Kommunala verksamheter i egen förvaltning och i kommunala aktiebolag : en jämförande studie : rapport till Lokaldemokratikommittén

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Kommunala verksamheter i

egen förvaltning och i

kommunala

aktiebelag

En jämförande studie

f

i

1 993:48 Rapport till Lokaldemokratikommittén

l

WN

W Statens offentliga utredningar WW 1993:48 W Civildepartementet

Kommunala Verksamheter

i

förvaltning

och i

egen

kommunala

aktiebolag

En jämförande studie

Meta

Boethius

Rapport till Lokaldemokratikommittén Stockholm 1993

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget som ingår i C E Fritzes AB. Allmänna Förlaget ombesörjer också, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor, remissutsändningarav SOU och Ds.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 10647 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-13365-2 Stockholm 1993 ISSN 0375-250X

KOMMUNALA VERKSAMHETER I EGEN FÖRVALTNING OCH I KOMMUNALA AKTIEBOLAG en jämförande studie - INNEHÅLL su 1 UPPDRAGET 2 1.1 Utredningsuppdraget från Lokaldemokratikommittén 2 1.2 Syfte 2 1.3 Några bakgrundsaspekter 3 2 GENOMFÖRANDE 6 2.1 Metod 6 2.2 Val av verksamheter och kommuner 6 2.3 Studiernas uppläggning 7 3 RESULTAT AV STUDIERNA 10 3.1 Insamling och transport av hushållsavfall 10 3.2 Fastighetsförvaltning 10 3.3 Eldistribution 11 3.4 Näringslivsverksamhet 11 4 SAMMANFATTANDE ANALYS OCH SLUTSATSER 12 4.1 Analys och slutsatser 12 4.2 Rekommendationer i övrigt 17 Bilagor 1 Litteraturförteckning 19 2 STUDIE AV INSAMLING OCH TRANSPORT AV HUSHÅLLSAVFALL 19 3 STUDIE AV FASTIGHETSFÖRVALTNING 27 4 STUDIE AV ELDISTRIBUTION 49 5 STUDIE AV NÄRINGSLIVSVERKSAMHET 61

FÖRORD

Lokaldemokratikommittén, som tillsattes våren 1992, har som en övergripande uppgift att överväga olika åtgärder för att stärka den lokala demokratin. Kommittén har också i uppgift att följa den pågående utvecklingen det kommunala området, som kännetecknas av avreglering, marknadsorientering och internationalisering.

Enligt direktiven dir. 1992:12 skall kommittén inom ramen för uppgiften att studera marknadsorientering av kommunal verksamhet bl.a. kartlägga omfattningen och effekterna av den ökade bolagiseringen. Mot denna bakgrund har kommittén uppdragit till Statskontoret att utreda skillnader, främst från effektivitetssynpunkt, mellan kommunal verksamhet i egen förvaltning och motsvarandeverksamhet i kommunala bolag.

Fyra delstudier har genomförts avseende

- insamling och transport av hushållsavfall förvaltning av kommunala fastigheter eldistribution näringslivsverksamhet. -

Statskontoretsutredningsarbetehar utförts av avdelningsdirektör Meta Boethius, som också utarbetat rapporten. För studien av fastighetsförvaltning har Göran Andersson och Per Dahlgren, Komrev AB, anlitats.

Författarna svarar själva för innehållet i rapporten.

Rapporten ingår i en serie skrifter, som utgör underlag för kommitténs arbete.

Stockholm i april 1993

Lokaldemokratikommittén

Sven Lindgren Kai Kronvall Ordförande Huvudsekreterare

l UPPDRAGET

1.1 Utredningsuppdraget från Lokaldemokratikommittén

Statskontoret fick den 21 september 1992 i uppdrag från Lokalde-

mokratikommittén att utreda skillnadermellan kommmunal verksamhet

motsvarande verksamhet i kommunala bolag. i egen förvaltning och Som allmän inriktning angavs den komparativa ansatsen med betoning

ett antal effektivitetsaspekter, nämligen

lokalanvändning bemanning administration resultatprestationsmått eventuellt tillskott av skattemedel bolagets påverkan den lokala marknaden insynsreglernas påverkan bolagets verksamhet användningenav eventuellt driñöverskott. -

Minst fem fall skulle studeras med en viss variation vad gäller verksam-

hetsområden.

Uppdraget skulle vara avrapporteratsenast den 31 mars 1993.

1.2 Syfte

Enligt uppdraget skall skillnader mellan kommunalverksamhet i egen

regi och motsvarande verksamheti kommunalabolag utredas med be-

toning effektivitetsaspektema ovan.

Syftet med projektet har preciseratstill att avse om man med utgångs-

punkt i effektivitetsparametrar kan avgöra om det är effektivare att

bedriva viss kommunal verksamhet i bolagsform än egen i förvalten ning eller det år tvärtom. Vilka nyckeltal kan i såfall vara intressanom ta att ta fram Alternativt, spelar organisationsformen ingen roll kan andra faktorer vara viktigare vilka är de i så fall -

Uppdragets effektivitetsaspekterhar kompletterats med bl.a.

motiv for att bedriva verksamheten i befintlig Organisationsform behov av internextern kontroll av verksamheten påverkan utvecklingen av verksamheten. -

Också andra synpunkter av intresse, som har kommit fram vid in-

tervjuer med företrädare for kommunerna, dokumenteras.

1.2 Några bakgrundsaspekter

De senaste årens krav kostnadsminskningarinom kommunal förvaltning har lett till att olika initiativ tagits for att effektivisera kommunala åtaganden.Aktiebolag är en form for att bedriva kommunalverksamhet som fått ökad aktualitet.

Kortfattat redovisas några faktorer som bakgrund och som utgångspunkt för genomförandet av uppdraget.

Tidigare utredningar, m.m.

Aktiebolag i kommunal ägo för kommunalaangelägenheter har funnits sedanslutet av 1800-taletoch återkommande ifrågasattsoch övervagts Offentliga utredningar har i huvudsakfokuserat den rättsliga innebördeni bolagsformen,kommunalabolagsoffentligrättsliga och privaträttsliga ställning, samt konkurrensfrågor.

Mer allomfattande belysningar motiv, mål, ekonomi, styrning, före- tagskultur m.m, har de senaste årengjorts av bl.a. Collin och Hansson - Kommunalt Bolag 1991 och av Dahlgren Meyer och Sturesson ESO-rapporten Kommunerna som företagsägare-aktiv koncernledning i kommunal regi, Ds 1992:1l Dessa rapporter har utgjort stlnmen i det referensmaterial som utnyttjats for uppdragets genomförandeoch som redovisasi bilaga 1992 års årgång av Kommun- Aktuellt har redovisat ett flertal artiklar om kommunalaaktiebolags verksamhet som belyserden debatt som pågår. SvenskaArbetgivareföreningenSAF har i flera publikationer de senaste månaderna ställt sig avvisandetill kommunalaaktiebolag som foretagsform.

Statistik mm.

SCB och SvenskaKommunförbundet samlar och publicerar en betydandemängdstatistiskt material över Sverigeskommuner jfr referensmateriali bilaga En samlad förteckning eller katalog saknas dock över kommunalaaktiebolag, med angivande av kommun, verksamhet,ägarandelar,ekonomi, osv.

Kommunalabolag har varierande status beroende den kommunala ägarandelen.SCB använderi sin statistik majoritetsvillkoret, d.v.s. ett bolag skall ägas till mer än 50 % av kommunenfor att benämnaskommunalt företag

Av tillgänglig publiceradstatistik Svenska Kommunförbundet, SCB: Kommunägdaföretag 1990, sid 19 framgår att antalet kommunägda aktiebolag den januari l 1990 var 920 samt dessutom 148 vilande bolag, med en omsättning drygt 59 miljarder kronor och med 46 093 anställdavarav 4 746 deltidsanställda och 2 614 timanställda. Bolagens sammanlagdatotala tillgångar motsvaradecirka 240 miljarder kronor, vilket är något mer än kommunernas samlade tillgångar. Av

Lokaldemokratikomtnittens enkät till kommunerna 1992 framgår att 131 kommuner under senare överfört eller planerar överföra verksamhet till bolagsform med kommunen som ensamagare eller som delagarev Att såockså sker visar de senaste statistiska uppgifterna från SCBSvenska Kommunförbundet. Den 1 januari 1992 fanns l 034 kommunala aktiebolag, således en ökning med 114 bolag två år. Antal anställda hadeökat med 648 personer till 46 741. Den totala omsättningen drygt 85 miljarder kronor, dvs en ökning cirka 26 var miljarder kronor under tvåårsperioden

Kommunalt AB bådeförvaltning och affärsverksamhet

Collin och Hansson använder beteckningen nämndbolag for att detiniera den speciella Organisationsform som utmärker kommunala aktiebolag Verksamheten styrs både av offentligrättslig lagstiftning kommunallagen m.m. och av privaträttslig lagstiftning aktiebolagslagen. Dessa lagar med tillämpningar uppfattas komma i konflikt med varandra, speciellt avseendede kommunala aktiebolagens möjligheter till ett affärsmässigtagerande utifrån kommunallagens stadgandeom

styrning och politiskt inflytande i bolagens verksamhet kommunnyttan kommunal likställighet självkostnadsprissattning oftentlighetsprincipen. - Rättsliga aspekteroch exempel faktiskt agerande beskrivs av bl.a. Dahlgren Meyer och Sturesson. Överlåtelsehandlingar,bolagsordningar, zigardirektiv, mfl dokument som reglerar förhållandet mellan kommunen och bolaget får större betydelse för kommunala bolag än en för privatägda aktiebolag. I sådanahandlingar regleras frågor som rör insyn, avgifter, ägarens inflytande, beslutsbegränsningar, avkastningskrav, Kommunala bolag har inte ekonomisk vinst som primärt m.m. mål, vilket normalt karaktäriserar privata företag. I stället är det verksamhetens innehålloch den kommunala nyttan som är det huvudsakliga intresset for ägarna

Verksamhet i bolagsform

Bolagiseradkommunal verksamhet är huvudsakligentekniska verksamheter såsom fastighetsförvaltning,el-, gas-, värme- och vattenforsörjning samt avfallshantering.Omsorg, vård och skola förekommer inte med något undantag i kommunalägda bolag trots de pågående och mycket omfattande organisationsförändringarna i kommunerna. Skälentill detta ar oklara. Motiv åberopasför att bolagisera, såsom kortare beslutsvägar,eget ekonomiskt ansvar, konkurrens i vissa som fall, frihet i personalpolicyfrågor m.m. skulle lika väl motivera bolagisering med kommunalt ägande av äldreomsorg, daghem mm.

De tekniska verksamheternakan rent historiskt ha bolagsförutsättningar. Energiverk har Lex. en gång startats privata initiativ i bolagsformfor att sedermera övertas av kommuneni förvaltningsform samt senare åter omvandlas, till kommunalt bolag De nu tekniska verksamheterna investeringstunga,vilket kan motivera är en ekonomiredovisningoch kapitalförvaltning utifrån ett mer företagsekonomiskt synsâtt. De hårda, tekniska, kapitalkrävande verksamheterna bedrivs gärna i bolagsform medan de mjuka, personalintensivaverksamheternafinns i egen Förvaltningeller som nu förekommer - - avknoppadetill kooperativ och helt privata företag

Förutom de rent tekniska verksamheternaförekommer också näringslivs och turism i relativt stor omfattning i bolagsform, det senare ofta i delägdabolag

Motiven till att kommunernaväljer att bolagisera viss verksamhet är en en avgörandefråga for utvecklingen,ägandet,inflytandet, effektiviteten o.s.v. inom respektive område

Effektivitet produktivitet

Stat-kommunberedningenframhöll följande i delbetänkandetKommunala företag Ds C 1985:13: Verksamheten genom privaträttsliga organ har både för- och nackdelar. Till fördelarna hör ibland en större effektivitet i verksamheten än den som kan åstadkommas i nämndförvaltning.

Collin och Hanssonskriver Kommunerna står inför betydande finansiella problem. Med kommunala skattetak finns endast avgiftsökningar och rationaliseringar som förbättrar produktiviteten att tillgå som lösningar. Ett sätt att förbättra produktiviteten är att förstärka incitamenten till ökad ekonomisk effektivitet. Det äri denna tredje situation som aktiebolagsformen har setts som ett möjligt alternativ. Varforjust bolagsformen skulle möjliggöra ökad ekonomisk effektivitet är fråga studerade dokument en som inte behandlat något nämnvärt. I dokumenten tas det snarast för givet att bolagsformen leder till ökad ekonomisk elTektivitet.

För att bedömaeffektiviteten bör det finnas ett mål for verksamheten mot vilket produktionen skall kunna mätas. Målstyming och uppföljning av resultatmått är en relativt företeelse, Någon utvärdering elny ler rapport som belyserökad kostnadseffektivitet i kommunal verksamhetöverförd till bolagsform, utifrån någonmetod som medger jämförelser har, såvitt känt, inte publicerats.

2 GENOMFÖRANDE

2.1 Metod

I uppdraget att studien av de kommunala verksamheterna skall anges komparativ. Jämförelser mellan verksamheternakan göras antingvara fore eller efter bolagisering av en viss verksamhet, Alternativt en en kan två, eller flera, kommuner med samma verksamhet i egen förvaltningjämforas med andra kommuner som har denna verksamhet i bolagsform. Båda sätten innebär problem. det förra I fallet innebär ombildning från egen förvaltning till bolag oña andra verksamhetsforändringar, nya delmoment tillkommer eller försvinner, ansvarsforändringar genomförs, ekonomisystem tillämpas, m.m., vilket innebär svårignya heter att rättvist och i detalj bedöma t.ex. lokal- eller administrativa kostnader.I det senare fallet -jämförelser mellan två kommuner bör kommunerna i så stor utsträckning som möjligt likna varandra. Vilka likheter bör i så fall vara avgörande Detta har inte varit självklart for vårajämförelser.

Som nämnts finns ingen samlad redovisningtillgänglig över landets kommuner med verksamheterna redovisadei organisatorisk form kommunal förvaltning respektive kommunaltbolag som underlagfor vår utredningsval av lämpliga verksamheter, respektivekommuner, Urval har skett grundval av intervjuer och litteratur- och tidskriftsstudier. Det har därmedinte varit systematisktvad gäller geografisk spridning eller lämpliga variationer utifrån ett helhetsperspektiv över kommunalverksamhet. Varie sakverksamhet bransch har också sina - speciella förutsättningar utifrån sakinnehåll,speciallagstiñning teknisk utveckling m.m. Kommunernaär sinsemellan mycket olika, organiseverksamheterna i olika konstellationer, både bolagsform och i i forrar valtningsform.

En förstudie för att testa möjligheter att studera olika verksamheter genomfördesunder två dagar i en mellansvensknormalkommun normal enligt SCBs definition

Mot bakgrund av detta kan konstateras att det hade varit värdefullt om studienhadekunnat läggas upp bredarefor att nå ett mer fullödigt resultat. Tid och övriga resurser medgav att en sådan ansats en bredare enkätundersökning,kunde genomförasendast for ett verksamhetsområde.

2.2 Val av verksamheter och kommuner

För den bredare enkätundersökningenvaldes verksamhetsområdetInsamling och hushållsavfall Övriga verksamheter är eldisttransport av ribution som ofta är bolagiseradoch som förutsätts bli konkurrensutsatt under 1994, fastighetsförvaltningegna forvaltningsbyggnader

som är en vanlig verksamhet att bolagisera är men som en krisbransch samt näringslivsfrågor har mycket litet inslag afsom av farsmässighetoch därför förefaller något udda att bolagisera.

Enkätundersökningenhar omfattat de kommunercirka 20 % i Sverige som har sin insamlingoch transport av hushållsavfall organiserad antingeni egen förvaltning eller i kommunalt aktiebolag.

Fastighetsförvaltningavseendefastigheterför kommunens eget bruk har studeratsföre och efter ombildning till aktiebolag i en större stad. Denna ombildningjämförs sedanmedfastighetsförvaltningeni en separat resultat- balansenheti en annan större stad.Likheter mellan kommunerna har inte varit avgörande,eftersomstudienfokuserat föreeñeH-situationer,

För studien av eldistribution valdes tre kommuner i mellansverige som strukturmässigt är sålika varandra möjligt. Två dessahar elsom av distribution i egen förvaltning, en i aktiebolag.

Näringslivsverksamhetharjämförts mellantvå glesbygdskommuneri Norrland, en större stad i Norrland och förortskommun till Stocken holm.

Kommuner som studerats namnges inte, beskrivs detaljerat men mera under respektiveredovisning av studiernai bilagorna 3 -

2.3 Studiernas uppläggning

Insamling och transport av hushållsavfall

För bakgrundsinformation,branschbeskrivning m.m. har använt SPKs publikation Offentliga tjänster 1991 :3 och Verksamhetsberät telse 1991 för SvenskaRenhållningsverks-Föreningenmed RVS Service AB. Vi har ocksåfått värdefull information och upplysningarfrån SvenskaKommunförbundet, SvenskaRenhållningsverks-Föreningen mfl. Avfallshantering är ett av de kommunal verksamhetsområden som är konkurrensutsatt.

Statistiska CentralbyrånSCB i Örebro med Leif Heinstedt som handläggarehar, som konsult, ansvarat for enkätundersökningen. Han har därvid erhållit stöd bla. från SvenskaRenhållningsverks-Föreningen och från Örebro kommun Enkäten har utformats i samrådmed oss och med SvenskaKommunförbundet.

Antalet utsändaenkäteruppgick till 60, varav 19 till kommunalaaktiebolag och 41 till kommuner med avfallshanteringi förvaltning, egen totalt cirka 20 % av Sveriges kommuner. Övriga kommuner har sin avfallshanteringutlagd till privata entreprenörer eller bedriver den i olika blandformer Kommunala bolag som anlitar underentreprenörer

har ingått studien.Enkäten i finns underbilaga till bilaga vilken som utgör en redovisning av undersökningen i sin helhet.

Fastighetsförvaltning

I SCBs redovisningar den kommunala sektorns utgifter framgår inte av kostnader for förvaltning av de egna fastigheterna.Dessa kostnader, inkluderas i sakverksamheternas kostnader, är dock betydandeoch som uppskattas enligt Svenska Kommunförbundet uppgå till cirka 30 % av den kommunala budgeten.

Det blir alltmer vanligt att konkurrensutsätta de kommunala fastigheterna, d.v.s. valfrihet till de kommunala förvaltningarna att hyra sina ge lokaler marknad,Denna frihet begränsas dock oña av att fastigen heternaär projekteradeför vissa speciella ändamål, tex. idrottshallar och brandstationer. Fastighetsmarknaden är för närvarande en krisbranschmed sjunkande fastighetsvärden och ökande andel outhyrda lokaler.

För studien förvaltning kommunala fastigheter för eget bruk har av av anlitat Komrev AB, Göran Andersson och Per Dahlgren Studien har lagts upp i samrådmed oss.

Konsulterna har genomfört intervjuer och samtal med ett trettiotal peri de två kommunerna. Två ansatser har använts i studien.Dels soner har kommun bolagiserat sitt fastighetskontor kommun A stuen som deratsöver tiden d.v.s. före respektive efter ombildningen till bolag - dels har kommun jämförts med en annan kommun kommun B samma organiseratsitt fastighetskontor som en balansenhet. Tyngdpunksom ten i arbetet har lagts ombildning till aktiebolag i kommun A.

Studien redovisasi sin helhet i bilaga

Eldistribution För introduktion till området har använt bl.a. SPKs Offentliga tjänster 199113. Vi har också tagit del av direktiven till den pågåendeellagsutredningen.

Enligt eldistibutörer % kommunalaverk och 26 SPK är av andelen 29 % kommunalabolag Andra aktörer är statliga och privata bolag Eldistributionen är i dag monopolverksamhet för koncessionsinnehavare, organisatoriska och ekonomismen förutsätts bli konkurrensutsattom ka gränser dras mellanlokala elnät och som en vara.

Någon formell skyldighet for kommunerna att tillhandahålla föreliginte. Elforbrukningen som är avgiftsfrnansieradhar, enligt SCB, en ger täckningsgrad 100 % i alla kommuner.

Vi har genomfört intervjuer vid två kommunala elverk och ett kommunalt aktiebolag i tre mellansvenskakommuner, som bedömt vara

jämförbara. Jämforbarhetenhar avsett bådekommunernasstruktur och storlek samt elverkensorganisationeroch försörjning av råkrañ.

Studienredovisasi sin helhet i bilaga

Näringslivsverksamhet

Näringslivsverksamhetkan forefalla udda att bolagiseraeftersom det till synes har litet inslag av affärsmässighet.

För orientering om sakområdethar använt SvenskaKommunförbundets näringslivsenkât 1991 Näringslivet i fokus. Synpunkter och råd har dessutominhämtatsfrån personer verksammamed näringslivsfrågor i kommuner, forskare, konsulter mfl.

Av Näringslivsenkätenframgår att den verkställandeledningen av kommunernasnäringspolitik handhas kommunstyrelsen av ensam i 60 %, av kommunalt bolagstiñelse i 24 % och särskilt inrättad nämnd, av styrelseeller utskott i 13%, För resterande % 3 redogörs inte.

Det har inte varit möjligt for oss att hitta likvärdiga jämtörelseobjekt. Därtill är kommunernas förutsättningar, struktur och ekonomi och näringslivsfrågornasorganisation,roll och hanteringalltför olika. Vi ansågdet ändåvärdefullt att analyseramotiv till näringslivsverksamheternas organisationoch att efterfråga effektivitetsaspekter verksamheten.

Vi valde att genomföra intervjuer i tre kommuner i Norrland, två med kommunalt aktiebolag och en med egen förvaltning for näringslivsfrågor. Därefter behövdesytterligare en kontrollkommun med näringslivsverksamheti egen förvaltning. Vi valde då forortskommun till en Stockholm.

