SOU

Säkrare finansiering av framtida kärnavfallskostnader

Beteckning: SOU 1994:108
Typ: SOU

Hänvisat till av

Förarbeten

Prop. 1995/96:83: Säkrare finansiering av framtida kärnavfallskostnader m.m., avsnitt 1, 3 och 9
SOU 1994:107: Säkrare finansiering av framtida kärnavfallskostnader, avsnitt 4.4.4

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

m - I . .

. r

s-.wnzezu-å 9 .-â.r.u§v.-§z.°azv.asavxwsam-mm w varg. 0 . - ;manur. a u.- . ga. a.x.iÃ. a:

SÅ

KE Om ng

Statens offentliga utredningar WW 1994:108

w Miljö-

och naturresursdepartementet

Säkrare

finansiering

av framtida

kärnavfallskostnader

Underlagsrapporter

Underlagsrapporter till

Igarnbränslefondsutredningen

Stockholm 1994

SOU och Ds kan köpas från F ritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

AB ISBN 91-38-13756-9 NORSTEDTS TRYCKERI Stockholm 1994 ISSN O375-25OX

SOU 1994: 108

Innehåll

Underlagsrapporter till Kärnbränslefondsutredningens

betänkande SOU 1994:107 Säkrare finansiering framtida

av kärnavfallskostnader

Bilaga 4 Rapport från Abovo Consulting AB 5

Bilaga 5 Rapport från Sparbanken Sverige 109

Bilaga 6 Rapport från Öhrlings Reveko AB 147

Bilaga 7 Rapport från Price Waterhouse 227

Bilaga 8 Rapport från ÅF-Energikonsult 285 Bilaga 9 Rapport från Åhagen Co AB och Karinta-Konsult 339

Bilaga 10 Rapport från Nuclear Assurance Corporation 391

SOU 1994: 108 Bilaga 4

Bilaga från Rapport Abovo AB Consulting

KÄRNBRÄNSLEFONDSUTREDNINGEN UNDERLAG TILL UTREDNING AVSEENDE FONDFÖRVALTNING

1994-02-24

Asovo CoNsuLnNG AB ERNST YOUNG INTERNATIONAL

SOU 1994: 108 7

INNEHÅLL

SIDA INLEDNING 4

SVENSK FONDFÖRVALTNINGSPRAXIS 6 2.1 INTERVJUER 2.2 SVENSK FONDFÖRVALTNINGSPRAXIS - ERFARENHETER FRAN FONDFöRvALTARE ANALYS AV HLLGÅNGSKATEGORIER - FINANSIELL TEORI OCH EMPIRI 17 3.1 FINANSIELLA RISKER, PORTFÖUTEORJ OCH DIVERSIFIERDJG 3.2 AVKASTNING OCH RISK HISTORISKADATA - 3.3 SAMMANFATTNING

ANALYS Av TILLGÃNGSKATEGORIER OCH PLACERINGSRESTRIKTTONER FÖR KÄRNBRÄNSLEFONDEN ..28 4.1 AVKASTNINGSKRAV, PLACERINGSHORISONTOCH RESTRIKTIONER 4.2 ANALYS Av IN- OCH UTFLODEN 4.3 STRATEGISK OCH TAKTISK TILLGÅNGSSTRUKTUR 4.4 RISKMÅTT OCH BEGRÄNSNINGAR 4.5 SAMMANFATTNING

ANALYS Av FÖRVALTNINGSFORM FÖR KÄRNBRÄNSLEFONDEN 41 5.1 INLEDNING 5.2 AKTIV ELLER PASSIV FÖRVALTNING 5.3 EXTERN ELLER INTERN FÖRVALTNING 5.4 FöR- OCH NACKDELAR MED DE OLIKA FÖRVALTNINGSFORMERNA 5.5 ALTERNATIVA ORGANTsATIONsLösNINGAR FÖR KÄRNBRÃNSLEFONDEN 5.6 SAMMANFATTNING

REKOMMENDATIONER KÄRNBRÄNSLEFONDENS ORGANISATION OCH RESURSER 53 6.1 ORGANISATION OCH REsURsER 6.2 ANsvARsFöRDELNING

ÅBOVO CONSUL TING AB ERNSTYOUNG a INTERNA TIONAI.

SOU 1994: 108 9 INLEDNING

Bakgrund

Föreliggande arbete skall utgöra underlag för de delar Miljö- och

av naturresursdepartementets utredning om översyn av

kapitalförvaltningen m.m. enligt lagen l981:669 om finansiering

av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. som avser

fondförvaltning.

I § 7 finansieringslagen föreskrivs att de avgifter innehavarna

som av kärnkraftsreaktorer skall betala in till staten för att finansiera framtida

kostnader för hantering använt kärnbränsle, avveckling anläggningar

av av

m.m. i sin helhet skall vara placerade räntebärande konto i riksbanken.

Avkastningen på fonderade medel i riksbanken var åren 1982 till 1986

knuten till den s.k. prioriterade obligationsräntan. Efter beslut av

riksbanksfullmäktige våren 1986 kom räntan fonderade avgiftsmedel att knytas till marknadsräntan IO-åriga statsobligationer, statslåneräntan. Räntejustering görs varje månad mot gällande statslåneränta sista torsdagen i varje månad inför kommande kalendennånad. Räntan på fonderade medel utbetalas gång år vid utgången kalenderåret.

en per av

I direktiven för Kämbränslefondsutredningen Dir 1993:61 är det angivet

att I

Syftet med utredningen bör att formulera principer och fonner vara

för en effektiv förvaltning av fondmedlen och överväga

om fondmedlen med bibehållen säkerhet kan placeras friare än för närvarande, i syfte att öka avkastningen medlen.

Abovo Consultings utredningsmedverkan har innefattat att belysa tre huvudsakliga utredningsmål:

° Kartläggning av svensk fondförvaltningspraxis.

° Analys avseende alternativa förvaltningsforrner. ° Ange slutsatser och utforma rekommendationer avseende formerna för fondmedlens framtida förvaltning vilket innefattar organisation

och resurser för fondförvaltningen samt erforderligt placeringsreglemente.

l Uppdatering:Lagen1992: 537 l finansiering framtidautgifter för kärnbränsle om av använt m.m.

ÅBOVO CONSUL TING AB ERNST a YOUNGINTERNATIONAL TIONAL 4

10 SOU 1994: 108 INLEDNING

Metod Som underlag till analyser, slutsatser och rekommendationer i föreliggande rapport har ett antal intervjuer utförts. Dessutom har infonnation inhämtats via facklitteratur, i tidskrifter telefonintervjuer med samt genom

sakkunniga. För varje område i rapporten specificeras de relevanta

källorna. En kort översikt över de huvudsakliga källorna återñnnes nedan.

För kartläggningen svensk fondförvaltningspraxis har intervjuer

- av

med ett antal fondförvaltare genomförts.

Relevanta statistiska undersökningar har studerats och analyserats -

avseende avkastningsjämförelser för olika tillgångskategorier.

rekommendationer avseende fondförvaltningens ° För att kunna avge

framtida organisation samt avseende erforderlig placeringspolicy har

även Kämbränslefondensl in- och utflöden analyserats. Material avseende Kämbränslefondens in- och utflöden har inhämtats från

Statens Kärnkraftsinspektion och Svensk Kämbränslehantering AB.

För underlätta genomläsningen rapporten återfinns en deñnitionslista

att av i bilaga

l språkligtunderlättahar i denna rapport benämningen Kämbränslefonden använts avseende För att de medel fonderas enligt lagen 1981:669 om finansiering av framtida utgifter för använt som kämbränsle.

ÅBOVO CONSULTING AB ERNST YOUNG INTERNATIONAL

SOU 1994: 108 ll

SVENSK F ONDF ÖR VALT NINGSPRAXIS

2.1 INTERVJU ER Underlaget för denna del av vår utredningsmedverkan utgörs ett antal av

intervjuer vilka genomförts med svenska fondförvaltare komplement

som

till vår erfarenhet inom svensk fondförvaltning. De intervjuade

egen fondförvaltama har valts för att de tillsammans ett representativt ger

tvärsnitt av fondförvaltning i Sverige. Samtliga intervjuer har genomförts

under december 1993.

Intervjuer:

Bo Ljunglöf, VVD AP-fonden

Claes-Eric Norrbom, Generaldirektör Kammarkollegiet Michael Sohlman, VD Nobelstiftelsen Ove Rydin, Kapitalmarknadschef Skandia

Petter Odhnoff, Chef Kapitalförvaltning Sparbanken Sverige

Sverker Praski, Kapitalmarknadschef T-H Liv Trygg-Hansa SPP

Intervjuresultaten presenteras i sammandrag, inklusive jämförelser mellan förvaltare, följande sidor. Mer utförliga intervjuresultat återfinnes i bilaga Samtlig information är avstämd med de intervjuade personerna.

Efter presentationen av intervjuresultaten följer sammanfattning

en av var

svensk fondförvaltningspraxis står idag.

ÅBOVO CONSUL TING AB ERNSTÅ: YOUNGINTERNATIONAL 6

12 SOU 1994: 108

SVENSK F ONDF ÖRVALTNINGSPRAXIS

2.2 SVENSK FONDFÖRVALTNINGSPRAXIS -

FRÅN FONDFORVALTARE ERFARENHETER

2.2.1 Sammandrag och jämförelse nu av intervjuresultat

För bakgrund till skillnader och likheter som framkommit i att ge en

intervjuerna visas nedan sammanställning av fördelningen av de

förvaltade medlen olika tillgångskategorier.

Sparbanken

AP-lo Kammar- Nobel- Skandia sygrigg Trygg-

1992-12-31 koll lat stiftelsen 1992-12-31 Kapital- Hansa PP 1993 -30 199342-31 rarvgnnm 1992-12-31 1993-12-3

Räntebärande instrument Penningmarknads- 6 % 37t; 9 % - 26% 30-40% 54% instrument 89% 39% 49% Obligationer. mm - Aktier 0 % 23 % 58% 18% 60-70% 22%

Fastigheter 3 % 0 % I6 % 17% O% [4 %

Övriga investeringar 2 % I 95 0 % 7 q O% [0 %

Exklusive Exklusive försäkrings- Home premiefonder insurance och och Fri finansiella Placering tjänster

Fördelningen olika tillgångskategorier skiljer sig mellan de olika

fondförvaltama enligt ovanstående tabell.

AP-fonden är riksdagsbeslut förhindrad att inneha aktier, och är även g.a. underkastad vissa andra restriktioner.

Försäkringsbolagens innehav i reala placeringar uppgår till 30-40 % av tillgångarna. Försäkringsbolagen har relativt likartad fördelning vilket

bl.a. orsakas legala restriktioner avseende den andel av tillgångarna som

försäkringstekniska skulder. Störst andel reala tillgångar av de

motsvarar

intervjuade förvaltat-na har Sparbanken Sveriges kapitalförvaltning.

Fördelningen fonderade medel olika tillgångsslag är dels beroende av

av legala regler och restriktioner, dels respektive styrelses syn av

tillgångsallokering.

l Övriga investeringar innebär för AP-fonden främst partnerlinansieringar och för övriga förvaltare olika typerav lån. 2 Vi har i de fall det visat sig möjligt använt fördelningen tillgångskategorier vid intervjutillfallet. Avseeende AP-fonden. Kammarkollegiet. Skandia och Trygg-Hansa SPP har varit hänvisadetill uppgifteri årsredovisningar. Eftersom den huvudsakliga fördelningen är av strategisk natur skiljer sig sannolikt fördelningen idagsig väsentligt från siffrorna i årsredovisningarna.

Asovo CONSUL TING AB ERNST YOUNG INTERNATIONAL

SOU 1994: 108 13

2. S VENSK F ONDF ÖR VALTNINGSPRAXIS

Nedan redovisas intervjuresultaten i sammandrag fördelat ett antal intervjuornråden.

AP-fonden och försäkringsbolagen

AP-fonden Skandia Trygg-Hansa SPP

Förvaltademedel Kapital 484GSEK ca 170GSEK ca 270GSEK Intern förvaltning % av förv. kapital 100% ca l00 7: l00 % Mål ochkrav - Maximera nyttan förATP- - Maximera avkastningen givet ° Uppnå välavvägd systemet en fastställd risknivâ diversifieringmed - Avkastningskrav i relation ° Budgeterad avkastning bibehållen god nivå till marknaden avkastningen. - Långsiktig placeringshorisont Riskprofil - Konservativ synavs. - Riskavert avseende Strategiska frågor allokering av tillgångar. kreditrisker - placeringshorisont Minimerakreditrisk men ta Övriga riskerreduceras 0 likviditetskrav ränterisk. genom diversiftering - riskaversion - känslighet för fluktuationer i portföljensmarknadsvärde Organisationoch Organiserade efter Organiserade efter Organiserade efter ansvarsfördelning tillgångsslag tillgångsslag tillgångsslag Hur fastställsden - Reglemente utfärdat av - Centralstyrelsen beslutar 0 Finansdelegationen beslutar strategiska styrelsen linanspolicy om strategisk tillgångs- - lnvesteringskommittéer för tillgångsstruktur strukturen varjeportföljbeslutar tillgångsallokenng - Avdelningförportföljstrategi prioriterat område Aktiv all. passiv - Mktindexförvaltning pga. 0 Mktindexering men aktiv - Endel av portföljeni index förvaltning fondensstorlek. förvaltning marknader där och deli aktivförvaltning en Skandia speciell har N kompetens i Personella resurser Ränteb. instr.6 personer Räntebärande instr.5 pers. Räntebärande 5-8 instr. pers. Fastigheter större personell AktierI6 personer Aktierl0-l5 personer styrka Lån 35 personer Fastigheter 30-40 personer Fastigheter analys- och Lån 30-35 personer förvaltningsfunktion Uppföljning av Viktigt: Pertillgångsslag: ° Uppföljning mot marknadsresultat fokusera månadsvisa Uppföünjng index indexfinns något bra . mm data placerings- då Uppföljning externa indexför räntebärande - mot horisonten är långsiktig förvanm instrument v Uppföljning mot budget Uppföljning av risk - Durationsmátt - Durationsmått 0 Durationsmått - Riskuppföljning - Löptidsrisker Helst durationför totala kontinuerligt ° Kreditrisk placeringsportföljen - Allokering kringaktieindex Rapportering - Delårsrapporter externt - Månadsvis rapportering v Mânadsvis till finans- ° Månadsrapporter internt - Mktomfattande paketinkl. delegationen uppföljning resultat.risk av marknader ochindex Legalaregleroch i S 5 % fastigheter v Placcringsregler för Placeringsregler för restriktioner S 5 % direktlån försäkringsbolag försäkringsbolag .j S10 % utl valuta

Asovo CoNsuL TING AB ERNST YOUNGINTERNATIONAL

14 SOU 1994: 108

S VENSK F ONDF ÖR VALTNINGSPRAXIS

Huvudsakliga skillnader

Variationema mellan AP-fonden och försäkringsbolagen är relativt små avseende mål och krav, riskprofrl, organisation, uppföljning och avseende hur fastställandet den strategiska tillgångsstrukturen hanteras.

AP-fonden har striktare externa restriktioner än försäkringsbolagen för t.ex. fastigheter. AP-fonden har också en avsevärt större portfölj att förvalta vilket innebär vissa begränsningar avseende möjligheter att förvalta medlen aktivt främst den svenska penrting- och obligationsmarknaden. Skandia har viss del av sina medel hos externa

förvaltare främst i syfte att erhålla att följa upp marknader där

en norm detta annars är svårt.

Övriga förvaltare

Kammarkollegiet Nobelstittelsen Sparbanken Sverige. Kapitalförvaltning

Förvaltade medel I Kapital i l3.7GSEK 2.2GSEK 4-5 GSEK

Intern förvaltning i fdrv. kapital 100% 47% ca 997: % av Mål ochkrav Aktieplaceringar: Att realvärdesäkra - Utgångspunkten för varje - Långsiktigkurstillväxt prissumman och övriga förvaltareär unik. - God riskspridning avs. kostnader. precisera; länder.branscher och Inga specifika . Riskbenägenhet företag avkastningskrav . Phcerjngshoñson; - 20-25% indirektautl. Evig placeringshorisont . Likviditaskrav placeringar - Kreditrisk - Avkastning i nivå med . vahnarjsk marknaden - Förväntad avkastning. Ränteplacenngar: ° Likvida placeringar ° Godriskspridning ° Hög direktavkastning Riskprofil f Balanserad försiktighet Riskavert hantering med - Individuelltför varje portfölj - 2 ej passiv fokus diversitiering Dekommande 5 årens åtaganden Nobelpris . säkerställs genom i i lågriskplaceringar Organisation och organiserade fondvis Styrelsen ansvarar för de - Organiserade efter förvaltade medlen tillgångsslag ansvarsfördelning ; l VDoch vVDsköter löpande f förvaltningen Hur fastställsden Kollegiet beslutar om Styrelsen beslutar den v Förvaltarråd beslutar en strategiska i strategisk strategiska tillgångsstmkturen modellportfolj tillgångs- tillgångsfördelning inom ramen för fastställt strukturen - 2 rådgivande organ placeringsreglemente Aktiv alt. passiv Balanserad försiktighet Fokuserar styrning av - Fokuserar strategisk förvaltning ej passiva strategisk tillgångsstruktur positionering Personella Placeringsgrupp 3 personer inkl. back- 0 l Stockholm7 förvaltare resurser - 3 officeekonomi - Resten av Sverige

i personer

Kameralsektion l-2 iörv. per ñlial .| ca ISpersoner

ÅBOVO CONSUL TING AB ERNST YOUNGINTERNATIONAL

SOU 1994: 108 15

2. SVENSK FONDFÖR VALTNINGSPRAXISV

i SparbankenSverige..

Kammarkollegiet Nobelstiftelsen Kapitalförvaltning Uppföljning av ° Uppföljning månadsvis 0 Föraktierföljsavkastning - Uppföljning mot index resultat mot indexinternt upp mot index 1 veckovis Uppföljning av risk - Genomsnittlig - Portföljens riskoch - Durationsmått. i räntebindrtingstid avkastning följs upp bl.a. mot standardavvikelse - Kreditrisk olikaindex ° Kreditrisk 0 Riskuppföljning - Månadsvis uppföljning kontinuerligt - Obligationspontöljens nollrisk placeringar är i i löptider som matchar stiftelsens åtaganden Rapportering - Månadsvis - Påstyrelsemöte Styrelsen - Kvartalsvis större fonder - Månadsvis erhålls rapportering externa från | förvaltare Legalaregleroch S 60 Jr av bokf. värdei aktier s 70 % av eget kapitaltill bokfört restriktioner S l0 %cuhaudsengagemang värde i aktier S 5 Xr av röstvärde i bolag lnga utl. aktier endast indirekt

De tre förvaltare som återfinns ovan har betydligt mindre kapital att förvalta och drar mindre personella resurser än de som redovisades

föregående sida. Kammarkollegiet och Sparbanken förvaltar kapital på

uppdrag medan Nobelstiftelsen förvaltar sitt eget kapital.

Kammmarkollegiets mål, krav och riskproñl skiljer sig väsentligt från försäkringsbolagens men man är organiserade fondvis och har betydligt

mindre personella resurser. Nobelstiftelsens mål och krav samt

placeringsstrategi är speciella grund av den åtagandestruktur stiftelsen

har. Nobelstiftelsen är den enda av de mindre förvaltama som innehar

fastigheter. Sparbanken har separata utgångspunkter avseende mål, krav och riskproñl för varje förvaltad portfölj.

När det gäller ansvar för att fastställa den strategiska tillgångsstrukturen och på det sätt uppföljning av resultat och risk sker finns inga stora

skillnader mellan intervjuade förvaltare.

ÅBOVO CONSUL TING ÅB ERNST a YOUNCINTERNATIONAL lO

16 SOU 1994: 108

SVENSK F ONDF ÖR VALTNINGSPRAXIS

2.2.2 Sammanfattning svensk fondförvaltningspraxis

Fondförvaltning i Sverige har utvecklats mycket de senaste decennierna.

Utvecklingen har påverkats ett antal faktorer, såväl politiska som

ekonomiska. Dagens fondförvaltning påverkas starkt bl.a. av ett ökat institutionellt sparande, friare kapitalmarknader och internationell spridning. Nedanstående tabell ger en översiktlig sammanställning av huvuddragen i utvecklingen av svensk fondförvaltningspraxis.

Huvuddrag i utvecklingen av svensk fondförvaltningspraxis

1960- och 70-tal l980-tal l990-tal

Försiktighet: hård Kapitalmarknadsteori: Allt större del av lanstyrning mot räntebä- diversiñering dets sparandei fonder rande instrument Begynnandekonkur- Starkt ökat utbud även Bristande koppling till rens derivatinstrument huvudmän och Lagstiftnings- och Internationell diversiâtaâmdeslmkm tillsynsförbättringar tiering och konkurrens Betydande bank avreglering Resultat-uppföljning inflytande Specialdesignade underlättas allt Okänslighet för programvaror för fond- mer nya riskmått, resultat och kost- förvaltning förbättrad insyn nade Sidoinflytande skatt Kompetensutveckling - - Bristande insyn i krav Vbdagcm Separerbara tjänster 0

Dimensioner i fondförvaltningspraxis

Svensk fondförvaltningspraxis under 1990-talet har fyra viktiga

dimensioner. Styrning som till viss del regleras externt genom lagstiftning, organisation och ansvarsfördelning, förvaltning samt uppföljning. Samverkan mellan de olika dimensionerna och påverkan av marknadsutvecklingen kompletterar helhetsbilden av dagens

fondförvaltning.

I bilden på följande sida illustreras de nämnda dimensionerna

ovan avseende fondförvaltning. Därefter följer en sammanfattning av drag hos förvaltare inom dessa områden. gemensamma

ÅBOVO CONSULTING AB l l ERNSTYOUNG a. INTERNATIONAL

SOU 1994: 108 17

2. SVENSK FONDFÖRVALTNINGSPRAXIS

Dimensioner i fondforvaltningspraxis

STYRNING - Lagstiftning karaøovwurønømç Y - Placenngsregbmme instruktioner . - Ponfollstreteglgtállgártgø-lresp. itagandestmklur - Pomoisstntøgu: avkasmnglrbmiorlsom ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING UPPFÖLJNING

- Storärittsfovdelar Besltsgángochdelegøn tillryss : Korrekt Korrekt redovisning: mmmdsvlrdertng

- - upp gräns um riskocn avkastning - specialiserlngstbrdelar - ökar - Portlöljansvav - incitamentsstrukuir 0 Rapportering lill FI FÖRVALTNING ANALYS OCH TILLGÅNGSVAL

0 Arutyskapacim och affärs g

- Kapitalmamta. fronten :o: - Externa förvaltare alternativ som IIARKNADSUTVECKLING Damn, man, ning . samspel. förvaltareanalytiker och

Styrning Placeringsrestriktioner

Bolagets eller fondens styrelse fastställer vanligtvis restriktioner för förvaltarna i ett placeringsreglemente. Därutöver regleras vissa förvaltare externt i lagstiftning avseende placeringsmöjligheter i olika tillgångskategorier. Placeringsreglementet innehåller normalt också regler i fråga om beslutsprocessen avseende placeringar.

Viktiga riktlinjer för förvaltarna är att minimera kredit- och likviditetsrisk medan marknadsrisker tas inom fastställda gränser. Diversiñering fokuseras allt Användandet derivatinstrument i riskbegränsande

mer. av

syfte ökar i takt med utveckling inom administration och redovisning för

dessa instrument.

Portföljstrategi

Den övergripande tillgângsstrukturen viktigast och kan resultera i

anses

stora skillnader i avkastning mellan förvaltare. Samma strategi bör hela fondförvaltningen och vikten av att behålla inriktningen

genomsyra

när denna väl fastställts poängteras. Portföljstrategi är ett viktigt och prioriterat område för långsiktiga portföljförvaltare. Faktorer som beaktas och avvägs är diversiñering, matchning tillgångar och skulder,

av samvariation mellan instrument och marknader, likviditet samt risk kontra avkastning.

indexering blir vanligare, främst marknader där förvaltarna själva valt

att bygga intern kompetens. Det är vanligt förekommande att upp

förvaltningen delas i passiv indexerad och en aktiv portfölj.

upp en

ABOVO CONSUL TING AB ERNST YOUNGINTERNATIONAL

18 SOU 1994: 108

S VENSK F ONDF ÖR VALT NINGSPRAXIS

Mål och krav Riskspridning och god och stabil nivå avkastningen är de en

övergripande kraven hos förvaltare med en långsiktig placeringshorisont. Trots fokusering långsiktig tillväxt för de förvaltade medlen finns det

dock hos de flesta förvaltama en viss känslighet för kraftiga fluktuationer i fondens värde. Mål och krav mäts alltid i relation till marknaden i form av index.

Den viktigaste faktorn som påverkar målsättning och krav avkastning är strukturen åtaganden för de fonderade medlen. Det innebär en väsentlig skillnad för framtida avkastningskrav om åtaganden är reella eller

norninella. Dessutom är det största betydelse att försöka kvantiñera mål av och krav liksom att konkretisera riskbenägenhet och faktisk

placeringshorisont.

Organisation och ansvarsfördelning Ansvar Styrelsen ansvarar ytterst för fondmedlen. Experter i form av en

investeringskommitté eller ett förvaltarråd oftast styrelsen råd avseende

ger

den strategiska tillgångsstrukturen för fonderna. En portföljansvarig ofta

del kommitténrådet fördelar medlen inom de ramar styrelsen fastställt av

samt delegerar befogenheter till ansvariga för respektive tillgångskategori. Fastighetsinvesteringar, som är relativt stora och illikvida, beslutas på styrelsenivå.

Organisation Det vanligaste sättet att organisera en fondförvaltning är att organisera den

efter tillgångsslag samt att ha en person som har det övergripande

portföljansvaret. Den strategiska tillgångsfördelningen beslutas således på

styrelsenivå i organisationen medan det löpande arbetet utförs per tillgångskategori. Specialiseringsfördelar kan uppnås t.ex. genom att analys och förvaltning utförs per tillgångsslag.

Bland de större förvaltama är det vanligt med ett expertråd och en befattning analyserar portföljoptimering. Större förvaltare har även

som

speciella fmanscontrollers bl.a. har till uppgift att analysera risk och

som

resultat, främst inom tillgångskategoriema. Det finns klara stordriftsfördelar i kapitalförvaltning främst avseende analysfunktionen

och administration.

Asovo CONSUL TING AB ERNST YOUNGINTERNA TIONAl l 3

SOU 1994: 108 19

SVENSK F ONDF ÖR VALTNINGSPRAXIS

Förvaltning analys och tillgångsval

Analys

Analys utförs två nivåer i organisationen. Portföljstrategi analyseras och

beslutas baserat bl.a. makroekonomiska analyser. Dessa analyser utförs

normalt en nivå jämställd med portföljansvarig och bereds inför beslut i

styrelsen. Portföljansvariga betonar gärna den makroekonomiska och

portföljstrategiska analysen som viktigast.

Analysfunktioner finns oftast även för varje tillgångsslag där t.ex. olika

branscher eller instrument analyseras. Dessa analysfunktioner kan vara mycket resurskrävande. De större förvaltama har en egen analysfunktion

för de olika tillgångskategoriema de flesta använder sig dock även av

men externa analyser för att få en heltäckande bild av marknaderna och placeringsmöjligheter.

Externa förvaltningsuppdrag

Externa förvaltare anlitas främst av två orsaker nämligen för att köpa in

kompetens på områden där intern kompetens saknas och för att erhålla

en att följa avkastning och risk mot vissa marknader. norm upp

Uppñüning Uppföljning resultat görs huvudsakligen mot index, men i vissa fall av

även mot externa förvaltare. För en korrekt uppföljning är det viktigt att

definiera hur avkastning mäts och att även följa upp resultatet över en längre tidsperiod.

Fondförvaltama försöker marknadsvärdera sina portföljer i så stor utsträckning möjligt. Marknadsvärdering kan svårt för vissa som vara

tillgångsslag t.ex. fastigheter. I en långsiktig verksamhet där den

som

strategiska tillgångsfördelningen ses som det mest kritiska beslutet är det

inte vanligt att följa resultat för enskilda förvaltare utan resultat följs upp oftast per portfölj. upp

Kontinuerligt följs också risker upp i förhållande till de restriktioner som fastställts i placeringsreglementet.

Rapportering

Vanligtvis sker rapportering månadsvis avseende tillgångsstruktur, resultat

och riskmått tillsammans med kommentarer marknadens utveckling. om

ABOVO CONSUL TING AB YOUNGINTERNATIONAL 14 ERNST a

20 SOU 1994: 108

S VENSK F ONDF ÖR VALTNINGSPRAXIS

Kostnader

De fasta kostnaderna för fondförvaltning är stora. Administration och analys är två speciellt resurskrävande områden. De årliga kostnaderna för förvaltning varierar normalt mellan 0,1% och 0,5 % av förvaltat kapital i Sverige. Det finns betydande stordriftsfördelar avseende t.ex analys och

administration.

Kostnader kan reduceras att t.ex. indexera stora delar av portföljen

genom

eller att lägga ut stora delar det administrativa arbetet

genom av experter.

Instruktioner

Klara och tydliga instruktioner och administrativa rutiner är grunden till en

välfungerande fondförvaltning. Allt fler större förvaltare har satsat mycket detta område.

Viktiga faktorer för framgångsrik fondförvaltning

Aumtnuimion

Wim avm

S armad -

Det första steget vid uppbyggnad av framgångsrisk fondförvaltning

ligger hos ledningen. Nödvändigt är att huvudmännen eller styrelsen

preciserar mål och krav genom att konkretisera följande punkter.

° Riskbenägenhet Faktisk placeringshorisont inkl. känslighet för fluktuationer i ° portföljens marknadsvärde Likviditetskrav Struktur åtaganden nominella eller reella Kreditrisker Marknadsrisker inkl. valutarisker Den förväntade avkastningen avkastningskrav.

ABOVO CONSUL TING AB ERNST YOUNGINTERNATIONAL

SOU 1994: 108 21

SVENSK FONDFÖRVALTNINGSPRAXIS

II. Utifrån detta kan en väl genomtänkt tillgångsstruktur fastställas och ett placeringsreglemente policy beslutas. Om fonden har en långsiktig placeringshorisont är det viktigt att denna tillgångsstruktur efterföljs

och att strategin bibehålls.

III. Nästa steg är att överväga egen eller extern förvaltning passar noga om fonden bäst. Oavsett vilken ansats för förvaltning av fondmedlen som

väljs bör öppna kontaktvägar mot marknaden fokuseras. Långsiktighet innebär också vikten av att aldrig tvingas genomföra en transaktion. Avkastning bör alltid avvägas mot försiktighet.

IV. Slutligen är god administrativ kompetens och bra rutiner för uppföljning liksom ett välutvecklat systemstöd strategiskt avgörande. Separation kontrollfunktionen från förvaltningen måste också

av säkerställas.

ÅBOVO CONSUL TING AB ERNST YOUNG INTERNATIONAL

22 SOU 1994: 108

ANALYS AV TILLGÅNGSKA TEGORIER FINANSIELL T EORI - OCH EMPIRI

3.1 F INANSIELLA RISKER, PORTFÖLJTEORI OCH

DIVERSIFIERING Finansiella risker

Med finansiella risker kreditrisk, likviditetsrisk, inflationsrisk samt avses marknadsrisker såsom ränterisk och kursrisk för aktier .

Risk Definition Inflationsrisk Risken för att inflationen överstiger avkastningen tillgången negativ realavkastning.

Kreditrisk Risken för att en fordran betalas utsatt tid eller med de hela belopp som fordran utgör. Likviditetsrisk Risken att värdepapper p.g.a. marknadssituationen kan omsättas vid önskad tidpunkt, till önskat pris ocheller önskad volym. Marknadsrisk Risken att portföljens marknadsvärde sjunker till följd av en förändring i räntenivån, marknadens Volatilitet etc.

Riskbärande tillgångar beskrivs i teorin i termer av förväntad avkastning

och risk. Markowitz konstaterar att samtidigt som den typiske investeraren vill erhålla så hög avkastning som möjligt så vill han även en att avkastningen skall så säker möjligt, dvs. risken skall vara som

minimeras. Detta utgör två målsättningar i konflikt.

Av alla möjliga portföljer som kan skapas av en grupp investeringsobjekt

finns det ett antal portföljer utgör den effektiva fronten. Portföljema som

på den effektiva fronten utgörs av portföljer där investeraren erhåller

maximal förväntad avkastning för varierande risknivåer och ° ° minimal risk för varierande nivåer för den förväntade avkastningen.

Förväntad Vliasmmg Effektiva fronten

Möjliga portföljer

Standard-avvikelse

1 Begränsning finansiella risker diskuteras närmare i kapitel4.4 Riskmått och begränsningar. av 2 Harry M. Markowitzs mean-variance analysis först publiceradi Journalof Finance no l - March l952:77-91 Portfolio Selection. Risken definieras som variationen av utfall kring den förväntade avkastningen.

Asovo CONSUL TING AB ERNST a. YOUNG INTERNA TIONAL

SOU 1994: 108 23

3. ANALYS AV TILLGÅNGSKATEGORIER FINANSIELL TEORI - OCH EMPIRI

En avvägning mellan risk och förväntad avkastning som stämmer överens

med investerarens riskprofil blir nödvändig för att fastställa portföljens sammansättning av olika tillgångar. Investerarens riskproñl kan beskrivas

som: Riskavert föredrar investering med mindre risk framför En investerare som en en investering med mer risk under förutsättning att båda investeringarna har samma förväntade avkastning. Riskneutral En investerare som är indifferent mellan en investering med mindre risk och en investering med mer risk under förutsättning att båda investeringarna har samma förväntade avkastning. Risktagare En investerare som föredrar en investering med mer risk framför en investering med mindre risk under förutsättning att båda investeringarna har samma förväntade avkastning.

Långsiktiga kapitalförvaltare tillhör oftast gruppen riskaverta investerare.

Däremot finns ofta målet att erhålla en hög avkastning trots att risken i

portföljen bör minimeras. En investerare kan minska risken i sin portfölj att matcha sina tillgångar mot skulder åtaganden i två avseenden.

genom

Dels kan risken minskas genom att reella åtaganden säkras med innehav av reella tillgångar, dels kan risken minskas genom att placeringshorisonten för tillgångarna matchas med åtagandenas löptid.

Portföljteori och diversifiering

Risken i portfölj värdepapper bestäms både av risken i de

en av

individuella tillgångarna och samvariationen mellan avkastningen för de

olika tillgångarna. Om samvariationen är starkt negativ mellan två investeringar, dvs när den förväntade avkastningen för den ena tillgången är högre än genomsnittet så förväntas den andra tillgången avkasta mindre

än genomsnittet, kan den totala risken i portföljen minskas. svängningarna

i portföljens totala avkastning minskas.

När antalet olika värdepapper i en portfölj ökar minskar samtidigt det

individuella värdepapprets bidrag till risken i den totala portföljen Ju fler

olika sorters tillgångar väldiversiñerad blir portföljen.

mer

En portfölj kan diversiñeras i olika avseende, t.ex.: diversiñering inom tillgångsslag avseende t.ex. branscher, löptid etc.

° diversiñering mellan tillgångsslag t.ex. aktier och obligationer diversiñering geografiskt avseende länder och valutor.

Sammanfattning

Det finns två huvudsakliga sätt att minska risken i en portfölj, via matchningsprincipen och genom diversiñering.

I Matchningsprincipen. 2 Diversiñeringsprincipen.

Anovo CONSUL TING AB ERNST ä YOUNGINTERNATIONAL

24 SOU 1994: 108

ANALYS AV TILLGÅNGSKA TEGORIER FINANSIELL TEORI - OCH EMPIRI

3.2 AVKASTNING OCH RISK HISTORISKA DATA -

Utgångspunkten är att långsiktig avkastning är av intresse då målet att maximera tillgångamas långsiktiga totalavkastning fokuseras.

Vi kommer främst att se två undersökningar avseende historiska avkastningsdata vilka ofta refereras till i artiklar och litteratur området. De svenska data vi presenterar grundar sig en undersökning av Per

Frennberg och Björn Hansson vid Nationalekonomiska Institutionen,

, Lunds universitet. De amerikanska data som presenteras grundar sig en

undersökning av Roger Ibbotson och Rex Sinqueñeld vid Institute of

, Chartered Financial Analysts, USA.

Sverige

Nedanstående diagram visar värdet en krona investerad i olika av

tillgångsslag 31 12 1918 till 1990 samt konsumentprisindex under samma

period logaritmisk skala.

Knivar

10W -- A

677,4

m-. r tg

nu x

acii

W 5

a. 101 nn 193 194 NSI 1960 197 Ill 1 Publicerade artiklar inkluderar Ekonomiskdebatt 391 samt SkandinaviskaEnskildaBanken QuarterlyReview 1-2 1991. 2 Författarnasursprungliga undersökning1977 uppdaterasi princip årligen i en Yearbook publicerad av The Research Foundationof The Instituteof CharteredFinancial Analysts.

Asovo CoNsuL TING AB ERNS Tå YOUNGINTERNA TIONAL 19

SOU 1994: 108 25

ANALYS AV TILLGÅNGSKATEGORIER FINANSIELL TEORI - OCH EMPIRI

Kommentar till diagrammet ° Skalan y-axeln är logaritmisk så att en viss procentuell förändring motsvarar ett lika stort avstånd y-axeln vid varje tidpunkt. ° Serier: Aktier utgörs av Affärsvärldens generalindex. -

Riskfri ränta utgörs av en hypotetisk placering till riksbankens

diskonto fram till april 1980, och därefter en portfölj bestående av korta penningmarknadsinstrument.

Obligationer utgörs statsobligation med evig löptid - av en

konsol fram till 1970 och därefter av en portfölj av

statsobligationer års återstående löptid. med ca 10 Inflationen utgörs av Konsumentprisindex. -

Avkastning och risk för de olika instrumenten har under perioden 1919 till 1990 sammanfattats i tabellen nedan. Risk har mätts som avkastningamas standardavvikelse.

Aktier Obligationer Riskfri tillgång Genomsnittlig årsavkastningl ll.5 76 5.1 70 5,7 % 3,7 %

Standardavvikelsez 31A 70 945% 34 70 6- % I Avkastningarnaharmänssom aritmetiskt medelvärde av årsavkastningar. 2 Standardavvikelse har beräknats som historiskstandardavvikelse ârsavkastningarna.

Sammanfattning Aktier har under åren 1919 till 1990 gett en bättre avkastning än obligationer eller riskfri ränta. Aktier har väsentligt högre risk, även en standardavvikelse. mätt som

Under efterkrigstiden har obligationer utgjort ett sämre alternativ än aktier. Denna tidsperiod präglades av lågräntepolitik och oförväntad hög inflation.

Under depressionen 1929-32 med fallande priser och löner utgjorde

aktier ett dåligt alternativ till obligationer.

På lång sikt har aktier under 1900-talet gett en högre avkastning än

obligationer. Men under begränsade perioder har obligationer utgjort ett bättre placeringsaltemativ.

Asovo CONSUL TING AB INTERNATIONAL 20 ERNST YOUNC

26 SOU 1994: 108

ANALYS AV TILLGÅNGSKA TEGORIER FINANSIELL TEORI - OCH EMPIRI

Placeringshorisont och risk

Frennberg och Hansson har även analyserat hur placeringshorisonten påverkar risken hos de olika tillgångarna. För att fånga in hur risken

förändrats beroende vilken placeringshorisont investeraren har, mäts risken i detta fall som sannolikheten för att under en godtycklig investeringsperiod erhålla en negativ nominell avkastning.

I nedanstående tabell sammanfattas risken för att erhålla en negativ

nominell avkastning under en godtycklig investeringsperiod för rullande l-, 5- ,10- och ZO-årsinvestexingar under åren 1919 till 1990.

Aktier Obligationer Riskfri tillgång Genomsnittlig årsavkastning 11,5 % 5,1 % 5,7 %

Pnegl års placeringshorisont 30,6 % 22,2 % O% Pneg 5 års placeringshorisont 11,8 % 16,2 % 0 % Pneg 10 års placeringshorisont 1,6 % 7,9 % 0 % Pneg 20 års placeringshorisont 0 % 0 % O %

Sammanfattning I undersökningen med historisk statistik från tidsperioden 1919 till 1990 framkom följande.

För investerare med kort placeringshorisont 1 år utgör både

- en obligationer och aktier relativt riskfyllda placeringar. Sannolikheten för att erhålla en negativ nominell avkastning under en godtycklig l-års period var 30,6 % resp. 22,2 %.

- För en investerare med medellång eller lång investeringshorisont 5

10 år har risken för negativa avkastningar kraftigt minskat, resp. främst avseende aktier.

- Sett över en mycket lång investeringshorisont 20 år har risken för en

negativ nominell avkastning avtagit och är i stort sett lika med noll för

samtliga tillgångsslag.

Asovo CONSUL TING AB 2 l ERNS T YOUNGIN TERNA TIONAL

SOU 1994: 108 27

3. ANALYS AV TILLGÅNGSKA TEGORIER FINANSIELL TEORI - OCH EMPIRI

USA Nedanstående diagram visar värdet av en dollar investerad i olika

tillgångsslag 31 12 1925 till 1987 samt konsumentprisindex under samma

tidsperiod logaritmisk skala.

int.: 1000003

1202.97 1000.0

E 34786

1 1 10.0 Long-Term Government Bonds

Inflation 1.0 Treasury Bills

Small stocks

0.1 IIIII1IIIIIIIII|IIITV|TIlllllflllllll|lilllllIIIIIIIIVIII I IV n 1925 1935 1945 1955 1965 1975 1967 Year-End

Kommentar till diagrammet Skalan y-axeln är logaritmisk så viss procentuell ° att en förändring motsvarar ett lika stort avstånd y-axeln vid varje

tidpunkt.

° Serier:

Aktier utgörs av SP 500 Composite Index innan 1957 SP 90

Riskfri ränta utgörs av Amerikanska statsskuldväxlar den

kortaste statsskuldväxeln har löptid överstigande l månad som en

Obligationer utgörs av en statsobligation med rullande 20-årig

löptid. Inflationen utgörs Consumer Price Index. - av

ABOVO CONSUL TING AB ERNST a YOUNG INTERNATIONAL 22

28 SOU 1994: 108

ANALYS TILLGÅNGSKATEGORIER FINANSIELL TEORI AV - OCH EMPIRI

Avkastning och risk för de olika instrumenten under perioden 1926 till

1987 sammanfattas i tabellen nedan. Risk har mätts som avkastningens standardavvikelse.

Aktier Obligationer Riskfri tillgång Genomsnittlig

årsavkastningl 12 % 4,6 % 3,5 % 3,2 %

standardavvikelse 209 % 35 % 33% 4.8 70

1 Avkastningarna har mätts som aritmetiskt medelvärde av avkastningar. 2 Standardavvikelse har beräknats som historisk standardavvikelse avkastningama.

Sammanfattning Det amerikanska mönstret påminner till stor del det i Sverige. Risken,

standardavvikelse, i de olika tillgångsslagen ligger jämförbar

mätt som

nivå tidsperiod3. Undantaget är svenska obligationer som har

över samma l % högre standardavvikelse än amerikanska obligationer. ca

Under delen 1960-talet visar statistiken att obligationer blivit mer

senare av riskabla. Däremot avkastningen aktier som mest volatil under var recessionen 1930-talet.

Förhållandet mellan avkastning obligationer och statsskuldväxlar är annorlunda i USA än i Sverige. I Sverige är den genomsnittliga årsavkastningen för den riskfria tillgången under perioden högre än för obligationer. En väsentligt lägre avkastning den riskfria tillgången uppvisas i USA än i Sverige. Observera dock att materialet är helt

då de svenska siffrorna april 1980 är baserade

jämförbart t.o.m.

diskontot.

Placeringshorisont och risk

Ibbotson och Sinqueñeld har även analyserat hur placeringshorisonten risken hos de olika tillgångarna i USA. Risken mäts här även som påverkar sannolikheten för under given period få negativ nominell

att en en avkastning.

3 Avkastning och standardavvikelse för svenska tillgångarunder motsvarande tidsperiod som den amerikanska undersökningen finns i bilaga

ÅBOVO CONSUL TING AB ERNST a YOUNG INTERNATIONAL

SOU 1994: 108 29

ANALYS AV TILLGÃNGSKA TEGORIER FISNANSIELL

TEORI - OCH EMPIRI

I nedanstående tabell sammanfattas risken för att erhålla negativ en nominell avkastning under en godtycklig investeringsperiod för rullande

l-, 5- ,10- och 20-årsinvesteringar under åren 1926 till 1987.

Aktier Obligationer Riskfri tillgang Genomsnittlig årsavkastning 12 % 4,6 % 3,5 %

Pneg] års placeringshorisont 27,4 % 29,0 % 0 % Pneg 5 års placeringshorisont 12,1 % 10,3 % O% Pneg 10 års placeringshorisont 3,8 % 1,9 % 0 % Pneg 20 års placeringshorisont 0 % 0 % 0 %

Sammanfattning

Det finns vissa skillnader jämfört med de svenska resultaten avseende sannolikheten för att en godtycklig period få negativ avkastning för olika placeringshorisonter.

- För en ettårig placeringshorisont är sannolikheten för att erhålla en negativ nominell avkastning högre för obligationer än för aktier i

USA, men för en längre placeringshorisont minskar denna sannolikhet snabbare för obligationer än för aktier.

° Om placeringshorisonten för obligationer förlängs från 1 år till 10

år minskar sannolikheten för att erhålla en negativ nominell avkastning från 29 % till 1,9 % USA medan i Sverige samma sannolikhet minskar från 22,2 % till 7,9 %.

Ovriga placeringsslag

För vissa tillgångsslag finns det inte helt tillförlitliga historiska data

avseende avkastning och risk över längre tidsperioder. Detta gäller t.ex. för

fastigheter. För reala investeringar såsom investeringar i fastigheter

analyseras ofta investeringen som ett isolerat projekt och sätts ofta i relation till mål avseende realavkastning i marknaden.

ABOVO CONSUL TING AB ERNST a YOUNGINTERNATIONAL 24

30 SOU 1994: 108

ANALYS AV TILLGÅNGSKATEGORIER FINANSIELL TEORI - OCH EMPIRI

Fastigheter Fastighetsprisemas utveckling i Sverige under 1980-talet har till stor del varit beroende politiska beslut, ränteutvecklingen och avregleringar av

av kredit- och bostadsmarknadema. I diagrammet nedan presenteras

fastighetsprisemas utveckling for kontorshus, småhus och flerbostadshus

under l980-taletl.

Index 1981-100

1500-

Kontorshus 1000 -

: Flerbostadshus 500 - Z Småhu§__________._

áozsäázáaakásásáváaásáoå

Källa: Enskilda Research Tillväxten under 1980-talet har varit stabil avseende småhus och mer flerbostadshus än för kontorshus. Avkastningen liksom risken kontorshus har ökat dramatiskt sedan 1985. Detta har skett i samband med

kreditavregleringama vilka orsakade acceleration i bankutlåningen.

en Under perioden 1980 till 1985 tredubblades priser på kontorshus och under

perioden 1985 till 1989 femdubblades desamma.

1982-års skattereform minskade möjligheterna till ränteavdrag för

småhusägare vilket troligen dämpat prisutvecklingen småhus.

Tidsserien är för kort för slutsatser avseende långsiktig avkastning och risk.

I Källa: Johan A Lybeck. Finansiella kriserförr och nu. SNSförlag 1992.

ABOVO CONSUL TING AB ERNST YOUNG INTERNATIONAL

SOU 1994: 108 31

ANALYS A V T ILLGÅNGSKA TEGORIER FINANSIELL T EORI - OCH EMPIRI

Realräntan

Nedanstående diagram visar realränteutvecklingenl under perioden 1970

till 1993. Stora delar av 1970-talet rådde en negativ realränta medan

realräntan under 1980-talet i genomsnitt legat på en nivå drygt + 4 %.

0.00 M 04W 5,00 4.00 IM I LW 1 .un 0.00 .1.oo IW 4.00 §§§§§§§E§§§§!!!§!!§§! Kalla; S-E-Ianktu :hunnitdialys

Internationell diversifiering

Eftersom viss försiktighet bör beaktas vid uppskattning framtida

en av

avkastning utifrån historiska data utgör inte motivet högre avkastning en tillfredställande grund för internationell diversiñering. Internationell diversiñering kan däremot motiveras i riskminimerande syfte.

En förutsättning för att internationell diversifiering skall till fördel för

vara en investerare är att korrelationen mellan svenska och utländska marknader

är låg. Under 1980-talet var den genomsnittliga samvariationen mellan den

svenska aktiemarknaden och utländska aktiemarknader 0,4 %2 ca

beräknat som korrelation. Utöver låg samvariation mellan

marknaderna bör avkastningen utländska värdepapper justeras med kostnaden för säkring av valutarisken.

Vidare ger internationell diversifiering bäst resultat avseende minskning

portföljens risk för tillgångsslag med relativt hög risk. Jorion3 visar att internationell diversiñering historiskt varit fördelaktigt för amerikanska

investerare resulterande i både lägre risk och högre avkastning. Jorion kommer också fram till att utländska aktier och obligationer bör få lika vikt

i portföljen. Andra akademiker t.ex. Elton och Gruber hävdar att den totala risken i portföljen kan minskas mer genom internationell diversiñering

l S-E-Banken definierar realräntan som IO-årig statsobligationsränta minus årlig procentuell förändringiKP1 från 1986räknarS-EBanken med S-ång statsobligationsränia. 2 Källa: Bertil Näslund.internationellportföljförvaltning översikt.EkonomiskDebatt291 - en 3 Phillip Jorion. Asset allocationwith hedgcd andunhedged foreign stocksandbonds.The Journalof Portfolio Management.Summer1989.

Aaovo CONSUL TING AB ERNSTYOUNGINTERNA TIONAl 26

32 SOU 1994: 108

ANALYS AV TILLGÅNGSKATEGORIER FINANSIELL T EORI - OCH EMPIRI

avseende aktier än avseende obligationer med lång löptid. Jorion föreslår vidare att 10 % till 20 % en amerikansk portfölj bör utgöras av

utländska värdepapper för reducera portföljens totala risk. För en svensk

att investerare vi det är motiverat att denna andel ökas då de svenska anser att

hemmamarknadema erbjuder möjligheter till riskspridning som

samma de amerikanska.

3.3 SAMMANFATTNING

kan diskuteras huruvida historiska avkastningsdata skall läggas till

Det

grund för framtida avkastningsuppskattningar. Det är viktigt att notera skillnader avseende ekonomiska och politiska förutsättningar mellan

dagens situation och historiken. Vi har i Sverige idag bl.a. friare

kapitalmarknader och ökat institutionellt sparande än tidigare.

Denna översikt utgör bakgrund inför analysen Kämbränslefondens

framtida fördelning fonderade medel olika placeringsslag. De olika

av huvudsakliga karakteristika presenteras i tabellen nedan

tillgångsslagens

Tillgángsslag Karakteristika

Räntebärande tillgångar Kortfristiga räntebärande tillgångar är kortsiktigt mindre riskfyllda än andra tillgångar

Begränsad löptid möjliggör matchning mellan tillgångar och skulder

Långsiktig inflationsrisk Långsiktig historisk realavkastning relativt låg 2 %, Sverige

Aktier Kortsiktigt riskfyllda tillgångar

Långsiktigt mindre riskfyllda, ger inflationsskydd

Långsiktig historisk realavkastning relativt hög drygt 7,5 %, Sverige

Övriga reala investeringar Kortsiktigt riskfyllda relativt illikvida , t.ex. fastigheter Långsiktigt mindre riskfyllda, ger visst inflationsskydd

resurskrävande avseende förvaltning Kan vara

U diagram Affärsvärldens generalindex jämfört medolika branschindex.inkl. l bilaga 3 återfinns över kommentarer. för illustrera variationerinom tillgångsslaget aktier. Statistikhar endast kona att erhållits avseende perioden 1979-01-01till 1993-12-15.

Asovo CONSUL TING AB ERNST a, YOUNG INTERNATIONAL

SOU 1994: 108 33

ANALYS A V TILLGÅNGSKA

TEGORIQR OCH

PLA CERINGSRESTRIKTIONER FÖR KARNBRÄNSLEFONDEN

4.1 AVKASTNINGSKRAV, PLACERINGSHORISONT OCH RESTRIKTIONER

Utgångspunkten i diskussionen om fördelning av fondmedlen tillgångskategorier för Kämbränslefonden är de avkastningskrav, på

syn

placeringshorisont, riskprofil och likviditetskrav som huvudmannen ställer. I Kommittédirektivet för Kämbränslefondsutredningen

anges följande riktlinjer:

Det är angeläget att medelsförvaltningen bedrivs ett sådant sätt att

avkastningen blir jämförbar med vad andra statliga fonder av samma storlek och av i övrigt jämförbar karaktär i avkastning. ger

Statliga fonders nominella avkastning

Genomsnittlig Myndighet 8990 9091 9293 avkastning Kammarkollegiet aktiekonsortiet 9,2 % -9,5 % 7,1 % 25.7% 4,6 % räntekonsoniet 1 % 9,6 % 15,6% % Riksförsäkringsverket 9,7 % 18,4 % 12,5% 16,9 % 14,4% l Kammarkollegiet redovisade avkastningsberäkningar separat för räntebärande placeringarföre juli 1990. 1

Jämförelsen mellan de två största förvaltama statliga fonder exkl. APav

fonden är inte helt rättvisande p.g.a. olika tillgångssamrnansättningar,

olika restriktioner i fonderna samt den korta period för vilken genomsnittlig nominell avkastning beräknats.

Övriga explicita avkastningskrav som framkommit under uppdragets gång

innebär att målsättningen innefattar att erhålla högre realavkastning än

vad som uppnåtts sedan 1982. Den reala avkastningen fondmedlen har

under perioden 1982 till 1991 varit ca 3,9 % år. Historiskt har under per perioden 1919 till 1990 realavkastningen obligationer varit mindre än

2 %. Ett realavkastningskrav 4 % kan vara svårt att uppnå långsiktigt

med uteslutande investeringar i räntebärande värdepapper.

Kärnbränslefondens behållning

I diagrammet på följande sida presenteras fondbehållningen i

Kämbränslefonden under perioden 1982-1992 fördelad ackumulerad

ränta avkastning fonderade medel och ackumulerade avgifter-

ersättningar inbetalningar minus utbetalningar avseende kraftföretagen.

ABOVO CONSUL TING AB ERNST YOUNGINTERNATIONAL 28 2 14-1030

34 SOU 1994: 108

ANALYS TILLGÅNGSKA TEGORIER OCH A V TI ONER FÖR KÄRNBRÄNSLEFONDEN PLACERINGSRES TRIK

Fondbehållnlng 1982-1 992

12ooo. 10ooo. a ooo. x 2 sooo. a 4 ooo- 2ooo-g o. m9 1990 um un: 1902 mo: :ou mus nu 1907 nu A: I u: rum D Adm :vakant-o

I övrigt kan avkastningskravet sättas i relation till utvecklingen av realavkastningen olika tillgångar under motsvarande period.

Nedanstående diagram visar den reala årsavkastningenl för tillgångskategoriema aktier Affärsvärldens generalindex, 3 månaders statsskuldväxlar för Kämbränslefondens medel för perioden 1982 till

samt 1993. Därefter återfinns ett diagram med endast 3 månaders

statsskuldväxlar jämfört med avkastningen fondmedlen under samma

period.

Realavkastningar, 1 983-1993

l De reala avkastningarna har beräknats enligt följande.För aktierharanvänts genomsnittlig förändring i Affärsvärldens generalindex under året. För statsskuldväxlar3 månaderhar använts under året mätt månadsvis.Beteckningenränta SKI avser genomsnittligränta genomsnittligaräntan på Kämbränslefondens medel.Dessa uppgifterhar satts i relation till genomsnittligförändringi KPI-index under året.

ABOVO CONSULTING AB ERNST år YOUNG INTERNATIONAL

SOU 1994: 108 35

ANAL YS A V TILLGÅ NGSKA OCH

TEGORIER

PLA CERINGSRES TRIKTIONER FÖR KÅRNBRÄ NSLEFONDEN

Realavkastningar, 1983-1993

Utifrån historisk realavkastning under 1980-talet samt utifrån

Kämbränslefondens realavkastning under denna period uppskattas huvudmannens SKI och kraftbolagen förväntningar avseende realavkastning uppgå till 4 %.

Utgångspunkten i detta arbete är att placeringshorisonten för fondmedlen

är i första hand 20l0-talet. För del fondmedlen råder längre en av en placeringshorisont. Detta innebär att placeringshorisonten för den största delen av fondmedlen är mellan 17 och 27 år samt att placeringshorisonten avtar för varje år fortskrider. [kapitel 4.2 görs analys fondens som en av framtida in- och utflöden. I detta kapitel visas Kärnbränslefondens framtida

behållning i diagrarnforrn. Detta ger en överskådlig bild

av placeringshorisonten för medlen.

4.2 ANALYS AV IN- OCH UTFLÖDEN Material till detta avsnitt har inhämtats dels siffermaterial från genom

Statens Kämkraftsinspektion SKI och Svensk Kämbränslehantering AB

SKB och dels genom intervjuer. Genomförda intervjuer

Per Anders Bergendahl, Kämbränslefondsutredningen Olof Söderberg, Kämbränslefondsutredningen

Sten Bjurström, SKB

Mårten Eriksson, SKI

Ake Hugosson, Sydkraft

ABOVO CONSUL TING AB ERNSTJ: YOUNGINTERNATIONAL 30

36 SOU 1994: 108

ANALYS TILLGÅNGSKA TEGORIER OCH A v CERINGSRESTRIKTIONER FÖR KÄRNBRÄNSLEFONDEN PIA

Scenarier for Kärnbränslefondens in- och utflöden

del utredningsmedverkan omfattar placering fondmedlen

Denna av som av

har som utgångspunkt att intjänandetiden för kärnkraftsreaktorema är 25 års driftstid

inga avgiftsintäkter efter 2010

utifrån realavkastningen fonderade medel enligt SKIs - avgiften sätts beräkningsmodell planerade tidpunkter för olika investeringsåtgärder kommer att följa

° Plan 93.

Alternativ med intjänande tid 40 år och andra variationer i

en beräkningar utförs SKB och SKI beaktas i denna del av som av utredningen.

Likviditetsberedskap

intervjuerna med såväl SKI SKB att faktiska Det har framgått av som

under året skiljer sig väsentligt från de görs i kostnader prognoser som

den betalningsplanen. Fluktuationer under året utgör inte heller årliga något problem likviditetsberedskapshänseende.

ur En viss likviditetsberedskap är att rekommendera i all sorts fondförvaltning. I Kärnbränslefondens fall dock likviditetsberedskapen ses

inte utgöra de huvudsakliga problemområdena. SKI uppskattar att en

ett av

likviditetsberedskap l-2 GSEK är lämpligt.

In- och utflöden Kämbränslefondens inflöden utgörs dels avkastningen fondens av behållning, dels de avgifter kraftbolagen betalar in. Eftersom av som utifrån beräkningar avseende den förväntade

avgifterna sätts

realavkastningen fluktuerar inflödena främst i form storleken avgifter av

respektive avkastningen fondmedlen.

Det realränteantagande används för beräkning av avgifter och

som fonderade medel är för närvarande 2,5 %. På följande sidor avkastning diagram fondens nettoflöde samt Kärnbränslefondens presenteras över framtida behållning över tiden under tre olika realränteantaganden. Därefter diagram visar ersättning till kraftbolagen presenteras ett som utflöde beräknat decennium år.

fondens per resp. per

ÅBOVO CONSUL TING ÅB ERNST YOUNC INTERNA nom:

SOU 1994: 108 37

ANALYS A V TILLGÅNGSKA TEGORIER OCH PLA CERINGSRESTRIKTIONER FÖR KÄRNBRÄNSLEFONDEN

Kärnbränslefondens framtida nettoflöde vid 2% 2,5% samt

, 3 % realränta

Kärnbränslefondens framtida behållning vid 2%, 2,5 % samt

3% realränta

ÅBOVO CONSUL TINC AB ERNST YOUNCINTERNATIONAL a. 32

38 SOU 1994: 108

ANALYS TILLGÅNGSKA TEGORIER OCH A V CERINGSRESTRIKTIONER FÖR KÄRNBRÄNSLEFONDEN PLA

Kärnbränsleføndens utflöde vid 2,5 % realränta och årliga

framtida

kostnadsberäkningar samt I O-åriga kostnadsberäkningar

mamman --- -suwrqun

Kommentarer

Av de två första diagrammen framgår att ett lägre realränteantagande

innebär inflödet till fonden ökar fram till 2010-talet samtidigt som att

fondbehållningen också ökar. Den långsiktiga trenden i fondbehållningens utveckling är dock relativt konstant varför detta bör påverka strategin avseende den långsiktiga tillgångsstrukturen. Vad avser kostnader utflöden fonden visar diagrammet att de IO-årsvisa

ur ovan

uppskattningama är förenkling utflödet ur fonden. SKB påpekar

en grov av

dock även siffrorna för de årsvisa uppskattningama ger intryck av

att om

bör de exakta värdena beaktas med försiktighet eftersom en stor precision beräkningsmetoden tidvis är förenklad. Osäkerhet finns i kostnademas fördelning över tiden. Antaganden har bl.a. gjorts genomgående så att

tidsplaner valts leder till högre kostnad i ett tidigare skede. Denna som en

beräkningsmetod som konservativ.

anses

TILLGÅNGSSTRUKTUR 4.3 STRATEGISK OCH TAKTISK

Allmänt

strategiska tillgångsstrukturen utgörs den övergripande långsiktiga

Den av

fördelningen fonderade medel olika tillgångskategorier. Som nämnts

av förvaltningen fondmedlen ytterst styrelsens Normalt tidigare är av ansvar.

är det också styrelsen med hjälp av någon form av expertgrupp som fastställer fondens långsiktiga placeringsinriktning. Det är också styrelsen över och beslutar eventuella förändringar i fondens långsiktiga

som ser strategi.

Asovo CONSUL rwc AB ERNST a. YOUNC INTERNATIONAL

SOU 1994: 108 39

ANALYS TILLGÅNGSKA

A V TEGORIER 001g.

PIA CERINGSRESTRIKTIONER FÖR KÄRNBRANSLEFONDEN

Såväl teoretiker som praktiker framhåller att det är den strategiska tillgångsstrukturen som långsiktigt har störst inverkan på den långsiktiga avkastningen fonderade medel. Empiriska undersökningar har gjorts för att statistiskt försöka fastställa att så är fallet dessa bygger dock ofta antaganden som gör att de kan ses som helt rättvisande. Slutsatsen är dock att en långsiktig placeringsfilosoñ för fördelning tillgångar är av av största vikt.

I praktiken skiljer sig fördelningen olika tillgångskategorier väsentligt

mellan olika länder. I tabellen nedan sammanställs tillgångsallokeringen

för offentliga pensionsfonder i ett antal länder-

Storbritannien	54	7	10
USA	47	5	38
Australien	28	15	30
Kanada	2B	7	47
Japan	26	15	43
Hong Kong	22	7	1
Belgien	17	1 1	35
Danmark	15 10	5 8	67 66
Tyskland	10	8	67
Schweiz	9	10	59
Nederländerna 7		2	59
Sverige	5	3	90

Fördelningen nominella respektive reala tillgångar skiljer sig avsevärt mellan de största pensionsmarknadema Japan, Nederländerna, Schweiz, UK och USA I UK och USA har fonderna 60-80 % tillgångarna i

ca av .

reala tillgångar, främst inhemska aktier. I de övriga tre länderna har fonderna mer än hälften av de förvaltade medlen i nominella tillgångar, främst i inhemska obligationer.

I T.ex. Brinson.Singeroch Beebower.Determinantsof Portfolio PerformanceII: An Update. FinancialAnalystsJournal,MayJune l99l. 2 Statistiken är hämtas från PensionFundlndicators 1993 årligen publiceras UBSPhillips som av Drew.

ÅBOVO CONSUI. TING AB ERNSTYOUNG a INTERNATIONAL 34

40 SOU 1994: 108

ANALYS TILLGÅNGSKA

AV TEQORIER OCH

PLACERINGSRESTRIKTIONER FOR KÄRNBRÄNSLEFONDEN

Det finns ett antal faktorer som historiskt har påverkat tillgångsallokeringen för pensionsfondema i de olika länderna: Utvecklingen de lokala marknaderna aktier resp. obligationer

Pensionsåtaganden nominella eller reella

Inflation t.ex. Schweiz

- Redovisning och beskattning t.ex. Japan - Legala regler och restriktioner t.ex. Sverige - Riskbenägenhet -

Krav kortsiktig stabilitet i portföljema

Kämbränslefonden

Kämbränslefonden har uteslutande reala åtaganden. Avkastningskraven är därför uttryckta i reala termer. Placering i endast räntebärande tillgångar utgör således realränte- eller inflationsrisk så länge investeringarna

endast görs i realränteobligationer.

Det finns inga legala regler eller restriktioner för medelsplaceringen,

förutom det i fmansieringslagen. Från Kämbränslesom anges

fondsutredningens sida har preliminärt fonnulerats följande utgångspunkt för vår bedömning säkerhetskraven vid placeringar: Riskproñlen bör

karakteriseras försiktighet. Vidare gäller att riksdag och regering

sannolikt är känsliga för större fluktuationer i portföljens värde.

Det är stor vikt att fondmedlen placeras säkert. Detta tolkas som att av restriktioner avseende kreditrisk bör strikta. Det finns en aversion mot vara variationer i fondens värde över tiden, vilket talar emot vissa reala

tillgångar såsom aktier och fastigheter. Det främsta alternativet utgörs av olika former realräntelån, helst med minimal kreditrisk. I dag är dock av

utbudet dessa typer lån begränsat även om bl.a. riksgälden har

av av

diskuterat framtida emissioner av realränteobligationer.

Andelen aktier i fonden föreslås överstiga 40 % trots att fondens endast

har reella åtaganden. Detta motiveras med att Kämbränslefondens

placeringshorisont, normala kapitalförvalmingsförhållanden, endast

sett ur

är medellång. Dessutom är placeringshorisonten hela tiden avtagande. Eftersom Kämbränslefonden inte innehar placeringar i aktier idag tar det dessutom antal år att bygga och avveckla en aktieportfölj om man

ett upp

vill påverka marknaden i onödan. Denna faktor påverkar

placeringshorisonten i förkortande riktning se även diagram sid 47.

Då aktier kommer ingå i fonden kommer dess marknadsvärde variera

att

tiden. Detta bör beaktas vid fastställande avgifter för kraftbolagen.

över av

ÅBOVO CONSULTING AB ERNST YOUNG INTERNATIONAL

SOU 1994: 108 41

ANALYS AV TILLGÅNGSKA TEGORIER OCH PIA CERINGSRES TRIK T I ONER FÖR KÄRNBRÃNSLEFONDEN

Idag fastställs avgifterna utifrån den årliga realavkastningen fondmedlen.

Placeringshorisonten är till en början relativt lång, 17-27 år för merparten av dagens fonderade medel. Samtidigt är placeringshorisonten definitiv och inte evig vilket innebär att den ständigt förkortas. Detta innebär att andelen aktier, som är en relativt riskfri placering endast lång sikt bör minskas närmare 2010 man kommer.

En del av de framtida kostnaderna kommer att uppkomma i andra valutor än SEK. Andelen är svårbedömd, men det synes dock inte sarmolikt att denna kommer att överskrida hälften. Mot denna bakgrund och p.g.a. att det är svårt att bedöma i vilka valutor framtida kostnader kan uppkomma antas för närvarande att samtliga åtaganden äri SEK. Det finns i övrigt inga restriktioner avseende möjliga tillgångskategorier eller tillgångar i utländsk valuta.

Enligt ovan anser att restriktioner avseende kreditrisk bör sättas strikt. Detta utesluter inte internationell diversiñering men vi förordar att investeringar utomlands främst görs större likvida marknader samt att investeringar sker i index. Enligt resonemanget i kapitel 3.2 anser vi det motiverat att andelen utländska värdepapper i en svensk investerares portfölj bör vara högre än de 10 20 % som Jorion föreslår. För - Kärnbränslefonden anser vi att en maximal andel 30 % av fonderade medel skall tillåtas placeras i utländska värdepapper, varav hälften i räntebärande instrument och hälften i aktier. Eftersom framtida åtaganden kan specificeras i någon arman valuta än SEK bör valutarisken minimeras.

I dagsläget är alla fonderade medel placerade ett räntebärande konto i riksbanken. Vi föreslår att limiter för varje placeringsslag sätts som en maximal andel av fondens totala marknadsvärde. Det är viktigt att andelen aktier och räntebärande instrument byggs upp i den takt som visar sig rimligt med hänsyn till respektive marknad, dvs. för att som enskild aktör påverka marknaden för mycket.

ÅBOVO CONSULTING AB ERNST YOUNGINTERNA TIONAl 36

42 SOU 1994: 108

ANALYS AV TILLGÅNGSKATEQORIER OCH.

PIACERINGSRESTRIKTIONER FOR KÄRNBRÅNSLEFONDEN

4.4 RISKMÅTT OCH BEGRÄNSNINGAR

Det finns många avancerade riskmâtt för olika typer marknadsrisker. I

placeringsreglemente är det dock viktigast att begränsa riskerna i

ett

förvaltningen så styrelse har full förståelse för vilken riskexponering

att en förvaltade medel har. Detta innebär ibland att riskmåtten används inte som

fångar in alla aspekter marknadsrisk. Följande risker bör regleras i ett

placeringsreglemente för Kärnbränslefonden.

Likviditetsrisk

Placeringar i värdepapper med hög likviditet bör eftersträvas. Vanligtvis

upprättas förteckning över de värdepapper som anses ha

tillfredsställande likviditet. Endast börsnoterade aktier samt reglerade aktiefonder med god likviditet bör tillåtas för aktieplaceringar. Denna förteckning revideras löpande. Begränsade placeringar i instrument med mindre likviditet kan eventuellt tillåtas i placeringspolicyn t.ex. om

realräntelån Dessa instruments andel den totala räntebärande avsees. av

andelen portföljen föreslås dock vara liten.

Kreditrisk

Kreditrisk regleras normalt förteckningar över tillåten exponering

genom

mot varje emittent för räntebärande värdepapper samt regleras genom

restriktioner avseende enhandsengagemang och fördelning

placeringsslag inom tillgångskategorin t.ex. exponering avseende olika

aktieklasser.

Motpartsrisk regleras normalt i förteckning över tillåtna motparter. en

Kursrisk for aktier

Den totala kursrisken i aktieportfölj består av marknadsrisk och den

aktiespeciñka risken. Den totala portföljens risk är risken att portföljens marknadsvärde minskar eller ökar vid generella nivåförändringar av aktiepriserna marknaden.

Marknadsrisken även kallad systematisk risk är den risk som är förknippad med aktiemarknadens egenskaper. Hur stor marknadsrisk i aktier fond väljer att ta fastställs i och med att tillgångsstrukturen

som en

beslutas. Risken följer exponering enskild aktiemarknad

som av mot en kan reduceras internationell diversiñering. genom

ABOVO CONSUL TING AB ERNST a. YOUNG INTERNATIONAL

SOU 1994: 108 43

ANALYS AV TILLGÅNGSKAT OCH

PLA CERINGSRES TRIK TI ONER FOR IKARNBRÄNSLEFONDEN

Den aktiespecifika risken även benämnd osystematisk risk är den risk som förknippas med ett visst företag eller en viss bransch. Denna risk går att diversiñera bort hemmamarknaden att närma sig aktieindex. genom

Målet för långsiktig portföljförvaltare bör att till stora delar en vara diversifiera bort den företagsspecifrka risken. i

Ränterisk Ränterisk kan generellt delas i prisrisk och återinvesteringsrisk.

Prisrisken är risken för att den räntebärande portföljens värde minskar eller ökar till följd av en generell förändring av räntenivån marknaden.

Återinvesteringsrisken är risken att avkastningen kupongutbetalningar

vilka skall återinvesteras i räntebärande värdepapper minskar eller ökar till följd av en förändring av den generella räntenivån marknaden.

Dessa två olika ränterisk motverkar således varandra. typer av

Ränterisken kan begränsas genom att ränterisken hos tillgångarna matchas med ränterisken för skulderna.

Ränterisken är en funktion av utvecklingen av marknadsräntoma under en viss tidsperiod samt av tillgångens räntekänslighet. Räntekänslighet kan uttryckas som räntekänslighet i SEK eller procent för en viss procentuell ränteförändring marknaden. Räntekänslighet kan även uttryckas som duration Durationen kan beskrivas som obligationens genomsnittliga . återstående löptid. Dvs. måttet tar hänsyn till och viktar räntekänsligheten som beror av obligationens faktiska löptid med räntekänsligheten som är hänförlig till kupongemas löptid.

Ränterisken begränsas ofta som en maximalt tillåten räntekänslighet i SEK för en 1 %-ig förändring i den generella nivån på marknadsräntoma. Måttet ger en helt rättvisande bild av ränterisken då ingen hänsyn tas till relativa förändringar mellan räntenivån för olika löptider marknaden tippningsrisk2 Uppskattningar har gjorts av olika marknadsaktörer som . beräknar att ca 90-95 % av en portföljs ränterisk fångas in genom att beakta förändringar i den generella räntenivån marknaden.

l Med duration Macauleys durationsmått uttryckerden procentuellaförändringeni värdet avses som en tillgång divideratmed denprocentuellaränteförändringen . 2 Kallas även avkastningskurverisk eller medden engelskabenämningenyieId-curve risk.

ÅBOVO CONSUL AB ERNST YOUNGINTERNATIONAL 38

44 SOU 1994: 108

ANALYS TILLGÅNGSKA

A V TEQORIER OCH

CERINGSRES TRIKTIONER FÖR KÄRNBRÄNSLEFONDEN PIA

Det finns inget enkelt sätt att begränsa tippningsrisken. För en långsiktig portföljförvaltare är det är emellertid viktigare att styrelsen har en grov uppskattning ränterisken ett lättbegripligt mått än att avancerade

av genom

riskmått utvecklas för alla aspekter ränterisken i portföljen skall

att av mätas. Detta inte minst eftersom det är styrelsens ansvar att limitera

ränterisken i portföljen.

4.5 SAMMANFATTANDE FÖRSLAG

Dagens placering Kärnbränslefondens medel innebär sig en viss

inflationsrisk eftersom fondens åtaganden är uttryckta i reala termer.

Däremot är kreditrisk och likviditetsrisk minimala. Historiskt har Kärnbränslefondens realavkasming varit lägre än realavkastningen för

andra tillgångsslag vilket uppmärksammats bl.a. SKI och SKB. Det kan

således finnas fördelar vad gäller såväl avkastning risk med att utvidga

som

fondens möjligheter till friare placeringar. Val tillgångskategorier för en

fondförvaltare bygger antaganden om framtida förväntad avkastning risk i den totala portföljen. Utifrån de förts i kapitel

samt resonemang som

3 och 4 föreslår vi följande,

Kämbränslefonden tillåts placera i såväl aktier som räntebärande

instrument för att skapa lämplig riskproñl lång sikt samt för att

uppnå förväntad avkastning.

På grund vissa karakteristika avseende fastighetsinvesteringar

° av

såsom illikvid marknad och höga kostnader för och

resurskrävande förvaltning anser vi att eventuella placeringar i

fastigheter för Kämbränslefonden endast kan bli aktuellt i form av

investeringar i fastighetsaktier.

Utländska placeringar tillåts större likvida marknader samt under

förutsättning att exponeringen ligger nära index respektive

marknad. Den maximala andelen aktier föreslås utgöra 40 % av fondens marknadsvärde. Den maximala andelen utländska värdepapper föreslås utgöra 30 % -

fondens värde, med begränsning för varje tillgångsslag aktier

av en och räntebärande värdepapper halva denna andel.

En likviditetsreserv l-2 GSEK i form av inlåning hos

- ca

riksbanken eller kortfristiga penningmarknadsplaceringar skall vid

varje tillfälle hållas.

ÅBOVO CONSUL TING AB ERNST .s YOUNG INTERNATIONAL

SOU 1994: 108 45

ANALYS TILLGÅNGSKA

A V TEGORIQIR OCH

PLA CERINGSRESTRIKTIONER FÖR KARNBRANSLEFONDEN

° Strategisk tillgångsfördelning bör beslutas av styrelsen för fonden se

vidare kapitel 5. Styrelsen bör även fastställa mål för tidsplan under vilken den beslutade tillgångsfördelningen skall uppnås eftersom fonden utgångspunkt är att alla fonderade medel placeras

riksbankens konto.

Styrelsen skall även fastställa limiter för avvikelse från den strategiska

tillgångsfördelningen i ett placeringsreglemente. Detta för att möjliggöra viss taktisk fördelning av medlen mellan tillgångslag.

ÅBOVO CONSUL TING AB ERNST youvc INTERNATIONAL

46 SOU 1994: 108

5. A FÖR VALTNINGSFORM FÖR

IVAL YS V

KARNBRANSLEFONDEN

5.1 INLEDNING Ett av utredningsmålen är en analys avseende alternativa förvaltningsfonner. I detta kapitel kommer 3 st förvaltningsformer, utöver dagens riksbanksinlåning, att analyseras.

För- och nackdelar med de olika förvaltningsformema kommer att belysas och sammanfattas. Detta kapitel är således ämnat som en diskussion kring formerna för fondförvaltning. De alternativ som analyseras är,

fortsatt placering konto i riksbanken ° anlitande eller flera externa förvaltare i form av 0 av en förvaltningsuppdrag t.ex. Kammarkollegiet, banker mm. 0 fondförvaltning helt i egen regi ° förvaltning i egen regi i kombination med externa förvaltningsuppdrag

I följande två avsnitt klargörs vissa begrepp innan för- och nackdelar med de olika förvaltningsforrnema belyses i kapitel 5.4.

ÅBOVO CONSUL TING AB ERNST a YOUNG INTERNATIONAL

SOU 1994: 108 47

A rs v FÖR VALTNINGSFORM FÖR

lVAL

KARNBRANSLEFONDEN

5.2 AKTIV ELLER PASSIV FÖRVALTNING Oavsett vilken förvaltningsforrn som väljs är det ytterst huvudmannens styrelsens ansvar att tillfredsställande avkastning de fonderade medlen erhålls. Det är således viktigt att huvudmannen både anger fondförvaltningens inriktning i form av strategisk tillgångsstruktur och fastställer regler och restriktioner avseende risknivå för förvaltningen.

När den strategiska tillgångsstrukturen är fastställd står huvudmannen styrelsens inför beslutet huruvida medlen skall förvaltas genom aktiv om eller passiv förvaltning. - Aktiv eller dynamisk fondförvaltning innebär att under kortare tidsperioder avvika antingen från den fastställda strategiska tillgångsstrukturen eller att inom ett tillgångsslag under en kortare tidsperiod avvika från ett index eller en genomsnittlig sammansättning investeringar. Aktiv förvaltning syftar till att åstadkomma av en långsiktig totalavkastning som överstiger den avkastning vilken skulle erhållas genom en fördelning av fonderade medel i enlighet med den strategiska tillgångsstrukturen och i enlighet med index inom tillgångsslagen. I placeringsreglementet beslutas limiter avseende i vilken grad avvikelse från den fastställda tillgångsfördelningen är tillåten. ° Passiv eller statisk fondförvaltning innebär att hela kapitalet placeras i enlighet med den beslutade tillgångsstrukturen och inom tillgångsslagen fördelas enligt index, för att säkerställa att denna avkastning erhålls. Vanligtvis förvaltas portföljer mer eller mindre aktivt. Styrelsen beslutar om lämplig nivå för aktiv förvalming. Passiv förvaltning lämpar sig t.ex. för att uppnå minskning av risken i en portfölj genom diversifiering. en Exempel på detta är då förvaltaren önskar diversiñera men har tillfredsställande kompetens eller resurser för att prioritera aktiv förvaltning på marknaden i fråga.

Vi föreslår att Kärnbränslefonden förvaltar investeringar i utländska aktier och utländska räntebärande värdepapper relativt passivt då dessa innehav främst motiveras för att minska risken i fonden.

Mer aktiv förvaltning föreslås avseende inhemska tillgångar. Styrelsen bör enligt besluta vilken nivå för aktiv förvaltning som är lämplig inom ovan och mellan olika tillgångskategorier.

ÅBOVO CONSULTING AB :nnsr a YOUNGINTERNATIONAL 42

48 SOU 1994: 108

A V FÖR VALTNINGSFORM FÖR

1VALYS

KARNBRANSLEFONDEN

5.3 EXTERN ELLER EGEN FÖRVALTNING

Det operativa ansvaret för fondförvaltningen kan byggas upp internt egen

förvaltning eller läggas ut uppdrag externt. En kombination av dessa alternativ är självfallet även tänkbart.

Strategin för förvaltning fondmedlen skall dock i samtliga fall fastslås

huvudmannen. En expertgrupp för beslut avseende portföljstrategi

samt upphandling och utvärdering av externa förvaltare är en förutsättning även om ingen egen fondförvaltningsfunktion byggs upp. Operativt begränsas handlingsfriheten för de individuella förvaltama i ett placeringsreglemente.

I externa förvaltningsavtal bör bl.a. följande definieras och regleras:

- Parter ° Definitioner

° Juridiska ramar och tillämpbar lagstiftning

° Kundkategori

- Avtalets löptid början och slut

- Avtalets omfattning tjänster och instrument

Placeringsreglemente inkl. riskbegränsning och avkastningskrav -

Rapportering, uppföljning och resultatberäkning index

° ° Derivattransaktioner ° Administration Konñdentialitet ° Skadeståndsklausuler

Förvaltningskostnader och övriga omkostnader inkl. bonusavtal

- Uppsägningsvillkor

0 Skiljedom

° Övrigt

I det följande har vi identifierat för- och nackdelar med de tidigare nämnda alternativa förvaltningsformema.

Asovo CONSUL TING AB ERNST a YOUNG INTERNATIONAL

SOU 1994: 108 49

FÖR FÖR

A1vAL

YS V VALTNINGSFORM KARNBRANSLEFONDEN

5.4 FÖR- OCH NACKDELAR MED DE OLIKA FÖRVALTNINGSFORMERNA

För de olika formerna för fondförvaltning som studerats har för- och nackdelar speciñcerats i tabellen nedan. Vidare följer en diskussion om

betydelsen av de olika faktorerna och vilken vikt som bör fästas vid var och en.

Fördelar Nackdelar Kommentar

Fortsatt 0 Riskfritt avseendekreditrisk 0 påverkbar 0 Inga Riksbmks Låga förvaltningskosmader aVkasming lagändring 0 inlåning 0 påverkbar krävs ränterisk ° Realränterisk Inflationsrisk

Egen - Kontroll över placeringar och ° Analyskompetens - Kräver förvaltning avkastning avvägs mot. lagändring Flexibilitet avseende kostnader strategiförändringar - Resurskrävande Låga löpande personal förvaltningskostnader - Andrad riskproñl Stordriftsfördelar Höga . - Intern analyskapacitet byggs kostnader PP v Möjlighet till ökad avkastning

Externa - Tillgång till extern kompetens - fullständig - Kräver förvaltnings- Låga jnitiaja kostnader kontroll över lagändring . uppdrag fmdmedle 0 Intern makroekonomisk analyskapacitet Viss

Möjlighet till ökad avkastning §f5“k"8

Flexibilitet ett antal förvaltare °8°9P°d°

förvaltningskostnader 0 Ändrad riskprofil

Egen och extern - Tillgång till extern kompetens 0 Resurskrävande 0 Kräver rörVanning Koncentration intern PCTSONRU lagändring - av förvaltningskompetens ° Ändrad riskprofil - Externt riktvärde eller norm för - fullständig uppföljning kontroll över Lägre kostnader än helt extern medlen förvaltning - Höga initiala Möjlighet till ökad avkastning Wsmadel -

Kompetens

Kompetens är de två viktigaste faktorerna som avgör vilken en av förvaltningsform är bäst anpassad för viss fond. Hög som en

kompetensnivå är önskvärt olika fonder kan ha olika krav

men kompetens.

Asovo CONSUL TING AB YOUNG INTERNATIONAL 44 ERNST

50 SOU l994: 108

FÖR FÖR

A1VAL

YS V VALTNINGSFORM KARNBRANSLEFONDEN

Behovet av omfattning kompetens bestäms av följande faktorer: - Den strategiska tillgångsstrukturen ° Fondens diversiñeringsgrad 0 Placeringshorisonten. För en fond som endast placerar i svenska räntebärande värdepapper är kompetenskravet lättare att uppfylla genom egen förvaltning än det är för en fond med en geografiskt och instrumentmässigt väl diversiñerad portfölj. Ju fler tillgångsslag och marknader som portföljen skall täcka in desto större krav bred kompetens. Generellt finns större möjligheter att erhålla stor kompetensbredd genom extern förvaltning än genom en uppbyggandet av en egen förvaltning.

Vid fortsatt riksbanksinlåning ställs inga krav specialiserad kompetens.

Kostnad Förvaltningskostnader är den andra de två viktigaste komponenterna för av val av förvaltningsfonn. Det finns betydande stordriftsfördelar inom analys och administration. Kostnaderna för intern förvaltning i förhållande till förvaltat kapital sjunker varefter fondens storlek ökar. För externa förvaltningsuppdrag varierar kostnaderna men de prissätts vanligtvis som en procentuell andel av förvaltat kapital.

Kostnaden för intern förvaltning beror delvis vilka tillgångsslag som portföljen innefattar. Generellt kräver räntebärande värdepapper mindre personella resurser för analys än aktier. Fastigheter kräver större personella resurser för förvaltning än aktier och räntebärande värdepapper. Om portföljen endast innehåller räntebärande värdepapper kan det

kostnadsmässigt vara lönsamt med egen förvaltning medan det för en lika

stor fond kostnadsmässigt lönar sig att utnyttja externa förvaltare för en väldiversiñerad portfölj med mycket aktier. Generellt varierar avgifterna för extern förvalming.

De klart lägsta förvaltningskostnadema har alternativet med fortsatt riksbanksinlåning. i

ÅBOVO CONSUL TING AB ERNST YOUNGINTERNATIONAL 45 a.

SOU 1994: 108 51

FÖR VALTNINGSFORM FÖR

A1vAL

YS A v KARNBRÄNSLEFONDEN

Kontroll avseende avkastning och risk

Möjlighet till direkt påverkan av den reala avkastningen fonderade medel finns i alla fall förutom vid fortsatt riksbanksinlåning. Vid fortsatt riksbanksinlåning i dess nuvarande form är kreditrisken minimal, ränterisken kan påverkas och risken för negativ realavkastning kan påverkas från huvudmannens sida.

Den bästa kontrollen över hur fondmedlen placeras och möjlighet att påverka avkastningen erhålls medlen förvaltas internt. Kreditrisk, om ränterisk, kursrisk för aktier samt risken för en negativ realavkastning kan styras restriktioner och en väl vald riskñlosoñ. Policy och genom placeringsregler samt rapportering för fondens förvaltning anges i ett placeringsreglemente.

Om externa förvaltare anlitas, helt eller delvis, kan kontroll av hur medlen placeras erhållas att placeringsreglemente fastställs i de externa genom förvaltrringsavtalen och fördelning medlen mellan olika genom av förvaltare. På detta vis kan både möjlig avkastningsnivå och risknivå påverkas. Vid anlitande av externa förvaltare är det viktigt att kräva in erforderlig rapportering för att bibehålla kontrollen över hela fondens avkastnings- och risknivå.

Flexibilitet Störst flexibilitet avseende förändringar i strategi m.m. ger alternativet med förvaltning. Om externa förvaltare anlitas är det viktigt att i avtalen egen förvaltningsuppdragets löptid inkl. eventuell uppsägningstid och de ange regler som gäller avseende placeringar för att uppnå högsta möjliga flexibilitet.

Personella resurser Alla förvaltningsformer förutom fortsatt riksbanksinlâning kräver förstärkning personella I de fall endast externa förvaltare av resurser. anlitas behöver intern expertgrupp för makroekonomisk analys och en beslut portföljstrategi bildas samt kompetens för upphandling och om utvärdering externa förvaltare byggas upp. Kombinationen av egen och av extern förvaltning har den fördelen att intern kompetens kan byggas upp på de minst resurskrävande områdena medan extern kompetens utnyttjas för övriga placeringar genom förvaltningsuppdrag.

Asovo CONSUL TING AB ERNST a. YOUNGINTERNATIONAL

52 SOU 1994: 108

YS FÖR VALTNINGSFORM FÖR

AzvAL

A V KÄRNBRÄNSLEFONDEN

Lagändringar

Alla alternativa förvaltningsformer förutom fortsatt Riksbanksirtlåning

förutsätter ändring lagen 1992: 1537 finansiering av framtida en av om

utgifter för använt kärnbränsle m.m. där det f.n. anges att avgiftsmedlen av myndigheten SKI skall sättas in räntebärande konto i riksbanken.

5.5 ORGANISATIONSLÖSNINGAR FÖR

AIJTERNA_TIVA

KARNBRANSLEFONDEN

Innan formerna för Kämbränslefondens framtida förvaltning kan

utvärderas är det nödvändigt att fastställa huvudmännens risksyn,

placeringshorisont och avkastningskrav och utifrån dessa den strategiska tillgångsstrukturen samt fondens diversifieringsgrad. Utifrån dessa

klargöranden kan sedan behov av kompetens egen eller extern fastställas

för att utvärdera de olika alternativa förvaltningsformema.

5.5.1 Kärnbränslefondens framtida tillgångsstruktur

Som utgångspunkt för analysen Kärnbränslefondens framtida

förvaltningsform, organisation och resurser ligger den tillgångsstruktur som diskuterats i kapitel I enlighet med förslagen i uppskattas Kämbränslefondens tillgångsstruktur variera ungefär enligt följande

. anno

mono

:soon nltmbümdoløwuurløuw

uoooo RB running aooo

åêåååååååååååågåååâåâåååååååå

I Bilden förutsätter att aktie-och räntebärande investeringarbyggs upp gradvis, att Riksbanksinlåningen fasas ut samtatt maximalt aktieinnehav uppgårtill ca 40 9b, men fasas ut när denfaktiska placeringshorisonten minskar.

ÅBOVO CONSUI. TINC AB ERNST a. YOUNGINTERNATIONAL

SOU 1994: 108 53

FÖR VALTNINGSFORM FÖR

A1VALYS

V KARNBRAASLEFONDEN

Vidare föreslås viss internationell diversifrering. Utlandsandelen föreslås

sättas till 30 % fondens kapital maximalt hälften i aktier och

max av varav maximalt hälften i räntebärande investeringar.

5.5.2 Behov av kompetens

Utifrån ovanstående framtida tillgångsstmktur behöver Kämbränslefondens behov av kompetens specificeras.

Ett expertråd med makroekonomisk analyskapacitet, en person för utvärdering förvaltare samt uppföljning och rapportering till

av externa

styrelsen måste tillföras även förvaltning sker genom anlitande av

förvaltare. Back-office personal krävs i den mån egen förvaltning

externa byggs upp-

Utöver ovanstående generella resurskomplettering behöver förvaltningsoch avseende de olika tillgångsslagen tillföras i de fall analyskompetens

egen förvaltning väljs.

Fortsatt riksbanksinlåning

Fortsatt riksbanksinlâning medför inga merkostnader eller ökade krav på

resurser jämfört med dagens läge.

Fondförvaltning helt i egen regi

Om Kämbränslefondens förvaltning skall ske helt i egen regi uppskattas förvaltningen kräva personella bestående av:

resurser

1 fondförvaltningschef

1 förvaltareanalytiker räntebärande investeringar

1-2 förvaltareanalytiker aktier

1 nationalekonomisk analytiker

l ekonomiback-office chef l assistent back-office

Anlitande eller flera externa förvaltare i form av av en

förvaltningsuppdrag Förutom kostnaderna för externa förvaltningsavgifter beräknas förvaltningen kräva personella bestående av:

egna resurser

1 fondförvaltningschef

1 nationalekonomisk analytiker 1 ekonomiback-ofñce chef

ÅBOVO CONSUL TING AB ERNST YOUNGINTERNA noNAL

54 SOU 1994: 108

A FÖR VALTNINGSFORM FÖR

IVAL YS A v

KARNBRÄNSLEFONDEN

Förvaltning regi i kombination med externa

i egen

förvaltningsuppdrag

Totala kostnader för denna förvaltningsform uppskattas till externa förvaltningsavgifter kostnader för bestående av:

samt egna resurser

1 fondförvaltningschef

l förvaltareanalytiker räntebärande investeringar

1 förvaltareanalytiker aktier

1 nationalekonomisk analytiker

l ekonomiback-office chef 1 assistent back-office

Kommentarer

Meravkastning kan möjligtvis erhållas förhandlingar med

genom

riksbanken avseende räntesättningen SKIs konton. För att uppnå en avkastning säkerställer långsiktig tillväxt i fonden bör ränte-

som en

ske i realräntetermer. Om sådan realräntesättning kontona sättningen en i riksbanken kan uppnås så samtliga intressenter är tillfredställda med

att

den reala avkastningsnivån bör detta alternativ väljas, då långsiktiga riskerna minimerats. Inga uppskattningar av eventuell meravkastning

ett sådant förfarande har utförts. genom

För anlitande förvaltare varierar kostnaderna både inom Sverige av externa

och internationellt. Sannolikt kan de externa förvaltningskostnaderna

sänkas genom att

de utländska tillgångarna förvaltas passivt och investeras i enlighet

° med index. förhandling med svenska förvaltare. -

Generellt kan extern förvaltare förväntas ge högre avkastning än en en

mindre omfattande, förvaltning eftersom större analyskompetens då

egen

finns att tillgå.

ABOVO CONSUL TING AB ERNST YOUNC INTERNATIONAL

SOU 1994: 108 55

ANALYS A V FÖR VALTNINGSFORM FÖR KÄRNBRÄNSLEFONDEN

5.5.3 Huvudmannaskap

I dagsläget hanteras fondmedlen genom att sätts in SKIs konton i riksbanken. SKI administrerar även in- och utbetalningar avseende de

fonderade medlen.

Formema för framtida förvaltning av fondmedlen innebär inte att SKI är den självklara kandidaten som huvudman och för uppbyggnad av resurser. Nedan diskuteras tre olika former för organisation avseende huvudmarmaskap.

Förvaltning av fondmedlen inom SKI

SKIs huvudsakliga verksamhet innebär att SKI skall övervaka hur tillståndshavama för att bedriva kämteknisk verksamhet lever upp till sitt

ansvar för säkerheten. I prioritering av myndighetens uppgifter skall den säkerhetsmässiga betydelsen vara avgörande.

SKI har idag sådan sammansatt styrelse att de aktivt kan hantera en en friare placering de fonderade medlen. Om SKI i framtiden skall hantera av

fondförvaltningen enligt nya riktlinjer kan detta lösas enligt följande. SKI kan förstärkas med ett rådgivande organ som förbereder och analyserar placeringsstrategier för styrelsen att besluta Styrelsen kan också

om.

förstärkas med en resurs med finansiell expertis och kompetens.

Antingen kan generaldirektören för SKI eller regeringen utse det

rådgivande organet. Resurser avseende tjänstemän förstärks i enlighet med vilket förvaltningsaltemativ väljs.

som

Fördelar Fondförvaltningen kan byggas in i nuvarande myndighetsstruktur. Nära koppling mellan de som administrerar in- och utbetalningar avseende fonden och de som skall besluta om fondförvaltningen.

Nackdelar I akuta situationer skall SKI främst prioritera kärnkraftssäkerhet vilket kan

bli konfliktfyllt det samtidigt sker dramatiska förändringar

om kapitalmarknadema. Styrelsen behöver utvidgas samtidigt som statsmakten vanligtvis föredrar små styrelser.

Anovo CONSUL TING AB ERNSTYOUNGINTERNA a. TIONAL

56 SOU 1994: 108

YS V FÖR VALTNINGSFORM FÖR

A1VAL

KARNBRANSLEFONDEN

Förvaltning fondmedlen i en separat stiftelse av Om stiftelse inrättas är denna fristående från samtliga parter samt har en

eget förvaltningsansvar. Stiftelsen har egen styrelse, där representanter

från statsmakten, SKI, SKB, SSI samt kraftbolagen kan ingå förslagsvis utsedda regeringen på förslag de olika parterna. Syftet att säkerställa

av av

de fonderade medlen för investeringar i samband med omhändertagande av kärnkraftens restprodukter kan uppfyllas tillfredsställande även i denna lösning. Kraftbolagen utser en representant till styrelsen men har inte inflytande stort nog att avgöra placeringsinrilctningen själva.

En enhet för förvaltning kan byggas upp med kompetent personal vare

sig helt förvaltningslösning eller utnyttjande av externa förvaltare

en egen beslutas.

Eventuella skatteeffekter i samband med val Stiftelseformen som av

organisationsfonn för förvaltning av fondmedlen har utretts.

Fördelar

Stiftelseformen lämpar sig väl för förvaltning kapital i en oberoende

organisation kan byggas upp efter behov, även resursmässigt.

som

Stiftelseformen är oberoende av politiska skiftningar.

Nackdelar

Stiftelseformen innebär kopplingen mellan de administrerar in- och

att som utbetalningar avseende fonden och de som skall besluta om fondförvaltningen, är lika nära knuten till övriga myndigheter avseende

kärnkraftsfrågor.

ÅBOVO CONSULTING ÅB 5 l ERNST YOUNG INTERNATIONAL

SOU 1994: 108 57

5. FÖR VALTNINGSFORM FÖR

A1vAL

YS V KARNBRANSLEFONDEN

Förvaltning av fondmedlen i en separat myndighet Alternativet innebär i första hand att en ny myndighet upprättas för förvaltning fondmedlen. Alternativet har vissa likheter med vad som av gällde under de första åren av 1980-talet, då dåvarande Nämnden för hantering använt kärnbränsle NAK var verksam. En ny myndighet av måste ha tillgång både till ekonomisk och teknisk kompetens avseende kärnkraftsfrågor.

Fördelar fördelar med denna lösning. Vi kan inte se några direkta

5.6 SAMMANFATTNING I kapitel 6 återfinns rekommendationer avseende Kämbränslefondens framtida förvaltningsfonn. Dessa bygger att: Kämbränslefondens placeringshorisont är relativt lång men ändlig ° behov av föränderlig struktur för tillgångsallokering. Kämbränslefonden förvaltar utländska investeringar relativt passivt medan svenska tillgångar förvaltas mer aktivt. Kämbränslefonden har reella åtaganden och därför även reella avkastningskrav reella tillgångar förutses ingå i framtida förvaltning. Alla inld. expertis avseende fondförvaltning måste ° resurser upphandlas utanför dagens förvaltningsstruktur. Möjlighet till förhandling med externa förvaltare finns avseende 0 kostnaderna för förvaltningen vilket gör detta alternativ mycket attraktivt då kostnaderna kan minskas samtidigt som omfattande extern specialistkompetens kan utnyttjas.

ÅBOVO CONSUL TING AB ERNSTYOUNG INTERNATIONAL

58 SOU 1994: 108

REKOMMENDA TI ONER KÄRNBRÄNSLEFONDENS ORGANISATION OCH RESURSER

6.1 ORGANISATION OCH RESURSER Allmänt

Utifrån analysen i kapitel 4 och 5 ges följande allmänna rekommendationer för Kämbränslefondens organisation och resurser.

Kämbränslefonden föreslås bildas separat enhet, fristående från som en samtliga intressenter, där styrelsen utses av regeringen samt där SKI,

SSI, SKB och kraftföretagen är representerade. Stiftelseformen uppfyller dessa kriterier och därför lämplig. Ingen djupare analys

anses

har dock utförts avseende I stiftelsens styrelse bör

också sakkunniga inom finansiell ekonomi finnas representerade. Till sin hjälp bör styrelsen, förutom chefen för fondförvaltningen, ha ett finansiellt expenråd analyserar och förbereder ärenden för

som styrelsen.

Frågan lokalisering stiftelsens kansli är viktig. Stiftelsens kansli

om av

kan t.ex. lokaliseras i anslutning till SKI ocheller SSI för att underlätta

kontakterna med kämteknisk kompetens.

Kärribränslefonden bör bygga liten organisation med resurser

upp en

avseende makroekonornisk analyskapacitet samt kompetens för utvärdering och upphandling av externa förvaltare.

Kärnbränslefonden bör endast förvaltas genom externa

förvaltningsuppdrag. Ev. kan förvaltning avseende hela eller delar

egen den svenska räntebärande portföljen övervägas. Egen förvaltning är av

främst aktuell bedömningen görs att förvaltning av dessa

om egen

tillgångar avkastning, med avdrag för kostnader,

kan generera en högre

än extern förvaltning eller om Kärnbränslefonden vill bygga upp en

för utvärdering av externa förvaltare. egen norm

Den strategiska tillgångsfördelningen bör beslutas av ansvarig styrelse för fonden. Styrelsen bör även fastställa mål för tidsplan under vilken den beslutade tillgångsfördelningen skall uppnås eftersom fondens utgångspunkt är att alla fonderade medel placeras på riksbankens

konto.

Styrelsen skall även fastställa limiter för avvikelse från den strategiska tillgångsfördelningen i ett placeringsreglemente, vilket möjliggör viss taktisk fördelning av medlen mellan tillgångslag.

ABOVO CONSUL TING AB ERNST YOUNG INTERNATIONAL

SOU 1994: 108 59

REKOMMENDATIONER KÄRNBRÄNSLEFONDENS ORGANISA TION OCH RESURSER

Organisation

BESLUTSFATTARE BESLUTSSTHUKTUR

Styrelsen: inkl. Q från SKI, SSI, 5W°3° representanter SKB och kraftbolagen.

Expertrádet förbereder endast underlag för beslut som fattas av styrelsen

för fondförvaltning

CI chef ,ör Eöaaltgügâz: Externa

V I g fondförvaltningen uppdrag I förvaltare

Rekommenderad organisation innebär att Kämbränslefonden organiseras i

en stiftelse och att ett antal förvaltningsuppdrag maximalt 6 st. läggs ut

externa förvaltare. Förslag till organisationsschema återfinns ovan.

Resurser Styrelse

Stiftelsens styrelse tillsätts av regeringen förslag från SKI, SKB, SSI, Kraftbolagen samt chefen för fondförvaltningen. Styrelsen sammanträder förslagsvis 4 ggrår. Styrelsen ansvarar ytterst för fondens förvaltning.

Expertråd

Ett expertråd bör knytas till fonden. Expertrådet får fonnaliserande och

rådgivande roll i placeringsarbetet och utgör ett forum för utväxlandet av

idéer m.m.

Chef för fondförvaltningen VD

Chefen för fondförvaltningen har det operationella ansvaret. Som resursförstärkning har chefen för fondförvaltningen 1-2 anställda. Om

förstärkning med två resurser bedöms rimlig skall den ena personen

ansvara för ekonomi samt uppföljning avseende resultat och risk och den andra resursen för utvärdering och upphandling av extern förvaltning.

