Psykiskt stördas situation i kommunerna : en probleminventering ur socialtjänstens perspektiv : rapport från Psykiatriutredningen

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

stördas

situatic

Psykiskt

i kommunerna

- en prob|eminventering ur socialtjänstens perspektiv

KE Oc

M

Statens offentliga utredningar WE 19923

g

Socialdepartementet

stördas

Psykiskt

situation i kommunerna

probleminventering

-en ur

socialtjänstens perspektiv

Rapport från

psykiatriutredningen

Stockholm 1992

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också på uppdrag av regeringskanslietss förvaltningskontor ombesörjer remissutsändningar av dessa publikationer.

Adress Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 087 39 96 30 Telefax 08f39 95 48

Publikationema kan också köpas i Infonnationsbokhandeln, Malmtorgs gatan Stockholm.

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-10958-1 Stockholm 1992 ISSN 0375-250X

SOU 199203 3

FÖRORD

Regeringen beslutade i november 1990 att ge en parlamentarisk kommitté i

uppdrag att utreda frågor om service, stöd och vård till psykiskt störda. Kommitten övertog därmed det motsvarande uppdrag år 1989 till som gavs en särskild utredare. Kommittén, antagit som namnet psykiatriutredningen, skall slutredovisa sina förslag under 1992. sommaren I enlighet med sina direktiv dir.199071 skall utredningen kartlägga situationen för psykiskt störda utvärdera och personer samt analysera den sektoriserade psykiatrin och de övriga förändringar från slutna till vårdforöppna mer som skett under 1980-talet. Psykiatrins omstrukturering har bl.a. inneburit att fler samhällsorgan än tidigare har fått ett större ansvar för service, stöd och vård till människor med psykiska störningar. Den förändrade inriktningen från ett totalt om- händertagande vid stora institutioner till en situation där huvuddelen vårav den skall i öppna former förutsätter, för ges att goda livsbetingelser skall kunna erbjudas de psykiskt störda, att en långtgående samordning sker mellan den psykiatriska vården och andra i samhället. Ansvaret organ för att tillgodose de psykiskt stördas behov t.ex. ett fungerande boende, av meningsfull sysselsättning och andra icke direkt vårdinriktade behov åvilar idag främst kommunerna. Behovet samordning och samverkan är därför av stort mellan den psykiatriska vården och kommunernas socialtjänst. Som ett led i utredningens kartläggningsarbete har därför kommunernas socialtjänst genom en enkät tillfrågats deras på problem, samarbete om syn och förändringsbehov när det gäller insatser för psykiskt störda personer. På liknande sätt har också psykiatrins, primärvårdens, arbetsmarknadsverkets, försäkringskassornas, patient- och anhörigorganisationernas, de fackliga organisationernas m.fl. synpunkter på problem, samarbete och förändringsbehov inhämtats. Sammantaget är detta material led i kommitténs ett kartläggning av de psykiskt stördas situation och de problem de möter ute i samhället.

4 Förord SOU 199203 Psykiatriutredningen skall också enligt sina direktiv överväga och föreslå åtgärder vad gäller ansvarsfördelning och organisation samt former för

samverkan mellan kommuner och landsting. Åtgärderna skall syfta till att

förbättra de psykiskt stördas livssituation och öka deras möjligheter till gemenskap och delaktighet i samhällslivet. Dessa överväganden måste naturligtvis göras utifrån en helhetssyn av de samlade insatser som olika organ riktar till psykiskt störda människor i samhället och hur dessa ser på problem, samarbete, resurser och förändringsbehov. Socialtjänstens liksom andra inblandade parters syn på dessa frågor är därvidlag viktiga att få fram. Detta är viktigt inte minst när det gäller att åstadkomma förslag kan förbättra de psykiskt stördas livssituasom

tion och öka deras möjlighetertill gemenskap och delaktighet i samhällslivet.

Något motsvarande material kring hur kommunernas socialtjänst ser på dessa frågor har inte tagits fram tidigare. I denna rapport redovisas socialtjänstens syn på problem, samarbete, resurser och förändringsbehov när det gäller insatser för psykiskt störda på grundval enkätsvaren utan några analyser, slutsatser, rekommendationer av eller förslag från utredningens sida. Svaren måste naturligtvis ses som en partsinlaga. Detta är socialtjänstens syn på problem, samarbete och förändringsbehov. Ser problem från andra utgångspunkter blir bilden man m.m.

kanske delvis en helt annan. Övriga organs problembilder etc. kommer att

redovisas i annat sammanhang. Med socialtjänsten menas här de tjänstemän besvarat enkäten. Vi vill betona att socialnämnden eller motsvarande som politiska instans inte har behandlat frågorna. Psykiatriutredningen har inte tagit ställning till innehållet i rapporten på annat sätt än att socialtjänstens synpunkter bedömts vara av intresse för den allmänna diskussionen hur förbättrar de psykiskt stördas livssituaom man tion och deras möjligheter till gemenskap och delaktighet i samhällslivet.

STEN SVENSSON Bo Holmberg Lars Jakobsson Gert Knutsson Irene Karlsson Svante Pettersson Harald Wilhelmsson

6 Innehåll SOU 199203

Bilaga 1 Förfrågan angående socialtjänstens insatser för psykiskt störda personer 141

Bilaga 2 Samverkansavtal mellan landsting och kommuner i Uppsala län 143

Bilaga 3 Basprojektet en inventering av psyko- socialt handikappade i Norrköpings kommun 149

SOU 199203 7

SAMMANFATTNING

Att bidra till en förändringsprocess innebär att psykiskt stördas alla som viktigare behov tillgodoses, att verksamheter med god kvalitet tillskapas och att insatserna på ett bra sätt samordnas kring individen är huvuduppgift en för psykiatriutredningen. Ur den aspekten har det varit viktigt att också lyfta fram socialtjänstens syn på dessa frågor. De psykiskt stördas situation är numera en angelägenhet för alla inblandade parter och inte bara för psykiatrin. Denna sammanställning omfattar enkätsvar från 160 kommuner och deras syn på problem, samarbete, resurser och förändringsbehov när det gäller insatser för psykiskt störda. Det är alltså socialtjänstens uppfattning utifrån dess perspektiv som redovisas. Ser problem från andra perspekman m.m. tiv blir bilden delvis kanske När bilden kompletteras med hur en annan. övriga

inblandade

parter ser på problem, samarbete, resurser och förändringsbehov bör man en nyanserad probleminventering som underlag för kommittens ställningstaganden. Nedan följer en punktvis sammanfattning de synpunkter majoriteav som ten av de 160 kommunerna lyfter fram i sina sammanfattningen gäller svar. såväl barn- och ungdomar som vuxna.

Övervältring av kostnader

Nästan samtlig kommuner anser att den pågående omstruktureringen och avinstitutionaliseringen av psykiatrin innebär en övervältring av kostnader från psykiatrin till kommunernas socialtjänst utan att motsvarande resursöverföring sker. Psykiatrin hänvisar ofta till socialtjänstens yttersta ansvar och bortdefinierar vissa hjälpbehövande med hänvisning till bristande grupper resurser inom psykiatrin. Kommunernas uppfattning är att antalet patienter som av psykiatrin bedöms behandlingsbara av dem, ständigt blir allt färre.

8 Sammanfattning SOU 199203

2. Målen och ansvarsfördelningen

är oklara

Kommunerna efterlyser gemensamma mål och arbetsformer med psykiatrin. Vem har huvudansvaret socialtjänsten eller psykiatrin Vad är psykiatri -

och vad är behandling resp. social omsorg En klarare ansvarsfördelning och

en gemensam vårdplanering efterlyses

Definition av gruppen

störda

psykiskt

Hur skall gruppen psykiskt störda definieras och hur skall avgränsningen gentemot t.ex. dem med psykiska besvär eller psykosociala problem göras Hur definieras de som finns i gränslandet mellan psykisk sjukdom och psykosociala behov Detta är frågor som de flesta kommuner ställer sig och där man ofta råkar i konflikt med psykiatrin. Vem har ansvaret för insatser till dem som hamnar mellan stolarna Socialtjänsten upplever här trycket av det yttersta ansvaret tungt, speciellt för denna patientkategori som man inte har tillräcklig kompetens för att varken bedöma eller behandla.

4. Samhällets insatser är inte anpassade till

de verkliga behov störda

som psykiskt har

De problem redovisas gäller såväl psykiatrins som socialtjänstens orgasom nisation och även övriga inblandade huvudmäns sätt att svara mot gruppens behov. Inom kommunernas socialtjänst saknas också mål, organisation och utbildning bland personalen för att arbeta med psykiskt störda. Socialtjänstens organisation uppfattas några kommuner alltför fyrkantig egen av som och traditionellt inriktad, dvs. enbart inriktad mot socialtjänstens traditonella problemgrupper som missbrukare, äldre, barn och ungdom och familjer med sociala och ekonomiska problem, för att uppmärksamma psykiskt stördas behov av stöd och hjälp. Allra helst som denna grupp själv inte är särskilt pockande när det gäller att kräva sina rättigheter. Men det framför allt som saknas inom socialtjänsten är kompetens att på ett adekvat sätt bemöta denna grupps problem och behov.

SOU 199203 Sammanfattning 9

Socialtjänstens personal upplever stora

svårigheter i samarbetet med psykiatrin

En stor majoritet av de kommuner som besvarat enkäten uppger. att samarbetet med psykiatrin fungerar dåligt eller är i det närmaste obeñntligt. En gemensam vårdplanering mellan socialtjänst och psykiatri efterlyses av flera kommuner. Kritiken gäller främst samarbetet med vuxenpsykiatrin. Samarbetet med barn- och ungdomspsykiatrin i regel fungera bättre även uppges om kritik även framförs här. Det är egentligen endast ett län som klart skiljer sig från de övriga länen när det gäller synen på hur samarbetet socialtjänst-psykiatri fungerar och det är Norrbottens län. Här är kommunerna överlag nöjda med hur samarbetet

i dag fungerar. I Kopparbergs, Västerbottens, Östergötlands och Gävleborgs

län har flera kommuner stora förväntningar utifrån nyligen inledda samarbetssträvanden. Om den behandling psykiatrin genomför med mediciner och olika jagsom stödjande terapier skall vara meningsfull så måste också den sociala situationen vara någorlunda trygg och harmonisk. Därför är det, enligt några kommuner, för denna grupp särskilt viktigt, nästan viktigare än för någon annan grupp, att samarbetet psykiatrisk behandling och sociala insatser går hand i hand. För gruppen psykiskt långtidssjuka är det nödvändigt med välplanerade mjuka övergångar från sluten psykiatrisk värd till öppen psykiatrisk värd och till hemtjänsten och övrig socialtjänst. Fallerar de sociala insatserna i samband med att någon skrivs ut från sluten vård är risken stor för snar återinläggning i sluten vård. Risken för återfall anser man vara klart mycket högre om den psykiskt störde har en påfrestande social situation.

Skillnader i synsätt

Det finns ett stort gap mellan de två verkligheter som personalen inom socialtjänsten ser respektive vad man anser personalen inom psykiatrin upplever. Kommunerna upplever psykiatrin alltför individinriktad där indivisom den enbart ses i ett biologiskt, medicinskt och kliniskt sammanhang och där ingen eller mycket ringa hänsyn tas till den sociala omgivningens eller det

10 Sammanfattning SOU 199203 sociala nätverkets betydelse. Socialtjänsten däremot, möter menar man, dessa människor med utgångspunkt från ett helhetsperspektiv. Psykiatrin ser enbart utifrån sjukdomens perspektiv medan socialtjänsten arbetar utimer från det friska perspektivet.

Psykiatrin ger inte tillräckligt stöd

när det gäller behandlingen av

psykiskt störda missbrukare

En nästan genomgående kritik från kommunernas socialtjänst är att psykiatrin inte ställer upp och ger kommunerna hjälp när det gäller bedömning eller behandling av missbrukare med psykisk störning eller de som finns i gränslandet mellan psykisk störning och missbruk.

Svårt få för

att hjälp

psykiskt störda äldre

Psykiskt störda äldre anser man från kommunalt håll överges alltmer från psykiatrins sida och allt oftare betraktas de som behandlingsbara. Man uppger också att det är allt svårare att få hjälp med behandling till de äldre som har psykiska besvär, depressioner m.m. Det förekommer också svårigheter när det gäller för kommunerna att hjälp med att diagnosticera äldre som förmodar är dementa. man

Hemtjänstens personal efterlyser

utbildning och handledning från psykiatrin

De flesta kommunerna saknar stöd och hjälp från psykiatrin till den hemtjänstpersonal som arbetar med psykiskt störda. Strukturerat stöd handledning från de psykiatriska sektorerna efterlyses. Man uppger också att det är mycket svårt att få konsultationshjälp från psykiatrin framför allt i akuta situationer eller att psykiatrin att ställa på hembesök för upp gemensamma bedömning och hjälp. Rådande Sekretessregler uppges här vara ett problem, som psykiatrin hänvisar till. Bättre utbildning efterfrågas också i stor utsträckning. Kunskapen om psykiskt störda personer och deras beteende upp-

SOU 199203 Sammanfattning ll

levs hemtjänstpersonalen bristfällig. Dock finns några av som lysande undantag där utbildning givits i stor omfattning från psykiatrin i t.ex. Linköpings och Norrköpings kommuner.

10.

Många psykiskt störda i eget boende

lever socialt isolerade

Flera kommuner att många psykiskt störda i boende lever socialt menar eget isolerade. Några kommuner talar t.o.m. att vissa lever i social misär. om Det boendestöd som hemtjänsten kan är för vissa psykiskt långge grupper tidssjuka långt ifrån tillräckligt.

ll.

Lämpliga boendeformer saknas

För vissa psykiskt störda saknas lämpliga boendeformer. Skillnaden grupper mellan institutionsvård och boende i lägenhet med hemtjänst är för egen vissa alltför stort. Många psykiskt störda i boende känner eget sig otrygga, är mycket saknar arbete eller meningsfull ensamma, annan sysselsättning. Tidsbegreppet suddas ut när de saknar någon fast hållpunkt på dygnet. Intresset och förmågan att klara sitt sociala liv reduceras. Ibland blir de dessutom mycket störande för sin omgivning. För denna grupp efterlyses andra mer anpassade boendeformer av typ gruppboende, serviceboende, halv- eller helskyddade boendeformer etc. Vräkningar av psykiskt störda som uppträtt störande i det boendet är också ett ökande problem för alltfler kommuegna ner. Att lämpliga boendeformer för psykiskt störda saknas i kommunerna måste uppfattas som självkritik. Det finns ofta i kommunerna ingen på allvar som tar tag i och planerar utifrån denna behov. En del kommuners grupps svar kan dock tolkas som att att även boendet för psykiskt störda är man anser en landstingskommunal uppgift. Helt klart är att det även här råder oklarhet om ansvar och initiativskyldighet.

12 Sammanfattning SOU 199203

12. Svårt

att skapa meningsfull

sysselsättningarbete

I och för sig redovisar många kommuner exempel på bra fungerande dagcenterverksamheter men dessa är långt ifrån tillräckliga. Det är också svårt att motivera många psykiskt störda att ta del av dessa verksamheter som av en del upplevs som alltför konstruerade aktiviteter. Många efterfrågar ett riktigt arbete. Det finns heller ingen som tar sig an de med förtidspension

och som i viss utsträckning skulle kunna klara ett arbete. Man är också på

flera håll kritisk mot Samhall och dess möjligheter att ge denna grupp arbete. Samhall är, menar man, alltför lönsamhetsinriktat för att på allvar ge denna grupp en chans till arbete.

13.

Socialtjänsten och psykiatrin

vet för lite om varandra

Ett genomgående tema från kommunerna är att socialtjänsten och psykiatrin har för dålig kunskap varandras verksamheter, att inte talar om man samma språk och har bristande kännedom om varandras kompetens. En del anger att socialtjänsten ofta har helt orealistiska föreställningar om vad psykiatrin kan klara liksom att psykiatrin inte vet socialtjänstens möjligheter och av om begränsningar. Dessutom finns det ett dåligt utbyte av varandras metoder och arbetssätt. Kunskaper om nya arbetssätt och metoder har tendens att en isoleras inom resp. verksamheter.

14. underlåter

Psykiatrin ofta

att informera socialtjänsten

Många kommuner uppger att psykiatrin ofta inte informerar socialtjänsten när man skriver ut psykiskt störda från sluten vård till eget boende och till vilka villkor de skrivs ut. Flera kommuner att ibland är det först när uppger grannar reagerar, polisen tillkallas eller vräkningshot föreligger får som man kännedom vederbörandes existens. Personer har eget boende kan om som

SOU 199203 Sammanfattning 13 periodvis också vara inneliggande på någon vårdinrättning utan att hemtjänsten meddelas och man vet plötsligt inte var vederbörande finns.

15. saknas mellanvårdsformer

Det nödvändiga

Flera kommuner menar att gapet är för stort mellan sluten vård och eget boende. Därför efterlyser man små behandlingshemträningsboendeövergångshemmellanvårdsformer utan att mer precist ange vad man menar. Även dessa kan tolkas oklarhet i ansvarsfördelningen. Vad svar som är en mellanvårdsform Är det behandling eller social

en högre grad av omsorg

Vem är i så fall ansvarig

16. Svårt att få hjälp för

störda

psykiskt invandrareflyktingar

De kommuner som har många invandrare eller flyktingförläggningar tar upp att många flyktingarinvandrare som kommer från krigshärjade länder och andra svåra förhållanden ofta har omfattande psykiska störningarbesvär och att dessa har svårt att få kompetent hjälp.

17. En positiv utveckling har påbörjats

På frågan kan exempel på ändamålsenliga arbetsmodelom man ge nya mer ler och arbetsformer när det gäller service, stöd och vård till psykiskt störda exemplifieras ofta med olika konkreta samverkansprojekt mellan kommun och landsting kring dagcentralverksamheter och stödboendeprojekt. Sådana konkreta samverkansprojekt och försöksverksamheter finans-

med gemensam

iering beskrivs ofta som mycket framgångsrika men alltför otillräckliga.

18. Ett enhetligt kommunalt huvudmannaskap

för den

psykiatriska

öppenvårdsverksamheten förordas

När det gäller förändringsbehov så förordar en majoritet av de svarande kommunernas socialtjänst ett enhetligt huvudmannaskap för den psykiatriska

14 Sammanfattning SOU 199203

öppenvårdsverksamheten. Detta tror man skulle underlätta resursfördelning, prioritering och gemensam vårdplanering och utbildning kanske ändå men inte lösa grundproblemet enligt många kommuner är resursbrist. Man som preciserar dock inte närmare vad man menar med psykiatrisk öppenvårdsverksamhet. Några tror att ett fördjupat samarbete inom nuvarande huvudmannaskapsgränser går att utveckla medan andra erfarenhetsmässigt har gett och upp menar att en huvudmannaskapsförändring måste till för att åstadkomma förbättrade kontakter mellan de medicinska, sociala och psykologiska kompetenserna. En ny organisationsstruktur krävs för att åstadkommenar man ma en ny syn på dessa frågor.

Resurser m.m.

Flertalet kommuner har haft stora svårigheter att ungefärligen uppskatta hur mycket resurser som man i kommunen satsar på insatser för psykiskt störda. Detta beror främst på att inom socialtjänsten inte registrerar eller dokuman menterar insatser så att psykiskt störda går att identifiera. Om gruppen man vill få reda på hur många socialtjänstens klienter är av som psykiskt störda måste i princip fråga varje enskild handläggare eller aktstudier. man göra Ett annat problem gäller på vilket sätt inom man socialtjänsten skall definiera personer med psykiska störningar och hur avgränsningen skall göras gentemot personer med psykiska besvär. När det gäller t.ex. missbrukargruppen finns det vissa kommuner hävdar att stor del dem som en av som socialtjänsten arbetar med på grund av svårt missbruk också är allvarligt psykiskt störda. De kommuner har lämnat uppgifter resursinsats har i regel som om nöjt sig med att uppskatta antalet hemhjälpstimmar till psykiskt störda och de personal- och lokalkostnader har för olika dagcentralverksamheter riktade till man

psykiskt störda. Men inom socialtjänsten används resurser från alla yrkeska-

tegorier och verksamheter även för arbete med psykiskt störda personer. Hur stor del av de totala insatserna den här aktuella blir därsom avser gruppen för mycket osäkra uppskattningar. Sannolikt handlar det dock relativt om en stor del inom såväl individ- och familjeomsorg äldre- och handikappsom omsorg. De som försökt att procentuellt uppskatta resursinsatserna för psy-

SOU 199203 Sammanfattning 15 kiskt störda personer talar i regel om procentsatser mellan 10-25 % av insatserna inom äldre- och handikappomsorgen och ungefär lika mycket inom individ- och familjeomsorgen. När det gäller individ- och familjeomsorgen så uppger några kommuner att man numera har särskilda socialarbetare med riktade tjänster för arbete med främst psykiskt störda missbrukare. Särskilda resurser avsätts också för så kallad egna-medel-hantering, som främst utnyttjas av personer med psykiska problem, dvs. socialtjänsten tar hand om vederbörandes pension och portionerar ut denna veckovis. Hemma-hos-insatser i barnfamiljer förekommer också för barn ocheller föräldrar med psykiska störningar i kombination med sociala problem. Andra insatser som ofta förekommer är kontaktpersoner, kontaktfamiljer, terapikostnader, familjehemsplaceringar, placering på behandlingshem, samtalbehandlingar m.m. inom individ- och familjeomsorgen. I t.ex. Västerås kommun uppskattar man att avdelningen för individ- och familjeomsorg avsätter ca 75 % av sina resurser för människor som är psykiskt störda ocheller missbrukare. Nästan genomgående påtalas det dåliga samarbetet mellan socialtjänsten och främst vuxenpsykiatrin. Konsekvenserna blir ofta ett slöseri med resurser. Det dåliga samarbetet skapar en rundgång i systemet som är mycket kostsamt och ineffektivt både för samhället och den enskilde. Många kommuner uppger också att man saknar fungerande samverkansavtal mellan socialtjänsten och psykiatrin som reglerar ansvar, avgränsningar och ekonomi. Det främsta undantaget är Norrbottens län där kommunerna överlag är mycket nöjda med de samarbetsavtal rörande psykiskt störda som finns mellan kommuner och landsting. I Uppsala län har ett samverkansavtal nyligen slutits om insatser för människor med psykiska störningar mellan landstinget och länets kommuner som på ett heltäckande sätt försöker reglera ansvar, avgränsningar, samarbete och ekonomi. Avtalet har trätt ikraft fr.o.m. den l januari 1992. Detta avtal bifogas för kännedom som bilaga Norrköpings kommun har försökt att inventera hur många psykiskt störda

som finns i kommunen, hur samarbetet mellan psykiatri, socialtjänst och

primärvård ser ut när det gäller långvarigt psykiskt sjuka och vilka behov som de psykiskt störda själva har. I ett samverkansprojekt mellan socialtjänst, psykiatri och primärvård kallat basprojektet har Norrköpings kom- - -

16 Sammanfattning SOU 199203

mun dokumenterat denna information. Projektets slutrapport redovisas i

bilaga 3 ett exempel hur kan gå till väga för att genomföra

som man en

sådan inventering.

SOU 199203

INLEDNING

Psykiatrins omstrukturering har inneburit att flera olika utanför hälsoorgan och sjukvården har fått ett ökat för service, stöd och vård till männiansvar skor med psykiska problem. Detta ställer ökade krav på klar och en ansvarsuppgiftsfördelning och väl fungerande samverkansformer mellan alla inblandade parter. Psykiatriutredningen skall i enlighet med sina direktiv överväga och föreslå åtgärder vad gäller ansvarsfördelning och organisation stöd och vård till av psykiskt störda. Dessa överväganden skall baseras på en kartläggning och värdering av samhällets samlade insatser som riktas till psykiskt störda där också de förutsättningar de lokala förhållandena bör som ger vägas in. När det gäller socialtjänstens insatser för psykiskt störda personer saknas reguljärt insamlad statistik över huvud taget. Även lokala eller regionala specialundersökningar kring socialtjänstens resurser och insatser för psykiskt störda är ytterst få. Det är också mycket svårt närmare att belysa socialtjänstens insatser för psykiskt störda resurssynpunkt eftersom ur socialtjänstens insatser och statistik inte dokumenteras på ett sådant sätt att gruppen psykiskt störda kan identifieras. Kommunala inventeringar hur många av psykiskt störda finns i kommunen och deras som hjälpbehov är också mycket sällsynta. Psykiatriutredningen har därför i samarbete med Svenska kommunförbundet gått ut med problemorienterad enkät till en samtliga länsförbund som via remiss till kommunernas socialtjänst samlat enkätmaterialet länsvis.

Se

bilaga Kommunernas svar baseras på uppgifter från personal såväl inom individ- och familjeomsorgen äldre- och som handikappomsorgen, dvs. från de som arbetar direkt på fältet med dessa frågor. Enkätens syfte har i första hand varit att problembeskrivningar utifrån kommunernas perspektiv när det gäller deras insatser för psykiskt störda och hur samverkan mellan kommunerna och landstinget fungerar eller inte funge- Även exempel på och rar. nya mer ändamålsenliga arbetsmodeller eller

18 Inledning SOU 199203 arbetsformer liksom förslag till lösningar till de problem som finns efterfrågades.

En uppskattning av hur mycket resurser personella eller ekonomiska som

kommunerna idag satsar på insatser för psykiskt störda inom socialtjänsten efterlystes också. Vissa kommuner har exakt kunnat ange dessa resursinsatuttryckt i årsarbetskrafter och medan andra uppskattat dessa proser pengar centuellt. Många har inte kunnat svara alls.

De frågor vi har bett om svar på är följande.

Vilka problem när det gäller insatser för psykiskt störda personer möter kommunerna i sina verksamheter beträffande mål, arbetsformer, resurser och organisation Specificera svaren utifrån grupperna

barn och ungdomar vuxna i arbetsför ålder äldre över 65 âr -

2. Hur vill ni beskriva den aktuella diskussionen i ditt län vad gäller situatio-

för psykiskt störda personer t.ex. när det gäller avgränsningen social-

nen tjänst-psykiatri, när det gäller boende, fritid, arbetesysselsättning, utbild-

ningsfrågor, samarbete BUP-socialtjänst m.m..

Hur samarbetet mellan landstinget och kommunerna ut i ditt län när ser det gäller insatser för psykiskt störda och vad fun-

personer Vad fungerar

inte Beskriv de samverkansorgan finns. Finns avtal mellan landsgerar som tinget och kommunerna i länet Fungerar detta Bifoga de samverkansavtal finns liksom eventuella uppföljningar och utvärderingar av avtalen. Om som

inget avtal finns vad är skälet till detta

4. Vi vill att ni gör en ungefärlig bedömning av hur mycket resurser som

kommunerna i ditt län idag satsar på insatser för psykiskt störda personer inom

individ- och familjeomsorg

äldre- och handikappomsorg -

SOU 199203 Inledning

Försök att göra ungefärlig en uppskattning gärna procentuell i varje komi tidsåtgång och personal, mun pengar fortbildning, verksamhet.

5. Finns i ditt län exempel på och nya mer ändamålsenliga arbetsmodeller och arbetsformer när det gäller stöd, service och vård till psykiskt störda

personer

Har du några förslag till lösningar de av problem som finns i ditt län Skulle organisatorisk samordning, en t.ex. ett enhetligt huvudmannaskap, bidra till att lösa de problem ni upplever i i dag ert län

Enkäten föregicks informationsträff med länsförbundssekreterare av en från samtliga län. Det informerades om psykiatriutredningens avsikt via dem att gå ut med en skriftlig enkät till kommunerna och att en sammanställning och dokumentation av svaren därefter skulle ske. Kommunernas enkätsvar har

sammanställts av psykiatriutredningens sekretariat.

När det gäller på fråga 5 Om det finns svaren exempel på nya och mer -

ändamålsenliga arbetsmetoder och arbetsformer när det gäller stöd, service

och vård till psykiskt störda

personer tar kommunerna ofta upp verksam-

heter utförligt redovisas i som mer psykiatriutredningens delbetänkande På väg exempel på förändringsarbeten inom verksamheter för - psykiskt störda SOU 199147. I dessa fall finns inom parentes en sidhänvisning till beskrivningen i det betänkandet.

20 Inledning SOU 199203

Länsvis genomgång av de inkomna svaren

Svar har inkommit från 20 län. Länsförbunden i Hallands, Jämtlands och

Göteborgs och Bohus län har med hänvisning till intensivt arbete med förbe-

redelser kring Ädelreformen och kommunalisering meddelat

av omsorgerna att kommunerna i länen inte haft tid att besvar enkäten. Gotland tillhör länsförbundet i Stockholms län har inte besvarat enkäten till dem. men

Sammantaget har 160 kommuner totalt 285 kommuner i landet besvarat

av enkäten. 125 kommuner har således besvarat enkäten. Det kan därför vara

svårt generalisera de inkomna att gälla samtliga kommuner i lan-

att svaren det. Det kan så de mest kritiska kommunerna har varit de som i vara att

enkäten. Ä andra sidan är den bild när det gäller

första hand har besvarat

problem, samverkan och förändringsbehov som ges så pass samstämmig att

det finns skäl att anta att denna bild knappast än marginellt skulle ha sett

mer

annorlunda även samtliga kommuner hade besvarat enkäten. Vår be-

ut om

dömning är att de redovisade svaren i stort speglar socialtjänstens uppfatt-

ning problem, samverkan och förändringsbehov när det gäller insatser för

av

psykiskt störda i landet.

Nedan följer länsvis redovisning de inkomna på de olika frå-

en av svaren gorna.

SOU 199203 21

STOCKHOLMS LÄN

Från Stockholms län har svar inkommit från 12 länets 25 kommuner, av nämligen Salem, Upplands Väsby, Danderyd, Ekerö, Sundbyberg, Tyresö, Vaxholm, Huddinge, Vallentuna, Södertälje, Täby och Stockholm

kommu-

ner.

1. Problem kommunerna möter när det gäller insatser för psykiskt som störda barn- och ungdomar

På ungdomssidan flera kommuner att det finns alltför otillräckliga anser relevanta resurser inom barn- och ungdomspsykiatrin för att klara de psykiskt störda ungdomarnas problem. Flera kommuner gränsdragningsproblemen mellan den tar upp barnpsykiatriska mottagningen på sjukhus, BUP, landstingets behandlingshem och socialtjänsten. Avgränsningen mellan socialförvaltningens och psykiatrins ansvarsområde upplevs som otydlig. Samarbetet med BUP de flesta kommunerna i fungeanser annars stort sett ra bra. Problem uppstår dock då socialförvaltningen och BUP har olika förhållningssätt i behandlingsarbetet. Svårigheter i samarbetet finns främst kring de svåraste ärendena, där omhändertagande och placering kan bli aktuellt. I dessa ärenden upplevs det svårast att få hjälp vissa BUP-motsom tagningar uppges ha långa väntetider och ett omständligt intakeförfarande. Samarbetet BUP-IFO upplevs ibland från socialtjänstens sida att BUP som väljer bort patienter, som socialtjänsten anser vara BUPs bord. Socialsekreterarna i t.ex. Salems kommun upplever ibland att det krävs förhandlingar för att få hjälp med barnpsykiatrisk bedömning eller utredning inför en en ansökan vård i om enligt LVU. Socialsekreterarna känner sig därför ibland pressade till att göra psykiatriska bedömningar som de har kompetens för. Andra gränsdragningsproblem gäller ungdomar i 18-20 årsåldern dvs. om de tillhör barn- och ungdomspsykiatrin eller vuxenpsykiatrin.

22 Stockholms län SOU 199203 Samarbetet med Vuxenpsykiatrin sätts också på prov när det finns barn med i bilden. Från socialtjänstens sida upplevs det att Vuxenpsykiatrin enbart som ser till den behov sina barn. För socialtjänsten gäller alltid att vuxnes av barnens behov måste gå före de vuxnas, vilket ibland kräver stöd från vuxenpsykiatrin för att kunna genomföras. Några kommuner upplever att det är svårt att hitta lämpliga vårdformer t.ex. behandlingshem för barn och ungdomar med psykisk störning och missbruk. Salems kommun anser annars att några av de landstingsinstitutioner som arbetar med långtidsbehandling av psykiskt störda ungdomar erbjuder en bra och kvalificerad behandling av psykiskt störda ungdomar. Tyresö kommun upplever det vara svårt att från socialtjänstens sida ge adekvat stöd och hjälp särskilt till ungdomar som inte har fastställts som psykiskt sjuka men som ändå inte mår bra psykiskt. Det är vanligt att dessa ungdomar i stället för att ta itu med sina problem börjar dricka sprit och nyttja droger. I sitt arbete att nå fram till och försöka hjälpa dessa ungdomar har socialsekreterarna endast sig själva Dessa upplever det som som resurs. svårt att få BUP eller när ungdomarna är äldre än 18 år den psykiatriska vuxenmottagningen, att delta i arbetet med dessa ungdomar genom att t.ex.

göra hembesök tillsammans med socialförvaltningen.

Vaxholms kommun anser det svårt för en liten kommun att klara av och ge vissa psykiskt störda barn det stöd och den hjälp som de behöver inom ramen för den traditionella barnomsorgen.

Problem beträffande psykiskt störda i arbetsför ålder vuxna Flera kommuner klagar på att de psykiatriska öppenvårdsmottagningarna har för små resurser och därför avvisar patienter. Psykiatrins målsättning med sitt arbete är oklart och upplevs ibland vara, att människor ska klara sig själva i hemmet, hur dåligt de än mår. Socialtjänsten blir då den instans som får ta del de psykiskt stördas ensamhet och isolering. Önskvärt att av vore Öppenvårdspsykiatrin kunde arbeta utåtriktat med hembesök tillsammans mer med socialtjänsten.

Öppenvårdspsykiatrin påstås heller inte ta emot personer med missbruks-

problem. Organisatoriskt anser man att det fungerar dåligt med två huvudmän, som missbruksklienterna bollas emellan. Den resurs som finns för

SOU 199203 Stockholms län 23 . vuxna missbrukare med psykiska problem är möjligheten till avgiftning inom den slutna vården. I övrigt hänvisar psykiatrin ofta till kommunens yttersta ansvar, som socialtjänsten upplever är svårt att ta, då man inom socialtjänsten saknar adekvat psykiatrisk kunskap. Personer med missbruk och psykiska problem vårdas ofta kortvarigt, än här och än där, resurskrävande och med dåligt resultat. Variationen och flexibilteten i arbetsformerna inom vuxenpsykiatrin upplevs av några kommuner vara alltför begränsade. Flera kommuner tar att det dubbla huvudmannaskapet i upp frågor som rör psykiatri får konsekvenser för alla med grupper psykiska störningar. Det leder till

oklarheter ansvarsområden, ekonomiska åtaganden och uttalat revir- - om tänkande. Resultatet detta är många

av att människor hamnar mellan de

båda huvudmännen

olika vård- och behandlingskulturer. Personalen inom kommunen - upplever att landstingets personal utgår från att deras kompetens i dessa frågor å priori är större och soñstikerad. Detta leder enligt flera mer kommuner till att psykiatrin och BUP plockar russinen kakan och ur lämnar skitjobben till socialtjänsten. Det finns ett allmänt misstroende gentemot varandra och myter som närs den uppdelning och den av oklarhet finns som

svårigheter att handskas med sekretessen -

styr och ledningsproblem. -

I övrigt nämns att det saknas lämpliga boendeformer för flera grupper psykiskt störda. Många klarar inte eget boende främst beroende på stor ensamhet och isolering. Denna ensamhetsproblematik gäller framför allt dem med tyngre psykiska sjukdomar. Socialtjänsten får också mycket klagomål från grannar om störningar på grund av psykiskt sjuka som t.ex. vänder på dygnet och spelar hög musik nattetid. Det saknas också i nästan alla kommunerna arbetstillfällen och lämpliga sysselsättningsformer för psykiskt störda personer. Det finns ett stort behov

24 Stockholms län SOU 199203 av att fånga upp ock kunna erbjuda de psykiskt störda i kommunerna olika aktiviteter. Flera kommuner anser att psykoterapeutiska behandlingar för psykiskt störda skall ligga inom sjukvården. I dag ökar socialtjänstens kostnader för psykoterapi kraftigt med hänvisning till kommunens yttersta ansvar. Man upplever det som olyckligt att det i dag råder oklarheter om vem som skall betala psykoterapeutiska behandlingar, landstinget eller socialtjänsten. Med hänvisning till att psykiatrin inte har några skickas människor i dag pengar till socialtjänsten och får ansöka om ekonomiskt bistånd till psykoterapikostnader. Psykiatrin står alltså för behovsbedömningen av psykoterapi medan socialtjänsten står för kostnaderna. Det borde enligt de flesta kommunerna vara landstinget som står både för bedömningen, kostnaderna och uppföljningen. Ett huvudproblem som flera kommuner tar upp är att hemtjänsten saknar uppbackning från psykiatrin när det gäller insatser för psykiskt störda perso- Kritiken kan sammanfattas i följande punkter ner.

De psykiskt störda är tränade för ett eget boende när de lämnar psy- kiatrins vårdinrättningar

Kontaktmannajitnktionen fungerar Personer som har eget boende kan periodvis vara inneliggande på vårdinrättningar utan att hemtjänsten meddelas.

Oklarhet över var vårdplaneringen skall ligga inom psykiatrin. Detta fun- gerar i dag inte.

Strukturerat stöd handledning från de psykiatriska sektorerna saknas. -

Oklarhet när det gäller ansvarsfrågan vid medicinering; Skall det vara vårdinrättningen där patienten varit inlagd eller primärvården.

Utbildningen i psykiatri inom hemtjänsten är otillräcklig. Kunskaper om psykiskt störda personer och deras beteende upplevs som bristfällig.

SOU 199203 Stockholms län 25

Otillräckliga personalresurser, eftersom psykiskt störda personer är myck- et personalkrävande.

Problem att aktivera de psykiskt störda. -

Psykiatrins hårda sekretess utgör i vissa fall problem och ett organisato- riskt hinder för ett bra och fungerande samarbete.

Målet för socialtjänstens insatser för psykiskt störda regleras i socipersoner altjänstlagen. Därutöver efterlyses delmål med åtföljande riktlinjer för verksamheten och en strukturering arbetsformerna innebärande bl.a. av samarbetsformer med psykiatrin. Man önskar att psykiatrin kunde bli mera synlig än för närvarande. De psykiatriska sektorerna borde på ett bättre sätt än

hittills kunna informera sin verksamhet.

om Förväntningar från ömse håll bör redovisas samt klargörande ske och hur om förväntningarna kan uppfyllas. De problem och den kritik socialtjänsten i Stockholms kommun har som gentemot landstingets vuxenpsykiatri kan preciseras i följande punkter

Den öppna psykiatrin befattar sig i allmänhet inte med de människor som söker socialtjänsten och har betydande psykiska problem.

Den öppna psykiatrin befattar sig i allmänhet inte med missbrukare med psykiska problem.

Den öppna psykiatrin befattar sig alltför ofta inte med de patienter, som skrivits ut från den slutna psykiatrin uppenbart är i behov vård men som av eller behandling för sina psykiska problem.

Psykiatrin bygger inte ut de nödvändiga mellanvårdsformer, krävs som för att ta hand om de patienter, skrivs ut från den slutna psykiatriska som vården och som uppenbart inte klarar sig i eget boende.

De psykiatriska klinikerna underlåter alltför ofta att informera socialtjänsten om vilka patienter skrivs ut och till vilka villkor de skrivs som ut- t.ex.

26 Stockholms län SOU 199203 behov fortsatt psykiatrisk värd eller behandling, uppgjorda planer för av fortsatt kontakt med psykiatrisk behandlingsenhet, behov av socialtjänstens stöd, behov av boende etc.

Utskrivna patienter lämnas ofta bostadslösa och utan fortsatt vård och behandling utan att psykiatrin sökt kontakt med socialtjänsten för att lösa deras bostadsproblem. Resultatet har blivit att de befolkar inackorderingshemmen för missbrukare, vilket regel leder till ytterligare försämrad som och dessutom förhindrar missbrukarna erhålla tak över psykisk status att huvudet.

Psykiatrin organiserar inte det övergångs-träningsboende, som enligt de planerna ankommer på psykiatrin att göra. Detta verifieras av bostadsegna förmedlingen, endast i mycket fall har fått begäran om lägenheter för som dessa ändamål, trots att bostadsförmedlingen har beredskap att ställa lägenheter till förfogande.

