Olika men ändå lika

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Olika ändå men lika

Om invandrarungdomar i det mångkulturella Sverige

SME Betänkande ungdomskømmittán m7

Statens offentliga utredningar @§ 199160 §33 Civildepartementet

Olika men ändå lika

Om invandrarungdomar i det mångkulturella Sverige

Betänkande upgdomskommittén

av Stockholm 1991

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också på uppdrag av regeringskansliets förvaltningskontor ombesörjer remissutsändningar av dessa publikationer.

Adress Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm tel 08739 96 30 Telefax 08739 95 48

Fotografier från Mira Mikael Andersson s 4 Ann Christine Eek s 150 Ann Eriksson s 138, 192 Neil Goldstein s 8 Peter Kjellerås s 96, 108 Denny Lorentzen s 181 Maud Nycander s 4 Tommy Olofsson s 182 Lars Säfström s 20, 39, 40, 134, 204

ISBN 91-38-10831-3 ISSN 0375-250X

Graphic Systems AB, Göteborg 1991

Till statsrådet Wallström

Genom beslut den 5 oktober 1989 bemyndigade regeringen ungdomsminister Margot Wallström att tillkalla en kommitté for att utreda hur demokrati, delaktighet och jämlikhet för ungdomar kan stärkas samt hur svenska ungdomars möjligheter att delta i det internationella ungdomsutbytet kan förbättras. Med stöd av bemyndigandet förordnades den 23 maj 1990 som ordförande forbundssekreteraren Leif Linde. Som ledamöter förordnades den 5 oktober 1989 projektledaren Lena Ag, riksdagsledamoten Ylva Johansson, journalisten Helle Klein, politiske sekreteraren Jörgen Rundgren, studeranden Mats Sahlin, ungdomskonsulenten Roger Ticoalu, ungdomssekreteraren Mustafa Tümtürk, samt politiske sekreteraren Marie Wilén. Som experter förordnades den 29 mars 1990 utredningssekreteraren Erling Bjurström, avdelningschefen Lena Häll-Eriksson och direktören Monika Wikman samt den 13 mars 1991 sekreteraren Ulla Bystedt som sakkunnig. En referensgrupp med invandrar- och flyktingungdomar har knytits till kommittén. Ledamöterna studeranden Nadja Banno, kartteknikern Atsuko Carlsson, Folkets hus-foreståndaren Juan Fonseca, studeranden Tess Kidane, arbetsledaren Satu Leskinen, studeranden Alexandra Pascalidou och studeranden Bekir Uzunel förordnades den 6 april 1990. Kommittéledamoten Mustafa Tümtürk har fungerat som ordförande i referensgruppen. Till sekreterare åt kommittén förordnades den 20 november 1989 avdelningsdirektören Maicen Ekman samt den 23 november 1989 verksamhetschefen Rolf Josefsson. I sekretariatets arbete har även assistenten Anita Skogsberg deltagit. Vi har antagit namnet ungdomskommittén och avlämnade vårt forsta betänkande SOU 199042 Internationellt ungdomsutbyte den 21 maj 1990 och vårt andra betänkande SOU 199112 Ungdom och makt den 29 januari 1991. Kommittén får härmed överlämna sitt sista betänkande, SOU 199160 Olika men ändå lika Om invandrarungdomar i det mångkulturella Sverige. - I detta betänkande har sociologen Erling Bjurström anlitats for en kunskapssammanställning om den forskning som orts om invandrar- och flyktingungdomar. Vidare har Institutet för Sociala studier anlitats för en studie om ungdomar, könsroller och sexualitet. Reservationer och särskilda yttranden har lämnats av ledamöterna Johansson, Rundgren, Sahlin och Wilén.

Stockholm i augusti 1991

Leif Linde Lena Ag Ylva Johansson Helle Klein Jörgen Rundgren Mats Sahlin Roger Ticoalu Mustafa Tümtürk Marie Wilén Maicen Ekman Rolf Josefsson

ñNbEäsTöRPáGR.2o

LÄG.852-863 HUS se IIIII[MUSIK] Il GIIIIIll manus PLAN 5 usmuHll Iwumounou n [IXMHÅISI ll A .tai ANASTASSIOS. mnuummm nuIInummunuxnumm R I uN G KAVANDER PLAN 4 ZETTERSTRÖM. SANCHEZ SANCHEZ PLAN 3 KASCELAN. ONVAL PLAN 2 ROSEN PANG PLAN 1 POLIAN|DlS Mnuouan vwnuiloluørl KÖYLUOGLU. PLAN BV ELEA KARAGIAOURI MAVROKEFALJDIS LAN KV; frånden

Nya januari ,

PINKEBV SKD-NVCKELSEFÄ.

A UTNE lmestamnnneñser u

Hjälp

oss at ordningpå parkeringen inomdethäronuádet. Vi gördelför Dinskull

SOU 199160

Direktiv och

utgångspunkter

Bland ungdomar i Sverige utgör invandrar- och flyktingungdomar en stor och heterogen Invandrar- och flyktingunggrupp.

domar har andra uppväxtvillkor än övriga ungdomar och befinner sig ofta i en mer utsatt situation. De kan mötas främlings-

av fientlighet och rasism. De kan diskrimineras på olika Till sätt. detta kommer skillnader i kultur, språk, uttryckssätt vanor, rn m. Vissa flyktingungdomar kommer hit utan några anhöriga och saknar helt stöd av vuxna. Kommittén bör utreda invandrar- och flyktingungdomar om missgynnas, särskilt i fråga utbildning, arbete, bostäder och om

fritidssysselsättning. Om kommittén finner att invandrar- och

flyktingungdomar missgynnas, bör den föreslå åtgärder kan som motverka detta.

ur direktiven till utredningen ungdomars villkor på 90-talet

om

1.1 Ungdomar

som resurs

I den allmänna debatten, framför allt i massmedierna, beskrivs ungdomar i allmänhet och invandrarungdomar i synnerhet oftast problem. I den som hög av tidningsurklipp vi fått på sökordet invandrarungdomar har som det mesta handlat k värstingar. Samtidigt har svenska artister med om s invandrarbakgrund exempelvis Papa Dee, Dr Alban, Titiyo och Leisom la K samt idrottare George Scott, Martin Dahlin, Christina Bengtssom son och Roberto Welin skördat stora framgångar på tid. De kan senare dagligen ses på sportsidorna eller på satellitmusikkanaler MTV och som fungerar som förebilder for många ungdomar. Det stora flertalet invandrarungdomar som är skötsamma, kapabla och kreativa och lever sina liv här utan större problem är dock osynliga i medierna. Vår utgångspunkt är att invandrarungdomarna värdefull tillgång är en i vårt samhälle. Med sina erfarenheter, språkkunskaper och sin kulturella

10 Direktiv och utgångspunkter SOU 199160

kompetens utgör invandrarungdomarna en resurs, som måste tas till vara på ett bättre sätt än i dag. Det innebär inte att vi förnekar att vissa ungdomar med invandrarbakgrund har stora problem. Några har sämre utgångsläge i livet än andra. Vi får inte blunda for detta utan istället satsa på att alla ska få så goda förutsättningar i livet möjligt och med kraft ta itu med att som försöka lösa de problem som finns idag. Vi ungdomar aktiva, självförverkligande och skapande. De ser som hinder finns för att uttrycka och utveckla dessa egenskaper måste som undanröjas för att alla ungdomar ska få jämlika livschanser.

1.2 Ungdom och makt

I januari 1991 överlämnade ungdomskommittén betänkandet Ungdom och makt SOU 199112 till regeringen. Utredningen behandlar ungdomars delaktighet, inflytande och jämlikhet på 1990-talet. I betänkandet anlägger vi ett generationsperspektiv. Ungdomar har idag mer kunskaper och lever i ett internationellt sammanhang som tidigare generationer inte ort. De växer i ett annat samhälle än föräldragenerationen ett upp samhälle med andra problem och möjligheter. Det handlar mindre om specifika ungdomsfrågor och att unga människor ofta för in nya mer om

frågor, lösningar och synsätt i debatten. Det nya växer inte bort Vi fann

ett antal tendenser när det gäller ungdomars situation och deras makt på olika utanför hemmets domäner; i föreningslivet, skolan, arbetsarenor livet och politiken. Vi fann stora klasskillnader i ungdomars villkor. Vi fann också att flickorna har sämre ställning än pojkarna på de flesta områden. Sämst en ställda är de arbetartjejerna. Det finns också tendens att skillnaunga en derna ökar. I skolan ägnas pojkarna genomgående tid än flickorna. Arbetsmer former och språk missgynnar arbetarklassens barn, i synnerhet flickorna. Vi kan klar generationsförändring när det gäller hälsan. Unga se en människor med monotont arbete och litet inflytande över den egna arbetssituationen mår sämre jämfört med andra Skillnaderna ökar grupper. dessutom. På fritiden satsas på pojkarna, och de får också mer mer resurser utrymme. I politiken tar pojkarna hand de traditionella jvratförom eningarna, medan flickorna är handlingsinriktade. Ju högre upp i mer hierarkin, desto färre flickor med fortroendeuppdrag. Vi konstaterade att svenska ungdomar aldrig haft bättre materiella och sociala förutsättningar for att kunna delta i samhällsarbetet och utöva makt. Men det betyder inte att de är villiga att göra det i de former och på de villkor gäller idag. Ungdomar är mycket intresserade av de stora som politiska frågorna, de är mindre intresserade partipolitik. Det men av

SOU 199160 Direktiv och utgångspunkter 11

behövs ett nytt sätt att arbeta i politiken för att den nya generationens engagemang ska kanaliseras. Ungdomar kräver förändring av både arbetsformer och språk inom en den etablerade vuxenvärlden. Det krävs också lyhördhet från vuxenen världen inför andra organisationsformer än de traditionella folkrörel- Vi noterade också att det nya handlingsinriktade sättet att arbeta, sernas. den generationen kräver, fått större plats även inom de som unga en etablerade organisationerna. Ungdomar genomskådar att vuxenvärldens samråd inte ger något reellt inflytande. De kan och vill ta ansvar. Det betyder att vuxna måste vara beredda att släppa ifrån sig makt och utan att för den skull lämna ansvar de unga åt sitt öde. Utifrån våra slutsatser riktade vi krav och uppmaningar till vuxenvärlden i form föreningslivet, utbildningsväsendet, arbetsmarknadens av parter, myndigheter, kommuner, riksdagen och regeringen.

1.3 Klass- och könsperspektiv

Familjens sociala och ekonomiska situation är avgörande för ungdomaruppväxtvillkor och livschanser. Klass- och könsperspektivet har stor nas betydelse invandrarungdomarna missgynnas eller ej, ofta spelar för om det avgörande roll än det etniska ursprunget. Ungdomskommiten mer téns synsätt och slutsatser i Ungdom och makt gäller därför i hög grad även invandrarungdomar. Vi menar att det är mer som förenar än som skiljer. Medie-, varuutbudet och olika ungdomskulturer spelar också for invandrarungdomar viktig roll för de strategier man utvecklar. Därtill en kommer vissa frågor som är specifika för ungdomar med invandrarbakgrund. Det är dessa specifika ungdomsfrågor vi kommer att försöka belysa i detta betänkande. Vi tar bara upp allmänna invandrarpolitiska frågor i den mån de är väsentliga ur ett ungdomsperspektiv.

1.4 Integration och identitet i ett generationsperspektiv

Den svenska invandrarpolitiken bygger på begreppen jämlikhet, valfrihet och samverkan. Det finns skillnader mellan olika generationers och olika på invandrarpolitiken, framför allt när det gäller valfrihetsgruppers syn målet. Invandrarföreningarna drivs i allmänhet av foräldragenerationen. Invandrarföreträdarna har ofta levt stor del av sitt liv i ett annat land en än Sverige. Många av dem är måna om att behålla sin minoritetskultur intakt, med minimal påverkan från majoritetssamhället eller inflytanden från andra invandrarkulturer. De ungdomar som levt i Sverige hela eller större delen av sitt liv, en del dem andra eller tredje generationens invandrare, har ett något av som

12 Direktiv och utgångspunkter SOU 199160

annorlunda perspektiv. De ser Sverige sitt hemland, med influenser som från många olika kulturer som tillsammans skapar något helt nytt. De lever redan i det mångkulturella samhället. De skapar sin identitet genom att blanda värderingar och kulturella särdrag både från sin etniska grupp, från majoritetssamhället och från andra kulturer. Integration är for dem något självklart och står inte i motsättning till att slå vakt om minoriteternas rättigheter. Vi ser integrationen i det svenska samhället något positivt och som delar uppfattningen, som kommer till uttryck i regeringens proposition 199091195 Aktiv flykting- och immigrationspolitik, att det istället för en ytterligare precisering av valfrihetsmålet nu är angeläget med en

fördjupad och nyanserad diskussion om hur Sverige blir ett bättre, mer jämlikt och generöst mångkulturellt samhälle med ett nytt synsätt på kulturell pluralism.

1.5 FN -konventionen barns och

om ungdomars rättigheter

En annan utgångspunkt i vårt arbete är FNs konvention barns och om ungdomars rättigheter.

Alla barn har samma rättigheter. Oavsett barnets och föräldrarnasvårdnadshavarnas ras, färg, kön, språk, religion, politiska åskådning, deras nationella sociala och etniska ursprung, egendomsförhållanden, handikapp, börd eller ställning i övrigt. Ett

barn ska garanteras skydd mot alla former diskriminering.

av Artikel 2

Konventionen om barns och ungdomars rättigheter antogs FNs som av generalforsamling 1989 förbjuder diskriminering barn. Enligt denna av konvention är barn alla människor under 18 år. Som de länder ett av som skrivit under, ratificerat, barnkonventionen har Sverige skyldighet att en se till att konventionen också efterlevs inom landets gränser. Regeringen har därför tillsatt en speciell arbetsgrupp for att följa hur konventioupp nen efterlevs i Sverige. Barnkonventionen utgår från att barn och ungdomar är särskilt utsatta. De har rätt att äta sig mätta, få tid att leka och ha möjlighet att säga sin mening i hemmet och i samhället. En huvudprincip i konventionen är att barnets bästa ska prägla beslut på olika områden i samhället. Det kan gälla såväl läroplaner, stadsplaner, trafikplaner som framtidsplaner. Speciell uppmärksamhet bör därför riktas t mot fängsligt förvar ex av flyktingbarn i svenska häkten och andra övergrepp fortfarande sker. som

SOU 199160 Direktiv och utgångspunkter 13

Flyktingbarn eller barn söker flyktingstatus, oberoende som om det kommer ensamt eller tillsammans med sina föräldrar; har rätt till skydd och humanitärt bistånd. Flyktingbarn ska ha alla de rättigheter stadgas i barnkonsom ventionen och andra internationella humanitära lagar. Artikel 22

Varje land ska garantera att inget barn utsätts för tortyr eller

annan grym, inhuman eller förnedrande behandling eller straff

Om ett barn arresteras, anhålls eller häktas måste det ske i enlighet med lagen och bara som en sista utväg och för kortast möjliga tid. Artikel 37

Alla barn som har utsatts för vanvård, utnyttjande eller över-

grepp, tortyr eller någon annan form grym, omänsklig eller

av

förnedrande behandling eller bestraffning eller väpnade konflikter

har rätt till såväl fysisk psykisk rehabilitering och återansom passning. Artikel 39

1.6 Vad är etnisk

diskriminering

Etnisk diskriminering är inte tillåten i Sverige. Grundlagarna bygger på tanken om alla människors lika värde. I regeringsformen RF 1 kap 2 § anges att

Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla männi-

skors lika värde och för den enskilda människans frihet och vär-

dighet.

Det direkta förbudet mot etnisk diskriminering finns i 2 kap 15 § RF

Lag eller annan föreskrift får innebära att någon medborgare missgynnas därför att han med hänsyn till hudfärg eller ras, etniskt ursprung tillhör minoritet.

Även 11 kap 9 § RF sakliga grunder vid tjänstetillsättning innebär om ett förbud mot etnisk diskriminering. Sveriges lagar har också undergått flera förändringar för att till FN-konventionen mot rasdiskrimianpassas nering. Det har särskilt gällt utformningen brottet hets mot folkgrupp. av Regler som direkt eller indirekt kan motverka etnisk diskriminering finns spridda på skilda håll i lagstiftningen. Lagen mot etnisk diskriminering trädde i kraft den 1 juli 1986 och samtidigt inrättades myndigheten Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO. Lagen innehåller i 1 § en definition begreppet etnisk diskriminering av

14 Direktiv och utgångspunkter SOU 199160

i Med etnisk diskriminering att person eller en grupp av avses en . . missgynnas i förhållande till andra eller på annat sätt personer utsätts för orättvis eller kränkande behandling på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt eller trosbekännelse. ursprung

DOs verksamhetsområde anges i 2

Regeringen utser ombudsman skall verka för att etnisk en som diskriminering inte förekommer i arbetslivet eller på andra områden samhällslivet. DO 1.87 av

Det finns fler lagrum reglerar förbud mot etnisk diskriminering, som exempelvis i Brottsbalkens 168 BrB

Den i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar som eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp med anspelning på hudfärg, nationellt eller etav personer ras, niskt eller trosbekännelse, döms för hets mot folkgrupp ursprung till fängelse i högst två år eller, brottet är ringa, till böter. om

BrB 169 stadgar att

En näringsidkare i sin verksamhet diskriminerar någon på som grund hans hudfärg, nationella eller etniska ursprung eller av ras, trosbekännelse att inte gå honom till handa på de villkor genom näringsidkaren i sin verksamhet tillämpar i förhållande till som andra, skall dömas för olaga diskriminering till böter eller fängel-

i högst ett år. se Vad sägs i första stycket näringsidkare tillämpas som om en också på den är anställd i näringsverksamhet eller annars som handlar på näringsidkares vägnar samt på den som är anställd en i allmän tjänst eller innehar allmänt uppdrag. För olaga diskriminering dömes även anordnare av allmän sammankomst eller offentlig tillställning och medhjälpare till sådana anordnare, han diskriminerar någon på grund av hans om hudfärg, nationella eller etniska ursprung eller trosbekännelse ras, att vägra honom tillträde till sammankomsten eller tillgenom ställningen på de villkor som gäller för andra. Om någon i första-tredje styckena på sätt som där som avses sägs diskriminerar på grund att denne har homosexuell annan av läggning, döms likaledes för olaga diskriminering.

Även Tryckfrihetsförordningen TF tar i 74 11 upp dessa frågor, koppp lat till BrB 168

SOU 199160 Direktiv och utgångspunkter 15

4 § Med beaktande det i 1 kap angivna syftet med en allmän av tryckfrihet skall såsom tryckfrihetsbrott anses följande gärningar;

de begås genom tryckt skrift och är straffbara enligt lags

om punkt 11 hets mot folkgrupp, varigenom någon hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med inspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelsef

Riksdagen har också nyligen fattat beslut om en ny tryckfrihetslagstift-

ning Yttrandefrihetslagen, som innebär att även nya medier omfattas

tryckfrihetslagen. Eftersom grundlagsändringar måste antas av två på av varandra följande riksdagar börjar den nya lagen gälla först efter det att också den nya riksdagen efter valet 1991 antar den.

1.7 Direkt och indirekt diskriminering

DO skiljer på direkt och indirekt diskriminering. Med direkt diskriminering menas att någon i en beslutssituation avsiktligt missgynnas just på grund av ras eller kön eller av annat skäl. Med indirekt diskriminering att ett krav eller ett villkor uppställs som i och för sig gäller alla, avses men vars effekt blir att viss eller vissa grupper missgynnas i förhållande till andra. Ett krav på genomgången svensk grundskola får exempelvis till följd att många invandrare inte kan komma i fråga för anställning. Likaså innebär krav på svenskt medborgarskap på kreditmarknaden, för att få bostadslån eller för att bli medlem i en bostadsrättsförening att invandrare diskrimineras. Den indirekta diskrimineringen kan vara avsiktlig eller oavsiktlig. Förutom att invandrarna drabbas riskerar sådan diskriminering dessutom att fungera legitimering av invandrarñentsom liga stämningar.

1.8 Positiv särbehandling

De generella insatserna i den allmänna välfardspolitiken har ibland förstärkts med inslag positiv särbehandling inom vissa områden. Det av gäller tex arbetsmarknadspolitiken där särskilda, riktade insatser har

orts till förmån för invandrare och flyktingar. Förstärkningen det

av särskilda rekryteringsstödet infördes för några år sedan är ett exsom empel på positiv särbehandling. Positiv särbehandling år ibland nödvändig för att uppnå de invandrarpolitiska målen jämlikhet, valfrihet och samverkan. I andra fall kan det istället leda till ökad främlingsen fientlighet.

16 Direktiv och utgångspunkter SOU 199160

1.9 Uppläggning arbetet och betänkandets

av

innehåll

Vi har ort en genomgång den forskning finns invandrar- och av som om flyktingungdomar. Två rapporter har i särskilt hög grad använts i betänkandet; SÖs nationella utvärdering Bilder från skola och vuxenutbildning, sammanfattning de senaste årens rapporter SÖ R 9114, en av samt SCBs rapport 69 Tema invandrare SCB 1991. Tillsammans med socialstyrelsen och barn- och ungdomsdelegationen har vi initierat en studie om ungdomar, könsroller och sexualitet. Studien omfattar även invandrarungdomar och olika kulturers på sexualitet och könsroller. syn Den beräknas vara slutförd våren 1992. Genom vår sammanställning den forskning finns i Sverige av som om invandrarungdomar kan vi konstatera att det endast finns ett fåtal publikationer försöker övergripande bild invandrarungsom ge en mer av

domens situation i det svenska samhället ex Heyman 1978; Wallin 197

SIV 1980; Kellberg 1982; Lithman 1987b. De flesta har dock mycket en översiktlig karaktär och behandlar knappast alls den forskning eller de kartläggningar om olika invandrarungdomars situation har som genomförts i Sverige. Vidare behandlas endast ett fåtal kategorier invandrarav ungdomar på ett mer djuplodande sätt. I dagsläget finns det inte heller några systematiska sammanställningar över den forskning har besom

drivits om invandrarungdomar och andra generationens invandrare se

dock Bjurström 1985. Bristen på eller den totala avsaknaden - snarare av Översikter över den forskning har bedrivits inom området gör att - som det blir svårt att snabbt orientera sig inom vissa fält. Till detta kommer att det bedrivs forskning om invandrarungdomar eller andra generationens invandrare inom områden som inte brukar rubriceras invandsom rarforskning, utan istället faller in under rubriker arbetsmarknads-, som kultur- eller språkforskning. Vi ska utifrån den forskning som har genomförts under i huvudsak de senaste tio åren försöka ge en bild av invandrarungdomars levnadsvillkor och allmänna situation i det svenska samhället. I genomgången forskav ningen försöker vi lägga tonvikten vid frågor kring invandrarungdomars integration, jämlikhet med infödda svenska ungdomar och möjligheter problem i det svenska samhället. Detta har dock försvårats att det av fortfarande till stor del saknas grundläggande kunskaper gör det som möjligt att i olika avseenden systematiska jämförelser mellan göra mera invandrarungdomar och infödda svenska ungdomar. Även ungdomsom och invandrarforskningen, inklusive den andra generationens invandom rare, har ökat i omfattning i Sverige, speciellt under den senaste tioårsperioden, hör det fortfarande till undantagen att tar hänsyn till skillnaman der mellan infödda och svenska ungdomar och ungdomar med invandrarbakgrund i forskningsprojekt och vid insamlandet och bearbetningen av statistiskt material.

SOU 199160 Direktiv och utgångspunkter 17

Översikten gör inga anspråk på heltäckande. Däremot försöker att vara den ge en övergripande bild av invandrarungdomars situation inom några grundläggande sociala och samhälleliga områden utifrån den forskning som har genomförts. I de fall där det är möjligt att ange likheter eller skillnader mellan olika kategorier av invandrarungdomar i olika avseenden har detta genomgående markerats i texten. De områden som vi har valt att belysa och inom vilka vi har funnit tillräckligt material är invandrarungdomars syn på politik och sam- hällsfrågor, deras situation på arbetsmarknaden, boende, utbildning, fritid, språk och etnisk identifikation. Dessutom har vi försökt allmän ge en bild av i vilken utsträckning invandrarungdomar drabbas av olika typer av sociala problem och sammanställt några huvuddrag i den forskning som har genomförts om invandrarungdomars brottslighet. Till detta kommer en genomgång av de undersökningar som har genomförts under i huvudsak 1980-talet för att mäta majoritetsbefolkningens attityder till invandrare och invandring. Tonviken i denna genomgång ligger vid hur dessa attityder har utvecklats bland ungdomar.

Skiftande avgränsningar och perspektiv

Det är av flera orsaker svårt att sammanställa översikt över den en forskning som har bedrivits kring invandrarungdomar och andra generationens invandrare i Sverige. En de viktigaste orsakerna är att av avgränsningarna av vilka som räknas som invandrarungdomar eller andra generationens invandrare som nämnts skiftar i olika sammanhang. - - En annan viktig orsak är att den s k invandrarforskningen inklusive den om invandrarungdomar bedrivs inom rad olika discipliner, med - en skiftande perspektiv, teoretiska och metodologiska utgångspunkter, vilket gör att det ofta är svårt att både sammanfatta och ställa olika ansatser, analyser och resultat i relation till varandra. Bortser man i alltför hög grad från dessa skillnader blir de empiriska resultat och analyser som redovisas lätt direkt missvisande. Detta är speciellt påtagligt när resultaten av olika forskningsprojekt eller undersökningar går isär eller motsäger varandra. Resultaten kan dessutom tolkas på olika sätt. Vi har

försökt referera de tolkningar olika forskare har ort så noggrant

som som möjligt. De brister och förutsättningar begränsar exempelvis som generaliserbarheten hos olika undersökningar påpekas dock. Ytterligare en viktig orsak till att det är svårt att ge en övergripande bild invandav rarungdomars situation utifrån den forskning som har genomförts är att de flesta studier och undersökningar är begränsade till eller ett fåtal en grupper eller kategorier av invandrarungdomar i olika geografiska områden, samtidigt som det nästan helt saknas studier vissa av grupper, som exempelvis ungdomar med norsk eller dansk bakgrundskultur och flyk-

18 Direktiv och utgångspunkter SOU 199160

tingungdomar invandrarhar invandrat till Sverige se ex Nagy

som 1989. Till detta kommer att det generellt sett är problematiskt att beskriva invandrare i statistiska termer. Den bedömning statistikern Sven Reinans

orde i början av 1980-talet av i vilken utsträckning den offentliga stati-

stiken återspeglade invandrarnas faktiska levnadsvillkor och situation förefaller fortfarande vara giltig i sina huvuddrag

Den statistik vi har är naturligtvis avsedd att återspegla verklig-

heten så noggrant som möjligt, men ibland kan effekten bli den

motsatta. Den statistik vi har styr vår uppfattning verkligheten om

istället för tvärtom. Det finns fog för att påstå att så är fallet när det

gäller invandringen och invandrarna. Reinans 1981 66ff I huvuddelen all statistik får göra uppskattningar om invandrarav man inklusive invandrarungdomar och andra generationen situation nas - och levnadsvillkor utifrån avgränsningar av och data om utländska medborgare. Det framgår inte heller den statistik som sträcker sig över av längre tidsperioder att sammansättningen av kategorin utländska medborgare snabbt förändras till följd av den pågående in- och utvandringen och naturaliseringen. Det statistiska materialet om utländska medborgaärr dessutom i många fall för litet för att brytas ned i olika medre borgarskap, kön och åldrar.

Svårt dra generella slutsatser

Den enda mer generella och säkra slutsats man kan dra av den forskning har genomförts i Sverige är att det knappast är möjligt att uttala sig som i.nvandrarungdomar eller andra generationens invandrare i allmänhet om eller i generella termer. En slutsats är att skillnaderna mellan mer annan majoritetsbefolkning och invandrare eller mellan olika invandrarkategorier knappast går att hänföra till några få enkla eller okomplicerade faktorer. Den forskning som har bedrivits kring invandrarungdomar ger därför knappast underlag för att slå fast några entydiga sanningar om dem. Däremot ger den till viss del förutsättningar for att slå hål på vissa felaktiga föreställningar eller myter.

Kontakter m m

Vi har under vårt arbete träffat invandrarungdomar, både inom invandrarorganisationerna och i andra sammanhang. Vi har gjort studiebesök, haft hearings, deltagit i konferenser och arrangerat ett seminarium om

1 Ytterligare en kategori som kan räknas in under begreppet invandrarungdom men vars situation i flera avseenden är mycket speciell är utländska adoptivbarn i - Sverige, som i slutet av 1980-talet uppgick till drygt 25 000 och beräknas öka varje år med ca 1 500-2 000 individer Ouvinen-Birgerstam 1987.

SOU 199160 Direktiv och utgångspunkter 19

invandrarungdomars villkor. Vi har tillsammans med barn- och ungdomsdelegationen publicerat debattskriften Murar att rasera. Om invandrarungdomar i mötet med Sverige Ungdomskommittén m 1990. Invandrarorganisationerna har beretts möjlighet att lämna synpunkter på frågor de tycker är viktiga att ta upp. Inom kommittén finns ungdomar med invandrarbakgrund och vi har dessutom fått många värdefulla erfarenheter och synpunkter från den referensgrupp med invandrarungdomar som tillsattes i början av vårt arbete. Allt detta har tillsammans med erfarenheterna från arbetet med betänkandet Ungdom och makt format vår uppfattning och vårt synsätt.

Flyktingbarns och -ungdomars situation

Vi har valt att inte helhetsbedömning flyktingbarns och flykgöra en av tingungdomars situation. Anledningen är att socialstyrelsen så sent som i april 1991 avrapporterade ett regeringsuppdrag i denna fråga. Rapporten innehåller tio delrapporter och en huvudrapport med förslag på vad som kan göras för att åstadkomma ett bättre mottagande och en bättre omsorg om barn och ungdomar som kommer asylsökande och flyktingar till som vårt land. Socialstyrelsen konstaterar i sin kartläggning att Sverige inte lever upp till FN-konventionen om barnets rättigheter. Bl har de asylsöa kande barnen inte samma rätt till hälso- och sjukvård som alla andra barn. Vidare konstateras att flyktingbamen far illa av långa Väntetider och många flyttningar. Boende på förläggningar anses över huvud taget inte bra for barnen. Kommunernas ansvar enligt socialtjänstlagen även for flyktingbamen poängteras.

Vi menar att socialstyrelsen ort en värdefull kartläggning som bör ligga till grund for det fortsatta arbetet på området

Betänkandets uppläggning

Vårt betänkande innehåller förutom detta inledande kapitel med direktiv och utgångspunkter, ett kapitel med grunddata om invandrare i Sverige. Därefter kommer ett kapitel som med avstamp i det mångkulturella samhället tar upp vissa övergripande frågor. Arbetsmarknad; boende, utbildning och språk samt fritid behandlas därefter i var sitt kapitel. Slutligen innehåller betänkandet ett kapitel med bedömningar och förslag till åtgärder for att stärka invandrarungdomarnas situation i de fall de missgynnas.

SOU 199160 21

2.

Vem är invandrare

När pratar begreppet invandrare är det lite olika vad man om man menar. Ibland menar man personer är födda utomlands, ibland med som personer utländskt medborgarskap. I andra sammanhang låter invandrarman gruppen omfatta både utländska medborgare och naturaliserade personer

personer som fått svenskt medborgarskap. De utländska medborgarna

utgör numera mindre än hälften av den invandrarbefolkning finns i som Sverige. Ibland används begreppen invandrare och flyktingar. Syftet brukar då vara att skilja på 1960- och 7 0-talens arbetskraftsinvandring och flyktinginvandringen som dominerat det senaste årtiondet. De sökt ännu som men inte fått besked om de får stanna i Sverige kallas asylsökande.

2.1 Invandrarungdom och andra generationens

invandrare

Med andra generationens invandrarbarn och -ungdomar vanligen avses barn som är födda i landet med minst förälder född utomlands. Hit men en räknas ibland även barn invandrat till Sverige under skolåldern. som Begreppen invandrarungdom och andra generationens invandrare kan emellertid definieras på rad olika sätt. Redan i början 1980-talet en av urskiljde Jonas Widgren hur begreppet andra generationens invandrare i olika sammanhang hade använts för att beteckna 16 logiskt avgränsbara kategorier barn och ungdomar Widgren 1982. av När vi använder begreppet invandrarungdom utan att närmare förklara eller precisera det står det för alla ungdomar har invandrat till som landet dvs är födda i ett annat land än Sverige eller åtminstone har - - en förälder som är född i ett annat land och har invandrat, själva är men födda i Sverige. Den sistnämnda avgränsas andra generatiogruppen som nens invandrare. Begreppet andra generationens invandrare avgränsar snävare m a o en kategori än begreppet invandrarungdom.

22 Vem är invandrare SOU 199160

Begreppen döljer skillnader

Samlingsbeteckningar som invandrarungdom och andra generationens invandrare döljer naturligtvis en rad skillnader inom och mellan olika kategorier. Begreppen har dessutom som redan har nämnts använts - för att kategorisera skiftande barn och ungdomarl. Men ingrupper av vandrarbarn och -ungdomar är inte enbart knutna till skiftande kulturnationella identiteter och språk, utan tillhör dessutom olika samarv, hällsklasser. Utan distinktioner av den här typen säger inte det gemensamma invandrarskapet eller -bakgrunden så mycket och kan t 0 m ge en direkt felaktig bild de invandrargrupper som i olika avseenden avviker från av de mönster som gäller för de flesta av dem. Men samtidigt försvinner inte det invandrarskapet genom att man anger vad som skiljer gemensamma olika invandrare från varandra. Med undantag av finlandsgrupper av svenska invandrare, ju har svenskan som modersmål, förenas de som minoritetsgrupper som invandrare utgör av att de har en kultur och ett språk inte är de dominerande i det svenska samhället. Det som olika som eller kategorier invandrarungdomar och andra generationens grupper av invandrare har gemensamt är att de under sin uppväxt påverkas av och i större eller mindre omfattning formas av mer än en kultur. För dem som har föräldrar med skiftande etniska eller nationella bakgrundskulturer gäller detta t o m inom den egna familjen.

Hur ser ungdomarna på sig själva

Hur ungdomar med invandrarbakgrund sig själva varierar. Är ser man född utomlands präglar detta vanligen identiteten och man betraktar sig kurd, dansk eller chilenare, det förekommer också som men att man ser sig som grek i Sverige eller Sverige-turk. Redan andra generationens invandrare betraktar sig ofta som svenskar med norsk, italiensk eller jugoslavisk bakgrund. Vi har numera även tredje och fjärde generationens

invandrarungdomar i Sverige. Morfar invandrare men jag är svensk.

var

Precisionen i de avgränsningar som i första hand har använts i Sverige för att definiera andra generationens invandrare skiftar relativt starkt. Statens invandrarverk avgränsar andra generationens invandrare till att omfatta dels de barn som är födda i Sverige och som har minst en förälder som invandrat, dels barn som invandrat vid så låg ålder att de haft sin uppväxt och skolgång här SIV 1980. I statistiska centralbyråns befolkningsstatistik definieras andra generationens invandrare som personer födda i Sverige med minst en förälder född utomlands SCB 1990. I storstadsutredningens underlagsmaterial om invandrare avgränsas andra generationen till de utländska medborgare som fötts i Sverige, men också de som har den ena eller båda sina föräldrar födda utomlands SOU 1989111. I det omfattande forskningsprojektet andra generationens invandrare definierades dessa som dem som har minst en förälder född utomlands och som vid ankomsten till Sverige är skolpliktig Lithman 1987b.

SOU 199160 Vem är invandrare 23

Ibland är inte nationaliteten det viktiga för identiteten. En andra generationens invandrare från Turkiet har kanske sin starkaste identitet som muslim, istället för Sverige-turk eller turk i Sverige. som Andra väljer att inte alls betrakta sig som invandrare, utan som européer. Bidragande orsaker till detta är de ökade utbildningsmöjlighetema och möjligheterna att röra på sig följt den allmänna standardöksom av ning skett och de förbättrade kommunikationerna. Andra orsaker är som

utvecklingen i Östeuropa, ett allt starkare EG och den starka inter-

nationaliseringen kapital och näringsliv. I framtiden kommer unga av människor att i ännu högre grad än idag flytta över nationsgränserna för att studera eller arbeta. Samtidigt sker internationalisering av kulturen och ett snabbare och en alltmer omfattande informationsflöde. Musiken och de livsstilar som lanframför allt internationella satellitkanaler som MTV, är deseras av Bryssel eller i Stockholm. samma vare sig man bor i

2.2 Hur många invandrare finns då i Sverige

Svaret kan bli t 456 000, 758 000 eller 1,3 miljoner beroende på om man ex utländska medborgare, utrikes födda eller första och avser summan av andra generationens invandrare SCB 1991. Av Sveriges hela befolkning på drygt 8,5 miljoner är 90 % svenska medborgare födda i Sverige.

Tabell 2.1 Folkmängden 1989-12-31 efter födelseland och medborgarskap 1 000-tal

Födda i Sverige Utrikes födda Summa

Svenska medborgare 7 679 392 8 071

Utländska medborgare 89 367 456

Summa 7 769 758 8 527

Källa Tema invandrare, SCB

Till ovanstående kan läggas andra generationens invandrare, dvs persoär födda i Sverige har utländsk bakgrund genom att ner som men som minst en av föräldrarna är född utomlands.

24 Vem är invandrare SOU 199160

Tabell 2.2 Antal personer 1989-12-31 med utländsk bakgrund 1 000-tal

0-17 år 18 år Summa eller äldre Förstagenerationsinvandrare utrikes födda 87 671 758 Andragenerationsinvandrare 240 ca 300 ca 540 Summa 327 ca 970 ca 1 300

därav utländska med- borgare födda i Sverige 68 21 89 därav svenska med- borgare födda i Sverige med minst en förälder född utomlands 172 ca 275 ca 450

Källa Tema invandrare, SCB

Det finns ingen uppgift i befolkningsstatistiken antalet svenska medom borgare över 18 år som har minst en förälder född utomlands. I tabellen redovisas därför uppskattning denna storlek baserad på en av grupps en specialbearbetning av SCBs undersökningar levnadsförhållanden om SCB ULF.

Unga invandrare

Sammanlagt fanns det i Sverige 1989 ca 328 000 första och andra generationens invandrare under 18 år. Vart sjätte barn i Sverige är invandrare i första eller andra generationen.

Tabell 2.3 Åldersfördelning 1989-12-31 bland barn under 18 år 1 000-tal

Befolkningsgrupp Ålder år Samtliga 0-17 0-6 7-12 13-1516-17 Antal Andel % Förstagenerationsinvandrare utrikes födda 23 33 19 13 87 4,7 Andragenerationsinvand rare 104 74 36 26 240 12,9 Summa första- o andragenerationsinvandrare 126 107 55 39 328 17,6

Samtliga barn i Sverige 731 584 320 226 1 861 100 därav procent första- och andragenerationsinvandrare 17,3 18,4 17,2 17,3 17,6

Källa Tema invandrare, SCB

SOU 199160 Vem är invandrare 25

Antalet andra generationens invandrare i åldern 0-17 år, dvs födda i Sverige och med minst en förälder född utomlands, är 240 000 barn, ca vilket är ca 13 % av samtliga barn under 18 år. Andelen är mycket högre i s k mångkulturella kommuner och kommundelar. De flesta barnen, 172 000, år svenska medborgare, antingen födsel eller genom genom naturalisering. Ett växande antal av andra generationens barn lever i språkligt och etniskt blandade familjer. De etniska skiljer sig emellertid när grupperna det gäller benägenheten att bilda familj utanför den den egna gruppen; turkiska gruppen är ett exempel på invandrare där föräldrarna ofta tillhör samma etniska grupp. Detta har troligen samband med den muslimska sammanhållningen i gruppen. Huvuddelen av dem räknas in under begreppet andra generatiosom nens invandrare i statistiska centralbyråns befolkningsstatistik har en förälder som är född i Sverige och en som är född i utlandet. Dessa utgör ca 40 % av samtliga ungdomar med invandrarbakgrund under 18 år, medan de vars båda föräldrar är födda i samma land utomlands uppgår till ca 30 % och de vars båda föräldrar är födda utomlands i olika länder till men ca 5 %. Resterande 25 % bor med en ensamstående förälder född utomlands SCB 1990. Fyra tio invandrarbarn och -ungdomar i åldrarna av under 18 år har en förälder som är född i Sverige, medan drygt tredjedel en har föräldrar som båda är födda i utlandet inklusive i olika länder. Drygt 70 % av alla dem som räknas andra generationens invandsom rare enligt statistiska centralbyråns avgränsning är svenska medborgare och knappt 30 % följaktligen utländska medborgare. Redan dessa siffror ger en uppfattning om att det är en brokig, sammansatt och långt ifrån homogen kategori som begrepp invandrarungdom och andra som generationens invandrare syftar på. Invandrarna är främst unga människor. För både män och kvinnor svarade åldrarna 15-34 år för 55 % immigrationen år 1989. Detta har av inneburit att Sverige fått ett tillskott potentiell arbetskraft i av produktiva åldrar. Andelen barn var relativt stor bland invandrarna beroende på att det bland de yngsta åldrarna fanns många adoptivbarn. Av totalt 2 100 barn i ålder 0-1 år var ungefär 600 adoptivbarn. Könsfördelningen efter ålder för invandrarna speglar i stort sett samma fördelning som det svenska folket har. Andelen män är högre från de yngsta åldrarna och ända i femtioårsåldern. I åldrarna över 55 år upp dominerar kvinnorna beroende på att de i genomsnitt lever längre än männen.

26 Vem är invandrare SOU 199160

Diagram 2.1 Immigranter efter ålder 1989

2750- 2500 2250- 2000- 1750- 1500- 125°_____ , , , , , . . . . .. . .. .. . . . .. . . . . . . ... . . .. . . .. . . . . .. .. . .. 1o00__ , , . . .. . . . . .. .. . . . . . . .. . . .. . .. . . . . . . . .. .. .. . -.-. v. 7so------ s p -1 ----------------------------------------- 4 5oo-H-1 Ä ---------------- , 250----- i --------------------- o 0 Åmer Källa Tema invandrare, SCB

2.4 Varför kommer de hit

Det finns olika motiv for att vilja komma till Sverige. Vissa vill skapa bättre materiella livsvillkor för sina familjer. De brukar kallas arbetskraftsinvandrare. Andra kommer därför att de sedan tidigare har släktingar här, k anknytningsfall. Några kommer hit för att studera, andra s adoptivbarn. Ytterligare en kategori är flyktingarna. En del av dessa som har kommit hit i flyktingar undan etnisk, religiös eller poligrupp, som tisk förföljelse. Andra har, med samma motiv, sökt sig hit som individuella flyktingar. Sverige har förbundit sig att varje år ta emot ett visst antal flyktingar godkänts FN, s k kvotflyktingar. Kvotflyktingarna som av kommer från flyktingläger och har inte själva valt att komma till Sverige. Vi har dessutom fri nordisk invandring. Invandrarna i Sverige utgör således heterogen befolkningskategori. en De kommer från olika länder och Världsdelar, städer och landsbygd, olika klassmässiga villkor, religioner, kulturer, seder och bruk och politiska situationer. De kommer från väst och öst, nord och syd, från demokratiska länder och diktaturer. Många tar också med sig fysiska och psykiska spår svårt förtryck. Andra får svårt att klara flyktinglägrens sysslolöshet av av ovisshet på besked de får stanna. Åter andra, födda i och i väntan om Sverige, känner sig svenskar men har föräldrar med rötterna i en som annan kultur. Några lyckas skapa sig framtid i Sverige, andra har svårt att en ny finna sig tillrätta. Alla invandrare har dock gemensam situation; de en befinner sig i Sverige med kompetenser som delvis hör hemma i en annan tillvaro. Det betyder inte att de upplever situationen på samma sätt.

SOU 199160 Vem är invandrare 27

2.5 Från utvandringsland till invandringsland

Från mitten av 1800-talet och fram till 1930 var Sverige ett utvandringsland. Totalt lämnade 1,5 miljoner människor landet, medan 0,4 miljoner invandrade. Sedan 1930 har Sverige varit ett invandringsland. Under åren 1931 till 1985 har 1,5 miljoner människor invandrat till Sverige, medan 0,8 miljoner har utvandrat.

Diagram 2.2 Den svenska in- och utvandringen 1850-1989

Anal 80000 Utvandrare lnvandrare 60000

O 7 T 1 I 1 T I T T 1 T I I 1850 1860 1870 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990

Källa Tema invandrare, SCB

Under 1930-talet var de flesta invandrare återvändande svenskamerika- Först i slutet 1940-talet ändrade invandringen karaktär, främst ner. av som följd av kriget. Flyktinggrupper kom hit, huvudsakligen från de en baltiska staterna och från eller via de nordiska länderna. I slutet av 1940-talet började också den arbetskraftsinvandring som fortsatte en bit in på 1970-talet. Efter 1972 ändrade invandringen karaktär i och med att den utomnordiska arbetskraftsinvandringen i stort sett upphörde. I början av 1980-talet skedde en kraftig ökning av flyktinginvandringen från utomeuropeiska länder. Den utomnordiska invandringen som fördubblats under de senaste fem åren består nästan bara av flyktingar och anhöriga till redan bor i Sverige. De kommer huvudsakligen från personer som avlägsna och oroliga länder i Sydamerika, Mellanöstern och andra delar av Asien. Invandringsöverskotten har varit förhållandevis låga under 1970- och 1980-talen, väsentligt lägre än under 60-talet. Trots detta låg bruttoinvandringen endast något under 1960-talet nivå. Det var således utvandringen som ökade kraftigt under 1970- och 1980-talen. Merparten av dem som utvandrar består av tidigare invandrare.

28 Vem är invandrare SOU 199160

1984 inträffade en kraftig uppgång av invandringsöverskottet. 1989 invandrade 65 000 personer, vilket var det största antalet sedan år 1970. Under 1988 och 1989 var invandringsöverskotten knappt 30 000 respektive knappt 45 000 personer. Av efterkrigstidens invandring har cirka hälften kommit från de nordiska länderna. Finländarna har varit den klart största Inslaget gruppen. av flyktingar och anknytningsinvandrare släktingar till tidigare invand- Diagram 2.3 Invandring 1967-1989 Antal 50000

Nordiska , lander l

""" Utomnordiska länder - 40000

O I v I v l l T T 1967 1972 1987 1989 År

Källa Tema invandrare, SCB Diagram 2.4 invandringen till Sverige åren 1969 och 1989. 1 969 1989

Ulterneuropeiska länder 8% #100 hä

Övriga Europa 22% 80 Utomeuropeiska länder 49%

Norden 70% -40 Övriga Europa 18% -

20 Norden 33%

0 Källa Tema invandrare, SCB

SOU 199160 Vem är invandrare 29

rare är numera betydligt större än tidigare Arnstberg 1991; Ekberg

1990; SCB 1991. Invandringens sammansättning har förändrats från dominans från de nordiska länderna till utomnordiska länder. I befolkningsstatistiken kan vi urskilja utrikes födda personer. Här ingår både personer med utländskt medborgarskap och invandrare som erhållit svenskt medborgarskap. Dessutom ingår en mycket liten grupp personer, som är födda utomlands som svenska medborgare barn till i utlandet verksamma svenskar. Dessa kan knappast betecknas insom vandrare men är tämligen försumbara i totalsammanhanget.

Tabell 2.4 Utrikes födda personer den 11 1989 efter födelseland

Födelseland Antal Andel i procent av respektive grupp som har erhållit svenskt medborgarskap

l detta antal ingår personer som är födda utomlands som svenska medborgare. De kan uppgå till cirka 10 000, se SCB 1981. Uppgifter om Iänderfördelning för dessa finns inte. Källa Invandrare på arbetsmarknaden Ds 199035

Den största gruppen är finländare följt födda i Norge, Danav personer mark och Jugoslavien. Den totala andelen som har svenskt medborgarskap är 53 %. Variationerna är dock mycket stora mellan olika delgrupper; från 97 % för invandrare från Estland till endast 8 % för invandrare från Iran. Variationerna återspeglar naturligtvis olika vistelsetider i landet men också olikheter i naturaliseringsbenägenhet. Från Estland, Ungern och Tjeckoslovakien har vi i huvudsak fått flyktinginvandrare.

30 Vem är invandrare SOU 199160

Andelen naturaliserade bland dessa är hög. För invandrare från arbetskraftsländerna Finland och de sydeuropeiska länderna är däremot - som andelen naturaliserade förhållandevis låg. Detta trots att flertalet kom redan på 60-talet. Låg naturaliseringsgrad kan vara tecken på att många tänker återvandra.

2.6 Återvandring

Sedan Sverige blev ett invandringsland har också en betydande utvandring tidigare invandrare ägt Orsakerna till att man väljer att av rum. lämna Sverige skiftar, bl a beroende på orsakerna till att man en gång kom hit. De ekonomiska konjunkturerna, möjlighet att få arbete och bostad, har betydelse när det gäller de arbetskraftsinvandrade. Invandringen från Finland och återvandringen dit under 1970-talets första hälft är ett exempel på detta. Den stora âtervandringen resulterade i ett negativt flyttningssaldo åren 1972 och 1973. För de invandrare som kommer hit som flyktingar blir den politiska utvecklingen i hemlandet av stor betydelse för återvandringen. SCBs statistik visar att nära hälften av invandrarna har återvandrat

under tioårsperiod. Återvandringen är störst strax efter invandrings-

en året for att sedan avta. En ganska stor del av invandrarna har således kort vistelsetid här. Benägenheten att återvandra varierar efter medborgarskap. De nordiska invandrarna, särskilt norrmän och danskar, samt invandrare från USA och Storbritannien återvandrar i mycket stor utsträckning. Invandrare från Jugoslavien och Turkiet har återflyttat i väsentligt mindre grad, vilket i stor utsträckning beror på att många kommit hit som flyktingar. Det förekommer även en återströmning till Sverige av personer som tidigare invandrat till Sverige och sedan återvandrat. Av dem som utvandrat från landet under 1970-talet har bortåt en tredjedel kommit tillbaka inom en tioårsperiod. Variationerna mellan grupperna är dock stor. Det innebär att ungefär femte invandrare är en återinvandrare. var

Återvandringsfrågorna är en viktig del av den svenska invandrarpoliti-

ken och i propositionen 1990912195 Aktiv flykting- och immigratas upp tionspolitik.

2.7 Assimjlations- och integrationsprocessen

De valloner och finländare som invandrade till Sverige på 1600-talet har assimilerats, dvs de har blivit svenskar. En del av dem vet inte ens att de härstammar från vallonerna och Finland, andra hävdar med stolthet att de har vallonblod i ådrorna.

SOU 199160 Vem är invandrare 31

Assimilationsprocessen böljar med funktionell anpassning. Det betyder att arbetskraftsinvandrare, flyktingar och andra som kommer till Sverige, rent praktiskt strävar efter att lära sig hur vardagslivet ska levas i Sverige. Hur bär man sig åt för att handla i en svensk affär Hur fungerar grannkontakterna i bostadsområdet Det är en kompetens som inte upplevs såsom hotfull och identitetsförändrande. Man blir inte svensk bara för att man klarar av att gå till affären själv. Språket hör i viss mening till den funktionella anpassningen. Att kunna svenska är funktionellt i Sverige, samtidigt som det egna språket nästan alltid är en av den etniska gruppens viktigaste ägodelar och en starkt sammanbindande symbol. Den funktionella anpassningen leder till integration. Att vara integrerad innebär att vara en del av den svenska mångfalden, samtidigt som man som grupp är välavgränsad mot såväl svenskar som andra etniska grupper. Den svenska invandrarpolitiken förordar integration. Som integrerad förändrad. Den etniska tillhörigheten kan känär man nas hotad. Man är inte likadan som när man kom till Sverige, och människorna i ursprungslandet har med tidens gång också förändrats. Det kan bidra till känsla rotlöshet. Man är inte grek och inte svensk. Man är en av grek i Sverige, vilket är något speciellt Arntsberg 1991. Det är stor skillnad mellan att vara assmilerad, som vallonerna, och att bli assimilerad. Det första upplevs inte som hotfullt, medan det andra kan upplevas som att bli uppslukad, som ett slags kulturellt folkmord.

2.8 Attityder till invandrare

-

Främlingsfientlighetrasism

År 1969 genomförde invandrarutredningen den första stora undersökningen majoritetsbefolkningens inställning till invandrare. Underav sökningen byggde på ett representativt urval av svenska medborgare i åldern 16-67 år, fick besvara frågor som bl a rörde inställningen till som invandrare, invandringspolitik, erfarenheter främmande länder och av föreställningar om andra nationaliteter Westin 1984. Tolv år senare 1981 genomfördes en replikation av denna undersökning inom för diskrimineringsutredningens arbete. En jämförelramarna se mellan de båda undersökningarna gav klara belägg för att majoritetsbefolkningens attityder till invandrare hade förändrats i positiv riktning under tolvårsperioden. Den slutsats som Charles Westin drog av jämförelsen mellan de båda undersökningarna att en högst betydande var förskjutning i den allmänna opinionen i riktning mot större tolerans, större generositet och större förståelse för kulturell pluralism inom Sverige har ägt rum under tolvårsperioden 1969-1981 Westin 198461. De förändringar som gick att utläsa mellan 1969 och 1981 slog igenom inom alla åldersgrupper. Men generellt gällde att ju yngre man var, desto positivare var man till invandrare och invandring. Jämförelsen mellan

32 Vem är invandrare SOU 199160

1969 och 1981 års undersökningar visade också på ett paradoxalt resultat samtidigt som inställningen till invandrare hade blivit påtagligt positivare mellan 1969 och 1981 föreställde sig ett flertal av de tillfrågade att de etniska motsättningarna hade skärpts eller förvärrats under 1970- och början av SO-talet. Resultaten öppnade for två olika tolkningar Inställningen till invandrare utvecklades under en rad år mot större tolerans, men denna utveckling bröts någon gång under tolvårsperioden och vid det andra mättillfallet 1981 var utvecklingen kanske redan på väg mot en ökad intolerans. Opinionsutvecklingen hade polariserats starkt efter 1969. Enligt den andra tolkningen det alltså möjligt att den stora majoriteten hade var blivit mer tolerant, medan en minoritet hade trappat upp sin invandrarñentliga verksamhet samtidigt som massmedierna i allt större utsträckning gav en bild av att relationerna mellan svenska och invandrare försämrades. För att det skulle bli möjligt att testa vilken av dessa tolkningar som var mest trolig genomfördes en uppföljningsundersökning 1982. Analysen av resultaten från denna undersökning gav belägg om än svaga for att - båda tolkningarna var lika sannolika eller trovärdiga, dvs att utvecklingen mot en mer tolerant inställning bröts någon gång mot slutet av 1970-talet och övergick i en mer intolerant riktning, samtidigt som opinionsläget efterhand polariserades. Charles Westin sammanfattar dessa tolkningar på följande sätt i Majoritet om minoritet

Svenskarnas inställning till invandrare har utvecklats i positiv och tolerant riktning sedan 1969. En polarisering av åsikterna har ägt rum sedan 1969. Majoriteten har blivit betydligt positivare till invandrare. En liten minoritet utlänningsfientliga har under senare år tillgripit metoder för sin politiska verksamhet som syns tydligare idag än för ett antal år sedan. Korsbränning, vandalisering av invandrares egendom etc är aktioner som ger eko i massmedia, därav föreställningen att de etniska relationerna försämrats. . . . Opinionen har inte bara polariserats, den har också artikulerats alltsedan 1969. I fråga om artikulationen kan det vara befogat att tala om en vändpunkti Opinionen har blivit positivare till invand-

rare i den bemärkelsen att allt fler svenskar tar avstånd från den

typ av -jag hittar inget bättre ord vulgära uppfattningar som att invandrare kommer till Sverige för att utnyttja sociala förmåner Men även påståenden med den innebörden att invandrare tar jobben från svenskarna förefaller; den växande arbetslösheten till trots, alltför genomskinliga och ovederhäftiga för den större allmänheten. Hållningen hos den allmänna opinionen har dock skärpts i de frågor som har med brottslighet att göra, för övrigt företeelser med stort nyhetsvärde i massmedia, som understundom kopplar till invandrarfrågorna. Westin 1984227

SOU 199160 Vem är invandrare 33

I 1969 och 1981 års undersökningar jämställdes till stor del de svarandes inställning till invandrare med deras inställning till invandringspolitiken. I en undersökning genomfördes 1987 DEIFO och invandrarsom av verket följdes på nytt en del frågor från de föregående undersökningarna

upp Westin 1987. Men i undersökningen från 1987 orde klarare

man en distinktion mellan de svarandes inställning till invandrare respektive invandringspolitiken. Resultaten från undersökningen 1987 pekade jämfört med de tidigare mot att det inte hade skett någon påtaglig förändring i majoritetsbefolkningens attityder gentemot invandrare under 1980-talet. Attityderna gentemot invandringen hade däremot blivit positiva mer eller toleranta mellan 1981 och 1987. Genom att bilda ett index för rad en av de frågor som rörde inställningen till invandringspolitiken kunde man urskilja följande skillnader i inställningen till invandringen mellan 1981 och 1987 års undersökningar

var värdena för 1987 i det närmaste identiska med dem från 1981. Jämförelsen mellan de tre undersökningarna pekade i allt väsentligt mot att opinionen hade stabiliserats under 1980-talet, vilket framgår följande av exempel på svarsfördelningarna på några de tjugotvå attitydpåståenav den som ingick i undersökningarna

Andel som helt och hållet instämmer i följande påståenden

1969 1981 1987

Det gäller framför allt att se till att landets 78 °o 56 % 61 °o befolkning har arbete Det är inte mer än rättvist att svenskarna, 60 % 36 % 38 % som har byggt det här landet, i första hand får dra nytta av vår höga produktion Alla utlänningar som begår brott i Sverige 49 % 30 °o 34 % bör tvingas att lämna landet Vi bör inte släppa några fler invandrare 24 % 20 % 12 % till Sverige Vi har fått en ökad arbetslöshet i Sverige 23 % 9 % 9 °o därför att invandrarna har tagit svenskarnas arbeten Det har varit fel att släppa så många in- 31 % 23 % 21 % vandrare till Sverige som man har gjort Källa Westin 198881

34 Vem är invandrare SOU 199160

I sin helhet pekar jämförelsen mellan de tre undersökningarna mot att det har skett betydande förskjutning den allmänna opinionen i riktning en av ökad tolerans under perioden 1969-1987. Den stora förändringen mot en förefaller dock ha mellan 1969 och 1981, medan opinionen föreägt rum faller ha stabiliserats under 1980-talet. Jämförelsen mellan 1969 och 1981 visade att alla åldersgrupper förändrat sina attityder till invandrare i en mer tolerant och positiv riktning. Utvecklingen är i princip densamma än inte lika uttalad från 1981 - om till 1987. Vissa tecken tyder dock på att ungdomen inte var lika tolerant i sin inställning till invandrare 1987 som sex år tidigare. Den yngsta åldersgruppen, 18-29 år, i undersökningarna visar något mindre toleen rant inställning till invandrare än dem som var 30-41 år både 1981 och 1987. Fortfarande bekräftar dock 1987 års undersökning att ungdomar är betydligt positivt inställda till invandrare än personer omkring och mer över 50 år Westin 1987. Om utvecklingen tolerant inställning till invandrare redan mot en mer har brutits eller håller på att brytas bland ungdomar kan endast och nya jämförbara undersökningar bekräfta. De senare undersökningar som har genomförts och inte är direkt jämförbara med de mer om- - som fattande från 1969, 1981 och 1987 har refererats pekar dock som ovan mot att det knappast har skett någon förändring i positiv eller mer tolerant riktning bland ungdomar under de allra senaste åren. Statens ungdomsråds intervjuundersökning i samarbete med SKOP 1989 ingen entydigt positiv bild ungdomars inställning till invandgav av ring och flyktingmottagande. Visserligen tyckte 40 % att det varken var bra eller dåligt att det kom invandrare till Sverige, men endast 36% uttryckte en positiv inställning till invandringen. Hela 44 % ansåg att Sverige skulle ta emot färre flyktingar statens ungdomsråd 1991.

