Bankstödsnämnden

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

S

min

Statens offentliga utredningar

mygg

Finansdepartementet

Bankstödsnämnden

Betänkande av utredningen Fi 199304 om organisation av

Bankstödsnärrmden Stockholm 1993

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget som ingår i C E Fritzcs AB. Allmänna Förlaget ombesörjer också, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor. remissutsändningarav SOU och Ds.

Beställningsadress Fritzes kundtjänst 10647 Stockholm Fax 08-20 50 21 Telefon 08-690 90 90

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTW ISBN 91-38-13322-9 Stockholm 1993 ISSN 0375-25OX

SOU 199328

Till statsrådet Bo Lundgren

Regeringen bemyndigade den 12 december 1992 dir. 1993 10 det statsråd som föredrar frågor som gäller kreditväsendet att tillkalla en särskild utredare för att utarbeta dels förslag till organisation av den myndighet som skall hantera finansiellt stöd till banker och vissa andra kreditinstitut Bankstödsnämnden dels förslag till instruktion för myndigheten. I uppdraget ingår också att vidta de förberedelser som krävs ñr inrättandet av myndigheten. Med stöd av detta bemyndigande tillkallades den 9 februari 1993 generaldirektören Stefan Ingves som särskild utredare. Till experter i utredningen förordnades den 9 februari 1993 departementsrådet Lena Abjömer, departementsrådet Magnus Lundeberg, nu-

mera verkställande direktören Ulla Lundquist, råttschefen Bengt-Åke

Nilsson och departementsrádet Hans Schedin. Den 9 mars 1993 förordnades direktören Axel Rydberg att som expert biträda utredningen. Till utredningens sekreterare förordnades den 9 februari 1993 departementssekreteraren Arne Berggren och departementssekreteraren Björn Jämhäll. Utredningen har antagit namnet Utredningen Fi 199304 om organisation av Bankstödsnâmnden. Utredningen får härmed överlämna sitt betänkande Bankstödsnämnden.

Stockholm den 22 mars 1993.

Stefan Ingves

Magnus Lundeberg

2 SOU 199328

Innehållsförteckning

Sammanfattning 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förñittningsförslag 5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förslag till förordning statligt stöd till banker och om

andra kreditinstitut 5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förslag till förordning om ändring i sekretess-

förordningen 1980657 10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l Uppdraget 13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 Allmänna utgångspunkter 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Utredningens förslag till förordning om statligt stöd

till banker och andra kreditinstitut 17 . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Kommentar till författningsförslagen 19 . . . . . . . . . . . . . . 4.1 Förordning statligt stöd till banker och om andra kreditinstitut 19 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.2 Ändring i sekretessförordningen 1980657 40

. . . . . . . 4.3 Ikraftträdande 42 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 1 Utredningens direktiv 43 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

SOU 199328

Sammanfattning

För att garantera stabiliteten i betalningssystemet och för att trygga kreditförsöijningen har riksdagen beslutat att statligt stöd kan lämnas till banker och vissa andra kreditinstitut. Stödåtgârderna har inte reglerats i lag. Statens åtaganden läggs läst i riksdagens beslut. Det är emellertid lämpligt att huvuddragen av åtgärderna skrivs in i den förordning som reglerar Bankstödsnåmndens verksamhet. Utredningen föreslår därför att det i en förordning om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut tas in bestämmelser om dels vad Bankstödsnåmnden skall iaktta i sin handläggning av frågor om stöd dels instruktion för nämnden. I utredningens uppdrag ingår också att utarbeta förslag till organisation av Bankstödsnåmnden och att vidta de förberedelser som krävs för inrättandet av myndigheten. Utredningen kommer senare att redovisa sina överväganden i dessa frågor.

SOU 199328

Författningsförslag

1 Förslag till

Förordning om statligt stöd till banker och andra

kreditinstitut

Härigenom föreskrivs ñljande.

Förordningens innehåll 1 § Frågor om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut handläggs av Bankstödsnämnden. I 2-13 §§ finns bestämmelser om vad nämnden skall iaktta i sin handläggning av frågor om stöd. I 14 -25 §§ finns bestämmelser med instruktion för nämnden.

Stödets syfte 2 § För att garantera stabiliteten i betalningssystemet och trygga kreditförsörjningen ges stöd till institut som anges i 3

Institut som kan få stöd 3 § Stöd lämnas till banker med svensk oktroj, 2. kreditinstitut med statlig anknytning, nämligen Konungariket Sveriges Stadshypotekskassa, Stadshypotek Aktiebolag, Sveriges Allmänna Hypoteksbank, Svenska skeppshypotekskassan, Statens Bostadsñnansieringsaktiebolag, SBAB, Aktiebolaget Svensk Exportkredit, Aktiebolaget Industrikredit och Lantbrukskredit Aktiebolag, 3. kreditinstitut som ägs av en bank med svensk oktroj, 4. företag som inrättats ett stödberättigat institut ett led i av som en rekonstruktion.

Författningsförslag SOU 199328

Åtagandets omfattning och inriktning

4 § Stöd lämnas i den omfattning behövs för att instituten skall som kunna fullgöra sina förpliktelser i rätt tid. Stöd lämnas till fortsatt verksamhet i institut som är livskraftiga, 2. ñr rekonstruktion eller avveckling i ordnade former av institut som inte kan förväntas uppnå lönsamhet på lång sikt.

5 § Det statliga åtagandet omfattar inte aktiekapital, 2. kapitaltillskott får ingå i ett instituts kapitalbas som supplemensom tätt kapital till etthundra procent av det primära kapitalet. upp

Åtagandet omfattar inte heller förpliktelser uppenbarligen är

som oförenliga med en sund bankverksamhet.

6 § Stöd kan ges exempelvis som garantier täcker framtida kreditförluster och utebliven avkastsom ning på vissa tillgångar, - 2. lån eller garantier för lån, 3. garantier vid nyemission, 4. kapitaltillskott.

7 § Stödet skall utformas på ett affärsmässigt och konkurrensneutralt sätt. Statens långsiktiga kostnader för stödet skall hållas så låga som möjligt. Stödet skall utformas så att statens insater så långt som möjligt kan åter-

vmnas. institut erhållit stöd återfår sin lönsamhet bör staten tillför- Om som säkras del i den värdestegring som då uppkommer.

Förfarandet i stödärenden

8 § Ansökan stöd görs hos Bankstödsnänmden. om

9 § Bankstödsnämnden beslutar stöd, inte annat följer av andra om om stycket. Beslut stöd får förenas med villkor. om Ärenden är principiell betydelse eller garantier som skall som av avser utfärdas Riksgäldskontoret eller i övrigt är större vikt skall av av nämnden med eget yttrande överlämna till regeringen.

SOU 199328 Föifattningsförslag 7

Uppföljning av beviljat stöd 10 § Bankstödsnämnden skall löpande följa utvecklingen i de institut som fått stöd. Nämnden skall bevaka att villkor om återbetalning och andra villkor för stödet uppfylls.

Förvaltning av aktier och andra tillgångar ll § Bankstödsnämnden skall, i den utsträckning regeringen bestämmer, förvalta aktier och andra tillgångar som staten äger eller får som säkerhet i samband med att stöd lämnas. Statens ägande skall avvecklas så snart det kan ske på ett affärsmässigt lämpligt sätt.

Avgifter 12 § Bankstödsnämndens verksamhet skall bekostas av de institut vars ansökan om stöd bereds av nämnden, 2. som beviljats stöd. Avgiften skall baseras på nämndens kostnader för beredning av ansökan om stöd och hantering av beviljat stöd i varje enskilt an.

Samverkan mellan myndigheter 13 § Bankstödsnämnden skall i viktigare frågor som berör även Riksbanken, Finansinspektionen och Riksgäldskontoret samråda med dessa myndigheter. Vid sådant samråd skall nämnden lämna berörda myndigheter de uppgifter som behövs. Nämnden skall samråda med Konkurrensverket i frågor rör som verkets ansvarsområde.

Bankstödsnämnden lérkrfömrdningens tillämpning 14 § Verksförordningen 1987 l 100 skall tillämpas på Bankstödsnämnden med undantag av 30

Myndighetens ledning 15 § Bankstödsnämndens generaldirektör är chef för myndigheten. Generaldirektören skall ha ställñreträdare. en

8 F ärfatttzirzgjärslag SOU 199328

Styrelsen 16 § Bankstödsnämndens styrelse består högst sju personer, generaldiav rektören medräknad. Regeringen bestämmer är ordförande. vem som Styrelsen får inom sig utse en vice ordförande. Styrelsen år beslutför när ordföranden eller vice ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande.

Organisation 17 § Bankstödsnämnden beslutar nämndens organisation. om

Personalföneträdare 18 § Personalföreträdarförordningen 1987 1 100 skall tillämpas på Bankstödsnämnden.

Personalansvarsnâmnderz

19 § Bankstödsnänmdens personalansvarsnämnd består förutom av generaldirektören och personalföreträdama ytterligare två ledamöter - av som utses av styrelsen. Personalansvarsnämnden är beslutför när ordföranden samt minst en personalñreträdare och ledamot år närvarande. en annan

Styrelsens ansvar och uppgifter 20 § Utöver vad i 13 § verksförordningen 19871100 skall som anges styrelsen besluta i frågor ankommer på nämnden enligt 9 som 2. viktigare frågor ankommer på nämnden enligt ll som

Intern revision

21 § Bankstödsnämnden skall ha intern revision. Revisionen skall bedrivas enligt god sed på området. Internrevisionen skall vara direkt underställd styrelsen. Resultatet sådan revision skall redovisas för av styrelsen.

SOU 199328 Författningqförslag 9

Tjänstetillsättning m.m.

22 § Generaldirektören förordnas av regeringen för bestämd tid. en Tjänsten som ställföreträdare för generaldirektören tillsätts regeringen av efter anmälan av generaldirektören. Andra tjänster tillsätts av Bankstödsnämnden.

23 § Andra styrelseledamöter än generaldirektören regeringen utses av för en bestämd tid.

