Åtgärder för att förbereda Sveriges jordbruk och livsmedelsindustri för EG : förslag om animaliesektorn : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

å

i

Statens offentliga utredningar

§53 1992125

@ Jordbruksdepartementet

Åtgärder

för att förbereda

och

Sveriges jordbruk

för EG

livsmedelsindustri

förslag om animaliesektom

-

Delbetänkande av Qrnställningskommissionen

Stockholm 1992

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget som ingår i C E Fritzes AB. Allmänna Förlaget ombesöxjerochså, uppdrag av Regeringskanslietsförvaltningskontor, mmissutsändningar av SOU och Ds.

Beställningsadress Fritzes kundtjänst 10647 Stockholm Fax 08-20 50 21 Telefon 08-690 90 90

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-13229-X Stockholm 1992 ISSN 0375-250x

Till statsrådet och chefen för

jordbruksdepartementet

Genom beslut den 21 november 1991 bemyndigade regeringen chefen för jordbruksdepartementet att tillsätta en särskild kommission med uppgift att utifrån Sveriges ansökan om medlemskap i EG förbereda en avstämning av de omställningsbeslut som omfattas av 1990 års livsmedelspolitiska beslut. Med stöd av detta bemyndigande förordnades den 19 december 1991 till ledamöter f.d. landshövdingen Claes Elmstedt, ordförande, rektor Mårten Carlsson, direktör Olof Karlander, bankdirektör Pia Nilsson, generaldirektör Per Wramner samt den 7 januari 1992 chefekonom Klas Eklund t.o.m. 1992-09-30. Till huvudsekreterare resp. sekreterare utsågs den 27 januari 1992 avdelningschef Carl Johan Lidén samt den 15 februari 1992 departementssekreterare Pernilla Ivarsson. Som biträdande sekreterare förordnades den 1 februari 1992 fil. kand. Agneta Boman. Yvonne Gustafsson, Kaarlo Laakso, Rolf Lindell samt Dag von Schantz har för resp. finans-, utrikes-, miljö- och jordbruksdepartementens räkning följt arbetet. Kommissionen har vidare biträtts av avdelningschef Hans Andersson och enhetschef Börje Karlsson. Genom beslut den 22 januari 1992 förordnades som parlamentarisk referensgrupp till kommissionen riksdagsledamöterna Lennart Brunander c, Jan Fransson s, Anita Gradin s, Holger Gustavsson kds, Carl G Nilsson m, Bengt Rosén fp, Christer Windén nyd

samt Annika Åhnberg.

Kommissionen har den 2 september 1992 lämnat betänkandet SOU

199287 Åtgärder för att förbereda Sveriges jordbruk och livsmedels-

industri för EG förslag om vegetabiliesektom, livsmedelsexporten och den ekologiska produktionen.

I enlighet med sina direktiv har kommissionen under förevarande arbetes gång haft kontakter med olika berörda myndigheter och organisationer. Referensgruppen har vid ett tillfälle informerats om arbetet och beretts tillfälle att lämna synpunkter det. Kommissionen får härmed överlämna betänkandet SOU 1992125

Åtgärder för att förbereda Sveriges jordbruk och livsmedelsindustri

för EG förslag om animaliesektom. - Stockholm i november 1992

Claes Elmstedt

Mårten Carlsson Olof Karlander

Pia Nilsson Per Wramner

Carl Johan Lidén

Pernilla Ivarsson

Innehållsförteckning

Sida

Sammanfattning

1 Uppdraget, m.m. 17

2 Vad innebär ett medlemskap i EG 19 2.1 Marknaden för animalier 19 2.2 Stödnivåer 19 2.3 Kostnader 22 2.4 Den gemensamma jordbrukspolitiken 23 2.4.1 Utformning av EGzs marknadsreglering 23 2.4.2 Reformen av EGs jordbrukspolitik 25 2.4.3 Särskilda stödåtgärder inom EG 26 2.4.4 Svenska direktbidrag 26 2.5 Anpassning av gränsskyddet 26 2.5.1 Svenska referenspriser 27 2.5.2 Förändringar av det svenska gränsskyddet 29

3.1.2 Nuvarande svenska förenklade reglering och djurbidrag 33 3.1.3 Kvoter inom det bilaterala jordbruksavtalet 34 3.1.4 Priser och kostnader i mjölkproduktionen 35 3.1.5 Gränsskydd 37 3.2 Nötkött 37 3.2.1 Marknadsreglering och direktstöd i EG 37 3.2.2 Svensk reglering och djurbidrag 39 3.2.3 Kvoter inom det bilaterala jordbruksavtalet 39 3.2.4 Priser och kostnader i nötköttsproduktionen 39 3.2.5 Gränsskyddsnivåer 40

Sida 3.3 Grisköttsproduktion 40 3.3.1 Marknadsreglering m.m. i EG 40 3.3.2 Svenska handelspåverkande regler 41 3.3.3 Priser och kostnader i grisköttsproduktionen 42 3.3.4 Gränsskyddsnivåer 42 3.4 Agg 43 3.4.1 Marknadsreglering i EG 43 3.4.2 Svenska importregler 43 3.4.3 Priser och kostnader i äggproduktionen 43 3.4.4 Gränsskyddsnivåer 44 3.5 Fågelkött 44 3.5.1 Marknadsreglering i EG 44 3.5.2 Svensk importreglering 44 3.5.3 Priser och kostnader i fågelköttproduktionen 45 3.5.4 Gränsskyddsnivåer 45 3.6 Fâr- och lammköttsproduktion 45 3.6.1 Marknadsreglering och stödsystem 45 3.6.2 Svenska direktstöd 46 3.6.3 Pris- och kostnadsjämförelser 46

Vissa utgångspunkter för kommissionens förslag 47 4.1 Inledning 47 4.2 Möjligheter att anpassa kostnader i primärledet 49 4.3 Produktionsteknisk anpassning i primärledet 52 4.4 Anpassning av priser och kostnader i primärledet 53 4.5 Anpassning av priser och kostnader i leden efter

5.2 Reglering av fodermedel och ändrade referenspriser för spannmål 60 5.2.1 Kostnads- och prisanpassning i animalieproduktionen 63 5.2.2 Effekter efterfrågan konkurrerande fodennedel 65 5.2.3 Budgeteffekter 66

Sida 5.3 Mjölkproduktionen 66 5.4 Nötkött 68 5.5 Griskött 75 5.6 Fågelkött 76

5.7 Ägg 76

5.8 Får- och lammproduktion 77 5.9 Sammanfattning av förslagen om animalieproduktionen 77 5.10 Oljeväxter 79 5.10.1 Svenska förhållanden 79 5.10.2 EGs stöd 80 5.10.3 Effekter av en borttagen proteinfoderreglering 80 5.10.4 Effekter av en anpassning till EGs system 81 5.10.5 Kommissionens bedömning och förslag 81 5.11 Grönmjöl m.m. 83 5.12 Kostnader och finansiering 84 5.13 Effekter av kommissionens förslag 86 5.13.1 Konsumenteffekter 86 5.13.2 Effekter produktionen 89 5.13.3 Miljöeffekter 91 5.l3.4 Regionalpolitiska effekter 92

Bilaga Anpassningen av primärproduktionen ett princip- resonemang Bilaga Direktiv 199197

SOU 1992125 Sammanfattning

Sammanfattning

Omställningskommissionen erhöll i november 1991 regeringens uppdrag att förbereda en avstämning 1990 års livsmedelspolitiska beav slut utifrån Sveriges ansökan medlemskap i EG. I början om av september 1992 lämnade kommissionen förslag åtgärder för vegetaom biliesektom, livsmedelsexporten och den ekologiska produktionen. I föreliggande delbetänkande redovisas resultatet kommissionens av behandling av animaliesektoms anpassning.

Utgångspunkter

Anpassningsåtgärdemas syfte är att få ett jordbruk har förutsättsom ningar att överleva och utvecklas med de förutsättningar ett nya som medlemskap innebär. En utgångspunkt är att bevara öppet annan ett och levande kulturlandskap. De förändringar priser och villkor av som görs under anpassningsperioden måste ge rätt signaler till berörda parter och vara utformade på ett sådant sätt att de miljöpolitiska målen uppnås. I prop. 199293130 vissa jordbrukspolitiska frågor uttalas om att regeringens målsättning är att Sverige skall bli medlem i EG fr.o.m. den l januari 1995. Det övergripande förhandlingsmålet jordbruksområdet är att en fullständig integrering med EGs jordgemensamma brukspolitik skall ske från den dag Sverige blir medlem. Utgångspunkten är att Sverige vid integrationen skall uppnå så stora positiva samhällsekonomiska effekter möjligt med hänsyn till både besom tagen hovet av en stark och konkurrenskraftig jordbruksnäring och till konsumenternas och skattebetalamas intressen. En ambition bör därvid vara att inga övergångsåtgärder skall behöva tillämpas sedan Sverige blivit medlem samt att övri konkurrensbegränsande åtgärder undanga röjs. En anpassning mot de totalt sett lägre pris-, stöd- och kostnadsnivåer som gäller inom EG måste därför omedelbart påbörjas. Som aviserats i kommissionens första delbetänkande skall effekten av förslagen rörande vegetabilieproduktionens anpassning animalie-

10 Sammanfattning SOU 1992125

produktionen behandlas. En utgångspunkt för kommissionen har därför varit att spannmålspriset i Sverige kommer att ligga i nivå med det inlösenpris som motsvarar EGs vid tidpunkten för ett svenskt medlemskap, vilket föreslagits i kommissionens första betänkande. För att säkerställa denna prissänkning kompletterar kommissionen nu sitt tidigare förslag med referensprissänkningar för spannmål. Eftersom EG har lägre pris-, kostnads- och stödnivåer på animalieområdet anser kommissionen att det fram till ett medlemskap i EG är angeläget att successivt sänka dessa. Statsmaktema kan bidra till en anpassning till EGs villkor genom att sänka det gränsskydd på proteinfodennedel som bidrar till att hålla de svenska kostnaderna på en högre nivå än EGs. Jordbruksministem har i prop. 199293130 om vissa jordbrukspolitiska frågor redovisat sin avsikt att föreslå regeringen att fr.o.m. den l januari 1993 sänka införselavgiften på proteinfodermedel med 30 %. Animalieproducentema kan därmed sänka sina kosmader. Detta ger utrymme för en sänkt pris- och stödnivå inom sektorn. Den kan åstadkommas genom sänkt gränsskydd eller genom en sänkning av direktbidragen. Produktionsprocessen medför en tidsförskjutning mellan den borttagna proteinfoderregleringen och effekter i form av sänkta kostnader. Gränsskyddssänkningar kommer till viss del även att omfatta förädlings- och uppsamlingsleden. För att möta den ökade konkurrens som ett EG-medlemskap innebär är det nödvändigt med en effektivisering i samtliga led i livsmedelskedjan från insatsvaruledet till detaljistledet. Kommissionen utgår ifrån att dessa led, liksom även de led som ligger efter prisregleringsledet, vidtar alla de åtgärder som är möjliga för att anpassa sig till den nya situationen. Effekterna av de föreslagna åtgärderna i livsmedelskedjans alla led bör följas upp. Det finns utöver denna åtgärd behov av ytterligare sänkningar av priserna inom animaliesektom för att anpassa dessa till EGs nivåer. Motivet härför är att tydliggöra de framtida villkoren och påskynda effektiviseringen så att konkurrenskraften stärks. Kommissionen har i sina förslag tagit hänsyn till den skillnad som finns mellan olika kostnader när det gäller möjligheten till att sänka dessa på kortare eller längre sikt. Eftersom kostnadsnivån först på längre sikt kan förväntas anpassa sig till den som gäller inom EG är det därför, enligt kommissionen, inte rimligt att sänka prisnivån så att

SOU 1992125 Sammanfattning ll

den är i nivå med EGs före den 1 januari 1995, vilket är det datum för medlemskap som kommissionen enligt sina direktiv utgår ifrån. Dessutom är det förmodligen så att precis som det föreligger skillnader mellan olika EG-länders prisnivåer är det inte osannolikt att prisnivån i åtminstone vissa delar av Sverige kommer att avvika från EGs. Detta kan bero på transportkostnader. Vidare kan en viss del av den svenska produktionen grund av önskemål från konsumenterna betinga ett mervärde i konsumentledet. Detta har beaktats i samband med förslagen om takten i anpassningen. Kommissionen vill understryka den stora betydelse som utfallet av den ekonomiska politiken får för livsmedelssektom i fråga om möjligheterna till en smidig anpassning till EG. Inte minst gäller det räntenivån.

Förslagen Jordbruksministem har, som nämnts, aviserat en sänkning av införselavgiften på proteinfoder med 30 % den l januari 1993. Kommissionen anser att den resterande avgiften bör tas bort för dessa fodermedel den 1 juli 1993. Utöver den sänkning av priserna på animalieprodukter som därigenom möjliggörs har kommissionen ansett att en ytterligare anpassning till EGs prisnivåer är nödvändig. Mellan en tredjedel och hälften av den återstående skillnaden mellan Sveriges och EGs priser i det prisreglerade ledet bör kunna elimineras fram till den 1 januari 1995. En sänkning av spannmålspriset mot den förväntade EG-nivån efter en fullt genomförd reform av CAP medför tillsammans med ett borttagande av gränsskyddet för proteinfoder att kostnaderna i animalieproduktionen sänks i följande omfattning

12 Sammanfattning SOU 1992125

Produktionsg-ren krkg produkt varav effekt av borttagen proteinfoderreglering

Mjölk 0,25 lcrkg 0,15 Nötkött 3,00 krkg 0,75 Griskött 2,00 krkg 1,25 Ägg 1,05 krkg 0,70 Slaktkyckling 1,15 krkg 0,80 Får- och lammkött 0,50 krkg 0,10

Avser slaktad vikt för köttslagen Källa Statensjordbruksverk

Direktbidrag Regeringen har för budgetåret 199293 föreslagit att jordbruket skall tillföras 1 600 miljoner kronor i form av direktbidrag. Det innebär totalt en minskning med 800 miljoner kronor. Hur beloppet skall fördelas kommer inte att bestämmas förrän riksdagen har fattat beslut om beloppet. Det belopp för direktbidrag till nötköttsproduktionen som betalades ut under budgetåret 199192 utgjorde totalt 168 miljoner kronor. Under år 1992 utbetalades därutöver ett djurbidrag på sammanlagt ca 100 miljoner kronor till självrekryterande köttproduktion am- och dikor. Kommissionen föreslår att dessa bidrag även utbetalas fram till ett medlemskap i EG. Eftersom riksdagen ännu inte behandlat regeringens förslag att jordbruket för budgetåret 199293 bör tillföras 1 600 miljoner kronor kan kommissionen inte ange hur stort direktbidraget för mjölkproduktionen blir för innevarande budgetår och vilken minskning det kan innebära jämfört med föregående år. Genom den minskning som är trolig, har en del av den prissänkning som kommissionen föreslår, redan genomförts för mjölkproduktionen. Eftersom det inte finns några djurbidrag för mjölkkor i EG förordar kommissionen att även den återstående prissänkningen tas ut genom en minskning av direktbidragen. För budgetåret 199394 föreslår kommissionen att 800 krmjölkko utbetalas som direktbidrag. Den minskning av direktbidragen som då

SOU 1992125 Sammanfattning 13

har genomförts jämfört med budgetåret 199192 totalt 1 530 krmjölkko drygt 25 örekg mjölk. Återstående motsvarar sänkning av direktbidragen görs för budgetåret 199495 då resterande 800 kr tas bort. Referensprisema på olika mejeriprodukter påverkas därmed inte. Utvecklingen av direktbidragen för mjölkproduktionen ser enligt kommissionens förslag ut som följer krmjölkko

199192 199293 199394 199495

2 330 800 -

Referensprissänkningar Kommissionen föreslår att referensprisema för nötkött, griskött, fågelkött och ägg successivt sänks under tiden fram till ett medlemskap i EG. Detta skulle medföra en utveckling av referensprisema enligt följande

Oljeväxter Kommissionen föreslår att för 1994 års skörd ges ett arealbidrag till oljeväxtodlingen på l 000 krha. Det motsvarar det arealbidrag som kommissionen föreslagit skall utbetalas till spannmålsodlingen för samma år. Kommissionen föreslår vidare att fröpriset sätts till 2,30 krkg för 1994 års produktion.

14 Sammanfattning SOU 1992125

Effekter av kommissionens förslag

Kommissionens förslag på animalieområdet får stora effekter på konsumentprisema. Kommissionen uppskattar att effekten på konsumentprisema av de föreslagna gränsskyddssänkningama på animalier fram till ett medlemskap blir mellan 1,9 och 2,6 miljarder kronor beroende på vilket genomslag handeln låter prissänkningama få. De sänkta spannrnålspriserna och den borttagna förmalningsavgiften sänker därutöver konsumentprisema med mellan 1,1 och 1,4 miljarder kronor. Sammanlagt minskar alltså kommissionens förslag konsumenternas utgifter för livsmedel med mellan 3 och 4 miljarder kronor. Förslaget innebär prissänkningar i konsumentledet mellan 5 % och 12 % för de aktuella produkterna. Förslaget innebär för animaliesektom att jordbmkamas intäkter på grund av sänkt gränsskydd och minskade direktbidrag minskar jämfört med de förhållanden som rådde år 1991. Samtidigt minskar kostnaderna på grund av sänkta foderkostnader. Nettoeffekten för animaliesektom blir uppskattningsvis 900 miljoner kronor. Jordbrukets totala intäkter var år 1991 29 miljarder kronor. Hur stora effekter som uppstår på lönsamheten i jordbruket är svårt att uttala sig om. En prissänkning på produkterna måste mötas med effektiviseringar för att minska produktionskostnadema varvid de negativa effekterna på lönsamheten kan begränsas. Möjligheterna att minska kostnaderna bedöms vara goda i mjölkproduktionen kan variera i olika delar av landet. Inom nötköttsmen produktionen blir det svårare, särskilt inom den intensiva uppfödningen. Vid ett medlemskap ökar stödet till den extensiva nötköttsproduktionen så att denna i förhållande till nuvarande läge i Sverige inte borde sämre lönsamhet. Antalet betande djur bedöms därför inte minska nämnvärt under anpassningsperioden. Utvecklingen inom animalieproduktionen är av stor betydelse för möjligheterna att bibehålla ett öppet och biologiskt rikt odlingslandskap. Kommissionen skall, i sitt kommande betänkande, behandla fråhur detta miljömål inom den nuvarande livsmedelspolitiken gan om skall kunna tillgodoses inför ett medlemskap i EG. Skilda styrmedel för att bevara ett öppet och levande kulturlandskap kommer att behandlas.

SOU 1992125 Sammanfattning 15

Kommissionen kommer också att behandla stödet till jordbruket i norra Sverige och vissa andra regionalpolitiskt betingade jordbruksstöd, m.m. Behovet av utvecklingsinsatser inom jordbruket och livsmedelsindustrin kommer också att diskuteras.

SOU 1992125 Kapitel I 17

1 Uppdraget, m.m.

Enligt sina direktiv dir. 199197 skall kommissionen förbereda den avstämning av omställningsbesluten i 1990 års livsmedelspolitik som skall ske efter det att EG har lagt fast principerna för sin kommande jordbrukspolitik. Kommissionen skall beakta effekter och faktorer som inte var kända eller förutsedda vid tidpunkten för 1990 års livsmedelspolitiska beslut. I första hand skall effekterna av ett medlemskap i EG beaktas. Utgångspunkten för arbetet är att omställningen av jordbruket skall fullföljas på ett sådant sätt att Sverige vid inträdet har en stark och konkurrenskraftig jordbruksnäring och livsmedelsindustri. Vidare anges att det är angeläget att det svenska jordbruket får möjlighet att konkurrera på lika villkor med omvärlden och att målet om ett öppet och levande kulturlandskap kan uppnås. Kommissionen skall enligt direktiven löpande redovisa sina slutsatser och lämna förslag till erforderliga förändringar i gällande beslut för att i första hand åstadkomma en smidig anpassning av svenskt jordbruk och svensk livsmedelsindustri till EG. Kommissionen har i sitt första betänkande SOU 199287 lämnat förslag till anpassningsåtgärder inom vegetabiliesektom, livsmedelsexporten och den ekologiska produktionen. I prop. 1992932130 om vissa jordbrukspolitiska frågor uttalas att regeringens målsättning är att Sverige skall bli medlem i EG fr.0.m. den l januari 1995. Det övergripande förhandlingsmålet jordbruksområdet bör vara att en fullständig integrering med EGs gemensamma jordbrukspolitik skall ske från den dag Sverige blir medlem. Utgångspunkten är att Sverige vid integrationen skall uppnå så stora positiva samhällsekonomiska effekter som möjligt med hänsyn tagen till både behovet av en stark och konkurrenskraftig jordbruksnäring och

till konsumenternas och skattebetalarnas intressen. En ambition bör

därvid vara att inga övergångsåtgärder skall behöva tillämpas sedan Sverige blivit medlem samt att övriga konkurrensbegränsande åtgärderundanröjs, i båda fallen basis av ömsesidighet. En anpassning

18 Kapitel 1 SOU 1992125

mot de totalt sett lägre pris-, stöd- och kostnadsnivåer som gäller inom EG måste därför omedelbart påbörjas. Ett mål är också att upprätthålla en fortsatt hög ambitionsnivå på det regionalpolitiska området samt på miljö- och djurskyddsdjurhälsoområdet. I propositionen anför jordbruksministem att det skulle vara en fördel om villkoren för såväl vegetabilie- som animalieproduktionen fram till ett medlemskap i EG kunde klargöras i ett sammanhang. Han tillkännager också sin avsikt att lämna förslag om grunderna för en successiv anpassning av livsmedelspolitiken i sin anmälan till 1993 års budgetproposition. Kommissionen har mot denna bakgrund beslutat påskynda sin behandling av animaliesektom och lämna ett separat förslag om denna, vilket bygger på en anpassning till EGs pris- och marknadsregleringar på livsmedelsområdet. Kommissionen fortsätter sitt arbete med att stämma av 1990 års beslut om mål och medel för att bevara ett öppet och levande kulturlandskap samt med att i anslutning därtill pröva frågan om arealersättning metod att bevara öppna landskap. I enlighet med jordsom en bruksministems uttalande i ovannämnda proposition kommer kommissionen också att beakta de kompletterande miljöåtgärder som numera är en del av den gemensamma jordbrukspolitiken. Kommissionen arbetar också med stödet till jordbruket i norra Sverige, vissa andra regionalpolitiskt betingade jordbruksstöd, investeringsstöd och övergångslösningar för att underlätta för de jordbrukare som etablerats under år, Vidare kommer bl.a. behovet av utvecklingsinsenare m.m. satser inom jordbruket och livsmedelsindustrin att diskuteras. Animalieproduktionens anpassning är nära sammanlänkad med frågan om bevarandet av ett öppet och levande kulturlandskap. Den senafrågan har tidsskäl inte kunnat behandlas i detta betänkande. Därre av för har det inte varit möjligt att i betänkandet göra den ingående miljökonsekvensanalys av förslagen som kommissionen anser borde gjorts.

SOU 1992 125 Kapitel 2 19

2 Vad innebär i EG

ett medlemskap

2.1 Marknaden för animalier

Genom den avreglering som påbörjats i Sverige genom 1990 års livsmedelspolitiska beslut har de tidigare produktionsöverskotten på flertalet av områdena inom animaliesektom i det närmaste eliminerats. Jordbruksverkets rapport 199230.

Överskottsproduktionen inom mjölksektom har i stort sett upphört.

Detta har medfört att avräkningsprisema har ökat under produktionsåret 199192 jämfört med föregående år. En viss produktionsökning förutses för produktionsåret 199293. Utvecklingen på köttområdet har under de senaste åren kännetecknats av att snabb produktionsen anpassning ägt rum. Den snabba anpassningen har gjort att det stora prisfall som avregleringen väntades medföra har uteblivit. Konsumtionen har upprätthållits eller ökat för nöt- och griskött. Produktionen av nöt-, gris-, får- och lammkött är för närvarande inne i en ökningsfas. Sveriges gränsskydd har i jämförelse med situationen i EG en större inverkan prisnivån. EGs system ger marknadsprisema större möjlighet att variera och konkurrensen på marknaden är i allmänhet hård. För flera av de viktiga produktionsgrenama inom animaliesektom karaktäriseras situationen inom EG av större eller mindre produktionsöverskott i förhållande till den totala konsumtionen. Marknadssituationen skiljer sig dock mellan medlemsländerna. Den svenska livsmedelssektom får vid ett medlemskap i EG på markagera en nad med hårdare konkurrens. Samtidigt får man tillgång till en marknad som består av mer än 300 miljoner konsumenter.

2.2 Stödnivåer

Stödnivån till jordbruket kan uttryckas på olika sätt. En jämförelse med förhållandena inom EG visar enligt OECDs beräkningar att stödnivån till den svenska produktionen är högre än i EG. OECDs beräkningar av s.k. PSE-tal Producer Subsidy Equivalents visar att skill-

20 Kapitel 2 SOU 1992 125

nadema i stödnivå i stor utsträckning kan hänföras till animalieproduktionen. Stödet enligt dessa beräkningar anges såväl totalt som i procent. Det procentuella PSE-talet kan sägas ange hur stor andel av jordbrukets intäkter utgörs av olika former av stöd. Av den sesom naste rapporten från OECD framgår de aktuella PSE-talen för EG och Sverige.