Studieni sin helhetredovisasi bilaga

3 RESULTAT AV STUDIERNA

Utförliga beskrivningar med analyser och resultat redovisas som framgått för respektive studie. I detta avsnitt gör korta i bilagorna 2 - 5 resultaten för respektive område. sammanfattningarav

3.1 Insamling och transport av hushållsavfall

Svarsfrekvensen enkäterna 76 % vilket motsvarar 15 % av Svevar riges kommuner. 20 % Sverigeskommuner tillhör de två kategorier av förvaltning och kommunalt bolag som skulle undersöka. - egen -

Vi kunde konstatera mycket marginella skillnader mellan egna förvaltningar och kommunala aktiebolag i SCBs redovisning av genomsnittsvärden. Redovisningen, inklusive analys enkätsvaren i detalj, har lett av samrådmed SCB, dra slutsatsen det inte föreligger nåoss till att, i att skillnad i effektivitet mellan insamling och transport av hushållsavgon fall i förvaltningjamfort med verksamhet i kommunalt akegen samma tiebolag.

Eventuellt kan effektiviteten påverkas av att avfallshanteringenär konkurrensutsatt, vilket den uppgivits i knappt hälñen av bolagen och vara i hälften de förvaltningarna.Denna konkurrens har påmer än av egna verkat verksamheten i positiv riktning.

3.2 Fastighetsförvaltning

Studienhar genomförts konsulternaGöran Andersson och Per

av Dahlgren,Komrev AB. De kallar sin rapport Ar fastighetsbolagbättre

än fastighetskontor

Konsulterna har jämfört förvaltning förvaltningsfastigheter i två av kommuner, A och B. I kommun A har man ombildat fastighetsförvaltningen till ett bolag, i kommun B till en balansenhet.I kommun A har från fastighetskontor till aktiebolag studerats. Aktiehelaprocessen - bolaget A i har sedan med balansenheten i kommun B.

Konsulternas bedömning är att det är mycket liten skillnad mellan fastighetsförvaltningarna i kommun A, bolaget, och B, balansenheten, i dag. Båda kommunerna att de fått en bättre kostnadsbild, mer anger kostnadsmedvetna lokalanvändareoch mer kostnadsmedveten perso-

nal.

Möjligtvis kan det lättare att till stånd en fungerandekoncernvara styrning med förvaltningsformen, balansenheten, i jämförelse med bolagsformen, eftersom aktiebolaget har inbygd konflikt mellan å ena en sidan vinning och andra å sidan kommunkoncernens väl och ve. egen

3.3 Eldistribution

Vi har studerat två elverk i kommunalförvaltning och ett elverk i kommunalt bolag. Inget tyder att någon av dessatvå organisatoriska former är avgörandeför om verksamheten bedrivs effektivt. Förutsättningar i organisatoriskhänseende är snarare särredovisning verkav samhetoch ekonomi samt tydligt ansvar for verksamhetensbedrivande. Avgörande är ocksåtillgång till billig råkrañ, långsiktiga och kloka investeringar samt professionellteknisk och ekonomisk ledning samt att som övergripandemål ha att hålla låga eltaxor.

Möjligheter att frigöra kapital för kommunen bolagisering genom en av ett elverk i egen förvaltning har framkommit som motiv att ändra organisationsform,Effektivitetsaspekter åberopasinte som skäl till en sådan förändring

Om kommer att konkurrensutsattas synes kommunallagens stadganden om likställighet, självkostnadoch offentlighet att behöva omprövas eldistributionsområdet om nuvarandeorganisationsformerskall kunnabibehållas.

3.4 Näringslivsverksamhet

Vi har inte kunnat avgöra om de finns någraskillnader i effektivitet mellande studeradefyra näringslivsorganisationernadärför att de är alltför olika och därmedinte låter sigjämforas, De fyra representerar tre principiellt olika organisationsformer, nämligenkommunalt aktiebolag, resultatenhetoch nätverk. Verksamheternasinnehåll skiljer sig väsentligapunkter, kommunernasstruktur och den politiska styrningenlikaså

I de två kommuner som har näringslivsverksamheteni kommunal forvaltning ansåg man att verksamhetenkunde bolagiseras när den hade inslag av affärsverksamhet, tex. industrifastighetsförvaltning. I de två kommuner som har näringslivsverksamheteni aktiebolag dock det var huvudsakligamotivet till bolagisering att kunnaumgåsmed näringslivet. Andra motiv till bolagiseradnäringslivsverksamhet, som funnit, är att kunna behandlaforetagsfrågor under sekretessoch att smidigare kunna bedriva uppdragsverksamhet.

4 SAMMANFATTANDE ANALYS OCH SLUT-

SATSER

4.1 Analys och slutsatser

effektivitetsaspekter Uppdraget -

Våra delstudier har visat att organisationsformen kommunal förvalt- ning eller kommunala aktiebolag inte är avgörande för om verksam- heten bedrivs eñektivt. Förvaltnings- formen resultat-balansenhet medger i princip samma förutsättningar som finns i bolagsformen. Varje verksamhets speciella förutsättningar och den samlade kommunala nyttan bör utgångspunkter för organisatoriska överväganden. vara

I detta avsnitt analyserar och sammanfattar vissa aspekter det samlade resultatet från våra studier. I våra analyser använder oss också erfarenheter från andra studier om kommunala aktiebolag, av respektiveDahlgren, Meyer och som redovisatsav Collin och Hansson Sturesson. Vi tar också utgångspunkti erfarenheter av framgångskri-

terier i statlig förvaltning.

Utgångspunktenför vårt uppdrag har som framgått varit att belysa effektivitet. Vi harjämfört verksamhetersins emellanoch har jämfört verksamhet före och efter en bolagisering. en

Vissa effektivitetsaspekter som angavs i uppdraget; lokalanvändningâ bemanningoch administrationhar varit svåra att jämföra av flera skäl. Dels är det oña samkostnader skall fördelas bådei egen verksom samhet och i bolag dels medför organisationsförändringar att kostna- derna helt enkelt inte finns dokumenterade före förändringen. Exempel det första är de tre elverken som har gemensam administration med tekniska verk. Exempel det andra är ombildningen av en fastighets-

förvaltning till bolag.

Vi har dock inte i någon av studierna kunnat visa påtagliga skillnader mellan förvaltning och kommunala bolag, som går att hänföra egen till Organisationsform,i de kostnader fått fram for administration,lo-

kaler eller personal.

Förekomsten resultatprestationsmåtthar också varit en eñektiviav tetsaspekt skulle belysa. Frånvaron av sådana mått behöver inte som innebära att en organisation är ineffektiv. De tre elverken har tex. alla låga eltaxor ett tecken yttre effektivitet men använder sig inte av - interna prestationsmått.

Det är ändå styrka att kunna visa sina prestationer med hjälp av en olika mått. Vi har noterat att organisationerna för avfallshantering bådei förvaltning och i bolag använder sådana mått effektivi- i egen tetshöjandesyñe. Samma motiv har angetts i den fastighetsförvaltning

som är organiseradi en egen balansenhet.Här arbetar man med många olika mått och nyckeltal för att förbättra verksamheten

Behov av tillskott av skattemedelfor en avgiñsfinansieradverksamhet kan vara tecken ineffektivitet, det kan också följd men vara en av politiska beslut, som kan innebäramedvetenoch planeradsubventionering för att hålla låga avgiñer. Endast kommunerna har, i vår en av avfalls- hanteringsenkät,redovisattillskott av skattemedel,

När avfallshanteringeni kommunalförvaltning konkurrensutsättsinnebar naturligtvis en subventionering att verksamheteninte är konkurrensneutral om inte konkurrenter samma sätt subventionerasför att hålla nere avgifter.

Näringslivsverksamhet till är stora delar skattefinansierad eller finansierad med ägartillskott i näringslivsbolagen.Tillskottens storlek kan här inte direkt relaterastill verksamheternaeffektivitet.

Överskott kan innebäraeffektivt skött verksamhet, men det kan också innebära tex. att för höga taxor tagits kommuninvånarna. ut av

Överskott i verksamheternahar redovisats 62 % av av bolagenoch 58 % av förvaltningarna for avfallshanteringjfr bilaga 2. De studerade elverken i egen förvaltning redovisaravskrivningar utöver plan och vinst, elverksbolagetredovisar skatt Vår utredning har inte varit av revisionell an och har inte, sig haft anledningeller möjlighet vare att djupare studeramaterialetför att utröna varför överskott uppstått eller hur det använtshanterats.Någon skillnad i kostnadseffektivitet mellan de olika organisationsformernahar inte konstaterat.

Hantering av eventuellaöverskott kan relaterastill hur effektiv den politiska styrningen är och därmedvilken roll den vinstgenererandeorganisationenhar for den samladekommunala nyttan. Finns det ägardirektivkommunala beslut som anger avkastningskravoch hur eventuella överskott ska disponerasi bolagenresultatenheterna Hur hanterasregeln om självkostnadsprissättningi förhållandetill de, för kommunal verksamhet,oklara avskrivningsreglerna

Att studeraorganisationernaspåverkan en eventuell lokal marknad har också ingått i uppdraget Av studeradeområden det egentligen är baraavfallshanteringen som generellt sett är konkurrensutsatt en marknad,i dagenslage Eldistribution kan komma att bli det. viss I månkan ocksåförvaltning forvaltningsfastigheterräknas konav som kurrensutsattai och med att övriga kommunalaförvaltningar har rätt att välja hyresvärd.

Vi har inte undersökt de kommunalabolagenspåverkan de lokala marknaderna,d.v.s. analyseratmarknaderoch konkurrenter. Däremot har antagit att, tack konkurrens, de kommunalaförvaltningarna vare och de kommunalabolagenfor avfallshanteringhar blivit effektivare grund av konkurrens. Vi tror också att forvaltningsfastigheter som

konkurrensutsättskan förvaltas effektivare Intressant är ändå här i fastighetsförvaltningen i resultatenhet att den kommunala nyttan sätts i första hand genom att en mäklarfunktion inrättats jfr bilaga 3.

Insynsreglema reglerna för offentlighet i kommunalverksamhet som - också enligt kommunallagenskall vara inskrivna i direktiv till de kommunalabolagen har inte uppgetts som ett hinder för effektivitet i nu- varande verksamheti de tre elverken,Däremot skulle de utgöra hinder om eldistribution konkurrensutsätts.

Drygt tredjedel av de kommunala bolag som besvarat avfallshanteen ringsenkätenuppfattar offentlighetsprincipen som positiv. Lika många uppfattar den som negativ

Ett av näringslivsbolagen bildadesmed motivet att den sekretess som ett bolag medger nödvändig for att bistå näringslivet. Bolagsordvar ningen innehåller dock stadgande om offentlighet enligt kommunallagen.

Resultaten är således något förbryllande men vår slutsats är att i en konkurrenssituationutgör insynsreglerna ett visst hinder för affärsmässigt agerande.

Verksamhet organisation motiv och effektivitet

I fortsättningen tar upp aspekter som kommit fram under utredningsarbetets gång och som innebar att vissaanalyser görs, utöver vad uppdragetkrävt.

Vi har studerat fyra olika verksamheteri detta uppdrag Litteraturstudier och intervjuer har gett inblick i ytterligare ett antal kommunala verksamheter. Varje verksamhethar sin profession, branschoch kultur. Detta innebär att för att avgöra om en verksamhet är effektiv måste varje verksamhet bedömas var for sig utifrån

profession,kompetens, bransch utveckling, forskning speciallagar, föreskrifter finansiering kostnader, investeringar konkurrens, marknader roll i den kommunala förvaltningen den kommunalanyttan -

Dessa faktorer bör också vara utgångspunkt när man överväger ggg nisationsform, styrning mål och när man ställer de enskilda verksamheterna i relation till den kommunala nyttan. Detta är en slutsats som dragit utifrån de olika studierna i uppdraget.

Collin och Hansson framhåller ett antal förklaringar till varför man tror Y att bolagsformenskall ge effektivitetsvinster i förhållandetill egen kommunal förvaltning, Författarna påpekar att dessa förklaringar, med

vissavariationer, förekommer i stort sett i alla utredningar de kommit i kontakt med. Vi känner väl igen dem:

- AB skapartydligt resultatansvar AB ger finansiellhandlingsñihet - AB ger kortare beslutsvägar - AB skapar marknadskänsla - - AB möjliggör friare personalpolitik.

Dahlgren,Meyer och Sturessonhar sinaintervju- och enkätsvarfått fram att man väntar sig att alla effekter bolagisering, av en direkt eller indirekt leder till en höjd effektivitet, genom bl.a.

kostnadsbesparingar - - rimlig avkastning investeratkapital renodling av kommunensrespektivebolagetsekonomi precisering av roller och ansvar utveckling av specialiseradeoch branschanknutnakunskaper -

Vi anser att dessförklaringar och aspektermåste relaterastill varje verksamhetsspeciellaförutsättningar. Vi kan ocksåkonstatera att alla dessaaspekterkan gälla även for kommunal verksamheti resulegen tat- balansenhet,De möjligheter som kommunallagen skapa ger att rev sultatenhetermed ansvar som i stort sett motsvarar den kommunala

bolagsformen är dock relativt Vi har demgenomfördabl.a. nya. sett i kommunenmedfastighetsförvaltningi balansenhet.

Fördelarnamed resultat-balansenhetframför en bolagiseringär, som uppfattat dem, flera. Det synes lättare att samordnaoch tillgodose den samladekommunala nyttan med resultatenhet. en Politiska prioriteringar över verksamhetsgränser avseende besparingar, t.ex. ambitionsnivåforändringar, kapitalförvaltning och personalpolitik, framstår som enklare att göra, Eventuella suboptimeringar i bolag, de hanteras när var for sig, undviks En organisationsforändring medför också i sig kostnader 1sambandmed ombildning av fastighetsförvaltningundviker man de betydandestämpelskatterna väljer om man en resultatenhet.

I tillägg till de förklaringar och aspekter författarna angivit som ovan som motiv for bolagiseringoch motiv forökad effektivitet, vill peka ytterligare några argument kommit fram i våra studier. som

Näringslivsverksamheten bolagiserad är for att i första hand rent rollmässigt aktiebolagmed VD - motsvara det privata näringslivet. Vi - _ har ingenanledning ifrågasättakommunernas att uppfattning att om detta är ett effektivt sätt att möta näringsidkare och skapaförtroende. Samtidigt kan man naturligtvis ifrågasättabetydelsen detta. Möjligav - heterna att utnyttja kommunens samladekompetensoch resurser ar- i betet med att utveckla näringslivet kanskeocksåpåverkasnegativt. Detta förefaller ändå vara det endamotivet till bolagiseringdär bolagsformen inte kan ersättas med resultat-fbalansenhet. en

I den nyligen bolagiserade fastighetsforvaltningen ar det mycket roligargatt arbeta an i gammal kommunalforvaltning Förändringar ge- - en nerellt vet sedanlange höjer effektiviteten Nar verksamheten för- - ändras mobiliseras och kreativiteten stimuleras vilket ofta ger resurser effekter till det battre. Organisationen har i detta fall blivit mindre, det är lättare att identifiera sig. Kostnadsmedvetandethar blivit högre, man tydligare vad gör. Dessa, bådekonkreta och psykologiska ser man faktorer är naturligtvis avgörandeför effektiviteten kort sikt. Det svåraär att behållaoch vidareutveckladessa positiva aspekteroch företagskulturer. Och de kan likaväl uppståoch vidmakthållasi en nybildad rcsultatenhet som i ett bolag.

Styrning och effektivitet

Styrningsfrågorhar i mindre utsträckning tagits upp i våra studier, men de behandlas ingående av Dahlgren, Meyer och Sturesson. Vad främst ville i vilket utsträckning förvaltningar och bolag hade veta var efterfrågat kommuninvånarnas synpunkter tex. serviceoch avgifter, d v.s. hur marknaden styr verksamheterna.

Brukarundersökningarär vanligt förekommande de i avgiftstinansierade verksamheter studerat.Inom eldistributionen har samtliga tre intervjuade och inom avfallshanteringenhar cirka två tredjedelar som besvarat enkäten använt sig Brukarundersökningar for att invånarav synpunkter verksamheten.Detta sker oberoende av organisanas tionsform.

Dahlgren,Meyer och Sturesson pekar i sin rapport brister kommu- i styrning av sina kommunal aktiebolag.har bl.a. funnit att det nernas står helt klart att de kommunala företagen utvecklat ett mycket kraftfullt immunförsvar mot aktiv ägarstyrrting. Vår studie har gett anledning till att något fundera över skillnaderna i effektivitet i respektive organisationbolag och en totalt sett effektiv kommunförvaltning den kommunalanyttan.

I studien fastighetsförvaltningen konstaterade konsulterna, vilket av instämmer att det från politikernas synpunkt ar lättare att styraintegrera stodfunktioner som är organiseradei en resultatenhet an i bolagsform, därför att det för sådanverksamhet är lättare att till stånd en helhetssyn

Ett inte lika framträdande förhållandeavseende helhetssyn tyckte oss finna i de tekniska verksamheter studerat. Elverkens tillgångar, kapital och underställda kraftvärmeverk betraktas som elverken egna oberoende verken är resultatenheter eller bolag. Detta kan bero om under lång tid utvecklats utifrån den speciella en traditionell syn som tekniska profession som krävs och som politikerna mångagångerhar svårt for att sätta sig i och därmedkan ha svårt för att styra.

Det finns dock risk för suboptimeringar om varje verksamhets effektivitet bedöms för sig utan att ställasi relation till den samlade var

kommunala nyttan Men hur skall managera för att nå effektivitet i de samladenyttigheterna Ett första steg, såvitt kan utifrån vårt se material och de tidigare studier som gjorts, är att politikerna ser över bg lagsordningaroch direktiv m.m. för kommunensaktiebolag. Vi anser också med utgångspunkt i konsulternasstudie fastighetsförvalt- - av ningen att de kommunalabolagen,i likhet med kommunal förvalt- ning, bör bli föremål för regelbundenverksamhetsrevision.Vid överväganden om organisationsförändringar,bör de möjligheter kommusom nallagenmedgerfor att bilda resultatbalansen-heter noggrant prövas.

Ledning och effektivitet

Vi har inte tagit upp ledningsfrågor som en aspekt att undersöka våra i studier Det har dock kommit fram att problem med ledningen var en anledningtill att bilda bolag for fastighetsförvaltning,Vikten väl av en fungerandeoch professionellledningför varje verksamhetskall inte underskattas.Erfarenhetsmässigt den enskilt viktigaste faktorn är for efTektivitetsförbättring hur verksamheten styrs och vilken ledning som utövas av uppdragsgivaren agaren

Organisationsformen är inte enligt våra studier avgörande for - - om verksamhetenbedrivs effektivt. Varje verksamhetsspeciellaegenskaper och förutsättningar samt den samladekommunala nyttan bör tas som utgångspunkterfor bedömningar om organisationsformer och effektivitet.

4.2 Rekommendationer, övrigt

Vårt studie har varit begränsadtill fyra områdenoch ett litet urval kommuner. Men har inte, och inte heller någon i litteratur, funnit exempelpå att någonkommun dokumenterat verksamhetenföre en ombildning till kommunalt bolag eller resultatenhet för att sedan analysera om verksamhetenblivit effektivare. Vi rekommenderar de kommunledningarverksamhetsansvariga överväger omorganisasom tioner att bestämmaoch mäta ett antal effektivitetsparametrar fore en omorganisationoch analyseradem regelbundeti eñerhand. sådana I sammanhangbör organisationsformenresultat-balansenhetockså kunna tas i beaktande.

Vi har konstaterat att varje verksamhetsspeciellaförutsättningar är avgörande för styrning, målformulering och effektivitetsmätning. Samtidigt ligger det i politikernas intresse att inte suboptimera utan samordna med hänsyntill den samladekommunala nyttan. De konsulter som gjort studien av fastighetsförvaltningplanerar att utarbeta checklistor som stöd vid överväganden om organisationsförändringar, då ävenresultat-balansenhet tas i beaktande,vilket uppfattar inisom ett gott tiativ. -

Kommunal verksamhetgranskasvia verksamhetsrevisionermedanrevision av de kommunalaaktiebolagensker enligt aktiebolagslagen,

d.v.s. endast räkenskapsrevision genomförs. Ett tillägg i kommunallastadgar att även de kommunala aktiebolagen skall vara foregen som mål for verksamhetsrevision, borde kunna föreslås av Lokaldemokratikommittén.

Det har under vår studievarit besvärligt att fram delkostnader, fördelning samkostnader, m.m. Vi tror att det for varje kommun av - skulle underlätta med enhetliga redovisningsprinciper, överenskomna resultateffektivitetsmått och en samlad redovisning for hela kommunen.

Bilaga 1

Referenser litteraturforteckning

Allmänna förlagetStatskontoret: Att lyckas i offentlig förvaltning - Lärdomar av väl fungerande myndigheter. Boman, Sellström, 1989: Österåkermodellen Boman, Sellström, 1992: Åremodellen uppför eller utför - Bökmark, Svensson:Aktiebolagslagen Civildepartementet,Konkurrenskommittén: Konkurrenseninom den kommunala sektorn SOU 1991:104, 199293143 Ökad konprop kurrens i kommunalverksamhet Civildepartementet,Stat-kommunberedningen:kommunalaföretag Ds C 1985:13 Civildepartementet:marknadsorientering av kommunalverksamhetDs 1992:7 Finansdepartementet,ESO: Kommunerna som foretagsägare aktiv koncernledningi kommunal regi Ds 1992:111 Fröroth: Kommunala bolag i det kommunaldemokratiska systemet Cuppsats HT 1991, Stockholmsuniversitet Kedner: Kommentarer till aktiebolagslagen - Kommundepartementet,Kommunalforetagskommittén:Kommunalföretaget SOU 1982:13 Lindquist, Losman: 1991 års kommunallag SAF: Perestrojka svenska SCB: Ekonomisk politik Kommunal ekonomi SCB: Kommunägdaföretag 1990 SCB: Årsbok for Sverigeskommuner 1992 SCB: Kommunernasfinanser 1991 SCB: Vad kostar verksamheteni Din kommun Bokslut 1991 SCB: Kommunernasfinanser 1990 Socialdepartementet:Alternativa verksamhetsformer inom vård och omsorg Ds 1992:108 SPK: Offentliga tjänster, BranschbeskrivningarSPKs bokserie 1991:3 SPK: Remissvar SOU 1991 104 : SPK: sophämtning i kommunal och privat regi SPKs rapportserie 1991:6 SvenskaKommunförbundet: Bolagsbildning for kommunalverksamhet SvenskaKommunförbundet: Den kommunala organisationen konsom cern om förhållandet kommun kommunägdaföretag - - SvenskaKommunförbundet: Kommunal verksamheti verksform eller i privaträttslig foretagsform Svensson,Hjalmarsson: Vägar till framgång i morgondagenskommun

Bilaga 2

2 INSAMLING OCH TRANSPORT AV HUSHÅLLSAVFALL

2.1 Kommunal avfallshantering

För branschbeskrivning, statistik har utnyttjat SPKs Offentliga m.m. tjänster 1991 :3. Svenska Renhållningsverks-Föreningen har varit behjälplig med skriftligt material, information och råd.

