Acceptans, tolerans, delaktighet : rapport från ett seminarium i Saltsjöbaden den 3-5 mars 1992

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

199 18

Auepians

tolerans

Delaktighet

Rapport från eH seminarium i

Saltsjöbaden den

3-5 mars I992

KASAM

RÅD

STATENS Eöre

KARNAVFALLSFRAGOR , National Council for Nuclear Waste

So

mv

l Statens offentliga utredningar mm 199318 w Miljö- och naturresursdepartementet

Acceptans

Tolerans

Delaktighet

Rapport från ett seminarium i

Saltsjöbaden den 3-5 mars 1992

Rapport av Statens råd för kärnavfallsfrågor KASAM Stockholm 1993

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget som ingår i C E Fritzes AB. Allmänna Förlaget ombesörjer också, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor, remissutsändningarav SOU och Ds.

Beställningsadress Fritzes kundtjänst 10647 Stockholm Fax 08-20 50 21 Telefon 08-690 90 90

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-13298-2 Stockholm 1993 ISSN 0375-25OX

Acceptans Tolerans

Delaktighet -

Rapport från ett seminarium i Saltsjöbaden den 3-5 mars 1992

Seminariet Acceptans Tolerans Delaktighet finansierades i huvudsak av KASAM Statens råd för kämavfallsfrågor. - Väsentliga bidrag har även lämnats av Statens kärnkraftinspektion SKI, Statens kämbränslenämnd SKN och Statens strålskyddsinstitut SSI.

SKN lades myndighet ner som den 30 juni 1992 och dess uppgifter överfördes till SKI.

KASAM är ett vetenskapligt råd, som inrättades den l juli 1985. Under perioden 1 juli 1990 30 juni 1992 KASAM var administrativt knutet till SKN. Från den 1 juli 1992 är KASAM knutet direkt till miljö- och naturresursdepartementet.

I KASAMs uppdrag ingår

- att vart tredje år, i ett särskilt betänkande, redovisa sin självständiga bedömning kunskapsläget på kämavfallsomrâdet av ; - att redovisa sin självständiga bedömning av det program för forsknings- och utvecklingsverksamhet bl.a. förvaring - om av använt kämbränsle de svenska kärnkraftföretagen - som upprättar vart tredje år; - att på begäran rådgivande myndigheterna vara inom kämteknikområdet SKI och SSI i ärenden med anknytning till kämavfallsområdet

samt nedläggning och rivning kämtekniska anläggningar. av

KASAM anordnar även sedan år 1987 - seminarier med syfte att öppna en dialog mellan olika intressegrupper, har som ett seriöst intresse för kämavfallsfrågor. Följande rapporter summerar resultaten från tre tidigare KASAM-seminarier

- Etik och kämavfall Rapport från ett seminarium - om etiskt handlande under osäkerhet.SKN Rapport 28, 1988. mars - Finns det säkra svar Rapport från ett seminarium - om den naturvetenskapliga kunskapsbasen för slutförvaring av det använda kämbränslet SKN Rapport 34, februari 1990.

- Osäkerhet och beslut Rapport från - ett seminarium beslut under om

osäkerhet i anknytning till kämavfallsfråganSKN

Rapport 45, februari 1991.

Förord

Camilla Odhnoff, KASAM

Inledningsord

KASAM Statens råd för kämavfallsfrågor kan tillsammans - - nu med Statens kämbränslenämnd, SKN, sitt fjärde seminarium presentera som berör kämavfall.

För den som är van att i sitt mesta arbete stå med myndighetsansvar känns det nästan lättsinnigt att under KASAMs hatt gå med snarare ut frågor än med påståenden, ifrågasätta än försvara, hellre tala mera om osäkerhet än om tingens perfekta ordning. KASAM är förvisso ingen myndighet, även det om är staten som när oss. Vi intar en fristående ställning till dem vi samarbetar som närmast med Statens kämbränslenämnd SKN, Statens Kämkraftinspektion - SKI och Statens Strålskyddsinstitut SSI och det företag, Svensk - Kämbränslehantering, SKB, är den för som gemensamma nämnaren en stor del av vår verksamhet. Vi gör det på uppdrag av regeringen, inte för rättfärdiga men att beslut inom kanslihuset. Vårt uppdrag är råd och att ge synpunkter inom kärnavfallsområdet och i fråga avveckling kämtekniska om av anläggningar. Uppdraget är föga kontroversiellt politiskt. Vilka åsikter man än har om kärnkraften, så är avfallet tickande realitet och vi har en alla avnjutit fördelama. Ansvaret att på bra sätt hand detta ett ta om avfall kommer vi inte undan.

Från KASAMs sida har vi mest tillsammans med SKN också i men samarbete med SKI och SSI försökt fördjupa diskussionen kring avfallshantering och slutförvar. I våra kunskapslägesapporter en av har vi också tagit upp frågan avställning kärnkraftverk. om av Fördjupningen har skett serie seminarier tillsammans genom en med SKN där vi inledde med att ta upp olika värderingar rörande kämavfall vid etikseminariet 1987, fortsatte med att kritiskt diskutera den naturvetenskapliga kunskapsbasen 1989 och därefter 1990 samlas kring frågeställningen Hur fatta beslut på basis värderingar och ofullständig av kunskap De drivande bakom dessa seminarier har givit personerna korta sammanfattningar i rapporten. Inom SKI utvecklar man ett systematiskt samtal med vitt spridda åsiktsföreträdare, kallat Dialogprojektet. Också detta presenteras här.

Delaktighet det är inte bara en verbalt och kun- Acceptans, Tolerans, -

skapsmässigt avancerad krets som skall komma överens. Not In My Backyard. Beslutet om vems trädgård Amerikanama säger ligger några år framåt, tål att funderas och diskudet handlar om men både trädgårdens rättmätiga ägare och av teras kring redan i dag, av företrädare för nationella politiska och industriella intressen.

företeelser det demokratiska beslutsfattandet som kämav- Få utmanar utveckling huvud taget bara marginellt ett resultat fallet. Teknisk är över beslut det särskild accent hanteringen i slutskedet. av politiska ger en njutit frukterna teknikens framsteg är andra än De generationer som av på de osmälta resterna. Dessa generationer i sin de som tvingas ta vara beslut kan påverka handlingsfriheten för tur har att fatta som

efterkommande i led efter led.

Rapporter

seminarium växte fram inom KASAM successivt under Planerna för detta diskuterades första gången utförligt under hösten det år 1990 och mer år 1991 tillsatte KASAM särskild arbetsgrupp som i året. I början av en kom bestå ledamöterna Anne-Marie Thunberg och Lotta huvudsak att av Westerhäll sekreteraren Tor Leif Andersson med uppgift att svara samt seminariet. Arbetet bedrevs i nära samarbete med för planeringen av

Statens kämbränslenämnd. kring fyra sessionerhuvudteman och deltagare Seminariet lades upp inledande föredrag kring dessa teman. Den valda uppläggvidtalades för också några deltagarna skulle förbereda kommenningen förutsatte att av till inledningsföredragen. Dessa kommentarer skulle utgöra starttarer diskussionen också skulle rymmas inom punkten för den allmänna som

varje session. i uppgift medan seminariet pågick förbereda deltagarna fick att En av sammanfattande kommentar till den avslutande diskussionen. en

Följande teman gavs för sessionema

Kollektivt solidaritet ansvar hotbilder i samband med demokratiskt beslutsfattande Betydelsen av Avfallshantering teknisk verksamhet med social dimension - Acceptans och legitimitet -

Denna rapport från seminariet består dels de inledande av föredragen från varje session och de förberedda kommentarerna i anslutning härtill, dels av ett redigerat referat från de efterföljande diskussionerna. Det grannlaga och omfattande arbetet med referaten från diskussionerna har utförts Anne-Marie Thunberg i av samverkan med Olof Söderberg, båda ledamöter i KASAM. De har också svarat för redigeringen av rapporten och påtar sig för referatens ansvaret slutliga utfomming. För renskrift och layout tackar KASAM Susanne Carlberg, tidigare knuten till Statens kämbränslenämnd och numera till Statens kärnkraftinspektion.

Inledande Översikter

Slutförvarets tekniska lösningar

Sten Biurström, SKB

Sveriges tre avfallstyper

Kärnkraftproduktionen upphov till driftavfall, rivningsavfall och anger Indelning i låg-, medel- och högaktivt bestämmer hantering vänt bränsle. det endast finns två kategorier förvaringssynpunkt, nämligen medan ur långlivat. Det förra kräver isolering i några hundra upp till kortlivat och skall hållas isolerat i till omkring 100 000 500 år medan det senare upp år. Volymen hos kämavfall är förhållandevis liten. Detta innebär att man vidtaga omfattande åtgärder och har varit en viktig ekonomiskt kan princip tillämpas för kämavfallet det skall hållas

grund i den nya som -

inneslutet och isolerat så länge det är farligt.

Utbyggt system

radioaktivt kämavfall i Sverige tas idag hand, även det som Allt om kommer från sjukvård, medicin och forskning.

driftavfall behandlas konditioneras vid verken där det också

Kortlivat mellanlagras innan det i hoppackad och vanligen fast form transporteras slutförvaring. Slutförvaring kortlivat driftavfall sker i SFR. till av bränslet mellanlagras vid kärnkraftverket i cirka ett år, Det använda till mellanlagring i CLAB. Efter 30 ä 40 års varefter det transporteras lagringstid skall det slutdeponeras. utbyggda medger inte bara att allt radioaktivt material tas Det systemet också detta sker endera slutligt eller för mycket lång väl om hand utan att Vid internationell jämförelse ligger Sverige i frontlinjen såväl tid framåt. utbyggda anläggningar uppbyggd kunskap. Den polinär det gäller som på 70-talet och väl fungerande samarbete inom lantiska diskussionen ett det har bidragit till denna framskjutna position.

Ãterstående tre komponenter

åstadkomma helt komplett system krävs att följande tas fram För att ett

inkapslingsstation djupförvar samt säkerhetsredovisningar. -

För att kunna påbörja byggnaden nämnda anläggningar krävs av att man enas om inkapslingsteknik samt utförande djupförvar. av

Alternativ i svensk berggrund

Avfallsfrågans nya problematik är att visa säkerheten och isoleringen under långa tider framåt. En tekniskt enkel väg att åstadkomma detta är förvaring i en omgivning inte förändrar sig under aktuella tidssom perioder. Förvaring i Sveriges berggrund på större djup erbjuder oförändrade förutsättningar under väsentligt längre tider än vad krävs som för förvaringen. Ett antal alternativa utformningar i svensk berggrund har undersökts. Tunnel och bergrumsaltemativ på 500 ca m djup samt mycket djupa häl är de principiellt olika utforrnningar står till buds. som

Inkapsling

Den svenska förvaringsprincipen bygger i hög grad på utnyttjande av barriärfunktion hos bränsle, inkapsling och inpackning i bentonit. Olika kapslingsaltemativ undersöks för deponering i hål och tunnlar. Det förutsätts att bränslet, i den form det har haft vid mellanlagring, direkt inkapslas i behållare. Koppar utgör korrosionsskydd medan fyllnadsmaterial ocheller bärighet kan åstadkommas med bly eller stål.

Inkapslingsstation

Att inkapsla bränslet är en av de besvärligare operationema i samband med deponering. Inkapsling kräver byggande stor het cell, där av en bränsle kan tas ur CLAB-bassängema och placeras i kapslama.

Tekniska fakta diupförvar

om Djupförvaret är en stor berganläggning. Att bygga tunnlar och bergrum är förhållandevis enkelt och är väl etablerad teknik. Hantering inen av kapslat material är karaktär hanteringen vid verken. av samma som Utsprängning eller troligen utborming tunnlar kommer ske under av att lång tid. Volymen uttaget berg kan bli omkring miljon m3 en - en avsevärd mängd berg, dock väl hanterbar. Även återfyllning med bentonitsand kräver avsevärda volymer, dock helt transporterbara och jämförliga med volymer som hanteras vid anläggningsverksamhet. annan Transporten av inkapslat bränsle blir tung. Per år kommer dock endast ett mindre antal frakter att ske med uppskattningsvis en tung transport per dag till anläggningen.

Anläggningen kommer sysselsätta för utbyggnad och deponering att - - 400 människor under 25-35 år. Investeringen torde röra sig om ca ca 9 miljarder kronor. markanläggningen är förhållandevis liten anläggning. Under- Själva en jordsdelen kan dock kräva förhållandevis stort markområde måste inatt köpas för säkerställa tillräckliga underjordsvo1ymer. att

Sökerhetsredavisning

Krav enligt lag

Kämtekniklagen kräver reaktorinnehavare att de åtgärder vidtas av

behövs för säker hantering och förvaring

som en Texten understryker endast de åtgärder behövs behöver vidtas att som och att anläggningen skall vara säker.

Utfört FUD-arbete Systematiskt omfattande FoU-arbete har pågått i Sverige sedan 70-talet. AKA-utredningen har utgjort viktig grund. Genomförbarheten visades en i och med att KBS3-konceptet accepterades av regeringen 1984. Arbetet sedan dess har bestått i att undersöka alla frågeställningar av intresse för förvaring i den svenska berggrunden. Sedan antal år tillbaka sammanfattas de många årens forskning ett nu

och utvärdering görs. Äspö-projektet utgör en viktig del för att slut-

en ligt demonstrera metoder och teknikers användbarhet.

Internationella kunskapslöget

Experter och myndigheter m.fl. har under år kommit fram till senare uppfattning när det gäller det generella kunskapsläget. en gemensam Inom IAEA, OECDNEA konstaterar man att det idag finns organ som kunskap för att utforma, lokalisera och säkerhetsanalysera ett djupförvar för slutlig förvaring. En synnerligen viktig milstolpe i detta arbete är OECDNEAs Collective Opinion beträffande möjligheten att långsiktigt utvärdera

säkerheten.

Viktig uppnådd kunskap

FoU-verksamheten har gett viktig kunskap beträffande följande två frågor

o hur länge är avfallet farligt - hur fungerar barriärer

Beträffande hur länge avfallet är farligt kan idag konstatera det man att allra mesta och värsta försvinner inom tusenårsperiod; då försvinner en det mesta av fissionsproduktema. Att hålla avfallet isolerat under några tusen år ifrågasätts av kritikerna. Det som därefter återstår är väsentligt lättare hålla isolerat då det att bl a rör sig om extremt svârlösliga produkter. För den lilla återstående delen krävs dock att avfallet hålls isolerat i ett hundratusenårsperspektiv innan man nått farlighetsnivå motsvarande den en som uranet ursprungligen hade. Nya breda och djupa kunskaper har också erhållits beträffande de olika barriärema. De allra viktigaste är här

- att det använda bränslet knappast låter lösa sig i grundvatten - att kopparkapseln icke korroderar under aktuella tidsperioder. Teoribildning beträffande korrosion och koppar är väl etablerad. För att åstadkomma någon skada krävs att kapseln mekaniskt skadas. Bentonit ger en tät buffert med flera olika verkningsforrner, såväl från ett eventuellt läckage inifrån som att hindra tillströmning utifrån. - att barriären berget har många viktiga funktioner, främst tillhanatt dahålla en grundvattenkemisk miljö är mekaniskt som gynnsam, att ge skydd samt att verka som ett filter. Effekterna bergets filterverkan av kan vara svåra att beräkna.

Lokalisering

Lagen ger inga vägledande krav. I regeringskommentar till FoUprogram 89 konstateras dock att SKB skall föreslå två platser för detaljundersökningar i samband med prövning enligt naturresurslag, miljölag och bygglag för anläggen ning.

Geologiska förutsättningar

sammanfattning erfarenheter i Sverige och utomlands visar En av vunna kan byggas under många olika geologiska förtydligt att ett säkert förvar geologiska formationer är mycket gamla jämfört hållanden. De flesta aktuella vid slutförvaringen. För Sveriges del med de tidsperioder som är geologiska förhållandena blir mindre betydelse vid innebär detta att de av allra viktigaste är att kunna beskriva förhållandena i lokalisering. Det berget på ett entydigt och tillräckligt detaljerat sätt.

för lokalisering

Underlag

underlag för närvarande fram beträffande alla förhål- Ett omfattande tas kan betydelse för lokalisering. Självfallna är samlanden som vara av vetenskap och teknik. Dessutom sammanställs en rad manställningar över beträffande lagreglering, samhällsfrågor, demografi, beslutsprofakta Avsikten kunna bygga ut anläggningen under en så cesser m.m. är att informationsmässigt tillfredsställande situation som möjligt. tekniskt och

Politiska beslut, tidplan, granskning

Olof Söderberg, Sl.N

Det råder politisk enighet i Sverige kämavfall om att från svenska kämkraftverk skall slutförvaras inom vårt lands Ännu har eget gränser. dock inga beslut fattats om hur och använt kämbränsle och högaktivt var annat avfall skall förvaras.

Lagstiftningen är så utformad att det är kärnkraftsföretagen har som det direkta ansvaret för att det använda kämbränslet hanteras och slutför-

varas på ett säkert sätt. Företagen har lagen 19843 genom om kämteknisk verksamhet och 1981 års k finansieringslag ålagts genom s både att bedriva den forskning krävs och betala kostnaderna för som att såväl forskningen som för själva förvaringen.

Historik

Efter enbart experimentell verksamhet med avfallsfrågoma under 1950-

och 1960-talen kom kärnkraftens avfallsproblem i fokus i början av l970-talet. Den första större offentliga utredningen på området, den s k AKA-utredningen, arbetade 1973-1976 och resulterade i att ett statligt organ, kallat Programrådet för radioaktivt avfall PRAV, inrättades med uppgift att följa det då pågående utvecklingsarbetet för avfallshantering

och att ta de initiativ som kunde behövas.

Den första lagregleringen av forskningsskyldigheten kom den genom s k villkorslagen 1977. Enligt den lagen krävdes särskilt tillstånd innan en kämreaktor fick tas i bruk. Ett sådant tillstånd förutsatte att reaktorinnehavaren kunde anvisa helt säker en metod för slutförvaringen av det högaktiva avfallet. Kämkraftföretagen bildade samtidigt en särskild projektgrupp, Kämbränslesäkerhet KBS. Arbetet i gruppen knöts administrativt till det företag idag heter Svensk Kämbränslehantering som AB SKB och som ägs kämkraftsföretagen. av Det s k KBS-projektet startade utrednings- och forskningsarbeten

som kom att ligga till grund för det svenska avfallsprogrammet. Projektet tog inom ett par år fram två slutförvaringsmetoder, KBS-l för förglasat högaktivt avfall från upparbetning och KBS-2 för slutförvaring av använt icke upparbetat kämbränsle. KBS-l-rapporten kom ligga till att grund för laddningstillstånd för fyra kämkraftsreaktorema

av nr 7-10.

År 1983 presenterade SKB rapport om slutförvaring av använt en ny kämbränsle, den k KBS-3 rapporten. Den rapporten kom att utgöra s laddningstillstånden för de två sista reaktorema i det svenska grund för

kämkraftsprogrammet, Forsmark 3 och Oskarshamn

finansieringslagen tillkom 1981 innefattade den föreskrifter om När skyldigheter bedriva forskning kring avfallskämkraftsföretagens att

och betala kostnadema. Bestämmelserna om forskningsskylfrågorna att 1984 till den kämtekniklagen, ersatte bl a digheten överfördes nya som

I kämtekniklagen infördes också bestämmelse om att villkorslagen. nu en

kärnkraftsföretagen tredje år, med början år 1986, skulle presentera vart särskild myndighet, statens kämbränslenämnd ett s k FoU-Program. En

uppdrag granska och utvärdera programmet och därefter SKN fick i att

överlämna detta jämte sitt eget yttrande till regeringen.

detta FoU-Program ligger SKB, som redan Uppgiften att presentera

i början år 1984 hade publicerat ett sådant program. av

Myndigheter

hade avskaffats i början 1980-talet fick vi från Efter det att PRAV av

1980-talet nuvarande uppgiftsfördelning mellan de äldre mynmitten av

dighetema SKI och SSI och den myndigheten SKN nya

kärnkraftinspektion SKI med uppgift att tillse säkerheten vid - Statens kämtekniska anläggningar såsom kärnkraftuppförande och drift av

verk och slutförvar,

strålskyddsinstitut SSI med uppgift att övervaka strålskyddet - Statens radioaktiva ämnen och att fastställa gränsvärden vid all hantering av

stråldoser till personal vid anläggningar och till allmänheten, för kämbränslenämnd SKN med uppgift till att forskningen Statens att se och förvaring högaktivt avfall bedrivs på ett allkring hantering av

sköta finansieringen och att informera allmänheten om sidigt sätt, att

vad som görs. vetenskapligt råd KASAM med uppgift bl a Vid SKN finns även ett - - till regeringen redovisa sin självständiga bedömning att vart tredje år

kunskapsläget på kämavfallsområdet. av

annorlunda organisatorisk struktur från den 1 juli 1992 väntas En delvis

föreslås regeringen i proposition till riksdagen. inom kort av en

Granskning av FoU-Program

SKBs fortsatta arbete har inriktats på ett KBS-3-liknande förvar, men även andra alternativ analyseras. Arbetet redovisas samlat tredje år i vart s k FoU-Program, vilka bygger på ett stort antal publirapporter som ceras löpande. SKB har hittills presenterat två FoU-Program enligt den ordningen nya 1986 och 1989 och kommer att sitt tredje i höst FoUpresentera Program 92. Uppgiften att granska och utvärdera ligger på programmet SKN, som i sin tur ett omfattande remissförfarande inhämtar genom synpunkter från ett stort antal andra myndigheter och andra sakkunniga, däribland SKI, SSI och KASAM. I sista hand regeringen ställning tar till programmet. En sammanfattning av SKNs utvärdering i 1990 regeringens mars samt ställningstagande i december 1990 till SKBs FoU-program 89 finns i utdelat material.

Tidplan

SKB bedriver sitt arbete målmedvetet efter ungefär följande tidplan. I mitten av 1990-talet räknar SKB med kunna att presentera ett mer slutligt förslag om vilken metod vill välja för slutförvaringen man samt att peka ut tre s k kandidatplatser, d namngivna platser där v s mer detaljerade studier av berggrunden kommer att behöva bedrivas. Resultatet av dessa studier, kommer inkludera som att upptagande av schakt på åtminstone två av platserna, är avsett att år 2003 leda fram till en s k lokaliseringsansökan till regeringen enligt naturresurslagen. En sådan ansökan kommer sannolikt att omfatta två alternativa lokali-

seringar. Tillstândsprovningen bedöms några ta år. Ett slutförvar beräknas kunna byggas under åren 2010-2020 och därefter i drift. tas Deponeringen av använt kämbränsle i förvaret bedöms lämpligen utföras under ytterligare 30- 40 år, vilket innebär att förvaret skulle färdigt vara för förslutning i slutet av 2050-talet. Varken regeringen eller någon statlig myndighet har beslutat att just denna tidplan skall gälla för arbetet. Tidschemat bör uppfattas som ett planeringsinstrument.

Insyn

innebär detta tidsschema för möjligheterna till insyn och granskning Vad myndigheter och från allmänhetens sida av insynen garanterad skyldigheten för SKB att vart tredje F n är genom sitt FoU-program. Det har hittills varit SKNs uppgift att är presentera granska detta och mellan granskningstillfällena nära följa program - att verksamheten. SKN har haft 6 månader på sig för att göra en utvärvilken därefter lämnas till regeringen. En utförligare redogörelse dering, för hur det går till att utvärdera och bedöma SKBs FoU-Program finns på baksidan den utdelade trycksaken Aktuell information från SKN av nr 1. Insyn i form har SKN också att myndigheten varje år annan genom det ekonomiska underlag SKB är skyldig att presentera inför prövar som regeringens beslut avgift enligt finansieringslagen. Det är SKNs sak om varje höst lämna motiverat förslag till regeringen om nästkomatt ett mande års avgift. Valet plats för slutförvar kan bedömas komma att väcka stort av ett intresse från allmänhetens sida och i den offentliga debatten. De provbormingar utfördes i slutet 1970-talet PRAV och under första som av av delen 1980-talet SKB krävde endast tillstånd av markägaren. De av av ingående undersökningarna de tre kandidatplatsema kräver tillmer av berörda kommunen enligt bestämmelser i plan- och byggstånd av den lagen. När det sedan blir fråga att uppföra slutförvarsanläggning blir om en det aktuellt också söka tillstånd enligt naturresurslagen. Tillstånd ges att regeringen. Den kommun berörs kommer att ha ett starkt inav som flytande på det slutliga beslutet. Men kommunerna har, efter en lagändring år 1990, inte längre absolut vetorätt mot ett beslut att lokalien sera ett slutförvar till viss plats. Sedan kommer också att krävas tillstånd enligt kämteknik- och strålskyddslagama. Det innebär att både SKI och SSI kommer att ha ett avgörande inflytande på tillståndsprocessen, även om det i sista hand är regeringen också enligt den lagstiftningen har att ta ställning till en som ansökan att få ta anläggningen i bruk.

Utdelat material

- Utvärdering av SKBs forskningsprogram 1989 SKNs informationsskrift nr september 1990

- Aktuell information från SKN 1 mars 1991

nr

Kunskapsbasen för slut-förvaringen asökerheter och beslutsmöiligheter

Sammanfattning av kunskapsseminariet

Nils Rydell, SKN

Kämbränslenämnden och KASAM organiserade gemensamt ett semina-

Den naturvetenskapliga kunskapsbasen för slutförvaringen av rium om det använda kämbränslet i september 1989. Seminariet uppdelat sessioner utöver den inledande presenvar sex ämnesområdet. Scenarier Tre Sessioner tationen av var ett av temana. scenariesekvens dominerar framtidsperspektivet, att ägnades den som värrneperiod, vi är på väg mot ny istid med de påvi nu lever i en att en medföra för förvaret och att värrneperioder och frestningar den kan nya avlösa varandra åtminstone den närmaste ånniljonen istider kommer att ägnades spekulativt scenario, framtida ut. En fjärde session ett mer mänskligt intrång i förvaringsberget, där kunskapsbasen är närmast analyser ändå behövs. Seminariet avslutades med en obefintlig, men session betydelsen de konstaterade osäkerhetema och en uppsumom av mering av diskussionerna.

säkerhetskrav

kunskapsunderlaget måste värderas mot kraven på säker- Osäkerhetema i slutprodukten, slutförvaret. Det överordnade säkerhetskravet är het hos människan referensart skall skyddas mot joniatt biosfären med som - strålning från de radioaktiva ämnen som deponerats i förvaret. serande behöver inte totalt, eftersom radioaktiva Skyddet av biosfären vara strålning från naturliga källor redan finns i vår ämnen och joniserande naturliga bakgrundsstrålningen varierar från plats till plats miljö. Den variation påverkat livsprocessema på något hittills utan att denna slutförvarets bidrag till strålnivån i biosfären ligger skönjbart sätt. Om strålnivåns naturliga variationsområde kan inte heller väl inom påverka livsbetingelsema i biosfären på något slutförvaret bedömas betydelsefullt sätt. djur får ingen stråldos från de radioaktiva avfallsäm- Människor och förrän dessa läckt till biosfären. Stråldosen till

nena radionuklidema

beräknas med modeller beskriver hur radionuklider människan kan som

transporteras i våra näringskedjor. Modellerna förutsätter kunskaper om biosfären. Strålskyddsinstitutet bedömer dagens biosfärsmodeller att kan användas med oförändrad trovärdighet högst 1 000 år framåt i tiden ca och med mindre trovärdighet, ändå rimligt bedömningsverkmen som ett tyg, fram till nästa istid.

För tider bortom nästa istid behövs andra mått på utsläppets farlighet.

De nordiska myndigheterna inom kämavfallsområdet har publicerat ett förslag till kriterier för slutförvaring högaktivt avfall, exempelvis av använt kämbränsle. I detta förslag kompletteras dosgränsema med ett kriterium om läckaget radionuklider från förvaret till biosfären. av Detta läckage, enligt bästa beräkningar, får högst uppgå till liten bråkdel en av den naturliga frigörelsen radionuklider från berggrunden av grund av vittring. Koncentrationen radionuklider från avfallet beräknas av därmed inte heller lokalt, i brunnsvatten, ytvatten eller mark, överstiga koncen-

trationer som uppmätts i naturen.

utgångsläget

De närmaste, åtminstone tusen, åren antas visserligen klimatet långsamt bli kallare, knappast så vår livsmiljö hinner men att ändras drastiskt från nuvarande förhållanden. Förhållanden i berggrunden på det tänkta förvarsdjupet, minst femhundra meter ned, förändras i sin egen mycket långsamma takt och lär inte påverkas klimatändringama av under de närmaste årtusendena. Materialen i förvaret och konstruktionen väljs så att de skall fungera intakta under hundratusentals år i sin djupbergsmiljö sådan vi känner den idag. Det framkom ingenting under kunskapssemi-

nariet som motsade att riskerna är mycket små för läckage från förvaret under de närmaste årtusendena.

Denna slutsats bygger inte på att vi skulle ha fullständig och allten igenom korrekt kunskap om förvaringsberget när förvaret byggs, på utan att förvarets tillverkade barriärer byggs med avsevärda säkerhetsmargi-

naler. Osäkerheter i berggrundsdata kompenseras med en robust konstruktion. Exempelvis är bränslematerialet, urandioxid, mycket svårlösligt i grundvatten, och kapsel koppar mycket en av resistent mot korrosion i grundvatten.

Osökerheter den framtida utvecklingen

om

klimatvöxlingar och deras illustrerad av

-

konsekvenser

säkra på sin sak. Långtidsprognosen var inte upp- Klimatforskama var på istid. Växthusgasema kan påmuntrande. Vårt land är väg mot en ny

hundra åren inte på längre sikt. verka klimatet de närmaste par men

Lundqvist, kvartärgeolog, påpekade med instämmande Professor Jan

naturgeografen Wibjöm Karlén, att vårt nuvarande klimat kan ses som av hållet och den totala nedisningen mot slutet av ytterlighet det varma en den andra ytterligheten. Normaltillståndet, om den senaste istiden som

sådant, är någonting däremellan. Karlén föreslog fem man kan tala om ett

realistisk uppskattning temperatursänkningen fram till grader som en av temperaturminimat 5 000 år. Iskanten skulle kanske det första om ca i Mellansverige därefter fluktuera ganska mycket hamna någonstans men

fram och tillbaka.

i områden nära inlandsisen kan i detta inledande skede antas Livsmiljön idag. Permafrosten får knappast någon vidlikna den längs fjällranden

i eller djupet under det inledande sträckt utbredning varken ytan mot

utesluter inte att landet kan vara isfritt långa skedet. Men klimatforskama

fortsatta perioden med arktiskt klimat. Då kan tider under den i berggrunden. Detta är typ osäkerhet permafrost tränga djupt ned en av

gardera sig att lägga förvaret på man bör, och kan, mot genom som frostfritt djup, kanske än femhundra meter. mer områden har evig tjäle kan regn- eller smält- När marken över stora

i berggrunden. Stationärt vatten i berggrunden blir vatten inte tränga ner mineralämnen vittras ut väggarna i de så småningom salt av som ur

Vattnets innehåll olika saltämnen kan påverka vattenfyllda sprickoma. av

korrosion. Hur salt blir vattnet Det vet vi inte kapslingens och bränslets

frågan är forskningsbar. men naturligtvis påverkas kraftigt. Man kan fråga sig Biosfären kommer att

olika matgrödor kan odlas i olika delar av vårt hur långt in i framtiden

värde stråldosberäkningar har redan för tider som ligger land, och vilket

2000 till 3000 åren. Men biosfärens utveckling bortom de närmaste om naturligtvis den nuvarande biosfären ändå knappast är forskningsbar, kan

beräkningsmodell, så länge det inte finns goda skäl att anta användas som modell bättre skulle beskriva den framtida livsmiljön. att någon annan osäkerheten råda kring påverkan berggrunden i Den största synes och fullständiga avsmältning avslutade den samband med den snabba som

senaste istiden, och som kan upprepas nästa gång. Det finns säkra belägg för att mäktiga, långsträckta och sannolikt djupa förkastningar inträffade i några områden i nordligaste Norrland och i Nordfinland just vid tiden för den senaste isavsmältningen. Om dessa skedde i form av enstaka mycket kraftiga jordbävningar eller i flera är omdiskuterat steg men kanske mindre viktigt. Inga lika stora förkastningar har hittats i Sydsverige, men bland de många mindre, tvärbranta bergavsatser påsom träffas litet varstans i Sverige kan finnas sådana uppkommit som genom förkasmingar. Att inlandsisen brutit loss och fraktat bort den försvunna delen av en klippavsats är den vanligaste förklaringen till branta annars klippväggar i vårt land. Det finns också säkra belägg för att vatten, trängt i flackt som ner liggande sprickor i berggrunden under den tillbakaryckande glaciärfron-

ten, lyft det överliggande partiet av berget. Förflyttningar vidsträckta av bergblock i Skåne och i Kanada har tolkats bevis för denna mekasom msm.

Många frågor återstår att besvara,

- hur djupt ner i berggrunden orkar vatten lyfta berg - hur allmänna är senglaciala förkastningar i vårt land - har de utlösts av vattenlyft och är grunda, eller bergspänningar, och av är djupa - kan vi entydigt fastställa förutsättningarna för förkastningar nya

Sådana frågor bör kunna besvaras bättre än idag genom fortsatta studier av den nordiska kvartärgeologin och nuvarande istidsområden som Grönland, Spetsbergen och Antarktis. Hur lång tid det tar att få svaren Hur stor är den kvarstående osäkerheten tjugo år eller femtio om om Betydelsen av osäkerhetema kan, inom vissa gränser, reduceras genom robust konstruktion förvaret eller förläggning på djup, av större men kraftåtgärder mot osäkerheter kan också medföra olägenheter, om inte annat ekonomiska.

Osökerheter

på grund av systemets

komplexitet

Professor Clas-Otto Wene, energisystemforskare, visade med ett enkelt räkneexempel att en fullständig analys ett system blir ohanterligt av om-

redan påverkas så få åtta variabler och fattande om systemet av som behöver duger, duger ej. För att inte hamna i den omöjsvaret bara vara situationen tvingas analytikem att och filtrera variablema. liga gruppera slags osäkerhet. Var för sig kanske för- Förenklingama skapar ett nytt enklingama försvarbara, i kombination kanske inte. Till denna var men osäkerheter kan kanske också hänföras forskares outtömliga fantasi typ av det gäller föreställa sig mekanismer och utvecklingar, när att processer, kan påverka förvarets funktion, är teoretiskt möjliga, som som som kanske inte förekommer i praktiken, är svåra att motbevisa. De men som full bevisning för förvarets säkerhet mot alla invändningar, som kräver och sådana finns, kommer aldrig att behöva känna sig övertygade om

säkerheten.

Förvarets vittne, den naturliga cmalogen

Naturen själv har deponerat kämbränslematerialet, urandioxid, som uranmalm många platser i berggrunden. Cigar Lake-gruvan i Kanada

anordnad på liknande sätt dagens tänkta slutförvar, med en är som lerbarriär omkring bränslet och på några hundra meters djup i berggrunden. Minst naturlig kämreaktor har också startats av naturen. För en två miljarder år sedan fälldes högkoncentrerad uran ut i kritisk nästan mängd, i vad är i Oklo i Gabon. Kedjereaktionen som nu en urangruva startade och pågick i hundratusentals år. Att gruvan var en fossil kämreaktor upptäcktes fransk kontrollant mätte isotophaltema i när en från Isotophaltema avvek från de normala. Förklaringen uranet gruvan. given än häpnadsväckande, en del uran-235 hade förbränts. var om Berggrunden i dessa båda gruvområden har undersökts som exempel på långtidsdeponier för kämbränslematerial, fast malmkroppama aldrig skulle ha godkänts bränsleförvar svenska myndigheter. Bränslet som av okapslat och i Oklo deponerat i sprickzon i berggrunden. Trots var en sådana brister i barriärsystemet har dessa naturliga förvar effektivt isolerat sitt från biosfären i 2 miljarder år. Andra analoger studeras uran ca exempel delar barriärsystemet. En analog bevisar inte att som av förvar alltid är effektiva. De ineffektiva hittar vi inte, de finns naturens inte kvar längre. Men analogema kan upplysa oss om vilka processer som verksamma i förvar, det inrättas i en berggrundsmiljö som är ett om överensstämmer med den naturliga analogens miljö.

Människors

intrång

Osäkerheter om materialen i de tillverkade barriärema, om geosfären och om de påfrestningar klimatet på våra breddgrader kan ställa till med, är forskningsbara i den meningen att material för forskningen finns att tillgå. Klimatväxlingar har lämnat spår från åtminstone den senaste ånniljonen och i geosfären kan spåras mycket processer längre tillbaka. Men framtidens människor och samhällen inte forskningsbara. är Människan som släkte är visserligen miljoner år ett par gammal, men de historiska källorna tunnas ut till närmast obefintlighet om vi söker oss mer än ca femtusen år bakåt i tiden. Dessutom är människans och samhällets utveckling olinjär. Historiska erfarenheter kan inte projicieras på framtiden annat än i mycket begränsad utsträckning.

Framtida människors ageranden kan därför inte hanteras i säkerhetsanalysen med de metoder som används för naturprocesser. En session vid

kunskapsseminariet ägnades åt redovisning och diskussion en av de arbeten som ändock pågår med föra in den framtida att människan i säkerhetsanalysen. Dessa arbeten görs i fler länder än Sverige och bl a Nuclear Energy Agency inom OECD gör en värdefull insats genom att organisera arbetsgrupper och konferenser inom detta område. Claes Thegerström, som arbetat med dessa frågor vid OECDNEA, rapporterade om resultaten dessa arbeten vid kunskapsseminariet. av Analysen måste utgå från postulat. Det enklaste postulatet, att människan finns kvar som art hela den tid säkerhetsanalysen behöver omfatta, har inte ifrågasätts. Även den det som ser som ett osäkert antagande håller med om att det är ett berättigat postulat.

En viktig skiljelinje går mellan informerade intrång, som görs i avsikt att, exempelvis, undersöka deponien eller återvinna material därur, och oinformerade intrång, görs i något syfte som som inte har med förvaret att göra. Den etiska grundsynen informerade intrång, som uttrycktes

vid det första av KASAMSKN- seminarierna, etikseminariet,

var att vi har rätt att betro framtidens människor med lika stor ansvarskänsla, aktsamhet och kunskap som vi själva har, detta om nu känns lugnande för alla. Detta scenario tillför i så fall ingen osäkerhet i analysen.

För det oinformerade intrånget i djupt förlagt ett förvar diskuteras följande postulat om förmåga-risk.

Förmåga till intrång förutsätter tekniska färdigheter som rimligen är förenade med förmåga till korrektiva åtgärder och därmed begränsar risken för skador människor och barriärer.

och förmåga till korrektiva åtgärder finns Utan tekniska färdigheter heller förmågan göra intrång och därmed ingen risk. knappast att

postulat kan olika scenarier utformas som inför rationellt

Utifrån dessa handlande i säkerhetsanalysen och ger en metod att hantera mänskligt denna kategori av osäkerhet.

Beslutsalternativ

behandlades inte vid kunskapsseminariet även om diskussio- Beslutsfrågor tangerade detta område. Men SKN studerar förutsättnerna några gånger konsekvenserna olika beslut, av sina myndigningarna för och av som en ganska ofruktbart diskutera beslut om det inte hetsuppgifter. Det är att handlingslinjer besluta En kort redovisning av de finns olika att om. kan urskiljas är väl därför sin plats alternativa handlingslinjer som

här. redovisas tidplan för det fortsatta arbetet, I SKBs FoU-program en för allt det använda kämbränslet skall går ut på att ett slutförvar som bruk 2020 och förslutas omkring år 2050. börja byggas ca 2010, tas i handlingslinje först bygga ett demonstrations- En annan möjlig är att exempelvis tiondel bränslet, också med start förvar som rymmer en av snabbare färdigställande eftersom förvaret är mindre, 2010 men med bränslet i CLAB. Beroende på ersamt tills vidare lämna kvar resten av

med demonstrationsförvaret och den fortsatta utvecklingen

farenheterna generation fortsätta på den inslagna förvaringstekniken kan nästa av vägen eller välja en som de finner bättre. handlingslinje är naturligtvis att driva fram arbetet En tredje tänkbar tekniskt underlag för utförandet ett slutförvar, men till ett komplett av förvaringen och istället låta allt bränslet sedan skjuta på beslutet att starta ligga kvar i CLAB tills vidare. sig för endera dessa handlingslinjer måste Innan man bestämmer av fram i ljuset och diskuteras alla synvinklar och av konsekvenserna tas ur Till de vägande faktorerna hör väl inverkan på den alla berörda parter. verkställande organisationens arbetsmotivering, bevarandet av kompetens vänteperiod, finansieringen, beslutsläget efter ett beslut att under en exempelvis i kunskapsunderlag och teknikutveckling av att vänta, vinsten bestämd tid slutar med uppskov på obestämd vänta, risken att uppskov

tid m m. beslut gäller vilka funktionskrav skall ställas förvaret. Ett annat som hittills ställts alla andra är säkerheten. Kravet att för- Det krav som över

varet skall vara helt säkert är kanske inte alls ouppnåeligt, jämför med uranmahnen i Cigar Lake i Kanada som inte kunde spåras vid provtagningar i mark och grundvatten men kravuppfyllelsen kan inte bevisas. Andra krav, exempelvis på inspektionsmöjlighet och reparerbarhet har inte integrerats i metodstudiema. Därför har inte heller graden säkerav het och graden av åtgärdsfrihet med förvaret avvägts mot varandra. Ett tredje beslut, som hittills överlåtits på vetenskapsmännen och tekt nikema, är beslutet om vilka säkerhetskrav som skall ställas på förvaret. Det är vetenskapsmännens och teknikemas ansvar att redogöra för graden av säkerhet man anser sig uppnå med olika lösningar och vad de kostar, men ett politiskt ansvar att bestämma hur hög säkerhet man skall eftersträva i relation till kosmadema. Vad är en riktig avvägning mellan konsekvenser och kostnader i förhållande till vad samhället accepterar och kostar sig inom andra områden for vår generations säkerhet Hur skall samma avvägning göras för framtida generationers säkerhet, när våra beräkningar av deras säkerhet beror på antaganden framtiden i om som sig är osäkra. De som arbetar med kämkraftavfall har inte ensamrätt till den sista frågan men är de första som ställt den.

Etiskt handlande under osäkerhet

-

Osäkerhet och beslut

reflexioner i tesform två

Subiektiva om

seminarier

Anne-Marie Thunberg, KASAM

Den seminarieserie fjärde del vi just har inlett tog sin start i temat vars Etiskt handlande under osäkerhet, september 1987. Termen osäkerhet hade naturligtvis sin särskilda betydelse i relation till kämavfallsfrågan, nämligen det långa tidsperspektivet för förvaring av använt kämbränsle osäkerheten är ofrånkomlig. Samtidigt måste den också i detta fall bevara sina rimliga proportioner insikt att beslut endast undantagsvis genom om kan fattas på k säkert underlag hållfastheten för framtiden kan vi ett s sällan avgöra. Dessutom är osäkerhet inte med nödvändighet alltid något problematiskt eller negativt. Låt mig bara erinra om att historieprofessom Birgitta Odén vid det första seminariet framhöll, att osäkerhet om samhällsutvecklingen utgör värdefull ingrediens i vår demokrati en förutsatt att samhället samtidigt präglades av tillit till och consensus om

vissa grundläggande värden en demokratisk samhällssyn, en huma-

nistisk människosyn och miljömedveten framtidssyn med Odéns foren muleringar. Säkerhet samhällsutvecklingen kan vinnas endast till om priset utvecklingen låses, fömyelsemöjlighetema täpps till, öppenav att het ersätts slutenhet och rigorös övervakning. Osäkerhet som ett av viktigt perspektiv på den verksamheten torde också gälla kunskapsegna utvecklingen i varje fall i den meningen att man är osäker om att man djupt och därmed också har beredskap att ge tidigare säker trängt nog kunskap vikt, när sammanhangen vidgas, nya faktorer en annan tillkommer. Grundtanken för seriens första delar har varit enkel modell för tre en beslutsfattande. Enligt denna är två faktorer avgörande för hur vi fattar politiska frågor vi har då antagit kämavfallsfrågan är beslut, t ex i - att både teknisk och politisk fråga tyngdpunkten orden teknisk och en diskussionen förbigås här. Å sidan politisk kan läggas olika, men den ena handlar det vilka mål vi vill uppnå och vilka värderingar som bör om beslut Å den andra vår kunskap styra den verksamhet vi fattar om. om

om relevanta fakta i sammanhanget, d v s fakta avgör och hur som om målen kan uppfyllas, hur värderingarna kan tillgodoses. De två första seminarierna behandlade förenklat uttryckt och - - var en av dessa två faktorer det första mål-värderingar-etik, det andra den naturvetenskapliga kunskapsbasen. Huvudfrågan för det tredje seminariet Osäkerhet och beslut gällde hur vi i beslutsprocessen skall väga samman värderingar och fakta. Frågan tillspetsas, när det i fråga kämavsom om fallet är så.uppenbart att fullständig eller vad vi kallar säker kunskap om alla relevanta fakta inte står till vårt förfogande. På detta dilemma sökte etikseminariet formulering, tar hänsyn en som både till i vårt samhälle grundläggande värderingar och den påtagliga kunskapsosäkerheten i det långa tidsperspektivet. Beslutet måste därför präglas av öppenhet Ett slutförvar bör utfonnas så att det dels gör kontroll

och åtgärder

onödiga, dels inte omöjliggör kontroll och åtgärder. Vår generation bör med andra 0rd inte lägga ansvaret för slutförvaret på generationer senare men hör å andra sidan inte heller beröva kommande generationer deras möjlighet att ta ansvar. Målsättningen enligt citatet dubbel driftssäkerhet och reparerbarhet, kontroll obehövlig men samtidigt möjlig, förvar under säkra former men också utrymme för förändring.

Övervägandena bakom denna dubbla målsättning

finns redovisade i

rapporten Etik och kärnavfall och diskuteras i Osäkerhet och beslut. Det

finns ingen enkel sammanfattning av dessa, jag prövar likväl med men några formuleringar Vi står med ett absolut hantera avfallet så ansvar att att vi inte lägger större risker på kommande generationer vad vi själva än är beredda att acceptera. Men eftersom vi inte kan överblicka samtliga framtida konsekvenser, präglas vårt osäkerhetsdilemma ansvar av ett vi handlar under åtminstone viss osäkerhet. Därför måste vår systemlösning utformas under hänsyn till den ofrånkomliga osäkerheten. Möjlighet måste finnas att reparera och kontrollera. Denna lösning dock inte är bara ett sätt att hantera ansvarets osäkerhetsdilemma. Den får också stöd av att vi på kommande generationer vill tillämpa människosyn, samma som vi anser vara grundläggande för på själva och på vårt synen oss ansvar. Den nyckeltenn vi använt har varit begreppet handlingsfrihet. Osäkerheten, insikten att varje tekniskt konstruerat om system är av

felbara människor, gör att handlingsfriheten får ökad tyngd som ett

värde, som måste vägas faktor i beslutsprocessen. som en

Därmed går jag direkt över till seminariet Osäkerhet och beslut. mera lekman på det beslutsteoretiska området är det motspänstigt att ge För en sammanfattande inblickar i detta. Jag har därför valt vägen att söka några några materialet begreppet tes vill då antyda att också dra ut teser ur -

mitt urval står under diskussion.

knyter till historikern Jan Thelanders bidrag Tes Den första tesen an tärningen kunskapsosäkerhet vid samhälleliga fram- Den sjunkna om tidsbedömningaroch lyder Sedd i ett samhällsperspektiv är kunskaps-

ofrånkomlig och ofta konstruktiv faktor. Den är en naturlig osäkerhet en

beståndsdel samhällets sätt att fungera. av Thelander hänvisade bl till den tyske sociologen Jürgen Haberrnas a olika rationalitetsbegrepp, främst instrumentell och komdiskussion om rationalitet. Analysen dessa begrepp utgör för Habermas ett munikativ av kritik det moderna samhället och dess tendens att ensidigt led i hans av målinriktad och instrumentell aktivitet. Mot denna ensidighet fokusera rationalitetsbegrepp har flera dimensioner den ställer han ett som endast och den klarar inte att hantera den osäkerhet instrumentella är en,

är konstitutiv för samhället. som med lyfta fram detta i vårt sammanhang är att den typ av Poängen att utmärker samhället, också gäller av människor konstruosäkerhet, som tekniska vilka alltid är del och avsedda att fylla en erade system, en av omfattande samhällssystemet. Denna osäkerhet kan funktion i det mer den kommunikativa rationaliteten, d v s en ratioendast hanteras genom utvecklas i samspelet mellan människor, då de kritiskt nalitet som Målet är inte att nå säkerhet i någon absogranskar varandras argument. komma fram till samstämmighet, ett bejakande, en lut mening utan att

inbördes förståelse, kan leda till handling. som kort antydda bakgrund förefaller det mig viktigt Mot denna här bara

kvalificera den första tesen genom ett tillägg att konstruktiv faktor i samhället, endast om den ingår Osäkerheten blir en kommunikationsprocess, i vilken vi vinner ökad säkerhet genom i en ömsesidig förståelse. En sådan förståelse utgör grunden för den ökad vilken handling är omöjlig. consensus, utan gemensam väl knappast sägas, det är fråga en fortgående och Det behöver att om

aldrig avslutad process.

Tes 2. Vi kan med hjälp av teorier och regler inom beslutsteorin komma ett stycke på väg för att förstå beslutsprocessen. De traditionella beslutsteoriemas roll är dock begränsade till att utgöra nyttiga verktyg för ocheller analysredskap av faktiskt förekommande beslutsprocesser. Stöd för denna tes ger Sven Ove Hansson i sin översiktliga introduktion av beslutsteoretiska frågeställningar och tankegångar. Beslut i kämavfallsfrågan måste, enligt den slutsats han drar sin analys, tas mot bakav grund av delvis men inte fullständigt kända sannolikheter. Därmed står vi inför ett beslut, som måste fattas under osäkerhet det näst nedersta steget på den kunskapstrappa Hansson skisserade säker kunskap, risk, osäker- het, okunskap. För ett beslut av denna art utgör beslutsteorin, framför allt i sina mer matematiska utformningar, ett försök att skapa förenken lad modell av verkligheten. Jag tror att kämavfallsfrågan är ett exempel på en praktisk beslutssituation som är ännu mycket komplicerad än mer vad de beslutsteoretiska modellerna är. Vi måste därför alltid medvara vetna om att om vi tillämpar beslutsteorin för att söka få reda i pro-

blemet, så är det en ganska kraftig förenkling vi gör s 50, Osäkerhet

och beslut. i På samma linje ligger bidraget Rationella beslut under osäkerhet eller hur man skall handla i blindo W. Rabinowicz och diskussionen kring av detta. Det finns enligt R. inte några tillfredsställande beslutsregler under olöst konflikt, d v s i de fall då det just råder osäkerhet sannolikom heterna för olika altemativs möjliga utfall ocheller hur dessa skall värderas alltså inte heller i kämavfallsfrågan. Beslutsteoretikem kan inte nå längre än till att förse beslutsfattaren med rad begreppsliga verktyg en att använda. Saken uttrycktes också så att beslutsteorins relevans för praktiskt beslutsfattande bör ses som indirekt, d just att tillhandahålla v s verktyg för att tänka kring konkreta beslutsproblem. Intressant nog drogs en parallell till domstolsmodellen. Parter presenterar sina argument inför eller flera beslutsfattare. Dessa fattar en sedan beslut på grundval av den information presenterats för dem som och ger en motivering för sitt beslut. På direkt fråga bejakade R. att en en sådan modell inte står i motsatsställning till beslutsteorins principer. Är det helt oriktigt att här associera till det kommunikativa rationalitetsbegreppet och den vikt som enligt detta tillmätes den kritiska granskningen av varandras argument Den beslutsteoretiska analysen syftar för övrigt just till att redovisa grunderna för de faktorer och överväganden som är relevanta för ett beslut.

Tes 3 bygger på sessionen kring Per-Erik Malrnnäs bidrag Numeriskt oprecisa sarmolikheter och ändliga beslutssituationer och kan formuleras i två satser

a Sannolikheten för rad möjliga händelser skall inträffa behöver

att en inte preciseras siffermässigt;

b faktisk osäkerhet finns, bör den inte rationaliseras bort med Där en subjektiva sannolikhetstal eller med andra ord måste det öppet redovisas, när beslut fattas mot bakgrund av kunskapsbrist.

Denna dubbla tes kan naturligtvis utvecklas hög teoretisk nivå. Malmnäs underbyggde den för sin del att överge den traditionella synen genom på rationalitet och beslutsteori, nämligen bl a att börja med att bestämma sannolikhetema för följderna olika handlingsalternativ. I stället valde av han med att överväga vilka beslutsregler man skall använda för att starta först därefter avgöra och hur preciserade värden och sannolikatt om heter skulle påverka beslutet. Med denna tankemodell minskas radikalt I behovet av precision. Vi skulle i mycket ha överskattat behovet av exakthet i informarn a o sannolikheten för vissa händelser. En sådan exakthet behövs tionen om inte .för att vi skall kunna fatta beslut. Däremot kan det finnas ett visst behov subjektiva sannolikhetsbedömningar. Dessa utgör dock då av främst ett inslag ikommunikationsprocessen och fungerar mera som ett verktyg för klargöra argument än utttryck för någon absolut att som sarming. Är det att dra för vittgående slutsatser att hävda att osäkerhet i åtminstone vissa beslut måste betraktas som ett konstitutivt element

Tes 4 gäller den moralfilosofisk-etiska delen av seminariet, inlett av Torbjörn Tännsjö, och måste formuleras i vad som närmast kan kallas ett konfliktperspektiv vi bortser från enighet om motivet för denna - om session, nämligen att etisk teori och etisk analys är en viktig del av beslutsprocessen. Tesen måste ta form ett å ena sidan och ett å andra av sidan. Å sidan stod vad Torbjörn Tännsjö formulerade med orden en ena tidsneutral hedonistisk hållning till bestämningen av vad nytta är i de nyttokalkyler vi gör, d s ett utfall blir bättre mer lycka det ger uppv

hov till och sämre mer lidande det ger upphov till, oavsett när i tiden

denna lycka eller detta lidande uppstår. På den andra sidan stod hållningen, att definitionen lycka förutsätter av etiska ingångsvärden, t ex värdet att utöva äga handlingsfrihet av ansvar, och autonomi, respektera rättvisa och jämlikhet värden detta slag in- - av går för övrigt också i vissa välfärdsteorier och i föreställningen vad om ett gott liv är. Konsekvensemamåste med andra ord också beräknas med medveten hänsyn till vad som kan komma att ske även över generationer med de värden vi hävdar i samhället. Dessa värden måste då även ingå i

avvägning mellan olika risker och möjligheter, där det

en avgörande till sist blir vilken vikt vi olika värden över tid. ger Motsättningen mellan de två hållningama ligger alltså inte i att den ena skulle bortse från konsekvenserna och överhuvud inte göra nyttokalkyler. Snarast ligger den i synen på vilka komponenter, bör ingå i nyttokalsom kylen. I denna fråga förhåller sig beslutsteorin i princip neutral. Frågan ställdes dock, om inte beslutsteorin favoriserar renodlad konsekvensetisk en moralsyn, d v s en syn som för handlingars riktighet lägger vikt huvudsakligen vid deras konsekvenser, medan andra etiska överväganden har svårare att göra sig gällande. Svaret blev dock det väl förenligt att är med de vanliga beslutsteoretiska principerna hänsyn till och låta beslut att ta påverkas av andra värden än dem vanligen associerar till man en konsekvensetisk moralsyn t ex rättvisa och autonomi. Dock kan beslutsteorin sägas favorisera ett konsekvensetiskt perspektiv framför deontologiskt, ett som drar in värdena som en faktor i sin egen rätt i konsekvensanalysen. Favoriseringen sker genom talet rationalitet maximering och om som optimering av vissa värden. Frågan om inte Q är seminariet i sin helhet genom att lyfta fram beslutststeoriemas betydelse för att ge verktyg för att beskriva hur vi faktiskt

resonerar och för att genomlysa argumenten, när vi fattar beslut, också öppnade för en vidgad dialog vilka värderingar och vilken moralsyn, om som medvetet eller omedvetet ingårbör ingå underlag för beslut. som ett Får vi tid att genomlysa och ge och ta argument, kan det mycket väl hända att skillnaderna mellan olika uppfattningar framstår i mindre en skarp dager. Man kan också säga, att det farms öppning den komen, mot munikativa rationaliteten.

Det var sålunda till sist en konstruktiv tankeställare, det vid semiatt nariets moralfllosofiska session diskuterade värdet framtida av män-

niskors handlingsfrihet visade sig kunna ingå som en komponent i en nyttokalkyl på två olika sätt dels i kraft det instrumentella värde av princip kan ha vår generation kan göra fel och kommande denna handlingsfrihet kan ha värde medel för att undvika generationers som dels i kraft att den utgör ett värde i ett i vid mening framtida skador av gott liv.