Bisysslor m.m.

24 § Den som är ledamot av Bankstödsnämndens styrelse eller tjänstgör hos nämnden får inte vara anställd hos eller ha uppdrag ñr bank eller en något annat kreditinstitut som avses i 3 inte annat följer andra om av stycket. Efter tillstånd av regeringen får den är ledamot nämndens som av styrelse eller tjänstgör hos nämnden ha uppdrag hos institut i vilket staten äger aktier och andra tillgångar. Ledamöter i nämndens styrelse samt de arbetstagare och uppdragstagare hos nämnden som styrelsen bestämmer skall skriftligen anmäla sitt innehav och ändring i innehavet av fondpapper i 2 § insidersom anges lagen 19911342. Styrelsen bestämmer hur anmälan enligt tredje stycket skall ske. Generaldirektören får inte utan tillstånd regeringen ha lån hos ett av sådant institut som avses i 3

Överklagande

25 § Bankstödsnämndens beslut i personalärenden får överklagas hos regeringen om något annat inte följer av lagen 1971309 om behörighet för ñrvaltningsdomstol att pröva vissa mål, lagen 1987439 om inskränkning i rätten att överklaga, andra ñreskrifter. - Nämndens beslut i andra ärenden får överklagas bara om det är särskilt föreskrivet.

Denna förordning träder i kraft den l maj 1993.

Författningqförslag SOU 199328

2 Förslag till

förordning ändring i sekretessförordningen 1980657;

om

Härigenom föreskrivs bilagan till sekretessförordningen 19806571

att skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Bilaga

Verksamheten består i Särskilda begränsningar i sekretessen

tillståndsgivning och tillsyn sekretessen gäller inte i ärenden 111. avseende järnvägsákerhet avses i 8 kap. 16 § sekretesssom som banverket lagen handhas av

Sakregister till bilagan

Sifrorna avser punkter i bilagan

Balansräkning 69 Banverket 1 1l

Föreslagen lydelse

Verksamheten består i Särskilda begränsningar i sekretessen

111. tillståndsgivning och tillsyn sekretessen gäller inte i ärenden avseende jämvågssäkerhet i 8 kap. 16 § sekretesssom som avses banverket lagen handhas av

112. stöd enligt förordningen 1993000 statligt stöd till om banker och andra kreditinstitut

lFörordningen omtryckt 19911756. Senaste lydelse 19921023.

SOU 199328 Förgfanningvärslag ll

Sakreg ister till bilagan

Simvrna avser punkter i bilagan

Balansräkning 69 Bankvtäøtsndmrxden 112 Banverket l 11

Denna ñronining träder i kraft den 1 maj 1993.

SOU 199328

1 Uppdraget

Direktiven återfinns i bilaga Enligt direktiven består uppdraget tre delar. Utredningen skall såav ledes utarbeta dels ñrslag till organisation av Bankstödsnâmnden dels förslag till instruktion för nämnden. Slutligen skall utredningen också vidta de förberedelser krävs för inrättandet myndigheten. som av I detta betänkande lämnas förslag till förordning statligt stöd till om banker och andra kreditinstitut. Förordningen innehåller dels bestämmelser om vad Bankstödsnämnden skall iaktta i sin handläggning frågor av om stöd dels bestämmelser med instruktion för nämnden.

Övriga delar av uppdraget, dvs. förslag till organisation Bankstöds-

av nämnden och en redogörelse för de förberedelser vidtagits ñr insom rättandet av nämnden, kommer att lämnas senare. Under arbetet med betänkandet har synpunkter inhämtats från Sveriges riksbank, Finansinspektionen, Riksgäldskontoret och Riksrevisionsverket.

SOU 199328

2 Allmänna

utgångspunkter

Den 18 december 1992 fattade riksdagen beslut om åtgärder för att stärka det finansiella systemet prop. 199293l35, bet. 199293NU 16, rskr. 199293 155, SFS 19936 och 7. Riksdagen konstaterade att delar det av finansiella systemet i nuvarande lågkonjunktur utsätts för svåra ekonomiska påfrestningar genom stora kreditñrluster och växande andel osäkra en lånefordringar. Det slogs också last att staten har det yttersta ansvaret för att betalningssystemet fungerar och kreditförsörjningen tryggas. Riksdagens beslut innebär att staten skall garantera att banker och vissa andra kreditinstitut kan fullgöra sina förpliktelser i rått tid. Staten fullgör sitt åtagande genom att lämna stöd till fortsatt verksamhet i livskraftiga institut, varvid stödet förenas med krav på åtgärder från institutets sida, eller genom att lämna stöd till rekonstruktion eller avveckling i ordnade former av institut inte kan förväntas uppnå lönsamhet på lång sikt. som Stödåtgärderna skall utformas på ett affärsmässigt sätt och så att statens långsiktiga kostnader för stödet minimeras. Kostnaderna för stödet skall så långt det år möjligt återvinnas till staten. Staten skall eftersträva att inte bli ägare till banker eller andra kreditinstitut. Stödet kan ges i form av lån, garantier, kapitaltillskott eller på annat sätt. Stödsystemet skall kvarstå så länge det behövs. Det skall inte avvecklas förrän så kan ske utan att fordringsägamas intressen riskeras. En avveckling kan genomföras först efter ett nytt beslut riksdagen. av Stödet riktas i första hand till banker och till kreditinstitut med statlig anknytning och utformas så att ett instituts samtliga förpliktelser kan infrias. Riskkapital i form aktiekapital och eviga förlagslån omfattas av däremot inte det statliga åtagandet. Detsamma gäller förpliktelser av som uppenbarligen inte är förenliga med sund bankverksamhet. en En särskild myndighet Bankstödsnämnden skall inrättas - - för att hantera stödfrågor.

SOU 199328

3 Utredningens förslag till förordning

stöd till

om statligt banker och andra

kreditinstitut

Av prop. 199293135 framgår bl.a. att stödåtgärderna inte behöver regleras i lag, men att lämplighetsskäl kan tala för att huvuddragen av åtgärderna skrivs in i instruktionen ñr Bankstödsnämnden. Riksdagens beslut innebär inte någon ändring i detta avseende. Utredningen delar uppfattningen att det är lämpligt att huvuddragen av de statliga stödåtgärderna anges i en ñriättning. Därigenom de instiges tut som söker stöd, andra intressenter och allmänheten möjlighet att en i ñrfattningsform få samlad bild vad Bankstödsnämnden enligt en av riksdagens beslut skall iaktta i sin handläggning av frågor om stöd. Det kan diskuteras om bestämmelserna stödet skall ingå i om samma författning de bestämmelser utgör instruktion för Bankstödssom som nämnden eller om två, skilda författningar är att föredra. Utredningen har emellertid inte funnit några fördelar med uppdelning på två författen ningar en med de övergripande bestämmelserna stöd och med - om en instruktion för Bankstödsnämnden. Tvärtom talar, enligt utredningens uppfattning, övervägande skäl ñr att hålla samman de två delarna i en författning. Härigenom ges en tydligare bild vad Bankstödsnämnden av har att iaktta i sin verksamhet samtidigt det klargörs hur nämnden som fungerar. Utredningen föreslår därför att såväl bestämmelser vad Bankstödsom nämnden skall iaktta i sin handläggning av frågor om stöd som bestämmelser med instruktion för nämnden tas in i författning. Den en föreslås få rubriken Förordning statligt stöd till banker och andra om kreditinstitut.

SOU 199328

4 Kommentar till

författningsförslagen

4.1 Förordningen stöd

om statligt till banker och

andra kreditinstitut

4.1.1 Inledning

Innebörden av statens åtagande gentemot banker och vissa andra kreditinstitut framgår av riksdagens beslut. Det är således detta beslut som är grunden för vad Bankstödsnåmnden har att iaktta när det gäller t.ex. vilka institut som kan få stöd, stödets omfattning och inriktning samt förfarandet i ärenden om stöd. Som konstaterats i föregående avsnitt år det emellertid lämpligt att huvuddragen av de åtaganden om statligt stöd som beslutats av riksdagen skrivs in i den författning reglerar nämndens som verksamhet. Eftersom det är riksdagens beslut som år normerande för vad Bankstödsnämnden har att iaktta i sin handläggning frågor stöd har av om motiveringarna till 2-13 §§ i förslaget hämtats från prop. l99293135. De har dock redigerats med hänsyn till författningsförslagets disposition. Dessutom har vissa kompletteringar av i huvudsak teknisk natur gjorts.

4.1.2 Förordningstexten

Förordningens innehåll 1 § Frågor om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut handläggs av Bankstödsnämnden. I 2-13 §§ finns bestämmelser vad om nämnden skall iaktta i sin handläggning av frågor stöd. I 14om 25 §§ finns bestämmelser med instruktion för nämnden.

l paragrafen slås inledningsvis fast att frågor stöd handläggs om av Bankstödsnämnden. Vidare framgår att förordningen såväl innehåller bestämmelser om vad nämnden har att iaktta i sin handläggning stödav ärenden som bestämmelser med instruktion för nämnden. En närmare redogörelse för innebörden härav har lämnats i avsnitt 4.1.1.

20 Kommentar till föifattningsförslagen SOU 199328

Stödets syfte 2 § För att garantera stabiliteten i betalningssystemet och trygga kreditförsörjningen stöd till institut anges i 3 ges som

Syftet med stödet och bakgrunden till det finns beskrivet i prop. 1992932135 s. 15 ff.

Institut som kan få stöd

3 § Stöd lämnas till banker med svensk oktroj, kreditinstitut med statlig anknytning, nämligen Konungariket Sveriges Stadshypotekskassa, Stadshypotek Aktiebolag, Sveriges Allmänna Hypoteksbank, Svenska skeppshypotekskassan, Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB, Aktiebolaget Svensk Exportkredit, Aktiebolaget Industrikredit och Iantbrukskredit Aktiebolag, kreditinstitut bank med svensk oktroj, som ägs av en företag inrättats ett stödberättigat institut ett led i som av som en rekonstruktion.