ÅBOVO CONSUL TING AB ERNST a YOUNGINTERNATIONAL 54

60 SOU 1994: 108

REKOMMENDATIONER KÄRNBRÄNSLEFONDENS ORGANISA TION OCH RES URSER

6.2 ANSVARSFÖRDELNING

Oavsett organisation är det viktigt att klargöra ansvarsfördelning mellan styrelsen och den operativa ledningen. I Kämbränslefondens fall rekommenderas följande fördelning mellan styrelsen och chefen

av ansvar för fondförvaltningen VD.

Styrelsens ansvar

° Att besluta om fondens strategiska tillgångsstruktur.

Att besluta tidsplan för att bygga upp och sikt avveckla fondens ° om

förvaltning i enlighet med fastställd tillgångsstruktur.

Att fatta beslut placeringsreglemente, vilket innefattar instruktioner

° om

och regler avseende fondförvaltningen samt fastställande av

kreditlimitlista.

Att besluta förvaltningsuppdrag, inkl. för tillåten

° om externa ramar

riskexponering inom de olika tillgångsslagen, samt att fastställa placeringsregler och andra limiter som skall begränsa Kämbränslefondens finansiella risktagande för varje förvaltare.

Att fastställa uppföljnings- och rapporteringsrutiner avseende

° Kämbränslefondens utveckling.

Chefen för fondfdrvaltningens ansvar

Att följa att placeringsreglementet efterlevs även av externa

° upp förvaltare. Att hålla placeringsreglementet och externa förvaltningsavtal °

uppdaterade med hänsyn till förändringar i externa och interna

förutsättningar och förhållanden.

Att övergripande för Kämbränslefondens relationer med

° ansvara externa förvaltare och andra finansmarknadsaktörer.

Att tillgodose att rapportering avseende resultat och risk löpande

erhålles från externa förvaltare avseende de förvaltade medlen samt

för sammanställning och rapportering avseende risk och

ansvara resultat för fonden som helhet.

Att initiera och biträda styrelsen i fråga om externa förvaltningsavtal,

strategiska allokeringsfrågor, iiskhanteringsfrågor m.m. inkl. frågor

avseende Kämbränslefondens kortfristiga likviditet samt fondens finansiella risksituation.

Asovo CONSUL TING AB ERNST YOUNG INTERNATIONAL

SOU 1994: 108 61 REKOMMENDATIONER KÄRNBRÄNSLEFONDENS PLA CERINGSPOLICY

7.1 INLEDNING I kapitel 6 rekommenderas att Kämbränslefonden endast bör förvaltas genom externa förvaltningsuppdrag. Organisatoriskt föreslår vi att Kämbränslefonden bildas som en separat stiftelse samt att Kämbränslefonden bör bygga liten organisation med avseende upp en resurser makroekonomiska analyskapacitet samt kompetens för utvärdering och upphandling av externa förvaltare.

Utifrån de resonemang som förts i kapitel 3 och 4 föreslår vi följande avseende förvaltning av de fonderade medlen.

° Kämbränslefonden bör tillåtas placera i såväl aktier räntebärande som instrument för att skapa en lämplig riskproñl lång sikt samt för att uppnå de realavkastningskrav huvudmarmen har. - Utländska placeringar bör tillåtas större likvida marknader. Exponeringen bör ligga nära index respektive marknad, dvs. förvaltningen bör vara huvudsakligen passiv. ° Den maximala andelen aktier föreslås utgöra 40 % av fondens marknadsvärde. ° Den maximala andelen utländska värdepapper föreslås utgöra 30 % av fondens värde, med en maximal limit för varje tillgångsslag aktier och räntebärande värdepapper halva denna andel. - En likviditetsreserv ca l-2 GSEK bör vid varje tillfälle hållas. ° Strategisk tillgångsfördelning skall beslutas av ansvarig styrelse för fonden. Styrelsen bör även fastställa den tidsplan under vilken den beslutade tillgångsfördelningen bör uppnås. 0 Styrelsen bör även fastställa limiter för avvikelse från den strategiska tillgångsfördelningen i ett placeringsreglemente, vilket möjliggör viss taktisk fördelning av medlen mellan tillgångslag.

Oavsett vilken form för förvaltning av de fonderade medlen som väljs bör ett placeringsreglemente upprättas för att övergripande regler och riktlinjer för förvaltningen bör fastställas samt för att begränsa fondens risktagande.

Aaovo CONSUL TING AB ERNSTYOUNC INTERNA TIONAI. 56

62 SOU 1994: 108 REKOMMENDATIONER KÄRNBRÄNSLEFONDENS PLACERINGSPOLICY

Vid anlitande externa förvaltare bör specifika regler och restriktioner av enligt regleras i förvaltningsavtalet. Dessutom bör det finnas ovan övergripande regler förvaltning den totala fonden i ett som avser av placeringsreglemente.

I detta kapitel utgår vi från rekommendationen att all förvaltning av Kämbränslefondens medel bör ske anlitande externa förvaltare. genom av Vidare avseende vissa områden förslag till formuleringar och presenteras avgränsningar för förvaltning för att ge vägledning om egen Kämbränslefonden i framtiden överväger att förvalta vissa delar av de fonderade medlen genom egen förvaltning.

Ett placeringsreglemente bör omfatta följande avsnitt: Syfte och målsättning Allmänna styrprinciper - Placeringsregler Rapportering Externa förvaltningsuppdrag

ÅBOVO CONSUL TING AB ERNST YOUNG INTERNATIONAL

SOU 1994: 108 63 REKOMMENDA T IONER KÄRNBRÄNSLEFONDENS PLA CERINGSPOLI C Y

7.2 SYFTE OCH MÅLSÄTTNING

Syftet med placeringsreglementet är övergripande regler för hur att ange

fondförvaltningen inom Kämbränslefonden bör bedrivas.

Placeringsreglementet anger vilka finansiella risker fonden är beredd att ta samt hur riskerna bör begränsas. Placeringsreglementet bör fungera

som vägledning och stöd i det dagliga arbetet för personalen inom

Kämbränslefonden samt vid upprättandet externa förvaltningsavtal.

Målsättningen med placeringsreglementet är att

- placeringar bör ske så att kreditrisken minimeras.

° placeringar bör ske i värdepapper med hög likviditet.

placeringar bör ske så att högsta möjliga marknadsmässiga avkastning uppnås inom givna limiter.

I anslutning till de övergripande reglerna gällande hela fonden finns inom

ramen för avtalen avseende externa förvaltningsuppdrag placeringslimiter som reglerar förvaltningsuppdrag hos externa förvaltare.

7.3 ALLMÄNNA STYRPRINCIPER Kärnbränslefondens verksamhet omfattar att förvalta fonderade medel

avsatta för att täcka kostnaderna i samband med omhändertagande

av kärnkraftens restprodukter genom att:

° Investera fondens placeringstillgångar med målet att uppnå

konkurrenskraftig kapitalavkastning inom ramen för uppsatta

instruktioner och handlingsramar för begränsning av risktagande.

Kämbränslefonden bör upprätthålla relationer med externa förvaltare och

andra frnansmarknadsaktörer för att tillgodose Kärnbränslefondens behov

av finansiella tjänster.

Kämbränslefonden bör upprätta externa förvaltningsavtal, inkl. för

ramar

tillåten riskexponering inom de olika tillgångsslagen samt placeringsregler

och andra restriktioner som bör begränsa Kämbränslefondens finansiella

risktagande hos varje förvaltare. Löpande bör uppföljning och utvärdering

av externa förvaltare utföras.

ÅBOVO CONSUL TING AB ERNSTYOUNGINTERNATIONAL 58

64 SOU 1994: 108 REKOMMENDA TI ONER KÄRNBRÄNSLEFONDENS PLA CERINGSPOLI C Y

7.4 PLACERINGSREGLER avsnitt bör regleras för hela portföljen såväl i externa Följande som förvaltningsavtal. I kursiv stil återfinns avsnitt som är av stor betydelse att reglera vid egen förvaltning.

7.4.1 Tillgångssammansättning

Kämbränslefondens placeringar bör vid varje tidpunkt, marknadsvärderade, fördelas såsom beslutats av styrelsen.

delegerar till chefen för fondförvaltningen rätten att besluta om Styrelsen avvikelse, reglering i förvaltningsavtal, från den fördelning genom externa beslutats styrelsen inom nedanstående handlingsramar. som av

Räntebärande placeringar X procentenheter Aktier X procentenheter

7.4.2 Totala enhandsengagemang

Enhandsengagemang bör begränsas både total nivå, inom tillgångsslag förvaltningsavtal. Aktier, obligationer hänförliga samt i varje externt m.m. enskilt företag eller till företag ingående i koncern får till ett samma maximalt uppgå till X % Kämbränslefondens totala placeringar. av

7.4.3 avseende räntebärande

Placeringsreglemente

instrument Allmänt med Kämbränslefondens placeringsreglemente avseende Syftet räntebärande instrument policy och placeringsregler för fondens är att ange räntebärande placeringar.

Fondavkastningen räntebärande instrument bör optimeras, inom utsatta instruktioner och handlingsramar.

definierar hur ränterisk inom Kämbränslefonden Placeringsreglema avgränsas.

Asovo CONSUL TING AB ERNST YOUNG INTERNATIONAL

SOU 1994: 108 65

REKOMMENDA TIONER KÄRNBRÄNSLEFONDENS

PIA CERIN GSPOLI C Y

Följande formuleringar bör ingå i placeringsreglementet

för egen

förvaltning:

° Kämbränslefondens placeringar i räntebärande instrument baseras

på fundamental analys ränteutvecklingen

av på den svenska penning-

och obligationsmarknaden. Portföljförvaltningen bör bedrivas

genom

aktiv handel utifrån välgrundad uppfattning avseende den

en fortsatta

ränteutvecklingen.

- Portföljförvaltaren bör upprätthålla Kämbränslefondens kontakter med penning- och obligationsmarknaden dagligen stå i

genom att förbindelse med olika marknadsaktörer.

° Kämbränslefonden bör endast använda derivatinstrument i syfte

att

minska riskexponeringen.

Samtliga i placeringsreglementet angivna handlingsramar

bör avse marknadsvärde om annat Nedanstående bör fondens anges. ramar avse totala räntebärande portfölj, inklusive derivatinstrument. I externa

förvaltningsavtal bör samtliga av nedanstående avsnitt regleras där det är

relevant avseende den andel de fonderade medlen avtalet omfattar. av

Fördelning mellan lokala och utländska placeringar

Av de totala förvaltade medlen får maximalt 30 % utgöras utländska av

placeringar, av dessa får maximalt hälften utgöras utländska

räntebärande placeringar. Valutarisk uppkommer till som följd av exponering av utländska tillgångar måste alltid säkras

genom

valutaterminskontakt eller valutaswapar. Valutarisken bör alltid

vara i stort sett noll.

Ränterisk

Ränterisk definieras räntekänslighet i SEK, dvs. som förändringen i den räntebärande portföljens värde den effektiva räntan förändras

om med en procentenhet.

Räntekänslighet för den räntebärande portföljen får maximalt X

vara

MSEK. Limiten för ränterisk bör justeras till följd av förändringar fondens storlek samt förändringar i styrelsens angiven riskproñl.

ÅBOVO CONSUL TING AB ERNST YOUNGINTERNATIONAL 60 3 14-1030

66 SOU 1994: 108 REKOMMENDATIONER KÄRNBRÄNSLEFONDENS PLA CERINGSPOLICY

Likviditetsberedskap Den räntebärande portföljen för Kämbränslefonden utgör likviditetsberedskapen för fonden. En likviditetsberedskap i form av kortfristiga växlar emitterade av staten eller av staten garanterade ernittenter bör alltid uppgå till l GSEK.

Kreditrisk

För tillåten kreditrisk avseende den räntebärande portföljen bör separata listor över tillåtna placeringar upprättas.

Likviditetsrisk Placeringar i värdepapper med hög likviditet bör alltid utgöra huvuddelen

av de räntebärande placeringarna.

Placering bör endast ske i instrument med god marknadsspridning och

minst 2 market makers.

Derivatinstrument Tillåtna derivatinstrument är ränteterminer och ränteswapar avseende den

svenska penning- och obligationsmarknaden. Derivatinstrument avseende

valutaexponering är tillåtna i form valutatemiiner och valutaswapar för av

kurssäkring till SEK. Övriga derivatinstrument tillåts

Vid egen förvaltning bör följande inkluderas: Motpartsrisk För tillåtna motparter avseende den räntebärande ° portföljen bör separat lista över tillåtna motparter upprättas. en

ÅBOVO CONSUI. TING AB ERNST YOUNGINTERNATIONAL

SOU 1994: 108 67 REKOMMENDATIONER KÄRNBRÄNSLEFONDENS

PLACERINGSPOLICY

7.4.4 Placeringsreglemente avseende

aktieinstrument

Syftet med Kämbränslefondens placeringsreglemente avseende aktieinstrument är att policy och placeringsregler för fondens

ange

aktieplaceringar.

Kapitalavkastningen på Kämbränslefondens aktieplaceringar bör

optimeras, inom uppsatta instruktioner och handlingsramar.

Följande formuleringar bör ingå i placeringsreglemente för

egen

förvaltning:

° Kämbränslefondens aktieplaceringar bör baseras på

fundamental

analys. Kämbränslefonden bör bedriva kortsiktig trading aktier

i eller aktiederivat. Placeringar spekulativ karaktär tillåtna. av är

° Kämbränslefondens aktieportfölj bör vid varje tillfälle ha god

spridning mellan aktier i olika företag, olika branscher olika

samt marknader.

° Syftet med använda derivatinstrument bör kortsiktigt

vara att

förändra avkastningsprofilen på aktieportföljen. Derivatinstrumenten bör huvudsakligen användas till begränsa aktierisken

att vid upp-

ocheller nedgång i aktiemarknaden och därmed minska aktieportföljens resultatkänslighet.

- Målsättningen bör vara att huvuddelen aktieplaceringama bör

av karaktäriseras mycket god likviditet. av

° Portföljförvaltaren bör upprätthålla Kämbränslefondens tillgång till

den svenska och internationella aktiemarknader stå i genom att

förbindelse med olika kommissionärer på deras respektive

inhemska marknader.

Samtliga nedan angivna riktlinjer och handlingsramar

bör avse

marknadsvärden och placeringsaktier. I nedanstående limiter ingår

derivatinstrument att de sammanräknas med övriga

genom aktieportföljen. Detta görs genom beräkning optionemas av underliggande aktievärde. I externa förvaltningsavtal bör samtliga nedanstående avsnitt regleras där

av det är relevant avseende den andel de fonderade medlen av avtalet omfattar.

Asovo CoNsuL TING AB ERNST YOUNCINTERNATIONAL 62

68 SOU 1994: 108 REKOMMENDA TIONER KÄRNBRÄNSLEFONDENS PIA CERINGSPOLI C Y

Fördelning mellan lokala och utländska placeringar

Av Kämbränslefondens totala placeringar bör maximalt 40 % utgöras av aktieplaceringar.

Av de totala förvaltade medlen får maximalt 30 % utgöras av utländska placeringar, dessa får maximalt hälften utgöras utländska aktier. av av Valutarisk se sid 60.

Likviditet

Placeringar får endast ske i börsnoterade aktier och reglerade aktiefonder. Investeringarna bör karaktäriseras av mycket god likviditet.

Enhandsengagemang Svenska aktier och aktiederivat

Aktier och aktiederivat hänförliga till ett enskilt företag eller till företag ingående i koncern får maximalt uppgå till X % fondens totala

samma av

aktieportfölj. Om aktier i enskilt företag har större vikt i Affärsvärldens

ett

generalindex än vad motsvaras ovanstående limit är investering

som av till aktiens vikt i detta index tillåten, i andel av den svenska upp

aktieportföljens värde.

Derivatinstrument

Tillåtna derivatinstrument är köp- och säljoptioner såväl svenska som

utländska aktier och aktieindex. Ovriga derivatinstrument tillåts

Utfärdade köpoptioner och köpta säljoptioner

Totalt får utfärdade köpoptioner och köpta säljoptioner maximalt omfatta

X % aktieportföljens marknadsvärde, beräknat som optionernas

underliggande aktievärde. För varje enskild aktie får optionernas underliggande aktievärde motsvara maximalt X % av aktieinnehavets

marknadsvärde.

l Vilka aktiefonder betraktas tillåtna placeringar skall framgå av en förteckning över tillåtna som som motparter.

ÅBOVO CONSUL TING AB ERNST YOUNG INTERNATIONAL

SOU 1994: 108 69

REKOMMENDATIONER KÄRNBRÄNSLEFONDENS

PIA CERINGSPOLICY

Köpta köpoptioner

Transaktioner omfattande köpta köpoptioner får endast utföras

om syftet är

att förvärva underliggande aktie.

Vid egen förvaltning bör placeringsreglementet även

omfatta följande

avsnitt:

- Totalt får köpta köpoptioner maximalt

omfatta X % av

aktieportföljens marknadsvärde, beräknat optionernas

som

underliggande aktievärde. För varje enskild aktie

finns ingen limit för

optionernas omfattning.

° Tillåtna motparter vid derivattransaktioner bör

finnas angivna i Lista

över tillåtna motparter.

- Ajfärslimit Vid förvaltning bör affärslimiter för

- egen anges chefen

för fondförvaltningen samt för förvaltare. Av riskkontrollhänsyn

äger endast förvaltaren rätt att personligen utföra avslut mot extern motpart.

° Förändring av enskilt innehav Förändring innehav X MSEK

- av

under en månad i aktier och aktiederivat hänförliga till enskilt

ett

företag eller till företag ingående i koncern bör godkännas i

samma

förväg av chefen för fondförvaltningen.

° Omsättningslimit Summan absolutvärdet samtliga under

- av av en kalendermånad genomförda transaktioner får

utan chefen för

fondförvalmingens godkännande överstiga X % portföljens värde.

7.4.5 Rapportering

Styrelsen skall inför varje styrelsemöte erhålla rapportering avseende resultat och riskexponering i relation till fastställda riktlinjer och handlingsramar, framställd ekonomiansvarig, från chefen för

fondförvaltningen

Chefen för fondförvaltningen erhåller minst månatlig resultat- och

riskrapportering från externa förvaltare.

ÅBOVO CONSUL TING AB ERNST YOUNG INTERNATIONAL 64

70 SOU 1994: 108 REKOMMENDATIONER KÄRNBRÄNSLEFONDENS

PLA CERINGSPOLICY

Vid förvaltning bör även följande inkluderas: egen

Chefen för fondförvaltningen erhåller minst varje vecka rapportering

riskexponering i relation till fastställda riktlinjer och

om handlingsramar, framtagen back-ojjice och kommenterad av en av risk controller.

Varje portföljförvaltare mäter och analyserar dagligen risken i sin

respektive portfölj för att vid varje tillfälle beredd att rapportera

vara

riskexponering i relation till fastställda riktlinjer och

om handlingsramar,

7.5 EXTERNA FÖRVALTNINGSUPPDRAG

Styrelsen beslutar externa förvaltningsuppdrag samt upprättande av

avtal i enlighet med placeringsreglementet.

Vid upprättande avtal avseende externa förvaltninguppdrag skall chefen

för fondförvaltningen tillse att riktlinjerna i placeringsreglementet följs. Dessutom bör separata placeringsreglementen upprättas i varje externt förvaltningsavtal. De externa förvaltningsavtalen skall upprättas i enlighet med Kämbränslefondens placeringsreglemente avseende såväl limiter som rapportering. Chefen för fondförvaltningen för att bereda ärenden

ansvarar

avseende externa förvaltningsuppdrag för styrelsen.

Exakta regler i förvaltningsavtal beror hur de fonderade medlen

externa

fördelas mellan förvaltare. Reglering bör ske avseende

externa

riskbegränsning och avkastningskrav. I placeringsreglementet bör

ev.

följande regleras på liknande sätt i placeringsreglema kap. 7.2, men

som

med justering för hur de fonderade medlen fördelats.

Fördelning mellan aktier och räntebärande investeringar

Fördelning mellan svenska och utländska placeringar

- ° Enhandsengagemang

- Ränterisk

Likviditetsberedskap - Kreditrisk - ° Likviditetsrisk

° Derivatinstrument.

ÅBOVO CONSUL TING AB ERNST a YOUNG INTERNATIONAL

SOU 1994: 108 71 REKOMMENDA TIONER KÄRNBRÄNSLEFONDENS PLA CERINGSPOLI C Y

Utöver placeringsregler avseende

riskbegränsning och avkastningskrav bör

bl.a. följande definieras och regleras i de externa förvaltningsavtalen. Motparter Definitioner Juridiska ramar och tillämpbar lagstiftning Kundkategori

Avtalets löptid början och slut

Avtalets omfattning tjänster och

instrument

Rapportering, uppföljning och resultatberäkning

index

Derivattransaktioner Administration Reglering av intressekonflikter Konñdentialitet Skadeståndsklausuler Förvaltningskostnader och övriga omkostnader inld.

bonusavtal

Uppsägningsvillkor

Övrigt.

ÅBOVO CONSULTING zmvsra YOUNGINTERNATIONAL 66

72 SOU 1994: 108

ÖVRIGA REKOMMENDATIONER

8.1 BEHOV AV INSTRUKTIONER

Om fondförvaltningen har liten organisation med endast externa

förvaltningsuppdrag faller det chefen för fondförvaltningen att försäkra

tillfredställande instruktioner avseende dessa områden finns hos

sig om att externa förvaltare. Behovet instruktioner inom den egna organisationen

av är då litet.

Vid förvaltning fondmedel i egen regi är behovet av tydliga

av instruktioner stort framförallt avseende

° portföljförvaltarrutiner

affarsadministration °

0 betalning

0 fysisk förvaring.

Vi vill här påvisa de viktigaste punkterna avseende instruktioner i egen förvaltning för tillfredställande täcka in behovet instruktioner om det

att av

i framtiden visar sig bli aktuellt med denna förvaltningsform för

Kärnbränslefonden.

Portföljförvaltarrutiner Front-office

Motparter skall godkända fondförvaltningens ledning och listade.

vara av

Vid varje affärstillfálle skall kontroll ske att affär endast sker med behörig

och inom fastställda kreditlimiter. Härmed förhindras att affärer motpart görs med obehöriga motparten

Varje affärsavslut skall dokumenteras med angivande villkor för

av affären, även hos motparten och klockslag. motpart namn person Varje affärsavslut skall åsättas ett löpnummer och det skall vara möjligt att

följa transaktionen i redovisningen från affärstillfállet till betalning. Varje affärsavslut skall realtidsbasis uppdatera berörd reskontra. För att det skall möjligt när helst följa utestående positioner mot

vara att som upp

limiter skall varje reskontra innehålla helt aktuell information.

Affársadministration Back-officeEkonomi

Affärsadministrationen skall vid sidan av sin uppgift att genomföra av portföljförvaltama ingångna affärer även utgöra en verksam kontrollfunktion. Det är viktigt affärsadministrationen har tillräcklig

att kompetens för att utgöra reell kontrollfunktion. en

Affärsadministrationen skall kontrollera att affärer utförs i enlighet med gällande limiter och övriga föreskrifter inom instruktionerna.

ÅBOVO CONSUL TING AB ERNST YOUNG INTERNATIONAL

SOU 1994: 108 73

ÖVRIGA REKOMMENDATIONER

Bevakning skall ske att räntor, utdelningar, emissionslikvider, vinster etc erhålls erläggs med rätt belopp i rätt tid och blir föremål för korrekt resp. bokföring.

Betalning

Attest- och utanordningsregler skall finnas.

För att säkerställa att endast behöriga utför affärer samt initierar personer betalningar, skall attest- och utanordningsregler finnas. Attestlista skall även innehålla signaturprov.

Betalningsorder skall vara undertecknad av två för att förhindra personer att obehöriga betalningar sker. Rutiner för betalningsöverföringar skall fastställas för att förhindra obehöriga likvider och leveranser.

Fysisk förvaring

Inventering av fysiskt innehav samt avstämning mot redovisningen försystem skall ske kontinuerligt och enligt en uppgjord plan. Likaså skall avstämning kontinuerligt ske depåbevis mot redovisningen. av Härigenom säkerställes att alla värdehandlingar existerar samt förvaras under god fysisk kontroll.

8.2 RAPPORTERING Rapportering är en viktig del i arbetet med externa förvaltare. Krav rapportering skall regleras i de externa förvaltningsavtalen.

Rapportering skall ske så att det enkelt går att följa upp att verksamheten bedrivs i enlighet med fastställd instruktion.

Rapporteringen skall för varje tillgångsslag åtminstone omfatta

a resultat under rapportperioden, med jämförelse mot fastställd norm

eller index, b riskrapportering i form av fondförvaltares efterlevnad av de limiter som styrelsen uppställt för kreditrisk, ränterisk och valutarisk, samt,

c fondens fördelning olika tillgångskategorier, att vilka

genom ange proportioner som under rapportperioden rått mellan fondförvaltningens olika tillgångsslag, och andra limiter och föreskrifter som styrelsen kan ha uppställt t.ex. i fråga investeringar i Sverige resp. i utlandet eller placeringar i värdepapper i SEK resp. utländska valutor, d kommentarer avseende marknadsutveckling, förändringar portföljens sammansättning och utveckling.

Anovo CoNsuL TING AB ERNST a YOUNGINTERNATIONAL 68

74 SOU 1994: 108

ÖVRIGA REKOMMENDATIONER

För egen förvaltning är det dessutom viktigt att rapporteringen utförs enligt följande principer. ° Rapporter skall upprättas av person eller funktion controller fristående från affärsverksamheten. Inom fondförvalmingen skall en särskild controllerfunktion finnas som har kontroll över fondförvaltningens samtliga engagemang och risker samt är ansvarig för rapporteringen. - Rapporter skall efter upprättande och innan de länmas till mottagaren utsättas för riktighetskontroll och analys samt förses med kommentarer av berörda affärsmässigt ansvariga personer. - Fondförvaltningama skall tillämpa en modell för rapportering som möjliggör för fondförvaltnings styrelse och ledning att löpande följa fondens resultat och efterlevnad av uppställda risklimiter, per tillgångsketegori och totalt. ° Ansvarig för rapporteringen är Chefen för fondförvaltningen VD och mottagare är vederbörande styrelse. ° Rapporteringen skall också ange om något överskridande inträffat av uppställda limiter. Detta gäller för exponeringar, inträffade förluster eller andra av styrelsen uppställda begränsningar positionstagandet. Vidare skall angivelse, i den mån det är möjligt, ske av i vilken omfattning limitutrymmet utnyttjats under rapportperioden. Den beskrivna resultatrapporteringen kan om så önskas komma ° ovan att kompletteras med väsentligt mer frekvent och mindre arbetskrävande rapportering från förvaltarna till Chefen för fondförvaltningen.

8.3 INTERN KONTROLL Med intern kontroll avses de metoder och åtgärder som används inom en fondförvaltning för att säkerställa att de avsiktliga eller oavsiktliga fel som kan komma att begås i verksamheten inte leder till fel i redovisningen eller förluster för fonden. Om fonden förvaltas genom anlitande av externa förvaltare minskar kraven den interna kontrollen eftersom fel som leder till felaktigheter i redovisning eller förluster för fonden främst uppstår vid samarbete inom eller mellan affärsdrivande och administrativa enheter samt i relationen till motpaner vid affárstransaktioner.

Om förvaltning byggs ökar vikten att god intemkontroll egen upp av säkerställs. Den interna kontrollens utformning är beroende av fondförvaltningens verksamhet, storlek etc. En avvägning får göras mellan kostnaderna för den interna kontrollen och de fördelar i form av minskad risk, önskad effektivitet etc som den är avsedd att ge.

Asovo CONSUL TING AB ERNST a YOUNGINTERNATIONAL

SOU 1994: 108 75

ÖVRIGA

REKOMMENDATIONER

Intern kontroll består kontrollmoment av attester och avstämningar men - -

också av genomtänkt och arbetsfördelning och ansvars- ett ändamålsenligt rapporteringssystem. Intern kontroll är VDs och styrelsens och skall

ansvar

fungera oavsett om revision sker eller

Förhållanden utmärker god intern kontroll i rutiner handhar som som

finansiella instrument är att följande kontrollmål är uppfyllda. ° Samtliga affárshändelser registreras.

° Samtliga registrerade affärshändelser är verkliga och godkända.

° Affärshändelser registreras med rätt värde och värderingar sker på

ett korrekt sätt för att upptäckaåtgärda värdenedgång i gjorda placeringar.

- Affärshändelser registreras vid rätt tidpunkt, både vad

avser on

balance- off balance-poster.

som

° Affärshändelser registreras rätt konton. Off balance poster

registreras korrekt affärstyp.

° Registreringar är rätt summerade.

° Överföringar mellan sidoordnad redovisning och bokföringen är

korrekt.

8.4 RESULTATUPPFÖLJNING

Varje externt förvaltningsavtal skall innehålla föreskrifter hur

om av-

kastning och risk skall mätas, vilka normer som skall gälla for att utvärdera verksamhetens resultat samt vilka limiter åläggs fondförvaltningen

som

för att begränsa risktagandet. Detta är största vikt inte minst

av för att rättvist sammanställa den totala fondens resultat även för men att

jämförelser mellan de externa förvaltama skall möjliggöras.

Resultatuppföljning skall ske för att jämföra den avkastning den

som

externa förvaltaren uppnår aktiv förvaltning med avkastningen

genom en

från fondförvaltningens styrelse uppställd norrnportfölj eller utvalt

en av ett

index med ungefärligen önskad risk inom tillgångsslaget.

ÅBOVO CONSUL TING AB ERNST a.YOUNGINTERNATIONAL 70

76 SOU 1994: 108

ÖVRIGA REKOMMENDATIONER

Nettoavkastning skall vid resultatuppföljningen definieras som tillgångarnas direktavkastning ränta och utdelning jämte deras realiserade

eller orealiserade marknadsvärdeförändringar inkl. kreditförluster och valutavinster och -förluster, med avdrag för försäljningsomkostnader,

avgifter och transaktionsavhängiga skatter, samt förvaltningskostnader. I nettoavkastningen ingår även resultatet resp. marknadsvärdet av under rapportperioden förfallna resp. vid dess utgång fortfarande förfallna

dexivatinstrument och andra kontrakt. Intäkter och kostnader skall vara

periodiserade med avseende den rapportperiod som resultatuppföljningen avser.

Eftersom fondförvaltningama kommer att förvalta tillgångsportföljer sammansatta av räntebärande tillgångar och aktier, skall separata norrnportföljer eller index fastställas för dessa olika tillgångsslag.

8.5 INFORMATIONSSYSTEM För fondförvaltning där externa förvaltare anlitas utnyttjas en

informationssystem främst för hämta statistik inför analyser samt för utvärdering förvaltama. Kontinuerlig uppkoppling av analyssystemet

mot informationssystemet blir nödvändig då fonden uppdateras kontinuerligt avseende innehavda tillgångar. Behov av back-office system

beror hur stor del denna verksamhet som sköts av de externa av förvaltama. Troligen är det endast ekonomi- och redoviningssystem som behövs.

Nedan görs kort genomgång krav de olika systemen samt krav

en av

informationssäkerhet avseende förvaltning i egen regi.

Informations- analys- och redovisningssystem

I anslutning till gemensam för samtliga inom fondförvaltningen

gällande kontoplan skall det i fondförvaltningens redovisning finnas både

förvaltnings- och analyssystem kan hantera samtliga i som fondförvaltningen förekommande finansiella instrument av såväl

balansräknings- kontraktskaralctär onoff-balance sheet items både i

som svenska kronor och i utländsk valuta.

Analyssystemet skall klara olika simuleringsberälcningar samt marknadsvärdering. För att marknadsvärdering kontinuerligt skall kunna ske skall uppkoppling mot marknadssystem Reuter eller liknande vara

säkerställd så att marknadsräntor, börskurser och valutakurser automatiskt erhålls.

Asovo CoNsuL TING AB INTERNATIONAL 7 l ERNSTYOUNG

SOU 1994: 108 77

ÖVRIGA

REKOMMENDATIONER

Det skall vara möjligt att uppdatera analyssystemet med gällande limiter

ex. kreditlimiter, så att automatisk kontroll limiter sker. av

En redovisningshandbok bör finnas redovisning och värdering

somanger

av förekommande finansiella instrument. En redovisningshandbok bidrar till tillgångar, skulder och åtaganden blir rätt värderade samt riktigt

bokförda och klassificerade.

Reskontrasystemen skall kunna sortera redovisningsinformation enligt önskemål, ex. nedbruten per portfölj, olika finansiella instrument,

motparter etc.

Resultat- och balansräkningar skall tas fram månadsvis. Värdering skall då

ske enligt fastställda redovisningsriktlinjer.

Informationssäkerhet

Den interna kontrollen inom fondförvaltning skall även omfatta

en informationssäkerheten. Ansvarig för informationssäkerheten är Chefen för

fondförvaltningen VD.

På basis av föreliggande dokumentation av fondförvaltningens ADBrutiner skall regelbundna säkerhetsanalyser utföras, av egen personal eller av externa sakkunniga personer. I likhet med den interna kontrollen i övrigt skall säkerhetsanalysen vara föremål för revisionens granskning.

Säkerhetsanalysen ska även inriktas kvaliteten hos tillgänglig

systemdokumentation. För varje systemdel inkl. kopplingar skall en

ansvarig befattningshavare utses, vilken bl. svarar för att systemdelen

och däri gjorda förändringar hålls aktuellt dokumenterade.

Obehörig tillgång till fondförvaltningens informationssystem skall

förhindras genom en generell behörighetskontroll för tillträde till varje del

av informationssystemet. Informationssäkerheten skall förstärkas genom

ett motsvarande aktgivande fysisk säkerhet, för att förhindra tillträde av

obehöriga personer och att information går förlorad genom stöld, brand

eller dylikt.

ÅBOVO CONSUL TING AB ERNSTYOUNGINTERNATIONAL 72

78 SOU 1994: 108 BILAGA I

BILAGA 1

Alla anteckningar i denna bilaga är godkända intervjupersonerna.

Följande har intervjuats: personer

Bo Ljunglöf, VVD, AP-Fonden

Claes-Eric Norrbom, Generaldirektör, Kammarkollegiet

Michael Sohlman, VD, Nobelstiftelsen

Ove Rydin, Kapitalmarknadschef, Skandia Investment

Management

Petter Odlmoff, Chef Kapitalförvaltning, Sparbanken Sverige

Sverker Praski, Kapitalmarknadschef T-H Liv, Trygg-Hansa

SPP

ÅBOVO CONSUL TING AB ERNSTG YOUNGINTERNATIONAL

SOU 1994: 108 79

BILAGA I

AP-Fonden VVD Bo

Ljunglöf

1993-12-06

Bakgrund och organisation De tre fonderna 1-3 AP-fonden har en gemensam portföljförvaltning.

Portföljen är fördelad följande tillgångsslag. - Räntebärande instrument ° Fastigheter - Valuta ej separat enhet 0 KPI-lån, indexerade lån ej separat enhet

Ca. 95 % av tillgångarna är nominella.

På obligations- och penningmarknadssidan finns det följande resurser: l chef l analytiker l nationalekonom 3 handlareanalytiker

Back-office ca. 5 personer sköter affärsrapponering till ledningen.

Mål och krav Kopplingen till ATP-systemet innebär att målsättningen är att maximera nyttan till ATP-systemet. Det finns dock vissa svårigheter i att avgöra hur avgifter och fondanspråk kommer att utvecklas i framtiden p.g.a. framtida politiska beslut.

Alla avkastningskrav sätts i relation till marknaden. Beslutsprocessen för fastigheter och obligationer skiljer sig avsevärt.

Strategier Den strategiska fördelningen av tillgångar anses viktigare än den taktiska. Tillgångsallokering är hårt styrd av AP-fondens reglemente. Placeringar i utländska tillgångar diskuteras for närvarande men inga beslut har fattats.

Vid beslut avseende den övergripande fördelningen tillgångskategorier är det viktigt att definiera förvaltningens nollrisk samt hur diversiñering bör utformas med bibehållen kompetens.

tillgångsstruktur bör bl.a. följande beaktas

Vid fastställande av en portföljs strategiska . l Absolut placeringshorisont för fondmedlen. 2 Vilka åtaganden man har och dess struktur.

Riskpolicy och placeringsbestämmelser Som riskmått för obligationsportföljen använder AP-fonden duration. Detta mått är en grov förenkling men lätt attt kommunicera.

AP-fondens strategi är att medvetet ta kreditrisk samtidigt som det är en del av affärsidén ta ränterisk.

ÅBOVO CONSUL TING AB ERNST YOUNGINTERNATIONAL

80 sou 1994: 108

BILAGA I

Styrelsens riskbenägenhet avgör vilka limiter som skall sättas. Den maximalt accepterbara nivån eventuella förluster måste tydligt definieras.

AP-fonden fick ett nytt 1993-07-01. Verksamhetsplan beslutas

placeringsreålâmente

årligen och fastställer ramar för tillg gsallokering.

I placeringsreglementet finns följande restriktioner: Max S % i fastigheter eller aktier i fastighetsbolag i och utanför Sverige. Max 10 % i utl. valuta. Max 5 % i direktlån till näringslivet

AP-fonden har även en kreditinstruktion och en kreditpolicy för att begränsa motpartsrisker. Egen kreditbedömning utförs inom AP-fonden. Vidare finns restriktioner för enhandsengagemang samt sektorlirniter utarbetade.

Analys En heltidsanställd nationalekonom AP-fonden analyserar marknaderna. AP-fonden analyserar långsiktigt den ekonomiska tillväxten, inflationen samt ränteutvecklingen.

AP-fonden har också en riskmanager i staben som främst analyserar kreditrisker.

Utvärdering, system för resultatuppföljning och rapportering Uppföljning görs i form av, ° delårsrapporter, tertial externt ° månadsrapporter resultat och förändringar i portföljema under månaden. Riskuppföljning sker kontinuerligt.

Det är viktigt att inte fokusera för mycket månadsvisa data avseende avkastning om fonden har en långsiktig placeringshorisont.

Samtliga tillgångsslag marknadsvärderas.

Kostnader Förvaltningskostnader i sig är ett bra mått effektivitet. Fastigheter t.ex. är ett mer personalkrävande område än t.ex. penning- och obligationsmarknad. Penning- och obligationsförvaltning innebär stora initiala kostnader for analys- och back-office system.

Extern förvaltning AP-fonden har tagit under övervägande huruvida externa förvaltningsuppdrag kan komplettera dagens förvaltning. Det främsta skälet till att anlita externa förvaltare är att köpa in kompetens som annars måste byggas upp internt.

Råd på vägen

- God administrativ kompetens samt bra rutiner för uppföljning är viktigt. ° Internationell diversifiering bör göras endast under förutsättning att man gör det med bibehållen kompetens.

° Överväg noga om man skall ha en egen förvaltning eller extern förvaltning med en

intern expertgrupp som allokerar tillgångar och inget annat.

ÅBOVO CONSULTING AB ERNSTYOUNGINTERNATIONAL lr

SOU 1994: 108 81

BILAGA 1

Kammarkollegiet

Generaldirektör Claes-Eric Norrbom

1993-12-09

Bakgrund och organisation Kammarkollegiet finansieras till 23 uppdragsbasis och har idag ett ramanslag 17 MSEK.

Olof Stångberg kommer att bli den nya chefen Fondbyrån fr. årsskiftet o. m. 199394. tidigare Carl Einar Norling

Eskil Drougge är främst jurist och ansvarar för alla avtal.

Totalt har fondbyrån 25 st anställda och en omsättning 20 MSEK. Fondbyrån består av en placeringsgrupp front-office 3 och kameralsektionen back-office personer ca. 15 personer. Orsaken till storleken back-office funktionen är även att man administrerar statens lån samt många småfonder diskretionära törvaltningsuppdrag.

Mål och krav En likviditetsreserv hålls alltid ett bankkonto NB med speciella villkor bra ränta men i likviditetsförvaltningen kan även placera kort penningmarknaden det om ger bättre avkastning. Ha alltid en reserv att köpa for behålla rörelsefriheten ha inte men för mycket pengar banken.

Styrning Ansvaret for fonderna har respektive fondhandlare. De olika fonderna är uppdelade de två förvaltarna fondvis, dessutom har forvaltarna för varsin aktie- och ansvar av räntekonsortiet.

På sikt är det tveksamt om Kammarkollegiet kommer att ha styrelse. Expertrådet är en det absolut viktigaste organet. Funderingar att slå Expertrådet och samman Förvaltningsrådet har uppkommit men formen för detta har framkommit ännu.

Strategier Det finns två rådgivande organ; - Expertrådet för medelsplacering bestående GD, Krister Hertzén, Åke av Hjalmarsson och Nils Lundgren - Förvaltningsrådet för arbetslivsfonden bestående GD, Ulf Westerberg, Thomas av Halvorsen, Lars-Erik Klangby och Sten Kottmeier

Förvaltningsrådet - lägger upp övergripande strategi dvs beslutar vilka branscher skall placeras i som samt vilken löptid som skall fokuseras på. - går igenom lirnitema v beslutar om man skall in i enskilda aktier.

ÅBOVO CONSUL TING AB ERNSTYOUNCINTERNATIONAL

82 SOU 1994: 108

BILAGA I

I förvaltningsavtalen vill Kammarkollegiet att styrelserna för fonderna skall resonera kring tillgångs allokering aktier och räntebärande värdepapper. I bland har man problem med ointresserade ägare.

Risksynen i Kammarkollegiet är balanserad försiktighet, dvs man vill försiktiga vara men passiva.

Man skiljer inte en strategisk och en taktisk portfölj.

Det finns beslut att inga investeringar görs i bank- eller fastighetssektom. Kammarkollegiet får inte heller investera direkt i utländska aktier utan endast i utländska fonder exkl. asienfonder. Max 60 % av bokfort värde får hållas i aktier. Aktiekonsortiet är relativt väl vikta mot generalindex. Den genomsnittliga räntebindningen i räntekonsortiet är 2,5 år.

Riskpolicy och placeringsbestänunelser Kammarkollegiet offererar uppdrag till fonder konkurrensmässiga villkor och förutsätter att villkoren jämförs med andra förvaltares. Eftersom Kammarkollegiet förvaltar många av de allmännyttiga fonderna är att hantera risk utifrån aspekten vana att pengarna får försvinna.

Det finns fyra sätt vilka Kammarkollegiet placerar fondernas pengar. Andelar i aktiekonsortiet Andelar i räntekonsortiet Likviditetsforvaltning 4. Individuella placeringar

Hur fonderna placeras beror delvis fondens storlek.

Reglementen och restriktioner - Allmänt placeringsreglemente - De individuella fonderna har egna placeringsreglementen ° Förvaltningsrådets limiter

Expertrådet beslutar om hela förvaltningen. Förvaltningsrådet beslutar om placeringar i Arbetslivsfonden samt en del generella placeringsregler.

Instruktioner Det finns ett speciellt reglemente för hur de administrativa rutinerna skall skötas. Infosec har gått igenom alla rutiner. Back-office är starkt ADB-baserade och kan i man princip marknadsvärdera alla tillgångar dagligen.

Analys Kammarkollegiet har ett bra samarbete med Bergs, Öhmans, SE-Banken och

Nordbanken. Eftersom Kammarkollegiet har någon egen analysavdelning anser att

det krävs ca. 25 personer för att täcka allt läser Förvaltama mycket andras analyser. av Förvaltama går även S-E-Bankens och Nordbankens fmkostmöten.

Man har gjort en framställan till regeringen om att få tillåtelse att in i enskilda utländska aktier, men det är ganska tillfredsställande att in i utlandsfonder.

Det är viktigast för analytiker att inte bli fartblinda och dra iväg ensidigt ett håll. Analys måste djupare. Bokslut måste analyseras men även andra faktorer måste vägas in

ÅBOVO CONSUL TING AB ERNST ÅrYOUNGINTERNATIONAL

SOU 1994: 108 83

BILAGA I

Utvärdering och system för resultatuppfoljning För Arbetslivsfonden las en kontrollportfölj ut en annan förvaltare men detta är avvecklat nu då fondstyrelsen tyckte att det bidrog till bättre resultat.

Rapportering Rapportering avseende avkastning görs månadsvis för de större fonderna. - Avkastning mot index för månaden, rullande 12-månaders, för kalenderåret etc ° Transaktioner under månaden

Kostnader 0,15 % for fonder 100 MSEK idag ca. 0,12 %

För förvaltade belopp ca. 500 MSEK 1 GSEK ligger avgifterna ännu lägre. - Avgifterna beräknas kostnader enligt följande: Särkostnader + Overhead-kostnader + vinstrisk marginal

Intäkter och kostnader följs upp per fond. Man har exakt timredovisning.

Idag grundar sig avgifterna förvaltat kapital, men man har titta resultatbaserade avgifter. Frågan är dock om resultatbaserade avgifter skulle innebära att avkastningen för de fonderade medlen ökar Norrbom tror inte att detta är fallet. Inga avgifter tas ut för att växla mellan konsortiema. 4 Framgångsrik kapitalförvaltning: Det är viktigt med öppna kontaktvägar mot marknaden. ° Försiktighet måste avvägas mot avkastning. ° Konsten i fondforvaltning är att aldrig tvingas göra en affär.

Orsaker att välja kammarkollegiet som extern förvaltare: Avkastning och pris - Vi kan mäta oss mot vilken förvaltare som helst. o Vi har större vana att hantera allmännyttiga pengar. - Vana att lägga upp speciella styrorgan förvaltningsråd.

ÅBOVO CONSUI. TING AB ERNSTJ: YOUNGINTERNATIONAL

84 SOU 1994: 108 BILAGA I

Nobelstiftelsen VD Michael Sohlman

1993-12-20

Bakgrund, organisation och styrning

Styrelsen ansvarar för förvaltning av stiftelsens medel. VD och VVD sköter den löpande hanteringen av de förvaltade medlen. Placeringama sker enlighet med i stiftelsens reglemente.

För närvarande utvecklar Nobelstiftelsen sin metodologi under våren 1994. Denna innebär: 0 Utveckling av systern for att optimera förvaltningen utifrån risk och avkastningsnivå identifiering av den effektiva fronten och portföljoptimering. ° Utveckling av utvärdering av externa förvaltare.

Förmögenhetsmassan uppgår till 2,3 GSEK.

Tillgångsfördelning idag: 17 % fastigheter 24 % räntebärande värdepapper 59 % aktier

Regeringen har beslutat att aktiers andel av portföljen får överstiga 70 % av eget kapital till bokfört värde.

Tillåtna instrument anges i reglementet som stadfästs av regeringen.

Mål och krav Den övergripande målsättningen med placering av de förvaltade medlen är god tillväxt samtidigt som de närmaste årens Nobelpris är placerade i lågriskinstrument som räntebärande instrument. Inga preciserade avkastningskrav har satts. Avkastningen skall vara tillräcklig för att täcka de löpande utgifterna givet att realkapitalet har en säker tillväxt. Placeringshorisonten ses som evig.

Den utländska andelen av stiftelsens medel förvaltas av externa förvaltare medan den inhemska portföljen förvaltas internt. Andelen utländska tillgångar i portföljen har ökat från 40 % till 53 % sedan maj 1992. Nobelstiftelsen har globala åtaganden där man måste väga in att utgifterna till stor del är i eller bedöms utifrån utländska valutor.

Strategier

Nobelstiftelsens riskprofil innebär att: ° de närmaste 5 årens Nobelpris är placerade i räntebärande värdepapper vilket anses som nollrisk. 0 annars utgör aktieplaceringar största delen av förmögenhetsmassan och målet är långsiktig tillväxt.

Asovo CONSUL TING AB ERNST YOUNGINTERNATIONAL T9

SOU 1994: 108 85 BILAGA I

Styrelsen fattar beslut om den strategiska tillgångsstrukturen.

Nobelstiftelsen tar långsiktiga placeringar i ett antal värdepapper. Ett antal externa förvaltare utnyttjas för placeringar utomlands. Nobelstiftelsen har valt specialiserade förvaltare och viktar så sätt själva fördelningen jämfört med world-index. Idag är man rätt väl fördelad mot world-index men underviktade USA och Japan medan man är överviktade emerging markets.

Den egna förvaltningen består av svenska obligationer och aktier. Obligationema väljs med en sådan löptidsstruktur att de förfaller i samband med att nobelprisen skall betalas ut. Aktieportföljen hanteras stabilt och man gör gradvisa omplaceringar. Aktieportföljen diskuteras i termer av betavärde. För närvarande har portföljen ett lågt betavärde jämfört med generalindex. Anpassningar av aktieportföljen till nya strategier görs gradvis.

Dagens hantering av stiftelsens medel karaktäriseras av ytterligare diversifiering och riskaversion. Det får inte bli några dramatiska kast i tillgångsstmkturen. En given avkastning kan uppnås till en avsevärt lägre risk genom internationell diversiñering.

Utvärdering, system för resultatuppföljning och rapportering

Svenska aktier följs upp mot index. Obligationsportföljen är definierad som en nollriskportfölj eftersom placeringama i regel hålls till förfall. Obligationsportföljen består idag endast av statliga eller statsgaranterade värdepapper.

Styrelsen erhåller rapportering avseende de placerade medlen inför varje styrelsemöte 8 ggr per år.

Rapportering från de externa förvaltama erhålls månadsvis.

Extern förvaltning

Viktigt att tänka när man utnyttjar externa förvaltare: ° Fastställa benchmark för utvärdering av förvaltama innan avtalet ingås. - Risk månadsvis uppföljning. - Utvärdering av förvaltare, begära in flera, oberoende utvärderingar.

Externa förvaltare som förvaltar medlen väl blir tilldelade mer medel att förvalta.

Ingen förvaltare har ännu bytts ut men man ser över situationen om en förvaltare producerar genomsnittliga resultat till högre risk än övriga förvaltare. Däremot har kapital flyttats från en förvaltare till en annan.

Idag använder Nobelstiftelsen sig av ca. 9 st externa förvaltare och överväger ytterligare ett par. l0 % av kapitalet är en rimlig maxgräns för hur mycket som bör läggas ut en extern förvaltare enligt Michael Sohlman.

Det är dock viktigt att man har för många förvaltare och att man själv har kontroll den totala portföljen. dvs. betalar för att ligga i index.

Kostnader Kostnaden för extern förvaltning varierar.

Om externa förvaltningsuppdrag har perforrnance-relaterade avgifter är det nödvändigt att sätta begränsningar avseende risk.

ÅBOVO CONSUL TING AB ERNST YOUNGINTERNATIONAL a. 80.

86 sou 1994; 108

BILAGA I

Råd på vägen

° Makroekonomisk kompetens är viktigt, 910 av resultatet är till följd den av strategiska tillgângsstrukturen medan 110 av resultatet är till följd stockpicking. av - Diversiñering medför reducering av risk - Informella eller halvformella former för makroekonomisk expertis är viktigt. ° Det finns inga komparativa fördelar med att sköta förvaltningen internt.

ÅBOVO CONSUL TING AB mvsr a.YOUNGINTERNATIONAL 8 l

SOU 1994: 108 87

BIIJÅGA I

Skandia Investment Management Kapitalmarknadschef Ove Rydin

1993-12-17

Bakgrund och organisation

Skandias centralstyrelse beslutar om ñnanspolicyn. Varje försäkringsbolag har en investeringskomrnitté för allokering av tillgångar, riskstyming och styrning av kreditrisker samt uppföljning av risker och performance. Målsättningen är konsensusbeslut. Varje försäkringsrörelse är totalt ansvarig även for placeringama.

Strategier Totalavkastningen beror till stor del tillgångsallokeringen. Skandia anser sig idag mycket bättre att allokera investeringsbeslut inom tillgångskategorier än mellan dem. Skandia satsar fr.0.m. 1994 starkt en grupp som specialiserar sig optimering av portföljstruktur.

Skandia Investment Management rekommenderar kvartalsvis strategi till investeringskormnittéema. lnvesteringskommittéema kommer med inriktningsbeslut med tillåtelse till avvikelse från dessa beslut.

Tillgångama i balansräkningen är ett skydd för skulderna. Detta är en av anledningarna till att man har mycket utländska investeringar i Skandia Group. Livbolaget har endast förpliktelser i Sverige men 15 % av tillgångarna är investerade i utlandet för att uppnå viss diversiñering. Denna andel kommer att öka till ca 20 %.

Skandia investerar mycket i index men vissa marknader där man anser sig ha större kompetens ägnar man sig stock-picking t.ex. i USA. I Sverige ligger Skandia till stor del index eftersom man är så stora. Vissa branscher undviks dock.

Derivatinstrument används för att minska risken. Kommer att bli mer aktiva derivatsidan framöver men det är viktigt att administrativa enheter hinner med i utvecklingen.

Mål och krav Givet restriktionema avseende tillgångsallokering är målet att maximera avkastningen inom varje tillgångsslag.

Det är viktigt hur de försäkringstekniska skulderna definieras.

Risken för Skandia är att uppnå budgeterad avkastning.

Riskpolicy och placeringsbestämmelser

Riskaversion avseende kreditrisk. Diversiñering är viktigt för att minska den totala risken. Det finns störst avkastningsrisk i livbolaget p.g.a. att man har mest aktier här konkunensrisk. Det är tveksamt om Skandia verkligen är långsiktiga eftersom konkurrens och återbäringsränta gör att fokus tenderar läggas mer kortsiktig avkastning.

Det finns en riskcontroller-funktion koncerrmivå.

ÅBOVO CONSUL TING AB ERNST a YOUNGINTERNATIONAL

88 SOU 1994: 108

BILAGA I

Analys

Fundamental analys fokuseras. På aktiesidan arbetar man mycket med branschanalyser men har alltid med en makroekonom möten. Analytikerna idéer till affärer genererar som presenteras för aktiechefen eller chefen för kapitalförvaltningen. Man har en inhouse brokerfunktion för att inte påverka marknadspriser när stora volymer skall hanteras. Av vikt vid val av motpart för affärer prioriteras att de är godkända ur kreditriskhänseende, är aktörer som kan ta stora poster samt att de har genererat goda affärsidéer. Fastighetsinvesteringar beslutas styrelsenivå. Premien för denna typ av investeringar måste vara mycket hög då de är mycket illikvida.

Utvärdering, system för resultatuppföljning och rapportering

Avkastning beräknas för varje tillgångskategori. Skandia har valt ett antal index att jämföra sig mot. Man jämför sig även med externa förvaltare de marknader där dessa utnyttjar. Slutligen jämförs avkastningen mot budgeterad avkastning. Det är svårt att föra en debatt om risk kontra avkastning i styrelsen. Ränterisk definieras och följs upp som: - En linjär förskjutning av yieldlcurvan - Löptidsrisk 0 Instrumentrisk v Durationsmål fastställs Aktierisk definieras och följs upp som: - Hur pass väl allokerad man är mot index. Rapporteringen försvåras p.g.a. att vi hanterar över 100 portföljer. Månadsrapportering utförs av finanscontrollem och omfattar: 0 Tillgångsallokering jmf med historik och riktvärden - Performance direktavkastning och värdeförändring - Kassaflöden - Valutamix v Off-balance positioner Duration för räntebärande tillgångar Kursrisk för aktier Kommentar om marknaderna Informationen hämtas från back-office system.

Extern förvaltning

En mycket liten del av förvaltningen läggs idag ut externa förvaltare främst utländska marknader för att erhålla ett index att mäta sig mot.

Kostnader Det är dyrt att lägga ut kapitalet för extern förvaltning! Viktiga faktorer att tänka på för en intelligent dialog med huvudmannen är: 0 Skuldsidan åtaganden v Huvudmannens attityd till risk Se till att genom styrelsen eller dylikt ha egen kompetens för en dialog med och uppföljning av externa förvaltare. Låt den externa förvaltaren ha synpunkter på placeringsreglementet. Kompetent personal är viktigt oavsett om man väljer extern eller intern förvaltning.

Asovo CONSUL TING AB ERNST YOUNC INTERNATIONAL

SOU 1994: 108 89 BILAGA I

Sparbanken Sverige Chef Kapitalförvaltning

Petter Odhnoff

1993-12-13

Bakgrund och organisation Sparbanken Sveriges kapitalförvaltning sköter diskretionära forvaltningsuppdrag. Förvaltning sker på 6 st orter: - Umeå - Västerås ° Stockholm ° Linköping 0 Göteborg - Malmö Det finns 1-2 förvaltare filial. I Stockholm finns 7 förvaltare eftersom man försöker förvalta en del centralt. Av dessa förvaltare finns en likviditetstörvaltare penninginstrument och obligationer, 3 st aktieförvaltare, en administrativt ansvarig en chef och en som fokuserar mindre kunder.

Kapitalförvaltningen sköter endast med förvaltning inget mäkleri, dvs. tar betalt för förvaltningen. Om det behövs köps bokförings- och skattetjänster in externt.

Ansvarsfördelningen finns klargjord i ett placeringsreglemente.

Totalt förvaltar Sparbanken Sverige 4-5 GSEK. Ca 60-70% utgörs av aktier, resterande medel är räntebärande värdepapper. Den största förvaltade portföljen är ca. 500 MSEK.

En mindre andel av värdepappren i portföljen är europeiska och amerikanska aktier.

Kapitalförvaltningen har inget eget back-office utan utnyttjar Swedbank Fondkommissions back-office.

Riskpolicy och placeringsbestämmelser

Varje uppdrag är unikt och har speciella förvaltningsavtal inkl. egna placeringsrestriktioner och reglementen.

Användandet av derivatinstrument har varit begränsat till covered calls och utställda optioner. De flesta huvudmän tillåter optioner som instrument i sina policies.

Strategier

Vi har ett förvaltarråd fastställer modellportfölj. Om portföljförvaltama vill gå som en utanför dessa ramar måste de stämma av med chefen för portföljförvaltningen eller aktiechefen.

Utgångspunkten är att varje förvaltad portfölj är unik och varje portföljförvaltare måste ha helt klart för sig vad målsättningen för portföljen

ABOVO CONSUL TING AB ERNST YOUNG INTERNATIONAL

90 SOU 1994: 108

BILAGA I

Följande är viktigt att precisera med kunden innan förvaltningen inleds: Riskbenägenhet Placeringshorisont Likviditet Kreditrisker Den förväntade avkastningen förpliktelser mot de här pengarna Valutarisker

Det är av största vikt att kunden förstår avvägning mellan avkastning resonemanget om och risk.

Sparbanken Kapitalförvaltning fokuserar strategisk positionering eftersom man anser sig vara bättre att placera i tillgångar längre sikt. Vi är inga traders.

Kunderna är kunder hos Sparbanken och inte hos en enskild förvaltare vilket innebär att individuella förvaltare har så stor individuell handlingsfrihet. Kapitalförvaltningen ses som en kollektiv insats. Individuella förvaltare kan dock påverka placeringar genom att föreslå investeringar som sedan beaktas och beslutas om av förvaltarrådet eller chefen för kapitalförvaltningen.

Sparbanken Kapitalförvaltning försöker göra övergripande riskbedörrmingar innan man går in nya marknader. Alla placeringar följs upp avseende risk. Standardavvikelse och fundamental risk följs upp för aktieplaceringar. Riskmått man följer upp avseende räntebärande investeringar durationsrisk och kreditrisk.

Analys

Sparbanken har en egen databas där beräkningar av risk och korrelation görs. Det är relevant att se historiska data än 10-15 år tillbaka i tiden. Utöver detta analyserar mer man makroekonorniska faktorer, det ekonomiska och politiska läget samt den ekonomiska utvecklingen, inflation och räntenivåer för tidsperioder som är snarlika dagens. Sparbanken tar även in och bedömer andras analyser.

Det första man bildar sig en uppfattning om är räntenivån i framtiden. Idag tror Sparbanken fallande realräntor de närmsta åren och ser detta ökad risk som en avseende kapitalförvaltning, dvs. risk för att realavkastningskrav kan uppnås. När de fundamentala analyserna gjorts identifieras prioriterade sektorer och slutligen prioriteras aktier.

Utvärdering, system för resultatuppföljning och rapportering

Placeringsreglementen lägger bojor portföljförvaltama och det är därför relevant att följa upp performance per förvaltare. Däremot blir performance-relaterade avtal med kunderna mer och mer vanliga.

Uppföljning av tillgångsstrukturen i portföljen görs kvartalsvis och framläggs i samband med presentationer för kunderna.

Uppföljning av resultat görs mot lämpligt index men Sparbanken fokuserar starkt performance i reala termer.

Kostnader 0,l0-0,4O % är vanligt som en fast grundavgift. Dessutom avtalar Sparbanken om en viss procent av avkastningen över en viss realränta.

Aaovo CoNsuL TING AB ERNST a.YOUNCINTERNA TIONAl

SOU 1994: 108 91

BILAGA 1

Har loss sharing med kunder, dvs ett lägsta golv för avkastningen. Sparbanken erbjuder alternativa produkter där kapitalet garanteras såsom terminsförvaltningsobligationer samt aktieindexobligationer.

Extern förvaltning

Externa förvaltare utnyttjas framför allt marknader där Sparbanken Kapitalförvaltning har kompetens att plocka ut enskilda aktier eller där man haft möjlighet att bygga upp ett index t.ex. emerging markets. Ca 40-50 MSEK förvaltas

externt ca l % av förvaltat kapital.

De främsta fördelarna med att anlita externa förvaltare är att man kan utnyttja dessas erfarenheter och utbyta kompetens, vilket kan vara till nytta i andra sammanhang. En annan fördel är att man lätt kan uppnå riskspridning genom att anlita ett antal förvaltare.

Nackdelarna är att man betalar en fast avgift medan möjligheten till ökad avkastning ligger hos förvaltaren inga garantier. Det är även viktigt att fastställa flexibilitet i förvaltningsavtalen.

Råd på vägen

För att vara framgångsrik behöver man ha rätt hela tiden, men det är mycket viktigt hur situationen hanteras när något går fel.

Disciplin att följa de linjer man har arbetat upp är av största vikt samtidigt som en viss ödmjukhet krävs vid felaktiga beslut för att våga ta förluster i tid.

Det är även viktigt att i förhand klargöra målsättningar och vad som krävs för att uppnå dessa samt vilken riskproñl som är lämplig. Kompetens i styrelsen är därför nödvändigt.

Asovo CONSUL TING AB ERNST YOUNGINTERNATIONAL

92 SOU 1994: 108

BILAGA 1

SPP

Trygg-Hansa

Kapitalmarknadschef T-H Liv Sverker Praski

1993-12-15

Bakgrund och organisation

Kapitalförvaltningen för Trygg-Hansa SPP är organiserad efter tillgångsslag.

Personella resurser: Chef for Kapitalförvaltningen 2 portföljansvariga l ekonom 3 controllers l redovisningsenhet

Fastighetsavdelningen omfattar ca 30 personer centralt. Lånegruppen består av ca 30-35 personer. Räntebärande värdepapper omfattar 5-8 personer. Aktieavdelningen består av 10-15 personer exkl. unit-linked

Finansdelegationen har gett ett uppdrag till Trygg-Hansa SPP Holding att sköta kapitalförvaltningen. VD för Holding delegerar till chefen for kapitalförvaltningen som i sin tur delegerat till portföljansvarig och därefter delegera till tillgångsansvarig.

Styrning

Finansdelegationen beslutar om tillgångsfördelning varannan månad. Finansansvarig bereder ärenden.

Styrelsen tar beslut om placeringsreglementet som sedan gäller tills vidare. Generellt skall man ha samma syn rakt över portföljema men det finns dock vissa skillnader mellan portföljema av historiska orsaker. Vissa portföljer vill ha indexering och andra vill ha det.

Viktiga strategiska utgångspunkter för kapitalförvaltningen är: - Placeringshorisont hur långsiktig är man egentligen känslighet för variationer vägen - Definiera framtida åtaganden reella eller nominella åtaganden ° Konkretisera riskaversion samt klargöra förhållandet mellan risk och avkastning ° Shonfall risk hur skall man hantera detta konkret -

Strategier

För att fastställa risksynen har man simulerat fram portföljer den effektiva fronten som hjälp i dialogen med placeringsdelegationen.

Med utgångspunkt från normalportföljen delas portföljen upp i en indexerad del och en aktiv förvaltning. Aven kon sikt kan man dock tänka sig att variera aktie resp. ränteandelen. Stora kapitalförvaltare arbetar mycket utifrån index. Indexering är billigt, 70 -80 % i index ä: lagom. Med resterande portfölj skall du ta bets.

ÅBOVO CONSUL TING AB ERNSTYOUNGINTERNATIONAL

SOU 1994: 108 93 BILAGA I

Riskpolicy och placeringsbestämmelser Kreditkommittén ger förslag en förteckning av limiter till fmansdelegationen.

För ränterisk är det egentligen intressant att se ränterisken i hela portföljen, dvs hela portföljens duration. Detta är dock svårt.

Likviditetsrisk minimeras genom god likviditetsplanering.

Generellt finns en tendens till en dragning mot mer likvida tillgångar, även vad gäller fastigheter.

Eftersom Trygg-Hansa SPP anser att de stora skillnaderna i avkastning avgörs genom den strategiska tillgångsstrukturen anser man att det är viktigt med en liten grupp duktiga makroekonomer för analysarbete.

Utvärdering, system för resultatuppföljning och rapportering

Uppföljning sker mot marknadsindex för aktier och räntebärande värdepapper. Trygg- Hansa SPP har hittat något bra sätt att följa upp avkastning fastigheter.

Månadsrapportering avseende avkastning och risk görs till ñnansdelegationen.

Det är viktigt att veta hur avkastningen mäts för att göra en vettig uppföljning mot benchmark. Det är således viktigt att lägga krafter att utveckla bra benchmark att mäta sig mot.

Råd på vägen

° En bra och genomtänkt strategi som man håller fast vid är viktigt anställ inga traders om ni är långsiktiga. Kvantiñera de grundläggande målen och kraven. Hur ser åtaganden ut Håll er till likvida värdepapper. Viktigt med duktiga rådgivare strategisk fördelning Gå in i index och utnyttja derivatinstrument Lägg ut aktiv förvaltning externt.

Kostnader ° Minimera det administrativa arbetet ° Det går att komma långt med indexering. ° Låt någon annan sköta back-office arbetet.

Extern förvaltning I en liten organisation föreslår Sverker Praski att man lägger ut den aktiva delen av portföljen externa förvaltare. De stora avkastningsskillnadema bestäms av fördelning tillgångsstruktur och av stock-picking. En kärngrupp av kompetens som kan analysera och underbygga förslag till styrelsen är nödvändig.

Diversifiering både avseende geografisk spridning och spridning tillgångsslag är viktigt.

ÅBOVO CONSUL TING A8 ERNSTYOUNCINTERNATIONAL

94 SOU 1994: 108 BILAGA 2

BILAGA 2

ÅBOVO CONSUL TING ÅB ERNST a.YOUNGINTERNATIONAL

SOU 1994: 108 95 BILAGA 2

AVKASTNING ocn STANDARDAVVIKELSE FÖR SVENSKA TILLGÅNGAR 1926 1987 TILL

Aktier Obligationer Riskfri KPI tillgång Genomsnittlig åxsavkasuljngl 13,1 % 5,2 % 5,4 % 4,6 % Standardawikelsez 20,4 % 9,4 % 3,3 % 4,7 % l Avkasmingamahar mäns som aritmetiskt medelvärde av årsavkastningar. 2 Standardavvikelseharberäknats som historiskstandardavvikelse på årsavkaslningama.

ÅBOVO CONSULTING AB ERNST YOUNGINTERNATIONAL

96 sou 1994: 108

BIlAGA 3

BILAGA 3

ÅBOVO CONSUL TING AB ERNST a YOUNCINTERNATIONAL

sou 1994: 108 97 BILAGA 3

HISJTORISKA DATA AFEARSYARLDENS GENERALINDEX

JAMFORT MED BRANSCHINDEX

400 1- 2 00 0 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 F F F F F F F F F F F F F F F o o o o o o o o o o o o o o o O O V N F V IO D N Q G3 O v N V :x en co ao co u: m oo en an ao a: m a: c O O m O CD O O: O O O O O O O O F F F F F F F F F F F F F F F Affärsvärldensgeneralindex - Bank Försäkring

Branschindex för bank och försäkring har utvecklats sämre än Affärsvärldens generalindex under 1980-talet. Under delen 1985senare av

1986 samt under 1993 har bank- och försäkringsindex utvecklats bättre än

generalindex.

1600-- F 1400- ,W 1200-x 1 000 g 800 : 600 -- 400-- V 20o. 0 5 5 5 5 5 5 5 5 4. 5 5 5 5

355555555555555 CD O v- I M 7 ID ID N d G7 O v- N F hmmmtnmømoammmmmm G O O G3 O O G1 O O O G O O O O

Affärsvärldensgeneralindex --- Fastighets- Byggföretag å

Branschindex för fastighets- och byggföretag har utvecklats sämst av de olika branschindex samt sämre än Affärsvärldens generalindex över tidsperioden 1979 till 1993. Att notera är att fr.o.m. 1986 har fastighets-

och byggföretagsindex överdramatiserat såväl upp som nedgångar i

generalindex.

Asovo CONSUL TING AB ERNSTYOUNGINTERNATIONAL

4 14-1030

98 SOU 1994: 108 BILAGA 3

1400- 1200- 1000- B00- 600 - 40 - O V V v av 200 - 0 i i i i i i i i i i i i i i .- .- .- .- .- .- p .- .- I .- .- .- .- .- 9 9 9 9 9 9 ° i 9 9 ° ° ° ° O O v- N F V In D I D OJ O v- N O rs ø m en ao en en 1:0 110 1a un c c aa m O O O O: O O O O: d O m G9 O: O O .- .- p .- .- .- .- .- .- .- .- .- .- .- Affärsvärldens generalindex - Handelsföretag

Branschindex för handelsföretag har, sett över hela tidsperioden, utvecklats likvärdigt med Affärsvärldens generalindex. Handelsföretâgsindex missade dock såväl uppgången under 1989 som den påföljande nedgången i

generalindex under åren 1990 till 1992.

1800- 1500.. 1400.. 1200.. 1000-- 000.. soo-- 400,- 200-

l Allluvlnøms 9011001910011 - -- --Skogsidmug l

Branschindex för skogsföretag har utvecklats en aning bättre än Affärsvärlden generalindex sett över hela perioden 1979 till 1993. Framförallt kan ett mönster skönjas där uppgångarna i skogsföretagsindex är mer dramatiska än i generalindex men där branschindex för skogsföretag återkommer nivå generalindex efter kraftiga

till en likvärdig med

kursnedgångar.

ÅBOVO CONSUL TING AB EkNsra. YOUNG INTERNATIONAL

SOU 1994: 108 99

BILAGA 3

u . J d

Branschindex för verkstadsföretag har utvecklats lite bättre än generalindex sett över tidsperioden 1979 till 1993. Under hela 1980-talet har verkstadsföretagsindex utvecklats i relativt jämn takt med

Affärsvärldens generalindex.

2 000 - 800 . J 600 . 400 200 - 000 - 800 - 600 . 400 200 - 0 i i i i i i i i i i i i i i ..- .- .- . .- .- .. .- F .- .- .- .- .- V O O O O O O O O O O O O O O O . . . . . . . . . . . . . . . O O F N O ä m CD IN Q O O v- N F h D D CD Q D a: co a: :n O O a O: O O O: G3 O O då O O: O O O O: O O O . .- .- .- .- .- .- .- .- .- .- p .- .-

Affärsvärldensgeneralindex - Renainvestmentbolag

Branschindex för rena investmentbolag har utvecklats sämre än

generalindex sett över hela perioden. Branschindex för rena

investmentbolag har överreagerat för såväl uppgångar som nedgångar

marknaden.

Asovo CONSUL TING AB ERNST å YOUNGINTERNATIONAL

BILAGA 3

1 400 - 1 200 - 1 000 - 800 - 600 - 400 - 200 i i i i i i i i i i i i i . .- .- .- .- .- .- .. .- p .- .- .- .- p .- O O O O O O O O O O O O O O O O: O w N G Q In D N a O: O v- N 0 EN O O G CD CD d Q CD D :n O: O G3 O O O O d O m O O: cr: O Oh O O O: O .- .- v- - .- .- .- .- .- .- .- .- .- .- .- Affärsvärldensgeneralindex - Blandadeinvestmentbolag

Branschindex för blandade investmentbolag har utvecklats betydligt sämre

än Affärsvärldens generalindex under perioden 1979 till 1993. Branschindex för blandade investmentbolag har legat en lägre nivå än generalindex under hela perioden.

1 800 F 1 6001- 1 400-- 1 200-- : U 1 000 - 800.. 600.. 400-- 200.. 0 i i i i i i i i i i i i i I

999999999999999 O O v- N M v :n O N co O: O v- N n IN Q CD a: D O CD 0 Q O Q O m O :n O O: O CD O CD O O: OJ O O O O a O

Affärsvärldensgeneralindex - Övriga

Övriga bolag här utvecklats bättre än generalindex under l4-årsperioden

men har utvecklats relativt lika med Affärsvärldens generalindex fram till 1991. Efter 1991 sjönk inte index för övriga bolag lika skarpt som generalindex under 1991 och 1992.

ÅBOVO CONSUL TING AB ERNST YOUNGINTERNATIONAL

SOU 1994: 108 101 BILAGA 4

BILAGA 4

ÅBOVO CONSUL TING AB EKNST a YOUNGINTERNATIONAL TIONAL

102 SOU 1994: 108

BILAGA 4

DEFINITIONER

Aktiv förvaltning Aktiv eller dynamisk fondförvaltning

innebär att under kortare tidsperioder avvika antigen från den fastställda strategiska tillgångsstrukturen eller att inom ett tillgångsslag under en kortare tidsperiod avvika från ett index.

Derivatinstrument värde baseras och Ett instrument vars följer värdet ett underliggande värdepapper, t.ex. statsskuldväxlar eller aktier. Exempel derivatinstrumnet är optioner och terminer.

Diversifiering Fördelning av investeringar inom och

mellan tillgångskategorieri syfte att minska risken ocheller höja avkastningen i en portfölj.

Duration Durationen kan beskrivas som obligationens genomsnittliga återstående löptid. Måttet tar hänsyn till och viktar räntekänsligheten som beror av obligationens faktiska löptid med räntekänsligheten som är hänförlig till kupongemas löptid. Durationen för en nollkupongsobligation är lika med dess löptid och för en kupongobligation mindre än dess löptid.

Exponering Det belopp vars värde förändras p.g.a.

förändringar i kursenräntan ett värdepapper.

Försäkringstekniska skulder Sammanfattande benämning

premiereserv. ersättningsreserv och skadebehandlingsreserv för försäkringsbolag.

Indexförvaltning Se passiv förvaltning.

Inflationsrisk realränterisk Risken för att inflationen överstiger avkastningen en tillgång negativ realavkastning.

Kreditrisk Risken för att en fordran betalas på utsatt tid eller med det hela belopp som fordran utgör.

ÅBOVO CONSUL TING AB ERNST YOUNGINTERNA a. TIONAL

SOU 1994: 108 103

BILAGA 4

Kursrisk for aktier Den totala kursrisken i en aktieportfölj består av marknadsrisk och den aktiespeciñka risken. - Marknadsrisken även kallad systematisk risk är den risk som är förknippad med aktiemarknadens egenskaper. - Den aktiespeciñka risken även kallad osystematisk risk är den som följer av exponering mot en enskild aktie. Denna risk kan reduceras genom diversiñering.

Kärnbränslefonden De medel som fonderas enligt lagen 1992:1537 om finansiering av framtida utgifter for använt kärnbränsle.

Likviditetsrisk Risken värdepapper att p.g.a. marknadssituationen kan omsättas vid önskad tidpunkt, till önskat pris ocheller önskad volym.

Limiter Begränsningar avseende investeringsmöjligheter.

Market maker Marknadsgarant, dvs. den som upprätthåller en marknad i ett värdepapper.

Marknadsrisk Risken portföljens marknadsvärde att sjunker till följd av faktorer kapitalmarknaden såsom en förändring i räntenivån, marknadens Volatilitet etc.

Marknadsvärde Värdering portföljs tillgångar och av en skulder till kapitalmarknadens rådande prisnivå.

Norm Riktvärde eller index vilket mot tillgångarnas risk ocheller resutat skall mätas.

Option En option innehavaren rätten men

ger inte skyldigheten att köpa eller sälja en viss tillgång till ett förutbestämt pris vid en viss tidpunkt.

Asovo CONSUL TING AB ERNSTYOUNGINTERNA TIONAL

104 SOU 1994: 108

BILAGA 4

Passiv förvaltning Passiv eller statisk fondförvaltning innebär att hela kapitalet placeras i enlighet med den beslutade tillgångsstrukturen och inom tillgångsslagen fördelas enligt index.

Placeringshorisont Den tidsperiod under vilken förvaltade

medel skall investeras.

Placeringsreglemente Riktlinjer, restriktioner och

handlingsrarnar för investeringar regleras vanligtvis i ett placeringsreglemente.

Prioriterade obligationslån Obligationer vilka emitterades av staten

och bostadsinstitut till en ränta som understeg marknadsräntan. Upplåningen avsågs till prioriterade ändamål såsom finansiering av bostadsbyggande. Denna form av obligationslån avskaffades 1986.

Realavkastning Avkastningen en tillgång rensat for

inflationen vanligtvis konsumentprisindex.

Riskavert En investerare föredrar en som investering med mindre risk framför en investering med mer risk under förutsättning att båda investeringarna har samma förväntade avkastning.

Riskneutral En investerare är indifferent mellan som en investering med mindre risk och en investering med mer risk under förutsättning att båda investeringarna har samma förväntade avkastning.

Risktagare En investerare som föredrar en

investering med mer risk framför en investering med mindre risk under förutsättning att båda investeringarna har samma förväntade avkastning.

Räntebindningstid Den tidsperiod under vilken

kupongräntan ett räntebärande värdepaper är fast.

Aaovo CONSUL TING AB ERNST å YOUNGINTERNATIONAL

SOU 1994: 108 105

BILAGA 4

Ränterisk Ränterisk kan generellt delas in i prisrisk och återinvesteringsrisk. - Prisrisken är risken för att den räntebärande portföljens värde minskar eller ökar till följd av en förändring av räntenivån marknaden.

° Återinvesteringsrisken är risken att

avkastningen kupongutbetalningar vilka skall återinvesteras i räntebärande värdepapper minskar eller ökar till följd av en förändring av den generella räntenivån marknaden.

Strategisk tillgångsstruktur

Långsiktig beslutad fördelning av tillgångar olika placeringsslag såsom aktier, räntebärande instrument, fastigheter etc.

Terminskontrakt Avtal köp eller Försäljning om av ett underliggande värdepapper till en bestämd räntakurs per en angiven framtida leveranstidpunkt.

Tippningsrisk Risken för relativa förändringar mellan

räntenivån för olika löptider marknaden och dess påverkan tillgångamas marknadsvärde.

Volatilitet Variation i pris eller avkastning för ett värdepapper över tiden. Volatiliteten mäts ofta som historisk standardavvikelse.

Åtagandestruktur Struktur avseende löptid och storlek

reala belopp de åtaganden Kämbränslefonden har i form av ersättningar till kraftbolagen.

Asovo CoNsuL TING AB ERNSTK: YOUNGINTERNATIONAL

106 SOU 1994: 108 BILAGA 5

BILAGA 5

ÅBOVO CONSUL TING AB ERNSTYOUNGINTERNATIONAL

sou 1994: 108 107 BILAGA 5

BIBLIOGRAFI

Litteratur

Ds 1993:57, Placeringsregler för försäkringsbolag, Allmänna Förlaget, Stockholm. Ds 1991:14, AP-fondens förvaltning En översyn, Allmänna Förlaget, Stockholm. - Elton, EdwinGruber, Martin J., Modem portfolio theory and investment analysis, Third Edition, John Wiley Sons Inc., New York, 1987. F 1992:19, Fondförvaltning i staten, Riksrevisionsverket, Stockholm. F 1993:30, Avfall - Avveckling - Avkastning kassahållning i kämaifallsfonden, - Riksrevisionsverket, Stockholm. Ibbotson, Roger GJSinqueñeId, Rex A., stocks. Bonds, Bills, and Inflation: Historical returns 1926-1987, The Research Foundation of The Institute of chanered Financial Analysts, Charlottesville, Virginia 1989. Lybeck, Johan A., Finansiella kriser förr och nu, SNS Förlag, Stockholm 1992. Sharpe, William FJAlexander, Gordon J., Investments, Fourth Edition, Prentice Hall, New Jersey 1990. SOU 1984:76, Samordnad kämavfallshantering, Planering, tillsyn och finansiering, Allmänna Förlaget, Stockholm. Vinell, LarsDe Ridder, Adri, Aktiers avkastning och risk teori och praktik, - Norstedts Förlag, Stockholm 1990.

Artiklar samt övriga publikationer

Beckers, Stan, Stocks, bands and inflation in world markets: implications for pension fund investment, The Journal of Fixed Income, December 1991. Butler, Kirt CJDOmian Dale L., Risk diversification and the investment horizon, The Journal of Porfolio Management, Spring 1991. De Ridder, Adri, Aktiemarknadens riskpremie under ett halvt sekel, Ekonomisk Debatt 189. Frennberg, PerHansson, Björn, Bör pensionssparande ske aktier i Avkastning på olika tillgångar 1919-1990, Ekomomisk debatt 391. Frennberg, PerHansson, Björn, Risk and return on Swedish stocks 1919-1989, Skandinaviska Enskilda Banken Quarterly Review l-2 1991. Ibbotson, Roger G.Siegel, Laurence B., The world bond market: market values, yields, and returns, The Journal of Fixed Income, June 1991. J orion, Philippe, Asset allocation with hedged an unhedged foreign stocks and bands, The Journal of Portfolio Management, Summer 1989.

ÅBOVO CONSUL TING ÅB ERNSTYOUNGINTERNATIONAL a

108 SOU 1994; 108

BILAGA 5

Näslund, Bertil, Internationell porzföljförvaltning en översikt, Ekonomiska Debatt - 291.

Philips Drew Fund Management Ltd, Pension Fund Indicators, London 1993.

SKB Kärnkraftens slutsteg plan 92, Kostnader för kämkraftens radioaktiva restprødukter, Svensk Kämbränslehantering AB, Stockholm 1992.

SKB Kärnkraftens slutsteg plan 93, Kostnader för kärnkraftens radioaktiva restprodukter, Svensk Kärnbränslehantering AB, Stockholm 1993.

SKI Tekniska rapport 93:38, Förslag till avgifter för år 1994 enligt lagen 1992:1537 om framtida utgifter för använt kämbränsle m.m., Statens Kärnkraftinspcktion, Stockholm 1993.

SKI Tekniska rapport 92:23, Förslag till avgifter för år 1993 enligt lagen 1981:669 om framtida utgifter för använt kämbränsle Statens Kämkraftinspektion, Stockholm 1992.

Statens Kärnbränslenämnd, Fördjupad anslagsframställning 199293 199495, - Stockholm 1991.

Årsredovisningar

AP-fonden, 1992 Kammarkollegiets fondförvaltning, 199292 Nobelstiftelsen, 1992 Riksförsäkringsverket, 199293 SKB, 1992 SKI, 199293 Skandia Group, 1992 inkl. Facts about invcstments Trygg-Hansa SPP, 1992

ABOVO CONSUL TING AB ERNST a YOUNG INTERNATIONAL l 03

SOU 1994: 108 Bilaga 5

5 Bilaga från Rapport Sparbanken Sverige

110 SOU 1994: 108 ä SPARBAN KE N

KAPITALFÖRVALTNINGEN

1994-03-01

Befolkningsutveckling Sverige

Relativa andelar 1945-2025

10095-

80%-

55-55 60%

40%

- 20% - °% 015 1945 1955 1985 2005 2025 -

Kllh: SCBJ:Sparbanken Sverige

Åke Gustafsson Gunnar Håkanson Petter Odhnoñ

sou 1994: 108 lll INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Sammanfattning N

Scenarion för tillväxt och realränta i ett längre perspektiv F11föränderlig värld Nya värderingar Långa struktur cykler Större osäkerhet än någonsin tidigare Ny vitbok inom EG Förändringar pa mikroniva underlättar för en lägre inflation skiftande internationell tillväxt framöver Usla statsfinanser i många länder det största inflatiomhotet - Ränteutvecklingm Långa räntan - Korta räntan Postitiva realräntor i framtiden

Demograñska trender Varför demografi Historik Sveriges framtida befolkning Andel pensionärer och mycket gamla kommer att öka Fortsatta förskjutningar inom gruppen 20-64 ar Liknande utveckling i EG-länderna men starkare trend

Tillväxt inflation och ränta i Sverige 1994-2000 Inflation Tillväxt Ränta Realräntan

Scaiarion för perioden 2000-2010	26
Allmänt	26
Demografi	26
Tillväxt	27

Räntan Scenarion för perioden 2010-2025

Demograñ	28
Tillväxt ränta	29
Slutsatser för kapitalallokering	31
Varför riskspridning	31

Bilaga Emerging markets

112 SOU 1994: 108

SAMMANFATTNING

Ekonomiska prognoser har alltid varit förknippade med mycket stor osäkerhet. Vi har i den här rapporten försökt att nå uppfattning tillväxt en om och realränta på mycket lång sikt. Det är vår mening att våra synpunkter skall del i vara en en diskussion kring de här frågorna. Vi har som främsta analysverktyg valt att undersöka de demografiska förändringar som Sverige står inför.

Vi lever i en föränderlig värld och vi påverkas allt snabbare förändringar av och trender i vår omvärld. I takt med politiska förändringar, ökad handel och integrering mellan de viktigaste länderna i vår omvärld är det allt mindre vi själva som ställer villkoren. Visst kan vi påverka, internationella konjunkturer men och handelsavtal ger oss oftast grundförutsättningarna. Detta leder till en allt större osäkerhet om framtiden.

Utvecklingen inom EU har de senaste åren präglats låg tillväxt av och en allt högre arbetslöshet. I de uppsatta målen krävs det en genomsnittlig årlig tillväxt på ca 3,5% för att klara sysselsättningsmålet, 15 miljoner arbetstillfällen nya inom EU. Samtidigt har centralbankema fört en penningpolitik för att klara ett inflationsmål på 2-396. I och med Sveriges ambition bli medlem i EU tvingas att den svenska regeringen och Riksbanken att föra motsvarande politik.

Tillväxten inom Europa ter sig idag mycket bräcklig. I stället är det inom andra delar av världen vi kan spåra stark tillväxt. Befolkningsrika länder en som exempelvis Kina, Indien och Indonesien växer sig allt starkare, och en allt större del av världens tillväxt de närmaste åren kommer att ligga inom dessa regioner. Detta ställer givetvis allt högre krav på vår exportindustri.

I takt med att de offentliga ñnansema har försämrats, är vi tvingade att lita till den konkurrensutsatta sektorn för tillväxt. Detta tvingar fram investeringsklimat för .ett den konkurrensutsatta sektorn är internationellt konkurrenskraftigt. Ett som av de största problemen under åttiotalet för expansiva företag har varit de extremt höga realräntoma. Om det skall skapas arbetstillfällen måste åttiotalets realräntor nya vara en parantes. Detta gäller inte bara i Sverige.

Det största hotet mot de uppsatta intlationsmålen är de höga och snabbt ökande statsskuldema. Konsekvenserna är svåra att bedöma. Uppenbart blir det ett stort problem när vi i Sverige riskerar att hälften statens intäkter går till räntebetalav ningar inom de närmaste 3-4 åren.

Sveriges befolkningsstruktur har sedan andra världskriget kännetecknats några av tydliga trender.

-Längre livslängd och en allt större andel pensionärer.

-Stora barnkullar under åren 1945-60 rullar genom åldersgruppema. som

-En avtagande ökningstakt av den totala befolkningen.

SOU 1994: 108 113

Vi har i våra studier funnit ett intressant samband mellan nominell tillväxt och förändringar inom gruppen 35-45 år. Vidare har vi funnit negativ korrelation en mellan räntenivån och förändringar inom åldersgruppen 55-65 år. Genom att vi med relativt stor säkerhet kan prognostisera dessa gruppers förändringar i framtiden kan vi också skapa oss en uppfattning om en del av förutsättningarna för tillväxt och räntenivåer.

Med en allt större andel av äldre inom befolkningen, antingen inom mycket sparaktiv ålder eller som pensionärer, och en mycket utveckling inom de svag konsumtionsaktiva grupperna, räknar vi med att detta skall få återhållande effekt en på tillväxten. Att befolkningsstrukturen inom våra traditionella handelspartxrers ser liknande ut gör att vi inte ser mycket hjälp där.

Med tanke på vår framtida befolkningsstruktur, och behoven att ge goda förutsättningar för den konkurrensutsatta sektorn, vi möjligheterna att bibehålla ser dagens realräntor som små. Under 1980-talet var den årliga korta realräntan i genomsnitt närmare 6% vilket är en extremt hög och uthållig nivå. De senaste , fyrtio åren har den korta och långa årliga realräntan varit i genomsnitt 0,5 % resp 2%. Det är vår uppfattning att de genomsnittliga realräntoma de närmaste fyrtio åren i genomsnitt inte kommer att awilra med speciellt mycket från den långa trenden. Dock kan variationen år från år vara hög.

slutsatserna med en förväntad hög osäkerhet och en riskfri ränta på väsentligt lägre nivå jämfört med 1980-talet, innebär att det blir nödvändigt att ta risk för att öka sannolikheten att nå över 0,5-2,5% i real avkastning. Riskspridning mellan fler tillgångsslag och inom tillgångsslag ökar sannolikheten för högre realavkastning. Det är därför väsentligt att förstå och diversiñera risker.

114 SOU 1994: 108 SCENARION FÖR TILLVÄXT OCH REALRÄNTA 1 ETT LÄNGRE PERSPEKTIV

En föränderlig värld

För att illustrera vilken föränderlig värld vi lever i och behovet av att lyfta blicken inleder vi med en kort blick tillbaka i tiden. Under de senaste 20 till 30 åren har vår omvärld förändrats oerhört kraftigt. För 30 år sedan befann vi oss mitt uppe i det kalla laiget. Vår omvärld karakteriserades stark misstro mot varandra, Öst av bekämpade Väst och vice versa. Territoriella krav stod mycket högt på superrnaktemas prioriteringslista. Koreakriget var just över och snart skulle Vietnamkriget ta sin början. Revolutionen på Kuba hade skapat stora spänningar i USAs omedelbara närhet, framför allt efter USAs misslyckade invasion av Kuba Grisbukten 1961.

successivt avtog dock spänningarna och ekonomiskt präglades 60-talet i stor utsträckning av materiell välfärd, det glada 60-talet. Den tekniska utvecklingen var mycket snabb. Många nya uppfinningar och nya material kom fram. Saker som kom att underlätta det dagliga livet samtidigt som det ingöt framtidstro. Den nya tekniken innebar emellertid också att produktiviteten och effektiviteten i tillverkningen ökade. Eftersom tillväxten var hög och ländernas ekonomier hade återhämtat sig efter kriget fanns det utrymme att expandera den offentliga sektorn. Välfarden började att byggas ut. Arbetstillfällen skapades och den offentliga servicen höjdes. Som en motpol till denna positiva utveckling stod fortfarande motsättningarna mellan de båda supermaktema. Det kalla kriget fortfarande var en påtagligt negativ faktor som dämpade den internationella tillväxten och satte en hämsko på den globala frihandeln.

Nya värderingar

Mot slutet av 60-talet började spärmingama mellan den unga generationen och den äldre att öka. Kulmen nåddes i samband med studentrevoltema 1968. Sverige hade under 60-talet en likartad utveckling som övriga delar av världen. Under 70-talet började dock Sverige successivt att awika. Tillväxten som numera togs för given intecknades i förväg och användes till att snabbt bygga ut den offentliga verksamheten. Den offentliga servicen tog allt större del av samhällets resurser och produktion i anspråk. En expansion av den offentliga sektorn genererades från två håll. Dels genom att den offentliga servicen skulle höjas ett välñrdsmål i sig - och dels genom att kvinnorna skulle garanteras ett riktigt arbete utanför hemmet. Utbyggnaden av den offentliga sektorn pågick under hela 70-talet och en bit in på 80-talet. Sverige de nordiska länderna var i detta sammanhang ett föregångsland.

Övriga länder uppvisade inte alls samma utveckling. Mot slutet 70-talet började

av den svenska ekonomin uppvisa allt större konkurrenskraftsproblem. 1977 tvingades Sverige att devalvera sin valuta för första gången på flera årtionden. Tillväxten i den svenska ekonomin visade sig inte allom given. Tydliga bristsymptom kunde skönjas.

SOU 1994: 108 115

Den politiska kraften att ta tag i problemen saknades. I stället fortsatte Sverige sin devalveringsbana och genomförde i snabb takt ett antal devalveringar. I och med den sista, 1982, var den svenska konkurrenskraften gott och väl återställd. Egentligen hade Sverige genom devalveringarna skaffat sig påtaglig en konkurrenskraftsfördel jämfört med andra länder. Denna konkurrensfördel resulterade under 80-talet i att många bristsymtom doldes under stora företagsvinster och därmed förknippade höga skatteintäkter. Budgetunderskottet från det tidiga 80-talet försvann. Inflationen var förvisso hög, men i och med den stärkta konkurrenskraften spillde den inte över i utebliven tillväxt och stegrad arbetslöshet.

De snabbt stigande övervinstema i kombination med reglerade kapitalmarknader resulterade i en mycket kraftig uppgång på börsen och stigande fastighetsvården. Prisuppgångar som togs som intäkt efter det att kreditmarkrtaden börjat avregleras i mitten av 80-talet för att höja belåningsgraden på reala tillgångar. Dessa förändringar i kombination med ett skattesystem främjade belåning och som bestående negativa realräntor efter skatt innebar en bra grogrund för spekulation. Idag känner alla till resultatet...

Sammantaget kan konstateras att förändringarna varit mycket omfattande under denna tidsperiod. Internationellt har vi gått från situation där saker en var

bestående och fasta till en helt situation. Det kalla kriget har upphört, Östeuropa

ny har kollapsat och Sovjetunionen har upplösts. Här hemma har det gamla samhället som byggde på en effektiv tillverkningsindustri, med basnäringarna i centrum, avlösts av en ekonomi där tjånstesektom dominerar och där den offentliga sektorn fått stort utrymme.

Likartade genomgripande förändringar har skett på de finansiella marknadema, såväl internationellt som på hemmaplan. Vi har gått från stelbent reglerad en marknadsstruktur till en flexibel och dynamisk marknad där tekniken gjort enorma landvinningar. Vi har gått från en marknad med ett fåtal produkterinstrument till moderna marknader som erbjuder en mycket rik produkttlora.

Långa struktur cykler

De första tankegångarna kring långa cykler long waves lanserades Nikolaj

av Kondratieff år 1925. I sitt arbete menade Kondratieff att han identifierat långa tre vågor om 50 till 60 år sedan slutet 1700-talet. Simon Kuznets identifierade av tillväxteykler long swings som varierade mellan 15 och 25 år i längd. Variationer i befolkningstillväxten tycks ha varit väsentlig för förekomsten Kuznets-cykler. av

Enligt forskning vid ekonomiskt-historiska institutionen i Lund har sedan mitten av förra seklet både den svenska och den internationella ekonomin fått vidkännas strukturella kriser med viss regelbundenhet. Dessa kriser medför att utvecklingen kommer in i nya banor vad gäller tillväxtens innehåll, marknadsirtriktning o s v. Sedan mitten av 1800-talet har dessa kriser uppkommit med 40 års mellanrum. I ca slutet av 1840-talet, i början av 1890-talet, i inledningen 1930-talet och under av mitten av 1970-talet.

116 SOU 1994: 108

Gemensamt för krisema är att de har föregåtts av en stigande konkurrens. Efter krisema har kommit en period då betydande innovationer har spidits genom investeringar och expansion av nya företag.

Vidare innehåller varje 40-årscykel två cykler på ca 20 år som haft olika karaktär. En där tillväxten är mera hemmamarknadsbetonad och en där tillväxten i högre grad genereras via internationell expansion. Enligt lunda-forskama befinner vi oss idag i brytpunkten mellan två 20-årscykler som inleddes med 1970-talets strukturkris.

Större osäkerhet än någonsin tidigare

Omställningarna de senaste årtiondena har som sagt varit mycket stora. Och allt - talar för att vi går en fortsatt turbulent tid till mötes. Problemen är många och stora, både internationellt och här hemma.

Sovjetunionens fall innebar både positiva och negativa förändringar. Negativa i så måtto att många av de konflikter som gömts under diktatoriskt förtryck nu blommar upp. Flera exempel på detta finns i de södra delarna d. av Sovjetunionen Armenien, Kirgizien, Tadjikistan, I Europa är d. Jugoslavien det tydligaste exemplet. Konfliktema är dessutom mycket svårlösta, och går ofta många generationer bakåt i tiden. Ofta är det konflikter med religiösa eller etniska förtecken. Konflikter som inte kan lösas på ett rationellt och logiskt sätt via förhandlingar.

Efterkrigstidens fasta spelregler har brutits upp och en ny ordning växer fram. Frågan är vilken roll olika nationer ochgrupperingar skall ha i den nya världen Vilken roll skall USANAFPA spela framöver, och hur står dess roll i relation till EGEUs strävanden

Just EGEU-processen är av stor betydels för världsekonomin i allmänhet och för den svenska ekonomin i synnerhet. Efter bifallet i den andra danska folkomröstningen finns åter förutsättningar för att ta fart igen. processen Splittringen som uppstått under de senaste åren är dock djup och mycket talar för att den vision man hade för ett par år sedan Maastrichtfördraget har skjutits långt in i framtiden. Målsättningen att så tidigt som 1997 och senast 1999 ha en gemensam valuta ligger förmodligen en god bit på andra sidan sekelskiftet. Under 1992 och -93 föll den ena valutan efter den andra, och idag är det endast hårdvalutorna den tyska D-marken och holländska gulden som har äran i behåll. Detta utgör ett tydligt tecken på att ländernas ekonomier måste integreras betydligt mer än vad tidigare varit fallet.

Ny vitbok inom EG

Utvecklingen inom EGEU stannade av under första halvan av 80-talet. I dagligt tal talades det om att Europa led av Eurosklerosis. Dynamiken hade så att säga

SOU 1994: 108 H7

stannat av. En oförmåga att ta sig ur ett tillstånd av låg tillväxt, hög arbetslöshet och hög inflation. Räddningen för Europa den gången introduktionen var av Vitboken 1985 och skapandet den inre marknaden. En av gemensamma process som vitaliserade hela Europa.

Under de senaste åren har åter tillväxtkraften mattats påtagligt i Europa. Under loppet av 199293 har sysselsättningsökningen och förbytts i snabbt stannat av en stegrad arbetslöshet. Tillväxten inom EGEU har stagnerat.

Även denna gång har en vitbok presenterats. Enligt Vitbok II föreslår EG-

kommissionen att medlemsländerna tillsammans skall skapa 15 miljoner nya arbetstillfällen fram till sekelskiftet. I den vitboken nya läggs tonvikten dels på att öka EGEUs konkurrenskraft i förhållande till omvärlden. Dels utnyttja den egna marknaden effektivare och nya investeringar i infrastruktur och teknik. På detta ny sätt skulle arbetslösheten inom EGEU halveras fram till år 2000.

Utan att gå in i detaljer konstaterar Vitbok II, för att klara det uppsatta sysselsättningsmålet krävs en genomsnittlig årlig tillväxt på ca 3,5 under perioden 1995 - 2000. I Vitbok II betonas vikten av en fortsatt stabil penningpolitik inom EGEU. Under de senaste åren har centralbankema inom EGEU fört en penningpolitik för att klara ett inflationsmål på 2 3%. Nödvändigheten att - av finanspolitiken och lönebildningen så snabbt möjligt anpassas till detta som inflationsmål lyfts fram i rapporten. Även betydelsen hela den ekonomiska av att politiken både penning- och finanspolitik och lönebildningen strävar mot samma mål dvs låg inflation under återstoden av 90-talet betonas.

Förändringar på mikronivå underlättar för en lägre inflation

Samtidigt som de politiska förutsättningarna och värderingarna förändras gör den tekniska utvecklingen framsteg. Som vanligt är det utvecklingen inom dataområdet som går snabbast. Investeringarna i s. speed investment är markant. Uppsnabbningen av kommunikationsmöjlighetema och överföringen data av mellan olika delar av världen innebär stora möjligheter.

Speed investment innebär också en stigande produktivitet, något i sig bidrar som till att inflationen hålls i schack. Ytterligare trender som påverkar inflationen i dämpande riktning är global sourcing och pricing to the people. Global power sourcing innebär att tillverkning och inköp sker globalt där affären år mest förmånlig. Pricing power to the people innebär att konsumenteninköparen genom ökad medvetenhet sätter på priser. Även myndigheternas avregleringar press ger större makt konsumenten. Det gemensamma med dessa mikrotrender är att de vid olika steg i produktionskedjan utgör kostnadskontroll. De bidrar därmed till en att dämpa eventuella inflationsimpulser från att gå vidare i ekonomi.

skiftande internationell tillväxt framöver

Allt talar för att framtiden kommer att fortsätta präglas stora och genomgripande av

118 SOU 1994: 108 förändringar. Nordamerika formerar sig till ett nytt frihandelsområde, NAFTA North America Free Trade Agreement, frihandelsområde mellan USA, Kanada och Mexiko. EG försöker alltjämt omvandla sig till EU. De små tigrarna i Ostasien är snart riktigt stora tigrar. Kina växer sig allt starkare och i en förlängning kan allt fler av dessa supertankers befolkningsrika, lågt utvecklale länder som exempelvis Kina och Indien börja växa. Världens tillväxtområde ha växlat från Europa och Nordamerika till Ostasien. Som diagrammet nedan visar kommer en betydligt större del av 90 talets tillväxt ligga i de emerging s. markets l än under senare delen av 80-talet. De nya marknaderna finns inte ivårt närområde, utan mycket långt bort

Var finns tillväxten andel av global tillväxt.. procent.

10°		m0
llllll-FIILIL	llllllfllLlL
90-		-90
so-		-80
70	-	-70
so		-50	g
50		i-50 å	E
40-		-40
30-		-30
20-	:äé§	-20
10 \\\		-10
0		0
1988-1990	1989-2000
GOECD	EULveckHngsIänder

EEOVriga Ekonomiskasekretariatet. SparbankenSverige

Också tillväxtmönstret inom de gamla ekonomiema har förändrats under de senaste två decennierna. Diagrammet nedan visar industriproduktionen i fyra de av stora ekonomiema. I inledningen av perioden var det cykliska mönstret relativt homogent. Fn påtaglig förändring kan noteras över tiden, och vi till den ser dagsaktuella utvecklingen framgår att två av länderna USA och Storbritanniemär irme i en positiv tillväxtbana medan de två övriga länderna Tyskland och Japan visar på en motsatt utveckling.

