Den framtida länsbostadsnämnden betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Den framtida länsbostadsnämnden

Betänkande av kommittén för översyn av länsbostadsnämnderna

H3 Oc

/âo

Statens offentliga utredningar

EEE? 1991:43

w

Bostadsdepartementet

Den framtida

länsbostadsnämnden

Betänkande av kommittén för av

översyn

länsbostadsnämnderna Stockholm 1991

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också på uppdrag av regeringskansliets förvaltningskontor ombesörjer remissutsändningar av dessa publikationer.

Adress: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 08/739 96 30 Telefax: 08/7 39 95 48

Publikalionema kan också köpas i Informationsbokhandeln, Malmtorgsgatan 5, Stockholm

REGERINGSKANSLIETS OFFSETOENTRAL ISBN 91-38-10793-7 Stoddlolm 1991 ISSN 0375-250X

Till Statsrådet och chefen för

bostadsdepartementet

Genom beslut den 13 december 1990 bemyndigade regeringen chefen för bostadsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över länsbostadsnämndemas organisation, arbetsformeroch dimensionering med anledning av riksdagens beslut om ny bostadsfinansiering.

Med stöd av detta bemyndigande utsåg chefen för bostadsdepartementet den 27 december 1990 mig till särskild utredare. Till

sakkun-

nig förordnades samtidigt avdelningsdirektören Lars Skog (avliden den 17 januari 1991), länsbostadsnämnden i Borås, samt till experter departementssekreterare Ann-Sofie Löth, civildepartementet,

och ämnessakkunig Rolf Westerlund, bostadsdepartementet.

Huvudsekreterare i utredningen harvarit John avdelningsdirektören Tagesson, länsbostadsnämnden i Kristianstad. Som biträdande sekreterare har experten Göran Vesterlund, Boverket, tjänstgjort.

Till utredningen har knutits en referensgrupp med företrädare för

länsbostadsnämndema, Boverket, SBAB samt personalorganisationema. Kontaktman på Statskontoret har varit Lennart Eklund.

För att ta fram underlag till vissa avsnitt i utredningsarbetet har jag haft till hjälp:

Avdelningschefen Agneta Modig Tham, Boverket (statistik och analys)

Experten Lena Haraldsen, Boverket (utveckling av arbetsuppgifter) Projektledaren Mikael Rådegård, Boverket (datorstöd)

Tf ADB-chefen Ulf Johnsson, Boverket (datorstöd)

Avdelningsdirektören Thomas Lakocinski, länsbostadsnämnden i

Malmö (överklaganden) Projektmedarbetaren Christina Rådegård, Boverket (personalut-

bildning)

SOU 1991 :43 Länsbostadsdirektören Erwin Mildner, Gävle (resursfordelning) Länsbostadsdirektören Jan-Eric Nyberg, Härnösand (resursfördelning) Länsbostadsdirektören Torsten Påhlsson, Malmö (resursfördelning) länsbostadsdirektören Kerstin Wängnerud, Borås (resursfördeIning).

Jag har också haft överläggningar med arbetsgmppen på bostadsdepartementet för översyn av de administrativa stynnedlen samt med SBAB:s vd Sune Jussil. Personalorganisationema har infonnerats under hand.

Under utredningsarbetets gång har arrangerats två hearingar med olika intressentföreträdare.

Jag överlämnar härmed betänkandet Den framtida länsbostadsnänmden.

Stockholm den 30 april 1991.

Gösta Blücher

/John Tagesson Göran Vesterlund

SOU 199W

Innehållsförteckning

Sammanfattning 7

Det nya bostadsfinansieringssystemets effekter 7

Overgångsskede 10 Kvarvarande uppgifter för länsbostadsnämndema 11 Utveckling av arbetsuppgifter 11 Länsbostadsnämndema och länsstyrelsema 12 Länsbostadsnänmdemas organisation 13

2. Översikt över nuvarande verksamhet 15

Länsbostadsnämndemas uppgifter 15 Länsbostadsnämndemas resurser 17 Länsbostadsnänmdemas organisation 18 Länsbostadsnämndemas arbetsvolymer 19

3 Det nya effekter 23

bostadsfinansieringssystemets

Förändrade uppgifter för länsbostadsnämndema 24 Nya uppgifter till följd av nytt bostadsñnansieringssystem 25 Nya statliga bidragsfonner 29

Investeringsbidrag 29 Skattekompenserande räntebidra g för hyres-

4 Övergångsskede 1 januari

6 Utveckling av arbetsuppgifter 55 Utvidgning av informations-, utbildnings- och rådgivningsverksamheten 56 Konsumentrådgivning Utveckling av statistik- och analysarbete 62 Omfördelning av arbetsuppgifter mellan Boverket och länsbostadsnämndema 63

7 Datorstöd Datorstöd till det nya bostadsstödet 65 Datorstöd för övri ga verksamheter på

Utbildningsbehov för länsbostadsnämndemas personal 88

Bilagor 1 . Kommittédirektiv 2. Hearing 1991-02-01 99 3. Hearing 1991-04-11 123 4. Skrivelse 1991-03-15 från till

SBAlS

länsbostadsnämndemas personal 153

Sammanfattning

Enligt direktiven för min utredning om länsbostadsnämndema ska jag lämna mitt förslag med utgångspunkt från riksdagens beslut om

ett nytt bostadsñnansieringssystem.

Det ankommer sådedes inte på mig att utreda de bostadspolitiska styrmedlen eller regelverket för deras tillämpning. I sådana avseenden har jag hämtat mina utgångspunkter i riksdagens beslut 1990- 1 2-13, regeringens proposition om följdfrågor med anledning av ny

bostadsñnansiering mm (prop. 1990/91 : 144) samt de olika förord-

ningar regeringen beslutat 1991-03-26.

Inom bostadsdepanementet bedrivs parallellt en översyn av de administrativa stynnedlen inom

bostadsfinansieringen. Arbetsgrup-

pen för detta utredningsarbete är bara i inledningen av sitt arbete och har inte kunnat redovisa i vilken riktning eventuella förslag går. Föranleder gruppens förslag förändringar i de ovan angivna förutsättningarna för mitt förslag är jag beredd att se över slutsatserna.

Det

nya bostadsñnansieringssystemets effekter

Från och med 1 januari 1992 kommer inga nya, SBAB-finansierade lån att beviljas av länsbostadsnämndema, vare sig statligt reglerade bostadslån eller s k ersättningslån.

En följd av att lånebesluten upphör blir att det inte heller kommer att

betalas utnågra lån via länsbostadsnämndema. Den låneförvalming

som länsbostadsnämndema i dag handhar på uppdrag av SBAB kommer likaledes att upphöra.

Länsbostadsnämndema förutsätts lämna intyg om att sådana generella

bostadspolitiska krav är uppfyllda som utgör förutsättning för

statligt bostadsstöd. Länsbostadsnämndema förutsätts även räkna

fram bidragsunderlag som läggs till grund för av utbetalning bidrag.

-7-

De krav som kommer att vara fömtsättning för statligt stöd för framtida ny- och ombyggnad av pemianenta bostäder ansluter i princip

till vad som i dag gäller som förutsättning för statligt bostadslån och

räntebidrag. Dock kommer de mera låneanknutna kraven att upphöra att gälla. Vidare finns det enligt riksdagens beslut inte skäl att i särskild ordning pröva om det finns varaktigt behov av de bostäder som ska byggas eller byggas om, eller om åtgärdema är skäliga med hänsyn till husets återstående användningstid. Uppfyllandet av dess krav beaktas av kommunen i samband med markvillkorsprövningen.

Krav som staten vill ställa vad gäller bostadskvaliteter skall anses

uppfyllda om byggnadsnämnden lämnat bygglov och skall därmed inte prövas av länsbostadsnämndema.

Enligt min mening bör granskningen av de generella kraven med undantag av produktionskostnadsprövningen kunna utföras av kommunema. De flesta utgör medel i kommunernas bostadspolitik. Vid länsbostadsnämndens prövning bör det därför vara tillräckligt med en kommunal tillstyrkan för att villkoren för bostadsstöd ska anses uppfyllda. Länsbostadsnämndema kan dock behöva utöva viss tillsyn.

Med produktionskostnadsprövningen förhåller det sig dock annorlunda. Den utgör enligt min uppfattning ett viktigt bostadspolitiskt styrmedel för staten. Inte minst utgör prövningen ett väsentligt uppföljningsinstrument för staten av att de stora statliga subventioner, som följer även av det nya stödsystemet, används på rätt sätt. Den bör därför ske genom länsbostadsnämndema.

Länsbostadsnämnden har ansvaret för att återkalla lämnat intyg om kraven för statligt stöd inte längre uppfylls. Det gäller främst varaktig användning för pennanent boende. Även utredning och beslut om återkrav ska utföras av länsbostadsnämnden.

Ansöknings- och beslutsförfarande om intyg om att de generella kraven uppfyllts sker gemensamt med handläggning av ansökan om övrigt bostadsstöd. Dock kan länsbostadsnärnnden på begäran lämna ett särskilt beslut om huruvida projektet uppfyller de allmänna krav som beskrivits

pvan.

Länsbostadsnämndema ska vidare besluta om investeringsbidrag, skattekompenserande räntebidrag för hyres- och bostadsrättshus samt Det formella utfärdandet av intyg och beslut

realräntebidrag.

om bidrag bliren enkel och rationell hantering.

Boverket ombesörjer de periodiska utbetalningarna av räntebidrag liksom av realräntebidrag då sådant är aktuellt.

Länsbostadsnärnnden räknar i ärenden om investeringsbidrag fram ett som i nybyggnadsärenden

bidragsunderlag, i princip motsvarar

nuvarande minskat

schablonlåneunderlag med tomtbelopp. I om-

byggnadsärenden utgörs bidragsunderlaget av skäliga kostnader för bidragsberättigade åtgärder maximerat till schablonberäknade kostnader för motsvarande nybyggnad med vissa tillägg. Högre kostnader kommer att kunna medräknas bara i den mån ombyggnaden avser kulturhistoriskt värdefull bebyggelse eller liknande.

Den låneberäkningsmetod, som i dagens långivning ligger till grund

för beräkningen av schablonlåneunderlaget, kommer att finnas kvar

som en bidragsberäkningsmetod från och med 1992 för investe-

ringsbidrag och räntebidrag för låntagarbyggda egnahem. Boverkets redovisade målsättning är att åstadkomma så långtgående förenklingar som möjligt med bibehållande av en, i förhållande till de statliga subventionemas storlek, rimlig nivå på precision och flexibilitet. Möjligheterna till förenklingar begränsas av att beräkningarna ska ligga till grund för bestämning av pantvärden för låntagarbyggda egnahem.

Som underlag för beräkningen av skattekompenserande räntebidrag

skall vid nybyggnad läggas den godkända faktiska kostnaden för investeringen.

Realräntebidrag kan lärrmas för såväl hyres- och bostadsrättshus som för egnahem. Bidragsunderlaget motsvarar underlaget för skat-

tekompenserande räntebidrag. För låntagarbyggda egnahem skall

däremot bidragsunderlaget beräknas enligt schablonmetod.

Länsbostadsnämndens beräkning av bidragsunderlag även utgör underlag för kreditgarantinämndens beslut.

.9-

Jag har övervägt om dessa underlagsberäkningar kan utföras av kommunernas fönnedlingsorgan för att därigenom avlasta länsbostadsnärrmdema. Avgörande för vem som ska utföra arbetet bör vara det samhällsekonomiskt mest lönsamma.

Enligt en överenskommelse mellan tidigare bostadsstyrelsen och Svenska kommunförbundet från år 1985 ska beräkningsarbetet genomföras av länsbostadsnämndema. Efter denna tidpunkt har de flesta kommuner minskat sina resurser for sådana beräkningar. Jag har kommit till den slutsatsen att den samhällsekonomiskt bästa effektiviteten uppnås om beräkningarna även fortsättningsvis genomförs av länsbostadsnämndema.

Övergångsskede

Den övergångsperiod som kommer att omfatta tiden mellan införandet av det nya bostadsstödet, den l januari 1992, och slutavvecklingen av länsbostadsnämndemas låneförvalming, den 1 juli 1_993, riskerar att bli synnerligen problemfylld. Detta beror på att länsbostadsnänmdernas arbetsbörda under denna period kommer att öka väsentligt både volymmässigt och i komplexitet. De störningar som kan uppstå under övergångsperioden torde få negativa effekter för såväl bostadsbyggande som kreditmarknad.

Under 1992 kommer de ca 300 000 låntagare som har räntebidrag att skriftligen informeras om möjligheterna att välja mellan att övergå till det nya subventionssystemet eller få tillfälligt stöd. Ansökningar om tillfälligt stöd ska handläggas före 1 januari 1993. Detta kan väntas föranleda ett oerhört stort antal förfrågningar och ärenden.

Till den 1 juli 1993 ska säkerhetsakter mm för de förvaltade lånen överföras till SBAB. I vissa fall kommer de statliga lånen att lösas.

Länsbostadsnärnndema ska börja handlägga ärenden enligt det nya bostadsstödet och även aktivt delta i infonnation och utbildning.

_10_

Kvarvarande uppgifter för länsbostadsnämndema

Länsbostadsnämndema bibehåller t v ett antal uppgifter enligt nu gällande förordningar om bostadsstöd. Det gäller handläggning av tilläggslån för nybyggnad av bostadshus m m, räntestöd vid förbättring av bostadshus, bidrag till konstnärlig utsmyckning, ung-

domsbostadsstöd, statskommunalt bostadsanpassningsbidrag i vis-

sa fall, radonbidrag, statsbidrag till kommuner för bostadsanpassningsbidrag och bostadsbidrag, överklagande av kommunala beslut

om bostadsanpassningsbidrag och bostadsbidrag samt förvaltning

av experimentbyggnadslån och s k inlösenärenden i vissa län.

Länsbostadsnämndema har också kvar uppgiften att fastställa tomt-

belopp samt vissa beslut som rör allmännyttiga bostadsföretag.

Huvudansvaret för statens engagemang pâ regional nivå i den lång-

siktiga bostadsförsörjningsplaneringen övergår till länsstyrelserna

1 juli 1991. I anslutning härtill har uppgiftsfördelningen i detalj ut-

retts.

Utveckling av arbetsuppgifter

Det kommer även i framtiden att ligga viktiga arbetsuppgifter på länsbostadsnämndema för Hand-

bostadspolitikens genomförande. läggningen av bostadsstödet bör kunna bli enkel och rationell, inte

minst genom utvecklingen av nya datasystem. När förvaltningen av bostadslån försvinner kan länsbostadsnämndemas roll som bostadspolitiskt organ utvecklas. Enligt min mening kan länsbostadsnämndernas viktigaste funktion vara att föra ut om bostads-

kunskap

byggande och boendekvaliteter samt återföra erfarenheter från fältet.

Den nya länsbostadsnämndens verksamhet markerar en övergång från regeltolkning och låneadministration till utåtriktade insatser

som en del i Boverkets kunskapsorganisation.

Enligt gällade instruktion skall länsbostadsnämndema lämna enskilda personer råd och upplysningar i juridiska frågor, som har att göra med anskaffning och innehav av småhus. Verksamheten har på grund av hög arbetsbelastning och minskade resurser lågprioriterats på länsbostadsnärrmdema.

_11_

Konsumentverket är centralt stödjande organ för utbildning, information, materialservice m m till länsbostadsnämndema. Konsumentverket bedömer att behovet av rådgivning är mycket stort och anser att det är viktigt att länsbostadsnämndema prioriterar denna verksamhet. Länsbostadsnämndemas egen bedömning är att behovet av fastighetsjuridisk rådgivning är betydligt större än vad man idag kan ta hand om.

Den kunskaps- och erfarenhetsgrund, som finns på länsbostadsnämndema lämpar sig väl för fastighetsjuridisk rådgivning. Enligt

min mening bör den utsträckas till att omfatta även ekonomiska frå-

gor i samband med köp och försäljning av bostäder. Den vidgade ekonomiska rådgivningen ligger i linje med den rådgivning länsbostadsnämndema har redan idag kring stödsystemets ekonomiska konsekvenser för enskilda fastighetsägare.

En annan viktig del av verksamheten är återföringen av erfarenheter om avtalsvillkor och byggproblem till Konsumentverket och Boverket.

Länsbostadsnämndema har redan idag den kompetens, som behövs för att vara ett stöd för konsumenten i en rad frågor. När det gäller avtalsvillkor vid förvärv av fastigheter eller entreprenader behövs emellertid en kraftfull satsning på utbildning.

Rådgivningen till bostadskonsumenter bör inte avgiftsfmansieras utan vara ett kostnadsfritt samhällsskydd.

Länsbostadsnämndema och

länsstyrelserna

Jag har övervägt om länsbostadsnänmdema bör inordnas i länsstyrelserna, främst för att jag därigenom sett en möjlighet att genomföra en angelägen förstärkning av kompetens och resurser på regional nivå för frågor om byggnaders och bostäders tekniska utförande och utfomming.

I sådana frågor har länsstyrelserna ansvaret såsom tillsynsmyndig-

heter enligt plan- och bygglagen (PBL). Överklagande av kommu-

nala beslut enligt PBL i byggfrågor handläggs vanligen vid länssty-

relsemas juridiska enheter.

_12_

Länsbostadsnämndema har kompetens inom dessa områden. Jag har därför övervägt om dessa arbetsuppgifter bör läggas på de framtida länsbostadsnämndema. Jag har emellertid kommit till den slutsatsen att inte nu föreslå någon utvidgning av länsbostadsnämndernas arbetsuppgifter i bygg- och bostadstekniska frågor. En sådan utvidgning av ansvar och kompetens på regional nivå bör ske inom länsstyrelsemas ram. Det är inte lämpligt att bryta länsstyrelsemas ansvar som PBL.

tillsynsmyndigheterenligt

Jag är inte beredd föreslå en inordning av länsbostadsnämndema i länsstyrelserna. Det skulle försvaga effektiviteten inom den bostadspolitiska administrationen. Den nuvarande ordningen med länsbostadsnämndema som Boverkets regionala organ innebär att bostadspolitiska beslut mycket snabbt kan föras ut till avnämare i branschen. Inom bostadspolitiken har ändringar som regel skett ofta och med mycket korta tider mellan beslut och tillämpning. Detta kräver en direkthet i ordergivnin gen som inte länsstyrelselösningen kan erbjuda.

De stora

förändringama inom bostadsfinansieringen berör en låne-

stock omfattande ca 130 miljarder kronor och måste genomföras med så små störningar som möjligt. Det vore därför under alla omständigheter oklokt att i samband härmed förändra den organisatoriska tillhörigheten. Det bör påpekas att även länsstyrelserna nu förändras. Deras nya organisationer bör introduceras utan att nya förutsättningar omgående förs in i bilden.

Min slutsats är alltså att länsbostadsnämndema bör kvarstå som

länsorgan inom Boverket samt att frågor om en förstärkning av det

byggtekniska ansvaret på regional nivå får anstå.

Länsbostadsnämndemas

organisation.

Efter att separationen mellan bostadslåneoch bidragshantering genomförts kommer länsbostadnämndemas personalstyrka enligt mina preliminära beräkningar i stort sett att kunna halveras, innebärande ca 230 årsarbetare. De nya länsbostadsnämndema bör utgöra

självständiga organ på samma platser där det idag finns länsbostads-

nämnd. Jag finner det inte lämpligt att föreslå ändringar i den regionala indelningen.

_13_

Jag bedömer att det behövs ett minimum av sju årsarbetare på de

minsta nämnderna. Jag anser att ca tio nämnder bör vara av minimistorlek, ytterligare ca tio bör ha tio årsarbetare samt de tre storstadsnämnderna sammantaget ca 60 årsarbetare. Vissa jämkningar kan komma i fråga. Dämtöver ska resurser för särskild kompetens fördelas.

Länsbostadsnämndema behöver ha kvar sin nuvarande personal ograverad så länge förvaltningsavtalet med SBAB gäller, dvs till den l januari 1993. Överfömndet av lånestocken fram till juli 1993 kommer också att kräva bibehållna personalnesurser.

Enligt mina överläggningar med SBAB kommer SBAB att anställa l 10 personer från länsbostadsnämndema under hösten 1991 - våren 1993. Fr 0 m 1 juli 1993 finns risk för övertalighet på ca 120 personer.

Jag föreslår att övertalig personal sägs upp den 1 juli 1993, så att utbildning och andra åtgärder enligt trygghetsavtalet sker efter det att omställningen av bostadsñnansieringen genomförts. Boverket bör under budgetåret 1993/94 få ett förslagsanslag för övertalig personal.

Under 1992 krävs extra resurser motsvarande ca en årsarbetare per nämnd eller 6,5 miljoner kr. Även för att kompensera för personal som går över till SBAB eller slutar på grund av övertalighetsrisken bör eftersträvas att deltidsbehövs kompensation. Så långt möjligt tjänstgörande personal går upp till heltid.

Genomförandet av omläggningen är starkt beroende av att länsbo-

stadsnämndemas nuvarande personal kan medverka. Utbildning

och andra personalsociala insatser kommer att vara avgörande for ett lyckat resultat.

2 Översikt nuvarande

över

verksamhet

Samhällets ansvar för bostadspolitiken och för att dess mål uppnås

fördelas mellan staten och kommunerna.

Statens uppgift är i första hand att skapa ekonomiska förutsättningar genom lån- och bidragsgivning och att se till att kommunerna har ändamålsenliga instrument för att kunna föra en social bostadspolitik. Kommunerna svarar å sin sida för planering och ger underlag för bostadsbyggandet och förbättring av befintliga bostäder.

Sedan den 1 juli 1988 är Boverket central förvalmingsmyndighet för samhällsplanering och byggande, uppgifter som tidigare varit upp-

delade på mellan dåvarande bostadsstyrelse och planverk.

Som regionalt bostadspolitiskt organ finns i varje län en länsbostadsnämnd. Gotlands län och Norrbottens län utgör därvid undantag. I dessa län ankommer länsbostadsnämndens uppgifter på länsstyrelsen. För Norrbottens del har införlivandet av länsbostadsnämnden i länsstyrelsen utgjort en försöksverksamhet under perioden 1 juli 1986 - 30 juni 1991. Den 14 december 1989 beslutade riksdagen emellertid att bostadsenheten på länsstyrelsen i Norrbottens län den 1 juli 1991 skall brytas ut och åter verka som en fristående länsbostadsnämnd.

Länsbostadsnämndemas uppgifter

Länsbostadsnämndens huvuduppgifter framgår av förordningen (1988:591) med instruktion för länsbostadsnämndema. Enligt den-

na skall länsbostadsnämnden

handha den statliga låne- och bidragsverksamheten för att

främja bostadsförsörjningen, samt

_15_

lämna enskilda personer råd och upplysningar i juridiska frågor som har att göra med anskaffning och innehav av småhus, samt

- inom sitt verksamhetsområde bevaka statens rätt vid och utanfördomstol.

För att nå det övergripande bostadspolitiska målet att hela befolkningen ska beredas sunda, rymliga, välplanerade och ändamålsenligt utrustade bostäder av god kvalitet till rimliga kostnader ställer staten medel till förfogande och det är länsbostadsnämndens viktiga uppgift att verka för att dessa medel används på ett sätt som står i överensstämmelse med det uppställda målet.

Av instruktionen följer att lånsbostadsnämnden beviljar lån till nybyggnad, ombyggnad och i vissa fall till förvärv av fastighet. Länsbostadsnärnnden beviljaräven olika fonnerav bidrag, t ex räntestöd till underhåll, reparation och energisparåtgärder, radonbidrag, bidrag till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden, ungdomsbostadsstöd rn m. statsbidrag till kommuner för av dessa beviljade bostadsbidrag och bostadsanpassningsbidrag lämnas av länsbostadsnämnden, som inom dessa områden även utövar tillsyn över kommunernas verksamhet samt är överklagandeinstans. Andra viktiga arbetsområden för länsbostadsnämnden är att informera olika intressentgmpper om det statliga bostadsfmansieringssystemet samt ge fastighetsjuridiska råd till ägare och köpare av egnahem.

Sedan mitten av 1980-talet bedrivs försök med kommunal beslutan-

derätt i fråga orn bl a bostadslån till nybyggnad och i vissa fall om-

byggnad av egnahem. Försöksverksamheten sker iett mindre antal kommuner och är tidsbegränsad till utgången av 1991. Kommunernas beslut i nämnda frågor överklagas hos länsbostadsnämnden.

Statens Bostadsfmansieringsaktiebolag, SBAB, svarar sedan den l juli 1989 - utöver förvaltningen av SBAB-finansierade lån - för förvaltningen av alla anslagsñnansierade lån inom bostadsdepartementets ansvarsområde. Regionalt handhar länsbostadsnämndema,

på uppdrag av SBAB, låneförvaltningen. Boverket erhåller ersättning av SBAB förde kostnader som följer av förvaltningsuppdraget.

_15_

Länsbostadsnämnden har hittills ansvarat för frågor som rör de SOU 1991 :43

kommunala bostadsförsörjningsplanema. Nämnden diskuterar

regelbundet bostadsförsörjningsläget med kommunerna samt sam-

manställer och bedömer de kommunala Det formella planerna. ansvaret i frågor som rör de långsiktiga kommunala bostads-

försörjningsplanema övergår till länsstyrelsen den 1 juli 1991.

Länsbostadsnämndemas resurser

För sin verksamhet disponerar länsbostadsnämndema under budgetåret 1990/91 ett myndighetsanslag (B2), som före avdrag för inkomster av administrationsavgifter och ersättning från SBAB uppgår till 124,7 milj kr. Därutöver disponerar länsbostadsnämndema via och ut-

fördelning genom Boverket 1,3 milj kr för information

bildning (B 18). Förutbildning av personal på länsbostadsnänmderna avsätter Boverket cirka 1,1 milj kr.

En anslagsöversikt för budgetåret 1990/91 redovisas i tabell 1.

Tabell I. Länsbostadmämndernas myndighetsanslag (BZ) under budgetâret 1990/91.

kkr

Böner 88 766

Ovriga förvaltningskostnader ll 511 Lokalkostnader 14 458

Engångsanvisning för extra personal

vid länsbostadsnämndemai Stockholm och Göteborg samt för förbättrad intemkontroll 9 947

Totalt (inkl bostadsenheten vid #2_länsstyrelsen i Norrbottens län) 124 682

Länsbostadsnämndema varierar, som framgår av tabell 2, i storlek. Flertalet nämnder håller sig dock i intervallet 16-22 tjänster. Utöver de i personalstaten upptagna 440 tjänsterna tillkommer 21 tjänster vid bostadsenheten på länsstyrelsen i Norrbottens län. Dessutom finns 49 lönebidragsanställda.

_17_

SOU 1991;43 Tabell2. länsbostadsnâmrzdernaspersonalstazbudgetâreI1990/91.

Administrativ personal Teknisk personal

Lån Lbd Bd/ad Fbs/ Bass] Ass Bd/ad Fbing/ Bass] Ass Sza Län kamr/ tbs/ bd fbs] bd kamr fbing

AB 1 4 3 11 12 6 6 8 9 60 AB C 1 1 1 3 3 2 2 1 14 C D l l I 4 5 l 3 16 D E l l l 7 4 l 4 l l 21 E F 1 1 2 5 5 1 4 1 20 F G 1 1 1 l l 1 12 G _ 6 H 1 l 2 6 4 1 3 18 H K 1 1 4 2 1 2 1 12 K L 1 l 1 6 5 l 3 1 19 L M l l 2 8 10.5 2 6 4.5 1 36 M N 1 1 1 5 2.5 l 2 1 0,5 15 N 0 l l 4 7 7 3 3 2 28 O P l 1 1 5 6,5 3 3 1.5 22 P R l 1 l 7 2 l 2 l 16 R S 1 1 2 3 4 1 2 2 16 S T l l 2 8 l l l l 16 T U l l 3 5 l 1 2 14 U W 1 1 2 3 7 2 3 19 W X 1 1 1 4 5 1 3 16 X Y l , l 3 7,5 2 l 3 l 19,5 Y Z 1 1 l 4 3 l 2 13 Z AC 1 l 4 4 2 2 2 1 0.5 17.5 AC

22 25 39 122.5 93,5 35 62 28 13 440

Under 80-talet har personalstaten inkluderande personal i Norrbot-

tens län minskat med drygt 40 tjänster = cirka 8 %. Å andra sidan har

antalet lönebidragsanställda under samma period ökat med cirka 15.

Länsbostadsnämndernas organisation

Varje länsbostadsnämnd består i regel av fem ledamöter, som utses av regeringen, samt en länsbostadsdirektör. Länsbostadsdirektören leder nämndens kansli, vilket normalt är uppdelat på en teknisk och en administrativ avdelning. Avdelningama är i sin tur ofta indelade i funktions- eller arbetsgrupper. Exempel se bild 1.

På den tekniska avdelningen handläggs ansökningar om lån och bidrag, medan den administrativa avdelningen ombesörjer utbetal-

-]8.

ning av beviljade lån och bidrag, låneförvaltning och bostadsbidragshantering. Gemensamt lämnas service, råd och information om det statliga bostadsstödet.

Bild I. Exempel pd Iânsbøstadsnämndsørganisation.

Länsbostadsdirektör

l

Teknisk Administrativ avdelning avdelning

I

I 7

Service Låncförvaluiing Kassa/bokföring

Länsbostadsnämndemas

arbetsvolymer

Under de senaste budgetåren har nyproduktionen av bostäder ökat väsentligt, medan antalet ombyggnader minskat. Totalt lämnade länsbostadsnämndema under budgetåret 1989/90 40.000 drygt beslut om lån och bidrag, omfattande bl a ny- och ombyggnad av cirka 87.000 lägenheter. Cirka 16.000 av besluten avsåg andra lånoch bidragsformer än bostadslån (bl a räntestöd och förvärvslån till llerbamsfamiljer). Med hänsyn till att bostadsprojekten minskar i storlek, medför en stor volym lägenheter ett ökat antal låneärenden.

Låneberäkningsmetodens komplexitet och den ogynsamma kostnadsutvecklingen har medverkat till att arbetstidsâtgången

per

ärende ökat. Inte minst kostnadsgranskningen är mycket arbets-

krävande.

De statliga lån länsbostadsnämndema på uppdrag av SBAB förvaltaruppgick per 1991-03-31 till 644.000 st med en sammanlagd kapi-

_19_

talfordran på cirka 130 miljarderkronor. Av dessa lån är 5 l 0.000 anslagsfrnansierade och resten finansierade av SBAB. Den sammanlagda kapitalfordran fördelar sig på 60 miljarder kronor över statsanslaget och 70 miljarder kronor på SBAB.

Antalet forvaltningsänenden uppgick budgetåret 1989/90 till drygt 142.000, nästan uteslutande avseende låneförvaltning, men också inkluderande drygt 1.500 ärenden rörande överklagade kommunala beslut om bostadsbidrag. Varje år handläggs dessutom cirka 300, ofta mycket komplicerade, överklaganden av kommunala beslut om

bostadsanpassningsbidrag. Därutöver besvaras ett mycket stort an-

tal förfrågningar om kapital-, ränte- och räntebidragsuppgifter, låneoch bidragsvillkorm m.

Den nytillkomna låneformen ersättningslån (anslagsfrnansierade lån som ersätts med SBAB-lån), som hanteras inom låneförvaltningen har visat sig mycket arbetskrävande och omfattningen kan förväntas öka bl a på gmnd av höjningen 1991 av räntan på anslagsfinansierade lån.

Uppgiften att lämna råd och upplysningar i fastighetsjuridiska frågor har på gmnd av resursbrist inte kunnat fullgöras på ett tillfredsställande sätt. Förfrågningama har under ett flertal år minskat och ligger nu på cirka 3.000 per år. Det förhållandevis ringa antalet förfrågningar är en direkt följd av länsbostadsnämndemas medvetna återhållsamhet med marknadsföring av rådgivningsverksamheten. Att behovet är stort har dokumenterats i många sammanhang.

En av länsbostadsnämndens viktigaste arbetsuppgifter är att verka för att statliga medel används på ett ändamålsenligt sätt. Detta sker bl a genom en omfattande informations- och utbildningsverksamhet riktad till olika kommunala och

intressentgrupper, politiker

tjänstemän, byggherrar, entreprenörer, konsulter, bankfolk, mäklare m fl. Under de senaste tjugo åren har förändringarna i det statliga bostadsstödet varit många och det är tack vare en flexibel och alltmer informationsinriktad länsbostadsnämnd, som statsmaktema haft en snabb och pålitlig kanal att föra ut bostadspolitiska intentio-

ner och regelforändringar. Inte minst när det gäller särskilda gruppers behov av bostadsbyggande är det i dag mycket betydelsefullt

att denna kanal finns att tillgå.

-2()-

En stor del av länsbostadsnämndemas infomiativa och rådgivande verksamhet sker naturligt nog via telefon eller per brev och har formen av allmänna upplysningar om stödsystem och/eller svar i individuella ärenden. Någon aktuell kvantiñering finns dock inte.

Under budgetåret 1989/90 genomförde länsbostadsnämndema cirka 425 infonnations- och utbildningsdagar (exklusive reguljära kommunbesök) till en kostnad av cirka 2,1 milj kr, varav drygt 1,3 milj kr intäktsñnansierades. Under innevarande budgetår 1990/91 har genomförts/planeras cirka 360 informations- och utbildningsdagar, budgeterade till cirka 2 milj kr. Ungefär 1,6 milj kr kommer att intäktsñnansieras. Totalt har under budgetåret 1989/90 avsatts cirka 2.300 personarbetsdagar för att genomföra angivna insatser. För innevarande budgetår beräknas resursåtgången, i termer av ianspråktagna personarbetsdagar, till cirka 2.500.