Det är naturligt att stödet i första hand riktas mot banker. Samtliga banker med svensk oktroj omfattas, alltså även de utlandsägda bankerna. Detta framgår punkt Däremot ligger det i sakens natur att ett av svenskt stödsystem inte omfattar sådana utländska banker som är etablerade här i landet genom filial. Vissa kreditinstitut med statlig anknytning omfattas också av stödet, nämligen Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Sveriges Allmänna Hypoteksbank, Svenska skeppshypotekskassan, Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB, AB Svensk Exportkredit, AB Industrikredit och Lantbrukskredit AB. När det gäller Stadshypotekskassan har riksdagen beslutat att kassan skall ombildas till ett kreditaktiebolag prop. 199192 l 19, bet. 199192NU32, rskr. 199192323, SFS 1992700, 701 och 1123. Även det nybildade kreditaktiebolaget Stadshypotek AB, bolagsordningen godkänts regeringen den 26 november 1992 vars av skall omfattas det statliga âtagandet. De nämnda instituten har av nu under punkt För Hypoteksbankens del har något förslag räknats upp ombildning ännu inte presenterats. Någon anledning att ha en annan om uppfattning beträffande det institut kan komma i Hypoteksbankens som

SOU 199328 Kommentar till författningsjförslagen 21

ställe finns emellertid inte. Frågan får behandlas i samband med kommande beslut om ombildning av landshypoteksinstitutionen. De institut som nu angetts har en särskild roll att fylla när det gäller att tillgodose samhällets behov långsiktiga krediter. Detsamma gäller av de bankägda bostadsfmansieringsinstituten. Dessa omfattas därför också av det statliga åtagandet. Detta framgår av punkt 3. Redan statens generella åtagande gentemot bankerna kommer att underlätta ñr en bank att se till att bankens dotterföretag kan fullgöra sina förpliktelser. När det blir fråga om att utforma stödet till en bank bör också hänsyn tas till behovet av stöd för i första hand sådana dotterföretag i Sverige och utlandet som omfattas av kapitaltäckningsregler, såsom bostadsinstitut och fmansbolag. I undantagsfall kan det också visa sig lämpligt att stödet riktas direkt till ett dotterföretag. I en rekonstruktionsfas kan det vidare bli fråga att rikta stödet till om ett företag som inrättats ett stödberättigat institut för att ta hand av om t.ex. nödlidande krediter. Det gäller även i de fall företaget får andra ägare än det stödberättigade institutet. Detta framgår punkt 4. av Också övriga kreditinstitut, som exempelvis fristående ñnansbolag och Näringslivskredit AB samt ñrsäkringsbolagen, spelar viktig roll i det en finansiella systemet. Deras verksamhet år dock inte det slaget att av exempelvis en betalningsinstållelse omedelbart leder till allvarliga störningar i betalningssystemet eller får vittgående konsekvenser för den långsiktiga kreditförsörjningen. I kan föras stort sett samma resonemang beträffande sådan sparkasseverksamhet bedrivs exempelvis HSB som av och KF. Dessa institut omfattas därför inte det aktuella åtagandet. av nu Med den utformning som stödet fått omfattas inte sådana utländska ñretag som är moderföretag till svensk bank. Stödsystemet omfattar en inte heller företag enligt dispensregeln i l kap. 4 § andra stycket som bankaktiebolagslagen 1987618 har rätt moderföretag till att vara en bank. Försäkringsbolag som äger bank omfattas heller inte. Stödsystemet skall vara så konkurrensneutralt möjligt mellan de som institut som omfattas av det statliga åtagandet. En sådan avvägning bör också göras mellan institut som omfattas av stödet och sådana som inte omfattas. De institut som inte omfattas åtagandet, är verkav men som samma inom samma sektor de institut omfattas, kan natursom som av liga skäl få en sämre ställning på marknaden. I den avvägning såsom ledes måste göras har dock frågan om att begränsa det statliga åtagandet en större tyngd än frågan om att skapa en så konkurrensneutral situation som möjligt. De institut som inte omfattas av åtagandet kommer dess-

22 Kommentar till författningqförslagen SOU 199328

utom att allmänt sett få bättre förutsättningar för sin verksamhet än om åtagandet inte hade gjorts.

Åtagandets omfattning och inriktning

4 § Stöd lämnas i den omfattning behövs for att instituten skall som kunna fullgöra sina förpliktelser i rätt tid. Stöd lämnas till fortsatt verksamhet i institut som är livskraftiga, 2. for rekonstruktion eller avveckling i ordnade former institut av inte kan förväntas uppnå lönsamhet på lång sikt. som

Genom riksdagens beslut har slagits fast att staten tar ansvar för betalningssystemet och kreditförsörjningen. Riksdagen har gett regeringen ett generellt bemyndigande att vidta stödåtgärder som garanterar att banker och vissa andra institut kan fullgöra sina förpliktelser. Pâ grund av statens åtagande får Riksbanken möjlighet att i sin egenskap av lender of last resort förse instituten med likvida medel i svensk eller utländsk valuta, vilket i sin tur innebär att instituten kan infria sina förpliktelser i rätt tid. Vidare får instituten möjlighet att åta sig nya förpliktelser på sedvanliga villkor. Ett sådant statligt åtagande kommer samtliga institut som omfattas av åtagandet till godo, i så motto att instituten oavsett om stödåtgärder satts in eller inte kan förlita sig på att få det stöd som behövs. För stödet gäller följande riktlinjer. Institut bedöms livskraftiga får möjlighet att under en översom vara gångsperiod erhålla stöd från staten. Stöd skall i den utsträckning ges krävs för att institutet skall kunna fortsätta verksamheten. Institut som har fått stöd och sedan drabbas större förluster än som förutsetts som av kan erhålla utökat stöd. Stödet kan då komma att få utformning en annan och förenas med långtgående krav på åtgärder från institutets sida. mer Institut inte kan förväntas uppnå långsiktig lönsamhet skall som antingen rekonstrueras så att de blir livskraftiga eller avvecklas i sådana former att institutets förpliktelser kan infrias i rätt tid. Det är nödvändigt att staten försäkrar sig om att instituten använder stödet på ett effektivt sätt. Staten måste därför kunna ställa krav på åtgärder från institutens sida och få insyn och kontroll över hur de statliga stödmedlen används.

SOU 199328 Kommentar till författningsförslagen 23

5 § Det statliga åtagandet omfattar inte aktiekapital, kapitaltillskott som får ingå i ett instituts kapitalbas som supplementärt kaptial till etthundra procent av det primära kapitalet.

Åtagandet omfattar inte heller förpliktelser uppenbarligen är

som oförenliga med en sund bankverksamhet.

De statliga åtgärderna skall utformas så att livskraftiga institut kan fortsätta med en normal verksamhet. För andra institut kan omfattande rekonstruktioner komma i fråga. Ett instituts verksamhet kan också komma att awecklas. I en awecklingssituation ställs frågan om vilka ñrpliktelser som omfattas av det statliga åtagandet sin spets. Aktiekapitalet är ett rent riskkapital. En aktieägare riskerar alltid att förlora sitt satsade kapital. Aktieägarna kan inte ställa krav på att återfå sina satsade medel annat än i samband med en likvidation av bolaget. Det statliga åtagandet omfattar därñr inte aktiekapitalet. Detta framgår av första stycket punkt Det kan tilläggas att bestämmelsen tar sikte på det befintliga aktiekapitalet. Att det i samband med nyemission är möjligt att ge stöd som också omfattar aktiekapital framgår av 6 § 3 p. Utöver aktiekapitalet finns olika slags lån som har karaktären av riskkapital. Dessa behandlas i första stycket punkt 2. En form är sådana kapitaltillskott som enligt Finansinspektionens föreskrifter till 2 kap. 9 a § bankrörelselagen 1987617 får ingå i en banks kapitalbas som supplementärt kapital upp till 100 % av det primära kapitalet, i första hand s.k. eviga förlagslån. För att klassas sådant kapitaltillskott som krävs enligt Finansinspektionens föreskrifter att beloppet är kontant betalt, att det tagits upp utan säkerhet, att löptiden är obegränsad, att lånet är ouppsägbart från långivarens sida och inte får återbetalas utan medgivande av Finansinspektionen, att rântebetalningar kan skjutas upp om bolagets resultat inte medger räntebetalning, att lånet har efterstâlld betalningsrâtt samt att lånet kan tas i anspråk för förlusttâckning under löpande verksamhet, dvs. utan att bolaget måste träda i likvidation. Det förhållandet att lånen har en obegränsad löptid och kan användas ñr förlusttäckning gör att de har karaktär riskkapital. Visserligen av kvarstår låntagarens fordran med det ursprungliga beloppet vid en eventuell likvidation, men det faktum att lånen kan skrivas ned för att täcka förluster gör det möjligt att undvika eller skjuta likvidation. upp en Lånen fyller därigenom i en ñrlustsituation i princip funktion samma som fritt eget kapital och omfattas därför inte det statliga åtagandet. av

24 Kommentar till författningqförslagen SOU 199328

Vanliga förlagslån omfattas däremot, liksom övriga i balansräkningen förpliktelser. Häri inbegrips inte bara lån och liknande förupptagna pliktelser utan också förpliktelser gentemot borgenårer i största allmänhet, såsom leverantörer och producenter av varor och tjänster. Ett institut kan vidare ha eller mindre vittgående latenta åtaganden mer inte avspeglas i balansräkningen. Här kan bl.a. förekomma olika som slags garanti-och borgensåtaganden och åtaganden i form av t.ex. termins- och optionskontrakt och s.k. swapavtal. Sådana åtaganden är en naturlig verksamheten och innefattas därför i det statliga åtagandel av det. Det statliga åtagandet är synnerligen långtgående och innebär att berörda institut erbjuds ett omfattande stöd. För att förhindra ett otillbörligt utnyttjande omfattar åtagandet inte förpliktelser som uppenbarligen strider mot vad år förenligt med sund bankverksamhet. Detta som framgår av andra stycket. Förpliktelser har tillkommit på ett lagstridigt sätt skall givetvis inte som åtagandet. Det skall inte heller gälla förpliktelser där villomfattas av koren på ett otillbörligt sätt innebär ett gynnande av institutets motpart eller någon Ett exempel ett sådant otillbörligt förfarande är att arman. statligt garanterat institut övertar förpliktelse icke affärsmässiga ett en grunder och att det framstår uppenbart att skälet för övertagandet år som förpliktelsen skall komma i åtnjutande det statliga åtagandet. Såatt av dana icke affärsmässiga åtaganden och förpliktelser innebär ett otillsom börligt gynnande part samt skada för institutet strider uppenbarav en ligen mot vad är förenligt med sund bankverksamhet och omsom en fattas därför inte ett statligt åtagande. Det finns dock skäl att tro att av sådana förpliktelser inte kommer att förekomma annat än i rena undan-

tagsfall.