Tabell 1 PSE totalt, samtliga produkter 1988-91

1988 1989 1990 1991

EG

Sverige

Uppgifterna för 1988och 1989är definitiva medan uppgifterna för 1990 resp. 1991 är preliminära resp. en prognosl.

Beräkningarna skall i princip samtliga stöd utgår till jordavse som bruket. Skillnader i foderkosmader som en följd av olika regleringssystem är beaktade genom att den fördyring som stödet till foder utgör har avdragits. En viss osäkerhet föreligger i resultaten av beräkningarbl.a. beroende på skillnader i det underlag som lämnats från olika na, länder. Procenttalen varierar också kraftigt mellan olika år samt mellan animalier och vegetabilier. De stora skillnaderna mellan olika år beror främst på förändringar i världsmarknadsprisema. De höga stödnivåema för vegetabilieproduktionen i Sverige år 1990 förklaras bl.a. relativt höga inhemska priser i kombination med arealbidrag. av

1 PSE-beräkningarnaingår följande stöd I marknadsprisstöd,direkta stöd,reducering av kostnaderför insatsvaror,allmänna tjänster Lex. statens kostnader för rådgivning, utbildning, forskning, m.m., delstatliga och regionala stöd samt vissa övriga stöd.

SOU 1992 125 Kapitel 2 21

PSE-talen är trots allt ett alltför trubbigt instrument för att kunna dra slutsatser om vid vilken stödnivå den svenska produktionen är konkurrenskraftig gentemot EGs. Beräkningarna är heller inte avsedda att användas för jämförelser länder emellan. EGs PSE-tal visar vidare ett genomsnittligt värde för hela Gemenskapen. Om man utifrån kostnader och priser vill bedöma svensk konkurrenskraft är det därför mer relevant att göra jämförelser med våra närmaste konkurrentländer. Sådana studier görs för närvarande ett flertal håll av såväl offentliga organ som Statens jordbmksverk och Sveriges Lantbmksuniversitet som av branschintressenter. Gemensamt för flertalet av studierna är att de grundar sig på historiska värden. I huvudsak görs statiska jämförelser. För att bedöma förmågan till anpassning i jordbruket vore det önskvärt att också studera utvecklingen i ett mer dynamiskt perspektiv med hänsyn till de allmänna förutsättningar, t.ex. det samhällsekonomiska läget, som kan gälla under kommande år. Det pågående effektiviseringsarbetet fångas inte heller upp vid statiska analyser. Sektoms struktur med många små företag har stor betydelse för anpassningsförmågan. Kommissionen får dock utgå från det befintliga material som tas fram. En anpassning till EGs stödsystem, reglering och marknad kommer inte att medge lika höga generella stödnivåer inkl. djurbidrag som i dag gäller i Sverige. Det finns därför inom animalieproduktionen ett stort behov av kostnadsanpassning och effektivisering. Det gäller särskilt för nötkötts- och mjölkproduktionen. De ekonomiska villkoren för primärproduktionen måste tydliggöras för att undvika onödiga samhällsekonomiska förluster. Oförändrade stödnivåer leder för animalieproduktionens del till att resurser bibehålls eller förnyas som kan bli överflödiga vid ett EG-inträde. Konkurrensförrnågan hos den svenska produktionen avgörs också av andra faktorer än priset, t.ex. hur produktionen uppfyller marknadens och konsumenternas efterfrågan av olika kvaliteter. Olika regler inom miljöområdet och djurhållningen påverkar också konkurrensförmågan. Inom EG förekommer dessutom särskilda villkor vid sidan av de generella pris- och marknadsregleringama, främst investerings-

och inkomststöd i s.k. mindre gynnade områden se vidare kap. 3.

Vår, i relation till EG, generellt sett miljö- och djurvänliga produktion medför inte bara merkostnader utan kan också skapa mervärden. Det i ett internationellt perspektiv unika smittskyddsläge som Sverige

22 Kapitel 2 SOU 1992125

har för djurproduktionen, t.ex. i fråga om salmonella, är en annan tillgång. För det svenska jordbruket kommer möjligheterna att konkurrera och överleva i EG också till stor del att vara beroende av konkurrensförmågan hos främst insatsvaru- och livsmedelsindustrin. För hela livsmedelskedjans olika led gäller att en ökad effektivisering är nödvändig för att jordbruket skall kunna möta den ökade konkurrens som ett medlemskap i EG innebär. Vidare bör framhållas att produktionen av mjölk samt nöt- och fårkött skapar betydligt större miljömässiga mervärden i Sveirge än i närliggande EG-länder. Exempel på detta är produkternas betydelse för landskapsbild och biologisk mångfald i våra skogs- och mellanbygder. Inom ramen för EGs jordbrukspolitik finns olika möjligheter till produktionsstöd i syfte att bevara dessa värden.

2.3 Kostnader

EGs produktpriser är för flertalet produkter inom animaliesektom lägre än de svenska. Medlemskapet kommer därför att medföra ett kostnadstryck på den svenska produktionen. För vissa kostnader kommer medlemskapet och anpassningen till EGs politik att innebära en automatisk anpassning. Det gäller t.ex. i fråga om vissa proteinfodermedel och spannmålssubstitut. Andra kostnader påverkas av de allmänekonomiska villkoren. Frågan gäller generellt för det svenska näna ringslivets konkurrenskraft och kan inte specifikt hänföras till jordbruksproduktionen. Möjligheten att påverka dessa förutsättningar och därmed kostnader ligger utanför de jordbrukspolitiska medlens ram. Kostnader som berörs av detta är t.ex. arbets-, kapital- och byggkostnader. Andra faktorer som påverkar svenskt kostnadsläge har att göra med de särskilda geografiska och demografiska förutsättningar som Sverige har, t.ex. klimat, befolkningstäthet och i jämförelsevis långa avstånd. Avstånden har t.ex. påverkat den svenska strukturen i förädlingsindustrin, medför också högre transportkostnader. Produkmen tionen kan påverkas både i negativ och positiv riktning av klimatet. Odlingsförutsättningama för viss produktion är sämre än i närliggande konkurrentländer. Samtidigt kan dock sjukdomstryck och därmed

SOU 1992 125 Kapitel 2 23

behovet av kemiska medel för att bekämpa skadegörare vara mindre. Kostnader för byggnader påverkas också av klimatfaktorer. Slutligen påverkas de svenska kostnaderna vissa särregler av som ställer krav på produktionen och som inte har någon motsvarighet i de gemensamma EG-reglema. Särreglema är framför allt av ekonomisk betydelse i primärproduktionen. Svenska djurhållningsregler och miljökrav på t.ex. gödselhantering är exempel särregler. Dessa innebär i allmänhet ökade produktionskostnader. Samtidigt kan reglerna också ha positiva effekter t.ex. för djurhälsan. Man bör också beakta att sådana regler i ökad utsträckning införs i våra konkurrentländer, varför skillnaderna sannolikt kommer att minska på sikt.

2.4 Den gemensamma jordbrukspolitiken

Som medlemmar av EG och omfattade av CAP kommer Sverige således att tillämpa de olika delarna av den gemensamma politikens marknadsreglering. Det betyder såväl återinförande av vissa instrument som avvecklades i och med 1990 års beslut som införande av nya framför allt utbudspåverkande regleringar. Jordbruksstödet måste anpassas till en lägre nivå. Det svenska gränsskyddet mot tredje land får anpassas till EGs nivåer, vilket innebär såväl höjningar som sänkningar. I det följande beskrivs de generella principerna för EGs politik. Beskrivningar av hur EGs reglering är utformad för resp. produktområde ges vid en mer ingående genomgång i kap.

2.4.1 Utformning av EGs marknadsreglering Inom EG tillämpas i princip enhetliga regler för prisregleringen av jordbruksprodukter. Alla medlemsländer har samma gränsskydd mot länder utanför Gemenskapen. För flertalet sektorer har EGs marknadsingripande åtgärder hittills varit uppbyggda kring ett prisstöd. Ett administrativt målpris riktpris fastställs för en standardprodukt

per kilo levande vikt djur, per liter helmjölk eller per kilo spann-

mål. Detta pris skyddas mot omvärldens prisnivå genom ett gränsskydd. På den inhemska marknaden kan EG-kommissionen genom interventionsköp och exportbidrag hindra priset från att sjunka under en viss nivå. Från interventionslagren kan produkterna antingen avsättas EG-marknaden vid en senare tidpunkt eller exporteras.

24 Kapitel 2 SOU 1992125

Ytterligare två politiskt fastställda priser är interventions- och tröskelprisema. Förhållandet mellan interventionspris och marknadspris avgörs när stödköp intervention sker. Tröskelpriset är grunden för beräkning av införselavgifter. Förhållandet mellan dessa priser framgår av fig.

Figur l EGs prissystem

RiktQris l röskelpns

lmportavqi ft [xportbidrag

VM-prs ci i f ./\/\/V VM-pr;s fob

[G-marknad

Källa Statensjordbruksverk

Vid handel med tredje land gäller gemensamma regler för medlemsländerna för att det politiskt fastställda priset för EG-marknaden skall kunna upprätthållas. Vid import tas importavgifter ut vars nivå beror skillnaden mellan världsmarknadspris och EGs tröskelpriser. EGs system har stark gemenskapspreferens och gränsskyddsnivån rymen mer för många produkter ett överskydd, dvs. gränsskyddet skyddar en högre prisnivå än det interna marknadspriset. Exportsubventioner används för att utjämna prisskillnadema mellan EG och världsmarknaden. Eftersom EGs prisnivå i normalfallet överstiger världsmarknadsprisnivån innebär det att bidrag utgår till EGs jordbruksexportörer. Subventionemas storlek sätts dock inte skillnaden i pris mellan dessa två marknader. Å automatiskt som ena sidan tas hänsyn till försörjningssituationen marknadsbalansen inom

SOU 1992 125 Kapitel 2 25

EG och å andra sidan förs en aktiv exportpolitik. Subventionema kan således utgå med olika belopp till olika tredjelandsmarknader. Även vid förekomst av bilaterala arrangemang kan bidragen differentieras för olika destinationer. Dessa två element i EGs jordbruksreglering, överskyddet i gränsskyddet och den relativt stora påverkan som marknadssituationen har på prisbildningen, bl.a. därför att exportpolitiken inte automatiskt lyfter ut alla pristryckande överskott från marknaden, förklarar skillnaden mellan gränsskyddat pris och marknadspris. Det är också anledningen till vad som i en jämförelse med Sverige kan tyckas vara paradoxalt, nämligen att EG för vissa har ett högre gränsskydd och varor samtidigt lägre marknadspriser. EG-kommissionen bestämmer hur stora kvantiteter skall som exporteras och från vilket medlemsland. Därefter kan exportörer lägga in anbud till kommissionen om att få exportera viss kvantitet till viss en ersättning. Om anbudet antas får exportören licens att exportera en den angivna kvantiteten, ofta med en bestämd destination. EGs exportbidrag är således fastställda av EG-kommissionen medan anbudsgivningen gäller priset för den interventionslagrade varan. Exportbidrag utan anbud förekommer också. Importavgifter och tullar tillförs EG-budgeten. Kostnaderna för interventionsköp och exportbidrag täcks i sin tur av gemensamma budgetmedel. Marknadsregleringama för en rad produkter kräver vidare licenser vid import och export.

2.4.2 Reformen av EGs jordbrukspolitik EGs jordbrukspolitik kommer enligt beslut i maj 1992 att reforrneras. Syftet med EGs reform är bl.a. att få en bättre balans mellan utbud och efterfrågan i jordbruksproduktionen och därmed att minska överskottsproduktionen och kostnaderna för denna. En utgångspunkt är att jordbmkama skall kompenseras för sänkta produktpriser. Det centrala ingreppet är sänkningen av stödprisema på spannmål. Jordbrukspolitikens traditionella instrument i form gränsskydd, regleraav de priser och exportbidrag, finns kvar efter reformen men deras betydelse kommer att minska. För animalieproduktionen innebär reformen att stödprisema sänks något för mjölkprodukter och i större omfattning för nötkött -15 % som en följd av att produktionskostnadema minskar genom de sänkta

26 Kapitel 2 SOU 1992125

sparmmâlsprisema. För nötkött begränsas interventionsköpen och olika former direktbidrag införs, främst för att stödja den extensiva av produktionen vilken inte kan dra lika stor nytta av de sänkta spann-

mâlsprisema se vidare avsnitt 3.2.1.

Regleringama för griskött, fågelkött och ägg är direkt relaterade till spannmålspriset eftersom produktionsgrenama i EG regleringstekniskt ses som en vidareförädling av spannmål. Gränsskydd och exportbidrag för dessa produktionsgrenar sänks därför. Andra delar av marknadsregleringen som t.ex. produktionskvotsystemet för mjölkproduktionen påverkas inte refonnen. Eventuellt kan storleken på av kvotema komma att påverkas.

2.4.3 Särskilda stödåtgärder inom EG Inom EG finns dessutom i betydande omfattning stödformer som inte förekommer i Sverige med undantag för de norra delarna. Bl.a. särskilda investerings- och inkomststöd, som berör ca hälften av jordbruksarealen inom EG.

2.4.4 Svenska direktbidrag I dag finns det i den svenska livsmedelspolitiken vissa stödformer och regleringar inte har någon direkt motsvarighet i EG. Sedan en som överenskommelse i GATF år 1989 lämnas en del av det svenska stödet till jordbruket i form av s.k. direktbidrag, i huvudsak bidrag per djur olika slag. Direktbidragen som tillkommit för att ersätta prisav höjningar finansieras av budgetrnedel.

2.5 Anpassning av gränsskyddet

EGs marknadspriser ligger såväl i konsument- i producentled som för flera jordbruksprodukter lägre än de svenska, vilket innebär att vid fullständig anpassning till EGs marknad och jordbrukspolitik en kommer de svenska pris- och stödnivåema att sjunka. Samtidigt gäller att gränsskyddet för ett flertal produkter och sannolikt även det totala svenska gränsskyddet är lägre än i EG. Den fullständiga anpassningen kräver således sänkning prisnivån samtidigt som gränsskyddet i en av vissa fall måste höjas.

SOU 1992 125 Kapitel 2 27

Detta förklaras av att gränsskyddet i EG skyddar högre prisnivå en än den som faktiskt råder på marknaden. Detta beror på det i regleringen inbyggda avståndet mellan gränsskyddet och den genom intervention- och exportbidragssystemen stöttade prisnivån. I kombination med att EG-marknaden för flera produkter karaktäriseras stora av överskott bidrar detta avstånd till att pressa ner priserna. Om gränsskyddet skall användas som ett medel för att anpassa den svenska prisnivån till EGs måste det sänkas. För vissa produkter skuldet innebära att nivån därigenom avlägsnas från EGs nivå. Även den totala nivån på gränsskyddet skulle vid gränsskyddssänkningar på enskilda produkter sänkas. Genom EGs reform av jordbrukspolitiken kommer gränsskyddet på jordbruksområdet att sänkas. Sänkningen kommer att ske med automatik för de produkter som i EG regleringstekniskt betraktas som förädlad spannmål, dvs. griskött, ägg och fågelkött.

2.5.1 Svenska referenspriser När den interna marknadsregleringen avskaffades i Sverige blev betydligt större prisrörelser än tidigare möjliga. Priserna kan i princip röra sig mellan världsmarknadsprisnivå och gränsskyddad prisnivå. Den 1 juli 1991 ersattes de tidigare mittprisema s.k. referenspriser av mot vilka gränsskyddet avvägs. I skydd av detta gränsskydd tillåts marknadspriset variera fritt. Denna förändring innebär inte att några grundläggande principer för gränsskyddet har förändrats. Referensprisema för spannmål och matpotatis är relaterade till producentledet. Gränsskyddet avvägs dock mot priserna i det led där den internationella handeln äger Detta innebär att vid fastställande rum. av gränsskydd beaktas handelsledens kostnader m.m. För animalieproduktema gäller följande referenspriser. Referenspriserna gäller för slakteri-, packeri- eller mejeriled beroende på vara.

3 % standardmjölk

Införselavgifterna skall bestämmas så att de motsvarar skillnaden mellan referenspris och priset världsmarknaden. Referenspriser finns angivna för huvudprodukter. Det innebär att gränsskyddet för varor förädlingsgrad sedan relateras till detta gränsskydd via åtav annan gångstal, värderelationer m.m. Det svenska gränsskyddet för nötkött är mestadels lägre än gränsskyddet i EG inkl. 20 % tull. Inom mejerivaruområdet har Sverige ett högre gränsskydd för mjölkpulver och mjölk och ett lägre för smör och ost. För griskött, ägg och fågelkött är det svenska gränsskyddet avsevärt högre än i EG. För dessa produkter tillämpar EG dock s.k. slusspriser. Om importprisema understiger slussprisema tillkommer avgift motsvarande skillnaden mellan slusspris och importpris. Samtidigt bör nämnas att EG tillämpar ett stort antal preferensarrangevilka i praktiken medför ett lägre gränsskydd än det normala mang, vid import från vissa länderländergrupper.

SOU 1992 125 Kapitel 2 29

2.5.2 Förändringar av det svenska gränsskyddet I fråga om möjligheten att sänka den svenska gränsskyddsnivån för jordbruksprodukter ställde sig kommissionen i sitt första betänkande avvisande till sådana förändringar, bl.a. mot bakgrund av vad detta skulle kunna få för effekter på de kommande medlemskapsförhandlingama. Framför allt gällde det i de fall sådana förändringar avlägsnade den svenska gränsskyddsnivån från EGs, dvs. där det svenska gränsskyddet ligger under EGs. Kommissionen har under arbetets gång erfarit att sådana förändringar dock torde vara möjliga. Eftersom Sverige för de aktuella produkterna inom animalieområdet inte har några bundna tullar är från GATT legal synpunkt i första hand GATTs artikel XXIV 5a av intresse. Den innebär att EG efter en utvidgning sammantaget inte skall ha ett högre gränsskydd än vad som gällde för de i tullunionen deltagande länderna före utvidgningen. Blir skyddet högre efter utvidgningen skall det justeras ned. Den svenska gränsskyddsnivån är såväl på industrivaruområdet som på jordbruksområdet lägre än EGs. Vilken gränsskyddsnivå det utvidgade EG kommer att hamna på är dock mycket svårt att förutse och beror bl.a. på t.ex. Österrike, med ett högre gränsskydd än EGs, om blir medlem samtidigt som Sverige. Under alla förhållanden torde effekterna för EGs eventuella justeringsbehov av ett sänkt svenskt gränsskydd på vissa jordbruksprodukter få anses försumbara. Gränsskyddssänkningen väntas enbart leda till marginellt ökad import i relation till EGs totala handel. Gränsskyddsförändringar under perioden fram till ett medlemskap torde således vara möjliga om de är nödvändiga för att anpassa den svenska prisnivån till EGs. Det gäller såväl för varor där gränsskyddet överstiger som där det understiger EGs nivå. Eftersom eventuella sänkningar av det svenska gränsskyddet inte avses bindas i GATT kan några kompensationsförhandlingar inom ramen för GATT inte uppstå om sänkta gränsskyddsnivåer skulle medföra ett ökat marknadstillträde som sedan försvinner för vissa ex- - ponländer under tiden fram till ett svenskt medlemskap. En annan möjlighet att åstadkomma en sänkning av svenska prisoch kostnadsnivåer är att öka konkurrensen på marknaden, t.ex. genom att ge riktade kvoter med reducerad importavgift till EG. Kvoternas effekt är tvåsidiga eftersom de kan ge svenska exportmöjligheter på EG-marknaden. Kvoter är dock svåra att beräkna så att de

30 Kapitel 2 SOU 1992125

får avsedd effekt. De är vidare administrativt besvärliga för både han-

del och myndigheter. I valet mellan att använda sänkt gränsskydd eller riktade kvoter för att sänka svenska priser till EGzs nivå förordar kommissionen generella gränsskyddssänkningar. Kvoter kan dock i något läge vara att föredra. En ytterligare möjlighet är att rikta en gränsskyddssänkning till EG utan kvotbegränsning.

SOU 1992125 Kapitel 3 31

3 Sektorsbeskrivningar

De generella principerna för EGs marknadsreglering har tidigare behandlats i avsnitt 2.4.1. I det följande görs därför en mera kortfattad beskrivning av skillnader mellan Sverige och EG för resp. sektor i form av regleringar, pris-, stöd- och kostnadsnivåer och andra förutsättningar som har betydelse för kommissionens ställningstaganden och förslag till anpassning av animaliesektom. Kostnadsjämförelsema hänför sig till primärproduktionen och kommer i huvudsak från det material Statens jordbruksverk tagit som fram under hösten 1992. I flertalet fall bygger det på jämförelser med danska förhållanden och baseras på genomsnittskalkyler histoav riskt material. I kostnadshänseende gäller att en jämförelse med Danmark är relevant i så motto som produktionsförutsättningama där är någorlunda likvärdiga med villkoren för slättbygdema i Sverige och mot bakgrund av att det troligen är denna prisnivå kommer att som styra den svenska. Det har inte varit möjligt att utifrån detta material kunna dra några mer detaljerade och långtgående slutsatser om vilka kostnader resp. mervärden som t.ex. de svenska särreglema innebär. Materialet får därför framför allt illustrera ungefärliga nivåer samt peka på de kostnader som i första hand förklarar skillnaderna mellan Sverige och EG. I fråga om anpassningen till EG-marknadens priser och kostnader har även de skillnader som i dag finns mellan de efterföljande leden i Sverige och i EG mycket stor betydelse. en En mer heltäckande beskrivning av de jordbrukspolitiska medel som i EG kommer att gälla för produktionsgren bör också inneresp. hålla de s.k. strukturåtgärder som är en viktig del av EGs politik. Dit räknas olika slags investeringsstöd och inkomststöd i särskilt de s.k. mindre gynnade jordbruksområdena. Det har vid behandlingen av animaliesektom inte varit möjligt att analysera den effekt olika som strukturåtgärder kan förväntas för olika produktionsgrenar, främst gäller det mjölk- och nötköttsproduktionen, i medlemskapsperspektivet. En omfattande kartläggning av strukturstöden pågår för närvarande vid Jordbruksverket. Den beräknas vara klar vid årsskiftet. De strukturstöd inom EG som kan få betydelse för Sverige gäller fram-

32 Kapitel 3 SOU 1992125

för allt de som utbetalas i de mindre gynnande områdena där EG delfinansierar insatserna. Vilka områden som i Sverige kommer att omfattas dessa stöd blir en av de viktigare förhandlingsfrågoma. av EGs kompletterande miljöstöd kommer också att få stor betydelse i framtiden.

3.1 Mjölk- och mejerivarusektom

3.1.1 Marknadsreglering i EG Målsättningen med EGs marknadsreglering är att garantera ett visst pris riktpris till producentema för mjölk- och mejeriprodukter som säljs på EG-marknaden eller utanför denna. Marknadsrcgleringens delar syftar olika sätt till att möjliggöra att riktpriset för den levererade mjölken skall uppnås. Den kraftigaste marknadsregleringen inom mejerisektom är de kvg g gäller för mjölkproduktionen. Varje EG-land har tilldelats en som produktionskvot. Systemet innebär att producentema tilldelas en viss mjölkproduktionskvot. Alternativt kan kvotema tilldelas mejeriema, vilka sedan administrerar kvotfördelningen till producentema. Om produktionen överskrider kvoten tvingas medlemslandet betala en s.k. superavgift. För budgetåret 199192 uppgick den till 115 % av riktpriset. Den tilldelade kvoten baseras huvudsakligen på mjölkinvägningen vid en historisk tidpunkt. Vidare tillämpas ett system med intervention offentliga stödköp till ett lägsta garantipris vissa produkter, nämligen smör, skum- - av mjölkspulver och vissa italienska ostar. Interventionsköp skall vara en undantagsåtgärd och inköpen kan begränsas till vissa delar av året. Uppköpen sker när marknadspriset sjunkit till en viss nivå under interventionspriset. Som ett alternativ till de offentliga uppköpen för lagring kan EG-stöd lämnas till privat lagring av vissa mejeriprodukter. För olika mejeriprodukter fastställs också med utgångspunkt i riktpriset ett tröskelpris, vilket i sin tur utgör grund för gränsskyddet införselavgiften skall i princip utgöra skillnaden mellan tröskelpris och världsmarknadspris. Systemet för gränsskyddet är komplicerat på mejerisidan. Princiär att införselavgiften beräknas skillnaden mellan tröskelpripen som set och prisnivå den importerade varan. Därutöver finns ett anen

SOU 1992125 Kapitel 3 33

tal importrestriktioner vilka framför allt grundas på särskilda avtal som EG slutit med olika tredje-länder men även inom GATTzs ram. Exportbidragen fastställs med utgångspunkt i de priser som tillämpas i den internationella handeln med mejeriprodukter. Såväl EGs exportbidrag som införselavgifter varierar för olika produkter, framför allt beroende på förädlingsgrad. EGs reform av den gemensamma jordbrukspolitiken innebär på mjölkområdet att interventionspriset smör sänks med 2,5 % budgetåren 199293 och 199394, dvs. totalt med 5 %. Foderkostnadema minskar samtidigt eftersom spannmålspriset sänks genom reformen.

