Slutförvaring av använt kärnbränsle : KASAMs yttrande över SKBs FUD-program 92 : rapport

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

SLM]

1993:67

Slutförvaring

använt kürnbrünsle

av

KASAM 92

yttrande

över SKBs

FUB-Program

KASAM

RÅD

STATENS Rön

KARNAVFALLSFRAGOR , National Council for Nuclear Waste

Min

w Statens offentliga utredningar

WW 1993:67

W Miljö- och naturresursdepartementet

Slutförvaring av

använt kärnbränsle

KASAMs yttrande över SKBs

92 FUD-program

Rappoft Statens råd för

av kärnavfa1lsfråg0rKASAM

Stockholm 1993

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget som ingår i C E Fritzes AB. Allmänna Förlaget ombesörjer också, uppdrag av Regeringskanslietsförvaltningskortor, remissutsändningar av SOU och Ds.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Omslagsbild: Innesluten av Milan Halaska.

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-13402-0 Stockholm 1993 ISSN 0375-250X

Slutsatser och rekommendationer

KASAM har under denna rubrik samlat sådana slutsatser om SKBs FUDprogram och rekommendationer om åtgärder som KASAM bedömer kan vara av särskilt intresse för regeringen.

Diupförvar för demonsfrationsdeponering

KASAM tillstyrker,

- att SKB inriktar sin FUB-verksamhet under perioden 1993-98 en förvaring i demonstrationsskalzi med återtagningsmöjlighet som det första steget i sluthanteringen av det använda kärnbränslet,

° att detta steg omfattar 5 lO % av hela den beräknade bränslemängden från det svenska reaktorprogrammet och

att SKB tills vidare inte binder sig för någon specifik hanterings- och förvaringsmetod inför den fortsatta hanteringen av den resterande bränslemängden.

Sysfemvalet

KASAM har efter en översiktlig värdering av olika studerade förvars- systems egenskaper funnit att KBS 3 är ett rimligt val av metod för de- monstrationsdeponeringen.

SKB bör i nästa FUD-Program redovisa sin bedömning av kunskapsläget beträffande andra alternativ som kan komma ifråga för svenskt kärnbränsle.

Lokaliseringen av slutförvaref

Under vissa i yttrandet närmare angivna förutsättningar kan KASAM tillstyrka att SKB begränsar sin ansökan enligt NRL om detaljundersökningar till att endast gälla en plats.

De kommuner där platsundersökningar görs bör ges ekonomiska förutsättningar att konsultbasis anlita erforderlig utomstående expertis som kan granska och uttala sig SKBs platsundersökningsarbeten från proom grampresentationen till resultatredovisningen. Ett sätt att ordna detta som KASAM finner lämpligt är att kommunen beviljas medel ur avfallsfonden för sådana konsultationer.

En miljökonsekvensbeskrivning MKB måste fogas till ansökan om detaljundersökningar enligt NRL och till senare ansökningar för djupför- Det är KASAMs övertygelse att en särskild MKB-kommission, varen. kanske efter nederländskt mönster, kan ha viktig uppgift när det gäller en få fram korrekta och vetenskapligt välgrundade MKB för de olika att i slutförvaringen. KASAM avser återkomma med synpunkter i stegen samband med sitt remissyttrande över betänkandet Miljöbalk.

Inkapslingen det använda körnbrönslet

av

KASAM stöder SKBs val stål-kopparkonceptet som huvudalternativ av för fortsatta undersökningar. Om denna utformning inte skulle visa sig tillfredsställande måste det dock finnas möjlighet att återgå till KBS 3konceptet.

Sökerhefsanalysen

KASAM vill särskilt understryka behovet av dels en bättre redovisning av den utnyttjade metodiken för den långsiktiga säkerhetsanalysen dels en allsidig säkerhetsanalys såväl de tillverkade som de naturliga barriärav roll i flerbarriärsystemet. Vad avser såväl metodikredovisning som ernas allsidighet är SKB 91 helt otillfredsställande. KASAM anser därför SKBs påståenden bergets begränsade funktion för att garantera KBS 3-lösom ningens säkerhet vara obevisade.

Det är viktigt att säkerhetsanalysen utformas så att man får en totalbild av säkerhetsfrågorna omfattar både hanteringsskedet och förvaringssom skedet. En helhetssyn kräver att stråldoser till individer i olika faser av verksamheten kvantiñeras, vägs mot varandra och summeras. Denna helhetsredovisning saknas i SKBs program.

Tidsplaner

Det förefaller KASAM uppenbart att SKBs tidsplaner i FUD-Program 1992 är orealistiska. Därtill kommer att de innehåller tidpunkter för bindande ställningstaganden och för tillståndsprövningar av inkapslingen och detaljundersökningarna berör tillsynsmyndigheterna och som enligt som SKB infaller inom den närmaste sexårsperioden. SKI och SSI har reagerat detta och ställt krav extra redovisningar före nästa lagstadgade redovisning FUD-programmet 1995. av

Dessa krav kan Visa sig onödigt tidigt ställda. För att skapa klarhet om detta är det enligt KASAMs uppfattning nödvändigt att SKB gör en ingående genomgång och revision av sina tidsplaner och presenterar dem . för myndigheterna, förslagsvis senast i mars 1994.

9. Övrig stödjande FoU-verksamhet ..66

9.1 Allmänt ..66 9.2 Områdesvisa kommentarer ..70

10. Tidsplaner 75

Sammanfattning

Avgränsning av yttrandet

KASAM har denna gång till skillnad från tidigare granskningar fått sitt

uppdrag direkt av regeringen. Svarstiden har varit längre än för andra

instanser inklusive SSI och SKI. KASAM har sålunda haft möjlighet att ta del av övriga yttranden innan arbetet med det egna yttrandet avslutats.

KASAM har emellertid inte uppfattat det som sin roll att vara en överinstans i granskningen av SKBs FUD-Program 1992 med uppgift att värdera tidigare yttranden och göra de slutgiltiga bedömningarna. KASAM har i första hand gjort en självständig värdering av de inslag i SKBs nya planering, exempelvis demonstrationsdeponeringen, systemvalet, lokaliseringen och det nya kapselutförandet, som blir styrande för SKBs fortsatta arbeten och regeringen därför kan se skäl att ta ställning till i som sitt beslut om SKBs program.

Diupförvar för demonstrationsdeponering

I regeringsbeslutet om SKBs FoU-Program 89 uttalades att SKB böni nästa FoU-program enligt kärntekniklagen utreda möjligheterna att låta ett slutförvar i demonstrationsskala ingå ett led i arbetet med att ut-v som forma ett slutförvar. SKB har gått längre än vad sålunda begärts när beslutat att ändra sin tidigare planering och bygga ett djupförvar man nu får konsekvenl-i för demonstrationsdeponering. Den ändrade planeringen ser för stora delar av FUD-programmet.

Vid en samlad bedömning av dessa konsekvenser finner KASAM liksom - SKB att den nya arbetsplanen ger betydande fördelar. KASAM till- styrker därför

att SKB inriktar sin FUD-verksamhet under perioden 1993-98 på en förvaring i demonstrationsskala med återtagningsmöjlighet som det första steget i sluthanteringen av det använda kärnbränslet

° att detta steg omfattar 5 10 % av hela den beräknade bränslemängden från det svenska reaktorprogrammet och

att SKB tills vidare inte binder sig för någon specifik hanterings- och °

förvaringsmetod inför den fortsatta hanteringen av den resterande

bränslemängden.

Systemvalef

SKB har bedömt att deras tidigare referensutförande av ett slutförvar, KBS 3-modellen, är den lämpligaste för en demonstrationsdeponering. KASAM har efter en översiktlig värdering av olika studerade förvars- systems egenskaper funnit att KBS 3 är ett rimligt val av metod för de- monstrationsdeponeringen.

KASAM finner det emellertid viktigt att SKB även fortsättningsvis avdelar för att aktivt bevaka och rapportera den internationella utresurser vecklingen inom området behandling och slutförvaring av använt kärn bränsle. SKB bör i nästa FUD-Program redovisa sin bedömning av kunskapsläget beträffande andra alternativ som kan komma ifråga för svenskt kärnbränsle.

Lokaliseringen slutförvaret

av

SKB har ändrat sin tidigare, av regeringen sanktionerade, lokaliseringsprocedur sätt som i flera avseenden är anmärkningsvärda. Antalet detaljundersökningsplatser har reducerats från två till en. Någon annan urvalsprocess än att finna kommuner som visar sig vara intresserade föreslås inte. KASAM har därför ingående övervägt SKBs nya lokaliseringsprocedur.

SKB får enligt KASAMs bestämda uppfattning inte värja sig mot att utse kandidatplatser deras geologiska meriter genom att istället i första hand söka kandidatplatser i kommuner som visar sig vara intresserade.

Enligt KASAMs åsikt bör SKB göra ingående studier och värderingar av de regionala skillnader i byggbarhetsegenskaper som erfarenhetsmässigt

föreligger mellan olika regioner av den svenska berggmnden. Sådana studier kommer att visa att det finns betydande skillnader i förekomst av strukturella svagheter och andra besvärande heterogeniteter mellan olika berggrundsprovinser och mellan olika delar av dessa provinser. Med ledning ett sådant underlag bör SKB kunna välja två eller flera kandidatav platser i sådana regioner som ger de bästa chanserna till framgångsrika detaljundersökningar.

SKB måste enligt KASAMs åsikt ange acceptansgränser för olika egenskaper hos berggrunden kandidatplatserna innan undersökningarna startas. Det kan bli svårt för SKB att göra sitt val av detaljundersökningsplats trovärdigt om man genomför sina kandidatplatsundersökningar utan i förväg uppställda acceptansgränser och därefter förklarar att undersökningarna preliminärt visat att berggrunden är tillräckligt bra.

Under dessa förutsättningar kan KASAM tillstyrka att SKB begränsar sin ansökan enligt NRL om detaljundersökningar till att endast gälla en plats.

De kommuner där platsundersökningar görs bör ges ekonomiska förutsättningar att konsultbasis anlita erforderlig utomstående expertis som kan granska och uttala sig om SKBs platsundersökningsarbeten från programpresentationen till resultatredovisningen. Ett sätt att ordna detta som KASAM finner lämpligt är att kommunen beviljas medel ur avfallsfonden för sådana konsultationer.

När det gäller beslut i frågor som engagerar stora delar av allmänheten är det särskilt viktigt att beslutsprocessen är öppen och lättöverskådlig och även uppfattas det sättet. Annars kan medborgarna känna sig vilseledda eller få intrycket att frågan ändå är avgjord i förväg. KASAM ser ett hot mot trovärdigheten i beslutsprocessen i det faktum att en berörd kommun kan komma att få ta ställning till tre olika tillståndsärenden och därmed formellt ha möjligheten att uttala veto vid alla tre tillfällena. Som KASAM ser det torde kommunens vetorätt vara oinskränkt för detaljundersökningen, men om kommunen godtagit detaljundersökningen kommer ett veto mot demonstrationsanläggningen eller slutförvaret att kunna upphävas av regeringen med hänvisning till anläggningens nationella betydelse.

KASAM menar att det är angeläget att kommuner som uttrycker sitt intresse för detaljundersökningar får den kompletta beslutsprocessen presenterad för sig ett sådant sätt att det står klart att kommunen inte av egen kraft kan stoppa ett projekt som detta vid tre olika tillfällen.

En miljökonsekvensbeskrivning MKB måste fogas till ansökan om detaljundersökningar enligt NRL och till senare ansökningar för djupförvaren. Flera lagar, som alla kräver en MKB, kommer att vara tillämpliga vid tillståndsprövningen av lokaliseringen av ett djupförvar. En och samma MKB bör kunna användas som beslutsunderlag vid prövningama enligt alla dessa lagar. Detta kräver en god samordning av de olika berörda myndigheternas anspråk innehållet i en sådan MKB. Att en av dessa myndigheter, som kanske dessutom ingår i ett sektorsintresse, har samordningsansvar förefaller olämpligt. Det är KASAMs övertygelse att en särskild MKB-kommission, kanske efter nederländskt mönster, kan ha en viktig uppgift när det gäller att få fram korrekta och vetenskapligt välgrundade MKB för de olika stegen i slutförvaringen.

Inkapslingen det använda körnbrönslet

av

SKB att ansöka lokaliseringstillstånd och koncession för en inavser om kapslingsstation vid årsskiftet 199697. SKB har vidare infört en nyhet i kapselkonstruktionen med ett tryckkärl av stål som omsluter kärnbränslet. Kopparmanteln utanför ståltryckkärlet ger det eftersträvade korrosionsskyddet i likhet med tidigare konstruktioner.

SKBs stål-kopparkapsel såväl potentiella fördelar som nackdelar nya ger jämfört med den blyfyllda kopparkapseln enligt KBS Enligt KASAMs bedömning överväger fördelarna med den nya konstruktionen sannolikt dess nackdelar. Stål-kopparkonceptet är emellertid ännu så länge ofullständigt studerat. SKB bör bl.a. ta in studier av fyllnadsmaterial innanför stålkapseln, som kan förstärka inkapslingens barriärfunktion, i sitt FUDprogram 1993-98.

KASAM stöder SKBs val stål-kopparkonceptet som huvudalternativ av för fortsatta undersökningar. Om denna utformning inte skulle visa sig tillfredsställande måste det dock finnas möjlighet att återgå till KBS 3konceptet.

SKB föreslår att inkapslingsstationen byggs i anslutning till CLAB. Ett nära till hands liggande alternativ är lokalisering i anslutning till djupförvaret. Utgången denna lokaliseringsprövning får inte tas för given i av SKBs planering. Eventuellt kan det bli nödvändigt att driva tillståndsärendena för inkapslingsstationen och detaljundersökningarna parallellt grund kravet redovisning alternativa lokaliseringar i miljökonseav av kvensbeskrivningen inkapslingsstationen. SKB bör beakta detta krav i av sin tidsplanering verksamheten under den sexårsperiod som FUDav Program 92 skall täcka.

Sö kerhetsanalysen

Såväl SSI diskuterar säkerhetsanalysen i sina yttranden. SKI har SKI som lagt ett omfattande arbete att värdera metodik och resultat beträfner fande den långsiktiga säkerhetsanalysen. KASAM delar SKIs bedömning inom detta område och vill särskilt understryka behovet av dels en bättre redovisning den utnyttjade metodiken för den långsiktiga säkerhetsanaav lysen dels allsidig säkerhetsanalys av såväl de tillverkade som de naturen liga barriärernas roll i flerbarriärsystemet. Vad avser såväl metodikredovisning allsidighet är SKB 91 helt otillfredsställande. KASAM anser som därför SKBs påståenden bergets begränsade funktion för att garantera om KBS 3-lösningens säkerhet vara obevisade.

SKB har i sin säkerhetsanalys SKB 91 utelämnat växelverkan mellan grundvattnet och de tekniska barriärema. Analysen måste kompletteras i detta avseende och också behandla förloppen när fel uppkommer de tekniska barriärerna. En sålunda kompletterad säkerhetsanalys bör sedan användas för att precisera, i form av acceptansgränser, de krav som måste tillgodoses berggrunden kandidatplats för att den skall av en kunna utses till detaljundersökningsplats och i nästa steg motsvarande - krav för att detaljundersökningsplatsen skall kunna godtas för demonstrationsdeponeringen.

Det är viktigt att säkerhetsanalysen utformas så att man får en totalbild av säkerhetsfrågoma såväl i hanteringsskedet som på lång sikt. Denna helhetsredovisning saknas i SKBs En helhetssyn kräver att strålprogram. doser till individer i olika faser av verksamheten kvantifieras, vägs mot varandra och summeras. På kort sikt vet man att personal bestrålas, i

långtidsperspektivet beräknar man doser till tänkta personer. Här finns ett behov total optimering mellan risker som inte är enkelt jämförbara av med hjälp kunskapsunderlag som inte är likvärdiga. av

Äspölaboratoriet

Arbetet med Äspölaboratoriet planerades från början av SKB till en del

generalrepetition inför kommande kandidatplats- och detaljundersom en sökningar. I det sammanhanget är berggrundens kvalitet, prognoser om modellering berggrunden och kontroller av modellernas riktighet särav skilt viktiga.

SKB bör enligt KASAMs åsikt gardera sig flera sätt mot förbiseenden eller alltför långtgående förenklingar vid de kommande modelleringarna

berggrunden på kandidatplatserna och använda de fortsatta Äspö-

av arbetena bl.a. för att förbättra sin modelleringsteknik.

SKB behöver dessutom utveckla sina metoder att lokalisera flackt liggande, vattenförande sprickstråk och sprickgångar fyllda med spröda eller lättvittrade mineral. Förekomst sådana förvaringsdjup på en av detaljundersökningsplats skulle kunna få allvarliga konsekvenser SKB bör

utnyttja de utmärkta möjligheter Äspö ger till sådan metodutveckling.

De fortsatta Äspöarbetena bör planeras så att sådana undersökningar och

försök prioriteras information och data till i tiden närliggande som ger behov inom områdena säkerhetsanalys, platsundersökningsmetodik och -metoder samt konstruktion av djupförvaret

Övrig stödjande FoU-verksamhet

Ett de mest iögonenfallande dragen hos SKBs Detaljerat FoU-proav 1993-1998 är det påverkats så obetydligt av SKBs omlagda gram att planering och de slutsatser SKB dragit SKB 91. Programmet ser i av av det alltid gjort. KASAM saknar en klargörande beskrivstort sett ut som FoU- verksamheten skall fasas ihop med de aktiviteter som ning av hur planerade verkställighetsfasen. ingår i den nu

SKB måste inför lokaliseringsprövningarnzi av inkapslingsstationen och demonstrationsförvaret dels redovisa säkerhetsanalyser av anläggningarna dels tillhandahålla underlag för miljökonsekvensbeskrivningarna. SKBs stödjande FoU-verksamhet behöver i hög grad inriktas att tillgodose

dessa specifika redovisningskrav.

SKBs konstruktionsfilosofi för slutförvaret har från början varit att bygin så mycket säkerhet som möjligt i de tillverkade barriärerna, Den ga viktigaste förutsättningen för att kunna tillskriva de tillgemensamma verkade barriärerntt betydande livslängd är att den totala tillförseln av en aggressiva komponenter till de tillverkade barriärerntt kan visas bli tillräckligt låg. SKB bör därför prioritera undersökningar som syftar till fastställa vad är tillräckligt lågt samt fortsätta sina undersökatt som ningar hur tillförseln aggressiva komponenter sker. av av

Tidsplaner

Det förefaller KASAM uppenbart att SKBs tidsplaner i FUD-Program 1992 är orealistiska.

Vid tidigare granskningar SKBs FoU-program har SKBs tidsplanering av relativt obemärkt. Denna gång är den mer betydelsefull eftersom passerat den innehåller tidpunkter för bindande ställningstaganden och för tillståndsprövningar inkapslingen och detaljundersökningarna som berör av tillsynsmyndigheterna och enligt SKB infaller inom den närmaste som sexårsperioden. SKI och SSI har också reagerat på detta och ställt krav extra redovisningar före nästa lagstadgade redovisning av FUD-program- 1995. Dessa krav kan visa sig onödigt tidigt ställda. För att skapa met klarhet detta är det enligt KASAMs uppfattning nödvändigt att SKB om gör ingående genomgång och revision av sina tidsplaner och presenen terar dem för myndigheterna, förslagsvis senast i mars 1994.

l. Inriktning och avgränsning av KASAMs yttrande

Vid tidigare granskningar av SKBs FoU-program har KASAM yttrat sig till dåvarande Statens kärnbränslenämd som fram till sin nedläggning 30 juni 1992 var tillsynsmyndighet över SKBs FoU-verksamhet. KASAM då flera remissinstanser som nämnden anlitade i arbetet med sitt var en av eget utlåtande till regeringen. Kärnbränslenämndens tillsynsuppgift har överförts till Statens kärnkraftinspektion. SKI överlämnade sitt yttrande till regeringen den 31 mars 1993 efter ett remissförfarande likt nämndens, utan medverkan av KASAM. KASAM har istället fått sitt men granskningsuppdrag direkt av regeringen med svarstid senast den 30 juni 1993. KASAM har sålunda getts möjlighet att ta del av SKIs och dess remissinstansers yttranden innan arbetet med det egna yttrandet avslutats.