6 § Stöd kan ges exempelvis som garantier täcker framtida kreditförluster och utebliven som avkastning på vissa tillgångar, lån eller garantier för lån, garantier vid nyemission, kapitaltillskott.

Paragrafen innehåller exempel i vilkaformer stöd kan ges.

Enligt de förutsättningar angetts i riksdagens beslut skall det statsom liga åtagandet fullgöras att regeringen eller Bankstödsnåmnden genom

SOU 199328 Kommentar till färfattningsförslagen

beslutar om olika stödåtgärder. Stödet kan i princip ges på två sätt, även om det inom dessa ramar kan finnas åtskilliga variationer. För det första kan staten köpa eller garantera värdet av tillgångar som är behäftade med osäkerhet och dålig avkastning. I praktiken rör det ger sig tillgångar i form fordringar för vilka låntagarna inte kan betala om av ränta eller amorteringar, s.k. nödlidande lån, och tillgångar som institutet tagit över till skyddande av fordran. För det andra kan staten stöd att garantera eller ge kapitaltillge genom skott ökar institutens kapitalbas och därmed deras förmåga att bära som förluster. I det följande kommenteras de fyra punkter räknats upp i exemplisom ñeringen.

Garantier av tillgångar punkt l Tanken bakom att staten garanterar värdet på vissa riskabla tillgångar år att skydda institutens kapitalbas. Förluster som uppkommer på dessa tillgångar bårs då till del staten i stället för att belasta institutens en av resultat och kapitalbas. En garanti kan utformas så att den täcker en viss andel av kreditförluster som uppstår på en avskild del av ett instituts tillgångsmassa. De tillgångar omfattas garantin bör i första hand vara nödlidande lån som av och tillgångar som tagits över för att skydda fordran. Garantin kan omfatta både befarade kreditförluster, som institutet är skyldigt att ta upp som en kostnad när låntagama inte fullgjort sina ñrpliktelser inom en viss tid, och konstaterade förluster som inte tidigare kostnadsförts. Garantin skall dock inte föranleda någon utbetalning förrän kreditförlustema konstaterats. Det är då möjligt att undvika att de befarade kreditförlustema belastar institutens resultat, till den del de täcks garantin, utan att det ställer krav på några omedelbara utbetalningar av från staten. statsbudgeten belastas först när kreditförlustema konstaterats. Garantin kan utformas så att den även täcker förluster till följd av uteblivna råntebetalningar och rånteeftergifter på nödlidande lån. Dessa törluster bör kunna ersättas fortlöpande staten. Det år också möjligt att av utforma liknande garantier för motsvarande förluster som hänför sig till sådana tillgångar instituten tagit över ñr att skydda fordran. som Instituten får på detta sätt en buffert som gör det möjligt ñr dem att under en övergångsperiod bära de risker och förluster som är förknippade med vissa tillgångar.

26 Kommentar till förfättningsjförslagen SOU 199328

Garantier detta slag kan även i samband med att ett institut får av ges ägare, eller vid försäljning av vissa tillgångar i ett institut. Garannya en tier med ett försäkringsinslag, s.k. finansiella försäkringar, kan också komma till användning. Oberoende vilken form garanti får bör den vara utformad så att av en institutet får bära del de förluster uppkommer på de tillgångar en av som omfattas garantin. På så sätt får institutet ett omedelbart intresse som av av att begränsa förlusterna på tillgångarna.

Lån eller garantier för lån punkt 2

Garantier för tillgångar skyddar institutens riskbärande kapitalbas men de kan inte bidra till att öka den. Institut har bristfällig kapitaltåcksom en ning måste möjlighet att erhålla direkta kapitaltillskott i form av förlagslån eller aktiekapitaltillskott. Vanliga lån utgör inte någon lösning eftersom de inte kan räknas in i institutens kapitalbas. Däremot ingår olika former förlagslån, med eller utan slutlig förfallodag, i kapitalav basen supplementärt kapital, dock bara upp till vissa gränser. Försom lagslån kan konvertibla till aktier, utgör primärt kapital. vara som Sådana förlagslån utan slutlig förfallodag som kan användas för förlusttäckning kvalificerar inte, sig enligt EGs direktiv eller Baselvare kommitténs rekommendationer, primärt kapital. Genom att de kan som användas för förlusttäckning har de emellertid ansetts kunna utnyttjas för att skydda det existerande primära kapitalet. Det bör dock framhållas att det råder oklarhet kring detta ñrhållande. Staten bör kunna garantera eller ge förlagslån under förutsättning att lånen kan utnyttjas till att stärka eller vidmakthålla institutets kapitalbas. Statliga garantier för vanliga obligationslån och andra former av lån som inte fyller dessa funktioner bör däremot normalt inte komma i någon av fråga delar ett stödprogram. Däremot omfattar det statliga åtagansom av det naturligtvis institutens möjlighet att fullgöra också sådana skyldigheter i rätt tid.

Garantier vid nyemission och kapitaltilLskott punkterna 3 och 4

På grund de krav gäller för relationen mellan primärt och suppleav som mentårt kapital är det i vissa fall inte möjligt att stärka ett instituts kapitalbas förlagslån. Det är då nödvändigt att institutet får ett genom tillskott aktiekapital. Om det inte är möjligt för institutet att utan av

SOU 199328 Kommentar till författningaförslagen 27

statlig medverkan erhålla erforderligt aktiekapital kan en tänkbar lösning vara att staten lämnar garantier i samband med en nyemission. En garanti kan utformas så att den skyddar värdet av nyemitterat kapital genom att placerama får rått att sälja de nyemitterade aktierna till staten till ett visst pris vid en viss tidpunkt eller om institutet kommer obestånd. En statlig garanti för vissa aktiers framtida värde innebär emellertid att andra emittenters tillgång till riskkapitalmarknaden försvåras. Marknaden för riskkapital är för närvarande synnerligen svag, vilket innebär att endast begränsade belopp kan erhållas ens med generösa garantier. Garantier av nyenrissioner av begränsad storlek bör därför endast undantagsvis kunna komma ifråga särskilda skäl talar för det, men villom koren måste i dessa fall utformas med omsorg. Kravet på affärsmässighet måste ställas högt, så att staten får marknadsmässig ersättning för att ta på sig kursfallsrisken. De institut som kan komma att erhålla garantier av detta slag skall betala en garantiavgift. Därigenom får garantiema en marknadsmässig form vilket reducerar risken för det uppstår störningar på kapitalmarknaden. Även tradiatt en tionell emissionsgaranti kan- komma i fråga, varvid staten tecknar och i vart fall temporärt innehar de aktier som inte kan placeras på marknaden. Om en lösning med ett kapitaltillskott direkt från staten bedöms ha fördelar kan som nämnts den lösningen väljas. I de fall en statlig insats i första hand syftar till att förse institutet med eget kapital kan en möjlighet vara att staten tecknar stamaktier. En annan möjlighet är att de aktier som staten tecknar förses med en begränsad rösträtt. Om staten förvärvar röstsvaga aktier bör staten tillförsäkra sig en rätt till utdelning före existerande aktieägare, vilket innebär att aktierna bör ha formen av preferensaktier. Det kan också bli aktuellt att begränsa möjligheterna till utdelning till andra aktieägare liksom att tillämpa olika former av vinstdelningsarrangemang. Staten kan tillförsäkra sig rätt genom en ñreskrift i bolagsordningen att konvertera röstsvaga preferensaktier till stamaktier. Rätten att konvertera aktierna bör i första hand utnyttjas om institutet inte fullgör de förpliktelser som år förbundna med preferensaktiema eller i samband med att staten avyttrar sitt innehav. Syftet med konverteringen skulle i det senare fallet vara att underlätta en försäljning av aktierna på marknaden, vilket också kan vara till fördel för instituten.

28 Kommentar till författningsförslagen SOU 199328

7 § Stödet skall utformas på ett affärsmässigt och konkurrensneutralt sätt. Statens långsiktiga kostnader för stödet skall hållas så låga som möjligt. Stödet skall utformas så att statens insatser så långt som möjligt kan återvinnas. Om ett institut som erhållit stöd återfår sin lönsamhet bör staten tillförsäkras del i den värdestegring som då uppkommer.