Utöver den ovan angivna informations- och utbildningsverksamheten förekommer ett mycket omfattande, kontinuerligt infonnationsutbyte med kommunerna och andra intressenter i frågor rörande statligt bostadsstöd i allmänhet, särskilda låne- och bidragsärenden

samt bostadsförsörjningen i kommunen/länet. av

Några mätningar denna verksamhet, utöver vad som nämnts ovan om informationsoch utbildningsdagar, har inte gjorts på samtliga länsbostadsnämnder. På en av de medelstora nämnderna följdes dock omfattningen av överläggningar med olika intressenter upp under 1990. Resultatet visar på drygt 80 överläggningar med avtalad tid med deltagande av en till tre personer ur nämndens personal.

Av det ovarmämnda framgår att länsbostadsnämndema har ett mycket finmaskigt kontaktnät i länen, något som är betydelsefullt för nämndernas roll som bostadspolitisk kanal mellan bostadskonsumenter/-intressenter och regering/riksdag.

_21-

3 Det nya

bostadsñnansierings-

systemets effekter

På regeringens förslag beslutade riksdagen (prop. 1990/91 :34, BoU

4, rskr. 92) om införande av ett nytt bostadsfmansieringssystem senast den 1 juli 1992. l budgetpropositionen 1990/91:100 har rege-

ringen föreslagit att införandet av det nya

ñnansieringssystemet

skall tidiganeläggas till den 1 januari 1992. I mina överväganden förutsätter jag i det följande att införandet sker den l januari 1992.

Det nya bostadsfmansieringssystemct innebär bl a att nuvarande

:system med ett statligt eller statligt reglerat bostadslån slopas och ersätts med ett stödsystem där lånebehovet för ny- och ombyggnadsprojekt tillgodoses på den allmänna lånemarknaden i konkurrens mellan kreditinstituten (inklusive Statens Bostadsñnansieringsaktiebolag, SBAB).

En del av räntekostnadema skall kunna omfördelas över tiden genom räntelån, som också lånas upp på den allmänna lånemarknaden.

Statliga subventioneri fonn av räntebidrag, fönnedlade via länsbo-

stadsnänmdema, kommer att behållas, dels för hyres- och bostads-

rättshus för att ge dess ägare samma minskning av räntekostnadema

som egnahemsägare får via skattesystemet, dels som ett realräntebidrag vid höga realräntenivåer.

Statliga kreditgarantier skall kunna lämnas i den utsträckning långivare så önskar för sådana lån som behövs för att täcka den del av lånebehovet som i dag täcks med bostadslån. Kreditgaranti kommer även att kunna erhållas för räntelån. Garantin erhålles mot viss avgift och administreras av en särskilt inrättad kreditgarantinämnd.

[fråga om hus med räntebidrag för ny- eller ombyggnad enligt nuva-

rande regler kommer enligt förslag i regeringens proposition 1990/

91 : 144 om vissa följdfrågor om ny bostadsfinansiering m m, fr o m

_23_

den 1 januari 1993 att lämnas statlig kreditgaranti för räntelån i den mån den beräknade räntekostnaden överstigervad som täcks av låntagarens förutsatta egna betalning (nettoutgiften) och den skattcminskning eller det skattekompenserande räntebidrag som kan beräknas för samma räntekostnad. Realräntebidrag kommer att kunna lämnas efter samma grunder som för hus som byggs eller byggs om efterår 1991.

Som alternativ för låntagare med räntebidrag i det nuvarande systemet föreslås ett tillfälligt stöd med avtrappande räntebidrag under två år, om man för framtiden avstår från rätten till realräntebidrag

och statligt garanterade räntelån.

Vissa speciella räntebidragsforrner kommer att avvecklas under en treårsperiod. Detta gäller räntebidrag enligt förordningen (1984:614) om lån för förvärv av vissa fastigheter som har förköpts enligt förköpslagen (1967:868), förordningen ( 1983:40) om räntebidrag för undeihållslån i vissa fall, förordningen (1985:352) om lån m m för gatukostnadsersättning i vissa fall (upphävd 1990:648), förordningen (1977:332) om statligt stöd till energibesparande åtgärderi bostadshus m m (upphävd 1980:334) samt 4 a § förordningen (1982:644) om lån för byggnadstekniska åtgärderi bostadshus.

Förändrade uppgifter för länsbostadsnämndema

Från och med 1 januari 1992 kommer inga nya, SBAB-finansierade, lån att beviljas av länsbostadsnämndema, vare sig statligt reglerade bostadslån eller s k ersättningslån. Däremot kommer det även fortsättningsvis att kunna lämnas vissa anslagsfmansierade ränte- och

arnorteringsfria lån. lill de senare återkommer jag i kapitel 5.

En följd av att lånebesluten upphör blir att det inte kommer att

heller

göras några låneutbetalningar via länsbostadsnänmdema.

Den låneförvalming som länsbostadsnämndema i dag handhar på uppdrag av SBAB kommer likaledes att upphöra. Enligt riksdagsbe-

slutet om nytt bostadsfinansieringssystem sker detta tidigast den l januari 1993. Därvid upphöri princip all säkerhetsförvaring med

tillhörande pantvärd, likaså uppföljning av låneaviseringar och

-24_

eventuell indrivningsverksamhet, samt allt arbete med Övertagande, slutbetalning och inlösen av lån.

Nya uppgifter till av bostadsfinansieringsföljd nytt

system

Riksdagen har, som tidigare nämnts, beslutat att all låneñnansiering av bostadsbyggandet i framtiden skall ske på den allmänna lånemarknaden.

Som förutsättning för statligt stöd till bostadsñnansiering gäller i dag ett antal bostadspolitiskt motiverade krav. Dessa krav har sin grund i statsmaktemas strävan att främja en bostadsproduktion som fyller de bostadssociala mål som ställts upp. Enligt bostadsutskottet innebär omläggningen av fmansieringssystemet inte att behovet av de bostadspolitiska styrmedlen försvinner. Inte minst mot bakgrund av de omfattande ekonomiska åtaganden som staten gör också i det

nya ñnansieringssystemet finns det skäl att även fortsättningsvis

ställa generella krav på bostadsbyggandet.

De krav som kommer att vara förutsättning för statligt stöd för framtida ny- och ombyggnad av permanenta bostäder är bl a

fastighetsinnehav, markvillkor, - kommunal bostadsanvisningsrätt, -

produktionskosmadsprövning,

- konkurrensvillkor (vid nybyggnad av hyres- eller bostadsrättshus samt säljarbyggda egnahem), areagräns för småhus, - och ansvarsutfästelse produktionsgaranti för avhjälpande av fel eller brister inom en tioårsperiod samt skydd i avtalsförhållandet med säljaren (gäller nybyggnad av egnahem och småhus som skall upplåtas med bostadsrätt).

I princip ansluter kraven till vad som i dag gäller som förutsättning för statligt bostadslån och räntebidrag. Dock kommer de mera låneanknutna kraven, i form av prövning av lånsökandens lämplighet som fastighetsförvaltare samt kreditriskprövningen av projektet, att

_25_

upphöra att gälla. Vidare finns det enligt riksdagens beslut inte skäl att i särskild ordning pröva om det finns varaktigt behov av de bostäder som ska byggas eller byggas om, eller om åtgärderna är skäliga

med hänsyn till husets återstående användningstid. Uppfyllandet av

dessa krav kan beaktas av kommunen i samband med markvillkorsprövningen.

Vad gäller bedömningen av varaktigt behov kan det finnas skäl till

mellankommunal samordning. Enligt min uppfattning bör sådan

samordning ske inom ramen för fysisk planering och den långsiktiga bostadsförsörjningsplaneringen med länsstyrelsen som tillsynsmyndighet. I vissa regioner finns kommunalförbund för mellankommunal samordning i frågor om fysisk planering och bostadsförsörjning.

Vissa generella krav, tex gällande regler för bostäder enligt PBL, skall anses uppfyllda om byggnadsnämnden lämnat bygglov för åtgärderna. Samhällets krav på bostadskvalitet skall således i huvud-

sak bevakas av byggnadsnänmden vid bygglovprövningen och inte

av länsbostadsnämnden vid subventionsgivningen.

Enligt min mening bör granskningen av de generella kraven med undantag av kunna utföras av

produktionskostnadsprövningen

kommunerna. De flesta utgör medel från kommunernas bostadspolitik. Vid länsbostadsnänmdemas prövning bör det därför vara tillräckligt med en kommunal tillstyrkan för att villkoren för bostadsstöd skall anses uppfyllda. Länsbostadsnämndema kan dock behöva utöva viss tillsyn.

Med produktionskostnadsprövningen förhåller det sig annorlunda.

Länsbostadsnämndemas kostnadsprövning utgör enligt min mening ett viktigt bostadspolitiskt styrmedel. Det bör handhas av ett statligt organ eftersom prövningen avgör storleken på utgående statliga subventioner. Den avser även kostnader för mark och investeringar där kommunerna är kosmadsbärare. Vid uppföljning, som Boverket gjort, har redovisats betydande besparingar genom faktiska pmtningar och projektändringar. Dessa effekter blir särskilt påtagliga under högkonjunktur. Det finns ett samband mellan en skärpt

kostnadsprövning av länsbostadsnämndema från och med sen-

hösten 1988 och en dämpning av kostnadsutvecklingen.

-26-

Kostnadsprövningen utgör även ett väsentligt instrument för uppföljning av byggkostnadsutvecklingen. Det är viktigt för att kunna bedöma om de stora statliga subventionema, som följer även av det nya stödsystemet, används på rätt sätt.

Med hänsyn till bl a kravet på produktionskostnadsprövning beslutade riksdagen i enlighet med regeringens proposition att länsbostadsnämnden skall pröva om kraven för statligt stöd är uppfyllda. Om i ett senare skede kraven inte längre uppfylls skall intyget kunna återkallas. Den beslutade ordningen innebär således att bostadspolitiska frågor på regional nivå hanteras av länsbostadsnärnnden.

Bostadsministem har tillsatt en arbetsgrupp inom departementet

med uppgift att se över de administrativa styrrnedlens utformning mot bakgrund av det nya Arbetet

bostadsfinansieringssystemet.

skall inriktas dels på en utvärdering av de nuvarande styrrnedlens effekter, dels på att lämna forslag på utformningen av de regler som behövs för att tillgodose de syften som anges i propositionen om ny bostadsfinansiering. Redovisning av uppdraget ska ske före augusti månads utgång 1991.

De slutsatser som ovannämnda arbetsgrupp kommer fram till har självfallet stor betydelse för utfonnningen av mina överväganden om länsbostadsnärnndemas framtida verksamhet. Enligt mina direktiv skall jag samråda med denna arbetsgmpp. Den är ännu bara i inledningen av sin utvärdering. Gruppen har uttalat att en konsekvens av de förslag den kan komma att lägga fram kan bli att arbetsuppgifterna för länsbostadsnämndema påverkas. Arbetsgruppen anger dock att det f n inte är möjligt att ange i vilken riktning som dessa eventuella förändringar skulle gå. Vidare utbyte av det föreskrivna samrådet har inte varit möjligt.

Det är inte min uppgift att vid sidan av denna arbetsgrupp föreslå

förändringari de regler som beslutats av riksdagen och regeringen. Mina förslag bygger därför på riksdagens beslut 1990-12-13 (prop

1990/91:34, 1990/91 :BoU 4, rskr:92) om ett nytt bostadsfinansie-

ringssystem kompletterat med de ytterligare förutsättningar som

lämnas i regeringens proposition 1990/91 : 144 om vissa följdfrågor om ny bostadsfmansiering mm samt förordningar om allmärma förutsättningar för statligt stöd, beräkning av statligt investeringsbi-

_27_

drag, beräkning av statligt räntebidrag och beräkning av bidragsunderlag av bostäder, beslutade av rege-

vid ny- och ombyggnad

ringen 1991-03-26.

Föranleder de forslag, som den inomdepartementala arbetsgruppen kan lägga, ändringar i dessa fömtsättningar bör mina förslag tas upp till nya överväganden.

Utredningen om de administrativa styrrnedlen har uttalat att man har for avsikt att särskilt studera produktionskostnadsprövningens utfomming. Vid den avslutande hearing (bilaga 3) som hållits med olika intressenter ifrågasattes från en del håll behovet av produktionskostnadsprövningen. Även om prövningen i dagens utfomming avskaffas, bör beslut om den statliga subventionens storlek fattas av länsbostadsnärnnden. Nämnden behöver för detta göra beräkningar och fastställa bidragsunderlag enligt den beräkningsmetod jag beskriver längre fram i detta kapitel. Länsbostadsnämndema kommer sannolikt också att, på uppdrag av den kreditgaratinämnd jag återkommer till längre fram, fastställa pantvärden i ärendena. Dessa av länsbostadsnämndema fastställda värden kommer att i framtiden ha särskilt stor betydelse, eftersom de i praktiken anger gränserna för projektens belåningsbarhet. Detta som en följd av räntelånesystemets säkerhetskrav, som inte ger utrymme för topplån framför säkerheten för de framtida skuldökningama.

Jag förutsätteräven att kraven på produktionsgaranti och ansvarsutfästelse samt avtalsskydd fortfarande gäller, även om jag är medveten om att pågående diskussioner om ett ökat producentansvar kan leda till att behovet av dessa särskilda krav minskar.

Sammanfattningsvis kan konstateras, att länsbostadsnärrmdemas prövning av de generella förutsättningarna for statligt stöd i stora delar kommer att överensstämma med de bedömningar och kontroller som i dag sker i samband med beviljande av bostadslån och räntebidrag och som bedöms viktiga ur bostadspolitisk synpunkt.

Ansöknings- och beslutsförfarande om att de generella kraven upp-

fyllts kommer att ske gemensamt med handläggning av ansökan om

övrigt bostadsstöd. Dock kan länsbostadsnämnden på begäran läm-

na ett särskilt beslut om huruvida projektet uppfyller de allmänna

-28-

krav som beskrivits ovan. Det formella utfärdandet av ett sådant intyg bliren enkel och rationell hantering.

I propositionen 1990/91 :34 om ny bostadsfinansiering föreslås att länsbostadsnämnden ska fatta två beslut i intygsärenden, ett preliminärt, innan huset påbörjats, och ett slutligt när huset fardigställts och besiktats. har i sitt betänkande

Bostadsutskottet 1990/9 l :BoU 4

påpekat att pågående försöksverksamhet på länsbostadsnämndema i Stockholms och Värmlands län med en förenklad lånehandläggning med ett-beslutsförfarande bör utvärderas skyndsamt.

En första utvärdering har nu gjorts till följd av bostadsutskottets påpekande och jag har tagit del av resultatet. Slutsatsen är att låntagarna harvarit positiva till försöket bland annat föratt det ändrade förfarandet medfört besparingar i tid och pengar. Besparingar som uppstått genom förkortade handläggningstider och förenklad handläggning. För staten visar försöket på besparingar genom minskade räntetillägg och därav följande minskade kostnader för räntebidrag. Även om räntetillägget försvinner i det nya bostadsstödet och därmed en ekonomisk effekt av den förändrade handläggningen, så ñnner jag att ett-beslutsförfaiandet leder till en rationell, effektiv och mindre resurskrävande hantering. Handläggningen av det nya bostadsstödet kommer också att utgå från ett genomgående ettbeslutsförfarande i stödets alla delar men med vissa omprövningsmöjligheter. Till detta återkommer jag längre fram i detta kapitel.

Nya statliga bidragsformer

Investeringsbidrag

Från och med 1 januari 1991 lärrmas ett statligt investeringsbidrag för ny- och ombyggnad av permanenta bostäder, som kompensation för ökade kostnader till följd av slopade reduceringsregler för mervärdeskatt för byggnads- och anläggningsarbeten.

Under 1991 är investeringsbidraget kopplat till bostadslångivningen på så sätt att en förutsättning för bidrag är att bostadslån lämnas för projektet. Från och med 1992 kommer som förutsättning att gälla att länsbostadsnämnden konstaterat att de generella bostadspolitiska kraven uppfyllts.

_29_

Länsbostadsnämnden räknar i ärenden om investeringsbidrag fram ett bidragsunderlag, som i nybyggnadsärenden i princip motsvarar nuvarande schablonlåneunderlag minskat med tomtbelopp. I ombyggnadsärenden utgörs bidragsunderlaget av skäliga kostnader för bidragsberättigade åtgärder maximerat till schablonberäknade kostnader för motsvarande nybyggnad med vissa tillägg. Högre kostnader kommer att kunna medräknas bam i den mån ombyggnaden avser kulturhistoriskt värdefull bebyggelse eller liknande.

Den låneberäkningsmetod, som i dagens långivning liggertill gmnd för beräkningen av ett schablonläneunderlag, kommer att finnas kvar som en bidragsbeiäkningsmetod från och med 1992 för investeringsbidrag samt för att ta fram realräntebidragsunderlag för egnahem. Beräkningsmetoden kommer även att användas för att ta fram maximerade jämförelseunderlag vid ombyggnad av hyreseller bostadsrättshus. Schablonlâneunderlaget används i dag främst för att avgöra på hur stor del av produktionskostnaden som fullt respektive reducerat räntebidrag kan erhållas. Den nu gällande beräkningsmetoden infördes 1989. Metoden består av fyra delar:

l. Belopp för markkostnader, uppbyggda av de verkliga kostnaderna i ärendet, begränsade av vissa av regeringen föreskrivna maximibelopp.

2. Belopp för baskalkyl baserade på en standard och en bostadsutformning som uppfyller de krav som kan ställas för bygglov med stöd av Boverkets nybyggnadsregler.

3. Tillägg till baskalkyl får göras inom av regeringen föreskrivna

maximibelopp för vissa, kostnadsprövade kvaliteter utöver

kraven i nybyggnadsreglema. Dessa tillägg avseråtgärder som medför lägre energiförbrukning, åtgärder som minskar kostnader för drift och underhåll m m.

4. Övriga tillägg till baskalkyl medges för bl a sådana kostnader

som beror på projektets storlek eller lokalisering, särskilda fasta anordningari lokaler och anordningar för rörelsehindrade m fl. Dessutom medges tillägg för kostnader till följd av att arbetet bedrivs vintertid samt kostnader for konstnärlig utsmyckning eller gestaltning. Tillägg för särskild kontroll och besiktning samt för garanti och försäkring medges for vissa småhus.

_30_

Metoden har sedan införandet genomgått en avsevärd förenkling, bl a har mätreglema gjorts enklare och antalet schablonbelopp minskats. Ytterligare förenklingar i beräkningsmetoden kommer att genomföras till 1992. En planerad genomgripande förenkling är att övergå till att beräkna baskalkylen med utgångspunkt i ett antal väl underbyggda diagram för i första hand småhus. Med hänsyn till att det nya finansieringssystemet med dess räntelånekonstruktion inte ger något utrymme för upptagande av s k topplån, är det särskilt angeläget i egnahemsärenden att den tillämpade schablonmetoden leder till ett bidragsunderlag som väsentligen överensstämmer med de verkliga produktionskostnadema. Detta begränsar i viss utsträckning möjligheterna till långtgående schabloniseringar och förenklingar.

Boverkets redovisade är att åstadkomma målsättning så genomgripande förenklingar som möjligt med bibehållande av en, i förhållande till de statliga subventionemas storlek, rimlig nivå på precision och flexibilitet.

Jag har övervägt om dessa underlagsberäkningar kan utföras av kommunernas förrnedlingsorgan för att därigenom avlasta Iänsbostadsnämndema en tidskrävande rutinuppgift. Avgörande för vem som ska utföra arbetet bör vara det samhällekonomiskt mest lönsamma.

Enligt en överenskommelse mellan tidigare bostadsstyrelsen och Svenska Kommunförbundet från år 1985 ska beräkningsarbetet genomföras av länsbostadsnämndema. Efter denna tidpunkt har de flesta kommuner minskat sina resurser för sådana Den

beräkningar.

utbyggnad som nu skulle erfordras för att bygga upp den kompetensen, inte minst i de små kommunerna, är väsentligt större än bespa-

ringen på länsbostadsnämndema. Jag har därför kommit till den

slutsatsen att den samhällsekonomiskt bästa effektiviteten uppnås

om beräkningarna även fortsättningsvis utförs av länsbostadsnämn-

dema.

Länsbostadsnämndemas formella hantering av ansökan om inve-

steringsbidrag blir från och med 1992 enkel i så måtto att alla former

av stöd enligt det nya systemet kan komma att göras på samma

_31_

blankett. Länsbostadsnämndens beslut om samtliga stödvarianter bör också kunna lämnas på en gemensam blankett.

För stöme projekt områknas beviljat bidrag av länsbostadsnämnden före utbetalningen med hänsyn till prishöjningar under tiden mellan bidragsbeslutet och husets färdigställande. I samtliga ärenden kan nämnden vid projektförändringar ompröva bidragsbeslut på sökandens begäran.

För investeringsbidrag krävs bl a att sökanden förbinder sig att under en tid av 10 år från den dag bidraget betalas ut inte använda det som bidraget avser för annat ändamål än som förutsattes när bidraget beviljades och inte heller under denna tid överlåta det till någon som avser att använda det för annat ändamål. Detta villkor innebär att länsbostadsnärnnden under 10 år ombesörjer utredningar och eventuellt fattar beslut om återbetalning av investeringsbidrag. Någon uppföljning av varje ärende från länsbostadsnänmdens sida är självfallet vare sig möjlig eller önskvärd. Utöver bidragssökandens upplysningsskyldigheterhåller nämnden uppgift om ändrat användningssätt genom kommunens förrnedlingsorgan i den mån förändringar kommit till förrnedlingsorganets kännedom. Hanteringen kommer att i stort överensstämma med dagens uppföljning av utbetalda räntebidrag.

Skattekompenserande räntebidrag för hyres- och bostadsrättshus

Skattekompenserande räntebidrag kommer från och med 1 januari 1992 att lämnas för ny- och ombyggnad av hyres- och bostadsrättshus med 30 % av kostnaden för en beräknad låneskuld (hyreshus) eller faktisk låneskuld (bostadsrättshus). Räntebidraget lämnas un-

der 40 år för nybyggnader och under 30 år for ombyggnader.

Som underlag för beräkningen av bidrag skall vid nybyggnad läggas

anbudssumman för upphandlade mark och byggnadsarbeten med tillägg för sådana kostnader som inte omfattas av antaget anbud. sistnämnda kostnader beräknas enligt schablonmetod. Vid ombyggnad skall underlaget motsvara skäliga kostnader för nyinvesteringar och underhållsåtgärder, som har en varaktighet på minst 30 år,

-32-

dock högst det underlag som skulle ha beräknats fören motsvarande nybyggnad. Underlaget tas fram av länsbostadsnämnden och ligger till grund för bedörrming av låneskulden. I fråga om ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse kommer nybyggnadsunderlaget dock att kunna överskridas på samma sätt som vad gälleri fråga

om investeringsbidrag.

För hyreshus blir den beräknade låneskulden för investeringen lika med framtaget underlagsbelopp jämte beräknad skuld för räntelån. För bostadsrättshus får bidragsunderlaget inte överstiga den faktiska lâneskulden för investeringen jämte beräknad skuld för räntelån. Kontroll av läneskuldens storlek görs av länsbostadsnärrmden i samband med första utbetalningen av räntebidrag samt därefter van femte år.

Räntekosmaden på låneskulden bestäms schablonmässigt enligt samma grunder som i dagens räntebidragssystem. Beräkningen baseras på den subventionsränta som gäller vid projektets färdigställandetidpunkt med viss förskjutningsmöjlighet för sökanden. I det senare fallet krävs viss kontroll av länsbostadsnämnden. Räntesatsen på räntelånet förutsätts inledningsvis vara obunden under 5 år, därefter subventionsränta läggs gällande med femårig bindning till grund för ränteberäkningen.

Ansöknings- och beslutsförfarandet för det skattekompenserande räntebidraget överensstämmer med det för investeringsbidrag. Boverket ombesörjer de periodiska utbetalningarna av räntebidrag.

Återkrav av räntebidrag kan bli aktuellt i den mån de generella kraven inte längre uppfylls. Utredning och beslut utförs av länsbostadsnämnden.

Realräntebidrag

Realräntebidrag lämnas vid hög realränta enligt särskild beräk-

ningsmetod. Fullt räntebidrag lämnas under de första 10 åren från husets färdigställande, därefter minskar realräntebidraget med 1/10 per år.

_33_

Realräntebidrag kan lämnas för såväl hyres- och bostadsrättshus som för egnahem. Bidragsunderlaget motsvarar för hyres- och bostadsrättshus underlaget för skattekompenserande räntebidrag. Även för säljarbyggda egnahem skall de faktiska produktionskostnadema utgöra bidragsunderlag. För låntagarbyggda egnahem skall däremot bidragsunderlaget beräknas enligt schablomnetod. För småhus begränsas dessutom realbidraget till maximalt de räntekostnader som kan beräknas förett hus om 120 m* i ett plan och utan källare.

Ansöknings- och beslutsförfarandet överensstämmer med det för investeringsbidrag och skattekompenserande räntebidrag. När bevis om färdigställande erhållits översänder länsbostadsnämnden underlagsuppgifter till Boverket, som därefter årligen prövar behovet av realräntebidrag mot bakgrund av realränteutvecklingen samt utbetalar eventuellt bidrag.

Återkrav kan bli aktuellt om de generella kraven inte längre upp-

fylls. Utredning och återkrav ombesörjs av länsbostadsnämnden.

Räntelån

Regeringen kommer varje år att fastställa hur stora ränteutgifter, som årligen får täckas med räntelån som omfattas av statlig kreditgaranti. Detta sker årligen genom fastställande av en ingångsnettoräntesats, vilken därefter ökas med ett tal som motsvarar inflationen under föregående 12-månadersperiod baserat på konsumentprisindexutvecklingen.

Som bas for beräkningen av en räntelåneproñl, upp till vilken kreditgarantin kan gälla, kommer att ligga en bruttoränta beräknad utifrån villkoren på den allmänna lånemarknaden och på den faktiska produktionskosmaden för projektet eller, för egnahem, på den schablonberäknade kostnaden. Denna bmttoränta motsvaras for investeringslånet av dagens s k subventionsränta (med femårig bindningstid), för räntelån utgörs den under den första femårsperioden av en rörlig räntesats samt därefter av ovarmämnda subventionsränta.

_34_

Maximal årlig ökning av räntelån blir:

Bruttoräntan - (nettoutgiften + skattekompenserande räntebidrag eller skatteavdrag + fullt realräntebidrag).

I övrigt råder i princip avtalsfrihet mellan låntagare/bidragstagare och kreditgivare.

Statlig kreditgaranti

Från och med 1 januari 1992 kommer statliga kreditgarantier att lämnas för sådana lån på kreditmarknaden, som behövs för att täcka den del av lånebehovet, som i dag täcks med bostadslån. Statlig kreditgaranti kommer även att länmas för räntelån. Garantin har normalt fonnen av fyllnadsborgen. En årlig avgift för garantin tas ut av långivaren.

För ändamålet inrättas en särskild för statlig kreditgarantinämnd bostäder. Regeringen har beslutat om direktiv fören särskild utredare. Av direktiven framgår att det eventuella behovet av samverkan med länsbostadsnämndema eller altemativt kreditinstitutens regionala organisation när det gäller bevakning av statens regressfordringar m m bör belysas särskilt. Vid tidpunkten for slutjustering av mitt betänkande var utredaren ännu inte utsedd. lill följd därav har jag i mina bedömningar av eventuella kopplingar mellan länsbostadsnärrmdema och kreditgarantinärnnden fått göra antaganden ut-

ifrån riksdagens beslut om nytt bostadsfmansieringssystem samt di-

rektiven till den särskilde utredaren. Jag har därvid kommit fram till följande.

Kreditgaranti lämnas för sådan ny- eller ombyggnad av bostadshus, som uppfyller de generella kraven för statligt bostadsstöd.

Ytterligare förutsättningar blir beträffande egnahem samt småhus

med bostadsrätt att kommunen ikläder sig samma ekonomiska ansvar som för närvarande för bostadslån utgör förutsättning för egnahem samt att krediten upptas hos s k mellanhandsinstitut, Stads-

hypotek, Spintab eller Svensk Fastighetskredit m fl.

-35_

Min bedömning är att garantinärrmden kommer att vara i behov av regionalt stöd i följande avseenden.

l. Genom beslut om investeringsbidrag och räntebidrag intygar länsbostadsnärrmden att projekt uppfyller de generella kraven för statligt stöd och därigenom också för kreditgaranti. I ärenden avseende egnahem samt småhus i bostadsrättsform krävs för statlig kreditgaranti att ifrågavarande kommun ikläder sig visst ekonomiskt ansvar. Bevis om kommunens

ställningstagande i detta avseende bör enligt min uppfattning

lämpligen framgå av länsbostadsnämndens beslut. Beslutet anger vidare de för kreditgarantins omfattning grundläggande underlagsbeloppen. Under garantins Iöptid kommer i de flesta fall att förändras av ränte-

underlagsbeloppen på grund

låneskuldens ökning. Detta fömtsätterkontinuerlig tillgång för kreditgarantinämnden till uppgifter om utvecklingen av den räntelåneprofrl, som skall täckas av den statliga kreditgarantin. Tillgång till dessa uppgifter bör kunna erhållas genom avtal med Boverket om uppkoppling mot Boverkets datasystem för bidragshanteringen.

Länsbostadsnämnden kan lämpligen i samtliga ärenden fastställa pantvärden, vilka skall ange fönnånsrättsläge för de pantbrev, som utgör säkerhet hos kreditinstituten för lånedelar omfattade av kreditgarantin.

Länsbostadsnämnden kan lämpligen besluta om eventuell

fördjupning av kreditgarantin till under normalgränsen 70 %

avbidragsunderlaget.

Utöveri de fall jag närrmt ovan finner jag det sannolikt att det

på uppdrag av garantinämnden kan tillkomma resurskrävande uppgifter för länsbostadsnämndema i frågor som t ex sammanhänger med försäljning av fastigheter, utredningar om eventuellt utnyttjande av

regressrätt, eftergift av regress samt ombesörjande av indrivningsåtgärder när sådana blir nödvändiga. Uppgifter som kan vara svåra

eller rentav olämpliga att hantera centralt. Länsbostadsnämndema

handhari dag frågor av nänmda slag. Därmed finns redan den, inte

minst juridiska, kompetens på de speciella områden, som jag bedö-

mer att kreditgarantinämnden kommer att vara i behov av. För läns- SOU 1991 :43 bostadsnämndemas del behövs denna juridiskt kompetenta personal även för rådgivningen till bostadskonsumenter (sekapitel 6).

De uppdrag länsbostadsnämndema kan komma att utföra åt kreditgarantinänmden bör avgiftsñnansieras (se kapitel 8).

_37_

sou 1991 :4å

Övergångsskede

1 1992-

januari

cirka 1 1993

juli

Under tiden 1januari - 31 december 1992 kommerförvaltningsupp-

draget från SBAB att ligga kvar i huvudsak oförändrat på länsbostadsnänmdema. Själva avvecklingen av den befintliga lånestocken torde däremot pågå även under första halvåret 1993.

Avvecklingen kommer rent praktiskt att innebära att säkerhetsakter-

na till de förvaltade lånen skall överföras till SBAB:s organisation. Aktema skall kontrolleras, översändas samt kvitteras av SBAB.

Med tanke på att lånestockama på de olika länsbostadsnämndema

uppgår till mellan 13.000 och 84.000 lån kommer arbetet att bli betungande, även om enkla rutiner för överföringen eftersträvas. Det är därför av största vikt för såväl länsbostadsnämndema som för SBAB att överföringen kan ske successivt under första halvåret 1993.

I vissa fall kommer de statliga lånen att lösas och överföras till annan

kreditgivare, varvid vanligt inlösenförfarande tillämpas. Eftersom

överföringen kommer att ske successivt och låneakter under överfö-

ringsperioden kan befinna sig antingen hos länsbostadsnänmden

eller SBAB innebär varje inlösenärende i sig en extra komplikation. av förtida inlösen kommer

Omfattningen att vara helt avhängig övri-

ga kreditinstituts intresse av att ta över de aktuella bostadslånen. Jag

ser på detta stadium inga skäl att förvänta en inlösenvolym som

överstiger den normala.

Under 1992 kommer de låntagare som har räntebidrag att skriftligen informeras om möjligheterna att antingen gå över till det nya finan-

sieringssystemet med dess stödfomier eller ta del av det tillfälliga

stöd, som enligt förslag i prop 1990/91 : 144 om vissa följdfrågor om ny bostadsfmansiering, mm, kommer att erbjudas låntagare som

avstår från framtida realräntebidrag och statligt garanterade ränte-

lån. Hur utförlig denna skriftliga information än är torde den komma att föranleda ett mycket stort antal telefonsamtal och skrivelser till

_39_

länsbostadsnämndema. Länsbostadsnämndema skall dessutom, efter Iåntagamas önskemål, lämna formella beslut om vilken typ av framtida bostadsstöd som skall gälla i ärendena.

Mot bakgrund av att länsbostadsnämndema på uppdrag av SBAB förvaltar cirka 645.000 statliga lån, varav cirka 300.000 föranleder råntebidragsutbetalningar, kan det fömtsättas att lånsbostadsnämnderna kommer att få ett oerhört stort antal förfrågningar om vad förändringarna egentligen innebär i det enskilda fallet. Förfrågningar som måste besvaras av personal som är väl insatt i det nya bostadsñnansieringssystemet.