SKIs DIALOG-proiekt

Johan Andersson, SKI

Mot slutet av 1990-talet kommer SKI tillsammans med SSI, enligt nu gällande planer, att pröva en ansökan från kraftindustrin att påbörja byggandet av ett förvar för använt kämbränsle. Myndigheterna har under flera år förberett sig för denna licensieringsprocess att försöka genom bygga upp en tillräcklig teknisk kompetens för att kunna bedöma säkerheten i ett föreslaget förvarssystem. Det slutgiltiga besluten om att bygga, driva och försluta ett förvar för använt kämbränsle tas av regeringen. Dessa beslut kommer inte enbart att fattas på tekniska grunder. Olika intressentgrupper i samhället aktörer kommer dessutom direkt eller indirekt att påverka besluten. SKI har därför initerat ett projekt där olika aktörer i spelfonn diskuen grupp av terar och analyserar tekniska, ekonomiska och sociala frågor betydelse av för ett slutförvars säkerhet. Genom spelforrnen prövas också hur man skulle kunna utforma ett prövningsförfarande för vilket de flesta berörda aktörerna har ett rimligt förtroende. Frågan har ställts den prövning om som idag sker under strålskyddslagen och kämtekniklagen uppfyller detta krav. Projektet är organiserat runt en aktörsgmpp med deltagare från myndigheterna SKI, SSI och SKN, kommuner och miljöorganisationer Folkkampanjen mot Kämkraft-Kämvapen, Naturskyddsföreningen och Avfallskedjan. Dessutom finns en spelgrupp till att arbetet drivs som ser framåt. Projektet påbörjades våren 1991 med ett pilotprojekt som avslutades i december 1991, följt ett huvudprojekt kommer av som att avslutas under 1993. Under pilotprojektet granskade aktörsgruppen fingerad ansökan, en utformad av spelgruppen, om att få påbörja bygget ett slutförvar för av använt kämbränsle vid två olika, påhittade, platser i Sverige. Ansökan redovisade också konsekvenserna att inte godkänna någon de sökta av av platserna ett s.k. nollaltemativ. Granskningen genomfördes som ett spelat sammanträde med koncessionsnämden för miljöskydd. Vid sammanträdet uppmärksammades bland annat säkerhet under bygg- och driftperioden, scenarier och osäkerheter samt frågan

om fonderade medel

kommer att räcka för att bygga ett kvalificerat slutförvar. Frågan om ett avslag en verklig ansökan borde leda till indraget driftstillstånd för

kärnkraftverken diskuterades också. Aktörsgruppen ansåg det också som rimligt någon form offentligt sammanträde anordnas vid prövatt av den verkliga ansökan. ningen av I huvudprojektet planeras ett nytt spelat sammanträde baserat på en

förnyad fingerad ansökan. Huvudprojektet är uppdelat i ett förberedelse-

skede, spelskede och utvärderingsskede. Under förberedelseskedet utarbetas den förnyade ansökan spelgruppen samtidigt som aktörsgrupp av och spelgrupp möjlighet till fördjupning att bland annat bjuda ges genom in föredragshållare. Gruppövningar för att gemensamt identifiera viktiga framtida scenarier beakta planeras också. Under spelskedet genomförs att spelat granskningssammanträde utsträckt över flera dagar. ett öppet Aktörema ska då även ha möjlighet att kalla utomstående experter. Under utvärderingsskedet analyseras erfarenheter och rapport sammanställs. en

Kollektivt ansvar solidaritet -

Demokrati och solidaritet i

kêirnavfallsfrågan

Gunnar Falkemark

inträffade någon gång under det andra världskriget att den brittiske Det premiärministern och krigsledaren Sir Winston Churchill framställde en begäran. Det i och för sig inte så ovanligt, men i det här fallet var var begäran något ovanlig. Han ville nämligen att man skulle skaffa honom en ekonom, inte vilken ekonom helst utan en enarmad ekonom. men som Han hade nämligen tröttnat på alla ekonomer han dittills hade träffat. som De nämligen alla sak on one hand but on the other. sa samma - I denna framträder jag statsvetare, som enarmad statsuppsats som Jag skall således inte trassla in mig i en mängd å ena sidan men å vetare. andra sidan. Läsaren får emellertid tänka sig existensen av en och annan underförstådd reservation i de teser som framläggs.

Idéhistorisk bakgrund

Jag ämnar behandla komplicerade ting som demokratiskt ansvar och solidaritet. Tonvikten kommer att ligga på demokrati och demokratiskt Någonting måste inledningsvis sägas om begreppet demokrati, ett ansvar. begrepp är särdeles komplicerat. Jag kommer att ge en kort idésom historisk exposé. Denna tjänar då inte i första rummet att demonstrera min beläsenhet utan till att utmejsla några teser i slutet av min enorma framställning. Demokratin, föreställningen folkets styrelse, är uråldrig. Den om i det gamla Grekland där framförallt den kommersiellt dynadyker upp miska intellektuella metropolen Athén i långa stycken var en demokratiskt styrd stat. Tanken på demokratisk styrelse var förhållandevis utbredd i Grekland. Den hade däremot inte så många företrädare hos de främsta filosoferna. Jag tänker på Sokrates, Platon och Aristoteles, denna mycket berömda trio. De allesammans på olika sätt antidemokrater. var Platon är kanske det främsta exemplet i idéhistorien en utpräglad antidemokrat. Jag har svårt att tänka mig någon mer antidemokratisk tänkare än Platon. Men han är intressant därför att han är en renodlat rationalistisk antidemokrat. Platons tänkande genomsyras av elitismens

idéer. För honom är den avgörande frågan alltid hur skall kunna man förena makt och förnuft. Platons kritik av demokratin är mycket sträng. Han ställer del en frågor som fortfarande är pinsamt skarpa, viktiga och relevanta. Han frågar t ex om inte demokratin, vid närmare eftertanke, egentligen är absurd. Vad betyder denna idé Jo, demokratin betyder att var och en får lika mycket att säga till om oavsett hur är beskaffad. Alltså man en person som är fruktansvärt okunnig, obildad och omdömeslös, får i princip lika mycket att säga till är utomordentligt om som en person som kunnig och omdömesgill. Är inte detta absurt, frågar Platon. Jo visst, det är fullständigt absurt, svarar han. Platon förespråkar ett expertvälde. De intelligenta, de kompetenta skall styra och inte den råa hopen. Expertväldet skall genomsyra alla moment i sarnhällslivet och framförallt då hur staten är det viktigaste styrs, som av alla uppdrag. Denna idé om att de intellektuella, högt begåvade och intelligenta skall styra har utövat ett oerhört stort inflytande. Den lockar ständigt intellektuella som ser de förmögna eller de starka utöva makten, vilket befinns outhärdligt. Därför dyker platonismen hela tiden i olika förklädupp -

nader. Man skall nästan kunna säga alla ideologier

att mer eller mindre uttalat rymmer platonistiska drag. Vi finner exempelvis elitismen lätt utspädd i den klassiska liberalismen. Den berömda engelsmannen John Stuart Mill skulle kunna åberopas här. Mill vill att rösträtten skall allmän han går så långt han vara - t o rn att pläderar för att kvinnor skall ha rösträtt. För besluten att skall bli förnuftiga, vilket är mycket viktigt, skall emellertid man inte ha lika rösträtt utan en graderad rösträtt. Det är dock inte de förmögna skall som ha fler röster än andra, utan de kultiverade, de omdömesgilla. Mill tänker här på personer som professorer och advokater. Alla skall minst ges en röst, men de högt skolade skall ha fler röster för att besluten skall bli förnuftiga. Den klassiska konservatismen på elitistiska rymmer samma sätt drag. Vi har en berömd konservativ tänkare hette Edmund Burke, som verksam i slutet 1700-talet. Han representerade under några stormiga år valkretsen Bristol i det brittiska parlamentet. Det visade sig då att han hade en annan uppfattning i alla viktiga frågor de hade än som valt honom, vilket bl a fick till påföljd att han inte blev omvald, vilket inte var så överraskande. Han formulerade mycket stolt inför valrnännen

parollen Jag representerar intressen mot era åsikter. En sund och era elitistisk princip kan man väl säga. Marxismen är uttalat elitistisk, vilket framträder särskilt tydligt hos leninismen. Leninismen är tvättäkta platonism. Det är svårt att tänka sig något platonistiskt elitistiskt än Lenins teori om det proletära expertmer väldet. Enligt denna teori är det en professionellt skolad partielit som skall genomföra revolutionen, och den skall först dra sig tillbaka när den fullständigt har satt sin prägel samhället. När talar demokrati får skilja på några olika former man om man härav. Av tradition brukar urskilja två huvudtyper, representativ man demokrati och direkt demokrati. Låt mig nämna en representant för den formen representativ demokrati, nämligen den östermest extrema av rikiskfödde ekonomen och sociologen Josef Schumpeter. Han var en mycket begåvad och ambitiös herre, som under en lång rad av år undervisade och forskade vid Harvard University i USA. I sin ungdom fonnulerade han bl livsmål för sig. Han skulle bli världens främste ekoa tre den främste i Österrike och den främste älskaren i Wien. nom, ryttaren Men skrev han på sin ålders höst, jag misslyckades. Jag blev aldrig den främste ryttaren i Österrike. Denne Josef Schumpeter formulerade en extrem variant av den representativa demokratin enligt vilken folket mellan valen inte skall ha något helst säga till Demokratin betyder bara att olika eliter tävlar som att om. folkets röster, ingenting annat. Demokrati förutsätter, enligt om Schumpeter, inte ens allmän och lika rösträtt. Den andra formen demokrati är den direkta formen av demokrati av

folk berörs beslut också i bokstavlig mening är

som betyder att som av med och fattar dem. Denna form finner vi exempelvis hos den berömde franske filosofen Jean Jacques Rousseau.

Vad ör ett folk

Det finns ofta förbisedd komplikation i båda formerna av demokrati en och det har att göra med vad folket är för en slags storhet. Vi brukar säga demokrati är folkstyre och då frågar man sig, vad är folket Vem att ingår exempelvis i det svenska folket Räknas hit bara de nu levande I så fall innebär folkstyrelsen att de levande har rätt att fatta vilka beslut nu de vill, d under förutsättning att de inte kränker någon nu levande v s minoritets rättigheter. Eller skall folket utsträckas framåt i tiden så att kommande generationer också ingår häri Kanske t o m att avdöda gene-

rationer ingår i folket För liberalismen, här har varit mycket som tongivande, så kan man säga att folket inte utgörs andra än de nulevande. av D v s demokratin betyder att de nu levande har rätt att fatta vilka beslut de vill såvida de inte kränker levande minoriteters rättigheter. Det nu betyder således att de efterkommande inte ingår i folket.

Själv är jag starkt påverkad konservatismen. Enligt denna ideologi av är folket en större kategori än bara de levande. Jag skulle vilja nu säga ungefär som Edmund Burke gjorde i slutet på 1700-talet, nämligen att folket det är en kedja de döda generationerna och de efter komav oss mande generationema. Banden mellan generationerna är största betyav delse, säger Edmund Burke. Om genomför mycket man stora förändringar på en gång så kommer, Burke, banden mellan vamar generationema att klippas av. Då blir, säger han med minnesvärd formuen lering, människorna föga bättre än flugor. Folket sommarens är följaktligen det är en mina teser utsträckt storhet vi - av - en mer än vanligen föreställer oss. Det består inte bara de levande av nu utan också av dem som kommer efter och dem har levt före oss av som oss. Det betyder, enligt mitt synsätt, hänsyn måste till att tas även ofödda och de döda. Det betyder vidare generation inte har att en rätt att bestämma vad helst. En generation eller som ett par generationer har exempelvis inte rätt att försämra livsmiljön för dem kommer efter som oss. Vid demokratiskt beslutsfattande har således, jag, kommande menar generationer intressen att bevaka. Detta är anknyter till en tes som temat för detta seminarium.

Demokratiska beslut

Jag har talat att det finns två former demokrati, om av representativ demokrati och direkt demokrati. Här då med demokrati avses bestämda styrelsesätt. Ibland talar emellertid enskilda beslut man om som mer eller mindre demokratiska. Vissa hävdar exempelvis beslutet att om att lämna in en ansökan om svenskt EG-medlemskap eller beslutet Öresundsom bron var odemokratiska beslut. Andra bestrider så skulle att vara fallet. Nu är det så att det tyvärr inte finns någon väl utvecklad teori om vad som skall menas med ett demokratiskt beslut. Därför har jag funderat lite

över detta problem och skall här föreslå definition vad demoen av ett kratiskt beslut skall innebära. Definitionen sker inom anses ramen för vår representativa demokrati.

Jag villkor kan och bör ställas för att ett beslut skall vara menar att tre demokratiskt inom för vårt nuvarande system. ramen Det första villkoret är beslutet ifråga är fattat av behöriga instanser. att Det får inte fel instanser fattar besluten. Detta är det första vara som kriteriet. Det andra kriteriet och villkoret för att ett beslut skall vara demokratiskt är att ingen relevant information undanhålls. Det tredje villkoret är något problematiskt. Enligt detta får ingen mer manipulation förekomma. Manipulation är skall villigt erkännas ett - notoriskt svårdefinierat begrepp. Jag skall behandla det i samband senare med ett konkret exempel.

Demokratiskt ansvar

skall här också beröra problemet med demokratiskt ansvar för ett Jag beslut. Vårt konkreta fall gäller kämavfallsfrågan och man kan då fråga sig vad demokratiskt betyder, t för kommun som egentligen ansvar ex en inte vill kämavfall. Med vilken rätt kan man säga att denna likväl ta emot har ett och skyldighet att ta emot avfallet. ansvar en Vi har två olika fall måste skiljas från varandra. Det första fallet som gäller betraktar representativ demokrati så som Schumpeter om man d demokrati betyder bara tävlan mellan eliter där folket mellan v s, valen egentligen inte har någonting att säga till om. Då kan man säga att demokratiskt är mycket okomplicerat. Demokratiskt ansvar ett ansvar föreligger helt enkelt systemet är representativt på det angivna viset. om Man kräver då inte att det skall finnas något folkligt inflytande mellan

valperioderna. I det första fallet med Schumpeters extrema form av representativ demokrati är det demokratiska ansvaret okomplicerat. En kommun har demokratisk skyldighet att genomföra t slutförvaring om ett sådant ex en beslut har fattats inom för det demokratiska systemet. Har den ramen valda politiska eliten fattat ett beslut härom, så är sakläget således otvetydigt. Det andra fallet vad jag definierat som ett demokratiskt avser ovan beslut behöriga instanser skall ha varit inblandade, relevant information får ha undanhållits och manipulation får ha förekommit. I detta fall blir frågeställningen demokratiskt i kämavfallsfrågan mycket om ansvar mer komplicerad.

Jag kommer i den efterföljande diskussionen att utgå ifrån kämavatt fallsfrågan måste kopplas till kämkraftsfrågan. Dessa två frågor intimt är sammankopplade det är utgångspunkt jag här har. Det betyder - en som att när vi skall behandla frågorna om demokratiskt i kämavfallsansvar frågan, enligt det andra fallet så är det betydelsefullt studera ovan, att beslutsprocessen när de avgörande kämkraftsbesluten togs.

Besluten om kärnkraften

Då är frågan, hur gick det egentligen till när besluten kärnkraften om togs Var besluten demokratiska enligt de kriterier jag här har som angivit Vad jag här skall ge är en mycket kort översikt, bara nedslag i ett par denna särdeles komplicerade terräng. Jag skall inte försöka teckna kämkraftens historia. Endast några nyckelavgöranden kommer att beröras. Om man studerar kärnkraften och kämkraftsamhällets framväxt i vårt samhälle är det viktigt att påpeka att det är under 1950-talet de första som viktiga besluten tas. Jag skall ta ett exempel för illustrera hur det gick att till och att en viss bristfällighet kan påtalas i sammanhanget.

Jag har framför mig en liten statlig utredning heter Atomansom svarighetsutredningen, SOU 195934. Statliga utredningar har ett rykte om sig att vara gediget tråkiga och det är vanligen sant. Dock inte alltid. Den här utredningen är inte särskilt tråkig. Den tar upp ett mycket viktigt problem, nämligen skadeståndsansvar vid eventuell kärnkraftsen olycka. Man var klart medveten redan 50-talet kämkraftsom att olyckor kunde inträffa och att konsekvenserna kunde bli fasansfulla.

Atomansvarighetsutredningen kom fram till att fullt skadeståndsansvar

inte kunde påläggas kämkraftbolagen. Om skulle kräva dessa man att bolag hade fullt skadeståndsansvar så skulle kärnkraften, resonerade man, överhuvudtaget inte byggas ut. Alltså kom fram till man ett mycket begränsat skadeståndsansvar. Och varför gjorde man det Jo, därför att man betraktade kärnkraften som absolut nödvändig för samhället. Jag tar mig friheten att citera de avgörande i den en av passagerna statliga utredningen. Man resonerar så här

Vi blir nödgade att ta atomkraften i anspråk kosta vad det kosta vill om vi inte vill standardsänlming. - acceptera en Här uttrycks en, enligt min förmenande, mycket originell och fräsch tanke, nämligen att kärnkraften är till den milda grad viktig och nödvändig för samhället att den är lönsam även den är olönsam. om

i utredningen, ehuru mest i förbigående. Man Avfallsproblemet nämns medveten avfallsfrågan också svårighet i samvar således om att var en med kämkraften. Den problematiseras emellertid inte. band under 1950- och 60-talen de avgörande besluten om käm- Det är som införande i Sverige sker. Det finns här militär aspekt, som kraftens en förklarar åtminstone del den mörkläggning av beslutsprocessen en av Man måste konstatera att kärnkraften, som tas i komsom föreligger. 1972, införs varje form seriös diskussion. Detta mersiell drift utan av uppfatta ganska allvarlig brist i beslutsgången. måste man som en nedslag i hur det gick till när kämkraftsbesluten Jag skall göra ett sista intressanta folkomröstningen 1980. Bakgrunden togs. Detta fall avser den människor under 1970-talet blev alltmer oroliga till denna var att många problem. Det rörde sig här risken för reaktorför kämkraftens om frågan hur kämavfallet skulle hanteras. Så inträffade olyckor och om dess ville de tongivande partierna i riksdagen Harrisburg 1979. Innan socialdemokraterna inte ha någon folkomröstning i moderaterna och som efter Harrisburg, där det höll att bli som det kämkraftsfrågan. Men Tjernobyl, svängde socialdemokraterna och vi fick en folksedan blev i

omröstning.

intressant fenomen i det svenska politiska

Folkomröstningar är ett bekant, rådgivande bortsett från ett mycket specisystemet. De är, som behöver bekymra här. Vi har haft tre folkomröstellt fall, som inte oss sedan andra världskriget, 1955, 1957 och 1980. 1955 ningar i Sverige vänstertrafikfrågan. 1957 pensionsfrågan ATP aktuell gällde det var det kämkraftsfrågan. I de två sista fallen hade man tre och 1980 var inte 1955 i höger-vänster frågan. Jag kan tänka alternativ. Det hade man varit lite slipad, sedan blev, kunde mig att om man hade mer som man tredje alternativ, ja till högertrafik, men med förnuft. man haft ett alternativ. Att alternativ blev aktuella 1980 förelades väljarna tre tre

resultat vad skulle kalla problemformuleringsprivilegiet.

var ett av man införts den excentriske och briljante författaren Lars Denna tenn har av denna långa språkliga konstruktion är att den Gustafsson. Tanken bakom

definierar problem också utövar inflytande över problemets som ett

lösande. alternativ i folkomröstningen och det intressanta Vi fick, som sagt, tre fullkomligt identiska. Bakgrunden till med dessa är att två av dem är förhållande taktisk manipulation av imponerande detta märkliga var en det uppenbart socialdemokraterna och slag. Från början var att

moderaterna kommit överens att tolv reaktorer skulle byggas, om men inte fler. Sedan fick socialdemokraterna allt att döma kalla fötter inför av utsikten att stå på barrikadema tillsammans med moderaterna. Det lockade inte när det gällde att få fart på partifolket och partiapparaten. Alltså skapade då ett eget alternativ, i sakfrågan kämkraftens man som vara eller icke-vara var helt identiskt med moderaternas alternativ, - men som innebar att moderaterna motades bort. Socialdemokraterna formulerade antal ståndpunkter i fullständigt ett perifera frågor, inte hade med kärnkraften Det gällde som att göra. bl a vem som skulle äga kärnkraftverken och problemet med k övervinster i s kraftproduktionen. Genom att aktualisera frågor dessa slag för av som moderaterna var starkt ideologiskt laddade så för dem begrep- - var t ex pet övervinster anatema uppträdande uteslutet. - var gemensamt Resultatet av beskrivna dispositioner moderaterna ovan var att stod bakom ett alternativ Linje 1, hade exakt på valsedelns som samma text framsida som socialdemokraternas alternativ Linje 2, till vilket folkpartiet också kom att ansluta sig. Linje 3 innebar ett nej till kärnkraft. Linje lts valsedel hade ingen baksidestext. Det däremot fallet för var Linje 2s vidkommande. Här gjordes en rad ställningstaganden om samhälleligt ägande av kärnkraftverken och dylikt, sådant ingen som människa intresserat sig för varken före eller efter folkomröstningen. Uppdelningen av ja-sidan olika alternativ innebar mycket en större partipolitisering frågan än dittills hade haft. Man fick av man nu socialdemokraterna på sidan och moderaterna på en en annan sida, fast de egentligen var ense i kärnkraftsfrågan. Detta manövrerande taktiskt - var skickligt, måste väl säga något manipulativt. men - man - Vi har här en tydlig brist i det demokratiska beslutsfattandet i den här aktuella frågan.

Körnavfallsfrågan

Jag har hävdat, utan att alls ha argumenterat härför, kärnkraftsfrågan att hänger ihop med kämavfallsfrågan. Låt mig kort för nu argumentera detta antagande. Som förberedelse inför detta seminarium har jag läst och begrundat de skrifter som utgivits av KASAM från tidigare seminarier. Här finns en mängd intressanta sakförhållanden och synpunkter redovisade på basis av vilka vissa slutsatser låter sig uppställas. En sådan slutsats är att det avfall kämkraften producerar innebär ris-

ker för kommande generationer. Däremot råder det uppenbarligen delade

meningar hur allvarliga dessa risker är. På detta område finns en om på kunskap. En de mest frekventa termema i den noterbar brist av

KASAM-skrift från 1989 beskriver det aktuella kunskapsläget är som kunskapsluckor. Vad gäller beskaffenheten de problem där bristande av

föreligger tycks klan dessa kunskapsluckor inte kommer att kunskap att

i handvändning. Jag noterar i detta sammanhang med täppas till en

Frankenhaeusers slutsats vid etikseminariet 1988 att

intresse professor

perfekta tekniska besjälar många av kämsträvan efter system, som

tillskyndare, i högsta grad kompliceras att de människor som kraftens av

dessa system är felbara. Betydande risker är följaktligen skall hantera

ofrånkomliga.

samband med det radioaktiva avfallet drabbar inte så mycket Riskerna i

generationer. Nu finns det naturligtvis mycket här i oss som kommande

också kommer att betyda risker för samhället som vi ägnar oss som

Vi kan nämna växthuseffekter och uttunnade kommande generationer.

försurning marken och vatten Ett mönster kan här ozonskikt, av o s v.

slutsatsen bl bygger på tidigare KASAMurskiljas och detta är som a

skrifter. Vi lämnar förgiftad planet efter oss än den vi mottog. en mer detta betydelsefullt resultat. Då är frågan Jag vill understryka att är ett

detta sakförhållande är moraliskt förkastligt om på denna fråga är inte självklart. Låt oss anta att de risker som Svaret generationer för kan kompenseras på något sätt så vi utsätter kommande

värdefullt efter Finns det då något att vi lämnar något ännu mer oss.

nekande. Det enda syftet med de risker som vi sådan Tyvärr är svaret

kommande generationer för är att bevara vår levnadsstandard utsätter bekvämlighet. Det naturligtvis mycket trevligt för oss. Men och vår är

min poäng är inte etiskt högtstående. Vi lever detta syfte och detta är - monarken Ludvig XV, liv i hög grad ungefär som den franske vars

eskapader. Han hävdade efter syndafloden. upptogs av erotiska tesen oss

Något denna livsfilosoñ besjälar också oss. av

Solidaritet

solidaritet, ord just befinner sig i Jag skall säga någonting om ett som nu

Solidariteten i det fall här diskuteras, enligt lågkonjunktur. avser som

hänsynstagande till kommande generationer. Jag menar att denna mig, vi skall konsekventa, att vi minskar och solidaritet kräver, om vara

i samhället försvårar livsbetingelsema för våra avvecklar de inslag som

efterkommande.

Här skulle man kunna åberopa princip jag skulle vilja kalla en som Sokrates princip. Sokrates var en etiskt mycket högtstående gestalt i den grekiska världen. Han figurerar den intellektuelle och moraliske som hjälten i Platons dialoger. Platon låter sin läromästare diskutera bl a följande fråga Vilket är bäst att själv drabbas ont eller att rikta det av onda mot andra Sokrates kommer fram till att det är bättre själv att drabbas av ont än att utsätta andra för ont. Vi lever efter den rakt motsatta principen.

Demokratisk ansvar och körnavfallsfrågan

Jag kommer nu att närma mig problemet med demokratiskt och ansvar kämavfallsfrågan. Låt mig bara först konstatera att demokratisk delaktighet, som också är en nyckelterm i det här sammanhanget, är något mycket problematiskt i vårt samhälle. Vårt samhälle är mycket toppstyrt. De viktigaste politiska besluten tas nästan undantagslöst små kretsar av av personer. De demokratiska instansema kommer vanligen in på mycket ett sent stadium i beslutsprocessen. En konsekvens av maktens centralisering är det demokratiska att systemet lider av en viss brist på legitimitet. Det finns obestridligt ett mått av politikerförakt. Detta är dock mindre vad skulle snarare man förvänta sig med tanke på den låga folkliga delaktigheten i vårt politiska system. Hur har då legitimitet skapats Svaret är att denna skapats på

annat sätt, nämligen genom en sedan flera decennier kontinuerligt ökande materiell standard. Man kan således säga att legitimitet köpts genom ständigt förbättrade materiella livsvillkor. . Vilket samband finns då mellan demokratiskt och delaktighet ansvar och kämavfallsfrågan Mintes här är att demokratiskt och delakansvar tighet är ting som kommer att bli svåra uppnå så länge

att dxfallet fortsät-

ter att produceras. Man skall inte vänta sig att de i åratal grupper som skyddat sina berg, exempelvis uppe i Kynnefjäll i Bohuslän, vidare med sig. Och utan ger jag menar att deras motstånd åtminstone delvis är moraliskt berättigat. - - Den beslutsprocess har lett fram till avfallsproduktionen har som i väsentliga avseenden varit demokratiskt bristfällig.

Situationen vore däremot mycket annorlunda avfallet skulle sluta om att bli producerat. Då är det, menar jag, berättigat med betydande ett mått av tvång vad gäller lokalisering slutförvaring av av atomsopor. Och

tvekan så det kommunala vetot med full rätt kan då kan det utan vara att upphävas.

Sammanfattning

det gäller demokratin kan två huvudformer urskiljas, representativ Vad demokrati och direkt demokrati. Jag har tillåtit mig, att inom ramen för med representativ demokrati, något utlägga vad det skulle ett system enskilt beslut är demokratiskt. Tre kriterier har kunna innebära att ett angivits

Beslutet fattas av behöriga instanser - Ingen relevant information undanhålls - Ingen manipulation förekommer -

hävdats är kämkraftsamhället infördes på basis av en En tes som att demokratiskt bristfällig Jag har inte påstått, vilket måste uppprocess. märksammas, kämkraftsamhället infördes på fullständigt odemoatt kratiska grunder. Den tesen saknar stöd. också hävdat kämavfallsfrågan ingår i ett mönster. Detta Jag har att innebär omfattande försämring livsmiljön för kommande mönster en av .Detta etiskt oförsvarbart. Vår materiella standard och generationer. är bekvämlighet inte etiskt fullgott skäl att fortsätta med att produvår är ett försämrar för kommande generationer. Jag menar att det cera ting som något högre syfte tjänas vår materiella bekvämlighet. inte finns som av avslutningsvis att det blir svårt att uppnå demokratiskt Och jag menar, och så länge nytt avfall hela tiden produceras. ansvar acceptans

Demokratiskt beslutsfattande

Nils Stiernquist

Vem skall bestämma i samhälleliga frågor Historien uppvisar många svar och skiftande lösningar, präglade stundom viss villrådighet. av en Här ett axplock av dokumenterade och alternativ svar Gustaf V i borggårdstalet den 6 februari 1914 De fordringar på fälthärens slagfärdighet och krigsberedskap, sakkunskapen inom som av min armé uppställas såsom oeftergivliga, frångår jag icke. Clemenceau Krig är alldeles för allvarlig sak för läggas i hänen att derna generaler. Luttrad politiker Skall vi tillkalla expert eller skall vi trassla till det en själva Beslutsproceduren inom den offentliga sektorn är reglerad i grundlag eller lag. Huruvida denna reglering riktig bild de faktiska ger en av maktförhållandena, om tex bluff eller hot spelar någon pengar, roll i sammanhanget, är en fråga som jag endast kommer att snudda vid. Det finns nog mången gång tendens vilja underskatta en att regelverkets betydelse. Om någon bryter mot detta är massmedierna snabbt framme med affársreportage, spetsade med juridiska finesser. Den beslutsprocedur vi har i västvärlden och fått sitt i varje som nu

fall teoretiska genombrott även i Östeuropa brukar vi kalla

den demokratiska. Ordet demokrati är ett ofta använt ord och därför slitet, sällan suddigt. Vanligt är att med president Lincoln demokrati presentera som a government by the people, for the people and of the people. Vanligt är att skilja mellan demokrati beslutsteknik, som d v s förfarandet vid fattandetav de politiska besluten, och demokrati i vidare mening, varvid avseende fästes även vid beslutens innehåll och substans. Besluten skall vara demokratiska i den meningen medborgarna att behandlas lika och rättvist. Båda demokratibegreppen förekommer i regeringsformen. Beslutstekniken är, som redan nämnts, reglerad. Men det finns riktlinjer även för beslutens innehåll. Som när det i regeringsformen 12 3 stadgas st att det allmänna skall verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden. Här är det uppenbart fråga om beslutens innehåll. Det kan röra sig om jämställdhet mellan könen, lika behandling av

och storstad, förbud diskriminering på grund av ras, hudglesbygd mot eller den enskildes personliga, ekonomiska och färg eller etniskt ursprung kulturella välfärd. uppgift här bild och diskutera den demokratiska Min är att ge en av beslutstekniken. Demokrati beslutsteknik kan antingen direkt eller indirekt. som vara

innebär medborgarna själva deltar i beslutsfattandet, den

Den direkta att de det sina valda ombud. Den indirekta kallas indirekta att gör genom representativa demokratin. Den ursprungliga formen av den också den demokratin kan exemplifieras med kommunalstämman. En direkta modem variant är folkomröstningen. demokratiska beslutsteknik slås fast i regeringsformens in- Den som paragraf den indirekta. Där sägs att den svenska folkstyrelsen ledande är förverkligas representativt statsskick. Detta gäller inte bara den genom ett nationella nivån även den kommunala. Beslutanderätten i kommuutan valda församlingar, heter det i regeringsformen 17. nerna utövas av finns för den direkta formen av demokrati. Kyrko- Men utrymme även fortfarande hållas. Viktigare är folkomröstningsinstitutet. stämma kan folkomröstning vilande grundlagsändringsförslag skall äga Beslutande om beslutas minst tredjedel riksdagens ledamöter. Och rum, om så av en av lag besluta anordna rådgivande folkomröstning i riksdagen kan genom att närvarande diskuteras bekant en folkomröstning om viss fråga. För som Sverige skall bli medlem i EG. Regeringsformens inledande paragraf innehåller därutöver fyra

nyckelbegrepp. Jag citerar paragrafen ur offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folk- All styrelsen bygger fri åsiktsbildning och allmän och lika rösträtt. Den representativt och parlamentariskt statsskick och förverkligas genom ett kommunal självstyrelse. genom fyra nyckelbegreppen är fri åsiktsbildning, allmän och lika De parlamentarism och kommunal självstyrelse. Ett parlamentariskt rösträtt, statsskick förutsätter politiska partier, till antalet minst två.

Allmän och lika rösträtt

Grundläggande den allmänna och lika rösträtten. Alla medborgare är röstberättigade och alla skall ha röst, varken mer eller skall vara en Man brukar tala likheten inför valuman. Bakomliggande mindre. om princip är i första hand jämlikheten, inte friheten.

Den allmänna och lika rösträtten är företeelse. Den slog en ung rot relativt tidigt i Förenta staterna. I Västeuropa definitivt först efter första världskriget. Tidigare var det regel att rösträtt tillkom endast ett begränsat urval av medborgarna. Likaså att rösträtten graderad. De hade störst var som intresse av de samhälleliga besluten, t de hade störst inkomst eller ex som förmögenhet, hade fler röster. Allmän och lika rösträtt när den började torgföras, var, en chockerande tanke. Ända sedan Platon hade det funnits en föreställning att de visa skulle bestämma. Den stora inkompetent. De massan var egendomsägande, de bättre utbildade, de äldre hade bättre omdöme i samhälleliga ting än kvinnor, ungdomar, egendomslösa och icke skattebetalande och de omhändertagna för varaktig försörjning, som var för att nu använda gammal formulering. en Ett par exempel från diskussionen i Danmark vid 1800-talets mitt. En framstående liberal politiker och jurist, Andreas Frederik Krieger, sa Överallt erkänner man, att omyndiga, barn, fruntimmer och förbrytare inte bör ha rösträtt. Något mera chevalereskt formulerade sig Kriegers politiske meningsfrände Orla Lehmann med uttalandet Låt oss inte nedvärdera kvinnans ställning dra in henne i politikens genom att intriger och strider. Alllmänt underströks den oförmåga stora massans att utse lämpliga representanter. Gemene hade benägenhet man en att fastna för

populister.

Ännu. långt efter den allmänna och lika rösträttens införande

talade man väljarna valboskapen. Vi i om som är dag fjärran från ett sådant synsätt. Stat och kommun kan inte jämställas med bolag eller ekonomiska föreningar, där röstar efter aktieinnehav eller man andelar. Eller handen på hjärtat Hur långt är vi i själ och hjärta från detta synsätt Men undan för undan har allt fler grupper blivit delaktiga den allav männa och lika rösträtten. I vårt land fick kvinnor rösträtt 1918-1921, därefter de som resterade for skatt och de som var omhändertagna för varaktig försörjning och de omyndigförklarade. nu senast Rädslan för ungdomars radikalism har gett vika och rösträttsåldem har sedan 1921 sänkts med nära sex år, till fyllda 18 år nu senast valdagen. Som ickeröstberättigade kvarstår endast åldersklassema 0-17 år, ligger men det inte i utvecklingens förlängning att låta föräldrarna för dem rösta Detta som en nyttig motvikt mot det växande antalet pensionärer, som bara tänker sig själva.

Lät mig den med den allmänna och lika rösträtten och för nu ta upp övrigt med andra system nära förbundna majoritetsprincipen. Det även majoriteten bestämmer. Minoriteten får foga sig i majoritetens är som beslut. Det finns ofta vissa spärrar. Man kan uppställa krav på absolut nu majoritet bland de röstande eller bland ledamöterna. Man kan uppställa

krav på kvalificerad majoritet, t 23 eller 34 av de röstande för beex sluts fattande. Vi hade, för att ta ett exempel, ända fram till 1949 krav på 23 majoritet i kommunerna för beslut bl a anslag till nytt ändamål om eller behov och upptagande eller fömyande lån. Krav på kvalifiom av cerad majoritet kan leda till ökat tryck på benägenheten att ingå kom-

också till besluts- och handlingsförlamning. promisser men Men i övrigt, är det rimligt att majoriteten skall kunna köra över minoriteten Tolerans är ett viktigt element i ett demokratiskt system. Grundlagen erbjuder, när det gäller vissa grundläggande värden och principer, skydd för minoriteten. De medborgerliga fri- och rättigett heterna kan majoriteten inte ändra utan att först ändra grundlagen och för grundlagsändring gäller trög beslutsmekanism, en förlängd en procedur, minoriteten ett större utrymme att torgföra sina som ger åsikter. Men bortsett från detta är det enligt beslutsreglema fritt fram för

majoriteten. Verklighetens värld är dock i regel annorlunda. Politiska beslut träffas

ofta förhandlingsöverenskommelser, vilket innebär komprogenom misser. Därvid kan litet parti befinner sig i kraftfältets mitt och ett som eventuellt utgör den k tungan på vågen få ett oproportionerligt stort s inflytande. En sådan roll spelade länge radikale venstre i Danmark, för

ta ett exempel inte är hämtat från vårt land. att nu som sammanhang bör fråga tas fråga som varit I detta en annan upp, en aktuell under år inom den politiska vetenskapen och som Leif senare Lewin diskuterar i nyutkommen bok Samhället och de organien om serade intressena. Majoriteten kan i sitt ställningstagande till en fråga ganska ljum, likgiltig, medan minoriteten förfäktar sin vara rentav ståndpunkt mycket ivrigt och engagerat. Bör inte fästa avseende vid man intensiteten i preferensema Lärda hjärnor har brottats med problemet inte procedurregler kan intensiteten ett inflytande. Ge om man genom ge varje medborgare fem röster. Är hon eller han mycket ivrig fört ex beslutsaltemativ, kan hon eller han ge detta alla sina fem fäktare av ett Är hon eller han ljum, kan hon eller han fördela sina fem röster. mera mellan maximalt fem alternativ. Härtill är blott att säga att röster

forskarna är överens om att inga procedurregler kommer fungera att ett sätt som kan anses tillfredsställande. En beslutsprocedur fäster som avseende vid intensiteten skulle gynna särgrupper med fundamenen t ex talistisk inställning.

Fri åsiktsbildning

Så över till nyckelbegreppet fri åsiktsbildning. En sådan är ett nödvändigt element i ett demokratiskt beslutsfattande och nämns med i rätta grundlagstexten som ett bland nyckelbegreppen. En fri nummer åsiktsbildning förutsätter att det finns ett starkt skydd för rad en medborgerliga fri- och rättigheter som vi brukar sammanfatta under beteckningen de politiska opinionsfrihetema. Dessa är två slag, av dels positiva, dels negativa. De positiva beskrivs i grundlagen på följande sätt jag citerar ur regeringsfonnen 21 Varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad

yttrandefrihet frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor, informationsfrihet frihet att inhämta och upplysningar mottaga samt att i övrigt taga del av andras yttranden, mötesfrihet frihet att anordna och bevista sammankomst för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk, 4. demonstrationsfrihet frihet att anordna och deltaga i demonstration på allmän plats, föreningsfrihet frihet sammansluta sig att med andra för allmänna eller enskilda syften, religionsfrihet frihet att eller tillsammans med andra ensam utöva sin religion.

Beträffande tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig i radio, TV, film, videogram finns utförlig reglering m m i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. De negativa opinionsfrihetema är orubbliga i den meningen de inte att kan inskränkas utan att grundlagen först ändras. De positiva opinionsfrihetema kan inskränkas endast i vissa i grundlagen men noga angivna syften och enligt en förlängd beslutsprocedur.

Utgångspunkten är alltså individen. Det är individens självständighet måste skyddas för att hon eller han fritt skall kunna bilda sig en uppsom fattning och välja sina representanter. Information och diskussion är nödvändiga element i ett demokratiskt beslutfattande och de behöver grundlagsskydd. Man har i engelsk ett doktrin talat government by discussion, något som torde svara mot om tysk grundlighet och outgrundlighet betecknats komvad som med som munikativ rationalitet. Verkligheten emellertid annorlunda ut. Individema verkar inte ser isolerade utan i Viktiga inslag i de politiska opinionsfrihetema är grupp. just föreningsfriheten och mötesfriheten. vanlig föreställning samhället vid mitten av 1800-talet, Det är en att sedan ståndsrepresentationen och skråväsendet upphört, kom att bygga direkt på individerna. Så förhöll det sig dock inte. Organisationer för särintressena levde kvar och folkrörelsema växte sig starka. För att tillallmännintresset gentemot särintressena behövdes det sarnmanslutvarata ningar vad kan kalla allätare, som inom sig kunde göra en som var man avvägning mellan de många särintressena. Dessa allätare är de politiska

partierna.

Parlamentarism

Parlamentarism är det tredje nyckelbegrepp i vår demokratiska beslutsteknik. Som redan framhållits förutsätter ett parlamentariskt statsskick partier, till antalet minst två. Parti är, för att citera Jacob politiska författaren till Min på galejan, fria staters liv. Partier- Wallenberg, son ideella föreningar och liksom alla andra sådana föreningar inte lagna är reglerade. Det har ansetts angeläget att staten skall hålla fingrarna borta Kommandoekonomierna i öst erbjuder vamande exempel på från dem. hur ett system med ett statsbärande parti fungerar. I relationen mellan medborgarna och partierna har i vårt land liksom i många andra länder skett betydande förändringar under senare år. Misstron politikerna, de valda representantema har ökat. Medmot mot borgarnas identifiering med visst parti, deras partibundenhet har minskat dramatiskt. Från 65% vid 1968 års val till 51% vid 1988 års. Detta har betytt ökat antal partibytare från ett val till nästföljande och till ett röstsplittring och valdag mellan riksdagsvalet å ena sidan en samma och kommunalvalet respektive landstingsvalet å den andra. Antalet partibytare uppgick 1956 i förhållande till 1952 års val till 7% och 1991 i

förhållande till 1988 års val till cirka 25%. Det ligger i sakens natur att de nya partiernas intåg ökat rörligheten. Ett annat utslag rörligheten av är att spontana medborgarprotester blivit ett allt vanligare inslag i det offentliga samtalet. En bidragande faktor är allt att döma den höjda av utbildningsnivån. Vi har tidigare berört massmediemas roll i sammanhanget och understrukit nödvändigheten av fria massmedier i ett demokratiskt samhälle. De spelar två viktiga roller infonnatörens och kritikems. Även massmediemas partibundenhet har minskat starkt. Massmediema har sina intressen att bevaka och har kommit att bilda alltmer homogen en grupp. De för i stor utsträckning det offentliga samtalet och bestämmer därigenom vad som tillhör politikens agenda. Den politiker inte som syns och hörs i massmedierna är chanslös. Genom tendensen att fästa större avseende vid det avvikande än vid det generellt giltiga ger massmedierna, menar mången, felaktig bild. Å andra sidan, hävdar företrädare en för massmedierna, blir journalisterna lätt manipulerade politiker, byråav krater och experter.

Den kommunala siälvsfyrelsen

Det fjärde nyckelbegreppet i det kommunala beslutsfattandet är den kommunala självstyrelsen, d principen kommunerna v s att själva skall ha hand om angelägenheter allmänt intresse har anknytning av som till kommunens område eller dess medlemmar. Detta är helt i samklang med den inom EG gällande subsidiaritetsprincipen, d principen v s att ett ärende inte skall avgöras på högre nivå än vad är nödvändigt, en som och med vad som alltid, i varje fall inom teorin och på fest- högtids- och valdagar hävdats i vårt land, att besluten skall fattas så nära medborgarna som möjligt. Du kan lägga Din kompost Du vill i Din trädgård, till var om nu äventyrs inte hälsovårdsnämnden eller miljönämnden skulle ha några kritiska synpunkter. Och framför allt Du behöver inte tåla att Din han må kommunalpamp, direktör granne, vara eller på något annat sätt ingå i nomenklaturan, utnyttjar Din mark för att dumpa sitt avfall. På samma sätt är det med kommunen. I överensstämmelse med den kommunala självstyrelsens princip har den vad som brukar kallas planmonopol inom sitt område. Kommunen kan alltså säga nej till föreen slagen utformning av byggnad och till etablering industri. cn en av en Man brukar tala om det kommunala vetot. Den vanliga situationen det när

gäller sysselsättningsbefrämjande anläggningar är den omvända. Komär bekant i allmänhet starkt intresserade av att få industrier munerna som och andra verksamheter statliga myndigheter och högskolor lokalisom serade till sitt område och ställer gärna upp med mark och andra förmåner. Och kommunerna slår liksom på 1920-talet, vakt om sina nu, regementen. Det råder i-själva verket konkurrens mellan kommunerna. Men det finns vissa etableringar mot vilka värjer sig. Som smutsig men industri och sopberg. Därmed är vi framme vid det substantiella objektet för konferensen anläggningar för förvaring av kärnkraftsavfall. Här finns dock sedan något år en möjlighet att köra över det kommunala vetot. Det finns avfall och inte bara kämavfall, som vi inte anständigtvis kan dumpa i havet eller exportera till t ex Afrika utan som vi själva måste något sätt ta hand om inom landet. Lagen l98712 om hushållning med naturresurser m m räknar i 4 kap upp en hel rad anläggningar inte får utföras utan tillstånd av regeringen och i översom ensstämmelse med planmonopolet utan att kommunfullmäktige har till- styrkt tillstånd lämnas. Men i fråga bl anläggning för mellanatt om a lagring eller slutlig förvaring kämämne eller kämavfall får reav geringen lämna tillstånd även om kommunen sagt nej, om det från nationell synpunkt är synnerligen angeläget att anläggningen kommer till stånd. Detta gäller dock inte, om en lämplig plats för anläggningen anvisats inom kommun kan antas godta placering där eller, i annan som en annat fall, annan plats bedöms lämpligare. om en Denna möjlighet att köra över det kommunala vetot var en politiskt ömtålig och omdiskuterad fråga. Statsmaktema sade ifrån att stor restriktivitet skulle iakttas vid lagens tillämpning Bostadsutskottet 198990220 och miljökonsekvensbeskrivning måste alltid föreligga. en noggrann Regeringen har, såvitt jag vet, hittills inte lämnat tillstånd mot kommuvilja. Kävlinge kommun har sagt nej till anläggning av ett gaskombinens kraftverk. Det kan tillfogas att politikerna, framför allt kommunalpolitikema ofta känner sig trängda tjänstemännenbyråkratemaexpertema. Sedan av länge har från tjänstemarmahåll hävdats att politikerna skall begränsa sig ramlagar och rambudgetar fastslå målen för den offentliga verktill att i samheten och till att det finns erforderliga medel, medan verkställigse heten inklusive medlen för uppnående skall vara tjänstemännens sak. Det fördes ganska ingående debatt härom i samband med antagandet av en 1991 års kommunallag. Generellt sett kan hävdas att varje minskning av

politikernas beslutsområde innebär ett ingrepp i det demokratiska besluts-

fattandet och är en vamingssignal för medborgama. Så förflyttar vi oss från den lokala nivån till den internationella, närmare bestämt till EG-nivån. Vare sig vi blir medlemmar EG eller inte av är det möjligt kanske inte i dagens läge i det långa loppet EG - men - att vill ha ett 0rd med i laget i fråga t behandling och förvaring om ex av kärnkraftsavfall och söka finna EG-lösning. Sverige är en gemensam sett till ytan överflyglat endast två EG-länder, nämligen Frankrike av och Spanien. Sverige är därjämte relativt mycket glest befolkat. Vad har sett vi för motargument Till sist några ord om den moderna varianten den direkta demoav kratin, folkomröstningen. Den kan förefalla hyperdemokratisk. Är den det I en demokrati måste enligt min mening makt och ansvar vara förenade som siamesiska tvillingar, två sidor som av samma mynt. Den som fattar ett beslut skall ha ett för beslutet och detta ansvar ansvar skall kunna utkrävas. Vem utkräver ansvar för ett beslut, fattat i folkomen röstning Och inte var det till fördel för demokratin, när väljarna efter att år 1955 med 83% ha sagt nej till införande högertrafik, åtta år av senare fick se sig överkörda av de politiska partierna. Det kan hävdas att politikerna att hänskjuta fråga där det genom en inom partierna råder betydande splittring, till folkomröstning, springer från sitt ansvar. Det skall villigt medges att kämkraftsomröstningen 1980 dämpade den intensiva debatten i frågan för tid framöver. Men en av intervjuundersökningar framgår inte mindre 53% att än av väljarna ansåg att det hade varit bättre om regering och riksdag hade beslutat kämom kraften själva. Frågan var, menade man, för komplicerad för den vanlige medborgaren. Endast 40% gillade att folkomröstningen hölls. Demokrati är, ansåg Winston Churchill, ett dåligt för beslutssystem fattande men det minst dåliga alla dem vi känner till. Demokratin av måste ständigt återerövras. Det öppna samhället har många fiender. Det räcker inte med perfekt skrivna lagar. Weimarförfattningen var från teoretisk synpunkt en perfekt skriven författning. Men det gick det trots som det gick. Det finns alltid anledning att ställa den fråga president som Richard von Weizsäcker ställde i ett högtidstal för några år sedan. Han sa Wir haben eine gute Verfassung. Sind wir aber in einer guten Verfassung Politik är enligt Bismarck det möjligas konst. Den kan i dagens komplicerade samhälle förefalla det omöjligas konst. mera vara Det är

politikernas uppgift få fram beslut. Därvid gäller att ta människors att

på allvar och aldrig handla så att medborgarna känner sig manipuoro lerade. Då vi på långt avstånd från ett demokratiskt beslutsfattande. är

Samhöllsanda och

logisk envefenhet

Några reflexioner kring kunskap och

-

information i del högteknologiska samhället

Gunnar Bergendal

I en debattartikel om invandringspolitiken med rubriken Hellre än tyst rasist skriver Jörgen Westerståhl

Ansvaret för att en debatt kommer till stånd har i första hand partierna. För ett femtontal år sedan anordnade flera partier omfattande rådslag för att skapa opinion i kämkraftsfrågan. Sakligt det var knappast välbetänkt, eftersom energifrågans lösning nästan helt blir beroende av den tekniska utvecklingen. Frågan om invandringspolitiken är däremot fråga där bred en en och långsiktig opinionsbildning bland människor i är gemen påkallad. Det är inte heller nödvändigt alla större partier att kommer fram till samma slutsatser. Den spekulerar i kortsiktiga som opinionsvinster kan lätt drabbas bakslag, på ett så föränderligt av område som detta

Här finns mycket att fundera kring och bara en enda iakttagelse skall bli utgångspunkt för det följande. Jag tänker på orden sakligt det var knappast välbetänkt. Det låter som vore kärnkraften inte politisk sak, en för vilken människors ställningstaganden är betydelse. Det är av som om kärnkraften i Westerståhls ögon är produkt Framsteget, har sin en av som egen logik, medan invandringspolitiken tillhör motsägelserik utvecken ling som vi människor har för. ansvar I en nyutkommen bok tar Paul Ricoeur skillnaden mellan den upp gamla idén om framsteget och den relativt idén utveckling. nya om Den stora skillnaden är, säger Ricoeur, att den förra föremål för var en tilltro jämförbar med den som tillkom den kosmiska ordningen eller den biologiska utvecklingen medan den är i grunden problematisk senare utvecklingen kan gå illa; spärmingama mellan Nord och Syd kan bli katastrofala och Nords utveckling kan bli förödande

1 DagensNyheter 20 november 1991 Paul Ricoeur, Lectures Autours du politique. Ed. du Seuil 1991, 274 ,

frågan i det högteknologiska samhället är mötet mellan Den stora framsteget och den utveckling för vilken alla människor är medansvariga. Men är vi inte ansvariga också för framsteget Av Westerstâhl inlägg kan få den uppfattningen att han menar att det är undandraget mänman frågor vi nästan dagligen. Ett exempel är, niskornas ansvar. Dessa möter gentekniken skall handelsvara i universell marknadsekoom vara en en nomisk doktrins mening, eller livets helighet står över vinstmaxiom meringens princip. Hannah Arendt lyfter fram dessa frågor i sina föreläsningar från 1970

Kants politiska filosofi. Hon säger om

Hos Kant själv finns denna motsägelse Det oändliga Framsteget är människosläktets lag; samtidigt kräver människans värdighet att han

blir sedd varenda oss i sin särskildhet och som sådan ses

en av fast jämförelse och oberoende tiden som återspeglande utan av mänskligheten. Med andra ord, själva idén framsteget om det om är än omständigheter och världens förbättring motsäger mer nya - Kants föreställning människans värdighet. Att tro på framsteget om är mot människans värdighet.3

I Hannah Arendts filosofi kampen mot totalitarismen brännpunkten. var För henne måste människornas liv utgångspunkten för det goda egna vara samhället. Ricoeur beskriver motsättningen mellan henne och Haberrnas

med följande ord.

Men det väcker den livligaste misstron hos Arendt, det är precis som det vetenskapliga anspråket på kritik tror sig stå över praken som tiken, med andra ord slutligt överlägsen det öppna åsiktsutvara bytet.4

Konflikten står mellan seminarierummets tvângsfria vetenskapliga rationalitet och det öppna samhällets ansvarstagande praktiska förnuft. Vi talar sunda förnuftet. Det har, André Glucksmann har sagt om som i sin bok Descartes, inte god i det akademiska.5 Det sunda förom press nuftet uppfattas oreflekterat och slentrianmässigt, fastän det i så fall som

3 Hannah Arendt, Lectures Kant’s Political Philosophy, Univ. of Chicago Press on Paperback 1989, 77

S1982. s.

P. Ricoeur not 2, s. 35. 5 André Glucksmann, Descartes cest Ia France, Flammarion 1987, s. 208.

gör ganska dåligt skäl för sitt namn. Borde det inte så vårt förvara att nuft är som bäst när det är sunt I sin Kritik omdömesförrnågan av gör Kant en liten utvikning der gemeine Menschenverstand, om som väl kunde svara mot vad som borde med förnuft det sunt.6 menas ett när är För detta sunda förnuft ger Kant tre maximer

Att tänka själv den fördomsfria tankestilen Att tänka för varje annan människa den utvidgade tankestilen 3. Att alltid tänka samstämmigt einstimmig med sig själv den konsekventa tankestilen.

Den första grundsatsen beskriver Kant också det aldrig passiva försom nuftets maxim. Det sunda förnuftet måste vaket, vara vara på sin vakt. Den andra maximen är en avgränsning mot inskränktheten, oförmågan att gå utanför de egna, privata betingelsema för omdömet. Den utvidgade tankestilens kännemärke är att sätter sig in i andras ståndpunkt. man Om den tredje grundsatsen, den konsekventa tankestilens, säger Kant, att den är svårast att nå fram till den kan bara nås förening genom en av de två första och genom en till färdighet utvecklad ofta återkommande tillämpning av dessa. Man kan säga, sammanfattar Kant, den första att är förståndets maxim, den andra är omdömesförmågans och den tredje förär nuftets. När Kant här talar om den konsekventa tankestilen är det således inte formallogiskt korrekta slutledningar han som avser, utan utövandet av det vakna förnuft, med vilket jag med i världen ansvar och för världen tänker samstämmigt med mig själv. I sina Kant-föreläsningar visar Hannah Arendt hur Kant tvärtom att tänkandet är farligt menar, när det står fritt från sitt samhälleliga sammanhang. Hon citerar ur Kants Antropologi

Das einzige allgemeine Merkmal der Verrücktheit ist der Verlust des

Gemeinsinnes sensus communis und der dagegen

eintretende

logische Eigensinn sensus privatus.7

6 Immanuel Kant, Kritik der Urteilskraft 1799, Felix Meiner Verlag 1974, 144ff. s. Immanuel Kant, Anthropologie in pragmatischer Hinsicht 1798, ReclamUniversal- Bibliothek 1983, s. 153.

slag vid orden Gemeinsinn och Eigensinn. Det Låt oss stanna upp ett i skollexikonet med samhällsanda och förklaras i Duden första översätts Verständnis und Einsatzbereitschaft für die Allgemeinheit. För med finner vi envishet, egensinne, och jag föreslår därutöver Eigensinn envetenheti Envis och enveten är inte alldeles detsamma. l Duden finhartnzickiges Beharren auf einer Meinung, Absicht 0.ä. aus ner man einem gewissen Trotz heraus. samhällsanda Kant talar, och han hänvisar till som Den varom som communis, något än det utslitna sense, som ibland sensus är mer common allmänna meningen. Den är i stället det handlingsberedda förstås som förnuft står för det allmänna för människorna, för deras sunda som upp för världen. Att förryckt är att sakna samhällsanda. I gemenskap och vara

tid väl fundamentalism den företeelse, som bäst svarar mot

vår är Fundamentalismen är inte bara rasism eller religiös logischer Eigensinn. finns överallt där de fördomsfria och utvidgade bokstavstrohet. Den Och grogrund för fundamentalismen finns så tankestilama saknas. en Verbindung beider und ... eine Fertigkeit snarast som die ersten zur gewordene öftere Befolgung derselben inte främjas och fostras.

ik

inte särskilt väldefinierat. I den antika grekiska kul- Ordet kunskap är kunskapsord, och ett med ganska flytande turen fanns många vart Aristoteles talar i sin Etik fem tänkesätt eller betydelser. t ex om sinnesförfattningar vilka sanningen nås. Dessa är techne, episteme, genom sophia konst, vetenskap, praktiskt förnuft, intuition phronesis, nous och visdom. Däremot räknas inte omdömet och opinionen hit. och svårt förstå vårt eget ord kunskap, gäller det så mycket Om vi har att grekiska orden betydelser bestäms språket och kulturen, mera de av vilka bestämmer varandra ömsesidigt. finns stark dragning mot att likställa kunskap med I vår kultur en faktakännedom eller åtminstone säga att fakta är kunskapens fasta att uppfattas information eller något som byggs på kärna. Kunskap som information. Till det synsättet bidrar antagligen att information som kunskapsgmnd stark ställning hos vetenskapsmän, administratörer och har en ha tolkningsföreträde i kunskapspolitiska politiker, grupper som anses Årets budgetproposition bjuder emellertid på en nyhet som är frågor. för har svårt med detta med kunskap som informavälkommen oss som

tion. Statsrådet Unckel säger i sin inledning till bilaga 9 Att ha kunskaper och i det ordet inbegriper jag även färdigheter bidrar till att - bygga upp självförtroendet, vilket är viktig uppgift för skolan. I den en sex veckor senare propositionen om lärarutbildning har dock terrninologin återfallit i den gamla traditionen.

