Kampanj med kunskaper och känslor : om kärnavfallsomröstningen i Malå kommun 1997 : rapport från Nationelle samordnaren på kärnavfallsområdet

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

SGJMJ 1998:62

Kampanj med kunskaper och känslor Om kämavfallsormöstningen i Malå kommun 1997

Nationelle Samordnaren på kärnavfallsområdet M l996:C

Kai- Öcç

WN

M

Statens offentliga utredningar

WW 1998:62

w Miljödepartementet

med

Kampanj

känslor

kunskaper och

Om kärnavfell lsomröstningen

i Malå kommun 1997

Rapport från Nationelle samordnaren kämavfallsområdet

Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.0rder@1iber. se Internet: www. fritzes. se

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställashos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

Omslagsbild: "Vy över norra Malå, Adakomrâdet". Foto: Leif Henningsson,Malå.

Tryckt av REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-20924-1 Stockholm 1998 ISSN 0375-250X

Förord

På inbjudan av Malå kommun har Svensk Kärnbränslehantering AB SKB åren 1993-1996 genomfört en förstudie om förutsättningarna att lokalisera ett djupförvar för använt kärnbränsle inom kommunen. Inbjudan var grundad ett beslut av kommunens fullmäktige år 1993. Enligt beslutet skulle förstudien avslutas med en kommunal folkomröstning. Malå kommunfullmäktige beslöt i januari 1997 att anordna en omröstning i samband med valet till kyrkofullmäktige den 21 september 1997. Väljarna skulle få svara på frågan Ska Svensk Kämbränslehantering AB få fortsätta söka plats för djupförvar av använt kärnbränsle i Malå kommun Resultatet av folkomröstningen innebar att Nej-sidan segrade med 54 procent av rösterna mot 44 procent för Ja-sidan. Valdeltagandet var högt, 87 procent. Kommunfullmäktige beslöt i november 1997 att kommunens engagemang i förstudiearbetet skulle avvecklas i ordnade former. Vid ett samtal i juni 1997 mellan mig och kommunalrådet Rolf Andersson, Malå kom vi fram till att opinionsbildningsprocessen i samband med den förestående folkomröstningen borde studeras närmare av kompetenta forskare. Jag anförtrodde i juli 1997 uppdraget att utföra en sådan studie till Statsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet med docent Olof Johansson som projektledare. Undersökningens resultat publiceras härmed. De har naturligtvis i första hand intresse för alla kommuner som är, eller kommer att bli, berörda av SKB:s förstudiearbete. Men resultaten bör också vara av stort intresse för förtroendevalda och allmänheten i många kommuner i landet. Studien belyser nämligen villkoren för ett demokratiskt beslutsfattande i frågeställningar av stor betydelse för innevånarna i en kommun. Den rapport som nu presenteras har sålunda gjorts på uppdrag av den Nationelle samordnaren kämavfallsområdet M l996:C. Slutsatser och åsikter som framförs i rapporten är författarnas egna och behöver inte nödvändigtvis sammanfalla med uppdragsgivarens. Undersökningen kompletterar andra studier kring villkoren för lokalt beslutsfattande och lokal opinionsbildning i samband med förstudiearbetet och har genomförts på uppdrag som av Statens Kärnkraftsinspektion SKI och av mig. Jag syftar bl.a. det arbete

nyligen har redovisats i boken Kommunen och kärnavfallet red. Rolf som Lidskog, Carlsson bokförlag 1998 och i rapporten Lokalsamhällets beslutsfattande kärnavfallet -Tre kommuner i Evert Vedung och Patrik om norr Olofsson, SKI-Rapport 97:38.

Stockholm i maj 1998

Olof Söderberg

Innehållsförteckning

Förord

Om folkomröstningen i Malå den 21 september 1997 Olqfløhanrsvn

Kärnkraft och demokrati en introduktion - Håkan Myrlund

2.1 Det svenska kärnkraftssystemet och kärnavfallshanteringen 2.2 Direkt eller representativ demokrati 13 2.3 Malå och dess väljare 17 2.4 Den politiska processen fram till beslutet om förstudie 19 2.5 Förstudien 22 2.6 Diskussion 23

Aktörerna: Hur de agerat och uppfattas 27 Håkan M yrlund

l Aktörsbegreppet 27 3.2 Lokala aktörer 29 3.2.1 Malå kommun 29 3.2.2 Styrgruppen 32 3.2.3 Referensgruppen 33 3.2.4 Lokala arbetsgruppen för en fristående granskning 35 3.2.5 Den kommunale samordnaren 37 3.2.6 De politiska partierna: Allmänt 37 3.2.7 Opinionsgrupper 3.3 Regionala aktörer 50 3.4 Nationella aktörer 50 3.4.1 Riksdagen 50 3.4.2 Regeringen 51 3.4.3 Centrala myndigheter m.m. 52 3.4.4 Svensk Kärnbränslehantering AB 53 3.4.5 Nationella opinionsgrupper 55 3.5 Diskussion 58

Mediabevakningen av folkomröstningen i Malå 65 Kenneth Johansson

4.1 Riskkommunikation som händelse och process 65 4.2 Lokaldemokrati och riskbedömning 66

4.3 Nyhetsbevakningens omfattning och allmänna inriktning 69 4.4 Huvudlinjer i mediabevkaningen 77 4.5 Nyhetsbcvakningens innehåll 80 4.6 Aktörernas mediautrymme 81 4.6.1 Kampanjgruppernas annonsering 84 4.6.2 Greenpeace 84 4.6.3 Övriga Nej-grupper stark aktör 86 - en 4.6.4 Svensk Kärnbränslehantering AB 86 4.6.5 Frånvaron av politiska aktörer 88 4.7 Monolog, dialog eller beskrivning av fakta 89 4.8 Insändare och debatt 93 4.9 Ledarkommentarer 98 4.10 Medborgarnas förtroende för aktörer och media 101 4.1 l Argumcntationsanalys, en härva av trådar med några gemensamma linjer 105 4.12 Sammanfattning och slutsatser 116

Kampanj- och informationsverksamheten 121 Birgitta Orrebo

5.1 Några teoretiska infallsvinklar 122 5.2 Upptakten 15 och 16 augusti 127 5.3 Opinionsgruppen mot kärnavfall i Malå 130 5.4 Ja-gruppen 136 5.5 Greenpeace 140 5.6 Svensk Kärnbränslehantering AB 141 5.7 Infraplans verksamhet som riktar sig mot Malås ungdomar 145 5.8 Tillfällen då de "etablerade" och andra aktörer agerat samma arena 5.9 Synpunkter kampanjverksamheten

Skolan och folkomröstningskampanjen Birgitta Orrebo

6.1 Finns det någon policy och har det varit några diskussioner 6.2 Hur ställer man sig till objektivitets- och neutralitetskravet 6.3 Skolan och folkomröstningen 6.4 Diskuterat barnen och eleverna folkomröstningen 6.5 Är föräldrarna engagerade i skolans behandling av folkomröstningsfrågan 6.6 Fortbildning och personalinformation 6.7 Undervisning 6.8 Undervisnings- och informationsinsatser 6.9 Avslutande synpunkter

Hur tänkte malåborna en intervjustudie 173 - Olof Johansson

7.1 Malåborna och kärnkraften 173 7.2 Malåbornzls syn aktörerna, informationen och trovärdigheten 179 7.3 Malåborna och folkomröstningen 187 7.4 Vad tycker malåbon egentligen 197 7.5 Malåborna och framtiden 202 7.6 Malåborna och de tekniska aspekterna en gång till 204

Referenser 209

Bilaga l 215

Om Malå

folkomröstningen i den 21

september 1997

Olof Johansson

Syftet med rapporten är att redovisa och analysera opinionsbildningsprocessen under augusti och september månad i Malå kommun inför folkomröstningen den 21 september 1997. Vi gör även ett försök att belysa opinionsläget under olika faser av kampanjen samt orsaker till förändringar i medborgarnas uppfattningar under augusti och september månader 1997. Folkomröstningen gällde huruvida Malås 2.997 röstberättigade skulle ge sitt stöd eller till följande fråga: "Ska Svensk Kärnbränsleharzterirzg AB få fortsätta .söka plats för djupfiirvar av anváint kämbrärzsle i Malå kommun Den samhälleliga produktionen av välstånd är nära förknippad med produktion av risker som inte längre är konkreta och synliga, utan abstrakta och svåra att förstå. Fullkomlig eller säker kunskap står inte till vårt förfogande. Beslutsunderlagen kommer, trots omfattande forskningsinsatser och teknikutveckling, att rymma väsentliga inslag av osäkerhet. Osäkerheten är ett snarare ofrånkomligt inslag i flertalet komplicerade beslutssituationer. Svårbedömda riskanalyser medför att ställningstaganden måste baseras både logisk analys och emotionell förståelse. Hotbilder och löftesbilder ställs mot varandra med anspråk att utgöra handlingsram för det postmoderna" tillståndet. Samhällets sätt att hantera denna osäkerhet är genom den öppna dialog utmärker som den demokratiska beslutsprocessen. Dialogen handlar riskkommunikation om en men målet är inte att nå säkerhet i någon absolut mening, utan att komma fram till en samstämmighet eller en ömsesidig förståelse kan leda ett handlingssom utrymme med en gemensam och demokratiskt förankrad riskfaktorerna. syn Riskkommunikation med sikte ett folkomröstningsbeslut handlar om informationsspridning och opinionsbildning, i vilken massmedia spelar en betydande roll. Media har en funktion som kommunikationskanal och informationsfömiedlare, men även som egen aktör i beslutsprocessen. Medierna

konstruerar till viss del bilden det "normala" och är viktig i formandet av vår av riskbild. Använt kärnbränsle är ett kontroversiellt ämne som väcker starka känslor. En folkomröstningskampanj koncentrerar ett antal mer eller mindre rationella för och emot. Ett djupförvar kan medföra mycket positivt argument till direkta arbetstillfällen för många år framåt och ett ökat kunnande orten: inom miljöskydds- och geoteknik. Samtidigt finns både uttalad och outtalad oro kring säkerheten vad gäller hanteringen och förvaret av kärnavfallet. Dessutom är själva besluts- och lokaliseringsprocessen omdiskuterad. Denna studie analyserar, i kapitel fyra, hur massmedia bevakat diskussionen och argumentationen inför folkomröstningen i Malå. Den debatt om lokalisering förvar för använt kärnbränsle pågick i Malå under åren 1993- 1997 av ett som har få motstycken i svensk lokal politik under de senaste årtiondena. Debatter kring lokala frågor kan ha varit intensivare i andra delar av landet liksom antalet engagerade, det unika för Malå är den långa perioden av debatt och men även det är lätt att påvisa stiltje i debattläget under vissa engagemang, om perioder. Totalt sett har över 400 tidningsartiklar olika karaktär speglat av frågorna förstudie i Malå kommun och eventuell platsundersökning i om en en Malå sedan 1993. Det tryckta material varit tillgängligt under perioden som juni-september framgår bilaga Det omfattar över 1.000 sidor skriven text. av Till detta skall läggas antal promemorior och interna rapporter, informationsett och debattmöten slutligen diskussioner mellan politiker, mellan övriga samt kommuninnevånare arbetskamrater, grannar, släkt och vänner. som Ett mycket antal aktörer har deltagit i debatten. Kapitel tre och fem stort behandlar aktörerna olika perspektiv. I kapitel tre definieras aktörer som de ur i samband med frågan platsundersökning. Aktörerna kan vara som agerar om en myndigheter, organisationer etc. Kommunala politiker och företrädare personer, för lokala föreningar och organisationer har deltagit under hela femårsperioden, medan andra syntes under någon enstaka vecka före folkomröstningen. Ett stort antal malåbor har deltagit i informationsmöten och medverkat i insändardebatter. Några informationsmötena har samlat flera hundra åhörare. av Politiker och experter från myndigheter utanför länet har bidragit med information. Därtill har andra och enskilda utifrån deltagit i aktiviteter grupper personer kopplade till folkomröstningen. Mångfalden aktörer är inte det enda kännetecknar den femåriga av som kampanjen i Malå. Aktörerna representerar olika nivåer i det politiska systemet:

regering och riksdag, centrala och regionala politiska organ och myndigheter samt lokal nivå kommunala politiska organ, olika politiska partier samt opinionsgrupper och medborgare. Lokalisering av en anläggning för slutförvaring av använt kärnbränsle inrymmer både vetenskapliga och politiska aspekter, men bara vissa aspekter kommer att vara av central betydelse i samband med debatten inför en folkomröstning. Hur en sådan anläggning bedöms definieras närmast de deltagande aktörerna. av Definitionen bestämmer också vilka argument som används och hur lösningen av det aktuella problemet skall beskrivas. Lokaliseringen av en anläggning för förvar av kärnavfall kan ses som en kamp mellan olika aktörer vilken om definition som skall accepteras. Inför folkomröstningen om en eventuell platsundersökning i Malå agerade olika aktörer för sin sak. Många menade att de förmedlade sann information baserad fakta. Med den rätta kunskapen skulle malåbon göra ett val baserat de neutrala och relevanta fakta som framfördes i debatten. Frågorna är dock många: Vilken kunskap är den rätta kunskapen Vilken information är den sanna informationen och Vilken information är den relevanta informationen Studien av den kampanj- och informationsverksamhet föregick folkomsom röstningen den 21 september tar sin början i mitten augusti och presenteras i av kapitel fem. Från och med den 15 augusti genomfördes ett flertal informationsoch kampanjmöten med syfte att få Malås medborgare att ta ställning för eller mot en fortsatt undersökning av Svensk Kärnbränslehantering AB SKB med att söka plats för djupförvar för kärnavfall. I kapitel sex diskuteras skolans roll vid en folkomröstning. Skolan kan ses som en aktör som inte ingår i den direkta kampanjverksamheten i den bemärkelsen att skolan som organisation inte direkt har agiterat för ett ställningstagande den 21 september. I ett längre perspektiv måste skolan ändock betecknas som en mycket vikti g aktör då den har ett tungt för våra barn och vår framtid. I ansvar Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet från 1994 Lpo 94:

Skolan har uppgiften att dels överföra vissa grundläggande värden och förmedla kunskaper, dels förbereda eleverna för att leva och verka i samhället. Skolan skall förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver./.../Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenser av olika alternativ" Lpo 94, 7.

Vad gäller skolans verksamhet så fokuseras studien frågor som: Finns det någon policy eller några diskussioner kring hur skall förhålla sig vid en man dylik händelse Hur hanteras objektivitetskravet Vilka skyldigheter har skolan Diskuterar barnen/eleverna Är föräldrarna engagerade i skolans behandling denna fråga Vilken fortbildning ges Vilken undervisning ges i anslutav ning till f0lkomröstning. I läroplanen betonas att det är rektors övergripande ansvar att verksamheten fokuserar de riksgiltiga målen. Delar rektor har särskilt ansvar för är att som ämnesövergripande kunskapsområden integreras i undervisningen och i olika ämnen. Miljö ett sådant kunskapsområde. Undervisningen skall anges vara också upplagd: ...så att eleverna får möjlighet att uppfatta större vara kunskapsområden som en helhet." Lpo 94, 17 Läroplanen antyder att borde ha policy eller en explicit plan för man en dylika frågeställningar, det är svårare att motivera att man g har någon plan eller policy. Det övergripande ansvaret för lärarnas fortbildning och kompetensutveckling ligger skolans rektorer. I denna fråga borde man kunna förvänta sig strategier och idéer om en gemensam fortbildning. Vilken är skolans roll Varför har det inte funnits någon policy eller formell diskussion kring hur denna fråga skulle behandlas Intressanta frågeställningar analysera inledningsvis: Hur skolans ledning kring denna att var resonerar fråga Hur personalen Vilken fortbildning får de och som en följd, resonerar Vad gör lärarna inom det naturvetenskapliga området för undervisningen har högstadieklasserna fått information från Inom ramen Opinionsgruppen mot kärnavfall i Malå, Ja-gruppen och SKB. Dessa informationsinsatser beskrivs närmare i anslutning till respektive informerande aktör. En reflektion kan göra kring kampanjverksamheten är dess avsaknad av man hårda 0rd och stridigheter. De flesta aktörer höll en låg ton under hela perioden. Under den sista veckan skärptes tonen en smula men en tolkning som kan göras är att malåborna tänkte att det fanns en tid efter den 21 september. En annan tolkning kan göras är att folkomröstningen rent känslomässigt inte berörde som malåborna i den utsträckning den kanske borde gjort. Kanske vaknade de inte förrän i sista minuten eller den sista dagen. En ytterligare tolkning som är möjlig den långdragna från november 1993 till september är att processen, 1997, gjorde att människorna i Malå tröttnade debatten i folkomröstningsfrågan.

De politiska, ekonomiska och sociala, dvs. icke-tekniska, problemen i samband med lokaliseringen av anläggningar för förvar av använt kärnbränsle är intressant att analysera. Huvudfrågorna har varit: Varför leder lokaliseringen till konflikter Vad förklarar allmänhetens motstånd mot i första hand kärnavfallsanläggningar och hur skall en framgångsrik lokaliseringsprocess se ut Vems åsikter skall räknas Räcker det med lokala och regionala myndigheter och/eller valda församlingar eller skall varje person som kan tänkas bli berörd av anläggningen få ge sin mening Skall allmänheten ha fullständig rätt att acceptera eller förkasta anläggningen eller skall den ha en mera begränsad roll när det gäller avgörandet Skall det yttersta beslutet ligga myndigheter när det gäller att avgöra om en anläggning uppfyller de krav som reglerar byggande och drift av den En avgörande fråga ur politisk synpunkt blir förhållandet mellan den centrala och lokala irivån. Problemet med vetenskapen och marknaden är mer en fråga för den centrala nivån, medan den viktiga frågan om lokal acceptans måste lösas genom en demokratisk process lokal nivå. Lokal demokrati kan upprätthållas dels genom beslut i valda församlingar som kommunfullmäktige men också genom den möjlighet till kommunal folkomröstning, som kommunallagen numera ger. Malåbornas uppfattningar i frågor betydelse för folkomröstav ningen redovisas i rapportens avslutande sjunde kapitel.

Kärnkraft och demokrati- en introduktion

Håkan Myrlund

Av de mängder avfall, som produceras i dagens industrialiserade samhällen, utgör en del så vitt känt inget väsentligt hot mot livet jorden. När det gäller det nukleära avfallet däremot känner många människor en instinktiv oro. Orsaken till denna oro är utan tvekan minnesbilderna av dels atombombsanfallen mot Hiroshima och Nagasaki, dels reaktorolyckorna i Harrisburg och Tjernobyl. Under framförallt 1960- och l97-talen byggdes kärnkraften ut såväl i det industrialiserade Västeuropa som inom östblocket och i några utvecklingsländer. Med tiden blir frågan om hur man skall ta hand avfallet från om kärnkraftverken, framför allt det använda kärnbränslet, fråga har både en som tekniska och politiska konsekvenser i de flesta länder. Dessa konsekvenser blev mycket tydliga under en stor del av 1990-talet i den lilla västerbottenskommunen Malå. De mest tydliga och direkta frågorna är: Hur skall kärnavfallet tas om hand och Hur skall beslut om omhändertagande avfall typen använt av av kärnbränsle fattas Detta kapitel börjar med några bakgrundsfakta det svenska kärnkraftsom programmet med tonvikt allmänhetens inställning till frågan om hur kärnavfallet, särskilt då använt kärnbränsle skall tas om hand avsnitt 2.1. En bild ges också av motsvarande diskussioner i USA. Därefter avsnitt 2.2 följer en översiktlig redogörelse för de senaste årens diskussioner kring folkomröstningsinstitutet, med tonvikt de argument diskuterats i samband med att som kommunala folkomröstningar blivit ett vanligare inslag i vårt land. Avsnitt 2.3 innehåller grundläggande fakta om Malå kommun, kommunala valresultat m.m. under perioden närmast före 1992, dvs. det år som frågan om en förstudie förs i det kommunala beslutsmaskineriet. I avsnitt 2.3 skildras den politiska beslutsprocessen kring frågan om förstudie i Malå kommun från det att en frågan väcktes fram till fullmäktiges beslut i november 1993 att inbjuda Svensk Kärnbränslehantering AB SKB och att förstudien skulle avslutas med en folkomröstning. Det yttre händelseförloppet kring genomförandet av förstudien

HåkanMyrlund är verksam som Universitetsadjunkt vid institutionenför IndustriellEkonomioch Samhällsvetenskap. Luleåtekniskauniversitet. Han är också doktorandvid Statsvetenskapliga institutionen,Umeåuniversitet.

skildras översiktligt i avsnitt 2.5. Kapitlet avslutas med diskussion om vilken innebörd den år 1997 genomförda folkomröstningen hade för de olika politiska partierna i Malå kommun.

2.1 Det svenska kärnkraftssystemet och kärnavfalls-

hanteringen

Sverige har sedan 1972 producerat elenergi med kärnkraft. Idag svarar de 12 reaktorerna i Forsmark, Oskarshamn, Barsebäck och Ringhals för ungefär hälften av den svenska elenergin. Kärnkraften har varit en stridsfråga i svensk politik sedan mitten av 1970talet. Sedan den första kommersiella reaktorn startats i Oskarshamn 1972, utan någon omfattande debatt, ledde politiska motsättningar till att riksdagen mer 1973 beslöt om ett tillfälligt stopp för kärnkraftsutbyggnaden, främst grund osäkerhet beträffande avfallsproblemet. Trots att en avfallsutredning konstaav terat att det radioaktiva avfallet kunde hanteras säkert blev kärnkraften en dominerande fråga vid valet 1976 och bidrog till den socialdemokratiska regeringens fall. Den villkorslag, som infördes 1977, var ett försök att överbrygga motsättningarna inom regeringen Fälldin Hadenius m.fl 1991, 274ff. Lagen ålade kärnkraftsföretagen att presentera en helt säker metod för hantering och förvar det använda kärnbränslet för att få tillstånd att starta reaktorer. av Kraftbolagen föreslog 1983 att avfallet skulle slutdeponeras i det svenska urberget. Villkorslagen upphävdes 1984 och ersattes med Lagen om kärnteknisk verksamhet Lidskog m. fl. 1997, 226f. Opinionsläget beträffande den svenska kärnkraften förändrades i och med reaktorolyckan i Harrisburg 1979. De partier som tidigare krävt folkomröstning om kärnkraftens framtid fick gehör för sitt krav och en folkomröstning hölls våren 1980. Valutgången kan tolkas som att en majoritet av befolkningen önskade en avveckling, men med hänsyn tagen till elbehov, välfärd och sysselsättning Holmberg Asp 1984, l3f. Riksdagen beslöt samma år att de reaktoi drift, under byggnad eller planerade, skulle tillåtas under sin rer som var tekniska livslängd, vilken bedömdes vara 25 år. Det innebar att den svenska kärnkraftsepoken skulle vara avslutad år 2010. Den svenska debatten tog en ny vändning efter reaktorhaveriet vid kärnkraftverket i Tjernobyl 1986. Det nedfall som drabbade Sverige oroade många och krav ett nytt beslut om avveckling ställdes från flera partier. Riksdagen beslöt 1988 att avvecklingen skulle inledas redan 1995-96 med två reaktorer.

Kritik från framförallt några av LO-förbunden ledde till en ny överenskommelse mellan den socialdemokratiska regeringen, Centerpartiet och Folkpartiet, som innebar att år 2l0 låg fast men att av hänsyn till sysselsättning och välfärd skulle avvecklingen inte inledas förrän ny och förnybar elproduktion till rimliga priser utvecklats Lidskog 1994, 690. Även detta beslut har rivits Under upp. 1997 beslöt riksdagen om en särskild lag om kärnkraftens avveckling. Motståndet mot kärnkraften år ändå inte allmänt i Sverige. l den undersökning som SOM-institutet: genomförde under 1996 svarade 29 procent att de ville avveckla kärnkraften till år 2010 enligt riksdagens beslut eller i ännu snabbare takt. De som ville avveckla i långsammare takt eller som vill behålla kärnkraften utgör en klar majoritet eller 55 procent. En relativt stor grupp, eller 16 procent kunde inte ange någon bestämd uppfattning. Opinionsstödet för kärnkraften som energikälla har inte varit så stort sedan 1990. Motsvarande siffra för t.ex. l986 var 29 procent. Den mest skeptiska inställningen visar kvinnor och yngre samt sympatisörer till Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet, men även dessa grupper visar en mer positiv attityd än tidigare Holmberg 1997, l41ff. Den intervjuundersökning som genomfördes strax efter folkomröstningen i Malå visar liknande attityder. Majoriteten av malåborna, 60 procent, vill inte avveckla kärnkraften eller avveckla i långsammare takt än riksdagsbeslutet, medan 32 procent vill avveckla till 2010 eller tidigare. Det intressanta i denna undersökning är att så få som 8 procent svarar vet en betydligt lägre siffra än i SOM-undersökningen. En tänkbar orsak är att diskussionerna inför folkomröstningen har aktualiserat frågan ett tydligare sätt för medborgarna i Malå. Risken för en olycka i ett svenskt kärnkraftverk bedöms som redan tidigare nämnts inte som särskilt trolig av den svenska allmänheten. I SOM-undersökningen från 1996 får den ett genomsnitt 3,9 10-gradig skala. Risken en för fler cancerfall som en följd av att vi använder kärnkraft bedöms större 4,4 liksom risken för ökade skador luft, mark och vatten 4,6. Störst bedöms risken för skador kommande generationer vara 4,8 Hedberg 1997:150. Skillnaden mellan Malå och det övriga Sverige är även i detta fall marginell. Malåborna bedömer risken för en olycka i ett svenskt kärnkraftverk som något högre än de som intervjuats i SOM-undersökningen 4,3. Risken för miljöskador mark, luft och vatten och för fler cancerfall uppfattas av malåborna som något mindre jämfört med SOM-studien 4,0 i båda fallen. Siffrorna för risken för ärftliga skador kommande generationer är marginellt lägre för malåborna 4,7. Risken för sabotage eller terroraktioner mot de svenska

3SOlU-iirstittrtetSamhälle.OpinionochMassmediavid Göteborgsuniversitet.

kärnkraftverken tycks malåborna mer 5,0. I samtliga fall är differensen oroa mellan könen mycket tydlig, kvinnor betydligt större risker med kärnkraften ser än män. Parallellt med debatten om kärnkraftens vara eller inte vara har diskussionen om kärnavfallet intensifierats under 1980- och 199-talen. Kärnkraften ger upphov till radioaktivt avfall, som kan innebära fara för människor och djur. Under de 25 år de svenska kärnkraftsanläggningarna varit drift, har ett som system för hantering och deponering av det radioaktiva avfallet börjat byggas Det lågaktiva och medelaktiva avfallet, t.ex. driftavfall, slutdeponeras upp. redan vid SFR Slutförvaret för radioaktivt avfall i Forsmark. Det använda nu kärnbränslet, som är starkt radioaktivt, lagras tills vidare vid CLAB Centralmellanlagret för använt bränsle i Oskarshamn. Det främst återstår för att som skapa ett komplett system är dels en inkapslingsanläggning för det använda bränslet i Oskarshamn, dels anläggning för djupförvar av det inkapslade, en använda bränslet och för övrigt avfall med lång livstid SKB 1996a, lft. Problemet med kärnavfallets slutförvaring har kommit att bli en central fråga för det svenska kärnkraftsprogrammet. Villkorslagen från 1977 krävde att kärnkraftsbolagen för att få tillstånd att ta reaktorer i drift måste visa hur en helt säker slutlig förvaring utbränt kärnbränsle skulle ske. Villkorslagen ersattes av 1984 med Lagen kärnteknisk verksamhet. Uttrycket "helt säker ersattes då om med kravet reaktorägarna att visa att det fanns "en metod som kan godtas med hänsyn till säkerhet och strålskydd Lidskog m. fl. 1997, 2261. Lidskog, Sandstedt och Sundqvist har beskrivit kärnavfallsfrågan som ett innefattar både teknik, naturvetenskap och politik och indelar system, som händelseförloppet i tre perioder. De anser att kärnavfallshanteringen förändrats och omformulerats över tiden. De urskiljer tre faser, den geologiska under andra hälften 1970-talet, teknisk under l980-talet och en socio-politisk under av en 1990-talet lbid., 228m. Den geologiska fasen kännetecknas av Villkorslagens krav en helt säker slutförvaring. Svensk Kärnbränslehantering, SKB, som bildats 1972 av kärnkraftsbolagen, hade mål att snabbt visa en säker metod. Metodfrågan som blev viktigast, medan platsen för förvaret inte var aktuell. Provborrningar för att finna lämplig berggrund mötte emellertid kraftiga protester, t.ex. i Kynnefjäll lbid., 228. Den tekniska fasen utmärks en ökad betydelse för det tekniska förvaringsav systemet, bl.a. följd protesterna mot provborrningar. Enligt SKB:s som en av uppfattning finns det gott om platser i Sverige som uppfyller de krav som ställs berggrunden lbid., 229.

ll

Under den socio-politiska fasen på 1990-talet har huvudfrågan blivit att finna en lämplig plats för slutförvaringen. Lämplig geologi finns många platser och den tekniska frågan kan enligt SKB lösas. Problemet är alltså att numera finna "en kommun som är intresserad eller i varje fall inte direkt motvillig" lbid., 230. De båda amerikanska forskarna Easterling och Kunreuther har analyserat de politiska, ekonomiska och sociala, dvs. icke-tekniska problemen i samband med försöken att i USA lokalisera anläggningar för förvar använt kärnbränsle. av Huvudfrågorna för dem har varit: Varför leder platsvalet till konflikter Vad förklarar allmänhetens motstånd mot i första hand kärnavfallsanläggningar och Hur skall en framgångsrik lokaliseringsprocess ut Lundgren 1997, 224f. se En studie i USA 1980 visade att 95 procent skulle aktivt protestera mot lokalisering av en anläggning för miljöfarligt avfall nära deras hem. I en annan studie från samma svarade bara 24 procent ett urval stadsbor att de kunde av tänka sig att bo inom ett avstånd av 10 miles från anläggning för giftigt en kemiavfall. Motviljan mot en anläggning för kärnavfall ännu större, bara 15 var procent kunde i så fall tänka sig att bo i dess närhet Easterling Kunreuther 1995, 3. Svenska undersökningar visar i attityder. Den stort sett samma svenska allmänhetens oro för kärnkraften har visserligen varierat under de senaste årtiondena, men ligger fortfarande rätt hög nivå, även en om oron var högre i mitten av 1980-talet än under 1990-talet. Däremot tycks människors bedömningar av riskerna kring kärnkraften ha förändrats under l990-talet. Oron gäller i högre grad yttre hot som sabotage- och terroraktioner än olyckor vid svenska reaktorer. Svenskarnas inställning till kärnkraft och slutförvaring av kärnavfall bestäms i stor utsträckning social bakgrund och partipolitisk av tillhörighet Hedberg 1994, l72f. Den undersökning attityderna till slutav ett förvar i den egna kommunen gjordes SOM-institutet vid Göteborgs som av universitet 1996 visar ett kompakt motstånd. Nästan fyra fem svenskar av avvisade då tanken att förlägga ett slutförvar av utbränt kärnbränsle till den egna kommunen. Motståndet mot lokalisering ett oljeraffinaderi, kärnav ett kraftverk eller en anläggning för miljöfarligt avfall något lägre, medan de var flesta kunde acceptera vindkraftverk i sin närhet Hedberg 1997, 153f. Motstånd från delstatsmyndigheter och allmänhet har hittills hindrat USA från att bygga den geologiska anläggning skall hand nationens ickesom ta om militära använda kärnbränsle trots flera federala beslut redan under 1960-ta1et. Easterling och Kunreuther, som har en klart positivt inställning till den svenska processen för att nå fram till ett beslut förvaring, tvivlar att USA någonom sin kommer att kunna bygga denna anläggning för slutförvar till del stor

grund felaktiga strategier vid lokaliseringsprocessen Easterling av Kunreuther 1995, 26. De drar slutsatsen att det är avgörande betydelse för av lokaliseringen kärnavfallsanläggning att allmänheten accepterar anläggav en ningen. Det måste finnas ett allmänt samförstånd att anläggningen behövs, att den fyller samhällsbehov, att det inte finns någon annan lösning probleett alla tänkbara åtgärder vidtagits för att reducera riskerna kring anläggmet, att ningen och beslutet lokaliseringen uppfattas rättvist. Detta samföratt om som stånd är viktig framför allt lokal nivå Easterling Kunreuther 1995, l lf. Hur skall då lokal acceptans definieras Vems åsikter skall räknas Räcker det med lokala och regionala myndigheter och/eller valda församlingar eller skall varje kan tänkas bli berörd anläggningen få ge sin mening person som av Skall allmänheten ha fullständig rätt att acceptera eller förkasta anläggningen eller skall den ha begränsad roll när det gäller avgörandet Skall det en mera beslutet ligga myndigheter när det gäller att avgöra om en anläggyttersta ning uppfyller de krav reglerar byggande och drift av den Ibid., 91 som Göran Sundqvist har analyserat problemet med omhändertagande och förvar kärnavfall liknande sätt Easterling och Kunreuther. Han pekar på av ett som svårigheten definiera vad med lokal acceptans. Sundqvist utgår att som avses från de flesta önskar att frågan lokalisering och byggande av en slutföratt om varsanläggning ska ske ett sätt kan uppfattas som rättvist, effektivt och som Den lokala acceptansen kan nås endast genom en öppen dialog mellan sant. organisation, vetenskap, marknad och demokrati Sundqvist 1993, 164ff. En anläggning för förvaring använt kärnbränsle är inte enbart en teknisk av i mycket hög grad politisk fråga, har orsakat och kommer att orsaka utan en som politiska diskussioner och omdiskuterade beslut men också en omfattande opinionsbildning och mediadebatt, framför allt kommunal nivå Hedberg 1994, 171. Individers inställning till slutförvaring förklaras till stor del utifrån värderingar och förväntningar, inte i första hand utifrån kunskaper om tekniken de tekniska lösningarna Easterling Kunreuther 1995, l 19. eller om SOM-institutets enkätfrågor kärnkraft och miljöfarligt avfall ger ett klart om stöd för den s.k. NlMBY-effekten3, dvs. få önskar ha ett kärnkraftverk eller en anläggning för miljöfarligt avfall nära sin bostad. Den enda energiegen anläggning svenskar kan acceptera i sin närhet är vindkraftverk. Bara 8 som känner över tanken ett vindkraftverk i sin närhet jämfört med 59 procent oro för oljeraffinaderi, 57 procent för anläggning för miljöfarligt procent ett en avfall, 65 för kärnkraftverk och 76 procent för ett anläggning för procent ett

3 NIMBY Not my backyard

l3 använt kärnbränsle. Även här är skillnaderna mellan män och kvinnor tydliga, medan ålder och bostadsort har marginell betydelse Hedberg 1997, l52f. NIMBY-effekten märks även beträffande malåbornas syn var ett slutförvar för använt kärnbränsle skall lokaliseras. Drygt 40 procent 51 procent av kvinnorna och 34 procent av männen är mycket eller ganska negativa till att förvara kärnavfallet i den egna kommunen även om det skulle visa sig att Malå är den mest lämpliga platsen i landet för en kärnavfallsanläggning och mer än två tredjedelar av dem som deltog i intervjuundersökningen anser att avfallet skall förvaras i södra Sverige där det produceras. En avgörande fråga ur politisk synpunkt blir förhållandet mellan den centrala och lokala nivån. Den vetenskapliga diskussionen av en slutförvarsanläggning hör hemma den centrala nivån, medan den viktiga frågan om lokal acceptans måste lösas genom demokratiska beslut. Lokal demokrati kan upprätthållas dels genom beslut i valda församlingar som kommunfullmäktige men också genom den möjlighet till kommunal folkomröstning, som kommunallagen numera ger. Vilka frågor skall då tas upp i lokala folkomröstningar Vilka frågor är genuint nationella respektive regionala och lokala Och var skall besluten ligga i frågor av nationell karaktär som har regionala och/eller lokala konsekvenser Skall lokaliseringen av en anläggning för förvar av kärnavfall avgöras genom en lokal folkomröstning eller genom en annan typ av process, där avgörandet antingen tas genom beslut av centrala politiska organ eller genom en förhandling med intresserade kommuner

2.2 Direkt eller representativ demokrati

Demokrati anses idag av de flesta vara överlägsen styrelsesätt. Vi skiljer som mellan två principiella syner demokrati, direkt demokrati ibland deltagande demokrati och indirekt demokrati eller representativ demokrati. Den moderna demokratin är representativ. Folkets vilja realiseras indirekt, genom valda ombud. Den representativa demokratin har ifrågasatts under de senaste decennierna. En rad undersökningar tyder att det politiska systemet stelnat. Kontakterna mellan väljare och valda har försämrats och intresset för partipolitik har minskat i de flesta åldersgrupper. En del kritikerna att av anser folkstyrelsen skulle kunna vitaliseras genom ett ökat användande av folkomröstningar SOU l997:56,17ff. Folkomröstningsinstitutet var tidigare ett sällsynt inslag i den politiska beslutsprocessen, med undantag för USA och Schweiz, men antalet folkomröst-

ningar under de senaste 30 åren har ökat mycket kraftigt i framför allt Väst- Detta gäller nationell nivå Schweiz inräknat, men i ännu högre europa. grad lokal nivå. Folkomröstningar har så sätt blivit ett mycket viktigt komplement till den representativa demokratin. Även utanför Europa ökar intresset för denna form direkt demokrati Morel 1993, 225f; Gallagher av Uleri 1997, 230ff. Den direkta demokratin i form folkomröstningar anses .ha följande förav delar: folkviljan uttrycks direkt och därmed skapas lyhördhet hos de styrande, demokratin vitaliseras och medborgarnas engagemang och kunskaper ökar, besluten får ökad legitimitet och folkomröstningar kan framför allt det nationella planet bli säkerhetsventil, löser fastlåsta lägen. Moten som upp ståndare till folkomröstningar brukar anföra att det blir svårt att utkräva ansvar politiker, att det finns risk för minoritetsförtryck, att problem rycks ur ett av större sammanhang, att partierna försvagas, att väljarna blir trötta omröstningarna och att Valdeltagandet sjunker, att auktoriteten gröps ur samt att kompromisser försvåras SOU 1997:56, 28. Valdeltagandet är också i allmänhet lägre i folkomröstningar än i allmänna val, ofta 10-15 procentenheter, skillnaderna har varit väldigt små i t.ex. men Norge och Frankrike under efterkrigstiden. Samtidigt finns studier som visar att framför allt i länder med initiativrätt till folkomröstning för medborgarna, blir Valdeltagandet högre även i de allmänna valen Butler Ranney 1994,l6. Ian Budge argumenterar i "The New Challenge of Direct Democracy för ett ökat inflytande från medborgarna valen till beslutande församlingar men också den förda politiken. De problem de flesta motståndare till direkt som demokrati brukar anföra, som att besluten skulle bli inkonsekventa, dåligt genomtänkta, ofta upphävda av senare omröstningar och oberoende av de ekonomiska vill Budge undvika genom bl.a. krav kvalificerad ramarna, majoritet vid vissa omröstningar Budge 1996, 36ff. Som utgångspunkt för en senare diskussion om folkomröstningen om kärnavfall i Malå kan Mikael Gilljams kapitel om den direkta demokratin i hans kommentar till den svenska omröstningen om EU-medlemskapet 1994 användas Gilljam 1996. Valdeltagandet är i allmänhet lägre eller betydligt lägre i folkomröstningar än i allmänna val. Det lägre Valdeltagandet kan ge upphov till diskussion huruvida resultat från folkomröstningar är representativa. Ett högt en valdeltagande torde i så fall undanröja den formen av kritik. Om folkomröstningar blir vanliga finns en risk för sjunkande valdeltagande och valtrötthet med Schweiz ofta anfört exempel. Om folkomröstningar endast används som sällsynta fall torde även denna risk minimeras. Det mest känsliga argumentet

mot folkomröstningar har enligt Gilljam att göra med väljarnas kompetens. Detta argument skulle även kunna anföras mot medborgarnas deltagande i det representativa systemet. En informativ och balanserad valrörelse borde kunna undanröja denna form av kritik. Ett annat argument är risken för otillbörlig påverkan medborgarna, vilket politiker i större utsträckning skulle kunna undvika genom sin erfarenhet. Ett sista argument skulle vara att helhetsansvaret för en förd politik rubbas genom alltför ofta återkommande folkomröstningar Gilljam 1996, 156ff. Den norske statsvetaren Tor Björklund ref i Gilljam 1996 ser tre skäl till att politiker vid vissa tillfällen vill använda sig av folkomröstningar. För det första ger en folkomröstning minoriteten ytterligare en chans. Gilljam pekar i detta sammanhang vänsterpartiets och miljöpartiet önskemål om folkomröstningar i EU-frågor och högerns och folkpartiets krav folkomröstning ATP 1957. om För det andra kan folkomröstning användas för att medla i politisk konflikt, en vilket kan exemplifieras med socialdemokraternas och bondeförbundets inställning till folkomröstning i ATP-frågan. Det tredje skälet skulle enligt Björklund vara att en folkomröstning skulle kunna fungera som "åskledare" i obehagliga frågor, den kan avleda en fråga från den politiska dagordningen. Den svenska folkomröstningen om kärnkraften 1980 och om EU-medlemskap 1994 är här utmärkta exempel Ibid., 18. Folkornröstningsinstitutet har mycket sällan använts nationell nivå i Sverige, endast fem folkomröstningar har hållits sedan 1920 och erfarenheterna är delade. Samtidigt som folkomröstningar har givit legitimitet viktiga politiska beslut, löst upp politiska knutar och räddat enigheten inom splittrade partier finns tecken att partiernas ställning kan försvagas och påståendet att medborgarnas engagemang ökar motsägs av det faktum att folkomröstningarna haft lägre valdeltagande än de ordinarie valen SOU 1997:56, 38f. Den form av direkt demokrati som varit vanlig i de svenska kommunerna genom t.ex. kommunalstämma upphörde i och med 1953 års kommunallag. Framförallt dåvarande högerpartiet försökte argumentera för införande av folkomröstningar kommunal nivå och fick under 1960- och 1970-talen ett visst stöd av Folkpartiet och Centerpartiet. 1 slutet av 1970-talet fick försöken en viss framgång genom den kommunallag infördes 1977. I den sades att som fullmäktige fick besluta att inhämta synpunkter från kommunmedborgarna som ett led i beredningen av ett ärende. Synpunkterna kunde inhämtas genom en omröstning eller en opinionsundersökning eller liknande. Ordet folkomröstning nämndes inte i lagtexten och i förarbetena betonades att denna möjlighet skulle användas endast i sällsynta fall Ibid., l4lf.

Det kommunala folkomröstningsinstitutet berördes knappast i arbetet inför 1991 års kommunallag, men ordet omröstning ersattes i alla fall med "folkomröstning". En kommunaldemokratisk utredning tillsatt av den nya borgerliga regeringen föreslog två väsentliga förändringar. Den ena var införandet av folkinitiativ, dvs. viss andel de röstberättigade 5 procent skulle hos en av fullmäktige kunna väcka förslag om folkomröstning. Den andra nyheten var att kommittén föreslog en särskild lag rörande kommunal folkomröstning. Båda förslagen antogs av en majoritet i riksdagen lbid., 42. Under den tid som gått sedan möjligheten till kommunala folkomröstningar infördes år 1977 har ungefär 40 kommunala omröstningar hållits. Omkring hälften av omröstningarna har gällt indelningsfrågor, men i övrigt har omröstningarna spänt över åtskilliga områden som vägsträckningar, uppförande av byggnader, skolfrågor och försäljning av kommunala bostadsbolag. De flesta folkinitiativ har avvisats av fullmäktige och de förhoppningar/farhågor som en del politiker hade om omfattande lokala folkomröstningar har inte infriats. Deltagande i de folkomröstningar som anordnats har legat en rätt låg nivå, i bara hälften av omröstningarna har deltagandet legat över 60 procent. Enligt Gunnar Wallin kan inte de kommunala folkomröstningarna generellt sägas ha varken korrigerat politiska beslut eller legitimerat dem. Möjligen kan de sägas ha haft en konsultativ karaktär lbid., 1470. Vilken inställning har allmänheten till folkomröstningar Gilljam utgår i sin analys den svenska folkomröstningen om medlemskap i den europeiska av unionen från fyra hypoteser, partihypotesen, minoritetshypotesen, kompetenshypotesen och misstroendehypotesen. Partihypotesen säger att en väljare tenderar att följa sitt partis inställning till folkomröstningar. Folkpartiet och moderaterna har varit mest positivt inställda till folkomröstningar, socialdemokrater och vänsterpartiet mest negativa. Minoritetshypotesen säger att det är de väljare riskerar att förlora omröstning om frågan behandlas i som en riksdagen som är mest positiva till en folkomröstning. Kompetenshypotesen säger att det är de mest intresserade och insatta väljarna som sluter upp kring tanken folkomröstningar. Misstroendehypotesen slutligen ser folkomröstningen som ett medel för väljare med bristande förtroende för politiker att hålla en mer kontinuerlig uppsikt över politikerna Gilljam 1996, 19. Gilljams teser gäller i första hand nationella folkomröstningar och behöver inte gälla vid lokala omröstningar. I vilken mån teserna går att tillämpa den nyligen genomförda folkomröstningen i Malå kommer att diskuteras i ett senare avsnitt.

2.3 Malå och dess väljare

Malå blev 1982 åter en egen kommun efter att ha varit sammanlagd med Norsjö sedan 1974. Befolkningsmässigt är Malå en av Sveriges minsta kommuner med cirka 4.000 invånare. Kommunen är med 1611 kmz visserligen en yta betydligt större än de flesta svenska kommuner, men relativt liten vid en jämförelse med andra norrländska inlandskommuner. Med en befolkningstäthet invånare kmz karaktäriseras Malå Kommunförbundet tre per av som en glesbygdskommun. Kommunen har förhållandevis ung befolkning. Andelen ungdomar under 20 är klart högre än genomsnittet bland glesbygdskommuner, medan däremot den andel av befolkningen som är över 65 år är lägre än genomsnittet. Som de flesta glesbygdskommuner har Malå låg skattekraft, cirka 85 procent av medelskattekraften. Arbetslösheten är hög i Malå liksom i hela Norrlands inland. Malå kommun är den största arbetsgivaren med cirka 400 anställda, men det finns relativt många privata företag i kommunen, omkring 170 st., från Assi Domän Trä med cirka 120 anställda till ensamföretagare SKB l996a, 99ff; information från Malå kommun. Den politiska situationen i Malå har förändrats en par väsentliga punkter under åren 1982-1994. Den partipolitiska utvecklingen framgår tabell 2.1. En av jämförelse har dessutom gjorts med år 1970 innan sammanslagningen med Norsjö.

Tabell 2.1 De kommunala valen i Malå kommun 1970 respektive 1982-1994

1994 3.072 84,4 226 166 200 121 16 1.124 650 60 Kzilla: SOS. Allmänna valen 1970 del 2 respektive 1982-1994 del De 60 rösterna "övriga" 1994tillföll det nybildade Samepartiet.

Mandatfördelningen vid de kommunala valen i Malå framgår av tabell 2.2.

Tabell 2.2 Mandatfördelning vid valen till kommunfullmäktige i Malå kommun 1970 respektive 1982-1994

1970 1982 1985 1988 1991 1994 2 2 0 8 l Källa: SOS. Allmänna valen 1970 del 2 respektive 1982-1994del Det mandat som anges under"övriga" 1994tillföll Samepartiet.

Utgången i den lokala folkomröstningen i Malå i september 1997 kan jämföras med resultatet från den nationella folkomröstningen 1980 om kärnkraftens framtid i Sverige. l denna omröstning deltog 71,1 procent av de röstberättigade i Norsjö kommun, som Malå då tillhörde, en klart lägre siffra än riksgenomsnittet 75,6 procent. Kommunmedborgamas engagemang i denna fråga tycks alltså ha varit något lägre än i andra delar av landet. Linje som stöddes av Moderata samlingspartiet, fick 7,9 procent av rösterna, jämfört med 9,8 procent i länet och 18,9 procent i landet. Linje 2 med stöd från Socialdemokraterna, Folkpartiet och Arbetarepartiet kommunisterna fick 44,9 procent av rösterna, en betydligt högre andel än i länet 40,6 procent och landet 39,1 procent. Linje 3 slutligen, som stöddes av Centerpartiet, Kristdemokratiska samhällspartiet, Vänsterpartiet kommunisterna och Miljöpartiet de gröna fick i Norsjö också 44,9 procent av rösterna mot 47,1 procent i länet och 38,7 procent i landet. De relativt kärnkraftsvänliga linje 2-anhängarna var alltså i Norsjö lika starka som linje som önskade en snabbare avveckling, dvs. det rådde ungefär samma förhållande mellan de båda linjerna som i landet i övrigt. Om man jämför utfallet i folkomröstningen med partiernas andelar av väljarna vid de allmänna Valen 1979, var stödet för linje 3 betydligt större än för de fyra nämnda partierna i kommunalvalet 1979 SCB 1980. Vid folkomröstnignen om svenskt medlemskap i EU 1994 respektive valet till EU-parlamentet 1995 stödde majoriteten av malåborna, liksom invånarna i övriga norrlandskommuner, Nej-sidan respektive EU-skeptiska kandidater. l dessa tre val har malåbornas röstande avvikit från riksgenomsnittet. De har i större utsträckning stött partier som uttalat ett klart motstånd mot fortsatt ut-

byggnad av kärnkraft och mot ett svenskt deltagande i en utvidgad europeisk integration. Valen till Malå kommunfullmäktige under perioden 1982-1994 visar i stort sett samma tendens som i många andra glesbygdskommuner i Norrland. Förändringarna har skett inom blocken. Minskningen den borgerliga sidan har drabbat Centerpartiet, än halverat sitt röstetal. Ännu större är som mer tillbakagången för Folkpartiet om utgångspunkten tas vid 1970 års val. Folkpartiets roll som det största borgerliga partiet har övertagits av Moderata samlingspartiet och dess plats som näst största politiska parti i kommunen och därmed ledande oppositionsparti har övertagits av vänsterpartiet. Kristdemokraterna har sjunkit tillbaka till ungefär samma nivå som 1970. Moderaterna har visserligen haft framgångar i Malå, men inte i lika hög grad som en i del andra kommuner i Norrbotten och Västerbotten. Det mest anmärkningsvärda är de förluster som Socialdemokraterna råkat ut för vid valen till kommunfullmäktige och de vinster som Vänsterpartiet gjort sedan 1985. I och med 1991 års val förlorade socialdemokraterna den egna majoriteten och måste i dag förlita sig stöd från något av de Övriga partierna i fullmäktige. Partiet har inte råkat ut för samma bakslag vid valen till riksdagen, där socialdemokraterna 1994 fick i stort samma andel av rösterna som 1982. Vänsterpartiet har vunnit en del nya röster även i riksdagsvalet men inte i samma utsträckning som i fullmäktigevalen. Partiet fick ny partiledning och "moderniserades" även det lokala planet i mitten av 1980-talet och drog till sig nya väljare från framförallt den offentliga sektorn. Vänsterpartiets framgång vid valet 1994 överraskade även den egna partiledningen. Den innebar att partiet idag besätter vice ordförandeposten i kommunstyrelsen. Miljöpartiet har hittills inte spelat någon framträdande roll i kommunalpolitiken i Malå. Vid senaste valet röstade endast 16 personer partiet. Däremot fick ett nybildat sameparti sin första representant i fullmäktige.

2.4 Den politiska processen fram till beslutet om förstudie

För att ge en bakgrund till den debatt som pågått i flera år i Malå och som till stor del avslutades genom folkomröstningen beskrivs i detta avsnitt den politiska fram till och med den förstudie genomfördes i kommunen4. processen som

Se också Vedung Olofsson 1997, som innehållerbåde en beskrivningochanalys av detpolitiska förloppet.

Under 1992 hade Svensk kärnbränslehantering, SKB, frågat kommunerna om deras intresse att delta i processen kring ett slutförvar av kärnavfall. En handfull kommuner hade svarat positivt, dock Malå. På politisk nivå diskuterades frågan eventuell förstudie i Malå första gången i kommunstyrelsen den om en ll maj 1993. Bakgrunden var att SKB vid ett besök i Malå hos ABEM Geoscience våren 1992 inbjudit kommunen till en information om sin verksamhet och programmet för slutförvaring av svenskt kärnavfall. Malå om kommun hade tackat till denna information och representerats av de politiska partierna och en hälsovårdsinspektör Ks protokoll 93-05-1 l. Vid kommunstyrelsens sammanträde den ll maj föreslog kommunalrådet

Rolf Andersson s att kommunstyrelsen skulle begära ytterligare information

från SKB till kommunfullmäktige, de politiska partierna och allmänheten. Rolf Anderssons förslag blev också styrelsens beslut trots motstånd från i första hand Eva Olofsson, Vänsterpartiet Ibid.. Planerna förstudie tog konkretare form när kommunstyrelsens arbetsen utskott vid sitt sammanträde den 17 augusti 1993 beslöt att föreslå kommunfullmäktige att hos SKB begära en förstudie i Malå kommun, men också att betona vikten av att förstudien skulle avse endast det nationella avfallet samt att information skulle ges även av andra än SKB. Förstudien skulle syfta "till att belysa förutsättningarna och möjliga konsekvenser vad gäller bl.a. lokalt näringsliv, transporter, inverkan turism, miljö, säkerhet och annat som kan vara av intresse för att ta ställning i frågan om en lokalisering" Ks au protokoll 93-08-17. När arbetsutskottets förslag kom upp till behandling i kommunstyrelsen två veckor senare märktes tydligt motsättningen mellan en grupp kommunalpolitiker, som var positivt inställda till en förstudie och en annan grupp, som motsatte sig inbjudan till SKB. Denna motsättning skulle färga frågan om en en eventuell platsundersökning under fyra år. I kommunstyrelsen yrkade Lennart

Gustavsson v återremiss och hans partikamrat Eva Olofsson avslag.

Yrkandet återremiss avslogs av en majoritet bestående av de tre socialom demokraterna Rolf Andersson, Erik Nilsson och Tomas Bergqvist, den moderate ledamoten Arne Hellsten samt Stellan Gustafsson, Folkpartiet, medan den fjärde s-ledamoten, Lena Nyström, avstod. Yrkandet om avslag stöddes av de båda vänsterpartisterna samt den andre av folkpartiets ledamöter, Göran Almberg Ks protokoll 93-08-31. Den 13 september behandlade kommunfullmäktige begäran om en förstudie för första gången. Förutom kommunstyrelsens förslag fanns ytterligare tre förslag. Socialdemokraten Hasse Bjuhr yrkade bifall till kommunstyrelsens förslag,

men med tillägget att en förstudie inte innebar ett Ja till kärnavfallshantering i kommunen samt att en förstudie skulle avslutas med en folkomröstning, bekostad av SKB. Lennart Gustafsson yrkade avslag kommunstyrelsens förslag medan Thure Lindblom, kristdemokraterna, önskade återremiss av ärendet. Lindbloms yrkande segrade vid omröstningen med 19 röster mot ll Kf protokoll 93-09-13. Vid den förnyade behandlingen i kommunstyrelsen den 9 november 1993 begärde Eva Olofsson att yttrande skulle inhämtas från miljö- och hälsoskydds-

nämnden. Hennes förslag avslogs av styrelsen. Thomas Bergqvist s yrkade

bifall till ett förslag som var identiskt med kommunstyrelsens tidigare beslut den 31 augusti och Lennart Gustafsson yrkade avslag. Vid omröstningen segrade begäran om en förstudie med 5 röster mot De båda vänsterpartisterna samt Lena Nyström och centerpartisten Sten Biström stödde avslagsyrkandet. Eva Olofsson reserverade sig mot styrelsens beslut Ks protokoll 93-1 l-09. Det slutliga avgörandet föll i kommunfullmäktige den 22 november 1993. Inför avgörandet fanns tre yrkanden. Moderaten Arne Hellsten yrkade bifall till kommunstyrelsens förslag om att begära en förstudie hos SKB. Socialdemokraten Hasse Bjuhr återkom med sitt förslag med tillägget om en folkomröstning och socialdemokraten Axel Eriksson yrkade slutligen avslag kommunstyrelsens förslag. Ordföranden Thomas Bergqvist förslag till voteringsproposition godkändes, vilket innebar att kommunstyrelsens förslag först ställdes mot Erikssons avslagsyrkande, varefter det segrande förslaget dessa av två skulle ställas mot Bjuhrs yrkande. Röstningen i den första omgången 14 gav röster för kommunstyrelsens förslag och 14 för Erikssons, medan tre ledamöter, samtliga socialdemokrater, Stellan Larsson, Britt Inger Jonsson och Ingrid Olofsson, avstod i omröstningen. Ordföranden stödde med sin utslagsröst kommunstyrelsens förslag. Bjuhrs förslag segrade sedan vid den andra voteringen. De 14 som stödde det segrande förslaget förstudie bestod om en av de nio socialdemokraterna Rolf Andersson, Erik Nilsson, Irma Björk, Thomas Bergqvist, Ann-Sofie Stenberg, Martin Noréhn, Inge Näslund, Jerry Holmström och Hasse Bjuhr, de tre moderata ledamöterna Birger Enroth, Arne Hellsten och Staffan Wikström samt två av folkpartiets representanter Carl Olof Sjölund och Georg Andersson. Motståndarna till förstudien bestod av de fem vänsterpartisterna Lennart Gustafsson, Eva Olofsson, Anders Berg, Marie Strömberg och Monica Lindskiöld, de tre centerpartisterna Sten Biström, Vivan Mörtzell och Alf Holmström, de båda kristdemokraterna Thure Lindblom och Bert Eklund samt två socialdemokrater, Axel Eriksson och Lena Nyström och två av folkpartiets ledamöter, Astrid Ivarsson och Göran Almberg. Mot fullmäktiges

77 u beslut reserverade sig 13 ledamöter, alla de som röstat emot förslaget om en förstudie vänsterpartisten Anders Berg Kf protokoll 93-11med undantag av 22; Norra Västerbotten 24/1 1 1993. Inför avgörandet i kommunfullmäktige hade Opinionsgruppen mot kämavfall drivit aktiv kampanj mot att fullmäktige skulle begära en förstudie hos SKB. en Vid kommunfullmäktiges möte den 22 november hade omkring 350 personer samlats för demonstration. Opinionsgruppens vice ordförande Hans Forsgren en höll ett anförande och uppmanade ledamöterna att rösta nej till en förstudie. En lista med drygt 1600 namnunderskrifter lämnades också över till fullmäktige Norra Västerbotten 24/1 1 1993. Efter att fullmäktige beslutat om en förstudie försökte vänsterpartiet riva upp beslutet. Eva Olofsson begärde vid sammanträdet den 13/6 1994 att förstudien skulle stoppas hennes förslag förkastades av fullmäktige med 24 röster mot men 6 Kf protokoll 94-06-13. Hans Forsgren överklagade den 21 december 1993 kommunfullmäktiges beslut hos kammarrätten, dock lämnade Forsgrens besvär utan åtgärd. som Forsgren motiverade sitt överklagande med att folkets vilja inte respekterats av fullmäktigeledamöterna, att SKB skulle få felaktiga signaler för sin verksamhet, att kommunen inte medverkat till bred information samt att riskerna med en transporter inte belysts tillräckligt. Kammarrätten i Sundsvall betonade i sitt kommunallagen bara kan ske utifrån beslutets utslag att en prövning enligt laglighet och inte dess lämplighet eller skälighet. Någon grund för att förklara beslutet olagligt fanns inte enligt kammarrätten Kammarrätten 1994.

2.5 Förstudien

SKB:s förstudie i Malå kommun inleddes våren 1994. Ett avtal om förstudien slöts mellan Malå kommun och SKB om genomförandet av studien, ansvarsfördelning och vissa ekonomiska frågor. Avtalet diskuterades och godkändes av

kommunstyrelsen den 1 februari 1994. Eva Olofsson v yrkade i första hand

återremiss ärendet, i andra hand ändringar i förslaget till avtal. Yrkandet om av återremiss stöddes förutom av Eva Olofsson av Lennart Gustafsson v, Lena

Nyström s och Sten Biström c, medan de tre socialdemokraterna Rolf

Andersson, Erik Nilsson och Thomas Bergqvist, moderaten Arne Hellsten samt Stellan Gustafsson fp. Eva Olofssons förslag till ändringar i avtalet förkastades styrelsens majoritet. Lennart Gustafsson lämnade en protokollsanteckav

ning där han uppmanade dem röstat för förstudie att ta sitt för som en ansvar beslutet Kf protokoll 94-02-01. Ansvaret för förstudien har legat SKB också bekostat den. SKB har som t.o.m. år 1994 täckt de kostnader som Malå kommun haft i samband med förstudien. Kommunens utgifter för förstudien har därefter bekostats via anslag från Statens Kårnkraftinspektion SKI som i sin tur fått täckning för sina utgifter från Kärnavfallsfonden. I avtalet reglerades också mål, inriktning och omfattning av studien. Ansvaret för förstudien har alltså åvilat SKB, men kommunen har på olika sätt kunnat följa och påverka arbetet. Förstudien har letts av en styrgrupp fyra ledamöter, två från kommunen och två från SKB. Dessutom har en referensgrupp varit knuten till förstudien. Det direkta arbetet med förstudien har från SKB:s sida letts projektledning. Projektledare har av en varit Bengt Leijon, som rapporterat till styrgruppen. Projektledaren tillsammans med ledarna för delprojekten, de ansvariga för SKB:s administration och platskontor i Malå samt den kommunale samordnaren har utgjort stående projekten gruPP SKB l996a, llff. Förstudien har bedrivits inom rad olika ämnesområden. Dessa delprojekt en har berört geovetenskap, anläggning och djupförvar, transporter, samhällsaspekter, markanvändning samt miljö och säkerhet. För faktainsamling, utredningar och analyser har experter från universitet och högskolor konsultföretag samt anlitats. Sammanlagt har 14 delrapporter, sammanfattande lägesrapport och en en slutrapport publicerats i en rapportserie från SKB under perioden december 1994 mars 1996. Den kommunala referensgruppens arbete har sammanställts av kommunen och dokumenterats i SKB-rapport. I denna har även en rapport remissvaren på förstudien samt styrgruppens och SKB:s kommentar redovisats SKB 1995. De återfinns även i förstudiens slutrapport.

2.6 Diskussion

Svensk kärnbränslehantering SKB inbjöd i ett brev i oktober 1992 samtliga svenska kommuner till information och diskussion lokalisering förvar om av ett för utbränt kärnbränsle. Ett antal kommuner anmälde sitt intresse, någon men längre diskussion fördes i första omgången endast med Storuman, Överkalix och Arjeplog. Arjeplog tackade ganska tidigt nej, Överkalix efter omfattande en debatt i kommunen, medan Storuman inbjöd SKB att göra förstudie. en Förstudien följdes av en folkomröstning där år 1995, då kommunmedborgarna med stor majoritet förkastade tanken att gå vidare med platsundersökning. en

alltså inte de kommuner tog kontakt med SKB Malå kommun tillhörde som framgår tidigare avsnitt inbjöds SKB att informera efter brevet utan som av vid besök vid SKB-företag i Malå våren representanter för kommunen ett ett till inbjudan har kommit från kommunledningen som i denna 1993. Initiativet framförallt den Moderata samlingspartiets fullmäktigefråga stötts av av aktivt drivit tanken förstudie och senare platsunderledamöter, som mest en Hellsten. En debatt eventuell lokalisering inleddes våren sökning, Arne om en med varierande intensitet fram till och med folkomröstningen 1993 och fortsatte omfattande fakta- och informationsmaterial har riktats till i september 1997. Ett kommunmedborgarna, opinions- och informationsmöten med både lokala och har erbjudits under fyraårsperioden och massmedia har haft ett externa experter nyhetsartiklar insändare från både malåbor och människor sort antal samt andra delar landet. Utbudet har varit stort men av varierande boende i av karaktär och kvalitet. En förteckning över den del av referenslitteraturen som tillgänglig under augusti-september 1997 återfinns i bilaga fanns intervjuade politikerna och företrädarna för opinionsgrupper har Flera av de betonat deras önskemål att undvika de motsättningar mellan kommunatt var utmärkte debatten i Storuman år 1995 under kampanjen inför innevånare som farhågorna nämner däremot ytterst få de invånare folkomröstningen där. De av intervjuades strax efter folkomröstningen. som Diskussionen den 22 november 1993 fördes i ett djupt splittrat kommun-

fullmäktige. Beslutet förstudie följt av en folkomröstning togs av en om en delad fullmäktigeförsamling, där ordförandens utslagsröst fällde utslaget. En fråga kan ställa sig är det inte borde ställas krav en mer kvalificerad man om det gäller frågor innebär risker denna typ för samhället i majoritet när som av framtiden5. Följaktligen kunde tänka sig att ett till en förstudie skulle ha man betryggande majoritet kommuninnevånarna bakom sig. Man kan krävt en av också fråga sig inte det framstått ett rättvist beslut om om som mer voteringspropositionen ställts annorlunda sätt. Eftersom två av förslagen ett marginellt skilde sig från varandra, båda i grunden positiva till en endast var kunde voteringen i första omgången ha skett mellan dessa båda för att förstudie, Ja-alternativ till Axel Erikssons yrkande avslag sedan få fram ett om kommunstyrelsens förslag till inbjudan till SKB. i kommunfullmäktige visar också olika inställningar i förstudie- Debatten partierna. Moderata samlingspartiet står enat bakom ett Ja till en frågan inom till SKB genomföra förstudie. Lika samlat uppträder Centerinbjudan att en partiet, Vänsterpartiet och Kristdemokratiska samhällspartiet den motsatta

5 Kunreuther 1995 Gilljam 1996 företräder liknande uppfattningar. Set.ex. Easterling samt som

sidan. De båda första partiernas ställningstaganden gäller även under debatten inför folkomröstningen i september 1997, medan de båda kristdemokraterna,

som reserverade sig mot fullmäktigebeslutet i november 1993, intar klart en positiv attityd under tiden strax före folkomröstningen. Folkpartiet är delat, två

av dess ledamöter röstar för en förstudie medan två röstar Nej och sig reserverar mot fullmäktiges beslut. Även majoriteten socialdemokraternas ledaom av möter stöder tanken förstudie finns inom partiet två klara motståndare och en tre osäkra som väljer att avstå i ett de viktigaste besluten för kommunen av under lång tid.