Efter serier önskemål och uttryckliga krav har psykiatrin ännu inte av avsatt för att möta de behov biträde i vård och behandling av resurser av psykiskt sjuka missbrukare, vårdas vid socialtjänstens institutioner. som

I samband med nedläggningen socialläkarinstitutionerna vid socialav distrikten försäkrade landstinget att denna uppgift skulle övertas av primärvården i samarbete med psykiatrin. Detta har inte skett.

10. Gränsdragningen mellan barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin vid 18 år lämnar flertalet ungdomar i gränsåldrarna utan erforderligt psykiatriskt stöd. Främst beror detta på att de vuxenpsykiatriska klinikerna ofta saknar erforderlig specialistkompetens för att bearbeta ungdomars psykiska problem samtidigt de avvisas från PBU på grund av åldersgränsom sen.

11. Psykiatrin tillhandahåller i långt mindre utsträckning än vad som krävs psykoterapeutisk behandling.

SOU 199203 Stockholms län

Dessutom det är två anger man att internpsykiatriska förhållanden som synes ha väsentlig betydelse för rådande förhållanden

I Stockholm dominerar

en medicinsk-psykiatrisk hållning med ett sjuk-

domsbegrepp, som i huvudsak utesluter psykiska insuffienstillstånd, inte som kan klassificeras under diagnoserna schizofreni och psykos. Sjukdomsbegreppet är således vanligen snävt och tar sällan i beaktande psykodynamiska eller socialpsykologiska orsakssamband. Det förekommer givetvis undantag i de psykiatriska sektorernas sjukdomsdeñnitioner. Inom Stockholms kommun utgör här Enskede-Skarpnäckssektorn det främsta exemplet på ett sådant undantag.

2. På grund av det snäva sjukdomsbegreppet bestämmer psykiatrin gränsförhållandet mellan psykiatri och socialtjänst vad avser missbrukare utifrån en intern definition vetenskap och av beprövad erfarenhet, vilket får till följd

att man skiljer mellan primära sjukdomstillstånd och sekundära. Primära

sjukdomstillstånd, dvs. där psykiatrins företrädare diagnosticerar sjukdoms-

tillståndet exempelvis psykosen som primärt i förhållande till missbruket,

accepteras som ett psykiatrins Om psykosen ansvar. av psykiatrin anses vara sekundär i förhållande till missbruket och säkert eller osäkert kan anses vara en följd av missbruket hänförs vård- och behandlingsansvaret till socialtjänsten. Detta sker oberoende hur den av grav psykiska störningen än kan uppfattas vara.

Det bör då noteras att psykisk en störning oavsett dess genes, omfattning eller karaktär alltid är störning i den enskildes en psykiska struktur. Som sådan kan den inte undandras psykiatrins ansvarsområde. Socialtjänsten saknar i regel kompetens att behandla psykiska störningar. Många psykiska störningar har sociala eller socialpsykologiska ursprung, men kan inte, när de väl uppstått, behandlas med endast korrigering av sociala förhällanden. De kräver kombination en av psykologiskpsykiatrisk kompetens och kännedom sociala och om socialpsykologiska orsaksförhållanden. Det är därför angeläget att psykiatrin också utvecklar en socialpsykiatrisk behandlingsmetodik. Som exempel kan återigen nämnas Enskede-Skarpnäckssektorn.

28 Stockholms län SOU 199203

Problem beträffande insatser för psykiskt störda äldre De problem som följer av oklarheter i ansvarsfördelning mellan psykiatrin och socialtjänsten och redovisas gäller alla grupper oavsett ålder som ovan dvs. även för psykiskt störda äldre. Några kommuner dock att psykiatrin när det gäller psykiskt störda anser äldre har alltför tolerans mot psykisk sjukdom, vilket resulterar i att en stor gamla människor lämnas åt sitt öde i för stor utsträckning. Psykiatrins insatser för psykiskt störda äldre upplevs inte ha samma prioritet som arbetet med de yngre åldersgrupperna, vilket innebär att mycket begränsade resurser avsätts för äldre med behov psykiatrisk vård. av Å andra sidan har kommunernas socialtjänst sällan några särskilda mål, arbetsformer, och organisation för psykiskt störda äldre, utan insatresurser sker inom för hemtjänstens normala verksamhet. serna ramen

Äldreomsorgen i Tyresö kommun anser att samarbetet med psykiatrin

dåligt. När det gäller patienter skall skrivas ut från slutenvårdfungerar som kontaktas ytterligt sällan. Även kända patienter skrivs utan en hemtjänsten ut meddelanden till hemtjänsten. Vaxholms kommun dock att det i kommunen inte föreligger några uppger vad gäller insatser för psykiskt störda över 65 år. problem

2. Situationen for psykiskt störda personer Avgränsningen mellan socialtjänst-psykiatri när det gäller ansvarsfrågan mycket luddig och får därför konsekvenser för de psykiskt upplevs som stördas situation ute i kommunerna. Detta är den fråga som nästan samtliga kommuner lyfter fram som det stora problemet. Kommunerna uppfattar det vill vältra över både och kostnader på kommunersom att landstinget ansvar na. De vanligaste konflikterna kring avgränsningsproblematiken gäller psykiskt sjuka missbrukare och vem som skall svara för behandlingshemskostnaderna. När det gäller eftervården av psykiskt störda personer upplever man att ofta hänvisar till Den ekonomiska psykiatrin socialtjänstens yttersta ansvar. delen eftervården vid psykisk sjukdom är betungande och om socialtjänsav övertar den delen, så medför det också att socialtjänsten övertar vårdanten

SOU 199203 Stockholms län

svaret och tillsynen vilket upplever att saknar man man kompetens för i dag. När det gäller missbrukarsidan så anser man att socialtjänsten i dag inte får tillräckligt stöd från psykiatrin, vilket får konsekvenser för psykiskt störda med missbruksproblem. Kommunen får i avvaktan ta ansvaret på att psykiatrin och sjukvården skall träda in. Men eftersom psykiatrin ställer speciella krav på klienterna för de skall få att tillgodogöra sig vården, så blir det ofta kommunens yttersta återstår. ansvar som Flera kommuner tar och jämför de upp psykiskt stördas situation med den för psykiskt utvecklingsstörda. För de senare upplevs gränserna som klarare och därför samarbetet med landstinget som betydligt bättre. Någon kommun uppger att situationen för de psykiskt störda i kommunen troligen framöver kommer att bli allt svårare i takt med att kommunens resurser minskar. Gruppen psykiskt störda är själva mycket dåliga på att framföra sina synpunkter och sina behov stöd av och hjälp och i en minskande resurssituation kommer deras situation därför att uppmärksammas allt mindre.

3. Samarbete landstinget-kommunerna i Stockholms län Det är tre kommuner har som uppger att man ett samverkansavtal mellan landstinget och kommunens hemtjänst. I Täby kommun uppger man att ett samverkansavtal gällande ett arbetscenter för psykiskt sjuka håller personer på att utarbetas. Några kommuner uppger att man har ledningsgrupp för samverkan melen lan primärvård, psykiatri och socialtjänst. I övrigt att samarbetet sker uppges sporadiskt och främst utifrån vissa enskilda ärenden. I Täby kommun ordnas samarbetsträffar då och då med psykiatrins kuratorer. I Salems kommun har man ett välfungerande samarbete mellan socialtjänsten och det psykiatriska öppenvårdsteamet, dels genom gemensam planering i enskilda ärenden och dels att psykiatrins genom personal handleder socialtjänstens personal både inom individ- och familjeomsorgen och hemtjänsten. Kommunerna i Stockholms län saknar främst annars fungerande samarbete med Vuxenpsykiatrin. I Sundbyberg uppger man t.ex. att det är problem med att sektorn är orienterad universitetsklinik och biologisk forskning, vilket

30 Stockholms län SOU 199203 bland annat gör att det är svårt med samarbetsfrågor. I Täby kommun anser man att samarbetet med den öppenpsykiatriska mottagningen inte fungerar bra, främst på grund av för små resurser hos psykiatrin och på grund av olika förhållningssätt till människor med problem. Socialförvaltningen vill se psykiatrin i ett vidare perspektiv och vill arbeta i öppnare former. Psykiatrin upplevs socialförvaltningen alltför individorienterad och medicinbaseav som rad. I Tyresö kommun saknar hemtjänsten psykiatrins deltagande i vårdplaneringsgrupperna. Psykiatrins personal kräver att patienterna alltid skall besöka mottagningen och de hänvisar till sekretesslagen ett hinder för samarbesom tet och deltagande i vårdplaneringsgrupperna. Från individ- och familjeomsorgens sida i Tyresö kommun uppger man dock att samarbetet med den öppna psykiatriska mottagningen numera har förbättrats och att möjligheterna att tillsammans med psykiatrin göra hembesök, upprätta arbetsplaner och gemensamt ta emot besök har blivit bättre. Socialtjänsten, psykiatrin, primärvården och långvården i Tyresö kommun träffas också gång i kvartalet i den s.k. SPPL-gruppen, där man diskuteen rar gemensamma övergripande frågor. Samarbetet mellan socialtjänsten och BUP-PBU uppges genomgående vara det område där samarbetet är mest utvecklat och fungerar bäst även om det även här finns problem i samarbetet.

4. Bedömning hur mycket resurser kommunerna satsar för psykiskt av störda personer De flesta kommunerna uppger att man har stora svårigheter att uppskatta hur mycket socialtjänsten avsätter för psykiskt störda perresurser som gruppen soner. Vaxholms kommun uppskattar grovt resursåtgången inom individ- och familjeomsorgen till 10-15 % av avdelningens tidsåtgång och pengar samt äldre- och handikappomsorgen till 20-25 % av tidsåtgång och pengar. I Danderyds kommun finns två heltidstjänster inom individ-familjeomsorg ägnar 40 % sin tid till psykiskt störda plus en socialsekreterare som som av ägnar 15 % av sin tid till denna grupp. Inom äldreomsorgens hemtjänst åtgår 767 hemtjänsttimmar till psykiskt störda personer.

SOU 199203 Stockholms län

I Upplands Väsby kommun finns inom individ- och familjeomsorgen en särskild sektion med chef, tre socialsekreterare en samt fyra behandlingsassistenter tillsammans med två mentalvårdare som som bekostas av landstinget svarar för råd, stöd och bistånd till människor med psykiska problem samt äldre personer med långvarigt missbruk. I Tyresö kommun åtgår 100 hemhjälpstimmarvecka till ca psykiskt störda personer. Matlagsverksamhet och aktiviteter i en vårdbiträdeslokal sker 2 12 tim.dag alla dagar i veckan för åtta psykiskt störda Inom individpersoner. och familjeomsorgen uppskattas socialsekreterarresurs ca en åtgå till insatser för psykiskt störda. När det gäller utbildningsinsatser har psykiatrin anordnat två orienteringskurser i vårdarbete med inriktning mot psykiatrisk omvårdnad för personal inom kommunens hemtjänst.

5. Exempel på arbetsmodeller eller arbetsformer nya I Upplands Väsby kommun hänvisar till den särskilda man sektion som inom individ- och familjeomsorgen arbetar speciellt med personer med psykiska störningar. Man försöker inom denna sektion också utveckla insatserna för boendestöd och fungerande en vardag och så långt möjligt undvika institutionsvård för psykiskt störda Man personer. disponerar dessutom två träningslägenheter i direkt anslutning till särskild dagverksamhet för en psykiskt störda människor samt ett 15-tal försökslägenheter. Södertälje kommun ger följande exempel på arbetsmodeller nya som man praktiserar i kommunen

Inom den ordinarie verksamheten - på en dagcentral för äldre och handikappade har personal från dagcentralen

en fritidsledare och en personal

från ett psykiatriskt rehabiliteringsteam samlat en grupp på sju yngre psykiskt störda. De träffas gång i veckan och en syftet är att ge denna grupp lite extra stöd i den ordinarie verksamheten. Erfarenheten av gruppen är mycket positiv. i

Två mentalskötare ingår i - hemtjänstgruppen som arbetar i en baslokal för missbrukare och psykiskt störda. Mentalskötarna finns i lokalen eftermidtre dagar i veckan. Representant från rehabteam och medlem från RSMH en

32 Stockholms län SOU 199203

finns även i lokalen vardera eftermiddag i veckan. Mentalskötarna hjälen de störda i hemmen under tid de tjänstgör i lokalen. per psykiskt som i till med kommundelens psykpatienter och har Mentalskötarna hjälper övrigt samarbete med Karlberga sjukhus och rehabteamet där. De får handbra ledning från Karlberga.

I i årets budget särskilda medel för att tillsam- Täby kommun har man avsatt med inrätta särskilt arbetscenter för psykiskt störda mans psykiatrin ett per- Arbetscentret är tänkt en mellanarbetsform mellan dagverksamhet soner. som och AMIs olika verksamheter. Kommunen har också gjort en inventering av behovet boendeformer för särskilt utsatta grupper. av kommun har inom individ- och familjeomsorgen inrättat I Danderyds man två skall arbeta särsklilt med psykiskt störda personer. heltidstjänster som kommun har i område i kommunen där det bor relativt I Tyresö man ett störda utvecklat arbetsmodell inom hemtjänsten många psykiskt personer en i stället för laga mat dem och i deras hem så träffas där man att var en och i värdbiträdeslokalerna. Dessa matlag för psykiskt man äter gemensamt i flera år och har utvecklats till att bli samlingsstörda har nu fungerat en laga kläder, enskilda samtal, punkt för andra aktiviteter som Sällskapsspel, Resultatet är fungerar mycket bättre i sitt göra utflykter m.m. att personerna social ordentligt mål dag och behöver dagliga liv, får gemenskap, ett mat per färre hemhjälpstimmar än tidigare.

6. Förslag till lösningar Vallentuna, Salems och Vaxholms kommuner Danderyds, Upplands Väsby, förordar enhetligt huvudmannaskap när det gäller den öppna vårdens ett insatser för psykiskt störda personer. större samordning inom landsting Täby kommun anser att en av resurserna borde ske enhetligt huvudmannaskap inte och kommun men menar att ett i Man den psykiatriska vården har skulle lösa alla problem sig. anser att alldeles för lite och att det är på grund av det som mycket av proresurser blemen i samarbetet uppstår. En samordning av resurserna när det gäller vården psykiskt störda missbrukare är nödvändig. Den professionella av och socialtjänsten borde samordnas bättre och kunskapen inom psykiatrin

SOU 199203 Stockholms län 33 föras ut i samhället till de psykiskt störda mycket än vad görs i mer som dag. Vad som bör eftersträvas är en enhetligare syn på problematiken och hur man på bästa sätt kommer tillrätta med den.

Södertälje kommun föreslår följande lösningar

Träningsboende före ett eget boende, efter en längre vårdtid - Knyta mentalskötare till kommunens hemtjänstverksamhet - Strukturerad handledning till hemtjänsten - Fungerande vårdplanering och kontaktmannafunktion - Klargörande av ansvarsfrågorna inom landstingssektorn - Uppmjukning av sekretessbestämmelsema mellan myndigheter - Gemensam planering av aktiveringsmöjligheter. -

Vaxholms och Huddinge kommuner efterlyser bra boendekollektiv och fler gruppboenden för psykiskt störda. Sundbybergs kommun anser det viktigt att upparbeta rutiner för samarbete mellan olika instanser i samhället, både vad gäller frivilliga organisationer och socialtjänstens och psykiatrins insatser. Framför allt gäller det att förstå varandras språk, då det annars kan bli osynliga murar mellan olika vårdformer. På grund av de begränsade resurser som finns i dag kan en satsning just på samverkansresurser ge ytterligare resursutnyttjande. I Tyresö kommun efterlyser man rutiner för utskrivning patienter från av slutenvården som också följs. Varje utskrivning måste föregås av en vårdplanering. Hemtjänsten måste få kunskap om målen för den öppna psykiatriska verksamheten. Socialtjänsten och psykiatrin måste ha gemensamma mål för varje klient och arbeta tillsammans. Hemtjänsten har i många år efterlyst och försökt få tillstånd ett samarbete med psykiatrin utan att lyckas.

110225. 2 sou 1992 3

SOU 199203 35

UPPSALA LÄN

Från Uppsala län har inkommit från länets svar samtliga sex kommuner. Dessa är Enköpings,

Håbo, Tierp, Uppsala, Älvkarleby och Östhammars

kommuner.

Problem kommunerna möter när det som gäller insatser for psykiskt störda barn- och ungdomar Från Uppsala kommun påpekas att den slutna barnpsykiatrins kraftiga nedrustning med avdelningar stängda på veckoslut och avdelning har en som varit stängd längre tid samt minskningar behandlingshemmens en av öppettider orsakat problem för kommunen. Det är svårt finna att fungerande placeringsalternativ för det barn som skrivs ut från BUP till hemmet. Utvecklingen inom barnpsykiatrin är att de barn, som har socialapsykosociala störningar har svårt att stöd och vård inom psykiatrin, även om de behöver det. Allt fler barn visar så kallade symptom på tidiga störningar, är utagerande och destruktiva, med svårigheter känslomässigt att knyta an till andra människor. Dessa barn är i behov vård och av behandling där kommunen och landstinget samarbetar för bidra med och att vars ens kompetens. Landstingets hållning och på dessa barn försvårar samarbetet syn betydligt. Det är ibland svårt att dessa barn inlagda för en grundlig utredning och bedömning.

Problem beträffande insatser for psykiskt störda och äldre vuxna Avinstitutionaliseringen och omstruktureringen inom psykiatrin har enligt de flesta kommunerna lett till en nedskärning av resurser inom psykiatrin. Landstinget har därmed övervältrat problemen till kommunerna utan att resurser samtidigt medföljer för att kommunerna skall kunna ge de psykiskt störda en bra och adekvat öppenvård. Man påpekar också att planeringen av omstruktureringen inom psykiatrin i

36 Uppsala län SOU 199203

stor utsträckning skett på nivå där kommunerna inte varit involverade. en Uppsala kommun riktar framför allt missnöje mot nedskärningen av den slutna vården. Denna har skett utan samplanering med kommunen. Patienterskall i så stor utsträckning som möjligt bo hemma och få vården via de na öppna psykiatriska mottagningarna. Detta ställer krav på kommunens hemtjänst på ett sätt kommunen inte planerat för. Framför allt har denna som patienter behov ett sätt kommunens vårdbiträden grupp av av omsorg som inte har utbildning eller övriga resurser för. Effekten blir i vissa fall att patienterna får liten omvårdnad i förhållande till behoven. Uppsala kommun påpekar också att den öppna psykiatrin inte är utbyggd i den omfattning behövs för att klara den psykiatriska vården i öppna som former. Kommunen brister dels väntetider till öppenvårdsmottagser genom ningarna, ibland intagningsstopp, dels att handledning och stöd till kommupersonal inte kan ges i den utsträckning som behövs. nens Enköpings kommun upplever ofta har olika synsätt på vilka insatatt man behövs. Inom psykiatrin gäller till övervägande delen medicinering ser som och bortser från de psykosociala problem som har att göra med hur man människor skall fungera i vardagen. Man upplever också att det är svårt att få och stöd från psykiatrin när omedelbar kontakt behövs. Socialhjälp en tjänsten har svårt att få deras problem med klient att nå fram till psyen kiatrin för att få dess hjälp. Psykiatrin vill renodla sitt område, avgränsa utifrån psykiatriska diagnoser, vilket innebär att människor, barn och vuxna, med komplex problematik där sociala och psykosociala problem ingår hamnar mellan två stolar. Här har socialtjänst och psykiatri ofta motsatt uppfattning ansvar det är. om vems

Älvkarleby kommun saknar bl.a. stöd och handledning samt närhet till

resurspersoner inom psykiatrin. Håbo och Östhammars kommuner påpekar att det i dessa kommuner rör sig så få är psykiskt störda att inte direkt ser några om personer som man problem vad gäller insatser för dessa personer.

SOU 199203 Uppsala län 37

3. Samarbete landsting-kommunerna i Uppsala län Samtliga kommuner uppger att samarbetet socialtjänst-psykiatri i dag inte fungerar särskilt bra. Flera kommuner uppger att det överhuvudtaget inte existerar några samarbetskontakter socialtjänst-psykiatri utom i enstaka enskilda ärenden. Uppsala kommun uppger att samarbetet med den slutna vården fungerar sämre än den öppna. Ofta ser man problem och behov på olika sätt. Många gånger ser den slutna vården mer isolerat på patienten. Den öppna vården försöker ta med helheten på ett helt annat sätt. Samrådsgrupper på ledningsnivå förekommer sällan.

4. Bedömning av hur mycket resurser kommunerna satsar for psykiskt störda personer Samtliga kommuner har haft svårigheter att uppskatta resursåtgång och därför inte kunnat besvara frågan.

5. Exempel på ny arbetsmodeller eller arbetsformer Psykiatrin i norra sjukvårdsdistriktet och Gamla Uppsala kommundel har tillsammans utvecklat en gruppverksamhet för ensamstående föräldrar. Organisatoriskt ansvarar kommundelen för verksamheten psykiatrin bidrar men med handledning och annan kompetens. Barnpsykteamet i norra distriktet och Gamla Uppsala kommundel har ett samverkansprojekt där tre skötare jobbar i öppenvård. De är samlokaliserade med ungdomsgruppen och familjehemsgruppen i kommundelen och jobbar med gemensamma verksamheter till viss del. En projektledare är anställd på pengar från socialstyrelsen och har bland annat till uppgift att utveckla olika samverkansformer mellan alla de som arbetar med ungdomar. Ett tredje samverkansprojekt har startat i Gottsunda kommundel. En stor

l Ett relativt omfattande samverkansavtal kring insatser for människor med långvariga psykiska störningarpsykisk sjukdom mellan Uppsala läns landsting och kommunerna i länet har trätt i kraft den l januari 1992. Detta avtal redovisas i bilaga 2 som exempel på ett bra samverkansavtal. Avtalet var inte känt när kommunerna besvarade enkäten.

38 Uppsala län SOU 199203

del av de familjer som barn- och familjegruppen respektive ungdomsgruppen kommer i kontakt med har psykosociala ocheller psykiska problem. Den öppna barnpsykiatriska verksamheten som finns inom västra distriktet räcker inte till för att klara behoven. Kommundelen har anställt barnpsykolog en som dels skall arbeta med bedömningar och som stöd dels också utveckla flera samverkansformer mellan kommundelen och öppenvårdsteamet. Socialförvaltningen i Uppsala har sedan ett 10-tal år tillbaka finansierat Club Lindormens verksamhet. Detta är socialpsykiatrisk förening för en patienter som har varit och är inskrivna på Ulleråkers sjukhus. Verksamheten består av en öppen dagverksamhet och ett kooperativ bedrivs i som syfte att genom arbetsträning erbjuda mentalpatienter möjligheter till inträde

på den öppna arbetsmarknaden. Se Pâ Väg s. 129

Förslag till lösningar Håbo, Tierp och Östhammaras kommuner att ett kommunalt huvudanser mannaskap för psykiatrin skulle förbättra situationen för patienterna i kommunerna under förutsättning att resurser motsvarar verkliga möjligheter som att ta hand om denna också överfördes. grupp Uppsala kommun är inte beredd att ta större ansvar för dessa frågor än vad som redan sker, dvs. att skapa psykoterapeutiska behandlingsenheter i samarbete med psykiatrin. Vad man önskar är en bredare, gränsöverskrimer dande samverkan. På vissa håll inom kommunen dock att landsanser man tingen borde avvecklas och kommunen överta all vård och behandling. Stora administrativa besparingar skulle då kunna göras. Framför allt skulle nuvarande gränstvister kunna undvikas när och huvudman har totalen samma ansvaret. Vidare i Uppsla kommun att utbyggd öppenpsykiatri är nödanser man en vändig, såväl inom barn- och ungdomsvården som Vuxenpsykiatrin. Fler behandlingshem behövs i synnerhet för barn och ungdom. Särskilt gäller detta för de mycket tidigt störda barnen och ungdomarna. Dessa barn saknar i dag högkvalitativa behandlingsmöjligheter. Samarbetet med den slutna psykiatrin måste bli bättre. Det handlar dels om bristande resurser som pressar psykiatrins personal men dels även synsätt om och förhållningssätt. Experttänkandet skapar många gånger bristande en

sou 199203 Uppsala län 39

respekt för den andres kunskaper och ensidig uppfattning problemen om bilden hos klienten. Framför allt bemöts socialsekreterarna på sådant sätt ett den psykiatriska expertisen. En för av gemensam utbildning personal inom socialtjänsten och psykiatrin bör komma tillstånd. Enköpings kommun efterlyser en strukturerad handlingsplan med innehåll av åtgärdskedja och olika typer av samarbetsformer så att varje myndighet vet vem som tar och har ett ansvar och har de bästa vem som resurserna. I dag far klienterna illa att ingen tar ett för helheten. av ansvar

SOU 199203 41

SÖDERMANLANDS LÄN

Samtliga sju kommuner i Södermanlands län har besvarat enkäten. Dessa är Eskilstuna, Flen, Katrineholm, Nyköping, Oxelösunds, Strängnäs och Vingåker kommuner.

l. Problem beträffande insatser for psykiskt störda barn, ungdomar, vuxna och äldre Ett allmänt problem samtliga kommuner i länet uttryck för är det som ger bristande samarbetet med psykiatrin, såväl vad gäller barn, ungdom som vuxna. Psykiatrins öppenvårdsteam anses alltför bundna till sina mottagningar. Framför allt gäller detta i de mindre kommunerna, inte har som egna team. Psykiatrin drar sig undan utan att stötta socialtjänsten i kommunerna tillräckligt. Ett allvarligt problem som också samtliga kommuner tar upp är de psykiskt stördas bristande sysselsättningsmöjligheter. Även boendet innebära uppges vissa problem idag. Mer anpassade boendeformer efterlyses.

2. Situationen for psykiskt störda personer Man är i kommunerna bekymrade över det ofta dåliga samarbetet med psykiatrin som får konsekvenser för de psykiskt stördas situation i kommunerna. Gränsen mellan socialtjänstens och psykiatrins är alldeles för oklar ansvar och det finns i dag en alldeles för stor gråzon.

3. Samarbete landsting kommunerna i Södermanlands län - Samarbetet mellan socialtjänsten och kommunerna i Södermanlands län fungerar i dag dåligt. Samverkan mellan landstinget och socialtjänsten har nyligen utretts inom sjukvårdsområdena och en del av de förslag som där framlagts är på gång att genomföras medan annat ännu inte har förelagts de förtroendevalda. Det

42 Södermanlands län SOU 199203 finns en förhoppning om att samarbetet framöver skall förbättras. Man jämför med hur samarbetat mellan socialtjänsten och landstingets omsorgsverksamhet fungerar. Här har inte alls framförts motsvarande kritik. Gränsdragningen är här tydlig och några svårigheter i samarbetet beträffande de psykiskt utvecklingsstörda framförs inte. Flera kommuner anser att psykiatrin gömmer sig bakom sekretessen. Detta gäller framför allt gentemot hemtjänsten. Detta skapar i onödan svårigheter i det praktiska arbetet med de psykiskt störda. Man anser att psykiatrin har lättare att släppa på sekretessen i samarbetet med socialsekreterarna inom individ- och familjeomsorgen än med hemtjänsten, varför problemen med sekretessen inte är lika stort där.

4. Bedömning av hur mycket resurser kommunerna satsar for psykiskt störda personer Ingen kommun har vågat sig på att här uppskatta resursåtgången.

5. Exempel på nya arbetsmodeller eller arbetsformer Även det finns hel del brister i samarbetet mellan kommunernas om en socialtjänst och psykiatrin i länet, finns det också en del gemensamma verksamheter som fungerar bra. I de flesta kommunerna finns sådana gemensamma verksamheter mellan socialtjänsten och psykiatrin. Nedan följer en uppräkning av dem som särskilt nämnts

I en kommun har två vårdbiträden specialiserat sig och arbetar direkt med ett 15-tal psykiakt störda personer med stöd av psykiatrin. Visst samarbete förekommer här även med RSMH

En gemensam vårdbedömningsgrupp bestående av psykiater, sjuksköterska och företrädare för socialtjänsten förekommer i någon kommun

Fountain House

4. Gemensamt gruppboende med omrâdescentraler

SOU 199203 Södermanlands län 43

Gemensamt hel- och halvskyddat boende

Psykiatrin står för handledning av hemvárdspersonal.

6. Förslag till lösningar

Det är en allmän uppfattning bland samtliga kommuner det delade huvudatt mannaskapet medför problem. Ett enhetligt huvudmannaskap skulle, anser man, lösa många problem. Det är i dag, i vissa avseenden, vattentäta skott mellan psykiatrin och socialtjänsten. Det delade huvudmannaskapet medför också ett dubbelkommando i onödan. Vissa kommuner hela anser att primärvården då också borde föras över till kommunerna.

SOU 199203 45

ÖSTERGÖTLANDS LÄN

Svaren baseras på skriftliga uppgifter från fem av länets 13 kommuner. Dessa är Linköpings, Norrköpings, Valdemarsviks, Boxholms och Motala kommuner.

Problem som kommunerna möter när det gäller insatser for psykiskt störda barn- och ungdomar Barnpsykiatriska klinikernas begränsade i länet medför alltför resurser en hård prioritering av vilka barn och ungdomar som får insatser därifrån. Inom ramen för denna begränsning fungerar dock enligt de flesta kommunerna samarbetet mellan socialtjänsten och BUP i stort sett bra. Vissa barn och ungdomar som har behov av både psykiatrisk kompetens från BUP och av psykosocial kompetens från socialtjänsten tenderar dock att falla mellan stolarna. Valdemarsviks kommun menar dock att kontakterna och samarbetet med BUP kunde bättre. Barnpsyk, vill ofta överta ärendetvara menar man, familjen i sin helhet från socialtjänsten, något som upplevs som frustrerande av socialsekreterarna, som kanske arbetat länge med en familj och hoppats samarbete med handledning och rådgivning från BUP. Socialtjänsten har fortfarande ansvaret. Önskvärt från individ-och familjeomsorgens sida är att BUP borde ha en mycket större förståelse för socialtjänstens kompetens samt större insikt i socialtjänstlagens bestämmelser vad gäller och en ansvar skyldigheter för kommunen. De mindre kommunerna har i regel mycket lite samarbete med BUP. Barnoch individ- och familjeomsorgen i dessa kommuner har i regel omsorgen BVC som sin enda samarbetspartner även när det gäller barn med psykiska störningar.

46 Östergötlands län SOU 199203

Problem beträffande insatser för psykiskt störda i arbetsför ålvuxna der Samverkan mellan socialtjänsten och de psykiatriska klinkerna fungerar enligt samtliga kommuner inte tillfredsställande. Man har ofta helt olika bedömningar av prioriteringar, behov och arbetsmetoder mellan socialtjänsten och psykiatrin. Man är ibland också oense har ansvaret för om vem som att vederbörande får erforderliga insatser. Det kan innebära att nödvändiga insatser för en enskild person fördröjs. Omstruktureringen av psykiatrin har medfört färre vårdplatser, och bristen på alternativa vårdformer är kännbar för kommunerna. Iden bristsituationen leder inte sällan olika bedömning och prioritering till konflikter. Allra svårast upplevs det vara att till stånd ett fungerande samarbete när det gäller människor som är svårt psykiskt sjuka och dessutom har avvikande beteende, missbruksproblem etc. Avgränsningen mellan psykiatri och socialtjänst upplevs som flytande och oklar. Samtidigt som psykiatrin borde lära sig vad socialtjänsten kan mer om och inte kan så behöver socialtjänsten få bättre information vad psykiatom rin kan ställa upp med. Flera kommuner att socialtjänsten har mycket anser att lära av psykiatrin och dess arbetssätt med psykiskt störda. På vissa håll gör dock skötarna här en god insats utbildare och konsulter till socialsom tjänstens personal. Dessa insatser är dock otillräckliga. Man efterlyser regelbundna träffar mellan psykiatri och socialtjänst för att utbyta erfarenheter, förstärka varandras kompetenser och för att kunna göra rätt insats vid rätt tillfälle. De mindre kommunerna såg gärna att den psykiatriska mottagningen kunde förläggas till kommunens vårdcentral 1-2 ggrvecka för att öka sin tillgänglighet.

Problem beträffande insatser for psykiskt störda äldre Socialtjänsten får enligt de flesta kommunerna ett mycket begränsat stöd vad gäller äldre människor med psykiska problem, depressioner etc. Hemtjänstpersonalen saknar ofta handledning av psykiatrin i enskilda ärenden. Det är svårt att få ut psykiatripersonalen i hemtjänstens arbetsgrupper

SOU 199203 Östergötlands län 47

eller hem till med psykiska störningar för personer bedömningar och psykiatriska insatser. Man tycker det måste svårt för att vara psykiatrin att enbart göra bedömningar pä mottagning och klinik, då människor ofta fungerar olika på institution och i sin hemmiljö. Det dock ges exempel på öppenvårdsteam arbetar utåtriktat och därmed kan möta som mera hemtjänstpersonalen i deras arbetsmiljö. Man anser att psykiatrin borde delta i vårdplaneringsgrupperna inom hemtjänsten och att det geropsykiatriska teamet hade möjlighet att göra akuta hembesök. I dag upplevar det mycket svårt att nå kontakt med man som psykiatrins personal i akuta lägen. Det händer även att kontakten mellan psykiatrisk klinik och hemtjänsten inte fungerar i samband med utskrivning patienter. Information av om utskrivning kommer för sent för att hemtjänsten skall hinna planera sina insatser.

2. Situationen för psykiskt störda Människor med psykiska störningar har ofta svårt att knyta sociala kontakter i samhället. Man umgås i förekommande fall oftast med andra personer som

har samma handikapp. Socialtjänsten i Östergötlands större kommuner upp-

lever att många psykiskt störda i eget boende är socialt isolerade. Det är principiellt riktigt att människor med psykiska störningar skall bo ordinärt om så är möjligt. Det saknas dock boende speciellt avpassat för dessa personer och med insatser för att bryta isoleringen. Inom socialtjänsten i främst Norrköping och Linköping har man kontakt med flera psykiskt störda personer som upplevs leva i social misär. Klubb Spången i Norrköping och klubb Regnbågen i Linköping är ett sätt försöka bryta att isoleringen, RSMHs verksamhet ett annat. Dessa verksamheter är dock långt ifrån tillräckliga. Det upplevs i stort sett omöjligt för denna isolerade som grupp psykiskt störda att komma ut på arbetsmarknaden i dagens läge. Skyddat arbete är inte heller lättare få eller behålla. Samhalls

att Klintlands krav på sina

anställda är för stora för de flesta med psykiska störningar. personer Beträffande samarbete med arbetsförmedlingen vad gäller arbete eller utbildning för de psykiskt störda så fungerar detta dåligt främst beroende på bristande förståelse för deras problem samt ofta orealistiska förväntningar

48 Östergötlands län SOU 199203 från inblandade parter. I Linköping finns det en stor grupp, 50-75 saknar daglig ca personer, som aktivitet och meningsfull sysselsättning. Socialtjänsten och psykiatrin försöker dock nu att gemensamt arbeta tillsammans för att hitta fler lösningar på detta problem. Det stora problemområdet som diskuteras i dag är i gränslandet personer mellan psykisk störning och missbruk samt barn och ungdom i gränslandet mellan psykisk störning och psykosocial störning. Meningsskiljaktigheter uppstår ofta här mellan de båda verksamheterna. Klarare ansvarsfördelning och bättre samarbete efterlyses här.

3. Samarbete landstinget kommunerna i Östergötlands län

- Skriftliga samarbetsavtal finns mellan samtliga kommuner som inkommit

med svar och landstinget i Östergötlands län. Dessutom finns i regel forum

för samverkan mellan förvaltningsledning för socialtjänst och hälso- och sjukvård liksom olika lokala forum för samverkan mellan socialtjänst och primärvård där i några fall psykiatrin också ingår. Inom ramen för dessa s.k. psykiatriavtal har i Norrköpings kommun under 1988-1990 genomförts följande

PUSS-projektet psykiatriutbildning, socialtjänsti samverkan Syftet har -

varit att ge berörd personal Äo-bo-iof baskunskaper, en gemensam

grundsyn och en ökad förståelse för personer med psykiska störningar. Kommunen har genomfört projektet med stöd tvâ projektarbetare av som finansieras genom psykiatriavtalet.

Till de tre dagverksamheter för personer med psykiska störningar, - som planeras skall knytas tre skötartjänster som psykiatrin bekostar.

Vid utflyttning från psykiatrisk lângvård till eget boende bidrar psyki- atrin med 75.000 kronor för att användas till behövliga per person insatser för personal, fortbildning, studiebesök etc. i syfte att underlätta för de utflyttade att leva ett så normalt liv som möjligt.

SOU 199203 Östergötlands län

Landstinget och kommunen har gemensamt anslagit medel för utveck- lingsprojekt.

Basprojektet som är ett samverkansprojekt mellan socialtjänsten, psykiatrin och primärvården i Norrköping har genomförts under 1990-1991. Projektets resultat finns redovisat i bilaga Inom för psykiatriavtalet har ramen utbildningar för socialtjänstens personal i Linköpings kommun genomförts enligt följande

basutbildning för arbetsledare inom hemtjänsten 48 tim. 90 - ca personer basutbildning för vårdbiträden 20 tim. ca 1 500 - personer deltagande i enstaka kurs i psykosomatik, psykiatri 5 15 - poäng ca personer fördjupningskurs för vårdbiträden och arbetsledare 25 tim. 1 600 - ca personer. Utbildningens syfte har varit att arbetslag inom hemtjänsten tillsammans med externa experter från såväl sjukvårdshuvudmannen som från intresseföreningarna IFS och RSMH ska en större kunskap i omhändertagande människor med av psykosociala problem.

Deltagarna i dessa utbildningar har gjort personlig en utvärdering av dessa. Utvärderingarna har varit mycket positiva och hemtjänstens personal ger uttryck för en ökad säkerhet i sin yrkesroll gentemot gruppen psykiskt störda. De känner till psykiatrins nu terminologi och personalen har lättare att ställa frågor och ta till sig mer kunskap i ämnet. I Valdemarsviks kommun efterlyser inom individ- och man familjeomsorgen ett bättre och tidigare samarbete med psykiatrin då man saknar deras kompetens i behandlingsarbetet. Man efterlyser också utbildning om olika psykiska sjukdomstillstånd, vilket bedöms som nödvändigt för att även socialtjänsten skall kunna göra riktiga bedömningar och insatser i sitt arbete.

50 Östergötlands län SOU 199203

4. hur mycket kommunerna satsar för psykiskt Bedömning av resurser störda personer Människor med psykiska problem finns inom olika delar av socialtjänsten. Många olika personalkategorier jobbar med insatser riktade till bl.a. denna Det har därför bland framför allt de större kommunerna varit målgrupp. svårt att utan undersökning kunna hur många människor en noggran ange med problem får insatser från socialtjänsten och hur stor del psykiska som resurserna som riktas till denna grupp. av Boxholms kommun, är liten kommun, har dock angett exakta uppsom en gifter

Individ- och familjeomsorg 37 000 kr.år - Äldre- och handikappomsorg 695 000 kr.år - Gruppboende l 368 100 kr.år här ingår dock även åldersdementa för psykiskt störda 462 300 kr.år Dagverksamhet -

Valdemarsviks kommun i dag inom individ- och familjeomanger att man sorgen satsar alldeles för mycket resurser på gruppen psykiskt störda perso-

ner.

5. Exempel på nya arbetsmodeller eller arbetsformer

Ett samverkansprojekt mellan psykiatrin och socialtjänsten i Linköping startade i 1990. Socialtjänsten är huvudansvarig för verksamheten och Ryd utövar den löpande ledningen projektet. Vid behov psykiatrisk konsult av av psykiatriska kliniken i Linköping för detta. Syftet med projektet är att svarar förbättra livskvaliten att erbjuda ett tillfredsställande stöd i boendet genom för dem som annars skulle behövt institutionsvård, dels erbjuda ökat stöd i boendet, hjälp med träning ADL-funktioner, sysselsättning och kontakt av för att minska social isolering. Målgruppen som projektet vänder sig till är personer som på grund av svår och långvarig psykisk sjukdom behöver insatser från socialtjänst och psykiati hög omfattning. Verksamheten består av dels ett gruppboende för fem

SOU 199203 Östergötlands län

personer och dagverksamhet vänder en som sig till ett 40-tal psykiskt störda

personer. I gruppboendet arbetar skötare anställd en av landstinget och två

vårdbiträden anställda socialtjänsten. Vid av dagverksamheten arbetar en arbetsterapeut anställd av landstinget och socialskereterare och halvtids en en värdinna är anställda socialtjänsten.

av Se På väg sid. 190.