Enligt första stycket skall stödåtgärdema ges en så konkurrensneutral utformning som möjligt. Detta befrämjar den långsiktiga effektiviteten på marknaden. Konkurrensneutralitet uppnås genom att stöd inte ges i större utsträckning än nödvändigt och genom att återvinning av stöd säkerställs. En konkurrensneutral utformning av stödet behöver inte innebära att den nuvarande strukturen på kreditmarknaden bibehålls. Rekonstruktion såväl som avveckling av enskilda institut kan bli aktuella. Det är samtidigt viktigt att en mångfald på marknaden främjas, så att en effektiv konkurrens kan upprätthållas. I detta sammanhang bör det också framhållas att tillämpningen av gällande kapitaltäckningsregler i ett enskilt institut självfallet inte skall påverkas av det statliga åtagandet. Inte heller skall tillämpningen av placeringsreglementen som lagts fast av statsmakterna påverkas. Det är naturligt med hänsyn till att det statliga åtagandet skall vara temporärt. Det är också nödvändigt med hänsyn till konkurrensneutraliteten att de stödberättigade instituten otillbörligen. inte gynnas Det svenska bank- och kreditväsendet bör vara privatågt. Staten bör alltså inte eftersträva att bli ägare till sådana institut. Det statliga stödet måste emellertid så långt det är möjligt också präglas av affärsmässighet. l de fall ett aktiekapitaltillskott bedöms ha fördelar framför andra stödåtgärder, bör en sådan lösning kunna väljas. Staten har då möjlighet att återvinna sina kostnader vid en framtida ñrsâljning. En strävan skall därvid vara att avyttra aktierna när det är affärsmässigt lämpligt. Vad som nyss anförts gäller inte bara ägande i instituten som sådana utan också ägande av institutens tillgångar i form av exempelvis s.k. dåliga lån eller fastigheter som har tagits över för att skydda fordran. Av andra och tredje styckena framgår följande. Stödåtgärderna utformas så att statens långsiktiga kostnader för stödet minimeras. Statens kostnader skall i princip bäras av det institut som erhåller stödet. För livskraftiga institut som endast är i behov av temporärt stöd innebär det att stödet skall återvinnas när det år möjligt med hänsyn till institutets

SOU 199328 Kommentar till förfaltningsfärslagetz 29

ekonomiska situation. Även i övriga au skall stödet utformas så att statens långsiktiga kostnader minimeras. Eventuella statliga kapitaltillskott skall återvinnas. Det är också rimligt att staten kräver ersättning för den risk som kan vara förknippad med olika stödåtgärder om de institut som med hjälp av stödåtgärder återfår sin intjäningsförmåga och lönsamhet. Sådana institut kan komma att åter representera ett betydande värde. Det är i dessa fall också rimligt att staten får del i den värdestegring som då uppkommer och inte hade varit möjlig utan statens medverkan. som Riksdagens beslut jfr. prop. 199293 135 s. 28 och 30 innebär också, att institut som erhåller garantier från staten normalt skall betala en garantiavgift. Som nyss nämnts skall statens långsiktiga kostnader för stöd minimeras. För livskraftiga institut som endast behöver temporärt stöd innebär det att stödet skall utformas så att staten ersätts för sina kostnader när och i den takt som det är möjligt med hänsyn till institutets ekonomiska situation. När det är fråga om att staten skall kunna återvinna ersättning som ett institut erhållit med stöd av en garanti, bör ett återbetalningsvillkor i enlighet med vad som i prop. 199293135 anförts om den redovisningsmässiga behandlingen av statligt stöd inte riktas mot bolaget som sådant utan mot aktieägarna och göras beroende av framtida beslut om vinstutdelning av bolagsstämman. Som villkor för stöd bör därför ställas krav på att det i bolagsordningen tas in ett förbehåll om återbetalning samt att bolagsordningen i den delen inte får ändras utan regeringens medgivande. När staten har skjutit till aktiekapital, kan staten tillbaka sina insatser att sälja aktierna. En möjlighet är att institutet löser in genom annan statens aktier i samband med nedsättning av aktiekapitalet. Föreskrifter om nedsättning av aktiekapitalet kan ges i bolagsordningen. En ytterligare möjlighet för staten att få kompensation för kostnader och risk är att tillförsäkra sig rättigheter att i framtiden teckna aktier i institutet teckningsoptioner, som kan avyttras när de har fått ett värde på marknaden. Med en sådan konstruktion får staten del i värdetillväxten i institutet utan att bli ägare. I vissa fall kan ett institut behöva rekonstrueras för att bli livskmftigt. En rekonstruktion kan innebära tillskott av nytt aktiekapital från privata intressenter. Om det skall vara möjligt att attrahera nytt aktiekapital kommer staten inte alltid att kunna kräva att dess kostnader för stödet skall betalas tillbaka av det rekonstruerade institutet. Däremot bör staten

30 Kommentar till färfattningyörslagen SOU 199328

även i sådan situation regelmässigt rikta krav mot institutets befintliga

en egna kapital. När det gäller frågor om återvinning av statens stöd blir situationen sârprâglad i fråga sådana institut år helâgda av staten och där om som staten alltså i någon bemärkelse uppträder på båda sidor i ett avtal om stöd. Främst med hänsyn till behovet av god genomlysning och konkurrensneutralitet bör dock även de statsägda instituten, i första hand Nordbanken och SBAB, omfattas av samma system som övriga institut.

Förfarandet i stödärenden

8 § Ansökan om stöd görs hos Bankstödsnämnden.

Av paragrafen framgår att ansökan om stöd alltid görs hos Bankstödsnämnden. Detta gäller således även när ett ärende enligt 9 § andra stycket skall överlämnas till regeringen ñr avgörande.

9 § Bankstödsnämnden beslutar om stöd, om inte annat följer av andra stycket. Beslut om stöd får förenas med villkor. Ärenden är principiell betydelse eller garantier som av avser som skall utfärdas av Riksgäldskontoret eller i övrigt av större vikt skall nämnden med eget yttrande överlämna till regeringen.

Av första stycket framgår att det är Bankstödsnämnden som beslutar om stöd om inte annat följer av andra stycket. I detta ligger att det är nämnden skall bereda frågor om beslut om statliga åtgärder. Nämnsom den skall därvid ansvara ñr analys av den finansiella situationen m.m. i institut söker stöd. Även i de tall där beslutet enligt andra stycket som skall underställas regeringen för godkännande skall nämnden utforma förslag till villkor för stödet samt ingå och förvara de avtal av olika slag som behövs. När ett institut begär stöd, måste Bankstödsnämnden få tillfälle att granska institutets ekonomiska situation och andra förhållanden som är av betydelse för institutets framtida lönsamhet. En sådan granskning är nödvändig ñr att nämnden skall kunna bedöma om något stöd behövs och hur det i så fall skall utformas. Villkoren för statligt stöd skall utformas så att de institut som söker stöd inte har anledning att begära mer stöd än vad som är nödvändigt. Detta kan säkerställas utformningen villkoren för återvinning genom av

SOU 199328 Kommentar till författningqförslagen

av stödet. Det skall således inte vara lönsamt för ett institut att ta emot ett större stöd än vad som är nödvändigt. Staten kan använda olika slags villkor i samband med att stödet beslutas ñr att stödet inte skall bli mer omfattande än nödvändigt. Exempelvis skall det normalt tas ut en garantiavgift för olika slag av statliga garantier. Staten kan vidare i samband med beslut om stöd i vissa tall komma att ställa krav på nedsättning av det befintliga aktiekapitalet eller utdelningsbegränsningar. Sådana krav kan bli aktuella särskilt för institut som måste rekonstrueras eller awecklas. Ett institut som erhåller garantier, eller lån, där storleken på det statliga stödet beror på hur värdet av vissa av institutets tillgångar utvecklas, bör åläggas att föra över dessa tillgångar till en eller flera särskilda resultatenheter inom institutet eller till ett eller flera särskilda

bolag. Överföringen bör ske vid ett bestämt tillfälle men institutet bör

efter tillstånd kunna föra över ytterligare tillgångar av samma slag, liksom föra tillbaka tillgångar till den ordinarie rörelsen. Huruvida det skall vara ett separat bolag eller en särskild enhet inom institutet bör bestämmas från fall till fall, beroende på förutsättningarna i det enskilda institutet. Institutet skall utarbeta en plan för bolagetsenhetens verksamhet och löpande lämna rapporter till nämnden. I vissa fall kan staten också komma att kräva att ett institut skall utarbeta planer för hur institutets hela verksamhet skall rationaliseras eller rekonstrueras. Dessa planer skall underställas Bankstödsnämnden som administrerar stödet för godkännande. Institutet är då också skyldigt att genomföra planerna och löpande rapportera hur arbetet framskrider. För att få en så god genomlysning som möjligt av vidtagna stödåtgärder bör institut som erhåller stöd åläggas att i hel- och delårsbokslut informera om institutets resultat och ställning exklusive stödåtgärdema. Finansinspektionen bör med stöd av sitt bemyndigande att meddela föreskrifter i redovisningsfrågor kunna förelägga instituten en sådan uppgiftsskyldighet. Av andra stycket framgår, som tidigare antytts att beslut av Bankstödsnämnden i dess verksamhet som är av principiell betydelse eller i övrigt är större vikt skall slutligt prövas regeringen. Ärenden avseende av av garantier som skall utfärdas av Riksgäldskontoret skall också överlämnas till regeringen för avgörande.

32 Kommentar tillföjattningqförslagen SOU 199328

Uppföljning av beviljat stöd 10 § Bankstödsnämnden skall löpande följa utvecklingen i de institut som fått stöd. Nämnden skall bevaka att villkor om återbetalning och andra villkor för stödet uppfylls.

Av paragrafen framgår att det åligger Bankstödsnämnden att löpande kontrollera utvecklingen i de institut som erhållit stöd och försäkra sig om att dessa uppfyller de krav som är förenade med stöd. Nämnden skall också ansvara för att utbetalningar som följer av beslut om stöd är beräknade på korrekta underlag och att återbetalningar av stöd sker enligt de villkor som bestämts då stödet beviljats.

Förvaltning av aktier och andra tillgångar ll § Bankstödsnämnden skall, i den utsträckning regeringen bestämmer, förvalta aktier och andra tillgångar som staten äger eller får som säkerhet i samband med att stöd lämnas. Statens ägande skall avvecklas så snart det kan ske på ett affärsmässigt lämpligt sätt.