Fåir att undvika en splittring inom ett parti i betydelsefull fråga kan en en folkomröstning vara en utväg. Det kan alltså till viss del förklara det förslag om folkomröstning som fick komplettera kommunstyrelsens ursprungliga förslag om ett Ja till en förstudie. Socialdemokraterna är i så fall det parti har som mest att vinna en folkomröstning. Omröstningen kan också bli medlingen i den

konflikt och de motsättningar fullmäktigebeslutet tyder på. Den blir då den som åskledare Björklund talar Folkomröstningen blir också medel för de om. ett partier som kan tänkas hamna i minoritet vid omröstning, framförallt en Vänsterpartiet och Centerpartiet, och deras tillfälle till överprövning fullav måktigebeslutet. Eftersom frågan förstudie inte hade berörts i valrörelsen om en 1991 kan det också utväg för ett eller flera partier känner sig osäkra vara en som hur den allmänna opinionen ut. ser Ett av de vanligaste argumenten mot folkomröstningar är att de ofta uppvisar ett lägre valdeltagande än de allmänna valen. Detta gäller inte folkomröstningen i Malå som hade det näst högsta Valdeltagandet hittills i lokal folkomröstning en och dessutom högre än i de nationella folkomröstningarna och riksdagsoch kommunalvalen. Engagemanget i den kommunala folkomröstningen i Malå fick också till resultat att Malå hade landets högsta valdeltagande i kyrkofull-

mäktigevalet. Folkomröstningen visade också högt bland ett engagemang medborgarna, även om deltagarantalet i flera informationsmötena ofta rörde av sig om ett 20-tal personer. Diskussionen medborgarnas kompetens och om om eventuell otillbörlig påverkan utifrån kommer behandlas i kapitel. att ett senare Valdeltagandet och engagemanget i Malå kan alltså tolkas lokala som att folkomröstningar kan ett utmärkt komplement till den representativa vara demokratin.

Aktörerna: Hur de och

agerat uppfattas

Håkan Myrlund

3.1 Aktörsbegreppet

Den debatt om lokalisering av ett förvar för använt kärnbränsle som pågick i Malå under åren 1993-1997 har få motstycken i svensk lokal politik under de senaste årtiondena. Debatter kring lokala frågor kan ha varit intensivare i andra delar av landet liksom antalet engagerade, det unika för Malå är den långa men perioden av debatt och även det är lätt att påvisa stiltje i engagemang, om debattläget under vissa perioder. Totalt sett har över 400 tidningsartiklar av olika karaktär speglat frågan om en platsundersökning i Malå sedan 1993. Till

detta skall läggas ett antal rapporterz, informations- och debattmöten

samt diskussioner mellan politiker och mellan övriga kommuninnevånare arbetssom kamrater, grannar, släkt och vänner. Ett mycket stort antal aktörer har också deltagit i debatten. Aktör definieras här som den som agerar i första hand i samband med frågan förstudie. om en Aktörerna kan också ha handlat tidigare under diskussionerna och debatterna i Malå om förstudien och under granskningsarbetet. De kan vara personer, myndigheter, organisationer etc. Kommunala politiker och företrädare för föreningar och organisationer har deltagit under hela femårsperioden, medan andra syntes under någon enstaka vecka före folkomröstningen. Ett stort antal malåbor har deltagit i informationsmöten och medverkat i insändardebatter. Några av informationsmötena har samlat flera hundra åhörare. Politiker och från experter myndigheter utanför länet har bidragit med information. En analys aktörernas av agerande i samband med informationsmöten och massmediadebatter återfinns i kapitel fyra och fem. Mångfalden aktörerna är inte det enda kännetecknar det femåriga av som skeendet i Malå. Aktörer representerar alla tre nivåer i det politiska systemet, kommunfullmäktige, opinionsgrupper och medborgare på lokal nivå, läns-

HåkanMyrlund är verksam som Universitetsadjunkt vid institutionenför IndustriellEkonomioch Samhällsvetenskap, Luleåtekniskauniversitet.Han ocksådoktorandvid är Statsvetenskapliga institutionen,UmeåLmiversitet.

l Sebilaga I "Refcrenslitterzittlr"

myndigheter regional nivå samt riksdag, regering och myndigheter central nivå. . Lokalisering anläggning för förvar av kärnavfall inrymmer både vetenav en skapliga och politiska aspekter, men bara vissa aspekter kommer att vara av central betydelse i samband med debatten inför en folkomröstning. Hur en sådan anläggning bedöms definieras närmast av de deltagande aktörerna. Definitionen bestämmer också vilka argument som används och hur det aktuella problemet skall lösas. Lokaliseringen av en anläggning för förvar av kärnavfall kan ses som en kamp mellan olika aktörer om vilken definition som skall accepteras Lidskog 1994, 104. Det kan vara svårt att dra exakta gränser mellan den politiska och vetenskapliga arenan, men den första är aspekter som demokrati och rättvisa centrala begrepp. Vetenskapen får här rollen av att ge kunskapsunderlag till de beslut som skall fattas av politiska instanser. Eftersom det rör sig om en fråga av nationellt intresse måste det lokala intresset vägas mot det nationella. De centrala besluten fattas nationell nivå medan konsekvenserna blir tydliga den lokala nivån. Centrala aktörer talar då ofta om demokrati ur representativa aspekter, medan intressen utanför de politiska församlingarna lokal nivå fokuserar deltagande demokrati. Centrala aktörer blir i det första fallet fullmäktige och styrelser i kommunen samt riksdag och regering, i det andra fallet betyder lokala intressen utanför den representativa församlingen lika mycket Ibid., 105. På den vetenskapliga arenan blir frågan definierad som i första hand vetenskaplig och den politiska dimensionen är begränsad. Politikens roll blir här ett verkställande organ i vetenskapens tjänst. Politiska värderingar får stå tillbaka för teknisk rationalitet och vetenskapliga bevis. I det första fallet politiseras frågan, i det andra avpolitiseras den Ibid., 106. Aktörerna i Malådiskussionen kan grupperas många olika sätt. Ett sätt är att gruppera dem i nationella, regionala och lokala aktörer. Till den första gruppen kan då hänföras riksdag och regering, de centrala myndigheterna Statens strålskyddsinstitut SSI, Statens kärnkraftinspektion SKI och företaget Svensk kärnbränslehantering AB SKB, miljöorganisationerna Greenpeace, Jordens Vänner samt Avfallskedjan, som alla verkar nationell nivå och organisationen Opinionsgruppen mot transport och lagring av kärnavfall, som omfattar medlemmar från flera kommuner i Malås närhet. Den regionala nivån representeras av länsstyrelsen. Den lokala nivån utgörs av kommunledningen, de politiska partierna i Malå, referensgruppen för förstudien, den fristå-

ende granskningsgruppen, den kommunale samordnaren, Opinionsgruppen mot kärnavfall och Ja-gruppen. Aktörerna kan också grupperas med deras intresse i den aktuella frågan som utgångspunkt eller efter deras grundläggande inställning till kärnkraft och förvaret av kärnavfall. l den följande genomgången kommer aktörerna att beskrivas utifrån den nivå de verkar på. I slutavsnittet kommer dessutom aktörerna att analyseras utifrån rollen som intressenter.

3.2 Lokala aktörer

Under rubriken lokala aktörer kommer Malå kommun att behandlas liksom, de olika opinionsgrupperna som letts av boende i kommunen samt de politiska partierna i Malå.

3.2.1 Malå kommun

När Malå kommun beskrivs som en aktör i debatten om en platsundersökning avses inte kommunens innevånare eller den kommunala förvaltningen, utan kommunledningen och då framförallt kommunstyrelsen i sin egenskap av verkställande organ i kommunen och kommunalrådet i sin egenskap av kommunens ledande politiker. Kommunstyrelsen har tagit initiativet till förstudien och kommunstyrelsen har de facto tillsatt referensgrupp, styrgrupp och den fristående granskningsgruppen. Kommunfullmäktige har efter beslutet den 22 november 1993 behandlat frågan endast vid ett fåtal tillfällen och då framförallt under det första året efter beslutet. l den fortsatta beskrivningen behandlas under rubriken Malå kommun alla aktiviteter från kommunsom emanerar ledningen eller där kommunens ledning eller den kommunale samordnaren spelat en betydande roll. Kommunledningen, i detta fall kommunalrådet Rolf Andersson s och majoriteten i kommunstyrelsen, har av de flesta uppfattats positiv till som en platsundersökning och därmed för ett Ja i folkomröstningen. Styrgrupperna för förstudien och den fristående granskningen har haft sitt mandat från kommunstyrelsen. I och med att kommunalrådet i debatter och tidningsartiklar stött tanken en fortsättning av SKB:s verksamhet i Malå att ta genom ställning för ett Ja, har kommunledningen kommit att nära förbindas med SKB och med företagets argumentation inför folkomröstningen. Kommunalrådet har ändå inte varit den malåpolitiker som synts mest i debatten och det förklarar

30 Rolf Andersson3 med han frågan inte skulle få ta kommunatt ansett att upp ledningens all tid och kapacitet. Den skulle inte få skymma andra viktiga beslut. Rolf Andersson menar att han och kommunledningen byggt sitt agerande beslutet i fullmäktige i november. Han menar att partierna haft en tyst överenskommelse att diskutera eventuell platsundersökning som en sakfråga och en många politiska frågor i kommunen. Malåbornas attityder i folkomsom en av röstningsfrågan grundar sig enligt kommunalrådet kön, generationsskillnader och bostadsort mera än partipolitiska grundinställningar. Som en följd av erfarenheterna från referensgruppens arbete i förstudien och den fristående granskningen uttalade kommunstyrelsen ett antal krav inför en eventuell fortsättning i djupförvarsprocessen: SKB skulle inte lämna någon lokaliseringsansökan mot kommunens vilja; det kommunala vetot måste gälla; kommunen önskade bli en föregångskommun i fråga om miljökonsekvensbeskrivningar och förutsatte att SKB skulle stödja ett sådant önskemål; kommunen förutsatte att SKB skulle bidra till sysselsättningsbefrämjande åtgärder för i första hand kvinnor och ungdomar samt bidra till att utveckla Malå till ett geologiskt centrum Informationsbroschyr inför folkomröstningen, 3. Förstudietiden har varit till stor nytta för Malå. Förutom att den gett några arbetstillfällen och dragit massmedias intresse till Malå, har den givit kommunledningen viktiga kontakter för framtiden, framförallt med handläggare och andra tjänstemän inom departement och myndigheter. Ett Ja i folkomröstningen skulle, enligt Rolf Andersson, innebära ett Ja till arbetstillfällen och till möjligheten att utveckla kompetens inom bl.a. geologi, som skulle komma en ungdomarna till godo och öka deras möjligheter att stanna kvar och utveckla bygden. Ett Nej skulle medföra att SKB lämnar Malå och att kommunen då måste utveckla de övriga planer som diskuterats parallellt med avfallsförvaret. Ett Ja i folkomröstningen skulle inte innebära att ett djupförvar skulle komma att förläggas till Malå. Rolf Andersson ansåg att en andra folkomröstning skulle genomföras innan kommunen kunde vidare mot mera detaljerade undersökningar förutsatt att en platsundersökning visat att Malå var en lämplig ort. Som många andra politiker i Malå uttrycker Rolf Andersson en besvikelse över regeringarnas svaga intresse för frågan om ett eventuellt kärnavfallsförvar i Malå. Kritiken gäller både den borgerliga regeringen mellan 1991 och 1994 och den nuvarande socialdemokratiska. Såväl Olof Johansson som Anna Lindh har fått inbjudningar att besöka Malå och framförallt under senare tid uttala sig om

l Intervjumed kommunalrådet Rolf Andersson.

det kommunala vetot skulle komma att gälla eller Ingen av de båda

ministrarna hade emellertid visat något intresse för fråganil.

Det är svårt att vid vissa tillfällen avgöra vilken grupp som tagit initiativ och agerat vid några informations- och diskussionsmöten. Annonser och flygblad kan vara undertecknade av projektledningen, ledningsgruppen eller arbetsgruppen. Vid flera möten har kommunen och SKB medverkat. Den som ofta inlett dessa möten eller fungerat som sammanhållande kraft har varit den kommunale samordnaren Carl Olof Sjölund, som också fungerat som sekreterare i de olika grupperna. Det är troligen därför som kommunen som helhet i debatten före folkomröstningen kommit att betraktas som positiv till en platsundersökning, vilket också förstärks av vetskapen att några av de ledande politikerna tagit ställning för en platsundersökning. Enligt Carl Olof Sjölund skall i dessa sammanhang styrgruppen i de flesta fall tolkas som de båda lokala politikerna i styrgruppen, Arne Hellsten m och Ann-Sofie Stenberg s, ledningsgruppen som ledningsgruppen för referensgruppen, dvs. Arne Hellsten och Ann-Sofie Stenberg samt Hasse Bjuhr s som adjungerades permanent som varande ordförande i referensgruppen och projektledningen som granskningsgruppens projektledning, dvs. Arne Hellsten m, Georg Andersson fp, Hasse Bjuhr s och Bert Eklund kd. Vid vissa tillfällen avser uttrycket projektledningen SKB:s projektledning för förstudien. Arbetsgruppen är referensgruppen

för den fristående granskningen, dagligt tal granskningsgruppen"5. I denna

grupp ingår flera personer som tidigare utgjort referensgrupp för SKB:s förstudie. Malå kommun och länsstyrelsen står som arrangör för två offentliga möten. Det ena hade rubriken Var placeras EU-ländernas kärnavfall där representanter för IAEA, EU:s miljödirektorat, miljödepartementet och SKI medverkade. Vid det andra mötet frågade journalisten Herbert Söderström ut myndigheter, SKB, miljöorganisationer och samhällsplanerare om risker och möjligheter med djupförvaring av kärnbränsle. Malå kommun står ensam som arrangör av Visionsdagar i Malå i oktober 1996 med medverkan från företagare och samhällsdebattörer samt en informationskväll för ungdomar om en geologikurs sommaren 1997. Styrgruppen har arrangerat ett kvällsseminarium kring kärnavfallet och säkerheten där SKI och SKB medverkat samt minst fyra kvällsseminarier där delar av SKB:s förstudie presenterats. Arbetsgruppen står som arrangör av dels ett inledande möte där den fristående granskningen presenteras,

4 Anna Lindhs svar komförst fredagenförefolkomröstningen i ett faxmeddelande till TV4. Anna Lindh hartidigarei riksdagenbesvarat en frågafrån Mats Lindberg s om detkommunala vetot. 5Intervju med Carl Olof Sjölund.

dels informationsmöten kring bentonitlerans roll i djupförvaret, kring SKI:s och SSI:s uppgifter samt en debatt om säkerhet och process i kärnavfallsprogrammet med medverkan från myndigheter, Malå kommun, Avfallskedjan och SKB. Projektledningen står som inbjudare för ett offentligt möte med en representant för Avfallskedjan kring KBS-3-metoden och djupförvarsprocessen. Den kommunale samordnaren har dessutom medverkat i bl.a. ett informationsmöte för TCO:s och SACO:s medlemmar, information för Malås pensionärer om en den fristående granskningen samt ett informationsmöte anordnat av pensionärsorganisationerna månad före folkomröstningen. Malå kommun erbjöd också en sina anställda information från bl.a. SSI och SKI om kärnavfallsprocessen delvis arbetstid. Initiativet kom från arbetsgruppen men planerades och genomfördes den kommunale samordnarenö. av Det är lätt att utomstående få intrycket av att en stor del av informasom tionsutbudet under 1996 och 1997 emanerat från Malå kommun eller från kommunen i samverkan med SKB delvis grund av de oklarheter som nämnts tidigare. Att döma de intervjuer gjordes strax efter folkomröstningen av som hade en del av kommunmedborgarna svårt att avgöra vem som arrangerat vissa informationsmötena och diskussionerna under kampanjen före folkomröstav ningen. Vid många tillfällen har kommunledningen och SKB samarbetat och det har av många setts som om kommunen redan från början av förstudien bestämt sig för platsundersökning. Detta faktum kan vara förklaringen till att bara 37 en procent säger sig ha mycket stort eller stort förtroende för kommunledningen när det gäller informationen om kärnavfall och djupförvar, medan 57 procent säger sig ha ganska litet eller mycket litet förtroende. Förtroendet för kommunledningen är klart lägre hos kvinnor än hos män. Omkring en tredjedel av de intervjuade uppfattar kommunens information som saklig, medan 28 procent den argumenterande och 26 procent pläderande. Var sjätte malåbo anser vara kan inte någon åsikt kommunens information. Även här visar kvinnor ange om en avvikande uppfattning. Betydligt färre kvinnor än män ser kommunens information som saklig.

3.2.2 Styrgruppen

För förstudien tillsattes styrgrupp bestående av två representanter för Malå en kommun samt två representanter för SKB, Claes Thegerström och Per Eric Ahlström. Kommunstyrelsen beslöt vid sitt sammanträde den l februari 1994 att

° Beskrivningenbygger material som ställtstill förfogande av den kommunalesamordnaren Carl Olof Sjölund,

utse Arne Hellsten m och Lena Nyström s till kommunens ledamöter. Arne Hellsten hade varit en av dem som mest aktivt hade stött förslaget om en förstudie medan Lena Nyström tillhörde den minoritet bland socialdemokrater röstat emot förstudie och som också reserverat sig mot beslutet. som en Styrelsen beslöt också att utse Arne Hellsten till ordförande i styrgruppen, vilket är något förvånande med tanke att Moderata samlingspartiet endast hade tre mandat i kommunfullmäktige. Det naturliga hade varit att socialdemokraterna, med 14 av fullmäktiges 31 mandat, skulle tillsätta ordförande i en grupp, som kunde antas ett visst inflytande förstudiens genomförande. Lena Nyström avsade sig uppdraget efter endast några få sammanträden och ersattes den 30 augusti 1994 av Ann-Sofie Stenberg, som hade röstat för en förstudie vid kommunfullmäktigesainmanträdet den 22 november 1993. Styrgruppens roll och uppgifter fastställdes av kommunstyrelsen den 24 maj 1994. Styrgruppen utgjorde beslutsorgan för verksamheten. Gruppens uppgift var också att bereda frågor av principiell karaktär för beslut i kommunstyrelsen och fick genom delegation av kommunstyrelsen rätt att besluta i styrelsens ställe i övriga ärenden där ledamöterna var eniga. Styrgruppen ansvarade för förstudiens budget och hade skyldighet att redovisa sin verksamhet inför kommunstyrelsen. Om kontakter med myndigheter och politiska organ hade officiell karaktär skulle frågan föreläggas kommunstyrelsens ordförande kommunalrådet eller arbetsutskottet Ks protokoll 94-05-25. Styrgruppen höll tio sammanträden under förstudieperioden, men framförallt de båda kommunala representanterna deltog regelbundet i referensgruppens möten. Styrgruppen måste sägas ha haft inflytande över arbetet med förstudien och framförallt gruppens ordförande Arne Hellsten har visat stor aktivitet. Han har ofta representerat Malå kommun vid seminarier och diskussioner med myndigheter.

3.2.3 Referensgruppen

Malå kommunfullmäktige tillsatte vid sitt sammanträde den 15 mars 1994 en referensgrupp för förstudien. Gruppens uppgift var att följa utredningsarbetet samt bidra med synpunkter och förslag för att förstudien skulle kunna ge en allsidig belysning av förutsättningarna för en eventuell slutförvaring av använt kärnbränsle i kommunen. Referensgruppen skulle också förmedla information till de olika intressegrupperna och kunskap och synpunkter från medborgarna till förstudien Kfzs protokoll 94-03-15. Referensgruppen korn att bestå av 22 personer samt ersättare och de representerade de sex politiska partierna i fullmäktige samt följande organisationer, föreningar och intressegrupper: SACO,

TCO, LO, SAF, LRF, Malåföretagarna, köpmannaföreningen, pensionärsföreningarna, Malå sameby, församlingarna, Ungdomsrådet, Svenska naturskyddsföreningen, Opinionsgruppen mot kärnavfall, idrottsföreningarna, besöksnäringen samt byautvecklingsrådet. Däremot kom inte samepartiet att ingå i gruppen ens efter valet 1994, då partiet fick ett mandat i fullmäktige. Till ordförande i referensgruppen utsågs Hasse Bjuhr s, till ersättare för ordförande Bert Eklund kd, och som sekreterare fungerade den kommunale samordnaren Carl Olof Sjölund Referensgruppens protokoll 94-03-30 . Referensgruppen konstituerades den 30 mars 1994 och genomförde sedan åtta sammanträden innan dess arbete i princip förklarades avslutat den 30 maj 1995 Ibid., 95-05-30. Referensgruppen genomförde också ett flertal seminarier i Malå inom följande områden: lagstiftningen inom kärnavfallsområdet, strålning och strålskydd, forskning kring djupförvar, berggrunden i Malå kommun, Malå och framtiden, kärnavfallet och miljön samt SKB:s förstudie i Malå lägesrapport. Gruppen genomförde också en rad studieresor till - en kärnkraftsanläggningarna i Oskarshamn kärnkraftverket, mellanlagret CLAB

och Äspölaboratoriet, Forsmark SFR och radiofysiska institutionen vid Umeå

universitet. Ledamöter från Referensgruppen har deltagit i flera seminarier, bl.a. kring REKO-projektet vid Högskolan i Luleå och kring kärnavfall i Helsingfors samt i de exkursioner företogs i Malåområdet. Referensgruppen ansvarade som också för flera informations- och diskussionsmöten i Malå. Referensgruppens arbete fortsatte även efter den 30 maj 1995. Gruppens uppdrag förlängdes de facto när det blev aktuellt med en fristående granskning SKB:s förstudie. Vid de två sista mötena diskuterade gruppen det förslag till av fristående granskning väckts i kommunstyrelse och kommunfullmäktige en som och efter diskussion och del ändringar godkände referensgruppen den en uppläggning styrgruppen föreslagit Ibid., 95-05-30. som Det är svårt att protokollen få någon klar uppfattning av referensgruppens av betydelse för förstudien. Av protokollen att döma har vissa deltagare varit mycket aktiva medan det är svårare att se någon aktivitet från andra gruppers sida. Vänsterpartiet riktar i sitt remissvar kritik mot arbetet i gruppen, mot passivitet hos del ledamöter och oklarheter i förhållandet mellan styrgrupp en och referensgrupp. Flera remissorgan, bl.a. Centerpartiet, betonar svårigheten att lekman relevanta synpunkter ett så tekniskt material som stora som ge delar förstudien utgör. Centern påpekar också att studien sammanställts av av SKB trots att utredningarna gjorts av fristående konsulter och partiet hade önskat opartisk sammanställning. Av närvaron att döma har intresset för en arbetet i ändå varit stort och genomgång av remissvaren från de gruppen en

organisationer som var företrädda i referensgruppen visar också ett stort engagemang i några fall mycket stort engagemang. Referensgruppens arbete finns sammanfattat i en rapport Förstudie Malå. Dokumentation av referensgruppens arbete". Materialet är sammanställt av kommunen men publiceras, något förvånande, i SKB:s serie Projektrapporter, vilket kanske också bidrar till omgivningens bild av ett nära samarbete mellan kommunen och SKB.

3.2.4 Lokala arbetsgruppen för en fristående granskning

Centerpartiets fullmäktigeledamot Alf Holmström ställde i juni 1994 en fråga till kommunstyrelsens ordförande Rolf Andersson om Malå kommun planerade att anlita oberoende experter för att granska SKB:s slutrapport om förstudien. Kommunalrådet svarade att kontakter redan tagits med miljödepartementet för att söka få en sådan studie finansierad Kf protokoll 94-06-13. Sedan finansieringsfrågan lösts beslöt kommunfullmäktige i december 1995 att skapa en organisation för att få en oberoende värdering av de resultat som SKB presenterat i sin förstudie. En lokal arbetsgrupp bildades för att utgöra referensgrupp för den fristående granskningen. Större delen av gruppen var identisk med den referensgrupp som tidigare arbetat med förstudien. Vänsterpartiet bytte emellertid ut sina ledamöter eftersom partiet inte ansåg att personer som ingått i den gamla referensgruppen skulle granska sitt eget arbete. Även Centerpartiet bytte sin ledamot. Dessut utom tillkom representanter för Samepartiet och länsstyrelsen samt grannkommunerna Norsjö, Sorsele, Arvidsjaur och Lycksele. Opinionsgruppen mot kärnavfall i Malå och Svenska naturskyddsföreningens lokalavdelning avstod däremot från att delta i granskningsgruppen eftersom de ansåg att gruppens mandat inte tillät en granskning av hela processen utan endast förstudiematerialet. Till sakkunnig, opartisk ordförande i gruppen utsåg kommunen Valfrid Paulsson, tidigare generaldirektör för Naturvårdsverket. Granskningsgruppen arbetade med fyra utskott: ett miljö- och säkerhetsutskott med Hasse Bjuhr s som ordförande; ett geologi/hydrologiutskott lett av Georg Andersson fp, ett transport- och anläggningsutskott med Bert Eklund kd som ordförande samt ett socioekonomiskt utskott, där Arne Hellsten m, var ordförande. Arne Hellsten fick en central ställning genom att han därmed kom att ingå i granskningsgruppen samtidigt som han fungerade som ordförande i styrgruppen och projektledningen. Granskningsgruppens uppgift var dels att med hjälp av utomstående, oberoende experter utvärdera och

eventuellt komplettera förstudiematerialet, dels att med utgångspunkt i detta

material utarbeta information och ge kominuninnevånama ett beslutsunderlag

för den kommande folkomröstningen Kf protokoll 95- 12-05. Granskningsgruppen presenterade sitt arbete och de experter som gruppen anlitade i ett informationsblad till kommuninnevånarna liksom ett informationsblad "Frågor och djupförvar Granskning i Malå, 3. Gruppen genomsvar om förde också i november 1996 enkät till kommunmedborgarna Vad vill du en veta inför folkomröstningen Gruppen har också tagit initiativ till flera informationsmöten som har berörts tidigare. För att få komplettering den socioekonomiska delen av förstudien tog en av Arne Hellsten och Carl Olof Sjölund kontakt med konsultföretaget lnfraplan. Infraplan presenterade projektbeskrivning, med förslag till en fördjupad en analys av Malås problembild och möjligheter och utarbetande av strategier för lokal och regional utveckling. Granskningsgruppen antog också lnfraplans förslag. Företaget arbetade med ungdomsgrupp för att få en bild av en malåungdomarnas önskemål framtiden, byautvecklingsgrupp för att om en diskutera hur utflyttningen skulle kunna stoppas och ungdomarna kunna stanna kvar i byarna samt näringslivs- och infrastrukturgrupp som kartlade Malås en företag och arbetsplatser. I varje fall i slutskedet kom Infraplan att uppfattas företrädare för Ja-sidan eftersom företagets ansvarige i Malå, Hans som en Jäderström, samtidigt var medlem i Ja-gruppen. Under 1996 och 1997 har granskningsgruppen och dess utskott hållit ett stort antal sammanträden där förstudiematerialet och de anlitade experternas rapporter bearbetats. Gruppens bedömningar som enhälligt antogs vid ett sammanträde i april 1997 presenterades för kommuninnevånarna i en informationsbroschyr Granskning i Malå", är enligt gruppen opartisk sammanställning av som en granskningen och blev det underlag som skulle vara kommunens informasom tion inför folkomröstningen. Gruppen arbetade utifrån ett antal frågeställningar: Är uppgifterna i förstudiematerialet korrekta, är problemen tillräckligt belysta, är redovisningarna tillräckligt klara och lätta att förstå och behövs kompletteringar Granskningsgruppen riktar del kritik mot felaktigheter i någon en delstudie och påpekar att en del av materialet är svårtillgängligt. Slutsatsen måste ändå tolkas som ett klart godkännande av förstudien även om gruppens ordförande avslutar med; "Först efter en jämförelse med resultaten från förstudier i flera andra kommuner avgörs om Malå kan komma i fråga för en platsundersökning Ibid., 4. Kritik riktades mot Valfrid Paulsson från Nej-sidan inför folkomröstningen, där hans opartiskhet sattes i fråga. Vid några offentliga möten märktes också

klara motsättningar mellan Paulsson å ena sidan och Opinionsgruppen och Greenpeace å den andra. Trots detta uppfattar 41 procent av de intervjuade granskningsgruppens information som saklig vilket är en betydligt högre siffra än för de flesta andra aktörer. Endast TV, Norra Västerbottens Tidning och SKB får högre siffror beträffande sakligheten i sin information. Över hälften de av intervjuade har mycket eller ganska stort förtroende för granskningsgruppen. Även här är kvinnornas förtroende lägre 49% än männens 59%.

3.2.5 Den kommunale samordnaren

Enligt avtalet mellan Malå kommun och SKB skulle kommunen utse en samordnare för att biträda projektledaren för förstudien. Vid sitt sammanträde den l februari l994 beslöt kommunstyrelsen att utse Carl Olof Sjölund till kommunal samordnare. Sjölund har varit kontaktman mellan kommunen och myndigheter central och lokal nivå, andra kommuner, företag och organisationer, massmedia, universitet och högskolor, kommunmedborgare och andra intresserade av debatten om kärnavfallet. Den kommunale samordnaren har detta sätt kommit att bli något av spindeln i nätet. Sjölund har dessutom fungerat som sekreterare i styrgruppen, referensgruppen och granskningsgruppen. Sjölunds uppgift var att biträda projektledningen. Eftersom Sjölund tidigare varit aktiv politiker och ledamot fullmäktige för Folkpartiet, i debatten under av hösten 1993 aktivt arbetat för och röstat för en platsundersökning och haft sitt arbetsrum i kommunen förvaltningshus, har det varit lätt att associera honom med kommunledningen och dess inställning i folkomröstningsfrågan. De som intervjuades kort efter folkomröstningen visar ändå större förtroende för den kommunale samordnaren än för t.ex. de politiska partierna och opinionsgrupperna. Drygt 40 procent säger sig ha mycket stort eller ganska stort förtroende för Sjölund, medan lika många anger ganska litet eller mycket litet förtroende.

3.2.6 De politiska partierna: Allmänt

De malåbor som intervjuades efter folkomröstningen visar inte något uttalat upp förtroende för sina politiker. Fyra av tio 38% tycker visserligen att politikerna sköter sin uppgift bra, 23 procent "dåligt", 30 varken men svarar procent eller och 9 procent vet ej". Svaren ger kanske bild lågt intresse för mer en av partipolitik än av förtroende för politiker och den politiska debatten.

Den partipolitiska debatten i Malå inför folkomröstningen kan utan tvekan karaktäriseras lågmäld. Diskussionen i massmedia domineras av medlemsom i opinionsgrupperna eller privatpersoner utan närmare koppling till mar av partierna. Vid några tillfällen debatterar partiernas ledande politiker, men det omedelbara intrycket är att många undviker den öppna debatten. Undantaget är i viss mån vänsterpartiet, där nästan enbart partiets ordförande Lennart men syns Gustafsson och vice ordförande Eva Olofsson. Trots allt tycker sig 44 procent malåborna ha uppfattat en öppen politisk debatt mellan partierna, men 27 av "nej" och hela 30 procent vet ej vilket också kan tolkas procent svarar som har inte sett någon debatt. Flera politikerna, t.ex. kommunalrådet Rolf av Andersson, säger att det funnits en tyst överenskommelse att låta frågan vara en sakfråga och att detta skulle vara förklaringen till den lågmälda debatten. De också erfarenheterna från Storuman som en förklaring. Debatten inför anger folkomröstningen i Storuman ledde till djupa konflikter mellan och inom partier och mellan kommunmedborgare. Bara 3 procent av malåborna tror att debatten i Storuman haft den betydelsen. l partierna har frågan platsundersökning diskuterats under de två om en senaste åren i samband med att partiets ledamöter i referensgruppen rapporterat arbete. I några partier har frågan då diskuterats fortlöpande, medan om gruppens det i andra har setts som information. I intervjuerna fick malåborna uppge vilket förtroende de hade för de politiska partierna. För Vänsterpartiet hade 31 procent mycket stort eller ganska stort förtroende, vilket är en betydligt högre siffra än den andel av rösterna som partiet fick vid det senaste valet. 42 procent hade mycket litet eller ganska litet förtroende, medan 28 procent svarade vet ej. Något färre 28% hade mycket stort eller ganska stort förtroende för socialdemokraterna, medan 45 procent visade mycket litet eller ganska litet förtroende. För det tredje partiet som frågorna förtroende berörde i intervjuundersökningen, Moderata samlingsom partiet, andelen med mycket stort eller ganska stort förtroende lägre, 21 var procent. Kvinnor visar högre stöd för Vänsterpartiet och lägre för socialdemokrater och moderater än männen i Malå. Det är också intressant att notera att Vänsterpartiet i intervjuundersökningen fick större förtroende än Socialdemokraterna, även om den grupp som angav sin lokala partipreferens ganska liten, eftersom 25 procent inte ville svara och 9 var procent svarade vet ej. 28 procent svarade att de föredrog Vänsterpartiet, medan motsvarande siffra för s var 25 procent. Andelen kvinnor som stödde socialdemokraterna var bara 16 procent .

Socialdemokratiska partiet

Trots ställningen som det största partiet i kommunfullmäktige har socialdemokratema7 inte präglat den offentliga debatten i Malå inför folkomröstningen. Vänsterpartiet och moderaten Arne Hellsten samt i slutskedet i viss mån också Miljöpartiet har betydligt oftare synts i massmedia. Detsamma gäller även för perioden från beslutet förstudie i november 1993 och fram till om en sommaren 1997. Förklaringen är enligt den ledande Socialdemokraten, kommunalrådet Rolf Andersson, att partiet inte primärt sett förstudien och den eventuella platsundersökningen som en partipolitisk fråga utan som en sakfråga. Partiet har byggt sitt arbete beslutet i fullmäktige och verkat i referens- och granskningsgruppen för att få fram så bra förstudiematerial och information till kommunens medborgare som möjligt. Frågan om en eventuell platsundersökning är bara en av många politiska frågor i kommunen och får därför inte ta all tid upp för kommunledningen. Rolf Andersson ser inte heller frågan om en platsundersökning som i första hand en politisk fråga. Det socialdemokratiska partiet har diskuterat frågan men inte tagit någon rekommendation om hur medlemmarna skulle rösta. Arbetarkommunens styrelse har heller inte tagit ställning som kollektiv men däremot som enskilda medlemmar. De flesta är troligen för platsundersökning. en Liksom de övri ga partierna fanns bland socialdemokraterna anhängare både till Ja och Nej i folkomröstningen. Rolf Andersson hoppas att medlemmarna för det första skall delta i omröstningen för det andra helst rösta "ja". Han tror att motståndarna inom hans eget parti till en platsundersökning finns bland en del yngre, bland kvinnor och bland dem som bor ute i byarna. De miljökonsekvenser so|n motståndarna talat om ser Rolf Andersson något överdrivna. som Miljöfarliga ämnen har hanterats tidigare utan några större problem i Sverige. Ett Ja i folkomröstningen skulle innebära fler arbetstillfällen och ökade intäkter, men också en kompetenshöjning. Förstudieperioden har lyft fram och belyst olika utvecklingsmöjligheter för kommunen och gett ett tillskott till kommunens ekonomi. Ett "Nej" däremot skulle medföra att SKB försvinner från kommunen och att Malå förlorar några arbetstillfällen och inkomster. Kommunledningen får då söka utveckla några de projekt diskuterats. av som Risken är också att den positiva anda som utmärkt Malå i några år förbyts i pessimism och att utflyttningen ökar igen framförallt ungdomar. av

7Avsnittetbygger intervju med kommunalrådet Rolf Andersson samt uppgiftervid offentliga möten i Malå.

Folkomröstningen kunde möjligen ha kommit senare, enligt Rolf Andersson kommunstyrelsen och fullmäktige hade kunnat ta besluten om en fortsättom ning efter förstudien. Av intervjun och uttalanden vid offentliga debatter att döma tycks det kommunledningen varit beredd att vidare med en som om platsundersökning även vid marginell majoritet för Ja i folkomröstningen. en Socialdemokraterna inte att regeringen skulle genomdriva en detaljtror undersökning och lokalisering avfallsanläggning mot en kommuns vilja. av en Ett Ja i folkomröstningen skulle därför inte tvinga Malå att så småningom ta emot ett slutförvar.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiets har fortlöpande diskuterat kärnavfallsfrågan sedan den första

gången blev aktuell våren 1993. Partiets negativa attityd beror den grundläggande inställningen till kärnkraften som energikälla, men partiet är dessutom mycket kritisk till kring lokaliseringen av ett slutförvar samt till processen KBS-3-metoden. Partiet har inte beslutat att rekommendera sina medlemmar om och sympatisörer hur de skall rösta, men Lennart Gustafsson är säker att en mycket stor majoritet kommer att rösta Nej, även om han vet om att det finns Jaanhängare även bland vänsterpartisterna. Vänsterpartiet är det parti visar den största politiska aktiviteten i som upp Malå i samband med folkomröstningen. Partiet har drivit ett konsekvent motstånd under hela femårsperioden mot att kommunen något sätt skulle sig i studier kring ett eventuellt slutförvar i Malå. Partiet har röstat engagera förstudie och sedan reserverat sig mot den segrande linjen i emot en kommunstyrelse och fullmäktige, men också senare sökt få beslutet upprivet och förändra förslaget till avtal mellan kommunen och SKB. Frågan har ändrat Vänsterpartiets ordförande, från soptipp till arbetstillfällen. karaktär menar Partiet har deltagit i både referensgruppen för förstudien och arbetsgruppen för den fristående granskningen, medan en del andra grupper Nej-sidan avstod från representation i granskningsgruppen. Vänsterpartiet ansåg att det logiskt att delta i granskningsgruppen, höll låg profil, enligt Lennart var men en Gustavsson. Partiet vill sprida arbetsuppgifter flera medlemmar och bytte därför ledamöter mellan förstudien och granskningen eftersom vänsterpartiet, enligt Lennart Gustafsson, tycker att det uppstår en form av tvåinstansannars

8 Avsnittetbygger intervjuermedLennart Gustafsson ochEvaOlofsson samt uppgifter vid offentliga möten i Malå.

jäv, dvs. det egna arbetet skulle komma att granskas. Granskningsgruppen tillkom enligt Vänsterpartiet för att legitimera förstudien. Som tidigare nämnts har Vänsterpartiet mycket snabbt gått från undanskymd ställning i den lokala politiken till att bli det näst största partiet i kommunen. Till en del beror troligen detta på partiets utåtriktade arbete. Det är vanligt att även lokala partier har sin största kontaktyta mot medlemmarna medan kontakterna med allmänheten är mera sporadiska. Vänsterpartiet i Malå tycks ha bättre kontakter med den stora allmänheten än övriga partier. Före varje fullmäktigesammanträde bjuder partiet "fullmäktigefika" utanför någon av kommunens livsmedelsbutiker för att kontakt med kommuninvånarna och få diskutera de frågor som kommer att behandlas i fullmäktige. Partiet håller också regelbundet möten i byarna utanför centralorten. Kommunmedborgarnas förtroende kommer fram i den intervjuundersökning som gjordes strax efter folkomröstningen. där Vänsterpartiet fick större stöd än något de övriga av partierna. Förtroendet gällde i många fall just Lennart Gustafsson i högre grad än Vänsterpartiet som politiskt parti. Vänsterpartiet ser ett Ja i folkomröstningen ytterligare ett steg mot ett som djupförvar i Malå. Partiets kritik mot metoden beror att det att forskanser ningen kring andra metoder för slutförvar inte fått lika KBSstora resurser som 3-metoden. Det anser också att processen lagts så sätt att många små upp inlandskonnntiner kan tänkas säga Ja till förstudie och platsundersökning av ekonomiska skäl. Ett Nej skulle inte så dramatiska konsekvenser tror Vänsterpartiets ledare. Kommunen måste under den närmaste framtiden koncentrera sitt arbete att dels behålla och utveckla de verksamheter finns, som men framförallt att hitta nya områden för att öka sysselsättningen och förhindra en ökad utflyttning av ungdomar.

Moderata samlingspartiet

Arne Hellsten, som började arbeta politiskt så sent 1991, sig själv och som ser

Moderata samlingspartietg mycket aktiva pådrivare i diskussionen inför

som beslutet om en förstudie i Malå. Hellsten anser att det fanns klar majoritet för en en förstudie men känslomässiga ställningstagande fick många att tveka inför beslutet i fullmäktige. Han ser inte diskussionerna förstudie och platsom undersökning som i första hand partipolitisk fråga utan sakfråga, en som en men den har en indirekt koppling till kärnkraftens vara eller inte Motståndet vara. inför folkomröstningen kom därför främst från Vänsterpartiet och Centerpartiet.

f Avsnittetbygger intervju med Arne Hellsten och uppgiftervid offentliga möten i Malå.

Två andra som Hellsten uppfattar som negativa är kvinnor och de grupper boende ute i byarna. Han hoppas att malåborna kan fortsätta samarbeta även efter omröstningen oavsett vad utfallet skulle bli. Folkomröstningen i Storuman är ett varnande exempel, där följden blev slitningar inom kommunen. Risken finns att frågan även i Malå skulle kunna skapa motsättningar inom och mellan partierna. Hellsten önskar först en platsundersåäkning, som enligt honom kommer att ge Malå kunskaper för framtiden. Folkomröstningen gäller en platsundersökning och inte ett slutförvar. Kommunen har möjlighet att hålla fler folkomröstningar. Det kommunala vetot kommer med all säkerhet att gälla. Först om kommunen sedan vill vidare med en detaljundersökning kan det bli aktuellt att ta ställning till en slutförvarsanlåiggning. Moderaterna ser en platsundersökning som en möjlighet att öppna ett fönster utåt, en möjlighet till utveckling av kommunen. Förstudien har öppnat dörren till handläggare inom myndigheter och departement, till en ny typ av kontakter. En platsundersökning kan ge kommunen ett tillskott 10 miljoner under en treårsperiod. Framförallt hoppas moderaterna att det fortsatta arbetet skall ge Malå tillgång till utbildningsprogram för ungdomarna och därmed sysselsättning och möjlighet att stanna i kommunen. Moderaterna har rekommenderat sina medlemmar att rösta Ja. I denna fråga liksom i de flesta andra frågor är medlemmarna ense, även om Hellsten är medveten om att det också i hans parti finns negativa attityder till att vidare efter förstudie och eventuell platsundersåikning. Moderaternas positiva inställning till kärnkraften som energikälla gör att partiet ser problemet kring det utbrända kärnbränslet som en teknisk fråga som jämställs med hanteringen av andra typer av miljöfarligt avfall. Debatten kring kärnavfallets förvar har givit i första hand Arne Hellsten men i viss mån också i Malås politiska liv. De moderaterna en framträdande plats offentliga debatterna inför folkomröstningen, och även debatterna i fullmäktige och kommunstyrelse, har dominerats av Hellsten och Vänsterpartiets båda ledande politiker Lennart Gustafsson och Eva Olofsson. Även vid de offentliga debatter där samtliga partier medverkat i en panel har Vänsterpartiet och Moderata samlingspartiet fått betydligt större utrymme än de övriga partierna.

Övriga partier

I Malå kommunfullmäktige var även Folkpartiet liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokratiska samhällspartiet representerade under 1991-94 och efter valet

1994 tillkom också Samepartiet. Dessa partier har inte synts lika mycket i debatten som de tre tidigare beskrivna med undantag för att Georg Andersson, Folkpartiet och Bert Eklund, Kristdemokraterna i kampanjens slutskede tillsammans med kommunalrådet Rolf Andersson i debattartiklar i Norra Västerbotten och Västerbottens Folkblad uppmanade kommuninnevånarna att rösta Ja.

Folkpartietsm fullmäktigegrupp tidigare nämnts delad inför beslutet i

var som kommunfullmäktige i november 1993. Partiet har sedan aktivt deltagit i båda referensgrupperna. Georg Andersson har också ingått i projektledningen för den fristående granskningen och lett ett av utskotten. Majoriteten inom Folkpartiet har varit positiva till de inledande studierna. Partiet har platsundersett en sökning som ett sätt att öka kunskaperna innan ett slutligt beslut detalj-om en undersökning tas. Den skulle också ge ett väsentligt bidrag till möjligheterna att utveckla kompetensen inom geologiområdet, och kunna bättre utsikter till ge utbildning för malåungdomarna. Det har också inom partiet funnits en mindre grupp som tagit avstånd från tanken en förstudie och följande platsundersökning. Någon omfattande diskussion kring ställningstagandet i folkomröstningen har inte partiet haft. Folkpartiet har inte tagit någon rekommendation inför folkomröstningen om vilket alternativ medlemmarna borde lägga sin röst utan respekterat att medlemmarna kan ha olika åsikter.

Centerpartiet" är det parti i fullmäktige vid sidan Vänsterpartiet

som av intagit den mest konsekventa negativa attityden till förstudie och platsundersökning. Partiet har alltifrån diskussionerna under våren 1993 fram till folkomröstningen talat emot först en förstudie och platsundersökning. senare en De tre centerpartisterna reserverade sig också mot kommunfullmäktiges beslut i november l993, men partiet har deltagit i referensgrupperna för förstudien och den fristående granskningen. Enligt Sten Biström, Centerpartiets ordförande, har det aldrig funnits någon tanke att uppmana medlemmarna att rösta Nej i folkomröstningen. Även hos Centerpartiet fanns minoritet, en i det här fallet de som var positiva till en platsundersökning. Utgångspunkten för centerns ställningstagande i Malå har i första hand varit omtanke miljön, viss om en osäkerhet beträffande KBS-3-metoden och transportsättet. Partiet har också vid några tillfällen kritiserat SKB:s dominerande roll i förstudiearbetet. Centerpartiets inställning i kärnkraftsfrågan kan ha haft viss betydelse för meden lemmarnas attityder till en platsundersökning.

"l Framställningenbygger intervju medGeorgAnderssonoch intryck från offentliga debatteri Malå. " Frmnställningcnbygger intervju medStenBiström och uppgifter från den offentliga debatteri Malå.

Kristdemokraterna tillhörde dem motarbetade tanken en förstudie som Thure Lindblom, lyckades också under 1993. En av deras fullmäktigeledamöter, få ärendet återremitterat till fullmäktige hösten 1993. Partiets båda fullmäktigeledamöter röstade för avslag vid fullmäktigesammanträdet den 22 november 1993 och reserverade sig sedan mot beslutet. Partiet har deltagit i båda referensoch partiets ordförande Bert Eklund har ingått i projektledningen för grupperna den fristående granskningen och varit ordförande i ett av utskotten. Kristdemokraterna bytte alltså attityd under förstudietiden. Samepartiet bildades före valet 1994 och var inte representerat i fullmäktige när beslutet förundersökning togs. Partiet var aldrig representerat i om en referensgruppen för förstudien, har däremot deltagit i den arbetsgrupp som men bildades för den fristående granskningen, där det i första hand sökt ta tillvara rennäringens intressen. Mycket få malåbor uppgav vid intervjuerna att rennäringen haft någon betydelse för deras ställningstagande i folkomröstningen. Miljöpartiet har ingen representation i fullmäktige men har varit aktivt under kampanjen före folkomröstningen. Partiet fick också deltaga i den avslutande debatten mellan de politiska partierna, där Samepartiet inte deltog. Flera av miljöpartiets medlemmar har varit medlemmar i Opinionsgruppen mot kärnavfall och ett nära samarbete har funnits mellan de båda organisationerna och vissa medlemmar i sameföreningen.

3.2.7 Opinionsgrupper

I Malå har två lokala opinionsgrupper deltagit i debatten om lokaliseringen av ett slutförvar. Opinionsgruppen mot kärnavfall i Malå, tidigare Opinionsgruppen mot atomsopor, bildades redan 1993 och har tidvis varit mycket aktiv. Ja-gruppen bildades först våren 1997 och kan därför inte visa lika många upp aktiviteter som Opinionsgruppen.

Opinionsgruppen mot kärnavfall i Malå

Den mest aktiva lokala organisationen under folkomröstningskampanjen har varit Opinionsgruppen kärnavfall i Malå, ofta bara benämnd Opinionsmot OP-gruppen eller Nej-gruppen. Medlemmarna i gruppen, som själv gruppen, kallar sig för en miljöorganisation, har varit aktiva sedan 1992, även om inte formellt bildades förrän 1994. Bakgrunden är det samarbete som gruppen

Z Beskrivningen bygger intervjuer medMartin Bildslröm, HansForsgren och Ingrid Bildström samt uppgiftergivnai offentligadebatteri Malå.

inleddes under första hälften av 1993, initiativ från Hans Forsgren, mellan ett antal malåbor som oroats av tanken förvaring kärnavfall i kommunen. De av mest framträdande medlemmarna i under de senaste åren har varit gruppen ordföranden Martin Bildström samt vice ordföranden Hans f båda rsgren som ofta deltagit i de offentliga debatterna och i assmeoia samt Nils-Göran Edvardsson och Henry Svonni. Gruppen hade vid tiden för folkomröstningen cirka 470 medlemmar, de flesta från Malå, ett antal från Skellefteå och övriga Västerbotten, hade men gruppen också sympatisörer i andra delar av landet. Gruppens medlemmar har till stor del bestått av personer med ringa eller begränsad teknisk och geologisk kompetens. Organisationen var partipolitiskt obunden och majoritet medlemmaren av na har troligen inte varit politiskt aktiva, bland de mest verksamma men återfanns aktiva politiker inom Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet. I gruppens ledning fanns till en början några av Vänsterpartiets ledande politiker men de senaste åren har tydligen Vänsterpartiet sett det viktigt att inte som framstå som alltför nära lierat med Opinionsgruppen. Det arbetet i mesta av gruppen har skett ideell grund och medlemmar finansierade början stor en del av arbetet med egna medel. Gruppen har sedan fått bidrag inför folkomröstningen från Malå kommun med 50.000 kronor våren 1994, 50.000 kronor våren 1995 och 150.000 kronor 1997. Huvudsyftet för Opinionsgruppen har varit att verka motvikt till SKB som en och kärnavfallsintressena, saklig och fristående information till allmänheten, ge verka för att större satsningar görs alternativa förvaringsmetoder och att avfallet inte göms i urberget utan att hänsyn tas till naturens kretslopp samt att kommande generationer ska slippa betala för ett kortsiktigt tänkande. Opinionsgruppen har under perioden 1993-97 bedrivit en informations- och opinionsverksamhet, som i första hand riktat sig till invånarna och politikerna i den egna kommunen. Aktiviteten har naturliga skäl varit sörst under månaderna före av folkomröstningen. Informationen har till större delen bestått flygblad, kortare av informationsskrifter och insändare i regionala tidningar, framförallt Norra Västerbotten. Gruppen har också utformat hemsida Internet. Det är en egen naturligtvis svårt att lekman behärska så högteknologisk verksamhet som en som kärnavfallslagring. Gruppen tycks i allmänhet ha använt SKB:s informationsmaterial som utgångspunkt för kritisk granskning, också för öka en men att sin egen kompetens. Opinionsgruppen har dessutom tagit hjälp oberoende av forskare. Opinionsgruppen kritiserade både den metod SKB prioriterar och den som process som skall leda fram till ett lokaliseringsbeslut. Gruppen ansåg att

forskningsprocessen och lokaliseringsprocessen inte är samordnade. Gruppens ordförande talade KBS-3 inte som en metod utan som ett "huvudspår och om ansåg att Villkorslagcns bestämmelser aldrig uppfyllts. Opinionsgruppen var mycket kritisk till processen och beskrev den ibland odemokratisk med vilket man troligen menade att den inte haft stöd hos som majoriteten krrwmunmedborgarna att frånvaron av ett centralt politisk av san ansvarstagande gjorde att fattiga kommuner i t.ex. Norrlands inland kunde tvingas "intressera" sig för förstudier och platsundersökningai av arbetsmarknadsskäl. Inför kommunfullmäktiges möte den 22 november 1993, då beslut om en eventuell förstudie skulle fattas, organiserade gruppen en naunninsamling för kravet "Nej till förstudie samt en demonstration. Namnlistan, som innehöll 1.635 namnteckningar, blev sedan utgångspunkt för Hans Forsgrens besvär över fullmäktiges beslut, där han anförde att beslutet var odemokratiskt och olagligt. Besvären avvisades av kammarrätten. Även Opinionsgruppen liksom Greenpeace SKB huvudmotom ser som ståndaren, är gruppen mycket kritisk till kommunledningens handlande både inför förstudien och vid bildandet av den granskningsgrupp som fick till uppgift att granska SKB:s förstudiematerial. Opinionsgruppen ingick i den referens grupp drygt 20 personer som kommunen tillsatte för SKB:s förstudie, men kände sig enligt uppgift som gisslan utan möjlighet att påverka. Därför egen avstod Opinionsgruppen från att delta i den referensgrupp som kommunen utsåg att biträda den granskningsgrupp som genornlyste förstudien. Ett deltagande hade enligt OP-gruppen medfört att den då i praktiken godkänt möjligheten att förvara kärnavfall i kommunen". Gruppen ville få till stånd en diskussion även kring säkerhetsfrågor och alternativa förvaringsmetoder. Opinionsgruppen har i sin information framförallt pekat ut SKB som huvudmotståndare. Gruppen var kritisk till och ifrågasatte en del av SKBzs informationsmaterial. Den var också kritisk mot att Nej-sidan haft begränsade ekonomiska resurser jämfört med framförallt SKB, som kan finansiera seminarier, hearings, utställningar och informationsresor till kärnkraftsanläggningarna och CLAB i Oskarshamn. Kritik har också riktats mot kommuför det nära samarbetet med SKB. Innan någon Ja-grupp bildats i Malå fick nen ofta arbetsgruppen för den fristående granskningen utgöra den lokala huvudmotståndaren för Opinionsgruppen I den intervjuundersökning som gjordes efter folkomröstningen fick malåborna uppge vilka argument de oftast mött hos de båda lokala opinionsgrupperna. De flesta förknippade Opinionsgruppen med argument som rör

säkerhetsfaktorer och risker i samband med slutförvaret. Andra kända argument var kritiken mot processen och transporterna. Något organiserat samarbete i form av gemensam information eller gemensamt uppträdande förekom inte mellan Opinionsgruppen och Greenpeace efter Greenpeace ankomst till Malå i augusti, men både Greenpeace och senare Jordens Vänner utnyttjade en del av den utrustning fanns i Opinionssom gruppens lokaler. Utan tvekan betydde Greenpeace närvaro att Nej-sidans argument fick ökad tyngd och att Greenpeace professionalitet gynnade även Opinionsgruppen. Opinionsgruppens mål tycks enbart ha varit att få majoritet för Nej till platsundersökning i folkomröstningen. Någon diskussion eller handlingsprogram som berör Malås framtid tycks inte ha funnits med i gruppens strategi. Eftersom flera av de ledande i gruppen är medlemmar i eller nära knutna till miljöpartiet är det möjligt att Opinionsgruppens la-sidans motto svar Utveckling och framtidstro" kommer att i ett po istället. synas . z wogram . Av allt att döma har gruppen upplösts efter folkomröstniz; . Trots Opinionsgruppens lokala förankring är kommu ,vånarnas förtroende för gruppen rätt lågt. l de intervjuer gjordes veckorna efter som folkomröstningen ansåg bara 10 procent att Opinionsgruppens information var saklig och närmare 60 procent sade sig ha ganska litet eller mycket litet förtroende för gruppen. Drygt en tredjedel de intervjuade hade mycket stort av eller ganska stort förtroende.

Jet-gruppen

Någon lokal grupp som talade för ett Ja till fortsatt platsundersökning i Malå bildades inte förrän i slutet april 1997. Inför folkomröstningen i Storuman av hade mycket tidigt ett samarbetsorgan bildat förordade att SKB skulle få som vidare efter förundersökningen. Storumangruppens ledning bestod av framträdande politiker som kommunalrådet samt lokala företagare och debatten mellan de båda sidorna blev tidvis rätt infekterad. Det har givits flera förklaringar varför det dröjde så länge innan en Ja-grupp etablerades i Malå. Man hänvisade till den situation som uppstod i Storuman efter folkomröstningen med klara motsättningar både inom del partier också mellan en men privatpersoner. En del företrädare för Ja-gruppen, framförallt företagare ansåg sig inte ha tid att föra en längre informationskampanj. Det har växt fram enligt Eivor Jonsson, vice ordförande i Ja-gruppen i Malå fick därför gruppen.

i Avsnittetbygger intervjumedEivor Jonssonoch uppgifter från offentligadebatteri Malå.

framtoning och en bredare sammansättning än i Storuman. Gruppen en annan fick ett kommunalt bidrag motsvarande det som gavs till Opinionsgruppen, men säger sig verkat helt ideell basis och bekostat en del av informationen med medel, bl.a. de annonser med foton Ja-företrädare som publicerades egna dagligen i Norra Västerbotten under kampanjperioden. Opinionsgruppen hade därför möjlighet att dominera opinionsbildningen i Malå under två år före folkomröstningen. Ja-gruppen beskrev sig själv "en ideell förening Malå-bor". Jasom av försökte undvika att en sammansättning liknande den i Storuman. gruppen Gruppens ordförande har varit Stefan Eriksson från Kommunalarbetareförbundet och vice ordförande Eivor Jonsson, som är egen företagare och som tidigare varit politiskt aktiv. Den som ofta företrätt gruppen utåt i debatter har varit Eivor Jonsson samt Ulf Stenvall, Malå frakt och Sture Grundberg, socialdemokrat i kommunfullmäktige. Ulf Stenvall framstod vid flera av de offentliga möte som gruppens ideolog och talesman. l gruppen fanns representanter för större och mindre företag, fackliga företrädare och vanliga löntagare. Gruppen hade strax före folkomröstningen cirka 300 medlemmar. Gruppens primära, kortsiktiga syfte var att ett .la den fråga som folkomröstningen gällde: "Skall SKB få fortsätta söka plats för djupförvar av använt kärnbränsle i Malå kommunT. Gruppens långsiktiga mål sammanmer fattades i dess paroll om utveckling och framtidstro. Gruppen betonade framför-allt de arbetstillfällen platsundersökning ger, men också de ökade som en inkomsterna till kommunen. En annan viktig punkt för Ja-gruppen var möjligheterna till utbildningssatsningar en följd av en platsundersökning. l som första hand avsågs då utbildningar inom geologi som skulle i bästa fall göra Malå till något av ett centrum för geologiska undersökningar. Gruppen berörde sällan säkerhetsfrågor förrän strax före folkomröstningsdagen. Den underliggande tanken var att platsundersökningen skulle ge svar säkerhetsfrågorna. l grunden fanns en tilltro till att den tekniska expertisen kan lösa de säkerhetsfrågor kan bli aktuella i samband med kärnavfallet. Gruppen som betonade i stället i slutet av kampanjen det ansvar vi har kollektivt att ta hand om det svenska avfallet. Ja-gruppen ansåg det också viktigt att man håller fast vid de krav Malå kommun formulerat vid en eventuell platsundersökning. som Frågan är om inte Ja-gruppen alltför mycket betonade ökade arbetstillfällen resultat platsundersökning. Över 60 procent visserligen att som ett av en angav de trodde att en förvaring skulle ge många jobb till kommunen under lång tid, det skall ställas mot att en majoritet inte ville ha ett slutförvar i den egna men kommunen. Närmare 80 procent av de tillfrågade nämnde arbetstillfällen som

de ofta enda argument de associerade med Ja-gruppen och näst vanligaste som argument de positiva effekterna kommunens ekonomi. Den diskussion om säkerhet, risk och ansvar för kommande generationer Ja-gruppen försökte som ta upp under slutet av kampanjen lämnade få spår bland kommunmedborgarna.

Det blev för mycket tal om arbetstillfällen enligt 76 de intervjuade. procent av Malåborna hade lika lågt förtroende för Ja-gruppen för Opinionsgruppen, som 59 procent hade ganska litet eller mycket litet förtroende för Ja-gruppen och bara 8 procent ansåg dess information saklig. vara Ja-gruppen byggde mycket sin argumentation grundläggande tilltro av en till den tekniska kunskap finns vid SKB och universitet och forskningssom institut. Frågan är om inte folkomröstning platsundersökning en om en om ett eventuellt framtida djupförvar handlar värderingar och känslor än mera om vetenskapliga fakta. Gruppen skulle kanske ha utnyttjat Eivor en person som Jonsson i större utsträckning i debatterna och i kontakten med kommuninnevånarna. Trots annonserna i framförallt Norra Västerbotten med bilder före-

trädare för ett Ja i folkomröstningen förblev Ja-gruppen i mer anonym debatten än Opinionsgruppen och Greenpeace. Det är också svårt för

allmänheten att tro att så många arbetstillfällen skulle kunna bli resultatet av en platsundersökning och ett djupförvar med tanke de flesta tekniska att verksamheter inte kräver så stor arbetsstyrka.

Övriga opinionsgrupper

Opinionsgrupper liknande den i Malå finns de andra är eller har orterna som varit aktuella för förstudier. Även Opinionsgruppen i första hand om är lokalt baserade har de samtidigt en regional eller i viss mån nationell karaktär grund av de kontakter skapats mellan de olika kommunerna. Opinionssom gruppen i Malå har samarbetat med Storumangruppen vid flera tillfällen och

gruppen har också haft kontakt med liknande i Nyköping och grupper Oskarshamn. Storumangruppen var tillsammans med motståndare till platsen undersökning från Sorsele kommun också aktiv i Malå under slutskedet av kampanjen inför folkomröstningen med bl. a. flygblad. Redan tidigt bildades med bas i Skellefteå för att motarbeta en grupp planerna en slutförvarsanläggning i Västerbotten. Gruppen kallade sig som Opinionsgruppen mot transport och förvaring kärnavfall mycket aktiv av var redan under 1993 med insändare och bearbetning politiker. Skellefteå av kommun tog också ett beslut förbjöd SKB:s fartyg Sigyn anlöpa som att Skellefteå hamn. Denna opinionsgrupp var också aktiv inför folkomröstningen i

Malå. Gruppen mest framträdande medlemmar är makarna Lundbäck och vars Sven-Erik Johansson fick framförallt utrymme för sin kampanj i Norra gott om Västerbotten.

3.3 Regionala aktörer

Länsstyrelserna har för hushållningen med naturresurser i länen. ansvar Regeringen har ansett att det är länsstyrelsernas uppgift att samordna kontaktermellan de kommuner berörs av förstudier och platsundersökningar och na som statliga myndigheter för att sedan kunna genomföra miljökonsekvensbeskrivningar. Länsstyrelsen i Västerbottens län har därför medverkat i att organisera fristående granskning SKB:s förstudie och Ingvar Jangvard vid en av länsstyrelsen har också ingått i den arbetsgrupp som lett granskningsarbetet. Ingvar Jangvard har också medverkat vid flera informations- och debattillfällen i Malå och beskrivit den som så småningom skall leda fram till en process lokalisering.

3.4 Nationella aktörer

De aktörer nationell nivå direkt eller indirekt kan påverka besluten om som anläggning för använt kärnbränsle i Malå är förutom riksdag och regering, en bland myndigheter Statens strâlskyddsinstitut SSI och Statens kärnkraftinpektion SKI, bland företag Svensk kärnbränslehantering AB SKB och bland opinionsgrupper Greenpeace. Dessutom deltar i processen den nationelle samordnaren samt Kärnavfallsfondens styrelse, men dessa kan inte ses som aktörer i folkomröstningsfrågan.

3.4.1 Riksdagen

Den svenska energipolitiken har blivit en central politisk fråga från 1970-talets början då både vattenkraftsutbyggnaden och den tidigare kärnkraftspolitiken började ifrågasättas framförallt Centerpartiet och Vänsterpartiet. Energiav frågan blev då nära kopplad till miljöfrågan. Riksdagen har under de två senaste decennierna tagit rad omfattande energipolitiska beslut. Den fattar också en beslut de lagar reglerar kärnkraften och kärnavfallet. De viktigaste om som

lagarna är kärntekniklagen, strålskyddslagen och finansieringslagen. Kärntekniklagen är en säkerhetslag, som anger att ansvaret för kärnavfallet ligger hos producenten och fastslår också att endast svenskt avfall skall slutförvaras i Sverige. Strålskyddslagen reglerar säkerheten beträffande både driften kärnav kraftverken och för avfallshanteringen. Finansieringslagen reglerar hur kostnaderna för att ta hand om kärnavfallet skall finansieras.

3.4.2 Regeringen

Regeringen har förutom sin allmänna uppgift att verkställa riksdagens beslut också det övergripande ansvaret för samordningen kärnkraftverksamheten av och kärnavfallshanteringen. Frågor som rör kärnavfallet handläggs inom miljödepartementet, medan ansvaret för energipolitiken ligger näringsdepartementet. Regeringen utfärdar tillstånd att driva kärnkraftverk efter prövning enligt kärntekniklagen och naturresurslagen. Den fattar också beslut SKB:s om program för hur kärnavfallet skall tas om hand. Det senaste beslutet fattades i december 1996, då den visserligen konstaterade att programmet uppfyllde högt ställda krav, men också kom med en del kritik. Regeringen ansåg bl.a. att alternativa metoder för förvaring av det utbrända kärnbränslet måste belysas ytterligare i samband med en förnyad redovisning säkerhetsaspekterna. av Den svenska kärnkraftspolitiken har genomgått väsentliga förändringar under de senaste tre årtiondena. Från att ha från början varit ett nära samarbete mellan staten och kärnkraftsindustrin, där staten intog dominerande roll, har i dag en allt mera av ansvaret för kärnkraften lagts över kärnkraftsproducenterna. Det nära samarbete som inleddes med AB Atomenergi och ASEA-Atom började förändras under 1970-talets första debatter om kärnkraftssäkerhet. Den statliga politiken för hanteringen använt kärnbränsle kännetecknas av numera av en överföring av ansvaret till kärnkraftsföretagen Lidskog 1994, 6lff. I ett tidigare avsnitt har kritiken från några de politiska partierna av mot regeringen för passivitet berörts. En del av diskussionen kring regeringens roll hör samman med den s.k. vetoventilen. En förändring i naturresurslagen ger regeringen möjlighet att mot en kommuns vilja besluta i lokaliseringsfråga en som ett kärnavfallslager. Flera av partierna och i Malå har uttryckt grupperna en rädsla för att regeringen skulle överväga att använda sig denna utväg och av velat ha försäkringar att det inte skall ske. Miljöministern har tidigare besvarat en fråga i riksdagen som tyder att regeringen inte tänker använda sig av möjligheten, men gav inte något klart besked förrän fredagen före folkomröst-

ningen. En orsak till irritationen är att ingen miljöminister besökt Malå annan trots att en debatt pågått sedan 1993.

3.4.3 Centrala myndigheter m.m.

Statens kärnkraftinspektion SKI och Statens strålskyddsinstitut SSI har medverkat med information sin verksamhet dels vid flera offentliga möten om dels vid riktad information till speciella i Malå under perioden l995grupper 1997. SKI övervakar att de svenska kärnkraftverken uppfyller de krav som ställs i kärntekniklagen och finansieringslagen, dvs. att de drivs ett säkert sätt och kärnkraftsproducenterna tar sitt beträffande hantering och att ansvar slutförvar det använda kärnbränslet. Myndigheten övervakar också att av kraftproducenterna avsätter medel som täcker de framtida kostnaderna för förvaret. SKI granskar också SKB:s för forsknings- och utvecklingsprogram verksamheten, de s.k. FUD-programmen och den kritik som riktats mot det Senaste FUD-programmet till stor del från SKl:s granskning. emanerar Statens strålskyddsinstitut för att kärnkraftsproducenterna uppfyller ansvarar kraven i strålskyddslagen, att det avfall som uppstår vid kärnkraftverken tas om hand säkert sätt. SSI utfärdar med lagstiftningen utgångspunkt ett som föreskrifter för verksamheter med strålning. Myndigheten kommer liksom SKI att granska SKB:s kommande förslag till slutförvar av använt kärnbränsle. Statens råd för kärnavfallsfrågor, KASAM, har till uppgift att för regeringen redovisa sin bedömning av kunskapsläget området. KASAM egen har under perioden 1993-97 haft flera seminarier där politiker från Malå och den kommunale samordnaren deltagit. KASAM gör dessutom en självständig granskning av SKB:s FUD-program. Kärnavfallsfondens styrelse har sedan 1996 till uppgift att förvalta de medel fonderas enligt finansieringslagen så att de ger god avkastning. Styrelsen som har inte deltagit i debatter eller med information om sin verksamhet i anslutning till folkomröstningen i Malå, fonden ersätter regeringens uppdrag SKI, men SSI och KASAM samt Malå kommun för informationsinsatser i samband med förstudien. Den nationelle samordnaren är utsedd regeringen. Hans uppgift är att av främja samordningen de informations- och utredningsinsatser som de komav i vilka förstudier och platsundersökningar anser vara nödvändiga. muner, Samordnaren skall samråda med SKI, SSI och KASAM, men inte överta deras uppgifter.

