Totalförsvarspliktiga m 95

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Totalforsvarspliktiga

m

1995:118 Betänkande av Utredningen om de totalförsvarspliktigas sociala och ekonomiska situation m.m. U.T.S

Omslagsioto: Magnus GlansVärnpliktsnytt fann Lipza IncL Norstedts Tryckeri AB, Stockholm, 1995

ipE

71.;

Özz

.. Statens offentliga utredningar WW 1995:118

EM

Försvarsdepartementet

T

otalförsvarspliktiga

m 95

En utvärdering av de totalförsvars-

pliktigas medinflytande och av deras

sociala och ekonomiska situation

under grundutbildningen

Betänkande av Utredningen de totalförsvarspliktigas om sociala och ekonomiska situation m.m. U.T.S. Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Arkiv- och inforrnationsenheten 103 33 Stockholm Fax; 08-790 09 86 Telefon: 08-405 24 81

NORSTEDTS TRYCKERI ISBN 9133-20092-9 AB Stockholm 1995 ISSN 0375-250x

Missiv 1

Till statsrådet och chefen för

Försvarsdepartementet

Regeringen bemyndigade den 6 april 1995 Dir. 1995:61 chefen för Försvarsdepartementet att tillkalla särskild utredare med en uppgift att göra en utvärdering av de totalförsvarspliktigas ekonomiska och sociala situation m.m.

Försvarsministern förordnade undertecknad att vara särskild

utredare i Utredningen Fö 1995:05 totalförsvarspliktigas om sociala och ekonomiska situation m.m. och Jonas Hjelm att vara sekreterare i utredningen. Som sakkunnig förordnades Björn Janson och som experter Maria Wennerberg, Ingela Holmberg,

Gösta Sandgren till 1995-07-01, Marianne Waller, Lena

Schröder, Ronnie Nilsson, Joacim Olsson och Mathias Bohman från 1995-07-01.

Kommittédirektiven och en redovisning för hur utredningen arbetat återfinns i bilagor till detta betänkande.

De ca 30 000 ungdomar som i mitten 1990-talet årligen av genomgår grundutbildning inom totalförsvaret har en bättre civil utbildning än tidigare åldersklasser. De flesta rycker efter slutförda gymnasiestudier innan de hunnit etablera sig på men arbetsmarknaden.

2 Missiv

Närmare hälften av en årgång befrias vid mönstringen eller senare från plikten att genomföra längre grundutbildning. Det inslag av frivillighet som numera utmärker pliktsystemet gör att de rycker till grundutbildning i allmänhet är väl som motiverade.

De totalförsvarspliktiga jämför sina sociala och ekonomiska villkor under grundutbildningen med hur de jämnåriga som slipper totalförsvarsplikten kan leva sina liv. Förmånema under grundutbildningen ger en acceptabel minimistandard. Grundutbildningen leder dock till varierande grader av privatekonomisk uppoffring ocheller förlust av studietid.

En målsättning bör att totalförsvarsplikten inte ska upplevas vara som ett alltför stort intrång i den civila tillvaron. Enligt utredningens översyn bör de sociala och ekonomiska villkoren under grundutbildningen ändras så, att de totalförsvarspliktiga

mönstrar inom ett halvår före planerad inryckning,

rycker direkt efter avslutad gymnasieutbildning, -

inte försenas mer än ett studieår, dvs. genomgår grundutbildning under maximalt 15 månader juni till augusti påföljande är.

inte reglerna för bostadsbidrag lockas att före inryckningen - av arrangera kostsamt eget boende,

SOU 1995: l 18 Missiv 3

kan delta i ett verkligt medinflytande främst plutonens

- genom

timme motsvarande,

utöver utryckningsbidraget vid muck som en schabloniserad

- ,

kompensation för privatekonomiska uppoffringar, får en

utbildningspremie relaterad till grundutbildningens längd,

får sådant stöd att fullgörandet totalförsvarsplikt inte blir ett

- av

handikapp i konkurrensen jobb eller studieplats,

om

Utredningen återkommer, enligt direktiven, före den l mars 1996

med redovisning återstående utredningsuppdrag.

av

Stockholm den 30 november 1995

Sture Ericson

Jonas Hjelm

SOU 1995: l 18

INNEHÅLL

1 Dagens totalförsvarspliktiga

2 Det viktigaste i korthet sammanfattande omdömen 29

- . .

2.1 Totalförsvarsplikt från l juli 1995 29

. . . . . . . . . 2.2 Att utvärdera 30 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.3 Sociala och ekonomiska frågor under grundut-

bildningen 31

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.3.1 Grundutbildningens längd 31

. . . . . . . . . . . . . .

2.3.2 Tiden för inryckningen. 32

. . . . . . . . . . . . . . .

2.3.3 Tiden för mönstringen 34

. . . . . . . . . . . . . . . .

2.3.4 Frivillighet eller plikt 34

. . . . . . . . . . . . . . . .

2.3.5 Den privatekonomiska uppoffringen 35

. . . . . . . .

2.3.6 Arbetslösheten väntar utanför kasemgrinden 38

. . .

2.4 Pliktpersonalens medintlytande 39

. . . . . . . . . . .

3 Plikt ger medinflytande 41

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Liten historik 41 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1.1 Redan Gustav Adolf 41 . . . . . . . . . . . . . . . .

3.1.2 Efter vämpliktsriksdagen är 1968 42

. . . . . . . . .

3.1.3 Vapenfrias medinflytandehistoria 44

. . . . . . . . . .

3.1.4 Medinflytande en del modernt ledarskap 46

av . . .

3.2 Förordningen 47

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.1 Samråd med och information till totalförsvars-

pliktiga 47

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.2 Vissa gemensamma bestämmelser 48 . . . . . . . . .

3.2.3 Medinflytande inom det militära försvaret 49

. . . .

3.2.4 Gemensamma bestämmelser kongress 49

om . . . .

3.2.5 Värnpliktsrådet och Civilpliktsrådet 51

. . . . . . . . 3.2.6 Kontaktmannakonferens 52 . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.7 Samrådskommitté 52 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

SOU 1995: l 18

3.2.8 Verkställighetsföreskrifter 53

. . . . . . . . . . . . . .

3.3 Aktörema tycker 53

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.3.1 Värnpliktsrådet 53

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.3.2 Civilpliktsrådet 56

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.3.3 FörsvarsmaktenHögkvarteret 57

. . . . . . . . . . . .

3.3.4 Statens Räddningsverk 58

. . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.5 Ofñcersförbundet ORF 59 . . . . . . . . . . . . . .

3.3.6 Sveriges Ofñcersförbund SOF 59

. . . . . . . . . .

3.4 Den praktiska tillämpningen 60

. . . . . . . . . . . .

3.4.1 Sju besök 60

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.4.2 Frågor och 60

svar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.4.3 Syftet med medinflytandesystemet 61

. . . . . . . . . 3.4.4 Information 62 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4.5 Val förtroendemän 63 av . . . . . . . . . . . . . . . .

3.4.6 Utbildning 64

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4.7 Plutonens timme 66 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.4.8 Kompaninämnd 67

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4.9 Förbandsnämnd 68 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.4.lODisciplinstraff 69

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.4.11De totalförsvarspliktiga fullgör civilplikt 70

som . .

3.5 Medinflytandet kan förbättras 71

. . . . . . . . . . . .

Sociala och ekonomiska frågor under grundutbildningen 77

4.1 Pliktförsvarets framtid 77 . . . . . . . . . . . . . . .

4.1.1 Principbeslut hösten 1995 77

. . . . . . . . . . . . . .

4.1.2 Folklig förankring 78

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.3 Fler utbildas 78 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.1.4 Europeiska erfarenheter 79

. . . . . . . . . . . . . . .

4.1.5 Blir samhällstjänst alternativ 80

. . . . . . . . . .

4.2 Före inryckningen 81

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.2.1 Mönstringen 81

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.2.2 Inkrivningsbeslutet 81

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.2.3 Allt fler befrias 82 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.2.4 Fyra kravnivâer 84

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.2.5 I väntan på inryckning 85

. . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.6 Positivt urval 86 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.2.7 Kvinnlig totalförsvarsplikt 87

. . . . . . . . . . . . . .

4.2.8 Totalförsvarspliktiga med invandrarbakgrund 89

. .

4.3 Yngre och tidigare 91

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.3.1 Fler 19-åringar 91

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.3.2 Datum för inryckningen 92

. . . . . . . . . . . . . . . 4.3.3 Maximalt ett studieår 92 . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4 Färre fader 93 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.4.1 Skolan försenar familjebildningen 93

. . . . . . . . .

4.4.2 Specialister äldre 94

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.5 Privatekonomin under grundutbildningen 95

. . . . .

4.5.1 Ersättningar och naturaförmåner 95

. . . . . . . . . .

4.5.2 Allt färre har jobb 97

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.5.3 Direkt från gymnasiet 98

. . . . . . . . . . . . . . . . 4.5.4 De som har arbete 99 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.5.5 Alternativet är arbetslöshet 100 . . . . . . . . . . . . . 4.5.6 Föräldrar och extraknäck 101 . . . . . . . . . . . . . . 4.5.7 Mindre skuldsatta 102 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.5.8 Färre har körkort 104 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.5.9 Höjt utryckningsbidrag önskas 104

. . . . . . . . . . . 4.6 Chans till eget boende 105 . . . . . . . . . . . . . . . .

4.6.1 Bor hemma vid mönstringen 105

. . . . . . . . . . . .

4.6.2 Reglerna för bidrag 105

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.6.3 Information i god tid 106

. . . . . . . . . . . . . . . . . 4.6.4 Mer än varannan 107 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.6.5 Eget boende blivit vanligare 108

. . . . . . . . . . . .

4.6.6 Flyttat tre månader före inryckningen 109

. . . . . . .

4.6.7 Inbjuder till överutnyttjande 110

. . . . . . . . . . . . . 4.6.8 Enkla rutiner 110 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.6.9 Särskilda skäl 111 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.7 Privatekonomiskt räkneexempel. 113

. . . . . . . . . .

4.7.1 Man förlorar pengar 113

. . . . . . . . . . . . . . . .

4.7.2 Genomsnittliga levnadskostnader 114

. . . . . . . . . .

4.7.3 Omedelbar eller uppskjuten uppoffring 115

. . . . . .

4.7.4 Opinionen är mogen 117

. . . . . . . . . . . . . . . . .

4.8 Droger och vapen 118

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.8.1 ÖB-policy och Soldater mot droger 118

. . . . . . . .

4.8.2 Inledning och definitioner 119

. . . . . . . . . . . . . .

4.8.3 Faktorer som påverkar ett drogrus 120

. . . . . . . . .

4.8.4 Mångfald risker 121

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.8.5 Svårigheter att diagnosticera drogmissbruk 122

. . . .

4.8.6 Missbrukets omfattning 124

. . . . . . . . . . . . . . .

4.8.7 Åtgärder 126

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.9 Många avhopp 128

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.9.1 Mer än 4000 slutför inte utbildningen 128

. . . . . . . 4.9.2 Orsaker till avbrotten 129 . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.9.3 Mitt i steget ut i vuxenlivet 132 . . . . . . . . . . . . . 4.10 Vad händer efter muck 133 . . . . . . . . . . . . . . . 4.10.10ro för arbetslöshet 133 . . . . . . . . . . . . . . . . .

10.2Lägre arbetslöshet bland de inryckande 134

. . . . . . 4.10.3Dramatiskt 90-tal 135 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.10.4Invandrarungdomar särskilt utsatta 136

. . . . . . . .

4.10.5Högst arbetslöshet vid 20-22 år 137

. . . . . . . . . .

4.10.6Al1t färre har jobb 138

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.10.7Långtidsarbets1öshet vanligast vid 20-24 år 139

. . .

4.10.8Inga särskilda åtgärder 141

. . . . . . . . . . . . . . . .

Bilagor: Kommittédirektiv och tilläggsdirektiv Så arbetade utredningen

Dagens totaljörsvarspliktiga 9

Henrik Carlén

Henrik Carlén är 20 är och tjänstgör under 11 månader som flygmekaniker F 7 i Såtenäs. Han har gått treårigt

med ‘pi flyggymnasium inriktning

mekaniker och ser sin militärtjänst som ett tillfälle att få praktik för framtida arbeten. Tiden före inryckningen var Henrik arbetslös och studerade data, språk och EU på ABF. Henrik bor hos sin far och lillebror i Myggenäs Tjörn i Bohuslän och planerar att bo kvar där ett par är till.

Det är en självklarhet för den som bor Tjörn att ta körkort när 18-årsdagen kommer. Själv har han körkort för både bil och motorcykel, men äger än så länge bara bil. När Henrik skulle köpa sin bil behövde han inte låna pengar, utan han kunde ta av det som han själv sparat och det hans föräldrar lagt undan honom. Efter bilköpet har han inte kunnat spara eller köpa andra kapitalvaror.

Som studerande på ABF före inryckningen fick Henrik studiebidrag motsvarande 750:- i månaden. Han tycker därför att de ekonomiska förmånema man har under lumpen är acceptabla. Men det är klart att vi vill ha mera. Militärtjänsten betyder en sänkning av levnadsstandarden.

Då Henrik mönstrade 1993 i Karlstad visste han ingenting om det militära. Han sökte och fick tjänst som flygmekaniker. Informationen före och under mönstringen och före inryckningen var

10 Dagens totalförsvarspliktiga

knapphändig. Han fick bara inryckningsdatum och biljett till F 7.

Henrik tror inte att lumpen är en merit. Efter avslutad allmän militär utbildning och fackutbildning är han och hans kamrater enbart billig arbetskraft staten. Om han kunde välja i dag skulle han göra allt för att slippa lumpen och i stället ägna sig att skaffa ett jobb. Han tror att hans kamrater på F 7 skulle agera på samma sätt. De diskuterar orättvisan att bara vissa behöver rycka in till grundutbildning. Att utbildningen på F 7 inte leder till en krigsplacering gör att tiden känns lite bortkastad. Flygvapnet utbildar honom enbart för fredsproduktion och beredskap.

Medinflytandesystemet tycker Henrik fungerar bra. Han är själv förtroendevald och hans erfarenhet är att det verkligen går att få förändringar genomförda efter förslag från de värnpliktiga.

Henrik rycker ut från F 7 i februari. I dag vet han inte vad han då skall ta sig för. Att gå ut till arbetslöshet är något som oroar honom. Under de sista månaderna före utryckningen tänker han mera aktivt försöka få ett arbete.

Dagens totalförsvarspliktiga 11

Samuel Freiholtz

Samuel Freiholtz, 20, från Göteborg tjänstgör som civilpliktig flygplatsbrandman i 11 månader Landvetter. Samuel har gått 4-årig teknisk linje på gymnasiet och tog studenten våren 1995. Han sommarjobbade sedan på NCC som platsansvarig fram till in ckningen den ll september Luft artsverkets Brand- och Räddningsskola vid Arlanda.

Han bor med mor, far och tre syskon i Västra Frölunda och han tänker bo hemma så länge det går eller åtminstone tills han är klar med studierna. Under gymnasietiden hade han 750 kr månad i studiebidrag. Detta drygades ut med helg och kvällsarbete. Han har inga lån eller andra skulder. I fråga om tillgångar så handlar Samuel en del med aktier.

Samuel mönstrade i april 1993 och blev då uttagen till skyttegruppchef. En tid efter mönstringen sökte han vapenfri tjänst med önskemål om placering Luftfartsverkets Brand- och Räddningsskola. Under den tid som hans ansökan behandlades fick han bra information och så även inför inryckningen.

Efter veckor på skolan vid Arlanda påbörjade han sin sex praktiktjånst på Landvetter i Göteborg, där han fullgör resterande tid av grundutbildningen. När utbildningen är klar får han ett intyg som visar att han utbildats för att arbeta som flygplatsbrandman både nationellt och internationellt. För att kunna arbeta som kommunal brandman krävs dock en kompletterande utbildning.

12 Dagens totaljörsvarspliktiga

Sedan han ryckte in har Samuel arbetat helger och under de lediga veckor han har. Detta gör att han t.o.m. kan spara en del pengar. Han, som kommer nästan direkt från skolan, tycker att de ekonomiska ersättningama är helt acceptabla. Utryckningsbidraget kunde dock höjas en aning. Några kronor mer om dagen märks inte, men extra tusenlappar vid muck

För Samuel var det aldrig någon diskussion någon form av plikttjänstgöring ska man göra. De som inte får eller vill göra grundutbildning missar mycket vad det gäller kamratskap och gruppsamarbete .

När Samuel är klar med grundutbildningen ska han börja läsa vid Chalmers där han redan har en plats som väntar.

Dagens totalförsvarspliaiga 13

Tobias Jansson

Tobias Jansson från Skara är 19 år och genomför sin grundutbildning som kompanibefålselev på T 2 i Skövde under 15 månader . På gymnasiet har han gått en tvåårig utbildning till bagare, och hade påbörjat ett halvårs komplettering som avbröts av inryckningen till T

Tobias bor tillsammans med sina föräldrar och har ännu inga planer att flytta till egen lägenhet. Ekonomin tillåter inte det. Körkort skaffade han direkt efter l8-årsdagen, men har inte haft råd att köpa bil. Man får låna farsans än så länge. Med de 750:- månad Tobias haft i studiebidrag de senaste åren per som har han inte haft möjlighet att köpa några kapitalvaror.

När Tobias mönstrade i 1994 ville han gärna bli uttagen till mars kompanibefälselev KB, då han ansåg att det skulle merit vara en i framtiden. Han tycker lumpen har ett stort värde. De som gör den får kompetens är fördel i arbetslivet. Om han haft en som en möjligheten att välja mellan utbildningsreserven eller militärtjänstgöring hade han utan tvekan valt att bli KB.

Ekonomiskt är det besvärligt under militårtjånstgöringen, men Tobias tycker trots allt att han klarar sig. För dem som kommer direkt från skolan är nivån förmånema helt okej, det är värre för dem som haft ett jobb före inryckningen.

När Tobias rycker ut nästa år tänker han söka till polishögskolan.

14 Dagens totalförsvarsplilctiga

Amico Labero

Amico är 25 år och tjänstgör som skrivbiträde K 1 i Stockholm sedan våren 1995. Han är gymnasieekonom och har efter avslutade studier arbetat inom databranchen. Samtidigt som han har jobbat har han vidareutbildat sig till datalärare. Innan Amico ryckte hans var nettoinkomst ca 15000 krmånad.

Amico flyttade till egen lägenhet i Stockholm när han 18 år. var Där bor han nu sedan flera år tillbaka med sambo och bam. De har levt enbart hans inkomst, då hans sambo längre tid en varit arbetslös.

Amico kommer från en familj bestående far, bror och av mor, två systrar och är uppväxt i Stockholmsförort. När han 18 en var år var det en självklarhet att han skulle ta körkort och skaffa en bil. Det var ett led i att känna frihet och självständighet. Att samtidigt flytta till egen bostad, ta körkort och köpa bil medför stora kostnader. Amico gjorde som många andra i slutet på det glada 80-talet han lånade banken. Länet använde han till att köpa möbler, bil och för diverse andra utgifter. Trots att han har jobbat har han inte köpt andra kapitalvaror eller sparat någon större summa. Länet finns fortfarande kvar.

Amico mönstrade år 1992. Han är kritisk till att han inte fick någon information före mönstringen. Inte heller under själva mönstringen var det något överflöd information om olika befattningar eller vad man som Värnpliktig har för rättigheter, skyldigheter och förmåner. När Amico kom ut efter att ha träffat mönstringsförättaren visste han fortfarande inte vad hans tjänst

Dagens totalförsvarsplildiga 15

innebar eller exakt var och när han skulle rycka till grundutbildning.

Under våren 1995 ryckte Amico I 1Fo 44 bevakningsom och depåvämpliktig. Först efter tid på förbandet fick han en information om att han skulle bli placerad på K 1 i Stockholm som skrivbiträde. Amico har under sin tid på K l ansökt om ändrad uttagning till gruppbefál. Tjänstgöringstiden är den samma som för bevakning- och depåvämpliktig. Amico tycker att grundutbildningen skulle kännas mer meningsfull om han blir krigsplacerad som gruppbefäl.

Amico är kritisk mot sin egen vämpliktskategori han som anser till stor del sköter civilas arbetsuppgifter. Deras militära färdighet är under all kritik. Skjututbildning hör snarast till undantaget liksom annan form av militär utbildning. Han undrar det är om samhällsekonomiskt försvarbart att låta produktiv l9-20-äring en vara i det militära under 10 månader för att rabatter, ca rensa svara i telefon eller köra chefens bil Det finns ett värde i sig att låta alla göra viss militär utbildning, men för servicevärnplikti-

ga borde grundutbildningen avsevärt kortas.

Amico tycker att de idag slipper rycka till grundutbildning som missar en hel del väsentligt för framtiden. I lumpen fär lära man sig ta ansvar, visa hänsyn och vara vaken inför andra människors åsikter och behov. Då skolan har tappat allt vad disciplin och respekt heter är det i den militära grundutbildningen ungdomar får lära sig vad som är rätt och fel. Amico tycker att lumpen är ett bra ställe för invandrare och svenskar att mötas och lära känna varandra. Då man är innanför grindarna alla likadana ut ser samma kläder, lika trötta, samma ersättningar och i övrigt lika villkor.

16 Dagens totalförsvarsplilctiga

Det medinflytandesystem som finns är bra och det behövs för att de värnpliktiga skall känna sig motiverade för sin utbildning. Amico säger att medinflytandet fungerar om befálen vill.

Amico har sin sambo och ett barn att försörja tycker att som bidragssystemet fungerar bra. Han har inte förlorat ekonomiskt på att göra lumpen. För att dryga ut hushållskassan har han varje helg arbetat som Servitör olika restauranger i Stockholm. Han tycker dock att helgersättningen är konstig. Som totalförsvarspliktig förväntas han äta sig mätt 25:- per dag

När talade med Amico hade han ett par månader kvar till utryckningen. Han berättade att han nu tänker förverkliga en dröm att öppna en krog i Grekland tillsammans med några kamrater och sin sambo.

Dagens totalförsvarsplilaiga 17

Peter Eriksson

Peter Eriksson, 20, genomför sin militära grundutbildning som kock i nio månader på MekB 19 i Boden. Peter kommer från Skellefteå där han bor med far, och sina mor en av bröder. Han gick tre år hotell- och restauranglinjen och tog studenten ett veckor före han ryckte par MekB 19.

Körkort och bil har Peter skaffat och menar att med de stora avstånden i Norrland är det en nödvändighet. På gymnasiet hade han det sedvanliga studiebidraget 750:-. Utöver detta försökte Peter att ta extra jobb på fritiden. Nu har han slutat med det, då varken tiden eller orken tillåter det.