I de fall det statliga stödet får formen av aktiekapitaltillskott eller om staten på annat sätt förvärvar aktier ett led i en rekonstruktion eller som avveckling skall Bankstödsnämnden förvalta de förvärvade aktierna. Detsamma gäller aktier och andra tillgångar i institut som avses i 3 § som staten redan äger. I uppgiften ingår också att representera aktierna vid bolagsstämma. Om staten tar över fordringar eller andra tillgångar från ett institut skall dessa tillgångar också förvaltas av nämnden. Dessutom skall nämnden förvalta egendom staten fått som säkerhet i samband med ett beslut stöd. Som tidigare nämnts skall staten inte eftersträva att om bli ägare av banker eller andra kreditinstitut. I Bankstödsnämndens uppgifter ingår därför också att avveckla det statliga ägande som har samband med statens åtaganden. En sådan avveckling bör ske när det är affärsmässigt lämpligt. Vidare åligger det Bankstödsnämnden att påkalla konverteringar av aktier inför en försäljning. Regeringen bestämmer i vilken utsträckning uppgifter av det slag som nyss nämnts skall handhas av nämnden. Som nämnts skall det statliga stödet så långt det är möjligt präglas av affärsmässighet. Det ankommer på Bankstödsnämnden att beakta detta i sin verksamhet. Nämnden har emellertid också ett ansvar för att de åt-

SOU 199328 Kommentar till författningsförslagen 33

gärder som vidtas står i samklang med en önskvärd framtida struktur inom den finansiella sektorn. Bankstödsnåmnden måste därför även väga in övergripande faktorer såsom effektivitet, konkurrens och mångfald när de statliga stödåtgärderna utformas.

Avgifter 12 § Bankstödsnämndens verksamhet skall bekostas av de institut vars ansökan om stöd bereds av nämnden, 2. som beviljats stöd. Avgiften skall baseras på nämndens kostnader for beredning av ansökan om stöd och hantering av beviljat stöd i varje enskilt fall.

Av paragrafens första och andra stycke framgår att avgifter skall tas ut av instituten i proportion till den andel av Bankstödsnämndens ñrvaltningskostnader som uppkommer genom nämndens beredning av ansökan om stöd och hantering beviljat stöd. Avgifterna skall således i princip av motsvara nämndens kostnader i varje enskilt stödårende.

Samverkan mellan myndigheter

13 § Bankstödsnåmnden skall i viktigare frågor som berör även Riksbanken, Finansinspektionen och Riksgäldskontoret samråda med dessa myndigheter. Vid sådant samråd skall nämnden lämna berörda myndigheter de uppgifter som behövs. Nämnden skall samråda med Konkurrensverket i frågor som rör verkets ansvarsområde

Bankstödsnämnden är skyldig att, innan den lämnar ñrslag till regeringen, bereda Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgäldskontoret tillfälle att lämna synpunkter på stödåtgärdema. Detsamma bör gälla när nämnden fattar egna beslut om stödåtgârder, såvida inte beslutet är av ringa betydelse. Finansinspektionens ansvar för tillsynen över institut som erhåller stöd skall vara oförändrat. I tillsynsuppgiften ligger att verka ñr en ändamålsenlig struktur inom tillsynsområdet och att bevaka institutens finansiella ställning, organisation m.m. På Finansinspektionen ligger förutom att bevaka kapitaltåckningen i instituten och att övervaka att placeringsregler följs att godkänna vilka typer av instrument som får ingå som primärt respektive supplementärt kapital i institutens kapitalbaser. Inspektionen

34 Kommentar till föqfattningqfärslagen SOU 199328

skall vidare tolka och tillämpa lagstiftningen inom området samt, i de tall ett bemyndigande finns, utfärda de föreskrifter som behövs. Bankstödsnämnden kommer vidare i sin verksamhet att behöva bevaka att berörda institut utvecklas på det sätt som varit avsett. Det blir därvid av vikt ñr nämnden att tillse att den inte går in på Finansinspektionens ansvarsområde. Det kan därför inte uteslutas att Finansinspektionen och Bankstödsnämnden kan behöva klargöra sina roller i ett enskilt fall så att tillsynen kan bedrivas så effektivt som möjligt och så att onödig byråkrati undviks. Ett sådant klargörande förutsätts kunna ske i samråd mellan myndigheterna. Riksgäldskontoret har övergripande uppgifter vad gäller statlig garantigivning och statliga lån till näringslivet. Kontoret har en betydande erfarenhet av utformningen av garantivillkor och förvaltning av garantiåtaganden. Kontoret har sedan länge på kreditinstistora engagemang tutområdet, för närvarande i form av gnmdfonder i Konungarikets Sveriges stadshypotekskassa, Sveriges allmänna hypoteksbank, Svenska skeppshypotekskassan, Statens Bostadsfrnansieringsaktiebolag, SBAB, AB Svensk Exportkredit för engagemang ingångna före den 30 maj 1990, AB Industrikredit och Lantbrukskredit AB. Bankstödsnämnden skall därför innan beslut fattas samråda med Riksgäldskontoret i frågor om utformningen av lånevillkor och garantivillkor samt om stödåtgärder riktade till nämnda institut. Därmed säkerställs att utformningen blir konsistent med vad som tillämpas i andra sammanhang av Riksgäldskontoret för statliga engagemang på kapitalmarknaden. För stöd i form av lån eller kapitaltillskott som garanteras av staten men som lämnas av någon annan bör gälla att de statliga garantierna utfärdas av Riksgäldskontoret. För att det statliga åtagandet skall kunna utvecklas på ett effektivt sätt och för att kostnaderna för stödåtgärder skall kunna minimeras krävs alltså att de berörda myndigheterna samråder med varandra. Mellan Riksbanken, Finansinspektionen och Riksgäldskontoret finns redan ett utvecklat samråd, som till stor del sker utan förtattningsreglering. Med tanke på vikten av att Bankstödsnämnden redan från början fungerar på ett effektivt sätt bör emellertid samråd i frågor som rör nämndens verksamhetsområde eller har betydelse ñr betalningssystemets stabilitet regleras särskilt i författning. För Riksbankens del har ett tillägg prop. 199293l35, bet. 199293NU 16, rskr. 199293155, SFS 19937 gjorts i riksbankslagen 19881385 medan övriga myndigheters samrådsskyldighet skrivits in i respektive myndighets instruktion SFS

SOU 199328 Kommentar till föqfattningsförslagen

199388-89. Det åligger också Bankstödsnämnden att samråda med Konkurrensverket i frågor som rör det verkets ansvarsområde.

Bankstödsnämnden

Verksförordningens tillämpning 14 § Verksförordningen 19871100 skall tillämpas på Bankstödsnämnden med undantag av 30

Av paragrafen framgår att verksförordningen 19871100 skall tillämpas på Bankstödsnämnden. Detta gäller dock 30 § verksförordningen som innehåller bestämmelser om överklagande av myndighets beslut. Som framgår av 25 § gäller för Bankstödsnämnden särskilda bestämmelser om överklagande.

Myndighetens ledning 15 § Bankstödsnämndens generaldirektör är chef för myndigheten. Generaldirektören skall ha en ställföreträdare.

Av paragrafen framgår att Bankstödsnårrmdens generaldirektör är chef för myndigheten samt att det skall finnas en ställföreträdare för honom. Bestämmelser om förordnande av generaldirektör och tillsättande av ställföreträdare frnns i 22 § första stycket.

Styrelsen 16 § Bankstödsnämndens styrelse består av högst sju personer, generaldirektören medräknad. Regeringen bestämmer vem som är ordförande Styrelsen får inom sig utse en vice ordförande Styrelsen är beslutför när ordföranden eller vice ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande

Bankstödsnämnden skall ledas av en styrelse som beslutar i frågor om stödets utformning och omfattning inom de ramar som angetts av statsmakterna. Styrelsen utses av regeringen och består av högst sju leda-

möter, vilka två bör representera ett bredare allmânintresse. Övriga

av ledamöter bör ha särskild sakkunskap och erfarenhet av sådana frågor som kan bli aktuella att hantera för myndigheten. Som exempel på sådan sakkunskap kan nämnas experter från den finansiella sektorn och jurister

x

36 Kommentar till författningqförslagen SOU 199328

med specialitet i afñrsrätt. Finansdepartementet bör vara representerat. Myndighetens chef generaldirektören skall ingå i styrelsen. - - Styrelsens ordförande regeringen. utses av För att styrelsearbetet skall kunna bedrivas så effektivt som möjligt föreslås vidare att styrelsen möjlighet att inom sig utse en vice ges ordförande. Något behov ersättare för styrelseledamot har inte ansetts föreligga. av

Organisation 17 § Bankstödsnämnden beslutar om nämndens organisation.

Av paragrafen framgår att Bankstödsnâmnden beslutar om nämndens organisation. Bakgrunden till förslaget är dels att nämndens verksamhet inte bli permanent, dels att nämnden förutses ha endast ett beavses gränsat antal anställda.

Personalföreträdare 18 § Personalföreträdarförordrtingen 19871100 skall tillämpas på Bankstödsnämnden.

Förslaget följer normalfbrebilden för en myndighetsinstruktion.

Personalansvarsnämnden 19 § Banlstödsnämndens personalansvarsnämnd består förutom av generaldirektören och personalföreträdarna av ytterligare två leda- möter som utses av styrelsen. Personalansvarsnämnden är beslutför när ordföranden samt minst en personalföreträdare och en annan ledamot är närvarande

Förslaget följer normalförebilden.

Styrelsens ansvar och uppgifter 20 § Utöver i 13 § verksförordningen 19871100 vad som anges skall styrelsen besluta i frågor ankommer på nämnden enligt 9 som 2. viktigare frågor som ankommer på nämnden enligt 11

SOU 199328 Kommentar till författningqförslagen 37

Av 13 § verksförordningen 19871100 följer att styrelsen skall fatta beslut om en myndighets anslagsframställning och årsredovisning, åtgärder med anledning av Riksrevisionsverkets revisionsrapporter och den redovisning myndighetens chef skall lämna till regeringen enligt 10 § andra stycket verksförordningen samt sådana föreskrifter som riktar sig till enskilda, kommuner eller landsting. Detta bör gälla också Bankstödsnämnden. Därutöver skall nämnden fatta beslut i frågor som ankommer på nämnden enligt 9 § och i viktigare frågor som ankommer på nämnden enligt ll Med beslut avses här nämndens slutliga ställningstagande i ett ärende. Beslut av förberedande karaktär behöver inte fattas av styrelsen.