3.4.4 Svensk Kärnbränslehantering AB

Enligt kärntekniklagen måste den driver kärnkraftverk också ta hand som om avfallet ett säkert sätt. De kraftföretag producerar med kärnkraft som bildade därför 1972 Svensk Kärnbränslehantering AB SKB för att ta hand om och slutförvara det radioaktiva avfallet från de tolv reaktorerna. SKBN har byggt och driver anläggningar för slutförvaret av kortlivat driftavfall och ett mellanlager för använt kärnbränsle. Inför byggandet anläggav en ning för djupförvzir av långlivat kärnavfall sker forskning och utvecklingsarbete kring ett inkapslingssystem. Forskning och utveckling sker också den metod om för geologiskt djupförvar, KBS-3, regeringen godkänt, och är SKB:s som som referensalternativ. SKB stöder också forskning vid universitet och institut alternativa metoder för slutförvar. Företagets forskning kring förvar är förlagd

till Äspölaboratoriet i nära anslutning till Oskarshamns kärnkraftverk SKB

l996b. Arbetet med att lokalisera en plats för djupförvaret sker i flera steg. Inledningsvis görs översiktsstudier befintligt material över delar landet och av därefter förstudier i några kommuner. Regeringen har uttalat sig för att SKB bör genomföra förstudier i 5-10 kommuner. Förstudierna, som också i stort sett bygger befintligt material, skall belysa geovetenskapliga förutsättningar, transportfrågor och samhällsaspekter. Från förstudierna, tar cirka två år, som skall SKB göra ett urval och genomföra fortsatta undersökningar, s.k. platsundersökningar i minst två kommuner. Platsundersökningarna beräknas ta fyra till åtta år. Efter en utvärdering kommer SKB att ansöka tillstånd om att genomföra en detaljundersokning plats och att påbörja byggandet en av ett djupförvar samtidigt med att miljökonsekvensbeskrivning MKB och en en säkerhetsanalys görs. För den plats väljs krävs att SKB kan visa att det inte om finns något bättre alternativ och att miljö- och säkerhetskraven uppfylls. Dessutom krävs att den lokala befolkningen accepterar djupförvarsanläggningen SKB 199621;SKB l996b. Förstudier har gjorts i Storuman och Malå, nyligen avslutats i Nyköping och Östhammar och pågår i Oskarshamn. SKB har avslutat sin verksamhet i Storuman och Malå sedan folkomröstningar de båda orterna avvisat tanken platsundersökningar . Förstudien i Malå inleddes i februari 1994 och avslutades med den slutrapport som publicerades i mars 1996. SKB öppnade ett lokalkontor i Malå i

J Avsnittet bygger intervjuermedClaesThegerströmoch Torbjörn Hugo-Persson samt SKB:s verksamhetsberiittelse. infortnationsmaterial frånSKB ochuppgifterfrån informationsmötenMalå. i

juni 1994 bas för den informationsverksamhet som företaget bedrivit i som kommunen. Torbjörn Hugo-Persson har varit ansvarig för SKBzs lokalkontor och för informationsverksamheten i Malå, biträdd av Karin Scott-Hultdin. Claes Thegerström, som leder SKB:s enhet för djupförvar och som ingick i styrför förstudien, har också medverkat vid ett stort antal informations gruppen olika karaktär, liksom Bengt Leijon, projektledare för förstudien. möten av Lokalkontoret lades ned i samband med att SKB avvecklade sin verksamhet i Malå strax efter folkomröstningen. l förstudiens slutrapport summeras de aktiviteter SKB genomfört eller deltagit i under förstudien. Listan omfattar mer än 100 aktiviteter fram till och med december 1995. Aktiviteterna består av information till allmänheten olika orter i kommunen, offentliga möten eller lokalkontorct. SKB har också informerat särskilda grupper som kommunalanställda, fackligt aktiva, anställda i företag eller turister besök i kommunen. Många aktiviteterna har skett i samarbete med kommunen och i av några fall arrangerats SKB, i andra den kommunale samordnaren. av av Förstudien och delrapporterna har presenterats vid allmänna möten och SKB har deltagit i seminarier kring frågor som berör djupförvaret. Företaget har också medverkat vid möten arrangerats av andra organisationer t.ex. som Opinionsgruppen mot kämavfall SKB l996a. SKBzs informationsverksamhet har knappast varit mindre omfattande under perioden fram till folkomröstningen och det är troligt att den totala insatsen under åren 1993-1997 rör det sig om minst 200 aktiviteter. Varken SKB eller de båda opinionsgrupperna har fört någon form av statistik som visar hur många besök som allmänheten gjort vid respektive informationskontor eller vilka grupper och åldrar som sökt information den vägen. SKB:s företrädare i Malå har inte vid något tillfälle sett någon inblandning eller påtryckning från statens sida med tanke att Vattenfall är en av SKB:s ägare. De företagets uppgift som att arbeta för att uppfylla kravet produser centansvar beträffande kärnavfallet. SKB:s uppdragsgivare är kraftindustrin och kunden det svenska folket. SKB har ett regelverk att arbeta utifrån och företagets verksamhet granskas fristående myndigheter som SKI och SSl. av Det finns klara gränser mellan dessa båda myndigheter och SKB och något fog för den "samkörning" mellan SKB, SKl och SSI som Opinionsgruppen och Greenpeace ibland talat om existerar inte enligt SKB. Enligt Claes Thegerström och Torbjörn Hugo-Persson förelåg det klara skillnader mellan invånarna i Storuman och Malå beträffande diskussionen om ett djupförvar. I Malå var betydligt flera människor vana vid gruvverksamhet och industriprojekt och många hade dessutom arbetat SKB tidigare. Den

sociala terrängen såg annorlunda ut i Malå. I Storuman var det första gången ett bygge av en djupförvarsanläggning diskuterades ett mer konkret plan. Spänningar märktes mellan olika kommundelar och samhällets stöd saknades i Storuman. Turismen i Storuman är också av en annan karaktär än i Malå. SKB lärde sig mycket av kampanjen i Storuman som kom till nytta i Malå. SKB:s informationsmaterial är omfattande och i många fall utformat utifrån ett naturvetenskapligt och tekniskt perspektiv, utan att därför vara omöjligt att förstå även för lekmän. Det är utformat utifrån tilltro till och förtroende för en vetenskap och forskning och till den industriella utvecklingen under de senaste århundradena. SKB argumenterar utifrån detta till värderingsfria faktasynes perspektiv och försöker i varje fall inte i det tryckta informationsmaterialet bemöta de mera känslomässiga argument som motståndarsidan för fram. Thegerström och Hugo-Persson är medvetna om detta förhållande men ser inte SKB som en part i en konflikt utan som ansvarigt för ett nationellt forskningsprogram för att uppfylla en av staten formulerad uppgift. SKB:s trovärdighet skulle sättas ifråga om informationen fick en annan utformning. Tilltron till det skrivna ordet är väsentligt. Motståndarna till en platsundersökning i Malå har kritiserat att SKB numera använder uttrycket djupförvar i stället för slutförvar. Det ligger viss symbolik en i uttrycken säger också SKB. Slutförvar ger en association till något mer slutgiltigt, medan djupförvar har en mer generell innebörd.

3.4.5 Nationella opinionsgrupper

Den nationella opinionsgrupp som varit mest aktiv i Malå är Greenpeace. Under en vecka före folkomröstningen fanns också Jordens Vänner plats, deras men aktivitet kan inte jämföras med Greenpeace som inledde sin kampanj i Malå i mitten av augusti.

Greenpeace

En av de mest framträdande aktörerna under de två sista månaderna före folk-

omröstningen i Malå var miljöorganisationen Greenpeace. Greenpeace

beskrivs oftast som en internationell organisation, men dess företrädare under kampanjen i Malå, Dima Litvinov, föredrar uttrycket global organisation. Organisationen, som är politiskt och ekonomiskt obunden, bildades av några få

S Avsnittet bygger, om inget annat anges, intervjuermedDima Litvinov, Greenpeacekampanjledare i Malå och uppgifteri samband med offentliga debatter och möten i Malå.

aktivister 1971 i Kanada i protest mot kärnvapenproven i Berings hav och Polynesien. Idag är Greenpeace en världsomspännande organisation med huvudkontor i Amsterdam och med nationella kontor i ett 30-tal länder samt ett eget rederi med flera fartyg. I Sverige har Greenpeace varit etablerat sedan 1983. Greenpeace har vid flera tillfällen kritiserats för att inte vara en organisation byggd medlemsdemokrati. Greenpeace International leds av en femmannastyrelse, mandat granskas gång per år av ett rådsmöte med representanvars en ter för de nationella kontoren. Organisationen påminner mycket om ett multinationellt bolag. De nationella kontoren i de utvecklade länderna är helt fristående med egna styrelser Eckerman 1989, 3lff. Greenpeace Sverige verksamhet leds av en generalsekreterare samt tre avdelningar, ansvariga för administration, kampanjverksamhet samt insamling av stödmedel. Greenpeace finansierar sin verksamhet med frivilliga bidrag från i första hand stödmedlemmar och sympatisörer. Liksom en del andra miljöorganisationer har Greenpeace förlorat medlemmar under de senaste åren, vilket bör ha påverkat organisationens ekonomiska status. De flesta medlemmar är förhållandevis passiva och det aktiva arbetet under aktioner utförs av ett mindre antal personer med stor erfarenhet av både praktiskt och teoretiskt miljöarbete. Däremot deltar flera medlemmar med specialkunskaper i det opinionsarbete som genomförs lokal, nationell och internationell nivå. Greenpeace syfte icke-våldsaktioner, ofta spektakulära och är att genom massmedialt uppmärksammade, samt opinionsarbete öka miljömedvetandet och miljökunskaperna hos allmänheten, men i lika hög grad hos politiker och företrädare för industrin. Greenpeace prioriterar arbete inom fyra områden: kärnkraft eller riktigare uttryckt den radioaktiva kedjan, energi och atmosfär, havsekologi samt miljögifter. Arbetet, både beträffande direkta aktioner och opinionsarbete, är ofta vetenskapligt underbyggt, dels genom de forskare som finns inom den egna organisationen, dels andra genom kontakter med aktuell forskning såväl nationell som internationell nivå. Det är en medveten strävan hos organisationen att detta sätt ge aktioner och rapporter större trovärdighet. Greenpeace genomför kampanjer både internationell och nationell nivå. De internationella kampanjerna förutsätter i princip stöd från de nationella kontoren. De nationella kampanjledarna kommer i de fallen överens om vissa principer som man inte får bryta mot under kampanjen. Greenpeace talar om dels kampanjområden campaign areas dels kampanjer campaigns, som kan ses som underavdelningar av områdena. Greenpeace Sverige har frihet att genomföra egna kampanjer, men dessa skall knyta an till något av de priorite-

rade områdena. Man kan urskilja kampanjmål kort sikt t.ex. Nej till platsundersökning i Malå, mål medellång sikt t.ex. öka medvetandet om kärnavfallets farlighet och mål lång sikt kärnkraftens totala avveckling. Greenpeace planering och strategiska tänkande påminner i mycket om militär strategi och modern marknadsföring med fastställande av mål för arbetet under dagen och för veckan eller längre perioder och noggrann utvärdering av arbetet för respektive period. Närvaron i Malå kan ses som ett led i Greenpeace långsiktiga arbete inom kampanjonrrådet "den radioaktiva kedjan". Organisationens arbete i Malå skilde sig en del från det som traditionellt förknippas med Greenpeace, vilket troligtvis beror erfarenheterna från kampanjerna i Storuman och Njakafjell. Några spektakulära aktioner genomfördes inte i Malå, däremot ett mycket aktivt opinionsarbete bland allmänheten. Ambitionen var att få kontakt med alla medborgare i kommunen. Malåkampanjen var förmodligen första gången Greenpeace genomförde ett så omfattande opinionsarbete gräsrotsnivå. Arbetssättet visar stor likhet med de amerikanska valkampanjerna. Medarbetarna valdes utifrån dels personlighet och kunskaper men man försöker också ta medlemmar som "passar in" i en glesbygdskommun. Greenpeace hade i Malå ett visst samarbete med Opinionsgruppen mot kärnavfall och delar av Sameföreningen. Motståndarsidan utgjordes i första hand av SKB och till en mindre del av Ja-gruppen och Malå kommun. SKB sågs av Greenpeace som huvudfienden i Malå trots att för kärnkraftens ramarna utveckling och avveckling samt de centrala besluten tagits och skall tas av riksdag och regering. Enligt Dima Litvinov är förklaringen att kärnkraftsindustrin lobbat fram besluten och att regeringen följer kärnkraftsindustrin. Han anser också att SKI och SSI är alltför nära lierade med kärnkraftsindustrin och ser som sin uppgift att vara en motvikt i opinionsarbetet. Malå kommun hade enligt Dima Litvinov tagit ställning för en platsundersökning och sågs mera som ett offer för SKB:s stora resurser. Greenpeace har sedan tidigare ett förtroendekapital hos den svenska allmänheten. Organisationen har i flera opinionsundersökningar under 1980-talet placerats högt i rangordning bland organisationer och myndigheter. Genom sitt mångåriga arbete med aktioner och opinionsarbete har Greenpeace skaffat sig en professionalitet som de lokala grupperna i stort sett saknar. Greenpeace hade dessutom en annan fördel. Deras erfarenhet från massmediekontakter gör att deras budskap drar till sig massmedias uppmärksamhet och får genomslagskraft i betydligt högre grad lokalt uppbyggd än en grupp.

Många malåbor trodde att Greenpeace närvaro betydde mycket för valutgången. Närmare 64 procent ansåg att Greenpeace stärkte Nej-sidan. En stor 46 procent, hade uppfattningen att Greenpeace deltagande i kampanjen grupp, hade retat många malåbor, men det fanns också en liten minoritet 17 procent trodde att utgången i folkomröstningen inte alls påverkats av att Greensorn funnits i kommunen i drygt en månad. Malåborna hade inte en lika positiv peace bild av Greenpeace som en del nationella undersökningar visar. Bara 30 procent hade mycket stort eller ganska stort förtroende för organisationen medan nästan två tredjedelar i stort sett saknade förtroende för Greenpeace. Förtroendet är avsevärt större bland kvinnor än bland män. Greenpeace information bedömdes de flesta som argumenterande eller pläderande och mycket få uppfattade den av som saklig.

Miljöförbundet Jordens Vänner deltog i kampanjen i Malå under cirka en vecka i september, men var inte plats valdagen. Organisationen gav ut en guide till malåborna inför omröstningen, där den argumenterade för ett Nej och drev också linjen att det inte finns någon "vetoventil", dvs. regeringen behöver inte och kommer inte att ta någon hänsyn till åsikterna hos de kommuner som tillåtit en platsundersökning.

3.5 Diskussion

Antalet aktörer i debatterna. diskussionerna och kampanjen inför folkomröstningen i Malå den 21 september 1997 kan sägas ha uppgått till drygt 25, beroende vilket krav aktivitet som ställs för att någon skall räknas som en aktör. I beskrivningen av händelseförloppet har i de flesta fall enskilda personer utelämnats utan intresset har inriktats mot grupper, organisationer och partier. En del aktörerna har varit mycket aktiva under hela perioden 1993-1997 av Opinionsgruppen mot kärnavfall i Malå, andra har begränsat sin aktivitet som till endast vecka Miljöförbundet Jordens Vänner. Några av aktörerna har en som varit direkt synliga i debatten som SKB, Greenpeace och Opinionsgruppen, Jaandra regeringen har knappast synts alls. Några har tagit gruppen, - som ställning i valet mellan olika alternativ, t.ex. en del av de lokala politiska partierna vid beslutet om förundersökning i november 1993, medan andra har intagit eller försökt inta en mer neutral hållning som den fristående granskningsgruppen.

Vid beskrivningen av aktörerna har en uppdelning gjorts i lokala, regionala och centrala aktörer. De flesta aktörer återfinns lokal nivå. Varje politiskt parti har räknats som en aktör, eftersom alla partier utom Samepartiet deltog i informations- eller debattmöten under veckorna strax före folkomröstningen. Aktiviteten har varit mycket hög hos några av de lokala aktörerna. Malå kommuns handlande, företrädd av kommunledningen, har varit både aktivt och synligt vid vissa tillfällen, men vid andra har kommunledningen intagit en mer avvaktande hållning. Orsaken kan vara att kommunledningen både önskat tala för en platsundersökning, men också försökt ha en beredskap inför ett Nej i folkomröstningen genom att inte vara alltför uttalat positiv till platsundersökningen. Den mest aktiva och till synes drivande kraften inför folkomröstningen har varit styrgruppen och dess ordförande Arne Hellsten. Hellsten också var en av dem som drev frågan inför beslutet i kommunfullmäktige 1993. Styrgruppen har arbetat nära SKB och den kommunale samordnaren i förstudien. Den politiska debatten inför folkomröstningen har beskrivits lågmäld. Bedömsom ningen gäller dock inte alla partier. Det Socialdemokratiska partiet har grund av motsättningarna mellan anhängare av en förstudie och platsundersökning och motståndare intagit en avvaktande hållning. Partiet arbetar traditionellt inom organisationen och får därför kanske inte lika stor uppmärksamhet i tidningar och TV som oppositionen. Det parti som synts och hörts mest i debatten allt från 1993 har varit Vänsterpartiet. Partiet har drivit sin linje i både kommunstyrelse, kommunfullmäktige och i massmedia. Partiets ordförande Lennart Gustafsson och vice ordförande Eva Olofsson har därför kommit att periodvis dominera den politiska scenen i Malå tillsammans med Arne Hellsten. Centerpartiet har drivit en lika klar linje inte uppmärksammats lika mycket i men massmedia. Det som sagts betyder inte att de övriga partierna har varit helt passiva. Folkpartiet och kristdemokraterna har genom sin medverkan i förstudiens referensgrupp och i den fristående granskningen också kunnat utöva inflytande. En mycket stor del aktiviteten har bedrivits inom referensgruppen för av förstudien och arbetsgruppen för den fristående granskningen. Av naturliga skäl visar vissa aktörer stor aktivitet i denna typ av grupper, beroende att de har brett intresse för frågorna och är vana vid den form diskussion blir av som karakteristiska i arbetsgrupper. Andra aktörer uppvisar aktivitet inom vissa delfrågor där gruppen/föreningen har särskilda intressen. Det däremot är som viktigt att påpeka är att många företrädare för olika intressegrupper har lagt ned åtskilliga arbetstimmar att skaffa sig kunskaper inom ett tekniskt svårt område och sedan fört kunskaperna vidare för diskussion med medlemmar i

Den kritik framförts i intervjuer mot referensgruppen och grupperna. som granskningsgruppen för att ha varit partiska och intagit en alltför positiv attityd till platsundersökning är svår att bedöma. I den dokumentation som grupperen lämnat är det svårt att direkt peka ut uttalanden som skulle vara grundade na förutfattade åsikter eller partiska ställningstaganden. Det som ibland saknas är en klarare argumentation för de slutsatser som dragits. De båda opinionsgrupperna tillhör också de mest aktiva aktörerna. Opinionsmot kärnavfall kunde skaffa sig en tydligare position i debatten, gruppen eftersom den startade sin verksamhet redan 1993, medan Ja-gruppen kom i debatten platsundersökning alltför sent för att kunna ha ett avgörande om en inflytande valutgången. Det som här bör påpekas är att ett så stort antal malåbor engagerade sig som medlemmar i de båda grupperna inför folkomröstningen. Närmare 800 malåbor eller var femte kommuninnevånare har varit medlemmar i någon de två lokala grupperna. Opinionsgruppen och Ja-gruppen av har haft betydelse lokala aktörer och symboler för de båda sidorna, som som däremot har de troligen inte haft den avgörande betydelse för valutgången som sades i efterdebatten. Den regionala nivån har synts mindre i debatten, eftersom länsstyrelsens uppgift är att samordna kontakter inför en eventuell platsundersökning. SKB har varit den nationelle aktör som dominerat diskussion och debatt i Malå under perioden 1993-1997. Både den lokala Opinionsgrtippen och Greenpeace har sett företaget sin huvudmotståndare under folkomröstsom ningskampanjen. SKB har lagt ned ett omfattande arbete att informera om det svenska systemet för kårnavfallshantering, om processen för att finna en ort för lokalisering det utbrända bränslet och om den metod som SKB förordar av samt säkerhetsfrågorna kring denna metod. Det år troligen en av de största informationsinsatser genomförts lokal nivå. SKB har lagt ned stora som att information till så många som möjligt. Efter att både Storuman resurser ge och Malå sagt Nej till en platsundersökning är det frågan om inte diskussionen med kommuninnevånarna de andra genomför förstudier måste i orterna som högre grad beröra värderingsfrågor. Ett dilemma är det förhållandet att SKB får söka uppfylla ett uppdrag visserligen följer av principen om som producentansvar, men som också är en följd av politiska beslut fattade av riksdag och regering. SKB får detta sätt ta ansvar för hela det svenska kärnkrafts- och kärnavfallsprogrammet. Man kan fråga sig om vi i Sverige kommer att få ett positivt beslut i någon kommun utan ett betydligt mera aktivt deltagande i diskussionen från regeringens sida.

öl

Inför Greenpeace ankomst till Malå väntade sig många av malåborna samma typ av uppseendeväckande aktiviteter från organisationens sida de vant sig som vid från massmedia. Greenpeace genomförde, med erfarenheter från år, senare en annan form av kampanj i Malå. l stället för att skaffa sig uppmärksamhet genom provokativa aktioner genomförde Greenpeace denna gång informaen tionskampanj. där målsättningen var att träffa så många malåbor möjligt som och med dem diskutera folkomröstningsfrågan. De intervjuade malåborna hade ganska litet förtroende för Greenpeace, men frågan är om inte organisationen hade stor betydelse för valutgången genom sin blotta närvaro och med sitt direkta eller kanske i ännu högre grad indirekta stöd till Nej-sidan. Malå kommun har haft ett intresse av att Ja i folkomröstningen och därmed en platsundersökiring. Kommunledningen, majoriteten kommunfullmäktiges av ledamöter och flera av de politiska partiernas företrädare talar de positiva om effekter som skulle följa ett Ja i omröstningen. l första hand knöts förhoppningarna till utveckling av tjänstesektorn med verksamhet inom områden i anslutning till förstudier och platsundersökningar. Förstudien också gav massmedial uppmärksamhet, goda kontakter och några arbetstillfällen och inkomster till kommunen. Ja-gruppen argumenterade för ett Ja med liknande utgångspunkter. Både fackliga företrädare och representanter för näringslivet i Jagruppen såg vinsterna vid ett Ja i arbetstillfällen, skulle innebära säkrare som en arbetsmarknad för konnnunen. Kommunen och Ja-gruppen såg möjligheterna till en ekonomisk utveckling i kommunen ett Ja till fortsatt undergenom sökning. Kommunen hade som nämnts tidigare satt vissa villkor för att vilja vidare efter en platsundersökning. Hos kommunledningen liksom hos flera av de politiska partierna finns också tilltro till det politiska systemet, framförallt en tilltro till att regeringen inte kommer att utnyttja sin möjlighet att förlägga ett förvar av använt kärnbränsle till någon kommun mot dess vilja. SKB:s intresse för ett Ja i folkomröstningen utgår dels ifrån uppfattning en att den teknik som företaget föreslår är den mest lämpliga och att den uppfyller alla de krav säkerhet som ställs i svensk lagstiftning. Företaget vill också komma vidare i processen och efter forskning kunna pröva del tekniken. en av .la-gruppens argument bygger liksom SKB:s tilltro till teknik och en forskning och till industriell utveckling. Opinionsgruppcn och Greenpeace har däremot en mer skeptisk hållning till den teknik och den SKB process som arbetat fram och som regeringen godkänt. De är frågan tvivel teknik mera om och process än misstroende mot teknik sådan. I botten denna tekniksom skeptiska hållning ligger också Greenpeace och Opinionsgruppens negativa

attityd till kärnkraften. Greenpeace intresse för Malå hänger samman med organisationens långsiktiga mål: avvecklingen av kärnkraften. Flera av aktörerna betonar intresset för etik och zinsvar. Ja-gruppen argumeni slutskedet kampanjen för ett Ja utifrån det nationella ansvaret för det terar av utbrända kärnbränslet Ansvaret får inte skjutas över kommande generatio- Samma typ argument förs fram Greenpeace, Opinionsgruppen mot ner. av av kärnavfall och de regionala intressen företräds av t .ex. Storumangruppen. l som det fallet argumenterar dessa grupper för ett Nej i omröstningen med senare motiveringen att vet ännu inte effekterna av ett djupförvar för kommande generationer. Flera aktörerna argumenterar för ett Ja eller Nej med utgångspunkt i av beslutsprocessen. Svensk kärnbränslehzintering har ett intresse av att beslutsgår vidare. SKB betonar att företaget utför ett uppdrag utifrån kravet processen producentansvar och att processen uppfyller alla krav ett demokratiskt förfarande. Någon påtryckning kommunerna från SKB:s sida har inte före- Även motståndarsidan diskuterar vid flera tillfällen beslutskommit, anser inan. något annorlunda perspektiv. Opinionsgruppen är kritisk mot processen, men ur beslutet i kommunfullmäktige, inte är demokratiskt med tanke som man anser folkliga motståndet. Förstudien borde alltså aldrig ha genomförts. det stora Vänsterpartiet är också kritiskt till beslutsprocessen. Alltför stort ansvar läggs små kommuner grund de centrala politiska organens passivitet. Det av motståndet från flera aktörers sida gäller hastigheten i besluts gemensamma De att det finns gott tid för vidare forskning innan det processen. anser om slutliga beslutet om metod för förvaret behöver tas. Folkomröstningen i Malå kan beskrivas som lyckad i den meningen att Valdeltagandet blev mycket högt, högre än vid de allmänna valen och betydligt högre än i de flesta lokala folkomröstningar. Den också lyckad" eftersom var den engagerade medborgarna i hög grad, högre än vid de politiska valen. Den visade också att människor söker skaffa sig information och kunskap, när omröstningen gäller fråga som direkt berör dem. Folkomröstningen var en också lyckad i den mening att den inte utåt i varje fall efterlämnade några djupa motsättningar i samhället. En förhoppning hos flera av de partipolitiker intervjuats är att ett ökat politiskt intresse skapats efter folkomröstningen. som Folkomröstningen visade också att i frågor som inte är direkt partiskiljande skapas opinioner och grupperingar utanför partierna. Det kan tänkas få två olika effekter. Antingen stärks partierna det intresse folkomröstningen skapat av som eller ökar den politiska apatin som en följd av flera partiers avvaktande hållning.

Flera av de mest aktiva aktörerna i Malå återfinns den nationella nivån, SKB och Greenpeace. Energipolitiken, till vilken kärnavfallsfrågan år direkt kopplad, är en nationell politik. På denna nationella nivå finns också en passiv deltagare, nämligen regeringen. Det kan diskuteras om inte också frågan om en lokalisering av en anläggning för förvar av använt kärnbränsle skall avgöras nationell nivå och inte i en liten kommun 4.000 invånare. Utan ett tydligt samband mellan nationell och lokal politik kommer troligen lokala folkomröstningar även i framtiden att dela befolkningen i ungefär lika stora läger beroende frågans karaktär av kamp mellan sakliga och emotionella bedömningar.

4.

Mediabevakningen av folkomröstningen i

Malå

Kenneth Johansson

4.1 Riskkommunikation som händelse och process

Den samhälleliga produktionen av välstånd är nära förknippad med produktion av risker som inte längre är konkreta och synliga, utan abstrakta och svåra att förstå. Hotbilder och löftesbilder förmedlas av media och ställs mot varandra, med anspråk att utgöra handlingsram för politiska beslut. Beslutsunderlaget kommer, trots omfattande forskningsinsatser och teknikutveckling, att rymma väsentliga inslag av osäkerhet. Experters riskbedömning är inte enbart fråga en om objektiv risk eller fullkomlig, säker kunskap. Osäkerheten är snarare ett ofrånkomligt inslag i flertalet komplicerade beslutssituationer. Svårbedömda riskanalyser medför att ställningstaganden måste baseras både logisk analys och emotionell förståelse. Samhällets sätt att hantera denna osäkerhet vad gäller riskbedömningar är genom en öppen dialog utmärker den demokratiska som beslutsprocessen. Den demokratiska dialogen handlar i det här avseendet om en riskkomniunikation med målet att komma fram till samstämrnighet eller en en ömsesidig förståelse som kan leda till ett handlingsutrymme SOU 1995:50, 46. Riskkommunikation definieras kommunikation risk med sikte som om att sammanföra logik och känsla för att nå väl grundade beslut. Detta förutsätter i sin tur medborgerligt deltagande i syfte att nå konsensus för att erhålla legitimitet. l Malå kommun har dialogen uppehållit sig kring risker och förutsättningar för en platsundersökning, i syfte att nå ett fokomröstningsbeslut. Debatten har främst bedrivits tidningarnas nyhets- och debattsidor. Riskkommunikationen har syftat till att informera, skapa opinion och nå kunskap inför folkomröstningen. Media kan därmed beskrivas kommunikationskanal och som informationsförmedlare, men även som deltagande aktör i beslutsprocessen. Medierna konstruerar till viss del bilden det "normala", vilken är viktig i av formandet av en gemensam riskbild. Massmedias förmåga att skapa samband

KennethJohansson doktorandochforskningsassistent är vid Statsvetenskapliga institutionen,Umeå universitet.

mellan kunskaper och risktagande är omdiskuterad. Information går ofta inte djupare än att vissa kunskaper överförs Sjöberg 1995, 49. Lokalisering använt kärnbränsle är ett kontroversiellt ämne som väcker av starka känslor. En folkomröstning koncentrerar ett antal mer eller mindre rationella argument, för eller emot en fortsatt undersökning. Utgångspunkternzi är skilda och argumenten måste därför betraktas utifrån dess olika perspektiv. En lokalisering ett djupförvar kan medföra mycket positivt till orten: direkta av arbetstillfällen för många år framåt samt ett ökat kunnande inom miljöskydd och geoteknik. Samtidigt finns både uttalad och outtalad oro kring säkerheten vad gäller hantering, transport och förvar av det utbrända kärnbränslet. Dessutom är själva besluts- och lokaliseringsprocessen mycket omdiskuterad. Lokaliseringsprocessen med dess delar av intresseanmälningar, förstudier och platsundersökningar kan form riskkommunikation lokal nivå ses som en av med syfte att skapa gemensam ståndpunkt kring ett nationellt riskprojekt. en Utgångspunkten för uppläggningen kärnavfallsprogrammet ges av den av vetenskapliga kunskapsbasen, lagstiftningen och rådande samhällsförutsättningar. Synen och kunskapen om kärnavfallsfrågan är en viktig faktor för hur programmet kan drivas. Svensk Kärnbränslehantering AB SKB drar slutsatsen att det krävs ett öppet arbete med miljökonskevensbeskrivningar, brett samråd och delaktighet krävs för att bygga upp det förtroende som behövs för att programmet skall kunna förverkligas ett bra sätt SKB-rapport R-97-06. Det är ett politiskt stort steg för en kommun att vidare ett steg i lokaliseringsprocessen. Den kommun skall hysa anläggningen måste ha invånare som inte bara accepterar, utan ställer sig positiva till en lokalisering av ett som djupförvar använt kärnbränsle inom kommunens gränser. Beslutssituationen av inrymmer därmed flera olika aktörer som måste ges utrymme i debatten.

4.2 Lokaldemokrati och riskbedömning

Undersökningen mediabevakningen pekar att det finns avsevärda skillav nader i bedömning risker, kunskaper och vilka argument som är relevanta om att använda i debatten. Det samma gäller frågan om vad själva folkomröstningsfrågan handlar För att sortera och förstå resultatet av mediaundersökningen om. behövs några korta referenser till teorier om risk, kommunikation och demokrati. Riskbegreppet definieras som slumpmässig händelse med negativa konsekvenser för människans liv, hälsa och miljö. Till riskbedömningen i syfte att

fatta politiska beslut hör relevanta mått osäkerheten kopplad till konkret en fara. Samtidigt grundar sig allmänhetens riskuppfattning på annat än sannolikhetsberäkningar. Nödvändig information är beroende av beslutssituationen, vald beslutsmetod och vilka värderingar som finns representerade. Tre är grupper inblandade vid beslut i samband med risk: beslutsfattare, riskbärare, samt nyttooch kostnadstagare Thedéen 1995, 13 och 17-18. Till dessa tre grupper bör gruppen informationsförmedlare läggas till modellen, eftersom information och kunskap har en stor betydelse för beslutssituationen. SKB har att ta fram ansvar ett beslutsunderlag för en tillståndsansökan om lokalisering. Det är myndigheternas, berörda kommuners och regeringens ansvar att granska och ta ställning till ett genomförande. Riskbärare i sammanhanget är berörda medborgare i närområdet. Massmedia representerar den stora gruppen informationsförmedlare och fokus för denna undersökning. Thedéen menar att de tre grupperna tidigare i historien eller mindre varit mer sammanfallande. I moderna tekniska system är däremot åtskilda och grupperna beroende av systematisk analys Ibid., 13. Ulrich Beck knyter resonemang om det moderna risksamhället till kommunikationsteori och definierar risk "ett som: systematiskt sätt att hantera faror och osäkerhet är alstrade och införda som av moderniteten själv Beck 1992, 21. Risk är knutet till beslutsfattande, och skiljer sig från en fara utsätts för konkret fara, vilket hanteras - man genom ett kalkylerat risktagande. Beck menar att medan de sociala och politiska frågorna i industrisamhället handlade om omfördelning den materiella välfärden, av handlar frågorna i det senmoderna industrisamhället fördelning, och om legitimeringen av faror och risker som samhället själv upphov till. ger Sekundära sidoeffekter som uppstår den teknologiska och ekonomiska av utvecklingen, är dagens stora mänskliga problem. Själva moderniseringen börjar att uppträda som en fara och måste hanteras i termer risk. Tillväxtparadigmet av bryts mot bilden av den ekologiska krisen. Kärnkraften och dess avfall tillhör i allra högsta grad detta politiska och teknologiska riskproducerande komplex. Kombinationen postmodern hotbild och argument för nödvändigheten av deltagande får vi av den finländske filosofen George Henrik Wright. Han von kritiserar den oreflekterade västerländska tron vetenskapen och framsteget och ser ett hot mot den demokratiska traditionen. Tekniksamhällets komplexitet kan komma att bidra till att demokratiskt deltagande i de offentliga beslutsprocesserna urartar till en tom formalitet av antingen instämmande eller protest inför obegripliga alternativ. Dessa omständigheternas krav inskränker den individuella friheten von Wright 1986, 84. Receptet medborgaren är att ge möjligheter att bilda sig en egen mening frågor berör denne om som person-

ligen, kort och lång sikt. Därtill bör medborgaren kunna överblicka följderna sina handlingar, så att han kan ta fullt och nyttja sina friheter och av ansvar rättigheter Ibid., 83. Vägen till sådan förståelse är en opinionsbildande en förutsätter ett antal aktörer och fungerande politisk kommuniprocess som en kation SOU 1995:50, 46. Konsten att övertyga bygger en förmåga att retoriskt organisera verklighetsuppfattningen och erfarenheterna hos dem som skall övertygas sådant sätt att framställningen uppfattas som naturlig och ett självklar Heradstveit Bjørgo, 1996. Massmedias framställning har inverkan denna betydelseskapande hur vi ska tolka och förstå frågan. process om Media både iirformationsförmedlare och enskild aktör i besluts agerar som som processen. Kärnavfallsfrågan är socialt laddad och betraktas ofta som symbol för ovan beskrivna teknologiska risksamhälle. Riskbedömningarna måste kommuniceras för vinna samhällelig legitimitet. Information använt kärnbränsle kan att om därför förstås form riskkommunikation, vilken påverkar själva försom en av utsättningen för kommunikationen Thalén l993: 83ff. Diskussionen tenderar handla betydligt än enbart transport- och geoteknik. Människors oro att om mer gäller både riskerna kring hanteringen och vår oförmåga att förstå det egen långa tidsintervall måste förlöpa innan strålningen avtar. som Samtidigt samhället fått större inslag risk och osäkerhet har demosom av kratins förutsättningar och styrelseform ändrat karaktär. Denna förändringssammanhänger med samhällsstrttkturella faktorer ökat välstånd, process som högre utbildning, minskade avstånd, medier och förändrade värderingar och nya beteendemönster bland medborgarna. Medborgarna i Sverige väljer i stigande grad själva när de vill påverka SOU 1990:44. Inställningen till att agera folkomröstiringsinstitutet och andra direkttlemokratiskzi inslag har blivit mer positiv med åren och lanserats inslag för att komma till rätta med den som representativa demokratins tillkortakommantle. Modern demokratiteori ger exempel nödvändigheten delaktighet och dialog. Ett fattat beslut vinner av legitimitet det föregåtts kvalitativt acceptabel överläggning SOU om av en 1997:56, 24-25. Alla medborgare ska ha frihet att delta. Alla som deltar har rätt påverka dagordningen, kritisera, föreslå eller stödja förslag som framkommer att under överläggningen. Deltagarna förväntas uppträda rationellt och kunna ge goda skäl för sina ställningstaganden. Slutligen ska beslutsprocessen sträva efter uppnå konsensus. Dessa principer underb Iggs av attityder som präglas att tolerans, rationalitet och ömsesidigt ansvar Hallberg 1997; 7ff. Deltagandet av ha ett egenvärde. Om medborgarna saknar tillit och förtroende för anses varandra förtvinar demokratin, och tvärtom, omfattande deltagandet är mer

desto starkare demokrati. En vital demokrati kännetecknas enligt Putnam av förtroende, normer och sociala nätverk. En fungerande demokrati förutsätter en viss politisk kultur som alstrar det civila samhällets institutioner Putnam 1993. Sammanfattningsvis pekar ovan refererade demokratiteorier betydelsen av en legitimitetskapande process med samråd, deltagande och öppen dialog om hur och var det utbrända kärnbränslet ska placeras. Teorin pekar mot att samstämmigheten bör nå längre än till enbart acceptans. En acceptabel överläggning bör sikta att nå konsensus.

4.3 Nyhetsbevakningens omfattning och allmänna inriktning

Undersökningen fokuserar massmedias roll i diskussionen och argumentationen inför folkomröstningen i Malå. Kapitlet analyserar omfattningen mediabeav vakningen och dess allmänna inriktning. Både kvantitativ och kvalitativ metod har använts. Undersökningen innefattar reportage, nyhetsartiklar, insändare, debattartiklar och ledarkommentarer. Tidningar ingått i undersökningarna som är främst lokal/länstidningarnzt Norra Västerbotten NV, Västerbottens Folkblad VF och Västerbottens Kuriren VK. Två rikstidningar, Svenska Dagbladet SVD och Dagens Nyheter DN, har också ingått i undersökningen. Regionala och nationella nyhetssändningar har bevakats i TV-kanalerna STVl, STVZ och TV4. På frågan varifrån den huvudsakliga informationen kommit ifrån, svarade de tillfrågade i 49 procent via tidningen och 24 procent via TV. 9 procent svarade att radion varit den viktigaste informationskällan n358. Etermedias bevakning av kampanjen har varit sporadisk och används inte empiriskt underlag som i studien samma sätt tidningsmaterialet. Kommentarer och hänvisningar som till eterinedia ska därmed ses som reflektionspunkter. Totalt omfattar studien 273 tidningsartiklar, 110 är nyhetsartiklar och varav 163 insändare, debatt- eller ledarartiklar. Undersökningen är uppdelad i två perioder, före och efter folkomröstningen 21 september. Undersökningsperioden sträcker sig från juni till september, 1997. Perioden före folkomröstningen benämns kampanjperiod v23-38 och omfattar 235 artiklar. Perioden efter folkomröstningen benämns valanalys v39-40 och omfattar 38 artiklar. Under kampanjperioden publicerades 84 nyhetsartiklar och 151 debattartiklar. Valanalysen består av kommentarer valresultatet och samlar 26 nyhetsartiklar och om 12 debattartiklar. Artiklar som behandlat energifrågan i stort eller någon händelse kopplat till kärnkraften, men inte folkomröstningsfrågan, har inte

70 tagits med i analysen. Kriteriet för urval av artiklar har varit relevans och koppling till debatten om djupförvar, platsundersåikning och folkomröstningen i Malå kommun. Tabell 4.1 Tidningarnas bevakning av folkomröstningen

debattartiklar

Totalt 167 70 26 10 273

Uppdelning i kampanjperiod och valanalys visar att opinionsbildningen främst varit ett intresse för lokalpressen, medan intresset att kommentera resultatet från folkomröstningen i högre grad har intresserat alla tidningar. Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet har publicerat ett litet antal artiklar med direkt anknytning till folkomröstningsfrågan. Publiceringen har därtill koncentrerats till sista veckan före folkomröstningen och till att kommentera valresultatet. Tidningen Norra Västerbotten är folkomröstningens dominerande informationskanal. Tidningen har publicerat över 60 procent av alla artiklar i undersökningen och läses över 90 malåborna. Övriga tidningar har av procent av betydligt färre publicerade artiklar och andel läsare. Västerbottens Kuriren publicerar betydligt mindre antal artiklar 10 procent och betydligt färre läsare i Malå 2 procent. Västerbottens Folkblad placerar sig näst efter Norra Västerbotten, både vad gäller antal publicerade artiklar 26 procent och andel läsare 22 procent. Norra Västerbottens dominans som informationsförmedlare och samvariationen mellan antal artiklar och andel läsare orten, betecknar att folkomröstningen varit en mycket lokal fråga.

7l

m

N

n 1 T 8 w

Debattartiklarna startar den 6 juni medan de första nyhetsartiklarna skrivs i mitten juli v 29, i och med att M/S Sigyn besöker Holmsund. Därefter råder av ett sommaruppehåll med återstart i augusti. Antalet insändare och debattartiklar ökar 5-6 veckor före folkomröstningen, till en mängd av cirka 10 publicerade artiklar per vecka. Mediabevakningen ökar drastiskt två veckor före folkomröstningen. Folkomröstningsveckan v 38 toppnotering med 95 publigörs en cerade artiklar se figur l. Nyhetsartiklarna varierar vad gäller innehåll och fokus. Innehållet i nyhetsartiklarna är en blandning av rapporter och kommentarer från möten och händelser har att göra med den stundande folkomröstningen. Något som strukturerat mönster för medias bevakning av frågan går inte att finna. En lokalreporter menar att rapporteringen beror i vilken omfattning olika saker sammanfaller i tid och vilket nyhetsvärde händelsen äger. Exempel finns där journalister publicerar samma artikel i flera olika tidningar. Olika aktörer ges plats att framföra sina ståndpunkter. Medborgare gatan intervjuas om både framtidstro, livsförhållanden och ställningstaganden. Malå kommun representeras i artiklar av antingen kommunalrådet, politiker med förtroendeuppdrag i kommunstyrelsen, den kommunala samordnaren eller av representanter från den lokala granskningsgruppen. Ett vanligt ämnesområde är oro inför riskerna, lokaliseringens stegvisa genomförande, förutsättningar och möjligheter för kommunen samt genomförandet av själva folkomröstningen. SKB får i huvudsak förklara och lyfta fram olika aspekter kring beslutsprocessen, nuvarande kunskapsläge, metodval för djupförvaret samt innebörden av en platsundersökning. Kampanj- eller aktivitetsgrupperna förmedlar sina huvudargument eller poängterar olika aspekter villkoren inför folkotnröstningen. Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet skriver för en bredare publik och ger utrymme för beskrivningar och analyser av besluts- och lokaliseringsprocessen för det utbrända kärnbränslet. Flera artiklar tar upp kärnkraftens avveckling, alternativa energikällor m.m. De artiklar som direkt har beröring till folkomröstningen är få och publiceras dagarna före och efter folkomröstningen. Folkomröstningsfrågan beskrivs med viss distans och placeras in i ett större sammanhang. Istället ges utrymme till att beskriva Malå kommun och dess invånare för en nationell läsekrets. Dagens Nyheter ger exempelvis följande bild av samhället.

De bor i ett rött trähus en gräskulle med flammande rönnbärsbuskar i den lappländska byn Korsträsk mitt i ett av de två utpekade områden i Malå kom- mun där kärnkraftsindustrins avfallsbolag snarast möjligt vill hugga provborrarna i backen... Där borta kan atomsoporna hamna om kärnkraftsherrarna får

som de vill. säger Uno... Grannen Birger Larsson redovisar tveklöst motsatt attityd. Han körde skogsmaskin till dess ryggen gick sönder. Nu kommer han fyrhjuling i skäggstubb, keps och jacka av fiberpäls och bävernylon för att hämta posten. -Jag litar geologerna och strålexperterna. Och behöver jobben Gunillas hårfriscring Storgatan i Malå lutar han sig bakåt i stolen och säger med självklar manligt tyngd: Jag röstar av moraliska skäl... Smådebatter uppstår ibland vid valstugorna. men skåpbilen med bröd från Hedmans bageri i Boden drar mer folk. På måndag är det över för den här gången" DN 19 september 1997.

Huvudintrycket av artikeln är att den i första hand befäster myten om Norrlands inland och i andra hand beskriver själva sakfrågan. Alla metaforer och symboler finns med i texten: den förtidspensionerade skogsarbetaren, terrängfordonet, skäggstubben, kepsen, fiberpälsjackan. manligheten och det ständiga behovet av arbetstillfällen. En poäng görs av att malåborna har erfarenhet och kompetens det geotekniska området. Erfarenhet av gruvnäring och älvutbyggnad anses ha betydelse för en lokalisering. Svenska Dagbladet gör ett reportage kring den lågmälda samtalstonen i debatten och drar slutsatsen att malåborna har tröttnat avfallsdebatten. Artikeln drar en parallell mellan förstudierna i norrländska glesbygds-

kommuner och tidigare erfarenhet baggbölerig Först skogen, därefter

av gruvnâiring och vattenkraften, och nu kärnkraftsavfallet SvD 19 september 1997. Etermedia följer folkomröstningen genom olika reportage som i allmänhet beskriver kampanjen i termer av tävling, kamp, slutspurt och stigande en temperatur i debatten. Nyhetsinslagen är en blandning av bakgrundsbeskrivningar och intervjuer. De regionala TV-nyhetsprogrammen följer debatten närmare och tätare. Nord Nytt placerar sig före TV Botnia, vad gäller andel tillfrågade som tagit del nyhetssändningarna. Av 358 tillfrågade 324 av uppger 91% att de tagit del av nyhetssändningar från Nord Nytt mot 184 51% som tagit del TV Botnial. Riksnyheterna placerar sig mitt emellan de regionala av programmen, med 296 83%. Nord Nytt deklarerar, en månad före folkomröstningen, att valkampanjen går i sin slutspurt och att folkomröstningen är ett viktigt vägskäl för malåborna. Reportaget inleds med att Opinionsgruppens buss rullar torget i Malå, där också Ja sidans valstuga står uppställd. Reportern pekar ut torget

2 Ordet syftar till Baggbölesågverk, som beskylldesför att 1842-68olovligt ha averkatskog krinansmark.Numeraranvändsbegreppetmedbetydelsernolovlig skogsavverkning annan mark, skogsskövling och att luratimmereller skog ifrån bönder Nationalencyklopedin 1990,2l l. l TV 4zsregionalanyhetsprogram.

som den geografiska punkten var valkampanjens slutspurt ska inledas. De sista veckorna ska ägnas uppsökande verksamhet. Ja-sidan ska kontakta förmodat osäkra väljare per telefon och Opinionsgruppens buss ska rulla längs byvägarna. Ja-gruppens budskap är att det gäller en platsundersökning och inget annat. Opinionsgruppens ordförande menar att det är fel att hävda att det bara rör sig om en väldigt oskyldig platsundersökning. Det är "mycket mer principiellt viktigt än så, menar han. Nord Nytt, 13 september 1997. Ett par röster från orten leder reportaget vidare:

"Nej, jag tror inte det är säkert och det är för långt att frakta det ända hit upp. Vi flyttar om det blir ett slutförvar. Man tänker barnet och hennes barn.

Just det här att göra en platsundersökning, tyck jag att de ska göra. Dom har inte ännu bestämt att komma med det, och finns det möjlighet att jobb hit. tyckerjag må tänka det.

Reportern förklarar att en platsundersökning innebär att berggrunden undersöks genom borrhål, för att ta reda om där finns sprickor och om berggrunden är homogen granit. Men debatten i Malå handlar enligt reportern inte om tekniken utan om huruvida ett Ja betyder Ja till en platsundersökning eller Ja till djupförvar. Efter inslaget ges nyheten att: miljöorganisatiorterna inte är välkomna att delta i det Samrådsforum som ska etableras inför folkomröstningen. Orsaken till uteslutningen är enligt den nationella samordnaren, Olof Söderberg, att miljöorganisationerna inte accepterar metoden med djupförvar av kärnavfallet som är huvudalternativet för slutförvaring lbid.. Greenpeace reagerar mot uteslutningen och menar att den nationella samordnaren förlorat sin trovärdighet lbid.. Tidningarna refererade också till händelsen. Västerbottens Folkblad och Västerbottens Kuriren publicerar var sin artikel skriven av samma reporter. Innebörden är att miljöorganisationerna inte var välkomna eftersom de inte accepterade metoden med ett djupförvar. Dima Litvinov från Greenpeace uttalade att: det verkar som hans Söderberg, min notering jobb är att underlätta för SKB att komma in i kommunen VF och VK l4 augusti 1997. Norra Västerbotten ger en liknande beskrivning och citerar Litvinov med orden: Det verkar som om just frågan om hur det svenska kärnavfallet ska tas om hand är så känslig att den inte tål en öppen diskussion." NV l4 augusti 1997. Den bakomliggande förklaringen till kommentarerna var att företrädare från förstudiekommunerna Malå, Nyköping, Oskarshamn och Östhammar vid ett tidigare tillfälle framfört önskemål om att nationell nivå skapa ett forum där gemensamma frågeställningar kunde diskuteras. Regeringens nationella sam-

ordnare, Olof Söderberg presenterade våren 1997 ett förslag om ett Nationellt Samrådsforum senare benämnt Nationellt MKB-forum kärnavfallsområdet och inbjöd till överläggningar i juni 1997. I överläggningarna deltog de fyra förstudiekommunerna, de fyra berörda länsstyrelserna, Svenska kommunförbundet, SKB, viktigare centrala tillsynsmyndigheter Statens Kärnkraftinspektionen, SKI, Statens Strålskyddsinstitut SSI, Boverket och Naturvårdsverket, samt fem miljö- och naturskyddsorganisationer. Förutsättningar att föra en dialog inom ramen för den föreslagna konstruktionen omöjliggjordes eftersom miljöorganisationerna och övriga deltagare hade väsentligt skilda utgångspunkter vad gäller sättet att arbeta med kärnavfallsfrågan. Den 27 november 1997 bildades ett informellt samrådsorgan med namnet Nationellt MKB-forum kärnavfallsområdet. Syftet är främst att underlätta samråd och skapa samförstånd om vilka frågor av gemensamt intresse som bör belysas i arbetet med framtagandet av miljökonsekvensbeskrivningar för inkapslingsanläggning och detaljundersökning inför ett djupförvar av använt kärnbränsle. I forumet ingår ovan nämnda myndigheter och kommuner, kommunförbundet, SKB och samordnaren. Den största miljöorganisationen, Svenska Naturskydds-föreningen erbjöds hösten 1997 att deltaga i samrådsorganet, men avböjde deltagande. Verksamhetsberättelse för år 1997, Nationelle samordnaren kärnavfallsområdet, 1998-02-24. Mediabevakningen av denna händelse kan beskrivas som mycket knapphändig och ensidigt belyst. Uttalanden från den nationelle samordnaren refererades i samtliga fall indirekt, medan miljöorganisationernas företrädare blev citerade. Vilka redaktionella överväganden som har gjorts av respektive redaktion kan inte bedömas, men mönstret är samstämmigt. Media beskriver händelsen i termer av att samordnaren uteslutit miljöorganisationerna, medan Söderberg själv beskriver händelsen som ett resultat av att övriga deltagare inte fann det mödan värt att fortsätta samrådet med så skilda utgångslägen. Söderbergs argument fick ingen framträdande plats i media. Dialogen hade kunnat varit utförligare och mer nyanserad vad gäller aktörernas skilda åsikter om händelseförloppet. Analys av nyhetsartiklarnas generella karaktär görs i kapitel 4.7, Monolog, dialog eller beskrivning av fakta. En månad före folkomröstningen redovisar TV Botnia4 opinionsmätning en som pekar mot en Nej-seger. 54 procent uppger att de kommer att rösta Nej. Ja rösterna är 31 procent och 15 procent svarar vet TV Botnia 22 augusti 1997. Ja-sidans representanter uppger att den sista månaden ska räcka för att vända opinionen men förutspår att det blir jämnt. Greenpeace publicerar under

kampanjperioden en dagbok sin hemsida www.greenpaece.org/-sxveden/ mala/ och återger fortlöpande opinionskliniatet som resultat av deras dörrknackningskampanj. Den 19 augusti redovisar Greenpeace opinionssiffror 56 procent Ja, 21 procent Nej och 26 procent vet Antalet tillfrågade personer var 206 till antalet. Massmedia ger bilden av en stigande temperatur i debattklimatet, men vid våra besök framstår debatten som mycket lågmäld och försiktig. Greenpeace ankomst till orten sågs som en skärpning av argumenten och att debattklimatet höjdes. Greenpeace annorlunda strategi med uppsökande verksamhet i stället för spektakulära aktioner infriade dock inte medias förväntningar. Mediautrymmet för organisationen visade sig också bli litet. l stället upptogs mediautrymmet av olika fristående Nej-förespråkare, som tillfälligt besökte orten. Detta analyseras närmare i kapitel 4.6, Aktörernas mediautrymme". Efter TV programmet Svar Direkt 18 september 1997 direktsändning från ortens Pizzeria, meddelar tidningarna att Opinionsgruppen hoppar av slutdebatten Malåborg, den 20 september NV 20 september, VF 20 september och VK 20 september 1997. Orsaken är att stämningen innan TVsändningen varit otrevlig. Enligt artiklarna var kampanjorganisationerna till en början överens om att avstå debatten gemensamt, men att Ja-gruppen trots allt skulle medverka. En representant från Opinionsgruppen uttalar att: "Det kommer en måndag också och ska kunna mötas efter folkomröstningen NV 20 september 1997. Opinionsgruppen vill därmed markera att de inte vill medverka till osämja i kommunen efter folkomröstningen. Erfarenheterna från folkomröstningen 1995 i Storuman påverka uttalandena i Malå. Vår synes telefonenkåit visar dock att Storuman haft liten betydelse. Endast av 358 att erfarenheterna i Storuman haft betydelse för debattklimatet i Malå. De menar som anser att det har haft betydelse menar att det stärkt Nej-sidan. Efter folkomröstningen analyseras och kommenteras resultatet flitigt i media. Tidningskommeittarerna är reflekterande med en ton av samförstånd och en förhoppning om att alla nteningsmotsättningar som kommit fram under kampanjen, ska glömmas. Slutsatsen är att Malå måste se framåt och börja diskutera nya möjligheter till utveckling. Det nationella ansvaret i frågan poängteras i flera artiklar. Resultatet från vår intervjuenkät efter folkomröstningen visar att läsarna har stort förtroende till tidningarnas information om kärnkraftsavfall och djupförvar. Majoriteten av tillfrågade personer uppger att de har mycket stort eller ganska stort förtroende för länstidningarnas infortnationsförntedling i frågan.

4 TV 4:s regionalanyhetsprogram.

Malåborna anser till 93 procent att de haft tillräckliga möjligheter att skaffa sig information för att kunna ta ställning. 71 procent anser att de vid röstningstillfâillet. hade tillräckliga kunskaper för att ta ställning.

4.4 Huvudlinjer i mediabevakningen

Utrymmet i media och intresset för frågan har ökat i takt med att valdagen närmat sig. Antalet nyhetsartiklar och insändare/debattartiklar stiger radikalt de sista två veckorna före folkomröstningen. Sammantaget präglas nyhetsbevakningen mer av rapporteringar från enskilda händelser än beskrivningar av processen. Nyhetsbevakningen kretsar kring tre ämnesområden: beslutsprocessen, riskbedömningar och lokala utvecklingsstrategier. Ingen tidningarna har av profilerat sig i frågan eller drivit någon argumentationslinje under kampanjperioden. Debatten inför folkomröstningen har varit lokal fråga främst en som följts av lokaltidningarna. Beslutsprocessen är det dominerande ämnesområdet vad gäller mediautrymmet. Två femtedelar av tidningsartiklarna i frågan berör beslutsprocessen. Riskbedömningar förekommer i tredjedel artiklarna en av medan den lokala utvecklingen upptar drygt en tiondel av mediautrymmet. Norra Västerbotten och Västerbottens Folkblad har koncentrerat sig beslutsprocessen, medan Västerbottens Kuriren i högre grad belyst riskerna. Se vidare i kapitel 4.5, Nyhetsbevakningens innehåll. i Den vanligaste reportageformen är uppbyggd kring en monolog där en aktör har utrymme att kommentera händelser eller framföra sina argument. Därefter förekommer artiklar med ett innehåll av fakta och beskrivning. Dialogformen med två eller flera aktörer responderar eller flera frågor är den tredje som en reportageformen. Norra Västerbotten och Västerbottens Folkblad har en stor andel monologartiklar medan Västerbottens Kurirens mediabevakning mer liknar rikspressens avvaktande och distanserade nyhetsbevakning. Västerbottens Kuriren har få artiklar som till hälften är av dialogkaraktär. Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet har riktat sig till en bredare publik och i högre grad beskrivit frågan om lokaliseringsprocessens olika delar. Rikspressens nyhetsbevakningen har varit avvaktande inför folkomröstningen och haft en karaktär av dialog eller beskrivning. Publiceringen har koncentrerats till de närmaste dagarna före och efter själva folkomröstningen.

Av aktörer som deltagit i debatten har Nej-sidan i kraft av Opinionsgruppen.

Greenpeace och övriga Nej-gruppers, givits det största inediatitryininet. Nej

sidan har också stor andel monologreportage, vilket kan tolkas som att Nejen sidan i ett stort antal artiklar givits utrymme att framföra sina argument eller kommentera händelser med anknytning till folkomröstningen. Ja-gruppen har i huvudsak förekommit i artiklar med formerna dialog eller beskrivning. Mediautrymmet har varit begränsat. Den enskilda aktör som varit dominerande vad

gäller både mediautrymme och stor andel monolog är aktören Övriga Nej

stort grupper. Gruppen består av en mängd enskilda aktörer som gjort tillfälliga, i vissa fall spektakulära insatser. Genomslaget i media kan tolkas som att nyhetsvärdet varit högt. Dessa enskilda aktörer med ett Nej-budskap utgör därmed en stark aktör som fått mer uppmärksamhet än aktörer som varit etablerade orten under längre tid. Tidningarnas strävan att fånga dessa en händelser har skett bekostnad av beskrivning och analys av beslutsprocessen och dess delar. Ja-kampanjen har använt sig av färre argument och genomfört färre kampanjaktiviteter, än Nej-kampanjen. Ett axplock av publicerade rubriker med direkt anknytning till Ja-gruppen, lyder: Ja-sidan vill få fart softliggarna VF 12 september 1997, Ja-gruppen lockade med korv och klätterviigg" NV 15 september 1997, och "Ja-sidan bergsäkra seger VF 12 september 1997. Svenska Dagbladet publicerade artikel med rubriken "Malåborna har en tröttnat avfallsdebatten". l artikeln finns bild med texten: För Malås bästa. en Eivor Jonsson kommer att rösta Ja söndag. Vi måste se till att det händer något i kommunen"... En platsundersökning skulle bli den optimistiska skjuts framåt som Malå så väl behöver SvD 19 september 1997. Ja-gruppen genomförde annonskampanj bestående av enskilda annonser en där olika uttryck för sitt personliga ställningstagande för en personer ger platsundersökning. Opinionsgruppen med annonstext: Vi är många svarar en säger NEJ till fortsatt platsundersökning i Malå vi har bara råd med som en bild Opinionsgruppen mot kärnavfall i Malå NV 23 augusti. Opinionsen budskap är att de istället för pengar har ett gemensamt och starkt gruppens Annonskampanjen tydliggör skillnaden mellan Ja- och Nej-sidan. engagemang. Framtidstron tar sig helt olika uttryck. Ja-sidans utvecklingsoptimisin och tilltro till möjlighet att nå en teknisk lösning, ställs mot Opinionsgruppens en uppfattning att utvecklingsargumentet är ett sätt att köpa röster, för att genomföra en lokalisering av kärnavfallet.

5 Gruppen övriga Nej samlar en kombination av olika aktörer som ageratmot en plausundersökning ochsom intehardirekt anknytningtill Opinionsgruppen eller Greenpeace.

Debatten insändarsidorna domineras av enskilda personer som argumenterar för eller emot i folkomröstningsfrågan. Dessa bekänner sig inte till någon aktörsgrupp. Motståndarna till en platsundersökning har varit mest aktiva i tidningsdebatten. Tidningarna har hållit en balans mellan Ja- och Nej-åsikter, vad gäller förhållandet mellan publicerade insändare och debattartiklar. En jämförelse mellan länstidningarna visar att debatten främst skett Norra Västerbottens insändar- och debattsidor. Västerbottens Kurirens läsare har knappt varit delaktiga i debatten. Se kapitel 4.8, Insändare och Debatt. Ledarkommentarerna efterfrågar ett nationellt politiskt ansvar. Kommentarerna signalerar viss frustration över att den politiska dimensionen saknats i debatten. Frågan om en fortsatt undersökning har i stort förts mellan allmänheten, kampanjorganisationerna och SKB. Under kampanjperioden manar Västerbottens Folkblad och Norra Västerbotten till saklig debatt. Efter valet är budskapet försoning och gemensamt ansvar för framtiden. Västerbottens Kuriren är mer sparsam med ledarkommentarer och nöjer sig med att efter valet konstatera att Malå röstade klokt genom att inte i detta skede binda sig för en platsundersökning. Tidningen menar att diskussionen bör föras nationell nivå och att fler alternativ till djupförvar bör utredas. Västerbottens Folkblad gör motsvarande analys redan före folkomröstningen och att tillräckligt menar underlag saknas. Tidningen poängterar att folkomröstningen ligger fel i tiden och menar att regeringen blandat samman korten genom att föra ned frågan lokal nivå. Frivilligshetsstrategin kan försvåra att finna den processen lämpligaste platsen. Både Västerbottens Kuriren och Västerbottens Folkblad är kritiska till hur lokaliseringsprocessen genomförs. Västerbottens Kuriren är mer uttalad i sin kritik till metoden med djupförvaring och pekar riskerna. Norra Västerbotten har i sin tur en mer försiktig positiv inställning till en platsundersökning med argumentet att det åtminstone förbättrar kunskapsläget och att ett Ja till fortsatt sökande skulle medföra en spännande möjlighet till utveckling och nya arbetstillfällen. Vid en jämförelse uppenbarar sig en skillnad mellan tidningarnas nyhetsbevakning och kommentarerna ledarsidorna. Västerbottens Kuriren är mest konsekvent så sätt att distansen till frågan återspeglas i nyhetsbevakningen, insändare och debatt samt ledarplats. Västerbottens Folkblad koncentrerar sig beslutsprocessen, både nyhetsplats och i ledarkommentarerna. Tidningen är kritisk till beslutsprocessen men ger nyhetsplats utrymme mer till Ja-sidans aktörer. Tidningen Norra Västerbotten argumenterar ledarplats försiktigt positivt i frågan om en platsundersökning. Kunskapsutveckling och

möjligheter till lokal utveckling poängteras i ledaren. Detta följs dock inte upp i form nyhetsartiklar. Tvärtom har Nej-sidan störst utrymme både vad gäller av nyhetsbevakning och debatt. Se kapitel 4.9 LedarkommentarerK Sammanfattningsvis präglas mediabevakningen av en tydlig avsaknad av profil eller handlingslinje vad gäller sättet att täcka in händelser, gemensam beskrivningar och debatt i frågan. Ingen av tidningarna har någon tydlig handlingslinje är gemensam för nyhets- och ledarredaktionerna. Redaktiosom har haft olika perspektiv vad i frågan som ska beskrivas och nerna kommenteras. Tidningarna har i stora delar undvikit att göra egna analyser av och istället givit utrymme till enskilda aktörer att framföra handlingar processen och åsikter. Bilden är dock inte entydig och det i sig kanske är en spegelbild av hur debatten inför folkomröstningen har varit. Skillnaden kan sägas vara större inom tidningarna än mellan tidningarna. Skillnaden i tidningarnas bevakning sträcker sig till att några distanserar sig från frågan mer än de andra. Slutsatsen är att frågan endast har haft ett lokalt nyhetsvärde.

4.5 Nyhetsbevakningens innehåll

För att få en bild av det huvudsakliga innehållet i nyhetsbevakningen under kampanjperioden, görs en indelning i tre ämnesområden eller huvudgrupper: beslutsprocessen, riskbedömning och lokal utveckling. Indelningen baseras det huvudsakliga artikelinnehållet. Folkomröstningen som en del av beslutsför lokalisering ett slutförvar för använt kärnbränsle innefattar processen av både den politiska beslutsordningen och tillvägagångssättet att finna den lämpligaste platsen, det vill säga själva lokaliseringsprocessen. Frågorna handlar beslutsgång för platsval, den kommunala vetorätten, vetoventilen", om bedömningar av opinionsläget, aktörernas olika kampanjarrangemang eller frågor som anknyter till själva genomförandet av folkomröstningen. Artiklar behandlar riskbedömningar i olika avseenden är det andra ämnesområdet. som Frågorna handlar om uppfattningar om risker och säkerhet i samband med hanteringen av använt kärnbränsle. Artiklarna har handlat om det centrala mellanlagret i Oskarshamn CLAB, cvakueringsplaner, transportproblem, lämpligheten med ett djupförvar 1n.m. Lokal utveckling är det tredje ämnesområdet. Frågorna handlar om möjliga arbetstillfällen, ökad kunskap, eventuella lokaliseringar till Malå med mera.