Redan l januari 1992 uppstår dock smärre förändringar i låneförvaltningen. Förändringarna består i att det inte längre kommer att göras några låneutbetalningar, inte läggas upp någon förvaltning av nya lån eller att överlåtelser av fastigheter med anslagsfinansierade lån inte leder till beviljande av ersätmingslån utan enbart till inlösen av ifrågavarande lån.

Å andra sidan tillkommer, vilket framgår av kapitel 3, hanteringen

med det nya bostadsstödet, dvs att fatta beslut om uppfyllda generel-

la bostadspolitiska krav, investeringsbidrag, underlag för skattekompenserande räntebidrag och realräntebidrag samt, inte minst, en mycket omfattande informations- och utbildningsverksamhet om det nya stödsystemet. Regional information kommer att krävas av nuvarande låntagare, av framtida bostadskonsumenter och -producenter, banker och mäklare m ti. Utbildning om stödsystemet ska ges till kommunala tjänstemän och kommer dessutom att efterfrågas av fastighetsförvaltare, konsulterm fl.

Ovannånmda infonnations- och utbildningsinsatser måste självfallet föregås av en massiv utbildningsinsats för länsbostadsnåmndernas personal om det nya stödsystemet. Utbildning i och införande av det nya datasystem, som skall underlätta hanteringen av det nya stödsystemet, måste dessutom till stor del genomföras i anslutning till övergångsskedet.

Därutöver kommer de lånsökande som erhållit beslut under 1991 eller tidigare och som inte begärt utbetalning av lånet före 1 januari 1992 att gå direkt in i det nya stödsystemet. Länsbostadsnåmnden

-40-

kommer i sådana ärenden att fatta nytt beslut om investeringsbidrag och olika andra bidragsunderlag. Detta innebär ett merarbete som kan få stor omfattning om ett större antal låntagare väljer att på detta sätt gå in i det nya stödsystemet. De löften om lån, som lånebesluten innefattar kommer att uppfyllas av SBAB, som själva ombesörjer utbetalning av lån frin och med 1 januari 1992.

Till detta kommer .le eventuella uppdrag länsbostadsnämndema kan komma att få vii den statliga kreditgarantinämnden. Mina synpunkter i det sammaihanget har jag redovisat i kapitel 3.

Jag har vidare haft överläggningar med SBAB, som efter överläggningarna redovisat en plan för den personalrekrytering, som enligt beslut i SBAB:s styrelse skall ske från länsbostadsnänmdema. Planen innebär att SBAB under hösten 1991 kommer att anställa 10 personer för uppbyggnad av en regional försäljningsorganisation. Under 1992 komme: man successivt att anställa ca 50 personer, varav åtminstone hälften sannolikt vid årets början. l samband med överföringen av låncstocken till SBAB våren 1993 kommer ytterligare ca 50 personer att anställas. Totalt således cirka 1 10 personer.

Utöver denna personalavgång till SBAB är det rimligt att anta att viss personal, inför den osäkerhet som organisationsförändringar alltid framkallar, söker nya arbeten.

Ovarmämnda sannoika personalförluster, som det är svårt att uppskatta omfattningen av, kommer i sig att orsaka stora övergångsproblem, vilka nämnre beskrivs i kapitel 10.

Sammantaget gör jag bedömningen att under den angivna övergångsperioden konmer länsbostadsnämndemas arbetsvolym att öka samtidigt som en relativt stor del av personalen kan befaras försvinna. Detta förhållande ställer krav på att det ändå måste fmnas duglig personal under hela omläggningstiden. Om inte övergången kan ske på ett smidigt sätt kommer avsevärda bekymmer att uppstå

förkredittagare, bygare m fl, vilket påpekats av ett flertal deltagare

vid den avslutande h:aring som hållits med olika intressenter.

_41_

5 Kvarvarande oförändrade

arbetsuppgifter

Kvarvarande lån och

bidrag

Förutom den nuvarande direkta låne- och bidragsgivningen för nyoch ombyggnad av bostäder har länsbostadsnämnden ytterligare arbetsuppgifter avseende bl a specialforrner av lån- och bidragsgivning, överklagandehantering, fastställande av s k tomtbelopp för kommunema samt medverkan i den kommunala bostadsförsörjningsplaneringen. Dessa verksamheterkommer såvitt jag kan bedöma att hanteras av länsbostadsnämndema också efter införandet av

det nya bostadsñnansieringssystemet.

Nedan följer en detaljerad genomgång av ovan angivna arbetsuppgifter m fl.

Handläggning av olika befintliga låne- och bidragsformer

a) Lån

- Förordning (1983:1021) om tilläggslån för ombyggnad av bostadshus m m, avser kulturhistoriskt värdefull bebyggelse inklusive vissa kostnader grundförstärkning, för arkeologiska undersökningar, åtgärder mot radon i hyres- och bostadsrättshus samt åtgärder för att eliminera vissa bristeri hyres- och bostadsrättshus yngre än 30 år.

Kalenderåret 1990 lämnades 66 tilläggslån till ett sammanlagt be-

lopp av 217 milj kr. Enligt Boverkets och riksantikvarieämbetets

bedömningar överstiger behovet av tilläggslån vida tillgängliga

ramar.

Chefen för bostadsdepartementet har aviserat en teknisk översyn av bl a reglerna för tilläggslån. I avvaktan på resultatet av denna översyn utgår jag från att nuvarande regler består. Jag vill dock poängtera

-43-

att jag ställer mig frågande till tilläggslångivningens praktiska tilllämpning i ett finansieringssystem med räntelån. Frlläggslån lämnas nämligen endast till kostnader som inte kan bäras av fastigheten och säkerheten för lånet skall i normalfallet utgöras av pantbrev i fastigheten. Om låntagaren därefter upptar nya lån (t ex räntelån) mot säkerhet i form av pantbrev i fastigheten skall ränte- och amorteringsfriheten för tilläggslånet upphöra!

Gällande rutin:

Ansökan om tilläggslån inlämnas till det kommunala fönnedlings-

organet, som översänder den till Iänsbostadsnämnden med kommunens yttrande. Länsbostadsnämnden fattar beslut om lån. Om lånet avser byggnadsminne (eller motsvarande) är en fömtsättning för lån dels yttrande från länsantikvarien dels att riksantikvarieämbetet lärrmat avräkningsmedgivande på tilldelad medelsram.

lilläggslånen är ränte- och amorteringsfria. Vart femte år omprövar länsbostadsnämnden förutsättningarna för ränte- och amoneringsfriheten. Under vissa förutsättningar omläggs tilläggslånen att löpa

med ränta samt amorteras. Övertagande av lån kan aktualiseras lik-

som uppsägning och eftergift. Samtliga frågor prövas av länsbostadsnämnden. Den regionala låneförvaltningen ombesörjs av länsbostadsnämnden på uppdrag av SBAB och övergår från 1 januari 1993 på SBAB:s egen organisation.

- om vissa lån till Förordning (1990:916) forskningsinriktat

experimentbyggande m m avser lån som statens råd för bygg-

forskning beviljat under tiden l juli 1978-30 juni 1990.

Förordningen ålägger länsbostadsnämnden visst förvaltningsarbete vad gäller bevakning av återbetalning samt eventuellt uppsägning av lån eller lånedel.

För närvarande handhar länsbostadsnämnden förvaltningen på upp-

drag av SBAB. Från 1993 övergår förvaltningen till SBAB. Antalet förvaltade lån uppgår till cirka 400 med en sammanlagd Iånevolym

på cirka 400.000 kr. Från l augusti 1990 beviljas bidrag, inte längre

lån.

b) Räntestöd

_ om räntestöd vid Räntebidrag enligt förordningen (1983:977) förbättring av bostadshus lärrmas till ägare av hus med bostadslägenheter, som upplåts med hyres- eller bostadsrätt för vissa underhållsåtgärder med 10- eller 20-årig varaktighet samt för vissa energispar- respektive reparationsåtgärder.

Kalenderåret 1990 lämnades 7.610 beslut om räntestöd omfattande 655.000 lägenheter och med ett sammanlagt bidragsunderlag på 4.486 miljoner kronor. Utbetalda räntestöd under motsvarande tid beräknas till 320 milj kr.

Räntestödet har efter förslag i propositionen om nytt bostadsfmansieringssystem utvidgats att gälla även för lägenhetsunderhåll i hyreshus. Utvidgningen bör leda till en viss ökning av antalet ansökningar om räntestöd.

Gällande rutin: Ansökan om räntestöd inlänmas till kommunens förmedlingsorgan, som med eget yttrande översänder den till länsbostadsnänmden. Nämnden fattar beslut om bidragsunderlag. Sedan arbetena färdigställts och besiktats av fönnedlingsorganet insänds ansökan om utbetalning till länsbostadsnämnden. Nämnden beslutar om starttidpunkt för utbetalning av bidraget, varefter boverket ombesörjer utbetalningen två gånger per år.

c) Bidrag

- om

Enligt förordningen (1987:316) bidrag till konstnärlig

utsmyckning lämnas, i mån av tillgång på medel, bidrag vid ny- eller ombyggnad av hyres- eller bostadsrättshus. Förutsätming för bidrag är för närvarande att huset byggs eller byggs om med stöd av bostadslån samt att ansökan om bidrag görs i samband med ansökan om bostadslån. Under budgetåret 1989/90 beviljades cirka 200 bidrag till ett sammanlagt belopp på drygt 15 milj kr.

_45_

att bidragsmöjligheten kommer att finnas kvaroch att Jag fönrtsätter den knyts till länsbostadsnämndemas prövning av allmänna stödförutsättningar.

Gällande rutin: Ansökan om bidrag inlämnas till kommunens fönnedlingsorgan, som med eget yttrande översänder den till länsbostadsnänrnden. Närrmden beslutar om bidrag efter att ha fått ramavråkningsmedgivande från Boverket. Sedan arbetena färdigställts och besiktats av formedlingsorganet insänds ansökan om utbetalning till länsbostadsnämnden, som utbetalar bidraget.

Såväl ansökan om bidrag som ansökan om utbetalning bör i framtiden vara gemensam med bostadsstödet enligt det nya finansieringssystemet.

- Förordningen ( 1987:530) om ungdomsbostadsstöd avser statligt bidrag till vissa kommuner och syftar till att främja ett ökat utbud av genomgångsbostäder för ungdomar i kommuner med stor brist på ungdomsbostäder. Bidrag lämnas med 200 kr för varje månad som en ungdomsbostad hyrs ut, dock längst till dess hyresgästen fyller 25 år, mot att kommunen förbinder sig att tillgodofora fastighetsägaren bidraget. Regeringen beslutar om vilka kommuner som är berättigade till bidrag. Kalenderåret 1990 beviljades ungdomsbostadsstöd med 10 miljoner kronor omfattande 10099 lägenheter.

Gällande nrtin: Ansökan om bidrag görs av kommunen och inlämnas till länsbostadsnämnden två gånger per år. Länsbostadsnämnden beslutar om bidrag och utbetalar det till kommunen.

Länsbostadsnärrmden beslutar också om eventuell återbetalning av bidrag.

- om statskommunalt bostads- Förordningen (1987:1050) anpassningsbidrag avser bostäder för handikappade. Länsbostadsnämnden handlägger enligt nuvarande regler ärenden om bostadsanpassningsbidrag

-45_

l. när bidrag söks för åtgärder, som är avsedda att utföras i anslutning till sådan ny- eller ombyggnad som utförs med stöd av bostadslån, eller

2. när kommun är sökande.

I övriga fall prövas ärenden om bostadsanpassningsbidrag av kom-

mun.

Gällande rutin: Ansökan om bidrag inlämnas till kommunens

förmedlingsorgan,

som med eget yttrande översänder ärendet till länsbostadsnämnden. Nämnden beslutar om bidrag. När arbetena fardigställts och besik- Lats av förmedlingsorganet utbetalar kommunen bidraget.

Kommun kan besluta om

återbetalning av bidrag. Länsbostads-

nämnden får efter samråd med kommun helt eller delvis efterge åter-

betalningsskyldighet, om det finns särskilda skäl.

till kommun

Statsbidrag

På ansökan från kommun lämnas statsbidrag med för närvarande 40 % av kommuns kostnader för Bidra-

bostadsanpassningsbidrag.

get lämnas i efterskott ett kalenderår i sänder. Länsbostadsnämnden

handlägger statsbidragsansökningama och har tillsammans med

Boverket tillsyn över kommunemas bidragsverksamhet. Boverket utbetalar för närvarande bidraget, men en rationell hantering bör innebära att utbetalning ombesörjs direkt av länsbostadsnärnnden.

Utöver den direkta hanteringen med vissa bidragsärenden samt

statsbidrag bedriver länsbostadsnämndema en relativt kontinuerlig

infomiations- och utbildningsverksamhet i ämnet riktad främst till kommunala handläggare samt terapeuter inom landstingen.

- Förordningen (1988:372) om bidrag till åtgärder mot radon i egnahem. Bidrag länmas med 50 % av skäliga kostnader, dock högst med 15.000 kr. Bidrag lämnas om radondotterhalten i huset överstiger det gränsvärde socialstyrelsen anger som

godtagbart från hälsoskyddssynpunkt.

_47_

Kalenderåret 1990 beviljades 541 bidrag med sammanlagt 6,5 mil-

joner kronor. Sedan gränsvärdet numera halverats av socialstyrelsen förväntas en avsevärd ökning av antalet ansökningar.

Gällande nitin: Ansökan om bidrag inlämnas till kommunens förmedlingsorgan, som med eget yttrande översänder den till länsbostadsnämnden. Närrmden beslutar om bidrag. Sedan arbetena fardigställts och besiktats av fönnedlingsorganet beslutar länsbostadsnämnden om utbetalning av bidraget. Boverket ombcsörjer utbetalningen.

Länsbostadsnämnden beslutar om eventuell återbetalning av bidra- Länsbostadsnämnden får helt eller delvis efterget, helt eller delvis. ge återbetalningsskyldighet om det finns särskilda skäl.

- Kommun skall enligt lagen Lag (1988:786) om bostadsbidrag. lämna bostadsbidrag till barnfamiljer och till hushåll utan bam. Kommuns beslut får överklagas hos länsbostadsnämnden. Kommun erhåller statsbidrag med 50 % av sina kostnader.

Gällande rutin: Ansökan om statsbidrag inlämnas till länsbostadsnämnden, som beslutar om bidrag för ett kalenderår i efterskott samt ombcsörjer utbetalning av bidraget.

Hanteringen med bostadsbidrag innefattar för länsbostadsnärnndernas del dessutom en avsevärd informations-/utbildningsinsats såväl till enskilda som, framför allt, till kommunala handläggare. Såvitt jag kan bedöma är denna insats av allra största betydelse för både aktualiteten och kontinuiteten i den kommunala hanteringen.

Utöver ovannämnda stödtyper finns för närvarande ytterligare ett antal bidragsforrner, i vilka inga nya beslut fattas, men där utbetalning av löpande bidrag fortgår ytterligare en tid. Ärendena prövas av länsbostadsnämnden. Exempel är

på dylika bidragsforrner

- om till i

Förordning (1982:1285) statsbidrag hyresrabatter

bostadshus. Avser bostadshus senast under 1984.

påbörjade Bidrag utgår under5 år räknat från husets färdigställande.

_48_

- efter Förordning (1986:1398) om bidrag till bostadskostnader ombyggnad (kvarboendegaranti). Avser ombyggnader, där ansökan om lån och bidrag inkommit till kommun före utgången av 1989. Bidrag utgår under 3 år räknat från det att slutligt bestämd hyra efter ombyggnaden tas ut av hyresgästen.

- Förordning (1986:399) om bidrag vid nybyggnad av vissa bostäder. Avser nybyggnader som påbörjats under 1987 och 1988 och belägna i vissa områden. Bidrag lärrmas under 2 år räknat från husets färdigställande.

Övriga kvarvarande arbetsuppgifter

Hantering av överklagade kommunala beslut om bostadsbidrag till barnfamiljer och vissa hushåll utan barn samt bostadsanpassningsbidrag m fl

Som tidigare framgått utgör länsbostadsnämnden överklagandeinstans i frågor som rör kommunala beslut om bostadsbidrag till bamfamiljer och vissa hushåll utan bam samt bostadsanpassningsbidrag. Därutöver kan de s k frikommunemas beslut om statligt bostadsstöd till egnahem överklagas till länsbostadsnämnden.

Antalet till länsbostadsnämnden överklagade kommunala beslut uppgickbudgetåret1989/90till

-

bostadsanpassningsbidrag 249 st

- 1 216 st bostadsbidrag lån till egnahem (frikommuner) 10 st

Vad gäller överklaganden av kommunala beslut om bostadsbidrag kan dessa förväntas öka markant de kommande åren på grund av dels ändrade bidragsregler dels att antalet bidragstagare ökar i och med atthyres-och inkomstgränsema höjts kraftigt.

Antalet överklaganden av kommunala beslut om bostadsanpassningsbidrag kan också komma att öka om kommunema blir restriktivare med att bevilja bidrag till följd av en kärvare kommunalekonomisk sitation samt som en följd av ökade krav på hemsjukvård

_49_

och en fortsatt av

utvidgning handikappbegneppet, vilket bör leda

till ett ökat antal ansökningar om bidrag och därigenom också ett ökat antal överklaganden.

Både när det gäller överklaganden av bostadsbidrag och bostadsan-

passningsbidrag bedömer kommuner

tillfrågade att volymema blir mindre än vad länsbostadsnärrmdema dem till. uppskattar

De kommunala bidragsbesluten är av varierande kvalitet. Det är därför angeläget att länsbostadsnämndema medverkar till att förbättra kompetensen genom information och utbildning av kommunala handläggare. Dämied skulle också för en skapas förutsättningar

mera enhetlig tillämpning av såväl de förvaltningsrättsliga bestäm-

melsema som reglema på sakområdet.

Även på länsbostadsnämndema bör kompetensen på det juridiska området utvecklas. En utökad kompetens kan i detta avseende ge goda samordningsvinster med länsbostadsnämndemas fastighets-

juridiska rådgivning.

Fastställande av tomtbelopp enligt förordningen (1978:384) om

beräkning av låneunderlag och pantvärde

I det

schablonlåneunderlag, som räknas fram med hjälp av den låneberäkningsmetod, som omnämnts i kapitel 3, ingår bl a markkostna-

der. Markkostnadema indelas i tre undergrupper: tomtkostnader,

exploateringskostnader och va-kostnader. För tomtkostnader fast-

ställer länsbostadsnämnden av kommun på ansökan ett tomtbelopp för hela kommunen eller del därav. Beloppet skall motsvara skäliga kostnader som genomsnittligt uppkommer för en byggnad i exploateringsområde. Efter prövning av kommunens framställan beslutar länsbostadsnämnden om tomtbelopp.

Redovisning av den kommunala bostadsförsörjningsplaneringen, enligt förordningen (1984:338)

Enligt denna förordning skall kommunerna varje år infonnera läns-

bostadsnämnden om innehållet i

bostadsförsörjningsplaneringen

genom att överlämna ett Länsbostads-

bostadsförsörjningsprogiam.

_50_

närrmden skall sammanställa kommunernas samt med uppgifter eget yttrande översända sammanställningen till Boverket och länsstyrelsen.

Enligt riksdagens beslut om en ny regional statlig förvaltning skall ansvaret för ovan angivna uppgifterfrån och med 1 juli 1991 överföras på länsstyrelserna, vilket resulterat i en motsvarande ändring av ovannämnda förordning (1984:338).

Av nedan citerade förarbete framgår länsbostadsnärnndemas framtida roll i arbetet med den kommunala

bostadsförsörjningsplane-

ringen. v

Den centrala organisationskommitté, som tillkallades av regeringen 1990 för att förbereda refonnen med en ny regional statlig förvaltning (Dir 1990:9), uppdrog åt Statskontoret att precisera uppgiftsfördelningen mellan den nya länsstyrelsen och länsbostadsnämnden i

frågor som rör de kommunala bostadsförsörjningsprogrammen och

annan samhällsplanering samt att belysa resursfrâgoma.

I Statskontorets rapport 1990-06-1 l beskrivs länsbostadsnämndens framtida uppgifter inom det aktuella området på följande sätt.

Att göra sammanställningar över planerat bostadsbyggande i kommunerna på kort sikt (1-1,5 år), med projektlistoma som underlag, jämte en bedömning av detta ska även i fortsättningen vara en uppgift för länsbostadsnämnden. Bedönmingen ska ske i samråd med länsstyrelsen främst i frågor som är av betydelse för styrelsens sammanställning och yttrande om länets På så sätt kan

bostadsförsörjningsläge.

möjligheterna att genomföra projekten och av graden måluppfyllelse i Arbetet underlättas och kvaliten

KBPbelysas.

förbättras om kommunerna själva gör en avstämning mellan

KBP och i projektlistoma angiven byggnadsverksamhet.

[frågor rörande detalj- och översiktsplanema bör länsbostads-

nämnden bidra med underlag till länsstyrelsens samrådsarbete. Det ger förutsättningar för att de bostadssociala frågorna

beaktas i den fysiska planeringen både utifrån länsstyrelsens

och länsbostadsnämndens kompetens.

_51_

Att beredningen av projektlistoma föreslås ligga kvar på länsbostadsnämndema beror på att de är mycket detaljerade och inom nämndema löpande används för analys av bostadsbyggandet. Fortlöpande tas kontakter med bygghenar och kommuner angående redovisade projekt som av en eller annan anledning inte kommit att förverkligas.

Under rubriken Länsstyrelsens framtida uppgifter beskrivs länsbostadsnärrmdens medverkan i arbetet med kommunernas långsiktiga bostadsförsörjningsplanering på följande sätt:

Samråd med kommunerna om kommunal bostadsförsörjningsplanering bör samordnas med länsbostadsnämnden så att - - frågorna får en bred belysning. Länsstyrelsen ska med ledning av dessa program för kommunernas bostadsförsörjningsplanering (KBP) och efter samråd med länsbostadsnämnden sammanställa uppgifter om kommunernas bostadsforsörjningsplanering och avge yttrande angående bostadsförsörjningsläget i länet. Yttrande och sammanställning ska sändas till boverket.”

Som framgår av ovanstående förväntas länsbostadsnämnden ta ak-

tiv del i arbetet med den kommunala bostadsförsörjningsplanering-

en även i framtiden.

De kontinuerliga besök länsbostadsnämnden företar hos länets kommuner för diskussion om bostadsförsörjningen kommer inte att upphöra. Besöken utgörett effektivt instrument för att nå ut tillkom-

munerna med bostadspolitiska nyheter, med diskussioner om bostadsmarknaden i stort, om särskilda gruppers behov, om produk-

tions- och boendekostnadsutvecklingen m m. Även länsarbetsnärrmden deltar regelmässigt i dessa besök. Verksamheten samordnas med länsstyrelsema med utgångspunkt från länsvisa diskussioner om arbetsfördelningen.

I länsbostadsnämndens roll som regionalt bostadspolitiskt organ med kunskapsspridning och kunskapsåterföring som viktiga arbetsuppgifter, är medverkan i arbetet med den kommunala bostadsför-

sörjningsplaneringen av väsentlig betydelse.

_52_

Allmännyttiga bostadsföretag

Enligt förordningen (1986:285) om återkallelse av godkännande

som allmärmyttigt bostadsföretag i vissa fall m m kan länsbostads-

nämnden i vissa fall besluta att bostadsföretag inte längre är att betrakta som allmännyttiga.

Enligt nybyggnadslåne-, ombyggnadslåne- och handläggningsförordningama (19862692-4) ställs krav på grundkapital hos allmännyttiga bostadsföretag. Länsbostadsnärnnden kontrollerar att kraven uppfylls.

I förordningen (1983:974) om statligt räntestöd vid förbättring av bostadshus ställs krav på en särskild konsolideringsfond hos allmännyttiga bostadsföretag. Länsbostadsnänmden kontrollerar och kan i vissa fall medge undantag.

Eftersom allmännyttiga bostadsföretag även fortsättningsvis i vissa sammanhang kommer att särbehandlas förutsätter jag att länsbostadsnämndema även framdeles kommer att utöva kontroll enligt ovan.

Inlösen av egnahemsfastigheter och bostadsrätter

Enligt förordningen (1987:408) om inlösen av egnahemsfastigheter och bostadsrätter skall länsarbetsnämnden och länsbostadsnärrmden samråda vid sådan inlösen, som under vissa förutsättningar, framför allt på grund av arbetslöshet, kan ske av fastigheter och bostadsrätter. Länsbostadsnämnden skall därefter förvalta och försälja inlösta fastigheter och bostadsrätter.

Verksamheten rör i första hand Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, men kan om det finns synnerliga skäl omfatta inlösen även i andra delar av landet. inlösen har t ex även

förekommit i Örebro, Värmland och Kopparbergs län.

Omfattningen av verksamheten varierar med konjunkturer och därav följande arbetsmarknadsläge. Inte minst strukturförändringar inom gruv- och skogsindustrin i Norrland medför ökningar i inlö-

_53_

SOU 1991 :43 senverksamheten. Under den senaste fcmärsperioden har antalet inlösenänenden varierat mellan J 001120 per år. Volymen är således inte stor, men verksamheten är resurskrävande och har en klart so-

cial prägel.

_54_

6 Utveckling

av

arbetsuppgifter

Länsbostadsnämndema kommer, enligt vad jag redovisat ovan, även i framtiden att ha viktiga arbetsuppgifter for bostadspolitikens genomförande. Handläggningen kan genom regelförenklingar och utvecklat datorstöd bli enkel och rationell. När förvaltningen av bostadslån försvinner kan länsbostadsnärnndens roll som bostadspolitiskt organ utvecklas.

Det är enligt min uppfattning en stor fördel för bostadspolitiken om det finns ett organ på fältet för statsmakterna som snabbt och kompetent kan föra ut kunskap om bostadspolitiska intentioneroch förändringar, och som även effektivt kan återföra erfarenheter så att de politiskt ansvariga rätt kan bedöma styrrnedlens effekter och behovet av förändringar.

Länsbostadsnämndema har även en viktig roll som kunskapsförmedlare till dem som är verksamma inom planering, projektering, byggande och förvaltning av bostäder. Kunskaper som länsbostadsnämnderna bygger upp både genom sina egna kontakter och egen statistik beträffande ärenden inom länet och genom material som förmedlas från Boverket och externa inforrnationskällor.

Länsbostadsnänmdema är inte ensamma i den

kunskapsspridande

rollen. Så kan t ex även länsstyrelserna i vissa frågor spela en viktig roll, men med utgångspunkt från sin breda erfarenhet i bostadsfrågor har länsbostadsnänmdema unika förutsättningar och kan svårligen ersättas av andra.

Jag har sammanfattat länsbostadsnämndemas uppgifter i några i punkternedan:

-

att föra ut kunskap om statsmaktemas bostadspolitiska inten-

tioner att handlägga statens stöd till bostadsbyggandet

att verka för att byggkostnadema dämpas utan avsteg från god bostadskvalitet - att och öka genom kunskapsspridning kunskapsåterföring kunnandet om kvalitet i bostadsbyggande och boende samt om boendemiljöfrågor i stort att ge tidiga vamingssignaler inom länsbostadsnämndernas och Boverkets ansvarsområden att genom regional statistik och analys därav ge regionala myndigheter, organisationer m fl underlag för planering och genomförande av bostadsbyggande med god boendekvalitet och goda boendemiljöer att ge konsumentrådgivning i juridiska, ekonomiska och kva- Iitetsfrågor som rör bostäder.

Jag tar i det Följande upp vissa verksamhetsområden som bör utvidgas/omfördelas ide nya länsbostadsnämndema.

Utvidgning av informations-, och utbildningsrådgivningsverksamheten

En grundläggande princip är att ren konkurrensutsatt verksamhet inte bör bedrivas i myndighetsfonn. Även om inte verksamheten är konkurrensutsatt bör en bedömning komma till stånd om verksamheten ska bedrivas i statlig regi eller under annan huvudman. Vägledande i en sådan bedömning kan vara användarnas efterfrågan (behov och betalningsvilja), samhälleliga krav på att en viss tjänst tillhandahålls samt kvalitets- och effektivitetskrav.

Min utgångspunkt i detta sammanhang är att Iänsbostadsnämndema

endast ska handha verksamheter som man antingen är om

ensamma

att utföra eller som av bostadspolitiska skäl bör ligga på nämnderna eller som nämndema i övrigt bedöms bäst skickade att ombesörja.

Med den inriktning av länsbostadsnämndemas verksamhet jag be-

skrivit ovan kommer den att bestå i både handläggning och uppföljning av det bostadspolitiska stödet samt kunskapsspridning och

kunskapsåterföring.

_55_

Det är just denna sammankoppling av handläggning, uppföljning och som ger länsbostadsnämnden kun-

kunskapsarbete erfarenhet,

skap och överblick, vilket sedan kan användas i det utåtriktade arbetet. Den ger också länsbostadsnärnndema möjlighet att på tidigt stadium kunna ge Boverket och regeringen vamingssignaleri den mån bostadspolitiska insatser ger oönskade effekter eller när insatser av nytt slag behöver sättas in.

Utvecklingen går mot mindre detaljstyming, mer funktionsregler och ökat producentansvar. Med den inrikmingen ökar framöver behovet av

kunskapsspridning och kunskapsåterföring. Den nya läns-

bostadsnämndens verksamhet markerar en övergång från regeltolkning och låneadministration till utåtriktade insatser och ligger således i linje med denna utveckling. Länsbostadsnämndema kommer därmed också att på ett bättre sätt vara en del i Boverkets kunskapsorganisation.

Länsbostadsnämndema har som jag tidigare nämnt omfattande kontaktnät inom länen. I sin verksamhet kommer man i kontakt med andra myndigheter, med kommunala tjänstemän och politiker, med byggbranschens olika företrädare, banker, mäklare, hyresgäster och fastighetsägare. Det betyder att man är etablerade på fältet och därmed har lätt att nå ut med sina budskap. Denna kanal anser jag bör utnyttjas och utvecklas också i framtiden.

Länsbostadsnämnden kan genom information, kurser, konferenser och i sina dagliga kontakter föra ut aktuella budskap. Antingen det gäller frågor om sunda hus, energisparande, äldreboende, gruppboende eller flyktingbostäder finns kanalen och kompetensen lätttillgänglig och startklar.

Från mitten av 70-talet har i flera sammanhang framhållits behovet av ändrad

fardriktning för de statliga bostadsmyndighetema mot

ökad information, råd och service. I prop 1977fI 8:93 s 192 betonar departementschefen att det till samhällets uppgifter på det bostadspolitiska området hör

.. att ta fram allsidiga och sakliga upplysningar i frågor som har allmän betydelse för boendet. Denna allsidiga och sakliga upplysning behövs också som komplement till en från delvis

_57_

andra utgångspunkter motiverad aktiv marknadsföring och information från byggherrar och producenter.

Det är viktigt att infonnationsinsatsema kan göras i ett så tidigt skede som möjligt i byggprocessen så att inga oklarhetereller okunskap påverkar byggprojekten. Detta gäller såväl i flerbostadshusärenden som för egnahem.

De investeringar och därav följande löpande ekonomiska åtaganden som bostadsbyggande leder till är synnerligen omfattande för både egnahemsbyggare och övriga, varför det i byggprocessens och ägandets olika skeden krävs noggranna och välgrundade överväganden.

Lånsbostadsnämndema kommer i nänmda avseenden att kunna ge förbättrad service till enskilda fastighetsägare och förvaltare med bedömningar om stödets utveckling och med fastighetsekonomiska kalkyler. Ett avsevärt ökat datorstöd medverkar till detta. Särskilt för småhusägare och -byggare är det angeläget med en neutral instans som kan göra opattiska bedömningar.

Även om en av målsättningama med införandet av ett nytt statligl bostadsfmansieringssystem varit att skapa ett system som är överblickbart på kort och lång sikt och därmed ger inte minst hushållen möjlighet att bedöma boendekostnaden även på lång sikt, är det enligt min mening uppenbart att det nya bostadsñnansietingssystemel kommer kräva både en massiv introduktionsinsats och en fortlöpande väl utvecklad infonnation. Det senare omfattande både allmänna och ärendespeciñka upplysningar.

Konsumentrådgivning

Enligt förordningen (1988:591) med instruktion för länsbostadsnämnderna skall länsbostadsnämnden lämna enskilda personer råd och upplysningar i juridiska frågor, som har att göra med anskaffning och innehav av småhus.

_58_

Länsbostadsnämnden fick den 1 juli 1984 ansvar för den fastighetsjuridiska rådgivningen. Bakgmnden var att Konsumentverket konstaterat att det fanns ett betydande behov av individuell rådgivning i byggnadstekniska och fastighetsjuridiska frågor. Konsumentverket ansåg att frågor kring havererade entreprenader, husköp m m var så komplicerade att det var tveksamt att helt låta kommunerna svara för denna rådgivning.

Frågan togs upp i budgetpropositionen 1983/84. Regeringen delade Konsumentverkets att byggnadstekniska bedömning och fastighetsjuridiska frågor var så komplicerade att man inte kunde förutsätta att konsumentvägledama i kommunerna skulle kunna bygga upp tillräcklig kompetens inom detta område. När det gällde renodlad byggnadsteknisk rådgivning ansåg regeringen att ansvaret i första hand skulle ligga på byggnadsnämndema. Ansvaret för den fastighetsjuridiska rådgivningen borde däremot ligga på länsbostadsnämnderna, som hade den byggnadstekniska kompetens som behövs också vid fastighetsjuridisk rådgivning. Regeringen konstaterade också att nämndema genom sin låneverksamhet hade naturliga

kontakter med småhusägare/köpare samt hade inarbetade kontakter

med kommunerna.