KASAM har emellertid inte uppfattat det som sin roll att vara en överinstans i granskningen SKBs FUD-Program 1992 med uppgift att värav dera tidigare yttranden och göra de slutgiltiga bedömningarna. KASAM har i första hand gjort en självständig värdering av de inslag i SKBs nya planering, främst demonstrationsdeponeringen, systemvalet, lokaliseringoch det nya kapselutförandet, som blir styrande för SKBs fortsatta aren beten och regeringen därför kan se skäl att ta ställning till i sitt som beslut har vidare föreslagit kompletteringar om SKBs program. KASAM SKBs program. Kompletteringarna avser forsknings- och utredningsav insatser SKB inte nämnt eller särskilt betonat i sitt program men som resultat KASAM bedömer behövs för att beslutsunderlaget vid de. vars kommande tillståndsprövningarna skall bli tillfredsställande. KASAM diskuterar slutligen SKBs tidsplaner.

2. SKBs nya planering

i FUD-Program 92 omfattande och betydelsefulla förän- SKB redovisar planering det fortsatta arbetet med slutförvaring av det dringar i sin av kämbränslet. De tidigare FoU-programmen 1986 och 1989 avanvända karaktär med

såg huvudsakligen forskningsinsatser av orienterande en

tio år. Målsättningen att inlämna en lokaliseringsanlöptid av mer än var 2003, byggnadsarbetet med ett slutförvar sökan för slutförvaret starta börja deponeringen 2020. Behandlingsstationen för använt 2010 och inkapslingsstationen skulle likaså börja byggas 2010. Principutbränsle slutförvaret skulle redovisas 1995 och detaljundersökningar formning av på två platser skulle genomföras under åren 1996 till 2001.

överlämnade är tiderna för detaljundersökningar l det nu programmet till 2003 och för ansökningar lokalisering av förvaret 2003 1997 om oförändrade, deponering i demonstrationsskala planeras huvudsak men 2008. Detaljundersökningarna fordrar enligt regeringens starta redan beslut efter granskningen FoU-Program 89 tillstånd enligt naturreav - SKB genomföra sådana endast plats. SKB avser surslagen. avser att en lokaliseringstillstånd och koncession för inkapslingsstatioatt ansöka om vid årsskiftet 199697. SKB redovisar sitt val av principutformning nen ett djupförvar redan i det nu framlagda FUD-programmet. av

planeringen har tydligen beslutats så sent att den inte fått fullt Den nya genomslag i programskrivningen. Den verksamhet som beskrivs i FUD-

Program 92 med dess underlagsrapporter är till sin uppbyggnad samman-

delar inte är samordnade. Den är ett program för de satt av tre som ena kommande anläggningarna, den andra det fortsatta arbetet ,med säkerhets-

SKB 91 och den tredje programmet för den stödjande FoUrapporten

verksamheten inklusive Äspölaboratoriet. Anläggningsprogrammet har

tidsplan med tidigaste möjliga tider. Det stöder sig slutsatser getts en drogs i SKB 9l-rapporten och som upprepas i resonemangen om som

lokaliseringen slutförvaret. Det stödjande FoU-programmet fortsätter

av i spåren de tidigare FoU-programmen. Det lever synbarligen sitt eget av liv att ha påverkats anläggningsprogrammets behov av underlag utan av innan olika aktiviteter Det har inte heller, på goda grunder, påstartas. verkats de alltför långtgående slutsatser om barriärfunktionerna som av i dragits av SKB 91 se avsnitt 7.5.

KASAM återkommer i det följande till olika exempel denna bristande samordning.

3. för

Diupförvar demonstrafionsdeponering

I sitt yttrande över SKBs FoU-Program 89 föreslog kärnbränslenämnden SKB skulle utreda slutförvaringen kan genomföras stegvis med att om kontrollstationer och möjligheter till åtgärder. SKB borde vidare utreda konsekvenserna denna strategi för totalkostnaderna för slutförav varingen. Nämnden ansåg slutligen att demonstrationsanläggning en borde inta slutförvarets plats i SKBs dåvarande planering.

Regeringen uttalade i sitt beslut med anledning av yttrandet att SKB bör i nästa FoU-program enligt kärntekniklagen utreda möjligheterna att låta slutförvar i demonstrationsskala ingå som ett led i arbetet med att ett utforma ett slutförvar.

SKB har gått längre än vad sålunda begärts, när man nu beslutat att ändra sin tidigare planering och bygga inkapslingsstation i en nära framtid en djupförvar för demonstrationsdeponering av använt kärnsamt ett bränsle med återtagbarhet bränslet, tidigare än det ursprungliga fullav skaleförvaret. I FUD-programmet ett antal skäl för omläggningen ges den utredning rimligen gjorts redovisas inte. Bl.a. redovisas men som inte någon beräkning kostnaderna för demonstrationsdeponeringen. av

Omläggningen programmet får konsekvenser för den stödjande FoUav verksamheten, för platsvalsarbetet och för totalkostnaderna för kärn-

bränslehanteringen.

FoU-insatserna hittills har syftat till att förbättra kunskapsunderlaget för slutförvaring bränslet några hundra meters djup i prekambrisk av berggrund och till att få jämförelsematerial inför ett val mellan möjliga alternativa utfonnningar ett sådant djupförvar. Arbetet har i hög grad av fokuserats kring vidareutveckling av det barriärsystem och den lay-out en föreslogs redan i den andra KBS-rapporten 1978. som

Under de första åren fram till 1983 var arbetet utpräglat projektinriktat med målet att redovisa ett totalsystem för hanteringen av det använda kärnbränslet kunde godtas regeringen som underlag för tillstånd som av att reaktorer i drift. Som resultat av de återkommande granskningta nya

arna av KBS-rapporterna och av impulser från arbeten i andra länder uppmärksammades efterhand problem som ursprungligen behandlats summariskt eller inte alls. Exempel sådana problem är de påfrestningar som kan uppkomma i samband med nästa istid förkastningar i berggrunden i samband med avsmältningen av istäcket samt varaktig och djupgående permafrost, snabb grundvattenrörelse även i klena sprickor i berggrunden grund av kanalbildning samt risker förknippade med mänskligt intrång i förvaringsberget.

De processer i berggrunden som kan skada de tillverkade barriärerna eller påverka transporten av radionuklider synes nu vara identifierade i huvudsak. Få helt nya problemställningar har tillkommit under den senaste femårsperioden. Alla frågor har inte fått tillfredsställande svar men en fortsatt forskning enbart kring de generella frågeställningarna riskerar att ge svar fel frågor. SKB behöver konfronteras med de praktiska problemen med en slutförvaring. Sådana dyker alltid upp inom

teknologi. Äspölaboratoriet är ett välkommet steg i den riktningen.

en ny En demonstrationsdeponering ger en ännu mer fullständig kontakt med de praktiska slutförvaringsproblemen.

SKBs tidsplanering för platsvalet har inte påverkats av ändringarna i programmet, så när som på att SKB anammat kärnbränslenämndens rekommendation att bestämma sig för förvaringsmetod innan man väljer plats.

SKB föreslår att inkapslingsstationen byggs i anslutning till CLAB. Denna förläggning skall föregås av en lokaliseringsprövning SKB förutsom sätter inte kommer att vara avslutad före 1998 huvudrapporten Fig 1-3. Utgången av denna lokaliseringsprövning får inte tas för given i SKBs planering och har betydelse för behandlingen av lokaliseringsärendet för djupförvaret för demonstrationsdeponering. Om inkapslingsstationen skulle bli förlagd till CLAB reduceras omfattningen av anläggningsverksamheten förvaringsplatsen avsevärt liksom den infrastruktur besom höver byggas upp kring platsen för förvaret. En annan nära till hands liggande lokalisering av inkapslingsstationen är i anslutning till djupförvaret.

Detaljundersökningama inför lokaliseringen av djupförvaret för demonstrationsdeponering skall föregås av en prövning enligt NRL. Ett av

underlagen vid denna prövning miljökonsekvensbeskrivning MKB är en den med ansökan begärda verksamheten. Denna MKB kommer att bli av olika beroende den skall omfatta en inkapslingsstation eller ej. om Alltså bör det ha avgjorts om inkapslingen skall lokaliseras vid CLAB eller vid djupförvaret innan prövningen av detaljundersökningarna startas. Detta betyder att prövningen av detaljundersökningarna inte kan startas före 1998.

Redan i KBS Z-rapporten l978 presenterades en tidplan som ledde fram till slutförvaring i full skala år 2020. Denna milstolpe i start av programmet har sedan legat fast i alla senare programredovisningar. SKB antyder även att den planeringen är förenlig med enstart av nu nya

slutförvaring i full skala år 2020. SKBs nya tidplan ett intryck att

ger av. ha styrts den gamla milstolpen. SKB behöver göra en ny tidsplan utan av

sådana ovidkommande hänsyn med realistiska uppskattningar av tids-

men behov för olika aktiviteter och med kopplingar av den typ KASAM just påpekat mellan olika egna aktiviteter och myndigheternas tillståndsprövningar.

SKB redovisar ingen kalkyl över kostnaderna för demonstrationsdepo-

neringen och hur dessa beräknas påverka totalkostnaderna för avfallshanteringen. Den senaste kostnadsberäkningen i SKBs Plan 92 juni 92, har gjorts enligt den tidigare planeringen utan demonstrationsdeponering och med inkapsling på slutförvaringsplatsen. l SKBs Plan 92 beräknas den sammanlagda kostnaden för inkapslingsstationen, slutförvaret och infrastrukturen på den gemensamma förläggningsplatsen uppgå till 19,5: miljarder kr. I detta belopp ingår knappt 6 miljarder kr för osäkerhet i beräkningsunderlaget och för oförutsedda kostnadsposter. KASAM avstår från att diskutera inverkan av SKBs nya planering avgiftssystemet eftersom SKB inte redovisat sina kostnadsberäkningar och eftersom re- ] geringen nyligen tillsatt en utredning som skall se över kapitalförvaltningen m.m. enligt finansieringslagen.

Vid en samlad bedömning av konsekvenserna av SKBs nya planering med en demonstrationsdeponering finner KASAM dock, liksom SKB, att denna ändring av programmet har betydande fördelar. KASAM tillstyrker därför

° att SKB inriktar sin FUD-verksamhet 1993-98 på en förvaring i demonstrationsskala med återtagningsmöjlighet som det första steget i sluthanteringen av det använda kämbränslet,

° att detta steg omfattar 5 10 % av hela den beräknade bränslemängden från det svenska reaktorprogrammet och

- att SKB tills vidare inte binder sig för den fortsatta hanteringen av den resterande bränslemängden.

De brister i den planeringen KASAM påtalat ovan måste dock nya som rättas till innan de hinner få menliga konsekvenser. KASAM återkommer till detta i kapitel 10 Tidsplaner.

4.

Systemvalet

SKB har efter studier av alternativa systemutformningar bedömt att deras tidigare referensutförande, KBS 3- modellen, är den lämpligaste för en demonstrationsdeponering. Andra utföranden som studerats mer eller

mindre ingående SKB inkluderar WP-Cave, djupa borrhål, långa bor-

av rade tunnlar och korta borrade tunnlar. Alternativen har jämförts med

avseende på säkerhet, tekniska egenskaper och ekonomi. Återtagbarhet

har stor betydelse vid en demonstrationsdeponering men inte lika stor för en anläggning som byggs med uteslutande målsättning att bli ett slutgiltigt förvar. Det är därmed inte självklart att samma detaljutförande är att föredra i båda fallen även om det slutliga förvaret byggs enligt samma

grundläggande princip ett flerbarriärsystem på betryggande djup i

berggrunden.

Även andra utföranden har föreslagits exempelvis slutförvaring i torra bergrum och slutförvaring i massiva betongbunkrar gjutna i djupa bergrum.

En viktig fråga är om alternativa systemstudier har bedrivits i tillräcklig omfattning när SKB nu väljer system för en demonstrationsdeponering.

En demonstrationsdeponering måste fylla de krav som uppställs för ett

permanent slutförvar samtidigt det deponerade bränslet skall kunna

som återtas för utan risker den personal som utför arbetet och till rimligt låga kostnader. Det slutliga förvaret kan skilja sig från demonstrationsanläggningen på grund av teknikutveckling och erfarenheter från demonstrationsdeponeringen. Men den metod som väljs för demonstrationsdeponeringen kommer knappast att ersättas av en radikalt annorlunda metod, om nästa steg efter demonstrationsdeponeringen blir ett definitivt slutförvar för använt kärnbränsle.

Demonstrationsanläggningen skall alltså ha följande egenskaper,

- den skall uppfylla lika stränga säkerhetskrav som de som kommer att ställas på ett permanent slutförvar

bränslet skall kunna återtas ett så enkelt och säkert sätt att utfästelsen ° om återtagbarhet har trovärdighet och

anläggningen skall, trots återtagbarheten, inte kräva varaktig tillsyn ° eller skötsel för att fungera säkert. Den skall, efter eventuella smärre korrigerande eller kompletterande åtgärder samt förslutning, kunna godkännas permanent slutförvar. Det är först efter det att myndigsom heterna godkänt förslutningen som deponeringsanläggningen blir ett slutförv

Vid val mellan tillgodoser samtliga dessa tre krav bör hänsyn system som till teknisk enkelhet i utförandet och flexibilitet att anpassas till ändtas rade förutsättningar i detta fall oförutsedda störningar i berget. Enkel och flexibel teknik är ofta synonymt med låga kostnader redan kalkylstadiet och ännu mer så i det praktiska arbetet.

För att illustrera översiktlig värdering av olika studerade förvaringsen systems egenskaper har KASAM sammanfattat de viktigaste egenskaperna slutförvarssystem i tabellform med enklast möjliga betygssättning. hos ett Värderingen är naturligtvis översiktlig eftersom de tekniska underlagen för de tabellerade systemen skiljer sig avsevärt i detaljeringsgrad.

Säkerhet Återtagbarhet Tillsynsfrihet Flexibilitet Kostnader

Djupa betongbunkrar + 0 0 + O

Med återtagbarhet menas att bränslekapslarna kan återtas utan nämnvärd risk för skador, exempelvis för att slutförvaras annat sätt. Det är ännu inte klarlagt vilka krav som kommer att ställas på slutförvaringen till skydd mot tillgrepp bränslematerialet safeguard. Eventuella safeav guard-krav har alltså inte kunnat beaktas.

Med tillsynsfrihet menas att förvaret inte för säkerhetens skull skall be,-

höva inspekteras eller underhållas under lång tid efter förslutningen.

Med flexibilitet menas möjligheten att anpassa ett förvars layout till de lokala förhållandena i berget.

Plustecken indikerar godtagbara och tämligen likvärdiga egenskaper vid en inbördes jämförelse mellan metoderna. Metoderna måste göras likvärdiga vad gäller säkerhet så att de alla tillgodoser gällande säkerhetskrav. Detta kan kosta olika mycket att uppnå med olika förvaringsmetoder och sålunda visa sig i form av olika kostnader i kostnadskolumnen. Kostnader relateras till KBS

0 indikerar sämre egenskaper än vad som avses med + utan att egenskapen för den skull är oacceptabelt dålig.

Minustecken indikerar att egenskapen är oacceptabel.

Dessa alternativ med smärre varianter är de enda som framkommit under 15 års arbeten i olika länder med berggrunder liknande vår. Även om något väsentligt annorlunda alternativ skulle presenteras under de närmaste åren kommer det att ta många år att utreda dess egenskaper.

Ovan tabellerade alternativ får anses tillräckligt väl studerade för att grovsorteringen av deras egenskaper kan förväntas cgälla under de närmaste åren.

Djupa borrhål som slutförvar har i några remissyttranden ansetts ha en särskild fördel i att bränslet skulle bli omöjligt att återta för den som i en framtid skulle vilja använda materialet för vapentillverkning. Enligt KASAMs åsikt är denna fördel illusorisk av två skäl. Det ena är att de.-

en

ponering i djupa borrhål förutsätter dels att bormingstekniken utvecklas dels att det finns en säker teknik att återta exempelvis fastnade kapslar. Borrhålets översta del kan naturligtvis förstöras sedan borrhålets förvaringssträcka fyllts och förseglats, men det förefaller KASAM mindre troligt att utvecklingen av tekniken att borra djupt och sedan lyfta upp skulle göra halt inför just det hindret. Det andra är att använt kraftreaktorbränsle deponerat i ett väl förseglat förvar 500 m djup knappast är

det råmaterial vapentillverkare använder sig av. Det finns dessvärre en metoder skapa vapenplutonium det ganska allmänt tillgängliga att av natururanet förefaller mindre resurskrävande och uppseendeväckansom de än att plundra ett djupförvar använt kärnbränsle och därefter utvinna och anrika plutoniet.

KBS 3 har ett litet försteg i att ett tunnelsystem med deponeringshål i golven, dels enkelt kan i sin layout under pågående framdrift om anpassas tunneln är väg ett stömingsområde i berget, dels gör återtagandet mot bränslet någotsånär enkelt eftersom varje kapsel placeras strålningsisoav lerat från alla andra kapslar och kapslarna därför kan tas ut i valfri ordning. De korta tunnlarna sämre strålningsisolering mellan kapslarna ger och begränsade möjligheter att välja återtagningssekvens. De långa tunnlarna är med nuvarande maskiner för fullortsborrning mindre flexibla i layouten och inplaceringen kapslar i lång rad helt låsta i sin genom av en återtagningssekvens.

De korta tunnlarna respektive de långa tunnlarna skiljer sig från KBS 3 vad gäller utformning endast obetydligt vad gäller barriärtekniken. men Fullortsborrning är finessen tunnelalternativen är mycket skonsom för berget och kan utföras så att den utbrutna bergvolymen sammare reduceras avsevärt ijämförelse med KBS 3-modellen. Om den tekniken utvecklas så att layouten tunnlarna kan anpassas fullt ut till bergets av lokala egenskaper kan ettdera dessa alternativ mycket väl bli att föreav dra framför KBS 3 i det forsatta arbetet efter demonstrationsdeponeringen. Systemen är emellertid så lika att erfarenheterna från ett demonstrationsförvar utformat enligt KBS 3-metoden bör kunna tillgodogöras fullt även SKB går över till ett alternativ med fullortsborrade ut om tunnlar.

KASAM att KBS 3 är ett rimligt val av metod för demonstrationsanser deponering använt kämbränsle. av

KASAM finner det emellertid viktigt att SKB även fortsättningsvis avdelar för att aktivt bevaka och rapportera den internationella resurser utvecklingen inom området behandling och slutförvaring av använt kärnbränsle. SKB bör i nästa FUD-Program redovisa sin bedömning av kun-

skapsläget beträffande andra alternativ som kan komma ifråga för svenskt kärnbränsle.

slutförvaret

5. Lokaliseringen av

5.1 Tekniskageovetenskapliga faktorer

SKB sammanfattar de grundläggande kraven och de viktiga lokaliserings faktorerna i huvudrapportens kapitel 9.4. Där skrivs bl.a.

- att bergets viktigaste säkerhetsmässiga funktion för ett djupförvar är att säkra långsiktigt stabila förhållanden för de tekniska barriärerna. SKBs geovetenskapliga forskning och säkerhetsanalysen, SKB 91, visar att berget på många ställen i stora delar av landet uppfyller denna säkerhetsmässiga funktion.

Bergets funktion att skapa långsiktigt stabila förhållanden för det slutförvarade bränslet är odiskutabelt viktig. Anledningen till att alla länder som arbetar med slutförvaring av högaktivt avfall prioriterar förvaring djupt i kontinental berggrund är naturligtvis att berggrunden är den på ner lång sikt mest stabila delen vår tillgängliga miljö. Men att skapa stabila av förhållanden för de tekniska barriärerna är inte bergets enda uppgift. Berget skall även vara en av komponenterna i flerbarriärsystemet. De långsiktigt stabila förhållandena måste vara sådana att de är gynnsamma såväl för bergets egen funktion som barriär som för de tekniska barriärerna.