3.1.2 Nuvarande svenska förenklade reglering och djurbidrag Sverige har i dag inte någon motsvarighet till det kvotsystem eller till den interna marknadsreglering EG tillämpar. Vilken kvot som som Sverige kommer att tilldelas är en fråga som avgörs vid de kommande förhandlingarna om ett svenskt medlemskap. Omställningskommissionen har i sitt första betänkande lämnat förslag om att ett begränsat exportbidrag införs för ost. Den interna mjölkprisreglering tidigare tillämpades i Sverige som upphörde den l juli 1991 som en följd av det livsmedelspolitiska beslutet år 1990. Ett förenklat system för lönsamhetsutjämning utan exportñnansiering infördes samtidigt för mejeriproduktionen. Detta system skall enligt 1990 års beslut avvecklas den l juli 1995. Utjämningssystemets syfte är att ge mejeriema möjligheter att betala mjölkproducenterna samma pris för råvaran oavsett produktionens sammansättning. Inom ramen för detta har under budgetåret 199192 omfördelats ca l 500 miljoner kronor från konsumtionsmjölk och grädde till övriga mjölkprodukter ost, mjölkpulver m.m.. Genom riksdagsbeslut under våren 1992 prop. 19919296, JOUl5, rskr. 253 har riksdagen gett regeringen bemyndigande att avveckla utjämningssystemet i annan takt än som tidigare beslutats. Statens jordbruksverk har i september 1992 lämnat ett förslag till regeringen om avtrappning av det förenklade utjämningssystemet för mejeriprodukter. Förslaget utgår från att den svenska mejerinäringens övergång till att bli en del av EG-marknaden underlättas så att mejeriföretag som har förutsättningar att konkurrenskraftiga i vara

ett EG-perspektiv inte slås ut före ettnmedlemskap.

34 Kapitel 3 SOU 1992125

Den svenska prisnivån är högre för dryckesmjölk, 0st och mjölkpulver än i Danmark och angränsande EG-länder. För grädde är den svenska prisnivån betydligt högre. För smör är prisnivån i Sverige i nivå med eller något lägre än i Danmark och angränsande EG-länder. Jordbruksverkets slutsatser är att de prisrelationer som råder i Sverige i dag mellan olika mejeriprodukter i betydande grad korresponderar med de som gäller i Danmark. Enligt verkets bedömning bör gällande referenspriser behållas ända fram till ett medlemskap.

Övergången till EG-förhållanden i samband med medlemskap bör där-

med kunna göras utan att stora relativa prisändringar aktualiseras. Själva avvecklingen utjämningssystemet föreslår man görs i två av steg, vilka inleds under år 1994. Med en tidigare påbörjad avtrappning systemet menar verket att ett antal små mejeriföretag skulle av riskeras att slås ut. Det första steget tas genom att avgifterna halveras den 1 juli 1994. Det andra steget bör tas vid inträdet i EG som förutsätts äga rum den 1 januari 1995. Sedan en överenskommelse i GATT år 1989 lämnas en del av stödet till jordbruket i form av s.k. direktbidrag. Bl.a. har detta utbetalats som ett stöd per mjölkko. För år 1991 uppgick detta bidrag till 2 330 krko. Omräknat till bidrag per kilo mjölk motsvarar det ca 0,40 kr. Totalt utbetalades 2 395 miljoner kronor som direktbidrag för budgetåret 199192. Av dessa medel uppgick ersättningen till mjölksektom till l 239 miljoner kronor exkl. norrlandsstöd. För budgetåret 199293 har regeringen föreslagit riksdagen att direktbidragen skall uppgå till 1 600 miljoner kronor. Omställningskommissionen har i sitt första betänkande föreslagit att delar av de medel som hittills utbetalats som djurbidrag omfördelas till arealbidrag för vegetabilieproduktionen för budgetåren 199394 och 199495.

3.1.3 Kvoter inom det bilaterala jordbruksavtalet Det nyligen ingångna EES-avtalet mellan EG och EPTA omfattar inte den egentliga jordbrukspolitiken, men till själva avtalet har också knutits ett antal bilaterala jordbruksöverenskommelser mellan EG och enskilda EFTA-länder. Detta avtal innebär för svensk del att vissa jordbruksvaror från EG vid import till Sverige resp. vissa svenska jordbruksvaror vid import till EG befrias från införselavgifter och tullar,

i de flesta fall inom ramen för överenskomna kvantiteter.

SOU 1992 l 25 Kapitel 3 35

På mejeriområdet öppnar EG tull- och avgiftsfria kvoter för svensk export av 0st. På motsvarande sätt etablerar Sverige i och med avtalet en avgiftsfri importkvot för ost, t.ex. camenbeit-typ, ost av grönmögelost samt fetaost. Den svenska exportkvoten för 0st till EG är 1 000 ton hårdost, medan 1 300 ton ost från EG ges tillträde till den svenska marknaden.

3.1.4 Priser och kostnader i mjölkproduktionen Producentprisema inom EG varierar ganska kraftigt vilket bl.a. beror på skillnader i naturliga förutsättningar för jordbruk, i avsättningsförhållanden och förändringar i valutakurser. I de flesta prisundersökningar har Irland och Storbritannien de lägsta avräkningspriserna. Danmark hör, tillsammans med Spanien och Italien, till de länder som har de högsta avräkningsprisema. Statens jordbruksverk visar i rapport 199217 på följande producentprisjämförelser. Priserna är angivna vid 3,7 % fetthalt. Det svenska priset är angivet vid 3,7 % fetthalt, exkl. statliga pristillägg, extra utjämningsbidrag och kobidrag. För Sverige har dessutom angivits ett approximativt värde där kobidraget räknats om till ett påslag på mjölkpriset vid avkastning 6 000 kgår. en

Tabell 3 Mjölkpriserna i EG budgetåret 199091

krkg

Källa Statensjordbruksverk

36 Kapitel 3 SOU 1992 125 Det svenska producentpriset för mjölk varierar dock inom landet. Tabell 4 visar grundprisema för mjölk inom olika mejeriföreningar, priserna gällde år 1991 vid 4,2 % fetthalt och 3,4 % proteinhalt. Tabell 4 Svenska avräkningspriser år 1991

Av tabell 4 framgår att grundprisema i de nordliga mejeriema är lägre än i södra Sverige. Till grundprisema kommer det statliga pristilllägget för olika stödområden. Beroende på stödområdet varierar tillläggen mellan 20 och 96 örekg mjölk. Ett medlemskap i EG torde innebära en hård konkurrens från Tyskland och Danmark till följd av deras geografiska läge nära den svenska marknaden. För prisbildningen kommer även transportkostnadema att ha betydelse vid ett medlemskap i EG, både för svensk export till EG-marknaden och för import därifrån till Sverige. Produktionskostnadema i Sverige skiljer sig från motsvarande kostnader inom EG. Olika studier från bl.a. Jordbruksverket och Svenska mejeriemas riksförening har uppskattat kostnadsskillnadema mellan svensk och dansk produktion till mellan 50 och 90 öreliter mjölk. Kostnaden för kraftfoder och vallfoder är högre i Sverige. Detta förklaras av att proteinfodret beläggs med en importavgift som inte har någon motsvarighet i EG. Vallfodret belastas indirekt genom prisreglerings- och miljöavgifter handelsgödsel. Det svenska klimatet medför kortare betessäsonger, vilket leder till högre foderkostnad. Förutsättningama skiljer sig inom landet även på grund av jordmån och topografi, således mellan mellan- och skogsbygd å ena sidan och slättbygd å den andra. Även producentprisnivån varierar inom Sverige. Den svenska djurskyddslagen medför något högre kostnader t.ex. genom att betesgång är obligatorisk under sommaren och genom krav på minsta utrymme i bås. Vidare pekar Jordbruksverket att pro-

SOU 1992125 Kapitel 3 37

duktionsstrukturen i Sverige med större andel mindre besättningar har betydelse för ett högre kostnadsläge jämfört med Danmark.

3.1.5 Gränsskydd Inom mejeriområdet har Sverige jämfört med EG ett högre gränsskydd för mjölkpulver och flytande mejeriprodukter och ett lägre gränsskydd för smör och ost. Detta illustreras i tabell 5 genom exempel på gränsskyddsnivåer inom mejeriområdet i Sverige och EG i oktober 1992 krIOO kg

Tabell 5 Gränsskyddsnivåer för mejeriprodukter

1,5 % fett

3.2 Nötkött

3.2.1 Marknadsreglering och direktstöd i EG Inom nötköttsregleringen fastställs årligen ett orienteringspris eftersträvat riktpris och, i förhållande till detta, ett interventionspris. Interventionsuppköpen är begränsade och kan t.ex. först göras i en medlemsstat när marknadspriset nationellt sjunker till viss nivå under en interventionspriset. Marknadspriset kan således ligga under interventionspriset. Dessutom finns en övre gräns för hur mycket som årligen totalt inom EG kan köpas in enligt interventionsförfarande. Gränsskyddet vid import av nötkött till EG består både tull och av rörliga införselavgifter. Tullen är 20 % för kött och 26 % för köttkonserver. Införselavgiftens nivå bestäms av förhållandet mellan marknadspris och orienteringspris. I vissa fall tas ingen införselavgift ut, t.ex. när marknadspriset når en viss nivå över orienteringspriset. Exportbidrag sätts utifrån skillnaden mellan prisnivån inom EG och

38 Kapitel 3 SOU 1992 125

världsmarknaden. Nivån är kopplad till produktens kvalitet, värde och exportdestination. Som ett komplement till det rena prisstödet finns det producentstöd inom EG, s.k. djurbidrag. Det utbetalades för budgetåret 199192 två slags djurbidrag till nötköttsproducenter inom EG, en handjurs- och en amkopremie. Handjurspremien betalas ut för varje handjurstut som levereras till slakt. Premien begränsas till maximalt 90 djurlföretag. Reformen av CAP innebär att interventionspriset nötkött stegvis sänks med 15 % samt att interventionsuppköpen begränsas. Prissänkningen motiveras av lägre foderpriser genom att spannmålspriset sänks samt av ambitionen att bibehålla nötköttets konkurrenskraft i konsumentled jämfört med annat kött. Begränsningama i interventionsuppköpen kan i sin tur innebära att kraften i interventionssystemet försvagas så mycket att den verkliga prissänkningen blir större än 15 %. För att kompensera de producenter som bedriver en mindre intensiv produktion förstärks de tidigare systemet med djurbidrag. Vidare införs ett s.k. extensifieringsbidrag grundat antalet djurenheter per ha grovfoderareal. Bidrag för handjur kommer att betalas ut för upp till 90 djurbesättning under förutsättning att djurtätheten understiger 2 djurenheterha grovfoderareal. För små besättningar 15 djurenheter finns dock ett undantag från grovfoderkravet. Handjurbidraget maximeras av ett referenstal motsvarar antalet djur för vilka bidrag har betalats ut som under något av åren 1990-1992. Rätten att få amkostöd begränsas också för varje producent till antalet tidigare utbetalda bidrag under något av åren 1990, 1991 eller 1992. Extensifieringsbidraget utbetalas för amkor och handjur till producenter kan bevisa att djurtätsom heten i genomsnitt under ett år har understigit 1,4 djurenheterha grovfoderareal. De djurbidrag som ingår i reformen framgår nedan

Amkopremie 120 ECUko och år 1 020 SEK Ungnöt 12 månader 90 ECUtjur 765 SEK Ungnöt 22 månader 90 ECUtjur 765 SEK Extensifieringsbidrag 30 ECUdjur 255 SEK

SOU 1992125 Kapitel 3 39

3.2.2 Svensk reglering och djurbidrag De interna marknadsregleringama har 1990 års livsmedelspogenom litiska beslut i princip avvecklats för nötköttsproduktionen. Under en övergångstid tillämpas t.o.m. budgetåret 199394 ett temporärt system för exportfinansiering av nöt- och griskött. I sitt första betänkande har omställningskommissionen i fråga detta system bl.a. föreslagit om att det förlängs med ett halvår fram till tidpunkten för svenskt medlemskap i EG, dvs. den l januari 1995. Även för nötköttsproduktionen betalades det ut ett djurbidrag i december 1991 jfr avsnitt 3.1.2. Bidraget utbetalades med 155 krungnöt. Utslaget på den totala produktionen av nötkött under 1991 motsvarade det ett bidrag om 1,28 krkg kött. Totalt utbetalades 168 miljoner kronor under år 1991 till köttproduktionen i form ungnötsav bidrag. Under år 1992 har vidare utbetalats engångsbidrag på ca 1 000 kr per di- eller amko. Det innebär ett stöd på totalt 100 miljoner kronor till självrekryterande köttproduktion.

3.2.3 Kvoter inom det bilaterala jordbruksavtalet I likhet med vad nämnts ömsesidiga avgiftsfria kvoter för som om ost-

export mellan Sverige och EG se avsnitt 3.1.3 omfattas också han-

deln med nötkött av sådana. För färskt och kylt nötkött och beredda nötköttsprodukter inrättas ömsesidiga tull- och avgiftsfria kvoter inom EES-avtalets För ram. nötkött omfattar kvotema 4 000 ton för vardera parten, medan 1 500 ton beredda köttvaror tillträde till svensk marknad och ges 2 500 ton av motsvarande svenska till EGrs marknad. Avtalet varor innehåller också utvecklingsklausul möjlighet en som ger att, om parterna är ense, ge och erhålla förmåner utöver dem som överenskommits.

3.2.4 Priser och kostnader i nötköttsproduktionen Jordbruksverkets studier av nötköttsproduktionen visar på stora skillnader i avräkningspris i producentled mellan Sverige och Danmark. Inom EG varierar också avräkningsprisnivån mellan medlemsländerna. Prisnivån är högre i underskottsländer. På kort sikt räknar Statens jordbruksverk med att en anpassning till danska priser skulle innebära

40 Kapitel 3 SOU 1992125

att den svenska prisnivån inkl. djurbidrag faller med ca 20 %. Densänkning kompenseras bara till en viss del av de sänkta foderkostna nader som ett EG-medlemskap medför. Marknadspriset för nötkött varierar inom Sverige. Priset har normalt varit något högre i Norrland än i Mellansverige. Under år 1991 skillnaden 70 örekg. Till marknadspriset tillkommer ett prisvar ca tillägg betalas ut kilo kött beroende stödområde. Under år som per 1991 dessa belopp mellan 1,20 och 8,35 krkg beroende på stödvar område. Jordbruksverkets jämförelse mellan förhållandena för nötköttsproduktion i Danmark och Sverige visar förutom på skillnader i foderkostnader på skillnader i arbets- och byggnadskosmader. Skillnaderna i djurhållningsregler bedöms inte ha någon avgörande inverkan på produktionskostnaden för nötkött i Sverige jämfört med i EG. Trots dessa faktorer kan förklara del kostnadsskillnadema återstår att en av dock ganska stor del. Detta beror sannolikt naturliga nackdelar i en form kortare betessäsong, större krav byggnader och vinterfoav der och regionalt betingade sämre strukturförutsättningar. Om inte dessa skillnader kan utjämnas genom effektivisering kan nötköttsproduktionen få svårigheter att nå konkurrenskraft jämfört med viktiga EG-länder.

3.2.5 Gränsskyddsnivåer Det svenska gränsskyddet för nötkött ligger lägre än EGs. Gränsskyddsnivån t.ex. i oktober 1992 för färskt nötkött helfall drygt var 21 krkg i EG. Därutöver tull på 20 % ut vid import till EGtogs en marknaden. l Sverige gränsskyddet för motsvarande produkt vid var tillfälle 19,30 krkg. För fryst nötkött är EGs gränsskydd samma

lägre medan Sverige tar införselavgift för fryst för

ut samma som färskt nötkött.

3.3 Grisköttsproduktion

3.3.1 Marknadsreglering m.m. i EG Grisköttsproduktionen behandlas regleringstekniskt inom EG i princip vidareförädling spannmål. Ekonomin i grisköttsproduksom en av tionen är i hög utsträckning påverkad spannmålsprisema eftersom av

SOU 1992125 Kapitel 3

spannmål utgör en väsentlig beståndsdel av fodret och därmed av produktionskostnadema. För griskött finns därför ingen permanent interventionsordning av motsvarande slag som för nötkött. Stödet till griskött belastar den gemensamma budgeten i mycket liten utsträck-

ning. Årligen fastställs ett baspris som utgör det eftersträvade pro-

ducentpriset. Grisköttsmarknaden är i praktiken i liten omfattning berörd av regleringen varför marknadsinslaget är högt och priserna kan variera i hög utsträckning. Det yttre gränsskyddet för griskött är uppbyggt med utgångspunkt i slusspriser och importavgifter. Slussprisema skall i princip ange produktionskostnadema för grisuppfödning i tredje land som skulle ha fått köpa spannmålen till världsmarknadspris. Importavgiftema beräknas med utgångspunkt i EG-producentens merkostnader för spannmålen med ett tillägg av en gemenskapspreferens. Beräkningen av avgiften utgår från tröskelpriset för spannmål, vilket i allmänhet ligger över marknadspriset. l beräkningen förutsätts också att produktionen i EG baseras på dyr EG-producerad spannmål. Slussprisets konstruktion har också betydelse för nivån på gränsskyddet. Vid beräkning av exportbidragen för griskött utgår EG bl.a. från interna och externa marknadsförhållanden och från den skillnad i uppfödningskostnad som skulle existerat om spannmålen i stället hade kunnat köpas till världsmarknadspris. Griskött behandlas inte direkt i EGs reform av jordbrukspolitiken. De sänkta spannmålsprisema leder dock till motsvarande nedjusteringar av exportbidrag och gränsskydd för griskött.

3.3.2 Svenska handelspåverkande regler I Sverige tillämpas inte någon intern marknadsreglering för griskött. I likhet med vad som gäller för nötkött finns ett temporärt exportstödsystem och exportbidrag utbetalas inom detta för vissa köttdetaljer. Det utbetalades budgetåret 199192 inga djurbidrag för grisköttsproduktionen. Import av griskött till Sverige tillåts för närvarande av smittskyddsskäl bara från Danmark, Irland och Storbritannien.

42 Kapitel 3 SOU 1992125

3.3.3 Priser och kostnader i grisköttsproduktionen Avräkningsprisema inom EG varierar mellan medlemsländerna, vilket bl.a. kan bero på marknadssituationen. Den danska prisnivån har under år 1992 t.ex. legat över de holländska prisnoteringama. Båda länderna är stora exportörer av griskött. Den svenska pris- och kostnadsnivån ligger högre än EGs, vilket bl.a beror på högre foderkostnader. Avräkningsprisnivån för svenskt griskött har under de senaste åren i genomsnitt legat mellan 14 och 15 krkg. Prisskillnaden mot den danska produktionen har varit ca 3-4 krkg. Variationer har dock förekommit under åren bl.a. beroende säsong och marknadssituation. Marknadspriset har även varierat i Sverige. Priset för griskött låg under år 1991 i genomsnitt ca 65 örekg högre i Norrland än i Mellansverige. Pristillägget därutöver har utbetalats för stödområsom dena i Sverige var mellan 60 örekg och 2,05 krkg för år norra 1991. Att den svenska smågrisproduktionens produktivitet, t.ex. i fråga antalet smågrisarsugga och år har en stor betydelse som förklaom ringsfaktor till kostnadsskillnader mellan Sverige och Danmark visar bl.a. branschens studier. Statens jordbruksverk pekar vidare på att de svenska djurskyddsreglemas utrymmeskrav för djuren och miljöreglemas krav på lagringskapacitet för gödsel har betydelse för det högsvenska kostnadsläget. Även dessa merkostnader delvis kan motre om verkas positiva priseffekter är det angeläget att denna fråga analyav ytterligare. Högre byggnadskosmader grund av ett högre allseras mänt kostnadsläge är också delförklaring till skillnader i kostnadsen läge. Senare analyser visar dock att det svenska kostnadsläget för byggnader har sänkts bl.a. till följd lågkonjunkturen. Kostnadsav effekten de svenska särreglema beror dels på i vilken utsträckning av EG kommer att förändra sina regler i riktning mot de svenska, dels på vilket merpris dessa regler kan ge för det svenska grisköttet.

3.3.4 Gränsskyddsnivåer Den svenska gränsskyddsnivån ligger för griskött avsevärt högre än i EG. EGs slussprissystem innebär dock att den gränsskyddade nivån i praktiken kan något högre än vad importavgiftema visar på. För vara helfall griskött gällde t.ex. i oktober 1992 att nivån på EGs gränsav

SOU 1992125 Kapitel 3 43

skydd var 5,35 krkg för fryst kött och 7,76 krkg för färskt kött medan motsvarande svenska importavgift var 12,50 krkg.

3.4 Ägg

3.4.1 Marknadsreglering i EG De jordbrukspolitiska medel som påverkar EGs handel med ägg och

äggprodukter är gränsskydd och exportbidrag. Äggsektom omfattas

således inte av något interventions- eller riktprissystem. Regleringen är uppbyggd enligt samma principer som gäller förgrisköttsproduktionen, dvs. äggproduktion ses regleringstekniskt som en vidareförädling av spannmål. Nivån på gränsskydd och exportbidrag sätts med utgångspunkt från spannmålspriset. Reformen EGs jordbrukspoav litik påverkar nivån på gränsskyddet och exportbidragen att genom effekten av sänkta spannmålspriser slår igenom.

3.4.2 Svenska importregler Den svenska marknaden skyddas av ett gränsskydd mot omvärlden. Sverige har för ägg högt ställda sanitära och hygieniska krav på importen. Smittskyddsreglema innebär att import ägg bara tillåts av från ett fåtal länder. Smittskyddsreglema inom EG omfattar endast djurhälsa och inte som de svenska reglerna även smitta kan som drabba människor, exempelvis salmonella. Regeringens ambition är att de svenska smittskyddskraven skall kunna upprätthållas även efter ett medlemskap i EG. Resultatet av dessa förhandlingar kommer således att få en avgörande betydelse för den svenska produktionens konkurrenskraft.

3.4.3 Priser och kostnader i äggproduktionen Det svenska avräkningspriset för ägg har under år legat runt senare 8-9 krkg, vilket inneburit en skillnad på 2-2,50 krkg jämfört ca med de danska priserna. Statens jordbruksverks studier produkav tionskostnader i Sverige och i EG visar att äggproduktionen i Sverige har högre kostnader för bl.a. foder, byggnader och arbete. De svenska djurskyddsregler som påverkar produktionskostnadema i förhållande till EG gäller kraven på ett visst minsta burutrymme höna. per

44 Kapitel 3 SOU 1992125

Sverige ställer hårdare krav för detta än EG. Efter år 1998 blir det i Sverige över huvud taget inte tillåtet att hysa höns i burar. Vid nyinvesteringar måste dessa krav uppfyllas redan i dag. Vilka kostnadsnivåer detta kommer att medföra är dock mycket svårt att bedöma i dag. Den effekt detta kan ha på den svenska produktionen är dock att nyinvesteringar hålls tillbaka och därmed rationaliseringar av produktionen. I dag finns inga godkända produktionssystem.

3.4.4 Gränsskyddsnivåer Gränsskyddet i Sverige för ägg överstiger betydligt EGs motsvarande skydd. En jämförelse mellan gränsskyddsnivåema i EG och Sverige i september 1992 visar t.ex. att det svenska gränsskyddet för ägg för humankonsumtion var 7,95 krkg medan EGs motsvarande gränsskydd 2,89 krkg. I och med att reformen av CAP genomförs och var spannmålsprisema successivt sänks kommer EGs gränsskydd för ägg att ytterligare sänkas.

3.5 Fågelkött

3.5.1 Marknadsreglering i EG Fågelkött omfattas i EG inte något interventions- eller riktprissyav Marknadsregleringen består införselavgifter och exportbistem. av drag. Nivån på dessa är liksom för griskötts- och äggregleringen relaterad till spannmålspriset eftersom produktionsgrenama regleringstekniskt behandlas förädlad spannmål. Effekterna av EGs resom form kommer på fågelköttssektom via sänkta spannmålspriser, vilka påverkar nivån på införselavgifter och exportbidrag och därmed produktprisema. Principema i regleringen påverkas däremot inte.

3.5.2 Svensk importreglering Sverige har för fågelkött ett yttre gränsskydd. Den interna marknadsregleringen avvecklades den 1 juli 1991. De svenska smittskyddsreglema för djur och djurprodukter tillåter samma sätt som gäller för import ägg bara import färskt och fryst fågelkött från ett av - av begränsat antal länder. Begränsningen beror främst att flertalet länder inte kan garantera frihet från Newcastle-sjukan och hönspest. För-

SOU 1992 125 Kapitel 3 45

utom regler för att hindra införsel av smittsamma djursjukdomar påverkas handelsmöjlighetema regler för sjukdomar kan även av som överföras till människor, t.ex. salmonella.