I Ljungsbro finns en gemensam gruppaktivitet för psykiskt störda. Verk-

samheten syftar till att gruppaktivitet genom ge möjlighet att återuppbygga

självkänsla, bryta isolering och därigenom öka det psykiska välbefinnandet.

Förnärvarande fungerar två med vardera fem grupper deltagare. Personalen

består av en halvtid arbetsterapeut anställd av psykiatrin samt en person

anställd av socialtjänsten. Egna lokaler finns i nära anslutning till en närlokal

med olika aktiviteter socialtjänsten driver.

som Se På väg sid. 200.

Klubb Regnbågen i Linköping är en dagverksamhet i klubbform som drivs

av socialtjänsten. Klubb Regnbågen fungerar arbetsplats och som en som en storfamilj. Pedagogiskt och terapeutiskt tränas medlemmarna att och se stegsin förmåga i praktiskt arbete och

ra allmängiltigt socialt beteende. Se På

väg sid. 201.

Socialtjänsten i Norrköping har tillsammans med psykiatrin satsat på en

utbyggnad av dagverksamheter och stödboende för psykosocialt handikappa-

de personer. Den första enheten är Klubb Spången en dagverksamhet för totalt 50 inskrivna gäster. Kommunen bekostar föreståndare och ett vård-

biträde medan psykiatrin står för en arbetsterapeut. Hyres, drift- och utrust-

ningskostnader delas lika mellan kommun och landsting. Ytterligare två

enheter liknande Klubb Spången planeras under 199192. Till varje Spång

skall knytas ett stödboende för 5-8 i normala personer lägenheter med en

lägenhet för gemensamma aktiviteter och träning. Kommunen för svarar fyra

årsarbetare personal och psykiatrin för två. I och med Ädel-reformen kom-

mer kommunen från den l januari 1992 att för hela verksamensam ansvara

heten. Se På väg sid. 205.

I Norrköping har också socialtjänsten, psykiatrin och primärvården gemen-

samt genomfört en inventering av hur många psykosocialt handikappade som bor i kommunen. Man har också inventerat hur samverkan ser ut och genom

intervjun kartlagt vilka behov man som psykiskt störd har i kommunen.

Inventeringen kallad Basprojektet och dess resultat finns redovisad i - -

52 Östergötlands län SOU 199203

bilaga 3 ett exempel hur en sådan behovsinventering kan genomsom föras.

Förslag till lösningar

Kommunerna i Östergötlands län anger följande förslag till lösningar

Det verksamhetsövergripande arbetsgrupper tillsätts i kommuär viktigt att och kommundelar för att tillsammans kunna lokala problem och ge ner se förslag till olika lösningar. Den inledda utvecklingen dagverksamheter och stödboenden för psykiskt av handikappade är viktig del i att förbättra möjligheterna för denna personer en att kunna bo och fungera normalt i kommunen. grupp Man också att det principiellt borde bättre med en gemensam anser vara huvudman för insatser till förmån för gruppen psyko-socialt handikappade, framför allt när det gäller långsiktig planering. Vid ett enhetligt huvudmannaskap är det dock viktigt att se till att hög psykiatrisk kompetens inte tappas. Utlokalisering de psykiatriska teamen till kommunens vårdcentral så att av vården blir lättare att nå och att viss avdramatisering psykiatrin kan en av också. ske anges

hänvisar till kommunens angående Ädel-refor- Linköpings kommun yttrande

men

Denna bör delreform, där slutmålet måste vara så klara gränsses som en vilket sannolikt står finna med hela primärvården dragningar som möjligt, att inklusive den öppna psykiatriska vården hos den kommunala huvudmannen. I det arbete pågår med översyn den psykiatriska vården, bör som av inte den öppenvården, har starkt samband övervägas om psykiatriska som ett med primärvården, bör överföras till kommunen.

SOU 199203 53

JÖNKÖPINGS LÄN

Samtliga 11 kommuner i länet har här svarat på enkäten. Dessa är Aneby, Eksjö, Gislaved, Gnosjö, Jönköping, Nässjö, Sävsjö, Tranås, Vaggeryd, Vetlanda och Värnamo kommuner.

1. Problem som kommunerna möter när det gäller insatser för psykiskt störda barn- och ungdomar Andelen stökiga barn inom barnomsorgen ökar vilket medför ökat behov av stödpersonal med psykologisk kompetens. Ett ökande antal invandrarbarn med bl.a. traumatiska krigsupplevelser visar beteendestörningar som kräver omfattande kvalificerade stödinsatser. Här saknar psykiatrin resurser att bistå socialtjänsten. Erfarenheterna av BUPs insatser är blandade. Några kommuner tycker att samarbetet och hjälpen socialtjänsten får från dem fungerar relativt bra. Andra pekar på svårigheter att hjälp från BUP beträffande kraftigt utagerande barn, brist på behandlingshemsplatser för äldre ungdomar samt att BUP inte klarar t.ex. utlåtanden inom rimlig tid vid ansökan LVU-vård. om Det förekommer också gränsdragningsdiskussioner för om ansvaret placeringar. Missbruk av framför allt hasch har på tid medfört att ungdomar senare drabbats av långvariga och svårbehandlade psykoser socialtjänsten besom höver för hjälp med från BUP. Gemensamma målformuleringar saknas. Systemet inom BUP upplevs som slutet, vilket försvårar samarbetet. Handledning och konsultation sker endast vid akuta behov. Mer kontinuerlig konsultation och handledning efterfrågas.

54 Jönköpings län SOU 199203

Problem beträffande insatser för psykiskt störda i arbetsför ålvuxna der

Minskningen av slutenvårdsplatser har skett utan att reella alternativ i öppenvård har skapats. Frigjorda har omfördelats inom resurser landstinget i första hand. Kommunerna upplever brist på för egna resurser utveckling av boende, service och sysselsättning. Utskrivning patienter med ofta av mycket långa vårdtider har genomförts på ett sådant sätt att socialtjänsten ställs inför uppgifter som inte kan bemästras med nuvarande Kommunens resurser. yttersta ansvar åberopas därvid ofta. Det råder stor brist på vad gäller definition samsyn av psykisk störning. Socialtjänsten ställs inte sällan ensam med psykiskt sjuka människor. Psykiatrins nås inte med lätthet. Kommunerna resurser uppfattar också oklarheter i rollfördelning mellan psykiatrin och primärvården. Om primärvården skall utgöra den första linjen inom psykiatrin behöver den tillföras psykiatrisk kompetens. Den öppna psykiatrin bygger i alltför hög grad på att patienterna av egen kraft skall komma till mottagningen. Den oklara gränsdragningen och bristen på samverkan mellan socialtjänsten, psykiatrin och primärvården gör att ingen har en helhetsbild av de psykiskt sjuka. Var och arbetar en utifrån sitt håll, ibland utan vetskap vad de andra om gör. Ett växande problem är behandlingen psykiskt störda missbrukare. Adeav kvata vårdformer saknas helt liksom kompetens såväl inom socialtjänsten som psykiatrin.

Problem beträffande psykiskt störda äldre

Ökningen av människor med åldersdemens och äldre med psykisk störning kommer att kräva en kraftfull satsning på bl.a. utbildning, handledning och

konsultationer och där socialtjänsten förväntar sig insatser från psykiatrin. Utbyggnaden av nya vårdformer pågår. Samtidigt måste alternativ för de mest störande och vårdkrävande finnas. Kommunerna efterlyser också intresoch kompetens hos primärvården för se utredning av av misstänkta demenser.

SOU 199203 Jönköpings län 55

2. Situationen för psykiskt störda personer Flera kommuner att många psykiskt störda bor i eget menar personer som boende lämnats utan det stöd man behöver. Främst saknas konsekvent och en kontinuerlig uppföljning av dem som skrivits ut till eget boende. En stor brist finns också när det gäller att hitta meningsfulla sysselsättningsformer för denna grupp. I flera småkommuner där psykiatrisk öppenvård inte finns stationerad får socialtjänsten ta ett betydligt större ansvar. Om man jämför med hur psykiskt utvecklingsstörda får stöd och gruppen hjälp så får de sina behov betydligt bättre tillgodosedda än gruppen psykiskt störda därför att ansvaret för de utvecklingsstörda är så klart definierat.

3. Samarbete landsting kommunerna i Jönköpings län - Det finns ett övergripande generellt samverkansavtal mellan landstinget och samtliga kommuner i länet som gäller t.o.m. 1991 års utgång. Detta är ganska allmänt hållet och anger i relativt generella termer mål, medel och utbildningsinsatser för samverkan. Samverkansavtal finns dessutom med några kommuner gällande gruppbostäder. Huvudmännen delar på kostnader som inte ingår i hyran. Personal tillsätts enligt kompetensprincipen. Det finns generellt sett många brister i samverkan det även men anges exempel på det motsatta. Samverkan när det gäller utbildning och handledning till personal inom hemtjänsten anges fungera bra på flera håll. De grupper, där samverkan framför allt brister, gäller psykiskt störda missbrukare och tortyr- och krigsskadade flyktingar.

Bedömning av hur mycket resurser kommunerna satsar för psykiskt störda personer De flesta kommunerna har inte kunnat uppskatta hur stor andel insatserna av som ges till psykiskt störda. Däremot menar alla att andelen ökar. De flesta har genomfört utbildning för hemtjänsten vad gäller insatser för psykiskt störda personer. En liten kommun uppskattar att 10-15 % arbetstiden inom individ- och av

56 Jönköpings län SOU 199203

familjeomsorgen gäller psykiskt störda. En kommun 30 000

annan ca inv.

har nio heltidstjänster inom barnomsorgen för barn med psykiska störningar. En tredje kommun i storlek har vid samma en inventering av särskilt vårdkrävande inom hemtjänsten i januari 1990 bedömt 64 tillhörde att personer gruppen psykiskt sjuka.

5. Exempel på nya arbetsmodeller eller arbetsformer Olika former gruppboenden startar i flera kommuner i av nu Jönköpings län. Ett bra samarbete mellan hemtjänstens arbetslag och den psykiatriska dagverksamheten finns i ett område i Jönköping. Ett fungerande kooperativ Vägskälet i samverkan mellan socioterapin i Jönköping, Sörängens folkhögskola och f.d. patienter. Se På väg sid. 217. En verksamhet för 24 psykiskt störda på personer Visingsö som arbetar med landskaps- och skogsvård nämns också ett exempel bra som på en arbetsform.

Förslag till lösningar Flera kommuner i Jönköpings län att enhetligt anser ett huvudmannaskap skulle bidra till bättre lösningar än i dag. Det gäller framför allt boende och dagverksamheter. Den öppna psykiatrin måste arbeta aktivt mer stödjande. Psykiatrisk kompetens behöver tillföras primärvården. Med hänsyn till de ändrade ansvarsförhållandena Ädel kommer som att innebära anser man också att ett alternativ kunde att tillföra kommunervara na psykiatrisk kompetens.

SOU 199203 57

KRONOBERGS LÄN

Fem kommuner av länets åtta kommuner har skriftligt besvarat enkäten. Dessa kommuner är Ljungby, Växjö, Alvesta, Lessebo och Uppvidinge kommuner.

Problem som kommunerna möter när det gäller insatser för psykiskt störda barn- och ungdomar Målen för kommunernas arbete med psykiskt störda och ansvarsfördelningen socialtjänst-psykiatri upplevs som oklara. Resurserna inom BUP är tillräckliga främst när det gäller behandlings- och utredningsplatser. Det brister också i adekvat kompetens och kunskap för vad socialtjänsten behöver hjälp med när det gäller barn- och ungdomar med psykosociala störningar. Det finns också enligt några kommuner tendens att fel prioritera de en resurser BUP har. BUP sätter in fler och fler resurspersoner svårare problemet är. Detta upplevs ibland från socialtjänsten som slöseri med resurser då det samtidigt finns många som inte får någon hjälp alls från BUPs sida. Annars upplevs barn- och ungdomspsykiatrin den landstingets vara av verksamheter inom psykiatriområdet fungerar bäst i samarbetet med som socialtjänsten.

Problem beträffande insatser för psykiskt störda vuxna i arbetsför ålder Samarbetet mellan socialtjänst-vuxenpsykiatri fungerar dåligt enligt de tillfrågade kommunerna. Mål och ansvarsfördelning är oklar. Vem skall göra vad Det finns också bristande kunskap och förståelse för varandras kompetenser. Kommunikationen mellan psykiatrin och socialtjänst brister och man värnar om sina revir alltför mycket.

58 Kronobergs län SOU 199203

Ett problem här är bristande kunskap i psykiatri från socialförvaltningens sida. socialarbetare från socialtjänsten kan ofta klampa in i familjer utan att vara medvetna om att psykiatrins och socialtjänstens arbetsmetoder alltid stämmer överens. Detta förhållande föreligger även omvänt.

Problem beträffande insatser för psykiskt störda äldre Man upplever att det är svårt att hitta lämpliga boendeformer för psykiskt störda över 65 år. Behövs framförallt fler gruppboende är anpassade till som denna grupp. Det är idag stora svårigheter att placera psykiskt sjuka äldre så att de får den psykiatriska vård de behöver. Det upplevs svårt att få som hjälp från psykiatrin med framför allt de svårast sjuka. Det råder brist på platser för akut- och kortare vård. Det saknas kunskap inom socialtjänstens äldreomsorg vad gäller psykiskt störda äldre; det saknas tid denna grupp är mycket tidskrävande; det saknas resurser och det upplevs som mycket svårt att få kvalificerad handledning från psykiatrin. En fråga ofta ställer sig är Vad är psykiatri och vad är Vem

man omsorg

avgör insatsen och vårdnivån Inom hemtjänsten känner trycket öka man från människor med psykiska störningar skall bo hemma och besom som höver mycket stöd och hjälp i hemmet. Stöd och handledning från psykiatrin saknas. Detta, anser borde självklarhet att från psykiatrin. man, vara en Inom hemtjänsten försöker till den enskildes totala behov helhetsman se

syn men när vårdbiträdet förmår att tillgodose detta för en psykiskt störd

person med ångest, depression, aggressivitet känns det jobbigt och då m.m. behövs det handledning för att klara situationen. Vårdbiträdet träffar den av enskilde i dennes hem, kommer ofta i fråga väldigt nära. Vårdpersonen biträdet sitter därför inne med väldigt mycket kunskap den sjukes situaom tion som dock ingen efterfrågar. Det är idag svårt att finna bra arbetsformer stämmer in på den här som gruppens behov där likartat synsätt, kontinuitet, helhetssyn är oerhört m.m. viktigt för den enskilde. Det är också svårt att få till stånd mjuka, välplanerade övergångar från sluten psykiatrisk vård och öppen psykiatrisk vård och till hemtjänsten, där alla inblandade samarbetar. Det finns hos hemtjänsten en osäkerhet och därmed rädsla för dessa arbetsuppgifter.

SOU 199203 Kronobergs län 59

2. Situationen för psykiskt störda personer Det saknas i dag framför allt lämpliga boendeformer för psykiskt störda personer samt sysselsättnings- och aktivitetscenter för psykiskt handikappade. De flesta fritidsaktiviteterna är förlagda till arbetstid. Det finns behov ett av fler kvälls- och helgplanerade aktiviteter därför att denna ofta saknar grupp ett fungerande socialt nätverk. Det är svårt att hitta skyddade arbeten den här Samhall gruppen. fungerar inte bra när det gäller att psykiskt störda ge gruppen ett skyddat arbete. Man upplever att Vuxenpsykiatrin ofta har dålig kunskap om och insikt i hur barn har det med psykiskt sjuk förälder. Det förekommer patienter en att försöksutskrivs eller får permission eller skrivs ut till hemmet hemtrots att mavarande barn far illa av detta och utan att tar hänsyn till barnens man behov stöd och hjälp. av

3. Samarbete landsting kommunerna i Kronobergs län - Samarbetsavtal mellan kommunerna och landstinget finns fungerar inte men särskilt bra. En diskussion som hela tiden fortgår är den mellan BUP och socialförvaltningarna i länet, om hur man skall samarbeta. Ett nära samarbete med BUP upplevs från socialförvaltningarnas sida som nödvändigt för att barn- och ungdomar skall kunna erbjudas ett ändamålsenligt stöd och för att befintliga skall utnyttjas på bästa sätt. Problemen i samarbetet är resurser följande

resursbris; tids- och platsmässigt från BUPs sida olika definitioner på psykiska problem olika mening utredningbehandling - om socialtjänsten har en övertro på barnpsykiatrins möjligheter och tar därför inte alltid vara på sina egna resurser.

Samverkansgruppen BUP-polis-åklagare-socialförvaltning angående miss-

handel och sexuella övergrepp på barn fungerar tillfredsställande. Från socialförvaltningarnas sida tycks vuxenpsykiatrins organisation vara något rörig.

60 Kronobergs län. SOU 199203 En annan faktor som nämns som försvårande för samarbetet är att det finns en övertro på den psykiatriska auktoriteten, inte bara från socialtjänsten utan också från politiker och allmänhet. Det skulle behövas en statushöjning av det sociala arbetet för att kunna förbättra samarbetet. Ett annat problem som upplevs hindra samarbetet är de Sekretessregler som finns. Ofta upplevs det dock som att man gömmer sig bakom Sekretessregler för att hindra samarbete.

4. Bedömning av hur mycket resurser kommunerna satsar for psykiskt störda personer Ljungby kommun Två socialsekreterare på helår arbetar med psykiskt stör-

da personer inom individ- och familjeomsorgen. Inom Äldreomsorgen upp-

skattas ca 7-8 % av äldreomsorgens budget gå till gruppen psykiskt störda. Alvesta kommun Inom hemtjänsten uppskattar att ca 50 tim.vecka man läggs ner till gruppen psykiskt sjuka. Inom individ- och familjeomsorg har 4 hemvårdare på heltid till familjer med psykiska problem. Till detta man tillkommer socialsekreterarnas insatser. Växjö kommun uppskattar läggs inom individ- och resurserna som ner familjeomsorg till ungefär en socialsekreterartjänst på heltid. Inom hemtjänsten åtgår 20 heltidstjänsterár samt administrativ personal ca en tjänst. ca

Övriga kommuner har inte kunnat uppskatta resursåtgången.

5. Exempel på nya arbetsmodeller eller arbetsformer Ett gruppboende och några gemensamma dagverksamheter nämns som en fungerande modell för hur socialtjänst och psykiatri kan arbeta tillsammans. I Växjö kommun hjälper mentalskötare från psykiatrin kommunens vårdbiträden i hemtjänsten. Ett särskilt team för invandrare med psykiska problem nämns också som en uppskattad verksamhetsmodell.

6. Förslag till lösningar Problemen mellan psykiatrin och socialtjänsten är ofta ett deñnitionsproblem Vad är psykiatri Om kunde åstadkomma enhetlig definition av man en vad är psykiatri skulle samarbetet underlättas avsevärt. som

SOU 199203 Kronobergs län 61

Ett enhetligt huvudmannaskap skulle underlätta arbetet men så länge alla

resurser inkl. läkarresurserna inte samordnas kommer avsevärda gränsdrag-

ningsdiskussioner att förekomma.

I övrigt skulle det behövas

mer organiserad samordning med kontinuerliga träffar psykiatrin

- -

socialtjänsten

mer organiserad handledning, inte minst för hemtjänstpersonalen

-

en kontaktmannafunktion i komplicerade ärenden

-

mer utbildning.

-

SOU 199203

KALMAR LÄN

Svaren baseras på skriftliga uppgifter från sju länets 12 kommuner. Dessa av är Kalmar, Torsås, Oskarshamns, Högsby, Nybro, Mörbylånga och Emmaboda kommuner.

l. Problem kommunerna möter när det som gäller insatser för psykiskt störda barn- och ungdomar

Insatserna för psykiskt störda barn och ungdomar försvåras BUPs beav gränsade resurser. Socialtjänsten har stora diagnostiska behov BUP inte som kan tillgodose på grund sin av otillräckliga kapacitet. Vid placeringar saknas bra alternativ. Det finns ett mycket påtagligt behov insatser för av tidigt störda barn tillsammans med deras själva kan tillhöra mammor - som kategorin tidigt psykiskt störda. Enligt socialtjänstens erfarenheter ökar antalet sådana barn. Pâ det hela taget önskar kommunerna i Kalmar län och det gäller inte bara insatser för barn och ungdomar det fanns att en gemensam målsätt- ning för kommunerna och landstinget med beskrivning vad en av man gemensamt vill uppnå och hur detta skall gå till. Man har den uppfattningen att både vuxenpsyk och BUP arbetar mycket isolerat och att det är dålig samordning mellan verksamheterna. Man är inom socialtjänsten osäkra på de mål som dessa verksamheter har. Om det finns några så är det inte något som märks utåt gentemot socialtjänsten. Socialtjänsten har behov av handledning och hjälp inte minst när det gäller en del vårdnads- och umgängesärenden, till familjehem, incestärenden, problem hos flyktingbarn samt komplicerade familjebehandlingar. Behandlingshem för psykiskt störda barn och ungdomar efterlyses. Spädbarnsverksamhet för barn och typ mammor Viktoriagården i Malmö och Gryningen i Karlskoga där den psykologiska kontakten mellan spädbarnet och mamman inte fungerar borde finnas i varje kommun eller primärvårds-

64 Kalmar län SOU 199203

distrikt. BUP borde ha resurser för behandling av psykiskt störda missbrukande ungdomar.

Problem beträffande insatser för psykiskt störda vuxna i arbetsför ålder När det gäller psykiskt störda människor i arbetsför ålder framträder sådana missbrukare i kombination med sitt drogberoende har en konstitutionell som eller förvärvad psykisk ohälsa som en grupp med svårbemästrade problem. Många döms till evig rundgång mellan socialtjänsten och den psykiatriska en vården och hittar kanske inte stolar att hamna emellan förrän ålderdomen ens kommer. Socialtjänsten har ofta hävdat att kompetensen finns inom psykiatrin, i sin tur uppfattas obenägen att något annat än missbruket som som se den primära orsaken till patientens belägenhet. som Det behövs fler boendekollektiv, gruppboenden med personal i större omfattning och små behandlingshem. Psykiatrin måste utbildning och handledning till hemtjänstpersonalen ge inom socialtjänsten arbetar med psykiskt störda i arbetsför ålder. som isolerar sig alltför mycket och begränsar insaterna till medicin Vuxenpsyk och i enskildhet i alltför hög utsträckning. Psykiatrin borde i samarbeterapi med socialtjänsten ägna sig nätverksterapiarbete och liknande te mer psykosocialt behandlingsarbete.

Problem beträffande psykiskt störda äldre De äldre överges från psykiatrin alltför tidigt. Hemtjänsten möter i dag ett stort antal människor med psykiska problem, kända även psykiatrin. Det av önskar från socialtjänstens sida är psykiatrins handledning och stöd till man hemtjänstgruppen, förbättrad information från vuxenpsyk kring patienters status för att kunna rätt stöd och vård från hemtjänsten. I Vårdplaneringsge borde psykiatrin ingå för bättre helhetssyn i enskilda ärenden. grupperna

2. Situationen för psykiskt störda Från socialtjänsten upplevs samarbetet och samverkan med psykiatrin som otillfredsställande. Människor hamnar ibland i problematiska lägen som

SOU 199203 Kalmar län 65

orsakas oenighet mellan socialtjänsten och psykiatrin kring ansvarstaganav de. Socialtjänsten att psykiatrin borde ta ett större ansvar t.ex. när det anser gäller psykiskt störda missbrukare. Psykiatrin upplevs ha dålig kunskap socialtjänstens resurser och möjligom heter liksom om samhället i övrigt. Psykiatrin borde också ha en öppenvårdsverksamhet som gav möjlighet till hembesök i större utsträckning. De psykiskt sjuka lämnas alltför mycket och följer inte då de slutar att ta sin medicin. ensamma man upp Det är svårt att lösa boendefrågan för vissa psykiskt sjuka liksom aktivering och meningsfull sysselsättning.

Samarbete landstinget kommunerna i Kalmar län - Skriftliga samarbetsavtal i kommunförbundets regi finns med landstinget för samtliga kommuner. En mängd olika samverkansgrupper finns med de olika kommunerna på central och lokal nivå. Flera kommuner uppger att dessa samverkansgrupperna fungerar tillfredsställande.

4. Bedömning hur mycket resurser kommunerna satsar för psykiskt av störda personer Oskarshamns kommun att uppskattar socialtjänstens kostnader uppger man för insatser till psykiskt störda till 3 milj.kr.år. ca Nybro kommun uppskattar att man satsar ca 40 % av individ- och familjeomsorgens resurser på personer med psykiska problem, är svårt störda eller

har missbruk. Äldreomsorgen uppskattar att man satsar ca 25 % av sina

på är psykiskt störda i eller annan form. resurser personer som en I Kalmar uppskattar att det inom äldreomsorgen finns ca ett femtiotal man med psykisk störning. Därutöver finns kombinationen psykisk störpersoner ning och missbruk som stort inslag i hemtjänsten. Individ- och familjeomsorgen har fyra specialsamariter som upprätthåller täta kontakter, stöd och viss omvårdnad för ett femtiotal personer med psykiska störningar.

Övriga kommuner har inte kunnat uppskatta resursåtgången.

3 12-0225. SOU 19923

66 Kalmar län SOU 199203

5. Exempel på arbetsmodeller eller arbetsformer nya

Kontaktgrupperna i Kalmar län som är psykiatrisk dagvårdsresurs för en primärvården med elva träfflokaler utspridda i olika kommuner inom länet

nämns som en ny utmärkt verksamhet flera kommuer i länet.

av Se På

väg sid. 202.

6. Förslag till lösningar

Några kommuner tror att ett enhetligt huvudmannaskap skulle lösa många problem. Oskarshamns kommun att psykiatrin borde finnas anser på vårdcentralerna. Detta skulle kunna medföra tidiga och förebyggande insatser samt att vårdcentralernas övriga personal lärde sig i ta tag psyk. resp. missbruksproblem på ett bättre sätt än i dag. Man anser också att psykiatrin måste både ut mer organisatoriskt och framför allt metodmässigt. Man att psykoterapi i anser isolerad form lätt kan bli ett självändamål och till och med konserveranvara de i stället för att rehabiliterande. Ett väl vara fungerande psykosocialt nätverksarbete i samarbete med socialtjänsten där psykoterapi ingår som en del i en helhetssyn i behandlingsarbetet tror man mer på i framtiden. Nybro kommun tror dock inte på att ett enhetligt huvudmannaskap skulle lösa några större problem. De problem som socialtjänsten i dag upplever i förhållande till psykiatrin beror främst på de oklara roller som psykiatrin har fått under de åren. Den s.k. senaste jämlikheten i vården har gjort att sjukvårdsbiträde och psykolog väger ungefär lika tungt i behandlingen de av psykiskt sjuka. Problemen för socialtjänsten är då att när socialtjänsten remitterar klienter till psykiatrin och en vårdavdelning där så finner man att den personal som arbetar med där har sämre personen utbildning i psykiatri och psykosocialt behandlingsarbete än vad socialarbetarna inom socialtjänsten har. Man den kompetensuttunning skett inom ser som psykiatrins vårdavdelningar, dvs. att alla jobbar med allt, som stor fara. en

SOU 199203 67

BLEKINGE LÄN

Från kommunerna i Blekinge län har svar inkommit från Karlskrona, Ronneby och Karlshamns kommuner. Men med kännedom om de övriga kommunernas erfarenheter bedöms dock svaren av länsförbundet som representativt för Blekinges samtliga fem kommuner.

Problem beträffande insater for psykiskt störda barn- och ungdomar Inom barn- och ungdomspsykiatrin i Karlskrona saknas fast anställd läkare som kan ta det medicinska ansvaret. I dagsläget finns där läkare endast enstaka dagar. Inom BUP bör det alltid finnas en läkare som ansvarar för det dagliga arbetet. Behandlingshemmet Kjestorp har endast öppethållande fem dagar per vecka. Inläggningsmöjligheter vid tvångsomhändertagande saknas således. Det kan vara svårt att en remiss till annan barnpsykiatrisk ungdomsklinik då någon läkare inom BUP inte är tillgänglig. Blekinge saknar en ungdomsklinik. Dessutom föreligger platsbrist på barnoch ungdomskliniker i angränsande län. Även remiss till utomlänsavdelom ning kan utvärkas saknas således möjlighet till placering av den unge. Vad som då kan erbjudas är Gullberna mentalsjukhus, akutintag. Det är dock otillfredsställande att en ungdom i åldern t.ex. 15-20 år skall vistas på en dylik avdelning med vuxenklientel och blandat med psykiskt sjuka. Psykiskt störda ungdomar med eller utan drogproblem står utan de vårdmöjligheter som svarar mot deras behov. Ansvaret för dessa ungdomar bollas mellan olika myndigheter. Socialtjänsten, som inte har de resurser som svarar mot dessa ungdomars vårdbehov får likväl ta ansvaret. Vissa ungdomar blir därför felplacerade. Ett mindre antal ungdomar, omhändertagits enligt LVU, får inte den som behandling som krävs. De straffar t.ex. ut sig från institutionen de placerats på eller så bedömer personalen att de inte kan ha ungdomen kvar. Deras

68 Blekinge län SOU 199203

utagerande beteende, flyktbenägenhet, tillfälliga kriser med självmordsförsök har skapat behov av akuta omhändertaganden och de har behov av en mycket kvalificerad vård. Det har förekommit svårigheter att utverka vård i akuta situationer, detta i situationer då ungdomarna varit i stort behov av psykiatrisk vård. Vem tar t.ex. ansvaret för ungdomar hotar med som självmord socialtjänsten eller den psykiatriska vården. Kommunerna i Blekinge efterlyser därför enklare förfarande och samverkan också mellan landstingen vad gäller ungdom vårdas länet som utom på olika institutioner och ett bättre samarbete mellan socialtjänstens institutioner och den psykiatriska vården för att uppkomna situationer lättare skall kunna lösas.

Problem beträffande insatser för psykiskt störda Vuxna När det gäller Vuxenpsykiatrin upplevs den överlag fungera bättre än barnoch ungdomspsykiatrin. Särskilt väl uppges Vuxenpsykiatrin fungera i Ronneby kommun. I den öppna vården finns här ett bra samarbete med socialtjänsten. När Vuxenpsykiatrin väl tagit emot någon så de tar ansvar. Svårigheter ur kommunernas perspektiv föreligger dock med de psykiskt störda som är motiverade att ha kontakt med psykiatrin.

Problem beträffande insatser för psykiskt störda äldre

Bedömningen här från kommunernas sida är att psykiatrins för resurser psykiskt störda äldre är alltför snålt tilltagna. Man önskar här hade att man samma samarbetsformer har med primärvården. som man

Situationen för psykiskt störda personer Ett problem får konsekvenser för de enskilda som psykiskt störda personersituation är att de hamnar mellan nas myndigheterna, vilket leder till att inte någon tar ansvaret för behov hjälp. personens av

Samarbete landstinget kommunerna i Blekinge län - Samarbetet med Vuxenpsykiatrin fungera bra. Särskilt väl uppges fungerar vuxenpsyk i Ronneby. Ett bra samarbete finns också med psykosociala grup-

SOU 199203 Blekinge län 69 Denna stöd och träning allt efter personens behov och i sampen. grupp ger arbete med socialtjänsten. Samarbetet med barn- och ungdomspsykiatrin fungerar inte lika bra. Stora sig ärende. Det framför allt tid. Sosvårigheter att få BUP att ta an ett tar cialtjänsten måste sluföra sitt ärende mycket noga. BUP kräver att familjerna de skall samarbeta med är välmotiverade och behandlingsbara för att barndem. Påbörjas behandling inte psykiatrin skall ta emot t.ex. en som ger något resurltat eller avböjer fortsatta kontakter avslutas ärendet. personen

kommunerna satsar for psykiskt Bedömning av hur mycket resurser störda personer bedömning resursåtgângen har ingen kommun kunnat göra. Någon av

5. Exempel på arbetsmodeller eller arbetsformer nya I s.k. Rosprojektet bedrivits syftar till ökad Ronneby har det som samverkan mellan kommunen och det psykiatriska öppenvårdsteamet samt att kontakter mellan psykiskt störda och vanliga människor i ett boskapa stadsområde.

Förslag till lösningar Funderingar finns enligt länsförbundet att antingen inlemma öppenvårdspsyeller kommunerna övertar ansvaret för kiatrin i landstingets primärvård att den öppna vården inom psykiatrin.

Jm, -v i . å

.z V

o A

.,

j d i

u.

SOU 199203 71

KRISTIANSTADS LÄN

Sju länets 13 kommuner har inkommit med skriftliga på enkäten. av svar

Dessa är Hässleholms, Kristianstads, Osby, Perstorps, Åstorps, Örkelljunga

och Östra Göinge kommuner.

l. Problem kommunerna möter när det gäller insatser för psykiskt som störda barn- och ungdomar Vad barn och ungdomar uppstår de största problemen när föräldrarna gäller inte själva vill medverka eller t.o.m. motarbetar den föreslagna hjälpen. Ofta BUP att det är meningslöst med insatser från deras sida. BUP vill anser enligt socialtjänstens uppfattning endast arbeta med välmotiverade klienter själv skall ta kontakt med dem. som Ett problem också nämns när det gäller barn och ungdomar handlar som klart definiera Är det om svårigheterna att problemetställa diagnos. en psykiskt störd ungdom är i behov psykiatriska insatser eller är det en som av på synbart dålig miljö. Det kan då svårt för ungdom som reagerar en vara socialtjänsten att få hjälp i bedömningen från BUPs sida. Avgränsningen i ansvarsfördelningen mellan BUP-socialtjänst är här oklar. Det förekommer ibland svårigheter att hitta placeringsformer för starkt utagerande psykiskt störda ungdomar i nedre tonåren.

Problem beträffande insatser for psykiskt störda i arbetsför ålvuxna der Någon diskussion kring psykiatrins mål, arbetsformer systematisk resurser, och finns inte med kommunerna i länet. Det saknas också organisation gemensamma dokument i dessa frågor. Kommunikationen från psykiatrin med andra hjälpinstanser i samhället är dålig. Detta gör det omöjligt att få helhetssyn i samhällets insatser för den en psykiskt störde. Många personer kan ofta vara inkopplade kring en individ

72 Kristianstads län SOU 199203

psykklinik, arbetsförmedling, försäkringskassa, socialtjänst, hemtjänst etc. utan kommunikation med varandra, vilket skapar förvirring hos den enskilde när målen för insatserna kan olika. vara Flera kommuner att det är anser ett stort problem i dag med vuxna psykiskt störda bor isolerat i boende. Man personer som eget upplever att det många gånger är förhastade beslut från psykiatrins sida när skriver man ut dessa personer utan att i förväg ordna med adekvat socialt ett boendestöd. Sålunda blir många sittande isolerade i sina bostäder, varför deras sjukdomsbild ofta snabbt försämras. Psykiatrin meddelar nämligen inte socialtjänsten när dessa utskrivningar sker, utan socialtjänsten blir ofta inblandad först när grannar måste rycka in eller polis tillkallas. Ett annat problem gäller diagnos och rätt behandling. Ett flertal av de psykiskt sjuka har även missbruksproblem och det kan då ofta vara svårt att avgöra vilket som är det avgörande problemet, missbruket eller den psykiska störningen, och sätta in adekvat vård och behandling. Uppfattningen är att psykiatrin här sällan ställer upp med någon hjälp till socialtjänsten för bedömning. Vuxna missbrukare med tecken på psykisk störning hamnar därför ofta mitt emellan socialtjänst och psykiatri. Detta leder ofta till att adekvata insatser från samhällets sida fördröjs. Det saknas dessutom lämpliga behandlingsresurser för personer med blandproblematik. Över huvud det taget anser man att är svårt att hjälp från psykiatrin när socialtjänsten bedömmer att psykiatrins specialistkompetens behövs. Behovet insatser möts inte från av upp psykiatrin. Rutinerna för när psykiskt störda behöver omhändertas personer enligt LSPV är att socialsekreterarna skall vända Även sig till primärvården. i dessa situationer upplever socialsekreterarna det kan att vara svårt att få det nödvändiga läkarstödet. Beträffande psykiatrisk hjälp till flyktingar med omfattande traumatiska upplevelser bakom sig så upplever socialtjänsten inte kan få att man någon hjälp från psykiatrin. Löften har givits om att specialistkompetens vid behov skall köpas in från annat håll. Detta har dock inte fungerat. Psykiatrin upplevs också på senare tid ha visat klar tendens att övervälten ra kostnadsansvar, för vård som man tidigare tagit ansvar för, med hänvisning till bristande ekonomiska resurser. Detta har skett även sedan man bedömt att t.ex. behandlings- eller sjukhemsinsats hade varit det mest lämpli-

SOU 199203 Kristianstads län 73 Gränsdragningsproblemen tenderar på så sätt att öka och kommunen får ga. ta det blir över med hänvisning till kommunens yttersta ansvar. Sosom cialtjänsten får således utan rätt kompetens försöka hjälpa alltfler enskilda nekats vård inom psykiatrin med hänvisning till deras bristande resursom ser.

Problem beträffande insatser för psykiskt störda äldre Personalen inom kommunernas hemtjänst saknar de speciella kunskaper som behövs för att arbeta med psykiskt störda. Erfarenheten visar också att många inte klarar ett eget boende enbart med stöd av hemtjänsten. Ansvarsfördelningen för de ytterligare stödinsatser som behövs upplevs ofta som oklar. Diskussion pågår i några kommuner med landstinget ansvarsfördelom ningen beträffande boendeformer för psykiskt störda äldre som för närvarande bor på privata sjukhem. Diskussionen ha skapat konflikter vilket menar dessa kommuner ytterligare understryker behovet ett enat huvudmannasav kap.

2. Situationen för psykiskt störda personer Några kommuner upplever att har dålig bild över vilka insatser som man en krävs för psykiskt störda personer i kommunen. De har försökt initiera ett samarbete med landstingets psykiatri för att skaffa sig ett planeringsunderlag. Man har framfört att kommunerna behöver gemensamt med landstinget göra en inventering av de aktuella personerna för att fram vilka behov som finns för att kunna börja planera för vilka resurser som krävs. Trots upprepade påstötningar har inte fått landstinget att ställa upp på detta. man I den män man från kommunerna i Kristianstads län hamnar i diskussioner med psykiatrin omkring situationen för psykiskt störda personer är detta oftast med negativa förtecken. Diskussionerna gäller då främst vilken instans bör ta hand ett visst problem. Oftast föreligger en konflikt mellan som om psykiatrin och kommunen om huruvida problemet är en kommunal angelägenhet eller ett ärende för psykiatrin. Vuxna psykiskt störda upplever man har svårt att få arbete eller en meningsfull sysselsättning. Kommunerna har här ett att försöka medansvar

74 Kristianstads län SOU 199203 verka till att dessa får meningsfullt personer ett arbetesysselsättning. Man upplever det dock svårt framför allt i de mindre kommunerna att hitta lämpliga sådana uppgifter. Äldre människor upplever i någon kommun inte man ges samma möjligheter till kvalificerad psykiatrisk vård även i öppna former andra männisom skor.

3. Samarbete landsting kommunerna i Kristianstads län - Samarbetet mellan kommunerna och Vuxenpsykiatrin fungerar överlag dåligt. Några samverkansorgan finns inte och inga avtal heller. Någon kommun har ett fungerande samarbete när det gäller gemensamma ärenden. Några kommuner uppger att samarbetet fungerar på så sätt att psykiatrin skriver ut patienter ensidigt och många gånger utan att informera kommunen. Hemsändning från psykiatrin utan kontakt med hemtjänsten är vanligt förekommande. Däremot tycks samarbetet med barn- och ungdomspsykiatrin fungera bättre. Här har flera kommuner ett regelbundet samarbete och dessutom olika samverkansprojekt som fungerar bra. I någon kommun uppges samarbetet med geropsykiatrin fungera mycket bra.

4. Bedömning hur mycket kommunerna för av resurser satsar psykiskt störda personer Bedömning av hur mycket resurser kommunerna satsar på insatser för psykiskt störda personer har man svårt att överblicka. Hässleholms kommun att satsar 350 arbetstimmar vecka i uppger man per forma av hemtjänst till psykiskt störda personer.