SKB bortser inte från detta. De förhållanden som är särskilt viktiga för bergets funktion som barriär och miljö beskrivs sammanfattningsvis, men på ett rent kvalitativt sätt, i den av tabellerna 7-l som står sidan 47 i lokaliseringsbilagan. SKB hänvisar sedan till sin geovetenskapliga forskning och till säkerhetsanalysen SKB 91 för sitt påstående att berget på många ställen i stora delar landet uppfyller sin säkerhetsmässiga funkav tion.

KASAM kommenterar i kapitel 7 Säkerhetsanalysen begränsningarna i SKBs hittills gjorda säkerhetsanalysarbete såsom det presenteras i SKB 9l-rapporten. Den väsentligaste begränsningen är att de tekniska barriärförutsätts förbli opåverkade av sin miljö även lång sikt utan erna annan begränsning hos miljöfaktorerna än att grundvattenkemin är

reducerande. SKB 91 måste enligt KASAMs uppfattning kompletteras avsevärt innan dess resultat kan läggas till grund för ett platsval.

En sålunda kompletterad säkerhetsanalys skulle tillsammans med stöd-

jande forskningsinsatser kunna ge underlag för en kvantifiering av några

berggrundskraven. KASAM kommenterar detta utförligare i kapitel

av

Övrig stödjande FoU-verksamhet. Enligt KASAMs uppfattning skulle i

förväg uppställda acceptansgränser för kandidatplatsemas egenskaper ha stor betydelse för trovärdigheten i SKBs val av plats för detaljundersök-

ningar se avsnitt 7.6.

SKB har i sina lokaliseringsfaktorer utöver den stabila miljön och säkerheten tagit med byggbarhet. Om kapslarna i mycket stor utsträckning kan

placeras i är fria från vattenledande sprickor, får KBS 3-

gropar som metoden bedömas erbjuda en mycket tillfredsställande säkerhet, åtminstone under perioden fram till avsmältningen efter nästa stora nedisning. Två platser som båda klarar säkerhetskraven kan skilja sig avsevärt i fråga om byggbarhet när även tillgång till torra kapselgropar tas med i bedömningen. Problem kan uppkomma för både säkerheten och byggbarheten berget förvarsdjup innehåller flacka zoner av spröda gångom bergarter eller vattenförande sprickor. KASAM behandlar detta problem

utförligare i avsnitt 5.3 och kapitel 8 Äspölaboratoriet.

SKB berör överhuvudtaget inte regionala skillnader i berggrundsegenskaper när man påstår att berget många ställen i stora delar av landet uppfyller sin säkerhetsmässiga funktion. Enligt KASAMs åsikt bör SKB göra mer ingående studier och värderingar av de regionala skillnader i byggbarhetsegenskaper som erfarenhetsmässigt föreligger mellan olika regioner av den svenska berggrunden. KASAM instämmer i och hänvisar till vad som anförs i kapitel 4.3 och 4.4 i SKI Teknisk rapport 93:5

Granskning av SKBs FUD-program 92 Djupförvarsprojektet, Äspö-

projektet och det geovetenskapliga FoU-programmet. S Scherman et al.

5.2 Delaktighet och beslut

KASAM vill lyfta fram några frågor har samband med allmänhetens som insyn och delaktighet i besluten angående slutförvaringen av använt kämbränsle. KASAM har under lång tid intresserat sig för problematiken kring begreppen acceptans tolerans delaktighet och arrangerade våren - - 1992 ett vetenskapligt seminarium kring detta tema SOU 1993:18.

När det gäller beslut i frågor som engagerar stora delar av allmänheten är det särskilt viktigt att beslutsprocessen är öppen och lättöverskådlig och även uppfattas det sättet Annars kan medborgarna känna sig vilseledda eller få intrycket att frågan ändå är avgjord i förväg. Detta är en generell iakttagelse inte bara gäller anläggningar för kärnavfall utan som i lika hög grad frågor Öresundsbron. Beslutsprocessen får inte som t.ex. så snårig att det inte tydligt framgår att besluten fattas i god demovara kratisk ordning.

Flera beslutstillföllen

Ett hot trovärdigheten i beslutsprocessen ser vi i det faktum att en mot berörd kommun kan komma att få ta ställning till tre olika tillståndsärenden och därmed formellt ha möjlighet att uttala veto vid alla tre tillfällena. En illustration kommunens inflytande beslutsprocessen vid av ansökan enligt NRL ges i figur 5.1.

I Ansökan om enbart detaljundersökning

Kommunen Kommunen nej

Tillstånd kan Tillstånd kan ges ges

4 kap 3§ 1 st NRL

II Ansökan om demo-anläggning

Kommunen Kommunen nej

Tillstånd kan Tillstånd kan ges ges

4 kap 3§ 2 st NRL

III Ansökan om slutförvar

Kommunen Kommunen nej

Tillstånd kan Tillstånd kan ges ges

4 kap 3§ 2 st NRL

Figur 5.1. Kommunens inflytande på beslutsprocessen vid ansökan enligt NRL.

Figuren visar schematiskt de tre olika ansökningarna om

detaljundersökning d.v.s. sänkning ett schakt som ger möjlighet till 0 av detaljerade studier av berggrunden det aktuella djupet , ° djupförvar för demonstrationsdeponering

- det fullstora slutförvaret

Regeringen har beslutat att även ansökan om det första steget detaljun- dersökningen skall prövas enligt NRL. Kommunen har därvid möjlighet tillstyrka eller att avstyrka, d.v.s. att i praktiken utöva sin vetorätt. att Som KASAM det, torde kommunens vetorätt för detaljundersökser ningen ovillkorlig. KASAM vill betona att någon lagenlig möjlighet vara för regeringen tillstånd kommunens vilja inte torde föreligga att ge mot ansökan enbart detaljundersökning och alltså inte en kärnom avser en teknisk anläggning. Men även detaljundersökningen ses som en del om blivande kämteknisk anläggning, så torde inte kunna hävdas att av en någon lämpligare plats stått att finna i ett skede när detaljundersökningar inte påbörjats. Säger kommunen nej, måste alltså SKB söka ens sig plats för detaljundersökning. en ny

Säger kommunen till detaljundersökningen, kan tillstånd ges och då börjar investeringar platsen ifråga. Om SKB finner att platsen stora förväntningarna, kommer man efter gjorda detaljundersökmotsvarar ningar ansöka att få bygga djupförvaret för demonstrationsdepo- - att om nering. Kommunen får nytt yttra sig i ärendet. Om kommunfullnu mäktige tillstyrker även denna ansökan, kan tillstånd ges. Om kommunen däremot avstyrker, har regeringen ändå möjlighet att ge tillstånd d.v.s. köra över kommunens veto med hänvisning till anläggningens att nationella betydelse. För att kunna fatta ett sådant beslut måste dock visas

att någon lämpligare plats stått att finna.

Situationen blir likartad när sedan skall ta ställning till ansökan om man det fullstora slutförvaret. Även där får kommunen yttra sig, men rege-

ringen har möjlighet att sitt tillstånd, även kommunen skulle säga ge om nej.

KASAM att det är angeläget att kommuner som uttrycker sitt inmenar tresse för detaljundersökningar får den kompletta beslutsprocessen pre-

senterad för sig både för kommunpolitiker och allmänhet ett sådant sätt att det står klart att kommunen inte av egen kraft kan stoppa ett pro-

jekt detta vid tre olika tillfällen. Lagstiftningen ger enligt KASAMs

som sätt att oinskränkt vetorätt för kommunen endast i samband med se - en behandlingen ansökan om detaljundersökningen. Kommunens repreav sentanter bör därför göra klart både för sig själva och förkommuninnevånarna att ett till detaljundersökningen i praktiken kan betyda om detaljundersökningen utfaller positivt att kommunen inte har formella förutsättningar att stoppa projektets fortsättning mot ett slutförvar, även om fullmäktige skulle önska detta. Om en majoritet av fullmäktige senare

skulle motsätta sig att ett slutförvar skall byggas platsen, måste upp-

fattningen hos denna majoritet få genomslag vid regeringens prövning av

frågan, för att projektet skall bli av.

En möjlig komplikation som i detta sammanhang kan göra den ovanstående bilden mer oklar är kommunernas möjlighet att ställa villkor i sitt beslut enligt NRL. i

Öppen grunskningsprocess

I frågor detta slag, som engagerar stora delar av både allmänhet och av vetenskapssamhälle, reses ofta farhågor av olika slag och krav ställs både från representanter för allmänheten och från forskarhåll på mer ingående studier innan man går vidare med projektet. Detta är i grunden en sund process, men det bör observeras att sådana krav även kan framföras in absurdum och att det är en svår uppgift att dra en gräns och hävda att även om vi inte vet precis allt så vet vi nu tillräckligt för att ett säkert sätt kunna bygga ett slutförvar. Särskilt svårt kan det vara för sökanden med trovärdighet alla intressegrupper -sätta att - gentemot denna gräns. Likväl är det nödvändigt att en sådan gräns sätts. Vissa problem är av den arten att vi inte kan räkna med att känna alla fakta eller ha ett definitivt underlag för beslut utan måste acceptera att både fatta och genomföra beslut på delvis osäkra premisser. Alternativet är handlingsförlamning och därmed ett överskjutande av ansvaret framtida beslutsgenerationer.

KASAM vill här hänvisa till några i samarbete med SKN hållna seminarier: Den naturvetenskapliga kunskapsbasen för slutförvaringen av det

använda kärnbränslet, september 1989 SKN Rapport 34 samt Osäkerhet och beslut, april 1990 SKN Rapport 45. Det första seminariet kunde dokumentera ett i många avseenden gott kunskapsläge. Samtidigt stod det dock klart, att osäkerhet är ofrånkomlig när det gäller slutförvaring använt kämbränsle, bl.a. med hänsyn till det långa tidsperspekav tivet. Kunskapsseminariet visade på vägar att hantera osäkerheten i systemanalysen.

Redan vid ett tidigare seminarium, Etiskt handlande under osäkerhet, september 1987 SKN Rapport 28, har för övrigt KASAM formulerat princip, tar hänsyn till den ofrånkomliga kunskapsosäkerheten i en som det långa tidsperspektivet: Slutförvaret bör utformas så att det dels gör kontroll och åtgärder onödiga, dels inte omöjliggör kontroll och åtgärder. Målsättningen bör vara dubbel: driftsäkerhet och reparerbarhet, kontroll obehövlig men samtidigt möjlig, förvar under säkrast möjliga former också utrymme för förändring. men

För att beslutsprocessen skall vara trovärdig är det enligt KASAMs mening viktigt att den också tar hänsyn till den ofrånkomliga osäkerheten i kunskapsunderlaget. Av osäkerhetsseminariet framgick att några tillfredsställande beslutsregler inte finns i de fall då det just råder osäkerhet sannolikheterna för olika alternativa möjliga utfall ocheller hur dessa om skall värderas. Däremot kan beslutsteoretiker förse beslutsfattaren med rad begreppsliga verktyg för att göra problemen tydliga och klart en redovisa grunderna för de faktorer och överväganden som är relevanta beslut, i detta fall bl.a. också det kvarstående osäkerhetsmomentet. för ett

Osäkerhetsseminariet kunde också konstatera, att osäkerhet inte med nödvändighet är något negativt. Osäkerheten kan också utgöra en konstruktiv faktor i samhället. Förutsättningen är dock att den ingår i en kommunikationsprocess, är öppen för granskning av olika argument. Ett led i en som sådan kan vara att ge möjlighet till vetenskapliga bedömningar process är fristående från såväl sökanden som myndigheterna. som

KASAM diskuterar i kapitel 5.4 Miljökonsekvensbeskrivningarna möjligheten att låta både sökanden, myndigheterna som skall behandla ansökan, berörda kommuner, allmänheten och olika intressegrupper få till-

gång till oberoende instans med vetenskaplig inriktning, som kan meden verka till att höja kvaliteten både beslut och debatt.

5.3 Lokaliseringsproceduren

SKBs tidigare planering

I sitt FoU-Program 89 skrev SKB om lokalisering av slutförvar för använt bränsle och övrigt långlivat avfall bl.a.:

Fram till 1991 avslutas den inventering av tänkbara områden som eller mindre fortlöpande pågått sedan början av 1980-talet. Vidare mer genomförs vissa geologiska översiktsstudier på basis av nu existerande geologiskt material.

Under 1992 avser SKB att offentliggöra tre platser som SKB anser vara lämpliga kandidater för lokalisering av slutförvaret.

Underlaget kommer vid denna tidpunkt att vara av översiktlig karaktär och måste kompletteras genom förundersökningar och sedermera även detaljundersökningar. Syftet är emellertid att kunna koncentrera fortsatta geostudier, tillståndsfrågor och informationsinsatser till ett fåtal lovande områden. Som underlag för valet av kandidatplatser presenteras samtidigt resultaten från de ovan angivna studierna samt en sammanställning av befintliga data för de tre platserna.

I avsnittet Detaljundersökningar, sidan 16, skriver SKB:

Det förutses att detaljundersökningar genomförs två av kandidatplatserna med lämplig tidsförskjutning och att undersökningarna indelas i väl avvägda etapper.

Regeringen konstaterar i sitt beslut 1990-12-20 med anledning av SKNs granskning av FoU-Program 89 att SKBs val av platser lämpliga för ett slutförvar kommer att granskas av olika myndigheter i anslutning till att SKB ansöker tillstånd för detaljundersökning av två sådana platser om

enligt lagen l987:l2 om hushållning med naturresurser m.m., miljöskyddslagen 1969:387 och plan- och bygglagen l987:383. Dessutom erinran regeringen om att det i prop. 198990: 126 om ändring i lagen l987:l2 om hushållning med naturresurser m.m. naturresurslagen anhur s.k. undantagsärenden bör handläggas enligt naturresurslagen. ges Vidare delar regeringen kärnbränslenämndens uppfattning att en god offentlig insyn är önskvärd i den urvalsprocess som leder fram till valet platser lämpliga för slutförvar. SKB bör därför i nästa FoU-program av skall inlämnas enligt kärntekniklagen informera om det underlag som SKB tagit fram för valet av platser lämpliga för slutförvar. SKB bör som även under arbetets gång lämna information till kärnbränslenämnden, plan- och bostadsverket, berörda länsstyrelser och kommuner om arbetet med urval av platser lämpliga för slutförvar.

Dessa uttalanden i ett avslutande stycke: I nästa FoUuppsummeras enligt kärntekniklagen bör särskilt redovisas några åtgärder program om vidtagits avviker från det som regeringen här uttalat. som

SKBs planering enligt FUB-Program 1992

I sitt FUD-Program 92 skriver SKB lokaliseringsbilagan sid 30

på två kandidatorter genomförs omfattande förundersökningar för att bl.a. få underlag till ansökan om tillstånd enligt naturresurslagen att genomföra detaljundersökningar,

detaljundersökning i full skala genomförs en plats. Endast om den plats väljer att detaljundersöka skulle visa sig vara olämplig bör man man påbörja detaljundersökningar en andra plats.

Förundersökningarna ingår i SKBs etapp Detaljundersökningarna utgör etapp

Översiktsstudier, förstudier och förundersökningar skri- Om etapp

SKB bl.a. sid 31 ver

till börja med bred genomgång av förutsätt- I denna etapp görs att en

djupförvar. Viktiga lokaliseringsfaktoningarna för lokalisering av ett

kartläggs och analyseras. rer

förutsättningar och förhållanden får man först En riktigt tydlig bild av

och platsspecifika undersökningar. när man genomför konkreta ort-

initiativ, visar sig vara intres- För de kommuner som, t ex genom egna

undersöka förutsättningarna för ett djupserade att närmare låta av

förvar genomförs därför förstudier. ...

redovisas i lokaliseringsbilagans kapi- De viktiga lokaliseringsfaktorema

Grundläggande krav och lokaliseringsfaktorer tel 7

Slutsatsen uttrycks redan i inledningen.

har SKB påbörjat studier för Inom etapp 1 av lokaliseringsprocessen

något sätt bör beaktas inför

att belysa rad olika faktorer som en förundersökas. Syftet är att klar bild valet de platser som skall ge en av

förutsättningarna för att lokalisera och uppföra ett av de sammantagna

flesta delar landet

djupförvar i Sverige. Enligt SKB går det att i de av

förutsättningar att uppfylla de krav som ställts. finna platser med goda

urvalsprocess än att finna kommuner som visar sig vara Någon annan

intresserade föreslås inte.

Ändringarna till två kandidatplatser för förundersökningar och från tre

detaljundersökningar är anmärkningsvärda och från två till en plats för

utförligare SKB med särskild referens till reborde ha kommenterats av

Urvalsprocessen är också anmärkningsvärd. geringsbeslutet.

i välvillig tolkning, sägas ha ändrat nomenklatur. De i 89 SKB kan, med en

i väl avvägda indelade, detaljundersökningårs program nämnda, etapper

på två platser närmast vad SKB i 92 års program arna motsvaras av

förundersökningar på två kandidatorter. Förundersökningama avkallar

så långt SKB sig kunna prioritera en av bryts när de avancerat att anser

platserna och bedömer att sänkning en av schakt behövs för att ge rationella möjligheter till ytterligare karaktärisering bergblockel ifråga. av Den mest lovande platsen utses till detaljundersökningsområde o:h SKB inger en ansökan enligt naturresurslagen få fortsätta undersökringama att den platsen.

KASAMs överväganden SKBs urvalsprocedur

om

Eftersom SKB utan särskild redovisning frångått sin tidigare phtsvalsprocedur även i delar regeringen tagit fasta på i sitt beslut har som KASAM ingående övervägt SKBs lokaliseringsprocedttr. nya

Kommunfullmäktige har enligt KASAMs tolkning i avsnitt - 5.2 av veto-bestämmelsen i NRL oinskränkt makt avböja detaljuniersök- - att ningarna. Undantaget från vetot enligt 4 Kap 3§ inte tillämpligt på synes

detaljundersökningama se fig 5.1

Om kommunen tillstyrker detaljundersökningama och de sålunda genom förs kan kommunen ändå avstyrka tillstånd till dem0nstrat:onsanen läggning. Regeringen kan i det fallet enligt 4 Kap 3§ kommunens trots avslag ge SKB det begärda tillståndet, inte en lämplig plats för om anläggningen anvisats inom kommun kan godtaga plaannan som antas :n cering där, eller, i annat fall, plats bedöms lämpom en annan vara ligare. Om kommunen skulle avstyrka demonstrationsanläggning att en byggs den detaljundersökta platsen blir det alltså viktigt att den detaljundersökta berggrunden inte bara uppfyller säkerhetskriterierm. Den

måste vara av såpass god beskaffenhet inga andra platser goda en att grunder bedöms vara ur geologisk synpunkt lämpligare för demon-

strationsanläggningen. Först då kan regeringen upphäva vetot. Detta är ett av skälen till att det är viktigt med ett välgrundat val kandidatav platser.

Som KASAM, på grund frågans vikt och anknytning till Äspöpro-

av grammet, diskuterar relativt utförligt i kapitel 8 skulle SKB kunna få

stora problem om subhorisontella vattenförande eller stråk zoner av spröda gångbergarter förekommer på förvarsnivå detaljundersök-

ningsplatsen. Det finns för närvarande inga tillförlitliga metoder deatt tektera dem annat än på närhåll. SKBs påstående på sid 12, slutet av

kapitel 1.2, i FUD-Program 92 att kunskaperna idag är tillräckliga för att karakterisera kandidatplatser stämmer inte den punkten. SKB påstår vidare med stöd av SKB 91 att det finns många platser i Sverige med geologiska förutsättningar för att anlägga ett säkert slutförvar. Detta kan sant, det kan svårt att skilja dem från platser inte har vara men vara som dessa förutsättningar, enbart med hjälp av ett begränsat undersökningsprogram och med undersökningsmetoder som har allvarliga begränsa ningar. Då verkar det vara bättre att redan från början välja platser i regioner med berggrund som av erfarenhet och beprövad kunskap kan ges en god prognos om lämpliga egenskaper.