En uppdelning och avfallshantering mellan kommunal regi grov av sopegenforvaltning, kommunala bolag och blandformer och privat regi visar att cirka 100, kommuner eller knappt en tredjedel, bedriver verksamheten i kommunal regi, medan resten har verksamheten utlagd privata entreprenörer. Ser man mängden av sopor är fördelningen ungefär hälften i kommunal regi och hälften i privat. Sop- och avfallshanteringär således en konkurrensutsatt verksamhet.

Enligt SPKs redovisning för 1987 bedrevs sop- och avfallshantering 12 % och i kommunala bolag i 19 i egen förvaltning 35 i kommuner kommuner 7 °o. Det är dessa två driñformer har jämfört i denna studie. Vi har också begränsat verksamhetentill att avse insamlingoch transport hushållsavfall Med hjälp av Svenska Renhållningsverksav Föreningens medlemsföneckning och med biträde från Svenska Kommunförbundethar det varit möjligt att ta fram de kommuner som ingår i studien.

Kommuninvånarnabetalaren fastställd avgift för sophämtning. Kostnadstäckningvarierar mellankommunerna. Endast en kommun i Sverihar sophämtningenhelt skattefinansierad. ge

2.2 Studiens uppläggning

Inom detta verksamhetsområde ansåg att det fanns förutsättningar för att genomföra en bredare studie. SCB i Örebro har anlitats som Handläggare har varit Leif Heinkonsult for en enkätundersökning. stedt. Frågeformuläretutformades dels med syfte att belysa uppdragets effektivitetsaspekter, delsfor att bredare bild av kostnads-och intäktssidorna. Frågornautformades i samrådmed oss och med stöd av företrädare för tekniska förvaltningen i Örebro kommun samtav Svenska Renhållningsverks-Föreningen. Formellt samråd har skett med Svenska Kommunförbundet

60 enkäter sändes ut till 19 kommunala aktiebolag och 41 kommunala förvaltningar. Enkäten finns som underbilaga till denna 1 redovisning. Bolagen och förvaltningarna ñck cirka tre veckor att besvara frågorna.

2.3 Enkätsvar

Nedan redovisasSCBs kommentareroch sammanställning enkâtsva- av ren.

Kommunal sophantering, sammanställning av enkät.

Allmänt Huvudsyftet med studien,Kommunal sophantering, är att jämföra effektiviteten i kommuner som bedriver verksamheteni kommunalabolag respektivei egen förvaltning. Vid analyser av kommunalafunktioner måste man vara medveten att det är svårt att göra rättvisande om jämförelser ga. olikheter i a sammansättning,ledning och former för den löpandeverksamheten.Detta gäller i hög grad för den kommunala sophanteringen.

För att belysaskillnader i produktivitet har uppgifter kommua om nernas personal-,adntinistrationg drift, lokal- och kapitalkostnader samlatsin. Under insamlingsarbetetsgång har det visat sig att jämförelser av olika kostnadsslagbör begränsas ga. betydandeolikheter i organisationoch redovisning.Entreprenöreranlitas t ex i varierande omfattning oberoende av om sophanteringenbedrivs i kommunalt aktiebolag eller i egen förvaltning. Det innebär att kostnadernainte blir jämförbara då de påverkasolika beroende entreprenadverksamhetens omfattning. Dessutom finns det skillnader i den interna redovisningen som ytterligare försvårarjämförbarheten.Ansvaret för kommunens lokaler, maskineroch inventarier kant .ex. ligga en särskild förvaltning som hyr ut utrustning till övriga förvaltningar. sådana I kommuner belastasinte sophanteringen med några kapitalkostnader utan dessa utgör en del av driñkostnadema.

På grund av de beskrivnasvårigheterna att göra tillförlitliga jämförelser har redovisningen av olika kostnadsslagbegränsatstill de totala kostnadernaför sophanteringenoch vissapersonalkostnader.

Resultatet av de sammanställdaenkätema presenteras delsi form av medelvärdenfor de två grupperna, kommunalaaktiebolag och egen förvaltning, dels i form av ett antal frekvenstabeller. De kommunala aktiebolagenbenämns AB sammanställningenoch de kommuner som i bedriver verksamheteni egen förvaltning förkortas med EF.

Population och bortfall

Antalet utsändaenkäteruppgick till 60 varav 19 AB och 41 EF. Bland AB visadedet sig att 2 var destruktionsanläggningar enbart tar som emot insamlatavfall.

Svarsfrekvensen är densamma, 76 procent, oberoende av verksamhetsform. Bland EF det 2 kommuner avstod från att lämna uppgifvar som har omorganiserat arbetet efter 1991. Resultat från ter därför att de 1991 inte representativaför den verksamhet som bedrivs i dag. är

A. Gruppernas sammansättning, några genomsnittsvärden

B. Jämförbara genomsnittsvärden nyckeltal

AB EF

inv 354 330 Hushållsavfallper kg avfall 0,85 0,88 Kostnader per 307 272 Kostnad per inv km2 94 00° 26 000 Kostnad per Kostnad km2 exkl. Sthlm Gbg per o 16 400 16 600 Kostnad inv km2 294 000 242 000 per per anställd 260 000 265 000 Personalkostnper arb 249 000 267 000 Personalkostnper renh

Abonnemangsintäkterper inv kg avfall 0,93 0,97 Abonnemangsintäkterper Totala intäkter inv 367 325 per Totala intäkter kg avfall 1,00 1,00 per

C. Frekvcnstabcllcr Fördelningarna redovisasi procent Motiv till varfor verksamhetenbedrivs i ABEF

ansvarar flera kommuner. Lönesystem

Annat, t ex komb ackords- och månadslön 31 26 Uppgift saknas 8 - Vilket ekonomiskt resultat uppvisades1991

Anm: O-resultatinnebarfor AB att differensen mellanintäkterkostnader var 4 milj kr. Motsvarandedifferens for EF 1,6 milj var kr.

4. Tillskott av skattemedel

Anm: 2 EF har svarat varav en kommun har sophanteringenhelt skatteñnansierad. Följs verksamheten upp med hjälp av resultat-prestatiomsmått 7

Har abonnenternassynpunkter de tjänster som ABEF tillhandahåller undersökts vid något tillfälle genom ex t intervjuer eller liknande

7 Finns det någon konkurrerande verksamhet i ert hämtningsområde7

- Om ja, hur har konkurrensen påverkat verksamheten7

Hur uppfattas insynsreglerna otTentlighetsprincipen Fråganbesvaradesbara av AB AB

Svarsfrekvensen enkäterna är 76 °o, vilket motsvarar 15% av Sveriges kommuner. 20 °o kommunerna tillhör de två kategorier som vi av skall studera.

SCB har framhållit svårigheter med att tolka enkäten. Delkostnader bör inte jämföras likvärdigt eftersom många, både förvaltningar och bolag, anlitar underentreprenörer. Betydande skillnaderfinns också bådei 0rganisationoch redovisning. Enkäten avser verksamhetsåret1991. Två kommunala förvaltningar avstod från att lämna uppgifter eñersom de ansåg dessa inte relevanta för dagens situation. På många håll att var pågår forändrings- och utvecklingsarbete.

Med dessa reservationerkonstaterar följande.

Kostnader for lokalanvandning och administrationhar inte gått att redovisa tillfredsställandeför att kunna jämföras.

Av redovisningen avseende bemanning framgår att lönekostnader etc anställd i aktiebolag är 260 000 kronor, i egen förvaltning 265 000 per kronor Motsvarande kostnader for enbart renhållningsarbetare är 249 000 kronor respektive 267 000 kronor. Kostnadenfor renhållningsarbetare är alltså 18 000 kronor högre i egen förvaltning än i bolag.

Genomsnittligt antal årsarbetare visar att bolagen är större organisatioän de förvaltningarna. Bolagen är ocksåvanligare i tätorter. ner egna

Beträffandeuppföljning av verksamhetenmed hjälp av resultat- eller prestationsmått, är detta vanligarei förvaltningarna 52 % än i bolagen 31 %. Cirka hälñen av förvaltningarna använder sådan mått, medan ungefár en tredjedel av bolagen gör det.

Endast en kommun, förutom den som har helt skatteñnansierad sophantering,har tillskott av skattemedelför sin verksamhet.Hur detta rimmar med denunderskottsredovisning som gjorts 15 % av bolagen och 32 % av förvaltningarna redovisarunderskott kan inte utrönas. - Vi kan antaatt uppkomna förluster beräknastäckas av vinster nästkommandeår. Överskott redovisasfor 62 % bolagen och 58 % av av förvaltningarna.

Påfrågan om avfallshanteringen konkurrensutsatti respektivekom- är mun svarar 46 % av bolagenoch 65 % av förvaltningarna. Förvaltningarna är såledesnågot mer konkurrensutsatta.Majoriteten 80 % av förvaltningarna har också ansett att dennakonkurrens påverkat verksamheteni positiv riktning 67 % av bolagen anser att konkurrensen är positiv

Aktiebolagenssynpunkter offentlighetsprincipendelar populationen i två lika stora delar 38,5 % är positiva, lika många är negativa. 9% är bådepositiva och negativa,lika många helt neutrala. är

Att via enkät fråga om motiv till varför verksamhetenbedrivs i nuvarandeform visadesig vara ett trubbigt instrument Någon egentlig slutsats kan inte dras från de kortfattade skäl som angivits.

Frågan om extern kontroll formulerades att skulle veta om organisationernagenomfört någonform for brukarundersökning.69 % av bolagenoch 58 % av förvaltningarna har undersökt abonnenternas synpunkter organisationernastjänster

För verksamhetsspecifikauppgiñer har SCB tagit fram ett stort antal genomsnittsvärdenmed utgångspunkti enkätsvarenoch den kommunalstatistik som SCB förfogar över jfr ovan.

Vi vill särskilt peka någraresultat.

Skillnadenvad gäller kostnad per kilo hushållsavfallmellan bolag 0,85 kr och förvaltning 0,88 kr är 3 öre. Avfallshanteringens kostnader utslagna antaletinvånare är 307 kr i kommuner med bolag och 272 kr i kommuner med egen förvaltning.

På motsvarande sätt kan abonnemangsintäkter fördelas kilo avfall per till 0,93 kr i bolag och 0,97 kri förvaltning. Totala intäkter per kilo avfall är 1,00kr i bådaformerna. Abonnemangsintäkter invånareär per 321 kr i bolag och 312 kr i förvaltning.

Genomsnittstaxanför flerbostadshus är 683 kr i kommuner med bolag och 703 kr i kommuner med egen förvaltning 20 kr, 2,8 % lägre i AB

samt för småhus 727 kr i kommuner med bolag och 744 kr i kommuner med egen förvaltning 17 kr, 2,2 % lägre i AB.

För övrigt kan konstateras att ackordslöneller kombination med ackord fortfarande är vanligt inom avfallshanteringoch något mer förekommandeinom egen förvaltning än inom bolag.

Redovisningeninklusive analys av enkätsvaren leder oss till att, tillsammans med SCB, dra slutsatsen att det inte föreligger nåskillnad i effektivitet mellan insamlingoch transport av hushållsavgon fall i förvaltning jämfört med samma verksamhet organiseradi egen kommunalt aktiebolag.

Vi har av naturliga skäl inte frågat vilka parametrarsom de svarande uppfattar avgörande for effektivitet i verksamheten. Det får därför som bli en gissning att konkurrens spelar en relativt stor roll. I bådaorganiockså med resultat- och produktionsmått, sationsformernaarbetar man ett tecken att man följer upp produktiviteten i eñektivitetshöjande syñe. Inom båda organisationsformernaförefaller man också vara kvalitetsmedvetennär det gäller servicetill kommuninvånarna,vilket genomförandeav brukarundersökningartyder på.

Underbilaga 1

stttlsnsttttuttttttttu xanumwss

KommunKommunaltAB

Kontaktperson TEXTA

Datumochunderskrift

Telefonriktnr. ochdirektnr.

Enkät rörande kommunal sophantering i kommunalt bolag respektive i kommunal förvaltning.

SCB undersöker nu, uppdrag Statskontoret. av skillnaderi kommunala driftfomter avseende hämtning och transport av hushållsavfall Studien ingåri Lokaldemokratikommitténs uppdrag belysavissa att effektivitetsaspekter i kommunal verksamhet. Syftet jämföra äratt verksamhet ärorganiserad som i kommunalt bolagmedmotsvarande verksamhetkommunal förvaltning.Målet är att försöka avgöra om detfinns någon skillnad i effektivitetmellande olikadriftformema.

Studienomfattar 20 ca procent av landetskommuner, vilketinnebär attresten.ca 80 procent harsophantering i blandad ellerprivatregi.Dekommunala bolag anlitarundersom entreprenörer ingar studien.

Då undersökningen endastgenomförsiett bestämturval kommuner varjesvarav mycket stor betydelseför denslutliga analysen. Det är vår förhoppning att Ni har möjlighet besvara att enkäten. Ingen uppgiftsplikt råder fördennaundersökning.

Resultatet konuner redovisas att ien rapport frånStatskontoret till Lokaldemolcratikommitten-dáirdenkommer att utgöra underlagför kommitténs fortsattaarbete.Deltagande kommunerkommer att en sammanfattningenkätresultatet. av

SCBhar,enligtförordning.samrått med Svenska Kommunförbundet vid uppläggning av enkäten.Kontakter också har förekommit med Renhållningsverksföreningen ochenskilda kommuner.

Vi berEr att Ni efterifyllande blanketten av skickardeni bifogat svarskuvert till SCB så snart som möjligt.dock senast den5 februari 1993.

Frågor om enkätenbesvaras Leif Heinstedt. av SCB, tel. 019-17 6544. Frågor underom sökningen i sinhelhetbesvaras MetaBoethtus, av Statskontoret. 08 7384595. tel. - Tack för Er medverkan.

lnsändningsudrrss Förfrågningar STATISTlSKA CENTRALBYRÅN Statistiska centralbyrån LeifHeinstedt 019-17 6544 FSE.Kommunal ekonomi Statskontoret MetaBocthius 08-738 95 45 70189 ÖREBRO

Underbilaga 1

Information På denna blankettskalluppgifter om den kommunala sop- och avfallshanteringen besvaras. Sop-och avfallshanteringen avgränsas i undersökningen till insamling och transport av hushållsavfall.

Med hushållsavfall avses: hushållssopor: köksavfall. sopor. pappersavfall ochdylikt grovsopor: kasserade möbler. cyklarochdylikt samt trädgårdsavfall från normal trädgårdsskötsel returpapper: dags ochVeckotidningar. telefonkataloger. wellpappavfall dylikt och - Dessutom tillkommermiljöfarligt hushållsavfall som t.ex. överblivna läkemedel. oljerester. kvicksilver,batterierochliknande, OBS Insamlingtransport slamoch av latrinskallinte ingå undersökningen i Alla uppgifterskall avse 1991 årsverksamhet. Alla belopp anges i l 000-talkronor exklusive eventuell moms. Deenskilda frågorna besvaras medhjälp av information som finnsi anslutning till respektive fråga. Sätt streck i svarsrutor där det inte kanförekomma uppgifter.

Lämnade uppgifterskyddas enl. kap. 8 SFS 1980 : 100 sekretesslagen och 2 § sekretessförordningeu SFS 1980 657. Detinnebär principatt i sekretess gällerbeträffande enskildsafñirs- eller driftför- : hållanden, det kan antas att denenskilde lider skada om uppgifterna röjs. om

Underbilagá 1

Insamling och transport av hushållsavfall under verksamhetsåret 1991.

Verksamhetens omfattning och avgränsning Vilken -a kommun-er omfattarErtansvarsområde 7

Kommunal förvaltning kommunalt bolag . Av vilken orsak drivsverksamheten i egen regi bolag t.ex. politiska,ekonomiska, administrativa. traditionella etc.

Avfallsmängd Hur mycket hushållsavfall exkl. slamoch latrin hämtade ochtransporterade Ni inkL miljöfarligthushållsavfall ochev. hushållsavfall som återvinns

ton m löst m komp

Ange om möjligtavfallsmängden i både ton och m3. Detviktigaste måttet är ton. Ommängden intekan anges exakt. anges istället ett intervall som omfattar det sanna värdet. hushållsaivfallet Återvinnsdelarav

Ja Nej

Omja. angeom möjligt andel dettotala av hushâllsavfallet enl. ovan % - Bemanning Angetotala antalet personer somvar verksamma med insamling transport av hushållsavfall renhållningsarbetare. chaufförer.arbetsledare. administrativ personal

Antal årsarbetare - varav renhållningsarbetare administrativpersonal ledning o Med årsarbetare avsesen heltidstjänst. uppgifterendastföreliggeriform Om av antaltjänster räknas dessa om till heltidstjänster årsarbetare. Förtimanställd personal motsvarar en årsarbetare detantaltimmar som ingår i en heltidstjânst.

Vilken typav lönesystem tillämpasför renhållningsarbetare och chaufförer E LAckordslön D Månadslön D Annat. vad ange

Underbilaga 1

Lokalutrymmen Vilka utrymmen disponerade Ni för Garage och verkstäder m. w Kontor. personal m2 Om intehelabyggnaden i fråga användes förverksamhet med anknytningtill hämtningoch transportav hushållsavfall skalldendel av byggnaden som avser dennaverksamhet uppskattas. Körsträckor Hur många körkilometer uppmättes sammanlagt förhämtfordonenErtområde i km

Abonnemang hämtställen Hur många abonnenter hadeNi i Ert hämtningsområde

abonnenter Taxa,52 hämtningarår

Abonnemang Antal Antalhämt- Antalhämtningar 11 1991 ställen per är 160 literssäckar Helår nerbost. i hus Helâri villa Delar fritidshus i Övriga

Inkluderade Er taxa även hyra säckställstativ. av kärleller behållare i En hämtningsområde E] Ja E] Nej Ange om hämtning avgrovsopor inkluderades i taxan samt ev. avgifterför hämtning av grovsopor Fastighetstyp Inkl. i taxan Ja Nej Extraavgift per gång - Flerbost.hus Villa Fritidshus

Underbilaga 1

Kostnader

Generelltförkostnadspostema gäller desärkostnader att ochdesamkostnader som återspeglar resursåtgången i verksamheten skall anges. Omvissasamkostnader inte fördelningsbara. är skadenandel som kanhänföras till hämtningoch transport av hushållsavfall uppskattas. För Lex,garage, kontorochpersonalutrymmen gäller då att om intehela byggnaden i fråga används för verksamhet medanknytning till hämtning och hushållstransportav avfallskalldenandel lokalkostnadema av somavser dennaverksamhet uppskattas.

l personalkostnader socialaavgifterPO, lön.semesterlön. ingår provisioner. gratilikationer, övertidsersätming. andra kontanta lönefömiåner samt värdet naturafönnåner. av

Totala kostnader hämming transport hushållsavfall 1 OOO-Lal kr av

DäravPersonalkostnader inkl. P0 -varav för renhållningsarbetare. chaufförer admpersonal ochledning tillfällig arbetskraft, styrelsearvoden

Adminlstrationskostnader exkl. personalkostnader Ekonominpersonaladm..personalutveckling, budgeudebitering fakturering sophämtningsav av gifter.ADB,budoch post. telefon ochliknande

Driftkostnader Hyraleasing fordon.reparationer. av driv-ochSmörjmedel. däck. fordons- kilometerskatter, o engångsemballage. ersättningar till entreprenörer

Omersättningar till entreprenörer, ange typ av tjänstoch belopp OOO-tal l kr:

Lokalkostnader Hit räknaskostnaderfomi i av direktalokalkostnader såsom hyror. driftkostnader uppvärmning. energi.Snöröjning etc. underhåll m.m. samt kapitalkostnader förägdalokaler.

-varav kontorslokaler garageverkstäder kapitalkostnader förägdalokaler

Kapltalkostnaderförmaskinerochinventarier

Angeenligtvilken metod kapitalkostnaderna beräknats.