Når Peter mönstrade 1994 erbjöds han bara tjänstgöringsaltemativ norrlandsförband. Före mönstringen fick han skicka önskemål till vilket av dem han ville komma. Innan Peter om skulle rycka fick han per post information om ersättningar och vilka bidrag kunde söka. Dessutom fick han ett brev från man MekB 19.

Peter tror inte att han kommer ha någon nytta av militärtjänsten i det framtida civila livet. Han tycker inte han har anledning att klaga över att just han måste göra grundutbildningen. Men om han fått välja skulle han utan tvekan ha stannat hemma. De ekonomiska förmånema under grundutbildningen är alldeles för låga. Det är svårt att klara av kostnaderna kring bilen.

Peter vet inte han kommer att få ett arbete när han rycker ut om och tänker därför snarast tala med arbetsförmedlingen.

18 Dagens totalförsvarspliktiga

Martin Edofsson

Martin Edofsson från Bohuslän är 23 år och har efter teknisk linje gymnasiet fortsatt att låsa Chalmers Tekniska Högskola. Under tiden plutonsbefålselev amñbiebatasom ljonen i Göteborg har han fortsatt att så mycket som militärtjänsten

till studera tit.

Han bor i en lägenhet med sin flickvän som också studerar Chalmers. De har under hans tid i det militära till stor del levt hennes studiebidrag och lån. Om man har lön i det civila och samtidigt studerar gär det att kompensera låg lön med studiemedel upp till en viss nivå. Men det kan man inte göra under militärtjänstgöringen. Martin tycker det år ologiskt.

Under den tid han har läst Chalmers har Martin tagit studielån.Tillsammans med studiebidraget har det gjort att han disponerat ca 6000 per månad.

När Martin mönstrade år 1990 ville han bli pilot i flygvapnet, men blev inte antagen. Han erbjöds olika befattningar som han tackade nej till innan han begärde att få bli plutonsbefålselev på amñbiebataljonen i Göteborg. En tid före inryckningen inbjöds han att besöka förbandet. Han fick då sina kängor och ett träningsprogram.

Militärtjänsten är bra för att lära känna sig själv och den gör i vissa fall män av pojkar. Men meritvärderingen är alldeles för dålig. Jag får inget bevis vad jag har lärt mig som jag kan ha

Dagens totalförsvarsplikriga 19

nytta av i det civila livet Martin säger att han har gett 14,5

månader till försvaret men att det ger för lite tillbaka.

Ersättningama är för snåla nu när bara en liten del av alla i-en

åldersklass behöver rycka in. De som i framtiden gör vämplik-

ten måste kompenseras betydligt bättre både ekonomiskt och på

annat sätt.

Martin muckar i november och skall då fortsätta att läsa på

Chalmers.

20 Dagens totaljörsvarspliktiga

Harry Repo

Harry Repo tjänstgör som lastbilsförare och telefonist under 7,5 månader på Lv 7 i Boden. Han kommer från Trollhättan och är 19 år. Harry har gått teknisk linje gymnasiet med inriktning mot data-teknik. Han tog studenten månad innan han en ryckte in.

När Harry läste gymnasiet drygade han ut studiebidraget med jobb i en handelsträdgård. Det finns det inte tid till nu. Han bor fortfarande med sina föräldrar och två syskon. Några planer på att skaffa eget boende har han inte. Tack vare sina extrainkomster har han kunnat köpa bil utan att låna pengar.

Inför mönstringen år 1993 fick bra information Harry om vad det fanns att söka till i det militära och vilka förmåner skulle få. man Han blev uttagen till bandvagnsförare. Det ändrades senare på hans egen begäran till lastbilsföraretelefonist.

Utbildningen på Lv 7 kommer att ge Harry civilt körkort på tung lastbil, buss och taxi om han själv betalar uppkömingen. Han tycker att lumpen har ett stort värde och att han lär sig mycket som han kommer att ha nytta i det civila. Dessutom den av ger gott kamratskap.

Innan Harry ryckte in till Boden trodde han att hemresoma skulle bli ett problem, så blev det inte. Han men flyger till Göteborg nästan varje helg och fortsätter därifrån med buss eller tåg till Trollhättan.

Dagens totalförsvarsplildiga 21

Det medinflytande som man utövar i det militära tycker han är

viktigt då det får soldaterna att må bättre. Chansen att påverka

ökar motivationen. Han skulle inte ha något emot om det också gick att ha lite inflytande över kontantersättningama och höja dem en aning.

Vad Harry skall göra efter muck vet han inte riktigt. Det beror på ekonomin. Kanske kommer han att studera vidare eller kanske söka som FN-soldat.

22 Dagens totalförsvarspliatiga SOU 19952118

Erik Bertram

Erik Bertram, 20, år från Sandviken

och genomför sin militära grundut-

bildning i 10 månader som eldledare

A4 i Ostersund. Erik bor tillsammans med sina för-

äldrar och en äldre syster. Att flytta

till eget boende har hittills inte varit

aktuell. Visst skulle man vilja flytta,

men det finns det inte pengar till.

Erik gick treårigt gymnasium på samhällsvetenskaplig linje. Då

han varit utbytesstudent i USA under ett år gick han ut gymnasiet

först våren 1995 och ryckte till A4 dagar efter studen-

ett par ten.

Före inryckningen hade Erik studiebidraget 750:-

som

månadsinkomst. Det har inte varit möjligt att köpa någon bil.

Körkort har han sedan år tillbaka. Han har inte tagit några

ett par

lån ännu. Sparade gör att det finns lite kapital för

pengar framtiden.

Informationen inför mönstringen hösten 1994 tycker Erik var bra.

Den gav det han behövde veta. Han sökte och blev uttagen till

eldledare. Han lyckades undvika en uttagning till kompanibefälse-

lev, som skulle ha förstört för mycket studie- eller arbetstid. Före

inryckningen fick Erik ett brev från sin kompanichef A 4 med

information om förbandet.

Erik anser att värnplikten år något ska göra. Det

som man

ledarskap och den förmåga att arbeta i grupp som han lärt sig

A 4 är något som han kommer att ha stor nytta av i framtiden.

Dagens totaljörsvarsplilaiga 23

Han är förbandsnämndsledamot och plutonsförtroendeman. Det

inblick i vad medinflytandesystemet betyder för de vämplikti-

ger

ga A 4. Han tycker att ledningen lyssnar och tar till sig de

förslag som de värnpliktiga kommer med.

De ekonomiska ersättningarna honom inga problem, men han

ger

tycker att de är för låga. Det blir inte mycket pengar över till

kläder m.m. Man ger ändå ett år av sina liv till landet.

Erik vet inte vad han skall göra efter muck. Det kanske blir

arbete efter utryckningen i 1996 fram till eventuella

mars

högskolestudier till hösten.

24 Dagens totalförsvarsplilctiga

Anna Andersson

Anna Andersson, 19, från Jönköpingl- Huskvarna genomför frivillig grundutbildning som PB teknikeri 11 månader F 17 i Kallinge. Hon har en treårig teknisk gymnasieutbildning bakom sig och tog studenten våren 1995. Efter ett kort sommarlov ryckte hon på F 17.

bor hos sina föräldrar och just

Anna nu

finns det varken pengar eller lust att flytta till ett eget boende.

När Anna mönstrade i januari 1995 hade det föregåtts av en föransökan till F 17. Flottiljen kallade henne till mönstring. Där måste hon lägst uppfylla kraven för ett gruppbefál. Hennes resultat från mönstringen skickades till F 17 i sin tur som meddelade att hon var välkommen att börja tjänst PB i som teknisk tjänst. Eftersom Anna mönstrade enligt det gamla systemet år hon frivillig under hela grundutbildningen och kan hoppa av om hon vill. Det har hon dock inga planer på.

Att göra militärtjänsten har varit ett mål för Anna under många år. Hon har varit aktiv i frivilligförsvaret. Att göra lumpen är en bra erfarenhet för mitt framtida yrkesval även jag inte blir om yrkesofñcer .

Information hur hon tjej kunde göra militär grundutbildom som ning fick hon söka helt egen hand. Det var först sedan hon lämnat in föransökan som det började komma information från försvaret.

Dagens totalfdrsvarspliktiga 25

Anna tycker att den utbildning i ledarskap hon får under som militärtjänsten år värdefull. Att samarbeta i grupp och ta hänsyn till andra borde fler få lära sig.

Den fråga hon oftast möter från värnpliktiga killar är Varför gör du det här fnvi1ligt. Anna upplever att hon behandlas helt likvärdigt med sina manliga kompisar

Den ekonomiska ersättningen medger inget lyxliv eller större klädinköp, men det går att klara sig. Dock tycker Anna att det är dåligt med mat på kvällen: Når tjänsten slutar vid 1600 fär vi ingenting under hela kvällen och då kostar det pengar pä markan .

Anna som är vald till skyddsassistent att medinflytandet anser fungerar förvånansvärt bra. Är det någonting som behöver rättas till så lyssnar alltid befälen vad tycker och tar det till sig.

Om hon passar och det känns rätt kommer Anna att söka utbildning till yrkesofñcer, annars läser hon vidare på någon högskola.

26 Dagens totaljörsvarsplikriga

Daniel Nilsson

Daniel Nilsson, 19, år från Stenungsund. Han har gått tvåårigt fordonstekniskt gymnasium och ett påbyggnadsår som bilplâtslagare. Han bor med sin mamma och har fem syskon. Att ta körkort och flytta hemifrån är omöjligt med den ekonomi som Daniel har i dag. Det får vänta till jag har fast arbete.

Han tog studenten våren 1995 och sommarjobbade fram till den 21 augusti då han ryckte som fordonsmekaniker 7,5 månader på S 3 i Boden. Daniel fick senare inskrivningsbeskedet ändrat då han inte klarade provet till mekaniker. I dag utbildas han till ställföreträdande stabsgruppchef.

Daniel mönstrade under vårvintern 1995. Den information som skickades ut var omfattande, men Daniel läste den aldrig. Under sommaren innan han skulle rycka in på S 3 fick han ett brev från förbandet med information om hur det är att vara soldat på S 3 i Boden.

Vid mönstringen ville Daniel göra lumpen trots att det fanns goda möjligheter att hamna i utbildningsreserven. Han tycker att det är merit att ha gjort militärtjänst och att det något tillbaka till en ger varje individ. Förr var det ett måste att ha gjort lumpen om man ville ha ett jobb i dag struntar arbetsgivarna i det. -

Medinflytandesystemet har Daniel knappast hört talas om och än mindre varit i kontakt med. Vill man något är det bara att prata med befálen.

Dagens totalförsvarsplildiga 27

De ekonomiska ersättningarna tycker ha är hyfsat okej, han men använder en stor del av sitt sparkapital till att leva av under grundutbildningen. Det kanske är ett bra sätt att lära sig att handskas med pengar, när man inte har några.

När Daniel muckar i mars april skall han söka arbete där han sommaxjobbade.

ui .

Sammanfattande omdömen 29

2 Det i korthet

viktigaste - samman-

fattande omdömen

Totalförsvarsplikt från

1 1995

juli

Den lag om totalförsvarsplikt som gäller från l juli 1995 innebär att möjlighet skapats för en flexiblare användning av totalförsvarets personalresurser. Hur många människor som skrivs med plikt och hur lång utbildning de genomgår styrs av behovet av pliktpersonal under höjd beredskap. Behovet av personal för att lösa det militära och civila försvarets uppgifter i krig styr inskrivning och utbildningtid.

Tjänstgöringsskyldigheten som således år gemensam för hela totalförsvaret benämns totaljörsvarsplikt. Tjänstgöringsskyldig- heten fullgörs som värnplikt, civilplikt eller allmän tjansteplikt. Värnplikten och civilplikten omfattar grundutbildning, repetionsutbildning, beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring. Den allmänna tjänsteplikten innebär endast tjänstgöringsskyldighet under höjd beredskap.

Endast svenska män är skyldiga att mönstra och fullgöra värnplikt eller civilplikt med lång grundutbildning. Svenska män kan vid mönstringen direktrekryteras för tjänstgöring i det civila försvaret. Den som efter mönstring inte behöver fullgöra grundutbildning placeras i en utbildningsreserv för att senare eventuellt tas i anspråk sedan regeringen beslutat det när det behövs - om -

30 Sammanfattande omdömen

med hänsyn till Sveriges försvarsberedskap. Den som placeras i utbildningsreserven kan då grundutbildas i det militära eller civila försvaret.

Den vapenfria tjänsten regleras inte längre ett undantag från som värnpliktstjänstgöring utan som ett av flera tjänstgöringsaltemativ inom för totalförsvarsplikten. Det anges inte längre något ramen lägsta antal dagar som vapenfria tjänstepliktiga skall fullgöra tjänstgöring.

Svenska kvinnor kan frivilligt genomgå antagningsprövning för en inskrivning för värnplikt eller civilplikt med lång grundutbildning. En kvinna som skrivs för värnplikt eller civilplikt med lång grundutbildning blir vid straffansvar skyldig att fullgöra värnplikt eller civilplikt med lång grundutbildning enligt samma bestämmelser gäller för männen. Detta innebär att en som kvinna, förutom att hon blir skyldig att fullgöra grundutbildning, också blir skyldig att fullgöra repetitionsutbildning och att tjänstgöra under höjd beredskap.

Ett gemensamt disciplinsystem gäller för pliktpersonal inom totalförsvaret.

2.2 Att utvärdera

Riksdagens femåriga försvarsbeslut hösten 1996 kommer att innebära stora förändringar i grundutbildningen av totalförsvarspliktiga. Det framgår förslagen i prop. 199596: 12. Behovet av att utvärdera dels pliktpersonalens sociala och ekonomiska situation under grundutbildningen dels pliktpersonalens medin-

Sammanfattande omdömen 31

flytande bör ses i ljuset av dessa planerade förändringar.

En utvärdering kan vara en redovisning av den faktiska situationen och en jämförelse med hur det var tidigare. Den kan därutöver lyfta fram brister och peka på behov av förändringar.

Den korta tid mindre än ett halvår som utredningen arbetat - med de två utvärderingarna har inte möjliggjort några enkäter.

Vårt grundmaterial baseras i stället offentlig statistik, kun-

skaper hos utredningens experter och hos ett 30-tal personalkonsulenter samt samtal med pliktpersonal och deras utbildare vid förband och skolor.

Bristen siffermässig exakthet i vissa delar av våra utvärderingar kompenseras av den praktiska visheten hos de vi personer frågat om råd.

2.3 Sociala och ekonomiska under

frågor

grundutbildningen

2.3.1 Grundutbildningens längd

Under nästa försvarsbeslutsperiod totalförsvarsplikten ett ges delvis nytt innehåll. Det är då central betydelse hur pliktav personalens sociala och ekonomiska villkor hanteras.

Det är rimligt att anta att grundutbildningens längd för olika kategorier pliktpersonal kommer att variera betydligt mer än

32 Sammanfattande omdömen sou 1995:118

under de senaste åren. Det blir gissningsvis grundutbildningstider från ca 2 till ca 15 månader. De 15 månader, som nu gäller för bl.a. kompanibefålselever, är den maximala tjänstgöringstiden som kan åläggas en totalförsvarspliktig om inte studierna ska försenas med mer än ett år. Enligt utredningens bedömning bör 15 månader vara den maximala tiden för grundutbildning inom totalförsvarspliktens ram. Om den förläggs med början i juni och avslutas i augusti påföljande år försenas den totalförsvarspliktige bara ett studieår.

De sociala och ekonomiska frågor som berör pliktpersonalen ändrar naturligtvis karaktär med grundutbildningens längd. De som har inkomst från heltidsarbete före inryckningen drabbas av en mindre inkomstförlust vid en kortare grundutbildning än vid en längre. För den studerande blir den uppskjutna inkomstförlusten mindre grundutbildningen omfattar ett halvt i stället för om ett helt studieår.

Den lilla och krympande minoritet bland pliktpersonalen som har försörjningsansvar för barn ocheller hustrusambo under grundutbildningen utsätts för mindre påfrestningar vid en kort grundutbildning än vid en lång.

Grundutbildningstidens längd kan också påverka utformningen och storleken olika ersättningar och förmåner.

2.3.2 Tiden för

inryckningen.

Tiden för inryckningen bestäms av vad armé-, marin- och flygvapenchefen anser vara mest lämpligt. Vissa beredskapshänönskemålet i syn påverkar inryckningstidema. att kunna öva

Sammanfattande omdömen 33

rejält vinterklimat styr norrlandsförbandens inryckningstider. Vinterisama bestämmer inryckningstidema för kustflottans värnpliktiga. Men även andra faktorer spelar en roll. Till dem hör den fast anställda personalens sommarsemestrar. Av stor betydelse är den s.k. förstegsutbildningen inom det militära försvaret. Den innebär att de värnpliktiga, som ska övas i att föra befäl, kallas flera månader före de kategorier värnpliktiga, som befålselevema ska öva sig på.

Minst betydelse för inryckningstiden har vad från sociala och som ekonomiska utgångspunkter är det mest lämpliga för de totalförsvarspliktiga. Den, som pliktlagarna berövar friheten att bestämma över sin tid under ett antal månader, borde kunna kräva att tiden för plikttjänstgöringen förläggs så, att intrånget i hans

civila tillvaro blir så lindrigt möjligt.

som

Det är svårt att utnyttja tiden efter avslutat gymnasium och före inryckningen. Att få ett vanligt arbete är nästan omöjligt om arbetsgivaren vet att vederbörande inte är klar med plikttjänstgöringen. Det är också besvärligt att komma igång med studier när inryckning ska ske inom några månader eller något år.

För de allra flesta det bäst att få rycka till grundutbildvore ning kort tid. efter avslutad gymnasieutbildning. Då skulle de totalförsvarspliktiga vid inryckningen bara undantagsvis vara äldre än 19. De skulle inte ha hunnit börja någon eftergymnasial utbildning och därför inte behöva söka uppskov med grundutbildningen. De skulle heller inte hinna bilda familj.

Inryckning direkt efter avslutat gymnasium skulle minska det stora antalet avgångar mellan inskrivning och inryckning.

34 Sammanfattande omdömen

2.3.3 Tiden för

mönstringen

De många avgångarna mellan mönstring och inryckning och i början av grundutbildningen år slöseri med försvarets resurser. Under 90-talet har det funnits fler vämpliktsdugliga män, än unga vad det militära försvaret har haft behov av att utbilda. Plikt-

personalen har inte varit någon knapp resurs för de militära

planerama. Överskott leder lätt till slöseri.

För att minska avgångama bör tiden mellan mönstringinskrivning och inryckning vara kort. Inryckning får inte ske före det kalenderår den totalförsvarspliktige fyller 19 år. Det vore en fördel både för den enskilde och försvaret mönstringen kunde om ske så nära inryckningen som år praktiskt möjligt för den enskilde, vilket i de flesta fall torde under den sista terminen vara i gymnasiet.

2.3.4 Frivillighet eller plikt

Det krympande behovet av pliktpersonal under 90-talet har gjort att totalförsvarsplikten fått starka drag av frivillighet. Pliktsystemet har urholkats samtidigt som det i den offentliga debatten allt oftare börjat ifrågasättas.

Yrkesofficerama i det militära försvaret och utbildningsledama inom det civila försvaret har mött pliktpersonal varit som motiverad och som av fri vilja genomgår grundutbildningen. Det har gjort det lättare att genomföra utbildningen och allmänt upplevts som positivt.

Sammanfattande omdömen 35

Antalet besök hos förbandens personalkonsulenter är mätare en på de sociala och ekonomiska problemen bland pliktpersonalen. De har minskat under 90-talet. De flesta problemfallen gallras bort redan vid mönstringen eller de många avgångama genom bland de inskrivna. En annan orsak är att antalet påbörjat som grundutbildning minskat från drygt 48 000 i början av 90-talet till knappt 34 000 på senare år.

Inriktningspropositionen hösten 1995 innebär markant

en ambitionshöjning. Behovet av värnpliktiga för bevakning och andra mindre kvalificerade militära uppgifter kommer att öka. Det vidgade säkerhetsbegreppet, som rymmer icke-militära hot och risker vid sidan väpnat anfall, kommer att Öka behovet av av pliktpersonal inom den civila beredskapens olika funktioner. Det kan därför åter bli aktuellt att årligen kalla uppemot 40 O00 totalförsvarspliktiga till grundutbildning.

För att möta dessa ökade personalbehov kommer färre totalförsvarspliktiga att befrias från värnpliktcivilplikt vid mönstringen, i väntan på inryckning till grundutbildning och under grundutbildningen. En tidigare i sammanhanget bruklig metafor kan återanvändas: ribban måste sänkas för alla vid inskrivningen och höjas för dem som vill hoppa sedan de skrivits till grundutbildav ning. Omställningen underlättas av att grundutbildningen för många i framtiden blir kortare än de nu vanliga 7,5 månaderna.

2.3.5 Den

privatekonomiska uppoffringen

De som haft inkomst frän heltidsarbete före inryckningen drabbas av en standardsänkning under grundutbildningen. Det är en konkret negativ upplevelse. För den rycker direkt efter som

36 omdömen

Sammanfattande sou 1995:118

avslutat gymnasium innebär grundutbildningen ett eller två års försening inträdet på arbetsmarknaden eller av starten på den av eftergymnasiala utbildningen. Vid senarelagd utbildning förskjuts i motsvarande grad starten arbetsmarknaden. Den ekonomiska uppoffringen inträffar något eller några år efter utryckningen.

Bland pliktpersonalen är den vanligaste jämförelsen inte med de ekonomiska förhållandena före inryckningen utan med de egna jämnåriga som av olika anledningar slipper plikttjänstgöringen. De haft arbete hur de befriade fortsätter konsumera som som ser tidigare, de som tänker gå vidare till studier ser hur tidigare klasskamrater får ett försprång i sina eftergymnasiala studier.

Dagersättningen 40 kr upplevs naturligtvis som för låg. Nästan alla totalförsvarspliktiga utredningen talat med anser det dock mer angeläget att höja utryckningsbidraget, f.n. 4 000 kr, än att höja dagersättningen. Det är uppenbart att många under grundutbildningen sig för hur de ska klara privatekonomin efter muck. oroar

För att få bidrag till eget boende under grundutbildning ska den totalförsvarspliktige ha haft eget boende under minst tre månader före inryckningen. Något krav att han haft förmåga att betala för eget boende ställs inte. Det kan vara frestande att arrangera ett eget boende tre-fyra månader före inryckningen för att sedan under grundutbildningen varje månad hyran, maximerad till 4 950 kr, till sitt personkonto i Nordbanken. För omkostnader följer med det boendet utbetalas 250 kr i månaden, som egna vilket i regel torde ett för lågt belopp. Eget boende under vara grundutbildningen kan ge ekonomiska problem.