81 Tabell 4.2 Medias intresse för olika ämnesområden Andelar i procent Andel i Ämnesområden i procent för respektive tidning procent

Artiklar n84

Huvuddelen av tidningsartiklarna berör folkomröstningen del som en av beslutsprocessen. Besluts- och lokaliseringsprocessen nästan två tas upp femtedelar, eller 39 procent, av mediautrymmet. Riskbedömningar och frågor kring säkerhet är med en tredjedel, 33 procent, mediautrymmet det näst av vanligaste ämnesområdet. Lokal utveckling berörs i en tiondel, eller ll procent, av alla artiklar. Rikspressen behandlar enbart beslutprocessen och bedömningar av riskerna. Lokalpressen tar däremot andra frågor och frågor den upp om lokala utvecklingen. Vanliga frågor är kompetenser, etablering nya av nya verksamheter, ungdomars framtidstro, inriktning företagande i regionen m.m. Västerbottens Kuriren skiljer sig från övriga länstidningar publicera genom att färre artiklar och i högre grad med fokus riskbedömningar. Västerbottens Kuriren är inte intresserad av den lokala utvecklingen och måttligt intresserad av att skriva om beslutsprocessen. Västerbottens Folkblad är den tidning som uppmärksammar den lokala utvecklingen mer än de övriga. Tidningen är även den som fäster mest uppmärksamhet beslutsprocessen. Norra Västerbotten har en jämnare fördelning mellan ämnesområdena. Slutsatsen Västerär att bottens Kuriren fokuserar riskerna medan Västerbottens Folkblad fokuserar beslutsprocessen. Norra Västerbotten har också beslutsprocessen i fokus men har en jämnare fördelning mellan ämnesområdena. Lokal utveckling lokal är en fråga, vilket tydliggörs av att det enbart är de dominerande tidningarna orten som tar upp det ämnesområdet i samband med folkomröstningen.

4.6 Aktörernas mediautrymme

Till övertalningens grundregler hör att skaffa sig ett utrymme debattarenan. Aktörernas möjlighet att själva styra förloppet är omöjligt avgöra, att men

resultatet är värt att diskutera. Mediautrymmet för aktörerna styrs inte bara av slumpen. En analys olika faktorer kan förklara skillnader i utrymme. av Förutom kampanjgrupperna Ja-gruppen och Opinionsgruppen finns ett antal aktörer som gör anspråk mediautrymmet. Malå kommun är aktör som representeras av flera parter. Den politiska en kommunledningen och då framförallt kommunstyrelsen och kommunalrådet är den viktigaste representanten för kommunen. Kommunala tjänstemän och den

kommunale samordnarenf Carl Olof Sjölund Iiar uttalat sig i ett antal formella

frågor kring folkomröstningens genomförande. Den kommunala Gransknings

gruppen7 och dess ordförande, Valfrid Paulsson figurerar i ett antal artiklaiz

SKB agerar som självständig aktör och iir agendasättzrre i och med att folkomröstningen handlar om en fortsättning av deras verksamhet orten, eller inte. Regering och statliga myndigheter finns med i form av uttalanden från statsråd, SKI och den nationelle samordnaren. Politiska partier bildar en gemensam aktörsgrupp och i de fall medborgare kommenterar händelseförloppet är de att anse som aktörer. Slutligen finns ett antal miljöorganisationer och aktivitetsgrupper som agerat i frågan. Greenpeace betecknas som enskild aktör. Till aktören "övriga Nej-grupper" räknas Jordens Vänner, Naturskyddsföreningen, Avfallskedjan, Aktionsgruppen i Storuman, samt enskilda personer som aktivt förespråkar ett Nej i folkomröstningen. Kvantifieringen bygger en sammanställning av nyhetsartiklat under kampanjperioden. Flera aktörer ges utrymme i samma artikel, vilket förklarar att antalet aktörstillfällen överstiger antalet artiklar. Kampanjgrupperna har därtill publicerat ett antal annonser med olika budskap. Dessa är medtagna i beräkningen av mediautrymme men dess innehåll analyseras i texten.

Sekapitel3.2.5 7 kapitel3.2.4 se

Mecborgare Partier SKB Myndigheter Nlalákommun Jagmppen Greerpeace ÖvrigaNej-grupper Opinionsgruppen O 2 4 6 8 10 12 14 16 20 ArtiklarN84

Figur 4.2 Mediztutrymmct för aktörer. Antal artiklar aktör per

Opinionsgruppen har tillsammans med Greenpeace och övriga Nej-gruppers

erhållit det största mediautrymmet. Enbart Opinionsgruppens har representanter framträtt vid nästan dubbelt så många tillfällen Ja som gruppens representanter. De tre största aktörerna vad gäller mediautrymme är SKB och två Nejgrupperingar. Anmärkningvärt är att de politiska institutionerna partier, som regeringen och statliga myndigheter intar en så undanskymd plats De arenan. traditionella beslutande och förvaltande institutionerna deltar uppenbarligen inte i debatten om ringen av ett nationellt djupförvar, i alla fall när det gäller folkomröstningen i Malå.

RGruppenövriga Nej samlar kombination olika aktörer en av som ageratmot en platsundersökning och som inteharanknytningtill Opinionsgrutapen eller Greenpeace.

4.6.1 Kampanjgruppernas annonsering

Ja-gruppen genomförde annonskampanj bestående av dagliga enskilda en i Norra Västerbottens Tidning och ett mindre antal i Västerbottens annonser Folkblad. Iannonserna uttalar sitt stöd för en platsundersökning. personer Annonserna innefattar porträttbild, ett JA-märke och texten "Jag röstar Ja till en platsundersökning i Malå den 21 september -97". Opinionsgruppens svar en Ja-kampanjen är att publicera med gruppbild ett antal medlemmar en annons och "Vi är många säger NEJ till fortsatt platsundersökning i texten, som en Malå vi har bara råd med bild Opinionsgruppen mot kärnavfall i Malå NV en 23 augusti. Ja-gruppens kampanj ifrågasätts därmed av Opinionsgruppen med det underliggande argumentet att det ytterst handlar om att Ja-sidan förfogar kampanjresurser. Opinionsgruppens budskap är att de istället för över mer har ett gemensamt och starkt engagemang. Opinionsgruppens annons pengar medför dock ingen förändring i Ja-gruppens strategi. Dagen före folkomröstningen Ja-gruppen med helsidor. En samlar ett antal malåannonserar annons företag under texten: Malåföretagare röstar JA för utveckling och framtidstro. - Vi tror svensk forskning och industri NV 20 september 1997. En annan består porträttsamling av tidigare enskilda annonser. Texten annons av en lyder: Vi har sak gemensamt, i röstar Ja till en platsundersökning en morgon i Malå NV VF 20 september 1997. Budskapet kan tolkas som att Ja-sidan tar personligt för Malås framtida utveckling och att de hyser tilltro till ansvar tekniken och vetenskapen. Annonskampanjen tydliggör skillnaden mellan Jaoch Nej-sidan. Framtidstron tar sig helt olika uttryck. Ja-gruppens utvecklingsoptimism och tilltro till möjlighet att nå en teknisk lösning, ställs mot en Opinionsgruppens uppfattning att utvecklingsargumentet är ett sätt att "köpa röster", för att genomföra en lokalisering av kärnavfallet.

4.6.2 Greenpeace

Greenpeace ankomst till Malå beskrivs i media en temperaturhöjning och som skärpning av den lokala debatten. Förväntningarna synes vara stora att miljöorganisationen skulle skapa rubriker genom spektakulära aktioner. Greenpeace får också ut sitt budskap att Malå är i fokus för en större fråga om än vad folkomröstningen sken Tillsammans med sameföreningen ger av. arrangerade musikfest mot kärnavfall. Greenpeace generalsekreterare, man en Per Stenbeck berör i ett tal Malås vackra natur och djupförvarets bräcklighet. Stenbeck att folkomröstningen har ett större symbolvärde än vad den menar

lokala debatten lyckas fånga in. Ett i miljömedvetna Sverige skulle ge eko över hela kärnkraftsvärlden. Musikfesten beskrivs i tidningarna som en lågmäld tillställning och debattintresset anses vara dåligt. Västerbottens Folkblad skriver med viss distans och ironi:

Uppåt 250 personer vid slalombacken i Malå fick i lördags höra gulligullartisten A-L Löfgren ta ställning. För första gången sjunger hon i politiska sammanhang. Skit är skit även om det är 500 meter ner i marken, säger hon. Artistkollegan, snälle rebellen S Sundström, tycker att kärnavfallet ska grävas ner i Djursholm, där höjdarna bor. Själv bor han inte där. Andra tycker att Malå kan vara bra. Exempelvis SKB, som i lördags kväll var ett skällsord. ...Världens ögon riktas mot Malå säger Greenpeace general sekreterare Per Stenbeck." VF 18 augusti 1997

Veckan efter musikfesten skapar Greenpeace rubriker Dåligt Greenpeace malåborna rasar mot uppsatta klistermärken NV 22 augusti 1997. Klistermärkena retade upp Malåborna och skapar debatt det moraliska i att låta en om barn klistra märken i utbyte mot tröjor. Nord Nytts påannonsering lyder:

Den heta diskussionen om kärnkraftsomröstningen i Malå har blivit än hetare i vecken. Greenpeace har anlitat barn i kampen mot slutförvar av använt kärnbränsle" Nordnytt 22 augusti 1997.

Greenpeace representant erkände att det var lite förhastat att byta T-shirt mot en fyra uppklistrade märken. En Malåbo tillfälle att kommentera händelsen: ges Jag vet inte vad jag ska säga om det. Greenpeace har varit med så mycket, om tycker jag, och det kanske blir lite väl mycket. Jag tror nog vi ordnar det här själva ändå Ibid. Efter denna intensiva första vecka orten får Greenpeace betydlig mindre mediautrymme. Strategin i Malå skiljer sig från tidigare kampanjer, med en dörrknackningskampanj och strategisk placering på torget. Organisationens en närvaro är påtaglig för malåborna, uppmärksamheten i media blir inte lika men stor som Vid tidigare mer spektakulära kampanjer. Efter organisationens ankomst svalnar mediaintresset snabbt. Greenpeace "nya" lågmälda profil mer ger därmed mediaplats andra aktörer.

4.6.3 Övriga Nej-grupper en stark aktör

-

Fristående aktörer är motståndare till platsuntlersökning, kallad Övriga som en Nej-grupper, intar mycket framträdande roll i debatten. Denna samling av en fristående motståndare har tillsammans betydligt större mediautrymme än till exempel Greenpeace. En möjlig förklaring är att media värdesätter nyhetsvärdet högre än analys och debatt. Ny fräscha aktörer placerar sig bättre på arenan nyhetsplats än spetsfundiga argument från redan etablerade aktörer. Ett par exempel denna nyhetsrapportering redovisas härmed: "Aktivister slog till torget i Malå och hissade protestflagg" NV 8 september 1997. Anledningen är att kärnavfallsmotståndare från Storuman och Sorsele slog till och hissade en gul flagga med den radioaktiva symbolen och texten Nej tack, i en av kommunens flaggstänger. En rubrik lyder: "Jordens vänner är Malås annan vänner NV 16 september 1997, och skrivs med anledning av ett besök från organisationen Jordens vänner. Organisationens representanter får meddela att hela varit fel och att det är både odemokratiskt och oansvarigt att processen lasta bördan en kommun som Malå lbid.. En händelse uppmärksammas i flera artiklar är besöket av en person från som Varberg. Han sade sig ha kört 130 mil för att delta i debatten och dela med sig sina erfarenheterna från liknande provborrningai i hans hemtrakter NV 17 av september 1997. En första sidestext lyder: Vi slänger oss rälsen framför atomsporna" NV 16 september 1997. Artikeln handlar om två människor i Skellefteåhamn lovar att stoppa en eventuell transport av kärnkraftsavfall som till Malå att slänga sig järnvägsrälsen. Argumentet är vårt ansvar för genom barn och barnbarn samt att lagring radioaktivt avfall inte enbart är en fråga av för Malå, utan för hela Västerbotten.

4.6.4 Svensk Kärnbränslehantering AB

SKB spelar huvudroll i beslutsprocessen vilket framträder i erhållet mediaen utrymme. Företaget får i flertalet artiklar svara frågor som rör transporter, radioaktiv strålning, geoteknik samt beslutsprocessens olika steg fram till ett första prov av ett djupförvar. Representanter menar att deras största utmaning opinionsbildning och lokalpolitik. Kunskap och kompetens är flitigt handlar om använda termer. Den tekniska plattformen anses vara stabil och det viktiga är att finna engagerad kommun SvD 19 september 1997, intervju med Claes en Thegerström. l den normala reportageformen ges få utrymmen för företaget att

förklara sin utgångspunkt varför tar hjälp av en annons i samband med M/S Sigyns besök i Västerbotten:

"...Arbetct med förvaringen av använt kärnbränsle är ett viktigt miljö- och hälsouppdrag. Sverige hör till de länder som har kommit längst i detta arbete. Vi har byggt anläggningar som tar hand om allt svenskt radioaktivt avfall för lång tid framöver. Nu återstår att bestämma platsen för och sedan bygga ett djupförvar för använt kärnbränsle. Arbetet handlar om teknik, etik och demokrati. Det angår alla. Förvaringen skall vara sluten med dialogen öppen" annons i VK 18juli och VF l9juli 1997.

Detta går i linje med SKB:s övriga uttalanden under kampanjperioden. SKB anser att Malå har en geo-teknisk kompetens byggd erfarenheter från gruvbrytning och att orten får tillgång till en ny teknisk kunskap i spåren av en platsundersökning. Claes Thegerström fungerande etablering poängterar att en fordrar stöd från lokalbefolkningen: "Processen fordrar både bra berg och en villig befolkning. Etablering sker när och där läge finns Referat från slutdebatt i Malåborg 20 september 1997. SKB:s ståndpunkt dock litet ges utrymme i nyhetsbevakningen. l stället får företaget möjlighet och utrymme att tidningarnas debattsidor föra fram sina utgångspunkter och argument. Se kapitel 4.8, Insändare och debatt. och kapitel 4.1 Argumentationsanalys. Sammantaget är bilden av SKB delad, Företaget beskriver förvaringsmetoden i termer av avancerad forskning och miljöteknik. Opinionen mot en platsundersökning, benämner det som dumpning atomavfall och beslutsprocessen av beskrivs som ett ensidigt gynnande metod. Slutligen önskas seriös av en en mer hantering av frågan. Informationskampanjen beskrivs SKB ett folkbildav som ningsarbete, medan opinionen beskriver det i termer av hjåjrntvätt, politisk stenkross och försök att köpa befolkningens acceptans. Mediabilden av SKB speglar en aktör som betraktas både teknisk expert som och politisk aktör. Uppgiften att förena dess olika roller ett dilemma synes vara för företaget. Teknik och politik är svårt att förena i retoriska samma termer. SKB framför egentligen två huvudargument, nyttan kunskap och av mer möjligheten för kommunen till utveckling och arbetstillfällen.

4.6.5 Frånvaron av politiska aktörer

Frånvaron de politiska institutionerna i debatten är påfallande. Politiska av partier, regeringen och statliga myndigheter intar undanskymd plats en Frånvaron konkret politisk debatt medför gråzoner och tolkningar arenan. av en skapar legitimitetsproblem för de lokala förespråkarna. En fråga som som ständigt dyker under kampanjen handlar om det kommunala vetots upp utsträckning och den så kallade vetoventilen, det vill säga bestämmelsen i Naturresurslagen regeringen möjlighet att vid synnerliga skäl lämna som ger tillstånd för anläggning kommunfullmäktige inte tillstyrkt detta en även om Naturresurslagen 4 kap. §3. Under kampanjperioden kunde något definitivt klarläggande inte i vilken situation denna bestämmelse skulle kunna ges, om komma att tillämpas. Ja-gruppen önskade tidigt ett klarläggande från regeringen och annonserade dagen före folkomröstningen med rubriken "Regeringskansliet bekräftade" NV 20 september I997. Annonsen består av en kopia ett telefax från regeringskansliet till redaktionen för TV-programmet Svar Direkt. Innebörden är att miljöminister, Anna Lindh, till slut bekräftar att ett Ja i folkomröstningen inte binder Malå att ta emot kärnavfall. En kommun kan hoppa av helst. Enligt Miljöministern talar starka demokratiska skäl processen när som för detta trots att lagen regeringen möjlighet att bryta det kommunala ger en Miljöministern skriver: "Om vi inte har någon kommun som vill ta vetot. nu hand avfallet, bör mellanlagringen fortsätta. Vi har i vilket fall gott om tid om för att hitta plats och metod för slutförvaret Ibid. Ordföranden för den kommunala Granskningsgruppen har vid ett flertal tillfällen, liknande sätt miljöministern, argumenterat för tolkningen att som folkomröstningen inte syftar till att välja metod utan ska ses som ett steg i en nationell beslutsprocess debattartikel i NV 16 september och VF 18 september. Dessförinnan uttalade Granskningsgruppen stöd för tolkningen att en platsundersökning inte binder malåborna gentemot SKB, men att den upp däremot skulle tillföra kommunen mellan 25-150 miljoner kronor VF l7 september 1997. Uttalandet medför kritik mot att den neutrala Granskningstagit ställning för platsundersökning. Granskningsgruppens inforgruppen en mation kritiserades för att vara partsinlaga för Ja-sidan" NV 19 september 1997. Dessutom kritiseras Granskningsgruppen för att endast positiva effekter vid ett Ja-resultat presenterats. Detta med anledning av presentationen av lnfraplans utredning VF 19 september och NV 19 september 1997. Genom att sammanföra aktörerna i två grupper, förespråkare och motståndare. får vi uppfattning det totala mediautrymmet. Till motståndare en om

räknas Opinionsgruppen, Greenpeace och gruppen Övriga Nej. Till gruppen

förespråkare räknas Ja-gruppen, SKB och Malå kommun. Övriga aktörsgrupper

räknas inte med i denna Artiklarna är från kampanjperioden n84. Aktörerna har räknats var för sig även om de förekommit i artikel. samma Undersökningen av aktörernas mediautrymme visar att motståndet mot en platsundersökiling givits det största utrymmet, även skillnaden är marginell. om Ja-sidan har sammantaget 47 procent och Nej-sidan har 53 procent av mediautrymmet. Motståndarna kan därmed ha fått ett något större genomslag i media än förespråkarna.

T abell 4.3 Jämförelse utrymme för Ja- respektive Nej-aktörer Andelar i procent av

Artiklar n84

Norra Västerbotten och Västerbottens Kuriren har större sammantaget ett mediautrymme för Nej-sidan medan förhållandet är det omvända för Västerbottens Folkblad, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Skillnaderna är inte mer än några procentenheter.

4.7 Monolog, dialog eller beskrivning fakta

av

Journalistiska ideal som objektivitet och förmedlande sanning har sina klara av gränser. Ett ideal som brukar framföras är att nyhetsförmedlingen ska vara balanserad, men balans kommer alltid att relativt begrepp. Människor vara ett definierar balans utifrån sina attityder och värderingar. Mycket riskegna av kommunikation bygger att dialog upprätthålls mellan olika aktörer. en Medias uppgift i det avseendet är att redogöra för sakinnehållet och pröva argumenten mot varandra. Aktörernas övertalningsstrategier har betydelse för vilket perspektiv som framträder, journalisterna i viss mån vilket men styr sätt budskapet ska framföras och hur aktörernas argumentation balanseras mot varandra. Förutom att olika aktörer ges olika mycket mediautrymme kan själva artikeln byggas upp på olika sätt vad gäller form och perspektiv. Journalistiska

alster kan så att säga olika karaktär. En fråga eller händelse kan antingen ges en beskrivas och analyseras utifrån tillgängliga fakta eller så kan journalisten ge för eller flera aktörer att kommentera en fråga eller ett ämne. Därtill utrymme en kan journalisten inta betraktarens perspektiv och tolka händelsen eller frågan. För denna undersökning är det viktigt att ta reda om det finns något mönster eller snedfördelning vad gäller framförandet aktörernas budskap. av Genom att ta hänsyn till artiklarnas karaktär kan en uppdelning göras i dialog, monolog eller beskrivning. En dialog inbegriper två eller flera parter utbyter åsikter, känslor eller argument. Två eller Hera motstående sidor ges som möjlighet antingen besvara någon argument eller att klargöra sina att annans Oftast kretsar dialog kring ett tema eller fråga flera aktörer får egna. en en som chansen att besvara. I monolog enskild aktör, eget utrymme att framen ges en föra sina åsikter. Argument mot framförda teser prövas inte i samma artikel. Ibland görs detta för att pedagogiskt understryka att det just är en åsikt som framförs och andra åsikter framförs i närstående artiklar. En annan tolkning att är journalisten förutsätter att läsaren har tillräckliga kunskaper i frågan för att att kunna dra slutsatser om dess trovärdighet. Den vanligaste monologen är korta tillkännagivande från en aktör i en speciell fråga. Om artikel varken är uppbyggd som en dialog eller monolog en har den ofta beskrivande karaktär. Med beskrivning menas att artikeln i huen vudsak har form där reportern antingen själv eller via någon annan redogör en och förklarar olika fakta och förhållanden eller kring en fråga. Reportern om försöker beskriva ett fenomen eller redogör för kända fakta. Korta monologer från sakkunniga eller experter kan förekomma men artikeln har i huvudsak ett betraktande perspektiv. Indelningen är att se som en analytisk kategorisering bygger artikelns huvudsakliga innehåll och perspektiv. l-lur ser som fördelningen mellan ämnesområden ut

Tabell 4.4 Karaktär innehållet i nyhetsartiklar

Artiklar n84

Monologen är den vanligaste reportageformen. Därefter följer beskrivning och dialog. En analys etermedia ej kvantifierad visar att nyhetsinslagen i TV i av

huvudsak bygger beskrivning och dialog. Slutsatsen är att tidningarna ger aktörerna betydande utrymme till att framföra sina argument och kommentera olika händelser under kampanjperioden. Tidningen media kan sägas ha som bättre förutsättningar att göra ingående reportage. Hur beskriver respektive tidning frågan och vilka skillnader finns

Tabell 4.5 Jämförelse av karaktär innehåll mellan tidningar Fördelning i procent

Jämförelsen mellan tidningarna visar att Norra Västerbotten och Västerbottens Folkblad har jämförbar fördelning vad gäller karaktär eller form sina artiklar. Monologen är vanligast medan dialogen bara förekommer i tiondel en av artiklarna i respektive tidning. För Västerbottens Kuriren och rikspressen gäller det omvända förhållandet. Dialogformen förekommer vid hälften artiklarna. av Monologen är ovanlig eller inte alls förekommande. Fakta och beskrivning pendlar mellan 30-50 procent. Rikspressen har inga monologartiklar, vilket hänger nära samman med de mer övergripande beskrivningarna förmedlats. som Hur ser fördelningen ut vad gäller respektive aktör i debatten Är det någon aktör som skiljer sig från övriga Dessa intressanta frågor figur 3 nästa ger sida svar på. Figuren visar att Malå kommun och regering/myndigheter främst förekommer i beskrivande artiklar. Dialogen är vanlig när det gäller Ja-gruppen, Opinionsgruppen, myndigheterna och SKB. Partierna medverkar inte i någon dialog utan förekommer främst i artiklar med korta uttalanden ståndpunkter eller om initiativ monolog. Partiernas höga andel måste ställas i relation till fåtalet artiklar och att dessa ofta är referat från uttalande eller tillkännagivanden.

Q2

D I .

i .H L X

i å 8 N Am a C a

W

u

Aktörer med hög andel monolog är: medborgare, övriga Nej-grupper och Opinionsgruppen. Ja-gruppen, Malå kommun och SKB har låg andel monolog. Myndigheterna ges inget utrymme för monolog. Opinionsgruppen och Greenpeace har en liknande fördelning mellan monolog och dialog. Ja-gruppen har en lägre andel monologartiklar och förekommer främst i beskrivande artiklar eller artiklar med dialog, där de fått respondera olika gemensamma frågor tillsammans med andra aktörer. Anmärkningsvärt är att aktören "övriga Nej-grupper" till tre fjärdedelar förekommer i monologer. Kombination hög andel monolog och stort mediautrymme gör denna aktörgrupp till kampanjens stora mediavinnare. Nyhetsvärdet betalar sig både vad gäller medias uppmärksamhet och mediautrymme.

4.8 Insändare och Debatt

Opinionsbildning kan liknas vid dragkamp ska dominera en om vem som debattarenan. Det gäller för aktörerna att framföra övertygande argument som besegrar motståndaren. Argumenten bygger blandning kunskap, fakta en av och plädering med syfte att teckna trovärdig bild den aktuella situationen. en av Mobilisering av politisk handling sker därför med utgångspunkt från den bild som aktörerna skapar Heradsveit Bjøgo 1996; 13. På motsvarande sätt som nyhetsrapporteringen har varierat, har publiceringen av insändare och debattartiklar varierat över tiden. Under kampanjperioden förekommer sammanräknat 163 insändare, debattartiklar och ledarkommentarer. Majoriteten av artiklarna syftar till handling i folkomröstningen. Andra är kommentarer till själva debatten eller närliggande frågeområden. l analysen nedan studeras fördelningen Ja och Nej fördelningen av argument samt av insändare och lebattartiklar. Urvalet av debattartiklar är alltid ett Omdiskuterat änme. Tidningsredaktioner säger sig vilja belysa fråga, fakta och förmedla olika frågor en ge svar som uppkommer i debatten. Utgångspunkten brukar skapa balans och låta de vara att olika sidorna framföra sina argument. Det är svårt att förhand bestämma vad är relevant eller inte. Ämnesområdet har hög teknisk svårighetsgrad som och stark emotionell laddning. När det gäller kärnkraftsavfall innehåller argumenten både rent materiella och starkt psykologiska aspekter. Birger Thureson, chefredaktör Norra Västerbotten, försöker i artikel ett vilka urvalsen ge svar kriterier som gäller för folkomröstningsdebatten:

"Nu vill vi i valrörelsens slutskede ge en koncentrerad information. som kan bli väljarna till hjälp. Vi vill fakta. Men det kommer alltid att vara omtvistat vad ge är fakta i det här målet. Därför är vår ambition att låta olika expertröster som höras. Vi vill också spegla människors känslor. Ängslan och är realiteter som oro måste tas allvar i ett samhälle. Liksom hopp och framtidstro... Valet gäller om SKB ska få platsundersökning i Malå. Det är Men det är också sant göra en sant. att platsundersökningen följer ett nästa steg. Det råder delade meningar om vad det innebär. Och det är kring det steget de många frågorna dansar sin virveldans. Vi vill spegla frågorna och förmedla dc som ges från olika håll. svar Vår förhoppning är att det ska hjälpa Malåborna att bilda sig en åsikt. För till sist valet just detta: Uppfattningar vad som är bra och dåligt för en ort styrs av om och region och de människor som lever där" NV, 15 september 1997. en

artiklar publicerade insändar- och debattsidor löper över tiden Studien av juni till september 1997. Debatten fortgår sparlåga under sommaren. l början augusti v32 ökar volymen artiklar för att snabbt öka till en toppnotering v38. Nej-argumenteringen har ett övertag under hela perioden 45 procent. Ja-sidan har 31 debattutrymmet. SKB har 9 procent debattartiklar procent av publicerade under hela perioden redovisas med romber i figur 4.

-JA I: NEJ 0 SKB ä Total

Folkomröstning

v23 v24 V25 artiklar n163

Figur 4 F olkomröstningsdebatten i Malå. Antal artiklar per vecka.

Antalet Ja- och Nej-inlägg är 138 artiklar 163. Övriga artiklar är kommen-

av tarer och reflektioner av mer allmän karaktär nl6 samt ledarkommentarer n9. Dessa redovisas endast som del i totalkurvan.

Tabell 4.6 Förhållande mellan debattartiklar och insändare

Artiklar nl38. Medriiknadeartiklar är demmedklara ståndpunkter. Ledarkommentarer n9 och artiklar medallmännakommentarernl6 iir intemedtagenijämförelsen.Antaletartiklar är 138.

Inräknat endast huvudaktörerna, Ja-, Nej- och SKB, har Nej-sidan det största debattutrymmet. Insändare och debattartiklar för ett Nej till en platsundersökning har totalt 54 procent av debattutrymmet. Ja-sidan har 36 procent och SKB har lO procent. SKB har en högre andel debattinlägg än övriga.

i l l mDebatt i ., . , .Insändare

NEJ SKB Artiklar n138

Figur 5 Förhållande mellan debattartiklar och insändare. 9 Antal artiklar.

Totalt rör det sig om 102 insändare och 36 debattinlägg tar ställning för som eller mot en platsundersökning. Förhållandet mellan debatt och insändare är

i Medräknadeartiklar är dem med klara ståndpunkter. Ledarkommentarer n9 och artiklar med allmännakommentarer n: 16 är intemedtagenijiitnförelsen. Därmed är antaletartiklar 138.

sammanräknat densamma för förespråkare och motståndare. Andelen debattinlägg utgör sammantaget fjärdedel 26 procent av alla publicerade en insändare och debattartiklar. Det är inte möjligt att avgöra om balansen överensstämmer med insänt material eftersom detta skulle innebära en jämförelse med allt skrivet material. Debattutrymmet tas till största delen upp av fristående aktörer, bestående av enskilda argumenterar för en viss ståndpunkt men betecknar inte personer som tillhörighet till någon etablerad grupp. Därmed kan man konstatera att debatten inte enbart engagerat de mest trogna utan berört allmänheten i stort. Debattörer politisk bokstav förekommer i 18 procent av artiklarna. Sammansom anger ställningen visar påfallande balans mellan kampanjgrupperna som har 10 en procent vardera. SKB har 9 procent. Greenpeace, övriga Nej-grupper och olika experter har 3 procent vardera. Huvudaktörerna samlar tillsammans en tredjedel eller 32 procent av debattutrymmet.

Tabell 4.7 Debattutrymme för aktörer i media Debattutrymme i media Aktörer Artiklar Andel

Artiklar nl54, ledarkommentarerna n9 är borttagen ijämförelsen.

De politiska partiernas relativt höga andel av debattutrymme 18 procent beror främst att personer med anknytning till Vänsterpartiet och Miljöpartiet varit aktiva i debatten. Hälften av artiklarna med partibeteckning kommer från dessa två partier. Övriga partier har varit betydligt tystare. Samtidigt vet vi att en stor andel vänster- och miljöpartister är aktiva motståndare till en lokalisering av kärnavfall, vilket signalerar att Nej-sidan har en stor andel av debattutrymmet.

Tidningsdebatten går över partigränserna och partimedlemmarna har i agerat eget syfte. Ett antal artiklar har skrivits gemensamt med olika av personer

partibeteckningar. Bland annat har kommunens ledande politikerm med olika

partibeteckning, författat ett antal debattinlägg med innebörden gemensamma att en Ja-röst gynnar Malås utveckling NV 30 augusti och VF 8 september 1997. Inlägget föranledde en debatt om skillnader mellan manligt och kvinnligt

perspektiv. Nio kvinnliga politiker", från olika partier, skrev debattsvar med

ett argumentet att utvecklingstänkandet företräder ett typiskt manligt perspektiv. Ett kvinnligt perspektiv tar mer hänsyn till helheten NV 10 september. Inlägg från sakkunniga och experter är till antalet. Möjligen har experterna ansett frågan färdig i och med att rapporter och utredningar publicerats. Expertgruppen framför positiva argument för fortsatt undersökning. Experterna en argumenterar för att detta utvecklar kompetens och kunskap. Två profesger ny sorer i bergteknik oroar sig över läsningar och konflikter när det gäller framtida riskprojekt och skriver i Norra Västerbotten:

Det finns ett stort behov av att utveckla kunskaper och demokratiska processer som ett lugnare och bättre sätt än tidigare tar hänsyn till alla inblandades krav insyn och påverkan NV 8 september 1997 .

Debatten har nästan enbart förts i de lokala tidningarna Norra Västerbotten står för 65 procent av debattartiklarna 106 artiklar. Västerbottens Kuriren har 18 artiklar och Västerbottens Folkblad, 38 artiklar. Rikspressen har pubicerat en artikel som knyter an till folkomröstningen i Malå Jämför med tabell 4.1. En jämförelse mellan länstidningarna figur 6 visar att Norra Västerbotten publicerat flest insändare och debattartiklar. Västerbottens Kuriren är knappt involverad i debatten och Västerbottens Folkblad har publicerat exakt lika många Ja- och Nej-artiklar debattsidan. Norra Västerbotten har samma förhållande mellan insändare och debatt för både Ja och Nej medan merparten av SKB:s bidrag har publicerats som debattinlägg. Räknas Ja- och SKB:s inlägg tillsammans blir balansen tydlig. De har tillsammans något fler debattinlägg medan Nej-inläggen är fler insändarsidorna, skillnaden är marginell. men Norra Västerbottens chefredaktör motiverar urvalet med det funnits att en tanke att ge utrymme "för utredande faktaartiklar och känslomässiga mer inlägg, eftersom frågan innehåller både krasst materiella aspekter och starkt psykologiska Birger Thureson, NV, 1997-11-10.

l" Rolf Andersson s. George Anderssonfp, Arne Hellsten m och Ben Eklundkd. " Sigbritt Stenlunds, Gun-EliceSjöströmc Britt-IngerStenbergs, MonicaLindsköldv, Lena Nyströms, Marie Strömberg v och EvaOlofssonv.

30 www

25 - i w

20 -r

VFDebatt VF insändare VKDebatt VKinsändare NV Debatt NV Insändare

Artiklar n138 JA n NEJ E SKB

Figur 6 Jämförelse mellan länstidningar vad gäller insändare och debattartiklar. Antal artiklar uppdelat på inlägg från Ja, Nej och SKB

4.9 Ledarkommentarer

Tidningarnas ledare är för reflektioner och kommentarer om händelser i arenor samhället också plats för profilering tidningen. Genom att analysera men en av ledarsidorna kan få uppfattning utgångspunkter för både nyhetsman en om bevakning och urval insändare och debattartiklar. Under kampanjperiodeii av publicerar Västerbottens Folkblad och Norra Västerbotten ett antal ledarartiklar kommenterar folkomröstningsfrågan. Västerbottens Kuriren väljer att som endast kommentera valresultatet. Västerbottens Folkblad inleder med att konstatera att folkomröstningen gäller eventuellt slutförvar vilket får Norra Västerbotten att kommentera begreppsett förvirringen mellan slutförvar och platsundersökning och uppmanar Västerbottens Folkblad att: Berätta tack VF 8 augusti och NV 9 augusti 1997. mer, Västerbottens Folkblad att frågan egentligen handlar om ett framtida menar energisystem ska avgöras nationell inte lokal nivå. Ledaren hävdar att som två olika perspektiv ställs mot varandra. Lokala arbetstillfällen ställs mot ett nationellt energisystems framtid. Slutförvaringsmetoden kallas strutsmen-

talitet och anses vara en orimlig lösning kärnkraftens problem. Dagens mellanförvaring med ständig uppsikt av avfallet anses vara tillräcklig, under tiden som vetenskapliga framsteg görs. VF 8 augusti 1997 Norra Västerbotten problematiserar ansvarsfrågan och generationsperspektivet, och drar slutsatsen att den yttersta konsekvensen av ett reflexmässigt Nej-sägande blir att problemet måste exporteras NV 25 augusti 1997. Kunskapssökandet sätts i centrum:

Inför folkomröstningen i Malå går nu debattens vågor höga. Ibland så höga att de dränkcr alla förnuftsarguinent. Det är trist. Frågan är utomordentligt komplicerad och svår. och just därför borde kunskapssökandet stå i centrum... Att säga Nej till fortsatt kunskapssökande är inte rationellt. Men så är detta inte heller ett problem med enbart förnuftsaspekter. Människors känslor osäkerhet av och otrygghet är också en viktig faktor hör till bilden. Känslorna måste som tas allvar. Just därför är det viktigt att debatten inför folkomröstningen inte enbart blir ett råkurr med vulgärargument utan också förmedlar insikt och kunskap från många håll som möjligt NV 25 augusti 1997.

Västerbottens Folkblad tar fasta osäkerheten i flera moment och det menar saknas tillräckligt underlag för ett ställningstagande till ett djupförvar i Malå kommun. Ledarskribenten menar att den så kallade "frivillighetslinjen" medför att man börjar i fel ända och riskerar att aldrig finna den lämpligaste platsen.

...Det råder också en stor osäkerhet när det gäller säkerhetsfrågorna kring förvaring och transporter, den nationella och internationella lagstiftningen, den kommunala vetorättens innebörd och försäkringsgarantierna. Dessa osäkerhetsfaktorer visar att regering och riksdag har försummat sitt från början. ansvar Istället för att börja utreda vilka områden har bäst geologiska förutsättningar som att förvara det utbrända kärnavfallet, har statsmakten nu lagt ett mycket tungt och svårbegripligt ansvar lokalbefolkningen och kommunpolitikerna i Malå VF l8 september 1997.

Än gång efterlyses politiskt nivå. en ansvar nationell Två dagar före folkomröstningen har en ledare rubriken Malådebatt villovägar NV 19 september 1997. Ledaren menar att debatten inför folkomröstningen är viktig att men en del inlägg handlar om något annat än möjligheten att leta efter lämplig plats en för djupförvar av det kärnavfall, som måste hanteras ett eller sätt." annat Ibid.. Två publicerade inlägg tas exempel. Det inlägget diskuterar som ena kärnkraftens osäkerhet Gustavsson NV l7 september 1997. Det andra diskuterar EU:s möjlighet att köra över svensk lag Josefsson NV l5 september 1997.

l 00

Norra Västerbottens ledare att debatten bör handla om folkomröstmenar ningsfrågan och inte föras villovägar NV l9 september l997. Valanalysen efter folkomröstningen involverar alla tre länstitlningar. Norra Västerbotten det Nej förpliktar: Nu kan ingen sjunka ned i menar att är ett som passivitet och tänka, SKB ska ordna jobben Malå NV 22 september att 1997. Motståndarna och folkomröstningens vinnare anses ha ett ansvar att förverkliga framförda alternativa möjligheter, att det ansvaret är delat med men förespråkarna.

"Ett till SKB och fortsatt sökande efter en plats för djupförvat av kärnbränsleavfall hade inneburit spännande möjlighet till utveckling och nya en arbetstillfällen. ...Malås framtid är allas amgelêigenhct, efter valet likväl som före ...det är viktigt valrörelsens starka motsättningar får blir historia så snart som att möjligt. Malå får inte bli ett mentalt Bosnien. där skarpa gränser dras mellan olika grupper NV 22 september 1997.

Västerbottens Kuriren kritiserar denna beskrivning och menar att en majoritet har avstått från en spännande möjlighet till utveckling och nya arbetstillfâillen", med hänvisning till Norra Västerbottens tidigare inlägg VK 23 september 1997. Västerbottens Kuriren definierar platsundersökningen som "avfallsprojektet" och för fram uppfattningen att utvecklingen gått fel håll och att det är dags kommunen med kraft samlar sig kring alternativ som naturen och att ny småskalighet" VK 23 september 1997. Västerbottens Folkblad menar att det alltför utmanande tanke att transportera avfallet från söder till norr. Det var en desperata behovet jobb räckte inte för att övervinna misstron mot av nya myndigheterna. Rådet till Malå är att de måste streta vidare och utnyttja sitt tillfälliga kändisskap" VF 23 september l997. Västerbottens Kuriren berömmalåbornzt för att de röstade klokt att inte binda sig för en fortsatt mer genom platsundersökning. Regering och riksdag kritiseras för att ha överlåtit ansvaret kärnkraftsindustrin att presentera lämpliga metoder. Efter att två kommuner Storuman och Malå har röstat Nej och ytterligare några tackat Nej, menar VK det är dags helt och föreslår bred diskussion. VK 23 att att ta nya grepp en september 1997

"Det är viktigt att få ihop ett brett kunskapsunderlag. Sådana förstudien beslutade bör inga kommuner få motsatta sig. Detta måste politikerna tillse av experter. inte SKB. Politikerna bör också låta utreda andra möjligheter än dagens ensidiga inriktning djupförvar i berg" VK 23 september 1997.

l0l

Slutligen kommenterar Västerbottens Folkblad tre företagares avhopp från näringslivutsktrttet som en följd resultatet i folkomröstningen. Västerbottens av Folkblad menar att både politiker och företagare måste spotta i nävarna och glömma allt groll. Nej-förespråkarna bör avkrävas sitt för utvecklingen, ansvar men det behövs gemensamma tag arbetet ska resultat, konstaterar om ge tidningen VF 30 september 1997. Sammanfattningsvis kan konstateras Västerbottens Folkblad och Norra Västerbotten uppmanat till saklig debatt och efter valet till försoning och gemensamt arbete. Argumentet är att det gäller att gilla läget efter en demokratisk omröstning och att bägge sidor måste ta sitt för framtiden. ansvar Västerbottens Kuriren är mer sparsam med sina kommentarer konstaterar men att frågan bör diskuteras på nationell politisk nivå, och efterlyser andra alternativ än djupförvzrr. Västerbottens Folkblad gör liknande utvecklad en men mer analys vid ett tidigare skede och att tillräckligt underlag saknas, menar att folkomröstningen ligger fel i tiden och att regeringen blandat korten samman genom att föra ned frågan lokal nivå. Västerbottens Folkblad för att varnar den lämpligaste platsen aldrig kommer att hittas via den så kallade frivillighetsvägen. Norra Västerbotten har försiktig positiv inställning och en menar att en platsundersökning skulle varit spännande möjlighet till kunskapsutvecken ling och nya arbetstillfällen i Malå.

4.10 Medborgarnas förtroende för aktörer och media

Efter folkomröstningen fick deltagare i enkätundersökningen frågan hur om stort förtroende de hade till deltagande aktörer samt förtroende för mediabevakningen. Förtroendet graderas efter termerna: mycket ganska stort-, stort-, ganska litet- och mycket litet förtroende. Om svaret blir stort eller ganska stort förtroende tolkas det ett positiv förtroende och ganska litet eller mycket som litet förtroende som negativt förtroende. Resultatet skillnader i testas mot röstandet. Redovisningen ges i andel uttalar ett positivt stort eller ganska som stort förtroende. Antal intervjusvar redovisas inom Andel negativt parentes. förtroende ganska litet eller mycket litet förtroende, eller så kallade vet-ej svar, ska förstås som återstående andel till 100 Skillnaden i upp procent. förtroende mellan Ja- och Nej-röstande redovisas i procentenheter.

Tabell 4.8 Förtroende till aktörer Kommun Kommu- Gransk- Ja- Opinions- Green- SKl SKB -ledning nal sam- nings grupp grupp peace ordnare grupp Ja-röst 63 65 65 61 7 5 71 94 153 Nej-röst 16 21 28 17 65 50 37 35 183 Skillnad 47 44 37 44 -58 -45 34 59

Tabellen redovisarandel med positivt stort eller ganska stort förtroendetill respektiveaktörer uppdelad efter skillnad i röstandeJa och Nej i folkoturöstningen.Totala antalet respondenter är 358.

Jämförelsen visar tydligt att de som röstade Ja har ett betydligt större förtroende till kommunala och statliga myndigheter än de som röstade Nej. Skillnaden är över 40 procentenheter. Den minsta förtroendeskillnaden har SKI och den största skillnaden har SKB och Opinionsgruppen. Ja-röstande har störst förtroende till just SKB 94%, medan endast en andel 35%, av Nej-rösterna sig ha förtroende till SKB. Ja-röstande har minst förtroende till uppger Greenpeace och Opinionsgruppen. De som har röstat Nej har minst förtroende för kommunledningen och Ja-gruppen. Nej-röstande har större förtroende till både SKB och SKI, än för någon av de kommunala aktörerna. Ja-gruppen, Opinionsgruppen samt Greenpeace anges av både Ja- och Nejsidan, föra pläderande och argumenterande informationsförmedling. SKB en och Granskningsgruppen upplevs av Ja-röstande som sakligt argumenterande medan Nej-sidan upplever dem pläderande och argumenterande. Det finns som genomgående trend innebär att en högre andel män, än andel kvinnor, en som att SKB, Granskningsgruppen och Malå kommun givit saklig anger information. Kvinnor är något kritiska till den officiella informationen. Se mer kapitel

Tabell 4.9 Förtroende till media Riks-TV nyheter TV Botnia Nord Nytt Norra Västerbotten

Tabellen redovisarandel med positivt stort eller ganska stort förtroendetill respektivemedia uppdeladefterskillnadi röstandeJa ochNej i folkomröstningen.Antaletrespondenter 358. är

De regionala TV-nyheterna Nord Nytt och tidningen Norra Västerbotten är de vanligaste informationskanalerna. Över 90 de tillfrågade har tagit del procent av av informationen i Nord Nytt och Norra Västerbottens Tidning. TV Botnia når fram till något över hälften de tillfrågade. Av dem är det mindre än hälften av

som har en uppfattning förtroendet till nyhetsförmedling. Övriga har ingen

om uppfattning om nyheterna. TV Botnia har ett större förtroende bland Ja-röstare, än bland Nej-röstare. Nord Nytt har det högsta förtroendekapitalet med över 60 procent i bägge lägren, som anger att de har ett positivt förtroende till nyhetsprogrammet. Riksnyheterna får också högt betyg. Nyhetsförmedlingen i samtliga media upplever ca 60 procent av malåborna sig ha mycket eller ganska stort förtroende för, medan samtliga mediainslag där vanligen värderande omdömen ofta före kommer får lägre värden. Det gäller i hög grad tidningarnas debattsidor, insändare och ledarsidor. Andelen vet är relativt hög. vilket signalerar ett lågt intresse för dessa sidor. Vad gäller tidningarna redovisas endast förtroendet till Norra Västerbotten. Västerbottens Folkblad lästes endast 55 och Västerbottens Kuriren av personer endast av 10 personer av de 358 intervjuade. Vi har den bakgrunden som mot avstått från att analysera dessa tidningar. Förtroendet för Norra Västerbottens Tidning helhet som är störst hos de som röstat Nej. 49 procent av dem anger mycket stort eller ganska stort förtroende. Motsvarande siffra för de som röstat Ja är 33 procent. Mycket litet eller ganska

lite förtroende upplevs 55 procent Ja-sidan medan motsvarande siffra för

av av Nej-sidan är 42 procent. Förtroendeskillnaden kan förklaras med resultatet från mediaanalysen. att mediautrymmet för Nej-artiklar varit större samt att enskilda Nej-aktörer har en hög andel monologartiklar. Kvinnor har i regel större ett allmänt förtroende för Norra Västerbotten än männen. jämför med kapitel 7.

104 En närmare uppdelning tidningens delar kan bättre förklaring. vilket av ge en redovisas i tabellen nedan. Tabell 4.10 Förtroende till Norra Västerbottens olika avdelningar Ledarsida Debattsida Insändare Nyheter

Tabellenredovisar andel medpositivt stort eller ganska stort förtroendetill lokaltidningarrtas olika reportagedelar, uppdeladefter skillnadi röstandeJa och Nej i folkomröstningen. Totala antalet respondenter är 358.

En majoritet Nej-röstande har stort eller ganska stort förtroende till Norra av Västerbottens nyhetssidor. Ja-röstande har störst förtroende till tidningens ledarsida. Jämförelsevis har Nej lägret betydligt större förtroende till både nyheterna och till debatt och insändarsidorna. Enda undantaget är ledarsidan, där Ja sidan har ett större förtroende. Både Ja- och Nej-röstarna upplever tidningen Norra Västerbottens nyhetsförtnedling som i huvudsak saklig och argumenterande. Insändarsidorna däremot framställs av båda grupperna som plåderande och argumenterande, se kapitel Skillnaden i förtroende vad gäller tidningen Norra Västerbottens olika avdelningar, speglar tydligt avdelningarnas olika innehåll och vilket utrymme aktörerna givits i artiklar. Nej-anhängare har större förtroende till Norra Västerbottens nyheter eftersom mediautrymmet för deras aktörer varit större. Nej-sidan har 60 nyhetsplats. Nej anhängarna har fått procent av utrymmet sin sak bekräftad och därmed hyser stort förtroende till nyhetsinformationen. Förtroendet till tidningens ledarkommentaret är lägre och Ja anhängarntt redovisar här ett större förtroende, vilket kan förklaras med tidningens försiktigt positiva kommentarer till fördel för platsundersökning. Förklaringen till att en Nej sidan har ett större förtroende till både debatt och insändarsidorna, kan närmast förklaras med att betydligt fler Nej-artiklar blivit publicerade Linder kampanjperioden. Sammanfattningsvis speglar skillnaden i förtroende att Norra Västerbotten har publicerat olika budskap nyhetsplats och ledarplats. En förklaring kan att tidningens medarbetare har haft olika utgångspunkter när vara de beskrivit frågan. En förklaring kan vara att tidningen försökt vara annan konsekvensneutral och baserat urvalet aktörernas aktivitet och mångfald av argument och därefter försökt balansera detta med analyserande kommentarer

ledarsidan. l vilket fall helst stärker resultatet tidigare slutsats som om att tidningarna inte haft någon enhetlig handlingslinje i frågan.

4.1 1 Argumentationsanalys, en härva av trådar med några

gemensamma linjer

Debattinlägg tidningarnas insändar- och debattsidor är argumenterande. Retoriska grepp som volymökande och rytmiserande stildrag, används flitigt för att engagera och övertyga läsaren. Positiva värdeord knyts till den linjen egna och negativa till motståndarens. Motståndarens brister i argumentationen antyds istället för att direkt kritiseras. Därmed fås effekt motståndaren kan ha en av att fler dolda brister. Varje text gör ett urval fakta från den totalmängd finns av som att tillgå. Aktörerna skär del verkligheten bäst ut en av som passar den egna synen på problemet. Detta är nödvändigt eftersom det aldrig går att skriva allt Melin Lange 1995. Några argument förekommer flitigt än andra. mer Frågan är vilka argument används och vilka är vanliga andra som som mer än Diskuterar aktörerna samma problem eller diskuterar de olika fält av ett mer komplext problem Totalt innefattar undersökningen tidningsdebatten 163 insändare, debattav artiklar och ledarkommentarer. Genom att lyfta fram klara ståndpunkter, för respektive emot platsundersökningen, fås ett analysmaterial 138 debattartiklar som framför argument och fasta ståndpunkter. Till detta har tryckt material från de olika aktörerna sammanställts i argumentationsanalysen. Från detta har ett antal huvudargument kunnat tas fram och ordnas efter antal ett övergripande argumentationslinjer. Analysen har genomförts med QSR NUDWST som är ett datorprogram för kvalitativ dataanalys. NUDIST möjliggör kopiering, sökning, kodning, tolkning och analys insamlade data. av Genom att från insamlat material söka fram huvudargumenten och samla dessa i en databas harjämförelser och tolkning av dessa blivit möjlig. Debatten har handlat metodval för djupförvaring kärnkraftsavfall i om av allmänhet och en fortsatt verksamhet i Malå vid eventuell platsundersökning en i synnerhet. Debatten om tillvägagångssättet handlar både lokaliseringsom processen och beslutsprocessen. Resultatet visar att det i debatten följt fyra argumentationslinjer. Argumentationen löper efter linjer med ämnesområden som handlar om synen på lokal ekonomisk utveckling, förhållningssätt till teknologi, syn beslut- och lokaliseringsprocessen vilken värdegrund samt som ska galla. Detta påverkar förhållningssättet till kunskap, makt och politik.

l 06

Argumentationslinjerna samlar argument från både förespråkare och motståndare. Den första argumentationslinjen handlar om Malås utvecklingsmöjligheter platsundersökning. Argumenten skiljer sig beroende olika med eller utan en utveckling och val av utvecklingssrrøttegi. Uppfattas en etablering av syn högteknologisk och storskalig riskverksamhet som hot eller möjlighet Kan ett avancerat miljötekniskt projekt djupförvar av kärnkraftsavfall, utgöra en som tänkbar handlingsstrategi för kommunen Hur pass trolig är en alternativ utveckling med så kallade gröna jobb och tanken ett hållbart samhälle Den lokala utvecklingsstraregin är nära kopplad till synen kunskap. Kunskapsfrågan handlar dels om tillgänglig kunskap räcker till för denna typ av geoteknisk verksamhet, dels vilka konkreta möjligheter en fortsatt verksamom het ger vad gäller kunskaps- och kompetensutveckling. Den andra argumentationslinjen handlar riskbedömningar och metodval om för hantering använt kärnbränsle. Säkerhetsbedömningarna avser geoteknik av vid djupförvaring, transporter, strålningsdoser, tidsaspekter med mera. Frågan handlar i vilken grad malåborna hyser tilltro eller misstro till expertom utlåtanden möjligheterna att hantera kärnkraftsavfallet ett säker sätt. Hur om kommer teknologin att påverka den lilla norrlandsortens natur och infrastruktur I debattens fokus står det av SKB föreslagna huvudalternativet KBS-3. Metoden bygger ett djupförvar i stabil berggrund bestående av ett antal parallella tunnlar 500 meters djup. Från botten av tunnlarna borras ca vertikala hål för kapslar i koppar och stål med använt kärnbränsle. Kapslarna ett lager sammanpressad bentonitlera. Denna flerskiktsprincip omges av av beräknas klara alla teoretiskt tänkbara påfrestningar för lång tid framöver. av Huvudkritiken gör gällande att SKB:s teorier inte kommer att fungera i verkligheten och att metoden inte har prövats någon annanstans. Den tredje argumentationslinjen handlar om lokaliserings- och besluts- Argumenten handlar moral, etik, och demokrati. Tidpunkt processen. om ansvar och fatta beslut är i blickfånget. Tidsproblematiken inrymmer både ett sätt att långt teknikorienterat perspektiv och ett kortare demokratiorienterat perspektiv. Det långa perspektivet är teknisk och teoretisk fråga om vi behöver fatta en beslut djupförvaret eller om vi kan förvänta oss att i framtiden finner om nu metoder att göra det använda kärnbränslet ofarligt eller mer hanterbart. Det nya korta perspektivet gäller i vilket skede processen som en folkomröstning är av lämplig att använda och det är rätt sätt att skapa legitimitet för om lokaliseringsprocessen. Sättet att fatta beslut berör inledande demokratiteoretiska utgångspunkter. Vilken demokratisk metod ska användas, den tradi-

tionellt representativa eller den direkt demokratiska Har människor tillräckliga kunskaper och översikt för att kunna bedöma konsekvenserna av sina beslut Den andra aspekten beslutsprocessen gäller vilken beslutande ska arena som ha den yttersta beslutanderätten. Ska lokal folkomröstning i liten kommun en en vara bestämmande i ett nationellt problem. Frivillighetslinjen ställs mot frågan om beslutsarenans storlek. Hur ställer sig grannkommunerna till genomfartstransporter av använt kärnbränsle Hur kommer det kommunala vetot att hanteras Tids- och metodproblematiken faller tillbaka olika synsätt demokrati. delaktighet och för det energisystemets ansvar gemensamma baksidor. Vilket ansvar har dagens generation Slutligen finns en fjärde mer yvig argumentationslinje till viss del går som i de andra tre, och som i grunden handlar om olika förhållningssätt till kunskap, makt och politik samt relationerna dem emellan. Olika förhållningssätt bygger skillnader i värderingar, normer och samhällssyn. Två olika väirderzornier brukar ställas mot varandra; det universellt rationella och det relativa, kulturberoende. Motsatsförhållandet beskrivs ofta i modernism och termer av post--modernisin, där modernismen står för upplysningens doktrin och dogmer, och post-modernismen för kritiken av denna. Till modernismens grundpelare hör rationalism, materialisni, universalism, värdeneutralitet, scientism och totalitetstänkande Hallberg 1997, l2ff. Det universella perspektivet har drag av determinism och en tro de rätta besluten. Kritiken pläderar för det partikulära, kontextuella och kulturbundna synsättet och har prägel kaos, av anarkism och relativistiska tolkningsstrategier. Gemensamt för dem båda är kritisk analys, pluralism och demokrati. Det finns all anledning att invända modernismen och mot att se postmodernismen totala och enhetliga idéströmningar, i det här som men sammanhanget kan de tjänstgöra som utgångspunkter för generalisering. Ett en grov annat mer maktorienterat betraktelsesätt beskrivs i centrum-peri/éri. termer av Skiljelinjen går mellan å ena sidan oroliga människor i periferin har svårt som att överblicka förändringar i sin egen vardag, och andra sidan i ett expertsystem centrum som påvisar tekniska och vetenskapliga landvinningar den yttersta som drivkraften för en fortsatt utveckling. Människor i periferin bygger ofta argumentationen en ton av maktlöshet. Till detta kommer allmän misstro en till representanter för centrum. Därmed har funnit fyra argumentationslinjer som sammanfattar debatten inför folkomröstningen i Malå. Analysmodellen täcker huvuddelen av framförda argument och utrymme för tolkningar. ger Alla aktörer som deltagit i debatten innefattas i sammanställningen.

108 Lokal utvecklingsstrategi Riskbedömningar Besluts- och lokaliseringsprocess Värdenormer och samhällssyn

Tabell 4.11 Sammanfattning argument av .la-argument Nej-argument

Lokal utveck- o Fortsattaundersökningar Kärnavfallsområdet ingen framtid. ger 0 ger lingsstrørtegi kommunentid och resurser att Negativa sidoeffekter stoppar utveckfinna nya möjligheter. lingen i Malå. 0 Geologisk kompetens finns i Malå. 0 Alternativa utvecklingsmöjligheter o Fortsattundersökning ger ny finns och är mer tilltalande gröna jobb, kunskap och utvecklar kompetens. turism, småskalighet och ett hållbart 0 En platsundersökningskapar Samhällemöjligheter til lokalisering av 0 Arbetsmarknadspolitiska argument är ;innan vcrksamhcti en tveksamutgångspunktför en o Norrland behöver siorgkaliga diskussion som handlar om risk. projekt. 0 Malå måstefå etableringarutifrån. 0 En platsundersökningmedför ökad skattekrafttill kommunen.

Riskbedöm- 0 Förvaring i djupa bergrum är enligt Hyser misstro till SKB 0 expertsystem, ning expertisenden säkrastemetoden har inte tillräckligt redovisat normen som finns att tillgå. för bra plats. en Sverige har idag god kompetens Att gräva ned avfallet beskrivs med och erfarenhet av att hantera termer som strutsmentalitet och "att radioaktivt material. dumpakärnavfall". Analys av historiska förändringar i I väntan metoderutvecklas att nya berggrunden ger pålitlighet i risk- bör avfallet förvaras i mellanlagret i zmalysen. Oskarshamn,CLAB. Hyser tilltro till expertsystemen. Önskar "seriös" hanteringmed en mer Låt oss fortsätta undersökaför att fler alternativametoder. få klarhet. Tidsaspekten gör ingen idag med att KBS-3 metodenhar visat sig vara säkerhetkan säkerställa att ett djupframkomlig men andraalternativ förvar img kommer att leda till allvarutredsockså. liga miljökonsekvenseri framtiden. Kunskap om att driva riskprojekt Vad händer vid istid, jordbävning en ny är en nödvändig del i etc. kompetensutvecklingen. Transport av radioaktivt material är säkrare än vanliga kemikalietransporter.

ll0

JLi-argument Nej-argument

Beslutx-och Folkomröstningenhandlar enbart En platsundersökning är ett definitivt loka/Lreriizgs- om en platsundersökningoch inte steg i en process mot ett djupförvar. process om ett djupförvar: o En platsundersöktting gör det svårt för 0 Det finns fler beslutsetappet som kommunen att dra sig ur eftersom ger medborgarna fler valtillfällen. endas två platser kommer att 0 Folkomröstning bör ske i ett senare undersökas. skedenär mer kunskapfinns. 0 Folkomröstning bör ske tidigare. innan 0 Lokaliseringen är en lång process en förstudie påbörjas. som beror flera olika faktorer 0 Det kommunala vetot kan komma att och alternativ som måste prövas bli överkörd av naturrcsurslagens innan slutgiltigt beslut tas. "vetoventil". 0 Legitimitet och acceptans uppnås 0 EU kan överträdasvensklag. genom att människor får kunskap o Lokalisering är ingen kommunal fråga och blir bekant med tekniken. utanen nationell fråga. Nationellt i Frivillighetslinjen bygger ansvar efterfrågas. acceptans och att berörda med- 0 Radioaktivitet gör inte halt vid borgare är engagerade. kommungränsen, utan är en regional 0 Lokalisering och forskning om fråga. metod måste ske samtidigt för att o Lokaliseringsfrågan och forskningsalla alternativ ska kunna granskas frågorna ska inte ske parallellt. rationellt. Forskningenbör klaras av innan lokaliseringsfrågan blir aktuell.

Värdenornzer 0 Tror en rationell utveckling. o KBSJ metoden kan aldrig uppfylla Samhäl/ssyn Forskningenoch sökandetefter en kraven i ett kretsloppssamhälleeller 0 lokalisering är en ömsesidig pro- Agenda2l. cesssom berikar och ger ökad 0 Kritik mot det som uppfattas som kunskap. representanter för ett etablissemang Forskning och undersökning är samordnare, politiker m.m.. nödvändigt för att utveckla vår Det finns en bakomliggandeorsak till kunskapi saken. nuvarande lokaliseringsprocess i Sverige är ledandenär det gäller glesbygden,s.k. dolda drivkrafter. hantering av använt kärnbränsle. Norrlands historia som råvaru- Svensktavfall ska tas om hand leverantör bör ge landsändait ett inom landetsgränser. moraliskt undantagvad gäller loka- Det är vår generations ansvar att ta lisering av avfallsprodukter. Norrland handom kärnavfallet och det gäller bör inte bli soptipp för atomavfall även Malå. Svenskt avfall ska tasom hand i SKB handlar uppdrag av Sverige. riksdag och regering.

lll

Genom att koppla ihop argumenten och aktörerna får en uppfattning om vilka argumentationslinjer som aktörerna vanligen använder. Sammanställningen av argumenten visar att aktörerna prioriterar olika argumentationslinjer. Aktörer som argumenterar för en platsundersökning fokuserar processen som en utvecklingsstrategi för kommunen. Räkneexempel över effekter av fortsatt undersökning redovisas och möjligheter till kompetensutveckling poängteras. Ett ledande politiker i kommunen använder följande argument: par

Förstudieåren har medfört mycket positivt för Malå. Vi har kunnat göra en djupgående analys av våra problem och ntvecklingsmöjligheter. Vi har lyft oss kunskapsmässigt och skapat viktiga kontaktvägar utåt i samhället, hela vägen upp till regeringskansliet. En platsundersökning skulle innebära att denna utveckling fortsatte och att sysselsättningen fick ett rejält tillskott." NV Debatt 30 augusti 1997 och VF Debatt 8 september 1997

l ett senare publicerat inlägg lyfter debattörerna fram Malås beroende etableav ringar Litifrån. "Vi är övertygade om att de företagen Geoteknik företagen, min notering inom några år kan etablera sig en större marknad, men det är känt vid all etablering att det krävs en hemmamarknad först" NV Debatt l9 september 1997. SKB redovisar och argumenterar för att metodvalet skett vetenskapligt och rationellt. "Djupförvaring är den metod hittillsvarande prövningar visats som vara mest fördelaktig Bengt Leijon. SKB, NV Debatt l9 augusti 1997. SKB menar att det är regeringsbeslut som styr verksamheten och anger att djupförvaring ska vara huvudlinjen samtidigt andra alternativ ska utvärderas som parallellt lbid.. Beslutsprocessen kring lokaliseringen medför en omfattande debatt och tas upp av nästan alla aktörer. SKB poängterar att beslutet om en platsundersökning ska ses i en långsiktig process som fordrar medborgarnas deltagande och acceptans i alla steg. Claes Thegerström menar att slutförvaring av kärnavfall inte är något som genomförs i brådrasket. Det måste ske metodiskt och steg för steg. Forskning och alternativa metoder fortsätter parallellt.

"Det iir aldrig fel att arbeta en bra metod för att lätta kommande generationers börda. SKBzs planering innebär att det kommer att finnas en fungerande bra metod och en bra plats eller välja att göra något annat om man finner det bättre." Claes Thegerström, SKB, 11 september 1997

z Rolf Andersson George s. Anderssonfp, Arne Hellsten m ochBen Eklundkd.

Nej-sidan bemöter och kommenterar utvecklingsargumenten men uppfattar dem inte relevanta för folkomröstningens frågeställning. Greenpeace och som Opinionsgruppen koncentrerar sig istället att diskutera och kritisera SKB:s metod. Nej-sidan och i det här fallet främst Opinionsgruppen och Vänsterpartiet diskuterar logiken i att låta kommun avgöra nationell fråga som kommer en en att beröra hela regionen samt omöjligheten att backa processen efter att en platsundersökning inletts. Det kommunala vetot kan komma att bli överkört av antingen nationell eller internationell praxis.

Det har ända sedan frågan aktualiserades i Malå maj-93 varit politisk strid i frågan. Vänsterpartiet menade att det fel av Malå kommun att ge sig i en var och är så oklar och osäker. Vidare menade från process som var vänsterpartiet att det nationella ansvaret måste tydliggöras. Riksdag och regering får aldrig krypa undan sitt ansvar i frågan. Beträffande lokaliseringsfrågan har många gånger kritiserat det sätt vilket urvalet av tänkbara kommuner sker. Bland annat är arbetsmarknadspolitiska argument för oss minst sagt tveksamma." Lennart Gustavsson v, VF Debatt 14 augusti, VK insändare 13 augusti och NV 22 augusti 1997.

Argument hemmahörande i den fjärde argumentationslinjen samlar argument som handlar om moral, etik, ansvar, generationsperspektiv, politik och maktfön hållanden, kritiska argument mot kärnkraften i stort, SKB:s närvaro i kommunen, spekulationer om bakomliggande drivkrafter samt en debatt om centrum-periferiförhållanden i ett norrlandsperspektiv. Följande argumentation får utgöra exempel det sistnämnda:

Blir det ett Ja i Malå är detta en signal till kärnkraftsindustrin i hela världen att det bara är att köra eftersom man nu äntligen har hittat en kommun som är dum nog att acceptera KBS-3 metoden. Den metod som många experter har ställt sig högst kritiska till. ...Är det nästan bara plats för atomavfall som som samelandet och Norrland duger Är värda miljömässig och psykolopengarna en gisk nonchalans mot en hel landsändzi" Insändare VF 18 september 1997

Generationsperspektivet tas upp av båda sidor. Ska vi eller ska inte avgöra frågan nu Ska börja lokaliseringen av ett djupförvar eller ska överlåta det till nästa generation i förhoppning att metoderna förbättrats och att forskningen funnit bättre sätt att hantera kärnkraftsavfallet Spekulationer om bakomliggande drivkrafter riktar in sig SKBzs nytta av att delta det lokala planet. Ett inlägg som inte döljer sin misstro är följande:

Frågan gäller i princip om Malås befolkning ska godta att bli överkörd av marknadens maktgalna agerande och kommunens egocentriska förfarande och dumpa hÖgilkllVl kåirnbränsleavfall i berggrunden. Detta för att SKB ska få sin så kallade affärsidé genomförd. ...Låt er inte köpas av SKB:s färgglada information och semesterresor till Oskarshamn" Nils-Roger Edvardsson Mp. NV Debatt 12 augusti 1997, jfr VF Debatt 13 augusti.