Olika attityder mot olika in vandrarkategorier

I rad undersökningar genomfördes mot slutet 1970- och början en som av 80-talet bland högstadieelever kunde man konstatera att såväl svenav ska ungdomar som invandrarungdomar hade olika attityder gentemot olika invandrarkategorier Takac 1978; Jonsson Lahdenperä 1982; Firth Mellor 1983; Bergman 1983. Utifrån dessa studier kan dra slutsatsen att det föreligger en man hierarkisk struktur eller ordning i attityderna, inställningen till och föreställningarna olika invandrarkategorier i förhållande till de infödda om svenskarna Bjurström 1985. Denna hierarkiska struktur återspeglar förmodligen i sin tur övergripande föreställningar och attityder i mer samhället, till stor del troligtvis inte uteslutande sammansom - men hänger med den samhälleliga klass- och skiktuppdelningen och var olika invandrarkategorier i huvudsak hör hemma inom denna. På detta sätt ger den hierarkiska strukturen troligtvis uttryck åt vad som har kallats en

SOU 199160 Vem är invandrare 35

vertikal mosaik, som återspeglar olika etniska ställning i gruppers samhällets ekonomiska, sociala och politiska hierarkier Schierup 1987. Det är m a 0 troligt att ekonomiska, sociala och politiska maktforhållanden döljer sig bakom majoritetsbefolkningens och de etniska gruppernas uppfattningar om varandra, överordnade och underordnade eller som mer respektive mindre värda. Det är dock oklart vilken roll denna vertikala mosaik spelar för att befästa eller tvärtom upplösa olika etniska grupper, kulturer och identiteter. I några av dessa undersökningar kunde man också konstatera att olika invandrargrupper och grupper av svenska ungdomar hade bild hur en av andra nationellaetniska grupper uppfattade dem inte stämde - - som med de uppfattningar dessa grupper faktiskt hade se Firth Mellor ex 1983. Ingen av dessa undersökningar dock statistiskt representativa var for samtliga svenska högstadieelever. I en studie som ingick i diskrimineringsutredningen kartlades svenska högstadieelevers inställning till invandrare och invandring i Nacka och Boråsz. Studien grovt gav, sammanfattad, klart positiv bild elevernas attityder, samtidigt uttalat en av som intoleranta uppfattningar, stereotypa föreställningar och fördomar gentemot invandrare förekom inom en mindre grupp Bergman 1983. I de opinionsundersökningar genomfördes diskrimineringsutsom av redningen 1981 och DEIFO och statens invandrarverk 1987 frågade man dem som intervjuades hur de föreställde sig de etniska relationerna i Sverige Westin 1984; 1987; 1988. De intervjuades ombads att skatta som likheten mellan deras svenska värderingar och dem inom arton egna olika nationaliteter eller etniska grupper. Resultaten de båda underav sökningarna visade dels att majoritetsbefolkningen upplever närstående nationaliteter, som norrmän, danskar och finnar, närmast dem själva, som dels att föreställningarna om hur lika respektive olika uppfattar man olika nationaliteter eller etniska förefaller mycket stabila. grupper vara Samtidigt fanns det en viss tendens mot att närstående nationaliteter uppfattades som något mindre närstående 1987 jämfört med 1981 och att

2Undersökningen kunde inte fullföljas i Nacka att bortfallet blev så stort att pga av materialet inte gick att använda. Orsaken till det höga bortfallet var att fören äldragrupp bojkottade undersökningen vilket tolkas positiv reaktion i - som en Bergmans 1983 sammanfattning av undersökningen.

36 Vem är invandrare SOU 199160 utomeuropeiska etniska grupper, som exempelvis kineser eller etiopier, uppfattades som något mindre avlägsna

Lägre medelvärde större upplevd närhet Högre medelvärde större upplevt avstånd Källa Westin 198883

I mer kvalitativt inriktade studier, både internationella och svenska, som exempelvis den har genomförts Boel Westerberg, lyfter man ofta som av fram komplexiteten och motsättningarna i majoritetsbefolkningens attityder gentemot olika invandrargrupper och etniska minoriteter. Följande utdrag Westerbergs bok det är ju vi är negern... kan åskådliggöra ur - som detta

Det visar sig, att eleverna här på Sveaskolan i Västerstad fiktivt min anm dels tycker rätt lika i de här invandrar- och

namn, flyktingfrågorna, dels delar sin uppfattning med stora delar av svenska folket. De lite bekymrade och oroliga frågorna, om allt står rätt till, rätt människor kommer, hur mycket vårt land tål osv om är sådant som vi känner igen från många grupper runt om i landet. Det är oro och frågor som går att svara på och som är

SOU 199160 Vem är invandrare 37

viktiga att skilja från fientlighet och rasism. Snarare är det så, att ovanligt rykten och lokala myter återberättas de här eleverna. av De har rätt mycket kunskaper; kan skilja mellan sextiotalets arbetskraftsinvandring och dagens flyktingar och känner till hel en del om invandringsreglerna, även om de, också detta i likhet med många andra, tror att reglerna är liberalare än de är. En viss dubbelhet har vi kunnat konstatera mellan principiella uttalanden och praktiskt vardagsliv. Inte heller detta något unikt. Kort sagt

uttrycker de oftast högst vanliga och vardagliga åsikter de

om andra i egenskap av invandrare. De kan t betrakta sina egna o m föreställningar med en viss distans och genomskåda dem ... . . .

Om det någon gång dyker fram mer rasistiska föreställningar

. ska också sägas, att de omedelbart får på tal f svar .. . . Westerberg 19871250

I den konkreta verkligheten blandas faktiska kunskaper invandrare om och invandringen på detta sätt med missuppfattningar, nyfikenhet oro, och till viss del felaktiga föreställningar. Mot denna bakgrund leder förklaringar av invandrares och minoriteters kulturmönster, trosföreställningar eller värderingar enligt Westerberg inte med nödvändighet till en ökad förståelse eller tolerans hos svenska ungdomar. Förståelsen och toleransen kan to minska. Det finns inga enkla eller direkta m m a 0 samband mellan ökad kunskap eller information och ökad tolerans. I flera de undersökningar har refererats betonar att av som ovan man utpräglat främlingsñentliga eller tom öppet rasistiska attityder förekommer inom ett litet antal mindre I de omfattande opigrupper. mer nionsundersökningar som genomfördes 1981 och 1987 tycker sig man samtidigt skönja att dessa efterhand har blivit uttalade och hårdare. mer Det finns emellertid inga studier eller undersökningar belyser främsom lingsfientlighetens eller rasismens utbredning eller utveckling bland olika ungdomsgrupper. Det finns inte heller några exakta uppskattmer ningar av om antalet rasistiska eller främlingsfientliga organisationer har ökat under senare år och i vilken utsträckning de har lyckats rekrytera ungdomar som medlemmar eller sympatisörer. Mycket talar dock för att olika extremgmpper, bedriver främlingsfientlig eller rasissom en tisk propaganda, har blivit alltmer aktiva och i ökad utsträckning riktar sin propaganda mot olika ungdomsgrupper Lööw 1988. Det är inte möjligt att mer exakt fastställa hur många medlemmar eller sympatisörer olika rasistiska eller öppet främlingsfientliga organisationer har i Sverige. Det totala medlemsantalet i dessa organisationer har dock uppskattats till mellan 5 000 och 10 000 mot slutet 1980-talet av Lööw 1988. Däremot har det inte gjorts några uppskattningar antalet av ungdomsmedlemmar eller sympatisörer. Den propaganda organisa- - som tionerna riktar till ungdomar har karaktäriserats på följande sätt av Heléne Lööw

38 Vem är invandrare SOU 199160

En stor del av propagandan är riktad till ungdomar, framför . . allt till de saknar bostad eller arbete. Dessa attraheras av den som skenbara radikalismen och nyheten i partiprogrammen. De får en lättfattlig förklaring till sin situation och syndabockar invand- kriminella, asocialabch homosexuella att rikta sin vrede rare, mot. De får också, vilket är mycket väsentligt, ett förstärkande av den nationella identiten och identitet inom organisationerna. en Lööw 1988119

Inte rasist för att man vil] minska in vandringen

I en undersökning som genomfördes av SKOP 1990 på uppdrag av ungdomskommittén ansåg majoriteten av ungdomarna, såväl de med svensk de med utländsk bakgrund, att de vill minska invandringen inte som som är rasister. Sammanlagt trodde tre av fyra ungdomar i åldern 16-25 år inte att de som vill begränsa invandringen är rasister. Tjejerna trodde i nästan dubbelt så stor utsträckning som killarna att de som vill minska invandringen är rasister, 19 % mot 11 % Ungdomskommittén m 1990.

ANSER DU ATT DE SOM VILL MINSKA

WVANDRWGEN HR RASISTER

Källa Murar att rasera, ungdomskommittén m 1990

Drygt ungdomarna mellan 16-24 år ansåg att invandrarung- 70 % av domar inte har samma möjligheter och villkor i det svenska samhället som svenska ungdomar har.

SOU 199160 Vem är invandrare 39

FRÅGAN VILKA HAR BAST MÖJQGHETER 1 DET SVENSKA SAMHÄLLET SVARADE 7%.- INVANDRARUNGDOMAR 71°o-.SUENSKA UNGDOMAR L3°o INGEN SKILLNAD

Källa Murar att rasera, ungdomskommittén m 1990

40 Vem är invandrare SOU 199160

Inom bl a folkrörelserna pågår ett brett arbete med att påverka förhållningssätt och förebygga konflikter på etnisk grund. Bl invandrarverket a har medel for projekt syftar till att främja goda etniska relationer. som Intresset for att söka bidrag för sådana projekt har varit mycket stort från olika organisationer. Folkrörelserna är representerade i särskild en samrådsgrupp. En del av medlen for projektbidrag har reserverats för insatser inom ramen for FNs kulturårtionde, där huvudtemat är Det mångkulturella samhällets möjligheter och problem.

SOU 199160 41

3.

Det mångkulturella

samhället

Riksdagen fastställde år 1975 jämlikhet, valfrihet och samverkan som övergripande mål för invandrarpolitiken. I förarbetena till riktlinjerna saknas en diskussion om valfrihetens innehåll, begränsningar och villkor. Det har bidragit till att valfrihetsmålet under åren har tolkats på olika sätt. Majoritetens rädsla och okunskap hur ska hantera och för om man nya många främmande levnadsmönster tar sig bl uttryck i att del a en svenskar ondgör sig över att invandrare får göra allt och att det har gått för långt. Vissa invandrare å andra sidan är missnöjda med att de inte får den valfrihet de trodde att de hade rätt till. En motsättning mellan äldre invandrare, oftast arbetskraftsinvandrare, och de flyktingar kommit som på senare tid kan också skönjas. Det finns föreställning bland del en en av de invandrare som varit länge i Sverige att de blir åsidosatta till följd om av de senaste årens flyktinginvandring. Det finns en tendens till att både svenskar och invandrare tar till kultur som legitimering i de mest skiftande sammanhang. Inte minst den ökade invandringen från utomeuropeiska länder har aktualiserat innebörden av valfrihetsmålets kulturbegrepp. Unga flickors skolgång, giftermål i tidig ålder, kvinnlig omskärelse och barnuppfostran är några exempel på frågor diskuteras eller som som mer mindre viktiga uttryck för invandrarnas kulturella identitet. Den muslimska gruppen blir ofta utpekad den speciellt hotar som grupp som svenska värden. I regeringens proposition 19858698 invandrarpolitiken konstateom ras att valfrihetsmålet kommit att tolkas ett godkännande värdesom av ringar som starkt avviker från den grundsyn i skilda frågor kommer som till uttryck i svensk lagstiftning eller i andra politiska beslut. Invandrarpolitiska kommittén ifrågasatte begreppet valfrihet kunde behållas om som ett övergripande mål.

42 Det mångkulturella samhället SOU 199160

I riksdagens beslut preciserades begreppet till att tolkas så att det

innefattar respekt för den enskildes integritet samt möjligheter att utveckla

det egna kulturarvet inom ramen för de grundläggande normer som i det svenska samhället gäller för mänsklig samlevnad. I propositionen 19899086 om åtgärder mot etnisk diskriminering m m väcktes åter frågan om behovet av en precisering eller omformulering valfrihetsbegreppet, eftersom marginalerna för skilda tolkningar av ansågs vara för breda. Valfrihetsmålet ansågs kunna väcka förhoppningar hos invandrarna, som inte kan infrias, och farhågor hos andra som tror att valfriheten sträcker sig längre än den i själva verket gör. Frågan har under hösten 1990 beretts i olika former, bl a genom diskussioner med olika grupper och företrädare för skilda samhällsintressen. 4 I propositionen 199091195 aktiv flykting- och immigrationspoliom tik framhålls att det varken är möjligt eller ens lämpligt att göra en ytterligare precisering av begreppet.

Att poängtera de gränser som svensk lagstiftning sätter för mänskligt umgänge är typ precisering som gjorts tidigare i en av åtskilliga sammanhang. Ingen svensk eller invandrare- har full- ständig valfrihet.

Regeringen menar att diskussionen istället bör föras på annat sätt

Det är däremot angeläget med en fördjupad och nyanserad diskussion om hur Sverige blir ett bättre, mer jämlikt och generöst mångkulturellt samhälle med ett nytt synsätt på kulturell pluralism.

Genom att förskjuta diskussionen från invandrarpolitiken och dess valfrihetsmål till en diskussion om jämlikhet i ett mångkulturellt samhälle menar man att det blir en bredare, samhällspolitisk fråga och inte avgränsad till invandrarpolitisk fråga. en Inte minst ur ett ungdomsperspektiv ser ungdomskommittén dessa tankegångar viktiga. Det är för många ungdomar en självklarhet att vi som redan lever i ett mångkulturellt samhälle. Riksdagen kommer under hösten 1991 att ta ställning till propositionen.

3.1 Vad menas med det mångkulturella

samhälle

Ungdomskommittén menar att det förändrade perspektivet i invandrarpolitiken ställer krav på att frågan om vad som menas med ett mångkulturellt samhälle, och vilka konsekvenser det får i vardagen och i samhållspolitiken, diskuteras brett i samhället. Det räcker inte att det nu mångkulturella samhället diskuteras inom invandrarorganisationerna.

SOU 199160 Det mångkulturella samhället 43

Det gäller oss alla och det kräver förändrade förhållningssätt även hos majoritetsbefolkningen.

Bilderna av det mångkulturella Sverige är inte entydiga. Där

finns ömsesidig tolerans och sympati, men också intolerans och fiendeskap. Där finns uttalade fördomar; också gemenskap

men och förståelse. Den som vill ge en bild av rasism och utlänningsfientlighet kan hitta exempel på detta, liksom den som tvärtom ser

hur människor lyckas hitta former för en fredlig samexistens.

Ehn 1989

I en skrift från arbetsmarknadsdepartementet, som utkom våren 1991 som en rapport från det invandrarrådslag som hölls i Göteborg hösten 1990, lyfts en rad viktiga tankar fram om det mångkulturella samhället

Vi säger ofta att Sverige är ett mångkulturellt samhälle, men vad

vi Hur föreställer vi ett sådant samhälle Är vi beredda menar oss

att gå längre än till ett samhälle med folkloristiska inslag, där

invandrare sjunger och dansar och introducerar nya maträtter Vi talar om den berikande mångfalden, har vi annat än men en romantisk föreställning om den Arbetsmarknadsdepartementet 1990

Människor har invandrat till Sverige och människor kommer att invandra i fortsättningen också med större eller mindre variationer. Det be- tyder att det finns och kommer att finnas många i Sverige som är bärare av en annan kultur än den svenska. I den meningen finns det mångkulturella samhället redan vare sig vi vill det eller och vare sig vi planerar för det eller ej. Blotta närvaron olika etniska i ett land av grupper anser emellertid inte alla vara tillräckligt for att landet ska kallas mångkulturellt. När t ex politiker och andra ansvariga for invandrarpolitiken säger att Sverige blivit ett mångkulturellt samhälle vill de nog se det som ett resultat av medveten politik och planering inte som något som bara råkade bli. Vi kan ha ganska olika uppfattning vad ett mångkulturellt om samhälle är och hur det får se ut. Vissa mångkulturella samhällen som Libanon och Sydafrika framstår som oönskade. Mångkulturella samhällen kan således beskrivas som bättre eller sämre och antagligen också som mer eller mindre mångkulturella. Vilken sorts mångkulturellt samhälle är Sverige Hur vill vi att det ska se ut i framtiden Vilka alternativ finns Kan vi välja Hur ska det vi väljer förverkligas Vem eller vilka ska ha ansvaret for förverkligandet Detta är några frågor bör finnas i ett samtal inte det framtida som om Invandrarsverige utan om det framtida Sverige.

44 Det mångkulturella samhället SOU 199160

Ma joritetssamhäIIets åtgärder hinder eller hjälp

En central fråga att diskutera är om majoritetssamhällets åtgärder är hinder eller hjälp i ett mångkulturellt samhällsbygge. T i Storbritanniex en kritiserar forskare och andra mångkulturalism och planerad mångfald som form av rasism. De också att etnisk skillnad aldrig kan en ny menar vara målet i sig och att den som lyckas bevara sin kulturella särart riskerar att hamna längst ner på samhällets ranglista. Det här sättet att se på mångkulturalism är inte vanligt i Sverige, men det känns angeläget att ta del av det, inte minst därför att den svenska invandrarpolitiken kännetecknas av en ganska omfattande central planering och styrning. Det väcker frågan om for- och nackdelar med central en planering. Hur omfattande bör den for att garantera ett jämlikt och vara mångkulturellt samhälle och hur långt kan man nå med politiska beslut och styrning Kort sagt var går politikens gränser Ett sätt att gå vidare med en diskussion om ett mångkulturellt samhälle är att arbeta med scenarier eller modeller. En enkel matris med två variabler som är viktiga for ett mångkulturellt samhälle kan också fungera som en källa till samtal. Om vill föra diskussionen den man om planerade mångfalden vidare kan man använda grad samhällelig plaav nering och styrning på den ena axeln i matrisen och på den andra något som mäter människosyn, exempelvis solidaritet och respekt. I matrisen kan man lägga in tänkta och existerande mångkulturella samhällen. Längst till vänster på planeringsaxeln hittar ett man samhälle där människor med olika kulturell bakgrund bara finns, dvs samhället har varken mål eller ställer medel till förfogande for bevarande av kulturell identitet. Det blir vars och ens ensak att bestämma om den ska bevaras och hur det i så fall ska gå till.

solidaritet, respekt

mer

planering, styrning mindre mer

mindre

SOU 199160 Det mångkulturella samhället 45

I axelns andra ända finns den av majoritetssamhället planerade mångfalden. Mellan de två polerna kan man föreställa sig samhällen med varierande grad av central planering och styrning. Dessa kan i sin tur ha varierande former for ekonomiskt stöd och for hur ansvaret för det mångkulturella samhällets förverkligande ska se ut. Vare sig man tänker på mål eller ambitioner eller på utfallet bör Sveriges placering bli ganska långt åt höger medan Danmark borde t ex hamna något till vänster om Sverige. Hur dessa båda länder skulle placeras längs solidaritetsaxeln är svårt att säga. Sveriges ambitioner är höga men vilken är respekten och solidariteten i samhället Att idealet är att komma så högt som möjligt på solidaritetsaxeln är givet, på men var planeringsaxeln är den bästa placeringen för ett bra mångkulturellt samhälle Arbetsmarknadsdepartementet 1990 Ungdomskommittén menar att dessa tankegångar är viktiga utsom gångspunkt för ett vidgat samtal om det mångkulturella samhället.

3.2 Invandrarproblem eller strukturproblem

Inom samhällets olika sektorer uppstår ibland problem mellan invandrare och personal. Dessa problem anses ofta bero på kulturskillnader. Invandrarkunskap har då förordats som lösningen. Hedi Bel Habib, expert på etniska relationsfrågor vid invandrarverket menar att det istället ofta handlar om strukturproblem i det svenska samhället. Han menar att man bör skilja mellan minst tre angreppsnivåer vid analysen upplevda av krockar mellan svensk personal och invandrare 1 situationer där strukturproblem görs tydliga av invandrare; 2 situationer som orsakas av kulturspeciñka skillnader; 3 situationer som präglas av att invandrare övertar positiva eller negativa levnadsmönster i Sverige.

Hedi Bel Habib ger i Läroplansdebatt 5191 två exempel. Det ena handlar om en ung kinesisk kvinna som vid ett läkarbesök inte fick något svar på

sina frågor om vad läkaren orde vid behandlingen. Detta har framställts

som en kulturkrock mellan en kinesisk kvinnas och en svensk läkares uppfattning om läkar-patientrelationen. Hedi Bel Habib menar att det i själva verket handlar om något helt annat, nämligen att den svenska läkaren brutit mot hälso- och sjukvårdslagen, som betonar helhetssyn och patienternas rätt till information. Det andra exemplet är en iransk flicka som i skolan ritat en kvinna med en ängel på var sida; modern i paradiset efter hennes död. Läraren anmärkte att det inte fanns någon gud och inte några änglar i verkligheten. Detta fick till följd att flickan hamnade i ett chocktillstånd och att hon aldrig vågade lita på sin lärare. Det mer medförde också att föräldrarna tappade förtroendet for den svenska skolan. Detta fall framställs av skolan som en kulturkrock mellan flickan

46 Det mångkulturella samhället SOU 199160

som kom från ett religiöst präglat samhälle och det svenska sekulariserade skolväsendet. Men läraren har här agerat helt emot skolans mål att göra eleven medveten om vikten och värdet av en egen livsåskådning. Enligt läroplanen är livsåskådningar väsentliga aspekter i skolans arbete Bel Habib 1991. Analysen av många situationer som man upplever som invandrarproblem visar på ett gemensamt strukturproblem i vårt samhälle, nämligen bristen på redskap att bemöta existentiella problem. Att försumma de etiska och existentiella grundfrågorna ökar risken för utveckling och spridning av invandrarfientliga attityder bland ungdomar. Attitydundersökningar visar att invandrarfientlighet går hand i hand med obearbetade existentiella konflikter. Man bör istället anlägga ett angreppssätt som utgår från de allmänt gemensamma existentiella behoven över kulturgränserna. Detta gör det möjligt att spåra situationer inom olika samhällssektorer där s k invandrarproblem förtydligar strukturella brister i det svenska samhällets sätt att nalkas basala mänskliga behov. De upplevda kulturmötesproblemen i skolan är ofta utbildningspolitiska problem. För att kunna hantera den kulturella mångfalden behöver skolan se hur etnisk mångfald och allmänetiska frågor hör ihop.

3.3 och identitet

Integration

Huvuddelen av den svenska forskningen om invandrarungdomar kan sägas handla om de identitets- och kulturmönster som håller på att utvecklas eller redan har utvecklats bland andra och tredje generationens invandrare. Mycket av forskningen kretsar kring i vilken utsträckning andra generationens invandrare och efterföljande generationsled kommer att bevara sina ursprungliga etniska identiteter och kulturmönster eller tvärtom försvenskas. Att sammanfatta den forskning som har bedrivits inom dessa områden försvåras redan av att begreppet etnicitet i likhet med begrepp som kultur och identitet är både mångtydigt och mång- dimensionellt. Inom forskningen föreligger det heller inte någon mer exakt konsensus om begreppets innebörd eller hur det bör definieras. Definitionen av begreppet etnisk identitet varierar från undersökning till undersökning. Resultaten kan därför inte relateras till varandra och ger inte heller grund för några mer långtgående eller bestämda slutsatser kring andra generationens eller olika invandrargruppers etniska identifikation i det svenska samhället. Däremot äridet möjligt att några ange huvudlinjer i den forskning som har bedrivits.

Karl-Olov Arnstberg beskriver etnicitet som en form kultur, som

av

knyts till folkgrupper som befinner sig i en minoritetssituation. Denna

kultur innefattar även religion och språk. Arnstberg 1991 Det är vanligt att graden av etnisk identifikation är lägre i senare generationer än i den första. I de flesta fall sker också en förändring i

SOU 199160 Det mångkulturella samhället 47

riktning mot det nya landets normer och värderingar. Graden etnisk av identifikation är högre bland dem som har vuxit upp inom ett etniskt bostadsområde och bland dem som umgås med släktingar i stället för vänner. Styrkan i den etniska identiteten varierar också mellan olika invandrargrupper. Även integrationen i det svenska samhället är större hos andra om generationens invandrare än bland första generationens invandrare tycks inte farhågorna för att invandrarbarnen ska ta avstånd från sina föräldrar och deras etniska ursprung och istället helt gå i den svenska upp kulturen besannas i någon större utsträckning. Senare tids forskning, både här i Sverige och i andra länder, visar att invandrarungdomar i stor utsträckning införlivar sina föräldrars etniska identitet, normer och värderingar samtidigt som de utvecklar en känsla samhörighet och identiav fikation med människor och förhållanden i invandringslandet. De blir både svenskar och invandrare. Och de umgås både med ungdomar från Sverige, föräldrarnas hemland och andra länder. De känner sig hemma, åtminstone i viss mån, i båda sina länder.

In vandarungdomar klarar att leva mångkulturellt

I ett omfattande forskningsprojekt om andra generationens invandrare skriver socialantropologen Yngve Lithman

mden överväldigande andelen invandrarbarn tycks klara sin situation lika bra som andra barn. Man kan också konstatera att mängder av invandrare och medlemmar av andra generationen utmärkt väl klarar att hantera olika sammanhang med skilda kulturella förtecken utan att detta på något vis tycks ha några som

helst negativa effekter vad gäller deras personlighetsutveckling

eller förmåga att fungera mogna och, det heter, autonoma som som människor. Lithman 1987b38

En av de övergripande frågeställningarna i forskningsprojektet var i vilken utsträckning andra generationen kunde förväntas bli en del av framtida minoritetsgrupper i det svenska samhället respektive integreras i svenska livsstilar Lithman 1987a. Resultaten från projektet, som genomfördes i Borås och Nacka, ger vissa belägg för att det har skett en relativt stark försvenskning av andra generationens invandrare finnar, greker och italienare. I den övergripande rapporten från projektet slår man bl a fast att

1Andra generationens invandrare utorde ett av de tre större delprojekt som ingick i det s k PIL-projektet Projektet invandringens långsiktseffekter, vars övriga två delar bestod av en studie om europeiska länders invandringspolitik och en om invandring och arbetsmarknad.

48 Det mångkulturella samhället SOU 199160

det finns inte mycket talar för uppkomsten markanta

som av minoritetsgrupper baserade på medlemmar den andra generaav tionens invandrare. Lithman 1987a16

I de studier som ingår i projektet fann man emellertid samtidigt stor en variation med avseende på olika invandrargruppers situation och relationer till det omgivande samhället. Utifrån detta drar bl slutsatsen man a att det svenska samhällets påverkan inte har varit så stort att de flesta invandrargrupper inklusive andra generationens invandrare har - tvingats in i en och samma mall. Och vidare

att den andra generationens förhållande till svenskt samhälle och till sin specifika bakgrund i mycket hög grad är präglat första av generationens förhållande. Det är i stor utsträckning de vuxna som drar upp gränserna för de yngre. Engelbrektsson 1987b45

Resultaten från denna studie måste emellertid ställas i relation till en rad andra, som belyser andra aspekter invandrarungdomars sociala. kultuav rella och psykologiska villkor. I en studie av finska och jugoslaviska ungdomar konstateras emellertid att det finns stora variationer mellan grupperna och mellan könen inom dessa båda grupper vad gäller integrationen i det svenska samhället. Medan endast de jugoslavis- 38 % av ka tonårspojkarna uppgav att de ville känna sig både svenskar och som jugoslaver, ville omkring 65 % av de jugoslaviska tonårsflickorna och de finska tonårspojkarna och -flickorna känna sig tillhöra två nationaliteter jugoslavisk och svensk respektive finsk och svensk. De jugoslaviska tonårspojkarna kände sig i betydligt större utsträckning än flickorna som jugoslaver 46 % respektive 29 %. På motsvarande sätt kände de finska tonårspojkarna sig oftare än flickorna finnar 23 % respektive 5 % som Olkiewicz 1987. Familjens klassmässiga ställning i samhället, uppfostringsmönster och även föräldrarnas förväntningar på var ungdomarna ska bo i framtiden spelar stor roll. Om t ex föräldrarna väntar sig att ungdomarna ska återvända till ursprungslandet så återspeglas det inte överraskande i att ungdomarna är mindre integrerade i det svenska samhället. Invandrare med högre utbildning och mera kvalificerade yrken identifierar sig mera med det nya landet. De gifter sig i högre utsträckning utanför den egna gruppen, bor inte i segregerade invandrarområden, umgås med svenskar och talar svenska Olkiewicz 1990.

Skillnader i styrkan i etnisk identitet

Eva Olkiewicz redovisar tre undersökningar bland andra generationens invandrare i olika etniska grupper. Den ena visar att turkiska ungdomar har en starkare etnisk identitet än jugoslaviska ungdomar Similä 1987

SOU 199160 Det mångkulturella samhället 49

och den andra att jugoslaviska ungdomar har en starkare etnisk identitet än finska ungdomar Ouvinen-Birgerstam 1984. I den tredje undersökningen framkom att grekiska ungdomar har en starkare etnisk identitet än italienska ungdomar Engelbrektsson 1987. I den senare undersökningen var det möjligt att härleda skillnaderna mellan de grekiska och italienska ungdomarna till skillnader bland föräldrarna. I Ouvinen-Birgerstams undersökning fann man att de finska barnen identifierar sig mera med svenskar ju äldre de blir, vilket inte är fallet med de jugoslaviska barnen. I högstadiet anser sig de flesta finska ungdomarna som svenskar mot bara en mindre del av jugoslaverna. De finska barn, som identifierar sig med svenskar hade också positiv själven mer uppfattning än de som identifierar sig med finnar. Det finns däremot inga samband mellan etnisk identitet och självuppfattning bland de jugoslaviska barnen Olkiewicz 1990. Similäs undersökning visar att nästan 80 % bland jugoslaverna känner sig som minst till hälften svenska mot bara 40 % av turkarna, och många fler bland jugoslaverna känner sig också hemma i Sverige. Dessa skillnader återspeglas också i att turkarna i högre utsträckning talar sitt modersmål, umgås med landsmän och släktingar och i högre grad uttrycker preferenser för att gifta sig med landsmän än jugoslaverna. De faktorer som har starkast samband med etnisk identitet är framtidsplaner och vistelsetid. Planer på att stanna i Sverige och längre vistelsetid leder till att man alltmer närmar sig Sverige och avlägsnar sig från hemlandet. Engelbrektssons analys visar att den andra generationens italienare och greker har vuxit upp under mycket olika förhållanden. Hälften av de italienska ungdomarna har en svensk och en italiensk förälder, medan nästan samtliga grekiska ungdomar har både grekisk mor och grekisk far. Medan de italienska ungdomarna har vuxit upp i en huvudsakligen svensk miljö med få italienska inslag, har de grekiska vuxit upp i en miljö med påtagliga grekiska inslag och en uttalad preferens hos vuxengenerationen för grekisk kultur och identitet. Medan den första generationens italienare i de flesta fall anser sig ha en blandad svensk-italiensk identitet, så betraktar sig ungdomarna som helt svenska och ofta som enbart svenska. En del av de helitalienska ungdomarna adderar en italiensk del till sin helsvenska identitet. Den etniska identiteten har inte samband med skillnader i beteende, utan med en stark medvetenhet om föräldrarnas etniska ursprung och av att själv ha ärvt det. Dessa ungdomar ser inte alltid sitt italienska ursprung som någonting positivt, vilket de med bara en italiensk förälder gör. De få grekiska ungdomarna från blandäktenskap ser i regel sig själva som svenskar. De övriga grekiska ungdomarna, som har vuxit upp i en ganska grekiskdominerad miljö med föräldrar som själva känner sig uteslutande som greker, uppfattar sig som både greker och svenskar, varken helt som grekiska eller helt som svenska. De föreställer sig att om de stannar kvar i Sverige blir de med tiden allt svenska och de flyttar tillbaka mer om mera

50 Det mångkulturella samhället SOU 199160

grekiska. De värnar i hög grad om sin rätt att vara greker och i lika hög grad om sin rätt att få vara svenskar. Det finns emellertid några ungdomar helt låst sig vid antingen den grekiska eller den svenska polen. som Några pendlar också mellan extremerna utan att finna något mellanläge. Resultaten från projektet Andra generationens invandrare visar att det föreligger relativt stora skillnader mellan ungdomar från helñnska familjer och blandfamiljer, dvs med en svensk och en finsk förälder, med avseende på vilken nationalitet de identifierar sig med. På frågan antag att det skulle spelas en landskamp mellan Finland och Sverige, vilket lag skulle du heja på svarade med svenska föräldrar 99 % av ungdomarna att de skulle heja på Sverige, mot 82 % av dem med en svensk och en finsk förälder och endast 30 % dem båda föräldrar kom från Finland av vars Soininen 1987. Även frågan den fiktiva landskampen kan om om betraktas som en väl grov indikator på identifikationen med en nationell identitet, så ger den ändå klara belägg för att den svenska identiteten klart dominerade bland ungdomar från blandfamiljerna, dvs med en svensk och en finsk förälder.

3.4 Strategier i multietniska miljöer

De strategier som olika grupper av invandrarungdomar utvecklar när de konfronteras med brytningarna mellan sin bakgrundskultur och det egen svenska samhället förefaller skifta starkt. Ulla-Britt Engelbrektsson ger exempelvis följande beskrivning av den strategi som har utvecklats bland ungdomar till grekiska invandrare svensk industristad i en mellanstor

För de unga framstår begreppet att försvenskasinte enbart som något negativt, vilket det vanligtvis gör för de äldre. Negativt blir det enligt de yngre först när försvenskningsprocessen går för långt, dvs när någon håller på att tappa sin grekiska identitet. Idealet i de ungas ögon är att med en grundmurad grekisk identitet gå in för unktionell anpassning till det svenska samhället och den svenen ska verklighet som man har runt omkring sig. Funktionell anpassning står då närmast för att utåt skilja sig så litet som möjligt från sina svenska kompisar Det betyder inte nödvändigtvis att man i allt tycker och tänker och handlar som dessa. Men det innebär att inte skyltar med att vara annorlunda. Det innebär man också att man inte drar sig för att hantera den svenska vardagen, utan betraktar och behandlar den del sin egen verkligsom en av het. Det gäller inte att dra sig ur den, som föräldrarna, utan snarare att visa att man räcker till även för den. Helt svensk, de, varken kan eller vill vi bli. Å andra sidan säger kan vi inte heller vara helt och hållet grekiska. Det är inte frågan

SOU 199160 Det mångkulturella samhället 51

om ett antingen eller. Vad det gäller är hur mycket man är och kommer båda delarna. Engelbrektsson 1987a170. att vara av

Under senare år har olika forskare i de flesta fall utifrån eller - mer mindre fragmentariska och begränsade empiriska studier urskiljt hur invandrarungdomar har utvecklat kulturmönster och kompetenser i nya s k multietniska miljöer, dvs miljöer där flera olika etniska bor, grupper kommer i daglig kontakt eller direkt umgås med varandra. Billy Ehn framhäver exempelvis att det krävs speciell kompetens för en att hantera de ofta oklara och diffusa normativa budskap och interaktionsregler utvecklas i dessa miljöer Ehn 1990b2. De intervjuer som som han har genomfört med 30 svenska ungdomar och invandrarungdomar i Botkyrka utanför Stockholm visar bl hur de har utvecklat hög koma en petens för att umgås med människor såväl vuxna som jämnåriga från olika etniska kulturer. Bland ungdomarna har det dock, vilket Ehn åskådliggör med hjälp av utdrag från serie intervjuer, utvecklats olika strategier för att hantera en den etniska mångfalden. En sådan strategi är att forringa betydelsen av skillnaderna mellan olika grupper. En annan att hålla sig till och inom den egna gruppen i så stor utsträckning möjligt. En tredje att upphöja som den kulturella mångfalden till ett värde i sig och betrakta den som en speciell lokal resurs.

Från kulturell isolering til] kulturell assimilation

På ungefär motsvarande sätt poängterar Carl-Ulrik Schierup och Alexandra Åhlund i sin studie jugoslaviska invandrare

av iordbrukande vla-

cher från nordöstra Serbien och urbaniserade makedoner i Danmark och Sverige att integrationsstrategierna hos både den första och andra generationen sträcker sig alltifrån kulturell isolerin till kulturell assimilation Schierup Åhlund 1987. Schierup och lund urskiljer hur de

jugoslaviska invandrarna utvecklade fyra olika etniska strategier, i som huvudsak utgjorde reaktioner på de strukturella villkoren i majoritetssamhället och de lokala förhållandena men även beroende deras var av kulturella bakgrund. I likhet med Ehn poängterar de samtidigt de kulturskapande momenten i de processer som döljer sig bakom dessa strategier. Genom vad de kallar intern integration, dvs de organisationsformer som de jugoslaviska invandrarna utvecklade i sina lokala miljöer, skapade de nischeregna egna för etnisk offentlighet. Enligt Schierup och Åhlund utgjorde denna en

2Studien ingår i det k Bland Sverige-projektet s The Organization of Ethnic Diversity in Sweden som bedrivs vid etnologiska institutionen vid Stockholms universitet i samarbete med Sveriges invandrarinstitut och Museum i Botkyrka. Hittills har endast två kortare artiklar från studien som avser att analysera vad det innebär att växa upp i multietniska miljöer publicerats Ehn 1990a; 1990b. -

52 Det mångkulturella samhället SOU 199160

etniska offentlighet viktig förutsättning för att de jugoslaviska invanden aktivt skulle kunna utveckla sina etniska identiteter, livsformer rarna och kulturmönster. Viljan och möjligheterna att organisera etniska offentligheter skiftade dock starkt mellan olika grupper och individer.

Multietniska identiteter

De strategier ungdomarna utvecklar i de multietniska miljöer som som Ehn studerar pekar åt olika håll, medan del ungdomar kan sägas slå en vakt sina etniska identiteter, utvecklar andra mer synkretistiska om sammanjämkadeutjämnade multietniska identiteter och kulturmönster. Den etniska tillhörigheten utgör generellt sett ett viktigt inslag i de identiteter och kulturmönster ungdomarna utvecklar, men inte alltid som det viktigaste. I likhet med rad ungdomskulturforskare poängterar Ehn också den en viktiga roll medie-, varuutbudet och olika ungdomskulturer spelar för som de strategier ungdomarna utvecklar. Dessutom framhåller han att som köns-, klasstillhörigheten och den ålder som ungdomarna befinner sig i ofta spelar avgörande roll än deras etniska ursprung Ehn 1990b. en mer Ehn utgår till stor del från vad som har kallats ett synkretistiskt kulturperspektiv syncretist cultural model inom den engelska etnicitets-, minoritets- och kulturforskningen. Detta perspektiv har till stor del växt fram reaktion mot att frågan om invandrares och minoritesom en ters etniska identiter i huvudsak har reducerats till en fråga om ett val mellan deras ursprungskulturer och majoritetsbefolkningens dominerande kultur. Det synkretistiska perspektivet framhåller istället de kulturskapande momenten i de processer där traditionella minoritets- och invandrarkulturer omskapas i mötet med majoritetssamhällets sociala strukturer och dominerande kulturmönster och lägger grunden till nya självuppfattningar och identiteter.

Identitet och social Verklighet

Försöker grovt sammanfatta den forskning som har bedrivits kring man invandrarungdomars etniska identifikation i det svenska samhället respektive försvenskning pekar resultaten i olika riktning. Till viss del kan detta förklaras att olika forskare utgår från olika perspektiv och lägger av tonvikten vid olika aspekter de mångdimensionella etnicitet-, kulturav och indentitetsbegreppen. Men det kan också till viss del förklaras av att skillnaderna stora både mellan och i många fall inom de invandrar-l är har studerats. Mycket talar trots detta for att invandrargrupper som ungdomars kulturella identitet till största delen formas av den sociala verklighet de lever i än deras etniska bakgrundskulturer. snarare av Vissa tecken tyder också på att olika kategorier av andra generationens invandrare i mindre utsträckning än sin föräldrageneration är intresserade att upprätthålla entydiga kulturella gränser mellan sig själva och av

SOU 199160 Det mångkulturella samhället 53

det omgivande samhället. Detta motsäger å andra sidan inte att vissa kulturella drag från foräldragenerationen lever kvar hos andra generationen. Men det är samtidigt viktigt att uppmärksamma att en stor del av det kulturella arv som olika invandrarungdomar för eller inte för - vidare har utvecklats i det land Sverige som deras föräldrar gång en utvandrade till.

Kontakter mellan invandrarungdomar och svenska ungdomar

Såvitt vi har kunnat urskilja finns det inga undersökningar där man direkt har försökt kartlägga i vilken omfattning svenska ungdomar och invandrarungdomar umgås med varandra. En enkätundersökning som genomfördes i Halmstad 1986 i årskurs 9 i grundskolan och årskurs 1 och 2 i gymnasieskolan bekräftar dock att kontakterna och umgänget mellan svenska ungdomar och invandrarungdomar förmodligen skiftar starkt inom olika sociala klasser eller skikt. Av de ungdomar som besvarade enkäten menade 37 % att svenska ungdomar och invandrarungdomar korn bra överens för det mesta. 48 % menade att de flesta, inte alla men

grupper kom bra överens, medan endast 11 % menade att invandrar-

ungdomar och svenska ungdomar inte kom särskilt bra överens Dahlgren Åkerström 1987. Endast 1 % av dem som besvarade enkäten hade nästan enbart kompisar som var invandrarungdomar. Det är sannolikt att dessa ungdomar själva hade invandrarbakgrund, även det inte framgår underom av sökningen. De som mera sällan hade kompisar både bland svenska ungdomar och invandrarungdomar kom i huvudsak från socialgrupp som följaktligen kan beskrivas som den kulturellt sett mest homogena svenska miljön

Tabell 3.1 Andel ungdomar i olika socialgrupper som har kompisar bland invandrare respektive svenskar

soc gr 1 soc gr 2 soc gr 3 Totalt

Nästan alla kompisar är invandrare 1 % 2 % 0 °o 1 % Både svenskar och invandrare finns bland kompisarna 14 % 20 % 25 °o 21 % Nästan alla kompisar är svenskar 80 % 73 % 73 °o 74 % Andel som inte besvarade frågan 4 % 5 % 2 % 4 % N 92 224 173 528

Källa Dahlgren Åkerström, 1987.

54 Det mångkulturella samhället SOU 199160

Undersökningen pekar mot att det är betydligt vanligare att man har kompisar både bland invandrarungdomar och svenska ungdomar i de lägre än i de högre socialgrupperna. Medan fjärde 25 % från socialvar 3 hade kompisar både bland invandrarungdomar och svenska unggrupp domar, gällde detta bara for ungefär var sjunde 14 % i socialgrupp I undersökningen fann också tydlig skillnad mellan de ungdomar man en gick på de yrkesinriktade och studieförberedande linjerna i gymnasom sieskolan. 21 % av de ungdomar som gick på de yrkesinriktade linjerna hade både kompisar bland invandrarungdomar och svenska ungdomar, mot 14 % dem som gick på de studieförberedande linjerna Dahlgren av Åkerström 1987.

Klassmotsättningar dominerar över etniska motsättningar

I studie i huvudsak handlar om förutsättningarna för en sk en som interkulturell undervisning i skolan belyser Boel Westerberg hur spänningarna, motsättningar och de potentiella konflikterna mellan elever från yrkesinriktade respektive studieförberedande linjer dominerade över dem mellan elever med skiftande etniskanationella bakgrunder i gymnasieskolan Westerberg 1987. Eleverna på de yrkesinriktade linjerna betraktade elever på de studieförberedande linjerna inte invandrarna - den grupp de hade minst gemensamt med. Detsamma fast givetvis i som omvänd riktning gällde för dem som gick på de studieförberedande linjerna. Utifrån detta drar Westerberg slutsatsen att det är motsättningarna inom den svenska kulturen dominerar över dem mellan olika etnissom kanationella grupper. Uttryckt med andra ord den sociala skiktningen eller klassmotsättningarna i det svenska samhället avgörande. är mer Westerberg visar också att eleverna var medvetna om att de avgörande skillnaderna inom de gymnasieskolor hon studerade bottnade i sociala klasskillnader, även de inte använde just detta begrepp för att beom skriva dem. Skillnaderna och de potentiella konflikterna mellan de olika uttrycktes i huvudsak med hjälp av olika stilar kombinationer grupperna kläder, frisyrer, jargong, musik, symboler, tecken etc. Huvudtesen i av Westerbergs studie är att de viktigaste motsättningarna inom den svenska kulturen, som låg till grund för vilka skillnader som eleverna själva markerade mellan olika subkulturer och stilar, kommer bort i grupper, den interkulturella undervisningen i gymnasieskolan. Men hennes intervjuundersökning, som har en kvalitativ inriktning och följaktligen inte bygger på ett statistiskt representativt urval av elever på de tre gymnasieskolor hon studerade, ger samtidigt en viktig inblick i hur ungdomar själva avgränsar sig från varandra, samt hur strukturella och sociala faktorer samspelar med och ibland t dominerar över de skillnader som o m markeras etniskanationella bakgrundskulturer. På detta ockav sätt ger så Westerbergs studie en viktig inblick i de komplicerade faktorer som

SOU 199160 Det mångkulturella samhället 55

ligger bakom de kulturmönster som utvecklas av och bland olika ungdomsgrupper inklusive första och andra generationens invandrarung- domar.

3.5 Familjens betydelse

Familjemönstren varierar stort mellan olika grupper, bl a beroende på om man kommer från nordiska eller utomeuropeiska länder, från storstad eller landsbygd, och vilken religions- och klasstillhörighet man har. Familjemönster, normer och traditioner varierar givetvis även inom Sverige. Medan vissa invandrargruppers familjemönster inte skiljer sig märkbart från det svenska, kan mötet med Sverige omtumlande för andra vara grupper. Skillnaderna kan bli svåra att hantera för både föräldrar och barn, i synnerhet när flickorna kommer upp i tonåren. Den patriarkaliska storfamiljens traditioner och moral genomsyrar många invandrargruppers vardag. Det innebär att den äldsta mannen har högre status och makt än alla yngre män och alla kvinnor oberoende av kvinnornas ålder. Den äldsta kvinnan har högst status bland kvinnorna. Därefter rangordkvinnorna efter ålder. Varje man oavsett ålder har emellertid högre nas status än kvinnorna i familjen. Trots att många invandrarfamiljer i Sverige lever som kärnfamiljer fortlever storfamiljen som tradition. Familjen och släkten har i allmänhet en starkare ställning bland olika invandrargrupper än bland svenskar. Familjens situation och värderingar har därför stor betydelse för invandrarungdomarnas integration i det svenska samhället. Trots detta tenderar vi, när problem uppkommer, att sätta in åtgärder for invandrarbarn och ungdomar som om de stod för sig själva, utan familjesammanhang.

Familjen barnens bas

Familjen utgör både barnens bas och deras brygga till samhället. Föräldrarna förmedlar till barnen handlingsvanor sina normer, värderingar, och traditioner och barnens verklighetsuppfattning grundar sig till stor del på den bild omgivningen som föräldrarna förmedlar, bl a genom att av de fungerar som förebilder för sina barn. Allteftersom barnen växer och utvecklas orienterar de sig gradvis och i stigande utsträckning mot det omgivande samhället skola, lärare, kam- rater och andra. I många fall lär sig barnen snabbt behärska det svenska språket bättre än föräldrarna. Barnen får rollen som föräldrarnas guide in i det svenska samhället. Ibland får de också fungera som tolkar i kontakter med det offentliga livet och myndigheterna. Föräldrarna kommer därigenom i underläge. Detta kan naturligtvis orsaka svårigheter i familjerelationerna. Föräldrarnas ställning förebilder och fostrare försom

56 Det mångkulturella samhället SOU 199160

svagas. Barnen fattar tidigare än föräldrarna vad som är statusmässigt högtstående i det svenska samhället. De gör sina jämförelser och kan ofta tycka att föräldrarna är gammalmodiga. Att föräldrarna inte upplevs som godtagbara förebilder påverkar båda parter på ett destruktivt sätt. Förhållandet kompliceras genom att föräldrarna ofta tillhör lågstatusgrupperna, vilket barnen kan skämmas oven För barnens anpassning är både omgivningens och föräldrarnas inställning till majoritetskulturen, liksom till deras kultur, egen av avgörande betydelse. Om dessa två normer är ställda mot varandra kommer barnen i stark lojalitetskonflikt gentemot sina föräldrar. Samtidigt skadas även barnens självkänsla Szabö 1989.

3.6 Könsroller och sexualitet

Olikheterna i familjemönster och könsroller kan bli svåra att hantera både för pojkar och flickor i tonåren. Vissa normer och värderingar gäller i samhället medan andra dominerar inom familjen. I somliga familjer har flickorna, just i egenskap av unga flickor, en tydlig roll med låg status och lite makt. Ute i det svenska samhället förväntas de skapa sig en position och fungera jämställt med männen. Det blir inte lättare att jämav ställdheten inte alltid är så tydlig och väl fungerande i praktiken. Ungdomskommitténs betänkande Ungdom och makt visar exempelvis hur flickorna missgynnas på område efter område; i skolan, på fritiden och i arbetslivet. Pojkarna å sin sida kan känna sig frustrerade av att de i majoritetssamhället inte åtnjuter den självklara ställning i förhållande till flickorna som de har inom familjen. Tonårstiden innebär alltid ett sökande efter en identitet, inte minst när det gäller könsroller och sexualitet. Ungdomar i det mångkulturella samhället skapar en ny könsrollsidentitet med inslag både från majoritetssamhällets värderingar och från andra kulturer. Att hitta den rätta, individuella balansen i en relation mellan andra generationens invandrarungdomar eller mellan invandrarungdomar och svenska ungdomar kan vara komplicerat.

Ett mångsexueIIt samhälle

Lika väl som vi lever i ett mångkulturellt samhälle lever vi i ett mångsexuellt samhälle. Svenska ungdomar lär sig socialiseras till att på se könsroller och sexualitet på ett visst sätt. Det kan vara svårt att inse att det som är naturligt och normalt för svenska ungdomar kan märkvara ligt, svårt att förstå och till och med exotiskt för ungdomar som vuxit upp med andra synsätt. På samma sätt som invandrare kan ha förutfattade meningar om det

SOU 199160 Det mångkulturella samhället 57

svenska sättet att se på sexualitet och relationer kan svenska ungdomar anse andra kulturers synsätt som inskränkt, moraliskt eller lite perverst. Det finns stora relationsproblem mellan invandrarungdomar och svenska ungdomar, som bottnar i missförstånd och okunskap om sexuella signaler och sexuella beteendemönster, både hos de svenska ungdomarna och hos invandrarungdomar. Ungdomskommittén har därför, tillsammans med barn- och ungdomsdelegationen och socialstyrelsen, gett Institutet för sociala studier i uppdrag att genomföra en studie om ungdom, sexualitet och könsroller. En preliminär kunskapssammanställning om invandrarungdom, etnicitet och sexualitetens mångsidighet har hittills rapporterats.

Det är troligt att frågor kring sexualitet och relationer tar ännu längre tid att förändra eller försvenska än många andra kulturellt präglade frågor. Flera studier pekar till och med på att just uppfattningar om sexualiteten som man har med sig hemifrån kanske dröjer sig kvar extra länge, dvs både i andra och tredje generationen. Studier bland svarta i USA har visat att just sexualoch familjemönster lever kvar från Afrika. På samma sätt som vår svenska sexualsyn är resultatet av en mycket lång är också latinamerikanernas eller iraniernas process sexualsyn resultatet en lång process och förändras därmed inte av heller så snabbt. Det sätt som sexualmönster införlivas i identiteten

i mycket unga år gör att de finns där som något naturligt och något

som inte så lätt låter sig förändras, eller anpassas, till nya förhållanden. Dessa sexualmönster är vidare ingenting som personen

i fråga medvetet slår vakt om, utan de finns i medvetandet som

något som man inte ständigt måste gå och tänka på, utan som något naturligt och vardagligt. Därför är det troligt att vi både i

tredje och i fjärde generationen kommer att finna väsentliga drag

av sexualmönster som råder i hemlandet. Henriksson 1991

Många framför allt unga män kommer hit med uppfattningen att - - Sverige är paradiset på jorden när det gäller sexualitet och att här är alla, både kvinnor och män, tillgängliga for deras sexuella dragningskraft. Mötet med den svenska sexualitetskulturen, som naturligtvis har sina normer, kan därför bli komplicerat, det vittnar inte minst personalen på flyktingforläggningarna om. Komplikationer uppstår inte bara i mötet mellan invandrarungdomar och svenska ungdomar av olika kön. Gränserna mellan heterosexualitet och homosexualitet varierar mellan olika kulturer. Homosexuella handlingar behöver inte uppfattas som uttryck för homosexualitet och homosexuell identitet i den latinamerikanska eller arabiska gruppen eftersom det i deras hemländer existerar ett helt annat sätt att definiera homosexualitet. I ett möte mellan två män är det t bara den passive definieex som ras som homosexuell. Och på Papau Nya Guinea tror man att samhället

58 Det mångkulturella samhället SOU 199160

skulle dö ut om heterosexualiteten fick praktiseras utan restriktioner. Därför är heterosexuella samlag bara tillåtna ett visst antal dagar på året, medan homosexuellt umgänge inte begränsas.

Skilda synsätt drabbar flickorna hårt

Pappa håller alltid ett öga på oss. Och när han inte själv kan, har han många kusiner här som kan göra det istället. Ur en intervju om skillnaderna mellan att växa upp som svensk respektive irakisk tjej i debattskriften Murar att rasera Ungdomskommittén m 1990. De skilda synsätten på sexualitet och könsroller drabbar ofta flickorna hårt. Exempelvis kan arabiska flickor som barn umgås med svenska kompisar, men i takt med att flickorna når puberteten blir kontrollen hemifrån allt hårdare. Det blir strängt förbjudet att gå ut med killar vare sig i grupp eller ensamma. Om flickorna i smyg ändå går ut för att umgås med icke landsmän kommer de i konflikt med föräldrar och bröder. Det leder också till skvaller och förtal inom den egna gruppen och kan också resultera i utfrysning. Samtidigt som dessa flickor själva är negativa till den behandling de får av sina föräldrar, är de besvikna på den attityd som de svenska kamraterna har till deras familjers sätt att se på sexualitet och att träffa killar. De är själva i sin tur kritiska till många inslag i de svenska ungdomarnas utespring och liberala syn på sexualitet. Den skillnad i frihet som finns både mellan flickor och pojkar och mellan olika kulturer kan också leda till konflikter mellan olika grupper. De svenska pojkarna får konkurrens av invandrarpojkarna i sin uppvaktning av svenska flickor, samtidigt som invandrarflickorna inte är tillgängliga för dem. Det märks inte minst på en del fritidsgårdar i invandrartäta kommuner, där svenska pojkar känner sig utträngda av invandrarpojkarna, medan de svenska flickorna stannar kvar och attraheras av invandrarpojkarnas uppvaktning. Många invandrarmän är uppvuxna i patriarkala samhällen, där mannens dominans över kvinnan anses naturlig. Det rör till exempel män från Latinamerika och arabiska män. Kvinnans jungfrulighet är central för kvinnor som vill gifta sig. Hennes oskuld bevakas av familjen före äktenskapet och hennes trohet bevakas av mannen efter äktenskapet. För många invandrarmän, inte minst om de är uppfostrade i Medelhavsländerna, är frågor om heder och skam oerhört viktiga. En mans heder handlar framför allt om i vad mån hans kvinnor, hustrun och döttrarna, lever ett så anständigt liv att han slipper vanhedras. Kvinnans sexualitet betraktas som en stark kraft som med alla medel måste kontrolleras av mannen. I samhällen som domineras av islam har man också kontrollerat sexualiteten genom att kontrollera kvinnan. Kvinnan ses som en levande bära-

SOU 199160 Det mångkulturella samhället 59

re av sexualitetens faror och dess socialt upplösande kraft. Därför är det kvinnan, inte sexualiteten sådan, som hela tiden måste ställas under som uppsikt. I en del kulturer växer flickorna i allmänhet upp helt åtskilda från pojkarna. I vissa länder börjar dessutom flickorna bära slöja redan vid nio-, tio-årsåldern, eller då de anses vara könsmogna. De sexuella kontakter som de unga männen i dessa kulturer kan ha med jämnåriga flickor är mycket få. Samtidigt utvecklas ett mycket starkt laddat flirtspråk med massor av symboler och signaler. Symboler och signaler som sen misstolkas eller över huvudtaget inte kan tolkas svenska ungdomar eller invandrarungdomar, som utvecklat av andra koder. För att öka kunskapen och minska risken för konflikter mellan olika grupper är det därför nödvändigt att både inom föreningslivet, på fritidsgårdarna och i skolan ta upp olika kulturers och religioners syn på könsroller, sexualitet och relationer till diskussion.

3.7 Klassbakgrundens betydelse

De flesta invandrarungdomar, oberoende av om de är andra eller

tredje generationens invandrare, kommer från arbetarklassen.

Föräldrarna har ofta lågstatusyrken. Och den sociala statusen går

i till barnen. Därmed är de generellt missgynnade och det är ett arv öde de delar med svenskar med samma bakgrund. Bjurström 1990 Efter andra världskriget, under en fas av snabb expansion, medförde invandringen billig arbetskraft, som var rörlig och oförmögen att bevaka sina rättigheter. Invandrarnas närvaro på arbetsmarknaden bidrog t o m till social skiktning inom arbetarklassen. Den inhemska arbetarklasen sen förborgerligades i viss mån, eftersom en del av den flyttades upp ett pinnhål. En invandrare kan således känna ett dubbelt tryck förutom att vara invandrare tillhör hanhon en socialt sett låg statusgrupp med alla de problem som detta innebär Szabo 1989. Många forskare har funnit samband mellan invandrarnas klassmässiga ställning och graden av integration i invandringslandet. En av förutsättningarna för att avancera i det nya samhället är att man behärskar språket, men utbildning och social bakgrund har också en mycket stor betydelse. Skillnaderna mellan storstad och landsbygd är mycket större i många invandrarländer än i Sverige. En högutbildad person från en storstad, med ett livsmönster som inte skiljer sig så mycket från invandringslandet, har självklart ett bättre utgångsläge korttids- eller än en outbildad arbetare från fattig landsbygd, som för första gången möter ett modernt industri- och konsumtionssamhälle. De flesta invandrarna behärskar till en början inte värdlandets språk och får okvaliflcerade arbeten. Efter en tid studsar en del uppför den sociala stegen. Men kommer

60 Det mångkulturella samhället SOU 199160

från landsbygden, har bristfällig utbildning och är ovan vid induman strijobb så blir det svårare att finna alternativ till de slitsamma och lågavlönade, okvalificerade yrkena underst på samhällsstegen. Bristfällig studietradition gör det svårare att lära sig det nya språket och därmed skaffa sig nya mer kvalificerade yrkeskunskaper. Istället närs drömmarna om att återvända och man blir än mindre motiverad att kämpa med det landets språk. Kanske önskar man också att barnen en gång ska nya återvända till det gamla hemlandet Ny i Sverige 690.