Bostadsbidragen under grundutbildningen kostar skattebetalarna drygt 200 miljoner kr år. Utredningen återkommer före den per

Sammanfattande omdömen 37

1 mars 1996 med synpunkter villkoren för bostadsbidrag.

Även inom krympande försvarsram bör finansiella en man skapa förutsättningar för att höja det belopp som utbetalas vid utryckningen. Det skulle mer än någon annan enskild åtgärd under de närmaste åren bidra till att ge systemet med totalförsvarsplikt stabilitet.

Utryckningsbidraget är f.n. 4000 kr under förutsättning att grundutbildningen varat minst 120 dagar. Det är tänkt att hjälpa den totalförsvarspliktige under den första månaden efter utryckningen. Det hjälpbehovet är lika stort för den som endast grundutbildas några få månader som för den som utbildas mer än ett år. Tidsgränsen 120 dagar gör att många civilpliktiga inte får något utryckningsbidrag. Den bör förkortas.

För att kompensera de totalförsvarspliktiga för gjorda privatekonomiska uppoffringar kan utryckningsbidraget kompletteras med en utbildningspremie som då bör relateras till grundutbildningens längd och den stegvisa ökningen av dagersättningen. Det principiella syftet med en utbildningspremie efter slutförd grundutbildning bör vara att på ett schablonmässigt sätt kompensera för det avbrott i yrkesverksamheten plikttjän stgörin innebär alternativt gen kompensera för senareläggningen de eftergymnasiala studierna av ocheller starten arbetsmarknaden.

Danmark har ett system med marknadsmässig lön under grundutbildningen. I Norge diskuteras under hösten 1995 ett förslag som skulle ge de ca 21 0000 värnpliktiga ett skatteavdrag efter fullgjort grundutbildning på 25 000 norska kronor. Det skulle kosta ca 500 miljoner år. Den norska regeringen har per ännu inte tagit ställning till förslaget.

38 Sammanfattande omdömen

2.3.6 Arbetslösheten väntar utanför kaserngrinden

Den dramatiskt ökade ungdomsarbetslösheten under 1990-talets första hälft har hårdast drabbat unga män i de åldrar då pliktpersonalen rycker ut från grundutbildningen. Under tidigare lågkonjunkturer var långtidsarbetslösheten högst bland arbetstagare över 55 år. På år har åldersgruppen 20-24 år haft senare den högsta andelen långtidsarbetslösa.

Den ökade arbetslösheten bland män motsvaras av en stark unga nedgång i andelen sysselsatta. För 20-åringarna minskade således sysselsättningen från 74 procent år 1989 till endast 39 procent år 1993.

Totalförsvarsplikten spelar troligen en viss roll bl.a. därför att arbetsgivarna ogärna anställer unga män som går och väntar på att rycka in. Det är nu färre i grundutbildning än någonsin tidigare har ett arbete väntar efter muck. Den oro för som som framtiden detta år skapat bland pliktpersonalen har som senare inte lett till några åtgärder utöver det normala.

Den sociala ochekonomiska tryggheten efter grundutbildningen

har blivit det dominerande problemet för många totalförsvarspliktiga. Det behövs åtgärder ökar chansen till jobb efter muck som och underlättar för den vill studera vidare. Fullgörandet som som totalförsvarsplikt får inte bli ett handikapp i konkurrensen om av jobb eller studieplats.

Det ingår i utredningens uppdrag att återkomma i denna fråga senast den 1 1996. mars

Sammanfattande omdömen 39

2.4 Pliktpersonalens

medinflytande

Utredningen har främst intresserat sig för hur reglerna för pliktpersonalens medbestämmande fungerar i praktiken. Huvudintrycket är att det faktiska medinflytandet förbättrats i takt med att utbildningsmetodema. modemiserats. Medinflytandet har på de flesta häll integrerats i utbildningen från att tidigare ha varit en personalvärdsangelägenhet.

Utredningen har inte mött kritik- av de regler som gäller för pliktpersonalens medinflytande. Däremot brister det i tillämpningen. Det tyder på att de som utfärdat medintlytandeförordningens tillämpningsföreskrifter inte tillräckligt kontrollerat att de följts. Den största bristen ligger i att varken de förtroendevalda bland pliktpersonalen eller utbildama på plutons- och kompaninivå får

motsvarande den utbildning som behövs för att medin-

flytandet ska fungera väl. Dessutom behöver informationen till de nyinryckta om medinflytandet förbättras.

Det är utredningens bestämda uppfattning att plutonens om

timme motsvarande genomförs enligt anvisningarna läggs

grunden för ett väl fungerande medinflytande även övriga nivåer inom förbandet motsvarande. Förbandschefema motsva-

rande rekommenderas därför att noga kontrollera att plutonens

timme

motsvarande genomförs ett sätt som ger alla totalför-

svarspliktiga i grundutbildning möjlighet att bli delaktiga i medinflytandet.

Vämplikts- och Civilpliktskongressen väljer årligen Vämpliktsrådet respektive Civilpliktsrådet. De har främsta som uppgift att företräda pliktpersonalens intressen. De skapar kontinuitet och

40 Sammanfattande omdömen

de krav riktas statsmakterna och de utbildstadga som mot myndigheterna. Dessa instrument för medinningsansvariga på central nivå har sådan stabilitet Försvarsmakten flytande nu att respektive de olika civilpliktsutbildande myndigheterna bör minska graden förmyndarskap över dem. Ett led i detta vore av att låta dem överta huvudmannaskapet för respektive kongresser.

SOU 1995: l 18 Medinflytande 4l

3 Plikt

ger medinflytande

l Liten historik

3.1.1 Redan Gustav Adolf

Medinflytande i sin enklaste form är en dialog mellan två personer som befinner sig inom hierarkiska struktur. samma Tidigt förstod man att det finns ett samband mellan trivsel på förbandet och ett förbättrat utbildningsresultat. Det kan spåras i flera hundra år gamla befálsinstruktioner för stridande förband. I dessa påtalas vikten att befálen känner sina soldater vid av namn och talar till dem de jämlikar. som om vore

Medinflytandet har tillämpats i olika former genom århundradena. Under Gustav Adolfs regeringstid förbjöds kollektiva bestraffningar efter påtryckningar från soldaterna. Vidare erbjöds soldat föremål för bestraffning en som var att själv välja påföljd inom vissa givna I Gotlands nationalbeväring, ramar. uppsatt efter den kortvariga ryska ockupationen ön år 1808, fick av manskapet välja sina underofñcerare och underbefäl. I dag tillämpas ett liknande system fallskärmsjägarskolan i Karlsborg.

Grunden för dagens medinflytandesystem kan härledas till andra världskrigets utbrott, då värnpliktiga kompaniassistenter infördes.

42 Medinflytande

Syftet var att minska avståndet mellan truppförande befäl och värnpliktiga och Öka samarbetsmöjlighetema.

De första förbandsnämndema med vämpliktig representation inrättades år 1951. Syftet att inhämta de vämpliktigas åsikter var och samtidigt sprida information. Man såg fördelar med att koncentrera dialogen till ett fåtal förtroendemän, utvalda som var av de värnpliktiga. Grundtanken var att göra de värnpliktiga delaktiga i hur utbildningen planerades och genomfördes.

3.1.2 Efter år 1968

värnpliktsriksdagen

Den första vämpliktskongressen arrangerades år 1968 på initiativ Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund SSU. Man av samlades på hotell Malmen i Stockholm. Inför den s.k. värnpliktsriksdagen hade SSU uppmanat landets värnpliktiga att motionera om frågor med anknytning till vämpliktstjänstgöringen. SSU begärde hos landets förbandschefer att val av representanter till värnpliktsriksdagen skulle hållas i förbandens regi och att samtliga värnpliktiga skulle beredas möjlighet att rösta.

Under den andra värnpliktsriksdagen år 1969 meddelade dåvaranförsvarsministern Andersson och ÖB fortsättde Sven att staten ningsvis skulle stå arrangör för en årlig vämpliktskonferens som med representation från försvarets samtliga utbildningsmyndig-

heter. Den första värnpliktskongressen i ÖBs regi genomfördes

år 1970, och har därefter varit årlig.

Det första Värnpliktsrådet bildades efter 1970 års vämpliktskongress och gavs namnet Värnpliktiga Arbetsgruppen Vpl-Ag. Arbetsgruppen utgjordes de nio utskottsordförandena från av

Medinflytande 43

konferensen och hade till uppgift att fårdigbehandla de motioner som kvarstod från konferensen. Arbetsgruppen ökade dock snabbt sina arbetsuppgifter, delvis på Försvarsmaktens initiativ.

Redan på 1971 års konferens fann för gott att permanenta man Vpl-Ag. Namnet ändrades första gången år 1984 till Sveriges Centrala Vämpliktsråd SCVR som ett led i strävan att etablera en fastare organisation. Tio år senare förkortades namnet till Värnpliktsrådet, som det i praktiken kallats under många år.

Parallellt med Värnpliktsrådets utveckling och delvis som en följd av dess verksamhet, fortsatte medinflytandet att utvecklas inom försvarsmakten. År 1972 infördes försök med företagsdemokrati i försvaret. År 1974 fastställde chefen för armén konferenser att för arméns värnpliktiga skulle hållas i varje militärområde milokonferenser.

Dessa konferenser anordnades chefen för armén och syftet av var att bredda dialogen mellan värnpliktiga och befäl. Man ansåg att det var fördelaktigt att lyssna på avgående vämpliktskullars erfarenheter. Milokonferensema genomförs årligen i form numera av fördelningsvisa konferenser.

En parlamentariskt tillsatt kommitté, värnpliktsinflytandekommittén, presenterade år 1979 ett betänkande Ds Fö 1979:2 om medinflytande för vämpliktiga. Det resulterade i fortsatta försök med ÖB medinflytande. fick regeringens uppdrag att utveckla medinflytandet.

År 1982 bestämdes att försvarsgrensvisa konferenser skulle genomföras. Marinen och flygvapnet anmodades att ta efter arméns modell. År 1984 kom de första föreskrifterna från ÖB

44 Medinflytande

beträffande värnpliktigas medinflytande FFS 1984:14 i anslutning till att period med försöksverksamhet avslutades. De en ÖB fram resulterade är 1987 i regeringsförslag som lagt en ny förordning FFS 1987:30 vilken har varit grunden för medinflytandetsystemet fram till i är. Den ersattes då av förordningen 1995:808 medinflytande för totalförsvarspliktiga enligt lagen om 1994:1809 totalförsvarsplikt. I denna får Försvarsmakten om och Statens räddningsverk rätt att utfärda nödvändiga verkställighetsföreskrifter.

Utöver ÖB:s tillämpningsföreskrifter, i detalj beskriver som

medinflytandesystemet, finns ÖBs riktlinjer T FG 921: 890032,

avseende utbildning värnpliktiga förtroendevalda. Då medinav flytandeförordningama hittills varit skrivna i armétermer har chefen för marinen och chefen för flygvapnet givit ut riktlinjer anpassade till de särskilda förhållanden som råder inom deras försvarsgrenar. Dessa föreskrifter bör nu ändras i enlighet med den nya förordningen.

3.1 medinflytandehistoria Vapenfrias

fanns möjlighet till vapenfri tjänst redan år 1902 enligt ett

Det

särskilt cirkulär. Den första lagen vapenfri tjänst tillkom om 1920. Den omfattade enbart de religiösa skäl inte ansåg som av sig kunna bära vapen. Den som ansökte om vapenfri tjänst skulle bifoga ett intyg utfärdat av den sökandes församlingssom var präst. År 1925 utökades lagen till att omfatta även samvetsömma. Under 1940 och 1950-talet ansåg man att tidstillâgget jämfört med ordinarie vämpliktstjänstgöring inte skulle så läng att vara det kunde uppfattas som ett straff. Men det fick inte heller vara för kort. Man ville slippa bekvämlighetsansökningarna.

Medinflytande 45

År 1977 valdes under kontaktmannakonferens den en Vapenfria tjänstepliktiga Arbetsgruppen Vtp-Ag. Verksamheten sorterade under Arbetsmarknadsstyrelsen AMS och arbetsgruppen fick

från början endast verka i en speciell samarbetsnämnd. Vtp-Ag

kunde inte fritt de vapenfrias representanter gentemot agera som berörda myndigheter. De ekonomiska snäva och ramarna var överläggningarna innebar endast informationsutbyte och inte medinflytande. Vtp-Ag ñck inte driva intressefrågor som exempelvis avskaffandet av prövningsförfarandet. Den otillfredsställande situationen ledde till att inget nytt Vtp-Ag valdes efter 1983 och att man sökte föra över medinflytandefrågoma till den fackliga organisationen, Vapenvågrarförbundet.

Under 1984 utsågs några vapenfria, bland dem Karl-Petter Thorwaldsson, att söka efter nya lösningar medinflytandefrågan. Det ledde till ett nytt Vtp-Ag, som sorterade under Nämnden för vapenfriutbildning NVU, med möjlighet att fritt agera gentemot olika myndigheter.

År 1992 bytte Vtp-Ag namn till Sveriges vapenfria medinflytandeorganisation VMO och betonade hårdare vikten av medinflytande på det lokala planet. VMO sökte undvika vissa politiska frågor då bland de vapenfria fanns olika uppfattningar kring försvar och fredsarbete. VMO ombildades 1 juli 1995 till Civilpliktsrådet, som har till uppgift att bedriva intressebevakning för de totalförsvarspliktiga genomför civilplikt, sig de som vare har vapenfri status eller inte.

Den fråga som drivits mest konsekvent sedan 1977 har varit att få bort prövningsförfarandet för att få vapenfri tjänst. Det har nu lyckats. Andra frågor som ständigt återkommit har varit att förhindra att civilpliktiga utnyttjas s.k. grå arbetskraft, att få som

46 Medinflytande

bort tveksamma utbildningar och förbättra förmånema under grundutbildningen.

3.1.4 Medinflytande del modernt ledarskap

en av

Av mycket stor betydelse för hur pliktpersonalens medinflytande har utvecklats under senare årtionden har varit yrkesofñceramas förändrade syn sitt eget ledarskap. Utredningen har ofta hört trupputbildare säga att medinflytandet är en del av modernt ledarskap.

Boken Chefen och ledarskapet gavs ut år 1986. Den har präglat Försvarsmaktens syn medinflytande. Framgångsrikt ledarskap beror på människosynen hos chefen. Man skiljer två typer av chefer: den auktoritäre och den demokratiske chefen.

Enligt den auktoritäre chefen är människan av naturen lat, ovillig att arbeta och behöver därför någon som driver med käpp och morot. De underordnade förstår inte sitt eget bästa utom på kort sikt, och då är de ohämmat egoistiska. Chefen är emellertid enligt egen uppfattning ett undantag. Han är varken lat eller kortsynt egoistisk. Han kan och förstår bättre och har lyckligtvis den mer starka ansvarskänsla som hans underställda saknar.

Den demokratiske chefen däremot, anser att människan strävar att motsvara förtroende och positiva förväntningar. Ansvarskänsla och sunt förnuft finns och kan utvecklas hos alla. Chefen är inte en speciell människa, högre stående än sina underställda. Hans uppgift är bara att samordna allas insatser, vilket är nödvändigt för skall nå framgång. Han bemöter sina underställda att gruppen så att de påverkas att bli sådana han anser att människan är som

Medinflytande 47

och så att de verkar mot det gemensamma målet.

Den moderna ledarskapsforskingen har intresserat sig både för ledaren och de ledda, men allra mest för samspelet dem emellan. Ledarskap har allt mindre blivit en enkelriktad funktion. Ledare och ledda är en organisatorisk helhet. De är starkt beroende av varandra och rentav formar varandra. Ett av de viktigaste instrumenten i dagens medinflytandesystem är därför tvåvägskommunikationen, dialogen.

Förordningen

Förordningen 1995:808 om medinflytande för totalförsvarspliktiga gäller för dem som genomgår längre grundutbildning än 60 dagar enligt lagen 1994: 1809 om totalförsvarsplikt. Syfte med medinflytandet är att utveckla verksamheten i enlighet med utbildningens mål och att främja goda utbildningsförhållanden.

3.2.1 Samråd med och information till totalförsvars-

pliktiga

De totalförsvarspliktigas medinflytande utövas genom ett system förtroendevalda och genom nämnder och andra samrådsorgan. av Innan beslut fattas i en fråga av vikt skall de totalförsvarspliktiga som direkt berörs av beslutet ges tillfälle att lämna synpunkter. Om en fråga har principiell betydelse för de totalförsvarspliktiga, skall förband, skolor eller andra verksamhetsställen lämna information till de totalförsvarspliktiga innan beslut i frågan fattas. Om det av någon speciell anledning inte finns möjlighet att

48 Medinflytande

inhämta synpunkter eller lämna information före beslutet, skall de totalförsvarspliktiga informeras snarast i efterhand.Va1je chef har skyldighet att ta del av personalens synpunkter och att fortlöpande informera verksamheten. om

3.2.2 Vissa bestämmelser gemensamma

De totalförsvarspliktiga vid en pluton eller vid annat verksamhetsställe där minst 10 totalförsvarspliktiga tjänstgör ska välja en eförtroendeman med uppgift att föra deras talan.

Chefen skall regelbundet samla de totalförsvarspliktiga för information och diskussion verksamheten. En del den tid om av som är avsatt för information och diskussion får användas av de totalförsvarspliktiga för egna överläggningar under ledning av förtroendemannen. Vid varje förband, skola eller annat verksamhetsställe där minst 50 totalförsvarspliktiga tjänstgör skall det finnas en nämnd förbandsnämndmotsvarande med företrädare för de totalförsvarspliktiga och de leder verksamheten. som

I de fall där de totalförsvarspliktiga tjänstgör i ett bolag, en förening, en samfállighet, en stiftelse eller hos en annan enskild skall vid tillämpningen av denna förordning med verksamhetsstäli stället avses den myndighet enligt beredskapsförordsom ningen 1993:242 är ansvarig för funktionen. De totalförsvarspliktiga skall vara i majoritet i nämnden. Ordförande är chefen för förbanden, skolan eller verksamhetsstället. Ordföranden har rätt att utse en ställföreträdare. De totalförsvarsplikti ga i nämnden skall ges tillfälle att tjänstetid hälla ett förberedande sammanträde, inför nämndens ordinarie sammanträde.

Medinflytande 49

3.2.3 Medinflytande inom det militära försvaret

De totalförsvarspliktiga vid ett kompani ska välja en förtroendekompaniassistent med uppgift att föra deras talan hos man kompanichefen. Vid varje kompani skall det finnas en kompaninämnd. Denna skall bestå av företrädare för såväl förbandet som de totalförsvarspliktiga. De totalförsvarspliktiga skall vara i majoritet i nämnden. De totalförsvarspliktiga ledamöterna i förbandsnämndenmotsvarande samt ytterligare en totalförsvarspliktig från varje kompani skall ges tillfälle att på tjänstetid hålla ett förberedande sammanträde inför varje sammanträde med nämnden.

Försvarsmakten skall årligen inom varje försvarsgren anordna en konferens försvarsgrenskonferens. Vid denna skall företrädare för de totalförsvarspliktiga inom försvarsgrenen tillfälle att ges med Försvarsmakten diskutera frågor som rör utbildningen och tjänsten i övrigt. Vid försvarsgrenskonferensen skall också Värnpliktsrådet möjlighet att närvara och lämna information. ges Försvarsgrens-konferensen kan genomföras i omgångar.

Företrädama för de totalförsvarspliktiga vid försvarsgrenskonferensen utses av de totalförsvarspliktiga i förbandsnämndenlmotsvarande.

3.2.4 Gemensamma bestämmelser om kongress

För totalförsvarspliktiga skall det varje år anordnas dels en kongress för dem som fullgör värnplikt vämpliktskongress och dels en kongress för dem som fullgör civilplikt civilpliktskon-

50 Medinflytande

gress. På kongressema skall företrädare ombud för de totalför-

svarspliktiga delta.

Försvarsmakten skall anordna vämpliktskongressen. Statens räddningsverk skall anordna civilpliktskongressen. Försvarsmakten och Statens räddningsverk skall anordna kongressema i samverkan med Värnpliktsrådet respektive Civilpliktsrâdet.

Kongressemas syfte är att ge ombuden tillfälle att diskutera frågor av betydelse för de totalförsvarsplikti ga. Kongressema leds av totalförsvarspliktiga. Ombuden vid kongressema skall utses av dem som fullgör värnplikt respektive civilplikt direkta val. genom Valet skall genomföras tjänstetid. Valet till kongressema får överklagas hos FörsvarsmaktenStatens räddningsverk. Ett överklagande skall göras inom en vecka från det att protokoll över valresultatet har anslagits vid förbandet, skolan eller verksamhetsstället. Försvarsmaktens respektive Statens räddningverks beslut kan inte överklagas.

Varje totalförsvarspliktig som genomgår grundutbildning får

lämna förslag motion att behandlas vid respektive kongress.

Förbandet, skolan eller verksamhetsstället skall lämna information om valet till kongressema till de politiska sammanslutningar för ungdomar som är anslutna till partier representerade i riksdagen och som är verksamma inom regionen. Därvid skall möjligheter lämnas för mötesverksamhet där de totalförsvarsplikti tjänstgör. ga De totalförsvarspliktigas deltagande i kongressen skall anses som en tjänsteuppgift.

Efter kongressen skall ombuden tjänstetid informera de totalförsvarspliktiga om vad som har diskuterats och beslutats

kongressen. Försvarsdepartementet, Försvarsmakten, Översty-

SOU 1995: l 18 Medinflytande 51

relsen för civil beredskap och Statens räddningsverk skall informeras de beslut som har fattats vid kongressema. om

3.2.5 Värnpliktsrådet och Civilpliktsrådet

Ombuden vid Värnpliktskongressen får bland sig utse högst sju totalförsvarspliktiga med uppgift att under benämningen Värnpliktsrådet under det närmaste året efter kongressen företräda de totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt. Ombuden vid Civilpliktskongressen får bland sig utse högst fem totalförsvarspliktiga med uppgift att under benämningen Civilpliktsrådet under det närmaste året efter kongressen företräda de totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt.

Högst två avgående ledamöter ur Värnpliktsrådet eller Civilpliktsrådet får väljas till det nytillträdande Värnpliktsrådet eller om Civilpliktsrådet.

Värnpliktsrådet skall administrativt anslutet till Försvarsvara makten. Det skall Försvarsmaktens försorg ha tillgång till genom ett centralt kansli och till regionala kanslier.

Civilpliktsrådet skall administrativt anslutet till Statens vara räddningsverk. Det skall genom Räddningsverkets försorg ha tillgång till ett kansli.