Ett fåtal enskilda experter och sakkunniga har deltagit i debatten, med argument för en fortsatt forskning för att vinna kunskap och utveckla kompetens.

"Det vore besynnerligt om man genom ett Nej till platsundersökning vid det kommande valet skulle motsatta sig att informationen om berggrundens egenskaper i denna del av landet får komma fram. Ju mer man vet desto mer betryggande kan ett djupförvar utformas var det än kommer att placeras. Blir det ett fullföljs den vetenskapliga traditionen att försöka förstå och förklara saker och ting och pusselbitarna i det internationella arbetet med att beskriva jordskorpans uppbyggnad och egenskaper får ett bra tillskott" Roland Pusch. Prof. fil. och tekn. Dr. NV 29 augusti 1997.

Aktörerna prioriterar och skär ut delar av problemkomplexet beroende vad som bäst passar den egna synen på problemet. Aktörerna placeras i analysmodellen beroende vilka argumentationslinjer som de i huvudsak har använt i debatten. Dessa argument är att betrakta som aktörernas huvudlinje i sin strategi att övertyga och förklara sin ståndpunkt. Kampanjgrupperna bemöter varandras argument men driver olika argumentationslinjer när det gäller att argumentera för den ståndpunkten. Jaegna gruppens huvudargument är att folkomröstningen enbart handlar effekterna om av en platsundersökning och inte ett eventuellt djupförvar. En platsundersökning ger enligt Ja-gruppen kunskaper, arbetstillfällen och utvecklingsmöjligheter för kommunen. Säkerhetsfrågorna är inte meningsfulla att diskutera inför en folkomröstning om en platsundersökning. Forskning metod och säkerhet om ska löpa parallellt med lokaliseringsprocessen. Nej-sidans huvudargument är att debatten inför folkomröstningen för mycket handlar om arbetsmarknadspolitik och utvecklingsfrågor och för lite djupom förvarsmetodens osäkerhet. Metod och lokalisering höra ihop. anses Opinionsgruppen menar att säkerhetsfrågorna är de viktigaste och det enda som bör diskuteras inför ett beslut platsundersökning eller inte. Lokaliseringsom diskussionen kan därmed vänta tills forskningen utforskat alternativa metoder eller utvecklat nuvarande metod.

ll4

Tabell 4.12 Aktörernas viktigaste argumcntationslinjer

Ja-argument Nej-argument

Lokal utveckling Ja-gruppen Kommunledningen Granskningsgrupp

Riskbedömning och SKB lrecnpeacc Metodval Opinionsgruppen

Besluts- och Ja-gruppcn Opinionsgruppen lokaliseringsprocess SKB

Värdenormer och Enskilda experter Övriga Nej-grupper Samhällssyn och sakkunniga Enskilda personer

Vid den genomförda telefonundersökningen framträder en mycket tydlig bild av två argumentationslinjer, risk och lokal utveckling. Över 80 procent de av tillfrågade att Ja-sidans huvudargument är arbetstillfällen och lokal anser utveckling. Därefter följer argument om kommunens ekonomi. Nej-sidans vanligaste argument vara säkerhet och risk följt av miljöfrågor. Därefter anges kommer lokaliseringsprocessen och transportfrågorna. Nej-sidan uppfattas ha fler argument än Ja-sidan. SKB försöker dels beskriva och argumentera för ett vetenskapligt och rationellt val av metod, baserad kalkylerbara risker, dels redovisa alla steg i beslutsprocessen för lokalisering av djupförvaret. SKB poängterar att det rör sig om en långsiktig process som fordrar medborgarnas deltagande och acceptans. Aktörernas olika argumentationslinjer medför att de föredrar att diskutera olika områden i probleinkomplexet. Opinionsgruppen och Greenpeace diskuterar främst djupförvaringsmetoden och riskbedömningar kopplade till den. Ja-gruppen anser det meningslöst att diskutera detta innan en platsundersökning kommit igång. SKB svarar kritik och framhåller sin ståndpunkt i frågan om metod och risk. Ja-gruppen diskuterar hellre platsundersökningen del av en lång besluts- och lokaliseringsprocess. som en Opinionsgruppen anser denna diskussion betydelselös innan en säker metod presenterats. Politiska aktörer deltar inte aktivt i denna diskussion. Regering och Riksdag har varit påfallande inaktiva vad gäller att diskutera både risk eller

ll5

process. Tabell 4. l 3 nedan sammanfattar aktörernas utgångspunkter och vilja att argumentera och dominera de olika debattarenorna. Skiljelinjen mellan risk och process avbildas i en korstabell, och aktörerna placeras efter indelning baserad argumentationsanalysen av förd debatt i insändare och debattartiklar. Problemet kan sägas vara uppdelat de olika debattarenorna.

Tabell 4.13 Problemkomplexitetens olika dcbatlarenor

Platsundersökning som process

Ja Nej Riskbedömning och metod Ja SKB Opinionsgrupp Greenpeace

Nej Ja-grupp Politiker på riksnivå

Uppdelningen medför att de lokala kampanjorganisationerna diskuterar olika saker utifrån helt skilda utgångspunkter. Aktörerna hamnar i olika fält eller debattarenor i skiljelinjen mellan risk och process. Med skilda utgångspunkter om vad folkomröstningsfrågan egentligen handlar uppstår svårigheter om att skapa en konstruktiv dialog som leder till konsensus och förståelse gemensam för problemkomplexet. Målet att uppnå en gemensam problembild går att uppnå. Tabellen visar också att det endast är SKB diskuterar i den som gemensamma debattarenzm. Politiker den nationella nivån har valt att varken diskutera det ena eller det andra området. En politisk aktör i SKB-fältet är både önskvärd och en förutsättning för att debatten i förlängningen ska resultera i konsensus. Beskriven uppdelning medför att argumenten aldrig möts. Demokratiteorins kvalitativt acceptabla överläggning och rationella argument förlorar sin mening. Aktörerna definierar inte problemet sätt varför samma debatten blir undvikande. Deltagandets syfte är istället att dominera den egna debattarenan och överlåta bedömningen av giltighet till de beslutande.

ll6

4.12 Sammanfattning och slutsatser

Utrymmet i media och intresset för folkomröstningsfrågan har ökat i takt med valdagen närmat sig. Mediabevakningen kulminerde de sista två veckorna att före och efter folkomröstningen. Norra Västerbotten är den dominerande informationskanalen följt Nord Nytt. Norra Västerbotten och Västerbottens av Folkblad är de tidningar närmast och mest frekvent följt debatten och kamsom panjen inför folkomröstningen. Nyhetsbevakningen kretsar kring tre ämnesområden; besluts- och lokaliseringsprocessen, riskbedömningar och lokala utvecklingsstrategier. Beslutskring lokalisering av använt kärnbränsle är det vanligaste ämnesprocessen området. Den vanligaste reportageformen är monologen där en aktör i taget får att framföra sina argument och kommentarer. Därefter kommer artiklar utrymme innehåll fakta och beskrivning. Dialogformen med två eller flera med ett av aktörer responderar eller flera frågor är den minst vanliga som en reportageformen. Detta kan tolkas som att tidningarna medvetet valt att undvika analyser och tolkningar i frågan och istället givit utrymme till enskilda egna aktörer att framföra sina ståndpunkter. Nej-sidans aktörer har haft det största utrymmet i media. Nej-sidan har också andel monologreportage. Slutsatsen är att Nej-sidan givits stort enskilt en stor utrymme till att framföra argument och kommentera händelser med anknytning till folkomröstningen. Ja-gruppen har i huvudsak förekommit i artiklar med dialog eller beskrivning. Gruppen övriga Nej, det vill säga fristående motståndare, har givits stort mediautrymme och har stor andel monolog. Gruppen har främst medverkat i enskilda händelser som av tidningarna bedömts ha ett nyhetsvärde och därmed också givits stor uppmärksamhet. Nyhetsbevakningen präglas rapportering enskilda händelser, än beskrivning av processer mer av av sträcker sig över tid. Slutsatsen är att media prioriterar och ger mer som till enskilda aktiviteter och händelser, före analyser och diskussioner utrymme kring processen som sådan. Motståndarna till platsundersökning i Malå har varit mest aktiva i debatten en insändar- och debattsidor. Tidningarna har hållit en balans mellan de olika åsikterna vad gäller förhållandet mellan publicerade insändare och debattartiklar. Ledaren i Västerbottens Folkblad kritiserar beslutsprocessen och menar det saknas tillräckligt underlag, att folkomröstningen ligger fel i tiden och att att regeringen blandat korten att föra ned frågan lokal nivå. samman genom Tidningen drar slutsatsen att frivillighetslinjen kan komma att begränsa möjligheterna att finna den lämpligaste platsen. Västerbottens Kuriren framför

Il7

liknande kritik. Norra Västerbotten är försiktigt positiv till en platsundersökning med argumenten att det skapat möjlighet till kunskapsutveckling och nya arbetstillfällen i Malå. Det finns en skillnad mellan tidningarnas ledare och nyhetsbevakning. Västerbottens Folkblad kritiserar ledarplats beslutsprocessen och metoden, medan motsvarande kritik saknas nyhetssidorna. l stället har förespråkarna större nyhetsutrymme än kritikerna. Norra Västerbottens positiva ledarkommentarer finner ingen motsvarighet i nyhetsbevakningen. Motståndarna har större utrymme både vad gäller nyhetsbevakning, debattartiklar och insändare. Tidningens olika betoning av frågan ger utslag i skillnad vad gäller förtroende. Nej-röstarna har större förtroende till tidningens nyhetsinformation medan Jaröstarna har större förtroende till tidningens ledarkommentarer. Skillnaderna i förtroende vad gäller nyhetsinformationen är större medan skillnaden är mindre för innehållet debattsidor och ledarkommentarer. Norra Västerbottens nyhetsavdelning förefaller ha tagit tydlig ställning för ett Nej i folkomröstningen medan de värderande sidorna varit mer balanserad. Läsarna har uppmärksammat detta och förtroendet varierar beroende personlig åsikt i frågan. Ett annat sätt att tolka resultatet är att ledar- och nyhetsredaktionerna har olika åsikter om hur frågan ska hanteras. En tolkning är att motståndarna fått sin sak bekräftad nyhetsplats och hyser därmed stort förtroende och att förespråkarna identifierar sig med ledarsidans positiva kommentarer och därmed har mer förtroende till dessa sidor. Sammanfattningsvis går det inte att finna någon enhetlig profil tidningarnas bevakning. Perspektiven varierar beroende vilken avdelning som ansvarar för innehållet. Tesen om att tidningarna har makten över dagordningen finner inget empiriskt stöd i denna undersökning. Tidningarna visar upp en svag profil och en oförmåga att i tid och rum beskriva processer och förlopp. En central del av mediernas ideologi är att vill man vara konsekvensneutrala. Tidningarna speglar verkligheten lösryckta bitar som men erkänner inget ansvar för konsekvenserna av speglandet. Det är upp till läsarna att skapa sammanhang av mediernas spegelbitar. Slutligen har undersökningen uppehållit sig vid analys av framförda argument. Olika argumentationstrådar har kodats och tolkatsÄFyra argumentationslinjer framträder: lokal utvecklingsstrategi, förhållningssätt till teknologi och riskbedömningar, besluts- och lokaliseringsprocessen samt olika värdegrunder och förhållningssätt till kunskap, makt och politik. Analysmodellen ger möjlighet att koppla argumenten tillbaka till aktörerna och lyfta fram huvudargumenten. En märkbar skillnad mellan Ja- och Nej-argumenten är att

Nej-argumenten oftare är sammansatta i flera olika led medan Jamer uttrycks enskilda satser. Ja-sidan koncentrerar sig lokala argumenten som förhållanden och använder möjligheterna till arbetstillfällen, utargument om veckling och bättre ekonomi för kommunen. Riskbedömningar diskuteras bara i undantagsfall och då med utgångspunkten att en teknisk lösning kommer att hittas. Nej-sidan använder betydligt fler och mer djupgående argument som ifrågasätter riskbedömningarna med ett djupförvar samt vilket sätt främst lokaliserings- och beslutsprocessen gått tillväga. Sammanställningen visar att aktörerna diskuterar olika saker. av argument hamnar i olika debattarenor med skiljelinje mellan risk och Aktörerna en Med skilda utgångspunkter vad folkomröstningsfrågan egentligen process. om handlar uppstår svårigheter att skapa konstruktiv dialog och en om en förståelse för problemkomplexet. Om målet med debatten ska vara gemensam skapa konsensus bör gemensam problembild eftersträvas. Frågan är om att en den ambitionen funnits i Malå. Ja-sidans utvecklingsoptimism och tilltro till en teknisk lösning, ställs mot opinionsgruppens mening om att riskerna underskattas och utvecklingsargumentet är ett sätt att köpa röster för att att genomföra lokalisering kärnavfallet. Visioner om möjligheter med en en av platsundersökning, bryts kritisk granskning riskerna och ett mot en av ifrågasättande hela förfaringssättet att finna en lämplig plats för det använda av kärnbränslet. Riskkomtnunikationens ambition har sagts vara att analysera och kommunicera information risk för att skapa gemensam problemdefinition och om en i förlängningen att nå konsensus och ett beslut. Det troliga scenariot är att vi även i framtiden kommer att få exempel hur olika aktörer skapar egna rum se i debatten, debattarenor, med syfte att i möjligaste mån dominera dem. Nyckeln och öppningen till detta dilemma kan finnas i det demokratiteoretikerna kallar kvalitativt acceptabla överläggningar, rationella argument, ökat medborgerligt deltagande och strävan efter konsensus. Debatten i Malå har kretsat kring geoteknik, kommunens möjligheter till utveckling och medborgarnas vilja att delta. Problemområdet innehåller begrepp och argument metod, risk, vilja och kunskap, men aktörerna definierar om problemen olika sätt. SKB har framfört två huvudargument: nyttan av mer kunskap och möjligheten för kommunen till utveckling och arbetstillfällen. Lokaliseringsprocessen kräver med andra ord både bra berggrund och en kunnig och villig befolkning. Motståndarna till en sådan process menar att själva metoden att placera det använda kärnbränslet i berg är osäkert och att det är fel att manipulera befolkningens vilja genom att använda utvecklingsargument.

1l9

Förespråkarna säger sig vara villig att fortsätta leta berg för att få kunskap och därefter se om befolkningen är villig till en lokalisering. Slutsatsen är att skilda problemdefinitioner leder till en undvikande debatt, skilda debattarenor, med främsta syftet att dominera den egna debattarenan. Aktörerna överlåter till medborgarna att avgöra vilken definition som de anser vara giltig för ett ställningstagande i en folkomröstning och ytterst själva definitionen av risk.

Kampanj- och informationsverksamheten

Birgitta Orrebo

Studien av den kampanj- och informationsverksamhet som föregick folkomröstningen den 21 september tar sin början i mitten augusti. Från och med av den 15 augusti genomfördes ett flertal informations- och kampanjmöten med syfte att få Malås medborgare att ta ställning för eller fortsatt undermot en sökning för att söka plats för djupförvar för kärnavfall. I debatten om huruvida Malåborna skall låta "SKB få fortsätta söka plats för djupförvar av använt kärnbränsle i Malå kommun har ett antal olika aktörer verkat. Det finns aktörer som argumenterade för ett Nej och bland dessa var Opinionsgruppen mot kärnavfall i Malå och Greenpeace de största aktörerna. Det finns de som argumenterade för ett Ja och dar Ja-gruppen den stora var aktören. Det finns aktörer som verkade i tjänstemannaroller, en stor aktör där var SKB Svensk Kärnbränslehantering AB vilken fanns representerad de flesta, om inte alla, informationsinsatser anordnade och/eller samordnade den av kommunale samordnaren Carl Olof Sjölund. Han ansvarade för och introducerade en stor del av informationsinsatserna. SKB ansvarade också för studieresor till Forsmark och Oskarshamn samt för informationsverksamhet vid

kontoret i centrala Malå. En femte aktör var lnfraplan se avsnitt 3.2.4 och 5.7,

som uppdrag av kommunen genomförde en kartläggning av Malå och dess framtid sett ur olika aspekter. En del i uppdraget att informera var om folkomröstningen och eventuella effekter av en eventuell platsundersökning. I övrigt fanns ett flertal grupper som i olika sammanhang verkade och försökte påverka och informera Malåborna utifrån skilda perspektiv. Inledningsvis beskrivs några teoretiska infallsvinklar till kärnkrafts- och kärnavfallsfrågan avsnitt 5.1. Efter en skildring kampanjupptakten 15-16 av augusti avsnitt 5.2 beskrivs delar av Opinionsgruppens, Greenpeace, Jagruppens, SKB:s och Infraplans verksamhet avsnitten 5.3-5.7. Inom ramen för Infraplans verksamhet finns även SKB med som en informatör. Vid vissa tillfällen har även aktörerna verkat tillsammans med varandra. Detta redovisas i

Birgitta Orrebo är doktorand och forskningsassisteitt vid Pedagogiskainstitutionen.Umeå universitet.

avsnitt 5.8. l det avsnittet beskrivs olika händelser och aktiviteter som skett under perioden l5 augusti 21 september 1997. Här beskrivs också hur andra aktörer verkar och försöker påverka människorna i Malå kommun, bl.a. den kommunale samordnaren Carl Olof Sjölund. Kapitlet avslutas med sammanfattande synpunkter kampanjverksamheten avsnitt 5.9.

5.1 Några teoretiska infallsvinklar

Inför folkomröstningen eventuell platsundersökning i Malå agerade olika om en aktörer för sin sak. Många menade att de förmedlade sann information baserad fakta; med den rätta kunskapen skulle malåbon göra ett val baserat de neutrala och relevanta fakta framfördes i debatten. Frågorna är dock som många: Vilken kunskap är den rätta kunskapen Vilken information är den informationen och Vilken information är den relevanta informationen sanna Ett tänkande återfinns i det tekniskt rationella perspektivet är att människan som inhämtar all relevant information och gör konsekvensanalys innan det bästa en valet görs "the economic man fattar ett rationellt beslut. Frågan är: Rationellt -i förhållande till vad Ansluter sig till det tekniskt rationella perspektivet man utgår från att människan rationellt i förhållande till mål och med man agerar fokus egennyttan. Det kan dock finnas annat som styr, t.ex. människans värdegrund. Ofta fattar beslut kanske inte är de mest fördelaktiga för oss som de baseras värderingar, besluten blir rationella i förhållande till själva utan våra värderingar värderationalitet. Weber talar om det målrationella, det värderationella, det affektiva och det traditionella handlandet. Enligt Weber innebär ett målrationellt handlande att man styrs av mål, medel och konsekvenhandlingar i Övrigt ställt förhand. Om man istället styrs ser av som man upp övertygelse att vissa värden som plikt, värdighet, skönhet har av en om betydelse eller att annat egenvärde upprätthålls handlar man utifrån en värderationalitet. l det perspektivet spelar det ingen roll om handlandet är framgångsrikt eller inte. Följaktligen kan ett handlande ur det senare perspektivet anses mycket irrationellt ett målrationellt perspektiv. Som man kan förstå av som ur namnet så är det och traditioner styr det traditionsstyrda handlandet. vanor som Vad gäller det affektiva handlandet så är det känslan i sig som är målet, handlingen blir i det här fallet också målet, dvs. det centrala är att kämpa, inte nödvändigtvis att vinna Karlsson 1996, 49.

I Malå har det framförts argument som kan hänföras till de olika perspektiven. Argumenten har framförts i olika grad beroende vilken aktör som framfört argumenten. Det finns också olika infallsvinklar till hur man ser kärnavfallsfrågan och till hur man resonerar kring den. Nära kopplat till kärnavfallsfrågan är också kärnkrqftsfrågan. Det kan sägas att kärnavfallsproblematiken förstärker kärnkraftsdebatten. Det som följer beskriver några av de argument och frågeställningar som framkommit i den nationella debatten och det är teorier kring kärnkrafts- och kärnavfallsfrågans komplexitet. Evert Vedung har som analysredskap för värderingsklimatet lanserat tillväxtekologidimensionen. Han definierade denna som:

"Motpolerna den nya kontliktlinjen kan beskrivas med termer som ekonomisk tillväxt, industrialism, kärnkraft, storskalig teknologi och centralism å ena sidan och ekologisk balans, lokalsamhälle, småskalighet och flödande energikällor å den andra. Genom uppkomsten av denna tillväxtvekologi-dimension blev det svenska partisystemet tvådimensionellt." Vedung ur Holmberg 1980, 440

Denna dimension berör sålunda frågor om vilket samhälle som önskas i framtiden och vilka visioner som finns för framtidens bygd. Betonas ekologi eller tillväxt Det är en mer politisk dimension än den som kallas värderingar i samhället se nedan Zetterbergs typologi av värderingar, den förra är kopplad till socioekonomiska faktorer vilket inte den senare primärt är. Människornas åsikter om vissa av de tänkta framtida samhällena hade ganska klara samband med uppfattningarna i kärnkraftsfrågan. I boken Kampen om kärnkraften framkom i Holmbergs undersökning att värderingsklimatet inte hade någon avgörande betydelse när man undersökte sambandet mellan väljarnas åsikter om teknologisamhället, tillväxtsamhället och det miljövänliga samhället. Sambandet fanns främst bland de högutbildade eller bland de som var aktiva och engagerade i kärnkraftsfrågan. Holmberg 1980, 465ff. En av de allra viktigaste förklaringarna till varför folk röstar som de gör i folkomröstningar beror politiska faktorer. Det finns en tendens hos väljarkåren att anamma det egna partiets ståndpunkt vilket också kan ses som ett uttryck för partilojalitet. Ofta är partierna med i valkampanjen, det är de som är med och bestämmer datum för folkomröstningen, under vilka villkor röstningen skall göras i form av ekonomiska ramar osv. Risker är ett återkommande och ibland dominerande tema i debatten om kärnkraftens vara eller inte vara. Det finns olika risker. Vilka risker målas upp i argumenten och kampanjen Risker

med kärnkraft Risker med kärnavfallets placering Risker med bygdens stagnation och tillbakagång Är det risker är förknippade med naturen eller som är det risker är kopplade till de materiella faktorerna Vilka risker som som mer betonas är ganska naturligt beroende vilken ståndpunkt man intar i debatten av Ibid., 374 ff. och 471. Det finns ett flertal teorier kring varför människor har de åsikter de har gällande kärnkraft- och kärnavfallsfrågan. En del teorierna härleder åsikterna av delvis till människornas sociala och ekonomiska levnadsvillkor Ibid., 335 ff.. De är anhängare till kärnkraften kan se kärnkraftsnzotståndet som ett som informationsproblem. Man att människor alltid har varit rädda för och menar misstror tekniska innovationer. Bara människor får kunskap och information kommer denna rädsla och misstro att försvinna. De som är anhängare av den teorin också att det är vissa grupper av människor som hör hit: äldre, menar lågutbildade och folk landsbygden. Det finns dock de som hävdar motsatsen de är kärnkraftsmotståndare och istället anför en slags indoktrineringssom teori: de att det starkaste motståndet finns bland dem som är unga och menar högutbildade. Det är istället:

de som utan eftertanke lärt sig att passivt godta det centraliserade industrisamhällets för- och nackdelar som är mest villiga att acceptera argumenten om att kärnkraften behövs för att rädda jobben och bevara välfärden" Ibid., 336

Det är de ännu indoktrinerats i detta som kan genomskåda de kärnkraftssom positiva argumenten. En tredje teori beskriver motståndet som en form av småborgerlig revolt, där revolten riktar sig mot det centraliserade industrisamhället. framförallt hör till denna kategori bönder och småföre- De som är tagare. Dessa grupper är, enligt teorin, speciellt hotade av utvecklingen mot stordrift kärnkraften innebär. Kärnkraftsanhängarna återfinns framförallt som bland storföretagare, högre tjänstemän och industriarbetare. Man kan också se de skilda åsikterna om kärnkraften som en kamp mellan centrum och pertferi. De personer och grupper som uppfattar sig som industrisamhällets stöttepelare industri, förvaltning och stora delar av de anställdas organisationer definieras som centrum. Det som karaktäriserar periferin är de grupper som inte uppfattar sig ha inflytande över centrum. Enligt Lönnroth kan man till periferin räkna unga, kvinnor, landsortsbor, människor i intellektuella yrken och de arbetar i vård- och människoyrken. Måns som Lönnroth är en av dem som använt dessa begrepp vid analys. Det är dennes begreppsdefiniering som ligger till grund för centrum-periferidefini-tionerna. I

den samhälleliga debatten berörs ibland möjligheterna att själv bestämma och påverka över inte bara sig själv utan också över sin närmiljö. I Maria Oskarssons 1991 undersökning framkom att det finns klara skillnader mellan könen i kärnkraftsfrågan: kvinnors inställning till kärnkraft är negativ än mer mäns. Det finns också skillnader i inställning är beroende vilken som av yrkessektor man befinner sig De har negativ inställning till som en mer kärnkraft arbetar inom jordbruk, vård och utbildning, och det är i de två senare yrkessektorerna som majoriteten av den kvinnliga arbetskraften finns. Detta visar att inställningarna till kärnkraft är starkt kopplade till värderingarna i .samhällen Enligt Zetterberg 1980 går det att urskilja värderingar: tre typer av försörjningens, produktionens samt reproduktionens värderingar. De människor som framförallt har reproduktionens värderingar är också de är de starkaste som motståndarna till kärnkraften. Dessa prioriterar hög livskvalitet och psykologiska behov framför hög levnadsnivå, ordning och effektivitet. De priorisenare teringarna görs av de människor som omfattas av produktionens värderingar. Här kan göras en skiljelinje mellan kvinnor och män; kvinnorna har i högre grad än männen reproduktionens värderingar. I Holmbergs undersökning framkom att ingen de analyserade sociala och av ekonomiska faktorerna hade någon större betydelse, dvs. den direkta egen egna effekten av dessa faktorer hade mycket liten betydelse, vid folkomröstningen om kärnkraft 1980. Den starkaste effekten valet partieffekten, dvs. det var var partitillhörigheten som framförallt påverkade hur röstade. man En som har försökt belysa olika aspekter i kärrzczvfalLrfrågan är Göran Sundqvist 1991, 24. Han beskriver åtta aspekter vilka alla har förekommit i den nationella debatten. Kärnavfallet är en teknisk frågaz Detta kan innebära att t.ex. upparbeta, transmutera eller kapsla in bränslet och bygga ett förvar djupt i bergnere grunden. De som diskuterar utifrån denna ståndpunkt talar mycket bygganom det som ett klassiskt bygg- och anläggningsarbete, där krävs teknisk kompetens. Kärnavfaller är en naturvetenskaplig fråga: "Frågor kring bergets stabilitet, om grundvattnets rörelser, om kapselns hållfasthet och hur om man kan extrapolera i långa tidsperspektiv måste besvaras. Dessa frågor har forskare till viss del haft skilda åsikter Det är också frågor problematiom. som serar tekniska frågeställningar och kanske tillför extra dimension för de som en tekniker som annars arbetar med tekniska frågor. Kärnavfaller är en politisk fråga. Förutom att frågan är politiskt kontroversiell så är den också definitionsmässigt politisk eftersom det är regeringen

l26

har fatta de avgörande besluten laddning av reaktorer och om metod sotn att om och plats för ett slutförvar. Kärnavfaller juridisk fråga. Kärnavfallsfirågan har helt klart ar en en juridisk aspekt då de beslut fattas i framtiden skall följa både villkorslagen som och naturresurslagen. Visserligen är frågan helt klart en politisk fråga och det är också regeringen skall fatta det slutgiltiga beslutet, men dessa beslut skall som tillämpa och följa lagen. Kzirnzzrçfzz//tel ekonomisk fråga. l samband med diskussioner om är en kåirnavfzrllet, sig det är internationell, nationell, regional eller lokal nivå vare så den ekonomiska aspekten mycket relevant. Det diskuteras hur avgiften är kärnkraftsproduktionen för finansiera rivning och avfallshantering är i dagsatt läget t.o.m. 1996 1,9 öre/kWh, f.n. 1.0 öre/kWh. Det diskuteras hur mycket läggs forskning, hur mycket ett eventuellt djupförvar kommer att kosta som bygga. Man diskuterar hur mycket det skulle kosta att lägga ner kärnkraften. att På regional och lokal nivå funderar i direkta ekonomiska effekter av man mer kärnavfallsförvar. Kärnargfallet etisk fråga. l Sverige tillämpas principen att den är en generation använder kärnkraften är också den generation som skall betala som för kostnaderna för den framtida avfallshanteringen och helst tillse att avfallet

slutförvarzrs ett tillförlitligt sätt. Det är när betraktar frågan ur ett etiskt perspektiv den oerhörda tidsrymden fokuseras. Även vi försöker ta som om hand avfallet bästa sätt så är det inte säkert att det är vår generation som om utsätts för de största riskerna. Det är också mycket svårt att, idag, kalkylera

vilka och hur stora risker som finns i framtiden. øpiizimzsfråga. Det förefaller ganska klart att de Kärnaigâzllcet är en vetenskapliga och vetenskapsmän arbetar inom kärnkraftsområdet experter som är ganska obekymrade möjligheten att förvara kärnavfallet ett tillfredsom ställande sätt. Det förefaller också de politiska företrädarna idag inte är som om lika tveksamma den allmänhet de företräder. Det är också de som menar att som den tveksamhet och de problem finns är opinionsmässig och som snarare av politisk natur och inte teknisk natur. Frågan är då i vilken grad de politiska av besluten är påverkade av opinionsbildningen. Kärnavjfállet samhällsvetenskaplig fråga. Då det finns ett flertal är en frågeställningar och problem, förutom de rent tekniska och naturvetenskapliga, är relevanta för kärnavfallshanteringen blir det också intressant och viktigt som att belysa frågeställningen ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Exempelvis ur

är det viktigt att granska beslutsprocesserna i denna komplexa fråga. Vilka motiv är de styrande i olika faser av processen Det som anses vara den neutrala och kanske den rätta informationen är den som är baserad teknik och naturvetenskap. Det som lätt glöms bort är att när fakta sätts in i ett sammanhang kan det aldrig vara värderingsfritt eller neutralt. Det förekommer också spridda meningar om vad relevant och som anses vara vad som anses vara "den rätta sanningen". I de följande avsnitten beskrivs de olika aktörernas kampanj- och informationsinsatser. Informationen har inhämtats genom observationer, formella och informella intervjuer under perioden 15 augusti 21 september 1997. -

5.2 Upptakten 15 och 16 augusti

Upptakten till kampanjen sker i anslutning till helgen den 15-16 augusti då SAME-SM anordnas i Malå. I en annons i Norra Västerbotten meddelas att Greenpeace anländer under mästerskapshelgen och att de tillsammans med Malå Sameförening anordnar en musikfest där bl.a. artister som Anna-Lena Löfgren och Stefan Sundström skall uppträda. Annonsen inramas texten DUMPA av INTE KÄRNAVFALL 1 MALÅ. På kvällen den 15 augusti är det invigning av SAME-SM i kyrkan. Invigningen föregås av ett demonstrationståg, som under tystnad men med ett flertal plakat protesterar mot en eventuell platsundersökning i Malå. Det är dock inte enbart samer som går i kortegen, och det är inte många plakat som belyser Samernas situation. Det enda plakat som egentligen skulle kunna hänföras till samerna är där det står: Dumpa i Sápmi. Andra plakat uttrycker generella mer ståndpunkter mot kärnkraft och kärnavfall: Låt oss Existera; 24.000 Skellefteåbor stöder KFzs nej till atomsopor; Respekt för folket. Nej till atomsopor. Skellefteås kommunfullmäktige säger nej till transporter och lagring av sopor. Miljöpartiet i Malå säger nej till gifter av alla slag. Var är alternativen SKB Finns dom Naturliga arbeten istället för giftiga arbeten. För barnen Kärlek istället för död. TV-, radio- och tidningsreportrar för lokal- och regionalmedia cirkulerar kring demonstrationståget och när man når kyrkan genomförs intervjuer och ytterligare fotograferingar. I kyrkan görs inga kopplingar till folkomröstningen förutom en antydning: det uttrycks att samerna är kända för att säga Nej men att man ibland måste man markera sin ståndpunkt. Det görs

dock inga hänvisningar till sig det genomförda demonstrationståget vare nyss eller den förestående folkomröstningen. Under den kvällen skyltas det i Opinionsgruppens lokal. Det förändsena om rade utseendet i det Skyltfönstret skvallrar att Greenpeace har anlänt till ena om kommunen. Där finns gul oljetunna märkt med EU-import. Det som mest nu en fångar uppmärksamheten är bild med gula cylindrar, motsvarande den mängd en skall förvaras i berget. Bilden visar den breda raden med cylindrar som att om börjar vid torget i Malå så följer de vägen fram, ända upp Tjamstabackens Greenpeace ankomst förväntningar spektakulära aktioner och topp. ger om Skyltningen påvisar också medveten strategi för att få arrangemang. en mer Malåborna att rösta Nej den 21 september. En annan bild visar att det nu är 36 :a DAGAR KVAR TILL FOLKOMRÖSTNINGEN Nedräkningen har börjat. Kvällen den 16 augusti är vacker och varm Sommarkväll: När vi promeneen till Tjamstabackens fot möts vi swidara, dragspelsmusik och lövad rar av Det sitter människor stolsraderna närmast scenen, de flesta i övre scen. medel-åldern eller äldre. Många har kommit för att lyssna Anna Lena Löfgren. I slänten 40 meter från sitter de yngre, många av dem ca scenen svalkar sig säkert med öl eller två. Det verkar vara en vanlig svensk farniljeen kväll i folkparken. Inslagen Greenpeace är mycket sparsamma och tillbakaav dragna. Nu är inte Malå större än att kan se vilka som kommer från trakten man och vilka inte gör det. Främlingarna från miljöorganisationen är lätt som urskiljbara. Tydliga tecken att kvällen har ett tema ser man i de symboler som hela området är smyckat När kommer vägen fram till Tjamstabackens av. man det första hög gul cylinder visar de framtida fot är man ser en som kopparcylindrarnas storlek. Avsikten är naturligtvis cylinder så nära att en håll skall tydliggöra och visa kärnavfallets mängd. Scenen består av ett lastbilssläp är lövad i god svensk folkparksanda. Den är dessutom smyckad som med banderoll med texten: Dumpa inte kärnavfall i Malå, undertecknat en Greenpeace. Där hänger också fyra samiska banderoller samt den samiska

flaggan. Till vänster har Greenpeace sin barack uppställd. Bredvid om scenen baracken står ett bord där det finns broschyrer och annat tryckmaterial. Dessutom finns några posters uppställda. Baracken och posterutställningen kommer sedan att stå torget under den tid Greenpeace är kvar i Malå. Dessa posters är mycket visuellt talande med hel del symbolik som troligtvis syftar till att ge en känslomässiga associationer. Argument och påståenden som förmedlas är oss

3 Swidarzfkanöversättassom mycket små knott.

till exempel att kärnavfallsfrågan inte har lösts någonstans i världen; USA dumpade avfall i Atlanten, men genom bl.a. Greenpeacezs aktioner kom lag en 1980 som gjorde det olagligt att dumpa radioaktivt avfall i havet; det finns andra faror som aldrig kan konstrueras bort eller förutspås den mänskliga faktorn. I samband med texten Den slutliga lösningen" har man lagt bild en med ett spädbarn i burk. Bilden och texten har inget samband med varandra men det är inte svårt att associera till exempelvis olyckan i Tjernobyl eller ett framtida samhälle som inte tar hänsyn till etiska överväganden. l luften ligger förväntningar att något skall hända Vad skall Greenpeace göra De är kända för sina fartygsbordningar, sittstrejkei och aktionsinriktade demonstrationer. Vad skall Greenpeace ställa till med i Malå och vad skall de göra i kväll Konferencier för kvällen är samen Jörgen Stenberg. Alla artister ställer upp gratis och det är en blandning av lokala, regionala och nationella förmågor två samiska flickor Ingeranne och Mariel Andersson, Ottvas, Olof gruppen Wikström från Skellefteå, Stefan Sundström samt Anna Lena Löfgren. Mellan några av de musikaliska inslagen håller Greenpeace generalsekreterare Per Stenbeck ett retoriskt stilfullt tal i vilket han betonar Malås vackra natur, djupförvarets bräcklighet och folkomröstningens symbolvärde för kärnkraftsindustrin. När man ser Per Stenbeck kan man tro att han är statens tjänsteen man snarare än en engagerad miljöaktivist. Han lovprisar Malås vackra bygd och ger uttryck för ett starkt centrum-periferiförhållande då han hävdar att det är fel att atomsopor från det som produceras inom den svenska kärnkraftsindustrin skall förvaras här i berggrunden under fötter i Malå. Hans slutsats är: "Vi i era Greenpeace är övertygade om att det är en vansinnig idé Per Stenbeck 1997- 08-16. Han talar också om brister i säkerheten och pekar att det finns risker stora med KBSJ-metoden.

Atomsopor kan låta oförargande men det är sannerligen inte frågan vanliga om sopor här Utbränt kärnbränsle är ett dödligt gift också i små mängder Ett endaste litet gram Den lilla sten jag håller i min hand väger l gram. Den mängden radioaktivt avfall är tillräcklig för att utrota hela Malås befolkning. Det är kusligt att denna extrema dödlighet består i tusentals år." Per Stenbeck 1997- 08-16.

Han poängterar också att hela världens blickar är vända mot Malå. nu Regeringen har lagt detta oerhörda ansvar Malåborna och de måste ta sitt

och rösta Nej. Enligt Stenbeck är mycket viktig aspekt, som man bör ansvar en hänsyn till, att ett internationellt perspektiv har Sverige rykte om sig som ett ur mycket miljömedvetet land. "Ett Ja i folkomröstning i miljömedvetna en Sverige skulle eko över hela kärnkraftsvärlden. Per Stenbeck 1997-08- 16. ge Efter talet ställde frågan till Stenbeck om Greenpeace skulle göra samma folkomröstningen med säkerhet inte gällt djupfönar. Stenbeck insats om ett menade de troligtvis inte skulle sig i omfattning som de gör att engagera samma Men med den osäkerhetsfaktor som ligger i tolkningen av nu. folkomröstningsfrågan ansåg Stenbeck att det var oerhört viktigt att Greenpeace också verkar den lokala nivån. I övrigt intar Greenpeace mycket tillbakadragen roll under kvillen. De står 4 en vid sidan de övriga och inte något uppseendeväckande sätt. Den av agerar tillbakadragna rollen kommer de, med något undantag, att spela under resten av kampanjperioden. Per Stenbecks tal kan som ett avstamp för Greenpeace ses fortsatta kampanjverksamhet i Malå. De och märks, men det är inte det syns Greenpeace vi trodde vi skulle få Många hade väntat sig militanta och överse. lägsna demonstranter i Malå mötte vi lågmälda, tillbakadragna och målmen medvetna miljöaktivister ansträngde sig för att inte uppröra människor. De som försökte istället närma sig malåborna med direkt information genom hembesök och alltid öppen dörr baracken som stod torget under hela kampanjen perioden. Förväntningarna någon spektakulär demonstration infriades inte. Kvällen den 16 augusti kan trevlig familje- och folkparkskväll ses som en upptakt folkomröstningskampanj är den mycket tllbakadragen men som en och lågmäld. Detta intryck lågmäldhet kommer också att känneteckna av fortsatta verksamhet. Denna lågmäldhet kommer också att genomsyra gruppens hela debatten och de olika aktörerna fram till och med den 21 september.

5.3 Opinionsgruppen mot kärnavfall i Malå

En de mest aktiva aktörerna i debatten var Opinionsgruppen mot kärnavfall i av Malå benämns nedan som Opinionsgruppen. Gruppen åkte runti kommunen för att informera malåborrta den förestående folkomröstningen, de anordom nade möten med inbjudna föreläsare och de var mycket aktiva skribenter, de förekom ofta Norra Västerbottens insändarsida. En av dess centralfigurer var ordförande Martin Bildström och tillsammans med honom verkade vice ordförande Hans Forsgren i ett flertal sammanhang. Samen Henry Svonni var

med hjälp av arbetslivsutvecklingsmedel anställd som administratör. På sin fritid har han också funnits med som en aktiv opinionsbildare. l de sammanhang han verkade som opinionsbildare representerade han oftast Miljöpartiet. En poäng med att använda Henry Svonni som representant vid officiella framträdanden var att det kunde uppfattas att denne också representerade den samiska befolkningen. Henry Svonni är same och vid de tillfällen han agerade i officiella sammanhang så bar han ofta samedräkt. Därutöver fanns ett flertal andra människor som inte hade lika framträdande roller som dessa tre, men som ofta följde med och deltog som åhörare föredragningar, informationsmöten samt hjälpte till i olika sammanhang. Opinionsgruppen använde sig av argument och påståenden som kan hänföras till ett flertal värdegrunder. De flesta aspekter sågs ur ett riskperspektiv; argumenten lade man ett osäkerhetsraster vilket också återspeglades i debatten. Ofta resonerade de i tekniska och naturvetenskapliga termer. Under informationsträffar, anordnade av andra aktörer än dem själva, ställde de ofta frågor som rörde berget, strålning och bentonitleran. De talade också ofta om den juridiska aspekten i det hela de pekade vetorätten och dess begränsningar och de gav ofta uttryck för centrum-periferiaspekter och det andades även en misstro mot myndigheter och mot dem som fattar besluten i Stockholm. Exempelvis menade de att det var endast SKB och Malå kommun använde som sig av djupförvarsbegreppet alla andra talade slutförvar. Opinionsgruppen - om uttryckte en misstanke om att det kanske egentligen handlade om slutförvar, och inte djupförvar. Sällan eller aldrig berörde de ekonomiska aspekter. De att menar om man finner en plats för djupförvar då kan man också fortsätta med kärnkrafts- produktion långt efter 2010. De berörde produktionsaspekten med att Malå kunde bli en ekologisk kommun. Liksom de flesta andra talade de också grupper ur ett etiskt perspektiv det är människorna idag som har ansvar för framtiden och även ett ansvar för det avfall producerar idag. Opinionsgruppen menade att man skulle ta det "rätta" röstade Nej, särskilt när ansvaret om man nu forskningen inte har kommit tillräckligt långt för att man med säkerhet skall kunna säga att ett djupförvar är l00%-igt säkert. Det måste ändå betonas att Opinionsgruppens främsta argument mot ett djupförvar var riskerna, riskerna och återigen riskerna. Det kunde ha att göra med etiska överväganden. Bland annat behandlades ansvarstagandet för kommande generationer när de affischer hävdade DINA Barnbarns Barnbarns Barn...Kommer att dö innan kärnavfallet dör." I övrigt menade opinionsgruppen att om malåborna röstade Ja

den 21 september så fanns kanske inte möjligheten att rösta Nej senare. Det fanns också risker med transporter, risker med kopparkapseln, risker för olyckor, risker för sabotage, risker med djupförvar osv. För att närmare belysa Opinionsgruppens verksamhet beskrivs några tillfällen där muntlig information om de risker som de ansåg finnas i gruppen gav samband med kärnavfallsfrågan. Som ett exempel Opinionsgruppens argumentering görs beskrivning av gruppens besök hos en högstadieklass. Det en framfördes vid det tillfället representerar gruppens argumenterande kring som frågan och vilka utgångspunkter låg till grund för deras ställningstagande. som Därefter beskrivs några andra tillfällen där gruppen agerade som opinionsbildare. Vid det undervisningstillfället där var närvarade representerades gruppen Martin Bildström och Hans Forsgren. Liksom vid andra framföranden använav des ett flertal argument. De talade mycket om tekniska och naturvetenskapliga frågor såsom gammastrålning, becquerel och kopparkapselns säkerhet. De diskuterade också juridiska frågeställningar där de uppvisade en klar misstro mot "storebror" Stockholm och mot de myndigheter som de uppfattar vara lokaliserade där. Som ett raster över alla dessa aspekter låg osäkerhets- och riskaspekter. Det är också den aspekten som betonas starkast; de risker som är förknippade med ett eventuellt Ja den 21 september. De inledde med att föra fram de två områden gruppen var mest kritiska mot i denna fråga. Det ena var metoden, dvs. djupförvar enligt KBS-3-metoden. Det andra var lokaliseringsprocessen. Därefter följde en mycket teknisk och naturvetenskapligt inriktad diskussion molekyler, gammastrålning. De hävdade bl.a. att kopparkapseln om släpper igenom strålning och att KBS-3-metoden inledningsvis var mer eller mindre en politisk bluff. De menade också att SKB egentligen aldrig har granskat alternativa metoder. Därefter inriktade de sig att belysa vilka eventuella effekter ett Ja den 21 september kan bli, vilka risker det finns med KBS-3metoden samt SKB:s tillvägagångssätt i lokaliseringsprocessen. Enligt Opinionsgruppen finns en fara i att om SKB får vidare och utföra platsundersökningar i landet så kommer de att vidare med denna huvudlinje och absolut inte till alternativa möjligheter. En riskfaktor som betonades är de långa se transporter som skulle uppstå vid ett eventuell djupförvar i Malå. I och med att kopparkapseln släpper igenom viss strålning skulle det räcka med att man står bredvid den i 15-20 minuter för att skador skulle uppstå. Opinionsgruppen menade att det finns brister i SKB:s resonemang om de fyra barriärer som SKB skall förhindra att den aktiva strålningen kommer upp till markytan. menar

Bränslet är inte keramiskt efter en tid i reaktorn. l Studsvik har de kommit fram till att det efter en tid sönderfaller och det blir likt sand. Inte mera ens SKB garanterar att varje kopparkapsel är tät, kostar ändå miljon styck men en per att tillverka. Dessutom finns det bakteriehärdar kan äta kopparkapseln. som upp l denna fråga menade SKB att bentonitleran skulle fungera skyddande som en barriär. Den bentonit-lera skall bränslet inuti kapseln fungerar som omge som bäst vid 80°C. Vid ökad temperatur vet man ännu inte vad som kan hända. Opinionsgruppen menade att SKB lägger mindre vikt vid bergets utseende. nu De motiverade detta med att de tidigare kriterierna det skulle var att vara ett torrt och sprickfritt berg, men att de nu inte lika viktigt. De menade anses vara vidare att ett rimligt krav är att SKB borde kunna säga hur berget ska se ut, annars kan de säga att vad som helst duger. Ett problem och risk, enligt en stor Opinionsgruppen, är att när bränslet ligger i berget så finns ingen kontroll och inte heller några möjligheter att ta upp det utbrända kärnbränslet så skulle om behövas. Andra argument som framfördes att vid olycka så gäller inte hemförvar en säkringen. De menade också att det är bättre att vänta ytterligare forskning, och att det under den tiden är bättre att det använda bränslet ligger i CLAB Centralt mellanlager för använt kärnbränsle än skall använda sig att man av en metod man inte vet så mycket ännu. Martin Bildström uttryckte forskom att ningen bör förändra inriktningen mot: "att kunna oskadliggöra avfallet. Det är vår plikt Det finns inte slutfört/ar någon i världen, varför skall annanstans Sverige vara förstf/ " Ett ytterligare argument mot ett Ja risken vetorätten kanske inte gäller. var att En jämförelse med Finland gjordes. Där är inne huvudlinje, man samma och medborgarna har absolut vetorätt fram till sista skedet. Enligt Opinionsgruppen menar en del av de lokala ledande politikerna platsunderatt man genom en sökning i Malå kan suga ut" pengar av SKB och sedan anordna folkomen ny röstning. Men då finns naturresurslagen så det kanske inte går att säga Nej. Det betonades att detta kanske medborgarnas enda möjlighet Nej. var att säga Andra riskaspekter som betonades att i och med den bortre gränsen för var att avveckling av kärnkraften är borttagen så kan ingen heller hur mycket veta kärnavfall det kommer att bli i framtiden. De som gäller i dag gäller för all framtid. En annan risk som är att kan bli kärnavfall tvungna att ta emot från andra länder. De poängterade också att förvarsbegreppet, närmare motiveutan ring, hade ändrats, från slut- till djupförvar.

menade det synd att inte eleverna fick vara med och Opinionsgruppen att var ändock de och deras barnbarn blir drabbade. Men de menade rösta, det är som ändå kunde med och påverka de kunde diskutera detta med att eleverna vara - Martin och Hans avslutar med: Det här är förmodligen vår enda sina föräldrar. Nej Att sedan Stockholm skulle visa särskilt stor hänsyn till oss chans att .väga på. Vårt främsta argument är att det här är inte en säker sedan, det tror vi inte hantering " kunde, tack kampanjbidrag hyra en lokal och köpa en Opinionsgruppen vare Sammanlagt erhölls 250.000 kronor under perioden 1994gammal postbuss. i inledningsskede från SKB och senare från SKI, 1997. Dessa medel kom ett täckning från Kärnavfallsfonden. Bidragen förmedlades av kommuvilka fick denna buss Opinionsgruppen runt och genomförde nen. Med hjälp av reste informationsmöten för människorna i byarna utanför centralorten. Bussen var knallgul färg de också använde flygblad och affischer med målad en som kärnkraft och den väl där den skramlade fram svarta symboler mot syntes grusvägarna mellan myrarna. Det dock ingen uppslutning intresserade åhörare dessa möten, var stor av många för Opinionsgruppen antal åhörare. ofta var där lika representanter som informationsmöte i Västra Lainejaur kom tre åhörare, varav ett barn, Under ett förestod lokalen. Från Opinionsgruppen hade sju personer samt en person som Opinionsgruppen de få deltagarna till trots, en bred bild av hur slutit upp. gav, uppfattade läget. Bakgrundsbeskrivningen baserades gammal skrift de en Avfallskedjan skrevs 1987 KÄRNKRAFTSAVFALL. Avfallskedjan från som kritisk faktabakgrund slutsatser. Avfallskedjan Maj 1987. l övrigt redovisar i huvudsak information till skolklasserna. Informationen speglade gavs samma också rädslan för, och motståndet mot, kärnkraften i sig. Det finns en under-

liggande rädsla för det hände i Tjernobyl också skulle kunna hända här. att som Så länge det finns höga becquerelvärden kvar i djur- och växtliv kommer troligen också minnet kärnkraftsrelaterade katastrofer att finnas kvar i av människors medvetande. Datorteket bjöd in både Opinionsgruppen och Ja-gruppen för att de skulle informera datortekets deltagare deras motiv till respektive ställningstagande om med påföljande diskussion. Datorteket är arbetsmarknadspolitisk åtgärd en riktad till arbetssökande mellan 20 och 65 år. Där arbetar man bl.a. med arbetsmarknadsinriktade projekt. Vid mötet vi närvarade representerades Opinions- Hans Forsgren och Henry Svonni. Datorteksgruppen var kunnig gruppen av fanns några tongivande deltagare ställde många kritiska frågor och och det som

argumenterade mot Opinionsgruppen. Med utgångspunkt från deras frågor och argumentering verkade deras sympatier finnas hos Ja-gruppen och det visade sig att både Hans Forsgren och Henry Svonni inte kunde svara alla frågor och bemöta alla argument med egna sakliga argument. Ett exempel är Hans Forsgrens argument när risker med transporter diskuterades: Tänk om exempelvis Iran skickar en bomb på Sigyn, vad kan hända då " Helgen den 13-14 september var tanken att opinionsgruppen skulle anordna en temahelg med föreläsningar representanter från bl.a. Miljöpartiet och av Avfallskedjan. Annonsen ll/9 utlovade offentlig föreläsning Marianne av Samuelsson, Peter Eriksson samt lokala politiker. Det inkom dock mycket anmälningar så temahelgen krymptes till dag med demonstrationståg och en appelltal. Miljöpartiets representanter Peter Eriksson och språkröret Marianne Samuelsson argumentering liknade Opinionsgruppens. Miljöaspekterna betonades dock starkare än vad framkommit i den lokala debatten. Förutom som Miljöpartiet och de lokala aktörerna deltog Aktionsgruppen för social rättvisa samt några engagerade människor från Skellefteå. I huvudsak det var riskaspekter på kärnkraft och kärnavfall betonades. Värt är som att notera att enligt annonsen i Norra Västerbotten skulle föreläsningarna börja kl. 15.00 men av någon anledning började dessa tidigare vilket innebar att eventuella åhörare som anlände kl. 15.00 missade i stort sett hela föredragningen. De flesta de av närvarande var dock samma människor deltagit i demonstrationståget som tidigare under dagen. Ett undantag fanns dock, i åhörarskaran fanns Ja-gruppen representerad av Sture Grundberg och Eivor Jonsson. Det blev dock ingen debatt då det inte något utrymme för frågor eller diskussion efter föredraggavs ningarna. Opinionsgruppens oerhörda riskfokusering baserades i hög utsträckning en argumentation om osäkerhet: osäkerhet gällande teknik och naturvetenskap och osäkerhet kring rådande och framtida lagar och förordningar denna osäkerhet försökte de intensivt förmedla till övriga malåbor Den muntliga förmedlingen mottogs dock inte av många andra än de redan sympatiserade som med gruppens ställningstagande. Lägger den muntliga förmedman samman lingen med insändare, affischeringar och utskick är det dock mycket möjligt att Opinionsgruppen nådde flertalet av malåborna. Budskapet förmedlades som var detsamma i de olika uttrycksformerna, det också budskap fördes var samma som fram över tid. Det fanns alldeles för mycket osäkerhet och för många risker för att man skulle kunna rösta Ja den 21 september 1997. Det överensstämmer också med den bild som respondenterna i medborgarstudien gällande gav

Av 326 svarande 212 att Opinions- Opinionsgruppens främsta argument. angav främsta risker med osäkerhet vid hantering och vid gruppens argument var övrigt miljö och kritik mot processen som några av transporter. l angavs Opinionsgruppens argument.

5.4 J a- gruppen

hade inte lika många aktiviteter Opinionsgruppen, det var inte Ja-gruppen som lika många öppet deklarerade ett ställningstagande för en platsunderheller som sökning. Ja-gruppens ljusblå logo kan leda tankarna till det Moderata samlingspartiet vilket också kan förklaring till varför det inte var så många som vara en bar märken eller tröjor med dessa symboler. .la-gruppens förgrundsfigurer var Eivor Jonsson, Lena Norrman, Sture Grundberg samt Ulf Stenvall, vilken i TV benämndes Ja-general. Gruppens ordförande Stefan Eriksson hade en som mycket tillbakadragen roll och under den period vi genomförde vår studie representerade han inte Ja-gruppen i några officiella sammanhang. Ja-gruppens, kanske första, och definitivt mest framträdande argument var

fler arbetstillfällen. Majoriteten 300 personer av de svarande i medborgar-

studien arbetstillfällen Ja-gruppens främsta argument. Ett sådant anger som attraherar framförallt dem värderingar baseras ekonomi och argument vars produktion vilket också 77 anger som Ja-gruppens främsta argument. personer Gruppen menade också det går att rösta Nej i ett skede. Ett sådant att senare förutsätter människor har förtroende för den myndighet som skall argument att fatta det slutliga beslutet. Det förtroende uttryckte Ja-gruppen ett antal gånger: Det är ingen risk att vi kommer att bli överkörda". uttalade sig inte alls i tekniska eller naturvetenskapliga frågor, Ja-gruppen inte heller de villiga att tala om eventuella risker som skulle kunna uppstå i var samband med Ja vid folkomröstningen. Det talade alltså inte om eventuella ett risker med djupförvar utan de menade att det inte fanns några risker med att Ja den 21 september. Däremot uttrycktes ibland hotbilder vid ett eventuellt rösta Nej vilket kan exemplifieras med Ja-gruppens flygblad delades ut i ett av att Med hänvisning till kommunens stränga sparbeting inom början av september. skola och försökte uppmärksamma det faktum att en platsunderomsorg, man sökning skulle kommunen behövliga skatteintäkter. I flygbladet kombinerage des flertal argument. Det målades hotbild som pekade ut risker vid ett ett upp en

Nej; ur ett etiskt perspektiv borde också rösta Ja, vill för de man man ta ansvar svaga grupperna i samhället och för barnen då bör man rösta Ja. Det underliggande budskapet var mycket klart. Det är ekonomiska hänsynstaganden som är den starkaste påverkansfaktorn för Ja-gruppens ställningstagande, och det är dessa aspekter som bör styra medborgarnas ställningstagande den 21 september. Under september månad förändrades Ja-gruppens framtoning. Från ha lyft att fram arbetstillfällen och den kommunala ekonomin menade det gruppen nu att viktigaste för ställningstagandet säkerheten nationellt perspektiv, och var ur ett för att uppnå optimal säkerhet måste experter och forskare tillåtas söka kunskap.

Det menades också att det var ett etiskt övervägande malåborna måste sitt - ta ansvar och låta SKB göra platsundersökning. Vikten kunskapssökande en av poängterades, framförallt var det då kunskapssökande gällande bergets egenskaper som åsyftades. I medborgarstudien framkom dock att det endast var ett fåtal 24 personer som ansåg att Ja-gruppens huvudsakliga argumentering baserades på ansvars- och säkerhetsaspekter. En slutsats kan dras detta som av är att denna förändrade strategi gjordes för sent för att få genomslag i debatten. En annan förändring under kampanjens slutskede skifte förgrundsvar ett av figurer i debatten. Tidigare var det framförallt Ulf Stenvall och till viss mån Lena Norrman som lyfts fram under den delen kampanjperioden men senare av gavs Eivor Jonsson en mer framträdande roll än tidigare.

För en närmare beskrivning Ja-gruppens argumentering beskrivs av ett tillfälle när Ja-gruppen informerade högstadieklass sitt ställningstagande en om och motiven för det samma. Vid besöket representerades Lena Norrman och Sture Grundberg. gruppen av Föredragningen byggde argumentering varför det så viktigt en om var att göra en platsundersökning och då helst i Malå kommun. Framställningen och argumenteringen utgick från ett stort expertförtroende och det poängterades också positiva effekter i utbildningshänseende och naturligtvis de positiva

effekterna ur ett arbetsmarknadspolitiskt perspektiv. Andra aspekter betosom nades under mötet var säkerheten och i anslutning till detta också möjligheterna till, och behovet kunskapsinhämtning. Inga tekniska eller naturvetenskapliga av, aspekter diskuterades överhuvudtaget. Ja-gruppen hävdade inledningsvis att kärnan i den här frågan säkerheten. var De menade att får man inte göra undersökningar så får aldrig kunskap man om var den säkraste platsen finns, en platsundersökning skall förståelse för ge platsen och dess regionala omgivning. De medgav del att en av de tidigare argumenten har varit strikta ur ett arbetsmarknadspolitisk perspektiv. De hävda-

går bortse från den aspekten att det inte får överskugga de att det inte att men säkerhetenl: på kunskap, utan kunskap får vi aldrig den kärnan dvs. tror behövs" En aspekt de pekade är att alla måste ta ansvar säkerhet som annan avfall uppstår i och med kärnkraften; indirekt utnyttjar även för det som kärnkraften. "Vi måste vårt ansvar Lena Norrman lade en norrlänningar ta med "Malå-uttalanden" visar ett flertal argument för att man overhead som de visades det dock inga som anspelade skall rösta Ja. Av argument som var nationellt De flesta handlade ekonomiska och säkerhet eller ansvar. om produktionsinriktade möjligheter. l skriften är det tre av 28 argument som flesta härrör från ekonomiska och produkanspelar säkerhet. De argumenten tionsinriktade värderingar. inledning fokuserades framställningen vad en platsunder- Efter denna sökning skulle innebära för kommunen. Beskrivningen gjordes ur ett arbetsmarknadspolitiskt perspektiv och Sture Grundberg hävdade att om man röstade då skulle också tacka Nej till ett flertal behövliga arbetstillfällen. Ett Ja Nej man förutom flertal arbetstillfällen, unik möjlighet för ungdomarna i skulle, ett ge en med inriktning geofysik. Det betonades också Malå att välja en utbildning mot världen skulle bli intresserad den forskning och de undersökningar att hela av skulle genomföras här i Malå. Ja-gruppen också uttryck för en stor som gav tilltro till myndigheter och statsmakten. De menade att även om man experter, idag inte vilken metod är den rätta så kommer forskare att finna en vet som lösning i framtiden. Dessutom betonades att det är möjligt att säga Nej i ett skede, "man måste på demokrati och på svensk lagstiftning. senare tro Statsmakten skulle aldrig köra över en svensk kommun. ställde frågan det fördes några diskussioner i hemmet och Lena Norrman om elevernas föräldrar skulle rösta. Frågan upphov till en intressant dialog om gav bra exempel vilka skilda synsätt människor har i frågan: Elev: som ger ett tycker inte det år bra. Det tycker inte jag heller. Man blir ju "Min pappa att strålad och så dör alla". Lena: "Men det är ett borrhål det gäller. pratar bara platsundersökning." Elev: Men vi står vid lastbilen i 15 om en om minuter" Lena: "Ja kutsarna är ju farliga men om de trillar ut så hittar vi dem, det inte Tjernobyl. Jag har varit i Oskarshamn, de är inte gröna är som eller har missbildade barn. De är du och jag. Och jag litar på dem." Till som skillnad från Opinionsgruppen uppmanade inte Ja-gruppen explicit till ett ställningstagande de avslutade sin föredragning med: Oavsett vad man utan tycker och tänker. Se till att era föräldrar röstar

Som nämndes tidigare så var Ja-gruppen, liksom Opinionsgruppen, inbjuden till datorteket för att informera deltagarna varför borde rösta Ja den 21 om man september för närmare information om datorteket under Opinionsgruppen. se Representanter för Ja-gruppen var Lena Norrman, Eivor Jonsson. Sture Grundberg och Ulf Stenvall. Efter inledning med genomgång en en av söndagens debatt Av malåbor för malåbor 24/8, nedan uppstod det del se en frågor och diskussioner. Den som framförallt förde Ja-gruppens talan Ulf var Stenvall, det är också han som besvarade de flesta frågor ställdes. Liksom som vid Opinionsgruppens besök datortekets deltagare pålästa. De ställde dock var inte lika kritiska frågor och de visade inte lika stort misstroende Jamot gruppens argument som de gjorde mot Opinionsgruppens. Diskussionen med Ja-gruppen kretsade i huvudsak kring positiva effekter av en platsundersökning i Malå. Det var positiva effekter i form arbetstillfällen i form av samt av en förbättrad ekonomi för Malå kommun. Ja-gruppen genomförde också telefonkampanj där de ringde till drygt en runt 1.000 Malå-medborgare. Urvalet bestod rösträttsberättigade människor av som fanns med någon medlemslista vare sig Ja- eller Opinionsgruppens. Samtalet bestod i att Ja-gruppsmedlemmen talade varför de skulle rösta Ja. om Samtidigt tillfrågades respondenten hur denne skulle rösta. Under de sista om dagarna rapporterade Ja-gruppen fördelningen, till skillnad från den utfrågning Greenpeace genomförde visade denna att det skulle bli ett Ja den 21 september. Ja-gruppens motsvarighet till Opinionsgruppens demonstrationståg och föreläsningar den 13 september familjeafton torget den 14 september. var en Det var en trevlig familjeafton där det bjöds kaffe och korv och underhållning vilket lockade ut hel del malåbor. Det förekom ingen agitering och en det hölls inga tal, förutom kort frågestund med Arne Hellsten m i slutet en av tillställningen. Ett antagande kan göra är syftet med tillställningen som man att var att föra ut ett budskap om att borde rösta Ja den 21 september, det man men uttrycktes inte klart i och det uttrycktes inte heller under annonsen tillställningen. En fundering uppstod i samband med annonseringen inför annan tillställningen. I Norra Västerbotten annonserades den 12 september om en familjeafton torget i Malå. Arrangörer "Positiva Ja-gruppen" NV 97-09var 12. Dagen efter annonserades om samma händelse, den här gången vände sig annonsen enbart till den äldre delen av befolkningen: "Hallå pensionärer KUL PÅ TORGET" NV 97-09-13. De som stod för denna inbjudan i denna var annons Malå SPF och Malå PRO. Således rådde viss förvirring om vem som var arrangör för detta arrangemang.

5.5 Greenpeace

kom till Malå målades det bild organisationen som Innan Greenpeace upp en av vilken sysslade med uppseendeväckande aktioner avsedda att en fridstörare uppmärksamhet, debatt och upprördhet. Förväntningarna från Nej-sågarskapa och farhågorna hos Ja-entusiastema stora. Greenpeace-medlemna var höga agerande vid Njaka fjäll fanns i färskt medvetande och inför deras marnas de skulle ha båt skulle föra människor fram ankomst sade ryktet bl.a. att en som och tillbaka över Malån. väl anlände till Malå det dock lågmäld organisa- När Greenpeace var en mer installerade sig De aktiva i sina ansträngningar att nå och tion som torget. var med människor, skillnad mot den uppmålade bilden och de få kontakt en stor uppfattningar fanns medlemmarnas strävan efter folklighet och gemensom var malåborna. l Malå skulle även den lilla människan kunna associera skap med sig med Greenpeace. De kampanjinsatser de genomförde under perioden var: en klistermärkningsrajd med hjälp Malås barn och ungdomar; vägskyltar med av kärnkraftsdöda älgar dörrknackning hos stor del av Malås befolkning. samt en och deras medlemmar förmedlade, trots den tillbakadragna fram- Greenpeace klar bild hur vilken inställning de hade till kärnkraften i toningen, en över allmänhet och till folkomröstningen i synnerhet. Liksom Opinionsgruppen grad de risker är förknippade med kärnkraft. De visualisebetonades i hög som rade oerhört skickligt vilken stor mängd kärnkraftsavfall som var tänkt att och förvaras i Malå t.ex. kapsel i naturlig storlek och transporteras en budskapet kärnavfall är ett direkt dödligt farligt avfall se exempelvis om att Stenbecks tal, avsnitt 5.2. I deras argumentering diskuterade de ofta tekniska namrvetenskapliga aspekter, ibland i kombination med en juridisk aspekt och där också misstroende myndigheter och myndigheternas experter färgade mot diskussionen. Det är också värt att påpeka att de relativt få aktioner som Greenpeace genomförde gavs utrymme i lokalpressen. Exempelvis medlemmarna barnen i Malå en T-shirt i utbyte mot att de gav klistrade Greenpeacemärken. Detta resulterade i att det inom kort tid satt upp märken bl.a. dörrar och lyktstolpar över hela Malå. Händelsen gav stora i Norra Västerbotten och tidningen uppmärksammade också när rubriker Malåpolisen tillrättavisade Greenpeace gruppledare Dima Litvinov, likaså när medlemmarna sig blåstället och skrapade bort del av de av barnen tog en uppklistrade märkena. Med relativt liten arbetsinsats skapade Greenpeace uppståndelse i Malå se exempelvis NV 97-08-22.

l4l

En andra aktivitet som också uppmärksammades nyhetsplats i pressen var varningsmärket som placerades vid alla större infartsvägar till Malå. Varningsmärket bestod i och nervänd älg under radiakmärke en upp- ett samt en uppmaning att rösta Nej, med hälsningar från Greenpeace. Intressant är denna aktivitet som omnämns i både Dagens Nyheter och Norra Västerbotten DN och NV 97-09-19. I DN görs beskrivning olika aktörer i Malå inför en av folkomröstningen, där beskrivs en del Greenpeace aktioner. I Norra av Västerbotten uppmärksammas kronofogdemyndighetens beslagtagning av samtliga Greenpeaceskyltar längs vägarna. I båda artiklarna finns bilder skylten med. En tredje aktivitet som Greenpeace företog sig organiserad "dörrvar en knackning". Medlemmarna besökte malåborna i deras hem för att fråga dem hur de skulle rösta samt för att informera varför borde rösta Nej. De förde om man också statistik över hur många skulle rösta Ja respektive Nej. Detta resultat som skyltade de sedan med vid baracken. Resultatet visade, till skillnad Jamot gruppens resultat, ett prognostiserat Nej-resultat den 21 september. Utöver dessa aktiviteter så närvarade alltid någon vid de representant officiella informationsmöten inte Infraplans möten dock hölls under som augusti och september. På dessa möten höll medlemmarna låga profil samma som de höll i sin övriga verksamhet under hela kampanjperioden. Kampanjupptakten med bl.a. generalsekreterare Per Stenbecks tal den 16 augusti visade

sig vara ett avstamp för den fortsatta strategin se även avsnitt 5.2.