1 Kort förklaring av Emerging markets se bil

Industriproduktion, . 119 årlig . . procentuell forandrxng .. .. . 15 I . . . . .

1 i 2

l s

| r-

-lO t l -10

. - 1 I I l x I l I

-15 TlIiTWIl%IIT1i.l|TIilIIfis

-USA Storbritannien Tysk Iand --Japan - Ekonomiska sekreLariaLeLSparbanken Sverige ,

Det historiska mönstret indikerar att USA och Storbritannien kommer nå sin att övre konjunkturella punkt under perioden 199495. Nästkommande konjunkturtopp i Tyskland och Japan torde ligga under 199697, om det historiska mönstret håller i sig. Detta sammanfaller även relativt väl med de konjunkturprognoser marknaden i allmänhet arbetar med. Under de senaste decennierna har den svenska konjunkturcykeln till största delen följt den tyska.

Under SO-talets senare del avreglerades de finansiella marknaderna i runt om världen. Före det att avregleringsprocessen inleddes graden regleringar var av relativt skiftande mellan olika länder. Också i vilket tempo som avregleringama genomfördes var i hög grad skiftande. Ser tillbaka kan ett generella man par kommentarer göras. Den första år att de länder som hade de mest reglerade finansiella marknaderna när avregleringsprocessen inleddes har uppvisat störst anpassningsproblem. Den andra iakttagelsen år att de länder avreglerade som snabbast uppvisar också något större anpassningsproblem. Sverige de nordiska länderna tillhörde de absolut mest reglerade marknaderna inom OECD före avregleringen. Därtill genomförde Sverige hela avreglerlngsprocessen på kortare tid än de flesta andra länder.

I avregleringens kölvatten följde också ökande privat både hushåll och företag en skuldsâttning. Skuldsâtmingsgraden inom OECD-länderna steg mycket snabbt. Detta faktum bidrog dels till den relativt starka konjunkturuppgången under senare delen av 80-talet. Dels till att den nuvarande uppgången år ovanligt Den höga seg. skuldbördan i kombination med relativt höga räntor gällt tidigare har utgjort som en betydande hâmsko på den internationella konjunkturen.

En markant drivkraft under den senaste högkonjunkturen under 80-talet var investeringama. Investeringstakten drevs påtaglig optimism upp genom en

vitbokseffekt samt att tillgången på kapital var god i avregleringens kölvatten.

Detta medför dock att kapacitetsutnyttjandet i många ekonomier idag år mycket

120 SOU 1994: 108

lågt. Inom EGEU var kapacitetsutnyttjandet vid den senaste mätningen i princip lika lågt som under lågkonjunkturen 198182.

Skuldbördan och det låga kapacitetsumyttjandet i kombination med usla

statsñnanser se nedan i flera ekonomier gör att måste ifrågasätta de

man mest optimistiska tillväxtprognosema. Inte minst torde det bli svårt för EGEU nå att upp till de mål som sätts upp i den nya vitboken. Motsättningarna har accentuerats under de senaste två årens valutaproblem, vilket medfört att dynamiken har reducerats väsentligt. Därför kommer enligt vår uppfattning EGEU uppvisa en något lägre tillväxttakt. Framför allt under 199495. Även under 1996 torde tillväxten ligga under de stipulerade 3,5%.

Den totala ekonomin inom NAFTA torde ha ett något mer positvt tillväxtscenario fram till sekelskiftet. Det ekonomiskt och även befolkningsmässigt unga Mexiko kan bidra med till en högre vitalitet. Dessutom har den amerikanska ekonomin under lång tid visat sig betydligt effektivare än den europeiska när det gäller att skapa nya arbetstillfällen. Något även det talar ñr något högre tillväxt i som en NAF-TA än i EG EU.

Real BNP-tillväxt genomsnittlig tillväxt per år

	1994-1995		1996-2000
EGEU	1,5 2,5	-	2,5 3,5	-
USANAFFA	3,0 4,0	-	3,0 4,0	-
Asien	5,0 6,0	-	5,0 7,0	-
Sverige	2,0 3,0	-	2,5 3,5	-

Killa: Egnabedömningar

Usla statsfinanser i många länder det största inflationshotet -

Att de svenska statsñnansema utgör ett stort problem idag och i framtiden är ett känt fenomen. Inom överskådlig framtid utgör det stora budgetunderskottet och en skenande statsskuld vårt absolut största inflations- och räntehot.

Vid en första anblick kan mekanismen förefalla enkel. Ett stort budgetunderskott

som Sveriges leder till en allmän oro och uppfattas som att statsmakterna inte har

full kontroll över situationen. Finansieras ett stort budgetunderskott via sedelpressarna leder detta till att penningmängden ökar vilket i sin tur leder till en press uppåt prisnivån. Vid finansiering via upplåning nuvarande politik en neutraliserar riksbanken den penningmängdsökning som skulle kunna bli fallet av

SOU 1994: 108 121 budgetunderskottet. Med en sådan politik förblir penningmängden oförändrad dvs budgetunderskottet påverkar inte penningmängden, statsskulden växer i men takt med underskottet. Till slut kan detta leda till att regeringen kan frestas att inflatera bort statsskulden genom en engångsdevalveringl-depreciering. När marknaden gör bedömningen att statsskulden har nått kritisk nivå uppstår fören väntningar om en devalveringdepreciering. En valutakris uppstår.

Med flytande växelkurs kan riksbanken styra nivån på den korta räntan genom beslut att höja sänka marginalxäntan. Riksbanken kan även styra de korta räntorna via operationer i öppna marknaden. Med operationer i öppna marknaden avses, att riksbanken köper eller säljer statsskuldväxlar statspapper med löptid upp till 12 månader och påverkar på det sättet likviditeten i ekonomin. Säljer riksbanken statsskuldväxlar minskas likviditeten i ekonomin och de korta räntorna tenderar att stiga. Det motsatta gäller om riksbanken köper statsskuldväxlar.

Vid höga korta räntor i förhållande till omvärlden tenderar valutan att apprecieras vilket ger ett minskat inflationstryck att importerade blir billigare genom varor

uttryckt i svenska kronor.. Vid en lägre kort ränta deprecieras valutan vilket leder

till ett ökat inflationstryck via stegrade importpriser.

Riksbanken direkta inflytande på marknadsräntoma begränsas dock till de kortfristiga räntorna. Riksbankens politik avseende de korta räntorna påverkar även de långa räntorna, men detta sker indirekt.

Förenklat är mekanismen följande: väljer riksbanken att hålla relativt hög kort en ränta stram penningpolitik kommer marknadens inflationsförvänmingar förhoppningsvis att minska. Detta leder i förlängning till sjunkande långräntor. en Väljer riksbanken att sänka korträntan expansiv penningpolitik kan detta påverka långräntoma på två sätt.

Det första är en kedjereaktion, bygger på att de korta och långa räntorna är som kedjade till varandra. En sänkt kortränta skulle då dra med sig de långa räntorna nedåt. Det andra är att en lägre kortränta tenderar att öka inflationen som i sin tur höjer de långa räntorna. I ett kort perspektiv är det osäkert vilken av dessa effekter som dominerar. I det långa perspektivet tenderar dock inflationseffekten den andra att dominera.

Sverige är dock långt från ensamt om usla statsñnanser. Flera länder uppvisar påtagliga statsñnansiella obalanser. Som vi ser i diagrammet nedan har alla länder, utom Japan, ökat på sin statsskuld under den senaste femårsperioden. I detta sammanhang skall man också notera att under de första åren perioden rådde av en mycket god konjunktur. Vi kan också konstatera att flera länder befinner sig i samma division som Sverige när det gäller statsskuld i förhållande till BNP. Således kan resonemanget ovan föras för en lång rad länder.

Den svenska räntenivån är i mycket hög utsträckning utlandsstyrd, inte minst beroende på att kronan flyter fritt. Därför utgör inte enbart de inhemska obalansema i statsñnansema ett räntehot. Osäkerheten kommer också från vår omvärld.

122 sou 1994: 108

Statsskuld 1988 och 1993

nomin 1 IBNP procent av

20.:

60.

V Svan-ige USA .Frankrike Stmbrilznnien Tyskland Japan 100.

120.

140- Belgien

Även nästa bild visar på obalansema i statsñnansema att utgör ett påtagligt problem i många västekonomier. Konstateras kan att Sveriges budgetunderskott i förhållande till BNP är mycket stort i en internationell jämförelse. Samtidigt kan vi konstatera att flera av västvärldens ekonomier har stora budgetunderskott. Detta gäller t ex även USA som dessutom befinner sig i betydligt bättre konjunkturen en fas än Europa. Också när det gäller budgetunderskottet är det Japan awiker som från de övriga nationerna i jämförelsen genom ett litet överskott i statsbudgeten i förhållande till BNP.

Statliga budgetunderskott 1993 % BNP av

i i

n å l

° Nationella källor, egna bedömningar Tyskland:inkldiversefonderfor astra Tyskland

SOU 1994: 108 123 Ränteutvecklingen Långa räntan -

Under de två senaste åren har långräntoma fallit relativt kraftigt. En sammanviktad global långränta har under loppet av 1993 sjunkit med hela 1,8 procentenheter. I många länder ligger den långa räntan mycket nära tidigare bottennoteringar i den moderna historien de senaste 20 åren. Även realrântan nominell ränta minus

inflation har fallit.

Långränta Sverige

1953-93

14.0% Ä

121231:

I W

63.0%

40% J

2.0°5i

ääáâ ääáá ääáá JAllll

sååå äiiäá ääfá äbiiei §83

vrñr+ 1993

LÅNG % +

Källa: Riksbanken Sparbanken Sverige

Realräntans viktiga roll vid mer långsiktiga investeringarplaceringar är idag väldokumenterad. 70-talet kännetecknades mycket låga eller negativa av t o m realräntor. Under 80-talet steg de globala realräntoma kraftigt. Idag ligger den globala realräntan på 2-2,5 96, vilket i ett längre perspektiv torde den lägsta vara tänkbara nivån.

Den korrekta definitionen på realräntan är: den nominella räntan minus förväntad inflation. Det är dock mycket svårt att göra hygglig inflationsprognos en över en lO-årsperiod vid köp av 10-årig obligation. Aktörer på obligationsmarknaden utgår därför från utvecklingen under en mer överskådlig prognoshorisont, kanske till upp två år.

Enligt OECDs senaste inflationsprognoser dec -93 förutses eller mindre en mer oförändrad inflation under 199495 avvikelser finns dock mellan enskilda länder.

124 soU 1994:108

För ett drygt år sedan dec -92 såg dock OECD ett visst utrymme för svagt en fallande intlationstakt, vilket visade sig vara korrekt.

Under loppet av 1993 föll de långfristiga nominella räntorna markant runt i om världen. En sammanviktad global långränta föll med ca 1,8 procentenheter, från 7,4% i december 1992 till 5,6% i december 1993. Samtidigt minskade räntedifferenserna mellan olika länder avsevärt under loppet fjolåret. Detta av framgår av diagrammet nedan där räntedifferensen i förhållande till Tyskland visas för vissa utvalda loänder i december 1992 och december 1993.

Långrantedifferens gentemot Tyskland dec 1992 och dec 1993 G Procentenheter

I dec1992 dec1993 P n

t: .--°ess§,°-s2§.§

ååsåiêêgêzåäesa

gå

äåågåâmaái m

Dessutom kan man notera att i många länder är dagens långräntenivåer de lägsta sedan slutet av 70-talet. Med mycket små förväntningar om fortsatt sjunkande inflation är detta skäl nog att ställa frågan år nära långräntebotten. om man nu en Ovan har vi redan konstaterat, att 70-talet präglades av mycket låga realräntor periodvis negativa. Ändå kunde obligationshandeln fortsätta precis inget t o m som hade hänt. Detta skulle knappast vara fallet idag, om kapitalmarknaderna återgick till negativa realräntor.

Varför accepterades negativa realräntor under 70-talet De viktigaste faktorerna är sannolikt att ñnansmarknadema var mindre utvecklade och diversiñerade. Dessutom var de finansiella marknaderna i hög utsträckning reglerade. Ett exempel är de svenska likviditetskvotema som tvingade bankerna att hålla omkring 30% av sin inlåning i främst obligationer. Även försäkringsbolagens placeringsregler har blivit avsevärt liberalare idag än för 20 år sedan. Detta gäller i stort sett alla OECD-länder. i

Vidare har de internationella placeringsgränserna blivit allt öppnare. Informationsspridningen är idag både blixtsnabb och global. Dagens betydligt mer sofistikerade marknader tillåter knappast en upprepning 70-talets utveckling. av

Även dagens absoluta lågränteland Japan har långfristig realxänta

- - en motsvarande ca 2%.

SOU 1994: 108 125 Vår bedömning är, att de internationella långräntoma sammantaget kommer att bottna kring nivån 5,25 5,50%, med andra ord nära den nuvarande vägda långräntenivån på 5,6%. ca

Samtidigt kan konstateras att sett utifrån ekonomiskt fundamentala faktorer finns inte några påtagliga risker för stigande långräntenivåer. I jämförelse med 70- och 80-talen är törutsättningama nu bättre att bibehålla låg inflation. Avregleringar, en lägre löneölmingar, liberaliserad handel, rationaliseringar inom företagen är m m exempel på faktorer som bidrar till intlationsbekämpningen. Således ñnns inga större risker för ett internationellt långräntebakslag under överskådlig period. en Det största inflationshotet på sikt är de statsñnansema i många länder

svaga se

vidare avsnitt om statsskuldema.

Däremot kan det vara värt att poängtera, att irgflationsjörvdmninganta inte kommer att dämpas mycket mer. Framför allt inte om man tror på begynnande en konjunkturuppgång internationellt.

För de svenska långräntoma finns idag ett ytterligare utrymme för fortsatt en svag nedgång. I och med att den internationella räntenivån beñnner sig nära botten måste de svenska räntorna falla av egen kraft. Detta innebär att det måste skapas

förväntningar om valutastabilitet eller helst utdragen apprecieringsprocess.

- - en Detta ställer i sin tur allt högre krav på den inhemska finanspolitiken.

Korta räntan

När det gäller de korta marknadsräntoma torde det finnas ytterligare för utrymme sänkningar, såväl internationellt Europa i Sverige. Som framgår som av diagrammet nedan återstår fortfarande ett visst utrymme nedåt för de tyska korträntorna. I USA däremot torde de korta marlmadsräntoma stiga något snarare under loppet av innevarande år.

Korta räntor

Tyskland USA 1961-93

16.0% 14.0% 12.0% 10.0% 8.0% 6.0% 4.0% 2.0% 0

004961 19651969197319771981 198519891993

+ Tyskland + USA

126 SOU 1994: 108

För fortsatt räntefall i Europa talar även den konjunkturella situationen och den

nya vitboken. Flertalet kontinentaleuropeiska länder har idag höga korta

marknadsräntor sett ur ett konjunkturellt perspektiv. När konjunkturen befinner sig på botten är det brukligt att sänka räntenivån för att via permingpolitiken stimulera den ekonomiska tillväxten. Flera länder uppvisar idag höga korta realräntor.

Större förtroende för den ekonomiska politiken i flera kontinentaleuropeiska länder i kombination med den mycket konjunkturen skapar för succesiv svaga utrymme en neddragning av de korta marknadsräntoma under loppet 1994. Det kommer av dock att vara en kontrollerad process. Den europeiska bottemrivån torde infalla vid slutet av innevarande år alternativt i början nästa år. av

Vid enbart en fundamental analys återstår ett utrymme för sänkning de korta av räntorna i Europa på ca 1,5 2,0 procentenheter. Man måste dock betona de svårigheter vid bedömningen som de vidare växelkursbanden inom EMS utgör. Dessutom är den politiska situationen instabil i flera länder. Den politiska situationen i vissa politiskt stabila länder kan kan bli mer osäker under den närmaste tiden beroende på många och viktiga val. Exempelvis genomförs 19 val i

Tyskland under 1994.

Under loppet av 1994 ser vi att de tyska korträntoma kan falla till 4,0 4,5%. ner - Detta skapar utrymme även för övriga europeiska länder inklusive Sverige att - sänka korträntoma.

Positiva realräntor i framtiden

Som konstaterades ovan och som vi kan i de diagram presenteras nedan har se som vi under flera perioder i historien upplevt negativa reala räntor. Vi har dock svårt att se att detta kommer att upprepas i framtiden, framför allt gäller detta de långfristiga realräntoma. Men även de korta realräntoma torde förbli positiva i framtiden.

Real rantor

Sverige

1953-93

Källa: Riksbanken Sparbanken Sverige 10.0% 8.0% 6.0% 4.0% 2.0% 0.0% -2.0% -4.0%

6.0% 953 1958 1963 1968 1973 1978 1983 1988 1993

LÅNG % DISKONTO -- --

SOU 1994: 108 127

Den viktigaste förklaringen till att de finansiella marknaderna under 70-talet accepterade negativa realräntor är nog som nämdes ovan att de var mindre - utvecklade och hade sämre förutsättningar att diversiñera sina placeringar. En ytterligare viktig faktor var att det på 70-talet återstod lång rad regleringar, en som gynnade obligationsmarlmaden framför exempelvis aktiemarknaden. Vidare har en globalisering av placerarna ägt Informationen sprids idag blixtsnabbt och rum. till jordens alla hörn samtidigt.

DEMOGRAFISKA TRENDER

Varför demografi

Den demografiska utvecklingen är en av de få prognosvariabler med hög som säkerhet går att förutsäga i långsiktiga ekonomiska prognoser. Befolkningsutvecklingen har visat sig ha ett högt förklaringsvärde på den samhällsekonomiska utvecklingen och olika ekonomiska makrovariabler. En

väsentlig hörnsterri byggandet långa ekonomiska därför försöka

av prognoser är att studera och dra slutsatser av den demografiska utvecklingen.

I USA är det vanligt förekommande med slutsatser konjunkturutveckling, om räntenivåer, privatkonsumtion med mera, baserade på befolkningsutvecklingen. Allt öppnare ekonomier i Europa med bland armat avreglerade kapitalmarlmader innebär ökade möjligheter och sannolikt även ökat intresse att använda demografi som prognosvariabel på långa trender.

Forskning baserade på demografiska trender i USA pekar bland annat på ett starkt långsiktigt samband mellan långräntan, tillväxt i nominell BNP samt tillväxt i antalet sysselsatta.

Accelerationen av tillväxten började under 60-talet i USA, förklaras i hög som utsträckning av tillväxten i antalet sysselsatta vilket i sin tur berodde på de att stora barnkullarna efter kriget började komma in i arbetsför ålder. Inflationstrycket ökade successivt under 1960- och 70-talet eftersom konsumtionsbenägenheten är mycket stor för kategorin unga arbetsföra på grund bosättning, barn Den av etc. allt större arbetsstyrkan behövde dessutom kontorslokaler, maskiner m m. Samtidigt ökade inte produktiviteten tillräckligt snabbt, eventuellt beroende på en stigande andel yngre arbetslnatt. Under slutet 70-talet minskade tillväxten och av inflationstrycket som en följd av minskande barnkullar under 60-och 70-talet som kom upp i arbetsför ålder.

Slutsatsema baserat på den demografiska utvecklingen i USA är att den nominella tillväxten sannolikt förblir stark de närmaste tre åren på grund viss ökning i av en åldersgruppen kring 25 år. Därefter bör tillväxten avta. Denna utveckling pekar på att långa räntan har möjligheter att sjunka väsentligt under nuvarande nivåer under slutet av seklet. Detta förutsätter att inflationstrycket i USA inte accelererar på grund av en negativ utveckling budgetunderskottet. av

128 SOU 1994: 108

I Sverige är erfarenheterna på senare år denna typ studier inte lika av av omfattande. Vi har i den här rapporten dock gjort några försök att studera sambanden mellan förändringar inom olika åldersgrupper och ekonomisk tillväxt. Vi har i materialet använt SCB s prognoser.

Historik

Även i Sverige har den viktigaste demografiska trenden under efterkrigstiden varit de stora bamkullama föddes efter kriget 1945-1960 och är 34-49 år. som som nu Vissa paralleller avseende slutsatserna kan därmed dras mellan utvecklingen i USA och i Sverige . Tillsammans med de stora bamkullama födda 1945-60 är den fram till nittiotalet stadigt ökande gruppen pensionärer den mest tydliga trenden i Sverige sedan 1945.

Befolkningsutveckling Sverige

1950-95

1529 3044

20.0%	20.0%
10.0%	10.0%-
ooes-	0.095-

400 1950:1ss5i19eoi19s5i197oi197si19aoi19esi19mi19s5 iom 1950:1955|T960:196S:1970:1975:1960:1985i1990:

45m so 20.0% 20.0%

10.0%- - --------

0.005-

. 195019ss19eo'19es'197o'1s7s'19ao'isasässoäsos 40.0% 19501955396019s5'197o'1975'19eo'19a5'199or

En skillnad mellan Sverige och USA är att det i Sverige inte ñnns samma samband mellan tillväxttakt och ñrändringar i ålderskategorin runt 25 år. I Sverige kan man dock spåra ett samband mellan genomsnittlig nominell tillväxttakt och förändringar i kategorin 35-45 år.

Orsaken till denna korrelation spårar vi i att denna åldersgrupp i Sverige är relativt konsumtionsbenägen samtidigt som en stor del år inne i period där av gruppen en familjen expanderar och inkomsten börjar tillåta en högre konsumtion. Det starka sambandet med nominell tillväxt och befolkningsutvecklingen möjligheter ger oss att ha en uppfattning om tillväxt lite längre sikt.

SOU 1994: 108 129

Befolkningsutveckling Sverige BNP nom 10 års glid medeIt35-45

14.0% 12.0% 10.0% 8.0% 6.096 4.0% 2.0% 0,0% -2.0% -4.0° 96019641968197219761980198419881992 BNP n10år-°- 35-45 |

Hannigan-mur.. Vi har inte funnit några starka samband mellan realräntan och förändringar inom befolkningsstrukturen i materialet efter 1945. Däremot är sambandet mellan tillväxt och den nominella räntan inte överaskande. Vi i följande graf hur följsamheten ser mellan ett tioårigt glidande medeltal på nominell BNP och räntan har varit sedan 1953.

Genomsnittlig nom BNP LánglKort%

1960-1992

14.0%

12.0%

10.0% -

8.0%

60%

4.0%

ofi§32???liiâiiâêåiiåiifiiåfâåii

20i96019641968197219761980198419881992

|:BNP n 10 år -- Lång % Diskonto

-- KllhIEIdhatt Sari En mycket intressant negativ korrelation har vi spårat mellan räntenivåer och förändringar i gruppen 55-65 år. Ett negativt samband innebär att om åldersgruppen ökar så minskar räntan och tvärtom. Den anledning vi kan är att se gruppen har en hög sparbenâgenhet till följd av en nära förestående pensioner-ing. Det är säkert av minst lika stor betydelse att inkomsten tenderar hög inom att vara gruppen samtidigt som en stor del av kostnaderna för att bilda familj redan är tagna. Vi ser på bilden hur räntan stiger medan gruppen går Vi också hur ner. ser räntan slutar att stiga och börjar dra sig nedåt ungefär samtidigt som gruppen startar sin tillväxt. Det finns stora frågetecken kring förklaringsvärdet kring detta samband. Vi har dock sett det som såpass tydligt att vi väljer att visa det.

5 I4-l030

130 SOU 1994: 108

Befolkningsutveckling Sverige

LångKort

% 55-65 ársgruppen

15.0%

10.0% - 50% -- -

00% x fx

små66h:13631:fäsäâfåizâferä:123336fsisäifeääifsisz

Diskontol

55-65 Lång % - + E5555 Sveriges framtida befolkning Enligt Statistiska Centralbyrån kommer Sveriges befolkning i framtiden att växa i en mycket beskedligare takt jämfört med perioden 1945-1994. Prognosen ligger för närvarande på en årlig befolkrtingsökrting ca 0,26 96. De senaste fyrtio åren har tillväxten varit ca 0,56 %är.

Övriga viktiga trender inför framtiden är en fortsatt stark ökning av andelen

pensionärer efter år 2010. Dessutom fortsätter efterkrigsårens stora barnkullar att rulla in i allt äldre ålderskategorier.

Befolkningsutveckling Sverige

1 995-2025

15 :M4 20.0% 20.0% 10.0% 10.0%

o.o$ oo$

40.0% a : : i : : 40.0% 2 : : : l : 1995200020052010201520202025 1sw2ooo2oos2o1o2o152o2o2o2s 4560 eos 20.0% 20016 10.0% 10.0% .,.,,. i om -1 0.096 199s:2ooo2oo52o1o'2o15'2o2o'2o25 -1 0.096 1sss:20oo2os2o1o'2o15'2o2o'2o2s å

få

SOU 1994: 108 131

Andel pensionärer och mycket gamla kommer att öka

Antal personer över 65 år är i stort sett oförändrat fram till sekelskiftet. Däremot kommer det under åren fram till sekelskiftet att ske en kraftig förändring av åldersstrukturen bland de äldre. Antalet riktigt gamla, de är över 80 år, som kommer att öka kraftigt medan antalet i åldern 65-79 år kommer personer att minska.

Antal pensionärer i relation till antal personer i yrkesaktiv ålder kommer att öka

från 29% år 2000 till 37% år 2025. Om dessutom medellivslängden under samma

period ökar med 3,15 år jämfört med 0,5 år i huvudaltemativet, ökar andelen till

närmare 40% Antal pensionärer i relation till antalet sysselsatta kommer att öka . från 40% år 1995 till 49% år 2025, under antagande om oförändrad andel

sysselsatta i yrkesaktiv ålder.

Fortsatta förskjutningar inom 20-64 år gruppen

Antalet personer i yrkesaktiv ålder 20-64 år kommer att öka med 93 000 ca personer från 1994 fram till sekelskiftet till 5,158 miljoner. Samtidigt kommer

medelåldern att stiga. Som vi har pekat på tidigare finns det anledning studera att denna grupp noggrant. Konsumtions- och sparandemönster inom skiljer gruppen sig mycket åt. Vi ser att den stora tillväxten ligger i 45-60 år. gruppen

Liknande utveckling i EG-länderna men med starkare trend

Även i EG är trenden en ökning för relationen antalet pensionärer jämfört med

antalet yrkesverksamma. År 1990 20% befolkningen var ca av i EG över 60 år jämfört med 15% 1960. Andelen över 60 år kommer att stiga till 25% år 2025. ca Även relationen spararekonsumenter i EG visar kontinuerlig ökning 1990-2015 en men med en snabbare ökningstakt jämfört med Sverige från 80% år 1990 till ca 115% år 2010.

132 sou 1994: 108 TILLVÄXT, INFLATION OCH RÄNTA I SVERIGE 1994-2000

Mot bakgrund av ovanstående kan vi skissa huvuddrag för några olika tänkbara scenarier.

Vi är mitt uppe i en transformationsfas från typ samhälle till såväl en av en arman, i Sverige som internationellt. Sannolikheten för att något följande scenarier av kommer att slå in till fullo är därför näst intill obefintlig. Vi har i möjligaste mån försökt renodla tre olika scenarier. Ett första, optimistscenario, där alla de osäkra faktorer vår omvärld idag bjuder på faller på plats. Det tredje scenariot, inflationsscenariot är då, det mesta går fel. Mellan dessa två scenarier har vi skissat på ett låt oss kalla det huvudscenario. Som sagt, det skulle förvåna - - oss mycket om något av scenarierna skulle falla in till fullo. Allt talar ñr att vi kommer att Få en blandning av de utvecklingslinjer de representerar. En anledning så god som någon att vid varje given tidpunkt ha en så hög handlingsberedskap som möjligt.

I punktform kan de olika scenariema sammanfattas enligt följande tablå:

scenario 1 scenario 2 scenario 3 -Lyckoumomstrukturering -Prvblemetük omstrukturering -Omnrukmrering misslyckas -Politiek áhililet -Miutroende BU mot -Politiek -Meamanp i dynamiskt nu sv. BU-medlemukep i ugnen: nu -lngetBU-medlemuhp -Ttllvin i Östeuropa -ungum ekonomisk Lterhimnlning Storeproblem i Ö-Burope -Miljöbtutrofer

Det första scenariot är det scenario som i princip alla dagens prognoser och planer bygger på. Alla förväntar sig att jürhoppningarna skall slå in. Dessutom fastställs planerna för verksamheten som om förhoppningarna redan hade slagit in och blivit verklighet. Till exempel att Sverige är EU-medlem 1995, att arbetslösheten inte

permanentas på en hög nivå, att Östeuropa lyckas genomföra sin omstrukturering

utan kaos och anarki... Detta scenario innebär hög internationell tillväxt med goda

utsikter för en positiv utveckling i Östeuropa. Sverige skulle vara en självklar del i

Europa: Utlandet investerar i allt större utsträckning i Sverige. De politiska ledarna lyckas övertyga folket om fördelarna med EU. Sverige blir medlem i ett starkt och progressivt EU. Allt utvecklas till det battre.

Det andra scenariot huvudaltemativet bygger på att inte allt blir som vi tänkt - oss. Svenskarnas attityd till EG är fortsatt negativ. Vinstema med att ingå i ett stagnerat och problemtyngt EU bedöms vara små. Trenden mot polarisering av världshandeln förstärks. Problemen i Ryssland innebär svårigheter för den tyska återhämtningen. Efter en uppslitande debatt går Sverige med i EU. EU har emellertid stora interna problem, och den dynamiska utvecklingen är liten. Några större politiska framgångar har inte skett. Fokuseringen ligger fortfarande på att främja internationell handel. Tysklands återförening och problemen i Ryssland samt f d Jugoslavien förorsakar ekonomisk och politisk handlingsñrlamning inom EU.

Det tredje scenariot inflationsaltemativet symboliserar vad som kan hända om - de flesta förhoppningarna slår fel. Den internationella konjunkturuppgången fördröjs eller till och med uteblir. EU-processen stannar av. Politikerna kan inte

SOU 1994: 108 133

övertyga väljarna om fördelarna med EU, samtidigt som utvecklingen i Östeuropa

av samarbetet uteblir. Den gemensamma valutan förverkligas ej. EG reduceras till ett frihandelsområde och Sverige blir medlem. Den splittrade politiska situationen i Sverige resulterar i uppkomsten av ett flertal populistiska partier, som ger upphov till helt nya politiska grupperingar. Den politiska visionen försvinner och partiernas kran går till att överleva. Motståndet mot EU är massivt. Kraven på att återinföra det gamla välfärdssarrthället växer sig starka under devisen Det var

bättre förr. Utvecklingen i Östeuropa förvånas snabbt. Stora befolkningsgrupper

kommer i rörelse. Det politiska etablissemanget är handlingsförlamat.

Nedan harvi försöktattsamnranfattavaddeolika scenariernainnebär förvissa-i detta sammanhang viktiga prognosvariabler. -

Sammanfattning av utsikterna för de olika variablema följer under tabellen.

Inflation: Flera faktorer pekar på låg inflation under återstoden decenniet. Hög av arbetslöshet i Europa, enighet bland centralbankerna i EGEU inflationsmål på om 2-3%, produktivitetsinvesteringar och global sourcing. En annan mikrotrend är pricing power to the people. Vidare finns ingen förutsebar brist på oljaenergi. Statens minskade möjligheter att finansiera pensioner och ersättningar innebär ökad sparbenägenhet minskad konsumtion. Även skapandet frihandelsområden bidrar av till lägre inflation. Att världens ledande ekonomier kommit i otakt är även det positivt för inflationsförvänmingama med bland annat lägre risk för flaskhalsar i form av brist på produktionsfaktorer och råvaror. Den långsamma konjunkturuppgången som är en följd av den höga skuldsåttningen minskad risk för ger överhettning och inflation. Även demografiska faktorer tyder på begränsat ett efterfrågetryck.

Risken för hög inflation härrör främst från svaga statsfinanser i flertalet länder. Stora budgetunderskott kan leda till minskat förtroende för valutan med högre räntenivåer som följd. svagare valuta leder i sin tur till ökade inflationsimpulser. Om staten väljer att finansiera budgetunderskotten med väsentligt ökad penningmängd är inflationsspiralen ett faktum.

Att bedöma sannolikheten för ett höginflationsscenario är mycket svårt. För

134 SOU 1994: 108 närvarande gör vi bedömningen att sannolikheten överväger för relativt låg inflation under perioden 1994-2000. Historiska erfarenheter ger dock inget stöd för denna positiva syn. Statskulder har historiskt betalats med högre inflation. Det är därför väsentligt att ha hög handlingsberedskap inför tecken på högre inflationsnivåer.

Tillväxt: Sverige väntas nå nästa konjunkturtopp parallellt med Tyskland 199697. Tillväxten i den kommande högkonjunkturen i Europa blir sannolikt relativt svag, runt 3-3,5 96. Den genomsnittliga tillväxten under 1996-2000 för Sverige bedömer vi blir ca 2,5-3,5%.

Skuldbördan och det låga kapacitetsutnyttjandet i kombination med budgetunderskott i flera ekonomier samt valutaproblematiken i Europa begränsar tillväxtförutsätmingama. Den demografiska utvecklingen i Sverige pekar på att tillväxten för ålderskategorin konsumenter kommer att bli mycket svag de närmaste åren. Kategorin sparare ökar däremot väsentligt med lägre räntenivåer samt ökad efterfrågan på aktier och andra placeringstillgängar som följd.

Befolkningsutveckling Sverige

Förändringar inom 35-45 ársgruppen

3.0%

20%

1 .0%

0,0%

-1.0% . -2.0%

1994 1595 1996 1997 1993 1999 2600

+35-45

Kllhaxllvááhuüp

Befolkningen i EGEU utgör 6% av världens befolkning och förväntas utgör 4% år 2020. En stor del av tillväxten i världen förväntas därmed skei främst Asien men även i Latinamerika och vissa östländer. Förväntningarna på tillväxt för USANAFTA är ca 34% år 1996-2000, medan motsvarande tal för Asien är ca 5- 7 % .

SOU 1994: 108 135 Ränta: Enligt vår bedömning kommer de internationella långrântoma sammantaget att bottna kring nivåerna 5,25-5,5% under det närmaste året, vilket är nära den nuvarande vägda långräntan på ca 5,6%. Därefter bedömer vi att den mest sannolika utvecklingen är begränsade uppgångar för långräntan med samma argument som för inflationen. Den avgörande risken för stigande längräntor på sikt år de svaga statsñnansema i många länder. För de svenska långräntoma finns utrymme för ytterligare svag nedgång. Höga krav ställs dock på ñnanspolitiken.

För den korta räntan ñnns ytterligare utrymme för sänkningar, såväl i Europa som i Sverige. Större förtroende för den ekonomiska politiken i kombination med den mycket svaga konjunkturen skapar utrymme för successivt sjunkande korträntor som bottnar slutet -94 början 1995. De för Sverige viktiga tyska komäntoma kan falla ner till 4,0% under 1994. Den demografiska utvecklingen med kraftigt ökande relation spararekonsumenter samtidigt som incitamenten för sparande ökar, tyder på att korträntan kan förbli låg under lång tid.

Befolkningsutveckling Sverige

Förändringar inom 55-65 ársgruppen

5.0%

40%

3.0%

2.0% ,

10%

0.0%

1994 1995 19:96 1997 1993 1999 2600

Kllh:xlk$rááånrb

Realräntan: Den genomsnittliga långa realräntan har sedan 1953 varit 2% ca medan den korta realräntan vant ca 0,5%. I vårt huvudscenario räknar vi med en lång realränta på i genomsnitt 2-2,5% för perioden, och en kort realränta som fluktuerar mellan 0,5-2%. Vi bedömer att sannolikheten är relativt hög att realavkastningen på den långa räntan hamnar i nivå med vår prognos. Den reala avkastningen korta instrument är osäker. Ett mycket högt sparande kan mer hjälpa till att successivt trycka ner räntenivån. Det statliga budgetunderskottet är dock en osäkerhetsfaktor som mycket väl kan störa bilden. Det demografiska mönstret för perioden med ett förväntat mycket högt sparande och nominell en svag tillväxt talar för ett utfall i det nedre intervallet på den korta räntan.

136 SOU 1994: 108 SCENARION FÖR PERIODEN 2000-2010

Allmänt

Prognoser avseende tillväxt, ränta och inflation på mycket lång sikt är givetvis behäftade med en mycket stor osäkerhet. Det finns inom den ekonomiska vetenskapen en rad olika ansatser på analysmetoder. Vi har i den här rapporten valt att basera våra antaganden på de demografiska förändringar vi idag kan ñrutse.

Demografi Det vi med stor säkerhet kan ha en uppfattning om år den del av befolkningen som redan är födda och deras fördelning. De något mer osäkra faktorerna är födslotal, immigrationemigration och livslängd. Som grund for var analys har vi beräkningar gjorda av Statistiska Centralbyrån. Enligt dessa kommer Sveriges befolkning att växa med 0,24%år under perioden. Det skall jämföras med 0,56%år för perioden 1945-94. Vidare kommer andelen över 65 år att öka från 16,9% av totala befolkningen till 18,1%. Om vi studerar de viktiga 35-45 och 55-65 årsgrupperna finner vi inte helt låttolkade signaler.

Gruppen 35-45 år faller visserligen som andel av befolkningen från 13,6% till 12,8%, men minskningstakten avtar under första delen av perioden. Under den sista delen av perioden visar denna grupp en svag ökning.

Befolkningsutveckling Sverige

2000-2010

15-29

zooååooáåooååooâäooåzort 45-00 2.05 2.0

09%- olm

49% -2.01

Klh:@hnhub

SOU 1994: 108 137

Andelen sparare, gruppen 55-65 år, ökar från 11,5 % till 12,7% befollmingen. av Under perioden avtar dock ölmingstakten de första sju åren för att övergå till en minskning de sista tre åren.

Vi kan konstatera att den tidigare trenden för ökning antalet och andelen av pensionärer fortsätter att hålla i sig. Inom yrkesaktiv ålder fortsätter också en markant förskjutning mot den äldre delen.

Tillväxt

I vår analys gör vi antagandet att produktivitetsförbâttringarna kommer fortsätta att inom främst den industriella sektorn. Vi ser det relativt svårare att öka som produktiviteten inom servicesektom. I takt med att den andel ökar försvåras senares därmed möjligheterna for en produktivitetsledd tillväxt. Med tanke på att allt större en del av befolkningen är äldre och lever allt längre, är det uppenbart att stora resurser kommer att krävas inom äldreomsorg och inom vårdsektom helhet. som

Den svaga utvecklingen inom de eñerfrâgestarka befolkningsgruppema leder oss också till att tro en måttlig tillväxt.

Den reala tillväxten bör ligga i genomsnitt inom intervallet l,5-3%år.

Befolkningsutveckling Sverige

Förändringar inom 35-45 års gruppen

2.0% 15% 1.0% 0.5% 0.0% -0.5% -1.0% -1,5% -2.0% 2000 2002 2004 2006 2008 2010

+35-45

KlksCllspnhuünhá

138 SOU 1994: 108

Räntan

Under perioden kommer barnkullarna från fyrtiotalet att växa in i sparandegmppen 55-65 är. En begränsad tillväxt med ett högt möjligen avtagande sparande bör men leda till genomsnittliga korta realräntor inom intervallet 0,5-l% under första hälften av perioden. Under den andra halvan kan det finnas möjligheter för en halv procent högre räntor.

Den långa realrantan räknar med kommer ligga inom intervallet 2-3% med att en större chansrisk för den nedre halvan av intervallet.

Stora osäkerhetsfaktorer är återigen de oEentliga obalanserna. Även den långa om räntan kan ge en acceptabel genomsnittlig real avkastning finns det mycket en stor risk för att räntan blir volatil och rör sig kraftigt och För investerare upp ner. en innebär detta en ytterligare risk.

Befolkningsutveckling Sverige

2010-25

15 so 10.0% 10,035 5996-- -- ggg- 0.0- 0.095- 45.0%- -GD$--mm i i i o i i 2010 2015 2020 i 2025 2010 2015 2020 2025 än ø. 10.0% 10.0 JJ sm sms-- -----_--

49%- 6.0 40.0% 1 1 å 40.0% 1 2 2010 :ms :nu :ms i nu 2015 m :m:

Küåkhámáiá

SCENARION FÖR PERIODEN 2010-2025

Demografi

Sveriges befolkning beräknas i likhet med föregående prognosperiod växa med 0,24% under perioden. Gruppen 65 år och äldre fortsätter att öka och utgör 20,4% av totalbefolkningen vid utgången av perioden jämfört med knappt 18% år 2010. Gruppen 55-65 år, som har hög sparbenägerlhet, minskar från 12,7% befolkningen av till 11,7% år 2016-2019, därefter ökar denna kategori till 12,3% år 2025. Gruppen 35-45 år, med hög konsumtionsbenägenhet, ökar inledningsvis något for efter år att 2018 åter minska till knappt 12% 2025.

SOU 1994: 108 139

Befolkningsutveckling Sverige

Förändringar inom 55-65 årsgruppen

50% 4.0% 3.0% 2.0% 1 .0% 0,0% .0% -2.0% 2000 2002 2004 2006 2008 2010

Klhzülüdhubiilb Tillväxt ränta Sammantaget kan konstateras att utsikterna för ökad konsumtion från gruppen 35-45 år är svagt positiva år 2010 till 2018, varefter konsumtionen ut att försvagas. ser Utvecklingen för gruppen sparare 55-65 år visar en svacka i mitten av programperioden. Det ar dock framför allt den mycket höga och ökande konsumtionen av vård under hela perioden kommer att påverka samhållsekonomin. Det år sannolikt att den relativt svaga produktivitetsutvecklingen i den växande vårdapparaten ger inñationsimpulser i ekonomin. Vårdsektom konkurrerar med resurserna i industrisektom och övriga sektorer. Denna bild förstärks av att utvecklingen år likadan i övriga Europa Nominella räntor torde därför stiga Sparandet kommer dock att förbli högt, vilket bör hålla tillbaka realranteutvecklingen. Med en extremt hög grad av osäkerhet räknar vi det som troligt att de reala räntorna inte kommer att överstiga de genomsnittliga realrântor sett de senaste fyrtio åren. Det innebär korta räntor kring 0,5% och långa räntor kring 2%. Vi ser det som risk att räntorna avviker nedåt.

140 SOU 1994: 108

Befolkningsutveckling Sverige

Förändringar inom 35-45 årsgruppen

1.5% 1.0% 0.5% 0.0% -0.5% -1.0% -1.5% -2.0% 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 I- 35-45

Killa: SCBochSparbanken Sverige

Befolkningsutveckling Sverige

Förändringar inom 55-65 årsgruppen

2.0% 1.5% 1.0% 0.5% 0.0% -0.5% -1.0% -1.5% -2.0% 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024

Killa: SCBå Sparbanken Sverige

SOU 1994: 108 141 SLUTSATSER FÖR KAPITALALLOKERING

Vi har konstaterat att demografiska och malcroekonomiska faktorer pekar på lägre realräntor, framför allt på den korta sidan, under prognosperioden. Till detta kan läggas att det finns starka budgetekonomiska incitament för regeringama i Europa att få ned korträntan. I Sverige bedömer vi att ränteutgiftema för statsskulden kommer att uppgå till drygt hälften av skatteintäkterna under budgetåret 199697, vid nuvarande räntenivåer. Även den höga arbetslösheten och ekonomiska svaga utvecklingen i Europa innebär mycket starka incitament ñr politikerna att sträva efter lägre korträntor.

slutsatserna-hög osäkerhet och att den riskfria realräntan faller kraftigt jämfört med 80-talet, innebär att det blir nödvändigt att ta risk för att öka sannolikheten att nå över 0,5-2,5 % i real avkastning.

Riskspridning mellan fler tillgångsslag och inom tillgångsslag ökar sannolikheten för högre realavkastning. Det är därför väsentligt att förstå och diversifiera risker.

Riskspridning till bl a tillväxtregioner-branscher, ökar sannolikheten för högre realavkastning även genom relativt låg korrelation med traditionella marknaderbranscher. Hög tillväxt och därmed realränta förväntas bland annat i Asien,

Latinamerika och i vissa länder i Östeuropa. Tillgång till dessa marknader erhålls

mest effektivt genom specialiserade fondförvaltare. Systematisk utvärdering av dessa specialiserade förvaltare bör ske kontinuerligt.

Vi bedömer att det mest sannolika scenariot är relativt låg inflation i Europa och även i Sverige. Risken för hög inflation kommer främst från de svaga statsfinansema och den ofta använda metoden att inflatera bort statsskulden. Ökad inflation innebär svagare kronkurs vid flytande växelkurser och därmed återställdförbättrad lönsamhet i exportföretagen. För att gardera risker för högre inflation och därmed risker i bl a svenska ränteplaceringar, bör riskspridning ske till utländska tillgångsslag.

Oavsett om den ekonomiska politiken i Sverige resulterar i hög eller låg tillväxtinflation, gör vi bedömningen att investeringsklimatet kommer att gynnas på lång sikt. Därmed kommer även aktiemarknaden och främst exportinriktade företag att visa god utveckling. Även placeringar i den svenska aktiemarknaden kan därvid ge gott skydd mot eventuell högre inflation i Sverige jämfört med omvärlden.

VARFÖR RISKSPRIDNING

Avsikten med riskspridning är att få så hög avkastning som möjligt i förhållande till vald risknivå. Låg eller negativ korrelation samvariation mellan tillgångarna i en portfölj innebär en minskad risk i den totala portföljen.

Vi har valt att visa effekterna av riskspridning baserat historisk utveckling för

142 SOU 1994: 108

några tillgångsslag för perioden 1970-1993.

Risken mäter vi uttryckt standardavvikelse. Vid som en en normalfördelning av utfallen kommer ca 67% av utfallen att hamna plus minus standardawikelse en från medelvärdet. Cirka 96% av utfallen hamnar plus minus två standardawikelser

från medelvärdet. Korrelation samvariation kan vara som högst +1 och lägst

som -1, där +1 uttrycker perfekt korrelation och -1 perfekt motsatta rörelser. Siffror runt 0 innebär att tillgångarna rör sig helt oberoende av varandra. Vid optimering av portföljer är strävan att ñnna tillgangsslag med låg, eller möjligt en om negativ kor-relation med övriga portföljtillgångar samtidigt som den förväntade avkastningen år god.

Tabell: Genomsnittlig årlig avkastning och risk 1970-1993

Avkastning Risk

Obligationer Sverige 5 år 10,7		6,6
Riskfri ränta SSVX 30 dgr 10,0		1,0
Aktier Sverige	18,5	23,6
Aktier Europa	16,3	18,9
Aktier USA	14,9	21,6

25,00% r

20,00% --

15,00% I Avkastning

10,00% El Risk -

5,00%

0,00% -4 Riskfri Sv Sv Eur USA 96 Obl aktier aktier aktier KLM: lånad Spå-b

Avkastningen i tabellen inkluderar kursrörelser och är uttryckt i SEK.

Tabell: Korrelation

Obl. Riskfri Sv akt. Eur akt. USA akt. ränta Riskfri ränta 0,141 1,0 0,148 0,188 0,209 Obligationer Sv. 1,0 0,141 0,190 0,168 0,606 Aktier Sverige 190 0,148 1,0 0,511 0,425 Aktier Europa 0,168 0,188 0,511 1,0 0,609 Aktier USA 0,061 0,209 0,425 0,609 1,0

SOU 1994: 108 143 Vad händer om vi optimerar avkastningen att kombinera de olika genom tillgångsslagen och sätter risknivån till nivå för obligationsrântan under samma som perioden

Tabell: Genomsnittlig årlig avkastning internationell portfölj jämfört med svenska obligationer 1970-1993 vid risknivå samma

14,00% - 12,00% 10,00% -- 8,00% I Sv om - 6,00% Cl Int portfölj 4,00% -- 2,00% - 0,00% Avkastning Risk

un.:ha.. z spa-n- Som framgår av tabellen gav den internationella portföljen högre avkastning vid samma risknivå jämfört med enbart obligationer. Avkastningen i förhållande till en viss risknivå höjs ytterligare om vi väljer att inkludera fler tillgångsslag som exempel emerging markets, terminsförvalming, m m. Fördelningen på tillgångsslagen i den valda portföljen är:

Svenska Obligationer	6,6%
Riskfri ränta	59,5
Svenska aktier	17,4
Europeiska aktier	16, 8
USA aktier	0,0 %
Förväntad avkastning	12,6 %
Standardavvikelse	6,6%

144 sou 1994: 108

Bilaga

Emerging markets

Det finns idag många definitioner på emerging markets. Hur begreppet definieras är ofta avhängigt vilka intressen som ligger bakom definitionen. Avser man exempelvis goda exportmöj ligheter till en ny jungfrulig marknad Eller sker klassificeringen utifrån mer specialinriktade intressen, typ stor aktiemarknad. en

En sammanfattande definition dock ganska snäv är: i regel icke-OECD-ldndev- - marknader, vilka genom institutionella förbättringar och marknadsorienterad en ekonomisk politik håller på att skapa förutsättningar för god långsiktig en tillvaxtpotential .

Två faktorer bör poängteras:

Emerging markets befinner sig utanför OECD-området Grekland, Portugal och Turkiet undantagna; Man håller på att skapa förutsättningar för god eller hygglig tillväxt även på en längre sikt.

Emerging markets är således inget statiskt begrepp. Politiska ocheller ekonomiska-politiska förändringar kan sänka tillväxtpotentialen. Nya länder kommer in i gruppen. sammansättningen emerging markets av gruppen kommer följaktligen att förändras. Den är dessutom subjektiv.

Vilka Zander är etnerging markets

Den välkända tidningen The Economist publicerar sedan tid tillbaka en regelbundet tabell omfattande 24 länder. Även Internationella Valutafondens en dotterbolag International Finance Corporation IFC har gjort klassificering, en speciaJim-iktad på aktiemarknaden. Av sammanställningen nedan framgår vilka länder dessa källor klassificerar som emerging markets.

SOU 1994: 108 145

3 Emerging markets

E°°°°°“s Enl IFC

Z] Filipp.

:Inongknng

E Indien

:Indonesien

[:] Israel Jordanien

:Kina

:Malaysia

Pakistan

Esingapore

1:]

Polen SriLanka

:sydkom

:l Portugal :l ETaiwan

Tjedcim

:Inanand

Asien OECD- Övriga Asien Afrika Latin - Europa Europa amerika

SOU 1994: 108 147 Bilaga 6

6 Bilaga

Öhrlings

från AB

Rapport Reveko

l48 SOU 1994: 108 ÖHRLINGS REVEKO

Kärnbränslefondsutredningen

Det svenska finansierings-

systemets stabilitet m m

Stockholm den 8 april 1994 8

ez;:,:%z4z ef-

n s Olle Westin Håkan Gehlin Peter Carlsson

SOU 1994: 108 149 Ö ÖHRLINGS REVEKO

Innehållsförteckning

Sida 1 Uppdrag 2 Underlag för rapporten 3 Det svenska linansieringssystemets stabilitet 3.1 Elmarknaden 3.2 Kärnkraftens produktionsekonomi 3.3 Analys av koncessionsinnehavamasägamas finansiella ställning 3.4 Analys av det svenska systemets stabilitet 4 Det finska systemet 4.1 Den finska lagstiftningen 4.2 Erfarenheter 5 Slutsatser

Bilagor

1 Finansiell analys 2 Beräkningar avseende kostnader för kärnkraftens radioaktiva restprodukter 3 Capital in nuclear waste management fund

ÖHRLINGS REVEKO 1 27

Uppdrag

Öhrlings Reveko AB har Kämbränslefondsutvecklingen erhållit i uppdrag

av att;

identifiera eventuella svagheter i det svenska systemet för finansiering av de framtida kostnaderna för att hantera kärnavfall och riva kärnkraftverken,

överväga om ett införande av bestämmelserna i motsvarande finska system kan avhjälpa eventuella identifierade svagheter,

överväga om det svenska systemet bör omarbetas eller kompletteras för att kunna fylla sin uppgift.

Uppdraget har utförts av civilekonomema Håkan Gehlin och Olle Westin samt ekonomie licentiat Peter Carlsson.

Underlag för rapporten

Rapporten baseras på;

officiella årsredovisningar för de bolag som äger kärnkraftverken,

propositioner, lagar och annan officiell dokumentation om det svenska systemet vad avser finansiering av kostnader för rivning och hantering av kärnkraftavfall,

underlag från SKB och SKI, -

proposition om det finska systemet och annan officiell dokumentation om reglerna i Finland,

intervjuer med företrädare för miljödepartementet och statens käm- kraftinspektion SKI,

intervjuer med företrädare för de finska kärnkraftverken Imatran - Voima Oy och Teollisuuden Voima Oy IWO.

En datamodell har utvecklats och använts för att simulera ändringar i de parametrar som kalkylen för kämkraftens awecklingskostnader baseras på.

SOU 1994: 108 151

ÖHRLINGS REVEKO 2 27

Det svenska finansieringssystemets stabilitet

3.1 Elmarknaden

Den marknad som kärnkraftverken arbetar på är under förändring.

I prop 199192: 133 om en elmarknad med konkurrens anges att den

svenska elmarlcnaden bör öppnas för konkurrens.

I utredningen Elkonkurrens med nätmonopol SOU 1993:68 föreslås hur sådan konkurrens skall åstadkommas. I lagrådsremissen om handel med i konkurrens har förslagen något modiñerats. Regeringens förslag i ärendet, som i huvudsak överensstämmer med lagrådsremissen, har lagts fram i februari 1994.

Vi har således i våra analyser utgått från att konkurrens kommer möjligen efter en övergångsperiod att införas i Sverige. -

Inom EU har också beslut tagits i syfte att påbörja en avreglering. Två direktiv, transiteringsdirektivet 90547EEG och direktivet om pristransparans 90337EEG har hittills trätt i kraft.

Förslag till direktiv om en inre marknad för el, främst de s k TPA-förslaget IPA Third Party Access har mött motstånd bland medlemsländer. Det år därför för närvarande oklart vad som kommer att hända inom EU.

I Norden har Norge skapat konkurrens på elmarknaden. I Finland pågår ett arbete att införa konkurrens.

I Norden pågår ett utbyte av elkraft mellan kraftbolagen. En ledning byggs för närvarande mellan Sverige och Tyskland.

152 SOU 1994: 108

ÖHRLINGS REVEKO 3 27

Konsekvenserna av de planerade förändringarna på elpriset är Omdiskuterat. Vissa bedömare hävdar att elpriset kommer att sjunka till följd av att det möjliga utbudet av producerad av billig vatten- och kärnkraft samt kraftvärme överstiger konsumtionen åtminstone de närmaste åren. Möjligheterna att imponera norsk förstärker detta scenario. Andra bedömare hävdar att Sverige har en oligopolmarknad, där Vattenfall och Sydkraft i kraft av sin dominans kan styra priset på genom att reglera sin produktion. De utredningar som hittills presenterats effekterna ellag om av en ny tyder på att den maximala effekten på elpriset ligger inom ett intervall 6 av örekWh.

I tillämpliga fall har vi i våra analyser räknat med att priset kan variera inom att inom ett intervall på 6 örekWh i förhållande till ett bedömt råkraftpris om 18 örekWh.

3.2 Kärnkraftens produktionsekonomi

En ytterligare aspekt att beakta i analysen är hur produktionskostnadema för kärnkraftverk fördelas mellan fasta och rörliga kostnader. De rörliga eller i huvudsak rörliga kostnaderna; bränsle, drift, underhåll och övriga driftkostnader uppgår till cirka 8 örekWh. Kostnaden varierar något beroende på typ och storlek på kämkraftsaggregatet och produktionsvolym. I kostnaderna ingår inte heller den nuvarande avgiften för kostnader för rivning samt hantering av kämlcraftavfall om cirka 2 örekWh. Det genomsnittliga råkraftpriset exklusive distributionskostnader är överslagsmässigt cirka 18 öre.

Den stora skillnaden mellan rörliga produktionskostnader och pris har för vår analys två intressanta effekter;

l Företagsekonomiskt lönar sig stora reparationer och ombyggnader

2 Utrymmet att höja avgiften för awecklingskostnader är stor innm bidraget att täcka de fasta kostnaderna blir noll

Det förstnämnda förhållandet medför att tekniskaekonomiska faktorer som försämrar ekonomin för kärnkraftverk lägre pris på elkraft, ombyggrader av säkerhetsskäl etc måste vara av betydande dignitet innan de får til resultat att ett kärnkrañverk stängs.

Den nya dum-knuten ochDS1994:1 utredningenelnurknndørehuien om

SOU 1994: 108 153

Ö ÖHRLINGS REVEKO 4 27

Teoretiskt kan alltså avgiften för kostnader för rivning samt hantering av kämkraftavfall höjas från cirka 2 örekWh till cirka 10 örekWh innan bidraget att täcka fasta kostnader, som ränta och avskrivningar, blir negativt. En sådan avgift medför att verksamheten vid kärnkraftverken kommer att redovisa stora förluster. Verksamheten torde dock drivas vidare så länge bidraget att täcka de fasta kostnaderna är positivt.

Kalkylen förutsätter att perfekt konkurrens råder. Som tidigare nämnts ifrågasätts av vissa bedömare att detta kommer att gälla på den svenska elmarknaden med hänsyn till den starka koncentrationen på produktionssidan. Det år därför möjligt under vissa omständigheter att det skulle löna sig för en reaktorägare att stänga en eller flera reaktorer för att få upp den allmänna prisnivån även om de rörliga produktionskostnadema är lägre än råkraftpriset.

Priset som kämkraftverken erhåller påverkas av marknads- och konkurrensförutsättningar. En förändring av priset med 6 örekWh innebär att maximal avgift varierar från 4 örekWh 24 örekWh innan det blir kortsiktigt olönsamt att producera.

I de fall kalkylen för kostnader for rivning samt hantering av kämkraftavfall genom nyvunnen kunskap försämras under kämkraftverkens drifttid finns således betydande möjligheter att genom avgiftshöjningar täcka sådana kostnadsökningar.

Sådana avgiftshöjningar påverkar självfallet negativt ekonomin för kämlnaftverken. I sista hand lönar det sig dock för en ny ägare att ta över kärnkraftverken så länge erhållet pris för producerad täcker de rörliga produktionskostnaderna och awecklingsavgift.

3.3 Analys av koncessionsinnehavamasägamas finansiella ställning

Det åligger koncessionsinnehavama att svara för kostnaderna för awecklingen av kärnkraftverken.

I avsnittet nedan beskrivs hur det juridiska ansvaret är utformat och koncessionsinnehavamasägamas finansiella styrka och därmed möjlighet att klara av sina åligganden i detta avseende. Motsvarande uppgifter lämnas också för Sydkraft AB. Bolaget saknar koncession men driver genom helägda dotterbolaget Barsebäck Kraft AB reaktorerna i Barsebäck.

154 SOU 1994: 108

ÖHRLINGS REVEKO 5 27

3.3.1 i nhv v

I Sverige finns tolv kämkraftsreaktorer och två forskningsreaktorer. l denna utredning behandlas endast de kommersiella verken. Ringhalsverket med fyra reaktorer ägs och drivs av Vattenfall AB också beviljats tillstånd som för driften. Oskarshamnsverket som har tre reaktorer ägs och drivs OKG av AB som likaledes beviljats tillstånden. För Forsmarksverken med tre reaktorer innehas tillstånden av ett särskilt bolag, Forsmarks Kraftgrupp AB FKA, medan driften sköts av Vattenfall. I Barsebäck med två reaktorer råder liknande förhållanden då tillstånden innehas av Barsebäck Kraft AB medan driften sköts av Sydkraft AB.

Tillstånden för rätten att inneha och driva kåmkraftverk är således fördelade enligt följande:

Vattenfall AB Ringhalsverken - Forsmarks Kraftgrupp AB Forsmarksverken - OKG AB Oskarshamnsverken - Barsebäcks Kraft AB Barsebåcksverken -

Ansvaret för tillståndsinnehavare för drift av kåmteknisk verksamhet regleras i första hand genom lO § lagen l984:3 kämteknisk om verksamhet kärntekniklagen.

Av denna framgår bl a att tillståndsinnehavaren skall svara för att på ett säkert sätt hantera och slutförvara i verksamheten uppkommet kämavfall samt att på ett säkert sätt aweckla och riva anläggningar i vilka verksamheten inte längre skall bedrivas.

Vad avser kostnaderna för detta hänvisas i 13 § lag till lagen samma 1992: 1537 om finansiering framtida utgifter för använt kämbränsle av m m ñnansieringslagen.

Enligt 14 § kämtekniklagen kvarstår ansvaret enligt 10 § även efter det att tillståndet har löpt ut.

Av 1 § finansieringslagen framgår att avgift skall betalas den har av som tillstånd att inneha eller driva kämreaktor reaktorinnehavaren. Avgiften en skall betalas årligen så länge reaktorn är i drift.

SOU 1994: 108 155

ÖHRLlNGS REVEKO 6 27

Av 2 § ñnansieringslagen framgår att avgiñema skall användas till samma ändamål som anges i kämtekniklagen l0§ med tillägg för att avgifterna även skall bestrida nödvändiga kostnader för forskriings- och utvecklingsverksamhet.

Detta innebär att det formella ansvaret för såväl erläggandet av avgifterna under verkens drifttid enligt finansieringslagen som det övriga ansvaret enligt kämtekniklagen åligger bolagen som äger reaktorema. Något ansvar för ägarna till dessa bolag synes inte föreligga enligt nuvarande lagstiftning.

I de fall driften hanteras av annan än de som innehar reaktorn, tex att Vattenfall sköter driften FKA, så är hela ekonomiska ansvaret koncentrerat till FKA.

I det fall en innehavare av ett tillstånd avbryter driften av en reaktor bortfaller skyldigheten, enligt finansieringslagen, att erlägga avgift. Då inträder istället skyldighetema enligt kämtekniklagen att svara för kostnader för rivning samt hantering av kämkraftavfall reaktorn. Det torde innebära att av avgifterna för den avställda reaktorn kan fördelas på innehavarens övriga idriftvarande reaktorer.

Ansvaret för verksamheten såsom det är skrivet är knutet till tillståndsinnehavaren. Tillstånden har efter folkomröstningen om kärnkraft givits på 25 år.

3.3.2 Analys av koncessionsinnehavamasägarna ekonomiska ställning utifrån

rial

Koncessionsinnehavamas möjlighet att uppfylla sina åtaganden vad avser a kostnader för rivning samt hantering av kämkraftavfall beror a på deras finansiella stabilitet.

Vi har, baserat koncessionsinnehavamas officiella årsredovisningar för 1992, analyserat bolagens finansiella ställning. Vi har därvid koncentrerat våra analyser till fyra nyckeltal:

Soliditet Nyckeltalet definieras som justerat eget kapital eget kapital + obeskattade latent skatt i reserver -

obeskattade reserver i förhållande till balans-

omslutningen vid årets slut. Nyckeltalet är det kanske vanligaste för att beskriva ett bolags finansiella styrka.

156 SOU 1994: 108

ÖHRLINGS REVEKO 7 27

Skuldsättnings- Nyckeltalet definieras som räntebärande skulder i grad SE förhållande till justerat eget kapital inkl minoritetsintressen vid årets slut.

Riskkapitalandel Nyckeltalet definieras som justerat eget kapital inklusive 100% av obeskattade reserver samt delågarlån och reserveringar för framtida hantering av låg- och mellanaktivt avfall i förhållande till balansomslutningen vid årets slut.

Andel anläggnings- Nyckeltalet definieras som maskiner, inventarier, tillgångar AT byggnader och tomtmark i förhållande till balansomslutningen vid årets slut.

Vi har valt att behandla några nyckeltal som relateras till resultaträkningen. Anledningen år att vissa av bolagen inte säljer den producerande elkraften till sina ägare för marknadsmässiga priser. Priserna sätts istället så att bolagen skall redovisa ett nollresultat. Det innebär att resultatbaserade nyckeltal redovisar intressanta samband och inte heller är jämñrbara. Vi har vid analysen inte tagit hänsyn till eventuella övervärden i Sydkrafts och Vattenfalls tillgångar.

Nedan följer en sammanställning av koncessionsinnehavamasägamas finansiella ställning. Analysen baseras på de senaste redovisade boksluten, för år 1992. I bilaga l redovisas fullständiga analyser.

Forsmarks Kraflgmpp AB FKA

FKAs ägare Vattenfall 74,5% och Mellansvensk Kraftgrupp Aktiebolag MKG 05,5% har genom avtal åtagit sig att via kraftavgifter svara för bolagets samtliga kostnader i förhållande till sina andelar. Verksamheten skall i princip inte ge något överskott.

FKAs kapitalmarknadsskuld minskas i samma takt som anläggningen planenligt skrivs av. Skillnaden mellan amorteringsbehovet enligt lånevillkoren och avskrivningarna finansieras i likhet med tillkommande investeringar i sin helhet genom upplåning hos koncernens intembank, Vattenfall Treasury AB.

SOU 1994: 108 157

ÖHRLINGS REVEKO 8 27

FKAs utlandslån garanteras av riksgäldskontoret med efterborgen från MKG. Efter Vattenfalls ombildning till aktiebolag den 1 januari 1993 har riksgäldskontoret övertagit borgensansvaret även för de tidigare svenska obligationslånen. För garantin får FKA betala en avgift om 0,5% på vid varje tidpunkt utestående del av låneskulden.

Bolagets balansomslutning uppgår till 16,1 miljarder SEK. Av bolagets långfristiga lånestock 6,2 miljarder SEK utgörs 2,1 miljarder av obligationslån och 2,7 miljarder SEK av utländska lån. Bolaget har även lån från delägarna uppgående till 4,5 miljarder SEK i proportion till delägandet.

Fastighetsinteckningama uppgår till 925 MSEK, företagsinteclcningama till 322,5 MSEK och borgensförbindelsema till 0,2 MSEK.

Nyckeltal va	1991 1992
Soliditet	11,8 9,9
Skuldsittningsgrad	4,42 4,92
Riskkapitalandel	43,5 41,5

Andel anliggningsknpital 71,3 71,2

oxo Aktiebolag om

OKG ägs enligt årsredovisningen för 1992 av följande:

Sydlcraft AB	49,5 %
Stockholm Energi AB	13,75 %
Stora Kraft AB	10 %
Värmlandskraft OKG-delägama AB	8 %
AB Skandinaviska Elverk	7,5 %
Gullspångs Kraft AB	6,25 %
Båkab Energi AB ägt av Sydkraft	5 %

Bolaget har en balansomslutning av 18,5 miljarder SEK. Av bolagets långfristiga skulder om totalt 7,4 miljarder SEK finansierades cirka 4,2 miljarder SEK genom svenska obligationslån och cirka 600 MSEK genom obligationslån i dollar. Därutöver har delägarna lämnat 2 miljarder SEK i delägarlån som är efterställda andra lån. Bolaget ställda panter uppgick till 333 MSEK och ansvarsförbindelsema till 153 MSEK.

158 SOU 1994: 108 ÖHRLlNGS REVEKO 9 27

Nyckeltal	1991 1992
Soliditet	23,2 24.1
Skuldsitmingsgrad	2,23 12
Risklmpitalmdel	43,9 44,9

Andel mliggningskapital 40,5 33,6

Barsebäck Kraji AB

Bolaget, som äger Barsebåcksverket, är ett helägt dotterbolag till Sydkraft AB.

Bolaget har en balansomslutning om cirka 2,1 miljarder SEK. Bolagets långfristiga finansiering 647 MSEK utgörs av en skuld om 622 MSEK till Sydkraft och 25 MSEK avseende reserveringar för framtida hantering av låg- och medelaktivt avfall. Bolaget har inga delägarlån. Bolaget har företags- och fastighetsinteckningar uppgående till 1 099 MSEK. Ansvarsförbindelser uppgående till cirka 28 MSEK avseende vissa förpliktelser som åvilar Sydkraft samt täcka underskott i törsäkringsfond samt beredskapslager finns.

Nyckeltal	1991 1992
Soliditet	31,5 36,8
Skuldsittningsgrad	1,00 0,80
Risklapitalandel	46,5 53,7

Andel anliggningskapital 42,5 49,3 Sydkraf Aktiebolag Sydkraft år ensam ägare till Barsebäck Kraft AB som äger Barsebäck. Bolaget är ett börsnoterat bolag med följande ägarfördelning enligt årsredovisningen för 1992:

SOU 1994: 108 159 ÖHRLINGS

	f REVEKO 10 27
Kommuner	37 %
PreussenElektra	10 %
SPP	8 %
Allmänna Pensionsfonden	6 %
Övriga institutionella placerare	23 %
Övriga	16 %

Moderbolagets balansomslutning uppgår till 22,6 miljarder SEK. Av bolagets totala långfristiga lån om cirka 12,1 miljarder SEK utgörs cirka 791 MSEK av obligationslån och 9,2 miljarder SEK av revers- och inteckningslån. Bolaget har inga delågarlån.

Koncernens borgens- och ansvarsförbindelsema uppgår till 528 MSEK, bl a vad avser skyldigheter för kostnader i samband med utbyggnad av produktionsanläggningar i gemensamâgda bolag. ställda panter uppgående till 2,6 miljarder SEK består av till större delen av fastighets- och företagsinteckningar.

Nyckeltal	1991 1992
Soliditet	30,1 25,6
Skuldsñtmingsgrad	1,46 2,08
Riskknpitalandel	34,6 29,0

Andel anliggningsknpital 25,0 21,7

Vattenfall AB

Vattenfall är ett helägt statligt bolag som direktäger reaktorema i Ringhals. Vidare äger man 74,5 av aktierna i Forsmarks Kraftgrupp AB som äger reaktorema i Forsmark. Det innebär att man äger sju av de tolv reaktorema.

Moderbolaget har en balansomslutning om 46 miljarder SEK. De långfristiga skulderna uppgår till 16 miljarder SEK. Av dessa utgör 13,5 miljarder SEK skulder till dotterbolag.

ställda panter i koncernen uppgår till 1,5 miljarder SEK bestående av företags- och fastighetsinteckningar. Koncernens borgensåtaganden uppgår till 190 MSEK och ansvarsförbindelsema till 94 MSEK. Moderbolagets lånegarantier uppgår till 29,7 miljarder SEK och underborgen till 6,6 miljarder SEK.

160 SOU 1994: 108

ÖHRLINGS Q REVEKO

11 27

Nyckeltal	1991 1992
Soliditet	32,9 32,2
Skuldsitmingsgud	0,68 1,44
Riskkapitalandel	39,4 37.6

Andel anliggningskapiul 77,8 75.1

Uppsummering

Vid bedömning av vad som utgör en lämplig kapitalstruktur i ett bolag bör ett antal faktorer beaktas;

kapitalstrukturen i jämförbara och konkurerande företag,

risken för variation i rörelseresultatet,

investeringsbehov kopplade till kravet på självñnansiering samt

dolda övervärden i balansräkningen. -

Kapitalintensiva verksamheter som kåmkraftsproduktion har normalt hög soliditet. Detta beror bl a resultatets stora beroende av rânteutvecklingen.

I de bolag som endast bedriver kämkraftproduktion finns dessutom ingen verksamhet eller tillgångar som kan balansera riskerna med kämkraftproduktema. Investeringsbehovet för utbyte av turbiner, ökad säkerhet rn m kan uppgå till betydande belopp. Det innebär att soliditeten för dessa företag snarast bör vara högre än för moderbolagen, förutsatt att deras ekonomiska ställning bedöms fristående från moderbolaget. Vår bedömning av en rimlig soliditet för laaftkoncemer är att denna skall överstiga 30 % och helst vara i intervallet 35-40 %.

3.4 Analys av det svenska systemets stabilitet

Vår analys av det svenska systemets stabilitet syftar till att bedöma riskerna att fondförmögenhet och avgifter inte täcker kostnaderna för rivning samt hantering av kämkraftavfall.

Vi har i riskanalysen beaktat två dimensioner av oförutsedda händelser, dels hur stor påverkan händelsen har på kämkraftens ekonomi, dels om händelsen inträffar under eller efter drifttiden. Sannolikheten för att sådana händelser inträffar har vi inte bedömt.

SOU 1994: 108 161

ÖHRLINGS REVEKO 12 27

Vi anser det ändamålsenligt att analysera stabiliteten utifrån tre olika typer av risker;

1 Kämkraftverkens ekonomi försämras under drifttiden. Skälen härför kan t ex vara behov av ombyggnader, reparationer av säkerhetsskäl eller att avgiften höjs.

2 kärnkraftverken stoppas före 25 års driñtid endera för att det bedöms oekonomiskt att fortsätta driften eller att andra skål omöjliggör fortsatt drift.

3 Förutsättningarna för omhändertagande av kärnkraftens avfall visar sig mer ogynnsamma än beräknat efter att driften har stoppats. Skälen kan t ex vara högre kostnader eller lägre realrânta.

Fall l belyser vi med olika känslighetsanalyser, där den stora skillnaden mellan rörliga produktionskostnader och råkraftpris beaktas.

Fall 2 och 3 belyser vi utifrån en analys av den finansiella ställningen för de som innehar tillstånd att driva kärnkraftverken och ansvarsförhällanden enligt kämteknik- och finansieringslagarna.

Analysema baseras SKIs kostnadsantagande och avgiftsförslag för 1994.

3.4.1 vrkn kn if m nrrifin

För att bedöma ñnansieringssystemets stabilitet för oförutsedda händelser under drifttiden har vi analyserat följande två händelser;

- en reaktor stängs i förtid,

- mängden producerad elkraft vid samtliga kärnkraftverk halveras i förhållande till SKIs kalkyl.

Under den period en reaktor är i drift är ansvaret för kostnaderna för rivning samt hantering kämkraftavfall reglerade enligt ñnansieringslagen. av Om en reaktor stängs kan kostnader för rivning samt hantering kärnkraftav avfall vad avser den avstängda reaktorn överföras på koncessionsinnehavarens andra reaktorer.

6 14-1030

162 SOU 1994: 108

ÖHRLINGS REVEKO 13 27

l sådant fall uppstår behov av att skriva ned anläggningstillgångarna för den eller de reaktorer som tagits ur drift. I det fall detta innebär att mer än halva aktiekapitalet är förbrukat uppstår ett likvidationshot för kämkraftsbolaget.

Vid dessa beräkningar skall hänsyn tas till eventuella försäkrings- och skadeståndsersättningar.

En fortsatt drift de kvarvarande reaktorerna kan ske genom att de hittillsav varande ägarna skjuter till tillräcldigt med kapital för att återställa aktiekapitalet. Om bolaget försätts i konkurs kan fortsatt drift möjliggöras av att investerare köper ut tillgångarna från konkursboet och driver reaktorema en vidare.

För de hittillsvarande ägarna måste intäktema från de kvarvarande reaktorema räcka för att täcka de rörliga kostnaderna för driften, de fasta kostnaderna inklusive kostnaderna för rivning samt hantering av kärnkraftavfall samtliga reaktorer samt dessutom en rimlig avkastning på kapitaltillskott av för att fortsatt drift skall löna sig.

Kalkylen för neutral investerare torde baseras en avkastningsvärdering en av tillgångarna.

Det innebär att konkursboets utdelning blir beroende a av vilka kostnader reaktorema belastas med vad kostnader för rivning samt hansom avser för kämluaften. det fall de idriftvarande reaktering av kämkraftavfall I belastas med kostnader for rivning samt hantering av kämkraftavfall torema för den avstängda reaktorn minskar värdet konkursboets tillgångar och utdelningen till kreditorema blir mindre.

Detta innebär att prioriterade fordringar får lägre utdelning än de oprioriterade fordringar som kostnaderna för rivning samt hantering av kärnkraftavfall kärnkraften utgör. Det torde också ur strikt juridisk synpunkt vara av tveksamt huruvida det är möjligt att med hänvisning till kärntekniklagen kräva att ägare svarar för den avstängda reaktoms kostnader. En ny en ny ägare måste dock erhålla ny koncession för att inneha och driva en reaktorema och staten kan i sådan koncession föreskriva vilka kostnader en för rivning samt hantering av kämkraftavfall innehavaren skall svara för.

Så länge rörliga kostnader plus avgift är lägre än priset på elkraft torde dock driften reaktorer fortsätta och möjliggöra avsedd finansiering av kostav nader för rivning samt hantering av kâmkraftavfall.

SOU 1994: 108 163

ÖHRLINGS REVEKO 14 27

För att illustrera vad som händer reaktor stängs vid kärnkraftverk om en ett har vi simulerat stängning av Reaktor l i Barsebäck vid ingången 1994. av Avgiften för den återstående reaktorn måste höjas med 53% till 4,6 örekWh. Höjningen ryms med god marginal inom det potentiella avgiftsutrymmet.

För Barsebäcks reaktorema, med relativt kort återstående avskrivningstid, torde det egna kapitalet tåla en nedskrivning reaktor. För andra av en anläggningar uppstår större problem. För t ex FKA skulle motsvarande händelse innebära att delar delägarlånet tas i anspråk för förlusttäckning, av exempelvis genom omvandling till aktieägartillskott.

Om kraftproduktionen halveras under perioden 1994 2010 jämfört med vad - SKI kalkylerat, måste avgifterna höjas med följande belopp:

Erforderlig avgift prknivå

Kirnkrallverk	jan 1994 örekWh	förändring%
Forsmark	4,2	+ 68
Oskarshamn	3,1	+ 54
Ringhals	3,7	+53
Barsebäck	5,0	+68

En sådan avgiftshöjning ryms väl inom det möjliga utrymmet för avgiftshöjningar.

Med hänsyn till potentialen för avgiftshöjningar finns vissa möjligheter att inom systemets ram hantera oförutsedda händelser under drifttiden. Möjligheterna härför minskar kortare drifttid återstår. Givet som ett pris på råkraft om 18 örekWh och 8 örekWh i rörliga kostnader exklusive avgift kan utrymmet för avgiftshöjningar under 1 år beräknas till 5.000 MSEK för samtliga reaktorer och 800 MSEK för de reaktorer som är i drift år 2010 om drifttiden begränsas till 25 år. I det mest pessimistiska elprisaltemativet att priset sjunker till 12 örekWh minskar utrymmet för avgiftshöjningar till ca 1.000 MSEK respektive 200 MSEK. Kalkylen baseras på att SKIs förslag till avgiftshöjningar har genomförts. Kalkylen förutsätter även att en reaktorägare inte väljer att i sådant fall ett stänga reaktorn för att höja avkastningen totalt för koncernen.

164 SOU 1994: 108

ÖHRLINGS REVEKO 15 27

rk f r f i m

Det för ñnansieringssystemets stabilitet mest ogynnsamma händelsen är att samtliga reaktorer stängs före 25 års drifttid. De kvarstående kostnader för rivning samt hantering kärnkraftavfall framgår av följande diagram. av

Diagram 1: Medelsbehov vid stängning av samtliga reaktorer.

Medelsbehov vid stängning

C9 1% låg I§ J%%GDI NRZDOWZN%@VW%DB

Medelsbehovet exempelvis för Forsmark är om verket hade stängts 1994 drygt 8 miljarder kronor. Behovet minskar till knappt 8 miljarder kronor om verket stängs ett år de avgifter som betalats under 1994. senare genom Kostnaderna är beräknade i prisnivå för januari 1994. Fondmedlen som avser Forsmark antas vara realt oförändrad.

I de fall verksamheten i ett kärnkraftverk upphör t ex beroende på att reakinte kan drivas enligt gällande säkerhetsföreslcrifter uppstår ett antal torerna problem.

Underlaget för finansiering återstående kostnader för rivning samt hanav tering kämkraftavfall kärnkraftverken reaktorer bortfaller då verksamav av heten genererar några intäkter.

Ansvaret för kostnaderna för rivning samt hantering av kärnkraftavfall av kärnkraften åvilar dock tillständsinnehavaren oavsett om denne har några intäkter eller inte.

SOU 1994: 108 165

ÖHRLINGS REVEKO 16 27

När verksamheten upphör vid kârnkraftsbolaget kommer det att uppstå ett omedelbart behov att skriva ned värdet på kämkraftsanläggningarna till noll, då anläggningen saknar positivt avkastningsvärde. Det innebär i sin tur att det egna kapitalet kan förbrukas. Bolaget saknar då möjlighet att svara för återstående kostnader för rivning samt hantering av kämkraftavfall av kämluaftsreaktorema. Även i detta fall skall hänsyn tas till eventuella försäkringsersâttningar.

En jämförelse mellan riskkapital och bokfört värde på anläggningstillgångama visar följande för år 1992:

Anläggnings-

MSEK	Rbkkapital tillgångar Differens
Forsmark	6 703	14 107	- 7 404
OKG	8 302	17060	8 758 -
Barsebäck	1 142	1 183	41

En nedskrivning till noll av anläggningstillgångama medför således att det egna kapitalet förbrukas i samtliga tre bolag.

I de företag som bedriver annan verksamhet än kämkraftsproduktion blir konsekvenserna något annorlunda. Dessa bolag har intäkter från andra verksamhetsområden än kämkraftsproduktion. Det innebär att bolaget kommer, även efter att kämkraftsproduktionen upphör, att generera intäkter som kan finansiera kostnader för rivning samt hantering av kämkraftavfall av kämkraften. Dock påverkas bolagets finansiella ställning negativt då det även i detta fall är det nödvändigt att skriva ned tillgångarna beroende på den uteblivna avkastningen från kämkiaften. Uppgifter om storleken anläggningstillgångama för Ringhalsverken anges inte i Vattenfalls årsredovisning. Motsvarande analys som för övriga har därför inte kunnat göras avseende Vattenfall.

Sydkrafts bokförda värde aktierna i Barsebäck Kraft AB är endast l MSEK. Detta jämte andra åtaganden vad avser dotterbolaget skall ställas mot andelen riskkapital son1 är cirka 6,5 miljarder SEK, varav cirka 2,5 miljarder SEK är obeskattade reserver.

166 SOU 1994: 108

Ö ÖHRLINGS REVEKO

17 m

Kreditgivare kan dock ompröva sina ställningstaganden vad avser lån till bolaget. Omprövningen kan resultera i att kreditgivama antingen häver tilläggssâkerheter, begär att lånen skall lösas eller att möjligheterna att få lån försvåras. Detta kan i sin tur innebära att även den återstående nya verksamheten kommer i farozonen och bolagens överlevnad riskeras.

Sammanfattningsvis torde, om samtliga kâmkraftverk stängs, risken vara stor att skattebetalarna helt eller delvis behöva svara för vid denna tidpunkt oñnansierade kostnader för rivning samt hantering av kämkraftavfall.

3.4.3 h l r r

för ñnansieringssystemets stabilitet efter drifttiden Händelser av konsekvens är framför allt;

kostnader för rivning och hantering av kämkraftavfall blir högre, kostnader för rivning och hantering av kämkraftavfall fördelas annorlunda i tiden än kalkylerat,

avkastningen på fondförmögenheten blir annorlunda än kalkylerat. - Om realräntan efter år 2010 blir 1% respektive 4% istället för antagna 2,5% uppstår följande under- respektive överskott i fonden.

Ullrichöverskott år Realrânta 2047 prisnivå jan 1994 l x 4% Forsmark l 774 4 071 - Oskarshamn l 255 2 894 - Ringhals l 874 4 273 - Barsebäck 742 l 701 -

I det fall kostnaderna för rivning av anläggningar och hantering av avfall exakt motsvarar kalkylen, med avdrag för osäkerhetspâlägget uppstår följande överskott år 2047:

SOU 1994: 108 167

ÖHRLINGS REVEKO 13 27

överskott Ål 2047 MSEK prkuivñjan 1994

Forsmark	7 404
Oskarshamn	5 234
Ringhals	7 351
Barsebäck	3 H2

Ökar kostnaderna inklusive pålägg däremot med 10% uppstår följande underskott:

överskott år 2047 MSEK prisnivåjan 1994 Forsmark 3 483 - Oskarshamn 2 462 - Ringhals 3 45a - Barsebäck l 464 -

Under den period ett företag har tillstånd att inneha och driva kåmkraftsverksamhet är de enligt kämtekniklagen ansvariga för a kostnaderna för rivning samt hantering av kämkraftavfall av kärnkraften. Bolagen har även ansvar efter det att deras respektive tillstånd löpt ut. Det är dock tveksamt vad som händer om bolagen likvideras.

För att illustrera vad som händer de totala kostnaderna realt sett är om oförändrade, men att de fördelas annorlunda i tiden har vi ändrat kostnaderna 1994 2020 med ett belopp motsvarar i 10% totala - som av kostnader. Kostnaderna under perioden 2021 2047 har ändrats med motsvarande belopp.

168 SOU 1994: 108 ÖHRLINGS REVEKO 19 27

Under-överskou Vid tidigare- Vid senarear 2047 Machine läggning

Forsmark	l 545 -	l 545
Oskarshamn	l 079 -	l 079
Ringhals	1 546 -	1 546
Barsebäck	652	652

Underskottet förklaras att förräntningen av fondförmögenheten minskar. av

Sammanfattningsvis finns således begränsade möjligheter att inom ramen för ñnansieringssystemet hantera avvikelser från kalkylförutsåttningarna efter år 2010 vilka inte ryms inom osäkerhetsmarginalen. Enda möjligheten år att positiva och negativa förändringar tar ut varandra.

Det möjligheter som finns att stärka ñnansieringssystemet är;

större osåkerhetsmarginal -

insatser från tillståndsinnehavama -

garantierförsäkringar från tredje part - Hittillsvarande analyser pekar på att osäkerhetsmarginalen är tillräcklig. En högre marginal innebär därför att givet dagens kunskap tas onödigt höga avgifter ut.

Tillståndsinnehavarnas ekonomiska ställning varierar. Endast i ett fall, Ringhals, har tillståndsinnehavaren inkomster från annat än kämlcraft. Vi tror att det minst kostnadskrâvande sättet att öka säkerheten vid oförutsedda händelser vore att öka kraven övriga tillståndsinnehavama och deras ägare. En borgen från ägamas sida för tillståndsinnehavamas åtaganden skullen förbättra stabiliteten i systemet. Möjligheten för staten att om behov bedöms föreligga kräva realsäkerheter för ägarnas åtagande kan också övervägas.

SOU 1994: 108 169

ÖHRLINGS REVEKO 20 27

Så länge de svenska kraftföretagen har en finansiellt stabil ställning har sådana åtaganden enligt vår mening ett väsentligt värde. De risksituationer som inte täcks är att någon eller några av de kraftbolag som äger kämkraftverk får finansiella problem eller att kostnadsöverskridandet är så stort att kraftbolagen inte fullt ut kan täcka de ökade kostnaderna. Effekterna av finansiella problem kan minskas genom att säkerheter krävs. Effekterna av så stora kostnadsöverslcridanden att kraftbolagen inte fullt ut klarar dessa kan endast täckas genom åtaganden från tredje part, bankgaranti eller försäkring.

Vår bedömning är att;

årlig granskning av gjorda kostnadskalkyler och borgenrealsäkerheter -

ger en förbättrad finansiell stabilitet.

För att kunna ta ställning till om krav garantiförsäkring från tredje part skall ställas är det nödvändigt att bl a göra en beräkning av kostnadema. Dessa torde vara beroende av utformningen av försäkring garantin. Frågor som därvid blir aktuella är bl a;

träder garantiförsäkring först när tillståndsinnehavaren är insolvent eller när kostnadsöverskridandet inträffar

vilka kostnadsposter skall ingå, alla eller ett urval -

vilka limitar skall gälla -

l70 SOU 1994: 108

ÖHRLINGS REVEKO 21 27

Det finska systemet

I Finland, liksom i Sverige, ansvarar kärnkraftverken för kostnadema att ta hand om kåmavfall och nedmontering av anläggningar.

4.1 Den finska lagstiftningen

I den finska kämkraftslagen finns bestämmelser om ett reserveringssystem för att täcka kämkraftens kostnader för rivning samt hantering av kärnkraftavfall. Syftet med bestämmelserna år att kostnaderna för rivning samt hantering av kämkraftavfall i förhand skall täckas. Detta åstadkommes genom att den avfallshanteringsskyldige till staten kontant inbetalar en årlig avgift och överlämnar förstklassiga säkerheter. De inbetalda medlen förvaltas av en statlig kämavfallshanteringsfond. De huvudsakliga momenten i detta system är;

l Varje kärnkraftverk beräknar kostnaderna för kämavfallshanteringen.

2 På grundval av dessa beräkningar fastställer det finska handels- och industriministeriet i början av varje år

varje avfallshanteringsskyldigs ansvarsbelopp vid slutet av föregående kalenderår. Ansvarsbeloppet är det beräknade beloppet enligt punkt l för de framtida utgifterna för att hantera kämavfallet

fonderingsmål för löpande kalenderår -

Fonderingsmål är det belopp som den avfallshanteringskyldiges fondandel skall uppgå till under respektive kalenderår.

Fondandel är det belopp som statens kämavfallshanteringsfond fastställer att den avfallshanteringsskyldige skall ha i kämavfallshanteringsfonden.

Fonderingsmålet är lägre än ansvarsbeloppet då de fasta kostnaderna för rivning samt hantering av kämkraftavfall periodiseras över en 25-årsperiod.

3 För att nå fonderingsmålet skall kärnkraftverken betala en avgift till kämavfallshanteringsfonden så att fondandelen den 31 mars är lika stor som fonderingsmålet för kalenderåret. Om fondandelen i slutet av ett år år större än fonderingsmålet för nästkommande år skall skillnaden omedelbart återbetalas.

SOU 1994: 108 171

ÖHRLINGS REVEKO 22 27

4 För skillnaden mellan ansvarsbelopp total kostnad och fonderingsmål hittills inbetalt belopp skall den avfallshanteringsskyldige ställa fullgoda säkerheter. Industri- och handelsdepartementet kräver dessutom ytterligare säkerhet för ett belopp som motsvarar 10 av ansvarsbeloppet.

Några beiäkningstekniska förhållanden som är värda att notera är att;

l Kostnadema för rivning samt hantering av kämkiaftavfall ansvarsbeloppet beräknas i aktuell prisnivå med skäligt tillägg för att osäkerheten i beräkningen skall beaktas.

2 De avgifter som inbetalas till kämavfallshanteringsfonden förräntas enligt särskilda regler. Dessa innebär bl a att;

återlån av 75 % av varje kämavfallsskyldiges fondandel är möjlig. - Räntesats är Finlands Banks grundränta + minst 2 procentenheter. Detta motsvarar för närvarande drygt 7 96. För återlånet skall ställas betryggande säkerhet,

resterande fondandelar kan staten låna till en räntesats om 2 procentenheter över ovan nämnda grundränta,

eventuella återstående medel placeras till högsta möjliga avkastning, -

vinsterförluster av fondförvaltningen tillgodoräknasbelastar fond- andelama,

3 I det fall ett kämkraftverks fondandel överstiger beräknad kostnad återbetalas skillnaden.

4 De säkerheter som ñnska staten anser acceptabla är;

av försäkringsbolag meddelad kreditförsäkring, -

av ñnsk affärsbank, Sparbank, andelsbank eller Postbanken ställd proprieborgen eller

172 SOU 1994: 108

ÖHRLINGS REVEKO 23 27

sådan fastighetsinteckriing eller av finskt samfund ställd proprieborgen som statsrådet för handels- och industridepartementet godkänt och som vad tillförlitligheten beträffar kan jämföras med säkerhet enligt punkt l eller Som dylik säkerhet kan inte godkännas en säkerhet som har en kortare giltighetstid än fem år. Inteckningar i kärnkraftverk anser inte godtagbara.

Några principiella skillnader jämfört med det svenska systemet är sålunda:

Gapet mellan inbetalt belopp och beräknad awecklingskostnad säkerställs i Finland av lämnade säkerheter, i Sverige av koneessionsinnehavarens ansvar enligt kämtekniklagen. Om emellertid en koncessionsinnehavare i Sverige i någon framtida situation skulle visa sig sakna finansiell förmåga att fullgöra sitt ansvar, torde det i sista hand bli staten, dvs ytterst skattebetalarkollektivet som måste stå för kostnaderna.

Upplupen avkastning tillgodoräknas fonden i båda låndema. I det svenska systemet görs bedömningar om viss framtida real avkastning av fondmedel. Realräntebedömningen har väsentlig betydelse för avgiftsberäkning och finansiering. I det finska systemet antas den framtida avkastningen motsvara inflationen. Realränteantagandet är således noll.

I de fall överskott uppstår är det i det svenska systemet oklart vem detta ska tillfalla. I det finska systemet tillfaller överskottet den avfallshanteringsskyldige.

I det finska systemet kan löpande för mycket inbetalda avgifter och eller för mycket lämnade säkerheter återlämnas. I det svenska systemet kan detta bara ske indirekt genom att hänsyn till detta tas vid avgiftssättningen.

Enligt det finska systemet finns möjlighet till återlän från fonderade medel.

4.2 Erfarenheter

Företrädare för de finska kärnkraftverken anser att ñnansieringssystemet fungerar väl och att det ökat finansieringssystemets trovärdighet genom att kostnaderna för rivning samt hantering av kämkraftavfall i förhand garanteras.

SOU 1994: 108 173

å ÖHRLINGS REVEKO 24 27

Osäkerhetspåläggen vid beräkning av kostnaderna för rivning samt hantering av kåmkraftavfall motsvarar i stort sett motsvarande pålägg i Sverige. I kåmkraftverkens beräkningar används ett påslag om i genomsnitt cirka 20 96. Därtill kommer de 10 % av totalkostnadema som handels- och industridepartementet kräver säkerhet för. Det svenska osäkerhetspålâgget är i genomsnitt 27 %.

Det säkerheter Imatran Voima och TWO lämnar år fastighetsinteckningar respektive proprieborgen av företagets ägare. Fastighetsinteckningama får inte avse inteckningar i kärnkraftverk. Kostnaden för fastighetsinteckningar är en lagfartsavgift om 1,5 %. I Sverige är motsvarande lagfartsavgift 2 %. Kostnaden for propieborgen ger eventuellt ökade fmansieringskostnader i ägarföretagen. Några mätbara effekter på ñnansieringskostnadema kunde inte noteras i Finland enligt företrädarna för kärnkraftverken.

Den formel för beräkning av årlig avgift som används i Finland i kombination med en hög tillgänglighet leder troligen till att avgifterna betalas in över en 20 årsperiod istället för kalkylerade 25 år. Lönsamheten allt annat lika förbättras sålunda under de senaste driftåren, genom att tillkommande kostnader för rivning samt hantering av kämkraftavfall för producerat avfall

väsentligt torde understiga avkastningen för fonden. Årliga återbetalningar

torde därför ske till kärnkraftverken. Formeln för inbetalning av avgift redovisas i bilaga

174 SOU 1994: 108

Ö ÖHRLINGS REVEKO 25 27

Slutsatser

Det slutsatser vi dragit av våra analyser av det svenska systemet och jämförelser med det finska systemet är i huvudsak följande;

1 Under kämkraftverkens drifttid finns relativt goda möjligheter att genom avgifthöjningar korrigera för flertalet händelser antingen som minskar ñnansieringssystemets intäkter eller ökar kostnaderna för hantering av kämavfallet. Möjligheterna härför minskar dock successivt allt eftersom antalet återstående driftar minskar. Det är tveksamt om systemet kan hantera radikalt förändrade förutsättningar t ex att driften vid kärnkraftverken stoppas.

Tre av tillståndsinnehavarna FKA, OKG och Barsebäck Kraft AB saknar andra intäkter än de som kommer från driften av kämkraftsreaktorema. Bolagens fortlevnad är således helt beroende av kämkraftsreaktoremas lönsamhet.

En ytterligare brist är att såvitt kunna finna ingen prövning sker - av tillståndsinnehavarnas finansiella stabilitet.

Det finska systemet med att fullgoda säkerheter lämnas för ännu inte täckta kostnader för rivning samt hantering av kämkraftavfall erbjuder därför enligt vår mening en högre grad av stabilitet och bör därför övervägas.

Efter kärnkraftverkens drifttid finns som buffert mot oförutsedda händelser en kalkylerad riskbuffert om 27 96. Hittillsvarande analyser, som SKI låtit utföra, har inte motiverat någon höjning denna av buffert.

Visar det sig ändå att kostnadskalkylen överskridits har kämkraftbolagens kvarstående ansvar 14 § i kärntekniklagen tveksam en substans mot bakgrund av att;

- tre av bolagen äger enbart kämanläggningar under aweckling samtidigt som staten inte ställer några krav vad ekonomisk avser ställning

bolagens tillgångar kan delas ut till ägarna eventuellt kan även bolagen likvideras

SOU 1994: 108 175

ö , OHRLINGS .. REVEKO 26 27

Borgen från ägarna för åtagandet enligt 14 § kämtekniklagen bör också av dessa skäl övervägas.

3 Ett klarare säkerställande att tillståndsinnehavamas ansvar enligt av punkt l-2 för kostnaderna för rivning samt hantering av kärnovan kraftavfall kan infrias bör, liksom i det finska systemet, kombineras med klara regler för hur överskott i kämbränslefonden ska hanteras. återlån kan även övervägas i detta sammanhang. Frågan om

Ett införande det finska reglerna innebär för kämkraftverkens kostnader; av

lagfartsavgift på 2 % för nyuttagna pantbrev i fastigheter,

eventuellt ökade ñnansieringskostnader till följd av lämnade säkerheterborgen,

eventuell återbetalning av fondmedel,

eventuellt lägre ñnansieringskostnader till följd av återlån.

Nettoeffekten i förhållande till nuvarande system kan för närvarande inte preciseras då det beror på respektive bolags specifika förhållanden, vilka säkerheterborgen godkänns, avkastningen på fondmedel, typer av som avgiftsnivå m m.

Följande räkneexempel ges vid belysning av kostnaderna.

Om samtliga säkerheter den l januari 1994 hade ställts i form av nya per pantbrev i fastigheter skulle den sammanlagda lagfartskostnaden uppgått till cirka 640 MSEK. Om säkerhetema ställs i form av proprieborgen bortfaller denna kostnad. Förutom lagfartsavgiften tillkommer eventuella merkostnader för bolgens upplåning till följd att säkerhetsutrymmet minskar. I Finland av bedömdes den kostnaden marginell. Möjligheterna till återlån till senare vara relativt fördelaktig ränta verkar i motsatt riktning.

I de fall ñnansieringssystemet går eller bedöms med överskott sker motsvarande återbetalning. Detta belopp går inte att kalkylera. Under törutsättning att kostnadskalkylema stämmer, att nettoeffekten ñnansieringskostnadema är noll uppgår således den maximala kostnaden till cirka 600 MSEK. Detta belopp kan jämföras med att produktionsvärdet av återstående energiproduktion är cirka 150.000 MSEK enligt de analyser som SKI gjort och ett antaget råkraftpris om 18 örekWh. Om kostnaderna helt kan övervältras elkonsumentema motsvarar detta 0,08 örekWh före skatt.

176 SOU 1994: 108

Ö ÖHRLINGS REVEKO 27 27

Vad avser möjligheterna för kämkraftbolagens ägare att ställa realsäkerheter för återstående hanterings- och rivningskostnader belyses detta följande av sammanställning;

Siffrorna avser respektive koncern och baseras på SPKs utredning Elmarknaden 1988-1990 SPKs rapportserie 1991:9. Vattenkraftstillgångama har värderats till 2,4 kronorkWh och kämkraftstillgångarna till 1,15 kronorkWh.

Marknathvärde Fastighetsinteckningar Miliarder kronor Vattenfall Kärnkraft Total 1992

Vattenfall 76,8 43,5 120,3 1,0 koncernen Sydkrañ inkusive 24,6 20,4 46,0 1,8 Båkab Gullspång 4,5 2,7 7,2 0,2 koncernen

Det finns således ett stort utrymme att lämna säkerheter i andra tillgångar än kämkraftanläggningar, främst vattenkrafttillgångar.

Av årsredovisningarna framgår inte i vilken utsträckning nuvarande utländska lån är förbundna med sådana villkor angivna säkerheter att ovan inte är disponibla som säkerhet för bolagens åtagande enligt finansieringslagen. Ett införande av de finska reglerna, vad avser säkerheter, kan därför kräva en övergångstid för att möjliggöra eventuella omförhandlingar av lånevillkor. Det kan noteras att de ñnska kärnkraftföretagen har stora utländska lån.