Fem av Värnpliktsrådets ledamöter respektive tre av Civilpliktsrådets ledamöter har rätt att fullgöra återstående grundutbildning enligt lagen 1994: 1809 totalförsvarsplikt vid något av rådens om kanslier.

52 Medinflytande SOU 1995: 118

De ledamöter i Värnpliktsrådet och Civilpliktsrâdet inte som längre fullgör grundutbildningen skall behålla sina förmåner enligt förordningen 1995:239 om förmåner till totalförsvarspliktiga.

3.2.6 Kontaktmannakonferens

Värnpliktsrådet och Civilpliktsrâdet får varje år genomföra vardera en konferens med totalförsvarspliktiga kontaktmän. Om det finns särskilda skäl, får konferensen genomföras i omgångar. Deltagande i konferensen skall tjänsteuppgift. ses som en

3.2.7 Samrådskommitté

Försvarsmakten skall regelbundet samla företrädare för de olika försvarsgrenarna och Värnpliktsrådet till en kommitté för överläggningar i frågor som rör de totalförsvarspliktigas medinflytande.

Statens räddningsverk skall regelbundet samla företrädare för de funktionsansvariga myndigheterna och Civilpliktsrâdet till en kommitté för överläggningar i frågor som rör de totalförsvarspliktigas medinflytande.

SOU 1995: 118 Medinflytande 53

3.2.8 Verkställighetsföreskrifter

FörsvarsmaktenStatens räddningsverk får meddela föreskrifter i fråga om det högsta antalet ombud fär väljas till värnpliktskongressom sen respektive civilpliktskongressen, medinflytandet i arbetsmiljöfrågor, de förtroendevaldas utbildning för uppgifterna de enligt förordningen har att fullgöra, 4. verkställighet i övrigt av förordningen

3.3 Aktörerna

tycker

Värnpliktsrådet, Civilpliktsrådet, FörsvarsmaktenHögkvarteret, Statens räddningsverk, Ofñceramas Riksförbund och Svenska Ofñcersförbundet har ombetts att ge sin syn dagens medinflytandesystem. Utredningen bad om svar två frågeställningar. Fungerar i dag medinflytandesystemet på olika nivåer bra eller mindre bra Nämn några konkreta åtgärder som skulle kunna förbättra pliktpersonalens medinflytande i framtiden.

3.3.1 Värnpliktsrådet

Värnpliktsrådet anser att medinflytandesystemet på förbanden allmänt sett fungerar tillfredsställande.

54 Medinflytande SOU 1995: 1 18

Plutonens timme kallas många förband för plutonchefens timme; PlutC timme. Det är viktigt att de värnpliktiga förstår att det inte är plutonchefen skall leda detta grundläggande som

inslag i medinflytandesystemet. ÖBs handbok om medinflytande

för värnpliktiga föreskriver: A11 personal inom plutonen skall delta i plutonens timme. Verkligheten på förbanden är inte sådan, att plutonens timme samlar hela personalstyrkan. De värnpliktiga i plutonen ska kunna kalla den personal de önskar diskutera med. Det är ett rimligt och genomförbart krav.

Kompaninämnden är ett bra instrument för diskussion och medinflytande. Möjligheterna att fatta beslut inom kompaninämnden är dock begränsade. Det är Önskvärt att centralt man ger tydligare föreskrifter om kompaninämndens beslutsmandat eller åtminstone lägger fast för nämndens arbete. Att de ramar värnpliktiga skall vara i majoritet i kompaninämnden efterlevs inte på alla förband. Det är viktigt att skyddsassistentema finns representerade i kompaninämnden.

Förbandsnämnden fungerar enligt Värnpliktsrådet ett liknande sätt som kompaninämnden, med samma brister. Möjligheten för de värnpliktiga att ta del av beslutsunderlag och att få inblick i de lokala förbandens verksamhet är begränsad. Det leder till att möjligheten till medinflytandet minskar och beslutens kvalité försämras.

Det är viktigt att förankra medinflytandet hos truppförande. befäl och utbildningschef och öka deras insikt hur använder om man medinflytandet som instrument i utbildningen. Det gäller också inställningen att medinflytande och demokrati är naturliga inslag ivårt samhälle, inklusive Försvarsmakten. Värnpliktsrådet anser .att yrkesofficerare i dag inte tillämpar medinflytandet i den

Medinflytande 55

utsträckning som är möjligt. Det kan bero bristfällig utbildning och information. Medinflytandefrågoma bör obligatoriskt vara ämne på de skolor som utbildar officerare.

Skyddsassistentema har i dag inte status motsvarande skyddsombuden bland yrkesofficerama. Det är anmärkningsvärt, eftersom värnplikten är fylld med riskmoment. Med tillräcklig utbildning finns det inga helst skäl att inte även pliktpersonalens som skyddsassistenter skall ha samma rättigheter och skyldigheter som skyddsombud. En första åtgärd bör vara att ge åtminstone huvudskyddsassistenten tillräcklig utbildning och en status som motsvarar skyddsombudens.

Skyddsassistenter och skyddsombud inom Försvarsmakten använder i dag symboler namnbrickan visar vilken uppgift som de har. Samma system bör utformas för övriga förtroendevalda bland pliktpersonalen.

ÖBs handbok medinflytande för värnpliktiga bör enligt om Värnpliktsrådet uppdateras med den medinflytandeförordning som trädde i kraft den 1 juli 1995. Handboken bör skrivas så att den bättre överensstämmer med förhållandena inom de olika truppslagen. Handboken bör klarare ange vilka ramar gäller för det som lokala medinflytandet. Den bör tryckas i ett format så att den kan bäras i benñckan.

Värnpliktsrådets möjligheter att hålla god kontakt mellan de regionala och lokala instansema har ofta varit bristfälliga. Det vore lämpligt att möjliggöra fördelningsträffar där förtroendemän inom fördelningen samlas under dag. Syftet med fördelningsen mötena är densamma som för kontaktmannakonferensen. Värnpliktsrådet bör kalla till dessa möten.

56 Medinflytande SOU 1995: 1 18

Vämpliktsrörelsen har länge velat organisera och ha ansvaret för i Vämpliktskongressen, vämpliktsrörelsens högsta beslutande instans. Försvarsmakten bör ställa till förfogande så att pengar kongressen kan genomföras på ett tillfredsställande sätt.

Värnpliktsrådet vill företräda Sveriges värnpliktiga och medinflytandesystem internationellt, främst i våra grannländer. Det är viktigt att aktivt delar med våra erfarenheter. Vi vill oss av även uppmuntra ett samarbete med internationell prägel. Värnpliktsrådet har hittills utan framgång begärt pengar för sådan verksamhet från Försvarsdepartementet. Försvarsmakten bör redovisa för vilka verksamheter Värnpliktsrådet har rätt att åska medel och besked vilka rättigheter Värnpliktsrådet har vid ge om internationella kontakter.

Medinflytandeförordningen föreskriver att högst sju ledamöter får utses under kongressen. Värnpliktsrådet föreslår att förordningen ändras så att kongressen i stället får utse nio ledamöter.

3.3.2 Civilpliktsrådet

Civilpliktsrådet att allt för kort tid förflutit för att det ska anser kunna uttala sig om hur medinflytandet fungerar inom den nya för totalförsvarsplikt. Rådet kan endast dra slutsatser av ramen tidigare erfarenheter inom den vapenfria sektorn. Under hösten kommer föreskrifter att arbetas fram för hur medinflytandet nya ska fungera. Det görs Statens Räddningsverk SRV i samråd av med Civilpliktsrådet.

Som allmänt omdöme kan sägas att medinflytandet har fungerat bra även det funnits vissa svårigheter. Dessa beror på små om

SOU 1995: 118 Medinflytande 57

grupper, brist på information och tidigare missförstånd mellan grupp, administratör och Civilpliktsrådets föregångare VMO och Vtp-Ag. Civilpliktsrådet vill inte uppfattas som ett övervakningsorgan, utan som en organisation som strävar efter att lösa lokala problem lokalt i samförstånd med berörda parter.

Informationen medinflytandet för dem skall rycka år om som bristfällig. Ingen information ges före inryckningen. När den civilpliktige väl är på plats, är det stor variation informationen från de ansvariga hos respektive utbildningssamordnare.

Ett bra medinflytande kräver engagerad pliktpersonal. I de civilpliktigas fall väljs en kontaktman per grupp. Detta val görs ibland innan informerats medinflytandeverksamheten. gruppen om Civilpliktsrådet anser att detta val bör göras först efter de s.k. informationsträffar rådet genomför. Den blir kontaktsom som man bör förstå vad det innebär och inse att uppgiften kräver förståelse, engagemang och utbildning.

Idag går ett s.k. inryckningspaket ut till alla civilpliktiga före inryckningen. Detta paket innehåller information om inställelseort, datum, förmåner etc. Civilpliktsrådet önskar att det även innehåller en folder medinflytandet. Då skulle civilpliktiga om ges möjlighet att ta reda på mer om medinflytandet och vilka rättigheter de har redan före inryckningen.

3.3.3 FörsvarsmaktenHögkvarteret

Högkvarteret år av uppfattningen att medinflytandesystemet fungerar relativt bra alla nivåer. Där det fungerar mindre bra

58 Medinflytande SOU 1995: 1 18

är orsaken bristande kunskap och förståelse. Den bristen finns både hos värnpliktiga och anställda.

Högkvarteret har vid sina besök på olika förband noterat att utbildningen till de förtroendevalda värnpliktiga är mycket varierande både till innehåll och längd. Det finns också förband inte genomför någon utbildning, eller genomför den mycket som sent i förhållande till den tidpunkt då den förtroendevalde fick sitt uppdrag.

Högkvarteret att det inte behövs några ytterligare regler för anser medinflytandet. Däremot behöves kunskap om regelverket. Förbättrad kunskap leder ofta till förändrade attityder, som i sin tur torde leda till förbättringar och större engagemang.

Ämnet medinflytande .för värnpliktiga och överhuvudtaget hantering, inklusive omsorg om den vämpliktige och pliktsystemet i sig bör enligt Högkvarteret ges mer plats i officersutbildningen på alla nivåer.

3.3.4 Statens Räddningsverk

Räddningsverket det inte nu möjligt att föreslå konkreta anser åtgärder som skulle förbättra pliktpersonalens medinflytande. Verkets roll är ny vad det gäller medinflytandeverksamheten.

Räddningsverkets erfarenhet av medinflytandefrågor begränsas till de kontaktmän som utsetts bland de vapenfria som tjänstgjort vid verket. Räddningsverkets uppfattning är att kontakterna med respektive kontaktman och tidigare vapenfria tjänstepliktigas medinflytandeorganisation VMO fungerade bra.

sou 1995:118 Medinflytande 59

3.3.5 Officersförbundet ORF

Har inte svarat.

Sveriges Officersförbund SOF

Enligt SOF:s uppfattning är formerna för de totalförvarspliktigas medinflytande fullt tillräckliga. Värnpliktsrådet och Vämpliktskongressen spelar en viktig roll som opinions- och informations- Erfarenheten förbandsnivå visar det är organ. att kompanichefens inställning som avgör hur stort medinflytande de totalförsvarspliktiga får under ett utbildningsâr. SOF anser att några större förändringar inte är nödvändiga, eftersom medinflytandet för totalförsvarspliktiga fungerar väl inom Försvarsmakten.

Det är befogat med en ökad information medinflytandesysteom met främst på lokal nivå. Det skulle kunna ske i form liten av en folder eller minneslista till kompani- och plutonschefer motsva-

rande som beskriver hur medinflytandet för totalförvarspliktiga

skall fungera.

60 Medinflytande

3.4 Den praktiska tillämpningen

3.4.1 Sju besök

Utredningen har besökt några utbildningsplatser runt om i landet för att samla kunskaper hur medinflytandesystemet fungerar om i militära försvaret gjordes endagsbesök vid praktiken. Inom det IB 1 i Kungsängen, MekB 19 i Boden, PB 8 i Hässleholm, F 7 i Såtenäs, KA4GMB i Göteborg och Ytat i Karlskrona. Inom det civila försvaret besöktes Luftfartsverkets Brand- och Räddningsskola vid Arlanda.

Vid dessa besök samtalade vi under förmiddagen med totalförsvarspliktigas förtroendevalda pluton- och kompaninivåmotsvarande och efter lunch med deras utbildare. Besöken avslutades med ett kortare samtal med förbands-skolledningen. Såväl de förtroendevalda deras utbildare visade en öppen som attityd och diskuterade villigt de frågor kring medinflytandet som vi med dem. Inställningen till medinflytandet var genomtog upp gående positiv hos dem vi träffade de sju utbildningsplatsema.

3.4.2 Frågor och svar

Vid besöken har ställt frågor angående medinflytandesystemets och hur det fungerar från pluton- till förbandsnivå tillämpning motsvarande. De avsåg diskutera med de förfrågor att troendevalda skickades ut före besöket, så de kunde diskutera dem med andra totalförsvarspliktiga.

Medinflytande 61

Syftet med medinflytandesystemet

De totalförsvarspliktigas medinflytande tycks väg att bli ett självklart, rutinmässigt inslag i utbildningen. Även där tillämpningen brister är man i princip positiv till och förstår syftet med reglerna för medinflytande. Det är på de flesta förband inte längre ett inslag i personalvården att ta ansvar för pliktpersonalens medinflytande. Trupputbildama, ofta är ganska som unga, tycks anse att deras hantering av medinflytandet påverkar bedömningen av deras skicklighet som yrkesmän.

Det övergripande syftet att skapa positiv en attityd till utbildningen och därmed göra det lättare att nå de uppsatta målen för verksamheten förstås alla inblandade parter. av

Några gamla tankegångar om medinflytandet som ett civilisternas intrång och försök att demokratisera ett hierarkiskt och auktoritärt kommandosystem har utredningen inte stött på. Totalförsvarets personal uppfattar sig i dag som ett modernt inslag i det demokratiska samhället.

Internationella studier Nya tider för försvaret, Weibull, FOA, 1995 tyder på att svenska officerare är bättre integrerade i det civila samhället än kollegorna i andra västeuropeiska länder. En stor majoritet av den svenska officerskåren anser det naturligt att det fackliga medinflytandet ska alla förhållanden i arbetet. avse Svenska officerare är för övrigt unika den genom strejkrätt de har i fredstid. De enligt studien att civilt och militärt anser ledarskap blir mer och mer lika, och att det också bör så. vara

62 Medinflytande

3.4.4 Information

Under veckan efter inryckningen får pliktpersonalen en mängd information grundutbildningen. Det är ofta kompanichefen om motsvarande kortfattat informerar om medinflytandesystesom met. Många upplever att denna information är svår att ta till sig, då allting är omtumlande och nytt under den första veckan. De skulle önska att ytterligare information gavs några veckor senare på plutonsnivå.

På några förband informationen om medinflytandet i samband ges med en längre genomgång av hur personalvården är organiserad. Då år det civilanställd personalkonsulent som sköter inen formationen.

Utredningen har vid förbandsbesöken lyssnat på en tämligen unison kritik från de totalförsvarspliktiga av hur de efter inmedinflytandets former. Även ryckningen informerats om trupputbildare och förbandsledningar har ibland ansett att informationen kan förbättras.

Det är klar fördel ansvaret för den första information till en om totalförsvarspliktiga ligger plutonsnivå motsvarande, vilket också ÖB föreskriver i FFS 1988:36 medinflytande för om värnpliktiga. Medinflytandet lärs då ut av dem som senare kommer att befattningsutbilda de totalförsvarspliktiga. Det blir ett naturligt inslag i den dagliga utbildningen istället för en personalvårdssak.

Denna informationen bör ges vid minst två tillfällen under de första veckorna. Det är självfallet bra om även kompanichefen

motsvarande ger sin syn medinflytandet.

SOU 1995:1 18 Medinflytande 63

En norrländsk personalkonsulent sammanfattar problematiken: Min upplevelse år så länge för att medinflytandet vpl skall handläggas av konsulent blir den verksamheten tagen allvar och sedd viktig del i vpl-utbildningen. som en Medinflytande för vpl skall enligt min mening bedrivas där verksamheten för vpl bedrivs, alltså i linjeorganisationen. Så länge medinflytande bedrivs sidovagn konsulent, blir det vikt som en av av samma som den övriga vpl-utbildningen.

3.4.5 Val förtroendemän av

Valen genomförs enligt ÖB:s föreskrifter med nominering av kandidater och val sluten omröstning eller i vissa fall med genom handuppräckning. Tidpunkten för valen varierar. Några de av totalförsvarspliktiga berättade att de har blivit valda redan andra veckan efter inryckning. Då hade de inte informerats ens om syftet med medinflytandet eller varför valen genomfördes.

Några totalförsvarspliktiga har svårt att förstå varför det görs omval efter varje omgång nyinryckta då de befálselever - som valts tidigare i regel blir omvalda.

Några utbildare anser att det inte år bra att vänta än vecka mer en innan valet förtroendevalda sker. Vi och soldaterna behöver av en förtroendevald tidigt kan fungera kanal mellan som som en oss och dem.

På vissa utbildningsplatser kan det medföra problem att välja förtroendevalda enligt FFS 1988:36, då de totalförsvarspliktiga endast är placerade på dessa kompanier

motsvarande en kortare

64 Medinflytande

tid 5-6 och sedan placeras till olika verksamhetsställen

veckor ut

för tjänstgöring.

Det lämpliga i att välja förtroendemän redan första eller andra veckan efter inryckningen kan ifrågasättas. De totalförsvarspliktihar då knappast lärt känna varandra så att de vet vem som bäst ga kan representera dem. Utbildamas behov av en kanal mellan sig och de totalförsvarspliktiga bör kunna lösas annat sätt. Dageleven kan exempelvis fungera som kompaniets motsvarantalesman tills valen förtroendemän genomförs.

de av

föreskrifterna i FFS 1988:36 bör valen hållas inom Enligt sex

veckor. Det år Önskvärt att nomineringen av kandidater får pågå

under någon vecka så att pliktpersonalen hinner diskutera frågan ordentligt.

3.4.6 Utbildning

Bara några få de totalförsvarspliktiga förtroendevalda som av utredningen har talat med under förbandsbesöken hade fått den utbildning för uppdraget ca 16 timmar som ÖB rekommende- Några dessa totalförsvarspliktiga hade valts redan för 7 rar. av - 8 månader sedan och under denna tid inte fått någon som helst utbildning för att bättre kunna fullgöra uppdraget.

Det är vanligt att förbanden motsvarande anordnar ett ut-

bildningstillfálle år för förtroendevalda. Det sker efter den per sista inryckningen. För att undvika att förtroendevalda får vänta många månader bör förbanden genomföra före-

motsvarande

skriven utbildning två gånger per år.

Medinflytande 65

Några yrkesofñcerare ansåg att det ibland var problem med tiden för utbildning av de förtroendevalda och skyddsassistentema. Utbildningen innebär att de inte deltar i den vanliga befattningsutbildningen under två dagar och för några ännu längre. De ansåg att man i stället med fördel skulle kunna dela utbildningen i upp ett flertal 2 3 timmars - pass.

Flera trupputbildande yrkesofñcerare hade enligt uppfattning egen

själva fått alltför kort utbildning i fredstjänst och värnpliktshante-

ring. Bara ett fåtal föreföll väl insatta i de regler som gäller för de totalförsvarspliktigas medinflytande.

För att systemet med förtroendevalda representanter ska fungera tillfredsställande bör den rekommenderade utbildningen 16 om timmar genomföras. Med tillräckliga kunskaper de regler om som gäller kan de verka effektivt och skapa förtroende hos dem som de ska representera. För deras befäl är det fördel att kunna en samarbeta med kompetenta representanter för pliktpersonalen.

Också trupputbildama

motsvarande har behov av mer in-

formation och utbildning i hur medinflytandesystemet ska fungera. Det ingår i dag inte i den reguljära ofñcersutbildningen. På det här området är sjålvlärda, vanlig kommentar. var en

Av Högkvarterets svar till utredningen framgår att avsikten är att ge mer utrymme för dessa frågor i den reguljära officersutbildningen på alla nivåer. Officerare med goda kunskaper i ämnet kommer utan tvivel att höja kvaliteten pliktpersonalens medinflytande de förband där de tjänstgör.

En enkel åtgärd i denna riktning att till att alla trupputse bildare och alla värnpliktiga förtroendevalda får ett personligt

66 Medinflytande

exemplar ÖB:s medinflytandehandbok. Vid utredningens besök av ute på förbanden visade det sig att förvånande många både bland befäl och förtroendevalda aldrig sett eller hört talas ÖB:s om handbok.

3.4.7 Plutonens timme

Erfarna yrkesofficerare har vid flera tillfällen till utredningen framfört att om bara medinflytandet fungerar bra inom plutonema motsvarande så är allt i sin ordning. Det är på den nivån, nära de totalförsvarspliktiga, som nästan alla frågor kan och bör hanteras.

Plutonens timme motsvarande är därför det kanske viktigaste

instrumentet i den formella struktur som medinflytandet bygger på. Utredningen har under förbandsbesöken funnit att praxis för plutonens timme är mycket varierande.

Plutonens timme bör vara en fast programpunkt på veckoschemat. Den bör helst inte förläggas till fredag eftermiddag i konkurrens med helgstädning och hemresa. Den kan med fördel genomföras också i falt. Det är bra om den har en fast dagordning som medger tid för diskussion av ämnen de totalförsvarspliktiga själva tar upp.

Det är inte ovanligt att plutonens timme genomförs endast då vi har något som behöver diskuteras. En liknande kommentar: Vi får ha plutonens timme när befälen att det finns tid för anser det.

De totalförsvarspliktiga tycks föredra en uppläggning av pluto-

SOU 1995: 1 18 Medinflytande 67

nens timme under del tiden dem tillfälle till som en av ger enskild Överläggning utan närvaro plutonsbefål. Andra fasta av punkter på dagordningen är utvärdering av den gångna veckans arbete vid övningar och lektioner. För plutonsbefálen är det vidare positivt att informera kommande veckas om program och de totalförsvarspliktigas kommentarer till den planerade verksamheten. Många ser också plutonens timme en som säkerhetsventil där problem och meningsskiljaktigheter kan diskuteras.

Utredningen slutsats är otvetydig. Plutonens timme är helt grundläggande för hur det formella medinflytandet fungerar på ett förband. De förespråkar informellt medinflytande som som en ersättning för plutonens timme väljer en mycket svårare väg. Det ligger en fara i att strunta i det formella medinflytandets grundsten.

Den förbandschefmotsvarande, är angelägen att som om medinflytandet verkligen fungerar i praktiken, bör enligt utredningens uppfattning noga .kontrollera att plutonens timme genomförs sätt i regeringens förordning och ÖB:s som avses handbok.