5.6 Svensk

Kärnbränslehantering AB

En av de stora aktörerna inför folkomröstningen den 21 september naturligtvar vis SKB. De har inte aktivt agiterat för ett ställningstagande utan de har försökt förmedla en bild ett faktiskt läge. Det vill säga de har redovisat sin av arbetsgång och vilka utgångspunkter de har samt vilka premisser och ramar som styr deras arbete. Den direkta informationsspridningen bestod i att upprätta ett kontor med en anställd guide i centrala Malå, informatörer att agera som ett flertal informationsträffar samt att anordna studieresor till slutförvarsanläggningen i Forsmark och mellanlagret i Oskarshamn för intresserade malåbor. Deras informationsförmedling fokuserade i huvudsak tekniska och naturvetenskapliga aspekter. Det skriftliga materialet behandlar nästan uteslutande dessa aspekter då materialet beskriver exempelvis det radioaktiva avfallet,

vad det innebär och hur går till och dagens avfallsdjupförvar processen - SKB försökte sprida kunskap det verksamhetsområdet hantering. om egna kanske med underliggande förhoppning att med denna ökade kunskap en om malåbon fatta beslut den 21 september baserat fakta. Fakta i form skulle ett teknik och naturvetenskap. av Representanter från SKB också inbjudna informatörer vid ett flertal var som anordnades i Malå under vår undersökningsperiod. I huvudsak av de möten som förmedlades i dessa föredragningar information som fanns i det skriftsamma liga materialet. Det endast vid ett fåtal tillfällen som andra aspekter var betonades. Det finns dock undantag från detta och det i form en av SKB:s ett av informatörer, Kristina Gillin, utöver de nämna aspekterna betonade som ovan den etiska aspekten. Ett exempel detta är när hon hävdade att vare sig vi är

för eller kärnkraft så är det själva i Sverige som måste ha hand om mot avfallet. Hon berörde också frågeställningar kring förtroende för myndigheter och Under sina föredragningar förde hon hela tiden en dialog med sina experter. åhörare. Som exempel SKB:s direkta informationsförmedling redovisas här dels ett

besök högstadieklass gjorde SKB:s kontor i Malå samt Kristina som en Gillins föredragning ett informationsmöte för ungdomar, anordnat av

lnfraplan. Därefter beskrivs studieresa till mellanlagret i Oskarshamn. en

När klass 9C gör studiebesök SKB:s kontor det Helen Örnberg, SKB:s

var guide, Besöket inleddes med kortare videofilm som handlar som tog mot oss. en djupförvar. I videofilmen sades bl.a. att bränslet minskar med 90 procent av om sin radioaktivitet och värme under de 40 år det ligger i Centralt lager för som använt bränsle CLAB. Vid transport till ett eventuellt djupförvar räknar SKB med tåglast vecka i filmen ligger det tre kapslar på tåget. Efter 1.000 år en per direktstrålningen försvunnit. Det måste då intas för att det skall har det mesta av bli farligt. Det är då alltså inte farligare än andra tungmetaller. Efter filmen

visade och berättade Helen kring några av de planscher som hänger väggen. Exempelvis berättades hur stor mängd kärnavfall måste tas om hand och som förvaras, det visualiserades genom en jämförelse av Globens yta. Hon gick även in rent tekniska och naturvetenskapliga aspekter såsom att bentonitlera drar sväller och vid eventuell jordbävning finns det marginaler sig vatten och en så berget kan röra sig utan att det händer något. Hon berättade också att vid att platsundersökning söker bl.a. kunskap om hur grundvattenströmmama i en man berget går. Hon visade också en eventuell platsundersökning kommer att var göras i Malå kommun. Därefter uppmanades eleverna ställa frågor men det var

läraren som inledde: "Ett Ja innebär inte automatiskt en platsundersökning

Helen Örnberg: Nej just det. Hur känner ni för det här" fråga ställd till

eleverna Elev: "Nu när ser det här så ser det inte så farligt ut." Frågor som eleverna ställde handlade bl.a. om hur stora borrhålen blir vid en eventuell platsundersökning, eventuella risker med transporterna, om det finns någon motsvarighet till SFR Slutförvar för radioaktivt driftavfall i andra länder, vad står KBS3 för, samt: "kan man inte skicka det i rymden Svaret den upp frågan blev: "Vi har väl alla Challengerolyckan i färskt minne". Frågan är om ungdomar i 15-årsåldem har det Kristina Gillin hade en annan framförandeteknik och till viss del ett annat innehåll i sina föredragningar. Hon använde inte den kronologiska föreläsningsteknik som de flesta begagnar sig av utan hon började direkt med några kritiska frågor. Hon återkom ett flertal gånger till hur roligt det är att få komma ut i "verkligheten": "Mojligheten att arbeta med information till förstudiekommunerna ger ett välkommet avbrott i verksamheten. " Dessutom använde hon sig av en träffsäker retorik då hon ställde aktuella, och kanske ibland obekväma, frågor som hon sedan själv besvarade: "Var ska vi kära detta Till Finland kanske, de håller ju ändå på och borrar Nej de tar hand om sitt och vi vårt. Så är det om idag. Alla länder tar hand om sitt avfall. Nästan hela Sverige har bra en berggrund. SKB tycker det är viktigt att ett djupförvar byggs i samverkan med kommunen. Jag skulle inte vilja gå till ett jobb där det är fullt med demonstranter. Gillin medgav att det naturligtvis finns möjlighet för en regeringen att köra över ett kommunalt veto, men hon betonade att SKB har sagt att om kommunen inte vill så vill inte heller SKB. Vidare betonades den etiska aspekten när hon konstaterade att vi människor har lämnat hel del en soptippar efter oss och oavsett inställning till kärnkraften så måste vi själva ta hand om vårt avfall; "vi kan inte bara skeppa iväg det." Hon menade att fastän hon själv var för ung för att rösta kärnkraften 1980 så måste även hon om ta ansvar för avfallet. Efter en beskrivning av de fyra barriärerna de fyra barriärerna är: bränslet, bentonitleran, kopparkapseln och berget betonade Gillin att det sker enormt mycket forskning om alla barriärer. Hon berörde även de omdiskuterade transporterna där hon poängterade att säkerheten ligger i transportbehållarna. Kristina Gillin gjorde en historisk genomgång med utgångspunkt från det brev som SKB skickat ut till landets kommuner år 1992. Här betonade hon att politiker i vissa andra kommuner inte vågade fatta något beslut utan de sade Nej. Därefter berättade hon vad en platsundersökning innebär. Hon gjorde en

med sockerkakan: "För reda på kakan är färdig så måste man liknelse att om sticka i den. Det är likadant med platsundersökning, för att få reda på hur berget så måste göra provborrningar. Hon menar därmed att ser ut man platsundersökning är alltså det som provborrning, inget annat. Avslutsamma ningsvis visade hon overhead över hur lokaliseringsprocessen går till. en Sedan i början 1994 har det funnits möjlighet för ett flertal malåbor att få åka studieresa till slutförvarsanläggningen i Forsmark SFR, mellanlagringsen

anläggningen i Oskarshamn CLAB och Äspölaboratoriet. Enligt den kommu-

nale samordnaren Carl Olof Sjölund var det först tänkt att det var kommunstyrelsens och referensgruppens medlemmar skulle få åka. representanter som Kretsen utvidgades sedermera till att gälla även tjänstemän samt kommunfullmäktiges medlemmar. Det dock flera anmälde intresse för studieresan var som och SKB menade då att erbjudandet skulle utgå till samtliga aktiva och intresserade malåbor. Det sedan den kommunale samordnaren Carl Olof var Sjölund selekterade vilka fick åka. Intresset för dessa resor har varit som som det har funnits många önskat åka och det har debatterats hur dessa stort, som skall betraktas. I och i debatten blev resorna mer än en gång resor pressen benämnda mutresor. På dessa resor var Kristina Gillin ofta guide och som hennes information innehöll i stort beståndsdelar som den som redosamma visats I Oskarshamn återkom hon ett flertal gånger till den etiska aspekten ovan. i det hela, ligger vår generation och det är nationell fråga som ansvaret en alla bör fundera kring. Hon visade förståelse för människors rädsla och en farhågor och hon försökte inte något sätt avdramatisera kärnavfallets farlighet, samtidigt uttryckte hon en tro att experternas och forskarnas men kunskaper kan skydda mot att utsättas för t.ex. strålning: Det som kanske oss skrämmer är att inte kan och känna det. Tack och lov så kan vi mäta oss se det Förutom Kristina Gillin deltog ytterligare informatörer från respektive arbetsplats. De övriga informatörema fokuserade dock huvudsakligen tekniska aspekter i allmänhet och naturvetenskapliga i synnerhet. Av respondenterna i medborgarstudien var det 79 som hade varit med en studieresa. Många att det mycket intressanta och bra resor och några angav var huvudintryck avfallshanteringen säker samt att det var så rent övervar att var allt. Det bör dock hållas i minnet att majoriteten av respondenterna som hade deltagit i positivt inställda innan resan. Det var ett fåtal resenärer resorna var tack eller grund förändrade sin uppfattning i folkomröstsom vare av resan ningsfrågan 8,9%. Däremot 65,8 procent att deras uppfattning angav förstärktes i och med denna En femtedel eller 19 procent angav att deras resa.

uppfattning inte påverkades och 5,1 procent att det försvagade av resan angav den uppfattning de hade haft innan till Forsmark och Oskarshamn. Nästan resan samtliga 90% angav att den information lämnades saklig, bra som var framställd samt att informatörerna godtagbara de frågor gav svar som ställdes. På frågan om informationen ibland uppfattats övertalande vara angav endast 20,5 procent att så var fallet.

5.7 Infraplans verksamhet riktar sig mot Malås

som

ungdomar

Infraplan är ett konsultföretag uppdrag Granskningsgruppen har som av utarbetat en projektbeskrivning, med förslag till fördjupad analys Malås en av problembild och möjligheter. De har också utarbetat strategier för lokal och regional utveckling. En del i detta har fokuserat ungdomarna i Malå, deras förväntningar och funderingar kring framtiden. En del i deras arbete riktade sig specifikt till Malås ungdomar. De arrangerade seminarie- och informationstillfällen där olika representanter medverkade och framförde sina erfarenheter. Vid de tillfällen vi närvarade deltog, förutom representanter från Infraplan, en representant från SKB Kristina Gillin, - en representant från granskningsgruppen vid det tillfället det Georg ena var Andersson, vid det andra representerades Granskningsgruppen Carl Olof av Sjölund, tre representanter från ungdomsfullmäktige i Nyköping två samt representanter från föreningen Ung och Stolt i Storuman vid det andra mötet hade inte ungdomarna från Storuman möjlighet att delta. Det första tillfället riktades till samtliga ungdomar i Malå. Som arrangör angavs Malå Ungdomsgrupp och det kunde inte utläsas att det del i var en Infraplans verksamhet. l annonsen stod "Vad tyckte i Storuman och vad man tycker man i Nyköping Information för ungdomar, ungdomar arrangerat av NV 97-09-02. I välkomstanförandet sades att gruppen hade uppgift som att försöka göra Malå attraktivare för ungdomar. En uppgift de skulle annan var att informera om "vad vi egentligen röstar om Till det andra informationstillfället hade Infraplan bjudit in KOMVUX- och gymnasieelever till ett seminarium i fråga. Syftet med dessa träffar samma angavs vara: att Malåungdomar ska få träffa ungdomar från andra kommuner som varit/är aktuella för en platsundersökning ett djupförvar" att av ev samt malåungdomar ska få chans att fråga representanter från SKB Malå samt

sina funderingar avseende platsundersökning" Inbjudan från kommun om en lnfraplan 1997-08-22. första riktade sig till malåungdomar samt årskurs deltog Vid det mötet. som 30 minst l0 tillhörde dem var inbjudna för att informera ca. personer varav som sin, eller sin verksamhet. Vid det andra mötet deltog, exklusive de om grupps, föredragande, 50 de flesta var kvinnor. Mötet riktade sig ca. personer varav framförallt till elever gymnasiet och elever i kommunal vuxenutbildning. En anledning till det så många åhörare under det andra mötet är att det var att var inlagt som ett moment i undervisningen. Framställningen följer är beskrivning de båda mötena. Den föresom en av dragning SKBzs representant Kristina Gillin gjorde liknade den information som hon lämnade vid andra tillfällen se avsnitt 5.6. Under det andra informasom tionsmötet riktades flertalet frågorna till henne vilket beskrivs nedan. I övrigt av beskrivs inledningsvis del den föredragning gavs vid det första en av som informationsmötet de andra informatörerna, dvs. Granskningsgruppen samt av ungdomarna från Nyköping och Storuman. Vid de försla informationsmötet representerades Granskningsgruppen av Georg Andersson. Han inledde med bakgrundsbeskrivning från 1993 fram en till och med 1997 samt ett resonemang kring folkomröstningens och dess eventuella resultat. Han betonade att folkomröstningen endast var en fråga om söka plats frågan gällde inget än just detta. Han menade vidare att att - mer folkomröstningen låg fel tidsmässigt, det fanns egentligen ingen fråga att rent Andersson betonade att gg partier hade sagt att de skulle arbeta för rösta om. folkomröstning vid ett eventuellt Ja den 21 september. Denna en ny information kommer från det första informationstillfället. Ungdomarna från Nyköping där med anledning att det under tidsperiod i Nyköping var av samma pågick förstudie. Ungdomarna uttryckte att de positiva till ett djupförvar en var och de menade Nyköpings kommun skulle lämplig kommun för ett att vara en djupförvar. Argument för detta att det är bra berggrund, där finns Studsvik var och där finns bra hamn. De menade också att ett djupförvar skulle kunna en ytterligare turistattraktion. Efter bidraget från Nyköping berättade de två vara en ungdomarna från Storuman hur i samhället fortskred under tiden om processen fram till den folkomröstning genomfördes i Storuman 1995. I Storuman som hade det varit så heta känslor att gamla vänner började tycka illa om varandra de hade olika åsikter i den här frågan. Ungdomarna uppmanade malåborna om inte enbart till eventuella arbetstillfällen. De ansåg att det är oerhört att se viktigt försöka ta del all befintlig information. De menade att motsättatt av

ningarna har dämpats i Storuman men att det fortfarande är en känslig fråga, man pratar inte om vad som har hänt. De trodde också att närliggande kommuner kommer att reagera om det blir ett Ja den 21 september. Representanterna från Storuman kunde endast närvara vid det första informationstillfället. Efter föredragningarna inbjöds både informatörer och åhörare till diskussioner. Baserat vad som uttrycktes under mötet framgick tydligt att majoriteten av de närvarande var positiva till platsundersökning. En de aktiva i en av Ja-gruppen berättade att hennes åsikter skilde sig från de övriga i gruppen. Enligt henne ser de flesta övriga i Ja-gruppen frågan ett kortsiktigt ur arbetsmarknadspolitiskt perspektiv och de att kan rösta Nej menar man senare. Hon ansåg att den här frågan handlar ett nationellt och röstar om ansvar om man Ja så skall man också vara beredd att det kan bli ett djupförvar. Efter en stunds diskussion efterfrågades om det inte finns någon representant från Nejsidan närvarande. En kvinna menade att hon inte är representant för Opinionsgruppen men att hon kommer att rösta Nej till fortsatt undersökning. Hon hamnade då i ett läge där hon blev tvungen att försvara sig och sina ståndensam punkter gentemot de övriga deltagarnas, ibland något aggressiva, argumentering. Vid det andra informationsmötet ställs ett flertal frågor i anslutning till föredragningarna. Under det här mötet spelar representanten från Granskningsgruppen en mer framträdande roll än det första mötet. En förklaring till detta kan vara att Granskningsgruppen vid detta möte representerades Carl Olof av Sjölund, vilken också verkade som kommunal samordnare, följaktligen hade han också mycket kunskap kring de frågor hade med folkomröstningen som att göra. Han deltog exempelvis i ett flertal informationsresor till Forsmark och Oskarshamn. När Kristina Gillin från SKB då fick frågan inte transporterna om är farliga reste sig Sjölund omgående och vittnade dessas säkerhet. Gillins om svar var ett resonemang kring att Skellefteå inte vill att transporter skall genom den egna hamnen samtidigt de har transporter till och från som Rönnskärsverken. Andra frågor åhörarskaran: "Vid ett eventuellt Ja. när sätts ur det hela igång" Kristina Gillin svarade att kommunen hamnar i vänteläge ett men kommunen har ställt vissa krav. Carl Olof Sjölund menade att kommunen inte vill hamna i ett vakuum utan den vill att det blir platsundersökning. Han en redovisade vidare att regeringen har vissa kriterier i urvalet kommuner av som skall undersökas; det ska vara kommuner i och söder, kust- och norr inlandskommuner skall också representerade. Malå uppfyller två dessa vara av

kriterier. Sjölund menade vidare att kommunen vill att SKB, under vänteläget, direkt ska fortsätta med förberedelser inför platsundersökning, vilket enligt en Sjölund skapar sysselsättningstillfällen. En fråga: Tidigare ville man ha annan två delaljiøndersökniizgar, varför är det ändrat Gillin kunde eller hann inte riktigt den frågan då Sjölund omedelbart svarade att det till och med svara kunde bli platsundersökningar. Av det svaret, om det är korrekt, kan man tre antalet undersökningar inte är fastställt utan det kan ändras det fundera om om nödvändigt Ytterligare fråga. "Tidigare pratade man också om anses en inledande platsmzdersökrzing. Der har väl inte varit helt klart Kristina Gillins detta inte samhället vill ha djupförvar då måste SKB meddela svar var att om regeringen måste skicka det till Finland istället. Hon fortsatte med att att tillbakavisa de påståenden att SKB inte forskar om någon metod. Gillin om påpekade SKB forskar transmutation, den metoden har inte visat sig vara att om lika bra KBS-S-metoden i och med regeringen har sagt att SKB skall som men forska i alternativa metoder så gör också det. Så KBS-3 är inte godkänd man ännu Svaret detta blev att metoden inte kan bli godkänd förrän en ansökan

har lämnats in. Detta exempel frågor togs och diskussioner som fördes under var som upp det andra mötet. Överhuvudtaget åhörarna aktiva under detta möte var mer jämfört med det första mötet ägde rum kvällen innan. En förklaring till som detta är naturligtvis att det fler åhörare under det andra mötet. En annan var förklaring är det gymnasie- och KOMVUX-elever som närvarade det att var andra Majoriteten dessa röstberättigade och torde också varit mer mötet. av var insatta och engagerade i denna fråga.

5.8 Tillfällen då de etablerade och andra aktörer agerat

samma arena

Ett tillfälle när flertal aktörer verkade samma arena var när LO-förbunden ett inbjöd samtliga medlemmar till:"...en informationsträff gällande den platsundersökning eventuellt ska ske i Malå INBJUDAN. Transportarbetarsom förbundet 970911. Förbundet bjöd på middag och som "motprestation" skulle de lyssna de inbjudna talarna. Dessa aktörer angavs vara Malå kommun, länsstyrelsen, SKB samt lnfraplan. Utanför lokalen fanns representanter för både Opinionsgruppen och Greenpeace. De delade ut flygblad till anländande matgäster och aktörer. Liksom vid de flesta andra informationsmöten var Carl

H9

Olof Sjölund konferencier. Förste talare Valfrid Paulsson, scenen var ordförande i Granskningssgruppen, gick till våldsam attack innehållet i som mot flygbladen och framförallt mot Greenpeace och deras Länsstyrelsens argument. representant Ingvar Jangvalds föredragning belyste formella kontaktvägar

mellan berörda myndigheter, organisationer och bolag olika nivåer. Han

menade också att Malå hade goda förutsättningar för platsundersökning, det en fanns kompetent personal, ett nationellt geoarkiv, vid bergunderman var van sökningar. Avslutningsvis hävdade han också platsundersökning att en sannolikt skulle ge synergieffekter, såsom t.ex. mineralprospektering. Från SKB närvara-

de ett flertal personer, det personal från både lokalkontoret och Äspö-

var laboratoriet. SKB:s Claes Thegerstrâim ungefär information gav samma som getts vid andra tillfällen. Stellan Lundberg, Iiçfmplan, inledde föredragningen

där han poängterade att lnfraplans studie är mycket bred och skall kunna

användas oavsett om det blir ett Ja eller Nej. Han fortsatte med berätta att om lnfraplans uppdrag och verksamhet där det bl.a. gjorts kartläggning Malås en av företag och den infrastruktur som omger Malå, de har också gjort karten läggning om vilka utvecklingsmöjligheter finns för Malå. Därefter redosom visade en av Malås ungdomar, Maria Jonsson, delprojekt har fokuserat ett som Malås ungdom. Avslutningsvis gav Hans Jäderström bild vad skulle en av som hända i Malå om det blir ett Ja den Zl september. Han menade det skulle att skapas arbetstillfällen, det kommunala vetot skulle gälla, det skulle bli en ytterligare folkomröstning om SKB skulle vilja gå vidare och göra en detaljundersökning samt att folkomröstningen enbart omfattade platsundersöken ning. Efter föredragningen uppkom frågor karaktär vid övriga av samma som tillfällen, exempelvis kring vetorätten. Finns det möjlighet Nej i att säga ett senare skede

Vi hade också tillfälle att följa Hans Jäderström och Maria Jonsson när de var i Rökâ och informerade lnfraplans verksamhet. På det deltog om mötet ytterligare en medarbetare från Infraplan, Stig Söderberg för övrigt också som var medlem och kontaktperson för Ja-gruppen. Vid det mötet närvarade 16 personer vilket får betecknas som en stor andel i förhållande till hur många som bor i Rökå och om man jämför med hur många "utomstående" som närvarat vid Opinionsgruppens informationsmöten och även i förhållande till

övriga informationstillfällen anordnade t.ex. Carl Olof Sjölund. Det kan av delvis förklaras med att mötet skedde initiativ av Rökåborna och delvis med

att Hans Jäderström är en känd, och troligtvis uppskattad, personlighet i trakten.

En tredje förklaring kan att det bjöds kaffe och smörgås. Föredragvara

Rökå liknade den vid LO-förbundens informationsträff. I ningen i som gavs del frågor och det blev diskussioner, intressant att notera är att Rökå ställdes en diskussioner inte behandlade kärnavfallsfrågan i någon större utsträckdessa närvarande efter mötet att "de är ju positiva till det här; de ning. En av de angav Ja, det gär inget för han Hans är ju så trevlig. vill ju att det ska bli ett men Och det är ju trevligt att träffas så där och dricka kaffe."

Måndagen före folkomröstningen steg ytterligare en aktör in arenan.

med Studiefrämjandet och Opinionsgruppen arrangerade Miljöför- Tillsammans Jordens Vänner föredrag med rubriken "Att välja sida i avfallsbundet ett sades Föredraget kommer inte att något svar hur frågan". l annonsen att: ge i stället försöka hjälp till att fatta ett genomtänkt man bör rösta utan vara en 97-09-13. Mötet drog förhållandevis många åhörare ca. 25 beslut NV representanter för Ja-gruppen, Opinionsgruppen, Greenpeace

personer samt

politiska partier. Representanter för Jordens vänner var Dennis Paulin och olika Pontvik. Deras föredragning behandlade tre områden, det juridiska och Klaus de drog därvidlag Lagen Malå något stöd, området slutsatsen som var: ger självklart eftersom lagen är enbart 0rd som vi slåss om. Det det är en massa området de penetrerade det ekonomiska. Slutsatsen som de drog där andra var "Det saknas är alternativ väg. Lite dåligt av kommunen att ha var som en krävt detta SKB alternativ utveckling." Det tredje området de behandlade av om det vetenskapliga, projektet granskades dock inte ur ett tekniskt eller var naturveten-skapligt perspektiv föredragningen behandlade vad som är utan vetenskap och vad vetenskapen kan bidra med. Slutsatsen i detta ämne var att vetenskapen: ...säger inte hur det bör utan hur det är. Föredragningen vara intressant och mycket väl genomförd. Det kan dock inte sägas att var från Jordens vänner avstod från att ge uttryck för hur man representanterna Visserligen de inte några explicita råd men hela föredraget skulle rösta. gav genomsyrades osäkerhetsaspekter och misstroende mot både myndigheter av Föredragshållarna menade här kommer den enskilde medoch experter. att borgarens etiska och moraliska ställningstaganden in. Ett belysande egna exempel detta är när de avslutningsvis diskuterar kring mikrobeslutsprossen

här: Malå-medborgarens individuella beslutsprocess inför folkomröstningen

där de lyfter fram fyra frågor måste ta ställning till innan man röstar. som man De menade både Ja och Nej kunde det rätta ställningstagandet men de att vara

faktiskt gör m ställningstaganden när man röstar:

menar att man

Är detta ett svårt val Ja Nej

Den framtida generationen Viktigt viktigt Jobb viktigt Viktigt Vem anser jag ansvara för en olycka Jag Andra RÖSTA NEJ Tack JA Tack

Det var inte någon av åhörarna protesterade mot den kategoriska framställsom ningen. Det kan visserligen bero att den stämde med deras egna ställningstaganden men mest troligt är att det berodde att det steg fram en man som bad att få säga några 0rd. Det är Lennart Gustavsson från Asphult i Varbergs kommun. Enligt egen utsago hade han eget bevåg rest till Malå för att hjälpa Opinionsgruppen i dess kamp denna sista vecka. Han talade med upprörd stämma om hur SKB försökte lura malåborna att ta skiten" han uttryckte son1 det. Han delade även ut ett flygblad fyra sidor där skeendet i Varberg, jobb, säkerhet, demokrati, kärnfrågan och omröstning Lennarts Gustavssons tas upp. ankomst uppmärksammades också media. av Under en helg genomförde personerfrån Storuman och Sorsele kupp då en de hissade upp en protestflagga i flaggstången står torget i Malå. som Dessutom delade de ut flygblad i samtliga postlådor. Budskapet i flygbladet återspeglade en stark myndighets- och expertmisartro: De har makten som missbrukar den. På 1600-talet tvingade kyrkan till underkastelse, samerna tvåhundra år senare använde sig träpatronerna spriten, fagra av nu ger man löften och vinklar information för att få sin vilja fram. Arbetsgruppen för granskning av SKB:s förstudie inbjöd Professor emeritus Roland Push för att hålla ett föredag om bentonitlera och forskningen kring densamma. Som flertalet andra tillfällen det Carl Olof Sjölund höll var som inledningsanförandet. Därefter följde en föredragning Push. Föredraget av behandlade bentonitlera och dess användning vid djupförvar. Fokus låg sålunda tekniska och naturvetenskapliga aspekter, framställningen mycket men var väl genomförd och förståelig för lekmän. Ett annat informationsmöte riktade sig till pensionärerna i Malå kommun. Arrangörer till det mötet var Malå SPF och Malå PRO. Frågeställningen inför mötet var "Ska SKB få fortsätta med platsundersökning Som de flesta en andra möten var det Carl Olof Sjölund inledde mötet och hälsade alla som välkomna. Ett flertal informatörer inbjudna: Valfrid Paulsson från Granskvar ningsgruppen; Ingemar Jangdahl från länsstyrelsen i Västerbottens län som

redogjorde för myndigheternas roll; Stellan Lundberg, Maria Jonsson, Ingela Svahn och Hans Jäderström från Infraplan samt Bengt Leijon från SKB. Den information liknade den getts av respektive informatör vid andra som gavs som tillfällen, till skillnad från andra möten framställningen stundvis något raljevar rande. Efter föredragningarna bjöds det mat och därefter följde en frågestund. Intressant att notera är att de flesta åhörarna gick efter det att maten hade

serverats. Arbetsgruppen för granskning SKB:s förstudie hade även bjudit in två av för det finska kärnavfallsprogrammet för att de skulle berätta om representanter hur de arbetar med kärnavfallsfrågan i Finland. Framställningen byggde i huvudsak tekniska och naturvetenskapliga frågeställningar och var inte alltid följa för lekman. De frågor uppstod behandlade också främst lätt att en som dessa aspekter det ställdes även frågor kring hela beslutsprocessen och men kring juridiska frågeställningar. Den 24 augusti inbjöd Ja-gruppen till debatt "För Malåbor, av Malåbor". Inbjudna debattörer lokala politiker samt representanter från Ja-gruppen och var från Opinionsgruppen. Det angivna Kommer vi att få chansen att temat var rösta före eventuell detaljundersökning" NV 97-08-22. Inför mötet kunde en i samhället höra människor uttrycka farhågor om att och hur Greenpeace man skulle mötet. En gardering mot deras förväntade agerande var agera rubriceringen att debatten enbart för malåborna och att det var enbart var malåbor hade rätt att yttra sig i lokalen. Mötet var uppdelat i två delar där som den inledande delen bestod debatt mellan företrädare för politiska partier av lokal nivå. Representerade Moderata samlingspartiet, Socialdemokraterna, var Vänsterpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Folkpartiet och Miljöpartiet. Samepartiet också inbjudna till denna debatt men hade av okänd anledning var valt avstå. Debatten utgick från fyra frågeställningar utarbetade av Jaatt vilka partierna skulle besvara och diskutera kring: Kommer Ditt parti gruppen, arbeta för folkomröstning inför eventuell detaljundersökning för ett att en ny en djupförvar i Malå Vad händer i Malå det blir ett Ja i höstens folkomom röstning utvecklingsperspektiv Vad händer i Malå om det blir ett Ja i höstens folkomröstning utvecklingsperspektiv Anser Du att det finns tillräckliga garantier för ett framtida Nej från Malå kommun till ett djupförvar kommer att att respekteras alla parter Anser du, sedan SKB:s förstudie nu har genomav förts och granskats, att det rätt av Malå kommun att delta var Den fråga kanske kan betraktas den mest avgörande i sammansom som hanget den första Kommer Ditt parti att arbeta för en ny folkomröstning var

inför en eventuell detaljundersökning för ett djupförvar i Malå. Intressant att notera var att en av de starkaste motståndarna till platsundersökning, Lennart en Gustafsson v, tvekade i svaret om hur partiet skulle ställa sig vid ett eventuellt Ja. Efter påtryckningar från övriga debattörer, framförallt från Arne Hellsten m, svarade han dock att partiet skulle arbeta för andra folkomröstning. Det en var också öppet för frågor från åhörarna. Efter den politiska debatten och frågestunden blev det dags för debatt mellan Ja-gruppen och Opinionsgruppen. De argument och diskussioner som fördes liknande den fördes i andra var som sammanhang. Ja-gruppen argumenterade framförallt ett arbetsmarknadsur politiskt och ekonomiskt/produktionsinriktat perspektiv. Opinionsgruppen arguinenterade ur ett riskperspektiv, och med kritisk hållning till beslutsprocessen en i denna fråga. Det sista mötet innan folkomröstningen debatt den 20 september. I var en Norra Västerbotten NV 97-09-19 annonserades "Slutaccord" och om en utfrågning inför folkomröstningen. De skulle utfrågas Rolf Andersson som var s, Arne Hellsten m, Lennart Gustavsson v, Claes Thegerström SKB, Stellan Lundberg Infraplan samt lokala representanter för Ja- och Nej-sidan. Mötets frågeställning var Vad gäller folkomröstningen. Liksom några andra tillfällen uppstod viss förvirring stod arrangör för i om vem som som mötet,

annonsen angavs Projektledningerz stå som arrangör. Återigen det Carl Olof

var Sjölund som hälsade välkommen och inledde mötet. Representanterna från Nejsidan valde dock att inte medverka i debatten med motiveringen att de ansåg att: Ju närmare valdagen vi kommit sämre har stämningen blivit i kommunen" Flygblad som lästes och delades ut inför mötet. En intressant iakttagelse upp var Stellan Lundbergs klara deklaration platsundersökning skulle att en vara positivt för kommunen. I övrigt de argument framfördes från respektive var som företrädare liknande dem som framförts tidigare.

5.9 Synpunkter kampanjverksamheten

En reflektion man kan göra kring kampanjverksamheten är dess avsaknad av hårda ord och stridigheter. De flesta aktörer höll låg ton under hela perioden, en under den sista veckan skärptes tonen något, inte mycket. En tolkning men som kan göras är att malåborna tänkte att det fanns tid efter den 21 september. en En annan tolkning som kan göras är att denna fråga rent känslomässigt inte berörde malåborna i den utsträckning den kanske borde gjort. Kanske vaknade

i sista minuten eller den sista dagen. En ytterligare tolkning de inte förrän möjlig är den långdragna från november 1993 till septemsom är att processen, gjorde människorna i Malå tröttnade på att engagera sig i folkomber 1997, att röstningsfrågan. Enligt medborgarstudien deltog enbart 26 procent vid informaunder augusti och september månad N358. Under tiden före tionsmöten deltagit vid något informationsmöte. Även augusti 1997 angav 35 procent att de människor före augusti deltog vid informationsmöten i högre utsträckning om under augusti och september så kan det inte heller under den perioden sägas än funnits bred uppslutning intresserade åhörare. En tolkning av detta kan ha en av människor mycket tidigt hade bestämt sig för hur de skulle rösta och vara att därmed inte ansåg sig behöva ytterligare information. Denna tolkning stämmer för övrigt med resultaten från medborgarstudien där 31 procent angav att de bestämde sig under det första året. Intressant att notera i sammanhanget är att det vid de när gratis förtäring har erbjudits som det har kommit är arrangemang flest åhörare. Opiniorurgruppen använde sig fler argument jämfört med både Ja-gruppen av och SKB. Dessutom upprepade de argument under hela perioden och samma över alla lades ett riskraster, denna oerhörda riskfokusering förmedargument lade budskap risker med transporter, risker med avfallet, risker för miljön ett om Gruppen också aktiv än övriga grupper, de arrangerade fler möten o.s.v. var mer och protestaktioner. Även flertalet deras arrangemang inte besöktes av om av andra än de redan sympatiserade med Opinionsgruppens ståndpunkter så som återgavs många av aktionerna i lokalpressen. Under slutfasen kampanjperioden förändrade Ja-gruppens strategi med en av starkare betoning säkerhets- och ansvarsaspekter. Denna förändring kom dock för sent för att det skulle få genomslag hos människorna i Malå. Dessutom lyftes fortfarande de ekonomiska och produktionsinriktade aspekterna fram som starka vilket ibland upphov till funderingar om vilka argument argument gav reella och vilka anpassning till strategiska överväganden. som var som var en Enligt medborgarstudien ansåg de flesta att Ja-gruppens främsta argument var arbetstillfällen förbättrad kommunal ekonomi. Tre fjärdedelar eller 75 och en procent instämde helt eller delvis i påståendet att debatten i alltför stor utsträckning handlade arbetstillfällen. Ja-gruppen menade också att om det om skulle bli ett Ja den 21 september så skulle det bli en andra folkomröstning ifall Malå aktuellt detaljundersökning. Denna tanke förutsätter för det var för en första att det är möjligt att genomföra en andra folkomröstning trodde malåborna på det Det förutsätter också att människor har en tilltro till den

l55

svenska lagstiftningen i den bemärkelsen att den lag gäller idag också som gäller i framtiden. I och med att Ja-gruppen ansåg att folkomröstningen enbart gällde en platsundersökning så framhöll de att det inte var relevant att diskutera eventuella steg efter platsundersökning. De undvek att tala eventuella om konsekvenser utöver de ekonomiskt kortsiktiga, och kan fråga sig den man om strategin var så klok. Några av de vi talade med, både negativa och positiva, ansåg att om de röstade Ja så hade de nog inte något mer att säga till i om kärnavfallsfrågan. Frågan är också vilket förtroende argumentet det går att rösta Nej sedan ger, särskilt sett ur ett myndighetsperspektiv. En aktör som inte infriade förväntningarna, eller motsvarade farhågorna var Greenpeace. Innan deras ankomst talades båt och popkonsert när de väl om men anlände till Malå förvånades många tillbakadragna och genom gruppens folkliga framtoning. l stället för en båt Malån fanns där boj med en en kärnkraftsymbol och i stället för en popkonsert anordnades familjevänlig en folkparkskväll. De genomförde inte några spektakulära aktioner, utan strategin verkade inrikta sig mot personlig kontakt symboler sprida sitt samt att genom budskap om kärnkraftens och kärnavfallets farlighet. Under den här perioden använde sig SKB den öppna dörrens politik av genom att man kontoret i Malå anställde en lokal medarbetare vilken hade till uppgift att svara frågor och ge information till eventuella besökare. Varje besök togs allvar, det sättet var de professionella informatörer. Förvånande är att de, enligt egen utsago, inte förde statistik över antal besökare. Detta är förvånande med tanke deras i övrigt professionella framtoning. Är det något informatörer sysslar med så är det kartläggning av informationsmottagare. Kanske berodde avsaknaden av statistisk uppföljning att kontoret inte så var välbesökt som var önskvärt, eller SKB ansåg värt att notera som vara SKB använde sig av två varianter av muntlig informationsförmedling: den ena varianten belystes helt ur tekniska och naturvetenskapliga aspekter. Den andra varianten användes framförallt av Kristina Gillin. Hon vågade även belysa och diskutera andra aspekter i debatten, t.ex. ansvarsfrågor. Gillins informationsförmedling framfördes professionellt och med bra argumentationsteknik. Det är så att det i argumenteringen ligger inte bara argumentens innehållsliga bäring utan det är av största vikt på vilket sätt argumenten förs fram. det handlar mycket om retorik. Retorik kan enligt Burke 1969 beskrivas utifrån två termer övertalning och identifiering. Dessa två tillsammans -

beskriver de direkta kommunikativa aktiviteterna. Övertalning kan allt från

vara väl planerade marknadsföringsaktiviteter till enkla privata ansökningar där

själva ansökan skall kunna övertala mottagaren. Identifiering handlar mer om när talaren försöker få åhörarna att identifiera sig med talaren. Kristina Gillin betonade vid flertal tillfällen hur trevligt det att få komma till Malå och ett var i verkligheten: Bland annat sade hon: Möjligheten att arbeta med ut information till förstudiekzønznzrtnema ett välkommet avbrott. Dessutom ger använde hon sig, i sina framföranden, argument och farhågor som gavs av uttryck för i debatten. Naturligtvis kunde hon också bemöta och besvara dessa. Genom, medveten eller omedveten, identifiering försökte Kristina Gillin övertyga malåborna djupförvarets säkerhet och om nödvändigheten att om malåborna tar ett nationellt ansvar. En aktör i slutskedet debatten fick allt större roll var konsultsom av en företaget Inâfraplarz. l och med deras ökade föredragningar och deltagande i debatter kom de också och mer att kopplas samman med Ja-sidan. Det är mer kanske inte heller så förvånande då styrelsemedlemmarna i Ja-gruppen, en av Stig Söderberg, arbetade inom för lnfraplans projekt. En av förgrundsramen figurerna i lnfraplan, Hans Jäderström hade också sina uttalade sympatier hos Ja-gruppen han blev medlem i Ja-gruppen den 21 september. En aktör befann sig i bakgrunden datorteket. Den direkta informasom var tionsförmedlingen datortekets försorg nådde till ett fåtal människor. genom Under denna period behandlades denna fråga i två små kursgrupper 8-10 personer/ alla inte närvarande vid samtliga tillfällen. Till grupp men var skillnad mot många andra läste deltagarna stor del av SKB:s informationsen material. Som tidigare också deltagarna insatta i problematiken och nämnts var ställde ett flertal kritiska frågor under kampanjgruppernas besök. Det fanns en känsla under mötena att deltagarna från datorteket i grunden var positiva till av platsundersökning, om det var ett resultat av datortekets verksamhet en men eller tidigare ställningstaganden är svårt, för att inte säga omöjligt, att ge ett riktigt på. Det är intressant att notera att den som förestod datorteket, Hans svar Larsson, samtidigt var medlem i Ja-gruppen. En aktör agerade flertalet tillställningarna var den kommunale som av samordnaren Carl Olof Sjölund. Dels har de flesta informationsmötena varit anordnade initiativ, eller med hjälp, Carl Olof Sjölund. Dels har han av agerat inledare vid flertalet av tillställningarna. Det har dock varit oklart i som vilken roll han har agerat vid de olika tillfällena. Ibland har han agerat som den kommunale samordnaren, ibland har han agerat som representant för Granskningsgruppen och kanske har han ibland agerat i någon annan roll. Carl Olof Sjölund har funnits med i samtliga sammanhang där det har förmedlats ett

budskap om att rösta Ja den 21 september vilket funderingar dennes ger om ståndpunkter sympatiserar med Ja-sidans, och det i så fall har genomsyrat om den information som förmedlats genom Sjölunds försorg. Denna information har varit mycket teknisk och naturvetenskapligt inriktad och den har varit mycket lik den information som SKB har gett.

Skolan och folkomröstningskampanjen

Birgitta Orrebo

Skolan var en aktör som inte ingick i den direkta kampanjverksamheten i den bemärkelsen att den inte direkt agiterade för ett ställningstagande den 21 september. I ett längre perspektiv måste skolan ändock betecknas som en mycket viktig aktör då den har för våra barn och vår framtid. l ett tungt ansvar Läroplan för det obligatoriska skolväsendet från 1994 kan vi läsa följande:

Skolan har uppgiften att dels överföra vissa grundläggande värden och förmedla kunskaper. dels förbereda eleverna för att leva och verka i samhället. Skolan skall förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver./.../Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenser av olika alternativ." Lpo 94, 7

Dessutom anges i styrdokument från Malå kommuns barn- och utbildningsnämnd att en samverkan med olika delar av samhället skall vara en naturlig del av barnomsorgens och skolans vardag Malå Kommun Barn- och utbildningsavdelning 1995-01-01 1998-12-31. Läroplanen anger liknande riktlinjer då det där menas att den utbildning som ges till eleverna i skolan skall vara av hög kvalitet där samverkan med arbetsliv och närsamhälle förutsätts. Varje elev skall få en tillräcklig kunskaps- och erfarenhetsbas så att de får inblick i samhällsfrågor och själva kan ta ställning till dem lbid., 15. I vår undersökning ingick en specialstudie av hur skolan behandlar den här aktuella samhällsfrågan och hur undervisningen genomförs i relation till densamma. Ett antagande var att de uppfattningar och värderingar som förmedlas till barn och ungdomar påverkar deras framtida värdegrunden Här har skolan en viktig roll: "Det offentliga skolväsendet vilar demokratins grund. ...Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. lbid., 5 Ett annat antagande som gjordes var att en stor del av opinionsbildningen kan från barn och ungdomar till föräldrar och andra vuxna. Intressanta frågeställningar blir då: Hur resonerar

Birgitta Orrebo är doktorandoch forskningsassistentvid Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.

skolans ledning kring denna fråga Hur resonerar lärare och barnomsorgspersonal Vilken fortbildning får de Inledningsvis intervjuades skolans ledning, skolchef och fem rektorer, en därefter intervjuades ett urval lärare olika nivåer samt barnomsorgsav personal. Vid intervjuerna med skolans ledning framkom att det inte fanns någon övergripande policy för skolans förhållningssätt i denna fråga. De hade ingen kännedom lärarna eller barnomsorgspersonalen bedrev eller planerade om några aktiviteter i anknytning till detta förutom att de angav att högstadielärarna inom det naturvetenskapliga området benämns fortsättningsvis som NO integrerade frågan i undervisningen. En naturlig fråga blev: Hur har de bedrivit undervisningen l sammanhanget uppstod annan frågeställning: Har högen stadielärarna inom det samhällsvetenskapliga området benämns fortsättnings- SO behandlat frågan, och i så fall vilket sätt Vi har intervjuat sju vis som lärare är verksamma antingen inom NO eller SO i årskurserna 6-9 samt som gymnasiet och KOMVUX. Därutöver har det genomförts observationer under några undervisningspass i NO. Studien fokuserar det hände under den tidsperiod uppdraget omfattar, som dvs. under augusti och september månad. Framställningen beskriver policy och diskussioner kring hur skall förhålla sig vid en dylik händelse Hur man hanteras objektivitetskravet Vilka skyldigheter har skolan Diskuterat barnen/eleverna Är föräldrarna engagerade i skolans behandling av denna fråga

Vilken fortbildning ges Vilken undervisning ges i anslutning till folkomröst-

ningen för NO-undervisningen har högstadieklasserna fått infor- Inom ramen mation från Opinionsgruppen mot kärnavfall i Malå, Ja-gruppen och SKB. Dessa informationsinsatser beskrivs närmare i anslutning till respektive informerande aktör. Barn- och utbildningsnämndens verksamhet består av daghem, dagbarnvårdare, barnskola, årskurs 3-5, årskurs 6-9, restaurangskola, musikskola, gymnasiefilial fritidsgårdar. Årskurs 6-9, KOMVUX och KOMVUX, en samt gymnasiefilialen är förlagd till Malå. Verksamheten är förlagd tre orter: Malå, Rökå samt Adak och är organiserad i fyra områden. Ledningen, förutom nämnden, består skolchef, fyra rektorer och en biträdande rektor fortsättav en ningsvis görs ingen skillnad mellan rektor och biträdande rektor. I följande redovisning har gruppering gjorts utifrån de nivåer de en av svaren arbetar på: Skolans ledning består av skolchef, samtliga rektorer och biträdande rektor. NO-lärare högstadiet utgör en grupp. SO-lärare utgör en grupp. Personal inom barnomsorgen samt lärare för de lägre stadierna, dvs. för åldrarna 0-12 år, utgör Framställningen fokuserar i huvudsak på: Hur resonerar en grupp.

l6l

skolans ledning kring denna fråga Hur lärare och barnomsorgsresonerar personal Vilken fortbildning får de Vad gör lärarna inom det naturvetenskapliga området

6.1 Finns det någon policy och har det varit några

diskussioner

Enligt skolornas ledning så har politikerna inte gett några riktlinjer hur om frågan skall behandlas. De har inte uppmanat skolan att behandla frågan, inte heller har de uppmanat till det motsatta. De chefer är i Malås som representanter kommunövergripande samverkansgrupp service-, kommunomsorg-, samt skol- och barnomsorgschef beslöt som policy att inte deklarera en gemensam sitt ställningstagande offentligt. Det har känts viktigt också för rektorerna att som ledare inte ut med sitt ställningstagande offentligt. Det är ingen som explicit talat om hur rektorerna ska känsla finns är det agera, men en som att förväntas att de håller en låg profil, att det ligger i sakernas en menar natur som ledare propagerar inte för sin åsikt i sådan här fråga. Det dock man en är inget som har diskuterats, varken folkomröstningsfrågan eller eventuell en gemensam policy har diskuterats inom rektorsgruppen. Det har inte heller förekommit många diskussioner i personalrummet och det har inte heller märkts någon polarisering bland skolan personal. En förav klaring kan vara att reaktionerna har varit mycket olika och har varit man mycket försiktig i sina ställningstaganden. Ibland har det uppfattats som om folkomröstningsfrågan fråga bland andra, dvs. den har konkurrerat med var en frågor om t.ex. arbetstider. De tillfällen det förekommit diskussioner har de ofta uppstått då det kommit erbjudanden om information i form studieresor eller Annat av annat. som diskuteras är vissa företeelser eller händelser. Ett exempel det är "märkesklistringsrajden" som ungdomarna utförde för att få T-shirt Greenpeace. en av Någon morgon har det också suttit affischer dörrarna vilket då kan ha uppbringat en mindre diskussion. Personalen har inte fått några direktiv eller rekommendationer från rektor eller någon annan ledningsfunktionär. Skolans förhållningssätt vad gäller undervisning för bam i de lägre åldrarna årskurs 1-6 har inte diskuterats under formella former bland personalen. En lärare att personalen skola anger en diskuterade under informella former hur skolans förhållningssätt skulle De vara. bestämde då att skolan skulle hålla låg profil, frågan ansågs känslig. Man en ville inte skapa motsättningar, vilket lätt kunnat ske då lärarna hade observerat

l62

många skolbarn uttryck för åsikter troligtvis kom från hemmet och att gav som observation hade också gjorts inom barnomsorgen: barnen föräldrarna. Samma ofta uttryck för åsikter troligtvis härstammade från de vuxna i barnens gav som närhet. barnomsorgspersonalen har det förekommit diskussioner i frågan. Ofta lnom det varit ganska öppna tankar och funderingar kring t.ex. vad som händer har blir Ja eller vad händer vid ett Nej. Ibland har diskussioner om om det ett som personliga ställningstagandet ventilerats öppet och i en del fall har man det ställningstagande för varandra, i del har det inte enbart klargjort sitt en grupper diskuterats alls. lärare inom det samhällsvetenskapliga området känner till att Inte heller frågan har diskuterats i några formella sammanhang såsom konferenser eller finns inte några planer att ta det inom ramen för SO-ämnet dylikt. Det upp NO-sidan har tagit hand denna fråga under hösten. De menar att det är som om det har känts naturligt. Denne lärare menar också att det och en lärare anger att finns många andra viktiga samhällsfrågor SO-ämnet skall behandla. som

NO-lärare började frågan diskuteras under augusti i det naturveten-

Enligt en lärarlaget. Diskussionerna hade inte initierats uppifrån utan det var skapliga själva initiativet. Det har dock inte varit någon debatt eller lärarna som tog några meningsmotsâittningar i frågan. Det har varit diskussion liknande andra en

inom NO-lärarlaget, dvs. frågor ämnesrriässig karaktär som man

man har av NO-lårarna har inte diskuterat med SO-lärarna hur diskuterar tillsammans. om frågan skall behandlas, det finns inte heller någon överenskommelse om den här för belysa den här frågan. Däremot brukar de olika att NO-lärarna tar ansvar att lärarlagen ha vetskap varandras verksamhet. om

6.2 Hur ställer sig till objektivitets- och neutralitets-

man

kravet

Ledningen att objektivitetskravet har känts som mycket viktigt och att menar lärarna har varit mycket uppmärksamma detta. En rektor anger att när SKB bjöd lärarna till informationskontoret så blev omedelbar reaktion: "Jaha, en motpolen då Vem skall representera den andra sidan Enligt några men rektorer har det för lärarna känts mycket viktigt att de hanterar frågan rätt Det har funnits viss rädsla för att inte klarar av att ge en allsidig sätt. en man och neutral information utan det blir information som vänder sig till en känslor. Det skulle då kunna tolkas lärarna försöker påverka elevernas som om

eleverna i någon riktning min tolkning. Ett annat problem är att det finns så många olika aspekter i frågan. Det finns inget entydigt vad är rätt svar som och vad som är fel. En rektor funderar kring vad som är neutralt och vad inte är neutralt. Är som man positiv till en platsundersökning och djupförvar använt kärnbränsle i av Malå kommun, då är det lätt att man tycker att den information får från man SKB och SKI är saklig, objektiv och neutral. Denne att det kan finnas menar en fara i det och att man alltför okritiskt tar till sig den information dessa instanser lämnar ut. Flertalet lärare anger att objektiviteten och neutraliteten är viktiga men ganska komplicerade aspekter. En sak som upplevs svårt att hantera är det vara faktum att en del elever är röstberättigade, dvs. de går den kommunala som vuxenutbildningen. Det är mycket viktigt som lärare att fundera över om man gör rätt så att informationen lämnas inte blir för vinklad. Man måste försom söka belysa frågeområden från olika aspekter och perspektiv. Det är en balansgång mellan vad som betraktas undervisning och vad kan uppfattas som som som påverkan. Naturligtvis är det lärares rättighet att kunna berätta det en personliga ställningstagandet samtidigt naturligtvis måste klargöra - som man att man respekterar andras åsikter. Man får inte som lärare säga att det finns enbart en rätt åsikt. En menar också att man som lärare faktiskt har rätt att inte ta upp den här frågan. Man kan göra den bedömningen att det finns annat som är viktigare. Samma lärare lägger till att i och med att frågan är så aktuell pass så kan elevernas engagemang bli större och därmed förbättra förutsättningarna för en bättre läroprocess.

6.3 Skolan och folkomröstningen

Ledningen anger att skolans uppdrag är att fostra barnen i demokratisk anda och det är skolans skyldighet att ge neutral och saklig information, dvs. måste man som lärare försöka hålla sina värderingar för sig själv. En rektor reflekterar över att det kan vara svårt, t.ex. ger kroppsspråket signaler vad och hur om man känner och tänker kring en viss fråga. En annan rektor menar att skolan ska försöka vara medveten om vad som händer i samhället och föra det i skolan och ta upp en diskussion om det som sker. Denne tror dock att det i den här frågan har det inte skett och en orsak till detta kan vara att det är en för känslig fråga. Ledningen är enig i det att den menar att det bg behandlas något sätt.

Exempelvis när arbetar med miljö bör det tas och föras en diskussion i man upp den här frågan med elever och barn. Några den övriga pedagogiska personalen vi talat med menar också att av kanske inte behöver behandla frågan utan måste, också ledskolan man som ningen hänsyn till vilken åldersgrupp det gäller och hur mycket menar, ta barnen i denna åldersgrupp kan förstå. Enligt SO-lärarna är det visserligen skolans skyldighet att behandla folkomröstningsfrågan de att det samtidigt är en avvägningsfråga: Hur men menar mycket skall den behandlas I samband med denna fråga skolans skyldighet om poängterades också vikten att undervisningen baseras fakta. av NO-lärarna är mycket eniga i det att de att det är en självklarhet att menar skolan måste försöka belysa dylik händelse ett eller annat sätt. Den en skyldighet har NO-lärare är att försöka belysa fakta ur ämnets man som perspektiv. Det är det försökt göra undervisning i området atomman genom och kärnfysik, besök SKB:s kontor, samt genom att bjuda in genom Opinionsgruppen och Ja-gruppen. En lärare uttrycker det som att läraren är skyldig eleverna verktyg att hantera frågan. Det kan vara fakta, kunskap att ge eller värderingar dem möjlighet till en kritsik granskning. Verktygen som ger skall hjälpa eleverna att sortera och bedöma saker det sätt som är bra för dem, det behöver inte nödvändigtvis vara bra för läraren eller överensstämma med dennes värderingar.

6.4 Diskuterar barnen och eleverna folkomröstningen

När frågade barn och elever diskuterar folkomröstningen fick en om om del skilda några att eleverna inte diskuterar folkomröstningsfrågan, svar; menar andra hävdar det motsatta. Det har också uppfattats som om många av barnens frågeställningar, funderingar och åsikter färgas av det som de hör av de vuxna, och framförallt det föräldrarna har diskuterat. Det också att del eleverna i årskurs nio är irriterade över att de anges en av inte får med och rösta då det ändå är deras framtid det handlar om. Det är vara framförallt de elever är negativa till en eventuell platsundersökning som som

kring folkomröstningsfrågan. Det noterades att intresset ökade i och

diskuterar med Greenpeace ankomst till Malå. Det upplevs också att det är de elever som redan kan något om denna som fråga ställer frågor. En fråga ställts är om politiker i andra kommuner som som har godkänt det här. Några elever uttrycker också en viss villrådighet över vem

de egentligen skall tro och viss maktlöshet då de inte har tillräckliga en kunskaper för att kunna ställa kritiska frågor eller för att kunna för argumentera eller mot en eventuell platsundersökning. Det som ledningen har uppmärksammat är att barnen haft sig de T-shirts de fått från Greenpeace samt att det klistrades del upp en märken i skolan i samband med detta.

6.5 Är föräldrarna

engagerade i skolans behandling av

folkomröstningsfrågan

Ingen av de vi talat med har kontaktats någon förälder eller uppfattat det av att är någon eller några föräldrar har sig i hur skolan behandlar den som engagerat här frågan. Frågan har inte heller kommit till diskussion, upp varken under föräldramöten eller vid några andra tillfällen.

6.6 Fortbildning och personalinformation

Enligt Lpo 94 är det rektor som ansvarar för lärarnas kompetensutveckling. l de fall fortbildningsinsatser förekommit bör skolans ledning därför känna till detta. Den information vi fått fortbildning och information kommer framförallt om från rektorerna. Det har inte framkommit några motsägande uppgifter från övrig personal. Som tidigare nämnts har det inte funnits någon medveten policy eller fastställd plan för fortbildning i frågan utan lärarna säger att de har försökt ta till sig den information som funnits. Det har varit till varje lärare fortbilda sig upp att inom området. Det finns två typer av fortbildningsinsatser gjorts och omfattat som som mer än en enskild lärare. Den ena formen är studieresor, den första består av en resa som gjordes efter vårterminens slut. En lärare besökte då Oskarshamn, grupp Forsmark, Statens Kärnkraftinspektion och Statens strålskyddsinstitut/ Karolinska institutet. Majoriteten högstadielärare inom SO och NO var men även några andra lärare deltog. Besöket i Oskarshamn upplevdes mycket som värdefullt och kunskapsrikt. Det kändes inte informationen sådan som om var att representanterna från SKB försökte påverka och övertala utan informationen uppfattades som neutral och baserad på fakta. Den andra bestod i resan

studiebesök närmare håll. Det när M/S Sigyn var i Skellefteå och en del var personalen gjorde dagsturer dit. Dessutom har personalen erbjudits att åka på av de studieresor till Forsmark och Oskarshamn som SKB erbjöd till intresserade nnalåbor. Det är också några lärare eget initiativ, deltagit i dessa. som, Den andra formen fortbildningsinsatser består av muntlig och skriftlig av information i Malå. Den muntliga informationen har tillhandahållits genom den kommunale samordnarens försorg. Han har bjudit in skolans personal till informationsträffar kvällstid med företrädare för SKI och SKB. De informerade då bl.a. riskerna med strålning. Personalen fick ersättning om de var om närvarande vid informationen. Från barnomsorgen var det många som deltog. Någon gång har del personal varit ovillig att delta och ledningen har varit en beordra dem dit. För det mesta har deltagandet dock skett tvungen att att frivillig basis. Det har dock gjorts arbetstid, dvs. det har setts som fortbildning och i de fall dessa möten skett kvällstid har personalen fått ersättning för detta. Den skriftliga informationen åsyftas är framförallt den som SKB har som tillhandahållit. varit intresserade har läst det skriftliga materialet. De som har Ledningen vet dock inte hur många som har gjort det. En drivande kraft vad gäller fortbildning, eller information till lärarna, i den här frågan har den kommunale samordnaren varit. Det har uppfattas som om denne har arbetat intensivt med att skolan skall ta till sig den information han samordnat, han har även uttryckligen uppmanat ledningen att skolan skall ta tillfället i akt och besöka SKB:s kontor. En rektor uttrycker: Och ska man vara helt zlppriktig så är det så att det gjorts det har gjorts på initiativ som som SKB och ofta via den kommunale samordnaren. Det blir ju ganska naturligt i och med vi har jobbat tillsammans med Carl Olof Sjölund så länge. Det har att också uppfattats det har riktats viss kritik mot skolan för att personalen som om inte besökt SKB:s kontor frekvent. Det påpekas samtidigt att en svårighet i mer sammanhanget är, förutom naturligtvis objektivitetskravet skolan, att det är mycket svårt frikoppla lärarna under dagtid då de oftast har undervisning. att Det också att tidigare hade SKB en informationsbuss vid ett par tillangavs fällen som stod utanför skolan.

6.7 Undervisning

Ledningen har inte några detaljkunskaper vad förekommit i undervisom som ningssammanhang utan det är i övergripande ordalag de talar om vad som mer

skett. Tidigare har det förekommit att eleverna har tränat sig i argumentationsteknik under lektionerna i svenska. En del elever har också skrivit uppsatser med anknytning till det här ämnet. Då SKB åkte runt med sin informationsbuss var det vid några tillfällen ett inslag i undervisningen att eleverna skulle göra ett besök i bussen. Därutöver är ledningen medveten att undervisning har om förekommit och förekommer inom det naturvetenskapliga ämnet. Enligt majoriteten av den pedagogiska personalen så har inga bett grupper att få komma in skolan och ge information till eleverna. En rektor berättar dock att företrädare för SKB och SSI har informerat i några undervisningsgrupper vid ett par tillfällen under de senaste två läsåren. Samma rektor att det så här menar i efterhand kan verka lite ensidigt att låta företrädare för enbart ett perspektiv ge information. När det gäller barnen i de lägre åldrarna så behandlas frågor kring kärnavfallet om och när barnen själva ställer frågor kring folkomröstningen. Personalen inom barnomsorgen arbetar ofta det sättet att de utgår från vad är som aktuellt, de tar sedan upp det i naturliga sammanhang och utifrån barnens frågor. Folkomröstningen har dock inte behandlats under något separat tema eller behandlats systematiskt. Några enskilda lärare/förskollärare/barnskötare har behandlat frågan, men det har inte varit ett stort inslag i undervisningen och det har inte heller fått genomslag i flera barngrupper. Till exempel anger en lärare att frågor kring folkomröstningen har berörts, det har handlat men mer om folkomröstningen i sig och inte tekniska eller naturvetenskapliga frågor. om Inom barnomsorgen anger man att frågan har diskuterats med barnen när de själva har tagit upp det. Det naturvetenskapliga området har, enligt SO-lärarna, eller mindre mer tagit över belysningen av den här frågan i undervisningshänseende. Inom SOundervisningen har frågan diskuterats ibland det har inte förekommit men som ett speciellt arbetsområde och inte heller i någon större utsträckning. Tillfällen då det har hänt att frågan kommit upp är i samband med att arbetsområden som har anknytning till frågeställningen har behandlats exempelvis Vårt samhälle : Geografi, Råvaror, Energi och Industri i Norden. Frågan har också aktualise- rats ibland vid frågesporter eller liknande aktiviteter. Enligt en SO-lärare blev gymnasieeleverna i första årskursen tillfrågade i början av höstterminen om de ville ägna ett veckor kärnavfallsfrågan par men det ville de inte. En SO-lärare menar att folkomröstningsfrågan har diskuterats under lång tid och många är trötta frågan, den har blivit detfirzns nu utnött: nu inget nytt att tillföra. Denne menar också att det inte finns något arbetsområde inom SO-ämnet direkt fokuserar dylika frågeställningar. som

Inslag exempelvis hur Sverige styrs behandlas något i årskurs åtta, som detsamma gäller fenomenet folkomröstning.

6.8 Undervisnings- och informationsinsatser

Vi fick möjlighet följa med niondeklass när den gjorde studiebesök att en SKBzs kontor. Vi också med när Opinionsgruppen och Ja-gruppen besökte var klass. Dessutom arrangerade Infraplan två informationsmöten för samma skolelever och ungdomar i Malå. Den information de olika grupperna lämnade skilde sig inte från den information och de argument de framförde vid andra tillfällen. inte heller anpassad för de åldersgrupper de talade inför. Den var Eleverna i årskurs nio ställde mycket få frågor. Klassens lärare förklarade innan dessa undervisningstillfällen att just den klass vi följde var en tystlåten klass. Dessutom del eleverna från Kristineberg i Lycksele kommun så de var en av kanske inte kände sig så berörda då varken de själva eller deras föräldrar fick Under Infraplans möten med KOMVUX-elever ställdes en del frågor och rösta. det blev del diskussioner. En möjlig förklaring till detta är att åhörarna var en röstberättigade och sålunda engagerade i debatten. För mer specifik mer information de olika aktörernas budskap och vad som diskuterades, se under om avsnitt 5.3, 5.4 och 5.7. Följande beskrivning baseras sålunda genomförda

intervjuer och handlar den undervisning som bedrivits inom det naturvetenom skapliga ämnesområdet. de naturvetenskapliga ämnena finns separat arbetsområde Inom ramen för ett heter och kärnfysik. Området tillhör ett av de svårare och mer som atomkomplicerade. Det är mycket teoretiskt och är i huvudsak ett lärarstyrt ämne. Man försöker dock eleverna så stora frihetsgrader som det är möjligt, ge eleverna att söka viss information själva. Området är valbart i årskurs uppmanas nio, dvs. det är inte alla elever har läst det. Oftast är det de elever som som fortsätta sina gymnasiestudier inom något naturvetenskapligt eller ämnar tekniskt väljer detta arbetsområde. I år ansågs frågan vara så pass program som aktuell och viktig så lärarna beslöt att arbetsområdet skulle bli ett obligatorium istället för valbar kurs. Undervisningen syftar till att ämnesmässiga faktakunge skaper. Faktakunskaper blir då det läromedlen och lärarna själva definierar som fakta. Naturligtvis går det alltid att diskutera vad som är fakta men en som viktig utgångspunkt för lärarna är vad forskningen hittills har visat, dvs. vad

som år vetenskapligt belagt.

l69

Egentligen ligger arbetsområdet lite längre fram terminen, men det tidigarelades då man förväntade sig att inför folkomröstningen processen skulle skapa mera intresse kring ämnet. Rent teoretiskt har undervisningen varit likadan som tidigare, man har utgått från det står i läroböckema. Det har som handlat om exempelvis atomer; isotoper, strålningens skadeverkan eleverna skall alltså veta vad strålning är och den finns hela tiden att överallt omkring oss; becquerel; processen i ett kärnkraftverk; atombomber. Det har också genomförts några laboratorieexperiment.

Därutöver har undervisningen i år bestått de praktiska inslag: studieav en besök SKB:s kontor, studiebesök hos eller besök Opinionsgruppen av och Ja-gruppen; sett videoband om t.ex. radioaktiv strålning. En lärare anger att skolan skall försöka använda sig SKB:s skriftliga material, troligtvis av men hinner man inte detta före den 21 september. En studiebesök annan menar att ett på SKB:s kontor ger tillräcklig information. Greenpeace har inte varit tillfrågad

om att presentera sin syn i frågan. En lärare Greenpeace bjuds menar att om skulle det bli två Nej-grupper och bara Ja-grupp, SKB räknas då inte en som en opinionsbildare då det att de enbart redogör för metoden. menas Undervisningen genomförs ett naturvetenskaplig perspektiv, ur den samhälleliga belysningen representeras Opinionsgruppen av och Ja-gruppen. De tekniska aspekterna kring ett slutförvar i Malå behandlas inte heller, förutom vid de tillfällen som Opinionsgruppen och. .Ia-gruppen är inbjudna. Det då är som företrädarna för dessa grupper tar och behandlar dylika frågor; det sker alltså upp inte initiativ av lärarna kommer frågeställningarna så behandlar men upp man det. I undervisningen behandlas radioaktivitet och liknande frågor ur ett generellt perspektiv. Man har inte behandlat frågor kring eventuellt djupförvar ett eller platsundersökning. En orsak till detta det anges vara att är mycket svårt att föreställa sig vad det egentligen innebär, förutom att borra och förvara i berget.