3.5.3 Priser och kostnader i fågelköttproduktionen Avräkningspriset för kyckling levande vikt har i Sverige legat runt 9-10 krkg under de senaste åren. Jämfört med danska avräkningspriser har det motsvarat en skillnad på ca 4-4,50 krkg. De svenska djurhållningsregler som påverkar produktionskostnadema gäller framför allt bestämmelser om beläggningstäthet för slaktkycklingar. Dessa har inte någon motsvarighet i EGs gemensamma lagstiftning. På foderområdet gäller i Sverige sedan den 1 januari 1986 att antibiotika inte får ges i tillväxtbefrämjande syfte. Något motsvarande förbud finns inte i EG.

3.5.4 Gränsskyddsnivåer En jämförelse mellan gränsskyddsnivåema i EG och i Sverige i dag visar att det svenska gränsskyddet ligger betydligt över EGs nivå. I och med att reformen av CAP genomförs och spannmålsprisema successivt sänks kommer EGs gränsskydd att ytterligare sänkas. Gränsskyddsnivån var i september 1992 för hel, fryst kyckling uttryckt i svenska kronor i EG 3,28 krkg och för motsvarande produkt i Sverige 13,25 krkg.

3.6 Får- och lammköttsproduktion

3.6.1 Marknadsreglering och stödsystem EG är inte självförsörjande får- och lammkött. Stöd till privat ges lagring för att utjämna säsongsvariationer. För närvarande lämnas inte exportbidrag. Den viktigaste stödformen till produktionen är ett djurbidrag som utbetalas till producenter har fler än tio tackor. som EGs import sker nästan helt inom ramen för frivilliga begränsningsavtal med traditionella exportländer. Dessa länder har gått med på att begränsa sin export i utbyte mot att gränsskyddet till EG reducerats. Dominerande exportland är Nya Zeeland.

46 Kapitel 3 SOU 1992125

Bidragen för åren 1990-1992 var i danska kronor

1990 214,07 DKtacka 1991 183,35 DKtacka 1992 169,87 DKtacka

Fr.0.m. år 1990 tillämpas en begränsning av bidragsutbetalningarna som grundas på besättningsstorlek. Fullt bidrag utbetalas till de första 500 tackoma i låglandsområden och de första 1 000 tackoma i mindre gynnade områden. För överskjutande antal betalas 50 % av fullt bidrag ut. Denna begränsning kommer endast att få en mycket begränsad påverkan svenska producenter. Det fanns år 1989 endast besättning med fler än 500 tackor i Sverige. Producenter i mindre en gynnade områden erhåller ytterligare ett bidrag för de första 1 000 tackoma år 1991 uppgick det till ca 34 krtacka. Reformen CAP innebär i huvudsak att djurbidragen kommer att av begränsas fastställs för varje enskild producent. Systeav en kvot som met med kvotering innebär en viss låsning av den befintliga stmkturen.

3.6.2 Svenska direktstöd För lammproduktionen betalades det för budgetåret 199192 ut ett stöd på 48 krlamm. Totalt uppgick direktbidragen exkl. norrlandsstödet för får- och lammproduktionen till 8,5 miljoner kronor.

3.6.3 Pris- och kostnadsjämförelser Det svenska avräkningspriset har under den senare hälften av 1980talet varit högre än det danska. Ett vägt avräkningspris för lammkött 21,60 krkg under budgetåret 199091 medan var i Sverige t.ex. ca motsvarande pris i Danmark var ca 3,50 kr lägre. Bidragsnivån i EG är dock högre än i Sverige varför totalintäkten blir något högre i Danmark.

SOU 1992125 Kapitel 4 47

4 Vissa

utgångspunkter

för

kommissionens förslag

4.1 Inledning

Utgångspunkten för kommissionens arbete och förslag är att det före ett medlemskap bör ske en anpassning av jordbruket och livsmedelsindustrin till EGs förutsättningar så att Sverige vid inträdet i EG har en stark och konkurrenskraftig jordbruksnäring och livsmedelsindustri. Kommissionens arbetsområde begränsas till det behov åtgärav der som kan finnas för tiden fram till ett medlemskap. Kommissionen begränsar sig i detta delbetänkande till åtgärder som syftar till att skapa konkurrenslikställighet med jordbruket inom EG med utgångspunkt från EGs pris- och marknadsregleringar. Medlemskapet kan i sig medföra effekter för jordbruket, som Sverige olika skäl kan ha av önskemål om att mildra eller undvika, t.ex. särlösningar och genom undantagsbestämmelser. Eftersom kommissionen inte skall utarbeta förhandlingsunderlag ligger sådana frågor utanför kommissionens uppgifter. De allmänna utgångspunkter som framgår av kap. l och 2 upprepas inte här. I det följande kompletteras dessa av några mera specifika utgångspunkter som kommissionen haft för sina förslag. Kommissionens förslag har som en utgångspunkt att Sverige blir medlem i EG den 1 januari 1995. Anpassningsåtgärdema på animalieområdet bör dock liksom vegetabilieområdet utformas så att något års försening inte innebär några större problem. Inom animalieområdet är det framför allt takten i gränsskyddsförändringama som kan behöva prövas vid en förskjutning av tidpunkten för medlemskap. Ett uteblivet medlemskap innebär självfallet att en genomgripande omprövning kan behövas. Kommissionen bedömer dock att i ett sådant läge viss en anpassning till EGs förhållanden behövs bl.a. grund av EES-avtalet och åtföljande bilaterala avtal jordbruksområdet. För att vara konkurrenskraftig vid tidpunkten för svenskt medlemskap måste den svenska produktionen av livsmedel kunna ske under de konkurrensförhållanden som kostnads- eller stödnivån i EG skapar.

48 Kapitel 4 SOU 1992125

För att föreslå lämpliga anpassningsåtgärder behöver således en bedömning göras den prisnivå kan förväntas råda i Sverige vid av som ett medlemskap. Att uppskatta den framtida svenska prisnivån i EG är givetvis svårt. En rimlig utgångspunkt är dock att prisnivån i Sverige i stor utsträckning kommer att påverkas av prisnivån i närliggande EG-länder, framför allt då den danska. Kommissionens jämförelser är därför i av huvudsak gjorda med danska förhållanden. De uppskattningar av behovet av kostnadsanpassning som kommissionen har fått göra baseras på olika uppgifter, som t.ex. jämförelser mellan danska och svenska producentpriser samt beräknade effekter av EGs beslutade reform av jordbrukspolitiken på framtida priser och stöd. Dessutom är det förmodligen så att precis som det föreligger skillnader mellan olika EG-länders prisnivåer är det inte osannolikt att prisnivån i åtminstone vissa delar Sverige kommer att avvika från av den danska. Långa avstånd och därmed transportkostnader som inte har en motsvarighet i andra delar av EG kan t.ex. för vissa produkter medföra högre prisnivåer i Sverige än i Danmark. Kommissionen har dock inte ansett sig kunna beräkna sådana prisskillnader med sådan säkerhet att de kan tas till intäkt för ett minskat rationaliseringsbehov. De har dock beaktats i samband med förslagen om takten i anpassningen. Anpassningsåtgärdemas syfte är att få ett jordbruk som har förutsättningar att överleva och utvecklas med de nya förutsättningar och spelregler medlemskapet innebär. De förändringar av priser och som villkor görs under anpassningsperioden måste därför ge rätt sigsom naler till marknadens aktörer. Som aviserats i kommissionens första delbetänkande skall effekten förslagen rörande vegetabilieproduktionens anpassning på animalieav produktionen behandlas. I det följande är därför en utgångspunkt att spanmnålspriset i Sverige kommer att ligga i nivå med det inlösenpris motsvarar EGs vid tidpunkten för ett svenskt medlemskap, vilsom ket föreslagits i kommissionens första betänkande. Kommissionen vill understryka att behovet av kostnadsanpassning finns hos livsmedelskedjans samtliga aktörer. Kommissionens behandling och genomgång av animaliesektom tar i första hand upp primärproduktionen men också en viss del av uppsamlings- och förädlingsleden. Som framgår det tidigare resonemanget om gränsskyddet av

SOU 1992 125 Kapitel 4 49

kap. 2 så omfattar referensprisema mot vilka gränsskyddet avvägs också delar av dessa senare led.

4.2 Möjligheter kostnader i primärledet

att anpassa

För att bedöma vad som är en rimlig anpassningstakt måste man ta hänsyn till vilka kostnader som är möjliga att anpassa och på vilken sikt dessa kan anpassas. Animaliesektom i Sverige utmärks vid en jämförelse med förhållandena i EG av att pris-, stöd- och kostnadsnivåer är högre, möjligtvis med undantag för får- och larnmköttproduktionen. För att sektorn skall vara konkurrenskraftig med motsvarande EG-produktion måste dessa nivåer sänkas. Om inga förändringar görs under tiden fram till ett medlemskap kommer sådana kostnader som genom skillnader i dagens regleringar i Sverige hålls på en högre nivå än vad som är fallet i EG framför allt gäller det foderkostnadema - att automatiskt sänkas vid medlemskapet. Andra kostnader kan först anpassas på medellång eller lång sikt. Till de förstnämnda hör t.ex. delar kostnaderna för underhåll och av arbete medan ett sänkt kostnadsläge för byggnader och andra långsiktiga investeringar först kommer att påverka produktionskostnadema på sikt. De klimatmässiga och andra naturliga nackdelar kan förklara som vissa kostnadsskillnader kvarstår efter ett medlemskap. Om inte dessa nackdelar kan kompenseras genom en motsvarande effektivisering, med särskilda stöd eller genom att produkterna kan betinga ett mervärde på marknaden, leder det troligen till en minskning av berörda produktionsgrenar. Strukturrationaliseringen inom jordbruket ständigt pågående är en process som fortgår oavsett t.ex. ett medlemskap i EG eller ett fullföljande av 1990 års politik. Den situation ett medlemskap i nya som EG innebär för den svenska jordbruksnäringen kommer att påverka produktionsgrenarnas relativa lönsamhet gentemot konkurrerande EG-produktion. Produktionsgrenar där svensk produktion inte är konkurrenskraftig kan komma att minska i storlek samtidigt konkursom renskraftig produktion expanderar. De jämförande studier som gjorts av förhållandena i EG och i Sve-

rige visar att de svenska särreglema för främst miljö och djurhåll-

ning har betydelse för produktionens konkurrenskraft. Särreglema -

50 Kapitel 4 SOU 1992125

har störst betydelse i produktionen av fågelkött, ägg och griskött. Flera särregler får inte fullt genomslag förrän år 1999. Det material som varit tillgängligt för kommissionen ger ingen entydig bild av vilka merkostnader resp. mervärden som reglerna medför. I den mån de medför en nettokostnad för jordbruket utjämnas denna inte genom medlemskapet. Statens jordbruksverk analyserar för närvarande djurskyddet i Sverige och i några EG-länder. Analysen omfattar bl.a. regelverket för olika djurslag samt dess effekter för djurhälsa m.m. Även kostnadsjämförelser skall göras. Stora olikheter i reglerna för djurhållning kan orsaka merkostnader i produktionen som kan vara svåra att få ersatta genom bättre produktionsresultat och högre priser. I extremfall kan det leda till att svensk produktion mer eller mindre konkurreras ut av utländska produkter är producerade under förhållanden som inte är godkända som i Sverige. Detta konkurrensförhållande blir särskilt uttalat vid ett medlemskap i EG. Kommissionen vill dock i detta sammanhang peka på att olika miljö- och djurhållningsregler i ökad utsträckning införs i våra konkurrentländer, varför skillnaderna kommer att minska. Kommissionen har inte vid sina samråd under arbetet mött någon omfattande kritik mot reglerna. Dock har påpekats att särskilda stöd kan behöi framtiden Sveriges regler avsevärt kommer att avvika från vas om omvärldens. Kommissionen har erfarit att Jordbruksverket våren 1993 kommer att göra omfattande översyn nuvarande svenska djurhållen mer av ningsregler. Mot ovanstående bakgrund har kommissionen inte funnit anledning att överväga någon ändring av nuvarande regler. Inom EG förekommer stöd till investeringar för bättre djurhållning. Kommissionen har för avsikt att i sitt fortsatta arbete pröva om det finns anledning att införa något sådant stöd i Sverige under anpassningsperioden fram till år 1995. Kostnaderna på grund av särregler bör beaktas vid prisanpassningen. Det är inte kommissionens uppgift att lämna förslag till hur särreglemas effekter skall hanteras efter ett medlemskap i EG. Förändringarna i samhällsekonomin kommer att spela en stor roll för det framtida svenska kostnadsläget. De kostnadsstudier som gjorts den svenska produktionen baseras i huvudsak de ekonomiska av förutsättningar och det konjunkturläge som rådde i början av 1990-

SOU 1992125 Kapitel 4 51

talet. Anpassningen till EG under de närmaste åren kommer däremot att ske under andra förutsättningar. Den ekonomiska politiken har som mål att stärka den svenska ekonomins konkurrenskraft på sikt. En viktig förutsättning för att jordbruket skall kunna anpassas till EGs priser och övriga förhållanden utan alltför stora negativa effekter är att den ekonomiska politiken blir framgångsrik. De framtida kostnaderna för arbetskraft och kapital påverkas av utfallet av den ekonomiska politiken. Sjunker dessa kostnader stärks också jordbrukets konkurrenskraft. Den sänkning av arbetsgivaravgiften som aviserats kommer t.ex. ett märkbart sätt att påverka kostnaderna för arbete. Den föreslagna sänkningen av arbetsgivaravgiften den l januari 1993 uppgår till 4,3 procentenheter. Den s.k. egenavgiften för företagare sänks lika mycket. Förändringen kan beräknas minska den totala arbetskraftskostnaden med ca 3 %. Med utgångspunkt ifrån den s.k. sektorskalkylen kan arbetskraftskostnadema i jordbruket som en följd sänkta av arbetsgivaravgifter beräknas sjunka med knappt 100 miljoner kronor. Sänkningen påverkar också kostnaderna för inköpta produktionsmedel i jordbruket. Även räntenivån har avgörande betydelse. Som exempel kan en nämnas att om räntenivån sänks med 5 procentenheter förbättras lönsamheten i mjölkproduktionen med 1 500 krko eller med ca 25 örekg mjölk. Jordbruket är i dag kapitalintensivt. Effekterna av anpassningen till EG är därför i mycket stor utsträckning beroende av hur framgångsrik den ekonomiska politiken blir. En av de förväntade effekterna av EES-avtalet är vidare ökad en konkurrens på insatsvarusidan vilket medför sänkta kostnader för jordbruket. Det har dock inte varit möjligt för kommissionen att närmare bedöma dessa effekter. Genom kommissionens förslag om vegetabilieproduktionen anpassas spannmålskostnadema till EGs framtida nivå. För att säkerställa denna prissänkning kompletterar kommissionen sitt tidigare förslag med referensprissänkningar för spannmål. En anpassning sker genom kommissionens förslag också kostnader orsakade prisregleringsav av avgifter. Regeringen har i 19929313O för riksdagen redovisat prop. sin avsikt att avskaffa regleringsavgiften på handelsgödsel och bekämpningsmedel, dock redan från årsskiftet 199293. Vidare aviserat rege-

52 Kapitel 4 SOU 1992 125

ringen sin avsikt att sänka gränsskyddet för proteinfoder med 30 % från den 1 januari 1993.

4.3 Produktionsteknisk anpassning i primärledet

Vid ett medlemskap i EG kommer som förut nämnts produktprisema sjunka för flertalet produkter. Även foder- och andra produktionsatt medelspriser kommer att sjunka. Dessa förändringar inverkar på produktionstekniken i jordbruket. Generellt sett kommer produktionen att extensifieras, dvs. äga rum med mindre insatser av produktionsmedel arbete, kapital, maskiner, gödsel och bekämpningsmedel. Så som kallade läglighetseffekter som motiverat hög arbets- och maskinkapacitet vid arbetstoppar får också minskad betydelse inom vegetabilieproduktionen. Inom animalieproduktionen kan dock låga foderpriser och ändrade prisrelationer mellan olika fodermedel leda till att vissa fodermedel används mer än tidigare. Det blir inte längre lika lönsamt att investera i dyrbar teknik för att t.ex. minska foderförbrukningen. I del fall kompenseras produktprissänkningar av direkta bidrag en såsom arealbidrag, handjursbidrag och amkostöd. Dessa bidrag blir stor betydelse för produktionens lönsamhet. Eftersom bidragen av inte är direkt relaterade till produktionsresultatet höjer de dock inte intensiteten i produktionen. förhållandet mellan de in- Den styrs av satta resurserna och priset på produkten. Det är inför dessa stora produktionstekniska förändringar av stor vikt att jordbruket snabbt sig till de kommande förhållananpassar dena. I annat fall uppstår onödiga förluster på grund av inoptimal teknik. Ny odlingsteknik och ändrade foderstater är exempel på anpassningar kan ske relativt snabbt. Utfodringsteknik eller ändringar i som maskinresurser är anpassningar som tar längre tid. För att tydliggöra vad förändringarna innebär bör prisnivåema successivt anpassas mot EGs. Kraftiga informations- och rådgivningsinsatser behöver vidare sättas in för att de förhållandena skall få ett snabbt genomslag i nya produktionstekniken. Mot ovanstående bakgrund bör under tiden fram till ett medlemskap den svenska proteinfoderregleringen som inte har någon motsvarighet inom EGs jordbrukspolitik tas bort. Som tidigare nämnts har regeringen aviserat 30 % sänkning av gränsskyddet för proteinfoen

SOU 1992 l 25 Kapitel 4 53

der från den 1 januari 1993. I valet mellan att successivt avveckla den resterande regleringen eller att göra detta vid ett tillfälle bör det sistnämnda alternativet väljas. Därmed underlättar man bl.a. foderindustrins omställning till de nya förhållandena.

4.4 Anpassning priser och kostnader i primärledet

av För att åstadkomma ett effektiviseringstryck och en successiv kosmadssänkning är det nödvändigt att under den tid som återstår fram till ett medlemskap påbörja anpassningen av stödnivån så att de kostnader som på kort och medellång sikt kan påverkas sänks före medlemskapet. Pris- och stödnivån kan anpassas genom en successiv sänkning av gränsskydd och djurbidrag. Vissa kostnader är möjliga att anpassa omedelbart genom att den statliga regleringen anpassas till EGs. Det gäller framför allt kostnader för spannmål och proteinfoder. Andra kostnader måste minska genom effektivisering och anpassning inom näringen. Om animalieproducentema genom sådana förändringar kan sänka sina kostnader ger det i sin tur utrymme för en sänkt prisnivå inom animaliesektom. En snabb anpassning till EGs stöd-, pris- och kostnadsnivåer innebär behov av rationalisering utöver vad som möjliggörs av en borttagen foderreglering och sänkta spannmålspriser. I enlighet med det tidigare resonemanget om möjligheten att påverka olika kostnader anser dock kommissionen att en fullständig sänkning av prisnivån ner till dansk nivå inte är realistisk före ett medlemskap med hänsyn till effekterna på produktionen. Alla kostnader kan som nämnts inte påverkas under anpassningsperioden. Vidare kan den svenska prisnivån av olika orsaker bli något högre än den danska för vissa produkter. Å andra sidan måste signalerna framtida om förutsättningar vara så tydliga att den nödvändiga anpassningen inleds. Jordbruksproduktionens karaktär innebär att det finns en naturlig eftersläpning innan sänkta kostnader för inköpta insatsmedel får genomslag i produktionen särskilt gäller det sådana produktionsgrenar där rörelsekapital binds under en längre tid. Detta påverkar valet av tidpunkt för kostnadssänkningar resp. sänkningar av stödnivåema. EG har animalieområdet regleringar och stöd som inte har någon motsvarighet i Sverige. Det gäller t.ex. produktionskvoter för

54 Kapitel 4 SOU 1992125

mjölkproduktionen och olika typer av direktbidrag för nötköttsproduktionen. Kommissionen anser dock att det i första hand bör vara produktionsgrenens totala stödnivå och den handlingslinje som bäst det svenska jordbrukets konkurrenskraft och andra svenska gynnar målsättningar t.ex. i fråga om miljö och regionalpolitik som avgör valet anpassningsåtgärder. Kommissionen anser inte att produkav tionskvoter för mjölkproduktionen bör införas före ett medlemskap i EG. Utöver de generella regleringama i EGs system, som är den huvudsakliga grunden för kommissionens jämförelser, har EG även andra former stöd, t.ex. investeringsstöd, för att höja produktiviteten. Viav dare förekommer olika inkomststöd i s.k. mindre gynnade områden. Dessa stöd ofta har social karaktär har stor betydelse för lönsom en samheten vid mindre och medelstora jordbruksföretag i de mindre gynnade områdena. Även EGs kompletterande miljöåtgärder kan få betydelse för det enskilda företaget genom att de kan ge alternativa sysselsättningsmöjligheter och så sätt ersättning till arbete och kapital. Dessa stöd bygger dock i allmänhet delfinansiering från medlemsländerna och omfattningen EGs bidrag beror t.ex. huruvida omav rådet är klassat som mindre gynnat område. Frågan om områdesklassning är således viktig punkt i de kommande medlemskapsförhanden lingama. Kommissionen vill understryka att det stöd som ges till EGs jordbruk vid sidan gränsskydd och marknadsregleringar m.m. kan av betydande och självklart påverkar konkurrensförhållandena vara inom EG. För svensk del skulle detta särskilt kunna gälla jordbruket i mindre gynnade områden såsom i Sverige, Svealands- och norra Götalands skogs- och mellanbygder samt öarna. Behovet av regionalstöd inom det svenska jordbruket bör därför klaras ut i god tid före ett medlemskap. Detta gäller även de obligatoriska stöd som finns för olika ändamål och medlemsländerna måste införa. som I föreliggande behandling av animaliesektom har kommissionen till EG. De kompletterande miljöutgått från en generell anpassning åtgärderna kommer att tas i kommissionens kommande arbete. upp Vidare kommer kommissionen att pröva om några nya regionalpolitiskt motiverade stöd bör införas före ett medlemskap.

sou 1992125 Kapitel 4 55

4.5 Anpassning priser och kostnader i leden efter

av

primärproduktionen

Kommissionens uppdrag innefattar även livsmedelsindustrin. Som angavs i kommissionens förra betänkande är det i första hand näringslivets ansvar att vidta erforderliga åtgärder för att stärka konkurrensförmågan. Uppgifter som delgivits kommissionen visar att kostnaderna kan behöva minska med 20-25 % inom livsmedelsindustrin. Den del av denna industri omfattas gränsskydd har kostnadsmassom av en sa av ca 6 miljarder kronor varav ca två tredjedelar rör mejeriindustrin. Rationaliseringsbehovet uppgår därmed till över 1 miljard kronor. Detta kan inte åstadkommas med vardagsrationalisering utan torde kräva genomgripande förändringar inom de berörda branscherna. För den samlade livsmedelsproduktionen är det utomordentligt viktigt att denna rationalisering snabbt kommer i gång, eftersom sådana förändringar tar tid att genomföra och vanligen inte får positiv ekonomisk effekt förrän efter en viss tid. Kommissionen förutsatte i sitt förra betänkande anpassning att en av den i en lagrådsremiss föreslagna konkurrenslagstiftningen till EGs konkurrensregler på jordbruksområdet görs, så att inte genomförandet av kommissionens förslag hindras. Kommissionen konstaterar att regeringen i prop. 19929356 om ny konkurrenslag föreslagit att denna fråga skall prövas i särskild ordning. Med hänsyn till att de rationaliseringar som krävs inom livsmedelsindustrin kan beröras av en ny konkunenslag, är det olyckligt om anpassningen därigenom försenas. Kommissionen anser mot denna bakgrund att frågan bör behandlas skyndsamt. Som inledningsvis nämnts prisregleringen inom animalieproavser duktionen ett pris som förutom primärproduktionen också omfattar

viss uppsamling och förädling. Referensprisema se avsnitt 2.5.1 mot

vilka gränsskyddet avvägs avser således även slakteri-, packeri- eller mejerileden. Som konstaterats i flera analyser är skillnaderna gentemot EG i de led som följer efter primärledet procentuellt sett väl så stora som i det första ledet. Sänkningama av kosmads- och prisnivåer måste därför ske i livsmedelskedjans samtliga led för att den svenska livsmedelssektom skall bli konkunenskraftig vid ett EG-medlemskap. När det gäller de led som skyddas av det svenska gränskyddet kan en anpassning av pris- och stödnivåer ske antingen sänkta digenom rektbidrag vad avser primärproduktionen eller ett sänkt referens-

Kapitel 4 SOU 1992125

pris och därmed sänkt gränsskydd. I det fallet sänks priset i det senare led prisregleringen verkar, varför effekten berör både primärproduktionen och det uppsamlings- och förädlingsled som omfattas av gräns-

skyddet. De led inte omfattas prisregleringen, dvs. vissa delar av försom av ädling och partihandel hela detaljhandeln måste i likhet med livssamt medelskedjans övriga led sig till de nya konkurrensförhållananpassa den medlemskap i EG medför. Detta kommer att innebära att som ett också dessa led måste sänka sina kostnader och samtidigt också inom olika varuomrâden vidta förändringar i sin prissättningspolitik gentemot konsumenterna. Före 1990 års livsmedelspolitiska beslut tillämpade handeln vid prishöjningar vanligen procentpåslag. Prishöjningar i prisregleringsledet vidarefördes då till konsumentledet procentuell uppräkningsgenom en faktor. Prishöjningen fick därigenom större effekt i konsumentleen det än vad den faktiskt utgjort i prisregleringsledet i kronor och ören. Om handeln i stället tillämpat öresmarginaler skulle en prishöjning i tidigare led medfört prishöjning på konsumentpriset. ett samma Konsumentberedningen har pekat på tendenser från handelns sida tillämpa öresmarginaler i stället för procentmarginaler vid att numera prishöjningar. Detta är gynnsamt för konsumenterna eftersom prishöjningama inte förstärks i konsumentledet. När det gäller handelns agerande vid prissänkningar i tidigare led kommer detta framför allt att bestämmas konkurrenssituationen på av marknaden. Efter medlemskap kan ökad konkurrens i detaljistett en och grossistleden komma att medföra sänkta procentmarginaler t.o.m. beroende på vilka marginaler utländska detaljister tillämpar. Konsom sumentberedningens observationer tyder också att handeln vid prissänkningar hittills tillämpat öresmarginaler.