TSWWT

SOU 1994: 108 177 Bilaga 1

1 ANALYS ÖHRLINGS REVEKOAB tacttotttt tctttarátt tattnucttt - Bokslumanalys 07{ch94 tttttttttt tttttttttt Sid 1 BarsebäckKraft AB êxirsäürjTArkäimrmcAn

Försäljning	1345 963
övrigarörelseintäkter	164 173
SUMMA RÖRELSEINTÃKTER	1509 1136
Rörelsekostnader	-1079 -931
RESULTAT FÖRE AVSKRIVNlNGAR	430 205
Avskrivningarenligtplan	-120 -125
RESULTATEFTERAVSKRIVNINGAR	310	XI
Utdelningaktier andelar	0	I
Ränteintäklcr	12	12
Rântekostnadcr	-84	-62
övriga finans intäkter kostnader	-2	-0
RESEFTERFINANSIELLAPOSTER	235	29
Extmordinära intäkter	0	0
Extmordinära kostnader	O	0
RESULTAT FÖRE BOKSLUTSDISP	235	21
MINORITETENSANDEL	t	t
Förändringilagerreservk-surv	0	0
Förändring resuljlñind l-surv	0	1
Förändringack.avskrivn. över plan	0	1
Övrigabokslulsdispusilioner	42	S7
Koncemhidrag	0	l
Aktieåganillskivn	l	l
RESULTAT FÖRE SKATT	103	X6
Skatt	SX	-26
Minoritetens andel	0	0
RESULTATEFTERSKATT	135	60

178 SOU 1994: 108 ANALYS ÖHRLINGS REVEKOAB ttttttttnu tttttuttnt tattontttt - Bokslutsanalys 07413534Ottttttttt tttttttttt Sidz BarsebäckKraft AB EALÃNSRÃKNINGJÅR TILLGÅNGAR

Likvidamedel	O	i
Knndfordringar	9	4
Varulager Pågående arbeten	667	742
övrigaornstillgångar	682	196
SUMMA OMSTILLGÅNGAR	1358 942
Spårrktoinvesteringsfond	0	U
Aktierobligationer niin	0	U
Långafordringar	0	0
Maskiner inventarier	904 856
Byggnader tomtmark 111111	205	191
Goodwill	0	1
övrigaanläggningstillg	141 135

SUMMA ANLÃWSNINCiSTILLGKNGA 1251 11x3 SUMMKÃTJLLGANGAR 2009 2125 SKULDER EGETKAPITAL

Leverantörsskulder	91	v0
Skatteskulder	37	4
Andra kortfristiga skulder	308 237
SUMMAKORTFRISTIGASKULDER	435 301
Latentskatt	0	1
Avsatt till pensioner	O
Andralångfristigaskulder	865 G47
SUMMA LÅNGFRISTIGA SKULDER	865 647
SUMMASKULDER	1300 948
Minoritetsintresse i twbeskatlatl reserv	0	0
Minoritetsintresse i eget kapital	1	I
Lagerreserv l K-surv	1	1
ResultatutjfondL-snrv	0	1
AckÖver-avskrivningar	1	1
övrigaobeskattade reserver	1 172 1I 15

SUMMAOBESKATFADERESERVER 1172 1115

Minoritetsintresse	1	I
Aktiekapital	I	1
Bundnafonder	1	1
Fria fonder	O	0
Årsresultat	135	60
SUMMAEGETKAPITAL	136	61
;SUMhiiÄ°iSiKULDER1 EGET KAPITA	2609 2125

SOU 1994: 108 l79

O UUUUOUUUUU Oltttittti ttiüttlitt It Bokshnsanalys 07feh94 UCUUCCCUOU Ctiiiitltt Barsebäck Kraft AB

Kim

Affársverksamhcten Fakturerad försäljning 1509 l 136 Rörelsekostnader -1079 -931 -

+- FinansielltNetto	-74	-5l
+- Extraord poster exkl reanesultat	0
Skatt	-58	-26

- Medel från åretsverksamhet 297 129

Förändringav rörelsekapitzl kundfordringar ET 5 varulager ET -75

övriga omsåmtingstillg.		ET	486
leverantörsskulder		ET	-30
övr. konfr skulder iäntefria		ET - l 04
Summa förändring av rörclsckapital		ET	282
KASSAFLÖDE FRÅN RÖRELSEN		ET	410
Investering Aktier	-	0
InvesteringMask. inv. Byggnader	-	-56	-64
Försäljning anläggniillg	investeringsvcrksanthet	O -56	0 -64

Netto-

NETTOKASSAFLÖDE ET 340

Finansie -+ insul spärrkouto ET l Aktieâgarñnansiering + nyemission 0 0 utdelning 0 35 - +- konchidr ägartillsk. 0 0 Láneñnansieñng långfristigafordringar ET 0 kortfristigaräntebärande skulder ET O latentskatt ET 0 pensionsskultler ET l

Andralångfristiga skulder	ET -218
v 1 ÖRÃ ING R	ET	5
FORANDRING LIKV MEDEL	ET	0
LikvidamedelIB	O	0
S:ALlKVlDA MEDEL IJB	0	0
Outnyttiad checkkredil		0
S:A DlSPONlBLA LlKVlDA MEDEL U	l	0

180 SOU 1994: 108

ÖHRLINGSREVEKOAB lttiiiñill .lütlttilñ 0000003900 ANALYS att Bokshusanabøs 07fch94 tttottount sttnttottt Sid4 BarsebäckKraft AB

KAPITALSTRUKTUR

Kapitalstruktur totalt kapital JEK Totalt inkl. Just. kgpital minoritet + skulder Soliditet S013E 1991 2609 822 1787 31,5% 1,00 1992 2125 7X2 1343 36,8% 0,80

Tillväxt, % JEK Totalt inkl. Just. Omsättkapital minoritet + skulder Ling

1991 ET	ET	ET	ET
1992 -111,5n -4.X% -24,9%			-24,7%
Riskkapital	Risk-
Riskkapital	suliditet
1991 1213		46,5%
1992 1142		53,7%

Skuldstruktur Totala Kurtfr. Längfr. Latent skulder skulder + skulder + skatt 1991 1787 570 865 352 1992 1343 361 647 335

Skuldstruktur, % Andel Totala Kunfr. Längli. Latent rä utebär skulder skulder + skulder + skatt s u k l d er 1991 1llI,%i 31,9% 43,4% 19,7% 46.2% 1992 l0l1,11% 26,9% 411,2 24,9% 46,3% n

SOU 1994: 108 181

ÖHRLlNGS REVEKO Ali nototoaooooonooocuuu ooootuuucttoottntsot ANALYS- Bokslutsanalys 07-tbh.04 notunttstt otttotunot touttntttt Sid S Barsebäck Kraft AB

RÄNTABILITETSTAL resultat föreMI-poster 991

Råntabililet totalt kapital RI ET 331% Räntabilitet påsysselsatt kapital Rsy ET 00%

Råntabilitet påeget kapital före skatt Refs E1 3.ti% Rintaliilitet påeget kapitalelierskatt Rees E1 2,5% Schablonskatt 30% 30%

llllvixlanalys EGETKAPITAL- Rintabllltcts-8: eller ena-poster; inkl minoritet Rl vinslpmc. Kapitaloms. LTotaIt kapital VO OT 1991 ET 21.2% ET 1902 33% 13.0% 0.48

2. Egetkapitalefterskatt Recs I-s RI + Rt - Rs SE 1991 ET 693% ET ET ET ET 1992 25% 09.9% 33% 34.8% 4.0% 1,95

3.Tillväxtegt-t kapital% +-Ãgti|1sk TILLVEK Rccs + Nycm Uttl 1-s% +- övr lll kap EK EK koncbiEK EK 1991 ET ET ET ET ET ET 1992 -4.R% 2.5% 00% 73% 0,0% 0,0%

182 SOU 1994: 108

:att ANALYS REVEKOAB ttenuteaen toecttttut ttutettuee attttttttl ett Bokshnsanalys 7|ch94 :staternas euutettcet :attentatet SidG BarsebäckKraft

RESULTATSTRUKTUR		1992
Bruttomarginal	28,5% 18,1%
Rörelsemarginal	20,5% 7,0%
Vinstmargiital	21,2% 8,0%
Nettomargiital	15,6% 2,6%
Skuldräntzräntebärande skulder	ET 8,5%
LIKVIDITET		1992 y
Kassalikviditet	1,21 0,55
Balanslikviditet	2,38 2,61
Disp.likv. medel Omsättning	0,0% 0,0%
Rântetäckningsgrad	3,79 1,47
Sjâlvñnansieringsgmd	5.3	2,0
Rörelsekapital Otnsättning	61% 56%
NYCKELTAL ANSTÄLLD	1991 1992	.
Antalanställda	349 351
Arbetskrañsktustnad omsättning	0,0	0,11%
Omsättninganställd	4	3
Förädlingsvärdeanställd	ET	ET
Nettoresultatanställd	l	t

lnllationsjustcradevärden

Prisnivå 1992	1991. .	V . - 1992 p i . ,
Inflation	5,2% 4,0%
Omsättning	1569 l 136
Resultateller nansnetttu	245	29
Investeringar	59	64

SOU 1994: 108 183

ttttittttt titktttüt ititüttttt litt tiittltitt tttlttiitl titt Barsebäck Kraft AB

1. AVKASTNINGSSTRUKTUR Avkastning påeget kapital 24,6% 13.5% Avkastning tot kapital l2,3% 4,3% Genomsnittlig skuldränta 5,l% 4,8% Riskbuffcrt 7,|% -0.5% Skuldsättixingsgrad l .73 l .52

2. RESULTATSTRUKTUR Rörelseresulutomsättning 28,5% l l %

Vinstpmccnt	2 l ,2% 8,0%
Nettoresultatonlsättning	I 5,6% 2,6%
ArbetskrañsknstnOmsättn	0,0% 0,0%

3. KAPITALOMLOPP Kapitalets omsättningshastighet ggrår 0,58 0.53 4 3 Omsättningper anställd

4. RÖRELSEKAPITAL

Rörelsekapitalomsättning	6l l % 56.4% ,
Likvida medelomsättning	0,0%	0.0%
Kund timrdriilgarcwntsättning	0.v%	0,4%
Varulagernnlsättlting	44.2% 65.3%
Kortfrist skulderomsättn	28.9% 26.5%

LIKVIDITET, SOLIDITET Kassalikviditet I 58.7% 66.5% Soliditet 36.7% 39,6%

TILLVÄXT Förändring omsättning ET -24.7% Förändring totalt kapital ET 85%

184 SOU 1994: 108

ANALYS ÖHRLINCS REVEKOAB ttcscvucoa :sttactctu nttccataw - Bokslulsanalys ll-jall-94 °' Sid l ForsmarksKraftgrupp AB

RESULTATRÄKNINGAR 199] 1992

Försäljning 4324 4201 övrigarörelseinläklcr 150 103 SUMMA RORELSEINTÄKTER 4474 4304 W

Rörelsekoslnarler ;22V50_A iziçq RESULTAT FÖRE AVSKRIVNINGAR , 2224 2227

Avskrivningarenligtplan ___-_72l_7 1513], RESULTATEFTERAVSKRIVNINGAR 1497 MW

Utdelningaktier andelar 0 H Rânleinlâkter 44 32 Rämekostnadcr -l493 -1465 övrigalinansintäkter kostnader J -47 RESEFTERFINANSIELLAPOSTER 39 -205 H W i i

Exlraordinära intäkter 0 i Extraordinära kostnader 0 Q RESULTAT FÖRE BOKSLUTSDISP 39 -205 7 Ai

MlNORlTETENSANDEL	J	U
FörändringiIagerrescrvk-surv	0	t
Förändringrcsuljfond l-surv	0	l
Förändring, ack.avskrivn. över plan	0	U
Övrigabokslutsdispositioner	52	5l 3
Koncembidmg	l 13 -308
Aktieägartillskolt	0	0
RESULTAT FÖRE SKATT	0	0
Skatt		-0
Minoritetens andel	J	0
RESULTATEFTERSKATT	-0	O

SOU 1994: 108 185

ttttttttit UCUUUICQUC ttiiâttttt ti. ll-jundhi "" Sid2 Bokslutsanalys Forsmark:Kraftgrupp AB

BALANSRÃKNINGAR 1991 1992

TILLGÅNGAR

Likvida medel	403	XX
Kundfordriilgar	58	17
Varulager Pågående arbeten	2055 1772
gâJgeLa_	.._34__ ,..l3..2

. .., 2009 . .. . SUMMA OMSNLIJFÅNGAR 2551

Spärrklo invcsteñngslhnd 1 t

Aktier obligationer 0 t min Långa fordringar 2217 2620 Maskiner inventarier 10072 9617

Byggnader tomtmark	1781 1864
mm
Goodwill	1	t
övriga anlâggningstillg	0	0

SUMMA ANLÃGGN1NGST1LLGÄNCA 14071 14107

SUMMA -: 16621 16116

SKULDER EGET KAPITAL Lcverantöisskulder 1 12 Skaneskuldcr 1 0 Andra kortfristiga skulder 2073 3269 _ SUMMA KORTFR1STIGA SKULDER 2074 3281

Latent skatt 0 t Avsatt lill pensioner 0 0 Andra långfristiga skulder 1 1889 10690 SUMMA LÅNGFRISTIGASKULDER 11889 10690

SUMMA SKULDER 13963 13971

Minoritetsintresse i obcskaltad reserv	0	0
Minoritetsintresse i eget kapital	0	0
Lagerreserv K-surv	0	0
ResultatutjfondL-surv	0	O
Ack övcravskrivnirlgar	O	t
Övriga obeskattade	2342 1829
reserver		u

SUMMA OBESKATYADE RESERVER 2342 1829

Minuñlctsintresse t t

Aktiekapital 300 300 Bundnathnder 11 1h Friu llmder U l År§rc§u_lw_s . .. . 316 . 316 S1lMMA 1201.21 KA11l'A1.

SUMMA SKULDER 8: EGET KAPITA 161121 16116

186 SOU 1994: 108

att ANALYS [.|RL|NGS KEVEKOA aouocooccuottaccucut oacønuunct Bokslulsanalys ll-jan-Ud°" "° Sid] ForsmarksKraftgrupp AB

MEDELSANALYSER 1991 1992

Affä Fakturcrad lörsäljning 4474 4394 - Rörelseknslnadcr -2250 -2167 +- FinansiclllNcuo 4458 .mot +- Exlmord poster exkl rcarcsnltal 0 l ÃL_______ ._-_L.__.__._._;L Medelfrån åretsverksamhet . , , 766 326 .

Förändring rürclsekapilal av kundlordringar ET 42 varulager ET 283 övrigaomsältningslillg. ET -9X leverantörsskulder ET l l övr. kortfr skulderränlcfria ET 784 Summaförändring rörclsekapital V_ ET l02l _ g av

KASSAFLÖDEFRÅN RÖRELSEN ET 1347

InvesteringAktier - 0 -0 InvesteringMask.SLi11v. [âyggnzirlcr - 74 -IS1 Försäljning anläggmillg l 0 Netto invcstcringsvcrksamhct -l 74 -l 56 -

NETTOKASSAFLÖDE ET 1191

Finansieringsvcrksamhct -+ [nsutspärrkontn ET i Aktieâgarlinansiering + nyemission 0 l utdelning 0 O - +- koncbidr åganillsk. l 13 -308 Lâneñuansicring långfristigafordringar ET -409 kortfristigaräntebärande skulder ET 4l 2 latentskatt ET 0 pensionsskuldcr ET 0 Andralångfristigaskulder ET 199

.. V a k G R FORANDRINC LIKV MEDEL --'.'::;::.__T:T 21 f 7 .

Likvidamcdclll_l__ mi till 52ALIKVIDA MEDlZLUH ___V i g 403 V 7 XX

.Q1LlLUl1läLSh991k-EE3E_ 2h 12 SzADISPONlll.l.lKVllÄ 1412111141; 531 i W217

SOU 1994: 108 187

11Rl,lNiS REVIZKUA11 unttttccut utoucntttt tttttczuta ANALYS - [Sokslulsaualys ll.inll.4 tttittttit octtncuccc Sid4 Fnrsmarks Kraftgrupp AB

KA PITALSTRUKTUR

Kapitalstruktur totalt kapital JEK Totalt inkl. Just. .JsênLaLi mineáisk 519%: Ssvliáitc: u 16621 1055 140m 1 134% 1 4,42 11

1- 1597 145l 9 9,9%l 4,92

1992 l1l |

Tillväxt, ° JEK Totalt inkl. Just. Omsättkapilul minoritet + skulder ning 1 991 ET ET ET E1 1992 3,0% 48.3% ,0% -l.8%

Riskkapital RisklgLekkggilal é___s0liditct 1991 7226 43,5% 1992 1703 41 ,6%

Skuldstruktur Totala Konfr. Láugfr. Lalent skulder skulder + skulder + skatt 1991 14666 2074 11889 703 1992 14519 3281 10690 549

Andel Skuldstruktur, % Totala Kurtfr. Lâugfr. Lalcnt räutebâr skulder skulder + skulder r skatt s ku 1dc r 1011,0% 14,1% x1,1% 4,3% 58.9°A 1091 . 22,01%. 73,0% 3,11% 54,1°;; 12 100,09.. v .

188 SOU 1994: 108

°° ANALYS ÖHRLINGS ktsvtaxoAlt 0000000000 0000000000 0000000000 0000000000 - Bokslutsaatalys ijalholx 0000000000 0000000000 0000000000 Sid5 F0 rsma rksKrullgrutppA

uÄNTAn||.rrt:| IAI. rcsullalliircco-poslcr 1991 1992

Råntabilitcl pa lnlall kapital Rt UT 7.7% Råntabilitct påsysselsatt kapitalRsy IiT l2.|%

Ilântabilitet pa :get kapital[TueskattRelä ET -l I.5% Räntahilitcl på eget kapitalefter skattRccs ET 44.1% Schahlonskult 30% 311%

EGETKAPITAL Rinlaltllltcls- llllväxlalnalyxs eller eo-postcr: inklminoritet Rt vinstpmc. Kapilalmtts. Totaltkapital VO VF 1901 ET 34.2% ET 1992 7.7% 28,7% 037

2. Eget kapitalefterskull R-:cs I-s Rt + R1 Rs SE - 1901 ET 00.% l ET ET ET 1002 -i.|. 70.0% 7.7% l0.l% 8.22

3.Tillväxt eget kapital°. +-Ãgtillsk TILLVEK Rees + Nycm änI-s% +- övr IB kap EK koncbiEK EK 1001 ET ET ET ET ET IUUZ 43.3% -7.3% 11.0% I,0% 00%

SOU 1994: 108 189

fjnkLlNüs REVEKHAI; tttotctttt tttttttttt cunbcntnottttttttttt tt ANALYS Htiangh; tctocoacoc otntttatct tttacutnco F [gukslutsunváys Forsmarks Kraftgrupp A B

RESULTATSILEUKTUR	M i i	1991 1992
Bruttomargittal		49.7% 50,7%
Rörclsentargiutal		33.5% 38,6%
Vinstmarginal		34.2o 28,7%
Ncttontargittul		0,9% 4,7%
Skuldráutla räntebärande skulder		Ffl 17,8%
LtKvunTgL	W V m	1991 1992
Kassalikviditet		0,24 0,07
Balanslikvidilcl		1.23 0,61
Disp. likv. medel äntsättttittg		1 1,9% 4,9%
Räntetäckxnttgsgrad		I .03 0,36
Självfmattsierittgsgrad		4,4	2.1
Rörelsckapital Ontsättning		31%	XW.
NYCKELTAL ANSTÄLLD	W	1991 1992
Antal anställda		5	5
Arbetskrallskostttad omsättning		0,0% 0,0%
Omsättning anställd		895 879
Förädlntgsvärde anställd		ET	ET
Nettoresultat l anställd		8	-41

lnllationsjusteradc värden

Prisnivå 1992	1991 1992
ln Nation	52% 4,0%
Omsättning	4653 4394
Resultat efter llnansutctttv	41 -205
lnvestcñxtgar	181 156
ÅBÅM9_,	199. 1991

_ ,_ .____ ,. Antal aktier 300 300 Vinst aktie l skull 0.13 -0X Vinst uklic skull m0 -UAX c JlEKenktic v.52 533

l90 SOU 1994: 108

mt NALYS-ÖHRL[N;S RRVEKO |g tttttttttt ttttauuzmt tttttttttt :ut SIBNyckc|m| |[,ja94 ttttlttttt :matt-ortnamn: SCB Forsmarks Kraftgrupp AB

1991 1992

l. AVKASTNINGSSTRU KTU R

Avkastning på eget kapital	2,0% l 2,8%	-
Avkastning på tot kapital	9,2% 7,8%
Genomsnittligskuldráinta	l0.2% \|0,l%
Riskbuffen	4,0% -2,3%
Skuldsättningsgrad	7,50	9,09

2. RESULTATSTRUKTUR

Rörelscrcsultatomsättning	49,7% 50,7%
Vinslprocent	34,2% 28,7%
Nettoresultalomsättning	0,9% -4,7%
ArbetskrañskostnOmsättn	0,0% 0,0%

3. KAPITALOMLOPP Kapitaletsomsättningshastighet ggrår 0,27 l,27 Omsättning per anställd 895 879

4. RÖ RELSEKA PITAL

Rörelsekapitalomsättning	l 0,6% 18,9%
Likvida medelomsättning	9,0% 2,0%
Kundfordringaromsättning	l 3% 0,4%
Varulageromsätming	45,9% 40,3%
Kon Fästskulderomsättn	46,4% 74,7%

S.LlKVlDHET, SOLIDITET Kassalikviditet 23,9% 7,2% Soliditet l 1,8% 9.9%

6. TILLVÃXT Förändringomsättning ET ,X% Förändring totalt kapital ET 3,0%

SOU 1994: 108 191

jHkLrNas REVEKOAn Ottttttitt cnutocttnt tttttottco ttu ANALYS H-jaia-vrá " "" Sid I Bokslulsanalys OKG AB

REsUyrATRÅKNlNGAR. 1991 1992

Försäljning 3 SX I 3030 övriga rörelseintäklcr 98 mr. _ A ____ SUMMA RÖRELSEINTÃKTER 3256 3I 3a

Rörelsckosluadcr4 _-l5____ 4,163 FÖREAVSKRlVNINGAR ___ _, 1660 [S73 RESULTAT

Avskrivningar enlig plan -446 _-Ll_› V V V RESULTAT EFTER AVSKRIVNINGAR 1214 l 123

Utdelning aklicr andelar 2 l Ränteintäklcr 24 22 Ränlekostnadcr I42 160 kostnader _7-,;2___ J51 övri a finans intäktcråL h A r i __ N b FlNANSlELLA POSTER V 76 -198 RES EFTER

Extraordinära intäkter	0	0
Extraordinåra kostnader	0	l M m
RESULTAT FÖREBOKSLUTSDISI	7a	0x
MINORITETENS ANDEL	0	i
Förändring i lagcneserv k-surv	i	l
Förändring resuljfond I-surv	0	0
Förändring ack. avskrivn.över plan	0	0
Övrigabokslulsdispositioncr	189 -222
Koncembidrag	I 2l	424
Aktieâganillskon	0	0
RESULTAT FÖRE SKATT	9	4
Skatt	-2
Minoritelcns andel	0	O
RESULTAT EFTER SK ATT	6	3

192 SOU 1994: 108

ANALYS ÖHRLINGS RHVIZKOA11 cctottoacc tottatcøct tttototutt att Boksluuanalys |ljar4 iitttcttoc cotcooottn OKC B A

BALANSRÄKNINGAR 1991 1992

TILLGÅNGAR R Likvidamedel 77 3 Kundfordringar 283 137 Varulager8: Pågående arhclcn l 139 12 2 l .,,,L7-_. J14

SUMMA OMSTlLLGÅNCiAR , ,. W	1515 1446	,i
Späwktoinvcsleriiigslinid	0	0
Aktierobligationer mm	l7l	204
Långafordringar	9376 9700
Maskiner inventarier	6234 5937
Byggnader SLtomtmark min	1307 1209
Goodwill	0	0
övrigaanlâggningslillg	2	0
SUMMA ANLÃGGNINGSTILLGÅNUA 170911 YV 7 17060		WWW HA _
SUMMA TILLGÅNGAR	18605 18506

SKULDER EGET KAPITAL Leverantörsskuldcr 144 220 Skancskuldcr 0 0 Andrakortfristigaskulder 3747 2590 SUMMA KORTFRISTIGASKULDER 3891 2810 7 _ ___

Latcntskatt 0 0 Avsatttill pensioner 1 I Andralångfristigaskulder 8594 9358 SUMMA LÅNGFRISTIGA SKULDER 8595 9359

SUMMASKULDER 12486 12169

Minoritelsinlrcssc i obcskatwrl	i 0 reserv	0
Minoritetsintrcssc i eget kapital	0	0
LagerreservK-surv	0	0
ResultatutjfondL-surv	0	0
AckÖvcravskrivningar	1	0
övrigaobeskalwde reserver	31102 92251
SUMMAOBESKATTADIZ RESlZRVl-IR _4__ m __ g		622.4

Minorilclsinlrcssc	0	0
Aktiekapital	-m	nu
Hnndnalinidcr	20	20
Fria fonder	0	0
1115195014	v	1
SUMMA1Z1l{IKAll'1'l.	116	113

SUMMA SKULDER 8: EGETKAPITA 105 185m

SOU 1994: 108 193

000 0000000000 0000000000 0000000000 Bukslutsanalys lljian-J-t " Sid3 OKC AB

MEDELSANALYSER 1991 1992

Affärsverksamhctcn Fakturerad liirsäljning 3256 3134- Rörclscknslnadcr -1596 -1563 - +- FinansielltNcllu 1 138 321 - Extraord puslcr exkl rcarcsullat 0 U ;§.l.3L,______-___, ,,-,_.__t2 ..:l.. Medelfrån årets verksamhet . , 520 , 240 , ,

Förändring av rif-rclsckapilal kundfordringar l-IT 145 vamlagcr ET -7T övriga ornsällningslillg. ET -77 Ieverantörsskuldcr ET 71 LLFJI1°;0, ;ll Summaförändring rörclsckapital ,, , . , , ,, ET . -102 -av g KASSAFLÖDEFRÅN RÖRELSEN ET 149

Investering Aktier I 40 -33 -

InvesteringMask. inv. Byggnader	-XS -55
-
Försäljning anlä	0	I ü
Netto- investcringsvcrksamhct	-223	-87
NETTOKASSAFLÖDE	ET	61

Finansieringsvcrksamhct -+ lnsu spärrkonto liT U Aktieågarlinansiering + nyemission 0 0 utdelning 0 -0 - +- koncbidrSt. äganillsk. 121 424 Lånefmansicring långfristigalhrdnngar IST -333 kortfristigaräntebärande skulder ET -985 latentskatt ET I pensinnsskuldcr Ffl -U Andralångfristiga skulder ET 764

V A FÖRÄTLDÄLYÅSÄLRS. lill f i , ; ET . -7-1 .i FORANDRlNCLIKV MEDEL

Likvidamctliilljgr 1 7 SzALlKVlhA MEDIZIJUH M 77 i

üliümeásbllufqk ikrvxh 14 i v S:AllSlNlHl, I.IKV1IA .. Mlillål,ll H I

7 14-1030

l94 SOU 1994: 108

ANALYS ÄHRLINGS REVlEKUAH cccococcuctatzotucco cocctnttot - Ott BOkShHMHEHYS jang4 naotccocza atatcoounc OKC AB

KAPlTALSTRUKTlJR

Kapitalstruktur totalt kapital JEK Totalt inkl. Just. kapilal minorilcl skulder Jüulidilcl _§na E l99l l8605 4312 14293 232V... 2.23 1992 I8506 4467 14039 24.1%. l 2

Tillväxt, % JEK lblall inkl. Just. Omsättkapilal minorilcl + skulder ngg

I99l	ET	ET	ET	ET
l992 -l,5Å- 16%			3%	4,7%
Riskkapital		Risk-
Eklöniê;_		.;°idi'°'
IWl	Xlñl	-.	43.9%
IWZ 8302			44,9%

Skuldstruktur Totala Kortfr. Långfr. Latcnl skulder skulder + skulder + skall l99l 14293 3897 8595 Hull 1992 l4039 2812 9359 I867

Skuldstruktur, % Andel fatala Kunfr. Långfr. Latunt räntebär

l w | ll,0%. 27,3% 60,1% 12,0% . A 67,3% 1902 l 00.0% 20,0% 00,7% 13.3% 67,5%

SOU 1994: 108 195

ANALYS ÖHRLINGS kliVliKt AB 0000000000 0000000000 0000000000 0000000000 - 000 [0ks|ul$aa|ys 0000000000 0000000000 0000000000 S OKGAlf

RÄNTAIHI.IIPTI'S'|AI, resultatRin-co-postcr 1991 1992

Iünlahilitct påtotaltkapitalRt ET 52% Rântabililcl påsysselsatt kapital Rsy ET 03%

Ränlahilitct på cgcl kapital före skattRcfs ET 41.5% Rånlahilitcl på cgct kapitalefter skattRces ET - 32% Schahlnnskatt 30% 30%

EG ET KAPITAL Rintlbllllcls- llllvixtnualys efter eoqaostcr: inklminoritet RI vinslpmc. Kapitaloms. ° l. Totaltiupllul VO Off IW ET 37.4% ET IWZ 52% 30.7% t. I 7

2. Eget kapitalettor skatt Rates I-s RI + Rt Rs SE 1001 EI 70.4% ET ET ET ET I9°2 -3.2% 704W. 52% 52% 82% 3.23

3. Tillväxt eget kapitalv. +Äglillsk I1LLVEK Rees + Nyem - l lld I-s% +- övr IB kap EK EK koncbiEK EK 1991 ET ET EI ET ET ET M02 21.6% 4,2% tI,0°. t. I% 6,9% 0,0%

196 SOU 1994: 108

Vi ANALYS ÖHRL|NGS REVEKO A cttccouucu autttfaccu ttttttttct ttçostuaat UI UCCCCUCCU IUUUCÖGOCC ÅCIUUUUUU OKC AB

RESULTATSTRUKTUR 1991 1992 i rv __

Bruttomarginal	5 ,0% l 50,2%
Rörclscmarginal	37,3% 35,8%
Vinstmarginal	37,4% 30,7%
Ncttomarginal	23% -v,3%
Skuldränlaräntebärande skulder	ET l2.l%
LIKVIDITET	1991 1992

: - z k

Kassalikviditet	l 0 0,08
Balanslikviditct	0,39 0,5l
Disp.likv. medel Omsättning	23% 0,6%
Råntetäckxliilgsgrad	1,07 0,83
Självfmansieñngsgmd	2,3	2,9
Rörelsekapital Omsänning	19% 23%
NYCKELTAL I ANSTÄLLD	199l 1992
Antalanställda	998 1024
Arbetskraftsktxstnad xmsättning	0,0% 0,0%
Omsättninganställd	3	3
Föiidlingsvärdcanställd	ET	ET
Nettoresultatanställd	0	-0

lnflationsjustcradcvärden

Prisnivå 1992	1991 1992 _
Inflation	5,2% 4,0%
Omsättning	3386 3136
Resultatefterlinansnctti	79	98
Investeringar	232	X7

, . . . .

Antalaktier	900 900
Vinst aklic [skatt	1.08 -022
Vinst aktie c skutt	0.06 41.15
JEKaklic	4.79 4,96

SOU 1994: 108 197

ti v itttttlüüi ltitliiit tttttiitit m SCB-Nyckeltal ll-jzin-94 umuvr -m san OKG AB 1991 1992

AVKASTNINGSSTRUKTU R Avkastning på eget kapital l ,8% 4,4% Avkastning på tot kapital 6,5% 5,2% Genomsnittligskuldrânta 8,0% 8,3% Riskbuffen .4% 23,1% Skuldsåttningsgrad 3,3l l 4

2. RESULTATSTRUKTU R

Rörelseresultatomsättning	5I .0% 50,2%
Vinstprocent	3 7,4% 30,7%
Nettoresultatumsättning	2,3% -,3%
ArbctslcrañskostnOmsättn	0,0% 0,0%

3. KAPITALOMLOPP Kapitaletsomsättningshastighet ggrår 0 I X 0,17 Omsättning anställd i 3 3 per

4. RÖRELSEKAPITAL

Rörelsekapitalomsättning	-72,9% 43.5%
Likvida medelomsättning	2,4%	l %
Kundfordringaromsättning	8,7%	4,4%
Varningaromsättning	35,0% 38,7%
Konfrist skulderomsättn	l 19,5% 89,6%

5. LIKVIDITET, SOLIDITET Kassalikviditet 9,7% 8,3% Soliditet 23 .2% 24.2%

6. TILLVÃXT Förändringmisättning ET 23.7% Förändringtotalt kapital ET -0.5%

198 SOU 1994: 108

ANALYS ÖHRLINGS REVEKOAH atttottttn tttcnntcot tcttttictv - Bokslulsailalys 11-jan-94" “ Sid 1 SydkraftAB

RESULTATRÄKNXNCAR	1991 1992
Försäljning	6543 6558
övrigarörclsciiuäklcr	377 407
SUMMA RÖRELSEINTÃKTER	6920 6965
Rörelsekostnader	-6097 -6146
RESULTAT FÖRE AVSKRIVNINGAR	823 819		_ ____
Avskrivningarenligt	-246 -242
RESULTATEFTERAVSKRIVNINGAR	577 577		_________
UtdelningaktierAZandelar	0	1
Ränteintäkter	700 866
Räntekosulader	-569 4132
övriga finans intäkter kostnader	0	O
RESEFTERFINANSIELLAPOSTER	708 611
Extraordinära intäkter	16 393
Extraordinära kostnader	0	0
RESULTAT FÖRE BOKSLUTSDISP	724 1004
MINORITETENS ANDEL	0	0
Förändring i lagerrcscrvk-surv	0	0
Förändring resutjjbnd l-surv	0	0
Förändring ack.avskrivn. över plan	0	0
Övrigabokslutsdispositioncr	-159	77
Koncembidmg	10	46
Aktieäganillskott	0	0
RESULTAT FÖRE SKATT	575 935
Skatt	-7I	8X
Minoritetens andel	0	0
RESULTATEFTERSKATT	504 847

SOU 1994: 108 199

000 . 0000000000 0000000000 0000000000 Bokslulsaitalys ll-jal1-94'' """ Sid2 SydkraftAB gALAESRÃKNINGAR ii--°1§9ii§'1 1992 i v TILLGÅNGAR

Likvidamedel	l 192 3020
Kundfordringar	935 864
Varulager Pågående arbeten	74	S3
övrigaomstillgångar	1068 837
SUMMA OMSTILLGÅNGAR	3269 4774
Spärrkto investeringsfond	0	0
Aktierobligationer mm	7228 8706
Långafordringar	3104 4201
Maskiner inventarier	3701 4097
Byggnader tomtmark . mm	866 8 l 9
Goodwill	70	13
övrigaanlägguingstillg	59	2

SUMMA ANLÃGGNINGSTILLGÅNGA 15028 17838 A .liiiácxncxx 13297 722612 i SKULDER EGETKAPITAL

[sverantörsskulder	385 270
Skatteskulder	26	l 1
Andrakortfristigaskulder	31 S9 3307
SUMMAKORTFRlSTlGASKULDER	3570 3588
Latentskatt	0	0
Avsatt till pensioner	14	12
Andralångfristigaskulder	8008 12051
SUMMA LÅNGFRlSTlGA SKULDER	8022 12063
SUMMASKULDER	11592 15651
Minoritetsinlressx. i obeskattad reserv	0	0
Minoriletsintresse i eget kapital	0	0
Lagerreserv K-surv	0	0
Resultatutj fond L-surv	0	0
Acköveravskñvningar	0	0
övrigaobeskattade reserver	2769 2549

SUMMAOBESKATTADERESERVER 2769 2549

Minoritetsintressø.	O	1
Aktiekapital	1325 1325
Bundnafonder	2057 2057
Fria fonder	50	1713

SUMMAEGETKAPITAL _. VV . ÖV 3.3 , 3936 4412 SUMMA SKULDER EGETKAPITA 18297 22612

200 SOU 1994: 108

0000000000 00000000000000000000 000 Iljau4 0000000000 0000000000 SydkraftAB

MEDELSANALYSER 1991 i 1992 - .

Affårsvcrksamhctcn Fakturemd försäljning 6920 6965 Rörelsekostnader -6097 -6146 -

+- FinansielltNetto	l3l	34
+- Extraord poster exkl rearesultat	16 393
Skatt	7	-XX

- Medelfrån årets verksamhet 899 H58

Förändring rörelsekapital av kundfordringar ET 7I varulager ET 21 övrigaomsättningstillg. ET 231 leverantörsskulder ET 1 5 övr. kortli skulderräntefria ET l 33 Summaförändring av rörelsekapital ET 341

KASSAFLÖDE FRÅN RÖRELSEN ET 1499

InvesteringAktier -2 98 l 1 550 -

InvesteringMask. inv. Byggnader -	I -625 -797
FörsäljninganlâggrLtillg	206 642
Netto - investcringsverksamhct	-2617 -1705
NETTOKASSAFLÖDE	ET -zon

Finansieringsvcrksamhet -+ lnslutspârrkonto ET 0 Aktieâgarñnansiering + nyemission 1937 0 - utdelning 0 -371 +- koncbidr ägartillsk. 10 -I46 Lånefinansiering långfristigafordringar ET -I097 kortfristigaräntebärande skulder ET 0 latentskatt ET 0 pensionsskulder ET -2 Andralångfristigaskulder ET 4043

Q VBLGA [Q QANQQINQAE ET mn FORANDRINGLIKV MEDEL ET 1828

LikvidamedelIB ,AA__0____A l 192W S:ALlKVlDA MEDELUB A I |02 3020 _b__ _ Mn 7

Outn ttad checkkrcdit in ,_____l_t SzADlSPONlBLALIKVIDA MEDl-Il.U __á____ü__r l I02 3020

SOU 1994: 108 201

ANALYS ÖHRLINGS REVEKO AB tnttuttott tttctctttt tttttttott - Boksluuanalys ||ja|.94 uactacattc tttttttttt SMÅ; Sydkraft AB

KAPITALSTRUKTUR

Kapitalstruktur totalt kapital JEK Totalt inkl. Just. kapital minoritet - skulder Soliditet Si1aE 1991 18297 5503 12794 , 30,1% 1,46 1992 22612 5799 16813 25,6% 2,08

Tillvä x á JEK Totalt inkl. Just. Omsättkapital minoritet + skulder ning

1991 ET	ET	ET	ET
1992 23,6% 5,4% 31,4%			0,7%
Riskkapital	Risk
Riskkapital	Soliditet
1991 6334		34,6%
1992 6564		29,0%

Skuldstruktur Totala Konfr. Lâugfr. Latent skulder skulder + skulder + skatt 1991 12794 3941 8022 831 1992 16813 3986 12063 765

Skuldstruktur, % Andel Totala Kortfr. Långlr. Latent räntebâr skulder skulder v skulder + skatt skulder 1991 100,0A. 30,8% 62,7% 0,5% 62,7% 1902 100,0% 23,7% 71,7% 4,5% i 71,7%

202 SOU 1994: 108

can ANALYS R|3VEK| uotcovttnoottooootco -sou-ococoaorotutott nu Boksiulsanzüys ||J-a.,4 coocn-cutunun...- tcootcooct Sim5 SydkraflAli

RÄNTAnt1.trr:rs'rAI. resultatfiin-vn-poster 1991 1992

Rântabilitcl påtotaltkapitalRl ET 7.l% Råntabilitct påsysselsatt kapitalRsy ET LZ%

Rånlabilitet eget kapitalföreskattRcfs ET 10.8% Rântabilitct på eget kapitalellerskattRces ET I I.U% Schablonskatt 30% 10%

EGETKAPITAL Rintabllllcts-84tlllvixtanalys eller eo-poster; inklminoritet Rt vinslpmc. Kapilalums. l. Total kapltal V0 Off IOQI ET l3.7% ET 1002 0% 20.4% 0,34

2. Eget kapitalettorskall Rccs Ls RI + Rt Rs SEj l W l ET 84.0% ET ET ET ET l WZ l 5,8% 89.2% 9,0% 00.- 51.7% 2.62

3.Tillväxt eget kapital V. +-Ãglillsk TILLVEK Rees + Nycm - lltd SLl-s% -- övr IB kap EK EK konchiEK EK l99l ET ET ET ET El ET l002 531% 16.3% 00% 7.2% 4,9% -l.8%

SOU 1994: 108 203

att ANALYS ÖHRLINGSREVEKO AH tttttttttt tttttttttt tttttttttt attentatet . ttt Boksluaânfzüys l|ja94 tttttttttt tttttttttt tttttttttt Sida SydkraftAB

RESULTATSTRUKTUR	1991 1992
Bruttomarginal	11,9% 11,8%
Rörclsemarginal	8,3% 8,3%
Vinstmarginal	18,5% 20,7%
Ncttomarginal	10,2% 8,8%
Skuldrânta räntebärande skulder	ET 11,3%
LIKVIDITET	1991 1992
Kassalikviditet	0,81 1,18
Balanslikviditet	0,83 1,20
Disp.likv. medelOmsättning	17,2% 43,4%
Räntetäckningsgrad	2,24 1,73
Sjålvñnansieñngsgrad	0,3	0,5
Rörelsekapital Omsättning	-22% -26%
NYCKELTAL ANSTÄLLD	1991 1992
Antalanställda	1833 1720
Arbetskraftskostnad omsättning	0,0% 0,0%
Omsättninganställd	4	4
Förâdlingsvärde anställd	ET	ET
Nettoresultatanställd	0	0

lnllationsjusteradcvärden

Prisnivå 1992	1991 1992
Inflation	5,2% 4,0%
Omsättning	7197 6965
Resultat efterfinansnetto	736 al l
Investeringar	2036 2347

204 SOU 1994: 108

:som: ANALyS ÖHIUJNGS REVEKO An tur-nunnan: tttttttttt tttttttttt ut SCB-Nyckeltal l|iun4 ttxttttttt tvttttrxt: SCB Sydkraft AB 1991 1992

AVKASTNINGSSTRUKTUR

Avkastning på eget kapital	12,1% 9,9%
Avkastning på tot kapital	7,0% 6,4%
Genomsnittlig skuldrânta	4,6%	l %
Riskbuffcrt	2.4%	1,3%
Skuldsättningsgrad	2,l l	2,65

2. RESULTATSTRUKTU R

Rörelseresultatomsättning	l 1,9% I l 8%
Vinstproccnt	18,5% 20,7%
Nettoresultatomsättning	10,2% 8,8%
ArbetskraftskostnOmsättn	00% 0,0%

3. KAPITALOMLOPP Kapitaletsomsättningshastighet ggrår 0.38 0.3l Omsätlning per anställd 4 4

4. RÖRELSEKAPITAL Rörelsekapitalomsättning 41.3% l 7.0% Likvida medelomsättning l 7,2% 43,4% Kundfordringaromsättning 13.5% 12.4% Varulagcromsätuimg l % 0,8% Kortfrist skulderomsättn 5I .6% 5 1,5%

5. LIKVIDITET, SOLIDITET Kassalikviditet 89,5% l 3l ,6% Soliditet 32,1% 27,4%

6. TILLVÃXT Förändringomsättning ET 0,7% Förändringtotalt kapital ET 2 3,%

SOU 1994: 108 205

mo: ANALYS ÖHRLINGS REVEKQ .Än oaamt-øoodu ttlituttxt sttuutvrna H-jun-94 " Sid] u Bokslulsanalyz; VattenfallAB

RSÃSIILTÄT-KÃKNINCVAR 1991 - 1992 - .

Försäljning l8304 mms övriga rürelseiutáikteu 0 0 _, __ SUMMA RÖREL$ETNTAKTEI{ 18304 18128

Rörclsekostrlager 1219..6. l EMU - __ ___ FÖREAVSKRNNINGAR . 6108 5453 RESULTAT

Avskrivningar enlig plan -1424 -I 393 RESULTAT EFTERAVSKRIVNINGAR 4684 4065

Utdelningaklier andelar O O Räntcintâktcr 691 1346 Räntckosmader -2084 -2 S52 övriga finans intäkter kostnader O 0 EFTER FlNANSlELLAPOSTER _ 3291 2759 RES

Extraordinära inriktar J W 0 Extraordiuâra kgsmuger -840 u-l 186 BOKSLUTSDlSP 4 2641 1573 RESULTATFORE

MFNORITETRNS ANDEL	0	.
Förändring i Iagerruscrv l k-surv	0	0
Förändring NSUljÅiJnd I l-surv	O	0
förändringack,avskrivn.över plan	U	U
Ovrigu bokslutsdisposiliozacr	-570	614
Koucembldrag	0	358
Aktieâgartillsknn	0	0
RESULTAT FÖRE SKATI	20. \| 2545
Skam	-591 -1121
Migoriteleusandel	0 .m	0 142.1

RESULTATEFTERSKATI

206 SOU 1994: 108

ti ANALYS ÖHRLmGS REVEKOAB ntuncoccoc ocucunoucc0000000100 000 |lja|4 0000000000 0000000000 VattenfallAB .ugnxggS34 KNWCAE 199155- 1992 - - TILLGÅNGAR

Likvidamedel	17	I
Kundfordringar	231 1 2424
Varulager Pågående . arbeten	1642 1737 4350 3926
SUMMA OMSTILLGÅNGAR	8320 8088	___._
Spânktoinveslcringsfond	0	1
Aktierobligationer mm	1305 2773
Långafordringar	188 424
Maskiner inventarier	0	0
Byggnader iomtmai mm	34328 34492
Goodwill	3	133
övrigaanlâggningstillg	0	0

SUMMA ANLÃGGNINGSTILLGÅNGA 35824 37822 -441u 1459110 : SKULDER EGETKAPITAL

Leverxntörsskulder	4598 4784
Skatteskulder	163 1 117
Andrakonfristiggskulder	10683 5897
SUMMAKORTFRISTIGASKULDER	15444 11798
Latentskatt	0	0
Avsatt till pensioner	2353 2384
Andralångfristigaskulder	7741 13792
SUMMA LÅNGFRISTIGA SKULDER	10094 16176
SUMMASKULDER	25538 27974
Minoritetsintresse i obeskattad reserv	0	0
Minoritetsintresse i eget kapital	0	0
LagerreservK-surv	0	l
ResultatutjfoxidL-surv	0	0
Ackövemvskrivningar	0	0
övrigaobeskattade reserver	8725 8111

SUMMAOBESKATTADERESERVER 8725 8111 Mixioritetsinlrezw

	l 1
Aktiekapital	6585 6585
Bundnafonder	1316 1316
Fria fonder	500 500 11110 \|424_.__...__
SUMMAEGETKAPITAL .. 717 ..	1

9881 9825 SUMMASKULDER EGETKAPITA 44144 45910

SOU 1994: 108 207

CC. OCUCUCCOCC OCUCICOOCU 000003030. Bokslulsanalys ll-jau-94 "" Sid3 VattenfallAB

MEDELSANALYSER 1991 1992 ..

Affärsverksamheten Fakturerad försäljning 18304 181 ZX Rörelsekosmadcr -12196 42670 - +- FinansielltNetto -1393 -1306 +- Extrzord poster exkl rcaresultat -650 -l 186 Skatt -591 -1l2l - Medelfrån åretsverksamhet 3474 1845

Förändring av rörelsekapital kundfordriugar ET 13 varulager ET -95 övriga omsättningstillg. ET 424 lcverantñrsskulder ET 1 86 övr. konfr skulder jriutefria ET -89l 2

Summa lörindring av rörelsekapital		ET -8510
KASSAFLÖDEFRÅN RÖRELSEN		ET .sus
investering Aktier	-	0 -866
InvesteringMask. inv. Byggnader	-	0 -29l
Försäljning anlåggnlillg		0 621

0 -3155 Netto- lnvesteringsvcrksamhct

NETTOKASSAFLÖDE ET -9820

Finansierlngsvcrksamhct -+ lnsut spârrkonlo ET 0 Aktieågarñnansiering + nyemission 0 O utdelning 0 -1480 - +- koncbidr. âgartillsk. 0 358 Lånefinansiering långfristigafordringar ET -236 kortñistigaräntebärande skulder ET 5080 latent skal ET 0 pensionsskulder ET 31 Andra långfristigaskulder ET 6051

13_1 O

FORANDRINGLlKV MEDEL	ET	-16
Likvida medel 113	0	17 ___,
82A LlKVlDA MEDELUB	17	1
Gunnlaid checkkrcdil	1 ., , . , A	J.. . 7- . ,
82A DlSPONlBLALlKVlDA MEDISI,U	17	l

208 SOU 1994: 108

ANALYS ÖHRLlNGS REVEKO AB utcocacuuu tctatcttot attentatet - Bokslutsaxialys l|jant4 ctcauuotut ontttttatt Sid4 Vattenfall AB

KAPITALSTRUKTUR

Kapitalstruktur totalt kapital JEK Totalt inkl. Just. lgpital minoritet t skulder Soliditet S012:E 1991 44144 14509 29636 32,9% 0,68 1992 45910 14792 31l 19 32.2% 1,44

Tillväxt, °o JEK Totalt inkl. Just. Omsättkapital minoritet + skulder ning

1991 ET	ET	ET	ET
1992 411% 2,0% 5,0%			-1,0%
Riskkapital	Risk-
Riskkapital	Soliditet
1991 17397		39,4%
1992 17247		37,6%

Skuldstruktur Totala Kortfr. Långfr. Latent skulder skulder + skulder + skatt 1991 29636 16924 10094 2618 1992 31119 12509 16176 2433

Skuldstruktu % Andel Totala Kortfr. Långfr. Latent räntebär skuldcr skulder + skulder skatt s u k l d cr 1991 l00,0% 57,1% 34.1% 8,8% 33,1% 1992 l 00.0% 40.2% 52,0% 73% 68,2%

SOU 1994: 108 209

ANALYS.Ö||RL|NGS REVEKOAH 0000000000 0000000000 0000000000 0000000000 000 Boksmlsanmys nian 0000000000 0000000000 0000000000 Sid5 000 VattenfallAll

RÄNFABlLFl ETSTAL resultat fön-oo-poslrr 1991 I992

Rånlabililet totalt kapitalRt ET l2.0% Råntzbilitet på sysselsatt kapitalRsy ET I7.0%

kapital föreskall Refs ET lX.8% Räntzbiliteteget Råntabilileteget kapital efterskallRccs ET 10.7% Schablonskalt 30% 30%

EGET KAPITAL Rintnhllltets- s. llllvixtanalys eñereo-posler; inkl minoritet RI vinstproc. Knpitaloms. l. Totalt kapital VO OT 1901 ET 25.8% ET |992 9,4% 23.3% 0,40

2. Eget kzpltalefter skatt Recs l-s R1 + Rl Rs SE l00| ET 7l.l% ET ET ET El 1002 5.l% 47.3% 94% 9,4% R.7% 2.07

+-Ägtillsk 3. Tillväxt eget kapital-. TlLLV EK Recs + Nycm Utdl l-s% +- övr - IB kan EK EK koncbiEK EK l90| ET ET ET ET ET ET l 992 211% l % 00% 13.9% I .7% -0.0%

210 SOU 1994: 108

cat ANALYS ÖPIRLIN;S REVEKOA ccusoooctt ttcnccocoo uccottncoc cuocncoctc Uli Bokslulsaualys |lja4 CCOCCOCCCO üCCCCOCCCC CQCCCCUCCC VattenfallAB

RESULTATSTRUKTUR i 1991- 1992

Bruttomarginal 33,4% 30,1% Rörelscmarginal 25,6% 22,4% Vinstmarginal 29,4% 29,8% Nettomargixial 18,0% 15,2%

Skuldränta räntebärande skulder ET 17,1%

LIKVIDITET 1991 1992

Kassalikviditet 0,39 0,51 Balanslikviditet 0,49 0,65 Disp.Iikv. medel Omsättning 0,1% 0,0% Rintetåckningsgrad 2,58 2,04 Sjâlvñnansieringsgrad ET ET Rörelsekapital l Omsättning -39o 8%

NYCKELTAL ANSTÄLLD 1991 1992 - .

Antalanställda 5972 5245 Arbetskrañskosuiad l omsättning 0,0% 0,0% Omsättninganställd 3 3 Förâdlingsvårdeanställd ET ET Nettoresultatanställd l l

Inflationsjustcradevärden

Prisnivå 1992	1991 1992
Inflation	5,2% 4,0%
Omsättning	19036 18128
Resultatellerlinansnett 1	3423 2759
Investeringar	0 3771

SOU 1994: 108 211

jukLlNns An mszxumum ttttttttárt tuøzartctnnut :u: ANALYS REVEKO |ljan94 zttttttattt tttttttttt SCB att scgqqyckcmd Vattenfall AB 1991 1992

AVKASTNINGSSTRUKTUR kapital 20,6% 17,8% Avkastning på eget kapital 12,2% l 1,8% Avkastning på tot

Genomsnittlig skuldränta	7,4% 8,7%
Riskbuffert	4,8% 3,1%
Skuldsättningsgrad	l ,76 1,96

2. RESULTATSTRUKTUR

Rörelseresultatomsättning	33,4% 30,1%
Vinstprocent	29,4% 29,8%
Nettoresultatomsåttning	18,0% l 5,2%
ArbetskrañskosuxOmsättn	0,0% 0,0%

3. KAHTALOMLOPP Kapitalets omsättningshastighet ggrår 0.41 0,39 anställd 3 3 Omsättningper

4. RÖRELSEKAHTAL Rörelsekapitalomsättning 8,9% -20,5% medelomsättning 0,1% 0,0% Likvida Kundfordringaromsättltittg 12.6% l 3,4% Varulagcromsättning 9,0% 9,6% skulderomsättn 84,4% 65,1% Kortfrist

5. LIKVIDITET, SOLIDITET Kassalikviditet 43,2% 53,8% 36.2% 33,8% Soliditet

TILLVÃXT omsättning ET -l,0% Förändring totalt kapital ET 4,0% Förändring

212 SOU 1994: 108

Bilaga 2 1 1

Beräkningar avseende kostnader for kärnkraftens

radioaktiva restprodukter

För de i rapporten redovisade beräkningarna har finansiell kalkylmodell en byggts. I modellen beräknas resultat och balans enligt Finansieringslagen för respektive konoessionsinnehavare och år.

Beräkningama för det redovisade grundaltemativet baseras på:

SKBs bedömning av kostnaderna för respektive kämkraftverk, kostnadsslag - och år,

- SKIs antagande om framtida energiproduktion för respektive reaktor,

SKIs antagande om en framtida real förräntning fondmedlen uppgående till - av 2,5% samt

SKIs förslag till avgifter för 1994. -

Justering av kostnaderna har gjorts för de beräknade merkostnadema avseende referenskapsel och myndighetstillsyn efter år 2010 i enlighet med de beräkningar som SKI utfört som grund till förslag avgiftsnivå enligt Finansieringslagen om för 1994.

Kostnader och intäkter i form av avgifter antas falla ut linjärt under respektive är.

För att bedöma medelsbehovet vid förtida stängning kärnkraftverk effekter av samt av ändrade antaganden avseende kraftproduktionen har hänsyn tagits till rörliga kostnader. De rörliga kostnaderna per enhet producerad kraft har härvid beräknats av utifrån skillnaden i SKBs beräkning av kostnaden för 25 och 40 års drifttid för respektive verk.

SOU 1994: 108 213 8 w

8	8 8 8 8 8 8 8
8	8 8 8 8 8 8	8
8 S		8

8 m : 8 8 8 8 v 8 8 8

8 8 8

m m m m

å ä å å

214 SOU 1994: 108

o o o o

o 8 o o

o w o o o

o o o o

o o o ä o w m

8 8 o o w w m m

n w w w m

o n 2 n w w w S w w

o o 8 2 2 2

w w B

E S

n B w

a o m o

å . ä

SOU 1994: 108 215

o o o 8 m o

o E o o o

o o o o p

o o o o p p

o o m o p p p

m m E o o o

p . o E o o o p m

o m o o o p p m n

o 8 o o 8 o

m o o m o o

m o o m o o p

n o m o p o B o p p p

m o

ä å

216 SOU 1994: 108 o m o o m o o o o m o

o o o o

o o o o po o o o

o o o o p o o o o

o o o o

o o o 3 o p p p p p o o o 3 3 N 3 o p p p p p p p p o o o N N m N o p p p p 3

SOU 1994: 108 217 o o o o o o o o o o o a . O u . o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o m o o o 7 v Y o o o m m o m o o Y o v v a v o o o o o v o o o Y o o o o v v v o o o o o R o o c 8 o o 8 R R o 8 8 8 o o u 8 o

o n 8 v

i -

å 8 o o m S 5 8 S o

o v 8 m

m m m m

ä a a

218 SOU 1994: 108

OO OO OOO O GC CO °.° ° I I II III ua a:

CC GC CC CCC O O C C C GO nu nu car 99° C a I u: Inc

OO OO OO OOO O O C G Ö CO C39 O nu I| o.: t n nu Ill

O O OC OO OOO O O O O O OO OOO nu II an: O I I II Il I

O ° C C 9 ° C C CG CCÖC t l :I lil

OO OO OOO O °°. CC ÖCG O II l I Ill I| l II

CC CO OQO O C C OO C00 O Il Il ||u u v Il I i I

0 °°.°°. OC COD O o o O C OO CCD nu un: O n c ca an:

m m m

å ä

SO U 99 l 0 8 2 9

N w N N N w

o 3 w 2 w w 2 w w 8 w w 8 w w ä w w

w w w

m m m

ä å ä

n 0 SO U w 9 m 8

8 8

o o

o 8 o 8 o

o 8 o

o o 8

8 o 8 c

o 8 o

o 8

S 8 8

8 8 o 8

o: : .

. .

b E

m m m

å å .

SW W m n 1

o	8	o	8
o	8	o	8
o	8	o	8
o	8	o	8
o	8	o	8
o	t	o
o	8	o	8
o	8	o	8
o	8	o	8

o o 8

o E o o o 8

8 S

o m m m

å å å

222 SOU 1994: 108 m m m m m m m m m m m m m m m

m m m

m m

m m m m m m m m v m m m m m m m m m m E

u v

m m m m

SOU 1994: 108 223 o c o o o o o o o o o o o o o o o o o c o o o o o o c o o o o o c o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o . o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o c o o o o o o o o o u o o o o o u o o o u u v u o o t u o o v v o v o t t t o o o o 2 o o S o . 8 8 S

o n E E E o . 8 8 . o v o m 8 8 8 8 -

2 M. m N, Mn 00a

o o o o o o o o O o a o o o o o o c

o c o o o o o c o O O o o o o o o o

a o o o O o o o o o o o o o o o o o

o o m o O o o o o O % o o o o o

o o o o O o o o o o o o o O o o o o

o o o o o o m o o O o o O o o o

o o o o o o o m o o o O o o o o o

o c o o x o o o M o w x O o o , U Av

ma ä .

ä ä . . u a z m a z . m . m . z . V V V

225 tläiilega 3 i

TEOLLISUUDEN VWM OY

APITAL IN NUCLEAR WASTE MANAGEMENT FUND

T+1

m...- . cm

F T+1 fund capital in the year T+1

E T electricity production by the end of the year T

En reference value of electricity production - operation of 25 years - capacity factor of 75%

CT estimate for future costs of waste management

- produced waste inventory including estimate for

decommissioning wastes

in the price level of the year T

- no discounting

8 l4-l030

226 SOU 1994: 108

SOU 1994: 108 227 Bilaga 7

Bilaga

7 Rapport från Price Waterhouse

228 SOU 1994: 108

KÄRNBRÄNSLEFONDSUTREDNINGEN

Prica Watarhauaa rapport avaaanda finauaiaringan av lirnavfallahantaringaitgirdarna i Svariuaoch Finland aamt kantrallayatamat för laatnadarua i Svariga

NICE WATEIHOUSE FEBRUARI 1994

SOU 1994: 108 229

IIIEHÅLLSFÖBTECKIIIG

Sid Sammanfattning eelislutsatser

Inledning Bakgrund och syfte Avgränsning Metodik Utredningens disposition

Beskrivning dat finskafinansleringeyetrnsni av Målsättningen med finansieringen Kostnaderna för kärnavfallshanteringen bestäms som ett ansvars belopp för de avfallshanteringsskyldiga Periodisering av inbetalning motsvarande ansvarsbeloppet fonderingsmål Sâkerheter för att täcka skillnaden mellan ansvarsbelopp och fonderingsmålet Återlåning avfallshanteringsskyldigaeller deras aktieägare av Sammanfattning

Skillnadermellandet svenskassli det finskafinaeeieringeaystaarst lillstândshavarens skyldigheter Huvudsakliga skillnader mellan systemen Sammanfattning

Tilletlnlshavarnasligarnas finansiellaställning net bakgrunden av avetiningsrisksn iillståndsinnehavarnaägarna lillståndshavarnas skyldigheter Riskerna för finansieringssystemetsfallissemang Avstängningsrisken Avregleringen och finansieringen av kärnavfallshanteringen När kan det kostateras om ñnansieringssystemetär otillräckligt Finansieringsalternativ om tillståndsinnehavarnastår för risken av ñnansieringssystemets otillräcklighet Beräkning av den till dags dato ofinansierade delen i finansieringssystemet Fiiskexponeringen för ägarna vid ett eventuellt underskott i finansieringen Sammanfattning

Analys av effekten avgiftenfiir avfallshanteringen en sa finsk modellinförs

Bransking SKIs kerikningernstedsr av för ksstaarlsrna avfallshanteringen av 42 Metod 42 SKBs kostnadsberäkningar

Beskrivning och analys av kontrollsystemet kring kostnadsberäkningarna	47
Beskrivning och analys av osäkerhetsantaganden	49
Sammanfattning	51
Iillskriftsr	52

230 SOU 1994: 108

[Hce Wâterhouse

Kämbränsefondsutredningen l

SAMMAIFATTIIIGOCHSLUTSATSER

De avfallshanteringsåtgärder som kärnkraftsproduktionen ger upphov till är en viktig fråga för samhället att lösa. Osäkerhetsfaktorerna âr många och på flera av frågeställningarna är det idag omöjligt att ge något svar. Därför är det i flera fall fråga om värderingar som samhället måste lösa genom en politisk beslutsfattningsprocess.

Grundtanken kring finansieringen av avfallshanteringsåtgärderna är enkel och har godtagits av en riksdags majoritet och fastställts genom lagar och förordningar. Enligt den skall samtligakostnaderför lirniraftsprarluktianan lnatalaa Ila av som utnyttjar iirnhaftapraducarad al. Dana ioatnarlarahll innaliilla samtligautulftarför avtallahantarinnaltuirdarua. vilka merparten av kammar att utföras först om flara daeanniar.

I Sverige har man ett redan fungerande system för finansieringen av avfallshanteringsåtgärderna. Men är det tillräckligt säkert och effektivt för att fylla sitt syfte

Det är mot denna bakgrund Price Waterhouse fått i uppdrag av kärnbränslefondsutredningen, att genom en konsultstudie utreda vissa aspekter i finansieringssystemet. Resultatet av denna utredning redogörs för i denna rapport. Rapporten har fyra huvudsyften. De är att:

beskriva det finska systemet för finansiering av avfallshanteringsåtgärder och jämföra det med det svenska kapitel 3 och 4.

analysera konsekvenserna av att en kärnkraftsanläggningstängs tidigare än planerat kapitel 5,

- analysera konsekvensernaför avfallshanteringsavgifterna av att införa ett finansieringssystem som liknar det finska kapitel 6 samt

granska att de beräknade utgifterna för avfallshanteringsâtgärderna grundas pâ genomarbetade underlag kapitel 7.

Vi sammanfattar våra observationernedan.

Da finska ayatamat l jimfiralaa maddatavanalra

Det finska ñnansieringssystemet karaktäriseras av att tillståndshavaren den avfallshanteringsskyldige hela tiden svarar för den beräknade avfallshanteringskostnaden. Detta görs dels genom en fondbehållning och dels genom säkerheter ställda till handels- och industriministeriet. Fondbehållningen byggs upp över 25 år i form av avgifter som består dels av ett räntebidrag och dels av medel frän de avfallshanteringsskyldiga. De fonderade medlen får belånas till 75% av de avfallshanteringsskyldigaeller, förekommande i fall, dennes ägare. I Sverige tryggas finansieringen också genom uppbyggnad av fondmedel, men inga säkerheter ställs utan de avfallshanteringsskyldiga ansvarar för kostnaderna enligt det

1 PRICE WATERHOUSE

SOU 1994: 108 231

ICämbránsefondsutredningen

ansvar som dessa åläggs enligt kärntekniklagen. Vid beräknigen av den årliga avgiften beaktas den förväntade produktionen och när hanteringsåtgärderna inträffar tiden. Därvid i möjligörs en diskontering av kostnaderna med den förväntade realråntan.

Skillnaden mellan finansieringssystemen bör ses mot bakgrund av gällande lagstiftning om Kärnkraftens framtid. I Finland är finansieringssystemet konstruerat på ett sådant sätt att det âr oberoende av ett eventuellt riksdagsbeslut om avstängning, medan motsatsen gäller i Sverige där riksdagen har fattat ett principbeslut om avstängning senast 2010 och en avstängning före detta skulle påverka möjligheterna tillfinansieringen negativt. Beroendet av kärnkraften som baskraft är också större i Finland vilket. under en del av året, leder till större utnyttjande. Detta påverkar den tidpunkt då finansieringsmålet skall uppnås.

Flera faktorer gör att det finska systemet finansiellt är solidare än det svenska. Huvudsakligen är dessa:

kravet på att överlåta silurlutnr till staten för att täcka samtliga uppskattade kostnader för avfallshanteringsâtgärderna.

avgiftsberäkningen tar inte hänsyntill roalrinmidngct till de framtida utgifternas finansiering diskontering. utan hela det nominella räntebidraget skall bidra till att de fonderade medlen bibehåller sitt realvärde efter anlâggningarnas avstängning, samt

- den humana fouilupplrygunadøn som redan samlat betydande belopp och därmed minskar konsekvensernaför finansieringssystemet om en anläggning stängs i förtid.

Konsekvenserna av att u lrirnlraftualiuuning avstängtfin avfallehaatorlaøcitgirloruufulla finansiering

Det finns tre orsaker till att en kärnkraftsanläggning stängs i förtid. De är:

politiska. d.v.s. att anläggningen stängs på grund av beslut fattade av regeringen eller riksdagen,

okoncmish. d.v.s. på grund av ekonomiskt olönsam verksamhet. samt -

tekniska, d.v.s. på grund av försliming. haverier. eller dylika orsaker. -

Händelserna är knappast troliga att inträffa. men inte helt osannolika och bör därmed tillmätas ett visst intresse. En relevant fråga är vem som är ansvarig för ett beräknat underskott i finansieringssystemet om någon av eventualiteternainträffar. Denna besvaras inte entydigt inom ramen av den gällande lagstiftningen och det har inte heller fallit inom ramen för vår utredning att behandla frågan.

Med hjälp av begreppet ansvarsbelopp gör en ansats till att kvantifieraden riskexponering som tillståndshavarna och ägarna är utsatta för i händelse av en avstängning i dag. Den är betydande. lillståndshavarna har tillsvidare finansierat ca 25-4496 av de beräknade

2 PRCE WATERHOUSE

232 SOU 1994:10

Kämbánslefonds utredningen

utgifterna Resten, mellan ca MSEK 3.100 och 8.700 per tillståndshavare och totalt sett ca MSEK 25.000, skall finansieras med framtida avgifter och realräntebidrag på funderade medel. Riskexponeringenminskar alltså med tiden. och beräknas med nuvarande fonduppbyggnad vara eliminerad efter 25 drift av samtliga reaktorer. eller senast 2010.

Vi kan konstatera att fillståndshavarna i dagsläget saknar ekonomiska resurser för att täcka ett dylikt underskott med eget kapital, och att kapital därför måste tillskjutas av ägarna vid akut brist i fondbehållningen. Om fillståndshavarna eller ägarna lämnar säkerheter för att en försäkra medlen kommer detta att påverka kostnaderna för avfallshanteringen. Vi exempliñerar detta med en kostnad på 1% av ansvarsbeloppet som skulle Öka avfallshanteringskostnaderna med mellan 0.32-0.41 örekWh. Dessutom tillkommer ökade kostnader för kapitalanskaffning. Dessa är individuella för bolagen, och varierar beroende på säkerheternas prioritering.

Konsekvenserna för avgiften för avfallshantaringan an att finanalarlngaayataln aarn liknar dat finska införa

Vi gör projicering av det finska systemet på de avfallshanteringsskyldiga i Sverige. l en detta exempel åskådliggörs den framtunga fonduppbyggnaden i Finland. som i Sverige skulle till följd en betydande avgiftspuckelñ Om ett system liknande det finska infördes skulle detta behöva föregås av en övergångsperiod. under vilken fondbehållningen successivt skulle ökas till den nivå som en periodisering över 25 år förutsätter. En dylik övergång skulle inte heller ha lika stor effekt på fonduppbyggnaden som om ett sådant en system använts från början.

Granskning av SKB: barikningaauatadar för tentanderna av avfallalrantarlngan

Som ett resultat av vår utredning har inte noterat några väsentliga brister i att den interna kontrollen. De områden vill lyfta fram i vår utredning är SKBs möjligheter att bedöma kvaliteten i delar det arbete som utförts av externa konsulter, arkivering av underliggande av dokumentation samt osåkerhetspåslag kommande planrapporter. i

PRCE WATERHOUSE 3

SOU 1994: 108 233

Iümbrânsefondsutredningen

IIlEDIIIG

2.1 Iekgrind ochsyfte

Kärnbränslefondsutredningens uppgift är att göra en översyn av kapitalförvaltningen m.m. enligt lagen 1993:1537 om finansiering av framtida utgifter för använt kârnbränsle m.m. Price Waterhouse Corporate Finance har erhållit uppdraget att identifiera eventuella svagheter i den svenska linansieringsmodellen. Vi avser härvid utvärdera om den finska modellen kan avhjälpa eventuella identifierade svagheter eller om det svenska modellen bör omarbetaskompletteras för att kunna fylla sin uppgift.

Denna rapport är resultatet av vårt utredningsarbete i samband med Utredningen om översyn av kapitalförvaltning m.m. enligt lagen 1981:669 om finansieringen av framtida utgifter för använt kärnbränsle mm Kommittédirektiv 1993:61.

Våra slutsatser redovisas i inledningen av rapporten samt i slutet av varje avsnitt i rapporten.

2.2 Awriuøniu

Som framgår nedan identifierar tre risker i finansieringssystemet. Vi behandlar endast två av dessa den sk avstängningsrisken.dvs att en avstängning av en reaktoranläggning vid en tidigare tidpunkt än den som legat till grund för avgiftsunderlaget gör att fonderade medel inte hunnit byggas upp i sådan omfattning att awallshanteringskostnadernatäcks. och kostnadsrisken. dvs att avfallshanteringskostnademaår underskattade. Vi beaktar inte den tredje risken, den tidsmåssiga. dvs hur realräntan påverkar fonduppbyggnaden och när i tiden utgifterna infaller.

behandlar heller inte juridiska frågeställningar relaterade till avstângningsrisken.

Metodik

Den metodik valt att använda har varit att i första fasen genomföra en s.k. skrivbordeundersökning genom att studera litteratur och rapporter för att skapa en bild av de två systemen. I utredningsarbetets andra fas har genom intervjuerfördjupat vår analys. En förteckning av källmaterial och intervjuade personer återfinns i rapportens bilaga.

4 PRICE WATERHOUSE

234 SOU 1994: 10

Iümbránslefondsutredningen

2.4 Utredningens disposition

l inledningen beskrivs det finska systemet för kârnavfallshanteringensfinansiering. Därefter gör en jämförelse mellan det finska och det svenska systemet. Vi förutsätter att läsarna är väl bevandrade i det svenska systemet varför inte gör någon separat beskrivning av det. l stället koncentrerar oss på skillnaderna mellan systemen.

l därpå följande avsnitt behandlar möjligheten att en kärnkraftsanläggning skulle komma att stängas av före den ursprungligen beräknade tiden. Vissa paralleller dras med det finska systemet vad beträffar ansvarsbeloppet. En beräkning av avgiften med en projicering på det finska systemet görs i kapitel sex.

Avslutningsvis behandlas kostnadsrisken. Vår utredning syftar till att säkerställa att kostnaderna grundas på genomarbetade underlag samt att SKBs interna kontroll medverkar till att eventuella felaktigheter noteras.

Vi vill slutligen tacka den personal inom SKB. SKI och handels- och industriministeriet i Finland som genom sin assistans har gjort denna utredning möjlig.

5 PRICE WATERHOUSE

SOU 1994: 108 235

Iaimbránslefondsutredningen

EI IESKIIIVIIIB IV DETFIISKAFIIAISIEIIIGSSYSTEMET

Inledning

Det finska finansieringssystemet har varit i kraft sedan 1988 och regleras av Kärnenergilagen 99087. Därtill har statsrådet utfärdat förordningar och beslut om statens kärnavfallshanteringsfond 16288, om reservering av medel för kostnader för kämkraftsavfallshantering 16588 samt om de allmänna villkoren för lån som ges av tillgångar i statens kärnavfallshanteringsfond 16688.

Målsättningenmedflnnnniorinuon

Målsättningen med det finska ñnansieringssystemetär densamma som för det svenska. nämligen att garantera att kärnkraftsproduktionen kostnadsmässigt svarar för kärnavfallshanteringen och att kärnkraftsproducenterna svarar för förvaringen av det använda kärnbränslet och andra restprodukter som produktionen medför. Genom kårnkraftslagen strävar man efter att de medel som kärnavfallshanteringen kräver samlas medan kärnanläggningen utnyttjas så att kostnaderna för kärnavfallshanteringen matchas med intäkterna från kärnkraftsproduktionen.

För att trygga att medel finns till förfogande för åtgärder flera decennier fram i tiden stadgar kärnenergilagen att den avfallshanteringsskyldige. i stället för reserveringar i balansräkningen, betalar en avgift för kärnavfallshanteringtill en offentlig fond. Statens kärnavfallshanteringsfond.

Som framgår nedan skall det inbetalade beloppet och ställda panter sammanlagt motsvara den beräknade kostnaden för en tänkt aweckling i dagsläget.

00 nvfnllnlinntnrinouiyldiga

De kärnkraftsproducerande avfallshanteringsskyldiga Finland i är:

IVO lmatran Voima Oy - Il TVO Il Industrins Kraft Ab -

Med den avfallshanteringsskyldige avses tillståndsinnehavare av kärnenergianläggning eller ägare till denna. Ombesörjningsskyldigheten upphör först då den avfallshanteringsskyldige till staten erlagt en avgift, vars belopp även avser täcka de beräknade kostnaderna som staten förorsakas av åtgärder som vidtas efter placering i slutförvar.

6 PRICEWATERHOUSE

236 SOU 1994: 108

lGmbránsefondsutredningen

3.2 Kostnaderna för iirnvfnllthautørinøn intim nu ett :muskulan får du avfalbinterlupukyldlga

Lagen kräver garantier för att de avfallshanteringsskyldigakan genomföra sina åtaganden.t ex vid en eventuell betalningsoförmåga. Dessa garantier skall täcka alla beräknade framtida utgifter för hanteringen av det hos den hanteringsskyldige uppkomna kârnavfallet. Detta belopp kallas ansvarsbeIopp. Ansvarsbeloppet beräknas av de hanteringsskyldiga och fastställs årligen av handels- och industriministeriet. utgifterna beräknas enligt pris- och kostnadsnivå vid den tidpunkt för vilket beloppet fastställs och gäller för samtliga kostnader förenade med placeringen av kârnavfalleti slutligt förvar.

Avfallshanteringskostnaderna beräknas i dagens penningvärde. På detta sätt står hela ränteavkastningen till disposition för bevarandet av medlens realvärde. Eftersom den avfallsskyldige fortfarande svarar för att medlen bevarar detta realvärde, har denne rätt att mot tillräckliga säkerheter låna en del 75% av medlen för anskaffande av tillräcklig avkastning för att trygga ränteavkastningeni avfallshanteringsfonden.

Beräkningen skall grunda sig på sådana av den hanteringsskyldige framlagda lösningar. prisuppgifter och priskalkyler som uppfyller de i lagen angivna kraven. De tre främsta kraven är att åtgärderna är möjliga att genomföra. att kostnadsberäkningama är tillförlitliga samt att osäkerheten är höjande faktor. l princip förfar man på ett sådant sätt att ansvarsbeloppet en i osäkra fall får fastställas enligt den övre gränsen för kostnadernas beräknade Variationsbredd.

Det ankommer på handels- och industriministeriet att bestämma vilken princip för kärnavfallshanteringen som skall utgöra grund för fastställandet av ansvarsbeloppet. Regeringen i sin tur bestämmer villkoren för ansvarsbeloppet utgående från t ex att kårnavfallet slutligt förs till utlandet eller förvaras i berggrunden i Finland.

Vi använder begreppet ansvarsbelopp senare även i samband med det svenska systemet för finansiering av avfallshanteringsåtgärderna.

7 PRICE WATERHOUSE

SOU 1994: 108 237

Kämbránselondsutredningen

3.3 Pnriodiuriuu av inbetalningnuvarande onvoululoppot u fonlerinusmil

Ansvarsbeloppet utgör inte bara en garanti från avfallshanteringskyldiga utan medel motsvarande ansvarsbeloppet måste successivt också fonderas. Skulle fonderingsmålet emellertid avse täcka även en definitiv aweckling i dagsläget, d.v.s. alla större fasta utgifter av engångsnatur, såsom t.ex. utgifter för att kärnanlåggningen tas ur bruk eller byggnadskostnader för slutförvar, skulle den hanteringsskyldige omedelbart få finansieringsproblem i och med att kostnaderna skulle finansieras innan produktionen kommit igång. Detta har inte ansetts ändamålsenligt. då kostnaderna för avfallshanteringen härvid skulle påföras dem som just då använder och inte alla dem som i fortsättningen kommer att använda kärnkraftsproducerad el. Detta skulle också leda till kraftiga svängningar i producenternas och konsumenternas kostnader för el.

Därför ingår det i lagen avsteg från huvudregeln, enligt vilka fördelningen av fasta kostnader av engångsnatur för avfallshanteringen tillåts. Detta görs genom en periodisering av själva inbetalningarna för avfallshanteringskostnadernatill statens kärnavfallsfond. Den nuvarande periodiseringstiden för kostnaderna är 25 år. men beräknas med nuvarande kapacitetsutnyttjande uppnå ansvarsbeloppet redan efter 21 år.

Nedan används synonymt begreppen utnyttjandefaktor eller tillgänglighetsfaktor för att beskriva kärnkraftsanläggningamas utnyttjande i Sverige och Finland.

8 PRICE WATERHOUSE

238 SOU 1994: 108

Kámbránslefondsutredningen

3.4 säkerheterför att tish skillnadennollan ansvarsbeloppet fondorinøcmålot ull

Då ansvarsbeloppet är lika stort som de utgifter som föranleds av outförda åtgärder för kärnkraftsavfallshanteringen.följer av periodiseringen att fonderingsmålet under den tillåtna uppdelningsperioden är mindre än ansvarsbeloppet. För det belopp som utgör skillnad måste därför tillräcklig säkerhet lämnas. Dessutom lämnas säkerheter även för oförutsedda utgifter för avfallshanteringen. Sådana kan vara t.ex. en olycka där mängderna ökar eller hanteringen av avfallet blir dyrare. Beloppet för de senare säkerheterna begränsas dock till högst 10% av ansvarsbeloppet.

Som säkerhet kan enligt 45 paragraf kärnenergilagengodkännas i endast

av försäkringsbolag utställd kreditförsåkring, av finsk affärsbank, sparbank. eller andelsbank eller Postbanken ställd proprieborgen. eller - sådan fastighetsinteckning eller av finskt samfund ställd proprieborgen, som av regeringen godkänts såsom lika tillförlitliga som ovan avsedda säkerheter.

Som säkerhet kan inte godkännas säkerhet, vars giltighetstid är kortare än fem år, eller fastighetsinteckning i kärnkraftverk.

Konstruktionen av det finska systemet gör att själva fonduppbyggnaden sker i en förhållandevis snabb takt. Figuren nedan beskriver hur fonderingsmålet så småningom skall täcka ansvarsbeloppet.

Prognos 61mfonduppbyggnaden l Finland

0 1008 IBM 2% 2®6 2011 20W 2021 ZMG 2031 20e:

Klhtänmünmüfwd

9 PRCE WATERHOUSE

SOU 1994: 108 239

Kåmbränslefondsutrednngen

3.5 Åtorlininu uvfnllshnntorlnøuiyldigu eller den: aktieägare av

Den avfallshanteringsskyldige,eller, för TVOs del deras aktieägare. har rätt till att. i förhållande till deras aktieinnehav, att mot säkerhet låna medel av Statens kärnavfallshanteringsfond. Det utlånade beloppet får dock inte överstiga 75% av den avfallshanteringsskyldigas fondandel. Enligt statsrådets beslut 18.2 19881656 skall en ränta på detta beräknas till Finlands Banks grundränta + 2%.

Om fonden inte lånat ut medel till den avfallsskyldige kan medel lånas till staten. Staten betalar motsvarande ersättning som räntan på de lån fonden beviljat. Om medel fortfarande blir oplacerade skall fonden placera den på annat sätt. dock en sådan form som ger den bästa avkastningen. Några närmare direktiv ges inte men i praktiken har 75% av behållningen lånats tillbaka till tillståndshavarna och resterande 25% lånats till staten.

Utbetalningar av ersättningar för avfallshanteringsaktiviteter hanteras av statens avfallshanteringsfond; om det finns överskott i fonden delas medlen ut till de avfallshanteringsskyldiga. Ett överskott uppstår då avkastningen i fonden är högre än ökningen av fonderingsmålet. För närvarandesker inga utbetalningar från fonden för löpande avfallshanteringsåtgärder. I stället minskas värdet av framtida kostnader som innebär att de avfallshanteringsskyldigas framtida betalningar till fonden minskar.

Inget beslut har fattats om ett datum för att aweckla kärnkraften i Finland. Avecklingsplanen för de befintliga anläggningarna går ut att reaktorerna ställs av under en kort tidsperiod före den slutliga rivningen. TVOs anläggning beräknas stå i 30 år och IVOs 12 före rivning och slutföNar. Under tiden bevaras det radioaktiva materialet i anslutning till anläggningarna. Det använda kärnbränslet förvaras i mellanlager. medan det medel- och lågaktiva avfallet deponeras i slutföNar. Beslut om platsen för slutförvaret av använt kärnbränsle har inte fattats.

Summunfottnlug

Karaktäristiskt för det finska systemet är således:

den avfallshanteringsskyldige svarar hela tiden för den beräknade avfallshanteringskostnaden.

fondbehållningen byggs upp över 25 år i form av avgifter - 75% av detta belopp får återlånas av de avfallshanteringsskyldiga. -

10 PRICE WATERHOUSE

240 SOU 1994: 108

KámbIánsefondsutrednngen

SKILLIADEIIMEllAI DETSVEISIA OCH DET FIISIA FIIAISIERIIGSSYSTEMET

Inledning

Vid en jämförelse mellan länderna måste hänsyn tas till de specifika omständigheter son råder beträffande kärnkraftensframtid och betydelse i länderna.

Både det finska och det svenska finansieringssystemen har ett starkt inslag av kontroll tån statsmakternas sida. l Sverige har riksdagen uttalat att kärnkraftproduktionen skall awecklas till 2010. Därför har finansieringssystemet kunnat anpassas till ett slutet system, dvs avgifterna för kärnaviallshanteringenhar kunnat baseras på en känd mängd kärnbränsleavfall. l Finland har däremot inget beslut om en aweckling fattats och den slutliga märgden kärnbränsleavtallär därmed okänd. Sålunda har det finska finansieringssystemet anpassats till att inte vara beroende av framtida politiska beslut beträffande kärnkraftsproducerad e.

Under hösten 1993 röstade riksdagen med en knapp majoritet 1993 emot att elförsörjningen i Finland skulle tryggas genom nya kärnkraftverk. De båda länderna befinner sig nu i en situation där, enligt riksdagens principbeslut. finansieringssystemen kan dimensioneras till attt motsvara kraven som de befintliga anläggningarna ställer på avfallshanteringen.

l Sverige har debatten handlat om när aweckling skall inledas och när den skall vara genomförd. Ett formellt beslut om detta påverkar avfallsmängden. vilket i sin tur påverkar avtallshanteringsavgifterna och förutsättningarna för en ändamålsenlig utformningen av finansieringssystemet. Så länge inget beslut om aweckling ligger till grund för beräkningarna är antaganden som används i beräkningarna behäftade med viss osäkerhet.

En utvärdering av finansieringssystemen måste också ses mot bakgrunden av den rådande produktionsstrukturen i respektive land. Finlands alternativ till kärnkraftsproduktion är främst kolkraftverk med en relativt hög rörlig produktionskostnad. som gör att basbehovet av elförsörjningen under en stor del av året täcks med kärnkraft. Detta tenderar att öka kapacitetsutnyttjande. I Sverige är alternativettill kärnkraftenvattenkraft som har en mycket låg rörlig kostnad och som under vattenrika är, i varje fall under vissa delar av året, kar ersätta kärnkraftsproduktionen. Detta innebär att kärnkraftsproduktionen är rörligare och tenderar att minska behovet att utnyttja kärnkraftentill fullo. Vi kommer nedan att se att detta a påverkarfonduppbyggnadstakten i finansieringssystemen

11 PRICEWATERHOUSE

SOU 1994: 108 241

Kåmbrânslefondsutredningen

4.1 Tillståndeheverem skyldigheter

En jämförelse mellan de båda länderna bör utgå från vilka skyldigheter tillståndsinnehavarna åläggs enligt lagstiftningen. Om dessa stadgas i Sverige i Kärntekniklagens 10 och 11 paragraf. Enligt dessa skall tillståndsinnehavaren vidta åtgärder för:

matt pd ett säkert sätt hanteraoch sluqörvara i verksamheten uppkommakdmavfalLnoch att pd ett säkert sätt avvecklaoch riva anläggningar vilka i verksamheten inte längre skall bedrivas. samt att

...svara Er att den allsidiga FoU verksamhetbedrivs som behövsför att vad somovan stadgats skall kunnañlllgörasf

l Finland stadgas i 9 paragrafen i kärntekniklagen om motsvarande skyldigheter. Enligt tredje stycket skall;

Tillstdndshavare, vars verksamhet leder till eller har lett till uppkomsten kdmatfall av arfallshanreringsskyldig. skall sörja för att alla dtgârder, som här till kärnatfallshanteringør av detta avfall, vidtasoch ombesödavederbörligaförberedelser för dessa åtgärder samtsvara för kostnader åtgärdermedförømbesärjningsskyldighet.

Innebörden i Iagtexten i de båda länderna är densamma. dvs tillståndsinnehavarna skall svara för samtliga kostnader av kärnkraftsproduktionen och avfallshanteringen från vaggan till graven. Finansieringssystemen skiljer sig dock på ett flertal punkter. Dessa behandlas nedan.

4.2 lluvudsslligs skillnadermellan systemen

Vi beskriver de huvudsakliga skillnaderna i finansieringssystemen mellan länderna under följande rubriker:

finansieringssystemens omfattning, organisationerna och deras huvuduppgifter, utgifterna för avfallshanteringen. fonduppbyggnadstakten.elIerperiodiseringen. av framtida utgifter. ränteavkastningeni den årliga kärnavfallshanteringsavgiften. säkerheter för framtida utgifter för redan uppkommet kärnavfall. lån av käravfallshanteringsfondenoch kontroll av avfallshanteringsåtgärder och utbetalningar ur fonden. -

12 PRCE WATERHOUSE

242 SOU 1994: 108

Kâmbrânsefondsutredningen

E... E.

Finansieringssystemen avser i båda länderna dels finansiering av de utgifter avfallshanteringsskyldigheten ovan ger upphov till och dels finansieringen av vissa kostnader som staten har. Dessa definieras Sverige i i 4 paragrafen i finansieringslagen. Sådan kostnader är:

kompletterande FoU verksamhet prövning av frågor angående avgiftens storlek och avgiftsmedlens användning samt - - prövning och kontroll av slutförvar.

I Finland ingår. förutom de utgifter avfallshanteringsskyldigheten ger upphov till. även prövning och kontroll av slutförvar av myndigheter i finansieringssystemet. Däremot finansieras den kompletterande FoU verksamheten.i motsats till Sverige. med statliga anslag. Under de senaste åren har statsmakterna i Finland finansierat kompletterande FoU verksamhet med ca MSEK 7 årligen.

omhändertagandet av det lågl och medelaktivaavfallet omfattas inte av finansieringssystemet utan utgifterna finansieras löpande som driftskostnader av de avfallshanteringsskyldiga i båda länderna.

i i . l | l l

Organisationerna som bildar finansieringssystemetkan indelas i tre grupper:

myndigheterna. som utövar tillsyn över hanteringen av kärnavfalletoch finansieringen av detta.

fondförvaltama. som tillser att medlen avsedda för avfallshanteringen förräntas enligt lag samt beräknar den årliga avgiften till fonden, samt

- de avfallshanteringsskyldiga vars uppgift är att genomföra avfallshanteringen samt beräkna de framtida kostnadernaför detta.

Organisatoriskt skiljer sig länderna något. Myndighetstillsynen utövas i Finland direkt av handels- och industriministeriet, medan Sverige har en separat myndighet för detta. SKI. Själva fondförvaltningen hanteras i Finland av statens kärnavfallshanteringsfond som är underställd handels- och industriministeriet. Finland I hanteras kärnavfalletinte av ett gemensamt avfallshanteringsföretag i likhet med SKB, utan de avfallshanteringsskyldiga står var för sig för åtgärderna och kostnaderna. Viss samordning inom FoU sker genom arbetet inom kärnavfallskommitteén YJT.

13 PRICE WATERHOUSE

SOU 1994: 108 243

Kåmbrânslelondsirtredningen

Nedanstående tabell sammanfattarde olika organisationerna och deras uppgifter.

Organisationer inom systemet för ltirnavfallshantaringans finansiering

Sverige ibland

- ansvar förlagstiftningen inom Miljö-och naturresurs- Handels- ochindustriministeriet avfallshantering ochfinansiering departementet - övervakning av att Handels- industriministeriet och avfallshanteringsâtgárder genomförs Statens kämkraftsinspektion samt Statens strálsäkerfietsoentral - beräkning behovet medelför av av Handelsochindustriministeriet framtida kostnader och årliga Statens kámkraftsinspektion avgifter

E E I - årligberäkning av SKI Statens kåmavfallshanteringsfond avfallshanteringsavgifter - bevakning årligain-och av SKI Statens kâmavfallsfianteringsfond utbetalningarfonden ur - förvaltning säkerheter av för aktuellt Statens kämavfallshanteringsfond aviallshanteringskostnader - förvaltning medel av genom lån aktuellt Statens kâmavfallshanteringsfond ochplaceringar

- ansvar för oohfinansieringen av Vattenfall. Sydkraft. OKG,Forsmark lmatranVoima.industrins Kraft avfallshanteringsátgárder SKB lmatranVoima.industrins Kraft - genomförandet av avfallshanteringen Imatran Voima.Industrins Kraft SKB - beräkning framtidakostnader av fördetta

14 PRICE WATERHOUSE

244 SOU 1994: 108

Iümbrânsefondsutredningen

Förutom organisationer som bildar tinansieringsystemet finns en mängd remissinstanser i de båda länderna. Trllsynsmyndigheternahar en betydande roll som övervakare av säkerhetsaspekter samt i praktiken god kunskap om genomförda avfallshanteringsåtgärder.

H ll .

Samtligaframtidalraataadar avfallshanteringenenligt finansieringslagen för uppskattas i Sverige till MSEK 45.181 i 1993 åts prisnivå. I Finland uppskattas kostnaderna för hantering danbefintliga av avfallarniugdan till ca MSEK 7.700 lmk 1.4sek i 1993 års prisnivå. varav industrins Krafts TVOs andel är MSEK 5.326. Jämförelsen nedan har gjorts gentemot TVOs kostnader som baseras på den senaste avfallshanteringsplanen. Denna motsvarar till strukturen den svenska avfallshanteringsplanenoch därtill hörande hanteringskostnader. Kostnaderna fördelas enligt följande:

Svariga FinlandTVO MSEK MSEK Administration

och FoU	3.844	1.323
Transport	1.499	76
Rivnkkv.	13.106	1.165
Mellanlagring	4.621	500

lnkapsling och Djupförvar 19.874 2.086 Drifts och

rivningsavfall	709	126
Upparbetning	928	-
Myndighetsbevakning	gm	§Q
Totalt	45.181	5.326

Källa:SKBplan 1993. SKI Förslag tillavgifter 1994, TVOplan 1993

Ovan redovisade belopp för utgifterna i Finland gäller avfall som uppstått till dags dato och som ännu år obehandlat ansvarsbelopp. vilket innebär att framtida utgifter ökar med avfallsmângden och minskar med genomförda avfallsåtgårder. l Sverige har utgifterna beräknats med antaganden om den totala avfallsmângden för en drift i 25 år.

Skillnaden i kostnadsuppskattningama i tabellen ovan förklaras huvudsakligen, förutom att utgifterna i Finland motsvarar den befintliga avfallsmångden och i Sverige den totala, av följande orsaker:

Större volym i Sverige. antalet reaktorer i drift i Sverige âr 12 medan TVO har - Lägre beräknad kostnadsnivå i Finland för hanteringen, inklusive såkerhetsmarginaler - Vissa kostnader för t ex FoU. administration etc jmf SKB och mellanlagring. ingår inte i det finska systemet utan finansieras löpande av de avfallshanteringsskyldiga.

15 PRICE WATERHOUSE

SOU 1994: 108 245

KämbIänsefondscrtredningen

På uppdrag av SKI gjorde lmatran Voima NO 1993 en bedömning av hur mycket det skulle kosta att bygga en inkapslingsanläggning och driva denna i Finland. Slutsatsen var att kostnaderna skulle vara i nivå med. eller något lägre än vad SKB uppskattat i Sverige. Själva byggandet skulle vara betydligt billigare medan driften skulle bli något dyrare.

De avfallshanteringsskyldigas kostnadsberäkningar innehåller säkerhetsmarginaler för oförutsedda kostnadsökningar. Dessa baserar sig på subjektiva bedömningar utgående från viss erfarenhet driftskostnader. SKB använder två typer av riskpåslag ett konventionellt med av ett påslag på mellan 5-2596 för driftskostnader. För vissa av dessa har SKB erfarenhet och dessa kan därför förutses tämligen säkert. Utöver detta beräknas ett riskpålägg för t ex kapselval. lokalisering av anläggningar och djupförvarets utformning som varierar mellan 15- 2096 för anläggningar skall uppföras i framtiden. I genomsnitt är riskpåslaget 27% SKB som Plan 1993 s. 26. TVOs riskpåslag beräknas inte något nämnvärt avvikande sätt. Den varierar mellan 10-3096,med ett genomsnitt på 19%. l kapitel 6 nedan beskrivs skillnaden utförligare.

Forskning och utveckling inom kärnkraftsavfallshanteringen drivs i Finland av de avfallshanteringsskyldiga. Detta arbete samordnas sedan 1978 inom en gemensam organisation. Kåmavfallskommittén YJT. Forskning bedrivs på uppdrag av de avfallshanteringsskyldiga vid flera forskningscentrum. universitetoch av fristående konsulter. YJT rapporterar om forskningsresultaten i verksamhetsberättelseoch upprättar en detaljplan för ett och en preliminär plan för fem år framöver. Det internationellasamarbetet är omfattande. och framförallt har forskningsresultat bytts med SKB i Sverige.

En jämförelse de totala kostnaderna för avfallshanteringen per producerad enhet ger vid av något lägre kostnad i Finland. Enligt TVOs interna kalkyler uppgår kostnaderna handen en för avfallshanteringen till 1.3 pkWh 1 örekWh över anläggningens driftstid 40 år. De ca totala utgifterna för avfallshanteringen beräknas till MFIM 5.812 i dagen penningvärde och den totala produktionsvolymen till 435.4 TWh. En enkel fördelning av de totala utgifterna för avfallshanteringsåtgärdema Sverige i per januari 1993, då de totala kostnaderna uppskattades till MSEK 61.243 MSEK 53.643+762961.243 över en antagen produktionsvolym 2630 Twh under antagen livslängd på 40 ger vid handen en kostnad på ca 2.3 örekWh.

Att enhetskostnaden synes vara lägre i Finland är något överraskande då de fasta koslnadema för planering och utbyggnad av slutförvaret och andra fasta kostnader kan ex fördelas på mindre mängd producerad energi i Finland. vilket normalt skulle leda till en en högre kostnad kWh. En förklaring är att kostnaden per producerad kWh beror på per anläggningarna. Dessa har TVO beräknat för sina anläggning till utnyttjandefaktorn av 88.5%, vilket är betydligt högre än motsvarande i Sverige 7896 för kok- respektive 73% för tryckreaktorer vilket skulle bidra till lägre kostnad per producerad kWh. Det år också en sannolikt att granskning skulle identifiera orsaker. förutom de ovannämnda, en noggrann bidrar till att enhetskostnaden âr högre. Skllnaden mellan den nuvarande avgiften i som Sverige ca 2 örekWh och de totala kostnadema som ovan uppskattades till 2.3 örekWh beräknas finansieras med en realrânteavkastning.

16 PRICE WATERHOUSE

246 SOU 1994: 108

Kâmbrånsefondsutredringen

Sammanfattningsvis är alltså strukturen av utgifter liknande för de avfallshanteringsskylåigai Sverige och TVO i Finland. IVO har tidigare exporterat kärnavfallettill Ryssland, varför rtgifter för djupförvar inte behövts periodiseras. Beräkningarna i de båda länderna anses av de avfallshanteringsskyldiga vara beräknade med konservativa antaganden, i Finland ä därom t o rn lagstadgat. Beräknat per enhet producerad energi är kostnaden i Finland lägre än Sverige i trots skaleffekter FoU i och investeringari avfallshanteringsanläggningar. Orsaken till detta är högre utnyttjandefaktoroch en lägre kostnadsnivå än i Sverige. där a påslaget för oförutsedda händelser är 8% högre än i Finland.

nseellrii tir

Med fonduppbyggnadstakten avses den periodisering av avfallshanteringsutgifterna son leder till att fondbehållningen slutligen motsvarar det belopp erfordras för att i framtiden som hantera avfallsmängden. lnbetalningarna av avgifterna, tillsammans med avkastningen utgör fondbehållningen. Båda länderna tillämpar principen att framtida utgifter engåugsav karaktär, t ex rivning och djupförvar, skall periodiseras över anläggningarnas intjänande drifttid som beräknas enligt huvudalternativettill 25 i båda länderna. Periodiseringen av framtida utgifter är därmed bestämmande för takten för uppbyggnaden av fondmedel.

l Finland periodiseras de framtida utgifterna till kostnader över en planerad driftstid på 25 år. Vid periodiseringen görs antaganden om den totala mängd energi som anläggningarna antas producera. När detta beräknas görs antaganden om anläggningarnas utnyttjandegrad. dvs hur stor del av tiden dessa är i drift. Vid beräkning av denna har lagstiftareni Finland antagit 75%. l enlighet med dessa antaganden betalar de avfallshanteringsskydiga i Finland en årlig avgift som baseras på en periodisering av utgifterna över 25 år och ei utnyttjandefaktor på 75%. Utfallet av produktionen påverkar finansieringssystemet på så sätt att om faktorn är högre än 75% blir periodiseringstiden tills ansvarsbeloppet har nåtts kortare. och om faktorn är lägre än 75% blir periodiseringstiden längre. De senaste åren har utnyttjningsfaktorn i Finland genomsnittligt varit högre än 75%. vilket i praktiken innebäratt fonduppbyggnadstiden uppskattas bli kortare än 25 år senaste antagandet 21 år. Deta innebär även att avgiftsmedel samlas i större proportion än tidigare. vilket gör att råneavkastningen ackumulerats tidigare. Detta har sammantaget bidragit till att öka finansieringssystemets säkerhet.

I Sverige uppskattas utnyttjandefaktorntill 78% för kokreaktoreroch 73% för tryckvattenreaktorer. Periodiseringsplanen Sverige i innebär att periodiseringen avslutas efter 25 års driftstid. Då tillförs fonden inte längre avgifter för framtida periodiserade utgifter, utan endast den förväntade realränteavkastningen. Kärnavfallshanteringsavgiftenför en eventuell drft därefter motsvarar marginalkostnaden för tillkommande kärnbränsleavfall. l Sverige varerar periodiseringstiden endast indirekt med utnyttjandegsfaktorni anläggningarna. I stället baseras den främst på en drifttid av 25 alternativa beräkningar på avstängning samtliga av anläggningar 2010 och efter 40 år drift redovisas också och avgifterna beräknas utgående från fondbehållningen och SKBs antaganden om den årliga produktionen framöver.

17 PRICEWATERHOUSE

SOU 1994: 108 247

IGämbIänsefondsutredningen

Sett över en längre period. sedan 1985. motsvarar prognoserna om kärnkraftsgenererad i stort sett utfallet. Fr o m 1989 har dock det ackumulerade underskottet i Sverige mellan den avgiftsgrundande prognosen och utfallet av produktion varit 11.7 TWh SKI Förslag till avgifter 1994 s. 20. dvs fonden har inte tillförts avgifter till ett belopp av ca MSEK 234 utan hänsyn till räntan. Orsakerna till detta har främst varit problem med reaktorerna,den goda tillgången på vatten, den varma temperaturen samt lågkonjunkturen. En varaktig nedgång av produktionen innebär givetvis en risk för av avgiftsmedel inte samlas enligt avsedd plan, och ökar osäkerheten i finansieringsplanen . Sammanfattningsvis finns alltså likheter i periodiseringen av utgifterna och därmed fonduppbyggnadstakten genom avgifterna för avfallshanteringen. I Finland beräknas de över 25 år. Sedan 1993 sker detta även i Sverige. SKB kompletterar dessutom med beräkningar över en periodisering på 40 och med en antagen drifttid av samtliga anläggningar till 2010. I Finland resulterar en hög utnyttjandefaktori anläggningarna i en snabbare uppbyggnad av fondmedel som enligt senaste uppskattning skall nå ansvarsbeloppet redan efter 21 år. Den högre utnyttjandefaktorn under de senaste åren i Finland förklaras delvis av landets större behov av kärnkraft som baskraft, men även av de tekniska problem som påträffats vissa i reaktorer i Sverige, och som resulterat i driftsstopp. l Sverige uppskattas utnyttjandefaktorn årligen utan att periodiseringstakten skulle påverkas. Kapacitetsutnyttiandet, och därmed även inflödet av avgiftsmedel. har under de senaste åren varit lägre än beräknat i Sverige.

Den framtunga fonduppbyggnaden i Finland, genom ränta på ränta, bidrar till att samla erforderliga medel snabbare. Detta bidrar dels till att minska den s.k avstängningsrisken . se nedan och dels till att minska beroendet av osäkerheterna kring framtida realränteavkastning. Båda faktorer bidrar till att stabilisera finansieringssystemet. Det större behovet av kärnkraft för att täcka behovet av baskraft. som resulterat i större utnyttjandefaktor, bidrar också till detta. Detta skall jämföras med Sverige där osäkerheten kring utnyttjandefaktorn ökat. förutom p g a tekniska problem. av ett antal faktorer som kärnkraftsproducenterna inte kan påverka. nämligen väderlek och konjunktur.

Ränteavkastnin eni n årli a krna I h nt rn sav i n

l Finland fördelas framtida utgifter inte i tiden när den årliga avgiften för avfallshanteringskostnaderna räknas. Bedömningen sker på det teoretiska. men försiktiga, grundvalet av hur mycket det skulle kosta idag att hantera det uppkomna kärnavfalleti dag. Handels- och industriministeriet fastställer årligen fonderingsmålet enligt de periodiseringsprinciper för avgiften som redovisats ovan. Detta fonderingsmål ökar så länge ansvarsbeloppet inte har nåtts. Ökningen består dels av ränteintäktertill fonden och om nödvändigt bidrag avgifter från de avfallshanteringsskyldiga. Avsikten att hola rintowtutniugon chll :få till disposition för bevarandet medlem rulvirrlo. Om medlen dessutom förräntas med en realränta bidrar nv de till att finansiera de framtida kostnaderna.

18 PRICE WATERHOUSE

248 SOU 1994: 108

Kámbánslelondsutredningen

I Finland var under 1990-1992den reala avkastningen så hög ansvarsbeloppet har sjunkit i nominellt penningvärde, att inga avgifter från de avfallshanteringsskyldiga varit nödvändiga att tillföra fonden, tvärtom. fonden har betalat tillbaka överskottet till de avfallshanteringsskyldiga. l Finland är avkastning sålunda i praktiken begränsad till ökningen av det årliga fonderingsmålet ca 4% av de totala fasta kostnaderna plus ökningen i driftsavlallet. avkastningen utöver detta returneras till de avfallsskyldiga. På så sätt har dessa kunnat tillgodogöra sig den goda avkastningen i fonden. Realavkastningenhar under de senaste åren varit starkt positiv i de båda länderna. I diagrammet nedan jämförs realavkastningeni länderna under perioden 1988-1993.

Realmmmlng IV fonünedalmellan1988-1993 l I Sverige I Finland

11 1988 1989 1990 1992

Kula Sanndemavfal sbnd.skaAm srorslag

Avgiften i Finland har sålunda bestått av den ränta som de avfallshanteringsskyldiga erlägger till fonden för belånade medel. De facto är dessa lån inte nödvändiga för att finansiera själva kärnkraftsverksamheten. utan pengarna återlånas till ägarna med samma räntesats. På detta sätt blir TVO endast ett genomgångsbolag för medlen. l stället kan medlen disponeras av ägarna. främst den elintensiva industrin och mindre kraftföretag.för andra investeringar. Ägarna är således de verkliga förvaltarna fondmedlen. Avgiften, den årliga av skillnaden mellan fonderingsmålet och ränteintäkterna, ingår i kraftpriset.