3.8 Politik och samhällssyn

Den k medborgarundersökningen, som ingick i den av regeringen tills satta maktutredningen som avslutades 1990, bekräftar att det rent generellt finns signifikanta skillnader mellan invandrare och majoritetsbefolkningen i deras synsätt på och förhållande till de viktigaste politiska och sociala institutionerna i det svenska samhället Petersson; Westholm Blomberg 1989; SOU 199044. Till det mest betydelsefulla hör att invandrarnas bedömning av sina egna möjligheter att påverka sin livssituation är lägre, att de i större utsträckning känner sig stå utanför det politiska systemet och har ett lägre intresse för politik, samtidigt som de har svagare anknytning till organiserade rörelser och intresseorganien sationer i det svenska samhället än infödda svenskar. Dessa avvikelser från svenska mönster kvarstår även efter kontroll för skillnader i yrke, inkomst och utbildning Petersson; Westholm Blomberg 1989. Invandstår också, enligt resultaten från den k Katrineholmsstudien3 rarna s som ingick i maktutredningen, i större utsträckning än svenskar men i likhet med framför allt ungdomar utanför den traditionella politiska kulturen inom arbetarklassen . resultaten tyder på att den gamla politiska kultur som bi- ..

dragit till att forma arbetarklassens på sig själv och på för-

syn delningen av mojligheter; rättigheter och tillgångar i samhället håller på att försvagas. Den bärs nu i huvudsak upp av manliga arbetare och lägre tjänstemän i medelåldern och däröver. Ungdomarna, invandrarna och, i viss mån, kvinnorna är inte lika

delaktiga i den. Åberg 1990321

Resultaten av studier av enskilda invandrargrupper begränsade till olika geografiska regioner tyder samtidigt på att många av dem till stor del står utanför det politiska livet i Sverige. En studie av turkar i Stockholm i slutet 1970-talet visade exempelvis att de hade bristfälliga, för att inte av säga närmast obefintliga, kunskaper om det svenska politiska systemet, låg administrativ kompetens och deltog i liten utsträckning i politiska en

3 En studie som var begränsad till Katrineholm och följaktligen inte är representativ för befolkningen i hela landet.

SOU 199160 Det mångkulturella samhället 61

Verksamheter eller fackföreningsaktiviteter Alpay 1980. Liknande tendenser har visat sig i mer brett upplagda surveyundersökningar. I en opinionsundersökning, som genomfördes av Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar 1983, i vilken svenska och finska medborgare bosatta i Sverige tillfrågades om sin samhällstrivsel, valde något mer än var femte finsk medborgare 21 % att karaktärisera Sverige som ett mycket bra land att leva if mot drygt varannan 52 % svensk medborgare Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar 1983. Liknande tendenser går också att spåra i invandrarnas utländska medborgares deltagande i de allmänna kommunalvalen. Sedan 1975, det år då utländska medborgare fick rösträtt i kommunala och kyrkliga val, har deras valdeltagande successivt sjunkit från i genomsnitt 60 % vid de första kommunalval de deltog i 1976 till knappt 43 % 1988 Hammar 1988; SCB 1990. Deltagandet har sjunkit kraftigast bland männen. Vid kommunalvalen 1976 röstade 59,9 % av männen, mot 60,7 % av kvinnorna. I de senaste kommunalvalen 1988 40,3 % av männen, mot 45,5 % av kvinnorna. De tendenser som har angivits ovan gäller i första hand vuxna invandgenerellt respektive inom olika etniska och nationella kategorier. I rare det här sammanhanget är det emellertid viktigt att ge en övergripande bild av dessa tendenser, därför att de kan spela en avgörande roll för den andra generationens invandrare att integreras i det svenska samhället och dess politiska system. Eftersom föräldragenerationens samhällssyn och deltagande i det politiska systemet rent generellt spelar en viktig roll för det samhällsintresse som deras barn utvecklar, finns det mycket som talar för att de tendenser som har skisserats ovan bidrar till att sänka andra generationens motivation och möjligheter att engagera sig politiskt i olika samhällsfrågor. Det finns emellertid, så vitt vi har kunna finna, inga empiriska studier som bekräftar att så skulle vara fallet.

Skillnader mellan blandfamilier och helsvenskaInelñnska

familjer

Vi har också bara kunnat finna en studie som ger en mer övergripande bild av andra generationen invandrares politiska socialisation i det svenska samhället. Studien ingick i projektet Andra generationens invandrare och handlar i huvudsak om andra generationens samhällssyn, inställning till de politiska institutionerna, egna upplevelser av möjligheterna att påverka dessa och benägenhet att engagera sig i politiska aktiviteter Soininen 1987. I studien jämförs ungdomar från helsvenska hem, dvs med två svenskfodda föräldrar, med ungdomar från hem med en eller två föräldrar födda i Finland Det är de sistnämnda mao ungdomarna som avgränsas som andra generationens invandrare i studien.

När det gäller barn till finska föräldrar har endast de tagits med i studien vars föräldrar hade tillbringat de tolv första åren av sitt liv i Finland. De ungdomar som deltog i studien gick i årskurs 8 och 9 i grundskolan i Borås våren 1981.

62 Det mångkulturella samhället SOU 199160

Studien ger klara belägg för att det föreligger stora skillnader mellan s k blandfamiljer, dvs med en svensk och en finsk förälder, och familjer med två finskfödda föräldrar. Endast 1 % av blandfamiljerna hade planer på att flytta tillbaka till Finland, mot 19 % av familjerna där båda föräldrarna var födda i Finland. Dessa skillnader återspeglade sig också bland ungdomarna. Ca de helfinska familjerna skulle 46 % av barnen i om de hade möjlighet att välja hellre bo i Finland än i Sverige, medan över 90 % barnen i blandfamiljerna hellre ville bo kvar i Sverige. Även av om det är oklart om ungdomarna i de helfinska familjerna ville till Finland eller helt enkelt valde bort Sverige, visar resultaten tydligt att förekomsten av en svensk förälder klart minskar deras intresse för den andra förälderns ursprungliga hemland. Maritta Soininen sammanfattar skillnaderna mellan blandfamiljerna och de helñnska familjerna samt ungdomarnas attityder på följande sätt

För det första är både föräldrar och ungdomar i de svensk-finska

blandfamiljerna nästan helt inställda på en framtid i Sverige. För det andra finns det i finska hem delade meningar om man skall

stanna i Sverige. I såväl föräldra- som andragenerationen föredrar

man en framtid med svenska förtecken.

Att det dock inte råder någon fullständig samstämmighet mellan föräldrar och barn i samma familjer blir den tredje slutsatsen. För det fjärde kan konstateras, att trots att stor majoritet av de en

finska familjerna befunnit sig i Sverige sedan någon gång under 60-talet, så tycks detta inte ha haft någon nämnvärd inverkan på

deras benägenhet att stanna för gott. Soininen 1987128

Ungdomarna från hem med två svenska föräldrar var betydligt mer positivt inställda till Sverige än dem från bland- och de helñnska familjerna. Medan 42 % i den förstnämnda kategorin instämde i påståendet att Sverige är ett mycket bra land att leva i, gällde detta endast för 23 % av ungdomarna från blandfamiljerna och från de hel- 28 % av ungdomarna finska familjerna. Värt att observera är att det inte var ungdomarna i de helfmska familjerna utan ungdomarna från blandfamiljerna som oftast intog en mera kritiskt attityd till det svenska samhället. Ungdomarna från blandfamiljerna ställde också högre krav på och efterlyste mycket större förändringar i samhället än ungdomarna från de helsvenska och helñnska familjerna. Skillnaderna mellan grupperna kvarstod också efter kontroll för social klasstillhörighet, men förstärktes för de ungdomar med finsk bakgrund som tillhörde medelklassen

Att över huvud taget vara medlem av den andra generationen och

ha eller två finska invandrarföräldrar ger upphov till en allmän

en inställning kryddad med viss kritik mot de rådande samhällsförhållandena. I synnerhet markeras detta hos ungdomar i svensk-

finska familjer När dessa samtidigt har medelklassbakgrund, vil-

SOU 199160 Det mångkulturella samhället 63

ket redan i sig bidrar till en kritisk inställning även bland svenska ungdomar; blir resultatet en påtagligt kritisk och krävande hållning gentemot samhället.

I finska familjer bidrar ett beslut att stanna för gott till att höja

antalet kritiska röster bland ungdomarna, så att de når till upp den svenska medelklassens nivå. Soininen 1987134

Ungdomarna från blandfamiljerna tenderade också att tillskriva sina familjer högre social status än både de svenska ungdomarna och ungdomarna med två finska föräldrar

Inom den svenska gruppen anser 72% dem svarat på av som frågan att de är medlemmar av den socialgrupp till vilken de förts

efter objektiva kriterier faderns yrke, min anm. Detta gäller både

inom medelklassen och arbetarklassen. Hela 82% barnen i av

finska arbetarfamiljer räknar sig till arbetarlassen. I blandfamil-

jer däremot betraktar ca 40 % av arbetarklassungdomarna sina familjers levnadsförhållanden typiska för medelklassen. som Svensk-finska arbetarklassungdomar tenderar att tillskriva sina familjer en högre social status. De anser sig uppenbart tillhöra dem som har det bättre ställt i samhället. Soininen 1987140

Starkare Idasskänsla bland ungdomar med invandrarbakgrund

I en enkätundersökning i Eskilstuna, genomförd av institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet våren 1983, visade det sig att ungdomar i åldrarna 15, 18, 22 och 25 år med invandrarbakgrund upplevde sig tillhöra arbetarklassen i större utsträckning än ungdomar med svenska föräldrar Eriksson; Karlsson Swedner 1985. Vidare kunde man konstatera att det generellt sett förelåg ett starkt samband mellan faderns yrke och den samhällsklass ungdomarna upplevde sig tillhöra. I undersökningen emellertid ingen hänsyn till de ungdomar tog man som hade en svensk och en utländsk förälder, utan skilde endast dem med svenska, finska och utländska fader från varandra. Den mest positiva inställningen gentemot det svenska samhället, som visade sig bland andra generationens invandrare med en svensk och en finsk förälder i den tidigare refererade undersökningen av Maritta Soininen, slog igenom även när det gällde synen på det politiska systemet. Intresset for svensk politik var ungefär lika stort bland ungdomarna från de helsvenska och svensk-finska familjerna, medan det var betydligt lägre bland dem från helfinska familjer. Följande diagram visar intresset for politiska frågor i det svenska samhället efter nationell bakgrund.

64 Det mångkulturella samhället SOU 199160

Diagram 3.1 Intresset för politiska frågor i det svenska samhället efter nationell bakgrund

% ungdomar med två SV 50A, u 50- svenskaföräldrar 48% 47 0A ungdomar med en SF 45 svenskoch en finsk förälder

ungdomar med två 40- FI 390 o finska föräldrar

35-

30-

25% 25 24° 23% 23% °

SV SF FI 20

15- SV SF FI

10 ° 10-

5°° sv SF FI 5 3% 2% SV SF FI

Mycket Ganska Lite inte alls intresserad intresserad intresserad intresserad

Källa Nybyggarna i Sverige 1987

Som framgår diagrammet är mönstret bland de ungdomar vars båda av föräldrar är svenska och dem förälder är svensk och den andra vars ena finsk mycket lika varandra. I den helñnska gruppen däremot sjunker andelen intresserade kraftigt, endast var tionde 10 % är ganska intresserade politik mot omkring fjärdedel 25 % respektive 23 % av en bland de båda övriga kategorierna. I de svensk-finska familjerna ungdomarna något mer engagerade i var ett politiskt meningsutbyte med sina föräldrar än i de svenska hemmen. Däremot deltog ungdomarna i de finska hemmen betydligt mera sällan i politiska diskussioner med sina föräldrar. I de helsvenska familjerna diskuterade ungdomarna ofta eller ibland politiska frågor med sina 34 % av föräldrar, mot 37 % i de svensk-finska och 23 % i de finska hemmen. Av någon anledning vilken framgår inte av undersökningen visade sig - -

Det mångkulturella samhället 65 SOU 199160

blandfamiljestrukturen viktigare orsak till den mer positiva invara en ställningen till politik bland ungdomarna från de svensk-finska hemmen än den sociala klassbakgrunden. Närmare 45 % högstadieeleverna från svensk-finska arvarannan av betarklasshem hade, i likhet med ungdomar från svenska medelklassfamiljer, klar preferens for ett politiskt parti. Resultaten är knappast en förvånande mot bakgrund att det i undersökningen visade sig att det av just dessa oftast diskuterade politik tillsammans med var grupper som sina föräldrar. Klart ovanligast med uttalade partisympatier var det i de helñnska hemmen med arbetarklassbakgrund, vilket framgår av följande diagram.

Diagram 3.2 Partisympatier efter nationell bakgrund och klassbakgrund

65- 61% 60..

55e

50a 46% 46W ° 45o A 45 40% 40- 38%

35- 34%

30- 29%

25- SMK SAK SFA FAK 2m 20- 13% SMK SAK SFA FAK 15 14% 10% m SMK SAK SPA FAK 5

Har partisympatier Har inte Vej partisympatier

ungdomar med medelklass- ungdomar med arbetarklass- SMK SPA bakgrund och två svenska bakgrund och en svensk och föräldrar en finsk förälder

ungdomar med arbetarklass- ungdomar med arbetarklass-

SAK FAK bakgrund och tva svenska bakgrund och tva finska förföräldrar åldrar , , Klassbakgrunden bestämd av faderns yrke

Källa Nybyggarna i Sverige 987

66 Det mångkulturella samhället SOU 199160

Ungdomar från svensk-finska arbetarklasshem visade intresse ett större än svenska ungdomar med arbetarklassbakgrund för att ansluta sig till något de socialistiska riksdagspartierna SAP respektive dåvarande av VPK. Störst benägenhet att ansluta sig till dessa partier visade dock ungdomarna från finska arbetarklasshem. Intresset for att delta i de allmänna valen störst bland svenska ungdomar med medelklassbakvar grund och arbetarklassungdomar med svensk och finsk förälder. När en en det gällde inställningen till utomparlamentariska metoder for påverka att politiska beslut fanns det emellertid inga signifikanta skillnader mellan de olika ungdomskategorierna. Föräldrarnas nationella bakgrund och eller kulturbakgrunden i familjerna påverkade i mycket liten utsträckning ungdomarnas inställning i dessa frågor.

Undantaget från regeln den sociala bakgrundens

om

betydelse

Den övergripande slutsatsen undersökningen i Borås är att sig av vare den sociala klassbakgrunden, föräldrarnas nationella bakgrund eller deras framtidsplaner om de avsåg att stanna i Sverige eller återvända till sitt ursprungsland kan tillskrivas någon avgörande betydelse for variationerna i ungdomarnas attityder när det gäller deras benägenhet att diskutera politik med sina föräldrar, deras politiska intresse eller partisympatier. Samtidigt den sociala bakgrunden spelade viktig roll som en for de skillnader Soininen fann mellan olika kategorier ungdomar, som av avvek de svensk-finska ungdomarna från detta mönster. Ett längre citat ur Soininens sammanfattning huvudresultaten från undersökningen av kan åskådliggöra de komplicerade samband hon fann mellan rad olika en bakgrundsfaktorer

Ett medelklasshem bättre tillgång inte endast till allmänna, i ger första hand materiella, samhällsresurser; till politiska utan även resurser Tendensen till större aktivitet och intresse är tydlig bland elever från svenska medelklasshem. Men från denna allmänna regel den sociala bakgrundens om

betydelse finns dock ett undantag. Som vi sett gäller detta

ungdomar i arbetarklassfamiljer vilka har svensk och

en en finsk

förälder Den positiva inverkan denna familjebakgrund som har är slående. Graden intresse för politiskt deltagande kan av närmast jämföras med det ungdomar med medelklassbakgrund visar. som

Eftersom den gemensamma nämnaren inte består i att de delar samma materiella villkor; måste andra faktorer spela viktig roll

en här.

Det kan eventuellt finnas något nämnare i

av en gemensam att de tolkar samhällets och sina villkor och möjligheter på egna ungefär samma sätt. Detta behöver dock inte innebära att de också

SOU 1991640 Det mångkulturella samhället 67

hyser samma åsikter i politiska sakfrågor Medan svenska medelklasselever vanligen uttrycker sympatier för de borgerliga partierna, så gav de svensk-finska arbetarklasseleverna till och med oftare än svenska elever från arbetarklassen sitt stöd till de socia-

listiska partierna. Nej, det finns i de

gemensamma snarare att bägge grupperna är kritiska till de rådande samhällsförmer hållandena och starkare betonar den enskildes för sin ansvar egen situation, t ex vid arbetslöshet. Till detta kommer ett visst mått av tro på att det går att politiskt påverka den genom engagemang nuvarande ordningen. Dessa attitydproiler belyser samtidigt vad det är för förhållningssätt till samhället och de villkoren egna som främjar intresset för politiska aktiviteter

Eftersom elever med svensk-finska föräldrar hör hemma i medelklassen, och då andelen finska ungdomar från sådana hem

är ännu lägre, är det knappast möjligt att uttala sig andra om

generationen i medelklassen. Som vidare framgått utgör de finska

arbetarklassfamiljerna inte alls någon enhetlig Inte grupp. minst vad det gäller ungdomarnas inställning till sig poliatt engagera tiskt, är skillnaderna stora bland dessa arbetarklassungdomar. När föräldrarna tydligt tagit ställning för att stanna i Sverige, har detta utan tvekan satt spår såväl i barnens attityder till samhället i stort som i deras inställning till specifikt politiskt deltaganmera

de. I mångt och mycket motsvarar dessa finska arbetarklassung-

domars inställning till det politiska livet svenska ungdomars med

liknande familjebakgrund. Det finns emellertid tecken på de

att ändå samtidigt tolkar samhället på ett annorlunda sätt. Soininen 19871660

Till detta kommer att resultaten undersökningen knappast av går att generalisera till andra invandrarungdomar. Andra kategorier grupper av av andra generationens invandrare med bakgrundskultur kan en annan ha helt andra förhållningssätt till det politiska och systemet en annan syn i viktiga samhällsfrågor, vilket också till viss del bekräftas av andra studier. I en studie av invandrarimgdomar med grekisk bakgrund fann exempelvis Ulla-Britt Engelbrektsson att de hade fått mer än nog av allt vad politik heter, till följd motsättningar och kontroverser bland olika av politiska grupper inom vuxengenerationen Engelbrektsson 1987a207.

Samtidigt markerade de att politik om de syftade

på svensk politik eller politik i största allmänhet framgår inte studien viktigt, av var men tog bestämt avstånd från del de politiska uppfattningar en av som föräldragenerationen foreträdde och de uppfattade forlegade. som som

68 Det mångkulturella samhället SOU 199160

3.9 Sociala problem

I många fall har antagit att barn och ungdomar med invandrarman bakgrund i högre utsträckning riskerar att drabbas av olika sociala problem kriminalitet, missbruk etc än barn och ungdomar med svenska föräldrar. I huvudsak är det vad har beskrivits invandrarungsom som domars utsatta position mellan två kulturer, har betraktats som den som avgörande faktorn eller orsaken till att de skulle utgöra en mer påtaglig

riskgrupp än andra kategorier i detta avseende. Fortfarande vet emellertid väldigt lite i vilken grad invandrarman om ungdomens och andra generationens förhållningssätt, livsstilar och iden-

titeter kulturellt betingade se Mella 1985. Detsamma gäller i

är ex vilken utsträckning deras position mellan två kulturer medför en ökad risk för att drabbas olika sociala problem. Ofta beskrivs emellertid av detta den avgörande orsaken bakom sociala eller psykiska problem som bland invandrarungdomar eller andra generationens invandrare utifrån eller mindre systematiskt insamlade erfarenheter från olika ommer råden

Invandrarbarnet får eller i majoritetssamhâllets ögon felsvaga aktiga mönster och strategier. De lever under dubbel press å ena sidan föräldrarnas krav och de införlivade kulturmönstren och å andra sidan samhällets krav på likformighet. Klarar de inte dessa motstridiga krav kan de med identitetsförvirring eller gereagera att anta negativ identitet. Psykosomatiska reaktioner; psynom en koser; missbruksproblem och kriminalitet är de mest dramatiska

uttrycken. Stenius 198310

De undersökningar genomfördes inom för projektet Barnsom ramarna familjerna och samhällets service visar att invandrarbarn dominerar det gäller såväl fysiska psykiska hälsoproblem. Elevvårdande när som insatser i skolan hade främst getts till invandrarbarn. Invandrarbarnen betydligt överrepresenterade när det gällde kontakter med skolkuravar och skolpsykologer i det två rektorsområden i grundskolan som i torer huvudsak studerades inom för projektet. De problem som domiramarna nerade bland invandrarbarnen bottnade framför allt i språksvårigheter och konfliktfyllda relationer med jämnåriga kamrater. Enligt personalen inom Skolhälsovården hade också barnen med invandrarbakgrund en högre andel psykosociala problem än svenska barn. I fråga om hälsoproblem fann däremot inga skillnader mellan barn till svenska man respektive invandrade föräldrar Elvhage 1990. Enligt statistiska cen-

5 påbörjades 1985 och slutfördes 1990, syftade till att undersöka sam- Projektet, som hällets stöd och hjälp till barnfamiljer och utifrån detta lämna förslag på eventuella reformer.

Det mångkulturella samhället 69 SOU 199160

tralbyråns kartläggningar föreligger det dock generellt sett relativt stora skillnader i hälsotillstånd mellan svenska och utländska medborgare, både med avseende på dödlighet, sjukdom och handikapp SCB 1989d.

Hög andel Omhändertagna ungdomar har

av

invandrarbakgrund

De enkätundersökningar genomfördes socialstyrelsen mot slutet som av 1980-talet visade att förekomsten invandrar- och flyktingungdomar av av relativt hög bland dem hade placerats på hem för särskild tillsyn, var som k § 12-hem. Invandrar- och flyktingungdomar svarade för 24 % av samts liga institutionsplatser där ungdomar i åldern 13-20 år vårdades. Andelen invandrar- och flyktingungdomar på § 12-hemmen något högre. var Samtidigt redovisades ett tilltagande missbruk narkotika bland inav vandrar- och flyktingungdomarna på§ 12-hemmen SOS 1990.

Ungdomskommittén orde våren 1990 ett studiebesök på ett av Stock-

holms läns §12-hem, Lövsta. Vi kunde då konstatera att ca 80 % av ungdomarna hade invandrarbakgrund. Där fanns också påfallande många flickor. Personalen på Lövsta att bilden inte skiljer sig nämnvärt menar från andra §12-hem. En synpunkt framförts från olika håll är att som invandrarungdomar i högre utsträckning uppmärksammas och omhändertas för samhällsvård än svenska ungdomar i samma situation.

skilsmässor vanligare bland invandrare

Andelen andra generationens invandrare drabbas av familjeupplössom ning förmodligen högre än motsvarande andel bland barn till infödda är svenskar. Internationellt sett har Sverige mycket hög skilsmässofreken I många de kulturer invandrarna kommer ifrån har familjen vens. av som starkare ställning än i Sverige. Skilsmässofrekvensen är också mycket en låg i många invandrarnas hemländer. Mot denna bakgrund kan man av förvänta sig att äktenskap generellt sett är hållbara bland invandmer än svenskar. Så är emellertid inte fallet. Det är vanligare att familjer rare där båda makarna kommer från ett annat land upplöses. Särskilt hög separationsfrekvens har de kommer från Afrika och Latinamerika som Nilsson Sellerfors 1990.

Högsta registreringsfrekvensen bland finska och danska

invandrarbarn

Den utförligaste studien sociala problem bland invandrarbarn och av -ungdomar genomfördes i början 1980-talet av ett forskarteam som av kartlade socialförvaltningens register över åtgärder i Malmö enligt den dåvarande barnavårds- och socialhjälpslagen under perioden 1977-1980. Studien omfattade barn och ungdomar med invandrarbakgrund från sex olika länder Finland, Danmark, Jugoslavien, Grekland, Polen och Chile

70 Det mångkulturella samhället SOU 199160

i åldern 0-17 år och deras familjer. Socialförvaltningens registreringar

över barnavårdsärenden jämförs dels med ett femtondels stickprov alla av barn iMalmö, dels med hela populationen de barn och ungdomar av vars föräldrar kom från de ursprungsländerna. Dessa studier kompletterasex des med en intervjuundersökning barnfamiljer där båda föräldrarna av var svenska och där föräldrarna kom från fyra andra ursprungsländer.

Slutligen genomfördes serie ostrukturerade intervjuer i samtalsform en med ungdomar och vuxna, syftade till att fördjupa förståelsen som av invandrarbarnens och -ungdomarnas problem Faria; Lillesaar; Meurle-

Hallberg Swedner 1984.

Resultaten studien visade att barn med finskt eller danskt av ursprung hade den absolut högsta registreringsfrekvensen 8,9 % och 8,3 % samtav liga barn med finsk respektive dansk bakgrund i Malmö. Barn med jugoslavisk 6,9 % och polsk 5,5 % bakgrund hade också högre regien streringsfrekvens än svenska 4,1 % barn, medan chilenska 3,9 % och

grekiska 3,6 % barn hade lägre frekvens. Redan denna enkla redovisen ning av resultaten från studien visar att det inte går att förklara skillna-

derna i andelen registreringar mellan de olika kategorierna på något

enkelt sätt med begrepp kulturkonflikter eller kulturskillnader. Fins-

som ka och danska barn, som man kan förutsätta har internaliserat kultur-

mönster liknande dem dominerar i det svenska samhället, uppvisade som de högsta registreringsfrekvenserna. Chilenska och grekiska barn, som man kan förutsätta har internaliserat kulturella mönster är som mer avvikande i förhållande till dem dominerar i Sverige, uppvisade som däremot de lägsta registreringsfrekvenserna.

Sociala problem drabbar de sämst ställda

En sammanfattning resultaten från register- och intervjuundersökav ningen, som kompletterade varandra, uppfattning de komger en om plicerade mönster låg bakom de sociala problem de registrerade som som bamavårdsärendena återspeglade

Registreringsfrekvensen visar sig hög för barn inte bott vara som tillsammans med sina biologiska föräldrar under hela sitt liv, för

invandrarbarn som är födda i ursprungslandet, för barn har som en svag föräldraanknytning till både Sverige och ursprungslandet,

för barn till föräldrar med låg utbildning, för barn till föräldrar

med låg inkomst, för barn i familjer flyttat ofta och bott

som som kort tid i sitt nuvarande bostadsområde, för barn i familjer som inte trivs i det bostadsområde de bor och för invandrarbarn i

familjer där inte brukar använda sitt modersmål vid samtal man inom familjen och bland jämnåriga kamrater.

Faria m 1984190

När kontrollerade för den sociala klasstillhörigheten efter faderns man yrke och enbart räknade med de registreringar åtföljts någon som av typ

SOU 199160 Det mångkulturella samhället 71

av åtgärd hjälp-, stöd-, tvångsåtgärder, institutionsvård, övervakning eller fosterhemsplacering reducerades stor del invandrarbarnens en av höga registreringsfrekvenser i förhållande till de svenska. Dock inte i så hög utsträckning att de försvann. När man slog samman de olika invandrargrupperna till kategori en kvarstod deras högre registreringsfrekvens i förhållande till de svenska barnen och ungdomarna, även kontrollerade for socioekonomisk när man bakgrund, ålder, kön och familjeförhållanden. Samtidigt poängterar i man studien att detta troligtvis inte kan förklaras med att de problem har som registrerats har importerats från barnens och ungdomarns ursprungsländer. Den huvudsakliga förklaringen sökte istället i de olika inman vandrarkategoriernas ställning i det svenska samhället och det sätt på vilket de bemöttes majoritetsbefolkningen och olika samhällsinstituav tioner. En av de mer övergripande slutsatserna i studien är att orsaken till sociala problem bland invandrarbarn i Malmö till stor del är förknippade med invandrarnas sociala situation i Sverige. Det är problem av den art som drabbar de sämst ställda skikten i den svenska befolkningen Faria m 1984286.

Skillnader 1 kulturmönster spelar viss roII

De sociala problemen inom invandrarfamiljerna bottnade enligt m a o studien till stor del i samma orsaker dem inom svenska familjer. Men som eftersom invandrarkategoriernas höga registreringsfrekvenser kvarstod även efter en jämförelse med dem bland svenska barn och familjer från samma sociala klasser och skikt, kunde inte utesluta att skillnaderman na mellan de kulturmönster dominerade i det svenska samhället och som inom de olika invandrargupperna spelade viss roll i sammanhanget. en

En rad de detaljerade analyser ordes i undersökningen

av mer som förefaller ge belägg för detta barn med svensk och utländsk förälder en en hade färre problem än barn med tvâ utländska föräldrar; invandrarbarn som var födda i Sverige hade färre problem än dem flyttat till landet; som problemen var fler inom de familjer där ersatt modersmålet med man svenska; och inom de invandrarkategorier med kulturell bakgrund en som påtagligt avvek från den svenska förelåg stor andel registreringar en av barnavårdsärenden som inte bottnade i ekonomiska problem Faria m 1984. I studien lutar man trots detta om än med viss tvekan mot att - en det är de assimilationistiska attityder invandrare möter i det svenska som samhället snarare än kulturskillnaderna kan förklara de övergripansom de skillnader fann mellan invandrarfamiljerna och de svenska familman jerna

Man måste fråga sig inte betydande del de problem om en av . . .

som växer fram ur kulturskillnader mellan värdfolk och invand-

rargrupper helt enkelt består i attityder gentemot annorlunda en invandrarkultur, och att detta betyder än innehållet i skillnamer

72 Det mångkulturella samhället SOU 199160

den. Även det bland svenskar förekommer diskriminering om en och nedvärdering av invandrarna och deras kulturer, är detta en inte det mest utmärkande draget i relationerna mellan det svenska samhället och invandrarna, utan dess mest utmärkande drag är den assimilationistiska attityd som yttrar sig i att här gäller svenska normer. invandrare betydande omfattning Det som drabbar i är därför inte enbart de praktiska problem, som uppstår på grund kulturskillnader, och inte heller nedvärderingen av invandrarav kultur utan allmän ogiltigförklaring, oavsett arten och nas en vidden av de kulturskillnaderna. Detta drabbar i lika hög grad danskar greker; finländare likväl som jugoslaver. som Faria m 1984284

Andra generationens in vandrarungdomar en riskgrupp

Integrationen andra generationens invandrarungdomar har ibland, av både i Sverige och i andra europeiska länder, framställts som hotfullt för framtiden eftersom ungdomarna lever i miljöer som karaktäriseras av motsättningar i hemmen, skolan och gentemot samhället i stort Piore 1979. Några förutspådde att detta kunde leda till att vi skulle få en generation till följd de motsättningar den hade utsatts för under som, av uppväxtåren, skulle detonera som en tidsinställd bomb i framtiden Castles 1980. Den eller andra generationens invandrare skulle ennya ligt dessa förutsägelser inte enbart konfronteras med fler problem utan också ställa större krav än sina föräldrar på att bli en jämlik del av samhället. I Sverige varnade framför allt Jonas Widgren i början av 1980-talet för hur invandrarbarns och -ungdomars situation skulle kunna utvecklas i framtiden Widgren 1982. Widgren pekade bl a på den höga andelen invandrarbarn och -ungdomar som inte fullföljde sin obligatoriska skolutbildning i de västeuropeiska länderna och varnade för att detta i framtiden ytterligare skulle försvåra deras redan vid den tiden relativt omfattande problem på arbetsmarknaden. Samtidigt pekade han på nödvändigheten att förebygga liknande utveckling av deras situation i av en det svenska samhället. Ofta har utgått ifrån att andra generationens invandrare är eller man kommer att bli svenska än sina föräldrar. Många i föräldragenera- - mer tionen lever i motsats till flertalet i den andra generationen med drömmen att återvända till sina hemländer. Och med en stigande grad av om integration kommer den andra generationen att ställa andra krav på samhället än föräldragenerationen. Detta har i många fall uppfattats som den avgörande skillnaden mellan generationerna och också som en viktig orsak till att de problem den andra generationen brottas med är som eller kan bli allvarligare än dem som den första generationen kon- -

fronterades med se ex Szabö 1988.

Det mångkulturella samhället 73 SOU 199160

Varningarna förefaller också till viss del ha besannats. Tillgänglig statistik visar att andra generationens invandrare i de flesta fall avgränsade till att enbart omfatta dem är utländska medborgare är som överrepresenterade när det gäller arbetslöshet, kriminalitet och olika sociala problem i många västeuropeiska länder. Ett flertal av de typer av

forskare har ort övergripande beskrivning av levnads-

som en mer villkoren och situationen för andra generationens invandrare i de västeuropeiska länderna framhöll redan tidigt att de utgjorde riskgrupp i en olika avseenden, främst att de genom 1 tenderade att överta sina föräldrars i många fall låga socioekonomis-

ka position och status; 2 konfronterades med speciella svårigheter under skol- och utbild-

ningstiden; 3 följd detta så småningom hamnade i sämre position vid som en av en inträdet på arbetsmarknaden; 4 brottades med speciell identitets-, kultur- och språkproblematik en ökade risken för att de skulle drabbas såväl sociala som psykiska som av problem Schrader; Nikles Griese 1979; Katunaric 1981; Limage 1983;

Bjurström 1985.

3.10 Brottslighet

I artikeln Brottslighet bland ungdomar med invandrarbakgrund sammanfattar Peter Martens den bild framtonar kriminalstatistiken som ur svenska och utländska medborgares brottslighet på följande sätt av

- Utländska medborgare har högre brottslingsfrekvens än en svenska medborgare i alla åldersgrupper. Utländska och svenska medborgare under 25 år har en högre brottslingsfrekvens än de är över 25 år eller äldre. Detta som mönster gäller dock först sedan början av 1970-talet. I slutet av 1960-talet hade de utländska ungdomarna en lägre brottsyngre lingsfrekvens än de äldre. Skillnaden i brottslingsfrekvens mellan svenska och utländska medborgare är större för dem är 25 år och äldre än för dem som är under 25 år. Martens 1990142 som

Utländska medborgare har sedan länge varit överrepresenterade i den svenska kriminalstatistiken. De utländska medborgarna är överrepresen-

terade bland såväl skäligen misstänkta personer dem lagförts

som som och dömts till fängelse. När det gäller statistiken över skäligen misstänkta är frekvensen drygt tre gånger högre för utländska än personer svenska medborgare. Andelen utländska medborgare har lagförts för som brott tenderar något högre bland misstänkta. Antalet lagförda att vara än

74 Det mångkulturella samhället SOU 199160

personer per 10 000 invånare 1988 bland svenska respektive utländska medborgare i åldern 15-24 år framgår följande diagram. av

Diagram 3.3 Antalet lagförda personer 10000 invånare 1988 bland per svenska respektive utländska medborgare i åldern 15-24 år°

per 10 000 1 400

1 197 1 212 1 200 -

1 000 - 917

800 -

600 549 473 442 40° Sv. Utl. Sv. Utl. Sv. Utl. medb. medb. medb. medb. medb. medb. 200

15-17 år 18-20 år 21-24 år

Lagförda svenska medborgare i alla åldrar7 över 15 år 138 120 Lagförda utländska medborgare i alla åldrar över 15 år 24 729 Källa Martens 1990

I de flesta stora invandringsländer är mönstret detsamma i Sverige. som Utländska medborgare är överrepresenterade i kriminalstatistiken i länder som Västtyskland, Holland, Belgien, Frankrike, Storbritannien och USA. Men det finns även länder avviker från detta som mönster, som exempelvis Danmark och Norge Martens 1990. Britt Sveri jämförde i undersökning den grövre brottslighetens en utveckling bland svenska och utländska medborgare över tioårsperiod en med hjälp den befintliga brottsstatistiken i slutet 1970-talet Sveri av av 1980. Undersökningen omfattade jämförelse mellan åren 1967 och en 1977. Sveri fann att den grövre brottsligheten hade ökat mycket kraftigt bland utländska medborgare under tioårsperioden. Inom ålderskategorin

°I den kriminalstatistik återges i diagrammet har även utländska medborgare som som inte är kyrkobokförda i Sverige räknats med. När dessa elimineras från statistiken reduceras enligt Martens de utländska medborgarna med omkring en tredjedel totalt sett Martens 1990. 7Vilket även omfattar de åldrar inte har tagits med i diagrammet, som dvs även åldrarna över 25 år.

SOU 199160 Det mångkulturella samhället 75

15-20 år var ökningen hela 89 % för utländska medborgare, medan den tvärtom hade sjunkit för svenska medborgare i åldersklass. År samma 1967 var den grövre brottsligheten högre bland svenska än bland utländska medborgare under 21 år. Tio år gällde det omvända. senare Sveriges resultat pekar ma o mot att den grövre brottsligheten ökade mycket kraftigt bland utländska medborgare i åldern 15-20 år under 1970-talet.

Brottslighet bland andra generationens invandrare

I Sverige liksom i många andra länder saknas det emellertid - - en mer systematisk kriminologisk forskning om brottslighet bland andra generationens invandrare. Utifrån den svenska kriminalstatistiken är det inte heller möjligt att studera brottsligheten bland andra generationens invandrare, eftersom den inte är liktydig med den bland invandrare unga med utländskt medborgarskap. Endast i ett större projekt har direkt man jämfört brottslighet bland ungdomar kan betecknas andra som som generationens invandrare med svenska ungdomar Suikkila 1983. Studien omfattar barn till finländska invandrare och två kontrollgruppef i form av finländska ungdomar i Finland och infödda svenska ungdomar i Sverige och grundar sig på uppgifter om självdeklarerad brottslighet. Undersökningen visade att de finländska invandrarungdomarna i Sverige hade begått fler brott än de båda övriga kategorierna. Ungefär hälften av ungdomarna i Sverige hade oavsett om de var barn till finländska eller svenska föräldrar -inte begått några brott över huvud taget 48 % respektive 49 %. Bland barnen till finländska föräldrar i Sverige hade 26 % en mycket hög brottsbelastning i den mening att de hade begått fem eller fler brott, mot 18 % de svenska ungdomarna. En högre andel de av av svenska ungdomarna än dem med finsk invandrarbakgrund hade dock begått minst ett högst fyra brott 33 % respektive 26%. De finmen ländska ungdomarna i Finland den kategori hade begått minst var som brott 15 % än fem brott, 25 % högst fyra brott och 59 % inget brott mer alls. Utöver Suikkilas studie finns det inga undersökningar direkt jämsom för brottsligheten bland ungdomar med invandrarbakgrund med den bland infödda svenska ungdomar. Enligt Peter Martens saknas det också undersökningar som jämför brottsligheten bland första och andra generationens invandrare Martens 1990.

Invandrarna utsatta för våldsbrott mer

I början av 1980-talet genomfördes undersökning olika invandraren av kategoriers utsatthet för våldsbrott, som visade att denna något högre var än för infödda svenskar Leiniö 1983. Undersökningen visade också att skillnaderna kvarstod även om de blev mindre när kontrollerade - - man

76 Det mångkulturella samhället SOU 199160

för viktiga bakgrundsfaktorer, som exempelvis klasstillhörighet. Skillnaderna mellan olika kategorier invandrare kunde i första hand förklaras av med hjälp bakgrundsfaktorer, som bl a ålder och bosättningsort. Samav tidigt kunde man konstatera att andra generationens invandrare var utsatta för våldsbrott i högre utsträckning än barn vars båda föräldrar en infödda svenskar. Särskilt utsatta var de ungdomar vars båda förvar äldrar var invandrare.

Orsaker till högre brottsfrekvens bland utländska medborgare

Varför brottsfrekvensen är högre bland utländska än bland svenska medborgare är flera orsaker svårt att förklara. Följande faktorer kan - av dock betraktas som tänkbara orsaker till att brottsligheten har ökat bland utländska medborgare fr 1970-talet eller förklara varför statistiken 0 m till viss del ger en skev bild av den faktiska brottsligheten 1 kategorin utländska medborgare, liksom de olika invandrarkategoribestår i mycket högre utsträckning än kategorin svenska mederna, borgare av yngre män, vilka generellt sett är den mest brottsbelastade kategorin i det svenska såväl andra samhällen; som 2 utländska medborgare löper större risk än svenska medborgare att upptäckas vid lagöverträdelser, vilket slår igenom i statistiken både när det gäller skäligen misstänkta personer och lagförda brott; 3 ungdomar i storstäderna svarar för huvuddelen av brottsligheten i de åldrarna och de utländska medborgarna är överrepresenterade i yngre dessa områden; 4 i brottsstatistiken är troligtvis de lägre sociala klasserna och skikten, inom vilka den största brottsligheten finns, överrepresenterade inom kategorin utländska medborgare i förhållande till kategorin svenska medborgare; 5 ett flertal de ingår i kategorin utländska medborgare av grupper som och som svarar för stora procentuella andelar av brottsstatistiken är i absoluta tal mycket små; 6 andelen uppklarade brott har successivt minskat under de senaste decennierna vilket gör att osäkerhetsfaktorn, dvs i vilken utsträckning statistiken återspeglar den faktiska brottsligheten, har ökat; 7 andelen relativt brottsbenägna personer bland de yngre utländska medborgarna kan ha ökat, dvs det kan föreligga en selektiv invandring av personer som är brottsbenägna; 8 även utländska turister räknas in bland de utländska medborgarna i brottsstatistiken. Till dessa faktorer kommer att det är möjligt att utländska medborgare och invandrare behandlas annorlunda än svenska infödda medborgare i det straffrättsliga systemet. Mot denna bakgrund kan det vara värt att notera att polisen den myndighet fick de flesta kritiska kommenvar som

Det mångkulturella samhället 77 SOU 199160

från de fem invandrargrupper finnar, italienare, turkar, latintarerna amerikaner och svarta ingick i diskrimineringsutredningens intersom vjuundersökning våren 1990 Bergman Swedin 1982; 1986. Medan dessa i huvudsak positiv bild utlänningspolisens handgrupper gav en av läggning tillståndsärenden, det många vittnade om diskrimiav var som nering i kontakterna med andra delar den svenska poliskåren. Samav tidigt måste det påpekas att undersökningen inte byggde på ett statistiskt representativt urval inom de olika invandrargrupperna. Det finns heller inga undersökningar bekräftar att sig eller äldre utsom vare yngre ländska medborgare diskrimineras i rättssystemet, även om det kan vara tänkbar orsak till att de har högre registrerad brottslighet än en en svenska medborgare. I artikeln Sverige invandrarsamhälle påpekar Ulf Hannerz att som det möjligt att vi får typ brottslighet i Sverige som har är samma av kartlagts i USA, där olika invandrargruppers del i den professionella brottsligheten har varit märkbar och ökat under vissa perioder

. det är den andra karriärvägar stängda för sig som som ser . . har lättast brottsligt arbete ett tänkbart alternativ. I den att se som mån Sverige inte förverkligar jämlikhetsmålet för invandrarna är det inte särskilt överraskande liknande tendenser blir synliga om här, varvid det också är att märka att de kan förstärkas i grupper allmänt är relativt avskärmade från det vidare samsom mera hällets liv. Det är klart att detta är känslig fråga. Vi vill ju inte en den uppmärksammas på ett sätt bara stärker förgärna att som domarna i samhället. Men det är antagligen bättre att vi försöker klarlägga mekanismerna bakom illegitima näringsfång än att vi försöker tiga ihjäl dem. Hannerz 1981143

Som redan har framgått genomgången den forskning som har av av bedrivits inom området går det emellertid inte att bedöma i vilken utsträckning den här typen kan bidra till att förklara brottsligprocesser av heten bland invandrare eller utländska medborgare i det svenska sam-

hållet. Regeringen tillsatte i december 1990 ungdomsbrottskommitté Ju en 199007, dir 199053 för att genomföra samlad utvärdering av socialen tjänstreformens betydelse för behandlingen unga lagöverträdare och av i samband med detta förutsättningslöst överväga i vilka former och på att vilket sätt det allmänna bör ingripa när begår brott. Kommitténs unga huvuduppgift att överväga den nuvarande arbetsfordelningen melär om lan socialtjänsten och rättsväsendet är väl avvägd och samarbetet om mellan myndigheterna kan förbättras. Kommittén ska komma med för-

slag senast i september 1992. Med hänvisning till detta arbete och till våldskommissionens SOU 199092 betänkande åtgärder mot gatuvåldet och vikten av att motom verka våldet bland ungdomar har ungdomskommittén valt att inte ge

78 Det mångkulturella samhället SOU 199160

förslag i den del gäller invandrarungdomars brottslighet. som Vi förutsätter att ungdomsbrottskommittén beaktar den erfarenhet och forskning

som finns om invandrarungdomars brottslighet och överväger om särskilda åtgärder är påkallade.

Drogproblem

Socialstyrelsen konstaterar att narkotikamissbruket i dag är ett växande problem i Sverige bland vissa invandrargrupper. Många flyktingar har tagit med sig sina missbruksproblem från hemlandet. Politisk förföljelse,

tortyr och krig har enligt WHO bidragit till flyktingarnas dåliga hälsotillstånd och missbruk. Andra invandrare startar sitt narkotikamissbruk i Sverige kanske främst på grund den passiva och beroendeskapande av roll de sätts i av det svenska samhället.

Det misstroende flyktingen hade mot myndigheter i sitt hemland accentueras ofta i Sverige och flyktingen kan tro att han kan bli utvisad på

grund av narkotikamissbruk. Detta innebär att många flyktingar och asylsökande döljer sitt missbruk.

Livsvillkoren skapar problem kan befrämja missbruk

som

Det finns speciella faktorer i invandrarens livsvillkor skapar som problem, som i sin tur kan befrämja narkotikamissbruk. Flyktingar sätts i en miljö som ofta är passiviserande och Sverige har ett bidragsoch trygghetssystem kan såväl passiviserande

som vara som beroendeframkallande

och som kan motverka initiativlust, arbete, social integration etc. Andra generationens invandrare kan i riskzon på grund kultuvara av rell kluvenhet, osäker identitet i rollen flyktinginvandraresvensk eller genom den sociala diskriminering förekommer inom utbildning, som i arbetslivet eller i bostadssegregationen.

Lagstiftning mot narkotikahantering är nödvändig, räcker inte till men för att lösa problemen. Dessutom krävs människors engagemang i familjen, i skolor, på arbetsplatser, och i bostadsområden. Invandrarorganisa-

tioner, idrottsföreningar, hyresgästföreningar måste m få samhällets stöd till breda sociala och kulturella insatser kan förbättra invandsom rarnas villkor i Sverige.

Ett positivt initiativ är bildandet SIMON Sveriges invandrare av mot narkotika. SIMON bildades i januari 1990 invandrare av från olika Världsdelar för att motverka spridningen narkotika- och alkoholmissav bruk, vård åt missbrukare och stöd åt anhöriga. SIMON ge är representerad i 36 kommuner, har ett tiotal lokalavdelningar och 500 medlemmar ca som representerar en mängd olika nationaliteter och 40 språk. SIMON bedriver ungdomsprojekt i ett antal kommuner, främst i miljonprogram-

områden. SIMON satsar på utbildning ungdomar och föräldrar, av även på

flyktingförläggningar.

SOU 199160 79

4C

Arbete

I ungdomskommitténs betänkande Ungdom och makt SOU 199112 beskrivs ungdomarnas situation på arbetsmarknaden. Som människa ung har man en särskild ställning på arbetsmarknaden. Den bild tecknas som i Ungdom och makt gäller därför naturligtvis också invandrarungdomar. Men därutöver finns förhållanden är specifika för invandrarungsom domarna. Vi kommer därför först att utifrån Ungdom och makt kort bege en skrivning ungdomars situation på arbetsmarknaden för att därefter av närmare gå in på förhållanden är specifika för invandrar- och flyksom tingungdomar för att analysera dessa missgynnas på den svenska om arbetsmarknaden. Detta är ingen lätt uppgift. Statistik över arbetslöshet, arbetskraftstillhörighet och fördelning på yrken och näringsgrenar i Sverige bosatavser ta utländska medborgare. Gruppen är mycket heterogen vad beträffar vistelsetid i Sverige, språk och kulturell bakgrund. Bland de utländska medborgarna finns såväl nyinflyttade vistats här under som personer som lång tid utan att söka svenskt medborgarskap. Med tanke på den generellt höga naturaliseringsgraden bland vissa utgör detta felkälla. grupper en Den forskning finns har nämnts i inledningen olika definitiosom som ner på vad som menas med invandrare. Oftast handlar det, liksom för arbetslöshetsstatistiken, utländska medborgare medan det i andra fall om handlar om de som är födda utomlands, eller de har eller två som en föräldrar som är födda utomlands. Inte sällan är statistiken varken könseller åldersuppdelad. Det är svårt att urskilja invandrarungdomarna i statistiken, sig vare man undersökt invandrarnas situation eller ungdomars situation. Särskilt svårt är det att hitta data andra generationens invandrarungom domar. De studier finns är ofta begränsade till invandrare med visst som etniskt ursprung. Ur dessa är det svårt att dra generella slutsatser eftersom förhållandena kan skilja sig åt markant beroende på vilken invandrar- eller flyktinggrupp det är fråga om.

80 Arbete SOU 199160

4.1 Ungdomar mer utsatta

Arbetsmarknaden för ungdomar har genomgått stora förändringar under 1980-talet. I början 80-talet var ungdomsarbetslösheten ett stort proav blem. I slutet 80-talet talade istället bristen på arbetskraft. l av man om 1991 års lågkonjunktur diskuterar vi åter den ökande ungdomsarbetslösheten. Särskilt de lågutbildades chans att få ett arbete efter grundskolan är starkt konjunkturberoende. En långvarig konjunkturuppgång medför att bristen på arbetskraft framstår tydligare än bristen på annan arbetsung kraft. Skälet är att ungdomarna utgör den största delen av inflödet på arbetsmarknaden. Vid högkonjunkturer, med stor efterfrågan på arbetskraft, är antalet nyanställningar stort, varför de flesta ungdomar relativt lätt kan finna ett arbete. Vid lågkonjunktur reduceras antalet nyanställningar kraftigt, vilket medför att de nytillträdande på arbetsmarknaden får svårare att finna ett arbete. Ungdomar med kort utbildning drabbas särskilt hårt. Denna konjunkturkänslighet torde inte försvinna under det närmaste decenniet. Vi kan därför räkna med att ungdomarnas arbetslöshet även fortsättningsvis varierar kraftigare med konjunkturläget än vad den gör för den övriga arbetskraften. Det här innebär att 1990-talets ungdomsgrupper kan komma att möta situation liknar den i början på 1980-talet då ungdomsarbetsen som lösheten vissa perioder nådde över tio procent.

Lågutbildade drabbas hårdast

Samtidigt pekar ett minskat antal ungdomar under 90-talet mot att ungdomar kan bli knapp på arbetsmarknaden. Det kan innebära en en resurs minskning arbetslösheten bland ungdomar. Men denna slutsats gäller av endast de ungdomar har de efterfrågade egenskaperna. För övriga, som med bristande utbildning och andra egenskaper, kan utslagningsriskerna fortsätta att vara höga. Medan del ungdomar förmår hävda sig i konkurrensen tenderar en andra att få bestående problem med sysselsättningen. De riskerar att marginaliseras eller kanske till och med slås ut från arbetsmarknaden på lite längre sikt. De främst drabbas är lågutbildade arbetarungdomar. som Unga lågutbildade kvinnor har den svagaste ställningen på arbetsmarknaden. Detta beror bl på att tillfälliga anställningar och deltidsarbeten a är vanligare bland dessa kvinnor än bland männen. Dessutom finns ett starkt samband mellan socioekonomisk grupptillhörighet och arbetslöshetstidens längd. Ju högre utbildning föräldrarna har, desto kortare år den genomsnittliga arbetslöshetstiden.

SOU 199160 Arbete 81

Ökad efterfrågan på kunskap

Under de senaste två decennierna har i första hand den kunskapsintensiva delen det svenska näringslivet expanderat. Inom industrin är det främst av de kunskapsintensiva sektorerna ökat sysselsättningen och det är som inom dessa sektorer som Sverige har konkurrensfördelar på de internationella marknadema. Mycket tyder på att den utvecklingen fortsätter under 1990-talet. Det innebär bl a en fortsatt datorisering av arbetslivet. Arbetsfördelningen inom såväl företag som förvaltning ändras också i riktning mot ökad integrering av arbetsuppgifterna och ökat ansvarstagande hos de enskilda individerna för arbetsuppgifternas utförande. Denteknologiska utveckling medför ökad efterfrågan på ny kunskap, brena dare kompetens och förmåga till ökad flexibilitet vad gäller inlärning och problemlösning.

TudeIad arbetsmarknad

Ungdomar har i stor utsträckning just dessa egenskaper, på vilka ökad efterfrågan kan förväntas. Men ungdomar är i allt mindre utsträckning intresserade att permanent arbeta på arbetsplatser med dålig av mer miljö, auktoritär styrning och begränsade utvecklingsmöjligheter. Under de senaste två decennierna har vid sidan av de kunskapsintensiva arbetsuppgifternas expansion även skett en tillväxt av serviceinriktade arbetsuppgifter med låga utbildningskrav, udda arbetstider och med anställningsvillkor präglade av att det år förväntade tillfälliga anställningar. Det är i stor utsträckning ungdomar som utför dessa arbeten. Antingen vid sidan av studierna eller som ett första jobb efter avslutade studier. Ungdomarnas arbetsmarknad kan därför förenklat uttryckt sägas tudelad. Det finns indikationer på att denna dualisering har förvara stärkts under 1970- och 1980-talet. En sådan är att risken för arbetslöshet har stigit för ungdomar med förgymnasial utbildning samtidigt som den minskat för ungdomar med eftergymnasial utbildning.

Att ha ett arbete är grundläggande

En av de mest grundläggande förutsättningarna för ungdomars känsla av delaktighet är att ha ett arbete. Arbetslösa ungdomar råkar i högre utsträckning än andra ut för ohälsa, missbruk och utslagning. Såväl psykiska kroppsliga besvär ökar mest bland de arbetslösa, exempelsom vis magkatarr, hudutslag, depression, nervositet, sömnproblem och mindervärdighetskänslor. Värst drabbas de saknar gymnasieutbildning. som Olika uppväxtvillkor medför i och för sig olika utgångsläge i årskurs nio. Men en slutsats från undersökningen är att utifrån liknande ogynnlevnadsvillkor kan det gå bra eller dåligt beroende på om man får samma ett arbete eller ej. De senaste arbetslöshetssiffrorna för ungdomarna är därför alarmerande.

82 Arbete SOU 199160

På inget annat område är klasskillnaderna så stora

En genomgång olika välfärdsundersökningar visar att det knappast av finns något välfärdsområde möjligen med undantag för förmögenhets- innehav som är så starkt klasskiktat friheten i arbetet. - som Det är viktigt att understryka att skiktningen i arbetet är minst lika stark i gruppen ungdomar som i andra grupper. De sämst ställda bland ungdomarna med en bildmässig liknelse stående längst på ofri- - ner hetens trappa är de unga arbetarkvinnorna. Av dem står de - unga invandrarkvinnorna allra längst ner. De unga arbetarkvinnor är sämst ställda när det gäller möjligheterna att påverka sina arbetstider och sin ledighet. En annan viktig aspekt på frihet i arbetet är att kunna styra sin arbetssituation. Mönstret mellan de fackliga kollektiven är detsamma här.

Ökade skillnader i hälsorisker

SCBs levnadsnivåundersökningar har visat att klasskillnaderna i materiella levnadsvillkor har minskat. Däremot har skillnaderna ökat när det gäller allvarliga hälsorisker som rökning, alkohol, jäktiga och enformiga arbeten och arbetslöshet. Skillnaden i dödlighet mellan yrkesgrupperna är mycket stor och klyftan växer enligt ny statistik från socialmedicinska institutionen i Stockholm Folkhälsorapport 1990. Arbetsmiljöer med höga krav och samtidigt små möjligheter for människor att påverka arbetet har negativ effekt på hälsan.

Monotont arbete ökar hälsorisker

För 25 år sedan fanns exempelvis mycket små sociala skillnader i rökvanor. Tobaksrökning var något vanligare bland anställda i serviceyrken och

ovanligt bland jordbrukare. Övriga yrken uppvisade små variationer. Det-

ta mönster finns fortfarande. Nu förekommer dessutom avsevärda skillnader inom olika yrkesområden. Det påfallande samvariation mellan är en rökning och upplevelse monotont arbete relaterat till olika fackförav bund. Medlemmarna i bl Metall- och Livsmedelsarbetareförbundet upplever a ofta sitt arbete som monotont och rökning är här också vanligt forekommande. Motsatsen är fallet for akademiker och andra med omväxlande arbeten.

Skillnaden i ohälsa ökar mest bland ungdomar

I en studie av socioekonomiska skillnader i rök- och alkoholvanor i Stock-

SOU 199160 Arbete 83

holms län 1984 och 1990 konstateras att skillnaderna i levnadsvanor ökar mest bland de unga Boström 1990. I studien jämförs tre åldersgrupper, nämligen de som är födda 1960-66 och således 18-24 år 1984, de var som är födda 1940-59 och 1984 var 25-44 år och de är födda 1910-39 och som 1984 var 45-74 år. Följer man dem som är födda ett visst årtal i hälsoundersökningarna 1984 respektive 1990 att ungdomarna inte ser man förändrar sina när de blir äldre. De stora skillnaderna i ohälsa vanor som man kan notera i 1990 års hälsoundersökning fanns inte för samma åldersgrupp i hälsoundersökningen 1984. Det är således fråga om en generationsförändring, vilket är illavarslande inför framtiden. Om ingenting görs kommer skillnaderna att bli ännu större att kombigenom nationen av flera riskfaktorer i levnadsvanor ökar risken för ohälsa. Vid sidan om hälsoupplysning måste levnadsvillkoren förändras. Medan konsumtionen av alkohol och tobak har minskat totalt, har skillnaden mellan socioekonomiska ökat. Alkoholkonsumtionen grupper har minskat i alla grupper utom for unga arbetarmän, där konsumtionen istället ökat. Unga arbetarmän är också de som har de sämsta matvanorna, medan unga arbetarkvinnor är den grupp som röker mest.

4.2 Vilka regler finns etnisk

mot diskriminering

i arbetslivet

Det saknas idag regler direkt tillkommit skydd mot etnisk som som diskriminering i arbetslivet. Brottet olaga diskriminering i brottsbalken omfattar inte arbetslivet. Skulle någon arbetssökande på den privata arbetsmarknaden bli utsatt för etnisk diskriminering finns det idag inga lagliga möjligheter att påtala saken rättsligt. Inte arbetsgivaren ens om uttryckligen vägrar anställa med hänvisning till dennes huden person färg. Om samma inställning hos arbetsgivaren skulle leda till uppsägning av en arbetstagare, skulle uppsägningen dock lagstridig handling. vara en Det finns nämligen lagregler syfte är att förhindra osaklighet, godvars tycke och orättvisa och som därigenom kan fylla funktionen att motverka diskriminering. En viktig sådan bestämmelse är 7 § lagen anställom ningsskydd, som kräver saklig grund vid uppsägning, och 18 § grund om för avskedande samt lagens regler turordning vid uppsägning och om återanställning. Arbetssökande har således ett sämre skydd än den som redan âr anställd. Det betyder att ungdomar har ett sämre skydd än vuxna, eftersom de i allmänhet är på arbetsmarknaden och inte nya hunnit få någon fast förankring där. Vidare ger lagen mot etnisk diskriminering, trädde i kraft den som 1 juli 1986, DO ett särskilt ansvar när det gäller diskriminering i arbetslivet. Pi det området har DO fått särskilda befogenheter. En arbetsgivare ska på uppmaning av ombudsmannen, eventuellt under vitestvång,

84 Arbete SOU 199160

delta i överläggningar och lämna upplysningar i frågor om etnisk diskriminering. Erfarenheterna från de tre första verksamhetsåren ledde till att DO 1989 i skrivelse till regeringen föreslog en arbetsrättslig lag mot en diskriminering i arbetslivet. DO att det inte råder någon tvekan menar att invandrare möter olika svårigheter på arbetsmarknaden som delom vis kan bero på etnisk diskriminering. DOs förslag innebär lag ska tillämplig på hela arbetsmarken som vara naden och för alla slag anställningar. Diskrimineringsgrunderna ska av hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse. vara ras, Om arbetsgivarens beslut eller handlande beror på arbetstagarens eller arbetssökandens etc ska diskriminering anses ha skett. Det är arbetsras givarens uppsåt år avgörande. Meritvärdering får inte tillåtas skymsom blicken. Talan föres i civilmål och sanktionen blir skadestånd. I vissa ma fall kan arbetsgivaren ha godtagbara skäl att ta hänsyn till etniska faktorer. S k positiv särbehandling ska kunna tillåtas i vissa fall. Även

andra motstående intressen kan väga tyngre. Regeringen har tillsatt utredning om lagstiftning mot etnisk disen kriminering på arbetsmarknaden. Utredningen väntas lämna sitt förslag under budgetåret 199192.