Kompaninämnd

Kompaninämnden motsvarande är mellansteget i det lokala

medinflytandet Formema för hur den arbetar varierar. Pliktpersonalen ska vara i majoritet i nämnden enligt ÖB:s föreskrifter. Nämnden får besluta logementens utsmyckning och om möblering, vakt och beredskapslistor m.m.

68 Medinflytande

Ute förbanden tycks det dock som känner till att vara nämnden får besluta i dessa frågor. Några yrkesofficerare sade uttryckligen att det bra att de värnpliktiga inte visste vad de var hade rätt att besluta om: Det skulle bara ställa till en massa problem.

Det tycks finnas behov fastare ramar för det arbete som skall av bedrivas i kompaninämnden. På vissa förband skriver man protokoll från sammanträdena i kompaninämnden. Når protokollen sedan sprids förbättras informationen till personalen och nästkommande årskullar har möjlighet att få kännedom om tidigare beslut.

3.4.9 Förbandsnämnd

Förbandsnämnden föregås av ett förmöte, där de totalförsvarspliktiga träffas enskilt och bereder frågor inför nämnden. Bland de förtroendevalda utredningen träffat var det få som varit med förbandsnämnd motsvarande. Den tycks inte sammanom en träda förrän alla totalförsvarspliktiga på förbandet har ryckt in.

Förbandsnämnden kan besluta att det ska finnas olika utskott som behandlar specifika sakfrågor. Så ingår exempelvis några totalförsvarspliktiga förbandsnämnden i antagningsnämnden, ur som föreslår vilka som skall antas som officersaspiranter.

De frågor behandlas i förbandsnämnden bör helst beröra hela som förbandet. Förslagen medför ofta kostnader. Totalförsvarspliktiga deltagit i sammanträden ansåg att man i förbandsnämnden som lyssnar vad de har att säga, men att det sedan sätts igång utredningar som inte blir klara innan de själva har ryckt ut. En

Medinflytande 69

annan metod för att stoppa förslag är att hänvisa till att budgeten redan är beslutad.

De förtroendevalda som medverkar i förbandsnämnden motsvarande är överlag befälsuttagna. Det är bara ett väl genom fungerade medinflytande på lägre nivåer som de blir verkligt representativa.

Disciplinstraff

Värnpliktsrådet har under en rad år sökt väcka debatt kring de speciella diciplinstraff som kan drabba totalförsvarspliktiga. Det principiella kravet är att dessa bestraffningsformer avskaffas. Vidare har rådet riktat uppmärksamheten förekomsten ’ av grå bestraffningar vid sidan av de skrivna reglerna.

Frågan har anknytning till hur medinflytandet fungerar eftersom bestraffningsrätten symboliserar den hierarkiska beslutsstruktur pliktpersonalen är underkastad.

Grundinställningen bland de förtroendevalda som utredningen talat med är att disciplinstraffen behövs. Det normala tycks vara att diciplinstraff extratjänst eller utegångsförbud några dagar utmätt kompanichef

av motsvarande är ganska sällsynt före-

kommande. De civilpliktiga känner nästan inte till företeelsen. Den som kallas för att höras förseelse han begått och få sitt om diciplinstraff utmätt har i regel en annan totalförsvarspliktig i sällskap.

Det är svårt att bedöma hur vanligt det är med grå bestraffningar på plutonsnivå. Att de förekommer och av de totalförsvar-

70 Medinflytande

spliktiga i allmänhet accepteras som en naturlig del av plikttjänsten är uppenbart. På sina håll har det fått karaktären av utbildningsmetod som exempelvis när den som glömt sitt vapen åläggs att bära det fastknutet i ett 1,25 m långt snöre under några dagar.

En utbildningssituation där bestraffningar ofta tillgrips för att markera utbildarens makt över pliktpersonalen befrämjar självfallet inte den positiva anda som gör att medinflytandet fungerar väl.

Information i denna sak som utredningen lyssnat till under sina förbandsbesök talar för att en Översyn bör göras av de speciella diciplinstraff som kan användas mot totalförsvarspliktiga. Den frågeställningen sådan översyn bör besvara är det i fred en om verkligen behövs speciella disciplinstraff för de medborgare som genomgår utbildning inom totalförsvaret.

Hur goda ambitionerna än må vara bland yrkesofñcerarna kan inte frigöra sig från intrycket att det fortfarande ligger något man i konstaterandet att military justice to justice what military music to music.

3.4.11 De totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt

Genom regeringens förordning medinflytande för totalförsvarom spliktiga 1995:808 har de civilpliktiga för första gången fått ett reglerat medinflytande. Statens räddningsverk under hösten 1995 i färd med att skriva tillämpningsföreskrifter för alla verksamhetsställen utbildar totalförsvarspliktiga inom det som civila försvaret. Det sker i samråd med Civilpliktsrådet. Tidigare

har Vapenfristyrelsen givit ut anvisningar för hur medinflytandet

Medinflytande 71

bör bedrivas, dock ha haft utan att någon förordning att stödja sig på.

I dag väljs en kontaktperson Gruppemas storlek per grupp. varierar. Kontaktpersonen får gång i veckan samla för en gruppen att inhämta synpunkter han sedan för vidare till som utbildningsledningen på verksamhetsstället. Några civilpliktiga och deras befäl att det inte behövs något formellt anser medinflytande eftersom är små och den informella kontakten är så bra grupperna att ett formellt system känns överflödigt.

En gång år hålls kontaktmannaträff inom per en varje funktionsmyndighet för att diskutera Övergripande frågor rör de som civilpliktigas situation.

Även de civilpliktigas förtroendevalda bör självklart ges utbildning om medinflytandesystemet i början av grundutbildningen.

För att stadga medinflytandesystemet bör de ge som fullgör civilplikt i likhet med de som fullgör värnplikt ha schemalagd en träff med sina utbildare varje vecka. Denna formella säkerhetsventil bör inarbetas under normala utbildningsförhållanden för att kunna fungera problem uppstår. om

Medinflytandet kan förbättras

Utredningen har tagit del av många och mycket varierande uppfattningar om hur de totalförsvarspliktigas medinflytande

72 Medinflytande SOU 1995: 1 18

fungerar i praktiken. Formema för medinflytandet måste naturligtvis till de högst varierande lokala utbildningsföranpassas hållandena. Medinflytandet för några få värnpliktiga på en av kustflottans båtar kan inte fungera enligt mallar som inom samma mekaniserad brigad. Pliktpersonalens medinflytande har en utvecklats positivt i takt med att man inom totalförsvaret moderniserat utbildningsmetodema. Mycket kan dock bli bättre. Prop. 199596: 12 slår fast: Det är viktigt att pliktpersonal liksom den anställda personalen tillförsäkras ett medinflytande inom totalförsvaret och att ledarskapet med hänsyn härtill. anpassas

De finns för höja kvaliteten i totalförsvarets styrmedel som att medinflytandesystem har inte använts i tillräcklig grad. De myndigheter som skriver tillämpningsföreskrifter ska naturligtvis kontrollera att de följs. Det handlar om bättre och kontinuerlig information till den inryckande pliktpersonalen. Det är mycket angeläget att med större energi bedriva utbildning kring medinbåde bland de totalförsvarsplikti företroendevalda och flytandet gas bland deras utbildare på plutons- och kompaninivå motsvarande.

De rekommendationer listats nedan bör kunna genomföras som del den reguljära verksamheten vid de berörda som en av myndigheterna motsvarande.

ÖB:s allmänna anvisningar de vämpliktigas medinflytande om skrivas 3.1.2.

och medinflytandehandboken bör om se ovan

och sedan följas. Att så sker är naturligtvis förbandschefens ansvar. Detsamma gäller de kompletterande förvarsgrensvisa anvisningarna. Hittills har bristerna inte legat i anvisningarna utan i att de uppenbarligen ofta nonchaleras.

Medinflytande 73

Att exempelvis plutonens timme verkligen läggs i veckoschemat och genomförs är naturligtvis primärt plutonchefens ansvar. Men det är också förbandschefens uppgift att kontrollera och ingripa när plutonens timme upprepade gånger inte hinns med.

Det formella systemet för utövandet medinflytande kan inte av ersättas med olika former informellt medinflytande utan av att de totalförsvarspliktigas intressen förr eller blir eftersatta. senare

Information medintlytandet till de om nyinryckta bör lämnas vid flera tillfällen under de första månaderna. Den bör lämnas av de ordinarie utbildama.

De totalförsvarspliktigas förtroendevalda måste få den utbildning som föreskrivs för att kunna fullgöra sina uppdrag. Sådan utbildning bör vid flertalet förband genomföras två gånger per år och omfatta de föreskrivna 16 timmarna. De förtroendevalda ska självfallet ha ett personligt ÖB:s exemplar av medinflytandehandbok.

Den personal tjänstgör pluton- och som kompaninivå

motsvarande bör under sin utbildning delges kunskaper om

medintlytandets former och innehåll. Detta är i dag en avgörande brist. De utbildare utredningen mött har alla beskrivit sig som självlärda i frågor rör medinflytandet. Även alla utbildare som bör ha ett personligt exemplar ÖB:s av medinflytandehandbok.

Plutonens timme motsvarande är grundstenen i medin-

flytandet under grundutbildningen. Där den förfuskas undergrävs

medinflytandet. Förbandschefens ansvar för att plutonens timme

genomförs kan inte nog understrykas.

74 Medinflytande SOU 1995: 118

Kompaninämnden motsvarande bör ges klarare regler. Bl a

bör dess sammanträden protokollföras.

Regionala träffar med förbandens kontaktmänhuvudförtroendemän inom alla treförsvarsgrenama bör arrangeras en gång år för att fördjupad insikt i medintlytandefrågor det per ge lokala planet. För totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt kan träffar anordnas inom respektive funktionsmyndighets område.

Det är betydelsefullt att Värnpliktsrådet och Civilpliktsrädet får direkt inflytande över Vämpliktskongressen respektive Civilpliktskongressens genomförande.

Kongressema bör självfallet vara så representativa som möjligt. Kritik har riktats mot obalansen i fördelningen mellan befålseleoch meniga bland ombuden vid Vämpliktskongressen. De ver organiserar valen ombud till kongressen bör eftersträva som av att ett större antal värnpliktiga kandiderar.

Till Värnpliktsrådet och Civilpliktsrådet väljs årligen sju respektive fem ledamöter som har till uppgift att representera de totalförsvarspliktigas åsikter och driva de krav på förändringar som kongressen beslutar om.

Utredningen har vid sina förbandsbesök funnit att Värnpliktsrådet är tämligen okänd företeelse. För att komma till rätta med det en bör fler ledamöter tjänstgöra vid milostabema och antalet ledamöter i rådet ökas.

10. SFS innebar anpassning

Förordningen 1995:808, som en av reglerna för medinflytande till lagen om totalförsvarsplikt 1994:1809, kan behöva kompletteras för att fullt ut kunna

Medinflytande 75

tillämpas även bland de som fullgör civilplikt. Ett exempel är bestämmelsen att det ska finnas minst 50 totalförsvarspliktiga på ett verksamhetsställe för att ska organisera förbandsman en nämnd motsvarande. På de flesta versamhetsställen där totalförsvarspliktiga tjänstgör i det civila försvaret är antalet lägre än 50. Vissa problem har uppstått det pågående arbetet inom Rädd-

i

ningsverket med att i samråd med Civilpliktsrádet skriva nya tillämpningsföreskrifter. Därvid identifieras frågor som kan komma att kräva textjusteringar i förordningen.

då ,. M. x a .- ~

Sociala och ekonomiska frågor 77

4 Sociala och ekonomiska

frågor un-

der grundutbildningen

4. 1 Pliktförsvarets framtid

4.1.1 Principbeslut hösten 1995

Totalförsvarspliktens två komponenter värnplikt för det militära försvaret och civilplikt för den civila beredskapen står under debatt. Enligt riksdagens femåriga försvarsbeslut 1992 behövs inte längre alla lämpliga manliga ungdomar i krigsorganisationen. Tusentals unga män har därför inte kallats till grundutbildning på senare år. De har vid mönstringen i stället förts till en så kallad utbildningsreserv.

Ett centralt inslag i den försvarspolitik, som riksdagen lägger fast iett principbeslut hösten 1995, väntas bli att fler totalförsvarsplikiga grundutbildas. Det sker trots att den personalkrävande armén ska minskas. Det uttalade syftet med denna nya politik är att stärka folkförsvarets demokratiska förankring.

78 Sociala och ekonomiska frdgor

4.1.2 Folklig förankring

Totalförsvarsplikten ger försvaret en stark folklig förankring. Genom att flertalet män och ett antal frivilliga kvinnor i 20ärsåldem medverkar i totalförsvaret hålls det öppet för allmänhetens insyn. Det innebär en ständig kritisk granskning av organisationen och bidrar till att totalförsvaret utvecklas och anpassas till de allmänt rådande värderingarna i vårt samhälle. Samtidigt sprids de kunskaper om totalförsvarets uppgifter som är nödvändiga för en bred förståelse och uppslutning bakom vår säkerhetspolitik. Totalförsvarsplikten manifesterar vår vilja att försvara det svenska samhället.

Ett mer eller mindre renodlat yrkesförsvar skulle innebära risker för att det militära försvaret isoleras från samhället i övrigt. I ett sådant försvar skulle normer och värderingar kunna utvecklas som står i motsats till det samhälle det militära försvaret ska tjäna. Ett yrkesförsvar skulle strida mot vårt folkförsvars djupt förankrade traditioner.

4.1.3 Fler utbildas

Syftet med grundutbildning inom totalförsvarspliktens ram är att fylla totalförsvarets personalbehov i fred, beredskap och krig. Det är den bärande principen. I prop. 199596: 12 slås fast att det är angeläget att så många som möjligt av dem som mönstrat eller antagningsprövats också ges en längre grundutbildning för uppgifter inom totalförsvaret. Grundutbildningens längd kan dock bli mer varierande i framtiden: Samtidigt som det är väsentligt att så gott som alla som mönstrat och har förutsättningar att som

Sociala och ekonomiska fidgor 79

fullgöra sin värnplikt eller civilplikt kan utbildning för ges en någon befattning i totalförsvaret, är det också viktigt att hushålla med resurserna och därför inte heller utbilda för fler uppgifter eller under längre tid än vad erfordras. Tiden i grundutbildsom ning bör för dem som mönstrat dock i allmänhet omfatta mer än 60 dagar.

Försvarsmakten har i enlighet härmed fått regeringens uppdrag att göra en översyn av grundutbildningstidema. Syftet är en större differentiering och anpassning till olika befattningar. Som ett led i det uppmanas Försvarsmakten också se över behovet av totalförsvarspliktiga i mobiliserings- och förplägnadstjänst.

4.1.4 Europeiska erfarenheter

När den svenska totalförsvarspliktens framtid diskuteras kan värdefulla vamingssignaler och impulser till förändringar hämtas från andra västeuropeiska länder. Beteendeforskare vid FOA har studerat frågan Nya tider för försvaret, Weibull, FOA,1995.

Ett genomgående drag i hela Europa är att när det militära hotet minskar, minskar också intresset för försvaret i det civila samhället. Försvarets personalbehov minskar när försvarsanslagen krymper samtidigt som militärteknologin blir allt dyrare. I Frankrike och Tyskland gör ca 35-40 procent årskullen av värnplikt. Gapet mellan antalet tillgängliga och antalet uttagna ökar.

Värnpliktstjänstgöring utgör inte längre normen för unga män

eller för samhället i stort. De ungdomar har attraktiva som alternativ vid tiden för värnplikten kommer allt oftare att ställa

80 Sociala och ekonomiska frågor

frågan varför just jag. Självselektion kan förändra rekryteringen i icke önskvärd riktning. Det är inte säkert att de som söker sig till försvaret är de mest lämpliga eller återspeglar bredden i samhälleliga värderingar.

4.1.5 Blir samhällstjänst alternativ

Om i framtiden allt färre totalförsvarspliktiga behöver grundutbildas för att möta det militära försvarets personalbehov, är det troligt att vi får en uppdelning av de totalförsvarspliktiga i två huvudgrupper. Den ena genomgår traditionell militär grundutbildning. Den andra fullgör olika former samhällstjänst där av

huvudinriktningen blir att fylla den civila beredskapens personal-

behov och därvid utöver vad som nu är vanligt utbildas för uppgifter bl a inom vårdsektom. Dessa frågor tordetkomma att utredas och debatteras under nästa försvarsbeslutsperiod 1997 - 2001.

Det är mot denna allmänna bakgrund här redovisar en utvärdering av de totalförsvarspliktigas sociala och ekonomiska villkor och av pliktpersonalens medinflytande under grundutbildningen.

Sociala och ekonomiska frågor 81

4.2 Före

inryckningen

4.2.1 Mönstringen

Mönstringen genomförs i fyra moment:

Ett inskrivningsprov ger underlag för bedömning av generell begåvning och specifika begåvningsfaktorer. Det består av ett antal deltester bl mäter logisk förmåga, språklig förståelse, som a 3-dimensionell spatial, teoretisk och teknisk förmåga.

En medicinsk prövning för att bedöma förutsättningarna att fullgöra värn- eller civilplikt.

En psykologisk prövning baserad tester, frågeformulär om personliga förhållanden och intervju med psykolog. I vissa en en fall fördjupas intervjun.

Mönstringen avslutas med ett personligt samtal med inskriv- ningsförrättaren. På grundval resultaten, den totalförsvarsplikav tiges egna önskemål och tillgång på lämpliga befattningar förs en dialog som leder fram till ett inskrivningsbeslut.

Inkrivningsbeslutet

Den totalförsvarspliktige får omedelbart efter avslutad mönstring ett skriftligt inskrivningsbeslut från Pliktverkets regionkontor.

Om den totalförsvarspliktige har förutsättningar för att fullgöra

82 Sociala och ekonomiska frågor

värnplikt eller civilplikt innehåller inskrivningsbeslutet uppgifter om den befattning eller typ av befattning som den totalförsvar- spliktige ska utbildas för, de förband, skolor, myndigheter eller andra organisationer där grundutbildningen huvudsakligen ska fullgöras, om utbildningen varar mer än 30 dagar annan eller andra platser ska platsen och tiden anges, grundutbildningens längd samt år och månad når grundutbildningen år planerad att börja. -

Inskrivningsbeslut gäller utbildning kortare än 60 dagar som innehåller samma uppgifter, dock utan att år och månad för inryckningen behöver anges.

Även beslut att totalförsvarspliktig har rätt att om en vara vapenfri meddelas skriftligen.

Vidare ges information om hur man går till våga om man vill ha en ändring av inskrivningsbeslutet.

4.2.3 Allt fler befrias

År 1994 fanns det 57 588 män skulle mönstra. Av unga som dessa kallades inte l 331 till mönstring pga. olika av Pliktverket kända handikapp. Vid mönstringen bedömdes 10 591 inte vara tjänstedugliga för vämpliktsutbildning. För varannan helt befriad var motivet medicinska skäl. För den andra hälften angavs psykiska störningar som orsak. Det år anmärkningsvärt att ungefär var tionde 18-åring av Pliktverkets psykologer bedöms vara psykiskt störd.

Sociala och ekonomiska frågor 83

För utbildning inom det militära försvaret tog man ut 33 587. Ca 75 procent dessa placerades i armén. Till totalförsvaret utom av militära försvaret överlämnades 7 151. Denna grupp var speciellt stor år 1994 och bestod av personer som inte var tjänstgöringsskyldiga till vämplikt. De var antingen äldre än 27 år eller naturaliserade svenska medborgare. Till den år 1992 inrättade

utbildningsreserven ingen grundutbildning fördes 4 485. Av

dem som rycker in till längre grundutbildning har på senare år drygt 4000 12 % olika skäl inte kunnat fullfölja

ca

av utbildningen. Dessa avbrott sker i regel i början av utbildningen.

Vid inskrivningen år 1994 var det i hela landet 23,7 procent som blev helt befriade. De regionala skillnaderna är betydande. Inom Pliktverkets Övre Norrland 25 ,7% och Bergslagen region 29,4% var andelen helt befriade högst medan regionen Nedre Norrland 20,9% och Sydsydost-regionen 21,9% låg under genomsnittet.

Även utbildningsreserven uppvisar stora regionala skillnader: endast 18 totalförsvarspliktiga norr om Dalälven placerades där, medan i Syd- och Västsverige finns hela 3540 av de totalt 4 485. Arméns utbildningsresurser är geografiskt så fördelade att det är nödvändigt att sända 5 500 totalförsvarspliktiga från Syd- och ca Mellansverige för grundutbildning i Norrland. Att så norrlänningar placeras i utbildningsreserven beror att det är dyrare att utbilda skåningar i Norrland än att lokalrekrytera. Därmed uppstår en regional orättvisa.

En annan grund än geografisk hemvist till placering i utbildningsreserven anges av en småländsk personalkonsulent: En del värnpliktiga med stora ekonomiska och sociala problem gallras

84 Sociala och ekonomiska frdgor SOU 1995: 18 1

bort redan vid mönstringen och placeras i utbildningsreserven eftersom allt färre behövs i det militära försvaret.

4.2.4 Fyra kravnivåer

De som tas ut till grundutbildning klassas Pliktverket efter av olika kravnivåer för de 950 olika slags befattningar ska ca som fyllas med pliktpersonal. För att få en översiktlig bild av personaltillgången kan dessa olika kravspecifikationer sorteras i fyra huvudgrupper.

Den högsta nivån motsvarande kraven för kompani- och plutonsbefálselever klarar 2 500 årsklass. Den näst högsta nivån ca av en motsvarande gruppchef klarar 6 000. Den dämäst högsta ca motsvarande skyttesoldat i en infanteribrigad klarar 9 500 och ca den lägsta nivån motsvarande befattningar som bevaknings- och depåvämpliktiga klarar ca 37 000.

Dessa kravnivåer bygger på beställningar och preciseringar från de utbildande myndigheterna. Därvid uppstår konkurrens de om totalförsvarspliktiga i de högre kravnivåema.

Andelen helt befriade vid mönstringen steg brant från 10 ca procent till över 20 procent mellan åren 1986 och 1990. Den främsta orsaken att försvaret slutade efterfråga handräckvar ningsvämpliktiga och att hörselkraven skärptes. En ändring i dåvarande vämpliktslagen innebar att hänsyn skulle till som tas om den vårnpliktige genom tjänsten löpte särskild risk att en sin prestationsförmåga nedsatt medförde också att antalet befriade ökade.