Örkelljunga kommun satsar 90 timmar per vecka i hemtjänstinsatser och

har tio med psykiatrisk diagnos boende på ålderdomshem. personer Perstorps kommun satsar hemma-hos insatser med fem timvecka, dagcentralverksamhet 40 tim.vecka samt insatser inom äldre- och handikappomsorgen till en kostnad 250 000 kr. av Östra Göinge kommuns insatser till psykiskt störda kostar ca 600 000 kr.

SOU 199203 Kristianstads län 75

Exempel på nya arbetsmodeller eller arbetsformer Ingen kommun har kunnat ge något exempel på någon ny arbetsmodell eller arbetsform.

Förslag till lösningar Ett enhetligt huvudmannaskap flera kommuner ett stort steg på ses av som vägen att lösa de problem som finns. Erfarenhetsmässigt anser man att det är troligt att en huvudmannaskapsförändring måste till för att åstadkomma förbättrade kontakter mellan de medicinska, sociala och psykologiska kompetenserna. De nuvarande organisationsstrukturerna med och sina värdevar en ringsmönster kan troligtvis inte förmås att samverka. Därför torde en ny organisationsstruktur behöva komma till för att åstadkomma den förnyade syn på de här frågorna som det finns behov av. En kommun tror inte att ett enhetligt huvudmannaskap påverkar samordningen. Däremot behövs det betydligt bättre samarbete mellan olika personer myndigheter som arbetar med psykiskt störda personer. Teamverksamheten som psykiatrin byggt upp uppfattar någon teosom en retisk modell som inte fungerar i verkligheten. Den är alltför trevande och konturlös, vilket ger upphov till irritationer från socialtjänstens sida. I stället forordas samarbete över gränserna där psykiatrin och socialtjänsten tillsammans gör en arbetsfördelning där man mer än nu försöker se på helheten och patientens hela behov.

SOU 199203 77

MALMÖHUS LÄN

Från Malmöhus län har länets 20 kommuner inkommit med skriftliga sex av Hörby, Lomma, Svedala och Trellesvar. Dessa är Helsingborg, Höganäs, borgs kommuner. De inkommit bedöms ändå av kommunförbundet som representasvar som tiva för kommunerna i länet. De problem som speciellt uppmärksammas kan sammanfattas med i allt större utsträckning snävar in sina att psykiatrin arantalet behandlingsbara patienter blir allt färre. Detta betsuppgifter, att gäller alla åldersgrupper men är speciellt allvarligt när det gäller vuxna peri arbetsför ålder. Vuxenpsykiatrin upplevs ha ett mycket individinriktat soner arbetssätt där ingen eller mycket liten hänsyn tas till den sociala omgivningoch det sociala nätverket. Här är också samarbetsformerna sämst utvecken lade mellan socialtjänsten och psykiatrin.

Problem kommunerna möter när det gäller insatser för psykiskt som störda barn- och ungdomar Gränsdragningen mellan socialtjänstens och barn- och ungdomspsykiatrins svår. Barn och ungdomar med psykiska störningar kräansvar upplevs som oftast mycket stora insatser på hemorten. Kommunerna i länet upplever ver då BUPs öppenvård upplevs dåinte att landstinget här tar sitt ansvar som ligt utbyggd. BUP upplevs också i de gemensamma diskussionerna kring ärenden fokusera intresset den sociala problematik alltid finns och på som hänvisa till den det dominerande problemet och på så sätt undandra sig som sitt Detta har fått till följd att socialtjänsten i allt större utsträckning ansvar. tvingats anlita privata vårdalternativ. BUPs när det gäller barn och ungdomar med invandrar- och flykresurser tingbakgrund och psykiska störningar är klart otillräckliga och speciella insatser från BUPs sida behövs för denna målgrupp. Från de mindre kommunerna framhåller man också att psykiatrins resurser

78 Malmöhus län SOU 199203

kommuninnevånarnas synpunkt ligger ur långt borta då klinikerna finns i Helsingborg samt i Lund.

Problem beträffande insatser för psykiskt störda vuxna i arbetsför ålder

Flera kommuner att det är allt fler uppger psykiskt störda som bor i eget boende utan att få tillräckligt stöd i boendet och uppföljning av vården från psykiatrin. Vuxenpsykiatrins öppenvård är dåligt utbyggd och resurserna koncentreras på den enskilda individen, dennes sjukdom, utan att ta hänsyn till den sociala omgivningen och det sociala nätverket. Behandlingen upplevs som alltför individuellt inriktad, utifrån vad även kan tänkas intressom vara sant ur forskningssynpunkt. Några kommuner att saknar särskilda uppger man målbeskrivningar beträffande psykiskt störda i kommunen. Det finns vuxna därmed inte heller särskilda insatser eller definieras specifikt för denna resurser som grupp. Socialtjänsten har också i dag dålig kunskap denna behov efterom grupps som detta är i samhället mycket inte en svag grupp som prioriterar sig själv. På grund socialtjänstens bristande av kunskaper om vilka människor som det rör sig om, kommer socialtjänsten ofta in för först vid sent t.ex. vräkningshot eller då den psykiskt sjuka människan blivit så dålig att någon medicinering inte förekommer och tvångsomhändertagande måste bli aktuell. I Helsingborg uppger man att den bästa kunskapen denna utsatthet har om grupps kommunens socialjour som än andra socialarbetare blir hemkallade mer kvälls- och nattetid till psykiskt störda personer. I Trelleborg att det största uppger man problemet är att den psykiatriska mottagningen helt vägrar att ta emot missbrukare för behandling. Den psykiatriska och medicinska behandlingen för denna måste därför grupp skötas av primärvården. Det är även svårt att hjälp psykiatrin vid av bedömningar enligt LSPV. Man uppger också att allt som den speciella barn- och ungdomsgruppen bedömer som vuxenpsykiatriska problem och remiteras som till vuxenpsyk återkommer med motiveringen att det är sociala problem. I Svedala kommun beträffande uppger man socialtjänstens möjligheter att få hjälp av Vuxenpsykiatrin att det beror på hur attraktiva pass personerna är för psykiatrin dvs. verbala med personer någon fasad kvar tas emot. Gäl-

SOU 199203 Malmöhus län 79

ler det däremot ordföråd sinat och fasad har fallit så är det personer vars svårare. Då hänvisas de till socialtjänstens kontaktgrupper.

Problem beträffande insatser för psykiskt störda äldre De problem uppstår i samarbete med psykiatrin vad gäller psykiskt som störda äldre är att endast hemtjänsten kopplas in i dessa ärenden får om kännedom dessa existens. Även när hemtjänsten socialtjänsten om personers kopplas in förekommer det ofta att man grund av psykiatrins sekretess inte lämnar ut tillräcklig information sjukdomen i fråga för att socialom tjänsten skall kunna förhindra att kris eller en total katastrof inträffar. en

Överlag upplevs samarbetet mellan socialtjänsten och psykiatrin beträffande

psykiskt störda äldre ringa och otillfredsställande. som

2. Situationen för psykiskt störda Socialtjänstens helhetsansvar är inte tillräckligt tydligt för gruppen psykiskt störda psykiatrin har tagit större ansvar för tidigare. När psykiatrin har som fullföljt sitt behandlingsansvar ställs stora krav på socialtjänsten. Socialtjänsten är fortfarande inte tillräckligt utvecklad för att möta problemen man ställs inför. Detta är dock mycket utbildningsfråga det är hög tid en som nu att ta tag Dessutom krävs det ett klargörande av målen och av socialtjänstens och andra samarbetspartners olika roller och förväntningar. Man upplever också från kommunerna i Malmöhus län att psykiatrin allt starkare markerar snäv avgränsning när det gäller det egna ansvarsomen rådet. Psykiatrin befattar sig idag huvudsakligen med akut psykiskt sjuka människor och när det akutpsykiatriska tillståndet är hävt betraktas socialtjänsten huvudansvarig. Socialtjänsten får härmed både en förebyggande som och en rehabiliterande roll. För vuxna i arbetsför ålder är samarbetet socialtjänst, psykiatri och arbetsförmedling mycket varierande kvalitet vilket resulterar i att psykiskt störav da människors behov inte alltid tillgodoses. Diskussioner och oklarheter uppstår särskilt ofta i de fall då det finns sekundära handikapp i form av missbruk av olika slag. Från soicialtjänstens sida uttrycks behov ett mycket utåtriktat och av mer annorlunda arbetssätt från psykiatrins sida. Inte minst önskar man att psy-

80 Malmöhus län SOU 199203

kiatrin arbetade familjeinriktat i patientens sociala mer eget nätverk. Någon

öppen psykiatri värd namnet upplever inte finns. man

Från Svedala kommun uttrycker sig dock så här man

Det första och genomgripande problemet för denna grupp människor

liksom all vård, och annan omsorg behandling som vi nu byggt i upp

vårt samhälle är att vi har så fruktansvärt många förståsigpåare så att

inget blir gjort. Här finns en mängd olika yrkeskategorier, och var en

med sin speciella nisch, så nog viktigt i sammanhanget, men som an-

vänder en stor del sin tid till diskutera bord av att om vems ärendet

egentligen tillhör. Oftast tillhör det dens bord inte är närvarande som

och därför resulterar den timmens diskussion i det blir att en remiss

Jag tror att vi har ett fundamentalt fel i hela vårdsverige eftersom vi

numera störs av dem som har problemen.

Flera kommuner saknar dock diskussion med en psykiatrin om hur situatio-

nen egentligen är för de psykiskt störda i kommunen. Man efterlyser ett mer

strukturerat samarbete deras välfärd och livskvalitet. om

Hörby kommun har dock under år 1989 genomfört inventering i en pro-

jektform av situationen för psykiskt störda i åldern 20-40 år. Inventeringen

visar att kommunens kunskap om denna grupps situation och behov var

dålig. Endast sju av de 43 interjuvade har t.ex. haft någon kontakt med so-

cialtjänsten. De har också haft dålig kunskap vilka om möjligheter och rättig-

heter som socialtjänstlagen dem, och de ger utnyttjar samhällets utbud av

aktiviteter mycket lite. Det finns ett behov stort av sysselsättning inom grup-

pen. Ca 10 är utan form personer någon av daglig sysselsättning och för

dem är isoleringen påtaglig.

Som ett resultat av inventeringen har en mer generell analys ägt vad rum

gäller åtgärder från kommunens sida för denna Det grupp. gäller t.ex.

att aktivt söka kontakpersoner för dem behöver detta - som

att aktivt stödja dem är i behov studier för öka - som av att deras själv-

förtroende

att samverka med kommunens kontaktgrupp för - att bryta deras isole-

ring

SOU 199203 Malmöhus län 81 att genom enskilda motivationsprogram öka och möjlighet till - vars ens arbete och sysselsättning att inrätta en gemensamhetslokal i kommunens centrum att socialtjänstens personal erhåller utbildning att kommunen kontinuerligt bedriver en uppsökande verksamhet -

Samarbete landsting kommunerna i Malmöhus län - Skriftligt samarbetsavtal mellan kommunförbundets länsavdelning och landstinget beträffande samarbete psykiatri socialtjänst finns. - Ett lokalt samarbetsorgan LOSA finns för samtliga kommuner där den - centrala samverkan mellan politiker och tjänstemän sker. I Höganäs kommun har man sedan flera år tillbaks regelbundna träffar i vårdplaneringsgrupper mellan psykiatrin och äldreomsorgen. Individ- och familjeomsorgen adjungerar vid behov. I de övriga kommunerna sker samverkan i enskilda ärenden vid behov. Samarbetet här fungerar mycket varierande beroende på vilken läkare inom psykiatrin som socialtjänsten har att göra med och om vederbörande är intresserad av att utveckla ett verkligt fungerande samarbete. I någon kommun förekommer även övergripande diskussioner mellan socialtjänsten och psykiatrisektorn. Detta upplevs då som positivt. Samarbetet med att få till stånd ett vettigt liv för psykiskt störda vuxna upplevs vara långt ifrån tillfredsställande. Trelleborg kommun uppger att samarbetet med BUP fungerar alldeles utmärkt.

4. Bedömning av hur mycket kommunerna satsar för psykiskt resurser störda personer Höganäs kommun uppskattar att man personalmässigt inom individ- och familjeomsorgen avsätter en socialsekreterare på heltid i arbete med gruppen psykiskt störda. Dessutom uppskattar man vård och behandlingskostnader motsvarande ca 500 000 kr. per år som satsas på den här gruppen. De senaste åren har man i allt större utsträckning tvingats anlita både psykologkonsulter samt placering på privata institutioner för den här gruppen. Flyktingar med psykiska problem har under senare år tagit allt mer arbetstid i

82 Malmöhus län SOU 199203

anspråk. I Lomma kommun har inom individ- och familjeomsorgen man en projekttjänst anställd på heltid för den här gruppen. Till detta kommer socialsekre-

terarnas arbetstid som dock är svår att uppskatta för den här gruppen.Äldre-

omsorgen avsätter fyra vårdbiträden 4 tim.vecka för gruppträff med psykiskt långtidssjuka. Dessutom har handledning till vårdbiträden man en tim. 14 dagar samt utbildning i bl.a psykiatri 24 tim. i sju vårdbiträdesgrupper om 15 personer. I Hörby kommun har öppen dagverksamhet till man en psykiskt störda till en kostnad av 419 500 kr. Hemtjänstens insater omfattar 30 tim.vecka kostnad 150 000 kr.. 50 psykiskt störda har färdtjänst till en kostnad av 300 000 kr. Fortbildning i psykiatri 10 tim.år för all indipersonal. Inom vid- och familjeomsorgen har tre långvarigt psykist störda socialpersoner bidrag. Till detta kommer ett betydligt större antal missbrukare med psykiska problem lever på socialbidrag. som Svedala kommun satsar två heltidstjänster för en kontaktgrupp riktad till psykiskt störda, en heltidstjänst för psykiskt störda missbrukare och halv en tjänst inom hemtjänsten. De övriga kommunerna har inte kunnat uppskatta resursåtgången.

5. Exempel på nya arbetsmodeller eller arbetsformer

I Höganäs finns Träffpunkten är uppskattad gruppverksamhet för som en psykiskt lätt störda personer med två anställda. Därtill har bildats en anhörigförening. Kontakten i Trelleborg är dagverksamhet för lättar psykiskt sjuka en som är öppen på dag och kvällstid för att aktivera människor är som ensamma, arbetslösa, förtidspensionerade etc. Målsättningen är fritidsgård att vara en för vuxna, där gemensamma och olika aktiviteter samlar människor för att dessa skall knyta kontakter. I Lomma kommun har specialutbildat några vårdbiträden skall man som arbeta särskilt med psykiskt störda i kommunen dels i hemmen personer men dels också med olika gruppaktiviteter.

SOU 199203 Malmöhus län 83 Den inventering och uppsökande verksamhet bedrivts i Hörby komsom mun är ett viktigt initiativ när det gäller att försöka tillgodose de psykiskt stördas behov i kommunen. Se svaret på fråga 2.

6. Förslag till lösningar Höganäs kommun anser att psykiatrins öppenvård måste byggas ut i betydligt större omfattning än vad som hittills skett. Psykiatrin måste också lämna det individinriktade arbetssättet och istället arbeta utifrån helhetssyn på mer en patientens problematik med kopplingar till familj och övrigt socialt nätverk. Dessa omstruktureringar medför att psykiatrin behöver komplettera sin utbildning. Trelleborgs kommun anser att det vore bra om en psykiatriker knöts till socialförvaltningen, som kontinuerligt kunde ställa upp vid bedömningar kring psykisk sjukdom, konsultation etc. Helsingborgs kommun anser att ett enhetligt huvudmannaskap eventuellt skulle kunna lösa några av de problem som finns. Viktigast upplever man dock är att få ut psykiatrisk kunskap på vårdcentralerna eller direkt till socialtjänsten. . . Hörby kommun ställer sig dock tveksam till om ett enhetligt huvudmannaskap egentligen löser problemen. Man pekar bl.a. på de stora samarbetsproblemen som i dag finns mellan Vuxenpsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin som finns inom samma huvudmannaskap.

SOU 199203 85

ÄLVSBORGS LÄN

Från Älvsborgs län har svar inkommit från åtta av länets 18 kommuner,

nämligen Ale, Lerum, Alingsås, Bengtsfors, Borås, Lilla Edets, Vårgårda och Marks kommuner.

1. Problem beträffande insatser for psykiskt störda barn och ungdomar

Ett problem är att BUP i södra Älvsborgs län har en svårartad brist på legiti-

merade Även på vårdplatser och platser på klinikskola förebarnpsykiatrer. ligger en resursbrist. Resursbristerna inom barn- och ungdomspsykiatrin medför att många ungdomar hänvisas till vuxenpsykiatrin. Av 12 patienter på vuxenpsykiatrisk avdelning hälften ha varit minderåriga. en uppges Flera olika tjänstemän tillhörande olika huvudmän arbetar mot målgruppen barn- och ungdom med psykiska problem och en samordning är nödvändig. Idag dubbelarbetar ofta den huvudmannen vet inte vad den andre man - ene gör eller kan göra. Samarbete och arbetet med gemensamma målformuleringar och arbetssätt tar dock tid att utforma. Den tiden är många i dag inte beredda att avsätta. Det finns ett motstånd och okunskap om vad man egentligen vinner på att finna samarbetsformer. Resurser finns egentligen om man med det personella arbetar mot den här menar gemensamma resurser som gruppen. När det gäller barnomsorg för psykiskt störda barn efterlyses större flexibilitet i den organisationen gör det möjligt att lättare ta hänsyn till egna som varje persons behov.

Problem beträffande psykiskt störda vuxna och äldre Ett stort problem för psykiskt störd är bristen på aktivitetersysselvuxna sättning. Boendet är ett annat stort problem. Psykiskt störda personer med ett stort behov vård och bor i egna lägenheter med isolering som följd. av omsorg

86 Älvsborgs län SOU 199203

Det finns idag ett akut behov olika former av av gruppboenden och kollektiva boendeformer för psykiskt störda personer. Vård- och behandlingsformer för psykiskt sjuka missbrukare saknas. I ärenden där psykiskt sjuka människor uppvisar någon form alkhol- eller av narkotikamissbruk borde en gemensam vårdplan göras mellan socialtjänst och psykiatri. Idag är det alltför lättvindigt för den psykiatriska vården att avhända sig ansvaret med motiveringen att problemet är psykosocial av natur. I vissa fall där vid sina kontakter med vuxna personer, socialtjänsten, uppträder på ett sådant sätt att det upplevs tecken på psykiska störningar som psykisk sjukdom, föreligger problem att få till stånd en kvalificerad psykiatrisk bedömning. De största problemen uppstår då den enskilde ställer sig avvisande till kontakt med psykiatrin. I dessa situationer borde psykiatrin vara mer lättillgänglig i form av uppsökande insatser. I de mindre kommunerna påtalas att psykiatrins oftast finns alltför resurser långt bort. Avståndet försvårar samarbetet. Psykiatrins resurser bör enligt dessa delas och finnas i närområdet. upp Psykiatrin renodlar sin målgrupp alltmer mot psykiska störningar med psykisk sjukdom som grund samtidigt socialtjänsten koncentrerar sina insatsom till utredning och behandling social problematik. Om ser av patientenlklienten möttes av personal som hade tillgång till båda huvudmännens karta av skulle den lättare kunna få den hjälp resurser som verkligen motsvarade behoven. När det gäller psykiskt störda äldre finns svårigheter att få adekvat hjälp från psykiatrin. Sekretessen hanteras också ibland felaktigt vilket försvårar handläggning och samarbete. Det upplevs svårt näst intill omöjligt hitta som att lämpliga boendeformer för psykiskt störda äldre inte klarar eget boende och är störande som som och ibland aggressiva.

2. Situationen för psykiskt störda personer Möter socialtjänsten människa är uppenbart psykiskt sjuk eller störd en som hänvisas han eller hon till den psykiatriska vården inom primär- eller länsjukvården beroende på hur akut situationen är. I de fall det ingår sociala

SOU 199203 Älvsborgs län 87 problem i form av t.ex missbruk, vårdnadstvister, dålig eller misskött ekonomi m.m. har socialtjänsten ett ansvar. I dessa fall sker i dag olika insatser från resp. håll utan samplanering. I ett stort antal ärenden torde ett samarbete med gemensamma mål och vårdplan kunna ske. I dag finns ett gemensam gränsområde mellan psykosociala problempsykiatriska problem som är oklar. Detta leder oundvikligen till konflikter mellan myndigheterna. Det finns även oklarheter inom sjukvården om vems ansvar det är att behandla en person med psykiska problem. Ibland ger t.ex psykiatrin på Borås sjukhus och primärvårdenöppenpsykiatrin i Alingsås olika besked och hänvisar till varandra. Avgränsningen mellan socialtjänst och psykiatri upplevs genomgående som svår, oklar och som en ständig balansgång. Socialtjänsten får inte tillgång till det stöd som behövs i den dagliga verksamheten inom hemtjänst eller individ- och familjeomsorg när det gäller arbetet med psykiskt störda personer. Ofta hänvisar psykiatrin till kommunens yttersta ansvar. Stort utbildningsbehov av personal inom socialtjänsten föreligger vad gäller insatser mot psykiskt störda personer.

3. Samarbete landstinget kommunerna i Älvsborgs län

-

Samarbetet mellan kommunerna i Älvsborgs län och Vuxenpsykiatrin är inte

särskilt väl utvecklat. Möten och samverkan sker mest utifrån akuta frågor som behöver lösas. När det gäller samarbetet socialtjänst- BUP sker i regel regelbundna träffar i övergripande frågor. Detta samarbete uppges i regel fungera bra. Flera kommuner jämför med hur samarbetet fungerar med primävård och landstingets omsorgsverksamhet. Här har man ett bra och välfungerande samarbete och efterlyser motsvarande samverkansrutiner med psykiatrin. T.ex. har man välfungerande vårdplaneringsgrupper med primärvården och efterlyser att någon person med psykiatrisk kompetens fanns med här.

4. Bedömning hur mycket kommunerna satsar på psykiskt av resurser störda personer De flesta kommunerna har här inte kunnat något ge svar. Lilla Edets kommun uppger att ungefär en halv socialsekreterartjänst +

88 Älvsborgs län SOU 199203

hemma-hos-insatser satsas från individ- och familjeomsorgen. Inom hemtjänsten uppges 5,5 vårdbiträdestjänster ägnas psykiskt störda personer. Bengtfors kommun uppger att 3-4 personer har stödinsatser från individoch familjeomsorgen och tio psykiskt störda har personer hemhjälp. Marks kommun uppskattar att individ- och familjeomsorgen satsar grovt räknat 10 % sina ca av resurser psykiskt störda personer och äldre och handikappomsorgen ca 5 %. Vårgårda kommun uppger att ungefär 25 % socialsekreterarnas insatser av går till denna Inom äldre och grupp. handikappomsorgen åtgår ca två vårdbiträdes tjänster.

5. Exempel på arbetsmodeller eller arbetsformer nya

I Marks kommun bedriver kommunen tillsammans med psykiatrin en dagverksamhet för psykiskt störda Denna verksamhet personer. fungerar bra. Psykiatrin har dessutom anställt två fältskötare arbetar intimt tillsamsom mans med kommunens hemtjänst och dem stöd, råd och ger handledning och konkreta tips på hur kan bemöta man psykiskt störda vårdtagare. Detta samarbete upplevs hemtjänsten av som mycket bra. Inom för ett projekt ramen Nydal en försöksverksamhet med servicebo- ende för psykiskt stördas finns personer en samverkansplan och ett särskilt avtal mellan psykiatrin och socialtjänsten.

Förslag till lösningar

Marks, Lilla Edets, Vårgårda och Lerums kommuner att och anser en samma huvudman sannolikt skulle lösa många de problem finns i av som dag och samhällets skulle kunna tillvaratas resurser på ett bättre sätt. Den enskilde skulle därmed också få adekvat en mer hjälp. Borås och Alingsås kommuner med klarare anser att en uppdelning av ansvaret och mer utvecklade samarbetsformer så skulle nuvarande huvudmannaskapsindelning kunna bli mer effektiv. Gemensam utbildning och bättre stöd i enskilda ärenden skulle helt klart bidra till bättre lösningar.

SOU 199203 89

SKARABORGS LÄN

Av Skaraborgs 17 kommuner har endast fyra besvarat enkäten. Dessa är Skara, Falköpings, Grästorps och Karlsborgs kommuner.

Problem kommunerna möter när det gäller insatser för psykiskt som störda barn och ungdomar, vuxna och äldre De kommuner som har besvarat enkäten är alla relativt små. Socialtjänsten i dessa kommuner anger att man har som mål att integrera verksamheten för olika målgrupper så mycket som möjligt. Man betonar att socialtjänstens mål gäller alla människor grupper med specifika problem urskiljs inte organisa- toriskt. Att klart definiera vad som menas med att vara psykiskt störd upplever man som svårt. Verksamheten riktar sig mot alla människor utan åtskillnad, varför det i alla sektorer finns vårdtagareklienter med psykiska problem utan att de definieras eller identifieras som psykiskt störda. Insatserna anpassas till de speciella behov individen har oavsett vad behovet beror på. När det gäller barn och ungdomar uppger tre av de fyra kommunerna att man inte har några större problem. Samarbetet mellan barn- och ungdomspsyk och socialtjänsten fungerar för det mesta bra och insatserna kan i regel samordnas på ett bra sätt. Resurserna från BUP upplevs dock som alltför små och vid arbetstoppar tvingas ibland anlita privata resurser. I man Skara kommun uppger man att BUP saknar psykiatriker, vilket man upplever är besvärande när det gäller handläggningen av LVU-ärenden. När det gäller vuxna med psykiska problem så upplever man deras situation och problem som mycket värre. Det stora problemet anses vara att kunna ordna acceptabla boendeformer, boendeformer som kan ge både gemenskap och aktivitet. Många psykiskt störda upplevs som dåligt rustade för att kunna klara ett eget boende, vilket gör dem osäkra och de mår dåligt. Man efterlyster ett för dem mer anpassat omvårdnadsboende eller gruppboende med kvalificerad personal med erfarenheter psykiskt störda persoav

90 Skaraborgs län. SOU 199203

ner. Som det nu är får del psykiskt störda inte in någon-

en som passar

stans flytta runt i bostadsbeståndet där de upprepade gånger blir uppsagda på

grund av störande beteende. Kommunerna upplever att socialtjänstens personal, framför allt hemtjänst-

personalen, inte har tillräckliga kunskaper för att på ett bra sätt klara de

av

psykiskt stördas behov. Detta skapar osäkerhet hos personalen och insatserna

blir därför inte de bästa för dessa klienter. De psykiskt sjuka blir utsom

skrivna är ofta i lika stort behov sociala hjälpinsatser psykiatriska

av som men personalens utbildningsbrister inom t.ex. hemtjänsten gör det svårare att ge rätt sysselsättning, omsorg och förståelse för denna lite annorlunda grupps hjälpbehov. Kontinuerliga utbildnings- och fortbildningsinsatser efterlyses för framför allt hemtjänstpersonalen. Tre av kommunerna att målen några sådana finns för uppger - om -

många av verksamheterna riktade till psykiskt störda är oklara. Individuella

vårdplaneringar, med mål och delmål, som är gemensamma mellan olika

huvudmän saknas. Psykiatri och socialtjänst arbetar oftast för sig utan att

var känna till varandras mål eller delmål. Oklarhet råder framför allt om ansvarsfördelningen och avgränsningen mellan vad som är kommunens resp. landstingets uppgift att klara av.

I Grästorps kommun anger man dock att socialtjänsten och det psykiatriska

öppenvårdsteamet har ett mycket gott samarbete och att detta delvis beror på att man inte har varit så noga med avgränsningen psykiatri-socialtjänst. Man har där inte upplevt några större problem beträffande boende, fritid, arbetesysselsättning, utbildning m.m. som specifikt gäller psykiskt störda personer. Deras behov har inte specifikt skiljt sig från andras. I Falköping upplever man att det för psykiskt störda finns väldigt många olika resurser att från socialtjänstens sida dåligt känner till de men man

resurser som finns. Inom hemtjänsten efterlyser därför information

man om

de verksamheter som finns för psykiskt störda i kommunen. Man efterlyser

också mer information från psykiatrin dessa människors psykiska sjuk-

om

domar och framför allt kunskap hur olika psykiska sjukdomar yttrar sig.

om Den dåliga kunskapen skapar osäkerhet och gör att hemtjänsten kräver att få arbeta två och två när de besöker psykiskt störda människor. Man efterlyser

också en helhetssyn på insatserna till dessa personer. Man exemplifierar med

att personalen vid t.ex. Ankaret en landstingsdriven dagverksamhet skall - -

SOU 199203 Skaraborgs län

ge personligt stöd psykiskt störda personer medan hemtjänstens personal skall ge stöd i form städning och tvätt. Detta blir av en väldigt konstig uppdelning som skapar en hel del problem. Annars är i Falköping från framför allt man hemtjänstens sida nöjd med psykiatrins insatser. Man anser att psykiatrin ställer väl för de sina. upp Man slänger inte ut någon utan ställer med upp uppföljning även för dem som skrivits ut. Inför utskrivning brukar ha man en vårdplanering där hemtjänstassistenten deltar och där man gemensamt kommer överens om en uppläggning av det fortsatta arbetet. Psykiatrin utser kontaktman en som kontinuerligt följer upp vederbörande och som hemtjänstassistenten vid behov kan kontakta. Från psykiatrin är man lyhörd för hemtjänstens uppfattning om klienten i fråga.

2. Situationen för psykiskt störda personer I Skaraborgs län handlar den aktuella diskussionen det när gäller situationen för de psykiskt störda främst om att avgränsningen mellan kommun och landsting länssjukvården är oklar. Oklarhet råder framför allt om ansvarsfördelningen. Det upplevs svårt att finna naturlig som en avgränsning i uppgifterna mellan psykiatri och socialtjänst.

Lämpliga boendeformer framför allt bristen på gruppbostäder för - psykiskt störda är ett annat behov - som påtalas i diskussionen. Behovet av personer med samordningsansvar både olika verksamgentemot heter och i enskilda ärenden diskuteras, dvs. form

någon av case manager

för psykiskt störda.

Samarbete landstinget kommunerna i

- Skaraborgs län

I Skaraborgs län är primärvården förstärkt med s.k. psykosociala enheter med viss psykiatrisk kompetens av typ psyksjuksköterska, psykolog och kurator. Samarbetet sker därför i första hand mellan socialtjänsten och primärvården. Samarbetet mellan socialtjänsten och den psykiatriska länssjukvården kanaliseras framför allt primärvårdens genom psyksjuksköterskor vilket fungerar bra. De man uppger fyra kommunerna har ett tätt samarbete med dessa psykosociala enheter i enskilda ärenden med många informella kontakter, där både tjänstemän från individ- och familjeomsorgen, hemvård

92 Skaraborgs län SOU 199203 och hemtjänst från äldreomsorgen samarbetar med psyksjuksköterskorna inom primärvården. Psyksjuksköterskorna ger också stöd och handledning till dagcentralernas personal. Det formaliserade samarbetet med primärvården när det gäller vuxna sker i regel träffar i ett s.k. psyk-team där representanter från socialtjängenom sten och primärvården träffas cirka fyra gånger om året. Samarbetet socialtjänst- BUP fungerar i regel bra. Samarbetet är här inte någonstans formaliserat fungera bra i enskilda ärenden. BUP i men uppges Skaraborgs län håller för närvarande på att finna nya former för sitt arbete efter att under lång period ha varit en svag organisation. Största probleen met är dock att man på flera håll saknar barnpsykiatriker. Några samarbetsavtal mellan landstinget och kommunerna i Skaraborgs län som gäller de psykiskt störda finns inte. Det har funnits en del samverkansavtal beträffande konkreta dagcentralverksamheter men dessa har nu upphört i samband med Ãdelreformen.

4. Bedömning av hur mycket resurser kommunerna satsar for psykiskt störda personer Skara kommun att inom individ- och familjeomsorgen tar de psykiskt anger störda i anspråk 20 % kommunens familjehemsplaceringar, ca 6 % av ca av kontaktfamiljsresursen, 18 % anslaget för institutionsvård. Äldreomca av sorgen har här en hemvårdargrupp på sju personer som arbetar med hemma-hos-verksamhet. En stor del av denna resurs ägnas åt vårdtagare med tung psykiatrisk diagnos. Denna utgör 4 % hemtjänsten. Även resurs ca av hemtjänsten i övrigt har ett okänt antal vårdtagare med uttalade psykiska problem. Det har dock inte varit möjligt att här ange hur stor del av hemtjänstens resurser som totalt ägnas dessa vårdtagare. I Karlsborgs kommun uppskattar man att individ- och familjeomsorgen avsätter ca 5 % av sina resurser denna grupp och äldre- och handikappomsorgen ca 1 %. I Falköping åtgår ca 160 hemtjänsttimmarvecka psykiskt störda vårdta- Ett trettiotal med psykiatrisk diagnos bor dessutom på servigare. personer cehus eller ålderdomshem. Till detta kommer dagcentralverksamhet samt kontaktpersoner åt psykiskt störda. Inom individ- och familjeomsorg har man

SOU 199203 Skaraborgs län 93 inte kunnat uppskatta insatserna för denna grupp. Grästorps kommun har inte kunnat ge något svar på denna fråga.

5. Exempel på arbetsmodeller eller arbetsformer nya Sedan omkring fyra år driver Skara kommun tillsammans med primärvården fem dagcentraler i kommunen. Dagcentralerna är till för pensionärer och andra daglediga. Det har visat sig att dessa dagcentraler är väl lämpade att ta emot även personer med psykiska problem. Personalen får kontinuerligt stöd av primärvårdens psyksjuksköterskor. Denna verksamhet har varit mycket lyckad och nått goda resultat genom att man på detta sätt kunnat erbjuda gott stöd för människor med psykiska problem samtidigt som man bryter isolering och passivitet. I Falköpings kommun anger man Gula Villan som bra öppenvårdsresurs en som tar emot psykiskt störda på dagtid och där man också åker ut till och gör hembesök hos personer med psykiska problem. SESAM är en verksamhet i flera kommuner i Skaraborgs län drivs som av RSMH och upplevs mycket positivt. Det är dag- och kontaktverksom en samhet som försöker bryta isolering och ensamhet bland psykiskt störda. Se På Väg 95. s.

6. Förslag till lösningar Inom socialförvaltningen i Skara kommun att det fördel anser man vore en med ett enhetligt huvudmannaskap för ansvaret för psykiskt störda människor. Ett enhetligt huvudmannaskap

kommunen skulle innebär en klar

ansvars- och resursfördelning, vilket skulle positivt för de psykiskt vara störda. Från socialförvaltningen i Karlsborgs kommun att de psykiskt anser man störda inom kommunen är alltför för att verksamheten för störda psykiskt skall kunna tas över av kommunen. Det behövs psykiatrisk expertis de som små kommunerna inte har råd att tillhandahålla. De små kommunerna har inte råd att bygga enhetlig organisation för ett fåtal psykiskt störda i upp en kommunen. Från socialförvaltningen i Falköpings kommun finns här olika uppfattning- Individ- och familjeomsorgen enhetligt ar. anser att ett huvudmannaskap skulle betyda stora samordningsvinster. Man skulle slippa att klara ut vems

94 Skaraborgs län SOU 199203

ansvarsområde olika insatser skall falla under. Ingen klient skulle behöva bli lidande diskussionen skall göra vad. Äldre- och handikappav om vem som däremot har förhoppningar att den beslutade Ädelreformen skall omsorgen vara tillräcklig och innebära förbättringar med en tydligare ansvarsfördelning även för insatser till de psykiskt störda. Man anser att omsorgen för de psykiskt störda trots allt fungerar bra. Vad däremot behövs för socialtjänssom tens personal är mer utbildning i hur man bemöter psykiskt störda personer.

SOU 199203

VÄRMLANDS LÄN

I Värmlands län har 15 länets 16 kommuner besvarat enkäten. av Dessa är Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad, Kil, Kristinehamn, Munkfors, Storfors,

Sunne, Säffle, Torsby och Årjängs kommuner.

Problem kommunerna möter när det som gäller insatser för psykiskt störda barn- och ungdomar

BUP arbetar tyvärr med mycket begränsad del en av socialtjänstens psykiskt störda ungdomar på grund resursbrist. Det motsvarar ifrån av långt det behov socialtjänsten har konsultinsatser från BUPs sida. som av Yrkesrollerna och behandlingskulturerna

socialtjänst-BUP är alltför olika. Man har olika

synsätt, vilket främst från de olika lagstiftningarna och emanerar tolkningsmöjligheterna i dessa. Detta gör samarbetet svårt framför allt i ärenden där det finns dubbelproblematik en av socialpsykiatrisk karaktär. Socialtjänsten upplever i dessa ärenden att landstinget inte tar sitt ansvar. Landstinget överlåter till kommunen att ta det yttersta när det dem. ansvaret passar Flera kommuner dock att det område inom uppger psykiatrin där samarbetet fungerar bäst är just mellan socialtjänst och BUP. Detta samarbetet är oerhört viktigt för socialtjänsten därför inom att man socialtjänsten har behov av denna kompetens. Socialtjänsten saknar erfarenhet bedömma av att och behandla psykiskt störda ungdomar. De mindre kommunerna klagar på har att man långt till de resurser som BUP har att erbjuda. I dessa kommuner har man få ärenden och får därför ingen rutin i handläggningen. Stor okunskap råder därför hur om psykiskt störda barn och ungdomar skall behandlas.

96 Värmlands län SOU 199203

beträffande insatser för störda i arbetsför ål- Problem psykiskt vuxna der Avgränsningen socialtjänst psykiatri upplevs oklar och diffus. Det som finns i flera kommuner ingen speciell målsättning eller speciella resurser avsatta för psykiskt störda. Socialtjänsten är osäker i sitt bemötande gruppen denna Det bristande samarbetet med Vuxenpsykiatrin är den av grupp. främsta enskilda orsaken till de svårigheter och den osäkerhet socialtjänsten känner i insatserna gentemot vuxna psykiskt störda. Psykiatrin, överlåter till socialtjänsten att ta det yttersta ansvamenar man, ret. Psykiatrin har här bristande insikt och kunskaper om socialtjänstens och ekonomiskt. Även sjuka lämnas möjligheter personellt mycket personer sitt öde med till psykiatrin saknar Kommunen får hänvisning att resurser. då ta det ekonomiska ansvaret. Flera kommuner upplever att det är svårt att hitta adekvat sysselsättning för störda i arbetsför ålder. Man saknar både och lämpvuxna psykiskt resurser liga metoder när det gäller att skaffa denna arbete eller meningsfull grupp sysselsättning. Det krävs här speciell kompetens som i dag saknas inom so- Det finns i dag också alldeles för exempel på bra passande cialtjänsten. verksamheter för denna grupp. Det har hänt att psykiskt störda har upplevts störande moment även i speciellt riktade verksamheter, som t.ex. dagsom verksamhet för psykiskt störda. Många upplevs också ha ett bristande stöd i sin boendemiljö. Lämpliga boendeformer saknas. Borde finnas skyddat och halvskyddat boende, vilket i dag helt saknas i de flesta kommunerna. Man nämner att samarbetet och insatserna ofta fungerar bra från landstingets sida när det gäller utflyttningar av psykiskt sjuka från psykiatrins institutioner att det därefter brister det uppstår akuta situationer eller men om andra svårigheter. Det upplevs då från socialtjänsten svårt att få gehör som och förståelse för att socialtjänstens personal då omgående behöver få hjälp och stöd från psykiatrin. Det finns tröghet från psykiatrin när det gäller en att här förändra sitt arbetssätt och gå ut från kliniken och ge stöd och hjälp, vilket den situationen med alltfler psykiskt störda ute i samhället kräver. nya Man efterlyser kontaktpersoner från psykiatrin, bättre uppföljning samt sviktplatser. Psykiatrin upplevs också fortfarande som alltför biologiskt

SOU 199203 Värmlands län 97 inriktad i sitt arbetssätt. Det upplevs också att det i dag saknas behandlingsalternativ för psykiskt störda missbrukare. Ett ökat antal invandrare med psykiska störningar skapar också ytterligare problem när det gäller kompetensen att hantera kulturkrockoch psykisk störning. Sådan kompetens saknas i dag nästan helt. ar

Problem beträffande psykiskt störda äldre Även när det gäller äldre psykiskt störda är det gränsdragningsproblemen gentemot psykiatrin som upplevs som mest otillfredsställande. Man upplever att ärenden övervältras från psykiatrin till sociatjänstens äldre- och handikappomsorg. Viss stöttning från Vuxenpsykiatrin initialt i form av samges tal med berörd personal, vilket upplevs positivt. Det önskas dock att som Vuxenpsykiatrin även kunde direkt handledning till hemtjänstpersonal i ge komplicerade ärenden. Det råder bland hemtjänstpersonalen i regel stor mer okunskap kring förhållningssättet mot psykiskt störda äldre. Sekretesslagen upplevs också hindrande i hemtjänstens samarbete kring psykiskt störda som äldre. Problematiken upplevs i dag ungefär densamma som mellan hemvara tjänst och hemsjukvård. Vem skall egentligen göra vad I Kristinehamns komun arbetar två skötare från psykiatrin med gruppen äldre psykiskt störda ute i kommunen. Deras arbete upplevs ha gett stora positiva förändringar och fler sådana resurser efterlyses.