Den enligt KASAMs åsikt bästa vägen för SKB att komma fram till ett bra platsval är att sammanställa nuvarande kunskaper om de svenska berggrundsprovinsernas bildningshistoria och nuvarande strukturella egenskaper och jämföra de slutsatser som dras av en sådan sammanställning med dokumenterade erfarenheter från bergbyggnadsprojekt i olika delar av landet. Ett sådant underlag kommer att visa att det finns betydande skillnader i förekomst av strukturella svagheter och andra besvärande heterogeniteter mellan de olika berggrundsprovinserna och mellan olika delar av dessa provinser.

Med ledning av detta underlag bör SKB kunna välja två eller flera kandidatplatser i sådana regioner som ger de bästa chanserna till framgångsrika detaljundersökningar.

KASAMs överväganden om detaliundersökningarna

SKB kan ha goda skäl att befara att såväl kandidatplatsundersökningarna som ansökan om detaljundersökningar kommer att bli kontroversiella, men SKB underskattar enligt KASAMs mening ansvarskänslan hos svenskarna och deras förtroendevalda när SKB värjer sig mot att utse en plats på dess geologiska meriter och istället söker en kommun som visar sig vara intresserad. Dessutom har de geologiska meriterna fördelen att de består medan den välvilliga inställningen kan växla. För stabilitet i beslutet krävs både säkert berg och en acceptabel procedur.

Om SKB gör ett geologiskt så väl motiverat val att det tillstyrks av tongivande svenska geologer kommer detta, återigen enligt KASAMs

mening, att väga tungt i den lokala debatten de berörda platserna. Tar SKB den kanske ofrånkomliga kontroversen redan i det första steget, har övertygande argument för sitt val av platser och sörjer för en öppen och fyllig information resultaten av sina undersökningar, bör detta väcka om den respekt för SKBs uppgift och arbetssätt som behövs för att kontroverser inte skall blossa upp nytt för varje nytt steg i lokaliseringsärendet.

Under förutsättning att SKB beaktar vad KASAM anfört om SKBs urvalsprocedur och arbetssätt tillstyrker KASAM av flera skäl att SKB begränsar sin ansökan enligt NRL om detaljundersökningar till att endast gälla en plats.

Lokalbefolkningen och deras förtroendevalda i en berörd kommun kommer inför detaljundersökningarna att vara medvetna om att makten att säga nej inte återkommer. Situationen kan skapa en splittring inom lokalbefolkningen och dess representantskap. Den gruppering som går i bräschen för tillstyrkan SKBs ansökan gör det rimligen därför att en av den ett värde för kommunen av att SKB bedriver en omfattande och ser varaktig verksamhet inom kommunen. Den vill knappast ha en annan kommun jämnstark konkurrent som kanske blir den som får som en verksamheten medan den egna kommunen endast får arbetet med att läka såren efter en politisk strid.

När det gäller detaljundersökningar kan det, liksom när det gäller slutförvaringen, vara klokt att ta ett steg i sänder. Skulle det trots SKBs förundersökningar visa sig vara något allvarligt fel med detaljundersökningsplatsen, kommer SKB, innan man går vidare, att behöva tänka igenom sin urvalsmetod och sina förundersökningar för att förebygga ett nytt misslyckande.

SKB kommer att få besvärligheter med att samla ihop de nödvändiga personella resurserna för att genomföra, analysera och rapportera resul-

tat redan från detaljundersökning görs parallellt med Äspöar-

en som betena. Än svårare skulle det bli med två.

KASAM även skäl för SKB att redan från början söka tillstånd enligt ser NRL för två platser.

Sannolikheten att undersökningarna skall bekräfta att platsen kan godtas för demonstrationsdeponeringen blir rimligen större om SKB undersöker mer än en plats.

Om SKB sökt tillstånd för endast en plats och sedan misslyckas med att finna ett godtagbart bergparti den platsen så blir ett sådant misslyckande ett mycket större avbräck än om SKB skulle misslyckas en av två platser. I det fallet stod det redan från början klart för alla att senare bara platserna skulle väljas för demonstrationsdeponeringen en av

KASAM finner dock att dessa skäl väger mindre tungt än skälen för att begränsa ansökan om detaljundersökningar till att gälla endast en plats.

Kommunens insyn i SKBs platsarbeten

SKB framhåller helt riktigt Underlagsrapporten om Lokalisering sid 21 att

Det är viktigt med information till och god samverkan med framförallt aktuella kommuner och de människor som direkt berörs eller känner sig berörda av lokaliseringen. Detta är en nödvändig förutsättning för att man skall lyckas genomföra det viktiga miljöskyddsarbete som slutförvaring av det använda kämbränslet innebär

KASAM tror att det är viktigt för förtroendet för lokaliseringsprocessen hos invånarna i den eller de kommuner som berörs av en tilltänkt lokalisering att kommunen kommunerna aktivt och med sakkunskap kan hålla sig informerad om och självständigt bilda sig en uppfattning om SKBs planering, genomförande och resultat av kandidatplatsundersökningen. SKB bör inte ensamt ha tolkningsmöjlighetema och tolkningsrätten till de platsundersökningresultat som SKB stödjer sig när SKB vänder sig till den aktuella kommunen om dess medgivande till detaljundersökningar.

De rättigheter och det ansvar plan- och bygglagen lägger kommunerna har utvecklat kommunernas egen sakkunskap vad gäller samhällsplanering och bevarandet av miljövärden inom sitt område. Denna behöver kompletteras med expertis de särskilda bedömningar som behöver göras i anknytning till lokaliseringen av ett slutförvar.

De kommuner där platsundersökningar görs bör därför ges förutsättningatt konsultbasis anlita erforderlig utomstående expertis som kan ar granska och uttala sig SKBs platsundersökningsarbeten från programom presentationen till resultatredovisningen. Ett sätt att ordna detta som KASAM finner lämpligt är att kommunen får medel ur avfallsfonden för sådana konsultationer.

5.4 Miliökonsekvensbeskrivningarna

Som nämns i FUD Program 92 är begreppet miljökonsekvensbeskrivning MKB relativt nytt i svensk lagstiftning. Bestämmelser om att införa MKB i miljöanknuten lagstiftning infördes så sent som 1991. Det skall dock observeras att MKB inte är någon ny företeelse i ett internationellt perspektiv. MKB-lagstiftning har funnits i USA sedan början av 1970talet. EG-direktiv från 1985 behandlar bl.a. MKB. Många länder även inom EG har dock MKB-bestämmelser som är betydligt mer - egna långtgående än EG-dokumentets.

Det hävdas ofta att MKB skall uppfattas som en process snarare än som produkt ett dokument. SKB har också uttryckt att man ser MKB som en något växer fram efterhand. KASAM ser för sin del vissa praktiska som problem med MKB vad gäller samordning, omfattning och detaljeringsgrad.

Flera lagar kommer att vara tillämpliga vid lokaliseringen av ett som djupförvar eller inkapslingsstation NRL, PBL, KTL, SSL, ML m. fl. en innehåller krav MKB. KASAM kan inte finna att det är uttalat att en användas vid de olika prövningarna. KASAM en och samma MKB kan dock att det är underförstått att så är fallet. Användandet av en och anser MKB för olika prövningar med olika myndigheter som huvudansamma svariga kräver god samordning av dessa berörda myndigheters anen språk på innehållet i en MKB.

Det är lätt att hävda att det behövs en MKB som beskriver alla tänkbara konsekvenser för miljön som anläggningen kan få, men för att få det hela hanterbart nödgas man i praktiken att göra begränsningar. En annan svårighet är att vissa typer av bedömningar kan göras kvantitativt medan

andra endast kan göras kvalitativt och hur får man då fram en bra totalbild Många av de begränsningar som måste göras kan väntas bli föremål för kritik och det är viktigt att alla som vill engagera sig i frågan känner sig rättvist behandlade. Det är inte minst viktigt att därför systematiskt dokumentera frågor och tillhörande utredningsresultat. Det är även viktigt att dokumentera frågor som inte ansetts relevanta och motiven för den värderingen.

Exempel på frågor som kan komma att bli diskuterade i samband med MKB är

- Tidsperspektivet

Det är svårt nog att blicka några hundra år framåt i tiden, när man diskuterar miljökonsekvenser. Samtidigt har man en långsiktig radiologisk säkerhetsanalys som spänner över mycket långa tidsperioder flera tiotals tusen år. Man diskuterar t.ex. säkerheten hos förvaret i samband med tjocka inlandsisar. Detta är en tidshorisont som normalt inte används i andra sammanhang. För det korta tidsperspektivet, som inkluderar arbetena i inkapslingsstationen, byggandet av slutförvaret, placeringen av kapslarna i förvaret, tillslutningen av detsamma samt perioden närmast därefter, ser KASAM inga principiella svårigheter att ta fram en MKB.

- Nollalternativet

MKB skall även inkludera en miljökonsekvensbeskrivning av ett nollalternativ, d.v.s. vad som blir effekten av att projektet genomförs. SKB nämner i FUD Program 92 att nollalternativet till ett slutförvar är en fortsatt mellanlagring i CLAB. KASAM vill dock ifrågasätta om ett sådant nollalternativ överhuvud kan vara aktuellt i detta sammanhang och kan betraktas som ett etiskt försvarbart alternativ till slutförvar. Dels kan vi inte komma tillbaka till ett nolläge i verklig mening det använda kärnbränslet finns redan. Dels innebär ett nollalternativ i denna situation i sak att den generation som drar nytta av kärnkraften överlämnar ansvaret till kommande generationer. Därtill kommer att Oskarshamns kommuns accepterande av mellanlagring i CLAB torde ha skett under helt andra förutsättningar än vad som skulle gälla enligt

nollalternativet. Man kan ingalunda ta för givet att kommunen är beredd att godkänna nollalternativets uppskov på obestämd framtid med lösningen av ett slutförvar.

Flera delbeslut

I FUD Program 92 tabell 9-2 anger SKB fyra MKB för olika omfattningar verksamheten fördelade tre etapper. Denna uppskattav ning förefaller rimlig eftersom det kommer att krävas MKB-redovisning i anslutning till de olika tillståndsansökningarna detaljundersökning, demonstrationsanläggningen och slutförvaret. De resonemang genomsynlighet och överskådlighet anförts av KASAM under om som avsnitt 5.2, äger tillämpning även vad gäller MKB-processen. Det kan bli svårt för medborgarna i den berörda kommunen att uppfatta skillnaden mellan de olika MKB-stegen vilket kan försvåra förståelsen för och acceptansen av processen.

oberoende vetenskaplig kompetens Behov av

I MKB-processen kan urskilja en rad intressenter: Sökanden, de man myndigheter skall ta ställning till ansökan såsom SKI, SSI, Bosom verket, Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket m.fl., politiker, tjänstemän och lekmän i den berörda kommunen, intresseorganisatiokommun-, läns- och riksplanet, enskilda medborgare mil. Den ner berörda kommunen kommer att bli föremål för uppvaktningar och propåer från många håll med förslag till ytterligare viktiga miljöaspekter borde tas med i bedömningen och det kan bli svårt för som kommunens tjänstemän och politiker att själva skilja agnarna från vetet i den Helt uppenbart är att kommunen behöver få tillgång processen. till oberoende vetenskaplig kompetens kan hjälpa till med sådana som bedömningar.

Kvalitetsgranskningen MKB erfarenheter från utlandet av -

Erfarenheter från utlandet visar att om kravspecifikationen och kvalitetskontrollen vad gäller MKB affär endast mellan sökanden och är en de tillståndsgivande myndigheterna, så finns en risk att detta uppfattas otillfredsställande övriga intressenter. I bl.a. Kanada och som av

Nederländerna har separat MKB-kommission som är helt friman en stående från intressenterna. Till MKB-kommissionen kan vem som helst vända sig med förslag eller krav på ytterligare miljöeffekter som borde inkluderas och kommissionen tar då ställning till detta. Det bör MKB-kommissionen inte tar ställning vad gäller själva poängteras att ansökan. Dess uppgift är istället att borga för MKBs kvalitet, att MKB innehåller det bör med och att beskrivningen är gjord med som vara hög vetenskaplig standard. MKB-kommissionen är även till stor hjälp för sökanden, slipper hamna i situationen att få olika och kanske som motstridiga krav sig från olika myndigheter, som har tillsynsan- enligt olika lagar alla kräver en MKB. svar som

Problemformuleringsprivilegiet -

Att sökanden har det primära ansvaret för formuleringen av MKB given utgångspunkt. Samtidigt är det viktigt att redan i torde vara en MKB problem stat, kommun och berörd allmänhet finner tas upp som väsentliga. Redan under utarbetandet MKB är det därför nödvändigt av sökanden har dialoger med berörda intressenter. Att en av intresatt kanske därtill ingår i ett sektorsintresse, har samordsenterna, som ningsansvar är olämpligt. På regional nivå har länsstyrelsen samord ningsansvar för statliga myndigheter. På riksnivå finns inget motsva-

rande samordningsorgan.

En slutsats den förda diskussionen kan vara att en MKB-kommisav ovan sion, kanske efter nederländskt mönster, bör inrättas i Sverige. Denna kommission kan ha viktig uppgift när det gäller att hjälpa de berörda en intressenterna inklusive allmänheten att ta fram korrekta och veten- - skapligt välgrundade MKB i olika frågor där en MKB krävs. En sådan MKB-kommission kan få viktig uppgift inför de olika stegen i procesen bygga slutförvar. Detta är särskilt viktigt att beakta för sen att ett Sverige, eftersom vår lagstiftning området är så nyligen införd och erfarenheter MKB-arbete i stort sett saknas hos alla berörda intressenter. av Hithörande frågor kräver emellertid ytterligare överväganden. KASAM återkomma med synpunkter i samband med sitt remissyttrande i avser september 1993 över betänkandet SOU 1993:27 Miljöbalk.

6. Inkapslingen av det använda

körnbrönslet

6.1 SKBs strategiska planering

Med den nya planeringen kommer inkapslingsstationen att bli den första anläggning som byggs för slutförvaringen av det använda kärnbränslet. SKB måste därmed övergå från studier hittills huvudsakligen varit som av orienterande karaktär till ett målinriktat projektarbete som dessutom, med den förutsatta tidsplanen, kommer att bedrivas under tidspress. Det är bra att SKB, efter många år av orienterande undersökningar, nu kommer igång med ett produktinriktat konstruktions- och provningsarbete, men de orienterande undersökningarna har knappast gett underlag för en realistisk tidsplanering av arbetet.

Det är påfallande att SKB inte berör frågan om konstruktions- eller produktkriterier för kapseln och inte heller i sina tidsplaner sid 14 i FUD- Program 92 uttryckligen avsatt någon tid för myndighetsgranskning av kapselkonstruktionen innan konstruktion och tillverkning elektronstrålesvets mm igångsätts vid årsskiftet 199596. Kapseln är ett emballage av stor säkerhetsmässig betydelse för en miljöfarlig avfallsprodukt. Andra emballage för miljöfarligt gods skall klara preciserade krav och omfattande typprovningar. SKI har också, fullt förståeligt, begärt att SKB skall inge till SKI en plan för redovisning av kapselns konstruktion och tillverkning inklusive konstruktionsförutsättningar, metoder för förslutning och kvalitetskontroll samt inkapslingsstationens utformning.

SKB planerar att utveckla processen för tillverkning av kopparkapseln i pilotskala i laboratoriemiljö. Stålkärlet nämns men måste utvecklas parallellt eftersom passningen mellan stålcylinderns ytteryta och kopparmantelns inneryta är en av de viktiga konstruktions- och tillverkningsparametrarna. Kapselns huvuddelar, ståltryckkärlet och locket samt kopparmanteln och dess lock, kommer sannolikt att tillverkas av underleverantörer varefter SKB tar ansvaret för montage, fyllning, förslutning, tätsvetsning och kvalitetskontroll av kapslama.

Tillverkningsprocessen och inkapslingsstationens layout och inredning måste vara fastställda så långt detta behövs för MKB och säkersom en hetsanalys av inkapslingsverksamheten innan SKB kan få tillstånd att bygga inkapslingsstationen. Det kan trots detta finnas detaljer i tillverkningen och kvalitetskontrollen som inte har kunnat verifieras i önskvärd utsträckning i laboratoriemiljö. SKB bör ta hänsyn till detta inför uppförandet av inkapslingsstationen så att utprovningen tekniken kan ske av under gynnsammast möjliga förhållanden, och flexibilitet bevaras i möjligaste mån i dispositionen av byggnaden tills alla steg i produktionsprocessen är verifierade.

6.2 Val kapselmateriul och konstruktion,

av

krav på kapslarna

Flera remissinstanser däribland KASAM och kämbränslenämnden har vid tidigare granskningar av SKBs program framhållit förtjänsterna hos SKBs strategi att välja ett utförande av bränslekapslama långsom ger varig motståndskraft mot inträngning grundvatten. Målet för slutförav varingen är att isolera de radioaktiva ämnena i kärnbränslet från biosfären. Vi vet inte om ett framtida samhälle kan komma att använda berggrunden i någon form och till något djup som en del sin biosfär. Hållav bara kapslar kan ses som en ansvarsfull försiktighetsåtgärd med hänsyn till denna osäkerhet om framtida generationers levnadssätt och behov av den djupa berggrunden.

SKB har i 1992 års program infört en nyhet i kapselkonstruktionen med ett tryckkärl av stål som omsluter kämbränslet. Kopparmanteln utanför ståltryckkärlet ger det eftersträvade korrosionsskyddet i likhet med tidigare konstruktioner.

Koppar-stålkapselkonceptet innefattar flera potentiella fördelar i jämförelse med KBS

- Stålkapseln kan ta upp större delen av den mekaniska påkänningen efter ett inledande skede där kopparkapseln komprimeras krypning genom tills spalten mellan stålet och kopparn eliminerats. Den totala kryp-

minskar på detta sätt vilket reducerar kravet krypduktilitet ningen hos kopparn åtminstone tidigare varit ett problen. som

kapseln underlättas att smält bly inte behöver till- ° Fyllningen av av Kapseln med aktivt material behöver alltså ine hanteras vid hög sättas. temperatur.

stålbehållaren med det aktiva materialet artas förslutas innan - Den inre i kopparbehållaren. Förslutning stålbehållaren kan ske den placeras av relativt enkelt sätt eftersom höga krav på täthet inte finns. Svetsett kopparbehållaren kan ske utan att elektrorstrålen riskerar att ningen av träffa bränslet och därigenom sprida aktivt material i tillverknings-

cellen.

kapsel blyfyllning får väsentligt lägre vikt vilket underlättar ° En utan och hantering och därigenom är en fördel ur säkertransporter annan hetssynpunkt.

Det finns även nackdelar med en koppar-stålkapsel:

Blyfyllningen, representerar extra barriär ur korrosionssyn- ° som en punkt, har tagits bort. Om denna är nödvändig beror i första hand

hur säker kopparbarriären kan anses vara.

hål i kopparbehållaren finns risk för snabb i ° Om det finns eller bildas ett korrosion hos stålbehållaren. I detta läge kan Olikl scenarier tänkas uppträda plastisk kollaps inträffar hos stålbehållaren med som t.ex.: sannolikt brott kopparbehållaren följd om inte tryckutjämning som skett; korrosionsprodukter bildas spränger kopparkapseln och som därmed utökat utflöde av radionuklider. ger

Passningen mellan stål- och kopparbehållaren måse uppfylla relativt snäva kriterier för att den fördel nämndes ovat beträffande krypsom ningen ska kunna utnyttjas. Detta fördyring vid tillverkningen ger en borde i övrigt inte innebära några problem. men

Kapselkonceptet är i vissa avseenden komplett än KBS Stål- - mera och kopparbehållare kan åtminstone i princip samverka ett ogynn-

samt sätt t.ex. genom galvanisk korrosion efter ett läckage i kopparbehållaren.

Även stål-kopparkapseln uppenbarligen inte bara har fördelar så om överväger dessa sannolikt. Stål-kopparkonceptet är emellertid ännu så länge ofullständigt studerat. Kapselns dimensionering, framställning liksom uppträdande i ett tänkt slutförvar måste analyseras systematiskt för att det ska vara möjligt att verifiera att kapseln uppfyller säkerhetskraven. KASAM stöder SKBs val av stål-kopparkonceptet som huvudalternativ för fortsatta undersökningar. Om denna utformning inte skulle visa sig tillfredsställande måste det dock finnas möjlighet att återgå till KBS 3-konceptet.