Konsumentverket förutsattes i beslutet 1984 att vara centralt stödjande organ för utbildning, information, materialservice m m till länsbostadsnämndema.

Länsbostadsnärrmdemas fastighetsjuridiska rådgivning byggdes successivt upp under de första åren och en större utbildningsinsats genomfördes vid introduktionen. Med hänsyn till

bostadsstyrelsens

ansvar som chefsmyndighet för länsbostadsnämndema fick i praktiken bostadsstyrelsen svara för en stor del av det centrala stödet till nämndema.

Frågan om huvudmannaskap för den fastighetsjuridiska rådgiv-

ningen togs upp 1987 av utredningen om det nya plan- och bostadsverket. Utredningen konstaterade att, eftersom Konsumentverket har det centrala ansvaret för stödet till de kommunala konsumentvägledama, borde man ha det även för länsbostadsnämndemas

fastighetsjuridiska rådgivning. Annars finns risk för olika tolkning-

ar av de regler som gäller. Utredningen ansåg också att det nya plan-

-59-

SOU 1991 :43 och bostadsverket inte ensidigt borde företräda konsumentintnessen utan vara neutralt i förhållande till olika partsintressen. Bostadsstyrelsens ansvar för att främja konsumentupplysning och varudeklaration på bostadsområdet borde emellertid ingå som ett led i det nya plan- och bostadsverkets infomrationsverksamhet.

Efter introduktionsutbildningen 1984/85 har länsbostadsnämnder-

nas personal inte fått någon vidareutbildning i fastighetsjuridisk rådgivning. Verksamheten har på gmnd av hög arbetsbelastning och minskande resurser Iågprioriterats på länsbostadsnåmndema. Boverket har efter Övertagande av ansvaret varit medvetet om denna lågprioritering och accepterat den.

En nyligen genomförd enkät visar att så gott som samtliga länsbostadsnämnder i någon utsträckning arbetar med de fastighetsjuridiska frågorna. Ansvariga tjänstemän finns avdelade för verksamheten. Man marknadsför sig emellertid inte aktivt, utan svarar på de frågor som kommer. Resursbristen gör också att man i de flesta fallen inte kan göra några djupare utredningar, utan får inskränka sig till allmänna råd och i övrigt hänvisa vidare.

Från länsbostadsnärrmdemas sida upplevs huvudmannaskapel Konsumentverket/Boverket som oklart. Konsumentverket aktualiserade vid verksöverläggningar med Boverket hösten 1990 frågan om länsbostadsnämndemas fastighetsjuridiska rådgivning. Behovet av rådgivning bedömdes då fortfarande vara mycket stort och det ansågs viktigt att länsbostadsnämndema prioriterar denna verksamhet. Länsbostadsnämndemas egen bedömning är att behovet av fastighetsjuridisk rådgivning är betydligt större än vad man idag kan ta hand om.

Den kunskaps- och erfarenhetsgrund, som finns på länsbostadsnämnderna lämpar sig väl för fastighetsjuridisk Redan rådgivning. idag lämnar lånsbostadsnämndema dessutom information och råd

om bostadsstödsystemets ekonomiska konsekvenser för enskilda

fastighetsägare. Enligt min uppfattning bör därför länsbostads-

närrmdemas framtida instruktionsbundna rådgivning utvidgas att omfatta inte bara fastighetsjuridiska frågor, utan även ekonomiska. Det senare inte minst mot bakgrund av den totala omläggningen av

bostadsfinansieringssystemet. Med en finansiering i fri konkunens

-50-

på den allmänna lånemarknaden kommer fastighetsägare att utsättas förmassiv marknadsföring från samtliga kreditinstitut. Det torde « därför uppstå stort behov av ett neutralt organ som kan lämna råd om

lämplig ñnansieringsmodell, men självfallet inte om lämplig kredit-

givare. Jag är också av den uppfattning att länsbostadsnärnndemas rådgivning bör kunna komma alla bostadskonsumenter till godo, oberoende av om man är egnahemsägare, bostadsrättsinnehavare ellerhyresgäst.

Ien aktiv fasti ghets juridisk rådgivning ingår inte bara rådgivning till enskilda fastighetsägare som råkat illa ut. En minst lika viktig del är att arbeta med förebyggande verksamhet i form av rådgivning och annan infomration. I den rollen har länsbostadsnämnden fördel av upparbetade kontakter med länets kommuner, hustillverkare, entreprenörer, banker och mäklare.

En annan viktig, men relativt outnyttjad, del av verksamheten är erfarenhetsåterföringen till Konsumentverket och Boverket. Arbetsformer böri detta avseende tas fram för att säkerställa att tex uppgifter om oskäliga avtalsvillkor eller felaktiga kostnadskalkyler når fram till Konsumentverket.

Länsbostadsnärnndema har redan idag den kompetens, som behövs för att vara ett stöd för konsumenten i en rad frågor. När det gäller avtalsvillkor vid förvärv av fastigheter eller entreprenader behövs emellertid en kraftfull satsning på utbildning. Sådan utbildning

kring t ex tillämpning av jordabalken, konsumenttjänstlagen, kon-

sumentköplagen, avtalsvillkorslagen och marknadsföringslagen bör Konsumentverket svara för. Likaså är det Konsumentverket

som har huvudansvaret för Standardavtal på entreprenadområdet

samt tolkningar och tillämpningar av dem. Konsumentverket bör även svara för en djupare utbildning i rådgivningsteknik samt för fortlöpande, årligen återkommande, fördjupningsutbildning.

Min uppfattning om länsbostadsnärnndemas lämplighet som rådgivare till bostadskonsumentema har jag nu redogjort för. Jag vill därutöver betona vikten av att råd i många frågor också kan erhållas på det kommunala planet, genom och förmed-

konsumentvägledane

lingsorgan. Genom samverkan mellan länsbostadsnämndema och de kommunala organen kommer bostadskonsumentemas stöd att i förbättras avsevärt.

I höstens anslagsframställningar från såväl Konsumentverket som Boverket kommer frågan om resurser till stöd för länsbostadsnämndema att aktualiseras. Rådgivning till bostadskonsumenter bör enligt min uppfattning inte avgiftsñnansieras utan vara ett kostnadsfritt sarnhällsstöd av stort bostadspolitiskt intresse.

En utvecklad roll för länsbostadsnämndemas konsumentrådgivning rörande bostäder bör enligt min mening återspeglas i regeringens instruktion (1988:591) för nämnderna. Jag återkommer till dema fråga i kapitel 10.

Utveckling av statistik- och analysarbete

Enligt kommittédirektiven ska jag överväga hur den statistik och det analysarbete som i dag görs på länsbostadsnärrmdema kan utvecklas och i vilka former det kan komma andra till godo.

Länsbostadsnämndema har genom sin handläggning av bostadsstödet tillgång till ett brett faktamaterial som genom systematisk bearbetning kan vara av intresse både inom organisationen och for ett antal externa avnämare. Redan i dag bedriver länsbostadsnämnderna ett eget statistik- och analysarbete. På gmnd av begränsat datorstöd har dock inte statistikarbetet kumiat utvecklas så som underlaget ger förutsättningar för. Genom den utveckling av datorstödet som beskrivs i nästa kapitel får länsbostadsnämndema emellertid i framtiden tillgång till moderna arbetsinstrument som kan användas

för fördjupat statistik- och anal ysarbete. Ett sådant fördjupat arbete

kan bli ett viktigt bostadspolitiskt instrument och ett medel att följa upp effekterna av det statliga bostadsstödet.

Länsbostadsnänmdema förser för närvarande Boverket med det underlag som verket behöver för sin löpande statistik om bostadsbyggande och byggkostnadsutveckling. Statistiken används för analyseroch prognoser om bostadsbyggandets utveckling. Intressenter är bl a byggherrar, materialtillverkare, kommuner, AMS, Konjunkturinstitutet, departement och riksdag.

Det harvidare visat sig att det för Boverkets del varit mycket positivt

att kanalisera även arman statistikinsamling såsom kommunernas bedömningar av det aktuella bostadsmarknadsläget och deras pla-

_62_

nerade bostadsbyggande via länsbostadsnämndema. En avsevärd kvalitetshöjning har uppnåtts. Genom sina goda lokala och regionala kunskaper och förankring har alltså länsbostadsnämndema visat sig vara en lämplig kanal för statistikinsamling.

Lämpligt statistikuttag för externa intressenter kan avse bostadsmarknadsläget, allmänt och för särskilda grupper, planerat och verkligt byggande, volymer och kosmadsutveckling, allt nedbrutet till önskad nivå. Inte minst produktionskostnadsstatistik, uppspal-

tad geografiskt och/eller efterprojekttyp, efterfrågas av många. Den

statistik som produceras i dag efterfrågas bl a av kommuner, byggherrar och materialtillverkare. En fördjupad och efter önskemål specialinriktad statistik på lokal eller regional nivå torde ha ett än större värde.

Omfördelnin av mellan Boverket

g arbetsuppgifter

och länsbostadsnämndema

Enligt kommittédirektiven ska uppgiftsfördelningen mellan Boverket och länsbostadsnämndema i fråga om olika stödverksamheter ses över. Målsättningen bör vara en ändamålsenlig ordning som kan i ge den största rationaliseringsvinsten.

I kapitel 7 kommer jag att redogöra för en lämplig uppläggning av datorstödet till verksamheten.

Under denna punkt vill jag ta upp frågan om den formella hanteringen av vissa ärendegrupper. Min utgångspunkt har därvid varit att beviljande av ekonomiskt stöd i olika avseende inte bör ligga på Boverksnivå, utan på länsbostadsnämndema.

För närvarande beslutar Boverket om s k återställningsbidrag enligt

förordningen (1985:489) om statsbidrag för att återställa handikappanpassade bostäder m m. Verksamheten är inte särskilt omfat-

tande, under budgetåret 1989/90 beviljades t ex 7 bidrag på sammanlagt cirka 55.000 kr. Jag anser emellertid inte att det finns skäl att hantera ifrågavarande bidrag centralt, varför länsbostadsnämndema bör ta över verksamheten.

_53_

Varken av bostadspolitiska eller andra skäl har jag kunnat ñnna verksamheter på länsbostadsnämndema, som det är lämpligare att utföra på Boverket.

7 Datorstöd

Datorstöd

till det nya

bostadsstödet

Inom Boverket pågår för närvarande, på uppdrag av regeringen, ett utvecklingsarbete av ett nytt ADB-system för hantering av det nya bostadsstödet. Enligt kommittédirektiven ska jag följa och beakta detta arbete.

Av hittillsvarande utvecklingsarbete framgår att systemet i utgångsläget kommer att hanteras via centraldator bl a på grund av att erforderlig datorkraft för närvarande saknas på länsbostadsnärrmdema. Huruvida denna centrala lösning blir bestående eller om en viss regionalisering av datahanteringen är att föredra ska utredas ytterligare inom organisationen. Jag vill dock betona att även om systemet inledningsvis hanteras i centraldator bör ansvaret för den datorstödda verksamheten i huvudsak ligga på länsbostadsnänmdema med undantag fört ex de periodiska utbetalningarna av räntebidrag.

Samtliga rutiner i det nya bostadsstödet kommer att datoriseras. I datorsystemet ska ligga det av Boverket utformade och förvaltade regelverket för stödsystemet. Detta datoriserade regelverk kommer att vara så flexibelt att alla typer av bidrag kan hanteras i det. IADBstödet för regelverksförvaltningen ska ingå registrering av uppgifter om giltiga stödändarnål, giltiga hustyper, giltiga upplåtelseforrner, giltiga ägarklasser, giltiga skattekategorieretc.

Vidare kommer all ärendeberedning, avseende såväl i dag förekommande som framtida bidragsfonner, att kunna ske inom ADB -systemet. Med ärendeberedning avses bl a diarieföring av ansökan, beräkning av kalkyl, utskrift av beslut samt att skapa underlag för prognos/analys/statistik.

I systemet kommer också att ingå ärendeadministration som omfattar tiden från utbetalning till avslut av ärende. I ärendeadministrationen finns ADB-stöd för bl a registrering av utbetalningsuppgifter,

hämtning av uppgift om lagfaren ägare från CFD, avslut av ärende samt att skapa underlag för statistik och analys. Med denna bas ansvarar ärendeadministrationen också för upplysning till allmänheten om bidragsunderlag, utbetalda bidrag etc.

Slutligen kommer i systemet att ingå utbetalningsadministration, som har till uppgift att beordra utbetalningar med utgångspunkt från de underlag som bidragsadministrationen har räknat fram. Inom utbetalningsadministrationen kommer också att hanteras felaktigheter i verkställandet av utbetalningar, beräkning och utsändande av kontrolluppgiftertill kunder och RSV m m.

Jag bedömer att det planerade systemet kommer att medverka till att hanteringen av det nya bostadsstödet blir rationell och effektiv. Det-

ta synes mig vara fallet oberoende av om den slutliga systemlösning

blir central eller central/regional.

Under en övergångsperiod kommer de delar av det befintliga BoSSsystemet som rör förvaltningen av låneverksamheten att användas. Anpassning av övriga BoSS-delar till det nya systemet kommer att utredas inom organisationen.

Datorstöd för verksamheter på länsbostadsövriga

nämnderna

Som framgår ovan kommer det ADB-system, som tas fram som med bidragshanteringen enligt det nya bostadsstödet, att kun-

hjälp

tex de som na stödja också hanteringen av andra bidragsfonner, kommer att finnas kvar från nuvarande bostadsstöd (se kapitel 5-6).

Den föreslagna utvidgningen av informations, utbildnings- och på länsbostadsnämndema förutsätter i rådgivningsverksamheten olika avseenden ADB-stöd. Allmän, ekonomisk och låneteknisk, information till kunderna kommer att kunna stödjas med underlag av det system, som nu tas fram. Efter viss utveckling bör

uppgifteri systemet också kunna ge stöd till en vidgad utbildningsverksamhet.

Vad gäller den föreslagna rådgivningen till bostadskonsumenter är det nödvändigt med datorstöd bl a i fonn av olika kalkylprogram,

eventuellt juridiskt regelverk samt genom etablerande av kontakter med vissa extema databaser, t.ex. på DAFA och Domstolsverket. Vilka behov av utveckling av datasystem dessa krav ställer bör utredas inom organisationen.

Av kapitel 6 framgår att olika typer av underlag för statistik och analys kommer att erhållas i det system, som är under uppbyggnad. Även möjligheter till s k spontana uttag, dvs att t ex med hjälp av rapportgenerator göra spontana sammanställningar av uppgifter i en databas, måste kunna erbjudas. Det är den typen av sammanställningar, t ex av produktionskostnader för en viss hustyp, som kan ha ett intresse även utanför myndigheten. Länsbostadsnämnden måste

även ha möjlighet att genom sökning i dator ta fram exempel på

goda projekt såväl i det egna länet som i andra län. Man ska t ex kunna söka efter gmppbostäder med produktionskostnad 9.000 kr/mz etc. Denna typ av sökningsmöj ligheter kommer att utgöra ett viktigt instrument för att söka exempel som är både kvalitetsmässi gt bra och billiga. De kan användas i länsbostadsnärnndemas rådgivning till kommuner, bygghenar m fl.

Länsbostadsnämndema är för närvarande ålagda att förse SCB med underlag för statistiska sammanställningar. Dessa tas i dag fram manuellt. I framtiden måste självfallet denna uppgift lösas med datorstöd. Lämpligen bör detta ske genom direkt uppkoppling av SCB till Boverkets dator, alternativt regionala datorer. Därmed skulle länsbostadsnärnndema avlastas en resurskrävande uppgift och frågan om vilka datamängder som ska levereras till SCB blir inte längre lika vital för Boverket och länsbostadsnämndema.

I kapitel 3 gör jag antaganden om eventuell koppling mellan länsbostadsnämndema och kreditgarantinärrmden. Jag konstaterar där att kreditgarantinämndens förutsatta behov av uppgifter om bidrags-

underlag, pantvärde samt optimala räntelåneberäkningar bör kunna tillgodoses genom en direkt koppling mellan kreditgarantinämnden

och Boverkets dator. Vid en eventuell framtida regional datorlösning bör motsvarande koppling ske mellan kreditgarantinämnden i och länsbostadsnämndema.

Sammanfattningsvis bedömer jag att länsbostadsnämndema har

följande gmndbehov av datorstöd

_57_

Tillgång till kontorsstödssystem, dvs text/Ordbehandling, kalkyl, diarie och elektronisk post

- Möjlighet att köra BUS (budgetuppföljningssystem)

lillgân g till stordatorsystem på DA FA - att hämta infomtation från Boverkets Möjlighet datasystem och andra externa databaser för bearbetning i egen UNIXdatorellerPC-datorer

- till Tillgång system som är lätta att sköta och har en enhetlig standard.

Den programvara som väljs på länsbostadsnämndema måste vara samma som den som är standard på Boverket. Det är en Förutsättning för infonnationsutbytet mellan Boverket och länsbostadsnämndema.

Boverket måste kunna ge länsbostadsnämnderna erforderligt stöd i ADB- frågor. En ADB-strategi för länsbostadsnämndema bör därför snarast tas fram.

En tänkbar datorstruktur för länsbostadsnämndema framgår av bild 2.

_53_

BiId2. Framtida datorstruktur.

”AFA BOVERKET Andra externa System-s Gemensamma database, Fenix register t ex en) UDS-C m m

wggm Övriga LBN

B s Länsstyreker m ll m m

PRINTER PC

-59.

8 v

Avgiftsñnansiering

Eftersom jag i tidigare avsnitt föreslår viss ny respektiveutvecklad verksamhet för länsbostadsnämndema har jag tagit del av de all-

männa riktlinjerna i regeringens kommittedirektiv (Dir 1984:5)

samt grundläggande principer för avgiftssättning av statlig verksamhet.

Av kommittédirektiven framgår att förslag som innebär utgiftsökningar eller inkomstminskningar för staten måste följas av förslag om finansiering. I-luvudprincipen är att förslag inte får innebära ökningar av de offentliga utgifterna.

Utrymme för kostnadsökande verksamheter bör skapas genom rationaliseringar och/eller av giftsfinansiering.

Vanligen bekostas verksamheter antingen genom anslag eller avgifter. Finansieras de genom avgifter och är efterfrågestyrda måste verksamheten och därmed personalens kompetens motsvara de krav som kunderna kan förväntas ställa.

Jag anser att de myndighetsuppgifter som följer av det nya bostadsfmansieringssystemet, tex intygs- och bidragsgivning, är statliga instrument av väsentlig betydelse för att de bostadspolitiska målen

ska kunna uppnås och att de därför bör finansieras över statsbudgeten. Detta gäller även den utvidgade konsumentrådgivning jag föreslagit. Denna rådgivning är enligt min mening av vital bostadspolitisk betydelse och bör därför, som jag tidigare framfört, utgöra ett kostnadsfritt samhällsskydd för berörda konsumenter.

Infomation och utbildning riktad till allmänheten måste enligt min mening tillhandahållas på sådant sätt att kostnaden inte utgör hinder för att ta del av den. Dänned inte sagt att den i sin helhet behöver finansieras över anslaget. Den förordning som regeringen beslutat och som ger myndigheterna rätt att ta ut ersättning för vissa varor och tjänsterkan vara tillämplig på detta område.

_71_

Övrig informations- och utbildningsverksamhet bör i princip finan-

sieras så att åtminstone särkostnadema täcks. Således bör direkta omkostnader för deltagare, eventuella måltider och logi, material samt motsvarande kostnader för medverkande personal från länsbostadsnämnderna böri samtliga fall tas ut av deltagarna.

Jag anser att utbildning och infonnation till andra än de kommunala förmedlingsorganen till fullo ska bära sina kostnader och således vara helt av giftsfrnansierade.

Den regionala statistikproduktion som förekommer på länsbostadsnämnderna och som i viss utsträckning kompletteras med analyser har jag bedömt vara av värde för ett stort antal intressenter. Som jag i det föregående redovisat kan det röra sig om kostnadsstatistik fördelad efter t ex hustyper eller geografisk tillhörighet. l sådana fall anser jag att verksamheten bör avgiftsñnansieras. Avgiftsfrnansiering av uppgifter från länsbostadsnämndemas erfarenhetsbank med t ex goda projekt är också tänkbar. Innan så sker bör dock verksamhetens datorstöd förbättras med därav följande breddning av det statistiska underlaget.

Även länsbostadsnämndens forutsatta verksamhet som företrädare för den statliga kreditgarantinärnnden bör bekostas med avgifter. Utifrån den omfattning av verksamheten, som jag beskrivit i kapitel 3, bedömer jag att resursbehovet uppgår till cirka en halv årsarbetare i kvalificerad ställning per länsbostadsnämnd.

-72-

9 Länsbostadsnämndema och

länsstyrelserna

Sambandet mellan länsbostadsnämndema och länsstyrelserna har utretts vid flera tillfällen. Riksdagen har nyligen tagit ställning i samband med beslut om samordnad länsförvaltning. Riksdagen be-

slöt därvid att frågor om den långsiktiga bostadsförsörjningsplane-

ringen skulle, som jag tidigare redovisat, föras över från länsbostadsnämndema till länsstyrelsema. I övrigt skulle länsbostadsnänmdema vara kvar som Boverkets regionala organ med oförändrade resurser.

Jag har ansett det befogat att i samband med de förändringar i länsbostadsnärnndemas arbetsuppgifter som nu aktualiseras på nytt ta upp frågan om samordning med länsstyrelserna till prövning. Vid ett sådant

ställningstagande måste avvägas fördelarna med den sekto-

nella fördelama samordningen gentemot av sektorövergripande samordning på regional nivå.

Boverket är i den unika situationen att ha erfarenheter av bägge organisationsfonnema samtidigt. Från planverket har Boverket ärvt en organisation för planfrågor med det regionala organet -planenheterna - inom länsstyrelsen. Länsarkitektkontoren som tidigare utgjort planverkets regionala organ inordnades i länsstyrelserna 1971. För

bostadsfrågoma har verket från bostadsstyrelsen ärvt en

organisation med ett eget regionalt organ - länsbostadsnämndema.

När det gäller planfrågoma råder inte minsta tvekan om att den sek-

torövergripande samordningen inom länsstyrelsen är betydligt vik-

tigare än den sektoriella samordningen. Det vore direkt olämpligt om planfrågoma på regional nivå handlades av ett centralt verks regionala organ. Det är snarare så att Boverkets kontakter till länsstyrelserna nu håller på att breddas.

När det gäller bostadsfrågoma är dock förhållandena annorlunda. Inom

bostadspolitiken har ändringar som regel skett ofta och med

_73_

Riksdagens beslut mycket korta tider mellan beslut och tillämpning. om ny bostadsñnansiering 1990-12-13 innefattade t ex också regler som skulle börja gälla 91-01-01. Denna korta tid mellan beslut och verkställighet har snarare utgjort regel än undantag.

Detta kräver en direkthet i ordergivningen som inte Iänsstyrelselösningen kan erbjuda. Den sektoriella sarnordningen är därför viktigare än den sektorövergripande på regional nivå.

om inte länsbostadsnämndema bör inordnas i Jag har ändå övervägt

länsstyrelserna. Skälet härför är att jag därigenom sett en möjlighet

att genomföra en angelägen förstärkning av kompetens och resurser på regional nivå för frågor om byggnaders och bostäders tekniska utförande och utfomming.

Boverket har på byggområdet fått vidkännas en kraftig resursminskning i förhållande till tidigare planverket. Verket har svårigheter att klara den utåtriktade rollen att ge råd och svar på frågor om byggregler m m. Dessa förhållanden har redovisats i den särskilda rapport som Boverket lämnat till Bostadsdepartementet 9 l -03-3 l , inför övergången till den treåriga budgetcykeln.

Det skulle förbättre servicen till kommunerna och byggbranschen om det fanns möjlighet ge råd och information på regional nivå. Infonnationsfrågoma kommer att få stor betydelse vid de föränd-

ringar av regler för byggandet som anpassningen till Europa medför.

Även ifrågor om energihushållning och byggnaders inomhusklirnat kommer det att krävas betydande infonnation och utbildningsinsat-

ser som skulle underlätta om en kompetens på regional nivå farms

tillgänglig.

Länsstyrelserna utgör tillsynsmyndigheter i dessa frågor enligt

plan- och bygglagen (PBL). Länsstyrelsema saknar idag särskild byggnadsteknisk kompetens. Frågor om överklagande av kommunala beslut enligt PBL i byggfrågor handläggs vanligen vid länsstyrelsemas juridiska enheter.

Planenhetema rymmer personal med arkitektutbildning och ibland

även byggnadsingenjörsutbildning. Planenhetemas arbetsuppgifter

utvecklas mot den översiktliga planeringen med tonvikt på frågor om hushållning med natunesurser och bostadsforsörjning.

_74_

Länsbostadsnämndema har idag en betydande om än inte heltäckande kompetens inom dessa områden. Den har utnyttjats av statsmakterna i stödet för energihushållning och introduktionen av ny energiteknik. Även under den s k ROT-kampanjen utnyttjades denna kompetens hos länsbostadsnämndema.

Jag har mot denna bakgrund övervägt om uppgifter som rör tillämpning av PBL på byggområdet bör läggas på länsbostadsnämndema. Det bör dock i så fall ske .i samband med att länsbostadsnämndema inordnas i länsstyrelserna. Det är inte lämpligt att bryta länsstyrelsemas ansvar som ti llsynsmyndigheter enligt PBL.

Jag är emellertid inte beredd att föreslå en sådan organisationsförändring. Det jag tidigare sagt om betydelsen av den sektoriella samordningen väger tungt. Till detta ska läggas vikten av att minimera

stömingama vid omläggningen av bostadsñnansieringssystemet

och i förvaltningen av lånestocken omfattande ca 130 miljarderkronor.

Det är mycket oklokt att i samband med de nu aktuella förändringarna även förändra den organisatoriska tillhörigheten. Det bör påpekas att även länsstyrelsema nu förändras. Deras nya organisationer bör också introduceras utan att nya förutsättningar omgående förs in i bilden.

Min slutsats är alltså att länsbostadsnämndema bör kvarstå som

länsorgan inom Boverket samt att frågor om förstärkning av det

byggtekniska ansvaret på regional nivå fåranstå.

Jag har i detta sammanhang även övervägt länsbostadsnämndemas styrelser, men finner ingen anledning att föreslå några förändringar.

Uppgifterna för de framtida länsbostadsnämndema är sådana som det politiska fältet och där länsbostadsnärnndemas styrelser

_ tillhör ger förutsättningar för regional politisk förankring.

_75_

10 Förslag

Enligt kommittédirektiven skall jag

dels lägga förslag om hur kvarvarande och nya uppgifter hos länsbostadsnämndema bör organiseras och handhas,

dels lämna förslag till de organisatoriska lösningar som krävs i samband med en etappvis omläggning.

I kapitel 3-6 har jag behandlat det nya bostadsstödets effekter på länsbostadsnämndemas verksamhet, problematiken med det s k övergångsskedet samt vilka delar av nuvarande bostadsstöd som blir kvar med särskild inriktning på de delar jag anser behöver utvecklas och fördjupas, dvs infonnations-, utbildnings- och rådgivningsverksarnhetema. Däri inkluderar jag nämndernas arbete med statistik och analys. Jag har i kapitel 7 redogjort för pågående utveckling av det som erfordras för en rationell hante-

ADB-system

ring av det nya bostadsstödet samt hur övri g verksamhet kräver da-

torstöd. Mina överväganden rörande avgiftsfinansiering av delar av

länsbostadsnämndemas verksamhet respektive länsbostadsnämndemas eventuella samordning med länsstyrelserna framgår av kapitel 8-9.

I mina överväganden har jag inte kunnat bortse från att erfarenheten visar att staten från tid till arman inför nya stödtyper med längre eller kortare varaktighet. Det är därför viktigt att kontinuerliga förändringar inom bostadsstödet kan initieras och hanteras genom styrbara

kanaler, snabbt, effektivt och ändamålsenligt.

Enligt min uppfattning är en etablerad och erfaren regional organisation en garanti för möjligheterna att föra en aktiv och framgångsrik bostadspolitik. Den myndighet som regionalt administrerar bostadsstödet får en

nära kontakt med kommuner,

byggherrar och bostadskonsumenter. Den

erfarenhetsâterföring, som detta ger underlag för ger stöd för utvecklingen av bostadspolitiken och kommer inte minst Boverkets

verksamhet till godo.

_77_

Utifrån nämnda överväganden har jag kommit fram till följande förslag.

Länsbostadsnämndemas verksamhet

Jag finner att länsbostadsnämndema i första hand bör handha de arbetsuppgifter som följer av det nya bostadsñnansieringssystemet, men också kvarvarande, i vissa avseenden utvidgade, delar av nuvarande bostadsstöd. På basis av bl a de erfarenheter och kunskaper som följer av denna hantering ska Iänsbostadsnämndema ge information, råd och service till byggare, bostadskonsumenter, banker m fl. Även länsbostadsnämndemas och länsstyrelsemas samverkan i arbetet med de kommunala bostadsförsörjningsplanema är av stort bostadspolitiskt värde.

Inom det nya bostadsfinansieringssystemet skall länsbostadsnämndema pröva om de generella bostadspolitiska kraven uppfyllts och sökandena därigenom blir berättigade till bidragsdelarna i det statliga bostadsstödet. Sett utifrån målsättningen att bostadskonsumentema ska erbjudas bostäder till rimliga kostnader finner jag länsbo-

stadsnämndemas produktionskostnadsprövning vara av grundläg-

gande bostadspolitisk betydelse i länsbostadsnämndemas verksamhet, men även om kostnadsprövningen skulle försvinna som bo-

stadspolitiskt styrmedel kvarstår betydelsefulla uppgifter för nämn-

dema.

länsbostadsnämndema skall också fatta beslut om investeringsbidrag sarnt underlag for räntebidrag och

skattekompenserande

nealräntebidrag.

Jag finner det även sannolikt att länsbostadsnämndema kommer att utföra arbetsuppgifter på uppdrag av den statliga kreditgaranti-

nänmden förbostäder. Därmed avser jag dels de underlagsuppgifter som följer av bidragsgivningen, dels fastställande av pantvärde för

bestämning av säkerhetsläge för investeringslån med kreditgaranti,

dels ock företräda kreditgarantinämnden vid vissa fastighetsforsälj-

ningar och i garantinämndens kreditbevakningsarbete i övrigt.

-7g-

Länsbostadsnämndema kommer även fortsättningsvis att handlägga ansökningar om ett flertal befintliga bidragstyper, främst räntestöd vid förbättring av bostadshus med hyres- eller bostadsrätt, men också radonbidrag, bidrag till konstnärlig utsmyckning, i vissa fall bostadsanpassningsbidrag till handikappade samt statsbidrag till kommunerna för lämnade bostadsbidrag och bostadsanpassnings-

bidrag. Överklagande av kommunala beslut om sistnämnda

bidragstyperhandhas likaledes av länsbostadsnänmdema.

Med hänsyn till att det statliga generella bostadsstödet i bidragsform minskar kommer bostadsbidragen att få ökad betydelse. Länsbostadsnärnndema har i detta sammanhang en viktig roll både som tillsynsmyndighet av den kommunala verksamheten och som besvärsinstans. Men dessutom sker en stor del av den information och utbildning som ges till de kommunala handläggarna genom länsbostadsnänmdemas, och Boverkets, försorg.

Länsbostadsnämndemas stora betydelse som kunskapsspridare och kunskapsåterförare har jag redovisat liksom utvidgad rådgivning till bostadskonsumenter med länsbostadsnämnden som en viktig länk i samverkan med kommunala organ och Konsumentverket.

Jag har också kunnat konstatera att den kompetens, som behövs för handhavande av ovan angivna verksamheter till allra största delen redan finns på de befintliga länsbostadsnärrrndema.

Mina överväganden om länsbostadsnämndemas framtida verksamhet föranleder ingen annan ändring i regeringens förordning (1988:591) med instruktion för länsbostadsnämndema än vad som följer av mina förslag om en utvidgad konsumentrådgivning (kapitel 6). 3 § andra stycket förordningen bör ges följande lydelse:

Nämnden skall också ge enskilda personer råd i juridiska, ekonomiska och kvalitetsfrågor som rör bostäder.

Länsbostadsnämndemas organisation

Jag redogör först for mitt forslag till organisation efter den tidpunkt då låneförvaltningen frikopplats från länsbostadsnämndema.

_79_

Mina överväganden i kapitel 9 om förutsättningarna för ett samgående mellan länsbostadsnämnd och länsstyrelse ledde fram till slutsatsen att länsbostadsnämndema bör kvarstå som självständiga länsorgan inom Boverket på samma platser där det i dag finns länsbostadsnämnd. De förslag om dimensionering av länsbostadsnämndema som jag återkommer till längre fram innebär att flertalet nämnderkommer att vara relativt små. Jag finnerdet emellertid inte lämpligt att föreslå ändringar i den regionala indelningen. Enligt mitt förmenande bör regionala statliga myndigheter ha samma indelning som länsstyrelserna. En eventuellt ändrad länsindelning kommer därigenom att ge anledning till nya överväganden om länsbostadsnämndemas organisation.