Ev.kommentarer

Underbilaga 1

Intäkter 1 OOO-talkr Abonnemangsavgifter Försäljning insamlatmaterial av Övrigaintäkterangevad

10. Vilket ekonomiskt resultat uppvisades 1991 Medekonomiskt resultat menas resultatefter finansiella intäkterochkostnader samt avskrivningar. E] överskott E] underskott 0 resultat - Omöverskott. ange beloppochhurdethardisponerats

1 mmm

Om underskott ange belopp 1000-talkr 11. skattemedel Tillskott av Erhöllförvaltningen bolagettillskott från kommunen -ema under 1991 förinsamlingtransportav hushållsavfall

Omja, ange belopp IOOO-Ial kr 12. Resultat- prestationsmått Följsverksamheten upp medhjälp av resultat-l prestationsmátt kostnad per kommuninvånare. kostnad ton per etc. U l.Ja CJ 2.Nej Om ja, ange måtten ochresultaten för 1991

Under-bilaga 1 13. Kvalitetsuppföljning Harabonnenternas synpunkter detjänster som förvaltningendet kommunala bolagettillhandahåller undersökts något vid tillfälle genom t.ex. intervjuerellerenkäter U l.Ja E] 2.Nej 14. Den lokala marknaden Finns det någon konkurrerande verksamhet i Erthammingsområde Verksamheten kanomfattadelar bearbetningskedjan. av tj LJa tj 2.Nej Ev. kommentarer

Omdetfinnskonkurrerande verksamhet, hur harden påverkat Erverksamhet flera svar kananges . D intealls E] befrätnjateffektiviteten, påverkat kostnadema befrämjateffektiviteten, påverkat avgifterna D 6. vad annat,ange

15. Möjligheter till insyn i verksamheten Besvaras bara kommunala av aktiebolag Huruppfattas insynsreglema offentlighetsprincipen flera svar kananges positivtmed externa synpunkter verksamheten annat positivtangevad medförökad byråkrati konkurrenshämmande resurskrävande annat hinderangevad

Underbilaga 1 Allmänna kommentarer:

Bilaga 3

Göran Andersson 1993-04-20 Per Dahlgren KONSULTRAPPORT

Är fastighetsbolag bättre än fastighetskontor

l Sammanfattning

Vi harjämfört förvaltning av forvaltningsfastigheter i två kommuner kommun A och kommun B. I den ena kommunen har man bildat ett bolag, den i andra en balansenhet. bolagsk0mmunen har I studerat hela processen och Försökt göra en jämförelse mellandet gamla fastighetskontoret och nuvarande fastighetsbolag.Vi har ocksâjämfört fastighetsbolagetmedbalansenheten den i andrakommunen

Vår bedömning är att det är en mycket liten skillnad i hur de båda 0rganisationernai kommun A och B fungerar. Man hadei stort sett samma problem fore respektive omorganisationoch sålunda också samma motiv till att göra någonting detta Som resultat anger båda kommunerna att de fått en bättre kostnadsbildoch mer kostnadsmedvetna lokalanvandare och personal i resp fastighetsorganisation.

Ekonomiskt finns det skillnader mellankommunerna men dessa kan inte hänföratill den ena eller den andra organisationsformen.

Möjligtvis är det lättare att till stånd en fungerande koncernstyrning med förvaltningsformeni jämförelse med bolagsformen eftersomaktiebolaget har inbyggd konflikt mellan å ena sidan egen vinning och å en andrasidan kommunkoncemensväl och ve,

2 Inledning

2.1 Uppdraget

Lokaldemokratikommittén uppdrog Statskontoret i september1992 att utreda skillnader mellankommunalverksamheti egen förvaltning och motsvarandeverksamheti kommunalabolag. De kommunala verksamhetsområden som valdes ut var avfallshantering,eldistribution näringslivsfrâgor, vatten och avlopp samt fastighetsförvaltning. För vart och ett av verksamhetsområdenaska ett antal k etfektivitetspa- s rametrar studeras.Om möjligt ska dessasedanligga till grund För en bedömning av huruvida organisationsformenhar någonbetydelseför hur effektivt verksamhetenbedrivs.

Komrev AB har fått i uppdrag av Statskontoret att studera området

förvaltning av forvaltningsfastigheter.Ovriga områdenstuderas av SCB och Statskontoret.

2.2 Metod

Två huvudansatserhar använts i Komrev AB:s studie. Dels har en kommun som bolagiseratsitt fastighetskontor kommun A studerats över tiden, dels har samma kommunjämförts med en annan kommun kommun B som organiseratsitt fastighetskontor som en balansenhet. Tyngdpunkten i arbetethar lagts kommun A.

Figur l Enjämförelse har gjorts över tiden kommun i A och för 1992 mellan kommun A och B.

Till grund for våra slutsatseri denna rapport ligger intervjuer och samtalmed ett trettiotal personer i de två kommunerna samt enjämförelse av kostnaderna att bedriva fastighetsforvaltningeni respektive

kommun. De som intervjuats är företrädare for fastighetsbolaget respektive fastighetsforvaltningen, politiker nämnds- och kommunledningsnivå,tjänstemän från centrala administrativa funktioner samt representanter for lokalanvändarnahyresgästerna.

Vi har ocksågjort en analys och jämförelse av ekonomiska effektivikvadratmeter. Denna jämförelse har, i möjtetsmått kostnadsslag per ligaste mån, gjorts över tiden i kommun A samt mellan de två kommuår 1992 se ñg En jämförelse har också gjorts med Repabs nerna nyckeltal för kostnaderoch forbmkningar for några av lokaltyperna,

3 Kommun A

3.1 Kommun A före bolagiseringen

Före bolagiseringen var förvaltningen av kommunensforvaltningsfastigheter organiserad traditionellt sätt i forvaltningsform. Förvaltningarnaägde sinafastigheteroch fastighetskontoret skötte dem.

Lokalerna var for förvaltningarna en fri nyttighet såtillvida att man inte behövdebekymrasig om kostnadernaför dem. Man hade de lokaler man ansågsig behöva och man fick kostnadernafor dessatäckta i budgeten. Eventuellabeviljade nyinvesteringari lokaler resulterade automatiskt i att man dessutomfick pengar till driften av desamma.

Kontakterna mellanfastighetskontoretoch lokalanvändamafungerade bra. Användarna var i allmänhetnöjda med den service som tillhandahölls.

Det fanns ett visst missnöje från politikernas sidavad gäller den ekonomiska redovisningen Det var svårt for en utomstående att utläsavad de olika fastigheternaegentligenkostade att driva. T ex har man efter senare mätningarkunnat konstatera att ytorna i fastighetsregistretinte har stämt särskilt väl med verkligheten. Man har också kunnat konstatera att rena investeringar har bokforts som underhåll och vice versa.

Utan att detaljer kan man sammanfattningsvis sägaatt lokalanvändarna var nöjda med den service som fastighetskontorettillhandahöll, men att den interna och externa kontrollen och insyneni förvaltningenvar svag.

3.2 Motiv och förväntningar på bolagiseringen

Anledningentill att man bildade fastighetsbolaget var att det fanns flera saker fastighetskontoret som man inte var nöjd med. Som en följd av detta ansåg politikerna att man måste göra någonting. Man diskuterade flyktigt andraorganisationsformer, t ex balansenhetmed internhyressystem, menvara ganska snart det klara med att det var aktiebolag man skulle ha.

Motiven och förväntningarnakan delas i huvudsaktvå grupper. Dels de öppet redovisademotiv som man kan finna dokumenterade och dels andramotiv som fått fram i de intervjuer som genomfört.

De dokumenterademotiven är:

Klarare och tydligare lokalkostnadsansvar hos nyttjarna - Klarare och tydligare relationer mellanhyresvärd och hyresgäst - Samordningoch samverkan det lokala planet skall ge ekono- miska fördelar i fastighetsforvaltningenpersonal, upphandling, finansiellt Bevara och stärkakompetensenhos kommunens bostadsforetag. -

Dessa punkter tarvar en förklaring, kommunen I fanns ett antal lokala bostadsstiñelser som verkade de mindre orterna i kommunen.Hyresgästunderlaget var relativt begränsat for dessa vilket gjorde att de var ganska sårbara ur ekonomisk synpunkt.Man ansåg att det var viktigt att bevaraföretagen och man tyckte då att det bästa var att samordna driften av stiftelserna genom att göra om dem till aktiebolag och låta dem ingå i en fastighetskoncern som ocksåbildades.Genom koncernbildningenskulle stiftelsernas sårbarhetminska genom att tillfälliga ekonomiska svackor skulle kunnaregleras genom bidrag från moderforetagetl. I sambandmed denna koncernbildningbildades också det kommunala forvaltningsfastighetsbolaget vilket alltså också ingår i koncernen.

Det är mycket litet som är dokumenterat av bolagiseringsprocessen och ovanståendepunkter är i stort sett allt fått fram rörande motivbilden. Bolagiseringen ligger dock inte längre tillbaka i tiden utan att de flesta av dem som var inblandade den i fortfarande är anställdai kommunen,Detta har möjliggjort att genom intervjuerna kunnat få fram en mer nyanseradbild av motiven. Dessa kan redovisas följande sätt:

Bättre kontroll över kostnaderna Genom att bilda ett bolag tvingas man att redovisa allting rätt for att a kunnagöra lönsamhetsbedömningar.Man får också automatiskt med alla kostnader som är förknippade med förvaltningen av fastigheterna. Allting som kommunen tillhandahålleri form av ekonomiadministration och annan service får bolaget betala.Alla kostnaderkommer härigenom i dagenoch måsteläggas hyrorna.

Fastighetskostnaderna ökade oroväckande Att fastighetskostnadema ökade ansåg man berodde att fastighetskontoret saknadegrepp över kostnaderna.Genom att en bättre redovisning skulle man framförallt kunna planeradet långsiktiga underhållet bättre. det inte ovanligt med så kallade brandkårsut- Förut var ryckningar.

Det är inte tillåtet for allmännyttiga bostadsföretag att taemot eller ge koncembidrag. Eventuella bidragtill företagen därför får än så länge en ändring är gång ges såsom ägartillskott direkt från kommunen, - -

Bli av med önskvärd personal Fastighetschefen fastighetskontoretoch den generationens nya politiker i kommunen var inte riktigt samma våglängd när det gällde förändringar i verksamheten.Politikerna ställdeorimliga krav, ansågfastighetschefen.Politikerna å sin sida ansåg att fastighetschefen var en bromskloss som satte sig tvären i allt. Detta helt klan var ett ledningsproblemi kommunen. Att lägga ner fastighetskontoretoch istället bilda ett bolag, där man kunde anställavilken personal man ville, skulle lösa detta problem. Detta har av flera intervjuade angetts såsom ett av huvudskälentill bolagiseringen.

Bättre och billigare verksamhet Att driva verksamheti bolagsform innebär att beslutsvägarnablir kortare, folk är mer motiverade m m vilket automatiskt höjer etTektiviteten i verksamheten.

Genom att strukturera upp kostnaderna skulle möjlighet till ordnat mer underhåll ges.

Ruska om organisationen Det faktum att man gör någontingöverhuvudtaget de anställda gör att rycker upp sig. Man får känslan av att börja någonting nytt om man organiserar om lite då och då, tyckte Man kände att behövde man. man ett rejält kliv bort från det gamla. Aktiebolagsformentedde sig då ganskalockande.

lnternhyressystem inget alternativ Internhyrcssystem är inte riktigt, tyckte flera av de intervjuade. I ett bolag måste man ta konsekvenserna sitt agerande. Om fastigheter av inte är lönsammafår man försöka säljadem eller lösa det något annat sätt. En förvaltning kan alltid överskrida sin budget, menademan. Det kan inte bolaget.

Politisk grej En del menar att bolagiseringen var en politisk grej. Att bolagisera låg i tiden. Det var modernt. Man reflekteradeinte såmycket över alternativa organisationsformer utan visste att bolag det bästaför var kommunen.

3.3 Blev det bättre med bolag, tycker man

Tydligare kostnadsbild Samtliga fastigheterhar idag en specificeradkostnadsredovisning. Detta gör att kostnadernafor de olika fastigheterna kanjämföras med varandra.Redovisningenligger till grund for hyresförhandlingarna mellanföretaget och förvaltningarna.

Kostnadsmedvetenhet bland personalen i bolaget

Många att de anställdai bolaget har blivit mer kostnadsmedvetmenar i förhållandetill när de arbetade fastighetskontoret. Förvaltna ningen kommunens fastigheter skulle genom detta ha blivit mer efav fektiv, Man har inte mätt detta utan påpekar att det endast menar man. är en känsla man har.

Andra att någraförändringar inte har skett, och att kostnadsmenar medvetenhetäven kan nås inom andra former av organisation.

Kostnadsmedvetenhet bland hyresgästerna I och med kommunen bolagiserade fastighetsforvaltningen införde att hyresforhållande mellanbolaget och de enskilda förvaltningarman ett Till grund för förhandlingarna om hyran ligger fastighetsbolagets na. redovisningfor respektive fastighet.Denna redovisas öppet av bolaget. Hyresgästenvet alltsåbolagets kostnader for fastigheten och kan till stor del välja vilken servicenivå,och därmed hyresnivå, som ska skrivas i det kontrakt sedan ligger till grund for samarbetet mellan som bolaget och förvaltningen.

I reglerna ligger att hyresgästerna får hyra av annan än kommunens fastighetsbolag.De får ocksåminska de ytor de förfogar över och användade blir över lokaler till annat. Förvaltningarna pengarsom har utnyttjat detta och följden har blivit att man flera ställeni kommunen fått tomma lokaler.

Kostnadsmedvetandet hos förvaltningarna hänger också samman med ett allmänt krismedvetandei kommunen i kombination med en allt större decentralisering av ansvar och befogenheter.

Generösare personalpolitik En kommun har inte samma möjligheter att ge personalen förmåner, tycker både politiker i kommunen och företrädare for bolaget. Kommunen har en personalpolicy som bolagets ledning betraktar som ett golv. De försöker utöver denna göra något lite mer for att personalen att trivas och stanna kvar i bolaget, En viss del av intäkterna sätts av for att kunna göra något extra for personalen till jularna.

Personalentycker att det är roligare att arbetai bolaget än fastighetskontoret.Man känner större gemenskap i en mindre organisation. Man känner att har större ansvar och frihet och kortare avståndtill man chefen.

Vi dom attityder - En del vi-dom attityder har uppstått eñer bolagiseringen. Vissa menar dock att det inte är mer nu än det var fastighetskontorets tid. Mycket handlar om bagateller som ex t att de bolagsanställda får tillgång till bolagetslokaler, oenighet mellan fastigen bubbelpool en av i hetsskötare och skolvaktmästare om vem som ska hissaflaggan skolgårdenoch vem som egentligen äger verktygslådan... Vi-dom attityderna påtagligaden forsta tiden eñer bolagsbildningen var mer och är nu inte starkare än de var fastighetskontorets tid.

Viss suboptimering En viss suboptimeringi förhållandetill hela kommunkoncemenkan märkas.Det yttrar sig t ex i att förvaltningarnakan säga sina konupp trakt lokaler som senare visar sig mycket svåra att hyra ut. De kan sedanistället hyra av något annat kommunalt bolag eller av extern hyresvärd. För koncernen innebärdet att man nu står med tomma lokaler som är svårt att göra någonting av.

Bli av med önskvärd personal Ett av huvudsyñenamedbolagiseringen att bli med chef var av en som politikerna ansågobekväm.Det är bara att konstatera att detta har man lyckats med. Att bilda bolag för att uppnådetta kan man tycka är något i stil med att skjuta mygg med kanon Det skulle förmodligen att finna en annan lösning. Att t ex sparkaolämplig personal är inte omöjligt även om man bedriver verksamheten i förvaltningsform.

Politisk grej Att bolagisera var en politisk grej sadeflera av de intervjuadeäven , politiker. I kommunenska för närvarandegatukontoret organiseras om. Anledningarna är delvis desamma som for fastighetskontoret, d v s man vill ha en klart avgränsadekonomi for avdelningen.Efter den forceradebolagiseringen av fastighetskontoret nyktert ser man nu mera det här medbolag. Nu är man intresserad av att testa nya lösningar och nya erfarenheterfrån andra organisationsformeroch har därför valt balansenhetsformenfor gatukontoret.

Ledning och styrning Fastighetskontoretupplevdes av politikerna som mycket svårstyrt. Detta var en av anledningarnatill att man lade ner det och istället bildade ett fastighetsbolag. Trots detta har man lagt ganskalite ner möda styr- och ledningsfunktionerför den koncern där fastighetsbolaget ingår.

Ledningen av bolaget sker i huvudsak dessmoder, såsombrukgenom ligt är for koncerner. De formella styrinstrument finns, t ägardisom ex rektiv, bolagsordning,insyn och kontroll utnyttjas inte fullt ut.

Såvälpolitiker i allmänhet som ordförande och VD i bolaget talar mycket om koncernnytta. Vi har dock svårt att se några konkretiseringar detta.

Intern och extern kontroll Fastighetskontoret var underkastadkommunallagensregler reviom sion Detta innebär att båderäkenskaperredovisningsrevision och verksamhetensändamålsenlighetoch effektivitet förvaltningsrevision står under löpandegranskningvia kommunensrevisorer.

Något motsvarar kommunernas forvaltningsrevision finns annu som för kommunala bolag. Förutom sedvanlig redovisningsrevisionenligt aktiebolagenskrav förekommer ingen direkt formell kontroll av verksamheten.Inte heller görs någonkontroll av hur effektivt och ändamålsenligt verksamheten bedrivs. Den forvaltningsrevision som aktiebolagslagen talar är endast kontroll av huruvida VD och styrelom en sen har begått någraoegentligheter eller

Brukarundersökning i syñe att ta tillvara hyresgästernas synpunkter har inte gjorts. Kontakter med hyresgästerna sker löpande vid behov eller vid hyresförhandlingarna.

Insyn - Eñersom fastighetskontoret del av kommunen gällde självklart var en handlingars offentlighet i tryckfrihetsförordningen. bestämmelsernaom Vem helst kunde, i princip, begära vilken information som helst. som

För bolaget är det i grunden aktiebolagslagen som gäller, Och för aktiebolag gäller inte automatiskt offentlighetsprincipen,I bolagsordninghar man dock skrivit denna princip vilket i stort sett jämställer en bolaget med kommunen vad gäller handlingars offentlighet. Numera ska fullmäktige enligt kommunallagen kap 17 3 § fore en bolagsbildning besluta om att allmänhetenhar rätt att ta del av handlingar hos företaget enligt de grunder som gäller for allmänna handlingars offentlighet i 2 kap, tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen 1980: 100.

En ledamot av kommunstyrelsen sitter, i enlighet med kommunallagens uppsiktsplikt, i bolagsstyrelsen.Inga kommunalrådsitter regler om dock, av princip, i någon av styrelsernafor de kommunalabolagen.

Kommunens ekonomichefhar rätt att ta del av samtliga handlingari bolaget. Detta gäller dock inte kontrakt med privata hyresgäster.

Den lokala fastighetsmarknaden När det gäller påverkan den lokala fastighetsmarknadenvill man gärna från bolagets sida hävda att man påverkar hyrorna neråt. Om man granskarde lokaltyper som bolaget tillhandahåller har man dock lite svårt att förstå detta. Det finns visserligen en potentiell konkurrens i form förvaltningarnas frihet att hyra vilka lokaler de vill och var de av vill. Men p g a de lokaltyper som efterfrågas skolor, badhus,brandstation, idrottsplatsanläggningaretc är det i praktiken en fråga om ett bilateralt ömsesidigt monopol. Förvaltningarnahar i stort sett bara en hyresvärd att vända sig till medan hyresvärden är starkt beroende av de hyresgäster man har. Om fastighetsbolaget skulle bli av med en enda större hyresgäst skulle det förmodligen i konkurs.

4 Kommun B

3.1 Kommun B före bildandet av fastighetskontorets balansenhet

I kommun B hade man fore omorganisationen ett fastighetskontor och ett nybyggnadskontor.Fastighetskontoretforvaltade alla offentliga byggnaderi kommunen Nybyggnadskontoretarbetade, som namnet skvallrar om, med nybyggnation.Merparten av förvaltningsbyggnaderna ägdes och forvaltades av respektiveförvaltning.

Lokalerna var for förvaltningarna en fri nyttighet såtillvida att man inte behövdebekymrasig om kostnadernaför dem. Man hadede lokaler man hadeoch man fick kostnadernafor dessatäckta i budgeten. Eventuella beviljadenyinvesteringari lokaler renderadeautomatiskt i att man dessutomfick pengar till driften av desamma

Kostnadsbilden var luddig och det var till följd av detta svårt att riktigt säga vad varje enskild fastighet kostade att driva Det var också svårt att ett grepp om de totala fastighetskostnadernai kommunen.

3.2 Motiv och förväntningar på balansenheten

l kommun B har man klara motiv för vilka verksamheter som är lamp liga att drivas i bolagsform och vilka som inte är det. Grundtankenmed aktiebolaget ar att skaffa fram riskvilligt kapital som ska forräntas bästa satt Ur kommunalt perspektiv kan det också finnas andraskäl till bolagsformen,nämligen att verka en marknaddär annars marknaden skulle ledatill att servicenskulle bli sämre och kostnadernahögre än om kommuneninte hadevarit representerad marknaden.Om en verksamhetligger utanför den kommunalakompetensen det bättre är att säljaverksamheten än att lägga den i ett bolag.

Förvaltningsfastigheternaanvändsi stort sett endast av kommunens förvaltningar. Marknaden är således helt intern. Enligt ovanstående synsätt finns det därför inte heller något skäl att driva fastighetskontoret annat sätt än i forvaltningsform.

I aktiebolaget finns mycket som är positivt men det mesta av detta kan man även uppnå som balansenheti kombination med internhyressystem, anserman i kommun B. Det är också dennaform man har valt där.

Någon lista motiv, som man hadei kommun A, har man inte i kommun B. Skälen till balansenheten var att man ville strukturera upp fastighetskontoretoch ett bättre kostnadsmedvetandehos personalen och hos förvaltningarna som hyr fastigheterna.

4.3 Hur blev det

Kommunstyrelsepolitikerbetonar att de har ett mycket stort förtroende för fastighetskontorets nämnd och personal. De anser att kompetensen är hög och är därför inte förvånade att fastighetskontoret har levt upp till alla förväntningar har hatt omorganisationen.Processom man har gått smidigt och det eftersträvade kostnadsmedvetandethar sen uppnåtts. Både politiker och tjänstemän fastighetskontoret anser att fastighetschefen är mycket kompetent och drivande och har en stor del

i att förvaltningen fungerar såbra som den gör.

Även personaleninte direkt vantrivdes i den gamla organisationen om har förändringen inneburit kick. Många upplever den nya organien sationen som en ny fräsch start.