Efterhand som utvecklingsarbetet övergår från redovisning och värdering av koncept till konstruktion, tillåtlighetsprövning, tillverkning och licensiering av produktenslutförvaret kommer frågor upp som har sin grund i att det ställs preciserade konstruktions- och tillverkningskrav på analoga industriprodukter med risker för tredje Bränslekapslama är man. behållare för en farlig produkt. Det ställs preciserade krav på behållare för andra farliga produkter. De krav som ställts i IAEAs transportbestämmelser kommer att vara tillämpliga under driftskedet kan men behöva kompletteras. Kraven inför förvaringsskedet skall i princip kunna härledas ur en komplett säkerhetsanalys, men kommer också att bero av säkerhetskriterier. Säkerheten avgörs ytterst av hela barriärsystemets samfunktion. Slutförvarets långa servicetid medför att det finns osäkerheter om varje enskild barriärs funktion. Dessa osäkerheter måste begränsas för att osäkerheten i totalfunktionen skall kunna begränsas. Behöver kapslarna tåla det tryck som kan förväntas uppkomma när istäcket under kommande istider har sin största tjocklek Hur stor skall marginalen vara Sådana frågor behöver besvaras inför det stundande konstruktionsarbetet med bränslekapslama.

SKB håller tills vidare möjligheten öppen att utnyttja hålrummet kring bränsleelementen för att ytterligare förstärka barriärfunktionen. Ett fyllnadsmaterial måste tillgodose ett antal krav. Det måste utan någon betydande svårighet kunna tillföras hålrummet till erforderlig materialtäthet. Det är en förtjänst om det bidrar till ett inre stöd för stålkärlet mot buckling. Det får inte undergå några sådana reaktioner med eventuellt

inträngande grundvatten att det skadar kapseln eller bränslet, men det kan värdefullt tillskott till säkerheten om det bidrar till en antikorrosiv ge ett miljö och har sorberande egenskaper. Fyllnadsmaterialet har den fördelen framför korrosionshämmande tillsatser till det utvändiga buffert materialet det odiskutabelt finns plats med intakta egenskaper den att dag det behövs, nämligen när vatten först tränger in i kapseln.

SKB bör enligt KASAMs åsikt ta in studier av fyllnadsmaterial som kan förstärka inkapslingens barriärfunktion i sitt FUD-program 1993-98. Ett de material kan förtjäna att studeras är mineralet olivin som vid av som kontakt med vatten sväller under omvandling till mineralet serpentin. Båda mineralen är starkt sorberande och verkar reducerande och pHhöjande. Olivin bör därför ha skyddande funktion för bränslet om och en när kapseln genomträngs av grundvatten.

6.3 Kapselns mekaniska integritet

Av beräkningar i den tekniska rapporten YJT-92-05 framgår att ståltryckkärlet fyllnadsmaterial dimensioneras så att det enligt de finutan ländska tryckkärlsnormerna håller för det yttre övertryck ca 15 MPa som det hydrostatiska trycket plus bentonitens svälltryck. Den i orsakas av tryckkärlsnormerna inbyggda säkerhetsfaktorn mot buckling av stålcylindern är enligt rapporten tillräcklig för att stålcylindern skall klara även tillskottet övertryck från inlandsis, 10-30 MPa, men då utan av en normenlig säkerhetsmarginal. Inför de diskussioner som kan väntas om hållfasthetskraven på kapslarna bör SKB överväga olika konstruktiva möjligheter att öka stålcylinderns marginal mot buckling vid de största påkänningar förutses i säkerhetsanalysen. Dessa påkänningar har som koppling till platsvalet på så sätt att tillskottet från en inlandsis till det litostatiska och hydrostatiska trycket rimligen måste bli lägre vid en lokalisering slutförvaret i Sydsverige än i Norrland. av

6.4 Tillverkningsaspekter

Tre metoder diskuteras för framställning av kopparkapseln:

- Bakextrusion

Metodens fördel är att kapseln kan tillverkas i ett stycke. Tyvärr finns enligt SKB endast en press i världen i USA som är tillräckligt stor för att klara kapsel i fullskala vilket försvårar både utprovning och en produktion. En osäkerhet är om kornstorleken kan styras i hela komponenten. För stor kornstorlek ger sämre krypduktilitet och försvårar den oförstörande provningen.

- Som konventionellt tryckkärl

Större tryckkärl framställs genom ihopsvetsning av grovplåt som rullformats eller varmpressats. Detta förfarande kan tillämpas för en kopparkapsel. Fördelen väl kontrollerad mikrostruktur erhålär att en les i hela komponenten. Nackdelen är att två eller flera längsgående svetsar plus i kapselns botten förutom den kring kapselns lock eren fordras vilket ställer ytterligare krav svetsarnas kvalitet

0 Pulvermetallurgi

Ett alternativt kapselkoncept varken är baserat på en inre stålbesom hållare eller blyfyllning kan vara av värde att ta med i diskussionen eftersom det saknar några av de svagheter som de två ovanstående metoderna är förknippade med. Metoden provades tidigt. Kapseln framställes pulvermetallurgiskt genom kompaktering med hetisostatisk pres-

sning HIP. Metoden har flera fördelar. Problem med krypning ge-

nom yttre övertryck undvikes eftersom inga hålrum finns inuti kapseln efter HIPningen. Inte heller fogningen representerar någon svårighet eftersom kapseln saknar svetsförband. Då det använda bränslet ligger direkt inbäddat i koppar ger koppar maximalt korrosionsskydd. Kapseltypen har två väsentliga nackdelar. Kompaktering av kopparpulvret, sker vid mycket hög temperatur och relativt lång tid, måste oundsom vikligen ske med det aktiva bränslet närvarande vilket ger betydande säkerhetsrisker vid tillverkningen. Kapseln blir vidare ungefär dubbelt

så koppar-stålkapseln vilket försvårar hanteringen av den tung som färdiga kapseln än inte ett avgörande sätt. om

Ovanstående beskrivning visar att valet framställningssätt är en balans av mellan riskerna för utsläpp vid tillverkningen och från slutförvaret. Förenklat uttryckt bör framställningssätt väljas minimerar den totala ett som stråldosen; alternativt de förväntade stråldoserna kan visas vara om mycket låga väljs den utformning den lägsta kostnaden. Obesom ger roende det framställningssätt som väljs måste mikrostrukturen som av

kapslarna kommer att få fastställas. Det är angeläget att både praktiska

och teoretiska simuleringar görs för att förutsäga mikrostrukturen i materialet. Inte minst kornstorleken är avgörande för att t.ex. tillräcklig krypduktilitet ska erhållas.

I två framställningssätten ovan förutsätts att materialet kan svetsas av tillfredsställande sätt så att egenskaperna över svetsförbandet inte blir ett väsentligt sämre än i grundmaterialet och att större defekter inte upp-

kommer. I förhållande till de insatser SKB hittills gjort detta om-

som råde krävs väsentligt utökad försöksverksamhet. Det första målet med denna verksamhet måste att få fram defektfria svetsar på ett reprovara ducerbart sätt. Om elektronstrålesvetsning inte visar sig framgångsrik i detta avseende måste andra metoder t.ex. friktionssvetsning prövas.

Betydande insatser erfordras även beträffande oförstörande provning där ultraljudsprovning är huvudalternativet. Systematiska studier måste bedrivas bl.a. med syfte att klarlägga

i Hur små defekter kan detekteras och med vilken sannolikhet

Representerar kopparkapselns tjocklek någon begränsning

iii Måste komstorleken i kopparn begränsas för att ultraljudprovningen ska fungera

6.5 Korrosionsaspekter

Kopparmantelns resistens mot allmänkorrosion förefaller betryggande

givet de miljöer behandlas i FUD-programmets bilaga om det detalsom jerade forskningsprogrammet. Däremot är resistensen mot spänningskorrosion jämförelsevis inte lika väl utredd. De grundvatten som observerats vid hittills gjorda platsundersökningar är endast exempel på de grund-

finns i svensk berggrund just nu. Antagandet om berggrunden vatten som långvarigt i huvudsak stabil miljö för ett slutförvar gäller inte som en nödvändigtvis grundvattnets sammansättning. Dagens grundvatten kan komma saltas vittringsprodukter från det omgivande berget att upp av eller förträngas havsvatten förvaret ligger nedanför högsta havsav om kustlinjen efter kommande nedisning. en

bör i det fortsatta programmet öka sina insatser på att bestämma de SKB för grundvattnets sammansättning utanför vilka en självundergränser hållande eller accelererad korrosion kopparn inte längre kan uteslutas. av bestämning måste gälla koppar i det skick den är efter tillverk- Denna kapslarna. Salter i berggrundvatten uppkommer på grund ningen av som vittring bör kunna förutsägas med större tillförlitlighet än organiska av eller mikrobiella komponenter i inträngande havsvatten. Exempelvis kan i havsvatten tänkas bli reducerade bakterier eller organisk sulfatjoner av till vätesulfid med aggressivare korrosionsmiljö som följd. substans en Skillnader i kapslarnas livslängd i grundvatten under hav och i grund-

inomlands kan få betydelse för lokaliseringen av slutförvaret. vatten

7. Sö

kerhetsanalysen

7.1 KASAMs ställningstagande

Kapitel 10 i Program för forskning, utveckling, demonstration och övriga åtgärder FUD 92:1 ger en översikt SKBs metoder för säkerav hetsanalys. En något utförligare beskrivning återfinns i kapitel 2 i DetaL jerat FoU-program 1993-1998 FUD 92:2. Ett exempel hur SKB tillämpar och avser tillämpa befintliga metoder och modeller för den lång siktiga säkerhetsanalysen finns i SKB 91: Final disposal of spent nuclear fuel. Importance of the bedrock for safety TR 92-20. KASAMs diskussion och ställningstagande vad avser säkerhetsanalysen bygger framställningen i dessa tre dokument.

Såväl SKIsom SSI diskuterar säkerhetsanalysen i sina yttranden. SKI har lagt ner ett omfattande arbete på att värdera metodik och resultat beträffande den långsiktiga säkerhetsanalysen. KASAM delar SKIs bedömning inom detta område och vill särskilt understryka behovet av dels en bättre redovisning av den utnyttjade metodiken för den långsiktiga säkerhetsanalysen dels en allsidig säkerhetsanalys av såväl de tillverkade som de natur liga barriärernas roll i flerbarriärsystemet. Vad avser såväl metodikredovisning som allsidighet är SKB 91 helt otillfredsställande. KASAM anser därför SKBs påståenden om bergets begränsade funktion för att garantera KBS 3-lösningens säkerhet vara obevisade. Därutöver vill KASAM i likhet med SSI understryka behovet av en helhetssyn på strålskyddsfrågoma. Detta innebär bl.a. krav på en metodik för att väga strålningsrisker under den operativa fasen mot strålningsrisker under förvaringsfasen. SKB har redovisat en sådan metodik.

säkerhetsanalysen har en central funktion i FUD-arbetet. KASAM har därför valt att nedan relativt utförligt redovisa bakgrunden till sina ställningstaganden.

7.2 Allmänt

Kapitlen om såikerhetsanalys i FUD-dokumenten innehåller sammanställningar av nuvarande kunskapslåige och behov av insatser. TR 92-20 med beskrivningen av SKB 91 iir den flitigast citerade referensen i dessa ka-

pitel. KASAM betraktar TR 92-2 som det viktigaste dokumentet för

en diskussion av hur SKB avser att utnyttja metoder och modeller för att genomföra en analys av förvarets långsiktiga säkerhet. KASAM noterar att det inte finns någon motsvarande dokumentation metoder för av analys av den dperativa sakerheten. Det finns därför ingen möjlighet att se exempelvis hur SKB avser att väga strålningsriskei under den operativa fasen mot strålningsriskei under forvaringsfaseii, eller operativ och långsiktig säkerhet mot möjlighet till återtagande.

fvâ mål anges för SKB 91,

° att studera hur de Geologiska egenska erna å en kandidat lats Ö p s. verkar förvarets långsiktiga säkerhet och

s att testa ett system av effektiva procedurer för att genomföra en analys av den långsiktiga säkerheten.

SKB drar bl.a. följande slutsats från studien:

The primary function of the rock to provide stable mechanical and chemical conditions over a long period of time so that the long-term performance of the engineered barriers not jeopardizedj SKB 91 has shown that the safety-related requirements on a site where a final repository to be built are such that they are probably met by most sites SKB has investigated Sweden.

Beträffande metodiken för säkerhetsanalysen konstaterar SKB i kapitel 10 i FUD 92:1 att:

Analysmetoderna har utvecklats att de kan ge underlag till utvärdering av förläggningsplatser och till hur förvaret bör förläggas och utformas för att effektivt utnyttja platsens naturliga förmåga att skydda avfallet.

SKBs beskrivning nuläget för säkerhetsanalysen och behoven av framav tida insatser reser fyra typer av frågor:

Metodik för säkerhetsanalys °

Är analysmetoderna tillräckligt robusta och tillförlitliga för att kunna användas i lokaliserings- och licensieringsprocessema Finns inga återstående principiella problem, exempelvis vid behandling ay osäkerhet eller modellvalidering Metoder krävs för analys både operativ av säkerhet och långsiktig säkerhet, liksom kopplingen mellan dessa två. En analys kopplingen mellan operativ och långsiktig säkerhet förav utsätter att det finns helhetssyn på strålskyddsbehovet över tiden. en Analysmetoderna måste dessutom göra det möjligt att behandla konflikter mellan säkerhet och återtagbarhet-reparerbarhet.

Bedömning av bergets funktion -

Kan fortfarande karakterisera KBS 3 flerbarriärslösning man som en tillräcklig funktion hos berget är att ge stabila mekaniska och om en kemiska förhållanden för de tekniska barriärerna Vad menas med att SKB 91 visat att de säkerhetsmässiga kraven torde vara mer än väl uppfyllda de flesta platser som SKB undersökt i Sverige Kan man basera allmänna slutsatser bergets funktion studier av en enda om felfunktion hos de tillverkade barriärerna Säkerhetsanalysens typ av uppgift kombinera information från flera olika ämnesområden är att för kunna studera enskilda komponenters roll för systemets säker att het. Det är viktigt att precisera hur rollen för en komponent förändras eller kan komma att förändras med ny information och i vilken utsträckning detta påverkar kraven som ställs andra komponenter. Först därefter kan inom respektive specialområden bedöma huruman vida enskilda komponenter klarar de nya kraven. För detta krävs en systematisk och bred ansats Exempel frågor: Vet vi idag att berget tillräckligt stabila mekaniska och kemiska förhållanden för de tekger niska barriärerna de flesta platser som SKB undersökt Motsvarar de tekniska barriärerna, d.v.s. kapsel bränslematris bentonit, ensam- - kraven flera varandra oberoende barriärerm ma av

° Resultat från Ãspölaboratoriet

Innebär slutsatserna om bergets funktion i SKB 91 att SKB anser att

Äspölaboratoriets betydelse reducerats Om inte, hur skall resultaten

från experimenten vid laboratoriet användas i lokaliseringsprocessen och vid projekteringen av demonstrationsförvaret Finns det tid för att

tillgodogöra sig dessa resultat i säkerhetsanalysen l Ãspölaboratoriet

planeras experiment fram till 1998. Säkerhetsanalysen skall användas under 1993-1996 för att bedöma kandidatplatser. Denna lokaliseringsprocess kommer enligt SKBs planer de facto att avslutas 1996 med en tillståndsansökan enligt NRL för detaljerade geologiska undersökningar och en koncessionsansökan 1997 enligt KTL för en inkapslingsstation.

Hur samordnas verksamheten vid Ãspölaboratoriet under denna tid

med säkerhetsanalysens behov

° Miljökonsekvensbeskrivningen MKB och säkerhetsanalysen

Hur skall säkerhetsanalysens tekniskt komplexa resultat göras tillgängliga och begripliga i MKB-processen MKB och säkerhetsanalys har uppstått ur två olika kulturer för riskhantering: den juridiska med sin betoning av procedurer och den teknisk-naturvetenskapliga med sin betoning av produkten, d.v.s. innehållet eller substansen i säkerhetsanalysen. För att skapa stabila beslut, måste lokaliserings- och licensieringsprocesserna hålla balans mellan procedurer och produkt; kravet måste vara både acceptabelt och säkert berg.

7.3 Operativ sökerhersanalys

Som KASAM noterat i flera sammanhang har uppenbarligen den operativa fasen beslutats sent i perioden mellan den föregående och den nya programrapporten. Ett exempel på detta är att avsnitten om säkerhetsanalys behandlar den långsiktiga säkerheten utförligt men den operativa säkerheten förhållandevis summariskt. Metoder för analys av den operativa säkerheten diskuteras ej. Det hade varit av värde om SKB redovisat den metodik som utnyttjats för CLAB, Sigyn m.m. och de erfarenheter man fått från dessa verksamheter. Detta skulle i sin tur ha kunnat tjäna

bas för redovisning av SKBs planering av arbetet med den operasom en tiva säkerhetsanalysen.

Under det operativa skedet kommer med säkerhet ett antal identiñerbara individer att erhålla mätbara stråldoser. Stråldosernas storlek beror av aktivitetsinnehåll och skärmningsförhållanden, verksamhetens art, tidsåtgången för de olika arbetsmomenten ett sätt som kan belysas m.m. redan idag det finns frågetecken kring t.ex. neutrondosbidragets även om storlek.

När det gäller de delar hanteringen omfattar arbete med bränsleav som kapslarna i mellanlagret och transporten dem är metoder och rutiner av för säkerhetsanalys utvecklade och testade inom kärnkraftsindustrin. Emellertid måste transportsystem och transportavstånd belysas med avseende inkapslingsstationens och slutförvarets förläggning.

Den operativa säkerhetsanalysen är inte sätt kopplad till platssamma valet den långsiktiga säkerhetsanalysen, även om transportfrågorna som och risken för spridning frigjort radioaktivt material såväl till luft av till vatten, inklusive grundvatten, är beroende av platsvalet. som

Det är viktigt att säkerhetsanalysen utformas så att man får en totalbild av säkerhetsfrågorna i hanteringsskedet och lång sikt. Denna helhetsredovisning saknas i SKBs En helhetssyn kräver t.ex. att stråldoser program. till individer i olika faser av verksamheten kvantifieras, vägs mot varandra och Här finns ett behov total optimering mellan summeras. av risker inte är enkelt jämförbara med hjälp av kunskapsunderlag som som inte är likvärdiga. På kort sikt personal bestrålas, i långtids vet man att perspektivet beräknar doser till tänkta personer. Den operativa man säkerhetsanalysen kan kontrolleras inom kort tid med avseende på sina resultat, medan den långsiktiga säkerhetsanalysen bara kan kontrolleras initialskede med avseende sina randvillkor och de tidiga temunder ett peraturtransienterna även långvarig övervakning föreskrivs och om en genomförs. En skillnad är att de referensramar och bedömnings annan grunder vi har idag inte säkert kan extrapoleras in i framtiden. Resultaten denna totala optimering kan påverka platsval, driftsförhållanden, slutav förvarsmetod SKB måste också diskutera frågan om skydd av djur m.m. och miljö i samband med en sådan optimering.

Behandling, inkapsling

När det gäller inkapslingen och tillhörande behandling av det använda bränslet finns ett stort antal oprövade moment och en rad andra stora metodosäkerheter. Elektronstrålesvetsningen är utvecklad eller testad. Strålskyddsproblemen måste beskrivas för de olika kapselalternativen, dels för normaldriftssituationen, dels vid olika typer av tillbud och olyckor. Ett ökat utnyttjande av robotar kan reducera stråldoserna till personalen under normalverksamhet, men kanske ökar antalet olyckor och missöden, i sin tur kan ge upphov till enstaka höga personalsom doser. En fråga att närmare utreda är om robotar inbjuder till en tillverkningsmetod är mindre anpassningsbar och utvecklingsbar än en som manuellt dirigerad verksamhet, för det fall erfarenheter under den löpande tillverkningen och kontrollen hundratals och tusentals kapslar visar av att produktionsmetciden har felmöjligheter som skulle behöva elimineras.