Det förhållandet att vissa länsbostadsnämnder blir små innebär att specialistkompetens på exempelvis det fastighetsjuridiska området sarmolikt inte kan uppnås på varje enskild länsbostadsnämnd. Olika fonner av specialistkompetens bör därför koncentreras till vissa länsbostadsnämnder, som i detta avseende försörjer andra nämnder inom en storregion med den kompetens som saknas. Fördelning av resurser för specialistkompetens bör styras av verkschefen och inte låsas i en organisationsplan. Mycket speciell kompetens får liksom nu Boverket och, i vissa frågor, Konsumentverket tillhandahålla. Behovet av stöd från Boverket även i andra avseenden, t ex iADBoch personalfrågor, kan förväntas öka till följd av de minimerade länsbostadsnämndema. Det organiserade erfarenhetsutbytet och intemutbildningen inom storregionema bör utvecklas.

Som jag konstaterat i kapitel 3 medför det nya bostadsstödet väsent» liga förändringar i länsbostadsnänmdemas verksamhet genom att lån- och bidragsgivning separeras. l handläggningsförfarandet bedömer jag att Iänsbostadsnämndemas bidragshantering arbetsmässigt motsvarar dagens lånehantering. Däremot kommer bortfallet av låneförvaltningen att föranleda avsevärd reducering av den nuvarande organisationen. Enligt det avtal som reglerar förhållandet mellan länsbostadsnämndema och SBAB har kostnaderna för den regionala låneförvaltningen bedömts till 43 % av den totala årskostnaden för länsbostadsnämndemas verksamhet. Jag har inte funnit anledning att ifrågasätta riktigheten av denna bedömning. Låneförvaltningen handhas på länsbostadsnämndemas administrativa avdelningar som relativt sett har en lägre löneproñl. Bortfallet av låne-

_go_

förvaltningen bedömer jag därför motsvarar knappt 50 % av länsbostadsnämndemas personal i termer av årsarbetare, ett begrepp som jag i mina fortsatta resonemang om dimensionering av länsbostadsnämnderna kommer att utgå ifrån.

Rationaliseringsvinster uppstår allt eftersom datasystem installeras och ADB-stöd ges åt den verksamhet som är under utvecklande. Dessa vinster kommer att kunna tagas i anspråk för de utvidgade informations-, rådgivnings- och serviceverksamhetema. Under förutsättning att rådgivningen bedöms vara av stort bostadspolitiskt värde och efterfrågan från bostadskonsumentema visar på ett växande behov kan ytterligare resurser över statsbudgeten bli nödvändiga för verksamheten.

De resurser som kan behövas för uppdragsverksamheten åt kreditgarantinämnden bedömer jag i genomsnitt uppgår till 0,5 årsarbetare per länsbostadsnämnd. Behovet torde inte variera i någon större omfattning mellan olika länsbostadsnämnder, eftersom länsbostadsnämnder i län med liten byggverksamhet sannolikt kommer att ha en relativt omfattande verksamhet för kreditgarantinämnden beroende på en svag fastighetsmarknad medan expansiva län kommer att ha förhållandevis liten verksamhet för kreditgarantinämnden. Som jag angivit i kapitel 8 bör denna verksamhet avgiftsfmansieras och alltså inte belasta länsbostadsnämndens anslag över statsbudgeten. Även delar av statistik- och analysverksamheten hos länsbostadsnämndema bör som jag nänmt avgiftsfinansieras och därmed skapa möjlighet för ökade personella resurser.

Med utgångspunkt från nuvarande ca 460 årsarbetare på länsbostadsnämndema anser jag att personalstyrkan från och med 1 juli 1993 (cirka) bör kunna reduceras till 230 anslagsfinansierade årsarbetare att fördelas på 23 länsbostadsnämnder. För att en länsbostadsnänmd ska kunna bedriva föreslagna anslagsfinansierade verksamheter på ett tillfredsställande sätt och samtidigt uppfylla grundläggande krav på intemkontroll bedömer jag att det behövs ett minimum av sju årsarbetare på de minsta nämndema. Av samtliga länsbostadsnänmder bedömer jag att cirka tio bör vara av minimistorlek, ytterligare cirka tio bör ha tio årsarbetare per nämnd samt de tre storstadsnämndema sammanlagt cirka sextio årsarbetare. Vissa smärre justeringar i dessa siffror kan komma i fråga beroende på

_81_

storstadsregionemas speciella förutsätmingar. Därutöver ska resurser för särskild kompetens, cirka fyra årsarbetare, fördelas på vissa nänmder. Den exakta fördelningen av föreslagen personalstyrka bör överlåtas på verkschefen.

Samtliga länsbostadsnämnder bör ha en platt, flexibel organisation som med undantag av storstäderna endast rymmer en chefsnivå. När det gäller storstadsnärrmdemas organisation har jag närmare studesom genomförts vid länsbostadsrat den organisationsförändring närrmden i Stockholm med stöd av medel från Fömyelsefonden. Det bör enligt min bedönming vara möjligt att organisera dessa nämnder i två avdelningar, en administrativ förexpedition, personal- och kasoch handläggning av ärensafrågor samt en teknisk för rådgivning den om bostadssubventioner m m.

Arbetet på nämndema kan lämpligen bedrivas i mindre arbetsgrupper, inom vilka medarbetarna så långt möjligt självständigt handlägger arbetsuppgiftema. Erfarenheterna från utredningsarbetet på Stockholmsnämnden bör därvid tas tillvara.

Organisationen under övergångsskedet

I kapitel 4 har jag gjort antaganden om verksamheten under det s k övergångsskedet, dvs tiden mellan den 1 januari 1992 då det nya finansieringssystemet införs för nya ärenden och den 1 juli 1993 då jag fönrtsätter att länsbostadsnämndemas lånestock helt avvecklats.

Bild 3 nedan utvisar mina antaganden om effektema av förändringama i finansieringssystemet.

Den information, som under 1992 kommeratt gå ut till cirka 300.000 låntagare med räntebidrag, resulterar erfarenhetsmässigt i en anstomrning av telefonförfrågningar hos länsbostadsnänmdema. Om-

fattningen av denna extra belastning kan mätas på följande sätt.

Även om låntagama uppmanas utnyttja kommunernas förmedlingsorgan för information kan ett mycket stort antal antas kontakta länsbostadsnämndema för att få förtydliganden eller ytterligare upplysningar. Om 2/3 av låntagama ringer innebär detta cirka 200.000 tele-

_82_

Bild3. Förändringar i Iänsbostadsnämndernas verksamhet.

1/1 1992

I Láneförvalming I Info

HH I Lánebeslut I Utbetalning kreditav Ián

institut

I Introduktionoch handlägg- - -“ Till-

We? nu av MSW?” gt

I råntebiårgagng kommande

I utqildnjng av personal verk-

lnnmrung av datorsystem ny

.(9 samhet

1 992

I Låneförvalming I KBP I Ränteaöd I

I åelstadsbidraq

den m m I Nya bosgadsstödet I Bara I lnfo/rådgwni into I Uppdrag frán kreditgarantinämndenm rn

1/1-1/7 1993

I|Il

.ummwmm SBAB

E?

d” nun --

I KBP Verksamheter

I

från och med

bos dsstöde

gsüdswmü

t 973393- : ln

d” “ m ârádgitârüng 1/7 1993

I Uppdrag från kreditgamntmâmndenm m

fonsamtal. Tar varje telefonsamtal i genomsnitt 5-6 minuter, vilket torde vara en realistisk bedömning, krävs cirka tjugo extra årsarbetare för denna uppgift. Eftersom belastningen inte kommer att spridas över ett helt år, även om informationen är tänkt att skickas ut kanske resursbehovet fördubblas eller flerdubblas unomgångsvis, derviss tid.

Före den 1 juli 1992 skall låntagare med räntebidrag lämna in ansökan om de önskar bibehålla räntebidrag, som kommer att avtrappas och möjlighet till ränpå två år och därmed avstår från kreditgaranti telån. Detta innebär ston behov av individuell information. Efter den 1 juli 1992 skall dessa ärenden behandlas så att beslut kan fattas före den l januari 1993.

Handläggningen kommer att vara i hög grad datoriserad och alla beräkningar kommer att göras i datorer, men även vid en så begränsad arbetsinsats som 10 minuter per ärende och om 1/3 av låntagama ansöker om räntebidrag motsvarar detta cirka 20 personer under ett halvår.

Utifrån min detaljbeskrivning ovan av arbetsuppgifterna gör jag

bedörrmingen att länsbostadsnämndema behöver ha kvar sin nuvarande personal ograverad så länge förvaltningsavtalet med SBAB gäller, dvs till den l januari 1993. Den fysiska avvecklingen av lånestocken förutsätter jag kommer att ske successivt under våren 1993. Såväl länsbostadsnämndema som SBAB är beroende av en jämn avvecklingstakt och ur statens synvinkel är det också angeläget att

lånestockens kvalitét inte försämras på grund av alltför uppdriven

avvecklingstakt. Det är därför nödvändigt att disponera kunnig personal under övergångsskedet.

Enligt mina direktiv skall jag överlägga med SBAB om rekrytering till SBAB av personal från länsbostadsnämndema. Dessa överläggningar har resulterat i ett beslut i SBAB :s styrelse, som i en skrivelse från mig och verkställande direktören i SBAB tillställts all personal vid länsbostadsnämndema. Det har inte varit möjligt att få längre gående utfästelser från SBAB:s styrelse. Skrivelsen biläggs betänkandet (bilaga 4).

_84_

Enligt den bedömning SBAB gjorde i mars 1991 avser bolaget att rekrytera totalt l 10 personer från länsbostadsnämndema för successiv uppbyggnad av en egen lokal/regional organisation under hösten 1991 - våren 1993. Det är självfallet positivt att kanske hälften av den personal som riskerar övertalighet har möjlighet att få anställ-

ning hos SBAB. Med hänsyn till SBAB :s naturliga intresse av en väl

genomförd överföring av lånestocken förutsätter jag att den personal, som kommer att övergå till SBAB, i stor utsträckning kan stanna kvar på länsbostadsnämndema tills avvecklingen påbörjas och då successivt går över till SBAB. Hittills har 265 personer vid nämndema anmält intresse för övergång till SBAB.

De trygghetsregler, som gäller på det arbetsrättsliga området, innebär i princip att den personal som kommer att bli övenalig på gmnd av arbetsbrist vid olika tillfällen under 1993 ska sägas upp ett år dessförinnan. Under uppsägningstiden ska olika typer av trygghetsåtgärder sättas in för att uppsagd personal ska kunna få nya arbeten, bl a utbildning och/eller att pröva på nya jobb. En stor del av länsbostadsnämndemas personal kommer således under delar av 1992 inte att vara tillgänglig för den ordinarie verksamheten.

Jag vill betona att det är av allra största betydelse att övergången sker så smidigt och problemfritt som möjligt. Vid den avslutande hearing (bilaga 3) som hölls med olika intressenter, klargjordes från flera håll hur nödvändigt det är att övergången till det nya finansieringssystemet genomförs friktionsfritt. I annat fall är risken för störningar

i bostadsbyggandet och kredithanteringen stora, till men för såväl

byggare, som bostadskonsumenter, banker och andra.

För att ge bästa förutsättningar att bevara resurser och kompetens

under den mycket besvärliga omställningstiden bör inte uppsägningen av övertalig personal ske förrän 1 juli 1993. Det innebär att trygghetsavtalets regler med rätt till utbildning mm börjar löpa först

efter det att omställningen av bostadstinansieringen klarats av.

Kostnadema för övertalig personal bör täckas genom ett förslagsanslag under budgetåret 1993/94. Erforderliga besparingar enligt

regeringens förslag i kompletteringspropositionen låter sig väl ge-

nomföras inom föreskriven tid.

-g5_

De extra resurser som jag bedömer behöver tillföras under övergångsperioden kan erhållas antingen genom att under begränsad tid anställa ny personal eller ännu hellre försöka få deltidstjänstgörande personal att gå upp till heltid. Den ovan angivna totala resursen inom - ._ om ca 460 årsarbetare innefattar en andel

_länsbostadsnänmdema

anställda med deltidstjänstgöring. Antalet berörda personer uppgår därför till ca 550. I den mån den deltidsarbetande personalen är beredd att öka sin tjänstgöring finns en potentiell arbetskraftsresurs, motsvarande maximalt ca 90 årsarbetare. Även om denna resurs är ojämnt fördelad mellan länsbostadsnärrmdema kan under gynnsamma omständigheteren stor del av nämndernas resursbehov under övergångsperioden täckas genom befintlig, kunnig personal.

Jag bedömer att behovet av extra resurser under 1992 motsvarar en årsarbetare per nämnd eller cirka 6,5 miljonerkronor.

En illustration till personalförändringama framgår av bild 4.

Den genomgripande förändring av länsbostadsnämndema, som nu ska genomföras, påverkar all personal oberoende av om de räknar med att få vara kvar, gå över till SBAB ellerriskerar övertalighet. Att personalen under denna förändringstid ska kunna arbeta med glädje och hög motivation är sannolikt att begära för mycket. För att underlätta övergången så långt möjligt bören plan omgående utfonnas om vilka vidtagas. Boverket personalpolitiska åtgärder som behöver och personalorganisationema bör gemensamt ta fram planen.

En sådan plan måste också omfatta ett utvecklingsarbete med sikte på den framtida länsbostadsnämnden. Förebilder för hur det utvecklingsarbetet bör bedrivas kan hämtas från länsbostadsnänmden i Stockholm.

Erfarenheterna från andra arbetsplatser med övertalighet tyder på att man inte bör blanda avvecklingsgrupper med utvecklingsgrupper på arbetsplatser under längre tid. All personal bör därför beredas möjlighet att deltaga i utvecklingsarbetet. Utbildningsbehovet för den nya nämndens personal utvecklas närmare nedan. Enligt min bedönming bör all personal som vid utbildningstillfället är anställd vid länsbostadsnämndema omfattas av utbildningen.

_36_

Bild 4. Principskiss till parti ell avvecklingsplan för länsbostadr- SOU 199 1 :43 nämnderna.

1 januari 1991

ca 460

- 1992 ljanuari 35+x

n

SMB x 425 4. _ (tidsbegr.) (35) (Z ._,

_ _ + 20 1 Januan-31 december 1992 25+x extra info n n SBAB . I I I I x 435 4- - (trdsbegr.)

05)?

L! :j

ca l januari 1993

SBAB 460 (20) å

ca 1 april 1993

SBAB 44°

(20) 4/

ca l juli 1993

Uppsägning

(Sllâgxp

230 200 per 1194

i

x = personalavgång till annan än SBAB med därav följande rekryteringsbehov av personal under begränsad tid.

Angivna siffror för personal som beräknas övergå till SBAB under 1993 är som totalantal riktiga men fördelningen i tiden utgör enbart en uppskattning.

-87_

för länsbostadsnämndemas

Utbildningsbehov personal

l enlighet med givna direktiv har jag låtit utföra en särskild studie av utbildningsbehovet för länsbostadsnämndemas personal.

Studien har haft till syfte att dels klargöra den befintliga persoutbildnalens kompetensnivå dels framföra synpunkter på vilket nings-/utvecklingsbehov som föreligger för att den befintliga personalen skall kunna fullgöra de arbetsuppgifter jag i tidigare kapitel skisserat.

Befintlig personals kompetensnivå

Ett antal länsbostadsnärnnder av olika storlek och geografisk fördel-

ning har studerats. Gruppen studerade nämnder är så iepresentativ

att jag anser att man kan dra generella slutsatser av det studerade materialet.

Personalens kompetensnivåer kan beskrivas på följande sätt:

- 30 % av eller

personalen har folkskola,

Cirka realexamen grundskola. Många i denna grupp har därefter gått en eller flera specialkurser i exempelvis juridik, ekonomi, data eller språk och har dessutom varit anställda vid länsbostadsnämnden i många år. Den genomsnittliga anställningstiden är 10-12 år från några månader cirka 40 år! med spännvidd upp till Eftersom erfarenhet av det aktuella verksamhetsområdet, i detta fall främst bostadsfmansiering, är en väsentlig del av den totala dvs formell, teoretisk, utbildning och kompetensen, erfarenhet av verksamheten, har denna grupp med den lägsta formella utbildningen i stor utsträckning kompenserat detta med hög erfarenhetskunskap.

- som bas.

Cirka 45 % har någon form av gymnasieutbildning

Eftersom det också i denna grupp finns många med lång kan grundutbildningen ligga långt tillbaka i anställningstid tiden, vilket egentligen gör den svårjämforbar med nyare former av gymnasieutbildning.

_gg_

- Cirka 20 % utgörs av personal med någon form av högskoleutbildning med relativt jämn spridning inom områdena juridik, teknik, förvaltning och pedagogik.

Sammanfattningsvis framgår det att personalen har en god kompetens, dvs utbildning plus lång erfarenhet, för sitt nuvarande arbete.- Det finns dock anledning att påpeka att det finns brister, främst på dataområdet, där det krävs såväl ytterligare grundutbildning som vidareutbildning för att åstadkomma en rationell hantering av verksamheten med optimalt nyttjande av tillgänglig teknik.

Personalens utbildningsbehov

Vilka utbildnings- och utvecklingsinsatser behövs då för att den skisserade framtida verksamheten på länsbostadsnämndema ska kunna fullgöras på ett effektivt och framgångsrikt sätt av den befintliga personalen och med stöd av avancerad datateknik?

Enligt min uppfattning är det viktigt att klargöra att det krävs utbildning av olika slag.

1. För personlig dvs i kommunikation, att åstadutveckling, komma ökad flexibilitet i arbetet, att se möjligheter i förändringssituationer etc. Denna typ av utbildningsinsatser genomförs för närvarande för viss personal på länsbostadsnärrmdema, men insatserna kommer att behöva ökas väsentli gt och även riktas mot samtliga personalkategorier.

Jag ser det vidare som angeläget att betona behovet av

chefsutveckling. Personalen utgör den viktigaste resursen för

att organisationen ska kunna nå uppställda Verksamhetsmål. För att personalens kompetens och kreativitet ska kunna tas tillvara i verksamheten krävs ett väl fungerande ledarskap.

Detta ledarskapskrav förutsätter i sin tur att länsbostadsdirek-

törema får nödvändig utbildning och utveckling. Utbildning i

bl a personalledning, organisationsutveckling och verksam-

hetsutveckling. Ett fungerande ledarskap kommer inte minst

att vara en förutsättning för att det tidigare beskrivna övergångsskedet” ska kunna passeras med ett tillfredsställande

_39_

av länsbostadsnämndemas arbetsuppgifter i en genomförande dräglig arbetsmiljö. Samtidigt ska den del av befintlig persoberedas möjligheter att nal, som löper risk att bli övenalig, tillgodogöra sig utvecklingsinsatservia Trygghetsstiftelsen.

2. Utveckling for bredare arbetsfält. Med detta menar jag att idag har större delen av personalen hög, men också ganska smal, I de framtida länsbostadsnämndema halveras i kompetens. princip personalstyrkan. Enheterna blir ganska små, varför det blir ett självklart krav att personalen har hög kompetens för fler arbetsuppgifter än idag och även en betydligt bättre överblick över länsbostadsnämndens samlade verksamhet än vad som idag är fallet. Detta kan uppnås om såväl utbildning om det statliga bostadsstödet i alla dess delar som datautbildning ges till all personal.

När det gäller datautbildning finns det anledning att erinra om de enorma som görs i maskinvaror och kapitalinvesteringar systemutveckling. För att dessa investeringar ska ge önskad effekt i form av rationell hantering av verksamheten krävs att personalen har en adekvat utbildning. För den befintliga personalen på länsbostadsnämndema innebär detta ett utbildningsbehov i grundläggande datakunskap, inte bara vid rätt tillfälle-utbildning. Vidare tryck på rätt tangent behövs utökad utbildning i Boverkets system för ADB-stöd, bl a ekonomisystemet BUS (Budgetuppföljningssystem). På varje länsbostadsnärrmd finns idag och måste finnas även i framtiden ansvariga för datadriften. En än mer datoriserad framtida verksamhet kommer att öka kraven på de driftansvariga. Det är därför ytterst viktigt att de ges utvecklingsmöjligheter att uppnå den höga kompetens som erfordras.

3. Utbildning för att utveckla befintliga och nya arbetsområden. Exempel på detta är informations- och rådgivningsutbildning samt utbildning inom statistikområdet.

Som framgått tidigare föreslår jag en utvecklad informations- och rådgivningsverksamhet på länsbostadsnämndema. Jag har även beskrivit en delvis ny utåtriktad statistik- och analysverksamhet.

.907

En utveckling av den extema infonnationsverksamheten förutsätter SOU 1991 :43 utbildning i muntlig framställning, presentationsteknik, pedagogik etc. Den kompetens som idag finns på länsbostadsnämndema inom detta område behöver, som nämnts breddas till ovan, i princip all personal.

För en verksamhet med utvidgad rådgivning till bostadskonsumenter behövs kompetens inom områdena ekonomi, och teknik. juridik Till stor del finns denna kompetens redan nu på vissa håll, men den behöver också breddas och förstärkas. Lämpliga utbildningsområden är till en början konsumenträtt, fastighetsjuridik, entreprenadjuridik, Skatteregler och Dessutom

bostadsñnansiering. bör all per-

sonal utbildas i rådgivningsmetodik.

Jag vill i detta sammanhang ånyo poängtera att jag inte anser det nödvändigt att samtliga länsbostadsnämnder har utbildade jurister. Däremot bördet finnas personal med kunskaper i t ex fastighetsjuridik och entreprenad j uridik.

För att kunna utveckla den regionala statistiken, analysera den och tillhandahålla den för externa intressenter krävs också viss vidareutbildning av befintlig personal. Sådan utbildning bör avse t ex insamlings- och bearbetningsmetodik, statistisk men också analys

fördjupad datakunskap.

Sammanfattningsvis anser jag att kompetensen hos den befintliga

personalen på länsbostadsnänmden utökad med ytterligare utbildning inom de områden jag nämnt ovan bör kunna utgöra en garanti för att länsbostadsnämndemas föreslagna verksamhet kommer att kunna utföras på ett för alla parter tillfredställande sätt.

_91_

sou 1991:43

Bilaga 1

Kommittédirektiv

Dir. 1990:81

Översyn av Iänsbostadsnämnderna

Dir 1990:81

Beslut vid regeringssammanträde den 13 december 1990.

Chefen för bostadsdepanementet, statsrådet Lönnqvist, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att se över länsbostadsnänmdemas arbetsformer organisation, och dimensionering med anledning av riksdagens beslut om ny bostadsfmansiering.

Länsbostadsnämndernas nuvarande m.m. arbetsuppgifter Länsbostadsnämnder finns i alla län utom Gotlands län. I Gotlands län fullgörs länsbostadsnänmdens uppgifter av länsstyrelsen. Boverket är chefsmyndighet för länsbostadsnämndema. Länsbostadsnämnden är länsmyndighet för frågor om statens stöd till

bostadsförsörjningen. Nämnden prövar ärenden om lån och bidrag

enligt särskilda föreskrifter samt beslutar i frågor som boverket överlämnat till nämnden. Inom sitt verksamhetsområde skall länsbostadsnämnden också bevaka statens rätt vid och utanför domstol, i den mån boverket inte förbehållit sig denna uppgift. Nämnden skall dessutom lämna enskilda personer råd och upplysningar i juridiska frågor som har att göra med anskaffning och innehav av småhus. Länsbostadsnämnden består av en länsbostadsdirektör och nonnalt fem andra ledamöter jämte ersättare för dessa. Nämnden har ett kansli som leds av länsbostadsdirektören.

_93_

Bilaga l Länsbostadsnäntnden beslutar i en lång rad låne- och bidragsfrågor. Det gäller bl.a. bostadslån och räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostadshus, tilläggslån för ombyggnad och reparation av sådana hus samt räntestöd för underhåll m.m. av sådana hus. Det gäller vidare olika av statligt förvärvsstöd, främst törvärvslån och typer till för köp av egnahem. Nämnden beräntebidrag flerbamsfamiljer slutar också om vissa andra typer av bidrag. såsom bostadsanpassningbidrag i vissa fall. återställningsbidrag, bidrag för konstnärlig utsmyckning av bostadsområden samt ungdomsbostadsstöd. Länsbostadsnämnden prövar vidare överklaganden av vissa kornmunala beslut om bidrag. Det gäller främst bostadsbidrag och bostadsanpassningsbidrag. Länsbostadsnämnden har också hand om den praktiska förvaltav alla lån som nämnden beviljar. Uppgiften omfattar förvaningen ring av lånehandlingar och lånesäkerheter samt bevakning och indrivning av lånefordringar. Sedan den 1 juli 1989 utförs dessa uppgifter formellt på uppdrag av Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB och för bolagets räkning. Organisatoriskt är länsbostadsnämndemas kanslier indelade i en teknisk och en administrativ avdelning. Den tekniska avdelningen svarar för handläggning av ansökningar om lån och bidrag. Den administrativa svarar för handläggning av utbetalningsärenden och för förvaltning av utestående lån. Antalet tjänster vid länsbostadsnämndema varierar från nämnd till nämnd. Den minsta nämnden har för närvarande 12 tjänster och den största har 60 tjänster. Länsbostadsnåtnndemas personalstat uppgår till totalt ca 440 tjänster innevarande budgetår.

Behovet av översyn

På regeringens förslag har riksdagen beslutat (prop. 1990/91134, BoU4. rskr.92) om införande av en nytt bostadsñnansieringssystem senast den l juli 1992. Beslutet innebär bl.a. att man slopar den nuvarande ordningen med ett statligt eller statligt reglerat bostadslån. dvs. sådana lån som i dag kan beviljas av länsbostadsnäntnden för ny- eller ombyggnad av bostäder och som utgör en förutsättning för statliga räntebidrag till kostnaden för ränta på bostadslånet och den underliggande krediten. I stället införs ett stödsystem som bygger på att hela lånebehovet för ett ny- eller ombyggnadsprojektet skall tillgodo-

_94_

Bilaga 1 ses på den allmänna lånemarknaden i konkurrens mellan kreditinstituten. Som jag antytt i det föregående innebär den nuvarande ordningen ett nära samarbete mellan å ena sidan boverket/länsbostadsnämndema och å andra sidan SBAB i lånefrågor. Boverket/länsbostadsnänmdema sköter lanebeviljandet och SBAB sköter utbetalningar av lån. SBAB sköter också den centrala låneförvaltningen, medan länsbostadsnämnderna sköter förvaltningen regionalt. För länsbostadsnärrmdernas del betyder riksdagsbeslutet att deras nuvarande verksamhet med bostadslån och utbetalning av bostadslån upphör. Detsamma gäller för kommunernas av sådana förmedling lån. Den enda direkta långivning som nämnderna och kommunerna i

fortsättningen kommer att ombesörja resp. fönnedla blir

anslagsfinansierade lån av typen ränte- och såsom amorteringsfria lån, tilläggslån för ombyggnad och reparation av bostadshus m.m. För SBAB innebär riksdagsbeslutet att bolagets nuvarande ensam-

rätt på en del av ny- och ombyggnadslåneñnansieringen kommer att

försvinna. beslutet Enligt skall bolaget medverka i finansieringen av bostadsproduktionen på samma villkor som andra kreditinstitut. För bolagets del betyder detta bl.a. att man nu mäste komplettera sin orför upplåning och central hantering av ganisation med

låneförvaltning

en organisation för utlåning. För länsbostadsnämndema innebär

omläggningen av den statliga bostadsfinansieringen dessutom att nya uppgifter tillförs. Som en all-

män

förutsättning för statligt bostadsstöd i olika former kommer det

att krävas att länsbostadsnämnden ett särskilt genom intygssystem prövar när ett projekt uppfyller de bostadspolitiska krav som ställs. Vidare blir det en uppgift för nämnden att besluta om investeringsbi-

drag för bostadsbyggande, vissa skattekompenserande räntebidrag och

s.k.

realräntebidrag. Riksdagens beslut om ny innebär bostadsfmasiering sammantaget betydande förändringar av länsbostadsnämndernas

arbetsuppgifter. En översyn behöver därför nu göras av nämndemas organisation, arbetsformer och

dimensionering. Uppgiften bör anföra-os en särskild

utredare.

SOU 199 l :43

Bilaga I Översynens innehåll

Det nya finansieringssystemet innebär att långivningen helt frikopplas från subventionssystemet. Den statliga bostadsadministrationen måste då bli neutral i förhållande till olika kreditinstitut. Umsbostadsnårrmdemas roll som regionala organ åt SBAB bör därför upphöra. Därmed försvinner emellertid en betydande arbetsuppgift för nämnderna. Utredaren bör - med utgångspunkt i de tider som statsmakterna beslutat för genomförande av det nya fmansieringssystemet - lägga förslag om hur kvarvarande och nya uppgifter bör organiseras och handhas. Utredaren bör snarast ta upp överläggningar med SBAB för att klarlägga bolagets intentioner i fråga om den lånehantering som nämndema i dag sköter åt SBAB. Möjligheten att erbjuda personal vid de nuvarande länsbostadsnämndema arbetsuppgifter inom en framtida SBAB-organisation bör tas till vara. Inom den nuvarande ordningen pågår uppbyggnaden av ett gemensamt datasystem mellan SBAB och boverket/länsbostadsnämndema. Nyordningen innebär att det krävs ett självständigt ADB-system för boverkets och nämndernas hantering av ärenden om statliga subventioner m.rn. Jag korruner i annat sammanhang att föreslå att boverket ges i uppdrag att skyndsamt utveckla de nödvändiga systemen. Utredaren bör följa detta arbete och beakta ADB-systemets möjligheter vid sina överväganden. Det nya finasieringssystemet kommer att genomföras i två etapper. l en första etapp kommer det att genomföras för nya ny- och ombyggnadsprojekt och i en andra för äldre hus. Utredaren bör lämna förslag till de organisatoriska lösningar som krävs i samband med en etappvis omläggning. Den uppgiftsfördelning som i dag gäller mellan länsbostadsnämnden och boverket i fråga om olika stödverksamheter bör också ses över. Utredaren bör här ha som mål att åstadkomma en ordning som bedöms ändamålsenlig i det nya ñnasieringssystemet och som kan ge den största rationaliseringsvinsten. . Utredaren bör vidare överväga hur den statistik och det analysarbete som i dag görs på nämndema kan utvecklas Målet bör vara att arbetet skall komma även andra till godo. Utredaren bör lämna törslag på i vilka former detta bör ske. Utredaren bör även i övrigt överväga vilka ändringar i nämndernas verksamhet och arbetsfonner som kan behöva göras med anled-

_96-

ning av det nya bostadsfinansieringssystemet. Utbildningsbehovet för 1 Bilaga personalen vid nämnderna bör särskilt studeras. Målet bör vara att uppnå hög effektivitet i nämndverksamheten.

Ramar för översynen

översynen bör bedrivas skyndsamt. Utredaren bör redovisa sina

överväganden och förslag senast den 2 maj 1991. Utredaren bör bedriva sitt arbete i kontakt med Statskontoret och den särskilda utredare inom bostadsdepartementet som har i uppdrag att se över de administrativa styrmedlen inom bostadsfinansieringen. Utredaren bör vidare informera berörda samt huvudorganisationer ge dem tillfälle att framföra synpunkter både vid arbetets början och under dess gång. Utredaren skall beakta regeringens allmänna direktiv (dir. 1984:5) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning.

Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för bostadsdepartementet att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen (1976:119) - med uppgift att se över länsbostadsnämndemas

organisation, arbetsformer och dimensionering med anledning av

riksdagens beslut om ny bostadsfrnansiering, att besluta om sakkunniga. experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

att kostnadema skall belasta elfte huvudtitelns anslag Utredningar

m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens och biöverväganden faller hans hemställan.

(Bostadsdepartementet)

_97_

KOMMITFEN FÖR ÖVERSYN ANTECKNINGAR SOU 1991 :43 AV LÄNSBOSTADSNÄMNDERNA 1991-03-25 Box 60, 371 21 KARLSKRONA Redigerad utskrift av minnesanteckningar

1991-02-01 avseende

Hearing översyn

av länsbostadsnämndema

A. Erfarenheter av Iänsbostadsnämndernas nuvarande verksamhet

Frågorna:

-

Handläggningen av lâneärenden

- Handläggningen av andra bidrag än räntebidrag, d v s bo-

stadsbidrag, bostadsanpassningsbidrag m m

- Länsbostadsnämndemas utåtriktade informationsoch rådgivningsverksamhet

-

Övrigt

Sveriges Prâhusfabrikers Riksförbund, STR Anders Berg, STR

Anslutna företag producerar 21 000 småhus/år varav 12 500 lånta garbyggda egnahem (1990).

Kritisk mot de långa handläggningstidema (främst ett Stockholmsproblem). Räntekostnadema för en i Stock-

egnahemsbyggare

holmsomrâdet är för närvarande ca 200 kr om dagen, om det tar 3 månader på länsbostadsnämnden kan det kosta 18 000 kr. Detta är bakgrunden till att STR har erbjudit Boverket att bekosta en tjänst på länsbostadsnämnden i Stockholm.

Visst dubbelarbete länsbostadsnämnden-förmedlingsorganen. Bilagaz Kommuner och länsbostadsnämnder kan ställa strängare krav än vad föreskrifterna medger, i W län ställs krav på boendekostnadskalkyl år l, 4 och 8. IAB län förekommer schablonmässig kosmadsprövning som inte tar hänsyn till projektets allmänna kvaliteter. STR får också rapporter om att enskilda handläggare kan vara särskill motsträvi ga. Personliga motsättningar kan påverka låneärendena.

Länsbostadsnämndens monopolställning, det finns bara en väg at! gå.