Sociala och ekonomiska frågor 85

4.2.5 I väntan på inryckning

Mellan inskrivning och inryckning, en tid då de inskrivna väntar på inryckningsorder till den grundutbildning de fått preliminärt besked sker ett betydande antal avgångar. En del inskrivna om, kan inte rycka på grund nytillkomna medicinska skäl. av Vanligare är att inskrivna påbörjar eftergymnasiala studier och begir uppskov med inryckningen ett år i taget. En annan orsak kan att den inskrivne börjar studera utomlands. Antalet vara svenska studenter i utlandet eftergymnasial nivå ökade från ca 5 000 år 199091 till ca 20 000 år 199293.

Pliktverkets statistik för 199394 visar att vid mönstringen var det endast 67 som begärde vapenfri tjänst. Under tiden mellan mönstring och inryckning ansökte l 372 vapenfri tjänst och om under grundutbildningen registrerades 793 ansökningar om vapenfri tjänst.

I princip ska den militära grundutbildningen för de vapenfria ersättas grundutbildning inom det civila försvaret. I praktiken av har dock år de ca 2 600 vapenfria per år endast kunnat senare erbjudas ca 1 400 utbildningsplatser. Tillgången på utbildningsplatser bestäms av de myndigheter, företag eller andra organisationer som har behov av pliktpersonal med längre grundutbildning. Bristen på utbildningsplatser under senare år har lett till att en reserv hittills över 6 000 civilpliktiga vapenfria uppstått. Det bedöms att bara ungefär tredjedel denna reserv i nu en av praktiken skulle kunna grundutbildas, om det fanns utbildningsplatser.

Tidpunkten för inryckningen har visat sig vara av stor betydelse för andelen avgångar. Vid inryckning under våren är det markant

86 Sociala och ekonomiska frdgor

många fler inskrivna som främst pga. studier inte står till - förfogande för grundutbildning. För att fylla vissa förband vid vårinryckning tvingas Pliktverket därför räkna med en överintagning med 40-50 procent.

Bestämmelser och praxis för hur dessa frågor handläggs gör det möjligt för den totalförsvarspliktige, inte vill rycka till som grundutbildning, att använda ett flertal alternativa utvägar.Enligt lagen om totalförsvarsplikt ska grundutbildningen påbörjas före utgången av det kalenderår som den totalförsvarspliktige fyller 24 år. Den utväg från principiella grunder förefaller minst som sympatisk är den att köpa sig fri genom att förlägga de eftergymnasiala studierna till utlandet. Det kan i det nya Öppna Europa ske med ekonomiskt stöd från staten.

4.2.6 Positivt urval

Bland totalförsvarspliktiga män tycks det år blivit unga senare en etablerad sanning, att den som inte vill göra grundutbildningen, inte heller behöver göra den. Ett betydande inslag av frivillighet har etablerats inom pliktsystemets ram. Det är naturligtvis negativt att en medborgerlig skyldighet lätt kan kringgås, samtidigt som det är positivt att de många som ändå fullgör sin plikt är väl motiverade.

Det har sagts, att många av dem, förts till utbildningssom reserven, gärna skulle vilja rycka till grundutbildning. Pliktverket har undersökt frågan och funnit, att endast 16 procent av de totalförsvarspliktiga i utbildningsreserven säger att de gärna skulle ha ryckt in, de fått sådan order. om en

Sociala och ekonomiska frågor 87

Mot denna bakgrund är det rimligt att anta att de som numera genomgår grundutbildning gör det mer frivilligt än vad som tidigare var vanligt och att de därmed är mer motiverade. De har med allt mer förfmade testmetoder sorteras efter fysisk, psykisk och intellektuell kapacitet. Vid inskrivningen tas vidare viss hänsyn till de totalförsvarspliktigas sociala och ekonomiska situation.

De unga män som nu genomgår längre grundutbildning inom totalförsvaret utgör ett i många avseenden positivt urval. De har lägre benägenhet att hamna i sociala och ekonomiska svårigheter och år i regel kapabla att själva klara sådana påfrestningar

Kvinnlig totalförsvarsplikt

Från den l juli 1995 har kvinnor möjlighet att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning. En kvinna efter som antagningsprövning enligt lagen 1994:1810 skrivits för totalförsvarsplikt är därefter skyldig att fullgöra totalförsvarsplikten. Det fungerar så i praktiken att värnplikten civilplikten inträder när vederbörande vid mönstringen accepterar den avslutande inskrivningen.

De första kvinnorna påbörjade frivillig grundutbildning år 1980 sedan vissa yrkesområden inom flygvapnet öppnats för kvinnor. Tre år senare öppnade armén och marinen vissa utbildningslinjer. Slutligen år 1989 fick kvinnor tillträde till samtliga de yrkesområden som återstod, exempelvis ubåtspersonal, kustjägare, stridspiloter och de s.k. stridande truppslagen inom armén. Dessa reformer skedde inte utan motstånd från militära befattningshavare.

88 Sociala och ekonomiska frågor

Tillströmningen kvinnor som velat bli yrkesofñcerare har varit av ganska måttlig. Det finns f.n. ca 270 kvinnliga yrkesofficerare och 90 kvinnliga reservofficerare. Det största antalet finns ca inom flygvapnet och det lägsta inom armén.

Under det tredje kvartalet 1995 var det 211 kvinnor som lämnade intresseanmälningar till Pliktverkets fem regionskontor. Av dessa kallades 46 till antagningsprövningar före den 30 september. 31 av dem blev inskrivna efter mönstringen.

Det är naturligtvis för tidigt att ha någon uppfattning om hur den nya ordningen kommer att fungera. Man kunde kanske väntat sig att den publicitet som reformen fick kring halvårsskiftet skulle ha resulterat i fler intresseanmälningar. Möjligheten att utbilda sig till officer har dock varit väl känd i över 15 är och det nya i att enbart genomföra grundutbildning kanske i sig inte har särskilt stor attraktionskraft. De flesta kvinnor som anmäler intresse unga för vämpliktsutbildning det troligen ett led i fortsatt ser som en yrkesutbildning.

Försvarsministern har som en målsättning att antalet kvinnliga officerare ska femdubblas inom en IO-ârsperiod. Den syn som säger att kvinnor är välkomna, men endast männens villkor, är felaktig. I 199595: 12 sägs att det är av stort värde att prop. fler kvinnor anställs befäl i Försvarsmakten och som som utbildare vid Räddningsverkets skolor. Att fler kvinnor engageras i totalförsvaret tillför nya kompetenser och stärker försvarsviljan hos det svenska folket och skapar därigenom ökad säkerhet.

De kvinnor anmält intresse för vämpliktsutbildning kallas av som Pliktverkets regionkontor till antagningsprövning. Den genomförs tillsammans med totalförsvarspliktiga män som kallats för

Sociala och ekonomiska frågor 89

mönstring. Den enda skillnaden är att kvinnorna får extra betänketid på någon eller några timmar sedan de erbjudits viss en inskrivning till grundutbildning.

I sitt invigningstal för det Pliktverket i nya maj 1995 sade försvarsministern att Pliktverket ligger i frontlinjen och kommer att spela en nyckelroll för kvinnors uppfattning om delaktighet i totalförsvaret. Det är ännu för tidigt att bedöma hur Pliktverket klarar denna nya uppgift.

Totalförsvarspliktiga med invandrarbakgrund

Pliktverket har inga sifferuppgifter på hur många svenska medborgare med invandrarbakgrund som mönstras varje år. Dessa ungdomars relation till totalförsvaret är intresse. av Utredningen kan här bara bygga på erfarenheter och uppfattningar hos enskilda befattningshavare främst inom Pliktverket.

Av de unga svenska män med invandrarbakgrund mönstras som är det uppskattningsvis bara 10 till 15 procent blir inskrivna som för längre grundutbildning inom totalförsvaret.

Den viktigaste orsaken till den låga andelen uppges vara språksvårigheter. Tre av de tio delproven vid mönstringen bygger goda kunskaper i det svenska språket.

Den psykologiska prövningen gör också att många befrias. Här spelar bland annat krigserfarenheter i de mönstrandes familjer en roll. Många av dessa ungdomar vill inte rycka till grundutbildning. De är inte så integrerade i det svenska samhället att värnplikt eller civilplikt upplevs som naturlig och självklar.

90 Sociala och ekonomiska frågor

Många av de ungdomar med invandrarbakgrund som rycker in till grundutbildning ser det som en chans att visa sin duglighet och

är därför mycket intresserade och ambitiösa, enligt yrkesofñcera-

re utredningen talat med. Muslimska unga män som följer religiösa levnadsregler har dock ibland haft svårigheter att

anpassa sig till svenska militära rutiner.

Det torde värde både för totalförsvaret och för dessa vara av

ungdomar själva att så många som möjligt får genomgå grundut-

bildning som totalförsvarspliktiga. Denna speciella dimension av det svenska medborgarskapet kan visa sig vara av stort värde för den identifiering och integrering som många av dessa ungdomar

eftersträvar. Samtidigt är det viktigt att såväl det militära som det

civila försvaret förändras så att denna stora medborgargrupp kan fullt ut ge sitt bidrag för den gemensamma saken. I prop.

199596: 12 slås fast att det är regeringens mening att totalförsvar-

spliktiga med invandrarbakgrund i så stor utsträckning som

möjligt tas ut till utbildning för totalförsvaret.

Regeringen uppmanar i sina planeringsanvisningar Pliktverket att i samråd med Försvarsmakten lämna förslag till åtgärder som medför att totalförsvarspliktiga med invandrarbakgrund samma sätt som övriga totalförsvarspliktiga ges utbildning för uppgifter i det militära försvaret.

Sociala och ekonomiska frågor 91

4.3 Yngre och tidigare

4.3.1 Fler 19-åringar

Enligt de beställningar som på senare år styrt inskrivningen har ca 60 procent av de inryckande varit 19 år, 30 procent 20 år och 10 procent 21 år eller äldre.

Enligt information från Pliktverket gjordes fördelningen vid inskrivningen under 1994 så att 81,5 procent kallas när de är 19 år, 16,8 procent när de är 20 år, 1,2 procent när de är 21 år och 0,5 procent när de är 22 år och äldre.

Det är en fördel för såväl de totalförsvarspliktiga för som totalförsvaret om inryckning till grundutbildning kan ske så snart som möjligt efter avslutade gymnasiestudier. En tidslucka ett halvår eller mellan avslutade studier och inryckningen kan mer ofta inte fyllas med sig meningsfulla studier eller förvare värvsarbete.

De som rycker som 19-åringar direkt efter avslutat gymnasium har i regel inte hunnit bli fader, bilda familj eller skaffa sig ens ekonomiska möjligheter till ett eget boende. De sociala och ekonomiska svårigheter för den enskilde, ofta är förknippade som med 7,5 månaders eller längre grundutbildning, blir därmed mindre.

92 Sociala och ekonomiska frdgor

4.3.2 Datum för inryckningen

För det stora flertalet totalförsvarspliktiga vore det en avgjord

fördel inryckningen till grundutbildningen kunde ske redan i

om juni direkt efter avslutat skolår. Plikttjänstgöringen skulle då för flertalet kunna avslutas kring årsskiftet och bara innebära förlust av ett halvt studieår.

Hittills har inryckningstidema bestämts utifrån behoven hos de

myndigheter och andra som svarat för utbildningen. Beredskaps-

skål är faktor att beakta. Norrlandsförbanden bör övas i en vinterklimat. Kustflottan måste ta hänsyn till vinterisama. De

värnpliktiga befälens förstegsutbildning styr inryckningsdatum för

det manskap, de ska öva sig att föra befäl över. Ytterligare som

en faktor som kan försvåra inryckning av en stor grupp totalför-

svarspliktiga redan i juni är den fast anställda personalens sommarsemestrar.

Vid slutlig avvägning torde inryckningsdatum bli en fråga om

en vems frihet, som år mest vård. I den vågskålen bör rimligen de våra pliktlagar tvingas lämna sin civila tillvaro under som genom 7,5 månader eller längre våga mycket tungt. Detta intrång i den personliga friheten bör självfallet på allt sätt göras så lindrigt som möjligt för de medborgare som drabbas.

4.3.3 Maximalt ett studieår

En viktig förbättring för de totalförsvarspliktiga befálen vore att

grundutbildningen kunde förläggas sådant sätt att maximalt ett

studieår går till spillo. Det kan eventuellt för vissa kategorier

Sociala och ekonomiska frågor 93

befálsuttagna ske genom att grundutbildningen uppdelas i två omgångar innefattande två somrar.

Lagen om totalförsvarsplikt 4kap. 4§ säger att grundutbildningen ska genomföras i en följd om det inte finns särskilda skäl att genomföra den i omgångar. Det faktum att den totalförsvarspliktige försenas mer än ett studieâr bör vara ett sådant särskilt skäl.

Försvarsmakten tycks hittills inte i tillräcklig grad ha beaktat vad som från sociala och ekonomiska utgångspunkter för de flesta totalförsvarspliktiga är den bästa tidpunkten för inryckning. En anpassning av utbildningsplaner och andra rutiner för verksamheten inom grundorganisationen till pliktpersonalens civila behov har inte prioriterats. En ändring denna praxis bör övervägas. av Självfallet kommer därvid många kompromisser och jämkningar att krävas.

4.4 Färre fader

4.4.1 Skolan försenar

familjebildningen

Andelen gifta och samboende vid inryckningen har minskat jämfört med förhållandena 198687. En rimlig förklaring kan vara att andelen som kommer direkt från gymnasiet ökat samtidigt som andelen med förvärvsarbete minskat. Familjebildningen, som naturligtvis har samband med de unga männens ekonomiska självständighet, har därmed uppskjutits.

Enligt befolkningsstatistiken för år 1993 fanns det endast 108

94 Sociala och ekonomiska frågor

0,2 % som var gifta bland de 58 753 manliga 19-åringama. Bland 21-äringama hade antalet stigit till 705 1,2% och bland 23-äringama var det 2 361 4,0%.

Under 1993 var det endast 2 procent 665 st av de totalförsvarspliktiga i grundutbildning som fick bidrag för barn ocheller hustrusambo. Siffran sjönk till 1,5 procent 503 st under 1994. De totala bidragsbeloppen var ca 10 mkr per år. Bland de totalförsvarspliktiga gjorde värnplikt 198687 det 6 som var procent gifta eller sambo. Denna siffra är dock inte fullt som var jämförbar eftersom alla dessa inte berättigade till familjebivar drag.

4.4.2 Specialister äldre

För försvaret är det Önskvärt att vissa totalförsvarspliktiga har

slutfört sin yrkesutbildning teknisk eller innan de rycker

annan

in till grundutbildningen. Dessa kommer därmed att vara 1-3 äldre än genomsnittet vid inryckningen och bland dem är andelen med barn ocheller hustrusambo högre. Bland dessa äldre totalförsvarspliktiga är andelen som avbryter grundutbildningen högre än bland de som är yngre och ensamstående vid inryckningen.

Detta är ytterligare ett skäl till att bör söka minska andelen man äldre än 19 år vid inryckningen. Det skulle minska svårigheterna för den enskilde och minska kostnaderna för totalförsvaret. En avbruten grundutbildning kostar liksom naturligtvis de kontanta familjebidragen.

De vars specialistkompentens motiverar att inryckningen till

Sociala och ekonomiska frågor 95

grundutbildningen senareläggs några år skulle kunna genomgå den inledande delen grundutbildningen 3 månader

av ca

sommartid redan som l9-åringar.

Den avslutande delen av grundutbildningen då försvaret utnyttjar den civilt förvärvade specialistkompetensen skulle då i motsvarande grad kunna förkortas. Olägenhetema för den enskilde och benägenheten att avbryta grundutbildningen skulle kunna minskas.

4.5 Privatekonomin under

grundutbildningen

4.5.1 Ersättningar och naturaförmåner

Dagersättningen är f n 40 kr. Den ökar till 55 kr efter 230 dagars grundutbildning och blir 70 kr efter 300 dagar, 100 kr efter 360 dagar och slutligen 130 kr efter 450 dagar.

Vid utryckningen utbetalas 4000 kr under förutsättning att grundutbildningen varat minst 120 dagar.

Den som tre månader före inryckningen hade bostad får egen bostadsbidrag för att täcka kostnaden för denna bostad skålig

bostadskostnad plus ett omkostnadsbidrag 250 krmånad.

Den som bor i föräldrahemmet vid inryckningen kan han om haft ekonomisk förmåga att betala och regelbundet betalat för sitt boende samt det med hänsyn till familjens ekonomiska förhållanden finns behov få bostadsbidrag. Även den under som pågående grundutbildning skaffar sig egen bostad kan om det

96 Sociala och ekonomiska frågor

finns särskilda skäl för det få bostadsbidrag. Den som byter bostad under grundutbildningen kan få flyttningsbidrag, om det finns särskilda skäl.

Bostadsbidraget utgår under 30 dagar efter utryckningen om tjänstgöringstiden varit minst 120 dagar. Bostadsbidraget totalförsvarspliktige har under

reduceras om den extrainkomster

grundutbildningen som överstiger 2 000 krmånaden.

De har barn får ett familjebidrag 2000 kr per månad och som barn. Den hustrusambo vårdar barn eller om det finns vars synnerliga skäl för det får 4000 kr mån i familjebidrag. Antalet bidrag till bamhustrusambo var drygt 500 under 1994.

Den har rörelse kan få ett behovsprövat näringsbidrag som egen under grundutbildningen med högst 45 000 kr månad. 70

per ca

st under 1994.

Utöver kontantersättningen har pliktpersonal i grundutbildning rätt till fri mat och husrum samt möjlighet att med vissa restriktioner resa gratis allmänna kommunikationsmedel.

Under veckoslut utanför kasem utgår helgersättning med 25 kr per dag. Enligt Pliktverkets regler har totalförsvarspliktiga däremot rätt till förplägnadsersättning med 35 kr per dag när han eller hon har tillstånd att själv för sin förplägnad eller i svara samband med tjänstledighet eller grund sjukdom inte av befinner sig vid förbandet eller tjänstgöringstället. Varför staten tror att maten är billigare under helgdagar framgår inte av reglerna.

Det finns dessutom möjlighet till stöd i form räntefritt lån för av

Sociala och ekonomiska frågor 97

utgifter som oförutsett uppkommit under tjänstgöringen och som den totalförsvarspliktige inte kan betala något annat sätt. Om det finns särskilda skäl, kan lånet helt eller delvis efterskänkas.

4.5.2 Allt färre har

jobb

För nästan alla totalförsvarspliktiga innebär grundutbildningen en ekonomisk uppoffring. Storleken denna uppoffring varierar av starkt från individ till individ främst beroende på vad vederbörande gjorde under tiden före inryckningen.

Enligt en undersökning vid mönstringen bland drygt 7 000 inskrivningsskyldiga 94 % var 18 år under oktober och

november 1993 Eva Johansson,FOA andelen studerande

var bland de inskrivna så hög 87 procent. Bara 4,5 hade som procent jobb och andelen arbetslösa, med praktikplats eller i beredskapsarbete var 8 procent.

Det bör noteras att bland dem inte togs ut för grundutbildsom ning var hela 16 procent arbetslösa eller i åtgärder, 11 procent hade jobb och 72 procent studerade.

Enligt SCB:s arbetskraftsundersökning år 1993 fördelade sig 19åriga män på följande kategorier: sysselsatta 34,5 procent, studerande 34,3 procent, arbetslösa 13,2 procent och övriga 18,0 procent. Värnpliktiga med förvärvsarbete vid inryckningen räknades som sysselsatta, medan värnpliktiga utan fast arbete räknades i övriga. gruppen

Trenden mellan 197980 och 198687 mot längre skolutbildning och lägre andel inryckande hunnit etablera sig på arbetssom

98 Sociala och ekonomiska frågor

marknaden har ytterligare förstärkts. Under de närmaste åren kommer nästan alla att ha en 3-årig gymnasieutbildning. Nytt är den ungdomsarbetslösheten vid mitten 90-talet. mycket höga av

Att det här rör sig ekonomiskt sårbar grupp framgår av en om en undersökning från 1992 visade att bland de hushåll som som levde med en inkomst under socialbidragsnormen var den största 30 procent, ungdomar mellan 20 och 25 år. gruppen,

4.5.3 Direkt från gymnasiet

De privatekonomiska konsekvenserna är minst kännbara för dem, som rycker direkt efter avslutade gymnasiestudier. De har under gymnasietiden i regel bott i föräldrahemmet och levt på en måttlig konsumtionsnivå. Fickpengama har i bästa fall inskränkt

sig till studiebidraget 750 krmån och därutöver eventuella

inkomster från arbete under skolferiema ocheller fritiden under läsåret.

För totalförsvarspliktiga kommer direkt från gymnasiet kan som kontantersättningen därför t.o.m innebära en marginell ökning av konsumtionsutrymmet. Detta konstaterades också i SCB-enkäten 198687. Möjligheten att skaffa extrainkomster genom fritidsarbete försämras för många under grundutbildningen bl.a. till och det geografiska avståndet till hemorten. följd av tjänsten Arbetsmarknadsläget har också gjort det svårare att extraknäcka på senare år.

Familjebildning under gymnasietiden är ovanligt. Inte heller är det lika lätt under slutet 1980-talet att skaffa sig nu som av skulder och avbetalningsförpliktelser innan man har egna

Sociala och ekonomiska frdgor 99

inkomster. Studieskulder är inte heller särskilt vanliga under gymnasietiden. Enligt en nyligen gjord ändring i studiestödsförordningen 1973:418 ändrad 1995:932 har regeringen föreskrivit att räntan inte ska betalas studielån under den tid låntagaren fullgör grundutbildning är längre än 60 dagar. som

Den stora ekonomiska uppoffring denna kategori totalförsom svarspliktiga gör är att starten för deras eftergymnasiala studier skjuts upp ett eller tvâ år. Därmed försenas inträdet på arbetsmarknaden i motsvarande grad. Då denna

ekonomiska effekt

uppstår först efter några är upplevs den sannolikt inte särskilt starkt under grundutbildningen. Senareläggningen av de eftergymnasiala studierna och därmed ett eller två års produktionsbortfall uppgår i en samhällsekonomisk kalkyl till betydande belopp.

4.5.4 De har arbete som

Att under 90-talet allt färre totalförsvarspliktiga haft arbete före inryckningen sammanhänger dels med att nästan alla går numera 3-åriga gymnasielinjer och dels med att arbetslösheten under senare år varit hög bland 1920-åringama.

För den som vant sig vid normal månadsinkomst från heltidsen arbete upplevs de ersättningar utgår under som grundutbildningen som en tydlig standardsänkning. Det är också bland dessa som man möter de starkaste klagomålen över den ekonomiska uppoffring som grundutbildningen innebär.