Även SKB i FUD 92 med underlagsrapporter inte redovisar data om om bränslets sammansättning och aktivitet finns sådana uppgifter. Det hade varit intresse och värde SKB redovisat strålfältens utseende av stort om olika avstånd från kapseln och ut i omgivningen för olika kapselalternativ. De ökade stråldoserna till följd ökad utbränning bör också beav lysas. Strålfältet får avgörande betydelse för val kontrollmetoder vid av kapseltillverkningen, för deras känslighet och för möjligheterna till alternativ och kompletterande kontroll rutinkontrollen emellanåt skulle ge om osäkra indikationer om möjliga fel.

Det är angeläget att säkerhetsanalysen för inkapslingsverksamheten utvecklas parallellt med projekteringen vilket också är SKBs avsikt. Den preliminära analysen måste vara avslutad innan man slutgiltigt väljer konstruktion, tillverkningsgång och kontrollmetodik. Erfarenheter från Upparbetningsanläggningar i utlandet kan möjligen vara av värde.

Transporter till och inom förvaret

Transportbehovet måste belysas med avseende inkapslingsstationens lokalisering vid CLAB eller vid slutförvaret. Då transporterna ett annat sätt än den övriga verksamheten berör allmänheten måste strålskyddsförhållandena vid normal verksamhet och vid olyckstillfällen be-

skrivas och allmänheten informeras. Här finns erfarenheter noggrannt använt kämbränsle. Även transporterna inom från tidigare transporter av förvaret måste analyseras. Personalstråldoserna vid CLAB och SFR som är låga skulle kunna användas som jämförelse vid analysen. -

Deponering

SKB har sina säkerhetsanalytiska resurser i huvudsak den satsat egna långsiktiga säkerhetsanalysen bekostnad av den operativa. Valet mellan KBS medellånga tunnlar och långa tunnlar förefaller att ha gjorts mer teknisk intuition än efter systematiska, jämförande analyser av alternativens säkerhet, före såväl efter förslutning. Detta är en brist i arsom betssättet måste rättas till Den långsiktiga och den operativa som snarast säkerhetsanalysen måste växelverka med varandra redan från början eftersom krav konstruktioner och layout uppdagas i den operativa som säkerhetsanalysen kan påverka grundläggande förutsättningar för den

långsiktiga säkerhetsanalysen.

Liksom för inkapslingsstationen måste SKB genomföra operativa säkerhetsanalyser parallellt med utarbetandet av den projektbeskrivning av KBS 3-förvaret SKB att redovisa i sin s.k. preliminära MKB som avser inför kandidatplatsundersökningama. Exempelvis måste SKB göra klart kapslarna kan i schakt och tunnlar och sänkas ned i de om transporteras buffertinklädda kapselgroparna med eller utan extra strålskärmning. Hanteringsutrustningen och strålskärmningen måste utformas och utprovas för strålskyddad reversering arbetssekvensen vid nedsättning av kapsav larna i bufferten eftersom detta är grunden för utfästelsen om återtagbarhet. Stråldoser och missödesrisker med oskärmade respektive strålskärmade kapslar i sådana driftsfall behöver vägas mot varandra och mot kostnaderna för den större utsprängning behövs för hanteringen i som deponeringstunnlarna strålskärmade kapslar. Den operativa säkerhetsav analysen anknyter här till den långsiktiga eftersom den bättre strålskärmning, den operativa analysen kan påkalla, kan åstadkommas av en som massivare kapsel den ökade säkerhetsmarginal mot krossning, som ger den långsiktiga säkerhetsanalysen kan påkalla. som

Även konventionella skyddsaspekter behöver integreras i den operamer tiva säkerhetsanalysen. Behöver deponeringstunnlarna vara öppna mot

transporttunnlar i båda ändar för att säkra personalens evakueringsvägar och göra det möjligt att ingripa från båda håll vid ett missöde i kapselhanteringen Eftersom sådan operativ säkerhetsåtgärd påverkar fören varets utfomning påverkar den också en av förutsättningarna för den långsiktiga säkerhetsanalysen.

7.4 Långsiktig sökerhetsanalys metodik

-

Den dominerande metodikfrågan inom den långsiktiga säkerhetsanalysen gäller hantering osäkerhet. Förvarets säkerhet måste kunna värderas, av trots att vi varken med fullständig visshet kan förutsäga vad som kan hända i förvarets omgivning eller har fullständig kunskap om hur de tekniska och naturliga systemen i förvaret förhåller sig till varandra eller till möjliga förändringar i omgivningen.

Beskrivningar metodiken i SKB 91 reser frågor beträffande; av

vetenskapssamhällets prövning av metodiken för säkerhetsanalys, -

behandling risken för att två eller flera barriärer faller bort samav tidigt,

fullständigheten i analysen och möjligheterna att klassificera osäker- ° heter.

l SKB 91 sid 5 hävdas att det finns internationell samstämmighet att en tillfredsställande metodik för att bedöma den långsiktiga säkerheten finns tillgänglig. också redogörelse för arbetet med den s.k Det ges en kort Sandia-metodiken tillsammans med SKI. Man hänvisar också sid 7 till att under 1992 i samband med presentation av FUD-program 92 avses fullständig lägesrapportering för området scenarioutvecken mera ges ling. Denna rapport finns dock ännu tillgänglig juni 1993.

SKB 91 hänvisar således dels till att vetenskapssamhället har prövat existerande analysmetodik och funnit att det finns en tillfredsställande sådan metodik, dels till att deltar i en internationell utveckling av analysman

metodik. Bred internationell prövning och användning skapar naturligtvis ökat förtroende för en analysmetodik.

SKB 91 ger emellertid inte läsaren någon möjlighet att avgöra i vilken utsträckning den analysmetod som använts baseras Sandia-metodiken eller på någon metodik om vilken det råder internationell konsenannan Intrycket från det tillgängliga materialet är snarare att man utgått sus. från ett rent pragmatiskt resonemang. Det återstår för SKB att visa att den använda metodiken verkligen är baserad de internationella arbeten hänvisar till. Annars framstår referenserna till dessa arbeten som man enbart utanverk, avsedda att legitimera en intern, ofullständigt redosom visad metodik.

Det framgår inte hur metodiken i SKB 91 hanterar s.k. common-cause failures, d.v.s. fall då och samma process eller händelse medför att en funktionen hos två eller flera barriärer försämras. Exempelvis kan höga vattenflöden både förkorta transporttiderna genom berget och påverka de tekniska barriärernas långtidsstabilitet. Denna typ av fall kan naturligtvis påverka de slutsatser SKB 91 drar om bergets funktion. Exempelvis Sandia-metodiken kan utvecklas för systematiska studier av commoncause failures.

SKB 9l-metodiken utgår ifrån ett väldefinierat referensscenario. I ett antal beräkningsfall varieras antaganden om vissa element i detta scenario exempelvis närvaro eller frånvaro av horisontella vattenförande sprickor eller värdena av vissa viktiga storheter exempelvis grundom vattenflöde.

Problemet med säkerhetsanalys baserad en serie beräkningsfall är en att man aldrig kan vara säker att man fått med alla relevanta alternativ, d.v.s. att serien beräkningsfall är fullständig. Det är därför av utomordentligt viktigt att det finns en väldokumenterad och reproducerbar metodik för att systematiskt generera beräkningsfall. En sådan metodik skapar naturligtvis inga garantier för att man inte bortser från något viktigt fall, den ger möjlighet att med vetenskapssamhällets medmen verkan bygga underhålla och kvalitetspröva en databank av möjliga upp, beräkningsfall.

Den redovisade metodiken i SKB 91 uppfyller inte kraven dokumentation, reproducerbarhet och systematik. Riskerna med arbetssättet kan

illustreras med systematik för beräkningsfall ursprungligen föreslagen

en av Koplik, Kaplan och Ross i The Safety of Repositories for Highly Radioactive Wastes, Rev of Modern Physics, Vol 54 1982, sid 269 - 310. I detta arbete identifieras tre olika typer av osäkerhet: scenarioosäkerhet, modellosäkerhet och parameterosäkerhet. Hur hanterar SKB 91 dessa typer av osäkerhet

0 Scenario-osäkerhet

SKB 91 redovisar inga beräkningsfall där egenskaperna hos de tekniska barriärerna avviker från de egenskaper som antagits i referens scenariot. Det är därför omöjligt att dra slutsatser om bergets värde som barriär relativt de tekniska barriärerna. Se även avsnitt 7.5. SKB 91 är därför begränsad till studier av scenarier med direkt betydelse för bergets funktion, antingen som barriär eller som miljö för de tekniska barriärerna. Det saknas metodik som beskriver hur man kommit fram till att just de redovisade beräkningsfallen skall genomföras. En sådan metodik är nödvändig för att kunna bedöma om de redovisade scenarierna uppfyller rimliga krav fullständighet för den begränsade uppgiften att testa bergets funktion. Effekter av mänskligt intrång diskuteras inte.

- Modellosäkerhet

SKB 91 gör en jämförelse mellan discrete fracture modelling och stochastic continuum modelling sid 84-85. Jämförelsen gäller dock främst beräkningstekniska egenskaper. Intressant hade varit en diskussion hur de två modellkoncepten kan tänkas påverka resultaten av av säkerhetsanalysen. Som ett led i valideringen av l-IYDRASTAR görs jämförelser mellan denna modell och en deterministisk modell. Det saknas emellertid i SKB 91 en övergripande diskussion om modellval och modellalternativ. Därmed är det också sagt att modellosäkerhet behandlas i SKB 91.

- Parameterosäkerhet

Härmed brist på kunskap värdet av en parameter i en använd avses om matematisk modell, exempelvis bergets konduktivitet. Parameterosäkerhet skall skiljas från naturliga variationer, där Validerad kunskap exempelvis distributionsfunktion. En viktig uppgift representeras av en

för modellen HYDRASTAR är att hantera naturliga variationer i berg-

grundens konduktivitet. Osäkerheten om konduktiviteten hos en vattenförande spricka är 10 eller 100 gånger högre än i den omgivande berggrunden, är exempel på parameterosäkerhet. Variationer och en parameterosäkerheter representeras ibland sätt i en matesamma matisk modell, har helt olika betydelse i säkerhetsanalys. Ållmen en mänt kan säga att det idag finns verktyg att hantera både variaman tioner och parameterosäkerhet. SKB har under 80-talet lämnat viktiga bidrag till utvecklingen dessa verktyg och också skaffat sig metodik av för hantering parameterosäkerhet. Vid presentationen av resultaten av måste emellertid skillnaden mellan naturliga variationer och parameterosäkerhet klargöras bättre än vad som görs i SKB 91.

KASAM att SKB 91 uppvisar allvarliga brister vad gäller dokuanser mentation den använda metodiken och sytematisk behandling av olika av typer osäkerheter. Båda dessa brister måste åtgärdas om de säkerhetsav analyser krävs exempelvis inför detaljundersökningen skall få trosom värdighet.

7.5 Långsiktig säker bergets och de

barriär växelverkan

tekniska

I de sammanfattande slutsatserna i rapport SKB 91, Slutlig förvaring av använt kärnbränsle. Berggrundens betydelse för säkerheten. sid xvi hävdar SKB att

ett förvar anlagt djupt i svenskt urberg och med långtidsstabila ner tekniska barriärer med god marginal uppfyller av myndigheterna föreslagna säkerhetskrav. Säkerheten hos ett sådant förvar är endast i ringa utsträckning beroende av det omgivande bergets lönnåga att fördröja och sorbera radioaktiva ämnen. Bergets funktion iir i första hand att

under lång tid stabila mekaniska och kemiska förhållanden så att de ge tekniska barriäremas långtidsfunktion inte äventyras.

SKB hävdar vidare att

SKB 91 har visat att de säkerhetsmässiga krav som måste ställas en plats där ett slutförvar skall byggas är sådana att de torde vara uppfyllda de flesta platser som SKB undersökt i Sverige.

I avsnittet Syfte och avgränsningar anges att SKB 91

granskar hur den långsiktiga säkerheten i ett slutförvar påverkas av förvarsplatsens geologiska egenskaper, dvs analyserar hur bergbarriären fungerar under antagandet att radionuklider läcker ut ur förvaret. Rapporten är avsedd att ingå i det underlag som krävs för lokalisering av ett slutförvar för använt kärnbränsle.

Antagandet att radionuklider läcker ut ur förvaret har getts formen att varje kapsel har sannolikhet av 11000 att redan vid deponeringen ha en

ett genomgående hål med 5 mmz yta i kopparmantelns svetsfog. Kaps-

med blyingjutning. larna är av KBS 3-typ

SKB har enligt KASAMs uppfattning gett ett värdefullt bidrag till modelleringen grundvattenrörelser och radionuklidtransport i kristallin av berggrund med SKB 91-arbetet. Randvillkoren för radionuklidtransporten har emellertid hållits stationära under beräkningarna. Detta motiveras på sidan 121 i SKB 91

Hydrologin och utplaceringen av de initialt defekta kapslarna representerar de enda faktorer behandlats probabilistiskt. Allt annat har som i beräkningarna hållits konstant för att inte orsaka tolkningsproblem vad gäller betydelsen av variationer i platsens hydrologiska egenskaper.

Denna avgränsning beräkningsförutsättningarna reducerar avsevärt av värdet SKB 91 Systemanalys. Avgränsningen kan vara en rimlig av som strategi i ett tidigt skede av utvecklingsarbetet med en datoriserad modell för funktionsanalys av ett slutförvar. Det fel SKB gör är att dra mer

långtgående slutsatser av SKB 91 än de använda heräkningsförutsättningarna medger.

SKB har inte visat systemets totalfunktion när man utelämnat växelverkan mellan grundvattnet och de tekniska barriärerna. Antagandet att ett 5 mm2 hål skulle förbli oförändrat under mycket lång tid verkar optimistiskt för den blyfyllda KBS S-kapseln och orimligt för den nya kapselkonstruktionen. Grundvatten kommer att tränga innanför kopparn och börja korrodera stålmanteln. Förloppet därefter kompliceras av att bentonitbufferten med sitt svälltryck kommer att deformera kapseln efterhand som stålmantelns bärighet försvagas av korrosionen. Detta förlopp måste modelleras för att systemanalysen skall kunna användas som säkerhetsanalys. Man får i säkerhetsanalyser inte lämna felfunktionsförlopp oanalyserade.

SKB har vidare utgått från att bentonitens egenskaper förblir opåverkade av grundvattnet och därmed oförändrade. Bentonit är visserligen ett natunnaterial som är beständigt i de miljöer där den förekommer, men den förekommer inte naturligt i sprickor i vår prekambriska berggrund. l SKB Technical Report 90-44 finns uppgifter om de grundvattenkemiska förutsättningarna för illitisering av bentoniten vid låga temperaturer. Förutsättningarna är tämligen extrema men omvandlingen sker under dessa förhållanden snabbt. SKB bör därför modellera och beräkna förloppet i närzonen vid delvis respektive fullstandig illitisering av bentonitbufferten. En sådan analys behövs för att få perspektiv valet av bentonit. Det kan visa sig att det totalt sett är fördelaktigare att som buffert använda en lera som inte behöver misstänkas ändra karaktär ens under mycket lång tid därför att den redan från början står i geokemisk jämvikt med det omgivande berget. Om bränslekapseln i sin slutliga konstruktion kan bucklas kan även det motivera byte av buffertmaterialet till en lera som inte utsätter kapseln för ett yttre övertryck om kapselns bärighet försvagas av korrosion efter det att kapseln börjat läcka och vatten trängt in.

7.6 Sökerhetsanalysen underlag för som

acceptanskriterier

Analyser av växelverkningar mellan grundvattnet och de tekniska barri ärerna samt av möjliga felfunktioner behövs också för att SKB skall kunna fastställa gränsvärden för de tekniskageovetenskapliga egenskaperna hos berggrunden kandidatplatsema. Det kan bli svårt att få trovärdighet för ett platsval om SKB gör mätningar utan i förväg redovisade acceptansgränser och därefter redovisar resultaten och förklarar att de visat att berggrunden är lämplig. Detta kan intryck att SKB gick in ge av i en så viktig och kontroversiell verksamhet detaljundersökning som en av en kandidatplats utan att veta vad behövde uppnå med undersökman ningen.

Myndigheterna har hittills i stor utsträckning avstått från att ställa kvantitativa krav de tekniska och geologiska barriärerna. Motivet har varit att det inte är de enstaka barriäremas utan systemets totalfunktion är som avgörande och som skall uppfylla de övergripande säkerhetskraven, samt att kvantitativa krav barriärema kan leda till ett kriteriestyrt förvar .som inte ens är säkerhetsmässigt optimalt. Den som arbetar med utveck-

ling slutförvaringstekniken skall fri välja kvalitativa funktio

av vara att ner och kvantitativa krav för de olika barriärerna så att beviskraven på säkerheten, det tekniska genomförandet och ekonomin kan förenas på bästa sätt. När valet av systern gjorts gäller dock att systemet skall uppfylla flerbarriärkriteriet. En barriär skall kunna brista utan att totalfunktionen därmed försvagas ett otillåtligt sätt. Flerbarriärkravet förutsätter att det finns, åtminstone underförstådda, minimikrav de olika barriärerna.

Återhållsamheten med detaljerade säkerhetskrav alltså befogad medan var system- och teknikutvecklingen pågick. Nu har SKB valt systemutformning. Tiden bör därför vara mogen för SKB att specificera de krav som

de olika barriärerna skall uppfylla dels i initialskedet dels vid de förän-

dringar av initialförhållandena som vi har rimliga skäl att förvänta kan inträffa. , Detta får konsekvenser för den stödjande forskningen och platsvalet som KASAM närmare kommenterar i kapitel 9 avsnitt 5.1. resp

8. Äspölaboratoriet

från förundersökningarna för Äspölaboratoriet redovisas ut; Resultaten överskådligt och välstrukturerat i fyra tekniska rapporter från förligt, nyligen kompletterats med rapport fördjupade analyser 1991 som en om data från de grundvattenkemiska mätningarna. KASAM kommenterar av

de hittills genomförda och planerade arbetena vid Äspö främst med avse

ende deras betydelse för kommande kandidatplatsundersökningar. Syn

forskningen vid Äspö implicit i kapitel 9 Stödjande FoU.

punkter ges

Arbetet med Äspölaboratoriet planerades från början till en del som en generalrepetition inför kommande kandidatplats- och detaljundersök-

ningar. I målsättningen ingår Underlagsrapporten om Äspölaboratoriet,

sid10 att

pröva kvalitet och användbarhet för olika metoder att karakterisera

med avseende förhållanden vikt för ett djupförvar.

berggrunden av 1

Detta förtydligas i två av etappmålen.

1. Verifiera förundersökningsmetoder demonstrera att undersök- ningar markytan och i borrhål tillräckliga data om väsentliga ger säkerhetsrelaterade egenskaper hos berget förvarsnivå, samt

Fastställa detaljundersökningsmetodik vidareutveckla och verifiera de metoder och den teknik behövs vid karakterisering av berget i som de detaljerade platsundersökningarna.

Säkerhetsrapporten SKB 91 är sitt syfte och sina resultat av ingenom

i samband med denna målsättning med Äspölaboratoriet. SKB 91

tresse

talar vad är viktigt att studera i Äspölaboratoriet.

om som

Syfte med och avgränsningar SKB 91 redovisas sid i rapporten: av

Enligt planerna kommer systemval och lokalisering för ett slutförvar påbörjas under 1990-talet. Föreliggande rapport redovisar en att säkerhetsanalys SKB 91 granskar hur den långsiktiga säkerheten som påverkas förvarsplatsens geologiska egenskaper, dvs i ett slutförvar av

analyserar hur bergbarriären fungerar under antagandet att radionuklider läcker ut ur förvaret. Rapporten är avsedd att ingå i det underlag som krävs för lokalisering av ett slutförvar för använt kärnbränsle.

Följande frågor belyses ° vilken betydelse har platsens berggrund och hydrologi för den totala säkerheten hos ett slutförvar; ° vilken inbördes betydelse har olika platsspecifika egenskaper för säkerheten; och - ° hur kan förvarets placering och utformning anpassas till platsens förhållanden för att utnyttja de säkerhetsbarriärer berggrunden erbjuder.