4.3 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder mot

arbetslöshet

Enligt riktlinjer för arbetsmarknadsverket ska flyktingars och andra in-

vandrares problem pågrbetsmarknaden främst lösas genom den allmän-

arbetsmarknadspolitiken, men flyktingar och invandrare ska härvid na prioriteras. Dessutom har medel anslagits för särskilda insatser, t ex för faddersystem och informationsinsatser for att påverka attityder med syfte att underlätta inträdet på arbetsmarknaden. Sedan 198889 finns förhöjt rekryteringsstöd till arbetsgivare som anställer flykting eller invandrare under de första sex månaderna som sfi-undervisning svenska för invandrare med arbete. Lönebidravarvar get höjs budgetåret 199192 till 85 % under månader eller 50 % under sex tolv månader. Exempel på andra åtgärder som vidtagits för att minska ungdomsarbetslösheten är att utbildningsbidraget för arbetsmarknadsutbildning höjs för ungdomar under 20 år till samma belopp som ung-

domar över 20 år redan får. Ökningen av antalet högskoleplatser med

5 000 från hösten 1991 kan också få betydelse i sammanhanget. Arbetsförmedlingen har således tillgång till rad arbetsmarknadsen politiska medel för sökande behöver än platsförmedling. Allt fler som mer arbetsförmedlingar anvisar flyktingar till beredskapsarbete på halvtid kombinerat med grundläggande svenskundervisning för invandrare. De extra medel fått för särskilda insatser ger utrymme för okonventioman

SOU 199160 Arbete 85

nella åtgärder. Liksom tidigare prioriteras resurser för vägledning för invandrare och behovet är stort både bland dem som saknar eller har mycket kort skolgång i hemlandet, men också bland högutbildade. Vidare satsas resurser på kompletterande utbildning för att effektivare kunna ta tillvara invandrarnas utbildning, yrkeserfarenhet och språkkunskaper från deras hemländer. Yrkesprövningar utvecklas före den kompletterande yrkesutbildningen, som oftast är nödvändig för att få en fast förankring på den svenska arbetsmarknaden.

4.4 Invandrarna missgynnade på

arbetsmarknaden

Man kan konstatera att dagens svenska arbetsmarknad i många avseenden kännetecknas utpräglad skiktning mellan invandrare och av en svenskar. Under 1990 fanns det i genomsnitt 254 800 utländska medborgare i arbetskraften. Det motsvarar 5,6 % av den totala arbetskraften. Antalet utomnordiska medborgare uppgick till 136 800 eller 3,7 %. Arbetslösheten var mer än tre gånger så hög för utomnordiska medborgare jämfört med befolkningen i övrigt, 4,8 % mot 1,5 % under 1990, trots att arbetsmarknadsläget då fortfarande var gott SCB AKU 1990. De utländska medborgarna är kraftigt överrepresenterade inom tillverknings- och serviceyrken, men underrepresenterade inom samtliga andra yrkesområden. Drygt hälften av dem var sysselsatta inom näringsgrenarna industri, handel, hotell och restaurang. Detta kan jämföras med gruppen svenska medborgare där knappt en tredjedel sysselsattes inom dessa näringsgrenar. Invandrarungdomarna har en dubbel utsatthet på arbetsmarknaden. Dels i egenskap ungdomar, dels i egenskap av invandrare. av Generellt sett har infödda svenskar bättre jobb och bättre positioner med avseende på makt och inflytande på arbetsmarknaden, högre in- komster och lägre arbetslöshet än invandrare. Många invandrare återfinns i lâglöneyrken med dålig arbetsmiljö och är sysselsatta i skift- - arbeten med oregelbundna och obekväma arbetstider SCB 1984; 1991; Lithman 1987 Johansson 1990.

Skillnaderna minskar med vistelsetid

Detta gäller dock i första hand de invandrare som är utländska medborgare. Naturaliserade invandrare, liksom kategorin utrikes födda, förefaller i flera avseenden inta en position på arbetsmarknaden som mera liknar infödda svenskars än utländska medborgares jfr Ekberg 1990. Med ökad vistelsetid blir också yrkesstrukturen bland invandrare alltmer lik den inom den infödda svenska befolkningen. I en underlagsrapport till

86 Arbete s0U 199160

storstadsutredningen gör man jämförelse mellan invandrare och inen födda svenskar med hjälp ett index visar att det dröjer tio år av som ca efter det att olika invandrargrupper har invandrat innan de får yrkesen struktur som liknar den för infödda svenskar SOU 1989111. Någon uppåtgående social rörlighet inom sysselsättningshierarkin förefaller dock knappast alls föreligga bland invandrare, enligt det fåtal studier som har genomförts. Invandrarbarns och -ungdomars sociala rörlighet förefaller också vara betydligt mindre än för svenska ungdomar med föräldrar i yrken samma Knocke 1982. I de flesta västeuropeiska länder finns klar tendens till en en s k delad arbetsmarknad dual labour market, där den infödda befolkningen återfinns inom de sektorer där lönerna successivt stiger och arbetsförhållandena förbättras, medan stora delar den invandrade av befolkningen koncentrerats till de arbeten har lägst social status och som ofta är tunga, monotona och smutsiga Widgren 1987. Resultaten den av s k Katrineholmsstudien ingick i maktutredningen tyder dock på att som det inte föreligger några större skillnader mellan svenskar och invandrare i synen på arbetet om man relaterar den till klasstillhörighet och olika yrkessektorer Johansson 1990.

4.5 Invandrarnas förvärvsintensitet minskar

Under 1950- och 60-talen hade invandrarna i genomsnitt högre fören värvsintensitetl än infödda svenskar. Detta kan i första hand förklaras av att den absoluta majoriteten alla invandrare arbetskraftsinvandav var Även nyanlända invandrare kom snabbt in på arbetsmarknaden. rare.

Men det gällde också den tidens flyktingar från Östeuropa. Den höga

sysselsättningen bland invandrarna gjorde också att årsinkomsten per capita var hög. I åldersklassen 16-24 år den årliga capitainkomsvar per ten bland utländska medborgare högre än bland den övriga befolkningen. Under 1980-talet har däremot andelen sysselsatta på arbetsmarknaden varit betydligt lägre för invandrare än för svenskar, speciellt när det gäller de senast anlända flyktinggrupperna SOU 1989111. Utomnordiska medborgares arbetskraftsdeltagande, dvs andelen beav folkningen i arbetskraften, minskade kraftigt, från 74,5 % 1980 till 66,3 % 1990. Det totala arbetskraftsdeltagandet har däremot ökat kontinuerligt och uppgick till i genomsnitt 84,5 % under 1990. Redan under 1970-talet med det försämrade arbetsmarknadsläget, sjönk invandrarnas förvärvsfrekvens under den för infödda svenskar.

Förvärvsintensiteten är ett mått på andelen förvärvsarbetande samtliga inom av en viss kategori population.

SOU 199160 Arbete 87

Samtidigt ändrade invandringen karaktär. Med det försämrade läget på arbetsmarknaden upphörde i stort sett arbetskraftsinvandringen under 197 0-talet. Tillsammans kan dessa båda faktorer förklara en del av orsakerna till att invandrarna generellt sett fick en lägre förvärvsintensitet än infödda svenskar. Dessa förändringar gör att vi numera har mycket stora skillnader i sysselsättningsläge mellan olika årgångar invandrare. De invandrare som anlände före 1970 har fortfarande i sin helhet ett gott arbetsmarknadsläge. Dessutom visar longitudinella data att den socioekonomiska karriären och inkomstutvecklingen fram till 1985 för dessa invandrare i genomsnitt har varit ungefär densamma som för jämförbara svenskar. Däremot finns det stora skillnader inom denna invandrargrupp. Invandrare från Grekland och Jugoslavien har hatt en mycket svag uppåtgående socioekonomisk rörlighet i förhållande till jämförbara svenskar. Man har i hög grad stannat i sina ingångsyrken. Samtidigt finns det andra invandrargrupper som rört sig uppåt socioekonomiskt snabbare än jämförbara svenska grupper. Exempel på detta är invandrare från Tjeckoslovakien och män från Västeuropa.

Nyanlända invandrargrupper svag anknytning

Däremot har många invandrargrupper som anlänt under 1980-talet en påfallande svag anknytning till arbetsmarknaden. Detta påverkar den genomsnittliga inkomstnivån bland invandrarna. Den årliga per capita inkomsten i åldern 16-64 år är numera väsentligt lägre bland utländska medborgare än bland totalbefolkningen. Förvärvsintensiteten har således fortsatt att sjunka trots att 1980-talet utmärktes av en ihållande högkonjunktur med stor efterfrågan på arbetskraft inom många sektorer av arbetsmarknaden. Det kan visserligen vara förklarligt att det tar en tid innan nyanlända invandrargrupper och speciellt flyktingar kommer ut på arbetsmarknaden. Men om man ser inträdet på arbetsmarknaden som en viktig del av integreringen i det svenska samhället är det knappast acceptabelt att invandrare som anlände redan i början 1980-talet fortfarande har av en svag anknytning till arbetsmarknaden. Förvärvsfrekvensen är dock fortfarande i stort sett lika hög bland naturaliserade invandrare som infödda svenskar. Men under senare år förefaller även en mindre sänkning ha skett av de naturaliserade invandrarnas förvärvsintensitet i förhållande till den för infödda svenskar, beroende bl a på de naturaliserade flyktingarnas ökande andel Ekberg 1990. En annan bidragande orsak kan vara utslagningen från arbetsmarknaden av äldre naturaliserade arbetskraftsinvandrare RRV 1990.

88 Arbete soU 199160

4.6 Ungdomar med utländskt medborgarskap

dubbelt utsatta

Arbetslösheten har sedan relativt lång tid tillbaka legat på högre nivå en för utländska än för svenska medborgare. Detsamma gäller när man ser till ungdomsgruppen, dvs dem som är i 16-24-årsåldem. Såväl i Sverige som i övriga västeuropeiska länder har arbetslösheten bland invandrarungdomar i statistiken avgränsade till att omfatta utländska medborga-

re procentuellt sett varit högre än bland ungdomar i allmänhet OECD

1980; Limage 1983; Ekberg 1990. Bristen på statistiskt material är dock uppenbar när det gäller data om naturaliserade invandrarungdomar och andra generationens invandrare på arbetsmarknaden. Under perioden 1982-86 låg arbetslösheten bland unga män med utländskt medborgarskap i åldern 16-24 år konstant över 10 % i Sverige. När arbetslösheten var som mest utbredd bland ungdomar år 1983 drabbades framför allt unga män och kvinnor med utländskt medborgarskap. Medan arbetslösheten bland ungdomar med svenskt medborgarskap år 1983 uppgick till omkring 10 % i åldern 16-19 år och strax under 7 % i åldern 20-24 år, uppgick den till hela 14,9 % for unga män och 11,1 %for unga kvinnor i åldern 16-24 år med utländskt medborgarskap SCB 1989a. Generellt sett är arbetslösheten mer än dubbelt så hög bland utländska medborgare som bland svenskar. 1990 var arbetslösheten 1,5 % bland svenska medborgare mot 4,0 % bland utländska medborgare. Störst var skillnaderna i de yngsta åldrarna. I åldern 16-24 år var 7,3 % de av utländska medborgarna arbetslösa, mot 3,5 % de svenska medborgarna av i arbetskraften. Skillnaderna mellan utländska och svenska medborgare var också relativt stora i åldrarna 25-34 år SCB 1990. Bakom de siffror som har presenterats döljer sig sannolikt stora skillnader mellan olika nationaliteter och geografiska områden. Dessa är let emellertid inte möjligt att få grepp om utifrån den befintliga arbetsmarknadsstatistiken. Utgår från de sysselsättningstal redovisas i man som storstadsutredningens underlagsmaterial från Fob 85 framgår det dock klart att det finns stor variation mellan olika regioner. Medan skillnaen derna i forvärvsfrekvenser mellan utrikes födda och hela befolkningen uppgick till fem procentenheter for män i åldern 16- 19 år och knappt elva for kvinnor i Stockholm, uppgick de till drygt 14 procentenheter för män och drygt 19 for kvinnor i Malmö. I åldern 20-24 år var skillnaderna för både män och kvinnor drygt 14 procentenheter i Stockholm, mot knappt 22 procentenheter for män och drygt 19 for kvinnor i Malmö SOU 198970.

SOU 199160 Arbete 89

4.7 Orsaker till förhöjd arbetslöshet bland utländska medborgare

Beror den relativt sett höga arbetslösheten bland ungdomar med utländskt medborgarskap på diskriminering av invandrarungdomar i arbetslivet Eller beror det på att de generellt sett tillhör mer utsatta grupper med sämre förutsättningar p g a en större andel oavslutad skolgång, kortare utbildning och låga betyg Eller beror det på kulturspeciñka attityder till arbetslivet Orsakerna till att arbetslösheten är högre bland invandrarungdomar utländska medborgare i åldern 16-24 år än bland ungdomar i allmänhet är svåra att ringa in. Bilden kompliceras av en rad faktorer. Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar AKU är det enda material som är statistiskt representativt för alla utländska medborgare respektive totalbefolkningen. I arbetskraftsundersökningarna skiljer man emellertid enbart mellan utländska och svenska medborgare. Invandrare med svenskt medborgarskap, till vilka större delen av andra generationens invandrare hör, redovisas med andra 0rd som svenskar. Detta gör att alla direkta jämförelser mellan invandrarungdomar och svenska ungdomar blir ytterst osäkra och redan från utgångspunkten missvisande. På grund av de urvalsstorlekar som används i arbetskraftsundersökningarna är det dessutom endast finska medborgare som på ett meningsfullt sätt kan särredovisas efter ålder, förutom totalbefolkningen och samtliga utländska medborgare. Tillsammans gör dessa faktorer att det är svårt att komma åt orsakerna bakom de relativt höga arbetslöshetstal som har redovisats för kategorin utländska medborgare. En tänkbar orsak till att arbetslösheten är högre bland utländska än bland svenska medborgare i åldrarna under 25 år är att fler utländska medborgare i dessa åldrar söker sig ut på arbetsmarknaden i tidig ålder. En annan tänkbar orsak är att andelen utländska medborgare i delårsarbetskraften, som generellt sett har en högre arbetslöshet, är högre än andelen svenska medborgare ocheller att unga utländska medborgare diskrimineras när de söker sig ut på arbetsmarknaden. Diskrimineringen kan i sin tur tänkas hänga samman med arbetsgivarnas inställning, ungdomarnas språkkunskaper eller utbildningsbakgrund. Ytterligare en tänkbar orsak till att arbeslösheten är högre bland unga utländska än svenska medborgare är att personer med en låg klass- och utbildningsbakgrund, som generellt sett har en högre arbetslöshet än andra kategorier, är överrepresenterade inom den förstnämnda kategorin. Det finns emellertid, såvitt vi har kunnat finna, inga studier som belyser dessa faktorer eller orsakssamband.

90 Arbete SOU 199160

4.8 arbetslöshet

Högre även bland andra generationens invandrarungdomar

I en undersökning av en del av andra generationens invandrare utländska medborgare födda i Sverige plus naturaliserade sedan 1967 och födda i Sverige på arbetsmarknaden 1987 konstaterar Jan Ekberg att de utrikes födda i åldern 16-19 år hade lägre arbetskraftstal och som var lägre andel sysselsatta än dem i samma ålder som var födda i Sverige. Detsamma gällde i åldrarna 20-24 och 25-34 år. Bland männen låg arbetskraftstalet och andelen sysselsatta för de invandrarungdomar som var födda i Sverige något högre än eller på ungefär samma nivå för som totalbefolkningen i åldrarna 16-19 och 20-24 år. Arbetslösheten var dock genomgående och speciellt för kvinnorna - högre för andra generationens invandrare, som var födda både utrikes och i Sverige än för totalbefolkningen i samtliga de avgränsade åldersklasserna 16-19, 20-24 och 25-34 år Ekberg 1990.

Tabell 4.1 Arbetsmarknadsläge 1987 för utrikes födda UF, invandrarungdomar IU födda i Sverige utländska medborgare födda i Sverige plus naturaliserade sedan 1967 och födda i Sverige och totalbefolkningen T B

Arbetskraftstal Andel sysselsatta Arbetslöshetstal UF IU TB UF IU TB UF IU TB

Män 16-19 år 37.0 49.9 44.6 34.9 46.7 43.0 5.6 6.4 3.6 20-24 75.9 81.1 81.9 71.6 77.5 78.3 5.6 4.4 4.5 25-34 83.5 93.5 93.6 78.7 91.4 91.5 5.8 2.1 2.2 Kvinnor 16-19 år 39.0 48.6 48.4 35.3 46.4 46.7 9.5 4.5 3.5 20-24 67.8 77.5 80.0 62.4 73.0 76.6 8.0 5.8 4.3 25-34 78.7 88.6 88.9 75.7 86.7 87.2 3.8 2.2 2.0

Källa Invandrare på arbetsmarknaden Ds 199035

Ekbergs undersökning visar att arbetslösheten förmodligen är betydligt mer utbredd bland invandrarungdomar än bland svenska ungdomar, men att skillnaden sannolikt är något mindre än vad arbetskraftsundersökningarnas uppdelningar mellan utländska och svenska medborgare ger vid handen.

2Arbetskrafcstalet anger andelen personer i arbetskraften sysselsatta ocheller arbetslösa av samtliga inom en viss kategori population.

SOU 199160 Arbete 91

Unga invandrarkvinnor drabbas hårdast

Av Ekbergs undersökning framgår samtidigt att arbetslösheten var speciellt utbredd bland utrikes födda kvinnor i åldrarna 16-19 och 20-24 år mot slutet av 1980-talet. Medan 9,5 % respektive 8,0 % av de utrikes födda kvinnorna år 1987 var arbetslösa i åldrarna 16-19 och 20-24 år, var motsvarande siffror för invandrarkvinnor födda i Sverige i samma åldrar 4,5 % respektive 5,8 % och för kvinnor i totalbefolkningen 3,5 % respektive 4,3 % Ekberg 1990. Resultaten av Ekbergs studie ger ytterligare stöd för de signaler som har kommit från olika håll om att många unga invandrarkvinnor befinner sig i problematisk situation vid inträdet på arbetsmarknaden. en

Okvaliñcerade arbeten vanligare bland ungdomar med utländsk bakgrund

Resultaten från enstaka undersökningar begränsade till olika geografiska områden tyder på att andelen ungdomar med utländsk bakgrund som har okvalificerade arbeten är betydligt högre än bland ungdomar med svenska föräldrar Eriksson, Karlsson Swedner 1985. En av de undersökningar som ingick i projektet andra generationens invandrare visar att ungdomar i 15-16-årsåldern med finsk invandrarbakgrund upplever arbetslöshet som ett större hot än ungdomar i samma ålder med svenska föräldrar Soininen 1987. Samtidigt var ungdomar med finsk bakgrund oftare än svenska ungdomar benägna att uppfatta arbetslöshet som ett resultat av brister i samhället snarare än av individuella eller personliga svagheter eller dispositioner. Men även mellan ungdomar med finsk invandrarbakgrund fanns det stora skillnader

Inte helt överraskande upplever arbetarklasseleverna arbetslöshet

som ett reellt problem något oftare än kamraterna från medel-

klassen. Däremot är den sociala bakgrundens inverkan minst sagt

oklar för det fåtal medelklasselever som har finskt påbrå via den

föräldern. Även dessa elever tillhör den högre socialkategoena om

rin tar de ofta arbetslöshetsproblemet på stort allvar Föräldrarnas

invandrarbakgrund tycks vara ägnad att starkt höja medvetenheten om detta problem. En relativt utbredd pessimism råder även bland svensk-finska arbetarklassungdomar. I stort sett varannan är beredd på att personligen hantera arbetslöshet. Den kan komma att drabba dem själva eller någon annan i deras familj.

Den helfinska gruppen tolkar familjens villkor i samhället på

vitt skilda sätt. Den mer pessimistiska stämningen råder bland v

finska elever vars föräldrar ställer sig tveksamma till en framtid i Sverige. Mer optimism finns i gengäld bland finska ungdomar i

familjer som är permanent bosatta här. De har en större tro på sin

92 Arbete SOU 199160

egen och den övriga familjens konkurrenskraft på den svenska

arbetsmarknaden. Soininen 1987142 I den enkätundersökning som genomfördes i Eskilstuna av forskare vid institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet fann man emellertid endast obetydliga skillnader mellan ungdomar med svensk respektive utländsk bakgrund när de själva fick uppskatta sina framtida möjligheter på den svenska arbetsmarknaden. Bland ungdomar med finsk bakgrund fanns det dock något större grupp med en pessimistisk syn på en sina framtida chanser på arbetsmarknaden än bland ungdomar med svensk eller annan utländsk bakgrund Eriksson, Karlsson Swedner 1985. Bland de ungdomar som var ute på arbetsmarknaden fann man emellertid ingen skillnad i facklig anslutning mellan dem som hade finsk respektive svensk bakgrund. Däremot förelåg det relativt stora skillnader mellan i vilken utsträckning man hade fackliga fortroendeuppdrag inom de båda kategorierna Iden äldsta gruppen, 25-åringarna, har 13 de 114 helsvenska av något förtroendeuppdrag 11 %, medan endast en av de 30 .med

finsk bakgrund har det 3 %. Bland 22-åringarna är siffrorna sex

av 80 8 % respektive noll av 25 0 % och bland 18-åringarna tre av 81 4 % respektive noll av 13 0 %.

Slår man samman åldersgrupperna får man fram att 22 av 275

helsvenska Eskilstunaungdomar ute i arbetslivet har ett fackligt

förtroendeuppdrag medan endast en av 68 med finsk bakgrund

har det. I procent får vi 6 % mot 1 %. Samtidigt kan vi konstatera att det bland dem med övrig utländsk bakgrund är fyra 32 av 13 % som har ett förtroendeuppdrag. Erikss0n; Karlsson Swedner 1985890

Överlag gäller att kartläggningarna och undersökningarna om invand-

rarungdomens, främst omfattande kategorin utländska medborgares, situation på arbetsmarknaden har begränsats till de objektiva aspekterna, exempelvis arbetslöshetens omfattning och andel sysselsatta. De subjektiva, exempelvis upplevelser av diskriminering och arbetslöshet, har däremot endast belysts i en ytterst begränsad omfattning. Kunskapen om hur den situation, som döljer sig bakom exempelvis arbetsmarknadsstatistikens siffror om arbetslöshet, upplevs på en subjektiv nivå är i det närmaste obefintlig

4.9 Utländsk utbildning och yrkeserfarenhet

Det är i många fall svårt att bedöma värdet av utländsk utbildming och erfarenhet. Därför är det också svårt att ställa en invandradl arbetssökandes kunskaper och färdigheter i relation till aktuella arlbetsuppgifter på ett svenskt företag eller hos myndigheter.

SOU 199160 Arbete 93

Så snart en flykting med dokumenterad akademisk examen får uppehålls- och arbetstillstånd ska arbetsformedlingenförläggningen ombesöröversättning av betygen. Ansökan om värdering av examen ska därefter sändas till Universitets- och högskoleämbetet for bedömning av avslutade högskoleutbildningar. När det gäller värdering av akademiska medicinska examina och yrkeserfarenheter ska ansökan lämnas till socialstyrelsen. Yrkesprövningar och bedömning av utbildningar och yrkeserfarenheter t o m gymnasial nivå görs av AMSAMU. Många av invandrarna har en kvalificerad yrkesutbildning, annan gymnasial eller eftergymnasial utbildning med t ex teknisk, naturvetenskaplig, ekonomisk eller vårdinriktning. Trots detta har många svårigheter att få arbete inom sitt utbildningsyrke. Flera län har därför projekt igång där t ex vårdutbildade flyktingar och invandrare får undervisning i medicinalsvenska for att sedan kunna få praktik och svensk legitimation. Elva landsting bedriver f n särskild anpassad utbildning och praktikverksamhet för 350 läkare sjuksköterskor och andra yrkesgrupper med en ca halvering av de tidigare individuella legitimationstiderna. Akut brist på sjukvårdspersonal har medverkat till framgången SIV 1991. På samma sätt arbetar man på många håll med tekniker och ekonomer. På vissa håll prövas integrerade svenskstudier och yrkesutbildning i samverkan med gymnasieskolan. Dessa utbildningsinsatser har visat sig mycket värdefulla. Inom arbetsmarknadsverket pågår ett utvecklingsarbete for att ta fram hjälpmedel för bedömning av utländska utbildningar och yrkeserfarenhet. Arbetsförmedlingen har bl a genom ett datorbaserat informationssystem, s k kunskapsbankinvandrarinformation, tillgång till uppgifter om utbildningsväsendet och yrkeserfarenhet. Detta vidareutvecklas och kompletteras successivt med nytt material. Som en följd dessa insatser har utländska medborgares andel i av arbetsmarknadsutbildning ökat kraftigt. Vid slutet av juni 1990 uppgick antalet till 9 500 eller drygt 20 % samtliga i arbetsmarknadsutbildav ning. Andelen lågutbildade med utbildning mindre än motsvarande års- kurs 6 i grundskolan av nyinvandrade under 1989 utgjorde ca en fjärde- del. Drygt 13 000 eller ca 60 % av grundvuxeleverna var invandrare. Högutbildades möjligheter att erhålla arbeten motsvarande sin utländska utbildning är dåliga på grund av bland annat otillräckliga resurför bedömning, värdering och komplettering av utländsk utbildning ser yrkeserfarenhet och attityder hos arbetsgivarepersonalanställare. Väntetiden för att få utländsk akademisk examen värderad hos t ex Universitets- och högskoleämbetet är f n ett halvt till ett år. Tidigare var den ännu längre men har genom särskilda medel från riksdagen kunnat kortas. I dag beror de långa väntetiderna mer på svårigheten att få tag på kompetent personal än brist på ekonomiska resurser.

94 Arbete soU 199160

4.10 Flyktingars till arbete möjligheter

I de kommuner där det är ont om arbete, är det mycket svårt for flyktingar, särskilt för kvinnorna, att få något sådant. Det medför att del de en av flyktingar som dessa kommuner tar emot måste flytta. Vissa mindre kommuner har ont om akademikerjobb. Unga välutbildade flyktingar som kommer dit, vill inte ta de jobb som finns på orten utan flyttar hellre till någon större ort Svenska Kommunförbundet 1989. Flyktingarna har enligt kommunförbundet problem att få arbete också på flera av de orter där det finns gott om jobb. Det beror på flera faktorer. Det första problemet gäller språkkunskaperna. Ju bättre kunskaper i svenska, desto lättare går det att få arbete. Vissa avancerade jobb mer inom industrin medför att man måste kunna läsa instruktioner m m. För jobb inom offentliga sektorn, exempelvis inom vården, är språkkunskaper också mycket viktiga. En annan faktor är yrkesutbildningen. Kommunförbundets erfarenhet är att i de fall det finns arbeten inom verkstadsindustrin, kräver dessa ofta yrkesutbildning. Även flyktingarna har motsvarande utbildning om från sina hemländer accepteras den ofta inte. Ibland beror det på annan inriktning på utbildningen, ibland på att svenska arbetsgivare inte kan bedöma flyktingarnas betyg. En del flyktingar saknar helt utbildning och kan bara komma ifråga för rutinarbeten av olika slag. Men det är också ofta så att förhållandena i hemlandet är sådana, att deras kunskaper inte in i det svenska passar samhället. Många välutbildade flyktingar vill heller inte börja arbeta med rutinarbeten. De vill hellre studera vid universiteten för att senare kunna få kvalificerade arbeten. mer Enligt kommunförbundet varierar attityderna hos arbetsgivarna mellan olika orter. Det verkar vara lättare för flyktingar att få arbete på orter där man haft invandrare i flera årtionden. Detsamma gäller kontakterna med svenskar, som är lättare att åstadkomma på mindre orter, och särskilt då sådana som haft invandrare sedan årtionden. Allt fler kommuner börjar kombinera svenskundervisningen med någon form av praktik, t ex genom halvtidsarbete. Erfarenheterna är goda. Förutom att det opinionsmässigt är viktigt att flyktingarna inte går sysslolösa, får de genom arbetet kontakt med det svenska samhället och svenskar på ett helt annat sätt än inom flyktingförläggningarna. På arbetsplatserna får de också möjlighet att träna sina kunskaper från svenskundervisningen. En annan positiv effekt är att flyktingarna inte passiviseras, som de gör om de går utan arbete en längre tid.

SOU 199160 Arbete 95

4.11 Konflikterna växer när arbetsmarknaden

krymper

Konflikterna mellan invandrare och svenskar, liksom mellan olika invandrare, har växt de sista året i samband med att arbetsmarknaden krymper. I LO-tidningen 22, 31 maj 1991, beskrivs tex hur bil- och nr läkemedelsindustrin i det invandrartäta Södertälje bara för ett år par sedan skrek efter arbetskraft. Men redan då föredrog företagen att importera folk från Norge istället för att anställa arbetslösa invandrare. På arbetsförmedlingen i Södertälje anser man gränsen nådd för vad kommunen klarar. De kan inte erbjuda ett enda jobb till invandrargruppen. Konkurrensen mellan nordbor och utomnordiska invandrare tätnar, konflikterna blir fler på arbetsplatserna och ungdomarna kommer då i kläm. De annorlunda attityderna slår hårt mot andra generationens invandrare som nu fått det allt svårare att komma in på den svenska arbetsmarknaden. De unga är ofta mer medvetna om kulturskillnaderna än den äldre generationen, de måste kämpa hårdare mot fördomarna men från arbetsgivarna för att ens få en chans att komma in på arbetsmarknaden, trots att de har gått i svenska skolor och många gånger pratar obehindrad svenska.

Att de är assimilerade spelar ingen roll. Det räcker med att invandrarna säger sitt så blir de nobbade. Våra två största namn företag Saab Scania och Astra är mycket knepiga. Framför allt - nu. arbetsförmedlare Södertälje

I artikeln refereras att Saab Scania bland annat sagt att de inte anställer en enda turk till, för då får de problem på golvet. Turk är ett skällsord, som ofta innefattar den kristna gruppen assyriersyrianer. De två folkslagen har kommit i konflikt med finnarna på Saab Scania, som utgör ryggraden i produktionen. J acoub, 20 år, från Turkiet, utbildad bilmekaniker som talar bra svenska, gick ut fordonsteknisk linje som en av klassens bästa. I skolan lagade han lärarnas bilar och fick ett särskilt diplom för sina insatser. Enligt arbetsförmedlingen borde han absolut fått jobb efter skolan. Inte heller någon av hans fyra klasskamrater med utomnordisk bakgrund fick arbete. J acoub gick personligen upp till V.A.G och frågade om det fanns någon ledig plats. Chefen svarade att de bara behövde bilmekaniker, och för det krävs utbildning.

Jag sa att jag faktiskt sökte den typen jobb, och att jag dess-

av utom har utbildning. Jag lämnade över mina och de bad papper; mig återkomma.

96 Arbete SOU 199160

Jacoub ringde igen någon dag Mannen sa att de trots allt inte senare. behövde några mekaniker. En vecka senare hade V.A.G anställt en svensk pojke gick i klass Jacoub, som hade sämre betyg. som samma som men Dessvärre är Jacoub bara en av många ungdomar med liknande erfarenheter som ungdomskommittén mött.

rm x a

M x .

SOU 199160 97

Boende

På vintern är det kallt och blåsigt på Rinkeby torg. Fåglarna darrar och människorna fryser ihjäl. Det är nästan ingen som går och sitter på Rinkeby Torg. Ingen kan träfas då människorna går genom torget som om de inte känner varandra. Därför gillar jag inte vintern. Fikri Atas

ur Rinkeby mitt i världen

5.1 Ett jämlikt och integrerat boende

I England är invandrare med pakistansk bakgrund samlade i vissa områden medan invandrare från de forna afrikanska kolonierna finns i andra stadsdelar. Denna bostadssegregation har man från officiellt håll sett som något positivt. Grupperna har kunnat behålla och utveckla sin egen kultur i det engelska samhället. USA har liknande områden som Little Italy och China town. Frankrike har däremot forordat integrering av de olika invandrargrupperna i bostadsområdena. Resultatet har blivit att det i stadsdelar med många invandrare utvecklats egna kulturer som varken funnits i invandrarnas hemländer eller i Frankrike. De bostadspolitiska målsättningarna i Sverige är att uppnå ett jämlikt och integrerat boende. Förutom att integrera olika invandrargrupper har målsättningen varit att få ett integrerat boende med både svenskar och invandrare. Trots detta är ojämlikheten i boendet stor och segregationen utbredd, särskilt i storstäderna.

98 Boende SOU 199160

Storstadskoncen tra tion

Invandrarna koncentrerade till storstadsområdena. År 1988 bodde är omkring hälften alla utrikes födda personer i Stockholm, Göteborg och av Malmö, mot omkring en tredjedel av befolkningen i hela riket. Drygt en tredjedel av landets invandrare bodde i Stockholmsregionen, mot knappt en femtedel av den totala befolkningen SOU 1989111.

Överlag avviker invandrarnas fördelning på olika bostadsområden

starkt från svenskarnas. Koncentrationen av invandrare till vissa bostadsområden i storstädernas förortsområden har ökat kraftigt. Flera delar i förorter till de större städerna har på relativt kort tid förvandlats från områden med i huvudsak infödd svensk befolkning till områden en med stor majoritet invandrare. I förorter som Rosengård i Malmö, en av Fittja, Alby och Norsborg i Botkyrka och Tensta och Rinkeby i Stockholm finns det idag områden där 80 % dem bor där är födda i ett annat av som land än Sverige. Andelen invandrare i dessa områden har ökat närmast dramatiskt fr 0 m 1970 och speciellt under 80-talet. Det är ofta fråga om områden som byggdes i det s k miljonprogrammet på 1970-talet. De karaktäriseras av en ålderssegregerad befolkning, hög andel med sociala problem och förslumningstendenser. Områdepersoner byggdes för att råda bot på en stor bostadsbrist. Nytillträdande på na bostadsmarknaden, både nyanlända invandrare och svenskar, som flyttade in till storstäderna från andra delar av landet, hamnade i dessa nybyggda områden. Många svenska familjer flyttade så småningom vidare till andra områden, medan fler invandrare sökte sig dit p g a närheten till sina landsmän. segregationen ökade och områdena kom att få karakzären genomgångsboende. Den höga omflyttningen medförde ökat slitage på av lägenheterna och stabiliteten i områdena blev lidande. Upprustningsprogram har satts igång för dessa eftersatta områden, som har otillräcklig service, för få arbetsplatser, nedslitna bostäder, sociala problem, hög omsättning hyresgäster etc. Paradoxalt nog har av upprustningen i vissa fall lett till ökad segregation. I Rinkeby t ex har invandrarinslaget förstärkts i de etapper upprustningen som hzttills av är klara. Ett tecken på att många invånare uppfattar området som positivt är att återflyttningen efter evakuering är väsentligt större dir än till upprustade innerstadsområden. Medan återflyttningsbenägenheten enligt Familjebostäder 10-15 % i innerstaden är den 50 % i Rinkeär ca by. Definierar man ett bostadsområde som invandrartätt när omkring 20 % dess invånare är födda i utlandet, kan samtidigt konstatera av man

att endast omkring 30 % av alla personer som är födda i utlandet bor i

invandrartäta områden. Generellt sett finns det dessutom en svag tendens till att andelen invandrare inte bor i invandratäta områden som ökar. I första hand är det invandrare som relativt nyligen anlärt till Sverige som bor i de utpräglat invandratäta områdena SOU 1989111.

SOU 199160 Boende 99

Den reform flyktingmottagandet som trädde i kraft år 1985, med av utplacering av flyktingarna till praktiskt taget alla kommuner i landet, har lett till att storstädernas andel av invandringen minskat något i förhållande till landet i övrigt. Erfarenheter från invandrarverket visar att trycket på att få komma till storstäderna minskat, framför allt bland barnfamiljerna. Många flyktingfamiljer väljer istället att bosätta sig på mindre orter. Gruppen unga ensamstående män föredrar dock fortfarande storstäderna. Att invandrare i högre utsträckning än svenskar bor i storstadsområdena påverkar naturligtvis deras bostads- och boendeförhållanden.

5.2 Invandrare mer trångbodda och bor oftare i hyreshus

Generellt sett är invandrare oftare trångbodda och bor i hyreshus framför allt i det allmännyttiga bostadsbeståndet i betydligt större utsträckning än infödda svenskar. Större hushåll i kombination med mindre lägenheter gör att trångboddhet är betydligt vanligare bland invandrare än bland svenskar SCB 1991; Vogel m 1987; SOU 1989111, SCB 1991. I en underlagsrapport till storstadsutredningen konstaterar man dock att invandrarnas trångboddhet överlag minskar till samma nivå som för svenskar efter ca tio års vistelse i Stockholm. Men trångboddheten varierar samtidigt mellan olika invandrargrupper. Även efter tio års vistelse var exempelvis många av arbetskraftsinvandrarna trångbodda. På motsvarande sätt är trångboddheten större bland invandrare födda i Grekland, Jugoslavien och Chile än bland dem från Polen och Finland SOU 1989111. Invandrarens egen socioekonomiska bakgrund, liksom standarden på hemlandets bostadsmarknad, är faktorer som spelar en betydande roll när det gäller azt förklara skillnader mellan nationaliteter, även den tid men det tar för enskilda nationella grupper att försvenskas i sitt boende. Mer avgörande or invandrarnas boendekarriär än vistelsetiden i landet är förmodligen den tradition och de erfarenheter de har med sig från sitt hemland. Många invandrare prioriterar istället för stora och dyra bostäder andia saker, bl a därför att de är osäkra på om de ska stanna i Sverige. I genomsnitt återvandrar ungefär en tredjedel efter fem år till sina hemländer SCB 1991. Storstadsitredningen konstaterar i sin underlagsrapport sammanfattningsvis at en allt större majoritet av de utlandsfodda tenderar att bo i områden sm inte är invandrartäta, samtidigt som ett antal bostadsområden i alla tre storstadsregionerna är mycket invandrartäta och tenderar att öla sin invandrartäthet. Det är i första hand under invandrarnas första år i Sverige som de tenderar att bosätta sig i de invandrartäta bostadsområdena. Det förefaller som om många av de invandrartäta bo-

100 Boende SOU 199160

stadsområdena fungerar som genomgångsomrâden for nyanlända invandrare och att de flyttar från dessa områden efter tids vistelse här. De en invandrartäta bostadsområdena återfinns i mycket hög utsträckning bland storstadsregionernas minst attraktiva bostadsområden. Föritom att dessa områden har en stor andel relativt nyanlända invandrare har de också en överrepresentation av socioekonomiskt svaga grupper bland den infödda befolkningen. En stor andel av dessa minst attraktiva områden tenderar att få en allt starkare koncentration av personer som har svårt att hävda sig på bostadsmarknaden SOU 1989111.

Ungdomar negativa till boendesegregation

Ungdomskommittén genomförde i maj 1990 en 0pini0nsundersökn.ng i samarbete med Skandinavisk Opinion AB SKOP. ungdomarna 76 % av mellan 16-24 år ansåg att det var ganska dåligt eller mycket dåligt att vissa områden befolkas av nästan enbart invandrare. Man ser hellre att det blandad befolkning i alla bostadsområden. är en

Diagram 5.1

TYCKER DET ÄR BRA ELLER oâuer

ou arr

wssA OMRÅDEN MEST

serouoas AV

INVAN DRARE

o

.loo-

;90 --

Källa Murar att rasera, ungdomskommittén m 1990

SOU 199160 Boende 101

Diagram 5.2

TYCKER ATT v1 | SVERIGE sön

ou

BLANDAD serouwne u ALLA

HA en BOSTADSOMRÅDEN

Källa Murar att rasera, ungdomskommittén m 1990

Invandrarungdomars syn på sitt boende

I en studie som har genomförts Magnus Berg andra generationens av om invandrare från Finland, Turkiet och Chile i Göteborg framgår det att olika invandrargruppers och invandrarungdomars och förvänt- - - syn ningar på sitt eget, nuvarande och framtida, boende förmodligen skiftar starkt. I studien beskriver Berg de olika invandrargruppernas på det syn egna bostadsområdet, deras förankring i det och förväntningar om sitt framtida boende Berg 1988. Den turkiska andra generationens invandrares rörlighet på bostadsmarknaden var liten i jämförelse med finländarnas. Andra generationen turkar sökte efter och ville också i första hand ha bostäder låg i bostadsområde föräldrarnas. Även som samma som om andra generationen hade betydligt fler kontaktytor med svenskar än den första generationen turkar, var det ändå släktingarna utgjorde den som överlägset främsta orsaken till att de identifierade sig starkt med det bostadsområde de bodde i och ville stanna kvar där. De finländska ungdomarnas identifikation med det bostadsområde de bodde i kunde tvärtom beskrivas som icke-etniskt för dem det i första hand den svenskvar

finska kamratkretsen som utorde det viktigaste i deras lokala föran-

kring.

102 Boende sou 199160

Till skillnad från både finnarna och turkarna hade chilenama i Göteborg i de flesta fall flyttat direkt in i de större och redan från det de kom dit invandrartäta förorterna. De hade inte heller, som exempelvis de kontaktturkar som Berg intervjuade, hunnit utveckla en gemensam historia och livsstil med förankring både i ursprungslandet och i Sverige - tillsammans med sina landsmän. Tvärtom hade de skiftande erfarenheter med sig från hemlandet, som låg till grund för att de utvecklade olika livsstilar. Detta återspeglade sig enligt Berg också hos andra generatiorelationer till de bostadsområden de bodde i skiftade från djup nen, vars

och etnisk identifikation över multietnisk till ingen särskild identifikation

alls Berg 198841.

Flickorna flyttar hemifrån tidigare

I den enkätundersökning som genomfördes i Eskilstuna av institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet kunde man konstatera att ungdomar med utländsk bakgrund och speciellt flickorna tenderade - att flytta hemifrån vid tidigare ålder än ungdomar med svenska fören äldrar Eriksson, Karlsson Swedner 1985. Men skillnaden minskade med stigande ålder. Vid tjugotvå års ålder hade den helt försvunnit. De ungdomar som hade svenska föräldrar bodde betydligt oftare i villa än de som hade utländsk bakgrund. Samtidigt var det vanligare att ungdomar med utländsk bakgrund i första hand finsk bodde i bostadsområden - hade uppförts del det s k miljonprogrammet under 1960som som en av och 70-talen.

Miljonprogramområdenas hyresgäster

missnöjda

I storstadsutredningen kunde man konstatera att invandrarna är överrepresenterade i de minst attraktiva bostadsområdena i storstadsregionerna. Vidare drar man följande slutsatser, samtidigt som man hänvisar till undersökningar tidigare har genomförts i Stockholmsregionen av som hur de boende i de minst attraktiva bostadsområdena uppfattar dem

De bostadsområden som utmärks av en överrepresentation av resurssvaga hushåll, utlandsfödda och där invånarnas hälsa är relativt dålig har en stor andel av bostäderna byggda under miljonprogrammets dagar och förvaltas i stor utsträckning av allmännyttiga bostadsföretag. Från tidigare studier i Stockholmsregionen vet att just andelen socialhjälpstagare, utlandsfödda och låginkomsttagare ut-

gör ganska effektiva prediktorer till hur de boende själva utvärde-

rar sina bostadsområden. Det vill säga där dessa andelar är höga

SOU 199160 Boende 103

tenderar också de boende att relativt missnöjda med sina vara bostadsområden. Dessa förhållanden går igenom oavsett vilken befolkningsgrupp vi frågar. Det är alltså inte så att tex utlandsfödda är mera nöjda med invandrartäta bostadsområden än vad svenskarna är, det är inte så att de själva lever under små ekonomiska personer som omständigheter trivs bättre i dessa områden än de som har det ekonomiskt bättre SOU 1 989.6 761.

De bostadsområden där invandrarna är överrepresenterade utmärks av extremt hög omflyttning i genomsnitt 50 % i Stockholmsregionen. en - Samtidigt föreligger det enligt storstadsutredningens kartläggningar ett mycket starkt samband mellan hög andel utlandsfodda, hög andel en socialhjälpstagare, låginkomsttagare och en hög andel med långa sjukskrivningar i olika bostadsområden i storstadsregionerna och framför allt iStockholmsregionen SOU 198967.

5.5 Kulturell mångfald i

miljonprogramområdena

En mångkulturell situation har uppstått i det s k miljonprogrammets förorter. Visserligen gäller svenska regler och det svenska är normbildande, vardagen är präglad kulturell mångfald. Många invandrare men av en känner sig hemma i ett område, som innehåller både delar av det svenska och delar ursprungslandet. En grek bott länge i Tensta formulerar av som det så här

Jag flyttade tillbaka till Athén, men grekerna var alldeles för grekiska för att jag skulle stå ut. Och sedan flyttade jag till Gärdet. Men där det alldeles för svenskt det var alldeles för mycket var guddag, guddag i hissen och så. Här i Tensta är det bra. Här är det lagom blandning. Arnstberg 1991.

Jag sitter och tittar ut Alla är släkt och vänner skrik, glädjerop och tjat... alla för varandra känner I Rinkeby är det liv jämnt Värme och mycket kärlek! Man hör historier och skämt. I Rinkeby är det liv

Tusentals språk och kulturer det finns Där kan man inte somna,

de är så många, så att inte minns Så, ta T-bana eller buss, man seder och bruk och hjärtligt... egna Man träffar många olika personligheter VÄLKOMNA! bor några meter Alexandra Pascalidou som

från varandra, ur Rinkeby mitt i världen

alltid vandra. dit kan man

104 Boende SOU 199160

5.6 Bostäder åt

flyktingar

Det kommunala flyktingmottagandet står och faller med tillgången på bostäder. På grund bostadsbristen, finns i nästan alla Sveriges av som kommuner och är särskilt påtaglig i storstäderna, måste alltför som många flyktingar som fått arbets- och uppehållstillstånd vistas på invandrarverkets förläggningar och slussar. Iden mån det finns någorlunda gott om lediga bostäder, är det på orter har få arbetstillfällen. Reglerna för som bostadsförmedling varierar bland de kommuner har förmedlingar. De som flesta har en blandad behovs- och tidskö. I en intervjuundersökning gjordes kommunförbundet våren som av 1989 framhåller kommunerna genomgående vill att man ge flyktingarna permanenta bostäder helst från början. Många flyktingar har redan flyttat ett antal gånger och bör därför få chansen att rota sig. Det anses vara särskilt viktigt för barnfamiljer. Tillfälliga lösningar är på sikt inte billigare än nyproduktion och de tenderar dessutom enligt kommunerna att bli permanenta Svenska Kommunförbundet 1989. Invandrarverket menar att genomgângsbostäderna kan bidra till att flyktingar och invandrare sprids till fler bostadsområden och inte blir hänvisade till ett enda. Tanken är att bor i genomgångsbostad man en under en begränsad tid till dess får lägenhet i ordinarie bestånd. man en Diskrimineringsombudsmannen DO har hävdat att det är olämpligt att ge flyktingar förtur i bostadskön i egenskap flyktingar. Han av menar att det är bättre att kommunerna flyktingarna genomgångsbostäder ger och att de sedan får ställa sig i bostadskön alla andra. som Kommunförbundet delar DOs uppfattning ensidig att en prioritering av flyktingar vid förmedling bostäder att fram invandrarav vore provocera fientliga opinioner. Man dock att DOs synpunkter bygger på den felmenar aktiga uppfattningen att alla kommuner har bostadsförmedling samt att de flesta kommuner har tidskö för bostäder. Bland de kommuner har en som bostadsförmedlingar finns inga enhetliga regler för förmedlingen bostäav der. Det vanligaste är att har kombination behovs- och tidskö. man en av I motsats till DO menar kommunförbundet att opinionen inte blir mer positivt inställd till invandrare av att bygger särskilda genomgångsman bostäder för dem. Genomgångsbostäder kan dessutom medföra problem inom barnomsorgen och skolorna med alltför hög koncentration en av invandrarbarn till vissa områden. Det vanliga är dock att genomgångsbostäderna ligger spridda i mindre i kommun. grupper en Kommissionen mot rasism och främlingsfientlighet att alla krafmenar ter bör inriktas på att lösa flyktingarnas bostadsbehov inom för det ramen vanliga bostadsbyggandet. En utebliven ökning bostadsbyggandet utav gör ett hot mot flyktingmottagningen och flyktingpolitiken. När medborgarna ser att bostadsfrågan riskerar att bli akut och till och med omöjlig att lösa, kan främlingsfientliga lättare krav att göra hela grupper resa om flyktingpolitiken mer restriktiv SOU 198913.

SOU 199160 Boende 105

Under år 1989 började närmare 60 000 lägenheter att byggas. För att alla bostadssökande ska få bostad måste lika många lägenheter påbörjas varje år under hela 1990-talet enligt uppgift från länsbostadsnämnden i Stockholms län SIV 1990.

5.7 Information om bostadsmarknaden och

reglerna i boendet

En av anledningarna till att invandrare är överrepresenterade när det gäller boende i hyresrätt och underrepresenterade i bostadsrätter, villor och kooperativa boendeformer är brist på kunskap hur den svenska om bostadsmarknaden fungerar och vilka alternativ som finns. Svenska föräldrar börjar inte sällan bospara för sina barn redan när de är små. Barnen anmäls till köer for bostadsrätts- eller kooperativt boende. Det ger svenska ungdomar ett försteg när de ska etablera ett eget boende. Enligt kommissionen mot rasism och främlingsfientlighet har hyresgästföreningarna i sina kontakter med invandrade medlemmar många gånger konstaterat att invandrarnas kunskaperna om lagar och andra regler på den svenska bostadsmarknaden är bristfälliga. Förutom att bristen på kunskap kan missgynna invandrarnas barn kan den ibland leda till onödiga konflikter. Hyresgäströrelsen har en organisation som är decentraliserad i ovanligt hög grad. Bland de förtroendevalda finns många som inte är föreningsaktiva i övrigt, däribland många invandrare. Kommissionen menar att hyresgäströrelsen därför kan fylla viktig en funktion när det gäller att informera om reglerna i boendet. Man menar att sådan information bör ges redan på ilyktingforläggningarna.

5.8 Invandrarungdomar på missgynnas

bostadsmarknaden

Arbetslöshet och bostadsbrist är två av de frågor som bekymrar ungdomar mest i dag Institutet för sociala studier 1991. Det är svårt i dag for ungdomar att få en egen bostad. För invandrarungdomar är det ännu mer bekymmersamt. Samtal med invandrarungdomar och bostadsförmedlare ger en entydig bild av att invandrarungdomar missgynnas på bostadsmarknaden, men det är svårt att empiriskt belägga det.

För varje ledig lägenhet anvisar vi flera bostadssökanden. Hyres-

värdarna går förbi alla invandrarnamn på anvisningarna. ungdomsbostadsförmedlare Privatpersoner hyr överhuvudtaget inte ut till invandrare med motiveringen att de är svåra att tag i om de försvinner med en hyressk uld. ungdomsbostadsfonnedlare

106 Boende s0U 199160

På några orter i landet har särskilda ungdomsbostadsformedlingar inrättats. I Göteborg inrättades exempelvis stiftelsen Ungbo år 1987. I stiftelsens styrelse ingår representanter for alla bostadsmarknadens parter, dvs for Göteborgs kommun, de allmännyttiga och kooperativa bostadsföretagen, Göteborgs fastighetsägareforening, hyresgästforeningen samt representant för Stiftelsens målgrupp, dvs ungdomarna själva. Denna en breda förankring Ungbo ett bra kontaktnät och direkta ingångar till ger alla förvaltar bostäderna. För att få stå i kö måste man vara mellan som 18 och 25 år gammal och mantalsskriven i Göteborg sen minst två år tillbaka. Bostadskön är strikt tidsordnad och några förturer existerar inte. Man får högst tre erbjudanden om bostad. Accepterar man inte något förslagen åker kön, får anmäla sig igen och börja om från av man ur början, sist i kön. Ungbo har inget särskilt stöd for invandrarungdomar söker bostad, trots de missgynnas. Man arbetar med som att man ser att dem på samma sätt som med svenska ungdomar. När man får in en ledig lägenhet får värden anvisning med ett antal namn på bostadssökande. en Kötiden är avgörande for vilka namn som finns med.

Ju främmande utseende desto svårare är det för dem att mer bostad, särskilt de unga männen. ungdomsbostadsformedlare

Ibland ringer vi i förväg och talar att det här är egentligen en om

svensk vi, uppvuxen i Sverige och med fast jobb, det är bara

som namnet är annorlunda, för att de ska ha en chans och inte som sorteras ut. ungdomsbostadsförmedlare

Vid tilldelning bostäder kan diskriminering ske både hos myndigav heten, bostadsformedlingen och hos bostadsföretaget, värden. Det kan ske på olika sätt

att bostadsformedlingarnas tjänstemän uppträder på ett dis- - genom kriminerande sätt, genom att myndigheten forsummar, förhalar eller handlägger ären- det på ett diskriminerande sätt, att värdarna konsekvent plockar bort invandrarnamnen på - genom de anvisningar med bostadssökande som de får från bostadsförmedlingen, eller att bostadsforetagen vägrar hyra ut till vissa invandrar- - genom grupper.

För de kommunala bostadsförmedlingarna gäller myndighetskravet på saklighet och opartiskhet. I de fall bostadsförmedlingens tjänstemän uppträder på ett diskriminerande sätt finns möjlighet att rikta klagomål till tjänstemannens överordnade, myndighetens chef, JO eller JK. Ett dis-

SOU 199160 Boende 107

kriminerande handlande i fråga om allmänna upplysningar, service m m kan olaga diskriminering enligt brottsbalken. Försummande, förvara halande kan också anmälas till överordnad, vederbörande chef, JO osv eller JK. När det gäller bostadsföretagen finns ett prejudikat i Högsta Domstolen NJA 1985 226. En konsulent anställd hos ett bostadsföretag och ans svarig för uthyrningen dömdes för olaga diskriminering därför att han vägrat hyra ut en lägenhet till en zigenare. I domskälen anför HD bl a att förbudet mot olaga diskriminering inte hindrar att med viss härkomst avvisas bostadssökande, om en person som det kan antas att han kommer att brista i skötsamhet som hyresgäst. Ett sådant antagande får emellertid inte stödjas på den etniska grupptillhörigheten utan måste ha sin grund i kännedom om den individuelle sökanden. HD redogör för den svenska bostadspolitikens strävan att få en allsidig hushâllssammansättning i bostadsområdena och fortsätter

Frågan huruvida straffbestämmelserna olaga diskriminering om lägger hinder i vägen för att avböja en bostadssökande ur viss folkgrupp i syfte att motverka icke önskvärd koncentration av grupmedlemmar till visst bostadsområde synes inte sällan bli pens aktuell, främst för kommunala bostadsföretag och inom den kommunala bostadsförmedlingen. HDs slutsats är att ...innebörden lagtexten kan inte uppfattas så, att det skulle vara av straññtt att missgynna viss person ur en viss folkgrupp med en hänvisning till att åtgärden ytterst antas vara till fördel för grup-

i fråga. Det gäller även fall då syftet är att motverka etnisk

pen boendekoncentration.

HD att det annars skulle bli alltför lätt att rättfärdiga särbemenar handlingen att missbruka bostadspolitiska strävanden för att dölja genom andra bevekelsegrunder DO 1.87.

SOU 199160 109

60 Språk och utbildning

6.1 Språk

Språket och användningen olika minoritetsspråk spelar viktig - av - en roll i invandrarungdomars vardagsliv och allmänna livssituation. mer Språket utgör förmodligen den viktigaste grunden for olika minoritetskulturer och de kollektiva identiteter är knutna till dem. Här skiljer som sig olika länder mycket åt och Sverige är, i jämförelse med många andra länder där tvåspråkighet är vanligt, fortfarande väldigt språkhomogent. Med tvåspråkighet avses i grova drag att individ kan behärska både en det språk som dominerar i samhället majoritetsspråket och sitt eget hemspråk minoritetsspråket. Tidigare svenska studier påvisade att som två- eller flerspråkighet hade negativa konsekvenser, exempelvis med avseende på skolframgång, har vid närmare granskning visat sig ha en påtagliga metodologiska brister. I väl kontrollerade undersökningar har det tvärtom påvisats att det inte finns några signifikanta samband mellan flerspråkighet och skolframgång eller verbal och icke-verbal intelligens. Istället har funnit att tvåspråkiga barn och ungdomar generellt sett man har bättre testresultat än enspråkiga både vad gäller verbal- och ickeverbal intelligens Virta 1983. Idag har fler- eller tvåspråkighet i Sverige accepterats som en viktig individuell kompetens och de flesta resurs av lingvister och psykologer, liksom av skolmyndigheterna statsmakten.

6.1.1 Blir

tredje generationens invandrare enspråkiga

Den dominerande föreställningen eller prognosen när det gäller

snarare andra och tredje generationen invandrare har länge varit att dessa, efter amerikanskt mönster, successivt kommer att bli helt enspråkiga och svensktalande. Den första generationens invandrare i slutet förra som av århundradet emigrerade från Europa till USA utvecklade tvåspråkigen het där modersmålet var dominant. Deras barn, dvs andra generationen, var också tvåspråkiga, med den skillnaden att engelskan var dominant. Deras barnbarn, dvs tredje generationen, blev däremot eller mindre mer

110 Språk och utbildning soU 199160

enspråkiga i engelska. Detta mönster har emellertid inte upprepats hos nyanlända grupper i det amerikanska samhället under tiden efter andra världskriget, framför allt inte bland Spansktalande mexikaner och puertoricaner, i både andra och tredje generationen har slagit vakt om och som använt sitt minoritetsspråk på ett aktivt sätt än tidigare invandrarmer grupper. Hur ser situationen ut för andra och tredje generationens invandrare i Sverige Svaret på frågan kompliceras rent allmänt av att det långt ifrån föreligger någon konsensus om vad som avses med fler- eller tvåspråkighet, samt hur denna ska bestämmas eller fastställas.

Sally Boyd, inom ramarna för det s k andra generationsprojektetl

som studerade tvåspråkighet hos ungdomar med finsk och grekisk invandrarbakgrund i Nacka och Borås, tog i huvudsak fasta på om två språk aktivt användes i vardagslivet för att bestämma om de ungdomar som hon studerade var tvåspråkiga eller inte Boyd 1985; 1987. I den enkätundersökning som Boyd genomförde i Nacka och Borås bland 535 invandrarungdomar med en eller båda föräldrarna födda och uppvuxna utomlands mellan 14-16 år visade det sig att 44 % var aktivt tvåspråkiga. Ungefär en tredjedel klassiñcerades som marginellt tvåspråkiga, dvs de hade tidigare varit aktivt tvåspråkiga eller använde ett minoritetsspråk mera sällan än varje dag. Resultaten visade också att det var stor skillnad mellan de ungdomar båda föräldrar födda i Finland och dem som hade en svensk vars var förälder eller en invandrad förälder från ett annat land än Finland. Hela 75 % de ungdomar båda föräldrar kom från ursprungsland av vars samma Finland respektive Grekland var aktivt tvåspråkiga, mot 15 % av dem förälder svensk. Att föräldrarna hade en entydig minoritetsvars ena var bakgrund istället för både minoritets- och majoritetsbakgrund visade sig alltså större betydelse for graden aktiv tvåspråkighet än från vara av av vilket land föräldrarna härstammade. De ungdomar vars föräldrar hade lägre arbetarklassyrken tvåspråkiga i större utsträckning än dem var vars föräldrar hade övre arbetarklass- eller medelklassyrken. De ungdomar bodde i bostadsområden med många invandrarfamiljer och som gick i skolklasser med många invandrarungdomar var oftare aktivt tvåspråkiga än dem som hade färre kontakter med andra invandrarungdomar i de områden de bodde i och i skolan. Skillnaderna i tvåspråkighet mellan ungdomar med olika invandrar-, etnisk eller nationell bakgrund däremot överlag mycket små Boyd 1985. var Bland de aktivt tvåspråkiga var det vanligast att de använde minoritetsspråket med sina föräldrar och andra vuxna, medan de så gott som

1 Andra generationens invandrare utorde ett av de tre större delprojekt som ingick i det s k PIL-projektet Projektet invandringens långsiktseffekter, vars övriga två delar bestod av en studie om europeiska länders invandringspolitik och en om invandring ch arbetsmarknad.

SOU 199160 Språk och utbildning 111

uteslutande talade svenska med sina syskon och kamrater. Att ungdomari stor utsträckning använde svenskan även tillsammans med sina na syskon tyder på att generationsgränsen är mycket viktig för användningen minoritetsspråket respektive svenskan. Liknande mönster har av även kartlagts inom andra grupper av andra generationens invandrare, som exempelvis latinamerikaner Mella 1985. Att döma resultaten Boyds studie har knappast minoritetsspråav av ken stora förutsättningar att överleva i tredje, fjärde och femte generationsledet i framtiden. Eftersom språket spelar en central roll för upprätthållandet etniska kulturmönster skulle detta också innebära att av minoritetskulturerna i sig skulle försvagas, upplösas eller försvinna i framtiden.