Intern revision 21 § Bankstödsnämnden skall ha intern revision. Revisionen skall bedrivas enligt god sed på området. Intemrevisionen skall vara direkt underställd styrelsen. Resultatet av sådan revision skall redovisas för styrelsen.

Bankstödsnämnden kommer att hantera mycket stora ekonomiska värden. Det föreslås därför att nämnden, förutom den revision som sker hos samtliga statliga myndigheter genom Riksrevisionsverkets försorg, också skall ha intern revision. Revisionen skall bedrivas i enlighet med god sed på området. Vad som är god sed anges i de riktlinjer som ges ut av Intemrevisoremas förening. I riktlinjerna styrks under att internrevisionen skall ha en oberoende ställning. Detta kommer till uttryck genom att det föreslås att intemrevisionen skall vara direkt underställd Bankstödsnämndens styelse och redovisa resultatet av revisionen för styrelsen.

T jänstetillsättning m.m. 22 § Generaldirektören förordnas av regeringen for en bestämd tid. Tjänsten som ställföreträdare för generaldirektören tillsätts av regeringen efter anmälan av generaldirektören. Andra tjänster tillsätts av Bankstödsnämnden.

Av paragrafen framgår att generaldirektören förordnas av regeringen för en bestämd tid. Hans ställföreträdare tillsätts av regeringen efter anmälan av generaldirektören. Andra tjänster tillsätts av Bankstödsnämnden.

38 Kommentar till färfattningqförslagen SOU 199328

23 § Andra styrelseledamöter än generaldirektören utses av regeringen för en bestämd tid.

Förslaget följer nomialförebilden för en myndighetsinstmktion. ordförande och vice ordförande i styrelsen finns Om utseende av bestämmelser i 16 § första stycket.

Bisysslor m.m. 24 § Den är ledamot Bankstödsnämndens styrelse eller tjänstsom av gör hos nämnden får inte anställd hos eller ha uppdrag för en vara bank eller något annat kreditinstitut som avses i 3 om inte annat följer av andra stycket. Efter tillstånd av regeringen får den som är ledamot av nämndens styrelse eller tjänstgör hos nämnden ha uppdrag hos institut i vilket staten äger aktier och andra tillgångar. Ledamöter i nämndens styrelse samt de arbetstagare och uppdragstagare hos nämnden styrelsen bestämmer skall skriftligen ansom mäla sitt innehav och ändring i innehavet av fondpapper som anges i 2 § insiderlagen 19911342. Styrelsen bestämmer hur anmälan enligt tredje stycket skall ske. Generaldirektören får inte utan tillstånd av regeringen ha lån hos ett sådant institut som avses i 3

Mycket höga krav pâ oberoende måste ställas ledamöterna i Bankstödsnämndens styrelse och på de personer som tjänstgör i nämnden. För tjänsteman hos Finansinspektionen gäller att denne inte för egen eller räkning får driva eller ha del i ett företag vars verksamhet faller annans inom inspektionens tillsynsområde. Han får inte heller vara anställd hos eller, åta sig uppdrag för ett sådant företag. För att upprätthålla ñrtroendet för närrmdens oberoende föreslås här en motsvarande bestämmelse beträffande bisysslor. Till skillnad mot vad är fallet hos Finansinspektionen bör förbudet omfatta även nämndens som styrelseledamöter. Som framgår ll § första stycket förvaltar och förfogar Bankstödsav nämnden i den utsträckning regeringen bestämmer över aktier och andra tillgångar ägs staten. För att nämnden skall kunna fullgöra sitt som av åliggande förvaltare aktier och andra tillgångar bör företrädare som av för nämnden kunna ingå i styrelsen för institut i vilka staten äger aktier

SOU 199328 Kommentar till författningsfärslagen

eller andra tillgångar. Så bör emellertid endast få ske efter tillstånd av regeringen. Ett förslag av denna innebörd har därför tagits in i andra stycket. För tjänsteman hos Finansinspektionen gäller, som nyss påpekats, dessutom ett förbud mot att ha del i företag vars verksamhet faller inom inspektionens verksamhetsområde. Detta innebär bl.a. att den som är tjänsteman hos inspektionen inte kan äga aktier i sådana företag. Ett motsvarande förbud skulle enligt utredningens mening vara alltför ingripande när det gäller Bankstödsnämnden. Det är emellertid av stor vikt att förhindra att det uppstår misstankar om att de personer som verkar inom nämnden missbrukar information de erhållit på grund av sin ställning. Enligt 11 § första stycket insiderlagen 19901342 får regeringen, om det med hänsyn till tillgången på kurspâverkande information inom en myndighet är påkallat för kontroll av lagens förbud mot insiderhandel, besluta att det skall föras en förteckning över vissa anställdas m.fl. innehav fondpapper. Den deltar i nämndens verksamhet kan förav som utsättas del av kurspåverkande information inte bara när det gäller banker och andra stödberättigade institut. Utredningen föreslår därför att styrelseledamöter samt de arbetstagare och uppdragstagare som styrelsen bestämmer skriftligen skall anmäla sitt innehav och ändring i innehavet av fondpapper som anges i 2 § insiderlagen. En bestämmelse av denna innebörd har tagits in i tredje stycket. För Finansinspektionens generaldirektör och dess avdelningschefer gäller vidare att de inte utan tillstånd får ha lån hos företag som står under inspektionens tillsyn. Tillstånd meddelas av regeringen i fråga om generaldirektören och av inspektionen i annat fall.

I femte stycket föreslås en motsvarande bestämmelse beträffande

generaldirektören i Bankstödsnåmnden. Det har inte bedömnts nödvändigt att utsträcka detta krav på tillstånd även till ledamöterna i nämndens styrelse och tjänstemän hos nämnden.

Överklagande

25 § Bankstödsnämndens beslut i personalärenden får överklagas hos regeringen om något annat inte följer av -lagen 1971309 om behörighet för förvaltningsdomstol att pröva vissa mål, lagen 1987439 om inskränkning i rätten att överklaga, -

40 Kommentar till författningsförslagen SOU 199328

andra föreskrifter - Nämndens beslut i andra ärenden far överklagas bara om det är särskilt föreskrivet.

Enligt verksförordningen 19871100 gäller generellt att en myndighets beslut får överklagas hos regeringen, om något annat inte följer av de här i första stycket angivna inskränkningarna. På grund av inriktningen av nämndens verksamhet och då beslut som är principiell betydelse eller i övrigt är av större vikt skall underställas av regeringen ñr godkännande behövs inte någon ytterligare överklaganderätt än sådan som följer av särskilda ñrfattningar. Andra stycket har utformats i enlighet härmed.

4.2 Förslag till förordning om ändring i sekretessförordningen 1980657

Nuvarande lydelse

Verksamheten består i Särskilda i Ida begränsningar i sekretessen

111. tillståndsgivning och tillsyn sekretessen gäller inte i ärenden avseende järnvägssäkerhet som som avses i 8 kap. 16 § sekretesshandhas av banverket lagen

Sakregister till bilagan Stlñvrna avser punkter i bilagan

Balansräkning 69 Banverket 1l 1

Föreslagen lydeLse

Verksamheten består i Särskilda begränsningar i sekretessen

SOU 199328 Kommentar till författningsförslag 41

lll. tillståndsgivning och tillsyn sekretessen gäller inte i ärenden avseende jämvägssåkerhet som som avses i 8 kap. 16 § sekretesshandhas av banverket lagen 112. Stöd enligt förordningen 1993000 om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut

Sakregister till bilagan Siffrorna avser punkter i bilagan.

I Bankstödsnämndens verksamhet skall sekretess enligt 8 kap. 6 § sekretesslagen 1980100 gälla för uppgifter som rör stödmottagarnas verksamhet. 2 § sekretessförordningen 1980657 innehåller föreskrifter med stöd av 8 kap. 6 § sekretesslagen. Av dessa framgår att sekretess gäller, i den utsträckning som anges i bilagan till förordningen i bl.a. statliga myndigheters stödverksamhet med avseende på näringslivet, för uppgifter om t.ex. enskilds affárs- eller driftstörhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs och om andra ekonomiska eller personliga förhållanden för den som har trätt i affärsförbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet. Av 8 kap. 6 § andra stycket sekretesslagen framgår att regeringen för särskilt fall kan förordna om undantag från sekretess som har föreskrivits i enlighet med vad som nyss sagts, om den finner det vara av vikt att uppgifterna lämnas. För Bankstödsnämndens del föreslås ett tillägg i bilagan till sekretessförordningen 1980657. Något undantag behövs dock inte. Det kan i detta sammanhang påpekas att man kan räkna med att de avtal som kommer att träffas med stödberåttigade institut som regel inte skall innehålla några uppgifter av sådan natur att sekretess skall gälla för avtalen. Det är viktigt för trovärdigheten beträffande det statliga åtagandet att vidtagna stödåtgärder kan genomlysas. Däremot måste t.ex.

42 Kommentar till färfattningafärslagen SOU 199328 åtgårdsrapporter och rekonstruktionsplaner som innehåller affärshemligheter kunna omfattas av sekretess.

4.3 Ikraftträdande

Det år av stor vikt att Bankstödsnämnden börjar sin verksamhet på snart som möjligt. De föreslagna ñrfnttningama bör därför träda i kraft den 1 maj 1993.

SOU 199328

1 Bilaga

Organisation av den myndighet som skall hantera

finansiellt stöd till banker och vissa andra

kreditinstitut

Dir. 1993 10

Beslut vid regeringssammanträde 1992-12-03

Statsrådet Lundgren anför.

Mitt förslag Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att utarbeta dels förslag till organisation den myndighet som skall hantera finansiellt av stöd till banker och vissa andra kreditinstitut Bankstödsnämnden dels förslag till instruktion för myndigheten. I uppdraget ingår också att vidta de förberedelser som krävs för inrättandet av myndigheten.