Kommunnyttan har tidigare varit och är alltjämt en viktig fråga för kommunen. Även bildar bolag eller balansenheter är det i om man forsta hand kommunkoncernens väl och ve som är viktigast. För nyttjandet fastigheternai kommunen har man försökt tillgodose detta av att ha någonslags mäklarñznktion fastighetskontoret dit logenom kalanvändarna får vändasig med önskemål lokaler. Mäklaren tar då om fram alternativ lokalanvändaren får välja mellan. Ibland kan detta som kommunala lokaler Ibland kan det vara privata. Den enskilda vara förvaltningen har alltså inte fullständig frihet att hyra lokaler var man finner för gott. Kommunnnyttan går alltid före förvaltningens nytta.

5 Ekonomi

5.1 Kommun A

5.1.1 En jämförelse mellan fastighetskontoret och bolaget i kommun A

En av anledningarnatill att fastighetskontoret bolagiserades var att det var svårt att en klar bild av kostnaderna.Bilden av fastighetskontorets kostnaderhar inte blivit skarparemed åren och därför får nöja oss med att redovisade kostnader som kan vara någorlunda säkra på. Med hjälp från anställda kommunens ekonomiñanlction har kunnat fram kostnaderfor bamomsorgsfastigheteroch skolor for några åren 1988-1992. Året 1992 inte kommunen utan är de av avser kostnader som redovisats av bolaget sedandetta har tagit över driften av lokalerna. I posterna ingår följande:

Energi: Uppvärmning och fastighetsel Löpande underhåll: Akut underhåll Periodiskt underhåll: Planerat underhåll, t ex byte av tak Övriga driftskostnader: VA, renhållning,viss fastighetsskötsel, försäkring, fastighetsskatt, serviceavtal Kapitalkostnader: Avskrivning och intern ränta Förvaltningskostnader: Kostnader for administrativ personal fastighetskontoret

Fastighetstyp: Barnomsorgsfastigheter Kostn kvm 7988 1989 19.90 1.932

1992. 1992 avser fastighetsbolagets kostnader.Löpande priser, kronor per kvmB TA.

Fastighetstyp: Skolor Kostnkvm 7988 7989 7990 7992

Tabell 2 Kostnaderför skolfastigheter i kommunA 1990 och 1992. fastighetsbolagets kostnader. Löpande priser, 1992 avser kronor per kvm B TA.

På grund av osäkerheteni siñroma från fastighetskontorets tid är det vanskligt att uttala sig om huruvida effektiviteten i förvaltningen av fastigheternahar förändrats. Kostnadernai löpande priser har ökat mycket måttligt Om deflaterar kostnadernamed ett index över lokalhyrors utveckling SCB är kostnaden per kvadratmeter i bamomsorgslokaler 199273 procent vad de var 1988. Motsvarande siffra av for skollokaler är 82 procent

5.1.2 Driftöverskottl-underskott Bolaget gick under 1992 med ett visst underskott till följd av mindre lyckade finansiellatransaktioner I reglerna for den koncern som bolaget ingår i ligger att eventuellt uppkomna överskott eller underskott i driften är en intern angelägenhet for koncernen Sålundafår detta lösas med koncernbidrag.

5.1.3 Produktivitets- och effektivitetsmått Några produktivitets och effektivitetsmått använder man sig inte av i den löpande uppföljningen av bolagets verksamhet VD själv följer sporadiskt upp vissa mått såsom olika kostnader per kvadratmeter. Dessa jämförs sedan med Repabs kostnaderför forvaltningslokaler.

5.2 Kommun B

5.2.1 Driftöverskott-underskott Kommun B har som princip att eftersom fastighetskontoret nu är en balansenhetska de också kunna klara av sin ekonomi själva. Man får sålunda ta med sig både over och underskott till följande år. det I fall man befarar långsiktiga underskott får lokaler i möjligaste mån avyttras

5.2.2 Produktivitets- och effektivitetsmått I kommun B arbetar man mycket med produktivitets- och effektivitetsmått. Förutom rena kostnadsmåttsåsom olika kostnadsslag per kvadratmeter, mäter man också forbrukningar m m i olika lokaler. Man

planerardessutom att mäta ytor och driftskostnader och ställa dem i relation till forvaltningarnasverksamhet. Även driften fastigheom av terna i sig kan vara effektiv kan fastighetskostnaderna ändå for vara höga om ex t antaletkvadratmeter elev blir for stor, per resonerarman.

5.3 En jämförelse mellan kommun A och kommun B 1992

I tabell 3 nedan görs en jämförelse mellankostnader och intäkter för olika typer av fastigheteri kommun A och kommun B. Siffrorna är rättvisandesåtillvida att samma sakerredovisasunder rubriker samma for de bådakommunerna.Vi kan ändåinte garanteraatt jämförelsen är hundraprocentigt ratt Som exempel felkällor kan ta kostnaderna for fastighetsskötsel. kommun I A finns inte skolvaktmästarnamed i dessakostnader Dessadefinierasi kommunensåsomverksamhetsvaktmästareoch är anställda av skolforvaltningen. I kommun B finns dessamed bland de vanliga vaktmästarna.

Andra källor till skillnadermellankommunerna är lokalanvändamas önskemål om servicenivå.Det är med andra0rd inte tjänst samma som erbjudes.Den relativt höga kostnadenfor underhåll for daghemi kommun B beror t ex att hyresgästernabegärt kortare perioder mellanommålning,mattbyten etc.

Kommun A xømmun s

1211011 :gham Szolor ;nu o. mur- Smb Daghemmay lamm: En Hyra 399 467 557 381 Hymr 515 527 789 370 Övngu 91mm: 2 Övriga 51mm: Summn samma

Kannada: Kostnader napuurane: 17 1a 1a 15 Repuubng: 15 15 14 15 lhdurhil 40 41 50 27 Underhåll 62 62 98 45 Kapiukøsmadar177 225 220 160 Knpinknsvudel 2:40 23a 390 134 5.3-ana man: 34 :17 97 13 Fuaynautaua 32 34 42 21 Vnmn s 5 12 1a Vatten a 7 10 10 Sophnnrsmg 2 3 5 2 Sophnnrenhg 9 s 9 9 saniauu 4 5 5 3 årvizaavnl s s 14 s Fårikringn 3 3 5 3 Iälaiknhgnr 11 1:1 a e Energi s s 37 20 Enarpi rumynam 20 22 15 20 F-.øymm 21 1a 21 32 Varma 45 49 33 :sa Vinna 45 45 53 ae lärvnlmingdrøwvnd 13 14 15 14 Fälvalmhgdronud 12 12 12 12 ;asapresan 1 Fuoynauzan Öwiga komme: 1 0 7 0 diary. køamndu 6 6 7 5 Summa summa ...111 knpskouml nnklkapjroml Bøulvnlumkvm 141020 155 760 11a1145492 human-Anm 210539 15809815924 42567 Endast ägda lanlqheler Endutlänlitade lustighetel

Tabell 3 Kostnader och intäkter för förvaltningen av förvaltningsfastigheter i kommunA och kommun B 1992, kronor per kvm BTA.

6 Vad påverkar utvecklingen inom kommunal fastighetsförvaltning

Hur fastighetsforvaltningen ut i kommunerna om fem år eller tio ser Denna fråga ställde i båda kommunerna och fick i stort sett samma i båda. Det är forvaltningarnas behov av lokaler som till syvende svar och sist styr bolagets respektive balansenhetens utveckling och omfattning.

Den fysiska miljön i skolorna och barnomsorgen har blivit uppmärksammad under senare år. Ett allt större antal allergiker gör att saneringar olika slagbehöver göras. Det kan röra sig från ett byte av en av heltäckningsmatta till omfattande ombyggnader av ventilationsanläggningar. Just ventilation förutspås ta stor andel av framtida invesen teringar i fastigheterna.

Ett eventuellt medlemskapi EG får effekter upphandling vid t ex större reinvesteringareller nybyggnation,Detta är dock inget specifikt för fastighetsförvaltning utan gäller all offentlig verksamhet.

Forskning och utveckling har alltid hañ en stor påverkan kommunal fastighetsförvaltning, främst inom de rent tekniska bitarna av verksamheten.Det finns ingenting talar for att intresset for forskning som och utveckling ska minska framöver.

7 Analys

7.1 Före omorganisationen

Före bolagiseringen i kommun A respektivebildandet av balansenheten i kommun B var fastighetsförvaltningenorganiserad i stort sett samma sätt i de båda kommunerna. Man upplevde också i stort samma problem med dåvarande ordning. Man tyckte hade dåligt att man grepp om kostnadernaoch man hade svårt att motivera lokalanvändama att hushållamed lokalerna

7.2 Motiven till omorganisationen

Eñersom man upplevde samma problem före omorganisationen det är inte så konstigt att motiven också var liknande i kommun A och B. Den stora skillnaden är det förtroende som politikerna i kommunerna kändeför personalen respektivefastighetskontor. I kommun B var detta stort medandet i kommun A närmast kan betraktas obefintsom ligt. Detta kan ha påverkat valet av organisationsformi de båda kommunerna. I den kommun där man kände ett litet förtroende ville man göra någonting radikalt medan man i den andratyckte att det var värt att utveckla förvaltningsformen och den personal som arbetade kommunensfastighetskontor.

7.3 Hur blev det efter omorganisationen

Följden av att man avgränsar en verksamhet som man har gjort i de båda kommunerna är att man tvingas renodla sin kostnadsredovisning. I och med att man har resultatkrav måste man, för att kunna bedömasin lönsamhet,föra en relativt detaljeradkostnadsredovisningför varje fastighet i sitt bestånd. Denna måsteockså följas kontinuerligt, vilupp ket också görs i kommun B. Följden av allt detta blir naturligtvis att det är betydligt lättare att ett grepp om kostnaderna än baom man kar ihop allting ett jättekonto vars endasyfte är att det ska kunna följas upp ochjämföras med budgeten gång året. en om

I sambandmed omorganisationeninfördes ett hyresförhållandemellan fastighetsförvaltningenoch lokalanvändarna.Lokalanvändamahar i bådakommunernamöjlighet att välja servicenivåoch yta. Eftersom förvaltningarna får använda pengarsom blir över lokalkontot till annat har kostnadsmedvetandetsjälvfallet förstärkts.

Resultatkravethar också bidragit till att kostnadsmedvetandetbland personaleni respektiveorganisationhar ökat. Man känner att man inte längre är en del av en stor obestämd vid kommunen, utan massa namn ingår i en mindre och flexiblare organisation.

Sammanfattningsvishar förändringenlett till i huvudsak tre saker:

En tydligare kostnadsbild - Högre kostnadsmedvetandehos lokalanvändarna - Högre kostnadsmedvetande hos anställd personal - Som tidigare påpekatshar det allmänekonomiskaläget, ett ökat krisdecentralisering påverkat kostnadsmedvemedvetandeoch en ökad tandet.

Någon skillnad mellankommun A och kommun B kan inte se härvidlag,

7.4 Ledning och styrning

Ledning och styrning sker liknande sätt. Man använder sig i huvudsak resultatstyrning, d v s man anger ett önskemål om resultat i moav netära, kvantitativa och kvalitativa termer. Till detta är i kommun A fogat ägardirektiv, om än i liten omfattning, samt en bolagsordning.I kommun B har precis i kommun A ett avkastningskrav sin man som balansenhet.Man har också skriftliga direktiv for hur förvaltningen ska skötas. kommun A I är det ganskaluddigt formulerat i bolagsordningenvad som bolaget egentligen är till for. I kommun B har man en tydlig och klar skriftlig verksamhetsidé som a framhåller att det är kommunens intresse som är det viktigaste, därefter forvaltningarnas och sist enheter inom förvaltningarna.

Man talar mycket koncernnyttan i båda kommunerna. Vi bedömer om det dock så att man i kommun B har en bättre möjlighet att efterleva detta eftersom styrningen av lokalanvändarna är betydligt starkare än i kommun A.

Ibland som motiv till bolagisering att man vill ha kortare angerman beslutsvägar, d v s att VD skulle ha större befogenheter än en forvaltningschef.Vid tidpunkten for bolagsbildningen var detta riktigt. Numera ger kommunallagen möjlighet till delegation så att en förvaltningschefkan samma rörelsefrihet som en VD.

7.5 Intern och extern kontroll

Det är stora skillnader hur i den interna och externa kontrollen är uppbyggd, Medan den sker relativt sporadiskti kommun A är den mer formaliseradoch rutinartad i kommun B, I kommun A nöjer man sig med att då och dåjämföra sinakostnadermed Repabstabeller. Kommun B följer mer kontinuerligt olika slags mått for sin verksamhet. Man söker ocksåaktivt eñer jamforelsemöjlighetermed andra kommuner.

7.6 Fastighetskompetens

I ett system där man har en säljande part och en köpande, krävs for att en fungerandemarknad att båda parterna har en likvärdig kompetens. I kommun A är det fastighetsbolaget som har all kompetens medan hyresgästernaskompetens är bristfällig. Detta har lett till att hyresgästema kännersig underlägsnai förhandlingarna med fastighetsbolaget även om fastighetsbolagetredovisar alla kostnader öppet vid forhandlingarna.Man kan inte bedömarimligheten i det material som fastighetsbolagetpresenterar.

Kommun B har en mäklarñinktion som tillgodoser behovet av fastighetskompetensvid val av lokaler och vilken servicenivå som minst behövs for att inte äventyra fastighetensskick etc. Man får visserligen ingen riktig marknad det har viset, men det får man å andra sidan inte heller i kommun A så länge man inte har dubbla kompetenser

7.7 [nsyn

Kommun A har i bolagsordningen for sitt bolag skrivit offentlighetsprincipen.Rent finns alltså inga skillnader, for allmänheten, vad gäller offentlighet och insyn mellanbolaget och en förvaltning. Man har dock i kommun A från lokaltidningamas sida hañ lite svårt att tillgång till den information som man velat ha. I praktiken är det alltså lite så där medprincipen. Frågan är dock om det är sämreän det varit tidigare eftersomden information man då fick åtminstone vad gäller ekonomi var av tvivelaktig kvalitet.

I ägardirektiven står att kommunenska insyn genom att kommunens ekonomichef ska ta del av handlingar.Detta har inte riktigt etterlevts Bl a har bolaget inte velat lämnaifrån sig uppgifter rör utsom hyrning till privata hyresgäster.inte heller har man fått ta del vissa av uppgifter som rör fastigheter som kommunenfortfarande står som ägare for men som bolaget förvaltar.

Det finns alltså någonting i bolagets natur som gör att en del saker börjar betraktas som affarshemligheter och inte tål granskning en av utomstående,Detta problem har man inte alls i kommun B.

7.8 Ekonomi

Förvaltningen av fastigheterna är billigare i kommun A än i kommun B. Detta är dock inte någonting som kan hänföratill organisationsformen. Vi har sett att kostnadernainte nämnvärt har förändrats i kommun A i sambandmed bolagsbildningen.

finns får förmodligen sökas i själva fastighetsbestån- De skillnader som efterfrågan Eñer närmare analys av åldet och hyresgästernas i en dersstruktur, fastighetstyper, servicenivå etc skulle förmodligen

vari skillnaderna egentligen ligger kunna svara

Underhållet fastigheterna i kommun B tidigare eftersatt. Komav var B har därför under år medvetet satsat mycket pengar mun senare underhålli syfte till stånd bra standard av sina fastigheter. att en Även detta kan förklara en del av skillnaderna.

7.9 Slutsatser

Det finns skillnader mellan de bådakommunerna. Framförallt är det skillnaderi kostnaderna för att driva fastigheterna Skillnadernaär

dock inte så stora

ifrån personliga förhållanden var motiven och förvänt- Bortser rent ningarna desamma omorganisationen, Resultatet blev också i stort detsamma Man har fått kostnadsmedvetandehos verksamheten sett ett och hos lokalanvändarna bidrar till att minska efterfrågan lokasom ler.

Man arbetar med ledning och styrning liknande satt Vissa skillnader i intern och kontroll finns och dessa beror skillnader i lagextern stiftning för de olika organisationsformerna.

de skillnader kan kan sägas följd av den ena eller Ingen av se vara en den andra organisationsformen. Vi vill då hellre betona vikten av en klar och tydlig ledning och styrning vill verksamhet till om man en fungera effektivt och bra sätt. När det gäller sådanasaker att ett interna stödfunktioner tillhandahållande av förvaltningssom rent som fastigheter, att ledning och styrning sker effektivare i förvalttror ningsform Dock inte såsom fastighetsförvaltningarna traditionellt har . balansenheter. Inte bedrivits, i utvecklade former såsom t ex utan mer till stånd helhetssyn koncernen. Det finns minst är de lättare att en inbyggd konflikt i det regelsystem och direktiv som det kommunala en bolaget har att rätta sig etter Dels ska man enligt aktiebolagslagen tjäna och med vinst dels ska man i kommunallagens anda se pengar och finna sin plats i denna.Denna konflikt kommunensom en koncern finns sätt och vis också for forvaltningsformen om den bedrivs såsom resultat- eller balansenhet, men eftersom politikerna kan en och styra förvaltning ett mer handfast sätt finns det större en möjligheter att tidigt ta om hand eventuella avarter.

Bilaga 4

4 ELDISTRIBUTION

4.1 Kommunal eldistribution

För introduktion till området har bl.a. SPKs Offentliga tjänster, BranschbeskrivningarSPKs bokserie 1991:3 använts.

Regler om elöverforing och eldistribution finns i ellagen.För transporter över långa avståndfor den högspändakraften krävs linjekoncession För den lokala eldistributionenfordras områdeskoncession.Koncessionsbeviljandemyndighet är NUTEK Närings- och teknikutvecklingsverket. Innehavaren av områdeskoncession en per geografiskt område är skyldig att tillhandahålla for normala forbrukningsända- mål. Samtidigt ger koncessioneninnehavaren ensamrätt till distribution inom området. El som kommunal tjänst utgör i huvudsakeldistribution.

En översyn pågår En. av lagstiftningen elområdet. En särskild utredare har till uppgift att lämnaförslag till ny lagstiftning. Den skall bl.a. innefatta ändraderegler for koncessioneri syñe att åstadkommaökad konkurrens elmarknaden.Förslagen väntas lämnasinom kort

De kommunala verken och bolagenutgjorde 1988enligt statistik från Svenskaelverksforeningen 29 resp 26 % av antalet eldistributörer. De levererade till 40 respektive 25 % av alla abonnenter. Andra aktörer på marknaden är statliga verk och privata bolag.

Någon formell skyldighet for kommunen att tillhandahålla föreligger inte. Enligt tillgänglig statistik avgiftsfmansieraseldistributionen från kommunala verk och bolag till abonnentema.Täckningsgradenär 100 %.

Kommunala verk och kommunalabolag for eldistribution elverk - samverkar som regel i förekommandefall med de kommunalakrañvärmeverken for fjärrvärmedistribution och elproduktion.

Krañvärmeverk, liksom distributionsanläggningarfor och fjärrvärme, är långsiktiga och kapitalkrävandeinvesteringar.Kraftvänneverk har en tekniskt livslängd 20-25 år, distributionsanläggningar cirka 40 år.

Priset på varierar betydligt mellanolika distributörer beroende sådanafaktorer som råkraftskostnad,ledningslängd, när investeringar gjorts och principer for kapitalkostnadsberäkningarm.m.

4.2 Intervjuundersökning

Urval

i kommuner i mellersta Sverigehar studerats. Verk- Eldistribution tre samheten eldistribution elverken har i dessa kommunerna, av företrädare för kommunförbundet mfl., framhållits som mycket välskötta och med låga elavgiñer. I två kommuner bedrivs verksamheten i egen förvaltning nära i samverkanmed kommunalt bolag för ijärrvänne och elproduktion. I båda dessa kommuner förs diskussioner politisk nivå elverken. den I tredje kommunen är eldistriom bolagiseringävenav bution elverket, resultatenhet och ljärrvärmeproduktion tillegen med teknisk verksamhet samladi ett helägt kommunalt sammans annan bolag. I denna kommun pågår en särskild utredning om kommunens bolag.

Intervjuade

Intervjuer har genomförts med chefer och ekonomiansvariga samt i en kommun med politisk företrädare. Per brev erhöll de intervjuade frågeområdenai förväg. Intervjutiderna har varierat mellandrygt en timme till 3 4 timmar beroende antalet intervjuade.De intervjuade har i efterhand fått möjlighet att korrigera de minnesanteckningar som gjorts efter intervjuerna. I detta sammanhang har också vissa ekonomiska uppgifter kompletterats, bl.a. fördelning av samkostnadermed andra tekniska förvaltningar.

Frågeområden

intervjuerna har syftat till att belysade effektivitetsaspekter som ani uppdraget.De har omfattat, dels fakta uppgiñer avseendekostgavs naderför administration,personaloch lokaler drift- och kapitalkostöverskottunderskott intäkter, avgiñnader, hanteringav eventuella tertaxor samt förekomsten av resultatprestationsmått, dels mer subjektiva uppfattningar om insynsregler, marknadssituationen, kontroll av verksamheten, utveckling och framtid. Dessutom har intervjuerna syftat till att motiv till varför verksamheten bedrivs i nuvarande organisatoriskaformer.

De tre kommunerna

I det följande refereras till följande identiteter för de tre kommunerna med respektive elverk,

EF l kommun medgod ekonomi, eldistribution i egen förvaltning

EF 2 kommun med inte fullt sågod ekonomi, eldistribution i egen förvaltning

AB kommun medgod ekonomi eldistribution i helägt kommunalt aktiebolag

Enligt SCBs Årsbok for Sverigeskommuner 1992 och SCBs- Svenska kommunforbundetsVad kostar verksamheteni Din kommun tillhör samtliga tre kommunerkategorin större städer,d.v.s kommuner med mer än 75 % tätortsgrad och mer än 50 000 invånare totalt 26 kommuner i Sverige, närmare bestämtmellan 120000 och 125 000 invå nare och med en i princip identisk ålderssammansättning. Alla tre kommunernahar näringskaraktärskoden 037 sysselsatta ijordbruk 0 %, i industri 30 % och i service 70 %.

Ekonomierna i de tre kommunernaskiljer sig åt. Total skattesats 1992 var 30,48 EF 32,52 EF 2, respektive 30,85 AB krskattekrona. EF 2 har ett sämre skatteunderlag än de två övriga samt högre utgifter och högre låneskuld per invånare.