Svenskan starkare med åldern

ingick projektet Andra generationens I en annan studie som också i invandrare fann Ulla-Britt Engelbrektsson ett liknande mönster som det Boyd beskriver bland barn och ungdomar till grekiska invandrare

För barnen och ungdomarna gäller att grekiskan till att börja med är det klart dominerande språket men att svenskan vinner terräng ju äldre de blir, åtminstone så länge de är kvar i skolan. Vid övergången till högstadiet, inte förr, räknar de om själva genomgående svenskan sitt starkaste språk. Denna som utveckling äger således rum trots att de unga i stora stycken be-

finner sig i närmast helgrekisk hem- och gruppmiljö. Det senare

en medför att de hela tiden använder grekiskan. Inte desto mindre är det majoritetsbefolkningens språk, storsamhällets språk, som växsig starkast. Engelbrektsson 1987a119f er

6.1.2 Rinkebyska

Uppkomsten vad har kallats rinkebysvenska eller rinkebyska, ett av som språk har uppstått bland grupper av ungdomar med skiftande etnisk som bakgrund i förorter som Rinkeby och Tensta i Stockholm, visar på ett annat förhållningssätt kan tolkas som ett försök att slå vakt om nya som multietniska eller blandade kulturer och identiteter bland olika grupper invandrarungdomar jfr Kostinas 1989. I denna mening kan rinkebysav kan bekräfta tillhörigheten till en multietnisk subkultur, sammansatt av ungdomar från olika etniska kulturer och även eller till viss del svenska ungdomar. Härigenom får denna dialekt samtidigt symbolisk funktion en och fungerar utåtriktad markör olika etniskt blandade ungsom en av domsgruppers identitet. Rinkebysvenskan kan till viss del jämföras med de minoritetsspråk nya har utvecklats eller tagits över såväl svarta, vita som asiatiska som av

112 Språk och utbildning SOU 199160

ungdomsgrupper i det engelska samhället, som exempelvis patois som i huvudsak har utvecklats på Jamaica och av karibiska invandrare i Eng-

land och panjabi som i huvudsak har utvecklats av pakistanska invand-

rargrupper. Dessa kan beskrivas som synkretistiska språk dvs blanden ning eller sammanjämkning av ett majoritets- och minoritetsspråk, som också innehåller helt element och ofta brukar kallas för pidginnya som

eller kreolspråk Fortfarande är det dock inte klarlagt om rinkebyskan

kan betraktas ett k pidgin- eller kreolspråk Allwood 1988. som s I den allmänna debatten i Sverige har ännu så länge i första hand de problematiska aspekterna av rinkebysvenskan uppmärksammats, bl a genom att den har betraktats som ett uttryck för s k halvspråkighet eller dubbel halvspråkighet begrepp tidigare vanliga i debatten - som var om invandrarbarns och -ungdomars situation. Såvitt vi har kunna finna bedrivs det emellertid ingen svensk forskning om vilka funktioner uppkomsten av nya synkretistiska språk, typ rinkebysvenskan, kan tänkas fylla inom olika ungdomsgrupper. Utvecklingen av liknande blandade språk har dock till viss del kartlagts inom exempelvis grupper av barn och ungdomar med latinamerikansk bakgrund, har blandat chilenska, som argentinska, bolivianska och uruguyanska uttryck med varandra Mella 1985.

Minoritetsspråket dominerar barns språkmüjö

I en undersökning som genomfördes i två omgångar i Stockholm, 1985 och 198788, visade det sig att minoritetsspråket kraftigt dominerade barns språkliga hemmiljö under de första levnadsåren i familjer där modern

ocheller fadern hade ett annat huvudspråk än svenska Natchev Sirén

1989. Det visade sig att den absoluta majoriteten föräldrarna 89 % av hade bestämt sig innan barnen var födda att prata med dem på minoritetsspråket. När man två år efter det att barnen födda återigen intervar vjuade deras föräldrar visade det sig att så gott som samtliga som hade

bestämt sig för att använda minoritetsspråket med sina barn också orde

det 89 %. De fader och mödrar som hade vistats i Sverige under lång tid var dock inte lika benägna att använda minoritetsspråket i den dagliga interaktionen med sina barn som dem som hade varit i landet under kortare tid. Resultaten från undersökningen pekar dock mot att de flesta barn i familjer där det talas ett annat språk än svenska under sina första levnadsår växer in i språkmiljö där minoritetsspråket dominerar. Men en

2Med ett pidginspråk avser man i de flesta sammanhang ett blandspråk uppstår i som mötet mellan människor med olika språklig bakgrund. På motsvarande sätt brukar man tala om att pidginspråk kreoliseras och övergår till att bli ett kreolspråk när det blir första eller det dominerande språket inom en viss grupp i samhället. 3Med huvudspråk avses här ett språk som den som talar det behärskar bättre än svenska.

SOU 199160 Språk och utbildning 113

de resultat som har återgivits tidigare i detta avsnitt pekar samtidigt mot att barnen, speciellt när de kommer i tonåren, successivt integreras i upp miljöer som domineras jämnåriga där svenskan tar överhanden i av deras språkanvändning.

6.2 J ämljkhet i

utbildningen

Det har i alla tider och i alla typer samhällen rått starkt av samband mellan skolutbildning och samhällsställning. En person som genom sin börd råkat hamna på den sociala rangskalans övre

del har sålunda alltid haft större möjligheter att utbildning

en som ger social status än är född inom något de en person som av lägre sociala samhällsskikten. SÖ R 9114

Reformarbetet i den svenska grund- och gymnasieskolan har under de senaste 30 åren som ett av sina främsta syften haft att demokratisera skolväsendet i linje med den demokratiseringsprocess utmärkte som samhället i övrigt. Ingen skulle längre hindras att få utbildning på grund av social härkomst, kön eller bostadsort. Samtidigt den genomsnittliga materiella standarden ökat, har ocksom så inkomstskillnaderna mellan de högst och de lägst avlönade i samhället ökat. Parallellt med minskade reallöner har socialbidragstagandet ökat, liksom också den del befolkningen faller under det sk fattigdomsav som strecket. En SCB-studie SCB 1987 visar också att bostadsstandarden har ökat och trångboddheten minskat, generellt sett. Hela befolkningens utbildningsnivå har höjts längre ungdomsutbildning och utökad genom en vuxenutbildning. Dock har fler högutbildade än lågutbildade deltagit i vuxenutbildningen. I vårt betänkande Ungdom och makt SOU199112 fann vi stora klassoch könsskillnader i ungdomars villkor inte minst inom skolan Därför föreslog vi bl att arbetsformer och arbetssätt i skolan ska utvecklas för a att de grupper som idag missgynnas ska bli delaktiga i undervismer ningen, rustade for att hävda sina intressen och med och påverka i vara samhället. Vi föreslog också att regeringen skulle stimulera framtagande av läromedel som anpassas till både flickor och pojkar. Grundläggande kunskaper är nödvändiga för att ska aktiv i demoman som vuxen vara kratin. Ungdomskommittén föreslog därför att elevers rätt till inflytande också bör slås fast i skollagen. Skoldemokrati ska dessutom utgöra en viktig beståndsdel i lärarutbildning och kommande fortbildning för lärare. Rätten till inflytande över vardagssituationen är dock det viktigaste for eleverna menade vi och föreslog att rätten till klassrumsinflytande för eleverna slås fast i skolans styrdokument och följs utvärdeupp genom ring.

114 Språk och utbildning sou 199160

Figur 6.1 Övergången till gymnasieskolan direkt efter avslutad grundskola för elever födda utomlands och som invandrat till Sverige samt för elever födda i Sverige med enlbåda föräldrar födda i Sverige inkl. adoptivbarn i procent. Höstterminen 1988. 45 40- 35-

25-

15- 10-

F

i .o 3-4-åriga 2-åriga 2-3-áriga specialkurser sökt, sökt linjer teoretiska yrkesinr. intagen linjer linjer

U svenska elever U elever födda utomlands

Källa SCB, Bakgrundsmateria om skoan 19902

SOU 199160 Språk och utbildning 115

In vandrarbarn födda i utlandet väljer kortare utbildningar

SÖ konstaterar i sin nationella utvärdering att

Samtidigt som allt fler svenskar går minst 3-åriga gymnasie-

linjer, fylls lägre sociala skikt på med lågutbildade invandrare. Av SCB-rapport om kursval bland invandrare framgår att skillnaen derna mellan invandrarbarnens och de svenska barnens val inte är stora, totalt sett. Om emellertid studerar de invandrarbarn man

inte är födda i Sverige, finner man att dessa har betydligt

som

lägre frekvens val till studieförberedande linjer 3- och 4-åriga

av på gymnasieskolan och till särskilda kurser i engelska och matematik i grundskolan. Denna bild accentueras om man bara ser på de utomeuropeiska invandrarbarnen SCB 19902. Det bör i detta sammanhang också påpekas att de påvisade sambanden mellan utbildning och socioekonomisk härkomst knappast sig enkär vare la eller uttryck för direkta orsakssamband. En kategorisering i socioekonomiska grupper innebär som regel att man mellan grup-

också kan finna genomsnittliga kulturella differenser med

perna avseende på tex levnadsförhållanden, livsvillkor och livsstil. Det

har t kunnat konstateras att föräldrarna till arbetarbarn oftare

ex saknar förvärvsarbete eller deltidsarbetar än föräldrarna till

tjänstemannabarn. Det finns också studier som visar på genom-

snittligt större sjuklighet bland både vuxna och barn i lägre sociala klasser samt att barn i socialt belastade miljöer genomsnittligt råkar ut för ett större antal olycksfall, har högre dödlighet och visar större benägenhet för psykosomatiska besvär, skolsvårigheter och beteendeproblem. Låg allmän prestationsförmåga, läs- och skrivsvårigheter, aggressivitet och kamratproblem är andra faktovisat sig ha samband med låg socialgruppstillhörighet rer som

Nathorst-Westfelt 1982. De ovan skisserade problemen blir särskilt tydliga när det gäller flertalet ungdomar med invandrarbakgrund, som förutom låg social status ofta också har bristande

förankring i samhället och kan komma i kläm mellan olika kulturer. Dessa problem följer sedan de utsatta ungdomarna in i ut-

bildningssystemet med oftast negativa konsekvenser. SÖ R 9114

Upptagningsomrádets karaktär förklarar delvis

studieresulta ten

Våren 1989 ordes kunskaps och färdighetsbedömningar i årskurserna 2

och Resultaten visar att skolor med hög andel utländska medborgare i upptagningsområdet karaktäriseras av i genomsnitt högre läraromsättning och elevkonflikter. För årskurs 5 gäller att det också finns en av tendens att högre omsättning av lärare leder till lägre prestationer hos eleverna. I dessa skolor är samtidigt intresset för arbete med utvecklingsprojekt större än i andra skolor, uppenbarligen för att man vill göra något

116 Språk och utbildning SOU 199160

åt den situation man upplever på skolan. Där förekommer också lägre en grad av foräldraaktivitet än vid andra skolor. Skolor med upptagningsområden där det finns gott om högutbildade föräldrar visar ett annorlunda mönster med ringa intresse för utvecklingsprojekt märkbar formen en äldraaktivitet. Skolor med många invandrare i upptagningsområdet har sämre resultat på prov i naturorientering, men inga större resultatskillnader i engelska och svenska. Det kan enligt SÖ bero på att elever får senare svaga mycket stöd i språkundervisningen i skolan, dvs lärarna i svenskatt t ex undervisningen är vana vid att uppmärksamma invandrarelevernas svårigheter. De sämre prestationerna i naturorientering kan bero på att provet fått en särskild Sverige-orientering, dvs frågar efter kunskaper som fordrar särskild bekantskap med sådant elever i Sverisom uppvuxna ge möter, exempelvis mjölk och mjölkproduktion, växter och sädesslag, djur och natur. Detta skulle kunna indikation på de kulturella vara en faktorernas betydelse.

6.2.1 Interkulturellt ska

synsätt prägla skolan

Språk- och kulturarvsutredningen SOU 198357 betonade att mot bakgrund av den utveckling mot ett flerspråkigt och mångkulturellt samhälle som invandringen och den förda invandrarpolitiken inneburit det var nödvändigt att förändra skolans arbete. Det måste till den foranpassas ändrade situationen for att bland annat bidra till att förhindra och förebygga uppkomst av fördomar och negativa attityder och för att åstadkomma positiva attitydförändringar. Regering och riksdag beslutade efter förslag av utredningen att ett interkulturellt synsätt ska genomsyra undervisningen proposition 198485100 bilaga 10. I propositionen framhävs att det interkulturella synsättet på sikt skulle komma in i all undervisning genom personalutbildning och läromedel samt gälla all personal och alla elever.

Hemspråksundervisningen i

ungdomsskolan

Undervisning i hemspråk är en del av insatserna för att främja aktiv tvåspråkighet. Hemspråksundervisningen i Sverige sker på två sätt Undervisning i hemspråk, dvs modersmålsundervisning i annat språk än svenska. Studiehandledning på hemspråk, dvs undervisning i särskilt ämne, t ex matematik, på annat språk än svenska. Studiehandledningen är till för att hjälpa elever med begränsade svenskkunskaper att förstå innehållet i svenska läromedelstexter, så att de kan

SOU 199160 Språk och utbildning 117

följa undervisningen i andra ämnen. Studiehandledningen är mycket betydelsefull for många elever, kan svår att realisera i den men vara omfattning motsvarar elevens behov. En sådan svårighet finns också när som det gäller att ge undervisning i hemspråk. Ett gott utfall studieav handledningen är ofta resultatet av bra samarbete mellan hemspråksläraren och andra lärare. Hemspråkslärarens kunskaper i svenska egna och den egna utbildningsbakgrunden blir naturligtvis härvid viktiga faktorer. Undervisningen i hemspråk är avsedd att utveckla elevens eget språk och ge kunskaper om den ursprungliga kulturbakgrunden. Samtidigt ska undervisningen bidra till att lägga grunden för aktiv tvåen språkighet hos eleven senare i livet. En annan form for hemspråksundervisning är den bedrivs i sk som hemspråksklasser eller sammansatta klasser, där den största delen av undervisningen sker på hemspråket. Undervisningen i särskilda hemspråksklasser har minskat, medan introduktionskurser for invandrarungdomar har ökat kraftigt under 1980talet. Majoriteten av invandrareleverna i grundskolan får endast eller en två lektioners undervisning i hemspråk i veckan. Många hemspråksberättigade elever både i grundskolan och gymnasieskolan väljer att inte delta i hemspråksundervisningen.

Figur 6.2 Andelen av samtliga elever som deltog i hemspråksundervisning som gick i hemsprâksklass eller sammansatt klass under 1980-1989. Uppgifter om antalet elever i sammansatta klasser saknas för perioden 1980-1983. % 20

80 81 82 83 85 86 I Hemspráksklass

Esammansan klass

Källa SCB, Tema invandrare 1991

118 Språk och utbildning SOU 199160

Hemspråksundervisningen reglerad

Den officiella hållningen i Sverige när det gäller hemspråksundervisning for barnungdom med invandrarbakgrund finns reglerad i grundskoleforordningen SFS 1988655 samt Läroplan for grundskolan 1980 Lgr 80 I grundskoleforordningen står bl a

§ 4 Om elevs vårdnadshavare eller dem har ett annat språk en av än svenska som modersmål och använder det språket i sitt umgänge med eleven på sådant sätt att det språket utgör dagligt umgängesspråk för eleven hemspråk, skall hemspråksundervisning anordnas, förutsatt dessutom att v eleven har grundläggande kunskaper i hemspråket, och 2. eleven behöver och önskar hemspråksundervisning. Hemspråksundervisning utgörs undervisning i hemspråket som av ämne samt studiehandledning i hemspråket i annat eller andra amnen.

Enligt svensk författningssamling 1985587 ska undervisning i svenska andraspråk anordnas for elever som har minoritetsspråk som hemsom språk. Denna undervisning kan i gymnasieskolan även anordnas som extraundervisning i svenska SFS 1985587. Höstterminen 1989 fanns det ca 98 200 grundskoleelever med annat hemspråk än svenska. Beteckningen rymmer invandrarelever, flyktingelever och elever från svenska minoriteter som har ett annat modersmål än svenska. De utgjorde drygt en tiondel 11 % av samtliga elever i grundskolan. Andelen elever i grundskolan med annat hemspråk än svenska har ökat från drygt 8 % hösten 1980 till 11 % hösten 1989. Finskan är fortfarande det vanligaste hemspråket, trots att antalet elever med finska som hemspråk minskade med omkring en tredjedel under 1980-talet. Under 80-talet har allt fler elever deltagit i grundskolans hemspråksundervisning. Medan drygt hälften 54 % alla elever med annat av hemspråk än svenska deltog i hemspråksundervisning 197879, deltog nära nog två tredjedelar 65 % hösten 1989. I gymnasieskolan fanns hösten 1989 ca 19 200 elever med annat hem-

språk än svenska. De utorde knappt 7 % av samtliga elever. Andelen

deltar i hemspråksundervisning i gymnasieskolan har ökat kraftigt som under 80-talet. Medan närmare hälften 48% av eleverna med annat hemspråk än svenska deltog i hemspråksundervisning hösten 1989, var motsvarande siffra 19787 9 endast knappt en femtedel 19 %. De 117 400 eleverna med annat hemspråk i ungdomsskolan representerade 126 språk. Hemspråksundervisning anordnades under läsåret 1989 90 för 72 700 elever i 84 språk som sköttes av totalt 4 700 hemspråkslärare. Andelen elever med annat hemspråk än svenska som nästan helt saknar kunskaper i svenska fördubblades i grundskolan under 1980-talet

Språk och utbildning 119 SOU 199160

8,5 % 1980 och 17,3 % 1989. Samtidigt ökade andelen stödbehövande mellan 1983- 1985 från 60 % till 66 %. Denna ökning kan ha sin orsak i de förändringar definition för vilka är berättigade till hemspråksav som undervisning som gjordes 1985. Undersökningar 1978-1983 omfattade Elever har annat hemsom språk än svenska ett levande inslag i sin hemmiljö. Undersökningar som 1985 omfattar Elever har ett annat hemspråk än svenska som 0 m som dagligt umgängesspråk i hemmet Eftersom färre elever på detta sätt får tillgång till hemspråksundervisning kan det öka antalet stödbehövande. Andelen stödbehövande på gymnasieskolan under 80-talet ökade på motsvarande sätt från 24 % till 44 % SCB 1991. Hemspråksundervisning ska anordnas även for elever i specialskola eller särskola. SÖ har rapporterat pågående utvecklingsarbete i dels om Döva invandrarbarn i skolan En utvärdering hemspråksverksamhet - av Manillaskolan SÖ R 8645, dels Invandrarelever i Särskolan SÖ vid S 8813. Hemspråksundervisningen vid Manillaskolan är en integrerad del skolverksamheten, där hemspråkslärarna blivit viktiga länkar av mellan skola och hem. Lärarna behöver emellertid fortbildning, bl a for att lära sig teckenspråk. Målsättningen for hemspråksundervisningen i särskolan är att eleven, efter sin förmåga, ska utveckla kunskaper i hemspråket och dess kultur, kunna kommunicera samt strukturera de båda språken och kulturerna och finna en identitet. Hemspråksläraren fyller med sin närvaro viktig uppgift identifikationsobjekt. en som

Hemspråksklasser

Cirka 7 000 elever 11 % på grundskolans låg- och mellanstadier går i hemspråksklasser eller sammansatta klasser, där hemspråksundervisningen har ungefär omfattning som modersmålsundervisningen samma för svenska barn. Hemspråksklassen består av elever som alla har ett gemensamt hemspråk, annat än svenska. I den sammansatta klassen har omkring hälften eleverna ett annat gemensamt hemspråk och resten av har svenska modersmål. Dessa klasstyper får anordnas under förutsom sättning att undervisningen sker enligt särskilda timplaner, som anger fördelningen mellan undervisning i och på hemspråk respektive svenska. Sådana klasser får inrättas på de lägre stadierna men inte på högstadiet, med undantag för försöksverksamhet för finskspråkiga högstadieeleen ivissa kommuner. ver Antalet elever i hemspråksklasser har minskat från 7 854 elever 1986 till 5 790 elever 1989. För sammansatta klasser motsvarande siffror var 2 129, respektive 1 278 elever. I gymnasieskolan finns inte motsvarigheten till hemspråksklasser och sammansatta klasser, med undantag för försöksverksamhet med finsken språkiga linjer i gymnasieskolan i Stockholm. I årets budgetproposition

120 Språk och utbildning SOU 199160

proposition 199091100 bilaga 10 följer regeringen SÖs förslag dessa att linjer ska bli reguljära från och med läsåret 199192. I den debattbok som ungdomskommittén ut tillsammans med barngav och ungdomsdelegationen hösten 1990 Ungdomskommittén m 1990 berördes bl på hemspråksklasser. Här följer a synen en sammanfattning av vad två invandrarungdomar i denna skrift sa

Satu Leskinen korn till Sverige när hon bara år gammal. var ett

Hemma fortsatte familjen att tala finska. Svenskan Satu fick lära

sig i sandlådan. För Satu och hennes familj det naturligt att låta dottern gå i var

finsk hemspråksklass när hon började skolan i Skövde. Hon betraktar fortfarande finskan sitt modersmål, deklarerar hon på

som

felfri svenska. Hon är också övertygad att måste lära sig

om man hemlandets språk ordentligt först för att kunna lära sig något annat språk. Hemlandets språk är grunden för harmonisk utveckling. - en Hur skall man kunna känna närhet till föräldrar och annars syskon. Var Satu skulle stått utan de första skolåren i hemspråkssex klass vill hon inte tänka på. ens

Genom att all undervisning skedde på finska fick jag bra

- en

grund för att kunna lära mig andra språk. Ja, egentligen fick jag

en bra grund för hela livet.

Alexandra Pascalidou har däremot negativa erfarenheter hem-

av språksklasser. Det själva idén med hemspråksklasser helt fel, var som var anser

Alexandra Pascalidou, själv fick sina första fem skolår i

som hemspråksklass. Det att dela hjärnan i olika var som använd-

ningsområden. Och inget område fick använda man fullt ut. Vi fick inte möjlighet att satsa sig på hemspråket

- vare eller på svenska. Resultatet blev mycket sorgligt.

Hemspråksklassen fick också andra olyckliga konsekvenser Där fick man börja med engelska först i femman. När eleverna sedan kom till högstadiet de ohjälpligt efter sina klasskamrater.

var De hade börjat med engelska redan i fjärde klass. Alexandra själv klarade sig bra. Men det beror på att hon gick på

ett fritidshem med bara svenska kamrater Där lärde

hon sig svenska. Men de andra i klassen bara hade grekiska kompisar - som

också på fritiden fick aldrig chans.

en

Efter högstadiet var det bara tre elever från den ursprungliga

stora grekiska hemspråksklassen gick vidare till teoretisk som en linje på gymnasiet. Och på universitetet har Alexandra bara nu en enda kompis med sig från den hemspråksklassen.

SOU 199160 Språk och utbildning 121

Och det beror inte på att de andra dumma eller lata, säger - var

hon med hetta. Ändå jobbar de flesta dem städare eller i

av nu som små butiker Bor man i Sverige måste man kunna svenska. Annars ställs man utanför Och svenska lär man sig bäst i skolan, slår hon fas.. 4

Av dessa två inlägg förstår vi att debatten om hemspråksklassernas vara eller inte het potatis bland invandrargrupperna. Åsikterna går vara är en vitt isär även bland ungdomarna. Utan att lägga någon vetenskaplighet i påståendet tror vi man kan skilja mellan invandrargruppen från Finland och övriga invandrargrupper. Finländarna har alltsedan sextiotalet, då den stora arbetskraftinvandringen tog fart, hävdat rättigheten till egna hemspråksklasser. Andra invandrargrupper efter denna hålltog senare ning när de blev tillräckligt många för att kunna hävda detta. Med åren har dock flera av dessa ändrat sig och framför med skärpa vikten att nu av deras barn lär sig svenska i skolan. Samtidigt slår man vakt sitt om hemspråk i form att hävda rätten till hemspråksundervisning i av annan form. Medan den finländska gruppen fortfarande är positiv till just hemspråksklasser har andra invandrargrupper således ändrat ståndpunkt.

Finskspråkiga elevers särställning

SÖ redovisar i sin nationella utvärdering finskspråkiga elevers särställning i Sverige. Omkring 30 700 elever i svenska skolor kan tala finska. Finskan är ett grannspråk, ett stort språk i Norden och ett språk som sedan århundraden talats i Sverige. Den månghundraåriga historien har satt gemensamma sina spår i såväl det finska som det svenska språket. Idag ger gemensamma nordiska avtal oss möjligheter att studera, arbeta och leva i vilket land som helst inom Norden. Inom näringslivet har utbytet mellan Sverige och Finland utvecklats till omfattande investeringar finska företag i av Sverige och svenska företag i Finland. av Antalet hemspråkselever i finska i gymnasieskolan varierade mellan 5 000 år 1979, 6 200 år 1983 och 4 500 år 1989. Språk- och kulturarvsutredningen SOU 198357 föreslog 1983 att regeringen med utgångspunkt bla i ovanstående fakta och med tanke på de finskspråkiga elevernas särställning i Sverige skulle besluta att genom en målmedveten pedagogisk utvecklingsverksamhet förbättra de finskspråkiga elevernas studiesituation i den svenska skolan. Den pedagogiska utvecklingsverksamhet detta ledde till bedrivs som nu i 16 kommuner. Enligt regeringens beslut våren 1990 ska utvecklingsverksamheten fortsätta i berörda kommuner tills vidare, dock längst t o m läsåret 199293. SÖ följer upp och utvärderar verksamheten. En första rapport Johans-

son 1989 av verksamheten gavs ut hösten 1989.

122 Språk och utbildning SOU 199160

Finska klasser ger trygga elever

Under arbetet med den centrala utvärderingen har SÖ kunnat konstatera att den grundläggande tryggheten i finska klasser gör eleverna mera benägna att knyta kontakter med sina svenska skolkamrater i andra klasser. Vidare har iakttagit högre grad av studiemotivation i man en klasser där elevdemokrati och elevmedverkan i planeringen av skolarbetet har utvecklats. I skolor där samarbete mellan skolledningen, lärare och föräldrar varit föremål for utvecklingsarbete har elevernas studiemotivation ökat.

Varför deltar inte alla

Hemspråksundervisningen är visserligen frivillig för eleverna men fråkan ändå ställas Varför valde 34 700 grundskolan respektive 10 000 gan gymnasieskolan hemspråksberättigade elever att inte delta i hemspråksundervisning läsåret 198990 En länsskolnämnd SÖ refererar till i sin nationella utvärdering som SÖ R 9114 att eleverna på låg- och mellanstadierna troligtvis menar inte har särskilt stor möjlighet att självständigt ta ställning till om de ska läsa hemspråk. Det förefaller skolan, hemmen och hemsprâkssom om lärarna gemensamt tillämpar en informell norm. Enligt denna är val av hemspråk att förvänta på dessa stadier. Högstadiets organisation med omfattande teoretiska studier stoff på svenska och ett ämneslärarsysav tem innebär hög värdering ämnesteoretiska kunskaper innebär som av att invandrareleverna kommer i kläm. I valet mellan att fortsätta med hemspråk och då få minskad, svårersättlig undervisning i andra ämnen tycks ibland valet bli taktiskt, dvs bortval hemspråk. Även i gymnasieav skolan vissa taktiska överväganden spela in i elevernas studieval. synes På gymnasienivå börjar invandrareleverna bilda sig en egen uppfattning den status respektive praktiska nytta deras hemsprâksom som kunskaper medför i det svenska samhället. Detta påverkar naturligtvis elevernas ställningstagande när de inom den komplicerade gymnasieorganisationen måste fatta beslut att läsa eller inte läsa sitt hemom språk. Ett positivt ställningstagande kan bero på framtidsplaner att leva och arbeta i ursprungslandet eller annat land där språket behövs och tvåspråkigheten kanske kan värdefull. vara

Lärarbrist stort problem 1 många kommuner

Att hemspråksundervisning inte kommer till stånd trots att eleverna önskar detta torde enligt SÖ först och främst bero på svårigheter att få tag på lärare. Med den spridning över landet många språk fått genom det som kommunala flyktingmottagandet, ofta med få elever representerade i den enskilda kommunen, ökar svårigheterna. Länsskolnämnden kan enligt grundskoleförordningen befria kommun, har svårigheter att få tag en som

Språk och utbildning 123 SOU 199160

på lärare för ett visst språk, från skyldigheten att anordna undervisningen. Det allmänna intrycket är emellertid att denna möjlighet utnyttjats i mycket begränsad omfattning. En särskild svårighet ligger naturligtvis läraren endast kan erbjudas enstaka eller få Veckotimi om och eleverna finns i olika skolor läraren måste emellan på mar som resa oavlönad tid. Ytterligare svårighet kan att anordna lektionerna en vara på tider både eleverna och läraren och möjligt utan kollissom passar om sion med andra lektioner for den enskilde eleven. I sammanhanget bör observeras att riksdagen under våren 1991 beslutade i enlighet med årets budgetproposition att i fortsättningen bör

svårigheter att anordna undervisning i ett hemspråk med minst fem delta-

förutom bristande tillgång på lärare i hemspråk kunna utgöra skäl gare - för kommun att inte anordna sådan undervisning. Samtidigt utgår en emellertid föredragande statsråd från att kommunerna tillsammans med berörda elever; vårdnadshavare och lärare gör allt för att skapa sådana lösningar att så många elever möjligt får den undervisning de besom häver UbU 7 199091. Det är inte möjligt att förutsäga hur pass genomgripande förändringar ovanstående förslag minst fem deltagare kan leda till. SCB redovisade om i sin senaste hemspråksstatistik 126 språk. I 42 dessa språk förekom av ingen undervisning. Det främst fråga udda språk. För ungefär var om hälften de 126 språken fanns det i varje språk 1-50 elever i hela av landet. Cirka 50 språk hade över 100 elever. Den spridning över landet följer det kommunala flyktingmottagandet har inneburit få elever som av kommuner. Det finns därför risk att antalet med samma språk i många fall där ingen undervisning kan anordnas blir betydligt högre i framtiden.

På verkar parallelläggning av hemspråksundervisningen betygen

I budgetpropositionen hävdas att enskilda elever som går miste om ordinarie undervisning parallelläggning av hemspråksundervisningen genom med undervisning, de skulle ha deltagit får sämre annan som annars möjligheter att prestera ett gott totalt studieresultat. Medelbetyget for samtliga elever avslutade årskurs 9 vårterminen 1988 var 3,2 SCB som 1990. Av dessa elever det 5 850 hade betyg i hemspråk ocheller var som svenska andraspråk. Deras medelbetyg 3,1. Synbarligen utgör som var inte bortfallet någon eller några lektioners undervisning i andra ämav ett stort hinder for många hemspråkselever att ändå prestera ett gott nen studieresultat i årskurs

6.2.3 Svenska som andraspråk i grundskolan och gymnasieskolan

Många elever i grundskolan och gymnasieskolan står utan undervisning i svenska andraspråk, trots att de behöver det. En stor del av de lärare mm

124 Språk och utbildning SOU 199160

som undervisar i svenska andraspråk saknar utbildning för som uppgiften. En del elever tycker helt enkelt att de inte behöver delta. De att anser de behärskar svenska tillräckligt bra, trots skolans bedömning och kan inte förutse kommande språksvårigheter med till exempel högre abstraktionsnivåer. En del vill inte sätta till sin fritid eller utebli från lektioner i andra ämnen, i synnerhet inte i gymnasieskolan. Dvs skäl samma som gäller for att inte delta i hemspråksundervisningen. Emellanåt avbryts deltagandet på grund att läraren tror att elevens språkbehärskning av är bättre än den faktiskt är. Undervisningen i svenska andraspråk kräver sin metodik och som egen lärarna borde särskilt utbildade for den uppgiften. Uppskattningsvis vara arbetar omkring 7 800 lärare i grundskolan med undervisning i svenska som andraspråk. Tyvärr är stor del lärarna ännu inte utbildade. en av Frågan om bästa sättet for invandrarelever att utveckla svenska språket i gymnasieskolan har diskuterats och noga undersökts under längen tid. SÖ fick ett regeringsuppdrag slutrapporterades re som år 1987. Det innehöll ett förslag att svenska andraspråk skulle bli eget ämne om som också i gymnasieskolan. Regering och riksdag beslutade så år 1989 och en kursplan fastställdes 1990. Många gymnasieskolor har börjat arbeta med undervisningen i ämnet. Ännu kvarstår dock frågor behörigom ämnets hetsvärde och om kriterier for betygsättning.

6.2.4 Elever med

ofullständig skolgång

Andelen elever som lämnar grundskolan med ofullständiga betyg har varit relativt konstant under 1980-talet. Det är ungefär 5 000 elever 5 % varje år som lämnar grundskolan utan fullständiga betyg. Mer än var femte elev med betyg i hemspråk ocheller svenska andraspråk saksom nade ett eller flera betyg. 13,7 procent hemspråkseleverna saknade av betyg i engelska med de problem detta for med sig vid fortsatta studier. En undersökning SÖ gjorde i början 1980-talet och avsåg de som av som elever gick i årskurs 9 höstterminen 1982 visade att 4 % saknade som betyg i alla ämnen. Elever med invandrarbakgrund saknade betyg i betydligt större omfattning. Av de elever hade minst förälder som en som var född i utlandet saknade hela elva procent betyg i ett eller flera ämnen. Att så många elever med invandrarbakgrund hade ofullständiga betyg berodde främst på jämkningar i timplanen gjorts för att eleverna som ge tid for undervisning i hemspråk och i svenska andraspråk. Andra som vanliga anledningar till avsaknad betyg befrielse från underav var visning i idrott eller religionskunskap, sjukdom, anpassad studiegång, skolk och studieavbrott. SÖ konstaterar att under de läsåren tre senaste har i genomsnitt knappt fem procent eleverna i årskurs 9 eller i av absoluta tal 5 000 elever per år lämnat grundskolan med ofullständiga

SOU 199160 Språk och utbildning 125

betyg. Det är fler pojkar än flickor har ett ofullständigt slutbetyg. som Vårterminen 1990 var andelarna 5,2 % respektive 4,5 %. Det 350 var ca elever som saknade betyg i samtliga ämnen. Definitionen på elever med invandrarbakgrund är visserligen inte densamma som i undersökningen 1982. Resultaten pekar emellertid på att fler invandrarelever nu än tidigare lämnar grundskolan utan fullständiga betyg. Skillnaderna är stora mellan olika rektorsområden vad gäller förekomsten av ofullständiga betyg. I 17 procent rektorsområdena fanns av inte en enda elev med ofullständiga betyg. Andelen elever med ofullständiga betyg är stor i skolor med många invandrarbarn. I några dessa av skolor hade 30 procent eleverna ofullständiga betyg. Inte mindre än 90 av procent av dessa elever hade invandrarbakgrund. Anmärkningsvärt många saknade betyg i ett stort antal ämnen. Det betyder att läroplanens mål att alla elever genom utbildningen i grundskolan ska få god start en inte uppnåtts till fullo.

Verkligheten bakom siffrorna

Ett projekt genomfört inom ramen för grundvux med 23 invandrarungdomar som inte fullföljt grundskolan i Göteborg får illustrera de problem många av invandrar- och flyktingungdomarna befinner sig Projektet var ett samverkansprojekt mellan olika myndigheter och genomfördes inom ramen för grundvux. Rapporten ingår i SIL Statens Institut för Läromedelsinformation 19851. Enligt rapporten döljer sig en bister verklighet bakom alla siffror i statistiken, vilket man har illustrerat på följande sätt

Här gick alltså elever som gått i grundskolan och på KV utan att egentligen gå där.

Här fanns han som hotade med föremål och pratade runda

vassa 0rd, och hon som bara vågade viska, och viskade frågor, och han som hade ansiktsförlamning, och han undersom var närd och behövde nya tänder;

och han som tappade håret fläckvis och fick tjejbröst gjorde

som ont, och som bara tyckte sig se grå färger, och hon som bråkade med sin och längtade till sin mamma,

pappa i Afrika, och hon som alltid åt och inte fick tillbaka sin

mens, och hon som hade mens tre gånger i månaden, och han som rökte hasch och somnade första timmen, och om hon som bodde ensam med sin bror som ville flytta ifrån henne, och han som alltid såg porrfilmer han gärna lånade ut, och som

som just gjort en flicka med barn,

och han som sprang omkring och tittade bort när talade man med honom i korridoren, och som hade gulsot, och hon som varit argast på hela grundskolan, och hon som hade

126 Språk och utbildning SOU 199160

timmars hushållsarbete kvar när hon kom hem, och som hade sex ont överallt, och han arbetade på pizzeria kvällarna, och blandade som om ihop bokstäverna dagarna, om och hon hade svårt med konsonanterna, och ont i ryggen som

efter hårt barnarbete,

och han suttit i fängelse och hoppade till vid alla ljud, och som han inte för skräckdrömmar från sina tre fängelsevistelser, som sov och hon grät för att hon trodde sig vara förlovad, men visade som bortgift, sig vara och hon varje eftermiddag smet ifrån sin man i parallellsom och han kvar i Chile, och skrev Chile på allting, gruppen, som var och åt upp naglarna, och han kvar i Polen, och drömde att han tappade som var tänderna varje natt, och han ritade på bänkarna och ropade varför och vars som föräldrar tänkte att han skulle bli advokat.

Här fanns eleverna inte längre visste vilka de var.

som

I rapporten konstateras att

Det är dags att avliva myten att invandrarelever tvärs genom krig, svält, oroligheter; utblottelse, flykt, förlust omvärld och vänner, av och förlust sina närmaste, bär med sig sina baskunskaper i ett av prydligt, intakt paket. Kunskaperna brukar vara lika odefinierde själva. bara som Det är ett hårt jobb att dels gammal baskunskap, dels renovera översätta den till i Sverige adekvat kunskap, och dels bygga ut den till i svenska skolor acceptabel nivå. en Man vidare att vi måste sluta att flumma om vad eleverna egentmenar ligen borde ha kunnat. När kartan inte stämmer med verkligheten, gäller

verkligheten. Vidare konstaterar att all vettig undervisning är förebyggande och man att invandrarundervisning inte får reduceras enbart till språkfråga. en

Här gäller det i första hand att översätta deras värld och identitet, och därmed deras kunskapsrester, och i andra hand att namnge världen, identiteten och kunskaperna, vilket är betydligt lättvindi-

gare. Därför måste helhetssynen finnas, den integrerade klasslärar-

undervisningen, den fasta punkten, de stabila kamratrelationerna

och det långa perspektivet. Vi har att möta eleverna där de är, för att kunna hjälpa dem dit det är möjligt att komma.

När ska bedöma invandrar- och flyktingungdomars möjligheter till man utbildning, de missgynnas eller inte är det alltså viktigt att inte bara om

SOU 199160 Språk och utbildning 127

till den traditionella gymnasieskolan. Det finns också olika möjligheter se att återkomma till studier på vuxengymnasiet, folkhögskolorna, arbetsmarknadsutbildningen AMU eller inom studieförbunden.

6.2.5 Ny grundläggande vuxenutbildning

Riksdagen behandlade under slutet av våren 1991 gymnasieskolpropositionen proposition 19909185. I denna togs också upp vad som händer med elever inte, olika anledningar, slutför eller tillräckligt tillsom av godoort sig innehållet i grundskolan. Idag är den grundläggande utbildningen för vuxna uppdelad på två utbildningsformer. Dels grundvux, dels etapp 1 i nuvarande komvux, som i huvudsak motsvarar högstadiet i grundskolan. Enligt SÖ talar flera skäl för långtgående förändring utbilden av ningen på grundskolenivå för I det nuvarande systemet är t ex den vuxna. fiktiva årskurs 6-nivån, utgör en gräns mellan grundvux och som nu grundskolekurserna i komvux, otidsenlig och organisatoriskt svârhanterlig. Därtill kommer ett alltmer påtagligt behov av att strama upp verksamheten i grundvux och konkretisera målen bättre. Härigenom blir det lättare att utvärdera verksamheten. Även Riksrevisionsverket har uttryckt svårigheter när det gäller övergången från grundvux med dess

friare form till komvux. Riksdagen har beslutat att helt utbildning utformas för den en ny grundläggande nivån. Syftet med den grundläggande vuxenutbildnya ningen bör bred allmän kompetens för arbets- och vara att ge vuxna en samhällslivet. Den bör också kunna utgöra grund för vidare studier. en Innehållet i denna utbildning bör innehålla kärna av basämnen och en möjligheter att läsa ämnesintegrerade kurser. För studerande med ingen eller mycket kort skolutbildning bör det finnas ett grundblock, som avser grundläggande färdigheter i läsning, skrivning och räkning. Inneatt ge hållet i och uppläggningen utbildningen bör bestämmas utifrån de av kortidsutbildades behov. Det bör också i framtiden möjligt for de vara studerande att studera på heltid eller deltid. En del har behov av att läsa hela programmet medan andra endast vill delta i något eller några äm- Genomgångna delar utbildningen bör kunna dokumenteras. Utnen. av bildningen bör också kunna kombineras med annan utbildning, t ex gymnasial vuxenutbildning. Vidare föreslog regeringen att varje kommun har ansvar för att alla dess invånare, behöver och önskar delta i grundläggande vuxenutsom bildning också får möjlighet till detta. Vuxna som saknar sådana kunskaper och färdigheter normalt uppnås i grundskolan ska ha rätt att som delta i utbildningen. Slutnivån för denna utbildning motsvarar i princip årskurs 9 i grundskolan.

128 Språk och utbildning SOU 199160

Svenska för invandrare

1991 kom en läroplan for grundläggande svenskundervisning for vuxna invandrare, sfi -91 Läroplaner 19911. I denna konstateras att grund-

läggande svenskundervisning sfi del insatserna för mottagandet

är en av av invandrare och skall fungera introduktion till det livet i som en nya Sverige. De ska alltså inte bara få kunskap i svenska språket utan också få kunskap om Sverige och svenska förhållanden. Staten ska for denna verksamhet och kommunerna ska ange ramarna se till att verksamheten kommer till stånd och samordnas med övriga insatser for invandrare. Kommunerna ska också till att undervisningen se bedrivs efter den läroplan och de bestämmelser lärarkompetens, intyg om efter avslutad kurs m m som anges i gällande lagar och förordningar. Meningen med undervisningen är enligt läroplanen att invandrarna ge sådana kunskaper i det svenska språket och det svenska samhället och om arbetslivet att de kan ta till sina rättigheter; påverka sin situation och vara fullgöra de krav och skyldigheter det dagliga livet medför som . Sñ-undervisningen ska vidare bidra till att hjälpa invandrarna så att de ska kunna delta i det sociala, kulturella, fackliga och politiska livet. Det är också viktigt att sfi kan bidra till att stärka invandrarnas ställning på arbetsmarknaden.

6.2.6 Invandrarelever

på gymnasienivå

Introduktionskurser och Sommarkurser

För att underlätta övergången till gymnasieskolan for elever med annat hemspråk, Vilka inte behärskar svenska språket tillräckligt väl for att framgångsrikt kunna följa undervisningen i gymnasieskolan eller har stora kunskapsluckor i vissa högstadieämnen, anordnas introduktionskurser för invandrarungdom ITK och kompletterande sommarkurser. I båda dessa kurser ges omfattande undervisning i svenska andraspråk som men också undervisning i hemspråk, och hemspråket får vid behov vara undervisningsspråk i högstadieämnena. De kompletterande sommarkurserna omfattar sex veckor och är tillgängliga for både elever på väg in i gymnasieskolan och elever som redan går där vill förbättra kunmen skaperna for att klara studierna framgångsrikt. Introduktionskurserna kan omfatta en termin eller ett läsår. Det är dock inte ovanligt att elever behöver fortsätta både en och två terminer ytterligare for att därefter kunna klara studierna på linje eller specialkurs. en

Individuella program

Riksdagen beslutade om en ny gymnasieskola våren 1991, där sk individuella program infors på kommunalt plan. Det finns enligt regeringen

SOU 199160 Språk och utbildning 129

olika motiv for sådana program. Ett motiv är det kompensatoriska, dvs elever som saknar tillräckliga kunskaper för att kunna tillgodogöra sig en gymnasieutbildning ges möjlighet att få motsvarande grundläggande kunskap. Ett annat motiv är att verka motivationsskapande och vägledande for omotiverade och studieobestämda elever. Ett ytterligare motiv ligger i att på olika sätt stödja de ungdomar som inte kommit in på sitt val till gymnasieskolan och elever som avbrutit sin gymnasieutbildning. Ett fjärde motiv är att tillmötesgå önskemålen hos de mycket målinriktade ungdomarna som vill ha en individuell utbildning av ett slag som inte ryms inom de nationella programmen. Detta senare kan avse ungdomar med såväl yrkesinriktade som teoretiska utbildningsönskemål. Genom de individuella programmen får kommunerna ett arbetsredskap för att uppfylla sina skyldigheter att erbjuda ungdomar utanför de nationella programmen en gymnasieutbildning. Programmen kan utformas som en form av preparandkurs för elever med bristande förkunskaper från grundskolan och kan avse såväl elever med svenska som annat modersmål. De kan också utgöras av delar av den reguljära utbildningen på något nationellt program eller en utbildning som på gymnasieskolans uppdrag anordnas av någon annan. I enlighet med grundtanken att programmen ska vara styrda utifrån elevens behov kan dessa också, under längre eller kortare tid, komma att bestå av enbart arbete på ungdomsplats och vägledande åtgärder. Ungdomsplatserna har visat sig vara ungdomsuppföljningens kanske viktigaste pedagogiska redskap för att motivera ungdomarna till fortsatta studier genom att stärka deras självkänsla och ge dem en introduktion i yrkeslivet. Enligt riksdagens beslut våren 1991 ska uppfoljningsansvaret gälla ungdomar upp till 20 år. Invandrarungdomarnas kontakter med svenska språket i skolan och på arbetsplatser har avgörande betydelse för deras språkutveckling och deras möjlighet att genomföra gymnasiala studier. En ungdomsplats i kombination med främst svenskundervisning kan därför fylla en viktig funktion. I de individuella programmen kan ingå både studiehandledning på hemspråk och undervisning i svenska. Möjligheten ska finnas för invandrarungdomar att inom de individuella programmen studera företrädesvis svenska och andra baskunskapsämnen med syfte att klara av senare gymnasiestudier. Undervisning i svenska, engelska och om det svenska samhället kommer sannolikt att inta en framträdande plats i dessa program.

Hur klarar sig elever på gymnasieskolan efter

introduktionskurs SÖs nationella utvärdering SÖ R 9114- redovisar undersökning en av invandrarelevernas situation på introduktionskurser inom SPRINS-projektet Språkutvecklingen hos invandrarbarn i Sverige vid institutionen

130 Språk och utbildning SOU 199160

för lingvistik vid Göteborgs universitet Holmegaard Edberg 1987. Syftet med projektet var att klarlägga hur eleverna klarat sig i gymnasieskolan efter ITK, varfor det blev en del studieavbrott, varför en del elever inte sökte till fortsatta studier i gymnasieskolan och ITK är om en bra studieform for invandrarungdomar. Elevantalet i uppföljningen var från början 550. Undersökningsperioden omfattade åren 1977 -1986. Bland eleverna var 50 språk representerade, men många elever flervar språkiga. Flera elever hade före ankomsten till Sverige påbörjat skolgång i andra länder än hemlandet. Av eleverna hade 35 % inte alls gått i svensk skola innan de började på ITK. Drygt hälften hade endast gått ett-tre år på grundskolans högstadium före ITK. Eleverna på ITK hade också mycket skiftande skolbakgrund och kom från vitt skilda skolsystem där norzner och värderingar, metoder och innehåll, synsätt och målsättning skiljer sig starkt från den svenska skolans. För många visade sig en ettårig kurs nte tillräcklig. Numera finns tvååriga introduktionskurser. Flexibiliteten i ITK ansågs vara värdefull och behovet av svenska som andraspråk var inte särskilt stort, förmodligen på grund den siora av satsningen på studier i svenska. Eleverna hade själva upplevt kursen som mycket positiv. Även rapporten handlar ITK i Göteborg gäller den beskrivna om om situationen i många delar generellt for landet. Med det kommunala fyktingmottagandet har behovet ITK ökat avsevärt. Även små kommuner av har börjat med sådan verksamhet. De lokala förutsättningarna varierar, enligt SÖs uppfattning är viljan god att anordna väl fungeraide men introduktionskurser.

Vilka söker till gymnasiet

I den svenska statistiken, som SCB sammanställt i Tema invandrare 1991, kan vi se att andelen elever som slutat grundskolan och inte sökttill gymnasieskolan var mer än fyra gånger så stor bland elever själva som invandrat än bland svenska elever 7 % resp 1,3 %. Vidare kan seatt man 20 % av eleverna som själva invandrat inte fortsatte till gymnasiet diiekt efter grundskolan. Bland de svenska eleverna var det 12 % som nte övergick till gymnasieskolan direkt efter grundskolan. Andelen som sökte vidare till gymnasieskolan var högst bland dem ned finska, tyska, något jugoslaviskt språk och italienska hemspiåk, som medan den var lägst för dem med spanska, grekiska eller assyriska språk som hemspråk. Av de elever som hade ett annat hemspråk än svenska antogs 81,9 % till gymnasieskolan, mot 87,4 % samtliga elever. Melan av knappt 55 % av samtliga elever antogs på de teoretiska linjerna, gälde detta för 52 % av dem som hade ett annat hemspråk än svenska. Skillnaderna mellan olika kategorier av invandrarelever var dock ;tora. Bland de elever som hade finska hemspråk togs 45,5 % in de som

SOU 199160 Språk och utbildning 131

teoretiska linjerna, mot 56 % av dem som kom från Chile och hade spanska som hemspråk. På motsvarande sätt skillnaderna mellan olika var kategorier av invandrarelever som avbröt sina gymnasiestudier påfallande stora. Efter ett år i gymnasieskolan hade 15 % av de elever som hade turkiska som hemspråk avbrutit sina gymnasiestudier, medan motsvarande siffra för samtliga elever med annat hemspråk än svenska var 7,4 %.

Avhopp från gymnasiet större bland invandrare

I några undersökningar har man registrerat högre utbildningsaspirationer bland elever från vissa invandrargmpper än bland svenska elever. Men samtidigt är studieavbrott vanligare bland elever från vissa invandrargrupper än bland infödda svenska elever. Studieavbrottsfrekvensen bland elever på gymnasiets samtliga linjer var 25 % för elever med invandrarbakgrund mot 15 % för samtliga elever i början av 1980-talet Löfgren 1984. En undersökning från statistiska centralbyrån våren 1983 visar också att andelen invandrarungdomar 69 % som fortsätter sina studier i gymnasiet efter det att de har slutat grundskolan fortfarande är lägre än motsvarande andel 78 % bland infödda svenska ungdomar SCB 1986. Även vid detta tillfälle förelåg det emellertid stora skillnader mel-

lan olika grupper av invandrarelever. I en senare undersökning visar

man också att andelen elever som inte fortsätter direkt till gymnasieskolan är något högre bland barn till föräldrar som är födda utomlands än bland dem vars båda föräldrar är födda i Sverige SCB 1989b. I en undersökning bland gymnasieelever i Malmö visade det sig att elever som invandrat till Sverige innan högstadieåldern hade sämre avgångsbetyg i gymnasiet än svenska elever. Skillnaderna speciellt var stora i naturvetenskapliga och tekniska ämnen. Den faktor som starkast påverkade invandrarelevernas resultat var det antal år de hade vistats i Sverige Petersen 1983. I den enkätundersökning som genomfördes i Eskilstuna av institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet fann man att ungdomar med finsk invandrarbakgrund hade lägre utbildningsambitioner än ungdomar med svensk eller annan utländsk bakgrund Eriksson; Karlsson Swedner 1985. Undersökningen visade att de finska ungdomarna och särskilt de finska pojkarna både hade lägre skolutbildning och i mindre utsträckning var inställda på att skaffa sig en högre utbildning än ungdomar med svenska föräldrar. Även denna forskning talar sitt tydliga språk kan inte dra för om man låntgående slutsatser. Den kan dölja flera viktiga fakta och bakgrundsvariabler som vid en jämförelse med svenska ungdomar i samma situation, samma sociala bakgrund och boendesituation etc skulle ge en något annan bild.

132 Språk och utbildning SOU 199160

6.2.7 Främjas aktiv tvåspråkighet i Ungdomsskolan

De invandrarpolitiska målen antogs av riksdagen 1975, och därmed ankom det på skolan att främja aktiv tvåspråkighet. Länsskolnämndernas granskning visar att tvåspråkighetsbegreppet är oklart för vissa lärare. Trots att kursplanen för undervisningen i hemspråk i grundskolan anger att undervisningen ska ge grunden för elevernas utveckling mot aktiv tvåspråkighet är det ovanligt att skolledningar medvetet bidrar till en sådan utveckling. Samverkan mellan lärare i syfte att främja tvåspråkighet är sparsamt förekommande. När samverkan förekommer är det som regel mellan hemspråkslärare och lärare i svenska som andraspråk men sällan med och mellan andra lärarkategorier. Där skolledningen engagerat driver på samverkan och stöder arbete för tvåspråkighet når man framgångar. En länsskolnämnd bedömer att skolan gör så gott den kan för att lära ut två språk men någon likvärdighet eller integration nås aldrig. En annan nämnd framhåller att kännedom om måldokumenten är närmast obeñntlig. En tredje nämnd rapporterar att lärarna på låg- och mellanstadierna har förståelse för att eleverna behöver utveckla sina båda språk. Ibland visar de tveksamhet gentemot hemspråksundervisningen och det beror då på att de är osäkra på hemspråkslärarnas kompetens och hur undervisningen går till. Osäkerheten skulle säkert kunna undanröjas om det fanns tid för klasslärarna att besöka en hemspråkslektion. Det har de flesta inte gjort. Situationen är likadan för högstadielärarna. Från gymnasieskolan rapporteras att hemspråkslärarna försöker främja tvåsprå-

kighet men saknar förutsättningar tids- och resursmässigt. Övriga lärare

deltar inte aktivt för att främja tvåspråkighet.

6.2.8 Internationella studier

om

invandrarungdomars studje- och yrkesval

Invandrarungdomars val av studie- och yrkesvägar har kartlagts i olika internationella studier. J ämförelserna mellan olika länder försvåras dock av att det är svårt att jämföra olika utbildningssystem med varandra.

Invandrarungdomars val av mer praktiskt inriktade och kortare studie-

vägar förefaller trots detta vara ett drag som går igen i de flesta västeuro-

peiska länder se ex OECD 1980; Widgren 1982; 1987. Detta mönster är

speciellt utpräglat för de ungdomar som har vistats i invandringslandet under kort tid. Vistelsetiden i invandringslandet förefaller utifrån dessa resultat spela en stor roll för vilka utbildningsvägar olika grupper av invandrarungdomar väljer. Ju längre man har varit i invandringslandet, desto större är m a o sannolikheten att man väljer en lång teoretisk utbildning. Generellt sett talar emellertid valet av studie- och yrkesvägar för att

soU 199160 Språk och utbildning 133

invandrarungdomar i större utsträckning än andra ungdomar väljer utbildningsvägar leder till att de söker sig ut på arbetsmarknaden i som relativt tidig ålder. I många västeuropeiska länder söker sig dessutom stora invandrarungdomar vid en tidig ålder ut på arbetsmarkgrupper av naden utan avgångsbetyg från skolan. 1985 slutade exempelvis nästan 49 % alla invandrarungdomar den obligatoriska skolan i varannan av Västtyskland utan att de hade erhållit avgångsbetyg Widgren 1987. Om detta reellt sett är ett val för eleven är i många fall tveksamt. Snarare handlar det att den verklighet som många invandrarungom domar lever under tvingar dem att söka sig till utbildningar som de klarar utifrån språkkompetens och också leder ut på arbetsmarknaden så av som tidigt möjligt. Andra möjligheter till gymnasieutbildning finns ju som också kvar, exempelvis grundvux, komvux eller folkhögskola för elever tvingas avbryta sina gymnasiestudier i förtid eller av andra skäl har som bättre nytta av sådan utbildning.

6.2.9 Forskningen behöver utvecklas

Jämfört med den forskning har genomförts i England och USA om s k som minoritetselever är den svenska forskningen om invandrarungdomars

situation i skolan mycket outvecklad. Den amerikanska och anglosaxiska

forskningen har speciellt fokuserats kring de anpassningsstrategier som olika grupper av minoritetsungdomar utvecklar i skolmiljön och i många fall poängterat att dessa i högre grad är klass- än kulturbundna, men samtidigt försökt urskilja hur dessa faktorer samspelar med varandra Någon motsvarande forskning, k multifakturell forskning, som skulle s kunna fördjupa bilden av olika minoritetsgruppers anpassningsstrategier i skolan, deras val yrkesvägar, studieambitioner och -mönster, har av hittills varit sparsamt förekommande i Sverige DEIFO 1987; 1990.

Mycket forskning kring invandrarbarns situation har fokuseav rats på frågor rör deras förhållande till de båda kulturerna, som deras språkutveckling och skolframgång. Översikten visar att det

finns stora skillnader mellan olika etniska grupper; när det gäller i vilken utsträckning de identifierar sig med sitt etniska ursprung. Bland de faktorer ha betydelse är kulturellt avstånd och

som synes vistelsetid, liksom föräldrarnas socioekonomiska ställning, integration i det landet och återvändsplaner. Genomgående tycks nya

att ungdomar i hög utsträckning identifierar sig med både

vara sina föräldrars etniska ursprung och med det nya landets befolkning. De också i hög grad de villkor som råder i anammar samhället.

3 Några huvuddragen i den engelska forskningen inom detta område och speciellt av den som rör unga invandrarkvinnor presenteras i Kruse Reisby 1987. På mot- svarande sätt har några huvuddrag i den amerikanska forskningen presenterats i SOU 1989 114.

SOU 199160 135

Fritid och föreningsliv

7.1 Fritidsvanor bland invandrarungdomar

Undersökningar genomförda statistiska centralbyrån under 1970-talet av visar att det tidigare inte förelåg några större skillnader i fråga om fritidsvanor och -aktiviteter mellan svenska och utländska medborgare SCB 1984. Utifrån den forskning som har genomförts går det emellertid endast att bilda sig en begränsad uppfattning om invandrarungdomars fritidsvanor och -aktiviteten Detta gäller framför allt de s k oorganiserade fritidsverksamheter de deltar i tillsammans med jämnåriga eller sina som föräldrar. I många fall bygger olika studier invandrarungdomars friav tidsvanor på ytterst begränsade urval och har samtidigt en relativt osystematisk karaktär, vilket gör det svårt att dra några direkta eller mer övergripande slutsatser dem. Trots detta åskådliggör de att skillnaderav mellan hur olika kategorier av invandrarungdomar använder och na

tillbringar sin fritid sannolikt är mycket stora se ex Yazgan 1983; Her-

mansson 1985; Engelbrektsson 1987a. När det gäller k oorganiserade fritidsverksamheter har framväxten av s rad invandrarorganisationer fr 0 m 1970-talet troligtvis haft en stor en betydelse för många invandrarungdomar. Mycket tyder dock på att en stor del dessa organisationer inte har lyckats fånga upp andra generatioav invandrare i någon större utsträckning Bäck l983zl44ff. I olika nens studier och projektverksamheter har också representanter för svenska föreningar och även for invandrarföreningar vittnat om svårigheterna - att nå vissa invandrarungdomar SIV 1982; Bjurström 1988; grupper av Dahlgren Dahlgren 1989. De omfattande projektverksamheter som har genomförts för att mer skapa möjligheter för fler invandrarungdomar att engagera sig och delta i föreningslivet har visat sig ha måttlig framgång när det gäller att skapa förutsättningar för samverkan mellan invandrarföreningar och svenska organisationer och att rekrytera nya medlemmar till dem. I den projektverksamhet genomfördes av statens ungdomsråd som 1983-1987 i åtta kommuner, där sex invandrarföreningar och sex sven-

136 Fritid och föreningsliv SOU 199160

ska organisationer deltog, gick det exempelvis endast att urskilja en påtaglig medlemsökning i två av de lokala föreningarna. Medlemsökningarna var dock inte bestående över någon längre tid i än mer en av föreningarna. I de flesta projekt hade svårt att nå och man engagera nya grupper, framför allt tonåringar, inte redan deltog i föreningarnas som verksamheter Bjurström 1988.