Kunskap, menar jag, har med kunnande att göra och är människors kunskap. Det som finns i databanker av alla de slag, däri inräknat biblio-

tek, är inte kunskap, men kan bidra till kunskap. Kunna har med göra att göra. Många gör vad de kan, vi kan vad vi gör står det på syden tyrolisk sparbanksreklamÅ Låt oss stryka ett streck över den gamla terminologin kunskaper och färdigheter, och därmed också över kunskap, färdighet och attiramsan tyder. I kunskapen ingår både görande och värderingar. I tyskan skiljer man mellan K enntnis kännedom och Erkenntnis insikt. Karl Jaspers säger att vetenskap försvinner som insikt, när det stelnar i resultat. Låt oss nu ett ögonblick ta hjälp engelskan. Där talar skills av man om när vi säger färdigheter. Det är ett 0rd är besläktat med som urskillning och alltså även den betydelsen bleknat seklema - om genom har att göra med att urskilja det väsentliga, att ta ställning. Vi måste själva bestämma oss för vad vi vill lita på, någon absolut säker kunskap

finns inte. I sin bok Uber Gewissheit säger Wittgenstein

Jag vet att detta är min fot. Jag skulle inte kunna godta någon er-

att vetandet har med ett beslut att göra 9

Om jag tvivlar på att detta är min fot, så får jag ändå bestämma mig, åtminstone tills vidare, för att den är min. Jag avstår här från försöka att lägga ut förhållandet mellan orden kunskap och vetande. På något sätt har kunskap med auktoritet att göra vi måste lita på själva - oss men också andra, samtidigt vi måste tvivla, kritisera och själva som pröva för att komma till ett eget välgrundat ställningstagande, tillägna oss kunskapen. Det är väl om det välgmndade ställningstagandet som process

8 det I tvåspråkigaSüdtirol heter det Viele tun was sie kännen, wir kännen wir was tun. C e chi quello chepuo’,not sappiamoquello chefacciamo. Den italienska inte texten är så symmetrisk som den tyska, orden för kunna och veta har olika domänerpå de två s råken. Ludwig Wittgenstein, Uber GewissheitOn Certainty 1951, Basil Blackwell 1969, § 362.

Kant talar då han beskriver det praktiska förnuftet som grundat som fördomsfritt och utvidgat tänkande, tvinnas samman till ett tänkande som är samstämmigt med mig själv, med min erfarenhet, mina som värderingar, min förkunskap. Nu tillägnelsen kunskapen olika ut inom olika kunskapsområden. ser av Pythagoras bra exempel. Att de två små kvadratema på den sats är ett rätvinkliga triangelns kortare sidor tillsammans har lika stor yta som kvadraten på den sidan verkar inte oskäligt, och mäter man, så stora stämmer det. Men saken kan gång för alla klaras ut med ett bevis i en Euklides stil, och sedan behöver man inte bekymra sig. I andra frågor kunskapen annorlunda ut, den bygger på antaganden ser kan ifrågasättas och vilkas giltighet förskjuts med tiden, på personsom liga erfarenheter och värderingar, på vårt görande, på hur vi ser världen. den i vid mening politiska kunskapen. Den måste ständigt Sådan är - det märker vi t i demokrati vid de politiska maktomprövas, ex en skiftena. Gadarner beskriver i Wahrheit und Methode en bok vars syfte är visa det inte finns någon säker metod, t ex den cartesiska, för att att att kunskap skillnaden mellan dessa två kunskapsstilar finna rätt -

Ty den moraliska kunskapen Wissen, som Aristoteles beskriver den, uppenbarligen inte föremålslig kunskap, d v s den är en vetande står inte inför ett sakförhållande, som han fastställer, utan han inser angår honom omedelbart. Det är något som han det som har att göra. Att detta inte är vetenskapens kunskap är klart. Så långt är den

avgränsning enkel, Aristoteles gör mellan den moraliska kunsom phronesis och den teoretiska kunskapen episteme, särskilt skapen tänker pa, att för grekerna vetenskapen har matematiken om man förebild, är kunskap om det oföränderliga, en kunskap som som en grundar sig på bevis och därför alla kan lära sig.1° som

finns egendomlig paradox, när matematiken beskrivs som något Här en alla kan lära sig. Å sidan är matematikens bevis enkla och logiskt som ena klara, a andra sidan är det välgrundad erfarenhet att redan i skolan en matematiken uppfattas de svåraste ämnena utom för en liten som ett av Kanske kan dessa elever karaktäriseras sa, att de har förkrets av elever.

10 Hans-Georg Gadamer, Wahrheit und Methode 1960, J.C.B. Mohr Paul Siebeck 1975, s. 297.

mågan att bortse från det som är för matematiken oväsentligt, fast detta ofta betyder att allt det sorteras undan är avgörande för människorna som och världen. Den universella teoretiska kunskapen är fonnulerad i ett universellt språk, och därmed obegriplig, ogripbar, ofattbar för dem som fattar världen med utgångspunkt i livet de själva det och minns som ser det, i det liv som de genom sina gärningar är ansvariga för, det liv egna som förstås bara i den egna gemenskapens kultur och språk. Om avgrunden mellan det praktiska förnuftet och det universella teoretiska vetandet kan man skaffa sig en bild i våra uppslagsböcker. Slå t ex på ordet covariant vektor i den nya Nationalencyklopedin en reellvärd linjär avbildning ett vektorrum V, d element av v s ett

en vektor transformeras alltså på sätt basen, därav beteckningen samma som covariant. Jfr tensor. Diderot, fadema till 1700-talets franska en av encyklopedi, hade djup insikt kampen mellan dessa två kunskapsstilar en om och beskriver den bl i Rameaus brorson. a romanen Till föreställningen den i tid och oföränderligt giltiga kunom rum skapen hör tanken på kunskapen Men till varje kunskap som en vara. finns knutet förutsättningar för dess giltighet, varje kunskap har sin begränsning. Det är väl detta skiljer kunskap från information som och det är det som gör information till något så vanskligt, farligt rentav ibland. Har inte universiteten svikit sin kritiska uppgift då de hänger sig åt forskningsinformation Universitetens och högskolornas bildningsuppgift, som är deras enda oumbärliga uppgift, måste samhälleligt vara bestämd och inte inomvetenskapligt. Bildningsuppgiften handlar om skolning av det förnuft Kant beskrev och den uppgiften som är oförenlig med ett synsätt enligt vilket kunskap uppfattas byts som en vara, som mot andra varor eller mot mynt på marknaden. Raymond Williams beskriver saken så

Den verkliga sprickan är kanske i människorna själva de de ses, ser sig själva, som producenter och konsumenter. Konsumenten vill bara ha den produkt han tänker på; alla andra produkter och biprodukter

måste han komma ifrån, om han kan.

11 RaymondWilliams, Problems in Materialism and Culture, Verso 1980, 81. s.

producent och konsument är våra grundläggande tankekategorier När vi grunden för vår tids förryckthet. Vi lämnar det Gemeinsinn lägger samhälle bygger på och överlämnar till marknadens som vårt oss logischer Eigensinn.

är

föregående har jag skäl för min övertygelse att Jörgen I det gett Westerståhl har fel i den åtskillnad han gör mellan rasismens sak och

kämkraftens sak. Inte så att jag skulle hävda identitet, eller något som mellan rasism och kämkraft. Men i just det hänseende stod identitet nära, Westerståhl lyfter fram vi måste våga föra diskussion undrar som en - jag inte likheterna är djupgående än man i förstone ser. om mer talar i Tâches de l éducateur politique 12, om Paul Ricoeur en uppsats, politiska fostrans uppgifter. Där lyfter han fram motsägelsen mellan den medelsrationaliteten och den försvinnande rationaliteten i den växande Han de andliga former inte tar hänsyn till våra syften. säger att som historiska dimension kommer att duka under för den tekniska människans

tryck. I uppsats, Ethique et morale 13, säger

civilisationens en annan den offentliga debatten, sak står öppen för risker Ricoeur, att bara vars aléatoire, kan skapa samhällelig prioritetsdont I’issue reste en sådan debatt, fortsätter han, motsvarar på det ordning. En öppen planet rådslagscirklar i personliga angelägenheter. Det institutionella de rådslag ingår i svensk politisk tradition, och förefaller mig, som som i folkbildningstradition, vi har anledning att slå som har rötter en som bland de bästa formerna för att finna en skälig avvägning vakt om, är vad Ricoeur kallar övertygelsens moral och ansvarighetens moral. mellan rådslag har sin plats inte främst inom de politiska partierna fast Sådana viktiga där i alla de gemenskaper sak angår. De de är nog så utan som en stå i fostran till samhällsanda, i striden mot den logiska är en grund att envetenhetens förryckthet.

12 P. Ricoeur not 2, s. 254. 13 P. Ricoeur not 2, s. 268.

Inledande kommentarer

Carl Reinhold Bråkenhielm

Framtida människors ageranden kan...inte hanteras i säkerhetsanalysen

med de metoder som används för naturprocesser. Så skriver Nils Rydell i sin inledande översikt från kunskapsseminariet. Hans är argument att historiska erfarenheter inte kan projiceras på framtiden annat än i mycket begränsad utsträckning. Människans och historiens utveckling är olineär.

Man skulle också kunna uttrycka saken på följande sätt. Det finns två

olika typer av människokunskap. Den är generaliserbar. Denna ena typ av människokunskap har en viss egenskap. Alla har bukspottskörtel och en vissa utvecklar under vissa betingelser diabetes. Psykologisk och sociologisk kunskap kan också vara av ett generaliserbart slag. Samtidigt mer finns det inte minst inom humaniora kunskap enskilda människor om eller speciella historiska förlopp inte kan generaliseras. 30-åriga som krigets förlopp kan inte generaliseras gång för alla konflikter. som en Positivister brukar ställa sig skeptiska till idén icke-generaliserbar om en märmiskokunskap medan herrneneutiker ibland vill gå så långt endast - att den icke-generaliserbara kunskapen är verklig märmiskokunskap.

Denna fråga vill jag i detta sammanhang lämna därhän och istället argumentera för en annan tes. Den innebär att det finns föreställningar om märmiskan som är praktiskt taget oprövbara med någon vetenskaplig metod, men som ändå är av avgörande betydelse i samhällsplaneringen. Dit hör frågor av etisk natur, även andra i varje fall inte men som uteslutande är av etisk natur. Man kan t säga frågan människoex att om värdet hör till denna grupp av frågor. Frågan människans viljefrihet om kan kanske också räknas dit. Men det finns också tre andra frågor, Falkemark och Bergendal som berört i sina inledningar, jag bara skulle helt snabbt ringa in som och kommentera. Det är tre frågor kan påverka den sociala som acceptansen av kämavfallshanteringen.

Den första frågan, som kanske främst Falkemark antyder, sammanhänger med vår på det mänskliga räckvidd] syn ansvarets Att ha ansvar innebär grovt sett att vi kan ställas till för vissa - - svars förhållanden, t att ta hand eller bevaka kämavfall. Nu finns ex om det en fråga om det mänskliga räckvidd ansvarets som är av

människosynskaraktär. Enligt det första trängre synsättet kan vi - endast ha för följderna handlingar vi personligen har ansvar av som begått eller varit med att besluta. I övrigt kan människor inte om tillskrivas moraliskt Enligt det andra vidare synsättet har ansvar. - vårt ansvarsområde diffus gråzon mellan det som hör och det som en inte hör till vårt ansvarsområde. Är vi inte skriver Gunnar - Bergendal ansvariga också för framsteget Kan man inte t ex tala om ett slags kollektivt som uppkommer när vi ett mer aktivt sätt ansvar del följderna andra människors handlande. Så även om det tar av av visar sig kämkraftsfrågan inte till alla delar avgjorts i god demoatt kratisk ordning, kan vi alla ändå ha ett kollektivt moraliskt ansvar för

följderna dess införande eftersom vi alla tagit aktiv del av vissa av av dess positiva konsekvenser. Moraliskt hänger alltså inte ansvar uteslutande på det demokratiska i beslutsprocessen, utan också

andra informella strukturer skapar ett kollektivt moraliskt mer som Även jag själv lutar sådan är det knappast något ansvar. om en syn, jag helt kan grundas på rationella skäl. En mer individuasom anser listisk människosyn är också tänkbar. Och enligt samstämmiga sociomänniskosyn på frammarsch. Det är möjligt logiska data är en sådan detta på kort sikt är ett de största problemen som kämavfallsatt av frågan står inför. Mycket pekar att individualismen kommer att få

ett ökat inflytande, misstänksamheten mot myndighetsbeslut kommer öka och kanske kommer detta att leda till att den framtida att kämavfallet kommer att sjunka. acceptansen av

En människosynsfråga aktualiseras Gunnar Bergendal. Här annan av . mänskliga fömuftets karaktär. I anslutning till gäller det synen det Hannah Arendt skriver Bergendal Konflikten står mellan seminarierummets tvångsfria rationalitet och det öppna samhällets ansvarstagande praktiska förnuft. Olika fömuftsbegrepp ställs här mot varandra. Fömuftig kan betyda förmåga att efter vissa principer för-

värva kunskap erfarenhet och tänkande. Vi kan kalla det vetengenom skapligt förnuft. Fömuftig kan också betyda en mer praktisk förmåga att avväga olika handlingslinjer mot varandra och finna den lämpligaste vägen till ett visst mål. Fömuft kan för det tredje vara kopplat till etisk medvetenhet, moraliskt kvalificerad syn på handlingsen en livet. Man kan kort sagt, skilja mellan tre fömuftsbegrepp, ett vetenskapligt, ett praktiskt och ett etiskt. Bergendals tes är, om jag förstår

honom rätt, att vi överbetonat det vetenskapliga förnuftet och underskattat det praktiska och etiska förnuftet, är väsentligt i vardagssom livet. Det ligger något i det han skriver, även jag tycker han om att tydligare kunde framhållit att det inte är fråga att skjuta undan det om vetenskapliga förnuftet, utan att eftersträva ett samspel mellan dessa olika fömuftsbegrepp.

Slutligen finns det också fråga i Bergendals föredrag en annan som berör frågan om kunskapens objektivitet. Enligt klassisk definition en på kunskap vet en människa något hon har goda skäl om att tro att något är sant. Är goda skäl något växlar beroende som på den sociala och historiska situationen Hade medeltidens människor goda skäl för en geocentrisk verklighetsuppfattning, precis vi idag har som goda skäl för en mer kopemiansk på jordens plats i Solsystemet syn Finns det en sådan kunskapsrelativism också i det politiska tänkandet och i moralen Denna ståndpunkt antyder Bergendal. Kanske kan man tala om en objektivitet i geometri och matematik, men knappast i övrig vetenskap, moral eller politik, säger Bergendal och citerar Gadamer. Dessutom är det så att en mer objektiv på kunskapen medverkar syn till att kommersialisera kunskapen. Till föreställningen om den i tid och rum oföränderligt giltiga kunskapen hör tanken på kunskapen som en vara. Men till varje kunskap finns knutet förutsättningar för dess giltighet, varje kunskap har sin begränsning.

Bergendal antyder i min tolkning slags kunskapsrelativism, en som knap-

past är självklar, men otvivelaktigt tankemöjlighet både

en som är möjlig och kanske håller på att få ett förstärkt inflytande. Kunskapsrelativisten bekänner sig till en grundläggande bild människans kunskapssituation i av världen. Kanske finns det en objektiv verklighet. Men alla våra föreställningar om den är beroende historiska, sociala av eller andra förhållanden. Detta är en genuin märmiskosynsfråga och i detta sammanhang vill jag endast framhålla att den har svårt att med vetenskapligt samsas ett förhållningssätt som ändå bygger på grundläggande tilltro en till människans möjlighet att på ett metodiskt sätt bygga upp en trovärdig verklighetsbild.

Detta kan bli en grundläggande fråga i diskussionen den tekniska om lösningen av ett slutförvar. Det är svårt förutse att hur hela diskussionen om ett slutförvar av kämavfallet kommer kunskapsrelatiatt se ut, om en

skulle få bredare stöd i opinionen kanske till följd av vissa vistisk syn ett förkunnelse. Men det är kanske en obefogad politiska opinionsbildares

oro.

Stellan Welin

jag vill till diskussion. Jag tar dem i Det är speciellt fem saker som ta upp

tur och ordning.

|. Oåterkalleliga beslut

diskussionen kring kämkraftens avfallsproblem handlar om att En del av oåterkalleliga beslut, beslut ingen senare riksdag eller en senare fatta som ska kunna ändra på. Inom alla politiska system är detta ett generation demokrati kan alltid beslut rivas upp igen. Grundlagen utproblem. I en denna kan ändras. I Sverige räcker det med en gör en spärr men även majoritet vid två olika riksdagar med val emellan. kvalificerad diskussioner teknikutveckling har det uppmärk- I samband med om skillnad det skulle göra, det hade varit möjligt att sammats vilken om beslut. I Los Angeles diskuteras att fatta ett beslut att fatta oåterkalleliga årtal får enbart bilar användas, vilka uppfyller vissa strikta efter ett visst Om sådant beslut så att säga kunde stadfästas så att det utsläppsregler. ett så skulle detta troligen få stor betydelse för vore omöjligt att ändra, framtida bilar. Ett icke-utsläppsbeslut skulle länka in den utvecklingen av tekniska utvecklingen transportsidan i ekologiskt mer gynnsamma dock beslutet kan ändras. Därför reagerar bilbanor. Problemet är att med omfattande lobbyverksamhet; det gäller att visa att ett industrin en icke-utsläppsbeslut får ekonomiska och sociala konsekvenser. stora människor blir arbetslösa. Alla vet att beslut Industrier får läggas ner,

kan ändras. måste alltså bekräftas och igen. Det måste så att Ett fattat beslut om om gånger; inte bara gång. I demokrati är det enda säga fattas många en en åstadkomma beslut blir bestående att få dem allmänt accepsättet att som folkflertalet vill ha det i enlighet med ett visst beslut, så står terade. Om majoriteten ändrar ståndpunkt. Även i kämavfallsdet sig så länge inte därför viktig. Det är viktigt att stora beslut som ska frågor blir acceptans handlandet i många år är ordentligt förankrade. Det är omöjligt styra demokratiskt statsskick binda framtida generationer; de måste att inom ett

själva fatta besluten eller bekräfta de gamla. Ett icke-demokratiskt statsskick gör det inte lättare. De framtida människorna kommer förmodligen att känna sig lika lite bundna av våra föreskrifter vi känner bundna olika föreskrifsom oss av ter utfärdade av säg vikingama.

2. Ansvaret för framtiden

Hur långt sträcker sig då vårt ansvar in i framtiden Här är det lätt att villa bort sig och överdriva sin egen betydelse. Det är sant att varje beslut vi fattar eller låter bli att fatta och varje handling vi utför - - sätter gränser för framtida handlingsmöjligheter för framtida människor. Det är ena sidan. Den andra är förstås att beslut och handlingar också kan skapa handlingsmöjligheter. Problemet är alltså vilken värld vi ska bidra till att forma för de efterkommande. Här finns två viktiga osäkerhetsmoment. För det första är det svårt att överblicka konsekvenserna av våra handlingar långt in i framtiden; för det andra är det svårt att veta hur framtidens människor kommer att vara, hur de kommer att vilja leva. Om det är så att det är de framtida människornas preferenser som ska bestämma, så vi inte så mycket vet om dessa. Jämförelsen med vikingatiden visar i viss mån på det futila i att försöka forma dessa framtida preferenser Det vi kan göra nu. mesta föreställer jag mig är att påverka våra barn och kanske bambam - och att de sedan för detta vidare. Vad är det då vi ska påverka dem till Det måste bli till de ska att överta våra mest grundläggande värden och värderingar och föra vidare eventuellt utveckla dem på ansvarsfullt Därför - ett sätt. är det viktigt att vi vet eller bestämmer för vilka dessa grundläggande . - oss värden är. Själv tror jag att vi behöver bevarande inställning till det en biologiska livet och att vi måste lära begränsa själva oss som art att oss för att låta andra former biologiskt liv också få möjlighet av en att blomstra. Det här är naturligtvis inte enkelt; människor vi som är också del av det biologiska livet och delar vi förmodligen med som art andra arter driften att breda ut oss över jorden och konkurrera andra ut arter. Den tekniska utvecklingen har dock placerat människan i posien tion då hon måste så att säga höja sig över det djuriska. När det gäller kämavfallet och dess placering, så pekar ovanstående tankar på att vi måste låta varje generation ta sitt Vårt ny ansvar. ansvar är att avbryta det som vi betraktar farlig och skadlig verksamhet, som att

efter bästa förmåga hand resterna och att därefter tradera kunta om skapen och tekniken vidare. Därför tror jag att kämavfallet bör förvaras inspekteras och åtkomligt i framtiden. Vi måste lita att så att det kan är framtidens människor sitt Vi kan inte ta deras ansvar. Om vi tar ansvar. vill undanhålla kämbränsleavfallet med potentiella risker för tillverkning och spridning kärnvapen för framtida generationer, så får vi försöka av destruera det, t att tekniskt bearbeta det. Men om det blir att ex genom kvar så bör vi förvara det betryggande men åtkomligt. Att försöka gömma avfallet så att ingen kan hitta det tror jag inte på. Redan de gamla egyptierna försökte sig att i all framtid utestänga människor från faraonemas gravkammare. Det lyckades inte.

3. Kunskap och risktagande

Falkemark ett antal villkor för demokratiskt beslutsfattande. Ett tog upp dessa jag har speciell betydelse att ingen relevant kunskap undanav tror hålls. Problemet är då vad är relevant kunskap. Den frågan har som berörts Bergendal. Det finns andra former av kunskap som skulle av kunna komma ifråga. Varför bara vetenskaplig och teknisk expertis Vilken kunskap ska regering och riksdag lyssna till Vem skall bereda ärendet Finns det andra kunskapsfonner som är väsentliga i detta sammanhang än de vetenskapliga På den sista frågan vill jag nej. När det gäller fakta-frågoma så svara har vi ingenting annat att hålla oss till än den vetenskapliga kunskapen. Samtidigt vet vi historisk erfarenhet nästan med säkerhet att - genom mycket vad idag kallar vetenskaplig kunskap kommer att framkalla av stilla löje hos framtida forskare precis som vi idag drar på munnen ett de tidiga entusiastema inom t ex Royal Society. Eller för att ta ett senare exempel visst hade lord Kelvin, artonhundratalets stora fysiker, en av grundligt fel, när han menade att Darwins utvecklingslära inte kunde vara riktig på grund att den förutsatte miljoner år då utvecklingen ägde av Genom att beräkna hur länge solen skulle kunna bränna sitt bränslerum. lager kände endast till kemisk förbränning, inte kämreaktioner så - man fick Kelvin fram några tusen år i stället. Trots detta är vetenskaplig kunskap det enda vi har i fakta-frågoma. Sedan är det sak att det kan behövas samhälls- och beteendeen annan vetenskaplig kompetens för vissa frågor. När vi kommer till värderingsfrågorna har vi dock ingen vetenskapen. Dem måste vi själva nytta av tänka igenom forskare och tekniker tenderar att föredra en form av liv

och ett framtida samhälle som möjligen inte den sätter andra passar som intressen främst. Det är viktigt att inte bara tekniker och vetenskapsmän

formar denna framtida värld.

4. Det är orimligt att kräva

nu

ansvarstagande för avfallet

Falkemark menade att det är fel att idag kräva ansvarstagande för käm-

kraftsavfallets framtida förvaring innan orsaken till avfallsproduktionen

åtgärdats. De som menar att kärnkraften snarast bör avvecklas ska därför

inte behöva känna sig moraliskt och politiskt förpliktade att redan nu delta i beslut om kämkraftsavfallets förvaring. Först på kämett stopp kraft, sedan tar vi itu med avfallet. Detta tycks den linje Falkemark vara pläderade för.

Ståndpunkten har mycket talar för sig. Vi dödsstraff som som är emot brukar till exempel inte särskilt engagerade i frågan humana vara om avrättningsmetoder. Inte så att vi inte bryr de avrättades lidanden oss om utan därför att vi att det är skenproblem. Problemet menar ett med lidande vid avrättningar försvinner avrättningar försvinner. På om motsvarande sätt skulle man kunna hävda att det viktigaste få är att stopp på den fortsatta produktionen kämavfall. av Ett omedelbart stopp skulle naturligtvis minska mängdema. Sedan vi avfallsproblemet. tar oss an Invändningen mot ståndpunkten är dels det förmodligen att inte blir ett omedelbart stopp på kämkraften, dels att vi ibland måste välja en god möjlighet framför ännu bättre omöjlighet. Jag tycker en det finns klara paralleller till industrisamhällets övriga avfall. Detta måste vi ta hand om på bästa sätt samtidigt vi minimerar det. Jag som tror att en ökad medvetenhet kring omhändertagande avfall både vanligt av och käm- bränsleavfall kommer att leda till krav på minimering - av avfalls— produktionen. Jag tror alltså det är oklokt att att vägra befatta sig med avfallsproblemen innan produktionen stoppats.

5. EG-perspektivet

Stjemquist tog upp EG-perspektivet. I framtid då Sverige en är med i EG, så kan frågan om förvaring europeiskt kämavfall i Sverige kunna av aktualiseras. Är det önskvärt Sverige att ska kunna säga nej Ska det finnas en motsvarighet till det kommunala vetot på europeisk nivå Om vi antar att EG arbetar på sätt vi gör i Sverige samma som för att finna den bästa platsen och metoden för deponering av kämavfallet och

kommer fram till att den bästa platsen är i Sverige, så är det enligt min mening svårt motsätta sig detta. Är beredd att köra över det att man kommunala vetot inom Sveriges gränser, så bör man i konsekvensen

inte tillåta ett nationellt veto. namn Om vill hindra att andra länders kämbränsleavfall hamnar i man Sverige, så bör alltså sträva efter att behålla och stärka det kommuman nala vetot.

Diskussionsreferat

Bredden de inledande föredragen till denna session och kommentill dessa öppnade i den efterföljande diskussionen för många tarerna frågeställningar. Samtliga går inte att fånga i sammanfattning. upp en Några de viktigaste har i det följande förts samman kring fyra teman. av

EG-perspektivet

I slutet sitt föredrag Nils Stjernquist möjligheten att EG av tog upp önskar finna EG-lösning på behandling och förvar av kämen gemensam avfall. Detta kan påverka Sverige oberoende ett eventuellt medlemav skap. Lars Högberg beskrivning av dagens sakläge gav en EG är gemenskaper med tre olika typer av fördrag, som vi skriver tre går in i EG Euratomavtalet, är relevant för avfallsfrågan, på, när vi som den gamla kol- och stålunionen, i stort sett saknar relevans i detta som sammanhang frihandelsgemenskapen med fri rörelse för varor, samt tjänster och arbetskraft. Euratom och frihandelsavtalet har olika syften,

delvis står i konflikt med varandra. som Euratomavtalet tillkom ursprungligen med två huvudsyften. Det ena säkerställa tillgång till kämbränsle för alla inom gemenskapen var att med tanke på bristsituation och att åstadkomma en rättvis fördelen ev ning råvaran några de största kända uranfyndighetema låg då i av av dåvarande Belgiska Kongo, medan det idag finns ett överskott pâ uran på världsmarknaden. Det andra mot bakgrund att Euratom tillkom var - av före IAEA och safeguardsystemet att säkerställa att Tyskland inte fick kontroll över klyvbart material till kärnvapen. egen Centralt i sammanhanget är att Euratomorganisationen blev, och idag också är, form överstatligt med förfoganderätt till allt kamen av organ

bränsle. I praktiken betyder det att vi, när vi går in i gemenskapen, inte kan förfoga över sig detanvända eller oanvända kämbränslet vare utan någon form av godkännande av eller samråd med Euratom. A Väsentligt att notera är att Euratom är ett överstatligt monopol och därmed står i konflikt med frihandelsgemenskapen, där enskilda och företag i fri konkurrens skall kunna bedriva verksamhet och förfoga över varor och tjänster. Erfarenheten från EG-ländema är dock att Euratomdelen av Gemenskapen inte är något problem på sätt än det leder annat att till byråkrati. Den mest centrala frågan vi kan tvingas bli för- - om acceptera att varingson för allt kämavfall inom EG har ingående prövats i det betän- kande, som utredningen översyn kämtekniklagstiftningen avgivit om av SOU 199195. Enligt utnedningsdirektiven skulle också undersöka man möjligheten att införa lagstiftning, förhindrade svenska anläggsom att ningar användes för slutförvaring av utländskt kämavfall i någon större omfattning. Utredningen föreslår att det i lagen införs ett förbud mot att ge tillstånd till anläggningar, avsedda för slutförvar än svenskt av annat kämavfall. Förvaren får inte dimensioneras för än vad behövs mer som för det svenska programmet. Enligt utredningen strider inte detta mot EG-frihandelsavtalet om fri rörelse för och tjänster, eftersom varor dispositionsrätten över markoch vatten är nationell

Denna rätt har inte ifrågasatts. En ordning skulle i de flesta annan länder kräva en omfattande författningsändring. Till saken hör också att de franska, tyska, svenska och engelska regeringama uttalat, grundatt principen skall att varje land tar hand sitt kämavfall. När vara, om Sverige på 1970-talet ingick upparbetningsavtal med Frankrike, krävde den franska regeringen ett åtagande från den svenska regeringens sida att ta tillbaka det högaktiva avfallet. Samma krav finns också inskrivet i avtal

1 Iden senare nov. 1992 framlagda propositionen ändring lagen kämteknisk om av om verksamhet, m m., 19929398 föreslås en lagtext, enligt vilken det är förbjudet att utan särskilt tillstånd här i riket slutförvara använt kämbränsle eller kämavfall från en kämteknisk anläggningeller en-annan kärnteknisk verksamheti ett annat land. Tillstånd får medges endast om det finns synnerliga skäl..., 5a§. Propositionen visar i sina motiveringar på denna punkt att ett svenskt förbud mot slutförvaring utländskt av kärnbränsle inte står i strid mot de principer som tillämpas inom EG eller mot internationella överenskommelser.En hänvisning sker också till EG-domstolensdom i det s k Vallonietmålet. Detta gällde visserligen inte radioaktivt avfall, EGmen domstolens skäl för att godkänna ett förbud i den belgiska regionen Valloniet mot att omhändertaavfall från andra stater eller andra belgiska regioner är principiellt viktiga. Allmänt framgår av domen, att miljö och säkerhetsaspekter även inom EG kan motivera restriktioner i fråga om avfall från andra stater och att därvid självförsörjnings- och närhetsprincipema är av särskild betydelse.

länder. Det politiska, inte kommersiella motiv bakom med andra var franska regeringen har på senaste tid också genomfört en kravet. Den lagstiftning, i princip förbjuder franska företag att slutligt ta hand som länders avfall, princip f ö hela tiden tillämpat i om andra en som man

praxis. seminarium, anordnat SKI i februari 1992 med inbjudna Vid ett av Frankrike och Tyskland, framgick att EG-kommissionen och från företagsledare inom EG visserligen kan ställa krav på att andra enskilda länder skall hand avfallet ett sätt att driva frihandelsprincipen ta om som det kommer till tilllämpningen, är det dock i dagstill det yttersta. När osannolikt, något land vill driva denna fråga till en läget ytterst att prövning inför EG. Bakom detta ligger politiska realiteten Det är näm-

ligen inte bara Sverige, har goda geologiska förutsättningar för att ta som kämavfall, också Frankrike, Tyskland och England. hand om utan t ex land utarbetar långtgående planer för förvaring, men endast av det Varje avfallet. Det finns alltså grund att anta, att inget land i dagsläget

egna

har politiskt intresse att pröva frihandelsprincipen på detta område. av kompletterade problembilden att visa på olik- Nils Stjernquist genom i politisk kultur mellan Sverige och EG-ländema i allmänhet. I de heten lägger vikt vid det juridiska systemet med domstolar, senare man mera kan köra över de politiska beslutsfattarna. Vidare som agerar och t o m teknik också vad gäller tolkningen av lagstiftningen. I det finns en arman svenska är lagar och föreskrifter knutna till mycket utförliga systemet förarbeten, ofta i form propositioner, utskottsutlåtanden etc. Dessa av avgörande roll, när domstolar och myndigheter tillämpar lagen. spelar en EG-området det i sett endast lagtexten som gäller och man Inom är stort tillämpningen relativt oberoende förekommande förarbeten. är vid av Antingen vi blir medlemmar i EG eller ej, kommer vi att få uppleva, att

juristema får mycket starkare ställning inom ett politiskt system som en EG. När vi bedömer framtiden är det också viktigt att notera, att EG inte är

något statiskt dynamisk överstatlig institution, som enligt många utan en

bör utvecklas till ett federativt system. Dagens läge kan vara radikalt

annorlunda om t ex 25 år.

Beslutsprocessens demokratiska halt och

ansvaret för kärnavfallet

En huvudtes för Gunnar Falkemark varatt det föreligger ett samband

mellan beslutsprocessens demokratiska halt, när de avgörande kämkrafts-

besluten togs, och det ansvar kan åvila kommuner vid valet som nu anses av lokalisering för avfallsförvaret. Brister i den demokratiska

beslutspro-

cessenvid en tidpunkt skulle påverka graden idag och det, av ansvar göra åtminstone delvis, moraliskt berättigat att göra motstånd lokalisering mot till en viss kommun. En följdtes detta synsätt för Falkemark, av var att det är lättare att få social acceptans att viss plats väljs avfall av en ut, om inte längre produceras. Om politik betraktas det möjligas konst, som skulle en insikt hos politikerna att social inte vinna om acceptans är att så länge avfall produceras därmed fungera ett fortsom argument mot att sätta att producera kämavfall.

Mot detta sätt att restes i diskussionen rad invändningar. Också se en de grupper, som är emot kärnkraften, njuter konsekvenserna denna av av och har därmed ett slags för avfallshanteringen. Några ansvar vägande argument mot detta synsätt kunde inte heller Falkemark och ge

förklarade sig beredd att något modifiera sin

tes om sambandet mellan brister i den demokratiska beslutsprocessen och för kämavfallet. ansvaret Andra hävdade, att argumentet att också kämkraftrnotståndare har nytta av kärnkraften och därmed kan tvingas ta hand avfallet irrelevant om är och föredrog i stället ett pragmatiskt synsätt. Ett sådant synsätt utgår från att avfallet finns och att det därför är självklart att vi måste känna ansvar för att ta hand det. om Granskar den nästan axiomatiska koppling man Falkemark gjorde mellan kärnkraft och kämavfall, står det klart denna koppling i första att hand är knuten till den politiska beslutsprocessen fram till 1980-talets

början. Det är visserligen det finns sant att en koppling mellan kärnkraft och kämavfall genom att båda centrala säkerhetsaspekter. rymmer Dessa är dock av så olika natur, att de inte i och för sig utgör grund för någon automatisk koppling. - Av diskussionen kunde utläsas att frågekomplexet behöver belysas ytterligare Det är viktigt, bl därför det är lättare komma a att att fram . till lösningar, de två frågorna kan behandlas oberoende om av varandra.

legitimitet och legalitet

En inledande begreppsdistinktion, grundad på ett inlägg av Nils

här viktig. Det finns spelregler givna för hur politiska Stjernquist, är skall fattas. Följer dessa, uppfattar de deltar i spelet bebeslut man som legitima. Legitimiteten är egenskap, som knyter an till sluten som en Legaliteten däremot ligger på det juridiska planet. Har man följt känslor. i det legala är beslutet inte bara legitirnt utan också spelreglerna systemet, legalt. Men beslut kan legala utan att upplevas som legitima. vara efter uppdelningen i olika demokratibegrepp formell och Går man demokrati alternativt demokrati beslutsteknik och det substantiell som innehållet kan legitimiteten sägas höra in under den demokratiska mera substantiella demokratin och ha med innehåll och delaktighet att göra,

legaliteten hör in under den formella demokratin. Skillnaden är medan svår upprätthålla i praktiken. Det förefaller som om de politiska dock att högteknologiska samhället ofta har sådan räckvidd och besluten i det en omfattande beslutsunderlag, att det är svårt att skilja mellan kräver ett så legitimitet och legalitet. då legitimiteten Stellan Welin lyfte fram två dimensioner. Vad avgör kopplad till vanlig inställning, som har starkt stöd hos Den ena är en nyttomoralen Rätt och riktigt är det som ger de bästa konexperter, lång tid. Ett beslut är legitimt, när det får dessa konsesekvenserna över

kvenser. dimensionen enligt Stellan Welin är koncentrerad kring del- Den andra

aktighet och bygger på den bärande idén, att varje medborgare har rätt

ochavara med fatta beslut. För expertens del att göra sin röst hörd om att uppstår i denna dimension frågan hur mycket han kan ta sitt ansvar om inte har kunskap saken, få sin vilja igenom. att låta andra, som samma om Det blir fråga en avvägning. om denna andra dimension att få ökad betydelse Gunnar Kommer hävdade i sitt föredrag, under flera decennier har legitimi- Falkemark att skapats kontinuerligt ökande teten i det politiska systemet genom en materiell standard. Graden delaktighet har av märmiskor känts mindre av väsentlig. Jan Thelander inne på tankegång, när han noterade, var samma kommit kopplas till utfallet samhällelig verksamatt legitimiteten att av uppstår då, det kan så att vi nått kulmen på välhet. Frågan om nu vara färdsutvecklingen, med följd att det politiska systemet kan ställas inför en

legitirnitetskris. Ökad delaktighet framstår ett sätt att lösa denna. som

Här befinner vi oss dock i ambivalent situation, konturer tecken vars nades av Nils Stjernquist, dels pekade på utvecklingen vad gäller som kommunal demokrati, dels diskuterade förhållandet att medborgarnas identifiering med de politiska partierna har minskat. Vad beträffar den kommunala demokratin har å sidan antalet kommuner sedan början ena av 50-talet starkt minskat och med denna utveckling också närkontakten mellan politikerna och den vanliga medborgaren. Regelsystemet för kommunerna har utvecklats så att det motverkar delaktighet. Men å andra sidan har samtidigt politiseringen de kommunala av frågorna ökat och det politiska livet i kommunerna blivit livaktigare, vilket bland annat kan avläsas i ökad information i massmedierna. Vidare en har medborgarnas aktivitet vid sidan de vanliga panikanalema blivit av större, t ex vad gäller skolan, barnomsorgen, socialtjänsten, sjukvården. Demokratiskt sett är detta ett framsteg. En viktig faktor när det gäller medborgarnas sjunkande identifiering med de politiska partierna, väsentlig också när diskuterar kommunal man demokrati, är att samhället blivit komplext. Det är svårare mer att genomskåda inte bara för medborgaren i allmänhet utan även för politiker, tjänstemän och inte minst för experter, ofta lever isolerade som inom sitt eget begränsade område. Inom forskningen talar här ibland man om att samhället blivit ostyrbart. Därmed ökar svårigheten att fatta beslut i komplexa frågor, vilket i sin tur kan leda till att intresset för mattas att ta ansvar och delta i beslutsfattande. Det har t 0 m sagts, att det kan bli så ensamt att vara politiker att ingen vill ta det ansvaret. En fortsatt utveckling i denna riktning utgör naturligtvis ett hot mot den öppna demokratin. Som en viktig dimension i legitimiteten framstod i diskussionen beslutsprocessen och frågan övervakar kvaliteten i denna. om vem som Lars Högberg tog utifrån sitt perspektiv ansvarig för som en tillsynsmyndighet, Kämkraftinspektionen, Gunnar Falkemarks upp punkter om ansvaret för att ingen relevant information undanhålls samt att manipulation inte förekommer. När det gäller kravet på ickemanipulation bör först påpekas att myndigheten inte har något inflytande över den politiska nivån där det yttersta beslutet fattas. Däremot kan myndigheten i beredningsprocessen försöka avstyra manipulation. Det är naturligtvis svårt att definiera vad med relevant som menas information. Viktigt är dock att sådan bästa processen som sätt söker tillgodose att all information kommer fram och att det därvid finns någon form av prövning, som det finns förtroende för.

Kvalitet i beslutsprocessen är dock beroende av att lagarna är så utformade det allmänt uppfattas att något utrymme för manipulation inte att finns. I Dialogprojektet har framkommit, att nuvarande lagstiftning i

detta avseende inte är helt tillfredsställande utan kan ge ett visst utrymme för manipulation. Högberg exempliñerade med SFR-prövningen. Helt i linje med lagstifmingen ärendet låg då på olika departement remit- - terades frågan tillståndet för slutförvar i Forsmark till kommunen, om då hade vetorätt, enligt dåvarande byggnadslag med så kort remisssom fanns möjlighet för kommunen att ta del Kärnkrafttid, att det inte av inspektionens och Strålskyddsinstitutets oberoende sakgranskning av

ärendet. För legitimitetens skull är det därför angeläget att diskutera själva prövningsförfarandet. Också detta måste uppfattas som legitimt och ge för delaktighet i Det är därvid viktigt att skilja utrymme processen. mellan delaktighet i beslutsprocessen och att uppleva sig delaktig i själva

beslutet. Det är ingalunda självklart att dessa två former av delaktighet sammanfaller, särskilt inte beslutet går mot den egna uppfattningen. om

Delaktighet

I den diskussion, knutits till begreppsparet legitimitet legalitet, som återkommer ofta ordet delaktighet, närmast ett kriterium för vad som legitim politisk beslutsprocess. Ytterligare ett par perspektiv på som är en ordet är värda att lyfta fram. sina slutkommentarer till debatten belyste Clas-Otto Wene delaktighet I med hjälp motsatspar. Dessa utesluter inte varandra utan av ett par kompletterar varandra i viss ordningsföljd. Det första motsnarare en nyttomoral moral delaktighet. Innebörden i satsparet var - en som ger dessa båda framgår det andra motsatsparet det expertvälde som kan av stå för effektivitet kontra värdet det offentliga samtalet. På kort sägas av sikt kan det prioritering det offentliga samtalet kräver se ut som om en av fatta beslut enligt expertsystemet. Det kräver också mera resurser än att tid. Tempot i beslutsfattandet dämpas, hade det tidigare sagts i längre debatten. På längre sikt är det dock ingen tvekan om att det är resursbevarande den delaktighet, det offentliga samtalet erbjuder. att satsa som ökad delaktighet kan också tänkas undvika en hotande legi- Genom man timitetskris. Frågan inte också det juridiska systemet kan ha en roll att spela i är om sammanhang. Det gäller inte minst i relation till Gunnar Falkemarks detta

tes om att ingen relevant information får undanhållas ingen samt att manipulation får förekomma. På dessa punkter saknar vi idag ett regelsystem för kontroll och validering. Inom det naturvetenskapliga tekniska samhället finns en verksamhet för att validera förslagen till förvar. t ex Det politiska systemet har sitt regelsystem för granska behöriga att att instanser fattar besluten. Kan det juridiska systemet spela motsvarande en roll när det gäller informationen eller beslutsunderlaget

Ser man på kämtekniklagen, finns inget utrymme för den öppenhet

som en svensk domstolsliknande process förutsätter. Däremot finns i USA resp EG ett krav på ett domstolsförfarande. Om det juridiska systemet finge större utrymme, kanske också kan öka möjligheten man till delaktighet i själva beslutsprocessen. Detta är fråga kräver ytterligare en som belysning.

Frågan om delaktighet kan också knytas till den diskussion, fördes som kring Gunnar Bergendals föredrag. Det gäller bl den frågeställning a om kunskapens objektivitet och kunskapsrelativism, Carl Reinhold som Bråkenhielm aktualiserade i sina kommentarer. Enligt Gunnar

Bergendals supplerande inlägg på denna punkt framstår för honom

snarare saklighet än objektivitet dygd. Med saklighet då som en avses ett hänsynstagande till alla de förhållanden, saken angår, medan som objektivitet i viss mening är att hålla från sig saken objekt som ett och skala bort alla de förhållanden som saken angår. Objektivitet i denna

mening leder lätt till den universalism, Bergendal kritiserade som i sitt föredrag. Saklighet i Bergendals tolkning

leder däremot till att man måste

anta att kunskapen har många frarnträdelseforrner och inte bara, som det ibland finns en tendens att anta, den form vetenskapen företräder. som Att hävda detta är inte kunskapsrelativism. Det innebär i stället att man erkänner att olika kunskapsformer är berättigade och har samma rätt till hänsynstagande vetenskapens. Ett sådant erkännande som är naturligtvis av betydelse för möjligheterna till delaktighet. Medborgarnas kunskap om olika företeelser blir relevanta, och därmed också det offentliga samtalet en nödvändighet.

Ytterligare aspekter i diskussionen kan relateras till temat Delaktighet Några av dem kan närmast formuleras i frågeform och anger vikten av ytterligare fördjupning, bl följande a Ãr det överhuvudtaget möjligt att planera tekniskt komplicerad, en omfattande verksamhet med stor räckvidd i framtiden, ställer om man stora krav en bred förankring Kan det i stället, det som när gäller

kämavfall, riktigare alternativ att välja att vänta med att göra vara ett något Teoretiskt och praktiskt skulle i dagens läge kunna skjuta man avfallsfrågans lösning framåt i tiden. Hur når vi med kunskap till dem, som befinner sig i en gråzon av ut icke-engemang och känner sig stå utanför Hur långt skall vi att det också i ett demokratiskt system acceptera måste finnas situationer, även vad gäller till synes oåterkalleliga beslut, då kommer i kläm Är det lösning att skilja mellan delaktighet i grupper en beslutsprocessen och i besluten Behöver samtidigt former skapas for en bredare insyn i kunskapsläget Kan granskning av FoU, forskning och en utveckling, riksdagen ett led i sådan bredare insyn genom vara en

Betydelsen av hotbilder i samband med demokratiskt beslutsfattande

betydelse för

Hotbildsprofiterin ens

demokratiskt bes utsfattande

Lars Thalén

Förord

Vad vet en kommunikationskonsult

praktiker bland forskare kan jag bara bidra med lekmannens Som en och den i bästa fall professionella kommunikatörens erfareniakttagelser heter och beprövade metodiker. några iakttagelser från som själv dels deltagit Jag kan lämna en person och fackliga skrämselkampanjer på intuitiv grund, dels profesi politiska kommit arbeta med bemöta ekonomiska och politiska sionellt att att skrämselkampanjer. för jag har faktiskt inte kunnat hitta något riktigt Jag betonar bemöta - Burson-Marsteller i Sverige eller i andra länder på att bra exempel inom kund med religiös, kommersiell eller politisk skrämselvi hjälpt en en kampanj, gällt att påverka politiska beslut. som Burson-Marsteller världsomspännande företag med 2 500 medär ett 30 länder inom kommunikationsrådgivning, public relations arbetare i och public affairs. Företaget ingår i YoungRubicam-koncemen, som omfattar reklam, sales promotion, direct marketing. dessutom Burson-Marsteller i Stockholm hjälper ledningar för företag, myndigorganisationer leda och utveckla sina verksamheter genom heter och att använda strategisk kommunikation inom områdena företagets strateatt positionering, finansiella relationer, lednings- och intemkommugiska nikation, marknadskommunikation och samhällskontakt.

Tre huvudsakliga metoder för påverkan

få någon göra något, han eller hon inte skulle gjort Den som vill att som i huvudsak olika möjligheter kan renodlas eller annars, har tre - som kombineras

Tvång d lagar, regler, byråkratier, organisationsv s scheman, direktiv piskan -

Ekonomiska styrmedel d v s prissänkningar, extraerbjudanden, incentives, lönehöjningar, bonus moroten - Kommunikation d v s vädjanden till förnuft, känslor, värderingar, rädsla, förhoppningar övertygelse - egen

Tvångsmedlen är väl behandlade av vetenskapen. Juridiken är de en av äldsta fakultetema. Den romerska lagen lever Ekonomiska styrmedel har på 1900-talet fått högskolor handelsegna högskolorna. Masskommunikationen som ämne lider däremot akut brist på en ett gemensamt språk eller en gemensam vetenskaplig bas. För att inte bara arbeta intuitivt och kreativt utan också kunna utlova resultat behöver således vi som sysslar med masskommunikation skapa metodiker eller handgrepp som både förklarar vad sker och möjligsom gör rimliga förutsägelser vad kan komma ske väljer av som att om man den ena eller den andra kommunikationsinsatsen. Det är den kunskap som byggts genom att Burson-Marsteller systematiserar erfarenheter från i stort sett hela världen, som jag således använder mig idag. Därav av bristen på fotnötter. Jag kommer att disponera denna inledning på följande sätt

- Vad menar vi med hotbildsprofitering och hur sker politisk påverkan med hotbildsprofitering o Gemensamma drag i framgångsrika skrämselkampanjer o Hur fungerar egentligen hotbildskampanjer kommunikativt - Några avslutande kommentarer i avfallsfrågan

Rubrikens begrepp

Hotbildsprofifering

För att kunna diskutera hotbildsprofiteringens betydelse för demokratiskt beslutsfattande behöver vi enas om vad vi med begreppet menar hotbildsprofitering respektive betydelse för demokratiskt beslutsfattande.

ordintresserad lekman blir förklaringenöversättningen av ordet För en

hotbi1dsprofitering ungefär denna

något farofyllt kan inträffa i framtiden Hot som Bild visar något tydligt

Profitering att dra fördel avtjäna något

Hotbildsprofitering således dra fördel att tydliggöra en fara eller är att av

kan komma att inträffa. faror, som och den tydliga bilden detta är poängen. Hotet Det är hotet av som rädslan. Den tydliga bilden förstärker rädslan. Att måla upp en vädjar till

tydlig hotbild är att skrämmas.

Hotbildsproñtering är således att tjäna på att skrämnas.

för in rubrikens begränsning betydelse för demokratiskt Om vi också innebär detta hotbildema måse röra sådant som beslutsfattande att

regleras politiskt. skrämsel politiskt om skrämsel för att Vi talar då om som vapen profitera människor blir rädda kort och gott uppnå andra syften än att -

politiska skrämselkampanjer. om kampanjer kan särskiljas bl grundat uppsåt Aktörema i sådana a

särskilt rädd, att ett politiskt mål kan nås Den som själv inte är men ser o skulle jag vilja kalla för äkta hotbildsprofigenom att andra skräms, eller fortsättningsvis bara hotbildsprofitör. tör skrämd och i god deltar i kampanjen och aktivt själv blivit tro o Den som sprider rädslan kallar jag hotbildsdistributör.

skrämda och röstar eller på andra sat agerar politiskt på De som blir denna grund vill jag kalla för hotbildsoffer.

vill förhandla med hotbildsprofitörema Detta har betydelse för den som distributören eller påverka offren. Det tre helt olika målrespektive grupper.

för demokratiskt beslutsfattande Betydelsen

människor är kraftfullt politiskt vapen som väljare, för mass- Rädda ett medier och i kontakt med beslutsfattare.

Väljarna

Den mest grundläggande politiska betydelsen har givetvis väljaropinionen uttryckt i val och numera i opinionsmämingar. - Opinionsmämingama är viktig påverkansfaktor. Om många mänen niskor säger säldöden viktig fråga i valet höjs att är en mediernas bevakning och politikernas aktivitet i frågan. Med opinionsmätningars hjälp kan skrämselkampanjer få fart mycket snabbt. Opinonsmätningama har blivit effektiva redskap för hotbildsprofitörema.

Massmediema Massmediema fokuserar i nyhetsförmedlingen följande häntyper av delser

- Sådant som berör inte dom oss - Sådant händer här inte där - som - - Sådant som händer inte då eller sedan nu - - Sådant som aldrig hänt förr inte sådant brukar inträffa - som - Sådant som avviker från förväntningarna inte sådant är - som som väntat

Massmediema är dessutom beroende bilden. Det bildmässiga ofta av styr proportionerna i rapporteringen. Föreställ rapporteringen presier om dent Bushs svimning i Tokyo utan bilder. Vidare finns i den förhärskande journalistideologien ett tydligt David- Goliath-perspektiv. Man stöder instinktivt den lille den dom mot store, där nere mot dom där uppe. Allt detta gör allvarliga hot och engagerade aktivister som gör ovanliga saker till hett stoff för medierna. Medierna har därför blivit skrämselkampanjemas Medierna och kampanjmakama lever arena. i symbios båda tjänar på att hotbilden sprids och köps. - Saknar kampanjmakama fantasi hjälper gärna kvällstidningama till. Bara dåligt planerade och genomförda skrämselkampanjer av makthavare riskerar att avslöjas. Opinionsmätningama och medierna bidrar till snabba politiska genomslag för skrämselkarnpanjer. Medierna därtill kraften, intensiteten, i ger genomslaget.

Beslutsfuttarna Givetvis finns det ingen beslutsfattare som struntar i allmänna opinionen mellan valrörelsema. Mitt intryck är snarast att beslutsfattare är alldeles känsliga för kortsiktiga opinionssvängningar. Det är ofta en roll för för till viss långsiktighet och is i magen. oss konsulter att mana Och givetvis finns det ingen beslutsfattare som inte låter sig påverkas massmedierna. Också här skulle jag vilja tala om överkänslighet. av Vi tvingas ofta beslutsfattare att mäta opinioner i form av uppmana köpstatistik, klagomål eller attityder för att de ska veta om en mediatex också folkstorrn eller det är något som går folk förbi, storm är en om vilket mycket faktiskt gör. Vidare finns inte den beslutsfattare som inte låter sig påverkas av människor personlig kontakt sig det gäller en demonstrasom tar - vare utanför kontoret eller bostaden, brev eller telefonsamtal. Undersöktion ningar visar att detta är ytterst effektiva påtryckningsmedel. Rädda människor vänder sig till sitt valda ombud kan i regel påsom räkna rejäl uppmärksamhet och kampanjmakare som skickar dem till politikern kan räkna med utdelning. Om massmedierna tipsats i förstor väg och rapporterar blir effekten ytterligare förhöjd. Beslutsfattare alla andra beroende medias rapportering. är som av Engagerade opinioner fångar mediernas uppmärksamhet uppfattas som omedvetet ofta som allmänna opinionen. omtumlande minuter på Rapport väger tyngre hos de flesta be- Fem slutsfattare välavvägda presentationer. Starka känslor från vanligt än folk kan få betydligt större genomslag än starka argument från experter. Som människor bryr vi få med starkt engagemang än oss mer om ljum inställning. Intensitet tar ofta ut extensitet. Likadant många med en politiker. De intensiva opinionema får störst uppmärksamhet i är det för de når politikerna direkt och i samarbete med massmedia. synnerhet om detta mycket goda förutsättningar för den som vill Sammantaget ger bedriva skrämselkampanjer. För säker politisk utdelning av en skrämsel-

kampanj krävs således

Människor med intensivt är beredda till handling - engagemang som Bevakning i eller i samarbete med medierna - - - Resultat i opinionsmätningama -

Slutsats ts

Massmediemas och opinonsmätningamas utveckling gör att skrämsel-

kampanjer i dag kan slå igenom oerhört mycket snabbare än för 100 eller

50 eller bara 10 år sedan.

Deras betydelse i den demokratiska beslutsprocessen har ökat kraftigt och kan förväntas fortsätta att öka.

Hur fungerar

hotbildskampanier

Exempel från

religion och barnuppfostran

Om man vill förstå masskommunikation och hur påverkar man människor är det ofta instruktivt att studera religion och barnuppfostran. Här finns många förebilder med stort förklaringsvärde också för skrämsel-

kampanjer.

Den kristna kyrkan har genom historien växlat mellan locka med att en vision himmelriket, vädja till känslor och värderingar - Tio Guds bud, och att hota med långt och plågsamt lidande skärselden och helvetet. - Som vi vet har olika riktningar valt olika betoningar både historiskt och i nutid.

Här är det hotbildsprofiteringen är intresse. Helvetet förstås som av är ett mycket effektivt hot. Det har tidvis förstärkts med skärselden, häxor eller jordens förestående undergång.

Genomgående drag för religiösa hotbilder dels är att de inte kan verifieras som sanna, dels att de framförs någon av som gör anspråk på en större insikt än andra om att de är Tidvis har detta gjort sanna. helvetet till den ideala hotbilden.

Också inom barnuppfostran pendlar modet och den enskilde föräl-

dern mellan att locka vädja till drömmen, pocka - att tjata och reso- nera, och att hota vädja till rädslan. Ibland vankas det glass barnet - om gör som föräldern vill. Ibland delas det ut böcker tandtroll. om Svenska barn har genom åren skrämts för än det än det andra ena alltifrån vargen, dansken och till fabrikerna, ryssen kämvapnen och kärnkraften.

ska goda råd till vill bedriva skrämselkampanjer Om man ge en som lekmannamässiga lärdomar från framgångsrik skrämsel i religion och dra och barnuppfostran, blir således råden dessa

till känslan, inte förnuftet. Vädja möjligt till en redan uppar- - Vädja om betad rädsla. med något okänt. Hota helst med något som inte kan kontrolleras - Hota eller påverkas. beskriver hoten maximal trovärdighet. Hävda övematurlig Ge den som förmåga eller åtminstone stark expertstatus.