4.6 Gränsskyddsanpassning

I fråga möjligheten att sänka den svenska gränsskyddsnivån för om jordbruksprodukter ställde sig kommissionen i sitt första betänkande avvisande till sådana förändringar, bl.a. mot bakgrund av vad detta skulle kunna få för effekter på de kommande medlemskapsförhandlingama. Framför allt gällde det i de fall sådana förändringar skulle komma att avlägsna den svenska gränsskyddsnivån från EGs, dvs. där

SOU 1992 125 Kapitel 4 57

det svenska gränsskyddet i dagsläget ligger under EGs. Med anled-

ning av de bedömningar som senare gjorts se avsnitt 2.5 kom-

anser missionen att gränsskyddsförändringar under perioden fram till ett medlemskap torde vara möjliga om de är nödvändiga för att under perioden fram till ett medlemskap anpassa den svenska prisnivån till EGs. Det gäller såväl för varor där gränsskyddet överstiger som understiger EGs nivå. En annan möjlighet att åstadkomma en sänkning svenska prisav och kostnadsnivåer är att öka konkurrensen marknaden, t.ex. genom att ge riktade kvoter med reducerad importavgift till EG. Kvoternas effekt är tvåsidiga eftersom de kan ge svenska exportmöjligheter på EG-marknaden. Kvoter är dock svåra att beräkna så att de får avsedd effekt. De är vidare administrativt besvärliga för både handel och myndigheter. I valet mellan att använda sänkt gränsskydd eller riktade kvoter för att sänka svenska priser till EGs nivå förordar kommissionen generella gränsskyddssänkningar. Kvoter kan dock i något läge vara att föredra. Kommissionen vill avslutningsvis påpeka att man om förhållandena så skulle kräva, utan handelstekniska problem kan höja gränsskyddet.

SOU 1992125 Kapitel 5 59

5 Förslag

5.1 Inledning

5.1.1 Förutsättningar Regeringens ambition är att inga övergångsåtgärder skall behöva tilllämpas sedan Sverige blivit medlem i EG samt att övriga konkurrensbegränsande åtgärder undanröjs, i båda fallen basis av ömsesidighet. Kommissionen har med hänsyn till detta i sitt arbete utgått från att några Övergångsbestämmelser inte blir aktuella för berörda produktionsgrenar. Skulle så bli fallet för någon produkt kan den anpassningstakt som kommissionen föreslår behöva revideras. Kommissionen föreslår att en anpassning mot framtida pris- och kostnadsnivåer påbörjas inom animalieproduktionen. Förslagen tar även hänsyn till effekterna av kommissionens förslag vegetabilieom produktionen. Om den svenska regleringen av proteinfoder, inte har någon som motsvarighet i EG, avvecklas är det möjligt för jordbruket att sänka produktionskostnadema. Förutsättningarna för animalieproduktionen i de avseenden som gäller foderkostnader har därmed till största delen anpassats till de förhållanden som råder inom EG. Kosmadsminskningen i produktionen ger därför ett utrymme för att i motsvarande utsträckning sänka priset för olika produkter. Jordbruksministem har i prop. l99293l30 om vissa jordbrukspolitiska frågor redovisat sin avsikt att föreslå regeringen att fr.o.m. den 1 januari 1993 sänka införselavgiften på proteinfodennedel med 30 %. Kommissionen att anser den resterande avgiften bör tas bort för dessa fodermedel fr.o.m. den 1 juli 1993. Utöver den sänkning av priserna animalieprodukter därigesom nom möjliggörs har kommissionen ansett att en ytterligare anpassning till EGs prisnivåer är nödvändig. Motivet härför är att tydliggöra de framtida villkoren och påskynda effektiviseringen så att konkurrenskraften stärks. Kommissionen har med ledning den prisskillnad av som återstår efter en justering motsvarande kostnadsminskningen för foder och spannmål, ansett det rimligt att mellan tredjedel och hälfen ten av skillnaden i det prisreglerade ledet bör kunna elimineras fram till den 1 januari 1995. Den prisskillnad återstår i och som anpassas

60 Kapitel 5 SOU 1992125

med medlemskap. Det bör observeras att det effektiviseringskrav ett läggs på produktionen ligger utöver vad krävs för att hålla som som jämna med den rationalisering sker inom jordbruket i konsteg som kurrerande länder under anpassningsperioden. De särskilda djurbidrag utbetalats för norra Sverige inom rasom för stödet till jordbruket i Sverige påverkas inte av förslamen norra gen. l förslagen har hänsyn tagits till tidsförskjutningen mellan den borttagna proteinfoderregleringen och effekter i form av sänkta kostnader. Vidare har beaktats förutskickade gränsskyddssänkningar kan att leda till sänkta marknadspriser före det att gränsskyddssänkningen träder i kraft. Avräkningsprisema har varierat mellan åren och varierar även under år beroende bl.a. på den aktuella marknadssituationen. ett De prisangivelser görs är därför ungefärliga och i flertalet fall som genomsnittsvärden. I huvudsak har data från budgetåret 199192 använts. Kommissionens i det följande är delvis en förenkresonemang ling antal effekter priser och kostnader som inträffar över av ett tiden i såväl EG i Sverige. Detta resonemang och de förutsättsom ningar som ligger bakom utvecklas i bil. Kommissionens förslag innebär genomgripande förändring av en livsmedelssektom. Det är angeläget att den kontinuerliga uppföljning sektorn pågår till följd 1990 års beslut fortsätter. Detta gälav som av ler såväl utvecklingen inom primärproduktionen som inom de efterföljande leden och konsumentprisema.

5.2 Reglering av fodermedel och ändrade referenspriser för spannmål

Vid import till Sverige tas det införselavgift på de flesta foderråut en Det är detta gränsskydd utgör den svenska foderregleringvaror. som en. Syftet är att skydda spannmålspriset och vissa inhemska proteinfodermedel. Genom internationella handelsavtal har många av dessa varor inga eller låga införselavgifter i EG. Jordbrukama kan därför i princip köpa fodret till världsmarknadspris. För att skydda den inhemska produktionen konkurrerande produkter har EG bl.a. olika former av av direkta produktionstöd.

SOU 1992125 Kapitel 5 61

De svenska gränsskyddsnivåema för proteinfoder bör anpassas till EGs nivå från och med den 1 juli 1993. Det betyder att den sänkning med 30 % av gränsskyddet på proteinfoderrnedel regeringen avisom serat i prop. 199293130 skall ske fr.o.m. den l januari 1993 följs av en sänkning med resterande del 70 % fr.o.m. den l juli 1993. Sänkningen sker därmed i två steg. Spannmålssubstitut är en beteckning för stärkelserika foder som används i stället för den inom EG hittills betydligt dyrare reglerade sparmmålen. Substituten kan vara råvaror som tapioka, majsglutenfoder och kli. Sverige har ett gränsskydd för spannmålssubstitut som gjort att endast en mycket begränsad import förekommit. Inom EG finns däremot inget eller litet gränsskydd för sådana produkter. När nu spannmålsprisema sänks väntas importen av substituten att minska starkt i EG. Ett omedelbart borttagande gränsskyddet för de s.k. av substituten skulle sarmolikt inte leda till någon större import till Sverige eftersom spannmålsprisema blir låga fr.o.m budgetåret 199394. Från produktionsanpassningssynpunkt är därför behovet inte särskilt stort att ta bort gränsskyddet for dessa substitut. Det kan dock inte uteslutas att mer eller mindre tillfällig import substitut skulle kunna av förekomma om gränsskyddet tas bort. Kostnader uppkommer då för export av spannmål som därmed inte förbrukas. Kommissionen anser mot denna bakgrund att gränsskyddet för spannmålssubstituten inte bör förändras före ett EG-inträde. En utgångspunkt för kommissionens förslag på animalieområdet är att spannmålspriset i Sverige ligger i nivå med det inlösenpris som motsvarar EGs pris vid tidpunkten för svenskt medlemskap. Detta är en förutsättning för att animalieproduktionen skall få de kostnadsminskningar på grund av sänkta foderkostnader som kommissionen utgått från i sina förslag. Kommissionen har i sitt första betänkande föreslagit ett inlösenpris för spannmål på 90 örekg. Inlösenpriset kombineras med ett arealbidrag. För att säkerställa att den framtida foderkostnaden för spannmål motsvarar denna nivå bör kommissionens tidigare förslag kompletteras med en sänkning referenspriset av för spannmål. Därmed undviks att överskydd etableras för spannmål och till spannmål kopplade fodermedel. Vid låg skörd som leder till underskott på den inhemska spannmålsmarknaden skulle priserna annars kunna stiga upp till referensprisnivån. Referensprisema bör fastställas så att intern handel inom landet med spannmål företräde ges

62 Kapitel 5 SOU 1992125

framför import. De referensprisema förutsätter ett arealbidrag nya till spannmålsodlingen. Kommissionen föreslår att följande referenspriser för spannmål införs från 1993 års skörd

Tabell 6 Förslag ändrade referenspriser på spannmål om Vara Nuvarande Nytt

En sänkning av spannmålspriset mot den förväntade EG-nivån efter en fullt genomförd reform av CAP medför tillsammans med ett borttagande gränsskyddet för proteinfoder att kostnaderna i animalieproav duktionen sänks i följande omfattning

Tabell 7 Sänkta kostnader i animalieproduktionen

Produktionsgren Krkg produkt varav effekt av . proteinfoderreglering

Mjölk 0,25 krkg 0,15 Nötkött 3,00 krkg 0,75 Griskött 2,00 krkg 1,25 Ägg 1,05 krkg 0,70 Slaktkyckling 1,15 krkg 0,80 Får- och lammkött 0,50 krkg 0,10

Avser slaktad vikt för köttslagen Källa Statensjordbruksverk

I ovanstående siffror har även invägts de förväntade dynamiska effekter i form ändrade foderblandningar som en avvecklad foderregleav

SOU 1992125 Kapitel 5 63

ring och sänkta spannmålspriser medför på grund de ändrade prisav relationerna. I tabell 7 ingår även de kostnadsminskningar bortsom tagna prisregleringsavgifter på handelsgödsel medför i vallproduktionen och som får effekter i nötkötts- och mjölkproduktionen. Förändringar i foderregleringen får även återverkningar på olika vegetabilieprodukters relativa lönsamhet och efterfrågan på dessa samt kostnaden för att upprätthålla sådan produktion behövs som av beredskapsskäl. I det följande förs ett principiellt några de effekresonemang om av ter ett borttagande av fodennedelsavgiften får. Resonemanget illustreras i vidstående fig. Spannmålsprisema förutsätts i resonemanget ligga i nivå med det inlösenpris som omställningskommissionen föreslagit i sitt första betänkande 90 krlOO kg.

5.2.1 Kostnads- och prisanpassning i animalieproduktionen

En kostnadsanpassning till EGs förhållanden skulle innebära att gränsskyddet för proteinfoder sänks. I stort sett innebär det anpassning en till världsmarknadsprisnivån. Detta leder till kostnadsminskningar i animalieproduktionen. Kommissionens tidigare förslag vegetabilieom produktionen innebär att spannmålspriset sänks den framtida lägmot re nivå som blir aktuell i EG efter att CAP-reformen genomförts. Denna prissänkning stärker spannmålens konkurrenskraft relativt andra fodermedel. Om inga andra förändringar genomförs i Sverige förbättrar dessa prissänkningar lönsamheten i animalieproduktionen. I enlighet med vad kommissionen anfört i kap. 4 bör denna kostnadsminskning ge utrymme för prissänkningar av motsvarande omfattning inom animalieproduktionen. Intäktsminskningen kan ske minskade direktbidrag eller genom genom prissänkningar för produkterna. Prissänkningama kan uppnås genom sänkningar av referensprisema och därmed gränsskyddet eller genom ökat marknadstillträde för konkurrerande import kvoter. Kostnadsminskningen påverkar statsbudgeten i det förstnämnda fallet, i det andra fallet kommer den i första hand konsumenterna till del

Kapitel 5 SOU 1992125 64

s

w

V V

A

I

O w w o .

v V

å

L

A V

a

. N V u

m

s m n

SOU 1992125 Kapitel 5 65

direkt. Beroende på produkternas priselasticiteter kan sänkta priser eventuellt leda till en ökad konsumtion. Förändringar i prisrelationerna mellan olika produkter t.ex. gris- och nötkött kan också ge effekter på konsumtionen.

5.2.2 Effekter på efterfrågan på konkurrerande fodermedel Priset på proteinfoder sjunker de borttagna avgifterna och pågenom verkar därmed fodersammansättningen och intensiteten i utfodringen. Konkurrenskraften för inhemsk foderspannmål, oljekraftfoder rapsmjöl och baljväxter försämras i förhållande till vad gäller i som dag. Efterfrågan på dessa produkter minskar inga prisförändom ringar sker. Priset på svenskt oljekraftfoder kommer sjunka på att grund av importkonkurrensen. Statens kostnader för oljeväxtodlingen kan komma att öka om den skall kunna upprätthållas på oförändrad en nivå i enlighet med 1990 års livsmedelspolitiska beslut. Spannmålsöverskottet kommer vidare att öka något. Det innebär att den minskning av överskotten blir följden kommissionens tidisom av gare förslag om vegetabilieproduktionen inte blir lika stor. Spannmålens relativa konkurrenskraft som foder är dock bättre vid prisnivå en på 90 öre per kg än vad den skulle varit vid ett högre marknadspris. Även de svenska baljväxtprisema måste bli lägre för att vara konkurrenskraftiga. Grovfoderanvändningen och vallarealen påverkas också bortav en tagen proteinfoderreglering och sänkta spannmålspriser. Intensiteten i vallodlingen kommer sannolikt att avta eftersom proteinets värde i grovfodret sjunker. Energivärdet i vallen får större betydelse än proteininnehållet. Denna förändrade relation kan mötas genom en extensivare odling där vallen gödslas sparsammare än tidigare för att motverka ett onödigt högt proteininnehåll och den lägre skörden kompenseras med en något större areal. Fallande markkostnader och brist på lönsamma alternativ till vallodling underlättar denna utveckling. Om man emellertid beaktar att även spannmålen energifodret blir billigare förändras bilden något. Den totala sänkta kostnaden för kraftfoder spannmål och proteinfoder påverkar vallfodrets konkurrenskraft mycket mer än enbart den sänkta kostnaden för proteinfoder. Det är energiinnehållet som gör kraftfodret dyrt och det är energi-

66 Kapitel 5 SOU 1992 125

halten är viktig i vallfodret. Sänkta spannmålspriser försämrar som alltså vallfodrets konkurrenskraft. På lång sikt torde vallodlingen därför komma att minska vid oförändrad animalieproduktion med negativa effekter det öppna landskapet i bygder som inte har en konkurrenskraftig spannmälsproduktion. De närmaste åren torde emellertid inte så stora förändringar ske. Något större överskott av vallareal finns inte i våra slätt- och mellanbygder. Dessutom är maskinpark, lagringsutrymmen och utfodringssystem dimensionerade för nuvarande behov. Dessa resurser är på medellång sikt fasta. Eftersom marginalkostnaden för vallfoder torde understiga kraftfoderkostnaden kommer sannolikt inte vallodlingen i dessa bygder att påverkas nämnvärt på kortare sikt. Grovfoderarealen kan vid ett medlemskap i EG därutöver påverkas de krav på viss grovfoderareal per djurenhet som av EG uppställer bidragskriterier för bl.a. extensifierings- och hansom djursbidrag inom nötköttsproduktionen.

5.2.3 Budgeteffekter Ett sänkt gränsskydd minskar statens intäkter av införselavgifter. Det gäller såväl gränsskyddssänkningen för proteinfoder som för animalieprodukter jfr avsnitt 5.2.1. Sänkta konsumentpriser för animalieprodukter medför vid oförändrad konsumtion sänkta budgetinkomster från mervärdesskatt men sänker också statens utgifter i de fall dessa är kopplade till konsumentprisutvecklingen. Neddragna direktbidrag lägre budgetkostnader. Ett lägre pris för proteinfodret minskar efger terfrågan foderspannmål, vilket ökar kostnaderna för överskottsexporten. Borttaget gränsskydd för proteinfoder leder också till sänkta oljeväxtpriser. Statens kostnader för att behålla odlingen på nuvarande nivå ökar därmed.

5.3 Mjölkproduktionen

Den svenska prisnivån till producent för mjölkproduktionen inkl. di-

rektbidrag låg produktionsåret 199192 ca 3,20 krkg. Av detta utgjorde direktbidragen ca 0,40 krkg vid avkastningen 6 000 kg mjölk ko och år. Behovet kostnadsanpassning till EG-nivån kan per av en för primärproduktionen uppskattas till ca 80 örekg. Detta motsvarar

SOU 1992 125 Kapitel 5 67

då den prisnivå som förväntas gälla i Danmark vid tidpunkten för svenskt medlemskap. Transponkosmader kan komma att medföm.m. ra ett högre pris på den svenska marknaden än i närliggande EG-länder. Den svenska produktionen kommer därför förmodligen att kunna vara konkurrenskraftig till ett något högre pris. Kommissionen räknar därför med att behovet anpassning kan bli något mindre än av 80 örekg. Den borttagna proteinfodermedelsregleringen och sänkta sparmmålspriser innebär att mjölken blir 0,25 krkg billigare producera. Av att återstående skillnad, 0,55 krkg, bedömer kommissionen att det är rimligt att stödnivån sänks med ytterligare 0,15 krkg fram till inett träde i EG. Därefter återstår en prisskillnad i primärproduktionen på ca 40 örekg vid inträdet i EG. Prissänkningen kan ske antingen sänkning referensprigenom en av set och dänned gränsskyddet eller genom sänkta djurbidrag. Om referenspriset sänks är det viktigt att relationerna mellan olika produkters lönsamhet kan behållas enligt det nuvarande utjämningssystemet eftersom det ger åsyftad omfördelning. Vidare ansluter relationerna relativt väl till EGs förhållanden jfr avsnitt 3.1.2. Nivån på referensprisema för mejeriprodukter är för närvarande följande

Smör 20,78 krkg Magen mjölkpulver 18,87 krkg Hårdost 30,96 krkg Konsumtionsmjölk 4,56 krl 3 % standardmjölk

En sänkning av ovannämnda omfattning O,25 0,15 krkg + motsvarar ett borttagande av de djurbidrag utbetalades för budgetåret som 199192. Per mjölkko utbetalades då 2 330 kr jfr avsnitt 3.12. Regeringen har för budgetåret 199293 föreslagit att jordbruket skall tillföras 1 600 miljoner kronor i form direktbidrag. Det innebär av totalt en minskning med 800 miljoner kronor. Eftersom riksdagen ännu inte har behandlat regeringens förslag kan kommissionen inte ange hur ston direktbidraget för mjölkproduktionen blir för innevarande budgetår och vilken minskning det kan innebära jämfört med föregående år. Genom den minskning som är trolig har en del av den sänk-

68 Kapitel 5 SOU 1992125

kommissionen föreslår redan genomförts. Eftersom det inte ning som finns några djurbidrag för mjölkkor i EG förordar kommissionen att den återstående prissänkningen ut minskning av diäven tas genom en rektbidragen. För budgetåret 199394 föreslår kommissionen att 800 krmjölkko utbetalas direktbidrag. Den minskning direktbidragen som då som av har genomförts jämfört med budgetåret 199192 totalt l 530 krko drygt 25 örekg. Återstående sänkning direktbidragen motsvarar av för budgetåret 199495 då resterande 800 kr tas bort. Referensgörs priserna på olika mejeriprodukter påverkas därmed inte. Utvecklingen direktbidragen för mjölkproduktionen ser enligt av kommissionens förslag följer krmjölkko ut som

199192 199293 199394 199495

2 330 800 -

5.4 Nötkött

Nötkött är den produktionsgren där behovet av kostnadsanpassning

förmodligen är störst. Det genomsnittliga svenska priset inkl. djurbidrag till ungnöt låg för produktionsåret 1991 92 drygt 26,00 krkg direktbidraget 1,30 kr detta pris. Priset, inkl. bimotsvarar ca av drag, varierar dock för olika produktionsforrner, bl.a. eftersom längden på produktionstiden påverkar bidragsdelen. Att uppskatta den framtida prisnivån inkl. direktstöd försvåras bl.a. av hur de olika direktbidrag EG tillämpar kommer att komma olika produktionssom former till godo. Nötköttsproduktion bedrivs både i Sverige och i EG med mycket varierad intensitet, vilket också påverkar bedömningen av vilka effekden föreslagna förändringen proteinfoderregleringen får och ter av vilken kostnadsanpassning behövs. Kommissionen har därför valt som att studera EG-anpassningens effekter för några olika typer av nöti fråga intensitet. De skilda vaköttsuppfödning, vilka skiljer sig om rianter köttuppfödningen behandlas är dels en intensiv gödav som tjursuppfödning, dels extensiv stutproduktion. Uppfödningstiden för gödtjurama 12 månader. Stutproduktionen baseras huvudsakliär ca grovfoder, dvs. vallbasrat foder. Stutarna slaktas vid 22-24 gen

SOU 1992125 Kapitel 5 69V

månaders ålder. Mellan dessa former finns dock ett flertal varianter. Dessutom redovisas effekterna för kött utslagskor. För att av ge en bild av hur nötköttssektom som helhet kommer att påverkas medav lemskapet kommenteras också pris- och bidragseffektema på sektorsnivå. EGs reform innebär att stödets utformning ändrar karaktär genom att en större del än tidigare utgår som djurbidrag. Produktpriset sänks som en följd av att interventionspriset sänks med 15 % och samtidigt kompletteras med olika former direktstöd jfr avsnitt 3.2.1. Beroav ende på hur produktionen bedrivs och vid vilken ålder djuren slaktas kan detta leda till olika ersättningsnivåer uttryckt i kronor per kilo. För am- och dikor har EG därutöver ett särskilt direktstöd i samma nivå som det svenska stöd betalats ut under år 1992. som De faktorer som är intressanta i jämförelsen är dels vilken prisnivån kommer att vara i EG efter den genomförda reformen, dels vilka kostnadssänkningar nötköttsproduktionen kan dra nytta av genom sänkta foderpriser och slutligen vilka direktbidrag handjurspremier, extensifieringsbidrag, etc. som kommer att utbetalas i EG och komma produktionen till godo. Exemplen tar inte i detalj hur direktbiupp dragen är framräknade efter EGs kriterier. Den genomsnittliga prisskillnad exkl. direktstöd finns för som produktionsåret 199192 mellan Sverige och Danmark 5 krkg. är ca CAP-reformen leder till att EGs interventionspris sjunker med 15 %. Beräkningen utgår från att även avräkningspriset sjunker i motsvarande mån. EGs framtida pris ligger uppskattningsvis 9,40 krkg lägre än dagens svenska producentpris. För att kunna jämföra ersättningsnivåema i Sverige i dag måste man emellertid också räkna in de djurbidrag som hittills utbetalats och de direktbidrag som kommer att utbetalas till olika typer av produktionsformer efter CAP-reformen. I Sverige får i dag alla produktionsfonner del av djurbidraget 155 krungnöt budgetåret 199192. Detta motsvarar på sektorsnivå omräknat till ersättning kilo slakper tat nötkött ca 1,30 kr. EGs direktbidrag reformen är följande genom

Amkopremie 120 ECUko och år 1 020 SEK Ungnöt 10 månader 90 ECUtjur 765 SEK Ungnöt 22 månader 90 ECUtjur 765 SEK Extensifieringsbidrag 30 ECUdjur 255 SEK

70 Kapitel 5 SOU 1992125

Ungnöt blir äldre än 22 månader och uppfyller kraven grovsom foderareal erhåller därmed två bidrag å 90 ECU.