Även ytmässigtskiljer sig de tre kommunernanågot åt. EF l är cirka 500 kvkm mindre är de två andra, som i stort sett är lika stora.

Elverken

Uppgifterna avser verksamhetsåret1991.

EF 1

Organisation;kommunalförvaltning i tekniskt verk med egen Verksstyrelse,resultatenhetElverk. Verksstyrelsenfattar beslut om taxeändringar Underställt elverket finns ett kommunalt helägt aktiebolag kraftvärmeverk för fjärrvärme och elproduktion. Chefenfor det tek- niskaverket är tillika VD for krañvärmeverket.

EF2

Organisation;kommunalförvaltning i Energiverk med egen Verksstyrelse,resultatenhetElverk. Verksstyrelsenfattar beslut om taxeändringar. Underställt elverket finns ett kommunalt helägt aktiebolag krañvärmeverk for fjärrvärme och elproduktion. Chefenfor energi- verket är tillika VD for kraftvänneverket. Krañvärmeverket har inga anställda,personalhyrs från elverket.

AB

Organisation;kommunalt helägt aktiebolagfor teknisk förvaltning. Elverket är en resultatenheti bolaget. I bolaget finns också resultatenhet for ljärrvänne- och elproduktion. Förutom bolagsordningfinns särskilt ramavtal upprättat mellankommunen och de tekniskaverken bolaget, som bl.a. reglerar vilka frågor som skall godkännas kommunfullav mäktige, respektive när fullmäktige skall underrättas om fattade beslut. Exempelvis skall bolaget inhämtakommunensgodkännande över principiella ändringareller tillägg i taxan. Bolagsstyrelsenfattar beslut om

icke principiella taxeändringar. Avtalet reglerar ocksåhandlingars offentlighet, i princip gäller samma bestämmelser som tillämpas för kommunen i övrigt, men med iakttagande av vad aktiebolagslagen särskilt kan föreskriva. Kommunstyrelsens beredningsutskott skall ha full insyn i och rätt att ta del bolagets handlingar. Kommunstyrelsen av skall också till att regelbundna samrådsker mellan bolaget och utse skottet.

Elverkens ekonomi De tre elverken redovisari princip sin verksamhetoch sina resultat enligt regler och praxis for aktiebolagsredovisning.Trots det medför jämförelse inte låter sig omfattanolikheter att en detaljerad göras utan de och tidskrävande detaljstudier. Vissa jämforelsetal har dock tagits fram.

Av resultatredovisningaroch vidare analyser av dessa, framgår for år 1991 följande belopp i miljoner kronor:

EF l EF 2 AB

Antal abonnenter: 60 272 64 581 66 902

Intäkter -drift 235,4 334,9 349,8 exkl. anslutn.avg totalt

Kostnader -drift 197,6 296,9 311,3 totalt

inköp råkrañ 156,8 2l 2,3 243,9 - varav

- varav fördelat gemensamma adm.kostnader 5,5 4,1 2,2

lokalkostn. 5,4 3,2 1,7 - varav

29,8 31,9 - varav löner egen 25,1 personal varav löner gemen- 5,5 4,8 7,0 sam, fördelad personal

KapitaIkostnader-intäkter m.m.

alternativt kalkylmässig

Avkastning 15% insatt kapital till kommunen 3,0

Investeringar 29,7 28,7 64,7 inkl. anslutnavg.

Skattekostnader 1,3 - -

Personal, 1991, antal:

Egen personal 93 131 107 inkl. viss adm

Gemensam,fördelad adm. personal 12 26 17

Elavgiften består av en fast avgiñ och en forbmkningsavgift rörlig kostnad. Taxoma har ytterligare variabler beroende förbrukning, typ av uppvärmning m.m. För att jämföra taxoma har elverkenberäknat kostnaderna 1991, for en normal lågspänningskund med fören brukning 5 500 KWh per år. Elavgiften blir i detta fall exkl. skatt och moms

i kommun med EF 1 EF 2 AB

kronor per år 2123 1815 1.914

4.3 Intervjusvar

För alla tre elverken är det låga eltaxor som är tecken framgång effektivitet. Kostnader av betydelse for låga taxor är råkrañskostnader, investeringskostnadero.dyl. De intervjuade har samtligaansettatt

kostnader for administration, lokaler mm. är av underordnad betydelse vid jämförelser av effektivitet,

Motiv till varfor verksamheten bedrivs i befintlig form

AB elverket i aktiebolag har haft denna organisationsformsedan - början seklet, den är lika gammal som ellagen och motivet till bolaav gisering därmed bortglömt. Verksamheten bedrevs ursprungligen, i slutet av 1800-talet,i privat form som blev olönsam. Den övertogs av kommunen for att sedermera ombildas till kommunalt bolag.

Förutsättningen för att verksamheten skall kunna bedrivas effektivt och kunna kontrolleras är for alla tre elverken särredovisning av verk- - samhetoch ekonomi, självständighet och ett tydligt ansvar for hela verksamhetens bedrivande.Dessa faktorer kan tillgodoses både när verksamhetenär organiseradi aktiebolagsformoch i en egen resultatenhet Långsiktigt välskötta investeringaroch for eldistribution gynnsamma fonitsättningar är avgörande for framgång,d.v.s. låga eltaxor.

I de två kommunerna med elverk i egen förvaltning ser man det som en naturlig och praktisk torm Om däremot distributionen av kommer att bli utsatt for konkurrens ändras förutsättningarna. Synpunkter detta berörs längre fram i redovisningen av intervjusvaren.

Inom EF 2 har personalorganisationerna SKTF, SKAF tidigare motsatt sig bolagisering av elverket när detta kommit upp till diskussion. Just nu överväger politikerna en bolagisering.Kommunen behöver kortsiktigt behöver pengar for amortering av skulder. Köpesummansom det nybildade kommunalabolaget skall erläggatill kommunen måstedå tas ut via höjda taxor och avgifter Politikern poängterade att det nu inte finns några andra motiv, Lex. demokratiskäl eller konkurrensneutralitetsskäl,för att överväga en ombildning av elverket till aktiebolag. Enda anledningen är möjligheten att förbättra den kommunala ekonomin

De kommunala aktiebolagenfor kraftvärmeverken är underställda elverken EF 1 och EF Det underströks, från företrädare för EF att uppbyggnadenav krañvärmebolaget finansieratsmed intäkter från eloch värmeforsäljning,d.v.s. inte av kommunenmed skattemedeleller avkastningaravgifter från andra verksamheter. Krañvärmeverket betraktas som tillhörigt elverket

I EF 2 etablerades krañvärmeverket i bolagsform med motivet bl.a. att det inte skulle gått att bygga upp med tillfredsställande tidsmarginaler grund av de alltför långsammakommunalabeslutsvägama. Motivet var således att bilda ett bolag bl.a. for att snabba upp projekteringsfasen.

Kombinationen elverk med underställt krañvärmeaktiebolajz möjliggör i bådaorganisationsformerna att råkrañ kan köpas till rabatterade priser, dvs. någonvinst behöverinte uppståfor beskattningi produk-

tionsbolaget. Ett lågt råkraftpris är ocksåavgörandefor att kunna hålla låga eltaxor.

Resultatmått

Alla elverken har enligt de intervjuade som mål låga elavgiñer for kommuninvånarna.Målen är något olika formulerade;

att ligga bland de 10 billigaste distributörerna for och värme EF - 2,

att långsiktigt hålla låga taxor 5 % på el lägre än fem motsvaran- - de stora städer EF

I AB finns inte målet inskrivet i bolagsdokumenten.

Några interna resultat- eller produktivitetsmått användsinte. aktiebo- I laget, AB, skall mansom försöksverksamhetinföra resultatlön. IEF 2 pågårförbättring av ekonomisystemet som skall medgeutarbetande av interna produktionsmått samt bonussystemfor olika personalkategoner.

Överskottunderskott gränsdragningtill kommunensekonomi

Inte i något fall förekommer någonform for subventioneringav skattemedeltill elverken Omvänt bidrar inte heller elverkentill kommunens samladeekonomi, frånsett denavkastning insatt kapital i det bolagiseradeelverket som redovisats ovan. För de två elverken,EF l och 2 finns inte, liksom inte heller for andrakommunalainvesteringar, några regler for avskrivningar gjorda investeringar.Elverav kens fasta och rörliga tillgångar betraktas som elverkens tillegna gångar.

Insynsreglerför kommunalverksamhet

Inte i något av de tre elverken ser man regler for insyn och offentlighet som något hinder i verksamheten,med nuvarandeverksamhet.

I det bolagiserade elverket finns, som nämnts, regler offentlighet om inskrivna i avtalet mellankommunenoch bolaget.

Om verksamhetenkommer att konkurrensutsättasmåstedäremot reglerna for offentlighet ändras.Detta är alla tre organisationerna överens om.

Internextern kontroll, styrningsfrågor

Samtliga tre elverk redovisar i princip sin verksamhet i den form som brukasför aktiebolagsredovisning.För AB sker sedvanligbolagsrevision, revisorer 2-3 revisorer med suppleanter utses bolagsstämman.

Det framhölls i AB särredovisning utgör grunden for att verksamheatt tillfredsställande skall kunna kontrolleras. Det är viktigt att elverket ten har tydligt ägaren verkligen visar och respekterar detta. ett ansvar, att

Ägarskapet, politikernas styrning, bör utövas bolagsstämman. Avtalet med kommunen föreskriver dock regelbundet samrådmed kommunstyrelsens beredningsutskott.

Även företrädarnafor EF l och EF 2 poängterade tydliga ansvarsförhållandenoch särredovisning väsentliga förutsättningar for en efsom fektiv kontroll.

En uppfattning redovisats är att politikerna ibland tror att de skall som sköta verksamhetensDet uppfattas inte heller förenligt med affärsmässighetatt politiker i bolagsstyrelse driver både sysselsättningspolitik en och kommunal miljöpolitik. Men det kan också, andra å sidan vara lätfor politikerna att släppadet de inte kan, till de professionellatektare nikerna.

Hur mycket påverkarmedborgarna utvecklingen Med målsättningen hålla så låga taxor möjligt har det varit naturligt att vända sig att som till kommuninnevånarna Alla tre elverkenhar genomfört brukarun- Sammanfattningsvis uppfatdersökningarenkäter till elabonnentema. tas elverken som kompetenta, men okända.

Marknadsutveckling och framtid

Utgångslägetinfor framtiden och eventuellt införande av konkurrens inom eldistribution uppfattas som positivt i alla tre elverken.Det beror till stor del enligt de intervjuade tidigare gynnsamma investeringar och bra skötsel av verken.

Utvecklingen och satsningarna som gjorts inom kommunen beror i hög grad att politikerna förstår verksamhetsområdets branschens - förutsättningar. Politikerna har vågat satsa, det finns en tradition att driva teknikprojekt, mångapolitiker kommer från en högteknologisk sektor och är lönsamhetsmedvetna.Kommunens näringsstruktur har såledesvarit betydelsefull.

Volymtillväxt och Standardiseringhar ocksåinneburit att kostnader kunnat hållas nere.

På marknadeni dag konkurrerar for uppvärmningmed fjärrvärme.

En elverkschef ansåg att utvecklingen inom området en fri elmarknad inte kommer att präglas nya tekniska rön, utan mer inriktas av mot att förnya affärsmetoder och effektivisera kapitalförvaltningen, d.v.s att anpassa spelreglerna till marknaden.

Samtligaintervjuadeansåg att avgörandeför ett agerande en konkurrensutsattelmarknad, om den införs 1994, är att en ändring av kommunallagenkommer till stånd,Oberoende av om verksamheten sker i kommunalt verk eller i kommunalt bolag är reglerna om likställighet, självkostnadspnssättningoch offentlighet ett hinder for konkurrens.

I de två kommunernamed elverk i egen förvaltning ansågsockså att i en konkurrenssituationskulle bolagsformenmarkerasaklighetoch professionalitet.

Regler för energi- och miljöskatter kommer också att spela stor roll. För att belysa det påpekades att 58 % av fjärrvärmeomsâttningen i ett av krañvårmeverken är fiskal verksamhet,d.v.s. inbetalning olika av skatter.

Elmarknadeni Europa kommer endastindirekt att påverkaelmarknaden i kommunen,ansåg en elverkschef. Han förutspår, att tio år om kommer det bara att finnaskvar två stora råkraftdistributörer, De övriga är utkonkurrerade.

Ambitionen är att finnaskvar inom alla verksamhetsområden AB, men ellagenoch de kommunalaprincipernamåsteändras.

4.4 Analys

Tre elverk har såledesstuderatsutifrån de effektivitetsaspektersom angetts för vårt uppdrag, för att utröna det finns någon skillnad i om effektivitet mellaneldistribution i egen förvaltning och i bolagsform.

Konsessionsinnehavarenelverken har i dag oavsett organisations- - form monopol sin verksamhet.Verksamheteni sig är tekniskt komplicerad, prissättningsmekanismervarierar och marknadenstår inför stora förändringar. Det bör slås fast att det är förenat med stora svårigheter att avgöra om en eldistributör är effektiv eller

De effektivitetsaspekter som angivits i uppdraget, såsom lokalanvändning, bemanningoch administrationskostnadertorde som de intervjuade också framhållit vara av underordnadbetydelse när det gäller beatt döma effektiviteten i eldistribution. Andra faktorer såsom råkrañförsörjning, tekniska förutsättningar m.m. torde vara av avgörandebetydelseför att bedömaeffektiviteten i verksamheten. Detta ligger utanför ramen for vårt uppdrag.

Vi redovisar dock de efterfrågadeuppgiñerna i nedanståendetabell.

Nyckeltal Elverkens delkostnader i procentandelar av de totala driñkostnaderna är

Lönekostnader egen personal 12,7 10,1 10,2 gemensam 2,8 1,6 2,2 -

Samma delkostnader relateradetill abonnenterna kronor per abonnent är

Lönekostnadcr egen personal 4l5:95 461144 476182 gemensam 91:52 74:33 104263 - Sammantagetkan inga slutsatser om effektiviteten dras från ovanstående.

Intervjuerna har inte resulterat i några påvisbaraskillnaderi effektivitet mellan elverken i förvaltningsform och elverket i bolagsform. Alla tre anser att en egen resultatenhetär en förutsättning För att verksamheten skall kunna drivas effektivt och kunna kontrolleras.

De tre kommunerna och de tre elverken mycket likartade. Syñena är att distribuera till låga priser. De tre elverken har alla låga taxor och avgiñer som indikation sin eñektivitet. Elverkens mål motsvarar uppfattade krav och förväntningar från kommuninvånarna.

Trots att två av elverken är kommunala förvaltningar och ett är aktiebolag är styrformer verksstyrelser respektive bolagsstyrelse och - former för redovisning likartade. Den utpräglat tekniska professionaliteten är utmärkandeför den roll de intar den i kommunala förvaltningen.

En hög yttre effektivitet låga taxor behöverinte nödvändigtvisinne- - bära att verksamheten i sinaolika beståndsdelar är effektiv eller att produktiviteten inte kan förbättras. Inget av de tre elverken använder sig av nyckeltal, resultat- eller prestationsmått för uppföljning av respektive verksamheter.

Skillnader kan konstateras mellanförvaltningarna och aktiebolaget i - hanteringen av kapitalkostnader mm. För bolaget finns avskrivnings-

regler och regler om beskattning samt avkastningskravfrån ägaren kommunen.Elverken EF l och 2 redovisaravskrivningar utöver plan samt vinst ökning av resultatutjämningsfond, som inte beskattas. Klara reglar saknassamtidigt som självkostnadsprincipenskall gälla. De två elverken i forvaltningsform har större möjligheter att stärka sin soliditet än vad det bolagiseradeelverket har.

Insynsreglernauppfattas inte i dag som något problem. Hotet inför framtiden är att konkurrenter skall kunna tillgång till affärsuppgifter eller andrauppgifter om verksamheten som kan viktiga for ett afvara färsmässigtagerande.

Likställighetssprincipen är idag en utgångspunktfor taxesättningoch avgiñsberäkning.I en konkurrenssituationmåstedet finnasfrihet att ge rabatter m.m. av olika slagtill olika enskildakunder, samtidigt som uppgifter om dessa måste kunna hemlighållas.

Självkostnadsprincipenförefaller visserligenredan nu vara ett tänjbart begreppmed de relativt stora möjligheter till överavskrivningaroch fonderingar som finns. På en öppen marknadkan reglering dock en utgöra en konkurrenshindrandefaktor for ett affärsmässigtagerande

Tre huvudprinciper for kommunal förvaltning uppfattas således,i alla de intervjuade elverken, som hinder for att i framtiden kunna agera en konkurrensutsatt elmarknad.Frågornaförutsätts bli losta inom ramen for den översyn av ellagstiñningen, väntas bli färdig inom som kort.

Ett motiv for bolagisering som kom fram under intervjuerna, att var kommunen, genom att omvandladet kommunalaverket till kommunalt bolag, omedelbartskulle kunna disponera en köpesummafor andraändamål.

Det har tidigare nämnts att resultat och prestationsmått inte utarbetats vid något av de tre elverken.Det förtjänar kanske att här också markera att de tre elverken ser sig som relativt oavhängigakommunens övriga verksamhetoch politisk styrning. Till detta bidrar ocksåden speciellatekniska professionellamiljön.

4.5 Slutsats

Två elverk i kommunalförvaltning och ett elverk i kommunalt bolag samtligautpekade som välskötta har studeratsochjämförts. Inget ty- der att de organisatoriskaformerna är avgörandeför om verksamheternabedrivs effektivt. Förutsättningar i organisatoriskt hänseende är snarare särredovisning av verksamhetoch ekonomi samt tydligt ansvar for verksamhetensbedrivande,Avgörande är ocksåtillgång till billig råkrañ, långsiktiga och kloka investeringar,professionell teknisk och ekonomisk ledning samtatt som övergripandemål ha att hålla låga eltaxor.

Möjligheten att frigöra kapital för kommunerna genom en bolagisering elverkenhar framkommit motiv att ändra Organisationsform. av som Effektivitetsaspekter åberopasinte skäl för sådan förändring. som en

Om kommer att konkurrensutsättas synes kommunallagens stadgansjälvkostnad och offentlighet behöva omprövas den om likställighet, att nuvarande organisationsformer skall eldistributionsområdetom kunna bibehållas.

6l

Bilaga 5 5 NÅRINGSLIVSVERKSAMHET t

5.1 Kommunala näringslivsfrågor

Inledningsvis vårt i utredningsarbetekonstaterade att näringslivsfrågor föreföll udda att bedriva i aktiebolagsformeñersomde till synes har litet inslag av affärsmässighet.Motivet till vald Organisationsform var därför av särskilt intresse att beskriva när det gäller kommunal näringslivspolitik.

Som bakgrundsinformationoch for orientering om sakområdethar använts SvenskaKommunförbundetsnäringslivsenkät 1991 Näringslivet i fokus Synpunkter och råd har inhämtats bla. från företrädare för SvenskaKommunförbundet, från personer verksammamed näringslivsfrågor i kommuner samt från professorBenny Järn som bearbetat Kommunförbundetsenkät mm. vid Umeå universitet.

Av Näringslivsenkäten 1991 framgår att den verkställandeledningen av kommunernasnäringspolitik handhas av kommunstyrelsen ensam i 60 %, av kommunalt bolagstiñelse i 24 % och av särskilt inrättad nämnd,styrelseeller utskott i 13 %. För resterande % redogörs 3 ej. Genomsnittlig total årskostnadfor kommunernasnäringspolitiska verksamhetuppskattastill 1,9 miljoner kronor per kommun och år. Antalet tjänstemän engagerade i näringslivsverksamhet var 1991totalt 925 i landet.

Kortfattat syftar näringslivspolitikengenerellt sett till att främja näringslivsutvecklingeni kommunen.Ambitionerna varierar, främst i förhållandetill sysselsättningsläge, statlig industri- och regionalpolitik samt behov av att stärka kommuneninfor framtiden. Verksamheten kan innefatta t.ex. utbildning och information, serviceoch rådgivning om stödformer, marknadsföring,förvaltning av industrifastigheter samt omfattandekontaktverksamhet med myndigheter alla nivåer och med enskilda.En näringslivssekreterarei mellansverigebeskrevsitt arbete som att förr handladedet om lokaler och mark, nu rör det sig om kunskap och infrastruktur.

Det inslag av konkurrens som finns i verksamhetenhandlari huvudsak om konkurrens kommuner emellan om nyforetagsverksamhet, om inrättande av gymnasieroch högskolor, utbyggnad AXE-växlar, om av om riksvägar m.m.

5.2 Intervjuer i fyra kommuner

Urval

Ett stort antal kommuner framhölls som intressantaoch välskötta avseende hantering näringslivsfrågor,under vårt inledandearbete då vi av orienterade sakområdet.Relativt snabbt framstod det emellertid oss om mycket svårt att hitta likvärdiga jämförelseobjekt, d.v.s. likvärdiga som från utgångspunkterna kommunal struktur och ekonomi, näringslivsfrågornas organiseringoch roll mm. Relativt snabbtframstod det därmed också som utomordentligt svårt att kunna jämföra effektivitet i kommunal näringslivsverksamhet.

Tre kommuner i Norrland valdes två med kommunalt aktiebolag och med förvaltning för näringslivsfrågor. Efter genomförda inen egen tervjuer i de tre kommunerna behövdes ytterligare en kontrollkommun med näringslivsverksamheten i egen förvaltning och intervjuer genomfördesmed en sådanfjärde kommun.