Överlag förefaller genomtänkta satsningar på att engageranå

nya grupper av invandrarungdomar höra till undantagen inom det svenska föreningslivet. I undersökning föreningslivet i kommuner Berg, en av sex Skellefteå, Solna, Kristinehamn, Sölvesborg och Helsingborg drar Anita och Rune Dahlgren exempelvis följande slutsats

Trots positiva exempel är vårt allmänna intryck att seriösa . . . satsningar för att med invandrarungdomar i verksamheten är sällsynt. Visserligen hittar man del medlemmar med invanden rarbakgrund inom idrotten och i frikyrkligakyrkliga samman-

hang. Men i resten det svenska föreningslivet finns det

av av allt att döma nästan inga alls.

Samtidigt visade sig del de föreningar ingick i en av som undersökningen vara intresserade och uttryckte också vilja av en att samarbeta med invandrarorganisationer. Dahlgren Dahlgren 1989.

7.2 Deltar de mindre i

föreningslivet

Resultat från en rad studier pekar mot att invandrare och invandrarungdomar generellt sett deltar mindre än svenska i organiserade fritidsverksamheter och i föreningslivet Steen 1980; Dahlgren Dahlgren 1989; Blomdahl 1990. Resultaten av studien Resursutnyttjande och effekter offentligt av bedriven fritidsverksamhet visade exempelvis båda föratt Vuxna vars äldrar var födda i Sverige var något föreningsaktiva än dem mer vars ena förälder var född utomlands. De minst föreningsaktiva de som var var vars båda föräldrar var födda utomlands. Skillnaderna mellan grupperna var påtagliga inom de flesta föreningstyper, med undantag för fack- och konsumentföreningar, när till de absolut mest aktiva man ser grupperna Blomdahl 19901253. Det finns emellertid undersökningar invandav rarungdomar vars resultat pekar i en annan riktning Blomdahl 1984; 1986. Undersökningar av ungdomars fritidsvanor har visat att andelen ungdomar som är medlemmar i föreningslivet i socialgrupp 1 eller medelklassen är större än i socialgrupp 3 eller arbetarklassen. När man jämför infödda svenska ungdomar med invandrarungdomar finns det en uppenbar risk att social- eller klassbakgrunden gör att resultaten olika av

SOU 199160 Fritid och föreningsliv 137

och framför allt lokalt begränsade undersökningar blir missvisande. I - huvuddelen av de studier som har genomförts har man emellertid inte kontrollerat för klass- eller socialgruppstillhörigheten bland invandrarungdomar och infödda svenska ungdomar. I en studie av stadsdelen Navestad, där andelen invandrare utländska medborgare plus naturaliserade uppgick till 65 % av samtliga boende det år 1985 undersökningen genomfördes, fann Blomdahl att invandrarungdomar i årskurs 7-9 i grundskolan engagerade och aktiva i var mer det organiserade fritidsutbudet än infödda svenska ungdomar, efter det att han kontrollerat för socialgruppstillhörighet. Invandrarföreningarna var inte medräknade. Invandrarungdomar som var naturaliserade eller hade dubbelt medborgarskap var överrepresenterade när det gällde att medlem i och vara att vara aktiv eller ha uppdrag i en förening. På motsvarande sätt var invandrarungdomar med utländskt medborgarskap överrepresenterade när det gällde fritidsgårdsbesök, att hålla till i Navestads centrum, att titta på kabel-TV ofta, att besöka idrottsanläggningar och bibliotek samt delta i den kommunala musikskolan. De infödda svenska ungdomarna var däremot inte överrepresenterade i något avseende. När det gällde tv- och videovanor fanns det inga större skillnader mellan de olika grupperna. Inte heller när det gällde medlemskap eller att vara aktiv i en idrottsförening. Skillnaderna mellan pojkar och flickor var dock relativt stora i undersökningen. Bland pojkarna de utländska medborgare något var som var mindre aktiva i föreningslivet än dem som var infödda svenska medborgare. De pojkar som var naturaliserade eller hade dubbelt medborgarskap var medlemmar i olika föreningar i ungefär samma utsträckning som infödda svenskar. Däremot den förstnämnda något mindvar gruppen re aktiv i de föreningar de var medlemmar i än den sistnämnda. De flickor som var utländska medborgare var i större utsträckning än infödda svenska medborgare medlemmar och aktiva i föreningslivet. De flickor som naturaliserade eller hade dubbelt medborgarskap var var däremot mindre aktiva än infödda svenskor. De pojkar som var utländska medborgare besökte i större utsträckning fritidsgårdar än dem som var infödda svenskar. Detsamma gällde de flickor som var utländska medborgare i förhållande till dem som var infödda svenskor Blomdahl 1986. Eftersom Blomdahls undersökning i likhet med de övriga som vi har refererat till är begränsad till en invandrartät statsdel i mellanstor - en svensk stad går resultaten givetvis inte att generalisera. De varierande resultaten från olika undersökningar kan till viss del förklaras att av invandrarnas sammansättning varierar i de områden som har studerats. Domineras en viss stadsdel av exempelvis turkar och en annan av exempelvis finnar blir resultaten att döma kvalitativt inriktade - av mer

studier om dessa kategorier ex v Yazgan 1983; Hermansson 1985 av

-

138 Fritid och föreningsliv SOU 199160

olika lokala undersökningar troligtvis mycket olika. Kommunens satsning i olika områden spelar också en stor roll.

7.3 Deltar de mindre i fritidsutbudet och är de

mindre delaktiga

En stor studie av invandrar- och svenska grundskoleelevers årskurs 1 till 9 utnyttjande av det offentliga fritids- och kulturutbudet i Stockholm, Göteborg, Västerås, Norrköping, Eskilstuna, Botkyrka och Eslöv håller för närvarande på att slutföras Ulf Blomdahl. av Enligt Blomdahl är de preliminära resultaten följande

Inom ramen för vårt forskningsprojekt omkring offentligt resursutnyttjande på fritids- och kulturområdet har vi både 1985 och 199091 undersökt invandrarnas deltagande och delaktighet i en rad olika fritids- och kulturaktiviteter. Dessutom har vi i 199091 års studie kartlagt ungdomars delaktighet i skolarbetet. I 1985 års studie ingår 7500 grundskoleelever och i studien 199091 ingår 10 000 grundskole- och gymnasieelever. Våra studier är genomförda i huvudsak i kommuner med över 80 000 invånare. Under hösten 1991 publiceras resultaten av vår studie i boken Invandrar-

nas fritidssituation jämförd med svenskarnas. En studie av barn och ungdom. Här sammanfattar vi de viktigaste resultaten om deltagande och delaktighet i det offentliga fritidsutbudet och inom

föreningslivet. Invandrare är i ett första steg i vår studie de båda föräldrar vars

är födda utomlands. Eftersom invandrarna i högre grad

än svenskarna tillhör socialgrupp 3 kontrollerar vi också för socialgrupp, när vi undersöker om invandrarnas deltagande och delaktighet signifikant skiljer sig från svenskarnas. I följande sammanfattande tabell visas detta.

SOU 199160 Fritid och föreningsliv 139

Inga signifikanta Barn vars båda för- Barn båda vars skillnader åldrar är födda föeåldrar är födda utomlands är över- utomlands är unrepresenterade derrepresenterade HÖGSTADIET Bibliotek Medlem i förening Simhall Fritidsgård Aktiv i förening exkl Musikskolan invandrarförening Parklek Styrelseuppdrag i förening Vara med och besluta i förening Uppdrag i arbetsgruppkommitté i förening Utomstående i organiserad verksamhet

MELLANSTADIET Vår Teater Bibliotek Medlem i förening Simhall Fritidsgård Aktiv i förening Parklek Musikskolan Utomstående i organiserad verksamhet LÅGSTADIET Vår Teater Bibliotek Medlem i förening Simhall Parklek Aktiv i förening Musikskolan Fritidsgård Utomstående i organiserad verksamhet

Vi ser att påståendena om att invandrarbarn har ett lågt deltagan-

de och en liten delaktighet i det svenska fritidsutbudet får föga stöd i vår studie. I de flesta fritidsaktiviteter finner vi inga signifikanta

skillnader mellan svenska barns och invandrarbarns deltagande och delaktighet. Bibliotek besöks dessutom av invandrarbarn i betydligt högre grad än av svenska barn. Däremot är invandrarbarn medlemmar i föreningar i mindre grad än svenska barn. Skillnaderna i medlemskap är omkring 15 procentenheter. Undersöker vi deltagande i förening minskar skillnaderna till omkring tio procent. Det bör påpekas att omkring 70 % av alla medlemskap i förening är medlemskap i en idrottsförening. Är invandrarbarnen då underrepresenterade i alla förtyper av

eningar Nej, i de flesta föreningstyper deltar invandrarbarn i lika

stor utsträckning som svenska barn. Det är i idrottsföreningar,

140 Fritid och föreningsliv SOU 199160

politiska ungdomsförbund och inom scoutrörelsen som invandrarungdomar är underrepresenterade. Det är viktigt att notera att invandrarbarn inte är utomstående i

av stat och kommun drivna eller understödda fritidsaktiviteter i högre grad än svenska barn. Detta faktum gäller oberoende av hur vi definierar invandrare och om vi kontrollerar för socialgrupp eller inte. Det gäller också för både pojkar och flickor Svenska barn

deltar mer i föreningslivet och invandrarbarn deltar mer i de

öppna fritidsverksamheterna bibliotek, fritidsgård, parklek och simhall. Även det inte finns några signifikanta skillnader för

om de tre sist nämnda verksamheternaanläggningarna utnyttjar invandrarna dessa något mer i alla våra undersökta kommuner både 1985 och 199091 Mönstret med att invandrare söker sig till öppna . verksamheter förstärks när vi ställer svenska barn mot de invandrarbarn är födda utomlands. Ändå starkare blir mönstret som om de utomlandsfödda barnen kommer från Turkiet eller länder i Asien och Afrika. Starkast blir mönstret om de utomlandsfödda barnen är relativt nyanlända till Sverige samt kommer från Turkiet eller länder i Asien och Afrika. Hur ska vi förklara att invandrarbarn i motsats till vad det har

påståtts är lika aktiva i det offentliga fritidsutbudet och har för-

troendeuppdrag i föreningslivet i samma grad som svenska barn Huvudorsaken till att invandrarbarn deltar lika mycket ska troligtvis sökas i det förhållandet att alla barn till sin natur är

nyfikna och utforskande. Om det då i närheten finns ett brett och

varierande utbud av både slutna målinriktade och öppna samva-

roinriktade fritidsverksamheter tar de för sig i ungefär samma

utsträckning även om de koncentrerar sig på något olika saker. Redan 1939 års ungdomsutredning påpekade vikten av att staten både ger bidrag till sluten verksamhet av typ föreningar och öppen

fritidsverksamhet av typ fritidsgård. De statliga utredarna insåg

alltså redan för 50 år sedan att man på det viset nårattraherar barn med olika bakgrund och intressen. Då var målet att barn från alla socialgrupper skulle tillfälle till att syssla med goda typer av fritidsaktiviteter. Hur ska vi tolka förhållandet att de invandrarbarn som är medlemmar i en förening har förtroendeuppdrag och varit med och beslutat i förening i minst samma utsträckning de föreningssom anslutna svenska barnen Detta trots att invandrarbarn dels i

vissa fall bör ha svårt att helt korrekt hävda sig på det svenska

språket i styrelser eller kommittéer dels troligtvis inte har samma

tradition av att vara med att besluta i formella sammanhang.

Möjligtvis kan man söka orsakerna till detta i att invandrar-

ungdomar enligt vår studie både vill använda sin fritid till att påverka i samhällsfrågor och lära sig saker på fritiden i högre

grad än svenska barn.

SOU 199160 Fritid och föreningsliv 141

Den andra frågan det finns anledning att försöka besvara är varför svenska barn är överrepresenterade i föreningslivet medan invandrarbarn är överrepresenterade i öppen verksamhet. Den svenska tolkningen är nästan alltid att de barn vars föräldrar är födda utomlands är hindrade när de inte deltar i föreningslivet i samma utsträckning som svenska barn. Hindren är tex att de inte kan språket, deras föräldrar har inte tid att skjutsa dem på grund dubbelarbete, de kan inte koden för organiserad verksamhet, av svenska ledare är ointresserade och svenska barn är främlingsfientliga. Vi är tveksamma till om hinderteorin kan förklara mer än liten del orsakerna till att invandrarbarn är underen av representerade i föreningslivet. Det verkar rimligare att anta att barn med utländsk bakgrund upplever att den färdiga görakultusvenskt föreningsliv representerar inte tar hänsyn till de ren som

erfarenheter och intressen som de är bärare av. Vi vet dessutom

våra studier att invandrarföräldrarna inte tycker att deltagenom gandet i föreningsverksamhet eller annan organiserad och målinriktad verksamhet är lika viktigt som vad svenska föräldrar gör.

Representanter för den etablerade svenska linjen ser oftast delta-

gande i öppen verksamhet som ett negativt val, dvs det är något barn väljer i brist på bättre alternativ. Detta oberoende av om det är svenska arbetarklassbarn eller invandrarbarn som väljer att delta i denna typ av verksamhet. Vi är mycket tveksamma till denna tolkning. En annan och kanske rimligare tolkning är att de öppna

fritidsverksamheterna på ett bättre sätt än föreningslivet ger invandrarna utrymme för de erfarenheter och intressen de är bärare

av. I de öppna verksamheterna kan invandrarna, samtidigt som de möter svenska barn, när de så önskar tala sitt modersmål samt välja att syssla med det som de anser är viktigt, tex vara tillsammans, diskutera eller spela biljard eller bordtennis. Besöker

bibliotek gör naturligtvis också invandrarbarn det skälet att de

av där kan låna böcker och band på sitt hemspråki Sammanfattningsvis kan det konstateras att påståendena om att invandrarbarn har ett lågt deltagande och liten delaktighet i det svenska fritids- och kulturlivet inte får något stöd i vår undersökning.

7.4 Delaktighet i invandrarföreningar.

Enligt den kartläggning som gjordes inom ramen för maktutredningen är 2 % totalbefolkningenl medlem i någon invandrarorganisation inav

1 Vilket kan ställas i relation till att knappt 5 % av Sveriges 8,5 miljoner invånare är utländska medborgare och drygt 12 % är födda utomlands. I den s k medborgarundersökning som ingick i maktutredningen jämför man dock inte med andelen utländska medborgarefödda utomlands, utan med botalbefolkningen i sin helhet.

142 Fritid och föreningsliv SOU 199160

klusive nationella kulturforeningar och idrottsföreningar. Kartläggningen ger också belägg for att andelen aktiva medlemmar 58 % är mycket hög inom dessa organisationer. Detsamma gäller andelen 25 % har som någon typ av uppdrag inom organisationerna Petersson; Westholm Blomberg 1989. Medlemsanslutningen varierar dock starkt mellan olika invandrarorganisationer. Enligt den hittills mest omfattande undersökningen av invandrarnas riksorganisationer varierar andelen medlemmar mellan 3 % och 86 % av populationen inom olika invandrargrupper. I genomsnitt var, enligt samma beräkning, ungefär var femte invandrare 20 % medlem i de organisationer representerade olika invandrarsom grupper på riksnivå i början av 1980-talet. Beräkningarna byggde på de uppskattningar riksorganisationerna själva hade gjort Bäck 1983. som De flesta invandrarorganisationer bland tidigare arbetskraftsinvandrare och flyktingar, både på riks- och lokalplanet, etablerade sig i det svenska samhället under 1970-talet. Många dessa har stor bredd på av en sina verksamheter, som omfattar allt ifrån idrott till mer traditionella kulturaktiviteter sång, dans, teater, etc samtidigt de fungerar som som intresseorganisationer i förhållande till statliga och kommunala myndigheter och tillhandahåller for socialt umgänge inom olika etniska en arena och nationella grupper. I några av de organisationer som har byggts upp av nyanlända flyktinggrupper under 1970- och 80-talen har strukturen, Verksamhetsinriktningen och de ideologiska plattformar som har utvecklats förändrats mycket snabbt. Det gäller exempelvis inom många latinamerikanska organisationer, vilket bl a har påverkat deras ungdomsarbete jfr Ezpeleta Gonzáles 1983. Organisationer som företräder flyktingar avviker enligt den studie av invandrarnas riksorganisationer som Henry Bäck har genomfört från övriga invandrarorganisationer på flera sätt, bla med avseende på opinionsbildande verksamheter och kontakter med det politiska systemet och olika myndigheter Bäck 1983.

Formell och informell organisationsstruktur

Formellt sett i fråga om organisationsstrukturer, beslutsordningar och verksamhetsformer finns det stora likheter mellan traditionella svenska organisationer och de relativt nybildade invandrarorganisationerna Bäck 1983; Bjurström 1988. Säkert spelar det svenska regelsystemet här en viktig roll. Den informella strukturen i invandrarnas organisationer avviker däremot som Bjurström påvisar i en studie den försöksverk- - av samhet som statens ungdomsråd bedrev i åtta kommuner där sex invandrarorganisationer och sex svenska organisationer deltog i många fall från den i svenska organisationer

Likheterna mellan de svenska föreningarna och invandrarföreningarna avspeglar sig framför allt i deras formella .. . .. ..

SOU 199160 Fritid och föreningsliv 143

struktur. I nvandrarföreningarna har igrova drag formella

samma Organisationsform, ledningsstruktur och beslutsordningar som de svenska föreningarna. Olikheterna framträder framför allt när

man ser till den informella struktur som finns i invandrarför-

eningarna och som återspeglar medlemmarnas etniska eller natio-

nella samhörighet och sammanhållning. I de fall där denna

sam-

manhållning är stark avviker den informella strukturen i invand-

rarföreningarna påtagligt från den som återfinns i de svenska föreningarna. Där den tvärtom är mindre framträdande är avvikelserna mer marginella dvs invandrarföreningarna uppvisar i -

dessa fall större likheter med de svenska, både med avseende på den formella och informella struktur återfinns inom dem.

som De likheter mellan föreningarna som avspeglar sig i deras formella struktur, kan med avseende på invandrarföreningarna - -

på ett mer generellt plan beskrivas som en effekt strukturell

av en assimileringsprocess. Dvs som en anpassning till de organisa-

tionsformer; beslutsordningar och formella arbetsformer som rent

generellt dominerar i det svenska föreningslivet. Att denna process inte eller mer tillspetsat ännu inte har åtföljts av en mer grundläggande kulturell assimilation eller ackulturation framgår emellertid av de påtagliga olikheter; sm går att spåra i föreningar-

nas informella struktur Den informella strukturen i invandrarför-

eningarna uppvisar tvärtom en variation som kan betraktas som ett uttryck för kulturell pluralism. Dvs de avviker inte bara tydligt från de som återfinns i de svenska föreningarna, utan varierar också mellan de olika invandrarföreningarna. Eller uttryckt på annat sätt den kulturella mångfalden inom föreningslivet åter-

speglar sig i första hand i föreningarnas informella struktur.

Bjurström 198893

Den informella strukturen i många invandrarorganisationer lägger på detta sätt grunden till en etniskt färgad eller avgränsad och i för- hållande till den som återfinns i svenska organisationer och föreningar avvikande socialisationsmiljö som de ungdomar som deltar i deras verksamheter integreras Vad detta innebär ger exempelvis Ulla-Britt Engelbrektsson en bild av i sin studie Greker i Västerstad

De grekiska barnen lär känna varandra i tidig ålder. Flertalet växer upp i ett och samma bostadsområde, leker på leksamma platser, hamnar på ett och samma dagislekis etc. En hel del av dem är ju också släkt med varandra. Föreningensföreningarnas aktiviteter för de yngsta har varierat under årens lopp men alltid

har det funnits något på gång som medfört att de små även i detta

sammanhang förts samman tidigt. Man har exempelvis grekiska dansövningar för de yngsta . ..

varje söndagsförmiddag. Både pojkar och flickor kommer närmast

144 Fritid och föreningsliv SOU 199160

mangrant, speciellt i början terminerna. Övningarna är förlag-

av

da till Landalaskolan, vilket innebär att de flesta föräldrar inte

behöver göra sig besvär för vägens skull. I den grekiska eftermiddagsskolan är uppslutningen, tidisom gare redogjorts för, närmast total. I princip går de där två-tre dagar i veckan under minst sex år. Parallellt med detta är det en hel del andra övningar och tillställningar för de unga inom föreningensföreningarnas ramar. De kan alltså knappast undgå att lära känna varandra. De som eventuellt hamnar utanför är de som växer upp på någon av de mindre orterna. Helt utanför lär dock ingen av dem stå. Engelbrektsson 1987a165

Det mönster som Engelbrektsson beskriver bröts dock till viss del när barnen blev äldre och fick fler svenska kamrater. I takt med att de i ökad utsträckning sökte sig till svenska kamrater ökade också enligt Engelbrektsson konflikterna med föräldrarna, i många fall lade stor vikt som vid att de grekiska ungdomarna deltog i gemensamma grekiska aktiviteter och sammanhang på fritiden. Ännu uttalade mönster i den här mer riktningen har beskrivits inom andra etniskt avgränsade grupper, ex-

empelvis den turkiska och assyriska se ex Yazgan 1983. Inom andra

invandrargrupper som exempelvis den finska, med mindre klar etnisk en avgränsning gentemot det omgivande samhället, uppvisar dock både for-

äldrar och barn helt annorlunda mönster se Hermansson 1985. I dessa

ex grupper förefaller barnen och ungdomarnas fritidsvanor redan vid en relativt tidig ålder utvecklas i självständig riktning gentemot en mer föräldrarna.

Flerkulturella föreningar

Det finns också ett mindre antal flerkulturella föreningar. Några dessa av organiserar svenskar och grupper av invandrare, t ex svensk-arabiska och liknande föreningar. Ett litet antal nybildade organisationer t som ex

serbiska hembygdsforeningen i Östergötland vill i sitt arbete utgå från sin

svenska hembygd.

7.5 Att arbeta med

integration

Det finns många organisationer som försöker hitta vägar för att öppna sin verksamhet for invandrar- och flyktingungdomar. Ett exempel på invandrarpolicy hämtar vi från Riksidrottsforbundets RF handlingsprogram Idrott för invandrare RF 1981.

Idrott förekommer överallt i världen. Idrotten har sitt gemen-

samma språk -aktiviteten- som förstås av de flesta och överbryggar

språksvårigheter. Idrotten har därför goda förutsättningar att göra

SOU 199160 Fritid och föreningsliv 145

positiva och betydande insatser för invandrare. Idrottsrörelsen vill i större utsträckning nå kontakt med invandrare och deras organisationer Det övergripande målet för invandrare är Att alla invandrare oavsett ålder och förmåga ska känna sig - välkomna inom den svenska idrotten.

Idrottsrörelsens mål är att idrotten i någon form blir tillgänglig

för alla och kan ge varje utövare tillfredsställelse med hänsyn till vars och ens värderingari Det gäller självklart också invandrare. Huvudmålet för Sveriges invandrar- och minoritetspolitik -

jämlikhet, valfrihet och samverkan innebär för idrotten

att invandrare har samma rättigheter som övriga att idrotta och samma skyldigheter att följa regler och bestämmelser;

att invandrare har valfrihet att idrotta i egna föreningar eller i

redan existerande svenska föreningar;

att idrotten ansvarar för ökad samverkan med invandrare i form

av tätare idrottsligt utbyte mellan invandrare och svenskar.

Trots att det inte finns några formella hinder för invandrares

deltagande i svenskt idrottsliv är det i praktiken så att språkliga, ekonomiska, kulturella och religiösa hinder gör det svårare för en invandrare att idrotta inom etablerade idrottsorganisationer. Undersökningar bland vissa invandrar- och minoritetsgrupper har också visat att invandrare idrottar i mindre utsträckning i organi-

serad form än övriga svenskar Idrottsrörelsen har därför skyldig-

. het att ur jämlikhetssynpunkt stödja invandrarnas idrottsorganisationer på olika sätt.

För att vi i Sverige ska undvika sådana konfrontationer

som

förekommit i andra länder måste många krafter i samhället sam-

verka för att skapa ökad förståelse mellan invandrare och svenskar.

Förståelsen fordrar kunskap om invandrar- och minoritetsfrågor.

Ett sätt att sprida den kunskapen, utöver påverkan på massmedia, är att idrottsrörelsen genom sina förbund och föreningar försöker påverka attityder bland ledare och aktiva. Invandrarkunskap ingår därför i den grundläggande idrottsledarutbildningen i framtiden.

Det kan i detta sammanhang nämnas att Statens invandrarverk har inlett en dialog och gett bidrag till projekt for att fördjupa synsättet i forståelsearbetef från kunskap om invandrare till kunskap om kulturmöten. De flesta invandrarforeningar är inte enbart idrottsföreningar utan idrotten är en bland många aktiviteter for gemenskap inom gruppen. Det är inte alls ovanligt att man i samma invandrarforening har aktiviteter som folkdans, körsång, teater, idrott och frilufsliv. Likheten med traditionella svenska folkrörelser är på den här punkten stor.

146 Fritid och föreningsliv SOU 199160

Man konstaterar i RF att många insatser måste göras på olika nivåer inom idrotten för att öppna idrottsrörelsen för invandrare. Behovet av en personlig kontakt lyfts fram inte minst i kontakter mellan förbund och invandrarföreningar. RF menar att idrottens organisationer därför bör utse personer som ansvarar för kontakterna med och informationen till invandrarföreningarna. Detta betyder sammanfattningsvis for RFs del att idrottens organisationer på lokalt, regionalt och centralt plan för svarar

att upprätta goda kontakter med och sprida information till

invandrarnas riksorganisationer och föreningar; att hålla kontakter med myndigheter, särskilt invandrarverket, att invandrarkunskap införs som en integrerad del i den grundläggande idrottledarutbildningen, att utbildningsmaterial framställs, att invandrare ges ökade möjligheter att delta i idrottsledarut-

bildningen genom tex modifierade kurser eller tvåspråkiga

instruktörer;

att information om stadgar; regler och tävlingsbestämmelser

sprids till invandrarföreningar; att invandrare får kunskap om vilka möjligheter till idrott som finns, att svenska föreningar stimuleras till ökat idrottsligt utbyte med invandrarföreningar; samt att invandrare, såväl aktiva som ledare, rekryteras till idrotten.

Några organisationer inom idrottsrörelsen kanske än andra tagit som mer sig an invandrarungdomar är vissa kraftsportförbund boxning och som olika kampsporter. Att just dessa organisationer verkat lockande på framför allt invandrarpojkarna har säkert flera orsaker. Den verksamtyp av het som dessa organisationer bedriver ligger ofta nära den fritidsverksamhet som ungdomarna känner igen från sina hemländer. Begreppen man använder är ofta internationella och utgör därför inget hinder. Att det handlar om att bygga upp sin kropp tror vi också spelar viktig roll för en dessa ungdomar. Det blir ett sätt att hävda sig utifrån ett upplevt underläge och att öka sin självkänsla. Det kan också så att ledarna i denna vara typ av organisationer, mer än i andra, har förmåga att känna igen sig i en invandrarungdomarnas situation och därför har möjlighet att hjälpa dem till rätta och integrera dem i verksamheten på ett bra sätt.

KOSM OS

Röda korsets ungdomsförbund är ett annat exempel på organisation en som arbetar för att ungdomar med olika kulturbakgrund ska kunna mötas och knyta nya kontakter.

SOU 199160 Fritid och föreningsliv 147

Där har man startat internationella träffpunkter för ungdomar på ett antal orter i Sverige. De kallas KOSMOS plats för mjuka kultur- - en krockar. KOSMOS ska plats där ungdomar från olika kulturer vara en - svenskar, flyktingar, invandrare träffas för att lära känna varandra och göra något tillsammans. Bakgrunden till att verksamheten startade är, enligt Röda korsets ungdomsförbund, vetskapen om att det finns massor människor av unga som vill slåss mot våld, fördomar, främlingsfientlighet och rasism. Vi vet också, att det behövs plats där ungdomar från olika kultusäger man, en rer kan mötas för att detta möte berikar tillvaron och leder till ökad förståelse. Kort och gott menar Röda korsets ungdomsförbund att eftersom vi lever i ett mångkulturellt samhälle vi alla har möjlighet att påverka och som förändra behövs internationella och kulturella mötesplatser. Därför startade man KOSMOS. KOSMOS är till för

den som är född i Sverige och trött på fördomar och flyktingfientlig- het, den som är ny i Sverige och känner sig isolerad, den som vill lära känna ungdomar med andra erfarenheter än sina egna, och den som vill ha någon att snacka med. - Programmet för verksamheten sätter ungdomarna ihop tillsammans. Där ges plats för allt från föreläsningsserier och studiebesök till kanotpaddling och skridskoåkning. Eller också kan bara sitta och prata man ner över en kopp kaffe. Man vill också fungera som en kontaktlänk till det övriga organisationslivet på de orter bedriver KOSMOS-verksamhet. man Ovanstående är exempel på två nivåer arbete i svenska organisatioav ner för att bättre nå och integrera invandrar- och flyktingungdomar i olika verksamheter och för att skapa bättre förståelse mellan olika en kulturer. Många andra organisationer försöker på liknande sätt hitta vägar för att öppna sin verksamhet för invandrar- och flyktingungdomar och på det sättet skapa bryggor förståelse och tolerans mellan olika av kulturer.

Sunt förn uft räcker långt

Det finns idag hos vissa organisationer och rädsla för att göra personer en fel i kontakterna med invandrare. Men man behöver inte expert. vara Sunt förnuft räcker långt. Ibland kan det kanske bli fel det är inte men så allvarligt som vi ofta tror att göra fel, på grund okunskap i kulturav frågor, om man bara har goda avsikter. Invandrarverket har tillsammans med Svenska kommunförbundet och Arbetsmarknadsdepartementet givit ut en skrift Invandrare och fritid, som just tar på vilket sätt kontakupp

148 Fritid och föreningsliv SOU 199160

ter tagits med invandrare och flyktingar i föreningar och kommuner. Exempel av både positiv och negativ art i kontakter med andra kulturer finns med och kan fungera som en handbok for dem som vill lära sig lite mer om hur man tar kontakt och vad man bör tänka på i kontakter med andra, ofta främmande, kulturer.

7.6 Invandrarungdomarna och mediakulturen

Bilden invandrarungdomars användning olika medier är ungefär av av densamma som när det gäller deras deltagande i organiserade fritidsverksamheter, dvs ofullständig och splittrad på grund av brister i angreppssätt i forskning och studier. Av de större studier som genomfördes av invandrarnas finnar, jugoslaver och greker massmedievanor av SR

PUB mot slutet av 1970-talet men som inte har följts upp under det

efterföljande decenniet framgick det sammantaget att invandrare använde olika medier i större utsträckning än den infödda befolkningen. Samtidigt kunde man konstatera att skillnaderna mellan olika invandrargrupper, liksom mellan olika socialgrupper inom dessa, var betydande Löwander 1981. I de undersökningar som genomfördes av SRPUB kunde man också konstatera att medieanvändningen bland invandrargrupperna förändrades väldigt litet under hela 1970-talet. Den låg, kort sagt, på en hög nivå såväl vad gällde medieutbudet på olika minoritetsspråk som det svenska språket. De invandrare som hade stora svårigheter att förstå svenska orienterade sig dock i första hand mot utbudet på det egna minoritetsspråket. Yngre invandrare hade Överlag lättare för att följa det svenska massmedieutbudet, framför allt beroende på att de hade bättre utbildning och kunskaper i svenska språket, än de äldre. Såvitt vi har kunnat finna har det endast genomförts en mer omfattande undersökning invandrarungdomars medieanvändning under av 1980-talet. SRPUB genomförde 1986 den första s k renodlade ungdomsundersökningen bland invandrarungdom andra generationens invandmed finsk bakgrund i åldern 10-20 år i Västmanlands och Örebro rare län Löwander 1986. Undersökningens generaliserbarhet kan m a o inte sträckas ut till invandrarungdom eller andra generationens invandrare med finsk bakgrund i hela landet. Majoriteten de ungdomar som ingick i undersökningen pratade finsav ka utan svårigheter 75 %, hade deltagit i finsk hemspråksundervisning i skolan 57 % och talade finska med sina föräldrar 72 %. När det gällde medieanvändningen gav undersökningen följande resultat

31 % av ungdomarna lyssnade dagligen på radio. Andelen radiolyss- nare var betydligt större bland de äldre än de yngre ungdomarna. I åldern 17-20 år lyssnade 41 % av flickorna och 34 % av pojkarna

SOU 199160 Fritid och föreningsliv 149

dagligen på radio, mot 29 % av flickorna och 22 % av pojkarna i åldern 10-16 år. En betydligt lägre andel, 5 %, lyssnade dagligen på finska program i radio. Det var i första hand flickorna som lyssnade på de finska programmen. Medan 15 % av flickorna i åldern 17-20 år dagligen lyssnade på finska program och 2 % i åldern 10-16 år, gällde detta endast för 2 % av pojkarna i åldern 17-20 år. I åldern 10-16 år var det endast 2 av 80 pojkar 0 % som dagligen lyssnade på finska program. Ungdomarnas intresse för finsk musik var mycket stort. 30 % av ungdomarna kunde exempelvis utan betänketid nämna en finsk artist som de tyckte bra om. Flickorna hade i högre grad än pojkarna favoritartister från Finland. Däremot det ovanligt att de såg var videoprogram på finska. Endast ungdomarna brukade ofta 4 % av

spela in TV-program på finska på video och 21 % orde det mer

sällan. Endast 3 % av ungdomarna läste dagligen en dagstidning på finska. - 13 % brukade ibland läsa en dagstidning på finska och 85 % aldrig.

Stor kulturell och språklig valfrihet

Sammanfattar man resultaten av undersökningen visar den att ungdomarna i mycket hög utsträckning hade tillgång till två språk och kultu-

rerkulturuttryck. Överlag uppvisade de större likheter med infödda sven-

ska jämnåriga ungdomar än med föräldragenerationen vad gäller medieanvändningen. Vidare kan man konstatera att andra generationens finska invandrare i de två län som ingick i undersökningen tittade mer på TV än infödda svenska ungdomar i totalbefolkningen. Däremot lyssnade de inte på radio i samma utsträckning som infödda svenska ungdomar. Birgitta Löwander drar dock följande mer generella slutsats av undersökningen när hon ställer den i relation till sRPUBzs undersökningar av medieanvändningen bland totalbetolkningen samma år

I förhållande till de jämnåriga svenska ungdomarna men också i

förhållande till föräldragenerationen har de finska ungdomarna

en större kulturell och språklig valfrihet. De använder den till att konsumera det utbud som bäst svarar mot deras ålder I radio söker de ungdomsprogram och underhållande program på svenska och på finska, i TV väljer de långfilmer och musikframträdanden och av videoutbudet söker de sig till humor, deckare och thrillers. De är inte bundna av språk för de är i hög grad tvåspråkiga och

visar på olika sätt att finska är en tillgång. Endast för en liten del av dessa ungdomar är föräldrarnas upprätthållande av den finska kulturen, uttryckt i lyssnandet på finska radioprogram, konflikt-

fylld. För flertalet, även för ungdomar inte själva är tvåspråkisom

150 Fritid och föreningsliv SOU 199160

ga, innebär det passiva lyssnadet på finska en språkträning och

identitetsförstärkning. Löwander 1986220

SRPUB utvärderade 1989 de riksradioprogram som vände sig direkt till andra generationens invandrarungdomar. Ett icke-representativt urval av andra generationens invandrare omfattande 120 personer, gick på som gymnasieskolor i Stockholm Tensta och Skärholmen, Göteborg Angered, Södertälje, Norrköping och Umeå, intervjuades därför i grupper efter att ha lyssnat på de fyra första programmen i serien Kalabalik Schyller

1989. Överlag lyssnade de ungdomar deltog i undersökningen i liten

som utsträckning på radio. Vanligast var att man lyssnade på Tracks, s k hiteller topplistor och sportprogram. P1 och P2 lyssnade man över huvud taget inte på. När man lyssnade på musik föredrog man skivor och musikkassetter framför radio. De flesta var dock mycket positiva till de program i serien Kalabalik som de lyssnat på. Men många var samtidigt kritiska till att det förekom få svenskar i programmen och menade att alltför mycket av innehållet kretsade kring de problem invandrarungdomar hade eller konfronterades med.

SOU 199160 151

8.

Bedömningar och förslag

8.1 Missgynnas invandrarungdomar i det

svenska samhället

Den enda generella och säkra slutsats man kan dra av den forskning mer har genomförts i Sverige är att det knappast är möjligt att uttala sig som invandrarungdomar eller andra generationens invandrare i allmänhet om eller i generella termer. Statistiken kan ibland dölja mer än den ger mer kunskap. Vi vet att vissa ungdomar klarar sig utmärkt i Sverige medan andra klarar sig sämre i Vissa sammanhang. Det genomsnittliga resultatet kan då bli missvisande. En slutsats är att skillnaderna mellan majoritetsbefolkning och annan invandrare eller mellan olika invandrarkategorier knappast går att hänföra till några få enkla eller okomplicerade faktorer. Invandrarbakgrund enda faktor kan vara irrelevant eller ge missvisande information. som Särskilt eftersom definitionen invandrare skiljer sig åt i olika underav sökningar. Om å andra sidan studerar olika invandrarman grupper av ungdomar är det svårt att dra slutsatser på grund av att urvalet blir for litet. Det är svårt att skilja ut en enda faktor som utslagsgivande. Det är därför angeläget att framtida forskning invandrarungdomar tar hänom till flera faktorer, dvs är multifaktorell. syn

Olika samverkande faktorer påverkar

Olika samverkande faktorer som klassbakgrunden i hemlandet, social tillhörighet, härstammar från landsbygd eller storstad, boendesiom man tuation, studiesituation i hemmet, utbildning, familjesituation, kön, hälreligion, kultur, hur bra man behärskar svenska språket, hur länge sa, bott i Sverige, tänker återvända till hemlandet är några man om man faktorer har stor betydelse för hur invandrarungdomar klarar sig i som det svenska samhället. En högutbildad från en storstad, med ett livsmönster som inte person skiljer sig så mycket från invandringslandet, har självklart ett bättre

152 Bedömningar och förslag SOU 199160

utgångsläge korttids- eller outbildad arbetare från fattig landsbygd, än en som för första gången möter ett modernt industri- och konsumtionssamhälle. De barn som föds i invandrarfamiljer med rad en ogynnsamma omständigheter har givetvis sämre utgångsläge än barn i familjer med gynnsamma bakgrundsfaktorer. Jämfört med många andra länder lever de flesta ungdomar i Sverige under goda förutsättningar. Både för svenska ungdomar och invandrarungdomar gäller att uppväxtvillkoren intimt hänger med familsamman jens sociala och ekonomiska situation. Den socioekonomiska tillhörigheten kan således ha större betydelse än det etniska ursprunget för hur ungdomar klarar sig. För att ge alla ungdomar goda förutsättningar bör samhället därför enligt vår mening genom fördelningspolitiska insatser inom barnomsorgen, skolan och i bostadsområdet stötta utsatta familjer redan när barnen är små. Samhällets stöd får dock inte passiviserande och innebära att vara familjens egna resurser negligeras, utan bör tvärtom leda till ökat inflytande och delaktighet i samhällslivet. Under senare tid har en rad larmrapporter om ökade skillnader i hälsa bland barn och ungdomar kommit. Ungdomskommittén att barn menar och ungdomars uppväxtvillkor bör uppmärksammas särskilt jämlikur hetssynpunkt i det nyinrättade folkhälsoinstitutets arbete. En viktig fråga som bör belysas är dels om skillnaderna mellan olika grupper av invandrarungdomar, dels mellan invandrarungdomar och svenska ungdomar ökarminskar. Många invandrarbarn tycks klara sin situation lika bra, i vissa fall t o m bättre än andra barn. Man kan också konstatera att mängder av såväl första som andra generationens invandrare utmärkt väl klarar att leva i flera kulturer samtidigt utan att detta på något Vis tycks ha några negativa effekter vad gäller deras personlighetsutveckling eller förmåga att fungera som mogna och självständiga människor. Tvärtom kan det bli en positiv faktor i ungdomarnas utveckling. I de flesta länder är det dessutom normalt att växa med flera kulturer. upp I den allmänna debatten, framför allt i massmedia, beskrivs ungdomar i allmänhet och invandrarungdomar i synnerhet oftast problem. Vår som utgångspunkt är att invandrarungdomarna liksom andra ungdomar är aktiva, kreativa, kunniga och kapabla att klara sin situation och att de utgör en värdefull tillgång i vårt samhälle. Med sina erfarenheter, språkkunskaper och kulturella kompetens utgör invandrarungdomarna en resurs, som måste tas tillvara på ett bättre sätt än idag. Det innebär inte att ska blunda för de problem finns, utan man som istället med kraft ta itu med dessa. Vi lämnar i det följande ett antal förslag och uppmaningar, sammantaget ska leda till att invandrarsom ungdomar inte missgynnas i det svenska samhället.

SOU 199160 Bedömningar och förslag 153

Det mångkulturella samhället

Vi kan konstatera att Sverige idag är ett mångkulturellt samhälle. I regeringens proposition 199091195 Aktiv flykting- och immigrationspolitik, framhålls att det är viktigt att flytta diskussionen från en ytterligare precisering av invandrarpolitikens valfrihetsmål, till en

fördjupad och nyanserad diskussion om hur Sverige blir ett bättjämlikt och generöst mångkulturellt samhälle med ett nytt re, mer synsätt på kulturell pluralism.

Ungdomskommittén delar detta synsätt och menar att det är angeläget att börja diskutera hur ett framtida mångkulturellt samhälle ska ta sig ut och vad detta innebär i vardagen. I en sådan framtidsdiskussion har vi mycket att lära av andra mångkulturella samhällens erfarenheter. Canada antog t mångpluralism som mål ungefär samtidigt som den svenska ex invandrarpolitiken formulerades. Australien är ett annat exempel där man utgår från det mångkulturella. Vi vill rikta en uppmaning om att fora diskussionen på alla nivåer i samhället, inom myndigheter, skolan, studieforbunden, arbetslivet, fackliga och andra organisationer. Ett utbyte bör ske mellan invandrarorganisationerna och det övriga föreningslivet. Vi bör även ta del av den forskning och den diskussion om ett mångkulturellt samhälle som finns i många andra länder men som vi hittills i liten utsträckning bedrivit i Sverige. Ungdomskommittén kräver att regeringen anvisar medel ur den samlade forskningsbudgeten för att stimulera forskning om det mångkulturella samhället. Detta kan ske genom att tex forskningsrådsnämnden FRN får i uppdrag att särskilt stimulera till sådan forskning for att få underlag for en diskussion om hur Sverige på ett bättre sätt än idag kan ta sin utgångspunkt i den mångpluralism som vi redan har och se det som en tillgång for vårt framtida samhälle.

Dubbelt medborgarskap

En fråga som varit aktuell under flera år och som på nytt aktualiserades i regeringens proposition om aktiv flykting och immigrationspolitik 1991 912195 är frågan om möjligheten att uppbära dubbelt medborgarskap. Man säger i propositionen att

möjligheterna måste förbättras för de invandrare som inte är svenska medborgare att delta i den demokratiska beslutsprocessen i det svenska samhället. Vill behålla de principer gäller man som för rösträtt och valbarhet bör man i ökad utsträckning acceptera dubbla medborgarskap.

154 Bedömningar och förslag SOU 199160

Det finns alltså idag mycket lite som talar för att den traditionella princii svensk lagstiftning mot flerfaldigt medborgarskap bör upprätthålpen las. Regeringen föreslår att en parlamentarisk utredning tillsätts för att utreda möjligheten för en annan lagstiftning. Man menar också att en nordisk samordning bör ske. Inte minst ur ett ungdomsperspektiv är det angeläget att betona den politiska delaktigheten med möjlighet till reellt inflytande, vilket vi lyfte fram i vårt betänkande Ungdom och makt SOU 199112. Vi menar att ungdomar inte bör ställas infor situationen att behöva välja bort ett medborgarskap för att kunna delta i den demokratiska beslutsprocessen. Ungdomskommittén stöder därför regeringens förslag att dubbelt medborgarskap i ökad utsträckning bör accepteras.

Långsiktig opinionsbildning

Vi menar i likhet med kommissionen mot rasism och främlingsfientlighet att fördomar och främlingsfientliga attityder inte kan informeras bort genom informationskampanjer eller andra kortsiktiga jippon. Att påverka sådana attityder är en svår process där flera faktorer samverkar. Information och opinionsbildning om invandrar- och flyktingpolitiken, liksom om kulturella och religiösa särdrag, måste därför ses i ett långsiktigt perspektiv och förankras brett i hela samhället. Det handlar om ett ständigt kontaktarbete som inte ger snabba, påtagliga resultat och därför ibland kan kännas tröstlöst och tröttsamt. Det är kontakter mellan människor som i längden ger resultat. Särskilt människor som i kraft av erfarenheter, perspektiv och ställning i samhället utgör förebilder för andra och genom sin verksamhet når breda grupper i samhället. Okunnighet är främlingsfientlighetens bästa bundsförvant. Kunskaper och insikter är opinionsbildningens bästa vapen. I proposition 19899086 om åtgärder mot etnisk diskriminering m m betonas kunskapsförmedlingens betydelse for att undanröja missförstånd, motverka misstro och städa bort missuppfattningar. Det påpekas också att man inte med aldrig så stora insatser från stat, kommuner, enskilda människor eller organisationer kan ändra attityder om verkligheten eller samhällets övriga åtgärder talar ett annat språk. Information om invandring och invandrare Även får inte ske i en anda av välviljans och omtankens självcensur. fakta eller omständigheter som, ytligt och på kort sikt, tycks förse de främlingsfientliga krafterna med argument måste redovisas helt öppet. Vi menar att massmedia, folkrörelser och andra organisationer, statliga och kommunala myndigheter måste ta sin del av ansvaret för arbetet med att informera och påverka den allmänna opinionen. I proposition 19899086 betonas att informationen måste ges med nära anknytning till de erfarenheter människorna själva gör i sina liv och i sina möten med andra. Allt fler människor i Sverige träffar nu invandrare

SOU 199160 Bedömningar och förslag 155

i bostadsområden, förskolor och skolor, på arbetsplatser och under fritiden. Allt fler kommer underfund med att det är mera som förenar invandrare med svenskar än som skiljer. Vi instämmer i att informationen ska bygga på detta och inte falla offer för en exotisering. Om informationen bygger på den egna erfarenheten och utgår från de frågor man själv ställt blir den mer angelägen och skapar motivation för att skaffa sig mer kunskap. Det är viktigt att majoritetsbefolkningen ges förutsättningar att hantera den mångkulturella och mångetniska situation de nu lever Detta kräver kunskap, strategier och förhållningssätt som även omfattar dem själva, dvs inte bara förståelse av andra kulturer och invandrare.

K ulturmöteskunska p

I ett mångkulturellt samhälle är det inte tillräckligt att hålla diskussionen om invandrar- och flyktingpolitiken levande bland den allmänna opinionen. För att öka kunskapen om och öka förståelsen av invandrare och olika kulturer är utbildning och fortbildning av personal som i sitt yrke kommer i kontakt med invandrare grundläggande. Utbildning och fortbildning bör kombineras med handledning och pågående dialog bland en personalen för att ställa det man lärt sig i relation till den egna vardagen och för att få stöd i ett ofta svårt arbete. Det gäller inte minst bland förskolepersonal, lärare, syo-konsulenter, kuratorer, skolsköterskor, vårdpersonal, poliser och arbetsförmedlare. Vi uppmanar därför kommuner och landsting att utveckla arbetet med att utbilda och fortbilda personal som i sitt arbete kommer i kontakt med invandrare. Kulturmöteskunskap, där både invandrare och svenskar får en ökad kunskap och förståelse för varandra är angelägen. Men vi vill betona att det är viktigt att inte skylla alla missförstånd och konflikter på kulturskillnader. Ibland rör det sig om kulturspeciñka skillnader, men ofta handlar det istället om strukturproblem i olika sektorer av samhället t ex inom vården eller i skolan. Vi menar att det därför är viktigt att i mötet mellan personal och invandrare, lika väl som mellan personal och svenskar, utgå från de allmänt gemensamma existentiella behoven över kulturgänserna.

8.2 Arbete

Åtgärder mot ungdomsarbetslösbeten

I vårt betänkande Ungdom och makt SOU 199112 behandlar vi ungdomars delaktighet i arbetslivet. De analyser, bedömningar och förslag vi ger där gäller i hög grad också invandrarungdomarna.

156 Bedömningar och förslag SOU 199160

En de mest grundläggande förutsättningarna för ungdomars av känsla av delaktighet är att ha ett arbete. Olika uppväxtvillkor medför i och för sig olika utgångsläge i årskurs nio. Men utifrån liknande ogynnsamma levnadsvillkor kan det gå bra eller dåligt beroende på om man får ett arbete eller ej. Vi vet alltså att arbetslöshet är särskilt förödande för unga människors hälsa och självkänsla. SOU 199112

Vi konstaterar att arbetslösheten är högre bland ungdomar än bland den Vuxna befolkningen. Bland invandrarungdomar är den högre än bland andra ungdomar. Och högst är den bland korttidsutbildade invandrarflickor mellan 16 och 24 år. Flyktingar som kommit till Sverige under 80-talet, däribland många ungdomar har påfallande hög arbetslöshet en och riskerar att aldrig komma ut på arbetsmarknaden. Ungdomskommittén menar att detta är oacceptabelt oavsett om orsakerna är diskriminering, bristande språkkunskaper, klass- eller utbildningsbakgrund. Särskilda medel har under flera år givits inom arbetsmarknadspolitiken för att underlätta for invandrare att komma ut i arbete. Invandrarverket har också genom åren aktivt arbetat med att samordna berörda parter på arbetsmarknaden. Vi menar att den viktigaste åtgärden är att förkorta invandrarverkets handläggningstider för asylärenden. Ju längre tid flyktingarna tvingas sitta ute på forläggningarna, desto svårare blir det att få förankring på en arbetsmarknaden. De yrkeskunskaper flyktingarna har med sig riskerar att bli for gamla och sysslolösheten är förlamande. Men det är inte tillräckligt att förkorta invandrarverkets handläggningstider. Även andra generationens invandrarungdomar, särskilt flickorna, har en utsatt position på arbetsmarknaden. Den belägenheten delar de med svenska arbetarklassungdomar. Majoriteten invandrarungav domarna tillhör arbetarklassen och arbetarklassungdomar har traditionellt lägre betyg, kortare utbildning och lägre inkomster. Dessutom tillkommer bristande kunskaper i svenska för vissa invandrarungdomar. Det har visat sig att den individuella utbildningsnivån är mycket viktig för möjligheten att få tillgång till nya jobb. Ett ofta angivet skäl för att inte anställa invandrare är att de inte behärskar svenska språket tillräckligt bra. Det är därför nödvändigt att skapa så goda förutsättningar som möjligt för svenskundervisningen, både i ungdomsskolan och sñundervisningen svenska for invandrare. Att invandrarungdomar söker sig ut på arbetsmarknaden tidigare än svenska ungdomar är inte nödvändigtvis ett fritt val. Utgångsläget för att söka sig till högre utbildningar kan sämre bristande studievara p ga tradition i familjen och dåliga praktiska möjligheter att studera exempelvis p g a trångboddhet, bristande kunskap om nödvändigheten god av en utbildning for att få stark position på den svenska arbetsmarknaden en och bristande språkkunskaper.

SOU 199160 Bedömningar och förslag 157

Både myndigheter, skolan, och föreningslivet, framför allt invandrarorganisationerna, har en uppgift när det gäller att motivera invandrarungdomarna och deras familjer att satsa på utbildning. Det är framför allt viktigt inom vissa invandrargrupper att öka medvetenheten om att även flickorna behöver utbildning for att klara sig i det svenska samhället. Förutom att det kan vara en katastrof for individen att aldrig komma ut på den ordinarie arbetsmarknaden eller att bli arbetslös, är det på sikt oerhört kostbart för samhället. Vi menar att man bör använda dagens arbetsmarknadssituation med ökande arbetslöshet på bästa möjliga sätt. Nu är den rätta tiden att investera för den framtida arbetsmarknaden genom ökad kompetensutveckling. Det blir nödvändigt när Sverige närmar sig Europa och vi kommer att se ett delvis nytt arbetsliv växa fram. Vissa jobb kommer att försvinna och andra nya kommer till.

Arbetsmarknadsläget bör därför utnyttjas till att genom kompetensutveckling stärka ungdomarnas ställning på arbetsmarknaden. Kompetensutveckling kan ske både genom intern företagsutbildning arbetsmarknadsutbildning, kommunal vuxenutbildning, folkhögskola, högskola och studieförbund. SOU 199112

Det kan ske både i form av ökade baskunskaper för korttidsutbildade och genom att satsa på språkutbildning, data och nya tekniker i arbetet. För en del invandrarungdomar är det nödvändigt att förbättra svenskkunskaperna. Utbildningen bör ge redskap for ett ökat inflytande i arbetet för ungdomarna. Det kan också bli nödvändigt att komplettera utbildningsinsatser och inskolningsplatser med beredskapsarbeten.

Ungdomskommittén föreslår därför att regeringen sätter in kraft-

fulla åtgärder för att minska arbetslösheten bland ungdomar och

för att minimera arbetslöshetens negativa effekter. Vi menar att man därvid bör prioritera utbildning för ungdomar som drabbas av arbetslöshet. SOU 199112

Språkkunskaper och kulturell kompetens en

konkurrensfördel

Arbetsmarknadens krav på utbildning och kompetens har grundligt förändrats i Sverige under de två senaste decennierna. Människors yrkeskompetens kommer att bli den viktigaste faktorn när Sverige ska hävda sig i den internationella konkurrensen. Det ställer, som vi beskriver i betänkandet Ungdomar och makt, ökade krav på utbildning och fortbildning. Gymnasieskolans utbildning måste anpassas både till en förändrad arbetsmarknad och till ungdomarnas behov. Dagens ungdomar ställer högre krav på arbetet än tidigare generationer. De vill se en

158 Bedömningar och förslag SOU 199160

utvecklingsmöjlighet i arbetet och kräver förändringar i arbetsmiljöerna. Personalutbildning är nödvändigt både för individens kompetensutveckling och för att klara av den internationella konkurrensen. I en situation med ökad internationalisering av arbetsmarknaden bör invandrarungdomarnas speciella kompetens kunna bli konkurrensfören del. språkkunskaper blir allt viktigare, liksom mångkulturella erfarenheter och kunskaper. Denna kunskapspotential bör synliggöras och uppmuntras. Det är ett ansvar inte bara för skolan och arbetsförmedlingen, utan också för företagsledningarna att bättre utnyttja den resurs som invandrarungdomarna utgör. Det är inte bara i den konkurrensutsatta industrin som invandrarungdomarnas speciella kompetens behövs. Det gäller exempelvis personal vid arbetsförmedlingarna, syo-konsulenter och serviceinriktade yrken. Det kommer inom vården och äldreomsorgen att finnas ett stort behov av flerspråkig personal som kan kommunicera med invandrarna, inte minst de äldre som kanske aldrig lärt sig behärska svenska språket särskilt bra. Det finns också ett stort behov av personal med invandrarbakgrund inom den sociala sektorn och inom polisen. Vi menar att språkkunskaper och kulturell kompetens i större utsträckning än för närvarande bör bedömas som merit vid tillsättning av tjänster. Vi uppmanar därför det privata näringslivet, såväl som kommuner, stat och landsting att aktivt arbeta för att tillvarata den resurs som invandrarungdomarna utgör på arbetsmarknaden.

Arbetsmarknadens parters ansvar för information och

utbildning

Ungdomskommittén menar att arbetsmarknadens parter har ett stort ansvar för information och utbildning. Det handlar dels om att öka kunskapen om invandrare hos arbetsgivare och arbetsledare for att undanröja misstänksamhet och motvilja mot att anställa invandrarungdomar. Det handlar också om att öka kunskapen hos den svenska arbetskraften for att minska fördomarna. Slutligen handlar det om information till invandrarungdomarna om hur det svenska arbetslivet fungerar och ordentlig en introduktionsutbildning på arbetsplatsen samt återkommande fortbildning. Kommissionen mot rasism och främlingsfientlighet konstaterar att invandrarfrågorna trots parternas positiva principiella hållning är lågt prioriterade i det praktiska arbetet, både bland arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. De fackliga organisationer som har flest invandrade medlemmar har helt naturligt den bästa informationen både till den invandrade och den svenska arbetskraften. Men kommissionen att informationen till menar arbetsledning, förtroendevalda och den svenska arbetskraften är otill-

SOU 199160 Bedömningar och förslag 159

räcklig och i vissa fall mycket bristfällig. Särskilda kurser i invandrarkunskap i ordinarie kursprogram fann man endast hos LO och Svenska Metallindustriarbetareförbundet Metall. I samband med de diskussioner som fördes med kommissionen bestämde Metall och Verkstadsföreningen att arbeta fram ett nytt introduktionsprogram för den invandrade arbetskraften. Överenskommelsen undertecknades hösten 1990. Vi ser detta positivt och uppmanar fler parter på arbetsmarknaden som att ta samma steg. Det är av stor vikt att i sådana introduktionsprogram särskilt uppmärksamma invandrarungdomarnas situation. Vi menar också, i likhet med kommissionen, att informationen om invandring måste förbättras. Både skriftligt informationsmaterial och utbildningsinsatser bör vända sig till företagsledningar, förbundsledningar, förbunds- och avdelningsombudsmän och kanslipersonal. Kulturmötesfrågor bör också i större utsträckning tas upp på centrala och lokala kurser av olika slag.

Lagstiftning mot etnisk diskriminering i arbetslivet

Vissa principer och värderingar är så grundläggande i samhället att de bör bekräftas genom lagar, som medför konsekvenser för den som bryter mot dem. Risken finns annars att de uppfattas som föga förpliktigande. Rätten till arbete fundamental i vårt samhälle. Inte minst anses som av hänsyn till andra generationens invandrare, uppvuxna i det svenska samhället, är det angeläget att skapa ett effektivt skydd mot diskriminering i arbetslivet. Förutom rättviseskäl är utvecklingen mot en etniskt uppdelad av ar-

betsmarknad ett vägande skäl för att införa sådan lagstiftning.Vi vet att

invandrare på den svenska arbetsmarknaden är överrepresenterade i låginkomstyrken, i vård, service och industri. Dessutom kan man befara att ett synsätt håller på att tränga igenom, att invandraren är någon som arbetar på just dessa områden. En etniskt uppdelad arbetsmarknad måste anses stå i strid med svensk invandrarpolitik. Lagstiftning är ett sätt att komma tillrätta med detta missförhållande det naturligtvis inte även om drastiskt och på kort tid skulle förändra invandrarungdomarnas situation på arbetsmarknaden. Däremot skulle en sådan lag kunna inskärpa vikten av att diskriminerande handlingssätt inte kan accepteras. Lagen borde därför få allmänpreventiv effekt. en Regeringen har uppdragit åt en särskild utredare att utarbeta lagförslag mot etnisk diskriminering i arbetslivet. Ett förslag kommer att läggas till riksdagen under budgetåret 9192. Ungdomskommittén vill poängtera nödvändigheten av införandet av en arbetsrättslig lagstiftning mot etnisk diskriminering i arbetslivet.