Bland dessa totalförsvarspliktiga är boende och andra fasta eget utgifter vanliga. Genom den ekonomiska självständigheten har

familjebildning blivit en möjlighet. De med familjebidrag klarar

100 Sociala och ekonomiska frågor

sig bra. Men de som endast har sambo fru och klarat sig i princip tidigare blir mycket frustrerade när hon sedan får på hans lön söka socialbidrag för att kunna betala sin halva hyra. Det är också i denna vanligare med skulder och avbetalningskongrupp trakt skapar svårigheter under grundutbildningen. som

Den direkta sänkningen den disponibla inkomsten efter av inryckningen gör jämförelsen med de allt fler jämnåriga som slipper rycka in till grundutbildning mer påtaglig. Den subjektiva känslan att vara orättvist behandlad är mest påtaglig i denna grupp-

4.5.5 Alternativet är arbetslöshet

De är arbetslösa under tiden före inryckningen har blivit som 90-talet 4.10.. Steget från arbetslöshet till

många fler under se

7,5 månader eller längre grundutbildning innebär inte någon större ekonomisk uppoffring. Grundutbildningen ger en tidsfrist som kan öka möjligheterna att finna ett lämpligt arbete eller en studieplats för kompetenshöjande utbildning.

Om alternativet till grundutbildningen inom totalförsvaret är öppen arbetslöshet torde plikttjänstgöringen för många vara att föredra. Den erfarenheter kan visa sig värdefulger nya som vara och möjlighet till avstamp ut i vuxenlivet om det en en ny första försöket inte var helt framgångsrikt. En förutsättning är dock att tiden under grundutbildningen används för att söka från den tidigare arbetslösheten. Frågan de positiva utvägar om villkoren under grundutbildningen är för dessa privatekonomiska totalförsvarspliktiga inte oviktig, sannolikt underordnad men frågan om framtida jobb.

Sociala och ekonomiska frågor 101

4.5.6 Föräldrar och extraknäck

De individuella variationema i den privatekonomiska situationen är självfallet stora även inom dessa tre huvudgrupper. Det torde exempelvis förekomma att totalförsvarspliktiga under grundutbildningen ungefär samma sätt som under gymnasieären får ekonomiskt stöd från föräldrarna. Föräldrar upplever knappast sådana ekonomiska bidrag till landets försvar helt positivt. Inte heller är förlängt föräldraberoende något bidragsmottagarna som uppskattar.

Det besvärliga arbetsmarknadsläget på år har gjort det senare svårare att skaffa sig extrainkomster under grundutbildningen. För åtta år sedan 40 procent de värnpliktiga att de uppgav av hade civilt arbete vid sidan plikttjänstgöringen vilket i av genomsnitt gav dem en månadsinkomst ca 800 kr. Det är svårt att uppskatta hur vanligt sådant extraarbete varit under senare år.

Personalkonsulentemas bedömningar varierar, det mesta men talar för att färre har lyckats ordna extrainkomster. Några anser att det nu är fler än tidigare som ansökt särskild ekonomisk om

hjälp i form av räntefritt lån som ofta efterskänks.

En personalkonsulent konstaterar att det är svårt att få de kommunala socialförvaltningama att stödja totalförsvarspliktiga under grundutbildning eftersom de har uppfattningen att försvarsmakten skall stå för alla kostnader för de vämpliktiga.

Den särskilda ekonomiska hjälpen ska endast täcka oförutsedda utgifter under grundutbildningen och kan därför inte användas för att kompensera ekonomiska förlustersom följer av plikttjänst-

102 Sociala och ekonomiska frågor

önskemål bland personalkonsulentema är att göringen. Ett verkligen behöver ekonomisk hjälp ska totalförsvarspliktiga som kunna få sådan utan att hamna i diskussioner om det är socialtjänsten eller räntefria län, efterskänks, som ska lösa problemen. som

4.5.7 Mindre skuldsatta

den SCB-enkät ÖB beställde 198687 och redovisade år 1988 Av värnpliktiga då hade problem med sina framgår att många stora skulder. Utredningen har tidsskäl varit förhindrad att genomav föra liknande enkät. Några andra statistiska uppgifter över en pliktpersonalens skulder finns inte. Den kringinformation utredningen samlat visar dock entydigt att frågan skuldsättom ning under grundutbildningen under de senaste åren varit av ringa intresse.

Jämfört med situationen i mitten av 1980-talet tycks pliktpersonalens skuldsättning obetydlig. Det förklaras av andra numera vara förändringar i samhället. Färre inryckande ungdomar har arbete och huvuddelen kommer direkt från gymnasiet. Bankkrisen och andra ekonomiska förändringar gör att ungdomar inte längre lika lätt kan få banklån eller avbetalningskontrakt. Det är numera ytterst sällsynt att inryckande har skulder efter köp av bostadsrätt. De som har studielån slipper betala räntan under grundutbildningen.

Personalkonsulentema de under 1980-talet hade att var som försöka hitta lösningar pliktperonalens skuldproblem. De är enstämmiga i sina kommentarer.

Bland de värnpliktiga 198687 det 60 procent som tog av var

Sociala och ekonomiska frdgor 103

sparkapital under grundutbildningen och ca 35 procent lånade pengar under grundutbildningen. Det finns ingen jämförbar statistik över hur dagens totalförsvarspliktiga löser liknande problem. Utgående från kända basfakta kan man anta att många inte hunnit skaffa sig några nämnvärda besparingar före inryckningen. Möjligheterna att låna pengar är nu betydligt mindre än i mitten l980-talet. Flera personalkonsulenter av tycker sig märka att beväringama uppträder ansvarsfullt i numera mera ekonomiska frågor.

Borta är de tjocka aktema med diverse lån, kontokortsskulder och avbetalningsköp. Har de månne sorterats bort vid mönstringen eller har en verklig sanering lånedjungeln ägt rum av

Generellt så är det idag svårare att få lån hos bank än för en ett år sedan och det till

par bidrar att får färre som har svåra

ekonomiska bekymmer.

Märker en tydligare tendens idag hos inte unga vpl att det är en självklarhet att samhället skall ta ansvar för den vplzs ekonomiska åtaganden varken innan grundutbildningen eller under tiden. Upplever att vpl idag har en djupare och mognare förståelse för pengar och pengars värde.

Ett problem som vi böljar är skulder mobiltelefose mer av nabonnemang, som i sig kan vara relativt stora summor. Denna typ av skulder tror vi kommer att öka markant de närmaste åren.

Bland de 18-åringar mönstrade hösten 1993

som Eva Johansson,

FOA 25

angav procent att deras ekonomi var dålig. Övriga 75

procent ansåg sin privatekonomi vara acceptabel eller god.

104 Sociala och ekonomiska frågor

4.5.8 Färre har körkort

Andelen med körkort har sjunkit märkbart under de inryckande senaste åren. Det är iakttagelse som bekräftas av Vägverkets en körkortsstatistik över 1920-åringar. Detta är ett problem vid utbildningen inom ett alltmer motoriserat försvar. Orsaken anges vara att många 19-åringar inte har råd att genomgå körkortsutbildning. Det är många fler vid mönstringen anger att de som skaffa körkort än faktiskt har körkort när de rycker avser att som m.

i grundutbildning har bil har också blivit Pliktpersonal som egen enligt bedömningar. I slutet år 1994 färre samstämmiga av var det 11 217 bland de l9-åriga männen l9,1 % som var registrarade ägare personbil. Andelen ökar snabbt med åldern. som av Bland ZI-åringarna hade 35,7 procent bil och bland 23-åringama var 49,0 procent bilägare.

4.5.9 önskas

Höjt utryckningsbidrag

Från många håll har under år hävdats att det finns en mer senare tidigare till grundutbildningen bland de positiv inställning än totalförsvarspliktiga. Detta motsägs inte av de kommentarer till vid förbandsbesöken. Denna positiva attityd skulle lyssnade sannolikt de privatekonomiska problemen under vara svagare om grundutbildningen allmänt upplevdes som tryckande. Däremot noterade ett starkt intresse för en höjning av utryckningsoch hos många inför svårigheterna att få ett jobb och bidraget oro klara sin försörjning efter utryckningen.

Sociala och ekonomiska frågor 105

4.6 Chans till boende eget

4.6.1 Bor hemma vid

mönstringen

Försök att kartlägga de totalförsvarspliktigas boende under grundutbildningen ger en mångtydig bild. Det beror dels på att en stor andel av de 18-20-åriga männen flyttar från föräldrahemmet efter avslutade gymnasiestudier dels på de regler och rutiner som gäller för bostadsbidrag under grundutbildningen.

Vid mönstringen hösten 1993 Eva Johansson, FOA inte uppgav mindre än 92 procent av de uttagna 18-2°mngama att de bodde hemma hos föräldrarna. Många kanske ungefär - varannan av dessa flyttade under tiden mellan inskrivningen och inryckningen till eget boende.

4.6.2 Reglerna för bidrag

Reglerna för erhållande av bostadsbidrag ändrades senast den 1 januari 1992 då samtidigt administrationen av bostadsbidragen överfördes från Försvarets civilförvaltning till Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassoma.

7 kap. 9§ i förordningen 1995:239 förmåner för totalförom svarspliktiga anger förutsättningarna för bostadsbidrag:

Bostadsbidrag lämnas för kostnaden för den bostad där den bidragsberättigade bor tillsammans med maken eller med sådant barn i 8§, som avses

106 Sociala och ekonomiska frågor

tillsammans med föräldrar, den bidragsberättigade fram till

om början ekonomisk förmåga betala och

tjänstgöringens haft att

boende det med hänsyn till regelbundet betalat för sitt samt ekonomiska förhållanden behov bidraget,

familjens finns av

eller tillsammans med annan än make, barn ensam en person i 8§ eller föräldrar, den bidragsberättigade vid som avses om tjänstgöringens början bott på ett sådant sätt i minst tre månader eller det särskilda skäl för det. Om den bidragsbe-

om finns rättigade bor tillsammans med enbart en förälder och inte haft

förmåga att betala för sitt boende, skall bidrag ändå lämnas enligt första stycket 2 det särskilda skäl.

om finns

Om tjänstgöringstiden har pågått minst 120 dagar lämnas bidraget under 30 dagar efter utryckningen.

Den bor i eget boende får dessutom ett tillägg med 250 kr som per månad som dock halveras om bostaden delas enligt punkten 3 i paragrafen ovan.

f.n. maximerat till 4 950 kr i månaden i storstadsom- Bidraget är råden och till 4 225 kr i mindre kommuner. Vid föräldraboende är bidraget maximerat till l 125 kr i storstadsområden och till 900 kr i mindre kommuner.

4.6.3 Information i god tid

Information rätten till bostadsbidrag lämnas i flera omgångar

om från mönstringen till dess inryckning skett. Vid mönstringen lämnas information i broschyren Dina förmåner nr 1. Före skickas broschyren Dina förmåner 2 ut inryckningen nr tillsammans med en ansökningsblankett för bostadsbidrag-

Sociala och ekonomiska fidgor 107

familjepenning. Vid inryckningen lämnas broschyren Dina förmåner nr 3’.

Dessutom informeras förmånema i Pliktverkets tidning Pejl om Mönstring vid kallelsen till mönstringen. Muntlig information lämnas personalkonsulentema i början grundutbildningen av av vid de olika förbanden.

Flera av personalkonsulentema till utredningen att nästan uppger alla numera ordnar sina bostadsbidrag med försäkringskassan före inryckningen.

4.6.4 Mer än varannan

Enligt Riksförsäkringsverket var det år 1994 inte mindre än 17 771 totalförsvarspliktiga i grundutbildning som fick bostadsbidrag, vilket utgjorde 54,0 procent av dem som det året avslutade sin grundutbildning. Under år 1993 motsvarande var siffror 19 031 och 60,7 procent.

Hela 42,0 procent av de som år 1994 genomgick grundutbildning fick bostadsbidrag för boende

eget enl punkterna l och 3 i

paragrafen ovan. 12,0 procent fick bostadsbidrag för boende i föräldrahemmet. Kostnaden för staten 207 miljoner kr under var år 1994. Motsvarande siffror för år 1993 48,3 procent, 12,4 var procent och 222 miljoner kr.

108 Sociala och ekonomiska frågor

4.6.5 Eget boende blivit vanligare

Vid jämförelse med SCB-enkäten 198687 visar det sig att eget en boende under grundutbildningen blivit mycket vanligare. Dä var det bara 24 procent de i grundutbildning fick bostadsbiav som drag för eget boende. Bidrag för boende i föräldrahemmet däremot lika frekvent för åtta år sedan; 13 procent. Det är var värt att notera att mellan den 1 juli 1982 och regeländringen 1992 fanns det ingen bestämmelse kvaliñkationstid för den som om ansökte bidrag till egen bostad. om

Att det enligt Riksförsäkringsverkets statistik nu förefaller vara dubbelt så vanligt med eget boende som för 7-8 år sedan motsägs personalkonsulentemas subjektiva observationer. De hävdar i av stället att det är vanligare att de totalförsvarspliktiga bor nu hemma under grundutbildningen och radar upp främst ekonomiska argument för att egenboendet, enligt deras uppfattning, har minskat under 1990-talet.

Att det, trots att kvaliñkationskravet på 3 månader infördes år 1992, tycks dubbelt så vanligt med egen bostad under nu vara grundutbildningen som 198687 stämmer dåligt överens med andra trender i utvecklingen. Det är fler rycker direkt nu som efter gymnasiet och färre har inkomster från arbete. Det som borde innebära mindre förmåga att betala för egen bostad under tiden före inryckningen.

Den ekonomiska utvecklingen i stort under 90-talet har tvingat många ungdomar att bli kvar i föräldraboendet. av ekonomiska skäl. Bostadsbidraget vid grundutbildning har tydligen lättat denna ekonomiska restriktion.

Sociala och ekonomiska frågor 109

Vid mitten av 1980-talet kunde det svårt att få tag vara en egen bostad. Under 90-talet är tillgången lediga bostäder god varför det blivit betydligt lättare att ordna eget boende senast tre månader före inryckningen.

En viktig faktor torde vara att de totalförsvarspliktiga i numera god tid före inryckningen nås av utförlig information om reglerna för bostadsbidrag. Informationen har förbättrats sedan Riksförsäkringsverket år 1992 tog över administrationen av bostadsbidraget.

Det är ovanligt att försäkringskassan avslår ansökan bostadsom bidrag. År 1994 blev det avslag i l 150 fall 6,l% och 1993 i 1 326 fall 6,5%.

Enligt personalkonsulentema är det ofta pliktpersonal med eget boende som har vissa ekonomiska problem. Det bekräftas också av räkneexemplet i avsnitt 4.7.2.

Flyttat tre månader före inryckningen

Revisionsenheten vid Älvsborgs läns allmänna försäkringskassa

har i skrivelse 1995-03-31 till Försvarsdepartementet pekat det egendomliga förhållandet att vid tredje granskat bostadsbivar dragsärende hade den totalförsvarspliktige flyttat från föräldraboendet 3-4 månader före inryckningen.

Flertalet dessa totalförsvarspliktiga gick fortfarande i skolan av eller var arbetslösa, ofta utan ersättning, när de flyttade till eget boende. Revisionsenheten kan inte varför inte krav se samma betalningsförmâga som vid föräldraboende kan ställas vid

110 Sociala och ekonomiska frågor

flyttning till eget boende. I brevet föreslås vidare att 3-mânaderskravet vid egen bostad före tjänstgöring höjs till 6 månader.

Riksförsäkringsverket har yttrat sig över skrivelsen och tillstyrker översyn villkoren för bostadsbidragen. Regeringen har en av överlämnat ärendet till utredningen 1995-06-21. Utredningens översyn och eventuella förslag kommer att lämnas före den 1 mars 1996.

4.6.7 Inbjuder till överutnyttjande

Utredningen har under förbandsbesöken diskuterat frågan med pliktpersonalens förtroendevalda. De har i inget fall visat någon förvåning över att frågan tagits upp till diskussion utan snarare bekräftat att regelsystemet del utnyttjas sätt som beskrivs av en

i skrivelsen från Älvsborgs län.

Flera förtroendevalda ansåg att det inte är bra med regler som inbjuder till ett visst överutnyttjande bostadsbidraget. Det av behövs mera kontroll.

4.6.8 Enkla rutiner

I Riksförsäkringsverkets Allmänna råd 1993: 12 om familjebidrag till värnpliktiga m.fl. rekommenderas försäkringskassoma att ålägga den totalförsvarspliktige att styrka att han har kostnad för bostaden. Det räcker att utöver ansökningsblanketten uppvisa ett minst tre månader gammalt hyresavtal eller hyresavier. Någon

Sociala och ekonomiska frågor lll

bedömning av betalningsförmågan görs inte enligt punkten 3 i paragrafen ovan. Bostadsbidraget betalas ut direkt till den totalförsvarspliktige.

4.6.9 Särskilda skäl

De särskilda skäl det hänvisas till på ett ställen i som par 7 kap. 9§ öppnar för i enskilda

ovan flexibilitet bedömningen av

fall. Det kan exempelvis väl motiverat att någon tid före utvara ryckningen anskaffa bostad som då kräver bostadsbidrag. Det kan även vara motiverat att betala bostadsbidrag till föräldrahemmet även om den totalförsvarspliktige inte betalat för sig under minst tre månader före inryckningen. Några exempel personalur konsulenternas beskrivningar av hur särskilda skäl beaktas kan illustrera svårigheterna.

De som bor hemma med ensamstående förälder kan komma i stor ekonomisk knipa. Den gymnasiestuderande sonen har haft studiebidrag och bidragsförskott från underhållsskyldige föräldern. Familjen har fram till grabben blev 18 år haft bostadsbidrag. l och med inryckningen förloras dessa bidrag och bostadsbidrag från det militära erhålls i regel Socialtjänsten hänvisar till att föräldern är försöijningsskyldig för sin myndige son. Jag har haft ett antal av dessa och grabbarna mår som regel mycket dåligt eftersom de vet hur belastande de är för den ensamstående föräldem.

Många värnpliktiga har före inryckningen bidragit till familjens uppehälle med hjälp av studiebidrag, socialhjälp, KAS osv.

Märkbart är att många föräldrar inte så sällan ensamstående

lever under ekonomiska

mor knappa omständigheter pga.

112 Sociala och ekonomiska fidgor

förtidspension, sjukdom, arbetslöshet eller dylikt. Sonens värnplikt blir då ytterligare en belastning.

Försäkringskassomas snäva tolkning av familjebidragslagen med Riksrevisionsverkets anvisningar som ledstjärna är många gånger besvärande. En individuell bedömning av den värnpliktiges behov kopplat till helhetssyn dennes hela situation måste efteren strävas På familjebidragsnämndemas tid var detta praxis

Sedan bostadsbidraget gått över till Försäkringskassan har väldigt många fler fått hjälp med att överklaga sina bostadsbidrag. Exempel finns flera värnpliktiga som tvingats flytta från ensamförälder varit arbetslös grund att de fått som av avslag bostadsbidraget. Att den värnpliktige före vpl-utbildningen erhållit extra bidrag på grund av förälderns låga inkomst har inte tagits hänsyn till. Föräldem har därför m.m. slängt ut och skaffat sig mindre bostad där fått sonen en sonen plats. Försäkringskassans sätt att hantera bostadsbidraget är mycket stelt."

RFV avser att vid nästa revidering av Allmänna råd till försäkringskassoma närmare utveckla vad som avses med särskilda skäl.

Utredningen återkommer till frågan om bostadsbidragen före l mars 1996.

Sociala och ekonomiska frågor 113

4.7 Privatekonomiskt

räkneexempel.

4.7.1 Man förlorar

pengar

Vid samtal med pliktpersonal i grundutbildning möter man ofta påståendet att de förlorar pengar under grundutbildningen och att det känns speciellt orättvist när de jämför med jämnåriga som slipper rycka in.

Försöker man göra en kalkyl hur mycket pengar den genomsnittlige totalförsvarspliktige förlorar per månad under grundutbildningen, är det föga meningsfullt att basera jämförelsen på en beräknad genomsnittsinkomst under tiden före inryckningen. De individuella variationema är så stora att genomsnittsvärdet blir en meningslöshet.

Det stora flertalet har en låg inkomst under tiden närmast efter avslutad gymnasieskola. De studerar vidare lånar ofta till sitt som uppehälle. Bara en minoritet har ett jobb före inryckningen. Det är ofta inte särskilt väl betalt. Det är dock denna minoritet som har den direkta upplevelsen förlora under

av att pengar

grundutbildningen.

Det har hittills inte föreslagits att man borde utforma dagersättningen individuellt efter principen om förlorad arbetsförtjänst. Den principen ligger till grund för dagpenningen vid repetitionsutbildning.

114 Sociala och ekonomiska frågor

4.7.2 Genomsnittliga levnadskostnader

En jämförelse med de ungdomar som slipper rycka till grundutbildning blir möjligen mer rättvisande om den baseras de kostnader en genomsnittlig 20-årig man har för sitt uppehälle. Som alla genomsnittsberäkningar kan den ligga långt från den enskildes personliga situation. Men som räkneexempel kan den ändå illustrera sida de totalförsvarspliktigas sociala och en av ekonomiska situation under grundutbildningen.

I Koll på pengarna 1995 Råd och tips från Konsumentverket

finns en kalkyl på de månadskostnader en 20-årig man har dels om han bor hemma i ett fyrapersonershushåll i fyra rum och kök dels om han bor ensam i egen lägenhet. De nödvändiga månadsutgifterna för den som bor hemma hos förälder blir 5 210 kr och i egen lägenhet 7 910 kr. Kalkylen i tabellform:

|

Övrigt 1320 2060

Summa utgifter 5210 7910

Under de månader denne 20-åring genomgår grundutbildning får

han bostadsbidrag som täcker hela hyran. Han får mat som i

Sociala och ekonomiska fidgor 115

princip täcker hela matkostnaden inklusive utelunchen. Han reser gratis kollektiva firdmedel och han betalar ingen fackavgift.

För att täcka posten övrigt får den som bor i egen lägenhet ett tillägg till bostadsbidraget med 250 kr tänkt att täcka el, tele och försäkringar. Dagersättningen om 1200 kr i månaden 30 ggr 40 kr ska då räcka till resterande utgifter under posten Övrigt.

Enligt detta räkneexempel blir det för den totalförsvarspliktige som bor hemma ett minus varje månad på 120 kr och för den som bor i egen lägenhet ett minus 610 kr.

Det bör då observeras att dessaövriga kostnader inkluderar utgifter för kläderskor, hygien, möbler, husgeråd, radioTV, dagstidning, förbrukningsvaror, fritid m.m. En del av dessa kostnader reduceras möjligen något under grundutbildningen.

Kostnader för hälso- och sjukvård och tandläkare ingår inte i

kalkylen, men akutvården täcks under grundutbildningen.

4.7.3 Omedelbar eller

uppskjuten uppoffring

Detta räkneexempel kan möjligen sägas tyda på att dagersättningen f n ligger en ganska lämplig nivå. Det ger dock inte grund för slutsatsen att grundutbildningen inte utgör någon ekonomisk uppoffring för flertalet totalförsvarspliktiga.