Drivkrafterna inom afförslivet

område dra lärdom är förstås affärslivet. Någon har sagt Ett annat att av grundläggande drivkrafterna för affärsman är greed and fear, att de en och fruktan. Andra säger att det finns bara två mål för företag girighet - Survival and profit, överlevnad och vinst. erfarenheter konsult motsäger inte detta. Våra kunder har Mina som plånboken så när de är rädda för sin överlevnad eller aldrig öppen som när de chanser till stora vinster. ser analys företags kommunikationsbudgetar styrker detta. En av Marknadskommunikation för att öka vinsten dominerar. Förmågan att massmedier och opinionsgrupper kommer ofta som god hantera hot som tvåa. hotbildsprofitering skrämselkampanjer är en mycket vanlig Och - förändringsprocesser heter det att skapa krismedvetande. I strategi. I politisk påverkan handlar det oftast att rädda hotade job . om Gemensamt för många företags- eller näringslivskampanjer är att bara har syftet skrämma utan kanske främst att skapa hotbilden inte att uppmärksamhet. Mediasamhället stimulerar detta. För att nå fram med ett budskap först fånga uppmärksamheten och rejäl hotbild fungerar måste man en mycket bra för tränga igenom bruset. Men då bör gärna hotbilden att mycket välkänd och konkret och kontrollerbar, d v s reell. vara

Om man till hypotesema från religionen och barnuppfostran ska försöka addera en från näringslivet så blir det denna

- Om Du använder hotbilden i syfte att väcka uppmärksamhet snarare

än att omedelbart påverka attityder eller beteenden gör den så tydlig och verifierbar som möjligt.

Politiska skrömselkampanier i världshistorien

Det finns gott om internationella förebilder för svenska hotbildsprofitörer. 1900-talet är kanske de stora skrämselkampanjemas sekel. Utan att behöva lämna vår del av världen ser vi tydliga exempel

- Nazismen hämtade mycket sin näring hotbilden judama av ur om som skodde sig på den lille mannens bekostnad. - Motsatt hävdar Likud i Israel i dag sin maktställning på hotbilden att PLO och arabstaterna vill utradera Israel från kartan. Och flera arabiska diktatorer senast Saddam Hussein har överlevt bara därför - att de kunnat förklara sina handlingar med den inövade hotbilden d v s sionismen-Israel-USA.

Det bör observeras att i alla dessa fall hänger hotbildens kraft ihop med att hotet inte kan eller tillåts ifrågasättas. Politiska skrämselkampanjer med hot som måste förbli okända förutsätter därför kontroll över informationsgivningen, d diktatur eller åtminstone v s med tvång censur eller frivillighet.

- Marxismen i kommunistisk tappning fick näring hotbilden av om det oundvikliga sammanbrottet för kapitalismen. - Motsatt har USAs inrikes- och utrikespolitik efter andra världskriget alltifrån Joseph McCarthy och John Foster Dulles i hög grad varit en tävlan i att profitera från hotbilden kommunismen. om

Det tål att funderas över hur stor betydelse det haft för kommunismens

sammanbrott i Östeuropa och Sovjetunionen kommunismens

att hotbild till sist kunde kontrolleras när de väsentliga massmedierna med teknik ny trängde i Öststatema. i På motsvarande sätt blir det intressant att följa den omorientering av USAs inrikes- och utrikespolitik blivit nödvändig när kommunismen som

längre fungerar den allt överskuggande hotbilden en förinte som ändring, redan inletts bl med kraftig neddragning av försvarssom a en anslagen. Blir det japanska hotet nästa korståg Om vi i vår utblick söker hypoteser eller goda råd att pröva för svenska hotbildsprofitörer kan vi således addera en iakttagelse

Kontroll över informationsflödet är av stor betydelse för om en verifierbar politisk hotbild ska kunna hållas levande.

armars

Svenska skrömselkampanier

kan intressant pröva hypotesema på några välkända svenska Det vara att politiska skrämselkampanjer. Hypotesema är som följer

förnuftet, och möjligt redan upparbetad rädsla kan - Känslor, inte om en utnyttjas med hot något okänt, helst inte kan kontroleffektivt om som leras eller påverkas. beskriver hoten maximal trovärdighet övematurlig - Den som ges förmåga eller åtminstone stark expertstatus. Kontroll informationsflödet är stor betydelse för om en - över av verifierbar politisk hotbild ska kunna hållas levande.

annars

Om Du använder hotbilden i syfte att väcka uppmärksamhet snarare

omedelbart påverka attityder eller beteenden gör den så tydlig än att och verifierbar som möjligt.

jag vågar att vissa särdrag hos profitörema, Till dessa tror oss se distributörerna och offren. får använda vår koncems livsstils- och personlighetsbeskriv- Om jag vågar jag tolka de undersökningar jag sett på följande sätt ningar

de centrala hjämoma, strategema drar igång kam- - Profitörerna, som ofta intellektuellt välutrustade, försedda med makt och en panjema, är förändra världen. Vi skulle kalla dem transitionals stark vilja att eller rcformers. Distributörerna är ofta två vitt skilda slag. De kan vara extrema - av reformers verkliga altemativmänniskor som slukar en för- - klaringsbild och vill delta i att förändra den existerande ordningen. De

kan också hämtas ur gruppen strävare de eviga tvåoma hittar - - som en chans att bryta sig ur sin jantelagssituation. Det är bara Mao eller Jesus botar de svåraste fallen, de inte som som ser någon mening med sitt liv, sa en psykiater lite uppgivet i slutet på 1960-talet.

- Offren återfinns ofta i gruppen strävare eller uppgivna, alltifrån

miljonärsänkor till utslagna de föll först för Hitler, George - som Wallace, Le Pen, Carl l Hagen och Greven och Betjänten. Detta är en viktig förklaring till att NyD tog proportionellt sett flest röster från Mp.- De uppgivna bytte hotbild eller kanske hatbild. -

Låt oss se på ett inhemska partipolitiska och icke partipolitiska par ett par kampanjer för att dessa hypoteser kan förklara graden se om av effekt bland väljare, medier och beslutsfattare.

Partipolitiska skrömselkampanier

Vid några tillfällen har de borgerliga partierna under betydande enighet och med instämmande från och stöd organiserade näringslivsintressen av bedrivit kraftfulla kampanjer mot socialdemokratin och LO Kosackvalet, PHM-kampanjen, ATP-striden och kampen löntagarfonder. mot Det har varit affischer med Stalinliknande figurer bondens som tar sista ko och Farbror Staten klampar in i vardagsrummet och som tar pappas plånbok. Det har varit öppna och tydliga och insinuerande och försåtliga anspelningar sovjetkommunismen, öststatema och taggtråd. Motsidan har förstås inte varit svarslös. I olika tappningar har socialdemokraterna, LO och andra arbetarrörelseorganisationer beskrivit hotet av en enad borgerlighet och enigheten mellan borgerliga partier och näringslivet. a Högerspöket och Högerburen är välkända begrepp i denna vokabulär. Ibland har det hetat systemskifte. I det senaste valet handlade det bl a om hyrorna. Margaret Thatcher har varit återkommande ett tema under 70talet. 30-talskrisen huvudtemat dessförinnan. var Det kan alltid diskuteras om dessa kampanjer varit framgångsrika. Men så mycket kan nog sägas som att högerkampanjema bidragit till att bibehålla diskrepansen mellan socialdemokratins ganska socialistiska partiprogram och dess ganska marknadsekonomiskt baserade praktiska politik. Detta kodifierades bekant i Saltsjöbaden och på som Harpsund bara några år efter kosackvalet respektive ATP-striden.

regerade socialdemokraterna i ganska många år på det Och utan tvekan ständigt återuppfriskade minnet av 30-talskrisen. Stämmer då hypotesema vad gör skrämselkampanjer framom som gångsrika har något generaliserat handlat att spela på en redan upp- Det om arbetad rädsla kommunism respektive kristider och man har utnyttjat något okänt helst inte lätt kan kontrolleras eller påverkas hot om som Stalin, Farbror Staten, Thatcher. Något verkligt prästerskap har inte kunnat användas. Inte heller i så hög grad experter. Det har varit partipolitik. Kontroll infonnationsflödet har varit stor betydelse. Särskilda över av informationsorgan har bildats och det har skett en polarisering i massmedierna med exempel intern självcensur. Det har gällt att sätta dag-

ordningen. Hotbilden har inte använts i syfte att väcka uppmärksamhet utan omedelbart påverka attityder och röstning, och hotsnarare för att bildema har inte heller gjorts tydliga eller verifierbara. Så i huvudsak tycks bilden hur hotbildsprofitörema uppträder av stämma. den politiska kring kampanjerna har opinionsmätningar I processen viktigare roll. spelat en allt Kampanjmakama har försökt samverka med massmedierna men massmedierna har, eftersom avsändaren varit partipolitisk, ofta försökt hålla sig kallsinniga. Då har ofta skapat egna medier. man Och sagt politikerna har tagit intryck. som karkateristiken profitörema, distributörerna och Och hur stämmer av offren A känner vi igen och rätt cool hjärna bakom kam- Ja, nog en annan många starkt besjälade fringe-personligheter som blivit panjema, rätt eldiga apostlar och mycket hopp trott på buden stor grupp utan som skapen och röstat därefter.

Icke partipolitiskt kampanjer

Den påkostade skrämselkampanj av icke partipolitiskt slag som mest bedrivits under år är förmodligen LRF-kampanjen under 1991. Ni senare minns säkert de svarta affischema och skyltarna på åkrarna. Det kan ifrågasättas kampanjen lyckades. Den kanske bidrog 4 till att om socialdemokraterna inte återhämtade fler röster under valrörelsen. Men

den gav inte särskilt stark utdelning i regeringsdeklarationen från den nya regeringen. Enligt min mening fick LRF inte utdelning för pengarna. Det kan finnas en förklaring i att hotbilden inte alls okänd var utan tvärtom lätt verifierbar. I enlighet med hypotesema ska den då väcka stort uppseende, vilket den gjorde. Men den har svårare påverka attiatt tyder, vilket den hade. Den hade bort följas fler förklarande budskap, av men det sköttes illa. Det går nog inte att skrämma svenska folket med något så välkänt och älskat som skog. Det borde LRF och reklammakama ha kunnat lista ut i förväg och lagt upp kampanjen därefter. En jämförelse med den i varje fall till början okoordinerade en rapporteringen om säldöden i 1988 års valrörelse är intressant. Denna hotbild knöts nästan omedelbart till dioxin och andra miljögifter - det var först något år senare som det kom fram att det rörde sig om en mer trivial valpsjuka. Det torde finnas ett klart samband mellan denna rapportering och hur den utnyttjades och att miljöpartiet kom in i riksdagen. Den fick effekter på den demokratiska beslutsprocessen. Det stämmer också med hypotesema. Här handlade det om något verkligen okänt, det knöts gärna till den redan upparbetade rädslan för dioxin, expert efter expert framträdde och informationsflödet var dokumenterat ensidigt. Miljögifter är definitivt något det går som att skrämmas med. Liksom för en tid invandrare från andra kulturer med andra beteenden eller förhållanden i andra länder även om de råkar ligga inom EG. Ser vi på de tre olika aktörerna kan viktiga skillnader iakttas

LRF Sälfrågan Profitörema Direktörer Experter Annonsbyrå Miljöaktivister Journalister Distributörema Bönder Journalister

Miljöaktivister Offren Få Många Politiskt intresserade Uppgivna

Ånyo styrks varför LRF-kampanjen lyckades sämre

än sälfrågan.

Och massmediemas uppträdande blev förväntat. LRF var Goliath som och värnlösa sälar var David.

Slutsatser

Så här långt kan vi konstatera att världshistorien, nutidshistorien och vår fulla skrämselkampanjer där hotbildsprofiteringen fått egen vardag är av avgörande betydelse för den demokratiska beslutsprocessen. Vi har också kunnat identifiera några drag hos de framgångsrika kamgemensamma panjema. Två frågor återstår

Vad är det gör att de beprövade recepten fungerar som Hur värjer sig mot skramselpropaganda man

I huvudet på målgruppen

Kommunikation

Den definition begreppet kommunikation vi funnit mest användav som bar och förklarande är att dela processen i följande tre led upp

Lyssna UndersökningDiagnos - Tolka DiagnosStrategi - Sända StrategiPlanGenomförande -

En fördelarna med detta synsätt är att det blir så uppenbart att det inte av sändarvolymen avgör framgången utan förståelsen av målgrupär som pen.

Våli målgrupp

Fundamentalt i all masskommunikation är således att definiera sin mål-

grupp. Detta kan ske på många sätt. Man måste alltid fråga sig vem vänder jag mig till och vad vill jag uppnå Om det gäller att acceptans för deponering av kärnavfall måste t ex bestämma sig för debatterar med kämkraftsmotståndare man om man eller talar till oroade husägare i närheten av provbormingen. Här reaverkligen profitörerna, distributörerna och offren olika. gerar

Ytterst styrs valet av målgrupp det övergripande målet. Gäller det av

att få en stor majoritet av kringboende att förvar eller gäller

acceptera ett det att få en överenskommelse med de ledande kämkraftsmotståndama Innan man besvarat denna fråga går det inte sig att göra en handlingsstrategi eller en kommunikationsstrategi. Ett vanligt problem, som vi möter; är att ledare angrips vill som ta debatten, snarare än att tala direkt till publiken. Ändå det är nästan alltid publiken inte motståndaren eller medierna bestämmer. - - som Det är alltså till sist offren som bestämmer i demokrati inte profitörema. en -

Förtroendeprocessen

För att förstå hur målgrupper arbetar vi mycket reagerar med vad vi kallar förtroendeprocessen. Mottagaren av budskap går i regel igenom följande faser från utgångsläget till ett ändrat beteende grundat på egen erfarenhet och upplevd kunskap.

Tidigare erfarenheter Uppmärksamhet Förståelse Bild conditional trust, villkorat förtroende Provafela Erfarenhet. Prova igen Ny kunskap Förtroende trust

Detta förklarar till viss del hur hotbildsprofitörema arbetar. Tidigare erfarenheter är utgångspunkten. En igenkänd men okontrollerbar hotbild är lättare att förstärka än helt Koppla en ny. säldöden till dioxin. Uppmärksamhet måste följas förståelse. av Detta styrker att om man använder hotbilden för att väcka uppmärksamhet så måste man låta målgruppen ta sig igenom en förståelseprocess något kan kontrolleras av som för att sedan nå fram till bild innehåll en av ett annat än hotbilden med uppmärksamhetsvärde. Det detta LRF missade. var som

Trovördighef

Det finns mycket klara samband för masskommunikation som är lite dystra när man sysslar med intellektuella övningar

Kroppsspråk, intensitet och har större övertygande kraft - engagemang än budskap. Vem säger något betyder ofta mer än vad som sägs. - som

alltså inte så de bästa sakargumenten alltid vinner i masskom- Det är att munikation. De måste också förmedlas med den bästa kommunikationsskickligheten, bl en trovärdig avsändare. a av brukar skilja mellan profil och image för att förklara dessa frågor. Vi

då hur Du vill uppfattas. Image är hur Du faktiskt uppfattas

Profil är - Dig i målgruppens huvud. bilden av Och vi de allra flesta tar dubbelt så stort intryck från image som vet att från budskap. Hur de uppfattar Dig, Ditt uppträdande, vem Du är etc är

viktigast. känner till detta och enormt på att bygga image och Företag satsar position platsen i medvetandet för såväl varumärken som företag och - företagsledare. förklarar prästerskapets och experternas roll. En dioxinprofessor Detta trovärdig säldöd än bonde i LRF-kampanj. LRF saknade är mer om en en utomstående vittnen inte talade av egenintresse. som

Riskkommunikation

vår värld det allt vanligare att företag upplevs som en risk. I är Människor enligt alla undersökningar räddare i dag än de var för 20 är år sedan rädda för läkemedel, tillsatser i maten, AIDS, genmani- pulation, arbetslöshet, ozonhålet, tandläkaren etc. Ofta för givet folk alltid kräver minsta möjliga risk eller tar man att riskfrihet. Så är det inte alls. I sin vardag är de allra flesta av oss rentav mycket kalkylerade och gör mycket rationella riskbedörrmingar. Vi åker slalom och kör bil, vi blir inte rädda en förkylning och av många lär risker i arbetet och bestämmer oss för att ta dem. av oss oss Däremot tenderar vi kräva minimal risk eller O-risk när det gäller t ex att gifter i maten, genteknik, kärnkraft, bekämpningsmedel. Skillnaden ligger i vi förstår den risk vi utsätts för och om vi kan om bestämma själva om vi skall utsätta oss för den. Självvald risk vi begriper utförsåkning gör vi en rationell kalsom - kyl över och tar risken.

Alla utsätts ofrivilligt för risker de begriper förkylningsvirus som - men blir inte särskilt oroade av det. Många väljer medvetet risker de som inte riktigt kan sätta sig in Det spänning först på månen. ger att vara Det svåra kommunikationsproblemet gäller icke självvald risk vi som inte begriper. Den kräver vi i regel att få slippa helt eller få så låg som möjligt. i Hur en risk uppfattas, till vilken kategori den hör, är således helt avgörande inte en sannolikhetskalkyl. En härdsmälta härdsmälta - är en även om sannolikheten bara är l på 1 000 000 i stället för 1 på 100 000, vilket Tage Danielsson förstod. Ett bra exempel på hur detta fungerar var länsstyrelsens regler för Esrange. När en rymdsond skulle skickas ålagd med heliupp var man att kopter flyga ut alla inom viss radie från rymdbasen. Risken för samer en att få en sond i huvudet var om jag minns rätt 1 på 2 000 000. Risken att

störta med helikopter tror jag beräknad till l på 20 000, d 100

var v s gånger större. Även myndigheter följer riskkommunikationens reaktionsmönster. Dessa reaktioner förklaras till stor del med sekvensen för hur vi tar emot obehagliga nyheter

Vägran Det är inte möjligt... Känsla Ilska Det borde förbjudas... Känsla 3. Förhandling Men å andra sidan... Fömuft 4. Depression Måste det så här... Känsla vara 5. Acceptans Jag får väl leva vidare ändå... Fömuft

Vad kan man då göra för att kommunicera med människor risker de om inte kan förstå och som de inte får bestämma själva över de skall om utsättas för Det finns tre huvudregler att hålla sig till

- Tala till känslorna när det är de dominerar. som

En individ i vägran-, ilska- eller depressionsstadiet

är inte särskilt mottaglig för fömuftsargument. Ofta gör ett sakligt förhållningssätt och fler detaljerade fakta mer skada än nytta. Personen blir bara räddare. - Bygg förtroende för dem som hanterar risken och hur de gör det inte för naturvetenskapen.

i förhandlingsstadiet har ofta betydligt lättare att acceptera En person individ han eller hon har förtroende för än en svårbegriplig en som teknisk förklaring. Och får besöka, vara med och personen se, påverka, d bli involverad då ökar chanserna betydligt att han v s eller hon ska nå acceptansstadiet. Stötta med detaljerade sakargument först när individen är i acceptans- stadiet. Då går det att fullt ut tala till förnuftet.

Jämför gärna med hur ni gör för att ta ett barn som blivit skrämt för tandläkaren till sitt första tandläkarbesök. Beskriver ni borrens hastighet eller berättar ni ni själva rädda första gången och att den här att var tandläkaren är snäll

Kriskommunikation

Många dessa tumregler sätts något händer som orsakar en av prov om kommunikationskris. Det är lätt att förvärra kris genom att kommunien fel och det går lindra effekterna kris om man kommunicera att av en cerar rätt. En krissituation genomgår enligt vår erfarenhet följande faser

Total överraskning Detta hade vi inte anat... 2. Otillräcklig information Vad är det som har hänt... Intensiv granskning Vi säger inget förrän vi vet... Tappar kontrollen Vad står det i Aftonbladet... Förvärrad granskning X-inspektionen ringde... Belägringskänsla Det konspiration oss... är en emot 7. Affekt Jag vägrar tala med joumalister... 8 Korta lösningar Vilken dörr är obevakad av massmedia

Problemet de flesta möter är att de redan i fas 2 otillräcklig inforsom mation måste börja kommunicera och ta kontrollen över händelseför-

loppet.

Det finns också här några enkla tumregler som brukar fungera

Även Du inget har säga i sak hantera v om att människors känslor, visa medkänsla med dem som drabbats, dela mångas utlova full öppenoro, het, visa ansvar - - Direktinformera alla viktiga målgrupper och samarbeta med medier och myndigheter 0 Var öppen, tala sanning och avstå från alla undanflykter och riskbenefit-resonemang 0 Låt krisen få förtur, jobba med worst case-scenarier, opinionsmät effekter

Huvudbudskap

Det är illa med problem som inte har några lösningar eller några riktiga lösningar. Men det är från kommunikativa utgångspunkter nästan med lösvärre ningar som inte har några problem eller rätt problem. Med detta vill jag ha sagt att det nästan alltid är omöjligt få lösatt en ning accepterad om man inte först enats om problemet.

För oss är det ofta svårt att få ledare att låta målgruppen gå igenom

samma diskussion som de själva fört med sig själva och sina närmaste under många år. Om vi följer fönroendeprocessen får vi följande disposition för vad vi brukar kalla ett huvudbudskap

o Situation UppmärksamhetTidigare erfarenhet o Problem Förståelse 0 Behov - Visionkonceptmål - Huvudstrategier Bild - Omedelbara åtgärder ProvaFela

Ofta används omedelbara åtgärder för att skapa uppmärksamhet och

behov för att skapa förståelse Vi varslar 300 man omedelbar åtgärd för höja vinsten beh0v... - att Ett sådant uttalande har stor chans att misslyckas med sin kommunikativa uppgift, d v s att få mottagaren budskapet. att acceptera

Kommentarer körnavfallsfrågan

Kan kommunikcfionsstrategin avgöra

vanligt först bestämmer sig för vad som ska göras och Det är att man sedan ställning till hur ska informera det som beslutats. tar man om Det är i många fall att sätta vagnen framför hästen. som Om vi talar specifikt förvaring kämavfall är det avgjort så. Det om av hindret är jag förstått saken rätt definitivt inte ekonomiskt, största om d finansiera förvaring, troligen inte heller tekniskt, d v s att v s att en konstruera tillräckligt säkert förvar. Det avgörande hindret är att ett kunna övertyga människor om förvaret. Många människor är rädda för radioaktivt avfall och det finns många förstärker denna rädsla. Det är därför vi håller detta seminarium. som talar för erfarenheter hur bör kommunicera för att Det att av man vinna framgång bör få stor betydelse för valet av handlingsvägar och hur hanterar frågan. man första strategiska avgörandet blir då att bestämma sig för vem det Det är som ska övertygas. får förstås grundas på situationsanalys och här kan diskussionen Det en hotbildsprofitörer, distributörer och offer, massmedia och beslutsfatom tare vara till hjälp.

Profitörernu Om vi går tillbaka till de framgångsrika skrämselkampanjer vi diskuterat kan vi konstatera att de ursprungliga hotbildsprofitörema själva inte alltid varit så förfärligt ängsliga för det de velat få människor rädda som för. Deras syfte har varit uppnå andra mål med hjälp av människors att rädsla. Det vanligt mönster att hotbildens proñtörer är ganska fömufär ett tiga, ofta intellektuella, människor mycket kalkylerat spelar på som rädslan hos människor har svårt att få fotfäste i tillvaron. Om ni t ex som associerar till direktör blivit partiledare och vänder sig till en som lågutbildade arbetare i invandrarfrågor, så tar ni inte fel. Och det finns exempel på motståndare till användning av godkänt avloppsslam i jordbruket öppet erkänner att de motsätter sig detta av som taktiska skäl. De vill orsaka ett slamberg för att få igång en diskussion om kemikaliesamhället.

Det man skrämmer för är således ett tillhygge. Är förvaring kämav avfall ett sådant

En avgörande test på detta är om kärnkraftsmotståndare i Sverige någonsin kan acceptera förvaringslösning innan avveckling en en av kärnkraften kommit igång och vunnit tilltro, d innan hotbilden v s om riskfylld förvaring tjänat ut sitt syfte i kärnkraftsdebatten.

Finns det något sätt för er som har ansvar för avfallet att få ett någorlunda klart svar på detta

Personligen tvekar jag om det. Jag skulle utgå ifrån det alltid att kommer att finnas kvar några kommer att utnyttja avfallsfrågan som att skrämmas med så länge kämkraftsdebatten fortsätter. Några det gäller säkert inte alla kommer aldrig - - att släppa sitt tillhygge förrän huvudstriden om kämkraftens avveckling är vunnen oavsett om de själva intellektuellt är övertygade att det finns godtagbar om en avfallslösning.

Man kan således inte förvänta sig någon enighet kämavfallshanom teringen förrän kämkraftsavvecklingen pågått tid och blivit oåteren kallelig, d v s vapnet förlorat sin betydelse, när hotbilden inte behövs längre därför att huvudsyftet är uppnått. En strategi som syftar till att undvika strid skrämselkampanj en - en är således en strategi av väntan. En utvikning. Jag talar huvudsakligen hotbildsprofitörer på riksom planet. Att det lokalt alltid kommer att finnas olyckskorpar är en annan sak. Även ingen enda riksorganisation om skulle stödja dem i fråga om rädsla för kämavfallsförvaringens säkerhet finns det annan rädsla, t ex för husvärdena på grund av vad andra människor eller kan komma tror att tro. Och för detta finns det andra riksorganisationer kan stödja som

Distributörerna

Kampanjmakamas efterföljare är vi sett andra skrämselkampanjer som av ofta mycket rädda, ofta fanatiska. Det finns säkert många kämkraftsmotståndane och även kämkraftsan- hängare som är genuint rädda för avfallsförvaringen, - som lever med hotbilden om läckande avfallslager, och inget hellre som vill än att medverka till att det åstadkoms en godtagbar lösning. De vill troligen att denna lösning ska komma fram snabbt. De plågas av att vänta.

genuint rädda människor kan säkert diskutera alla etiska Denna grupp och rationella och de känner sig övertygade acceptera en argument - om lösning och då i logikens och konsekvensens namn stödja den.

Vilka är dessa grupper

borde viktig uppgift att analysera aktörer och olika Det vara en så kan få fram dem kan föra en sådan dialog grupper att man som man med. Oavsett och hur löser kämavfallsfrågan kan dessa vara de när man trovärdiga avsändama i debatten. De är rädda, varit kritiker, mest som lösning de på. Jag tänker inte på traditionella men nu ser en som tror blir fanatiker på allvarliga människor med stort renegater som nya utan

engagemang. de distributörer, efterföljare, vill föra en dialog och vill Att hitta som till förefaller mycket angelägen strategi att

medverka en lösning, vara en

fullfölja med kraft redan nu.

Offren skrämts i framgångsrika skrämselkampanjer har ofta Allmänheten som ordentligt uppjagad. Offren har byggt kämvapenskyddsrum blivit riktigt skaffat sig lås på ytterdörren, fönsterluckor och vapen i trädgården, extra o s v. väl knappast denna intensiva rädsla för kämavfall efter- I Sverige finns länge gäller någon någon annanstans. Problemet som den än så annan finns ännu inte i någons trädgård. med ledning hur skrämselkampanjer lyckats förr tror jag mig Men av trädgården väl är utsedd och skrämselkampanjen dras våga påstå att när igång gäller det att ha gjort ett gott förarbete. många människor att bli ordentligt uppjagade. De Annars kommer vilja flytta och många kommer att få sina liv förstörda inte kommer att kämavfallet men av rädslan för det. av provborming, så länge kan räkna med en massiv Ett beslut om man skrämselkampanj inte har beredskap för att motverka, är ett som man förstöra några människors liv det måste man vara helt klar beslut om att över.

Massmedierna läge massmediemas reaktionsmönster inte svårt att fömtse. I dagens är Radioaktivt avfall är igenkänd risk man inte förstår. en som

De som bor där det eventuellt ska förvaras är definitivt i Daviden position. Detta är något aldrig hänt förr. som Vi kan därför räkna med omfattande och tydligt vinklad publicitet. Vilken planering finns för att förändra dessa förhållanden och säkerställa en mer balanserad mediareaktion

Beslutsfattarna . Om ett beslut om provborrning eller placering slutförvar av ett fattas och tillkännages utan ordentliga förberedelser kommunikationen av och om skrämselkampanjen rullar igång och om rädda människor inför massmedia vädjar direkt till de ansvariga politikerna då sannolikheten - är ganska stor att dessa kommer att försöka hitta en väg ut ur sitt elände. Ni vet lika bra som jag vad det betyder väntan under täckmantel - mer av utredningar och annat.

Strategiska beslut

- Om denna bakgrund är riktigt beskriven måste de för försom ansvarar varingen bestämma sig

- Ska vi ta striden mot hotbildsprofitörema eller ska vi med frågan vänta tills den inte längre är ett slagträ Här kan såväl ekonomiska, teksom niska och etiska argument spela in.

Ekonomiskt - Hur hög är merkostnaden för att vänta Hur mycket kan vi tjäna på att slippa striden

Tekniskt - Finns allvarliga säkerhetsrisker med att vänta några år extra Går teknisk kompetens förlorad eller kan vi vidmakthålla den Ni har troligen

svaren.

Etiskt - Måste den generation som har glädje av kärnkraften också ta besväret med avfallet A Eller kan man samhällsekonomisk effektivitet med kärnkraft se för en generation som en investering i nästa generations välstånd

ekonomiska eller tekniska skäl nödvändiggör en tidig avfalls- - Om inte många människor ska fara illa att drabbas av hotbildslösning hur av skrämmas från sina hem i onödan, bara för att vi vill proñtörer, t ex få frågan löst offer för skrämselkampanjer är vi beredda att acceptera Hur många direkt oetiskt striden och låta enskilda människor - Eller är det att ta i kläm vi har anledning förmoda att det blir en mycket komma om några år när kämkraftsavvecklingen vunnit lindrigare procedur om

tilltro många människor kan vi bespara obehaget att bli offer Hur

överväganden fortfarande väger över till fördel för att fatta de Om dessa nödvändiga avfallsbesluten innan hotbildsprofitörema lämnat scenen

rad strategiska ställningstaganden behövs en

striden vilka hotbildsprofitörema och vilka är distribu- Om vi tar är - törer dialog med de rädda, kanske ärligt vill vara med och - Hur får vi en som lösning Hur kan vi hjälpa dem över den identitetskris det söka en innebär göra med den tidigare motståndaren att upp kommunicerar vi på sådant sätt att oskyldiga drabbas så lite - Hur ett möjligt den skrämselpropaganda vi vet kommer Hur vaccisom av vi offren mot profitörema nerar

Det förefaller mig ett starkt etiskt åliggande för dem som har ansvar vara avfallsfrågoma från industrin till riksdagen att göra vad de kan för - för att desarmera skrämselkampanjema. i det jag talat några uppslag till hur i så fall Kanske finns det om man

kommunikationsstrategi. Men det är väl ett annat semi-

kan lägga upp sin

narium.

Avslutning

För att summera

- Hotbildsprofitering har stor och växande betydelse i den demokratiska beslutsprocessen. Det finns tydliga mönster för hur skrämselkampanjer byggs och upp fungerar. Det finns en hel del kunskaper om hur man kan motverka skrämselkampanjer. - Kommunikationsstrategiska bedömningar bör spela stor.roll vid val en av handlingsstrategi i kämavfallsfrågan. Det behövs ett etiskt och ytterst ett politiskt ställningstagande det om finns anledning att ta den striden innan kämkraftsavvecklingen är ett trovärdigt faktum. Insikter i hur kommunikationen fungerar behöver komplettera insikter i hur man ska argumentera ekonomiskt, tekniskt och etiskt. Kanske är det något att tänka på i fördelningen forskningsresurser i av avfallsfrågor mellan tekniska, etiska och kommunikationsstrategiska problem under de kommande åren.

Inledande kommentarer

Stig Arne Nohrstedt

skall jag i första hand göra några reflektioner kring I mina kommentarer trovärdighetsproblem kan finnas i relation till kämavfallsfrågan de som och kärnkraft överhuvud. tilltalet oerhört avgörande i alla kommunikations- För det första är sammanhang, d på vilket sätt i tilltalet visar att man uppfattar v s man Förutsätts irrationell, är det stor risk att mottagaren. mottagaren vara kommunikationen omintetgörs. Vem vill tala med någon som inte tar en allvar I sådant läge känner sig kränkt och förlorar tillsjälv på ett man Inställningen till mottagaren är alltså viktig. tron. Av betydelse för trovärdigheten är för det andra hur mottagaren uppsändarens intressen. Lars Thalén diskuterade frågan om sändaren fattar altruistiska eller egoistiska motiv. Uppfattas sändaren i det senare har intressen i sammanhanget, bidrar det lätt till misstro. fallet ha egna för trovärdigheten har, för det tredje, i olika studier visat sig Av vikt uppfattar att kommunikationssituationen är öppen vara om mottagaren Uppfattar det det rådde ett slags infonnationseller sluten. man som om fråga det gäller och har svårigheter att själv få insyn monopol i den man kontrollinfonnation, leder detta till latent misstro. Tvivel och skaffa sig naturliga företeelser, och människor uppfattar sig i stor och osäkerhet är utlämnade liten experter, samtidigt som de utsträckning vara en grupp möjligheter få kunskap och information på omsjälva saknar att egen den sektor vi talar uppstår detta inte nödvändigtvis rådet. Inom om det hos myndigheter eller industri skulle finnas en sådan avsikt därför att känner sig lekman på området och är utan enbart genom att man som brist kunskap och tillgång till information. Man kan, medveten om avsikt, lätt befara att den bristen på insyn oberoende av motpartens egna och kunskap är följd att undanhållits information. en av man Föreställningen sändarens intressen och avsikter samt graden av om situationen med andra ord mottagarens uppfattning om öppenhet i styr mottaglighet för information. Möjligheten att känna sig delaktig i och beslutsprocessen och besluten, alltså legitimiteten i besluten, är helt avockså på den information som ges och det görande för om man tror underlag beslutet bygger på.

Man kan diskutera om upplevelsen och känslan misstro är rationell av eller ej. Om man i en situation, då det finns ett visst inforrnationsmonopol känner viss misstro, uppfattar jag .detta rationellt. Medborgare en som i gemen är naturligtvis inte experter på kämavfall och dess risker är men däremot kompetenta att bedöma riskerna med att bli vilseförda och manipulerade, när de själva saknar möjligheter att kontrollera de uppgifter de blir presenterade av en aktör, som de dessutom kanske antar har intresse i saken. De känner att de löper risken att manipuleras. Om det så är offren uppfattar saken, har jag svårt att betrakta den offren oro upp— lever som irrationell eller att den skulle ha irrationella grunder, även om oron grundar sig på andra bedömningar än avfallslagrens säkerhet o s v. Om det är antikämkraftsrörelsen med beteckningen som avses profitörer, vill jag om denna rörelse hävda att den har trovärdigett hetsförsprång jämfört med kämkraftsindustrin. Den trovärdigsenares hetsproblem kan bl a beskrivas med att denna inte i likhet med antikämkraftrörelsen i allmänhet uppfattas altruistisk. Är det detta förhålsom lande Thalén vill ändra genom att blanda bort begreppen och tala om proñtörer, när det enligt vad jag förstår handlar engagerade och om oroade medborgare, som förlorat en del sitt förtroende och sin tilltro av till experter, myndigheter, industri på detta område

Det krävs ett annan slags analys och ett annat förhållningssätt det om skall vara möjligt att ta dessa människors på allvar. Dialogprojektet oro och detta seminarium vill jag gärna se som något anledning som ger att hoppas på att man är på väg mot större öppenhet och en mot att öppna kommunikationskanalema mellan olika intressenter, allmänheten ytterst och beslutsfattarna. Denna förhoppning blir infriad endast om syftet är genuint kommunikativt, d v s om samtliga deltagare är beredda att riskera sina utgångsståndpunkter i kommunikationsprocessen. Slutligen vill jag peka den gigantiska kommunikations- och informationsuppgift det handlar om. Hur kommunicerar med människor, man som kommer att leva tusentals år framåt i tiden Detta har diskuterat man t ex i Tyskland, där man på fullt allvar bl förordar teknik, a en som man utvecklat på basis av historisk-antropologiska erfarenheter. Man vill skapa och sprida myter och legender om platsemas, lagrens onda och farliga karaktär. Med hjälp vidskepelse, tänker sig kan föras av som man vidare av ett särskilt prästerskap och den muntliga traditionen, skall av man till kommande generationer överföra uppfattningen, här vilar att en

förbannelse. Detta skall få människor att hindras från att tränga in i

lagren och utsätta sig för riskerna.

Ulla Sjöström

jag läst Lars Thaléns föredrag ställde jag mig frågan vilka skrämsel- När kampanjer jag månne för ett stackars oskyldigt offer Jag är utsatt som till och med distributör eller hemska tanke hotbildsprofitör kanske är - tvivel jag offer för skrämselkampanjema om tobakens Utan är ett jag mig någon gång cigarett efter festmiddag så gör farlighet. Tar en en det med dåligt Jag känner många engagerade distributörer jag samvete. och har själv distribuerat skrämselbudskapet till mina närmaste. Det finns alldeles klart de profiterar på att människor röker, men vem som profiterar på att jag är rädd för att röka och artiklar skrämmer mig med att jag kommer att få det Annonser på gamla da’r, jag inte pensionsförsäkring. Här är det magert om tar en tvivel några kan få profit att jag blir skrämd. Men hur är det utan som av med hotets reella grund Planerna på skaffa atombomber till det svenska försvaret var att gångna, stark opinion ledde till att man ändrade kurs. mycket långt när en igångsättandet och drivandet denna skrämselkampanj med Thaléns l av de socialdemokratiska kvinnorna ledande. Många av dem skulle ord var väl Thalén kalla distributörer, vilka var profitörer och vilken var men profit Vann de partiet Knappast. Vann de ökat anseende deras röster bland de manliga partikamratema Inte det heller. Vann de ett tryggare liv sina barn och barnbarn Kan det i så fall kallas profit Är aktion, vädjar till människors rädsla, skrämselkampanj en som en oberoende hotet är reellt eller och hur allvarlig den föreligav om av gande risken är tvekan så det finns människor tjänar på hot och Det är utan att som också alldeles tveklöst så att det finns utomordentligt allrädsla. Det är varliga hot människors liv, hälsa och välfärd och mot livet på jorden. mot Thalén framhåller, känsla. Och känslor spelar en Rädsla är, som en roll för våra ställningstaganden och handlingar. Känslor är inte stor beklagligtvis drabbar något har en viktig något som oss, utan som funktion i våra liv. Oro, rädsla och ångest i olika grader signal om ger fara. Dessa känslor hjälper att avvärja och skydda oss mot hot och oss faror och därmed avgörande betydelse för vår överlevnad. är av

Det är märkligt att man kan tala människors rädsla, hotbilder om om och om hur man kan utnyttja sådana utan att beröra frågan hotens om verklighetsgrund. Oro för ett inbillat hot kan ett problem, det vara om leder till inadekvata handlingar. Om jag inte vågar ut för att jag tycker mig se en man med en yxa där det i själva verket står buske, kringskär en det mitt liv. Men inför en verklig fara är det fömekandet faran är av som ett problem. Om jag har mycket att vinna på ett visst handlande kan jag avvärja att se signalerna på fara eller rationellt bortförklara adekvat oro. På det sättet kan jag utsätta både mig själv och andra för allvarlig fara.

Mellan dessa båda förhållningssätt rädsla för inbillade hot och för-

nekande av verkliga hot, finns det många olika sätt att bedöma och för-

hålla sig till de olika hot som omger oss. Det som utgör ett hot för en människa eller en grupp gör det inte för andra. Och värderar man samma hot på olika sätt. Något jag uppfattar som ett allvarligt hot försöker jag stoppa eller förändra. Kan jag inte klara det försöker jag få andra ensam att inse faran och samverka emot den. På så sätt kan aktion en mot en miljöfarlig produktion uppkomma. Men jag lever på den produkom tionen ärvkanske aktionen ett hot mot mig. Jag kan då använda rädsla för arbetslöshet eller minskat välstånd för få människor samverka med att att mig mot aktionen. Vems rädsla är adekvat Vem är manipulerad, utsatt för skrämselkampanj I min forskning om kommunikationen mellan olika i konflikter parter på energiförsörjningsområdet har jag valt att tala intressen i stället om för profit. Ordet profitör associationer till ekonomisk vinst, ger egennytta, hänsynslöshet. Ordet intresse också utrymme för det ekonoger miska lvinstintresset personligt, för ett företag, för samhället, men också för t ex överlevnadsmöjligheter för individen, för familjen, för orten, för nationen, för mänskligheten, för livet på jorden, eller för undvika att lidande orsakat av skador, sjukdomar, brist på brist på pengar, rent vatten, ren luft, mat, o s v. Jag menar att med hjälp av begreppet intresse går det göra olika att personers och gruppers ställningstaganden och ageranden möjliga föratt

stå. Ta t ex frågan om ev utbyggnad av Sölvbacka strömmar i Ljungan.

Bland ortsbefolkningen fanns de skrämde med utebliven turism som och utarrnning av bygden älven byggdes Här fanns såväl kunnigt om ut. och sakligt underbyggt engagemang för djurliv och och för natur människor som levt i trakten i många generationer, intresse själv som av att en betydelse eller vinna politiska fördelar. Dessa olika intressen kan

inom Bland kraftföretagets företrädare fanns även finnas samma person. skrämde med energibrist och ekonomisk utamming av bygden de som älven inte byggdes Här fanns ett intresse av att få genomföra en om ut. fördelaktig utbyggnad liksom att få fullfölja ett projekt ekonomiskt av

satsat sitt arbete och engagemang man bakgrund sina olika intressen, olika livssituation och erfaren- Mot av människor verklighet olika perspektiv. Det är avheter ser samma ur för möjligheterna kommunicera i kontroversiella frågor, att görande att klart för sig människors olika perspektiv gör att de faktiskt man gör att olika verklighet, och att försöker verkligheten ur motpartens ser man se perspektiv. Antag några en cirkel och några ser en t ex att av oss ser då inte särskilt konstruktivt vi startar ett gräl om vad triangel. Det är om bör förhålla sig till det och kanske drar igång det är vi ser och hur man kampanjer för övertyga så många som möjligt om att vår bild är den att vi i stället frågan hur det kan komma sig att de andra riktiga. Ställer oss bild och drar andra slutsatser än vi, så kanske vi kommer ser en annan med det vi diskuterar i själva verket är en kon sedd framunderfund att

ifrån eller uppifrån. fråga och viktigare dess avgörande är för Ju mer komplicerad en är vi ha den andra partens perspektiv. I stället oss, desto svårare tycks att se tillskriver de människor har annan uppfattär det vanligt att vi som en egenskaper dumhet, ensidighet, känslosamhet, illvilja, ning i frågan som vi för dislegitimera dem och inte behöva proñtintresse. Detta gör att Ett sätt att slippa befatta sig med mänbefatta oss med deras argument. är också påstå att de är manipulerade och niskor och deras argument att inte förstår det de tar ställning till eller sitt eget bästa.

föreställningar och förväntningar påverkar också Värderingar liksom

vilken bild vi och hur vi uppfattar andra människors ställnings-

ser taganden och ageranden. Om jag förväntar mig att de som försvarar ett

hänsynslösa och opålitliga och enbart strävar efter kortsiktig projekt är jag inte på deras argument utan motsätter mig det de profit, lyssnar Och jag uppfattar dem demonstrerar mot ett projekt föreslår. om som och känslostyrda människor vill ta varje tillfälle att som dumma som jag dem några jag inte behöver befatta mig med demonstrera, då ser som

och ta allvar. studerat kommunikationsprocesser i det Professor Rupert Lay, som samhället, för utveckling han ser. Då människor inte moderna varnar en hörda, inte upplever sig delaktiga i det samhälleliga samblir sedda och

talet, utan känner sig omyndigförklarade och föremål för enkelriktad information, då sluter de sig samman i små kommunikativa En grupper. sådan grupp, där människor är delaktiga och respekterade, utvecklar gradvis sina egna värderingar och småningom också språk. Då ett eget man sedan söker tala med människor utanför talar förbi gruppen man varandra. Man kan försöka påverka människor i enkelriktade informationskampanjer, men jag menar att förutsättningen för verkligt demokratiskt beslutsfattande är öppen dialog mellan de människor, olika bilder som ser av verkligheten, gör olika bedömningar och har olika på vilka värden syn som är viktigast. Och den första förutsättningen för dialog är respekt respekt för den andra människans känslor, värderingar och bedömningar även om man inte delar dem. Det är att ärligt försöka och förstå hur se den aktuella frågan ter sig ur den andra människans perspektiv. Det är att lyssna inte för att hitta bästa sätt att påverka, för öppet - utan att pröva och även vara beredd att ompröva. Och det i betydelsen är att svara att ge ett gensvar, att vara öppen och ärlig.

Emot Thaléns lyssna i betydelsen att undersöka och diagnostisera, tolka i betydelsen att ställa diagnos och lägga strategi, upp en sända i betydelsen att genomföra plan en

vill jag ställa lyssna i betydelsen att öppet ta emot tolka i betydelsen att söka förstå, pröva, ompröva svara i betydelsen ge gensvar, öppet möta och den talar till svara som en.

Medan förståelse av målgruppen för Thalén är att ställa diagnos, lägga upp en strategi och sända, är förståelse för mig att sträva efter att se frågan ur motpartens perspektiv, att pröva ståndpunkter, motpartens att ta till sig hans argument och beredd ompröva sin vara att egen ståndpunkt. Svar innebär att sakligt och med respekt bemöta de argument man bedömer som felaktiga eller ensidiga samt delge och sakligt motivera sina egna. Frågan om förvaringen av kämkraftens avfall är utomordentligt komplicerad och svårbedömd. Thalén säger, att det troligen inte är ett

att tekniskt skapa ett tillräckligt säkert förvar. l SKI, där vi problem

fram kriterier för på vilka grunder skall godkänna eller har att ta man

plats och metod för detta förvar, är den stora frågan inte godkänna en en

säkert säkert nog Är det så att experterna skall besluta detta

Hur är denna bedömning Eller är det och sedan få allmänheten att acceptera

del människors och uppfattningar, öppet delge sina fråga om att ta av oro

bedömningar och de osäkerheter föreligger och sedan föra en dialog som

människor kanske saknar del expertkunskaper men som har med som en

livserfarenheter, känslor och tankar, kan vara av minst lika stort som

värde vid sammanvägning och beslut

slutligen gäller frågan vi vill ha ett i egentlig mening Sist och om

beslutsfattande. En öppen och respektfull dialog leder inte demokratiskt

nödvändigtvis till kommer överens i sakfrågan. Motsatsen är att man

olika intressen och värderingar står emot varandra. Men diaregel när

förutsättning för beslut skall kunna fattas i öppet medlogen är en att

konsekvenserna de olika alternativ man väljer emellan, om vetande om av

vad väljer och vad man väljer bort. man

Diskussionsreferqt

hotbildsprofitering att spela central roll i Naturligt nog korn begreppet en

Går det, frågade Stig Arne Nohrstedt, att beskriva mändiskussionen.

frammana bilden att det finns några strategiska niskors oro genom att av

själva oroliga i egna politiska syften hjärnor som utan att vara - fram rädsla hos människor Finns det överhuvud några manipulerar

för opinionsprocesserna skulle utgöra ett spel mellan empiriska belägg att

profitörer, distributörer och offer

menade den valda rubriken för hans inlägg antydde att Lars Thalén att

seminariet hade anledning fråga sig mest oroad av konfronom man var

med medborgarna vid avfallsbeslut eller av sakfrågan om vi tationen ett

teknisk förmåga hand avfallet. Han underströk att hans anahar att ta om

borde uppfattas han ansåg ordet profitöref lämpligt i lys inte som att

sammanhang. Som Ulla Sjöström funnit i sin kommentar menade detta ordet intresse förklarande. Thalén påpekade också han att var mer

de angelägnaste frågorna han velat peka på gällde hur vidare, att en av

skall nå fram med trovärdig information till de människor som man och verklig rädsla inför kämavfallsfrågan. Detta är en svår hyser en djup

uppgift när den måste utföras i en situation som de facto ger goda möjligheter för den som så vill att utnyttja denna äkta rädsla inför kämavfallsfrågan som ett led i kampen mot kärnkraft. I själva verket avsikten med rubrikens ordval rollen tala under var - att just denna rubrik var tilldelad av konferensledningen och inte vald av föredragshållaren en medveten provokation, dock inte riktad - som var mot t ex antikämkraftrörelsen eller miljörörelsen. När begreppet hotbildsprofitörer kom upp under planeringen av seminariet avsågs bl a

forskare tillspetsat uttryckt, målar hotbilder för att få anslag.

som, upp Att rida på människors oro i komplexa frågor, som för att förstås kräver expertkunskap, är överhuvud ett av de kraftfullaste redskap som finns för att skapa opinion. Därför är det också viktigt att denna problematik diskuteras öppet för att motverka missbruk i den demokratiska beslutsprocessen. Men samtidigt är det en realitet att det finns en grupp aktörer, kan kallas profitörer. Även inom politiken förekommer de som som griper möjligheten att artikulera en redan befintlig rädsla för egna syften. Användandet av hotbilder är också, påpekade Jan Thelander, något som förekommer helt rationellt. Även också andra överväganden är om styrande, använder svenska försvaret hotbilder ett rationellt instrusom ment och som grund för den planering försvaret skall göra. Försvaret kan dra nytta av vissa hotbilder men integrerar dessa i rationell verken samhet. Problemet är inte hotbildema i sig skapar utan snarare om man rädsla hos människor utan konkreta hotbilder. Då övergår rädslan i fullständig osäkerhet. Det är för övrigt terrorns kännemärke att man inte arbetar med bestämda faror eller risker utan endast skapar en allmän osäkerhet för att kunna hålla en befolkning i schack. Frågan om hotbildema nyanserades ytterligare genom att Aant Elzinga aktualiserade vad han kallade den retoriska aspekten, d ett medvetet v s språkbruk i vilket också hotbilden ingår. Ur denna aspekt blir det irrelevant att tala om konspirationsteorier. Ett exempel på detta är Reagans tal om stjämomas krig. Till skydd mot ett hot måste spänna ett man upp slags antimissilparaply. Det har alltid funnits människor som använder bilder av teknologin, där den enes löftesbild blir den andres hotbild. Med detta ville Elzinga erinra om att det alltid finns retoriska aspekter i det språkbruk som utvecklas eller med hans terminologi den discourse - som utspelas kring också kärnkraft och kämavfall. Den retoriska aspekten grundar sig inte på en verklighetsbild utan skäl, ofta inte redosom

visas. Verkligt problematiskt blir detta, accepterar vad som om man kommit kallas det postrnodema synsättet. Enligt detta har alla röster att likvärdigt tolkningsprivilegium och behöver inte i sitt resonemang man hänvisa till någon objektiv referenspunkt. Kommer vi i ett läge, då frågan validiteten blir likgiltig, blir det till sist uteslutande pragmatiska om överväganden och tillfälligheter som avgör. Ett sådant synsätt kan i sin tur tänkas gynna marknaden för hotbildsprofitörer. Man kan, framhöll Rolf Sjöblom, uppfatta en profitör som någon utnyttjar övertag, t vad gäller kunskap, för att skaffa sig som ett ex fördelar. Hotbildsprofitering skulle då gälla profitering, där profien utnyttjar brist på perspektiv eller struktur hos hotbilden. tören en Möjligheten göra detta kan till stor del hänga samman med komplex att teknik. Det finns också andra faktorer, vilka vi idag har dålig kunom skap. Frågan kan därför ställas, marknaden för profitörer kan om minskas, från samhällsvetamas sida sökte strukturera hotbilder, om man relaterade till mänskligt handlande och med anknytning till kämsom är avfallsförvar. Det stod snart klart att vi här rör oss ett område, som vi behöver analysera också utifrån andra perspektiv, bl a för att förstå de svåra trovärdighetsproblem mellan olika flera aktualiserade i diskusparter, som sionen. Sociologen Margareta Bertilsson förde som ett svar på en efterlysning hur samhällsvetama på trovärdighetsproblemen in om ser begreppet sociala representationer. Därmed menade hon närmast förefungerar enhetsstiftande i samhället, skapar gemenskap. teelser, som Tar begreppet kärnkraft exempel, kan detta ha olika inneman som börder. Teknikema använder begreppet på ett tekniskt-naturvetenskapligt Men kan också ordet kärnkraft och kanske speciellt avfall sätt. man se social representation. Det kallar hos människor fram en hel rad som en beteendekomplex. Dessa är inte med nödvändighet förankrade i något av tekniskt-naturvetenskapligt synsätt. Det skulle to m ofta föra vilse att

söka förankra det i ett sådant. Sociala representationer behövs i ett samhälle, därför att de fyller en viktig, enhetsstiftande roll. Ur denna aspekt kan man också analysera diskussionen kring kärnkraft. Som social representation har diskussionen kring kärnkraft under 80-talet varit funktionell för samhället i På olika plan har den kallat fram gemenskap och fungerat enhetsstort. stiftande bland Detta synsätt kan tyckas märkligt och stora grupper. mycket irrationellt. Men den logik styr de sociala representationema som

är av sådan karaktär att kärnkraften mycket väl kan tänkas ersättas ett av annat föremål för oro, t ex växthuseffekten. Begreppet social representation behöver dock f ö inte bara knytas till företeelser, som väcker oro. Lars Högberg erinrade att kämkraftens om uppbyggnad i Sverige mycket väl kan ses som en annan typ av social representation, nämligen av 50-talets oreserverade framtidstro på tekniksamhället på alla områden. Det kan vara en förklaring till att kärnkraften inte var kontroversiell under uppbyggnadsskedet. På grundval av diskussionen som helhet ligger det nära till hands att dra ett par slutsatser. För det första var ämnesformuleringen i sin provokativa lydelse fruktbar genom att den bidrog till att lyfta fram risken för i den att man demokratiska beslutsprocess, som gäller komplexa frågor, använder människors oro som ett opinionsbildande instrument. Ämnet banade väg för en öppen diskussion om ett faktiskt förekommande utnyttjande i eget syfte av märmiskors oro i opinionsbildningen. För det andra är det för att stärka beslutsprocessens demokratiska halt viktigt att analysera den manipulation, kan ligga i att i syften som egna utnyttja människors oro eller rädsla. Ordet profitör antyder ett grovt utnyttjande. Andra ord, såsom intresse, kan vara lämpligare att genom inte väcka så starka känslor och därför ge bättre möjligheter till en saklig förståelse av olika ställningstaganden. Ordvalet har alltså stor betydelse för kommunikationsprocessen.

a å 1 1 i

Avfallshantering - teknisk verksamhet med social dimension

Avfallshantering teknisk verksamhet

-

med social dimension

Bodil Jönsson

Sammanfattning

nedanstående koncentreras på mönster att tänka med alltså på fun- Det kring kunskapsvård och kunskapsavfall. Bakgrunden är de enda deringar två halmstrån jag själv kan inför den framtida miljöutvecklingen se miljöutbildning att den enskilde skall ha chans att se åtminstone de en strukturerna och snabbare demokrati. Båda utgångspunktema större en sociala dimensioner på tekniska verksamheter, tex kämbränsleberör hantering. i

Ärlighet

Kämbränsleavfallshantering politisk fråga ytterligt komplex. Men är som åtminstone ärlig har ansvaret. Och detta är faktiskt den är om vem som markering idag, när flertalet miljösammanhang kännetecknas av värt en individfokusering inriktad allas påstått lika skuld och allas påstått en och lika individuella möjligheter att åstadkomma förändringar stora i detta framgår enklast tar exempel vem har orimligheten om man egentligen förorsakat utrotningshotet mot pandan... Själv vill jag gärna deklarera jag känner stor tillfredsställelse inför att vi kring kämatt bränslehanteringen sluppit någon falsk generell ALARA-bild med bok-

stavsuttolkningen Allas Lika Ansvar Rörande Avfallet.