I SKB 91 analyseras alltså bergets roll som barriär. KASAM invänder på annat ställe avsnitt 7.5 mot SKBs långtgående slutsatser resultaten av hittills, men analysen av bergets transportegenskaper i olika varianter är värdefull. Analysen visar att förekomst eller frånvaro av flacka grund vattenstråk ovanför eller under förvarets nivå har den relativt sett största betydelsen för bergets funktion som barriär. Dessa stråk hade ändå i m0-

dellen placerats på samma respekW-avstånd 100 m från förvarsnivån

som de vertikala randzonema.

Det är endast kapslar i utkanten av förvarslayouten som ligger på respektavståndet från de vertikala randzonema. In förvaret mot centrum av ligger kapslama på växande avstånd från randzonema. En horisontell zon har nackdelen att ligga lika nära alla kapslarna med den plana utbredning som SKB visar i ritningar av KBS 3-förvaret.

Om en brant lutande sprickzon skär genom förvaret stör den inte någon stor volym av det planerade förvarsutrymmet. Zonen får tätas på bästa sätt mot den tunnel den skär och deponeringskorridorerna omlokaliseras så att de får ett lämpligt respektavstånd till sprickzonen. Om nära en horisontell sprickzon upptäcks först när den visar sig i tunnelgolvet eller i några deponeringsgropar blir konsekvenserna mycket värre. Antagligen får hela tunnel- och korridorsystemet omlokaliseras. Det skulle dessutom ge omvärlden ett dåligt intryck av kvaliteten SKBs lokaliseringsarbete.

Det är därför särskilt intresse att ta del hur SKB behandlar frågan av av

flacka i de och modelleringar Äspö som gjordes i

om zoner prognoser av samband med förundersökningarna och platskarakteriseringen. De arbets kommer att vid förundersökningar och plats momenten upprepas undersökningar kandidatplatsema.

I SKB TR 91-22 Äspö Hard Rock Laboratory. Evaluation and con-

ceptual modelling based the pre-investigations 1986-1990 sammanon undersökningsresultat. Figur 4.6 i den ställs prognoser och rapporten redovisar indikationer på vattenförande sprickor från flera borrhål. Uppenbarligen kan förena de vattenförande partierna i dessa borrhål man till sprickzoner med nästan vilken lutning helst. SKB har valt att som lägga in ett antal lutande stråk kallade EW-5, EW-x som möjliga sprick zoner. Den angivna motiveringen är att det finns en förkastning med

lämplig stupning och med ONO-strykning Ävrö 300 öster Äspö.

m om

Att göra sig föreställningar och modeller om berggrunden - prognoser och därefter undersökningar för att kontrollera prognoserna och Validera modellerna är ofrånkomlig men riskabel arbetsmetod. Risken är att en tolkar de undersökningsresultat man fått på det sätt som bäst passar man modellen. De resultat återges i fig 4.6 i SKB TR 91-22 ger goda som möjligheter till det.

Målet måste att den slutliga modellen, i varje fall på en kandidat vara eller detaljundersökningsplats, i säkerhetsmässigt viktiga avseenden är verklighetstrogen, så långt detta är möjligt, och i varje fall konservativ.

Men SKBs modeller Äspö innehåller enbart vertikala eller kraftigt

av lutande sprickzoner Table 4.1 i SKB TR 91-22. Man utgår från mer eller mindre tydliga indikationer sprickstråk i markytan, ritar in ett lutande plan nedåt och sätter ett eller ett sneda borrhål för att hitta par sprickplanet djupet. Hittar man sprickor eller krossat berg i borrkärpå ungefär rätt ställe bekräftad. Risken för en total nan anses prognosen feltolkning spricksamband är kanske inte stor de första femtio metema av betydande sprickindikationerna ligger 300 till 500 ned men kan vara när meter ner i berget.

För Äspö berglaboratorium har sprickzoners lutning kanske ingen

som primär betydelse, men med hänsyn till projektets målsättning att utveckla med förhållanden metoder att karakterisera berggrunden avseende av vikt för ett djupförvar, förefaller ett viktigt förhållande att ha blivit alltför enkelt avfärdat i SKBs modelleringsarbete. . SKB bör enligt KASAMs åsikt gardera sig flera sätt mot förbiseenden eller alltför långtgående förenklingar vid kommande modelleringar av

berggrunden kandidatplatserna och använda de fortsatta Äspöarbetena

bl.a. för att förbättra sin modelleringsteknik.

- SKB bör studera hur ett borrningsprogram behöver utformas för att med tillfredsställande konfidens verifiera avsaknad resp förekomst av sprickzoner med betydande vattenföring, framförallt flacka zoner. Detsamma gäller sprickgångar som är igenfyllda av spröda eller lättvittrade material och som därför kan öppnas vid förändringar av spänningsfáltet eller grundvattenkemin i berget

- Det bör göras åtminstone två av varandra oberoende insatser på modellering av berggrunden.

- Båda modellerna skall prövas förutsättningslöst. Kompletterande un-

dersökningar skall göras för att belysa skillnader i tolkningarna av

undersökningsresultat och i modellerna.

Där osäkerheter kvarstår exempelvis om egenskaper hos, lägen och strykningar av sprickzoner eller om bergets egenskaper i block- och detaljskalor skall de ges en konservativ tolkning.

SKI ger uttryck för en liknande uppfattning i sitt påpekande att validering av en modell innebär mer än att jämföra modellutfall med mätta värden SKI Gransknings-PM sid 174. Modellen måste i första hand utvecklas med sikte på de centrala frågeställningarna, exempelvis heterogeniteter i berggrunden, deras geometri och frekvens samt omständigheter som kan ge dessa heterogeniteter ogynnsam karaktär exempelvis orientering i förhållande till bergets huvudspänningar.

Minst lika viktiga och modellering är naturligtvis undersom prognoser sökningmetoderna. Ju relevanta och korrekta resultaten av förundermer sökningarna är dess bättre blir prognoserna och modellerna.

Det är för tidigt dra generella slutsatser hur väl etappmål l uppatt om fyllts. Resultaten förundersökningama har ännu inte kunnat kontrolav leras i full utsträckning eftersom lång sträcka av tunneldrivningen en återstår. Det förefaller dock att döma erfarenheter från tunneldriv- - av ningen och de mätningar gjorts i samband med denna som om tillsom gängliga geofysiska metoder även nära håll inte klarar av att urskilja vattenförande stråk bland de många reflekterande strukturer de indi-

kerar.

I Äspölaboratoriets Progress Report 25-92-18 Passage through water-

bearing fracture zones utgiven februari 1993 redovisas resultat från mätningar olika slag gjordes i samband med tunneldrivningen. Av av som figurerna 4-2, 5-2 och 6-9 i denna rapport framgår att mängd refleken med hjälp radar och seismik. Det är dock endast i torer registrerades av enstaka fall reflektorn sammanfallit med ett vattenförande stråk. I som

Äspö-tunneln kunde registreringarna sorteras upp eftersom där gjordes

mängd borrningar och mätningar vattenflöden. Den sorteringen en av kan inte göras med hjälp enstaka borrhål vid en kandidatplatsunderav sökning.

Erfarenheter från Äspö och andra undersökningar visar dessutom att en-

staka borrhål inte heller är tillförlitliga när det gäller att finna vattenförande sprickstråk. De kan korsa sprickorna ställen där sprickoma är

sammanpressade och torra.

Flacka, vattenförande sprickstråk på förvarsnivå kan ställa till stora problem för SKB i det kommande lokaliseringsarbetet för slutförvaret om de

för sprickgångar med spröda eller

inte upptäcks i tid. Detsamma gäller lättvittrade mineral. Det finns idag inga tillförlitliga metoder att lokaliheterogeniteter i berggrunden dessa slag annat än möjligen på sera av nära håll och med ett omfattande bormingsprogram.

SKB är medvetet detta underlagsrapporten Detaljerat FoU-Program om 1993 1998, sid 130, lägger ingen särskild vikt vid problemet. - men

KASAM råder SKB att ägna stor uppmärksamhet detta betydande pro-

blem. Äspö ger SKB utmärkta möjligheter att bearbeta det, eftersom Äspös berggrund ger tillgång till båda dessa typer av heterogeniteter och

SKB har de ekonomiska och personella resurserna för att utveckla och finslipa mätteknik och signalanalys och sedan Validera metoderna och undersökning de registrerade reflektorerna. analysen genom av

SKB bör vidare i sitt fortsatta arbete Äspö prioritera sådana undersök-

ningar och försök som ger information och data till i tiden närliggande behov inom områdena säkerhetsanalys, platsundersökningsmetodik och metoder samt konstruktion av djupförvaret.

Övrig

9. FoU-verksamhet

stödjande

9.1 Allmänt

SKB beskriver grundstenarna för den fortsatta stödjande FoU-verksamheten i inledningskapitlen l.5 i underlagsrapporten om det detalett av jerade FoU-programmet 1993-1998.

Slutsatserna genomförda studier är att det fortsatta arbetet för utav formningen av ett djupförvar bör inriktas på ett alternativ. Härigenom uppnås den erforderliga koncentrationen och målinriktningen i utvecklings och projekteringsarbetet.

Av de studerade kapselalternativen väljs den s k kompositkapseln rymmande 12 BWR-element som huvudalternativ i det fortsatta arbeten...

Av de studerade förvarsutformningarna bibehålls utformningen enligt KBS-3 som huvudalternativ för det fortsatta arbetet.

Som framgår kapitel 4 i detta yttrande tillstyrker KASAM att SKB av koncentrar sina insatser fortsatt utveckling av ett förvar av KBS 3-typ.

Tidigare har FoU-programmet under några tidsperioder koncentrerats på att skaffa underlag för sammanhållna redovisningar av KBS-konceptet vilka använts stöd för ansökningar att tillföra bränsle till nya reak som torer. SKB har valt plats och utformning systemet men inte avkrävts av jämförande analyser av olika möjliga platser och utföranden. Det har räckt för SKB att visa att det finns något utförande som på någon plats tillgodoser säkerhetskraven. I mellantidema har FoU-verksamheten huvudsakligen omfattat studier av orienterande karaktär.

Arbetet går ett annat sätt in i en verkställighetsfas. När SKB skall nu ansöka tillstånd för detaljundersökningar och senare om tillstånd för om ett förvar i demonstrationsskala tillkommer delvis nya krav på kunskapsunderlaget. SKB kommer att ha två eller tre platser med preliminärt konstaterade berggrundsegenskaper att välja emellan men avgör inte ensamt

valet. I samband med MKB-behandlingen kan krav komma att ställas som inte var framträdande vid de tidigare granskningarna av KBS-rapporterna.

Ett av de mest iögonenfallande dragen hos SKBs Detaljerat FoU-program 1993-1998 är att det påverkats så obetydligt av SKBs omlagda planering och av de slutsatser SKB dragit av SKB 91. Programmet ser i stort sett ut som det alltid gjort. KASAM saknar en klargörande beskrivning av hur FoU- verksamheten skall fasas ihop med de aktiviteter som ingår i den nu planerade verkställighetsfasen.

KASAM diskuterar i det följande den stödjande FoU-verksamheten utifrån några av de krav som kan förutses bli ställda redovisningar inför beslut om de kommande anläggningarna. Dessa redovisningar riktar sig främst till två målgrupper de som med specialistkunnande skall granska de tekniskt inriktade säkerhetsrapporterna samt de som, utan detta specialistkunnande, skall medverka i MKB-processen och fatta beslut med MKB-rapportema som underlag. Båda dessa målgrupper kan ställa krav redovisningar som SKB kan få betydande besvär med att tillgodose.

SKB har erfarenhet av specialisternas krav genom de återkommande granskningarna av FoU-programmen. Ju fler detaljer SKB tar med och redovisar i sitt program desto fler frågor får SKB i yttranden av olika remissorgan som anlitas i granskningen. Det är mot den bakgrunden förståeligt att 1992 års utgåva av det detaljerade FoU-programmet följer de tidigare i spåren. Frågor som ställs med anledning av ett program behovet besvaras och kommer så sätt igen i en eller form i nästa program. Hittills har de uppmaningar om forskningsinsatser som SKB fått sig till del snarare ökat än minskat i antal. Få om ens några forskningsuppslag har kunnat avföras för gott från dagordningen.

SKBs konstruktionsfilosofi för slutförvaret har från början varit att bygga in så mycket säkerhet som möjligt i de tillverkade barriärema. De slutsatser SKB har dragit om denna säkerhet i SKB 9l-rapporten har formulerats med sikte på kommande val av kandidatplatser så att SKB skall ha så fria händer som möjligt i dessa val. Slutsatserna i SKB 91 om kraven berggrunden är alltför långtgående, se kapitel 7.5 i detta yttrande, och kommer enligt KASAMs bedömning inte att godtas i de kom-

mande prövningarna enligt NRL SKB försöker använda dem för att

om bekvämt geologiskt tvivelaktigt platsval. SKB legitimera ett politiskt men omfattande säkerhetsanalys med mer fullmåste därför göra en mer en beräkningsförutsättningar scenarier. De starka tillständig uppsättning verkade barriärerna kommer även efter sådan analys att visa sig vären De kommer inte legitimera ett tvivelaktigt platsval men kan defulla. att förenklade krav den detaljinformation som SKB kommer att medge behöva redovisa resultat detaljplatsundersökningama. som av

granskningsyttranden, denna gång tidigare, finns åt- I remissvar och som skilliga frågor och påpekanden brister vad gäller forskningsprogramom tekniska barriärerna det använda bränslet, kapseln, men för de och återfyllnaden. SKB bör ta sig dessa ifrågasättanden om bufferten an tillverkade barriärerna fullt ut. Men kommentarerna till dessa prode ändå relativt få jämfört med kommentarerna till programmen gram är för geovetenskaper och kemi.

också förnyad funktionsanalys närområdet kom- SKB aviserar att en av under 1996 för den säkerhetsanalys som SKB planerar att mer att göras NRL-ansökan detaljundersökningar. KASAM tillstyrker ta fram för om satsning finner tidsplanen optimistisk med hänsyn till tids denna men konstruktion och provning kapseln och behovet a valideplanen för av beräkningsmodellen för kapslarna. ring av

Särskilt viktigt det att undersöka förloppet efter ett begynnansynes vara de inläckage kapsel. Vilka påkänningar uppkommer, av vatten genom en gasbildning i samband med korrosion stålet, dels genom dels genom av försvagningen kapselns styvhet efterhand stålet korroderar. Det av som grundvattentrycket bör balanseras av det inträngande vattnet men yttre litostatiska tryck överförs den svällande bentoniten balanseras det som av Deformeras kapseln försvinner efterhand kapselns transportmotstånd.

Figur 9.1 i SKB 91-rapporten illustrerar konsekvenserna av detta. SKB kan behöva genomföra för förstörande provning verkett program av liga kapslar under belastningsfall kan uppkomma under förvaringen, som för Validera sina beräkningsmodeller kapseln för olika scenarier. att av

på detta och andra sätt bestyrkt beräkningsmodell för närområdet En bekräftar utläckaget till geosfären kommer att vara starkt begränsom att

sat i alla frekventa scenarier, skulle ge SKB möjlighet att sätta rymliga acceptansgränser för de egenskaper hos berggrunden som påverkar transporten av radionuklider genom geosfären. Dessa acceptansgränser är samtidigt eller ger samtidigt gränsvärden för de parametrar som ingår i säkerhetsanalysen. Sådana gränsvärden skulle dels kunna användas som underlag för de acceptanskriterier för berget som KASAM menar behövs

inför detaljundersökningarna se avsnitt 7.6, dels kunna användas som

underlag för kraven på detaljkaraktäriseringen av berggrunden på den plats detaljundersöks. De borde slutligen göra det möjligt för SKB som att sätta forskningsinsatser på sparlåga för processer och parametrar som kan visas inte ha något avgörande inflytande säkerheten.

Detta betyder inte att man upphäver kraven berggrunden. Berggrunden har fortfarande en funktion som oberoende barriär. Men det sätter kvantitativa gränser för vad SKB behöver veta om berggrunden och därmed gränser för vad SKB behöver åstadkomma inom sitt program för Stödjande FoU.

Det betyder inte heller att SKB kan upphöra med forskningen när SKB fått tillstånd till demonstrationsdeponeringen. Precis som för SFR måste SKB även för SFL slutförvaret för långlivat avfall d.v.s. använt kärnbränsle längre sikt ha forskningsprogram i gång eller sparlåga.

MKB-aktörernas krav information har hittills inte visats samma sätt som specialisternas. l förarbetena till de svenska förordningarna om MKB uttrycks att en MKB skall redovisa alternativa handlingslinjer. Detta kan innebära krav jämförande analyser inte bara av alternativ till KBS också för KBS Även demon- 3 utan alternativ inom ramen om strationsdeponeringen ger en rimlig frihet för förbättringar i de fortsatta slutförvaringsstegen, handlar verksamheten väsentligen om att utveckla en engångsteknik utan att det finns någon förebild från länder som ligger före oss i utvecklingen. Beslutsfattare och opinionsbildare kan behöva övertygas att redan det första steget inte bara är säkert nog utan också om väl valt bland tillgängliga möjligheter. Dokumentet Final Guidelines for the Preparation of an Environmental Impact Statement on the Nuclear Fuel Waste Management and Disposal Concept utgivet i mars 1992 av the Federal Environmental Assessment Review Panel i Kanada ger exempel på de typer av frågor som kan bli nödvändiga att besvara i en MKB

för inkapslingsstationen resp för detaljundersökningarna. SKB bör studera detta dokument i de delar som är tillämpliga för svenska förhållanden.

Dessa behov redovisningar till olika målgrupper innebär enligt av KASAMs bedömning behov av kompletteringar i det föreslagna FoUprogrammet. KASAM återkommer till detta under de olika avsnitten i det följande.

9.2 Områdesvisa kommentarer

Anvünt bränsle

Experimentella undersökningar och teoribildning om det använda bränslets korrosionsegenskaper är sedan tio år ett prioriterat inslag i SKBs FoU-program. KASAM finner denna prioritering väl motiverad och arbetet hittills, så långt KASAM kan bedöma, väl planerat och genomfört.

Bränsleprogrammet skall ge sådant underlag till säkerhetsanalysen som behövs för att denna i sin tur skall kunna utgöra ett solitt underlag bl.a. vid för slutförvaret. Undersökningar i det syftet behöver valet av plats samplaneras med lokaliseringsprogrammet så att resultaten föreligger i tid eller så att tiden för platsvalet förskjuts.

Ett exempel på sådana undersökningar som kan tänkas bli av betydelse för platsvalet är inverkan av olika salthalter i grundvattnet på bränslets upplösning och olika radionukliders frigörelse. Om grundvatten av lito rinahavstyp eller djupvattentyp uppsaltat av vittringsprodukter visar sig korrosivt för bränslet än det milda grundvatten som vanligen vara mer förekommer mellan hundra och ca femhundra meters djup är detta ett förhållande som behöver beaktas vid val av plats och djup för slutförvaret.

SKB behandlar inte frågan om vattnets salthalt i bränsleprogrammet. Vattenkemin framhålls de huvudfaktorer som påverkar korro som en av sionen av det använda bränslet, men det ges inte någon uttrycklig referens till de variationer i grundvattenkemin som observerats i SKBs provtag-

ningsprogram. Tyngdpunkten i experimentprogrammet kommer att ligga på exponeringar i anaeroba och reducerande grundvatten sid 47 i det detaljerade FoU-programmet. SKB bör utvidga programmet till att omfatta även salta grundvatten av såväl oxiderande som reducerande typ.