Bakgrund I propositionen åtgärder för att stärka det finansiella systemet prop. om l99293l35 föreslås att regeringen får bemyndigande att besluta om finansiellt stöd till banker och vissa andra kreditinstitut. I propositionen konstateras att delar av det finansiella systemet i nuvarande lågkonjunktur utsätts för svåra ekonomiska påfrestningar genom stora kreditförluster och en växande andel osäkra lånefordringar. Det slås också fast att staten har det yttersta ansvaret för att betalningssystemet fungerar och kreditförsörjningen tryggas. I propositionen föreslås därför att staten skall garantera att banker och vissa andra kreditinstitut kan fullgöra sina förpliktelser i rätt tid. Staten fullgör sitt åtagande genom att lämna stöd till fortsatt verksamhet i livskraftiga institut, varvid stödet förenas med krav på åtgärder från institutets sida, eller genom att lämna stöd till rekonstruktion eller

44 Bilaga 1 SOU 199328

avveckling i ordnade former av institut som inte kan förväntas uppnå lönsamhet på lång sikt. Stödåtgärderna föreslås bli utformade på ett affärsmässigt sätt och så att statens långsiktiga kostnader för stödet minimeras. Kostnaderna för stödet skall så långt det är möjligt återvinnas till staten. Staten skall inte eftersträva att bli ägare till banker eller andra kreditinstitut. Stödet kan ges i form av lån, garantier, kapitaltillskott eller på annat sätt. Stödsystemet skall kvarstå så länge det behövs. Det skall inte avvecklas förrän det kan ske utan att fordringsägarnas intressen riskeras. En avveckling kan genomföras först eller ett nytt beslut av riksdagen. Stödet riktas i Ersta hand till banker och till kreditinstitut med statlig anknytning och utformas så att ett instituts samtliga förpliktelser kan infrias. Riskkapital i form av aktiekapital och eviga förlagslån omfattas däremot inte. Detsamma gäller förpliktelser som uppenbarligen inte är förenliga med en sund bankverksamhet. En särskild myndighet föreslås inrättad för att hantera stödfrågor. Riksdagen skall behandla förslagen i propositionen den 18 december 1992.

Uppdraget Jag föreslår under förutsättning av riksdagens godkännande av propositionen att en särskild utredare tillsätts med uppdrag att utarbeta förslag till organisation av den myndighet under regeringen som skall hantera stödsystemet samt förslag till instruktion för myndigheten. I uppdraget ingår också att vidta de förberedelser som krävs ñr att inrätta myndigheten. Utredaren skall därvid beakta prop. l992l93zl35. Uppdraget bör utföras enligt följande riktlinjer.

Allmänna förutsättningar för myndighetens verksamhet

Enligt de allmänna riktlinjer som anges i propositionen skall olika slag av stödåtgärder kunna vidtas. De skall kunna förenas med krav på

rationaliseringar. Åtgärderna skall utformas så att statens kostnader kan

återvinnas i största möjliga utsträckning och så att en effektiv struktur på kreditmarknaden främjas.

SOU 199328 Bilaga 1 45

Myndighetens arbetsuppgifter Myndigheten skall bereda ärenden om det statliga stöd som kan utgå på grundval av riksdagens beslut med anledning av proposition 199293 135. I denna uppgift ingår att analysera det stödsökande institutets finansiella och ekonomiska situation samt utforma förslag till stödåtgärder med beaktande av stödåtgärdernas inverkan på strukturen och konkurrensen på marknaden. Myndigheten skall i vissa frågor självständigt fatta beslut om stödåtgärder. Beslut i stödfrågor som är av principiell betydelse eller som i övrigt är av större vikt skall överlämnas med eget yttrande för att regeringen. avgöras av Myndigheten skall vidare inom sitt verksamhetsområde löpande följa utvecklingen i de institut som erhållit stöd och se till att de krav som är förbundna med stödet uppfylls. I myndighetens arbetsuppgifter kommer också, enligt närmare bestämmande regeringen, att ingå förvaltning och avveckling av aktier av och andra tillgångar som staten kan komma att förvärva i samband med att stöd lämnas. Utredaren skall lämna förslag på hur de nu nämnda verksamheterna skall organiseras. Myndigheten kommer att hantera sådan information om enskilda institut för vilken bör gälla sekretess. Utredaren bör belysa sekretessfrågoma samt föreslå riktlinjer för hur myndigheten skall hantera dessa frågor så att största möjliga öppenhet skall kunna råda. Utredaren skall lämna förslag till den ändring i sekretessförordningen 1980657 som krävs för att sekretess skall gälla i myndighetens verksamhet enligt 8 kap. 6 § sekretesslagen 1980100.

Samråd med andra myndigheter En viktig förutsättning för myndighetens verksamhet är att i relevanta frågor samråd sker med Finansinspektionen, Riksbanken, Riksgâldskontoret och Konkurrensverket. Utredaren skall föreslå riktlinjer för sådant samråd och vid behov lämna förslag på förordningsändringar som krävs för att formalisera samrådet enligt prop. 199293l35. Utredaren skall också lämna förslag till hur den nya myndighetens verksamhetsområde skall avgränsas mot Finansinspektionens verksamhetsområde.

46 Bilaga I SOU 199328

Information till regeringen

Myndigheten skall löpande rapportera till regeringen om sitt arbete. Utredaren bör föreslå rutiner för detta.

Kompetenskrav på personal Myndighetens skilda uppgifter ställer betydande krav på analys av de stödsökande institutens situation, på möjligheten att åstadkomma finansiella och juridiska lösningar samt på uppföljning och kontroll. Finansiell och juridisk specialistkompetens måste därför tillföras myndigheten. Utredaren skall personalbehoven för en ledningsfunkange tion och för övrig organisation samt belysa vilka behov som bör täckas konsulttjänster. I uppdraget ingår att inrätta och tillsätta de tjänster av som bedöms nödvändiga ñr att myndigheten skall kunna påbörja sitt arbete möjligt. så snart som

Myndighetens färvaltningskostnader Myndighetens förvaltningskostnader skall finansieras av de institut som söker stöd. Mot bakgrund av förslag till organisation och personalbehov bör utredaren bedöma myndighetens resursbehov för täckande av myndighetens förvaltningskostnader. Utredaren bör därvid utgå från att myndigheten skall finansieras via ett ramanslag.

Ekonomiadministrativa frågor Myndigheten skall för redovisningen stödverksamheten enligt ansvara av de riktlinjer framgår av 199293 135. Eventuella tillgångar och som prop. skulder för ñnansiering stödåtgärder, som beslutats innan myndigheten av inrättats, ingående balans i myndighetens redovisskall föras över som ning. Utredaren bör, i samråd med Riksrevisionsverket, se till att bokförings- och redovisningsmässiga förutsättningar skapas för verksamheten innan myndigheten inrättas. Utredaren bör också vidta övriga administrativa förberedelser som behövs för att myndigheten skall kunna fungera effektivt redan från det att verksamheten påbörjas.

Utredningsarbetets bedrivande Arbetet bör bedrivas skyndsamt. Myndigheten bör lcumta påbörja verksamheten senast den 1 juli 1993. Utredaren bör redovisa sina

SOU 199328 Bilaga 1 47

överväganden samt lämna förslag till en förordning med instruktion för den nya myndigheten samt de ytterligare förordningsförslag som behövs senast den 31 mars 1993. Synpunkter bör under utredningsarbetet inhämtas från Finansinspektionen, Riksbanken, Riksgäldskontoret och Riksrevisionsverket. Utredaren skall beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsñrslagens inriktning dir. 19845 och regeringens direktiv angående beaktande av EG-aspekter i utredningsverksamheten dir. 198843.

Hemställan Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar det statsråd som ñredrar frågor som gäller kreditväsendet att tillkalla en särskild utredare omfattad av kommittéförordningen - 1976119 med uppdrag att lämna förslag till organisation av en ny myndighet som skall hantera statligt stöd till banker och vissa andra kreditinstitut, förslag till instruktion för myndigheten och andra författningsbestämmelser som erfordras samt att vidta de förberedande administrativa åtgärder som behövs för att myndigheten skall kunna starta sin verksamhet senast den l juli 1993, att besluta om experter, sekreterare och annat biträde ät den särskilde utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemstållan.

Finansdepartementet

Statens offentliga 1993 utredningar

Kronologisk förteckning

Styrnings- ochsamarbetsformer i biståndet. UD Kursplaner förgrundskolan. U. Ersättning förkvalitet och effektivitet. - Utformning av cttnytt rcsurstilldclningssystcm för grundläggande högskoleutbildning. U. 4.Statligtstödtill rehabilitering tortyrskadadc av flyktingar fl. S. m. Bensodiazepincr beroendeframkallande psykofar- maka.S. Livsmedclshygien småskalig och livsmcdclsproduktion.Jo. 7. Löneskillnader ochlönediskriminering. Omkvinnoroch män arbetsmarknaden. Ku. Löneskillnader ochIönediskriminering. Omkvinnor och män påarbetsmarknaden. Bilagedel. Ku. Postlag. K. 10.En ny datalag.Ju. l l.Socialförsâkringsregister. S. l Vârdhögskolor - kvalitet utveckling huvudmannaskap. - - U. 13. Ökad konkurrens järnvägen. K. 14.EG och våra grundlagar. Ju. IS.Svenska regler förinternationell omfordelning av olja vid en oljekris. N. 16.Nya villkor För ekonomiochpolitik ekonomi- kommissionens förslag.Fi. 16. Nyavillkor for ekonomiochpolitik ekonomi- kommissionens forslag.Bilagor.Fi. l7. Ägandet av radioochtelevisioniallmänhetens tjänst. Ku. 18. Acceptans Tolerans Delaktighet. M. l9. Kommunerna ochmiljöarbetet. M. 20.Riksbanken ochprisstabiliteten. Fi. 21.Ökatpersonval. Ju. 22.Vad är ett statsråds arbete vän Fi. 23.Kunskapens krona.U. 24.Utlänningslagen partiell en översyn. Ku. - 25.Socialaåtgärder förjordbrukare. Jo. 26.Handläggningenvissasäkerhetsfrågor. av Ju. 27.Miljöbalk.Del och M. l 28.Bankstödsnämnden. Fi.