Gödtjursproduktion Förutsättningarna för gödtjursproduktion i Sverige och i EG år 1995 framgår tabell Den intensiva produktionen kommer i EG vid av produktion större omfattning bara att få del direktbidrag i beav av gränsad omfattning, bl.a. eftersom den inte uppfyller kraven på högdjurtäthet i relation till erforderlig grovfoderareal. Prisskillnaden sta inkl. direktbidrag för den intensiva produktionen motsvarar ungefär 10 krkg. Kostnaderna i denna produktion kommer dock att sjunka följd sänkt spannmålspris och lägre pris för proteinfoder. som en av Uppskattningsvis sjunker dessa kostnader med ca 3,50 krkg. Utöver denna kostnadsminskning återstår skillnad ca 6,50 krkg. Denna en beräkning baseras på besättning med 50 gödtjurar. I besättningen ca är mindre än 15 djurenheter, vilket motsvarar 25 gödtjurar, ar som erhålls dock år fullt handjursbidrag år för tjurama, vilket förper per bättrar kalkylen i detta fall med ca 3,30 krkg. Detta framgår av den vänstra kolumnen. Priset i Sverige för gödtjurar, inkl. bidrag, är i dag något lägre än vad genomsnittligt gäller för nötköttsproduksom tionen eftersom än ett djurbidrag inte kan erhållas för djur som mer är 12 månader när de slaktas.

SOU 1992125 Kapitel 5 71 Tabell 8 Effekter för gödtjursproduktion Besättningstorlek 15djurenheter 15djurenheter Svensktpris budgetåret 199192

Minskade foderkostnader -3,40 -3,40 Amra 6,40 3,10 Tjurar, kor och andra nötkreatur över 2 års ålder 1 djurenhet Nötkreatur med en ålder från 6 till 24 månader 0,6 djurenhet

Stutprgoduktion För stutproduktionen ser situationen ljusare ut räknar med de om man direktbidrag som denna produktion i EG-medlemskapet kan bli berättigad till eftersom den har större förutsättningar att uppfylla extensiñeringskraven. Det skall dock observeras att uppfödning av stutar normalt visar högre kostnader per kilo producerat kött än intensivare former, bl.a. till följd av att fasta kostnader, t.ex. byggnader, belastar mer till följd av längre stalltider. Direktbidragsnivån för stutproduktionen omräknat till ersättning per kilo kött kan i EG ligga på mellan 5 och drygt 8 krkg. Om man lägger detta till den rena prisersättningen ger det olika prisnivåer för olika typfall. I tabell 9 visas effekterna för några olika uppfödningsfonner. Fall A visar stutproduktion med åkerbete och vall producerad med normal skördenivå. Fall B visar stutproduktion med hagmarksbete och låg skördenivå på vallen. I den mest extensiva produktionen C sker uppfödningen på extensiv vall och hagmarksbete. I kalkyl C ökar kostnaderna för hö på grund extensifieringen, bl.a. ökade av genom maskinkostnader, med ca 1 krkg. Det svenska priset är högre än för

72 Kapitel 5 SOU 1992 125 gödtjurar, vilket förklaras att det i stutproduktionen på grund av av längre uppfödningstid utgår två direktbidrag en Tabell 9 Effekter för stutproduktion A B C

Svenskt pris budgetåret 199192

de sänkta proteinfoderkosmadema. De minskade kostnadernen genom uppskattas till 0,60-l,9O krkg baserade på intensiteten i grovfona ca derproduktionen, inkl. bete. Dessa jämförelser pekar på att den extensiva produktionen relativt

får det lättare i EG än den intensiva gödtjursproduktionen. Man sett måste dock väga in vilka ytterligare kostnader som belastar denna produktion, i form bundet kapital under en längre uppfödningst.ex. av tid. Den extensiva produktionen utgör endast en mycket liten del mest den totala svenska nötköttsproduktionen i dag 1-2 % av den totala av produktionen faller i dag på stutar. Det beror bl.a. på lönsamhetssvå-

righeter. Kravet pris- och kostnadsanpassning för att klara den framtida EG-prisnivån är således större för den intensivare produktionsfor-

men.

SOU 1992125 Kapitel 5 73

Kött från utslagskor IEC-medlemskapet får vidare effekter för mjölk- och dikoproduktionens lönsamhet eftersom producentpriset på kött från kvigor och kor kommer att bli lågt. Direktbidrag lämnas i EG för handjur och amoch dikor, men inte för mjölkkor och kvigor. En motsvarande beräkning som gjorts för gödtjurar och stutar ger följande resultat för kött från utslagskor.

Tabell 10 Effekter för utslagskor

Svensktpris produktionsåret199192 26,25 krkg

Pris i EG år 1995 15,60 krkg

Skillnad 10,65

Minskade foderkostnader -3,20 Återstår 7,50

För att beräkna den totala sektorseffekten för nötköttsproduktionen av ett EG-medlemskap måste således också vägas in det faktum att direktbidrag utbetalas endast för handjur i EG, med undantag för det bidrag som utgår till di- och amkor. De ungnötsbidrag som utbetalas i Sverige gäller alla ungnöt även kvigor. En beräkning vad total EGav en anpassning betyder för nötköttssektom som helhet, visar på att priset inkl. bidrag per kilo nötkött i genomsnitt skulle sjunka med mellan 8,45 och 9,25 krkg om Sverige anpassar såväl pris- som bidragsnivåer till de nivåer som blir följden av en fullt genomförd reform av CAP. I den lägre siffran är medräknat att samtliga handjur kvalificerar sig för såväl handjursbidrag som extensifieringsbidrag och att samtliga am- och dikor kvalificerar sig för extensifieringsbidrag. Den kostnadsbesparing som är möjlig på grund lägre priser för insatsvaav ror foder, etc. uppgår i genomsnitt till 3,00 krkg, vilket innebär ca att en genomsnittlig kostnadsskillnad mellan 5,45 och 6,25 krkg nötkött återstår.

74 Kapitel 5 SOU 1992125

Förslag Kommissionen att stödminskningen för nötköttsproduktionen i anser Sverige mot bakgrund vad som redovisats bör ske genom sänkt av gränsskydd medan direktbidragen behålls. Am- och dikostöd bör utbetalas även för perioden fram till medlemskap. Motiven för detta är att EGs reform har inriktning som innebär att produktionen i en ökad utsträckning ersätts genom direktbidrag. Den svenska ungnötsproduktionen kan dra nytta de sänkta foderkostnadema medan amav och dikoproduktionen påverkas av sänkta priser utan att foderkostnadema minskar i omfattning. För att vara konkurrenskraftig i samma EG måste dock även denna produktion kunna ske till de lägre priser och med det direktstöd som gäller i EG. Kommissionen föreslår att referenspriset för nötkött sänks med totalt 3,00 krkg. En motsvarande sänkning görs för kalvkött. Sänkningbör ske vid två tillfällen, 1,50 krkg den 1 januari 1994 och ytterlien 1,50 krkg den 1 juli 1994. Förskjutningen i tid i förhållande till gare förslaget proteinfoderregleringen motiveras av produktionens om långa omloppstid. Referenspriset är för nötkött i dag 29,57 krkg. De sänkta referensprisema medför motsvarande sänkning av gränsskyddet. Djurbidrag bör även fortsättningsvis utgå för ungnöt och am- och dikor. Det belopp för direktbidrag till nötköttsproduktionen som betalades ut under budgetåret 199192 utgjorde totalt 168 miljoner kronor. Under år 1992 utbetaldes därutöver ett djurbidrag på sammanlagt ca 100 miljoner kronor till självrekryterande köttproduktion am- och dikor. Kommissionen föreslår att bidrag av denna omfattning även utbetalas fram till ett medlemskap i EG. Den sänkning referenspriset på 3 krkg som kommissionen föreav slår motsvarar knappt den kosmadssänkning som den intensiva produktionen får via sänkta foderpriser. För den produktion som i mindre utsträckning baseras på kraftfoder får kostnadssänkningen en mindre betydelse. För tiden fram till ett medlemskap kan man därför förvänta sig att intensiteten i produktionen kommer att anpassas efter de nya prisförhållandena för fodret. Vad gäller den mest extensiva produktionen är den i dag mycket liten omfattning 1-2 %. Effekten av en blir dock att grovfoderanvändningen inte stimuleras för denna produktion. Eftersom någon referensprissänkning inte genomförs förrän

SOU 1992125 Kapitel 5 75

den 1 januari 1994 försämras dock inte lönsamheten i den extensiva produktionen under år 1993 jämfört med dagsläget eftersom även denna produktion får del av de lägre foderkostnadema. Man kan dock konstatera att den relativa lönsamheten under år 1994 tillfälligt försämras gentemot den intensiva produktionen. Mot bakgrund vad av man kan förvänta sig i EG är det felaktig relation avseende pris, en inkl. bidrag, mellan produktionsformema. En sänkning av referenspriset är dock nödvändig för den inatt ge tensiva produktionen rätt signaler. Kommissionen dock det anser att mot bakgrund av vad ovanstående kalkyler visar kan finnas anledning för statsmakterna att fr.o.m. budgetåren 199394 eller 199495 fördedirektbidragen för ungnötsproduktionen på ett annat sätt än som skett hittills. Direktbidragen bör komma den extensiva produktionen till del på ett sådant sätt att den relativa lönsamheten mellan intensiv och extensiv produktion i större utsträckning motsvarar förhållandena inom EG. Kommissionen vill slutligen påtala behovet att snabbt klara av ut och genomföra den märkning handjur kan behövas redan av som under år 1993 för att EGs bidrag skall kunna utbetalas under år 1995.

5.5 Griskött

Avräkningsprisnivån på svenskt griskött kan uppskattas till 15 krkg under budgetåret 199192. Prisskillnaden mot det framtida danska priset är ca 4,75 krkg enligt de principer som redovisas i bil. I Effek- . ten av en borttagen proteinfoderreglering och ett sänkt spannmålspris är ca 2 krkg. Därefter återstår skillnad 2,75 krkg. Av denen ca na skillnad bör ca en tredjedel, dvs. 1 krkg kunna utjämnas fram till ett medlemskap. Det återstår då 1,75 krkg i skillnad vid inträdet i EG. Referenspriset för griskött är i dag 19,61 krkg. Kommissionen föreslår sänkning referenspriset att en av med sammanlagt 3 krkg genomförs under perioden fram till den 1 januari 1995. Sänkningen fördelas på tre tillfällen med vardera 1 krkg den 1 juli 1993, den 1 januari 1994 och den 1 juli 1994. Därmed återstår en skillnad på ca 1,75 krkg i primärproduktionen för anpassning vid ett inträde i EG.

76. Kapitel 5 SOU 1992125

5.6 Fägelkött

Avräkningspriset för slaktkyckling levande vikt har under senare år 9 krkg, vilket har inneburit ungefärlig prisskillnad på legat runt en 4 krkg jämfört med dansk produktion. Av denna skillnad kan ca l krkg bedömas mervärde svensk produktion betingar vara ett som på grund kvalitetsegenskaper salmonellafrihet, etc. Behovet av av som kostnadsanpassning i primärledet kan således uppskattas till ca 3 krkg. Det 4 krkg slaktad vikt. Behovet kostnadsanmotsvarar ca av passning i förhållande till den framtida EG-nivån uppskattas till 4,35 krkg enligt de principer redovisas i bil. Referenspriset är för som kyckling 20,72 krkg. En borttagen proteinfoderreglering sänker produktionskostnadema med 0,80 krkg slaktad vikt. Sänkt spannmålspris medför en ytterlica sänkning med 0,35 krkg, vilket totalt motsvarar 1,15 krkg. En gare kostnadsdifferens på 3,20 krkg återstår, vilket motsvarar effektiviseringsbehovet fram till medlemskap. Hälften denna kostnadsskillett av nad, 1,60 krkg, bör kunna utjämnas före ett medlemskap. Kommissionen föreslår att referenspriset för slaktkyckling sänks i två Det första motsvarar den kostnadssänkning som förändsteg. steget rad foderreglering och sänkta spannmålspriser innebär. Det andra stemedför ökat effektiviseringstryck produktionen. Referenspriget ett bör sänkas med 1 krkg den 1 juli 1993 och med ytterligare set 1,75 krkg den 1 januari 1994. Därmed återstår ca 1,60 krkg att anpassa vid ett inträde i EG.

5.7 Ägg

Det svenska avräkningspriset för ägg har under senare år legat mellan 8 och 9 krkg. Det medför ungefärlig prisskillnad mot framtida en dansk producentprisnivå på 2,35 krkg enligt de principer som reca dovisas i bil. Sänkta kostnader för proteinfoder och spannmål mot- 1,05 krkg. Därefter återstår en skillnad 1,30 krkg gentsvarar ca uppskattad EG-nivå år 1995. Referenspriset för ägg är 11,85 emot en krkg. Den svenska äggproduktionen har för närvarande begränsade rationaliseringsrnöjligheter att det i dag inte finns några godkända genom byggnadslösningar uppfyller djurhållningskraven. Kommissiosom

SOU 1992125 Kapitel 5 77

nen anser därför att rationaliseringskravet på äggproduktionen inte bör vara fullt hälften av den återstående skillnaden. Av den återstående skillnaden 1,30 krkg föreslår kommissionen att 0,45 krkg utjämnas före medlemskap i EG. Återstående skillnad utjämett som nas vid ett medlemskap är då 85 örekg. Kommissionen föreslår att referenspriset sänks vid två tillfällen dels med 1 krkg den 1 juli 1993, dels med 50 örekg den 1 januari 1994.

5.8 Får- och lammproduktion

Statens jordbruksverks bedömning av får- och lammsektom tyder att stödnivån för denna sektor är något högre i EG än i Sverige. Prisnivån är lägre i EG men i gengäld lämnas högre direktbidrag till produktionen. Någon sänkning av stödnivån är av denna anledning inte nödvändig för får- och lammproduktionen grund av ett medlemskap i EG. Den kostnadsminskning som sänkta foder och spannmålspriser medför för produktionen är så liten att kommissionen inte anser det vara motiverat att vidta någon sänkning av gränsskyddet.

5.9 Sammanfattning förslagen

av om

animalieproduktionen

I tabell 11 sammanfattas kommissionens förslag om animalieproduktionen. I tabellen redovisas de kostnadsminskningar som följer av sänkta spannmålspriser och av det borttagna gränsskyddet för proteinfoder. Effekten av borttagna prisregleringsavgifter handelsgödsel och bekämpningsmedel är också inkluderade i de sänkta foderkostnadema. Förslagen innebär förutom kostnadsminskningar fodersidan också en prissänkning. Prissänkningen tas ut genom en sänkning av referenspriset och därmed gränsskyddet eller genom en minskning av direktbidragen. Det senare gäller för mjölkproduktionen. Producentprisnivån i Sverige gäller genomsnittliga priser för produktionsåret 199192 i förekommande fall inkl. direktbidrag. Den prisnivå som redovisas för Sverige år 1995 är en uppskattad konstruerad nivå som baseras jämförelser med danska priser för budgetåret l99192 samt den effekt som kan förväntas genom CAP-refor-

78 Kapitel 5 SOU 1992125

Beräkningarna lett fram till förslagen har ursprungligen men. som skett inom intervall redovisningen sker här i förenklad form. men För fågelköttsproduktionen har inräknats ett mervärde för den svenska produktionen på grund av salmonellafrihet etc., vilket reducerat behovet kosmadsanpassning i producentled. Redovisningen av effekav terna på nötköttsproduktionen framgår av tidigare avsnitt 5.4 där tre kalkyler redovisas eftersom bl.a. olika intensitet i uppfödningen skilda resultat, t.ex. i fråga kostnadsbesparingar för foder. Viger om dare produceras stor del nötköttet i Sverige i form av utslagsen av kor för vilka djurbidrag inte utgår i EG. Som tidigare redovisats bestäms gränsskyddet som en avvägning mot fastställda referenspriser. Dagens referenspriser redovisas i tabell 11. Referenspriser fastställs för olika mejerivaror men i tabellen endast referenspriset för konsumtionsmjölk. För övriga mejerianges produkter framgår referensprisema av avsnitt 2.5.1. Referensprisema omfattar även viss uppsamling och förädling. Kommissionen har dock inte föreslagit någon ytterligare referensprissänkning som särskilt motiveras med behovet av kostnadsanpassning inom de förädlingsled som omfattas av referensprisnivån. Anledningen härtill är ovissheten om när rationaliseringen inom förädlingsindustrin ger effekt. Effekten av ett sänkt referenspris kan dock fördelas mellan primärproduktionen och förädlingen. Hur denna fördelning kommer att se ut kan inte styras genom prisregleringen. Det är därför angeläget att fölupp hur fördelningen blir mellan primärproduktionen och förädlingen de sänkta referensprisema, särskilt mot bakgrund av det av stora behov kostnadsanpassning finns i de efterföljande leden. av som

SOU 1992 125 Kapitel 5 79

Tabell 11 Effekter kommissionens förslag borttagen av om proteinfoderreglering, sänkta spannmålspriser och prisanpassning i animaliesektorn

Mjölk Nötkött7 Griskött Fågelkött Ägg

Referensprisnovember1992 4,561 29,57 19,61 20,72 11,85 krkg krl

B. Effekt av sänkta proteinfoderkostn. 0,15 1,25 0,80 0,70

C. Effekt av sänkt spannmålsprisinkl. borttatagen prisregLavgift på handelsgödseloch bekämpningsmedel 0,10 0,75 0,35 0,35

D. Förslag om sänkningutöver kostnadseffekten 15 1,00 1,60 0,45

D. Refetenspris 17-93 o.f6 29,57 18,61 19,72 10,85 D. Referenspris11-94 o.f 28,07 17,61 17,97 10,35 D. Referenspris17-94 o.f 26,57 16,61 17,97 10,35

1 Konsumtionsmjölk

2 Svenskt pris produktionsáret 199192 kIkg slaktadvikt eller krl inkl.

djurbldrag 3 Prisnivå år 1995, krkg slaktadvikt, krl se förklarande text 4 Uppskattning av skillnad i svenskprisnivå produktionsåret199192 och år 1995 5 Reducera med uppskattatmervärde1krkg 6 Olörändrateftersomprissänkningen tasut via sänktadirektbidrag 7 Seavsnitt 5.4 för redovisning

5.10 Oljeväxter

5.10.1 Svenska förhållanden Enligt det livsmedelspolitiska beslutet år 1990 skulle den svenska oljeväxtproduktionen behållas på oförändrad nivå, vilket innebär en pro-

80 Kapitel 5 SOU 1992125

duktion 300 000 ton frö. Det motsvarar odling av ca 160 000 av en ha. För 1993 års skörd administreras stödet till oljeväxtproduktionen med hjälp anbudsförfarande. Leverantörer av oljeväxtfrö lämav ett anbud till Statens jordbruksverk den kvantitet och till vilket nar pris är intresserad att leverera. Avtalen är redan tecknade för man av 1993 års skörd. Kommissionens förslag anpassningen av vegetabiom lieproduktionen innehåller för budgetåret 199394 och följande år ett arealbidrag på l 000 krha för bl.a. oljeväxter. Kostnaden för inköp 300 000 ton oljeväxtfrö enligt det nuvaranav de svenska systemet beräknas Jordbruksverket för 1993 års skörd av uppgå till l 150 miljoner kronor. Intäkter från försäljning beräknas vid nuvarande prisnivå uppgå till 450 miljoner kronor. Statens nettokostnad för oljeväxtodlingen är därför under nuvarande förhållanden 700 miljoner kronor. Till detta kommer ytterligare en kostnad för lagring och administration drygt 100 miljoner kronor. Statens kostnader finaniseras fettvaruavgifter med 300 miljoner kronor och till av resterande del, 500 miljoner kronor, budgetmedel. ca av

5.102 EGs stöd EGs nuvarande marknadssystem för oljeväxter bygger på ett världsmarknadspris för fröet EG-marknaden, kompletterat med ett arealbidrag. Det genomsnittliga arealbidraget i EG är för marknadsåret 199394 och framåt satt till 359 ECUha 3 051 krha. Beräkningen grundas bl.a. eftersträvad priskvot i förhållande till spannmål en 2,121. Arealbidragen är regionaliserade med ledning av avkastningsnivån i region. En omräkning till svenska förhållanden resp. skulle därför ett lägre genomsnittligt arealbidrag. Priset i EG för ge fröet är 1,40 krkg. Vid anpassning till EGs förhållanden bortca en faller kostnaderna för lagring. Det råder dock en osäkerhet om framtiden för EGs system eftersom det är föremål för en handelstvist i GATF mellan EG och USA.

5.10.3 Effekter borttagen proteinfoderreglering av en En sänkning de svenska gränsskyddsnivâema för proteinfoder till av EGs nivå beräknas leda till sänkning priset inhemskt produen av

SOU 1992 125 Kapitel 5 81

cerade oljeväxtprodukter. För att bibehålla konkurrenskraften i förhållande till det importerade proteinfodret beräknas prissänkning en med ca 70-80 kr 100 kg bli nödvändig. Statens intäkter från rapsmjölförsäljning skulle då minska med 150 miljoner kronor. För att fullfölproduktionsmålet i 1990 års beslut behövs därför ytterligare 150 miljoner kronor av budgetmedel inte fröprisema kan sänkas. om

5.10.4 Effekter av en anpassning till EGs system Under antagande att den svenska odlingen budgetåret 199394 omfattar 160 000 ha skulle kostnaden för arealbidrag motsvarande EG-nivån bli ca 430 miljoner kronor, dvs. 370 miljoner kronor lägre än dagens nettokostnad 800 miljoner kronor. Denna beräkning bygger dock på förutsättningen att en sådan ersättning skulle tillräcklig vara för att tillsammans med världsmarknadspriset på fröet, motivera jordbrukarna att odla den efterfrågade kvantiteten frö. Vidare förutsätter beräkningen att statens kostnader för lagring bortfaller. En total anpassning till EG-marknaden får även andra effekter, t.ex. avseende Svensk Oljeextraktion ABs verksamhet. Kommissionen har dock inte gått in på dessa effekter.

5.10.5 Kommissionens bedömning och förslag De effekter på såväl statsbudget odlingsareal anpassningen som som till EGs förhållanden medför visar på behovet att på nytt pröva utfommingen av och kostnaderna för det nuvarande systemet. Till grund för det nuvarande produktionsmålet ligger bl.a. behovet av oljeväxtodling för att klara livsmedelsberedskapen. Detta behov angavs i prop. 198990l46 livsmedelspolitik till två tredjeom en ny ca delar av nuvarande odling. Statens jordbruksverk har emellertid i sin programplan för livsmedelsförsörjningen för budgetåren 199293-199697 angett att en odling av nuvarande omfattning behövs vid de planeringsförutsättningar för beredskapen regeringen som angett. Kommissionen har inte tagit ställning till produktionsmålets omfattning men ifrågasätter om det inte i perspektiv av ett medlemskap i EG och för övrigt ändrade planeringsförutsättningar kan komma att förändras. Mot denna bakgrund och osäkerheten EGs framtida om reglering av oljeväxtodlingen kommissionen att fullständig anser en

82 Kapitel 5 SOU 1992125

anpassning till EGs nuvarande ordning inte bör göras för 1994 års skörd. Kommissionen föreslår att för 1994 års skörd ges ett arealbidrag till oljeväxtodlingen på 1 000 krha. Det motsvarar det arealbidrag kommissionen föreslagit skall utbetalas till spannmålsodlingen som för år. Med hänsyn till osäkerheten beredskapskraven fösamma om reslår kommissionen att inlösenpriset för oljeväxter sätts så att det motsvarar 2,30 krkg frö till odlama vid 9 % vattenhalt. Spannmålspriset är för motsvarande skördeår 0,90 krkg. Prisrelationen mellan oljeväxter och spannmål blir då ca 2,51, vilket ligger nära den nivå rådde i slutet 1980-talet. Ersättningen kommer dock att ligga som av över den prisrelation mellan oljeväxter och spannmål som eftersträvas i EG. Prisrelationen för år 1993 är 3,0 om både spannmåls- och oljeväxtodlingen erhåller arealbidrag år 1993. Kommissionen anser att prisrelationen bör börja anpassas till EG redan år 1993. Detta kan göras geatt inte något arealbidrag till oljeväxtodlingen detta år. Vid ett nom ge arealbidrag 700 kr till spannmålsodlingen blir prisrelationen 2,81. Med ändring sina tidigare förslag föreslår kommissionen därför att av arealbidrag inte bör lämnas för den odlade arealen av oljeväxter budgetåret 199394. Under förutsättning att den nuvarande odlingen på 160 000 ha upprätthålls år 1994, innebär kommissionens förslag en kostnad för inköp frö på 690 miljoner kronor. Kostnaden för ett arealbidrag på av ca l 000 krha uppgår till 160 miljoner kronor. Totalt innebär detta en kostnad på 850 miljoner kronor. Till detta kommer vissa kostnader för lagring och transporter. Uppskattningsvis kan det röra sig om ca 150 miljoner kronor inkl. de lagringskostnader som finns i dag. Statens bruttokostnader för oljeväxtodlingen blir dänned för budgetåret 199495 250 miljoner kronor lägre jämfört med förhållandena budgetåret 199394. Intäkterna från försäljning till Svensk Oljeextraktion AB skulle vid de förutsättningar slopad proteinfoderreglering ger uppgå nya som en till 300 miljoner kronor. Nettokostnaden för odlingen blir då ca ca 700 miljoner kronor, vilket är 100 miljoner kronor mindre än budgetåret 199394. Därtill kommer att de ökade kostnader. ca 150 miljoner kronor, vid oförändrad ordning skulle uppkommit på grund som en den borttagna proteinfoderregleringen bortfaller. Även lönsamav om

SOU 1992125 Kapitel 5 83

heten i odlingen sjunker jämfört med budgetåret 199394 bedömer kommissionen att oljeväxtodlingen inte kommer minska i någon att större omfattning. Förutom historiska erfarenheter produktionens av omfattning vid liknande prisrelationer mot spannmål talar trädeskrav och regler om grön mark för detta.