Skilda tidsperspektiv

Kämbränsleavfallet har inte bara sitt eget fysikaliska tidsperspektiv dess sociala dimensioner har sitt alldeles tidsberoende. Andra problem egna tomar upp sig och kan tänkas så komma att kräva allas de engagemang att kommer att ändra vår på de sociala dimensionerna kring kämsyn bränslehantering. Men jag nöjer mig här med att konstatera att de sociala dimensionerna redan idag är helt annorlunda än för bara några år sedan. Människans syn på sig själv, på individen, på auktoriteter, på sociala sammanhang har på

kort tid ändrat sig drastiskt speciellt i den del världen, hanterar - av som kärnkraft. Andra sociala dimensioner är väg framträda inte att nu när bara östs storskalighet har fallit utan också andra auktoritära system vacklar. Skillnaden i tidskonstanter mellan teknisk utveckling och samhällsut-

veckling behöver sin egen analys. Vilka är egentligen förutsättningarna för en fungerande demokrati Vad låses obönhörligtundermineras den av förströelse- och förstörelseteknik vältrar fram Vad betyder the som global village för kämbränsleavfallshanteringen inte bara för den be- gränsade frågan om huruvida svenska bergrum skall också andras rymma avfall utan för den avsevärt större funderingen hur kommer the global citizen att tänka

Hur kommer hanhon, som samtidigt kan se samma TV-program världen över, att se på motsättningen mellan solidaritet över tidsrums- resp. gränsema Kommer hanhon att prioritera arbete med långsiktiga lösningar framför de akuta i en samtid lider nöd och dessutom har som en dramatisk befolkningsökning

Tvärvetenskap

Ur funderingar kring möjligheter och omöjligheter i tvärvetenskap växer

frågan går det att förbättra tvärvetenskaplighetens funktion genom en

sekvensering börja med naturvetenskapliga ovedersägliga genom att insikter och sedan koncentrera sig på dessa sociala dimensioner

Kömbrönsleavfallslugen

Föredraget i ett förslag en avfallslag med 3 parautmynnar om graferspelregler

§ 1 Det är naturvetenskapen, ritar spelplanen som individemas sociala samspel, bestämmer spelreglerna § 2 Det är som § 3 Paragraf 1 och 2 kräver ständig övning av alla aktörer.

Följande roller är givna

Linjedomare Naturvetaretekniker

Tränare Humanister, beteendevetare och samhällsvetare. Tränamas spelarna medvetna genuina mänskliga behov och uppgift är att göra om grundläggande regler för sociala samspel. om

Domare Efterträdaremotsvarande till de nuvarande politikerna.

Förväntad utdelning

Utan metafor Med metafor

l.

Inledande

bakgrundsfeckning

Mitt anförande här har mindre göra med jag i att att grunden är kämfysiker, rentav neutronfysiker, och med mitt mer intresse för mötet mellan människan och tekniken.

Compassion without knowledge meaningless Knowledge without compassion dangerous

Viktor Weisskopf

Speciellt har jag kommit att stanna inför upp mötet mellan mänskliga behov och tekniska möjligheter. Arbete kring detta är min huvudnumera sakliga arbetsuppgift.

Var finns klartexten Det är den jag söker. Den som stämmer men ändå ger sång.

Harry Martinson

Att det inte räcker för människor med det stämmer, oss att det visar vi ständigt både individuellt och socialt. Det räcker inte ens om vi vet både

vad och hur och varför. För att ge sång behöver varf‘5r ibland bytas

mot varför inte. Varför skulle vi t inte kunna hoppa kretsloppet ex av och komma upp med en ny fisk i munnen Det är klan att vi kan. Tänk om vi kommer upp med ett nytt tecken att tänka med Eller rentav ett helt nytt mönster att tänka med

THEY SAIDIT COULDNT BEDONE

I01‘ HOW DIDTHSY KNOW

2. Mönster att tänka med

Mönster hittar bäst avstånd. Det kan vara tvunget att leka öm, att man avlägsna sig från marken, att speja.

2.1 Avståndsmönster

utanför staden Eaglevillei Californien kan läsa den mângbottnade texten På en skylt man If fly with the eaglex,don t hang around with the ducks. you want to

2.2 Förvilla nde raster

Det finns så många raster som lurar oss, som hindrar att samband oss se

Även du om ser en spiral, finns detfaktiskt ingen spiral ovan. Hela bilden är uppbyggd av cirklar med ett mönster bakom som lurar hjärnan. Frågan här är alltså Vilka sociala dimensioner pd teknisk verksamhetkan man hitta systematisktförsöker bort om man ta rastret

2.3 Kunskapens väv

Själv spanar jag efter kunskapsbyggnaden och dess sekvensering

- hur kunskapens väv egentligen låses redan när sin vävstol man varpar - hur vi sedan främst övar vissa bestämda grundrnönster - hur vi skaffar oss de färger vi behöver till grundmönstema de. begrepp vi behöver till tankama . .

- hur dessa också kan vara användbara för improvisationer nya tankar

- hur improvisationerna de nya tankarna oundgängligt måste söka efter de nya färgerna de nya begreppen behöver. man

Naturvelenskapens kunskapshus

betyder det för diskussioner kring teknisk verksamhet med social Vad dimension så mycket tekniken är baserad kunskapens hus enligt att av begränsad naturvetenskap Med hömpelama experiment och teori, riktiga inuti huset och matematiken som kronan på med enbart ämnen och pricken izet, med filosofi, humaniora, religion utanför verket över och med sådan förakt för samhällsvetandet att det inte ens finns huset ett i med på papperet

DNYSICS cxewsnv E GEOLOGY BIOLOGY mmm Å Alung-an .

2.4 Slöhetens konsekvenser

Miljö, miljö, kulturmiljö man blir så trött så man kan dö på de abstrakta ordens kö som byggas av vartenda frö. De menar skog, de menar sjö, de menar krog och biokö, de menar säng, de snö, menar men tungan är så slö, så slö allt kallar den miljö -

Alf Henriksson

Nellie ordningens approximation

Visst är det så att människan inte alltid gör det rätta, även om hon i någon bemärkelse kan tänka det. Men kan bota och skär okunskap man ren kring termodynamikens första huvudsats att blanda in genom tvärvetenskap eller sociala dimensioner redan från början Kanske, men det förefaller klumpigt och föga konstruktivt.

Tänk om den rena naturvetenskapliga insikten att ingenting av kom-

plexet materia och energi någonsin försvinner utan bara omvandlas skulle kunna bli till allmängods Skall vi försöka Avslöja att vi faktiskt vet att sopgubben i bilden nedan förr eller måste bära lika senare ut mycket som tomten kom in med Avslöja att det är lite begränsat bara att fokusera på pappers-, glas- och batterisortering att det faktiskt är lätt att se hela sammanhanget i tid och rum.

ur Svenska Naturskyddsföreningens bok Handla miljövänligt

2.5 Tillväxt

Det skulle kunna växa till självklarhet att diskussionen kring ekonoen misk kan hyfsas betydligt. Envar skulle kunna att det inte kan tillväxt se finnas någon ekonomisk tillväxt än den som uppkommer annan sann bättre användande Envar skulle kunna genom av gemensamma resurser. all tillväxt är stöld från andra nationer eller andra generase att annan tioner. Visst vi att detta skulle ha begränsad effekt. Visst vet vi att grupper vet människor ändå skulle komma att försöka sko sig på andras bekostnad. av det skulle ha betydelse mönstret bleve tydligare för aktörerna Men att och deras omgivning. Man skulle kunna att han gör det för att och se

trots. Jag påstår alltså vissa slöjor kring sociala dimensioner på teknik är att onödiga; de går avlägsna, skeenden kan lyftas fram i alldeles att att att ljuset. Att skära pulsådroma kan göra för att dö. Men att göra det av man okunskap är bara onödigt. av

2.6 EH exempel

Vilka sociala tankedimensioner kan inte lockas fram nedanstående om tekniska bild lyfts fram och först ges sin naturvetenskapliga tolkning

Ingen kan ifrågasätta bildens korrekthet denirrtilitära - den är tagen av vädersatelliten Aurora och visar registrering i infrarött ljus winneen strâlning. Efter lite letande kan relativt lätt hitta och kanske överman raskas av hur en tydlig kartbild framträder börja med att leta efter Norges och Sveriges kuster. Men vad säger bilden Jo, kan sin termodynamikens första om man huvudsats, om man vet att energi aldrig någonsin försvinner bara utan omvandlas och enligt termodynamikens andra huvudsats bara spontant sprider sig d v s blir värme, så utgör faktiskt denna vännekarta total en energianvändingskarta. Och med hjälp av den kan man vidare till funderingar kring sociala dimensioner. Det finns faktabakgrund, en som ingen kan motsäga vare sig om man vill diskutera sociala dimensioner på Öresundsbron utifrån hur starkt det redan lyser från västra Skåne eller andra infrastruktur-

förändringar i starklysande områden. Allt syns på en gång också hur vissa områden, de baltiska länderna, nästan inte lyser alls. t ex Borta är möjligheterna att dölja sig, att vägra se obalanser, att vägra se onda spiraler dominerar över goda sinuskurvor. Borta är möjlighur bara antingen fågeln flyger åt vänster eller fågeln som heten att se som flyger höger i bilden nedan. Jag är inte alls så naiv att jag tror att mänsådana insikter skulle bli naturvetenskapligt rationell niskan genom förutom det orimligt, skulle det bli makalöst tråkigt med en att vore förutsägbar, rationellt handlande omgivning. den naturvetenskapliga insikten i ett så Men jag vägrar att acceptera att högutildat samhälle vårt inte skulle kunna innefatta åtminstone allas som i termodynamikens lagar och medvetande att vi bara luras i insikt ett om och dem. Även detta hör till komplexet

tid rum när vi bryter mot

sociala dimensioner på teknisk verksamhet.

You cannot both the same time and

see like that usually focus on one of the two we environmental problems news .

3. Medel mot svartsyn

Miljötänkande vilket i stor utsträckning är en synonym till sociala dimensioner på teknisk verksamhet resulterar lätt i svartsyn. Själv är jag inte drabbad av denna. Mina utgångspunkter är i korthet de följande.

Man kan alltid göra något

Vi världsförbättrare vill gärna förhindra åtminstone de på förhand uppenbara katastrofema. Men min grunduppfattning är att inte för ens dessa är det en total fråga ett antingen-eller. om För om det värsta skulle hända; om vi inte klarar att i tid dosera de om kurvor i vilka vi kan komma att köra av vägen, så finns det ändå alltid något man kan göra. Skulle vi köra kommer åtminstone några fordon av, åter att ta mark. Och när så sker, kan åtminstone det värsta man parera med ratten. Till detta behöver man ungefär tankemönster de samma som vi använder för att så länge som möjligt hålla oss på vägen.

Därför kan och bör kunskapsvård och försök att lyfta fram mönster att tänka med drivas i stort sett oberoende av svart- och vitsyn. Och lägger man då till tendensen till självuppfyllande profetior, blir det alldeles klart att svartsynen helst bör förpassas till ett svart hål.

Optimismens naivitet ör bara skenbar

Ett medel mot svartsyn hittar man i enkel analys av optimismen. annat sig naiv eller ointellektuell. Jag väljer att bara citera Den är vare

Optimismen är till sitt väsen inte åsikt den aktuella situationen en om utan en livskraft, kraft att hoppas där andra resignerar, en en kraft att bära bakslag, släpper ifrån sig framtiden till en kraft som inte pessimisten utan tar den i anspråk för hoppet.

Dietrich Bonhoeffer

4. Kiirnkraftsteknikens ärlighet

Det är inte i huvudsak mitt eller ditt fel att pandan eventuellt är väg att det finns tydliga sociala dimensioner på vem det egentligen är utrotas har Därför tycker jag makalöst illa om även om jag som störst ansvar. syftet är gott att t WWF i det närmaste spekulerar i allas vår vet att - ex påstådda gemensamma skuld mot t ex andra arter.

a WWF grå100°. returfibel Miljö -

Vad gäller kämkraftteknik och hanteringen av kämbränsleavfall är det däremot inga helst problem med ansvarsfrågan. Den enskilda mänsom niskan har inget alls säga till och pådyvlas därför inte heller något att om påstått ansvar

Elefanten Sd liten du är. Musen Jag har varit sjuk Sd upplevermänniskan musen ofta miüâhøten elefanten. Specielltgäller dettakärnenergiprøblemen.

Men just genom att obalansen är så total, slipper vi skådespelet med 4 rollinnehavare

Rollista - Alla - Någon - Vemsomhelst - Ingen

Vi slipper att Alla tycker att Någon borde göra det Vemsomhelst som kunde gjort men som Ingen gör. Se där åtminstone något borde som glädja oss kring problemet med kämbränslehanteringen det ñnns - entydigt fastslaget ansvaret ligger var

5. Tidsperspektiv

samtidiga befolknings- och bemästringsexplosionema kommer att i De grunden ändra våra tidsperspektiv och dynamiken i vårt tänkande.

Goyas bild över tiden som äter upp sitt eget barn.

I stället för åse hur tiden äter sitt eget barn, kommer vi att själv att upp gå in i rörelsen. I tiden och i rummet kommer vi att leva i The global village. Min småskolas hembygdskunskap kommer att ersättas av en sorts omvärldskunskap, där omvärlden är global.

Virtuella världar med virtuella kompisar och speciella Spelregler kommer att bre ut sig med datorns och informationsteknologins hjälp. Flyktema kommer att bli många. Men samtidigt kommer vi fortsätta att letandet efter en ny sorts fungerande etik.

6. Etik

Kämbränsleavfall och kämbränsleavfallets hantering har mycket att göra med våra etiska förhållningssätt. Därför väljer jag att här tämligen ta upp breda aspekter på etiken. Den gamla goda etiken var gjord regler för hur vi skulle bli lycksom liga genom att lyckas. Det handlade hur människan om samspelade med en annan människa i hennes närhet. Människor på avstånd väldigt var avlägsna, i praktiken frånvarande. Och naturen bara fanns där utanför staden och hade evigt liv.

Avsiktenvån med samtal är finnoch an motivera sådana regler in hand- lörm lande.skulle um numera encan rivlör Illakollektivet medlemmar. Samtidigt skallumnärmardin —regler och principer och detta var skulle lära samfundet. Dublir Iwnun an motivera min din av lngrodda Nloxkiflninpl. och nmdfligt kanske du tvinga ändra åsikt om någradem. av TVälkommen

Avståndsetik Västgötalagen slogs det fast hur smålänning ligge ogill; hur I gamla fick lov slå ihjäl smålänningar. Senare har vi visserligen man alltså att inom västerländsk etik utvecklat att vita inte får slå ihjäl svarta, en syn får slå ihjäl judar, Undantag görs bara ibland nazister inte etc. ökenkrig, u-båtar i svenska farvatten, etc. Men i grunden vill vi inbilla vi ställer på och i fredstid kan leva utifrån Du skall icke oss att upp dräpa, Du skall icke stjäla, m m. Det behövs emellertid inte mycket eftertanke för att förstå att orden dräpa och stjäla har tämligen begränsad betydelse. Globalt sett är en definierade. Kan jag och handla ens i en konsumaffär de knappast t ex frågan så specificerad utifrån den här konferensen äger rum på Vår att Gård därmed begå mord ocheller stöld Kan jag överhuvudutan att förstå de globala sammanhangen jag med en social utrustning som taget i allt väsentligt är den den människan hade då hon levde samma som som som flockdjur i en begränsad krets Vi har vid alltid kunna fly själv eller åtminstone vältra vårt vant oss att avfall vidare och fortsätta leva i begränsad krets inom vilken vi att en försöker följa till kretsen begränsade etiska regler. Därför krävs det en omställning redan för att sätta i system samspel, i vilket stadens stor kretslopp växelverkar med landsbygdens.

Tyvärr kan vi inte så enkelt hitta motsvarande växelverkan för kämdet. Men människan skulle gärna vilja Svar-i-Lundare bränslets - som har jag viss inblick i det. Den näst vanligaste naturvetenskapligatekniska frågan i min brevhög är nämligen Kan man inte skicka ut käm-

bränsleavfallet i rymden den vanligaste handlar evighetsom maskiner.

Etik över avstånd behövermedandra 0rd ett intensivt utvecklingsarbete.

Etik mot naturen

Etik mellan människan och andra arter är ett komplex för sig. Jag menar då inte den begränsade frågan Lever människan omgiven tryggare av 200 sorters gräs än om det bara finns 50 Nej, jag vi skall menar om acceptera och för att upprepa hela seminariets titel tolerera och känna - oss delaktiga i gräsets rätt att leva för sin skull Jag frågor egen menar kring vår rätt att utrota trollsländan som är så väldigt mycket äldre än

vi själva

CVNAJ 24m Locum Scans 1993

a i

EAR151

Visst vill vi människor gärna inbilla oss att vi ställer på etik också upp en mot andra arter. Men hur många av er, som sitter här, skulle i realiteten skriva under Morelia-deklarationen Dess slutord handlar om att göra 1900-talet till det decennium under vilket jämlikhet mellan sann arter uppnås. Tanken att människan skulle ställa sig bakom ett artemas upplopp faller tyvärr tämligen snabbt sin orimlighet. egen

Etik över tiden

får inte skillnaden mellan olika tidsper- Under denna rubrik man tappa

spektiv. Ett exempel

nedanstående bild över jordens historia kommer de encelliga orga- I i augusti-september. Under l miljard år klarade nismema in ungefär

syreförgifta sig själva det kallar jag ekologisk encellingama sig ifrån att

jämvikt allt tack det fanns jämjoner i vattnet, som kunde vare att binda syret till jämoxid, sjönk till havets botten. som

Jordens historia

Lucia

Jältcödloriza De enklast

tänkbara försvinner formerna igen mellan av liv jul och nyår

Varje dygn 12,5 miljoner år

katastrofen korn inte för att de encelliga ändrade sitt beteende utan Men jämjonema slut. Det kallar jag miljökatastrof Och det för att tog en

jag exempel på hur begränsningar faktiskt borde kallar ett naturresursers

de klentrogna inse att naturresursers begränsning kunna få även mest att

faktiskt har konsekvenser.

inte vi det ovanstående katastrof Tvärtom. Det Omvänt ser som en i själva verket detta, blev till drivkraften bakom uppkomsten var som och utvecklingen andra organismer efterhand av arter som inte bara av -

tål utan också behöver syre för att kunna leva.

.Semänniékanlgfi

g

Antag nu att de encelliga organismema hade haft etik. Hur skulle den en utformats för att förhindra förintelsen Kanske vi de egentligen menar att inte hade något val. [lar då något egentligt val vi kom till de - som sista skälvande ögonblicken av jordeåret Och har vi något val innan vi på vårt sätt har förbrukat det är vår motsvarighet till encellingamas som omgivande jämjoner

7. Del finns

ingen väg tillbaka

There is simply v no way back q all the paths forward . - go.

Både människans kultur- och attitydförändringar och förändringarna i

naturresursuttag och naturresurstillgänglighet gör att det inte finns någon

tillbaka. Vi kan alldeles säkra på att om vi någonsin åter komväg vara i närheten ekologisk jämvikt, blir denna en alldeles annan än den mer av möjligen existerade för några århundraden sedan. som då alla går framåt vilka valmöjligheter har vi egentligen Om vägar - Bemästringsexplosionen den rasande ökning i hastigheten med vilken människorna i den rika delen världen sätter fart på materia och energi av samtidigt med befolkningsexplosionen sker i andra delar av världen att hur stort val den mellan alternativa möjligheter ger oss

Ett exempel När diskussionen började kring att införa färgTV i Sverige ungefär samtidigt utbyggnaden barnomsorg tog fart skulle vi som av då kunnat säga

FärgTV kostar så väldigt mycket tekniska system, nya sändare,

- nya helt andra driftkostnader. Vi i Sverige tänker därför avstå nya mottagare, från att införa färgTV. Vi tänker i stället satsa på barnomsorg. Vi inser

det är avsevärt mycket viktigare för alla att barnen har det bra än att oss att vi kan se TV-bildema i färg. Mitt är nej. T för detta ack så begränsade exempel. Det hade svar 0 m inte varit något stort offer. Men valet var inte reellt utgången var på förhand given. gäller idag. Fundera över möjligheterna att Det samma ställa satsningen på teknikspridning mot satsningar på det idag akuta ny samhällsproblemet äldreomsorgen.

Kärnenergi- L-Bloleknlk teknik

Stob d. on nBleklnge Cgoflemik

bonden F--Eleklroleknlk Mekanik Svedleb k

Jägare och samlare

Teknikevolutionen

Har vi idag något egentligt val eller finns det bara väg framåt längs teknikevolu- - en tionsträdet Borde inte såfall i sociala dimensioneranalyseras vi redan hadeviss somom facit

8.

Avfallslagen

Bakgrundslagtexf

Allt avfall är just avfall. D ett djäkla skit oberoende utredningar v s - av som försöker mynta att avfallet är Man hör det redan på en resurs. namnet avfall är det som har fallit För det oskyldiga avfallet - av. mer kan man tänka sig gigantiska loppmarknader för viss återanvändning skräpet på den enes vind kan säljas och användas den andre fram till av dess att han i sin tur sätter det på sin vind för sälja det till.den. att senare tredje etc. För kämbränsleavfall finns dessvärre inte den möjligheten. ens Eftersom vi inte vill kännas vid avfallet, tilldelas arbete med avfall en mycket låg status. Hur många inser och erkänner reningsverksaratt betama i praktiken hörde till våra tidigaste miljöaktörer Hur många vill

förse avfallsarbete med lön, erkännande och status

Eftersom man inte vill befatta sig med avfallet, får det bli samhällets

sak. Kan ett samhälle ta ansvar An-svar betyder kunna att svara an, kunna svara på. På frågan Vem har gjort det här skall ansvarstagaren kunna säga det är jag. Men i vår tid när kommun, regionsoch nationsgränser försatts ur spel, när det den beslutat och gjort, som ene drabbar den andre vem har då ansvaret Vilka politiker kan - t ex ställa till svars Vad är då demokrati

vid den miljökonferensen, säger förhands- I global skala i Rio, stora nord-syd-kontlikten kommer att bli akut påtaglig. Hur gissningama att för den, vi i det upplysta Sverige Vad säger det om har vi förberett oss referensramar Nyerere-rapporten Challenge to begränsningen i våra att syds motsvarighet till Brundtlandrapporten, knappast the Sout , d v s Sverige överhuvudtaget Gör vi några egentliga försök att finns spridd i vad det skulle innebära att ta ett visst globalt anens informera oss om

svar

bakgrundstext vill jag formulera ett förslag till Med det ovanstående som en avfallshanteringslagtext

lagtext

§ 1 Det är naturvetenskapen, ritar spelplanen som individemas sociala samspel, bestämmer spelreglerna § 2 Det är som § 3 Paragraf l och 2 kräver ständig övning av alla aktörer.

Följande roller är givna

Linjedomare Naturvetaretekniker

Humanister, beteendevetare och samhällsvetare. Tränamas Tränare spelarna medvetna genuina mänskliga behov och uppgift är att göra om grundläggande regler för sociala samspel. om

Efterträdaremotsvarande till de nuvarande politikerna, d v s

Domare innehavama ledarrollema i en snabb demokrati. av

Förväntad utdelning

Utan metafor Med metafor Process -

9.

Sammanfattande bild

Avsiktligt har jag hållit det här föredraget i staccatotempo och dränkt i er bilder i hopp om att åtminstone någon skall fastna i Har de alla gått er. er förbi, vill jag försöka med sammanfattningsbild. De sociala dimenen sionerna av den tekniska verksamheten kämbränslehantering kan symboliseras av repet i nedanstående bild

GU22

Mitt problem är inte att du är yr i huvudet. Mitt problem är att jag inte får upp knuten.

10. Referenser

ungefär Det inte blommorna är mina. Det är Någon har sagt är som

min. Det gäller självfallet också för detta bara bindningen som är

originaltankar i det har vuxit uifrån min föredrag även det som är situation ständigt få leva med de fyra komponenterna förmånsfyllda att

och skriva. Som Krilon hos Eyvind Johnson tror jag läsa, tänka, diskutera

Skulle därför detta föredrag resultera i på samtalet och dess betydelse.

mellan och mig, är detta för mig ett utmärkt samtal mellan er eller er

resultat.

två böcker har inte varit viktigare för mitt föredrag än Nedanstående

de två jag till just detta auditorium vill många andra. Men de är ändå som

rekommendera för läsning

uden ende, ISBN 87-571-1205-3. Det är en bok Nielsen et al. Skruen

inte prylamas och processemas historia utan om teknikhistoria som är

bok i teknologins motsvarighet till vetenskapsteori. snarast kan ses som en

teknologiteoribok, alltså, även ordet inte ens finns myntat. En sorts om

oersättliga, ISBN 91-7139-031-6, är en bok om etik över 2. Kemp, Det

tid och ja, t m om etik gentemot naturen. rum, 0

Inledande kommentarer

Boel Berner

Den sociala dimensionens många dimensioner

Vidsynta tekniker och naturvetare vill bredda kämavfallsfrågan utöver det strikt tekniska, se den teknisk verksamhet med social dimensom en sion. Jag skall här gå ett steg längre och diskutera den i huvudsak som en social fråga, med många dimensioner. Den är tekniskt komplicerad, politiskt kontroversiell och väcker starka känslor. En central osäkerhet gäller hur samhällets medborgare gemensamt och demokratiskt skall kunna fatta bindande beslut. Många människor måste övertygas om att en viss lösning inte innebär ett hot sig för deras del eller för kommande vare egen generationer. Till stöd för diskussioner och beslut behövs bland annat kunskap av tekniskt och naturvetenskaplig slag. Det är dock orealistiskt att tro att människors ställningstaganden enbart, eller i huvudsak, kommer att baseras på obestridliga vetenskapliga fakta. Vägen mellan kunskap och handling är mer krokig och diffus än så. Jag skall först säga några ord om den problematiska relationen mellan vetenskap och politiskt handlande för att därefter mer i detalj in på frågor kunskap och om demokratisk delaktighet i kontroversiella beslut.

Vetenskapens oklara betydelse

Inom många naturområden och vad gäller högst allmänna samband i naturen, har de skilda vetenskapsgrenama en entydig syn. I andra vetenskapliga frågor är resultaten provisoriska, teorierna och tolkmer ningama mer kontroversiella eller i varje fall osäkra. Forskare har mer även, liksom andra människor, allmänna och vetenskapliga ett raster av förförståelser som på olika sätt influerar deras tolkningar och rekommendationer. På vilka sätt och i vilken riktning forskningen kring kämavfallets hantering påverkas av detta kan vi i brist på undersökningar bara spekulera om. När det kommer till vetenskapens roll för konkreta politiska beslut blir läget än mer komplicerat. Olika vetenskaper kanske helt olika bilder ger av spelplanens läge. Spelrummet för tolkningar är kanske alltför brett, spelplanens gränser för suddiga och flera gånger reviderade för att vara till någon självklar hjälp. Framför allt torde spelet nu ha förflyttats till en

tuffare plan. När Science Speaks to Politics, som den arneriannan och Aaron Wildawsky är det samhällskanske statsvetaren utrett, en annan sfärs regler gäller. Vetenskapen kan inte självklart och entydigt styra som politiken, hur gärna många med vetenskaplig kunskap än skulle vilja det. finns fler aktörer än i datorn eller laboratoriet, med På politikens arena frågor och tolkningar också måste beaktas. Den politiska känslor, som demokratin också längre tid än vad forskare ibland anser rimligt och tar ratione1lt. Avvägningen är inte lätt mellan de mångas kunskap, accep-

och delaktighet och snabba lösningar uppifrån. tans beteendevetenskapema kan bidra till bättre förankrade Samhälls- och hur människor normalt bedömer risker, handbeslut genom kunskap om och Några enkla förslag för exempelvis en snabbare demolar reagerar. dock inte utmejslas samhällsvetenskaplig litteratur. Vad krati kan ur bland pekar på är nämligen att märmiskor ofta handlar forskningen annat och motsägelsefullt i viktiga frågor. Det skenbart irratiooförutsägbart mänskliga reaktioner kan få sin förklaring inom ramen för nella i många historiskt specifika kulturella och institutionella sammanhang. Jag skall nu några exempel på vad detta kan innebära för frågan om kämavfallsge förvarets sociala och politiska acceptans.

Riskuppfaflning och socialt sammanhang

Jag vill först kort diskutera hur människor reagerar de risker som eller mindre entydigt framställs för dem av teknisk och mer naturvetenskaplig expertis. Den riskbedömning som görs av folk i gemen med det hotfullas synlighet och tillgänglighet i sinne och har mer att göra med något slags objektivt kalkylerad risk. I de flesta minne, än situationer hjälper vår perception och erfarenhet oss till vardagliga egen rimlig realistisk bild. Vi kommer att handla adekvat. I mer en komplicerade situationer, eller där vi själva har begränsad direkt

information, kan omdömet däremot svikta. Låt mig exempel från sfär än miljöpolitikens. Alla kan ge ett en annan säkert erinra sig de många skrämmande och detaljerade media-reportagen sedan bortrövade barn i USA. De många människor för ett par år om gav stark medvetenhet detta tidigare rätt okända men fullt konkreta en om undersökning efter undersökning sedan merparten av tillhot. I angav frågade amerikaner sådan kidnapping måste vara den främsta orsaken att varför barn försvann. Sanningen dock mindre smickrande för till var amerikanskt familjeliv. Den absolut största gruppen bam som försvann

hade själva rymt från vad de uppfattade som olidliga hemförhållanden.

Men denna orsak hade inte samma okontroversiella sensationskraft i en starkt familjeinriktad kultur och diskuterades sällan offentligt. Exemplet

visar hur vi påverkas av media och offentlig debatt till att uppmärk-

samma vissa problem och ignorera andra. Men och det är faktiskt - en viktig poäng detta sker inte hur helst, på sätt bekräftar - som utan som samhällets och vår egen dominerande självbild.

Vi manipuleras också av vår inneboende vilja till sammanhang och meningsfullhet i våra liv. Vad är det gör människor lever som att som nära ett kärnkraftverk ofta har positivare inställning till kärnkraften en än andra, trots att de objektivt sett lever under större hot från den Ett ett möjligt svar är att de har gjort rationell övervägning risker, en av hot och möjligheter beräknade kända fakta och sannolikhetsbedönmingar.

Ett annat är att de sticker huvudet i sanden och hoppas riskerna att inte gäller dem. I det fallet människor hyperrationellt ena ses som kalkyletande varelser, i det andra som dumbommar förtränger obehagliga som hot.

Rimligare är dock att se rationaliteten i ett större sammanhang. De flesta människor vill ha helhet och kontinuitet i sina liv. Vi efter strävar att minska vad psykologema kallar graden kognitiv dissonans. När av vi väl fattat ett viktigt personligt beslut bosätta - som att oss eller bo kvar nära ett omstritt kärnkraftverk tenderar vi endast sådan - att acceptera information bekräftar att vi fattat rätt beslut. Dissonanta som resonemang blir nu irrelevanta för försvinner tillgänglig information. oss, som Utan denna automatiska och ofta omedvetna omsortering tankar och av argument skulle vi förlamas, tvingas leva i ständig ångst och tvik. Vi skulle också få det svårt med vår bild utåt. Ingen vill se sig själv dumsom en bom, som agerar mot bättre vetande. Därför anpassas vetandet efter vad vi gjort. Handlingen styr åsikten lika mycket tvärtom. som Med detta vill jag också säga att åsikter och handlingar uppkommer ur vår livssituation i stort. Nya problem försöker vi i första hand hantera inom ramen för vad vi tidigare upplevt meningsfullt som och korrekt. Låt mig ta ett exempel. I undersökningar reaktionen på dumpningen av av farligt kemiskt avfall vid Love Canal i USA visade det sig att de kring-

boende reagerade mycket olika det hot som avfallet utgjorde. En kon-

trovers uppstod kring frågan om hur stort område egentligen skulle som anses vara kontaminerat och därför borde utrymmas de boende. Inforav mationen kunde tolkas som mer eller mindre hotfull och två mycket olika

utkristalliserade sig. En boende ville negligera hotet uppfattningar grupp i sina bostäder. En väldigt oroad och och stanna kvar annan grupp var för myndigheterna skulle lösa in deras hus. Skillnaden agerade aktivt att människor hade mycket litet med skillnader i deras utbildmellan dessa kunskaper eller allmänna inställning till teknik att göra, utan ning, på skillnader i objektiv situation. De som ville stanna kvar, var berodde investerat sitt liv och sina besparingar i bostaden och i personer som hade med En stark tolkning hotet skulle medföra goda relationer grannarna. av sitt hus och sin invanda miljö. De skulle tvingas att de nu måste överge underpris och framleva sin ålderdom under betydligt sälja huset till materiella villkor än förut. Faran från avfallet såg de därför som sämre hot. Den andra bestod främst av yngre, rörligare ett mindre gruppen investeringar låg i barnen och deras oro gällde barnens människor. Deras värde. De hade många möjligheter kvar att ta igen det hälsa, inte husets de ekonomiskt förlorade att flytta. exemplet lär är båda reaktionerna rationella, givet de Vad oss att var skilda livssituation. Ny och osäker information gjordes olika gruppemas begriplig inom för allmänna och relativt stabila tolkningsmönster, ramen fas i livet olika individer befann sig på personlig som byggde på vilken situation. Det är självklart för viss grupp i livsstil och ekonomisk som en samhället är högst problematiskt för en annan.

och samhöllsmakt

Riskbedömning

konflikter mellan människor i ett samhälle kan vi förvänta Denna typ av i kontroversiella frågor rör våra livsvillkor. Vad experterna oss som tjänar bara faktor i våra funderingar och beslut rekommenderar som en med verka kontraproduktivt. Experter misstros, ibland och kan till och eftersom de inte delar den livsstil många vill bevara mot med rätta, som ett verkligt eller upplevt hot. exempel, från svensk botten denna gång, folkomröstningen i Sjöbo Ett Skåne 1988. Den gällde huruvida kommunen som andra svenska i i detta fall ett mycket litet antal flyktingar. kommuner skulle ta emot kompakta och hätska motstånd uppstod mot samhällets Det som politik uttryckte underliggande främlingsfientlighet. Men dominerande en byggde i många fall också påpekats i en studie av reaktionen - som Björn Fryklund och Tomas Peterson på marginalilundasociologerna serade lokalinvånares misstro mot utsocknes myndigheter och experter. Integreringen i storsamhället Världen utanför upplevdes som var svag.

något som bara krävde gavlitet igen. Tidigare erfarenheter men av att känna sig överkörda gjorde att många överreagerade mot vad de såg nu som utanförståendes försök att tvinga på dem handlingar och beslut som inte passade dem. Reaktionen byggde således påett existerande social-psykologiskt mönster av vilsenhet inför det moderna samhällets komplexitet. En sådan förklaring innebär givetvis inte ett rättfardigande främlingsfientlighet av och brist på solidaritet. Exemplet lär oss dock att människors reaktion på ett nytillkommet hot i den egna närmiljön från flyktingar, från ett motorvägsbygge, från ett slutförvar för kämavfall torde ha mindre att göra med detta hots, av experterna intygade objektiva ofarlighet, än

med tidigare positiva eller negativa erfarenheter att kunna påverka

av politiska och administrativa beslut.

Påverkan och kontinuitet

Bedömningar och beslut av risker sätts således individer och av grupper in i ett tidsmässigt sammanhang innefattande såväl tidigare erfarenheter som framtida livsprojekt. En studie från Storbritannien sociologen av Bryan Wynne illustrerar denna punkt på ännu ett sätt. Wynne studerade konflikter kring lokaliseringen av en potentiellt miljöfarlig industriell verksamhet. Ortsboma satte ett hårt och komupp promisslöst motstånd i samband med att beslut skulle tas lokalt. Experter, myndigheter och företagsledning hade svårt att förstå denna negativa reaktion mot en teknik som de uppfattade under kontroll. Men mänvar niskorna i bygden uppfattade det lokala fullmäktigebeslutet på ett annat sätt, som sin enda möjlighet att påverka verksamhetens utformning. De levde i ett annat tidsmässigt sammanhang än experterna och företaget vilka hade en kontinuerlig möjlighet att påverka lagstiftning, modifiera tekniken, öka säkerheten och stoppa driften så skulle bli aktuellt. Men om lokalinvånarna hade inte denna kontroll. De i situation var samma som Rosencrantz och Guildenstem i Tom Stoppards omskrivning av Shakespeares Hamlet, en pjäs där dramat vrids 180 grader och bisak blir huvudsak. De två gentlemännen, som skall föra Hamlet till planerad en död i England men som i stället själva stryker med, är här spelets huvudaktörer. De är ständigt på med begränsade funktioner scen, men samma som i ursprungspjäsen. Deras tillvaro saknar sammanhang när Hamlet, Ofelia, Polonius och de andra plötsligt in i deras närvaro, säger rusar sina välkända dramatiska eller triviala repliker och sedan försvinner lika

Det verkliga dramat sker nämligen någon oförklarligt ut igen. och Guildenstem att de styr över sina liv, annanstans. Rosencrantz tror de vi åskådare redan vet bara förvirrade men i själva verket är som - spel. Deras vilsenhet inför det slumpens spel de marionetter i ett större visar kanske också på vår egen situation. Så befinner sig roar oss, men kan vår spelplan kanske också ses.

Det organiserade ansvaret

i miljösammanhang framställs ofta krav på Ansvarskänsla och etik som eller något samhället borde ha. I verkligheten individen som som främst i eller mindre permanent organiserade utövas ansvar mer Institutioner och organisationer i vid, sociologisk mening sammanhang. individerna med samhället, utgör faktiskt samhället. I allt förbinder det dessa än individerna formulerar och fattar högre grad är snarare som beslut i riskfrågor. Organisationer och institutioner består människor. Men de har av liv, med regler, lärande och agerande som är relativt också ett eget de konkreta individer vid ett givet tillfälle befolkar oberoende av som Individema byts organisationerna, institutionerna och deras dem. ut men förhållanden består. Företag och myndigheter har tillgång till inbördes och kan kontinuerligt och långsiktigt än vad som mer kunskap agera mer enskild individ. Besluten blir därmed inte självklart de är möjligt för en vad gäller exempelvis miljörisker för människa och miljö. Men, klokaste såg i exemplet från Storbritannien, har sådana institutionella som vi ovan oerhört kognitivt och praktiskt övertag vad gäller tolkning nätverk ett och hantering risk över människor i gemen. av Särskilt markant och problematiskt blir den enskildes underlägsenhet

inför risker vi själva inte kan bedöma på normalt sätt. Utan konkret som och näraliggande information kan stärnrnas av mot vår erfarenhet som blir bedömning risk skev och grund. I många fall har denna direkta av möjlighet till omdömesgilla beslut försvunnit från oss. Tjernobylnu olyckan tydlig påminnelse att överhängande fara inte kunde gav en om en på traditionellt sätt, med hjälp kunskap, klokskap och hanteras av egen erfarenhet. perceptionen vilseledde, eftersom strålningen var Den egna saknade lukt och smak. Riskbedömningen förmedlades i stället osynlig, institutioner, och indikatorer olika slag. Men inte genom experter av heller dessa kunde entydiga och konsekventa svar. Att äta sallad var ge fömuftigt dagen, mindre fömuftigt andra eller vice versa ena - -

beroende på skilda institutioners tolkningar av en helt ny och oförutsedd situation. Sarnhällsvetare har påtalat hur viktigt det kan att äga viss risk, vara en vara den som har rätt att tala den och ta för den. Ibland är om ansvar detta rättsligt reglerat SSI äger strålskyddsfrågor, SKI kämkraftens säkerhet i ston. I helt nya eller oklart reglerade situationer är ägandet mer diffust och kanske Omstritt, med konsekvenser för hur risken definieras och sköts. Innan ägandeförhållanden klarlagts blir inte mycket gjort. Studier i USA har visat att det i konkreta situationer betyder hel en del vilken institution eller myndighet som framgångsrikt lyckats inkorporera en viss risksituation som sin egen. Behandlingen risken i fråga av sker därefter i enlighet med just denna organisations sätt att hantera problem preventivtkurativt, på kortlång sikt, medutan krav mot etablerade politiska och ekonomiska intressen, Processen fram till ett beslut o s v. om vem som äger en risk utmärks inte sällan konflikter och instituav tionella manipulationer, vilka självklart leder till lämpligaste resultat. Trots konkurrens och eventuell konflikt kvarstår dock att risker i allmänhet är de etablerade institutionemas privategendom. I demokrati en är dessa institutioners samhälleliga legitimitet central. Människorna måste

vara övertygade om att institutionerna tar ansvar för och hänsyn också

till dem. En demokrati av svensk typ bygger på engagerade medborgare. Frågan blir då hur dessa skall ges möjlighet att äga de risker de utsätts för, på vilket sätt och enligt vilka spelregler. Enskilda individer har sällan en röst hörs. Det blir de som snarare organisationer de skapar som kan göra dem till medaktörer i spelet och kanske hindra att de fastnar i Rosencrantz och Guildenstems situation. Miljöorganisationema är kanske de viktigaste i detta sammanhang, men deras roll i spelet om avfallet är vare sig självklar eller lätt. De svenska miljöorganisationema har i högre grad än jämförbara i andra grupper

länder Danmark, Holland, t ex inkorporerats i systemet i Det

stort. gäller både i det politiska systemet via partier Miljöpartiet, som Vänsterpartiet och i viss mån Centern i det samhälleliga systemet av organisationer genom en struktur och verksamhet liknar de som klassiska svenska rörelsema och i det administrativa

systemet som

remissorgan och genom deltagande i exempelvis Dialogprojektet kring kämavfallet som samlar folk från myndigheter och miljöorganisationer till gemensam diskussion.

inkorporering miljöopinionen större möjlighet att åtrnin- En sådan ger äga risk, ha rätt tala den och påverka dess hanstone delvis en att om politisk nivå. Men de potentiella nackdelarna skall inte neglitering på Kanske förloras därmed organisationemas nödvändiga kritiska geras. De blir, eller uppfattas del de maktstruktuner som funktion. som, en av tagit på sig bevaka. De får därmed svårare att fånga upp de att människors rädslor och krav, att engagera, upplysa och mobilisera. funktion central för de cirklar kunskap, ansvar och Denna är att av bör komma varje medborgare i samhället till del, inte delaktighet som nedåtgående spiral slutar i apati eller meningslös skall ersättas av en som

protest.

Lars Rydén

utgångspunkt yttrande ledamot i EGs standardi- Låt oss som ta ett av en seringskommission vid konferens för ingenjörer och forskare i en december 1991 i Berlin. Han Numera är ingenjörens uppgift inte bara sa till fungerar, att den är ekonomisk, samt säker, d v s att se att en apparat reproducerbar, också att den är miljömässigt riktig och att de sociala utan konsekvenserna är acceptabla. Det märkliga är kanske inte att detta sagts,

det sägs representant på mycket hög nivå inom den ekonoutan att av en miska gemenskap, vi bygger upp i Europa. De etiska dimensom nu sionema teknik är uppenbarligen accepterade många håll som en av ny dimension som vi måste ta hänsyn till. Förutom de sedvanliga kriterierna för bra teknik finns två nya tre

1 miljömässigt riktig och 2 socialt acceptabel.

Låt först granska miljökravet; Den tekniska delen av denna utväross dering är till del technology assessment, teknikutvärdering, som stor håller på utvecklas till vetenskap. I någon mån kan man

snabbt att en egen

kanske här vilka regler bör gälla, några nämnde också Bodil ange som Jönsson. Ämnen i naturen skall biologiskt nedbrytbara, de bör kunna vara ingå i naturliga kretslopp, cykliska processer, jämviktsförlopp etc. En regel denna kan till utgångspunkt för att i någon mån utvärdera som tas teknologisk implementering är miljömässigt acceptabel. om en

Ibland kan det vara svårare, tex med genteknik. Får man eller får man inte, om man har genetiskt designat en mikroorganism, placera ut den i naturen Experiment av detta slag har redan gjorts, det första för några år sedan, och inom t ex amerikanska EPA, motsvarigheten till vårt Naturvårdsverk, har man börjat bedriva systematiska studier för hur en sådan utvärdering skall göras, alltså om det är miljömässigt farligt med en genetiskt designad organism i naturen. Den tredje situationen skulle möjligen vara den som också gäller kämavfall, d v s icke-förstörbara ämnen, t tungmetaller och synnerligen ex långlivade radioaktiva nuklider. Finns det några naturliga riktmärken där som skulle motsvara dem vi tidigare nämnde Den enda naturliga parallell jag kan föreslå är gruvor, d naturens eget sätt att förvara v s mineral. Då skulle detta avfall, om det läggs i bli ett slags ner gruvor, ursprunglig resurs. Det var f ö ett sätt att resonera kring plutonium, som kom fram vid det tidigare nämnda Berlinmötet, att söka omforma plutonium i kämavfall till ett tillstånd jämförbart med mineral i som var gruvor, åtminstone vad gäller svårigheten att få tillbaka det. När det gäller frågan huruvida de sociala konsekvenserna av ny teknik är acceptabla, finns andra utgångspunkter. Av intresse är en bok om ingenjörsetik av filosofiprofessom Mike M. Martin och Roland Schenzinger, ingenjör och professor i elektronik. MS betraktar i sin bok införandet av en ny teknik i samhället ett socialt experiment och jämsom för i sitt resonemang med etikreglema för medicinska experiment. Ett sådant får inte genomföras på en patient, om man inte har patientens samtycke efter information om vad experimentet går ut på, och hur det ska gå till. På samma sätt, hävdar MS att när det gäller teknisk man, en implementering skall informera det samhälle berörs och få vad försom fattarna kallar valid consent, d giltigt samtycke. Frågan är när v s samtycket skall betraktas som giltigt. Författama för ett ganska långt resonemang kring detta och menar för sin del att det måste vara fråga om något slags kvalificerad majoritet för den tekniken i organisationer, på nya som något rimligt sätt representerar den berörs. grupp som Går man vidare från den lokala till den nationella nivån aktualiseras frågan om den representativa demokratin är rätt verktyg för avgöra att om en ny teknik är socialt acceptabeLDet är inte alltid översom man tygas om det. Vi är tillbaka vid resonemanget att demokratin kanske om ibland blir frånsprungen

av den tekniska utvecklingen.

Det finns också tredje nivå, på vilken man borde se den sociala en nämligen den övemationella. Många typer av verksamhet, acceptansen, kämkraftanläggningar kan ha konsekvenser långt utöver det egna tex landet och den bygden. Tjernobyl är det mest dramatiska exemplet. egna Hur skall förfara här På detta har jag inget svar. Ur etisk synpunkt man grundförutsätmingen dock given. Etik är aldrig begränsad, man måste är så långt det går tänka tanken till slut. Konsekvenser av den verksamhet bedriver skall alltså dras både geografiskt och tidsmässigt så långt man det går, till nästa generation, till framtiden. Detta är naturligtvis

svårigheten med det avfall, som är långlivat. Vilken så den moraliska utgångspunkten för att bedöma om införanär teknik är acceptabel för naturen miljökravet och för samdet av ny hället, människorna den sociala acceptansen När människor tillfrågas naturetik och etik, får allt oftare svaret, att naturen har ett värde om man vi inte har rätt att kränka. Så visar undersökningar vid teologiska som institutionen vid Uppsala universitet, att detta sätt att ge naturen ett värde har ökat under de senaste åren. Med värde menar man då ett slags

integritet hos naturen. Psykologen Maj-Britt Lindahl i Uppsala har hävdat att vi inte kan tala integritet sätt än när det gäller vår egen integritet. om naturens annat integritet tycks slags kategori, vi är hänvisade till Vår egen vara ett som förstå vad vi Ett slags medkännandets kategori för att resonerar om. måste bli vår utgångspunkt, vi skall ha ett sant etiskt förhålningssätt. om Då måste vi också erkänna, vi fåren mycket nära koppling mellan hur att människor i område, berörs teknisk förändring, förhåller ett som av en sig och den natur, i vilken förändringen sker. Innebörden i etiska frågor blir ofta tydligare, analyserar dem om man utifrån situationer, där konflikter uppkommer. Jag skall ge några exemjag medverkat i vid institutionen för Freds- och pel från ett projekt som

konfliktforskning vid Uppsala universitet. Det handlar just om miljö-

konflikter. Ett exempel är dammbyggen det är fråga stora tekniska ingrepp, - om under konsekvenserna blir omfattande tex när det områden sätts vatten, gäller kraftproduktion, boende, jordbruk, flodtrafik o s v. Som konkret exempel på ingrepp lett till tämligen stora konflikter tar jag ett som dammbygget vid Donaukroken på gränsen mellan Ungern och Slovakien.

Under 50-talet kom överens att dammen skulle byggas; nu när man om del den är byggd vill inte ha dammen. Men en del en stor av - ungrama

av den ungerska sidan har redan satts under vatten. Diskussionerna om dammbygget är nu mycket intensiva. De som argumenterat för dammbygget håller fast vid utbyggnadsplanema. De argumenterar som emot försöker efterhand smula sönder de skäl teknikoptimistema har och lyckas enligt min mening hela tiden med det. Det är oklart vad den egentliga grunden är till att dammen byggts och försvarats. Den tekniska argumenteringen förändras efterhand argumenten bemöts. De polisom tiska skälen blir kvar. Ett annat exempel utgör gruvoma. I Estland finns världens norra en av största fosforittillgångar. 1980 föreslog Sovjets k allunionella s gruvmyndighet att man skulle exploatera dessa fyndigheter. Men efterhand blev det klart att miljökonsekvensema skulle bli allvarliga Ett gigantiskt dagbrott i norra Estland med omfattande störningar grundvattnet och av utsläpp av bl a radioaktiva ämnen i området. Protesterna växte. Till dem som gick i frontlinjen för protestema hörde forskarna vid Tartuuniversitetet i Estland. Hela diskussionen kom att bli del Estlands en av självständighetskamp och saken blev den fråga, kring vilken den nationella fronten bildades 1985.

Har dessa exempel relevans för diskussionen om kämavfall Jag. tror

att det finns en viss likhet, är värd att fundera över. Att placera som radioaktivt avfall i ett område långt i jorden har något slags ner egendomlig parallellitet med gmvbrytning, fastän tvärtom. Även dammbyggen är naturligtvis ett stort ingrepp i naturen. Kämpunkten uppfattas av många som protesterar mot avfallsförvaringen att förändrar vara man naturen på ett irreversibelt sätt. Däri ligger likhet. en Det kan också vara värt att se på det finns några principiella om mönster, som kommer igen när det gäller denna miljökonflikter. typ av Miljökonfliktprojektet i Uppsala visar på mycket tydliga återkommande mönster, i vilka miljö- och samhällsförändringar kopplas samman. För det första uppfattas det område berörs många deras som av som territorium. För de människor uppfattar det så utgör marken ofta som en ekonomisk grund för deras försörjning, jordbruk, fiske Området kan etc. också ha ett symboliskt värde och nära förbundet med människors vara traditioner, kultur och identitet, upplever hotade. som man För det andra finns i dessa miljökonflikter tydligt två parter. Dessa parter är vi och dom. Vi är de som bor på den plats, är utsatt som för förändringen, och dom är de sitter någon och som annanstans bestämmer att ingreppet skall ske. Blir vi och dom tillräckligt tydlig en

I

kategori, kommer konflikten förvärras. Det kan fråga om sociala att vara skiktningar olika oftast är det etniska skillnader. I de två av art, men citerade exemplen det ester och ryssar, slovaker och ungrare. var Utgångspunkten för projektet miljöförändringar och samhällskonom flikter Peter Wallensteen, professor freds- och konfliktforskning var att Uppsala, engagerades medlare i konflikt Bogainville-ön i i som en

tillhör Papau Nya Guinea. Konflikten ledde så småningom

Söderhavet ön till mindre krig kopparfyndighet, bröts av ett intematioett runt en som nellt bolag egentlig hänsyn till miljöförändringama. utan att man tog det blir hål i ön, och när hålet tömt, d v s Invånarna sa att ett var koppam slut, skulle alla de bröt kopparfyndigheten försvinna, var som

och enbart hålet återstå. Den jord de bebodde sedan urminnes tider

som var med andra ord kränkt. Om kan dra några slutsatser av detta, skulle det kunna vara man följande

För kämavfallsförvaringen skall man, om man kan, avstå från att ge sig in på ett integritetskränkande företag. Det hot människor i ett område upplever kan ha göra med att de upplever marken som sin och att värnar den. För dem kan det fråga om ett integritetshot. om vara 2. Man bör ha ett k giltigt samtycke, valid consent, av dem som bor i s området. 3. En viktig och svår fråga är den demokratiska processen räcker till om konfliktlösning. Vi och dom är i detta fall möjligen det teknoför en logiska etablissemanget gentemot den vanliga märmiskan.

För att avslutningsvis ett alternativ kan jag tänka mig att det mest ge naturliga är att låter kämavfallet vara kvar i den miljö där det man skapats, hos så att säga det teknologiska etablissemangct, kämkraftsföreoch alltså inte gräver ned det överhuvudtaget i någons taget, att man mark. Möjligen är detta ett dåligt alternativ, men ändock i någon mån en slutsats man kan dra av de studier jag lyft fram.

Diskussionsreferat

Bodil Jönssons föredrag med åtföljande kommentarer gav underlag för omfattande diskussion. I stor utsträckning kom denna att bestämmas av en

Bodil Jönssons inledande inlägg, i vilket hon förklarade sitt val av perspektiv på ämnet. Detta kan sammanfattas i följande snabbheten i tes utvecklingen har försatt i så drastiskt situation vi inte kan gå oss en ny att till historien och finna förebildliga exempel för hur vi skall handla. Därför måste vi strikt hålla oss till de k naturvetenskapliga lagama eller s den spelplan naturvetenskapen ritar. Tesens bakgrund är i korthet följande. Utvecklingen har länge gått i så sakta tempo, att vi kunnat nöja med statiska tankemönster och låta oss ett tankemönster i långsam takt ersättas ett nytt. Detta är idag på grund av av snabbheten i utvecklingen inte längre möjligt. Viktiga faktorer är därvid dels befolkningsexplosionen, dels med Bodil Jönssons ordval bemästringsexplosionen, d v s de problem skapas den hastighet med vilken vi som av i den rika delen av världen sätter fart på materia och energi. De samtidiga konsekvenserna i av befolkningsexplosionen och bemästringsexplosionen gör att vi inom de närmaste femtio åren skulle behöva sätta i system lika mycket vi hittills gjort i mänsklighetens som hela historia. Tiden har länge varit naturens underbara sätt hindra allt från att att hända på en gång. Idag är det dock just tid vi inte har på I detta oss. avseende står vi i en drastiskt situation. Tempot är så snabbt vår enda ny att möjlighet är att vi håller till de naturvetenskapliga lagama. oss Visserligen undergår också naturlagar tidsmässig förändring. Likväl en är summan av vad vi faktiskt tror oss kunna veta så stor, att naturlagama verkligen ger oss något fast att hålla till. Även vi vet att vi alltid oss om kommer att bli överraskade, tex över vad sker kombinasom genom nya tioner av kemiska ämnen, finns det tillräckligt mycket vi kan förutse som och handla efter. Tempot i utvecklingen är med andra ord så högt, att det är nödvändigt att respektera grundläggande naturvetenskapliga fakta och låta kunskapsförmedlingen om dessa ingå som en viktig del komplexet den sociala av dimensionen i teknisk verksamhet. Den sociala dimensionen gäller i hög grad möjligheterna att förmedla kunskap om den naturvetenskapen av givna spelplanen.

Det höga tempot och samhällets demokratiska kontrollsystem

Komplikationema i relation till ett synsätt det kort sammanfattade som nu är dock i dagens situation stora och gäller inte minst samhällets möjlig-

demokratiskt bemästra utvecklingen. Är vi, frågade Lars heter att Högberg, i färd med ändra samhället och de naturliga förutsättatt vad våra demokratiska kontrollsystem hinner med ningarna snabbare än tekniker det naturligt inga system kan vara stabila, För fysiker och är att kommer för och förvrängt. Det är riktigt att vi om återkopplingen sent tid på Frågan är dock idag, naturen har den tid förr har haft mer oss. om för samhället skall hinna med, främst vad gäller på sig, som krävs att pågående utsläpp. I fråga det använda kämbränslet kan vi ständigt om vi har köpt den tid vi behöver att isolera detta, till dess säga att oss genom hur vi skall hantera detta. Förutsättningen är dock, att att vi bättre vet förblir så stabilt, det finns tid att slutföra arbetet med samhället att avfallsförvaret. väsentligt problem i detta sammanhang är hur man utvecklar Ett kontrollprocesser för avgöra följer spelreglerna för att beatt om man vad säkert noglagom farligt. Vem skall besluta På kämdöma som är energiområdet diskuteras detta i anslutning till arbetet på en internationell konvention. Här finns dock brytningar i tänkesätt. Internationella orgafungerar slags övemationell demokrati, där varje nisationer, som som ett nation har röststyrka i förhållande till antalet invånare, kärnvapen, en bruttonationalprodukt leder lätt till beslutsprocess, som ligger etc, en längre från de människor drabbas. Samtidigt inser alla att det ännu som viktigt problemet i ett internationellt perspektiv, så att alla stater är att se har väsentligen samma grad av säkerhet. Men samtidigt utgör det komplikation att förmodligen ingen mänen i något land något säkert bara därför att något niska accepterar som internationellt har det. Den enda möjliga vägen till en bred organ sagt förefaller därmed få fram nationella nätverk för kvaliacceptans vara att tetskontroll och därigenom mycket bredare grupper i engagera kontrollen tillämpar bra teknik och internationellt erkända av att man säkerhetsregler. Statens kämkraftinspektion har demokratisk stat getts uppgift och av en befogenhet träffa antal beslut hur säkert som är säkert nog. att ett om Två saker är därvid viktiga att notera. För det första måste vissa ramar förankrade demokratisk ansvarsinstans kämtekniklagen. För vara i en det andra finns i instruktionen inskrivet att Kämkraftinspektionen i

hand har att rapportera till svenska folket och är ansvarigt inför yttersta detta och därmed har skyldighet att aktivt informera. Sverige har i detta avseende unik situation ett öppet system, som tillåter kritik. en genom

När man bygger upp internationella inspektionsorgan, är det viktigt att veta att andra länder har mer slutna systern utan motsvarande öppen insyn. För det internationella vetenskapssamfundet är det därför viktigt att följa frågan om hur man bygger upp granskningsformer för övervakning av kvalitet i säkerhets- och strålskyddsarbetet.