Man har inte heller berört frågan vilka effekter djupförvar om ett i Malå skulle kunna bli. Man menar att storleksmässigt kommer eventuell djupförvarsen anläggning att motsvara några fotbollsplaner, dvs. påverkas naturen inte så mycket förutom vägar och byggnader. En lärare frågan anger att om om vad som kan eventuellt kan hända vid ett djupförvar väcks så blir inget svaret att kommer att hända, men samtidigt måste medveten något man vara om att alltid klan hända. En ny istid kommer, ingen vet vad det innebär. Lärarna anser sig ha ett för att korrigera eventuella faktafel ansvar som ibland framförs som argument. Exempel på felaktigheter som förts fram och som lärarna sedan försöker korrigera är: transportbehållaren får punktering och då

IllåSle halva Skellefteå. Det poängteras dock att det är viktigt att man utrymme: har respekt för varandra och för varandras åsikter. man

6.9 Avslutande synpunkter

Vad är .skolans roll i en .sådant här .srunmanhang Varför har det inte funnits någon policy eller formell diskussion kring hur denna fråga skulle behandlas Intressanta frågeställningar inledningsvis: Hur resonerar skolans ledning var kring denna fråga Hur personalen Vilken fortbildning får de och resonerar följd, vad gör lärarna inom det naturvetenskapliga området som en I läroplanen betonas att det är rektors övergripande ansvar att verksamheten fokuserar de riksgiltiga målen. Delar rektor har särskilt ansvar för är att som ämnesövergripande kunskapsområden integreras i undervisningen och i olika ämnen. Miljö ett sådant kunskapsområde. Undervisningen skall anges vara också upplagd: att eleverna får möjlighet att uppfatta större vara kunskapsområden som en helhet Lpo 94, 17. Läroplanen antyder att borde ha policy eller en explicit plan för man en dylika frilgeställningar, det är svårare att motivera att man ii har någon plan eller policy. Vidare, det övergripande ansvaret för lärarnas fortbildning och kompetensutveckling ligger skolans rektorer. I denna fråga borde man kunna förvänta sig strategier och idéer om en gemensam fortbildning. Det har ändock förekommit vissa informationsinsatser. Skall dessa betraktas informationsinsatser eller skall de betraktas som inslag i lärarnas fortsom bildning Med information endast förmedling av fakta, kunskaper, menas erfarenheter och med fortbildning menas den utbildning som sker för att m.m. den anställdes kunskaper och färdigheter skall vara aktuella för den befattning individen innehar. Till skillnad från begreppet information är fortbildningsbegreppet alltså starkt knutet till arbetet och arbetsuppgifterna. Om man betraktar de gjorda informationsinsatserna som fortbildning till samtlig personal så kanske det ändå fanns underliggande idé hos ledningen att denna fråga en borde behandlats i den pedagogiska verksamheten även inom andra ämnesområden än det naturvetenskapliga. Hazjfrågarz blivit allsidigt behandlad En utgångspunkt för den här studien har varit läroplanens målformuleringar. Som beskrevs inledningsvis menas i läroplanen att den utbildning ges till eleverna i skolan skall vara av hög som kvalitet där samverkan med arbetsliv och närsamhälle förutsätts. Varje elev skall få tillräcklig kunskaps- och erfarenhetsbas så att de får inblick i en

samhällsfrågor och själva kan ta ställning till dem lbid., 15. Det ligger då nära till hands att fundera över inte SKBzs, Ja-gruppens och Opinionsgruppens om information och argument borde ha behandlats fler perspektiv än det ur naturvetenskapliga Exempelvis borde Opinionsgruppens osäkerhets- och riskfokusering ha behandlats ur ett brett perspektiv. De båda lokala grupperna talade om vår plikt och vårt ansvar och båda berör förtroendet för grupperna experter och för statsmakten men de gör det utifrån skilda värdegrunder varpå deras uppfattningar skiljer sig markant från varandra. För att få någorlunda en förståelse för dylika företeelser måste det diskuteras och behandlas flera ur perspektiv. Enligt läroplanen är det också viktigt att i skolans alla ämnen anlägga vissa perspektiv. Förutom ett historiskt. ett internationellt och etiskt perspektiv ett menas att det är viktigt att anlägga ett miljöperspektiv: Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter att både för den miljö de själva direkt kan ta ansvar påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och

globala miljöfrågor. Undervisningen bör belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan för att skapa hållbar utveckling." anpassas lbid., 7. Förvisso har NO-lärarna gjort ett bra arbete med sin undervisning. De

har tillgodosett att representanter från olika Opinionsgrupper har fått sin bild ge av hur de ser folkomröstningsfrågan. De har också tagit tillfället integrera att en högaktuell samhällsfråga i undervisningen. I sammanhanget bör dock noteras att i och med att fråga behandlas inom de naturvetenskapliga ämnena blir det en naturligt att främst granska den ett naturvetenskapligt och tekniskt perspekur tiv. Den fundering uppstår är: Borde inte den här frågan också belysas som ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv Vad innebär eventuell platsunderen sökning för Malå och dess invånare Vad innebär ett djupförvar Vad innebär

ett kommunalt veto Varför genomförs folkomröstning, och varför en genomförs en folkomröstning på kommunal nivå Det finns ett flertal frågeställningar som anknyter till andra ämnen än de naturvetenskapliga. Exempelvis borde man i matematiken kunnat träna i att räkna becquerel, strålning och tid. Inom samhällsvetenskapen skulle politiska frågor och demokratifrågor kunna väckas.

l läroplanen menas också att skolan skall sträva efter att eleverna har kun- skap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga arbeta i att demokratiska former." lbid. 13 Det är knappast överdrift hävda en att att skolan här har gått miste unik möjlighet väcka intresse och om en att engagemang för politik och demokrati. Skolan har också gått miste om möjligheten att, i ett brett perspektiv, integrera aktuell händelse i en närsamhället med den verksamhet som pågår inom skolan. Något beskrivs som

plattformen för barn- och utbildningsnämndens vara en del i den gemensamma verksamhet. Folkomröstningen och alla de turer och processer som föregått folkomröstningen borde perfekt ämnesområde för gemensamt temaarbete. Skolan vara ett har gått miste möjlighet att diskutera dessa perspektiv. Det kan finnas ett om en flertal förklaringar till att denna inte har behandlats förutom initiativ process från enstaka lärare och NO-gruppen. En möjlig förklaring är att skolans förhållningssätt avspeglar kommunens, medborgarnas, och kampanjgruppernas och förhållningssätt i debatten. Det vill säga mycket lågmäld ton och ett ton en avvaktande förhållningssätt.

Hur tänkte malåborna

- en intervjustudie

Olof Johansson

7.1 Malåborna och kärnkraften

Malå kommun kan beskrivas som en unik del av Sverige, är Malå också men en speciell del av Sverige när det kommer till attityder är relaterade till vår som huvudfråga, "förvaring använt kärnbränsle". l detta kapitel kommer av en analys att genomföras av de intervjusvar i den studie vi som gavs som genomförde direkt efter folkomröstningen. Studien utgörs ett slumpmässigt urval av draget ur de 2.997 malåbor som berättigade att delta i folkomröstningen. var Vårt urval omfattade ca. 20 procent eller 550 malåbor och dessa kom av 358 att intervjuas under undersökningsperioden, augusti och september. Det naturliga bortfallet dvs. felaktiga adresser, möjliga nå under undersökningsperioden att för en intervju samt dödsfall uppgick till 70 Det innebär att vår personer. svarsfrekvens blev 75 procent för det justerade urvalet 480 Vårt om personer. urval av malåbor bra mot ett tvärsnitt Malås röstberättigade svarar av och våra resultat kan generaliseras till att gälla förhållandena i Malå kommun i september

1997. Svarsbortfallet enskilda frågor har intervjumetoden kunnat genom hållas mycket låg eller försumbar nivå en Vi bad under vår intervju att de tillfrågade skulle sin 1980 års ge syn folkomröstning om kärnkraften i Sverige. På grundval folkomröstningen av beslöt riksdagen att kärnkraften skulle avvecklas till år 2010. Vi frågade vårt

urval av befolkningen Vilken inställning har Du till avvecklingen Endast 7 procent vill stoppa kärnkraften omedelbart eller före år 2010. En majoritet om 60 procent vill avveckla den långsammare än till år 2010 eller fortsätta att använda kärnkraften. Dessa siffror stämmer väl överens med tidigare studier Hedberg 1994 och 1997 Hela 93 procent malåborna att det radioaktiva avfallet från Sveriges av anser kärnkraftverk bör förvaras inom Sverige. Dessa siffror till och något är med högre än mätningar från juni 1996 SIFO 1997. Även när frågan gäller avfallets

Olof Johansson docentoch är verksamvid Statsvetenskapliga institutionen,Umeåuniversitet.

2Intervjuareharförutomförfattarnai dennaSOU,varit forskningsassistenterna AnnaDavis,Anna Fogelberg,CarinaHedlund,Anna-MariaHolmgrenochTomasJohansson.

l74

marläibtrrna positiva än svenskar i allmänhet. På frågan "Om det placering är mer bedöms den bästa platsen för förvaring högaktivt avfall finns i Din att av kan Du då avfall förvaras i Din kommun svarar kommun, acceptera att egen Ja. Motsvarande riksvärde är lägre SIFO 1997. 69 procent frågorna sålunda allmän bild befolkning som till De tre ovan ger en av en övervägande del positiv till användning kärnkraft och anser sig vilja ta är av för det amiåindzt kärnbränslet. När sedan skärper jämförelsen och ansvar tekniken kring avfallshanteringen finner vi större osäkerhet. Vi börjar närma oss frågade "Tror du det Iiögaktivzt avfallet kan transporteras ett säkert sätt till att där det slutligen skall förvaras eller tror du inte det. Malåborna den plats svarade till 54 .la frågan. motsvarande riksvärde är 58 procent. procent Resterande 46 tveksamma till transporter eller trodde att vi inte procent var skulle klara avfallet ett säkert sätt. Att säkerheten kring av att transportera det använda kärnbränslet upplevs ett något större problem transporterna av som i Malå än i övriga riket kan bero många olika saker. Olyckan i Kälarne under l997 där järnvägsvagn med giftig spårade ur kan mycket väl sommaren en gas dessa siffror. Även det faktum de förbättringar föreslagits av förklara att som vägstztndardeit för klara transporterna ett säkert sätt var ganska begränatt sade och malåborna väl känner till de vägförhållanden som ibland kan uppstå att vintertid har uppfattningar den aktuella vägens allmänna framsamt om komlighet kan ha påverkat svaren. frågeställningen preciseras till att gälla huruvida den intervjuade Har När fått intrycket säkert sätt kan förvara avfallet från kärnkraftverk i att ett luerggrundett i Sverige eller inte kan det" framkommer en annan bild. att Drygt hälften eller 59 alla svarande är säkra att vi inte kan det procent av eller tveksamma till ifall vi kan förvara avfallet ett säkert sätt. De sotn tror

tekniken utgör drygt tredjedel av respondenterna eller 37 procent. en Lyfter blicken igen och frågar generella hot grund av om mer användningen kärnkraft finner att majoritet av svenskarna Hedberg, av en 1994 och 1997 likväl majoritet malåborna, inte bedömer riskerna som en av alltför I tabellen nedan har vi tagit ut de som svarat mellan l och 4 som stora. IO-gradig skala mellan mycket liten risk l och mycket stor risk 10. en

Tabell 7.1 En rad olika risker har diskuterats i samband med kärnkraften. Hur stor bedömer Du att risken är för: Mycket liten risk %

Fler cancerfall och andra sjukdomar som följd av att vi använder kärnkraft 75

Att kärnkraften ger stora miljöskador mark, luft och vatten 66

En större olycka med radioaktivt utsläpp i ett svensk kärnkraftverk 59

Att det utbrända kärnavfallet upphov till ärftliga ger skador kommande generationer 52

Sabotage/terroraktivitet vid transporter eller förvaring av kärnavfallet i Sverige 44

Anm: Procentandel som uppgivit varje svarsalternativ

Det framgår tydligt av tabellen att när frågan gäller användningen kärnkraft av finns en stor tilltro till att riskerna är små eller under kontroll. Tveksamheten ökar så fort ordet kärnavfall finns i påståendet. Sålunda endast 44 tror procent att risken är liten för sabotage och/eller terroraktivitet riktad och mot transporter förvaring av kärnavfall. Detta förhållande åskådliggörs också av det faktum att hela 75 procent tror små risker till ökad förekomst eller andra av cancer sjukdomar p.g.a. att vi använder kärnkraft, medan endast 52 procent tror att det är en mycket liten risk att det utbrända kärnavfallet ska upphov till ge ärftliga skador. För att ytterligare utreda synen karnavfallet har ställt antal frågor ett som alla kan relateras till Malå. Frågorna har ställts både före och efter folkomröstningen. Frågorna är konstruerade forskargrupp under ledning av en av professor Olle Findahl vid institutionen för Medier och kommunikation vid Umeå universitet. De data representerar mättillfället är benämnt före som som är hämtade från deras studie.

7.2 Befolkningens inställning till frågor relaterade till kärnavfallsfrågan. Tabell både före och efter den Zlseptember i nära anslutning Frågorna är ställda till folkomröstningen.

Instämmer helt delvis inte alls vet

Ett kärnavfallslziger är helt riskfritt Före 12 27 56 5 Efter 10 33 56 1

Ett kärnavfallslager skulle skada Före 27 25 42 6 turismen Efter 29 22 47 2

Vi har inget att säga till om kärnavfallsfrågan avgörs över våra Före 34 28 34 4 huvuden Efter 28 29 40 3

Ett kärnavfallslager kommer att Före 29 33 37 l ge mycket jobb i kommunen under Efter 32 30 36 2 lång tid

Låt kärnavfallet kvar i södra Före 47 30 22 1 stanna Sverige där det produceras Efter 45 25 29 1

För mycket debatten har handlat Före 49 30 17 4 av arbetstillfällen och för lite Efter 57 20 22 3 om om säkerheten kring avfallet

Anm: Radprocent

Skillnaderna i svarsmönster före och efter folkomröstningen är i de flesta fallen försumbara. Drygt hälften befolkningen uttryck för en uppfattning att ett av ger kärnavfallslager inte är helt riskfritt och knappt hälften av befolkningen tror att turismen skulle skadas ett kärnavfallslager. Att ca. 60 procent instämmer helt av delvis i påståendet kärnavfallsfrågan avgörs över våra huvuden är något eller att förvånande speciellt vad gäller de intervjuer som genomfördes efter folkomröstningen. Utslaget hade då omöjliggjort för SKB att vidare med sina studier. Känslan maktlöshet mot överheten slår igenom mycket tydligt. av Känslan maktlöshet eller kanske bättre ett avståndstagande från problemet av framkommer också i den tydligt uttryckta centrum-periferi inställningen låt avfallet där det produceras hela 77 procent av befolkningen stanna som omfattar före omröstningen. Andelen sjunker visserligen något efter omröst-

ningen, men även efter folkomröstningen har nära två tredjedelar befolkav ningen, 70 procent, denna uppfattning. Tycker Du att det kommunala vetot skall kunna användas den kommun av som regeringen väljer ut som plats för ett slutförvar, det vill säga kommunen kan säga nej till förvar av det utbrända kärnbränslet inom kommunens gränser var en annan av de frågor vi ställde. Här visar det sig att 62 procent anser att kommunen skall ha denna rätt. Att kommunen inte skulle kunna använda i veto avfallsfrågan stöds 31 procent medan 7 saknar uppfattning i frågan. av procent Av befolkningen tror ca. 60 procent att ett kärnavfallslager kommer att ge många jobb under en lång tid i Malå. Trots detta instämmer, helt eller delvis, den största andelen av befolkningen i påståendet att debatten i för liten grad handlat om säkerheten kring avfallet och för mycket kring jobben. Av tabellen framgår vidare att 80 befolkningen i Malå procent av tycker att för lite av debatten handlat om säkerheten. Resultatet får stöd två av svaren andra frågor. Vi frågade om de intervjuade kände till hur mycket använt kärnavfall som skulle tas hand år 2010. Hela 85 svarade och om procent vet endast 10 procent angav rätt siffra nämligen 8.000 ton. Även när det gällde frågan om kärnkraftens andel vår elproduktion de flesta osäkra. Drygt av var hälften eller 56 procent svarade vet medan fjärdedel svarade nämligen en rätt, ca. 50 procent. I kapitlet testar vi våra resultat för skillnader i svarsmönster med avseende hur våra intervjupersoner röstat, deras ålder, kön och socialgrupp. För det avsnitt som redovisats finner vi genomgående de förväntade skillnaderna i ovan relation till hur respondenterna röstat. Sålunda finns skillnader vilka innebär att de som röstat Ja intar en mer kärnkraftsvänlig attityd eller risker tror att av olika slag inte är så stora de röstat Nej. Vi finner alltså skillnader i som som uppfattning längs den beskrivna linjen för att avveckla kärnkraften, kärnavfallet går att förvara säkert, acceptera förvaring, cancerfall, miljöskador, ärftliga skador till följd av kärnkraften, sabotage mot anläggningar och Det transporter. framgår också tydligt att de röstat Nej inte tror fler jobb, vill oftare låta som avfallet stanna i södra Sverige där det producerats, tycker debatten handlat för mycket om arbetstillfällen samt, vilket är något förvånande, klart oftare än Jaröstarna menar att frågan avgörs över våra huvuden. Detta skall i ljuset ses av att de som intervjuades kände till resultatet folkomröstningen och visste av att resultatet stoppat SKB:s vidare planer för Malå kommun. Misstron centrala mot maktorgan är således stor Vad gäller socialgruppstillhörighet är företagare så liten vi gruppen egna att inte analyserar denna. Vi nöjer med uppdelning olika arbetstagare oss en av

enligt SCB:s regler. Vi skiljer inte yrkesutbildade eller inte yrkesutbildade

zirbetarc, heller högre och lägre tjänstemän. Våra motiv härför är främst att urvalet är litet Malå kommun inte är starkt socialt segregerad. Vi finner samt att tjänstemännen genomgående redovisar större tekniktilltro än arbetarna att en har åsikter likartad karaktär när det gäller spekulationen om riskerna. men av fler cancerfall, ärftliga skador. För andra bedömningar, t.ex. skapandet av t.ex. arbetstillfällen och effekter turismen, igen är tjänstemännen mer positiva.

också klart oftare tjänstemännen kärnavfallsfrågan avgörs Arbetarna anser än att över deras huvuden. Svaren dessa frågor visar genomgående tendens när det gäller olika en åldersgrupper. De över 55 års ålder avviker från de Det finns små yngre. skillnader mellan de två åldersklasser vi använt. Dock framkommer att de yngre under 35 års ålder oftast tekniska lösningar än grupperna mellan 35 tror mer och 54 och de över 54 års ålder. Ju äldre gruppen år större är sannolikheten intar avvaktande eller kritisk ståndpunkt till kärnavfallsfrågan. att man en Nästan dubbelt så många kvinnor män vill avveckla kärnkraften till år som 2010, 36 kvinnor mot 17 procent män. Kvinnorna är också mer tvekprocent än männen till vi kan förvara kärnkraftens avfall ett säkert sätt, 64 samma om procent mot männens 55 procent. Män är mer benägna än kvinnor att acceptera förvaring i kommunen den kan den bästa platsen för ett förvar en om anses vara det använda kiirnbränslet. En mycket markant skillnad mellan män och av kvinnor gäller transporter det använda kärnkraftsavfallet. Hela 68 synen av männen endast 38 procent av kvinnorna tror att de kan utföras procent av men säkert sätt. Mäns större tekniktilltro framkommer också i den fråga som ett berör sannolikheten för kärnkraftsolycka i Sverige, 67 procent av männen en det är liten risk för olycka, medan 50 procent av kvinnorna har tror att en en uppfattning. Inställningen till uppkomsten cancerfall, Iniljöskador, samma av ärftliga skador samt sabotage följer samma mönster. Det upprepas även när frågan gäller avfallslager är riskfritt, skulle skada turismen, ge många om ett jobb eller huruvida avfallet bör förvaras i södra Sverige. Kvinnorna är i dessa

frågor ifrågasättande gentemot tekniken än männen och intar följaktligen i mer flertalet fall avvisande hållning. Skillnaderna mellan kvinnors och mäns en uppfattningar i detta hänseende torde helt kunna förklaras av männens större

tekniktilltro.

7.2 Malåbornas aktörerna, informationen och

syn

trovärdigheten

En rad myndigheter, politiska partier och organisationer har deltagit i debatten om en platsundersökning i Malå kommun. I tabellen nedan redovisas ett antal aktörer. Vi har rangordnat dem efter graden vet svar, dvs. i vilken av utsträckning som medborgarna kunnat bedöma vilket förtroende de har som för aktören.

Tabell 7.3 Hur stort förtroende har innevånarna i Malå till följande aktörer när det gäller information om kärnkraftsavfall och djupförvar

Mycket Ganska Ganska Mycket Vet stort stort litet litet

SKB Svensk kärnbränslehantcring AB 18 44 25 17 3

Anm: Radprocent.

Tre förhållanden framträder mycket tydligt i tabellen. Malåborna är osäkra på sitt förtroende för de politiska partierna. De är också osäkra sitt förtroende för SSI och SKI samt den kommunale samordnaren. Samtidigt än 50 anger mer procent mycket eller ganska stort förtroende för fyra aktörer SKB 62 procent, - Granskningsgruppen 55 procent, SSI 54 procent samt SKI 52 procent. Värt att notera är att av de fyra har SKB störst förtroende och att två andra aktörer med stort förtroende är statliga myndigheter SSI och SKI medan endast har lokal en prägel, Granskningsgruppen. Samtliga kampanjgrupper, de politiska partierna, den politiska kommunledningen och den kommunale samordnaren har än mer

40 befolkningen angivit att de har ganska litet eller mycket litet procent av förtroende för. Ett mycket litet förtroende för sin information om kärnkraftsavfall och djupförvar har hos 60 procent av befolkningen den politiska ca. kommunledningen och de tre kampanjaktörerna, Ja-gruppen, Opinionsgruppen och Greenpeace. En tolkning resultatet är att frågan upplevs som sakligt svår och att saklig av och trovärdig information kärnavfallet endast kan lämnas av dem som om besitter formell sakkunskap inom området. Eventuellt kan det också stor förklaras att det informationsmaterial funnits tillgängligt till största av som delen kommit från SKB, SKI och SSI. En tredje tolkning är givetvis att förtroende saknas för vissa aktörer och att detta också har påverkat utfallet. Kvinnorna har större förtroende än männen för Opinionsgruppen och Greenpeace. Skillnaden mellan män och kvinnor är relativt liten, 5 procent och den är obefintlig för Ja-gruppen och de politiska partierna. Men när det gäller övriga aktörer uppvisar männen mycket stort eller ganska stort förtroende klart oftare än kvinnor, differensen är ca. lO procent. Den yngsta åldersgruppen har i de allra flesta fallen störst förtroende för de olika aktörerna och den äldsta åldersgruppen har det lägsta förtroendet. Några undantag finns dock där det omvända förhållandet gäller. De aktörer som vunnit de äldres förtroende är Socialdemokraterna, Moderata Samlingspartiet och Opinionsgruppen. Skillnaderna i procent är även här ca. 10 procentenheter. Inga mätbara skillnader förekommer för Vänsterpartiet, Ja-gruppen och Greenpeace. Andelen tjänstemän har mycket eller ganska stort förtroende för som Granskningsgruppen, Moderata Samlingspartiet, Ja-gruppen, SSI, SKI, SKB, den kommunale samordnaren och den politiska kommunledningen är ca. 20 procent större än motsvarande andel bland arbetarna. Förtroendet ligger narturligtvis olika nivåer för aktörerna, se tabellen ovan. Andelen arbetare har förtroende för Opinionsgruppen och Greenpeace är klart större än som motsvarande andel bland tjänstemännen. De kraftigaste skillnaderna i upplevt förtroende för aktörerna fås mellan de röstat Ja och de röstat Nej. Generellt gäller samma mönster som för som som relationen mellan tjänstemän och arbetare mycket starkare. Fördelningen men mycket eller ganska stort förtroende framgår av sammanställningen nedan: av

Tabell 7.4 Hur stort förtroende har de som röstat Ja respektive Nej vid folkomröstningen Malå i till följande aktörer när det gäller informationom kärnkraftsavfall och djupförvar Andel som svarat mycket stort eller ganska stort förtroende.

Ja-röstande Nej-röstande

Anm: Kolumnprocent för varje aktör.

Ingen Ja-aktör lyckas mer än tredjedel Nej-röstarnas förtroende. ca. en av Anmärkningsvärt är också att Opinionsgruppen och Greenpeace endast når upp till 65 procents respektive 50 procents förtroende bland Nej-röstarna. Det framträder en tydlig bild misstroende kring hela frågan hos de röstat av som Nej. De tror inte ens sina främsta förespråkare. Ja-röstarna däremot uppvisar ett förtroende på 60 procentsnivån eller högre för hela 5 olika Ja-aktörer och för de statliga myndigheterna SKI och SSI. Ja-röstarna har även större förtroende för partierna än Nej-röstarna. Vänsterpartiets goda siffror är enligt de intervjuade egentligen röst för en Lennart Gustafsson som personligen har ett stort förtroendekapital hos många malåbor. Partiernas låga förtroendenivåer får inte sammanväxlas med partiernas valresultat utan skall ses som de svarandes uppfattning partierna om som informationsförmedlare i relation till folkomröstningsfrågan. Det relativt låga förtroendet kan tolkas många olika sätt; allmän misstro politiker, en mot en uppfattning om att frågan är tekniskt svår och att politikerna saknar relevant kunskap och/eller en följd partiernas ovilja att ta ställning och sina av uppmana väljare att stödja det ena eller andra alternativet. Politisk tydlighet torde vara ett måste för att dessa förtroendesiffror att nå högre nivåer.

nyhetsfönnedlingen och debatten platsundersökning i Malå har flera I om en olika media deltagit.

Tabell 7.5 I vilken utsträckning har befolkningen i Malå tagit del av medias bevakning och hur förtroende har medborgarna för följande massmediastort ktörer när det gäller information kärnkraftsavfall och djupförvar om

F ö t r r 0 e n d e Tagit Mycket Ganska Ganska Mycket Vet del stort stort litet litet

Anm: Radprocent

Västerbottens Folkblad lästes endast 55 personer och Västerbottens kuriren av endast 10 de 358 intervjuade. Vi har mot den bakgrunden av personer av som avstått från att analysera dessa tidningar. Nyhetsförmedlingen i samtliga media upplever 60 procent av malåborna ca. sig ha mycket eller ganska stort förtroende för. Medan samtliga mediainslag där vanligtvis värderande omdömen ofta förekommer får lägre värden. Det gäller och ledarsidan i Norra Västerbottens Tidning. För såväl debatter som insändare den sistnämnda och för debattsidan är andelen vet relativt hög och torde till viss del bero att de intervjuade inte läser denna typ av material i tidningen. De äldre har i något större utsträckning än de tagit del av TV-utbudet. yngre De uppvisar också ett något större förtroende för TV-mediet än de yngre, men skillnaderna är små. Alla åldersgrupper har i lika stor utsträckning tagit del av tidningen Norra Västerbotten dvs. 90 procent varje åldersgrupp läser ca. av tidningen. Intressant är att den yngsta åldersgruppen, de under 35 år har det största förtroendet för tidningen följt läsare mellan 35 och 54 år. Gruppen av över 54 år har det klart lägsta förtroendet, 36 procent uppvisar mycket stort eller ganska stort förtroende för tidningen medan motsvarande siffra för den yngsta

gruppen är 49 procent. Variationerna i förtroendet för olika tidningsmaterial är små i relation till de svarandes ålder. Dock kan sägas att de äldre är klart mer kritiska till insändarmaterial än de åldersgrupperna. Av den äldsta yngre gruppen uppvisar 37 procent mycket stort eller stort förtroende för insändarna. Motsvarande siffra för den yngsta gruppen är 49 procent. Arbetare och tjänstemän uppvisar båda höga tal för hur många läser som tidningen Norra Västerbotten, 91 respektive 98 procent. Arbetarna uppvisar ett något större förtroende för tidningen, 46 respektive 34 Drygt hälften procent. av tjänstemännen uttrycker ett litet eller mycket litet förtroende för insändarna. Motsvarande siffra för arbetarna är 43 procent. Nyhetssidorna får högt förtroende av båda grupperna hela 60 procent arbetarna och 52 procent av av tjänstemännen säger sig ha förtroende för nyhetssidorna i Norra Västerbottens Tidning. Stort förtroende har bägge också för Nord Nytt. Förtroengrupperna denivåerna är 66 procent för arbetarna och 60 för tjänstemännen. procent Förtroendet för Riks-TVS rapportering från Malå och folkomröstningen ligger ca. lO procent lägre i bägge än för regional-TV. grupperna Det har till oss framförts kritik vid intervjuer mot tidningen Norra Västerbottens sätt att skildra kampanjen. Det enda stöd vi fann för detta i mediaanalysen var att mediautrymmet för Nej-artiklar större än var utrymmet för Ja-artiklar samt att andelarna monologartiklar behandlade Nej-sidan som var fler än de som behandlade Ja-sidan. Nej-sidan fick sålunda större möjlighet en än Ja-sidan att framföra sina argument och att kommentera olika händelser, se kapitel Malåborna läser de röstat Ja eller Nej Norra Västerbottens oavsett om Tidning men förtroendet för tidningen helhet är störst hos de röstat som som Nej, 49 procent mycket stort eller stort förtroende, motsvarande siffra för anger de som röstat Ja är 33 procent. Dessa siffror också tydligt när det kommer syns till förtroendet för insändarsidorna där skillnaden innebär Nejsidan har att betydligt större förtroende än Ja-sidan. Mycket litet eller ganska litet förtroende upplevs av 55 procent av Ja-sidan medan motsvarande siffra för Nej-sidan är 42 procent. Kvinnor har ett större allmänt förtroende för Norra Västerbottens Tidning och för TV-Botnia än männen. I övrigt finns inga skillnader mellan män och kvinnor som är relaterade till förtroende för media.

Tabell 7.6 När du tagit del information från följande aktörer/grupper omkring av folkomröstningen har du då huvudsak i ansett att informationen varit: saklig saklig med argument för en /iss ståndpunkt utan argument. men eller pläderande dvs. övertalande och inte alltid saklig

Saklig Argument Plädering Vet

Anm: Radprocent.

malåborna bedömer TV:s riksnyheter, SKB:s information Minst 50 procent av och Norra Västerbottens nyheter som sakligt framställda. Granskningsgruppens information bedöms drygt 40 procent saklig, medan en tredjedel av av som kommuninnevånarna betraktar kommunens information son. saklig. Motpolen saklig information är givetvis pläderande information och här toppar mot insändarna i Norra Västerbotten tätt följd av de olika opinimsgrupperna som samtliga 50 procent malåborna upplevs som i huvudsak pläderande i av ca. av sin informationskampanj. Bilden att det främst har varit organisationer närstående kärnkraftsav industrin samt media givit trovärdig information växer sig allt starkare. som Kunskaper och saklig information det lokala planet har enligt malåbornas medan pläderande och argumenterande information varit svar varit en bristvara mycket mer tillgänglig. De tre aktiva opinionsbildande aktörerna Ja-gruppen, Opinionsgruppen samt Greenpeace framställs av både Ja- och Nej-sidan som i huvudsak pläderande och argumenterande i sin informationsförmedling. SKB och Granskningsgruppen upplevs Ja-röstarna som sakligt argufnenterande medan av Nej-sidan upplever samma aktörer som pläderande och argumenterande. Tidningen Norra Västerbottens insändare framställs av båda grupperna som

pläderande och argumenterande. Både Ja och Nej-röstarna upplever media i form av tidningen Norra Västerbottens nyhetsförtnedling riksnyheterna samt och debatter TV som i huvudsak sakliga och argumenterande. När samma analys görs med avseende de svarande kan kategoriseras om som arbetare eller tjänstemän framkommer i huvudsak mönster inom samma bägge grupperna, strykan varierar något tendensen är densamma. Sålunda men upplevs följande aktörer i huvudsak sakligt argumenterande; SKB, som Granskningsgruppen, nyheterna i tidningen Norra Västerbotten riksnyheter samt och debatter i TV. Pläderande argumentation förekommer enligt bägge grupperna hos insändare i Norra Västerbottens Tidning, Greenpeace, Opinionsgruppen och Ja-gruppen medan bilden för Malå kommun är mycket oklar. Här finns lika stora att kommunen är sakligt grupper som anser argumenterande som grupper och som upplever kommunens information pläderande som argumentation. Det finns inga skillnader mellan arbetare och tjänstemän i bedömningen av kommunen. Bilden av en kommun inte klart tagit ställning i sin informasom tionskampanj framkommer mycket tydligt. Kommunen har sålunda i sin informationskampanj lyckats sprida osäkerhet bland medborgarna om sin avsikt och inte lyckats med att lämna information endast upplevts som som sakligt argumenterande utan gruppen upplever informationen sakligt plädesom som rande är lika stor. Det största enskilda alternativet är de upplever som kommunens information argumenterande. Detta mönster som upprepas även när kontroll sker för de svarandes ålder. Skillnaderna mellan olika åldersgrupper är försumbar. Ålder uppvisar samma mönster som indelningen i arbetare och tjänstemän

och de enda markanta åldersskillnaderna finns är att de svarande som yngre är desto större är den andel upplever informationen från av gruppen som Opinionsgruppen och Greenpeace pläderande. Detsamma gäller inte för Jasom gruppen där upplever åldersgruppen 35 till 54 år oftast att informationen varit pläderande men skillnaderna är små. Till sist ålder ger det förväntade resultatet att äldre de svarande är desto större är andelen upplever TV-mediet som som sakligt, 52 procent för den äldsta och 42 för den gruppen procent yngsta gruppen. Det finns en genomgående trend innebär att andelen män som som anger att SKB, Granskningsgruppen och Malå kommun är sakliga i sin information är ca. 10 procentenheter större än motsvarande andel för kvinnorna. Dessutom gäller att andelen män som anser att Opinionsgruppen, Greenpeace och insändare i Norra Västerbottens Tidning är pläderande är 15 procentenheter större än ca.

186 motsvarande andel för kvinnorna. Samma mönster gäller för Ja-gruppen men skillnaden mellan män och kvinnor är här endast 6 procent. Varifrån har Du fått Din huvudsakliga information denna fråga

24 Via Ja-gruppen

Anm: Procentandel som angivit varje källa.

olika kanaler har angivits och de intervjuade har i genomsnitt uppgivit 3 Femton alternativ. Här framstår igen tidningen Norra Västerbottens och SKB:s stora betydelse informationsspridare. En mycket stor majoritet om 93 procent som har kunnat skaffa sig information i tillräcklig utsträckning tycker att de om folkomröstningsfrågan för att kunna ta ställning Tre fjärdedelar eller 71 procent tycker de hade tillräckliga kunskaper det folkomröstningen gällde när de att om röstade. Otillräckliga kunskaper ansåg sig 23 procent ha medan 6 procent är osäkra sina kunskaper. Analysen få variationer i relaterade till ålder. En tendens är dock ger svaren de har varit aktivare i sitt sökande och har högre andel svar att yngre personerna för de flesta källorna och speciellt sådana som innebär ett sökande utanför hemmet. Skillnaderna mellan arbetare och tjänstemän är också små. Andelen tjänstemän är något större när det gäller olika former av formell information utsänd information från kommunen och granskningsgruppen samt SKB:s t.ex. information. Den enda säkerställda tendensen i förhållande till de svarandes kön är att kvinnor oftare att de tagit del utsänd information men andelarna är uppger av låga 2l procent för kvinnorna och 12 procent för männen.

Inte heller när frågan analyserades mot röstande framkom några dramatiska skillnader mellan Ja- och Nej-röstare. Men den genomgående tendensen är även här att den ena gruppen Nej-röstarna är aktivare i sitt informationssökande. - - Det visar sig genom att andelen Nej-röstare är något större när informationsökningen kräver en aktivitet, t.ex. att besöka ett informationskontor. Exempel sådan information är information från Ja-gruppen, Opinionsgruppen och Greenpeace men det gäller även utsänd information. Den enda informationskälla där Ja-röstarnas andel är klart större än Nej-röstarnas gäller information från SKB, 54 procent Ja-röstare mot 44 procent Nej-röstare. Den bild sotn gavs i kapitel 4 om argumentsstrukturei och också visas i detta kapitel som senare verifieras här tydligt i att Nej-röstarna är aktivare i sitt sökande efter information för att nå kunskap i den aktuella frågan.

7.3 Malåborna och folkomröstningen

Resultatet av folkomröstningen innebar att Nej-sidan segrade med 54 procent av rösterna mot 46 procent av rösterna för Ja-sidan. I antal röster innebar det att av 2.581 röstande har 267 fler personer röstat för ett Nej än ett Ja. Valdeltagandet var högt för folkomröstningar, 87 procent. Den gemensamma valdagen med kyrkofullmäktigevalet innebar också att många fler än brukligt deltog i detta lokala val. Valkampanjen kan beskrivas både som kort och intensiv också men som utdragen och lugn. En av våra frågor försöker fånga detta. Vid vilken tidpunkt bestämde sig väljarna för att rösta Ja eller Nej En fråga med denna innebörd ställdes till de intervjuade. Svaren sammanfattas i tabell 7.8.

188 bestämde Du Dig för hur Du skulle rösta i folkomröstningen Tabell 7.8 När %

Anm: Kolumnprocent.

framgår klart valresultatet hade kunnat ändras om valkampanjerna Det att lyckats påverka medborgarnas åsikter. Hela 19 procent uppger att de tagit ställning under attgttsti. Många hade dock sin uppfattning klar långt tidigare. De bestämt sig redan före 1997 utgör hela 70 procent. som Något fler Nej-röstare än Ja-röstare finns bland de 70 procent som bestämde före 1997. Desamma gäller för de 7 procent bestämde sig veckan före sig som 9 Nej-röstarna och 5 procent Ja-röstarna bestämde sig sista valet, procent av av veckan före folkomröstningen. Det omvända förhållandet gällde för dem som bestämde sig under augusti, skillnaderna är dock små mellan grupperna. Det finns vissa skillnader i materialet är relaterade till om de svarande är som arbetare eller tjänstemän. Tjänstemän har generellt sett oftare bestämt sig före augusti 1997 övriga skillnader mellan arbetare och tjänstemän är små. Andelen över 54 års ålder bestämde sig redan vid fullmäktiges personer sotn skulle Nej är hela 56 procent. Motsvarande siffra för de beslut att de rösta mellan 35 och 54 års ålder är 42 procent och för den yngsta gruppen är andelen 28 Vi kan också klart att det är den yngsta åldersgruppen som procent. se bestämmer sig under augusti och september. Hela 10 procent av den yngsta åldersgruppen bestämde sig sista veckan. Under 1997 har 47 procent av de under 35 år bestämt sig.

Något fler män än kvinnor bestämde sig redan 1993 hur de skulle rösta. Samtidigt något fler män än kvinnor fortfarande inför var sista veckan osäkra över hur de skulle rösta, 9 procent män och 4 procent kvinnor bestämde sig sista veckan. Hela 93 procent av kvinnorna hade bestämt sig före september månad 1997. Motsvarande andel för männen 88 Kampanjen var procent. under september hade sålunda en relativt liten påverka och grupp att som visas här nedan så var de flesta mycket säkra i sina uppfattningar.

En annan av våra frågor "Kan Du någon information var: ange eller händelse under slutkampen i augusti och september har som förstärkt respektive försvagat alternativt förändrat Ditt ställningstagande i folkomröstningen" De intervjuades svar visar att befintliga åsikter eventuellt har förstärkts men definitivt inte försvagats eller förändrats. Sammanställningen nedan visar detta tydligt

Svar förstärkt: Ja: 30 %, Nej: 68 %, Vet 2 % Svar försvagat: Ja: 2 0/0. Nej: 95 %, Vet cj: 3 % Svar förändrat: Ja: 4%, Nej: 94 %. Vet 2 %

Något fler kvinnor än män har fått sin uppfattning förstärkt. Detta gäller även inom kategorierna tjänstemän, Ja-röstare och personer under 55 års ålder. På fråganWKan Du identifiera någon speciell personlig person, upplevelse, händelse eller information låg bakom Ditt ställningstagande som är det 53 procent som säger sig kunna göra detta, medan 39 säger sig ha fattat procent beslutet utan yttre påverkan. Endast 10 samtliga intervjuade procent av menade att rennäringen och samernas uppfattning hade påverkat ställningstagandet. En majoritet, 53 procent de intervjuade ansåg den fråga av att som folkomröstningen gällde inte bra fråga föra var en att ut till folket för ett ställningstagande. Att det var riktigt att genomföra folkomröstning i frågan en ansåg 44 procent medan 3 procent var osäkra hur de skulle ställa sig. Vi frågade också våra intervjupersoner vad de hade uppfattat som folkomröstningens huvudfråga jfr tabell 7.9. Vad hade de tagit ställning till när de röstade Endast sakfrågan eller ett vidare perspektiv Drygt hälften av medborgarna anser sig ha tagit ställning endast till sakfrågan medan knappt 40 procent säger sig ha haft ett vidare perspektiv och ca. 5 procent anger en kombination baserad olika riskbedömningar.

Tabell 7.9 Folkomröstningsfrågan lyder: Ska svensk kärnbränslehantering AB få fortsätta söka plats för djupförvar använt kärnbränsle i Malå kommun av Hur har Du tolkat frågan när Du röstat

Ja-röstare Nej-röstare Totalt

Anm: Kolumnprocent

Skillnaderna mellan Ja- och Nej-röstarna. Ja-röstarna har uteslutande är stora fokuserat själva sakfrågan medan stor majoritet av de som röstat Nej anger en ett större perspektiv. Det större perspektivet innebär dels en bedömning av att Malå kommun faktiskt skulle kunna befinnas vara den mest lämpliga platsen och sålunda få lokalisering förvaringsanläggning, dels innehåller det en av en riskbedömning för ett framtida hanterande av kärnavfallet samt en generell en riskbedömning och grundläggande uppfattning om att man inte vill ha en avfallet i Malå kommun även det arbetstillfällen och bättre kommunal om ger ekonomi. Detta har framkommit vid intervjuerna. Det finns inga skillnader i denna fråga relaterade till ålder eller om de svarande är män eller kvinnor. Däremot är arbetarna jämnt fördelade mellan de två huvudalternativen medan tjänstemännen till två tredjedelar uppger att de endast sett sakfrågan och en tredjedel anger ett större perspektiv. Vi frågade också i intervjun om de såg folkomröstningen som en i senare huvudsak lokal fråga nationella och internationella aspekter eller om den hade jfr tabell 7.10. Greenpeace framhöll vid många sammankomster Malås betydelse som internationellt exempel.

Tabell 7.10 Oavsett du röstat eller nej, anser du att folkomröstningen i huvudom sak gäller Malås framtid eller har frågan också en nationell respektive internationell aspekt

Ja-röstare Nej-röstare Totalt

Anm: Kolumnprocent

Det visar sig då att även om 56 procent ansett sig ta ställning bara till sakfrågan så upplevde endast 27 procent att frågan var rent kommunal och gällde Malå. Den största andelen såg frågan som en nationell fråga medan 10 procent såg ca. frågan som en internationell fråga. En blandning olika aspekter 20 av anges av procent av de tillfrågade. Det är endast små skillnader mellan mäns och kvinnors Lippfattningar. Den enda säkerställda skillnaden är att andelen kvinnor flera olika som anger aspekter är ca. 10 procent större än andelen män flera olika aspekter. som anger Samma generella mönster gäller vid en uppdelning materialet i olika av ålderskategorier. Den variation där förekommer är att under 35 års som personer ålder är i flertal relativt de andra grupper bland dem angivit flera olika som aspekter samt är svagt representerade bland dem att det är som anger en Nationell fråga. Variationen mellan arbetare och tjänstemän är att andelen arbetare som ser frågan som en lokal fråga för Malå kommun är större än motsvarande andel tjänstemän men att de senare är i flertal bland de frågan som ser som en nationell fråga. De som röstade Ja är också i flertal bland de som anger en Nationell aspekt medan de som röstade Nej är i flertal bland de flera som anger olika aspekter och endast en lokal fråga för malåborna. En försiktig slutsats av de ovan redovisade resultaten kan att betoningen vara att frågan gällde Malå kommun och arbetstillfällen från kampanjsynpunkt var ett misstag av Ja-sidan. De som röstat Ja har ofta angett nationell aspekt en som motiv för sitt ställningstagande. Av våra intervjuade 54 procent att de röstat Nej och 37 de uppgav procent att röstat Ja. Jämfört med det verkliga resultatet i folkomröstningen har alltså i vårt material en alltför liten andel Ja-röstare. Men om vi utgår ifrån att de som inte vill uppge hur de röstat till största delen är Ja-anhängare, så är ändå fördelningen bra i relation till valutslaget. 1 vilken utsträckning har Malåborna aktivt deltagit i infiormations- och kampanjmöten för att försöka skaffa sig information kärnavfallsfrågani om Det visar sig se tabell 7.ll att under tiden före augusti 1997 hade 36 procent av befolkningen besökt informations- eller opinionsmöten. Under augusti och september besökte 26 procent av befolkningen informationsmöten. De flesta av dessa ingår också i de 36 procent tidigare gjort besök. Vid som en korstabulering visar det sig att de varit aktiva vid båda tillfällena personer som utgör 18 procent av samtliga som varit aktiva. Det innebär att mindre än hälften eller 42 procent av befolkningen anser sig ha besökt något informationsmöte.

Hur fördelar sig Ja- och Nej-röstarna när det gäller deltagande i informations-

och opinionsmöten.

Tabell 7.11 Har Du deltagit i några informations och/eller opinionsmöten

Ja-röstare Nej-röstare Totalt

Under augusti och september I 22 26 Under tiden före augusti i år b 37 36

Anm: Procentandel angivit att de besökt något kontor. som

Andelen Ja- och Nej-röstare besökte informations eller opinionsmöten före som augusti 1997 lika stor. Andelen Ja-röstare låg kvar samma nivå under de var två sista månaderna medan Nej-röstarna minskade i antal. Eventuellt kan detta förklaring till den känsla framgång Ja-sidan gav uttryck för vid vara en av som kampanjens slut. De trodde att opinionen hade svängt till Ja-sidans förmån. En förhoppning visade sig vara felaktig. som Den enda variation finns relaterad till ålder är att den äldsta gruppen som deltagit något frekvent i möten både före augusti och under slutspurten. En mer kontroll för indelningen materialet i arbetare och tjänsteman visar att andelen av tjänstemän vid dessa möten alltid varit större än andelen arbetare, ca. 10 procents skillnad. Något fler kvinnor än mån har också deltagit i mötena och detta gäller främst under mötena före augusti 1997. Undersökningen har också gällt i vilken utsträckning väljarna låtit exponera sig för olika informationsinsatser. Några resultat är återgivna i tabell 7.12.

193 Tabell 7.12 Har Du besökt Ja- eller Nej-gruppernas, Greenpeace eller SKB:s kontor

Anm: Radprocent.

SKB har haft de klart flesta besöken sitt kontor före augusti 1997. Kontoret lyckades då få 37 procent av malåborna att besöka kontoret. Det är den klart högsta siffra som något av kontoren får. Kopplas detta ihop med den bild av förtroende SKB får i andra sammanhang kan det inte uteslutas som att SKB:s informationsspridning haft stor betydelse för valutgången. Intressant var dock den oniedvetenhet som SKB uppvisade vid våra intervjuer kontoret. De kunde inte beskriva vilka kommer in och hur många besök de hade dag som per eller vilka de vanligaste frågorna var och hur de svarade dessa. Därför är det svårt att uttala sig den direkta effekten besöken och huruvida SKB om av verkligen utnyttjat sin möjlighet att sprida positiv saklig information dvs. spelat rollen som en aktör. När vi kontrollerar materialet för andelen män och kvinnor besökt som kontoren finner vi att män något oftare än kvinnor besöker kontoren; skillnaderna varierar mellan 5 och 8 procentenheter. Den enda säkerställda skillnaden mellan andel arbetare och andel tjänstemän besökt kontoren är som att andelen tjänstemän som före augusti besökt SKB:s kontor är nästan dubbelt så stor som andelen arbetare, 46 procent gentemot 28 procent. När det gäller olika åldersgruppers besök kontoren är skillnaderna små mellan de två yngsta grupperna medan den äldsta har den klart sämsta gruppen besöksfrekvensen. I relation till hur röstat finns förväntat personerna ett men intressant mönster: Ja-röstarna är i majoritet bland de besökt Ja-kontoret som

I94

och SKB både före augusti och under slutspurten, medan Nej-röstama är i majoritet bland de besökt Opinionsgruppens kontor och Greenpeace. som Vi har undersökt hur många individer de besökte något av kontoren av som under augusti-september också hade besökt något annat kontor tidigare. som Det visade sig att fjärdedel Ja-kontorets besökare även hade varit ca. en av Opiniongruppens kontor och det gällde även för Opinionsgruppens besökare att Samma siffror gäller relationen mellan ungefär en fjärdedel besökt Ja-gruppen. SKB:s besökare och dessa två andra kontor. Däremot hade ca. 50 procent av Jarespektive Opinionsgruppens besökare också besökt SKB:s kontor. gruppens När analys görs för att gälla endast augusti och september månad samma visar det sig att mellan 50 och 70 procent av de som besökt ett kontor även besökt annat kontor. Det innebär att de 20 procent av befolkningen ett av ca. angivit att de besökt något av de enskilda kontoren så utgör de en stor del som besöksunderlaget ett annat kontor. När räknar totala antalet besök av framkommer att 37 procent vårt urval besökt ett eller flera kontor, vilket av betyder att 63 procent befolkningen inte besökte något kontor under augusti av och september. Vi har även undersökt i vilken utsträckning väljarna själva engagerat sig i kampanjarbetet tabell l 3.

Tabell 7.13 Har Du själv varit aktiv något sätt inför folkomröstningen eller tidigare i denna fråga

Ja, inför folkomröstningen Ja, inför folkomröstningen och även tidigare Ja, endast tidigare Nej 9 Anm.: Kolumnprocent

Endast 9 procent de tillfrågade att de varit aktiva i relation till av uppger folkomröstningsfrågan. Medlem i någon de opinionsgrupper som arbetat av med frågan har knappt en femtedel eller l8 procent varit. Av dessa medlemmar har 60 procent röstat Ja och 40 procent Nej, dvs. vi har något fler J a-medlemmar i materialet än vi har Nej-medlemmar. Hur har debatten upplevts Detta har vi sökt att belysa genom den fråga som redovisas i tabell 7.14.

195 Tabell 7.14 Anser Du att det har förekommit en öppen debatt kring folkomröstningsfrågan

Anm: Radprocent

Debatten kring folkomröstningen har varit privat. Främst har man debatterat och diskuterat med dem man känner. Malåborna har inte upplevt att den offentliga debatten, som partierna borde stå för, har varit speciellt framträdande. Andelen vet svar är mycket hög för partiernas del. Möjligen kan detta accepteras för den inre debatten men inte vad gäller debatten mellan partierna. Den har inte upplevts som tydlig av medborgarna. Andelen kvinnor som anser att en öppen debatt har förekommit mellan grannar och inom familjen är större än motsvarande andel männen. l det av första fallet l 1 procentenheters skillnad och i det 6 procents skillnad. De senare som röstat Ja anser i större utsträckning än de som röstat Nej att debatten varit öppen både mellan och inom partierna. Ja-röstarna att det mellan anser arbetskamrater förts en öppen debatt. Det gör också tjänstemännen, skillnaden mot arbetarna är ca. 10 procent. Ju äldre som den svarande är desto större är sannolikheten att han eller hon anser att det förekommer öppen debatt inom en och mellan partier samt mellan Mönstret är tydligt och de andel grannar. ungas av svaren är lägst. En debatt som ofta nämndes av vissa insatta och ansågs ha påverkat personer malåborna var den debatt förekommit i Storuman i samband deras som folkomröstning 1995. Våra data stödjer endast till viss del denna uppfattning.

Anm: Kolumnprocent

Drygt 40 procent säger sig inte tro att folkomröstningen i Storuman harr påverkat i någon speciell riktning utan endast att den dämpat debatten. Men em nästan lika stor andel anser att Storuman-debatten stärkt Nej-sidan. Som väntatt är dessa uppfattningar är relaterade till hur man röstat. Ja-röstarna anser oftare: än Nej-röstarna att folkomröstningen i Storuman varit ett stöd för Nej-sidan., och Nej-röstarna oftare än Ja-röstarna att den omröstningen troligen inte: anser haft någon betydelse. Arbetarna tror i större utsträckning än tjänstemännen, 453 respektive 33 procent, att Storuman-händelserna inte har haft någon betydelse.. Diskussionen kring Storumanomröstningen samvarierar inte med ålder och kön. En fråga som mycket diskuterats är Greenpeace intresse förr annan folkomröstningen i Malå. Av den tidigare redovisningen i kapitel 5 framgår attt förväntningarna Greenpeace inför ankomsten till Malå var stora och attt befolkningen väntade sig olika aktioner. Av dessa blev inget annat än em dörrknackningskampanj, skyltkampanj med ibland felplacerade skyltar och em klistermärkeskampanj. I det fallet fick Greenpeace alla sätt försöken senare gottgöra att märken satts upp av barn i utbyte mot Greenpeace tröjor genom attt försöka ta bort klistermärkena de mest utsatta ställena. Våra intervjupersonerr var rätt splittrade i sin uppfattning om Greenpeace betydelse.

Tabell 7.16 Hur tror Du att Greenpeace närvaro i Malå har påverkat opinionen

Anm: Procentandel som angivit varje svarsalternativ.

Den vanligast förekommande uppfattningen är att Greenpeace stärkt Nej-sidan. Det anser främst Ja-röstare, 73 procent mot Nej-röstarnas 55 procent. Något mindre än hälften av malåborna anser att Greenpeace främst irriterat malåborna

och även här är Ja-röstarna i majoritet, 54 procent gentemot 41 procent. Övriga

svarsalternativ är förhållandevis små. Annat omfattar 12 procent. svar, som innebär främst att man kombinerat olika saker och inte avgivit svar som direkt kunde inordnas i våra kategorier. För samtliga svarsalternativ finns ett svagt traditionellt mönster för arbetare och tjänstemän innebär att tjänstemännen som tror att Greenpeace haft större betydelse än vad arbetarna tror. Huruvida den svarande är man eller kvinna har ingen betydelse i bedömningen av Greenpeace.

7.4 Vad tycker malåbon egentligen

Vid tiden för våra intervjuer var valresultatet känt och valde då att ställa frågor som vi hoppades skulle frikoppla från själva röstningsproceduren svaren och de känslor och argument som där använts. Vi inledde frågorna med Oavsett om Du röstat eller nej,... " vad anser Du om olika förhållanden Våra första frågor gällde olika kunskapsaspekter, medan ett senare block gällde vilka bedömningsgrunder som de svarande haft för sina ställningstaganden.

Tabell 7.17 Oavsett om Du röstat J a eller ne", vilka J ev. sva vheter anser Du finns i det program som redovisats för hur ett förvar av utbränt kärnbränsle skall kunna förläggas till Malå kommun

Transporterna 47 Djupförvarsmetodcn 28 Sabotage l 1 Möjligheten att återta det utbrända kärnbränslet l l Grundvatten som blir radioaktivt l l Övervakningen 8

Anm: Procentandel som angivit varje svarsalternativ.

Intressant är att även här lyfts transporterna fram som den del i programmet som anses vara svagast. Vi har kommenterat detta tidigare och dessa resultat stärker diskussionen om olyckor och uppfattningar om att vägstandarden är otillräcklig. Själva djupförvarsmetoden anges av drygt fjärdedel de svarande, medan en av ca. l0 procent anger fyra andra orsaker nämligen; sabotage, möjligheten att

I98

återta det använda kärnbränslet, grundvatten blir radioaktivt och som övervakningen anläggningen. Intressant är att yttre risker för anläggningen av dvs. övervakningen och sabotagerisken. anges av 20 procent av befolkningen Det innebär att de tre alternativ innefattar yttre hot anges av ca. 65 procent som befolkningen. Att frågeställningen varit viktig för de svarande visas också av hela 26 procent de intervjuade har lämnat kommentarer till frågan. genom att av Dessa är ofta långa utläggningar där personerna visar upp sin oro och osäkerhet i olika avseenden. Att djupförvaret i sig i stort skulle vara ofarligt tror drygt hälften av de svarande. Av de 47 procent transporterna som en svaghet är 64 procent som uppger Nej-röstare och de 47 procent djupförvarsmetoden är hela 88 av som uppger procent Nej-röstare. Det innebär att djupförvarsmetoden främst upplevs som ett problem dem röstat Nej. De yngre är också klart mer tveksamma till av som djupförvzirsmetoden än de äldre åldersgrupperna. Arbetarna anger oftare än tjänstemännen de vanligaste alternativen transporter och djupförvarsmetod. Detsamma gäller för kvinnorna. Männen och tjänstemännen utgör den största andelen dem uttrycker att en svaghet är möjligheten att återta det av som utbrända kärnbrâinslet. Vi frågade vidare "Oavsett om Du röstat eller nej, tror Du att riskerna med ett djupförvztr använt kärnbränsle i Malå kommun skulle vara helt försumav bara för medborgarna i MalåT. Här svarade 48 procent Ja och 38 procent Nej medan 14 procent var osäkra i sin uppfattning. Av de 48 procent svarade Ja utgör Ja-röstarna 70 procent och av de 38 som procent som svarade Nej utgör Nej-röstarna 87 procent. Polariseringen mellan Ja- och Nej-röstarna är sålunda mycket tydlig. Samma mönster gäller vid en uppdelning materialet i arbetare och tjänstemän. Tjänstemännen framhåller av oftare att riskerna är försumbara medan arbetarna anser att så inte är fallet, skillnaderna mellan är i bägge fallen ca. 20 procent. Inga ålders eller grupperna könsrelaterade skillnader finns i materialet. Eftersom själva kärnavfallet eller tekniken runt omkring upplevs som problematisk majoritet befolkningen kan hypotetiskt anta att annat av en av än kunskaper varit styrande för malåborna vid röstningstillfället. Vi som var närvarande observatörer vid själva omröstningen upplevde också en som mycket ovanlig valdag. Människor korn och gjorde sin plikt. De stannade inte kvar och diskuterade valet eller pratade med sin bekanta som är vanligt den allmänna valdagen tredje söndagen i september vart fjärde år. De tittade hellre än sökte sina bekantas blickar. Valet de gjort i folkomröstningslokalen var ner privat och det ville man inte prata om. Vi hade planerat gör en s.k. exit poll,

vdvs. fråga de som kom ut vallokalen hur de röstat. Vi insåg när såg ur medborgarnas beteenden att vi skulle avstå från denna del av studien. Det var troligen många som hade röstat utifrån en riskvärdering vilken de eventuellt hade svårt att motivera i sakliga termer. I-lur bedömde de röstande själva om kunskaper eller värderingar spelat störst roll vid ställningstagandet Vi ställde den fråga som anges i tabell 7.18.

Tabell 7.18 Oavsett om Du röstat eller nej, har Du i huvudsak röstat utifrån en värdering av frågeställningen eller utifrån kunskaper Du anser Dig ha om frågan

Kunskap 32 Värderingar 51 Både Kunskaper och värderingar 17

Anm: Kolumnprocent

De som anger att deras ställningstagande är enbart utifrån kunskap omfattar en tredjedel av de svarande. Sålunda har två tredjedelar angivit att värderingar har spelat en avgörande roll för deras ställningstagande. Ser man till hur de olika grupperna röstat finner man att kvinnor oftare än män anger värderingar som grund för sitt ställningstagande, medan olika åldersgrupper inte skiljer sig i sin bedömning. De som röstat Ja anger oftare än de som röstat Nej kunskaper. Andelen av de senare som ofta anger värderingar som bas för röstandet överstiger klart Ja-röstarnas andel. Arbetarna anger också oftare än tjänstemännen värderingar. Tjänstemännen är i flertal bland de som svarar både kunskaper och värderingar. Vilka anses vara de vanligaste argumenten som Ja- och Nej-sidorna använder .enligt våra intervjupersoner

200 Tabell 7.19 Oavsett om Du röstat eller nej, kan Du ange de vanligaste argumenten för Ja- respektive Nej-sidan

Transporter 12 Anm: Procentandel som angivit ett visst argument.

Sammanställningen ovan visar klart att Ja-sidan främst upplevdes som en organisation för arbetstillfällen till Malå kommun samt för en förbättring av kommunens ekonomi. Alternativet övrigt som redovisas i sammanställningen omfattar 23 procent. Bilden för Nej-sidan uppvisar en intressant tendens, nämligen mångfald argument. Inget deras enskilda argument framstår som av av lika betydelsefullt eller tydligt som Ja-sidans arbetstillfällen. Mångfalden i argument för Nej-sidan har också visats ovan utifrån mediaanalysen och framstår tydligt när analyserar dessa data som en lyckad kampanjmetod. De som röstat Nej har inte tagit sig ett argument utan olika personer har funnit sitt eller sina argument. Många olika argument har bildat en stark väv av motstånd, medan Ja-sidans betoning av ett enda argument vid intervjuerna ibland framställts som alltför kortsiktigt och något som man relativt lätt kunde ifrågasätta. De argument son1 Ja-sidan förde in sent i debatten om ett nationellt ansvar upprepas här bara av 7 procent av våra intervjupersoner.

Under rubriken Övrigt redovisas mängd olika argument. Samman-

en ställningen nedan är ett försök att beskriva argumentfloran utifrån våra intervjuer.

Övriga Jet-argument

Lokala utvecklingsmöjligheter

En platsundersökning ger Malå tillfälle och resurser till nya utvecklingsmöjligheter.

En platsundersökning ger kunskaper om Malå som kan vara nyttigt för andra verksamheter än själva djupförvaret Sidoeffekter.

20l Fortsatt undersökning ger 20-25 lokala arbetstillfällen och skatteinkomster. Fortsatta undersökningar ger chans till ett geologiskt centrum i Malå. Geologisk kompetens finns redan orten. Att ställa upp undersökning för ett djupförvar visar framåtanda och placerar Malå kartan som kan leda till nya arbeten. Överlevnadsperspektiv för inlandet. SKB:s undersökningar får hit nya människor med nya idéer. En platsundersökning ger fler ungdomar möjligheter att återvända till Malå. infrastrukturen vägar. flyg och järnväg förbättras. Kvalificerad verksamhet kring en platsundersökning kan bidra till ett eget gymnasium i Malå. Säkerhet och tillit till experter En grundlig platsundersökning ökar kunskapen om metoder för djupförvar och kommer alla till del. Därefter kan ett lokaliseringsbeslut fattas. Vi litar de experter har i Sverige att de kan hantera det använda kärnbränslet ett säkert sätt. En platsundersökning bidrar till att öka kunskapen området. Folkomröstning om platsundersökning inte Ja till diupförvar - Vi tar inte ställning till djupförvar nu utan röstar enbart för fortsatta undersökningar. Fortsatta undersökningar ger klarhet i om djupförvar är något för Malå. Övriga Nej-argument - Folkomröstningen handlar inte om en platsundersökning utan om vi ska tillåta en dumpning" av mänsklighetens mest dödliga gift kärnkraftens högaktiva avfall. Platsundersökningen prövar aldrig lämpligheten i att förvara kårnkraftsavfall i urberget KBS-3-metoden. Andra alternativ prövas inte.

Det är fel att hantera avfallsfrågan i en lokal folkomröstning. Kärnkraften och dess avfall är nationell och internationell fråga som ska hanteras rätt en nivå.

Debatten inför folkomröstningen handlar för mycket om arbetsmarknadspolitik och utvecklingsfrågor. Såkerhetsfrågorna är det viktigaste och det enda ska diskuterats inför eventuell platsundersökning. som en

Lokaliseringsfrågan drivs för fort. Forskningsfrågorna förväntas lösas efterhand, parallellt med lokaliseringen. Forskningsfrågorna bör besvaras innan lokaliseringsfrågaii blir aktuell.

En platsundcrsökning är ett definitivt steg i en process mot ett djupförvar som inte går att ta tillbaka. En platsundersökning gör det svårt för kommunen att dra sig eftersom endast två platser i Sverige kommer att undersökas. ur

SKB presenterar endast ett alternativ till metod för djupförvar. KBS-3 metoden. Opinionsgruppen är kritisk till metodens lämplighet och önskar fler alternativa metoder presenterade innan ställning kan tas. Tillsvidare bör avfallet förvaras i CLAB.

Förtroendet för SKB är dåligt. SKB har uppträtt spektakulärt och har svårigheter att renodla sin uppgift.

SKB har inte klarlagt vad som söks under en platsundersökning. Det handlar om mer än borrning

En märkbar skillnad mellan Ja- och Nej-argumenten är att Nej-argumenten flera olika led medan Ja-argumenten oftare uttrycks oftare är sammansatta av enskilda satser. Detta förhållande kan tolkas som att Nej-sidans kampanj som bättre lyckats beskriva folkomröstningsproblematiken komplex och svårsom tolkad, medan Ja-sidans kampanj skjutit in sig speciella förhållanden.

7.5 Malåborna och framtiden

Det har framkommit under analysen att malåborna inte är helt nöjda med hur deras lokala politiska partier uppträtt i folkomröstningsfrågan. Förtroendet för information från partierna var relativt lågt och även förtroendet för informationen från Malå kommun var lågt. Gäller denna förtroendenivå även när frågan formuleras allmänt

203 Tabell 7.20 Hur tycker Du att kommunens styrande grupp av politiker sköter sin uppgift

Anm: Kolumnprocent

På en allmän nivå verkar malåborna vara nöjda med sina styrande. Hela 61 procent av de svarande är nöjda med sina politiker. Detta är höga siffror jämfört med andra studier om förtroende för politiker. Endast 30 procent uttrycker att kommunens politiker sköter sin uppgift mycket dåligt. Kontrolleras dessa uppgifter för röstande visar det sig att av dem som röstat Ja är det 49 procent som tycker att politikerna sköter sin uppgift ett mycket bra eller ganska bra sätt medan av Nej-röstarna är det bara 30 procent som har denna uppfattning. Det minsta stödet i relation till ålder hos de svarande har politikerna ibland medelålders människor, 35 till 54 års ålder där endast 27 procent uppger att de tycker att politikerna sköter sin uppgift ett bra sätt. Hos de yngre är stödet för den förda politiken 42 procent och hos den äldsta åldersgruppen är det 49 procent. Analysen relaterad till en uppdelning i arbetare och tjänstemän respektive män och kvinnor uppvisar ingen samvariation med de svarandes uppfattning om det politiska styret. Vi ställde också frågan: "Vilket parti tycker Du bäst idag det lokala om planet i Malå". Här visar det sig att Vänsterpartiet är det populäraste partiet och anges av 28 procent av våra intervjupersoner följt Socialdemokraterna av 25 procent. Vänsterpartiets siffror är igen enligt de svarande en förtroendemarkering för en person nämligen Lennart Gustafsson som varit mycket en framträdande politiker under lång tid i Malå och haft dominerande roll i en

debatten kring folkomröstningen. Övriga partier får låga värden med undantag

för Folkpartiet och Moderaterna som får 6 respektive 5 procent, vilket svarar mot deras storlek i förra valet. En tredjedel av de svarande vill inte uppge partitillhörighet. Vi har prövat dessa siffror mot frågan: Anser Du Dig vara en övertygad anhängare av Ditt lokala parti. Vi har i materialet 52 procent som säger sig vara övertygade anhängare av sitt parti medan övriga 48 procent är mer tveksamma. Analysen visar att Vänsterpartiets höga siffror inte konstituerats av övertygade anhängare utan att det är partiets uppträdande i folkomröstningen som

gett effekt. Det framkommer vid intervjuerna att Lennart Gustafsson anses vara en mycket trovärdig och bra politiker. Vi ställde också en allmän fråga om hur ekonomin skulle komma att förändras under det kommande året. Svaren visar en allmän tro Sveriges ekonomi tro ökade problem i Malå och i stort en oförändrad egen men en ekonomi.