2. Situationen for psykiskt störda Det främst diskuterar när det gäller situationen för de psykiskt störda i man kommunerna är avgränsningsproblemen socialtjänst-psykiatri Vem skall egentligen göra vad Generellt uppfattar man då att psykiatrin överlåter allt större ansvar på kommunen. Pâ grund av dessa gränsdragningsproblem så är det i dag enligt kommunerna i Värmland många vuxna psykiskt störda som far oerhört illa i samhället. Det gäller främst de som har en kombinationsproblematik som t.ex. missbruk och psykisk störning eller behov av sjukvård och social omvårdnad. Det finns heller inte något anpassat boende utanför psykiatrins institutioner. Informationen från psykiatrin angående deras patienter är minimal till kom- De psykiskt störda som socialtjänsten har kontakt med har kontakmunerna.

4 12-0225.SOU 1992 3

98 Värmlands län SOU 199203

tat dem själva. Därför tror att det i kommunerna finns man en stor grupp psykiskt störda vars behov av stöd och hjälp man helt enkelt inte känner till. Man är också trött på att all behandling som psykiatrin ställer upp med alltid skall ske på kliniken och aldrig i den sjukes hemmiljö.

3. Samarbete landsting kommunerna i Värmland - Finns i de flesta kommuner s.k. LAKO-grupper för samarbete på förvaltningsnivå mellan landsting och kommun. För det mesta deltar dock inte psykiatrin i dessa samarbetsgrupper. Några skriftliga samarbetsavtal uppges inte finnas. Samarbetet mellan kommunernas socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin i flera kommuner fungera bra med regelbundet återkommande uppges träffar samt diskussioner kring enskilda ärenden. gemensamma Däremot de flesta kommunerna att samarbetet med uppger Vuxenpsykiatrin inte fungerar. Några kommuner att har ett visst samarbete med uppger man skötarpersonal från psykiatrin när det gäller äldre psykiskt störda.

4. Bedömning hur mycket kommunerna satsar för av resurser psykiskt störda personer De flesta kommunerna att har svårt omfattande uppger man att utan en undersökning uppge de resurser man i dag satsar på psykiskt störda. Psykiskt störda finns aktuella ärenden inom som socialtjänstens alla verksamheter.

5. Exempel på nya arbetsmodeller eller arbetsformer Ingen kommun har redovisat några sådana exempel.

Förslag till lösningar De mindre kommunerna att gärna såg uppger man att psykiatrin åtminstone vissa dagar i veckan hade någon form öppen i kommunen. av mottagning Denna personal borde då ha ett regelbundet samarbete med socialtjänsten. Hemtjänsten borde också ökad kompetens i psykiatri. Det måste också finnas fler boendealternativ än lägenhetsboende för den här då risgruppen

SOU 199203 Värmlands län 99

ken för isolering är påtaglig. Valmöjlighet mellan eget boende och annars olika former av gruppboende eller boendekollektiv borde finnas. Bättre samarbete mellan socialtjänsten, arbetsförmedlingen och försäkringskassan skulle också lösa del de problem som finns i dag. en av Vad enhetligt huvudmannaskap är uppfattningarna delade. Några gäller ett att ett enhetligt huvudmannaskap kanske skulle lösa en del av probleanger och skulle i vart fall inte göra situationen sämre än vad den är idag. Ett men huvudmannaskap skulle t.ex. medföra att det fanns fler skötare i gemensamt öppenvården kunde förstärka den psykiatriska kompetensen där liksom som kommunens möjligheter att samordna psykiatrins resurser med kommuatt övriga skulle underlättas. Andra att ett enhetligt huvudnens resurser uppger marmaskap ändå inte löser de grundläggande samarbetssvârigheterna. Den kunskapsbankexpertis som finns inom psykiatrin måste bevaras. Socialtjänsten är beroende att denna kompetens inte uttunnas för att socialtjänsten av skall kunna klara de ökade åtagandena för gruppen psykiskt störda.

332 155553 H- ,

F$V- Lä? ä .t-elu ..

SOU 199203 101

ÖREBRO LÄN

11 kommuner i länet har besvarat enkäten. Dessa är Askersund, Samtliga Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga, Kumla, Laxå, Lindesberg, Ljusnarsberg, Nora, och Örebro kommuner.

Problem kommunerna möter när det gäller insatser for psykiskt som störda barn- och ungdomar Individ- och familjeomsorgen och barn- och ungdomspsykiatrin arbetar avskilda från varandra i olika kulturer. Detta försvårar eller rent av förhindrar samverkan i enskilda ärenden. Personalen inom individ- och familjeomsorgarbetar dessutom i i hög grad decentraliserad organisation och BUP i en en en mer centraliserad. Avsaknad av ett BUP-team på orten ger en mycket till psykiatrisk hjälp. Ju längre avståndet är till vården begränsad tillgång desto sjukare tycks människor bli innan de söker behövlig vård. Kommunernas bamomsorgsorganisation är i dag alltför statisk när det barn med särskilda behov. Även barnomsorgens kompetens måste gäller till psykiskt störda barns behov. Problemet gäller att på ett daghem anpassas med få den resursförstärkning behöver. Flexipsykiskt störda barn som man biliteten i måste öka. Detta förutsätter då närmare samarbete lösningarna ett med BUP även på andra nivåer än den individuella. T.ex borde barnomsorgkunna tillhandahålla små daghemsgrupper för psykiskt störda barn. en störda barn i barnomsorgen förbereds inte från Placeringen av psykiskt sida. Daghemmen får inte rådrum för att minska barngruppen, psykiatrins skaffa resursförstärkning etc. När landstinget inte kan erbjuda adekvat vård på behandlingshem inom länet tvingas kommunernas socialtjänst ibland att bekosta vårdplatser utanför länet, därför att psykiatrin vägrar att ta det ekonomiska ansvaret. I Hällefors kommun finns flyktingförläggning där det finns många flyken barn kommer från krigsskådeplatser och deras tingbarn. Många av dessa

102 Örebro län SOU 199203 separationer och uppbrott är många. Flera dem skulle behöva få av barnpsykiatrisk hjälp men får inte detta i dag.

Problem beträffande psykiskt störda i arbetsför ålder vuxna och psykiskt störda äldre

Generellt sägs att vare sig mål, arbetsformer, eller resurser organisation inom kommunernas individ- och familjeomsorg är speciellt bra anpassat till arbetet med eller behoven för psykiskt störda. Att kunna arbeta med den här målgruppen ställer nya krav på metod- och kompetensutveckling inom socialtjänsten. Det gäller exempelvis psykiskt störda missbrukare, ungdomar som utsatts för sexuella övergrepp, psykiskt skadade flyktingar. Behovet av stadigvarande eller mycket långvariga stödkontakter och andra insatser från socialtjänstens sida ökar, inte minst insatser för gemenskap och sysselsättning för just den här Uppgiftsfördelningen mellan gruppen. socialtjänsten och psykiatrin är idag oklar främst när det gäller eftervården. Vid en nedbrytning de officiella målen till delmål av som utgår från det aktuella läget i landstinget och länets kommuner framgår klart behovet av vissa åtgärder. Det gemensamma viktigaste är då utbildningen av personal inom socialtjänst, primärvård och psykiatri. Kommun och landsting är beroende varandra för kunna av att skapa en god kunskapsnivå hos sin personal. Primärvård och psykiatri behöver kunskaper om socialtjänsten och kommunens möjligheter att hjälpa och stödja de är psykiskt störda och som socialtjänstens personal behöver kunskaper psykiatriska problem och hur om dessa kan kännas igen, lösas och behandlas. Samverkan med psykiatrin behöver således utvecklas och socialtjänstens personal förutom utbildning också kontinuerlig handledning i arbetet med psykiskt störda. Man måste då komma överens formerna för dessa om gemensamma fortbildningsinsatser, om hur konsultationsinsatserna från psykiatrin skall gå till och vad dessa skall ha för innehåll och omfattning.

Avinstitutionaliseringen inom psykiatrin kräver att kommunerna utvecklar

mer varierande boendeformer för den här Hittills har insatserna gruppen. främst bestått i att erbjuda egna lägenheter samt hänvisa till en dagcentral i kommunen. Detta är dock helt otillräckligt som åtgärd. Olika typer av gruppboenden, bostadsgrupper med gemensamhetslokal etc. måste också

SOU 199203 Örebro län 103 kunna erbjudas. Detta kräver också att kommunerna anställer skötare som kan svara för det psykosociala stödet till dem i eget boende. Speciella hemvårdargrupper med en socialpedagogiskt skolad arbetsledare eventuell skötarkompetens bör inrättas som tar de ärenden där den ordinarie hemvårdsinte klarar uppgiften. Det är också nödvändigt med ett närmande gruppen mellan vårdplaneringsgrupperna och den sektoriserade psykiatrin. I Örebro kommun att socialtjänstens insatser till psykiskt störuppger man da i dag huvudsakligen består av hemtjänstinsatser. Hemtjänsten bistår med praktiskt stöd saknar uttalade mål för sina insatser. Individ- och familjemen deltar i dag inte alls i arbetet med att rehabilitera psykiskt störda. omsorgen De flesta psykiskt störda har pension som klarar deras försörjning och lever i övrigt mycket isolerat. Individ- och familjeomsorgen ser därför ingen anledning till insatser från dem. Dagcentralverksamheten blir därför ofta en slutstation även de psykiskt störda har kommit så långt i sin rehabiliteom ring att de efterfrågar arbete. Individ- och familjeomsorgens kunskaper om sociala arbetshinder och etablerade samverkan med arbetsförmedling och försäkringskassa helt klart tillgång de tog tag i och uppmärksamvore en om made även gruppen psykiskt störda. Stödet från psykiatrins öppenvårdsteam upplevs som ostrukturerat och fungerar kanal till rehabilitering. Även stödet från psykiatrin vid som en utflyttning från institution har varit och är bristfälligt. För hemtjänsten är dessa uppgifter och annorlunda i förhållande till deras traditionella uppnya gifter när det gäller omsorgen om äldre. Deras bristande kunskaper när det gäller psykiskt stördas behov, osäkerhet, rädsla och fördomar har komplicerat deras arbete. Hemtjänstens personal arbetar idag oftast efter ett rullande schema, vilket innebär dålig kontinuitet för de psykiskt störda, samt att alla vårdbiträden oavsett personlig lämplighet får arbeta med gruppen psykiskt störda. Utflyttningen från psykiatrins institutioner har skett utan samråd och samverkan mellan landstinget och kommunerna. Kommunernas hemtjänst har tyckt sig ställd inför fullbordat faktum vad gäller krav på hemtjänst för okända utflyttade i gruppboenden eller eget boende. Den lokala hemtjänsten tvingas då tillskapa resurser och tjänster med ytterligare budgetundernya skott som följd. Detta har skapat bitterhet gentemot landstingets psykiatriförvaltning.

104 Örebro län SOU 199203 Frånsett avgiftningsavdelning för främst alkoholmissbrukare avsätter en psykiatrin i stort sett inga resurser för psykiskt störda missbrukare, trots att inslagen av psykiska störningar blir alltmer omfattande inom denna grupp. Psykiatriska resurser inom öppen och sluten vård saknas och öppenvårdsteamen definierar bort gruppen. Behandlingshem för psykiskt störda missbrukare saknas i länet. Diskussionen bristen på adekvat LVM-vård för denna om grupp är högaktuell just nu bl.a. på grund JO-anmälan. av en Det saknas i dag bra bostadslösningar för de mest störande psykiskt störda. De skrivs ändå ut från psykiatrin utan samarbete med kommunerna beens träffande lämplig bostad. Psykiatrin visar oförståelse för det känsliga i att placera störande eller våldsamma psykiskt störda bland andra boende. Samarbete här skulle kunna lösningar allmänheten lättare kunde ge som acceptera. Psykiskt avvikande hjärnskadade faller idag mellan den psykiatriska och den somatiska vårdens stolar. Denna är i behov omfattande stöd grupp av ett i boendet. I de lokala vårdplaneringsgrupperna saknas både psykiatrisk och individoch familjeomsorgens kompetens. Individuella vårdplaner upprättas därför för psykiskt störda. Resurserna för arbetsträning och ADL-träning saknas eller är otillräckliga.

2. Situationen för psykiskt störda Socialtjänsten och psykiatrin vet för lite om varandra, talar inte riktigt samma språk och har bristande kännedom om varandras kompetens. Detta får till följd att man har svårt att hitta samarbetsformer och vilken arbetsfördelning man skall ha. Dessa brister leder till att den enskilda människan komi kläm. Både landstinget och kommunerna får här mer ta på sig ansvaret för dessa brister. En människa med svåra psykiska störningar har ofta behov av hjälp från olika verksamhetsområden och är därför beroende att det finns av goda samarbetsformer mellan olika samhällsorgan. Det är därför yttersta av vikt att samarbetet blir bättre omgående, att kommunerna i länet och landstingets psykiatriförvaltning får till stånd ett konkret och åtgärdsinriktat planeringsarbete. Ansvarsfördelning och samverkansformer måste preciseras mer långsiktigt, så att arbetsfördelningen blir klarlagd mera distinkt, med andra

SOU 199203 Örebro län 105

0rd skall göra vad Den enskilde psykiskt störde får inte, alltför vem som ofta sker i dag, komma i kläm i diskussion om ansvar och huvudmannasen kap. Psykiatrin i Örebro län talar ofta och gärna avgränsning och hänvisar om till kommunernas yttersta när de egna resurserna inte förslår. Psykiatansvar rin uttrycker sin kompetens tydligare än vad individ- och familjeomsorgen gör. Med sin specialistroll har den övertag individtydligare ett gentemot och familjeomsorgen i förhandlingar och i samverkan. Socialtjänsten försöker, man, närma sig psykiatrin och efterfråga anser samarbete men denna begäran kommer ensidigt från socialtjänsten. Psykiatrin är inte lika angelägen om att samarbeta. Det är alltid socialtjänsten som får ta kontakt med psykteamet trots att det enligt socialtjänstens uppfattning är psykteamet skall ha förstahandsansvaret. Socialtjänsten är av som den psykiatrin är allenarådande, de sig lite föruppfattningen att att anser Psykiatrins hållning verkar vi litar inte riktigt på vad socialtjänsmer. vara, ten kan. De saknar tilltro till socialtjänsten och detta bottnar i direkt okunskap socialtjänstens olika kompetenser. om Det händer fortfarande alltför ofta att människor blir utskrivna från psykiatrin utan att kontakt tas med socialtjänsten. Många psykiskt störda har pension, vilket leder till att de har fritid hela dygnet. De kan därför lätt bli passiviserade och isolerade eftersom de ofta saknar fungerande socialt nätverk. Det är därför yttersta vikt att socialav tjänsten försöker stärka dessa människors självkänsla, att man arbetar mycket med deras isolering, så de sitter och trycker i sina att bryta att ensamma lägenheter. I Degerfors kommun hänvisar här till en mycket väl fungeman rande kontaktgrupp för psykiskt störda sorterar under kommunens frisom tidsverksamhet. En allvarlig brist påtalas från socialtjänsten i Degerfors är att annan som psykiatrin inte har någon kontroll på medicineringen. Man tar reda på hur individen mår på grund sin medicinering. Detta gäller de individer som av socialtjänsten i Degerfors har kontakt med. Ingen uppföljning görs och medicinens inverkan på patienterna kontrolleras ej. Lämpliga bostäder och praktiskt stöd i boendet är i dag inte tillräckligt. För en fungerande vardag krävs också en aktiv social rehabilitering till arbete och andra aktiviteter. Här har psykiatrin och individ- och familjeomsorgen

106 Örebro län SOU 199203

gemensamma uppgifter att ta tag i tillsammans med arbetsmarknadsmyndig-

heter och försäkringskassa.

Man kan också notera självkritisk hållning på sina håll i kommunerna.

en

Den egna organisationen år i vissa avseenden för fyrkantig och för långsam

i vändningarna.

3. Samarbete mellan landstinget kommunerna i Örebro län

- Ett samverkansavtal om hemsjukvård finns sedan länge mellan landstinget och kommunerna. Detta omfattar även psykiskt störda Det gruppen personer.

fungerar dock inte tillfredsställande för kommunerna. Det skilda huvudman-

naskapet och skilda budgetar leder till kortsiktiga ekonomiska resonemang för att få den budgeten att gå ihop. Kommunernas egna yttersta ansvar gör

det lättare för landstinget än för kommunerna inom

att spara gemensamma ansvarsområden. Ökat vårdbehov ökade kostnader för kommunerna, ger utan något motsvarande tillskott av medel från landstinget. Socialtjänsten och psykiatrin är båda slutna världar. Att samarbetet kring en del enskilda människors situation fungerar bra beror på de inblandade personerna. I Örebro finns samplanering bostadsfrågor mellan numera en av psykiatrin

och socialtjänsten. En person från socialförvaltningen och från

en person

psykiatrin arbetar tillsammans med gemensam planering av bostäder, stöd i

boendet och social rehabilitering.

I Brickebacken-Gällersta kommundel i Örebro finns ett samverkansprojekt

BUP-individ-och familjeomsorgen.

I Karlskoga fungerar samarbetet BUP-socialtjänsten bra. Ett

annat exempel på gott samarbete är det mellan hemtjänsten och psykteamet i Lindesberg.

4. Bedömning hur mycket kommunerna satsar for

av resurser psylkiskt störda personer De flesta kommunerna det omöjligt att snabbt göra någon samlad anser upp-

skattning av de kommunala storlek när det gäller insatser för

resursernas

psykiskt störda.

SOU 199203 Örebro län 107

5. Exempel på nya och mer ändamålsenliga arbetsmodeller eller arbetsformer

Från Örebro kommun redovisas följande exempel

Nya samarbetsformer för bostadsförsörjningsplaneringen.Se Pá väg

sid. 83. Nystartad Fontänhus-verksamhet i stiftelseform. - Kontaktgruppsverksamhet i flera kommundelar. -

Översyn av hur det delade ansvaret för stöd i eget boende skall hante-

ras. Samverkan mellan individ- och familjeomsorgen BUP i Brickeback- - en-Gällersta kommundel.

Från Kumla kommun nämns följande nya iniativ för psykiskt störda

Dagcentral för psykiskt störda - Half-way-house - En specialiserad hemvårdsgrupp mot psykiskt störda - Inrättandet av en skötartjänst för samordning psykiatri-socialtjänst - Ett gruppboende för lättskötta psykiskt störda - Hemterapeut och hemmahos-verksamhet och viss familjehemsverksam- het mot psykiskt störda

Från Degerfors kommun nämns följande exempel

En kontaktgrupp som organisatoriskt hör under fritidssektorn. Rekryte- ring, introduktion och handledning sker via vuxenpsykteamet i Karlskoga. Förmedling av egna medel för psykiskt störda från socialkontoret. En verksamhet som också fungerar som en social kontaktverksamhet. Bussprojektet regelbundna träffar mellan socialsekreterare inom in- - divid- och familjeomsorgen, barnpsyk, vuxenpsyk och omsorgerna. Kvälls- och nattpatruller riktade till bl.a. till psykiskt störda. -

108 Örebro län SOU 199203

Från Karlskoga nämns Gryningen dagverksamhet i samverkan mellan - en BUP och socialtjänsten. Målgruppen är småbarnsföräldrar och deras barn. Målsättningen är att förebygga och behandla relationsstörningar. Se På väg sid. 63.

6. Förslag till lösningar

Primärkommunalt huvudmannaskap för psykiatrin eller åtminstone organisatorisk samordning med budget föreslås flera kommuner gemensam av som en lösning. Ett annat förslag är att kommunen tilldelas ekonomiska och köper resurser den psykiatriska vården där den är bäst. Då skapas marknad med konkuren rens som förhoppningsvis förbättrar kvaliten på vården. Ytterligare ett förslag är enhetligt huvudmannaskap för vissa yrkesgrupper t.ex. skötare, undersköterskor och vårdbiträden för att få flexibel en mer organisation. Psykiatrin och socialtjänsten arbetar ofta med samma människor men man arbetar inte ihop. Andra förslag är

klargörande av ansvarsförhållanden gemensam information och utbildning sektoriserad psykiatri med öppenvårdsresurser i varje kommun och flera mindre behandlingshem överföring av medel från psykiatrin till kommunen för varje enskild psykiskt störd person som är i behov av stöd i boendet eller dagverksamhet skapandet av goda förutsättningar för aktiva patient- och anhörigor- ganisationer samt utöka samarbetet med dem.

När det gäller schizofrenipatienter föreslås att så fort någon fått denna diagnos så skall direkt en kontaktman utses har till uppgift att hjälpa och som stödja denna person och se till att han får den hjälp han behöver.

SOU l992z03 109

VÄSTMANLANDS LÄN

Samtliga ll kommuner i Västmanlands län har besvarat enkäten. Dessa är Arboga, Fagersta, Hallstahammar, Heby, Kungsör, Köping, Norberg, Sala, Skinnskatteberg, Surahammar och Västerås kommuner. Inledningsvis kan sammanfatta kommunernas synpunkter i Västmanman lands län i följande huvudpunkter

Det finns tydlig ökande tendens till överföring insatser från psykien av atrin till socialtjänsten utan att motsvarande resurser förs över.

Avgränsningarna mellan de olika huvudmännens ansvarsområden är oklara; skriftliga samverkansavtal saknas.

Insatserna för psykiskt sjuka människor, såväl vuxna som ungdomar, är inte i tillräcklig utsträckning anpassade till de verkliga behov som finns bland kommunernas innevånare, detta är ett generellt problem för länet.

Företrädare för kommunerna upplever inte sällan svårigheter i samar- betet med landstinget när det gäller insatser för psykiskt störda.

Olika synsätt på de människor möter Psykiatrin å sin sida avman gränsar sig till individen medan socialtjänsten å andra sidan möter människorna i sina sammanhang med utgångspunkt i ett helhetsperspektiv. Det innebär ibland att insatserna kan motarbeta varandra.

l. Problem kommunerna möter när det gäller insatser för psykiskt som störda barn- och ungdomar

Vården och insatserna är inte anpassade till de verkliga behov som finns i kommunerna. Detta är påtagligt när det gäller tonåringar. Samarbetet funge-

110 Västmanlands län SOU 199203

rar ofta bättre när det gäller de barnen. yngre Ett stort problem är att de ungdomar som behöver hjälp inte passar in i den vård och behandling som erbjuds. Institutionsvården t.ex. avgränsat sig alltmer och bortdeñnierar med kriminalitet och missbruk personer som bakgrund till förmån för med renodlade personer mer relationsstömingar. Sedan tid tillbaka finns i Västerås akut en en utredningsavdelning för ungdomar, kopplad till barnpsyk. Gränserna för vilka är snäva som tas emot och riktar sig framför allt till psykotiska ungdomar eller till dem där det föreligger suicidrisk. För de barn och ungdomar har som psykiska störningar men som avvisas, saknas andra vårdalternativ. Antalet platser är inte tillräckligt. Det saknas också vårdplatser kopplade till utredningsavdelningen. Utskrivningarna sker med kort varsel. Detta leder till att vissa ungdomar efter utredning lämnas sitt öde om inte kommunerna har hunnit ordna behandlingsplats. Här finns ett tydligt behov mellanstation i avvaktan av en på placering. När det gälle landstingets institutioner för ungdomar får kommunerna ibland betala extra för att plats skall beredas till mer utagerande ungdomar kräver personal eller personal som mer dygnet runt. Det förekommer också att Västerås kommun fullt finansierar ut tjänster vid landstingets behandlingshem för att barnungdomar skall för fortsatt vård. stanna Man redovisar också olikheter i synsätt, bristande resurser och avsaknad av måldiskussioner mellan socialtjänst och BUP. Socialtjänsten riktar sig främst till de mest utsatta familjerna, människor lever på marginalen. BUP riktar i som sig stor utsträckning till relativt motiverade familjer med viss probleminsikt. Socialtjänstens klienter uppfyller inte alltid dessa krav det finns ändå behov men av psykiatrisk kompetens i många ärenden. Detta kan i vissa fall innebära problem i samarbetet eftersom BUP släpper ärenden för lätt, ärenden där socialtjänsten kan ha lagt ned mycket arbete på att motivera för behandling. Bedömningar kring vilka behandlingsbehov som föreligger skiljer sig också vilket inte sällan leder till sociatt altjänsten får ha kvar det fortsatta ansvaret utan medverkan från BUP. BUPs verksamhet präglas dessutom slutenhet i förhållande till av en ungdomar. BUP borde därför söka arbetsform för kontakter en annan med tonåringar så att arbetet kunde bedrivas under öppna former mer jfr ungdomsmottagningama. Det upplevs även av handläggare inom socialtjänsten som

SOU 199203 Västmanlands län 1 l l

svårt att hjälp med såväl bedömning med inläggning. Bilden är emelsom lertid inte entydig, flera kommunföreträdare pekar på ett bra samarbete på handläggarnivå. Det finns ett behov att utveckla arbetsformer för samarbete i enskilda av ärenden. För närvarande sker del insatser parallellt och i värsta fall med en helt olika inriktning vilket då också upphov till prestigekonflikter mellan ger psykiatrin och socialtjänsten. Ett annat konkret behov aktualiseras är någon form av dagterapi för som behandling av familjer under längre tid inom psykiatrins ram.

Problem beträffande insatser för psykiskt störda vuxna i arbetsför ålder Individ- och familjeomsorgen inom socialtjänsten i Köping skriver bl.a. följande För saknas helt uppsökande och motiverande verksamhet inom vuxna en psykiatrin. En stor människor med psykiska störningar och ett avvigrupp kande beteende ofta utan sjukdomsinsikt som inte är aktualiserade patienter inom psykiatrin saknar möjlighet att få del av psykiatrins insatser och en adekvat vård. Signaler att dessa på olika sätt far illa och krav om personer på åtgärder kommer oftast till socialtjänsten eller polisen. Socialtjänsten saknar både och kompetens att tillgodose dessa människors behov. resurser Socialtjänstens insatser blir i dessa fall alltid av akut karaktär. Möjligheterna till att aktualisera individen inom psykiatrin begränsas oftast till vårdinen tygsprövning med hjälp distriktsläkare. I många fall är behovet av vård av inte sådan art att ett så drastiskt ingripande behövs, men mellanformerna av saknas. När det gäller öppenvårdsteamens verksamhet väcktes från början en rad förväntningar vilka tycks ha grusats i dag. Teamen är inte tillgängliga för de behov som finns och det råder en oklarhet om deras arbetsuppgifter. Det ställs stora krav på de sökande själva, att passa tider, att ha motivation, att acceptera terapeuten med Det leder till att exklusiv skara mera. en får den hjälp de behöver medan däremot många behöver hjälp hamnar som utanför. Det kan också för socialtjänsten svårt att få tag på personal att vara samarbeta med inom öppenvårdsteamen. Samarbete sker oftast på initiativ av

l 12 Västmanlands län SOU 199203

socialtjänsten och präglas av att de dvs. psykiatrin hjälper oss dvs. socialtjänsten. Här finns uppenbart brist på ömsesidighet i samarbetet. När det gäller den slutna vården är det svårt att få inskrivna personer om inte personal från socialtjänsten följer med och motiverar. Liksom på ungdomssidan är det inte ovanligt att utskrivningar sker innan kontakter har tagits med socialtjänsten och förberedelser hunnit göras på hemmaplan. Olikheter i synsätt när det gäller sjukskrivningar, medicinförskrivningar, behandling med mera vållar också problem. Brist på inom psykiatrin, leder förutom till långa väntetider, också resurser till att personer med allvarliga psykiska problem avvisas. Det innebär att kommunerna får ta på sig höga terapikostnader via socialbidrag. Här borde istället psykiatrin kunna utveckla kontakter med privata terapeuter, som kunde hjälpa landstingen att tillgodose behoven. En komplikation är annan att socialtjänsten hamnar i situationer där enskilda terapeuter avgör patienternas behov terapi, ställningstaganden istället borde göras av som på t.ex. vuxenpsyk.

Problem beträffande insatser for psykiskt störda äldre.

För äldre människor över 65 år är det i det närmaste omöjligt att vårdplats inom ramen för psykiatrin. Där akuta behov uppstår måste det många gånger gå så långt som till omhändertagande enligt LSPV för att personen skall kunna beredas vård. I extrema fall kan det innebära att rättssäkerheten kan åsidosättas för dessa människor. Det finns ett gap mellan de två verkligheter personalen inom den som sociala hemtjänsten respektive vad personalen inom ser psykiatrin upplever. Det beskrivs i termer att i två helt olika världar och av vara syftar på att psykiatrin har ett individinriktat terapeutiskt synsätt medan socialtjänsten ser till helheten och sammanhanget där befinner personen sig och att socialtjänsten måste ut i verkligheten hur den än ut. Det innebär människor ser att hamnar i kläm mellan kommunen och psykiatrin framför allt när socialtjänsten tvingas säga nej till insatser. Inom socialtjänsten finns inte de behövs för dessa människor, resurser som kunskaperna och övriga resurser finns kvar hos landstingen. Personerna hänvisas till den ordinarie äldreomsorgen efter utskrivning från vård inom

SOU 199203 Västmanlands län 1 13

psykiatrin. Inom hemtjänsten finns behov av handledning från psykiatrin om hur man bör förhålla sig till de människor skall arbeta med. Det här är man en utveckling som börjar komma igång på en del ställen, men det finns fortfarande stora brister.

2. Situationen för psykiskt störda personer Som tidigare nämnts kommunerna i Västmanlands län det finns anser att en tydlig tendens till övervältring av ärenden från psykiatrin och omsorgen till socialtjänsten utan att motsvarande resurser från landstinget förs över. Avgränsningarna mellan huvudmännen är oklara. Vem har huvudansvaret Socialtjänsten genom det yttersta ansvaret eller psykiatrin Inom socialtjänsten saknas ofta kompetens och utbildningsprogram för att möta arbetet med psykiskt störda. Inte minst hemtjänstpersonalen är i behov handledning av och utbildning skulle kunna tillhandahållas öppenvårdsteamen inom som av psykiatrin. I samband med psykiatrins omstrukturering och ändrade arbetsformer har många patienter flyttats ut till eget boende i kommunerna. En ledstjärna har varit normalisering. Det har emellertid visat sig svårt bostad vara att ge till är störande, och i personer som dag ställs ofta krav på att istället ordna skyddat boende med stöd av personal, något som ger mycket höga kostnader för kommunerna. En annan erfarenhet utflyttningen till eget boende har varit den inte av att alltid åtföljs av psykiatriska öppenvårdsinsatser. Det leder inte sällan till total isolering, klinikvistelser och sjukdomsåterfall. Socialtjänsten får många gånger bära hela ansvaret för dessa människor.

3. Samarbete landsting kommunerna i Västmanlands län - Det finns i dag inget skriftligt samverkansavtal gällande psykiatrin mellan kommunerna i länet och landstinget. Däremot finns det informella muntliga överenskommelser inom vissa områden på kommunnivå. En bidragande orsak till att skriftliga avtal saknas, kan den omfattande vara omorganisation som landstinget varit föremål för, de här frågorna har men alltid varit svåra att diskutera med landstinget om.

114 Västmanlands län SOU 199203 På politisk nivå finns ett samarbetsorgan mellan socialtjänst-sjukvård. Där träffas länets socialdelegation 9 ledamöter och tre politiker från landstingets förvaltningsutskott 4 ggrår. Endast undantagsvis förs diskussioner kring frågor som rör psykiatrin och dessa initieras aldrig av landstinget. Inom resp. sjukhusområde i länet 4 st finns samarbete på högsta tjänstemannanivå för att lösa praktiska frågor i det enskilda fallet inga generella överenskommelser och det gäller framför allt andra frågor än de som rör psykiatrin. Den dagliga hanteringen av praktiska vårdfrågor gällande äldre- och handikapp rör både landsting och kommunen sköts i Västmanland av s.k. som vårdplaneringsgrupper. Här ingår hemtjänstassistenter, distriktssköterskan och läkare från primärvården men psykiatrin står utanför. en Äldre- och handikappomsorgens samarbete med psykiatrin varierar mycket från kommun till kommun och ibland även inom kommunen beroende på vilket öppenvårdsteam tillhör. Flera de mindre kommunerna beskriman av ver avsaknad av samarbete, andra kan uppvisa visst fungerande samarbete på några områden. Företrädare för individ- och familjeomsorgen beskriver i de flesta kommuner samarbete med personal från psykiatrin, även om det är mer eller mindre regelbundna träffar från gångmånad till två-tre gånger år. Träffarna en per sker framför allt på handläggarnivå för att diskutera enskilda ärenden men i vissa fall även för att diskutera samarbetformer mindre vanligt. Det gäller samarbete med såväl BUP som vuxenpsykiatrin.

4. Bedömning av hur mycket resurser kommunerna satsar för psykiskt störda personer Inom socialtjänsten används resurser från alla yrkeskategorier för arbete med psykiskt störda personer. Hur stor del av insatserna som riktas mot den här gruppen är emellertid mycket osäkert att uppskatta men det står klart att det handlar om en stor del inom såväl individ- och familjeomsorg som äldreoch handikappomsorg. Där finns personer med psykiska störningar med som målgrupp inom verksamheternas samtliga arbetsområden. Ett problem med att besvara frågan, är dock på vilket sätt psykiska störningar skall definieras och hur avgränsningar kan göras för t.ex. psykiska

SOU 199203 Västmanlands län 115 besvär. Inom hemtjänsten i Västerås finns två specialgrupper vilka riktar sina insatser till svåra klienter med missbruks- ocheller psykiska problem. Det handlar om 12 årsarbetare och 50 % deras insatser uppskattas gå till ca av psykiskt störda personer. Specialgrupperna möter de svåraste klienterna, andra får hjälp via den ordinarie hemtjänstverksamheten. Eftersom det är en tung grupp att arbeta med krävs det ofta att personalen arbetar tillsammans två och två. Kvälls- och nattpatruller kommer också ofta i kontakt med en tung klientgrupp med svåra psykiska problem i samband med larm etc. Psykiskt störda personer tar även del av dagcentralverksamhet och annat för äldre men det går inte att säga i vilken omfattning. Från Norbergs kommun hemtjänst till psykiskt sjuka i ges personer en omfattning av 75-80 timmarvecka vilket motsvarar en årskostnad på ca 400 000 kr. Under våren 1991 skickade kommunen två vårdbiträden och en arbetsledare på fem dagars utbildning i att arbeta med psykiskt sjuka människor inom hemtjänsten i

Sandininstitutet Ludvika till en kostnad av 30 000

kr. När det gäller individ- och familjeomsorgens verksamhet kan följande nämnas Flera kommuner i Västmanland har socialarbetare med riktade tjänster för arbete med psykiskt störda missbrukare. Särskilda avsätts också resurser för s.k. egna-medel-hantering vilket framförallt utnyttjas av människor med psykiska problem. Hemma-hos-insatser i barnfamiljer förekommer för barn och föräldrar med psykiska störningar i kombination med sociala problem. I övrigt kan nämnas kontaktpersonerkontaktfamiljer, terapikostnader, familjehemsplaceringar, placeringar på behandlingshem, samtalsbehandlingar m.m. Förutom ovanstående gör socialtjänsten mängd akutinsatser för männien skor som får sociala problem på grund psykiska störningar. Det kan gälla av problem med boende, isolering och annat vid exempelvis akuta depressioner och psykiska genombrott. På avdelningen för individ- och familjeomsorg i Västerås uppskattas att ca 75 % alla på de olika distrikten avsätts för människor är av resurser som psykiskt störda ocheller missbrukare.

1 16 Västmanlands län SOU 199203

5. Exempel på nya arbetsmodeller eller arbetsformer

Socialtjänsten i Köping har tillsammans med psykiatrin bildat en arbetsgruppidégrupp diskuterar möjligheterna till att samordna resurser för som vuxna personer med psykiska störningar. Det finns ett förslag, som gäller öppnande lokal med dagverksamhet, riktad till människor som saknar av en sysselsättning och lever isolerade på grund av psykiska problem. En målsättning skulle att bryta isoleringen samt att minska personernas övriga vara myndighetskontakter genom samordning och samplanering. I Västerås har bildats två specialgrupper inom hemtjänsten riktar som sina insatser mot svåra hemhjälpstagare med bl.a. psykiska problem. I dessa grupper har personalen utvecklat en hög kompetens och har numera ett förbättrat samarbete med ett av psykiatrins öppenvårdsteam. En gång månad träffar hemtjänstassistenten och två vårdbiträden persoper nal från dessa specialgrupper detta öppenvårdsteam representeras av läkare, sjuksköterska, mentalsköterska och arbetsterapeut. Från sjukhusets psykavdelning finns mentalskötare och en kurator med. Här tar hemtjänsten upp en frågeställningar gällande klienternas medicinska bakgrund och här diskuterar nuläge och planering för framtiden. Inom ett år sker uppföljning. Från man hemtjänsten beskrivs detta arbetssätt i positiva ordalag bättre samarbete, förbättrade resultat med klienterna, stärkta vårdbiträden. I Västerås finns också ett antal lägenheter som disponeras av Vuxenpsykiatrins patienter och dessa lägenheter är kopplade till två av äldreomsorgens servicehus. Det innebär att patienterna vid behov kan få hemtjänst via servicehusens personal och att det finns möjlighet att besöka dagcentralen. Ett av psykiatrins öppenvårdsteam anlitas vid behov patienterna själva. Verkav samheten flyter bra. De boende har tidigare haft långvariga, täta sjukhusvistelser bakom sig, vilket numera är mindre vanligt. En av lägenheterna disponeras för dagvård och personal från aktuellt psykteam turas om att finnas på plats del av dagen. I kommun finns ett café förlagt till socialbyråns lokaler. Caféet en numera drivs landstinget och bemannas vuxna med psykiska problem av av yngre samt av vårdpersonal. Sedan ett år tillbaks drivs inom ramen för psykiatrin i Västerås projekt par verksamhet med café, och cykelverkstad. Hit Råbystallet en restaurang -

SOU 199203 Västmanlands län 117 kommer patienter från psykkliniken, från Lövhaga behandlingshem och från öppenvården. Grundidén är att verksamheten skall fungera så arbetslikt och vardagsmässigt som möjligt och att man här skall få fungera som och känna på hur det är att vara frisk. Projektledaren är anställd av landstinget och personalen är anställda med hjälp av lönebidrag. Kommunen betalar hyran för lokalerna och för skötseln PÅ ansvarar av utemiljön. Se vidare väg, sid. 198. När det gäller arbetsinriktad rehabilitering för psykiskt långtidssjuka finns ett nystartat projekt, 4 V För Vem gör Vilka Vad i Västerås . Det är ett samverkansprojekt mellan psykiatrin, socialtjänsten, försäkringskassan, arbetsförmedling, AMI, Samhall, RSMH och arbetsmarknadsparterna. Projektet syftar till att hjälpa psykiskt långtidssjuka till ett aktivt liv med meningsfull sysselsättning genom att utveckla metoder för arbetsrehabilitering

och hitta samverkansformer mellan nämnda instanser. Se vidare På väg,

sid. 219.