160 Bedömningar och förslag SOU 199160

Arbetsförmedlingarnas funktion

Stora insatser görs idag av arbetsförmedlingarna för att underlätta invandrarungdomarnas inträde på arbetsmarknaden. Trots detta har det framkommit kritik från invandrarungdomarna mot förmedlingarnas sätt

att fungera. Enligt uppgifter från bl a Ung-SIOS tar arbetsförmedlarna

dem istället för att uppmuntra dem. De går ut med känslan att de ner av inte duger till något annat än att städa och att det inte är någon idé att satsa på vidareutbildning. Även det ytterst handlar arbetsgivares och personalanställares om om uppfattningar om invandrarungdomarnas kompetens och utvecklingsmöjligheter är det viktigt att arbetsförmedlarna får ökad kännedom om invandrarungdomarnas situation och kompetens och deras kulturella bakgrund för att bättre kunna stötta dem och för att kunna påverka arbetsgivare. Det krävs attitydforändring även bland arbetsförmedlingens personal för att se invandrarungdomarna som en resurs i det mångkulturella samhälle vi lever Vi menar att arbetsförmedlingen måste arbeta mer aktivt för att underlätta invandrarungdomarnas inträde på arbetsmarknaden. Det bör ske i samklang med invandrarungdomarnas kompetens och intressen. Vi menar att det är viktigt att kontinuerligt fortbilda arbetsförmedlarna för att ge dem mer kunskap om invandrare och olika kulturer. Inom invandrarorganisationerna tas olika initiativ för att underlätta för invandrarungdomar att få en fast förankring på arbetsmarknaden. Det är viktigt att sådana initiativ uppmuntras och underlättas. Det handlar också om självförtroendet hos ungdomarna. Därför är identiteten viktig En trygg identitet innebär att man har lättare att hävda sig på arbetsmarknaden.

Jämför utländska utbildningar och och yrken med

motsvarande svenska Vi att det är viktigt att UHÄ respektive AMS prioriterar menar en vidareutveckling av instrumenten for att jämföra utländska utbildningar och yrken med motsvarande svenska. Vi ser positivt på att regeringen under våren 1991 har uppdragit åt RRV att se över den framtida bedömningsverksamheten i Sverige. Förslag ska lämnas av RRV under våren 1992.

Individuella kompletteringsutbildningar

Vi menar att det är orimligt att invandrare som har utländsk utbildning ibland tvingas göra om hela utbildningen i Sverige. Korta, individuellt anpassade kompletteringsutbildningar bör prioriteras for att tillvarata invandrarnas utbildning, yrkeserfarenhet och språkkunskaper från deras

SOU 199160 Bedömningar och förslag 161

hemländer, med målsättningen att de snabbt ska kunna komma ut på arbetsmarknaden.

Kommunal samordning av invandrar- och flyktingfrågor

Kommissionen mot rasism och främlingsfientlighet skriver i sin slutrapport att

Tiden från det en flykting fått uppehålls- och arbetstillstånd till dess han eller hon kan försörja sig genom förvärvsarbete har hittills varit alltför lång. Detta beror på långa vistelsetider på förläggningar i väntan på kommunplats och svårigheter att kombinera svenskundervisning med introduktion på arbetsmarknaden.

Situationen har rad negativa effekter Den relativa sysslolös-

en heten är destruktiv för flyktingens självkänsla och på sikt påverkas också förutsättningarna att börja arbeta. Sysslolösheten kan också av omgivningen tolkas som bristande vilja att arbeta.

Vi menar att den påtvingade sysslolösheten är särskilt skadlig for ungdomarna, som oftast inte hunnit få någon förankring pâ arbetsmarknaden i sitt hemland. Kommissionen skriver vidare

För att förkorta den sammanlagda tiden utanför arbetsmark-

naden är det nödvändigt att berörda myndigheter finner smidiga

samarbetsformer. Ett exempel på sådan samverkan är att svenskundervisningen och arbetsförmedlingens insatser samordnas så att de tidsmässigt överlappar varandra. Det är också av största vikt att de olika myndigheternas regelsystem är så konstruerade att de verkar riktning. i samma Ansträngningar görs på många håll för att utveckla nya metoder

och finna nya vägar för att flyktingar snabbare skall arbete.

Samarbetet mellan berörda myndigheter har intensifierats. Bl a arbetar personal från arbetsförmedlingen på flyktingförläggning

arna för att skaffa arbete åt de flyktingar som bor kvar där trots att

de har uppehålls- och arbetstillstånd. Många kommuner har också vidtagit konkreta åtgärder för att ordna sysselsättning såväl åt denna grupp åt asylsökande. som Bl a organiseras verkstäder med handledare och möjlighet till praktik under begränsad tid inom kommunala förvaltningar och det lokala näringslivet. Detta sker parallellt med svenskundervisning och samhällsinformation. Nuvarande regler tillåter inte asylsökande att ta arbete under en väntetiden. I avvaktan på kortare väntetider fyller den ovan beskrivna möjligheten till kontakt med den svenska arbetsmarknaden därför en viktig funktion. Det har också visat sig att denna

162 Bedömningar och förslag SOU 199160

typ av introduktion underlättat för invandrare att fast anställ-

ning.

Vi menar att den ökade samordningen mellan berörda myndigheter är positiv och bör fortsätta. Språkinlärningen underlättas att den kan av praktiseras ute på arbetsplatserna och arbete är grundläggande för att undvika passivisering. en En viktig utgångspunkt i samordningen för flyktingmotav resurserna tagandet bör vara att utgå från arbete och språkfärdighet. Arbetsförmedlingens och svenskundervisningens roll bör vara central. Det bygger på synen att invandrarna har egen kapacitet. Det är också nödvändigt att se till hela familjens situation. Det är väsentligt, både invandrarnas och ur samhällets synvinkel, att undvika en politik som fostrar till passivitet och bidragsberoende. Alla bör få känna att de insats. En målsättning gör en bör därför vara att undvika fostran till passivitet och bidragsberoende. en Socialtjänsten bör inte stå i centrum, men ska naturligtvis finnas till hands i de fall det behövs. Från och med 1991 har nya regler för statsbidrag till flyktingmottagande kommuner införts, som gör att det inte blir dyrare för kommunen att aktivt förbereda introduktion i arbetslivet än att betala ut socialbidrag.

Tillfälliga arbetstillstånd i flyktinglägret

Undersökningar visar att särskilt ungdomar, som inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden, tar skada arbetslöshet. Den risken är inte mindre av för invandrar- och flyktingungdomarna. Därför bör det finnas möjlighet att arbeta redan under asylutredningen. I regeringens proposition 90911195 Aktiv flykting- och immigrationspolitik sägs att det kan vara nödvändigt med lättnader i det principiella förbudet mot arbete under väntetiden för att ge de asylsökande en meningsfull väntetid. Riksdagens socialförsäkringsutskott har också uttryckt sin uppfattning om att nuvarande regler om asylsökandes möjligheter till arbete måste upphävas. Vi anser att det principiella förbudet mot arbete under väntetiden bör undanröjas. Därför ser vi positivt på regeringens beslut att tillsätta en utredning för att klarlägga frågor om arbetsrättsliga konsekvenser, försäkringar m m. Ett sätt för flyktingarna att känna att de gör insats är att de själva en får vara med och driva förläggningen. Detta sker redan nu i viss utsträckning på en del förläggningar. Vi menar dock att omfattningen bör öka och att olika former av självförvaltning ska prövas. Det finns såvitt vi känner till inga formella hinder för självförvaltning flyktingförläggav ningarna.

Bedömningar och förslag 163

SOU 199160

Vi föreslår att invandrarverket får i uppdrag att i samarbete med olika folkrörelseorganisationer pröva olika former självforvaltning av flykav tingforläggningarna. Försöken bör utvärderas efter lämplig tid.

8.3 Boende

De bostadspolitiska målsättningarna i Sverige är att uppnå ett jämlikt och integrerat boende. Trots detta är ojämlikheten i boendet stor och segregationen utbredd, särskilt i storstäderna. Storstadsutredningen konstaterade i sitt betänkande SOU 199036 Storstadsliv Rika möjligheter hårda villkor bl att livsvillkoren till stor del beror på var man bor. Det - a gäller såväl svenskar som invandrare. De villkor familjen lever under bestämmer barns och ungdomars som uppväxtvillkor. Boendesituationen har därför stor betydelse for ungdovälfärd. Vi kan konstatera att boendemönstret bland invandrare i mars flera avseenden är olikt svenskarnas och att etnisk boendesegregation förekommer. Invandrarfamiljer bor i högre utsträckning än svenskar i storstadsområdena. trångbodda och bor oftare i hyreshus. De är mer Boendesegregationen har tre olika dimensioner; socioekonomisk, demografisk och etnisk. I Sveriges storstäder finns idag segregerade bostadsområden utifrån alla dessa dimensioner. Oftast är alla tre kopplade till bostadsområden, inte sällan de k miljonprogramområdena, som samma s byggdes for att råda bot på stor bostadsbrist. en Nytillträdande på bostadsmarknaden, både nyanlända invandrare och svenskar flyttade in till storstäderna från andra delar av landet, som hamnade i dessa nybyggda områden. Många svenska familjer flyttade så småningom vidare till andra områden, medan fler invandrare sökte sig dit närheten till sina landsmän. segregationen ökade och områdena pga kom att få karaktären genomgångsboende. Den höga omflyttningen av medförde ökat slitage på lägenheterna och stabiliteten i områdena blev lidande. Upprustningsprogram har satts igång for dessa eftersatta områden, som har otillräcklig service, for få arbetsplatser, nedslitna bostäder, sociala problem, hög omsättning hyresgäster etc. Paradoxalt nog har uppav rustningen i vissa fall lett till ökad segregation. Efter 1985 års reform med utplacering flyktingar i kommunerna har av koncentrationen till storstäderna minskat något. Numera tenderar flyktingfamiljer att i större utsträckning vilja bosätta sig på mindre orter ute i landet, medan ensamstående män fortfarande söker sig till storstäunga derna. Många de männen som erbjuds bosättning på av unga ensamma mindre orter söker sig ganska snart till större städer. Det mönstret delar de med ortens ungdomar, särskilt i glesbygdskommunerna. Orsakeregna na är framför allt brist på arbeten och högre utbildningar.

164 Bedömningar och förslag SOU 199160

Öka tillgången på små och billiga bostäder

Vid sidan av arbetet är en dräglig bostad grundläggande förutsättning en för en fungerande tillvaro. Den brist på bostäder med rimliga hyror som råder idag drabbar ungdomar, kanske framför allt invandrarungdomar, hårt. Den viktigaste åtgärden för att motverka att invandrarungdomar missgynnas på bostadsmarknaden är därför att öka tillgången på mindre och billiga bostäder. Detta är åtgärd är angelägen inte bara för invanden som rarungdomar, utan för ungdomar i allmänhet. Vissa invandrargrupper uppskattar att bo i invandrartäta områden med olika nationaliteter, medan andra gärna avstår från att bo i koncentration bland landsmän. En del invandrare vill helst bo i hyresrätt för att inte rota sig för mycket i Sverige, medan andra gärna vill bo i bostadsrätt, radhus eller villa. För invandrare, liksom för svenskar, bör valfriheten att välja bostadsområde självklar. Men valfrihet förutsätter ett ökat vara bostadsbyggande. Nyproduktionskostnaden minskar dock valfriheten. Det gäller inte minst för ungdomar, sällan har råd att betala de höga som hyrorna, trots det ungdomsbostadsbidrag finns för ungdomar under som 28 år med höga boendekostnader. Många ungdomar efterfrågar mindre, billigare bostäder och är villiga att göra avsteg från de allmänna kraven på bostadsstandard. Vissa grupper av invandrare är inte beredda att lägga ut så mycket på sitt pengar boende och är därför trångbodda än andra. Man planerar att återmer vända till hemlandet eller prioriterar att lägga på annat. Andra pengarna invandrarfamiljer, ofta med många barn, behöver större ytor. De bostäder vi har idag är anpassade till svenska kärnfamiljer. De varken passar nyetablerade invandrarungdomar eller invandrarfamiljer med många barn särskilt bra. Ett varierat utbud, med flexibla lösninar är därför nödvändigt.

Boendesegregationen central för missgynnande även på

andra områden

Boendesegregationen innebär att invandrarungdomarna missgynnas på flera olika områden. Detta delar de med andra invånare i de eftersatta områdena. Som vi redovisat i vårt betänkande Ungdom och makt SOU 199112 medför boendesegregationen exempelvis segregering skoen av lan, vilket drabbar både svenska ungdomar och invandrarungdomar som går där. Likadant är det med tillgången på service. Till detta kommer naturligtvis de särskilda problem, också möjligheter, är förmen som knippade med att många olika språkgrupper och kulturer blandas inom ett begränsat geografiskt område. En koncentration av invandrare till vissa områden kan positivt. vara Det är t ex lättare att planera skolgång, tolkhjälp, information etc och for

SOU 199160 Bedömningar och förslag 165

den egna gruppen innebär det trygghet att vara nära släktingar och landsmän och ger större underlag för föreningsverksamhet. Negativt är att risken för motsättningar mellan svenskar och invandrare kan öka, att de sociala kontakterna mellan svenskar och invandrare på fritiden tenderar att bli alltför få och att svenskans ställning som sammanhållande språk kan försvagas. Det får bland annat till följd att många av de svenska familjer som bor i dessa segregerade, mångkulturella områden och trivs med det ändå flyttar därifrån när barnen närmar sig skolåldern. Man vill undvika den stigmatisering man som invånare får i dessa områden, inte minst genom massmedias bild. Dessutom är skälet att den svenska som talas där är bristfällig och inte heller utvecklas tillräckligt i skolan. När ungdomarna börjar högre utbildsen ningar kommer bristerna i svenskkunskapema fram. Samtidigt flyttar allt färre nya svenska familjer in, vilket blir till en ond cirkel, med ännu starkare segregation i området. Eftersom kollektivet inom en del invandrargrupper i stor utsträckning styr individerna kan det påverka integrationen i det svenska samhället negativt. Man utsätter varandra för ett socialt tryck. Även inom om man familjen är positiv till att ta till sig nya seder och värderingar från majoritetssamhället, gör man det inte offentligt för att undvika fördömanden från den egna gruppen. Detta drabbar inte minst ungdomarna exempelvis när det gäller synen på könsroller eller normer för uppfostran. Både invandrarsamfunden och profana invandrarorganisationer kan således i vissa fall vara ett hinder för invandrarnas integrering, även det om naturligtvis finns motsatta erfarenheter där man t ex driver jämställdhetsfrågorna hårt. Familjerna kan också uppleva rädsla för det negatien va man tycker sig se i det svenska levnadssättet. Rädslan för att barnen ska hamna i ett asocialt beteende med kriminalitet och drogproblem anges ibland också som ett av skälen för återvandring.

Instabiliteten ett buvudproblem 1 milionprogramomrádena

Ett av huvudproblemen i miljonprogramområdena har varit instabiliteten. När områdena byggdes flyttade människor in från olika delar av landet och från olika delar världen. Ingen hade sina rötter i området. av Många inflyttade delade erfarenheten av arbetslöshet. Omflyttningen i lägenheterna hög, vilket ledde till ett ökat slitage både på själva var lägenheterna och på utomhusmiljön. För att motverka denna instabilitet och istället skapa kontinuitet krävs att fler invånare rotar sig och stannar kvar i området under många år. Vi menar att invandrarungdomarna är tillgång för sina bostadsen områden. Många känner att de har sina rötter i dessa segregerade områden. De är föregångare när det gäller att kunna hantera ett mångkulturellt vardagsliv. Vi menar därför att det är positivt ungdomarna, såväl om invandrarungdomarna som de svenska ungdomarna väljer att bo kvar i

166 Bedömningar och förslag SOU 199160

dessa områden när de startar ett eget boende. Detta skulle bidra till att stabiliteten i området ökar. För att kunna bryta dagens boendesegregation och få ungdomarna att vilja bosätta sig i miljonprogrammets bostadsområden krävs dock kraftfulla och konkreta åtgärdsprogram. Målet måste vara att göra dessa bostadsområden till attraktiva områden för dem som redan bor där, men också få nya grupper av människor att vilja flytta dit.

Ökat brukarintlytande

Genom att de boende ges ett reellt inflytande och ansvar, skapas en större hemkänsla i området. Vi att förvaltningen i bostadsområdena bör inriktas på brukarinmenar flytande, lokalt ansvar och befogenheter, där ungdomarnas kreativitet och skapande tas i anspråk och de ses som den resurs de är.

Blandade upplåtelseformer

Vi menar också att olika upplåtelseformer i boendet bör blandas för att motverka segregationen. Man bör kunna förändra sin boendeform utan att behöva flytta ifrån området. I vissa områden har man förändrat upplåtelseformerna i redan befintliga bostäder. För att undvika 197 0-talets enformighet bör både villor, bostadsrätter, kooperativa boendeformer och hyresrätter finnas inom samma område. För att skapa ett attraktivt boende bör också olika hustyper blandas. Hyresboendet kan få samma kvaliteter som villaboendet med villaliknande hus och trädgård. I områden bör husen placeras så att de kan bilda naturliga självförnya valtningsenheter. I varje självförvaltningsenhet bör flera olika hustyper finnas. Erfarenheterna visar dock att blandning av äganderätt och en hyresätt i samma förvaltningsenhet inte löser segregationsproblemen, snarare tvärtom. Konflikter som skapar en dålig atmosfär uppstår lätt, bl därför att husägarna anser att de som bor i hyresrätt inte tar lika a stort ansvar för skötseln av området. För att underlätta förvaltningen bör därför alla hus i varje enhet ha samma upplåtelseform, även om hustyperna varierar. Olika hustyper och olika upplåtelseformer sida vid sida innebär ett avsteg från den rationella och storskaliga förvaltningen. I gengäld vinner i attraktivitet och boendetrivsel, samtidigt som de negativa effekterman na av boendesegregationen kan motverkas. De misstag som begåtts vid utformningen av miljonprogramområdena bör inte upprepas. Vi menar att kommunerna bör sträva efter att öka stabiliteten i miljonprogramområdena genom att erbjuda nyanlända invandrare och resurssvaga svenskar bostad i ett större urval områden.

Bedömningar och förslag 167 SOU 199160

För att locka till sig varierad sammansättning hushåll i redan en av befintliga segregerade lågstatusområden, eller i nybyggda områden, räckdet inte med att bygga attraktiva bostäder. Andra kvaliteter som er närhet till natur, service, kultur och fritidsverksamhet samt goda annan transportmöjligheter måste också uppfyllas för att människor ska välja att bosätta sig i ett visst område. Insatser förstärker utbudet av som utbildning, ett ökat utbud goda kommunikationer, kommersiell och av offentlig service krävs således för att området bättre ska motsvara de krav och önskemål befolkningen har. För att få ett levande bostadsområde som är det också viktigt att det finns olika typer arbetsplatser i området. av

Högstatusutbüdningar til] invandrartäta områden

Fryshuset i Stockholm har föreslagit att en specialutbildning inrättas i Rinkeby. Utbildningen skulle ett samarbete mellan Fryshuset, Rinvara keby Folkets Hus och RMI Bergs Reklamskola. Skolan skulle utbilda marknadsförare till företag konkurrerar på internationella marksom nader, där språkkunskaper och kulturell kompetens är en konkurrensför-

del. Vi att den typen satsningar är positiv ur många aspekter. Det menar av är ett sätt att tillvarata invandrarungdomars speciella kompetens. Genom sina språkkunskaper och erfarenheter har de en fördel vid antagningen till utbildningen. Det är också viktigt att den här typen av högstatusutbildningar förläggs till invandrartäta lågstatusområden. Det ökar dessa områdens attraktivitet. Vi att liknande satsningar bör göras även i andra invandrartäta menar områden. Det är angeläget att kommunerna bl a genom sitt utbildningsutbud i gymnasieskolan satsar på att minska segregationen. Kommunerhar också skyldighet att exempelvis via syo aktivt påverka ungdomarna för att bryta traditionella linjeval. Ett syftena med den nya gymnana av sieskolan har varit att minska den sneda könsfördelningen på

gymnasielinjerna. Vi därför kommunerna att erbjuda ett blandat utbud i gymuppmanar nasieskolan, bla att satsa på lokala proñleringar av den typ som genom beskrivs Vi också kommunerna att särskilt satsa på ovan. uppmanar invandrarflickorna för att motivera dem till fortsatta studier och otraditionella linjeval. Det kan bl ske information till flickorna och a genom deras föräldrar, gärna i samarbete med invandrarorganisationerna. Vi också att högskolestyrelserna vid lokalisering av högskomenar lekurser bör ta hänsyn till de invandrartäta områdenas behov av ett varierat utbud utbildningar. Vi föreslår att regeringen genom att anslå av och platser gör det möjligt för högskolestyrelserna att inom inpengar vandrartäta områden inrätta högskolekurser där kunskaper om andra kulturer viktig beståndsdel. är en

168 Bedömningar och förslag SOU 199160

Vi menar vidare att regeringen bör beakta invandrartäta områdens behov också lokaliserar när man nya högskolor.

Opinionsbildning som komplement till lagstiftningen

Vissa principer och värderingar är så grundläggande i samhället, att de bör bekräftas genom lagar. En sådan princip är allas lika värde. Den lagstiftning mot olaga diskriminering finns idag är därför grundsom läggande, men inte tillräcklig. Vi vet att det trots lagstiftningen förekommer diskriminering vid tilldelning bostäder. av Vi menar att det, med lagstiftningen i handlar ett långryggen, om siktigt arbete for att förändra attityder och öka medvetenheten och kunskapen både hos allmänheten, personalen på bostadsförmedlingarna och hos hyresvärdama.

Lagstifta om kommunal bostadsfönnedling

I dag finns bostadsförmedling i vissa kommuner, inte i alla. De men köregler som finns varierar. De flesta har blandad behovs- och tidskö. I en regel har bostadslösa förtur. Flyktingarna hör till den också gruppen, men personer från andra delar landet fått arbete i kommunen etc. av som Vi menar att kommunal bostadsförmedling minskar riskerna för en etnisk diskriminering bostadssökande. av Vi kräver därför att regeringen föreslår lagstiftning bostadsförmedom ling i samtliga kommuner. I storstäderna bör det i vissa kommundelar även inrättas lokala bostadsförmedlingan Detta bör kunna de ingynna vandrarungdomar gärna vill bo kvar i de områden de vuxit som upp.

Flexibla lösningar

Vi uppmanar kommunerna att använda snabba och flexibla lösningar för att få fram bostäder åt ungdomar. Genom ett aktivt och okonventionellt arbetssätt bör man inte bara försöka få fram förstahandskontrakt, utan också andrahandskontrakt och korttidskontrakt. Genom att bl utnyttja a lägenheter i ombyggnadsprojekt och lägenheter skulle stått som annars obebodda, för bostadsföretagens kommande renoveringar, kan som reserv man korta bostadskön for ungdomar väsentligt. Detta kan ske antingen genom reguljära bostadsfonnedlingar eller särskilda ungdomsbogenom stadsförmedlingar. Vi anser däremot inte att särskilda invandrarbostadsformedlingar, eller särskilda regler för invandrarungdomar, på sikt undanröjer riskerna för negativ särbehandling invandrarungdomarna. Tvärtom kan sådana av särlösningar öka den främlingsfientlighet finns. Vi tror att fortsatt som opinionsbildning gentemot husvärdarna samt fortbildning personalen av

SOU 199160 Bedömningar och förslag 169

vid bostadsformedlingarna för att öka deras beredskap att hantera uppkomna situationer på sikt ger bättre resultat.

Information till h yresvârdarna

Vi föreslår att regeringen ger ungdomsboendedelegationen i uppdrag att genomföra en rad riktade informationsinsatser till bostadsbolag och hyresvärdar för att minska de negativa attityderna till uthyrning till invandrarungdomar. Kampanjen kan med fördel genomföras i samarbete med kommunförbundet och SABO.

Fortbildning av bostadsförmedlarna

Vi menar att bostadsformedlarna bör ha en aktivare roll vid förmedling av bostäder. De bör i större utsträckning ta kontakt med hyresvärdarna och fungera som en länk mellan hyresvärd och invandrare som behöver detta stöd. Vi föreslår att regeringen ger ungdomsboendedelegationen i uppdrag att tillsammans med Svenska Kommunförbundet genomföra fortbildningsinsatser i kulturmöteskunskap för personalen vid bostadsförmedlingarna för att öka deras beredskap att ge service till invandrarungdomarna. Det är också nödvändigt med ett ökat samarbete mellan bostadsförmedling och arbetsförmedling både på generell nivå och på individnivâ för att undvika onda cirklar; att inte få jobb därför inte har bostad och att man inte få bostad därför att man inte har jobb.

Se över rutinerna för bostadsförmedling

Vi uppmanar också kommunerna att försöka undanröja riskerna for diskriminering på grund av etnisk härkomst genom att se över de köregler och rutiner som idag finns. Ett exempel är att hyresvärdarna idag ofta fâr en lista med flera bostadssökande till en ledig bostad. Hyresvärdarna kan då plocka ut namn av utländsk härkomst. Detta bör kunna förhindras antingen genom att värdarna bara får en anvisning, eller att anvisningarna bara innehåller personer med invandrarbakgrund. Det förstnämnda alternativet har nackdelen att handläggningstiderna kan öka, eftersom det kan krävas flera anvisningar efter varandra. Det andra alternativet kan innebära att den strikta köordningen rubbas.

Hyresgäströrelsen och in Vandrarorganisationerna som

informatörer

Vi menar i likhet med kommissionen mot rasism och främlingsfientlighet att hyresgäströrelsen har en viktig roll när det gäller att informera om

170 Bedömningar och förslag SOU 199160

lagar och regler på den svenska bostadsmarknaden. Hyresgäströrelsen har en organisation som är decentraliserad i ovanligt hög grad. Bland de förtroendevalda finns många som inte är foreningsaktiva i övrigt, däribland många invandrare. Vi menar att hyresgäströrelsen i samarbete med invandrarorganisationerna bör ge grundläggande information om boendefrågor redan på flyktingförläggningarna för dem som fått uppehållstillstånd. Vi menar också att det är viktigt att sådan information är återkommande. För att invandrarungdomarna inte ska missgynnas när de etablerar sig på bostadsmarknaden är det viktigt att information om boendet ges till invandrarforäldrar även sedan de lämnat förläggningarna, liksom direkt till invandrarungdomarna. Kommunerna har ett uttalat ansvar för att ge sådan information i samband med flyktingmottagandet i kommunerna. Men hyresgäströrelsen och invandrarorganisationerna har även här en viktig funktion på grund av sin intressegemenskap och närhet till de boende. Invandrarorganisationerna och hyresgästforeningarna inom de olika områdena bör i samarbete informera de boende om vilka gemensamma regler och normer som gäller i området, även de oskrivna förhållningssätten och förväntningarnaspelreglerna. Det är naturligtvis också av stor betydelse att skolan konkret ger information om olika boendeformer och reglerna på den svenska bostadsmarknaden direkt till ungdomarna.

8.4 Språk och utbildning

En utgångspunkt för ungdomskommittén när det gäller bedömningar och förslag kring invandrarungdom och utbildningsfrågorna hämtar vi i betänkandet Ungdom och makt, där vi i kapitlet Från samråd till självstyre beskriver hur vi tycker att elevers delaktighet i skolan ska utvecklas och förbättras. Där beskriver vi bl att det grundläggande för a skolan är att ge alla ungdomar en god utbildning oavsett bostadsort, ekonomi, social miljö, ras, språk, kön, trolivsåskådning eller samhälls-

syn. Vidare säger vi att den framtida skolan bör tillgodose kravet på

en jämlik och likvärdig skola. Utbildningen måste vara rättvis och solidarisk och verka på ett sådant sätt att olika förutsättningar hos eleverna inte blir ett hinder utan en styrka i undervisningen och samvaron på de olika skolorna. De flesta av våra bedömningar och forslag rörande skolfrågor gäller i högsta grad även for invandrar- och flyktingungdomar. Därför kommer vi inte att upprepa dessa här. Vi går istället in på de områden som direkt berör denna grupp av ungdomar på ett speciellt sätt.

SOU 199160 Bedömningar och förslag 171

Tvåspråkigbet, en tillgång

Att tvåspråkigheten som en tillgång i skolans värld borde vara själv-

se klart. T borde hemspråkslärarna, som även undervisar i något ex man se annat ämne än sitt hemspråk, tillgång just for att de är tvåspråkisom en De kan lättare förstå vissa problem som invandrarbarn hamnar i på ga. grund språksvårighet. De skulle också lättare kunna avstyra konav flikter mellan elever med språklig eller kulturell grund. Detta gäller också i hög grad andra personalkategorier i skolan, exempelvis lokalvårdarna ofta är tvåspråkiga. som Elever är bärare flera levande språk och kulturer bör på samma som av tillgång för skolan. Det gäller såväl i klassrumsvardagen sätt ses som en i skolans arbete i sin helhet. Att ta tillvara dessa resurser är en som självklarhet i det mångkulturella samhälle vi lever För att främja tvåspråkighet bör i vissa kommuner fortsätta att man bygga ut svenska två i enlighet med vad skollagen säger. Vi menar också att i del kommuner bör gå längre än vad lagen kräver. Detta gäller man en framför allt i de invandrartäta kommunerna. Vissa de studier har utförts i Sverige visar också att invandrarav som barn klarar sig lika bra i skolan svenska barn. Variationerna mellan som olika etniska är emellertid stora. Viktiga faktorer för skolframgrupper gång är, förutom studiebegåvning, föräldrarnas aspirationer för barnens utbildning, hemmiljö och undervisningens kvalitet och kvantitet. Det är därför viktigt att framhålla att väl planerad och genomförd en undervisning, baserad på ett gott mottagande fore skolan, är grunden for aktiv tvåspråkighet och därmed också chans till gynnsam skolen ger framgång. Vi kommunerna att i de kommunala skolplanerna konkret uppmanar uttrycka Vilka ambitioner och åtgärdsprogram som kommunen tänker sig för att främja aktiv mångkulturell skolvardag. Inte minst är det viktigt en att kommunerna beskriver hur aktiv tvåspråkighet kan främjas i en respektive kommun.

Hemspráksundervisningen 1 ungdomsskolan

Ungdomskommittén vill poängtera att vi det som väldigt viktigt att ser behålla och utveckla hemspråksundervisningen i grund- och gymnasieskolan. Dålig organisation och planering av hemspråksundervisningen i kommunerna får aldrig bli ursäkt for nedprioritering av hemspråksen ämnet. Vi tror det är viktigt att alla ansvariga, från barnomsorgen till högskolan, samverkar på ett sådant sätt att de hemspråksberättigade eleverna kommer till sin rätt och blir den värdefulla tillgång i vårt mångkulturella samhälle som de har förutsättningar for.

172 Bedömningar och förslag SOU 199160

En självklar grundförutsättning för att helt och fullt kunna fungera i

det svenska samhället är att alla, oavsett är svensk medborgare om man eller ej, har goda baskunskaper i svenska, matematik, engelska och samhällskunskap. Inte minst vill gå vidare och utbilda sig även efter om man grundskolan. Det är också rättighet att få undervisning i sitt hemen språk.

När det gäller på vilket sätt invandrares möjligheter och rättigheter till

kunskap i såväl sitt eget språk i det svenska språket ska tillgodoses som är det inte lätt att ett entydigt Åsikterna går vitt ge svar. isär såväl bland invandrare och flyktingar själva bland företrädare för det svenska som utbildningsväsendet.

Ungdomskommittén ställer sig dock bakom de krav bl invandrarsom a ungdomar för fram om en kvalitativt bra hemspråksundervisning i grund-

och gymnasieskolan. Det är oacceptabelt att elever deltar i hemsom språksundervisning på grund bristfällig schemaläggning går miste av om lektioner i andra ämnen.

Hemspråksundervisningen syftar till att elev ska kunna behålla och en utveckla kunskaperna i det språk eleven använder i sin dagliga miljö. som Vissa krav på kunskaper i hemspråket för att få rätt till hemspråks-

undervisning finns i grundskoleförordningen, elevens och föräldrarmen nas önskemål är ändå det mest avgörande.

Den fördel det innebär för människor att ha tillgång till flera som unga språk måste man både stimulera och positivt på. I vårt mångkulturella se samhälle med ökade internationella kontakter måste stat, kommun och

landsting värdera olika kulturella och språkliga inslag viktig som en tillgång. Unga invandrare och flyktingar blir på det sättet att en resurs räkna med för Sverige i en allt internationell värld. mer FNs barnkonvention tar bl detta i sin artikel 29 där det står a upp

Konventionsstaterna är överens att barnets utbildning skall om syfta till att

utveckla respekt för barnets föräldrar; för barnets kulturella egen identitet, eget språk och värden, för vistelselandets och för egna ursprungslandets nationella värden och för kulturer skiljer som sig från barnets egen;

förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i

en anda förståelse, fred, tolerans, jämställdhet mellan könen och av vänskap mellan alla folk, etniska, nationella och religiösa grupper personer som

På grundskolan bör möjligheten till hemspråksundervisning vara en självklar rättighet. På gymnasienivå måste dock öppen för att man vara det dessutom kan innebära extra satsning och prioritering den en som enskilde eleven själv också måste göra för att förkovra sig och öka användningen av sina resurser.

SOU 199160 Bedömningar och förslag 173

För att bättre kunna förena de olika ståndpunkter som finns när det gäller hemspråks- och svenskundervisningen for invandrare och flyktingar i grund- och gymnasieskolan menar ungdomskommittén att i ett avreglerat skolsystem måste minoritsgrupper skyddas när det gäller möjligheter till hemspråksundervisning, att hemspråksundervisning ska bedrivas på grund- och gymnasieskolan med hög kvalitet och lärare är både goda pedagoger- och har hög av som ämneskompetens, att svenska som andraspråk svenska två på grundskolan ska prioriteras och bedrivas av pedagogiskt- och ämneskompetenta lärare, att man i gymnasieskolan bör se hemspråksundervisningen som ett av flera ämnen, som kan väljas inom ramen for individuella val. Många ungdomar kan tänkas välja språk som individuellt val. Ungdomar med invandrarbakgrund kan då ges möjlighet att utveckla sin kompetens genom vidareutbildning i sitt hemspråk, att erbjudandet frivilligt stöd i de ämnen behövs när exempelvis om som svenskkunskaperna inte räcker till for förståelsen ska självvara en klarhet på alla gymnasieskolor. Som vi kunde konstatera i vårt betänkande Ungdom och makt finns det stora klass- och könsskillnader i ungdomars villkor, inte minst inom skolan. Därför är det viktigt att denna möjlighet till extrastöd, som redan finns på många skolor, erbjuds alla elever inte bara invandrarelever, att hemspråkslärarna ska lärarutbildade, alternativt erbjudas vara fortbildning, även i något eller flera andra ämnen än sitt hemspråk. De kan då undervisa också i dettadessa ämnen vilket skulle öka kontakten med andra lärare och elever. Samtidigt skulle fulla tjänster lättare kunna erbjudas hemspråkslärarna. På samma sätt som andra lärare har hemspråkslärarna skyldighet att hjälpa till med andra saker än just sitt ämne i skolan. Det är då viktigt att hemspråkslärarna ser sig själva och av skolledningarna behandlas som viktiga förebilder och kulturbärare for samtliga elever på skolan. Detta underlättas om de undervisar i andra ämnen än sitt hemspråk. att hemspråkslärarna inordnas i de lärarlag finns på skolorna etc som for att på ett bättre sätt integreras i skolan och lärarkollegiet, att hemspråksämnet schemaläggs på samma sätt som övriga ämnen och vid samma tidpunkt. Man kan då samordna så att exempelvis hemspråksundervisningen sker på håltimmar, samordnas med andra tillvalsämnen etc. Hemspråksundervisningen kommer då också igång samtidigt med övrig läsning vid terminens början. Troligen skulle det innebära att både ämnet som sådant och lärarna i respektive hemspråk skulle få en annan behandling och status i skolan, bli del helheten i skolan, en av att respektive skolledning ser till att en bättre samordning mellan rektorsområden sker så att hemspråksundervisningen inte bedrivs i för små grupper,

174 Bedömningar och förslag SOU 199160

att bättre samordning och samråd, till stöd och hjälp, sker mellan en hemspråkslärare inom olika kommuner inom samma språkgrupp. Ansvaret för att detta sker bör åvila respektive kommun, att staten satsar extra på att utveckla hemspråkslärarutbildresurser ningen så att den kommer i paritet med annan lärarutbildning, att den försöksverksamhet med hemspråksklasser som pågått sedan 1985 utvärderas av det nybildade skolverket. Utifrån denna utvärdering bör sedan hemspråksklassernas framtid bedömas, och att i de fall det behövs, undervisningsmaterialet i hemspråksundervisningen moderniseras och anpassas till det svenska samhället.

Interkulturellt synsätt 1 skolan

Utifrån vårt det mångkulturella samhället menar ungresonemang om domskommittén vidare att skolan i enlighet med Lgr 80 ska genomsyras ett interkulturellt synsätt. Det vill säga att skolan på olika sätt bör av föra in kunskap och erfarenheter från andra kulturer. Inte minst dem som finns representerade på skolan. Detta är något som redan sker på många håll, utifrån skolledningens eller lärarnas personliga intresse än men mer utifrån den självklarhet att vi redan lever i ett mångkulturellt samhälle och därför bör utgå från det i all undervisning. I kommunaliseringen av skolan är det viktigt att detta synsätt får vara levande. Ungdomskommittén föreslår därför att läroplansarbetet framöver för både grund- och gymnasieskolan också genomsyras ett interkulturellt synsätt, av att avsätts centralt för att arbetet med skolans internationaliresurser sering ska kunna förverkligas i kommunerna, och att läromedelsproducenter att utveckla och förbättra läromeuppmanas del så att de också genomsyras av ett interkulturellt synsätt.

Religionskunskapsämnet 1 den nya gymnasieskolan

Enligt läroplanen för gymnasiet Lgy 83 ska målet för religionskunskapsämnet att eleven genom undervisning i religionskunskap ska vara

,, skaffa sig kunskap i olika åskådningars innehåll,

orientera sig om väsentliga moraliska och religiösa problem, särskilt i vår egen tid, öka sin kunskap kristendomen och viktiga icke-kristna re- - om ligioner, samt med bevarad tolerans mot andras uppfattning uppöva sin för- måga till självständigt ställningstagande i livsåskådningsfrågor. J I gymnasieskolan borde religionkunskapsämnet speciellt kunna utvecklas till att öka kunskapen och förståelsen om andra kulturer och religioner vi har i landet eller finns i världen. En viktig uppgift som som

SOU 199160 Bedömningar och förslag 175

i detta ämne måste just bli att försöka hitta bryggor mellan olika kulturer och deras olika uttrycksmedel genom en gedigen kunskapsbas. Riksdagen beslutade våren 1991 att religionskunskapsämnet ska ingå med 30 timmar i samtliga program på gymnasieskolan. Motivet är att internationaliseringen och den ökade rörligheten över gränserna kräver ökade kunskaper om religionerna i världen. Ungdomskommittén föreslår därför att religionskunskapsämnet i samtliga program i den nya gymnasieskolan ska utvecklas till att behandla och utveckla kunskap och förståelse kring religioner och kulturer, förståelse av det mångkulturella samhället, och dess konsekvenser i Sverige, och att läroplanskommittén i det pågående arbetet med styrdokument för gymnasieskolan, inte minst arbetet med kursplanerna, utvecklar religionkunskapsämnet i denna riktning.

Behov av multifaktorel] forskning

I Sverige har mycket av forskningen kring invandrarbarnsungdomars situation fokuserats på frågor som rör förhållandet till de båda kulturerna, språkutveckling och skolframgång. Forskning som tar hänsyn till hur olika invandrarminoriteter utvecklar anpassningsstrategier i tex skolan är inte så vanliga. Vi menar att det är angeläget att utveckla forskningen för att få mer kunskap om olika minoritetsgruppers anpassningsstrategier i skolan, deras val av yrkesvägar, studieambitioner och mönster etc. Forskningen bör även ta hänsyn till faktorer som klassbakgrund, kön, familjesituation, studietradition m m, s k multifakturell forskning. Ungdomskommittén föreslår därför att det nya skolverket får i uppdrag att initiera forskning kring invandrarungdomars situation i skolan. Framför allt bör denna forskning fördjupa bilden olika minoritetsgruppers anpassningsstrategier i skolan, av deras val av yrkesvägar, studieambitioner och -mönster

8.5 Fritid och

föreningsliv

Öka ungdomsrepresentationen 1 föreningslivet

En viktig delaktighetsfråga för unga människor är att vuxenvärlden lyssnar och bryr ungdomarnas frågor och synpunkter. I vårt besig om tänkande Ungdom och makt behandlas delaktighets- och inflytandefrågorna för ungdom. Där kunde ungdomskommittén bl a konstatera att delaktigheten i styrelser och kommittéer inom föreningslivet, såväl i offentlig som privatideell verksamhet, inte på långa vägar speglar den ålders- och könssammansättning som samhället består av. Vi uppmanade bl a folkrörelserna att se till att man har en jämn köns- och åldersfor-

176 Bedömningar och förslag SOU 199160

delning i styrelser, samråds- eller andra organ. Målet bör vara att det minst ska ingå två personer under 25 år i nämnda organ. Vi menar att samma målsättning bör gälla även for invandrarorganisationerna och deras lokala föreningar. Därför uppmanar vi invandrarorganisationerna att aktivt arbeta för att även ungdomar under 25 år finns representerade i styrelser och kommittéer. Vidare uppmanar ungdomskommittén samtliga invandrargrupperorganisationer att starta ungdomsavdelningar for att stärka ungdomarnas delaktighet i den egna gruppen och i samhället.

Invandrarföreningarna fyller en viktig social funktion

Invandrarföreningarna fyller en mycket viktig social funktion for sina medlemmar, i alla åldrar, inte minst för familjerna och därmed också ungdomarna. Ungdomskommittén menar därför att det är viktigt for invandrarorganisationerna att få bygga upp starka organisationer där man inte redan från början tvingas splittra sig på en mängd olika aktiviteter. Snarare bör de lokala invandrarforeningarna stimuleras till att stötta sina landsmän, särskilt ungdomarna, for att de ska hitta sina speciella aktiviteter bland andra föreningar eller i kommunen utan att för den skull tappa kontakten med sitt ursprung. Det är t ex inte säkert att det är det bästa att varje invandrarforening sätter ett eget fotbollslag upp när det finns en fotbollsförening i närheten osv. Invandrarföreningarna kan därmed få en stor betydelse för att på ett positivt sätt integrera sina ungdomar i det svenska samhället. Detta kräver dock att från svensk sida stöttar invandrarorganisaman tionerna och deras lokala föreningar. Invandrarföreningarna bör kunna erbjuda sina ungdomar ett stöd i den egna kulturen och i deras möte med det svenska samhället. Samtidigt bör de stimulera ungdomarna att utifrån sina intressen ha kontakt med andra föreningar eller annan verksamhet.

Utveckling av barn- och ungdomsverksambeten

Under årens lopp har olika projektmedel ställts till ungdomsorganisationernas förfogande för att de ska kunna utveckla sin verksamhet eller fördjupa vissa delar den. Även invandrarorganisationerna har haft av möjlighet att söka sådana medel. Eftersom vissa av dem inte har någon utbyggd ungdomsverksamhet, är det tveksamt om de i lika hög grad som svenska organisationer har haft möjlighet att få del dessa medel. av Redan idag fördelar barn- och ungdomsdelegationen stöd ur allmänna arvsfonden till invandrarorganisationer för utveckling deras barn- och av ungdomsverksamhet. Ungdomskommittén föreslår att medel även fortsättningsvis avsätts från allmänna arvsfonden för en utvecklingsverksamhet bland invandrar-

SOU 199160 Bedömningar och förslag 177

organisationerna i Sverige. Främst i syfte att stärka organisationernas strävan att utveckla ungdomsavdelningar inom sina organisationer både på central och lokal nivå. Vidare bör projektmedlen kunna användas för att de lokala invandrarföreningarna ska kunna arbeta för ökad integration med svenska föreningar och verksamheter samtidigt som de arbetar för att stötta sina ungdomar i deras egen kultur i mötet med den svenska vardagen. Det kan också gälla samverkan mellan invandrarföreningar och kommuner för att skapa möjlighet till och utveckla integrationen mellan svenska ungdomar och invandrarungdomar, på fritidsgårdar t ex eller i bostadområden. Även möjligheten att stödja uppbyggandet helt av nya grupper, utanför de traditionella föreningarna, bör kunna ingå. I anslutning till denna utvecklingsverksamhet bland invandrarorganisationerna vill ungdomskommittén också föreslå att regeringen ger statens ungdomsråd ett utredningsuppdrag för att ta reda på hur invandrarorganisationernas möjligheter att fungera i det svenska samhället ut. ser Utredningen bör, utifrån utvecklingsverksamheten och invandrarorganisationernas ordinarie verksamhet, bl a titta på ekonomi-, verksamhets-, demokrati-, jämställdhets- och delaktighetsfrågor. Syftet med utredningen ska vara att ge regeringen underlag till på vilket sätt man bäst kan stödja och förstärka invandrarorganisationerna i framtiden.

Fritidsledare med kulturell kompetens

Behovet av fritidsledare som har kunskap och känsla för olika kulturer och olika föreningars särarter kommer att öka i framtiden både i föreningslivet och den kommunala verksamheten. Detta är något redan som börjar märkas när man läser platsannonser där man söker fritidsledare. Men det är viktigt att det också uppmärksammas på de fritidsledarlinjer som företrädesvis finns på folkhögskolorna. Ungdomskommittén vill därför uppmana fritidsledarskolorna att beakta de möjligheter som det mångkulturella samhället erbjuder i sin undervisning. Detta innebär bl a att behovet av att rekrytera tvåspråkiga fritidledare måste betonas framöver. Likaså ökar behovet av att i undervisningen lyfta in moment om det mångkulturella samhället.

Ungdomsverksamhet som bedrivs 1 in vandrartrossamfund

Ungdomskommittén menar att bra ungdomsverksamhet bör stödjas, vare sig den ingår i invandrartrossamfundens eller i andra organisationers verksamhet. Ofta bedriver de olika invandrartrossamfunden ungdomsverksamhet för sina minoritetsgruppers räkning och har därmed viktig en kulturbärande och identitetsstärkande funktion. Därför uppmanar vi kommunerna att i behandlingen bidrag och stöd av till kulturungdomsverksamhet i lokala invandrartrossamfund mer se till själva verksamheten än till att den bedrivs i ett invandrartrossamfund.

178 Bedömningar och förslag SOIU 199160

Stöd 1 tlyktingmottagandet

Invandrarorganisationerna har också viktig roll att fylla i samband en med kommunernas flyktingmottagande. När det gäller att ta emot nyanlända flyktingar kan nationalitetsföreningarna med sin språk- och kuilturkompetens bli den första tryggheten. Även många svenska organisationer tar idag ett aktivt för ansvar att stödja nyanlända flyktingar på olika sätt. Kommittén att detta är menar positivt och bör uppmuntras så att fler organisationer går in i ett aktivt arbete for att integrera invandrar- och flyktingungdomar i det svenska samhället. Därför uppmanar vi svenska barn- och ungdomsorganisationer samt invandrarorganisationer att aktivt arbeta för att de lokala föreningarna eller deras medlemmar tar sig nyanlända flykting- och invandraran ungdomar och försöker inlemma dem i det svenska samhället. Denna form av fadderverksamhet, prövats med framgång på olika håll, bör inte i som första hand syfta till att öka det egna medlemsantalet, utan vara en självklar utsträckt hand till en nyanländ vän.

Integration 1 tüzoner och ungdomsföreningar

Ungdomar har mycket att lära varandra från olika kulturers sätt att umgås och träffas på fritiden. Det är också angeläget att ta vara på de signaler som ungdomar lokala öppna mötesplatser, eller frizoner ger om där man på ett opretentiöst sätt kan få för sig själv och byta åsikter, vara tankar och handlingsmönster med varandra. Detta utvecklade vi i betänkandet Ungdom och makt under kapitlet Kultur, språk och delaktighet. Att på ett målmedvetet sätt låta de svenska barn- och ungdomsorganisationerna genomsyras av att vi lever i ett mångkulturellt samhälle tror vi också vikt. Mycket detta kan ske det är av stor av på genomarbetade sätt som Ungdomens Röda Kors och andra organisationer på, ger prov men det kan, och bör också, ske i organisationernas ordinarie verksamhet på alla plan. Det är viktigt att det mångkulturella samhället inte bara syns i organisationernas utvecklingsprojekt utan genomsyrar den totala verksamheten. Ungdomskommittén uppmanar både svenska föreningar och invandrarföreningar att aktivt arbeta för att hjälpa och stödja varandra. Stora, mer etablerade organisationer bör särskilt dela med sig sina erfarenheter av till nya oerfarna och föreningar. Det kan röra föreningskunskap grupper och information om hur olika saker fungerar i Sverige eller kulturmöteskunskap för att motverka missförstånd och segregation. Men det handlar om ett ömsesidigt utbyte. Majoritetsbefolkningen behöver inte bara kunskap och förståelse om andra kulturer och invandrare, de måste också lära

SOU 199160 Bedömningar och förslag 179

sig att leva i det mångkulturella och mångetniska samhället, lika väl som invandrarna behöver kunskap om hur det svenska samhället fungerar. En viktig åtgärd för att öka integrationen kan att integrera olika vara invandrar- och svenska föreningar lokalmässigt. Ett samarbete mellan organisationerna och ett ökat deltagande av invandrare i svenska föreningar kan underlättas genom att finns i lokaler. Det är man samma viktigt att skapa naturliga, gemensamma mötesplatser. I en del organisationer och hos vissa finns rädsla för att personer en göra fel i kontakterna med invandrare. Men behöver inte man vara expert, sunt förnuft räcker långt. I kulturmöten kan det bli missförstånd ibland, men vi menar att det inte är så allvarligt har goda om man avsikter. Att leva i ett mångkulturellt samhälle innebär en ständig läroprocess.

Aktiv stöttning från kommuner och centrala organ

Kommunerna har ett stort ansvar för att informera och hjälpa invandrarorganisationerna med ansökningar, bidrag, de speciella villkor etc som finns i kommunen. Att då bara fungera som en kontrollstation skapar distans. Det handlar om att alltid stå i dialog med de invandrarföreningar som finns i kommunen och på olika sätt försöka integrera dem i det svenska samhället. En första information till nybildade invandrarorganisationer bör om möjligt förmedlas muntligen av någon tjänsteman, eller annan organisationförening i kommunen, och inte bara ske via ett brev. Alla kommuner har naturligtvis inte möjlighet att inrätta speciella invandrarnämnder, även om det vore bra, samordnad information men en till föreningslivet generellt och invandrarföreningar i synnerhet bör ändå vara ett minimikrav. Det är därför synnerligen viktigt att kommunerna aktivt stöttar invandrarföreningarna i deras arbete för att landsmän snabbt ska finna sig tillrätta i Sverige. Likaså bör övriga ideella organisationer stimuleras att engagera sig i samverkan med invandrarorganisationer och i det organiserade flyktingmottagandet. Dessa insatser har stor betydelse för att motverka problem och sociala missförhållanden, inte minst för invandraroch flyktingungdomar. En modell för att bättre stödja främst invandrarföreningar är att kommunerna som komplement till personliga informationsträffar, kontinuerligt inbjuder nya föreningar eller nya funktionärer i äldre föreningar till utbildninginformation. Denna utbildning bör sedan fortlöpande erbjudas föreningslivet för att kommunen på det sättet ska stå i ständig dialog med föreningarna och deras företrädare. Självfallet fungerar detta redan i många kommuner på ett eller annat sätt. Naturligtvis måste här de lokala förutsättningarna och traditionerna vägledande. Det finns vara med andra ord inte enbart en fungerande modell för hur detta ska gå till. Vi menar att invandrarungdomarna själva är en resurs i detta sammanhang. De har inblick i båda världarna, dvs de har kunskap, bl a genom

180 Bedömningar och förslag SOU 199160

skolan, om det svenska organisationslivet samtidigt de är väl försom trogna med den egna gruppens sätt att fungera. Vidare utgår vi från att de statliga och landstingskommunala satsningarna på föreningslivet när det gäller insatser för invandrar- och flyktingungdomar inte minskas i ekonomiskt knappa tider. Dessa grupper bör prioriteras även då.

Centrala organ

Svenska kommunförbundet och invandrarverket har stödjande roll for en att hjälpa de kommuner som inte själva har möjlighet till, eller upplever svårigheter kontakter med invandrargrupper. Båda dessa organ bedriver redan idag en viktig informationsverksamhet gentemot invandrargrupperna, kommunerna och den enskilde individen. Det kan handla om utbildning och material kring olika invandrargruppers kultur, religion, levnadsmönster etc som kan underlätta och kunskap i mötet med och ge informationen till invandrare på det lokala planet. Ungdomskommittén dock att decentraliserad informamenar en mer tion direkt på basplanet är att föredra framför information kommer som från centralt håll. Därför vi kommunförbundet och invandraruppmanar verket att till största delen kanalisera sina centrala informationsresurser via lokala organ; kommuner, föreningar, studieförbund etc.

Kontakt med utvandringsländerna

En viktig funktion som invandrarorganisationerna har är att hålla kontakt med ursprungslandet. Detta sker på olika sätt tex genom att utveckla hemlandets kultur och traditioner i det landet eller att arbeta nya med lägerverksamhet där barn och ungdomar vistas några veckor på sommaren i sitt ursprungsland. I direktiven för översynen av allmänna arvsfondens ändamålsbestämmelser redovisas att ungdomskommittén i sitt betänkande internatioom nellt ungdomsutbyte SOU 199042 föreslagit att stöd ur allmänna arvsfonden borde utgå till att starta pilot- ocheller försöksprojekt i syfte att stimulera utbytesprogram samt försöka hitta vägar för att nå ut med in-

formation till ungdomar.

I direktiven knyter man an till detta och ger utredaren i uppdrag att i linje med vad riksdagen tillkännagivit pröva gällande ändamålsbeom stämmelser och tillämpning av denna såväl mot dagens situation svarar som framtida behov hos olika målgrupper. Ungdomskommittén förutsätter att även utbyte med invandrarungdomars utvandringsländer då ska komma ifråga.

SOU 199160 Bedömningar och förslag 181

Främlingspass

En fråga som for vissa flyktingungdomar blivit viktig är frågan främom lingspass. Statslösa och identitetslösa, dvs de som saknar identitetshandlingar när de kommer till Sverige, får främlingspass när de fått uppehållstillstånd. Numera finns inga restriktioner fritt inom Norden mot att resa när man har främlingspass, däremot gäller viseringstvång i övriga länder.

Genevekonventionsflyktingar ca 15-20 % flyktingarna i Sverige har

av s k resedokument som innebär att de kan resa fritt i hela Västeuropa. Nuvarande regler innebär att ungdomar med främlingspass inte kan ta del av den europeiska integrationen. Det innebär också en begränsning i dessa ungdomars delaktighet jämfört med andra ungdomar i Sverige. Det kan också innebära att familjemedlemmar som vistas i olika länder inte får möjlighet att träffas. Ungdomskommittén därför regeringen att skyndsamt uppmanar undanröja de kvarvarande hindren i reglerna for flyktingungdomar som har främlingspass så att de, på samma sätt som övriga ungdomar i Sverige, har möjlighet till full integration i Europa och övriga världen.

SOU 199160 183

Reservationer och särskilda

yttranden

Reservation av ledamoten Jörgen Rundgren

Kapitel 8 Bedömningen och förslag

Avsnittet Åtgärder mot ungdomsarbetslösheten

Jag menar att följande skrivning borde ha ingått i förslagsdelen Vi menar därför att de flyktingar som inte inom ett år får besked från statens invandrarverk automatiskt bör få stanna i Sverige. När det gäller barnfamiljer bör tiden icke överstiga ett halvår. Vid överklaganden kan väntetiden bli längre.

Avsnittet Högstatusutbildningar till invandrartäta områden Det sista stycket som handlar om lokalisering av högskolor bör helt utgå. Det är inte heller rimligt att ha högskolor lokaliserade till vissa bostadsområden därför att det där skulle bo ovanligt mycket invandrare eller någon annan grupp av människor, såsom arbetare eller barnfamiljer. Lokalisering av högskoleutbildning bör ske med utbildningens bästa for ögonen och helst beslutas av från staten fristående högskolestyrelser.

Avsnittet Flexibla lösningar Kommitténs majoritet vill inte ha särskilda bostadsförmedlingar för invandrare, men man att kommunerna ska kunna ha sådana för menar ungdomar. Det är ett ologiskt kategoritänkande som jag att vi har anser alldeles för mycket redan i Sverige. Är det problem på bostadsmarkav naden så drabbar det alla åldrar. Förslaget löser inte grundproblemen med en reglerad bostadsmarknad som minskar rörligheten och som lett till att mängder av små lägenheter försvunnit. Hela avsnittet borde utgå

184 Reservationer och särskilda yttranden SOU 199160

Avsnittet Hyresgäströrelsen

Hyresgäströrelsen har utvecklats till socialdemokratisk propagandaen apparat. Under valrörelserna är det uppenbart att står for stor del man en av det socialdemokratiska valarbetet. Det finns ingen anledning att ge dem en särställning for att informera på flyktingforläggningarna. Det är personalen på flyktingförläggningarna bör for den grundsom ansvara läggande informationen boendefrågor. Det andra och tredje stycket om borde foljdaktligen utgå.

Avsnittet Hemspråksundervisningen i ungdomsskolan

Hemspråksundervisning ska bedrivas på grundskolan och på ett sådant sätt att det går ut över den ordinarie undervisningen. Gymnasieskolan är en frivillig skolform där eleverna väljer inriktning inför framtiden. Grundkunskaperna ska vara inhämtade på grundskolan. Det gäller också hemspråkskunskaperna. Jag mig mot att hemspråksundervisreserverar ning generellt ska erbjudas på gymnasiet.

2. Reservation ledamöterna Jörgen Rundgren, Mats

av Sahlin och Marie Wilén

Kapitel 8 Bedömningen och förslag

Avsnittet Lagstifta om kommunal bostadsförmedling

Tillgången till bostäder samt de höga kostnaderna för att bo vi är de anser stora problemen. De löses inte genom lagstiftning bostadsförmedling i om samtliga kommuner. Det finns inte heller någon grund for påståendet att denna lagstiftning skulle skapa fler bostäder. De kommuner som anser sig behöva kommunala bostadsförmedlingar ska givetvis inrätta sådana, finner kommunerna andra vägar ska de men kunna användas. Detta är del det kommunala självstyret en av som kommitténs majoritet i det här fallet vill sätta sig över.

Särskilt yttrande ledamoten Ylva Johansson

av

Kapitel 6 Språk och utbildning

Sedan ungdomskommittén tillsattes och fick sina direktiv har regering och riksdag fattat vissa beslut enligt min mening försämrar invandsom rarelevernas möjlighet till hemspråksundervisning. Det gäller beslut om s k Minsta rimliga gruppstorlek for hemspråksundervisning, möjlighet att förlägga hemspråksundervisning till lördagar och därmed underge visning i hemspråk förutsättningar skiljer sig från övriga ämnens som samt beslut om nedskärningar statsbidraget till skolorna. Jag att av anser

SOU 199160 Reservationer och särskilda yttranden 185

dessa beslut har lagt hinder i vägen for ungdomskommitténs arbete med att föreslå förbättrade Villkor for flykting- och invandrarungdomar. Jag vill hänvisa till de ställningstaganden som jag i min egenskap av

riksdagsledamot redoort för i riksdagens utbildningsutskott, betänkan-

dena 199091UbU7 samt 199091UbU17.

2. Särskilt yttrande ledamoten Jörgen Rundgren

av

Kapitel 4 Arbete

Kommittémajoritetens förslag om att fortbilda arbetsförmedlarna är inte tillräckligt. Arbetsförmedlingarna fungerar inte bra ur invandrarungdomarnas synvinkel, men de har inget alternativ. Nej, avskaffa arbetsförmedlingarnas monopol på att i organiserad form förmedla arbeten. Då skulle förmedlingar som specialiserade sig på invandrarungdomar kunna växa fram. Där man uppmuntrade invandrarungdomar och stenhårt stod på deras sida. Invandrarorganisationer skulle då också kunna driva arbetsförmedlingar, t ex i form av en ekonomisk förening. Det är beklagligt att kommitténs majoritet vill ändra lagstiftningen på den här punkten.