Intervjuade

Intervjuer har genomförts med VD för aktiebolagen, politiker i två kommuner, näringslivssekreterare, chef för näringslivsenhetmfl. Per brev erhöll de intervjuade frågeområdenai förväg. Intervjutiderna har varierat mellan 2 5 timmar beroende antaletdeltagare.De intervjuadehar i efterhand fått möjlighet att kontrollera ochjustera uppgifterna i de minnesanteckningar som gjorts. Därefter har vissa ekonomiska uppgifter kompletterats,

Frågeområden

Intervjuerna har syftat till att belysa de effektivitets- aspekter som angavs i uppdraget.De har omfattat dels faktauppgiñer avseendekostnader för administration, personaloch lokaler driñ- och kapitalkostnader, ägartillskott eller kommunalbudget för näringslivsfrågor, hantering av eventuellt överskott, förekomsten av resultatprestationsmått, dels mer subjektiva uppfattningar om insynsregler, marknaderoch konkurrens samt styrnings- och kontrollfiågor. Motivet till vald organisationsformhar varit av centralt intresse. Stor del av intervjuerna har också ägnats verksamhetens innehåll.

De fyra intervjuerna redovisasi det följande var för sig. Därefter görs en samladanalysoch redovisasslutsatser.

5.2.1 Glesbygdskommun 1 aktiebolag -

Kommunen hade,enligt SCB, den 1 januari 1992 14 580 invånare,bestod 6 21l kmZ 2 invånare per km2. Skattesatsen var 32,85 och av -

näringskaraktärskod13610 % sysselsattaijordbruk, 30 % i industri och 60 % i servicenäringar. Kommunenstotala budget uppgick 1991 till 700 miljoner kronor.

Intervju har genomförts medverkställandedirektören VD för näringslivsaktiebolaget.

Näringslivsverksamhetenbedrivs i aktiebolag sedan1972med en person, en VD, anställd Dessutomhar kommunen en person anställdoch anlitar två kontrakteradelångtidskonsulterför näringslivsfrågor Iantbruks- respektivelandsbygdsrådgivning.Dessa tre är arbetsmassigt underställda VDn bolaget. i

Styrelsenbestår av sju ledamöter samt fem suppleanterför dem. Samtliga är politiker. Representanterfrån näringslivet har ansetts innebära risk for jäv eftersomstyrelseärendeninnebärinsyn i lokala affarsangelägenheter.

Föremålsparagrafeni bolagsordningen anger att bolaget skall främja näringsverksamheteni kommunen.Något avtal, utöver bolagsordningen, mellan kommunenoch näringslivsbolagetfinns inte Bolagetsmät sättning är att värna om det som finns och att satsa tjänstesektorn inom datateknologiområdet. Kommunen har också ett övergripande mål, som påverkarnäringslivsbolaget,nämligen att öka invånarantalet i kommunentill 16000.

Verksamheten präglas således mycket att värna det finns. av om som Det tar sig bla. uttryck i att stimulera till bildandet byalag, att bibeav hålla och utveckla bygemenskap genom t.ex. projektering av gemensamma lokaler, etablering av företagarföreningaroch kooperativ, upprättande av lokala avtal mellanbyalagoch kommunen bibliotek, om daghem, restauranger,m.m. Givetvis stimulerasockså nyföretagande från andra delar av landet

Motivet till att verksamhetenbedrivs i aktiebolag är i första hand att kunna umgåsmed näringslivet,specielltvad gäller nyforetagsamhet.I kontakter är en likasinnad motpart viktig. Därtill kommer sekretessfrågorna. Alla aspekter privata företags ekonomi måstekunna diskuteras, t.ex. vid en nyetableringmed stöd, vilket inte är möjligt i kommunstyrelsen.Enbart det faktum att överläggningar med företaget NN står kommunstyrelsensdagordningkan omöjliggöra vidare kontakter med företaget Företagskontakter kan således skötastillfredsställandediskret när verksamhetenbedrivs i aktiebolagsform,

Enligt bolagetsårsredovisningför 1991 var rörelsensintäkter, i kronor följande

kommunalt bidrag 1 150 000 övriga intäkter 521 302 -

Summaintäkter 1 671 302

Posten övriga intäkter består av intäkter från varuförsäljning 401 000, engagemangsvinster 000 49 samt vidarefördelade bygdemedel71 000. Bygdemedel ersättning från vattenkrañsutbyggnad via är en som länsstyrelsen utgår till alla bedömts lida skada av vattenkrañsprosom jekteringar. Viss del dessa medelkan utgå till nyetableringar. av

Rörelsens kostnader 1991 var l 744 138

varav löner till styrelsen och VD inkl. LKP 633 000

Administrativa kostnader uppfattas som helt försumbara.

Kommunen svarar for lokaler, kostnaderna belastar inte aktiebolaget, men kan uppskattas till cirka 75 m2 a 1 500 112 500

De tre medarbetarna en anställdoch två konsulter redovisas inte över aktiebolaget utan belastar annat kommunalt utgiñskonto. Med en antamånadslön 18 000 person blir det en årskostnad, inklusive gen om per 907 200 LKP, om

Rörelsens kapitalkostnader var 1991 cirka 30 000 Bolagets redovisade skatt var ll 580 En vinst redovisades 253

Verksamhetendrivs i huvudsak med bidrag skattemedel från kom- Någon återbetalning förekommer naturligen inte eftersom munen. inslaget affärsverksamhet är mycket litet. Bolaget förvaltar inga fasav tigheter. Ingen del verksamheten är avgittsbelagd, service gentemot av näringsliv och kommuninvånare är i princip kostnadsfri. Bolaget köper viss maskinell utrustning till småföretagare som i sin tur betalar av denna till bolaget enligt avbetalningsköp med äganderättstörbehåll. Detta forfarande är fördelaktigare än leasing. Kostnader och intäkter for detta balanseras i bolagets årsredovisning jfr kapitalkostnader. Det förekommer också att näringslivsbolaget stöder lokala näringsidkare genom tillfälligt delägande, dock aldrig mer än 49 %.

Konkurrens, i den månkonkurrensbegreppet är tillämpligt, kan vara av två slag.Dels kan viss konkurrens formärkas gentemot konsulter. Men eftersomkonsulter tar betalt för sina tjänster utgör det inte något reellt hot. Dels handlar det om konkurrens kommuner emellan, som tidigare var ett problem. Näringsidkare, lycksökare, försökte spela ut kommunerna mot varandra. Näringslivsbolaget ger inga extra utfasteloch har policy att inte ställa upp medborgen, vilket inte heller ser som kommunengör. Länsstyrelseninfonneras om detta.

Inom bolagets ram utgör regler for insyn inga problem. Däremot var offentlighetsprincipeni kommunal verksamhet ett av skälentill varför bolaget bildades

För att utveckla verksamhetenkrävs att bolagets anställdahåller sig allmänt orienterade.Information i facktidskrifter spelarroll, vissaidéer kommer från politiker. En strävan är att tillsammansmed grannkommunen utveckla det gemensamma området. kommunen I finns ett antal exportföretag att kunna informera om EES-avtaletstillämpning blir allt viktigare.

För internextern kontroll svarar i forsta handbolagetsrevisorer. Någon brukarundersökning om t.ex. bolagetsservicehar inte gjorts. Däremot har en enkätundersökning om vad företagen behövergenomförts. Det framkom bI.a. att företagen önskarEG-rådgivning och rådgivning om kvalitetsnormering, kvalitetsmätning.

5.2.2 Glesbygdskommun 2 aktiebolag -

Kommunen hade,enligt SCB, den januari 1 19927 708 invånare, bestod av 7 485 km2 1 invånare per km2. Skattesatsen 32,55 och - var näringskaraktärskod 127 lO % sysselsattai jordbruk, 20 °o i industri och 70 % i servicenäringar. Kommunenstotala budget uppgick 1991 till 223 miljoner kronor varav 207 mkr drift och 16 mkr investeringar.

Intervjuer har genomförts med kommunstyrelsensordförande, kommundirektör, verkställandedirektör VD for näringslivsbolagetmfl. Kompletteringar har gjorts per telefon medhandläggare näringslivsbolaget

Näringslivsverksamhetenbedrivs i aktiebolagsformbenämntutvecklingsbolag sedanbörjan av l970-talet. Utvecklingsbolagethar for närvarande sexpersoner anställdamed följande kompetenser:

- VD, affärsutveckling och informationsteknologi IT två utbildare varav en uppdragsutbildning en företagsutvecklare, mot befintligt näringsliv - - en foretagsekonom,rådgivning till nya och gamlaföretag - en assistent,videokonferensvärdinna,ekonomiskuppföljning och allmän administration.

Styrelsenbestår av fem ledamöter med lika många ersättare. Representanter från näringslivet ingår i styrelsen.

Föremålsparagrafeni bolagsordningen anger att bolaget skall främja utvecklingen av industri, hantverk och turism inom kommunen samt bedriva uppdragsutbildningoch kurs- och konferensverksamhet.Bolaget skall vidare uppföra, förvärva, säljaoch förvalta lokaler för hant-

verk, småindustrioch turistanläggningarinom kommunen samt bedriva därmed förenlig verksamhet.

Kommunfullmäktige har februari 1992 antagit ett Näringspolitiskt program med angivande av mål, åtgärder, resurser, m.m. för den näringspolitiska verksamheten för den kommande femårsperioden.Det ankommer i huvudsak utvecklingsbolaget att genomföra programmet. Mä for näringslivsutvecklingen är

att tillskapa 150 nya arbetstillfälleninom IT-foretag att tillskapa 100 arbetstillfällen inom traditionell verksamhet - nya att fortsätta arbetet med konsolidering och utveckling av befintliga företag.

Dessutom finns @ för befolkningsutvecklingoch utbildning. Båda dessa områden engagerar ocksåutvecklingsbolaget.

Måttet framgång for näringslivsarbetet är att befolkningssiffran ökar.

Verksamhetenär såledesomfattandeoch innebär kontakter med och stöd till näringslivet, utbildningsverksamhetmed distansundervisning högskolenivå samt förvaltning av for närvarande sex industri- och kontorsfastigheter.

Motiv till att bedriva närlngslivsfrågomai bolagsform är enligt vad som framhållits flerfaldigt. Ett motiv är att via bolag skapa en viss image motverkar fördomar mot kommunalanställda.Kompetensen i bosom laget skall också medge kontakter med företagare. VD-rollen är bra i umgänget med omvärlden, förtroendevalda politiker väljs andra meriter. Förtroendevalda skall inte heller diskutera tekniska frågor, utan användas ambassadörer. Näringslivsutveckling är inte mynsom dighetsutövningoch kan därför bolagiseras.

Bolaget redovisarfor 1991 följande intäkter, i kronor:

hyresintäkter 1 423 000 uppdragsutbildning,konferenser, konsulttjänster 3 624 000 bygdeavgiñsmedel 1 987 000 övriga rörelseintäkter 1 010 000 ägartillskott -driñ 1 400 000 -

Summa intäkter 9 444 000

Redovisadekostnaderför 1991, i kronor:

- lönekostnadersex personer 1 324 000 övriga arbetskrañskostn. 863 000 driñkostnader fastigheter 4 857 000 lokalkostnaderegna 199 000 finansnetto 1 092 000 ränteintäkter 118 000 räntekostnader 1 210 000 avskrivningar 500 000 -

Summakostnader 8 835 000

Netto 609 000 utgör reservationer.

Bolaget redovisar ingenvinst och betalaringen bolagsskatt. Ågartillskottet, d.v.s. kommunensbidrag till verksamhetenkan användasdels for drift av den egna verksamhetenlöner, administration m.m. dels for att täcka eventuelltunderskott somgenereras i fastighetsförvaltningen.

Fastighetsforvaltningen är konkurrensutsattverksamhet Kommunens ambitioner är dock att tillgodose näringslivetsbehov av lokaler, varför visst underskott i verksamhetentolereras Hyran bestämsefter forhandling med hyresgäst.

Konkurrensen med andrakommuner om foretagsetableringaruppfattas som knivskarp. Konkurrrensmedel är dels att tillhöra stödområdemed möjlighet till särskildabidrag, dels sådanafaktorer som den kommunalaekonomin, möjligheter till fritidsaktiviteter m.m. Viktigt är också att upprätta personligakontakter och ge ett personligt bemötande.

Några problem medregler for insyni bolagetsverksamhetfinns inte. Det påpekades särskilt att bolaget inte bildadesför att dölja någrafrågor, och det stövlar inte så många Kommuninvånarnakan också svar på fullmäktiges frågestunder.

Utvecklingen av bolagetsverksamhet är som framgått dokumenteradi det näringspolitiskahandlingsprogrammetfor fem framåt.

Internextern kontroll sker dels genom för bolag sedvanligrevision, dels gör politikerna uppföljningar av det antagna handlingsprogrammet. Det senare sker vid kvartalsvisagenomgångar med kommunstyrelsensarbetsutskott.

5.2.3 Kommun större stad egen Förvaltning - Kommunen hade,enligt SCB, den januari 1 1992 75 565 invånare och en landareal av 6 838 km2 11 invånare per km2. Skattesatsen - var

32,31 och näringskaraktärskod 036 0 % sysselsatta ijordbruk, 30 % i industri, 70 % i servicenäringar. Företrädare för kommunen framhåller det egentligen skall 3 % sysselsatta i jordbruk och 25 % i inatt vara dustri. Kommunens totala budget uppgick 1991 till cirka 4 miljarder kronor.

Intervjuer har genomförts med ordförandeni kommunalstyrelsen och med näringslivssekreteraren.

Näringslivsverksamheten näringslivsfrågor hanteras inom i stort sett - all kommunal verksamhet, samordnad i en stabsfunktion ett närings- näringslivssekreteraren i livssekretariatmed en anställd handläggare, kommunkansliet.

Politiskt är näringslivsfrågoroch ekonomi alltid aktuella ämnen och diskuterasi sambandmed de flesta ärenden vid varje kommunstyrelsesammanträde,De inte skilda från eller separeras ut från andra akses tiviteter. Näringspolitik bedrivs i nätverk i hela den kommunala verksamhetenoch bör alla, såväl fysiska planerare, investerare, engagera utbildnings- och omsorgsansvariga, informatörer som politiker.

Några program för näringslivsverksamheten finns inte. Verksamheten skall drivas så att näringslivet utvecklas aktuellt företagsregister omfattar cirka 500 företag Uppgiñerna förändras i förhållandetill konjunkturema. Förr hämtades arbetskraft från Norge, nu ges stöd dock inte ekonomiskt till företagsrekonstruktioner. Verksamheten redovi- sas regelbundet en gång per i kommunens - planeringsmeddelande Näringspolitisk rapport Rapporten utgör underlag for bl.a. debatt i kommunfullmäktige om fortsatta sysselsättningspolitiska och näringsfrämjande insatser olika områden. denna I angesföreslås målinriktning for olika åtgärder som rör infrastruktur, arbetsmarknad, utbildning, turism Bl.a. att kommunens mål m.m. anges är att ordna arbeten alla utförsäkrade.

Kostnadernaför näringslivsverksamhetenkan, grund av att frågorna är integrerade i så gott all annan verksamhet, inte budgeteras eller som estimeras.Medel för sysselsättningsfrämjande åtgärder, t.ex. beredskapsarbeten, 60 miljoner kronor har avsatts i 1993 års budget. om Kostnader for handläggartjänst, näringslivssekreteraren, är också en direkt relaterad till näringslivsverksamheten. Övriga kostnader som innebärled kommunens i näringspolitik för politiker och tjänstemän, för åtaganden och aktiviteter kan inte särskiljas. Det statliga lokalise- ringsstödetär med nuvarande nivåer av underordnad betydelse för kommunal sysselsättningspolitik, statligt regionalpolitik bedrivs inte längre Bygdeavgiñsmedel avsätts inte för näringslivsfrågorprojekt.

Motivet for att bedriva sysselsättningspolitiki förvaltningsform har framgått ovan. Verksamhetenär integreradi så gott som all annan verksamhet.Genom att isolera verksamhetentill en organisatorisk enhet av1övar man ansvar och intresse från dem som nu olika sätt

och i olika roller är engageradei frågorna. Verksamheten är beroende av kontinuerliga ägartillskott om den bedrivs i bolag.

Motivet mot aktiebolagsformen flerfaldigt och följande har fram- är hållits. Tidigare var momsreglerna ett skäl till att överföra verksamheter i bolagsform det har nu bortfallit. För att en verksamhetskall be- drivas i bolagsform skall denbaseras externa intäkter och väl vara avgränsad,Exempelvisdrivs förvaltning av industrifastigheter med externa hyresgäster i ett särskilt aktiebolag,vilket medger en affars- mässighyressättning.Avgiñsfinansieradverksamhet, t.ex. elverket, skall drivas i förvaltningsform. Denna form är överlägsenbolagsformen; inga Skatteregler m.m. Monopolverksamhetskall inte heller bedrivas i aktiebolagsform. Detta för att insyn och medborgarkontroll skall underlättas.

Men motiven for eller emot är funktionellt betingadeoch styrs av viljan att skaffa sysselsättning

5.2.4 Förortskommun till Stockholm egen förvaltning -

Kommunen hadeenligt SCB, den januari l 199265 224 invånare och en landareal om 95 km2 684 invånare per km2. Skattesatsen - var 29,26 och näringskaraktärskod028 0 % sysselsattai jordbmk, 20 % i industri, 80 % i servicenäringar. Kommunenstotala budget uppgick 1991 till cirka 950 miljoner kronor.

Intervju har genomförts med kommunensnäringslivschef.

Näringslivsverksamhetenbedrivs i en näringslivsenhet, en egen resultatenhet, med två anställdainkl. chef. Kommunstyrelsenhar ett särskilt organ, en näringspolitiskberedning,bestående åtta förtroendeav valda, som skall bevakautvecklingen inom näringslivet.Beredningen sammanträder åtta gånger per år.

Verksamheten är målstyrd inom fastlagdaekonomiska ramar. Inriktningsmålhar fastställts av kommunstyrelsen,efter att ha utarbetatsi den näringspolitiskaberedningen.Produktionsmålfastställs av de två handläggarnaför den löpandeverksamheten.Uppföljning sker dels i beredningen,dels övergripandei kommunstyrelsen.Någon annan politisk styrning eller inblandning från politikerhåll förekommer inte.

Inriktningsmålen anger att de näringspolitiskainsatsernaskall

- ge kommunensnäringslivgoda verksamhetsbetingelseroch utvecklingsmöjligheter

främja nya företagsbildningar som gynnar och tar tillvara -

kommunbomasönskemål om arbete som svarar mot deras utbildning och yrkesinriktning

kommunbornas behov av service

kommunens kvaliteter och karaktär av grön kommun

stödja utvecklingen av hela Stockholmsregionen. - Verksamheten för de två handläggarnainnebär att vara samordnare, nätverksbyggare och länkar i kommunens töretagarliv. Målgrupper är existerandeföretag, presumtivaföretag, branschorganisationer, konsulter, fastighetsägare mfl. Produkter är råd och servicetill målgrupperocksåhandläggarna emellan i två na. Arbetet kan ses och fördelas tidsperspektiv, dels kortsiktiga insatser för att lösa olika frågor ett års sikt, t.ex. förmedling av lokaler, dels långsiktiga insatser som syftar till att förbättra infrastruktur; kommunikationer, utbildning, kultur m.m. I denna verksamhetdeltar också kommunstyrelsens ordförande med lobbyinsatser när så anses lämpligt.

Motiven till att verksamheten bedrivs i törvaltningsform är flera. Kommunen äger ingen mark eller fastigheterfor näringsverksamhet för eventuell förvaltning i bolagsform.Kommunen har heller ingen tradition att bolagisera sina förvaltningar endast energi och bostäderfinns i aktiebolag, Kommunal förvaltning av näringslivsñågor har varit och är en naturlig form

Verksamhetens kostnader kronor den kommunalabudgeten 1992:

Löner, inkl. LKP l 000 000 Lokaler, 60 m2 75 000 Allmänna omkostnader,

Avgiñsfmansierad verksamhet bedrivs dessutom för:

Särskilt projekt för lokalförmedling Intäkter, cirka 200 000 Kostnader, cirka 200 000

Särskilt projekt for företagsträffar Intäkter, cirka 50 000 Kostnader, cirka 50 000

Konkurrens förekommer nästan alltid om olika etableringar, t.ex. inrättande av en ny högskoleenhet,med Stockholm och med övriga förortskommuner Vid företagsetableringarfungerar näringslivshandläggama

som smörjolja, förmedlar lokaltörslag o.dyl. Kommunen kan egentligen bara påverkamarginellt eftersomden inte förfogar över mark och lokaler. Men inget etableringsärendehar egentligengrundats analyser och kalkyler avgörande är alltid irrationella faktorer före- - som var tagsägaren bor o.likn. Konkurrens- medel är långsiktiga infrastrukturella satsningar att visa kommunenspositiva möjligheter, kommu- nikationsmässigt,miljömässigtoch kulturellt.

Konkurrenterna grannkommunerna är också samarbetspartnersi - gemensamma frågor.

Regler for insyn har aldrig vållat någraproblem alla handlingarär öppna.

Att utveckla verksamheten är att stärka hela Stockholmsregionen mot bakgrund av intemationaliseringen.Konkurrenterna i denna utveckling är Köpenhamni kampen om Nordens centrum och Helsingfors som viktigaste kongressort. detta utvecklingsarbete I samverkarhelaregionen.

Uppföljning av verksamhetenredovisades ovan. Någon ytterligare styrningzkontroll av verksamhetenförekommer inte. Avnämarnas intressen och behov registrerasvid företagsträlfar och dylikt,

5.3 Analys

Det har inte varit möjligt att, under den tid som stått till förfogande, hitta kommuner som ett likvärdigt ellerjämförbart sätt hanterarsin näringslivsverksamhet.Frågan är om det överhuvudtaget låter sig gö- ;as. Kommunernasstrukturer och politikernas prioriteringar m.m. innebär så stora variationer att det antagligeninte finns någonkommun som är den andralik avseendenäringslivsfrågor. Denna studie kan då sessom en illustration till olikheter fyra kommuner emellan.Effektivitetsparametrar av typ administrationskostnader,personalkostnader m.m. blir följaktligen inte heller helt

Analyseni det följande görs mot bakgrund av detta konstaterande. Intresset fokuseras att jämföra motiv, mål och Organisationsformutifrån syftet medverksamheterna.Prioriteringar i form av beslutade anslag till näringslivsverksamhetjämförs när så är möjligt, samt detaljkostnader. Konkurrensfrågor tas också upp.