19 PRCE WATERHOUSE

SOU 1994: 108 249

Kärnbränsefondsutredningen

l Sverige beräknas avgiften som bekant av SKI årligen och fastställs av regeringen. Vid beräkningen av avgiften tas hänsyn till den förväntade realavkastningen som innebär en minskning av kostnaderna. Realräntebidragethar uppgått till betydande belopp och ökar med tiden. SKI uppskattar, enligt olika realränteantaganden. att den reala avkastningen motsvarar mellan en tredjedel och hälften av det framtida kapitalbehovet.

Sammanfattningsvis bidrar i Sverige hela ränteavkastningen till fondens uppbyggnad. medan den i Finland i praktiken begränsas till den årliga ökningen fonderingsmålet. Överskjutav ande del returneras i Finland till de avfallshanteringsskyldiga som genom detta kan erbjuda ett lägre kraftpris till sina kunder ägare. Eftersom framtida utgifter i Finland inte fördelas i tiden kommer realränteavkastningenefter uppnådd fonduppbyggnad, i dag uppskattat till ca 21 år efter anläggningarnas i bruktagandet, i sin helhet att utgöra en säkerhetsbuffert för eventuella oförutsedda kostnadsökningar vid tidpunkten för de stora avfallshanteringsåtgärderna. Även detta bidrar till att minska kostnadsrisken i det finska systemet jämfört med det svenska.

Sakerheter för framtida utgifter för redan uppkommet kärnavfall

Enligt vad som beskrivits ovan kräver kärnkraftslageni Finland att den avfallshanteringsskyldige lämnar garantier till staten för den avfallshanteringsskyldigas betalningsförmåga. På så sätt har medel säkrats för framtida utgifter för hanteringen av redan uppkommet kärnavfall ansvarsbeloppet och innebär en trygghet emot oförutsedd nedläggning. Sådana garantier krävs som bekant inte i Sverige, utan betalningen av awecklingskostnaden säkerställs enligt kärntekniklagen.

Ur diagrammet tidigare framgår beloppen och i vilken proportion ansvarsbeloppet skall täckas med fonderade medel och säkerheter. Priset av säkerheterna uppskattades till ca 1% per av de erforderliga säkerheternasbelopp när lagen stiftades. Detta behov minskar successivt i och med att reserveringsmedelminskar. De avfallshanteringsskyldiga måste i Finland dessutom lämna garantier utöver ansvarsbeloppet för oförutsedda händelser motsvarande 10% av ansvarsbeloppet.

Ett krav på motsvarande säkerheter i Sverige skulle, med samma antagande, öka de avfallshanteringsskyldigas kostnader med uppskattningsvis 1% av skillnaden mellan det fonderade beloppet och ansvarsbeloppet. Det skulle innebära en engångskostnadsökning på ca MSEK 250 med ett oñnansierat ansvarsbelopp på MSEK 25.000 för de avfallsskyldiga under 1994. Beloppet motsvarar en ökning av räntan i avfallsfonden under 1994 med ca 2% och därefter en successiv minskning, eller en ökning av kraftpriset med ca 0.37 örekWh under 1994 med en antagen kraftproduktion 67 TWh likaså med en successiv minskning takt i med fonduppbyggnaden. Vad kostnaden i praktiken är för de avfallshanteringsskyldiga i Finland och vad den kunde bli i Sverige är däremot mer komplicerat. Vi återkommer till detta nedan.

20 PRICE WATERHOUSE

250 SOU 1994: 108

Kämbränslefondsutredningen

Lån från avfallshanteringsfongen

Tanken om att reservera medel för kärnavfallshanteringskostnader härrör från att de avfallshanteringsskyldigas ansvar för att ombesörja kärnavfallshanteringen upphör först då myndigheterna konstaterat att denna på ett godtagbart sätt sörjts för, och att kostnaderna för hantering och oskadliggörande av avfallsprodukternablir täckta.

l det finska systemet kopplas detta ansvar till att de ansvarshanteringsskyldiga även svarar för att medlen bevarar sitt realvärde. För att ombesörja denna skyldighet tillåts ägarna låna av de fonderade medel för anskaffandet av en avkastning som skall garantera tillräckliga ränteintäktertilll fonden. På de lånade medlen löper en ränta som garanterar en avkastning i fonden på Finland Banks grundränta +296. Skillnaden mellan den avkastning som den avfallsskyldige, eller ägaren. lyckas nå genom investeringar och den till fonden betalda räntan grundräntan +296 räknas den avfallshanteringsskyldigetillgodo. Vid tider då dessa medel inte kan förräntas till fondens utlåningsränta finns det ingen anledning för företagen att utnyttja möjligheten till upplåning.

l Sverige fanns tidigare möjligheten till återlåning. men nu förvaltas pengarna på ett konto i Riksbanken och förräntas med en räntesats som motsvarar statslåneräntan.

Möjligheten att låna medel från kärnavfallsfonden påverkar de avfallshanteringsskyldigas kapitalkostnad. Då de avfallshanteringsskyldigai Sverige är hänvisade till kapitalmarknaden för att uppfylla sitt lånebehov kan de avfallshanteringsskyldigai Finland utnyttja medel ur Statens kärnavlallshanteringstond. Om räntan på belånade medel ur fonden är lägre än marknadsräntan är även deras kapitalkostnad lägre. Detta innebär att förräntningskraven på investeringar i på kraftproduktion är lägre och därmed även det pris på kraften som kan erbjudas till konsumenten. Om dessa företag konkurrerar med varandra på en gemensam marknad har företaget med lägre kapitalkostnad en komparativ fördel. l diagrammet på nästa sida illustreras skillnaden mellan kostnaden för att belåna medel på kapitalmarknaden jämfört med kärnavfallshanteringsfonderna i respektive land. Som referens till marknadsmässiga upplåningsräntan har använt 12 månaders Stibor ränta i Sverige och Helibor i Finland. Ur diagrammet framgår att mellan 1988-QS,med undantag för år 1988 då Stibor och 1993 då Stibor och Helibor understiger fondavkastningen, understiger räntan i fonderna den marknadsmässiga upplåningsräntan. Det bör noteras att de kärnavfallshanteringsskyldiga i Finland är, i likhet med de krav som kreditinstituten har för motsvarande lån. skyldiga att lämna betryggande säkerheterför lånen från fonden.

3 Stibor Stockholm interbank borrowing rate: den bästa ränta som bankerna erbjuder. För kraftföretagen, med hänsyn till den låga ekonomiska risken, ligger utlåningsråntan antagligen kring Stibor+1%.

Helibor Helsinki interbank borrowing rate; se Stibor

21 PRCE WATERHOUSE

SOU 1994: 108 251

Kämbrânsefondsutredningen

l Finland har de avfallshanteringsskyldigautnyttjat möjligheten att låna pengar från fonden. Avsikten är att dessa medel används av ägarna för att finansiera investeringar. Den finska lagstiftningen förbjuder uttryckligen att medlen används för kostnader av omkostnadskaraktär. Ägarna har på så sätt kunnat förränta sitt kapital på ett sätt tryggar avkastsom ningen till fonden.

Vid en avkastningsjämförelsemellan länderna år det viktigt att referensräntanär jämförbar. Räntan Sverige. i statsskuldräntan. fluktuerar med marknadsräntan. medan grundräntan i Finland sätts av Finlands Bank och är trögrörlig. Vid tider med stigande marknadsränta är den förhållandevis låg medan det motsatta sker vid sjunkande räntor.

Jämförelsemellanlond-och marlumtwpplinlngI ländernamellan1988-1993

9% ff ff få f$ få

Käll:Rllülnkøn. Siwlddnlvhlümd,SKI

22 PRICE WATERHOUSE

252 SOU 1994: 108

Kärnbrânslefondsutredningenr

Kongo av avfallshanteringsåtgärger ggn utbetalningar ur fonden

I Sverige utövas kontroll över att medlen används till avsett ändamål av SKl. Enligt finansieringslagen används avgifterna för att ersätta reaktorinnehavarenför att hantera och slutförvara använt kärnbränsle. riva anläggningar. bedriva FoU verksamhet samt vissa ytterligare kostnader staten har. Den delen av systemet som nu är i drift och bekostas med avgiftsmedel är:

mellanlagret för använt bränsle CLAB transportsystemet för använt bränsle -

Dessutom har ersättning betalats för kostnader för SFR, upparbetning samt SKBs FoU och informationsverksamhet. Totalt har medel motsvarande ett belopp på ca MSEK 8700 betalats ur fonden.

l den finska modellen har inga utbetalningar för genomförda åtgärder ännu gjorts, utan de avfallshanteringsskyldiga har ombesörjt för kostnaderna löpande. Därmed saknar myndigheterna den kontroll som beviljandet av medel för FoU eller avfallshanteringsåtgärder medför. Myndigheterna ställs heller inte inför bedömningar om en viss åtgärd är att betrakta sorm avfallshanteringsåtgärd eller inte t ex informationsverksamhet och därmed är berättigad till utbetalning. I stället utövas kontrollen av handels- och industriministeriet och strålskyddscentralen genom granskning av verksamhetsbeskrivningaroch avtallshanteringsplaner som årligen lämnas till ministeriet.

I Sverige är det formellt statliga medel som skall finansiera avfallshanteringen. Därför är det rimligt att det även sker en kontroll över vad medlen används till, vilket också sker i SKIs regi.

Effektiviteten av den kontrollen har ifrågasatts av RRV. Enligt RRVs bedömning sker utbetalningarna från SKI sker mer eller mindre automatiskt, utan att det föreligger någon egentlig kontroll över att utbetalningarna motsvarar genomförda avfallshanteringskostnader. Slutsatsen är, enligt RRV. att intressenternaförlitar sig på att medlen används för sitt rätta ändamål med en administrativ åtgärd som i praktiken inte fungerar.

Mot detta har genmälts att kontrollen av utbetalningarna bör ses mot bakgrunden av att finansieringssystemet, vars fondbehållning formellt är statligt. i praktiken endast utnyttjas av de avfallshanteringsskyldiga. Härigenom skulle fondbehållningen självreglerande mer utbetalningar ur avfallshanteringsfonden desto mindre medel för framtida avfallshanteringsåtgärder och följaktligen högre avgifter i dag för aviallshanteringsåtgärderna. En sådan utveckling är inte i de avfallshanteringsskyldigasintresse.

23 PRICE WATERHOUSE

SOU 1994: 108 253

Kâmbränsefondsutredningen

Sammanfattningsvis är det svenska systemet mer komplicerat än det finska, där de avfallshanteringsskyldiga direkt finansierar åtgärderna. SKl betalar löpande för löpande avfallsåtgärder tagna av SKB. Det har förfäktats att det statliga inflytandet över genomförda avfallshanteringsåtgärder enligt finansieringslagen skall säkerställas genom förbättrad kontroll av utbetalning av medel. Detta har besvarats med att betydelsen av en sådan kontrollåtgärd inte bör överdrivas p g a den självreglerande mekanismen i fonduppbyggnaden.

4.3 Sammanfattning

l detta kapitel har jämfört det finska finansieringssystemet under följande rubriker:

finansieringssystemens omfattning, organisationerna och deras huvuduppgifler. utgifterna för avfallshanteringen, - - fonduppbyggnadstakten. eller periodiseringen. av framtida utgifter. ränteavkastningeni den årliga kärnavfallshanteringsavgiften, säkerheter för framtida utgifter för redan uppkommet kärnavfall. lån av kärnavfallshanteringsfonden och kontroll av avfallshanteringsåtgärder och utbetalningar ur fonden. -

Strukturen av finansieringssystemen bör ses mot bakgrunden av den gällande lagstiftningen om kärnkraftens framtid i länderna. I Finland är finasieringssystemet oberoende av beslut om detta medan det svenska systemet har konstruerats med tanke på en avstängning 2010. Detta innebär att ett svenskt finansieringssystem inte skulle kunna tillämpas i Finland medan ett finskt skulle kunna tillämpas i Sverige.

Vi har även pekat på att produktionsstrukturen i länderna är olika. Kärnkraftens bruk som baskraft i Finland leder under vissa förutsättningar till högre utnyttjandefaktorer som i sin tur påverkar finansieringen av kärnkraftens avfallshantering.

Flera skillnader i finansieringssystemen har behandlats under rubrikerna ovan. Strukturen av avgifterna för avfallshanteringenskiljer sig främst i det att lVO tidigare har exporterat sitt bränsleavfall. Kostnadsberäkningarnaär konservativai båda länderna, men osäkerhetspåslagen är ca 8% högre i Sverige. De totala utgifterna för avfallshanteringen fördelade på antagen produktion kWh över 40 år visar sig, till viss förvåning. vara något lägre i Finland. En del orsaker till varför skalfördelarna inte är så betydelsefulla identifierades. Uppbyggnaden av avfallshanteringsfonden i Sverige sker enligt principen pay-as you-go. medan säkerheter eller londerade medel täcker hela ansvarsbeloppet lämnas i Finland. Därmed är det viktigt att anläggningarna även utnyttjas i Sverige. l Finland kan möjligheten att låna pengar ur fonden utnyttjas. Pâ så sätt är det de fakto ägarna som förvaltar medlen. l Sverige räknas hela ränteavkastningen i fonden, medan överskottet, om det uppstår, i det finska systemet delas mellan de avfallshanteringsskyldiga. Inga utbetalningar sker för närvarande ur fonden Finland. istället finansierar de i avfallshanteringsskyldiga avfallsåtgärder som granskas av handels- och industriministeriet löpande.

24 PRICE WATERHOUSE

254 SOU 1994: 108

IGmbránsefondsutredningen

De finska systemet är finansiellt solidare främst p g a kravet att överlåta säkerheter för att täcka samtliga uppskattade kostnader för avtallshanteringsåtgârderna. Andra bidragande orsaker är den framtunga fonduppbyggnaden som gör ränta-på-rånta effekten större. samt det faktum att hela realräntan bidrar till att öka säkerheten i Finland efter avstängning, medan man i Sverige förlitar sig på att realråntan även efter stängning finansierar en del av avfallshanteringsåtgårderna. Andra skillnader som verkar till att det finska systemet. främst p g a produktionsstrukturen och under de senaste åren rådande omständigheterna, är solidare. är att en hög utnyttjandefaktorförkortat fonduppbyggnadstiden och på så sätt bidragit till att både accelerera fonduppbyggnaden och minska osäkerheten om finansieringen vid en eventuell avstängning.

25 PRICE WATERHOUSE

SOU 1994: 108 255

Iürnbränsefondsutredningen

TlllSTÃIDHAVARIASIÃGAIIAS FIIAISIElIA srmruria MOTIAKGRUIDEIAV Avstiualrlasaisxzu

Inledning

Avfallshanteringsåtgärderna är som framgått ovan- avsedda att finansieras genom ett - avgiftssuttag under produktionstiden. som avser täcka kostnaderna. Avgifterna baserar sig på en kalkyl och om allt går som planerat. kommer systemet att vara självlinansierande. Vad händer emellertid om något som inte var tänkt från början och en tidigare aweckling blir aktuell lillståndshavarna har härvid ett ansvar och deras finansiella styrka blir sålunda betydelsefull.

Enbart en analys av tiIlståndsinnehavarnasägarnas finansiella ställning är emellertid inte intressant i detta sammanhang. Det skulle det möjligen vara om detta skulle vara avsedd som en aktieanalys. men så är inte fallet.

Vår avsikt med detta kapitel är att belysa tiIlståndsinnehavarnasâgarnas finansiella ställning med hänsyn till finansieringen av kärnavfallshanteringen. En meningsfull analys måste börja med att identifiera de risker som finns för att ett underskott uppstår i tinansieringssystemet och kvantifiera dessa. Med det här kapitlet gör en ansats till detta. En vidare analys bör ske mot bakgrunden av tillståndshavarnas juridiska ansvar för hanteringen de avfall av som uppstår vid kärnkraftsproducerad el. Denna fråga behandlar emellertid inte i denna utredning.

Här behandlar den risk som valt att kalla avstängningsrisken. Vid kvantifieringen av risken kommer också att kunna se paralleller med det finska systemet för finansiering av avfallshanteringen.

Tillstinrhinnchavarnaligarna

lnnehavarna av tillstånd för driften av kärnkraftsreaktorernaär Vattenfall AB Ringhals 1-4. Forsmarks Kraftgrupp AB Forsmark 1-3, Oskarshamns Kraftgrupp AB Oskarshamn 1-3 och Sydsvenska VärmekraftAB Barsebäck 1-2. Ägarna tillståndshavarna är främst av Vattenfall AB. Sydkraft AB. Stockholm Energi AB och Gullspångs Kraft AB som tillsammans äger ca 93% av aktierna i de kärnkraftsproducerandeföretagen. Resten ägs i de samägda företagen, Forsmarks Kraftgrupp och Oskarshamns Kraftgrupp. av Skandinaviska Elverk lncentive och av Skellefteå Kraft. Stora Kraft och Karlstad kommun genom intressebolagen Vårmlandskraft Forsmarks- respektive OKG-delägarna.

De samägda kraftverken,Forsmark och OKG levererar till sina delägare i proportion till deras aktieinnehav till ett pris som motsvarar självkostnaden. Det innebär att företagen varken generar vinst eller förlust i sin verksamhet. Bilaga 1 beskriver ägarförhållanden för tillståndsinnehavarna.

26 PRICEWATERHOUSE

256 SOU 1994: 108

Kämbrânsefondsutredningen

5.2 Tillstånrlrinrrohavurnu skyldigheter

Enligt kärntekniklagen och finansieringslagen är tillståndsinnehavarna skyldiga att svara för hanteringen av det i verksamheten uppkomna avfallet samt för kostnaderna som uppstår vid denna hantering. Vi har närmare beskrivit tilltåndshavarnas skyldigheter och finansieringssystemens omfattning i kapitlet om det finska systemet. Nedan använder benämningen tillståndshavare synonymt med avfallshanteringsskyldig.

5.3 Riskernaför flnauicrinøuyøtomohfallissemang

Avsikten med finansieringssystemet är att reservera för avfallshanteringskostnaderna under kärnkraftverkens drifttid. Detta görs, som bekant. genom att samla medel i kärnavfallsfonden.

Det finns främst två risker till att finansieringssystemet inte skulle ha genererat tillräckligt med medel för att täcka avfallshanteringskostnaderna. Vi kallar dem:

ltostnurlsriclr. för ett överskridande av de ursprungliga kostnadskalkylerna vid genomförandet av investeringarnaoch

Avutingrriugcriclu. för en förtida stängning av en reaktor eller ett kärnkraftverk. varvid funderade medel inte räcker att bekosta avfallshanteringen.

Det är viktigt att notera att ett finansiellt fallissemang av någon av igerna till tillståndsinnehavarna inte i sig innebär att finansieringssystemet är i fara. eftersom det är intäkterna från kärnkraftsverksamheten. som är lönsam. som skall täcka avfallshanteringskostnaderna. Skulle ägare till tillståndsinnehavarna gå i konkurs skulle någon annan förvärva tillståndsen havaren och genom fortsatt verksamhet trygga fonduppbyggnaden. Härvid skiljer sig det svenska systemet från de finska där ett fallisemang av någon av ägarna innebär en viss risk för finansieringssystemet eftersom fonden har en lånefordran. som visserligen är säkrad, på agarna.

Fliskexponeringen ändras genom tiden. Kostnadsrisken minskar med genomförda avfallshanteringsåtgårder. medan avstängningsrisken minskar med tiden då anläggningarna är i drift. I detta kapitel analyserar avstängningsrisken. Kostnadsberäkningarna är föremål för granskning i kapitel 6 av utredningen.

.Detlinnsävenen tredjerisk,ränterisken. Detta riskenför år att denreala avkastningen i fondeninte uppgår till 2.596. Behandlingen dennarisk av omfattasinte av vår studie.

27 PRICE WATERHOUSE

SOU 1994: 108 257

Kärnbränselondsutredningen

5.4 Avatingninuarislran

Finansieringssystemet bygger på de årliga avgifterna som de kärnavfallshanteringsskyldiga erlägger till kärnavfallsfonden. Avgifterna är beräknade för en förväntad kärnkraftproduktion på minst 25 år. Om driftstiden är kortare än detta finns det risk för att finansieringsen systemet inte kan bekosta avfallshanteringen.

Vi ser tre orsaker som kan påverka kärnanläggningarnas framtida drift. De är;

att anläggningen stängs på grund av beslut fattade av regeringen eller riksdagen på politiska grundar och som strider mot tillstånden för drivandet av kärnkraftsanläggningen,

- att anläggningen stängs av alronomialra orsakar. eller

att anläggningen stängs av tainiah nraalar på grund av förtida förslitning. haverier, eller andra av tillståndsinnehavare oförutsedda operativa orsaker.

Det första alternativetinnebär en frågeställning av juridisk karaktär. Stängningen görs av orsaker som står utanför tillståndshavarnas kontroll. Det kan härvid ifrågasättas om det strikta ansvaret kan göras gällande. Det har framhållits av representanter för kärnkraftsindustrin att det härvidlag t o m skulle finnas grunder för skadeståndsersättningar. Vi kan inom ramen för detta uppdrag inte bedöma om så är fallet. Helt klart är emellertid att om tillståndshavaren hävdar detta och får rätt i en eventuell juridisk prövning. blir det staten som får stå för risken och täcka det eventuella underskottet i finansieringssystemet. Då ändamålet med denna utredning inte är att belysa de juridiska frågeställningarna, lämnar detta ämne utan vidare behandling.

Om däremot tillståndshavarna av tekniska eller ekonomiska skäl blir tvungna att stänga anläggningarna finns det skäl att anta att tilIståndsinnehavarnaägarna får stå för risken för finansieringssystemets sannolika otillräcklighet. Den fortsatta analysen bortser från orsaken till avstängning och inriktas i stället på tillståndshavarnasägarnas exponering vid brister i finansieringssystemet.

Avregleringen ochfinansieringen lrirnavfallshantarinuan av

Avstängningsrisken innefattar möjligen att en kärnkraftanläggning inte skulle vara lönsam och därmed tas ur drift av ekonomiska orsaker.

För närvarande överför tillståndshavarna samtliga kostnader för kärnkraftsproduktionen på ägarna som i sin tur överför dem på konsumenterna i kraftpriset. Denna kostnadsöverföring underlättas av kraftförsäljningens monopolkaraktär.

l framtiden, på en konkurrensutsatt marknad. uppstår det en möjlighet för konsumenterna att byta leverantör om kostnaderna för kärnkraftsproduktionenskulle göra andra leverantörer

28 PRICEWATERHOUSE

9 l4-l030

258 SOU 1994: 108

Ioämbränseondsutredningen

mer konkurrenskraftigaän kärnkraftsföretagen. Konsekvensen av detta är att tillståndshavarna pressas av ägarna att reducera kostnaderna så att deras kostnader ligger i nivå med övriga producenters kostnader. I Sverige kommer eventuella ökningar i kostnaderna för kårnkraftsproduktioneninnebära en ökning av kraftpriset, så att tillståndshavarna kan överföra sina kostnader på ägarna. Eftersom andelen kärnkraft i den totala tillförseln är hög ca 50% och inga alternativa energikällor på kort sikt finns att tillgå innebär det att kärnkraftens kostnader skulle bestämma marknadspriset på kraften, i varje fall under en del av året. Följaktligen skulle de avfallshanteringsskyldigaäven efter avregleringen ha ekonomiska förutsättningar att betala avgifterna för kärnavfallshanteringen.

Höga kostnader för kårnkraftsproduktioneninnebär att de kraftbolag med enbart, eller en hög andel. vattenkraftsproduktion bli mycket lönsamma. Detta sätter en press på kärnkraftsproducenterna att minska sina kostnader för att uppnå högre lönsamhet. En sådan metod skulle kunna vara att t ex ifrågasätta avgifterna för kärnavfallshanteringskostnaderna.

En ökad handel med Norge innebär att eltillförseln i Sverige i en ökad grad skulle kunna tillfredställas med vattenkraftsproducerad från Norge. Huruvida detta innebär en ökad risk för finansiering kärnavfallshanteringen beror på flera faktorer. Faktorer som främst måste av beaktas är efterfrågan och utbudet av el. flaskhalsar i överföringskapaciteten. tillgång till reglerkraft i Sverige samt överföringskostnader.

Om kårnkraftsproduktionen, mot förmodan, skulle viasa sig vara olönsam. blir avstängningsrisken aktuell med påföljande konsekvenser på finansieringssystemet

lir Irandet konstateras om finamioriugsaystomot ir otillräckligt

Finansieringssystemet bygger på en periodisering av de utgifter som avfallshanteringen i framtiden har. Dessa periodiseras till kostnader i form av avgifter till en fond som förvaltas av SKl så att dagens elförbrukare betalar för framtida avfallshantering. Periodiseringen av dessa antas ske över anläggningens drifttid, minst 25 år. Varje bestämmer regeringen avgiften. Om drifttiden år mindre än 25 år blir den avgift som regeringen fastställer för tillståndsinnehavaren att betala skillnaden mellan det tills vidare fonderade beloppet och det totala beräknade ansvarsbeloppet för tillståndsinnehavarensdel.

En förtida avstängning innebär att finansieringssystemet inte förmår att täcka alla Inrilmarlo framtida utgifter för kärnavfallshanteringen. Däremot innebär det nödvändigtvis inte att de fonderade medlen är otillräckliga att täcka de faktisk kostnaderna. Det är sålunda möjligt att definiitvt fastställa finansieringssystemets tillräcklighet först om flera årtionden. då kostnaderna har utfallit. Även realräntans utveckling bestämmer i hög grad merparten av beloppet på de fonderade medlen i framtiden. Därför är det möjligt att idag endast bestämma det Iurilrnado underskottet i finansieringssystemet om en förtida stängning vore aktuell.

29 PRICE WATERHOUSE

SOU 1994: 108 259

Kärnbränslefondsutredningen

5.7 Finnmiorinøulturnntiv om tillståndsinnehavarna :tår för riuhn finnmiorinuøsyttomouutillriclrlighat av

Om det kan konstateras att de avfallshanteringsskyldiga skall stå för avfallshanteringskostnaderna vid en förtida stängning av kärnkraftverk, finns det i princip tre alternativ till hands för dem att finansiera underskottet. Dessa är:

via tillståndshavarens övriga intäkter, via de övriga tillståndshavarnas intäkter från kärnkraftsproduktion eller med tillståndshavarnas egna kapital och tillskottskapital från delägarna. -

Finansiering via tillståndsinnehavarnas övriga intäkter

l Sverige är det endast Vattenfall AB som har en kärnkraftsproducerande rörelsegren. Ringhals, tillsammans med andra rörelsegrenar inom samma juridiska enhet, Vattenfall AB. Sydkraft, som enda ägare till Sydsvenska VärmeverkAB. och de övriga tillståndshavarna driver sin kärnkraftsproduktioni intressebolag vars enda verksamhet är att driva kärnkraftsanläggningen. Om underskottet i finansieringen skulle uppstå för Ringhals kärnkraftverksdel kan det tänkas att Vattenfall skulle kunna finansiera underskottet genom intäkter från de övriga rörelsegrenarna. t ex vattenkraftsproduktion. Detta skulle innebära att brister i kärnkraftsavfalletsfinansieringssystem subventioneras av vattenkraftsproduktionen, men tillika av dagens elförbrukare.

Finansiering via de övriga tillståndshavarnas intäkter från kärnkraftsproduktion

Det andra alternativetför att täcka ett underskott är att de andra tillståndsinnehavarna inträder för att solidariskt täcka ett underskott. Samarbete ligger nära till hands framför allt inom den statligt majoritetsägda delen av kärnkraftsindustrin. Ringhals och Forsmark. Som majoritetsägare kan Vattenfall påverka priset på kraften från Forsmark. På motsvarande sätt kan det tänkas att Sydkraft kan agera med hänsyn till Barsebäck och Oskarshamn. Genom att på detta sätt överföra avfallshanteringskostnadernapå övriga producenter kan framtida kostnader för kärnavfallshanteringenbekostas av dagens kärnkraftsproduktion och elförbrukare.

Principen för solidarisk täckning av underskottet är en utvidgning av principen för det fallet att en reaktor stängs i förtid. Den allmänna uppfattning bland myndigheter talat med är att tillståndshavarens övriga reaktorer bör täcka den brist som uppstår.

Finansiering med tillståndhavarnas eona kapital

Det tredje alternativettill finansiering av ett beräknat underskott är med eget kapital och eventuellt tillskott från ägarna.

30 PRCE WATERHOUSE

260 SOU 1994: 108

lämbrânsefondsutredningen

Vi kan anta att tillståndshavarna i de delägda företagen inte har egna tillgångar för att täcka underskottet i finansieringssystemet om en förtida stängning blir aktuell. Detta är ett rimligt antagande eftersom anläggningarnas värde vid en stängning torde vara ringa. Per 31.12.1992 var anläggningarna i Oskarshamn respektive Forsmark bokförda till MSEK 7.100 och 13.200. medan det egna kapitalet endast uppgick till MSEK 113 respektive 316. Det innebär att lånegivarna. eller de som gått i borgen för lånen. skulle behöva ersätta fordringsägarna. För Forsmarks del t ex är det riksgäldskontoret. eller staten. som gått borgen i både för företagets utlandslån och inhemska obligationslån. Företaget betalar en avgift till riksgäldskontoret för detta motsvarande 0,5% av Iåneskulden.

Barsebäckverket är förhållandevis solitt jämfört med OKG och FKV. Anläggningarna i Sydsvenska Värmekraft var bokförda till ca MSEK 1.050, medan det egna kapitalet uppgick till MSEK 62. Företaget har obeskattade reserver och reserver för hantering av låg- och medelaktivt avfall till ett belopp av ca MSEK 1.140. Andelen eget kapital av detta kan uppskattas till ca MSEK 850.

Ägarnas ansvar för företagens åtaganden beträffande finansieringen av kärnavfallshanteringen har berörts i betänkandet till kärntekniklagen SOU 1980:14 s. 163. där det. med stöd Vattendomstolens mål som refererats i Nytt Juridiskt Arkiv 1947:124. av konstateras att;

... Om moderföretaget inte har försäkrat sig om att dotterbolagen har tillgångar, som svarar mot kraven på hantering och förvaring av kämkraftensrestprodukter, och inte heller har tilsett att erforderliga härför ställs till förfogande genom borgensátaganden eller resurser konsortiaavfal, bör de kunna avkrävas sådana resurser i samband med en eventuell likvidation av bolaget.

Om ett sådant analogt tänkande kan tillämpas. är en relevant fråga sammanhanget. i som emllertid faller utanför ramen för vårt utredningsuppdrag.

Sammanfattningsviskan sägas att samtliga tillståndshavare idag saknar egna ekonomiska för att täcka ett eventuellt underskott i finansieringssystemet. Därmed kvarstår som resurser alternativ att ägarna till tillståndshavarna tillskjuter kapital för att täcka ett underskott i finansieringssystemet. För att kunna bedöma ägarnas ekonomiska möjligheter till detta bör det uppskattas hur mycket medel som erfordras för att på ett tillfredsställande sätt finansiera avfallshanteringen om reaktorernainte vore i drift.

31 PRICE WATERHOUSE

SOU 1994: 108 261

Kämbränslefondsmredningen

Inriktning av dentill dogsdatoofinamiorndodeleni linomiorinøsayotomnt

Vi definierar underskottet i finansieringssystemet som skillnaden mellan ansvarsbeloppet. dvs vad det skulle kosta att aweckla kärnkraftsproduktionenidag jmf det finska finansieringssystemet. och de till dags dato fonderade medlen.

Ansvarsbeloppen består dels av gemensamma kostnader i anslutning till avfallshanteringen och direkta kostnader som kan hänvisas till reaktoranläggningarna. Dessutom finns driftskostnader för utnyttjande av ex t transportsystemet. Gemensamma kostnader är t ex slutförvar av rivningsavfall, inkapslingsanlåggningen och djupförvaret. samt den del kostav naderna för tills vidare upparbetat kärnbränsleavfall. ca 2700 ton uran. Andelen gemensamma kostnader fördelas på tillståndshavarna beräknas i proportion till anläggningarnas nettoeffekt. En sådan fördelning innebär att Ringhals står för 36%. Forsmark för 30%. Oskarshamn för 22% och Barsebäck för 12% av de fasta kostnaderna. Finasieringslagen ger inte några anvisningar för hur kostnaderna skall fördelas mellan de avlallshanteringsskyldiga, utan principen basera sig på deras inbördes överenskommelse. Sålunda är det öppet för de avfallshanteringsskyldigaatt genom en inbördes överenskommelse fördela de gemensamma kostnaderna.

För att kunna uppskatta ansvarsbeloppet måste göra ett antagande om hur mycket av de totala kostnader enligt den senaste avfallshanteringsplanen som avser kostnader för tillsvidare upparbetat avfall. Vårt grova antagande bygger på att 75% av alla avfallshanteringskostnader är fasta rivning av kärnkraftverk.djupförvar, mellanlagring etc. vilket är ungefärligen samma kostnadsprofil som TVO har. De rörliga kostnaderna antar uppstår i proportion till bränsleförbrukning.

32 PRCE WATERHOUSE

262 SOU 1994: l08

Kâmbränsefondsurredningen Nedan uppskattning ansvarsbeloppet 31.12.1998 Härmed knyter an till det finska en per systemet. Ringhals Forsmark Oskarshamn Barsebäck MSEK MSEK MSEK MSEK Totalt kostnader from 1994 14239 14264 10068 6010 Fasta kostnader oberoende av bränslemängd 10679 10698 7551 4507 75% av tot. kostn. upparbetade rörliga 44% 31% 42% 56% kostnader i proportion till bränsleförbr. 1512 Läs 1®Z Q1 Ansvarsbeloppet 12251 11787 8608 5348 Källa:SKL Förslag avgifter till 1994, bilaga 1 För att kvantifieraden finansierade delen av avfallshanteringsutgifternadrar av de fonderade medlen per 31.12.1993:

Ringhals Forsmark Oskarshamn Barsebäck

	MSEK MSEK		MSEK	MSEK
Ansvarsbeloppet	12251	11787	8608	5348
Fonderade medel	4240	3100	3780	2200

finansierad andel av avfallshanteringskosm. 8011 8687 4828 31 48 Andel av totala ansvarsbeloppet 65% 74% 56% 59% Enligt denna uppställning har de avfallshanteringsskyldigafonderat medel för mellan 26 och

2 bör mycket uppskattnlngar. Framställningen här byggerpåmycket antaganden. Beloppet ses som grova grova För en noggrannare beräkning SKB bör rådfrågas.

33 PRCE WATERHOUSE

SOU 1994: 108 263

Kâmbránselondsutrednngen

44% av ansvarsbeloppet till dags dato. Resten skall täckas med avgifter under återstående driftstid samt realränteintäkter mellan nu och sista utbetalningstidpunkten under 2040-talet.

llialaxponaringan för igarnavill att eventuelltunderskotti finansieringen

utgår från de fyra största ägarna av kärnkraftverken. Dessa äger tillsammans ca 93% av aktierna. Vi ställer aktieinnehaveti relation till den ofinansierade delen av de avfall som tillsvidare producerats av kärnkraftverkenenligt ovan för att en uppskattning ägarnas av totala riskexponeringen. Det bör påpekas att denna totala riskexponeringen är teoretiskt maximal, eftersom ägandet är diversifierat mellan företagen. Risken år liten t ex för Stockholm Energi att både Forsmark och OKG stängs av.

Mot denna riskexponering skall ställas ägarnas möjlighet till att finansiera underskottet. Aktieinnehavet i tillståndsföretagen fördelar sig för närvarande enligt följande:

Ägare Ringhals Forsmark Oskarshamn Barsebäck

	%	99	96	96
Vattenfall	100	74.5	-	-
Sydkraft	-	1.4	54.5	100
Stockholm Energi	-	13.8	13.8	-
Gullspång	-	7.5	12.2	-

Källa: Årsredovisningar 1992 meduppdatering Stockholm Energis Gullspångs och av löretagsköp Korsnäs av och Uddeholms Kraft.

Enligt ovanstående aktieinnehavfördelas den tills vidare ofinansierade delen av ansvarsbeloppet mellan aktieägarna enligt följande:

Oñnansierade delen av

ansvarsbeloppet	Vattenfall Sydkraft Stockholm Gullspångs MSEK	MSEK	Energi Kraft MSEK MSEK
Ringhals	8011	0		O	0
Forsmark	6472	122		1199	652
Oskarshamn	0	2631		666	589
Barsebäck	Q	313g		Q	Q
Totalt	14433	5901		1065	1241

De övriga minoritetsågarna, Skandinaviska Elverk, Skellefteå Kraft. Stora Kraft. och Karlstad kommun, står för MSEK 1184 796 av den finansierade delen. PRCE WATERHOUSE

264 SOU 1994: 108

Iáärnbränslefondsutredningen

Det finns tre alternativ för ägarna att finansiera ett dylikt underskott. Antingen med en engångsbetalning till fonden eller. för att täcka eventualiteten för en framtida brist i likhet med det finska finansieringssystemet, med betryggande säkerheter för en periodiserad täckning av underskottet. Den tredje möjligheten är att göra en reservering i bokföringen för dessa.

Engängsinbetalningen kan aktualiseras regeringen besluter att på en gång inbegära alla om utgifter för framtida avfallshanteringsåtgärder.

n s alni nd n

En engångsinbetalning till fonden. t ex mot en fordran som efterskänks när avfallshanteringen är fullt finansierad, skulle starkt påverka ägarnas likviditet och kapitalkostnad, eftersom medlen skulle behöva lån på kapitalmarknaden. Detta i sin tur skulle undergräva upptas som Soliditeten och de ekonomiska riskerna i företagen. vilket investerarna skulle sätta ett pris på i form av högre avkastningskrav.

Därför är det sannolikt att en engångsbetalning skulle behöva kombineras med en möjlighet till återlåning medlen jämför det finska finansieringssystemet. Dessa skulle sedan av ägarna till investeringar och låta ägarna bli förvaltare av medlen. Om medlen användas av förvaltas till ränta överstiger den som fonden kräver uppstår ett överskott i avkasten som ägarna tillgodo. investerarna i ägarföretagen skulle antagligen se ningen som kommer positivt på att risken för ett underskott i finansieringssystemet på grund av en förtida stängning skulle vara finansierad och därmed minska sitt eget avkastningskrav.

Om återlåningsrätlen kombineras med ett krav säkerheter från låntagarna ökar kostnaderna uppskattningsvis med ca 0,54% av lånebeloppet.

35 PRICE WATERHOUSE

SOU 1994: 108 265

Iaimbrânslelondsutredningen

äkerh er fra c r ken fr rk

I likhet med Finland kan ett underskott täckas med säkerheter som successivt ersätts med likvida medel. Kostnaderna för sådana säkerheter, t ex i form av garantier från kreditinstitut eller försäkringsbolag. fastighetsinteckningar eller företagsinteckningar varierar beroende på säkerhetens prioritering. Dessutom kan det tillkomma indirekta kostnader med minskningen i säkerheter för den externa upplåning. Följaktligen varierar kostnaderna från företag till företag. Dessa kostnader skulle för ägarna kunna uppskattas till följande belopp°z

Ringhals Forsmark Oskarshamn Barsebäck MSEK MSEK MSEK MSEK

Årlig kostnad för att finansiera underskottet i finansieringssystemet 80.0 86,9 48,3 31.5

Denna kostnad skulle naturligtvis minska successivt med fondens uppbyggnad.

De högre kostnaderna för kärnkraftsproduktionen skulle i praktiken öka kontraktspriset på kraft så att det skulle skapa utrymme för tillståndshavarna att bekosta dessa ökade kostnader. Detta. tillsammans med det faktum att andelen kärnkraft i den totala energitillförseln är hög och inga alternativa energikällor för närvarande finns att tillgå, skulle innebära att kärnkraftens kostnader skulle bestämma marknadspriset på el. i varje tall under en del av året. Därför bör oron över att tillståndshavarna eller ägarna inte kan täcka dessa ökade kostnader för avtallshanteringensfinansiering inte överskattas. Ökningen i kärnkraftspriset, som överförs på ägarna som ett resultat av att ägarna lämnar säkerheter för att täcka underskottet kan initialt uppskattas till:

Ringhals Forsmark Oskarshamn Barsebäck örekWh örekWh örekWh örekWh Ökning priset av på kraften från kärnkraften 0,35 0,41 0.32 0.38

Denna kostnad skulle successivt minska med fondens uppbyggnad.

3 vårtexempelanvänder l 1%.

Antagen standardproduktion på 67,2 TWhfördelatpå deavtallshanteringsskyldigaFörslag enligt tillavgifter år för 1994,bilaga tabell

36 PRCE WATERHOUSE

266 SOU 1994: 108

Kämbránslefondsutredningen

Det bör noteras att i Finland kräver handels- och industriministeriet fastighetsinteckningar av IVO, medan säkerheternaför TVOs del består av propriborgensförbindelser med ägarna. De direkta kostnaderna är därmed små: för IVO stämpelskatten på fastighetsinteckningarna 1.5% engångsbetalning. för TVOs säkerheter utgår ingen avgift. De indirekta kostnaderna för ökade kapitalkostnadervarierar med företag och går inte att uppskatta..

Reserv i bokförin en för att täck fram avf h nterin stnader.

Före nuvarande kärntekniklags ikraftträdande gjorde de avfallshanteringsskyldiga reserveringar i sin bokföring för framtida åtgärder. En reserv som i förekommande fall skulle vara aktuell skulle täcka underskottet enligt ovan. I praktiken skulle detta vara svårt. eftersom en reservering skulle behöva täckas med kraftpriset som följaktligen skulle stiga kraftigt för att successivt sjunka i takt med att de fonderade medlen ökar.

5.10 Sammanfattning

l kapitlet har identifierat riskerna för att finansieringssystemet inte skulle täcka framtida kostnader för kärnavfallshanteringen. Av de tre identifierade riskerna har närmare analyserat den risk valt att kalla avstängningsrisken. Den aktualiseras av en avstängning av en reaktor eller ett verk antingen av politiska. ekonomiska eller tekniska skäl.

Vi gör en ansats till att kvantifiera den delen av finansieringssystemet som inte ännu är täckt med avgifter för kärnavfallshanteringen. Detta gör med hjälp av begreppet ansvarsbelopp jfr. finska finansieringssystemet. Vi kommer fram till att de avfallshanteringsskyldiga har finansierat avfallshanteringen med 25-4496 av behovet, resten skall täckas med framtida avgifter och realräntan på de redan fonderade medlen. Sålunda minskar risken med tiden för att underskott skall uppstå i finansieringssystemet.

Angående tiIlståndshavarnasägarnas ekonomiska ställning konstaterar att tillståndshavarna själva inte har resurser att täcka ett underskott med sitt eget kapital. Därmed kvarstår aktieägartillskotteller, då avstängningen ännu är en eventualitet. ställande av betryggande säkerheter som alternativ. Kostnaderna för betryggande säkerheter kan uppskattas till 0,54% av det garanterade beloppet, vilket i det senare fallet skulle leda till ökning av de kärnkraftsproducerande kraftpriset med 0,32-0,41 örekWh. Detta skulle kunna finansieras med en höjning av kraftpriset. Vi tror inte att avregleringen på kort sikt. främst med hänsyn till den höga andelen kärnkraftsproducerad till landets totala elförsörjning, ändrar möjligheterna att överföra de ökade kostnaderna på konsumenterna.

37 PRCE WATERHOUSE

SOU 1994: 108 267

Kámbränslelondsutredningen

AIAlYS All EFFEKT EI PÅ AVBIFTEI FÖR AVFALLSIIAITEBIIGEI OMEI FIISK MODELL IIFÖBS

För att konkretisera effekten av en finsk modell i Sverige gör i detta avsnitt en ansats till att beräkna en avgiften för de avfallshanteringsskyldigaför 1994 enligt finska regler. Detta bör närmast ses som ett analytiskt verktyg, då flere av de antaganden gör är grova.

För att beräkna en preliminär avgift för 1994 behövs följande uppgifter per 31.12.1993:

det totala ansvarsbeloppet per 31.12.1994 fonderade medel per 31.12.1993 - - totala energiproduktionen per 31.12.1994 den antagna totala energiproduktionen under fonduppbyggnadstiden 25 år den antagna energiproduktionen under 1994 -

Den preliminära avgiften erhålls som skillnaden mellan fonderade medel per 31.12.1993och fonderingsmålet per 31.12.1994.

Ansvarsbeloppet per 31.12.1994 erhåller som en approximation av ansvarabeloppet per 31.12.1993 ovan. Fondbehållning per 31.12.1994 erhåller enligt avan.

Ringhals Forsmark Oskarshamn Barsebäck MSEK MSEK MSEK MSEK

Ansvarsbeloppet 12251 11787 8608 5348

Fondbehâllningen per 31.12.1993 4240 3100 3780 2200 preliminär

Energiproduktionen för respektive tillståndshavare beräknas enligt följande:

Ringhals Forsmark Oskarshamn Barsebäck TWh TWh TWh TWh

Totala energiproduktionen per 31.12.1994: 313 255 211 144 Energiproduktionen under fonduppbyggnadstiden 25 år: 530 530 370 200 Energiproduktionen under 1994: 22.9 21.1 15 8.2

Källa: SKI,Förslag tillavgifterför 1994, uppdatering med1993. samtprognos 1994.

38 PRICEWATERHOUSE

268 SOU 1994: 108

Kämbránslefonds utredningen

Fonderingsmålet för 31.12.1994 erhålls genom att multiplicera föregående års ansvarsbelopp med den totala energiproduktionen då och dividera det erhållna beloppet med den totala produktionen under fonduppbyggnadsperioden. Då erhålls:

Ringhals Forsmark Oskarshamn Barsebäck MSEK MSEK MSEK MSEK

Fonderingsmål per 1994: 7.235 5.671 4.909 3.850

Avgiften för 1994 erhålls helt enkelt som skillnaden mellan fonderingsmålet per 31.12.1993 och 1994. Sålunda erhålls:

Ringhals Forsmark Oskarshamn Barsebäck MSEK MSEK MSEK MSEK

1.630 Avgift för 1994: 2.995 2.571 1.129

Så här mycket bör alltså fondbehållningen öka under 1994. Från föregående sida erhålller ansvarsbeloppen för de avfallshanterlngsskyldiga. Genom att subtrahera den beräknade fondbehållningen från ansvarsbeloppet erhåller det belopp som skall täckas med säkerheter. För ex. Ringhals del innebär detta att MSEK 5.016 MSEK 12.251-7.235 bör täckas med säkerheter. vilket också skulle bidra till ökade kostnader för de avfallshanteringsskyldiga.

Då en del av ökningen i fondbehållningen under 1994 består av rånteavkastning gör en uppskattning av hur mycket av avgiften skulle betalas av rånteavkastning och hur mycket skulle de avlallshanteringsskyldiga stå för. Vi antar en nominell rånteavkastning på 7% på de fonderade medlen per 31.12.1993. Då erhåller följande:

Ringhals Forsmark Oskarshamn Barsebäck MSEK MSEK MSEK MSEK

Rânteavkasming 1994: 297 217 265 154 De avfallshanteringsskyldigas avgift: 2.§9§ 2,555 å 141g Totalt: 2.995 2.571 1.129 1 630

39 PRICE WATERHOUSE

SOU 1994: 108 269

Kámbränslefondsutredningen

Genom att fördela det belopp som de avfallshanteringsskyldigaskall stå för över den producerade mängden energi under 1994erhålls avgiften per kWh. Sålunda erhålls:

Ringhals Forsmark Oskarshamn Barsebäck örekWh örekWh örekWh örekWh

Avgift för de avfallshanteringsskyldiga per kWh för 1994: 11.8 11.2 5.8 18.1

Vi ser att underskottet i fondbehållningen jämfört med det finska systemet är betydande. Detta beror på främst på den framtunga fonduppbyggnaden i Finland på grund av att det i Sverige avgiften i redan ingår ett antaget räntebidrag till att bekosta avfallshanteringen. Därför är fondbehållningen i dag relativt sett liten jämfört med Finland. Det skulle krävas stora engångsavgifter, uttryckt örekWh mellan 5.5 och i 18.1 i avgifter från de avfallshanteringsskyldiga under ett år.

Men, låt oss ta nästa steg efter det att under 1994 hämtat i fas den svenska fondbehållningen jämfört med den finska. och se hur avgifterna för 1995 skulle utveckla sig. Enligt samma beräkningsprinciper och antaganden som ovan erhåller då följande avgifter fördelade på ränteavkastningenoch de avfallshanteringsskyldiga.

Ringhals Forsmark Oskarshamn Barsebäck MSEK MSEK MSEK MSEK

Ränteavkastning 1995: 506 397 345 268 De avfallshanteringsskyldigas avgift: g Q g 2131 Totalt 529 469 348 240

Vi kan konstatera att efter justeringen 1994 är avgifterna blygsamma t ex Ringhals 0.1 örekWh och t o m negativa för Barsebäcks del, dvs ränteavkastningenår större än det årliga behovet av tillskott i fondbehållningen.

Avslutningsvis fördelar avgiftspuckeln för 1994 på den totala energiproduktionen för perioden från och med 1993 till 25 års drift. Då erhåller följande avgift per kWh:

Ringhals Forsmark Oskarshamn Barsebäck örekWh örekWh örekWh örekWh

Engångsavgiften fördelad på produktion över 25 1.2 0.8 0.5 2.3

40 PRICE WATERHOUSE

270 SOU 1994: 108

Kämbránsefondsutredningen

Sammanfattningsvis kan konstatera att en övergång till ett finskt system skulle innebära någon form av övergångsperiodisering, eftersom fonduppbyggnaden enligt det svenska systemet är mera baktungt jämfört med det finska. Om systemet skall bringas i fas under en kort tid. t ex ett som i vårt exempel ovan, blir avgifterna orimligt höga att överföra på konsumenterna. De avfallshanteringsskyldiga skulle under påföljande år visserligen belastas med mycket låga avgifter. men en så stark fluktuation på kraftpriset skulle givetvis vara oönskvärt. Vi exemplifiera också avgifterna om fonduppbyggnaden fördelas över anläggningarnas antagna livslängd. Då blir avgifterna per kWh naturligtvis betydligt lägre. Införandet av ett finskt system skulle följaktligen kräva en övergångstid under vilken den eftersatta fondbehållningen skulle byggas upp.

l detta kapitel gjorde en projicering av det finska systemet på de avfallshanteringsskyldiga i Sverige. l vårt exempel åskådliggörs hur den finska framtunga fonduppbyggnaden skulle orsaka en avgiftspuckel på de svenska avfallshanteringsskyldiga. Under kommande år skulle de å andra sidan kunna tillgodoräkna sig låga avgifter. En övergång till ett finskt systern skulle, för att fluktuationen på kraftpriset inte skulle bli våldsamt, behöva göras under en övergångsperiod. För att erhålla den fulla effekten på kostnaderna för de avfallshanteringsskyldigabör hänsyn även tas till ökade kostnader för säkerheter.

41 PRICEWATERHOUSE

SOU 1994: 108 271

Kâmbránsefondsutredningen

GIIAISKIIIG AV SKI: IEIÃIIIIGSMETIIDEI FÖR IOSTIADERIAAV AVFALLSHAITEMIGEI

l detta avsnitt redogör för de beräkningsmetoder som ligger till grund för uppskattning av kostnader för kärnavfallshanteringenligt ñnansieringslagen. Vår utredning syftar till att säkerställa att kostnaderna grundas på genomarbetade underlag samt att Svensk Kärnbränslehantering ABs SKBs interna kontroll medverkar till att eventuella felaktigheter noteras och korrigeras på ett tidigt stadium.

SKB utför en årlig kostnadsberäkning för hantering av Kärnkraftensradioaktiva restprodukter som för 1994 redovisas i rapporten PLAN 93. Beräkningarna i rapporten granskas av Statens Kärnkraftsinspektion SKI varefter den används som grund för beräkning av ett förslag till de avgifter som reaktorinnehavarnaskall betala i enlighet med finansieringslagen. Avgiftsförslaget redovisas för 1994 i SKI Teknisk år rapport - Förslag till avgifter för 1994. Avgiftens storlek fastställs sedan av regeringen.

Rapporteravseendeavgifterenligt flnanslerlrroslagerr

Kämkraltens slutsteg Plan93 SKIteknisk rapport SKB a SKI Miljö oohnatur Kostnader förkärn- Fördagtillavgfter1994 resursdept kraftens radioaktiva produkter

7.1 Metod

Vi har utfört granskningen främst genom intervjuer med de personer inom SKB och SKI som framställer och granskar beräkningarna av kostnaderna för kärnkraftens radioaktiva restprodukter se referenser. För att säkerställa en korrekt bearbetning av materialet har genom stickprov kontrollerat flödet av grunddata till PLAN 94. Dessa kontroller omfattar inte de beräkningar av kalkylkostnader som utförs av konsulter eller de beräkningar som utförs i datorsystemet BECOST utan har koncentrerats till att säkerställa att korrekt material används som indata i dessa beräkningar.

Vi har i vår rapport även tagit hänsyn till granskningsmoment som utförs utanför SKB främst av SKl för att därmed avspegla ett vidare perspektiv. Granskningen har begränsats till att omfatta enbart beräkningen av kostnader och omfattar inte beräkningen av avgifter.

42 PRCE WATERHOUSE

272 SOU 1994: 108

Kåmbränslefondsutredningen 7.2 SKI: lrostrrodulnrilrninuar Datainsamling Grunddata för SKBs kostnadsberäkningar utgörs av tre huvudgrupper: SKBs budget och Iångtidsprognos. särskilda utredningar samt kalkyler.

SKB:bsundsbuimingar

m..., SK8sbudge Särskilda Kama Långüdsørognos utredningar Minimum Ewing MN ggg . ;ng

humana çåowm..., ygw Mm;

cuteair sma

I | |

Extra riskpåslag - FUD Extra riskoåslag

Fordelningskosmad per ägare Avgihsberäkrüng Rappomramsiallring

Plan 1 994

SKBs budget och Iångtidsprognos

43 PRICE WATERHOUSE

SOU 1994: 108 273

Kämbrânseondsurredningen

Kostnader för SKBs administration, FUD forskning. utveckling, demonstration och övriga åtgärder, transportsystemet, SFR-drift lågaktivt avfall och CLAB-drift mellanlagring baserar sig på SKBs budget och långtidsprognos. Uppgifterna hämtas från budgeten och konteras i enlighet med kostnadsberäkningens kontoplan se bil 1. Kostnader som inträffar efter SKBs långtidsprognos utgång förlängs med nuvarande belopp eller uppskattas. Kostnaderna för FUD baserar sig på FUD-programmet som fastställs med tre års mellanrum och ingår i SKBs budget. Inriktningen av FUD-programmet har granskats av SKl och fastställs av regeringen.

Särskilda utredningar

Kostnader för rivning av kärnkraftverken.avställningsdrift, reinvestering av CLAB och SFR 3 baserar sig på särskilda utredningar. För närvarande pågår en utredning av totala rivningskostnader. Som referensanlâggningför rivning av kokvattenreaktorerhar Oskarshamn 3 03 använts. För att utföra denna utredning har projektgruppen fått tillgång till de databaser som innehåller uppgifter om byggnationen av 03. Databaserna ägs av Oskarshamns Kraftgrupp samt av ASEA Stal. Databaserna innehåller a materialmängder för uppbyggnaden av 03. För att kvantifierarivningsarbetet har arbetsmoment identifierats som innehåller kostnader för arbetstid samt verktygsåtgång som krävs för rivningsarbetet. Detta ger möjlighet att prissätta arbetsinsatsen baserat på internpris för personal på Ringhals samt identifiera övriga kostnader. Här utöver sker klassificering av rivningsavfall i aktivt och inaktivt avfall vilket möjliggör dimensionering av olika typer av slutförvar. Till sin hjälp har gruppen en referensgrupp från ägarna, konsulter med erfarenhet av rivningsarbeten och ABB Atom som tidigare har byggt kokvattenreaktorer. Samtliga resultat av ABB Atoms studier rimlighetsbedöms av tekniker från Oskarshamn

Kostnadsberälailng för rlvnlngskostnader Oskarshamn 3

Databaser m-t-- Materialmängden

Arbetsprocedur a Tidsåtgång

Prissättning KK Kostnad

44 PFtCE WATERHOUSE

274 SOU 1994: 108

Kämbränsefondsutredningen

Kalmler

Till grund för byggnads- och processkalkyler för inkapslingsstation och djupförvar ligge kraftverksbolagens uppgifter om framtida avfallsprognoser. Dessa uppgifter rimlighetsbedöms av SKB baserat på föregående års uppgifter samt årets förväntade produktion. Mängden utbränt uran beräknas av SKB och utgör sedan förutsättningen för dimensionering och layout av inkapslingsstation och djupförvar. Dimensioneringen och layouten beräknas av konsulter från VBB Viak. Resultatet av deras arbete utgör förutsättningar för byggnads- och processkalkyler.

Kalkylerna upprättas årligen av konsulter från NCC byggnadskalkyl och ABB system- och processkalkyler. De förutsättningar som utgör grunden för kalkylerna diskuteras mellan SKB och konsulterna innan beräkningarna påbörjas. Kalkylkostnaderna beräknas genom prissättning av de volymer som definierats i samband med dimensioneringen av inkapslingsstation och djupförvar. Priserna är konsulternas egna offertpriser priser som används vid liknande byggprojekt och som tidigare indexerade byggpriser. Slutprodukten av konsulternas arbete är en datafil som innehåller konto. kostnad och årtal som kostnaden förväntas inträffa samt skriftliga underlag på beräkningarna. Efter avlämnande av kalkylerna håller SKB ett uppföljningsmöte med konsulterna där resultatet diskuteras. På de kalkylerade kostnaderna lägger SKB ett osäkerhetspåslag som skall täcka oförutsedda kostnader diskuteras nedan.

Bearbetning

Bearbetning av grunddata sker i datorprogrammet BECOST som utvecklades för fem sedan av Ergodata. Innan bearbetningen sker kontrollerar SKB samtliga uppgifter för att säkerställa att indata till systemet är riktigt. Bearbetningen börjar med att samtliga belopp från tidigare indexuppräknas. Därefter ersätts de belopp som tillkommer eller har ändrats under året med nya värden. I BECOST sker sedan nuvärdeberäkning, avgiftsberäkningför internt bruk i och med att SKB inte föreslår avgifter utan endast beräknar kostnader och uppdelning av kostnaderna per ägare. När samtliga kostnader är beräknade analyserar SKB resultatet jämfört med tidigare år. Eventuella felaktigheter korrigeras och beräkningen sker på nytt. När SKB är färdiga med denna analys utförs motsvarande analys i SKBs tekniska delegation där ägarna av SKB finns representerade. Denna analys dokumenteras i ett PM.

BECOST körs på en Unixdator hos servicebyrån KRAB i Stockholm. Sedan tre tillbaka sker lagring av data i årliga databaser istället för som tidigare då data från samtliga lagrades l samma databas. Detta medför en bättre överblick över historiska data. Behörigheten till BECOSTär begränsad till en person på SKB och ligger skyddat med lösenord.

45 PRICE WATERHOUSE

SOU 1994: 108 275

Iáåmbränslefondsutredningen

erin

De kostnader som beräknats i BECOST redovisas i rapporten Kostnader för kärnkraftens radioaktiva restprodukter. I denna rapport kommenteras de tekniska förutsättningar som kalkylarbetet grundar sig på och de förändringar som vidtagits i årets beräkningar jämfört med tidigare år.

E l. l ntlono

Rapporten med kostnadsberäkningarnadelges SKI som granskar denna. SKIs granskning resulterar ofta i att ytterligare uppgifter begärs från SKB för att komplettera rapporten. SKI beräknar ett förslag till avgifter för ägarna baserat på SKBs kostnadsberäkning och förväntad elproduktion. SKI redovisar förslaget till avgifter i SKI Teknisk Förslag avgifter för rapport - till XX som tillsånds Miljö- och naturresursdepartementet.

Admgang

För närvarande finns inga speciella krav ställda på SKB om arkiveringsreglerför underlagen till den kostnadsplan som SKB upprättar. Underlag till kalkylernafinns lagrade hos de konsulter som utför beräkningarna. Eftersom SKB och konsulterna saknar speciella arkiveringskrav för dessa uppgifter gäller deras ordinarie arkiveringsrutiner. För SKB år denna tid inte utredd än men material från samtliga beråkningsår finns för närvarande bevarat.

46 PRICE WATERHOUSE

276 SOU 1994: 108

Kâmbrânsefondsutredningen 7.3 Beskrivningochanalys av lontrollcyntømctkringlroctnaihborikninuarna Kontrollsystemet kan delas upp i två delar; intern kontroll inom SKB och SKIs kontrollfunktion. Den interna kontrollen redovisar nedan per huvudgrupp av grunddata: SKBs budget och Iångtidsprognos. särskilda utredningar och kalkyler. Se bilden nedan.

PLAN 94: lrontrollsystem

SKBs budget Särskilda Kalkyl Långtidsprognos Utredningar

Gansskningg; iåsråeess

:skämma förutsättningar PLAN 94

:msk: -

stallelse FUD yout Redowsnmg . . SK; . Kalm Extra riskpålägg - PLAN94

secosr

Analystekniska delegationen Analys SKB

Plan 1994

Granskning SKI

47 PRCE WATERHOUSE

SOU 1994: 108 277

KåmbránseIondsutrednngen

SKBs budget och långtidsprognos upprättas årligen i november. Jämförelser mellan budget och utfall sker kvartalsvis i samband med reglering av betalningsflöden mellan SKB och reaktorägarna. Den regelbundna uppföljningen medför att verkligt kostnadsutfall avspeglas i budgeten och kontrollen över dessa kostnader bedöms därmed som god.

Kostnader för FUD grundar sig på SKBs FUD-program som fastställs med tre års mellanrum. Inriktningen i FUD-programmet granskas av SKI, skickas på remiss till berörda instanser och fastställs av regeringen. Någon direkt granskning av kostnaderna för FUD-programmet sker dock inte. l och med den öppna redovisning som SKB ger bör en sådan granskning kunna utföras av SKl.

Särskilda utredningar av ex t rivning av kärnkraftverken utförs med i medeltal fem års mellanrum. Resultatet av dessa utredningar meddelas SKBs tekniska delegation som består av företrädare från ägarna. En kopia av rapporten skickas även till SKI. Genomgången med referensgruppen innebär en praktisk förankring av utredningsresultaten. SKI har även möjlighet att kommentera utredningen och komma med synpunkter. Detta innebär ett rimligt kontrollsystem för dessa utredningar.

De uppgifter som utgör förutsättningar för kalkylberäkningarnaanalyseras av SKB innan de används vilket innebär att kvaliteten på dessa data säkerställs.

Övriga förutsättningar beslutas av SKB innan kalkylarbetet påbörjas. I och med att SKB beräknar kostnader för händelser som endast finns i simuleringsstadiet krävs en mängd antaganden för att möjliggöra dessa beräkningar. Förändringar i dessa antaganden grundar sig antingen på studier. nya forskningsrön enligt FUD-planen som är godkänd av SKBs styrelse eller regeringen ställningstaganden. Kontrollen över de förändringar som inkluderas i planen utgörs av att de redovisas öppet i den plan som överlämnas till SKI för granskning. SKI bedömer om de förändringar som medtagits är rimliga men begär i vissa fall kompletterande beräkningar för att göra en jämförelse med tidigare möjlig.

Kalkyler utarbetas av konsulter till SKB. De konsulter som anlitas har lång erfarenhet av dessa beräkningar eftersom de har utfört dem för SKBs räkning under ett flertal år. Samtliga förutsättningar diskuteras med konsulterna innan kalkylarbetet påbörjas. Någon kunskap om hur konsulternas arbete utförs finns däremot inte inom SKB vilket kan leda till en begränsning i möjligheten att rimlighetsbedöma resultaten av dessa beräkningar. En ökad förståelse av konsulternas beräkningar medför större möjlighet att påverka deras metoder samt upptäcka eventuella felaktigheter i beräkningarna. l samband med avlämnande av beräkningar sker ett slutmöte där resultaten diskuteras men SKB förlitar sig till stor del på konsulternas kontrollsystem vilka inte har utvärderats av SKB.

Det riskpåslag som läggs till kalkylerade kostnader för slutförvar redovisas översiktligt i PLAN 94 och kan därmed rimlighetsbedömas av SKl.

48 PRICE WATERHOUSE

278 SOU 1994: 108

Iümbrânslefondsmredningen

7.4 Beskrivningull analys aaikarliataaatauanlan av

Kostnadskalkylerna som SKB presenterar som underlag för avfallshanteringsavgifterna innehåller säkerhetsmarginalerlör oförutsedda kostnader och kostnadsökningar. Säkerhetsmarginalerna beräknas som påslag till kostnadsberäkningarna.

SKB använder två typer av riskpåslag ett konventionellt påslag och ett påslag för osäkerheter kring mängd-, á- pris- och layout.

Det konventionella påslaget räknas för kostnaderna i verksamheten samt för anläggningar i drift som SKB har erfarenhet av och kostnaderna kan därför förutses med god tillförlitlighet. Det innebär att påslaget för dessa objekt är litet. Utgifter för anläggningar ligger i framtiden. Underlagen till kostnadsberäkningarför dessa är a ritningar, personal- och utrustningsförteckningar. Påslaget för dessa är högre och bedöms objektvis med hänsyn till anläggningens komplexitet och detaljgraden i arbetet. Det konventionella påslaget varierar mellan 5-3086 per objekt.

Det extra påslaget uppskattas för osäkerhetervad beträffar förutsättningar och antaganden kring t ex kapselval, lokalisering och utformning av djupförvaret. Dessa har SKB i dagens läge begränsade möjligheter att påverka på grund av att beslut inte fattats om utformning och systemval. Med tiden minskar dessa osäkerheter och därmed blir påslagen lägre. Påslagen varierar för närvarandemellan 15-2036.

De totala påslagen för osäkerhet varierar mellan 5-4996 per anläggningar och system. medelvärdet fördelat på samtliga objekt är 27%

i r dömnin arom me n

Det har riktats viss kritik från SKI mot SKBs behandling av osäkerhetspåslagen. Denna har gällt framför allt beräkningen av det extra påslaget för det stegvisa djupförvaret och de metodoch systemval för vilka beslut inte ännu fattats. Vidare har Svensk lngenjörstjänst AB påpekat att man inte i tillräcklig grad anlyserat de olika komponenterna i osåkerhetspåslaget. Detta bör göras för att kunna erhålla en orsak och verkan förhållande i riskanalysen. De påpekar också att eftersom fullskaleförsök inte genomförts av dylika anläggningar finns det en ytterligare riskfaktorer som bör tas hänsyn till i beräkningarna SKI förslag till avgiften 1994 s.17.

I lE. a l

En viss bekräftelse om osäkerhetspåslagens rimlighet kan nås med en jämförelse av hur dessa har beaktats av Industrins Kraft TVO som har motsvarande avfallshanteringsskyldighet och liknande anläggningar och systern för djupförvaret i Finland.

49 PRICEWATERHOUSE

SOU 1994: 108 279

Kâmbränslefondsutredningen

TVO redovisar årligen en avfallshanteringsplan till handels- och industriministeriet över de totala utgifterna för avfallshanteringen. I den planen ingår även påslag för osäkerhet. Påslaget är beräknat objektvis i likhet med Sverige. Ingen explicit skillnad mellan normalt påslag och extra påslag används, däremot ingår det en beskrivning av vad osäkerhetspåslaget avser i avfallshanteringsplanen. Påslagetvarierar mellan 10-30% per anläggning och system. med ett genomsnitt på 19%. Stapeldiagrammet nedan redovisar en jämförelse mellan osäkerhetspåslagen i länderna per kostnadsslag.

Man bör förhålla sig till en dylik jämförelse mellan länderna med en viss reseNation. eftersom riskpåslaget beräknas med hänsyn till den konservatism som använts i själva kostnadsberäkningen. l kärnenergilagen stadgas att osäkerhetsfaktorernaskall minskas genom att beloppet fastställs enligt den övre gränsen hos kostnadernas variationsbredd. Från TVOs håll framhävs också, inte helt överraskande. att beräkningarna är konservativa. Huruvida de finska beräkningarna är mer eller mindre konservativaän de svenska går inte att bedöma inom ramen för denna studie, men en viss vägledning går att från den tidigare refererade kostnadsstudien av inkapslingsanläggning av lVO. l denna fann man att de finska uppskattningarna om kostnaderna för investeringen var lägre medan driften var högre. Sammanlagt awek kostnaderna inte avsevärt. Det bör påpekas att handels- och industriministeriet som granskar osäkerhetspåslagen har begärt en översyn av påslagen.

.länlürolse mellanländerna av påslaget för osäkerhet

wpødmg ba

gâwümwwü

KallaSKB Plan lndumhs 93, Kraft Avfdlmlltalngmhn

50 PRICE WATERHOUSE

280 SOU 1994: 108

lcâmbränsefondsutrednngen

7.5 Sammanfattning

l enlighet med finansieringslagen har reaktorägarna ansvar för att ta hand om radioaktivt avfall på ett säkert sätt. I strävan att framtida generationer inte skall belastas med kostnader för avfallshanteringen utgör kostnadsberäkningarframtagna av SKB en viktig del. Vi har i denna utredning undersökt om SKBs interna kontroll fungerar tillfredsställande med mål att felaktigheter upptäcks och korrigeras samt att osåkerheter redovisas öppet för granskande och beslutande myndigheter. har som ett resultat av vår utredning inte funnit några väsentliga briste i den interna kontrollen. De områden vill lyfta fram berör möjlighet att bedöma kvaliteten på arbete utfört av konsulter till SKB. arkivering av underliggande dokumentation och analys av osäkerhetspåslag i kommande planrapporter.

I arbetet för kalkylering av kostnader för inkapslingsstation och slutförvar deltar konsulter. Konsulterna är erfarna inom området och utför arbetet i enlighet med tidigare år. Inom SKB finns endast en begränsad kunskap om de metoder konsulterna använder samt det interna kontrollsystem som minimerar risken för felaktigheter i konsulternas arbete. En ökad kunskap om konsulternas metoder medför ökad möjlighet att påverka dessa och att rimlighetsbedöma resultatet av deras arbete.

För närvarande saknas regler för arkivering av det material som leder fram till beräkningarna av kostnader för Kärnkraftens radioaktiva restprodukter. För att möjliggöra granskning av dessa beräkningar i efterhand bör det säkerställas att tillräckligt detaljerat grundmaterial finns bevarat. Med tanke på det långa tidsperspektiv som kostnadsberäkningarna täcker bör ett beslut som reglerar arkiveringsbehov, - ansvar och -tider utarbetas.

Om utgiftsberäkningarna i Finland är mer konservativaän Sverige i kan detta kompenseras med ett lägre riskpåslag. I annat fall innehåller den svenska metoden en större marginal för osäkerheterna i beräkningarna. I Finland redovisas grunderna för osäkerheterna öppet varje år i avfallshanteringsplanen per anläggning och system. En sådan öppen redovisning av SKB till SKI har tills vidare saknats. Detta kan delvis även förklara den skepsis som riktats mot påslagen Sverige. i

De extra osäkerhetspåslagen kan analyseras på ett mer metodiskt sätt, så som SK| redan förslagit. Vi uppmuntrar det initiativ som SKI tagit till en mer förfinad bedömning av osäkerhetspâslaget i kommande planrapporter.

Stockholm den 28 februari 1994

teT orate Finance an E Treffne l

51 PRICEWATERHOUSE

SOU 1994: 108 281

KámbIänsefondsutredningen

IÃLLSKRIFTER

lltredninuer, Betinlrenden, etc

Avfall. Aweckling. Avkastning kassahållning i kärnavfallsfonden. RRVF 1993:30 - Finansiering av kärnkraftens restkostnader. SOU 1980:14 Lagsamling om kärnkraftsområdet, Statens Tryckericentral, Helsingfors, 1993 Proposition till Kärnenergilagen.Helsingfors. 1985 Översyn av lagstiftningen på kärnenergiområdet, SOU 1991:95

Rapporter och promemorior

Avfallshanteringsplan för 1993. Industrins Kraft. Helsingfors Avtallshanteringsplan för 1994 preliminär. Industrins Kraft. Helsingfors Kostnader för kärnkraftens radioaktiva restprodukter med bilagor, SKB, Juni 1993 SKB Verksamheten 1992 SKB PM Anläggningar 893 SKB PM Anläggningar 1193 SKB PM Anläggningar 1493 SKB PM Anläggningar 1893 SKB PM Anläggningar 2093 SKI Tekniska rapport 93:38, Förslag till avgifter för 1994 SKI Tekniska rapport 93:34. Dialog projektet, Aktörsgruppens slutrapport SKI Tekniska rapport 93:26. Encapsulation station cost estimate

Årererlovieninger

Forsmarks Kraftgrupp, 1992 lmatran Voima, 1992 Industrins Kraft. 1992 Oskarshamns Kraftgrupp AB, 1992 Stockholm Energi, 1992 Sydkraft, 1992 Sydsvenska Värmekraft, 1992 Vattenfall. 1992

Broschyrer

Diverse broschyrer om avfallshanteringssystemen i Finland och Sverige. Upphovsmän: SKl, SKN, SKB. Statens Kärnbränslefond.lmatran Voima, Industrins Kraft Ab.

52 PRICE WATERHOUSE

282 SOU 1994: 108

lürnbránslefondsutredningen

Intervjuer

Eriksson, Månen, Ekonomidirektör, Statens Kärnkraftinspektion,Stockholm Forsström, Hans, Teknisk Direktör. Svensk KärnbränslehanteringAB. Stockholm Maria Wikström, Civilingenjör, Svensk KärnbränslehanteringAB, Stockholm

Tolufonintorvjuor

Bergman, Per. Kammarrättsassessor.Miljö- och Naturresursdepartementet,Stockholm Hovi, Margit, Energisektionen.Handels- och lndustriministeriet, Helsingfors Palmu, Jussi, Forskningschef, Kärnavfallshantering.lmatran Voima IVO, Helsingfors Ryhänen. Veijo, Avdelningschef, Industrins Kraft TVO, Helsingfors Vilkamo, Sirkka, Överinspektor. Statens Strålsäkerhetscentral. Helsingfors Övriga. experter inom området.

53 PRCE WATERHOUSE

SOU 1994: 108 283

BILAGA 1

rKvwL9aoso7 Karnkraftsoperatorerna | Sverige

Produktion under 1992 100 % ü Ringhals 20-6 TWh Vattenfall S

100 %

Barsebäck 55 TWh Sydkratt P

Forsmarks 217 TWh Kraftgrupp

174.5 % |

25.5 .A

vanemau Mellansvensk s Kraftgrupp

° %

49.4 19.1 °.

Värmlands Stockholm Gullspångs kraft Sydkraft Korsnas . - Energi Km Forsmarks S P P S delägarna T l S P P Skellefteå Kraft 40.1°., StoraKraft 37.0°., Karlstad kommun 12.3 Uddeholm: V., KraftDistribution 10.6°.

Oskarshamn 12.9 TWh OKG

6.25 8 %l 7.5 %] 49.5 5 10 13.75 Bákab Stora Varmlandskraft . Skandinaviska . . Stockholm Gmlspámg S dkr y a Ener . g| K n ra OKG-delagama - Elverk Energ. P P P S T_____l rlstadkommun 26°., Uddeholm: Kraft74 S P

P Privatägt S Statligt eller kommunalt ägt

sou 1994: 108 285 Bilaga 8

8 Bilaga

ÅF-Energikonsult

Rapport från

286 SOU 1994: 108

BEDÖMNING AV

SKBs KOSTNADSUPPSKATTNINGAR

OCH KALKYLMETODIK

Underlagsrapport

till

KARNBRANSLEFONDSUTREDNINGEN

1994-02-24 ÅF-ENERGIKONSULT STOCKHOLM AB CEPRO AB

SOU 1994: l08 287

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sida

Sammanfattning

1 Inledning

2 Allmänna förutsättningar 2.1 Det övergripande syftet 2.2 Hur skiljer sig denna kalkylsituation från vanliga industriinvesteringar

3 Myndigheternas krav på kämkraftindustrin

4 Anläggningar och system 11

5 Kostnader 13

5.1 §KBs kostnadsuppskattningar 13

5.2 Övergripande synpunkter SKBs kostnadsberäkningar 18 5.3 Internationell kostnadsjämförelse 22

6 Allmänt om metodik vid kalkylering av större 28 infrastruktur- eller industriinvesteringar 6.1 Traditionella kalkyler 28 6.2 Den traditionella kalkylens brister 28 6.3 Generell svårighet oavsett kalkylmetod 29 6.4 Osäkerheter generellt 29 6.5 Hur gör andra 31 6.6 Alternativ metod för att kalkylera under 31 osäkra förutsättningar 6.7 Successiv kalkylering 32 6.8 Nuvärdeskalkyl 35

7 SKBs kalkylmetod 37 7.1 SKBs angreppssätt 37 7.2 Exempel övergripande osäkerheter av system- 41 eller omvärldskaraktär i SKBs kalkyl 7.3 SKBs tidsplan 44

8 Slutsatser 46

Referenser 49

Bilaga: Uppdragsformulering

288 SOU 1994: 108

Sammanfattning

Kämtekniklagen kräver att kämkraftverkens ägare vidtar de åtgärder som krävs för att uppnå målet, att ett säkert sätt ta hand om alla radioaktiva restpro-

dukter som uppkommer vid de svenska kärnkraftverken. Ägarna till de svenska

kärnkraftverken har uppdragit SKB att genomföra de åtgärder som behövs.

Att beräkna kostnaderna för att riva Sveriges kärnkraftverk och hantera kämavfallet svår och unik uppgift jämfört med många infrastruktur- eller är en industriinvesteringar. Det finns stora osäkerheter av system- och omvärldskaraktär.

SKB har i princip utfört traditionell kalkyl, dvs osäkerheter hanteras en procentuella påslag. SKB arbetar med ett normalt påslag för osäkerhet genom och onoggrannhet i beräkningarna för specificerade tekniska lösningar. Vidare används ett s k extra påslag för osäkerheter av systemtyp och av övergripande karaktär. Genom dessa båda kan den traditionella kalkylen sägas ha kvaliñcerats och anpassats till existensen av övergripande osäkerheter kring framtida systemutformning.

I ett begränsat uppdrag som detta är det inte rimligt att ha ambitionen att verifiera SKBs mycket omfattande beräkning av baskostnadema, dvs kostnaderna exklusive påslag. Vi kan konstatera att de kompetenta aktörer som SKB och i viss mån SKI anlitat kommer till likartade kostnadsnivåer när de utgår från samma koncept. Vår uppfattning är att de metoder för kostnadsgranskning valt koncept beskrivits av SKB och SKI är tillfredsställande. av som

Att jämföra kostnadsuppskattningar från olika länder med varandra är svårt. Möjligen förefaller det att rivningskostnadema uppskattas bli högre i som Storbritannien och Tyskland än i Sverige. Kostnadsbedömningama för omhändertagande av avfall ger likartade resultat i Sverige och Finland.

De SKB valda nivåerna normala påslag är i nivå med de som andra av investerare använder sig av för specificerade tekniska lösningar.

Konstaterandet att kompetenta aktörer kommer till likartade kostnadsnivåer när de utgår från samma koncept innebär inte att de verkliga framtida kostnaderna är väl beräknadeuppskattade. Viktiga kvarstående frågor är nämligen: Räknar rätt koncept Hur säkert är det att det beskrivna systemet är det som man slutligen kommer att utföras Vilka förändringar kan komma att ske

Kravet allsidighet och alternativ under avsevärd tid medför att de konceptuella förändringarna kan komma att bli omfattande. Idag gjorda kostnads- och osäkerhetsbedömningar kan inte med automatik appliceras nya koncept.

SOU 1994: 108 289

3 Vår bedömning är att nedan föreslagna åtgärderförändringar successivt skulle leda till en ökad kunskap om osäkerheter, samband mellan olika kalkylposter och därmed säkrare kostnadsbedömningar.

SKBs kalkylmetod skulle kunna kompletteras med en strukturerad metod enligt principen uppifrån och ned för hantering osäkerheter och beroenden av mellan olika kalkylposter. En möjlig metod är till exempel den s k successiva kalkylmetoden.

En sådan kalkyl bör förnyas periodiskt. Kalkylen beskriver alltid läget baserat kunskapen vid kalkyltillfallet. I takt med ökande kunskap blir kalkylprecisionen bättre och bättre och projektreserven för oförutsedda händelserkostnader kommer därmed att kunna minskas.

Kalkylen kan utnyttjas som ett medel och ett stöd för projektledare och delprojektledare att identifiera och bearbeta teknik- och tidsberoenden mellan olika delprojekt.

Ett första steg i denna riktning skulle kunna vara att för de viktigaste kalkylparametrama istället göra känslighetsanalyser. Företrädare för SKB har uppgivit att SKB överväger att göra detta i PLAN 94.

Inom vårt uppdrag är det inte möjligt att verifiera SKBs totala kalkylresultat. Vi har anvisat ett möjligt angreppssätt för att öka kalkylprecision. Den anvisade metoden förutsätter medverkan av personer med grundliga kunskaper inom ämnesområdet.

l0 14-1030

290 SOU 1994: 108

1 Inledning

På uppdrag av Kämbränslefondsutredningen har ÅF-Energikonsult

Stockholm AB och CEPRO AB isamarbete genomfört en översiktlig analys av Svensk Kärnbränslehantering AB:s SKB Beräkningar av kostnaderna för kärnkraftens radioaktiva restprodukter.

Syftet med uppdraget att bedöma SKBs uppskattningar av kostnaderna för var hantering av kämavfall samt rivning av kärnkraftverken basis av granskning kalkylmetoder och analogier med andra jämförbara projekt. Utgångsmateav rialet har varit SKBs PLAN 92 och PLAN 93 med bilagor samt SKIs förslag

till avgifter för 1993 och 1994 tekniska rapporter 92:23 respektive 93:38.

Intervjuer har genomförts med företrädare för SKB och SKI. Kompletterande underlagsmaterial har samlats in.

Huvuddelen uppdraget har genomförts civilingenjörerna Hans Åkesson,

av av ÅF -Energikonsult Stockholm AB och Björn Svedemar, CEPRO AB. I projekt- Håkan Sjödin, ÅFgruppen har även civilingenjörerna Lundberg och Janne Energikonsult Stockholm AB ingått.

SOU 1994: 108 291

2 Allmänna förutsättningar

2.1 Det övergripande syftet

Vår tolkning av den del av SKBs verksamhet som redovisas i PLAN 93 och kalkylen är att syftet är:

att redovisa en genomförbar metod för rivning av kärnkraftverken och . omhändertagande av rivningsavfall och använt kämbränsle

att verifiera metoden o

att redovisa en realistisk, genomförbar och acceptabel tidsplan för genom- . förandet

att avsätta tillräckligt med pengar för investering och drift av anläggningarna. .

Ambitionen är att avgiften skall vara så korrekt som möjligt, varken för hög eller för låg. Några viktiga randvillkor är säkerheten och funktionen under extremt lång tid. Efter avslutande förslutning av deponeringstunnlar och återfyllning av transporttunnlar och schakt har kämkraftindustrin uppfyllt sina åtaganden och samhället övertar ansvaret. Fonderade medel är inte avsedda att täcka mycket osannolika händelser.

Vår analys och slutsatser nedan bygger att ovanstående tolkning är korrekt.

Ett delmål för FUD-programmet, utöver tekniska lösningar, säkerhet etc, torde vara att hitta vägar för kostnadseffektivisering av investeringarna. Ett kompletterande syfte med kalkylen skulle därför kunna vara att identifiera och rangordna möjliga kostnadsbesparingar. De viktigaste områdena att identifiera, ur ekonomisk synpunkt, är:

de största kostnadsposterna med potential för kostnadssänkningar 0 de osäkerheter som har störst inverkan kalkylprecisionen 0

2.2 Hur skiljer sig denna kalkylsituation från vanliga industriinvesteringar

Uppgiften att riva kämkraftsverken och omhänderta rivningsavfall och använt kämbränsle skiljer sig ett antal väsentliga punkter från vanlig en industriinvestering. Nedan redovisas några olikheter.

292 SOU 1994: 108

Hur skiljer sig denna kalkylsituntion från vanliga industriinvesteringar

Parameter SKB: kalkylsituation Vanlig industriinvestering

Syftet med kalkylen Fondera pengar för framtida Fatta investeringsbeslut investeringoch drift.

Anläggnin enspro- Kunskapen och de tekniska Teknisk lösning är normalt cessens ut ormning lösningarna utvecklasföräd- känd vid tidpunkten för inveslas fortlöpandebl a enom teringsbeslutet. FUD-pro ammet. en slutliga ut onnningenkommer att bestämmas av en mängdbeslutsom fattats successivt.

Möjli et att korrigera N möjli et varje före Små möjligheter att korrigera kalky en 2 10 me hänsyn till ut- efter investeringsbeslut vecklingen både vad avser fondavkastningoch kunskapsteknikläget. Efter 2010 ingen möjlighet att korrigera. Be änsad möjlighet till större orrigerin ar de sista åren före 201 . Kalkylperiod Ca 60 vår förståelse år Varierar stort med typen av att efter förslutnin av dup- investering. intervallet år ca förvaret omkrin 206 0,1-25 år. l övre delen av har SKB uppfyl sina t åta- intervallet er kraftverk och gandenoch samhället över- oljegasproje tar ansvaret.

Anlä ingensdrifts- För själva rocessanlägg- Avsevårt kortare tidshorisont.

Anläggningens år.

ningen reinvesteringar För rocessindustri 10-20 mindreeller lika med ca 60 För aftverk upp till 40 år. i år. För djupförvaret upp till vissafall t ex Vattenkraftverk 100 000 år. upp till 60 år.

för projektets Kriterier Den Beslutad driftsättningstidpunkt

Styrande av typen

splan generation som har nyttan och behovet av att minimera ska också ta ansvaret. räntekostnademakapitalbindningenföre driftsättningen.

Mängdtyp av intres- Projektet får stor politisk Beslutetfattasi en mindre senter och massmedia]uppmärk- grupp, ofta företagets ledningssamhet. grupp eller styrelse.

Anläggningenoch den Unik process. Första syste- Referensanläggningar finns industriella processen met i världen. oftast någonstans.

Möjlighet att kontrol- Normal kontroll och fel- Kontroll och felavhjâlpning är lera anläggningens avhjälpning av själva pro- en del av normal drift och funktion och att korri- cessanläggnin en. Efter underhåll. geraev fel. förslutning ä ler i princip krav no lfel, dvs kontroll och felavhjälpning är inte möjlig.

M ,ndighets- och Ännu fastställda.Kommer Är normalt kända när investesä rhetskrav att fastställas senare. Kost- ringsbeslutet fattas.Kostnadernaderna kända. na för att uppf lla kraven är inräknadei ka kylen.

SOU 1994: 108 293

3 Myndigheternas krav på kärnkraftindustrin

I det här kapitlet ges en bakgrund till de krav som myndigheterna ställer kämkraftsindustrin.

Svensk Kämbränslehantering AB, SKB, har till uppgift att ta hand om Sveriges radioaktiva avfall.

Kämtekniklagen kräver att kämkraftverkens ägare vidtar de åtgärder som krävs för att uppnå målet, att ett säkert sätt ta hand om alla radioaktiva restpro-

dukter uppkommer vid de svenska kärnkraftverken. Ägarna till de svenska

som kärnkraftverken har uppdragit SKB att genomföra de åtgärder som behövs.

Lagen om kärnteknisk verksamhet SFS 1984:3 föreskriver att ett program skall upprättas för den allsidiga forsknings- och utvecklingsverksamheten och de övriga åtgärder som behövs för att ett säkert sätt hantera och slutförvara det radioaktiva avfallet m m från kärnkraftverken.

Det har inte ingått i vårt uppdrag att specificera myndigheternas krav kämkraftsindustrin. Det har dock bedömts som meningsfullt att ge en bakgrund och beskrivning av hur i första hand SKB har uppfattat sin uppgift och vilka krav som ställts dem.

Följande allmänna riktlinjer återgavs redan i SKBs FoU-program 1986:

De radioaktiva restprodukterna skall omhändertas i Sverige. .

Det använda kämbränslet skall mellanlagras och slutförvaras utan uppo arbetning.

Tekniska system och anläggningar skall uppfylla högt ställda krav 0 säkerhet och strålskydd samt tillgodose svenska myndighetskrav.

Systemen för avfallshantering skall utformas så att kraven kontroll av 0 klyvbart material kan tillgodoses.

Avfallsfrågan skall till alla väsentliga delar lösas av den generation som . utnyttjar elproduktionen från kärnkraftverken.

Beslut om den definitiva utformningen av slutförvaret för använt kämbränsle o skall fattas först omkring 2000 för att kunna baseras ett brett kunskapsunderlag.

294 SOU 1994: 108

Erforderliga tekniska lösningar skall utarbetas inom landet samtidigt som o tillgänglig utländsk kunskap skall inhämtas.

Myndigheternas löpande granskning och direktiv avseende kämkraftföreo tagens handläggning avfallsfrågan skall vara vägledande för arbetets av bedrivande.

Verksamheten skall bedrivas öppet och med god insyn från samhällets sida. o

Dessa punkter upprepades i SKBs FoU-program 89 och diskuterades och ifrågasattes då vad gäller det använda kämbränslet i vissa stycken av kämbränslenämnden. Nämnden anförde bland annat:

Enligt nämndens uppfattning kan det ifrågasättas om kommande generationer är . bäst betjänta att avfallsfrågan i allt väsentligt löses av vår generation, och att av beslut den definitiva utformningen av slutförvaret tas redan omkring år 2000. om Vi kommer i Sverige i så fall antagligen att bli först om ett sådant beslut vad gäller slutförvaring i urberg. Andra länder kommer sannolikt att fortsätta bearbeta förvaringsproblemen långt 2000-talet. Nya behandlingsmetoder eller deponeringstekniker, som har fördelaktigare säkerhetsegenskaper eller är mer kostnadseffektiva än dagens, kommer sannolikt att utvecklas efterhand för både radiotoxiskt och kemiskt avfall. De definitiva besluten om slutförvaring bör inte tas, förrän strategi och teknik för förvaring långlivat riskavfall mognat så av långt, att den metod väljs inte inom överskådlig tid riskerar att framstå som som felvald.

SKB bör sålunda utreda slutförvaringen kan genomföras stegvis med om k0ntrollstationer och möjligheter till åtgärder ...

Kärnbränslenärrmden anser att en demonstrationsanläggning bör inta slutförvarets o plats i SKBs nuvarande planering ..

SKNs synpunkter i sitt beslut över SKBs FoU-program 89 Regeringen tog upp och anför följande:

Regeringen betonar att någon bindning till en viss bestämd hanterings- eller 0 förvaringsmetod inte bör ske förrän de säkerhets- och strålskyddsproblem som kan föreligga kan överblickas. Regeringen vill sin uppfattning framhålla att en av utgångspunkterna för som den fortsatta forsknings- och utvecklingsverksamheten bör vara att ett slutförvar för kärnavfall och använt kärnbränsle skall kunna tas i drift stegvis med kontrollstntioner och möjligheter till justerande åtgärder. SKB bör utreda möjligheterna att låta ett slutförvar i demonstrationsskala ingå som ett led i arbetet

Bakgrunden till dessa uttalanden av SKN och regeringen har diskuterats i olika sammanhang. SKB säger sig ha övervägt de argument som förts fram i noga

SOU 1994: 108 295

diskussionen. SKBs slutsats i FUD-PROGRAM 92 Kärnkraftavfallets behandling och slutförvaring är bland annat att en bred politisk och allmän opinion torde vara överens om följande grundläggande principer för kämavfallshantering i Sverige:

Vi har redan kämavfall och detta måste tas om hand ett säkert sätt i vårt eget land.

Framtida säkerhet bör baseras en förvaringsmetod som inte förutsätter tillsyn ocheller underhåll, då detta skulle innebära att generation efter generation långt in i framtiden måste behålla kunskapen om avfallet och ha vilja, förmåga och resurser att sköta sådan tillsyn och underhåll. Vi vet för litet om framtidens samhälle för att bygga den långsiktiga säkerheten denna förutsättning.

Det finns skäl att, allt medan man arbetar konkret och målmedvetet mot att förverkliga en slutförvaring av allt kämbränsle, så långt möjligt bibehålla handlingsfriheten med tanke om alternativa och något sätt bättre eller enklare lösningar kommer fram eller grund av att man till exempel omvärderar nuvarande bedömning angående återutnyttjande upparbetning

av en del av de klyvbara ämnena U, Pu i bränslet. De nordiska strålskyddsmyndighetema har formulerat följande princip: Bördan på framtida

generationer skall begränsas genom att man vid lämplig tidpunkt genomför en säker deponering som inte beror av långsiktig institutionell kontroll eller förbättrande åtgärder som en nödvändig säkerhetsfaktor. Detta krav finns också formulerat internationell nivå och har allmänt accepterats som en grundprincip av alla länder med kärnkraft.

Frågorna runt hanteringen av de radioaktiva restproduktema är komplexa och det har i olika sammanhang visat sig att oklarheter om tillämpningen av gällande lagar och bestämmelser föreligger.

I regeringsbeslut 1993-12-16 anger regeringen att följande villkor skall gälla i den fortsatta forsknings- och utvecklingsverksamheten.

- de kriterier och metoder som kan bilda underlag för val platser lämpliga för av slutförvar,

ett program för beskrivning av förutsättningar för konstruktion av inkapslings- station och slutförvar,

ett program för de säkerhetsanalyser som SKB avser att upprätta, -

en analys av vilket sätt olika åtgärder och beslut påverkar senare beslut inom slutförvarsprogrammet.

296 SOU 1994: 108 10

De rekommendationer som SKI och KASAM lämnat i sina yttranden bör beaktas vid kompletteringen FUB-programmet. Kompletteringama skall lämnas in till av SKI senast den 1 juli 1994.

SKB skall i nästa forsknings- och utvecklingsprogram redovisa sin bedömning av kunskapsläget beträffande de alternativ som kan komma ifråga för slutförvaring av använt kärnbränsle och långlivat kämavfall i Sverige.

SOU 1994: 108 297 11

4 Anläggningar och system

Sedan cirka 15 tillbaka har man i Sverige bedrivit ett omfattande arbete i syfte att uppnå säker hantering och slutförvaring av kämkraftavfallet. Figur en 4.1 visar översiktligt det svenska avfallshanteringssystemet.

Befintligsystem

12 pung.: . Enkvist annu 20W TWh

før-a

Anna: brush ønmmu nlvntnguvral: 7900 l 9a oøø m wo om nr

Frlluaunlng

Wmøpøntylmn 1953 ST;

CLAS nu SFR 190

Figur 4.1 Översikt det svenska avfallshanteringssystemet. av Källa: SKB FUD-program 92.

Det finns redan idag ett system i drift som hanterar och tar hand om allt radioaktivt avfall. De anläggningar och system som redan är i drift är:

transportsystem för radioaktiva restprodukter 0 centralt mellanlager för använt bränsle, CLAB . slutförvar för radioaktivt driftavfall, SFR .

298 SOU 1994: 108

Planerade framtida anläggningar och system är:

behandlingsstation för använt bränsle, inkapsling. 0 slutförvar för långlivat avfall, djupförvar. . slutförvar för rivningsavfall, djupförvar. o

De planerade framtida anläggningarna och systemen baserar sig KBS-3metoden. Det är dock angeläget att påpeka, att detta koncept kan komma att ändras i såväl detaljer som övergripande.

Det mycket omfattande forsknings- och utvecklingsarbete som bedrivs, inte minst i Sverige, kommer att fortgå och utgör en mycket viktig del av det svenska arbetet med att ett säkert sätt hantera och slutförvara kämavfall samt avveckla och riva anläggningar. Med stor sannolikhet kommer detta arbete att leda fram till förbättrade system och anläggningar under den tid som kvarstår till dess anläggningarna skall uppföras.

SOU 1994: 108 299 13

5 Kostnader

5.1 SKBs kostnadsuppskattningar

Kostnaderna för samtliga åtgärder för att hantera och slutförvara använt kämbränsle och radioaktivt avfall baseras till stor del tekniska lösningar enligt KBS-3-metoden.

De nedlagda kostnaderna för att hantera och slutförvara använt kämbränsle fram till och med 1992 uppgår i löpande penningvärde, exklusive ränta, till 8.718 Mkr. De budgeterade kostnaderna för 1993 var 461 Mkr. Källa: SKB PLAN 93.

l PLAN 93 redogör SKB för sin beräkningsmetod för baskostnadema, dvs nettokostnaderna exklusive påslag, enligt följande.

Som grund för kostnadsberäkningarna ligger funktionsbeskrivningar för varje anläggning, vilka resulterar i layoutritningar, utrustninglistor, personalprognoser etc. För anläggningar och system som är i drift är detta underlag mycket detaljerat, medan detaljeringsgraden är lägre för framtida anläggningar.

För varje kostnadspost beräknas en baskostnad, varefter ett pålägg för oförutsett görs. Baskostnaderna omfattar:

mängdberäknade kostnader icke mängdberäknade kostnader sidokostnader -

Mängdberäknade kostnader är sådana kostnader, som kan beräknas direkt med hjälp av underlaget och med kännedom om enhetspriser, tex för betonggjutning, bergsprängning och driftpersonal. Vid bedömningen av såväl mängder som enhetspris har erfarenheter som erhållits vid utbyggnader av kärnkraftverken, CLAB och SFR tillämpats.

På ritningsunderlaget finns inte alla detaljer redovisade. Dessa icke mängdangivna kostnader kan uppskattas med god noggrannhet med hjälp av erfarenheter från andra liknande arbeten.

Den sista posten som ingår i baskostnaderna är sidokostnader. Hit hör kostnader för administration, projektering, upphandling och kontroll samt kostnader för provisoriska byggnader, maskiner, bostäder, kontor och dylikt. Dessa kostnader är likaså relativt väl kända och har beräknats utgående ifrån det bedömda servicebehovet under anläggningsskedet.

På de beräknade framtida baskostnaderna görs pålägg för oförutsett. Detta pålägg utgörs ett normalt påslag samt ett extra riskpåslag. av

300 SOU 1994: 108 14 En detaljerad redovisning av SKBs påslag och vår värdering av dessa görs i kapitel

I tabell 5.1 har de av SKB bedömda framtida kostnaderna, baskostnader

inklusive totala påslag miljarder kr för 25 års drift av samtliga reaktorer

sammanställts prisnivå januari 1993. I tabellen har SKBs siffror avrundats till en decimal.

Objekt	Inves Re- Drift Rivning Fär- Övrigt Suntrna Totalapåslag tering inves- MiIar- Miljar- Miljar- Miljar- jarder jarder iljar- ä Miljarder der der kr der kr der kr kr lv der b	tering			seg- ling Mil- Mil-		framtida för osäkerhet kosmo- der inkl lag kr
SKB adm ochFUD	-	-	-	-	-	3,8	3,8 17,2 0,6
Transport	-	0,8 0,9		-	-	-	1,7 5,0 0,1
RivningKKV			2,3 10,8		-	-	13,1 20,0 2,2
CLAB	0,5 0,7 3,1 0,3				-	-	4,6 10,1 0,4
[nkapslingsanläggning 2,1 0,1 4,7 0,2					-	-	7,0 49,0 2,3
Djupförvarindustriområde 4,2 0,2 1,4 0,3					-	-	6,1 54,5 2,2
Djupförvarbränsle	2,4	0 0,8 0,1 2,8				-	6,1 36,9 1,6
DjupförvarÖvrigtavfall	0,5	-	0,1	0,3		-	0,9 45,9 0,3
SFR GD	-	-	-				0
SFR1	0,2	-	0.5	0,1		-	0,8 10 0,1
SFR3	0,4	-	0,2	0,1		-	0,7 10 0,1
Upparbetning 2	-	-	-	-	-	-	0,9

1 Totalt 10,3 1,9 14,0 15,0 3,8 45,9 9,8

l Siffran inkluderarkostnader utanför finansieringslagen. Totalt för samtliga berördaobjekt uppgår dessakostnadertill cirka 1,3 miljarderkr. l Kostnaderna för upparbetninginkluderar kostnadervid BNFL samt avvecklingen av avtalenmed Cogema.

Tabell 5.1 Sammanställning av framtida kostnader miljarder kr från och med 1994. inklusive påslag för oförutsett. 25 års drift av samtliga reaktorer prisnivå januari 1993. Källa: SKB PLAN 93.

SOU 1994: 108 301

Nedan redogörs kortfattat för de olika kalkylposterna och SKBs antaganden kommenteras.

Forskning, utveckling och demonstration FUD

SKBs arbete med FUD syftar till att ta fram nödvändiga kunskaper, underlag och data för att förverkliga slutförvaringen använt kämbränsle och annat av långlivat radioaktivt avfall. Program för detta presenteras av SKB vart tredje år, det senaste i september 1992.

Under 1990-talet inriktas FUD-arbetet mot de insatser som behövs för byggande inkapslingsanläggning för använt kämbränsle och byggande av ett av djupförvar för inkapslat bränsle.

Osäkerhetspålägget för FUD är 20 %. Observera att även administration ingår under den första punkten i tabell 5.1.

Omhändertagandet kämkraftens restprodukter kräver i stor omfattning unika av anläggningar och system. Möjligheterna att sig fram är mindre än i de prova flesta andra projekt och vad framför allt inkapslingsanläggningar och avser djupförvar är den samlade erfarenheten begränsad. Med den tidsplan och de krav ställs är utrymmet för misslyckade system och anläggningar mycket som litet. Den begränsade möjligheten till provning och erfarenhetsåterföring måste kompenseras utnyttjande genuin och djup naturvetenskap och teknisk genom av kunskap samt tvärvetenskaplig kunskap. Detta leder till att forsknings- och utvecklingsinsatsema måste stort utrymme i projektet. Det är också ges motiverat att kalkylera med förhållandevis höga påslag för denna kostnad. Problem uppstår framför allt i ett sent skede av projektet kan kräva som extraordinära forsknings- och utvecklingsinsatser, vilket även ger tidsfördröj-

ning.

Rivning av kärnkraftverken

Av tabellen framgår att den största enskilda kostnaden är rivningen av kärnkraftverken 13,1 miljarder kr. Kostnaden inkluderar påslag och extra riskpåslag uppgår till 20 %. Enligt SKB utgör de erfarenheter har från som man underhålls- och reparationsarbeten ett viktigt underlag vid bedömning av rivningskostnadema och säkerheten ikostnadsbedömningarna. Rivningskostnadema baserar sig kostnader från rivningsstudie som genomfördes 1986. en Det normala SKB gör förnyade kostnadsutredningar ungefär vart femte är att år. En rivningsstudie med Oskarshamn 3 studieobjekt pågår. Något ny som resultat från denna studie föreligger ännu inte.