Kapitel 6 Språk och utbildning En självklar grundförutsättning för att helt och fullt kunna fungera i det svenska samhället är goda kunskaper i det svenska språket. Jag anser att kommittén har ägnat sig för mycket åt frågan om hemspråksundervisningens utformning och för lite åt betydelsen av att invandrarungdomar får bra svenskundervisning. Goda svenskkunskaper är en grundläggande förutsättning för framgång i studierna. 1989 var det 17,3 % av eleverna i grundskolan som nästan helt saknade kunskaper i svenska. Det är uppenbart att invandrarungdomarna behöver extra hjälp i svenska för att inte missgynnas gentemot svenska ungdomar. Mer än var femte elev med invandrarbakgrund saknade vid en undersökning 1990 betyg i ett eller flera ämnen. 13,7 % saknade betyg i engelska. En viktig orsak är att man kommit efter beroende på deltagande i hemspråksundervisningen. Detta gör vissa åtgärder angelägna. Kommittén är ense om att hemspråksundervisningen inte ska få gå ut över övrig undervisning. Därutöver borde man tydligare betona vikten av svenskundervisning för invandrarungdomarna. Den bör prioriteras framför hemspråksundervisningen. Ett diagnostiskt prov i svenska bör genomföras vid intagningen till gymnasieskolan för att se vilka elever som behöver en introduktionskurs i svenska som är anpassad till den kommande utbildningen, ocheller fortsatt stödundervisning. Den undervisning i svenska sfi som erbjuds invandrare när de är nya i landet ska bedrivas effektivt. Den ska hämmas av några centrala

186 Reservationer och särskilda yttranden SOU 199160

regleringar avseende exempelvis antalet studietimmar per dag. Dessutom måste läromedlen bli betydligt bättre

3. Särskilt yttrande av ledamöterna Jörgen Rundgren

och Marie Wilén

Kapitel 6 Språk och utbildning I vårt förra betänkande Ungdom och makt SOU 199112 har vi reserverat oss angående föräldrars möjlighet till representation i skolenhetsstyrelserna. Vi anser att föräldrar till elever, även på högstadiet, ska ges möjlighet till representation.

SOU 199160 Bilaga 1 187

1 Bilaga

Kommittédirektiv

Ungdomars villkor 90-talet

Dir. 198948

Beslut vid regeringssammanträde 1989-10-05

Statsrådet Wallström, civildepanementet, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår kommitté tillkallas för att utreda hur demokrati och att en jämlikhet för ungdomar kan stärkas. Kommittén skall också utreda hur svenska ungdomars möjligheter att delta i det internationella ungdomsutbytet kan förbättras.

Ungdomars villkor på 90-talet

Ungdomstiden period i livet då människor utvecklas och formas inär en tensivt. Då väljer utbildning och yrke och får nya, egna intressen. Då man vuxenvärldens idéer och moraluppfattningar och skaffar sig egna testar man åsikter. Då funderar över hur samhället fungerar och över den roll och man plats själv har. För de flesta människor år detta en utvecklande man unga Men det finns också ungdomar som i sitt sökande efter mål och meprocess. ning i livet känner sig maktlösa och utanför. Målet för en bra ungdomsmest politik måste därför att alla unga människor skall ges möjlighet att utvara vecklas väl. Under 80-talet har ungdomspolitiken inriktats främst att trygga ungdomöjligheter att arbete, bostad och en god utbildning. Fortfarande mars finns mycket kvar att göra dessa områden. Inför 90-talet står emellertid inför flera, delvis nya uppgifter som inte direkt har med de materiella levnadsvillkoren att göra. För att utvecklas och må bra år det viktigt att unga människor kan känna gemenskap och solidaritet med andra människor och veta att de har en uppgift. För att alla ungdomar skall få uppleva detta måste jâmlikheten mellan olika ungdomar öka, liksom jämställdheten mellan könen. Unggrupper av

183 Bilaga 1 SOU 199160

domar måste mer att säga till om och kunna påverka både sin egen situation och samhällsutvecklingen. Ofta diskuterar man och försöker lösa ungdomsfrågor utifrån olika problem, t.ex. våld, missbruk och arbetslöshet. Bilden av dagens ungdom år dock mer mångfasetterarl. Jag menar att ungdomars egen kraft och engagemang är en av samhällets största tillgångar. Jag ser med glädje att ungdomsforskningen har ökat de senaste åren. Mycket av forskningen handlar emellertid om ungdomar i olika institutioner, som styrs och sköts av vuxna, och om hur skall lösa problem som dessa institutioner har. Det saknas i stor utsträckning underlag för att skall kunna belysa de frågor som jag nyss har berört. Jag anser därför att en kommitté bör tillsättas med uppgift att ta fram ett sådant underlag och dra slutsatserna av det.

Utgångspunkter för kommittén Kommittén bör i sitt arbete utgå från ungdomars egna idéer och behov. Kommittén bör sammanfatta och dra slutsatser från de senaste årens utvecklingsarbete och forskning på ungdomsområdet. Utifrån detta bör kommittén lägga fram förslag inom områdena demokrati och inflytande, jämlikhet och ungdomsutbyte. Ansvaret för frågor som berör ungdomars situation är spritt mellan ett flertal sarnhällsnivåer och intressenter. Kommittén skall i sina förslag ta hänsyn till detta. Kommittén bör inom de områden där förslag skall läggas, analysera och redovisa hur ansvarsfördelningen är i dag och föreslå eventuella förändringar i syfte att bl.a. undanröja gränsdragningsproblem.

Demokrati och inflytande Många ungdomar är intresserade av samhällsfrågor och engagerade i frårör miljö, fred och solidaritet. Nya former för samarbete, opinionsgor som bildning, ansvarstagande och initiativ har växt fram. Unga människor engasig såväl i nätverk, lokala grupper och aktionsgrupper som i mer tradigerar tionella organisationer. Det finns flera olika sätt att aktivera och organisera sig. Formen är inte längre så viktig. Ett exempel är nätverk, där självstyrande lokala grupper håller kontakt med varandra utan att ha något centralt beslutande organ. Det är viktigt att ungdomars intresse för och engagemang i samhällsfrågor ungdomar i större utsträckning kan påverka samhällsutveckinnebär att lingen och politiken. Kommittén bör utreda och lägga fram förslag hur detta kan till.

SOU 199160 Bilaga 1 189

Undersökningar har visat att allt färre ungdomar deltar i valen. Kommittén bör utreda orsakerna till detta och föreslå åtgärder som bidrar till ett ökat valdeltagande. Allt färre ungdomar finns bland dem som är aktiva i de politiska partierna. Eftersom partiernas arbete och beslut har stor betydelse för ungdomarnas vardag, är detta ett allvarligt tecken. Kommittén bör i andra hand utreda vad det är som påverkar ungdomars inställning till att delta i partipolitisk verksamhet och kartlägga vilka krav och förväntningar ungdomar har på hur samhällsarbetet skall utformas. Kommittén bör föreslå åtgärder som stimulerar ungdomars intresse och engagemang för partipolitiken.

Jåmlikhet

Jag menar att ana människor skall ha lika möjligheter till utveckling och självförverkligande utifrån sina egna inneboende förutsättningar. I vårt land har under många år ett ambitiöst reformarbete pågått till stöd för barn och ungdomar. Jag tänker då t.ex. utbyggnaden av barnomsorgen, refonneringen av skolan, åtgärder för att berika ungdomars fritid och satsningar kulturen. Ändå är det fortfarande skillnader i stora uppväxtvillkor mellan olika grupper av ungdomar. Det finns oroande tendenser till ökande klassklyftor. Samtidigt som en allt större del av ungdomarna har

mycket bra villkor både socialt och materiellt, ñnns det ställs

grupper som utanför. Det kan, som jag ser det, finnas risker för att Sverige utvecklas mot ett s.k. två-tredjedels-samhâlle, dvs. ett samhälle där det finns möjligheter till framgång och utveckling för två tredjedelar av befolkningen, där den men sista tredjedelen har betydligt sämre villkor. Ojämlikhet ett område leder ofta till ojämlikhet på ett annat. Kommittén bör analysera om detta mönster utvecklas i Sverige när det gäller ungdomars situation. Bland ungdomarna i Sverige utgör invandrar- och flyktingungdomar en stor och heterogen grupp. Invandrar- och tlyktingungdomar har andra uppväxtvillkor än övriga ungdomar och beñnner sig ofta i utsatt situaen mer tion. De kan mötas av främlingsfientlighet och rasism. De kan diskrimineras olika sätt. Till detta kommer skillnaderi kultur, språk, uttryckssätt vanor, m.m. Vissa flyktingungdomar kommer hit utan några anhöriga och saknar helt stöd av vuxna. Kommittén bör utreda om invandrar- och ñyktingungdomar missgynnas, särskilt i fråga om utbildning, arbete, bostäder och fritidssysselsättning. Om

190 Bilaga 1 SOU 199160

kommittén finner att invandrar- och flyktingungdomar missgynnas, bör den föreslå åtgärder som kan motverka detta.

Ungdomsutbyte med andra länder Ungdomars kontakter med och förståelse för omvärlden är av stor betydelse för den svenska samhällsutvecklingen. Ungdomsturism och olika former av ungdomsutbyte ökar medvetenheten och insikten om andra människors levnadsvillkor och kultur. , l Sverige finns en stark tradition av internationellt engagemang. Inte minst u-ländernas situation intresserar och engagerar många ungdomar. Inom föreningslivet spelar internationella frågor stor roll. Ett stort antal unga människor arbetar i u-länder, inom ramen för såväl det statliga biståndet som olika folkrörelsers verksamhet. Kommittén bör belysa det nuvarande och det förväntade ungdomsutbytet mellan Sverige och andra länder. En kartläggning bör göras av de olika former för ungdomsutbyte och bidrag till detta som finns i dag. Kommittén bör överväga vilken samordning som krävs för att befintliga resurser skall kunna utnyttjas bättre. Vidare bör kommittén föreslå åtgärder för att underlätta både för ungdomar i Sverige att delta i det internationella utbytet utanför skolområdet och för utländska ungdomar att besöka Sverige. Utgångspunkten skall vara de olika bidrag och former för ungdomsutbyte som finns i dag. . Möjligheten att skapa en särskild organisatorisk plattform för ungdomsutbyte bör i andra hand utredas. Ungdomsorganisationema böri så fall ges ett avgörande inflytande i en sådan organisation. I många länder använder man sig av bilaterala avtal för att främja ungdomsutbytet. Kommittén bör undersöka om detta är en möjlig och önskvärd väg att gå. Kommittén bör föreslå olika åtgärder som kan vara påkallade för att stärka ungdomars, särskilt de minderårigas, sociala och rättsliga skydd i samband med utlandsresor, arbete i utlandet och annan utlandsvistelse.

Arbetets bedrivande Kommittén bör presentera förslagen om ungdomars erfarenhetsutbyte med andra länder senast den 30 mars 1990, och förslagen om invandrar- och flyktingungdomar senaste den 31 juli 1990. Kommittén bör presentera ett slutbetänkande senast den 30 maj 1991. Kommittén bör arbeta utifrån de utgångspunkter som anges i det inledande avsnittet.

SOU 199160 Bilaga 1 191

Kommittén bör redovisa hur förslagen kan genomföras och var ansvaret finns på de olika samhällsnivåerna, dvs. statlig, kommunal och landstingskommunal nivå samt vad som kan skötas av föreningarna. Kommittén bör låta ungdomar och olika grupper som i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med ungdomar komma med synpunkter och förslag under utredningsarbetet. Kommittén bör till sig knyta en referensgrupp bestående av invandrarungdomar för arbetet med avsnittet Jämlikhet. Kommitténs arbete bör ske i nära kontakt med statens ungdomsråd och andra myndigheter som i sitt dagliga arbete handlägger ungdomsfrågor. Kommittén bör samråda med utredningen SB 198801 om livsmiljö och politiskt deltagande i storstäderna, förtroendeuppdragsutredningen C 198801 och utredningen U 198811 om Översyn av det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar. Kommittén bor ta del av det arbete om ungdomars erfarenhetsutbyte med andra länder som hittills har gjorts i ungdomsorganisationerna. Kommittén skall analysera och redovisa effekterna av sina förslag ur ett jämställdhetspersnektiv.

Kpmmitréu skall beakta vad som sägs i Dir. 19845 om utredningsförsla-

gens inriktning samt i Dir. 198843 om att beakta EG-aspekter i utredningsverksamheten.

Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om ungdomsverksamhet att tillkalla en kommitté omfattad av kommittéförordningen - 1976119 med högst nio ledamöter med uppdrag att utreda ungdomars villkor på 90-talet, att utse en av ledamöterna att vara ordförande och att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde kommittén. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta trettonde huvudtitelns utredningsanslag.

Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan. Civildepartementet

SOU 199160

Bilaga 2

Referenser

Kap 1

Direktiv och utgångspunkter

Bjurström, Erling 1985 Kan invandrarungdomar välja kultur i Uppväxtvillkor nr statens ungdomsråd. DO 1987 Etnisk diskriminering 1.87. Heyman, Anna-Greta 1978 Invandrarbarn. Stockholms socialförvaltning. Kellberg, Christina 1982 Vi ska bygga landet. Invandrarnas barn berättar. Stockholm.

Lithman, Yngve 1987b Invandringen till Sverige bakgrund i

- en Nybyggarna i Sverige. Invandring och andra generation red Lithman, Yngve. Stockholm. Nagy, Geza 1989 Flyktingarna och Hela-Sverige-strategin. Ett unikt socialt experiment i Uppväxtvillkor 3 statens ungdomsråd. nr Ouvinen-Birgerstam, Pirjo 1987 Utländska adoptivbarn i Sverige. En

kunskapssammanställning. Stockholm.

Reinans, Sven 1981 Om den andra generationen i Invandringen och framtiden red Hamberg, Eva M Hammar, Tomas. Stockholm. SCB 1991 Levnadsförhållanden, rapport 69 Tema invandrare. SIV 1980 Invandrarungdom. Kartläggning samhällets insatser for av invandrarungdomar och forslag till åtgärder. SOU 199112 Ungdom och makt. Om ungdomars delaktighet, inflytande och jämlikhet på 1990-talet. Betänkande ungdomskommittén. av SÖ 1991 Bilder från skola och vuxenutbildning. Nationell utvärdering sammanfattning de senaste årens rapporter, R 9114. av Ungdomskommittén 1990 Murar att Om invandrarungm rasera. domar i mötet med Sverige. Wallin, Karin 1978 Att invandrarbarn i Sverige. Stockholm. vara

194 Bilaga 2 scu 199160

Kap 2

Vem är invandrare

Arnstberg, Karl-Olov 1991 Invandrare och fritid. Svenska Kommunförbundet, SIV och Arbetsmarknadsdepartementet. Bergman, Erland 1983 Fostran till tolerans. Etniska relationer i skolan. Stockholm. Bjurström, Erling 1985 Kan invandrarungdomar välja kultur i Uppväxtvillkor statens ungdomsråd. nr Ekberg, Jan 1990 Invandrare på arbetsmarknaden i Bilagor till arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 1989. Arbetsmarknadsdepartementet Ds 199035. Firth, Lucy Mellor, David 1983 The Relationship Between Swedish and Immigrant Adolescents. An Analysis of Attitudes and Understanding of Attitudes. Ds U 19834. Jonsson, Björn Lahdenperä, Pirjo 1982 En riktig svensk ropar inte svartskalle. Stockholms Skolförvaltning. Lithman, Yngve 1987b Invandringen till Sverige en bakgrund i - Nybyggarna i Sverige. Invandring och andra generation red Lithman, Yngve. Stockholm. Lööw, Heléne 1988 Socioekonomisk bakgrund till nazismen i Välkommen i princip. Rapport från ett seminarium om invandrar- och flyktingfrågor, rasism och invandrarñentlighet red Frans, Joe. Borås. SCB 1990Fo1kmängd 31 december 1989. Del SCB 1991 Levnadsförhållanden, rapport 69 Tema invandrare. SCB Undersökningen om levnadsförhållanden ULF under perioden 1984-1988. Schierup, Carl-Ulrik 1987 Integration och invandrarpolitiska ideologier i Sociologisk forskning nr SOU 1989111 Invandrare i storstad. Underlagsrapport från storstadsutredningen. Statens ungdomsråd 1991 Årsbok ungdom 1990. om Takac, Mirko 1978 Skolelevers attityder till utlänningar och svenskar. Göteborgs Skolförvaltning. Ungdomskommittén 1990 Murar att rasera. Om invandrarungm domar i mötet med Sverige. Westerberg, Boel 1987 det är ju vi som är negern Om kulturmöten i skolan. Lund. Westin, Charles 1984 Majoritet om minoritet. En studie i etnisk tolerans i 80-talets Sverige. En rapport från Diskrimineringsutredningen. Stockholm. Westin, Charles 1987 Den toleranta opinionen. Inställningen till invandrare 1987. Rapport nr DEIFO.

Bilaga 2 195 SOU 199160

Westin, Charles 1988 Svenska folkets inställning till invandrare 1987 i Kommunerna och invandrarna. I går, i dag, i morgon. Kommunförbundet. Widgren, Jonas 1982 Andragenerationens invandrare. Europas framtidsfråga i Invandrare och minoriteter, vol nr 6.

Kap 3

Det mångkulturella samhället

Alpay, Sahin 1980 Turkar i Stockholm. En studie av invandrare, samhälle och politik. Stockholm. Arbetsmarknadsdepartementet 1990 Invandrarrådslaget 1990, 90-talets invandrarpolitik. Arnstberg, Karl-Olov 1991 Invandrare och fritid. Svenska Kommunförbundet, SIV och Arbetsmarknadsdepartementet. Bel Habib, Hedi 1991 Invandrarproblem eller strukturproblem i Lä roplansdebatt 5191. Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar 1983 Psykologiskt försvar. Rapport 121122. Bergman, Erland Swedin, Bo 1982 Vittnesmäl. Invandrares syn på diskriminering i Sverige. En rapport från diskrimineringsutredningen. Stockholm. Bergman, Erland Swedin, Bo 1986 Solidaritet och konflikt. Etniska relationer i Sverige. Stockholm. Bjurström, Erling 1985 Kan invandrarungdomar välja kultur i Uppväxtvillkor nr statens ungdomsråd. Bjurström, Erling 1990 Klasskillnader avgörande än hemland i - mer Murar att Om invandrarungdomar i mötet med Sverige, ungrasera. domskommittén m fl. Castles, Stephen 1980 The Social Time-Bomb Education of An Underclass in West Germany i Race and Class, vol 21, no 4.

Dahlgren, Anita Åkerström, Malin 1987 Att hänga på stan. En

sociologisk undersökning Halmstadsungdomars inställning till friom tid, andra ungdomar, föräldrar och kriminalitet. Sociologiska institutionen, Lunds universitet. Stencil. Ehn, Billy 1988 På väg mot Blandsverige i Kommunerna och invand- I går, i dag, i morgon. Kommunförbundet. rarna. Ehn, Billy 1989 Blandsverige. Kulturskillnader och kulturmöten. Stockholm. Ehn, Billy 1990a Migration and Cultural Complexity i The Organization of Diversity in Sweden. Invandrarminnesarkivet Serie A2. Ehn, Billy 1990b The Organization of Diversity; Youth Experience in Multi-Ethnic Sweden. Paper presented at the conference Organization of Diversity; Botkyrka, Stockholm, June 13-16.

196 Bilaga 2 SOU 199160

Elvhage, Gudrun 1990 Invandrade familjer i mötet med hälsovård, socialtjänst och skola i Barnfamiljerna och samhällets ambitioner red Lagerberg, Dagmar Sundelin, Claes. Stockholm. Engelbrektsson, Ulla-Britt 1987a Greker i Västerstad. Stockholm. Engelbrektsson, Ulla-Britt 1987b Italienare och greker i Borås i Nybyggarna i Sverige. Invandring och andra generation red Lithman, Yngve. Stockholm. Eriksson, H-G; Karlsson, T Swedner, H 1985 Ungdomen, arbetet och framtiden i Eskilstuna. En enkät våren 1983 med 756 eskilstunaungdomar i åldrarna 15, 18, 22 och 25 år. Institutionen for socialt arbete. Göteborgs universitet. Faria, Lillesaar, W; Meurle-Hallberg, K Swedner, H 1984 Invandrarbarn i Malmö. Göteborg. Hammar, Tomas 1988 Invandrarna och kommunalvalen i Kommunerna och invandrarna. I går, i dag, i Kommunförbundet. morgon. Hannerz, Ulf 1981 Sverige invandrarsamhälle Några antropolosom giska frågeställningar i Invandringen och framtiden red Hamberg, Eva M Hammar, Tomas. Stockholm. Henriksson, Benny 1991 Invandrarungdom, etnicitet och sexualitetens mångsidighet, prel kunskapssammanställning. Institutet for sociala studier. Katunaric, Vjeran 1981 The Second Generation after the Economic Expansion i SPLIT-Report, Vol II. Stockholm.

Leiniö, Tarja-Liisa 1983 Invandrare brottsoffer i Statistisk Tid-

som skrift, nr Limage, Leslie J 1983 Young Migrants of the Second Generation in Europe Education and Labour Market Inserting Prospects. Expert Meeting on Youth Integration Through Participation. European Centre for Social Welfare Training and Research. Stencil. Lithman, Yngve 1987a Tankarna bakom projektet andra generatioom nens invandrare i Nybyggarna i Sverige. Invandring och andra generation red Lithman, Yngve. Stockholm. Lithman, Yngve 1987b Invandringen till Sverige bakgrund i - en Nybyggarna i Sverige. Invandring och andra generation red Lithman, Yngve. Stockholm. Martens, L Peter 1990 Brottslighet bland ungdomar med invandrarbakgrund i Brott och åtgärder mot brott i stadsmiljön red Wikström, P-O. Brå-rapport 19905. Stockholm. Mella, Orlando 1985 Att hitta sig själv invandrarungdomars - om kulturella identitet i Uppväxtvillkor statens ungdomsråd. nr Nilsson, Åke Sellerfors, Håkan 1990 Främlingskap frestar på familjebanden i Välfardsbulletinen 3. nr Olkiewicz, Eva 1987 Finska och jugoslaviska invandrarforäldrar och deras tonårsbarn några preliminära resultat från huvudundersök- ningen i 7e nordiska migrationsforskarseminariet, Sigtuna 1986 red Swedin, Bo. Nautrapport 19872.

SOU 199160 Bilaga 2 197

Olkiewicz, Eva 1990 Invandrarfamiljer i förändring. Institute of International Education. Stockholm University. Petersson, O; Westholm, A Blomberg, G 1989 Medborgarnas makt. Stockholm. Piore, Michael J 1979 Birds of Passage. Cambridge University Press. SCB 1989d Hälsan i Sverige. Hälsostatistisk årsbok 1989. SCB 1990Folkmängd 31 december 1989. Del 3.

Schierup, Carl-Ulrik Åhlund, Alexandra 1987 Will They Still Be

Dancing Integration and ethnic transformation Yogoslav immiamong grants in Scandinavia. Stockholm. Schrader, A; Nikles, B Griese, H 1979 Die Zweite Generation. KönigsteinIs. SIV 1989 Ny i Sverige 289. SIV 1990 Ny i Sverige 690. SIV 1989 Ny i Sverige 289. SIV 1990 Ny i Sverige 690. Soininen, Maritta 1987 Den finska andragenerationen Samhällssyn och politisk socialisation i Nybyggarna i Sverige. Invandring och andra generation red Lithman, Yngve. Stockholm. SOS 1990 Vård utom hemmet. SOS-rapport 19904. SOU 1990411 Demokrati och Makt i Sverige. Maktutredningens huvudrapport. SOU 199092 Våld och brottsoffer. Betänkande våldskommissionen. av Stenius, Kerstin 1983 Invandrarna och den psykiatriska vården. Socialstyrelsen 19833. Suikkila, J 1983 Några synpunkter på alkoholbruk och brottslighet bland ungdomar i Sverige och Finland i Utlänningarna och brottsligheten red Eriksson, U-B Tham, H. BRÅ, 19834. rapport Sveri, Britt 1980 Utlänningars brottslighet. Stockholms universitet. Stencil. Szabo, Mátyás 1989 Vägen mot medborgarskap i Blandsverige. Kulturskillnader och kulturmöten red Daun, Åke Ehn, Billy. Stockholm. Ungdomskommittén m 1990 Murar att rasera. Om invandrarungdomar i mötet med Sverige. Westerberg, Boel 1987 det är vi som är negern Om kulturmöten i skolan. Lund. Widgren, Jonas 1982 Andragenerationens invandrare. Europas framtidsfråga i Invandrare och minoriteter, vol nr Yazgan, Ayla 1983 Turkiska flickor andra generationens invandrare. - SIV-rapport.

Åberg, Rune 1990 Värderingsforändringar och samhällsutveckling i Industrisamhälle i omvandling red Åberg, Rune. Stockholm.

198 Bilaga 2 sou 199160

Kap 4 Arbete

Boström, Gunilla 1990 socioekonomiska skillnader i levnadsvanor jämförelse 1984-90. Föredrag vid läkarsällskapets riksstämma 5 dec 1990. Ekberg, Jan 1990 Invandrare på arbetsmarknaden i Bilagor till arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 1989. Arbetsmarknadsdepartementet Ds 199035. Eriksson, H-G; Karlsson, T Swedner, H 1985 Ungdomen, arbetet och framtiden i Eskilstuna. En enkät våren 1983 med 756 eskilstunaungdomar i åldrarna 15, 18, 22 och 25 år. Institutionen för socialt arbete. Göteborgs universitet. Folkhälsorapport 1990 Stockholms län. Socialmedicinska institutionen i Stockholm. Folkhälsorapport 1991. Socialstyrelsen. Johansson, Mats 1990 Arbetsforhâllanden och solidaritet i Industri-

samhälle i omvandling red Åberg, R. Stockholm.

Knocke, Wuokko 1982 Invandrare möter facket. Betydelsen av hemlandsbakgrund och hemvist i arbetslivet. Arbetslivscentrum. Stockholm. Limage, Leslie J 1983 Young Migrants of the Second Generation in Europe Education and Labour Market Inserting Prospects. Expert Meeting Youth Integration Through Participation. European Centre on for Social Welfare Training and Research. Stencil. Lithman, Yngve 1987b Invandringen till Sverige en bakgrund i - Nybyggarna i Sverige. Invandring och andra generation red Lithman, Yngve. Stockholm. OECD 1980 Economic Analysis of the Situation of Second-Generation migrants in European Countries. Prel vers. Stencil. some SCB 1984 Levnadsförhållanden, rapport 38 Tema invandrare. SCB 1989a Arbetsmarknaden i siffror. Sysselsättning, arbetslöshet m m 1970-1988. Stockholm. SCB 1990 Arbetskraftsundersökningen. SCB 1991 Levnadsförhållanden, rapport 69 Tema invandrare. SIV 1990 Invandrare på arbetsmarknaden 1989. SIV 1991 Flyktingungdomars och andra generationen invandrarungdomars situation i Norden. Soininen, Maritta 1987 Den finska andragenerationen Samhällssyn och politisk socialisation i Nybyggarna i Sverige. Invandring och andrageneration red Lithman, Yngve. Stockholm. SOU 198970 Storstädernas arbetsmarknad. Underlagsrapport från storstadsutredningen. SOU 1989111 Invandrare i storstad. Underlagsrapport från storstadsutredningen.

SOU 199160 Bilaga 2 199

SOU 199112 Ungdom och makt. Om ungdomars delaktighet, inflytande och jämlikhet på 1990-talet. Betänkande av ungdomskommittén. Svenska Kommunförbundet 1989 Fler flyktingar kommunala per- spektiv. Widgren, Jonas 1987 International Migration New Challanges to - Europe i Migrants in Western Europe present situation and prospects. Council of Europe.

Kap 5 Boende

Arnstberg, Karl-Olov 1991 Invandrare och fritid. Svenska Kommunförbundet, SIV och Arbetsmarknadsdepartementet. Berg, Magnus 1988 Två invandrargenerationers svenska boende i Ungdoms tid. Att möta ungdomars behov erfarenheter idéer - - kunskap. Utvecklingsbyrån for individ- och familjeomsorg. Göteborg. Bostadsdepartementet 1990 90-talets ungdomsbostäder. En objektsbeskrivning från ungdomsboendedelegationen. DO 1987 Etnisk diskriminering 1.87. Eriksson, H-G; Karlsson, T Swedner, H 1985 Ungdomen, arbetet och framtiden i Eskilstuna. En enkät våren 1983 med 756 eskilstunaungdomar i åldrarna 15, 18, 22 och 25 år. Institutionen for socialt arbete. Göteborgs universitet. Institutet för sociala studier 1991 Policy-delñundersökning om ungdomars delaktighet och inflytande. Lundberg, Stefan Modig, Arne 1984 Ungdomars etablering på bostadsmarknaden. Byggforskningsråde, R 18221984. Lundberg, Stefan Modig, Arne 1990 Ungas boende i Göteborg. Stencil. Stiftelsen Göteborgs ungdomsbostäder. Rinkeby mitt i världen. Dikter och bilder av Rinkebyungdomar i samarbete med Gunilla Lundgren och Elly Berg. Författares Bakmaskin. SCB 1991 Levnadsförhållanden, rapport 69 Tema invandrare. SIV 1990 Flyktingungdomars och andra generationen invandrarungdomars situation i Norden. Rapport från det 8e nordiska integrationsseminariet 5-7 juni 1990. SOU 198913 Mångfald mot enfald. Slutrapport från kommissionen mot rasism och främlingsfientlighet. SOU 198967 Levnadsvillkor i storstadsregioner. Underlagsrapport från storstadsutredningen. SOU 1989111 Invandrare i storstad. Underlagsrapport från storstadsutredningen. Sjöberg, Johan Persson, Annika 1987 Med rötter i Kortedala en etnologisk studie kring svenska och jugoslaviska ungdomars boendesyn. Etnologiska institutionen. Göteborgs universitet.

200 Bilaga 2 SOU 199160

Svenska Kommunförbundet 1989 Fler flyktingar kommunala per- spektiv. Vogel, Andersson, L-G; Davidsson, U Häll, L 1987 Ojämlikheten i Sverige. Utveckling och nuläge. Levnadsförhållanden 1975-85. SCB rapport nr 51. Stockholm.

Kap 6 Språk och utbildning

Allwood, Jens 1988 Språken som talas i Sverige i Kommunerna och invandrarna. I går, i dag, i morgon. Kommunförbundet. Boyd, Sally 1985 Language Survival. A study of Language Contact, Language Shift and Language Choice in Sweden. Institutionen for lingvistik, Göteborgs universitet. Boyd, Sally 1987 Den andra generationens språkliga situation i Nybyggarna i Sverige. Invandring och andrageneration red Lithman, Yngve. Stockholm. DEIFO 1987 Invandrarforskning i Sverige. En projektkatalog. DEIFO 1990 Svensk invandrarforskning. En projektkatalog. Engelbrektsson, Ulla-Britt 1987a Greker i Västerstad. Stockholm. Eriksson, H-G; Karlsson, T Swedner, H 1985 Ungdomen, arbetet och framtiden i Eskilstuna. En enkät våren 1983 med 756 eskilstunaungdomar i åldrarna 15, 18, 22 och 25 år. Institutionen för socialt arbete. Göteborgs universitet. Holmegaard, M Edberg, L 1987 ITK-elever i gymnasieskolan. Göteborgs universitet, SPRINS-projektet, rapport. Johansson, H 1989 Har kaosforskning och undervisning av ñnsktalande elever i svensk grundskola något med varandra att göra Högskolan i Luleå, arbetsrapport 19894. Kostinas, Ulla-Britt 1989 Spaggesvenska och kebabspråk. Om svenskan hos andragenerationens invandrarbarn i Svensklärarforeningens Årsskrift 1989. Kruse, Anne Mette Reisby, Kirsten 1987 Engelsk skolelivsforskning i Ungdomskultur. Forskningsårbog 2. København. Lgr 80 Läroplan for grundskolan 1980. Läroplaner 19911 Läroplan for grundläggande svenskundervisning for vuxna invandrare, sñ -91, Löfgren, Horst 1984 Invandrarungdomar i skolan och på arbetsmarknaden. Rapport 3238. Pedagogiska institutionen, Lunds universitet. Mella, Orlando 1985 Att hitta sig själv om invandrarungdomars kulturella identitet i Uppväxtvillkor nr statens ungdomsråd. Natchev, Eija Sirén, Ulla 1989 Språkanvändning från avsikter till förverkligande. Stockholmsforäldrar med minoritetsspråk och deras små barn. Stockholms socialforvaltning. Nathorst-Westfelt, J 1982 Environmental factors in childhood accidents. Stockholm.

SOU 199160 Bilaga 2 201 B

OECD 1980 Economic Analysis of the Situation of Second-Generation migrants in some European Countries. Prel vers. Stencil. Petersen, Björn 1983 Gymnasieresultat för 193 invandrarelever i Malmö En jämförelse med en svensk referensgrupp. Lärarhögskolan i Malmö, Pedagogisk-psykologiska institutionen. Nr 424. Proposition 198485100 bilaga 10 Om språk och kulturarv. Proposition 19909185 Om gymnasieskolan. Proposition 1990912100 bilaga 10 Budget 199192. SCB 1986 Utbildningsstatistisk Årsbok 1986. SCB 1987 Levnadsförhållanden, rapport 51 Ojämlikheten i Sverige. SCB 1989b Elevpanel för longitudinella studier. Elevpanel 2. Genom högstadiet till gymnasieskolan, ht 1988. Statistiska meddelanden U 45 SM 8901. SCB 1989c Bakgrundsmaterial om skolan. Hemspråksutbildning i grund- och gymnasieskolan ht 1988. 19892.

SCB 1990 Grundskolan 8788. Betyg årskurs 9 vt 1988. Statistiska

meddelanden U 41 SM 9001. SCB 1990 Invandrare och svenskfodda elever i årskurs 9 och deras övergång till gymnasieskolan 1988. Bakgrundsmaterial skolan om 19902. i SCB 1991 Levnadsförhållanden, rapport 69 Tema invandrare. SFS 1985587 Förordning om ändring i skolförordningen 1971235. SFS 1988655 Grundskoleförordning. SOU 198357 Olika ursprung gemenskap i Sverige. Språk- och kultur- arvsutredningen. SOU 1989114 Livlina for livslångt lärande. Rapport från skola-arbeteutredningen. SOU 199112 Ungdom och makt. Om ungdomars delaktighet, inflytande och jämlikhet på 1990-talet. Betänkande ungdomskommittén. av Statens Institut for Läromedelsinformation SIL Tonåriga invandrare, vad blir av dem 19851. SÖ 1986 Döva invandrarbarn i skolan En utvärdering av hemspråks- verksamhet vid Manillaskolan, R 8645. SÖ 1988 Invandrarelever i Särskolan, S 8813. SÖ 1991 Bilder från skola och vuxenutbildning. Nationell utvärdering sammanfattning av de senaste årens rapporter, R 9114. UbU 7 199091 Utbildningsutskottet. UbU 17 199091 Utbildningsutskottet Ungdomskommittén m 1990 Murar att rasera. Om invandrarungdomar i mötet med Sverige. Widgren, Jonas 1982 Andragenerationens invandrare. Europas framtidsfråga i Invandrare och minoriteter, vol nr 6. Widgren, Jonas 1987 International Migration New Challanges to - Europe i Migrants in Western Europe present situation and prospects. Council of Europe. Virta, Erkki 1983 Språkligt tänkande, tvåspråkighet och undervisning av minoritetsbarn. Ds U 198317.

202 Bilaga 2 s0U 199160

Kap 7

Fritid och föreningsliv

Arnstberg, Karl-Olov 1991 Invandrare och fritid. Svenska Kommunförbundet, SIV och Arbetsmarknadsdepartementet. Bjurström, Erling 1988 Samverkan i föreningslivet. Rapport från statens ungdomsråds försöksverksamhet med och bland invandrarungdom 1983- 1987. Statens ungdomsråd. Blomdahl, Ulf 1984 Erfarenhetsverkstan utvärdering. Sociologiska - en institutionen, Stockholms universitet och Fritid Stockholm. Blomdahl, Ulf 1986 Deltar invandrarungdomar i fritids- och kulturutbudet i mindre utsträckning än infödda svenska ungdomar En studie av stadsdelen Navestad i Norrköping. Norrköpings fritidsforvaltning. Blomdahl, Ulf 1990 Folkrörelserna och folket. Stockholm. Bäck, Henry 1983 Invandrarnas riksorganisationer. Delegationen for invandrarforskning. Rapport nr 24. Dahlgren, Anita Dahlgren, Rune 1989 Ungdomarna och föreningslivet. Statens ungdomsråd. Engelbrektsson, Ulla-Britt 1987a Greker i Västerstad. Stockholm. Ezpeleta, M González, A 1983 Exilorganisationernas kris i Invandrare och minoriteter, nr 4. Hermansson, Hans-Erik 1985 Fristadens barn. Ett intervju- och aktionsforskningsprojekt i Eskilstuna 1983-1985. Institutionen for socialt arbete, Göteborgs universitet. Löwander, Birgitta 1981 Invandrare i mediesamhället. Tillgång, tillgänglighet och användbarhet om massmedia för invandrare från - Finland, Jugoslavien och Grekland. SRPUB. Löwander, Birgitta 1986 Radio, tv och video bland sverige-finsk ungdom. SRPUB. Petersson, O; Westholm, A Blomberg, G 1989 Medborgarnas makt. Stockholm. RF 1981 Riksidrottsförbundets handlingsprogram Idrott for invandrare. SCB 1984 Levnadsförhållanden, rapport 38 Tema invandrare. Schyller, Ingela 1989 Kalabalik. En utvärdering några svenska av radioprogram i en serie for andra generationens invandrarungdomar. SRPUB. SIV 1982 Invandrarungdom och fritid. Rapport 382. nr Steen, Immanuel 1980 Finska invandrarungdomar i Finspång och Västerås. En enkätundersökning av grundskolans årskurs 4 och 9 samt förvärvsarbetande ungdomar i åldern 20-25 år. Statens ungdomsråd. Yazgan, Ayla 1983 Turkiska flickor andra generationen invandrare. - SIV rapport.

SOU 199160 Bilaga 2 203

Kap 8 Bedömningar och förslag

Proposition 19899086 Om åtgärder mot etnisk diskriminering m m. Proposition 199091195 Aktiv flykting- och immigrationspolitik. SOU 199036 Storstadsliv. Rika möjligheter hårda villkor. Betänkande från storstadsutredningen. SOU 199042 Internationellt ungdomsutbyte. Betänkande ungdomsav kommittén. SOU 199112 Ungdom och makt. Om ungdomars delaktighet, inflytande och jämlikhet på 1990-talet. Betänkande ungdomskommittén. av Lgr 80 Läroplan for grundskolan 1980. Lgy 83 Läroplan för gymnasieskolan 1983.

Sagan om

ett

underligt folk

Det var en gång en ung afrikan. som under ett år besökt ett land norra dyra skaldjur. som de tillsammans halvklotet. med de starka drycker, som detta folk Det var ett väldigt exotiskt land med älskar. djurälskande invånare, började han Det hemskaste hände mig när nätsin berättelse vid åter-inkomsten till sin terna var som allra längst. En natt hemby. Några dagar under början av öppnades min dörr och mängd en solperioden dyrkade de med stor iver kvinnor i vita. fotsida klädnader sina fjäderfän. De smyckade sina hem trängde in. En kvinna hade ljus kring med hönsfjädrar och bilder av kyck- sitt hår och allesammans sjöng om lingar. de förtärde ägg av olika kon- hästar och talade om katter. l detta sistens. de klädde ut sina barn, tände land var det sällan jag hörde någon tala eldar och smällde av raketer. Det var om sin gud. Men jag fick vara med och något slags ond guddom de försökte när de ñrade den stora grisfesten. se skrämma bort. De anrättade grisen många olika Senare året. när solen. som alla sätt. och när de första dagens afton också dyrkade. stod högt himlen. hade ätit DÅ kom deras gud. klädde de en stång med blad och Ja. de sa aldrig att det var så. men blommor och reste den mot skyn. jag förstod l-lan liknade vår gamla nog. Sedan dansade de runt och sjöng sitt medicinman med mask framför - anhemlands vemodiga sånger. Jag minns siktet och med underliga kläder. Han särskilt hur de härmade grodomas hade dyrbara gåvor med sig till mänrörelse och ljud. När kvällarna blev niskorna. som då blev glada och lyckmörkare. flockade sig människorna liga. Sedan försvann han igen. De sa kring enkla ljuslågor. Nu hade de att han brukade komma till dem en vuxna haklappar och små mössor gång året. Det är ett mycket om sig. De djur de nu hyllade. var små underligt och exotiskt folk.

SOU 199160 205

Bilaga 3

FN-konventionen om

barnets rättigheter

Utdrag ur UD informerar 19906 Konventionens bestämmelser Konventionen innehåller 13 inledande paragrafer och 54 artiklar. Den är uppdelad i tre delar, behandlar substansfrågor, som övervakningssystem respektive slutbestämmelser. Konventionens regler är tillämpliga på varje individ till 18 upp

år inte barnet blir myndigt tidigare artikel l. Konventionen

om är således i hög grad även rättighetslag för ungdomar. Om en vissa rättigheter framför allt siktar in sig på yngre barn [exempelvis överlevnad, hälsovård är andra mer aktuella för ungdomar [föreningsfriheg religionsfrihet etc. En huvudprinciperna i denna i andra konventioner om av som mänskliga rättigheter är diskrimineringsförbudet [artikel 2. Rättigheterna i konventionen skall gälla varje barn utan åtskillnad något slag. Någon diskriminering får därför inte förekomma av pga barnets eller dess föräldrars ras, kön, etniska ursprung, han dikapp, börd etc. Staterna skall också aktivt skydda barnet mot diskriminering. Barnets bästa konventionens grundpelare. Vid är en annan av alla åtgärder rör barn skall barnets bästa komma i främsta som

rummet artikel 3.

Även rättigheterna i konventionen tillkommer varje barn om är det givet att staterna måste respektera föräldrarnas ansvar att ge barnet lämplig vägledning när barnet utövar rättigheterna i konventionen. Denna ledning skall dock stå i överensstämmelse

med den fortlöpande utvecklingen barnets förmåga. Ju äldre

av

barnet blir desto bör det alltså artikel 5.

större eget ansvar ges Att barnet skall ha mer att säga till om ju äldre det blir slås också fast i artikel 12. Barnet skall, i förhållande till ålder och mognad, sina åsikter beaktade i alla frågor som rör barnet. Därför skall barnet också beredas tillfälle att höras, direkt eller genom en företrädare eller ett lämpligt organ, vid domstol och andra myndigheter i ärenden som angår barnet. Konventionen innehåller ett antal rättigheter som traditionellt hänförs till medborgerliga och politiska rättigheter respektiekonomiska och sociala rättigheter. Dessa rättigheter är olika ve

206 Bilaga 3 SOU 199160

till sin natur. Den första kategorin brukar betecknas absolusom ta rättigheter och måste respekteras av alla stater oavsett utvecklingsnivå. De ekonomiska och sociala rättigheterna är mer av målsättningskaraktär. Skyldigheten att respektera dem är beroende ett lands resurser. Men även fattiga länder skall söka av garantera dessa rättigheter genom ett maximalt utnyttjande av de tillgängliga resurserna och, där så behövs, inom för ramen

internationellt samarbete artikel 4. Av diskrimineringsförbudet artikel 2 följer att resurserna måste fördelas på ett solida-

riskt sätt. De två rättighetstypernas olika karaktär kan illustreras av artikel 6 som först slår fast att varje barn har en inneboende rätt till liv. Detta är medborgerlig rättighet. Även rätten till liv en om ibland mycket vid tolkning, så därmed i huvudsak ges en menas skydd mot summariska eller godtyckliga avrättningar och säkerhetsgarantier avseende dödsstraffet. Bestämmelsen bör därför läsas tillsammans med artikel 37, som innehåller ett totalt förbud mot dödsstraff för brott som någon begått före l8 års ålder. Artikel punkt 2 innehåller däremot en ekonomisksocial rättighet, barnets rätt till överlevnad och utveckling. Denna rätt skall staten säkerställa till det yttersta av sin förmåga. Ett fattigt land som låter avrätta ett barn bryter alltså mot konventionen medan det inte är fråga ett egentligt konventionsbrott om om staten saknar ekonomisk möjlighet att säkerställa barnets rätt till mat och hälsovård. Andra rättigheter i konventionen som kan hänföras till kategorin medborgerliga rättigheter är rätten till registrering vid födelsen, namn och nationalitet [artikel 7 och 8, yttrande- och

informationsfrihet artikel 13, religionsfrihet artikel 14, förenings- och församlingsfrihet artikel 15 och skydd för privatoch familjelivet artikel 16. Till medborgerliga rättigheter räk-

också förbudet att utsätta barnet för tortyr eller nas annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning och

reglerna avseende frihetsberövande artikel 37, reglerna rörande barnet i straffprocessen och kriminalvården artikel 40 samt de

olika bestämmelser som skyddar barnet mot utnyttjande. Barnets rätt till skydd mot övergrepp och utnyttjande slås fast rad artiklar. i en Barnarbete behandlas i artikel 32. Barnet skall ha rätt till skydd mot ekonomiskt utnyttjande och mot att utföra arbete som hindrar skolgång eller är skadligt.

SOU 199160 Bilaga 3 207

Staterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att skydda bar-

net mot narkotika artikel 33.

Barnet skall skyddas mot sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. Staterna skall vidta åtgärder, såväl nationellt som internationellt, för att förhindra att barn utnyttjas för prostitu-

tion eller i pornografiskt material artikel 34.

Handel med barn skall bekämpas nationella och intergenom

nationella åtgärder artikel 35.

Artikel 36 stadgar att staterna skall skydda barnet mot alla andra former utnyttjande kan skada barnet. av som Barn i krig behandlas i artikel 38. Artikeln hänvisar i stort till de regler gäller i den internationella humanitära rätten, som huvudsakligen 1949 års Geneve-konventioner och de två tillläggsprotokollen från 1977. Stater skall vidta åtgärder för att säkerställa under 15 år inte deltar direkt i fientligheatt personer ter. Personer under 15 år får inte rekryteras till soldater. Om rekrytering sker mellan 15 och 18 år, så skall de av personer rekryteras är äldst. Däri kan och bör tolkas in en som - uppmaning till stater att söka undvika att rekrytera personer under 18 år. Rätten till rehabilitering för barn utsatts för utnyttjande, som våld eller krig slås fast i artikel 39. Barnets rättigheter i ekonomisksocialt hänseende omfattar bla rätten till hälsovård, social trygghet, skälig levnadsstandard och utbildning. Hälso- och sjukvårdsbestämmelser återfinns i artikel 24. Staterna skall bla vidta åtgärder för att minska spädbarnsdödligheten, för att bekämpa sjukdom och undernäring samt för att ge mödrar hälsovård i sambandmed förlossningen. Traditionella sedvänjor är skadliga för barns hälsa skall avskaffas. Kvinnlig som omskärelse är de skadliga sedvänjor som avses med bestämen av melsen. Internationellt samarbete skall uppmuntras på hälsovårdsområdet, särskilt avseende bam i utvecklingsländerna. Om ett barn har omhändertagits för behandling skall regel-

bunden översyn behandlingen göras artikel 25.

av Artikel 26 behandlar barnets rätt till social trygghet, inklusive socialförsäkring. För att barnet skall erhålla skälig levnadsstandard skall en

staten under vissa förutsättningar bistå föräldrarna, som har

208 Bilaga 3 sou 199160

huvudansvaret för att säkerställa de levnadsvillkor som är

nödvändiga för barnets utveckling artikel 27. Staten skall också

medverka till driva in underhållsbidrag för barnet från underatt hållsskyldiga föräldrar. Utbildning behandlas i artikel 28 och 29. Artikel 28 rör rätten till utbildning. Artikel 29 handlar om syftet med barnets utbildning. För att bidra till att avskaffa analfabetism i hela världen främja internationellt samarbete. Barnets utbildskall staterna ning skall bla syfta till att utveckla respekten för de mänskliga rättigheterna och för FN-stadgans principer, för olika kulturer och för naturmiljön. Barnets kulturella rättigheter behandlas i artikel 31. Barnet har rätt till vila och fritid, lek och rekreation och att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. Barn tillhör etniska, religiösa eller språkliga minoriteter som eller urbefolkning skall ha rätt att tillsammans med andra en

utöva sin kultur, religion och språk artikel 30.

egen

l konventionens inledning paragraf ll erkänns att det i

världens alla länder finns barn lever under särskilt svåra som förhållanden barn kräver särskild uppmärksamhet. och att dessa Härmed bla barn övergetts sina föräldrar och avses som av samhället och är lämnade åt sig själva, tex gatubarn. som Konventionen innehåller också särskilda regler angående flyk-

tingbarn artikel 22 och handikappade barn artikel 23. Det är

dock viktigt att komma ihåg att andra bestämmelser i konventiokan ha särskild relevans för sådana barn, tex diskriminenen

ringsförbudet artikel 2, hälsovårdsbestämmelserna artikel 24 och rätten till rehabilitering artikel 39.

Förhållandet mellan barnet och föräldrarna behandlas i artiklarna 9-ll och 18-19. Ett barn skall inte skiljas från sina föräldrar mot dess vilja om åtskiljande nödvändigt för barnets bästa. Ett sådant inte ett är beslut kan nödvändigt barnet utsätts för övergrepp eller vara om

vanvård från föräldrarnas sida artikel 9. Ett barn som är skilt

från förälder skall ha rätt att upprätthålla ett personligt en förhållande och direkt kontakt med föräldern det inte strider om barnets bästa. Även barnet och dess föräldrar bor i olika mot om

skall barnet ha rätt till regelbunden kontakt artikel 10.

stater Ansökningar familjeåterföreningar över gränserna skall beom

SOU 199160 Bilaga 3 209

handlas på ett positivt, humant och snabbt sätt. För att bekämpa olovliga bortföranden och kvarhållanden av barn i utlandet skall staterna bla ingå internationella avtal artikel ll. Principen att båda föräldrarna har gemensamt ansvar för barnets fostran och utveckling behandlas i artikel 18, också rör som barnets rätt till barnomsorg. Artikel 19 åtgärder för att skydda bam mot våld inom avser familjen. För att förhindra sexuella övergrepp och andra former misshandel eller vanvård skall staterna vidta skyddsåtgärder av bland annat att upprätta sociala program och identifiera genom och undersöka sådana fall av övergrepp. Det inte möjligt att i konventionen in ett förbud mot var Konventionen innehåller dock flera bestämmelser som kan aga. sägas beröra frågan. Artikel 19 skyddar alltså barnet mot våld inom familjen. Enligt artikel 28, paragraf 2 skall disciplinen i skolan upprätthållas på ett sätt är förenligt med barnets som

mänskliga värdighet. Artikel 37 a förbjuder omänsklig eller

förnedrande behandling eller bestraffning barn. av Alternativ omvårdnad, såsom fosterhemsplacering och adoption, för barn som är berövade sin familjemiljö behandlas i artikel 20. Beträffande adoption finns särskilda skyddsregler fastlagda i artikel 21. Massmediernas uppgift uppmärksammas i artikel 17, slår som fast att barnet skall ha tillgång till information och material från nationella och internationella källor. Samtidigt betonas att barnet skall skyddas mot sådan information är till skada för som dess välfärd.

Statens offentliga 1991

utredningar

Kronologisk förteckning

Flykting- och immigratiortspolitikerl. A. 33.Brandenpå Sally Albatross. Den 9-12januari 1990. . Finansielltillsyn. Fi. Po. Statens roll vid främjande av export. UD. 34.HIV-smittade ersättningför ideell skada.Ju. - Miljölagstiftrtingen i framtiden. M. 35.Någrafrågor i anslutningtill en arbetsgivarperiod Miljölagstiftningen i framtiden. BilagedeL inom sjukpenningtörsakringen. S. . Sekretariatetskartläggningoch analys. M. 36.Ny kunskap och förnyelse. C. 9 Utvärdering av SBU. Statens Beredningför Ut- 37.Räkna med miljön Förslag till namr- och värdering av medicinskmetodik. miljoräkenskaper.Fi. sportslig och ekonomiskutveckling inom trav- 38.Räkna med miljön Förslagtill natur- och och galoppsporten. Fi. - miljöräkenskaper. Bilagedel.Fi. Beskattning av krafttöretag. Fi 39.Säkrareförare.K. Lokala sjuktörsäkringsregister. 40.Marknadsanpassade service-och stabsfunktioner ny - 10. Aftarstidema.C. organisation av stödettill myndigheteroch regell. Amrstidema. Bilagedel.C. ringskansli.C. 12. Ungdom och makt.C. 4l.Marlntadsanpassade service- och stahsfunktioner ny - 13.spelreglerna arbetsmarknaden. A. organisation av stödettill myndigheteroch rege- 14.Den regionalabil- och körkortsadntinistrationen. K. ringskansli.Bilagedel.C. IS. Informationensroll som handlingsunderlag 42. Aborterade foster. m.m. styrningochekonomi.S. 43. Denframtidalänsbostadsnämnden. Bo. 16.Gemensammaregler lagstifming, klassiñkationer g Examination kvalitetskontrolli högskolan.U. - som och informationsteknologi. 45.Paföljdsfrågor.Frigivning frän anstalt, m.m. Ju. l7.Forskning och utveckling epidemiologi, kvalitets- 46.Handikapp,Välfärd, Rättvisa. säkringoch Sprisutvecklingsprojekt 47.Pä exempelpå törändringsarbeten inom väg - 18.Informationssuukturför hälso- och sjukvården en verksamheterför psykisktstörda. utvecklingsprocess. S. 48.Bistånd genom internationellaorganisationer.UD. 19.Storstadens trañksystem. Överenskommelse om 49. Bistånd genom internationellaorganisationer. trañk och miljö i Stockholms-Göteborgs-och Annex Det multilateralabiständets organisationer. Malmöregionema.K. UD. 20. Kapitalkosmader inom försvaret. Nya former för S0.Bistånd genom internationellaorganisationer. finansiell styrning.Fö. Annex Sverigeoch u-länderna iFN en återblick - ZLPersOnregistrering inom arbetslivs-.forsknings- och UD. massmedieomradena, m.m. Ju. 51.Bistånd genom internationella organisationer. 22. Översyn av lagstiftningen om träñberrävara. Annex Särsmdier.UD. 23.81 nytt Bl-R Byggforskningenpå 90-talet. Bo. 52. Alkoholbeskattningen. Fi. - 2A.Visst gär det an Del 2 och C. 53.Forskningochteknik för flyget. Fö. Zsfrikommunförsöket. Erfarenheter av försöken med 54.Skola skolbarnsomsorg en helhet. U. - en friare nämndorganisation.C. 55.Sverigesnationalrappontill FNs konferens om miljö 26.Kommunalaentreprenader.Vad är möjligt En och utveckling UNCED 1992. M. analys av rättslägetoch det statligaregelverkets 56.Kompetensutveckling en utmaning.A. roll. C. S7. Arbetslöshetsförsäkringenfinansierings- - 27.Kapitalavkasmingeni bytesbalansen.Tre systemet. A. expertrapponer. Fi. 58. Ett nytt turistråd. 28. Konkurrensen Sverige i en kartläggning av konkur- 59. Konkurrens för ökadvälfärd Del renstörhallandena 61 branscher.Del och i l C. Konkurrensför ökad välfärd Del 29.Periodiskahälsoundersökningarivissa statliga. Konkurrens för ökad välfärd.Bilagor. C. kommunalaochlandstingskommunalaanställningar 60.Olika men ändålika Om invandranmgdomari det C. mångkulturella Sverige.C. 30.Särsko -en primärkommunalskola U. 31. Statens vdepaen En utvecklingsplantill år 2000. U. 32. Naturvårdsverketsuppgifter ochorganisation. M.

l

Statens offentliga utredningar 1991

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Finansdepartementet

Personregistrering inom arbetslivs, forsknings- och Finansiell tillsyn. [2]

massmedieomrädena, m.m. [21] sportslig och ekonomiskutveckling inom trav- och

HIV-smittade ersättningför ideell skada [34] zaloppsponen.[7] - Päföljdsfxágor.Frigivning från anstalt, m.m. [45] Beskattning av kraftföretag.[8]

Kapitalavkasmingerti bytesbalansen.

Tre expertrapporter. [27] Utrikesdepartementet Räkna med miljön Förslagtill natur- och miljö- Statensroll vid främjande av export [3] räkenskaper.[37]

Bistånd genom internationellaorganisationer.[48] Räknamedmiljön Förslagtill natur- och miljö-

Bistånd genom internationellaorganisationer. Annex räkenskaper.Bilagedel.[38]

Det multilaterala biständetsorganisationer. [49] Alkoholbeskattningen.[52]

Bistånd genom internationellaorganisationer.Annex

Sverigeoch u-ländernai FN en återblick. [50] Utbildningsdepartementet - Bistånd genom internationellaorganisationer. Annex Särskolan -en primärkommunal skola. [30] Särstndier.[51] Statensarkivdepáer. En utvecklingsplantill är 2000.

Försvarsdepartementet Examination kvalitetskontroll högskolan.[44] i som Kapitalkosmader inom försvaret. Nya former för Skola skolbarnsomsorg en helhet.[54] - finansiell styrning. [20] Branden Sally Albatross.Den 9-12januari 1990.[33] Arbetsmarknadsdepartementet

Forskningochteknik för flyget. [53] Flykting- och immigrationspolitiken.[l]

Spelreglemapå arbetsmarknaden. [13]

Kompetensutveckling en utmaning.[56] Socialdepartementet - Arbetslöshetsförsäkringenfinansierings- - Utvärdering av SBU. StatensBeredningför Ut-värde- systemet [57]

ring av medicinskmetodik. [6]

Lokala sjukförsäkringsegister[9] lnformationensroll som handlingsunderlag styrning Bostadsdepartemntet och ekonomi.[15]. Ett Byggforskningen 90-talet.[23] nytt BFR - Gemensammaregler lagstiftning, klassiñkationeroch Den framtidalänsbostadsrtämnden. [43] informationsteknologi.[l6].

Forskningoch utveckling epidemiologi, kvalitetssä- kring och Sprisutvecklingsprojekt.[17]. Industridepartementet

lnfomtationssmiknrr för hälso-och sjukvården en Översyn lagstiftningen träfibenávara.[22] - av om utvecklingsprocess.[l8]. En turistrád.[58] nytt Några frågor i anslutningtill en arbetsgivarperiodinom

sjukpenningförsäkringen.[35] Civildepartementet

Aborterade foster, m.m. [42] Afmrstidema [10] Handikapp,Välfärd, Rättvisa.[46] Affärstiderna.Bilagedel.[11] På exempel förändringsarbeteninom väg - Ungdom ochmakt.[12] verksamheter för psykiskt störda [47] Visst gardet an Del 2 och [24]

Frikommunförsöket Erfarenheter av försöken med Kommunikationsdepartementet en friare nämndorgartisation.[25] Den regionalabil- och körkortsadntirtistrationen.[14] Kommunalaentreprenader.Vad är möjligt En analys Storstadens trañksystem. överenskommelser om rättslägetoch det statligaregelverketsroll. [26] av trafik och miljö i Stockholms-Göteborgs-och Malmö-

regionema. [19]

Säkrare förare [39]

Statens 1991

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Konkurrensen i Sverige en kartläggning av konkur- rensförhällandenai61 branscher.Del 1 och [28] Periodiskahälsoundersökrtingar i vissa statliga. kommunala och landstingskommunalaanställningar.[29] Ny kunskapoch förnyelse. [36] Marknadsanpassade service-och stabsfunktioner ny organisation av stödet till myndigheteroch regeringskansli.[40] Marknadsanpassade service-och stabsfunktiona ny organisation av stödet till myndigheter och regeringskansli.Bilagedel.[41] Konkurrens för ökad välfärd Del Konkurrensför ökad välfärd Del Konkurrens för ökad välfärd.Bilagor. [59] Olika men ändålika Om invandrarungdomar i det mångkulturellaSverige.[60]

Miljödepartementet Miljölagstifmingen i framtiden.[4] Miljölagstifutingen i framtiden. Bilagcdel. Sekretariatets kartläggningoch analys.[5] Naturvårdsverkets uppgifter ochorganisation.[32] Sveriges nationalrapporttill FNskonferens om miljö och utveckling- UNCED 1992.[55]

KUNGL. susen..

1991 09- 17

- STOCKHOLM L