Länsbostadsnämndens information: Mycket positiva erfarenheter. Trähussäljare kallas ofta till konferenser både i Stockholms län och ute i landet. Mycket aktuell och bra infonnation.

Arbetsmarknad sstyrelsen, AMS Tomas Hedström, länsarbetsnämnden, Stockholm:

Bostäder är i dag det högst prioriterade byggandet, och det minst administrativt belastande. Frågor om ramar för ROT-projekt har inte föranlett större diskussioner. Det kommer att ta tid innan man kommer upp i något så när volym eftersom den har varit halverad de senaste 3-5 åren.

Arbetsmarknad ssty relsen, AMS Bertil Berggren, Iänsarbetsnämnderz, Linköping:

Endast Stockholm, Göteborg och Malmö har styrning av byggandet. Som det ärf n behöver länsarbetsnämnden inte samarbete med länsbostadsnämnden. Länsarbetsnärrmden får kopia av länsbostadsnämndens beslut och checkar av, men i regel känner man till projekten tidigare. Har däremot närmare samarbete med länsbostadsnämnden i det utåtriktade arbetet, och likaså när det gäller planeringen av byggandet i länet. Man följer länsbostadsnämnden runt i kommunerna, kan på så sätt minska sin administration gentemot

kommunema, hoppas på fortsättning så att man slipper kontakta 13

kommuner föratt få statistik m m.

_100_

B yggentreprenörerna Wille Osterman, SIAB AB, Karlstad: Bilaga 2

Entreprenören kommer alltid in sent i processen och vill då komma igång med byggnadsarbetet så fort som möjligt. Entreprenörema önskar snabb handläggning.

Situationen är olika i olika län, och det kan också vara skilda bedömningar på olika nämnder och mellan olika handläggare.

Det nya lånesystemet med blankett 104 är i och för sig lovvärt, men till skillnad mot tidigare är det svårt att säga var man hamnar, överkosmaden varierar numera upp till 10 %. Förut kunde det skilja på någon eller ett par procent. Även beställare blir betänksamma, tiderna för diskussion ökar.

Kostnadsprövningen gör att det liksom styrs mot ett värde. Kostnader som är välmotiverade i ett projekt kanske inte kan belånas. Mindre, kompakta lägenheter är dyrare per m- och detta beaktas inte alltid på ett riktigt sätt.

Försöksverksamheten med ett-beslutsärenden i S län: bra, smidigt.

Länsbostadsnärrmdens informationsverksamhet: positivt omdöme; bred, enkel.

Länsstyrelsernas Organisationsnämnd, LON LennartLinder-Aronson, länsråd, Malmö:

Utmärkt samarbete mellan å ena sidan länsstyrelsens regionalekonomiska enhet och planenhet och å andra sidan länsbostadsnämnden. Även med kommunema. Ingen gemensam inforrnationsverksamhet.

Hyresgästernas Riksförbund

Pär Svanberg, HR:

Hyresgästföreningama (21 st) har inte så mycket direkt kontakt med

länsbostadsnärrmdema. Men speciellt i ombyggnadsärenden tycker

-101-

föreningarna, särskilt i mindre kommuner, att länsbostadsnämnder- Bilaga 2 na spelar en viktig roll därför att de har erfarenhet och kompetens. Länsbostadsnämndens information och utbildningsverksamhet är viktig även för hyresgästföreningamas ombud.

Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, SABO Esbjörn Olsson, VD Svenska Bostäder:

Erfarenheterna varierar överlandet. Dir Olsson tog upp problemet med att gravationsbeviset som inte får vara äldre än 3 månader hinner bli för gammalt under ärendets behandling hos länsbostadsnämnden. För 25 år sedan kunde länsbostadsnänmden ringa upp och meddela detta. I dag skickas handlingama tillbaka.

länsbostadsdirektör Bengt Hallberg i Stockholm beror de Enligt på att ärendena inte är kompletta. Norlånga handläggningstidema malt är det 3-6 månader, Svenska Bostäder har även exempel på över 12 mån. Upphandlingen äventyras eftersom anbuden löper ut.

Kostnadsprövningen: har inte lett till billigare projekt, däremotmedfört fördyringar (förseningar, ökade räntekostnader).

Svenska Bostäder har gett en order inom företaget att inte ljuga om kostnader i sina ansökningar och detta har försvårat ärendena i vissa fall.

För att få ned snittkostnaden uttryckt i kr/m2 förekommer att man bygger lägenheter med för stora ytor. Dir Olsson hade nyligen hört ett alldeles nytt uttryck för detta av en byggare som fått vissa avsättningssvårigheter: Hallbergare.

Försöksverksamheten med ett-beslutsärenden i AB län: en avsevärd förbättring.

Negativt: De begränsade telefontidema är en stor olägenhet (andra myndigheter har gått ifrån detta). Länsbostadsnämnden informerar inte om de avvikelser från ansökan som görs i besluten, sökanden måste granska hela beslutshandlingen.

- 102-

Länsbostadsnämndens information: Svenska Bostäder faster myck-

et större vikt vid förrnedlingsorganens infonnation.

Bilaga2

Länsbostadsnärnndens och fönnedlingsorganens tekniska granskning borde kunna rationaliseras eftersom det görs en byggnadslovsgranskning.

Sveriges Föreningsbankers Förbund Andréa Malmsten, Agro Kredit, Stockholm:

Arbetar över hela landet. Olika länsbostadsnämnder behandlar ärendena olika. För gammalt gravationsbevis: somliga länsbostadsnämnder skaffar själva fram ett nytt, andra skickar tillbaks hela ärendet, vilket orsakar sökanden extra kostnader. När detta påtalas för nämnden möts man av fullständig oförståelse.

Länsbostadsnämndens information: Borde förbättras vad gäller informationen till låntagama. Man förstår inte nettoaviseringen -kreditgivaren måste ofta gå in med ytterligare finansiering innan första räntebidraget betalas ut.

Ett bekymmer är att det är skilda tjänstemän som handlägger ärenden resp fattar beslut.

Sveriges Villaägareförbund, SVF

Ann-Christine Thunqvisaförbundsjurist, S VF :

SVF saknar direkta egna erfarenheter av länsbostadsnämndens arbete, vidarebefordrar erfarenheter från medlemmar. Thunqvist påta-

lade långa handläggningstider och förhållandet med handläggning

både i kommun och på länsbostadsnämnden, vilket bidrar till lång

handläggningstid. Informationen till allmänheten fungerar inte, vil-

ket kan bero på att reglerna är krångliga. Informationen behöver för-

bättras, göras mer lättförståelig för den enskilda villabyggaren.

Konsumentverket, KOV

Lis Gartvall, konsumentverksamheten, Stockholms kommun:

Beslutet 1983/84 att länsbostadsnämndema skulle vara fastighetsjuridiska rådgivare var ödesdigert, verksamheten floppade fullkom-

-103-

ligt. KOV hade dock en fungerande problemuppfángning, som helt Bilaga 2 har försvunnit sedan dess.

Ansåg inte att det är länsbostadsnämndema som fungerar när det gäller att hjälpa folk, länsbostadsnämndema bara hänvisar till advokat. Enligt Gartvall behöver ca en av tio småhusköpare anlita advokat.

Kritiserade entreprenadfonnen delad entreprenad. Totalentreprenad borde vara obligatorium. Avtalen om småhusköp behöver synas, det läggs idag ingen energi på att göra detta. De påtalade förhållandena avser främst nybyggnadssituationen. Problemen hos köpare av begagnade hus klarar man vanligtvis på konsumentvägledningen. Ansåg att dessa frågor bör återföras till KOV, bl a för att ge KOV tillräcklig erfarenhetsåterföring.

Svenska Bankföreningen Ronny Nilsson, S i gab, Stockholm: i Kritisk mot systemet med begränsade telefontider.

Nettoaviseringen, räntebidraget kommer sent. Villabyggama behöver information. Den lilla röda broschyren om räntebidraget ifrågasätts. I övrigt fungerar det bra.

Informationen till bankerna kommer direkt från Boverket, inte från länsbostadsnämndema. Regionalt deltar man med regionala representanter i nämndemas informationsaktiviteter. Den information som bankerna får från länsbostadsnämnden fungerar mycket olika i olika län.

Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation, SBC

Dan Brossing, SBC Region Syd: (SBC Region Syd omfattar Skåne,

Blekinge, Småland och Halland).

Det har blivit mer och mer pappersarbete. Det krävs numera en lånespecialist för att upprätta ansökan om lån. Bara ett fåtal experter i landet klarar av detta. Det är något som fördyrar hela processen.

_104_

l Iundlii g gningsl idcma är lån ga men varierar mycket. Harerfarenhe- (cr av gmvzttionsbevis som blir för gamla, först när man frågat efter Bilaga2 :trender har man fått veta att gravationsbeviset är för gammalt.

Problem: man sätter låga byggkostnader före låg förvaltningskostnad (och detta medför dålig fastighetsekonomi).

Utbildning och utåtriktad verksamhet: Länsbostadsnämndema har för lite tid med kundema. Bostadsrättsföreningama får sin information mest genom andra kontakter och från fönnedlingsorganen.

Samarbetet med tjänstemännen på länsbostadsnämndema går bra. Man har dock en känsla av att dessa ibland fattar politiskt färgade beslut - beslut som mer stämmer med politisk uppfattning än med gällande regler. Sådana beslut kan vara annorlunda än vad som diskuterats fram med nämndens tjänstemän.

Endast bostadsrättföreningar redovisar de verkliga byggkostnaderna - den officiella statistiken måste vara felaktig.

Stadshypotekskassan __

Bengt0ve Telmander, Hypoteksdir, Stadshypotek, Orebro:

Stor skillnad i länsbostadsnänmdens handläggning mellan storstad och övriga landet. I Örebro län går det smidigt. Relativt lång tid för slutliga beslut. Har hört positiva uppgifter om försöksverksamheten med ett-beslutshandläggning i Stockholms och Värmlands län.

Normalt sett fungerar det bra. Har bra kontakt med länsbostadsnämnden i Örebro län. Länsbostadsnämndens information mot banker och kreditinstitut är bra. När man ber nämnden om att ta upp vissa frågor ställer nämnden upp med sina handläggare.

Nettoaviseringen: Låntagama förstår ej denna, informationen till den gruppen kanske inte är så bra. Kreditgivama får gå in och informera i stället.

-105-

FSSB

Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer,

2 Lennart Linse, Stadsbyggnadskontoret Stockholm: Bilaga

Har inga egna erfarenheter av samarbetet med länsbostadsnämnandras erfarenheter. I mindre den, har ringt runt och vidarebefordrar

kommuner är det ofta byggnadsinspektören som är förmedlingsor-

av samarbetet med länsbostadsnämnden växgan. Erfarenhetema lar. Den tekniska kan vara kompetensen på länsbostadsnämnden godellerdålig.

Ibland mellan och förmedsker samordning byggnadsnämndens lingsorganets besiktningar, ibland inte.

Det ges lån för egenkontroll men ingen följer upp om kontrollen verkligen blir utförd.

Information: I vissa fall månadsblad från länsbostadsnämnden, i andra fallkvartalsträffar.

Negativt: De ständiga regeländringama. Ständigt nya blanketter.

Något som också kan ta tid för förmedlingsorganen är att hjälpa sökandena med låneärendena, till skillnad från bankema kan förmedlingsorganen inte ta betalt för detta.

Kommunala Förmedlingsorgan, FKFO Föreningen

Leif Wadsjö, Fastighetskontoret, Helsingborg:

varierar, behandlingen av ärenden varierar Fönnedlingsorganen

mellan reell handläggning och ren expediering. Visst dubbelarbete

sker mellan förmedlingsorgan och länsbostadsnänmd. Samarbetet med länsbostadsnämndema är gott. Ärenden rörande småhus går snabbt. Lång handläggningstid beror nog mest på att länsbostadsnänmden saknar personal. Ibland kan handläggningen vara petig, man gör bagatellartade ändringar som man gott kunde ha hoppat över och päskyndat ärendet.

Ärenden om bostadsanpassningsbidrag beslutas inom kommunen

och löper snabbt. Likaså ärenden om RBF.

_106_

Länsbostadsnärnndens utåtriktade information: Informationen till

förmedlingsorganen är inte så bra. Det är förrnedlingsorganen som BiIagaZ

får ta stötama med allmänheten. Det är de som får frågorna först, och informationen sist. Boverkets information borde gå samtidigt till länsbostadsnämndema och förmedlingsorganen.

Nya/ändrade blanketterkommer sent.

Småhusgarantier: Kontrollen avseende dessa fungerar dåligt.

Helsingborg som frikommun: fungerar bra, två veckors handläggning om ärendena är kompletta.

Förvånansvärt att det är så många fel i ansökningarna när de kommer till förrnedlingsorganen, eftersom de upprättas av proffs. Anser att det är rätt att skicka tillbaka sådana.

HSB :s Riksförbund Gunnar Mongård, produktionsavd:

Länsbostadsnämndema har blivit självständigare i förhållande till Boverket, vilket kan bero på verkets flyttning till Karlskrona. Vissa

länsbostadsnämnder har fungerat dåligt, andra utmärkt. Man har

misstolkat regler och hittat på egna regler, för kostnadskontrollen ett tak i kr/mz. Resultat: det har byggts andra hus än de som projekterats, kanske sämre.

Kostnadsprövningen är kanske en omöjlig uppgift. Nänmdema har varken egentlig kompetens eller resurser för att tränga så djupt i ett

projekt att man kan säga vad det skall kosta.

Länsbostadsnämndema har haft för små resurser i förhållande till de egna ambitionerna.

Utbetalningen av lån har fungerat bättre och bättre på senare tid.

Dock är det fortfarande en lång och komplicerad kedja. Det brukar bara haka upp sig när någon är sjuk eller har slutat. Å andra sidan: På

Stadshypotek säger de aldrig att de harproblem p g a sjukdom etc.

-107-

SOU 1991 :43 Sammanfattningsvis har man många gånger konstaterat en bristan- Bilaga2 de servicevil ja, men det finns också exempel på motsatsen.

Sveriges Fastighetsmäklaresamfund

J onasA nderbergjörbundsjurist, Stockholm:

Mäklarnas erfarenheter är bl a att handläggningstldema är långa, mäklarnas kalkyler spricker. Informationen är sen och knapphändig, detta gäller även Boverkets information, exempelvis om ersättningslånen. Det kom bara plötsligt uppgift om att en köpare inte längre kunde överta statslånet utan måste ta nytt lån.

Landstingsförbundet Ulla-Britt Tideström, Västra omsargsområdet, Stockholm:

Stockholms är stora beställare av gruppbostäder. Nu läns landsting avvecklas institutionsboendet som bekant. Rörelsehindrade skall i

stället bo i fullvärdiga bostäder med egna kontrakt (gruppbostäder)

och samtidigt har man behov av gemensamma ytor i dessa. Man har upplevt problem med reglema för fullvärdig bostad, dessa kunde vara mer flexibla, är rigid och mycket komplicerad i tillämpningen Stockholm. Man fick diskutera varje sådant projekt med länsbo-

stadsnämnden, även i små deltaljer, vilket ledde till omprojektering

m m, till slut blev det avslag pga för hög kostnad.

de Det som hänt är att hyresnivån blir för hög i de färdiga projekten, utvecklingsstörda vill inte ha dessa bostäder.

Riksantikvarieämbetet Jan-Bertil Schnell, länsantikvarie, Stockholm:

Framhöll och lånereglemas stora positiva betydelse för stadsmiljön kulturskyddet (förhöjt låneunderlag och tilläggslån). Har ett bra samarbete med länsbostadsnämnden. Länsbostadsnämnden kan detta bidrar till att det lägga synpunkter på hur arbetet skall utföras, kommer fram yrkesfolk som kan restaurering.

Arbetet har gett resultat som är svåra att överskatta.

-108-

Den lägre räntan för ombyggnad har gett de antikvariska intressena ännu större möjligheter att komma in med rådgivning. Ibland har det Bilaga 2 väckt förvåning som t ex när landsantikvarien tillstyrkte ombyggnadsräntan i ett mil jonprogramsområde (Orminge).

Svenska Kommunförbundet Stig Källgren, kommunalråd, Gävle:

Kommunförbundet vill överföra lånebesluten till kommunerna men Stig Källgren ärpersonli gen ej ense om detta.

Kompetensen i kommunerna varierar. Främst de små kommunema behöver länsbostadsnämnden.

Kostnadsprövningen: Har varit och är nyttig. Utan länsbostadsnämnden skulle dominera över kommunen i

byggherre/entreprenör

handläggningen av byggärendena, i kraft av sin större kompetens. Det är viktigt att proffs möter proffs.

Erfarenheterna är i grunden positiva.

Sveriges Fastighetsägareförbund Jerry Druker, Stockholms F astighetsägareförening :

Föreningen har 4 500 medlemmar, med 6 000 fastigheter.

Kostnadsprövningen: Ett svårt hinder i storstadsomrâdena. Man prutar på felaktig grund och det leder till sämre kvalitet i byggandet.

Man bör utnyttja marknadskraftema och kräva anbudskonkurrens i alla sammanhang.

Kosmadsprövningen är en skönsbedömning som förbundet tycker är väldigt godtycklig. Vidare är det sällan man kan hitta några motiveringar i länsbostadsnämndens beslut, man vet inte varför länsbostadsnämnden avslår. Dessa problem gäller nybyggnad. Vad gäller ombyggnad lär det inte vara så stora problem.

-109..

SOU 1991 :43 Riksbyggen Bilagaz Kjell Wedin, Stockholm: Riksbyggen har 10-15 % marknadsandel, ej egnahem. Länsbostadsnämndemas till verksamheten och

grundinställning

deras tolkning av föreskrifter varierar en del. I allmänhet löper Riksmed länsbostadsnänmdema bra. byggens kontakter i ambitionen att hålla kost- Har ibland stöd av kostnadsprövningen, naderna nere.

Handläggningen under hösten 1990 har varit snabb och bra, detta gäller alla länsbostadsnämnder. Negativt: vissa länsbostadsnämnden bortser från reglerna och vill själva bestämma, t ex kostnadstak i kr/mz, vilket strider mot reglerna. Andra följer reglerna minutiöst. Trots alla problem bör kostnadsprövningen finnas kvar men den bör göras på ett annat sätt. Man borde kunna lita För mycket detalj granskning av låneunderlag. på professionella låneansökningar och arbeta med stickprovsgranskning.

Handläggningstidema: Produktionsplaner spricker. Lånebesluten bör redovisa avvikelser från ansökningarna.

Med sin stora erfarenhet av allt bostadsbyggande i landet bör länsbostadsnämndema visa exempel på bra projekt med god ekonomi.

Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB

Ingrid Sehlå, SBAB: Länsbostadsnämndema har blivit bättre när det gäller utbetalningar, i december 1990 var det rent bord.

-110-

Föreningen Sveriges Stadsarkitekter SOU 1991 :43 Ole Reiter, stadsarkitekt, Sundbyberg: Bilaga2

Bygglov, lånegranskning: Det sker två granskningar redan i arki-

tektgranskningsskedet.

Stadsarkitekten har regelbundna kontakter med länsbostadsnämnden.

Länsbostadsnämndema är viktiga för att ge information om regler - informationen kunde dock komma i ett tidigare skede för att förmedla bostadspolitiska mål som en resurs för att uttolka skeenden i boendet.

Stadsarkitekten är ofta ensamarbetande. Kallas sällan till länsbostadsnämndens information.

B. Synpunkter på länsbostadsnämndernas roll i det

nya

systemet för bostadsfinansiering

- Enligt prop 1990/91:34 och Bostadsutskottets betänkande 1990/91:BoU4 skall länsbostadsnämndema även fortsättningsvis kontrollera att generella krav bostadspolitiska uppfylls, tex markvillkor, konkurrensvillkor, kostnadsprövningmm.

De administrativa styrmedlen för bostadsstödet kommer dock att bli föremål för en översyn genom en departementsutrednin g

inom Bostadsdepartementet.

- Länsbostadsnämndema skall också fastställa för underlag

beviljande av olika bidrag (investeringsbidrag, skattekompenserande räntebidrag och realräntebidrag).

Under den fortsatta framkom överläggningen följande synpunkter:

-lll-

SOU 1991 :43 Esbjörn Olsson: Bilaga 2 Kärmer ej till länsbostadsnämndens statistik- och analysarbete.

Information och utbildning: Det är effektivare att utnyttja organisationema.

Länsbostadsnämnden i framtiden: Frågan är beroende av den nyliom de administrativa styrmedlen inom bogen tillsatta utredningen stadspolitiken.

Kommittén har en historisk chans till radikal omprövning, nämligen

att avskaffa länsbostadsnämndema. Systemet ändras. Organisationen blir föråldrad på 90-talet. De som arbetar inom låneadministra-

tionen får arbete inom kreditmarknads sektorn. Övriga uppgifter kan

tillföras länsstyrelsen.

Leif Wadsjö:

Betonade kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen. Ansåg att kostnadsuppgiftema i låneansökningar är fejkade. Man borde hitta något annat system där man får fram de verkliga kostnaderna.

Utbildningen bör ligga kvar på Boverket och den bör gå ut snabbt, främst till förmedlingsorganen.

Stora kommuner har i regel stor kompetens, små kommuner mindre kompetens. I de mindre kommunerna sitter tjänstemännen ofta på flera stolar.

J an-Bertil Schnell: Länsbostadsnämndema kan kanske läggas in under länsstyrelserna men det behövs en regional nivå ellerorganisation för att föra ut statens intentioner. Kultunninnesvården kan inte läggas ut på kommunema generellt, samrådet med länsbostadsnämnden behövs.

Stig Källgren: är annorlunda än förhållandena i mindre och Storstadsproblemen medelstora kommuner. för- Proffs måste möta proffs. Nuvarande medlingsorgan i mindre kommuner klarar inte detta.

-112-

Esbjörn Olsson:

BiIagaZ

Fel att basera övervägandena på skillnader mellan stora och små kommuner. Det är situationen då räntelånet slår igenom som är avgörande. Obs utredningen om de administrativa stymiedlen, man vet inte ännu vad den kommer att föreslå. Specialkompetens som t ex antikvarisk sådan kan lika gärna finnas inom länsstyrelsen.

Wille Osterman: Önskar ett lånesystem konstruerat så att den lånesökande själv kan räkna ut låneunderlag etc. Handläggningen skulle kunna ske parallellt med bygget, kan korta av byggprocessen rätt avsevärt. Nya bestämmelser borde inte träda i kraft förrän blanketter och förordningar har kommit från trycket och helst varit ute i tre månader. Tror inte

på länsbostadsnämndemas kostnadsstatistik.

Gunnar Mongård: Den nuvarande

länsbostadsnämndsorganisationen har knappast

konstruerats för att passa i den kommande situationen. Mycket talar för att det behövs mindre arbete på myndighetssidan i framtiden, det bör undersökas om det kan läggas på länsstyrelserna och kommunema i stället.

Skälighetsprövningar måste minimeras. Snabbare besvärshantering. De länsbostadsnämnder/länsstyrelser som spårar ur” måste

Boverket ta i örat snabbare, dvs hårdare styrning av nämnderna från Boverket.

Informationen: Boverkets information är snabb och bra men när den kommer via Byggtjänst går det långsamt. Någon form av abonnemang borde vara möjlig. Infonnationen bör gå direkt till de berörda.

Länsbostadsnämndens personal skulle passa bra hos SBAB.

LennartLinder-Aronsøn: Länsstyrelsereform den 1 juli. Staten skall tala med en röst på länsplanet.

-113-

SOU l99lz43 Inom länsstyrelsen har man ju redan den regionala verksamheten inom en rad centrala bl a Boverket när det gäl

Bilaga 2 myndighetsområden,

ler plansidan, litet egendomligt att man har en planenhet med des kompetens men att Boverket har en egen organisation på regiona nivå vid sidan om. Mycket starka skäl talar för att resten av länsbo stadsnämnden förs till länsstyrelsen. I Gösta Blücher: I i skriftlig/muntlig information, information/utbild Avvägningen i ning?

Leafwadsjä: iy

Boverkets infonnation bör gå direkt till berörda. Önskvärt att någo; som harvarit med och fattat beslutet och som kan svara på detaljfrå gor kan delta i informationsarbetet. l Gösta Blücher:

Jämfönelsermed PBL-utbildningen?

Pär Svanberg: Förutsätter även framdeles oc någon form av statligt bostadsstöd åtföljande kostnadsprövning. Det finns säkert nya behov när det gäl ler bostadsfömyelse och äldreboende. Det är viktigt att det finns e myndighet. Kompetens och resurser varierar starkt mella regional kommunerna. Hittills har utbildningen och informationen fungera Man kan diskutera hur vederhäfti mycket bra t ex i PBL-reformen. kostnadsstatistiken är, den fyller en viktig roll. Det är genom kost nadssprövningen som vi får den här statistiken.

LennartLinder-Aronson:

Det är viktigt att informationen skerpå ett professionellt sätt. Samti

i e digt är det svårt att inrymma proffs när det gäller infonnation mycket liten organisation.

Gösta Blücher: Vilket behov serAMS av att på sikt kunna samarbeta med ett regic nalt organ?

-114-

Bertil Berggren: SOU 1991 :43 Länsarbetsnämnden hade ett samarbete med länsbostadsnämnden i Bilaga 2

Östergötlands län och kan även ha det med en bantad länsbostads-

nänmd. Det skulle inte vara något särskilt problem att flytta över denna verksamhet och dessa relationer till länsstyrelsen. Det vore nog inte lyckligt om det lades på kommunema, man bör skilja mellan statlig och kommunal verksamhet.

Tomas Hedström: I Stockholmsområdet sker samarbete också med Storstockholms

Planeringsnänmd vad gäller arbetsmarknadsbedömningar, det är

där AMS får kännedom om planerade projekt. Viktigt att ha god kännedom om bostadsbyggandet.

Gösta Blücher: Bankema - behovet av samarbete med ett regionalt länsorgan inom bostadspolitiken mot bakgrund av den nya finansieringen?

Bengt Ove Telmander: En styrka att ha regional kontakt. En fördel att inte behöva gå till ett riksorgan, utan att det finns någonting på nämnare håll. Skillnad på Stockholm och övriga landet.

Länsbostadsnänmdema kanske kan tillföras länsstyrelserna, i bantat skick. En fördel för konsumenten om låneinstitutionema finns på nära håll. Det som skall läggas in under SBAB kanske kan ske i form av samarbete med de beñntli ga kreditinrättnin garna.

RonnyNilsson:

Är tveksam till en regional SBAB-organisation, det låter tyvärr som

en stor organisation som skall byggas upp. Man har en kompetent

hantering på kommunal nivå, och med Boverket som kan stötta dem

kan länsbostadsnämnden tas bon.

A ndréa Malmsten: Att ha både länsbostadsnänmder och är kanske

förmedlingsorgan överflödigt.

SOU 1 991 :43 Gösta Blücher: Bilagaz En fråga till SVFbetr fastighetsjuridisk rådgivning.

Ann-Christine Thunqvist: Fastighetsjuridisk rådgivning är något som SVF servar sina med lemmar med -det föreliggeren konkurrenssituation.

Lis Gartvall: Det finns ett stort behov av fastighetsjuridisk rådgivning. F n lägg all risk på köparen som kanske bara gör en sådan affár en enda gång det får inte vara så. Jfr bilköp på kredit, kraven från köparen kan dä riktas mot kreditgivaren om säljaren går i konkurs inom den tid sor man kan göra invändningar mot köpet, till skillnad från när det gälle fastigheter.

Jonas/á nderberg: Mäklarlagen ålägger mäklama en infonnations- och rådgivnings skyldighet. Mäklarforbundet har stort intresse av fortlöpande direk information från Boverket m fl när det gäller ändringar i regelver ket. Idag förekommer ett utbrett fusk med låneunderlaget. Ett ären de med dubbla kontrakt aktuellt. Antingen bör man skärpa kontrol len eller se över reglerna. Detta är mest ett storstadsproblem.

Gösta Blücher: Behovet av regional kompetens betr byggregler?

OIeReiIer: Före Boverket brukade man i Stockholmstrakten kontakta planver ket direkt. Kommunernas ansvar för planväsendet och bostadspoli tik har i de flesta fall tagits med stort allvar. PBL har inbjudit till ei Kommunerna har numera ändrat sin organisation, så al

nytändning.

den är en mer sektorsövergripande samordnare än vad länsnivån är Erfarenheterna från ROT-prograrnmets genomförande visar på Cl brist i den regionala nivån; länsbostadsnämnden kunde inte de plan mässiga övervägandena och länsstyrelsen var inte insatta i ROT programmet. Vill dela länsbostadsnämnden, dels till kommuner.

dels till länsstyrelsen.

-116-

LennartLinse: SOU 1 99 1 243 Bilaga 2 De rent tekniska frågorna måste ha riksgiltighet. Tolkning av byggregler skall ske centralt.

LennartLinder-Aronson: Det är lite märkligt att planväsendet resp byggandet liggeri skilda organisationer.

Kjell Wedin: Instämmer med Pär Svanberg. Kostnadsprövningen bör ligga på länsnivå, ej på kommunal nivå, kommunerna har för litet järnförelsematerial. Det måste finnas klara direktiv från Boverket så att det inte sker alltför subjektiva bedömningar. Om man vill ha kvar kostnadsprövningen måste man lägga mera resurser på det och öka kompetensen.

Granska fusket! Det finns länsbostadsnämnder som nästan uppmanar till att uppge för låga kostnader- för att få fram en bra statistik.

Gunnar Mongård: Tror inte att det är möjligt att lägga ned så mycket resurser som krävs - tiofalt de resurser som läggs ned f n. Det

vid kostnadsprövningen

är väldigt lätt så att man får lån om man luras och inte lån om man inte luras. Alltså inte konstigt att det sker där det kan ske - främst rörande styckehus. Administrativa och andra kostnader som skall fördelas vid större projekt, man kanske inte är medveten själv om att man inte gör på ett sätt som ger rättvisa i ett projekt, det är sarmolikt

en omöjlighet att få fram riktiga kostnadsuppgifter.

Esbjörn Olsson: Diskussionen om kostnadsprövningen är väl värd en särskild mässa. Harmycket stor skepsis till effektema av den kosmadsprövning som vi har utsatts för de senaste åren i Stockholmsregionen.

Ulla-Britt Tideströms inlägg om gruppbostäder- en handläggningsfråga ellerett systemfel i reglema? Fömuftiga och mänskliga sätt att lösa

boendeproblemen för vissa grupper hindras. Det är krångligt,

-117-

SOU 1991 :43 dyrt, i vissa fall inhumant och dåligt. Det blir onödigt dyrt, onödigt 2 dåligt, ibland blir det inget alls. Det är förskräckligt om rigida regler Bilaga hindrar bra projekt.

Gösta Blücher: Det kan finnas anledning att påminna om att man i riksdagen inte mellan bostadsutskottet heller är riktigt överens i de här frågorna och Socialutskottet och det påverkar naturligtvis handläggningen.

Stig Källgren: I kommunerna diskuteras bl a beställar- och utföranderollema. Länsbostadsnämndens prövning, kostnadsprövningen, är viktig. inte alls samma genomslag I länsstyrelsen har lekmannainflytandet som i kommunerna, inte alls samma demokratiska inflytande på bedäremot har lekslutsprocessen i olika plan. I länsbostadsnämnden marmainflytandet kommit fram. Viktigt att titta på kontrollprocesserna i de här frågorna.

LennartLinder-Aronson: Instämmer. I lantbruksnämnden och länsbostadsnämnden är ledamöterna väl förankrade och kunniga. Detta går bra att lösa även vid en därför att länsstyrelsen är oförhindrad att ha

länsstyrelselösning

kvar nämnder, t ex länsbostadsnämnd. Det ligger mycket i att man har den här närkontakten.

Anders Berg: Att slopa dubbelhantenngen länsbostadsnänmd/fönnedlingsorgan. för I det nya systemet finns inte samma behov av kostnadsprövning egnahem. Folk har inte råd att satsa mer än nödvändigt på sin bostad. Därför skulle man kunna tänka sig att ha en annan form av handläggmedan de stora ning just för egna hem, att de läggs på kommunerna projekten kanske ligger på central och regional nivå.

Den fastighetsjuridiska rådgivningen: STR får frågor på samma sätt

som konsumentvägledare, konsumentrådgivare och Villaägareför-

bundet i tvister. har

Som småhusföretagens intresseorganisation

STR svårt att agera på kundernas vägnar gentemot medlemsföretagen och har ibland hänvisat missnöjda kunder till länsbostadsnämn-

-118-

demas fastighetsjuridiska rådgivning. Men i och med att man hön SOU 1991 :43 att denna blivit sämre har STR börjat hänvisa till advokater och till Bilaga 2

konsumentvägledare. Det finns ingen allmän reklamationsnämnd

som tar hand om de här ärendena. Trähusbranschens egen reklamationsnämnd befattar sig enbart med tekniska Konsumentfrågor. företrädandet måste lösas utanför branschen. Viktig fråga.