302 SOU 1994: 108 16

CLAB

Kostnaderna för Centrallagret för använt bränsle CLAB utgörs till mycket stor

del cirka 67 % av driftkostnader. Betydande drifterfarenhet medför att SKB

här anser sig kunna bedöma kostnaderna med förhållandevis god säkerhet, vilket har medfört relativt låga kostnadspåslag.

Inkapslingsanläggning

Kostnadsberäkningarna för inkapslingsanläggningen baserar sig nyligen utförda utredningar. På samma sätt som för djupförvaret gör SKB förhållande-

vis höga påslag cirka 49 % dessa kostnader totalt cirka 7,0 miljarder kr

inklusive påslag. Tekniken i samband med inkapsling är unik. Erfarenheten av de system och metoder som planeras är mycket begränsad.

Djupfdrvar

Kostnaderna för djupförvar är uppdelade flera poster. Summerat är de totala djupförvarskostnadema lika stora som kostnaderna för rivningen av kärnkraftverken. Kostnaderna för djupförvar baserar sig nyligen gjorda beräkningar. Som framgår av tabell 5.1 har SKB räknat med förhållandevis höga påslag dessa kostnadsposter.

Den beskrivna metoden bygger en stegvis uppbyggnad av djupförvaret. Ett eventuellt misslyckande i det första steget deponering av 400 kapslar, som medför återtagande av dessa kapslar, innebär att hela processen med ny stegvis deponering måste börja nytt. SKB har beräknat merkostnaden för att återta bränslet och välja en ny plats till cirka 9 miljarder kr. Nuvärdet av denna kostnad är, med 2,5 % realränta, 1,4 miljarder kr. Merkostnaden skulle enligt SKB inrymmas under nuvärdet osäkerhetspåslaget, som beräknas uppgå till 2,2 miljarder kr. SKI har kritiserat att osäkerhetspåslaget utnyttjas detta sätt. Vi instämmer i SKIs synpunkter. Hanteringen av olika osäkerhetspåslag behandlas utförligare i kapitel 6 och

SFR 1 och SFR 3

Slutförvaret för radioaktivt driftavfall SFR 1 är i en första etapp i drift sedan 1988. Kommande utbyggnad av SFR 1 och slutförvaret för rivningsavfall SFR 3 planeras bli av liknande utförande.

SKB har betydande erfarenhet av såväl byggande som drift av den typen av slutförvarsanläggningar och kan därför fastställa kostnaderna med förhållandevis stor säkerhet, vilket leder till förhållandevis låga påslag.

sou 1994: 108 303

Kostnadsfordelning, investeringar övrigt -

Fördelningen kostnaderna olika kostnadsslag framgår av figur 5.1. av Figuren baseras i tabell 5.1 redovisade siffror.

Med figuren illustreras investeringarna och reinvesteringama tillsammans att utgör endast cirka 27 % de totala kostnaderna. av

SKB.Adm o FUD 8% Invest 23% 3,6 rndrkf

Relnvest 4% RI .F6 rsegl vn 83% 1.9 mark 15 mdrkr

Drllt z , 14 mdrkr

Kostnadsfördelning på olika kostnadsslag, miljarder kronor, inklusive normalt Figur 5.1 och extra påslag.

Kostnaderna för driften de olika anläggningarna uppgår till drygt 31 % av

av de totala kostnaderna. Det är därför angeläget att lägga stor vikt vid bedömning och beräkning driftkostnadema for de olika anläggningarna. av

Såväl kostnaderna för driften kostnaderna för rivning cirka .33 % består

som till betydande andel personalkostnader. Inom ramen för den här en av utredningen har det inte varit möjligt att närmare analysera hur personalbehov och personalkostnader är beräknade för de olika verksamheterna. l andra typer projekt är det inte ovanligt att kostnader för personal beräknas schablonmäsav sigt. I SKBs fall att personalkostnaderna har beräknats basis av uppges personalplaner och erfarenheter från drift kärnkraftverk och CLAB. av

304 SOU 1994: 108 18

5.2 Övergripande synpunkter på SKBs kostnadsberäkningar

l SKIs Förslag till avgifter för år 1994, rapport 93:38 anges att SKB har genomfört nya kostnadsberäkningar för huvuddelen av de framtida kostnaderna i SKB PLAN 93. Vidare anges att SKB redan i PLAN 92 redovisade en ny kostnadsberäkning, som baserade sig en ny layout av inkapslingsstationen och vissa förändringar i djupförvaret. De nya beräkningarna i PLAN 93 är framtagna av NCC och ABB Atom. Kostnaderna för rivning av kärnkraftverken har dock inte undergått en fullständig omkalkylering utan har räknats upp med index.

SKB arbetar för närvarande med en rivningsstudie med Oskarshamn 3 som studieobjekt. Något resultat från denna studie föreligger inte ännu.

SKI och tidigare SKN har vid ett flertal tillfällen anlitat fristående expertis för att granska SKBs beräkningar och bedömningar.

Nyligen har SKI låtit det finländska företaget Imatran Voima Oy IVO kostnadsbedöma inkapslingsanläggningen och driften av denna. IVO utgick från layoutritningar och funktionsbeskrivningar som tagits fram av SKB. Bedömningen av erforderlig personal för driften av anläggningen och en schablonmässig beräkning av kostnaderna för rivning av anläggningen ingick också i uppdraget. Kostnaderna i lVOs studie uppgick till 6,8 miljarder kr och avviker från SKBs kostnadsberäkningar med mindre än 5 %.

I ett begränsat uppdrag som detta är det inte rimligt att ha ambitionen att verifiera SKBs beräkning av baskostnader. Vi kan konstatera att de kompetenta aktörer som SKB och i viss mån SKI anlitat kommer till likartade kostnadsnivåer när de utgår från samma ritningsunderlag.

SKI skriver:

Denna form av kostnadsgranskning som exempelvis nu senast gällde SKBs inkapslingsstation kan vara missledande. SKBs kostnadsberäkningar utgår ifrån konstruktionsritningar och tekniska specifikationer med stor detaljeringsnivå. När SKI och tidigare SKN låtit fristående konsulter med bred erfarenhet av kalkylering göra egna kostnadsberäkningar dessa underlag, är sannolikheten mycket stor att båda gruppernas bedömningar överensstämmer ganska väl. Både FortF och nu senast IVO har kommit fram till resultat som ligger nära SKB. I sammanhanget skall man då också ha klart för sig att varken kapselmaterial, tillverkningsmetod av kapseln och deponeringsmetod ännu är valt, än mindre slutligt godkända av myndigheterna. Detta innebär att SKI framdeles kommer att lägga allt större vikt vid hur osäkerhetspåslagen är framtagna, vilken detaljeringsnivå dessa är beräknade och riskpåslagens inbördes beroende. SKI kommer emellertid även fortsättningsvis att låta genomföra fullständiga kostnadsgranskningar genom fristående konsulter av valda delar i SKBs program för slutlig hantering av det använda kämbränslet.

SOU 1994: 108 305 19

Konstaterandet att kompetenta aktörer kommer till likartade kostnadsnivåer när de utgår från koncept innebär inte att de verkliga framtida kostnaderna samma är väl beräknadeuppskattade.

Viktiga kvarstående frågor är nämligen: Räknar rätt koncept Hur man säkert är det att det beskrivna systemet är det som slutligen kommer att utföras

Mot denna bakgrund är vår bedömning att det framför allt är hanteringen av de övergripande system- och omvärldsfrägoma och sambanden mellan dessa som är största betydelse vid kostnadsgranskning, dvs det som enligt SKB är av en avsett att täckas det extra påslaget. Hur osäkerhetspåslagen och sambanden av mellan dessa kan hanteras utvecklas i kapitel 6 och

Det presenterade avfallshanteringssystemet har baserats den s k KBS-3metoden, vilken granskats i samband med laddningsansökan för Forsmark 3 och Oskarshamn SKB skriver Den inriktning och tidsplan för den fortsatta verksamheten som presenterats i SKBs senaste program för forskning, utveckling och demonstration, FUD 92, påverkar i stor grad förutsättningarna i årets kostnadsberäkningar. SKI har granskat FUD 92 och presenterat resultatet i SKI Teknisk rapport 93:13, SKIs Utvärdering av SKBs FUDprogram 92, mars 1993.

Resultatet SKIs granskning bra bild av osäkerheten vad avser teknik av ger en och ekonomi. Det presenterade programmet F UD 92 består i sina huvuddag i uppgiften att lokalisera och uppföra ett djupförvar för använt kämbränsle, av den k KBS-3-metoden, samt att uppföra en anläggning för inkapsling av det s använda kämbränslet. Därutöver skall ett forsknings- och utvecklingsprodrivas djupforvars- och inkapslingsprojekten kan tillgodogöra gram som sig och som också skall avse alternativa metoder.

I programmet ingår också framtagande av metoder för avveckling och rivning kämtekniska anläggningar samt slutförvaring av rivningsavfall. av

I syfte att påvisa komplexibiliteten och de stora osäkerhetsfaktorema i kostnadsbedömningarna kan några av de resultat som SKI redovisar i sin granskningsrapport lyftas fram. SKI redovisar bland annat följande i sin granskningsrapport.

Som tidigare framhållits har SKIs utgångspunkt vid granskningen av SKBs program varit att bedöma det som en övergripande plan där det väsentliga har varit struktur, strategi och planering för att i en ändamålsenlig process kunna förverkliga programmets mål, dvs en säker slutlig förvaring av kârnavfallet. Rapport 93:13, sid 3

Det är dock enligt SKI nödvändigt att programmet alltmer inriktas mot en metod. Vi bör eftersträva att finna en säker lösning som nuvarande generationgkan ta

306 SOU 1994: 108

ansvar för. Att vänta med beslut innebär att kommande generationer får ta hela detta Den osäkerhet som alltid kommer att finnas om säkerheten i den ansvar. lösning vi valt får vägas mot den osäkerhet som kommer att finnas om samhällsutvecklingen och möjligheten för kommande generationer att åstadkomma en om bättre lösning. Fonders beständighet i hundraårsperspektiv kan över huvud taget inte säkerställas. Rapport 93:13, sid 3

Man kan ställa sig frågan om ansökan till lokalisering av djupförvar kan behandlas oberoende av ansökan om lokalisering och uppförande av inkapslingsstationen. Djupförvarets säkerhet kan inte bedömas utan kännedom om vilka egenskaper de serietillverkade kapslarna har. Omvänt kan det vara svårt att tillstyrka tillverkning av kapslar utan att veta vilka krav kapselkvalitet som de geologiska och hydrolgeologiska förhållandena ställer.

l ett av SKl initierat projekt DIALOG, där olika aktörer från myndigheter, kommuner och miljögrupper uppträder i en spelad förhandling om ett fiktivt slutförvar, har det visat sig att det finns oklarheter om tillämpningen av gällande lagar och bestämmelser. Kravet miljökonsekvensbeskrivningar leder också till delvis komplicerad situation i samband med en licensieringsprocess. en mer Rapport 93:13, sid 6

Även SKBs konkretiseras i större utsträckning i form av planer om program nu att bl.a. uppföra anläggningar kommer dock under avsevärd tid kravet allsidighet och alternativ i FoU-programmet att behöva kvarstå. Rapport 93:13, sid 6

SKI accepterar huvuddragen i SKBs planer för att studera olika alternativ och systemutformningar. Miljökonsekvensbeskrivningen, som kommer att ingå i en ansökan om att uppföra en inkapslingsstation och i en ansökan att bygga ett djupförvar, måste redovisa alternativ för att motivera den sökta metoden. För att ett trovärdigt sätt kunna avvisa ett alternativ krävs dock, att SKB kan visa antingen att alternativet är mindre lämpligt än det valda huvudaltemativet eller att de resurser som erfordras för att utreda lämpligheten hos ett alternativ är orimligt höga i förhållande till den förväntade nyttan. Det bör även uppmärksammas att bindning till en viss metod inte bör ske förrän de säkerhets- och strålskyddsproblem som föreligger kan överblickas. Samtidigt är det inte rimligt att under lång tid parallellt bedriva omfattande teknisk utveckling av alternativa metoder. SKl inser därför att det är nödvändigt att programmet alltmer inriktas med en metod och en systemutforrnning. Rapport 93:13, sid 6

SKI har vid ett flertal tillfällen sedan granskningen av KBS-3 framhållit vikten att SKB undersöker hur förvarets placering olika djup påverkar säkerheten. av Det finns enligt SKIs åsikt ännu inte något sådant tekniskt underlag som entydigt visar att just 500 m är det lämpligaste förvarsdjupet. SKI saknar en systematisk betydelse för förvarets säkerhet. utredning om alternativa förvarsdjup och dess Rapport 93:13, sid 7

SOU 1994: 108 307 21

SKI finner det rimligt att KBS-3 utformningen utgör huvudaltemativ och referenssystem i det fortsatta utvecklingsarbetet. Det element i SKBs huvudalternativ som SKI funnit av särskilt intresse är det borrade deponeringshålet i vara KBS-3 samt den kapselstorlek som ingår i KBS-3. Detta ställningstagande innebär dock inte att SKI accepterar att detaljutformningen låses innan det finns en väl genomarbetad och samlad överblick över de relevanta säkerhets- och strålskyddsfrågorna. SKB behöver vidare med bl.a. detaljerade systemstudier samt praktiska prov av inkapslingsteknik. Innan detaljutformning av kapsel låses och innan platsvalet görs bör SKB genomföra en ingående och omfattande säkerhetsanalys avhela slutförvarssystemet som ger en helhetsbild av vilka tekniska krav som bör ställas olika komponenter och hur dessa krav bör avvägas mot varandra. Rapport 93:13, sid 8

SKI menar att för att SKB ska kunna utveckla inkapslingstekniken behöver de konstruktionstekniska förutsättningarna för tillverkning av kapslarna kartläggas bättre. Många frågor kring det kemiska och mekaniska samspelet mellan koppar och stål samt eventuellt fyllnadsmaterial i kapseln behöver uppmärksammas. SKB bör här beakta betydelsen av t.ex. täthet hos svetsfogen, komstorlek, kryp, restspänningar, spänningskorrosion, mikrolegeringsämnen, dimensionering, defonnationsegenskaper, tillverkningsdefekter och bearbetbarhet. Rapport 93:13, sid 8

SKB pekar i sitt FUD-program 92 främst två metoder för tillverkning av kapslar; extrusion och valsningfogning. Dessa metoder kan inte utan vidare tillämpas för produktion kapslar för använt bränsle eftersom det återstår ett antal av frågor som fordrar mer eller mindre utvecklingsarbete. Exempelvis är det oklart om det världen i dag finns i någon anläggning som är lämplig för att med någon av de metoder, som SKB studerat, tillverka fullstora kapslar. SKI saknar också en analys av möjligheterna att tillämpa Het Isostatisk Pressning HIP för tillverkning av själva kapseln, d.v.s. innan denna fylls med använt bränsle. SKI rekommenderar SKB att med stor tyngd driva arbetet vidare. Rapport 93:13, sid 8

SKBs redovisning av inkapslingsanläggningens utformning är mycket summarisk. SKB förefaller dock ha en realistisk bild av vad som behöver göras för att projektera inkapslingsanläggningen. SKI vill påpeka att pilotstudiema med inaktivt material är viktiga som led i utvecklingen. Rapport 93:13, sid 9

SKI menar att det sannolikt finns förutsättningar för att ett säkert sätt slutförvara det använda bränslet, men SKB har inte konsekvent redovisat de kunskapsluckor som finns och vilka frågor som återstår att lösa. SKB har inte heller visat att det finns goda geologiska förutsättningar att lokalisera ett djupförvar inom de flesta delarna av landet, vilket SKB påstår, bl.a. med hänvisning till SKB 91. Rapport 93:13, sid 10

De praktiska problemen med att bygga djupförvaret är knappast så stora att de i detta läge skulle tyda att principlösningen är olämplig. Det finns dock flera problem och frågeställningar som måste vara klarlagda redan innan slutgiltig ställning kan tas till ansökan om detaljundersökningar. Ovanjordsanläggningen för

308 SOU 1994: 108 22

bentonithantering, förvarsdjup, drivningsteknik, betong i slutförvaret, injektering, system för långsiktig övervakning, återtagande av deponerat avfall, förslutning av förvaret samt safeguard behöver uppmärksammas. Rapport 93:13, sid 12

Beträffande den detaljerade utformningen av djupförvaret konstaterar SKI att SKB inte gör någon närmare analys av om deponeringstunnlama skall drivas med hjälp av sprängning eller med fullborrning. SKB redovisar inga närmare planer för utveckling av teknik för förbehandling av bentonitpulver eller applicering av bentonitbufferten. De lösningar som SKB väljer för drivning av tunnlar samt för applicering av buffert torde emellertid, enligt SKIs mening, kunna ha stor betydelse för säkerhet, teknik och ekonomi. Rapport 93:13, sid 12

SKIs bedömning är att SKBs tidsplan för djupförvarsprojektet verkar väl optimistisk. SKI avstår dock från att komma med detaljerade kommentarer i denna fråga, utan vill istället fästa uppmärksamheten det underlagsmaterial SKB måste ha framme vid olika beslutstidpunkter i framtiden. Rapport 93:13, sid 12

Mot denna bakgrund är det förhoppningsvis lättare att förstå med vilken noggrannhet kostnadsbedömningama kan göras i dagsläget. Enligt vår uppfattning kan bland annat de tveksamheter som framgår av citaten ur SKIs rapport stora konsekvenser vad avser de tekniska systemen, tidsplanen och ekonomin.

5.3 Internationell kostnadsjämförelse

Att jämföra kostnadsuppskattningar från olika länder med varandra är svårt. De koncept och lösningar man valt är många punkter olika, valutorna varierar sinsemellan över tiden och ländernas tidsplaner för olika verksamheter varierar. Länderna har också olika lagar och bestämmelser. Referenser för den här översiktliga jämförelsen har varit:

[l] Decommissioning of Nuclear Facilities NEA-OECD Paris 1991

[2] The Cost of High-Level Waste Disposal in Geological Repositories

NEA-OECD Paris 1993 [3] Tidskriften Nuclear Europe Worldscan No 1112 NovDec 1993, Bern

Samarbete mellan länderna förekommer, framför allt OECDNEA. genom SKB har en framträdande roll i det internationella samarbetet.

I NEA är förkortning för Nuclear Energy Agency.

SOU 1994: 108 309 23 Avveckling av kärnkraftverk rivning

I de internationella jämförelsema har rivningen av kämkraftblocken indelats i tre steg.

Steg 1 innebär att den första barriären mot utsläpp av aktivitet bibehålls intakt, ventiler etc förseglas. Atmosfären i reaktorinneslutningen hålls under men kontroll vad avser aktivitet m m.

Steg 2 innebär att den första barriären mot utsläpp aktivitet reduceras till ett av minimum. Alla delar som lätt kan monteras ned tas bort. Efter dekontaminering kan inneslutningen och dess ventilation modifieras eller tas bort.

Steg 3 innebär att alla aktiva delar tas bort. Om platsen inte används nytt till kämenergiändamål, blir tillträdet till den fritt.

I tabell 5.2 och 5.3 visas några länders uppskattade avvecklingskostnader för kämkraftsblock.

Projekt Kapacitet Aweck- År för Milj USD MW, lingssteg beräkning är 1990 Shipping-port 72 Steg 1 + 1989 103,3 USA 3 år +

PWR		steg 3
Gentilly-1	250	Steg 1 +	1983	216,4
Kanada		52,5 år +
CANDU-BLW		steg 3
KKN-l	100	Steg 3	1989	121,4

Tyskland HWGCR

Chinon 2 250 Steg 1 1990 39,9 Frankrike GCR

Förklaringar: PWR tryckvattenreaktor, CANDU-BLW tungvattenmodererad, lättvattenkyld reaktor, HWGCR tungvattenmodererad, gaskyld reaktor, BWR kokarreaktor.

Tabell 5.2 Kostnadsberäkningar för pågåendeavslutade awecklingar. Källa: [1] NEA-OECD PARIS 1991.

310 SOU 1994: 108 24

Reaktortyp Kapacitet Avveck- Är för Milj USA -S MW, Iingssleg beräkning av dr 1990 PWR 1175 Steg 3 1986 120 USA

HWR	600	Steg 1 +	1989	238
Kanada		32 år + Steg 3
PWR	1204	Steg 3	1985	218

Tyskland

PWR 920 Steg 3 1986 130 Sverige

BWR 780 Steg 3 1986 152 Sverige

PWR 1155 Steg 3 1990 418 Storbritannien

Förklaringar: PWR tryckvattenreaktor, HWR tungvattenreaktor, BWR kokarreaktor.

Tabell 5.3 Kostnadsberâkningar allmänt för awecklingar. Källa: [1] NEA-OECD PARIS 1991.

Att dra några mera långtgående slutsatser utifrån tabellerna är vanskligt. De internationella jämförelsema blir ofta mycket översiktliga, inte minst beroende starkt varierande förutsättningar. En indikation är dock att kostnaden för rivningen av Steg 3 av en svensk tryckvattenreaktor bedöms bli lägre, enligt respektive nations uppskattningar, än motsvarande kostnad för rivning av liknande anläggningar i Tyskland och Storbritannien.

Enligt SKB är de viktigaste skälen till att det blir billigare i Sverige att vi har ett existerande transportsystem och slutförvaringssystem. Utformningen av dessa system möjliggör hantering av stora komponenter och långa rör. Detta leder till att rivningsarbetet minskar avsevärt i förhållande till om allt skall skäras ned i små delar.

Omhändertagande av avfall

Olika länder har olika koncept för omhändertagande av avfallet. Direktdeponering planeras förutom i Sverige i Kanada, Finland, Spanien, USA och - delvis i Tyskland.

SOU 1994: 108 311 25

Upparbetning är lösningen i Belgien, Frankrike, Japan, Holland, Schweiz, Storbritannien och delvis Tyskland.

Geologisk förvaring används förutom i Sverige i Kanada, Finland, - - Frankrike, Japan, Spanien, Schweiz, Storbritannien och USA. Mest intressanta för jämförelse med Sverige är därför de länder som planerar geologisk förvaring med direktdeponering, dvs Kanada, Finland, Spanien och USA.

I nedanstående tabeller och diagram är kostnaderna uttryckta i US-dollar USD 1991, och exkluderar forskning, utveckling, platssöloring och platsutvärdering. Med plats menas här plats för slutförvar.

I rapporten The Cost High-Level Waste Disposal in Geological Reposi-

rories, NEA-OECD Paris 1993, definieras osäkerhetspåslag m m enligt följande. Contingency är tillägget för detaljer som inte har kalkylerats i detalj ändå är nödvändiga för projektet. Contingencies läggs vanligen som men

procentsats varje kostnadsdel. Procentsatsen kan variera. Risk factor tas

en med i kalkylen för att ta hand kostnader beroende icke-tekniska orsaker, om politiska sådana. Med dessa definitioner skulle alltså ett återtagande av t ex bränslet beroende problem i berggrunden täckas av contingency och inte risk factor. Osäkerhetsfrågoma behandlas utförligare i kapitel 6 och

Här följer några jämförelser mellan kostnadsuppskattningar från olika länder. Tabell 5.4 visar uppskattade kostnader för geologisk direktdeponering av använt bränsle för några olika länder. Kostnaderna är angivna i fast penningvärde i nivå 1991.

Land	Bränsle Kostnad i miljarder Kostnad tusental i ton U	USD 1991	USDton
Kanada	191 000	8,7	45
Finland	1 840	0,76	413
Tyskland	35 600	4,6	129
Spanien	6 740	2,0	296
Sverige	7 840	3,2	408
USA	86 800	10,0	115

9 500 l Försvarsavfall m m Tabell 5.4 Kostnadsuppskattningar för geologisk direktdeponering. Källa: NEA-OECD, Paris 1993. l kostnaderna ingår Contingencies och risk factors.

312 SOUl994:l08 26

Tabellens kostnader för omhändertagande av avfall är svåra att jämföra, eftersom de hänför sig till olika stora kämkraftsprogram. l figur 5.2 har kostnaderna därför hänförts till antalet producerade terawattimmar av elenergi.

KANADA FINLANDTYSKLAND SPANIEN SVERIGE USA Z im.: usA-noLunrwir

Figur 5.2 Inkapsling och deponering. kostnad per TWh... Källa: NEA-OECD. Paris 1993.

Sverige ligger näst högst i kostnad efter Finland. Lägst ligger USA. Hög nukleär el-produktion ger låg avfallskostnad. Stordriftsfordelama verkar påfallande. Sveriges 1,6 miljoner USD per TWh motsvarar, vid 7,94 SEKUSD, 1,27 örekWh. Kostnaderna är angivna i fast penningvärde 1991 och inkluderar inte FoU m m enligt ovan. Eftersom Finland har en liknande avfallspolicy som Sverige, är det inte överraskande att de specifika kostnaderna ligger i samma storleksordning.

De finska slutförvarssystemet är cirka 16 av det svenska i storlek och cirka 50 % av de svenska kostnaderna är fasta. SKBs uppfattning är att kostnadsskillnaden borde vara större mellan de finska och svenska systemen.

SOU 1994: 108 313 27 I figur 5.3 har kostnader för FoU, platssökning och platsutvärdering beräknats procent av de totala kostnaderna för avfallet. som

8 ö 8 8

8 8 B a o

Figur 5.3 FoU och platsval som % av totalkostnad. Källa: NEA-OECD, Paris 1993.

Trots att USA har hög andelskostnad för FoU och platsval, blir den, räknat per TWh, ungefär lika med motsvarande kostnad för Sveriges del.

Som framgår är spridningen stor och Sverige tycks ligga kring median.

314 SOU 1994: 108

6 Allmänt om metodik vid kalkylering större

infrastruktur- eller industriinvesteringar

6.1 Traditionella kalkyler

Som underlag för kalkylering finns vanligen en relativt detaljerad beskrivning av kalkylobjektet i form av ritningar, tekniska beskrivningar etc. Ofta finns också referensanläggningar. Objektet bryts sedan ner i ett, ofta ganska stort, antal delkomponenterarbetsmoment som var och en utgör en kalkylpost. För varje sådan kalkylpost bedöms en trolig kostnad. Samtliga kalkylposter summeras. På beräkningens slutresultat läggs ett känslomässigt eller erfarenhetsmässigt uppskattat pålägg för beräkningens osäkerhet, ofta beräknad som ett procentpåslag. Pålägget kallas ofta för oförutsett. I presentationen nedan har vi kallat det här sättet att kalkylera för traditionella kalkyler.

Beräkningen utförs enligt principen nerifrån och upp. Beräkningen startar från en detaljerad nivå och summeras upp till ett resultat. Metoden förutsätter att man har ett detaljerat underlag som beskriver objektet. Vidare förutsätter metoden att man har relevanta och aktuella erfarenhetsdata och referenser rörande kapaciteter, resursbehov och kostnader dvs att man har gjort liknande arbetsmoment eller objekt förut. Ett byggföretag kan t att ex genom summera

ett antal kända arbetsmoment betonggjutning, sprängning etc med god

precision förutsäga vad ett specificerat objekt kommer att kosta.

Vissa osäkerheter av omvärldskaraktär hanteras i traditionell kalkyl ibland en som kalkylförutsättningar. Tillsammans med kalkylresultatet presenteras en sammanställning med antaganden, förutsättningar, som kalkylen bygger på. Sådana förutsättningar kan till exempel vara:

att beslut kan fattas senast ett visst datum . valutakurser . att inga nya myndighetskrav tillkommer o

6.2 Den traditionella kalkylens brister

De som skall fatta investeringsbeslutet inser att kalkylresultatet bara gäller om de angivna förutsättningarna gäller. Det är oftast omöjligt att se hur ändrade förutsättningar påverkar totala kostnaden.

En traditionell kalkyl passar bra i situationer där det objekt man skall kalkylera är relativt likt andra objekt man tidigare utfört, dvs i situationer där det finns erfarenhetsdata och god kunskap övriga förhållanden påverkar kalkylom som resultatet.

SOU 1994: 108 315

Den traditionella kalkylen fungerar mindre bra:

projektet är unikt och skiljer sig från det vi är vid t ex vad avser - om vana storlek, komplexitet, teknik, tidsplan eller krav kompetens

om referensdata saknas -

förutsättningarna för projektet kan komma att förändras t ex nya - om myndighetskrav

om projektomfattningen är oklar -

förändring kalkylförutsättning medför förändringar i andra - om en av en

kalkylposter beroenden mellan posterna

Vid sådana tillfällen är det lämpligt att komplettera den traditionella kalkylen med kalkylmetod tar hänsyn till och belyser kostnadema och en annan som osäkerhetema ett annat sätt. En sådan metod kommer att beskrivas nedan.

6.3 Generell svårighet oavsett kalkylmetod

Det finns generell svårighet vid kalkylering nämligen att hantera enstaka, en osannolika händelser helt ändrar projektets förutsättningar och som medför som

mycket stora kostnadskonsekvenser typen krig, uppror, upplopp, mordbrand,

av sabotage eller naturkatastrofer. Vid t entreprenadkontrakt hanteras detta som ex k force majeure-händelser och undantas ur det som entreprenören ansvarar s för.

6.4 Osäkerheter generellt

Begreppet osäkerhet har kommit att negativ betydelse. Det är viktigt att en inse och acceptera att osäkerhet innebär både risker och möjligheter. Risken att det blir dyrare också möjligheten att det blir billigare. Det senast nämnda men glöms lätt bort.

Osäkerheter i kalkyl kan olika art. Först finns övergripande nivå en vara av en i traditionella kalkyler ibland förutsättning för kalkylen. Det som anges som en kan till exempel övergripande frågor som att man har baserat kalkylen vara anläggningen skall ha vissa antagna prestanda eller ett visst specificerat att tekniskt system eller koncept, även om det inte är fastställt att det kommer att bli just dessa prestanda eller system. Det kan också vara icke-tekniska

316 SOU 1994: 108 30

förutsättningar i projektets omvärld, t ex konjunktur, valutakurser eller säkerhetskrav. I entreprenadanbud är det vanligt att sådana här frågor hanteras som s k reservationer. Det innebär att entreprenören redovisar vad han baserat sitt anbud och som då är en förutsättning för att anbudet skall gälla.

När väl dessa övergripande förutsättningar är fastställda finns det nästa nivå en annan typ av osäkerheter. Det är osäkerheten om vad ett visst specificerat tekniskt utförande kostar. Det kan till exempel vara kostnaden för att spränga bergtunnlar givet ett visst utförande.

Gemensamt för de mer övergripande frågorna är att de påverkar två, flera eller alla andra kalkylposter. De representerar alltså beroenden mellan kalkylposterna. Typiskt är att en ändring i en sådan parameter kan leda till en Dominoeffekt som påverkar kalkylen många andra ställen ett svåröverskådligt sätt.

Det enklaste sättet att föreställa sig de här övergripande förutsättningarna är att tänka sig dem som ursäkter i efterhand när ett projekt har blivit dyrare än budgeterat, t ex att utlandsvalutan blev 25 % dyrare eller vi var tvungna att forcera fram arbetet, eftersom myndighetstillstånden inte blev klara i tid. Ett känt aktuellt exempel är tunneln under Engelska kanalen som uppges ha blivit dubbelt så dyr som budgeterat. Det viktigaste skälet sägs vara att myndigheterna hela tiden ställt högre och dyrare säkerhetskrav än de som kalkylen baserats på.

Båda dessa typer av osäkerheter hanteras i en traditionell kalkyl oftast som ett procentpåslag beräkningens slutresultat. Storleken procentpåslaget uppskattas antingen känslomässigt eller erfarenhetsmässigt. Ju mer osäkerhet kalkylatom känner, desto större procentsats. Med denna metod är det möjligt att utläsa hur stort påslag som gjorts för osäkerhet. Metoden fungerar bra när vi har goda erfarenhetsdata och överblickbara omvärldsförutsättningar. Metoden fungerar mindre bra när saknar referenser, där projektet är unikt eller komplicerat eller radikalt avviker från det vi är vana vid.

Ett alternativt sätt, som används ibland, är att redan i delpostema lägga en marginal säkra sidan. Detta medför att hanteringen av osäkerheter är totalt oöverskådlig även för den som sammanställer kalkylen. Metoden är därför helt olämplig i alla sammanhang.

På slutresultatet är det vanligt att göra känslighetsanalyser. Det innebär att man väljer ut någon parameter som åsätts ett annat värde än det antagna samtidigt som man studerar hur slutresultatet påverkas. Ibland studeras också konsekvenserna av kombinationer av vissa händelser. Metoden ger en viss handlingsberedskap men beaktar inte beroenden mellan olika parametrar.

SOU 1994: 108 317

6.5 Hur gör andra

Vid industriinvesteringar görs normalt traditionell kalkyl. Vid stora, unika en och komplicerade projekt börjar emellertid fler och fler att komplettera kalkylen med metod som ett bättre sätt än den traditionella kalkylen hanterar en osäkerheter och inte har de brister som en traditionell kalkylmetod har. l som vissa branscher inom industrin är en strukturerad metod för analys och hantering av osäkra förutsättningar och risker möjligheter i samband med stora investeringar förutsättning för långsiktig lönsamhet och överlevnad. Ett en exempel sådan sådan bransch är olje- och gasindustrin där till exempel en prospektering och utbyggnad oljefält Offshore innebär stora ekonomiska av insatser och riskermöjligheter. Strategin och analysen i oljebolagen har många paralleller med klassisk spelteori. En analysmetod som används heter till

exempel Monte Carlosimulering.

6.6 Alternativ metod för att kalkylera under osäkra förutsättningar

Nedanstående krav bör ställas en metod som skall vara tillämplig i kalkylsituationer med osäkra förutsättningar. Metoden bör:

ett strukturerat sätt bearbeta osäkra indata och förutsättningar ett strukturerat sätt hantera beroenden mellan olika kalkylposter stöd att koncentrera arbetet de viktigaste frågorna ge genom

ett värde den totala bedömningens precision ett mått kvaliteten i

ge beräkningen rangordna de största osäkerhetema presentera resultatet och indata ett överskådligt sätt som ger en god . överblick göra hanteringen osäkerheter tydlig och förhindra att dessa döljs i o av beräkningarna vara rimligt enkel . möjlig att förklara för kalkylmedverkande och andra intressenter . vara

En metod uppfyller kraven är Successiv kalkylering. Metoden återfinns som till exempel hos byggentreprenörer, stora investerare, tum-key-leverantörer, skeppsvarv och konsulter. Inom några av de stora aktuella infrastrukturprojek-

ten t delar av Dennispaketct i och omkring Stockholm analyseras risker

ex och möjligheter med hjälp av denna metod.

318 SOU 1994: 108 32 6.7 Successiv kalkylering

Den Successiva kalkylmetoden bygger den s k Successiva principen som formulerades 1960-talet vid Danmarks Tekniska Högskola. Metoden har vidareutvecklats och är idag ett effektivt verktyg för arbete i företag, förvaltningar och andra organisationer.

Den successiva principen är generellt användbar för till exempel tidsplanering, resursplanering, marknader, ekonomiska beräkningar som investeringar, offerter, lönsamhet och budget samt för analyser av risker och möjligheter. Den vanligaste användningen är för investeringsberäkningar.

Det anses normalt att statistik bara kan och får användas i situationer där det föreligger statistiskt tillfredsställande experiment, erfarenheter eller stickprov som kan anses tillhöra samma population. Detta villkor är sällan uppfyllt inom planläggningsområdet. Det existerar egentligen bara ett relevant tal, nämligen det framtida faktiska värdet. Och det talet får vi kunskap om först när det är för sent. Det är därför, i enlighet med den traditionella statistikens skola, inte tillåtet att använda statistikens regler i den här situationen.

Användningen av statistiska regler i planläggningssammanhang baseras emellertid en annan statistisk skola, nämligen den Bayesiska statistiken. Den härstammar från 1700-talet, men har först allvar fått någon utbredning inom matematiska och tekniska vetenskaper sedan 1960-talet.

De grundläggande påståendena inom den Bayesiska statistiken är:

Människors subjektiva förväntningar kan uttryckas med en trovärdighets-

funktion för vilken alla normala statistiska regler gäller.

Trovärdighetsfunktionen svarar här mot den vanliga normalfördelningskurvan

Gauss klockkurva. Alla vanliga statistiska begrepp används även här t ex

standardavvikelse, varians, Gaussfunktion, median, frekvensfunktion, fördelningsfunktion etc.

Kort sagt, metoden tar hänsyn till kunniga specialisters subjektiva värdering av de ingående parametrarnas osäkerhet och möjliga spridning.

De viktigaste kännetecknen för den successiva kalkylen är:

att metoden förutsätter en acceptans av att osäkerheter existerar. -

SOU 1994: 108 319 33

att det är en arbetsmetod som garanterar en logisk och rationell arbetsprocess att problemen löses uppifrån och ned. Istället för att börja med en genom detaljerad nedbrytning projektet delas kalkylobjektet upp i ett fåtal stora av delar så att överblicken bibehålls.

att bedömningsmetoden skiljer sig från en traditionell kalkyl där endast ett värde per kalkylpost anges. I den successiva kalkylen redovisas osäkerheten i varje kalkylpost genom att tre värden anges, nämligen ett troligt värde, ett extremt maximivärde och ett extremt minimivärde.

att alla beroenden samband mellan två, flera eller alla kalkylposter samlas

i s k generella villkor som sedan värderas separat. Värderingen görs samma sätt som för övriga kalkylposter med en trefaldig bedömning. I en översikt de 10 största osäkerhetema i ett projekt är det påfallande ofta av de viktigaste parametrarna är av icke-teknisk karaktär, dvs är övergrisom pande frågor.

att kalkylarbetet bedrivs i stegvis process där metoden hela tiden ger en anvisning om vilka delar som måste detaljerasspeciñceras. För varje steg förbättras den totala kalkylprecisionen.

att kalkylen tas fram av en kalkylgrupp i en gemensam arbetsprocess där själva arbetssättet är viktigt. I korthet går arbetet till så att en kalkylgrupp utses som innehåller erforderlig och heltäckande kompetens om hela projektet. Kalkylarbetet leds kalkylprocessledare som både har kunskap av en och erfarenhet från successiv kalkylering samt en viss teknisk generalistkunskap. En viktig del av kalkylgruppens arbete är att identifiera och prissätta beroenden mellan olika kalkylposteransvarsområden.

att kalkylresultatet redovisar sannolik slutkostnad och kostnadsspridning.

att osäkerhetema rangordnas för vidare bearbetning och därigenom fokuserar arbetet de viktigaste frågorna.

320 SOU 1994: 108 34 I en stegvis process förbättras kalkylprecisionen. Metoden ger i varje steg anvisning om vilka delar av kalkylen som är viktigast att bearbeta.

TOTAL anamma

I l l I l 2 3 4 5 51mm:

Figur 6.1 Steg för steg minskas kalkylens totala osäkerhet.

För varje kalkylpost anges tre värden, ett troligt värde, ett extremt minimivärde samt ett extremt maximivärde. Genom tillämpning av enkla statistiska formler

beräknas medelvärdet och den totala osäkerheten för hela projektet.

:auf

mimllllu

Figur 6.2 Ur det konstruerade exemplet kan utläsas att ett budgetvärde 78 Mkr har 90 % sannolikhet att underskridas. Ett värde på 64 Mkr har lika stor sannolikhet att överskridas som att underskridas.

SOU 1994: 108 321 35 I varje kalkylsteg rangordnas osäkerhetema och det fortsatta kalkylarbetet kan därigenom fokukseras de viktigaste frågeställningarna. Vid anslutet kalkylarbete visar osäkerhetsöversikten de kalkylposter som mest bidrar till den totala osäkerheten.

1. Funktion hos vald teknisk lösn. 2. Bygqkonjunktur, prisnivå 24% 3. Teknisk kravspecifikation 14% 4. Bortqlömt, törbisett 10% i 5. Bergkvelitet, grundvatten 10% I: Koetnedetördelninq olika aktörer 10% j 6. 7. Tidplan 5 z a. Optinisnpeseinisu 2 I Kompetens hos personalen 2% 5

- uni-omm j DELVIS Mmmm :I EJ PÅVERRBAR

Figur 6.3 Konstruerat exempel på osåkerhetsöversikt.

6.8 Nuvärdeskalkyl

Som underlag för SKIs beräkning kommande års avgifter lämnar SKB av uppgifter om investeringens storlek i fast penningvärde samt kostnademas fördelning i tiden relaterat till SKBs tidsplan. Genom en nuvärdeskalkyl kommer SKI fram till en rekommendation om avgiftens storlek. Eftersom en del av resonemangen nedan avseende tidsplanen hänger ihop med nuvärdeskalkylen ges här en kort beskrivning.

In- och utbetalningar som inträffar vid olika tidpunkter kan göras jämförbara genom att använda nuvärdesmetoden. För samtliga in- och utbetalningar beräknas med användning av en s k kalkylräntefot deras värden vid viss tiden punkt nutidpunkten. Vid traditionell investeringskalkyl gäller regeln att en om nuvärdet är positivt vid en viss kalkylränta så är projektet lönsamt.

ll 14-1030

322 SOU 1994: 108 36

I en nuvärdeskalkyl värderas en tidig intäktkostnad högre än motsvarande belopp vid ett senare tillfälle. Skälet är att den tidiga intäkten skulle kunnat ha givit en ränta som gör att beloppet i kronor räknat är större vid en senare tidpunkt. Kopplingen mellan investeringens storlek i fast penningvärde och kostnadernas fördelning i tiden utgörs således av nuvärdeskalkylen.

SOU 1994: 108 323

7 SKBs kalkylmetodik

7.1 SKBs angreppssätt

SKB har i princip utfört en traditionell kalkyl med ovanstående språkbruk, dvs osäkerheter hanteras genom procentuella påslag. Kalkylen bygger ett definierat system, nämligen KBS-3-metoden. Som tidigare nämnts kan detta koncept komma att ändras i såväl detaljer som övergripande. Påslagen i SKBs kalkyl är av två slag, nämligen:

normala påslag ibland även kallade konventionella påslag extra påslag -

Syftet med respektive påslag framgår nedanstående citat. av

I PM 2093 PLAN 93 Behandling av osäkerheter i kostnadsbedömningama, daterade 1993-08-10, som är en av SKI begärd komplettering till PLAN 93, anger SKB: l kostnadsberäkningarna för kämkraftens radioaktiva restprodukter, som redovisas i de årliga PLAN-rapporterna, förekommer två påslag för osäkerhet i typer av beräkningarna. Först görs ett konventionellt påslag för osäkerhet och onoggrannhet i beräkningarna för varje systemdel. l-lärutöver görs ett extra påslag för att täcka osäkerheter av systemtyp, till exempel att anläggningsutfommingen blir helt annorlunda eller att djupförvarets lokalisering ändras.

Påslagen för osäkerhet bedöms anläggningsvis med hänsyn till med vilken detaljeringsgrad som anläggningen eller hanteringen beskrivits samt vilka erfarenheter som finns av likartade anläggningar. De konventionella påslagen varierar därvid mellan 5 % för driften av transportsystemet och 25 % för driften djupförvaret. av

I PLAN 93 anger SKB: Utöver normala kalkylmässiga osäkerhetspåslag för de olika anläggningarna görs i de här redovisade kostnaderna även ett extra påslag för att ta hänsyn till osäkerheter i själva systemutformningen och andra osäkerheter överav mera gripande karaktär. Detta påslag är 15-20 % för de tillkommande anläggningarna och ingår i det redovisade totala påslaget. Exempel osäkerheter detta påslag som skall ta hänsyn till är kapselval, lokalisering av olika anläggningar och djupförvarets utformning samt tidsplanen.

...beslut om att bränslet skall återtas och plats väljas för deponering en ny ryms även inom det extra påslaget.

I PM 2093 anger SKB vidare: Flera av anläggningarna och systemen kommer att byggas och drivas långt fram i tiden. En viss osäkerhet är därför förknippad med bedömningen kostnader, krav av och anläggningsutformning över en så lång tidsperiod. Vidare föreligger osäkerheter

324 SOU 1994: 108

valt system för inkapsling och deponering, om risken att behöva överge en vald om plats samt om behovet av extra pilotanläggningar.

l kostnadsberäkningarna görs därför ett extra påslag de sena kostnaderna 10- 20 % för att ta hänsyn till osäkerheter denna typ motsvarar figur 7.1 nedan, vår av anmärkning. Avsikten är att påslagen för osäkerhet skall kunna minskas efterhand större kunskap systemutformningen erhålles. som om

De totala påslagen, dvs de normala och extra påslagen, har tidigare summan av redovisats i tabell 5.1. I tabell 7.1 nedan redovisas dessa var för sig.

Objekt	Brutto- kostnad kostnad Mkr	Netto- Mkr	Normalt påslag Mkr	Extra påslag Mkr
AdmFUD	3 844	3 280		564
Transp	1 726	1 644	82
Rivn kkv	13 106	10 922	2 184
CLAB	4 172	3 877	295
CLAB etapp	472	342	87	43
lnkapsl an]	7 021	4 711 3 961	1 394 1 137	916 1 020
Djupf ind omr	6 117
Djupf bränsle	6 093	4 452	846	795

- Djupf övrigt avfall 903 619 166 118 -

SFR	1 491	1 355	136
Upparbetning	928	928
Totalt	45 873	36 091	6 327 3 455

Tabell 7.1 Kostnader och osäkerhetspåslag 25 års drift av samtliga kkv Mkr. -

I tabellen från SKB har kostnaderna redovisats mycket detaljerat med ända upp till 5 signifikanta siffror i enheten miljoner kronor. Med hänsyn till osäkerheter kring koncept och systemutformning kan detta ge intrycket av att precisionen i uppgifterna är större än de i verkligheten är.

SOU 1994: 108 325 39 I tabell 7.2 redovisas de anläggningsvisa procentuella påslagen för osäkerhet.

Normalapåslag Extra på Plan 93 Pålägg % Investering Drift Re- Fär- Riv- slag in- slut- ning

	pm Bye ces: gande			ves- ning rmg
SKB adm och FUD	-	-	-	-	-	-	17,2
Transport	-	-	5,0	5,0 -		-	-
Rivning KKV	-	-	20,0	- -		20,0	-
CLAB	-	-	6,0 10,0		-	20,0	-
CLAB Etapp	20,0 25,0					25,0 10,0
-			-	- -
lnkapslingsanlägg- 20,0 25,0 27,4 18,3						36,7 15,0

ning

Djupförvar industri- 20,0 22,9 27,9 22,4 26,8 20,0 område

Djupförvar 20,0 15,0 25,6 15,0 15,0 18,6 15,0 bränsle

Djupförvar 20,0 28,5 26,0 35,0 15,0 42,6 15,0 övrigt avfall

SFR 1 10,0 10,0 10,0 10,0 10,0 10,0 -

SFR 3 10,0 10,0 10,0 10,0 10,0 - -

Tabell 7.2 Pålägg för oförutsett i procent. Källa: SKB.

Som jämförelse kan nämnas att Banverket för jämvägsprojekt använder sig av osäkerhetspåslag i intervallet 10-25 % beroende hur långt projekteringen hunnit mer exakt projektering, desto lägre påslag. -

Inom olje- och gasindustrin, off-shore, har man ofta ett strukturerat arbetssätt där man arbetar med olika kalkylnoggrannheter i projektets olika skeden. En kostnadsuppskattning under ett tidigt skede, tex ett förstudieskede, åsätts ett osäkerhetsintervall cirka z 30 %.

Under nästa skede, förprojektering, ökar kalkylprecisionen till cirka 20 %. a:

326 SOU 1994: 108 40

Efter detaljprojektering och i samband med investeringsbeslut förväntas noggrannheten vara cirka z 10 %.

Noggrannheten inom viss kostnadsuppskattningsklass anger vilket belopp som erfordras för att de verkliga kostnaderna med 90 % sannolikhet kommer att underskrida valt belopp.

SKBs totala osäkerhetspåslag redovisas nedan grafisk, dels vilka procentsatscr som ansatts figur 7.1, dels påslagen angivna i miljarder kr figur 7.2.

AdmFUB Tranap Rlvn kkv CLAB CLAS etapp lnkapel Djupt Ind omr Djupt brlnele Djupt övr avfall SFR Upparbetnlng Totalt O 10 20 30 40 50 60 70 procent Normalt påslag Extra påslag

Figur 7.1 Genomsnittligt påslag i procent för osäkerhet för olika anläggningar i PLAN 93 25 års drift av samtliga kkv.

SOU 1994: 108 327 41

AdmFUB Tranap Rlvn kvv CLAB CLAB etapp Inkapal \\ Djupt Ind omr

Djupt bränsle \Y 15:15

Djupt övr avfall srn Upparbetnlng , O 2 4 6 a 1 O 1 2 14 19 Mlllarder kr Nottokoatnad Normalt plslng Extra pung

Figur 7.3 Genomsnittligt påslag i miljarder kr för osäkerhet för olika anläggningar 25 års drift av samtliga kw.

7.2 Exempel på övergripande osäkerheter system- eller av omvärldskaraktär i SKBs kalkyl

En viktig kategori osäkerheter är de som berör två, flera eller alla kalkylposter. En ändrad bedömning av en sådan osäkerhet slår igenom flera ställen i kalkylen. Nedan redovisas några exempel sådana osäkerheter som vi funnit vid genomläsning av främst SKBs PLAN 93 och SKIs Förslag till avgifter för år 1994 samt vid intervjuer med företrädare för SKB och SKI. Sammanställningen kan säkert kompletteras av personer som har mer ingående kunskaper om den framtida anläggningen och processerna. Med den successiva kalkylens nomenklatur kan sammanställningen anses vara ett första utkast till generella

villkor se beskrivningen under punkt 6.7.

förändringar i det övergripande konceptet KBS-3 -

systemets komplexitet -

lokalisering av slutförvar och inkapslingsstation -

djupförvarets utformning t ex annan utformning än dagens vertikala, borrade

kapseltunnlar, forläggningsdjup mer eller mindre än 500 Ramp kontra hiss m. eller mellanformer

328 SOU 1994: 108 42 extra pilotanläggningar geologi, geoteknik etc. Extremt höga krav bergkvalitet med hänsyn till att traditionella bergförstärkningsåtgärder eventuellt inte är användbara. kapselval lagringsvolymer packningsgrad avfalletbränslet antalet kapslarantalet element per kapsel utbränningsgrad, bränslets

resteffekt, bränslets ålder vid deponeringen etc

tidsplan se resonemang nedan

utbyggnadsprincip för närvarande stegvis

logistikbyggplanering t byggaktiviteter i slutförvaret skilt från depone-

ex ringsarbetet

rivningsmetoder för kärnkraftverken manuellt arbete kontra automatiserat

teknisk forskning och utveckling svetstekniker inklusive kontrollmetoder möjlighet att överföra erfarenheter från andra industriella processer värmeutbredning, inklusive beräkningsprogrammet SOLVIA etc utförandemetoder inlämingseffekter, skaleffekter, vardagsrationaliseringar projektstyming, effektivitet kompetens, särskilt i senare skeden kraven n0llfel, dvs eftersom det för vissa moment inte är möjligt att kontrollera funktionen eller korrigera ev fel ställs mycket höga krav kunskap, provningsmetoder och utförande avtalsformer för entreprenörer och leverantörer löneförhållanden, personalkostnader

SOU 1994: 108 329 43

myndighetskravsäkerhetskrav -

gränsvärden för friklassningsklassiñcering av olika komponenter från kärnkraftverken

miljökrav, hänsyn till omgivningen -

konjunkturen under upphandlings- och genomförandefasen främst bygg- och anläggningssektorn

bränslemängd att förvara. Även för de tre kalkylfallen med olika drifttidsför- utsättningar kommer bränslemängden att vara osäker grund av varierande tillgänglighet och efterfrågan kärnkraftsel.

samhällsutvecklingen -

beslutsprocess, beslutsförmåga -

politiska förhållanden -

valutakurser -

optimismpessimismtaktik hos uppgiftslämnama -

förbiseenden, bortglömt, dubbelräknat -

Som framgår av exempellistan ovan, är många av dessa generella villkor av icke-teknisk art. Samtidigt är de exempel förhållanden som ett eller annat sätt kommer att påverka slutkostnaden i positiv eller negativ riktning. Exempel positiv osäkerhet är möjligheten att nya utförandemetoder kan medföra lägre utförandekostnader. Exempel negativ osäkerhet är risken att valutakursen försämras. l komplicerade projekt med långa utförandetider är det påfallande ofta som icke-tekniska frågor är högt rangordnade osäkerhetsöversikten. För att göra sammanställningen komplett erfordras ett gemensamt arbete av personer som har grundlig kunskap inom ämnesområdet. Olika personer har pekat några av ovanstående osäkerheter allt utifrån sina egna kunskaper, erfarenheter och referenser. Vi har inte kunnat finna att SKB genomfört en analys av denna typ. Företrädare för SKB har uppgivit att SKB överväger att genomföra scenarie eller känslighetsanalyser PLAN 94.

330 SOU 1994: 108

7.3 SKBs tidsplan

l SKBs PLAN 93 beskrivs tre kalkylfall med olika kalkylförutsättningar med avseende drifttid för kärnkraftverken, nämligen:

drift till 2010 o 25 års drift o 40 års drift o

Vi har inte, för något de tre fallen, funnit någon total huvudtidsplan för hela av projektet där samtliga övergripande aktiviteter överskådligt redovisas samlat ett ställe, som visar de logiska sambanden mellan olika aktiviteter, beslutspunkter och kontrollstationer. l SKBs PIAN 93, figur 2.2, redovisas till exempel inte när rivningen kärnkraftverken planeras ske. Den informationen av måste sökas annat ställe.

SKBs tidsplan har SKI kritiserats för att vara alltför optimistisk, dvs att av många aktiviteter har förlagts orealistiskt tidigt. SKB uppger att tidsplanen har utformats för att nuvärdeskalkylen vid avgiftsberäkningen skall ge ett resultat säkra sidan. Som redovisats i beskrivningen av nuvärdeskalkylen får ovan tidiga kostnader större betydelse vid avgiftsberäkningen än sena kostnader.

Det är dock inte säkert att sambanden alltid är så enkla att tidigt förlagda aktiviteter alltid innebär ett kalkylresultat säkra sidan. En förändring i tidsplanen skulle kunna medföra krav ändringar i den tekniska lösningen. Till exempel skulle senareläggning av vissa rivningsaktiviteter kunna en medföra krav ett högre tempo i inkapslingen, vilket i sin tur skulle innebära

krav högre kapacitet antal hanterade kapslar per tidsenhet i inkapslings-

anläggningen. Det skulle troligen innebära högre kostnader. Ett annat exempel kan vara om utvärderingen efter etapp 1 leder till att lokaliseringen av slutförvaret måste ändras. Kommer en sådan händelse att innebära att sluttidpunkten, när allt arbete skall avslutat, blir senarelagd Eller måste vara arbetet i stället bedrivas snabbare Vilka krav kan framtida politiker komma att ställa

En realistisk och genomförbar huvudtidsplan bör således vara en kalkylforutsättning samma sätt som den tekniska lösningen är det. Den tekniska lösningen, tidsplanen och kalkylen beror varandra. Ändras någon av dessa av kan de andra komma att påverkas. Varje kalkyl enligt ovan bör således ha sin egen tidsplan.

I ett normalt industriprojekt styrs tidsplanen normalt av att anläggningenlproskall driftsatt vid en viss beslutad tidpunkt och av behovet att cessen vara

SOU 1994: 108 331 45 minimera räntekostnaderna och kapitalbindningcn före driftsättningen. I detta fall styrs istället tidsplanen av att en säker deponering skall ha genomförts vid en tidpunkt omkring 2050.

332 SOU 1994: 10

8 Slutsatser

Att beräkna kostnaderna för att riva Sveriges kärnkraftverk och hantera kärnavfallet svår och unik uppgift jämfört med många andra infrastrukär en tur- eller industriinvesteringar. Det finns stora osäkerheter av system- och omvärldskaraktär.

SKB har i princip utfört traditionell kalkyl, dvs osäkerheter hanteras en procentuella påslag. SKB arbetar med ett normalt påslag för osäkerhet genom och onoggrannhet i beräkningarna för specificerade tekniska lösningar. Vidare används ett k extra påslag för osäkerheter av systemtyp och av övergripande s karaktär. Genom dessa båda kan den traditionella kalkylen sägas ha kvaliñcerats och anpassats till existensen av övergripande osäkerheter kring framtida systemutformning.

I ett begränsat uppdrag som detta är det inte rimligt att ha ambitionen att verifiera SKBs mycket omfattande beräkning av baskostnadema, dvs kostnaderna exklusive påslag. Vi kan konstatera att de kompetenta aktörer som SKB och i viss mån SKI anlitat kommer till likartade kostnadsnivåer när de utgår från koncept. Vår uppfattning är att de metoder för kostnadsgranskning, samma valt koncept, som beskrivits av SKB och SKI är tillfredsställande. av

De SKB valda nivåerna normala påslag är i nivå med de som andra av investerare använder sig av för specificerade tekniska lösningar.

Konstaterandet kompetenta aktörer kommer till likartade kostnadsnivåer när att de utgår från koncept innebär inte att de verkliga framtida kostnaderna samma är väl beräknadeuppskattade. Viktiga kvarstående frågor är nämligen: Räknar rätt koncept Hur säkert är det att det beskrivna systemet är det som man slutligen kommer att utföras Vilka förändringar kan komma att ske

Mot denna bakgrund har tyngdpunkten i våra analyser därför lagts hanteringen av övergripande systemosäkerheter.

SKB att deras senaste program för forskning, utveckling och deuppger monstration, FUD 92, i stor grad påverkar förutsättningarna i årets kostnadsberäkningar. Den granskning SKI har genomfört av detta program belyser som osäkerhetsfaktorema i kostnadsbedömningama. På ett flertal de mycket stora punkter lyfter SKI fram osäkerheter vad avser teknik, ekonomi, strategi etc för ligger till grund för kostnadsberäkningarna. I sin granskning den lösning som konstaterar SKI vidare:

Även SKBs konkretiseras i större utsträckning i form av planer om program nu att bl.a. uppföra anläggningar så kommer dock under avsevärd tid kravet allsidighet och alternativ i FoU-programmet att behöva kvarstå.

SOU 1994: 108 333

Möjliga åtgärderförändringar

Vår bedömning är att nedan föreslagna åtgärderförändringar successivt skulle leda till ökad kunskap osäkerheter, samband mellan olika kalkylposter en om och därmed säkrare kostnadsbedömningar.

SKBs kalkylmetod skulle kunna kompletteras med en strukturerad metod en- . ligt principen uppifrån och ned för hantering av osäkerheter och beroenden mellan olika kalkylposter. En möjlig metod är till exempel den s k successiva kalkylmetoden. Den behöver anpassas en del med hänsyn till projektläget och för att utnyttja det redan utförda kalkylarbetet. Denna kalkylmetod används i många andra komplicerade projekt och vi ser inget skäl till att den inte skulle kunna användas i detta projekt.

sådant kalkylarbete initieras, kommer resultatet från den samtidiga Om en utredningen scenarier, som ligger utanför det basfall som SKB baserar om sin kalkyl på, att kunna användas.

En sådan kalkyl bör förnyas periodiskt. Kalkylen beskriver alltid läget 0 baserat kunskapen vid kalkyltillfallet. I takt med ökande kunskap blir kalkylprecisionen bättre och bättre och projektreserven för oförutsedda händelserkostnader kommer därmed att kunna minskas.

Kalkylen kan utnyttjas som ett medel och ett stöd för projektledare och delo projektledare att identifiera och bearbeta teknik- och tidsberoenden mellan olika delprojekt. Redovisa logiska beroenden mellan olika aktiviteter, beslutspunkter och kontrollstationer. Tidsplanen blir detta sätt en kalkylförutsättning.

Ett första steg i denna riktning skulle kunna vara att för de viktigaste . kalkylparametrarna istället göra känslighetsanalyser. Företrädare för SKB har uppgivit att SKB överväger att göra detta i PLAN 94.

Det bör fastställas vilka arbetenaktiviteter skall ingå i kalkylen. Frågan . som eventuell omlokalisering djupförvaret efter etapp 1 skall ingå i om en av kalkylen eller bör avgöras efter en värdering av sannolikheten för att detta inträffar. Om sannolikheten för platsbyte med dagens kunskap inte kan visas mycket liten bör kostnaden för närvarande tas med i kalkylen. Det vara framtida arbetet, t ex inom FUB-programmet, bör då sträva efter att öka kunskapen just denna fråga. En konsekvens av ökad kunskap kan då vara om

334 SOU 1994: 10 48

att kostnadsposten vid ett senare tillfälle kan tas bort ur kalkylen i samband med den årliga översynen av avgiftsberäkningen.

En synpunkt är att de totala investerings- och reinvesteringskostnadema utgör förhållandevis liten del de totala kostnaderna, cirka 27 %. Däremot en av svarar rivningsarbetet och drift av olika anläggningar tillsammans för cirka 64 % av de totala kostnaderna. Dessa kostnader består till en betydande del av personalkostnader, vilket torde göra att den totala kostnaden starkt påverkas av antaganden om löneförhållanden och personalkostnader.

Underlaget för bedömningen av kostnaderna för att riva kärnkraftverken är från 1986. I senare kalkyler har kostnaderna indexuppräknats. En ny kostnadsberäkning uppges finnas framme ungefär i mars 1994. I detta arbete har ingen information om det kalkylarbetet kunnat inkluderas.

Att jämföra kostnadsuppskattningar från olika länder med varandra är svårt. Möjligen förefaller det som att rivningskostnadema uppskattas bli högre i Storbritannien och Tyskland än i Sverige. Kostnadsbedömningama för omhändertagande av avfall ger likartade resultat i Sverige och Finland.

Under 1993 har delprojekt för inkapsling och djupförvar etablerats från att tidigare ha varit FUD-uppgifter. Det kommer att möjliggöra att hela uppgiften med att riva kärnkraftverken och omhänderta rivningsavfall och använt kämbränsle bedrivs som ett projekt med sammanhållen tidsplan, kalkyl, teknik, genomförandeplan där delprojektledama har ett uttalat ansvar bl a för kalkylema inom sitt ansvarsområde. För närvarande har kalkylfrågor SKB hanterats gemensamt för hela verksamheten av ett mindre antal personer vilket ger god överblick och kontinuitet. De nya delprojekten med flera aktörer involverade kommer sannolikt att ställa höga krav metodik och samordning av kalkyl- och osäkerhetsfrågor. En fördel med detta är att kopplingen mellan teknik och ekonomi blir starkare.

Inom vårt uppdrag är det inte möjligt att verifiera SKBs totala kalkylresultat. Vi har ovan anvisat ett möjligt angreppssätt för att öka kalkylprecision. Den anvisade metoden förutsätter medverkan av personer med grundliga kunskaper inom ämnesområdet.

SOU 1994: 108 335 49 Referenser SKB Kärnkraftens slutsteg, PLAN 93

Kostnader för kärnkraftens radioaktiva restprodukter med bilagor.

SKB Kärnkraftens slutsteg, PLAN 93

Kostnader för kärnkraftens radioaktiva restprodukter med bilagor.

SKI Förslag till avgifter för 1994. Teknisk rapport 93:38. SKI Förslag till avgifter för 1993. Teknisk rapport 92:23. SKB FUD-PROGRAM 92 Kärnkraftens behandling och slutförvaring, september 1992. SKB UNDERLAGSRAPPORT TILL FUB-PROGRAM 92 Detaljerat FoU-program 1993-1998, september 1992. SKI SKIs Utvärdering av SKB:s FUB-PROGRAM -92 Sammanfattning och slutsatser, mars 1993. SKB Verksamheten 1992. SKB SKB 91 Slutlig förvaring av använt kärnbränsle. Berggrundens betydelse för säkerheten, maj 1992. SKB KÄRNKRAFTENS SLUTSTEG Teknik och kostnader för rivning av svenska kärnkraftverk, maj 1986. NEA-OECD Decommissioning of Nuclear Facilities NEA-OECD Paris 1991

NEA-OECD The Cost of High-Level Waste Disposal Geological

Repositories NEA-OECD Paris 1993 NEW Tidskriften Nuclear Europe Worldscan No 1112 NovDec 1993, Bern SKB Intervjuer med Hans Forsström och Maria Wikström. SKI Intervjuer med Månen Eriksson, Sören Norrby och Rolf Sjöblom. SKB PM 2093 PLAN 93 Behandling av osäkerheter i kostnadsberäk- ningarna, dat 93-08-10.

336 SOU 1994: 108 50

SKB PM SKB PLAN 93 Kompletterande redovisning, dat 93-08-16.

SKB PM 1493 PLAN 93 Kostnader för att återta kapslar och välja ny plats, dat 93-08-10.

Projekt Planlaagning i en foranderlig verden. - Instituttet for Anlzegsteknik, Danmarks Tekniske Højskole, Steen Lichtenberg, 1984.

Reprint from INTERNET 1988, Glasgow: New Generation of Risk Management Off-Shore Projects.

Reprint from NORDNET INTERNET PMI -87, - Reykjavik, Iceland. Life Cycle Estimates for early decision making. -

SOU 1994: 108 337

Kärnbränslefondsutredningen

1993-12-16

Uppdragsbeskrivning för ÅF Energikonsult

1. Uppdragets syfte

uppskattningar kostnaderna för hantering av SKBs av kärnkraftverken bedöms på kärnavfall samt rivning av

granskning kalkylmetoder och analogier med basis av av

andra jämförbara stora projekt.

2. Uppdragets genomförande

Plan 92 och Plan 93 med Utgångsmaterialet är SKBs förslag till avgifter för 1993 och bilagor samt SKIs rapporter 92:23 resp 93:38. Analysen 1994 tekniska också på intervjuer och diskussioner förutsätts baseras

med företrädare för SKB och SKI.

Uppgifter

kalkylmetod och identifiering av 1. Bedömning av vald i kostnadsberäkningarna. Bedömningen syftar osäkerheter och att belysa alternativa till att peka på osäkerheter

sätt att fastställa olika kostnader.

kontroll kostnadsnivåer mot 2. Översiktlig av projekt inom andra områden. kostnaderna i jämförbara

det sätt på vilket SKB kalkylerar 3. Bedömning av om skiljer sig i några viktigare avseenden sina kostnader från brukligt när i allmänhet kalkylerar vad som är man unika projekt. På vilket sätt har kostnader för stora till osäkerheter i teknisk lösning, SKB tagit hänsyn omvärldsförutsättningar Vad är i så kalkylindata och i

fall skälen till detta

4. Slutsatser

3. Resurser för genomförande

projektgrupp bildas för genomförandet med Hans En projektansvarig. projektgruppen ingår Åkesson I som Åkesson civilingenjörerna Håkan Lundberg förutom Hans Björn svedemar från Cepro AB och Jan Sjödin samt

SOU 1994: 108 339 Bilaga 9

9 Bilaga

Åhagen

från C0 AB och

Rapport

Karinta-Konsult

340 SOU 1994: 108

Uppdrag från Kärnbränslefondsutredningen 1093

EN STUDIE RÖRANDE KÄRNAVFALLETS

KOSTNADER

FÖR

FÖRUTSÄTTNINGAR

KOSTNADSBERAKNINGAR

Kjell Andersson Karinta-Konsult

Harald Åhagen

Åhagen Co AB Stockholm, april 1994

Denna studie har genomförts på uppdrag av KärnbränsIefondsutredningen M 1993:06.

Uppdraget har genomförts av ÅhagenCo och Karinta Konsult gemensamt. De

synpunkter och rekommendationer som framförs är uppdragstagarnas och behöver överensstämma med KärnbránsIefondsutredningens synpunkter.

SOU 1994: 108 341

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 lNLEDNlNG 2 BAKGRUND 3 KOSTNADSKALKYLERNAS UPPBYGGNAD 3.1 KBS-3 Systemet 3.2 Kostnadsberäkningarnas konservatism och systematik 3.3 Kostnadsberäkningar i treársintervall KÄLLOR FÖR OSÄKERHET I NUVARANDE BERÄKNINGSSYSTEM 4 OLIKA 4.1 Olika kategorier osäkerheten 4.2 Beskrivning av SKBs nuvarande påslag för osäkerheter 4.3 Normalt påslag 4.4 Extra påslag 4.5 Kommentarer till SKBs metodik för osäkerhetspåslag

5 EXEMPEL A SCENARIEANALYS SOM EN METOD ATT SYSTEMATISKT

BELYSA OSAKERHETER

5.1 Övergripande systemfrågor och systemscenarier

5.2 Kostnadsberäkningar för inkapsling 5.2.1 Uppläggning av nuvarande beräkningar 5.2.2 scenarier kan påverka kostnaderna för inkapsling som

342 SOU 1994: 108

5.3 Kostnadsberäkningar för djupförvaret 5.3.1 uppläggning av nuvarande beräkningar 5.3.2 scenarier som kan påverka kostnaderna för djupförvaret 5.4 Kostnadsberäkningar för rivning 5.4.1 uppläggning av nuvarande beräkningar 5.4.2 Resultat av genomförda rivningsstudier och scenarier kan som påverka kostnaderna för rivning 5.5 SKBs tidplan 5.6 Användande av beräkningsfall med ett basfall och scenariegrupper 5.6.1 Gruppering av scenarier 5.6.2 Beräkningsfall Sammanfattning 5.7 Kostnadsposter som idag inte ingår i kostnadsberäkningama i 6 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER 6.1 Sammanfattande slutsatser 6.2 Rekommendationer Referenslista

SOU 1994: 108 343

1 INLEDNING

Regeringen har under längre tid planerat en utredning för att se över det en finansieringssystem finns för att täcka kostnaderna i samband med främst rivning som kärnkraftverken, transport och mellanlagring av det använda bränslet, slutförvaring av och därmed sammanhängande aktiviteter.

l maj 1993 beslutade regeringen att tillsätta denna utredning Utredning om översyn kapitalförvaltningen enligt lagen 1981:669 om finansiering av framtida av m.m. utgifter för använt kärnbränsle m.m. direktiv 1993:61.

Utredningen i huvudsak behandla tre frågeställningar vilka är: avser

-förvaltningen av fonderade medel,

real förräntning av fonderade medel, och -

kostnader för kärnkraftproduktion. -

Utredningen använder bland annat experter och konsulter för att genomföra uppdraget.

Utredningen har gett ÅhagenCo och Karinta Konsult i uppdrag att diskutera och

belysa förutsättningarna för SKBs kostnadsberäkningar gällande hantering av kärnavfall och rivning kärnkraftverken pâ basis alternativa scenarier. l uppdraget av av har också ingått att göra översiktliga kostnadsuppskattningar för dessa scenarier.

Studien har genomförts med hjälp den kunskap författarna har om det tilltänkta av systemets tekniska och säkerhetsmässiga uppläggning samt den förändrade strategiska planering presenterades SKB i FUD-Program 92. SKBs material som av ligger till grund för beräkning fonderingsbehovet har studerats och handläggare som av inom SKB och SKl har intervjuats det nuvarande systemet för kostnadsberäkningar. om Syftet har varit att skaffa kunskap systemets uppbyggnad, hur robust det ter sig och om att identifiera delar som skulle kunna förbättras.

Författarna har dessutom deltagit vid ett möte ordnat av SKl där företrädare för SKB, SKI och oberoende experter på projektering och kostnadsberäkningar av stora anläggningar deltagit. Sist i rapporten återfinns de referenser som använts som underlag till denna rapport samt på de som kontaktats under studien. namnen personer

344 SOU 1994: 108

2 BAKGRUND

Sverige har sedan 1981 en lag Finansieringslagen 1981:669, 1992:1537 numera som reglerar kärnkraftbolagens och myndigheternas ansvarsområden vad gäller kostnadsberäkningar, avgifter för avfallets hantering och fondförvaltning. m.m.

l jämförelse med andra större anläggningsprojekt är några aspekter speciella vad gäller de åtgärder som skall vidtagas för avfallets omhändertagande och rivning av kärnkraftverk. Några exempel är:

Finansieringen måste säkerställas flera decennier före själva investeringstillfället då en stor del av investeringarna sker efter det att kärnkraftverken planeras drift, vara ur

Tekniken är till största delenüoprövad nationellt och internationellt vad gäller

inkapsling och djupförvaring. Aven rivning av kärnkraftverk den storlek det av som gäller innehåller tekniska osäkerheter.

Slutgiltiga krav på säkerhet och strålskydd samt på kvalitetssäkring och kvalitetskontroll saknas. Sverige har tillsammans med övriga nordiska länder påbörjat ett arbete med att definiera övergripande kriterier för radioaktivt avfall och gett ut den så kallade flaggboken Ref 1. De svenska myndigheterna kan förväntas att på basen av de nordiska kriterierna fortsätta arbetet och bl.a. definiera de villkor och föreskrifter som kommer att gälla. Eftersom arbetet med myndighetskrav kan komma att pågå fram till tidpunkten för byggtillstånd för respektive anläggning är nivån på kraven och därmed sammanhängande kostnader osäkra. Genom programmets långa tidsomfattning kan de slutliga kraven komma att påverkas av ett förändrat kunskapsläge och värderingar. nya

Djupförvarets konstruktion erbjuder endast mycket begränsade möjligheter till erfarenhetsåterföring.

Kostnaderna avser åtgärder som behövs för att skydda kommande generationer från allvarliga konsekvenser av en aktivitet som dagens generation har nytta En av. grundläggande princip är därför att kostnader skall föras över på kommande generationer.

Kärnkraftbolagen fonderade medel i egen regi för avfallets omhändertagande fram till finansieringslagens ikraftträdande. Sedan lagens ikraftträdande har kärnkraftbolagen via Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB, årligen för att ett underlag för ansvar avgiftsberäkning överlämnas till den myndighet som regeringen utsett att granska underlaget. Denna myndighet, som sedan 1992 är Statens kärnkraftinspektion, SKI, skall därefter överlämna ett förslag till avgift per producerad enhet kärnkraftel till regeringen. Den avgift som regeringen beslutar tas sedan ut från dagens konsumenter av kärnkraftel.

SOU 1994: 108 345

Således initierades i början av åttiotalet ett systematiskt arbete med att ta fram ett tekniskt och ekonomiskt underlag för att kunna beräkna de totala kostnaderna för kärnkraftens avfallshantering i form av transporter, mellanlagring, inkapsling, djupförvaring och rivning av kärnkraftverken.

Genom den så kallade villkorslagens tillkomst hade SKB tidigt presenterat hur det använda kärnbränslet skulle kunna omhändertas genom upparbetning i KBS-1 rapporten Ref 2. Senare kom KBS-2 rapporten Ref 3 som visade hur omhändertagandet skulle kunna ske genom direktdeponering, d.v.s. utan upparbetning. Detta alternativ kom sedan att bli kraftindustrins huvudlinje som också numera ligger till grund för kostnadsberäkningarna. Då kostnadsberäkningarna initierades fanns således ett system presenterat i konceptform. En förnyad säkerhetsanalys i samband med presentation av KBS-3 rapporten Ref 4 genomfördes inför laddningen av de två sista kärnkraftsreaktorerna år 1983.

Genom KBS granskningarna har systemet genomgått omfattande nationell och internationell granskning. Detta system har utgjort en god bas för kostnadsberäkningarna. Vi återkommer i kapitel tre nedan till systemet och i kapitel fyra till olika kategorier osäkerheter ingår i beräkningarna och hur dessa hittills tagits som om hand.

internationellt har olika modeller valts för finansiering av avfallsanläggningar och rivning. Då Sverige utgör ett undantag vad gäller att ett datum för kärnkraftens avveckling beslutats riksdagen framstår även finansieringsfrågorna som mer av konkreta i Sverige än i flertalet andra nationer på grund av att den maximala intjänandetiden och respektive avfallsmängd är given.

l jämförelse med andra nationer med kärnkraft där har viss insikt i finansieringssystemet t.ex. USA, Schweiz, Finland, Kanada, Spanien, har Sverige ett väl definierat system med klara ansvarsförhållanden som framstår som väl organiserat och fungerande.

Med tanke på det avvecklingsbeslut som föreligger och de därmed i tiden begränsade intjänandemöjligheterna finns det dock anledning att studera hur robust det svenska finansieringssystemet är mot vissa möjliga händelser scenarier utanför det fall som SKB använt för sina kostnadsberäkningar. Vi återkommer i kapitel fem till hur en scenarieanalys för kostnadsberäkningar skulle kunna organiseras.

346 SOU 1994: 108

3 KOSTNADSKALKYLERNAS UPPBYGGNAD

Kärnkraftbolagen initierade i och med den så kallade villkorslagen ett för att program utveckla en säker lösning för det radioaktiva avfallet och det använda bränsle som genererades vid drift av de svenska kärnkraftverken. Under arbetets gång utreddes

formerna och ansvarsområdena för omhändertagande av det svenska kärnavfallet och

rivning av de svenska reaktorerna. Utredningarna ledde till införande av en finansieringslag och en ny kärntekniklag.

Genom Iagsystemet krävs kärnkraftbolagen på löpande uppdatering sitt arbete en av genom att vart tredje år, med början 1986, i detalj redovisa sina planer för de närmaste

sex åren de så kallade FOU-programmen och att varje år redovisa genom uppdaterade beräkningar av kärnkraftens kostnader de så kallade Plan-rapporterna

med början 1982.

Radioaktivaiest- F." j

ärmarna: :

kraftverk , I

i I Intensiv sstaøon lol brmsle i I a , I

3836:585 I l

l I i I -_. I l l a; v

Mmåi. i ,örvafñr

ämm.

Slutföwarlör u. m 3888§85 I 2023-2043 1988-2012 20122022 g Lokalisering: Djdönrar Lokalisaiig: SfR

Tmsnomöde förnå blåste

° - - - - - - -- Tmsizoruiöøeiürnávdørvwuøuochnmdew

- - - - - - - - - -- Trmsnoruödefälâg-odimøádütüwáift-oáimmsøvu

l Ovre änalspeiioden avser driftskedeI

Figur 1 Plan över hanteringen av kärnavfallets radioaktiva restprodukter. Källa SKB

Plan-93.

SOU 1994: 108 347

3.1 KBS-3 systemet

Kostnadsberäkningarna bygger på så kallad direktdeponering av använt kärnbränsle d.v.s. utan upparbetning enligt den metod som nu allmänt kallas KBS-3 metoden. Systemets olika delar framgår av Figur

W m mo mn u nu sn-onnmmum onlrr

sin-tum N

°W“l z onin han

ein-nummer u u l s i |ml m

ana-am: ,EW

WNIWMW |°#0[,m"'m | mwüw ruttsiuttouin t

i anamma in -cwn JL,

WWW barnamun °°° FULLSIALEDIIFI [man

Macau-sun: y

----_l_-- . WGJOWYDHT :w tu-anamma o I l i r

Figur Översiktlig tidplan anläggningar för hantering av kärnkraftens restprodukter. - Figur 2 visar SKBs tidplan enligt programmet för forskning, utveckling och demonstration, FUD-92 Ref 5, för när de olika anläggningarna skall byggas och tas i drift. En grundläggande, och fr.o.m. FUD-92 ny, princip i systemet är att deponering av använt kärnbränsle planeras ske i två faser: demonstrationsdeponering och slutförvaring. Beslutet att ta steget till slutförvaring tas efter det att demonstrationsdeponeringen är genomförd och utvärderad. Kostnadsberäkningarna är baserade på att demonstrationsdeponeringen pågår mellan år 2008 och 2012. Den andra fasen pågår mellan år 2020 och 2040. För inkapslingsstationens del innebär tidplanen att driften på motsvarande sätt indelas i två faser.

Här kort beskrivning av de delar av systemet som ännu återstår att bygga. ger en

348 SOU 1994: 108

Inkagslingsstation

I och med FUD-92 har SKB valt ett kapselutförande som huvudalternativ bestående av en yttre kopparkapsel och en inre stålkapsel. Kopparkapseln har en ytterdiameter på 880 mm och en höjd av ca 5 meter. Kopparväggens och stålväggens tjocklek är 50 mm vardera.

lnkapslingsstationen planeras nu förläggas i direkt anslutning till befintlig CLABanläggning. Anläggningens utformning finns presenterad i layout som underlag till kostnadsberäkningarna. Den innehåller funktioner för mottagning, inkapsling, förslutning, kvalitetskontroll, mellanlagring och uttransport. lnkapslingsstationen innehåller också motsvarande funktioner för härdkomponenter och interna delar som där skall gjutas i betongkokiller.

Totalt skall ca 4500 kapslar tillverkas i inkapslingsanläggningen. l 1993 års uppdatering av kostnadsberäkningarna för kärnkraftens restprodukter, PIan-93 Ref 6, antas att 400 kapslar tillverkas under perioden 2007 2011 och resterande 4100 under perioden - 2020 -2040. Därefter kommer anläggningen att rivas.

Diugförvar för använt bränsle

Utformningen av djupförvaret har anpassats till att deponeringen av bränsle sker stegvis. l första steget deponeras 400 kapslar. I Plan-93 förutsätts att en separat förvarsdel arrangeras för dessa i djupförvaret.

Djupförvaret kommer att ha ett industriområde som kommer att innehålla ett antal byggnader och servicefunktioner. Omfattningen kommer att vara beroende av platsspecifika förhållanden samt slutlig utformning av vissa funktioner t ex transporter mellan markytan och förvarsnivån, d.v.s. schakt alternativt ramp.

Slutförvaret för använt bränsle, SFL planeras att läggas ca 500 m under markytan. Placeringen av djupförvarets centraldel och olika deponeringsområden kommer att vara beroende av platsspecifika förhållanden. Deponering planeras ske i tre separata områden, ett för deponering av de första 400 kapslarna i deponeringssteg 1 och två områden för deponering av de resterande kapslarna.

Förvaret består av ett antal parallella tunnlar som sammanbinds av en central ort för transporter och kommunikation. Deponeringstunnlarna kommer att anpassas till bergets förutsättningar. Uppdelning kan göras i olika block för att undvika större diskontinuiteter i berget. Kapslarna med bränsle placeras i borrade vertikala hål i tunnelbotten. Kopparkapslarna omges i deponeringshålen av ett 35 cm tjockt lager av kompakterad bentonit. Tunnel- och hålavståndet har valts så att temperaturen i bentoniten överstiger 80° C. Antalet deponeringshål är ca 4500, varav ca 400 i steg Efter deponeringen återfylls tunnlarna med en blandning av sand och bentonit.

SOU 1994: 108 349

Diugförvar övriga delar -

Allt låg- och medelaktivt driftavfall som produceras efter 2012, då SFR 1 förutsätts stängd för denna typ av avfall, placeras i SFL Betongkokiller med härdkomponenter placeras i SFL 5 medan SF L 4 skall ta emot det rivningsavfall och annat radioaktivt avfall som finns kvar då allt annat är deponerat. Förvaren SFL 3-5 nås genom en ca 1 kilometer lång tunnel från SFL 2s centralomráde.

SFR-3

Rivningsavfallet från kärnkraftverken och Studsvik kommer att deponeras i SFR som planeras bestå av 5 bergsalar av liknande typ som i SFR Huvuddelen av rivningsavfallet kan transporteras i standardcontainrar vilka utan att tömmas placeras i bergsalar. SFR 3 kommer att vara i drift samtidigt som kärnkraftverken rivs.

Rivning

Tidplanen för när kärnkraftverken skall rivas påverkas av en rad olika faktorer. Rivningen kan genomföras på ett säkert sätt kort tid efter avställning, men det kan finnas tekniska fördelar med en senare rivning. l Plan-93 antas att verken rivs tidigt.

Det radioaktiva avfallet från rivningen är genomgående låg- och medelaktivt. Aktivitetsnivån varierar dock avsevärt mellan olika delar. Avfallet med högst aktivitet, reaktortankens interna delar, antas bli mellanlagrat i CLAB under ca 30 -40 år, innan det slutdeponeras i SFL Övrigt radioaktivt rivningsavfall kommer att transporteras direkt till SFR 3 och deponeras där. En stor mängd av rivningsavfallet kan friklassas, efter eventuell dekontaminering.

Transgortsystem

Transportsystemet är huvudsakligen baserat på sjötransporter och dess huvudkomponenter är ett fartyg, MS Sigyn, transportbehållare och transportutrustningar vid kraftverk och övriga anläggningar. Systemet är utformat för att kunna användas för alla typer av avfall. Djupförvaret för Iånglivat avfall antas i Plan-93 vara placerat i Sveriges norra inland. Valet har gjorts för att ge en viss försiktighet i beräkningarna med hänsyn till transporter. Det antas bl.a. att 50 kilometer järnväg fram till djupförvaret behöver nyanläggas och att tillhörande utrustning lok, vagnar o.d. anskaffas.

350 SOU 1994: 108

3.2 Kostnadsberäkningamas konservatism och systematik

Det nuvarande underlagets uppbyggnad

SKB har valt att med hjälp av företag och konsulter ta fram ett tämligen detaljerat tekniskt underlag för att sedan kunna genomföra olika mängdberäkningar och ansätta styckepriser på de ingående delarna. Summan av dessa beräkningar utgör grunden till kärnkraftindustrins underlag för det finansieringsbehov som man anser föreligga.

För att ta hänsyn till olika osäkerhetsfaktorer ansätter SKB olika procentsatser i osäkerhetspáslag för olika komponenter i systemet. En diversifiering av osäkerhetspáslag görs på olika nivåer beroende pä hur väl man bedömmer respektive anläggning eller metod vara känd samt från erfarenheter från uppförande av exempelvis kärnkraftverken i Sverige. Osäkerheterna i nuvarande beräkningssystem, som de presenteras av SKB, behandlas utförligare i kapitel fyra nedan.

KBS-3 konceptet ligger till grund för kostnadsberäkningarna och de alternativ som studerats tekniskt har inte föranlett någon variationsanalys för olika förutsättningar. Vissa kostnadsbedömningar av tekniska alternativ har dock genomförts i samband med den så kallade WP-Cave studien Ref 7 och den studie där olika slutförvaringsalternativ aktuella för Sverige jämfördes, PASS-studien Ref 8.

Tidigare har Statens Kärnbränslenämnd, SKN, och senare SKl genomfört oberoende granskning av det beräkningsunderlag som presenterats av SKB. Myndigheternas granskning har hitintills i huvudsak riktat sig på att kontrollera om de mängd- och prisberäkningar som SKB gjort är riktiga under de förutsättningar som SKB angivit Ref 9. Från de granskningar som genomförts hitintills anser att man kan dra slutsatsen att SKB har presenterat ett väl underbyggt material där gjorda mängd och prisberäkningar är så riktiga som man kan begära. Vi avser således inte att uppehålla oss vidare vid detta underlag utan anser att denna del av SKBs underlagsmaterial är av god kvalitet.

Beräkningsförutsättningar

Som diskuterats ovan bygger de senaste kostnadsberäkningarna i Plan-93 på att det så kallade KBS-3 systemet genomförs enligt den strategi och efter den tidplan som angivits i FUD-92. SKB redovisar i sina Plan- rapporter inga konsekvenser för kostnadsberäkningarna om systemet inte kan genomföras enligt de tekniska lösningar som antagits eller i den sekvens som planerats.

Vi anser att det är svårt att bedöma hur robust finansieringssystemet är eftersom förutsättningarna för kostnadsberäkningarna inte diskuteras nämnvärt av SKB i det underlag som lämnas. Det är således inte möjligt att med det nuvarande systemet för kostnadsberäkningar utläsa kostnadsberäkningarnas känslighet för olika tekniska

SOU 1994: 108 351

förändringar som exempelvis annan inkapslingsmetod, större förläggningsdjup, ett sektionerat förvar eller detaljundersökningar på två platser. heller är det möjligt att värdera konsekvenser av olika yttre händelser orsakade av exempelvis försenad eller avbruten lokalisering på grund lokala beslut. Vidare har inte frågan om olika nivåer av på myndighetskrav diskuterats. Vi har vidare inte ur SKBs underlag kunnat härleda de normala och extra påslag som gjorts och därmed heller inte kunnat bedöma om de olika procentsatser som redovisats är rimliga.

SKB har vid våra möten påvisat flera beräkningsförutsättningar för vissa delar i systemet valts försiktigt utöver vad som beaktas i de redovisade påslagen som exempelvis genom att förlägga tidpunkter för kostnadens uppkomst relativt tidigt. l vissa delar av systemet har dock ingen sådan extra försiktighet lagts in. Det har vidare tydliggjorts vid våra möten med SKB och SKI att den bild som respektive organisation ger av den allmänna nivån av försiktighet är mycket olika.

Vi har således kommit till slutsatsen att SKBs hantering och redovisning av olika osäkerhetspåslag och olika försiktiga antaganden gör att den övergripande nivån av försiktighet entydigt går att kvantifiera.

Olika faktorer som påverkar avqiften

I SKBs rapportering och i den skriftväxling som föreligger mellan SKB och SKI framgår att den modell som SKB har använt ofta försvaras med argumentationen att en merkostnad orsakad av en förändring i programmet även medför en försening av tidplanen och därmed kan man med ett 2.5 procentigt realränteantagande inrymma mycket stora fördyringar genom att samtidigt anta en tillräcklig försening. Vi utgår från att kärnbränslefondsutredningen genom andra studier kommer att utreda realräntefrågan och beräknad effekt och tillgänglighet för kärnkraftverken för att belysa intjänandeförmågan. Vi vill dock framföra åsikten att den koppling som SKB gör mellan

olika komponenter i kostnadsberäkningarna kostnad i dagens penningvärde, tidplan,

realränteantagande och intjänandeförmåga leder till att betydelsen av inbördes oberoende faktorer, där dessa faktorer var för sig innehåller osäkerheter, inte kan renodlas. Exempelvis kan konsekvenserna av ett ändrat realränteantagande inte analyseras särskilt grundligt så länge inte osäkerheterna beträffande kostnader och deras tidsutfall är preciserade. Det finns därmed inte någon definierad grund för att diskutera och fastställa vad som bör vara en rimlig avgiftsnivå.

Vi förespråkar därför en oberoende analys av respektive faktor. l kapitel 5 nedan kommer att exemplifiera vad anser utgöra en alternativ metod, scenariemetoden, där man på ett mer systematiskt sätt än hittills bör kunna belysa kostnadskonsekvenserna av olika händelser och tidsutfall. En systematisering av ett antal alternativa och väl definierade beräkningsfall valda med varierande förutsättningar bör enligt vår mening genomföras för att dels visa på ett basfall enligt gällande FUDinriktning och dels på ett antal eller mindre troliga fall, vars realiserande skulle få mer stor inverkan över kostnaderna. Då kan man få anvisningar om känsligheten i systemet för olika scenarier. Resultaten av dessa beräkningsfall rapporteras lämpligen som

352 SOU 1994: 108

odiskonterade kostnader. Olika beräkningsfall eller enskilda händelser kommer även att ha en påverkan på tidplanen för kostnadernas uppkomst vilket kan stor vara av betydelse. Således bör resultaten av ovanstående fallstudier också inkludera fördelning i tiden för kostnadernas uppkomst.

Med tillgång till olika beräkningsfall grupper av scenarier, se avsnitt 5.6 i fast penningvärde och en uppskattning av deras möjliga tidsutfall kan man enligt vår mening tämligen enkelt beräkna realräntans effekt på fonderingsbehovet. Därmed bör det också finnas en god bas för att studera den totala osäkerheten i beräkningen av fonderingsbehovet. Vi anser att först sedan detta gjorts finns en gemensam bas för en diskussion om vad som är ett rimligt fonderingsbehov.

Vi föreslår således att krav ställs på kommande Planrapporter att förutsättningarna för beräkningarna redovisas utförligt och tydligt och att osäkerheterna i större utsträckning, jämfört med vad som nu sker, systematiseras för att bilda underlag för att analysera framtida kostnadskonsekvenser orsakade av olika förändringar i programmets förutsättningar. Det kommer enligt vår mening att bli svårt att både ta ut en riktig avgift och kunna korrigera avgiften, uppåt eller nedåt, vid avgörande tidpunkter om inte en sådan metodik finns för kostnadsberäkningarna.

3.3 Kostnadsberäkningar i treårsintervall

SKB redovisar enligt finansieringslagen kostnadsberäkningar varje år. Beräkningarna granskas därefter av SKI som till regeringen föreslår avgiftens storlek. Kärntekniklagen kräver å sin sida att kraftindustrin vart tredje år redovisar en plan för det forsknings- och utvecklingsarbete som behövs för avfallets omhändertagande.

Vi föreslår att ett system övervägs där också kostnadsberäkningarna förnyas vart tredje år och att detta kopplas till tidpunkten för SKBs FOU-Program, alternativt att kostnadsberäkningarna förskjuts i tiden så att SKB i kostnadsberäkningarna kan ta hänsyn till myndigheternas granskning och regeringens villkor när respektive Planrapport sammanställs. En lämplig förskjutning kan i detta fall vara mellan 18 och 24 månader. Syftet med detta skulle vara att förbättra kvaliteten i kostnadsunderlaget.

Vi tror att en koppling till FUD-programmen skulle kunna ge ett antal fördelar jämfört med dagens system:

Kopplingen mellan Plan-rapporten och FOU-programmet blir tydligare och de

ekonomiska konsekvenserna får även en naturlig del i det omfattande granskningsarbete som sker av FUD-programmen.

Förutsättningarna för SKIs interna granskning bör förbättras då en tydligare koppling sker mellan granskningsfunktionen enligt kärntekniklagen och lämnande av underlag till avgift enligt finansieringslagen.

SOU 1994: 108 353

Mer resurser, både inom SKB och SKI, kan användas till att analysera förutsättningarna för kostnadsberäkningarna. l dessa förutsättningar kan då ingå en scenarieanalys som bl.a. bör ta hänsyn till att osäkerhetsintervallen i flera komponenter rimligen bör minska allt eftersom programmet fortskrider.

Nuvarande årliga rapporteringar riskerar att behandla frågor som rör mindre förändringar som utgör för tillfället aktuella forskningsområden. Tre år mellan rapporterna skapar förutsättningar för att uppnå fokusering på övergripande förändringar vad gäller förutsättningar och utvecklingsläge som reellt påverkar kostnadsberäkningarna.

SKI får mer tid och kan avdela mer resurser till att bygga oberoende kompetens - upp och genomföra oberoende expertgranskningar.

Vi anser således inte att det från teknisk utgångspunkt kan finnas behov av nya kostnadsberäkningar mellan FoU-programmen. Ett system som här skisserat behöver dock inte utesluta att avgiftsuttaget skulle kunna korrigeras vid behov också mellan FOU-programmen exempelvis på SKIs initiativ om fondernas utveckling eller de tekniska eller ekonomiska utsikterna skulle förändras i betydande omfattning.

12 14-1030

354 SOU 1994: 108

4 OLIKA KÄLLOR FÖR OSÄKERHET I NUVARANDE BERÄKNINGSSYSTEM

4.1 Olika kategorier osäkerheter

Kostnadsberäkningar för ett system av en komplexitet och omfattning som kärnkraftens avfallsystem och kärnkraftverkens rivning med stora tekniska och politiska osäkerheter, som dessutom fördelar sig över en förhållandevis lång tidsrymd, är en komplicerad uppgift. Dessutom handlar verksamhet där Sveriges riksdag i lag bestämt att det om en den generation som nyttjar från kärnkraften även skall betala för dess samtliga kostnader. Detta medför att höga krav ställs på att systemet är väl underbyggt och att granskning sker med, från kärnkraftbolagen oberoende, experter för att så långt som det är rimligt säkerställa att finansieringslagens intentioner uppfylls.

SKB har valt att använda KBS-3 konceptet som underlag för sina kostnadsberäkningar och därtill genomfört studier vad gäller rivning av kärnkraftverken. Vi refererar till dessa grundläggande beräkningar nedan som basfallet.

Liksom alla kostnadskalkyler innehåller det basfallet flera kategorier av osäkerheter. Kärnbränslefondsutredningen genomför ett flertal utredningar av osäkerheter i fonderingssystemet. Denna studie koncentrerar sig på osäkerheteri själva nuvärdesberäkningarna. Dessa osäkerheter kan delas i följande grupper:

kakyosäkerheter som exempelvis att tunnelarbeten visar sig kosta mer per enhet än beräknat

-tekniska osäkerheter föranledde att de valda lösningarna inte visar sig vara tekniskt av genomförbara planerat, exempelvis beroende på säkerhetskrav på kapsel och som djupförvar

osäkerheter föranledda yttre faktorer kan resultera i att programmet inte kan - av som genomföras planerat, exempelvis genom att en vald plats för lokalisering av en som anläggning måste lämnas av andra skäl än tekniska.

Kalkylosäkerheter förekommer i alla projekt och varierar beroende på vilka erfarenheter finns när det gäller att utföra en viss åtgärd eller uppföra en viss anläggning och som vilken noggrannhet det underlag har beräkningarna baserats på. Att uppföra en som byggnad enligt ett visst utförande, i fallet inkapslingsstationen, bör således vara som förhållandevis enkelt att beräkna jämfört med att beräkna kostnaderna för den utrustning krävs för kapseltillverkning och förslutning då konstruktionsunderlaget som ännu föreligger.

Osäkerhetsnivån lösning verkligen kommer att kunna genomföras för att en vald teknisk planerat varierar också avsevärt. För att bedöma effekten av dessa osäkerheter för som kostnadsberäkningarna måste de valda metoderna för inkapsling, djupförvaring och rivning studeras i detalj och alternativa metoder och händelseutvecklingar identifieras

SOU 1994: 108 355

och analyseras vad gäller deras kostnadspåverkan. Vi kan inom ramen för denna studie inte genomföra en sådan analys, i kapitel 5 nedan åskådliggörs ett möjligt men tillvägagångssätt genom användande olika scenarier. av

Osäkerheter föranledda av yttre faktorer som kan påverka kostnaderna för inkapsling. djupförvaring och rivning kan vara många. Det är troligen varken möjligt eller meningsfullt att försöka identifiera samtliga möjliga yttre faktorer som kan påverka kostnaderna för verksamheten över de närmaste ca sjuttio åren. Dock bör man genom

att identifiera ett antal rimliga scenarier se kapitel fem kunna få en uppfattning om

vilken påverkan olika händelser kan få på kostnaderna. Exempel på yttre faktorer är beslut i en kommun som omöjliggör en lokalisering, ändrade kriterier för utsläpp till biosfären och ändring av friklassningsregler för kontaminerat material vid rivning etc.

För att ge perspektiv på hur förutsättningarna för avfallshanteringen utvecklats historiskt kan utvecklingen vad gäller avfallspolicy sedan kärnkraftens införande i Sverige för ca trettio år sedan utgöra ett exempel. På sextiotalet förelåg en bred förankring i kraftindustri och regering att det använda bränslet utgjorde en resurs som skulle upparbetas inom landet och återanvändas. Under sjuttiotalet svängde inriktningen mot upparbetning via internationella kontrakt där inledningsvis även avfallet togs om hand, men där sedermera Sverige enligt avtalen återtog förglasat avfall. Sedan mitten av åttiotalet råder stor konsensus om direktdeponering det använda bränslet både av av ekonomiska och politiska skäl. Att dessa ändringar även utgjort stora förändringar i förutsättningarna för kostnadsberäkningar för avfallets omhändertagande torde stå utom tvivel.

4.2 Beskrivning av SKBs nuvarande påslag för osäkerheter

Uppgifter om de osäkerhetspåslag som SKB gjort på de kostnader som räknats fram för olika komponenter i systemet redovisas översiktligt i Plan-93 kapitel 4. SKB skriver i Plan-93 följande:

På de beräknade baskostnaderna görs ett pålägg för oförutsett. Påläggets storlek bedöms objektvis med hänsyn till riskerna för tillkommande arbete och till anläggningens grad av teknisk komplexitet och detaljeiingsgradi underlaget. Totalt för hela avfallssystemet är påslaget i genomsnitt ca 27%.

Utöver normala kalkylmässiga osäkerhetspåslag för de olika anläggningarna görs ide här redovisade kostnaderna även ett extra påslag för att ta hänsyn till osäkerheteri själva systemutformningen och andra osäkerheter av mera övergripande karaktär. Detta påslag är 15-20% för de tillkommande anläggningarna och ingåri det redovisade totala påslaget. Exempel på osâkerheter som detta påslag skall ta hänsyn till är kapselval, lokalisering av olika anläggningar och djupförvarets utformning samt tidplanen.

356 SOU 1994: 108

l den föreslagna strategin för deponering av kapslar med bränsle i två steg ingår en utvärdering av erfarenheterna och en ny Iicensiering efter att det första steget har genomförts. Denna skulle kunna leda till beslut om att bränslet skall återtas och en ny plats väljas för deponering. De merkostnader för finansiering som detta leder till ryms även inom det extra påslaget.

SKB använder således ett påslag för kalkylosäkerhet normalt påslag på mellan 5 och 30 %. Detta påslag utgör tex. för inkapslingsstatlon och djupförvarets ovanjordsdelar 30 %, för djupförvarets underjordsdelar och rivning 20 %.

Utöver det normala påslaget för kalkylosäkerhet görs ett extra påslag för att ta hänsyn till osäkerheter i själva systemutformningen och andra osäkerheter av mera övergripande karaktär på mellan 10 % och 20 %. Exempelvis är det extra påslaget för djupförvarets ovanjordsdelar 20 %, och för dess underjordsdelar 15 %. För rivningen görs inget motsvarande påslag då någon systemosäkerhet inte anses föreligga.

Hur de angivna procentsatserna kan härledas framgår avPlan-93. I den referenslista som ges lämnas åtta referenser i huvudsak till tekniska rapporter av övergripande karaktär. Inga av referenserna utgör ett mer detaljerat underlag som beskriver beräkningarnas uppbyggnad, hur osäkerhetspåslaget beräknats eller vilka delar av kostnadsberäkningarna som utgör största källan till osäkerhetspåslaget.

50,0

30,0

20,0 -

10,0

0,0 Adrn Trump Rivn kkv CLAB CLAS lnkapsl. Djupt. DjupL- DjupL- SFRI SFRJ Medel FUD etapp :nl GA bränsle öv: avfall

Normalt påslag Extra påslag

Figur Genomsnittliga påslag för osäkerhet för olika anläggningar i SKB PIan-93. Källa SKI TR-93:38.

SOU 1994: 108 357

SKI har i brev till SKB 930630 begärt kompletterande uppgifter bl.a. annat rörande osäkerhetspåslaget, vilket SKB besvarar i brev till SKI, PM 930816. Uppgifter i det följande är till stor del hämtade från denna PM. Den innehåller bl.a. figur visar en som hur påslaget varierar mellan olika systemdelar uttryckt i procent respektive kostnad av Figur 3.

Karaktären av det normala respektive det extra påslaget kan delvis förklaras hur genom de tas fram. Det normala påslaget ingår i de kostnadskalkyler görs SKBs som av konsulter på basis av hur systemdelarna är definierade, medan det extra påslaget uppskattas av SKB centralt på basis av de osäkerheter som kan förkomma på systemnivå.