Utvecklingsprocesser i otakt

Jan Thelander varnade för risken att ensidigt fixera hastigheten i utvecklingen och utgå från att alla utvecklingsprocesser följer tempo. samma Sedd i ett samhällsperspektiv kan t ex hastigheten ibland närmast vara

illusorisk. Informationen innovationer kan idag spridas snabbt. Det

om innebär dock inte att människors acceptans innovationema ökar i av samma takt. Acceptansprocessen kan mycket väl lika långsam vara som för femtio år sedan. Hastigheten på vissa områden innebär alltså inte att alla fullständigt ändrar karaktär. Det är möjligt vissa långprocesser att samma processer, som man kan följa över tid, till och med blir viktigare, när hastigheten i utvecklingen i övrigt ökar. Därför är det väsentligt att inte så fixera hastigheten att man förlorar det historiska perspektivet. Bodil Jönsson ställde dock frågan inte människan kommit i sådan om otakt med de naturliga processerna, att vi måste ifrågasätta den om formella demokratin räcker till för fritt tolkat tillräckligt snabbt att - skapa bred acceptans för reglerna på den naturvetenskapen angivna av spelplan, på vilken vi alla har att spela. Om vi kunde finna kombinationer av formell demokrati och former informell demokrati, skulle det av kunna förbättra kopplingen tidskonstanter mellan den tekniska av processen och den demokratiska processen. Arbetsmiljön utgör enligt Bodil Jönsson ett föredömligt exempel på att en sådan koppling kunnat ske. På mycket kort tid har vi i Sverige lyckats skapa inte bara goda arbetsmiljöer utan också mycket stor kunskap arbetsmiljön. Om på om man motsvarande sätt hade kunnat föra ner ett för den yttre miljön till ansvar arbetsplatsen, hade det kunnat bana väg för människor att ta ett direkt och nära ansvar. Vi hade kunnat lossa bindningama till en apparat, är som formad för tid och för delvis andra ändamål då världsbilden en annan , ännu var tämligen auktoritär. Andra talare kunde här komplettera med iakttagelsen att ett miljötänkande börjar komma in i företagen. Frågan ställdes dock det går om snabbt nog i relation till tempot i den tekniska utvecklingen.

För den fortsatta analysen är det tänkvärt att Bodil Jönsson i dialogen med Jan Thelander hävdade, att hon valt att konsekvent plädera för den naturvetenskapen angivna spelplanen, därför att denna utgör den arena av på vilken demokratiska former måste utvecklas. Först när vi allmänt nya detta, kan vi börja utveckla de spännande dimenerkänt och accepterat Thelander lyft fram. sioner som Jan

Människan i det högteknologiska systemet

Med utgångspunkt i exempel från riskantropologin belyste Margareta Bertilsson hur den moderna högteknologin givit ny aktualitet humanvetenskaperna, och erinrade vad man på tyska kallar die om Beobachtung des Beobachters. Man kan gå mycket långt i försöken att införliva granskningssystem med det tekniska systemet och översätta ett till annat. Till slut finns dock i systemet ett vanskligt ett system ett nämligen människan. Det går aldrig att riktigt sluta det högmoment, teknologiska systemet. Där finns nämligen alltid en operatör, som kan

sägas osäkra systemet. Jämför mänskligt handlande med det tekniska systemet, framgår man klart vi har att göra med två olika typer av system. Det tekniska att kan ackumulera kunskap och förbättras med hjälp av avancerad systemet teknik. Problemet med mänskligt handlade är att vi inte på samma sätt kan ackumulera lärdom. Alla bam måste göra sina misstag, och också samhället måste eventuellt göra sina misstag. Till en viss gräns kan naturligtvis också det mänskliga handlandet förbättras men enligt Margareta Bertilsson dock aldrig så långt att vi inte måste räkna med att människan alltid måste få göra sina misstag. I det avancerade tekniska systemet innebär detta förhållande oerhörd risk, av Bertilsson tolkad med formuen leringen, vi befinner i den osamtidiga samtiden med väldigt att oss avancerad teknik och med ett inte tillnärmelsevis lika avancerat mänskligt

handlingssystem. Ur perspektiv är det dock positiv tillgång att människor får ett annat en sina misstag. I detta ligger nämligen även ett stycke av vad vi kallar göra mänsklig frihet. Demokratin och den moderna naturvetenskapen är barn anda och kan inte tänkas oberoende varandra. De ingår i ett av samma av och system. Den positiva rätt, som utvecklats inom detta system, samma innebär vi alla får möjlighet att i demokratisk anda besluta om det att samhälle vi vill ha. Därvid är det också möjligt att vi gör misstag.

Sett från det naturvetenskapliga systemets synpunkt kan den positiva friheten att välja samhällsfonn, som är delar såväl vårt handlande av som av vårt politiska system, vara ett oerhört misstag Mot denna bakgrund ställde Margareta Bertilsson följande radikala fråga Har vi, vi skall om följa naturens lagar, verkligen råd med den mänskliga friheten För egen del hade hon svårt att se, att det fanns mm för mänsklig frihet i det system som Bodil Jönsson tecknat i sitt föredrag. Samtidigt korrigerades i diskussionen Bertilssons bild människan av som en varelse, som ständigt måste göra sina misstag. Så kunde Lars egna Högberg hänvisa till erfarenheten att det är möjligt att överföra säkeren hetskultur från generation till generation. Varje generation piloter eller kämkraftsoperatörer måste t ex inte göra sina misstag. De kombinationer av märmiska och avancerade tekniska system vi har byggt fungerar upp därför att man lyckats skapa en god teknisk säkerhetskultur.

Kvar stod dock frågan om för människans frihet. Om Bodil

ramen Jönsson skulle ha givit ett direkt svar, skulle det på grundval hennes av samtliga inlägg kunna formuleras med följande Människans frihet gäller inom de gränser, som naturvetenskapens spelplan sätter. Om människan, som Bodil Jönsson förmodade, inte går ihop med den teknik hon själv skapat, är förklaringen att människan inte tillräckligt respekterat den spelplan som naturvetenskapen ritat.

Acceptans och legitimitet

demokrati, marknad och Acceptans genom vetenskap

Göran Sundqvist

Differentierad förståelse acceptans

av I denna skall jag tala tre begrepp som uppfattas som honuppsats om nörsord i dagens svenska samhällsdebatt, nämligen demokrati, vetenskap och marknad -sekonomi. De allra flesta samhällsprojekz avkrävs idag en vetenskaplig grund, demokratiskt genomförande och en marknadsett orientering. Det är inte många samhällsaktörer som idag vill vara ovetenskapliga, odemokratiska eller emot marknadsekonomiska principer. Jag kommer att hävda att omhändertagande och slutförvaring av kämkraftens avfall utmaning för de tre heliga tingen dagens svenska är en samhälle demokratin, marknaden och vetenskapen. Med utmaning menar jag då slutförvaringen utgör ett potentiellt hot mot dessa tre värden. att I kontrast till dessa ting står organisationen, tillspetsat uttryckt det tre korporatistiska samhället. Jag skall snart definiera dessa fyra begrepp, vill redan påstå att samhällslivet i mycket hög grad centreras och men nu legitimeras i förhållande till dessa fyra komponenter. Att ställa demokratin, marknaden och vetenskapen mot organisationen kan tyckas innebära ställa friheten mot tvånget. Jag har redan påstått att de första betraktas heliga principer, älskar organisaatt tre som men verr. tionen Vem älskar fackföreningar, socialförvaltningar, kämsäkerhetsmyndigheter eller avfallsföretag Jag kommer senare at problematisera denna enkla bild, och hävda att även friheten är organiserad. Men jag kommer i första hand att använda idealtypiska för azt tala med Max demokratin, marknaden och vetenskapen. Även Weber‘ definitioner av dessa aldrig i sin idealtypiska form existerari praktiken så är om - rena de viktiga för förstå frågor acceptans och legitimitet i sarnhällsatt om livet därför de i allra högsta grad existerar såsom virden, vilka man att skulle kunna benämna sociala myter Syftet med uppsatsen är att problematisera och differentiera accepsociala villkor. Min exemplifiering kommer att ske utifrån svensk tansens

1 En idealtypisk definition innebär att renodla viktiga aspekter los ett socialt objekt urskilja det typiska. Definitionen är därför en analytisk lonstruktion som inte genom att anspråkpå överensstämmelse medden empiriska verkligheten. jag inte felaktig föreställning, utan endast föreställning. Social myt Med myt menar innebär då föreställning som är kollektivt upprätthållen. en

kämavfallshantering. Med utgångspunkt i sådan differentierad en ansats vill jag sedan föra fram modell med hjälp acceptansfrågor kan en vars analyseras och förstås.

För att motivera en differentierad förståelse acceptansfrågan vill jag av visa på några omedelbara problem som inställer sig frågar mänom man niskor rätt och ned vilket ofta gör i opinionsmätningar upp - man om de kan tänka sig att acceptera ett kämavfallsförvar i sin egen närhet. Jag tror det är svårt att förstå acceptans på detta enkla sätt. Genast inställer sig

nämligen frågan Vem har vad att acceptera

Kan du acceptera ett förvar i din närhet

Svensk kämbränslehantering AB SKB, kraftföretagens bolag som omhändertar det svenska kämavfallet, gör SIFO löpande genom mätningar av svenska folkets åsikter kämavfallet. En de frågor om av som SKB ställer lyder på följande sätt

Har dufått intrycket att vi på säkert sätt kanförvara avfallet från

kärnkraftverk i berggrunden Sverige i eller att inte kan det I november 1991 svarade 34% att de trodde vi kan det, medan att göra 47% inte hade fått den uppfattningen 19% tveksamma. var

En annan fråga är direkt acceptansfråga lyder som en

Om det bedöms att den bästa platsen för förvaring högaktivt avfall finns i din komav mun, kan du då acceptera eller kan du inte accepteraatt avfall förvaras i din komegen mun Vid samma mätningstillfalle som blev resultatet att 54% accepterade ovan detta medan 36% inte accepterade 10% var tveksamma.

Både frågoma och resultaten ger upphov till tolkningssvårigheter och nya frågetecken. Hur kan det t komma sig det finns relativt ex att en stor grupp som inte tror att avfallet kan förvaras ett säkert sätt, men som ändå skulle acceptera att det förläggs till den kommunen Visar egna detta på existensen av en grupp masochister, tvärtemot vad alla under-

sökningar kring den s k NIMBY Not In My Backyard-effekten påstår.

Och vad är innebörden att frågan tycker av svara att man att avfallet skall förvaras på den bästa platsen Ãr inte detta fråga en av principiell art, som innebär att säga eller nej till bästa läsning I så fall

skall vi inte förvåna oss över att det är fler som säger till bästa lösning

kan bli säkert. Men är frågan i så fall realistisk än som tror att förvaret någonsin befinna i situation då det är möjligt att Kommer vi att oss en den bästa platsen. Så länge inte människor är överpeka ut en plats som kan inte klandra dem för att vara omoraliska om de tygade om detta man förvaring i den kommunen. Det är först då man säger säger nej till egna skulle kunna betrakta sig själv eller någon nej till bästa lösning som man omoralisk. Är övertygad att lösningen verkligen är annan som man om nämligen inte säga nej. Redan Platon hävdade den bästa kommer man att och också kommer att handla däratt den som vet vad som är rätt sant

efter, för detta krävs verklig sann kunskap. men - - Är relevant ställa denna typ frågor till Ett sista påpekande det att av inte har någon konkret erfarenhet av vad frågan i prakmänniskor som skulle innebära Det är inte alltför djärvt att tro att mönstret tiken offentliggör sina tre kandidatplatser; och kommer att förändras då SKB

då kan det väl komma att ungefär hur som helst.

exempelvis komma i USA. USA är det enda land i Det kan att som pekat plats för sitt slutförvar Yucca Mountain i staten världen som ut en lett till mycket starkt motstånd bland Nevadaboma. Nevada. Detta har ett 1989 tillfrågades 2.500 utvalda Nevadabor om de skulle Under hösten slutförvar i Yucca Mountain. 69,4% svarade att rösta för eller emot ett medan endast 14,4% svarade att de skulle rösta för i de skulle rösta mot, mätning vid årsskiftet 1990-91 påstod 80,2% att de skulle en uppföljande mot. 68% svarade också att de fullständigt instämde i påståendet att rösta allt står i dess makt för att stoppa slutför- Staten Nevada borde göra som

Endast 16% höll inte med om detta påstående varet. Å inte den amerikanska erfarenheten ett argument för andra sidan är kommer sätt i Sverige då platser pekas ut. Det att det att samma I Sverige finns det tydlig opinionseffekt vad kanske blir tvärtom. t.ex. en förtroende för kärnkraften, visar att invånarna i gäller frågan om som positiva till kärnkraften som energikälla kärnkraftskommunema är mer

än svenska folket i övrigt frågetecken i kanten för det opinionsmätande som utgår Efter dessa acceptansfråga i för de allra flesta svenskar ännu så från en enkel en abstrakt fråga vill jag föreslå att acceptansfrågan delas upp med länge fyra grundläggande begreppen organisation, marknad, hjälp av de

3 Slovic, Paul al, Perceived Risk, Trust and the Politics of Nuclear Waste, Science, et 13 December 199 4 Attityder till kärnkraftverk Forsmark, Vattenfall, Forsmarkverket, December Setex - 1991. Undersökningenär gjord av DemoskopAB.

demokrati och vetenskap. Jag vill att vi förstår dessa begrepp hömen som i en triangel, med organisationsbegreppet i mitten. Denna figur kallar jag för acceptanstriangeln

Vetenskap

o

x rgantsqhon z

I

L . . ..

Demokrati Marknad

Figur 1 Acceptansfriangeln

Jag utgår från att de allra flesta människor önskar att lokaliseringen och byggandet av ett slutförvar för kämavfall kommer att ske på ett sätt som

är kan upplevas som både rättvist, ejfektivt och sant. Därför är krav på

hanteringen som kan resas från såväl demokratiska, marknadsmässiga som vetenskapliga utgångspunkter viktiga för att förstå den eventuella acceptans som denna verksamhet har idag och i framtiden kommer att kunna få. Acceptansfrågan blir därmed i högsta grad beroende hur av triangelns hörn hanteras av dem är ansvariga för verksamheten. som Krav på hanteringen kan ställas utifrån såväl demokratiska, vetenskapliga som marknadsekonomiska principer. Innan jag definierar triangelns begrepp och utvecklar den till en analysmodell skall jag göra några kortare bakgrundsbeskrivningar och utvikningar, som handlar om kämavfallets organisation.

Kiirnavfallshanteringens organisation idag

slutförvaringen det använda kämbränslet är ett tydligt exempel på det av i samhällsdebatten lite slarvigt brukar benämnas för fråga eller som problem. Kämavfallet existerar. Det förvaras idag i vattenbassänger, antingen vid kärnkraftverken eller vid det centrala mellanlagret, CLAB vid Oskarshamns kärnkraftverk. De slutgiltiga besluten om slutförvaringen fattats; varken metod eller plats är bestämd. har ännu inte Fortfarande handlar det planer tidsplaner, teknikplaner och lokaliom seringsplaner. Eftersom det också pågår diskussion i samhället om en dessa planer där olika ståndpunkter intas är kämavfallsfrågans slutför- - varing just fråga, problem, väntar på sin lösning. Kämavfallet en ett som är också fråga därför att det så uppenbart är i behov av organisering en och organiserat beslutsfattande. Frågan är dock redan organiserad idag, och det tämligen rigoröst. Det finns lagstiftning och säkerhetsföreskrifter som reglerar hanteringen av kämbränsle. Den organisation finns gör att ansvar kan utanvänt som krävas. Ansvaret för omhändertagandet och slutförvaringen av kämavfallet i Sverige uppdelat mellan industrin och statsmakterna. Enligt är kämtekniklagen är det kämkraftsföretagen reaktorägama som har det direkta operativa ansvaret för kämavfallshanteringen, vilket innebär krav på upprätta forskningsprogram och att visa på en teknisk metod att för slutlig förvaring använt kämbränsle som kan godtas med hänsyn av till säkerhet och strålskydd. Dessutom skall avgift erläggas till staten för

kostnaderna för hantering och slutförvaring. Statsmakten, genom myndigheter och regering, har att kontinuerligt granska forskningsprooch även att tillstånd för detaljerade undersökningar och grammet ge mer för uppförande anläggning för slutförvaring. Statsmakten har därför av det övergripande ansvaret. Det slutliga beslutet i frågan fattas av

regeringen. reglerar kämavfallshante- Det beskrivna utgör det ramverk som ovan ringen. uppfylla dessa krav har kämkraftindustrin upprättat sin För att organisation, det gemensamt ägda bolaget SKB Svensk kämbränslehantering AB, utvecklat den k KBS-metoden 1-2-3 för slutförvaring 500 som s ned i berggrunden. Statsmaktema å sin sida har inrättat sin m organisation, nämligen myndigheten SKN Statens kämbränslenämnd för

löpande granska SKBs forsknings- och utvecklingsprogram och att myndigheterna SKI Statens kämkraftinspektion och SSI Statens

strålskyddsinstitut skall granska ansökan byggande slutsom om av ett förvar utifrån säkerhets- och strålskyddssynpunkt.

V

Figur 2 Kiirnavfallefs organisation

KBS SKB SKN - SKI - SSl Regering

lagar oh sikerhetskruv

rganisation

D M

En rad beslut har alltså redan fattats vad gäller det slutliga omhändertagandet av kämavfallet. Inte mindre än gånger har kämkraftindusex strin fått godkännande från säkerhetsmyndigheter och regeringar att deras tekniska förslag uppfyller de krav enligt lagen ställs på som säkerhet och strålskydd. Vid de fyra första tillfällena krävdes dessutom att industrin skulle visa hur och var helt säker slutförvaring använt en av kämbränsle kunde ske, enligt lydelsen i den k villkorslagen gällde s som mellan 1977 och 1984. Detta har alltså kämkraftindustrin redan lyckats klara av med sina olika KBS-metoder. Till allra största delen är den nuvarande organisationen produkt en av 1970-talets kämkraftsdebatt och den mycket starka koppling mellan slutförvaring och idrifttagning kärnkraftverk blev följden villav som av korslagen. En löst avfallsfråga enligt denna lag själva villkoret för var laddning av ytterligare reaktorer. Reaktorägama tvingades visa på att en

helt säker slutförvaring för att få laddningstillstånd. Kärnkraftens accep- -problem gjordes till kämavfallets acceptansfråga. Villkorstansfråga starka organisation kämavfallsfrågan som vi idag lagen drev fram den av fortfarande förvaltar. Att förverkliga ett slutförvar av använt kämpå helt säkert sätt kräver nödvändigtvis en stark orgabränsle ett nisation. Fälldins andra borgerliga trepartiregering gav under våren Thorbjörn till laddning fyra reaktorer verkställande folkomröst- 1980 tillstånd av - Folkomröstingen utgjorde därmed själva tillämpningen ningens resultat. Resultatet blev vi minns att 58% av de röstande av villkorslagen. som 6 reaktorer. 38,7% ville inte ladda ytterligare ville ladda ytterligare vilket kan tolkas att de inte ansåg att KBS-metoden reaktorer, som uppfyllde villkorslagens stränga krav på helt säker slutförvaring, en ansåg avfallsfrågan löst medan 38% inte ansåg detta. d v s 58% att var Godkännanden och folkomröstningar till trots så skulle inte kämavfråga det hela avgjort. Fortfarande återstår fallsfrågan vara en om var fatta de avgörande besluten. Statsmaktema har också hävdat att det att deras tidigare godkännanden KBS-metoden inte skall tolkas som av inför framtiden. Frågan befinner sig därför i ett öppet landskap bindande därför i högsta grad fråga, d ett konkret samhällsproblem. och är en v s jag tänker gå för definiera acceptansfrågan på ett mer Den omväg att meningsfullt sätt än att tolka SIFO-siffror och folkomröstningsresultat - reflektera den grundläggande och faktiskt mycket innebär att över frågan öppna -

Vad ör kämavfallet för typ av fråga

kämavfallet typisk k fråga är ovanstående fråga mycket Eftersom är en s relevant, i den meningen att det faktiskt är möjligt att definiera kämavpå flera olika Detta innebär då att fokuserar förfallsfrågan sätt. man lägger tyngdpunkten till olika aspekter dem som kan vara relevanta - av för förstå kämavfallsfrågan. Slutförvaring av kämavfall är inte en att renodlad teknisk fråga Om så fallet skulle vi inte längre behöva vore fundera över vad acceptans är för något. vill med mitt inlägg försöka bestämma positionerna för kämav- Jag fallsfrågan i det sociala landskapet att hävda att den kan förstås genom placeras i triangel bestäms de tre hömen demokrati, genom att en som av marknad, och med organisation i mitten. Med detta vill jag vetenskap och kämavfallsfrågan definieras i förhållande till dessa fyra fakhävda att

torer. Den defmiering man gör kommer då att bestämmas av hur beman dömer frågor om rättvisa, effektivitet och sanning. Jag ser flera skäl till att placera kämavfallsfrågan i ett socialt landskap som bestäms av dessa fyra faktorer

Genom att betrakta de fyra faktorerna som variabler blir det möjligt att visa att frågan inte har en entydig definition. Triangeln ett ger

fält där olika aktörer kommer att anlägga olika tyngdpunkter i sina

definitioner av kämavfallsfrågan. 2. Vi kan utifrån denna enkla modell studera hur olika aktörer definierar frågan, d v s analysera tendenser och strategier i frågans definiering Vem har makten över definieringen Organisatörema, marknadsanhängama, kunskapsivrama eller demokraterna Vi kan studera glidningar längs de tre benen och vilka ben är kraftigare än de se som andra etc. På detta sätt kan man göra aktörsorienterade studier som analyserar kämavfallsfrågan som en strid maktkamp definiom tioner, som inte bara är en verbal strid, utan strid kommer att en som få mycket praktiska konsekvenser eftersom olika definitioner innebär att olika lösningar och olika metoder att realisera dessa lösningar kommer att föras fram. 3. Vi kan på detta sätt erhålla ett mer nyanserat differentierat på - - svar frågan Vem har att acceptera vad

Jag skall nu äntligen definiera de fyra faktorerna organisation, demokrati, vetenskap och marknad. Jag kommer att definiera dem på ett renodlat idealtypiskt sätt. Detta gör jag med hjälp elementär organisa- - - av tionstcori, demokratiteori, vetenskapsteori och ekonomisk teori. Därefter skall jag placera in kämavfallsfrågan i acceptanstriangeln och hävda att den som samhällsproblem ofta motsäger de ideala principer styr som såväl vetenskapen, marknaden som det demokratiska beslutsfattandet. Ett säkert omhändertagande av kämavfallet kräver organisation, ett byråkratiskt, korporatistiskt samhälle där vetenskapen, marknaden och det demokratiska beslutsfattandet inkorporeras inlemmas i ett organiserat mönster. Men kritik av kämavfallets organisation utifrån antingen vetenskapliga, marknadsmässiga eller demokratiska utgångspunkter innebär då också att organisationens acceptans undermineras. Å andra sidan existerar aldrig dessa tre honnörstermer demokrati, vetenskap och marknad i sin idealtypiska form, men i samhällsdebatten och i kämavfallsdebatten före-

kommer de viktiga riktningsgivare, d v s som sociala myter. Kämsom avfallsfrågan har sin marknadsaspekt, sin demokratiaspekt och sin vetenskapliga aspekt, givetvis också sin organisationsaspekt. men

1. Marknaden

Huvudprincipen för den ideala marknadens sätt att fungera är principen individuella avtal mellan köpare och säljare, varor såväl som tjänsom av Den har något att sälja letar rätt på marknaden, d v s efter den ter. som kan betala bäst. Den vill köpa letar efter den säljare som ersom som bjuder produkten till lägsta pris.5 När säljare och köpare möts i ett samförstånd upprättar ett kontrakt. Problemet är att kontrakt kostar. man Att upprätta kontrakt är förenat med kostnader, liksom att övervaka att de efterlevs. l den mån de inte efterlevs krävs något slags juridiskt förfarande för slita tvister också detta är ekonomiskt betungande. Kostatt naderna för kontrakt är ofta så stora att marknadslösningen blir

otymplig. Marknaden misslyckas.5 Istället för organisera verksamheten ett flertal individuella att genom kontrakt kan då välja att sammanföra produktionsmedel och arbetsman kraft under ett tak. På detta sätt uppstår alltså organisationen företaget.7 - Genom organisationen sätts marknadsmekanismema spel, ett indiviur duellt och jämlikt förhållande byts ut mot ett hierarkiskt där vissa är arbetsgivare och andra anställda, vissa har ledande befattningar och andra underställda. Organisationen kan sedan kollektiv aktör agera på är som en marknaden, inom organisationen är marknadsprincipema satta ur men spel. Många samhällsproblem är svåra att komma till rätta med genom marknadslösningar. Kärnavfallet är ett problem som därför kräver organisationer. Det är ingen lämplig produkt att släppa lös på en idealtypisk marknad och överlåta till köpare och säljare, reglerad endast individuellt upprättade kontrakt. De säkerhetskrav och strålgenom skyddskrav vi ställer kämavfallshanteringen omöjliggör marknadslösningar; övervakningskostnadema skulle bli enorma. De marknadsprinciper påverkar kämavfallshanteringen är därför av ett mycket insom direkt slag. Den yttre marknaden finns utanför SKB som företag är som mycket diffus jämfört med den marknad som företag som Volvo och

5 Abrahamsson, Bengt, Varför finns organisationer Stockholm Norstedts, 1986, s.48. 6 Ibid. 5.116. 7 Ibid. 5.116.

Electrolux verkar på. SKB har ingen produkt sälja även att om man skulle kunna tro att så är fallet, vilket jag återkommer snart till. Skillnaden är att det inte finns några konsumenter har intresse som av att köpa avfallet. Kämkraftsavfallet är oönskad restprodukt elproduken av tion i kärnkraftverk.

Men inte heller kärnkraften som energikälla är direkt relaterad till en ideal marknad. Som elkonsumenter i Sverige köper vi inte el våra elur kontakter som vi köper tvättmedel i livsmedelsaffären. Vi saknar möjlig-

heter att välja mellan olika produktionstyper exempelvis mellan vattenkrafts- respektive kämkraftsproducerad el på det vi väljer sätt som mellan olika tvättmedelsfabrikat. I det fallet kan vi medvetet välja senare ett och samtidigt välja bort ett annat fabrikat. Denna skillnad kan exemplifieras med Naturskyddsföreningens båda böcker Handla miljövänligt och Handla el-effektivt. Om konsumenterna följer tipsen i den förra boken kommer detta att direkt påverka producentema av t ex tvättmedel, medan de sparande elkonsumenterna endast kommer mycket allmänna att ge signaler till elproducentema. Utifrån marknadssynpunkt kan vi konstatera

att elkonsumenten inte har någon möjlighet påverka relationen mellan att olika former av elproduktion. Vi kan inte elkonsumenter påverka som mängden kämkraftsavfall. Vi kan inte säkra på allmän ens vara att en minskad elkonsumtion påverkar mängden svenskt kämkraftsavfall. I det fall svenska konsumenter börjar spara är det inte självklart reakatt en tor stängs av, utan troligare är att elen då exporteras, exempelvis till Danmark. Kämkraften energikälla står därför endast i indirekt som kontakt med den individuelle konsumenten. För de allra flesta blir därför

också nyttan med kärnkraften abstrakt. Vi står mycket långt ifrån den ideala marknaden det individuella kontraktet mellan producent - och konsument när vi tänder lamporna i våra hus. Albert Hirschman - har utvecklat ett välkänt begreppspar, exit och voice, som kan användas för analysera detta fall På marknaden uttrycker sitt missnöje man genom att vägra köpa exit en produkt inte gillar. Inom det som man offentliga livet är denna lösning oftast inte tillgänglig, där utan agerar man i stället genom att aktivt ut med sitt missnöje och försöka mer ändra på sakemas tillstånd genom opinionsbildning och direkt påverkan

voice. Exit är den typiska marknadslösningen vi dagligen som aktualiserar i snabbköpet. Vad gäller elkonsumtionen har den enskilde

8 Se t ex Granqvist, Roland, Privata och kollektiva val. En kritisk analys av public choice-skolan Lund Arkiv, 1987, 5.26.

ingen möjlighet direkt respons till elmarknaden elkonsumenten att ge exit i förhållande till olika energislag, utan det som återstår är genom voice. Detta elmarknaden inte är någon marknad. säger oss att befinner sig mycket långt från elrnarknaden är man ändå Trots att SKB kontrakt, enda, eftersom skall sälja avute efter att upprätta ett ett man d få tillåtelse slutförvara avfallet i svensk kommun. Men fallet, v s att en konsumenter är intresserade produkten i sig finns inte, utan några som av sig då eventuella positiva sekundära effekter med vars hjälp det rör om marknadsföra avfallet, arbetstillfällen. Men det kontrakt man kan t ex då eventuellt kommer att upprättas blir inte mellan individer utan som mellan kommun och ett monopolföretag, och kontraktet kommer att en övervakas av staten. mycket enkla definition marknad som kontrakt mellan Denna av individuella aktörer ställer marknad i motsatsställning till organisation. marknadsekonomisk teori är marknaden grundprincipen för Enligt mänskligt handlande huvud taget. Marknaden är naturtillståndet, över medan organisationer måste förklaras, och den grundläggande för-

klaringen till organisationer uppstår är att marknaden misslyckas, att oftast därför transaktions- och övervakningskostnadema blir för stora. att Utifrån denna definition marknad kan vi slå fast att kämavfallshanav organisationer befinner sig långt från marknadens direkta och teringens snabba signaler grundas på individuell betalningsvilja hos konsumensom

ten.

2. Vetenskapen

Det andra hörnet i triangeln, omsluter kämavfallsfrågan, är vetensom skapen. I den idealtypiska definition jag här tänker använda styrs vetenantal principer eller kriterier. Den amerikanske skapen av ett normer, vetenskapssociologen Robert K Merton sammanfattade 1942 vetenska-

imperativ med hjälp fyra Mertons avsikt var att på en pens av normer. och gång både deskriptiv och norrnativ, d v s både beskriva samma vara de faktiskt råder inom vetenskapssamhället, men också vilka normer som bör råda. Därmed kan avvikelser från dem kritiseras. som Vetenskapens fyra enligt Merton universalism, kommunormer var nism, oegennytta och skepticism.9

9 För beskrivning och diskussion Mertons normer se Brante, Thomas, Vetenskapens av struktur och förändring Bodafors Doxa, 1980, s.l25ff.

Universalism innebär att sanningsyrkanden vetenskapliga hypoteser och teorier skall underkastas socialt oberoende rationalitetskriterier. Exempel på universella kriterier är enligt Merton empirisk testbarhet överensstämmelse med observationer och konsistens överensstämmelse med tidigare konfirrnerad kunskap. Universalism ställs därmed mot partikularism där sociala faktorer såsom nationalitet, religion, klass och ras, status tillåts påverka kunskapsbildandet och bedömningen kunskap. av Kommunism innebär att vetenskapliga produkter, empiriska som t ex upptäckter, begrepp och teorier, tillhör vetenskapssamhället, d de utv s gör gemensamma kollektivt ägda produkter. Egendomsrätten begrän- - sas till erkännande och högaktning. Om man erkänner dessa inskränkningar i kommunismen får låna fritt. Vetenskapssamhället känneman tecknas därför av öppen kommunikation. Motsatsen till kommunism är privat ägande och hemlighetsmakeri.

Oegennytta är egentligen en följd universalism och kommunism. av Normen innebär att vetenskapsmän har hög grad integritet; been av drägeri är ovanligt. Eftersom kriterierna är universella och granskningen av resultaten sker i en öppen kollegial atmosfär uppstår oegennytta. Skepticism innebär upprätthållandet kritisk och granskande inav en ställning. Påståenden granskas mycket noggrant och betraktas provisom soriska ståndpunkter. Tankar om sanningssökandet universellt, öppet och kritiskt åtsom minstone som ideal har länge varit förekommande. Man kan emellertid resa kraftiga invändningar mot detta. Det är många har visat som att vetenskapen inte alls fungerar enligt dessa Jag återkommer normer. senare till detta, men vill bara här säga att sanningssökandet idealtyp som fortfarande är starkt levande i våra föreställningar. Därmed existerar Mertons fyra normer, åtminstone i form sociala av myter. Hur är det då med kämavfallsfrågans förhållande till vetenskapens idealtyp Kämavfallsfrågan är till sin karaktär mycket forskningsintensiv. När projekt KBS startade omkring 1977 i syfte utveckla att metoder för slutförvaring av använt kämbränsle engagerades en stor grupp av tekniker och vetenskapsmän. 450 experter skrev 60 tekniska rapporter under de nio månader som det tog att få fram KBS-1.10 Men kan KBS-projektet karakteriseras ett fritt och öppet sanningssom sökande Projektets syfte är att fram teknisk konstruktion, har en som

10Schytt, Anna, Kärnavfallet Stockholm

Sveriges Radios förlagStatens kämbränslenämnd, 1990, 5.1

tillfredsställa lag och specificerade säkerhetskrav. Den forskning att en behövs för visa att den tekniska metoden uppfyller dessa krav som att blir därför mycket starkt målstyrd. SKB, bedriver KBS-projektet, som har givetvis hela tiden haft ett stort intresse att den föreslagna tekniken av skall uppfylla säkerhetskraven. Det finns därför mycket tydliga partikulära och egennyttiga intressen bakom SKBs kraftiga satsning på forskning. Dessutom publiceras resultaten i SKBs egen tekniska rapportserie, vilket både minskar graden kollegial granskning, av öppenhet och kommunism. Eftersom det huvudsakliga syftet idag är att Validera och verifiera ett befintligt tekniskt koncept minskar också kraftigt SKB-forskamas skepticism, den blir åtminstone kraftigt insnävad.

3. Demokratin

En grundpelare för det demokratiska beslutsfattandet är majoritetsprincipen. Ett stort problem med majoritetsprincipen utifrån demokratins utgångspunkter är minoritetens krav på frihet. Ett utbyggt demoegna kratiskt beslutsfattande måste därför också innehålla bestämmelser, konstitutionella garantier, för att skydda minoriteter mot förtryck från majoriteter. Därför finns ibland krav på kvalificerade majoriteter, flera beslutstillfallen eller beslut på flera olika nivåer, med rätt att överklaga på den första nivån. Ett annat viktigt problem i detta sammanhang är att majoritetsprincipen endast innebär att åsikterna räknas, och inte vägs, d majoritetsbeslut endast tar hänsyn till kvantitet och inte till v s att kvalitet. Detta kan då få till följd att en betydande och djupt engagerad minoritet körs över tämligen likgiltig majoritet. För att komav en detta är yttrandefrihet och organisationsrätt viktiga demokratiska pensera principer. Genom aktiv opinionsbildning kan minoriteter försöka påverka mindre övertygade anhängare i majoritetsgruppen. . För moderna demokratiska stater gäller att det finns flera vägar att påverka den politiska makten utöver att engagera sig politiskt. En av vägargår organisationerna och påtryckningsgruppema. En annan na genom genom massmedierna. Majoritetsbeslutet. är grundprincipen för det demokratiska beslutsfattandet. Men i representativa demokratier, som Sverige, är det egentligen endast på valdagen som majoritetsbeslut fattas av svenska folket som helhet.

11 För några dessa argument Schytt, Anna, a. a., s.88-89. av se

Vi vet emellertid att de folkvalda representantema, riksdagsledamöter och regeringsmedlemmar, inte är autonoma utan domineras från två håll, av sina respektive partiapparater och av myndigheterna som äger sakkunskapen. Väljarna är utsatta för liknande påtryckningar i valrörelsema där massmedia är en viktig styrande faktor. Trots detta lever demokratin som idealtyp mycket starkt i våra föreställningar, d s social myt. v som en I kämavfallsfrågan är hoten mot det demokratiska beslutsfattandet mycket påtagligt. Det är regeringen har att fatta de avgörande besom sluten om metod och plats för slutförvaringen. Och sannolikt kommer man i mycket hög grad att lita till de bedömningar som görs av de egna säkerhetsmyndighetema. Och detta är kanske ingenting kritiskt att vara inställd till det är inte i sig odemokratiskt att lyssna till sakkunskapen. - Demokrati innebär inte att man skall rösta allting, solen om om t ex kommer att upp i morgon eller jorden är rund. Majoritetsbeslutet om och därmed de demokratiska principerna har sina gränser. Det demo- - kratiska beslutsfattandet är endast legitimt då ingen sarnhällsgrupp kan hävda att den a priori har högre insikter eller bättre argument än någon annan. Därför skiljer man vanligtvis mellan tekniska och politiska frågor. Det är de politiska frågorna som skall avgöras på demokratisk väg, inte de tekniska. Kämkrafts- och kämavfallsfrågan är intressanta i detta sammanhang eftersom många hävdat och fortfarande hävdar att dessa är tekniska och inte politiska frågor. Ett av de allra viktigaste besluten i svensk kämavfallshistoria bevar slutet om laddning av kärnkraftverket Ringhals 3.12 Beslutet skulle fattas enligt villkorslagen. I december 1977 lämnade Vattenfall in ansökan en om laddningstillstånd. Efter ett omfattande remissförfarande underkändes ansökan i oktober 1978 av regeringen, som krävde kompletterande geologiska undersökningar. Detta regeringsbeslut innebar också att den vidare beredningen av en eventuell förnyad ansökan skulle göras kämkraftinav spektionen SKI och regeringen förband sig också att inför det kommande beslutet följa sin myndighets bedömning av de kompletterande geologiska undersökningarna. Frågan är hur ska bedöma denna beslutsdeleman gering till expertmyndigheten. Enligt villkorslagen det regeringen var som hade att tillämpa lagen. Det är då något märkligt inte att man längre anser sig ha kompetens att tillämpa den lag själv instiftat som man

12 För en utförlig beskrivning av främst den politiska behandlingen Vattenfalls av ansökan om laddningstillstånd för Ringhals 3 se Sundqvist, Göran, Demokrati och exepertis Kärnkraftens avfallsfråga inför laddningen av Ringhals 3 i VEST Tidskrift för vetenskapsstudiernr.4 1991.

för första gången. Å endast ett år tidigare och som nu skulle tillämpas andra sidan handlade de kraven uteslutande om geologiska friganya ställningar. Hur helst beslutade SKIs styrelse i mars 1979 att bifalla som ansökan. Detta expedierades sedan som utlovat av den folkden nya partistiska minoritetsregeringen den 21 juni 1979. Men däremellan hade olyckan i Harrisburg inträffat och den k rådrumslagen instiftats, vilket s Ringhals 3 inte fick tillföras kämbränsle förrän efter folkombetydde att röstningen. Det intressanta med folkomröstningen i förhållande till det demokratiska beslutsfattandets gränser går att den frågan om var var Fälldinregeringen i sin regeringsdeklaration hösten 1979 skrev nya följande apropå den kommande folkomröstningen

Skulle omröstningen utfalla till förmån för att ytterligare reaktorer skall utnyttjas, kommer regeringen i frågor om nya laddningstillstånd uppfatta detta utfall ett godkännande av den tillatt som ämpning villkorslagen framgår av regeringsbeslutet den 21 av som juni 1979.

Eftersom villkorslagen fortfarande den lag som reglerade laddning var reaktorer sig folkomröstning hölls eller inte så gav regeringen i av vare sin skrivning folket makten att tillämpa lagen och alltså även att bedöma bergstabilitet, frågor regeringen ett år tidigare sade sig själv inte ha som kompetens avgöra, utan delegerade till sin expertmyndighet SKI. att Frågan kvarstår alltså Är frågan slutförvaring en teknisk fråga för om expertisen eller politisk fråga för det demokratiska beslutsfattandet en Jag den fortfarande, i alla fall på något sätt, bedöms som en antar att politisk fråga eftersom det är regeringen som har att fatta de avgörande besluten i slutförvaringsfrågan, d om metod och plats, inte om berget v s håller eller hur tjock kopparkapseln bör vara. Och i politiska frågor om är folkets vilja, d majoritetsbeslutet, av största betydelse i en v s demokrati. Fallet Ringhals 3 visar det är möjligt för regering att fritt defiatt en niera frågan teknisk respektive politisk. Regeringama Fälldin utnyttsom jade hela mellan vetenskapliga geologiska kommittéer och folkspannet omröstning. Enligt min mening är det mest sannolika scenarier inför slutförvaringsbeslutet att säkerhetsmyndighetema, i första hand SKI, kommer ett dominerande inflytande över beslutet. Frågan kommer att teknisk fråga, vilket utgör ett hot mot demodå att definieras som en

kratin, d v s under förutsättning att vi att den har politiska dirnenanser sioner. Jag återkommer senare till denna fråga.

4. Organisationen

Jag sa redan inledningsvis att jag kommer att ställa marknaden, vetenskapen och demokratin mot organisationen. Hur lyder då idealtypisk en definition av organisationsbegreppet. En organisation är alltid till sin karaktär kollektiv. Att organisera innebär att upprätta gränser, det kommer då uppstå innanför och att ett ett utanför, en gräns mellan dem som ingår i organisationen och dem som inte gör det. Vid definitionen marknad påstod jag organisation av att kunde definieras som marknadsmisslyckande. När inte enskilda aktörer klarar av att upprätta kontrakt, eller då detta blir för kostsamt uppstår organisationer. Det finns två termer som hitintills vid definitionen marknad, - av vetenskap och demokrati lyst med sin frånvaro, och det är makt och hierarki. Organisation handlar däremot i hög grad maktutövning och om hierarkiska relationer. En organisation åtminstone över viss storlek kräver samordning - en vilket i sin tur kräver någon form representationssystem och arbetsdelning. Därför är varje organisation hierarkiskt ordnad. Hierarki uppstår av interna orsaker, av storlek och vissa fundamentala effektivitetskrav. Dock förstärks hierarkin ofta yttre krafter såsom maktmotiv, konav trollbehov och produktivitetskrav. I de idealtypiska definitionerna marknad, vetenskap och demokrati av har dessa definierats som oorganiserade. De kontraktupprättande individema är inte organiserade, inte heller de röstande individerna eller de sanningssökande forskarna. Men också deras individuella handlingar kräver att vissa kollektiva upprätthålls, såsom kontraktet, majorinormer tetsprincipen och vetenskapssamhällets agerandet i förnormer, men hållande till dessa är individuellt och fullständigt jämlikt icke-hierarkiskt i sina idealtypiska definitioner, än inte i praktiken. om Organisationen däremot är till sin definition kollektiv och hierarkisk. Jag har också inledningsvis redan sagt att kämavfallsfrågan är en mycket organiserad fråga i det svenska sociala landskapet och detta har stått allt mer klart då vi jämfört den med definitionerna marknad, av

sanning och demokrati. Till stora och väsentliga delar saknas marknaden,

vetenskapen och demokratin i sina former inom svensk kämav- - rena -

fallshantering. Detta betyder att marknaden, vetenskapen och demokratin inkorporerad i organisationen. För att utveckla detta ytterligare beär höver vi därför definiera termen korporatism.

Korporatism

Korporatism innebär ...en statsmaktcma erkänd medverkan från av organisationerna i beslut eller förvaltning inom den offentliga verksamheten eller handlande motsvarande slag, som organisationerna utför ett av på statsmaktemas vägnar På detta sätt övertar olika intressegrupper fackföreningar vissa statens uppgifter, eller får åtminstone intex - av flytande över de politiska besluten. Jag vill definiera korporatism brett, vilket innebär inlemmande, ett inkorporerande, av olika intresseett och principer t marknads-, demokrati- och sanningspringrupper som ex ciper i den statliga organisationen, i t ex det politiska beslutsfattandet och i förvaltningamas maktutövande. Korporatismbegreppet har en komprometterad historia eftersom det lanserats av fascistiska rörelser, t ex av Mussolini i Italien, dagens statsvetare och organisationsforskare anmen vänder ofta med bred och neutral innebörd varmed avses orgatermen en nisationemas inflytande över det politiska beslutsfattandet, men då inte i lobbyistisk mening utan med ett reellt ansvarstagande som följd, d v s organisationerna binds i den statliga verksamheten. upp Om organisationer uppstår till följd att marknaden misslyckas kan av

vi med parallellt hävda att organisationer även uppstår ur

ett resonemang demokratimisslyckanden. Påtryckningsgrupper bildas som ett försök att värja sig mot majoritetsbeslutens tyranni, orsakat av demokratins intensitetsproblem, d att endast räkna och inte väga rösterna. Genom en v s önskan påverka det politiska beslutsfattandet vill påtryckningsom att inlemmas i beslutsfattandet. Med Leif Lewins term innebär detta gruppen söker den korporativa kanalen i samhället. Och i en demoatt man upp krati viss hänsyn till engagerade minoriteter. Därmed får vi ett tas korporativt drag i samhället. hänsyn till engagerade minoriteter är dock inte någon självklar- Att ta het inom demokratiteorin. Det är i alla fall en stridsfråga om hur detta tillmötesgående skall och bör ske. Enligt Lewin är korporatism en möjlig lösning på demokratins intensitetsproblem. Den allmänna och lika röst-

13 Lewin, Leif, Samhället och de organiseradeintressena Stockholm Norstedts, 1992, s.57. 14 lbid. 5.22.

rätten den parlamentariska kanalen tillfredsställer inte engagerade minoritetsgrupper som körs över ljumma majoriteten Genom föreningsav rätten ges minoritetema en andra chans att utöva inflytande över de politiska besluten. Den svenska arbetarrörelsen har exempelvis gått den korporativa vägen och fackföreningsrörelsen fått ett genom särskilt inflytande över välfärdsstatens uppbyggnad och förvandlats från missnöj-

esgrupp till den främsta sociala bäraren statsintresset.15 av Genom korporatism, d v s samordningar och kompromisser mellan stat och organisationer, förmås de missnöjda kvar i i att stanna systemet tron att det ändå skall vara möjligt att påverka och förändra det till föregen del.17

Den korporativa kanalen kan på detta demokratisk sett ses som en rättighet som får till effekt bevarad samhällsfred. Korporatismen en fungerar säkerhetsventil som en för de intensivt engagerade Kärnkraften som en politisk fråga i det svenska samhället är en typisk intensitetsfråga. I opinionsmätningama frågan kärnkraftsavantar om vecklingen den typiska U-formen, d förespråkama för ytterlighetsarv s gumenten är mycket mer engagerade i frågan än den stora majoriteten som söker lösningar i mitten. Intensitetskurvan därför på följande ser ut sätt

A anser kamkraltstrágan Stoppa nu mav desou . utbyggnaden av kärnkraften . V°asi-aooma . elle 1. ibrslag Bra mycket viktigtdet att ganomtbrs ganska V g Ma 2.Braforslag ganska viktigt attdetgemmtors s Spain ingen Ilona roll we 4.Dåligt iorsiag ganska viktigt Indetinto gonornion S. Dåligt damlag mycket viktigt attdetimo genomiors

Figur1.1.Imensimenväljarnas t kärnkraftsprezremer dr I 976. so KällaI976 dr. ualundersökning. 79

8 20

10 0 Åmål |meMu- 904 483 274 468 249 PQGOHBI‘ t Z 3 4 5

15 Ibid. 16 Ibid. s.93-94. 7 Ibid. s.29. 8 Ibid. s.22. 19 Ibid. s.l8.

Enligt Lewin hanterades också de svenska besluten rörande kärnkraften intensitetsfråga, och inte strikt majoritetsfråga. Med andra som en som en användes den korporativa kanalen flitigt och inte endast den parla- 0rd mentariska.2° föreningsrätten organisationerna är inte självklar utgångs- Men en punkt för demokratiteori. Den franska revolutionen, som ofta ses som en demokratins födelse, syftade till att avskaffa organisationerna i form av och skrån. Medeltidens korporatism sågs som ett ofritt tillstånd, klasser bevara överklassens privilegier. Mellan staten och indistånd i syfte att viderna skulle inte få finnas några förmedlande instanser med särskilda Den franska revolutionens demokratiteori juridiska rättigheterll i praktiken i och diktatur till följd avsaknaden av mynnade ut terror av kanaler hand de intensivt engagerade minorikorporativa som tog om De missnöjda under dessa förhållanden själva makten; som tetema. grep minoritet de ingen andra chans utan tvingades att ta saken i egna gavs händer. Marknadsmisslyckanden leder liksom demokratimisslyckanden den

parlamentariska kanalens misslyckande till att organisationer bildas, men också det vetenskapliga benet är organiserat. Forskare sluter sig samman kunna hävda sina och vetenskapens betydelse för för att bättre normer samhället i Jag vill dock ännu gång påpeka att de idealtypiska stort. en definitionerna marknaden, vetenskapen och demokratin innebär att av dessa är oorganiserade, individuella och jämlika. Korporatism innebär olika intressen till överläggningar att sugs upp diskussioner för med principen participation öka samförstånoch att om det och därmed acceptansen i samhället. Översatt till min modell acceptanstriangeln innebär korporatism att om korporativa kanaler upprättas till de tre hömen, d v s att de tre hömen inlemmas i organisationen. På detta sätt utmanar organisationen det kor- självständighet. Å andra sidan utmaporativa samhället de tre hömens organisationen det korporativa samhället, sina nar de tre hömen - genom krav individualism, självbestämmande, decentralisering och jämlikhet.

2° Leif, Ideologi och strategi. Svensk politik under 100 år Stockholm Lewin, Norstedts, 1984, s.37och kapitel 21 1992, s.24. Lewin a. a.

.

K

D M

Figur 3 Acceptanstriangelns korporativa kanaler

Jag skall nu försöka beskriva det spel mellan inkorporering och utkorporering som äger rum mellan triangelns hörn och dess och centrum, exemplifiera med kämavfallsfrågan. Mitt antagande kämavfallshanteär att ringen är en organiserad verksamhet därför kräver stöd från som ett korporativt samhälle och hotas alltför radikala krav från marksom av naden, vetenskapen och demokratin. Sådana krav splittrar samhället och försvårar genomförandet storskaliga samhällsprojekt vilket det av om måste råda hög grad av konsensus bland samhällets medborgare och dess olika organisationer. Dock har hömen sociala som myter en hög - attraktionskraft och fungerar ledstjärnor för många samhällsmedsom borgare idag. Den absolutistiska statstraditionen konsensus i samhället som generar håller idag på att försvagas vilket medför att de korporativa kanalerna krymper och att kontroverser mellan olika samhällsgrupper och principer sociala myter blir vanligare. Lobbying participation ersätter och ansvarstagande. Marknadslösningar tar över inom den offentliga sektorn. Men likväl kvarstår att varken organisationer eller samhällets korporativa kanaler kan utplånas fullständigt.

Marknaden, vetenskapen och demokratin inkorporering och utkorporering

- Då marknaden inkorporeras uppstår företag, storföretag och till sist stat-

liga monopolföretag. vetenskapen inkorporeras uppstår uppdragsforskning. Kommittéer Då bildas, vilka kommer fungera politiska rådgivare. med forskare att som Forskningen binds i samhällsbyggandet, sektorsforskningen utvecklas upp grundforskning blir till strategisk forskning. och även demokratin inkorporeras uppstår intresseorganisationer, politiska Då och representativ demokrati. En exekutiv regering med tillpartier en förvaltning byråkrati kommer sedan att fatta de avgörande hörande politiska besluten, vilket i förlängningen leder till teknokrati. Då triangelns hörn inkorporeras i organisationen i det korporativa samhället marknadsprincipema, saxmingskriteriema och de demosätts kratiska principerna ur spel. Genom studera rörelserna mellan inkorporering respektive utkoratt porering kan vi säga något det samhälle vi lever om vill gång påpeka att triangelns hörn i dess idealtypiska Jag ännu en de är viktiga myter eftersom principer om sanning, form är myter, men och effektivitet är grundläggande inslag i ett modernt samhälles rättvisa självuppfattning. Bara för det inte finns någon absolut sanning, att rättvisa eller effektivitet är inte någon villig att slänga dessa av oss principer överbord. Vi även den fria forskningen är partikulär, vet att privatiserad och dogmatisk och drivs egenintresse. Vi vet också att av direktdemokrati inte existerar i Sverige, att partipiskan är stark och att de politiska församlingarna fungerar hierarkiskt och byråkratiskt. Vi vet också kontrakt på marknaden sällan upprättas under jämlika att förhållanden mellan köpare och säljare; det är alltid någon av parterna har makten definiera situationen. Men detta följer inte att som att av samhället fullständigt korporatistiskt; det finns sprickor i orgaär nisationerna, och för de allra flesta är dessa viktiga. Men det är av oss också så vi har olika preferenser vad gäller korporatismen, att inkorporeringen och utkorporeringen. Klart är också att ett kollektivt

beslutsfattande och ett socialt ansvarstagande, t ex i form av en inte kan existera att det finns korporativa drag i välfärdsstat, utan inte möjligt ansvarsfullt och säkert sätt ta hand samhället. Det är att ett kämavfall organisationer och korporativa kanaler. om utan

Acceptans utifrån triangeln

Syftet med att kalla triangeln för acceptanstriangeln är de hömen att tre har en hög grad av acceptans i vårt samhälle. Marknaden, vetenskapen och demokratin har alla ett högt, närmast heligt anseende i vårt samhälle. Men de tre genererar acceptans på helt olika sätt. Vi kan därför tala om olika typer av acceptans, vilket jag differentierad menar ger en förståelse av acceptansbegreppet.

Vetenskapen grundar sitt anseende på den söker sanningen. att Sanningen erhålles att särskilda genom normer t ex prövning, veri- fiering, kritisk granskning och offentlighet upprätthålls. - Marknaden erhåller sin acceptans den eflektiv. genom att är Effektiv i betydelsen produktiv och rationell. Det enklaste sköta sättet att utbytet i samhället mellan producenter och konsumenter och tjänster av varor är

genom kontraktenAtt i onödan styra detta förhållande blir ofta ineffek-

tivt och parasitärt. Man skall producera det som efterfrågas, och det som efterfrågas produceras. Detta enligt marknadens princip myt.

Demokratin är accepterad därför att den upplevs rättvis; som det är rättvist att alla människors röster och åsikter väger lika tungt. Vi får på detta sätt en bild av acceptanstriangeln visar på det stöd som som finns för marknaden effektivitet, demokratin rättvisa och vetenskapen sanningen. Men också bild hoten dessa principer. Hoen av mot ten mot marknaden är monopol och statlig intervention, vetenskapen mot står uppdragsforskning och demokratin hotas exekutiv och förvaltning av teknokrati.

Holas Acceptans V uppdragsgener sanning forskning

Acceptans Atceptans genuin genom effektivitet rattvisa

Hotas OV monopol Ho, av teknokrati u

Figur 4 rättvisa, sanning Accepfans genom och effektivitet. Acce fansen hotas av teknokrati, ragsforskning och monopol. upp

Drift och stängning några exempel

skall några exempel på inkorporering och utkorporering inom Jag nu ge

kämavfallshantering, först skall jag introducera två begrepp som men

kan fungera verktyg vid ett sådant studium. Begreppen är drift och

som

stängning.

drift lånar jag i kommunistisk anda från Aant Elzinga. El- Begreppet

har studerat vad utifrån min modell kan kallas vetenskapens zinga som detta ändamål har han utvecklat begreppet epistemisk inkorporering. För

drift. Begreppet möjliggör studier hur vetenskapliga kriterier formas, av och upprätthålls. Med vetenskapliga kriterier menar Elzinga kontrolleras

både de traditionella vetenskapsintema kriterierna och de externa som ut-

samhällsrelevans ekonomisk, teknologisk, kulturell och social går från

22 Aant, Research, Bureaucracy, and the Drift of Epistemic Criteria, i Björn Elzinga, Elzinga eds, The University ResearchSystem Stockholm Almqvist Wittrock Aant Wiksell International, 1985, s.207.

nytta, d v s alla kriterier med vilka forskarna bedömer vetenskapens kognitiva innehåll. Elzinga använder själv begreppet för visa hur den att detaljstyrda forskningspolitiken med nyttoorienterade kriterier har minskat forskarnas kontroll över kriterierna. Med andra ord har kontrollen över kriterierna drivit iväg från forskarna över till byråkratema, d v s kriterierna har inkorporerats. Begreppet kan tydliggöra längs trivar angelns vetenskapliga kanal makten över forskningens kriterier som ligger, hur rörelser sker och hur olika aktörer försöker få kriterierna att driva åt det ena eller andra hållet längs acceptanstriangelns vetenskapliga kanal. På samma sätt kan använda termen även vid studiet kriterieman av driften längs de båda andra kanalerna i acceptanstriangeln och därför

även tala om marknadsdrift och demokratidrift.