6. Förslag till lösningar Från kommunerna i Västmanlands län det viktigt att få till stånd anser man avtal mellan landsting och kommunerna som reglerar ansvar, avgränsningar och ekonomi. Med hänvisning till socialtjänstens utökade ansvar skall naturligtvis resurserna föras över från landstinget i motsvarande grad. Det råder något delade meningar kring huruvida ett enhetligt huvudmannaskap skulle vara avgörande för att lösa de problem som finns i dag. Några uttrycker emellertid att de delar av psykiatrin som inte är Specialistvård skulle tjäna på ett enhetligt huvudmannaskap. Det skulle troligen innebära ett bättre resursutnyttjande och kunna bädda för bättre och enhetligare mål för verksamheten. Enhetligt huvudmannaskap skulle kunna innebära

bättre tillvaratagande kunskap - av bättre resursutnyttjande gemensamma mål. -

SOU 199203 119

KOPPARBERGS LÄN

Av länets 15 kommuner har 13 besvarat enkäten. Dessa är Avesta, Borlänge, Falun, Gagnef, Hedemora, Leksand, Ludvika, Malung, Rättvik, Smedjebacken, Säter, Vansbro, och Älvdalens kommuner.

l. Problem som kommunerna möter när det gäller insatser för psykiskt störda barn och ungdomar Det man från kommunerna i Dalarna främst upplever problem är att som socialtjänstens och psykiatrins arbetssätt och synsätt går vitt isär när det gäller arbetet med barn och ungdomar. Socialtjänstens företrädare ser psykiatrin tung institution inte är öppen för insyn. Barnpsykiatrin som en som uppfattas inte heller hänga med i utvecklingen vad gäller moderna familjeterapeutiska arbetssätt och vikten av att arbeta med en familjs sociala nätverk. Fortfarande dominerar det medicinska synsättet med sjukskrivning och psykofarmaka som främsta behandlingsresurs. Från Malungs kommun anser man det vara helt oacceptabelt det är som nu med ca ett års väntetid för att komma till barn- och ungdomsmottagningen i Mora. Ett effektivt arbete med barn och ungdomar i behov psykiatrisk av kontakt anser man under nu rådande omständigheter helt omöjligt. vara Falu kommun reagerar på att barn- och ungdomspsykiatrin inte alls bedömer behovet av hjälp och stöd efter angelägenhetsgrad. I stället har de en viss formel där en viss procentandel ärenden skall s.k. indirekav nya vara ta remisser oberoende av omständigheterna kring hur ärendet har aktualiserats. Flera svåra ärenden med tidiga störningar har avvisats med hänvisning till resursbrist. Gagnefs kommun upplever att det finns för behandlingsplatser vid BUP, att det helt saknas barnpsykiatriskt behandlingshem, att det är för platser vid BUPs akututredningsavdelning och alltför långa väntetider till öppenvården.

120 Kopparbergs län SOU 199203 I Hedemora kommun är man dock nöjd och upplever inte några direkta problem med att psykiatrisk hjälp för de barn och ungdomar behöver som detta.

Problem beträffande insatser för psykiskt störda vuxna i arbetsför ålder samt äldre över 65 är För vuxna konstaterar flera kommuner att man saknar fungerande psykiatrisk konsulthjälp när det gäller psykiskt störda missbrukare liksom fungerande avgiftning för alkoholmissbruk, narkomani och missbruk psykofarmaka. av Ibland kommer också krav direkt från psykiatrin att socialtjänsten skall ställa med ekonomisk hjälp till psykoterapi för psykiskt störda personer upp på grund kö inom Vuxenpsykiatrin. av Några kommuner uppger också att socialtjänsten i dag saknar speciella mål, arbetsformer, resurser eller organisation inom individ- och familjeomsorgen för gruppen psykiskt störda personer. Detta gör också att det blir svårt med samarbetet med psykiatrin kring denna grupp. Hemtjänstpersonalen upplever att man har svårt att få stöd och hjälp från psykiatrin när någon psykiskt störd som har hemtjänst mår dåligt. Hemtjänstpersonalen upplever att man inte blir trodd när man kontaktar psykiatrin och påtalar att någon mår dåligt. Deras oro möts ofta med en klapp på axeln och sedan blir det inget mer av det. Man anser att psykiatrins personal själva verkar vara alltför hospita1iserade och saknar förmåga att sätta sig in i de speciella problem som kan uppstå för psykiskt störda i eget boende. Man anser också att det råder brist på vårdplatser främst för äldre psykiskt sjuka personer. Det finns en tendens hos psykiatrin att äldre människor se som en enhetlig grupp som kan vårdas på samma ställe oavsett symptom. Psykiatrin anser oftast i diskussioner med socialtjänsten att inga äldre människor med psykiska beteenderubbningar kan hänföras till psykiatrins ansvarsområde. Psykiatrin talar ofta om att de psykiska symptomen har sin bakgrund i naturliga åldersförändringar. Man tror också från socialtjänsten att många av de som idag antas vara senildementa istället lider av depression eller andra sjukdomar. Det upplevs som svårt att få rätt hjälp för de psykiskt störda äldre som tidigare varit i kontakt med psykiatrin.

SOU 199203 Kopparbergs län 121

Från kommunerna i Dalarna upplever också problem med man

att kunna erbjuda lämpliga boendeformer för psykiskt störda - personer som tidigare vistats på olika institutioner under lång tid att hitta lämplig sysselsättning avseende både - dagliga aktiviteter och fritidssysselsättning att det inom kommunal verksamhet saknas erfarenhet arbeta - av att med dessa grupper människor av att äldreomsorgens personal har otillräcklig utbildning för sina arbet- suppgifter hos psykiskt störda att individuell vårdplanering inte är lika utvecklad inom - psykiatrin som

inom den somatiska vården

att kommunerna för närvarande saknar ekonomiska för - resurser en utbyggnad av deras verksamhet till den här gruppen.

2. Situationen for psykiskt störda personer Det som främst diskuteras i Dalarna när det gäller situationen för psykiskt störda gäller, förutom införandet den s.k. Dalamodellen, av gränsdragningsfrågor avseende olika boende och sysselsättningsformer för psykiskt sjuka personer. I övrigt att kommunerna och får det anger man mer mer ta över som kommunerna anser är psykiatrins huvudansvar.

3. Samarbetet landsting kommunerna i Dalarna - Flera kommuner i Dalarna samarbetet med uppger att psykiatrin fungerar bra eller börjar att fungerar allt bättre. I flera mindre kommuner pågår samverkansdiskussioner mellan socialtjänsten och psykiatrin vilka behov om som skall styra utvecklingen den psykiatriska öppenvården. Sålunda är i av man

Gagnef, Ludvika, Rättvik, Älvdalen, Hedemora och Leksand positiva till den

utveckling som påbörjats när det gäller ökad samverkan mellan psykiatrin och socialtjänsten. I Ludvika finns numera t.ex. ett väl utvecklat samarbete mellan socialtjänst-psykiatri på nämndnivå, förvaltningsnivå, betjäningsområdesnivå och handläggarnivå.

122 Kopparbergs län SOU 199203

Även i Borlänge man att det har påbörjats en gemensam diskussion uppger hur den verksamheten kan utformas och där samarbetsforom psykiatriska ansvarsområden gemensamt belyses i ett kartläggningsarbete. Psykiatrin mer, i upplever i dag har mycket omfattande verksamhet med Borlänge man en olika upplevs positivt. De boendeformer finns för inriktningar som som psykiskt störda bedrivs dock alla psykiatrin. Diskussioner samarbete och av om kommunen dessa boendeformer har dock påbörjats. Övertagande av av Falu kommun dock att samarbetet med psykiatrin fungerar dåligt anger främst i de delar äldre psykiskt störda. Vansbro och Avesta komsom avser också att samarbetet är obefmtligt när det gäller vuxna psymuner uppger kiskt störda fungerar bra när det gäller barn och ungdomar. men Det avtal finns mellan de flesta kommunerna i Dalarna och psykiatrin som är avtal samverkan inom social hemtjänst och hemsjukvård som då även om inkluderar psykiatrisk hemsjukvård.

4. hur mycket kommunerna satsar för psykiskt Bedömning av resurser störda personer För kommuner gäller har haft svårt kunna resursinsamtliga att man att ange satser inom individ- och familjeomsorgen för psykiskt störda. Ludvika kommun har gjort relativt genomgång äldre- och en noggrann av och utbildningskostnader vad gäller insatser handikappomsorgens personal till störda Personalkostnaderna uppgår till 4 928 000 psykiskt personer. kr.år. Till detta kommer utbildningskostnader på 338 000 kr.år. Falu kommun uppskattar antalet hemtjänsttimmar för psykiskt störda till 1 118 tim.mån. motsvarande tio heltidstjänster. Till detta kommer dagca centralverksamhet med inriktning på olika former aktivering motsvarande av ca 38 tim.vecka. Borlänge att hemtjänsten i dag har kontakt med 28 personer som är anger nio årsarbetare till kostnad psykiskt sjuka. Insatserna motsvarar ca en av ca 1,6 milj.kr. Leksand uppskattar att äldre- och handikappomsorgen har kontakt med 83 personer med nogon form av psykisk störning. Vansbro kommun anger att 16 personer med psykisk störning servas av åtta vårdbiträden.

SOU 199203 Kopparbergs län

Avesta kommun att 7 % det totala antalet anger ca av hjälpta personer inom äldre- och handikappomsorgen är psykiskt störda. Älvdalens kommun har 4 heltidstjänster som arbetar inom hemtjänsten med psykiskt störda motsvarande en kostnad på ca 1,2 milj.kr.

Övriga kommuner har haft svårt att uppskatta resursinsatserna över huvud

taget till psykiskt störda. gruppen

5. Exempel på och nya mer ändamålsenliga arbetsmodeller eller arbetsformer

Hedemora kommun och vuxenpsykiatriska mottagningen i Hedemora inledde under år 1990 ett samarbete, vilket resulterade i att en ny dagverksamhet för psykiskt handikappade startade. Kommun-landsting delar på kostnader och personal. Man hoppas att det här inledda samarbetet kan bli länk mellan en socialtjänst-psykiatri för att gemensamt kunna psykiskt störda bättre ge ett stöd, service och vård. Från Falu kommun nämns dagcentralverksamhet Träffen en där samarbetet psykiatri-socialtjänst fungerar bra. Avesta kommun nämner att ett samarbete har påbörjats i den s.k. POS-

gruppen psykiatri-omsorg-socialtjänst där det diskuteras lös-

gemensamma ningar för personer med olika handikapp.

Ludvika kommun nämner att där har planer på bilda man att speciella arbetslag bland vårdbiträdena, som enbart skall arbeta hos med personer olika former psykisk av störning.

6. Förslag till lösningar

Uppfattningarna är här delade. Några kommuner t.ex. Falun, Hedemora, Vansbro, Leksand, Ludvika och Smedjebackens kommuner anser att ett

enhetligt huvudmannaskap skulle bidra till att lättare kunna lösa de

problem som i dag finns. Grundsynen måste vara att psykiskt sjuka människor skall leva ett så normalt liv som möjligt. Vi måste därför undvika att skapa en särskild organisation för denna människor. gruppen

Kopparbergs län SOU 199203

Andra kommuner ett enhetligt huvudmannaskap inte löser proble-

menar att

T.ex löser inte möjligheterna att hitta lämplig sysselsättningarbete

men. man

med huvudman. Den största bristen i dag

för dessa grupper en gemensam till kan arbeta direkt med denna

menar man är pengar personal som grupp

människor ute i samhället.

SOU 199203

GÄVLEBORGS LÄN

Från Gävleborgs län har inkommit från fem länets tio svar av kommuner, nämligen Gävle, Hofors, Ljusdals, Nordanstigs och Bollnäs kommuner.

1. Problem beträffande insatser för psykiskt störda barn, ungdomar, vuxna och äldre

När det gäller barn och ungdomar är som psykiskt störda uppges samarbetet med BUP i länet i regel fungera bra. Det finns dock stora svårigheter att hitta de rätta placeringsformema för dessa barn och ungdomar. Det finns alltför få specialistinstitutioner ibland behövs. som Resursknappheten både inom BUP och socialtjänsten gör i att man många fall inte når de önskvärda målen. När det gäller insatser för vuxna psykiskt störda upplever man att vårdbiträdena arbetar i hemtjänsten med som psykiskt störda personer alltför ofta inte har någon stöttning från psykiatrin. Kontaktpersoner inom psykiatrin som kan ge dem handledning i deras arbete efterlyses liksom viss utbildning i psykiatriska frågor för den här gruppen. Varken psykiatrin eller socialtjänsten har några speciella resurser för arbetesysselsättning för psykiskt störda utöver dagcentralverksamhet vilket man upplever är en brist. Man efterlyser speciella arbetsplatser för psykiskt störda utan prestationskrav. Arbetsmarknaden för den här gruppen är mycket kärv och möjligheterna till

lönebidragsanställningar är mycket liten. Samhalls

verksamhet upplever alltmer utestänger man psykiskt störda därför att man även där ställer vinstgivande mål kräver upp vom fullgod arbetskraft. När det gäller äldre över 65 år dessa ofta får anser man att väldigt dåligt stöd från psykiatrin. Psykiatrin att äldre med anser psykiska störningar är behandlingsbara. Dessutom sker utskrivningar från psykiatrin i de flesta fall utan någon förvarning till socialtjänsten.

126 Gävleborgs län SOU 199203

2. Situationen för psykiskt störda Samtliga kommuner i Gävleborgs län har inrättat dagcentralverksamheter för störda i samarbete med psykiatrin. Samarbetet kring dessa verksampsykiskt heter fungerar i regel bra. Generellt annars att ansvarsfrågorna mellan socialtjänsten och psykianges atrin i vissa stycken är mycket oklar. Man poängterar att kommunernas yttersta får och skall inte utnyttjas till bristningsgränsen. Kommuneransvar na kan inte klara allt. Landstingets och kommunernas sektorsindelning samt socialtjänstens ökade specialisering inom individ- och familjeomsorgen och nu även inom äldregör att det ofta är svårt för olika instanser att hitta rätt samveromsorgen kansnivå- och Verksamheterna skall serviceinriktade, men hur partner. vara det för brukarna Särskilt psykiskt störda med sina problem har ter sig som svårt för sig måste ha stora svårigheter att själv välja och komma fram att ta till rätt handläggare.

3. Samarbete landstinget kommunerna i Gävleborgs län - Kommunerna i Gävleborgs län har ofta mycket fint och uppger att man ett väl utvecklat samarbete med BUP. I regel har man en organiserad samverkan utöver samarbetet i enskilda ärenden. Även när det gäller samarbetet med Vuxenpsykiatrin så uppger man att detta fungerar tillfredsställande. Flera kommuner har också särskilda samverkansavtal med landstinget kring olika gemensamma verksamheter t.ex. dagcentralverksamheter och särskilda boendeenheter. I Gävle kommun har samarbetsgrupp startats mellan socialtjänst-psyken rehab-arbetsförmedling kring arbetesysselsättning för psykiskt störda. I Ljusdals kommun finns ett fungerande samarbete i värdplaneringsgrupmellan primärvård-hemtjänst-psykiatri där hemsjukvårdsinsatserna för perna psykiskt störda diskuteras.

SOU 199203 Gävleborgs län

4. Bedömning hur av mycket resurser kommunerna satsar för psykiskt

störda personer

I Gävle kommuna arbetar 20 årsarbetare ca vårdbiträden mot gruppen psy-

kiskt störda Övriga insatser har inte

personer. man kunnat uppskatta.

I Nordanstigs kommun uppskattar individ-

och familjeomsorgen att

man

arbetar med 20-tal ett psykiskt störda klienter som tar i anspråk 25 % ca

aven socialsekreterares arbetstid. Inom hemtjänsten åtgår uppskattningsvis ca

3 000 hemtjänsttimmar till den här gruppen. Dagcentralverksamheten kostar

kommunen ca 300 000 kr.år.

5. Exempel på och

nya mer ändamålsenliga arbetsmodeller eller arbets-

former

I Gävle kommun nämns särskilt

speciella vårdbiträdesgrupper utgår

som

ifrån dagcentralerna för psykiskt störda. Dessa kan få en mer riktad hand-

ledning och kan stöttas bättre än vad skedde som tidigare.

Psykteam Nord har i Gävle regelbunda träffar med hemtjänsten och dist-

riktsköterkorna för direkt kartläggning av vilka problem är som mest an-

gelägna att ge hemtjänst och primärvård hjälp med. Psykteamet försöker

sedan handledning och stöd till ge hemtjänst och primärvård. Detta samarbe-

te upplevs mycket positivt.

I Ljusdals kommun nämns särskilt deras dagcentralverksamhet som en

mycket ändamålsenlig verksamhet när det gäller stöd, service att och vård

till psykiskt störda personer.

I Nordanstigs kommun nämns särskilt uppbyggnaden av kortidsvård för 15

personer i hemlik miljö med aktivering, rehabilitering och medicinering.

6. Förslag till lösningar

Bollnäs kommun anser att en huvudman socialtjänsten är det - - naturliga

och enda riktiga för att kunna organisera och effektivisera insatserna för

psykiskt störda personer.

Nordanstigs kommun anser att det räcker med att klart konstatera att dag-

centraler och gruppboenden skall ligga inom kommunens ansvarsområde

men med ordentligt tilltagna statsbidrag för att kommunerna skall ha råd att

Gävleborgs län SOU 199203

utveckla verksamheterna och därmed psykiskt störda människor en mer

ge

meningsfull tillvaro.

Övriga kommuner har inte haft några förslag.

SOU 199203 129

VÄSTERNORRLANDS LÄN

Samtliga sju kommuner i länet har besvarat enkäten. Dessa är Härnösand,

Kramfors, Sollefteå, Sundsvall, Timrå, Ånge och Örnsköldsviks kommuner.

Problem kommunerna möter när det som gäller insatser for psykiskt störda personer

Ett genomgående bekymmer är att kommunerna upplever det påtagligt svårt att få handledning från psykiatrin när inom socialtjänsten arbetar med man svårt psykiskt störda personer. Detta gäller stöd från såväl dem arbetar som inom den psykiatriska dagvårdsverksamheten som utslussnings- och öppenvårdsteamen. Flexibiliteten hos psykiatrin kunde bättre liksom initiativ vara och viljemarkeringar. Vidare upplever psykiatrin fortfarande alltför institutionsfixerad man vara om till psykiatrins agerande utifrån de problem man ser som socialtjänsten dagligdags ställs inför. Dessutom upplevs det att psykiatrin har drivit som specialiseringen alltför långt och därigenom inte har så stort intresse för vardagsärenden. Man använder sig ofta av ett onödigt tillkrånglat språk bidrar till viss som en polarisering psykiatri-socialtjänst. Trots otaliga träffar med berörd personal upplever många kommuner det näst intill omöjligt att nå ökad närhet till psykiatrin och få ökat stöd och hjälp från psykiatrins personal. Orsakerna härtill är de som angetts ovan. Vid behandling psykiskt störda med barn i av vuxna familjen glöms eller kommer barnen i andra hand. Barnen kan t.0.m. användas medel som ett att rehabilitera föräldrarna. Ett stort problem också tar är den som man upp många gånger frikostiga förskrivningen av mediciner till människor med psykiska problem, även problem av tillfällig natur t.ex. normal sorgereaktion. Det mer skapar tablettmissbruk. Ett problem är också att den blivit läkemedelsberoende som

5 12-0225.sou 1992 3

130 Västernorrlands län SOU 199203 kan få mediciner olika läkare att detta uppmärksammas. Även kända av utan alkoholmissbrukare får läkemedel i ganska stor omfattning. Svårigheter att få hjälp från psykiatrtin finns också när det gäller människor med både psykisk störning och missbruk. Dessa människor bollas gärna mellan socialtjänst och psykiatrin. De allra svåraste och mest utagerande tycks ingen institution kunna klara.

2. Situationen för psykiskt störda Allmänt önskar sig från kommunernas sida att psykiatrin ökade sitt man engagemang för hjälpbehövande människor som hamnar i gränslandet mellan psykiatri och socialtjänst. Ingen ser i dag till helheten. Psykiatrin har en tendens till att avskärma sig från mindre intressanta ärenden och intar en mycket passiv hållning till patientermänniskor i gränslandet psykiatri-socialtjänst.

3. Samarbete landstinget kommunerna i Västernorrlands län - Samverkansavtal finns mellan kommuner och landsting men följs knappast. Avtalen har haft liten praktisk betydelse. I övrigt diskuteras frågor som rör samarbetet psykiatrin-socialtjänsten i de rådgivande nämnderna och i vårdplaneringsgrupperna.

4. Bedömning hur mycket resurser kommunerna satsar för psykiskt av störda personer Osäkerheten i bedömningarna har varit alltför stor för att på ett meningsfullt sätt kunna ange ett resursmâtt.

Exempel på nya och mer ändamålsenliga arbetsmodeller eller arbetsformer I några kommuner pekas på de dagcentraler som inrättats specifikt för människor med psykiska handikapp. Olika projekt för att skapa psykiskt störda arbetesysselsättning pågår också. Samtidigt finns hos flera kommuner en betänklighet mot att skapa specifika projekt för psykiskt handikappade efterdet bättre väg att försöka integrera dem i socialtjänstens som man ser som en

SOU 199203 Västernorrlands län 131

övriga verksamheter och i övrig samhällsverksamhet. Detta upplever man dock kräver ett massivt utåtriktat stöd från psykiatrins olika personalgrupper för att sådana strävande skall kännas meningsfulla.

Förslag till lösningar

Ett enhetligt huvudmannaskap den öppna psykiatriska verksamheten av upplever från kommunerna i Västernorrlands län onekligen skulle man främja integrationssträvandena liksom utvecklingen av boendeformerna och fritidsverksamheten för psykiskt handikappade personer.

SOU 199203 133

VÄSTERBOTTENS LÄN

Från Västerbottens län har skriftliga inkommit från länets 15 svar tre av kommuner, nämligen Vilhelmina, Umeå och Malå kommuner.

Problem kommunerna möter när det gäller insatser för som psykiskt störda barn och ungdomar

Gränsdragningen mellan barn och vuxen skapar problem, dvs ungdomar som fyllt 18 år, men som mognadsmässigt inte är omfattas inte BUPs vuxna, av ansvar. Det behövs en bättre samordning mellan BUP och vuxenpsykiatrin. I Västerbottens län är avstånden stora vilket skapar särskilda problem. T.ex har innevånarna i Vilhelmina 12 mil till öppenvårdsmottagningen i Lycksele och 23 mil till BUPs mottagning i Umeå. Familjer drar sig för att söka hjälp på grund av praktiska problem med resor, ledighet från arbete etc. Inläggning på barnpsyk innebär uppbrott från familj, skola, arbete Detta m.m. innebär således stora svårigheter att ha öppenvårdskontakt med barn och en ungdomar med psykisk störning, regelbundna familjesamtal eller psykoterapi. Dagsjukvård blir heller inte möjligt. När det gäller arbetet med barn och ungdomar med psykiska problem så räcker inte socialtjänstens kompetens till. Det upplevs då svårt få till att stånd ett bra samarbete med BUP och att förståelse för att socialtjänstens kompetens inte är tillräcklig.

Problem beträffande insatser för psykiskt störda vuxna i arbetsför ålder och äldre över 65 år . För i arbetsför ålder saknas målinriktade aktiviteter denna vuxna som ger grupp en meningsfull sysselsättning. Mer behöver göras inom detta område för att undvika att dagarna blir fyllda TV-tittande, fika och av sällskapsspel. Individuella handlingsplaner kan modell för målinriktade aktivivara en mer teter. Många yngre psykiskt störda upplever åldersskillnaden ett som pro-

134 Västerbottens län SOU 199203 blem om de besöker äldreomsorgens dagcentraler. De stora avstånden i Västerbotten innebär särskilda problem för de mindre kommunerna. Från t.ex. Vilhelmina kan dagsjukvård erbjudas i Lycksele, 12 mil från Vilhelmina, vilket innebär att man måste vistas i Lycksele då dagpendling är omöjlig. Antalet äldre med psykiska problem ökar. Dessa får det allt svårare att bo kvar i ett eget boende. För denna ökande grupp behövs framförallt gruppboenden som i dag saknas helt i många kommuner. Personal inom hemtjänsten har behov av återkommande utbildning och handledning.

2. Situationen för psykiskt störda Det upplevs svårt med gränsdragningen mellan socialtjänsten psykiatrin - omsorgen, vilket drabbar de psykiskt sjuka som behöver samlade insatser från de inblandade huvudmännen. Man upplever också att det finns ett stort utbildningsbehov för såväl vårdbiträden och hemtjänstassistenter socialsom sekreterare för att från kommunernas sida rätt kunna hjälpa den här gruppen. Umeå kommun har gjort en probleminventering när det gäller personer med en allvarlig psykisk problematik och missbruksproblem. I denna inventering konstaterar man bl.a. följande

Efter utslussning av psykiatriska patienter från psykiatrins institutioner har en ökning av människor med svåra psykliska problem märkts vid kommunens inackorderingshem, jourhotell och dagcentraler. Kommunens möjligheter att ge dem en meningsfull sysselsättning är idag små och många av dem blir snabbt indragna i missbrukarkretsar och i många fall utnyttjade på olika sätt.

Ett svårt problem är att definiera gruppen psykiskt störd. De flesta inom vården är överens om att gruppen ökar, men samtidigt är definitionen av vilka som tillhör gruppen psykiskt störda starkt skiftande.

Vem har huvudansvaret, socialtjänsten eller psykiatrin och var i orga- -

nisationen skall hjälpen ges

SOU 199203 Västerbottens län 135 Kontakterna mellan Vuxenpsykiatrin och socialtjänsten är dåligt utveck- lade.

I dag saknas i stort sett bra behandlings- och boendeformer. -

Brister i handledning liksom sekretessproblem är andra problem - som främst berör hemtjänstpersonalens arbete med psykiskt störda.

3. Samarbete landstinget kommunerna i Västerbottens län - Umeå kommun upplever nuvarande roller oklara, vilket försvårar som samarbetet. Något samverkansavtal mellan psykiatrin och kommunen finns inte. Psykiatrins kontaktpersoners roll upplevs som diffus. De är aldrig tillgängliga när t.ex. hemtjänsten behöver deras stöd. Vilhelmina kommun uppger att det numera finns ett bra samarbete mellan socialtjänsten och den psykiatriska öppenvårdsmottagningen. En kurator från teamet har regelbunden handledning för socialsekreterarna och psykteamet deltar i vidareutbildningama för hemtjänstens personal. Man har dessutom ett fungerande förebyggande och strukturellt samarbete mellan de olika sociala distrikten och psykiatrin. Samarbetet är dock svårare, främst på grund av avstånden med vuxenpsykiatriska kliniken i Umeå. Malå kommun uppger att det förekommer ett visst samarbete melnumera lan socialtjänsten och psykiatrin upplevs positivt. som som

4. Bedömning hur mycket kommunerna satsar for av resurser psykiskt störda personer Vilhelmina kommun anger att individ- och familjeomsorgen satsar ungefär 1,5 årsarbetare för gruppen psykiskt störda. Inom äldre- och handikappomsorgen satsas 6,25 årsarbetare. Till detta kommer konsultations och utbildningsinsatser. Malå kommun satsar 0,5 årsarbetare inom individ- och familjeomsorgen och 1,5 årsarbetare inom äldre- och handikappomsorgen. Umeå kommun har svårt att uppskatta Man hänvisar resursåtgången. dock till en inventering som gjordes år 1989 vad gäller hemtjänstinsatser, då 58 personer som var psykiskt sjuka uppbar regelbunden hemtjänst varje vecka.

136 Västerbottens län SOU 199203

5. Exempel på mer ändamålsenliga arbetsmodeller eller arbetsfornya mer I Vilhelmina kommun pågår en utveckling av samarbetsformerna mellan socialtjänsten och psykiatrin när det gäller att använda kommunens hemtera-

peuter även för psykiskt störda, när det gäller dagcentral- och hemtjänstper-

sonalens arbetssätt gentemot psykiskt störda samt att också använda kommukontaktpersonerstödfamiljer gentemot psykiskt störda. nens Från Umeå nämns särskilt Klubben Klubben är en träffpunkt för som social samvaro med cafe, studiecirklar, kulturella aktiviteter, legoarbete och arbetsträning. Se På väg sid. 205.

Ålidshemsprojektet är ett annat samverkansprojekt med psykiatrin som man

hoppas mycket av. Avsikten är att försöka ge de psykiskt långtidssjuka som bor i Älidshem 140 chans att träffas och bygga ett ca personer en upp socialt kontaktnät. Verksamheten skall på sikt helt drivas av kommunen med

med konsultmedverkan och handledning från psykiatrin. Se På väg

sid. 208.

6. Förslag till lösningar Umeå kommun att ett enhetligt huvudmannaskap skulle underlätta när anser det gäller effektivare insatser för psykiskt störda. I dag upplever man att socialtjänsten får utgöra akutmottagning för psykiskt störda och psykiatrin är bara irriterade de blir störda. om

Övriga kommuner har inga förslag.

SOU 199203 137

NORRBOTTENS LÄN

I norrbottens län har nio 14 kommuner inkommit med av skriftliga svar.

Dessa är Piteå, Jokkmokk, Kalix, Kiruna, Övertorneå, Boden,

Haparanda, Överkalix och Luleå kommuner. Länsförbundet bedömer dock de inkomna svaren som representativa för hela länet.

1. Problem som kommunerna möter när det gäller insatser for psykiskt störda barn och ungdomar

Här upplever kommunerna inte några större problem. De flesta ungdomar med psykiska störningar tas hand barn- och om av ungdomspsykiatrin. Någon noterar bristen på lämpliga boendeformer och fritidssysselsättning. De flesta kommunerna har ett mycket gott samarbete med BUPs öppenvård. Psykiskt störda barn och ungdomar kräver kompetens än den annan som normalt finns inom individ- och familjeomsorgen. Därför krävs det kompletterande insatser från psykiatrin, vilket i regel får. man

Problem beträffande insatser for psykiskt störda i arbetsför ålvuxna der Samtliga kommuner pekar på bristen på meningsfull sysselsättning eller arbete för psykiskt störda Detta upplevs det personer. vara stora problemet. Dessutom anges bristande samarbete med t.ex. AMI, arbetsförmedling och försäkringskassan samt bristande kompetens inom socialtjänsten vad gäller att skapa meningsfull sysselsättningarbete. Ensamheten bland psykiskt störda i eget boende upplevs också vara ett stort problem. Flertalet kommuner har inrättat träffpunkter, dagcenter eller kombinationer av boende och dagverksamhet för denna Erfarenheterna dessa grupp. av verksamheter är enbart goda. Flera kommuner pekar på nödvändigheten av att landstingets och kommu-

138 Norrbottens län SOU 199203 nernas organisation integreras så att kommunerna får det kompetenstillskott som behövs för att klara behoven för den här gruppen vårdtagare.

Problem beträffande insatser for psykiskt störda äldre

För denna grupp saknas ofta boendeformer eftersom de ofta inte passar in

på servicehus eller ålderdomshem på grund sitt avvikande beteende. av Det krävs också en annan kompetens på den hemtjänstpersonal som skall hjälpa dessa personer. För äldre psykiskt sjuka är också ensamheten och tryggheten ett stort problem. Någon kommun upplever också att landstinget blivit restriktivare med att klassa äldre psykiskt störda som hemsjukvårdsärende.

2. Situationen for psykiskt störda I Norrbottens län finns gemensamma mål för kommunernas och psykiatrins verksamhet för psykiskt störda. De arbetsformer som ger resultat är också rätt väl kända och i vissa kommuner delvis genomförda, dvs. dagcentra, träffpunkter, dagverksamhet med meningsfull sysselsättning, kontinuitet när det gäller personal etc. Dock saknas resurser för att få praktisk verklighet bakom målsättningarna.

Man konstaterar att psykiatrin lämnas utanför Ädel-uppgörelsen i Norrbot-

tens län. Detta innebär att nuvarande ansvarsgränser kvarstår och därmed också risker för att tvister uppstår skall göra vad. Kommunerna om vem som upplever det svårt att få förståelse från landstinget för att hemmaboende psykiskt störda skall få hemsjukvård.

3. Samarbete landstinget kommunerna i Norrbottens län - Hemsjukvårdsavtalet reglerar samarbetet mellan kommuner och landsting i Norrbotten. För utskrivning av långtidsvårdade finns ett speciellt avtal, ISAK, som reglerar detta. ISAK-avtalet har fungerat bra. Samarbetsforumet är vårdplaneringsgruppen där psykiatrin ingår. däremot leder ofta till diskussioner och kommunerna

Hemsjukvårdsavtalet

tycker inte att landstinget lever upp till intentionerna i avtalet. I de fall handledning till kommunernas hemtjänstpersonal från den öppna psykiatrin fungerar upplevs arbetet som meningsfullt och ger bra resultat.

SOU 199203 Norrbottens län 139

Många kommuner anger bristen på handledning och kompetent personal som det stora problemet och upplever inte att de har fått förståelse för detta hos psykiatrin. Samarbetet socialtjänsten BUP fungerar bra. -

4. Bedömning av hur mycket kommunerna satsar för psykiskt resurser störda personer Piteå anger att man inom äldre- och handikappomsorgen satsar 394 hemtjänsttimmarvecka till 47 psykiskt störda personer samt 80 veckotimmar i en träffpunkt som besöks av 40 psykiskt störda personer. Jokkmokk anger att individ- och familjeomsorgen insatsar motsvarande ger en kostnad på 200 000 kr och äldre- och handikappomsorgen motsvarande 1 050 000 kr. Kiruna anger att äldre- och handkappomsorgen psykiskt störda 436,5 ger veckotimmar hemtjänst för 59 personer. Övertorneå 25 % individ- och anger att cza av familjeomsorgens insatser går till psykiskt störda och 10 % äldreomsorgens insatser i tid gruppen ca av och pengar. Boden anger att med en vid definition psykiskt störda beräknas av gruppen insatserna till cza hälften av de totala insatserna från individ- och familjeomsorgen och äldreomsorgen. Haparanda 250 veckotimmar inom hemtjänst samt två årsarbetare i anger dagverksamhet. Överkalix två årsarbetare i dagverksamhet. I anger övrigt har man svårt att uppskatta insatserna. Luleå anger tre årsarbetare i dagverksamhet. I övrigt inga uppgifter. Fortbildningsinsatserna anges överlag som små och otillräckliga.

5. Exempel på nya mer ändamålsinriktade arbetsmodeller eller arbetsformer De dagverksamheter och de träffpunkter finns i några kommuner i som kombination med särskilt boende för psykiskt störda fungerar mycket bra. I de kommuner där hemtjänstens vårdbiträden får handledning från psykiatrin så är denna mycket uppskattad och fungerar mycket bra.

140 Norrbottens län SOU 199203

Förslag till lösningar Ett enhetligt huvudmannaskap för öppenvårdsverksamheten uppger man skulle underlätta resursfördelning och prioritering, men inte lösa det stora problemet som är resursbrist. Flertalet kommuner säger dock att ett enhetligt huvudmannaskap är att föredra. Följande förutsättningar bör finnas för att kunna få en bra verksamhet för psykiskt störda

dagverksamheter boende med särskilt stöd särskild personalgrupp inom hemtjänsten med utbildning för den spe- ciella gruppen vårdtagare resurser för handledning, utbildning och fortbildning meningsfull sysselsättning för de som inte får vanligt arbete. -

SOU 199203 141

Bilaga l

Psykiatriutredningen 1990-06-1 l

Gert Knutsson

Till Länsförbundssekreterare enligt utsändningslista

Förfrågan angående socialtjänstens insatser för psykiskt störda personer

När psykiatriutredningen träffade länsförbundssekreterarna den 8 maj 1990 på kommunförbundet kom man överens att skriftlig förfrågan skulle om en gå ut till länsförbunden angående socialtjänstens insatser för psykiskt störda i respektive län. Preliminärt har kommittén beslutat att samlad problemorienterad karten läggningsrapport skall presenteras under 1991. Tanken är att utredningen i denna rapport skall kunna ge en, åtminstone skissartad, helhetsbild över den service, vård och det stöd kommer som psykiskt störda till del från olika områden i samhället. Socialtjänstens insatser till psykiskt störda är ett viktigt sådant område. Avsikten är nu att på bl.a. det här sättet från få in er underlagsmaterial till kommitténs kartläggningsbetänkande.

De frågor vi skulle vilja ha på från är som svar er följande.

Vilka problem när det gäller insatser för psykiskt störda personer möter kommunerna i sina verksamheter beträffande mål, arbetsformer, resurser och organisation Specificera utifrån svaren grupperna

barn och ungdomar vuxna i arbetsför ålder äldre över 65 år -

Hur vill ni beskriva den aktuella diskussionen i ditt län vad gäller situationen för psykiskt störda

personer t.ex. när det gäller avgränsningen so-

cialtjänst psykiatri, när det gäller boende, fritid, arbetesysselsättning, -

142 Bilaga I SOU 199203

utbildningsfrågor, samarbete BUP socialtjänst m.m. -

Hur ser samarbetet mellan landstinget och kommunerna ut i ditt län när

det gäller insatser för psykiskt störda personer Vad fungerar och vad fun-

gerar inte Beskriv de samverkansorgan som finns. Finns avtal mellan landstinget och kommunerna i länet Fungerar detta Bifoga de samverkansavtal som finns liksom eventuella uppföljningar och utvärderingar av avta-

len. Om inget avtal finns vad är skälet till detta

4. Vi vill att ni gör en ungefärlig bedömning av hur mycket resurser som kommunerna i ditt län idag satsar på insatser för psykiskt störda personer inom

individ- och familjeomsorg äldre- och handikappomsorg -

Försök att göra ungefärlig uppskattning gärna procentuell i varje komen mun i tidsâtgång och pengar personal, fortbildning, verksamhet.

5. Finns i ditt län exempel på nya och mer ändamålsenliga arbetsmodeller och arbetsformer när det gäller stöd, service och vård till psykiskt störda

personer

Har du några förslag till lösningar av de problem som finns i ditt län Skulle en organisatorisk samordning, t.ex. ett enhetligt huvudmannaskap, bidra till att lösa de problem ni upplever idag i ert län

Vi är väl medvetna om att vissa frågor kan vara svåra att svara på. Vi är i första hand intresserade av att från er utgångspunkt få beskrivet de problem som ni ser när det gäller att få till stånd en bra service, vård och stöd till psykiskt störda. När det gäller att uppskatta resursåtgång så är det inte en vetenskaplig exakthet som vi eftersträvar utan en ungefärlig procentuell uppskattning från de olika verksamheterna. Frågorna är utarbetade i samråd med kommunförbundet centralt. Vi vill ha svar på dessa frågor senast den l januari 1991. Svaren skall sändas till Psykiatriutredningen, Socialdepartementet, 103 33 Stockholm. Eventuella frågor besvaras Gert Knutsson, tel. 08763 33 27. av

Hjärtliga hälsningar

Gert Knutsson Sekreterare

r

SOU 199203

r

Bilaga 2

1991-11-28

Samverkansavtal om insatser för människor med psykiska störningar mellan Uppsala läns landsting och kommun - - -

Mellan landstinget i Uppsala län och kommun har följande överens- - - kommelse träffats insatser för människor med om långvariga psykiska störningarpsykisk sjukdom som bor i egen bostad eller kan skrivas till ut egen bostad.

§ 1 Omfattning

Avtalet omfattar människor med långvariga psykiska störningarpsykisk sjukdom där symtomen leder till nedsättningar i de psykiska och sociala funktionerna.

§2 Mål

Följande mål är gemensamma för landstinget och kommunen

alla skall möjlighet att utveckla den ges egna förmågan och få sina behov respekterade och tillgodosedda

alla skall tillgång till bostad med egen god standard och tillgänglighet, i en miljö möjliggör aktivt som ett deltagande i samhällslivet

människor skall ökade ges möjligheter att bo kvar eller återvända till den egna bostaden vid uppkomna eller förändrade vårdbehov

alla skall erbjudas arbete eller meningsfull sysselsättning

alla skall möjlighet och stimulans till ges en aktiv fritid.

144 Bilaga 2 SOU 199203

§ 3 Medel

För att uppnå målen krävs bl.a. följande insatser från kommun och landsting

en effektiv samverkan och sambruk av huvudmännens gemensamma resurser

att en kontaktpersonpersonal inom landsting eller kommun utses till de personer som har behov av service, stöd och vård

att en individuell plan upprättas tillsammans med den enskilde som utgångspunt för fortsatt kontakt. Planen skall vara ett stöd för den enskilde och innehålla en behovs- och resursanalys, individuell målsättning, planering, uppföljning och utvärdering. Landstinget och kommunen har ett gemensamt ansvar för att den individuella planeringen tillkommer

hemtjänst

dygnet

runt

psykiatrisk öppenvård i varje kommun

psykiatrisk verksamhet dygnet runt i länet

ett varierat utbud av vård- och boendeformer

verksamheter för arbete och sysselsättning

aktiviteter för fritid och befrämjande sociala kontakter av

att stödja insatser från frivilliga organisationer för människor med psykiska störningar.