SKB framhåller i PM 930816 till SKI att förutsättningarna för kostnadsberäkningarna har valts så att de framtida kostnaderna inte skall underskattas. Exempelvis har djupförvaret antagits bli placerat i inlandet. Transporterna dit antas ske med fartyg till närmaste hamn och därefter med järnväg. Den tidplan använts är den tidigast möjliga enligt som FUD-92. Detta ger en försiktighet i kostnadsberäkningen påverkar avgiftsuttaget. som

Genom fortsatt forskning och utveckling inom avfallsområdet är det enligt SKB troligt att

förenklingar kan införas i slutförvarssystemet. Övrig teknisk utveckling verkar också i

samma riktning, menar SKB. l kostnadsberäkningarna har inte tagits hänsyn till dessa faktorer. l Tabell 1 uppskattar påslaget i absoluta tal för inkapslingsanläggning, slutförvar och rivning.

Tabell Översikt över påslag och totalkostnad i SKBs kostnadsberäkningar, drift av samtliga reaktorer till 2010 ANLÃÖGNING NORMALT EXTRA TOTALT TOTAL PASLAG PASLAG PASLAG KOSTNAD MSEK MSEK MSEK MSEK lnkapslings- 1 600 1 100 2 700 8 100 anläggning Djupförvar- 1 200 1 100 2 300 6 500 industriområde Djupförvar- 900 900 1 800 7 100 bränsle Djupförvar- 200 100 300 900

Övriga Rivning 2 000 2 000 12 200

358 SOU 1994: 108

4.3 Normalt påslag

l SKBs arbetsmaterial exempelvis Plan-92 System Numbers and System Descriptions PM 1092, Behandlingsstation för Använt Kärnbränsle Byggnadsfunktionsprogram - Tekniskt underlag för Plan-92 och liknande dokument framgår i detalj hur mängdberäkningar framtagits, hur de olika systemen är tänkta att fungera och hur kostnaderna fördelas på olika systemkomponenter och hur de fördelas i tiden.

Ur det underlag SKB presenterar kan med god detaljeringsgrad utröna hur det som man tänkta systemet ut och hur det avses fungera. Det torde dock vara ett mycket ser omfattande arbete att göra oberoende sammanställningar baserade på andra förutsättningar än de SKB ansatt. Mängdberäkningar för basfallet och prislistor som bedöms dock hög kvalitet och har vid granskning av SKN och SKI befunnits vara av vara rimliga.

Enligt SKBs PM 930630 skall det normala påslaget täcka tillkommande kostnader till exempel för ändringar under byggnadstiden, tillkommande eller utökade anläggningsdelar och system, vilka kunnat förutses, samt tillkommande myndighetskrav, grundläggningsproblem och liknande oförutsedda kostnader. Det av SKB angivna osäkerhetspåslaget är dock inte möjligt att närmare analysera då det förefaller erfarenhetsvärden från andra energiprojekt uppdelade på en snarast utgöra byggdel och en del omfattande de mekaniska komponeterna.

l underlag framtagits SKBs konsult NCC vad gäller byggnadsdelarna Slutförvar som av Kärnkraftens Långlivade Radioaktiva Avfall, Underlag för byggnadskalkyler Plan 93 för - Alternativ framgår rubriken Allmänna förutsättningar för A - 93 under byggnadskalkyler att:

1, Mängdkostnader enligt underlag och beskrivna förutsättningar. Enhetstider är till stor del tagna från BOA- konsortiet CLAB och Olli Där detta inte varit möjligt, har erfarenhetsvärden från jämförbara anläggningar använts.

Tillägg till mängdkostnaderna göres för bristande detaljering i underlaget och detta göres erfarenhetsmässigt för detaljer som framgår av huvudritningarna.

På 1 och 2 läggs sidokostnader enligt särskilda beräkningar se Plan

summan av - 88, för samtliga större anläggningsdelar. Dessa sidokostnadspåägg har sedan anpassats och tillämpats för likvärdiga mindre anläggningsdelar.

På summan av 2 och 3 läggs 10% entrepenörsarvode.

På baskostnaderna dvs 3 och 4 läggs post för oförutsett på 10 summan av en till 35%. Detta den totala kostnaden för objektet som redovisas i ger kostnadssammanställningen.

Kalkylen baseras på kostnader gällande jan. 93. Kostnaderna har fördeats på respektive konto i tiden enligt huvudtidplan, VBB VIAK AB 93-03-01.

SOU 1994: 108 359

För varje objekt beskrivs vilka procentsatser enligt punkterna 3 och 5 som använts.

Pálägg för punkt 4 och 5 enligt ovan för de olika objekten redovisas i bilaga

4.4 Extra påslag

Det extra påslaget härrör från osäkerheter förknippade med bedömningen kostnader, av krav och anläggningsutformning över en lång tidsperiod samt från osäkerheter om valt system för inkapsling och deponering, risken att behöva överge en vald plats samt behovet av eventuellt extra pilotanläggningar. Avsikten är att påslagen för osäkerhet skall kunna minskas efter hand som större kunskaper systemutformningen erhålles. om

Det extra osäkerhetspåslaget för inkapslingsanlággningen har i Plan-93 sänkts från 20 till 15 % a med hänsyn till lokalisering av anläggningen vid CLAB, samt till valet av kapsel. Påslaget i Plan-93 motsvarar 1 060 MSEK och skall ta hänsyn till osäkerheter som rör exempelvis kapselval.

Det extra påslaget för djupförvaret är 15 % för underjordsdelarna och 20 % för industriområdet, vilket motsvarar 2 170 MSEK. Påslaget är detsamma i Plan-92. som De förändringar som gjorts inför Plan-93, exempelvis den stegvisa utbyggnaden av djupförvaret, bedöms av SKB inte innebära större osäkerhet av systemkaraktär. De ökade kostnader som den stegvisa utbyggnaden ger tas hänsyn till i baskostnaderna.

För forskning och utveckling görs ett extra påslag på 20 %.

4.5 Kommentarer till SKBs metodik för osäkerhetspåslag

En fråga som bör diskuteras i detta sammanhang är någon form av begränsning av på vilken nivå som scenariediskussionen skall föras. På övergripande nivå kan en scenarier som transmutation, upparbetning och liknande scenarier identifieras. Det finns enligt vår mening behov av att fastlägga en nivå inom vilken lämpliga scenarier och beräkningsfall specificeras avgränsning. Ett förslag är att denna nivå definieras av KärnbränsIefondsutredningen. En annan möjlighet är att SKB till SKl föreslår en avgränsning för godkännande. En omprövning av gällande avgränsning bör därefter kunna kopplas till FUD-granskningstilIfällena vart tredje år.

Ett förslag till avgränsning i dagsläget kan rimligen baseras på KBS-3 metoden och det program som presenteras i FUD-92 och grovt se ut som skisserats i avsnitt 3.1.

360 SOU 1994: 108

5 EXEMPEL FfÅ SCENARIEANALYS SOM EN METOD ATT SYSTEMATISKT

BELYSA OSAKERHETER.

SKBs kostnadsberäkningar bygger som beskrivits i kapitel 3 på det så kallade KBS-3 konceptet och rivningsstudier som SKB genomfört. Vi refererar till detta beräkningsfall basfallet. Olika händelser eller förändringar som kan påverka som kostnadsberäkningarna i förhållande till basfallet benämner vidare scenarier. En oändlig mängd mer eller mindre sannolika scenarier med olika kostnadsutfall skulle kunna identifieras.

Vi avser nedan att exemplifiera hur scenarier som sedan grupperas i ett antal scenariegrupper kan användas som en metod för att visa på känsligheten i kostnadsutfall för det basfall SKB redovisat i exempelvis Plan-93. En sådan som metodik skulle kunna underlag för att fatta beslut avgiftsunderlaget baserat på ge om kunskap om vilken försiktighet i kostnadsberäkningen som basfallet representerar.

I avsnitt 5.1 5.6 nedan redovisar en scenarieanalys för att åskådliggöra scenariemetoden och hur olika händelser kan komma att påverka kostnaderna och därmed avgiften. Om denna metod lämplig för vidare användning måste givetvis anses systematisk analys genomföras av SKB och granskas av SKI innan den kan en mera utgöra ett underlag för avgiftsbestämning. Vad som presenteras i detta kapitel är inte kostnadsberäkning utan syftar enbart till att beskriva metoden med hjälp av en exempel som i huvudsak är hämtade ur SKBs eget material.

En scenarieanalys bör kunna resultera i betydligt bättre förståelse för hur robust en finansieringssystemet är med avseende på variationer i förutsättningarna. Inom analysen avgörs vilka scenarier som bör analyseras närmare och vilka, som på grund av att de inte bedöms vara tillräckligt sannolika, bör falla utanför beräkningarna inom finansieringssystemet. Man kan säga att detta ger som resultat en systematisk bild av vilka osäkerheter dagens elkonsumenter bör ansvara för och vilka osäkerheter som medvetet bör hållas utanför avgiftsberäkningarna, t.ex. därför att de bedöms som som mycket osannolika.

Eftersom Sverige har ett riksdagsbeslut om att avveckla kärnkraften senast år 2010 finns fast utgångspunkt för avgiftsberäkningarna. Efterhand som etappmål uppnås i en form exempelvis drifttagning inkapslingsstation kan och bör således av av en kostnadsberäkningarna och den tillhörande scenarieanalysen uppdateras och osäkerhetspåslaget kan därmed reduceras. Om det då visar sig att överavgifter tagits ut kan efterföljande avgiftsuttag sänkas, alternativt återbetalas.

SOU 1994: 108 361

5.1 Övergripande systemfrågor och systemscenarier

Övergripande scenarier som kan påverka kostnaderna för omhändertagande av det använda bränslet och rivning av kärnkraftverken kan konstrueras på basis av tekniska utgångspunkter, men även innebära effekter av yttre faktorer, som t.ex. lokaliseringsbeslut i en kommun.

Scenarier av tekniskt ursprung kan t.ex. ha som utgångspunkt att ny teknik utvecklas för oskadliggörande av avfallet eller att det använda bränslet utgör en tillgång som i en framtid får ett ökat värde. Systemscenarier orsakade av ändringar i de grundläggande förutsättningarna för svensk policy på kärnavfallshanteringsområdet kan leda till förlängd övervakning i exempelvis CLAB genom att platser inte står att finna där allmänheten accepterar lokalisering av nya anläggningar.

Som framgår av avsnitt 4.5 anser att scenarier på denna nivå inte ter sig speciellt meningsfulla. Sverige har sedan mitten av 1970-talet studerat det så kallade KBSkonceptet och det finns för närvarande en allmän enighet om att utveckla deponeringssystemet enligt de huvudlinjer och den tidplan som senast presenterats i FUD-92.

Genomförda studier, omfattande granskning och regeringsbeslut har resulterat i den allmänna uppfattningen att geologisk förvaring i bra svenskt urberg baserad på ett flerbarriärsystem med en lânglivad kapsel är det mest lämpliga för Sverige. Vidare ingår ett mellanlager och ett transportsystem i programmet. Då mellanlagret och transportsystemet redan är i drift förekommer endast begränsade osäkerheter vad gäller kostnaderna för dessa delsystem.

Kraftindustrin har presenterat ett handlingsprogram och en tidplan för realisering av återstående anläggningar i F UD-92. Detta system ligger till grund för våra vidare resonemang.

5.2 Kostnadsberäkningar för inkapsling

5.2.1 Uppläggning av nuvarande beräkningar

lnkapslingen representerar en total kostnad i dagens penningvärde på 8.090 miljoner kronor. l enlighet med de planer som SKB presenterade i FUD-92 har kostnadsberäkningarna för inkapslingsstationen i Plan-93 baserats på en med CLAB. Den totala byggnadsytan för inkapslingsstationen är ca

samlokazlisering

3900 m .

362 SOU 1994: 108

inkapslingsstationen planeras att byggas i två steg där den första etappen byggs mellan år 2000 och 2003. Aktiv drifttagning för etapp ett planeras till 2008 med inriktning på att klara inkapsling av ca 10% av det totala behovet. Anläggningen kompletteras senare för full drift från år 2020 då kapaciteten blir 200 kapslar per år.

I FUD-Program 92 ändrade SKB det planerade kapselutförandet till en stållkopparkapsel där huvudalternativet bygger på valsning av kopparplát som sedan sammanfogas genom elektronstrålesvetsning. Oförstörande provning planeras för samtliga svetsar där så är möjligt med röntgen som huvudmetod och för den slutliga svetsen av locket troligen i huvudsak med ultraljud.

Hantering av bränsle och kapslar sker fjärrmanövrerat och all hantering i luft sker i särskilda strålskyddade utrymmen, s.k. hot cells.

Fram till 199293 hade endast begränsade resurser lagts på utveckling av teknik för inkapsling. Den kapsel som redovisades i KBS-3, tillverkad antingen genom pressning under högt tryck och i hög temperatur eller genom sammanfogning av en cylinder genom svetsning som senare blyfylldes, visade sig efter vidare studier vara den bäst lämpade för vidare utveckling. Alternativet kopparstål kapsel utvecklades från början av TVO i Finland och projektet har på senare år drivits gemensamt av TVO och SKB.

Den teknik som presenteras i FUD-Program 92 för tillverkning av kapslarna är idag inte utprovad i full skala och de olika momenten med tillverkning av kapselämne. förslutning och provning är inte utprovade vad gäller deras genomförande för att uppnå en kapsel som uppfyller de krav som förvarets långsiktiga funktion ställer.

En synpunkt som framförts av SKI och flera remissinstanser i samband med granskningen av FUD-92 är att redovisningen av förutsättningarna för inkapsling är alltför översiktlig. Som ett resultat har regeringen till SKB som ett villkor ställt att ett program för beskrivning av förutsättningar för konstruktion av inkapslingsstation och slutförvar skall tas fram. Bland annat med hänsyn till detta torde det föreligga en relativt stor osäkerhet i underlaget för kostnadsberäkningar. SKB har ändå sänkt det extra osäkerhetspåslaget från 20 % till 15 % mellan Plan-92 och Plan-93.

Ur kostnadsberäkningarna i Plan-93 för inkapslingsstationen framgår att uppförande av inkapslingsstationen kostar 2.104 MSEK, reinvesteringskostnader beräknas till 87 MSEK, driftkostnader till 5.740 MSEK och rivningskostnader till 157 MSEK. För inkapslingsstationen görs i Plan-93 påslag för olika osäkerheter enligt följande:

Ett normalt påslag på ca 29% - Ett extra påslag på ca 15% -

SOU 1994: 108 363

5.2.2 scenarier som kan påverka kostnaderna för inkapsling

Utan att göra anspråk på fullständighet har identifierat ett antal scenarier som kan påverka beräkningarna av kostnaderna för inkapsling:

Omlokalisering

Detta scenario förutsätter att föreslagen lokalisering till CLAB inte godkänns och att de kommuner som accepterar djupförvaret inte accepterar inkapslingsstationen utan den måste förläggas separat både från CLAB och från djupförvaret.

Enligt nuvarande förutsättningar ligger inkapslingsstationen förlagd till CLAB vilket torde utgöra det minst försiktiga lokaliseringsalternativet ur kostnadssynpunkt. Enligt kraven på miljökonsekvensbeskrivning enligt naturresurslagen måste redovisning av flera alternativa förläggningar ske. En alternativ beräkning av andra lokaliseringsalternativ torde därför vara befogad.

Byggnad -fysiskt skydd

Scenario: På grund av krav på yttre skydd måste inkapslingsstationen läggas under mark med tunnelanslutning till CLAB.

Förvaringsdelen av CLAB är förlagd under mark med motivet att det skapar ett bättre skydd och att safeguardfrågorna blir enklare. Placeringen under mark utgör ett exempel på robusta lösningar som valts av SKB för att underlätta licensieringen av avfallsanläggningar. SKB har i flera sammanhang framfört att merkostnaden för underjordsplacering endast rör sig om ca 10% utöver motsvarande byggnation ovan mark.

Ny kagsel

Scenariet innebär att valda material inte uppfyller förväntad kvalitetsnivå och ett annat kapselmaterlal måste väljas. En annan möjlig utveckling är att säkerhetsanalyser eller minskade säkerhetskrav leder till att man kan tillverka en enklare kapsel.

Med de osäkerheter för närvarande föreligger kring tillverkning av kapslar föreslår som att några alternativa metoder belyses ur kostnadssynpunkt. Detta kan innebära mera kostnadskrävande alternativ om nu avsedd funktion i förvaret inte kan uppnås med kompositkapseln. Det kan också bli lägre kostnader om en lägre funktion är acceptabel eller om en billigare tlllverkningsmetod kan utvecklas.

364 SOU 1994: 108

Ny svetsteknik

l detta scenario går Förslutningsprocessen går inte att genomföra som planerat utan även efter omfattande utveckling är en förhållandevis stor procent svetsar felaktiga och måste öppnas och göras om.

Det kan inte förutsättas att samtliga kapslar som förslutits även kommer att passera kvalitetskontrollen. Det kan därför vara motiverat att kostnadsberäkna effekten av olika felnivåer.

Ny tillverkningsmetod

Scenario: Pressning av kapselämnen under högt tryck och temperatur, s.k. isostatisk pressning, eller någon annan metod för inkapsling som inte grundar sig på svetsning måste väljas.

Det kan vara motiverat att belysa kostnaderna för de alternativa förslutningsmetoder som kan stå till buds om inte svetsning ger önskat resultat. Krav på ytterligare studier av isostatsiskt pressad kapsel har framförts av SKl.

Återtagande efter demonstrationsdeoonerina

Scenario: Efter det att 700 ton bränsle inkapslats och deponerats utvecklas en överlägsen teknikmaterial. Återtag 700 ton och ny inkapsling samt återupprepad av deponering av bränslet beslutas.

Eftersom möjligheten till återtagande presenteras som motiv för demonstrationsdeponering bör även kostnaderna för att genomföra ett återtagande på något sätt beaktas.

Återtagande för omgrovning

Ny teknik kan komma att utvecklas för oförstörande provning efter det att ett antal kapslar redan deponerats. Detta kan medföra att vissa defekter i kapslar, som inte tidigare kunde identifieras, nu upptäcks. Deponerade kapslar återtages och omprovas för eventuell reparation eller återdeponering.

l de svenska kärnkraftverken har man på senare år upptäckt fel i svetsar och material som inte var möjliga att detektera med oförstörande provning för mindre än tio år sedan. Det kan vara befogat att studera konsekvenserna för kostnadsberäkningarna om motsvarande skulle inträffa för inkapsling och djupförvar.

SOU 1994: :P08 365

Myndighetskrav, kvalitetssäkring och kvalitetskontroll

Scenariet antar att myndigheterna kräver betydligt mer omfattande kvalitetssäkring och kvalitetskontroll än vad som uppskattats. Erfarenheter från andra länder visar att sådana krav kan bli kostnadskrävande.

De krav som myndigheterna kommer att ställa på inkapsling och djupförvar är ännu inte definierade. Det kan därför befogat-att beräkna känsligheten för olika nivåer av vara myndighetskrav.

5.3 Kostnadsberäkningar för djupförvaret

5.3.1 Uppläggning av nuvarande beräkningar

Den totala kostnaden för djupförvaret beräknas av SKB till 1-4 500 MSEK, inklusive ett extra påslag på 15 % för underjordsdelarna och 20 % för industriområdet. Huvudkomponenterna i kostnaderna är:

Industriområde, total kostnad: 6-500 MSEK -

Djupförvar bränsle SFL-2 total kostnad: 7 100 MSEK - ,

Djupförvar övriga delar, total kostnad: 900 MSEK -

Beträffande kostnadernas fördelning i tiden förbrukas ca. 5.000 MSEK under perioden mellan år 2000 till 2010, d.v.s. under den period då industriområdet, centrala delar av själva förvaret samt området för deponeringen under fas 1 byggs. Kostnaderna minskar därefter till 1 100 MSEK mellan 2010 och 2020 för att därefter åter stiga då ca deponering sker under fas

För bränsleförvaret utgör ca. 1.200 MSEK investering i gemensamma delar och 1 700 MSEK investering i deponeringstunnlar inräknat 15 % påslag. Motsvarande ca. kostnader för försegling är 1.400 M-SEK respektive 1.800 MSEK. Den totala driftkostnaden begränsar sig till ca 500 MSEK.

Det kan vara av intresse att notera bl.a. följande:

Kostnaderna för underjordsdelen av SFL 2 är endast ca 10 % högre än kostnaden för industriområdet.

Investeringen i underjordsdelen av SFL 2 motsvarar ca. 20 % av hela kostnaden för djupförvaret inkl. industriområde och SFL 3-5.

366 SOU 1994: 108

Kostnaden för SFL 3-5 900 MSEK är mindre än investeringen i delar - gemensamma för SFL 2 1 200 MSEK. Det skall då noteras att SFL 3-5 utnyttjar stor del denna en av investering genom ett gemensamt schakt.

Den totala förseglingskostnaden för djupförvaret SFL 2 beräknas överstiga den totala investeringskostnaden med ca. 10 %

5.3.2 scenarier som kan påverka kostnaderna för djupförvaret

Vi har genom en översiktlig genomgång av SKBs planer och synpunkter som framkommit på bl.a. delar av FUD-program 92 identifierat ett antal möjliga scenarier som skulle kunna påverka kostnadsbilden:

Omlokalisering

Lokaliseringsprocessen kan visa sig bli mer omfattande än vad som förutsetts med krav på undersökningar på fler platser samt med omfattande undersökningar på varje mer plats.

Vid genomförda granskningar av F UD-92, liksom vid tidigare granskningar av SKBs program, har synpunkten framförts att SKBs platsval borde breddas och göras mera systematiskt. Vidare finns nu kravet på miljökonsekvensbeskrivning för nya kärntekniska anläggningar, vilket kan komma att medföra ökade krav på alternativbredd för platsvalet. Det kan i sammanhanget också, som KASAM har påpekat, noteras att berörd kommun kan ha vetorätt mot detaljerad platsundersökning som SKB planerar påbörja år 1997 Ref 10.

Ändrade krav på bergets funktion

l detta scenario antas att de förutsättningar som angivits i tidigare säkerhetsanalyser om kapselns livslängd och initial kapselskada går att uppfylla. Resultatet blir att ökad vikt måste läggas på bergets funktion som barriär, dvs. bergets hydrologiska och geokemiska egenskaper får större betydelse. Detta kan i sin tur innebära att förvaret måste spridas ut på en betydligt större yta för att det skall bli möjligt att finna tillräckligt goda förhållanden för alla kapslar.

Ett annat scenario är att kraven på bergets egenskaper minskar, vilket kan sägas ligga i linje med resultaten från SKBs senaste säkerhetsanalys SKB-91 Ref 11. Detta skulle medföra mindre omfattande, och därmed billigare, platsundersökningar.

SOU 1994: 108 367

Återtagande efter demonstrationsdeponerinq

Sceneriet innebär att återtagande av 700 ton deponerat bränsle krävs efter etapp ett och att en ny plats måste lokaliseras och karakteriseras där kapslarna kan deponeras på nytt.

SKI begärde under granskningen av Plan-93 att SKB skulle komplettera sina uppgifter angående kostnaderna för detta fall. SKB redogjorde i brev till SKI, PM 930816, för kostnadsutfallet. SKB anger i sitt svar att ett återtagande av bränsle efter deponering av ca 10% av det använda bränslet representerar en kostnad av ca 9 miljarder men att den försening som då uppstår gör att detta endast motsvarar 1.4 miljarder med ett 25% realränteantagande. Man framför vidare att nuvärdet av det extra påslaget vid 25% ränta är 2.2 miljarder kronor.

Segarering av djugförvar

SKBs kostnadsberäkning är baserad på att SFL 2 och SF L 3-5 har gemensamma nedfarter och schakt. En ca 1 km lång tunnel förbinder de olika förvarsdelarna. l förhållande till SFL 2 kommer SFL 3-5 att innehålla kemiskt sett betydligt mer komplicerat avfall. Varken i den säkerhetsanalys som gjordes år 1982 i anslutning till KBS-3 eller i säkerhetsanalysen SKB-91 har man närmare studerat frågan om oönskad påverkan mellan olika förvarsdelar är möjlig eller sannolik. Man kan därför inte utesluta att krav kommer att ställas på ytterligare separation av SFL 3-5 från SF L vilket skulle kunna leda till separata schakt eller ramper.

Större djup

Frågan om 500 meter är det optimala djupet för bränsleförvaret har ställts, bl.a. ett flertal gånger SKI, i F OU-granskningarna. Det är vidare möjligt att bergförhållanden, av exempelvis horisontella sprickzoner, omöjliggör deponering på 500 m djup vilket skulle kunna leda till att deponering måste ske t.ex. på 750 m alternativt på 1000 m djup.

Oförutsedda bergegenskager

Sannolikt kommer berget på en förvarsplats att uppvisa mycket varierande geologiska, hydrologiska och kemiska egenskaper. Bland annat kan frekventa sprickzoner förekomma, som måste undvikas, alternativt kräva omfattande förstärkningsinsatser.

Det är också möjligt att variationerna gör att större bergvolymer måste undersökas och att stora delar av deponeringstunnlarna inte kan utnyttjas. Detta kan medföra att förvaret måste spridas på större yta än vad som planerats. SKB har för sådana fall räknat med en sammanlagd extra tunnellängd på 10 %.

368 SOU 1994: 108

Vi kan konstatera att denna siffra inte grundar sig på någon ingående analys utan utgör en mer allmän bedömning av vad som kan vara rimligt. Denna bedömning kan vara felaktig, vilket skulle kunna resultera i större investeringskostnader för tunnlar eller att förvaret måste delas upp i flera delar.

Begränsning av berqförstärkninq

l stort sett alla bergarbeten medför behov av förstärkningsinsatser genom t.ex. användning av cement. Frågan kan ställas i vilken omfattning detta kan komma att störa den kemiska miljön i slutförvaret. Större krav på att undvika sprickzoner och andra strukturer kan komma att ställas vilket kan leda till behov av mer omfattande undersökningar, alternativt måste andra material utvecklasanvändas.

Myndighetskontroll

Ett regeringstillstånd att uppföra ett djupförvar kan förväntas komma att innehålla villkor på myndighetsuppföljning. Man kan i dag inte förutsäga innehållet i påföljande krav från myndigheterna angående förvarets byggande och drift. Bland annat kan myndigheternas uppföljning eller återkommande fel i de geologiska prognoserna och modellberäkningarna komma att orsaka återkommande avbrott för ny utvärdering inför fortsatt arbete. Detta kan åstadkomma betydande stilleståndskostnader. Olika typer av acceptansvillkor kan också komma att ställas upp, t.ex. för enskilda deponeringshål.

Generellt kan det komma att ställas krav på undersökningar berget olika av genom typer av mätningar i borrhål eller med oförstörande metoder, spårämnesförsök under demonstrationsfasen mm.

5.4 Kostnadsberäkningar för rivning

5.4.1 Uppläggning av nuvarande beräkningar

SKB genomförde sin senaste rivningsstudie 1986 och arbetar för närvarande med en ny uppdaterad studie. Rivning kan påbörjas tämligen omgående efter reaktorernas avställning. l första hand transporteras det använda bränslet bort från reaktorn. Därefter inleds en period av avställningsdrift då rivningsarbetet delvis förbereds.

lAEA anger tre olika stadier vid rivning av kärnkraftverk som redovisas av SKB i F UD-92:

l stadium 1 har bränsle och olika vätskor avlägsnats från reaktorn och manöversystemet bortkopplats. Kontinuerlig övervakning.

SOU 1994: 108 369

I stadium 2 har huvuddelen av de komponenter som innehåller radioaktiva ämnen koncentrerats till en begränsad volym, som försluts. Mindre övervakning än i stadium

l stadium 3 har allt radioaktivt material över friklassningsgränsen avlägsnats och området friklassats.

SKB räknar med att ett reaktorblock tar fem år att riva och att block på samma plats kan rivas med ca två års förskjutning.

En stor del rivningsavfallet är icke radioaktivt och kan således hanteras som av byggavfall efter friklassning. Vissa mindre delar av reaktorn mm är att betrakta som högaktivt avfall medan en betydligt större volym utgör Iåg- och medelaktivt avfall.

Större delen det radioaktiva avfallet planeras att deponeras i SFR medan en mindre av del kommer att behöva deponeras i anslutning till djupförvaret i vad som benämns SFL Grunden till reaktorbyggnaden representerar en avsevärd volym och planeras att användas för deponering av icke radioaktivt material.

Till skillnad från inkapslingsstation och djupförvar är anläggningarna som skall rivas väl kända och reaktorägarna har i vissa fall även god erfarenhet från ingrepp av större omfattning, som till exempel byte av ånggeneratorer.

Rivning kärnkraftverk har även genomförts eller genomförs för närvarande i andra av länder. Dock gäller detta fortfarande i huvudsak forskningsreaktorer och reaktorer med betydligt mindre kapacitet än de tolv svenska reaktorerna,

Förutom omhändertagande av det radioaktiva avfallet är det viktigt att varken personalen som utför rivningen eller omgivningen utsätts för strålning som är onödig eller ligger över satta gränsvärden. Några föreskrifter för hur de svenska som kärnkraftverken skall rivas finns ännu inte.

I SKBs kostnadsberäkningar uppskattas rivningskostnaderna till i genomsnitt en miljard reaktor eller drygt tolv miljarder för hela det svenska reaktorprogrammet. Rivningen per utgör således den enskilt största posten av de återstående kostnaderna för kärnkraften och torde därmed den mest känsliga för eventuella systematiska förändringar. vara

På de grundläggande kostnadsberäkningarna görs ett normalt påslag på 20% för rivningskostnaderna. Dock görs inget extra påslag då det enligt SKBs definition av de olika osäkerhetskategorierna inte föreligger någon systemosäkerhet i att verken skall rivas.

Det faktum mest störande vad gäller beräkningen av kostnader för som anser vara rivning kärnkraftverk är de stora skillnader internationella jämförelser uppvisar av som och där Sverige har de internationellt sett lägsta rivningskostnaderna.

370 SOU 1994: 108

Ett av huvudproblemen som ser det är att dessa skillnader endast noteras att de men underliggande faktorerna inte anges.

En möjlig delförklaring till skillnaderna kan vara att det svenska rivningssystemet är relativt väl definierat med transportsystem och slutförvar SFR i drift.

5.4.2 Resultat av genomförda rivningsstudier och scenarier som kan påverka kostnaderna för rivning

Scenarier för rivning blir av naturliga skäl betydligt färre än för inkapslingsstation och djupförvar då anläggningarna finns och deras beskaffenhet är väl känd. Den faktor som torde ha störst påverkan på kostnadsberäkningen är efter vilken tidplan verken planeras att rivas. SKB har här valt en tidig start av rivningarna och ett tämligen högt tempo. Detta innebär att om kärnkraften avvecklas år 2010 kommer den sista reaktorn i

Ringhals som har fyra reaktorer vara riven år 2022.

Scenarier:

Friklassningsreglerna ändras. Inom ramen för detta scenario kan beräknas hur känsliga beräkningarna är för exempelvis en halvering eller fördubbling av det idag tillåtna aktivitetsinnehället för att material skall friklassas.

Strålskyddsreglerna för personal och allmänhet förändras uppåt eller nedåt. - Förändringar i strålskyddsnormer kan introduceras av den internationella strålskyddskommissionen lCRP. Hur känsliga rivningskostnaderna är för förändringar uppåt eller nedåt i strålskyddsregler och doser torde möjligt att beräkna. vara

5.5 SKBs tidplan

SKBs kostnadsberäkningar i Plan-93 grundas på tidplanen i FUD-92. Vid granskningen av FUD-92 framkom synpunkten, bl.a. från SKI, att denna tidplan ter sig optimistisk, m.a.o. det kan komma att ta längre tid att nå fram till byggande av inkapslingsstation och djupförvar fas 1 än vad SKB har planerat. Det kan därför vara ändamålsenligt att beakta ett scenario där tidplanen förskjuts ett antal år framåt i tiden. Ett sådant scenario skulle minska fonderingsbehovet inom gällande avgiftssystem.

Vid ett antagande att en förskjutning på fyra a fem år skulle ske har SKI med sin avgiftsberäkningsmodell genomfört en simulering där hela kostnadsprofilen för perioden 1994-2020 förskjuts med ca fyra år. Kostnadsprofilen har som ett resultat av detta i medeltal förskjutits med ca 400 MSEKår. Perioden efter 2020 är oförändrad liksom realränteantagandet på 25%. Resultatet av detta scenario ger ett sänkt avgiftsbehov motsvarande 0.2 örekWh.

SOU 1994: 108 371

En fråga som diskuterats varken i samband med FUD-granskningarna eller avgiftsgenomgångarna är utsträckningen av tidplanen efter 2010. Enligt nuvarande planering kommer deponering av använt bränsle att ske fram till 2040 och därefter kommer rivning anläggningar och förslutning att ske fram till 2050. En fråga är om av det är befogat att driva ett avfallsprogram ända upp till 40 år efter att kärnkraften stängts av. Det kan därför vara befogat att undersöka vilka konsekvenser som en tidigareläggning skulle på kostnadsberäkningarna.

Konsekvenserna sådan ändring av förutsättningarna som innebär att förslutning av en av förvaret skall vara klar till 2030 kan tämligen enkelt simuleras i den avgiftsberäkningsmodell som SKI använder. Vid i övrigt oförändrade tekniska förutsättningar enligt Plan-93 innebär en sådan förändring att kostnader motsvarande 6.500 MSEK, odiskonterat, behöver tidigareläggas. Vi har i simuleringen fördelat ca. denna kostnad genom en proportionell fördelning på de kostnader som idag i kostnadsprofilen ligger före år 2030. Ett sådant scenario skulle höja avgiften med 0.2 örekWh vid ett realränteantagande på 25%.

Om ändringen vidare skulle innebära 10 procentig ökning av kostnaderna för en inkapslingsstationen och djupförvaret skulle detta innebära en ytterligare kostnadsöknlng på 2.900 MSEK i dagens penningvärde eller motsvarande en avgiftshöjning på ytterligare 0.2 örekWh.

Tekniskt kan framföras att avklingning av det sist uttagna använda bränslet inte kommer att ske till nivå det bränsle som tagits ur reaktorerna tidigare men detta samma som torde inte utgöra någon begränsning varken ur säkerhetssynpunkt eller operativ synvinkel. Genom att tidigt planera för en annan deponeringstakt kan bränslet fördelas i kapslarna och kapslarna fördelas i förvaret så att påverkan blir underordnad.

Beslutet hur den bortre delen tidplanen bör ut kan således enligt vår mening om av se tas baserat dels på de värderingar som bör gälla dels för de ekonomiska osäkerheterna på lång sikt och dels på de övriga värderingar bedöms relevanta utan att påverka som de tekniska förutsättningarna nämnvärt. Ett i tiden mer komprimerat program skulle enligt vår uppfattning medföra vissa fördelar genom att ett antal osäkerheter skulle kunna reduceras. Denna reduktion skulle dock innebära en viss ökning av fonderingsbehovet då mindre tid står till buds för föräntning av fonderade medel. Vi överlåter till utredningen att väga dessa faktorer mot varandra då bland annat realränteantagandet utreds separat ingår viktig komponent i en sådan som som en värdering.

5.6 Användande av beräkningsfall med ett basfall och scenariegrupper

5.6.1 Gruppering av scenarier

l föregående avsnitt har illustrerat möjliga framtida händelseutvecklingar scenarier skulle kunna påverka SKBs kostnad för olika delar samt deras infallande som program,

372 SOU 1994: 108

i tiden. Att genomföra enskilda kostnadsberäkningar för samtliga scenarier torde inte vara meningsfullt. Sedan en uppsättning scenarier som bedöms som rimliga har identifierats behöver dessa grupperas så att ett hanterligt antal beräkningsfall kan definieras. l tabell 2 sammanfattas hur de scenarier som använt som exempel skulle kunna sammanföras i ett antal grupper.

Tabell 2: Möjlig gruppering scenarier

av SCENARIEGRUPP SCENARIO lNKAPS- SCENARIO LlNGSSTATION DJUPFÖRVAR Basfall Plan-QS Plan-93 Omlokalisering t.ex. vid CLAB eller vid fler platser, djupförvar mer ingående platsundersökningar Återtagande återtagande efter fas 1 återtagande efter fas ny plats senare återtagande för omprövning 3 Kvalitets-, och ny teknik och nya procedurer program för hydrologi och myndighets- för kvalitetssäkring och migrationstester kontroll kvalitetskontroll godkännande av enskilda borrhål 4. Safeguard och förläggning under jord safeguard för djupförvaret fysiskt skydd Kapsel- ny kapsel högre eller lägre tillverkning krav beroende på kapselkvalité nya metoder för tillverkning och svetsning

enklare kapsel 6. Djupförvar: Separering av förvarsdelar krav layout och utförande Begränsning av bergförstärkning Djupförvar: Större djup. oförutsedda flera avdelningar, bergegenskaper längre tunnelsystem Rivning: volym för SFL 4 nya friklassningsregler Tidplan a längre inledning mer labförsök mindre forcerat program

b snabbare avslutning fördelning i kapslar utnyttjande av temperaturmarginal 10. Minskad inget extra påslag inget extra påslag, kustläge, försiktighet i kostnads- högre temp.etc. beräkningarna 11. Allmän kravnivå högre krav eller högre krav eller enklare utförande enklare utförande

SOU 1994: 108 373

Varje scenariegrupp ger dels en kostnad, dels ett tidsutfall. Resultaten av kostnadsberäkningarna och uppskattningar av deras infallande i tiden ger en variationsbredd som underlag för att bedöma avgiftens storlek. Det har inte varit möjligt att inom ramen för detta uppdrag göra kostnadsuppskattningar för dessa olika scenariegrupper. För att ändå ge en viss uppfattning om scenariernas potentiella kostnadsnivå ger i tabell 3 ett antal relevanta jämförelsetal. -

374 SOU 1994: 108

o 4 + . . . o

ä ä ä Q ä 8 8 s

. ä ä ä a å

8 F ä ä

ö om .o a .m a E . .m .v .m ,m s ,o .m p

SOU 1994: 108 375

Kommentarer till tabell 3 Omlokalisering

Kostnaden avser minimikostnaden för en detaljerad platsundersökning omfattande

undersökningar och byggande motsvarande omfattningen som genomförts på Aspö. Atertagande Kostnaden är beräknad av SKB på SKIs förfrågan vid granskning av Plan-93.

Kvalitets- och myndighetskontroll Siffran nämns vid officiella uppskattningar i USA av vad krav på kvalitetskontroll som kostar brukar ligga på ca 20% av den totala kostnaden. Inofficiella uppskattningar ger högre värden som i vissa fall närmar sig 50%.

4. Safeguard och fysiskt skydd Siffran grundar sig på SKBs uppskattningar från CLAB.

Kagseltillverkning SKBs uppskattning inkapslingsstationens utrustning. Om ny metodik skulle föranleda av utbyte befintlig utrustning skulle det resultera i att en dei av investeringskostnaden av går förlorad.

Djupförvar: krav gå layout och utförande Siffran utgör uppskattning investeringen i centrala delar av djupförvaret och är en en av relevant jämförelsesiffra t.ex. för ett fall då separata schakt måste byggas för olika förvarsdelar.

Diupförvar: oförutsedda bergegenskager Siffran utgör uppskattning investeringen i förvarstunnlar och är en relevant en av jämförelsesiffra t.ex. för ett fall då stora delar av berget inte kan utnyttjas.

376 SOU 1994: 108

Rivninq: nva friklassninqsreqler Kostnaden är angiven i Plan-93.

9a Längre inledning av tidglanen Vi har antagit en förskjutning av tidplanen från 1994 till 2020 med fyra a fem år varefter oförändrade förutsättningar antagits.

9b Snabbare avslutning av tidplanen Vi har antagit att samtlig verksamhet avslutas fram till 2030 och därmed tidigarelagt kostnader på motsvarande 6.500 MSEK.

10. Minskad försiktighet i beräkningarna Det extra påslaget i Plan-93 avser systemosäkerheter, se avsnitt 4.4.

11. Allmän kravnivå Möjlig kostnadsökning, -minskning kan inte uppskattas. Posten finns med för att markera att den allmänna kravnivån på anläggningarna kan förändras under den långa tidsrymd under vilken programmet pågår.

5.6.2 Beräkningsfall Även det antal scenariegrupper som skisseras i tabell 2-3 kan te sig ohanterligt stort för kostnadsberäkningar. Det tillkommer att också kombinationer av dessa scenariegrupper torde vara relevanta. Ytterligare strukturering behövs alltså för att metoden skall fungera. Detta är inte möjligt att genomföra på ett systematiskt sätt inom ramen för detta uppdrag. För att illustrera att metoden kan bedömas vara framkomlig visar i tabell 4 hur en gruppering av scenariegrupper till ett fåtal beräkningsfall d.v.s. fall som görs till föremål för kostnadsberäkningar skulle kunna utfalla.

SOU 1994: 108 377

Tabell 4: Möjlig av gruppering av scenarier till beräkningsfall

BERAKN|NGSFALL INKLUDERADE SCENARIEGRUPPER UR TABELL 2 Basfall Basfall Omlokalisering Nr. 4 Minskad försiktighet Nr 10, del av Nr Nr 9a Underskattad teknisk Nr delar av Nr 5 komplexitet

Återtagande Nr 2

Ändrade friklassningsregler Nr 8 Avkortad tidplan Nr 9b

Här nedan ges sammanfattande beskrivningar av beräkningsfallen i tabell 4.

Basfall

Det angivna basfallet enligt Plan-93 total kostnad på ca 47 miljarder inklusive ger en normalt påslag och extra påslag.

Omlokalisering

Ett antal osäkerheter föreligger framförallt i anslutning till lokaliseringen av ett djupförvar. Ett inte orimligt scenario är att plats som detaljundersökts inte kan en användas slutförvarsplats på grund dess geologiska egenskaper eller på grund som av lokala beslut. SKB kommer då att behöva finna en ny kandidatplats, genomföra av förundersökningar på denna plats, söka tillstånd enligt Naturresurslagen för att få genomföra detaljundersökningar samt genomföra dessa detaljundersökningar. Baserat på undersökningarna vid Äspö är referenskostnaden för denna sekvens ca 500 MSEK.

Tidsutfall: I detta scenario försenas troligen programmet med minimum tre år.

Minskad försiktighet i beräkningarna

Beräkningsfallet syftar till att visa på vad utfallet blir om SKBs planer kan uppfyllas beräkningsgrunder SKB de mest troliga och bör således enligt de som anser vara kunna indikation på systemets känslighet för scenarier som ur kostnadssynpunkt ge en är Det extra påslag som SKB lägger på olika kostnadsposter representerar gynnsamma. totalt 4.200 MSEK. Andra delar kan ingå i detta beräkningsfall är en effektivare som inkapslingsmetod, realistisk tidplan eller kustförläggning av djupförvaret. en mer en

Tidsutfall: Beroende av scenario.

378 SOU 1994: 108

Underskattad teknisk komplexitet

Beräkningsfallet kan omfatta scenarier innebär skärpta myndighetskrav, som en uppdelning av SFL2 och SFL 3-5, utökade bergarbeten på grund av bergförhållanden och att en mer kostsam inkapslingsmetod måste användas.

En kostnadsökning på grund av omfattande kontroll och dokumentationskrav på motsvarande 5% skulle exempelvis kunna få stora konsekvenser medan utökade bergarbeten troligen skulle få mindre konsekvenser baserat på SKBs styckepriser.

Tidsutfall: Samtliga scenarioexempel bör leda till förseningar på något eller några år.

Återtagande

För detta scenario har SKI av SKB begärt en beräkning som SKB redovisar i PM till SKI 930816. Scenariot grundar sig på att det första steget av två Iicensierings- och deponeringssteg leder till att bränslet återtages och plats väljs för djupförvaret. en ny

Kostnaden för ett återtag och en ny deponering är beräknad till 9 miljarder i dagens penningvärde.

Tidsutfall: Detta scenario försenar troligen programmet med minst 10 år 20 år i SKBs PM.

Avkortad tidplan

Om det beslutas att all deponering och förslutning skall vara avslutad före år 2030 kommer motsvarande 6.500 MSEK att behöva investeras före 2030 istället för under perioden 2030 till 2050. Vid en viktad omfördelning av dessa kostnader och övriga antaganden oförändrade påverkas avgiften med ca 0.2 örekWh.

5.6.3 Sammanfattning

Tabell 2 till 4 skall ses som exempel på hur metoden med scenarier och beräkningsfall skulle kunna användas för kostnadsberäkningarna. Som framgår ur tabell 3 kan man redan ur jämförelsetalen, som dels hämtat ur SKBs eget material och som dels räknats fram av SKI, se att vissa scenarier och beräkningsfall kan avsevärda effekter ge på underlaget för att bestämma fonderingsbehovet ex. återtagande, myndighetskrav, rivning och tidplaneförändringar medan andra bör ge tämligen marginell påverkan ex. extra platsundersökning och ökad tunnellängd. l figur 4 ges ytterligare en ilustration av våra beräkningsexempel.

SOU 1994: 108 379

Undorskattod tekniskkomplexitet

2G 1500 heldrogen kurva a markerar bosfollet g 111 w 5 500 M 0 . . 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 talet talet talet talet talet talet talet

Minskad konservatism

2G 1500 heldrogen kurva .å markerorbosfollet w 111 5 500 0 1 V 0 - 2020 2030 2040 2050 2060 det talet talet talet det talet olet

Åtortaqando

heldrogen kurva markerar basfollet

211 2010 2020 2030 2040 2050 2060 talet talet det det talet det det

Avkortad tidplan

2000 5 15m heldrogen kuwa ä markerar bosfollet ,om 2 j 5°° 0 . . 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 talet talet talet talet talet det talet

Omlokalllortng

21:00 15th nationenkurva a markerar beslutet g mn

2111 2010 talet det det

Figur 4: Illustration av olika möjliga beräkningsfall. Genomsnittlig kostnad under tioårsperioder.

380 SOU 1994: 108

Vi anser att med ovanstående exempel visat på att det nuvarande systemet innehåller en brist genom att olika händelser scenarier kan påverka som fonderingsbehovet, uppåt eller nedåt, idag inte finns analyserade och redovisade. Vi anser att framtagande av ett bredare underlag genom användande av scenarier och beräkningsfall bör ge bättre möjligheter att bedöma känslighet fonderingsbehovet för av olika händelser.

Vi vill poängtera att detta kapitel endast har avsett att illustrera ett möjligt förfarande. Om metodiken skulle införas som en del av processen med att bestämma avgiftsuttaget måste givetvis såväl urvalet scenarier deras gruppering till beräkningsfall göras av som

mera systematiskt av SKB som tar fram underlag och lämnar förslag och SKI som

granskar och lämnar underlag till regeringen.

5.7 Kostnadsposter som idag inte ingår i kostnadsberäkningarna

Kärnbränslefondsutredningen har i sitt uppdrag även fått i uppgift att identifiera sådana kostnader som idag inte belastar kärnkraften. Vad gäller avfallets hantering, inkapsling och djupförvaring samt rivning av de tolv reaktorerna kan inte att någon större se komponent inte finns med i det underlag som SKB presenterar.

Den enda post som möjligen skulle kunna diskuteras är en eventuell övervakning av förvaret efter förslutning som försiktighetsåtgärd ocheller safeguardskäl. Som av tolkat lagstiftningen omfattas dessa eventuella kostnader av nuvarande finansieringslag och kommer därför att belasta de invånare i Sverige i så fall som beslutar om sådana åtgärder.

Som SKB redovisar i sina säkerhetsanalyser krävs av säkerhetsskäl ingen övervakning av förvaret efter förslutning. Sådana åtgärder kommer således att vara beroende av samhälleliga avvägningar och inte att vara grundade på naturvetenskapliga förutsättningar, givet att säkerhetsanalysens förutsättningar håller.

SOU 1994: 108 381

6. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER

Denna studie har belyst olika förutsättningar för SKBs kostnadsuppskattningar. Därvid har inriktat oss på att utreda hur SKB har hanterat ingående osäkerheter. Vi har även skisserat ett system för hur osäkerheter fortsättningsvis skulle kunna hanteras mera systematiskt genom att analysera möjliga händelseutvecklingar scenarier som skulle kunna påverka kostnadsbilden. Här ges dels en sammanfattning av våra slutsatser och dels ett antal rekommendationer som underlag för kommitténs diskussioner om avgiftssystemets framtida utformning.

6.1 Sammanfattande slutsatser

Kostnad tidsutfall och realränta

Vårt uppdrag har varit begränsat till att belysa SKBs förutsättningar för kostnadsuppskattningarna och däri ingående osäkerheter. Vi har därvid inte kunnat undgå att kommentera hur avgiften kan bestämmas utgående från kostnaderna för olika komponenter, när dessa kostnader infaller i tiden samt realränteutvecklingen. Som ser det innebär en djupgående analys av hur olika osäkerheter skall påverka avgiften att dessa tre faktorer måste särskiljas. Först när basfall och rimliga osäkerhetsintervall har uppskattats för kostnad och tidsutfall kan avgiften fastställas mot bakgrund av motsvarande överväganden avseende realränteutvecklingen.

Scenariemetodik för att bestämma osäkerhetsintervall

Det extra påslag som SKB nu lägger i kostnadsberäkningarna för att inkludera osäkerheter på systemnivå kan sägas bestämmas genom expertbedömningar av SKB efter det att normala påslag har gjorts i beräkningarna av systemets olika delar av SKBs konsulter. Vi förespråkar att osäkerhetsbedömningarna ytterligare systematiseras och därmed görs mer underbyggda och tydligare genom att kostnadsutfallet till följd av olika scenarier analyseras. Vi har belyst ett antal olika scenarier för att åskådliggöra metodiken och därvid funnit den värd att prövas mera ingående.

Scenarieanalysen skall givetvis inte göras alltför detaljerad, men skall som resultat ge beräkningsfall bestående av grupper av scenarier. Dessa beräkningsfall skall kunna bedömas täcka sådana framtida händelseutvecklingar som rimligen bör ingå i kostnadsberäkningarnas osäkerhetsintervall. Detta osäkerhetsintervall bör täcka osäkerheter beroende på t.ex. alternativa utvecklingar lokaliseringsarbetet, hittills oprövad inkapslingsmetodik och säkerhetsbedömningar som kan göras först under byggandet av slutförvaret.

Rapporten har för de tre mest betydande komponenterna i avfallssystemet belyst ett antal faktorer kan komma att påverka kostnadsberäkningarna. Exempel på sådana som faktorer är:

382 SOU 1994: 108

-för inkapslingsstationen: lokalisering, oprövad teknik för tillverkning och kvalitetskontroll, möjligheten till upptäckt av defekter då ett stort antal kapslar tillverkats, myndighetskrav på kvalitetskontroll, krav på safeguard och fysiskt skydd,

-för slutförvaret: lokalisering, átertagande, oklara specifikationer på bergvolymer och deponeringshål, sprickzoner, myndighetskrav under driftskedet, krav på safeguard,

-för rivningen: utländska erfarenheter, friklassning.

Vi har för att belysa att dessa faktorer kan vara relevanta indikerat vissa jämförelsetal för kostnader. Vi vill poängtera att dessa indikationer inte skall uppfattas som kostnadsberäkningar som kan användas som underlag för kommande bedömningar av avgiftsuttag.

Lämplig systemnivå: KBS-3 systemet

Kostnadsberäkningarna har sedan lång tid grundat sig på det s.k. KBS-3 systemet. Detta har accepterats av SKN och SKl. Vid granskningen av SKBs FoU-planer har åsikten ofta framförts att det borde större bredd i SKBs med avseende på var program alternativa systemlösningar. Vissa alternativstudier har också genomförts.

l sitt granskningsutlåtande över F UD-92 säger SKI att SKI kan godta att de fortsatta FUD-insatserna huvudsakligen inriktas på en metod av typ KBS-3. Enligt KASAM är KBS-3 ett rimligt alternativ till val av metod för demonstrationsdeponering.

l påföljande regeringsbeslut accepteras SKIs och KASAMs ställningstagande med reservationen att det är angeläget att SKB även fortsättningsvis aktivt följer och rapporterar den internationella utvecklingen inom området. Mot denna bakgrund finner det rimligt att kostnadsberäkningarna även fortsättningsvis baseras på KBS-3 och att systemosäkerhet beroende på alternativa lösningar inte behöver inkluderas.

lnkagsling

Beträffande inkapslingsstationen finns osäkerheter om lokalisering, byggnad och process. SKB planerar att inkapslingsstationen skall förläggas till Oskarshamn i direkt anslutning till CLAB. För lokaliseringen förestår en MKB-process med påföljande beslut enligt bl.a. kärntekniklagen och naturresurslagen. Det kan inte uteslutas att detta leder till negativt resultat, d.v.s. att inkapslingsstationen måste förläggas till annan plats. Man kan även tänka sig ett scenario där inkapslingsstationen förläggs till en plats separat från både CLAB och djupförvar.

SOU 1994: 108 383

l likhet med CLAB kommer inkapslingsstationen att vara i drift under lång tid. Det är bl.a. oklart vad kommande krav på safeguard och fysiskt skydd kan komma att innebära. En förläggning under mark kan t.ex. därför inte uteslutas.

Vad gäller själva kapseltillverkningen och efterföljande kontroll kan konstatera att tekniken ännu är till största delen oprövad även om SKB nu präglas av en stark optimism att en tillförlitlig teknik skall kunna demonstreras i enlighet med tidplanen i FUD-92. Bland tänkbara scenarier finns ett då utveckling inom tekniken för oförstörande provning leder till att nya defekter upptäcks vilket innebär att redan deponerade kapslar måste återtas.

Slutförvar återtagande -

Den första fasen av driften av slutförvaret för använt kärnbränsle avses påbörjas ca 2008 och utvärderas mellan ca. 2012 och 2015. Avsikten är enligt FUD-92 att det därefter skall finnas möjlighet till återtagande. SKB har på SKIs förfrågan kompletterat Plan-93 med en kostnadsuppskattning för det fall att denna möjlighet utnyttjas. Fallet ger enligt dessa beräkningar en kostnadsökning på ca 9 mdr. En betydande del av den sammanlagda kostnaden förskjuts ca 20 år framåt i tiden. SKB har genom realränteberäkningar kommit till resultatet att denna kostnad ligger inom ramen för det extra påslaget för slutförvaret.

Som redan framhållits vill separera det tekniska sceneriet från inverkan av real avkastning av fonderade medel. Sammanfattningsvis innebär detta scenario således en kostnadsökning på ca 9 mdr. Tidsutfallet är dels att den extra kostnaden infaller mellan 2015 och 2035 och dels att ca 16 mdr förskjuts ca 20 år fram i tiden. Den möjlighet att återta bränslet som nu införts i SKBs program har fått stöd i granskningen av F UD-92. Således har SKI i enlighet med flera remissinstanser framfört att det är viktigt att återtagandemöjligheten är reell. Detta innebär rimligen att kostnaden för återtagande bör inkluderas i scenarieanalysen och i Plan-rapporterna. Man kan uppfatta detta fall som ett speciellt scenario som till sin karaktär skiljer sig från andra genom att återtagande är ett av SKB och myndigheterna klart uttalat alternativ. Hur detta skall behandlas i kostnadsberäkningarna bör bli föremål för ytterligare överväganden.

Slutförvar andra osäkerheter -

Förutsatt att utvärderingen av fas 1 ger lyckat resultat påbörjas den andra fasen av driften av SF L-2 år 2020 enligt SKBs planer. Även denna fas innehåller osäkerheter med tanke på variationer av bergets egenskaper och de begränsade möjligheterna att fastställa dessa i förväg, d.v.s. innan man har sprängt ut aktuella deponeringstunnlar. SKB har i sina kostnadsberäkningar basfallet ökat på den optimala tunnellängen med 10 %. Eventuellt ytterligare extra tunnelsprängning måste i SKBs beräkningar således rymmas inom det normala påslaget som för djupförvaret är ca 20%.

384 SOU 1994: 108

Vi har identifierat ett antal möjliga scenarier som skulle leda till olika typer av anpassning av förvaret större djup, uppdelning av förvaret i olika avdelningar, övergivande av ett stort antal tänkta kapselpositioner mm. Det är också oklart hur den faktiska licensieringsprocessen kommer att gestalta sig. Möjligen kan det bli fråga om tidvisa uppehåll i utsprängningsarbeten för tester av bergets egenskaper, ställningstagande av SKI till varje enskilt kapselhål etc. Man kan inte heller utesluta olika typer av spårämnesförsök i större omfattning förvarsdjup. Vi har inte genomfört beräkningar på specifika exempel, men några kostnadsposter av relevans i SKBs underlag är:

investering i schakt och centrala delar av förvaret: ca 1 mdr -

relevant för fallet med separata schakt till SFL-2 och övriga förvarsdelar

investering i tunnelsystem: ca 1.5 mdr -

relevant för ett fall då stora delar av berget inte kan utnyttjas

ett års drift av Äspölaboratoriet: 50 miljoner - ca

relevant för ett fall med omfattande försöksverksamhet inom förvarsområdet

Vi föreslår att en grundlig analys av möjliga djupförvarscenarier genomförs för att uppskatta lämpligt osäkerhetspåslag.

mig

Betydande skillnader finns mellan svenska och vissa utländska beräkningar av rivningskostnader. Det internationella jämförelsematerial som haft tillgång till ger inga förklaringar till dessa skillnader. En möjlig förklaring kan enligt SKB vara att viktiga delar av rivningssystemet, SFR och transportsystemet, redan finns framtaget i Sverige till skillnad från i andra länder. Själva det faktum att olika länders kostnadsberäkningar ger så olika resultat framstår emellertid som besvärande. Vi rekommenderar att förutsättningarna utreds för en internationell jämförande studie som syftar till att inte bara återge skillnaderna utan också till att förklara dem.

Programmets tidplan

Frågan om SKBs tidplaner har hittills i FOU-granskningar mm i första hand berört realismen i de tidigare delarna av SKBs program, d.v.s. fram till att inkapslingsstation och slutförvar är i drift. Ansatsen att i Plan-rapporterna följa tidplanen i F UD-92 utgör ett försiktigt antagande i beräkningarna.

SOU 1994: 108 385

Slutperioden i programmet har däremot diskuterats i mycket liten omfattning. Driftperioden, inklusive rivning och förslutning av berörda anläggningar, sträcker sig här över en lång tidsperiod fram till 40 år efter att kärnkraftverken stängts av. Vi anser att det finns skäl att diskutera också denna del av programmet. En förkortning av tidsperioden skulle kunna minska osäkerheterna dels beträffande att en förslutning verkligen kommer till stånd och blir säker, dels beträffande fondmedlens utveckling.

Försiktighetsnivå

Vi har i denna rapport belyst ett antal olika scenarier varav vissa ger högre kostnader än SKBs basfall inklusive osäkerhetspåslag. Det förtjänar därför att påpekas att SKB i

sina beräkningar gör ett antal antaganden som är försiktiga, förutom tidplanen se

ovan, Exempel på sådana försiktiga antaganden är djupförvarets förläggning till inlandet och en maximal temperatur på 80 C vid kapselytan. Givetvis finns det också många andra exempel på möjliga förenklingar i systemet som skulle minska den beräknade kostnaden. En rimlig balans i en scenarieanalys, som skisserat den, måste beakta även detta förhållande.

Kravnivåer

Av grundläggande betydelse för avfallshanteringens kostnader är givetvis vilka krav som ställs på strålskydd och säkerhet. Speciellt utgör kravnivån på djupförvaret en betydande osäkerhetsfaktor. Å sidan utgör det använda bränslet ett allvarligt ena potentiellt hot mot omgivande miljö. Å andra sidan indikerar säkerhetsanalyserna att ett djupförvar av KBS-3 typ, under de förutsättningar som antagits för analyserna, ger ett mycket ringa riskbidrag iförhållande till andra risker i samhället. Detta skulle kunna leda till slutsatsen att för stora resurser avsätts för att lösa kärnkraftens avfallsproblem.

Med hänsyn till dessa i sig motverkande faktorer kan man i dag inte förutsäga vilka krav samhället kommer att ställa på slutförvaret om exempelvis 10 eller 30 år. Vi kan i och för sig inte se att denna osäkerhet nu bör påverka kostnadsberäkningarna. Medvetenhet om denna grundläggande faktor bidrar emellertid till att ge perspektiv på arbetet med att bestämma avgiftens storlek.

Kostnadsberäkningar i treårsgerioder

Systemet för kostnads- och avgiftsberäkningar skulle enligt vår mening effektiviseras och samtidigt förbättras kvalitetsmässigt vid en rapportering och granskning vart tredje år. En mer djupgående analys av förutsättningarna för kostnadsberäkningarna, dels inom SKB och dels inom ramen för SKIs granskning, skulle underlättas om tidsintervallet förlängdes. Detta skulle också ge bättre förutsättningar för samordning mellan kostnadsberäkningar och FoU-program. En förskjutning av tidpunkten för Planrapporterna i förhållande till FoU-programmen bör övervägas för att optimera denna samordning.

l3 14-1030

386 SOU 1994: 108

6.2 Rekommendationer

Mot bakgrund av ovan angivna överväganden har ett antal rekommendationer avsedda att beaktas av kärnbränslefondsutredningen. l något fall avser dock förslagen åtgärder som närmast kan implementeras av SKI granskande myndighet. som

Ett genomgående tema bakom våra förslag är att de skall bidra till att vidareutveckla det svenska avfallsprogrammet som helhet, öka dess stabilitet och inge förtroende. Ett exempel på en förtroendefråga är att det skall finnas reell möjlighet till återtagande en av bränslet efter utvärderingen av fas Ett annat exempel är att det måste finnas uttalade marginaler för en ingående tillståndsprocess om berget skulle uppvisa oförutsedda egenskaper. Våra rekommendationer sammanfattas här nedan.

Systemets principiella utformning

Vårt huvudförslag är att ett system för avgiftsberäkning utformas som tydligt separerar kostnadsnivå för olika systemdelar, kostnadsprofil i tiden och realränta, detta för att möjliggöra analyser av betydelsen av osäkerheter för vardera av dessa tre faktorer.

Vi rekommenderar att systemet skall innefatta analys av olika scenarier som grund för att bestämma ett osäkerhetsintervall som finansieringssystemet rimligen skall täcka in. Vi har skisserat en metodik för hur scenarierna skall kunna grupperas till ett hanterligt antal beräkningsfall.

Scenarieanalysens innehåll

Det finns enligt vår mening skäl att avgränsa scnenarieanalysen så att KBS-3 metoden även fortsättningsvis skall ligga till grund för kostnadsberäkningarna.

4. Vad gäller innehållet i scenarieanalysen bör det enligt vår mening klargöras att osäkerhetsintervallet bl.a. skall innefatta marginaler för anpassning av systemutformning till nu svårbestämda säkerhetshänsyn och till en omfattande tillståndsprocedur.

l finansieringssystemet skulle kunna ingå en procedur för att reducera avgiften eller för att återföra fondmedel till kraftbolagen om inte hela osäkerhetsmarginalen utnyttjas.

SOU 1994: 108 387

Möjligheten att återta det använda bränslet efter demonstrationsdeponeringen utgör ett scenario systemet som ur förtroendesynpunkt måste ta särskild hänsyn till. Vi rekommenderar att det övervägs hur detta skall göras.

6. Osäkerheter i programmets tidplan bör enligt vår mening analyseras mer ingående än vad som hittills gjorts. Detta bör göras gel§ med tanke på att SKBs tidplan enligt flera bedömare är optimistisk vad avser möjligheterna att relativt tidigt bygga inkapslingsstation och djupförvar, dels med avseende på möjligheten att minska driftstiden för slutförvaret.

Proceduren

En utformning av avgiftssystemet enligt ovan, som bl.a. innebär betydligt mer djupgående scenarieanalyser än vad som nu görs, skulle underlättas om kostnadsberäkningarna redovisas vart tredje år i stället för varje år. Detta skulle också kunna medföra en tydligare koppling till FoUprogrammen.

Slutligen vill poängtera att skillnaderna mellan svenska och vissa utländska kostnadsberäkningar för rivning ter sig besvärande. Vi vill därför rekommendera att möjligheterna till att realisera en internationell studie syftande till att analysera orsakerna bakom olika kostnadsuppskattningar för rivning kärnkraftverk utreds av närmare.

388 SOU 1994: 108

Referenslista

1 Disposal of High Level Radioactive Waste, consideration of Some Basic Criteria, The Radiation Protection and Nuclera Safety Authorities Denmark, Finland, Iceland, Nonvay and Sweden, 1993.

2 Kärnbränslecykelns slutsteg, Förglasat avfall från upparbetning, Kärnbränslesäkerhet Stockholm, 1977.

3 Kärnbränslecykelns slutsteg, Slutförvaring av använt kärnbränsle, Kärnbränslesäkerhet, Stockholm, 1978.

4 KärnbränslecykeIns slutsteg, Använt kärnbränsle KBS-3 Svensk - Kärnbränslehantering AB, Stockholm 1983.

5 FUD-PROGRAM 92, Kärnkraftavfallets behandling och slutförvaring, Program för forskning, utveckling, demonstration och övriga åtgärder. Svensk Kärnbränslehantering AB, Stockholm 1992.

6 Kärnkraftens Slutsteg, PLAN-93, Kostnader för kärnkraftens radioaktiva restprodukter. Svensk Kärnbränslehantering AB, Stockholm 1993.

7 WP-Cave Assessment of feasibility, safety and development potential - SKB TR 89-20. Svensk Kärnbränslehantering AB, Stockholm 1989.

8 Project on Alternative Systems PASS Final Report SKB TR 93-04. Svensk Kärnbränslehantering AB, Stockholm 1992.

9 Envapsulation station cost estimates SKI TR 93:26. Statens Kärnkraftinspektion, Stockholm 1993.

10 Slutförvaring av använt kärnbränsle KASAM yttrande över SKBs - FUD-Program 92. SOU 1993:67. Statens Råd för Kärnavfallsfrågor-KASAM. Stockholm 1993

11 Slutlig förvaring av använt kärnbränsle, Berggrundens betydelse för säkerheten, SKB-91 Svensk Kärnbränslehantering AB, Stockholm 1992.

Personer som intervjuats inom ramen för studien:

Svensk Kärnbränslehantering AB:

Hans Forsström, Teknisk Direktör Avdelning Anläggningar - Maria Wikström, Teknik och Kostnader -

SOU 1994: 108 389

Statens kärnkraftinspektion: Mårten Eriksson, Ekonomidirektör för Kärnavfallsfonden - Sören Norrby, Avdelningschef, Avdelning för Kärnavfallssákerhet - Dr Rolf Sjöblom, Kemi- och Materialfrågor, Avdelning för Kärnavfallssakerhet - Dr Öivind Toverud, Geologifrågor, Avdelningen för Kärnavfallsakerhet - Prof. em. Hans Rahm, Institutionen för Byggnadsekonomi och Organisation, Kungliga Tekniska Högskolan konsult till SKI Prof Hans Björnsson, Institutionen för Teknikens Ekonomi och Organisation, Chalmers Tekniska Högskola konsult till SKl

390 SOU 1994: 108

SOU 1994: 108 391 Bilaga 10

Bilaga 10

Rapport från Nuclear Assurance

Corporation

Rapporten författades ursprungligen på engelska och har översatts

till svenska genom NACs försorg

392 SOU 1994: 108

En granskning av

svenska system

Utfört uppdrag av

Kämbränslefondsutredningen Miljö- och Naturresursdepartementet Stockholm

Mars 1994

Nuclear Assurance Corporation

655 Engineering Drive Norcross, Georgia 30092 Telephone: 404 447-1144 Telex: 6827020, 6827114 Facsimile: 404 447-1797

Sakura-Machi 117936 Moscow Weinbergstrasse 9 2-7-10. Leninsky Prospect Floor 9 Zürich, Switzerland Mail No. 184 8001 Tokyo. Japan Russian Federation Telephone: 01-261 7344 Koganei, 423-87-6758 Telephone: 7-095-239-1629 Telex: 817640 Telephone: 423-87-6740 Facsimile: 7-095-230-6844 Facsimile: 01-252 7694 Facsimile:

° Nuclear Assumnce Corporation Printed in Switzerland C -94003

SOU 1994: 108 393

Informationen i denna rapport har framtagits av Nuclear Assurance Corporation, och baseras på information från källor som bedöms tillförlitliga ocheller beräkningar som överensstämmer med tekniska principer NAC anser användbara.

Nuclear Assurance Corporation ger inga garantier, uttalade eller ej, rörande riktiglieten, eller användningen av informationen i denna rapport, eller tar nagot ansvar för skyldigheter eller skada som kan uppstå vid användningen av informationen i föreliggande rapport.

Detta gäller såväl den engelska originalversionen som denna översättning till svenska.

394 SOU 1994: 108 Innehållsförteckning

Innehållsförteckning

Sida

1.0 Sammanfattning

2.0 Utvärdering av Transportkostnader

2.1 Transportsystem 2.2 Transportkostnader 2.2.1 Basaltemativ 10 2.2.2 Alternativ 25 års drift 10 2.2.3 Alternativ 40 års drift ll

2.2.4 Återinvesteiing 11

2.2.5 Infrastruktur for järnvägs- och sjötransporter 13 2.3 Sammanfattning 14

3.0 lnkapslingsstation 16

3.1 Inledning 16 3.2 Inkapslingsstationens omfattning och jämförelse av kapitalkostnader 18 3.2.1 Speciñcering av funktion 18 3.2.2 Stationens faciliteter och funktioner 19 3.2.3 Lokalisering 19 3.2.4 Byggnadsdimensioner och -volymer 20 3.2.5 Materialinnehåll 20 3.2.6 Byggnadskonstmktion 20 3.2.7 Konstruktionsmal för dosbelastning under arbetsutövning

3.2.8 Stationens planerade livslängd	21
3.2.9 Konstruktion, tidplan	21
3.2.10 Projekterad kapacitettrolig tillgänglighet	21
3.2. 11 Driftspersonal	22
3.2. 12 lnvesteringskostnader	22
3.2. 13 Rivning	23
3.2. 14 Slutsatser avseende SKBs kapitalkostnadsuppskattning	24

SOU 1994: 108 395 Innehållsförteckning

3.3 Utvärdering av driftskostnader för inkapslingsstation 24 3.3.1 Allmänt 24 3.3.2 Personalkostnader 25 3.3.3 Inkapsling, materialkostnader 25 3.3.4 Alternativa behållarkonsuuktioner 26 3.3.5 Myndighetskrav 26 3.3.6 Slutsatser avseende SKBs driftskostnadsuppskattning 27 3.4 Projektöversikt och andra överväganden 27

4.0 Djupförvar för använt bränsle 34

4.1 Jämförelse med andra förvar 34 4.2 Kostnadsanalys 35 4.3 Teknisk bedömning 37

5.0 Rivning av kärnkraftverk 38

5.1 OECD samarbetsprogram 38 5.2 CEC- studie över rivningskostnader 39

5.3 Internationell jämförelse 42

5.4 Individuell projektjämforelse; Trojan 43 5.4.1 Bakgrund och definition 43 5.4.2 Avställningsdriñ 45 5.4.3 Nedmontering av aktiva system och transport och slutförvar av avfall 5.4.4 Rivning av byggnader 47 5.4.5 Andra kostnader 48 5.5 Summering 48

6.0 Övergripande utvärdering 50

6.1 Överblick 50 6. 1 l osäkerhetsfaktorer 50 . 6.1.2 Institutionella kostnader 51

396 Innehållsförteckning

6.2 Övergripande känslighetsanalyser

6.2.1 Utländska valutakurser 6.2.2 Variationer i installerad effekt

6.2.3 Övergripande analys 53

6.3 Kostnadsuppskattningar 53 6.3.1 Variationer i realränteantagande 53 6.3.2 Programvariationer 56 6.3.3 Slutsatser 58

Bilagor

Bilaga A Förutsättningar for Prompt DECON Bilaga B Rivning av Trojan-antaganden om realränta Bilaga C osäkerhetsfaktorer

SOU 1994: 108 397 Innehållsförteckning Tabeller Sida

Tabell 2.1 Jämförelse av avfallskvantiteter för de beräknade alternativen	8
Tabell 2.2 Jämförelse av driftskostnader	ll
Tabell 2.3 Speciñcering av kapitalkostnader	12
Tabell 2.4 Jämförelse av transportkostnader	15
Tabell 2.5 Jämvägskostnader	14
Tabell 3.1 Jämförelse av kostnadsuppskatttningar för inkapslingsstation	29
Tabell 5.1 Reaktorrivningsprojekt inom OECD Samarbetsprogram	40
Tabell 5.2 CEC-studie över rivningskostnader 1991	41

Tabell 5.3 Internationell jämförelse av rivningskostnader för kommersiella

reaktorer	43
Tabell 6.1	50
Tabell 6.2	52
Tabell 6.3	54
Tabell 6.4	56

Figurer Sida

Figur 2.1 Plan över hantering av radioaktiva avfallsprodukter i Sverige 7

Figur 6.1 Jämförelse av totalkostnad Differans mellan nettovärde av inkomster och kostnader 55 Figur 6.2 Jämförelse av totalkostnad Differans mellan nettovärde av inkomster och kostnader 57

398 SOU 1994: 108 Kapitel l l

1.0 Sammanfattning

Bakgrund

Sverige har i sitt käntkraftsprogram omfattande 12 reaktorer antagit en policy för bränslecykeln som utesluter upparbetning. Använt bränsle får klinga av under cirka 40 år i ett mellanlager CLAB innan det deponeras i det slutliga djupförvaret. Använt bränsle kommer att deponeras i berg cirka 500 meter under jord, i slutna stålkopparkapslar omslutna av kompakterad bentonitlera. Huvudprogrammet för slutlig förvaring av använt bränsle kommer att påbörjas omkring år 2020 när cirka 90 % av den radioaktiva strålningen och värmeutvecklingen förväntas ha avklingat. Under tiden pågår ett omfattande forsknings- och utvecklingsprogram, vars syfte är att skapa en bred bas inför det slutliga beslutet om lokalisering och metod för slutförvar av använt bränsle.

Beslutet kommer att tas runt sekelskiftet när en tillståndsansökan för en specifik lokalisering beräknas kunna föreligga.

Svensk Kämbränslehantering SKB rapporterar årligen till Statens Kärnkraftinspektion SKI en kostnadskalkyl som används av SKI för att fastställa en avgift per producerad energienhet i kärnkraftverk. Avgiften är i genomsnitt 1,9 örekWh. Den totala framtida kostnaden för avfallshanteringsprogrammet har uppskattats till 48,3 miljarder SEK prisnivå, januari 1993. Kostnaderna uppstår under en period av cirka 60 år.

Miljö- och Naturresursdepartementet, har begärt en genomgång av kostnadema relaterade till hantering av avfallet från det svenska kärnkraftsprogrammet. En kommitté, ledd av Olof Söderberg, har tillsatts som projektgrupp. Som ett led i genomförandet av projektet har

kommittén anlitat experthjälp från Nuclear Assurance Corporation NAC.

NACs analys

NAC har analyserat följande områden:

Transportsystemet Faciliteter för inkapsling av avfall Djupförvar för använt bränsle Rivning av kärnkraftverk Beräkning av totala kostnader

SOU 1994: 108 399 Kapitel l

Sammanfattning av transportkostnadsberäkningar

SKBs kostnadsuppskattningar för transport av utbränt bränsle och avfall från de svenska reaktoranläggningama till slutförvaret har granskats. SKBs kostnadsuppskattning återfinns i Plan 93 Kostnader för kärnkraftens radioaktiva restprodukter, daterad Juni 1993. SKBs uppskattade kostnader är uppdelade i två kategorier, driftkostnader respektive investeringar, för tre olika driftsalternativ. Baserat på tillgänglig information, bedöms SKBs uppskattade driftskostnader vara rimliga. NACs uppskattning av driftskostnaderna överensstämmer inom en 4 procentsmarginal med SKBs uppskattade kostnader för de tre alternativen. NACs Uppskattningar av framtida investeringar eller återinvesteringar i varje alternativ är cirka 140 MSEK 17 procent högre än SKBs uppskattningDen största skillnaden hänför sig till de initiala investeringar, som är förenade med tillståndsprövning och anskaffning av en första omgång behållare för transport av inkapslat bränsle. Det framgår också att SKBs uppskattning inte inkluderar kostnader för investering eller återinvestering för den del av programmet som innehåller järnvägstransporter. NAC uppskattar, utgående från relevanta data från USA, att kostnaderna för investering i transportprogrammets jämvägsdel kan vara så höga som 510 MSEK, eller t.o.m. högre om transporterna kommer att genom bergigt landskap. SKB har separat indikerat att järnvägskostnadema för järnväg inkluderats som en del av de initiala investeringarna i djupförvarets allmänna anläggningar cirka 1.500 MSEK.

Kostnadsuppskattning för inkapslingsstation

NACs analys antyder att SKBs uppskattning 1993 av kapitalkosmader för investering i inkapslingsstation är rimlig totalt sett. Denna slutsats baseras huvudsakligen jämförelse med tillgänglig information över BNFLs EP2 anläggning som byggts vid Sellafield. Det finns dock

några kvarstående oklarheter. NAC att EP2s verkliga kostnad cirka 3.470 MSEK

anser om representerar en konservativ övre kostnadsuppskattning för den station som SKB planerat. Uppskattningar gjorda 1993 av lVO och redovisade i SKI Teknisk Rapport 93:26 bedöms vara orealistiskt låga.

lnkapslingsstationens driftskostnader representerar cirka 65 till 75 procent av den totala kostnadsuppskattningen i fast penningvärde för denna del av avfallsprogrammet. Osäkerheter inom detta område har således mycket stor betydelse.

NAC har identifierat att de mest osäkra kostnaderna avser de föreslagna behållarna för använt bränsle. SKBs kostnadsuppskattningar för denna komponent har härletts av NAC till att vara i området 600 till 700 kSEK. NACs preliminära kostnadsuppskattningar antyder att kostnaden för en fullt licensierad behållare, färdig för placering i ett djupförvar, kan vara så hög som 850- 900 kSEK. Jämfört med SKBs uppskattning, såsom den uppfattats av NAC, skulle detta kunna

400 SOU l994: 108 Kapitel 1 3

öka den årliga driftskostnaden med upptill cirka 50 MSEK, eller 1.200 1.900 MSEK för hela avfallsprogrammet. En kostnadsökning i denna storleksordning motsvarar cirka 15 procent av SKBs uppskattade totalkosmader för inkapslingsprogmmmet.

Djupförvar för använt bränsle

NAC ñnner att SKBs planering och utformning av geologiskt förvar av radioaktivt avfall är grundlig och väl genomtänkt. SKB planerar inte att använda sig av någon oprövad teknik för förvaret. Utformningen har likheter med vad man i flera andra länder planerar, inkluderat Finland, Spanien och Kanada djupt inne i massiva, homogena kristallina bergarter, där bentonitlera används som en buffert runt behållarna och bentonitlera och sand för att återfylla förvaringstunnlarna. SKBs lokaliseringsparametiar visar på grundlig ktmskap om geologiska risker som skulle kunna påverka utformningen av förvar. En nedbrytning av SKBs kostnadsuppskattningar finns inte tillgänglig. Emellertid tycks kostnadsuppskattningama vara i linje med de som gjorts för liknande slutförvar och de är konservativa med en tillräcklig marginal för att täcka eventuella osäkerheter avseende lokalisering.

Rivning av kärnkraftverk

Analysen har genomförts huvudsakligen i två delar

l Jämförelser baserade OECD- samarbetsprogram som sammanfört erfarenheter från 19 rivningsprojekt under perioden 1985 till 1990, CBC-studie över rivningskostnaderl99l och arbetsgruppen inom NEA som bildades 1989.

2 En specifik jämförelse med projektet för rivning av Trojanreaktorni staten Oregon, USA.

Vid alla dessa internationella jämförelser är de svenska uppskattningarna bland de lägsta för såväl PWR som BWR. De svenska uppskattningarna uppgår i medeltal till cirka 960 MSEK per reaktor BWR och PWR i 1993 års penningvärde medan motsvarande internationella värde inkluderat de svenska uppskattningarna är 1.705 MSEK.

l syfte att avgöra om detta beror att kostnaderna för reaktorer i Sverige har underskattats eller en överkonservatism eller specifika omständigheter i änder, avseende andra reaktorer har NAC utfört en specifik jämförelse. Den har gjorts mellan de uppskattningar, som återfinns i SKBs Teknisk Rapport 86-18 och 93-28, och data från en inlaga från en Public Utility Commission avseende kämkraftverket Trojan i staten Oregon, USA.

Trojan har valts grund av att den kommer att nedmonteras tidigt, i linje med SKBs föreslagna strategi, men också grund av att den i stort har en liknande utformning som de svenska PWR-

sou 1994: l08 401

Kapitel l 4

reaktorerna. Uppskattningarna avseende Trojan är också specifika för just den reaktom och baseras inte på uppskalade uppskattningar från tidigare studier. På alla områden är SKBs kostnadsuppskattningar signifikant lägre än motsvarande kostnadsuppskattningar i studien avseende Trojan. Jämförelse av kostnadsuppskattningar från SKB och Trojan MSEK 1993 p.v. Ringhalslnøiân

Avställningsdrift	135	609
Nedmontering av aktiva system och avfallsdeponering	660	1.807
Rivning av byggnader och återskapande av grönområde	152 957	123 2.609

En mer detaljerad studie över kostnadsuppskattningar från SKB och Trojan erfordras för att bättre avgöra om SKBs kostnadsuppskattningar för rivning är adekvata eller

Kostnadskänslighet

En global finansiell analys över Sveriges avfallsprogram har utförts. Som bas har SKBs tabeller över kostnader avseende finansieringslagen använts. De totala systemkostnadernas känslighet för förändringar i antagen realränta investerat kapital har analyserats och använts för att ge sammanhang de variationer i enskilda kostnadsuppskattningar som identifierats av NAC.

De viktigaste slutsatserna är:

1 Om alla reaktorer utnyttjas under en period av 40 år, kan det nuvarande avgiftssystemet täcka även möjliga systemkostnadsökningar, eller en lägre realränta än vad SKB antagit. Alternativet med en 25 årig utnyttjningstid av reaktorerna å andra sidan, kan inte finansiera avfallssystemet vid nuvarande avgiftsnivå på 1,9 örekWh.

2 Avgiftens storlek är starkt beroende av förväntad nivå på avkastningen investerade medel.Realränta

3 SKBs uppskattning av kostnader för rivning av kärnkraftverk kan vara upp till 20 miljarder SEK lägre än andra uppskattningar för jämförbara reaktorer. En kostnadsölcning

Kostnaderutslagna fyra reaktorer.

402 SOU 1994: 108 Kapitel 1 s

av denna storlek kan täckas endast om antagen avkastning investeringar ökar ocheller om reaktorernas livslängd blir längre än vad som antagits i basfallet.

Ett antal områden har identifierats, vilka måste ytterligare förklaras eller analyseras mer i detalj. De är:

SKBs osäkerhetsfaktorer Systemkostnadernas sårbarhet för framtida möjliga variationer i valutakurser Uppskattningar av elproduktion Institutionella kostnader

Dessa poster kan ha en signifikant effekt på kostnadsuppskatntingama.

SOU 1994: 108 403 Kapitel 2 6

2.0 Utvärdering av transportkostnader

2.1 Transportsystem

SKB har ansvaret for ett säkert omhändertagande och förvar av det använda kämbränsle och radioaktiva avfall, som genererats vid de tolv svenska kärnkraftsreaktorerna. Nuvarande planer imfattar bortförsel av bränsle och driftsavfall från de tolv kärnkraftsrealctorerna, till en mellanlager eller slutlig Förvaringsplats. Detta kommer att pågå tills respektive reaktor tas ur drift. Efter det att respektive reaktor har tagits ur drift och beroende på vilket driftssätt som använts, kommer det att ta ytterligare två till fyra år att överföra det återstående bränslet från de olika reaktoranläggningarna till en mellanlagringsstation. Efter det att reaktorn har stängts av och nedmontering av reaktoranläggningen påbörjats, kommer reaktoranläggningens rivningsavfall att transporteras till platsen för slutförvaret. Förutom transporter av bränsle och avfall från de tolv reaktoranläggningarna, kommer ytterligare bränsle och avfall att behöva transporteras från andra kärnanläggningar och förvaras i slutförvaret. En plan för hantering av det radioaktiva materialet visas i figur 2.1.

På grund av de tolv svenska kärnkraftsreaktoremas geografiska placering baseras SKBs system avseende transporter av använt bränsle och avfall till mellanlager eller slutförvar sjötransport. Detta system består av ett fartyg MS Sigyn, transportcontainrar och terminalutrustning. SKB transporterar sjöledes använt bränsle från de fyra kärnkraftverken, till ett centralt lager för använt bränsle CLAB, som angränsar till Oskarshamns kärnkraftverk. Upp till tio TN17MK2 behållare för använt bränsle, med en kapacitet antingen 17 BWR eller 7 PWR bränsleknippen vardera, används tillsammans med MS Sigyn för att transportera det använda bränslet till CLAB. T.o.m 1992, har totalt 1650 ton använt bränsle550 behållare transporterats till CLAB.

SKB transporterar också sjöledes medel- och lågaktivt avfall från de svenska reaktorerna till slutförvar för radioaktivt driftavfall SFR vid Forsmarks kärnkraftverk. Beroende avfallets radioaktivitet används antingen containrar med strålskydd ATB SKl2 eller ISO fraktcontairtrar tillsammans med MS Sigyn för transport av avfallet till SFR. T.o.m. 1992, har totalt 11.100 m3 avfall transporterats till SFR. För att utföra dessa transporter av använt bränsle samt avfall har SKB f.n. 10 st TNl7lviK2-behållare för använt bränsle i drift, 2 st TN17CC-behållare för härdkomponenter, 27 st ATB SKIZ-transportcontainrar, MS Sigyn och fem terminalfordon. MS Sigyn kan klara 30 till 40 turer per år, baserat på en medelsträcka av 750 km mellan reaktor och slutlig destination. Då transportprogrammet löper under en period av totalt cirka 60 år, beräknas transportutrustningen, inkluderat fartyget, att behöva bytas ut vid två tillfällen under programtiden. Även behållare för inkapslat bränsle kommer att behöva en ny transport av utvecklas för att förflytta inkapslat bränsle från inkapslingsstatzion IS vid CLAB till det slutliga

förvaret för radioaktivt driftavfall SFR.

404 SOU 1994: 108

Lamm --rrr--

.. """ ------

s w

TUR

uå°n°2a sh . I

å33åå8åå y I

. .

- 4 i

- - - - L E I - c . . . . . g | | V v i SFR1+ ö SFR3 + z förvavför ,ön för Slutfötvarför

wash

$ Sid för

ammar mun°â§m

blransle.

2023 2043 1988 2012 2012 2022 - - - -

LokatiseriniiDimma Loldisahg: sm

Tmspmnödeförawânbrâasle n Transportnöde för oda interna delar - - - - - - - - - Tmsaordlödeförlâg-odlrrleødaküsøtaift-odxrüwmgsavfal - - - - - - - - - -- Övre artalspexioden avser driftskede 1

Figur 2.1, Plan över hanteringen av kâmkraftens radioaktiva

restprodukter

SOU 1994: 108 405 Kapitel 2 s

Det uppskattas att tio sådana behållare behövs för att klara programmet. Det förutses också att

en ny uansportcontainer liknande ATB SK12 kommer att behövas för transport av betonggjuma härdkomponenter. Det antas att två av dessa enheter kommer att behövas.

Tre olika driftsalternativ för de svenska reaktorerna har undersökts av SKB. l basaltemativet antas att samtliga tolv reaktorer kommer att ställas av under slutet av 2010. I de två andra alternativen antas att reaktorerna kommer att vara i drift i 25 respektive 40 år. Som visas i tabell 2.1, kommer dessa alternativ att påverka mängden producerat radioaktivt avfall. Detta i sin tur inverkar på transportkostnadema.

Tabell 2.1 Jämförelse av avfallskvantiteter för de beräknade alternativen

Produkt Drift t.o.m 2010 Drift 25 år Drift 40 år Volym i slutligt Volym i slutligt Volym i slutligt förvar förvar förvar m3 m3 m3

Använt bränsle 13.500 10.700 18.000 w-kontaminerat l .S00 1 .S00 I .S00 avfall Inneslutningskompo- 9.700 9.500 11 .300 nenter Låg- och 91.200 76.400 114.000 medelaktivt avfall Rivningsavfall 111.700 110.100 112.500 Total kvantitet 227.600 208.200 257.300

Basaltemativet indikerar att 7.700 ton använt bränsle ska ha forslats bon från reaktorema innan 2015, 86.200 m3 Studsviks reaktor- och driftsavfall innan 2012, 6.500 m3 CLABs av av driftsavfall innan 2040 och 121.400 m3 reaktorkomponenter och rivningsavfall innan 2043. av Baserat dessa data kommer det år i medeltal att behövas 11 transporter av använt bränsle per och 22 avfall mellan åren 1992 och 2010. Cirka 20 transporter av rivningsavfall transporter av kommer att behöva utföras årligen mellan åren 2010 och 2045. Denna uppskattning av årliga transporter är baserad antingen 10 fyllda behållare eller 10 fyllda ATB SK12 transportcontairtrar transport och klaras väl inom ramen för det nuvarande per

406 SOU 1994: 108 Kapitel 2 9

transportprogrammet. Baserat 40 transporter per år 15 för bränsle och 25 för avfall, kan

nuvarande system transportera upp till 450 ton bränsle och 5.000 m av medelaktivt avfall

per år. NAC har som ett konservativt antagande förutsatt att avfallet som skall transporteras utgörs av medelaktivt avfall och inte av en kombination medelaktivt- och lågaktivtavfall, såsom av indikerats i SKBs rapport. Effekten av lågaktivt avfall kommer att reducera antalet transporter

eftersom upp till 72 ISO containrar med volymer på mellan 15 till 30 m kan transporteras vid

varje transporttillfälle. Det antages att upp till 55 procent driftsavfallet och till 75 av upp procent av anläggningarna rivningsavfall kommer att transporteras i ISO containrar.

För alternativet med 25 års drift, kommer den första reaktorn att ställas av 1997 och den sista år 2010. Eftersom det stora flertalet av reaktorerna inte kommer att i drift så länge vara som i basaltemativet, uppskattar SKB att andelen av använt bränsle och driftsavfall från de tolv reaktoranläggningarna kommer att bli cirka 17 procent lägre än jämfört med basalternativet. Avfallet från rivning och annat avfall kommer att förbli det samma.

l det sista alternativet antages reaktorerna vara i drift under den period de konstruerats för, d.v.s 40 år. Den första reaktorn drift år 2012 och den sista reaktorn år 2025. Eftersom alla tas ur reaktorer kommer att vara i drift under en längre tidsperiod än i basaltemativet, uppskattar SKB att mängden använt bränsle och driftsavfall från de tolv reaktoranläggningarna kommer att vara cirka 30 procent högre än jämfört med basalternativet. Avfallet från rivning och andra källor kommer att öka obetydligt.

2.2 Transportkostnader

Transportkostnadema i SKBs program består av

D driftskostnader för förflyttning av använt bränsle och avfall, D investeringskostnader för behållare, fartyg, och underhållsutrustning och D återinvesteringskostnader för ersättning av utrustning

Driftskostnader för sjötransport av bränsle och avfall från reaktorerna är idag väl fastställda, då SKB har transporterat använt bränsle under nio år, och avfall under sex år. Baserat uppskattad mängd material som skall förflyttas innan rivningen av reaktorerna inleds, bör inte antalet årliga transporter signifikant ändras från år till år. Då kostnaderna är fastställda och det årliga antalet transporter befinner sig väl inom ramen för nuvarande transportsystem, bör nuvarande årskostnadsuppskattning på 19 MSEK baserat på prisnivå januari 1993 för sjötransport från reaktorerna vara representativ för kostnader under programmets återstående tid. Denna uppskattning återspeglar också de senaste fyra årens driftskostnader för transporter.

SOU 1994: 108 407 Kapitel 2 10

2.2.1 Basaltemativ

Under normal drift av reaktoranläggningarna bör kostnaderna för att sjöledes transportera bort använt bränsle och driftsavfall förbli samma nivå till år 2008. Under perioden 2009 till 2012 kommer 400 behållare med inkapslat bränsle att flyttas från CLAB till SFL. Därtill kommer

transportaktiviteter vid reaktorerna. Detta kommer att mva ytterligare cirka tio transporter per

år och öka sjötransportkostnadema med cirka 30 procent, till 23 MSEK per år. Dessutom kommer dessa behållare med inkapslat bränsle att behöva transporteras 250 km från närmaste hamn till SFL. Det uppskattas att den årliga kostnaden för järnvägstransport kommer att vara 3 MSEK under derma tidsperiod, och vara cirka l MSEK per år under den tid inga transporter sker till SFL.

Under den fyraårsperiod 2012-2016 då reaktorhärdarna från de tolv reaktorema skall transporteras till CLAB, kommer transportkostnaderna att återgå till 18 MSEK per år. De kommer därefter att minska till 14 MSEK per år efter det att använt bränsle har tagits bort från reaktoranläggningama. Emellertid återgår de årliga sjötransportkostnaderna till 18 MSEK och de årliga järnvägskostnadema ligger kvar på 3 MSEK, när transport av inkapslat bränsle återupptas år 2020.

Baserat på dessa antaganden, visar sig den totala uppskattade driftskostnaden för programmet, 1.275 MSEK, vara väl jämförbar med SKBs detaljerade uppskattning om 1.229 MSEK. I tabell 2.2 visas en jämförelse mellan NACs och SKBs uppskattade driftskostnader. NACs uppskattning kan förväntas vara något högre än SKBs, då NACs uppskattning beaktar följande antaganden:

EI Samtliga avfallstransporter anses vara medelaktivt avfall. Detta ökar antalet fartygsuansporter till slutförvar eftersom mer lågaktivt avfall kan fraktas i en transport, 1080 m3 jämfört med 200 m3.

EJ Kostnaden för två tremansskift för jämvägstransport, plus 1 MSEK för jämvägsunderhåll är inkluderat i den årliga transportkostnaden. Eftersom järnvägsnätet kommer att användas för att sköta driftsleveranser till slutförvaret av sand,bentonitlera etc, bör arbetskostnaderna för personal samt underhållskosmader delas. Den exakta kostnaden för jämvägstransport är oklar och behöver kvantifieras bättre innan en noggrann utvärdering kan göras. I SKBs dokumentation framgår det inte klart om järnvägskostnaderna är inkluderade som en del av transportkosmadsuppskattningen.

2.2.2 Alternativ l 25 års drift -

Driftskostnadema kommer att vara mycket lika driftskostnaderna i basaltemativet med det undantaget att programmet kommer att avslutas tidigare än i basaltemativet. På grund av att en

408 SOU 1994: 108 Kapitel 2 11

mindre mängd material transporteras från reaktorema och att färre bränsleknippen kapslas in, förutser både SKB och NAC att programmet kommer att slutföras tidigare. Förutsatt att starttidpunkten och testkraven för IS och SFL inte förändras, kommer transport av radioaktivt material slutförd år 2040. Dessutom kommer de årliga transportkostnaderna mellan år att vara 2020 och 2039 lägre än i basaltemativet 19 jämfört med 21 MSEK. Med utgångspunkt att vara från dessa förutsättningar överensstämmer uppskattad driftskostnad på l 151 MSEK nästan exakt . med SKBs uppskattning på 1.146 MSEK för detta alternativ.

2.2.3 Alternativ 2 40 års drift -

Kostnaderna kommer att bli högre än i basalternativet eftersom alla reaktoranläggningarna kommer att i drift under längre period än vad som antages i basalternativet och mängden vara en avfall som produceras 30 % högre. Tidpunkten då allt radioaktivt material har förflyttats kommer att skjutas fram till år 2050. Då reaktoranläggningarna kommer att ställas av under en period av år från 2012 till och med 2025, får det som följd att sammansättningen av avfallet kommer att annorlunda och orsaka högre driftskostnader för transporter. Efersom perioden för transport vara rivningsavfall från reaktoranläggningama förlängs, kommer driftskostnaderna efter det att av bränslet från den sista anläggningen har förts bort år 2028 att bli obetydligt lägre. NAC uppskattar driftskostnaderna till 1.409 MSEK, vilket jämför sig väl med SKBs uppskattning på 1.375 MSEK för aktuellt alternativ.

Tabell 2.2 Jämförelse av driftskostnader

	n:	I . SKB I .
Basaltemativ	1 .275	l .229
25årsdrift	1.151	1.146
40 års drift	1.409	1.375

2.2.4 Äterinvesteringar

Eftersom transportprogrammet sammanlagt kommer att pågå under en period av 60 år, har det antagits att utrustning för transport, inkluderat fartyget, kommer att behöva ersättas under programmets genomförande. Den exakta tidpunkten för utbytet är okänd och kan vara mer beroende på myndighetskrav än slitage. I den dokumentation NAC haft tillgänglig framgår det inte tydligt, exakt vilken utrustning ingår i SKBs belopp ñr framtida återinvesteringar för som transporter. I denna uppskattning antages att ersättning av fartyget MS Sigyn och terminalfordonen kommer att behöva ske efter 20 års drift år 2006 och därefter år 2026. ehållarna för använt bränsle kommer att användas för transport bränsle från 1985 till 2016 av

SOU 1994: 108 409 Kapitel 2 12

eller cirka 31 år. Under denna tidsperiod kommer behållarna for använt bränsle att behöva ersättas gång, år 2005. Behållarna for transport av inkapslat bränsle beräknas vara i drift från en 2009 till 2042. De kommer att behöva ersättas efter cirka 20 års drift dvs 2030. Containem for transport av avfall, ATB SK12 kommer att användas for att transportera avfall från 1988 till 2042 och kan behöva ersättas två gånger, första gången 2008 och återigen 2028. Beroende på sammansättningen lågaktivt- respektive medelaktivt avfall från rivning, kommer det inte att av nödvändigt att fullständigt ersätta ATB SK12 år 2028. Med utgångspunkt från dessa vara antaganden uppskattas de framtida kapitalkostnadema till 792 MSEK för både basaltemativet och alternativet med 25 års drift, med följande specificering.

Tabell 2.3 Speciñcering av kapitalkostnader

Fartyg för sjötransport 2	-	320
Terrninalfordon 10	-	32
Behållare för använt bränsle 10	-	160
Behållare för inkapslat bränsle 20	200 avfall 40-54	120 160 216
Behållare för transport av	-
Totalt	200	792 848

Den NAC projekterade återinvesteringskostnaden uppskattas vara cirka 64 MSEK lägre än av vad SKB indikerar i sin kostnadsplan från 1993 för basalternativet och för alternativet med 25 års drift. Skillnaden kan dock vara en defmitionsfråga. I NACs uppskattning antas initialkostnaden för behållarna investeringskostnad, medan ersättning av behållarna antas vara en återinvesteringskostnader. NACs uppskattning initalkostnaden for anskaffning av tio vara av behållare för inkapslat bränsle är 160 MSEK plus 40 MSEK omfattande konstruktion och licensieringskostnader för dessa behållare. Om anskaffning av dessa behållare definieras som en åter-investering, kommer NACs total 792 plus 200 MSEK, d.v.s. cirka 136 MSEK högre att vara än SKBs återinvesteringskostnad 856 MSEK. NACs uppskattning omfattar inga investeringar eller återinvesteringar för järnvägstransportdelen.

För alternativet 40 års drift, är NACs uppskattning totala investeringskostnaden, inkluderat av återinvestering, 1.048 MSEK, d.v.s. 96 MSEK högre än SKBs uppskattning som uppgår till 952 MSEK. l denna siffra att den enda tillkommande kostnaden i basaltemativet är ñr antages ytterligare 14 stycken transportbehållare för avfall, vilka kommer att anskaffas 2029. Det att driftstiden för fartyg och utrustning kan förlängas från 20 år till 23 år. Om antages annan

laltemativet40ârsdriñplanerasattal1a27 transportbehållamaersâttsistilletförüsttmderden senare delen av programmet.

410 SOU 1994: 108

Kapitel 2 13

så inte är fallet, beroende myndighetskrav, kommer återinvesteringskostnadema att öka avsevärt. I enlighet med de andra alternativen innehåller inte NACs uppskattningar några kostnader för investeringar eller återinvesteringar avseende järnvägstransporter. Tabell 2.4 sammanfattar utgiftemas storlek under kommande tidsperioder för de alternativ tre NAC utvärderat, samt jämför resultatet med motsvarande data från SKB.

2.2.5 Infrastruktur för järnvägs- och sjötransporter

Slutförvar planers nu att ske i inlandet, vilket kommer kräva kombination att en av sjö- och järnvägstransport för att ta emot det inkapslade bränslet och reaktorinneslutningskomponenter från CLAB. I demia utvärdering antages att anläggningens placeras 250 km från närmaste hamn. Existerande järnvägsnät kommer att utnyttjas så långt möjligt. Emellertid har SKB antagit att ytterligare 50 km järnväg kommer att behöva byggas för att åstadkomma jämvägsförbindelse en mellan närmsta hamn och SFL. Specialtillverkad utrustning för järnvägstransport, såsom lokomotiv och specialkonstruerade jämvägsvagnar för behållarna med använt bränsle kommer att behöva produceras. Även hamnen skall användas kan behöva som en vidare och djupare inloppsränna för att tillåta att M S Sigyn nyttjar hamnen. Hamnområden och roll-onroll-off kajer kan behöva byggas för att möjliggöra angöring och lossning fartyget. En specialanläggning av för lastning av behållare med använt bränsle direkt järnvägsvagnar kan också behövas. Dessutom kommer lager för driftsmaterial såsom sand och bentonitlera för SFL behöva att byggas vid hanmen. Järnvägs- och harrmsystemet kommer att användas för både transport av använt bränsle och för driftsmaterial.

lnvesteringskosmadema som visas i tabell 2.5 omfattar endast den utrustning som kommer att behövas för hantering och transport av använt bränsle till SFL. Investeringar för hantering och transport av driftsmaterial till SFL är inte inkluderat i denna utvärdering. Det också antages att vissa förbättringar av de existerande 200 km långa järnvägslinjen kommer bli nödvändiga för att att klara en ökning av trafiken och laster används i Eftersom de 200 km som programmet. järnväg kommer att underhållas Banverket inkluderas inga kostnader för underhåll av av järnvägsnätet på denna sträcka i driftskostnaderna. Det antages att Banverket kan underhålla den nya järnvägssträckan 50 km för 2 MSEK, kostnad fördelas lika mellan en som transporter och SFL. En uppskattad kostnadsspeciñcering av utrustning för järnvägstransport nedan: ges

SOU 1994: 108 4ll Kapitel 2 14

Tabell 2.5 Järnvägstransport MSEK

Byggnaden av järnväg 50 km	120-240
Förbättring av existerande järnväg 200 km	100
Lokomotiv 2	40
.lämvägsvagnar för avfallstransport 12	30
Hamnanläggning	551-1111
Total investeringskostnad för järnvägssystem	330-510

2.3 Sammanfattning

SKBs kostnadsuppskattningar för transport av utbränt bränsle och avfall från de svenska reaktoranläggningama till slutförvaret som de framlagts i Plan 93 Kostnader för kärnkraftens radioaktiva restpr0dukter, daterad Juni 1993, har granskats. SKBs uppskattade kostnader är uppdelade i två kategorier, driftskostnader respektive investering, för tre olika driftsaltemativ. Baserat på tillgänglig information, bedöms SKBs uppskattade driftskostnader att vara rimliga. NACs uppskattning av driftskostnadema överensstämmer inom en 4 procentsmarginal med SKBs uppskattade kostnader för de tre alternativen. NACs uppskattning av framtida investeringar eller återinvesteringar i varje alternativ är cirka 140 MSEK 17 procent högre än SKBs uppskattning Den största skillnaden härrör sig till de initiala investeringar, som är Förenade med tillståndsprövning och anskaffning av en första uppsättning behållare för transport av inkapslat bränsle. Det förefaller också som om SKB inte har inkluderat kostnader for investering eller återinvestering för den del av programmet som omfattar jämvägstransporter. NAC uppskattar att kostnaderna för investeringar i transportprogrammets jämvägsdel kan vara så höga som 510 MSEK, eller t.o.m högre om transporten går igenom bergigt landskap. SKB har indikerat att dessa kostnader inkluderats som en del av de initiala investeringarna i djupförvarets allmänna anläggningar cirka 1.500 MSEK.