Med begreppet stängning menar jag att de aktörer är verksamma i som förhållande till driften också försöker stänga denna genom att låsa kriterierna på för dem önskade positioner. Med användande korporativa av principer eller icke-korporativa principer söker aktörerna låsa kriterierna antingen i riktning mot triangelns eller något hörcentrum mot av nen. Jag skall nu med hjälp tre exempel visa på drift och stängningsförav sök i förhållande till acceptanstriangelns tre hörn. Vad gäller vetenskapen skall jag som exempel använda det remissförfarande SKN använt vid sin granskning SKBs FoU-Program. av Remissförfarandet innebär att bl forskarvärlden får sig a yttra om detta program. SKN har nyligen sänt ut en remiss detta remissförfarande. om Där har de tilltänkta remissinstansema fått yttra sig remissförfarandet om som sådant, om det skall styrt eller fritt. Skall remissinstansema få vara yttra sig om vad de själva relevant och själva välja vad de har anser vara kompetens att besvara, och även välja eller vilka skall besvara vem som remissen Eller skall SKN rekommendationer begränsningar ge om och önska vem som skall besvara vad Det är känt SKB tycker att att ett helt fritt remissförfarande resulterar i så divergerande synpunkter att det inte blir till någon hjälp utan till störning i företagets forskningsen och utvecklingsprogram. Den pågående diskussionen remissförfarandet kan analyseras om som en fråga om epistemisk drift. SKB markerar här tydliga stängnings-

23 Ahlström, Per-Eric, Techncial Review Help or Disturbance in Developing Back - a End System.7,Presentationfor the SKN ten year anniversary symposium 1991.

innebär sanningen skall styras. Man söker få till stånd en försök, som att kriteriedrift acceptanstriangelns centrum genom att SKB och upp mot vad är relevant att undersöka och vad som är irrelevant. SKN avgör som sin remiss rernissförfarandet erhållit forskarvärldens SKN har genom om fråga. Och inte oväntat värnar universiteten och högåsikter i denna fria remissbehandlingen där de själva bedömer hur de skall skolorna den FoU-Programmet. De värnar det vetenskapliga hörnet och kommentera bli alltför starkt inkorporerade. Själva besvarandet innebär ett vill inte forskarvärlden finns latent drift mot triangelns inkorporerande. Inom en kan hela tiden hitta aspekter att undersöka i förhålhörn. Forskare nya lande till KBS-konceptet, och hävda att dessa är nödvändiga att veta mer förvaringen skall bli säker. SKB försöker ofta stänga dessa om för att försök, d försöker att inkorporera sanningen och säga stopp v s man och hävda räcker det; vi vet tillräckligt och behöver inte stänga att nu - Och detta är helt naturlig reaktion utifrån SKBs organisaforska mer. en tion, vilken har till uppgift att bygga ett slutförvar. Det kommer nämbyggas något slutförvar undersöker alla aspekter ligen aldrig att om man

i all oändlighet. marknadsdrifien skall jag exempel ta avgiften för av- Vad gäller som Arbetet med forskningen kring, kontrollen av, och bygfallshanteringen. gandet slutförvaret bekostas avgift på den kärnkraftsproduceav av en rande elen. För närvarande är denna 1,9 örekWh. Man kan fråga sig om

på något sätt är marknadsanpassad. Enligt marknadsekodenna summa nomisk teori neoklassisk nationalekonomi är priset en viktig informa-

Priset inte oberoende våra kunskaper och värderingar tionsbärare. är av uttrycker både våra kunskaper och värderingar preferenser. När utan sociala problem, miljöproblem eller riskfrågor skall därför det gäller harmoniseras med våra kunskaper problemen i fråga och vår priset om värdering dem. Prissättning är därför en optimering som ytterst utav trycker konsumenternas betalningsvilja. Men står dessa 1,9 ören över i någon relation till de konsumenter som använder el och huvud taget betalar elräkningar och deras betalningsvilja Det stora flertalet elkonsumedvetna del som man betalar menter är knappast om att en av pengarna i avfallsfond. Priset uttrycker därför inte alls någon betalningsläggs en vilja mycket indirekt att de planer och forskningsannat än genom SKB tvingas utföra antas ligga på en nivå som tillfredsstälprogram som samhällets krav på tillräckligt säker avfallshantering. Men avgiften ler en aldrig direkt den enskildes betalningsvilja på ehnarkkonfronteras mot

naden. Avfallshanteringen är fullständigt dold för elkonsumenten. Marknadsmekanism saknas För att tala med Hirschman saknas exit, om man anser avgiften för hög eller låg får detta i stället uttryckas voice. genom Ett bättre exempel på marknadsdrift är kanske debatten försäkring om av kärnkraftverk. Här har kämkraftens kritiker drivit tesen att kämkraften inte är marknadsanpassad. Genom att staten och överstatliga konventioner går in med garantier vid eventuell kämkraftsolycka bär inte en kärnkraften sina egna kostnader. I denna debatt bryts marknadsargument

mot korporatistiska argument.

Vad gäller demokratidriften så har vi sett att regeringen Fälldin

använde folkomröstning som ett medel för att fatta beslut laddning om av reaktorer enligt villkorslagen. Å andra sidan hade man tidigare lutat sig mot expertisen då man lät SKIs styrelse fatta beslutet. Hur kommer man att göra i framtiden då metod och plats slutgiltigt skall bestämmas är inte på förhand givet, men att säkerhetsmyndighetema kommer få att en avgörande roll är ingen kontroversiell gissning. Å andra sidan det nog är SKB som föreslår platser och att bra kommunkontakter och möjligheter till lokal acceptans har stor vikt för SKB är uppenbart. Men varken regeringens eller SKBs behandling detta ärende kommer bli av att genuint demokratisk. SKB kommer att ha och har antagligen redan - kontakter med olika kommuner utan möjlighet för utomstående få att insyn. Och regeringen kommer i sitt ställningstagande att luta sig mot sina myndigheter. Att få till stånd en offentlig och demokratisk i process ett tidigt skede tycks därför bli svårt, och kanske inte heller önskvärt

varken från regeringens eller SKBs sida. Till skillnad från andra miljöstörande projekt, vilka behandlas enligt miljöskyddslagen, så sker inte tillståndsgivningen enligt kämtekniklagen i offentliga koncessionsförhandlingar. SKB föreslår plats, där goda kontakter med berörda kommuner år av största vikt. Regeringen genomför sedan teken nisk granskning genom i första hand SKI. Förslaget att lägga SKN, ner som har ett renodlat för den kontinuerliga granskningen och ansvar sprida information till allmänheten denna, innebär ytterligare drift om en bort från det demokratiska hörnet i acceptanstriangeln. Här kan vi alltså vaska fram stängningsstrategier bland både SKB, regering och granskningsmyndigheter i korporatistisk riktning. Men det kommer också att finnas och finns redan grupper kommer att strida för att frågan - - som

24 SKN upphör o m den 1juli 1992 som myndighet. Uppgifterna överförs till SKI.

demokratins hörn, till offentlig debatt där meddras ut till yttersta en borgarna, lokalt eller nationellt, har att fatta majoritetsbeslut.

eller individua-

Sverige idag ett korporativt

listiskt samhälle

korporatismen och den konsensus funnits kring en stark Klart är att som välfärdsstat, utmärkt Sverige än de flesta andra länder i världen, som mer avtagande. Modeord för dagen är decentralism och individualism, är i vilket betyder de och de stora lösningamas tid är att stora programmens blir under dessa förhållanden allt svårare att tänka sig att det förbi. Det svenska samhället kommer att satsa på nya storskaliga kärnkraftsprobetyder också uppdraget att lokalisera ett kämavfallsförvar gram. Det att blir lättare i samhälle blir alltmer individualistiskt inte ett som självmedvetet. Sprickoma i det korporatistiska bygget blir allt tydligare. Samtidigt vet organisationer och korporatism är nödvändiga inslag i varje samvi att hälle där kolletiva beslut skall fattas och där det finns inrättningar som generell välfärd, säkerhet och skydd till landets medborgare. avser att ge Även utpräglade marknadsanhängare måste erkänna att markden mest naden misslyckas på ganska många områden. Och inom kämavfallshanteringen skulle det direkt kriminellt att låta människors betalningsvara vilja avgöra säkerhetsnivåema. Men det jag velat säga i denna uppsats är i acceptanstriangeln aldrig fullständigt kan inlemmas i det koratt hömen porativa bygget. Sanning, rättvisa och effektivitet är viktiga principer för de allra flesta människor idag. Att medvetet försätta dessa principer ur spel kommer antagligen alltmer att ifrågasättas. Därför vill jag slutligen säga att kämavfallfrågans acceptans till stor del finns hämta i acceptanstriangelns tre hörn. Acceptans kan erhållas att de aktörer har för och utföra slutförvaringen genom att som att ta ansvar kämavfallet vågar dessa hörn på deras egna villkor. Jag har av utmana försökt visa acceptanstriangelns hörn redan till stora delar är obatt struerade idag och att obstruera dem ytterligare kommer inte att gagna

någon. Därför avslutar jag med bild figur 5 den perforerade organisaen av tionen, har öppna kanaler och söker dialog ut mot acceptanssom triangelns tre hörn.

25 Lewin 1992, s.82ff och kap. a. a.

Figur 5

Den rforerade organisationen med

kana er och dialog riktning mot I accepfanstriangelns tre hörn

Inledande kommentarer

Margareta Bertilsson

värderar kultur efter hur väl den far

Vi en

hand om sitt avfall

gymnasist lärde jag mig värdera kultur efter hur väl När jag var ung en hand sina låt det kvinnor, barn eller fattiga. I den tog om svagaste; vara det moderna risksamhället vill jag emellertid föreslå att avfallsfrågan ges kulturell dimension. Kämbränsleavfallet är därvidlag en prototypisk en värdefråga. Avfallet vi dumpar i naturen är en kritisk fönnedlingssom länk mellan och kommande generationer. Vi kan komma att sluta oss deras handlingsfrihet och därmed beröva dem den frihet som vi själva

åtnjuter. Med Görans Sundqvists välfunna formulering vill jag understryka vikten den perforerade organisationen. Göran har tecknat ett socialt av fält med kämkraftsorganisationen interagerande med triangelns tre hörn marknaden, politiken och vetenskapen. I kommentaren nedan historiserar jag Görans framställning i syfte att kunna identifiera ett embryo utveckling. Samtidigt vill jag fråga vi, när till en hoppfull om det gäller den ekologiska frågan, kan lära något den riskhantering av mildrade hotet från den sociala frågan. Kan det ekologiska hotet som omvandlas till risker och därmed göras hanterbart

Om risksamhöllet Risico, Francois Ewald, är medeltidslatin och betyder klippa.1 säger De tidiga handelsskeppen från Florens och Venedig hade att med sin dyrbara last undvika de faror klippor och undervattensskär utgjorde för som tidens navigation. Ett embryo till modernt försäkringsväsende den utvecklades vid denna tid i syfte att hantera riskproblematiken. Om ett skepp gick under, kunde förlusten ersättas eller också mildras. Att kalkylera med risker och våga ta chanser utmärker vår moderna epok, att möjligt handelsskeppens tidiga risktagande kom att inleda och det är att

1 Francois Ewald, D Etat Providence, Paris 1986.

den fas i utvecklingen av det moderna samhället som vi benämner risksamhéille.2 Någon kanske invänder och menar att det i alla samhällen och under alla epoker har funnits risker. Men moderna risker är annorlunda, eftersom de i mycket hög utsträckning är skapade själva. De är inte av oss längre extema; det är inte väder, jordbävning, pest och krig hotar som det moderna samhället utan det är det oförutsedda resultatet av vårt eget geniala handlande. Kämkraften, och kämbränsleavfallet i synnerhet, är därvidlag typiskt, man kan göra det till ett paradigmatiskt spörsmål. Moderna risker är intema, de är producerade själva och för av oss oss själva; de är nödvändiga beståndsdelar i vårt sätt att leva. Det är denna insikt som begreppet risksamhället söker utveckla. l den diskussion vi för på mötet tecknas ofta polaritet mellan demoen krati och teknik. Polariteten blir av särskild betydelse vad gäller kämkraftsfrågan; den måste kontrolleras och underställas demokratiska folkvalda krafter. Jag vill dock hävda att demokrati och teknik ursprungligen var samma andas barn och att det inte råder någon immanent motsatsställning dem emellan. Det modema samhället är den samfällda produkten av demokratins och teknikens verkningskraft. Det moderna samhället utvecklades ett görbart projekt fr tyskans som Machbahr.. och skiljer sig därvidlag från äldre och tidlösa samhällsformer. Ett centralt led i utvecklingen har varit den positiva rätten. Under 1800-talet byttes fursten ut mot parlamentet Naturvetenskapens enastående landvinningar kunde omsättas praktiskt; glödlampan, telegrafen, telefonen. Det sociala ingenjörsskapet kan hånas idag, det men var

v revolutionerande på 1800-talet; att man med lagstiftning senare social-

administration skulle designa ett bättre och riktigare samhälle. Den svenska folkhemstanken kom att väl uttrycka denna intention. Satsningen på teknik skulle förverkliga bättre levnadschanser för de många, och förverkligandet av demokrati förutsatte kraftig tekniksatsning. Att så en man ohämmat satsade på kärnkraftens utbyggnad i Sverige uttrycktes på ett pregnant sätt av Gunnar Sträng i ett radioanförande från 50-talet Eventuella risker ansågs negligerbara, eftersom tekniken och som naturvetenskapen skulle kunna bemästra dem förr eller senare.3 Uppbyggnaden av det moderna Sverige hade inte varit möjlig, om motsättningen mellan

demokrati och teknik som kämkraftsorganisation hade förts på

upp 2 Se Ulrich Beck, Risikogesellschaft,Auf dem Weg in einer andere Moderne, Frankfurt 1986. 3 Radioinslagden7 mars 1992medanledning av Strängsfrånfälle samma dag.

diskussionsagendan. I folkhemmets Sverige smälte samtliga hörn i Görans triangel vetenskapen, marknaden och politiken samman till en och framgångsspiral med satsningen på kärnkraft som motor. Det är samma frukten detta kretslopp den naiva frarntidsoptirnismen som vi tvingas av ta ställning till på nytt idag. I det gamla samhället människorna bundna till marken genom trälvar

dom eller också ägandeskap. Ägandeskapet tillföll inte individen

genom släktet utsträckt över generationer. Det vore felaktigt att tro, att inte utan också det gamla samhällets människor förstörde naturen. Så skedde svedjebruk, krig, bränder och härjningar av rysliga slag. genom genom Men det finns viktig skillnad i deras och i vår förstörelse, och denna en ska jag utveckla med hjälp av marxismens gamla kategorier. nu Marxister talade på sin tid skillnaden mellan produktivförhållanden om och produktivkrafter och dessa begrepp är fortfarande värdefulla. Till produktivför-hållandena räknades samhällets överbyggnad ideologi och kultur även de sociala relationerna som band människor till men varandra. Till produktivkraftema räknades maskiner och teknik, men också arbetskraftens utnyttjande produktivfaktor. Den nya tidens insom trång beskrevs kraftmätning mellan produktivförhållanden och som en produktivkrafter; produktivkraftema sprängde då samhällets överbyggnad och därmed de sociala band som hitintills knutit samman människor. Pater familias fick plats åt den tidens nakna ekonomiska förge nya hållande mellan kapitalets förmeringsintresse och arbetets egenvärde,

sånt marxister själva trodde skulle upphov till socialism och

som ge kommunism. Möjligen är det den gamla motsättningen som fortfarande spökar när vi idag talar motsättningen mellan teknik och demokrati. om Tilltron till utvecklingen, möjliggjord naturvetenskapteknik 4 och genom parlamentarisk demokrati, lämnade bakom sig de gamla samarbetsformerna, de bl a hade bundit människan till en plats. 5 Det var som sannolikt detta språng in i oändlig frihet lade grunden till den en som moderna tidens naturförstörelse. Denna är av annorlunda slag än den gamla tidens härjningar, vår naturförstörelse är det latenta resultatet tilltron till vetenskap och teknik, till marknadssamhället, till av självaste demokratin. Den moderna parlamentariska demokratin bygger

4 Modem naturvetenskap såsom den kom till uttryck hos Bacon är teknisk till sin konstitution. Det gällde att betvinga naturen med vetenskaplig kunskap. Kopplingen mellan naturvetenskapoch teknik är av distinkt modernt slag. 5 Plats användes här i den beteckning Johan Asplund gett i Tid, Rum, Individ, som Kollektiv, Stockholm 1983.

på människans suveräna frihet, och det enda binder människan här är som hennes relation till andra människor, inte relationen till Den naturen. saknar representantskap i det moderna parlamentet. En fransk historiker, Jean Delumeau, har i boken Skräcken i Västerlandet La peur en Occident 1983 tecknat skräckens sociala historia. Han säger att skräcken, i sin moderna form, kan dateras till 1348. Observationen kan tyckas arbiträr, detta år bröt digerdöden men ut. Pesten utgjorde den värsta faran Europa kontinent erfarit, som som likt aids och radioaktivitet kände pesten inga geografiska eller sociala gränser den gick inte att bemästra med vanliga politiska medel. Skräcken antog extrema former Häxförföljelsema bröt allmänt ut, något som drabbade den tidens extraordinära kvinnor. Delumeau skiljer mellan den gamla tidens skräck och den nya tidens skräck, och skillnaden utmärks av att den nya tiden med vetenskap och teknik sökte betvinga faran och få den under kontroll. Den gamla tidens skräck föranledde naturligtvis också kontroll, men då genom besvärjelse, rit och religion. En distinkt handlings- och vetandeform utvecklades vid de universiteten i syfte nya att med upprepade experiment söka identifiera de bakomliggande faktorerna och att kontrollera dem. Delumeau antyder att de första moderna demokratiteoriema måste förstås inom för den kollektiva ramen skräck som drabbat befolkningen. Både Hobbes och Locke försökte på att det teoretiska planet bemästra de faror och den skräck griper kring som som ett resultat av att den moderna människan är så helt utlämnad sig själv och sin ensamhet; Leviathan hos Hobbes var ett skräckens medel att tämja människornas vilda sinnelag med. Det sociala kontraktet skulle socialisera människan och kontrollera hennes böjelser. Den skräckens filosofi som Delumeau tecknar i sin enastående bok hjälper oss att se en gemensam nämnare i det moderna projektet; att med vetande och demokratisk organisation bemästra den mänskliga skräcken Naturligtvis kan många andra händelser vid sidan digerdöden 1348 av kandidera som utlösande faktorer i den samhällsvetare och process som historiker benämner samhällets modemisering. Men jag söker inte skriva händelsernas exakta

en historia utan vill snarare peka på några

6 Demokratin i det gamla Aten var av ett helt annat slag än den moderna demokratin. Individen åtnjöt ingen frihet som individ i det gamlapolis utan han kvinnor hadeingen plats deltog i det kollektiva livet och måstehandlai enlighet med de premisser som styr det gemensamma goda. I moderndemokiatiteori åtnjuter individen och hennesintresse företräde framför gruppen. Se t ex Hannah Arendt, Människans villkor, sv övers. Göteborg 1989.

grunddrag i själva modemiseringsprocessen, i den simultana utvecklingen demokratisk organisation och tekniknaturvetenskap. 1800-talet har av en teknikens århundrade framför andra. Det var också parlasagts vara mentarismens århundrade. Tilliten till görbarheten att förändra världen med hjälp kunskap såg inga gränser fabriker byggdes, järnvägar av anlades, telefon- och kommunikationsnät knöt samman tidigare avlägsna och urbaniseringsprocessen tog vid på allvar; våra moderna städer orter antog sin form. Det byggdes banker, försäkringsverk och jämvägsstationer. palats skiljde sig från de gamla furste- och Den nya tidens kungapalatsen, de blott sökte efterlikna en svunnen tid. Den nya som tidens byggnader Orsay i Paris var enastående arkitektoniska - som konstruktioner de senaste tekniska landvinningarna t ex Eiffeltomets av böjda järn. Det tekniska ingenjörsskapet påverkade det sociala livet. Om människan med klok politik och lagstiftning kunde modellera sin egen historia, kunde hon bygga ett samhälle efter sin egen spegelbild. Den gamla tidens sedvanerätt människan få möjligheter att på egen hand gav och efter eget huvud sätta sitt samhälle; lagstiftning och lagskipning innebar att på bästa vis tolka det som traditionen omfattade. Den nya tidens lagstiftning och lagskipning ledde till att ett ohärnmat mål-medel tänkande bröt bland jurister, nära relaterade till den politiska ut nu makten. Den positiva rätten hade segrat över den gamla sedvanerätten. Med Auguste Comtes term skulle man utveckla ett positivt samhällsstadium, ett stadium då vetenskap och teknik skulle diktera samhällsutvecklingen. Det ska noteras att vi har att göra med en ytterst rationell och teknisk historiefilosofi. Samma slags filosofi, men i en dialektisk version, korn till uttryck hos Hegel. Hegels annan och mer filosofi stimulerade som bekant Marx och Engels. Drömmen om den rationella samhällsutvecklingen, med teknik och rationell att man lagstiftning skulle sätta samhället ovanifrån, har idag slutat i katastrof. De största faror idag är enligt våra egna tekniker de som som omger oss lurar i de Sovjet-byggda kärnkraftverken och kämreaktorema. Dessa faror är inte längre extema, intema; de är det latenta resultat av men vårt eget handlande. Det är människans dröm om herravälde och frihet

som gett oss dessa nya hot.

Från rikedomsprocluktion till

riskproduktion

1800-talets och det tidiga 1900-talets väldiga rikedomsproduktion Becks term har i loppet av den tekniska utvecklingen omvandlats till det sena 1900-talets riskproduktion. Risker producerades tidigare, en masse men de syntes inte vara risker. Tilltron till teknik, till naturvetenskap och

till marknaden eller planekonomin alltför stor för att skulle

var man se kostnaderna; riskerna var latenta. Det överskuggande problemet i industrisamhällets kölvatten den var sociala frågan, d v s hur fördelningen av rikedomsproduktionen skulle se ut. Den sociala frågan var 1800-talets stora fara, den inte regleom rades och kontrollerades kunde den utmynna i samhälleligt kaos och oordning. Den sociala frågan sysselsatte mången intellektuell; Charles Dickens skrev om smutsen och eländet i Londons fattigkvaner, och så gjorde Victor Hugo i Paris. Här hemma tog avfällingen Geijer till orda. Den franska revolutionens våldsamma utbrott och efterföljande terror hade spridit skräck inte blott bland Europas kungahus, även bland men den bildade borgerligheten. Skulle arbetarrevolution utvecklas, stod en inte bara deras privilegier utan hela samhällsutvecklingen på spel. Likt pesten på 1300-talet spreds den sociala frågan runtom i Europa, och hos samhällets makthavare spred den skräck. Det hotet till skillnad nya var från pesten av ett intemt slag såtillvida att det resultatet de var av utvecklingspremisser som predikade välstånd och frihet för alla. I det gamla samhället kunde folk revoltera på grund av hungersnöd och missväxt utan att revolten som sådan innebar ett hot mot samhällsstrukturen. Den sociala frågan under 1800-talet var den första verkligt moderna faran; den hotade samhällsbygget inifrån. Det sociala hotet måste lösas

med omfattande regleringar så att faran en okontrollerbar revolution

kunde avvärjas. Det moderna samhällets specifika form för att avvärja hot, skräck och fara utvecklade ett omfattande regulerings- och försäkringssystem i syfte att omvandla hotet till kalkylerbara risker; att bringa den sociala frågan under kontroll. Sociallagstiftningen utvecklades vid denna tid.7 Så gjorde även den moderna samhälls- och administra-

tionsvetenskapen. Genom att omvandla hotet till ett komplex risker

av möjliggjordes den fortsatta rikedomsproduktionen. Men rikedomsproduktionen korsades av en riskproduktion ett utvecklat försäk-

7 I detta sammanhangkan noteras att det var jämkanslem Bismarcks tidiga ansatser på området som initierade den europeiskasatsningenpå sociallagstifming i syfte att awärja det revolutionärahotet.

ringskydd vilken i sin tur stimulerade rikedomsproduktionen. Välfardssamhället var i antågande. En och komplex hotbild har dykt upp nu den ekologiska annan mer frågan. Precis i fallet med den sociala frågan av igår, så är den ekosom logiska frågan idag internt genererad den är ett latent resultat av en specifik handlings- och förståelseform den teknisknaturvetenskapliga. Vi måste kunna fråga kan lära något av den riskhantering som omom man vandlade det sociala hotet till ett nytt slags välståndsutveckling Keynes

modell Välfardssamhällets utveckling transmuterade jag lånar termen från kämkraftstekniken det sociala hotet och omvandlade detta till ett komplex riskbeteenden och riskhantering; det gäller så pass skilda av sjukdom och hälsa, arbetslöshet, ålders- och förtidspensioner, frågor som kvinnors till arbete de utgör riskfaktorer; de föder barn och rätt trots att regel borta från jobbet än män. Ett omfattande försäkringsär som mer skydd i offentlig eller privat regi har utvecklats för att reglera sociala risker mångaslag. Försäkringsskyddet kan vara mer eller mindre av

övergripande, eller mindre centralt dirigerat, mer eller mindre

mer marknadsstyrt Välfärdssamhället finns utvecklat i den moderna o s v. västvärlden, skiljer sig naturligtvis länder emellan. Politiska och men ekonomiska intressen har kommit till uttryck på olika sätt, och den social-

demokratiska svenska modellen är var inte nödvändigtvis en bättre

riskhantering den tyska. Poängen är att försäkringsskyddet utgör än t ex den strukturella handlingsrarn det moderna välfärdssamhället utvecksom lat i syfte att på och gång hantera immanenta risker utan att en samma stoppa produktionshjulen. Det moderna sättet att avvärja fara och hantera risker kan illustreras

med arbetsolyckor. Sannolikt kom arbetsolyckor att öka avsevärt med

fabrikssystemets införande och med den moderna teknikens intrång i arbetssystemet. Den mänskliga faktom gjorde sig gällande, något som knappast fallet då bonden gick med plogen på åkern eller med var ensam i skogen. Då han själv i omedelbar kontakt med sitt arbetsredyxan var skap och den honom brukade naturen. Hans egna ögon såg vad som av hände runtomkring. Fabrikssystemet och modern teknik gjorde relationen mellan människa och omgivning medelbar och satte in tekniska medel och mätinstrument för effektivisera produktionsutfallet. Då kunde saker att hända över vilka inga egentligen hade kontroll eller omedelbart ansvar. Ty egentligen ansvarig när arbetare fick sin arm avhuggen av vem var en

en maskin Var det arbetaren som inte visat tillräcklig aktsamhet eller

var det konstruktören av maskinen som inte hade insett vad skulle som kunna hända under vissa betingelser eller det ägaren till var rent av fabriken som borde haft översyn och framförhållning när det gällt den av honom inköpta tekniken Samma sak händer runtomkring idag; oss vem hade egentligen ansvaret när SAS-planet kraschade i Gottröra i julhelgen; var det SAS ledning som inte fullföljt de rutiner gäller vid avisning, som var det teknikem som inte fullföljt handpåläggningen eller det var rent av den heroiske danske piloten; är det inte chefspiloten i sista hand som har ansvaret för en enskild flygning Hur som helst, så kan en rad olyckliga omständigheter uppkomma vid införandet av modern teknik. Dessa omständigheter är svåra kontrolatt lera på förhand, och det är svårt att veta egentligen var ansvaret - om olyckan är framme ska ligga. Vid olycksfall i arbetet, arbetaren - t ex som blir av med sin arm, kan produktionen fortsätta obehindrat, om arbetaren är försäkrad, antingen av arbetsgivaren eller också facket; av kanske har han rent av en privat pensions- och olycksfalls försäkring. Arbetaren får en summa pengar som ska mildra effekten skadan. av Risker är inbyggda i det moderna produktionssättet och att kalkylera med risker och bygga in kostnaderna inom ramen för produktionskostnadema gör att hotet avvärjs. Ansvaret kalkyleras ut statistiskt och sprids på många händer. Vår diskussion kring kämavfallet gäller acceptans, legitimitet, ja, även delaktighet har angetts i inbjudan till detta möte. För på dessa att se

frågor i perspektiv är det av intresse att följa hur den sociala frågan

gradvis kom att lösas, byggas in som en produktionsfaktor i det moderna välfärdssamhällets sociala och ekonomiska konstruktion. Har vi för all framtid avvärjt det hot den sociala frågan reser Accepterar som vi de lösningar som trots allt har kommit att institutionaliseras Har vi alla, i välfärdssamhällets hägn, blivit delaktiga i dess riskhantering Lösningen av den sociala frågan avhänger givetvis politiska ställningstaganden. Men från ett brett samhällsvetenskapligt perspektiv tror jag att man kan acceptera följande sats Den sociala frågan har inte lösts, men den har bringats under systemisk kontroll. Den sociala frågan kan inte lösas en gång för alla inom för det moderna samhällsbygget, efterramen som den utgör en del av själva konstruktionen. Men det gång som en var ett verkligt hot har avvärjts och översatts i ett brett spektrum riskav frågor. Det moderna välfardsbygget inom för denna riskagerar ramen

problematik; drar alltför långt åt ena hållet, t ex mot jämlikhet, man riskerar inte bara friheten även det materiella välståndet; jämman men likhet något att fördela blir inte bättre av att kallas för demokrati. utan De gamla östländema kan väl gälla som exempel. Men drar man alltför långt åt det motsatta hållet, d premierar friheten utan att inse vilka v s konsekvenser detta leder till ifråga om ofrihet för den stora massan som individer riskerar att medborgarnas lojalitet till ett samhällsav man brister det är inte bara strejker och revolter som hotar utan även system massapati, våld och diffusa sjukdomssymptom. Dessa symptom är kost-

nadskrävande, de hämmar produktionen. Tesen det moderna samhällets fragila bas är egentligen inte ny, om det riskabla byggnadsverket förutsågs redan av den franske greven utan Alexis de Toqueville på tidigt 1800-tal. Toqueville menade att det inte och gång optimera frihets- och jämlikhetskravet; en går att på en samma pelama måste vackla inför trycket från den andra. Sett i efterhand är av det emellertid värt att notera, att det moderna samhället kommit långt i balansera den sköra konstruktionen och att upprätthålla produktionen. att Skälet därtill torde ligga i dess möjlighet att ständigt producera risker av ansenligt slag, samtidigt reglera och hantera dessa genom ett intrikat men ekonomiskt risktagande och ett rikt utvecklat försäkringsnät. nät av

Kan vi lära av den sociala frågan

Den ekologiska frågan hotar idag kan i vissa avseenden jämföras som med den tidiga sociala frågan, medan den i andra avseenden bjuder på Liksom tidigare den sociala frågan har den ekologiska helt nya aspekter. frågan genererats inom för det moderna samhällets ramen rikedomsproduktion. Det är lättare att lösa den sociala frågan fördelningsfrågan, det råder välstånd och tillväxt. Det svenska om folkhemmet, dess satsning och utbyggnad av kärnkraften utgjorde produktionsfrämjande faktorer i syfte att lösa fördelningsfrågan

friktionsfritt. Den ekologiska frågan kan förvisso ses som en tidslig och rumslig utvidgning den sociala frågan. Det gäller inte blott fördelningen bland av de levande, det gäller fördelningen mellan olika generationer. nu utan När vår generation ökar sitt välstånd att ta naturresurser från och genom kanske lämna avfallsfrågan till kommande generationer, häftar vi i skuld till dem, det allt de till slut hamnar i skuldfallan. Vi men är trots som undandrar dem deras handlingsfrihet och samtidigt undandrar vi oss vårt

eget ansvar vi är kanske redan döda, när det ska utkrävas. Vi gör oss skyldiga till ett förskräckligt brott, till den kapitalistiska synes värre än utsugningen av arbetarna. Den utsugningen synlig, vår var men är osynlig och vi kan aldrig ställas till ansvar. Skuldfällan kan kanske lösas tekniska landvinningar genom som möjliggör återbruk. Men den kan också leda till kommande att generationer faktiskt får det sämre, både i materiellt och i socialt avseende; den materiella levnadsstandarden kan komma minska för att stora grupper, samtidigt som den sociala frågan då blir allt svårare att hantera. Det är inget trevligt arv att ge till kommande generationer. Men den ekologiska frågan aspekter går vida utöver den rymmer som sociala frågan. De hot och faror den sociala frågan implicerade som rörde främst de makthavande Det var de som hade något att förlora i en revolution, inte mannen på gatan, åtminstone inte initialt. Människors elände berör oss och fattigdom Den ekologiska frågan är diffus syns. mer och därför mer oroande för alla berörda. Vetenskapen är direkt implicerad, som Göran Sundqvist har hävdat i sin avhandling, så varken

luktar eller syns de nya hoten, men de finns där Det behövs avancerade

tekniska mätinstrument för att mäta och förstå den tidens risker. nya Gemene man och kvinna är i händerna på och det sunda förexperter, nuftet kan i det långa loppet visa sig riskabelt. Vardagserfarenheten vara gäller inte i den ekologiska frågan, den rör en annan och mer sofistikerad förståelsehorisont. Den ekologiska frågan är Vetenskaps- och forskningsberoende, något som i sin tur leder till att forskningen blir direkt komprometterad. I den sociala frågan kunde forskningen ännu neutral, vara extern även om det redan då fanns medvetna partsinlagor marxismen. I som t ex den ekologiska frågan är det svårt för att inte säga omöjligt för forskaren att bevara den externa rollen som utanförstående betraktare. Forskaren är en central aktör, hanhon agerar inte som en skiljedomare mellan oförsonliga anspråk utan måste själv formulera och ställning till vilka ta anspråk t ex i form gränsvärden ska fungera riktlinje för av som som politik. Gränsvärden är inte blott och bart statistiska konstruktioner utan de är uttryck för ett gott liv. Ulrich Beck har fällt kommentaren i att risksamhället är det statistiken övertagit den gamla etikens roll; som bakom matematiken döljer sig vision det goda och riktiga livet. en om

8 Göran Sundqvist, Vetenskapenoch miljöproblemen, En expertsociologisk studie, Göteborg 1991.

Samhällsvetenskapens objektivitet har länge varit ett omdebatterat spörsrisksamhället naturvetenskapens objektivitet. mål, men i utmanas gjorda utifrån tidsrumsligt perspektiv, och när Gränsvärden är ett karaktär och generationers genetiska uppsättning tidrummet förändrar med nödvändighet perspektivet. Vetenskapliga obserförändras, förskjuts de historiceras och kontextualiseras och problemativationer osäkras, -

seras. ekologiska frågan kan förvisso fungera som åsiktsdelare mellan Den medborgare, den sociala konflikten är inte av samma grupper av men och systemiska slag i den sociala frågan. Då gällde konorganiska som kapitalets, och arbetarna kunde formera sina flikten arbetets rätt mot social klass. I den ekologiska frågan finns inget nu siktbart positioner som Utsugningen gäller och kommande generationer. Som proletariat. naturen framtiden har skilda framträtt representanter för naturen och grupper gång, och de gröna. Men dessa utgör ingen under historiens nu senast deras problem är, de representanter för en diffus social klass utan att som tala för alla. Den representationen kan ifrågasättas, framtid tvingas oss eftersom inget mandat föreligger. De gröna har så att säga tagit naturen Eftersom inte heller någon fientlig klass kan uppbâdas, i på entreprenad. kraftfull identitetkan formas, blir tekniken till skottavla. vars skugga en perspektiv motsäxningen mellan Det är förmodligen detta som genererar demokrati och teknik bland våra talare. I avsaknad av en klassfiende konmotsättning, den mellan framsteget och livet, mellan strueras en annan överlevnad, mellan fred och krig mellan män och kvinförintelse och

nor. ekologiska frågan har upphov till det som sociologer kallar Den gett rörelser.9 Den gamla tidens folkrörelser, nykterhetsrörelsen

nya sociala

arbetarrörelsen, relaterade till den sociala frågan nykterhetsoch var viktig faktor i disciplinera och civilisera den rörelsen var en att byta bygemenskapen mot ensamheten och lockelarbetarstam som fått ut hotande stadens förlustelseparker; arbetarrörelsen var central serna i den den moderna arbetarklassen så att denna kunde träda in i fonnerandet av på den sociala aktör och förhandlingspart. För den nya arenan som en rörelser, feminister, de gröna, opinionen mot kärnkraft och kämtidens det värderings- än fördelningsfrågoma som vapen o s v, är snarare

9 EyermanAndrew Jamison, Social Movements, A Cognitive Approach, Polity Se Ron Press, Cambridge 1991.

engagerar. Tekniken, symboliserad i kärnkraften, står för det onda och det hotande.

Om sociala representationer

I min muntliga kommentar nämnde jag betydelsen sociala av representationer.1° Representationer är teckenkonstellationer vilka är laddade med beteende- och känslokomplex. Ett exempel på social representation är en den svenska flaggan; inför den står vi i givakt och många blir upprörda, när den skändas. I fysisk mening är flaggan ett stycke blott, tyg dessutom inte så vacker. Men detär dess sociala mening betyder som något och som ger representationen sällsynt kraft. Kämkraften, i en synnerhet kämavfallet, har utvecklats till betydelsefull social en representation, inte minst som en konsekvens folkomröstningen 1980. För vissa av grupper betyder kärnkraft ökad materiell levnadsstandard och framsteg, medan den för andra grupper betyder fara och hot det allra värsta av slag. Kärnkraftsfrågan klyver folks åsikter, och formar identiteten att vara för eller mot kärnkraft är att för eller livet, freden, vara mot släktets överlevnad etc. Sociala representationer grundlägger det sociala livet. Den sociala frågan utvecklade på sin tid distinkta sociala representationer; alltifrån kosackvalet 1928 till kapitalistlakejer och Vietnamkrig på 60-talet. När sikten är skymd, och det är den i den ekologiska frågan, blir sociala representationer centrala. Mannen och kvinnan på gatan, du och jag, har svårt att fatta komplexiteten i kämkraftstekniken, den förefaller hotoss full och obegriplig. Sociala representationer reducerar komplexitet, när sammanhangen är svårfattliga. Kämkraften och kämavfallet utlöser bilderna från Hiroshima; svampmolnet, den häftiga explosionen, tystnaden, den farliga strålningen och lemlästningen barn i generationer av framöver. Sociala representationer har regel högst tillfällig korrelation som en med fysisk materia. Det har sagts flera här, allt avfall av att av som omger oss, är möjligen kämavfallet det i tekniskt avseende minst hotande.

Det regleras, kontrolleras och diskuteras som här, och förefaller

att ur naturvetenskaplig synvinkel vara under kontroll i ett tusenårsperspektiv

10 Se SergeMoscovici, The phenomenonof Social Representations, i R.M. Farr and S. Moscovici, Social Representations, Cambridge University Press, 1984, ss 3-69. Moscovici byggervidare Peircesoch Meadsspråkpragmatik. 11 JohanAsplund har i sin fina lilla bok om Rivaler och syndabockar Göteborg 1989 utvecklat perspektivet om syndabockenssocialaroll.

med osäkerhetsfaktor, nämligen samhällsutvecklingen. Den en stor symboliska faran i den sociala representationen kärnkraft står inte i nödvändig relation till den faktiska tekniska faran. Men så är alltid någon vi har med sociala representationer. Av denna anledfallet när att göra ning kämkraftsfrågan viktig samhällsvetenskapligt forskningsär ett objekt. Det tidiga samröret med bomben och den militära forskningen

förstärker representationens sociala innebörd. vill hävda det är större utmaning att bedriva pedagogisk Jag att en upplysning i den ekologiska frågan än det i den sociala frågan; vi kan var med ögon socialist eller kommunist också är en människa; egna se att en Gorbachev trevlig och belevad man. Om Olof Palme var rent av en sades, han hade svikit sin klass och att detta var en anledning till att egen han social representation utlöste starka känslor. Men hans klassatt som visade det sociala livet poröst, och att det möjliggjorde resa att var transmutationer. I den ekologiska frågan, symboliserat i kämkraftsfrågan, bilden diffus vi har att lita till hörsägen mest. Vårt sunda förär nuft räcker inte till, och vi är i händerna på experter. När dessa träter om svårt för vardagsmärmiskan att bilda sig på förnuftet sanningen, är det en grundad uppfattning. Sociala representationer blir då kraftfulla komple-

Det enda hoppet står till buds är att med information och ment. som oss upplysning erbjuda andra och kanske mindre känsloladdade sociala repre-

sentationer.

och kontroll faror

Om reglering av nya

Den sociala frågan har bringats under kontroll, åtminstone tillfälligt,

alltmedan den ekologiska frågan har seglat upp som ett alltmer överskuggande hot. Går det upplösa hotet med omfattande och djupgående att riskregleringar Vilka kontrollmekanismer måste utvecklas Den sociala med ökad produktion och tillväxt, idag är det produkfrågan löstes men tionen och tillväxten måste kontrolleras och söka sig nya banor. En som överhängande fara de mekanismer som utvecklades för att lösa vore om den sociala frågan t organiseringen av arbetsmarknadens parter, ex lönespiraler etc visar sig försvåra lösningen av den ekologiska rent av frågan Då samhällsutvecklingen fångad i en rävsax vars konsekvenvore går överblicka. Hoppet måste stå till att det på en och ser knappast att gång går reglera och kontrollera den sociala såväl som den samma att ekologiska frågan; simultant omvandla bägge i ett brett spektrum av att

riskhantering och riskadministration. Det är på dessa löftesrika premisser som diskussionen nedan förs För enkelhetens skull skall jag se den tekniska utvecklingen styrd som av marknaden, politiken och lagstiftningen. Därmed avviker jag något från Sundqvists karakterisering Det är inte rimligt, jag, menar att särskilja den tekniska och den naturvetenskapliga utvecklingen, eftersom de är intimt sarnmanflätade. Marknaden, politiken och lagstiftningen kan fungera som externa kontrollmekanismer för teknisk utveckling. Men modern teknik torde i dessa dagar bygga in interna mekanismer för riskhantering, något kanlstimuleras, stävjas och vidare kontrolleras som av övriga organ. Det är dessa karakteriserar modem riskproprocesser som duktion. Riskproduktion skiljer sig från den tidigare rikedomsproduktionen på så vis att risker, riskestimation och riskkontroll utgör centrala led i modern teknisk produktion. Man kan låna ett begrepp från den gamla medvetandefilosofm och med Niklas Luhmann produksäga att tionen har blivit reflexiv den bygger in checks and balances. Luhmann nämner i sammanhanget betydelsen Beobachtung zweiter av Ordnung.12 Denna andra ordningens betraktning innebär modern att teknik- och kunskapsproduktion har avancerat till ett stadium då det inte

längre är tillräckligt att blott räkna med serie observationer som i det

en enkla experimentet utan att det därutöver krävs ytterligare observationsserier som kontrollerar varandra. Ett kunskapsteoretiskt problem, men också ett stort praktiskt problem vid riskhantering, är att det aldrig finns något absolut sista led bortsett från omnipotent Gud utan den - en - att mänskliga faktorn alltid kan komma att spela ett spratt. I avancerade tekniska system har människan faktiskt blivit till ett hot Intressant att notera är hur denna reflexiva ordning Beobachtung des Beobachters som i själva verket emanerat ett led i högteknologisk som utveckling idag sprider sig till icke-teknologiska områden. Det är populärt att tala om reflexiva organisationer och reflexiv rätt, och om Sundquists perforerade organisation torde innehålla tankesamma gångar. Skulle det rent av vara möjligt att tala om en reflexiv marknad, d v s en marknadsmekanism i relationen utbud och efterfrågan som bygger in ett reflexivt moment i bägge leden Medvetna konsumenter kräver gröna varor och utbudet instrument för av varor ses som ett grönt medvetandegörande. Mellanleden, distributörerna och av varor

12 Niklas Luhmann, Soziologie des Risikos, de Gruyter, BerlinNew York 1991, sid 235 ff.

blir då viktiga reflexiva länkar i produktions- och konsumtionstjänster, leden. Inforrnatörer blir mycket viktiga i risksamhället, och informa-

tionssamhället torde kunna dess underordnade kategori. ses som Är marknadsekonomi förenlig med den sortens hämningar, en ren marknaden själv i sin konstruktion bygger in sådana kontrolld v s att mekanismer i tidigare epok tillföll Statens kontrollorganisation som en Marknadstekniska lösningar måste sannolikt regleras med hjälp av såväl

lagstiftning utbyggt försäkringsnät. Den tyska lagstiftningen idag som ett har skärpt kontrollen för varuproduktion för att tvinga fram marknadsvarje företag måste själv lösa sin avfallsfråga, något tekniska lösningar; har omedelbara konsekvenser för material-, varu- och förpackningssom produktionen. Om företag bryter mot dessa föreskrifter, kan det bli så ett dyrbart böter ocheller försäkringspremier, att vidare produktion pass sig olönsam. Jag vill här blott visa på den reflexiva organisavisar möjligheter i den varuproduktionen skapa checks and tionens att egna balances. i korthet, denna slags reflexiva ordning som känne- Det är, tecknar modem riskproduktion. Modern lagstiftning kommer naturligtvis också att påverkas av den

tekniska utvecklingen och samt i sin tur styra riskprodukstyras av tionen. Jag har i sammanhang utvecklat problematiken kring ett annat den antikvariska rätten i det högteknologiska samhället. Det tradi-

tionella domstolsförfarandet är både tidsödande och kostnadskrävande,

dess brister i avgöra skuldfrågan i ekologiska brottmål är uppenoch att det svårt för domare att avgöra Culpa när vetenskapliga bara; är en sannolikhetsberäkningar. Det har spekulerats i experter träter om huruvida det rättsliga förfarandet kommer att leda till en långt vidare

utbyggnad den försäkringsrätt redan från begynnelsen varit av som

inställd på hantera och reglera risker se ovan om sjörätten.

att Den distinktion redan gjorts mellan risk och fara får ytterligare som det förhållande, kan försäkra sig mot risk, men inte näring av att man Force majeure sätter alla försäkringar spel. Kostnaderna får mot fara. ur i sådana fall bäras de andra, det må staten, de berörda eller som av vara fallet kan i den ekologiska frågan kommande generationer. Det vara - av futuristiska perspektivet i den ekologiska frågan leder till problem i för-

säkringsfrågan. Modern försäkringslogik bygger på statistiska beräk-

ningar egenskaperna hos nonnalpopulation; det är inom ramen för av en

13 Law, Risk and Power, presenteradi Helsingfors 2-10 december Se min uppsats 1991 vid symposietLaw and Power, Helsingfors Universitet; Juridisk Fakultet.

denna normalpopulation som frekvenser risker kan kalkyleras, vilka ligger till grund för försäkringspremier. I den ekologiska frågan kan normalpopulationen bara projiceras, eftersom den ännu inte finns, och . långt mindre dess egenskaper. Om strålningen från ett kärnkraftverk ger genetiska skador på befolkningen i området, vilka visar sig först i 2a eller 3e led, då kan inte risker beräknas på gängse vis. Det är dessa osynliga risker som utgör det största hotet i hanteringen den ekoav logiska frågan Kan politiken göras reflexiv Politiken i det moderna samhället avhänger parlamentarismen och partistrukturen politiken har blivit extremt intressestyrd. Kommer politiken i skuggan den ekologiska av frågan att förändra karaktär De gröna utvecklades ett intressesom parti vid sidan av de övriga, och förefaller inte att döma senaste val- - av siffror att bryta igenom vallen för den intressestyrda politiken. I risk- samhällets hägn uppmärksammas s k subpo1itik; politik skapas utanför kretsen av den lagstiftande församlingen som blir en mer eller mindre

representativ återspegling av kraftfulla aktörer utanför partipo1itik.14I

det högteknologiska samhället är det inte de politiskt valda representantema som bestämmer agendan för samhällsutvecklingen, utan det är i stor utsträckning den tekniska utvecklingens och marknadskraftemas exploatering av teknikens varor och tjänster som blir bestämmande. Subpolitiken leder till en politikens decentralisering; lokala aktörer får större handlingsutrymme, och därmed ökar också betydelsen den av reflexiva organisationen på företagsnivå. Den moderna vetenskapen perforeras av riskproduktion. Det gäller naturligtvis modern naturvetenskap i synnerhet, även samhällsvetenmen skapen perforeras av risksamhället. Den ekonomiska vetenskapen har från början varit en riskvetenskap; att ta risker är centralt för kapitalismen. Det har sagts att västvärldens välstånd sammanhänger med risktagandets möjligheter; det moderna företaget att teckna firma möjliggjorde för personen att våga ta risker utan att själv drabbas, det om gick dåligt. Men även beteendevetenskapema har påverkats av riskproblematiken det är populärt inom modern psykologi att mäta subjektiva risker och att eventuellt spåra mönster. Subjektiva risker avviker oftast från s k objektiv riskbedömning, d sådan v s som experter gör. Med Mary Douglas populära ansatser har riskantropologin trängt in i kulturvetenskapen. Risk och fara utgjorde i

14 Ulrich Beck hrsg. Politik der Risikogesellschaft,Frankfurt 1989.

traditionella samhällen tabuiserade områden, och kring dessa utvecklades riter och besvärjelser. Olika kulturer utvecklar olika allsköns handlingskomplex i umgänget med fara.15 I detta vidare antropologiska ljus det intressant att notera att det moderna samhället utvecklat är komplexa tekniker och vetenskaper för att kontrollera fara samtidigt med öka risk- och kontingensutrymmet för enskilda handlingar. Kollektiva att tabuföreställningar luckras i filmen, litteraturen och i vetenskapen, upp och spänningen för den enskilde ligger ofta i att bryta genom barriärer

av alla de slag. Det har risk-begreppet har epistemologisk betydelse och att sagts att det utgör själva kärnan i det moderna sekulariserade samhället. Det slags absoluta trygghet den kristna människan kan erfara i mötet med som Gud har undandragits den moderna icke-kristna människan. Vetenskapen har inte kunnat ersätta den religiösa tryggheten med någon sann kunskap, den oreflekterade positivismen sin tid trodde möjligt. något som vara Vetenskaplig kunskap är kontingent, den är relativ och sammanhänger

med observationsinstrumenten; den är riskabel och likt statistiken inne-

håller den konñdensintervall. Den vetenskapliga kunskapen skiljer ett sig från kunskap att den är medveten om sin kontingens; annan genom den söker ständigt kritiskt pröva sina skattningar och upptäcker därmed ytterligare kontingens. Endast naiv kunskap gör anspråk på att vara säker; den reflekterade kunskapen är ytterligt osäker. I risksamhället kan kriterium för vetenskaplig kunskap efter Popper och Kuhn ett nytt komma föreslås det är Beobachtung zweiter Ordnung, d v s att ;

reflekterad riskkunskap.

Avslutning

Min kommentar har blivit lång och omfångsrik. Anledningen är att den ekologiska frågan ställer den moderna samhällsvetenskapen inför helt nya utmaningar. Modern samhällsvetenskap växte upp som administration kring den sociala frågan. Perspektivseendet från den sociala frågan samhället består sociala klasser, skikt etc. är inte nödvändigtvis det av lämpliga när det gäller förståelsen den ekologiska frågan. Det är mest av inte klasskampen eller motstridiga gruppintressen i det existerande samhället hjälper att förstå den ekologiska frågan, utan det är kanske som oss så att dessa motstridiga intressen har skyndat på och intensiñerat rent av

15 SeMary Douglas and Aaron Wildawsky, Risk and Culture, 1982. 16 Se Niklas Luhmann, Soziologie des Risikos, 1991.

det ekologiska komplexet. Lösningen den sociala frågan förkroppsav ligat i det svenska folkhemmet innebar möjligen vi kom häfta i - att att skuld till kommande generationer. Den ekologiska frågan gäller en potentiell framtida konflikt; vår rätt att leva ett gott liv skuldsätter fram-

tida generationer och berövar dem deras handlingsfrihet. Den nya kon-

flikten är likt den tidens risker inte synlig för blotta ögat, den - nya - är knappast erfarbar under loppet av ett vanligt människoliv. Konflikten kan bara projiceras med hjälp av förnuftet. Avancerade kulturer och riken har utvecklats och gått under. Det finns ingen historisk garanti att inte vår kultur, det moderna industrisamhället med avancerad teknik och långt driven demokrati, inte ska röna samma öde som det hellenska eller det romerska riket. I dessa tidigare fall sägs krig, korruption, svårighet att hålla riket och otakt i utvecksamman lingen ha föranlett degeneration. Degenererande faktorer är sällan av transhistoriskt slag, utan de måste förstås inom för den kulramen egna turen. Vi måste fråga oss vilka degenererande faktorer utvecklas som inom vår egen kultur och under vissa betingelser, kan störta det som, moderna västerländska samhället från den historiska piedestal det suttit på eller åtminstone gjort anspråk på. - Ett sådant degenererande farokomplex är miljöförstöringen, den minskar kommande generationers valfrihet att på villkor utveckla egna

sina betingelser för ett gott liv omfattande både teknisk utveckling och

långt driven demokrati. Konflikten mellan generationer långt farär en ligare konflikt än den projicerades mellan sociala klasser och som grupper och som fortfarande styr samhällsvetenskaplig teori- och metodutveckling. Konflikten mellan generationer kan leda till allvarett ligt traditionsbrott och till att historien kollapsar. Betänk blott erosionen av Akropolis Om kommande generationer bibringas uppfattningen, att den tekniska och demokratiska tradition de ärvt inget är som av oss att ha, att den förstört deras egna livschanser, att den bestrålat deras jord med farlig radioaktivitet etc, då kan det hända, att de i sin vanmakt ger sig på och förstör de monument och artefakter för dem som representerar denna utveckling. Lenin- och Stalin-statyema föll som käglor när det gamla Sovjet rämnade. Då är inte bara kärnkraftverken i farozonen något som är ytterst skrämmande, utan även andra monumentala verk kan röna samma bittra öde. Jugoslavema, både serber och kroatier, har på mindre än ett halvår förstört Dubrovnik, den skönaste staden på Balkan. Förstörelsen skänker dem den momentant

andra närmast föregående generationer har beröva dem. Om makt som balkaniseringen förnuftet får spridning i framtiden, något som inte av kan uteslutas, innebär det ett verkligt hot mot den västerländsk kulturens byggnader och förstörs tillika med demokratin och kärna dess monument kunskapstraditionen. och vetenskapliga utvecklingen idag är virdeladdad Den tekniska lånar från franska, den framtidens

valoriserad om man rymmer

Med hjälp teknisk och organisatorisk reflexion kan manöverutrymme. av bevara åt kommande generationer det handlingsutrymne som vi vi söka själva gör anspråk på. Det är denna tanke inplanterad i teknik och vetenlagstiftning och politik och naturligtvis marknaden som jag sökt skap, i begreppet reflexiv organisation. I den reflexiva organisateckna med inom sig ömsesidighetens och irte egenintionen, den som rymmer tressets logik och beaktande de kommande andra, har aifallsfrågan ett av central kultur- och värdefråga. I den reflexiva organisationen blivit en tekniker och ingenjörer blivit kulturarbetare. De förstår sin egen har samhällsroll för vidare kultur- och traditionsförniedling; att inom ramen till kommande generationer det kunskapsarv och den teknik överräcka har möjliggjort vårt goda liv och ska säkerställa kommande som som generationers möjligheter. Som jag redan sagt så har kämbränsleavfallet speciell symbolisk tyngd i denna kulturvärld; som framträdande en nya social representation kan dess hantering bli rikt- och tongivande för

hela kulturens diffusa avfallsfråga.

Sven Ove Hansson

Varför acceptans

iust

I samband med kämkraftsavfallet sägs det ofta att man eftersträvar acceptans bland allmänheten för de beslut som ska fattas. När man diskuterar flertalet andra politiska frågor brukar inte detta 0rd användas. inte beslutet Sveriges framtida förhållande till EG Det sägs t ex att om accepteras folkflertalet, utan i stället framhålls att detta beslut ska av bör följa folkflertalets vilja.

17 Om balkanisering förnuftet Paul Veyne, Did the Greeks Beieve Their av se Myths, eng. översättning, Chicago 1983, 56. s

samtycke och acceptans

Att acceptera är detsamma som att inte motsätta sig.‘ Vi kan göra följande enkla tabell över de tre huvudsakliga slags inställningar man kan ha till ett förslag

Förespråka förslaget 2. Varken förespråka eller motsatta sig förslaget 3. Motsätta sig förslaget

Att eftersträva acceptans inom viss för ett förslag är detsamma en grupp som att eftersträva att medlemmarna av denna grupp ska ha någon attiav tydema 1 eller 2 till förslaget. Att eftersträva samtycke är detsamma som att eftersträva att de ska ha attityd Acceptans är alltså ett lägre krav än samtycke. Jag kommer inte att diskutera förhållandet mellan acceptans och ickeacceptans utan i stället det mellan acceptans och samtycke eller majoritctsbeslut. Vi kan skilja mellan tre huvudsakliga skäl till att uppsätta acceptans i stället för samtycke som sitt mål.

I. Acceptans därför cm folket inte ska

bestämma

Det första av dessa skäl är att i vissa sammanhang är folket inte den legitima beslutsfattaren. Det finns beslut inte bör fattas folkmajorisom av teten utan av någon enskild person eller av en mindre De minst grupp. kontroversiella exemplen på detta gäller privata angelägenheter vilka böcker man ska läsa, vilka ska köpa, etc. Dock är den enskilvaror man des beslutanderätt i sådana frågor inte absolut. Folkmajoriteten kan dra vissa gränser, t förbud konex genom mot sumtion av förråande våldspomografi. Här gäller att sådant folksom majoriteten inte motsätter sig får den enskilde själv bestämma över. Det räcker alltså med majoritetens acceptans för att jag ska få läsa Lady Chatterleys Lover; dess samtycke behövs inte.