§ 4 Ansvars- och arbetsfördelning

Landstinget och kommunen skall svara för insatser var och en inom sitt kompetensområde i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen respektive socialtjänstlagen. Landstinget svarar för sjukvårdsinsatser vid institutioner samt för öppna psykiatriska insatser öppenvårdslag och Rehab-team. Kommunen svarar för bostäder, individ- och familjeinsatserhemtjänsthemsjukvård, sysselsättning och fritid.

SOU 199203 Bilaga 2 145

§ 5 Former för samverkan

Samverkan mellan huvudmännen skall ske såväl i det löpande arbetet i som övergripande planering och utveckling av service, stöd och vård för människor med psykiska störningar. Huvudmännen har ett gemensamt för ansvar att följande insatser tillkommer. Varje person som har behov av insatser har rätt till kontaktperson en inom någon aktuella myndigheterverksamheter. Kontaktpersonen skall av vara ett stöd för den enskilde och vid behov samordna dennes kontakter med myndigheter och verksamheter. En individuell plan skall upprättas tillsammans med den enskilde utsom gångspunkt för fortsatt kontakt. Kontaktpersonen ansvarar för att planen upprättas. De individuella planerna sammanställs med avseende på behov, insatser och utvärdering per kommunkommundel. Denna uppföljning skall ligga till grund för planering på såväl lokal nivå som länsnivå. I vardera psykiatrisk sektor tillsätts planeringsgrupp-er tillsammans med respektive kommunkommundelar. sammankallande är sektorscheferna inom psykiatridivisionen. En lokalt utformad verksamhetsplan upprättas årsvis inom varje sektor. Av planen skall framgå behov boende, av sysselsättning, fritidsaktiviteter samt behov av vård och rehabilitering. Befintliga och planerade inom psykiatrin samt inom respektive kommun-del resurser skall anges. Samverkansgruppen Läns-Lako skall aktivt följa utvecklingen, vara pådrivande och följa upp effekter och konsekvenser avtalet. av

§ 6 Särskilda boendeformer

Människor med psykiska störningar skall i första hand erbjudas vård och stöd i den egna bostaden. När detta är möjligt måste andra former boende finnas att tillgå i av kommunen t.ex. gruppboende, kollektiv, familjevårdshem och liknande. Etablering och utformning av särskilda boendeformer skall ske i samråd mellan kommun och landstingpsykiatri. För gemensamt planerade bonya endeenheter delas nettokostnaderna lika mellan kommun och landsting. Kommunen skall vara huvudman.

§ 7 Sysselsättning

Olika former av meningsfull sysselsättning skall erbjudas inom kommunen t.ex. dagcentraler, verkstäder, serviceverksamhet, arbetskooperativ och

6 12-0225.SOU 1992 3

146 Bilaga 2 SOU 199203

andra former av arbetsträning. Vid behov av utökade sysselsättningsmöjligheter skall huvudmännen gemensamt agera för att etablera nya enheter. För nya, gemensamt planerade enheter skall kostnaderna delas lika mellan kommun och landsting. Huvudmannaskapet för respektive verksamhet åvilar kommunen. .

§ 8 Arbete

Huvudmännen skall gemensamt och i samråd med länsarbetsnämnd, AMI m.fl. medverka till att människor som avses i 1 § får ett meningsfullt arbete.

§ 9 Fritidsverksamhet Fritidsverksamhet och träffpunkter av olika slag bör etableras i kommunen i samarbete med frivilliga organisationer, t.ex. studieförbund, klientorganisationer.

§ 10 Personalutbildning och handledning

Huvudmännen skall samarbeta kring utbildning, handledning, konsultation och fortbildning. Den personal hos landsting och kommun som samarbetar i hemmen, i sysselsättningsverksamhet och i fritidsaktiviteter skall erhålla gemensam information om detta avtal samt kontinuerlig fortbildning och handledning. Syftet skall vara att skapa ett gemensamt synsätt, gemensamma målsättningar och arbetsformer inom de verksamheter som når människor med psykiska störningar. På det lokala planet skall överenskommelser träffas om utbildningens uppläggning och genomförande. Vid verksamhetsförändringar som medför nya arbetsuppgifter och ändrat arbetssätt skall kompletterande utbildning av berörd personal ske. Vardera huvudman står för utbildningskostnadema för den personalen. egna

§ 11 Utvärdering

Effekter och konsekvenser av samverkan enligt avtalet skall, förutom de årliga lokala uppföljningar enligt § utvärderas under våren 1994.

§ 12 Avtalstid Avtalet gäller från 1992-01-01 eller från den tidpunkt då samtliga parter fattat beslut om avtalet och fram t.o.m. 1994-12-31 och förlängs därefter

SOU 199203 Bilaga 2 147

ett år i sänder på lika villkor uppsägning inte sker senast 6 månader sex innan nästa avtalsperiod. Om förutsättningarna enligt avtalet ändras under avtalstiden på grund av ny lagstiftning eller myndighetsbeslut skall parterna omgående uppta förhandlingar om avtalets innehåll och giltighet.

§ 13 Tolkning

Tolkning av detta avtal hänskjuts till den länsövergripande samverkansgruppen Läns-Lako.

§ 14 Ikraftträdande

Detta avtal gäller under förutsättning av att det godkänns dels landstingav et, dels av kommunfullmäktige i kommun samt att motsvarande avtal - - godkänns av kommunfullmäktige i länets samtliga övriga kommuner.

För landstinget i Uppsala län För kommun - - -

å

SOU 199203 Bilaga 3 149

BASPROJEKTET

Socialtjänstpsykiatriprimärvård i samverkan

En studie om psykosocialt i handikappade Norrköping Slutrapport augusti 1991

Öhman Sven Löbu Birgitta NORRKÖPNGS KOMMUN Ijålso- sjukvården Socialförvaltningen Ostra Östergötland i samarbete med HSM-i, Norrköping

150 Bilaga 3 SOU 199203

de ñtt från respektive vårdgivare, vi fick även

Sammanfattning

men förslag till förbättringar för varje verksamhet.

Den samverkan, som redovisadesi undersökningarna, Psykiatrins omstrukturering, medöppnarevårdformer skeddekring enskilda personer. I intervjugruppen var innebär att fler vårdgivarehar ansvar för vård, behanddet anmärkningsvärtmånga, som inte kände till huruling och social omsorg av psykosocialt handikappade. vida deverksamheter man hadekontakt med, samarbe- Med syfte att utveckla samarbetetmellan psykiatri, tade. Vid vårdgivamas diskussioner om samverkan, primärvård och socialtjänstför att bättre kunna tillgoframkom som ett hinder bristande kunskaper om dose de psykosocialt handikappade personemas behov varandrasarbetsområdenochkompetens.Vi har saknat av vårdhjälp, har Basprojektet pågått Norrköpings i debatten om hur ett samarbetekan förändra allmänhekommun under två år. tens attityder till psykosocialt handikappade.

Arbetet i projektet har bestått av fyra delområden De störstasocialakonsekvensernaför de psykosocialt handikappadei undersökningarna var ensamhetsocial ° Kartläggning isolering och brist på sysselsättning såvälarbetesom - 0 Intervjuer medpsykosocialthandikappade fritidssysslor. personer

0 Seminarier gruppdiskussioner För att utveckla vårdgivamas samverkanmed syfte att 0 Sammanställaresultat och åtgärdsförslag förbättra insatsernaför de psykosocialt handikappade föreslår vi åtgärder på följande områden

Kartläggningar genomfördesunderförstahalvåret1990. Samverkan på ledningsnivå, med syfte Personal från de tre vårdgivarna lämnadeuppgifter i 1 238 enkäter. Syñet var, att beskriva de grupper D att utforma mål och riktlinjer för gemensamma psykosocialt handikappadevarje vårdgivare i de olika samverkani arbetetför psykosocialt handikappade kommundelamahadekontakt med.Enkätstudienskulle också ge en bild av vilka insatser som görsför gruppen D att på samhällsnivå vara opinionsbildare och arbeta och i vilken utsträckningvårdgivarna samarbetarkring för förändradeattityder till psykosocialt handikapdessa personer. pade.

Intervjustudien genomfördesunderperiodennovember Infomation och utbildning. -90 till mars -91. Intervjugruppen bestod av 62 personer, utvalda från enkätpopulationen.Syftet med inter- För ett utvecklatsamarbeteär detviktigt att vård vjustudien var, att få kunskap om de psykosocialt får kunskaper om varandrasverksamheter. handikappadeslivssituation samtatt få derassynpunkter på vården och vårdgivarna. Prioritering och imatsplanering.

Resultaten av enkät- och intervjustudien har legat till För effektivare resursanvändningbör vårdgivama ha grund för diskussionermellan vårdgivama kring sam- gemensam prioritering ochplanering av insatserför den arbete,ansvarsfördelningoch de handikappadesbehov grupp psykosocialthandikappade, som man har störst av insatser. svårigheter att ge adekvathjälp.

Enkätstudienvisade, att hemtjänstochprimärvårdmöter Specialiserad hemtjänst. äldre personer, medan psykiatri och socialtjänstens individ- och familjeomsorg IoF i huvudsak möter En specialiseradhemtjänstgrupp höjer kompetensen yngre. Majoriteten i bådastudierna var ensamstående, hos vårdbiträdenaoch leder till bättre kontinuitet och ensamboende och hadesvensktursprung. högre kvalitet på insatsernaför de psykosocialt handikappade.

Intervjugruppens personer hade hatt kontakt med en eller oftast flera vårdgivare. I fanns det Soda gemenskapoch sysselsättning. gruppen personer, som vistats långa perioder på psykiatriska institutioner, och de aldrig haft kontakt medpsykiatrin. För utveckling ochsamordning av arbetsrehabilitering, som bör samhälletssamtliga resurser ami, arbetsförmedling, försäkringskassa etc. samordnas. De allra flesta var nöjda meddenkontakt och den hjälp

Basprojektet Sida l

SOU 199203 Bilaga 3 151

Club Spångensutbyggnadbör genomförasenligt planering och kompletterasmed lokala mötesplatser.

Politiker ochvårdgivarebör stödjaochskapaförutsättningar för de psykosocialt handikappadeatt starta arbetskooperativ.

Utveckla samarbetetmellan vårdgivareoch föreningsliv.

Anhörigstöd

Anhöriga utgör mångagångerdetendasocialakontaktnätetför människormedpsykosocialthandikapp.Vårdgivarna bör uppmärksammade anhörigaoch utveckla former för stöd åt dessa.

Sida 2 Basprojektet

152 Bilaga 3 SOU 199203

1.2 Kommunen och

1 Studiens

bakgnmd

landstinget

1.1 Introduktion Norrköpings kommun har ca 120.000 invånare. Kom-

munen är indelad i 12 kommundelar, varav de fyra förstnämndakan beskrivas som ytterområden, de öv- Sedan1970-taletharden psykiatriskavårdengenomgått riga är belägnai centralorten stora ñrândringar. Man strävar efter ett sammanhållet vårdansvar för människormed psykiskaproblem.Men- 0 Vikbolandet ° Skärblacka talsjukhusenhar successivtawecklats och man satsar på ° Kvillinge 0 Kolmården öppnareoch mer humana vårdformer ävenför desvårast ° Eneby ° Matteus psykiskt sjuka. Som exempel kan nämnas, att länets ° Borg ° Ektorp-Vilbergen stora mentalsjukhus,Birgittas sjukhus Vadstena,1967 i Klingsborg-Lj 0 Öster-Lindö ° ura hade 127 platser, tjugo år senare endast450 platser. 0 Navestad 0 Hageby-Smedby

Ett principavtal om psykiatrins omstmkturering 880101- I varje kommundelfinns ett socialtjänstkontor. Social- 921231 träffades 1987, mellan Östergötlands läns tjänsteni Norrköpings kommun har 1988 antagit föllandsting och Svenska kommunförbundet, Östergöt- jande övergripandemål för utvecklingen handikapav landslänsavdelning. Avtalet syftar till pomsorgen

D att genom förebyggande åtgärderochvårdinsatseri D att kommunen skall skapa förutsättningar för att öppenvård minska behovet av slutenvård, handikappade människor så långt som möjligt kan leva ett meningsfullt och innehållsrikt liv i en god miljö. För dettasyfte skall kommunen stödja frigö- D att öka människorsmöjlighet till eget boende och att relse av den enskildes egna resurser, arbeta med vårdasi sin hemmiljö, kunskapsutveckling och opinionsbildning samt möjliggöra socialakontakter och delaktighet i sam- D att utan åsidosâttande av en god vård- och omvård- hällslivet. nadsstandardför denenskilde, åstadkommaett mer effektivt nyttjande av tillgängliga resurser. Den psykiatriska öppenvården för vuxna, är organiserad i fyra öppenvårdsmottagningar, som arbetar gente- I Norrköpings kommun formaliseradessamarbetetmel- mot flera olika kommundelar. Mottagningarnas upplan landstingetoch kommunen genom att ett lokalt avtal tagningsområden följer kommundelamas geografiska träffades om samarbetemellanden psykiatriskavården, gränser. Psykiatrin har till uppgift, invånarna god att ge primärvårdenoch socialtjänsten. dettaavtalreglerades I psykiatrisk specialistvård. Det innebär de verksamhetsmåssiga och ekonomiskakonsekvenserna av psykiatrins omstrukturering. D att ett vård- och behandlingsansvar inträder då individen inte kan hantera sina problemsymtom Psykiatrins omstrukturering innebär att fler vårdgivare medhjälp eller medstöd omgivav egnaresurser av har ansvar för vård, behandling och social omsorg av ningen, primärvård ocheller socialtjänst. Behandmänniskormedpsykiskaproblem. Dettaställer krav på lingsansvaretkvarstår tills åter kan fungpersonen ansvarsavgrânsning,arbetsfördelningoch samverkansera självständigt eller med hjälp av ovanstående former mellan primärvård, psykiatri och socialtjänst. stödinsatser.

Enligt avtalet skall psykiatrin, primärvården och so- Primärvården omfattas av åtta primårvårdsområden, cialtjänsten gemensamt verka för samarbeteoch för fyra för varsin ytterkommundel. De varav ansvarar planering av utvecklingsprojekt. Ett två-årigt utveck- övriga fyra för vården i vardera två centralorsvarar av lingsprojekt planeradesoch två projektarbetareanställ- tens kommundelar. Primärvården utgör baseni hälsodes av landstinget, Sven Löbu psykiatrin och av och sjukvårdsverksamheten,även för psykiatri, inom kommunen,Birgitta Öhmansocialtjänsten. Detta pro- regionen. Primärvårdensmål år jekt, Basprojektet, skulle genomförasfrån september l989 till augusti 1991. D att ge kvalitativt god nårsjukvård, både akut och planerad, samtatt arbeta förebyggande.

Basprojektet Sida 3

SOU 199203 Bilaga 3 153

1.3 mation, deras erfarenheter samt derasbehov

Projektgrupp egna

och önskemål om insatserfrån vårdgivama,

Följande personer har ingått i projektledningen D att ordnaseminarier gruppdiskussionermed representanter från deolika verksamhetsområdenkring PeterWahlberg socialtjänsten arbets-ochansvarsfördelning,grundläggande syn- , Björn Eklund, socialtjänsten sätt,samarbetsformer samt, utifrån kartläggningen Birgitta Hasselrot, primärvården och intervjuerna, brukamasbehov av insatser,

Gunilla Nyrén, psykiatrin

Inger Andersson, RSMH Riksförbundet för social D att sammanställaresultat, förslag till samarbetsge och mental hälsa former och utveckling verksamheterna. av Monika Lövgren, FoU-ansvarig inom primärvården, vår vetenskapliga handledare.

2.2 Undersökningsområden

Under projektets gång, har vi fortlöpandeträffat projektledningen för information och diskussion om vårt KommundelamaKolmårdenoch Eneby, har varit proarbete. jektets pilotområden.Tillsammansmedrepresentanter från de tre verksamheternapsykiatri, primärvård och socialtjänst i dessaområden, utformade vi underhösten En särskild referensgrupp från psykiatrin, med representanter från deolika psykiatrimottagningamahar 1989 enkätformulär, definition och avgränsningarför varit samtalspartner under projektet. kartläggning i hela kommunen.

Från personalgruppemai dessatvå pilotområden fick vi också värdefulla uppgifter till de verksamhets-

2 Studiens framväxt speciñka frågorna i vårt intervjuformulär.

Sekretess För att genomförautvecklingsprojektet kring samver- Förutom definition och avgränsningar,diskuteradevi kan mellan de tre vårdgivama psykiatri, primärvård Öhman i pilotområdenasekretessen. Landstingetsjurist Gunoch socialtjänst,har vi, Birgitta ochSvenLöbu nar Östling deltog i ett projektledningsmöteoch granengagerats på heltid. Vi har genomfört datainsamskade därefter enkätens utformning. Då ingen enskild lingen, utarbetatde formulär som använts i enkät-och person kundeidentifieras vare sig utifrån enkäteneller intervjuundersökningen. Vi har analyseratdet insamden sammanställningvi skulle göra, ansågs sekretesslade materialet och skrivit 12 kommundelsrapporter, kraven uppfyllda. delrapport och slutrapport.

2.1 Tidplan Syfte

l nedanstående tidplan framgår, hur vi vid projektets Projektets övergripande målsättning har varit att utstart planerade att genomföra arbetet. Vi har tidsmäsveckla och förbättra samarbetetmellan tre vårdgivare, sigt kunnat följa planeringenmycket bra. ñr att kunna ge adekvatvårdhjälp utifrån de psykosocialt handikappadesbehov.

Period Arbetsuppgifter

Studiensmålsättninghar omfattat fyra delområden

jan-mars-90 Pilotstudie, kartläggning i Eneby Kolmården. Utvärdering, ev justering D att med uppgifter från socialtjänst,primärvård och av enkät, ñljebrev genomförandet psykiatri kartlägga människor med psykosocialt av kartläggningen. Arbete med interhandikapp, bosatta i Norrköpings kommun, vjufrågor

D att genom ett antalintervjuer inhämtakunskaper om uiars-maj-90 Kartläggning i hela kommunen. Kartde psykosocialt handikappadesbmkamas livssi-

Sida 4 Basprojektet

154 Bilaga 3 SOU 199203

läggningen startar med infomiations- finns, i vår Delrapport, november 1990, ensammanträffar kommundelsvismedvårdgivar- ställning för hela kommunen. nas representanter, där enkätenoch följebrevet delas ut. Arbete med intervju- Enkitfonnulâret, definition och avgränsningar för stufrågor. dien arbetades fram tillsammans med personalrepresentanter i kommundelamaKolmården ochEneby. juni-aug-90 Färdigställa intervjuformulâret. Bearbeta enkñtsvaren sammanställadem Mål skriftligt kommundelsvis. Göra urval för intervjuer. Enkätformuläret utformadesmed syftet, att kunna beskriva de grupper psykosocialt handikappade varje verksamhetfrämst på kommundelsnivå har kontakt sept-okt-90 Kommundelsvisa träffar med vårdgimed,deproblempersonalen ser, vilka insatser man gör vamas representanter, för presentation och i vilken månsamverkansker. För fortsatta diskusav kartläggningenenkåtsvaren, urval för intervjuerna, sionermellanvårdgivarnakring synsätt,ansvarsfördelsamt diskussionerkring ning och samverkansformer âr enkåtstudiens resultat samverkan,ansvarsfördelning etc. Uppviktig information. giftsliimnarna kontaktar intervjuper- 801161118. Definition

okt-dec-90 Intervjuer. sammanställerenkâtsvaren Psykosocialthandikapphar definierats Långvasom för hela kommunendelrapport. riga psykiska stömingarpsykisk sjukdom där symtomen leder till nedsâttningar de i psykiska och sociala dec-90-jan-91 Bearbetarintervjusvaren. funktionerna.

feb-mars-9l Nya träffar medvårdgivarna kommun- De personer kartläggningengäller har ofta ett flertal av delsvis Presentation intervjudelen. nedanståendefuuktionsnedsåttningar. av Diskussionerkring samverkan,ansvarsfördelning etc. utifrån bmkamas per- 0 Svårigheter att klara det dagliga livet spektiv. 0 Svårigheter att klara boendet apr-juli-91 Arbete med slutrapporten. ° Klarar inte arbetepå öppna marknaden

aug-9l Presentation slutrapporten. 0 Svårighetermedinterpersonellarelationer som kan av ledatill socialisolering eller till ständigakonflikter med personer i omgivningen

0 Extremt beroende av andra för att klara sig

3 Undersökningens

arbetsuppläggning

Avgränsningar i enkätstudien

° Kartläggningengällde personer med manifest psykosocialt handikappej tillfälliga kriser. I denna rapport redovisarvi resultaten av en enkâtstudie och en intervjustudie om psykosocialt handikappadei Åldersgrupper Ålderspsykiai från 18 år och äldre. Norrköpings kommun. triska och dementa personer ingick.

0 Personer boende på institution eller inackorderingshem ingick kontraktsformen avgjorde.

3.1 Enkätstudien

° Missbrukare ingick endastdå det fanns ett uttalat gravt psykosocialthandikapp. i Enkâtundersökningen av psykosocialt handikappade genomfördeskommundelsvis meduppgifter från detre 0 Personenmed psykosocialt handikapp skulle ha vårdgivama. För varje kommundel finns ett PM, där varit i kontakt medverksamhetennågon gångunder enkñtundersökningenredovisas detaljerat. Dessutom de senaste 12 månaderna,och anses aktuell vid kartläggningen.

Basprojektet Sida 5

SOU 199203 Bilaga 3 155

Enkätundersökningen genomfördesutifrån uppgifts- På grund av begränsningari vårt dataprogram, har vi lämnamas kom-ihåg, med hjälp tidböcker och använttvå registermed20 basfrågor. av gemensamma kollegor. Att systematiskt gå igenom alla journaler visade sig vara ett alltför tidskrävande arbete, med Formuläretär uppdelati ll huvudrubriker, där de sju tanke på mängden journaler. förstaavsnitteningåri vårt förstaregister. Frågornarör intervjupersonenoch hanshennessociala situation. Eftersom enkätundersökningenskulle ligga till grund för intervjuer senare i projektet informeradevi om, att De fyra sistaavsnitteningåri vårt andraregisterochrör vi behövdeuppgiftslämnamashjälp att kontaktainterfrågor kring personens kontakter med de olika verkvjupersonerna.Inför dennauppgift farms en osäkerhet samheterna samt kring samverkanmellan dessa. och rädsla att delta i enkätundersökningen.Vi försäkradedärför att en uppgiftslämnare kunde nej för svara en persons räkning, om hanhon ansåg en intervju Basdata,till och med fråga 7. 9 ogenomförbar eller olämplig. ° Boende,frågorna 8 13 -

° Utbildning, frågorna 14 23 -

Intervjustudien

0 Arbetesysselsättning, med frågor kring sjukbi-

drag, pension. Fråga 24 40 -

Intervjustudien har genomförts utifrån ett urval av 0 Socialakontaktersläktingar, fråga 41 73 enkätstudiensresultat. Frågeformuläretsomfattning, - 160 frågor, innebär ett resultat med en mängdsiffror. 0 Socialakontaktervärmer, fråga 74 80 - Svaren, fråga för fråga, redovisasi en särskild sammanställning Bilaga till slutrapporten, kan be- 0 Hobby fritid, medfrågor om samhällsinfomiation. som ställas från socialförvaltningen i Norrköping. I denna Fråga 81 98 slutrapport redovisar och belyser vi ett mindre antal frågeställningar. i Kontakter med primärvård omfattar frågorna 21 - 37.

Mål 0 Kontakter med psykiatrin, fråga 38 55. -

Syftet med projektets intervjudel var, att inhämta 0 Kontakter med socialtjänsten,fråga 56 77. kunskaper om de psykosocialt handikappade,deras erfarenheter samt derasbehovoch önskemål insat- 0 Samverkan,fråga 78 85. om ser från vårdgivama. Resultatet av intervjuundersökningen,tillsammansmedenkätstudiensresultat, skulle ligga till grund för diskussioner mellan

vårdgivama om synsätt, ansvarsfördelningoch sam- 3.3 Seminarier

verkansformer.

gruppdiskussioner

3.2.1 Intervjuformuläret

Efter genomförd enkät- respektive intervjuundersökning presenterade kommundelsvis resultaten för En studie, liknande Basprojektet, har gjorts i Mjölby. vårdgivamas representanter. Vid dessaträffar diskute- Vi har träffat representanter från Mjölbyprojektet rade vårdgivamas kontakter med de psykosocialt

och tagit del av derasintervjufonnulär. Därifrån fick handikappadeoch sociala situation. Frågor gruppens idéer till våra frågor. Mycket av innehållet i de verk- kring vårdgivamaskontakter med varandra, samversamhetsrelateradefrågorna, fick vi från socialtjänsten kansforrner etc. togs också upp. och primärvården i Kolmården och Eneby. Då det gäller psykiatri, stod referensgruppenför denuppgif- Under en seminariedag,samlade representanter från ten. En grupp medlemmar i RSMH gick igenom samtliga vårdgivare från flera kommundelar kring frågorna och vi provintervjuade en av medlemmarna. dessa frågor. l slutrapporten vi del de presenterar en av tankar, idéeroch förslag som kommit fram vid deolika Frågeformuläret omfattar 160frågor, varav 122 frågor diskussionerna.

medbundnasvarsalternativ, 38 frågor medÖppnasvar och kommentarer.

Sida Basprojektet

156 Bilaga 3 SOU 199203

Från helakommunen inkom totalt 1.238 enkäter. Anta-

4 Genomförande av let enkäterfrån varje verksamhetframgår av nedanstå-

endetabell.

datainsamling och Tabell 1

Antal enkäterfrån verksamheterna

databearbetning

Verksamhet Antal enkäter Socialtjänst Individ- och familjeomsorg 134 Hemtjänst 421 491

4.1 Enkätstudien

Psykiatri 301 Primärvård 266 3 l2 I pilotområdena Kolmården och Eneby genomfördes enkätsmdienunder januari februari 1990, med det inklusive enkäterfrån Granen enkätformulär, den definition och de avgränsningar vi hadearbetatfram. Enligt de avgränsningarsomangavs, skulle de boende på servicehusetGranen ingå i kartläggningen. Personal Med en något omarbetadenkät bilaga l, påbörjades från hemtjänsten och primärvården i kommundelen enkätundersökningenkommundelsvis i Övrigakom- Öster-Lindö reagerade över detta, då boendeformen munen mars i 1990. Enkäten distribueradestill perso- liknar ett servicehus med helinackordering SMHI. nalgrupperna via representanter som deltog vid kom- Uppgifter om de boende på Granen finns redovisadei mundelsvisainformationsträffar under våren. Till en- vår delrapport, men inte i slutrapporten. kätenbifogades ett följebrev om enkätenoch förutsättningar om kartläggningenbilaga 2. Uppgiftslämnama kopieradesjälva det antal enkäterde behövde.

4.2 Intervjustudien

Varje verksamhet hade 4 5 veckor på sig att genomföra kartläggningen. De sista enkäterna samlade in i 4.2.1 Urvalsforfarande mitten av juni.

Från vårdgivamahar olika personalkategorierbesvarat Det totalaantaletenkäter, som låg till grund för urval till enkäten. I våra redovisningar framgår endastvilken intervjuerna, var 1.122. Då vi sammanställderesultatet verksamhet, som lämnat uppgifterna. Socialtjänsten av enkätstudien för kommundelamakundevi medhjälp redovisas som två verksamheter Individ- och famil- av åldersfördelningen,räkna ut hur många personer det jeomsorg loF och hemtjänst. Från IoF har såväl minst rörde sig om. Den totala siffran för hela kommuutredningsbiträden, som socialsekreterarebesvarat en- nen blev minst 724 personer. käten. Från hemtjänstär det uteslutandehemtjänstföreståndare som lämnat uppgifter. Inom psykiatrin har För att en rimlig storlek på intervjugruppen, har vi främst personal på de vuxenpsykiatriska öppenvårdsgjort två urval. Vår målsättning var att få minst 70 mottagningama, men även personalfrån Rehab och intervjuer ca 10% av minsta antalet personer. Vi vårdavdelningar,lämnat enkäter.Från primärvården är beslutade samrådmedprojektledningen i om ett urval av det framförallt distriktssköterskan i några fall distrikts- 100 personer, samt 20 personer en reservgrupp i med läkare, som lämnat uppgifter. tanke att vi i vissa fall skulle nej redan av uppgiftslämnaren.Idet första urvalet, hösten-90, drog systematiskt var e 7 enkät, totalt 160 enkäter. Vi hade

4.1.1 Databearbetning

då utrymme, att skilja ut de personer som uppenbart fannsmed flera enkäter i urvalet. Bland dessa160 Under och början hösten-90 bearbetade enkäter, fannsdock endast enpersonsom beskrevs från sommaren av enkäterna manuellt. Resultatet sammanställdes två verksamheter. Av de återstående 159 enkätema kommundelsvis i PM, för varje kommundel. I reduceradevi antaletmed35 per kommundel. Vi ñck ett presenterades Delrapport, november då en intervjugrupp om 100 personer och en reservnovember vår för grupp om 20. 1990, där vi sammanställtresultatet helakommunen. Fråndet förstaurvalet genomfördevi intervjuer med36

Basprojektet Sida 7

SOU 199203 Bilaga 3 157

personer, av dessa var endast fyra yngre ån 40 år. dagverksamheteller på en psykiatrimottagning. Vid Förutom, att vi ansåg intervjugruppen alltför liten, två intervjuer har vi haft hjälp av tolk och vid tre framfördesfrån psykiatrins referensgruppochfrån vår intervjuer har på ips begäran personal från psykiatrin projektledning önskemål om fler intervjuer med yngre eller en distriktssköterskafunnits med. personer. Med anledning av dettagjorde vi i december -90 ett nytt urval.

Bortfallsanalys

I det andraurvalet, drog vi 70 personeryngre än50 år. Målsättningen var att få ytterligare minst 20, helst 40 intervjuer. Från det andraurvalet har vi genomfört26 intervjuer. 4.3.1 Enkätstudien, felkällor och bortfall

4.2.2 Databearbetning

Enkåtundersökningen ger inga exakta siffror på hur många personer medpsykosocialt handikapp som bor För bearbetning,sammanställningoch analys av inter- i kommunen.Studiensuppläggning omöjliggör sådana vjuerna, använde vi ett dataprogram. l programmet beräkningar.Pågrund bland sekretessen,kan av annat kundevi endastregistrera ett begränsat antal frågor. Vi finnasmedi enkäterfrån flera verksamheter. enperson användedärför två olika register, med20gemensamma basfrågor i båda. Det hindrade vår möjlighet, att Vi âr också medvetna om, att den definition och de obegränsatkorsa uppgifter mot varandra. Vi anser avgränsningar för psykosocialt handikapp, som vi dock inte att resultatredovisningenförlorar något på angett, lämnat stort utrymme för uppgiftslämnarens grund av detta, eftersom undersökningenår beskrisubjektivabedömningför vilka personer hanhon valt vande. ut. Undersökningenbygger dessutom på uppgiftslämnarens kom-ihåg, man har alltså inte systematiskt Formulärets frågor var kodade för databearbetning. letat i registereller journaler. Från flera håll har man Intervjuerna lades in i programmet vartefter de var angett,att kartläggningensannolikt försvåratspågrund genomförda. hög personalomsâtming,omstrukturering av mm.

Formulärets öppna frågor, har sammanställt manu- FrånkommundelamaKolmården,Matteus, Öster-Lindö ellt och kategoriserat. och Borg har inte loF lämnat några enkäter. I Kvillinge har hemtjänsteninte besvaratenkäten.Dessutomkan det finnasenskildahandläggare som valt att inte med- 4.2.3 Genomförande verka i undersökningen. Anledningen till hela att personalgruppervalt att inte delta är dels, att man ifrågasattdet etiskt riktiga i att lämna uppgifter utan Under perioden november -90 till mars -91 genomdenenskildessamtycke,dels att man haft hög arbetsbeförde vi 62 intervjuer. lastning under den tid kartläggningengenomfördes.

För att få kontakt med intervjupersonernaip tog vi 4.3.2 Intervjustudien, bortfall hjälp av dem, som lämnat uppgifter i enkâtema.Uppgiftslämnamahadepåenkätema,för sin egen identifiering, ett löpnummer för varje person. Till sin hjälp att Av debåda urvalenstotalt 190 personer, har intervjuer informera ip, fick uppgiftslämnama ett introduktions- genomförtsmed 62 personer medpsykosocialt handibrev angåendeintervjun bilaga 3 från oss. I brevet kapp. fanns möjlighet för att skriftligt lämnamedgivande till att vi fick hanshennes namn och adress.Då vi fått Bortfallet kan indelas i flera grupper, och fördelar sig intervj upersonens medgivande, tog personligenkonpå de båda urvalen enligt följande takt per telefon eller per brev för att avtalatid och plats för intervjun. Vi har båda genomfört intervjuer. Vid intervjutillfället har en av oss träffat intervjupersonen. Intervjuerna tog mellan 45 minuter och2,5 timmar att genomföra. Under samtaletsgångantecknadevi fortlöpandeips svar på frågorna. De flesta har vi intervjuat i deras bostad. 14 personer valde, att intervjuas på annan plats, till exempel i vårt arbetsrum, på en

Sida 8 Basprojektet

158 Bilaga 3 SOU 199203

Tabell 2

5 Resultat

BanfalLsgrupper

Antal personer Urval 1 Urval 2 Totalt n n n l dettaavsnitt redovisarvi resultatet av projektets båda Nej från vårdgivare 44 37 23 33 67 35 undersökningar,enkät-och intervjustudien samt vård- Nej från via givarnasdiskussioner om resultaten.

vårdgivare 29 24 15 21 44 23 Nej från till intervjuare 6 5 6 9 12 6

Gruppen psykosocialt

Avliden 5 4 5 3

handikappade

Uppgiftslämnamavalde att inte tillfråga sina psykosocialt handikappade av skiftande orsaker. I första urvalet fannsmångamycket gamla och Enkât- och intervjuundersökningenavsåg människor personer uppgiftslämnama har för mångas räkning sagt nej till med psykosocialthandikapp. Undersökningsgruppen intervju pågnmd att de är förvirrade och var psykiatriskt sett ingen homogen grupp. I intervjuav gravt att en intervju ansågsskapa För andraintervjuper- gruppen fannstill exempelde, aldrig haft någon stor oro. som har uppgiñslämnama angett,att dessaför tillfäl- kontakt medpsykiatrin, och de som vistats långa tider soner let mår mycket dåligt psykiskt, kanske långvarigt på olika psykiatriska institutioner.

inlagda för vård. Man har också angett, att det är mycket svårkontaktadeoch isolerade personer. Ett par Den äldste i enkätundersökningen född personen var personer hade flyttat från orten. l vissa fall fanns 1892, och den yngste 1972. Av demvi intervjuat, var orsakerna hos uppgiftslämnaren man var rädd att den äldste94 - år och den yngste 20. förstöra förtroendet, då man inte tidigare berättat om kartläggningen,dethadekommit ny personal som ännu inte etablerat Enkätstudienvisade, att de yngsta personerna, 50 år en stabil kontakt, eller man hadeinte haft och yngre, oftast var representeradehos IoF och hos kontakt på mycket länge. psykiatrin. Av hemtjänstens 421 personer, var 324

personer 66 år ochäldre. Hos primärvården var 186 av Vid andraurvalet hadedessutomlångtid förflutit sedan 266 66 år och äldre. studien I redovisadeloF personer kartläggningenoch någrauppgiftslämnarehadekastat endast tre personer, som var 66 år och äldre. sina löpnummeroch kundedärför inte minnas vem de lämnat uppgifter om. Ãlders- a könsfördelning

Bortfallsgruppen

350 För att undersöka, om betydande skillnader fanns 300 mellan hur uppgiftslämnarna beskrivit intervju- och 250 bortfallsgruppema, har vi analyseratdessaenkäter. 200 150 Vi fann direkt skillnad i köns- och åldersfördel- | 100 en ningen. I intervjugruppen antaletmänflest, medan so var kvinnorna 0 var fler än männen i bortfallsgruppen. loF Hemtj Psyk Primv Andelen personer 70år ochäldre var ca 37%i bortfallsgruppen men endast16% i intervjugruppen. .18-50år .51-65år Else-w

I övrigt såg grupperna mycket lika ut medavseendepå Diagram I civilstånd, nationalitet och boende. Även dådet gällde Ãldersfördelning, enkätundersökningen problem, socialakonsekvenseroch insatser,beskrevs grupperna på liknande sätt. Till exempel angavs i båda Hos loF och psykiatrin var antalet män något fler än grupperna social isolering eller ensamhet, som social konsekvensför 50% De skillnader antalet kvinnor. För de övriga verksamheterna var ca av personerna. förhållandetomvänt. Hos primärvården var kvinnorna som fanns, var i stort sett relateradetill åldersñrdelningen. Andelen förvirrade och beroende något fler än männenoch hos hemtjänstenhade man personer av mer än dubbelt såmångakvinnor som män. andra var betydligt högre i bortfallsgruppen där de flesta äldre personernavar representerade.

Basprojektet Sida 9

SOU 199203 Bilaga 3 159

l intervjugruppen var 51 personerav 62 82 % 65 år och själva tar hand sina gamla eller handikappade. om yngre. Andelen män, 38 av 62 61% var större än Språksvårigheter och kulturella skillnader kan vara andelenkvinnor, 24 av 62 39%. hinder i behandlingeneller i omsorgsarbetet.

12 5.1.1

Intenjugwppens kontakter

10 a med

8 vårdgivama

n t 6 a 4 Då det gällde de psykosocialt handikappadeskända 2 kontakter med de övriga vårdgivama, angav primär- O 20- 30- 40- 50- so- 70- vården i enkätstudien att 85 av deraspatienterhade 29 39 49 59 69 kontakt med 2 eller andraverksamheter. 3 Psykiatrin var den verksamhet, vars patienter hade minst andel .Man DKvinna 55 % kändakontakter medÖvrigavårdgivare. För de övriga gällde Hemtjänst 78%, IoF 66 96 - - Diagram Ãlders- och könsfördelning i intengfugruppen Personernai intervjugruppenkändei hög utsträckning till vilken vårdcentral, psykiatrisk öppenvårdsteam Kommentarer från vårdgivarna eller vilket socialkontor de tillhörde.

Vårdgivama anser detnaturligt, att deäldsta personerna finns representeradehos hemtjänst och primärvård i I tabell framgår 3 hur många personer, som under det kartläggningen, men socialtjänstenfrågar sig var psy- senaste året hadehaft kontakt med respektivevårdgikiatrin tar vägendå fyllt 65 år. vare. De flesta som haft hembesökhadeocksåsjälva en person besöktverksamheten.

Psykiatrin anger, att de ofta remitterar äldre personer Tabell 3 till primärvårdenför fortsatt kontakt, oftasthandlardet Intenjugruppens kontakt med vårdgivarna om medicinering och tillsyn.

Totalt Besök Hembesök Troligtvis möter hemtjänsten en grupp människor som antal hos av inte tidigare haft kontakt medpsykiatrin. Dessamännis- besök vårdgivare vårdgivare kors psykiska problem kan kopplas till åldrandet, till n n n exempel förvirring, oro ocheller depression. Primärvård 44 71 35 56 17 27 Psykiatri 43 69 41 66 21 34 Socialtjänst 42 68 40 64 32 52 Civilstånd

Majoriteten av personernavar ensamstående.I enkätstudien redovisade primärvården högst andel gift Primärvård sambo 25 %. I intervjugruppen var sju personer 11% gifta eller sammanboende. Av de som var gifta De personer, som hade besöktvårdcentral, hadeträffat eller sarnmanboende, var flertalet kvinnor. 2 eller 3 olika personalkategorier. Den vanligaste kombinationen var, att man träffat läkarepå vårdcentralen och distriktssköterska. Distriktssköterskan var Nationalitet oftast den, som gjort hembesök hos intervjuperso-

Hos samtligaverksamheter i enkätundersöknin gen, fanns nema. såväl svenska, som nordiska och utomnordiska personer. Majoriteten var svenskar. intervjugruppen l hade I intervjugruppen vändesig 13 av 62 personer 21% 56 av 62 personer 90% svenskt ursprung. Av de någon gång till andra läkare än vårdcentralens, till personer medutländskt ursprung, kom fyra från Norden exempel specialistläkare eller sjukhusetsakutmottagoch två från andra europeiskaländer. ning.