Redanvid de inledandeförhandskontakterna för orientering om sak- området framkom ett antal motiv för bolagisering av näringslivsverk- samheten;

Gentemot företagsledare som redanfinns i kommunenoch - - presumtiva företagare som överväger etablering är det mer på samma nivå att uppträda som VD för ett bolag, än som kommunal tjänsteman. Sagt av många

När industrifastighetsförvaltning ingår som del i näringslivsverksam- hetenar det naturligt med bolagsformen.Hyresgästerna accepterar lättare ett beslut hyreshöjning från ett bolag än från en kommunal om förvaltning. Normalkommun

Bolagsformen medger subventionering av lokala näringsidkare. - Många

Kommunala bolagiscrade näringslivskontor kan fungera som kommunala mini-NUTEK NUTEKzNärings- och teknikutveck-

lingsverket. Konsult

Att bolagisera näringslivsverksamheten är ett sätt att skaffa en snygg retrattplats i näringslivssektorn for kommunalpolitiker.

Kommundirektor

l aktiebolag går det att utveckla professionalitetoch att dölja re- - ett presentationskostnader Forskare

Det framkom i de forhandsupplysningar som gavs från många håll - målet för kommunal naringslivsverksamhet är legitimitet hos det loatt kala näringslivet. Framgång är att uppfattas som serviceinriktad mot

företagen, att skapa förutsättningar for orten, att bygga infrastruktur,

Effektivitet har såldes en mycket vid och svårmätbar innebörd.

Organisationsform

Tre modeller kan urskiljas utifrån intervjuerna. de I två glesbygdskom-

har näringslivsverksarttheten i aktieolag är verksamheten muner som verksamhet Styrning sker via boval avgränsadmot annan kommunal lagsordningoch långsiktigt fastlagda program. Synen bolagsstyrel-

sammansättningskiljer sig dock åt. l det ena bolaget uppfattas sens naringslivsrepresentanter i styrelsen som en risk de kan insyn i

eventuella konkurrenters affärer, i det andra som ett stöd. I fororts-

kommunen, där näringslivsenheten utgör en organisatorisk enhet med

budget och programansvar, är verksamheten också relativt väl egen avgränsad,styrningen sker via målstyrning, men frågorna följs också

löpande i politiskt sammansatt beredning, den I större stadskommuen utgör naringslivsfrågorna ett nätverk mellan ett stort antal kommunen nalaverksamheter,ar definierad som ett ämne integrerad i andra

verksamheter, och ständigtaktuell vid politiska överväganden.

Huruvida någon av de organisatoriskaformerna bidrar till högre effek-

tivitet än någon annan kan inte avgöras. Effektiviteten skall avgöras

mot uppställda mål. De övergripande mål som finns eller syñena med

de fyra organisationerna är mycket likartade att utveckla och skapa förutsättningar för näringslivet och for de två glesbygdsgynnsamma kommunerna att öka invånarantalet. Måluppfyllelse är därmed också mycket svår att mäta frånsettbefolkningstal, där siffrorna for närva- negativ tendens. Produktionsmål redovisadesi glesrandevisar en

bygdskommun Huruvida dessamål uppnåskan inte avgöras förrän om fem år. Yttre förutsättningar, konjunkturer, statliga infrastruktursatsningar m,m. är också avgörandefaktorer for organisationernas måluppfyllelseoch kan dännedockså bli avgörande om målen inte nås.

De studerade organisationsfomiema har både for- och nackdelarmed hänsyntill verksamheternassyñen.

Den ständigaanpassningentill yttre faktorer konjunkturer, statligt agerande, större nedläggningarnuläget m.m. som kräver politiska bedömningar om kommunalt agerande,kan antagligentillgodoses bättre i en nätverksorganisation än i mer låsta bolagsformer. Samtidigt har näringslivsverksamhetenockså en långsiktig inriktning som man kan behöva värna om en i stabil egen organisation. En risk med den fasta organisationsformen då å är ena sidan att annan kommunal verksamhetinte olika sätt medverkartill utveckling av näringslivet, intresseoch motiv bortfaller Å andrasidankan speciellkompetensoch näringslivsinriktad verksamhetutvecklasoch sin speciellaprofession i en avskild miljö

Motiv

Vilken tyngd har dessafor- och nackdelarhañ for motivet till val av Organisationsform Och hur står sig motiven i förhållandetill de motiv som uppgavs vid utredningsarbetesinledning

I storstadskommunenmed nätverksorganisationen det alldelesklan är att man uppfattar att frågorna skall drivas så att de aktivt engagerar alla politiker och kommunanställda. Att bolagisera här vore helt fel. I forortskommunen är det en naturlig form med egen målstyrd resultatenhet, man har egentligeninte övervägt bolagisering. Men verksamheten är inte fullt så integreradi övrig kommunalverksamhet som i storstadsexemplet.

I de två näringslivsbolagen det allt är annat överskuggandemotivet till vald organisationsfomi via formen kunna umgås med näringslivsatt - representanter ett for näringslivet accepterat sätt. Ett ytterligare motiv till att välja bolagsfonnen, är att kunna värna sekretessfor om att tillgodose näringslivet.

I en av glesbygdskommunerna bedrivs uppdragsverksamhetoch forvaltning av industri och kontorsfastigheter,vilket skulle motivera aktlebolag.

I storstadskommunenpoängterades att motiven for eller emot bolagsformen är funktionellt betingadeoch styrs av viljan att skaffa sysselsättning. Bedömningen av vad näringslivetbehöver vem näringslivet föredrar att möta i form av kommunalrepresentation skiljer sig såle- desåt. Det är via dennastudie omöjligt att avgöra om näringslivet - föredrar att möta en VD i ett kommunalt bolag eller en politiker eller en näringslivssekreterare.Ofta samverkardessaockså i lämpliga kon-

stellationer. Antagligen beror det professionalitet från båda sidor - i varje enskilt fall vad är effektivast. En reflexion som är svår att som förbigå är dock att kommuner med näringslivs-VD kanske underskattar den kommunalastatusen.

Motivet för bolagisering av näringslivsverksamhet att man med ett bolag kommer samma nivå som näringslivet som uppgavs vid de inledande förhandskontakterna har såledesbekräftats de i två glesbygdskommunerna.

Motivet till bolagisering att verksamhet som är avgiñsfmansieradeller är konkurrensutsatt på en marknad bör bedrivasi aktiebolag bekräftades också. I en av glesbygdskommunerna inkluderas i näringslivsbolagen både uppdragsfmansierad utbildningsverksamhetoch förvaltning av industrifastigheter. I förortskommunen är ett av motiven till att ha verksamheten i kommunalförvaltning att man inte har industrifastigheter eller mark att förvalta. I storstadskommunen är förvaltningen av industrifastigheter förlagd till ett särskilt aktiebolag.

Medger ocksåbolagsformen subventionering av lokala näringsidkare Svaret är ja, ävenom subventioneringensker med finess. Av exemplet från glesbygdskommunerna framgår att näringslivsbolaget tillfälen av ligt kan som ägare i enskildaprivata företag som stöd och att bomellanhandvid företags maskinköp avbetalning laget kan fungera som med äganderättsförbehåll. I det andra studerade närlngslivsbolagetkan hyror i industri- och kontorsfastigheter förhandlas så att näringsidkares betalningsförmåga tillgodoses. Hur detta är förenligt med kommunallagen tas inte upp i detta sammanhang.

Övriga, tidigare uppgivna motiv, som har litet av skval lerkaraktär över sig har inte tagits upp för seriösaöverväganden.

Kostnader ekonomi m.m.

De i uppdraget från Lokaldemokratikommittén efterfrågadeekonomiska effektivitetsaspektema redovisasoch jämförs när så är möjligt, nedan. De bör dock ses som ett försök att fram nyckeltal och är inte uttryck för effektivitet.

Redovisadekommunala kostnaderanslag, ägartillskott, lokal- och lönekostnader for näringslivsverksamhetoch sysselsättningsbeñämjande åtgärder kan beräknas och för- delas per kommuninvånare,enligt följande belopp i kronor:

1991 Glesbygdskommun 1 -

Ägartillskott l 150 000 Lokalkostnad 112 500 subv.från kommunen Löner 907 200 anställda av kommunen

Totalt 2 169 700 Per kom.inv 149:-

Glesbygdskommun 2 1991 - Ägartillskott l 400 000 Totalt 1 400 000 Per k0m.inv 182:- Förortskommun 1992 - Budget for resultatenheten l 355 000 Totalt 1 355 000 Per k0m.inv 21:- Redovisningenför storstadskommunen avser kommunenstotala satsningar sysselsättningsfrämjande åtgärder, anslag 60 milj kr 1993. Med tillägg för en antagen lönekostnadfor en näringslivssekreterare årslön inkl LKP 370 000 blir kostnaden per kommuninvånare cirka 800 kronor. Lönekostnaderjämförs, utifrån uppgifter som erhållits, enligt följande: Glesbygdskommun 1991 1 Lön VD och styrelse 633 000 Lön tre medarbetare 907 200 Totalt inkl. styr. 1 574 000 Per anställd 4 pers 385 050 Glesbygdskommun 1991 2 Löner VD, fem medarb 1 324 000 Ovr arbetskrañskostn 863 000 Totalt inkl. övr 2 187 000 Per anställd 6 pers 364 000 Förortskommun 1992

Lokalkostnader per anställdberäknastill följande:

Glesbygdskommun1 Lokalkostnad 112 500 Per anställd 4 pers 28 000 1991

Glesbygdskommun2 Lokalkostnad l 19 000 Per anställd 6 pers 19 833 1991

Förortskommun Lokalkostnad 75 000 Per anställd 2 pers 37 500 1991

Ovanstående nyckeltal där basuppgiñer för lönekostnader dessutom är olika visar endast att löne- och lokalkostnaderi Stockholmstrakten är högre än i glesbygd.

Tillskott av skattemedel

I de två kommunerna med näringslivsverksamheti egen förvaltning är verksamheterna i princip helt anslagsfinansierade.I förortskommunen förekommer intäktsñnansierade aktiviteter lokalfönnedling och före- tagsträffar som bär sina egna kostnader. - Näringslivsverksamheterna i aktiebolagsform har kommunala ägartillskott. Bolaget i glesbygdskommun1 har knappt en tredjedel av sina intäkter i form externa intäkter, i glesbygdskommun2 bedrivs konav kurrensutsatt intäktsñnansierad verksamhet i större omfattning, cirka 85 % intäkterna. I det första bolagen redovisas skatt, vilket kan av av förefalla något märkligt. Det bolaget redovisar positivt årsnetto senare som reservation.

Konkurrens marknader

För näringslivsverksamheten förekommer två slag av konkurrens, dels konkurrens kommunerna emellan etableringar m.m., dels konkurom med egna tjänster och produkter en marknad. rens

Den första formen bejakades i stort sett av alla intervjuade.Numera av finns dock etiska regler för hur kommunerna får bete sig och lycksökare har insett att det inte går att spela ut kommuner mot varandra.

I rollen rådgivareoch stödjande till företagarekan näringslivsseksom reterare och anställda i näringslivsbolag uppfattas som konkurrenter till privata konsulter. Denna roll är egentligeninte uppmärksammadoch konkurrensen för kommunerna är inte särskilt betungande eftersom tjänsterna de inte är alltför omfattande är kostnadsfria för nä- - om ringslivet. Det är ocksåbl.a. via sådanrådgivning som kommunen skapar legitimitet hos det lokala näringslivet.

Näringslivsbolagen bedriver också fastighetsförvaltning och utbildningsverksamhet, är att betrakta som ren affärsverksamhet. som mer Vad fastighetsförvaltning beträffar anser många att det är lättare att sätta marknadsmässiga hyror i ett bolag än i egen förvaltning, men den kommunala bolagsformen medger också att hyressättning kan anpassas till hyresgästernas betalningsförmåga.

Insynsreglernas påverkan

l näringslivsverksamheternai egen förvaltning ser man inga problem med offentlighetsprincipen snarare tvärtom man eftersträvar öppen- - het och insyn. Förhållandet är i princip detsammai glesbygdskommun

I glesbygdskommunl däremothar ett av motiven till att bilda aktiebolaget varit att därmedkunnahantera företagsfrågor under sekretess. Något direktiv, överenskommelseeller annan handling, som i enlighet med kommunallagen reglerar insyn, finns inte heller upprättat mellan kommunen och bolaget.

5.4 Slutsats

Motivet till att bolagiseranäringslivsverksamheten framhölls från är, företrädare i de två kommuner som har verksamheten i egen förvaltning, att verksamhetenhar inslag av affärsverksamhet.

Av de två studeradenäringslivsbolagen förekommer konkurrensutsatt verksamhet i ett av dem fastighetsförvaltningoch utbildningsverk- samhet. Det huvudsakligamotivet till vald Organisationsformi de två bolagen ar dock inte añärsvcrksamheten, utan att jämställd nivå kunna umgåsmed näringslivet Aktiebolagsformen och VD-rollen innebär en garanti for kompetensoch status i relationer med näringslivsforeträdare kommunermed näringslivssekreterareeller närings- I livsenhet upprätthålls relationernavia politiker och tjänstemän vad som förefaller, lika framgångsrik sätt.

Eñer intervjuer i fyra kommuner har funnit tre principiellt olika former för att bedriva naringslivsverksamhet,nämligenaktiebolag rçsul; tatenhetwoclrnägerk. De fyra kommunernas näringslivsverksamhet har, av företrädare för kommunförbundet,forskare, mfl framhållits som , väl fungerande och offensiva. Det går inte att bedömavilken organisationsform som är effektivast. Därtill är kommunernasstruktur, politikernas motiv och inställning till frågornas hantering samtyttre faktorer alltför olika. Den övergripande målsättningen för samtliga är att skapa gynnsamma förutsättningarfor näringslivetoch därmedfor kommunens strukturella, ekonomiskaoch kulturella utveckling. Verksamheten styrs och följs upp utifrån denna målsättning.

Det har motsvarande sätt varit svårt att göra ekonomiskadetaljjämförelser. Påtagligt verkar ändå vara de betydligt högre kostnaderna per invånare som satsas näringslivsverksamhet glesbygdjämfört med i en Stockholmsförort 150-180 kronor per invånare och årjämfört med cirka 20 kronor.

Vi har konstaterat att näringslivsverksamhetenviss i mån konkurrerar med konsultverksamhet.Näringslivet har att välja mellan oñast dyra - privata konsulter och den som regel kostnadsfria rådgivning som ges

kommunala näringslivssekretariat-bolag,med kommunensbästa av och legitimitet hos näringslivet som målsättning.

Förvaltning av industri- och kontorsfastigheterförekommer i näringslivsbolagen.Det har uppfattats som dubbel styrka. Dels medgerbolagsformenatt man uppfattas som affärsmässighos hyresgästeroch kan sätta marknadsmässigahyror, dels kan hyressättning göras som tar hänsyn till hyresgästens betalningsfönnåga.

Kommunerna konkurrerar också med varandra om företagsetableringar m.m. Denna konkurrens är dock numera reglerad genom samförståndsöverenskommelser av olika slag och kommunernasamverkar ocksåi större frågor.

Affärsverksamhet kan utan problem med kommunala insynsreglerbedrivas i näringslivsbolag.Däremot har insynsreglernai ett fall utgjort motiv till att bilda bolag för att därmedkunna skyddaprivata företagsfrågor från behandlingi kommunstyrelsensNär näringslivsfrågoma bedrivs i forvaltningsform eftersträvasöppenhetoch insyn.

Statens offentliga utredningar 1993

Kronologisk förteckning

Lstymings ochsamarbetsformer i biståndet, UD 36.Lag om totalförsvarsplikt. Fö. 2.Kursplaner för grundskolan. U. 37.Justitiekanslern. Enöversyn JK:sarbetsuppgifter av 3.Ersättning för kvalitetocheffektivitet. m.m. Ju. - Utformning av ettnytt resurstilldelningssystcm för 38.Halso-ochsjukvårdenframtiden i tre modeller.S. grundläggande högskoleutbildning. U. 39.En gräns för filmcensurcn. Ku. 4.Statligtstödtill rehabilitering tortyrskadadc av 40.Fri-ochrättighetsfrágor. Del A ochB. Ju, flyktingar m. tl. S. 4l,F0lk- ochbostadsräkning år 1990ochi framtiden. 5.Bensodiazepiner beroendeframkallande psykofar- Fi. maka.S. 4 Försvaretshögskolor.Fö, Livsmedelshygien ochsmåskalig livsmedelsproduk4 Politik mot arbetslöshet. A. tion.Jo. 44. Översyn av tjansteinkomstbeskattningen. Fi. Löneskillnader ochlönediskriminering. 45.Trosabrytersigloss.Bytankande ellerdemokratins Omkvinnoroch män påarbetsmarknaden, Ku. räddning.C. Löneskillnader ochIönediskriminering. Omkvinnor 46.Vissakyrkofrågor.C. och män páarbetsmarknaden. Bilagedel. Ku, 47.Konsekvenservalmöjligheter av inomskola, 9.Postlag.K. barnomsorg, äldreomsorg ochprimärvård.C. 10.En ny datalag.Ju. 48. Kommunala verksamheter i förvaltningochi egen .Socialförsäkringsregister. S. kommunala aktiebilag, jämförande En studie.C, 12.Várdhögskolor - kvalitet utveckling huvudmannaskap. r - U. l3.Ökadkonkurrens järnvägen.K, 14.EGochvaragrundlagar. Ju. 15.Svenska reglerför internationell omfördelning av oljavid en oljekris.N. 16.Nyavillkor för ekonomiochpolitik ekonomikommissionens förslag.Fi. 16.Nyavillkor för ekonomiochpolitik ekonomir kommissionens förslag.Bilagor.Fi, 17. Ägandet av radioochtelevision i allmänhetens tjänst.Ku. 18.Acceptans ToleransDelaktighet, M. 19.Kommunerna ochmiljöarbetet. M. 20.Riksbanken ochprisstabiliteten. Fi. 21.Ökatpersonval.Ju. 22.Vadär ett statsråds arbetevärt Fi. 23.Kunskapens krona,U. 24.Utlänningslagen partiellöversyn.Ku. - en 25.Socialaåtgärderförjordbrukare. Jo. 26.Handläggningenvissasäkerhetsfrågor. av Ju. 27.Miljöbalk.Del 1och M. 28.Bankstödsnämnden. Fi, 29.Fortsattreformering företagsbeskattningen. av Del2. Fi. 30.Rättentill biståndinomsocialtjänsten. 31.Kommunernas roll pâalkoholomrádet ochinom missbrukarvárden. S. 32.Nyanställningsskyddslag. A. 33.Åtgärderför att förbereda Sveriges jordbrukoch livsmedelsindustri för EG.Jo. 34.Föraxprövare. K. 35.Reaktion mot ungdomsbrott. DelA ochB. Ju.

1993 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Utbildningsdepartementet Enny datalag.[10] Kursplaner för gmndskolan. [2] EG ochvåra grundlagar. [14] Ersättning för kvalitet ocheffektivitet. Ökat personval. [21] Utformning av ettnytt resurstilldelningssystem för - Handläggningen av vissasäkerhetsfrågor. [26] grundläggande högskoleutbildning. [3] Reaktionmot ungdomsbrott. DelA ochB. [35] Vårdhögskolor Justitiekanslern. Enöversynav JK:s arbetsuppgifter kvalitet utveckling huvudmannaskap. [12] - - m.m. [37] Kunskapens krona.[23] Fri- och rättighetsfrågor. Del ochB. [40] A Jordbruksdepartementet Utrikesdepartementet Livsmedelshygien och småskalig livsmedelsproduktion. Styrnings- och samarbetsformer i biståndet. [l] [6] Socialaåtgärder forjordbrukare. [25] Försvarsdepartementet Åtgärder för att förbereda Sveriges jordbrukoch totalförsvarsplikt. [36] livsmedelsindustri for EG.[33] Lagom Försvarets högskolor. [42] A l e b t smar k na dsd epa rt emen e t t Socialdepartementet Ny anställningsskyddslag. [32] Statligtstöd till rehabilitering tortyrskadade Politikmot arbetslöshet. [43] av flyktingarm. fl. [4] Kulturdepartementet Bensodiazepiner beroendeframkallande psykofarmaka. - [5] Löneskillnader och lönediskriminering. Socialförsäkringsregister. [11] Om kvinnor och män arbetsmarknaden. [7] Rätten till biståndinom socialtjänsten. [30] löneskillnader och lönediskriminering. Om kvinnor Kommunernas roll alkoholområdet ochinom och män arbetsmarknaden. Bilagedel.[8] missbrukarvården. [31] Ägandet av radiooch televisioni allmänhetens tjänst. Hälso-och sjukvården i framtiden tre modeller.[38] [17] - Utlänningslagen en partiell översyn. [24] - Kommunikationsdepartementet Engräns ror ñlmcensuren. [39]

Postlag.[9] Ökad Näringsdepartementet konkurrens jåmvägen.[13] Förarprövare. [34] Svenska reglerför internationell omfördelning av olja viden oljekris.[15] Finansdepartementet Civildepartementet Nya villkor för ekonomioch politik ekonomi- kommisionens förslag. [16] Trosa bryter sigloss. Bytänkande eller demokratins Nya villkor för ekonomioch politik ekonomi- räddning.[45] kommisionens förslag. Bilagor.[16] Vissa kyrkofrágor. [46] Riksbanken och prisstabiliteten. [20] Konsekvenser av valmöjligheter inom skola, Vadärett statsråds arbetevärt [22] barnomsorg, äldreomsorg och primärvård.[47] Bankstödsnämnden. [28] Kommunala verksamheter i egen förvaltningoch i Fortsatt reformering foretagsbeskattningen. kommunala aktiebilag.En jämförande studie. [48] av Del2. 291 Miljö- och naturresursdepartementet Folk-och bostadsräkning år 1990ochi framtiden.[41] Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen. [44] Acceptans Tolerans Delaktighet. [18] Kommunerna och miljöarbetet.[19] Miljöbalk. Del loch [27]