-119-

SOU 1991 :43

Deltagarlista

Bilaga 2 Deltagare i hearing 1991-02-01 avseende översyn av Iänsbostadsnämnderna

Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS Bertil Berggren, länsarbetsnärrmden, Linköping Tomas Hedström, länsarbetsnämnden, Sundbyberg

Byggentreprenörerna Wille Osterman, SIAB AB, Karlstad

Föreningen Kommunala Förmedlingsorgan, FKFO Leif Wadsjö, Fastighetskontoret, Helsingborg

Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer, FSSB Lennart Linse, Stadsbyggnadskontoret Stockholm

Föreningen Sveriges Stadsarkitekter Ole Reiter, Stadsarkitekt, Sundbyberg

Hyresgästernas Riksförbund Pär Svanberg, HR

HSB:s Riksförbund Gunnar Mongård, produktionsavd

Konsumentverket Lis Gartvall, konsumentverksamheten, Stockholms kommun

Landstingsförbundet Ulla-Britt Tideström, Västra omsorgsomrâdet, Stockholm

Länsstyrelsernas Organisationsnämnd, LON

Lennart Linder-Aronson, länsråd, Malmö

Riksantikvarieämbetet Jan-Bertil Schnell; länsantikvarie, Stockholm

-120-

Riksbyggen SOU 1991 143 Kjell Wedin, Stockholm Bilaga? Stadshypotekskassan u Bengt Ove Telmander, hypoteksdir, Stadshypotek, Orebro

Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB

Ingrid Sehlâ, SBAB Svenska Bankföreningen Ronny Nilsson, Sigab, Stockholm Svenska Kommunförbundet Stig Källgren, kommunalråd, Gävle

SverigesAllmännyttiga Bostadsföretag, SABO

Esbjörn Olsson, VD Svenska Bostäder

Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation, SBC

Dan Brossing, SBC Region Syd

Sveriges Fastighetsmâklaresamfund Jonas Anderberg, förbundsjurist, Stockholm

Sveriges Fastighetsägareförbund Jerry Druker, Stockholms Fastighetsäganeförening Sveriges Föreningsbankers Förbund Andréa Malmsten, Agro Kredit, Stockholm Sveriges Ikähusfabrikers Riksförbund, STR Anders Berg, STR

Sveriges Villaägareförbund, SVF

Ann-Christine Thunqvist, förbundsjurist, SVF Arbetsgruppen för översyn av de administrativa styrmedlen

inom bostadsfinansieringen

J an-Eric Jansson, utredningssekreterare

-121-

SOU 1991 :43 Från Kommittén för översyn av länsbostadsnämnderna Bilaga 2 Gösta Blücher, GD Boverket, utredare Rolf Westerlund, bostadsdepartementet, expert John Tagesson, länsbostadsnämnden L län, huvudsekreterare Göran Vesterlund, Boverket, bitr sekreterare Lena Haraldson, Boverket, adjungerad

-122-

KOMMIITEN FÖR ÖVERSYN ANTECKNINGAR AV LÄNSBOSTADSNÄMNDERNA 1991-04-17 Bilaga3 Box 60, 371 21 KARLSKRONA Redigerad utskrift av minnesanteckningar

1991-04-1 1 avseende

Hearing översyn

av länsbostadsnämndema

Gösta Blücher inledde och meddelade att enligt utredningsuppdraget skall förslag lämnas senast den 2 maj. Vid den tidigare hearingen

den 1 februari fick kommittén många synpunkter från de närvarande

organisationema. Inför dagens överläggning hade kommittén utsänt en PM 91-04-05 med preliminära slutsatser och syftet med dagens överläggning var att få reaktioner på dessa preliminära slutsatser.

Inledningsvis ville Gösta Blücher lägga fast nâgra utgångspunkter

förutredningsarbetet, i de beslut som riksdag och regering har tagit:

- i dec 1990 Riksdagsbeslutet

- Prop 1990/91:l44, lagd den 21 mars 1991

-

Förordning för regelverket som skall beslutas av regeringen,

ännu inte färdig.

Vidare anfördes att

Bostadsdepanementets utredning, Arbetsgrup-

pen för översyn av de administrativa styrmedlen inom bostadsñnansieringen (ÖAS), skall lämnas sista augusti. Kommittén för översyn av länsbostadsnämndema (KÖL) har samrått med ÖAS, och man är överens om att en förutsättning för KÖL skall vara att produktions-

kostnadsprövningen ligger kvar på det sätt som har beslutats av riks-

dagen.

Anteckningar från dagens hearing skulle skickas ut till deltagarna,

och kommer att biläg gas kommitténs betänkande.

-123-

SOU 1991 :43 Gösta Blücher framhöll också att kommittén inte haft möjlighet att Bilaga3 samråda med den blivande Kreditgarantinämnden (KGN) eller den utredningsman som kommer att tillsättas för denna. I dessa frågor har experten Rolf Westerlund från Bostadsdepartementet biträtt

med en del av underlagsmaterialet. KÖL kommer att redovisa vad

det kommer att innebära för länsbostadsnämndema dels om de skall utföra arbetsuppgifter för KGN, dels om man inte skall göra det, och sedan får man se vad KGN kommertill för slutsats.

Jan-Eric Jansson meddelade att ÖAS kommer att ta upp frågan om produktionskostnadsprövningen.

Sveriges lräh usfabrikers Riksförbund, STR Anders Berg:

Berg betonade att framtiden för länsbostadsnämndema blir beroende av vilka bostadspolitiska styrmedel som ÖAS kommer fram till att man skall ha. STR anser att meningarna är delade om hur nödvändig produktionskostnadsprövningen är, särskilt beträffande styckebyggda småhus.

Vidare anmäldes svårigheter att få fram ärenden pga att kommunerna saknar dataprogram för att kontrollera låneberäkningen. För närvarande är denna så komplicerad att den inte klaras utan maskiner. borde kunna vara så enkelt att låneberäkning mm i stället Systemet kan klaras utan datarnaskiner.

STR:s medlemsföretag harvisserligen dataprogram m m och gör låneunderlagsberäkningen klar åt köparen men en konsekvens har blivit att numera kan inte säljama heller räkna för hand.

Stadshypotekskassan P 0 Erbacke:

Även Erbacke framhöll beroendet av de resultat som ÖAS kommer fram till. Med nuvarande regelverk kommer man att behöva länsbostadsnämndema under en övergångstid av 3-4 år, däremot var Erbacke inte definitivt säker på att de behövs senare. Det är en fråga som beror på hur man fördelar arbetsuppgifterna mellan kommuner-

-124-

na, länsstyrelsens momsenhet etc, det finns alternativa möjligheter. SOU 1991 :43 Ansåg att det alltjämt finns många oklarheter med det nya lånesyste- Bilaga 3 met, och det kommer många frågor från allmänheten.

Statens Bostadsñnansieringsaktiebolag, SBAB SuneJussil:

J ussil delade i alla väsentliga avseenden kommitténs slutsatser och förslag. Han konstaterade att vi står inför omfattande ändringar i subventions- och tinansieringssystemen, som är en stor och komplicerad reform. Det finns ett stort behov av länsbostadsnämndema under genomförande och övergång till det nya systemet. Det är viktigt att detta genomförs så att det inte blir störningar, som framhålls i kommitténs PM. SBAB räknar med att KGN behöver regional och lokal förankring. Detta kommer att ge betydande arbetsuppgifter. Det är svårt att tänka sig något annat organ än länsbostadsnämnden för detta. För detta behöver länsbostadsnänmderna resurser, en ordentlig personalstyrka under övergångstiden, och sannolikt även senare.

Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation, SBC Hans-Erik Bengtsson:

Bengtsson ansåg att länsbostadsnämndema bör finnas kvar under en viss övergångsperiod. Detta sammanhänger dock med hur komplicerad behandlingen av ett låneärende skall bli i fortsättningen. Han erinrade om att låneberäkningen en gång skedde på en A“-sida, och ansåg att det borde kunna göras även idag. Bengtsson menade att inte ens förmedlingsorganen i dag kan klara av granskningen av ett ärende.

Om reglerna görs enklare blir hela proceduren enklare, man kanske inte behöver ha databehandling.

Beträffande produktionskostnadsprövningen ansåg Bengtsson att

det i dag endast är bostadsrättsföreningar som lämnar rätta uppgifter

om produktionskostnader till länsbostadsnämndema. Övriga kate-

gorier saknar intresse av att uppge rätta kostnader. Ett så grovt hjälp-

medel vid granskningen som mz-priser ansåg han vara absurt.

-125-

SOU 1991 :43 Sveriges Fastighetsmäklaresamfu nd Bilaga3 Bengt Bjartorp:

Bjartorp ansåg att mycket få företrädare inom den egna branschen begriper de statliga lånereglema. Bankemas kredithandläggare måste köpa in konsulthjälp för att kunna göra en sedvanlig kreditbedömning, och så borde det inte vara.

Vad gäller småhus anförde Bjartorp att bättre än en prisregel på tomtrnarken vore en prisregel som kunde övervakas så att det inte blir sådana ärenden som nu senast i Uppsala och på några andra håll (dvs med s k dubbla kontrakt).

Svenska Sparbanksföreningen Anders Sonesson, AB Spintab, STOCKHOLM:

Sonesson anmälde endast att man inom Spintab f n arbetar med det nya räntelånet och funderar kring hur det skall se ut.

Länsstyrelsernas Organisationsnämnd, LON Kjell Närkhammar:

Närkhammar begränsade sina synpunkter till den organisatoriska frågan på den regionala nivån. Han hade ingen erinran emot kommitténs preliminära forslag men ifrågasatte att Boverket har två regionala organisationer inom samma region. Inför de radikala för-

ändringarna inom området och den avsevärda personalnedskäming-

en är det dock en poäng att behålla länsbostadsnämndema. LON ställer upp på detta.

Statskontoret LennartEkIund: _

Eklund anmälde att han hade följt utvecklingen på detta område i många år. Låneförvalmingen har varit en något främmande verksamhet i den statliga förvaltningen. Förslaget överensstämmer med de synpunkter man haft inom Statskontoret i många år. Längre fram när organisationen har ”satt sig”, kanske om ca 5 år, kan det bli aktuellt att genomlysa den på nytt och se vilka funktioner som skall

-126-

krävas, och eventuellt ompröva relationerna till länsstyrelsen. Under övergångstiden måste organisationen få arbetsro. Bilaga3

Föreningen Kommunala Förmedlingsorgan, FKFO

Leif Wadsjö, Helsingborg:

Wadsjö såg inga stöne rationella vinster i de preliminära förslag som redovisats. Alltjämt föreligger många osäkra faktorer, tex om administrationen kring produktionskostnadsprövningen, och många frågor kring hela räntelånesystemet.

Wadsjö ansåg kommitténs förslag att ta bort kreditriskprövningen vara en fundamental sak som dock inte är vidare behandlad.

I det nya systemet kommer staten att lämna garantier vilka man tar betalt för, låntagama betalar detta via avgifter till lângivama, och detta bör vara utgångspunkt för rationaliserin gar i verksamheten.

Wadsjö menade att det inom kommunemas förrnedlingsorgan finns en mycket stor kompetens i dessa frågor. Han ansåg att kommunerna bör kunna utnyttjas i större utsträckning och att produktionskostnadsprövningen självklart bör läggas på kommunerna. Det är ett stort kommunalt intresse att produktionskostnadema och därmed hyresniväema inte blir för höga.

Vidare ansåg Wadsjö att funktionen att återkalla intyg, om kraven för statligt stöd inte längre uppfylls, kan läggas på kommunema. I och med att förenklas

hanteringen kan ytterligare uppgifter läggas på dessa. I sista hand skall ju förmedlingsorganen intyga att projek-

ten är utförda så som man tänkt sig.

Med

hänsyn till att det inte längre blirfråga om direkta statliga kredi-

ter borde vidare arbetet med schablonunderlag mm kunna förenklas avsevärt. Detta talar också för att det bör läggas på kommunerna. Flertalet större kommuner har den organisation som krävs för att klara detta, förmodligen är det också mest samhällsekonomiskt och ger den kortaste beslutsvägen. Wadsjö trodde inte att kommunemas resurser har minskat sedan överenskommelsen mellan staten och kommunförbundet.

-127-

SOU l99lz43 Tomtbeloppen ansåg Wadsjö vara alltför snävt tilltagna så att i de Bilaga3 flesta fall når man alltid upp till dem.

Rörande rådgivning i fastighetsjuridiska och -ekonomiska frågor meddelade Wadsjö att man inom föreningen FKFO anser att det ofta är mycket långt mellan konsumenten och länsbostadsnämnden. Det är ofta mer naturligt för konsumenten att vända sig till kommunen.

Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer, FSSB Lennart Linse:

Linse redovisade i mycket liknande synpunkter som Wadsjö. De berörda byggnadsinspektörema är ofta anslutna till båda föreningarna.

Den juridiska kompetensen borde finnas i lite högre grad på kommunerna. Dessa är närmare kunderna. Han önskade att man ñck mer juridisk utbildning på kommunerna och på så sätt kunde klara av de enklare frågorna. Med den utveckling som skisserats för länsbostadsnämndema bör det bli möjligt att mera skicka allmänhetens frågor dit.

Vidare förväntar man sig enkla blanketter så att allmänheten kan fylla i dem.

Linse ansåg vidare attdetbör vara möjligt att bygga med kvalitet och att det bör tas hänsyn till att små lägenheter kostar mer än stora lägenheter per m2, lånepolitiken bör inte påverka produktionen åt fel håll.

Vad gäller byggfrågor inom PBL-systemet meddelade Linse att man inom Stockholm vänder sig direkt till Boverket.

Landstingsförbundet Margareta Liljeqvist:

Liljeqvist erinrade om landstingens ansvar för psykiskt utvecklingsstörda och beskrev avvecklingen av vårdhem, som ersätts med gruppbostäder integrerade med övrig bostadsbebyggelse. Denna kategori har_behov av personalstöd dygnet runt.

-128-

1985 kom nya bestämmelser om s k fullvärdiga bostäder. Landstingen fick del av det statliga bostadsstödet och fick mycket kontak- Bi1aga3 ter med länsbostadsnämndema. Det förekom mycket bekymmer i början när detta infördes, fördröjningar och fördyringar p g a att nämnderna skickade tillbaka ärenden med krav på kompletteringar och förändringar. Detta har numera blivit bättre även om vissa problem kvarstår.

Liljeqvist framhöll att Landstingsförbundet önskar en smidig handläggning av dessa ärenden. Under 1990 byggdes gruppbostäder för ca 1 200 pers. Under resten av 1990-talet behövs 8 000 - 10 000 sådana bostäder i samband med avvecklingen av vårdhemmen. Förbundet har krävt hos regeringen att det skall bli smidigare regler för utformningen av dessa bostäder och tror att det skall bli så i samband med det nya ñnansieringssystemet.

Sveriges Fastighetsägareförbund Per-A ke Eriksson:

Eriksson ansåg att behovet av länsbostadsnämndema står i direkt relation till krångligheten i systemet. Om detta kan förenklas minskar behovet av länsbostadsnämndema.

Vidare menade Eriksson att mycket av resonemanget i förslaget hängs upp på produktionskostnadsprövningen. Fastighetsägareförbundet delar inte värdet av denna kontroll, utan tror att den har en rad nackdelar:

- Det är en intem skälighetsbedömning, motiven redovisas inte, man får inte ta del av underlaget för beslutet.

- Det framgår inte hur nämnden har beräknat den kostnad som man har godkänt.

Eriksson ansåg att detta innebär att det blir omöjligt för lånesökanden att visa att ett beslut varit felaktigt, och därmed blir det också omöjligt för Boverket och regeringen att rätta till sådana beslut.

-129-

Eriksson menade vidare att regeringen nu tar konsekvensema av Bilaga3 detta och inskränker överklaganderätten enligt den upp till Boverket nya förordningen.

Så småningom blir fastighetsägare medvetna om detta och inser att man måste förhandla med länsbostadsnärnnden, besluten är svåra att fömtse, handläggningen blir tidsödande och kostnadsdrivande. Detta leder till att man tvingas acceptera prutningar i låneunderlaget, även sådana som inte är motiverade. Genom detta missgynnas systematiskt de som bygger flerbostadshus eftersom motsvarande prövning inte sker för småhus. Eriksson ansåg att detta betyder att det finns risk för att hyresgäster får sämre standard än egnahemsagare.

Enligt Eriksson klarar många små fastighetsägare med äldre hus i behov av ombyggnad inte de här sakema utan en betydande förenkling. Därför föredrar Fastighetsägareförbundet en schablonisering av bidragsunderlaget även om det blir mindre millimeterrättvisa. Detta bör vara utgångspunkt för hur länsbostadsnämndema bör vara organiserade.

Riksantikvarieämbetet, RAÄ Ulf Gyllenhammar:

Gyllenhammar såg Riksantikvarieämbetets medverkan i sammanhanget som ganska marginell. Det stöd RAÄ medverkar till är av

storleksordningen 160 Mkrper år.

Änendena kan vara komplicerade. De få ärenden som RAÄ är engagerade i blir ännu mer komplicerade eftersom det är ytterligare synpunkter som skall tillgodoses.

Gyllenhammar summerade RAÃ:s samarbete genom åren med

Bostadsstyrelsen, Boverket och länsbostadsnämndema som utom-

ordentligt väl fungerande, och ansåg att det skulle bli svårt att låta ärendena rörande kulturhistoriskt värdefulla byggnader gå förbi länsbostadsnämndema.

-130-

Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, SABO SOU 1991 :43 Bengt Owe Birgersson: Bilaga3

Birgersson kritiserade inledningsvis utredningsordningen, dvs att man först begär förslag om hur organisationen skall se ut och sedan om arbetsuppgifterna, det borde vara tvänom.

Med de utgångspunkter som KÖL hade haft för utredningsarbetet hade Birgersson inte några allvarligare invändningar mot de preliminära slutsatsema.

Birgersson begränsade sig till tre synpunkter:

Trodde inte att beskrivningen av länsbostadsnämndemas

produktionskosmadsprövning är i sak riktig, hänvisade till

SABO:s remissyttrande över konkurrensutnedningen, där man hävdar att kan vara både

produktionskostnadsprövningen

kostnadsdrivande och kvalitetssänkande.

Underlaget för skattekompenserande räntebidrag: Det är principiellt fel att underlaget skall godkännas på något sätt, motsvarande kontroll av detta finns inte för småhus och en grundläggande syfte med det nya systemet är ju att olika upplåtelsefonner skall hanteras lika.

Det skattekompenserande räntebidraget bör behandlas annorlunda än investeringsbidrag och realräntebidrag, det är en subvention som endast är en spegling av effekten av ränteavdragen i skattesystemet- denna fråga är dock nännast relevantförÖAS.

Birgersson var allmänt tveksam till det rationella med så små enheter på regional nivå som skisserats (ned till 7 tjänster).

Frågan om man skall ha kvar produktionskostnadsprövningen an-

såg Birgersson helt avgörande och det har också stor betydelse hur man hanterar investeringsbidraget - vilken grad av schablonisering för detta - och lite grann hur man serpå realräntebidraget.

-131-

SOU 1991 :43 HSB:s Riksförbund Bilaga3 HansAlmgren:

Almgren betonade att de skattekompenserande räntebidragen inte är avsedda som en subvention utan som ett sätt att kompensera för en ofullkomlighet i skattesystemet. Han ansåg att detta ger en jättechans att minska byråkratin. I stället får byggherrama förhandla med kreditinstituten på marknaden.

Vidare ansåg Almgren att de beräkningssystem som måste finnas i botten måste vara rutimnässiga, det skulle vara fel om de skulle vara skönsmässiga.

Almgren kritiserade produktionskostnadsprövningen, det finns inget behov av skönsmässighet, snarare bör det vara fråga om en mycket grov rimlighetskontroll. Han åberopade en skrivelse som HSB tillställt ÖAS och där man har ägnat halva utrymmet åt att argu-

mentera runt produktionskostnadsprövningen. Man anser att denna

är negativ, den höjer produktionskostnaden i de enkla projekten och sänker kvaliteten i de komplicerade projekten. HSB anser att den bör tas bort.

Enligt Almgren borde målet för kommitténs utredning vara att finna så lite administration som möjligt på det regionala planet och anknyta den till andra regionala organ.

Almgren sade sig vidare ha all respekt för problemen under övergångsperioden, och menade att denna bör göras så kort som möjligt. Han hoppades att man hamnar i ett stabilt system med mycket lite byråkrati och administration.

Sveriges Föreningsbankers Förbund

Andréa Malmsten, Agro Kredit, Stockholm:

Malmsten hade sett problemen ur småhusbyggamas och kreditgivarens synpunkt och ansåg spontant att det är ett tungrott system - det krävs kontakter med många organ: Fönnedlingsorganet, länsbostadsnämnden, KGN, Boverket, fmansiären. Hon frågade sig hur lång tid det tar att få beslut.

-132-

Vidare instämde Malmsten med Wadsjö att kommunen bör kunna ta över, det finns kompetens hos förmedlingsorganen. Hon frågade Bilaga3 också hur personaldimensioneringen blir i perioder med realräntebidrag, när ärendemängden kan öka drastiskt.

Malmsten ansåg inte att länsbostadsnämnden är rätt instans för låntagaren för rådgivning, snarare kommunens fönnedlingsorganen, kreditgivaren och konsumentvägledaren.

Slutligen menade hon att ÖAS kanske kommer att överskatta produktionskostnadsprövningen, marknaden är kreativ, begränsningar kan alltid kringgås.

Sveriges Villaägareförbund, SVF Ann-Christine Thunqvist:

Thunqvist redovisade att SVF är negativ till produktionskostnadsprövningen, den ger för mycket negativa konsekvenser, alltför stor risk för fusk t ex med dubbla kontrakt. Förbundet anser att den bör avskaffas. Dessa synpunkter har förbundet utvecklat i remissyttrande om konkurrens på bygg- och bostadssektom.

Vidare framhöll Thunqvist att reglerna för underlagsberäkning (bidragsunderlag för investeringsbidrag och realräntebidrag) måste vara så enkla att låntagaren själv kan räkna ut vad det blir.

Thunqvist ansåg att man skall vara mycket kritisk när det gäller för-

delningen av kvarvarande arbetsuppgifter, och noga överväga mest

effektiva fördelning. Man bör sträva efter snabbhet, bra kvalitet, det bör vara nära till den enskilde. Vissa uppgifter bör kanske föras till kommunens förrnedlingsorgan, vissa till länsstyrelsen, andra mer informativa till Boverket. Det utsända förslaget ansågs inte ge underlag för att bedöma detta, KÖL har utgått från att länsbostadsnämnden skall finnas kvar. Efterlyste större analys av alternativ till

länsbostadsnämndema.

Beträffande fastighetsjuridisk rådgivning framhölls att SVF:s kontakt med denna är indirekt, via medlemmarna som kontaktar förbundets juridiska rådgivning. Den fastighetsjuridiska rådgivningen vid

-133-

länsbostadsnämndema har varit lågprioriterad. Det behövs en kraf- Bi1aga3 tig utbildningsinsats. Detta är en mycket viktig uppgift, med preventiv och funktion. Den måste marknadsföras aktivt. Thun-

reparativ

skall skafqvist ställde frågan var den skall ligga, om kompetensen fas inom länsbostadsnämnden, kommunen, länsstyrelsen eller konsumentverket.

Oavsett detta ansåg Thunqvist att det kan konstateras att organisationema har en mycket viktig uppgift att fylla. Det är viktigt att konsumenterna får en kontakt med någon som kan engagera sig på deras sida.

över Boverkets information och Slutligen uttryckte hon tacksamhet som ger kunskap som förbundet kan förmedla vidare till utbildning sina medlemmar.

Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS Tomas Hedström:

Hedström erinrade om överenskommelsen om samarbete mellan länsarbetsnämnden och länsbostadsnämnden. Länsbostadsdirektören är i allmänhet adjungerad i Samarbetet

byggarbetsnämndema.

kommunbesök som fungerar mycket bra, man gör gemensamma för länsarbetsnämndema. Det utgör en hörnsten i planeringsarbetet är viktigt for länsarbetsnänmden att ha en länsövergripande kontakt även framöver.

Vidare att överenskommelsen mellan AMS och ansåg Hedström Boverket eventuellt bör ses över längre fram.

Konsumentverket Bertil Elenius:

Elenius meddelade att enligt Konsumentverket finns det ett stort behov av den fastighetsjuridiska rådgivningen, inte minst kombinationen av fastighetsjuridik, -teknik och -ekonomi, Inom detta område är konsumenten Vi har haft en situation med svag på marknaden. sviktande stöd från samhället gentemot den enskilde.

-134-

Lagstiftningen är nu delvis ändrad: ny konsumentköplag och delvis SOU 1991 :43 förändrad konsumenttjänstlag från januari 1991. Bilaga 3

Vad gäller organisationen av konsumentrådgivningen ser Konsumentverket olika möjligheter centralt, regionalt, lokalt. Man tror inte på en central roll för verket i detta arbete, redan under föna delen av 1980-talet beslöt riksdagen att Konsumentverkets rådgivning inte skulle riktas till enskilda konsumenter. Vad som ligger närmast till hands är den lokala nivån, d v s den kommunala konsumentverksamheten.

Vidare anförde Elenius att det bland Sveriges konsumentvägledare och politiker finns stor frustration mot beslutet att den fastighetsjuridiska rådgivningen fördes till länsbostadsnämnden. Man är tveksam till om kommitténs preliminära slutsatser enligt PM 1991-04- 05 kommer att leda till en nytändning av verksamheten.

Samtidigt ifrågasätts den kommunala konsumentrådgivningen i många kommuner, man drar in konsumentnämndema och i vissa kommuner har verksamheten avskaffats. Man arbetar visserligen med frågorna men i varierande utsträckning. Kommunernas ekonomiska situation gör det svårt att bygga upp sådan verksamhet, särskilt i mindre kommuner.

Enligt Elenius anses kommitténs förslag rätt bra, konsumentrådgivningen har givits en stark markering. Dock framfördes att den erfa-

renhetsåterföring och ”early waming-funktion som förslaget tar

upp i relation till Boverket även bör gälla Konsumentverket, det är viktigt för Konsumentverket att få signaler från marknaden när det inte fungerar bland företag, sälj are och mäklare.

Konsumentverket har också intresse för avtalsgranskning, det skall finnas ett tillfredsställande

konsumentskydd i de avtal som ligger ti ll grund för låneansökningar.

Vidare rapporterades problem med att ekonomiska kalkyler spricker för konsumenterna och problem med erfarenhetsåterföringen p g a att tvister förlikas och inte kommer fram i den officiella statistiken. I denna fråga hoppas Konsumentverket att KO på sikt får rätt att driva grupptalan i allmän domstol.

-135-

SOU 1991 :43 Allmänt tror Konsumentverket att det skall gå att bygga upp en sam- Bilaga3 verkan mellan länsbostadsnämnden, förmedlingsorganen och den kommunala konsumentverksamheten som är den mest naturliga kontaktpunkten. Vikten av att kommunema tar tag i frågan betonades.

Vidare framfördes att det finns ett stort utbildningsbehov. Det krävs en nysatsning för att få kompetens på länsnivån och för samverkan mellan länsbostadsnämnden och kommunema. Betydelsen av sådan samverkan bör enligt Elenius markeras i betänkandet.

Slutligen anfördes att Konsumentverket uppskattar SVF:s arbete men markerade att samhället inte kan förlita sig på att organisationema tar hand om konsumentproblemen.

Svenska Kommunförbundet Iréne Lindström:

Även Lindström efterlyste samordning mellan utredningama (KÖL och ÖAS).

Vikten av förenkling av systemet betonades. I dag anses en hel del dubbelarbete förekomma mellan länsbostadsnämnden och kommunen, speciellt i större kommuner.

Vidare nämndes att många av de större kommunema gör en produk-

tionskostnadsprövning i samband med borgensprövningen och i

övrigt. Det är både ett politiskt och ett ekonomiskt intresse för kommunen att undvika för höga boendekostnader, socialbidrag, ökade kostnader för bostadsbidrag, KBT och liknande. Detta görs i många kommuner i dag. Lindström tror att kommunema klarar detta genomgående, även om variationema är stora vad gäller kompetens mm.

Beträffande arbetsfördelning mellan olika organ nämndes att kommunförbundet bl a i remissyttrande över konkurrensutnedningen har framfört att de kommuner som har kompetens bör kunna få överta en hel del arbetsuppgifter, detta skulle ge kortare handläggningstid och ge besparingar. Det gäller att effektivisera handläggningen och undvika dubbelarbete.

-136-

Rörande den fastighetsjuridiska rådgivningen underströk Lindström vad Bertil Elenius framfört, man har fått signaler från en rad Bilaga3 kommuner om att rådgivningen inte fungerar för närvarande. De som söker stöd hos länsbostadsnärnnden kommer ingen vart egentligen.

På fråga av ordföranden om kommunema kan bygga ut sina resurser för den fastighetsjuridiska rådgivningen framhöll Lindström att alla kommuner inte har konsumentvägledning. Denna är en frivillig uppgift. Kommunerna har det kärvt ekonomiskt, man diskuterar snarare att lägga ned konsumentverksamheten än att bygga ut den. Däremot finns en hel del av denna kompetens på förmedlingsorganen.

Hyresgästernas Riksförbund Pär Svanberg:

Svanberg anförde att Hyresgäströrelsen tror att det behövs en regional bostadspolitisk myndighet även i fortsättningen.

Även Svanberg efterlyste samordning mellan utredningarna, i den utsända PM 91-04-05 har förutsatts att produktionskostnadsprövningen inte ifrågasätts men det är inte givet vad ÖAS kommer till. Arbetsgruppens ställningstagande påverkar arbetsuppgifterna för länsbostadsnänmdema.

Hyresgäströrelsen anser att det finns behov av en regional bostadspolitisk myndighet för andra uppgifter, även oavsett produktionskostnadsprövningen, närmast för de stödfomier som är mer komplicerade, t ex inom Riksantikvarieämbetets område och avseende gruppbostäder, fömyelsestöd mm där rimligtvis kommunen inte kan fälla avgörandet.

Svanberg såg de aktuella förslagen som uttryck för vad som behövs på kort sikt. Frågan om koppling mellan länsbostadsnämnden och länsstyrelsen är dock inte utredd här, särskilt om de regionala arbetsuppgiftema om bygg- och bostadstekniska frågor skall ökas går det säkert att hitta samordningsvinster. Myndigheter på ned till 7 personer är mycket små.

-137-

SOU 1991 :43 Av de två huvudskäl för att inte nu göra någon sammanslagning mel- Bilaga3 lan länsbostadsnämnden och länsstyrelsen som anförts i kommitténs PM 91-04-05 ansåg Svanberg att den aktuella förändringen av bostadsfinansieringssystemet räcker. Huruvida en sådan sammanslagning skulle försvaga effektiviteten inom den bostadspolitiska administrationen etc är däremot enligt Svanberg inte utrett, det saknas underlag för ett ställningstagande.

Utöver introduktionen av räntelånesystemet och den konsumentrådgivning som följerav detta bör länsbostadsnämnden enligt Svanberg inte ta på sig nya arbetsuppgifter. Den nya Kreditgarantinämndens verksamhet är också ett frågetecken, KGN behöver kanske en regional myndighet, rimligen då länsbostadsnämnden.

Huvuddragen i förslaget ansågs bra, men Svanberg underströk att detta bör ses som ett ställningstagande på kort sikt (2-3 år), underlag för ställningstagande på längre sikt finns inte ännu.

Byggentreprenörerna Jan K ielland:

Kielland instämde i allt väsentligt i vad som anförts av Per-Åke Eriksson, Bengt Owe Birgersson, Hans Almgren och Pär Svanberg.

I likhet med flera andra deltagare nämnde Kielland att det är svårt att diskutera organisationsfrågor före arbetsuppgifterna.

Produktionskostnadsprövningen blir det centrala. By g gentreprenö-

rema anser att den bör tas bort i nuvarande former. Detta bör i stället vara ett ansvar för beställare, entreprenör och kommunen.

När det gäller små kommuner, och icke professionella beställare som saknar tillräckliga resurser, ansåg Kielland att dessa får försöka klara problemen själva, bl a genom sina organisationer eller genom att anlita goda konsulter. Det är inte så självklart att staten skall svara för alla funktioner. Detta är särskilt angeläget när det inte länmas några egentliga subventioner utan är fråga om en kompensation för otympligheteri skattesystemet. Realräntebidraget är enligt Kielland ett politiskt pris fören mindre framgångsrik ekonomisk politik.

-138-

Vidare framfördes att det nu är tillfälle att avveckla mycket av en byråkratisk apparat som numera inte behövs. Enligt Kielland har f ö Bilaga3 länsbostadsnärrmdsorganisationen inte varit enbart gagnelig utan motverkat sina syften. Ambitionsnivån när det gäller kostnadskontroll ligger på nivån vi vet detta bäst vad konsumenten behöver, hur en prisvärd produkt ser ut, oavsett kostnadsnivå och produktionsförutsättningar.

Kielland menade att detta är en omöjlig uppgift, var och en försöker skapa sin egen tolkning av vad uppdraget innehåller och det leder till

olika tillämpningar i praktiken, vilket tyvärr hämmar en produktivi-

tetsutveckling. Samma företag kan komma med likartade produkter i skilda län och möta helt olika behandling. Hanteringstiden kostar mer än att snabbt anpassa produkten till myndigheternas skilda krav i olika regioner.

Detta leder enligt Kielland också till att man tummar på den produktivitetsutveckling som vore önskvärd, man ger inte alltid en prisvärd produkt, man ger det som man tror passar de tjänstemän som har tagit pâ sig den omöjliga uppgiften att bäst förstå vad det egentligen handlar om. Det leder till att vi inte får den prisvärda produkten, det motverkar sitt syfte. Flera studier visar att hanteringstiden kostar mer än vad man lyckas uppnå i form av prutningar eller kvalitetsförbättringar.