Kommentarer från vårdgivarna Psykiatri

Andelen personer med utländskt ursprung var liten i De flesta intervjupersoner, med kontakter inom psyenkätundersökningen.Vid diskussioner med vårdgikiatrin, hadehaft kontakt meden psykiatriverksamhet, vama framkom, att många familjer i invandrargnipper haft kontakt med 3 eller men där fannsävende som

Sida 10 Basprojektet

160 Bilaga 3 SOU 199203

4 olika verksamheterinom psykiatrin. Man hadeockså Vilken hjälp har intenjupzrsone fått haft hembesökfrån 2 eller olika psykiatriverksam- 3 Den hjälp man fått på vårdcentralen var ñr 33 av 44 heter. intervjupersoner, mediciner eller annan akut somatisk vård. Nio personer angav, att de tog sina prover Cirka en tredjedel, 22 av 62 intervjupersoner, hade kontroller eller fick sin injektion. Sex personer har fått under de senaste 12 månadernavarit inskrivna samtalsstöd.Två intervjupersoner ansåg sig ha fått psykiatriskakliniken. Det vanligaste var, att de vistats ingen eller liten hjälp. på en vårdavdelning eller på intagningsavdelning 22 och därefter en vårdavdelning. Från psykiatrin har 39 av 43 intervjupersoner fått medicin, 18 intervjupersoner angav att de haft samtals- I intervjugruppenhade13 av 62 personer 21 96 någon kontakt, 14 angav stöd i olika situationer. Någon tog gång under sitt liv vistats på vårdavdelning ett år eller att hanfår kamratskap ochvänskap från psykiatriupp, längre sammanhängandetid. Fyra av intervjuperso- personalen.Fyra personer ansågsig inte ha fått någon nerna hade vistats på institution mellan 15 och 53 år. hjälp.

Socialtjänst Av socialtjänstenhade 23 42 intervjupersoner fått av hjälp av vårdbiträdei hemmet.Två personerangav, att Sextonintervjupersonerhadevarderaträffat en respekde deltog i dagverksamheti socialtjänstensregi. Från tive två olika personalkategorier. Det fannsocksåde, IoF hade 18 intervjupersonerfått ekonomiskt bistånd, som träffat 3 eller 4 olika personalkategorierdesenaste sex personer hade samtalskontaktoch fem personer 12månaderna. Vid hembesökhadeintervjupersonerna hade en kontaktpersonstödfamilj förordnad av socialträffat en eller två personalkategorier. , tjänsten.

5.1.2 Intervjugruppens syn på Intervjupersonemasuppgifter om vilken hjälp de fått

från de olika vårdgivama, överensstämmeri hög grad

vården och vårdgivama

med de insatservårdgivama angav i enkätundersökningen.

Varför vände sig intervjupersoner till respektivevårdgivare Är det lättsvårt komma i kontakt medpersonal att

För samtligavårdgivare gällde, att någraintervjupersoner vändesig dit för social kontakt eller för att ha I tabell 4 framgår, hur intervjupersonerna besvarat någonatt tala med. frågan om det är lätt eller svårt, att nå de olika

vårdgivamaspersonal. De intervjupersoner som inte De allra flesta, 32 44 intervjupersoner, vändesig till redovisasi tabellenbesvaradefrågan vet ej. av vårdcentralför akutsomatiskvård. Tolv intervjupersovändesig dit för provtagningkontroller och för Tabell 4 ner tre medicinering. Lätt eller svårt att nå nalen prio

Lätt Svårt Till psykiatrin vände sig de allra flesta, 33 av 43 n n intervjupersoner, för hjälp eller vård då de mådde Primärvård psykiskt dåligt. Sjutton intervjupersoner angav, att de Distriktssköterska 28 64 l 2 tog kontakt för att få medicin. Distriktsläkare 23 52 8 18 Psykiatripersonal 26 60 8 19 Av de 42 intervjupersoner, som hade kontakt med Socialtjänstpersonal 3 l 74 7 16 socialtjänsten, angav 10 personer, att de vändesig till hemtjänst angåendehemtjänstinsatser. Med socialtjänstens individ- och familjeomsorg tog 15 av 42 Kontinuitet hospersonalen intervjupersoner kontakt för ekonomisk hjälp. Nio personer angav, att de sökte hjälp för något socialt problem och kontakt för rådgivning. Sju I tabell 5 framgår, i vilken omfattning intervjupersotre tog persodeintesjälva kontakt med socialtjäns- nerna träffat samma eller olika personalvid sina konnerangav, att tog ten. Här fanns med dagliga insatser från takter med vårdgivama. personer hemtjänst, men även personersom hade kontakt med IoF.

Basprojektet Sida ll

SOU 199203 Bilaga 3 161

Tabe115 Ett fåtal var mindre nöjda eller missnöjda med verk-

Kontinuitet hospersonalen samhetskontaktema.För primärvården var det endast

två av 44 intervjupersoner4%. Sexintervjupersoner

Alltid Ibland Aldrig ansåg sig vara mindre nöjda eller missnöjda med

samma samma samma psykiatrin och lika många med socialtjänsten.

n % n % n %

Primärvård För samtligavårdgivaregällde, att de missnöjdaansåg Distriktssköterska 6 14 20 45 5 ll sig ha fått otillräcklig hjälp, deansåg personaleninte att Distriktsläkare 3 7 13 30 ll 25 alltid var lyhörd. Inom socialtjänsten var intervjuper- Psykiatripersonal 13 30 20 45 5 12 sönerna missnöjdamedvårdbiträdendeträffat ochmed Socialtjänstpersonal 14 33 23 55 bristandekontinuitet hosvårdbiträden. Man tyckte att

vårdbiträdenahadeför lite tid för social kontakt. De

Kommentarer från vårdgivarna mest negativa, med kontakter inom psykiatri, ansåg,

att psykiatrin gjort demmedicinberoendeeller förstört Inom socialtjänsten,har personalenförvånatsöver, att deras liv. Någon psykisk ansåg att synen på sjukdomär intervjupersonerna angeren hög kontinuitet. Personadensamma som på medeltiden. len anger själva, att personalornsättningenibland är

mycket hög. Kan något ändrasför att ge intervjupersonenbättre

hjälp Gehörfrârt personalen

Av de 44 intervjupersoner, som hade kontakt med Av totalt 44 intervjupersoner, ansåg hälften, att den primärvårdenansåg 11 25 %, att verksamheten skulle personalde träffat inom primärvårdenalltid lyssnattill kunna ge bättre hjälp med vissa förändringar. För democh tagit hänsyn till derassynpunkter. Tio perso- psykiatrins del föreslog 17 43 intervjupersoner av ner 23% ansåg att personalenlyssnat deras syn- 40% förändringar och för socialtjänsten hade en punkter ibland. Det var endast tre av 44 intervjupersotredjedel 14 av 4233 % förslag till förändringar. ner 7 % som tyckte att de aldrig fått gehör.

Förändringar, som föreslogs av intervjupersonermed Av de 43 intervjupersoner, som hade kontakt med kontakter inom primärvården var bland annat tre psykiatrin, ansåg21 49 % att personalenalltid lyssnar personer ville ha bättre kontinuitet, sexpersoner önspå den enskilde och tar hänsyn till hanseller hennes kade att det vore lättare att nå läkareeller sjuksköterska synpunkter. Psykiatripersonalenlyssnaribland ansåg och två önskade att distriktssköterskomahade mer tid 17 av 43 intervjupersoner 40%. Endast en person för varje patient. ansågatt personaleninom psykiatrin aldrig lyssnar.

För psykiatrin, gav intervjupersonernaförslag på för- Personalen inom socialtjänstenlyssnar alltid på den ändringarinom olika områden.Då detgällde personal, enskilde och tar hänsyntill hanssynpunkter, det ansåg ville tre personer träffa någon ny yrkeskategori, - 21 av 42 intervjupersoner50 %. Tolv personer 28 % kontakt någonsomman inte haft med. Intervjupersotyckte att de fått gehör ibland. Fyra 10% ansåg att nema hade också önskemål om förändringar i behandsocialtjänstpersonalen aldrig lyssnar på dem. lingen. Fem personer ville till exempel ha mindre,

bättre medicinering och fyra ville lära sig hanterasina

Ar intervjupersoner nöjd eller missnöjd med kontak- problem utan medicin. Fyra personer önskade mer

ten samtalskontakt.

De allra flesta intervjupersoner ansåg sig vara helt nöjda eller nöjda då det gäller kontaktenmedpersonal Några förslag gällde psykiatriska klinikens vårdavdel-

hosrespektivevårdgivare. Inom primärvård gälldedet ningar. Någon önskade att avdelningarna var mindre, en

34 44 intervjupersoner77 % för psykiatrin , det annan att avdelningarna var lugnare. Ytterligare en ville av var 30 43 70 % och för socialtjänsten 29 42 att det skulle finnas fler platser för inläggning. Två av personer av 69 %. intervjupersoner önskade att det vore lättare att bli personer inlagd då man mår riktigt dåligt. Man tog också upp att

personalenpå avdelningarnabör vara äldre och mer Att man var nöjd, beroddeför samtliga vårdgivare erfaren,idag är det ofta alltför ung personal.Man ville på, att man hadebra kontakt med trevlig personaloch ocksåha tillgång till fler aktiviteter på avdelningarna. att man upplevde sig bra och riktig hjälp. Någon Någon tog också upp, att det behövs ökad forskning nämnde att psykiatrin är någonstans att vara då man kring psykisk sjukdom. mår dåligt.

Sida 12 Basprojektet

162 Bilaga 3 SOU 199203

Då det gällde socialtjänstensindivid- och familjeom- Primärvård-hemtjänst, tre personer sorg, önskadefyra intervjupersoner mer ekonomiskt bistånd bidragsnorm. Psykiatri-IoF, tre personer högre Personalenborde vara bättre på att hålla och följa upp vadde lovat ansågtvå Psykiatri-primärvård, en person personer. En person önskade mer aktiv hjälp för att, till exempelfå en bostad. Primärvård-IoF, en person

Hemtjänst-lok, en person De förändringar intervjupersonerna gav ñrslag på inom hemtjänst,gäller vårdbiträdena.Sjupersonergav preciseradeexempelpåvaddeville att vårdbiträdenska göra ha tid aktivera mig, bli bättrepå Tre verksamhetersamverkadekring fyra personer mer att prata, att laga mat mm. Fem intervjupersoner frågadeefter Primärvård-IoF-psykiatri, två personer bättre kontinuitet och färre vårdbiträden. Färre antal vårdbiträden kunde gälla både totalt sett och att man Primärvård-psykiatri-hemtjänst, en person inteville habesök av två personer samtidigt. Någon tog upp att det skvallras för mycket inom socialtjänsten. Hemtjänst-psykiatri-IoF, en person

Kommentarer från vårdgivarna. Sex av dessa 13 intervjupersoner angav, att de ibland Många av de synpunkter, ävenangåendeförändringar träffadepersonalfrån deolika verksamheternatillsamsom brukarna lämnatär välkändaproblem hosvårdgi- Hälften ansåg, att man alltid i den mans. gruppen vama, men som en distriktssköterska uttryckte det lyssnade på och tog hänsyntill denenskildessynpunk-

varför gör man inget det. . ter. En ansåg sig fågehöribland. Två vet person angav ej. Sju personer hadealdrig träffat personalenfrån de Hemtjänstensarbetssituation har ofta tagits till olika verksamheternatillsammans. upp diskussion.Det är ofta ung outbildad personal, man har hög personalomsättning och därmeddålig kontinuitet. Av de41 intervjupersoner, hadekontakt medflera som Det finns många hemvårdsbiträden som är mycket verksamheter, över hälften 54% vet ej på angav duktiga i det praktiska arbetet och i kontakten med frågan vårdgivama hadekontakt och samverkade, om brukaren, men de har ofta en dålig teoretisk grund då hälften dessaönskade att det fanns ett men av samardet gäller psykiatri. bete. Sex 41 intervjupersoner 14 96 svaradenej på av frågan och ingen av dessaönskadesamarbetemellan vårdgivama.

5.1.3 Kontakter mellan vårdgivarna

Kommentarer från vårdgivarna.

I enkätstudien angav samtligavårdgivareviss samver- [diskussionernakring samverkan, det framförallt är de kan, kring enskilda personer, medallaövriga verksamövriga verksamheterna, som ställer krav på psykiatrin. heter. Hemtjänst och primärvård var de verksamheter som i störst utsträckning samverkade. Psykiatrin är den verksamhet som har flest egna

patienteroch man har traditionellt arbetat individinrik- Av intervjugruppens 62 personer, hade41 66 96 haft tat. Med det förändrade synsätt somnu utvecklasinom kontakt med fler än en vårdgivare de senaste 12 psykiatrin börjar man mer och mer se till personens månaderna. De flesta25 av 41 intervjupersoner61 95, socialasammanhang. hadekontakt med två vårdgivare, 1524 96 hadehaft kontakt med tre och en person hadehañ kontakt med samtliga fyra vårdgivare. Socialtjänsten, i första hand hemtjänst, frågar efter handledningoch akut rådgivning från psykiatrin. Man vill ha stöd då jag själv inte räcker till, som en Av dessa 41 kände 13 32 96 till vårdgi- personer att hemtjänstföreståndare uttryckte det. Frågor som hemvarna samarbetadekring dem. tjänstenvill hahjälp medär till exempel hur förhåller

jag mig till enperson med ett visst beteende. varför , Kring 9 personer samarbetade två verksamheter tre av beter sig personen här. dessaintervjupersoner angav, att dehadekontakt med fler än två verksamheter Mest samverkansker mellan hemtjänst och primärvård. Samarbetet sker kring enskilda personer, i vårdplaneringsgrupper, som man tycker är ett bra

Basprojektet Sida 13

SOU 199203 Bilaga 3 163

forum. I diskussionerna framför man önskemål, att fjärdedelar 48 av 6277% bodde och de ensamma psykiatrin borde delta i vårdplaneringsgmppema.Det flesta 49 av 6279% boddei lägenhet. gäller kanske framförallt geropsykiatrin, som vänder sig till de äldre, men även öppenvården.Mellan psy- De flesta, 53 av 62 intervjupersoner, ansåg sig nöjda kiatri och loF, som båda framförallt arbetarmedden eller helt nöjdamedsitt boende.Det gällde såvälsjälva yngre gruppen, finns inget liknande forum för samarbostaden som den yttre miljön. Bland dem bete. som var mindre nöjda eller missnöjda,farmsendastenperson, med långvarig institutionsvistelse bakom sig, som Hinder för samverkan uttryckte önskemål om gruppboende. Han upplevde stor ensamhetoch isolering i den egna bostaden. I mångadiskussioner framkom, att de olika verksamheternahar bristandekunskap om varandrasarbetsområden, hur organisationen ser ut, vilken kompetens man har etc. Kommentarer från vårdgivarna Med dessabrister är det mångagångersvårt att veta Vårdgivama angav ofta i enkäten, att personerna med vilket stöd man kan fåge eller vilket samarbete man psykosocialt handikapp har svårt att klara det egna kan utveckla. Ömsesidig information och 1a att man boendet.Personalenefterfrågar därför fler alternativa känna personer i varandrasorganisationer viktigt för är boendeformer, för såväl yngre som äldre. De ser ett ett bra samarbete. grupp- eller stödboendeäven somen möjlighet att bryta ensamhetoch social isolering. Pånågot håll tog personalen upp sekretessen, som ett hinder för samverkan,medan man i andraområdeninte

anser det var något problem. 5.2.2 ArbeteSysselsättning

Av intervjugruppens 51 personer i arbetsför ålder,

Intervjugruppens syn på hadeendast tre personer 6 % förvärvsarbete som sin

huvudsakliga sysselsättning. Av dessa var endast en

sin livssituation

person yngre än 39 år. En arbetadeheltid och två halvtid. Av dessa 51 personer hade29 57 % genomgått någonyrkesutbildning. 5.2.1 Boende l intervjugruppen angav 43 av 62 personer 69 %, att desaknadearbete. Här fanns också gruppen ålderspen- Majoriteten av personerna i såväl enkät- som intersionärer 1 1personer. Fyra intervjupersoner angav att vjuundersökningen bodde ensamma egen i bostad. de var arbetslösaoch söktearbete. Från IoF angavman i enkätundersökningen,bostadslös för totalt 3 personer. En fjärdedel av intervjugmppen16 av 62 2695 hade annan huvudsakligsysselsättning,exempelvisstudier, Bormed annan 14 pers arbetstrâning,Club Spångeneller annan dagverksamhet i kommunenseller psykiatrins regi och för många var det inte en daglig sysselsättning.

Vid intervjutillfället var sju av 62 intervjupersoner Bor ensam 48 pers 11%, samtliga under 50 år, sjukskrivna. Cirka en fjärdedel 14 av 6223 %, samtliga yngre än 50 år, hadesjukbidrag. Bland de som hadesjukbidrag, fanns ett fåtal, som hade en anställning, men inte arbetat mångaår. Förtidspension hade 27 personer 44%, varav fem yngre än 40. Diagram 3 intervjugruppens boende

Vi intervjuade personer i samtligakommundelar, majoriteten 59 av 62 intervjupersoner 95% bodde i centralorten eller i kommunens andra tätorter. Tre

Sida 14 Basprojektet

164 Bilaga 3 SOU 199203

ter. Fyra personer tog upp, att de kände ensamhetoch att de önskadekontakt medvärmer. De intervjuperso- 12 ner, somvar nöjdaeller helt nöjda medfritiden, var de 10 som hadeaktiviteter i eller utanför hemmet. 8 6 4 m det gällde samhällsinformation, flertalet angav

u

2 intervjupersoner,att de dagligen läste dagstidning 41 l O 6266%, lyssnade på radions nyhetsprogram 44 av 20- 30- 40- 50- 60- TV-nyheter 41 av 6271% ocheller såg på av 29 39 49 59 62 66 .

I Sjukbidrag D Förtidspension

5.2.4 Sociala kontakter Diagram 4 Bidragqfønn. Kontakt med släktingar

Nästanalla, 60 av 62 intervjupersoner, berättade om Samtliga intervjupersoner, utom en, hade nära släktidigare arbeten. Flera, 29 uttryckte att de tingar. 37 av 62 personer hade föräldrar, 57 hade personer, ville förändra sin sysselsåttningssitlmtion. Av dessa syskonoch 14 personer hadebarn som boddepå annat ville 20 ha arbete, sex ville ha arbete, studier eller håll. Majoriteten, alla utom tre, hadekontakt med nära annan sysselsättning. släktingar i varierande omfattning.

Något fler än hälften, 33 av 62 intervjupersoner, angav Tabell 6 varkeneller, mindre nöjd eller missnöjdangående Intenjugruppens kontakter medföräldrar och sysselsättningssituationen.Det är trist och långtråkigt syskon. att inte arbeta,ansåg14 personer. Sexintervjupersoner Minst varje Varje Sällan uttryckte också ensamhetoch social isolering på grund vecka månad aldrig av sysslolösheten man fyller ingen funktion i sam- n n % n hället och hamnar utanför den sociala gemenskapen. Besök av föräldrar 12 33 5 14 20 53 Det var framförallt kvinnorna som var mindre nöjda Besökhos föräldrar 21 56 8 22 8 22 eller missnöjda. Besök av syskon 6 10 9 16 42 74 Besökhos syskon 7 12 13 23 37 65

5.2.3 Hobby och fritid

Förutom besök hos varandra, hade man kontakt per telefon. Av den grupp på 57 personer, som hade syskon,hadecirka hälften telefonkontakt varje månad Av intervjugruppens 62 personer hade ungefär en eller inga fritidsaktiviteter. Vi eller oftare. tredjedel, ytterst frågadeom intervjupersonen deltog i nio olika aktiviteter. För åtta av dessa låg tyngdpunktenbland svaren Drygt hälften intervjugruppen 34 6255% av av på alternativet aldrig. För aktiviteten friluftsliv , hadekontakt medandrasläktingar. För de flestabestod var svaren jämt fördeladepå alternativen ofta, ibland kontakten telefonsamtal någon eller några gånger av och aldrig. Hår tog vi även medde som angav, att de år. per tog en promenad ibland.

I intervjugruppen upplevde flertalet 43 av 6269 96, Studiecirkel var enav få aktiviteter, som hadeflest svar att de i olika situationer kunde få hjälp och stöd av sin på alternativet ofta. Varje vecka deltog 12 av 62 släkt. En fjärdedel, 15 att de inte personer angav, intervjupersoner 19 96 i cirklar, ofta i en dagverksam- kunde hjälp och stöd från sina anhöriga. hets regi. I annan verksamhet deltog 18 av 62 personer 29 96 ofta, detkunde till exempel vara besök De flestaintervjupersoner 42 av 62 68 96, var nöjda på biblioteket eller badhuset. eller helt nöjda medsina slâktkontakter. De tyckte att kontakten var bra eller att de fått mycket stöd från sina I intervjugruppen angav 15 av 62 personer 24%, anhöriga. De 10 16 96 mindre nöjda personer som var varav nio kvinnor, att de var mindre nöjda eller eller missnöjda medkontakterna motiverade sina svar missnöjda med sin fritid. Fem personer angav, att de med att kontakten dålig, att dehade för lite kontakt var inget orkade eller att de inte kom sig för medaktivite- eller att de anhöriga bodde långt borta.

Basprojektet Sida 15

199203 Bilaga 3 165

sou

Ungefär en tredjedel av intervjugruppen, 23 arbetsoförmögen. enkätundersökningen I också personer, angavs önskade förändringar i släktkontaktema. Tolv ofta passivite och injtiativlöshet, konsesom intervjupersoner önskadetätare kontakt, sju önskade kvenser av personens psykiska problem. bättre relationer och fyra ville ha kontakt med fler [cirka 50 av samtligavårdgivaresenkäteromnämndes släktingar. social isolering, ensamhetoch dåligt socialt nätverk som konsekvenser av personernas psykiska problem . Kontakt med vänner

I diagram 5 visas, att 10 av intervjugruppens 62 En annan vanlig konsekvens, som vårdgivarna angav personer 16 96 saknade vänner. Drygt hälften av de52 var, att den handikappade har svårigheter i relationer personersomangav att de hade vännerträffade någon till andramänniskor.Det kan gälla aggressivt ocheller vän dagligen eller varje vecka. Flera träffade sina störandebeteendeför grannar,men äveni relationertill vänner i den dagverksamhet de deltog närstående.

Saknarvänner10 pers Från hemtjänstoch primärvård angav man dessutom för många personer, att de är beroende av hemtjänst, anhörigaeller andra för att klara sitt dagliga liv.

Har vänner 52 pers Dagens situation på arbetsmarknaden,med ökande arbetslöshetinnebär, att det näst intill är omöjligt ñr den här gruppen att fä ett arbete. Det är idag också mycketsvårt, att få ett skyddatarbeteinom till exempel Samhallsñretagen.Vårdgivama anser det mest realis- Diagram 5 tiskt, att bryta isoleringen och ge meningsfull syssel- Vänner sättning, genom att skapadagverksamheter.

Nära hälften av intervjugruppen 28 av 6245 96 Club Spången dagverksamhet för psykosocialt upplevde, att de i olika situationerkunde få stöd eller handikappade i Norrköpings centralort, sesav samthjälp av någon vän. Nästanlika många44% angav, liga vårdgivare som en stor resurs. Ytterligare två att de inte kunde få hjälp av någon vän. Club Spången är planerade. En, enligt personalgrupperna, viktig utveckling för att kunnaerbjudafler personer möjlighet till gemenskapoch sysselsättning. De flesta intervjupersoner42 av 62 68%, var nöjda eller helt nöjda med vänkontakterna.De ansågbland annat, att de hadebra relationer till vännerna. Åtta Dagverksamhetför senildementa finns i flera av personer 62 personer 13 % var mindre nöjda eller missnöjda kommundelar, menen utökning av sådana verksamhemed kontakterna. Det var bland annat personersom ter eñerfrågas. hade få eller inga vänner.

Cirka en fjärdedel av intervjugruppen14 av 62 23 96

angav, att deönskadeförändringarbeträffandekontak- 6 Diskussion

ter medvänner. Tio personer önskadefler vänner, till exempel av motsatt kön eller friska vänner. Två personer ville ha tätare kontakt medvänneroch tre önskade Projektetsmålsättninghar varit, utveckla samarbeatt bättre relationer för att kännasig accepteradoch trygg. mellanpsykiatri, primärvård ochsocialtjänstför tet att kunna ge adekvat vårdhjälp utifrån de psykosocialt Kommentarer från vårdgivarna handikappadesbehov.

Hos samtliga vårdgivare är man väl medveten om de I diskussionsavsnittet lyfter vi fram de frågeställpsykosocialt handikappadesisolering och sysslolöshet ningar, som varit centralai projektets undersökningar. och de insatser vårdgivama idag ger, till exempel Dessutom delger vi våra synpunkter på projektets ekonomiskt bistånd eller medicin löser inte dessa genomförande. problem. I enkätundersökningen angav, framförallt IoF och psykiatrin oña att personen, på grund av sitt handikapp, har stora svårigheter att arbeta eller är helt

Sida 16 Basprojektet

166 Bilaga 3 SOU 199203

6.1 Resultat påarbeteochfritidssysselsättning.Mångaintervjuper-

soner sågdet som en självklarhet, oavsett sitt handi-

kapp, att ha ett arbete, att där fylla en funktion och ingå

Vi resultatet projektets båda undersök- i en socialgemenskap.Däremotrelaterade man ofta till anser, att av ningar, enkät-ochintervj ustudien, motsvarar desyften sitt handikappför att förklara en inaktiv fritid. Vi tror

eftersträvades.Enkätstudien bra beskriv- att dettaär ett uttryck för omgivningensnegativa syn på som ger en ning psykosocialt handikappadeoch vård- människor som inte arbetar och gör rätt för sig av gruppen , givarnasarbeteför dem. Genomintervjustudien har vi medandetdäremotår mera accepteratatt vara passivpå

kunnat beskriva mindre utförligt. Inter- sin fritid. en grupp mer vjugruppen de psykosocialt handikappadehar också

gett oss kunskap om sin livssituation, sin syn på Många de insatser, vårdgivama enligt enkätav som kontakter med och önskemål om förändringar hos och intervjustudien kan sällan råda bot på ger, syssvårdgivama. Undersökningarna ger värdefull infomia- lolöshet ocheller ensamhet.I socialtjänstensmål och

tion för vårdgivama i utvecklingsarbetet,såväl inom riktlinjer 1988utvecklingsprogram för handikappom-

varje enskild verksamhet, som i samarbetetmellan sorg betonasvikten skapaarbeteeller alternativ av att dem. sysselsättningför psykiskt handikappade.

6.1.1 Ensamhet,social isolering och brist på sysselsättning

Intervjugruppens syn på

är de frågor, som vårdgivama oftast diskuterat. Man

vårdgivama har idéer och förslag till enkla lokala samverkans-

lösningar, till exempel att en av i hemtjänstens grupp-

lokaler kunna samlahandikappadeför att möjliggöra I stort sett är brukarna nöjda medde kontakterde har socialakontakter och gemensamma aktiviteter. Sådan medrespektivevårdgivare. För varje vårdgivarefinns verksamhet finns bland annat i kommundelama specifika skäl till varför personerna söker dem. Den Kvillinge och Skärblacka.Lokala mötesplatserkan bli hjälp mananser sig få är ofta specifik utifrån vårdgivabra alternativ till Club Spången,dels med tanke på de rens kompetensområde. geografiska avstånden i kommunen, dels därför att

Club Spångens verksamhet av olika skäl inte passar Ett skäl att brukarna söker vårdgivama, är att ha alla. Gruppen psykosocialt handikappade tidiär som någon att prata m att få vänskap,kamratskap. nämnts ingenhomogen ochdet är viktigt att , gare grupp Detta är gemensamt för samtliga verksamheter.Om de, liksom alla samhällsinvånare,har möjlighet att

man uttrycker missnöje med kontakten, handlar det välja aktiviteter utifrån intresse.

ofta om att vårdgivaren har för lite tid för social

kontakt. samtalen I med intervjupersonerna har anat De aktiviteter dagverksamheter som vändersig till de mer missnöjemedvårdgivama än vad som framgår av psykosocialthandikappadeär uteslutande öppna under intervjusvaren. Kanskeår det denviktiga socialakondagtid, måndagtill fredag. Många upplever ensamhetakten med enskilda personer,som intervjupersonerna ten som störst under kvällar och helger och önskar värnar om, då de framhåller det positiva hos vårdgiandraöppettider. vama. Vi frågar ossom det är rimligt, att myndighets-

personer upplevs som så viktiga värmer det är trots allt kontakter, som brukaren ofta får betala för. Det Inför intervjuernauttryckte mångavårdgivare farhågor

visar ocksåhur viktigt det är att skapaförutsättningar om att vi, som okända personer, skulle ha svårigheter

för social kontakt utanför vården. att komma in hos brukarna. Vår upplevelse blev den

motsatta. Vi har blivit mycket väl bemöttaoch många

har berättat merom sig själva änvad intervjun krävde.

6.1.2 Intervjugruppens livssituation Vi upplevdeockså ett stort kontaktbehov hos många.

Några personer önskadetill exempel fortsatt kontakt

med oss. I olika sammanhang uttrycker många en brist De personer med psykosocialt handikapp, som be- på sociala kontakter, de flesta i varierande trots att skrivs utifrån de bådaundersökningarna ingen ho- är omfattning har kontakt med anhöriga eller vänner.

mogengrupp. Det finns stora skillnader i flera avseen- Genomintervj berättelserkundevi ibland upersonemas den, till exempel ålder, vårdkontakter inom psykia- tät kontakt medanhöriga, samtidigt anaen som persotrin, intressenmm. nerna uttryckte stor besvikelse över att ingen brydde

sig om demeller korn påbesök. Med tanke på det stora

I några avseendenvisar kontaktbehov mötte och bristen utomstående resultatenpå likheter i grup- Såväl vårdgivare brukare framhåller till kontakter, tror vi risken år stor att relationerna till pen. som exempel de psykosocialthandikappades ensamhet,brist närståendenöts sönder. Ett viktigt arbete för vård-

Basprojektet Sida 17

SOU 199203 Bilaga 3 167

givama år därför, att identifiera naturliga kontaktnät kunskaper varandrasverksamheter.Vi tror att det om och ge stöd till närstående. kan leda till felaktiga förväntningar på till exempel

vilken hjälp man kan få eller ge.

6.1.3 Samverkan mellan vârdgivarna

Då vårdgivama diskuteratsamverkan,har fått uppfattningen, att man har kontakt utifrån ojämlika posi- Vi fördelar tioner. Psykiatrin framstår självklara för ser för såvälbrukare som vårdgivare med som experter ett utvecklat samarbetepåolika nivåermellan verksam- de Övriga verksamheterna, som bara önskar att få heterna. Schematiskt kandet beskrivasenligt följande hjälp. Det är mycket sällan vi mött det omvända förhållandet, att psykiatrin är denverksamhet ber som om stöd. Vi anser att såvälsocialtjänsten som primär- Vårdgivare Bnrkare vårdenhar mycket kunskaper som psykiatrin borde ta till sig, exempelvis att möta brukaren i hemmiljö. lndividnivå Stödi sittarbete Färrekontakter samordnade insatser

Gmppnivå Alternativavård Bättreutbudfor Projektets

hjälpinsatser. möjlighettill

traditionella socialgemenskap och genomförande

sysselsättning

Samhällsnivå Samlade kunskaper Bättreacceptans 6.2.1 Enkätstudien för attitydforändrin-frånomgivningar gar ett.

I de olika kommundelama ger enkätstudien något Den samverkan som redovisasi enkät-och intervjustuvarieranderesultatoch utgör därför ett braunderlagför dien, skerkring enskilda personer. I intervjugruppenär vårdgivamasfortsattadiskussioner om samverkanetc. det anmärkningsvärt många22 av 41 personer som i den egna kommundelen. inte vet om det finns kontakt och samarbetemellan de vårdgivare man har kontakt med. För fem kommundelar är resultatet av enkätstudien bristfällig, dåpersonalgrupperinom socialtjänsteninte I diskussionerna om samarbetehar saknatdebatten deltagit i studien.Bland annat ifrågasatte man detetiskt om hur vårdgivama kan arbetaför att förändraallmän- riktiga i att lämna uppgifter utan den enskildes samhetens syn på och attityder till psykosocialthandikaptycke, trots att sekretessen var utredd. Vi anser att de pade. Det finns idag mycket tabu kring psykisk sjukhär personalgruppemagått miste om värdefull infordom och flera av våra intervjupersoner upplever en mation om människormedpsykosocialthandikappade negativ, avståndstagandeattityd från omgivningen. i derasarbetsområde. Att hela personalgrupperställt Här kan RSMH fylla en viktig uppgift. Med sina sig utanför kartläggningenhar ocksåförsvårat diskuserfarenheter av egen eller närståendessjukdom och sionernakring samverkani dessaområden. med stöd av sin förening kan de visa allmänheten, att psykiskt sjuka är en grupp människor som med olika

bakgrund och intressen,har rätt att delta i samhällsli- 6.2.2

Intervjustudien

vet.

I intervjuundersökningenfinns ett stort bortfall. Den Vi har tidigare nämnt, att det oftast är de övriga störstaandelen personer i bortfallet tillfrågades aldrig verksamheterna som ställer krav psykiatrin då det om hanhon ville delta i en intervju, utan uppgiftslämgäller samarbete. naren svarade nej för personens räkning. Vi tror att vårdgivare ibland avböjt en intervju för att slippa tala De psykiatriska mottagningamaarbetar på olika sätt medbrukaren hanshennespsykiska problem. Det om gentemot sina kommundelar. Från en mottagninghar är ofta tabubelagt tala dessaproblem. Det är att om man utsett kontaktpersonertill varje kommundel i syfte kanske särskilt svårt inom socialtjänsten, dit man att kunna delta i till exempelvårdplaneringsgrupper. vändersig för hjälp så många skäl, ofta vitt skilda av Från andra mottagningar står man till förfogandevid från psykiatrisk eller medicinsk hjälp. behov av kontakt kring någonenskild person.

Vi har ofta reagerat över, att vårdgivamaharbristande

Sida 18 Basprojektet

168 Bilaga 3 SOU 199203

6.2.3 Gruppdiskussionerseminarier l syfte att ytterligare ökakunskapernakan en vårdgivare

bjuda in de övriga till internutbildning eller till gemensamma seminariermed teman kring psykosocialt handi- Projektets undersökningar har vid de flesta redovis- kappade. Här kan frågor attityder, sysselsättningsom ningar lett till livliga diskussioner, både vad gäller problem etc. ventileras. resultatenochkontakten samarbetetmellanverksamheterna. Vårdgivama tycker att projektet belyst viktiga Prioritering och insatsplanering frågeställningar. Det finns troligen ett relativt litet antal personer med Ibland har vi dock funderat över hur vâl projektet varit psykosocialthandikapp, som samtliga inblandadevårdförankrat eller prioriterat hos vårdgivama. Vid de givarehar stora svårigheter att hjälpapå ett tillfredsstälute träffar vi har inte alltid alla verksamheter lande sätt. Det finns skäl att anta att dessa personer anangerat, varit representerade ianspråktar en oproportionellt stor del av de samlade resurserna utan att nämnvärdaresultat uppnås. För att använda de gemensamma resurserna på ett effektivt sätt, kan man områdesvissamlaalla berörda vårdgivare för

Åtgärdsförslag

att

7 Identifiera vilka personersom ingår i den aktuella I detta kapitel redovisar förslag hur samverkan gmPPen om kan utvecklas med syfte att förbättra insatsernañr de psykosocialt handikappade. 2. Utifrån den samladekompetensensöka och planera individuellt anpassadelösningar

Samverkan på ledningsnivå Bilda gemensamma arbetsgrupper kring varje en- För ett fungerandesamarbete på lokal nivå krävs förskild person ankring hos varje vårdgivares ledning. Vi föreslår därför, att en ledningsgrupp med representanter från respektivevårdgivare bildas med syfte 4. Följa upp och utvärderavad man åstadkommit.

utforma mål och riktlinjer för På detta sätt skulle man också möta efterfrågan på El att gemensamma samverkani arbetetñr psykosocialthandikappade, psykiatrinsdeltagandei gemensamma Vårdplaneringsträffar, dessutomblir dessaträffar viktiga för krmsamt skapsutbytetmellan vårdgivama.

E] att på samhällsnivå vara opinionsbildareoch arbeta för förändradeattityder till psykosocialthandikap- Specialiserad hemtjänst

pade. För att bättre kunna ge hemtjänstpersonalenhandledning från psykiatrin och utbildningsinsatser anpassade Information och utbildning till de speciella problem man möter i arbetet med psykosocialt handikappade, kanhemtjänstgrupper,med Som tidigare nämntshar vi noteratatt vårdgivama har personal speciellt intresserade av att arbeta med den bristande kunskaper om varandrasverksamheter.För handikappgruppen,bildas. En sådanspecialisering leatt undvika en del av de missförstånd och orealistiska der till högre kompetens hos vårdbitrâdena, bättre förväntningar som dettaledertill, bör man ordnaträffar kontinuitet och högre kvalitet på insatserna för de ñr personalfrån deolika verksamheterna. Tanken är att handikappade. man informerar varandra om sina organisationer, hur man arbetar, vilka personalkategorieroch resurserman har. Social gemenskap och sysselsättning

Utifrån kunskapen om brist på arbete för Personligakontakter är mycket viktiga för att utveckla de psykosocialthandikappade det viktigt är att se över ett samarbete. varje geografiskt I områdebör vårdgi- samarbetetmed andra samhâllsresursertill exempel därför utse varsinkontaktperson.Detär viktigt att ami, arbetsförmedling, försäkringskassan etc. för att vama bär huvudansvaretför att samverkansfrågor utveckla och samordna insatserna i arbetsrehabiliteen person etc drivs framåt. ringen.

Basprojektet Sida 19

SOU 199203 Bilaga 3

Club Spången år en verksamhet som, enligt samtliga vårdgivare, fyller en viktig social funktion. Det är mycket angeläget att den planeradeutbyggnaden av verksamhetengenomförs. Man kanockså starta lokala, enkla dagverksamheter typ Torpet i Kvillinge, dit människorkan komma för att umgås med varandraoch eller delta i någon aktivitet. Dessaverksamheterkan vara lokala samverkansprojekt.Då man planerardessa verksamheter det viktigt âr att innehållochÖppettiderär flexibla för att kunna möta människor med skiftande intressenoch behov.

På flera håll i landet har bland annat psykosocialt handikappade startat arbetskooperativ. Vi anser det viktig, att politiker och vårdgivare i kommun och landsting stödjer och på andra sätt skapar förutsättningar för sådanainitiativ från de handikappade.

För att finnamöjlighetertill gemenskapochtill fritidssysselsåttningkan man etablera samarbetemed föreningsliv och frivilligorganisationer i kommunen. Dessakan troligen erbjuda ett varierat utbud av sysselsättning.I dettasammanhang RSMH är en mycketviktig förening. Föreningenerbjuder social gemenskapocholika aktiviteter för människor med psykosocialthandikapp.

Anhörigstöd

Vår intervjustudie visar, att de flesta i intervjugruppen har anhöriga. Dessautgör ofta viktiga kontakter för de psykosocialt handikappadeeftersom de saknar andra naturliga kontakter, som till exempelarbetskamrater. Gruppens anhöriga utgör också en viktig resurs i arbetet för att bygga upp ett socialt kontaktnät.Vårdgivamahar ett betydelsefullt arbetei att utveckla former för ett bra anhörigstöd. Man kan till exempelordna anhörigtrâffar, bjuda in till informationsmöten mm.

Sida 20 Basprojektet

Statens offentliga utredningar 1992

Kronologisk förteckning

Frihet ansvar kompetens.Grundutbildningens - villkor i högskolan.U. Reglerför risker. Ett seminarium om varför vi tillåter mer föroreningarinne än ute. M. Psykiskt stördas situationi kommunerna -en probleminventering socialtjänstens ur perspektiv.S. Psykiatrin Norden i -ett jämförande perspektiv.

SIZRMGSÅJS

r.-

Statens

offentliga utredningar 1992

Systematisk förteckning

Socialdepartementet

Psykisktstördassituationi kommunerna -en probleminventering socialtjänstens ur perspektiv.[3] Psykiatrini Norden ett jämförande perspektiv.[4] -

Utbildningsdepartementet

Frihet- ansvar kompetens.Grundutbildningens villkor i högskolan.[1] Miljö- och naturresursdepartementet Reglerför risker. Ett seminarium om varför tillåter mer föroreningarinne än ute. [2]