Tabell 7.21 Hur tror Du ekonomin kommer att förändras under det kommande året

Förbättras Oförändrad Försämras svar

Anm: Radprocent

Det finns inga skillnader med avseende ålder eller om de svarande är arbetare eller tjänstemän. Kvinnor gör en något mer dämpad bedömning av ekonomins utveckling i den egna kommunen och inom familjen, medan männen oftare än kvinnorna tror en positiv utveckling för Sverige. De som röstat Ja tror att Malå kommuns ekonomi ska försämras kraftigt, 78 procent har den uppfattningen, medan bland dem som röstat Nej finns en majoritet, 53 procent, tror att Malå kommuns ekonomi inte kommer att förändras. Både Ja- och som Nej-röstarna tror en försämrad ekonomi för Malå kommun. Framförallt för Ja-röstarna, men även för Nej-röstarna, kan svaret ha intluerats av den pessimism Malå kommuns ekonomiska utveckling som många kände när om valresultatet blev känt.

7.6 Malåborna och de tekniska aspekterna en gång till

Vi har i det ovanstående redovisat att människor är tveksamma till den information de givits, samtidigt som en majoritet säger sig ha fått tillräcklig information för att kunna ta ställning. För att utröna hur människor tänker om denna form av tekniskt svår information har vi ställt ytterligare några frågor.

Tabell 7.22 Den information som givits om risker och möjligheter med ett djupförvar av använt kärnbränsle i Malå kommun redovisar ofta tekniska beräkningar och antaganden som är komplicerade. Hur gör Du när Du bedömer denna information

Litar forskare och tekniker 50 Litar min egen kunskap och mina erfarenheter 9 egna Litar till min egen intuition 23 Kombinationer 28 Anm: Radprocent

Hälften av de som svarat verkar lita på forskare och tekniker medan den andra hälften alltid faller tillbaka sina erfarenheter eller sin intuition. När egna detta kontrolleras för hur människor har röstat framkommer klart Jaatt av röstarna litar 71 procent forskare och tekniker medan endast 29 procent av Nej-röstarna gör detta. Bland Nej-röstarna litar 36 procent sin intuition egen något som endast 7 procent dem röstat Ja anför grund för sin av som som bedömning av det aktuella informationsmaterialet. Detta stöds också av att tjänstemännen oftare än arbetarna litar på forskare och tekniker medan arbetarna oftare litar sin intuition än vad tjänstemännen gör vid bedömningen av informationsmaterialet. Det finns ingen variation beror den svarande är eller kvinna. som om man Däremot finns en tendens att äldre den svarande desto sannolikare är det att han eller hon litar forskare och tekniker, 57, 49, respektive 39 procent är siffrorna för de olika åldersgrupperna med den äldsta siffror först. gruppens Det visar sig också att våra intervjupersoner har stark tro problemet en att med avfallet inte är akut. En överväldigande majoritet Sverige både menar att kort och lång sikt bör kunna hantera och förvara kärnkraftens avfall ett säkert sätt.

Tabell 7.23 Tror Du att i Sverige kommer att kunna hantera och förvara kärnkraftens avfall ett säkert sätt Kolumnprocent

kort sikt de närmaste 50 åren Ja 82 Nej l l Vet 7

På lång sikt så länge avfallet är farligt för människor och miljö Ja 76 Nej 9 Vct 15

Sambandet mellan de två uppfattningarna är mycket stort. Det är sålunda mycket tror att kvalitén hantering och förvar skall förpersoner som sämras utan förväntar sig en lösning av problemet sikt. man snarare Av Nej-röstarna anser 71 procent att vi kan klara hanteringen av kärnkraftens avfall kort sikt. Andelen sjunker något för lång sikt men stannar på 64 procent, Ja-röstarnas värden är 95 respektive 86 procent. Arbetare och tjänstemän är också säkra att kort sikt kan hantera och förvara kärnavfallet ett säkert satt. Deras andelar är 79 respektive 86 procent för kort sikt och för lång sikt sjunker även här värdena något, men 71 procent av arbetarna och 82 procent tjänstemännen tror att problemen kommer att lösas även lång sikt. av Det finns inga tendenser relaterade till kön eller ålder hos de svarande. Vi frågade även Tror Du att teknikerna och forskarna i framtiden kan komma att finna lösning som gör att kärnavfallet blir ofarligt eller i alla fall en mer hanterbztrtTK Hela 90 procent tror att kärnavfallet kommer att bli mer hanterbart i framtiden det kanske inte kan bli ofarligt. även om Avslutningsvis formulerade folkomröstningsfrågan. Vi frågade: Hur om ställer Du Dig till placering av ett förvar för kärnkraftens högaktiva avfall i Malå kommun Drygt tredjedel eller 39 procent ansågs sig vara mycket en eller ganska positiv till förvaring kärnkraftens högaktiva avfall i Malå en av kommun. De som uttryckte motsatt uppfattning var 43 procent och den osäkra gruppen utgjorde resterande 18 procent. l tabell 7.24 redovisas svarsfördelningen för de som röstat Ja respektive Nej.

207 Tabell 7.24 Hur ställer Du Dig till placering av ett förvar för kärnkraftens högaktiva avfall i Malå kommun J a-röstare Nej-röstare Totalt

Anm: Kolumnprocent

Det framgår tydligt av tabellen att det bland väljarna fanns osäkerhet en om inställningen till ett förvar hos dem röstat Ja även bland dem som men som röstat Nej. Denna grupp borde ha varit påverkbar under kampanjens slutskede. Men vi har ovan visat att mycket få ändrade ståndpunkt under de två personer sista kampanjmånaderna. l övrigt står sig mönstret från tidigare. Männen är något teknikvänligare och överrepresenterade bland dem som säger sig vara mycket eller ganska positiva till ett förvar i Malå kommun, medan kvinnorna är överrepresenterade bland dem som säger sig vara negativa till en anläggning. Den osäkra innegruppen håller lika många kvinnor som män. Det finns två resultat är intressanta i som förhållande till ålder. Det är den äldsta åldersgruppen är överrepresenterade som bland de mycket negativa och i gruppen varken positiva eller negativa finns en klar ålderstrend som innebär att 24 procent den yngsta har avgivit av gruppen detta svar, medan 18 procent av den mellersta och 13 procent den gruppen av äldsta gruppen har svarat samma sätt. Vi finner slutligen att andelen arbetare är något större bland de är negativa till anläggning och andelen som en att tjänstemän är något större bland de som är positiva till anläggning i relation en till respektive grupps andel av materialet. Dessutom är nästan fjärdedel eller en 23 procent av tjänstemännen varken positiva eller negativa till ett förvar av kärnkraftens högaktiva avfall i Malå kommun. Den fråga som osökt infinner sig är: Kunde riktad kampanj från Ja-sidan en gett de 268 röster som hade behövts för att vända resultatet förutsatt Nejatt sidan behållit alla sina röster". Hade man lyckats ta 135 röster från Nej-sidan hade resultatet blivit en seger

Referenser

Intervjuer

Georg Andersson, Folkpartiet Liberalerna Rolf Andersson, Socialdemokraterna, kommunalråd Martin Bildström, Opinionsgruppen mot kämavfall i Malå Sten Biström, Centerpartiet Hans Forsgren, Opinionsgruppen mot kärnavfall i Malå Lennart Gustafsson, Vänsterpartiet Arne Hellsten, Moderata Samlingspartiet Torbjörn Hugo-Persson, Svensk Kärnbränslehantering AB Eivor Jonsson, Ja-gruppen Dima Litvinov, Greenpeace Eva Olofsson, Vänsterpartiet Carl Olof Sjölund, kommunal samordnare Claes Thegerström. Svensk Kärnbränslehantering AB

Protokoll

Kammarrätten i Sundsvall: Dom 1994-03-28.

Kommunfullmäktiges protokoll: 1993-09-13; 1993-11-22; 1994-03-15; 1994-06-13; 1995-12-05.

Kommunstyrelsens protokoll: 1993-05-11; 1993-08-31; 1993-11-09; 1994-02-01; 1994-05-25.

Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll: 1993-08-17.

Referensgruppens för SKB förstudie i Malå: 1994-03-30; 1995-05-30.

Tryckt material

Avfallskedjan 1987 KÄRNKRAFTSAVFALL. Avfallskedjan redovisar kritisk faktabakgruzzd slutsatser. Avfállskedjøzn 1987 -

Inbjudan från Infraplan 1997-08-22

Inbjudan. Transportarbetarförbundet 1997-09-1 1

Malå kommun, barn och utbildningsavdelningeit 1995-01-01 1998-12-31. Vad vill VI med vår Barnomsorg och Skola

Informationsmaterial Lokala arbetsgruppens fristående granskning SKB:s förstudie: Granskning i Malå, av april 1997. Malå kommun: Kommunal information inför folkomröstningen i Malå 1997. Tidningsartiklar se bilaga l Muntlig källa Per Stenbecks tal 1997-08-16

Litteratur Beck, U. 1992 Risk Society. Towards a New Moernity. Sage, London. Budge, 1966 The New Challenge ofDirect Democracy. Polity Press. London. Burke, K 1969 A rethoric och Møtives Berkley and Los Angeles: University of California Press, 1969 first published by prentice-Hall, 1950 Butler, D. Ranney, A. 1994 Theory", i Butler, D. Ranney, A. eds Referenclums Around the World. The AEl Press, Washington. Easlerling, D. Kunreuther, H. 1995 The Dilemma ofSiting a High Level Nuclear Waste Repmvilory. Kluwer Academic Publishers, Dordrecht. Eckerman, P. 1989 Greenpeace krigarna under regnbågen. Alfabeta, Stockholm. - Gallagher, M. 1996 "Conclusion", i Gallagher, M. Uleri, P.V. eds The Referenditm Experience in Europe. Macmillan, London. Gilljam, M. 1996 En knappt ja till EU. Väljarna och folkomröstningen 1994. Norstedts Juridik, Stockholm. Greenpeace Web-plats. httpz//wwwgreenpeace.org/-swedeil/mala/ Hadenius, S., Molin, B. Wieslander, H. 1991 Sverige efter 1900. En modern politisk historia. Bonniers, Stockholm. Hallberg, Samtida demokratiteoretisk debatt. 1997:7-46. I Folkomröstningar och demokrati, Bilaga SOU 1997:56, Bilaga till Folkomröstningsutredningens betänkande. Fritzes.

211 Hedberg, P. 1994 Kärnavfall Nej tack i Holmberg, S. Weibull, L. eds Vägval. - SOM-institutet, Göteborgs universitet, Göteborg. Hedberg, P. 1997 Kärnavfallsopinionen, i Holmberg, S. Weibull L. eds Ett missnäjtfolk SOM-institutet, Göteborgs universitet, Göteborg. Heradstreit D. Børgo, T. 1996 Politisk kom/nunikatioit. Studentlitteratur, Lund. , Holmberg, 1997 "Den seglivade kärnkraftsfrågan", i Holmberg, Weibull, L. eds Ett Inissnojt folk SOM-institutet, Göteborgs universitet, Göteborg. Holmberg, Asp, K. 1984. Kampen om kärnkraften. En bok om väljare massmedier och folkomröstning 1980. Liber förlag, Stockholm. Karlsson, O. 1996 Att utvärdera mot vad Om kriterieproblemet vid intressentutvärdering. Stockholm: HLS Förlag Lidskog, R. 1994 Radioactive and Hazardous Waste Management in Sweden. Almqvist Wicksell, Uppsala. Lidskog, R., Sandstedt, E. Sundqvist, G. 1997 Samhälle, risk och nziljö. Studentlitteratur, Lund. Lpo 94 1994 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet och defrivilliga skolfbrmerna. Utbildningsdepartementet. Lundgren, N.G. 1997 Anmälan av Easterling, D. Kunreuther, H. The Dilemma of Siting a High Nuclear Waste Repository", i Environmental Politics, Vol. No. Frank Cass, London. Melin, L. Lange, Att analysera text. 1995. Studentlitteratur. Morel, L. 1993 Party Attitudes Towards Referendums in Western Europe, West European Politics, Vol. 16, No. Nationalencyklopedin. 1990. Band Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker. Nationelle samordnaren kärnavfallsområdet. Verksamhetsberättelse för år 1997, 1998-02-24, Dnr 6/98. Miljödepartementet. Nord Nytt 13 augusti 1997. Regionala Nyheter SVT. Nord Nytt 22 augusti 1997. Regionala Nyheter SVT.

Oskarsson, Maria 1991 Kvinnor, män och kärnkraft. Statens kärnbränslenämnd, Rapport 50. Augusti 1991. Stockholm: Allmänna förlaget.

Putnam, R. 1992. Making democracy work civic traditions in modern Italy. : Princeton, N.J. : Princeton University Press

SCB, Statistiska Centralbyrån 1980 Resultat från folkomröstningen om kärnkraft den Statistiska Meddelanden BE 1980:5, SCB, Stockholm. 23 mars 1980.

Sjöberg, L. 1995 Riskupplevsle", i Grimvall, G. och Lindgren, O. red. Risker och hedämningcir. Studentlitteratur, Lund.

SKB-rapport R-97-06. Kärnavfallsfrågan: SKBts perspektiv på beslutsprocessen. 1997. 2za uppl.

SKB, Svensk Kärnbränslehantering AB 1995 Förstudie Malå. Dokumentation av referensgruppens arbete. Projektrapport PR D-95-009. SKB, Stockholm.

SKB, Svensk Kärnbränslehantering AB l996a Förstudie Malå. Slutrapport. SKB, Stockholm.

SKB, Svensk Kärnbränslehantcring AB 1996b Så tar hand om Sveriges radioaktiva avfall. Verksamheten 1996. SKB, Stockholm.

SOU 1990:44. Demokrati och makt Sverige i : Maktutredningens huvudrapport. Allmänna förlaget, Stockholm.

SOU 1995:50. Kunskapsiäget på kärnavfallsområdet 1995. Rapport av Statens råd för kärnavfallsfrågor KASAM. 1995. Stockholm.

SOU 1997:56. Folket rådgivare och beslutsfattare. Betänkande från som Folkomröstningsutredningen. 1997. Fritzes, Stockholm.

Sundqvist, G. 1991 "Demokrati och expertis: Kärnkraftens avfallsporblem inför

laddningen Ringhals 3 VEST", Tidskrift för verenskapsstudier 4 1991. Årgång

av nr Sid. 23-43.

Sundqvist, G. 1993 "Acceptans genom demokrati, marknad och vetenskap", SOU I 993.18 Acceptans Tolerans Delaktighet. Miljö- och naturresursdepartementet, Stockholm.

Svar Direkt. TV-Debatt 18 september 1997. SVT.

Thalén, L. Betydelsen av hotbilder i samband med demokratiskt beslutsfattande. 1993283-117. l SOU 1993:18 Acceptans. Tolerans Delaktighet Rapportfrån -

213 seminarium i Saltsjöbaden den 3-5 nzurs 1992. Statens råd för kärnavfznllslrågor KASAM. Stockholm. Thedécn, T. Risker och beslut begrepp, modeller och metoder", i Grimvall, G och - Lindgren. O. RzIvkc-roch hedömninggczr.1995: 9-21. Studentlitteratur, Lund. TV Botnia. 22 augusti 1997. Regionala Nyheter TV4. Vedung, E. Olofsson, P. 1997 Lokalsamhällels Javlutsjfuttzliide kantat/faller. om Tre kommuner i norr. SKI Rapport 97:38. Statens Kåirnkraftinspektion, Stockholm. Von Wright. G. H. Vvløziskapeii uclrfiirnzqfler. 1993, l986. Bonnier Fakta Förlag AB. Stockholm.

215 Bilaga l Skrivet material tillgängligt för innevånarna i Malå under perioden 1997-06-06 1997-09-30 -

Titel: Sidantal SKB CLAB centralt mellan/tigerför använt kärnbränsle 5 - Djupförvar lokalisering. Förstudie Malå. Slutrapport 129 Djupförvar lokalisering. Förstudie Nyköping. Slutrapport. PreliminänMaj 1997. 186 Djupförvar. Projektrapport PR 44-94-027. Förstudie Malå. Beskrivning till 50 berggrundskarta över Malå. Djupförvar. Prøjektrapport PR 44-94-028. Förstudie Malå. Malmer och 60 mineraler inom Malå kommun. Djupförvar. Projektrapport PR 44-94-029. Förstudie Malå. Geofysisk 23 dokumentationoch tolkning. Djupförvar. Projektrapport PR 44-94-030. Förstudie Malå. 12 Jordarter Malåområdet i Djupförvar. Prøjektrapport PR 44-94-031. Förstudie Malå. Vattenkettziskøförltållcttttletz. Djupförvar. Projektrappört PR 44 -94-034. Förstudie Malå. Onzviirldsanalys 59 - Malå hjärtat i av det riktiga Norrland. Djujgförvar. Projektrapport PR 44-94-041. Förstudie Malå. Turismetts 31 utveckling Malå i med eller utan ett djupförvczr. Djupförvar. Projektrapport PR D-95-001. Förstudie Malå. socioekonomiska 72 konsekvenservid lokalisering av ett djupförvar för artvänt kärnbränsle. Djupförvar. Projektmpprzrt PR D-95-003. Förstudie Malå. Hydrogeologisk 25 Beskrivning. Djupförvar. Prøjektrapporl PR D-95-004. Transportmöjligheter till ett 59 djupförvar i Malå kommun.

Titel: Sidantal Djupförvar. Projektrapport PR D-95-005. Förstudie Malå. Samhällsplanering 43 och markanvöndiitg. Djupjörvar. Projektrapport PR D-95-006. Förstudie Malå. Miljöaspekter på 46 förläggning av ett djupförvzirför använt kärnbräizsleoch annat långlivat avfall till Malå kommun. Djupförvar. Projektmpport PR D-95-007. Förstudie Malå. lägesrapport. 112 Sammanfattningav hittills utfört arbete. Djupförvcir. Projektrcipport PR D-95-009. Förstudie Malå. Dokumentation av 87 referensgruppens arbete. Dju/gffirvar. Projektmpport PR D-95-012. Förstudie Malå. Ett djupförvars 36 konsekvenser för turism och besöksnäring En sammanställning av tillgängliga bedömningsunderlag. Djupförvczr. Projektrapport PR D-96-004. Stämningar i Storuman efter 53 folkomröstnin gen om ett d/upfbrvar. Djupförvar. Projektrapport PR D-96-009. Förstudien om lokalisering av djupförvcir till Storuman. Erfarenheter och lärdomar. Du har nog inte kunnat undgå det. Folder EN SVENSK KÄRNFRÃGA. En skrift hur hand vårt svenska 47 om tar om kiirlltüfflll Gruppförsiirtdelse Fakta Frågor Füatderingctr.Om Iiaizterirzgen Sveriges av radioaktiva avfall. Studiecirkelnzaterial, en piinn Fakta Transporter använt kiirnbräitsle om... av Fakta ont... Upparbetning och transmutatiort Fakta om... Djupförvarets barriärer Fakta om.. .Projekt Alternativ Studierför Slutförvar PASS. Fnns detförutsiittitingar att lokalisera ett djupförvøirför radioaktivt avfall till Malå kommun En .sammanfattning SKBss av förstudie genomförd under 1 994/95. Hanteras ratt. Så här tar vi hand om Sveriges radioaktiva avfall. Folder lnkapslirzgsaizläggning för använt kärnbränsle

Titel: Sidantal Kärnbrärzsle 23 Kärnbränsle. En F UD 95. SKB:s program för .vlutfärvczriitg Sveriges av Använda kärnbriinsle. En scmimarJattni/ig. Kärnkraftavfallets behandling och .vlutförvarin Programffir inkapsling, g. 231 geologiskdjupfärvøirirtg samt forskning, utveckling IC/t demonstration. September1995. LagerBladet Nr. 2 1997. Morfeldt. C-O Jansson, L-T. Marken vi står berggrunden,-jordläckel, 79 grundvattnet. 1992. Om Sverigesradioaktiva nfall. Teknik och etik. Folder ,

delrapport från projektet "Beskrivning av risk". SKB rapport R-97-06. April 1997.Långsiktigförvaring Sverigesanvända 25 av kärnbrälzsle.SKBssperspektivpå beslutsprocessen. SKB rapport R-97-08. Jani 1997 Kärnzivfallsprogram i andra länder. 35 Kärnavfallsfrâgcm: SKB:sperspektivpå beslutsprocessen.1997. 24 Slutförvarför radioaktivt driftavfall SFR. -

Äspälciboratoriet unik för .studienforskning ochförsök kring miljön. - en resurs Verksamhet1994. Det svenska systemet för radioaktiva avfall. 39

2 8 l

Titel: Sidantal

SKI

Aktivitet- stråldos -farlighet Ett informationsblad från Huvudenheten för kärnerzergitillssrn vid statens .vtrålskyddsirzstiut

Dagens besilutsprocess SKIs perspektiv. 14 ur

DIALOG ett spel om verkligheten.Ett informationsbladfrån statens kiirnkraftinspektion. Frå och använt kiirnbriittsle. 35 gor svar om

Här lagras använt kärnbrätzsle i 40 år. Ett informationsblad från statens kärnkraftinspektiort

Några SKIs synpunkter på SKBs program för forskning, utveckling och av demonstration 1992. FUB-program 92.

Projekt 90. Metoder att värdera slutförvcir.

Radioaktivt asfalt och SSIs tillsyn. Ett informationsbladfrån Huvudenhetenför kärnertergitillsyn vid statens strålskyddsinstiut.

SITE -94 ett projekt för säkerhetsanalys.Ett informationsbad från statens kiirnkraftitzspektion.

SKI Statens kärnkraftsitzspektion.Folder - SKI Rapport 94:6. SITE-94 Koorision av køpparmaterialför inkapsling av 67 radioaktivt avfall En litteraturstudie. - SKI Rapport 95:48. Bentonit i slutfärvaret Tillverkning av bentonitblock. En 13 litteraturstudie. SeptemberI 995.

SKI Rapport 96:48. SKIs utväderitzg SKBsF UD-program 95. 125 av Gransknings-PM.

SKI Rapport 96:49. SKIs utvärdering av SKBsF UD-program 95. 27 Sammanfattningoch slutsatser.

SKI Teknisk Rapport 93:29. Tillstånds- och lokaliseringsreglerfär 50 kämavfallsanläggningar. Juni 1993.

SKI Teknisk Rapport 91:25. SKI Projekt-90. Sammanfattning, augusti 1991. 60

Stråldoser och inkapsling av kärnbränsle. Ett informationsbladfrån Huvudenhetenför kärnenergitillsyn vid statens strålskyddsinstiut.

219 Titel: Sidantal Strålskydd och slutförvarför kärnbrätzsle. Ett informationsbladfrån Huvudenhetenför kärnenergitillsytzvid statens strålskyddsitzstiut. Säkerhetsanalys.Så analyserasriskerna vid slutförvar av kärnavfall Transport av använt kämbrättsle. Ett informationsbladfrån Huvudenhetenför kärnenergitillsyn vid statens strålskyddsinstiut. Transport av använt kärnbränsle. Ett infor/nationsbladfrån statens kärnkraftinspektion. Vi är dina vakande ögon. Slutförvarittg av använt kärnbränsle. Malå kommun Fakta om Malå kommun1996. Folder 32 Granskning Malå. i F rågnr och svar om djupffirvtzr. Lokala arbetsgruppens fristående granskning av SKBssförstudie. Granskning Malå. Lokala arbetsgruppensfristående granskning i av SKBJs förstudie. Granskningpågår. innehåller en enkätfrån Malå kommun ... Kommunal information införfolkomröstningen i Malå 1997. SSI Transport av an vänt kärnbränsle Aktivitet .sträildos-farlighet Nr 1 november1994 Radioaktivt avfall och SSIs tillsyn. Nr 2 november1994

.SYrå/.skvdd och .vlutförvarfåiir kärnbränsle

Stråldoser och inkapsling av kärnbränsle. Nr .veptetnber1995 En liten faktabok om .strålning. liten folder Ja-gruppen Ja-gruppen i Malå. Malå uttalanden. 25juli 1997 -

220 Lilsl.: Sidantal

Opinionsgruppen - Nej-gruppen DÄRFÖR NEJ/i Inforinatimzfrån opinionsgruppeii mot kiirnavfall Malå. i Malå .väger Nej 2 .vepiemberz Ogiinicznsgruløpens debattsidor på Internet. Utskrift heml .passagemse/ 0pgrupp/main2.ht1n, 14debattinlägg. Till mötesdeltagzzre på Malåborg 20/9-97 Välkommentill Opinionsgruppen mot kiirnavfall Malå på i Internet. Utskrift av introduktion till opinionsgruppenshemsida heml .passagen.se/opgrupp/mainlhtm 012ini0iLvgrup/7ei1 kiirnavfall i mot Malå. Sammandrag21-22/7 1997 Greenpeace Dagbokfrzin Malå. Utskrift från Greenpeacehemsida. 32 Det radioaktiva arvet. KBS-EJEn kritisk malys. Philip Richardson.BSc Cgeol FGSMay 1995. KBS-3 Ett steg framåt två steg tillbaks. En kritisk analys II. 32 Philip Richardson,BSc Cgeol FGS May 1996. Malå Mot Evigheten.Greenpeace i Malå. Utskrift från Greenpeacehemsida 14 Myt och sanning F lygblad Nej till ltonzsoptipp i Malå. Pressmeddelande970921. Greenpeacekommenterarfolkomröstningen i Malå. Vänta inte på ;lästa LARM Miljödepartementet Synpunkter på utkast till minnesanteckningar från mötet 1997-11-27 med 29 Nationellt MKB-forum på kärnavfallsområdet. Nationelle Samordnaren ger sin syn på samrådsarbetetpå det nationella planet. 12

Titel: Sidantal Uni/rage SMA-Endlager WkllenbergZwisclzberichr. August I 995 Från Olof 22 Söderberg SIFO AB Folkomräistnirzgen Storuman. i 100 Övrigt Anteckningarfrziri Mulåmölcrz.Del två. Pensionärstrâiff Malåborg 13/8 1997 Hedberg, Per Kärnavfall Nej tack - Institutionenför medier och konznmnikntioiz.Opinionsbildningcn En karn- fråga Kärnamzllifozzderzsstyrelse. Årsredovisning 1996 Kärnavfallsprogrtznzmer.Producentansvctroch .statligtillsyn. RRV. 109 Kärnkraftsatfall. Avfailskedjan redovisarkritisk faktabakgrund slutsatser.Maj 39 - 1987. Skogenoch Kamin. Gruvorna och stålet. 100 frågor och svar om energi och el, 20 om jobb och framtid SOU 1993:18. Acceptans, Tolerans, Delaktighet Rapport från seminariumi 237 . Saltsjöbadenden 3-5 mars 1992.Rapport av Statens råd för kâirnavfallsfrågor KASAM. 1993. SOU 1993:67 Slutförvaring av använt kärnbränsle 1993.KASAMS yttrande 77 över SKBs FUD-Program 92 SOU 1995:50. Kunskapslåiget kärnavfallsområdet 1995 Rapport av Statens 151 råd för kärnavfallsfrågor KASAM. 1995. SOU 1995:90.Kärnavfall och Miljö Rapport av Statens råd för kärnavfalls- 275 frågor KASAM. 1995. SOU 1996:101. KärnavfalL teknik och platsval KASAMS yttrande över SKBs 67 FUD-Program 95. Rapport av Statens råd för kärnavfallsfrågor KASAM.1996. Strålskydds-och säker/zersmyndigheterna iDannzark, Finland, Island, Norge och 44 Sverige1993. Slutförvaring av högaktivt radioaktivt avfall. Någragrundkriterier

Titel: Sidantal 100 Frågor 00h Svar energi och el, nnjabl och frannid, Skagen och Kemin 18 un: Grmwrnu url: Slå/et fu/der Miljajlürlnttidct .IOII/IJHS Vänner 4 Att Ia anxvar Har du här talas någon planet dar kan leva folder Miljöförbttndet uni annan .lo/dens Vanncr l Hej har du tid 5 zzzinnler. 1 Flygblzzd Carina Pbrsgren

Dnr. 30/97 Oklar/rater i bexlutxprucessetz för ett djupförvøzrfäirliijgakrivl l l kzirnmj/ltll, LK -Lokal kw1netensuppbyggnad projekt inka/Lvling.Juni 1997 13 Utlåtande mg. det kU/llmlllltlltl veto i lagen om hushållning med naturresurswzr nun. Den Izatinnelle .santardnztrens gjort och ngjort. Inför lnavlzztizseiøtinariet prøgranzi Umeå8-10 april 1997, OlQfSäc/erberg Om ..\'11Il1ll((:1I i arbetet infkir ett diupjêirvttrfbr mwänt kürnbriiøzsle. Inför beslutszvenzmariel i Umeå8-10 april 1997. Oltz/"Sätlerberg Dnr I 0/97 Verkscnnltetsløeráittelvejar perioden 1 juni 31 december 1996. -

Tidningsartiklar Tidning och titel VitIvIerl7tteIt.v Folkblad 6/6 1997 Greenpeace skräckpropaganda görs med en kärnavfallssnusdoszL Väslerbznttzns Fnlkblznl 10/6 1997 Positivt för Malå om SKB får bli kvar Váivterlørntens Folkblad 11/6 1997 Malå blir soptipp för kürnavfall VäxrerlnøllensKuriren 13/6 1997 Malåb0r, rösta nej till sKBzs inviter i höst Valvterbottens F0lkb1ad14/61997 Malåungdomar kvar efter utbildningen Vil.§1eIl711LII.S' Folkblad 4/6 1997 Slutförvaring kan inte försvaras Viisterløutte/zs Folkblad 1997 Osukliga påståendenfrån Malå om SKB:s verksamhet

223 Titel: Sidantal

VästerbottensFolkblad20/6 1997 Nej, jag har inte förblindats av SKB Västerbottens olkblad20/6 F 1997 Varför denna tro vissaexperter VästerbottensFolkblad 24/6 l 997 Om Malå sägerja kan kommunentvingas ta emot utländskt avfall Västerbottens Kuriren 26/6 1997 Värna kärnteknisk kompetens VästerbottensFolkblad 30/6 1997 Folkomröstningen handlar inte om slutförvaring VästerbottensFolkblad 30/6 1997 Kärnavfall och snusdosor VästerbottensFolkblad 5/7 1997 Felräknat om SKB:s transporter VästerbottensFolkblad 10/7 1997 Det gäller inte bara Malå VästerbottensKuriren 15/7 1997 Tåget i Kälarne kunde haft radioaktiv last Västerbottens Kuriren 18/7 1997 Öppen dialog slutet förvar, Sigyn 97 annons om VästerbottensFolkblad 19/7 1997 Öppen dialog slutet förvar, Sigyn 97 annons om VästerbottensFolkblad 19/7 1997 Stora risker med transport av farligt gods VästerbottensFolkblad 19/7 l 997 Sigyn läggertill med utställning Norra Västerbotten19/7 1997 Demonstranter möter Sigyn vid kajen i Holmsund Västerbottens Kuriren 21/7 1997 Politisk retorik om energi Norra Västerbotten21/7 1997 Motståndare plats i Umeå Västerbottens Kuriren 21/7 1997 Sigyn möttesav kritiska malåbor Norra Västerbotten23/7 1997 Greenpeacedriver skrämselpropaganda Västerbottens Kuriren 23/7 1997 Kärnbränsle sprids vid urspårning Dagens Nyheter 24/7 1997 Miljövänner har blivit lurade förr VästerbottensKuriren 28/7 1997 Havsbotten lämplig soptipp naturens geniala återvinnings- tmekanismkan lösa avfallsproblematiken Dagens Nyheter 31/7 1997 Sundström tror inte avveckling

224 i Sidamal Norra Västerbotten 5/8 1997 Malåbor rösta nej Norra Västerbotten5/8 1997 Jordbävning endahotet mot kärnavfall Norra Västerbotten5/8 1997 Skrämselpropaganda Västerbottens Folkblad 8/8 1997 Det som göms snö. i . . Norra Västerbotten9/8 1997 Stora nyheter i VF Norra Västerbotten11/8 1997 Malåbor informera er Norra Västerbotten12/8 1997 Inga nya jobb för Malåborna Västerbottens Folkblad 13/8 1997 Bristande demokrati i Malå VästerbottensKuriren 13/8 1997 Kämavfull ingen framtid Norra Váitrterbotteøz 13/8 1997 Sannex och Greenpeace arrangerar musikfest Norra Västerbotten 13/8 1997 Mot förstudier samiskmark Norra Västerbotten 13/8 1997 SM mitt i sameland VästerbottensFolkblad 14/8 1997 Greenpeaceoch samer gör gemensam sak mot kärnavfall VästerbottensKuriren 14/8 /997 Greenpeace och samer mot kärnavfall VöivterbottetrvFolkblad 14/8 1997 Vår kritik hur aldrig upphört Norra Västerbotten14/8 1997 Greenpeace vill stoppa farliga atomtippar Norra Växterbottetz 14/8 1997 Vem granskarGreenpeace Norra Västerbotten14/8 1997 Smrådsorgan om kärnavfall tuppen kraft Miljöorganisationer välkomna" Norra Västerbotten 16/8 l 997 lart beskedvis sametåg. "ej till kärnuvfall VästerbottensKuriren14/8 1997 Unga vill ha ny folkomröstning Vzisterbotterzs Folkblad 14/8 1997 Två av tre vill ha folkomröstning VästerbottensFolkblad 16/8 1997 Malå har inte råd att säja nej till förundersökning VäixterbottensFolkblad l 6/8 1997 Demonstrerade mot slutförvar

Titel: Sidantal Norra Vzisterbottcett 16/8 1997 Nej till káirnavfall .SvenskaDagbladet 17/8 1997 Finsk industri vill ha ett femte kärnkraftverk SvenskaDagbladet 17/8 1997 Svenskt ansvar för atomsáikerheti öst VästerbottensF0lkblad18/8 1997 Världens blickar riktas mot ett kluvct Malå Norra Västerbotten 18/8 1997 Musikfest mot kåirnavfalli Malå Norra Vcilvrerborten18/8 1997 Han vill dra sitt strå till stacken VästerbottensKuriren 19/8 1997 Olof Söderberg SKB:s PR-man - Norra Västerbotten 19/8 1997 Greenpeaceetablerar sig i Malå Norra Västerbotten19/8 1997 Borra i berget är inte farligt Norra Västerbotten 19/8 1997 Sakfel om SKB:s verksamhet VästerbottensFolkblad 20/8 1997 Greenpeace Malå, i temperaturen stigef Norra Västerbotten 20/8 1997 Malåröstningen viktig för världen Norra Västerbotten21/8 1997 Bort från Norrland SKB VästerbottensFolkblad 21/8 1997 Nejsägare sluta med er skrämselpropaganda - Norra Västerbotten22/8 1997 Dåligt Greenpeace",malåbornza rasar mot uppsatta klistermärken" Norra Västerbotten 22/8 1997 Klent interesse Malå i för finskt slutförvar Norra Västerbotten 22/8 1997 Oeniga kommunpolitiker Malå i Norra Västerbotten 23/8 1997 Rovdrift Norrlands tillgångar Norra Västerbotten23/8 1997 Inte baraoskyldiga borrhål Malå i Norra Västerbotten23/8 1997 Vi är många som säger NEJ ...till en fortsatt platsundersökning i Malå vi hade bara råd med en bild Opinionsgruppen mot kärnavfall Malå i annons Norra Västerbotten25/8 1997 Malås framtid medeller utan SKB - Norra Västerbotten25/8 1997 Ja eller nej till SKB den 21 september

J 226 g Sidantal Norra Váitlerbrøtlezz 25/8 997 l Matlåval om kunskap Nnrru Vi/Ivlerløurren 25/8 /997 Svar till SKB Norra Viix/erløutiezz 26/8 /997 Malåpolitiker inför modcratstamma: Norrlands inland cn skyddadverkstad Nurru Virirlerlzntrø/r26/8 997 Forskning ger säkrare slulförvzir Nnrru V{i.ILl'/tJIIcII 26/8 /997 Liittsfilda zirgumcnt Norra Vi.sIerIIrvI1 27/8 /997 Undersökning bland malâungdomzir: Många vill starta eget, main." Nnrru Viixlerbrllczi 27/8 1997 Valet avgör inte Malås framtid Norra Valvlcrlnølle/i27/8 1997 Stockholmare om Malå Norra Väster/.mltu/I27/8 1997 Greenpeacekvar i trotsåldern Valvterboneuir Kuriren 27/8 1997 Förnuftiga malåbor sägerja till SKB-undersökningen Norra Vrixlerlørzlrerr 29/8 1997 Nej i Malå stoppar viktig information Norra VI.IeI'/7UII'II 30/8 1997 Ja-röst gynnar Malås utveckling Norra Ware/hanar: 30/8 1997 Absurt uttande om Greenpeace Vi.rtcrl20treri.vKuriren 30/8 l 997 Valet i Malå ett sammanbrottför demokratin VäsrcrløotterixKuriren 30/8 I 997 Ska Norrland bli sopstationT Norra Vzixterbortcrz1/9 1997 Alternativ energi ger arbetstillfällen Norra Vii.v1erl0tten2/9 /997 Ändamålcn helgar medlen Norra Váiirterhutteu2/9 1997 Snåilla, säg nejl Norra Vzisterbøtten2/9 1997 Så görs en platsundersökning Norra Vzi.sterlrtrerz2/9 1997 SKB har beskrivit kraven Vzisterlørøtterzs Folkblad 2/9 1997 Folkomröstningen i Malå kan bli två Nm-m Väisrerborten3/9 l 997 Beror Malås utveckling SKB" Norra Västerbotten3/9 l 997 Skjut frågan om avfallsförvaringl

227 Titel: Sidantal VästerbottensFolkblad 4/9 1997 Många frågor om kärnavfall. Miljöminister prisade miljöarbetet vid sitt besöki Umeå Norra Västerbotten4/9 1997 Hemlig lagringsplatsbäst Norra Västerbotten 5/9 1997 Fram med fakta, Leijon VästerbottensFolkblad 5/9 1997 Ungdomarna skall börja engagera sig i kärnfrågan Norra Västerbotten6/9 1997 Malåungdomar får råd inför folkomröstningen."Gå egen er känsla Norra Västerbotten6/9 1997 Malåvalet demokratins sammanbrott Norra Västerbotten 8/9 1997 Aktivister slog till torget i Malå, hissadeprotestflagg Norra Västerbotten8/9 1997 Genomskådadbluff Norra Västerbotten8/9 1997 Malå centrum för teknikutveckling Norra Västerbotten8/9 1997 Svar från Greenpeace Norra Västerbotten8/9 1997 Svar från SKB Norra Västerbotten8/9 1997 Låt avfallet vila Norra Västerbotten 8/9 1997 Låt experter avgöra Norra Västerbotten 8/9 1997 Be om ursäkt Norra Västerbotten 8/9 1997 Skithålet redangjort VästerbottensFolkblad 8/9 1997 Ja-röst är positivt för Malå Norra Västerbotten9/9 1997 Inte bara en Malåfråga Norra Västerbotten9/9 1997 Därför röstar jag ja DagensNyheter 10/9 1997 Forsmark lämplig slutförvar Norra Västerbotten 10/9 1997 Satsa andraalternativ för Malå Norra Västerbotten 10/9 1997 Avslöjande debatt Malåborg Norra Västerbotten 10/9 1997 Pengar till ja- och nej-sidorna, Norra Västerbotten10/9 1997 Malåbo med framtidstro

228 Titel:

Väisterlzotte/Ls Folkblad 10/9 1997 Forsmark kan vara lämpligt för slutförvar Västerbottens Folkblad 10/9 1997 Cancerrisken vid Barsebäckutreds VästerbottensKuriren 10/9 1997 Slutförvar i Forsmark Norru Västerbotten11/9 1997 Dramatisk afton i Malå rösträkning inför publik - Norra Västerbotten 11/9 1997 Fel att dröja med avfallsbeslutet Norra Växtørbottert11/9 1997 Vi är inte SKB:s lakejer VästerbottensFolkblad 12/9 1997 Ja-sidan vill få fart soffliggarna Norra Västerbotten 12/9 1997 Frågor inför omröstningen Norra Västerbotten 12/9 1997 Insatt i myglandet... Norra Västerbotten 12/9 1997 Skrämselpropaganda Norra Västerbotten 12/9 1997 Avfallsbunker i cement Västerbottens Folkblad 12/9 1997 Enda rätta i Malå: avbryt processen VästerbottensFolkblad 12/9 1997 Ja-sidan vill fart soffliggarnzl VästerbottensKuriren 12/9 1997 Syna SKBZS bluffl Västerbottens Kuriren 12/9 1997 Anna Lindh vill inte ge oss besked om Malås vetorätt Norra Västerbotten 13/9 1997 Gruvnäringen visar vägen för Malå Norra Västerbotten 13/9 1997 Lösryckt sifferexercis är meningslös Norra Vzisterbotten 13/9 1997 En möjlighet för Malåborna Norra Västerbotten:13/9 1997 Laga i bergrum Norra Västerbotten 13/9 l 997 På väg mot slutförvarT Norra Väsrterbottetz 13/9 1997 Magsmrk hopblandning Norra Vzisterbottetz 13/9 1997 Ser herrarnainga nackdelar Norm Viixterbotten 13/9 1997 Tänk 0m

229 Titel: Sidantal 1V0rraVästerbotterz13/9 1997 Ja till undersökning

:SKB

Norra Väsrerbotterz13/9 1997 har delat ut mjukisdjur Norra Väster-barret:13/9 1997 Säkra kärnreaktorer Norra Vøisterbotterz13/9 1997 Låt Herrösta 1V0rrz1Väsrerbrøtterz 13/9 1997 Tänk barnen Norra Vätlvter/otlerz13/9 1997 Fel om pengar till och nej ViitvtørborlerzsFolkblad 13/9 1997 Orimliga dosuppgifter ga Norra Västerbotten15/9 1997 Folkomröstningen Norra Väslerløorterz15/9 1997 NV plats i Oskarshamn.Här lagras atomsopor i dag Norra Västerbotten15/9 1997 Mer kunskap är inte fel" - SamenLeif skulle välkomna en platsundersökning i Malå Norra Västerbotten 15/9 1997 De lever i skuggan av kärnkraften Norra Viixrerborzezz 15/9 1997 Malåbor i Oskarshamn"Vi känner inte mutade oss Norra Västerbotten15/9 1997 Malåsame jagar säkerplats Norra Väster/zoner:15/9 1997 EU bestämmer om slutförvar i Malå VästerbottensKuriren I 5/9 1997 March mot atomavfali Malå i Norm Vizlvterbottezz 16/9 1997 Vi slänger oss rälsenframför atotnsoporna Norra Västerbotten16/9 1997 Det här står kampanj grupperna för" Norra Västerborten16/9 1997 Malåbor får inte poströsta Norra Västerbotten16/9 1997 Jordens Vänner är Malås vänner Norra Västerbotten16/9 1997 Satsa nya metoder att oskadlkiggörakärnavfallet Norra Väisterborterz16/9 1997 Varför såbråttom SKB Norra Väwerbarterz16/9 1997 Bränsiebehållarnasstyrka Norra Vöisterbotterz16/9 1997 Valet i Malå inget val av metod

Titel: Sidantal Norra ViLvtøer/;øtten 17/9 1997 Atomsopor inget orosmoln" / "Risken för sabotage största hotet Norra Västerbotten17/9 1997 Ett olyckscenurio, platsen spärrar av direkt Norra Västerbotten 17/9 1997 Lennart körde 130 mil för att delta i debatten Norra Väirterbottett17/9 1997 Inget löfte om en andra folkomröstning Norra Väsverbottert 17/9 1997 Mångmiljonrullning inför valet Norra Västerbottenl 7/9 1997 Fel lägga ansvaret lvlulåb0rna Norra VästerbottenI 7/9 1997 En märklig Malådebatt Norra Västerbottenl 7/9 1997 Låt er inte luras Norra Vöilvterbotten17/9 1997 Låt oss unga rösta Norra Västerbottenl 7/9 l 997 Är Malåfrågun så stor Norra Västerbotten 17/9 1997 Experter löser kärnfrågun Norra Viisterbottetz 17/9 1997 Greenpeace rockfest Västerbottens Folkblad l 7/9 1997 SKB-undersökning stor vinst för Malå Västerbottens Folkblad 17/9 1997 S-ja söndag VästerbottensKuriren 18/9 l 997 Kärnfrågan som delar Malå kommun/ Het slutspurt väntar i Malå VästerbottensKuriren 18/9 1997 I Sorselehoppasvi ett nej Västerbottens Folkblad 18/9 1997 Djupförvar i Malå, en för svår fråga. Neutral utredare tycker platsundcrsökningska komma före folkomröstning Västerbottens Folkblad 18/9 1997 Osäker folkotnröstingen VästerbottetzsFolkblad 18/9 1997 Vad röstar manom in Malå VästerbottensFolkblad 18/9 1997 Det handlar om mer än jobb VästerbottensFolkblad 18/9 1997 Använd mindre bokstäver VästerbottensFolkblad 18/9 1997 Ja med öppet sinne VästerbottensFolkblad 18/9 1997 Det handlar inte bara om Malå

231 Titel: Sidantal

Vä.s1erl7ottei1.i Folkblad 18/9 1997 Tänk efter före Vzi.rterborlcn.s Folkblad 18/9 1997 Inte avgörande Valyterbrzr/eirs Folkblad 18/9 1997 Ja en chanstill uppsving - Váixlcrborlcn.rFolkblad 18/9 1997 Låt cr inte duperas Wix/erløorlensFolkblad 18/9 1997 Ju förjobb Viisrzlrløozterzs Folkblad 18/9 1997 Vem granskarGreenpeacefl Norra Västerbotten18/9 1997 Lagtext bryter folkets och kommunens rätt. Regeringen avgör lagringsplats Norra Västerbotten18/9 1997 Varför ska avfallet hit om det är ofarligt Norra Väsrer-lzorre/i 18/9 l 997 Malåpolitiker och kostnader Norra VäxIcrborIe/I 18/9 1997 Tänk ossLmgu i Malå Norra l/ixrcrbrzrrcri 18/9 1997 SKB zirbelarendastmed folket stöd Norra Växter/Jorma 18/9 1997 Miljöteknik möjlig framtidsvåig lvlalfi i Vi.IeIl7oIIeI1.s' Folkblad 19/9 1997 Jämnt val avgör Malås framtid Viixtelbzllezi.v Folkblad 19/9 1997 Pâ söndag kun SKB i Malå vara historia V11.TeI1II-,'II.' Folkblad 19/9 1997 Utredning kritiseras VäxterbotrcizsFolkblad 19/9 1997 Extrapoliser till Malå ValrrerbortensFolkblad 19/9 1997 Demonstration i dag Wilrrvrlørøtte/zk Folkblad 19/9 1997 Jansidanbergsåikra seger ViixterbotrezisFolkblad 19/9 1997 Nej-sidan tror det blir målfoto Vizlrlerbonerzs Folkblad 19/9 1997 Konstigt att det räknas som skit i Varberg, men inte i Malå VfisrerbollerisFolkblad 19/9 1997 Szttsa miljöteknik Norra Västerbotten 19/9 1997 Två familjer, två åsikter Malå numeracn delad kommun

232 Titel: Sidantal /Vørra Viilrlerløotrezz 19/9 1997 - JA, det handlar om vi ska fåjobb Norra Viisterbottcrz19/9 1997 - NEJ, utomsopor det farligaste som finns Norra Västerbotten19/9 1997 Alla tiders insändztrrekord Norra Västerbotten 19/9 1997 Miljödebatt villovägar Norra Viixlcrlønlren 19/9 1997 Häftig kritik mot granskningsgruppens informationsblad ;Val-ru l"i.lcl1illlcll 19/9 1997 Fp vill flytta Borgmästaren till Malå Norra Vzi.vIerImtren 19/9 1997 Kronofogden tog vulskylt Nurru Vals-terlzotzcn 19/9 1997 SKB kan ge draghjälp Mulåföretag Norra Växter/milen 19/9 1997 Fakta inte avfall till Västerbotten Norra Viixterlmtten 19/9 1997 En platsundersökningkan aldrig bli något nytt Tjernobyl. Intc ett djupförvar heller. Vi röstar Jaden 21 september annons Dagens Nyheter 19/9 1997 Malå röstar om slutförvur, Nejsidan leder. Sistaordet iindå inte sagtom folkomröstningsrcsultatet/ Delade läger inför ödesvalet .Svenivkzl Dagbladet 19/9 1997 Mulåbornu säger sitt om kåirnavfullet/ Mztlåbornet hur tröttnat uvfallsdebutten. .Sveluku Dagbladet 19/9 1997 Greenpeace vill inte gräva ned kâirnnvletllet SvenskaDugb/zulel 19/9 1997 Statens kåirnkruftsinspektion tiir ltlrendct' Vti.slcrlzrøllcrz.r Kuriren 20/9 1997 Ncjnsidatn avstårsluldebutt Väsrerlzrzlterzs Kuriren 20/9 1997 Folkomriâstning aven efter plzttsundersökning Váitrlcr/:røllenx Folkblad 20/9 1997 Gå och rösta Viisrerbutleni Folkblad 20/9 1997 Nej-grupp säger nej till debatt Norra Västerbotten20/9 1997 Regeringskansliet bekräftade annons Norra Viisterbolteli 20/9 1997 Vi har en sak gemensamt i morgon röstade izitill en plzxtsundcrsökningi Malå annons Norra Vzisvcr/m/tan20/9 1997 Mulåföretugare röstar JA för utveckling och framtidstro. Vi tror svenskforskning och industri Annons

:g Sidantal Norra Valsterbuttett 20/9 1997 Nej-sidan hoppar av sluldebatt Norra Västerbotten 20/9 1997 Avsätt alla radioaktiva politiker Norra Västerbotten 20/9 1997 Vi har inte bråttom Norra Västerbotten20/9 1997 Synd om Jet-gruppen Norra Västerbotten20/9 1997 Malåfrågan är stor Norra Västerbotten20/9 1997 Blank röst är klokast Norra Västerbotten20/9 1997 Självklart jal Norra Vasterbotten20/9 1997 Verka för ny folkomröstning Norra Västerbotten22/9 1997 NEJ-SIDAN VANN 1407nej l l40ja i Malå /Nej-sidzin segerjublar Norra Västerbotten22/9 1997 ...0ch det var en jämn ström till vallokalerna Norra Västerbotten 22/9 /997 Neutralt budskap från högtalarbilcn, Gå och rösta VästerbottensFolkblad 22/9 1997 MALÅ SA NEJ / 55 NEJ till kämavfall Malå, procent sa i Ja-sidan pratar om skandaloch all nej sidanlurats VästerbottensFolkblad 22/9 1997 Soffliggare sällsyntai Malå VästerbottensKuriren 22/9 1997 Malåbor sägar nej VästerbottensKuriren 22/9 1997 Låg profil valdagen Norra Västerbotten22/9 1997 Ett nej som förpliktar DagensNyheter 22/9 1997 ödesfråga fick många rösta, Slulförvar för kärnbränsle splittrar att kommunen VästerbottensFolkblad 23/9 1997 Dagen efter kvällen före Bittra känslor hosja-sidan dagen efter VästerbottensFolkblad 23/9 1997 SKB stänger och tackar för sig VästerbottensFolkblad 23/9 1997 Blir det kommunalt veto VästerbottensFolkblad 23/9 1997 Malå slretar vidare VästerbottensKuriren 23/9 1997 Vi åter ruta ett

Titel: Sidantal Vøi.sterlultcii.vKuriren 23/9 1997 Nej blickar framåt Viisvterl7røllelrs Kuriren 23/9 1997 Kluven bygd ändå inte delad Vi.Iør10IIeii.v Kuriren 23/9 1997 Klokt beslut i Malå Nnrru Vii.Ir17IIe'Il 23/9 1997 Ja-såigare dagen efter i Adak "Jag är besviken Nurru Vii.1I'17U1L'II 23/9 1997 l Adak går livct vidare Nurru Viilvtu-lzolrwz 23791997 SKB hoppas nya kommuner Dagens nyheter 23/9 1997 Lltskick retadeväljarna. Kommunens ja-kzimpzlnjkan ha avgjort folkomröstningen om slutförvarin Dagens /997 Oskarshamnarnzi har vanan inne Norra Viistcrbolreii 24/9 1997 Efter förlusten i Malå, SKB byter taktik Norra Västerbotten24/9 1997 Malå kunde blivit ledande Viisterbur/eiii Folkblad 24/9 1997 SKB försöker hitta nya vägar till slutförvar Vi.sIer1uIIctI1.Kuriren 24/9 1997 Heja Nlalå, gjorde det endaraka V{i.rer12utIøii.v Folkblad 25/9 1997 Valresultatet gör det meningslöst fortsatta Norra Viistellmtluit 25/9 1997 Inte meningsfullt arbetai näringslivet" Ulf hoppar av Norra Västerbotten25/9 1997 Allt fås inte för pengar Norra Väster/milen 25/9 1997 Ologisk miljökamp VäslerlmttensKuriren 25/9 1997 SKB Malå förlorare vann - Norra Västerbotten 25/9 1997 Endast nyajobb ger Malå en framtid

Väslerbottenx

Folkblad 26/9 1997 Seger för demokratin Viistcrlzottciis Fblkblad 26/9 1997 Umeå bör före Malå Norra V1.S1Lr111(:Il 27/9 1997 Malåungdomzir vill sätta fart gubbarna Västerlmitciix Folkblad 30/9 1997 Gäller framtiden Norra Västerbotten: 30/9 1997 Malå kommunen vill ena ja- och nejlgrupperna"Nu ska vi vidare

235 .Norra Västerbotten30/9 1997 I folkomröstningcns spår Ytterligare två avhopp Malå i .Norra Västerbotten 30/9 1997 Kungabesök löser allt

ö

sååå

Statens offentliga utredningar 1998

Kronologisk förteckning

N . Omstruktureringar ochbeskattning. Fi. 29.1976årslag om immunitet ochprivilegierivissa

Tänderhelalivet fall en översyn. UD. . nytt ersättningssystem för vuxentandvárd. S. 30.Utlandsstyrkan. Fö, - Välfärdens genusansikte. A. 3l. Detgällerlivet.Stödochvårdtill bamoch

å Män passar alltid Nivå- och organisationsspecifika ungdomar med psykiska problem. Bilaga. + . processer medexempel frånhandeln. A, 32.Rättssäkerhet, vårdbehov ochsamhällsskydd vid

Vårtliv som kön.Kärlek,ekonomiska resurser och psykiatrisktvångsvård. . maktdiskurser. A. 33.Historia, ekonomioch forskning. Ty makten din är Myten om detrationella Fem rapporter om idrott. ln. . arbetslivet ochdetjämställda Sverige. A. 34.Företagare med restarbetsförrnåga. Översyn rörelse-ochtillsynsregler av för kollektiva Förordningar till miljöbalken. Bilagor.M. + . . försäkringar. Fi 36 Identifieringochidentiteti digitalamiljöer . Alkoholreklam. Marknadsföring alkoholdrycker av Referatfrån en hearingdenl2 november 1997. ochSystembolagets produkturval. IT-kommissionens rapport 4/98.K.

Integritet Effektivitet skattebrott. - Fi. Denframtidaarbetsskadeförsäkringen. - Campus för konst.U. Vad får för pengarna Resultatstyming av . - .Fristående utbildningar medstatligtillsyn statsbidrag till vissaorganisationer inomdetsociala

inomolikaområden. U. området.

12.Självdeklaration ochkontrolluppgifter 39.Det finsk-svenska gränsälvssamarbetet. M. förenklade förfaranden. Fi. 40.BROITSOFFER. - .Säkrarekemikaliehantering. Fö Vadhargjorts VadbörgörasJu.

E-pengar näringsrättsliga frågor.Fi. .Läkemedelsinfonnation for alla. - Grönanyckeltal Indikatorer - för ett ekologiskt 42.Försvarsmaktsgemensarn utbildningfor . hållbartsamhälle. M. framtidakrav.Fö.

9 Näråsikterblir handling.Enkunskapsöversikt orn HurskallSverigemåbättre . bemötande avpersoner medfunktionshinder. S. första stegetmot nationella folkhälsomål. - Samordning digitalmarksänd av TV. Ku. 44.Ensamladvapenlagstiñning. Ju.

En gräns en myndighetFi. Sotningi framtiden. Fö. - . IT ochregionalutveckling. 46.Ombuggning ochandrahemligatvångsmedel. Ju.

120 exempel från Sveriges län.K. Bulvaneroch annat. Ju. . ° IT-kommisionens hearing om infrastrukturen 48.Kontrolleradochifrågasatt

för digitalamedier.Andrakammarsalen, - intervjuermed personer med funktionshinder.

Riksdagen 1997-10-24. K. 49.Konsekvenser av att taxfreeförsäljningen awecklas " Problemmedinbäddade system införZOOO-skiñet. inomEU.K. . Hearinganordnad IT kommissionen av i 50.De39 stegen. Läkemedelsutredningar under

samverkan medIndustriförbundet ochStatskontoret 1900-talet och annat underlagsmaterial till

1997-11-14. K. Läkemedel i vård ochhandel, SOU1998:28. N F Försäkringsgaranti. 5 .Vuxenutbildning ochlivslångtlärande.

Ett garantisystem för forsäkringsersåttningar. Fi. Situationen inför och underförsta åretmed

Statenochexportfinansieringen. N. kunskapslyñet. U. Fiskeriadministrationen i ett EU-perspektiv. Utstationering arbetstagare. av A. Översyn . av fiskeriadminisüationen Jo. m.m. Ta vara på möjligheterna i Östersjöregionen. N. . N Trestäder.Enstorstadspolitik för helalandet. HuroffensivIT-användning kanskapatillväxt

+ 4 bilagor. för mindreföretag. rådslag Ett anordnat av

9 Från hembränt till Mariakliniken. IT-kommissionen påuppdrag Kommunikations- av

- fakta om ungdomar ochsvartsprit. departementet, Närings-ochhandelsdepartementet

N .Nya ledningsregler för bankaktiebolag och och Industriförbundet.

försäkringsbolag. Fi. Rotundan, Rosenbad l997-l1-l8.K. .Läkemedel i vårdochhandel. Om en säker, flexibel .Demokratins räckvidd.Dokumentation frånett

ochsamordnad låkemedelsförsörjning. seminarium. Demokratiutredningens skriñserie. SB.

56.Avdragför ökadelevnadskostnader vid tjänsteresa

ochtillfälligtarbete.Fi

1998 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

57 DUKOM Distansutbildningskommittén. Utvärdering av distansutbildningsprojekt med lTvstöd. U. 58. IT och nationalstaten. framtidsscenaner Fyra IT-kommissionens rappon 6/98 K. 59. Räddningstjänsten i Sverige - RäddaochSkydda. Fö 60. KringHallandsåsen. M. 61. Livsmedelstillsyn i Sverige.Jo. 62. Kampanjmed kunskaper ochkänslor.Om kämavfallsovnrñslningen i Malåkommun 1997.M.

Statens offentliga utredningar 1998

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Kontrollerad ochifrågasatt

Demokratins räckvidd. -- intervjuermed personer medfunktionshinder. 48 Dokumentation frånett seminarium. Demokratiutredningens De39 stegen. Läkemedelsutredningar under skriftserieii 1900-talet och annat underlagsmaterial till

Justitiedepartementet Läkemedel i vårdochhandel,SOU1998.28. 50

BROTTSOFFER Kommunikationsdepartementet

Vadhar gjorts Vadbörgöras40 En samladvapenlagstiftriing. 44 lT ochregionalutveckling 120exempel frånSveriges 19 län. Ombuggningochandrahemliga tvångsmedel. 46 lT-kommisionens hearing om infrastrukturen Bulvaner och annat. 47 för digitalamedier.Andrakammarsalen,

Utrikesdepartementet Riksdagen 1997-1004. 20

Problemmedinbäddade systern införZOOO-skiftet. 1976årslag om immunitetochprivilegieri tissatall Hearinganordnad IT kommissionen av i en översyn 29 samverkan medlndustriförhnndet ochStatskontoret

Försvarsdepartementet 1997-11-1421

Säkrarekemikaliehanteiiiig Identifiering ochidentiteti digitalamiljöer l 3 Referatfrån en hearingden12november 199V Utlandsstyrkan 30 v lT-kominissionens rapport 4/98,36 Försvarsmaktsgemensam utbildningför framtidakrav,42 Konsekvenser av att taxfreeförsäljningen avvecklas

Sotningi framtiden. 45 inom EU 49

Räddningstjänsten i Sverige Huroffensivll-aitvändningkanskapatillväxt RäddaochSkydda59 förmindreföretagEttrådslaganordnat av - IT-kommissionenuppdrag Kommunikations av

Socialdepartementet departementet, Närings-ochhandelsdepaneiiientet

ochIndiistriförbundet, Rotundan, Rosenbad 1997-1118. Tänder hela livet 54 nytt ersättningssystem för vmcntandvârd 2 - lT ochnationalstateii. Fyrafiamtidsscenariei. AlkoholreklainMarknadsföring alkoholdrycker av och kommissionens rapport 0/98. 58 Systembolagets produkturval. 8

När åsikterblir handling En kunskapsöversikt om Finansdepartementet

bemötande avpersoner medfunktionshinder 16 Tre städer.En storstadspolitik förhelalandet Omstruktureringar ochbeskattning. l 4 bilagor.25 Översyn rörelse-ochtillsynsregler av för kollektiva + st hembränt försäkringar. 7 Från till Mariakliniken. fakta Integritet Effektivitet Skattebrott. 9 - om ungdomar och svartsprit26 - Läkemedel Sjâlvdeklaration ochkontrolluppgiftei i vårdochhandel.Om en säker,flexibel och samordnad läkemedelsförsörjning. -- förenklade förfaranden. 12 28 gällerlivet Stöd E-pengar nâringsrättsliga frågor.l4| Det ochvårdtill barnoch -- En gräns en myndighet18 ungdomar med psykiska problem, + Bilaga.31 e Försäkringsgaranti Rättssäkerhet, vårdbehov ochsamhällsskydd vid psykiatrisk Ettgarantisystem för försäkringsersâttningar 22 tvångsvård. 32 Företagare restarbetsförrnága Nya ledningsregler för bankaktiebolag och med 34 framtidaarbetsskadeförsäkringen. försäkringsbolag. 27 Den 37 Vadfår för pengarna Resultatstyrning Avdragför ökadelevnadskostnader vid tjänsteresa - av statsbidrag till vissaorganisationer ochtillfälligtarbete.56 inomdetsociala området. 38

Läkemedelsinfonnation för alla 41

Hur skallSverigemåbättre

- första stegetmot nationella folkhälsomål41

1998 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

i s

Utbildningsdepartementet Campus förkonst10 Fristående utbildningar med statligtillsyn inomolikaområden. l l Vuxenutbildning ochlivslångt lärande. Situationen inför och underförstaåret med kunskapslyñet. 5l DUKOM Distansutbildningskommittén. Utvärdering av distansutbildningsprojekt med IT-stöd. S7

Jordbruksdepartementet l-iskeriadminisuationen i ett EU-perspektiv. Översyn av ñskeriadministrationen m.m. 24 Livsmedelstillsyn i Sverige.61

Arbetsmarknadsdepartementet Välfardens genusansikte. 3 Mänpassar alltid Nivå-och organisationsspeciñka processer medexempel från handeln. 4 Vårtliv som kön.Kärlek, ekonomiska resurser och maktdiskurser. 5 Ty makten är din Myten om det rationella . . arbetslivet ochdet jämställdaSverige. 6 Utstationering arbetstagare. av 52

Kulturdepartementet Samordning digital av marksänd TV. 17

Närings- och handelsdepartementet Statenoch exportñnansieringen. 23 Ta vara möjligheterna i Östersjöregionen. 53 l

Inrikesdepartementet l

Historia, ekonomiochforskning l Femrapporter om idrott. In. 33 l

Miljödepartementet l Gröna nyckeltal Indikatorer lör ekologiskt hållbart l - ett l samhälle. 15 l Förordningar till miljöbalken. + Bilagor. 35 Det finsk-svenska gränsälvssamarbetet. 39 Kring Hallandsåsen. 60 , Kampanj medkunskaper och känslor. Om l 4 kämavfallsomrösmingen i Malåkommun l997 62 l

Nationelle samordnaren

på kärnavfallsområdet

M 1996:C

I maj 1996 utsåg regeringen Nationell samordnare kämavfallsen området. Uppdraget innebär att främja samordningen av de informations- och utredningsinsatser kommuner berörda av Svernsk som Kärnbränslehantering AB:s studier avseende lokalisering av använt kämbränsle och kämavfall finner nödvändiga. Svensk Kämbränslehantering AB genomförde åren 1993-1996 en förstudie förutsättningarna att lokalisera ett djupförvar för använt om kärnbränsle inom Malå kommun. Efter beslut kommunfullmäktige av anordnades i september 1997 kommunal folkomröstning. Frågan som en ställdes till väljarna Ska Svensk Kämbränslehantering AB få var: fortsätta söka plats för djupförvar använt kämbränsle i Malå komav mun. Resultatet folkomröstningen innebar att nej-sidan segrade av med 54 % rösterna mot 44 % för ja-sidan. av I samråd med företrädare för Malå kommun har den Nationelle samordnaren uppdragit Statsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet att studera opinionsbildningsprocessen i samband med folkomröstningen och att redovisa resultaten i rapport. Slutsatser och en åsikter framförts i föreliggande rapport är forskarnas egna och som behöver inte nödvändigtvis sammanfalla med uppdragsgivarens. Rapporten bedöms generellt intresse, eftersom den belyser vara av villkoren för ett demokratiskt beslutsfattande i frågeställningar av stor betydelse för invånare i en kommun.

Nationelle samordnaren på kämavfallsområdet M 1996:C, Miljödepartementet, 103 33 Stockholm.

FRITZE

ll-lz. |A;I PL1i-:1,ik.1"|0N1aR

POSTADRESS: 106 47 STOCKHOLM FAXo8690 91 91. TELEF0N:o8-69o 91 90 E-POST: frirzes.order@liber.se FRITZESlNTERNETBOKHANDEL: www.fritzes.se

ISBN 91-38-20924-l ISSN 0375-250X