De tre begreppen kräva, motsätta sig och acceptera står i följande logiska förhållande Att motsätta sig X Att kräva icke-X Att inte acceptera X Att acceptera X Att inte motsätta sig X Att inte kräva icke-X Att kräva X Att motsätta sig icke-X Att inte acceptera icke-X

Självfallet är kämavfallsfrågan inte någon privatpersons angelägenhet. Om inte hela folket är den legitima beslutsfattaren, finns det såvitt jag kan ytterligare två möjligheter behöver diskuteras, nämligen att se som antingen företagen eller kollektivet experter har denna roll. av Företag har i många frågor självbestämmande inom ramen för vad folkmajoriteten accepterar. Frågan kämavfallets förvaring uppfattas om dock allmänt så principiell och långsiktig att den inte är en inre föresom tagsangelägenhet än i fråga detaljer som inte anses ha någon annat om betydelse för säkerheten. Kan då kämavfallsfrågan i stället vara en angelägenhet där experter är de legitima beslutsfattarna, där deras beslut måste hålla sig inom men för vad folkmajoriteten accepterar Som jag ser det är detta synramarna sätt inte förenligt med grundläggande demokratiska principer. Enligt demokratin är folkviljan beslutande, och inte enbart en restriktion, i all-

männa angelägenheter.

2. proceduriella skäl

Acceptans av

I vissa fall har valt att nöja sig med acceptans i stället för samtycke man därför det är alltför svårt att samla majoritet. När den att annars en svenska riksdagen tar ställning till talmannens förslag om en ny statsminister, tillämpas acceptanskriterium, d s nedlagda röster har ett v värde ja-röster. Motivet för detta är att risken bedöms som samma som alltför inget alternativ skulle kunna vinna i en vanlig omröstning. stor att Detta skäl tillämpa ett acceptanskriterium förutsätter att det finns mer att två huvudaltemativ, och deltagarna är obenägna att rösta på sitt än att andrahandsaltemativ inte förstahandsaltemativet får majoritet. I om kämavfallsfrågan har vi tvärtom hittills mycket tydlig polarisering en mellan två huvudståndpunkter. Det verkar inte trovärdigt att acceptansskulle ha sin bakgrund i proceduriella skäl av detta slag. resonemangen

3. Acceptans som tillöggskriterium

I del frågor det särskilt angeläget att fatta beslut under så stor en anses enighet möjligt. Denna strävan kan formaliseras genom regler som som kräver samtycke från än hälften, k kvalificerad majoritet. En del mer s länder, däribland Finland, tillämpar kvalificerad majoritet vid författningsändringar och andra särskilt viktiga beslut. Mera vanligt inte forrnaliserar detta krav, utan i stället är att man söker breda lösningar eller ett brett samförstånd. I svensk politik

finns en tradition att göra detta, särskilt inom utrikes- och av säkerhetspolitiken. Man skulle kunna tänka sig att kravet om acceptans i kämavfallsfrågan

är ett uttryck för en sådan strävan. Man nöjer sig inte med att samla en majoritet för beslutet, utan vill också utforma beslutet och beslutsman processen på ett sådant sätt att motståndet hos dem inte ingår i denna som majoritet blir så litet som möjligt. Denna tolkning kan te sig rimlig, men den väcker genast fråganzVarför talar i kämavfallsfrågan man om acceptans, medan i säkerhetspolitiska eller skattepolitiska man sammanhang talar om bred förankring, folklig förankring, samförståndslösningar etc

Den enda rimliga förklaring jag kunna finna till denna skillnad är att man i samband med kämavfallet har en lägre ambition vad vill om man uppnå utöver majoritetens samtycke Man eftersträvar så många att som möjligt ska ha attityd 1 eller attityd 2 enligt I samband med ovan. t ex säkerhetspolitiken görs ofta uttalanden visar att framförallt är som man inriktad på att uppnå attityd och inte nöjer sig med attityd

Hårklyveri

Detta kan synas vara hårklyveri, det finns viktig skillnad. Den men en som söker människors aktiva samtycke, d breda samförståndsv s lösningar, måste sträva efter att göra människor intresserade och engagerade. Så t ex är de som eftersträvar bred folklig förankring för en svensk försvarspolitik inte nöjda med att människor är totalt ointresserade försvarsfrågor. Den däremot endast söker av som människors acceptans har inget intresse att väcka sovande björnar. Om av många människor fullständigt struntar i vad gör med kämavfallet, så man behöver man inte se detta som ett bekymmer det endast är om acceptans man är ute efter. Man kan inte med den intellektuella hedem i behåll hävda att acceptans är detsamma som bred folklig förankring. Från demokratiska utgångspunkter är det kravet det är naturligt ställa senare som att i en fråga där folket är den legitima beslutsfattaren. Jag har inte funnit något demokratiskt invändningsfritt skäl att i kämavfallsfrågan nöja sig med kravet om acceptans. Tvärtom har det starkaste kravet bred om folklig förankring lika goda skäl för sig här inom andra politikomsom råden där man vill undvika uppslitande konflikter.

Diskussionsreferat

för Göran Sundqvists föredrag stod fyra grundläggande be- I centrum Organisation, Marknad, Demokrati och Vetenskap relaterade grepp - i den k acceptanstriangeln, med Organisationen i centrum till varandra s Marknad, Demokrati och Vetenskap triangelns hörn. och som Acceptansfrågans lösning enligt Sundqvist beroende av hur de för var ansvariga hanterar triangelns tre hörn. Hans huvudtes kämavfallsförvaret acceptanstriangelns hörn till delar är blockerade och i var att tre stora utsträckning antingen inkorporerats eller utkorporerats från de stor knutna till kämavfallshanteringen, Organisationen i organ som är triangelns mitt. föranledde honom sluta sitt föredrag med bilden av den Detta att organisationen har öppna kanaler och söker dialog i perforerade som acceptanstriangelns hörn. Denna bild kom också att riktning mot tre del diskussionen, huvudsakligen ägnades bestämma en stor av som demokrati och vetenskap. Organisationen fanns hela tiden med begreppen och frågan ställdes den är tillräckligt definierad och legitii bilden, om merad i demokratisk ordning. Det därför naturligt att här söka strukturera diskussionen efter dess är två huvudpunkter demokrati och vetenskap. Först bör dock frågan om valet begreppet acceptans samt ett par kritiska frågor till acceptansav triangelns innehåll något belysas.

Varför begreppet acceptans

Det unikt för kämavfallsfrågan att ställt kravet på acceptans bland är man allmänheten och inte det demokratiskt sett starkare kravet samtycke eller bred förankring besluten i frågan. Som en av flera tänkbara en av förklaringar anförde Sven Ove Hansson i sin kommentar, att kämkraftsoch därmed kämavfallsfrågan uppfattats expertfråga. frågan som en har betraktats de legitima beslutsfattarna. Samtidigt Experterna som måste de dock hålla sig inom för vad folkmajoriteten accepterar. ramarna Göran Sundqvist ville i stället finna en förklaring utifrån det historiska händelseförloppet. Ursprungligen har kärnkraftskämavfallsfrågan setts renodlat teknisk. Under trycket framväxande opinion kom man som av en svänga och efterfråga åtminstone acceptans för en verksamhet, som att dock fortfarande definierades teknisk. Följer man utvecklingen, som finner regeringen skiftat mellan att se frågan som rent teknisk man att

respektive som rent politisk. När Vattenfall ansökte laddning om av Ringhals 3 och Forsmark delegerade i första skedet frågan till man säkerhetsmyndigheten, Statens Kärnkraftinspektion, SKI, och förband sig därvid att följa dess bedömning. Frågan defrnierades alltså som rent teknisk. På kort tid skedde dock en svängning och frågan definierades som rent politisk. Genom folkomröstningen fick svenska folket de facto ta ställning till villkorslagens krav och besluta, vi skulle ladda om fler kämkraftsreaktorer. Idag gäller att frågan är politisk, i varje fall i den meningen att regeringen på riksdagens mandat har att fatta beslut om plats och metod för kämavfallsförvaret. Förklaringen till att vi fortfarande diskuterar i acceptanstermer skulle alltså enligt Sundqvist kunna vara skiftningar i på frågan är synen om teknisk eller politisk. Begreppet acceptans kan därmed närmast uppfattas som en kvarleva av spänningen mellan olika synsätt. Om frågan är politisk, är dock kravet på acceptans från allmänheten ur demokratisk synpunkt en för låg ambition. Riktigare begrepp är aktivt samtycke, bred förankring n nsamförståndslösningar. ,

Frågor kring accepfanstriangeln

I diskussionen aktualiserades två frågor delvis olika karaktär. Med av utgångspunkt i ett historiskt synsätt påpekade Jan Thelander, att begreppet acceptans förutsätter en reaktion på att någon redan har gjort någonting eller att någon håller på med någonting. Det viktiga begreppet initiativ saknas. I triangeln kommer vi nämligen enligt Jan Thelander in i det skede, då initiativet redan är institutionaliserat i organisation. en Initiativet skulle mycket väl ha kunnat utgå från vetenskap, demokrati eller marknad, och vi hade fått en helt annan situation. Om vi känner en viss villrådighet, kan det delvis bero på att initiativet redan är institutionaliserat. Margareta Bertilsson efterlyste det juridiska systemet eller kontrollsystemet. Politik och demokrati blir ofta honnörsord, samtidigt bortmen ser vi lätt från att det utvecklas form regelkultur, vilket vi också en av kan iaktta i hanteringen av avfall. De myndigheter finns området som är ett uttryck för detta. Det kunde, hävdade Bertilsson, vara intressant att göra en sociologisk-institutionell analys hur speciell regelkultur av en växer fram i relation till kämkraftskämavfallsfrågan. Detta är viktigt också med tanke de förändringar som kan komma och när går om in i EG, vilket f ö framgick i diskussionen kring Nils Stjemquists före-

drag. Det därför viktigt att diskutera ett läge, då lagstiftama inte är de politiska beslutsfattarna utan vi även har att räkna med ensamma utgör mycket stark form legalistisk kultur, sätter begränsningar för en av som vad lagstiftama kan göra.

Demokratins krav

I sin granskning frågeställningen Varför just acceptans drog Sven av Ove Hansson slutsatsen, att det från demokratiska utgångspunkter saknas hållbara skäl i kämavfallsfrågan frånkänna folket rätten att vara den att legitime beslutsfattaren. Därmed måste i triangeln demokratin stå och äga prioritet i förhållande till marknad och vetenskap. överst Denna hållning anledning till omfattande demokratiteorigav en diskussion. Som flera utgångspunkter tjänade den diskussion av en av acceptansbegreppet Sven Ove Hansson hade fört i sin kommentar till som Göran Sundqvists föredrag. Redan i introduktionen till diskussionen hade Gunnar Bengtsson som målsättning för den demokratiska processen ställt upp kravet på ett mer aktivt samtycke majoritet än vad som uttrycks i begreppen av en acceptans eller to1erans. Gunnar Bergendal efterlyste en fördjupad det skall lämna denna acceptans. Är det folket Är analys om vem är som det riksdagen Via historisk analys två typer av motiveringar för den represenen av tativa demokratin diskuterade Sven Ove Hansson med hänvisning till Robert A. Dahls författarskap frågan om vad som är huvudkrisenare terium demokrati och att viss grupp människor, t ex en nation, en har demokratisk självbestämmanderätt. Dahls kriterium är att man beslutar över sitt eget område. Det innebär i den representativa demokratin svensk typ att riksdagen det svenska folkets vägnar bestämmer, av vilken roll marknaden respektive vetenskapen skall spela i en fråga. Riksdagen sätter med andra 0rd gränserna för t när vetenskapliga ex kriterier skall allenarådande och när och hur andra kriterier vara anger skall spela in. Detta betyder att vi enligt Sven Ove Hansson måste göra en distinktion mellan de proceduriella besluten och realbesluten eller de faktiska besluten. Att sätta demokratin överst i triangeln innebär, att man fastslår att beslut gäller procedurer, d vad skall beslutas i demokratisk som v s som ordning och vad kan överlämnas till experter, ytterst måste fattas i som demokratisk ordning.

I den nu aktuella frågan är därmed det centrala, riksdagen hela att tiden har möjlighet att i demokratisk ordning fastställa vilken procedur

som skall gälla. Riksdagen kan välja att överlåta saken till experter och hävda att kämavfallsfrågan är rent teknisk. Den är dock också fri att ändra hållning och besluta att frågan är politisk. Det mandat som riksdagen ger kan alltid återkallas.

I sak farms i diskussionen ingen invändning mot detta synsätt. Gunnar F alkemark visade t på att det inte finns något självklart ex svar på frågan om vad som är demokratins omfång och-var gränsen går

mellan vad som

är politiskt och icke-politiskt.

Göran Sundqvist påpekade att han medvetet formulerat problemet om kämavfallsfrågan är politisk eller teknisk öppen fråga. Dänned som en ville han bl a även visa på att det kan fruktbart studera vilket vara att inflytande och vilka krav som utgår från respektive det vetenskapliga och demokratiska hållet samt från marknaden. Vilken att frågan har är inte avgjord en gång för alla utan förändras över tid. När frågan defit ex nierades som teknisk, kan vi att teknikerna och vetenskapsmännen se hade kommandot, även om Sven Ove Hansson säkert har rätt i detta skedde att på politikernas mandat. Under andra perioder kan det andra hörn vara som dominerar debatten och deñnieringen frågan. av Det fanns dock också invändningar mot att debatten demokratiom hömet fördes på ett övergripande plan. Så ställde Hans Forsström frågan

om det verkligen är av intresse att hela Sveriges befolkning skall vara delaktiga i beslutet eller det i själva verket bara intresse om är av för lokalbefolkningen. Samtidigt noterade han seminariet i sitt borde att tema ha tagit ytterligare ett steg och inte bara arbetat med begreppen acceptans tolerans delaktighet utan också med begreppet samtycke. - - Ur diskussionen i dess helhet går att uttolka på Forsströms ett svar fråga. Om riksdagen fastställer att kämavfallsfrågan hör till det område,

där beslut skall fattas i demokratisk ordning, är det också angelägenhet en för hela folket. På beslut i denna fråga kan följdriktigt från demokratiska

utgångspunkter inte ställas lägre krav än för andra politiska frågor. När samma krav överförs till kommun gäller, det undantag en trots som införts i lagen om den kommunala vetorätten, de har att som mandat att genomföra slutförvaret i första hand skall söka bred folklig en förankring i den kommun är aktuell för slutförvar. Med detta som synsätt finns med andra ord inte någon motsättning mellan den delaktighet

som gäller hela svenska folket och den som gäller lokalbefolkningen.

Är de fastställda procedurerna demokratiska

nog v

Även det i utsträckning rådde enighet om att det yttersta kravet om stor

på demokratin är att denna anger spelreglerna och bestämmer vilka

procedurer skall gälla, finns det anledning att diskutera om procesom tillfredsställande. Vid tiden för seminariet pågick diskussionen durema är

organisationen, mitten i Göran Sundqvists acceptanstriangel, genom

om propositionen nedläggning Statens kämbränslenämnd, SKN. I om av debatten aktualiserades detta sammanhang av Lars Högberg främst genom synpunkter på de till myndigheterna delegerade granskningsuppgiftema. Genom lagstiftning denna är under översyn bestäms spelreglerna - nu för den kommande beslutsproceduren. Om granskningsproceduren sägs dock ingenting. Det har hittills överlämnats till myndigheterna att så bra och granskningsprocedur möjligt. Från utforma en öppen som Kämkraftinspektionens sida, SKI, har länge ansett att det inte är tillman fredsställande, formerna för granskningsprocessen blivit en tolkningsatt fråga. De politiskt ansvariga borde tydligare ha uttalat hur granskningsproceduren skall tillgå. Idag finns kontrollmekanism genom att riksen dagen har skapat möjlighet för regeringen att upphäva kommunens en Detta förhållande kan tolkas ett tryck på en så bra och vetorätt. som förankringsprocess möjligt. Detta är dock myndighetens egen öppen som tolkning och inte uttryckligen lagstiftarens. Naturligt aktualiserades också frågan om vilka granskningsmynnog digheter behövs. Ingeborg Kleinhans, Folkkampanjen mot kämsom kraftkämvapen, starkt kritisk mot nedläggningen av SKN. Enligt en var henne citerad skrivelse från Folkkampanjen begränsas därmed allvarav till insyn och påverkan i kämavfallsfrågan. Det finns ligt möjligheterna tekniska granskningen totalt kommer att dominera, medan en risk att den

samhällsaspektema, det demokratiska hömet, kommer att spela en

underordnad roll. Allmänheten torde generellt acceptera att vi på något måste hand avfallet, det krävs också att diskussionen om sätt ta om men förvaringsmetodema kan föras öppet. -

vetenskapliga hörn Triangelns

Redan i sitt föredrag hade Göran Sundqvist visat på att uppdragsforskning kan utgöra hot mot vetenskapens självständighet i dess ett upprätthålla prövning, verifiering, kritisk strävan att normer som granskning och offentlighet.

Frågan belystes i flera inlägg. Så tecknade t ex Aant Elzinga utvccklingen mot vad som kommit att kallas big science. Vetenskapens egna produktionsförhållanden har i mycket förändrats från vad närmast som kan betecknas som ett slags hantverksstadium till industrialisering av vetenskapsproduktionen. Triangelbilden kan användas även på vetenskapen men då med vetenskapen i triangelns mitt och marknaden, akademiska hierarkier och statliga byråkratier triangelns hörn. som Forskningen är med andra 0rd inramad på olika sätt. I big science spelar sålunda enligt Aant Elzinga förhandlingsaspekter stor roll. en Sociologer har också uppmärksammat hur förhållandet att olika parter, intressen och starka krafter gör anspråk på vetenskaplig kunskap inverkar på vetenskapen. Var t ex tröskelvärdet för ett utsläpp ett toxiskt av kemisk material från ett företag läggs kan ett utslag inte bara vara av en strikt vetenskaplig bedömning utan också maktförhållanden balanav som sen mellan å ena sidan företaget, å den andra fackföreningen och hur mycket expertis fackföreningen har på sin sida. Den roll och partsintresseförhållanden ofta spelar gör att vi inte bara har att göra med ett statiskt naturfaktum utan också med ett socialt faktmn. När vi granskar vetenskapen behöver vi därför, hävdade Aant Elzinga, något slags bifocal vision eller glasögon med hjälp vi kan samtidigt vars iaktta den sociala dimensionen och den vetenskapliga. Detta gäller då inte

bara maktförhållanden utan också vetenskapliga teorier och de fakta, som ligger till grund för en bedömning. Eller Elzinga också uttryckte som det Ju närmare vetenskapen kommer till politiken och tjänstgör i politiskt-sociala sammanhang, mer underrninerar detta vetenskapens egen självständighet. Elzinga nämnde också att det inom uppdragsforskningen antingen det rör sig om forskning som lagts ut på universitet eller k sektorsforskning s inom en myndighet utvecklas två olika forskarsamhällen. Den typen - ena är disciplinforskarsamhället med de ideal enligt Merton Göran som Sundqvist återgivit i sitt föredrag universalism, kommunism, oegennytta och skepticism. Den andra typen ville Elzinga kalla hybridforskar-

samhället, bestående av forskare som har benet i disciplin och det ena en andra i ett planerings- eller förvaltningssammanhang. Det blir i praktiken ofta svårt för den som arbetar inom hybridforskarsamhället att få färdig en avhandling som möter de krav som ställs från disciplinforskarsamhället.

Det vetenskapliga hörnet måste alltså i dagens läge problematiseras,inte minst uppdragsforskningens omfattning. Denna gör bl a att vetengenom skapens eget granskningssystem, peer review, har svårt att fungera. Relevanskriteriema blir starkare, och det saknas det övervakningssystem använda Göran Sundqvists triangelbild, i det demokratiska som, för att hörnet kan fungera garant för effektiv peer review. som en en Denna bild kunde också Clas-Otto Wene bekräfta genom bl a följande synpunkter. Idealt finns inom det naturvetenskapliga samhället en sett kvalitetssäkring, externt och intemt. Enbart ett studium av den mängd teknisk-vetenskapliga rapporter kommer från Svensk kämbränslesom hantering, Statens kämkraftinspektion och Statens kämbränslenämnd visar det sker oerhörd absorption information inom vetenskapsatt en av samhället, innan når fram till systemanalysen. Som åskådningsman exempel hänvisade Wene till en rapport, som består av 80% tabeller. Man kan undra hur denna mångfald skall kunna reduceras till den hydrologiska ekvation, sedan i sin tur skall in i de modeller man skall som använda. Hans erfarenhet från vetenskapssamhället var, att den nödegen vändiga kontrollen inte alltid fungerar och att också peer review har begränsningar. Med andra ord sker osäkerhetsabsorptiow på vägen en genom vetenskapssamhället. upp Utöver denna osäkerhetsabsorption inom vetenskapssamhället tillkommer enligt Wene ytterligare filtrering av kunskapen när den skall från vetenskapshömet till demokratihömet, där förmågan att ta passera till sig information är lägre. Kraven kvalitetskontroll av den kunskap förmedlas måste då ställas väsentligt högre än inom vetenskapssamsom hället. Likaså måste höga krav ställas kontroll av det urval av kunskap som förmedlas. Samtidigt står det dock, Rolf Sjöblom framhöll, klart att förutsom sättningarna för review kan mycket olika inom skilda områden. peer vara På områden, där det finns stark forskning, finns ofta också förutsätten ningar för god review. Många av de områden det i detta en peer sammanhang är fråga är den karaktären att det inte finns särskilt om av mycket forskning internationellt. Det påverkar också kvalitetskontrollen. Av diskussionen ligger det nära till hands att med Lars Högberg dra rewiew eller vetenskapssamhällets granskningssystem slutsatsen, att peer inte fungerar sig självt. Granskningsfrågan måste ägnas stor omsorg. av KASAM får i Sverige i fortsättningen en speciell roll.

Problematiken kring vetenskapens hörn har dock också andra aspekter än de nu refererade. Hans Forsström anknöt till figur 4 i Göran Sundqvists föredrag, vilken illustrerarbegreppen acceptans och hot. Bilden ger enligt Forsström intryck att acceptans och hot står varandra. av mot Den vetenskapliga delen accepteras för hur når fram genom normer man till sanning men hotas samtidigt uppdragsforskning. Det är då viktigt, av framhöll Forsström, att ta sin utgångspunkt i den demokratiska processen och det mandat riksdagen har givit de olika aktörerna i sammanhanget. Kämtekniklagen utsäger klart att reaktorinnehavare för att hanansvarar tera och slutförvara det i verksamheten uppkomna radioaktiva avfallet och kämämnena samt att riva anläggningen och ta hand avfallet från om denna. Ansvaret för genomförandet läggs alltså på kraftföretagen. Lagen har dock den komplikationen, att den kräver tillräcklig altemativbredd vid genomförandet och ställer därmed problemet hur skall tolka vad man somär tillräcklig altemativbredd. Den andra aktören är myndighetssidan, som har att på statens vägnar se till att verksamheten genomförs på ett säkert sätt och uppfyller kraven,

inklusive altemativbredden. För att genomföra verksamheten krävs

forskning, och denna blir med nödvändighet uppdragsforskning. Ett hot kan detta innebära endast i den meningen att forskaren inte fritt väljer vad hanhon skall forska kring. Däremot finns inget hot såtillvida att

informationen blir dold. Det är eljest det stora hotet i vetenskapliga

sammanhang, att man har forskning inte leder till öppna resultat och en som diskuteras i vetenskapssamhället. Därför är det viktigt att göra tydligt, att den forskning som bedrivs kring kämavfall såväl i Sverige i andra som länder är öppen, att materialet publiceras och att man just för att få en öppen diskussion inspirerar forskarna till attpublicera så mycket som möjligt i vetenskapliga tidskrifter; . Vidare pekade Rolf Sjöblom på att frågan om acceptans eller samtycke nära hänger samman med hur kommunikationen mellan organisationen och forskarvärlden sker. Säkerheten för ett slutförvar och utvecklings-

arbetet för att åstadkomma ett sådant är liksom acceptansen extremt kun-

skapsberoende bl a grund de krav ställs på ett slutförvar. Detta av som skall fungera felfritt under extremt lång tid utan behov underhåll eller av reparation. Till detta kommer att man inte kan räkna med någon kunskapsåterföring från drifttiden, d tiden efter förslutningen. Samtidigt v s är det just denna kunskapsåterföring som kanske är den viktigaste faktorn

för säkerhet och kvalitetssäkring. Därför finns det anledning att upp-

märksamma frågor har att göra med kommunikationen mellan som forskarvärlden och organisationen.

Därmed aktualiseras på nytt Göran Sundqvists slutbild av den perfo-

rerade organisationen, har öppna kanaler och söker dialog i försom hållande till acceptanstriangelns tre hörn. Organisationen får ;nte slutas.

Men samtidigt är det och det kan utgöra ett slags slutsats av diskussionen viktigt uppmärksamma att pilarna från triangelns hörn går åt två att håll den perforerade Organisationen från de tre hörnen Vetenin mot

skap, Marknad, Demokrati och från denna ut mot de tre hömen.

Sammanfattning

Sammanfattning

Aunt Elzinga

För inte redan känner mig vill jag börja med en helt kort presener som tation. Jag har bakgrund i fysik. Min grundutbildning fick jag i en Canada, 4 år på University of Western Ontario, i London, Ontario, där jag studerade fysik och tillämpad matematik. Därefter fortsatte jag med studera biofysik i England, där jag korn in på vetenskapshistoria, för att slutligen hamna i vetenskapsfilosofi här i Sverige. Under 1983-84 att arbetade jag också delvis forskningspolitisk rådgivare åt som Trudeauregeringen i Canada. Jag har också sysslat en del med framtidsstudier. Några har kanske sett SOU-utredningen om framtidsstudier av er blev förvandlat till Åke innan sekretariatet för framtidsstudier Anderssons institut. I denna utredning har jag med ett inlägg om metodologi och organisation rörande framtidsstudier. I min sammanfattning här idag vill jag ta fasta på en del trådar som funnits med under dessa dagar. Första kvällen fick vi stifta bekantskap med problemet kåmavfall, dess bakgrund, vilken forskning scm är på gång, förslag till lösning, alternativa möjligheter och även en diskussion vad sker i andra länder. Vi hörde om kunskapsläget och ie etiska om som spörsmål finns, framför allt med tanke på osäkerhetsfaktorema i som framtiden. Osäkerhetsfaktorer finns både fysikaliskt och på den mänskliga hos institutionerna. Vidare fördes i går kväll

sidan, en

diskussion olika vetenskapsideal och vilka anspråk som bör göras på om kunskap. Det vi fick höra mycket betryggande; man fick känslan av att nu är var det OK för år eller kanske t femtusen år framåt när cet gäller tusen o m det fysikaliska. Därefter kommer istiden och då har 25 000 år. gått, sedan 60 000 år och då finns jag ändå inte med längre. När det gäller kunskapsläget på området verkar det finnas mycket lite kontrovers. Det har funnits lite en kontrovers om sprickori berget. av av Vi är vetenskapsteoretiker och kontroversstudiefolk är alltid på jakt som efter fallstudier. Vi har tittat detta område som en möjlig fallstudie av kontrovers det finns inte så mycket att ta på, vilket på ett sätt är en men betryggande.

Olika kunskapsformer

Anne-Marie Thunberg påminde Johan Asplunds idéer om om tankefigurer, och hur det i dessa diskussioner kärnkraft och avfallet om finns ett spänningsförhållande mellan gemeinschaftaspekten och gesellschaftaspekten; detta korn igen i diskussionen om kunskap och demokrati. Å ena sidan dras vi åt det vetenskapliga rationalitetsidealet med Mertons normer, episteme, å andra sidan det praktiska kontaktsbundna fömuftet, phronesis. Det är de grekiska Gunnar tennema som Bergendal införde i diskussionen här. Han ville lägga vikten på det finns

att olika

kunskapsformer, t o m poesi och konstnärligt arbete, i förmedling en av kunskap. Detta glöms ofta dem av som i sin gärning har vetenskap som mycket centralt; för dem blir vetenskapen det allt överskuggande kunskapsbegreppet. - I Kina finns ett intressant begrepp, där har försöktfånga man essensen i positivismen och det vi kallar scientismen. Där översätter man scientism till science-only-ism; detta uttryck säger något imperativet om i kunskapsmonopolet för att få fram ideologin i det scientistiska tankesättet.

Vi drar åt två olika håll. När det gäller demokratifrågorna dras vi å

ena sidan mot formella beslutsprocedurer, å andra sidan i riktning mot substansen och innehållet i demokratin. Man kan säga att fankefigurer och teknikbilder som kopplas till dessa har styrande verkan, antingen en vi vill eller ej. De kan styra det ena eller det andra hållet. Carolyn Merchant, har skrivit bok med titeln The Death som en of Nature, som utgavs för 10 år sedan, pekar på detta det gäller ca när t ex begreppen mekanismen och organismen. Hon hävdar att en organisk världsbild dominerade under medeltiden, fram till ungefär 1500-1600talet. Den laddades med bilder som har ett ursprung i Växtriket. Men med naturvetenskapens framväxt på 1600-talet fick vi mekanisering en av världsbilden i västvärlden. Därmed blev det helt andra bilder. Urverket blev en paradigmbildande metafor, även för livets gång. Denna nya världsbild blev det mekanistiskt legitimerande, och enligt Merchants uppfattning drev den på ett exploaterande förhållande till naturen. Jag tycker att hon överdriver när det gäller bildemas styrande verkan. Den finns, men den kompletteras också de grundläggande av vinstmekanismema i merkantilism och i industrisamhällen. Dessa har varit väl så viktiga drivfjädrar för den exploaterande relationen mellan människor och naturen. Bildema hade alltså materiell grund i mänskliga en relationer.

på år vi fått förslag på att människor skall upprätta Det är senare som naturkontrakt. Rousseau menade bekant att man borde ha ett ett som kontrakt människor emellan, det sociala kontraktet. Det tillhörde grundi upplysningsfilosofin för ett hundra år sedan. Idag har äntpelaren par också kommit med i diskussionen om tingens ordning; ligen naturen hur vi skall upprätta relationerna mellan människor och frågan är

naturen. Michel Serres, framstående fransk vetenskapsfilosof, adresserar en frågan direkt i sin bok Le contrat naturel F. Bourin, Paris 1990. Han just det exploaterande i vår relation till naturen är vad naturmenar att delvis har stått för, speciellt när den ingått i vapenteknologi. vetenskapen föreligger slags krigiskt förhållande enligt Serres, måste Här ett som med ekologiskt förhållande mellan människor och naturen. ersättas ett inte med endast tala detta, utan vår tids människor Det räcker att om måste inrätta någon form naturkontrakt. Idéhistorikem i Umeå, av Sverker Sörlin, kom nyligen ut med bok, med ett liknande budskap om en naturkontraktet.

Fakta som problem

och teknikens historia kan säga att det finns många l vetenskapens man olika teknikbilder. Vi har här diskuterat om att den enes löftestyper av den andres hotbild och hur det finns intressen och inbild kan vara vesteringar förknippas med viss teknologi. På vilket sätt påverkar som en då bilderna images fakta Finns det fakta eller måste även fakta rena bakgrund teorier och synsätt, d kunskaper i ett bredare tolkas mot av v s sammanhang. fick också höra hur den moderna massmedia- och reklam- Vi om världen medvetet utnyttjar hot- och löftesbildsmotsättningar. Medvetna kampanjer läggs för att främja den gruppens intressen; det upp egna gäller såväl kämkraftsindustrin motståndarsidan. Båda sidorna har som benägenhet tala i landets, folkets, nationens eller t o m mänskligen att I det fallet är det för betona de materiella fördelar vi hetens namn. ena att får och i det andra fallet är det för att understryka farorna, skevhetema och obalansen. Man gör det båda sidor genom att peka på fakta. Ett problem fakta inte alltid kan fastställas enbart fakta. är att som ingår i begreppslig väv; vi kan inte leta fakta utan att ha några Det en slags problem eller begrepp vi kan använda som en svamp, för att som det fakta. De ingår ofta i ett sammanhang där suga upp som anser vara

vi söker fakta på basis av en hypotes, teori eller intuition något är om att på ett visst sätt. Vi kan också försöka falsifiera, d vederlägga hypov s tesen eller teorin. Det är en god vetenskapsteoretisk strategi försöka att göra så. Karl Popper ofta åberopas, hävdar lyckad teori som att en är en teori som man försöker förkasta, misslyckats med det; men att göra en misslyckad falsifiering tyder på att teorin är robust. Metodologiskt innebär det att man bör leta efter negativ evidens; letar inte bara efter man det som skall bekräftas, det vill leda i bevis. man När vi som forskare går ut för att pröva eller testa, skall också negativ evidens medvetet sökas. Vetenskapens metod, måste enligt Popper vara odogmatisk. Att leta fram motsägelser och saker talar den som emot egna saken är en grundläggande del det kritiskt rationella förhållningssättet. av Thomas Kuhn, å andra sidan, betonar de socialpsykologiska faktorer, som också finns i forskningsprocessen bl så kallade gestaltfenomen. Vi a ser i en bild en vas eller också två ansikten möter varandra, inte som men båda bilderna samtidigt; så är det också med de styrande tankefigurema och teknologibildema som bär på sig antingen positiv eller negativ etisk appell, en etisk laddning. Vi fokuserar antingen det eller det andra ena mönstret. Att det föreligger en etisk appell i ett budskap eller om, en beskrivning av ett teknologiskt utvecklingsförlopp innebär vi också att uppmanas att ta ställning för den eller för den andra teknikbilden. ena Hur vi tar ställning beror delvis på vi befinner i vilken kontext; var oss, detta påverkar vilken hot- och löftesbild vi tenderar socialiseras in i att och vill försvara. Kanske vårt omedelbara livsuppehälle avhängigt är därav.

Acceptanstriangeln

Göran Sundqvist visade triangel med marknad, demokrati oss en och

vetenskap. Därmed antydde han att det finns starka lobbygrupper

som delvis agerar inom ett organisatoriskt spelrum för främja att de egna intressena; vetenskapen isig själv är också sådant lobby. ett Stig Strömholrn, rektor magnificus i Uppsala, berättade denna lobby om en gång efter det att han hade varit ute i Europa och besökt laborastora torier och en del universitet. Han menade att cheferna för de stora europeiska laboratoriema kan uppträda gammaldags eller som patroner godsherrar. De representerar stor maktfaktor idag samlad en som är i toppen för vetenskapen då det gäller dagens Big Science.

Våra diskussioner visade också hur det finns olika typer av kunskap, och tenderar att upphöja den vetenskapliga kunskapsfonnen att experter enda giltiga i de formella beslutssammanhangen. till att vara den Bergendal påminde framför allt att det finns andra Gunnar oss om kunskapsfonner och traditioner. Dessa måste fram och kunna göra sig i gällande i beslutsprocessen. I sammanhanget talade vi också känslomas roll, om de är positiva om eller negativa, irrationella eller ej. Det gjordes gällande, att såväl känslor rädsla är långt ifrån irrationella utan i stället livsnödvändiga egensom skaper hos människor. De är del artens överlevnadsstrategi, ett en av lannsystem inte bör kopplas bort. som Hur kan då främja olika typer kunskap kan ge underlag för man att av beslut Det fråga institutionella arrangemang att säkra de demoär en om kratiska fri- och rättigheterna, åsiktsfrihet, religionsfrihet etc. Avgörande enligt Nils Stjemquist är likheten inför valumoma. Här skiljes på formell och substantiell demokrati, och innebörden var att de demokratiska frioch rättigheterna inte lever sig själva. Det måste till en ständig vakav samhet och aktivitet hos folk i för att upprätthålla dessa genom gemen verksamt innehåll och det för oss in på begreppet delaktighet. - Vi diskuterade också huruvida demokrati är föråldrat med tanke på den snabba tekniska utvecklingen. Här menade Jan Thelander att det snabba tempot kan något av en synvilla. Den följer av att naturvetare vara är historielösa i sin på samhällsutveckling och tekniken inom den. syn Samtidigt ville vi alla ha demokratin kvar. Det fanns ingen som tyckte att de snabba besluten kräver typ struktur, t ex teknokrati. en annan av Däremot påpekas det demokratin har sina brister. Dessa blottades inte att minst i samband med kärnkraftsbesluten. Vidare har demokratin urholkats tid med kommunreforrnema. senare Tre villkor fördes fram Gunnar Falkemark när det gäller demokrati av och demokratiskt beslut

Beslut skall vara fattade av behöriga instanser. 2. Ingen relevant information skall undanhållas. Ingen manipulation får förekomma.

Kärnkraftens symbolvörde

Angående avfallsfrågoma sades att framtiden kanske kommer att bedöma kulturer efter hur de har tagit hand sitt avfall. Det sades också att om

kämavfallsfrågoma inte skall överdimensioneras. Frågan kämavfallet om måste ges sina rätta proportioner. Kanske är det så att kärnkraften har fått rollen som syndabock, att det finns ett symbolvärde positivt eller negativt som olika grupper i samhället kan projicera in i kämkrafts- frågan. Det är inte bara utan också idéer, visioner om olika framtider som gäller. Symbolvärdet har delvis att göra med våra världsbilders identitetsskapande funktioner. Sålunda är vi tillbaka till de styrande bilderna, framför allt den mekanistiska världsbilden fick styrande verkan som en med naturvetenskapens genombrott. I en inte alltför avlägsen framtid kanske det blir fråga en annan som får bära denna symbolladdningsfunktion. Det kan bli förskjutningar, varigenom kärnkraften och avfallsfrågan får en lägre dignitet, medan andra frågor ställs i förgrunden. Man kan tänka sig krisutveckling i en Europa. För närvarande ökar spänningen i öst mellan olika nationalitetsgrupper, mellan Ryssland och andra stater i den gemensamma regionen. Det kan bli flera krig, och så finns det också andra säkerhetsfrågor, inte bara kärnkraften, fast reaktorbeståndet i öst oroar. Mera konkret fanns det olika meningar om huruvida avfallsfrâgan bör lösas tekniskt, på papper och med demonstrationsmodell innan kämkraften definitivt har avvecklats, eller när vi har kommit längre, senare på en högre vetenskaplig och teknisk nivå. Falkemark menade att en enskild kommuns handlingsskyldighet ställer sig helt olika till de två skilda fallen

A. Om kärnkraften definitivt stoppas. B. Om den inte stoppas och mängden avfall fortsätter att öka.

I det första fallet finns det ett nationellt agerande gör att lokala som regioner får finna sig i beslut om avfallslokalisering. I det andra fallet finns ingen moralisk skyldighet, jag tolkat det, att låta avfallet som dumpas på bakgården hos någon kommun. Lars Thalén och Bodil Jönsson var utifrån andra utgångspunkter inne på en liknande tanke, att man skall vänta med lösningen till dess att kärnkraften har avvecklats eller är väg att avvecklas. Detta betyder att arbetet kring avfallets sluthantering skulle vila något till dess att saker är bestämda. Kanske mera det skulle finnas mer kunskap då. En del människor är oroade över situa-

tionen med mellanförvaring i de bassänger där man skall låta avfallet ligga i 40 år innan det tas till slutförvaring.

En ny teknologiefik

Kämavfallsfrågan är inte unik i det att den aktualiserar frågan om solimed framtida generationer, för framtida människors villdaritet ansvar finns andra frågor ställer problem på sin spets; jag kor. Det som samma tänker på den gentekniken. Man kan alstra fram nya arter. Här finns nya debatt löftes- och hotbilder. Så kämkraftsfrågan är inte unik också en om i detta avseende. Bodil Jönsson förde in Peter Kemps begrepp om distansetik och ville därmed betona att vi behöver en teknologietik som hänsyn till framtida generationer och folk långt borta på andra orter tar vi inte har kontakt med ansikte mot ansikte. som Den traditionella etiken baseras grannskapsumgänget, vad du vill att din skall göra för dig därav begreppet närhetsetik. Nu har vi granne teknologier fungerar på avstånd och även över långa tider. Då är det som enligt Kemp fråga att införa typ av etik, en distansetik, som om en ny hanterar de frågeställningarna. Ytterst är det dock en fråga om tronya värdighet och förtroende. Kan ha tillit till myndigheter, vetenskapen och företagen, d marknadens krafter Det var också denna fråga som v s utvecklades vidare idag på förmiddagen då Göran Sundqvist kritiserade den korporativistiska modellen och pläderade för en dialog där Organisationen Vetenskap och Demokrati deras egna villkor. Samma möter gäller förhållandet till Marknaden, fick vi höra. utmaningen är föra diskussionen på de inomvetenskapliga Att möta att och inomdemokratiska villkoren. På sätt och vis kan den perforerade organisation han talade även den, sägas vara en mer sofistikerad korom, porativism. Där Sven Ove Hanssons premiering av demokrati att var det demokratiska benet i Görans triangel överst ett viktigt tillägg. sätta - Hansson ville också gå från acceptans till aktivt samtycke.

En bred demokratisk lösning

I diskussionen uppmärksammades frågan om hos vem man skall sträva efter vinna Här kan finnas olika intressegrupperingar med att acceptans. olika ideal vad krävs för bred lösning. Gunnar Bergendal om som en förordade rådslag framför den modernare ordningens beslutsprocess där orkestreringspolitik blivit framträdande ingrediens. Han och flera en andra varnade också för hur oförmågan att bereda djupare delaktighet en

hos större grupper kan ge upphov till fundamentalistiska strömningar där demokratiska principer och kunskap överhuvudtaget blir ifrågasatta. Här finns åter anledning till att organisationen med stort O i Görans schema fortsätter i riktning mot den perforerade modellen hur det ska gå - nu till. Vi diskuterade också marknaden, är ett indirekt element i detta som sammanhang. Den associeras med effektivitet och rimliga kostnadströsklar. Denna fråga kom dock aldrig att utvecklas. Huvudfrågoma förblev kunskap och demokrati och en allmän tanke att demokratiska om arrangemang måste utformas så att allehanda former kunskap, inte av bara expertisens, kan göra sig gällande i beslutsprocessen. I och med att trovärdighet bygger på tilltro och närhet mellan frågan behandlas som och dem som berörs, finns ett dilemma. Teknologin är storskalig och frågorna är för många människor abstrakta, de angår inte här och oss nu. Hur då engagera människor i frågor vars praktiska innebörd ligger långt in i framtiden, eller en god bit in i framtiden Det finns många allmänna synpunkter här kunskap, demokrati och om liknande, representerande olika forsknings- och förvaltningskulturer. Mycket lite har sagts här om hur vi skall operationalisera de olika krav som har ställts. Hur bred är demokratin Hur skall vi bredda den konkret och praktiskt Sätta spärr mot tendenser där tekniken springer förbi politiken och den allmänna opinionen Sätta spärr även mot eventuella tendenser till fundamentalism i folkliga rörelser och protestaktioner, då dessa kan stjälpa principer och underminera dem Frågorna många, var men de konkreta förslagen få. Bör granskningen av SKBs forsknings- och utvecklingsplan större ges realdemokratiskt innehåll genom att den förs ut till riksdagen och offentliga hearings Därmed skulle den substantiella demokratins förutsättningar kunna öka. Granskning i en fråga med denna dignitet, har det sagts, bör göras utifrån en tillräcklig bredd på alternativ. Här fanns det vissa frågetecken i och med den omorganisation innebär att SKN som upphör, och dess uppgifter ingår i SKI. KASAM’s framtida roll är också oklar, speciellt om gruppen skall svara för granskning utan ökning i en resurser och kanslikrafter. Demokrati bör samtidigt förankras i bred en yta i politiken över partigränsema. Detta gäller speciellt då frågan inte följer de traditionella partilinjema. En arman fråga var huruvida lokalsamhällena ska ha kvar någon form av vetorätt i all framtid. Detta är något som kan bli ännu aktuellt i mer en

framtid med EG. Inom EG idag finns motsättningar mellan Euratom, den princip främjade dess tillkomst, och å andra sidan GATT och prinsom cipen frihandel. Nils Stjemquist pekade för sin del på hur EG om 15om 20 år ånyo kan aktualisera bakgårdsproblematiken på en högre nivå.

Problematiska gränser mellan teknik och politik

Går det att dra klara gränser mellan teknik och politik och vem som skall ha avgörande inflytande över dessa gränsdragningar Om det är klart att storskalig teknologi kärnkraft tillhör politikområdet, på vilken nivå som är detta Dessa frågor fick inga mer preciserade svar. Jag tror att ett sätt kunna komma vidare är kanske med någon form av forskning kring att kriterier och gränsdragningar. Margareta Bertilsson var inne på att det också finns ett juridiskt område här; men även kriterieforskning är ett kunskapsteoretiskt problem. Forskning detta slag finns inom vetenskapsteori och kan klargöra av vad är inom-tekniskt eller vetenskapsintemt, eller externt, samhällssom politiskt relevant vid olika tidpunkter. Det som kan vara vetenskapsintemt och inomtekniskt vid ett visst tillfälle kan vid ett annat tillfälle, beroende på konjunkturförändringar och andra politiska krav ställs, samtidigt bli utomteknisk fråga. Gränserna mellan teknik som en och politik är flytande. Här tror jag att det finns utrymme för mer forskning och precisering. Under vilka betingelser sker en förskjutning uppmärksamheten från interna till externa kriterier och tvärtom av Detta gäller inte minst det som vi talade om; peer reviewom mekanismema kommer att ställas något åt sidan, eller att man tummar något på dessa, medan uppmärksamheten riktas mera mot relevansmer kriterierna är så viktiga samhällssynpunkt. En sådan tendens, där som ur relevanskriteriema och politisk pragmatism tränger undan inre kvalitetskriterier för vetenskaplig granskning, har jag i andra sammanhang kallat epistemisk drift epistemisk efter kunskap. -

Körnkrafren pioniörområde

som I bredare perspektiv, med tanke på att Sverige liksom andra länder ett står inför den stora FN-konferensen i Rio, finns också frågan om en hållbar vetenskaplig och teknologisk utveckling. Vad är en hållbar teknologi Är kärnkraften hållbar teknologi Det är vad vi nu diskuterar. På en vilket sätt kan den tekniskt och politiskt vara en hållbar teknologi Här finns olika uppfattningar med både löftes- och hotbilder på varsin sida.

Kämkraften är kanske inte bara symbol i dessa sammanhang, en utan också något av ett pionjärområde där vi börjat brottas med frågan om en hållbar utveckling sustainable development på ett mycket konkret sätt. Någon här på konferensen tyckte att det finns för mycket pessimism, och att det också är viktigt att peka på de bra sidor finns i kämkraftssom

utveckling. Det har dragit med sig det positiva att viktiga kun-

nya skaper, problem och erfarenheter har ställts på dagordningen. Vi ser också hur det är nödvändigt med en helhets-approach till teknologisk utveckling, och att teknologi inte bara är teknologi den är också politik och sociala relationer med naturen och medmänsklighet på klotet. Här har skett vissa perspektivförskjutningar. i

Slutligen finns en internationell dimension, vi inte berört nämnsom värt Sverige har idag en kompetens kommer utvecklas som att ytterligare och där Sveriges kunskapsläge och ställning

internationellt blir

viktiga faktorer för andra länder. På längre sikt förmodar jag det att måste till en konvention på liknande sätt vi har fått Montrealsom protokollet om freoner för att förhindra ozonskiktets vidgning. Jag tror även att på detta område kommer det framtid, där det troligen blir en förhandlingar om riktlinjer för förvar avfall. Här kan Sverige spela av en viktig roll, inte minst på grund den tekniska kompetens av som utvecklats. Hans Forsström ifrågasätter den pessimism, han ligger som menar under denna konferens. Han vill istället framhäva positiva aspekter med slutförvaringssystem, och jag har också här avslutningsvis försökt peka

på den sidan. Han hoppas dessutom att man därmed kan komma längre på väg till ett bredare samtycke, inte bara acceptans. Här tror jag det kan finnas delade meningar kvar i församlingen.

För egen del tror jag att mycket är avhängigt den politiska medav vetenhetskonjunkturen. Demokratin är lika stark eller kraften i svag som de folkliga rörelser, som finns utanför organisationerna, utanför vetenskapen och marknaden. Det är i det civila samhället kraften finns som som slår vakt om rättvisesynpunkter.

Program för KASAMs seminarium om

ACCEPTANS TOLERANS DELAKTIGHET - -

Vår Gård, Saltsjöbaden 3-5 1992

mars

Tis 3 mars 16.30 Registreringenöppnar

17.30 Gemensam middag

19.00-ca 21.30 Session 0 Inledande Översikter Ordf Landshövding Camilla Odhnoff, KASAM Välkomstord Camilla Odhnoff — Slutförvarets tekniska lösningar Sten Bjurström - Politiska beslut, tidplan, granskning Olof Söderberg - Sammanfattning kunskapsseminariet Nils Rydell - Sammanfattning etikseminariet Anne-Marie Thunberg - Sammanfattning beslutsseminariet Anne-Marie Thunberg - Dialogprojektet Johan Andersson -

21.30 Öl smörgås 0

Ons 4 mars 07.30 Frukost börjar serveras

Session lzKollektivt ansvar solidaritet 08.30 - Ordf Teol. dr Anne-Marie Thunberg, KASAM a Demokratiskt Solidaritet ansvar- Doc. Gunnar Falkemark, Göteborgs universitet b Demokratiskt beslutsfattande Stjemquist, Lunds universitet Prof. em. Nils c Kunskap-information i massmediesamhället Rektor Gunnar Bergendal, Lärarhögskolan i Malmö

10.00-10.30 Förmiddagskaffe

10.30-12.15 Diskussion Inl. komm. Jan Thelander, Lunds universitet Carl Reinhold Bråkenhielm, Uppsala universitet Stellan Welin, Chalmers Tekniska Högskola

12.15 Lunch

13.30-15.00 Fortsatt diskussion

15.00-15.30 Eftermiddagskaffe

15.30 Session 2 Hotbildsprofiteringens betydelse för demokratiskt beslutsfattande ordf. Överdir. Olof Söderberg,SKN Kommunikationskonsult Lars Thalén, Burson-MarstellerAB Diskussion Inl. komm. Stig Arne Nohrstedt,Högskolan i Örebro Ulla Sjöström, Landstinget, Örebro 17.30 Middag

19.00-21.30 Session 3 Avfallshanteringen teknisk verksamhet med social dimension Ordf. Prof. Clas-Otto Wene,KASAM Univ.lekt. Bodil Jönsson,Lunds universitet Diskussion Inl. komm. Lars Rydén, Uppsalauniversitet Boel Berner Linköpings universitet , 21.30 Litet kvällsmål

Tor 5 mars 07.30 Frukost börjar serveras

08.30-12.00 Session 4 Acceptans och legitimitet Ordf. Generaldir. Gunnar Bengtsson,SSI Fi1.dr Göran Sundqvist, SKN Diskussion Inl. komm. MargaretaBertilsson,Lunds universitet SvenOve Hansson,Uppsalauniversitet

10.00-10.30 Förmiddagskaffe

12.00 Lunch

13.30-10.30 Session 5 Sammanfattning seminariet av Ordf. Landshövding Camilla Odhnofl, KASAM Prof. Aant Elzinga, Göteborgsuniversitet Avslutande diskussion Slutord Camilla Odhnoft

15.00 Eftermiddagskaffe

Deltagarförteckning

Inbjudna inledare och kommentatorer Bergendal Gunnar Rektor, Lärarhögskolan i Malmö Berner Boel Professor, Tema T, Univ. i Linköping Bertilsson Margareta Docent, Sociologiska Institutionen, Lunds Univ. Bråkenhielm Carl Reinhold Professor, Teologiska institutionen, Uppsala univ. Elzinga Aant Professor, Inst. för vetenskapsteoñ, Gbg univ. Falkemark Gunnar Docent, Statsvetenskapliga institutionen, Gbg univ. Hansson Sven Ove Fil. dr, Filosofi, Uppsala univ, SKNs styrelse Jönsson Bodil Universitetslektor, Fysik LTH, Högskolelektor, Högskolan i Örebro, Nohrstedt Stig Arne Rydén Lars Docent, Biokemiska inst., Biomedicinskt centrum Uppsala även Uppsala forskningsetiska seminarium Sjöström Ulla Docent, Örebro läns landsting, SKIs styrelse Stjemquist Nils Professor, Lunds univ. Sundqvist Göran Fil. dr, Statens kämbränslenämnd Thalén Lars VD, Burson-Marsteller AB Thelander Jan Fil. lic., Historiska inst., Lunds univ. Welin Stellan Docent, Centrum för forskningsetik i Göteborg

Övriga deltagare

Ahlström Per-Eric Forskningschef, SKB AB Andersson Ingemar Kommunalråd, Varbergs kommun, Ordf. KSO Andersson Johan Avdelningsdirektör, avfallsenheten, SKI Bengtsson Gunnar Generaldirektör, SSI Bjurström Sten VD, SKB AB Bäverstam Ulf Avdelningschef, SSI Carlsson Torsten Kommunalråd, Oskarshamns kommun, V. ordf. KSO, David Prof. KASAM, Analytisk o marin kemi, CTH Dyrssen em., Ekman Britt Informationsselcreterare, SSI Forsström Hans Överingenjör, System och Anläggningar, SKB AB Hallencreutz Margareta Informationschef, SKN

Hedgran Arne Professor, SKNs styrelse Högberg Lars Generaldirektör, SKI Jansson Uno Kommunalråd, Östhammars kommun Johansson Gunnar Avdelningsdirektör, SSI Kleinhans Ingeborg Folkkampanjen mot kärnkraft-kärnvapen Lundgren Lawrence Tema Vatten, Univ. i Linköping, Professor, Univ. of Rochester, USA Norrby Sören Överingenjör, chef för avfallsenheten, SKI Odhnoff Camilla Landshövding, Ordf. KASAM Rydell Nils Överingenjör, SKN Sandström Rolf Professor, KASAM, Materialteknologi. KTH Sjöblom Rolf Avdelningsdirerktör kemi o material, SKN Svensson Leif Biträdande informationschef, SKI Söderberg Olof Överdirektör, SKN Thegerström Claes Projektledare, lokalisering, SKB AB g Thunberg Anne-Marie Teol. dr, KASAM Toverud Öivind Avdelningsdirektör geologi, SKN Ungermark Seve Informationschef, SKB AB

Valentin Jack Avdelningschef, ss1

Wene Clas-Otto Professor, KASAM, Inst. för energiteknik, CTH Wingefors Stig Avdelningsdirektör, avfallsenheten, SKI

Sekretariat Andersson Tor Leif Docent, sekr. KASAM, Tellus Energi AB Carlberg Susanne Informationsassistent, SKN

Statens offentliga utredningar 1993

Kronologisk förteckning

Lstyrnings-ochsamarbetsformer i biståndet. UD Kursplaner för grundskolan. U. L Ersättning för kvalitetocheffektivitet. . Utformning av ettnytt resurstilldelningssystem för grundläggande högskoleutbildning. U. å Statligt stödtill rehabilitering tortyrskadade av . flyktingar fl. m. Bensodiazepiner beroendeframkallande psykofar- . maka.S. Livsmedelshygien småskalig och livsmedelsproduk- . tion.Jo. .Löneskillnader ochlönediskriminering. Om kvinnoroch män på arbetsmarknaden. Ku. Löneskillnader ochlönediskriminering. Omkvinnor . och män arbetsmarknaden. Bilagedel. Ku. 9.Postlag.K. 10.En ny datalag. Ju. 1 Socialförsäkringsregister. S. 12. Vårdhögskolor - kvalitet- utveckling huvudmannaskap. - U. 13. Ökad konkurrens järnvägen. K. 14.EGoch våra grundlagar. Ju. 15.Svenska reglerförinternationell omfördelning av oljavid en oljekris.N. 16.Nyavillkorförekonomiochpolitik ekonomi- kommissionens förslag.Fi. 16.Nyavillkorförekonomiochpolitik ekonomi- kommissionens förslag.Bilagedel. Fi. l7. Ãgandet av radioochtelevisioniallmänhetens tjänst. Ku. 18.Acceptans ToleransDelaktighet. M.

1993 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Miljö- och naturresursdepartememtet E Y d3[313g- [m] Acceptans Tolerans Delaktighet. [18] EGoch våragrundlagar. [l4]

Utrikesdepartementet Styrnings- och samarbetsformer i biståndet. [l]

Socialdepartementet Statligt stödtill rehabilitering av tortyrskadade flyktingarm. fl. [4] Bcnsodiazepiner beroendeframkallande psykofarmaka. — [5] Socialförsäkringsregister.

Kommunikationsdepartementet Postlag. [9] Ökad konkurrens järnvägen. [I3]

Finansdepartementet Nya villkor för ekonomioch politik ekonomi- kommisionens förslag. [16] Nya villkor för ekonomioch politik ekonomi kommisionens förslag. Bilagedel. [I6]

Utbildningsdepartementet Kursplaner för grundskolan. [2] Ersättning för kvalitetoch effektivitet. Utformning ettnyu av resurstilldelningssystem för grundläggande högskoleutbildning. [3] Vårdhögskolor kvalitet- utveckling huvudmannaskap. [12] - - Jordbruksdepartementet Livsmedelshygien och småskalig Iivsmedclsproduktion. [6]

Kulturdepartementet Löneskillnader och lönediskriminering. Omkvinnor och män arbetsmarknaden. [7] Löneskillnader och lönediskriminering. Om kvinnor ochmän arbetsmarknaden. Bilagedel. [8] Ägandet av radio och television i allmänhetens tjänst. [17]

Näringsdepartementet Svenska regler för internationell omfördelning av oljavid en oljekris.[15]