Bränsleprogrammet har emellertid inte spelat ut sin roll i och med att ett slutförvar i demonstrationsskala har lokaliserats och inte ens sedan det tagits i drift. Den keramiska urandioxiden är själva källan för utsläpp av radionuklider. Den är samtidigt en effektiv spärr mot utsläpp eftersom den är svårlöslig i vatten. Det finns fortfarande stor osäkerhet om korrosionshastigheten för urandioxiden och om olika radionukliders frigörelse- Fig 3.2i SKB 91 illustrerar denna osäkerhet. Om de sätt. gynnsammaste

kurvorna för bränslets omvandling som funktion av tiden kan bekräftas,

minskar kraven bevisföringen för de övriga barriärernas bidrag till isoleringen radionukliderna från biosfären. Det kommer också att av reducera de framräknade riskerna vid sådana extrema beräkningsförutsättningar scenarier för säkerhetsanalysen, exempelvis djupgående mänskligt intrång i förvaringsberget, som kortsluter den geologiska barriären. Detta bör Öka förtroendet för förvaringen och kan öppna möjligheter för förenklingar av förvaringssystemet i en senare etapp; förenklingar utan att den långsiktiga säkerheten behöver sättas ifråga, kan som, medge ökad enkelhet och säkerhet i arbetena under den operativa fasen.

Detta perspektiv bränslestudierna sträcker sig utöver den tidsperiod 1993-1998 täcks FUB-Program 1992, men KASAM anser det som av angeläget att de fortsatta bränslestudierna planeras längre sikt än sex år, eftersom de empiriska studierna bränslematerialet i många fall av kräver långa mätserier.

buffert

Studierna bentoniten buffert och för andra tillämpningar injekav som tering i sprickor, återfyllning borrhål, pluggning av schakt har bedriav vits under kompetent ledning sedan början av KBS-arbetet. Bentoniten är ett unikt inslag i KBS 3-konceptet. Nästan allt annat har ifrågasatts och alternativ åtminstone utretts. Bentoniten har i allmänhet gått skottfri de tidigare granskningama. Även granskningsinstitutionen inte genom om har reagerat, kan MKB-institutionen göra det. SKB bör, för att inte stå

svarslös den dag någon frågar, sammanställa jämförelsematerial samt göra funktionsanalyser alternativa buffertmaterial för olika scenarier. av

Ett ifrågasättande har likväl förekommit i kommentarer kring bentonitprogrammet. Kommer bentonit att behålla sina svällningsegenskaper långvarigt i den granitiska svenska berggrunden

Roland Pusch som är den ledande forskaren inom SKBs bentonitprogram har i SKB Teknisk rapport 90-44 anmärkt att i riklig kontakt med saltvatten med hög kaliumhalt kan bentonit övergå till illit nästan fullständigt inom tusen år även vid låga temperaturer. Detta kan vara tillräcklig anledning för SKB att utreda vilka konsekvenserna blir om bentoniten gradvis övergår i en styv lera.

Ger sådan illitisering risk sprickor öppnas leran Ändras en att genom diffusionskoefficienter och sorptionsegenskaper Är inte en kapselgrop ett stabilt hålrum att en bufferts egenskap att svälla vid vätning och staga hålrummet är obehövlig och med den nya kapselkonstruktionen upp kanske innebär riskmoment Är inte exempelvis illit fullt tillrentav ett räckligt vattentät och sorberande för att motsvara de höga funktionskrav SKB med all rätt ställer de tillverkade barriärerna

Berggrunden Geovefenskaper och Kemi i SKBs FoU-program

Berggrundsprogrammet omfattar många grenar men det syftar ytterst till att förstå och beskriva de faktorer som bestämmer grundvattnets sammansättning och rörelser i berggrunden och hur dessa kan förändras i framtiden. Kemiprogrammet syftar ytterst till att förstå och beskriva kemiska växclverkningarna mellan radionuklider, grundvatten och mineralen i berggrunden. Båda programmen har getts en central ställning i de flesta länders för utveckling av slLitförvaringstekniken. program

Det kan dock något förbryllande att SKB bedriver ett så omfat ses som tande program för karaktärisering av sprickors egenskaper, för studier av transportmekanismer med hjälp av spårförsök och för utveckling av geohydrologiska modeller, när man enligt SKB 91 anser sig ha visat att

transporttiden för radionuklider genom berggrunden är av relativt underordnad betydelse för säkerheten.

Även med tämligen blygsamma krav kapslarna exempelvis 1000 âr till första genombrott grundvatten och minst 10000 år för total uppav luckring bränslematrisen efter grundvattenkontakt kommer endast av fissionsprodukter med halveringstider över 100 000 år och transuraner samt Pu-239 med halveringstiden 24000 år att hinna ut ur kapseln och bentoniten i nämnvärda mängder innan de sönderfallit. Med så genom långa halveringstider får transporttiden genom berggrunden en underordnad betydelse. De flesta utläckande ämnen är i stort sett lika radioaktiva antingen det har tagit 10 år, 1000 år eller 100000 år för dem att ta sig berget. Möjligen kan transporttiden betyda något för genom dosbidrag från kortlivade dotterprodukter exempelvis radium-226 till - långlivade aktinider som hunnit en bit väg.

Om kopparkapslama håller i hundratusentals år och endast någon procent har tillverkningsfel, bränslematrisen upplöses ytterst långsamt och om om bentoniten långsiktigt behåller sin struktur förefaller alltså SKBs slutsats befogad. Den viktigaste förutsättningen för detta är att progemensamma dukten grundvattnets flödesmängd och halt av aggressiva komponenter av är tillräckligt låg. SKB borde i så fall prioritera undersökningar som syftar till att fastställa vad är tillräckligt lågt, samt fortsätta sina unsom dersökningar hur tillförseln aggressiva komponenter sker. av av

Utifrån bör SKB i första hand ägna sin geovetenskapdetta resonemang liga forskning

vidareutveckling metoder att bestämma mängdflödet av grundvatten - av genom ett potentiellt förvarsutrymme,

bestämningar halter aggressiva komponenter i grundvatten från ° av av olika djup på olika platser dels nära kusten dels inne i landet. Detta kan hjälpa SKB att förstå de processer som förorenat grundvatten i vår berggrund och därigenom få underlag för prediktioner av grundvattnets möjliga förändringar en kandidatplats,

° kartläggning av grundvattenrörelser i regional skala för att ta reda på under vilka förutsättningar grundvattnet på förvarsdjup är ettdera stagnant eller styrs av den lokala topograñn det hittills vanligaste antagandet eller deltar i en storskalig grundvattentransport från inlandet mot havet. Detta kan hjälpa SKB att prediktera vilka av de ovan förändringarna kan uppkomma i olika framtidsscenarier

nämnda som

exvis istider

fortsatta studier de påverkningar tektoniska, istidsrelaterade eller - av orsakade av förvaret som kan väsentligt ändra sprickmönstret och därmed grundvattenrörelserna i berggrunden,

° att med resultaten av ovanstående studier utveckla och föreslå geolo giska kriterier för kandidatplatserna för djupförvaret.

10. Tidsplaner

andra ställen i detta yttrande anmärkt att SKBs nya pla- KASAM har nering förefaller ha beslutats så sent att den inte hunnit få fullt genomatt i programskrivningen. Det finns kopplingar och inbördes beroenden slag delarna FUD-arbetena inte kommit tydligt till uttryck i bemellan av som verksamheten 1993-1998. Detta slår särskilt starkt skrivningarna av igenom SKBs tidsplanering

Delar verksamheten är kopplade till varandra är den stödjande av som

FoU-verksamheten, arbetena vid Äspölaboratoriet, konstruktionen och

kapslarna, säkerhetsanalysen, lokaliseringen av inkapsprovningen av lingsstationen, valet kandidatplatser, detaljundersökningama samt bygav inkapslingsstationen respektiva demonstrationsanläggningen. gandet av har några dessa kopplingar i kapitlen om dessa delar. KASAM nämnt av

exempel kan räcka för att illustrera att SKB behöver göra en total- Ett den tidsplanering presenterats i FUD-Program 1992. översyn av som

händelsekedjorna leder fram till start detaljundersökningar- En av som av na kan komma att se ut följande sätt:

SKB bedriver och metodutveckling för tillverkningen av kapprocessseln, exempelvis enligt tidsplanen i figur 1-3 i FUD-Program 1992.

2. SKB tillverkar representativa provkapslar för belastningsprov för att händelseförloppet sedan det gått hål kapseln avsnitt 7.5 i belysa detta yttrande. Sådana kan behövas som underlag för felfunkprov kapseln scenarieanalys skadad kapsel. tionsanalys av

färdigställer och inlämnat fullständig säkerhetsanalys av slut- SKB en förvaringen till SKI. Detta skall göras innan SKB bestämmer konstruktionsförutsättningar och teknik för kapseln SKIs hemställan till regeringen sid 6 i SKIs utvärderingsrapport Sammanfattning och

slutsatser.

4. SKB beställer konstruktion och tillverkning elektronstrålesvets av

m.m. samt projekterar inkapslingsstationen. Kan göras förrän SKB

bestämt sig för tekniken för kapseln.

SKB gör en operativ säkerhetsanalys av inkapslingsförfarandet bl.a. efter provning av elektronsvetsningstekniken och kontrollmetoder av för svetsfogarna. Detta kan knappast göras förrän elektronsvetsmaskinen är i provdrift och några provkapslar tillverkats och kontrollerats

SKB inlämnar ansökningshandlingar inklusive MKB för lokaliseringen inkapslingsstationen. MKBn skall redovisa alternativ bl. vad gälav a. ler lokaliseringen. Lokaliseringen till CLAB SKBJänkt sig, är som inte avgjord på förhand.

7. Tillståndsärendet behandlas och avgörs efter regeringsbeslut.

Först efter denna händelsekedja i stort sett är seriekopplad kan SKB som

söka tillstånd till detaljundersökningar eftersom MKBn för detaljundersökningama måste redovisa de följdaktiviteter kan bli ett som resultat av bifall till ansökan och de följdaktiviteterna beror inav om kapslingsstationen lokaliseras till CLAB eller till demonstrationsanläggningen.

Eventuellt kan det bli nödvändigt att driva tillståndsärendena för inkapslingsstationen och detaljundersökningarna parallellt på grund kravet på av redovisning i MKBn av alternativa lokaliseringar. Eftersom de al.en av ternativa lokaliseringarna av inkapslingsstationen är demonstrationsanläggningen, skulle detta kunna utvecklas till ovanligt komplicerad tillen ståndsprövning.

Det förefaller KASAM uppenbart att SKBs tidsplaner i FUD-Program 1992 är orealistiska vad gäller den närmaste sexårsperioden. KASAM går därför inte in de tidskopplingar som SKB borde ha gjort exempelvis

mellan viktiga programinslag i Äspöarbetena och utvecklingen ett de-

av taljundersökningsprogram för lokaliseringen demonstrationsanläggav ningen.

Vid tidigare granskningar av SKBs FoU-program har SKBs tidsplanering passerat relativt obemärkt. Denna gång är den mer betydelsefull eftersom den innehåller tidpunkter för bindande ställningstaganden och för tillståndsprövningar av inkapslingen och detaljundersökningarna som berör tillsynsmyndigheterna och som enligt SKB infaller inom den närmaste sexårsperioden. SKI och SSI har också reagerat på detta och ställt krav på extra redovisningar före nästa lagstadgade redovisning av FUD-programmet 1995. Dessa krav kan visa sig onödigt tidigt ställda. För att skapa klarhet om detta är det enligt KASAMs uppfattning nödvändigt att SKB gör en ingående genomgång och revision av sina tidsplaner och presenterar dem för myndigheterna förslagsvis senast i mars 1994.

Statens 1993

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Lstyrnings- och samarbetsformer i biståndet. UD 36. Lagom totalförsvarsplikt. Fö. 2.Kursplaner for grundskolan. U. 37..lustitiekanslem. En översynav JK:s arbetsuppgifter 3.Ersättning för kvalitetoch effektivitet. m.m. Ju. Utformning av ettnytt resurstilldelningssystem för 38.Hälso-ochsjukvården i framtiden tre modeller.S. - grundläggande högskoleutbildning. U. 39,Engräns för filmcensuren. Ku. 4.Statligtstödtill rehabilitering tortyrskadade av 40.Fri- ochrättighetsfrågor. DelA ochB. Ju. flyktingar m. fl. S. 41 Folk-ochbostadsräkning år 1990 ochi framtiden. . 5. Bensodiazepiner beroendeframkallande psykofar- Fi. maka.S. 42.Försvarets högskolor.Fö. Livsmedelshygien ochsmåskalig Iivsmedelsproduk- 43.Politik mot arbetslöshet. A. tion.Jo. 44.Övcrsyn av tjänsteinkomstbeskattningen. Fi. 7. löneskillnader och Iönediskriminering. 45.Trosa bryter sig loss.Bytänkande eller demokratins Omkvinnoroch män påarbetsmarknaden. Ku. räddning. C. böneskillnader och lönediskriminering. Omkvinnor 46. Vissakyrkofrågor.C. och män arbetsmarknaden. Bilagedel. Ku. 47. Konsekvenservalmöjligheter av inomskola. 9.Postlag.K. barnomsorg, äldreomsorg ochprimärvård.C. 10.En ny datalag. Ju. 48. Kommunala verksamheter i egen förvaltningoch i 1 Socialförsäkringsregister. S. kommunala aktiebilag. jämförande En studie. C. 12.Vårdhögskolor 49.Ett år medbetalningsansvS. . kvalitet utveckling huvudmannaskap. U. 50.Serveringsbestämmelser. S. - - - 13. Ökadkonkurrens pájärnvägen. K. 51. Naturupplevelser buller utan en kvalitet att värna. - 14. EGochvara grundlagar. Ju. M. 15. Svenska reglerför internationell omfördelning av 52. Ersättning vid arbetslöshet. A. oljavid en oljekris.N. 53.Kostnadsutjämning mellankommuner. Fi. 16.Nya villkor for ekonomioch politik ekonomi- 54. Utvisning grund brott.Ku. av kommissionens förslag. Fi. 55.Det allmännas skadeståndsansvar. Ju. 16. Nya villkor för ekonomiochpolitik ekonomi- 56.Kontrollenöverexport av strategiskt känsliga varor. kommissionens forslag.Bilagor.Fi. UD. l7.Ägandet av radiooch televisioniallmänhetens 57.Beskattning fastigheter, av dell tjänst. Ku. Schablonintäkt eller fastighetsskatt Fi. l8.Acceptans Tolerans Delaktighet. M. 58.Effektivare ledningi statligamyndigheter. Fi. l9.Kommunema och miljöarbetet. M. 59.Nymarknadsföringslag. C. 20.Riksbanken ochprisstabiliteten. Fi. 60.Polisens rättsliga befogenheter. Ju. 2l.Ökat personval. Ju. 6l.Överföring av HIV-smitta genom läkemedlet 22.Vad ett statsråds arbetevärt Fi. Preconativ. S. 23.Kunskapens krona.U. 62.Rättssäkerheten vid beskattningen. Fi. 24.Utlänningslagen partiell - en översyn. Ku. 63.Personoch parti Studieri anslutning - till 25. Socialaåtgärderförjordbrukare.Jo. Personvalskommitténs betänkande 26. Handläggningenvissasåkerhetsfrågor. av Ju. Ökat personval SOU 1993:21.Ju. 27.Miljöbalk.Del och M. 1 64.Frågorför folkbildningen. U. 28.Bankstödsnämnden. Fi. 65. Handlingsplan buller. mot 29.Fortsattrefonnering företagsbeskattningen. av Handlingsplan buller. mot Bilagedel.M. Del Fi. 66.Lagom införande miljöbalken. av M. 30.Rättentill biståndinom socialtjänsten. S. 67.Slutförvaring använt av kâmbränsleKASAMs - 3LKommunemas roll på alkoholomrádet ochinom yttrande över SKBsFUB-program 92.M. missbrukarvárden. S. 32.Nyanställningsskyddslag. A. 33. Åtgärderför att förbereda Sveriges jordbrukoch livsmedelsindustri för EG.Jo. 34.Förarprövare. K. 35.Reaktion mot ungdomsbrott. Del ochB. Ju. A

1993 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Bankstödsnämnden. [28]

Fortsatt reformering av företagsbeskattningen. Enny datalag.[10] Del [29] EGochvåra grundlagar. [14] Folk- och bostadsräkning år 1990 ochi framtiden. [41] Ökat personval. [21] Översyn tjänsteinkomstbeskatuiingen. av [44] Handlâggningenvissa av säkerhetsfrågor. [26] Kostnadsutjämning mellankommuner. [53] Reaktion mot ungdomsbrott. A Del och B. [35] Beskattning av fastigheter, delI Justitiekanslern. Enöversynav JK:s arbetsuppgifter Schablonintäkt eller fastighetsskatt [57] [37] m.m. Effektivare ledningi statliga myndigheter. [58] Fri- och rättighetsfrågor. A Del ochB. [40] Rättssäkerheten vid beskattningen. [62] Detallmännas skadeståndsansvar. [55]

Polisens rättsliga befogenheter. [60] Utbildningsdepartementet

Personoch pani Studieri anslutning till - Kursplaner för grundskolan. [2] Personvalskommitténs betänkande Ersättning för kvalitet och effektivitet. Ökat personval sou 1993:21.[63] Utformning av ett nytt resurstilldelningssystem för grundläggande högskoleutbildning. [3] Utrikesdepartementet Várdhögskolor Stymings- och samarbetsformer i biståndet. [1] kvalitet utveckling huvudmannaskap. [12] Kontrollenöverexport strategiskt känsliga varor. [56] - - av Kunskapens krona. [23]

Försvarsdepartementet Frågor för folkbildningen. [64]

Lag om totalförsvarsplikt. [36] Jordbruksdepartementet

Försvarets högskolor. [42] Livsmedelshygien och småskalig livsmedelsproduktion.

Socialdepartementet 161

Socialaåtgärder för jordbrukare. [25] Statligtstödtill rehabilitering av tortyrskadade Åtgärder förbereda Sveriges jordbrukoch for att flyktingar m. fl. [4] för EG. [33] livsmedelsindustri Bensodiazepiner beroendeframkallande psykofarmaka. - [5] Arbetsmarknadsdepartementet

Socialförsäkringsregister. [11] Ny anställningsskyddslag. [32] Rätten till biståndinom socialtjänsten. [30] Politikmot arbetslöshet. [43] Kommunernas roll alkoholomrádet ochinom Ersättning vid arbetslöshet. [53] missbrukarvården. [31]

Hälso-och sjukvården i framtiden tre modeller. [38] Kulturdepartementet - Ett år med betalningsansvar. [49] Löneskillnader och lönediskriminering. Serveringsbestämmelser. [50] Om kvinnorochmän arbetsmarknaden. [7] Överföring av HIV-smittagenom läkemedlet löneskillnader och lönediskriminering. Om kvinnor Preconativ. [61] ochmän arbetsmarknaden. Bilagedel. [8]

Kommunikationsdepartementet Ägandet av radio och televisioni allmänhetens tjänst.

1171 Postlag.[9] [24] Utlänningslagen en partiellöversyn. Ökad konkurrens järnvägen. [13] - Engräns för ñlmcensuren. [39] Förarprövare. [34] Utvisning grund av brott.[54]

Finansdepartementet Näringsdepartementet

Nyavillkor för ekonomioch politik ekonomi- olja - Svenska regler för internationell omfördelning av kommisionens förslag. [16] vid en oljekris.[15] Nya villkor för ekonomi ochpolitik ekonomi- kommisionens förslag. Bilagor. [16]

Riksbanken ochprisstabiliteten. [20]

Vadärett statsráds arbetevärt [22]

Statens offentliga utredningar 1993

Systematisk förteckning

Civildepartementet Trosabrytersigloss.Bytänkande ellerdemokratins räddning.[45] Vissakyrkofrågor.[46] Konsekvenser valmöjligheter av inomskola, barnomsorg, äldreomsorg ochprimärvård.[47] Kommunala verksamheter i egen förvaltningochi kommunala aktiebilag. jämförande En studie.[48] Ny marknadsfüringslag. [59]

Miljö- och naturresursdepartementet Acceptans ToleransDelaktighet. [18] Kommunerna ochmiljöarbetet. [19] MiljöbaJk.Del och [27] l Naturupplevelser buller utan en kvalitet värna. att - [51] Handlingsplan buller. mot Handlingsplan buller.Bilagedel.[65] mot Lag om införande miljöbalken. av [66] Slutförvaring av använt kämbränsle KASAMs yttrande över SKBsFUD-program 92.[67]