5.11 Grönmjöl

m.m. Även för andra inhemskt producerade fodermedel, främst baljväxter, kommer konkurrenskraften att påverkas de sänkta kostnadema för av proteinfodermedel. Odlingen kommer att minska. Det är dock svårt att beräkna storleken av en sådan minskning. Kommissionen bedömer inte att den minskade odlingen får så allvarliga konsekvenser för jordbrukets anpassning under perioden fram till ett medlemskap den 1 januari 1995 att några särskilda åtgärder utöver det arealbidrag som kommissionen tidigare föreslagit är befogade. Ett undantag gäller dock den svenska produktionen s.k. grönav mjöl, dvs. vallfoder som torkats genom konstgjord upphettning lucern- och grönmjölspellets. I samband med riksdagens behandling av statsbudgeten för budgetåret 199192 infördes ett selektivt och temporärt stöd till vissa valltorkningsföretag för skördeåren 1990-1992. Syftet var att skapa konkurrensneutralitet mellan torkanläggningama bet. 199091 JoU22. Vid en borttagen proteinfoderreglering och sänkta spannmålspriser, utan annan förändring, kommer prisnivån på grönmjöl att sjunka, vilket troligen leder till att produktionens omfattning minskar. Om den svenska odlingen till följd av försämrad konkurrenskraft gentemot andra proteinfoder försvinner under tiden fram till ett medlemskap skulle det få kraftigt negativa konsekvenser för de företag torkanläggningar vid vilka produktionen grönmjöl sker. De skulle av sannolikt tvingas upphöra med verksamheten. Inom EG finns ett stöd till produktion grönmjöl. Den 1 oktober av 1992 uppgick detta stöd till ca 730 krton. Utan kompletterande insatser finns det således en risk att de svenska företagen för valltorkning slås ut under tiden före ett medlemskap trots att de skulle ha förutsättningar att ekonomiskt klara sig EGs villkor. Mot denna bakgrund föreslår kommissionen att det temporära stödet till valltorkningsföretag infördes riksdagen och betasom av som

84 Kapitel 5 SOU 1992125

under skördeåret 1992 förlängs gälla under las ut för sista gången att perioden fram till den 1 januari 1995 för att underlätta för valltorkningsföretagen under övergångstiden. Syftet bör vara att förhindra en utslagning företagen. Kostnaden för ett sådant stöd kan beräknas av uppgå till några miljoner kronor per år.

5.12 Kostnader och finansiering

En utgångspunkt för kommissionens arbete är att förslagen inte får medföra ökade utgifter statsbudgeten. Kommissionen har i sitt förra betänkande SOU 199287 redogjort för kostnader och finansiering sina förslag på vegetabilieområdet. av Sedan dess har regeringen i l99293zl3O om vissa jordbruksprop. politiska frågor föreslagit att de s.k. direktbidragen för budgetåret 199293 skall uppgå till 1 600 miljoner kronor, vilket är ca 800 miljoner kronor mindre än budgetåret 199192. Vidare aviseras att prisregleringsavgiftema på handelsgödsel och bekämpningsmedel skall tas bon redan den 1 januari 1993. Dessa förslag innebär att kommissionens tidigare förslag till finanåtgärder inom vegetabilieområdet behöver ändras. siering av Dessa ändringar samt kostnader och finansiering av kommissionens förslag animalieområdet framgår för budgetåret 199394 av tabell 12.

SOU 1992 125 Kapitel 5 85 Tabell 12 Tillgängliga medel budgetåret 199394, miljoner kronor Direktbidrag 1 600 Förmalningsavgifter 700 Återbetaladeomställningsstöd ;5Q Summa 2 550 Kostnader budgetåret 199394, miljoner kronor

Övrigt proteingrödor, får, ostexport m.m. 52 Reserv att balanseratill budgetåret199394 150

Summa 2 550

I anslutning till presentationen propositionen meddelades att av regeringens avsikt är att föreslå riksdagen att för budgetåret 199394 utbetala ett arealbidrag för spannmål på 700 krha. Kommissionen har i avsnitt 5.10.5 föreslagit att oljeväxtodlingen inte bör erhålla något arealbidrag för budgetåret 199394. Sammantaget leder detta till ett behov av medel för arealbidrag till odling spannmål på av m.m. ca 950 miljoner kronor. I övrigt kan tabellen kommenteras med att mjölkkobidraget motsvarar 800 krko. Amko- och nötköttsbidragen är oförändrade. Kostnaden för sparmmålsöverskottet beräknas öka med 120 miljoner kronor på grund av den borttagna proteinregleringen. För budgetåret 199495 har kommissionen i sitt förra betänkande föreslagit att formalningsavgiften tas bort. Tillgängliga medel detta år är direktbidragen och de besparingar som kommissionens förslag till oljeväxtstöd ger, nämligen 100 miljoner kronor, beräknad samt en reservation från budgetåret 199394 om 100 miljoner kronor. Kostnader och finansiering för budgetåret 199495 framgår taav bell 13.

86 Kapitel 5 SOU 1992125 Tabell 13 Tillgängliga medel budgetåret 199495, miljoner kronor

Kostnader budgetåret 199495, miljoner kronor

Kommissionen vidhåller sitt tidigare förslag om ett arealbidrag på l 000 krha för spannmål och oljeväxter m.m. för budgetåret 199495. Denna storlek är motiverad av att skillnaden gentemot EG behöver minska. Mjölkkobidraget bortfaller. överstiger kostnaderna något de tillgäng- Som framgår av tabellen liga medlen. Den 1 januari 1995 skall, enligt de förutsättningar kommissionen arbetar efter, Sverige inträda i EG. Från den dagen deltar Sverige i finansieringen EGs utgifter. Det är enligt kommissioav uppfattning därför rimligt att halva kostnaden för finansieringen nens av utgifterna för budgetåret 199495 betalas av EG.

5.13 Effekter av kommissionens förslag

5.13.l Konsumenteffekter Kommissionens förslag på animalieområdet får stora effekter på konsumentprisema. Effekterna i konsumentled de sänkta referenspriav har beräknats under förutsättning av dels oförändrade öresmarserna ginaler, dels oförändrade procentmarginaler i handeln beloppen förklaras i avsnitt 4.4. När det gäller handelns agerande vid prissänkningar i tidigare led i livsmedelskedjan kommer detta framför allt att konkurrenssituationen marknaden. Konsumentberedbestämmas av

SOU 1992125 Kapitel 5 87

ningen har noterat att handeln vid prissänkningar hittills tillämpat öresmarginaler. Det är inte uteslutet att konkurrensen fram till ett medlemskap är sådan att handeln framledes även vid prissänkningar i prisnegleringsledet kan komma att vidareföra dessa oförändragenom de procentmarginaler.

Hänsyn har även tagits till mervärdesskatten på livsmedel 21 %. I beräkningarna har inte medtagits eventuella effekter sänkta kostnaav der i förädlingsleden. Om konkurrensläget är sådant även sänkta att kostnader i de efterföljande leden kommer vidareföras till konsuatt menterna blir effekterna givetvis större än vad här. som anges Kommissionen uppskattar att effekten de föreslagna gränsskyddsav sänkningama på animalier fram till medlemskap blir mellan ett 1,9 och 2,6 miljarder kronor. De sänkta spannmålsprisema ger en ytterligare effekt på mellan 1,1 och 1,4 miljarder kronor. Sammanlagt minskar alltså konsumenternas utgifter för livsmedel med mellan 3 och 4. miljarder kronor på grund kommissionens förslag. Efterav som förslaget inte innebär några gränsskyddssänkningar för mejeriprodukter blir det inte några effekter på konsumentprisema detta omrâde. Sänkningama fördelade på produktionsgren är de följanresp. de

Tabell 14 Konsumenteffekter

Prisförändring Konsumtion Beräknadeffektikonsumentkrkg Mkg ledet, Mkr inkl. moms Ores- Procentmarginal marginal

Nötkött

88 Kapitel 5 SOU 1992125

Konsumentberedningen har beräknat effekterna kommissionens förav slag uttryckt i sänkta konsumentpriser för de aktuella produkterna. Beredningens beräkningar visar att totaleffekten av kommissionens föreslagna gränsskyddssänkningar medför 7-14 % lägre konsumentpris för dessa produkter, beräknat med procentmarginaler och 5-12 % lägproduktpriser beräknat med öresmarginaler. Störst procentuell re prissänkningseffekt får förslagen kyckling och lägst procentuell effekt blir det för nötkött. I kronor och ören medför sänkningama t.ex. följande effekt på kilopriset siffran inom parentes är beräknad med procentmarginal För styckningsdetaljer nötkött ca 4,90 krkg av 6,55, för styckningsdetaljer griskött 4,10 krkg 5,65 och för av ca kyckling ca 3,25 krkg 3,77. Av tabell 15 framgår hur kommissionens förslag kan beräknas påverka konsumenternas utgifter.

Tabell 15 Konsumenteffekternas sammansättning

Mkr

Minskade kostnaderför foder 1 900 Ytterligare anpassninginom animaliesektom 900 Summa intäktsminskning i animaliesektom 2 800 Varav minskadedjurbidrag mjölkkor l 2 - Återstårprissänkningar övriga animalier 1 600 Lägre spannmålspriser 175 Borttagna fönnalningsav-

Intäktsminskningama inom animalieproduktionen uppgår till ca 2 800 miljoner kronor. De minskade foderkostnadema sänker samtidigt kostnaderna i animalieproduktionen med 1 900 miljoner kro- Nettoeffekten för produktionen är således 900 miljoner kronor. ca

SOU 1992125 Kapitel 5 89

nor som alltså är den ytterligare anpassning mot prisnivån i EG som föreslagits av kommissionen. Av intäktsminskningen 1 200 milavser joner kronor borttagna djurbidrag för mjölkkor, vilka alltså påverkar statsbudgeten och inte konsumentprisema. Återstående 1 600 miljoner kronor genomförs som sänkta priser på övriga animalier. Lägre spannrnålspriser medför minskade konsumentutgifter med 175 miljoner kronor. Till detta kommer effekten av den borttagna fönnalningsavgiften, vilket motsvarar 700 miljoner kronor. De totala prissänkningarna i prisregleringsledet uppgår därmed till 2 475 miljoner kronor. Med oförändrade öresmarginaler i handeln tillkommer effekten av sänkt mervärdesskatt pålägg 21 % 525 miljoner kronor. De om sammanlagda effekterna för konsumenterna kan då beräknas uppgå till ca 3 000 miljoner kronor. Med antagande av oförändrade procentmarginaler i handeln kan de minskade konsumentutgiftema beräknas uppgå till 4 000 miljoner ca kronor. I detta alternativ har handelsmarginalema beräknats minska med 835 miljoner kronor och mervärdesskatten med 690 miljoner kronor.

5.13.2 Effekter på produktionen De förslag som kommissionen tidigare lagt på vegetabilieområdet syftar tillsammans med förslaget om animalieproduktionen till att underlätta övergången till EGs förhållanden och till att åstadkomma smien dig anpassning av svenskt jordbruk och svensk livsmedelsindustri till EG. För animalieproduktionen innebär de förslag kommissionen som lagt att en anpassning av pris- och kostnadsnivåer till EGs förhållanden inleds. Förslaget innebär för animaliesektom att intäkterna genom sänkt gränsskydd och minskade direktbidrag minskar jämfört med de förhållanden som rådde år 1991. Samtidigt minskar kostnaderna på grund av sänkta foderkostnader. Nettoeffekten för animaliesektom blir år 1994 uppskattningsvis 900 miljoner kronor. Den totala intäkten i jordbruket var år 1991 29 miljarder kronor. För vegetabiliesektom blir intäkterna vid oförändrad produktionsvolym i stort sett oförändrade jämfört med en situation med ett jämviktspris enligt 1990 års beslut. Jämviktspriset är av samma storleksordning som 1991 års prisnivå, exkl. det inkomst- och omställningsstöd som utbetalades detta år.

90 Kapitel 5 SOU 1992125

Hur jordbruket sektor påverkas av kommissionens förslag om som vegetabilie- och animalieproduktionen bör dock utgå från hur utvecklingen skulle sett ut i situation utan förändringar av gällande polien tik. Den analys kommissionen gjorde i sitt förra betänkande och som motivet för förslaget om vegetabiliesektom rörde hur intäktssom var utvecklingen inom framför allt spannmålsproduktionen skulle se ut inga förändringar av 1990 års beslut gjordes, dvs. i en situation om utan inlösensystem eller arealbidrag. Kommissionens slutsats var att utan förändring kunde man förvänta sig en kraftig intäktsminskning inom vegetabilieproduktionen fram till ett medlemskap av en omfattning som riskerade att konkurrenskraftiga företag skulle slås ut. För spannmålsproduktionen innebar kommissionens uppskattningar att för skördeåren 1993 och 1994 kunde intäkterna komma att minska järnfört 35 % vi oförändrad politik. Jämfört med med år 1991 med ca detta scenario innebar kommissionens förslag att intäkterna i spannmålsodlingen för dessa år skulle förbättras med ca 30 %. Hur stora effekter som uppstår på lönsamheten i jordbruket är svårt att uttala sig om. En prissänkning produkterna måste mötas med effektiviseringar som minskar produktionskostnadema varvid effekterna på lönsamheten kan begränsas. Vilka effekter som kan komma att uppstå produktionen inom animaliesektom på grund av kommissionens förslag är i dagsläget svårt att avgöra. En pris-djurbidragssänkning minskar produktionen om den inte effektiviseras. I dagsläget föreligger inom flera av produktionsgrenama vissa tendenser mot en ökad produktion. För detta talar bl.a. investeringsbenägenheten inom mjölkproduktionen, den ökande nötkreatursstammen liksom utvecklingen av suggbetäckningama. Det är därför inte uteslutet att de prissänkningar som blir följden av kommissionens förslag i första hand kommer att motverka de aktuella tendensema till ökad produktion och att produktionen inom animalieområdet under perioden fram till ett medlemskap därför kan komma att bli i stort sett oförändrad. I detta sammanhang vill kommissionen ta upp en fråga som aktualiserats under arbetets gång. Den gäller risken för att många jordbmkare inom det närmaste året kan komma att drabbas av akuta likviditetsproblem och hamna obestånd. Orsakerna härtill är en hög skuldsättning i kombination med höga räntor och vikande priser. Torkan år 1992 har i en del fall också bidragit. Sjunkande fastighetspriser och

SOU 1992125 Kapitel 5 91

en allmän återhållsamhet inom bankerna försvårar lånemöjlighetema. Kommissionen konstaterar att dessa problem inte är föranledda av jordbrukets EG-anpassning utan är följd tidigare livsmedelspolien av tiska beslut och den ekonomiska utvecklingen i landet. Det kan dock inte bortses från att förhållandena försvårar den fortsatta effektiviseringen av jordbruket eftersom denna i många fall kräver investeringar. I samband med 1990 års livsmedelspolitiska beslut förutsågs att en del företag skulle få ekonomiska problem. Ett särskilt stöd infördes som riktades till de skuldsatta jordbrukare som under övergångsperioden skulle få ekonomiska svårigheter till följd av avvecklingen den av interna marknadsregleringen. Detta stöd har hittills använts i mycket liten omfattning. Enligt kommissionens mening behövs därför inga nya särskilda åtgärder vidtas för närvarande. Kommissionen kommer dock i sitt fortsatta arbete att pröva om stödet till skuldsatta jordbrukare kan behöva ändras på grund av kommissionens förslag till EG-anpassning.

5.13.3 Miljöeffekter Den största delen av odlingslandskapets hotade flora och fauna är för sin överlevnad beroende av bete framför allt nötkreatur. Kommissioav nens uppgift är att lägga förslag till anpassning jordbrukspolitiken av under tiden fram till år 1995. De förslag som lagts minskar lönsamheten i mjölk- och nötköttsproduktionen om inte kostnaderna kan sänkas i motsvarande mån. Möjligheterna att göra detta bedöms goda i vara mjölkproduktionen men kan variera i olika delar landet. Inom nötav köttsproduktionen blir det svårare, särskilt inom den intensiva uppfödningen. Efter ett medlemskap ökar emellertid stödet till den extensiva produktionen så att denna i förhållande till nuvarande läge i Sverige inte borde få sämre lönsamhet. Antalet betande djur bedöms därför inte minska nämnvärt under anpassningsperioden. Utvecklingen inom animalieproduktionen är stor betydelse för av möjligheterna att bibehålla ett öppet och biologiskt rikt odlingslandskap. Kommissionen skall, i sitt kommande betänkande, behandla frågan om hur detta miljömål inom den nuvarande livsmedelspolitiken skall kunna tillgodoses inför ett medlemskap i EG.

SOU 1992125 92 Kapitel 5

sammanhanget kommer kommissionen att ta upp frågan om I det effekten odlingslandskap av en anpassning den sammantagna m.m. livsmedelspolitiken till EGs förhållanden. Skilda styrmedel för att av levande kulturlandskap kommer att behandlas. bevara ett öppet och kommer lämnas vilka kompletterande åtgärder som Förslag att om säkerställa inte ändringarna i livsmedelspolitikan behövas för att att negativa effekter möjligheterna att uppnå samhällets miljöken får

mål.

5.13.4 Regionalpolitiska effekter

Kommissionens förslag påverkar naturligtvis priserna och lönsamhe-

för jordbruket i Sverige. De särskilda djurbidrag som ten även norra i Sverige inom för stödet till jordbruket i norra utbetalas norra ramen Sverige påverkas inte förslagen. Den borttagna proteinfodenegleringav och de sänkta spanmnålsprisema bedöms få fullt genomslag kosten i den norrländska animalieproduktionen. De generella prisnaderna ändringar nämnda kostnadsminskningar kommer därsom motsvarar med inte minska lönsamheten. Resterande föreslagna prissänkningatt kommer dock göra detta de inte kan mötas med effektiviseringar att om inom produktionen. Denna fråga kommer att prövas i samband ar behandlar stödet till jordbruket i Sverige med att kommissionen norra långsiktigt perspektiv. Kommissionen att göra detta när Stai ett avser jordbruksverk slutfört det uppdrag regeringen lämnat Jordtens som bruksverket i denna fråga. Det beräknas ske i början av december

1992. Kommissionen räknar med att lämna sina förslag i frågan i bör-

jan av år 1993.

SOU 1992125 Bilaga 1

Anpassningen av primärproduktionen ett principresonemang Vidstående bild visar schematiskt vilka kostnadsbesparingar resp. prissänkningar som förslagen medför i primärproduktionen över tiden fram till ett medlemskap. Prissänkningar kan helt eller delvis ersättas av att direktbidragen sänks. Om prissänkningen i stället tas ut genom sänkta referenspriser sänks också gränsskyddet. Exemplets priser är hämtade från mjölkproduktionen men själva principresonemanget gäller även för andra produktionsgrenar. Som framgår av bilden ligger i dagens högre svenska producentprisnivå en högre kostnad för dels proteinfoder, dels andra kostnader. Prisskillnaden för mjölk är i dagsläget budgetåret 199192 ca 70 örekg 3,20-2,50. Spannmålspriset förutsätts i dag ungefär vara detsamma i Sverige och EG. I beräkningarna förutsätts spannmålspriset sjunka från 1,15 krkg till 0,90 krkg. Den kostnadssänkning i Sverige som följer av att det svenska spannmålspriset sänks till det pris som förväntas i EG efter ett genomförande CAP-reformen av motsvaras av samma sänkning i EG sträckan A. Denna sänkning bidrar därför inte till att minska de ca 70 öre i kostnader som i dag skiljer Sverige och EG. Annorlunda uttryckt kan man säga att den svenska anpassningen måste göras till EGs framtida prisnivå. Denna är lägre än vad som är fallet i dag eftersom reforrnens sänkta spannmålspriser kommer att leda till lägre avräkningspriser i animalieproduktionen i EG. Flertalet av de jämförelser gjorts prisskillnader i Sverige som av och EG har utgått från dagens priser. Jämförelsema tar därmed inte hänsyn till de effekter som det lägre spannmålspriset år 1995. ger Kommissionen utgår i förslagen från den skillnad kan uppskattas som föreligga mellan dagens svenska prisnivå och den framtida EG-nivån. I figuren motsvaras denna skillnad nivån 2,50 minskad med A. A av utgör den prissänkning som reformen leder till i EG och Sverige. Beräkningarna är således rent tekniskt baserade dagens prisskillnad med tillägg för effekten av det sänkta spannmålspriset. För att utjämna effekten av sänkta foder- och spannmålspriser måste den svenska prisnivån minska i motsvarande omfattning A+B. Det ytterligare steg i kostnadsanpassning kommissionen lägger försom

I Bilaga 1 SOU 1992 125

slag utgår från den del återstår när prisskillnaden mellan daom som svenska och EGs framtida nivåer reducerats med de sänkta kostgens naderna för proteinfoder och spannmål. Detta steg motsvaras av sträckan C i figuren. Efter denna anpassning återstår fortfarande en prisskillnad gentemot den framtida EG-nivån. Den kommer att bortfalla vid medlemskapet eller till viss del kvarstå om transportavstånd m.m. medger högre priser i Sverige.

SOU 1992125 Bilaga 1 3

+ + u u n u u m U N H

m

Bilaga 2

Kommittédirektiv

KêâW %

Dir. 199197

Kommission for att förbereda avstämning jord-

en av

brukets omställning

Dir. 199197

Beslut vid regeringssammanträde 1991-11-21 Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Olsson, anför.

Mitt förslag Jag föreslår att en särskild kommission tillsätts med uppgift att förbereda en avstämning av de omställningsbeslut som omfattas av 1990 års livsmedelspolitiska beslut prop. 198990146, JoU25, rskr. 327. Kommissionen skall därvid beakta effekter och faktorer som inte var kända eller förutsedda vid tidpunkten för beslutet, i första hand konsekvenserna av en anslutning till EG.

Utgångspunkter for kommissionen Den livsmedelspoliüska reformen Riksdagen beslutade den 9 juni 1990 om en reform av livsmedelspolitiken prop. 198990146, JOU25, rskr. 327. Bakgrunden till det livsmedelspolitiska beslutet var att den dåvarande livsmedelspolitiken uppvisade en dålig måluppfyllelse. Överproduktionen kostsam, inkomstmålet urholkades var av överskottskostnaderna och av kapitaliseringseffekten. Inte heller konsumentmålet kunde sägas vara uppfyllt, eftersom prisutvecklingen på livsmedel översteg inflationen. Samtidigt avskärmades konsumenter och producenter från varandra. Syftet med det livsmedelspolitiska beslutet var att genom avreglering och marknadsanpassning uppnå balans i livsmedelsproduktionen. Beslutet innebär att prisstödets roll som livsmedelspolitiskt medel tonas ned, samtidigt som direkta medel för att uppnå målen angående miljö, landskapsvård, regional fördelning och beredskap förstärks. Flertalet interna regleringar har avskaffats fr.o.m. den 1 juli 1991, vilket innebär att priserna

de flesta prisreglerade produkter skyddas enbart med hjälp av ett gräns-

skydd. Producenterna måste i högre grad själva aktivt arbeta för att finna

avsättning för sin produktion. Förutsättningarna förbättras avsevärt för att önskemål avseende bl.a. kvalitet och ett varierat utbud får konsumenternas genomslagskraft i livsmedelskedjan. beslutade också övergången till mer avreglerad marknad Riksdagen att en produkter skulle ske under socialt acceptabla former. Under för jordbrukets vidtas därför särskilda åtgärder bl.a. för att stimulera en övergångsperioden alternativ markanvändning. Ett särskilt omställvaraktig omställning till ningsstöd lämnas under budgetåren 199192-199394 för åkermark som tas

livsmedelsproduktion och överförs till varaktig användning. Vidare ur annan anläggningsstöd under budgetåren 199192-199495 för lämnas ett särskilt våtmarker för plantering lövträd och energiskog. Inlöanläggning av samt av för spannmål skall awecklas stegvis för att vara helt awecklat sensystemet juli 1994. Under denna period sänks det garanterade inlösenpriset sucden 1

cessivt till 90 örekg. Särskilda stödåtgärder riktas också till de skuldtyngda jordbrukare som övergångsperiod kan komma att få ekonomiska svårigheter till under en den interna marknadsregleringen. Stödet ges dels följd av awecklingen av rekonstruktion jordbruksföretag eller som awecklingsstöd, som stöd för av dels i form av rådgivning m.m. Riksdagen beslutade också att anvisa medel för åtgärder som syftar till att

mjölkproduktionen och förhindra ett pristryckande överskott både minska grund utslaktningen mjölkkor. Dessutom har riksdagen av nötkött av av budgetåren 199192- 199394 anvisat medel för att finansiera köttexport. för innebär vidare miljömålet i jordbrukspolitiken skall vara att Beslutet att

och minimera jordbru-

slå vakt ett rikt och varierat odlingslandskap att om miljöbelastning. Stödet till landskapsvård skall säkerställa skydd av värkets innehåller fastlagda kvaliteter från naturvårds- eller kuldefulla miljöer som turmiljövårdssynpunkt. Den fortsatta hävden dessa marker skall säkerav ställas att avtal träffas med berörda brukare. genom olika åtgärderna under övergångsperioden beräkna- Kostnaderna för de uppgå till 13,6 miljarder kronor exkl. kostnaderna för inlö des av riksdagen spannmål. sen av

Uppföljningsuppdragen

riksdagsbeslutet är det största vikt att följa upp den livsme- Enligt av noga reformens effekter. Uppdrag har därför lämnats till statens delspolitiska pris- och konkurrensverk, statens naturvårdverk, stajordbruksverk, statens livsmedelsverk och livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden att noga tens ansvarsområden. Myndigheterna skall regelfölja utvecklingen inom resp.

bundet redovisa utvecklingen och eventuella behov av åtgärder till regeringen. År 1990 tillsattes också en särskild konsumentberedning med uppgift att kontinuerlig följa och utvärdera den livsmedelspolitiska reformen ett ur brett konsumentperspektiv. De frågor som beredningen särskilt skall bevaka och bedöma är om reformen leder till ett effektivare resursutnyttjande som gynnar samhällsintresset, bl.a. i form av en dämpad prisökningstakt livsmedel. Hur reformen påverkar utbudet och kvaliteten livsmedel tillhör av också de områden som beredningen bör analysera. Beredningen skall själv kunna ta upp andra viktiga konsumentfrågor som kan förväntas påverkas av den livsmedelspolitiska reformen och som av beredningen bedöms kräva särskild belysning. Riksdagen framhöll att det alltid finns möjligheter för t.ex. de politiska partierna att ta initiativ till ytterligare åtgärder om så skulle visa sig nödvändigt.