Kielland ansåg att detta och andra argument stöder tanken på att avskaffa produktionskostnadsprövningen eller behålla den som en grov rimlighetsbedömning, en möjlighet att ingripa om något synes vara väldigt avvikande. Faller produktionskostnadsprövningen kommer diskussionen om organisationen i ett helt nytt läge. Dä bör man kunna finna stöd i andra regionala organ och mer stödja sig på kommunerna. Om kommunerna skulle gå längre än man har tänkt sig finns ju länsstyrelsen som har att övervaka den risken.

-139-

Gösta Blücher tackade för de synpunkter som lämnats. Bilaga3 Han gjorde också följande preciseringar:

Räntelånen och hanteringen av krediter: Lärsbostadsnämndema får inte befattning med lånen.

Samordningen mellan utredningarna: Detta ärett problem även för

kommittén. Kommittén har bedömt att de flestaav de administrativa styrrnedlen inte behöver medföra arbetsuppgifter i länsbostadsnärnndemas administrativa hantering av enskilla ärenden. De utgör därmed inget problem för kommitténs utredning.

Beträjfande produktionskostnadsprövningen: Länsbostadsnämn-

dema måste få en betydande befattning med denna. Gösta Blücher

hade i denna fråga samrått med bostadsdepartenentets arbetsgrupp

ÖAS och med bostadsministem. Som förutsättning för förslagen enligt PM 1991-04-05 gäller att produktionszostnadsprövningen finns kvar. Själv hade Blücher inte studerat poduktionskostnadsprövningen eftersom detta ligger hos ÖAS.

Beräkningen av bidragsunderlag: Länsbostadmämndemas befatt-

ning med denna blir inte längre kopplad till låigivningen utan får betydelse för storleken på och andra bidrag.

investeringsbidrag

Kommittén har övervägt hur långt detta kan förenklas och överföras till kommunerna. kan det förenklas Möjligen rät långt men här finns

en begränsning som det inte har kunnat vinnas till klarhet om inom

ramen for eftersom

utredningsuppdraget det har koppling till KGN

och kreditinstituten. Det är i vilken utsträckniig de underlag som länsbostadsnämnden räknar fram också skall utgöra underlag för att bestämma pantvärde och dänned säkerhet för lånen för låntagarbyggda egnahem. Detta kan begränsa möjligleten att göra långt-

gående förenklingari metoden eftersom man kan räkna med att det

kommer att krävas en betydande precision i dm bestämningen, i synnerhet i ett system med räntelån.

Även med beaktande av denna restriktion på mijlighetema att göra förenklingar har kommittén övervägt möjligheterna att föra över denna uppgift i större utsträckning på kommunerna. Bedömningen är att det samhällsekonomiskt fortfarande är me:t rationellt att läns-

bostadsnämndema gör beräkningarna.

-140_

Överenskommelsen mellan bostadsstyrelsen och kommunförbundet 1985 innebar att denna typ av beräkningar skulle göras på nämn- Bilaga3 derna. Gösta Blücher var själv ordförande i länsbostadsnämnden i Stockholm när detta skulle genomföras och kunde konstatera att kommunema tämligen omgående började ta ut rationaliseringsvinster, tex 5-6 personer vid fastighetskontoret i Stockholm. De mindre kommunerna har egentligen inte haft den kompetens som erfordras. Om uppgiften skulle föras över till kommunema skulle det kräva en uppbyggnad av resurser hos dessa. Han gjorde den bedömningen att den samlade resursen för denna arbetsuppgift skulle bli större om man återförde den till att vara en kommunal uppgift.

I frågan om eventuell samordning mellan länsbostadsnämnden och länsstyrelsen: Gösta Blücher betonade att han hade noterat synpunkterna från LON och Statskontoret. Iett längre perspektiv finns anledning att överväga en utbyggnad av resurser på regional nivå för avlastning av centrala organ avseende rådgivning i bygg- och bostadstekniska frågor inom ramen för PBL-systemet. Det bör i så fall ske på länsstyrelsen men detta får tas upp i ett senare sammanhang.

Efter paus förekom tillfälle till en friare diskussion. I denna framträdde följande deltagare med synpunkter.

Sune Jussil, SBAB, framhöll rörande sambandet mellan subventionshantering och lånehantering framöver:

Reellt får länsbostadsnämndens beslut en mycket styrande inriktning på långivningen. Länsbostadsnärnndens underlag för investeringsbidrag, skattekompenserande räntebidrag, realräntebidrag, garanti och räntelån blir helt styrande för långivama, särskilt underlaget för kreditgaranti resp räntelån. Det blir omöjligt för långivama att lämna större lån än vad som grundas på underlaget eftersom det inte kommer att finnas någon inteckningssäkerhet för ett större lån. Däremot kan ett mindre lån lämnas.

-141-

SOU 1991 :43 Enligt Jussil talar detta emot Bengt Owe Birgerssons tanke att låta Bilaga3 underlaget för skattekompenserande räntebidrag bero av överenskommelse mellan långivare och låntagare.

Gösta Blücher menade att länsbostadsnämndens fastställande av bidragsunderlag får ske på uppdrag av KGN.

Leif Wadsjö, F KF 0, ifrågasatte vilket underlag produktionskost-

nadsprövningen skall ske på, man vet att siffrorna är fejkade. Byggbolagens siffor är anpassade till vad länsbostadsnänmden accepterar, utom kanske vad gäller bostadsrättsföreningar. FKFO anser att

produktionskostnadsprövningen är helt onödig.

Resursema i små kommuner och små fönnedlingsorgan: Om man utnyttjar tillfället att göra hanteringen så enkel som möjligt anser man inom FKFO att det inte skall vara något större problem.

Beträffande rådgivningen: Wadsjö menade att det främst är småhusbyggama som önskar rådgivning. De betalar 1,5-2 Mkr för huset, tror att de skulle kunna betala något för god teknisk och juridisk vägledning.

Rörande Boverkets information: Den fördröjs kraftigt på vägen, bör inte ha länsbostadsnämndema som fönnedlingslänk.

Bengt Bjartorp, F astighetsmäklaresamfundet, anförde beträffande fastighetsjuridisk rådgivning att det finns ett ston behov av information beträffande fastighetsaffärer i allmänhet. Mäklarsamfundet servar sina medlemmar och deras kunder, vilket innebär mycket arbete. Han ansåg det naturligt att denna infonnation till allmänheten ligger hos Konsumentverket, inte hos länsbostadsnämnden eller fönnedlingsorganen. Om det skulle vara länsbostadsnänmden krävs information om att det är så, det är inte direkt naturligt att söka den där. Om den skall läggas hos förmedlingsorganen måste man bygga upp en jätteorganisation.

Bjartorp menade vidare att det måste finnas någon form av central funktion. Trodde inte att konsumentvägledama generellt har eller avses ha den kompetens som krävs för detta, de måste få stöd från central nivå.

-142-

Mäklarsamfundet har täta kontakter i dessa frågor med Konsumentverket, utan omvägen via länsbostadsnämnd och förmedlingsorgan. Bilaga3

Vidare ansåg Bjartorp att det finns behov av allmän rådgivning_ inom detta område. Konsumenterna bör kunna ta kontakt med Konsumentverket både i allmänhet och i enskilda fall, när man har råkat ut för problem. Resurser finns inte bland medlemsorganisationer och

branschorgan att kunna serva hela konsumentsidan.

Bertil Elenius, Konsumentverket, erinrade om att det finns riksdagsbeslut att Konsumentverket inte skall biträda konsumenterna direkt. Det bygger på att verksamheten måste finnas nära till hands, nära konsumenten. Konsumentverket hade tidigare en regional organisation, hemkonsulentverksamheten, inom länsstyrelsen. Den avvecklades i början av 1980-talet. Dagens system bygger på att Konsumentverket servar kommunerna med utbildning av konsumentvägledarna som har kontakten ut mot fälteti skolor, organisationer, butiker etc. Bl a sänds material varannan vecka till alla konsumentverksamheteri landet.

För att klara frågor på områden som är besvärliga har konsumentvägledama stöd från Konsumentverket med telefonservice, detta är en stor del av Konsumentverkets verksamhet. Däremot tar man inte upp frågor från enskilda konsumenter.

Med den rådgivning från länsbostadsnämndema som var tänkt skul-

le Konsumentverket vara den ansvariga myndigheten med service, särskilt i de juridiska frågoma. Inte ens jurister och advokater har alltid inom dessa områden.

kompetens Lagstiftningen är fortfarande svårgenomtränglig. Konsumentverket stöttar länsbostadsnärnnder-

na som dock inte är den självklara instansen - snarare konsumentvägledaren i kommunen.

I de starka kommunerna där man har kompetenta konsumentvägledare tar man en större del av rådgivningen. I de svaga kommunerna måste man ha möjlighet att föra frågoma vidare. Elenius ansåg det naturligt att hålla en kompetens inom regionen, i samspel mellan

konsumentverksamheten, förmedlingsorgan och länsbostadsnämn-

den med Konsumentverket som samordnande faktor. Detta skulle också ge Konsumentverket återföring av erfarenheter.

-143-

Vidare förutsatte Elenius att länsbostadsnämndens experter reser ut Bilaga3 och arbetar aktivt i kommunerna med dessa frågor.

Gösta Blücher gjorde bedömningen att länsbostzdsnämndemas kompetens också blir beroende av de uppdrag som nåmndema kommer att få från KGN. Mycket talar för att länsboszadsnämndema kommer att få uppdrag att företräda KGN i regressfordringar.

Gösta Blücher kommenterade också Sune Jussils påpekande om den stora betydelse som länsbostadsnämndens fastsällande av beräkningsunderlag för säkerheter får. Han trodde att ietta också antagligen kommeratt omfatta bestämning av pantvärce.

Vad gäller låntagarbyggda egnahem bedömde GöstaBlücher att beräkningen av underlaget för realräntebidrag och investeringsbidrag kommer att ske utifrån en schablonberäkning. Detta kan begränsa

möjligheterna att schablonisera denna beräkning låigt. Han antog

att kreditrnarknaden kommer att ställa krav på viss precision när det gäller schablonberäkningama vilket begränsar möjligheterna till förenkling.

Gösta Blücherefterfrågade kommentarer till detta.

Andréa Malmsten, F öreningsbankerna, anförde att ?nan utgår från att det blir tämligen exakta värden för vilken pant som skall tas ut.

Jan Kielland, Byggentreprenörerna, menade att detta låter bestickande men skulle innebära att ingen vågar sig på att bygga ett hus större än 120 m* eftersom ytan däröver inte får ingå mm bas. Ansåg att en viss töjmån finns. Dessutom är produkterna ganska standardiserade.

Gösta Blücher klargjorde att bidragsgränsen går vid 120 m2 men som säkerhet för lånet ligger naturligtvis den fulla inresteringskostnaden beräknad på ett schabloniserat sätt. Kommittér. har utgått från att kreditinstituten vill ha en exakt vilket ställer vissa

beräkning, krav på beräkningsmetoden.

_144_

Anders STR, framhöll att även producentema har intresse av SOU 1991 :43 Berg, att husen skall kunna belånas till vad de kostar att bygga. Nuvarande Bilaga3 metod anses bra men inte tillräckligt enkel, den är inte riktigt färdig än.

Vidare nämndes att sedan pantvärdet höjdes den l april från 80 % till 100 % av produktionskostnaden haren del kommunerhört av sig och undrat om man vågar ställa upp med kommunal borgen i de nya höga lägena. Alltså görs en kreditbedömning även från kommunalt håll. Kanske också låntagama blir tveksamma till att låna ända upp till 95 %.

Bengt Bjartorp, Fastighetsmäklarsamjizndet, hade uppfattat skuldutvecklingsgarantin som en garanti för att man inte tar med sig skulder om man säljer efter något eller några år.

Vidare anfördes att det nuvarande systemet med räntebidrag har gjort det möjligt för köpare att betala ett övervärde. Denna möjlighet försvinner med räntelånesystemet.

B jartorp trodde att det är uppenbar risk för att det inom stora delar av landet inom några år kommer att finnas ett stort antal fall där man har anledning att sälja och där man kommer att få gå ifrån sina fastigheter med en skuldsituation som vida överstiger marknadsvärdena, framför allt utanför storstadsregionema.

Gösta Blücher klargjorde att kreditgarantin i det nya systemet är en garanti gentemot långivaren. Regeringen har preciserat detta i prop 1990/91: 144. Iden mån förlusten är hänförlig till prisutvecklingen på orten avser inte staten att återkräva fordran från låntagaren för den skulduppbyggnad som ligger i räntelånet. Däremot är avsikten att man skall ha beredskap för att återkräva förluster i investeringslånet från låntagaren.

Det kommer inte att vara möjligt för låntagaren att ta lån utöver investeringslånet eftersom detta utrymme är reserverat för det framtida räntelånet. Därför är det viktigt att säkerheten för investeringslånet täcker he la investeringen, bortsett från den egna insatsen.

-145-

Anders Sonesson, Sparbanksföreningen, erinrade om att bostads- Bilaga 3 instituten f n belånar upp till maximalt 85 % av fastighetens belåningsvärde, detta dock undantagsvis. Det nonnala ä att man går upp till 75 %. Bostadsinstituten har inget intresse av att ytterligare expo-

nera kreditrisken i säkerhetsmassan. Spintabbelånar i dag upp till

70 % och kan öka till 75 %, men då måste man ha en försäkring och förden behövs ett pantvärde.

Bertil Elenius, Konsumentverket, framhöll beträffande möjligheten att avgiftsñnansiera den fastighetsjuridiska rådgivringen att konsumentverksamheten är avgiftsfri och bör vara det. Nir det gäller husköp är det Konsumentverkets erfarenhet att konsumenten i starten ofta inte har tänkt igenom vad han ger sig in på, men förstår inte hur allvarligt det kan vara.

Elenius ansåg att det måste vara sarrihällsekonom:skt mycket lönsamt att ge en avgiftsfri, skatteñnansierad rådgivning som erbjuds alla konsumenter, från Konsumentverket, länsbastadsnämnden, Boverket och kommunerna. Det gäller att få en fungerande konkurmens och det kräver en god lokal marknad med konsrmenter som har ett tillräckligt bra stöd för att vara någorlunda jämställda parter gentemot säljama.

Lennart Eklund, Statskontoret, ifrågasatte att lånsökanden skall söka rådgivning hos den myndighet som skall beslma i ärendet.

Gösta Blücher framhöll att den fastighetsjuridiska rådgivningen inte är kopplad till handläggningen av de enskilda Låneansökningsärendena. Självklart är det så att den som har ett ärende på gång skall kunna få rådgivning från de myndigheter som skallhandlägga ärendet, i första hand förmedlingsorganen. Enskilda som söker kontakt i dessa frågor med Boverket hänvisas i första hand till förmedlingsorganet, i andra hand till länsbostadsnämnden.

Leif Wadsjö, F KF 0, anförde att det förekommer ganska ofta att hus-

köpare inte ens ifrågasätter vad man skriver på vid ett husköp. Det behövs mycket förarbete för att informera kunden om vikten av att tänka efter före.

_146_

Bertil Elenius, Konsumentverket, framhöll att det förekommer att säljaren påstår att det är länsbostadsnärrmden som kräver under- Bilaga3 skrifter. Tror inte att konsumenten uppfattar länsbostadsnämnden som en motpart i denna fråga.

Han underströk vidare att det organ som i första hand lokalt fångar upp problemen är konsumentverksamheten i kommunen. Om konsumentvägledaren hänvisar till länsbostadsnänmden är det ingen komplikation för köparen att vända sig till närrmden.

Hans-Erik Bengtsson, SBC, erinrade om att bostadsbyggandet har en läng tidscykel, beslut i planering och projektering ger återverkan kanske två år senare.

För att klara produktionskostnadsprövningen i Stockholms län har man ritat stora lägenheter, s k Hallbergare, nu upptäcker man att de är för stora och för dyra med hänsyn till dagens högre kostnader och lägre subventioner.

Vidare erinrade Bengtsson om att det i bostadsrättsföreningar vid byggstart skall göras en ekonomisk plan med rättvisande års- och grundav gifter gentemot konsumenten. Under januari - mars har detta inte varit möjligt, man törs inte lita på det politiskt instabila beslutet om räntelän. Man frågar sig hurmedelvärdet för kapitalkostnader skall räknas under de första fem åren, hur det fungerar med räntetilllägg och nettoaviseringar i det nya systemet, det rör sig om storleksordningen 10 % av produktionskostnaden.

Bengtsson framhöll att det finns stora problem inför övergångsskedet till ett nytt system. De berörda behöver mycket snabbt tillämpningsföreskrifter.

Avslutningsvis angav Gösta Blücher att han särskilt hade noterat vad som sagts från flera håll om problemen under övergångsskedet och den stora vikt man fäster vid att det finns en fungerande organisation för att klara övergångsproblematiken. Detta är självklart en viktig fråga i den avrapportering som skall göras.

-147-

SOU l99lz43 Vidare kommenterade Gösta Blücher problemet med oklarheten Bilaga3 med två utredningar av de närliggande problemen inom området, dvs KÖL och ÖAS. Han angav att han själv hade uppfattat det egna utredningsuppdraget så att KÖL har kunnat göra sig fri från de kommande slutsatserna från ÖAS, utom vad gäller produktionskostnadsprövningen. I denna fråga hade han måst skaffa sig en förutsättning, den förutsättning som hade redovisats iPM 1991-04-05.

Slutligen tackade Gösta Blücher för intresset och för alla värdefulla synpunkter från deltagarna.

-148-

Deltagarlista SOU 1991343

Bilaga3 Deltagarei hearing 1991-04-11 avseende översyn av länsbostadsnämnderna

Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS

Tomas Hedström B _vggentreprenörerna Jan Kielland

Föreningen Kommunala Förmedlingsorgan, FKFO Leif Wadsjö, Helsingborg

Föreningen Sveriges B yggnadsinspektörer, FSSB Lennart Linse Hyresgästernas Riksförbund Pär Svanberg HSB:s Riksförbund Hans Almgren Konsumentverket Bertil Elenius

Landstingsförbundet Margareta Liljeqvist

Länsstyrelsernas Organisationsnämnd, LON

(jell Närkhammar liksantikvarieämbetet

J lf Gyllenhammar

ltadshypotekskassan

O Erbacke -149-

Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag,SBAB

Bilaga3 Sune Jussil Svenska Kommunförbundet Iréne Lindström Svenska Sparbanksföreningen Anders Sonesson, AB Spintab, STOCKHOLM Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, SABO Bengt Owe Birgersson Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation, SBC Hans-Erik Bengtsson Sveriges Fastighetsmäklaresamfu nd Bengt B janorp Sveriges Fastighetsägareförbund Per-Åke Eriksson Sveriges Föreningsbankers Förbund Andrea Malmsten, Agro Kredit, Stockholm Sveriges lrähusfabrikers Riksförbund, STR Anders Berg Sveriges Villaågareförbund, SVF Ann-Christine Thunqvist

Från Arbetsgruppen för översyn av de administrativa styrmed- Ien inom bostadsfinansieringen deltog: Jan-Eric Jansson, utredningssekreterare Gunnar Stahre, bitr sekreterare

-150-

Från Kommittén för översyn av länsbostadsnämnderna deltog: SOU 1991 :43 Bilaga 3 Gösta Blücher, GD Boverket, utredare Ann-Sofie Löth, civildepartementet, expert Rolf Westerlund, bostadsdepartementet, expert John Tagesson, länsbostadsnärnnden L län, huvudsekreterare Göran Vesterlund, Boverket, bitr sekreterare Lena Haraldson, Boverket, adjungerad

Lennart Eklund, kontaktperson från Statskontoret

Följande organisationer som inbjudits deltog inte i denna hearing:

Föreningen Sveriges Stadsarkitekter Statens Handikapprâd Svenska Arkitekters Riksförbund Svenska Bankföreningen

-151-

Bilaga4

1991-0315

Till personalen på länsbostadsnämnderna

Det är en gemensam angelägenhet för Boverket och SBAB att klarlägga förutsättningarna för 5BAB:s sonal från rekrytering av perlänsbostadsnämnderna. Det är inte mlnst viktigt for att personalen ska få bästa for möjliga förutsättningar att bedöma sin framtid. Vi har därför förelagt SBAB:s styrelse ett förslag till plan för den som ska ske från rekrytering nämnderna. Eftersom det fortfarande finns vissa osäkerheter för sBAB:s verksamhet har vi endast kunna göra försiktiga bedömningar. sBAB:s styrelse har beslutat i enmed försla et. Innebörden av beslutet är att

me lighet de förutsättn SBAB,

ngar som gäller för närvarande, avser rekrytera personal enligt nedan angiven nivå från länsbostadsnämnderna.

1991: 8) av c:a anställning 10 personer för i huvudsak försäljningsverksamhet (den regionala försäljningsorganisationen). 1 dessa anställningar

kommer att Txngdpunkten det andra halvåret.

ligga p

b) gg;g1_gm_gn§;§11n1ng i sBAB:s lokalkontor under 1992 med minst en person på varje nämnd.

1992: anställning om c:a 50 personer för kundkontakt nyutlåning, och törsaljning. Takten under året i anställningarna blir beroende av reglerna för i kraftträdan» de av det nya tinansieringssystemet. I detta antal ingår de personer med vilka man träffat avtal om anställning pa SBAB:s lokalkontor under 1991.

1993: ñnâsållning av ytterligare c:a 50 personer. Det sker troligen vid en bestämd tidpunkt, när SBAB tar över ansvaret för all lånetörvaltning, dvs när nämnderna slutligt delas. Denna tidpukt är f n inte bestämd.

-153-

Bilaga4

Länsbostedsnämndernas personal har under årens lopp varit utsatta för store påfrestningar både erbetsmässlgt och när det gäller förelag om orgenlsetionsändringer. Trots detta utför läneboetedsnämndernes personal ett föredömligt och lojelt arbete. Det finns kraft, kompetens och konkurrenskraft hos personalen.

Från såväl Boverkets som sBAB:s utgångspunkter är det mycket vlktlgt ett våra avnämere/kunder upplever ett verksamheten tungerer bre under den överqångstld som blir nödvändig för ett klara uppdelningen ev låne- och bidragsverksemheten. Rekryterlngen av personal till SBAB sker därför 1 samförstånd mellan Boverket och SBAB. som ett för denne behöver SBAB veta vilka som underlag rekrytering är lntresserede att söka erbete l SBAB:s organlsatlon. se bifogad intresseanmälan som kommer att behandlas konfidentlellt av bolaget.

M I k _zIJ /

t,L4vá1 /___.[..//. U ,54,{,L^ _ §§S Aå:CLQ_4__-747

Gösta Blücher Sune Jussll

-154-

Bilaga4

i

SBAB]

Statens SBAB

Bostadsñnansieringsalctiebolag,

VILL DU BLI EN MEDARBETAREINOM SBAB?

SBAB:s nya förutsättningar.

SBAB bygger nu ut organisationen centralt/regionalt och lokalt. Förklaringen år sBAB:s nya arbetsuppgifter till följd av riksdagens och ägarens beslut att bolaget skall bli ett bostadsfinansieringsinstitut 1 full konkurrens med andra och ett sätt marknadsmässigt att arbeta.

Det innebär för del att vi bolagets ska sälja lån för finansiering under såväl bygg- som förvaltningstid och förvalta dessa samt på statens förvalta de uppdrag anslagsfinansierade lånen.

Bolaget har just startat verksamheten med att sälja byggkraditer. Tills vidare sker detta och förvaltning av sådana lan centralt. Fran och med den 1 januari 1992 kommer bolaget att kunna lämna alla lan även så kallade slags enhetslan och rantelán. av alla Förvaltningen nya len skall ske inom den egna organisationen. Någon gång under 1993 räknar vi med att förvaltningen av lánestocken som fram tills dess legat pa lansbostadsnamnderna, sköts inom bolagets egen organisation.

Ng organisation

Bolaget kommer att behöva ett antal nya medarbetare med placering på fyra - fem regionkontor (främst

saljverksamhet) samt på 24 lokalkontor för administration av lån, kundkontakt och viss säljverksamhet. Flertalet av de 24 lokalkontoren som i administrativt hänseende lyder under regionkontoren kommer att lokaliseras till de orter där länsbostadsnamnderna nu finns. I nagra fall kan en annan lokalisering aktualiseras. Regionkontorens placering är med undantag av Stockholm inte slutligt fastställd, men

sannolikt sker en samlokalisering med ett platskontor.

Bolagets verksamhet kommer att bedrivas helt átskild från myndighetens bidragsverksamhat. Rent praktiskt kommer en

lokalmässig uppdelning att ske. Du som anställs får en halt ny arbetsgivare med sina krav och förutsättningar. Din fackliga Organisation blir som regel ny -

Banktjänstemannaförbundet. Ett nytt kollektivavtal blir tillampligt.

-155-

Bilaga 4

Arbetsuppgifter

Nar det galler láneförvaltningssidan är arbetsuppgifterna ganska likartade med de nuvarande uppgifterna, låneutbetalning, avisering,kundkontakt ned låntagare, betalningspåminnelser, krav och exekutiva atgärder. Här ställs höga krav på effektivitet, noggrannhet och seviceanda. Nar det däremot gäller långivningen före beslut gäller det att sälja bolagets produkter i kokurrens med andra bostadslaneinstitut eller banker. För denna verksamhet krävs aktiva utåtriktade personer mad.ett förtroendeskapande sätt. vi behöver medarbetare med bada dessa inriktningar.

Dessutom behöver vi personal i arbetsledande ställning. T ex platschefer för SBAB-kontoren. För detta krävs dynamiska resultatinriktade personer med förmåga att leda ooh entusiasmera sina medarbetare.

Gemensamt för sådana inriktningar är att kunden/låntagaren skall sättas i centrum.

Anmäl ditt intresse

Från bolagets sida är vi nu intresserade att veta vilka av länsbostadanlmndernas personal som är intresserade av att arbeta i SBAB. Din inriktning kan gälla säljverksamhet eller lanetörvaltningsverksamhet. Givetvis kan Du också ha ett ospecifioerat intresse av att medverka i bolagets verksamhet.

vi räknar med att rekrytering kommer att ske i omgångar med anpassning till bolagets utökade verksamhet. Till exempel kan detta innebära att vi träffar avtal om Din anställning redan under 1991 men att du först senare börjar arbeta på heltid At bolaget.

Du som är intresserad!

skicka in en intresseanmälan till:

SBAB Att: sigbritt Raftheim Box 7543 103 93 STOCKHOLM

-156-

Bilaga4 1. Ange vilka arbetsuppgifter Du helst vill arbeta med. 2. Bifoga eller annat betyg som Du tycker bäst styrker Din intresseanmälan. Ange också eventuella referenser. 3. Ange Dina ldneanspråk. 4. Du bör också klarge om Du år bunden till viss ort. Din intresseanmälan vill vi ha senast den 12 april 1991.

Med vanlig hälsning

man 0

Krister Orre 1

-157-

KUNGL. BlBL.

1991 -06-2 6

STOQKHOLM i

Statens

offentliga utredningar 1991

Kronologisk förteckning

. Flykting- och immigmtionspolitiken.A. 33.BrandenpâSally Albatross.Den9-l2januari 1990. . Finansiell tillsyn. Fi. F6.

(Jtåbâkvvø

. Statensroll vid främjandeav export.UD. 34.HIV-smittade - ersättningför ideell skada.Ju. . Miljolagstiimingen i framtiden.M. 35.Någrafrågor i anslutningtill enarbetsgivarperiod . Miljölagstiftrtingen i framtiden.Bilagedel. inom sjukpenningftlrsäkringen.S. Sekretariatetskartläggningoch analys.M. 36.Ny kunskapoch förnyelse.C. _O\ Utvärderingav SBU. StatensBeredningför Ut- 37.Räknamed miljön! Förslag till natur-och värderingav medicinskmetodik. S. miljöräkenskaper.Fi. 7. sportslig och ekonomiskutvecklinginom trav- 38.Räknamed miljön! Förslag till natur-och och galoppsporten.Fi. miljörllkenskaper.Bilagedel. Fi. 8. Beskattningav kraftföretztg.Fi 39.Säkrareförare. K. 9. Lokala sjukförsäln-ingszegister. S. 40.Marknadsanpassade servicc- och stabsfunktioner- ny 10.Aftärstidema. C. organisationav stödettill myndigheteroch regel LAItärstiderna. Bilagedel.C. ringskansli.C. 12.Ungdomarnaoch makten.C. 41.Marknadsanpassade service-och stabsfunktioner- ny 13.Spelreglemapå arbetsmarknaden.A. organisationav stödettill myndigheteroch rege- 14.Denregionalabil- och körkortsadministrationen.K. ringskansli.Bilagedel. C. lilnfomtationens roll somhandlingsunderlag- 42.Aborteradefoster, m.m. S. styrning ochiekonomi.S. 43. Denframtida lansbostadsnamnden.Bo. 16.Gemensammaregler - lagstiftning. klassifikationer och infonnationsteknologi.S. 17. Forskningoch utveckling - epidemiologi,kvalitetssäkringoch Spris utvecklingsprojektS. 18.lnfomtationsstntktttr för hälso-och sjukvården- en utvecklingsprocess.S. 19.Storstadenstrafiksystem.Överenskommelse:om trafik och miljö i Stockholms-Göteborgs-och Malmöregionerna.K. 20.Kapitalkostnaderinom försvaret Nyaformerför finansiell styrning. Fö. Zlfersonregistreting inom arbetslivs-,larsknings-och massmedieomrádena, m.m. Ju. 22.Översynav lagstiftningenom trätiberrávara.I. 23.Ett nytt BFR - Byggforskningenpå90-talet.Bo. 24.Visst går det an! Del l, 2 och 3. C. 25.Frikommunförsoket.Erfarenheterav försökenmed en friare nämndorganisation.C. 26.Kommunalaentreprenader.Vad är nüjligt? En analysav rättslägetochdet statligarcgelverkets roll. C. 27.Kapitalavkasmingeni bytesbalansen.Tre expertrapporter.Fi. 28.Konkurrenseni Sverige- enkartläggningavkonkurrensförhâllandenai 61 branscher.Dell och2. C. 29.Periodiskahälsoundersokrtingarivissastatliga, kommunalaoch landstingskommunahanställningar. C. 30.Särskolan-enprimärkommunalskola U. 31. arkivdepåer.En utvecklingsphntill är 2000.

åtatens

32.Naturvårdsverketsuppgifterochorgarisation.M.

Statens 1991

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Personregistrering inom arbetslivs-, forsknings- och Utbildningsdepartementet rnassmedieomradena. m.m. [21] Särskolan -en primärkommunal skola. [30] HIV-smittade - ersättning för ideell skada. [34] Statens arkivdepáer. En utvecklingsplan till ar 2000. [31]

Utrikesdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Statens roll vid främjande av export. [3] Flykting- och immigrationspolitiken. [l] Spelreglema på arbetsmarknaden. [13]

Försvarsdepartementet Kapitalkosmader inom försvaret Nya former för Bostadsdepartemntet finansiell styrning. [20] Ett nytt BFR - Byggforskningen på 90-talet. [23] Branden på Sally Albatross. Dcn 9-12 januari 1990. [33] Den framtida lansbostadsrtämnden. [43]

Socialdepartementet Industridepartementet Utvärdering av SBU. Statens Beredning för Ut-värde- Översyn av lagstiftningen om trätiberrâvara. [22] ring av medicinsk metodik. [6] Lokala sjuklörsäkringsregister [9] Civildepartementet lnformationens roll som handlingsunderlag - styrning Aflärstidertta. [10] och ekonomi. [l5]. Affärstidenta. Bilagedel. [11] Gemensamma regler - lagstiftning. klassiñkationer och Ungdomarna och makten.[12] informationsteknologi. [l6]. Visst går det an! Del 1, 2 och 3. [24] Forskning och utveckling - epidemiologi, kvalitetssä- Frikommunförsöket. Erfarenheter av försöken med kring och Spris utvecklingsprojekt. [l7]. en friare namndorganisation. [25] lnfonnationsstrukttrr för halso- och sjukvården - en Vad är möjligt? En analys Kommunala entreprenader. utvecklingsprocess. (181. av rättsläget och det statliga regelverkets roll. [26] Några fragor i anslutning till en arbetsgivarpcriod inom Konkurrensen i Sverige - en kartläggning av konkursjukpenningförsakringen. [35] i6l branscher. Del 1 och 2. [28] rcnsförhâllandena Aborterade foster, m.m. [42] i vissa statliga, kom- Periodiska hälsoundersökningar munala och landstingskommunala utställningar. [29] Kommunikationsdepartementet Ny kunskap och förnyelse. [36] Den regionala bil- och körkortsadministratiorten. [14] Marknadsanpassade service- och stabsfurtktioner - ny Storstadens traliksystem. överenskommelser om organisation av stödet till myndigheter och regetrafik och miljö i Stockholms- Göteborgs- och Malmö- ringskansli. [40] rcgionerrta. [19] Marknadsanpassade service- och stabsfmtktioner - ny Säkrare förare [39] organisation av stödet till myndigheter och regeringskansli. Bilagedel. [41]

Finansdepartementet Miljödepartementet

Finansiell tillsyn. [2] Miljölagstifmingen i framtiden. [4] sportslig och ekonomisk utveckling inom trav- och Miljölagstifmingen i framtiden. Bilagedel. saloppsporten. [71 Sekretariatets kartläggning och analys. [5] Beskattning av kratttöretag. [8] Naturvårdsverkets uppgifter och organisation. [32] Kapitalavkastrtingett i bytesbalansen. Tre ex . [27] Räkna med miljön! Förslag till mtur- och miljöräkenskapcr. [37] Räkna med miljön! Förslag till natur- och miljörtlkenskaper. Bilagedel. [38]

,