4 n. m m m. m

5 2

ä 2 2 ä ä

8 o

a m

8 N

å 8 o

ä å o ä

ä S ä

å o

SOU 1994: 108 413 Kapitel 3 16

3.0 Inkapslingsstation

3 1 Inledning .

I SKBs Plan 1993 antages att en inkapslingsstation IS kommer att byggas i två steg. Färdigställandet av steg som tar sju år, omfattar anläggningsfunktioner för inneslutning av använda kämbränsleknippen i förvaringskapslar av kopparstål. Efter cirka tio års drift, tillkommer ett andra steg under cirka en treårsperiod, omfattande extra servicefunktioner för inkapsling av reaktorhärdkomponenter i betong. Anläggningen kommer därefter att vara i drift i ytterligare cirka 20 års tid. Cirka tre år efter det att driften vid inkapslingsstationen upphört, beräknas rivningen starta.

Planerade produktionsnivåer för IS är tämligen låga då den totala volymen av radioaktivt avfall processas under en period av cirka 35 år, och den genomsnittliga produktionskapaciteten baserar sig ett enda skiftlag.

Detta är inte vanligt förekommande i andra liknande anläggningar inom kärnkraftsindustrin. Vanligtvis är tidplaner för byggnation och drift av avfallhanteringsanläggningar inte så utdragna. Den oftast höga kapitalkostnaden medför att hög produktionskapacitet måste eftersträvas för att erhålla acceptabla driftskostnader per enhet.

En detaljerad totalanalys av inkapslingsstationens konstruktions- och investeringskostnader ligger inte inom ramen för denna utvärdering. SKB specificerat inte driftskostnaderna. Speciellt har ännu inte ett konkret förslag samt baskrav för tillverkning av den tilltänkta kopparstålkapslen för använt bränsle fastställts.

Tillvägagångssättet i denna studie för att utvärdera rimligheten i SKBs uppskattade kostnader for inkapslingsanläggningen, har varit jämförelser med utvalda avfallshanteringsanläggningar som byggts utomlands. IVOs Finland utvärdering från 1993 har också använts som jämforelsematerial.

Antal möjliga jämförbara anläggningar, med relevant omfattning, och där tillfredställande information ges avseende kostnader, är mycket begränsat. För t.e.x Cogemas inkapslingsanläggningar i La Hague finns ingen information om kostnader att tillgå. Det så kallade POLLUX-konceptet i Tyskland är troligen det som i sin omfattning mest överensstämmer med det svenska systemet för förvaring av använt bränsle. POLLUX-konceptet innebär placering av nedmonterade bränsleknippen i metallbehållare för förvaring. Emellertid är det huvudsakligen ännu ett koncept och därför finns inte tillräcklig relevant information tillgänglig avseende kostnader. NAC tror att kostnaderna för en pilotanläggning 1990 beräknades till cirka 400 miljoner DM 1 .880 miljoner SEK. Denna beräkning gjordes troligen inte med en detaljerad anläggningskonstruktion som bas, och exakt omfattning har inte publicerats.

414 SOU 1994: 108 Kapitel 3 l7 Anläggningar som byggts av BNFL för inkapsling av högaktivt avfall och medelaktivt avfall, vid upparbetningsanläggningen i Sellafield i England, bedöms av NAC ha de bästa förutsättningarna, vid beaktande av de höga konstruktionskrav som kommer att åläggas anläggningar for hanterandet av kämbränslecykeln i framtiden. Följande anläggningar jämförs med IS:

EPl: Cementinkapslingsstation för Magnox-spån

EP2: Cementinkapslingsstation för medelaktivt avfall i fast eller slurry -form

WVP: Förglasningsanläggning för högaktivt avfall i Windscale

WPEP: Cementinkapslingsstation for medelaktiv avfallsslurry från Sellañelds behandlingsanläggning för flytande avfall.

Ingen av dessa anläggningar handhar använda bränsleknippen. Dock inkapslar både EPl och EP2 bränslekomponenter från upparbetning och båda använder cementbetong som inkapslingsmaterial. EP2 har även möjlighet att inkapsla medelaktivt avfall i vätskeform. Båda anläggningarna innehåller

D funktioner för mottagning av avfall och uttransport av inkapslade produkter D avfallhanteiingplacering i en förvaringscontainer D inkapsling av avfall D försegling av container D dekontaminering av produkt D säkring av produktkvalitet

Den radioaktiva driften sker ñärrstyrt, i kraftigt strålskärmande celler.

WPEP är en mycket enklare anläggning än både EPl och EP2 och tar inte emot fast avfall som t.ex bränsleknippen. WVP behandlar endast avfall i vätskefas och använder en mer komplex metod med smält glas.

I denna rapport har EPZ valts ut för en grundjämförelse. De övriga har tjänat som kompletterande underlag för verifiering av vissa antaganden.

Följande analys syftar till att utvärdera rimligheten i SKBs kostnadsuppskattning från 1993 avseende inkapslingsanläggningens

D investeringskosmader D driftskostnader D rivningskostnader

SOU 1994: 108 415 Kapitel 3 18 BLa har följande uppmärksammats:

D Byggnadskonstmktion D Byggnadsstorlek D Anläggningens föreskrivna omfattning D Driftverksamhet D Kvantitet och typ av avfall att behandla D Lokalisering av anläggning D Radiologiska konstruktionslcrav för dosbelastning under arbetsutövning D Omfattning av osäkerhetspåslag D Osäkerhetsfaktorer avseende inkapslingsanläggningens kostnader D Områden som kräver ytterligare kostnadsanalys.

3.2 Inkapslingsstationens omfattning och jämförelse kapitalkostnader

Tabell 3.1 summerar de mest intressanta parametrarna för denna jämförelseanalys, för tre inkapslingsstationer

D SKBs utvärdering av inkapslingsstation 1993 D BNFL inkapslingsstation EP2, Sellañeld verklig anläggning D IVOs uppskattning av inkapslingsstationens kostnader baserad på SKB Plan 1992, såsom de presenterats i SKI Teknisk Rapport 93.26.

3.2.1 Speciñcering av funktion

SKBs planer för utveckling av inkapslingsstationen har påtagligt förändrats mellan åren 1992 och 1993, både vad avser omfattning och tidplan. De största förändringarna är

D Lokalisering antas nu ske inom CLABs område. Mottagning och hantering av tunga transportbehållare erfordras inte, då avfallet mottages direkt från CLAB via befintlig mottagningsanläggning. D Konstruktion i två steg; tidigare konstruktion av en anläggning omfattande endast använt bränsle, med tillkommande cementirtkapsling av härdkomponenter vid ett senare tillfälle. D Modifrerad konstruktion av behållare för använt bränsle koppar stål instället för enbart koppar. D Smält bly för inkapsling av använt bränsle förordas inte längre, men alternativ är inte fullständigt definierade. D BWR bränsleboxar kommer att kapslas in tillsammans med använda bränsleknippen. Därigenom reduceras behovet av antalet cementbehållareformar.

416 SOU 1994: 108 Kapitel 3 19

Dessa förändringar lyfter fram de huvudsakliga skillnaderna mellan funktionsbeskrivningama tillämpade SKBs uppskatming93 respektive IVOs uppskattning92.

EP2, inkapslingsanläggningen vid Sellafreld har många likheter med den svenska inkapslingsstationen, även om detaljer skiljer de båda anläggningarna åt. EP2 är mer sofistikerad än IS, så till vida att den kan ta emot fast avfall samt avfall i flytande fonn, vilket i vissa fall kräver en komplex hantering och avskiljning. Den typ av avfall som behandlas är medelaktivt avfall, så kraven avfallsproduktemas containrar är annorlunda och så omfattande jämfört med kraven de svenska behållarna för använt bränsle. I andra avseenden tycks de största skillnaderna vara en något annorlunda byggnadskonstruktion, anläggningens totala storlek och antagen driftspersonalnivå vilket leder till högre årlig volymproduktion av avfall.

3.2.2 Stationens faciliteter och funktioner

I tabell 3.1 ges en sammanfattning av anläggningsfaciliteter för vart och ett av de tre jämförda projekten. Skillnaderna mellan de tre framgår tydligt. En skillnad som kanske inte framgår genast, hänför sig till kvalitetssäkring av den inkapslade produkten. Det ställs betydligt högre krav på hållbarhet den föreslagna svenska containerkonstruktionen för använt bränsle än för de behållare av rostfritt stål som används vid EP2. Detta beror skillnaderna mellan de olika typer av avfall som skall kapslas in. Myndighetskraven i detta avseende är inte specificerade, men kan möjligen leda till en mer strikt inspektionsteknik för att förvissa sig om myndigheternas acceptans före utskeppning. Eventuella effekter på kostnaderna förväntas emellertid vara marginella.

3.2.3 Lokalisering

Inkapslingsanläggningens lokalisering har en potentiell inverkan på både initialinvestering och driftskostnader.

Kostnader för byggnation tenderar att öka mer avlägsen lokaliseringen blir. T.ex uppskattar

NAC att nyligen utförda byggnadsarbeten nya anläggningar i Sellafield har uppnått en i genomsnitt 40 % lägre produktivitetsnivå än vad som kan förväntas för byggnation av ett likvärdigt projekt, lokaliserat till ett mer industrialiserat område. l denna studie har det antagits att CLABs respektive Sellañelds lokalisering i princip är likvärdiga i detta avseende. Den ospecificerade platsen i södra Finland har okänd karaktäristik och det är därför oklart om en omräkningsfaktor borde tillämpas för att normalisera byggnadskostnadema med de två andra anläggningarna.

Driftskostnadema kan minskas om en etablerad lokal infrastruktur existerar. Det tycks vara fallet för CLABs och Sellafields lokalisering. En sådan befintlig infrastruktur kan vara av mindre omfattning i Finland. Kostnadsbesparingar kan t.ex uppnås genom att undvika egna

SOU 1994: 108 417 Kapitel 3 20 serviceanläggningar med höga driftskostnader till följd lågt kapacitetsutnyttjande, och av genom att dela kostnader for driftspersonal vid samma lokaliseringsort två eller flera projekt. Det senare antas vara möjligt vid inkapsling vid IS SKBs CLAB men inte vid EPZ eller vid den finska anläggningen.

3.2.4 Byggnadsdimensioner och -volymer

SKBs 93 antagna byggnad är den minsta de tre medan EP2 är störst. Den angränsande av servicebyggnaden EPSB2 är en integrerad del EPZ-artläggningen. Den mest relevanta av parametem att använda vid en jämföresle är byggnadsvolymen. För två byggnader med lik: utformning och konstruktion, är byggnads- och anläggningskostnader vanligtvis i unge: paritet med respektive byggnadsvolym.

Utfallet av en sådan analys för de tre konstruktionerna i Tabell 3.1 diskuteras efter det senare, att en förklaring av de totala investeringarna och nedbrytning av kostnader för respektive anläggning getts.

3.2.5 Materialinnehåll

Bruttoinnehållet för varje anläggnings byggnadskonstmktion med avseende betonggjutning, stålförstärkningar, rördragning och ledningsarbeten är användbar utgångspunkt för en annan jämförelse av vilka kostnader som kan normaliseras. En viss mängd data denna karaktär finns av tillgänglig för EPZ anläggningen men inte i de två andra uppskattningama.

3 2 .6 By ggnadskonstruktion .

Den mest uppenbara skillnaden i byggnademas konstruktionssätt är att E1725 byggnadsstomme är av stål, plus innanförliggande byggnadsblock samt yttre metallfasad, vilket inte är fallet en i det två andra anläggningarna. Tillgänglig information tyder att de andra bägge uppskattningarna baserats på att huvuddelen byggnadsstommen består prefabricerade av av betongblock. Generellt kan det förväntas att den senare metoden är ett dyrare alternativ. Emellertid är även faktorer såsom seismiska krav relevanta. NAC finner det troligt att vid Sellañeld, har de anläggningar som är seismiskt begränsade konstruerats för en horisontalacceleration 0,25 Motsvarande konstruktionsfaktorer hos SKB och IVO är inte kända.

3.2.7 Koustruktionsmål lör dosbelastning under arbetsutövning

BNFLs nyligen uppförda anläggning har konstruerats för att markant minska mottagna exponeringsdoser vid arbetsutövning till en nivå som understiger ICRPs rekommendationer. NAC har förstått att möjligheten att sänka nivåerna ytterligare, diskuterades under EP2-projektets gång men eftersom marginalerna redan var stora, bestämdes det att ytterligare förändringar inte skulle

l4 [4-1030

418 SOU 1994: 108 Kapitel 3 21

löna sig.

Strålningsavskärmning och underhåll är områden där dosupptag kan ha betydelse för konstruktion och kostnader. Extra avskärmning med betong skulle sannolikt inte ha någon större inverkan kostnaderna, men underhållsaspektema skulle kunna bli betydande. Hur som helst kommer övervägande delen av driften vid anläggningen att utföras med tjänstyrning. För att verkligen hålla de totalt upptagna doserna en minimal nivå krävs att anläggningen konstrueras för maximalt utnyttjande av fjärrstyrd underhållsteknik, vilket är förenat med ökade kostnader. De konstruktionsmål som tillämpats för EP2, såsom NAC har förstått dem, visas i tabell 3.1. Jämförbara data från uppskattningama gjorda av SKB 93 och IVO 92, finns inte tillgängligt.

3.2.8 Stationens planerade livslängd

Det intressanta här är att ingen av uppskattningama förutser större renoveringar och återinvesteringar under anläggningens erforderliga driftstid. Varje återinvestering kommer att ha karaktären av löpande underhåll när den efterfrågas.

3.2.9 Konstruktion, tidplan

Enligt SKBs plan från 1992 tar byggnationen av inkapslingsstationen cirka fem år. Detta var också IVOs utgångspunkt, och båda projekten är i stort sett jämförbara med EP2 projektet.

SKBs plan från 1993 förutser en byggnation av inkapslingsanläggningen i två faser, där den första pågår under sjuårsperiod, och den andra under en treårsperiod. Omfattningen har en reducerats obetydligt, den utsträckta byggnationstiden och behovet av att starta två projekt men inom period tio år kan förväntas medföra kostnadsökning. I SKBs plan 1993 indikeras en av en att den totala investeringen för inkapslingsanläggningen kommer att vara cirka 25 % lägre än vad SKBs plan från 1992 uppskattat, efter justering till fast penningvärde. NAC uppskattar att minskningen byggnademas storlek och förändringar i anläggningens omfattning kan motsvara av kosmadsreduktion denna storlek. Den uppdelade tidplanen för byggnationen är mindre en av kostnadseffektiv och kan därmed reducera den totala besparingen.

3.2. 10 Projekterad kapacitet antagande om tillgänglighet

EP2 är konstruerad för betydligt högre total produktionskapacitet än SKBs en inkapslingsanläggning. Detta kan ha viss inverkan initiala investeringskostnader, då en utrustningens tillgänglighet behöver vara högre. Samtliga stationer som jämförts är konstruerade för endast produktionslinje, och med antagandet att årliga produktionslcrav kan uppnås även en tillfälliga oplanerade avbrott inträffar. EP2 anläggningen kommer att ha mindre marginaler om för ett hämta förlorad produktion, så kraven utrustningen behövs kanske vara en högre nivå.

SOU 1994: 108 419 Kapitel 3 22

3.2. l 1 Driftspersonal

Möjligheten för SKB att minimera kostnader för driftspersonal genom att dela kostnaderna med andra projekt är tydlig, och detta kommer att ge en reduktion i de normaliserade driftskostnaderna relativt de två andra projekten. Kostnader för arbetskraft i Sverige under de nästkommande årtiondema av projektperioden förväntas vara jämförbar med motsvarande nivåer i Finland och England. Nuvarande kostnader är på ungefär samma nivå.

3 .2. 12 Investeringskostnader

Skillnaden mellan den högsta uppskattningen EP2 och den lägsta IVO 92 är mer än en faktor fyra. SKBs uppskattning 93 ligger mellan 2,6 gånger högre än IVOs 92 men 40 procent lägre än EP2.

NACs initialupppfattning är att kostnaderna för EP2 för en verklig anläggning är en rimlig övre gräns för kostnaderna för svensk inkapslingsstation. Även de är jämförbara totalt tycks en om de svenska funktionella kraven och inkapslingsanläggningens innehåll vara mindre än motsvarande för EP2. Volymen byggnaderna är ungefär hälften av EP2s. En lägre kapitalkostnad kan därmed förväntas.

Hur mycket lägre är svårare att säga, men som nämnts tidigare, kan en vanligtvis användbar rimlighetskontroll utgå från normaliserade byggnations- och anläggningskostnader. För att göra jämförelsen, har NAC antagit att SKBs byggnations- och anläggningskostnader representerar cirka 45 till 50 procent av de uppskattade totalkostnadema exkluderat osäkerhetspåslag. En liknande uppskattning han tillämpats även för EP2.

Utgående från detta antagande är SKB uppskattning 93 ändock lägre än motsvarande for EP2 men endast med 14 procent. Om SKBs omfattande säkerhetspåslag, vilket uppgår till cirka 45 procent basuppskattningen, räknas med, kommer SKBs uppskattning 93 av byggnationsav och anläggningskostnader att överstiga motsvarande för EP2 med så mycket som 25 procent.

NAC antar därmed, i brist ytterligare detaljer från SKBs konstruktionsuppskatming, att SKBs uppskattade kapitalkostnader överensstämmer relativt väl med de aktuella kostnaderna för EP2. Uppmärksammas bör dock att effekten av att konstruera anläggningen i två steg under en tioårsperiod inverkar kostnadema, vilket eventuellt inte medtagits i SKBs uppskattning.

Den andra jämförbara uppskattningen, IVO 92, tycks ligga för lågt varje punkt och specificeringen av kostnaderna tycks inte vara representativt för vad som vanligvis ingår i denna typ av projekt. Den normaliserade uppskattningen av byggnations-och anläggningskosmader är cirka en faktor fem lägre än motsvarande för SKB 93 eller EP2. Denna stora skillnad är inte

E420 SOU 1994: 108 Kapitel 3 23 rimlig, speciellt då EP2s kostnader motsvarar verkliga kostnader för en nyligen byggd anläggning.

Vad beträffar specificering av kapitalkostnader tycks lVOs 92 uppskattning vara låg procentuellt sett, avseende kostnader for konstruktion vid en sofistikerad licencierad kämanläggning. Kapitalkostnader för byggnader och anläggningar är låga, medan motsvarande kostnader for anläggning och utrustning är höga. De uppkomna skillnaderna från jämförelsen med EP2 kan möjligen delvis vara en defmitionsfråga. Till exempel inkluderar vanligtvis avtal avseende anskaffning av utrustning delar av konstruktionsarbetet. lVOs 92 uppskattning kan ha slagit samman dessa med kostnader for inköp av utrustning, istället för att separera ut dessa kostnader och inkludera dem i den totala uppskattningen av konstruktionskostnader.

3.2. 13 Rivning

Rivning är ett tekniskt område under utveckling. Företag som varit inblandade i verkliga rivningsprogram har väsentligt ökat sin erfarenhetsbas under de senaste åren. Data från dessa projekt har använts for att möjliggöra en mer realistisk och noggrann uppskattning av rivningskostnader for framtida projekt.

Tidigare baserades ofta den generella metoden för uppskattningar av rivningskostnader på en procentsiffra av initialinvesteringen. Så är inte fallet längre. Antaganden om rivningskostnader för bolagsredovisningsändamål måste nu baseras på specifika kostnadsuppskattningar avseende rivning anläggningsvis.

För ögonblicket tycks rivningstjänster erbjudas inom varje land. En internationell marknad för dessa tjänster har ännu inte utvecklats till fullo. En konsekvens av det är att uppskattningarna kan variera kraftigt, beroende på den relativa erfarenhet och expertis som finns att tillgå hos berörd organisation se också kapitel 5 där kostnader för rivning av KKV uppskattas. Kortfattat uttryckt beror kostnaderna på den kompetensnivå som finns i ansvarig organisation för rivningen.

BNFL vid Sellafield har redan samlat sig mycket erfarenhet om rivning av ett flertal olika kämanläggningar. Informationer specifika finansiella föranstalmingar för rivning av EP2 är om konñdentiella. Informerade källor har indikerat att en nivå på mellan 20 till 40 procent av den initiala kapitalkostnaden kan vara en indikation om än allmängiltig, för många projekt. Det är dock inte klarlagt att EP2 ligger inom detta område.

Då SKBs 93 konstruktion inkapslingsanläggningen inte omfattar t.e.x processteg med av högaktiv kemisk behandling eller avloppsbehandling, eller alstrar mycket avfall från hanteringen radioaktivt fast avfall, kommer rivningskostnaderna troligen att hamna i den undre delen av av det tillämpbara området. NACs slutsats är att 20 procent av initialkapitalkostnaden kan vara en

SOU 1994: 108 421 Kapitel 3 24 maximinivå. För att fastställa ett möjligt berättigande för lägre nivå, krävs att en en mer detaljerad teknisk utvärdering görs.

12.14 Slutsatser avseende SKBs kapitalkosmadsuppskattning

NACs analys visar att SKBs uppskattning 1993 av investeringskostnader för inkapslingsanläggningen är realistisk, totalt sett Denna slutsats baseras i huvudsak på jämförelse . med tillgänglig information för BNFLs EP2 anläggning, som har byggts vid Sellañeld. Dock kvarstår några oklarheter. NAC anser att den uppskattade verkliga kostnaden för EP2 vilken , uppgick till cirka 3.470 MSEK representerar en konservativ övre gräns för kostnaderna ñr SKBs föreslagna anläggning.

3.3 Utvärdering driftskostnader för inkapslingsstation

3.3.1 Allmänt

SKBs och IVOs uppskattningar av driftskostnaderna stämmer stort väl överens. SKBs marginalkostnad per enhet 1993 för inkapsling av använt bränsle är 708 kSEK per MTHM inkluderande kostnader för inkapsling av härdkomponenter. Detta antar en processnivå av cirka 210 behållare av använt bränsle per år, vilket motsvar cirka 360 MTHM använt bränsle per är. Baserat dessa siffror blir den totala årliga driftskostnaden, innefattande osäkerhetspåslag cirka 255 MSEK. IVOs 92 uppskattning av totala årliga driftskostnader för en likvärdig processnivå av använt bränsle, dock med ytterligare betongingjutning, är cirka 262 MSEK, inklusive ett 20 procents osäkerhetspåslag utöver basantagandet.

Ingen specifikation är tillgänglig för SKBs uppskattning. IVOs uppskattning redovisar en specifikation, med ett antagande om att 50 procent av kostnaderna kan hänföras till inkapslingsmaterial behållare, giutformar, bly, betongblandning för inkapsling, etc.. Personalkostnader representerar cirka 24 procent av de totala kostnaderna. Om osäkerhetspåslag exkluderas, representerar materialkostnaderna 60 procent av basuppskattningen och personalkostnader cirka 29 procent. Således är dessa två kostnadsslag mest intressanta att utvärdera.

Totala driftskostnader under inkapslingsanläggningens livlängd har uppskattats av SKB, se nedan:

15 14-1030

422 SOU 1994: 108 Kapitel 3 25 Alternativ

Avställning 2010	5.740
25 års reaktorlivslängd	4.687
40 års reaktorlivslängd	7.463

3.3.2 Personalkostnader

I SKBs uppskattning förutsätts genomsnittligt lägre bemanningsnivå jämfört med IVOs en uppskattning, beroende möjligheten att dela bemaimingen med existerande personalstyrka CLAB. Omfattningen dessa kostnadsreduceringar inte i SKBs publicerade information. av ges Som exempel 50 procentig personalkostnadsbesparing cirka 12 procent av de ett motsvarar en totala driftskostnaderna, d.v.s. cirka 30 MSEK år eller 550-900 MSEK under hela per driftsperioden, beroende vilket alternativ som antages.

3.3.3 lnkapsling, materialkostnader

Kostnaderna för råvaror såsom bly, koppar, och cement är lätt definierade vid en given tidpunkt, marknadspriset kan flukturera, och variationer från år till år kan uppträda. trots att

Den principiella osäkerheten är relaterad till produktionskostnadema av den antagna kopparstålkapslen och uppfyllande myndighetskrav gällande kapselkonstruktionens säkerhet av och integritet vid olika stadier den slutliga hanteringen. SKB rapporterar att detta är en av av anledningarna till osäkerhetspåslagen inkluderats i den totala uppskattningen. Det är inte klart att vilken osäkerhetsnivå som kan relateras direkt till kapslama.

uppskattning indikerar for kapslar bestående 100 procent koppar med godstjocklek IVOs att av produktionskostnaden, inklusive koppar-plåten, cirka 500 kSEK per kapsel, vid 100 mm, är produktion. Utgående från detta uppskattar NAC att basmaterialkostnaden per kapsel storskalig till 400 kSEK, vilket lämnar marginal cirka 100 till 150 kSEK per kapsel för är cirka 350 en tillverkningen.

SKBs uppskattning kostnaden for fabricerad kopparstålkapsel kommer NACs slutsats är att av en maximalt cirka 600 till 700 kSEK behållare. Detta har härletts genom att dra av en att vara per uppskattad del for personal- och andra driftskostnader från SKBs uppskattning 1993 av totala driftskostnader. Kostnaderna för råmaterialet d.v.s koppar och stål uppskattas till cirka 350 till kapsel, vilket lämnar marginal cirka 200 till 350 kSEK per kapsel for 400 kSEK per en tillverkningen.

erhålla rimlighetsbedömning dessa uppskattningar från publicerade data från SKB För att en av och IVO, har NAC studerat följande faktorer:

SOU 1994: 108 423 Kapitel 3 26

El verkliga kostnader för produktion av andra tillämpbara konstruktioner av behållare för använt bränsle

D möjlig kostnadspåverkan av myndighetskrav för att förevisa kravuppfyllande vid de olika driftsstadiema

3.3.4 Alternativa behållarkonstmktioner

Modulär betongforvaring med Nuhoms-teknologi för använt bränsle utgörs av en behållare för förvar av använt bränsle, gjord i rostfritt stål. Ett flertal olika konstruktioner föreligger, den minsta med en ytterdiameter 940 mm, endast obetydligt större än SKBs behållarkonswuktion. Den lilla Nuhomsbehållaren har emellertid en annan konstruktion, en enkelväggskonstruktion med en väggtjocklek på endast cirka 12,5 mm, vilket är betydligt mindre än den totala väggtjockleken 100 mm i SKBs behållare. Nuhomsbehållaren utnyttjar en teknik med en inre korg för att positionera använda bränsleknippen.

NAC har tillförlitlig information över anskaffningskostnader för större Nuhomsbehållare, men inte för den mindre varianten. Enligt NACs konstruktionsavdelningar som är verksamma inom konstruktion och licensiering och anskaffning av transport- och förvaringsbehållare bör en liten Nuhomsbehållare kosta cirka $ 75.000 600 kSEK; möjligen upp till S 100.000 800 kSEK. Detta är dock endast en preliminär uppskattning.

Materialkostnaden kan vara cirka S 20.000, vilket medför att S 55.000 återstår som ett minimum för tillverkning 440 kSEK. Den inre korgen kommer troligvis att stå för åtminstone hälften av tillverkningkostnadema. Den uppskattade tillverkningskostnaden för själva containrarna kommer att bli omkring S 25.000 200 kSEK.

SKBs kapsel har dubbla väggar, är tjockare, och tillverkas i två olika material. Som en första approximation uppskattas tillverkningskostnadema bli ungefär det dubbla jämfört med Nuhoms container, d.v.s cirka 400 kSEK. svetsning och inspektion förväntas att bli mer komplex for SKBs kapsel och sammanfogning av de två materialhöljena kommer att kräva ytterligare resurser. Det kan innebära ytterligare en kostnadsökning kanske 20 procent. Den slutliga uppskattningen på 450 till 500 kSEK är betydligt högre än den övre nivån av tillverkningskostnadema som NAC har härlett från SKBs data.

3.3.5 Myndighetskrav

Konstruktion- och tillståndsprövning av en kapsel som skall kunna transporteras även långa avstånd innan den placeras i ett ännu inte specificerat geologiskt slutförvar, med mellanliggande perioder av kortfristig lagring ovan jord är ingen trivial uppgift. Ett sådant koncept tar ett steg in i ett område av myndighetskrav som egentligen inte har prövats någonstans tidigare.

424 SOU 1994: 108 Kapitel 3 27 Inledande tillståndsprövning av ett nytt konstruktionskoncept, inklusive dess beteende i händelse av transportolycka är vanligtvis en utmaning. NAC noterar att det interna konceptet för använt bränsle och möjligt fyllnadsmateñal ärmu inte är fastställt. Det slutliga konceptet måste tillgodose alla krav relaterade till användandet av containern som en inre korg med ett yttre transporthölje. Emellertid kommer kostnaderna for inledande konstruktion och tillståndsprövning att bli försumbara när de slås ut över hela programmet omfattande cirka 5.000 kapslar.

Rutiner för kvalitetssäkring kommer att behöva fastställas för att demonstrera materialens motståndskraft svetsfogar mm, såväl före det att kapslarna lämnar inkapslingsanläggningen som , efter det att transport till sluförvaringsplats skett. Om kostnader för denna procedur har medtagits i SKBs uppskattningar är inte möjligt att utläsa. NAC tvivlar dock att de kommer att ha någon större inverkan på totalkostnadema.

3.3.6 Slutsatser avseende SKBs driftskostnadsuppskattning

lnkapslingsanläggrringens driftskostnader representerar cirka 65 till 75 procent av den totala kostnadsuppskattningen i fast penningsvärde för denna del av avfallsprogrammet. Eventuella osäkerheter inom detta område har foljaktigen stor betydelse.

NAC har identifierat kostnaden för den föreslagna behållaren for använt bränsle som den mest osäkra faktorn. SKBs uppskattning av denna kostnad har härletts av NAC till att vara inom området 600 till 700 kSEK, NACs preliminära uppskattning av kostnaden för en slutgiltigt licencsierad behållare för djupforvar, visar att kostnaden kan vara så hög som 850 till 900 kSEK, kanske t.o.m högre. Jämfört med SKBs uppskattning, såsom NAC kunnat förstå den, kan detta tillsammans utgöra cirka 50 MSEK högre driftskostnader per år, eller 1.200 till 1.900 MSEK mer över hela avfallshanteringsprogrammet. En kostrradsökning av denna storlek motsvarar cirka 15 procent av SKBs uppskattade kostnader för inkapslingsprogmmmet.

3.4 Projektöversikt och andra överväganden

NACs uträkningar har visat att SKBs kapitalkostnadsuppskattningar for inkapslingsanläggrtingen är inom rätt intervall. En bättre uppskattning skulle kunna göras om mer detaljerad information görs tillgänglig.

Driftskostnadema kan vara underskattade den största osäkerheten är relaterad till kostnaden för , behållaren för använt bränsle. Ytterligare omfattande arbete krävs for att säkerställa möjligheten och kostnaderna for att utveckla en slutgiltig licensierbar behållarkonstruktion. Angelägnare är att mer i detalj uppskatta motsvarande tillverkningskostnader samt framtida inspektionskrav.

NAC att det skulle värdefullt för SKB att överväga om inte behållare för använt anser vara

SOU 1994: 108 425 Kapitel 3 2a bränsle med en större lastfömiåga kan vara en bättre alternativ. SKBs tekniska rapport 93-04 visar några ritningar av behållare för högre nettolast, utan att några förklarande men kommentarer avseende deras status ges. Ytterst kommer det att vara begränsningar för hantering samt andra begränsningar vid transportering och förvar som avgör, men en viss ökning i storlek bör ändock vara möjlig. Fördelen är framförallt att tillverkningskostnaderna för behållare inte en är särskilt beroende av diametern. Betydande kostnadsbesparingar kan därmed göras.

426 SLIl994:l08 a ø

M m

ø H

A a ø H

a w ø ø

SCLIl994:108 427 . . . . . . . . .

m m w m m m

m w m m m

428 SOU 1994: 108

m x

H X x E

x X

x m x A

SOU 1994: 108 429 H m

a a n w M

m x

o v H

M H H

430 SLIl994:l08

u N u 7 . 0 . . 3 m

m .u U

m .w . m m W H a CL u

2 p

u n

SOU 1994: 108 431 Kapitel 4 34

4.0 Djupförvar för använt bränsle

4.1 Jämförelse med andra förvar

En OECD publikation The Cost of High-Level Waste Disposal in Geological Repositories: 1993; Nuclear Energy Agency, Organization for Economic Cooperation and Development används som utgångspunkt för att jämföra SKBs kostnader för törvar med andra länders. l jämförelsen tas endast med de lönar som har en liknande geologisk placering som det avsedda förvaret i Sverige granit eller kristallin bergart. Dessutom används endast förvar för använt bränsle i jämförelsen och inte törvar av högaktivt avfall från upparbetning. OECD-rapporten innehåller endast kostnader för törvar av använt bränsle, medan SKBs program omfattar även förvar av lågaktivt, medelaktivt och högaktivt avfall.

Med OECD publikationen som bas, kan SKBs kostnader för förvar jämföras med motsvarande från andra program.

Underjords- Kostnad för osäkerhetsfaktorer kostnad i % av byggnation total kostnad av djupförvar $m3

Sverige 34 1.400 Upp till 50%; tillämpad individuella anläggningsdelar; 27% genomsnitt+15-20% extra osäkerhetsfaktor.

Kanada 46 560 17%; dessutom, osäkerhet uttryckt som ett konñdensintervall från 15% för högt till 40% för lågt.

Finland 39 1.200 19% genomsnitt; 15-2076. osäkerhetsfaktorer har lagts på konservativa kostnadsuppskattningar.

Spanien 42 1.400 Ingen uppgift

Uppskattningfrån OECD publikationen har använts för dennajämförelse. SKBs Plan 93 förutsätter en dyrare spiralformadnedfartsrampistället för hisschakt som antagitsi OECD studien. Detta ökar andelenunderjordskosmaderrelativt totalkostnaden.

432 SOU 1994: 10 Kapitel 4 35

osäkerhetsfaktorer i andra länder som ingår i OECD- studien, listas nedan för en jämförelse, även om deras konstruktion och geologiska placering inte direkt kan jämföras med SKBs:

l Frankrike Uppskattat 30% - 2 Tyskland Upp till 50% - 3 Nederländerna 15% -

4 Storbritannien Övergripande osäkerhetsfaktor 25%; förutom vissa delar

av programmet som anses vara speciellt osäkra: ungefär 33 % 5 Schweiz Osäkerhetsmarginalen är inkluderad i en konservativ kostnadsuppskattning, men inte kvantiñerad. 6 USA 26% -

SKBs påslag för oförutsedda kostnader visar sig vara bland de högsta bland de länder som ingår

i 0ECDs studie. De är jämförbara med motsvarande data från Tyskland och Storbritannien om

en 33 procentig riskmarginal adderas till de brittiska osäkerhetsfaktorerna. SKBs osäkerhetsuppskattning såsom den beskrivits innehåller redan en riskmarginal. SKB tillämpar osäkerheter för varje objekt under konstruktionen. Det innebär att, utan kunskap om hur dessa osäkerheter har använts är det svårt att göra några direkta uppskattningar eller jämförelser med andra projekt, utöver vad som gjorts och redovisats i OECD publikationen.

4.2 Kostnadsanalys

Plan 93 redovisar tre alternativa reaktordriftsaltemativ vilka måste tas i beaktande vid konstruktion av förvar:

Basaltemativ Drift av alla reaktorer till 2010 genomsnittlig reaktorlivslängd: 30 år. Alternativ 25 års drift Drift av alla reaktorer i 25 år. - Alternativ 40 års drift Drift av alla reaktorer i 40 år. -

Motsvarande kvantiteter av avfall att förvara för dessa tre olika alternativ är följande:

Basaltemativ	-	227.600 m3
Alternativ 25 års drift	-	208.200
Alternativ 40 års drift		257.300

- Kostnader relaterade till förvar, samt törvarkostnader per enhet i de tre alternativen är uppskattade av SKB och summeras nedan:

SOU 1994: 108 433 Kapitel 4 36

Basalternativ 14.509 63.748 Alternativ 25 års 13.113 62.983 drift Alternativ 40 års 17.167 66.720 drift

De totala kostnaderna relaterade till förvaret kan förväntas att stiga med ökade avfallsvolymer.

Således uppvisar de totala kostnaderna i kolumn ett ovan en rimlig inbördes relation mer avfall-

högre kostnader. Däremot är det inte uppenbart utgående från tillgänglig information, varför kostnaderna per enhet också ökar, såsom visas i kolumn två. Förvar meravfall i av basalternativet och i alternativ 40 års drift kan öka kostnaderna grund av aktiviteter såsom transport av utgrävda bergmassor från och avfall till mer avlägsna delar av förvaret längre tunnlar, större transportavstånd till nedfartsrampen. Emellertid kommer dessa kostnader att uppvägas av stordriftsfördelar relaterade till fasta kostnader såsom kostnader för byggnation av nedfart, vilken kommer att vara i stort densamma oberoende av volymen avfall som skall förvaras. Tillräckligt detaljerat material finns inte tillgängligt för att analysera denna skillnad i kostnader per enhet. Ytterligare granskning förefaller vara angelägen.

SKB har varit mycket konservativa i kostnadsuppskattningarna. Kostnaderna i Plan 93 baseras den dyraste konstruktionen för förvar, vilket innebär att tillträde till förvaret sker via en spiralnedfart istället för via ett vertikalt hisschakt. Emellertid går det inte att säga med säkerhet vilket alternativ som med störst sannolikhet kommer att väljas, förrän slutlig lokalisering är fastställd. oförutsedda utgifter upp till 47 procent har fastställts för aktiviteter som inte tidigare kan sägas ha utförts rutinmässigt. Allmänn byggnation av förvaret kommer att utnyttja Enda arbetssätt som förmodligen inte tyngs ned av höga osäkerhetsfaktorer. Icke desto mindre har en osäkerhet av denna karaktär inkluderats i kostnadsuppskattningen för vanliga rutinbyggnationer 10 procent extra tunnelarbetet för att även inkludera möjligheten att ñrvar av avfall inte kan ske i vissa områden i förvaret.

I motsats till byggnationen, kvarstår driften av förvaringsanläggningen som obeprövad och bör därmed vara förknippad med en högre osäkerhetsgrad. Osäkerheter avseende drift av anläggningen täcks delvis genom att man förväntas genomföra slutförvaret i flera steg. Det första steget eller demonstrationssteget, omfattar placering i slutförvaret av 400 behållare med använt bränsle, vilket motsvarar cirka 10 procent av projekttotalen. En utvärdering av förvarssystemets beteende kommer att utföras och en ny licensiering kommer att krävas innan slutförvaret utökas till fullskalig drift.

Framtidakostnaderi MSEK 1 SEK

434 SOU 1994: 10 Kapitel 4 37

Tillägget för osäkerheter ska möjliggöra ett återtag av förvaringsbehållarna och val av annan lokalisering. Som noterats tidigare är tillämpningen av osäkerhetsfaktorema individuell, där detaljerna inte finns att tillgå för NAC. Emellertid är det allmänna intrycket som förmedlas i rapporten, att en lämplig konservatism har använts for ett projekt med långsiktiga konsekvenser radioaktiv avfallstörvaring.

4.3 Teknisk bedömning

De fastställts för att utvärdera eventuella problem som kan uppkomma i förvarets program som omgivning är väl genomtänkta. Sverige bedöms ha en ledande ställning i världen vad avser bergsvetenskap, och tunnelbyggnationer. Dessutom finns information tillgänglig från gruvbyggnation och drift av SFR-1, förvaret för driftavfall. Därmed ñmis omfattande törstahandsinfomiation tillgänglig för SKB för att ta fram exakta kostnadsuppskattningar för nedfartsramp och tunnlar och andra kvantitetsbaserade kostnader. SKBs kostnader per enhet är jämförbara med de projekterade för förvar i liknande geologisk miljö i Finland och Spanien.

Information erhållits vid byggnationen av Äspö berglaboratorium kommer att möjliggöra

som för SKB ytterligare utvärdering osäkerheter i kostnaderna för vissa aktiviteter, såsom en av borrningsteknik för minimering borrhål eller skador tunnelväggarna. Teknik som utvecklats av

vid Ãspö är inte begränsad till lokaliseringsspeciñka krav utan kan användas i alla geologiska

områden med liknande egenskaper som vid Radar och seismologiska metoder att förutsäga bergets karaktär under tunnelarbetets gång, kommer att ha stor användbarhet vid ett slutförvar. Både tekniska fördelar och inverkan på kostnader kan uppskattas, för sådana undersökningar som en del av tunnelbyggnationen.

SKB har gjort mycket bra arbete for att identifiera vilka potentiella problem som kan uppstå ett långtidsförvar radioaktivt avfall, startat vid Ãspö för att börja lösa p. g.a. av samt upp program dessa eventuellt uppkomna problem. Precis som i fallet med byggnationsprogrrmmet kommer att behövas för sluttörvaret avseende utvärdering grundvattenrörelser, radioaktiva program av nukliders rörelser i olika bergarter, borrning, testning och konstruktion i sprickzoner.

Lokaliseringsspeciñka variationer från Äspö-baserade modeller täcks väl av

osäkerhetsmarginaler.

SOU 1994: 108 435 Kapitel 5 38

5.0 Rivning av kärnkraftverk

För att se de svenska kostnadsuppskattningarna i ett internationellt perspektiv, har NAC i denna studie undersökt ett antal av de större internationella samarbetsprogrammen avseende rivning. Resultaten av tre sådam program summeras nedan. För att möjliggöra detaljerad analys en mera av kostnader och arbetets omfattning har en separat jämförelse också utförts mellan Ringhals 2 reaktorn och ett rivningsprojekt avseende en kommersiell PWR reaktor i USA. Jämförelsen baseras inlagor från kraftbolaget till Public Utility Commission. en

5.1 OECD samarbetsprogram

0ECDs samarbetsprogram har sammanställt erfarenheter från 19 rivningsprojekt under perioden 1985 till 1990. Programmet är nu i sin andra fas, omfattande perioden fram till 1995.

Direkta jämförelser kan dock missledande, t.ex. grund olikheter i projektens vara av omfattning, valutor, inflation och räntor, projektens olika förhållanden, varierande grad av experimentellt innehåll i arbetet, samt olika tidplaner. Vad OECD-arbetet verkligen visar är den stora spärmvidden i förväntade kostnader i varje större del av rivningsprocessen. Denna osäkerhet är inte oväntad, då den reflekterar en spridning i kostnader återfinns överallt inom som annars kärnlcraftindustrin, exempelvis för reaktorbyggnation och drift, samt ytterligare det faktum att kommersiell rivning av kärnkraftanläggningar ännu är i sin linda.

Av de 19 projekt som ingår i OECD-studien är 13 relaterade till lcraftreaktorer. Dock är ingen av dessa reaktorer i denna studie direkt jämförbar med de svenska LWR. Den mest närliggande av OECD-projekten, vad avser storlek är den tyska BWR-reaktom i Lingen, 256 MWe, vilken genomgick det första rivningssteget mellan 1985 och 1988. Någon kosmadsuppskattning för detta arbete finns emellertid inte tillgänglig.

Information om kostnader ges för tio rivningsprojekten i denna studie. Av dessa tio projekt av har endast fem rivningsprojekt genomförts fullt ut t.o.m. tredje steget. De fem andra har för närvarande genomgått steg ett eller steg två, eller de kanadensiska Gentilly-l och NPDreaktorema till en nivå mellan första och andra steget. Detta indikeras 1+ i tabell l. genom

l denna analys används följande termer:

Steg1: Avställningsdrift, inkluderande kostnader för bortförsel av slutlig bränslehärd från reaktorema, och bortforsling av bränsle från reaktorförvar till slutförvar eller upparbetning.

436 SOU 1994: 108 Kapitel s 39

SL112: Nedmontering alla aktiva och icke-aktiva anläggningar utanför reaktorns biologiska av skydd, emballering och omhändertagande av aktivt avfall och försegling av reaktorns aktiva delar.

Sjggj: slutligt iordningsställande området till grönområde, och förvar av allt radioaktivt av material utanför anläggningsområdet.

Eventuellt behövs det dessutom en period av övervakning mellan steg två och tre.

Kostnadsuppskattningar för projekten omfattande rivning av reaktorer inom OECD-programmet summeras i tabell 5.

Trots den stora variation i kostnader illusteias i tabell 5.1 kan ändock ett antal slutsatser som , dras. För det forsta, reaktorstorlek har inte någon avgörande betydelse vid kostnadsuppskattningarna. Olika strategier för rivning samt myndighetskrav i olika länder tycks ha större inverkan kostnader och kostnadsstrukturer. För det andra påverkar variationer en i konstruktion och val material i olika reaktortyper markant rivningskostnadema även inom av samma land. Slutligen är det sätt varpå kostnader har beräknats och vilka kostnader som är inkluderade i olika länder inte konsekvent, vilket stör den kostnadsbild som getts ovan.

Den aktuella projekteringen kostnader för rivning av reaktorer i Sverige uppgår till 12.224 av miljoner SEK d.v.s per reaktor cirka 1.020 miljoner SEK vilket faller väl inom det breda kostnadsforslagsområdet, 680-1.680 miljoner SEK, for det tredje rivningssteget i OECDprogrammet. Dock är reaktorema i detta program inte representativa for kommersiella reaktorer i allmänhet eller för reaktorer i Sverige i synnerhet. Dessutom har inte kostnaderna i denna studie blivit konverterade till valuta, vilket gör en direkt jämförelse potentiellt en gemensam missledande. De svenska kostnadsuppskattningarna är inte inkonsistenta med resultaten från samarbetsprogrammet, det kan inte tas som intäkt för att slutligen godta de svenska men kostnadsuppskattrungama.

5.2 CEC- studie av rivningskostnader

En utvärdering uppskattade rivningskostnader för LWR i Tyskland utfördes 1976 och av publicerades 1978. En uppdatering beställdes i juni 1991 och presenterades i oktober 1991 vid ett OECD-seminarium över riktlinjer för rivning.

SOU 1994: 108 437

i i

H m m m n m n n

m m

N 16 14-1030

438 41 Kapitel 5

Den första studien är relaterad till PWR och BWR i Tyskland. Kostnadsuppskattningarna i den studien uppdaterades datamodell ägs tyska kraftverksföreningen, Vereinigung genom en som av Deutscher Elektrizitätswerke.

Slutgiltigt förvar radioaktivt avfall från rivning tyska reaktorer antas ske m.h.a. tjocka av av gjutjämsbehállare med suålskydd vid den planerade Konradanläggningen i Niedersachsen. Som kostnadsbesparande åtgärd har återanvändning lågaktivt stål erhållet vid rivningen för en av avfallsbehållare antagits för de tyska reaktorerna.

Dessa resultat summeras i tabell 5.2.

Tabell 5.2 CBC-studie av rivningskostnader 1991 -Uppskatming av alternativa strategier-

Omedelbar nedmontering Nedmontering efter försegling

Med Utan Med Utan m.. återanvändning återanvändning återanvändning återanvändning Verk radioaktivt radioaktivt radioaktivt radioaktivt av av av av stål stål stål stål

MDM MSEK MDM MSEK MDM MSEK MDM MSEK

Ref .anläggnP 426 1935 435 1977 437 1986 445 2023 WRBiblis A 555 2253 579 2632 524 2382 547 2486 Reñanläggn. BWR Brunsbiittel SNR-300- 480 2182 - - - - - approximativ beräkning THTR-300- 400 1818 416 1890 - - - approximativ beräkning VVER-70 410 1864 425 1932 - - - - approximativ l . g VVER-440 640 2910 660 3000 720 3273 750 3410 approximativ beräkning

Uppskattningama i tabell 5.2 visar betydligt högre kostnader för de tyska reaktorerna än vad s0m för de svenska, eller till och med vad indikerades i OECD-studiemse data i tabell är antaget som 5.1.

SOU 1994: 108 439

Kapitel 5 42

5.3 Internationell jämförelse

l syfte att belysa uppkomna olikheter i uppskattningar avseende rivningskostnader, på grund av varierande omständigheter i de olika länderna, tillsattes en arbetsgrupp inom NEA i slutet av 1989 för att undersöka dessa diskrepanser.

Arbetsgruppens huvudområde var framtida rivningar kommersiella reaktorer. Uppskattningar av gjorda under de senaste fem åren jämfördes kostnader omräknades till U.S. dollar, p.v.januari 1990. Svenska kostnadsuppskattningar inkluderades i denna studie.

Ett försök gjordes att standardisera arbetets omfattning för varje land, för att kunna återge jämförelsema på ett meningsfullt sätt:

D En modifierad kostnad härleddes baserad på rivning av enbart den radioaktiva delen: d.v.s återskapande av grönområden inkluderades inte. Urladdning av bränsle exkluderades också, medan däremot avfallshanteringskostnader inkluderades. Projektuppskattningar inkluderade återskapande grönområden skalades som av ner med 20 procent. Denna siffra baserades på SKBs uppskatting 1986 där rivning av byggnader plus återställande tomtmark uppskattades uppgå till av mellan 15-20 procent. Användandet av en sådan generell reducering säkert endast uppskattning. ger en grov I själva verket har också arbetsgruppen uppmärksammat att kostnaderna i andra länder varierar avsevärt.

D Japanska uppskattningar visade sig inte inkludera kostnader för avfallsförvar, på grund av osäkerheter avseende vilka myndighetskrav som skulle uppfyllas. En preliminär genomgång indikerar att det kan innebära 20 procentig höjning den japanska en av nivån på rivningskostnadema, beroende hur mycket lågradioaktivt av material som undantas. I denna jämförelse har 20 procent lagts de japanska kostnadsberäkningama.

Även denna partiella Standardisering om av kostnader och omfattning har accepterats, bör det noteras att inga försök har gjorts för att förklara olika myndighetskrav eller landsplatsspecifika kostnader, såsom förvar av avfall, arbete och material.

Resultaten för LWR summeras i tabell 5.3. I denna tabell har baskostnadsuppskattningarna från 1990 räknats upp till p.v. januari 1993 och omvandlats till svenska kronor.

Den totala genomsnittliga LWR rivningskostnaden, inklusive den svenska uppskattningen för BWR och PWR, uppgår till 1.705 MSEK den tyska uppskattningen fördröjd rivning är av exkluderad, då den har en sämre överensstämmelse med tidplanen i det svenska programmet.

440 SOU 1994: 108 43 Kapitel 5 Tabell 5.3 Internationell jämförelse rivningskostnader för kommersiella reaktorer av

Modifierad Uppräknad Uppräknad Nation kostnadsuppskattning kostnad kostnad MSEK L122

a PWR

Finland	237	263	2104
Tyskland	174	193	1544
Tyskland	164	182	1456
Japan	216	239	1912
Sverige	104	115	920
England	334	370	2960
USA	120	133	1064

b BWR

Finland	198	220	1760
Japan	225	250	2000
Sverige	122	135	1080

1 dessa jämförelser är de svenska kostnadsuppskattningama de lägsta, för både PWR och BWR, och ligger omkring 40 procent under det totala genomsnittet.

NAC har gjort jämförelse mellan uppskattningar redovisade i teknisk rapport 86-18 och en egen 93-28, data från Public Utility Commission avseende kärnkraftverket Trojan i staten samt U.S.A. Syftet har varit avgöra de svenska kostnadsuppskattningamas avvikelse Oregon, att om på svensk underskattning, eller konservativ överskattning eller olika nationsspecifika beror en en omständigheter med avseende reaktorer i andra länder.

5.4 Individuell projektjämförelse; Trojan

5.4.1 Bakgrund och definition

Trojananläggningen valdes grund att den kommer att nedmonteras tidigt, i linje med SKBs av föreslagna strategi, grund att den i stort har konstruktion liknande de svenska samt av en PWR-reaktorerna. Uppskattningarna från Trojan är också specifika för reaktorn och baseras inte uppskalade uppskattningar, överförda från tidigare studier.

30 års fördröjning innan steg tre av rivningen

SOU 1994: 108 441

Kapitel 5 44

Trojan är en PWR l .095 MWe, konstruerad Westinghouse. Den drivs av av Portland General Electric Company PGE. Den togs i kommersiell drift i maj 1976 och ställdes av i november 1992. En inledande studie UE-79 indikerade troliga rivningskostnader på cirka S 220 miljoner

diskonterat i p.v. 1989. PGE uppdrog TLG Services, Inc. TLG utföra

att en platsspeciñk kostnadsuppskattning ñr anläggningen med två grundläggnade rivningsalternativ: Prompt DECON och SAFSTOR definierade nedan. Detta arbete avslutades i slutet av juli 1993.

I Prompt DECON antas att rivning kommer att ske under perioden 1998 till 2002, även innehållande byggnation av ett tillfälligt torrt mellanlager för använt bränsle. Studien antog också att använt bränsle skulle överföras från mellanlager till USDOE ñr slutligt förvar över en period 20 år från 1998, vilket är det år då USDOE för närvarande planerar att ha en anläggning byggd och tillståndsprövad för använt bränsle, och klar för drift. Prompt DECON- antaganden summeras i bilaga A.

SAFSTOR utgick från fördröjd rivning till antingen 201 1 Alternativ 1 eller till 2018 Alternativ 2 och 3. Alternativen 1 och 2 antog torrt mellanförvar använt bränsle tills av transport av använt bränsle sker till USDOE, medan alternativ 3 antog förvaring i bassäng.

TLG fann att Prompt DECON förknippat med de lägsta medelsbehoven var och, på grund av att arbetet skulle kunna avslutas tidigare än i fallet SAFSTOR, hade det den minsta risken för framtida höjningar. Detta innebär också kostnaderna är mindre att känsliga för förändring i antaganden om investeringars återbetalningstid eller skattenivåer. TLG uppskattar den totala kostnaden av Prompt DECON till S 325 miljoner 2.600 miljoner SEK i p.v. 1993. Denna kostnadsuppskattning är signifikant högre realt, än den modifierade kostnadsuppskattning för amerikanska PWR-reaktorer, återges i tabell 4.4 Det framgår som ovan. där att ökningar i rivningskostnader överstiger den generella inflationen sedan mitten av 80-talet, när de amerikanska Uppskattningarna ursprungligen togs fram.

Uppskattningar avseende Trojan inkluderar förväntade kostnader för bortförsel förvar och av bestrålat material från plats, men inte kostnader för förvar använt bränsle, vilket hanteras av separat genom en USDOE-avgift 0,1 C per producerad kWh i anläggningen. Uppskattningarna inkluderar rivning icke radioaktiva byggnader och borttagande farligt av av material, men inte kostnader för att återställa området till grönområde, vilket är uppskattat av PGE till att kosta

ytterligare S 20 miljoner 160 miljoner SEK i 1993. Övergångskostnader

p.v. som täcker drift och företagets overheadkostnader associerade med stängning av anläggning, planering rivning av och bränslehantering före uppstart den radioaktiva dekontamineringen är också inkluderade. av Trojanuppskattningama omfattar också kostnader förenade med mellanlagring bränsle, av använt vilket inte är direkt relevant för det svenska rivningsprogrammet.

De totala utgifterna i DECON-altemativet slutar på $ 401 miljoner, utspridda över åren 1995 till 2018. Tillämpning av förväntade avkastningsnivåer efter

skatt i USA se bilaga B, medför att

442 SOU 1994: 108 45 Kapitel s ovanstående siffra kan diskonteras till S 325 miljoner.

NAC har genomfört stegvis jämförelse de uppskattade rivningskostnaderna av Trojans en av PWR och Ringhals 2 PWR, är en av de två referensreaktorema i SKBs studie. som

5.4.2 Avstillningsdrift

Detta definieras i SKBs tekniska rapport 86-18 som:

Kostnader för åtgärder måste vidtagas från avställningstidpunkt till det verkliga arbetet med som nedmontering påbörjas, har uppskattats för Oskarshamnsanläggningen. Uppskattningen har sin början i personalbehov for de tre enheterna och för gemensamma faciliteter och verksamheter, samt uppskattning kostnader for material och supportfunktioneri en av

Detta tycks överensstämma med Trojananlâggningens deñnition av övergångskostnader :

Drift- och overheadkostnader förknippade med stängning Trojan, planering av rivning samt av bränslehantering före påbörjandet av radioaktiv dekontaminering.

SKBs kostnadsuppskattning justerad för Ringhals

Avställningsdrift 310 540

Trojan, kostnadsuppskattning

Övergångskostnader 76, 1 609

Övergångskostrtaderna för Trojan är högre än kostnaden för avstängning av hela

Ringhalsanläggningen med fyra reaktorer. En del skillnaden mellan de två uppskattningarna av hur töretagsspecifika overheadkostnader hanteras i vart fall, men detta förväntas inte kan bero hela skillnaden. Ytterligare analys är nödvändig för att beakta andra faktorer såsom motsvara bemanningsnivåer och arbetskraftskosmader for varje anläggning.

1 Kostnader för hela Ringhalsanlâggningen

SOU 1994: 108 443 Kapitel 5 46

5.4.3 Nedmontering av aktiva system och transport och slutförvar av avfall.

Nedmontering av aktiva system är definierat i SKBs tekniska rapport 86-18 som:

Krav på resurser for nedmontering aktiva reaktorkärl av system, och interna delar.

I SKBs tekniska rapport 86-12 finns uppskattade kostnader för transport och slutligt forvar av avfall for det svenska programmet. En uppdaterad uppskattning återfinns i SKBs tekniska rapport 93-28.

Dessa två kostnadsklasser motsvaras i Trojan-studien NRC-Required, vilka omfattar: av

kostnaderna för bortforsel och nedgrävning av bestrålad utrustning och anläggningar såsom krävts av NRC, med vissa merkostnader for planering.

SKBs kostnadsuppskattning Ringhals 2

Nedmontering av reaktorkärl och 73 inre delar

Projektledning andra kostnader	181
Nedmontering av system	300
Rivning av aktiva byggnadskomponenter	16
Avfallscontainrar	11
Transport slutlig forvar avfall	12
av
Total	660

Trojan kostnadsuppskattzning

NRC krav nedgrävning 29,9 239 andra 196,0 1.568 - Total 225,9 1.807

Inkluderar supportftmktioner,försäkringar, skattoch avgifter

2 Inkluderar icke aktiva system

3 En fjärdedel total uppskattningför Ringhalsanlâggningen av

444 SOU 1994: 108 47 Kapitel 5 SKBs uppskattning är väsentligt lägre än motsvarande uppskattning för Trojan-reaktom. Nedgrävningskostnader är specifika för respektive plats, även om de exkluderas från de två men uppskattningama, kvarstår en signifikant differens.

MSEK

SKB uppskatxningexklusive avfallstransport 581 forvar Trojan uppskattning exklusive nedgrävning 1.568

Det rekommenderas att ytterligare analysarbete utförs så att denna differens kan utvärderas och redovisas.

5.4.4 Rivning av byggnader

Detta är definierat i SKBs tekniska rapport 86-18 som:

Kostnader för rivning byggnadsdelar har liknande sätt beräknats med antagandet att av arbetet kontrakteras ut. Kostnadsdata baseras på erfarenheter från kontaktade och tillfrågade entreprenörer och redovisas priser enhet. Dessa priser inkluderar inte bara som per arbetskraftskostnader, utan även hyreskostnader för utrustning och maskiner, samt bortforsel av rivningsmassor ej alctivt.

Icke-radioaktiva rivningsmassor från byggnader och bortförsel annat miljöfarligt material ej av aktivt är definierat enda kostnadsklass i Trojans uppskattning. Emellertid ingår inte som en återställning till grönområde. I kostnadsuppskattningen antas att området kommer att förberedas ñr industriellt bmk, varmt kontorsbyggnader, lagerlokaler, underhållsverkstäder, och andra användbara byggnader lämnas kvar.

SKB kostnadsuppskaüning Ringhals 2

icke aktiva 162 Rivning av byggnadsdelar

SOU 1994: 108 445

Kapitel s 48

Trojan kostnadsuppskattning

Rivning av byggnader och områdesdekontaminering 24,1 193

De två basuppskattningama för rivning icke aktiva byggnader överensstämmer i av stort med varandra. Vissa kostnadslättnader med anledning av kostnadsdelning vid Ringhalsanläggrüngen kan också förknippas med SKB-uppskattningen.

5.4.5 Andra kostnader

I Trojanuppskattningen inkluderas kostnader for byggnation och drift mellanlager av ett torrt US$ 31,9 miljoner respektive USS 43,24 miljoner. Dessa kostnader är inte relevanta i det svenska programmet och kan därför exkluderas.

SKB hävdar att det återstående värdet erhålls vid försäljning överskottsmaterial, som av utrustning och reservdelar från Ringhals-anläggningen uppgår till 350 miljoner SEK, med en

antagen nettovinst 87,5

av miljoner SEK för varje reaktor. NAC har inte verifierat denna SKBs uppskattning i denna inledande studie. Inga separata uppskattningar ñrms tillgängliga avseende värderingar av restrnaterial vid rivningen Trojan-reaktom. av

5.5 Sammanfattning

På alla områden är SKBs kostnadsuppskattning signifikant lägre än motsvarande kostnadsuppskattning i Trojanstudien.

Övergripande jämförelse kostnadsuppskattuingar avseende SKB Trojan

av MSEK 1993 p.v.

	E. l I 2	I .
Avställningsdrift	135	609
Nedmontering av aktiva system och förvar avfall 660	av	1.807
Rivning av byggnader återskapande grönområden 162	av 957	123 2.609

Kosmaderutslagnapåfyrareaktorer.

446 49 Kapitel 5

Fastän SKBs kostnadsuppskattningar tycks vara mycket låga jämfört med andra kraftbolags uppskattningar för rivning kommersiella LWR, är SKBs uppskattningar inte inkonsistenta med av hittintills erhållits från OECDs Samarbetsprogram för rivningsprojekt. resultat som

detaljerad studie avseende differansen mellan SKBs och Trojans kostnadsuppskattningar En mer erfordras för att verifiera att lämpliga åtgärder är vidtagna mot framtida kostnader. Det rekommenders att framtida studier koncentreras på följande tre huvudområden:

D Mer detaljerade analyser differansen mellan Trojan- och Ringhalsprojekten; av

D Möjlig utvidgning enskilda jämforesler med andra projekt; och av

möjliga kostnadsökningar, specifika för rivning i Sverige, sedan TR 86-18 D Analyser av publicerades.

447 Kapitel 6 S0

6.0 Övergripande utvärdering

Detta kapitel behandlar SKBs övergripande metoder for en systematisk kostnadsuppskattning. Möjlig sårbarhet för vissa specifika faktorer behandlas också. De möjliga kostnadsökningar som NAC identifierat i demia rapports föregående kapitel, i perspektivet andra finansiella ses av faktorer. Områden som häver ytterligare utredning har också identifierats.

6.1 Överblick

6.1.1 Osäkerhetsfaktorer

De osäkerhetsfaktorer som använts för de olika delarna det svenska avfallssystemet är inte av specificerade i SKBs dokumentation. l SKIs förslag för 1994 års avgift, återfinns ett diagram som visar osäkerhetsfaktorer återgivet i bilaga C. osäkerhetsfaktorema är uppdelade avseende:

ü Normalt påslag på den ursprungliga beräknade kostnaden D Extra påslag

Den extra tilläggsfaktom eller osäkerhetsfaktom sägs osäkerheter i val behållare, avse av lokalisering av olika anläggningar och exakt konstruktion djupförvar. av

Faktorerna för systemets olika delar är:

Tabell 6.1

	Normal	Extra
Qmigåde	Osäkerhetsfaktcr lä	Osäkerhetsfaktor E	[ma]
Administration, FoU	0	17	17
Transport	5	0	5
Rivning	20	0	20
CLAB	8	0	8
CLAB fas	26	9	35
Inkapslingsanläggning	30	14	44
Djupförvar	29	19	48
Djupforvar av bränsle	9	15	34
Djupforvar av övrigt	27	15	42
SFR l	10	0	10
SFR 2	10	0	10
Medel	1 8	9	27

448 SOU 1994: 108 Kapitel Sl

I den tillgängliga dokumentationen inte förutsättningarna i detalj för valet av de olika ges osäkerhetsfaktorema. För vissa systemets större delar är osäkerhetsfaktorema mycket höga, av 30-50 %. Detta kan motiverat i vissa fall, t.ex. ü djupförvaret. För CLAB däremot vara skulle ha kunnat förvänta sig att erfarenheterna från existerande CLAB-anläggning hade man kunnat möjliggöra precis kosmadsuppskattning, såvida inte den förvaringsteknologi som en mer skall användas kommer att vara mycket olik den för CLAB

Ett sätt att erhålla kostnadsuppskattningar för delar av programmet skulle kunna

mer noggranna att begära in kommersiella offerter från kvalificerade företag. vara

6.1.2 institutionella kostnader

Institutionella kostnader är kostnader relaterade till tillståndsprövning, allmänhetens acceptans, legaloffentlig granskning etc. Det är NACs övertygelse och erfarenhet att dessa kostnader kan svåra uppskatta och de också kan utgöra mycket signifikant del av ett sådant vara att att en projekt, det svenska avfallshanteringsprogrammet. I SKBs dokumentation återfinns endast 80m begränsad information hur de institutionella kostnaderna har hanterats. I två avseenden anser om institutionella kostnaderna i det svenska programmet kräver noggrannt beaktande; NAC att de utveckling av förvar och transportsystem.

förvaret omfattande projekt kommer att påverkas av ett antal Det slutliga är en som institutionella frågor, såsom allmänna förhör hearings, problem orsakade av politiska beslut och kanske till och med juridiska SKB måste i sin planering säkerställa att tillräckliga processer. förberedelser är vidtagna för dessa institutionella krav.

Erfarenheter från andra länder visar att transport radioaktivt avfall kan framkalla motstånd av från allmänheten, vilket i sin tur kan leda till utdragna förhandlingar och processer.

6.2 Övergripande kånslighetsanalyser

6.2.1 Utländska valutakurser

publicerade material har inte känslighet för valutakurser beaktats. Till exempel kan en I SKBs devalvering den svenska kronan vid tidpunkt när alla intäkter erhållits men innan några av av en investeringarna är genomförda, underminera programmet delar av kostnaderna ska de större om betalas i utländsk valuta.

Råmaterial såsom koppar till kapslarna och bentonitlera för slutförvar kommer att behöva köpas världsmarknaden.

Sverige idag medlem i EES med möjlighet också till ett framtida medlemskap i EU, Då redan är

SOU 1994: 108 449 Kapitel 6 52

kommer utländska leverantörer att bli mer aktiva den svenska marknaden och därmed är det troligt att andelen utländsk valuta i programmet kommer att öka.

NAC rekommenderar att en känslighetsanalys utförs.

6.2.2 Variationer i installerad effekt

Den årliga medelproduktionen till och med 1992 anges i rapporten Plan 93 till att uppgå till

64,9 TWh se tabell 6.2. Den prognostiserade framtida årsproduktionen är 67,2 TWh. Under

åren har det svenska kärnkraftsprogrammet uppvisat mycket goda driftsresultat och fram till 1992 inträffade mycket incidenter eller olycksfall av betydelse. Det finns inget som pekar att de svenska reaktorerna kommer att uppvisa bättre driftsresultat under andra halvan deras totala av driftstid än under den första. Effekthöjningar har genomförts relativt nyligen, men inträffade händelser den senaste tiden har visat att de svenska reaktorerna nu kan stå inför vissa åldersrelaterade problem. En mer konservativ hållning till framtida produktionsresultat skulle kunna vara lämpligt.

SKI har uppmärksammat detta problem i Förslag till avgifter för dr 1994 men har slutligen accepterat SKBs föreslagna prognos för produktion. NACs uppfattning är dock att man som försiktighetsåtgård borde ta detta under omprövning. Det förefaller optimistiska som om antaganden om produktion kan ha balanserats mot konservativa antaganden om varaktigheten av det övergripande programmmets livslängd. NAC rekommenderar ett mer noggrannt förhållningssätt vid analys av sådana scenarier.

Tabell 6.2

	Kommersiell drift- Energiproduktion		Årliga medelvärden
Reaktor	start	;immun	A222	1223-
Bl	1975-07	67,2	3,9	4,1
E2	1977-01	62,8	4,2	4,1
R1	1976-01	74,0	4,6	5,5
R2	1975-05	77,2	4,5	5,6
R3	1981-09	60,8	5,5	5,9
R4	1983-11	58,2	6,5	5,9
01	1972-02	56,0	2,7	3,0
02	1974-12	69,9	3,9	4,1
03	1985-08	59,2	8,1	7,9
F1	1980-12	79,3	6,6	6,6
F2	1981-07	73,5	6,4	6,6
F3	1985-08	59,0	7,9	7 9
Totalt			64,9	67,2

450 SOU 1994: 108 Kapitel 6 53

6.2.3 Övergripande analys

Rapporten Plan 93 har introducerat programvariationer. Till exempel:

D tre alternativa fall för kraftproduktion: Alt 1 Alla reaktorema i drift t.o.m. 2010 Alt 2 Alla reaktorerna i drift i 25 år Alt 3 Alla reaktorerna i drift i 40 år

D ett nytt konstruktionskoncept för behållare för använt bränsle vilket kan resultera i kostnadsförändringar.

D en tvåstegsmetod för inkapsling av använt bränsle och placering i djupförvar först 10% i ett pilotprogram.

Det är NACs uppfattning att förekomsten av osäkerheter kan hanteras på ett mer strukturerat och mångsidigt sätt, troligen i form av en känslighetsanalys omfattande flera parametrar. Idag presenteras resultat från tre olika driftslängdsscenarier, utan att kombinera dessa med andra parametrar.

NAC anser att ett övergripande kostnadssystem måste tas fram innefattande alla variabler och att kostnadssystemets gränser ska identifieras för att ge ett mer meningsfullt resultat.

6.3 Kostnadsuppskattningar

6.3.1 Variationer i realränteantagande

En global finansieringsanalys det svenska avfallsprogrammet har utförts, där SKBs tabeller av avseende kostnader relaterade till ñnansieringslagen använts som bas. De totala systemkostnadernas känslighet m.a.p antagen realränta investerat kapital har analyserats. Känslighetsanalysen har därefter använts för att ge ett sammanhang de möjliga variationer i enskilda kostnadsuppskattningar som NAC identifierat.

Alla tre alternativen från SKBs rapport Plan 93 har inkluderats 2010, 25 år, 40 år. Beräkningarna skall användas enbart för jämförelser, då siffermaterialet i SKBs tabeller är relativt inexakt. I SKIs rapport Förslag till avgifter för 1994 har en liknande beräkning utförts med två huvudsakliga skillnader jämfört med NACs beräkningar. SKI använder sig av den totala framtida kostnaden, medan NAC använder sig de kostnader som relaterats till av finansieringslagen. Det är givetvis korrekt att använda totalkostnaden då förslaget för

SOU 1994: 108 451 Kapitel 6 54

anläggningsavgift förbereds. Den enda anledningen till att NAC valt finansieringsplanens siffror var att de fanns tillgängliga som en funktion av tiden. Den andra skillnaden är att SKI har valt att uttrycka kostnadema i l994-års penningvärde, medan NAC valt l993-års penningvärde. Se tabell 6.3 och figur 6.1.

I NACs utvärdering har realräntan varierats mellan 1.596 och 35%. NAC ñnner det inte för troligt att förvänta sig en högre avkastning under en mycket lång tidsperiod.

Den ärliga avgiften som använts för att bestämma avkastningen har satts till 1,9 öreKwh under hela perioden.

Tabell 3 MSEK

15%	Totalintäkt Totalkostnad Differens	32.157 33.371 -l.214	26.561 32.580 -6.0l9	41.756 34.990 6.766
2.0% Totalintäkt	Totalkostnad Differens	31.307 30.088 1.219	26.059 29.570 -3.511	39.864 30.725 9.140
25%	Totalintäkt Totalkostnad Differens	30.503 27.244 3.258	25.578 26.936 -l .358	38.140 27. 167 10.973
3.096 Totalintäkt	Totalkostnad Differens	29.743 24.772 4.971	25.119 24.624 495	36.565 24. 183 12 382 .
35%	Totalintäkt Totalkostnad Differens	29.023 22.611 6.411	24.680 22.585 2.094	35.122 21.665 13.457

452 SOU 1994: 108

. . .

SOU 1994: 108 453 Kapitel 6 56

6.3.2 Programvariationer

Om jämförelsedata avseende rivningskostnader från kapitel 5 läggs in i den ovan beskrivna modellen för finansieringsanalys, kommer resultatet att förändras i enlighet med tabell 6.4 och figur 6.2.

Förändringarna är:

Rivningskostnadema har höjts till en nivå som överensstämmer med en internationell medelnivå enligt tabell 5.3. Den svenska medeluppskattningen är 9 x 920 + 3 x 1080 12 960 MSEK. Den internationella medeluppskatmingen är inkluderat den svenska men exkluderat den andra tyska år 1.705 MSEK. Skillnaden l2xl705 -960 är 8.940 MSEK och är jämt utslagen över respektive rivningsperiod för de olika driftsalternativen.

Uppskattning av rivningskostnadema har förändrats i enlighet med Trojanuppskattningarna. Varje reaktor kostar 2.609 MSEK att riva jämfört med SKBs Ringhals 2- uppskattning på 957 MSEK, vilket innebär en ökning totalt 19.824 MSEK till projektet.

Tabell 6.4 Realränta 25%. MSEK

Basaltemaiv	Totalintäkt Totalkostnad Differens	30.503 27.244 3.258	25.578 26.936 -l .358	38.140 27. 167 10.973
Rivn.1. ovan Totalintäkt	Totalkostnad Differens	30.503 32.412 -1 .909	25.578 30.563 4.984	38.140 33.329 4. 81 1
Rivn.2. ovan Totalintäkt	Totalkostnad Differens	30.503 37.927 -7.424	25.578 38.698 -13.120	38.140 35. 103 3.037

De högre rivningskostnader som NACs utvärdering antytt vara möjliga, är tillräckligt stora för att allvarligt undergräva den finansiella bas som det svenska avfallshanteringssystemet bygger i driftsalternativen 2010 ZS-års drift. Även i fallet där NAC antagit högsta realräntan, resp.

m s w m

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . .

. . % . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . m, . . . . . . Å . . . . . . . 4 . .

4 . . . . , . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . V Å . . . . . . . . . . . . . . .

m o Ö m

FI T

SOU 1994: 108 455 Kapitel s ss

kommer det att finnas behov för en signifikant ökning av kWh-avgiften om kostnaderna skall kunna täckas fullt ut.

Alternativet 40-års drift är mycket mer okänsligt för förändringar. Anledning till detta är:

EI När programmets omfattning ökar, hålls reaktorerna i drift under längre period, vilket medför att intäkter erhålls under en längre period och förändringar påverkar en relativt mindre del av totalkostnaden.

EI Kostnaderna uppstår mycket senare i förhållande till intäkterna. Den relativa effekten av förändringar uppkomna sent i projektet är relativt ringa jämfört med de andra 2010, 25 år alternativen.

6.3.3 Slutsatser

De viktigaste slutsatserna är:

1 Om alla reaktorerna är i drift under 40 år, kan nuvarande ñnansieringssätt klara möjliga systemkostnadsökningar, eller en lägre realränta än den som SKB antagit. Alternativet 25-års drift å andra sidan kan inte finansiera avfallssystemet vid nuvarande avgiftsnivå på 1,9 örekWh.

2 Nivån på kWh-avgiften är mycket känslig för antagen realräntcsats.

3 SKBs uppskattning av kostnader för rivning av kärnkraftverk är upp till 20 miljarder SEK lägre än uppskattningar gjorda för andra jämförbara reaktorer. En kostnadsökning av denna storlek kan enbart täckas om antagen realränta ökar elleroch reaktorer-nas livslängd är längre än vad som antagits i basalterantivet.

456 SOU 1994: 108 Bilaga A

Bilaga A

De viktigaste antagandena for Prompt DECON i TLG kostnadsuppskattrting 1 Rivningsstart 1998. Den sista transporten av använt bränsle skickas till amerikanska

energidepartementetswSDOE anläggning 2018, med antagandet att USDOE klarar

nuvarande tidplan for byggnation och licensiering av anläggningen till 1998. 2 Friklassning av område för industriell verksamhet, vilket innebär att kontorsbyggnader, fonåd- och lagerbyggnader, underhållsverkstäder och andra användbara byggnader lämnas kvar. 3 Segmenterad bortforsel av reaktorinneslutningen.

4 Ånggeneratorer bortfors i ett stycke.

5 Dekontaminering och nedgrävning av sekundärsystemkomponenter erfordras inte. D HuvudturbinGenerator I:I Huvudkondensor Återvärmare och fuktseparator Matarvattenvärmare, matarvatten- och kondensatsystem 5 Ingen kemisk dekontaminering av reaktorkylsystemet. 7 Ta fram uppskattade rivningskostnader i dollar 1993 med årliga utgifter i löpande penningvärde. 8 överföra använt bränsle till torrforvar vid Prompt DECON och SAFSTOR alternativen, där överför-ingen skall vara avslutad 1998.

SOU 1994: 108 457 Bilaga B Bilaga B

Rivning av Trojan antaganden om realränta: -

458 SOU 1994: 108 Bilaga B 1

UE-PGE900 Alexanderson-Crøss-MaroldSZ

Fråga: Vilkainvesteringsarttaganden från NDT Kdrnkrajiavvecklingyønden, övers. anmärkn. använderNi ochhur förhåller de sig till antagandenai UE-79 Svar: Vi skapade två portföljer, en långsiktig och en medellång,för varje del fonden. Vi antar att fonden kommer av att användaden långsiktigapor-fölien om fondens resultat kan täckaförväntat behov av likvida medelför de kommande aren. I tio annat fall antar att fonden använderdenmedelldngaporföljen. Tabellennedan visar vilka typer och mängder av värdepapper varje portfölj innehåller. Vi forutser att investeringarna kommer att ha en avkastning pd 8,5%före skatt, de kommunala obligationema 5,3 %, ochjöretagsobligatiotterna6,75%.

Säkerhet	amma	Ansikte
Kvalificerad:	Procent	Procent
KommunalaObl.	50	25
FöretagsObl.	50	30
Förräntning	0	45
Icke kvalificerad:	Procent	Procent
KommunalaObl.	95	50
FöretagsObl.	5	0 .
Färrdntning	0	50

Som noteras ovan släppte skattemyndighetenrestriktionerna pd kvalificerade fonder januari 1993, och tillät fonderna att investerapá ett mer aggressivt sätt för att erhålla högreavkastning.I UE-79, antog att 85% av de kvalificeradeoch ickekvalificeradefonderna investerades skattebeñiadefonder i med6,45% förrdntning, 15% av den kvalificeradefonden i riksbankens fond med 8 % förrdntning och 15 % den icke kvalificerade fonden i av färetagsfondemamed9,25%föndrttning. PGE inlaga 914 visar antagna avkastningarpå investerat kapital mer i detalj.

Fråga: Vilka dr Era skatteantaganden

Svar: Vi använder samma antaganden som finns i UE-79för den kvalificerade delen fonderna, förutom att av skattesatsenhar .sjunkit20 %. Avseendede ickekvalificeradedelarna antog i UE-79 att fonden betalade skatt , separat från PGE. Vi vet nu att skatternyndighetentittar pd PGEsfondde och att PGE kommer att betala upplupna skatter pd kundintükter till den icke kvalificeradefonden. För att fastställa intdktsbehovetunder testperioden, antar att nuvarandelatnder somger fondbidrag åtnjuterfördelarna av framtida skatteavdragför rivningsaktiviteter. Vi balanserar dennanuvarandefördel för kundernamed en uppskjuten beskattning pd eltanfen.

SOU 1994: 108 459

Bilaga B 2

Fråga: Vad är förvaltnings- od: administralionskostnaderna för denna fond

Svar: Vi förutser ärliga fondavgiñer på 0,1 % portföljen: värde. Årlig administrationsavgii är ytterligar 0,5 i av för värdepappershantering, odt 0,25 % för kommunalafonder och företagsfondershantering.

Fråga: Var några andra antaganden nödvändigaför att kalkylera det årliga bidraget

Svar:Ja. På grund att antar Prompt DECON, kommerinte NDTKämkrafiavvecklingsfonden, övers. anmärka. av att ha tillräckliga fonder för att betalaalla rivningskostnaderdeförsta åren. Därmedförutsätter att PGE bidrar meddessa vilka fonden kommer att betala tillbaka med ränta när pengarna blir tillgängliga i fonden. summor,

Viförutserfinansieringskostnaderpå 6,55, med en totalt uppskattad räntekostnad på 24,8 miljoner U.S dollar under en tolvårsperiod. Dessutom antar att PGE kommer att utnyttja den icke kvalificerade fonden upp till det minimala hävda resultatet innan de använderde kvalificerade fonderna så att kan maximera skattefördelarrta relateradetill rivning.

Fråga: Vad är minsta hävda resultat från NDT

Svar:NRC,den amerikanskakärnkrajiinspelctionen övers. anmärk. kräver att krajibolagen upprätthåller tillräckliga , fonder i ADTför att återföra anläggningarna till SAFSTOR-sratus i händelse av att rivning inte kan filllfåüaál Vt miniminivå på 5 miljoner i den icke kvalificeradefonden klarar detta krav. antar att en

Fråga: Är PGEs föreslagna årliga intäkter baseradepå vad som sagt ovan och hur förhåller det sig till UE-79

Svar:Ja, ochintäkterna är nästan identiska med dei UE-79.Baseratpå antaganden som diskuterats ovan, kommer NDTs intäkter att öka till 15.113.000 U.S. dollar per år under 1995. På grund av att detta är ett nominellt uppräknat belopp, måste omräknaUE-79s delvis normaliseradeplan till en jämförbar bas. Om antagandenai UE-79 användsfär kostnadsuppskattningarna, NDTs avkastning och skatter, kommer det nominellt uppräknade årliga beloppet att bli 13.9 miljoner U.S dollar, hade startat 1991. På grund av att PGE endastdrev in och om bidrog med 11. 22 miljoner årligen underåren 1991 till 1994, blir beloppet15,06 miljoner U.S dollar för perioden 1995 till 2011för att uppnå totala intäkt. Detta stämmernästan med vad föreslagit som intäkter. samma

460 SOU 1994: 108 Bilaga B

Trojan rivningsfond Antagande om återbetalning

Antagen uppräkning av BNP	4,0%
Beskattningsbar vinst efter div.	73,2%
Icke kvalificerad skattesats	35,23% ingen deLs-tatsskatt
Kvalificeradføndskanesats	35,0% 1993
Kvalificeradføndskattsats	22,0% 1994-1995
Kvalificerad føndskattsats	20,0% från 1996-01-01
Kvalificerad skattdömtdrufaktør	0,0%

Alternaitv 1: mycketlång tidshorisønt... 10 dr

Kvalificeradefonder	Avkastning Kommunala Företags- Port-	oblig. oblig.	fäljvimt
Nettøvinst i före skatt	4,50	1,30	2,75
Vinst %före skatt	8,50	5,30	6,75
Portfölj, fördelning	4511	25,00	30,00
Fondavgifier %	0,10	0,10	0,10
Admkøstnader %	0,50	0,25	0,25

Nettoav intakter under

Nettøvinsti % efter skatt 1994-1995 2,16 0,95 0,99 1,51 Vinsti % efter skatt 1994-1995 6,16 4,95 4,99 5,51

Nettovinsti % efter skatt 1996- 2,32 95 1,12 1,62

Vmsti % efter skatt 1996- 6,32 4,95 5,12 5,62

461 Bilaga B Icke kvalificeradefonder:

Kvalificeradefonder	Avkastning Kommunala Företags- Port-	øblig. øblig.	fäljvinst
Nenovinsti %före skatt	4,50	1,30	2,75
Vinst % i före skatt	8,50	5,30	6,75
Portfölj, färdelningü:	50,00	50,00	0,X
Føndavgifier %	0,10	0,10	0,10
AdmJcoxtnader%	0,50	0,25	0,25

Nettointdlcer under Nettovinst i % efter skatt 1,92 0,95 0,15 1 .43 Vinsti % efter skatt 5,92 4,95 4,15 5,45

Trojan n vninggfond Antagandenom återbetalning

Alternativ 2: medellång ttdshorisønt...3-7år

Kvalificeradefonder	Avkastning Kommunala Färetagx- Port-	oblig.	oblig. fäüvinst
Nettovinsti % före skatt	4,50	1,10	2,25
Vinst i före skatt	8,50	5,30	6,75
Portfölj, färdelning%	0,00	95,00	5,00
Føndavgiier %	0,10	0,10	0,10
Adnnkøstnader%	0,50	0,25	0,25

Nettøintalaer under

462 SOU 1994: 108 Bilaga B

Nettovinsti % efter :kan 1994-1995 2,16 0,95 0,99 0,97 Vinst % efter skatt i 1994-1995 6,16 4,95 4,99 4,97

Nettovinst % efter i skatt 996- I 2,32 0,95 1,12 1,03 Vinst i % efter skatt 1996 6,32 4,95 5,12 5,04

Icke kvalificeradefonder:

Kvalificeradefonder	Avkastning Kommunala Företags- Port-	øblig.	øblig. fälivimt
Nettovinst i före i	skatt 4,50	1,10	2,25
Wim i % före skatt	8,50	5,30	75
Ponfälj, fördelning %	0,00	95,M	51D
Fondavgiier %	0,10	0,10	0,10
Adm.kostnaderi	0,50	0,25	0,25

Nettointdkterunder Nettavinst i % efter :katt 1,92 0,95 0,15 0,91 Vinst i % eñer skatt 5,92 4,95 4,15 4,91

Anmärkning: vinstpå obligationer i alternativ 2 dr lägre an i alternativ 1 p.g.a kortare läptid.

SOU 1994: 108 463 Bilaga B

Trojan vningsfond Interimsjinaruiering Skall inte överstiga 575 miljoner. Antagen medellangd pd loptid: 5 dr, PGE kredit

Inflation	4,00 i
Avkastning	1,50 %
Kredit	0,75 5

Förvaltningskostnader 0,25 Rdmekostnader före skatt 6,50 % Verkliga räntekostnader före skatt 2,50 Vmstnivá på likvida reserver 90 dagar före kand betaldatum. Begdrdafonder antages flyttas till penningmarlmadsfonder Vinstnivd pd penningmarknadsfonder: Kvalificeradefonder

Vinst i %före skatt inflation minus 0,25 %	75
Vinst i % pd penningmarknadejler skatt 94-95	2,93
Vinst i 5 pd penningsmarknad qter skatt 96-	3,00

Icke kvalificeradefo Vinst i % fore skatt inflation minus 0,25% 3. 75 Wnsti E på penningmarknad eller skatt 43

Statens offentliga utredningar 1994

Kronologisk förteckning

Ändradansvarsfördelningför denstatliga 35.Vår andes ochandras. stämmastatistiken.Fi. Kulturpolitik ochinternationalisering. Ku. N Kommunerna,LandstingenochEuropa 36.Miljö ochfysiskplanering.M. . + Bilagedel.C. 37.Sexualupplysning ochreproduktivhälsaunder Mänsföreställningar om kvinnor ochchefskap.S. 1900-taleti Sverige.UD. . VapenlagenochEG. Ju. 38.Kvinnor,bamocharbetei Sverige1850-1993.UD. . Kriminalvårdochpsykiatri.Ju. 39.Gamla a: ungasom blivit äldre. Om solidaritet Sverigeoch Europa.En samhällsekonomisk mellangenerationerna. Europeiskaaldreåret1993.S. . konsekvensanalys. Fi. 40. Långsiktig strålskyddsforskning. M. 7. EU, EES och miljön. M. 41. Ledighetslagstiftningen översyn. A. - en Historisktvägval Följdemaför Sverigei utrikes- - 42.Statenochuossamfunden. C. ochsäkerhetspolitiskt hänseende av att bli, 43.Uppskattadsysselsättning skattemasbetydelse - om respektiveintebli medlemi Europeiskaunionen. UD. för denprivatatjänstesektom. Fi. Förnyelseochkontinuitet om konstochkultur 44. Folkbokföringsuppgiñerna i samhället.Fi. i framtiden.Ku. 45. Grundeniför livslångtlärande.U. l0. Anslutningtill EU Förslag till övergripande 46. Sambandet mellanSamhällsekonomi, transfereringar lagstiftning.UD. ochsocialbidrag. l Omkriget kommit...Förberedelser för mottagande 47.Avveckling av denobligatoriskaanslutningen av militärt bistånd1949-1969 Bilagedel.SB. + till studentkårer ochnationer.U. 12.Suveränitetochdemokrati 48.Kunskapför utveckling + bilagedel.A. + bilagedelmed expertuppsatser. UD. 49.Utrikessekretessen. Ju. 13.JlK-metoden, m.m. Fi. 50.Allemanssparandet en översyn. Fi. - 14.Konsumentpolitiki enny tid. C. 51.Minneochbildning. Museemasuppdragoch 15.På vag. K. organisation bilagedel.Ku. + 16.Skoterkömingpåjordbruks-ochskogsmark. 52.Teaternsroller. Ku. Kartläggningochåtgärdsförslag. M. 53.Mästarbrevför hantverkare.Ku. 17. Års- ochkoncemredovisning enligtEG-direktiv. 54.Utvärdering praxisi asylårenden.Ku. av Del I ochIl. Ju. 55.Rättentill reformeratbilstöd. S. ratten- 18.Kvalitet i kommunalverksamhet nationell 56.Ett centrum för kvinnor som våldtagitsoch uppföljningochutvärdering.C. misshandlats. S. 19.Renaroller i biståndet styrningocharbetsfördelning57.Beskattning fastigheter,del - av Principiella i en effektiv biståndsförvaltning. UD. utgångspunkter för beskattning fastigheter av m.m. 20.Reformeratpensionssystem. S. Fi 21.Reformeratpensionssystem. BilagaA. 58.6 JuniNationaldagen. Ju. Kostnaderochindivideffekter. 59.Vilka vattendragskallskyddas Principeroch 22.Reformeratpensionssystem. BilagaB. förslag.M. KvinnorsATP ochavtalspensioner. 59. Vilka vattendragskallskyddas Beskrivningarav 23. Förvaltabostäder.Ju. vattenområden. M. 24. Svenskalkoholpolitik en strategiför framtiden. 60.Särskildaskäl utformningochtillämpning av - - 25. Svenskalkoholpolitik bakgrundochnulage. 2 kap. 5 § ochandrabestämmelser i - 26. Att förebyggaalkoholproblem. utlänningslagen. Ku. 27.Vård av alkoholmissbrukare. S. 61.Pantbankemas kreditgivning.N. 28.Kvinnor ochalkohol. 62.Rationaliserad fastighetstaxering, del Fi. 29.Barn Föräldrar Alkohol. 63.Personnummer integritet och effektivitet. Ju. - - - 30. Vallagen. Ju. 64.Med raps i tankarna M. 31.Vissamervärdeskattefrágor III Kultur m.m. Fi. 65.Statistikochintegritet,del 2 Lag om - - 32.Mycket UnderSammaTak. C. personregister för officiell statistik m.m. Fi. 33.Vandelnsbetydelsei medborgarskapsärenden, m.m. 66.Finansiellatjänsteri förändring.Fi. Ku. 67.Räddningstjänst i samverkanochpå entreprenad. 34. Tekniskt utrymme för ytterligareTV-sändningar. Ku. Fö. 68.Otillbörlig kurspåverkanochvissainsiderfrågor.Fi.

Statens offentliga utredningar 1994

Kronologisk förteckning

69.On theGeneralPrinciplesof Environment 99.Domareni Sverigeinför framtiden Protection.M. utgångspunkter för fortsattutredningsarbete. - 70.Inomkommunalutjämning.Fi. Del A +B. Ju. 71.Om intyg och utlåtanden som utfärdas av hälso- 100.Beskattningen vid gränsöverskridande och sjukvårdspersonal i yrkesutövningen. omstruktureringarinom EG, m.m. Fi. 72.sjukpenning,arbetsskada ochförtidspension 101.Höj ribban förutsättningarocherfarenheter.S. Lårarkompetens för yrkesutbildning.U. - 73.Ungdomarsvälfärdochvärderingar en under- 102.Analysochutvärdering bistånd.UD. av sökning om levnadsvillkor,livsstil ochattityder.C. 103.Studiemedelsfinansierad polisutbildning.Ju. 74. Ptmktskattema ochEG. Fi. 104.PVC en planför att undvikamiljöpåverkan.M. - 75. Patientskadelag. C. 105.Ny lagstiftning om radioochTV. Ku. 76.Tradeandthe Environment- towards a 106.Sjöarbetstid.K. sustainable playingfield. M. lU7.Såkrarefinansiering framtidakårnavfalls av - 77.Tillvaronströsklar. C. kostnader.M. 78.Citytimnelni Malmö. K. 108.Säkrare finansiering av framtidakñrnavfalls- 79.Allmänhetensbankombudsman. Fi. kostnader Underlagsrapporter. M. - 80.iakttagelserunder en reform Lägesrapportfrån - Resursberedningens uppföljningvid sex universitet ochhögskolor av det nya resurstilldelningssystemet för grundläggande högskoleutbildning. U. Ny lag om skiljeförfarande.Ju. Förstärktamiljöinsatseri jordbruket svensktillämpning av EG:smiljöprogram.Jo. - Övergång verksamheterochkollektiva av uppsägningar. EU ochdensvenska arbetsrätten. A. Samvetsklausul inomhögskoleutbildningen. U. Ny lag om skattpåenergi. En teknisk översyn ochEEG-anpassning. Motiv. Del - Författningstext och bilagor. Del Il. Fi. - 86.Teknologioch vårdkonsumtioninomsluten somatisk korttidsvård1981-2001. S. 87.Nya tidpunkter för redovisningochbetalningav skatteroch avgifter. Fi. 88.Mervårdesskatten ochEG. Fi. 89.TullagstiftrtingenochEG. Fi. 90.Kart- ochfastighetsverksamhet finansiering,samordningoch författningsreglering.M. 91.Trafikenochkoldioxiden Principerför att minska trafikenskoldioxidutsläpp.K. 92.Miljözonerför trafik i tätorter. K. 93.Levandeskärgårdar.Jo. 94.Dagspresseni1990-taletsmedielandskap. Ku. 95.En allmänsjukvårdsförsåkringoffentlig i regi. S. 96.Följdlagstiftningtill miljöbalken.M. 97.Reglering av Vattenuttag ur enskildabnmnar.M. 98.Beskattning förmåner.Fi. av

1994 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Barn Föräldrar Alkohol. [29] - - Gamlaårungasom blivit äldre.Om solidaritet mellan Om kriget kommit... Förberedelser för mottagande av generationerna. Europeiska äldreåret 1993. [39] militärt bistånd1949-1969 + Bilagedel. Sambandet mellan Samhällsekonomi, transfereringar

ochsocialbidrag.[46] Justitiedepartementet Rätten till reformeratbilstöd. [55] vapenlagenoch EG [4] ratten-

Ett centrum för kvinnor som våldtagitsoch Kriminalvårdoch psykiatri. [5] misshandlats. [56] Års- och koncemredovisning enligt EG-direktiv. Om intyg ochutlåtanden som utfärdas av hälso- Del I och II. Ju. [17] och sjukvårdspersonal i yrkesutövningen.[71] Förvalta bostäder. [23] sjukpenning, arbetsskada och förtidspension Vallagen.[30] förutsättningar ocherfarenheter. [72] Utrikessekretessen. [49] - Teknologioch vårdkonsumtioninom sluten 6 Juni Nationaldagen. [58] somatisk korttidsvård 1981-2001.[86] Personnummer integritetoch effektivitet. [63] - En allmän sjukvårdsförsákring i offentlig regi. [95] Ny lag om skiljeförfarande.[81]

Domaren i Sverige inför framtiden Kommunikationsdepartementet

utgångspunkter för fortsatt utredningsarbete. - På vag. [15] Del A+B. [99] Citytunnelni Malmö. [78] Studiemedelsfinansierad polisutbildning.[103] Trafiken ochkoldioxiden Principer för att minska - . Utrikesdepartementet trafikens koldioxidutsläpp.[91]

Miljözoner för trafik i tätorter. [92] Historiskt vägval Följden-na för Sverigei utrikes- och - Sjöarbetstid. [106] säkerhetspolitiskt hänseende av att bli, respektive intebli

medlemi Europeiska unionen.[8] Finansdepartementet

Anslutning till Förslag till övergripande EU - Ändrad ansvarsfördelning för den statligastatistiken. [l]

lagstiftning.[10] Sverige ochEuropa.En samhällsekonomisk Suverånitetoch demokrati konsekvensanalys. [6] + bilagedel med expertuppsatser. [12] JIK-metoden, m.m. [13] Rena roller i biståndet styrningoch arbetsfördelning - Vissa mervärdeskattefrågor Kultur 111 m.m. biståndsförvaltning. [19] i en effektiv betydelse reproduktiv hälsaunder 1900-talet Uppskattadsysselsättningom - skatternas Sexualupplysning och för denprivata tjanstesektorn. [43] i Sverige.[37] Folkbokföringsuppgiltema i samhallet.[44] Kvinnor, bam ocharbete i Sverige 1850-1993. Allemanssparandet en översyn. [50] Analysoch utvärdering bistånd.[102] av fastigheter, del Principiella Beskattningav -

Försvarsdepartementet utgångspunkter för beskattning av fastigheter m.m. [57]

Rationaliserad fastighetstaxering, del Fi. [62] Räddningstjänst i samverkanoch entreprenad.[67] Statistik ochintegritet, del 2

Lag om personregister för officiell statistik m.m. [65] Socialdepartementet - Finansiella tjänsteri förändring.[66]

Mäns föreställningar om kvinnor ochchefskap. [3] Otillbörlig kurspåverkan ochvissa insiderfrågor. [68]

Reformerat pensionssystem. [20] Inomkommunal utjämning.[70]

Reformerat pensionssystem. BilagaA. ochEG. [74] Pimktskatterna Kostnader och individeffekter.[21] Allmänhetens bankombudsman. [79]

Reformerat pensionssystem. BilagaB. skatt energi. Ny lag om KvinnorsATP och avtalspensioner. [22] En teknisk översyn och ISO-anpassning. Svensk alkoholpolitik en strategiför framtiden.[24] - Motiv. Del bakgrundoch nuläge.[25] - Svensk alkoholpolitik Författningstenoch bilagor. Del Il. [85] förebygga alkoholproblem.[26] - Att Nya tidpunkterför redovisningoch betalning av Vård av alkoholmissbrukare. [27] avgifter. [87] skatteroch Kvinnor och alkohol.[28]

Statens 1994

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Mervärdesskatten ochEG. [88] Civildepartementet

Tullagstiftningenoch EG. [89] Kommunerna, Landstingenoch Europa. Beskattningav förmåner.[98] + Bilagedel.[2] Beskattningen vid gränsöverskridande Konsumentpolitiki enny tid. [14] omstruktureringarinomEG, m.m. [100] Kvalitet i kommunalverksamhet nationell uppföljningochutvärdering.[18] Utbildningsdepartementet MycketUnderSammaTak. [32] Grunden för livslångtlärande.[45] Statenochtrossamñmden. [42] Aweckling av den obligatoriskaanslutningen till Ungdomars välfärdochvärderingar en tmder- studentkåreroch nationer.[47] sökning levnadsvillkor,livsstil ochattityder. 173] om iakttagelserunderen reform Lägesrapport från - Patientskadelag. [75] Resursberedningens uppföljningvid sex universitet Tillvaronströsklar. [77] och högskolor av det nya resurstilldelningssystemet

för grundläggande högskoleutbildning. [80] Miljö- och naturresursdepartementet

Samvetsklausul inom högskoleutbildningen. [84] EU, EES ochmiljon. [7] Höj ribban Skoterkömingpåjordbnilcs-ochskogsmark. Lârarkompetens Er yrkesutbildning.[101] Kartläggningochåtgardsfbrslag. [16]

Miljö ochfysiskplanering.[36] Jordbruksdepartementet Långsiktigstrålskyddsforskning. [40] Förstärkta miljöinsatseri jordbruket Principer Vilka vattendragskallskyddas och svensk tillämpning av EG:s miljöprogram. [82] förslag.[59] - Levande skärgårdar.[93] Vilka vattendragskallskyddas Beskrivningarav

vattenområden. [59] Kulturdepa rtementet Med raps i tankarna [64]

Förnyelseoch kontinuitet om konstochkultur On the GeneralPrinciplesof Environment

i fitamtiden. [9] Protection.[69] Vandelns betydelsei medborgarskapsärenden, m.m. [33] Tradeandthe Environment towardsa - Teknisktutrymme för ytterligare TV-sándningar.[34] sustainable playing ñeld. [76]

Vår andes stämma - ochandras. Kart- ochfastighetsverksamhet

Kulturpolitik ochintemationalisering. [35] ñnansiering,samordningochförfattningsreglering. - Minne ochbildning. Museemas uppdragoch 901

organisation bilagedel.[51] + Foljdlagstifmingtill miljöbalken. [96]

Teaterns roller. [52] Reglering Vattenuttag enskildabmnnar.[97] av ur Mästarbrev för hantverkare. [53] PVC planför att undvikamiljöpåverkan.[104] - en Utvärdering av praxisi asylårenden.[54] Säkrarefinansiering framtidakårnavfallskostnader. av Särskildaskäl utformningoch tillämpning av 2 kap. [107] - 5 § och andrabestämmelser i utlänningslagen. [60] Säkrare finansiering framtidakámavfallskostnader av Dagspressen1990-talets medielandskap. [94] Underlagsrapporter. [108] - Ny lagstiftning om radioochTV. [105]

Näringsdepartementet

Pantbankemas kreditgivning. [61]

Arbetsmarknadsdepartementet

Ledighetslagstiñningen en översyn [41] - Kunskapför utveckling+ bilagedel.[48] Övergång verksamheterochkollektivaupp- av

sägningar. EU ochdensvenskaarbetsrätten. [83]