Umguayrundan i GATT

Den s.k. Uruguayrundan i GATT har jordbruket som en mycket viktig punkt dagordningen. I Punta del Este-överenskommelsen, är utsom gångspunkten för förhandlingarna, enades de deltagande länderna bl.a. om att liberalisera handeln, förbättra konkurrenssituationen genom ökad disciplin och förstärkning av GATTs regler samt att minimera negativa effekter av sanitära och fytosanitära föreskrifter. Ministermötet i december 1990 kunde inte avsluta Uruguayrundan sedan det stod klart att positionerna var alltför låsta jordbruksornrådet. Förhandlingarna har emellertid fortsatt under år 1991. På jordbrukets område har parterna inriktat förhandlingarna mot sänkningar av intemstöd, gränsskydd och exportsubventioner. Mycket tyder att förhandlingarna nu går mot ett avgörande vid årsskiftet 199192.

Ansökan om medlemskap iE G

Sedan det livsmedelspolitiska beslutet fattades har Sverige ansökt om medlemskap i de europeiska gemenskaperna. Regeringen har publicerat en s.k. grönbok där en första kartläggning av konsekvenserna av ett medlemskap inom resp. område redovisas. Av denna studie framgår att EGs stöd till jordbruket i dag ligger en lägre nivå än det svenska. En anpassning av stödnivån är därför nödvändig, vilket förutsätter förändringar av den svenska jordbruksproduktionen i olika avseenden. Vidare framgår att en lägre prisnivå för flertalet produktionsgrenar inom animalieområdet är att förvänta vid ett medlemskap. Foderkostnaderna beräknas sjunka men inte tillräckligt för att helt kom-

den lägre prisnivån. Sjunkande foderpriser beräknas medföra stora pensera produktionsmönstret. För vegetabilieproduktionen förvänförändringar av anpassning till EG få vissa effekter produktionen. De långsiktiga tas en jämviktsprisema kan komma att ligga över dagens marknadspriser svenska oljeväxter har EG beslutat ett nytt system baserat på världsi EG. För om oljeväxtfrö kompletterat med arealstöd fr.o.m. 1992 års marknadspris för skörd. Den svenska socker- och matpotatisproduktionen bedöms inte påvernågon omfattning. Det kan dock konstateras att det ännu återkas i större bl.a. med analysera kostnadsläget för svensk står ett omfattande arbete att jordbruksproduktion och livsmedelsindustri innan det är möjligt att överblicka alla konsekvenserna av ett medlemskap. På jordbrukets område kompliceras denna kartläggning av att EG nu behandlar förslag till genomgripande reform den gemensamma jordett en av brukspolitiken CAP. Utgångspunkterna är lägre stödpriser, produktionsbegränsningar, ökat inslag direkta och selektiva stödformer samt ökat milav jöhänsyn. jordbrukspolitik ingår inte i EES-avtalet, varför hela EGs gemensamma området återstår att förhandla med EG.

Utredning stödet till jordbruket i norra Sverige av

I enlighet med riksdagens beslut prop. 19909199, JoU27, rskr. 276 geparlamentariskt arbetsgrupp för närvarande genomför en sammansatt en nomgripande och förutsättningslös översyn av stödet till jordbruket i norra

Sverige inför budgetåret 199293. Riksdagen konstaterade i sitt beslut att den modell som i dag används för beräkna merkostnader och lönsamhet i det norrländska jordbruket inte att bör ställas på framtida beräkningssystem. Ett såuppfyller de krav som ett måste förenligt med reglerna i ett kommande GATT-avtal dant system vara och även utformas med hänsyn till EGs gemensamma jordbrukspolitik. Arbetsgruppen kommer att lämna ett förslag till system i slutet av november 1991. I regeringens direktiv till arbetsgruppen ingår också att planera för en förändring stödformen så att den till vad som gäller inom EG. av anpassas

Utredningsuppdraget

Jag föreslår mot bakgrund vad jag har anfört att en särskild kommisav nu sion tillsätts med uppgift att förbereda den avstämning av omställningsbeslui 1990 års livsmedelspolitik skall ske efter det att EG har lagt fast ten som principerna för sin kommande jordbrukspolitik. I sitt arbete skall kommissionen beakta effekter och faktorer inte var kända eller förutsedda vid som tidpunkten för beslutet. I första hand skall effekterna av ett EG-medlem-

skap beaktas. Kommissionen bör i detta sammanhang även behandla stödet till jordbruket i norra Sverige i ett långsiktigt perspektiv. Utgångspunkten för kommissionens arbete bör vara att omställningen av jordbruket skall fullföljas på ett sådant sätt Sverige vid inträdet i att EG har en stark och konkurrenskraftig jordbruksnäring och livsmedelsindustri. Det är angeläget att det svenska jordbruket får möjlighet konkurrera på lika att villkor med omvärlden. Vid sin avstämning av besluten avseende mål och medel för bevara att ett öppet och levande kulturlandskap bör kommissionen också pröva frågan om arealersättning som en metod att bevara öppna landskap. Kommissionen bör vid sin avstämning i första hand utgå från de uppföljningar av reformen som genomförs olika myndigheter. Till av grund för arbetet bör också ligga de analyser som görs av konsekvenserna ett EGav medlemskap för svenska konsumenter, svenskt jordbruk och svensk livsmedelsindustri. Kommissionen bör löpande redovisa sina slutsatser och lämna förslag till erforderliga förändringar i gällande beslut för att i första hand åstadkomma en smidig anpassning av svenskt jordbruk och svensk livsmedelsindustri till EG. Till kommissionen bör knytas en parlamentarisk med företrädare grupp för riksdagspartierna. Kommissionen skall regelbundet redovisa sitt arbete till denna grupp. Arbetet bör bedrivas i nära kontakt med berörda myndigheter, organisationer och utredningar. Kommissionen bör beakta regeringens direktiv dir. 19845 till kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning och regeringens direktiv dir. 198843 om EG-aspekter i utredningsverksamheten.

Hemställan 1 Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag regeringen beatt myndigar chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla en särskild kommission med högst ledamöter omfattad sex av kommittéförordningen 1976119 med uppdrag att förbereda en avstämning de omställningsbeslut omfattas av som av 1990 års livsmedelspolitiska beslut, att utse en av ledamöterna att vara ordförande, att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och biträde annat kommissionen.

beslutar att kostnaderna skall belasta Vidare hemställer jag att regeringen nionde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut föredragandens överväganden och bifaller Regeringen ansluter sig till hans hemställan.

Jordbruksdepartementet

Statens offentliga 1992 utredningar

Kronologisk förteckning

Frihet ansvar kompetens. Grundutbildningens 37.Psykiatrinochdesspatienter levnadsförhållanden, - - villkori högskolan. U. vårdens innehållochutveckling. Reglerförrisker.Ettseminarium varförvi om 38.Fristående skolor. Bidrag ochelevavgifter. U. tillåter mer föroreningar inneän ute. M. 39.Begreppet arbetsskada S. Psykisktstördas situationikommunerna 40.Risk-ochskadehantering i statligverksamhet. Fi. -en probleminventeringsocialtjänstens ur 41.Angående vattenskotrar. M. perspektiv. 42.Kretslopp Basen förhållbar stadsutveckling. M. - 4.PsykiatriniNorden -ett jämförande perspektiv. 43.Ecocycles The Basis of Sustainable Urban - Koncession förförsäkringssarnmanslutningar. Fi. Development. M. 6.Nymervärdesskattelag. 44.Resurser förhögskolans grundutbildning. U. - Motiv.Del 45.Miljöfarligtavfall ansvar ochriktlinjer.M. - - Författningstext ochbilagor.Del Fi. 46.Livskvalitetförpsykisktlångtidssjukaforskning - Kompetensutveckling nationellstrategi.A. en kringservice.stödochvård. - Fastighetstaxering Bostadsrätter. Fi. 47. Avreglerad bostadsmarknad, DelII. Fi. m.m.- Ekonomioch rätt i kyrkan.C. 48.Effektivarestatistikstyming Den statliga - 10.En nytt bolagförnmdradiosändningar. Ku. statistikens finansiering ochsamordning. Fi. l Fastighetsskatt. Fi. 49.EES-anpassningmarknadsföringslagstiftrtingen. av 12.Konstnärlig högskoleutbildning. U. C 13.Bundnaaktier.Ju. 50.Avgifterochhögkostnadsskydd inomäldre-och l4.Mindrekadmiumihandelsgödsel. Jo. handikappomsorgen. S 15.Ledningochledarskap i högskolannågra 51. Översyn sjöpolisen. Ju. - av perspektiv ochmöjligheter.U. 52.Ettsamhälle föralla. 16.Kroppenefterdöden. 53. Skatt pådieselolja. Fi. 17.Densistaundersökningen obduktionen i ett 54.Merförmindre nya styrformer barn-och för - psykologiskt perspektiv. S. ungdomspolitiken. C. 18.Tvångsvård i socialtjänsten ansvar ochinnehåll. 55.Rådför forskning om transporter och l9.Långtidsutredningen 1992.Fi. kommunikation. K. 20.Statens hundskola. Ombildningfrånmyndighet till Rådför forskning om transporter och aktiebolag. S. kommunikation. Bilagor.K. 2l.Bostadsstöd till pensionärer. S. 56.Färjorochfarleder.K. ZZEES-anpassningkreditupplysningslagen. av Ju. 57. Beskattning av vissanaturaförmäner Fi. m.m. 23.Kontrollfrågor i tulldatoriseringen Fi. m.m. 58.Miljöskulden. Enrapport om hurmiljöskulden 24.Avreglerad bostadsmarknad. Fi. utvecklas vi ingenting om gör. M. 25.Utvärdering försöksverksamheten av med23-årig 59.Läraruppdraget. U. yrkesinriktad utbildningigymnasieskolan. U. 60. Enklareregler för statsanställda. Fi. 26.Rättentill folkpensionkvalifikationsregler - i 61 Ettreformerat aklagarväsende. Del. och A B. Ju. . internationella förhållanden. 62.Forskning ochutvecklingförtotalförsvaretförslag Årsarbetstid. - 27. A. till åtgärder. F6. 28.Kartläggning kasinospelenligtinternationella 63.Regionala av roller en perspektivstudie. C. - regler.Fi. 64.Utsikt mot framtidens regioner sjudebattinlägg. C. 29.Smittskyddsinstitutet organisation ny förSveriges 65.Kartboken. C. nationella smittskyddsfunküoner. 66.Västsverigeregioni utveckling. C. - 30.KreditförsäkringNågraaktuellaproblem.Fi. - 67.Fortsattreformering företagsbeskattningen. av Del 3l.Lagstiftrting satellitsändningar om av Fi. TV-pr0gram.Ku. 68.Långsiktigmiljöforskning. M. 32.NyaInlandsbanan. K. 69.Meningsfullvistelse asylförläggning. Ku. 33.Kasinospelsverksamhet i folkrörelsemas tjänst C. 70.Telelag.K. 34.Fastighetsdatasystemets datorstruktur. M. 71.Bostadsfönnedling i nya former.Fi. 35.Kan-ochmätningsutbildningar i nya skolformer.M. 72.Detkommunala medlemskapet. C. 36.Radiooch TV i ett. Ku.

1992 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

valfrihet service, stöd och vårdför 105. Administrativt stöd till Försvarsmakten. Fö. 73. Välfärd och psykiskt störda. 106. Civilbefälhavama. Fö.

Prova privat Provning och mätteknik inom SP 107. Kulturstöd vid ombyggnad. Ku. 74. - SMP i europaperspektiv. N. 108. VAL, Organisation Teknik Ekonomi.Ju. och under kriser och i krig. Fi. 109. Investeringar i arrendejordbmket och andra 75. Ekonomisk politik 76. Skogspolitiken inför 2000-talet. Huvudbetän- arrenderlittsliga frågor.Ju. 2000-talet. Bilagor 110. Information ochden InformationsTeknologin kande. Skogspolitiken inför nya inför 2000-talet. Bilagor II. Jo. straff-och processrättsliga frågor m.m. Ju. Skogspolitiken socialförsäkringen lll. Den framtida skogsvårdsorganisationen. Jo. 77. Psykiskt störda i - ett kunskapsunderlag. S. 112. Administrationen i kanslihuset.

vissa internationella insolvens- Klara administrationen Bilaga. Fi. 78. Utredningen om - 113.Lagom löretagsrekonstruktion. Ju. frågor.Ju. lokaler organisation. 114. Malmöregionens txafrksystem. Överenskommelse 79.Statens fastigheter och - ny om åtgärder i tmfrkens infrastruktur. K. Fi. kriminalpolitisk forskning.lu. 115. Kontroll i konkurrens avveckling av AB Svensk 80. Kriminologisk och dubbeltbättre. Ju. Bilprovnings monopol på kontrollbesiktning. K. 81. Trafikpolisen mer än 116. Privat förmedling och uthyrning av arbetskrafL A. 82. Genteknik en utmaning. Ju. - lågprisbutiken. En studie 83. Aktiebolagslagen och EG.Ju. 117.Konsumenterna och av

Ersättning för kränkning brott. Ju. ändrade köpvanor i dagligvaruhandeln. Jo. 84. genom försvarsfastigheter. Fö. 118. Arvoden för vårdhos privatpraktiserande läkare. S. 85. Förvaltning av U. 119. Svensk trädgårdsnäring nuläge och utvecklings- 86.Eu nytt betygssystem. - 87. Åtgärder för att förbereda Sveriges jordbruk och möjligheter. Jo.

livsmedelsindustri förEG förslag om vegeta- 120. Allmänna arvsfonden. livsmedelsexporten och den ekolo 121. Vissa mervårdeskattefrágor. Fi. biliesektom, 122. Social bakgrund studiestöd och övergång till giska produktionen. Jo. - 88. Veterinär verksamhet- behov, organisation och högre studier. U.

finansiering. Jo. 123.Ett hav av möjligheter AMU-Gruppen påväg mol - 89. Bostadsbidrag enklare rättvisare billigare. 2000-talets utbildningsmarknad. A. - - framtiden.Jo. 124. Bistånd under omprövning. Översyn av det svenska 90. Biobränslen för för framtiden. Bilagedel.Jo. utvecklingssamarbetet med Moçambique. UD. 91. Biobränslen 125. Åtgärder för att förbereda Sveriges jordbruk och 92. Pliktleverans. U. U. livsmedelsindustri för EG förslag om animalie- 93. Svensk skolai världen. - 94. Skola för bildning. U. sektorn. Jo.

95.Den svenska marknaden för projektkapital

statens nuvarande och framtida roll. N. - 96. Förbud mot etnisk diskriminering i arbetslivet.

Ku. 97.Sparar vi för lite Hushållssparandet i samhälls-

ekonomin. Fi. 98.Kommunernas socialbidrag en kartläggning av nonner, kostnader m.m.

99. Rådgivningen inom jordbruket och trädgårds-

näringen. Jo.

100.Staten och arbetsgivarorganisationerna. Fi.

101. Försvarsmaktens hälso- och sjukvård.Fö.

102. Myndigheternas förvaltningskostnader

budgetering av pris- och löneförändringar. Fi. - 103. FHU92. A.

104. Vår uppgiftefter Rio svensk handlingsplan inför 2000-talet. M.

Statens 1992

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Utrikesdepartementet Livskvalitet förpsykisktlångtidssjuka

Översyn forskningkringservice,stödochvard. [46] Bistånd under omprövning. av detsvenska - Avgifterochhögkostnadsskydd inomäldre-och utvecklingssamarbete med Moçanbique. [124] handikappomsorgen. [50]

Justitiedepartementet Ett samhälle för alla. [52]

Välfärdoch valfrihet- service,stöd ochvårdför Bundnaaktier.[13] psykiskt störda. [73] EES-anpassningkreditupplysningslagen. av [22] Psykisktstördai socialförsäkringen kunskaps- ett Översyn sjöpolisen. [51] av underlag. [77] Ett reformerat aklagarväsende. DelA och [61] B. Bostadsbidragenklare rättvisare billigare.[89] - Utredningen vissainternationella om insolvens- - - Kommunernas socialbidrag kartläggning en av frågor.[78] normer. kostnader m.m. [98] Kriminologisk och kriminalpolitisk forskning.[80] Arvodenför vård hos privatpraktiserande läkare. [118] Trafikpolisen mer än dubbeltbattre.[81] Allmänna arvsfonden. [120] Genteknik en utmaning.[82] - Aktiebolagslagen EG.[83] och Kommunikationsdepartementet

Ersättning för kränkninggenom brott.[84] NyaInlandsbanan. [32] VAL, Organisation TeknikFJconomi. [108] Rådförforskning transporter om ochkommunikation. Investeringararrendejordbruket andra i och arrende- Radför forskning om transporter och kommunikation. rättsligafrågor.[109] Bilagor.[55] Information och dennya InformationsT eknologin Färjorochfarleder. [56] straff- och processrättsliga frågor m.m. [110] - Telelag. [70] Lagom företagsrekonsmiktion. [113] Överenskommelse Malmöregionens trañksystem.

Försvarsdepartementet om åtgärder i trafikensinfrastruktur. [114]

Kontrolli konkurrens - aweckling AB Svensk av Forskning ochutvecklingförtotalförsvaret-förslag Bilprovnings monopol kontrollbesiktning. [115] till åtgärder.[62]

Förvaltning försvarsfastigheter. av [85] Finansdepartementet

Försvarsmaktens hälso-och sjukvård.[101] Koncession för försäkringssammanslumingar. [5] Administrativt stöd till Försvarsmakten. [105] Ny mervärdesskattelag. Civilbetälhavama. [106] Motiv.Del - Socialdepartementet Författningstext ochbilagor.Del [6] - Fastighetstaxering Bostadsrätter. [8] Psykisktstördas situationi kommunerna m.m.-

Fastighetsskatt. [l -en probleminventeringsocialtjänstens ur perspektiv. [3] Långtidsutredningen 1992.[19] Psykiatrini Norden ett jämförande perspektiv. [4] - Kontrollfrågor i tulldatoriseringen m.m. [23] Kroppenefterdöden.[16] Avreglerad bostadsmarknad. [24] Den sistaundersökningenobduktionen - i ett Kartläggning kasinospelenligt av internationella psykologiskt perspektiv.[17] regler.[28] Tvångsvard i socialtjänsten ansvar ochinnehåll.[18] - KreditförsäkringNågraaktuella problem.[30] Statens hundskola. ombildningfrånmyndighet till - Risk-ochskadehantering i statlig verksamhet. [40] aktiebolag. [20] Avreglerad bostadsmarknad, DelII. [47] Bostadsstöd till pensionärer. [21] EffektivarestatistikstymingDen statligastatistikens Rätten till folkpension kvalitikationsregler i - - finansiering ochsamordning. [48] internationella förhållanden. [26] Skattpå dieselolja. [53] Smittskyddsinstitutet- ny organisation förSveriges Beskattning av vissa naturafönnåner m.m. [57] nationella smittskyddsfunktioner. [29] Enklareregler förstatsanställda. [60] Psykiatrinochdess patienter levnadsförhållanden, - Fortsatt reformering av företagsbeskamiingcn. Del vårdens innehåll och utveckling.[37] [67] Begreppet arbetsskada. [39] Bostadsförmedling i nya fonner.[71]

1992 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Ekonomisk politikunder kriser ochi krig.[75] Åtgärder för att förbereda Sveriges jordbruk och Statens fastigheter och lokaler organisation. [79] livsmedelsindustri förEG förslag om animalie- - ny - Sparar vi för lite Hushållssparandet i samhälls- sektorn. [125] ekonomin. [97] Arbetsmarknadsdepartementet Staten och arbetsgivarorganisationema. [100] Myndigheternas förvaltningskostnader Kompetensutveckling en nationell strategi. [7] budgetering pris och löneförändringar. [102] Årsarbetstid. [27] - av Administrationen i kanslihuset. FHU92 [103] Klara administrationen Bilaga. [112] Privat förmedling och uthyrning av arbetskraft. [116] - Vissa mervärdeskattefrågor. [121] Ett hav av möjligheter AMU-Gruppen vägmot på - 2000-talets utbildningsmarknad. [123]

Utbildningsdepartementet Kulturdepartementet

Frihet kompetens. Grundutbildningens Ett nytt bolag för rundradiosändningar. [10] - ansvarvillkor Lagstiftning om satellitsändningar av TV-progxam. i högskolan. [1] Konstnärlig högskoleutbildning. [12] RadioochTV i ett. [36] Ledningoch ledarskap i högskolan nägra perspektiv Meningsfullvistelse asylförläggning. [69] och möjligheter. [15] Förbud mot etnisk diskriminering i arbetslivet. [96] Utvärdering av försöksverksamheten med 3-årig Kulturstöd vid ombyggnad. [107] yrkesinriktad utbildning i mnasiesolan. [25] gy skolor.Bidrag och elevavgifter. [38] Näringsdepartementet Fristående Resurser för högskolans grundutbildning. [44] Prova privat Provningoch mätteknikinom SP och - Läraruppdraget. [59] SMPi europaperspektiv. [74] Ett nytt betygssystem. [86] Den svenska marknaden för projektkapital - statens Pliktleverans. [92] nuvarande och framtidaroll. [95] Svensk skola i världen. [93] Skola för bildning. [94] Civildepartementet Social bakgrund studiestöd och övergång till Ekonomi och rätti kyrkan. [9] högre studier. [122] Kasinospelsverksarnhet i folkrörelsemas tjänst [33] EES-anpassning av marknadsföringslagstiftningen.[49] Jordbruksdepartementet barn- och Mer för mindre nya styrfomier för - Mindre kadmium i handelsgödsel. [14] ungdomspolitiken. [54] Skogspoliiiken inför 2000-talet. l-luvudbetänkande. Regionala roller en perspektivstudie. [63] - [76] Utsiktmot framtidens regioner sju debattinlägg. [64] - Skogspolitiken inför 2000-talet. Bilagor [76] Kartboken. [65] Skogspolitiken inför 20-talet. Bilagor11. [76] Västsverige region i utveckling. [66] - Åtgärder för att förbereda Sveriges jordbruk och Det kommunala medlemskapet. [72] livsmedelsindustri för EG -förslag om vegetabilicsektorn, livsmedelsexporten ochden ekologiska produktionen. [87] . Veterinär verksamhet- behov, organisation och finansiering. [88] Biobränslen förframtiden. [90] Biobränslen för framtiden. Bilagedel. [91] Rådgivningen inom jordbruket och trädgårdsnäringen. [99] Den framtida skogsvårdsorganisationen. [111] Konsumenterna och lågprisbutiken. En studie av ändrade köpvanor i dagligvaruhandeln. 17] Svensk trädgårdsnäring nulägeoch utvecklings möjligheter. [119]

1992 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Miljö- och naturresursdepartementet Regler förrisker.En seminarium varförvi om tillåter mer föroreningar inne änulc. [2] FastigheLsdatasystemets datorslruktur. [34] Kan- och mämingsulbildningar i nya skolformer. [35] Angående vattenskotrar. [41] Kretslopp Basen för hållbar Stadsutveckling. [42] - EcocyclesThe Basisof Sustainable UrbanDevelop- ment. [43] Miljöfarligt avfall ansvar ochriktlinjer.[45] - Miljöskulden. Enrapportom hurmiljöskulden utvecklas om vi ingenting gör. [58] Långsiktig miljöforskning. [68] Våruppgiftefter Rio svensk handlingsplan inför - 2000-talet. [104]

WFEGL-. -..ny u-ø BIBL.

1992 -12-1 8

STOCKHOLM