Nästan alla som har ett jobb vid inryckningen anser sig göra en direkt ekonomisk förlust i kronor och ören varje månad under grundutbildningen. Storleken förlusten varierar naturligtvis med inkomsten, men i många fall uppgår den till något tusental kronor eller mer. De för vilka grundutbildningen innebär förlust

116 Sociala och ekonomiska frågor

av ett eller två studieår får sin start på arbetsmarknaden försenad i motsvarande grad. Grundutbildningen innebär därmed också för dem en privatekonomisk förlust varje månad, även om det under grundutbildningen kanske inte känns lika tydligt för de redan som yrkesverksamma.

En personalkonsulent beskriver stämningen bland pliktpersonalen: Det råder inget tvivel om att de vpl åsamkar sig en försämring av ekonomin under värnpliktstjänstgöringen. Men de vpl underkastar sig denna försämring utan protester. Men man för ofta fram kritiska synpunkter mot samhällets värdering av värnpliktstjänstgöringen ekonomisk synpunkt. Är förbrytare ur som välförtjänt avtjänar fängelsestraff mer värda än eftersom dom får 70 kronor per dag plus ackordsförtjänst för legoarbeten Denna synpunkt får jag ofta höra av de vpl.

Att grundutbildningen innebär en privatekonomisk uppoffring för de totalförsvarspliktiga torde få bestrida. Det torde dock vara mycket svårt att utforma ett ersättningssystem helt och för som alla eliminerar denna privatekonomiska förlust.

Under mitten av 1990-talet är den jämförelse som är mest påtaglig den som görs mellan dem som genomgår grundutbildning och dem som inte alls behöver rycka in. Om i framtiden fler än i dag kommer att genomgå grundutbildning inom totalförsvaret kan jämförelsen kanske komma att fokuseras skillnaden mellan dem som gör den kortaste grundutbildningen och dem som gör den längsta. För att pliktsystemet även i framtiden ska allmänt accepteras även av de unga män som direkt berörs blir det nödvändigt att minska den privatekonomiska uppoffring grundutbildningen innebär. Dagens totalförsvarspliktiga anser det vara mest angeläget att höja utryckningsbidraget som f n är 4 000 kr.

Sociala och ekonomiska frågor 117

4.7.4 Opinionen är

mogen

Styrelsen för psykologiskt försvar ställde hösten 1995 följande

fråga till ett representativt urval drygt 1000 personer av svenska

folket: Sveriges militära organisation minskar i storlek. Färre män i 20årsåldern inkallas nu för en längre grundutbildning. Jämnåriga som INTE inkallas kan ju utnyttja tiden för studier eller förvärvsarbete. Tycker Du att de som tvingas genomgå grundutbild-

ning i framtiden skall KOMPENSERAS särskilt för detta, t ex

ekonomiskt eller meritmässigt, eller skall vämpliktstjänstgöringen SOM FÖRUT ses som en medborgerlig SK YLDIGHET även om

den inte omfattar alla unga män

Ungefär hälften 45 procent ansåg att de som uttas till grundutbildning bör kompenseras särskilt, medan den andra hälften 47 procent ansåg att det som förut främst är en medborgerlig skyldighet som inte kräver någon särskild kompensation.

Dessa siffror kan läsas som ett stöd från den allmänna opinionen för de totalförsvarspliktigas önskemål om högre utryckningsbidrag.

118 Sociala och ekonomiska fidgor

4.8 Droger och

vapen

4.8.1 ÖB-policy och Soldater mot droger

ÖB 1990 i fast slog en särskild drogpolicy att drogproblem inom försvaret ska hanteras om och när de uppkommer. Våmpliktsrådet har genom ett särskilt projekt Soldater mot droger under mer än tio år informerat och utbildat värnpliktiga i drogfrågor.

Från 1969 har undersökningar gjorts vid mönstringen om de inskrivnin gsskyldi gas erfarenhet av olika droger. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning CAN ansvarar sedan 1985 för dessa undersökningar. Andelen inskivna 18-åringar som någon gång prövat narkotika var som högst under slutet av 1970talet. År 1980 19,2 procent att de någon gång använt uppgav narkotika. Därefter minskade denna andel för att år 1988 vara 5,8 procent. Under början av 1990-talet har den sjunkande trenden brutits men andelen ligger dock under tio procent. Dessa siffror kan ses som en indikation men säger mycket lite om hur många som använder narkotika under grundutbildningen.

Under de senaste åren har dessa frågor fått ökad aktualitet. Så har exempelvis armén genomfört organisationförändringar så att

dess gym förbanden följer Riksidrottförbundets regler. Det

möjliggör oanmälda kontroller av främst doping. Man överväger nu möjligheten att drogtesta personal inom Försvarsmakten i olika intervaller beroende befattning. Det kan längre fram komma att gälla även pliktpersonalen.

Ingen vet i dag hur vanlig förekomsten av droger är inom

, Sociala och ekonomiska frågor 119

totalförsvaret. Några breda undersökningar har aldrig utförts bland personal eller inneliggande pliktpersonal.

Utredningen har för att rikta uppmärksamheten på en sannolikt växande drogproblematik beställt följande informativa ñl. text av kand Jonas Hartelius generalsekreterare vid Svenska Carnegie Institutet. Syftet är att söka vidga kunskaperna och kanske initiera ökad vaksamhet bland pliktpersonal och utbildare inom totalförsvaret.

4.8.2 Inledning och definitioner

Begreppet droger omfattar medicinskt sett alla ämnen som påverkar hjärnans funktion och människans sinne. De kallas även för sinnespåverkande ämnen. Bland droger så skilda ryms

ämnen som alkohol, narkotika, många läkemedel, lösningsmedel

bl.a. thinner, narkosgaser m.fl.

Dopningsmedel är sinnespäverkande ämnen i snäv mening, eftersom de framkallar Dopningsmedel kan dock vid rus. långvarigt intag påverka en människas personlighet och läggning. Dopningsmedel används i sådant syfte av en del personer för att de skall bli mer aggressiva och känna sig kraftfulla, t.ex. mer inför verksamheter kräver fysiskt som engagemang. Dopningsmedel kan även påverka en människas reaktion på droger, t.ex. alkohol.

Blandmissbruk omfattar samtidigt intag flera sinnespåverkande av ämnen i russyfte. Drogblandningama kan bli individuella. Vanliga kombinationer är alkohol och lugnande medel tabletter, alkohol och haschisch samt alkohol och amfetamin.

120 Sociala och ekonomiska frågor

Narkotikamissbruk av omfattar allt ickemedicinskt narkotikabruk. Läkemedelsmissbruk är allt bruk i strid med god medicinsk praxis. Lösningsmedelsmissbruk är allt bruk i russyfte s.k. sniffning. Dopningsmedelsmissbruk är allt icke-medicinskt bruk. Alkoholmissbruk är bruk som skadar individen, hans tjänstbarhet eller andra människor.

4.8.3 Faktorer

som påverkar ett drogrus

Upplevelser och reaktioner under ett drogrus bestäms av en rad faktorer som drogen, dosen, tillförselsättet t.ex. rökning, injicering eller nedsväljning, personligheten, förväntan, omgivningen samt ev. blandmissbruk. Detta gör att förloppet under ett drogrus, särskilt under ett narkotikarus, kan vara svårt att förutsäga.

Den viktigaste farligheten av drogmissbruk uppkommer under ruset. Beroende på medlet och pâverkansgraden kan ett drogrus nedsätta, störa eller förvränga en individs vakenhetsgrad, omvärldsuppfattning, reaktionsförmåga och uthållighet.

Narkotikamissbruk kan även vålla farlighet under bakrus grund av bl.a. trötthet, reaktionsnedsättning och koncentrationssvårigheter. Narkotikamissbruk kan även framkalla kvardröjande farlighet efter rusperiodema grund av att missbruket orsakat långdragna psykiska störningar och personlighetsförändringar.

Narkotika kan ha svårberälcneliga effekter på grund att av upplevelserna under ruset kan vara känsliga för störningar utifrån, särskilt i miljöer är stressande. Även missbrukarens som personlighet och tidigare upplevelser kan spela in, bl.a. genom att

Sociala och ekonomiska frågor 121

bryta fram under Särskilt riskabla effekter har hallucinoett rus. generna, eftersom de påverkar varseblivningen och omvärldsuppfattningen. Till hallucinogenema räknas bl.a. LSD och vid högre påverkansgrader även cannabis hasch, marijuana.

4.8.4 Mångfald risker

Drogmissbruk kan vålla en mångfald risker. De viktigaste är

1 försämrad jjrsisk hälsa och kondition,

2 infektionsrisker genom bristande hygien i samband med

injektionsmissbruk hepatit HIV; detta bör observeras som en risk vid hantering osteriliserade blodprodukter, av

3 psykiska störningar under och efter ruset, på grund att

av hjärnan behöver tid för att återhämta sig efter påverkan, 4 kvarvarande psykiska störningar mellan rusen, t.ex. nedsatt närminne, samt efter en längre tids missbruk förvirringstillstånd psykoser eller personlighetsförändringar, 5 inlärningsproblem till följd av nedsatt minnesfunktion, 6 bristande disciplin när sökande efter droger och försvar för drogupplevelser blir allt viktigare för missbrukaren, varvid normala mänskliga hänsyn ofta får vika, 7 brott mot a11mänheten,pliktpersonal eller förbandet, t.ex. i syfte att skaffa pengar till narkotika eller av våda under påverkan, t.ex. i motortjänst, 8 nedsatt militär duglighet hos en enhet genom att eller flera en av dess medlemmar inte fungerar till följd drogmissbruk; detta av kan även undergräva sammanhållningen, samt

122 Sociala och ekonomiska frågor

9 utpressrzingsrisk genom att en persons drogintag används som påtryckningsmedel; även betalning i form av drogdoser främst

narkotika har förekommit i samband med t.ex. industrispionage.

Vådorna eller utslagningen drogmissbruk kan komma olika av

snabbt beroende bl.a. personligheten och drogintagets in-

tensitet. Förloppen kan dock leda till allvarliga störningar i duglighet, säkerhet och sammanhållning inom en enhet på så kort tid att dröjsmål med att undersöka och utreda förekomst av drogmissbruk kan tolereras.

Narkotikamissbruk är sedan 1988 straffbart. Det är också straffbart att bl.a. framställa, överlåta och inneha narkotika utan särskilt tillstånd. Konsumtion-missbruk av dopningsmedel är straffbar däremot bl.a. framställning och överlåtelse utan men

särskilt tillstånd. Påverkan alkohol, narkotika, lösningsmedel

av samt vissa läkemedel är straffbar i vägtrafik, luftfart m.m. samt under militär tjänstgöring.

4.8.5 Svårigheter att diagnosticera drogmissbruk

Drogmissbruk kan vara svårt att diagnosticera. Skälen är bl.a. att missbrukare ofta aktivt döljer, förnekar eller bagatelliserar sitt missbruk eller dess omfattning. För missbrukaren betyder en upptäckt att omvärlden kan ingripa och han själv därmed får

minskade möjligheter att fortsätta sitt drogintag.

Men även själva drogmissbruket kan vara svårt att upptäcka för utomstående.

De enskilda tecknen narkotikamissbruk är till en början ofta

Sociala och ekonomiska frågor 123

svaga och fordrar god uppmärksamhet för att igenkännas korrekt. Rustidema är så korta några timmar till halv dag att en en totalförsvarspliktig kan använda narkotika under fritiden och verka nykter när han inställer sig till tjänst. De spår narkotikaav missbruk som ändå iakttages andra totalförsvarspliktiga eller av av befäl tolkas ofta att är konstig inte som personen men specifikt som att han är påverkad eller går igenom ett bakrus. Allt detta gör att olyckor där narkotikamissbruk kan ha haft del i förloppen många gånger förklaras

kommer

att som ett resultat av den mänskliga fakt0rn.

Även läkemedelsmissbruk kan pågå under lång tid utan att upptäckas av omgivningen.

För alkoholmissbruket finns ett gränsdragningsproblem mot storkonsumtion. Skadlig konsumtion bortförklaras ofta med att den var tillfállig. Bedömningen vad är missbruk av som kommer därför många gånger grundas att mer yttre iakttagelser om tjänstbarhet resp. störningar än på en beskrivning av konsumtionens storlek. Hög alkoholkonsumtion bör föranleda undersökning av samtidigt blandmissbruk.

Dopningsmedelsmissbruket upptäcks vanligtvis först de genom störningar, t.ex. aggressivitet och personlighetsförändringar, eller den kraftiga tillväxt muskelmassan förekommer hos dem av som som dopar sig. Upprepade iakttagelser under lång tid sådana av förändringar behövs för att omgivningen skall misstänka ett pågående dopningsmedelsmissbruk.

Enkätundersökningar kan ofta ge underrapportering av aktuellt eller tidigare drogmissbruk. Ett systematiskt arbete för att spåra och kartlägga drogmissbruk bland totalförsvarspliktiga fordrar

124 Sociala och ekonomiska frågor

därför social och medicinsk utredning, ofta med en grundlig utnyttjande biokemiska testmetoder t.ex. urinprov eller av tillvaratagande rapporter från iakttagelser

enzymprover samt av

totalförsvarspliktiga och anställd personal. av

4.8.6 Missbrukets omfattning

En allmän trend i utvecklingen drogmissbruk bland svenska av ungdomar den minskning kunde påvisas under 1980är att som talet vänt och under de senaste åren övergått i en begränsad bland de totalförsvarspliktiga skrivits ökning. Drogvanor som för värnplikt har årligen undersöks Centralförbundet för av CAN. Även andra undersökalkohol- och narkotikaupplysning ningar kan ge skattningar av drogvanor i totalförsvarspliktsaktuella åldrar.

Alkoholmissbruket är idag det mest omfattande drogmissbruket i vårt land. Tidigare generationer gjorde vanligtvis sin alkoholdebut i samband med mönstring eller inryckning. Idag har stora delar pliktpersonalen flerårig erfarenhet alkohol redan före av av inryckningen, och del dem har så hög konsumtion att det en av påverkar deras hälsa, tjänstbarhet eller sociala välbefinnande. Andelen totalförsvarspliktiga dricker sig berusade varje som vecka är omkring 11 procent. I denna grupp finns flera som missbrukar alkohol på ett sätt framkallar skada för dem som själva eller deras Andelen kan uppskattas till flera tjänstbarhet. procent årskull. Hög alkoholkonsumtion har också ett nära av en samband med annan drogkonsumtion, bl.a. användning av narkotika och dopningsmedel. Bland den tiondel som har den omfattande alkoholkonsumtionen återfinns grovt räknat mest

Sociala och ekonomiska frågor 125

hälften av alla mönstrande med erfarenhet narkotika, dopav ningsmedel eller lösningsmedel.

Narkotikamissbrukets omfattning är svår att kartlägga exakt. Viktiga störkällor är att missbruket länge fortgår dolt, att omgivningen saknar kunskaper om missbrukets yttre tecken samt att missbrukare aktivt maskerar eller bagatelliserar omfattningen av det egna drogintaget. Erfarenhetsmässigt tar det två år från missbruksdebuten tills någon ansvarig utomstående, t.ex. en socialarbetare, lärare eller läkare, upptäcker en människas ung narkotikamissbruk.

En annan omständighet som skapar svårigheter att fånga alla upp narkotikamissbrukare i samband med mönstringen är att en del unga män debuterar i narkotikamissbruk efter mönstringen men före pliktstjänstgöringen. Särskilda kontrollrutiner kan därför bli nödvändiga för att spåra denna grupp missbrukare. Svenska kartläggningar har visat att bland unga män i de aktuella åldrarna har någon eller några procent ett pågående narkotikamissbruk, dvs. har använt narkotika inom den senaste månaden före

undersökningstillfället. I enstaka företagsundersökningar med

urinprov av arbetssökande i motsvarande åldrar har frekvensen varit något högre.

Omfattningen av läkemedelsmissbruket är ofullständigt kartlagd. Rena läkemedelsmissbrukare brukar dock ovanliga bland vara totalförsvarspliktiga. De som missbrukar läkemedel torde huvudsakligen vara även blandmissbrukare.

Lösningsmedelsmissbruket är av ringa omfattning. Andelen totalförsvarspliktiga som sniffat någon gång under de senaste två åren är mindre än 3 procent.

126 Sociala och ekonomiska frågor

Dopningsmedelsmissbruket har skattats olika i olika undersökningar. Det har bedömts vara av samma storleksordning som narkotikamissbruket, dvs. beröra omkring en procent av en årskull.

En högriskgrupp totalförsvarspliktiga med avancerade drogvanor har identifierats i undersökningarna. Gruppen är liten, mindre än procent de totalförsvarspliktiga, men den har totalt sett en en av drogkonsumtion, bl.a. med andel individer mycket hög stor som uppger berusning varje vecka, narkotikaanvändning senaste månaden eller användning av dopningsmedel.

4.8.7 Åtgärder

Åtgärderna inom ett militärt förband mot drogmissbruk bör

omfatta flera led.

I Fastställande av policy

Åtgärderna bör sammanfattas i en policy, som bör redovisas i

förbandsnämnden. l policyn bör ingå en kort sammanfattning av problemets allvar, grunderna för ingripanden samt de åtgärder som kan komma i fråga.

2 Utbildning av nyckelpersonal Kompanibefál, personalkonsulenter, säkerhetschefer, sjukvårdspersonal och skyddsombud bör få särskild utbildning i drogfrågor i syfte att kunna förebygga och upptäcka drogmissbruk samt informema totalförsvarspliktiga.

3 Information till totalfbrsvarspliktiga

Totalförsvarsplikti ga bör allmän information om drogproblem,

Sociala och ekonomiska frågor 127

särskilt inverkan av drogmissbruk på militär duglighet, säkerhet och sammanhållning, samt om förbandets drogpolicy, rapportvägar och åtgärder som kan förekomma. Informationen bör även ha ett tydligt opinionsbildande syfte att motverka missbruk av droger.

4 Testning Särskild medicinsk testning totalförsvarspliktiga för att utröna av om drogmissbruk föreligger bör förekomma endast om anledning föreligger. Testning utan medgivande av den totalförsvarspliktige kan genomföras med stöd FFS 1994:35 17 kap. 4§. av

5 Utredning och åtgärd i enskilda fall

Vid misstanke om drogmissbruk hos totalförsvarspliktig eller en grupp inom pliktpersonalen bör utredning göras kompanigenom

chefens motsvarande försorg. Missbrukets omfattning och

använda droger samt missbrukets konsekvenser skall utredas.

Om förbandsläkaren motsvarande bedömer det ändamålsensom ligt för att hålla totalförsvarspliktig drogfri kan ett avtal en skrivas med den totalförsvarspliktige innebärande att denne får fullgöra sin grundutbildning men utan vapen- eller motortjänstgöring samt underkasta sig regelbundna drogkontrol.ler. Föreskrifter om skyldighet att fullgöra behandling kan meddelas med stöd av FFS 1994:35 17 kap. 5§. Vid återfall i missbruk avbryts tjänstgöringen för den totalförsvarspliktige och rapport sändes från förbandsläkaren vid körkortsinnehav till länsstyrelsen enligt KKL 17a § och vid konstaterat fortgående missbruk även till socialtjänsten enligt LVM 6

Fortsatt drogmissbruk eller drogmissbruk som vållat fara för annan utgör grund för att tjänsten avbryts.

128 Sociala och ekonomiska frdgor

4.9 Många avhopp

4.9.1 Mer än 4000 slutför inte utbildningen

Totalförsvarsplikten år en inskränkning i enskilda medborgares frihet att under ett antal månader själva disponera sin tid. Vårt gemensamma behov av att skapa ett skydd mot yttre hot väger tyngre än de totalförsvarspliktigas individuella frihet.

Sådana inskränkningar i enskilda medborgares frihet måste naturligtvis administreras med stor varsamhet av ansvariga myndigheter. Ett bevis för att dessa frågor kan skötas på ett bättre sätt är att många tusen mån varje år kallas till en unga grundutbildning som de sedan inte slutför. Vi får därmed inte något tillskott till det gemensamma skyddet mot yttre hot och enskilda berövas till ingen nytta möjligheten att fritt disponera - sin tid. Dessutom innebär det betydande ekonomiska förluster både för staten och den enskilde.

Över 12 procent de ryckte åren 1993 och 1994 avbröt av som grundutbildningen. Antalet var ca 4 300 per år. Avbrotten var högre bland de vapenfria; 17 % under 1993 och 21 % under 1994. Preliminära siffror för 199495 tyder att avgångama blivit ännu vanligare.

Andelen avbrott inom den militära grundutbildningen varierar anmärkningsvärt starkt mellan olika förband och regioner. Stockholmsområdet förefaller värst drabbat. och IB1 Kungsängen hade en avbrottsfrekvens 199495 hela 27,7 procent,

KA1 Vaxholm 17,9 procent, Berga Örlogsskolor 21,6 procent

Sociala och ekonomiska frågor 129

och F16 Uppsala 22,4 procent. Detta kontrasteras mot I21 Sollefteå 7,7 procent, Lv4 Ystad 6,8 procent och F21 Luleå 7,7 procent.

Sådana stora differenser kräver ökad uppmärksamhet från de utbildningsansvafiga centralt. En intressant fråga är hur många av avgångarna som beror på hur pliktpersonalen bemöts under de känsliga första veckorna av grundutbildningen

4.9.2 Orsaker till avbrotten

Pliktverkets statistik över slutförd grundutbildning under utbildningsåren 8990 till 9495 procenttal av antal inryckta ger information om orsakerna bakom avbrotten.

130 Sociala och ekonomiska frågor

8990 9091 9192 9293 9394 9495 Antal 49 177 48 411 35 508 34 284 36 143 33 563 inryckta Helt 5,7 6,4 6,2 5,1 5,6 5,7 n befriade Total- 0,7 0,9 0,6 0,5 0,5 0,4 vägrare Sökt 0,7 1,3 1,4 1,6 2,2 2,5 vapenfri tjänst Befriade 3,9 4,0 3,9 3,4 2,8 3,3 viss tidn

Övriga 3,0 2,0 2,6 1,5 1,0 1,0

Totalt 14,0 14,6 14,8 12,0 12,0 12,9 slutförd GU Antal 42 299 41 349 30 237 30 073 31 870 29 237 som slutfört GU

Anm. l Av medicinska eller psykiska skäl

En avbruten grundutbildning är ett misslyckande. De viktigaste

orsakerna till att över 4 000 ungdomar sänds hem oftast i början

-

av grundutbildningen måste sökas dels vid inskrivningen, dels

-

vid det förband där grundutbildningen bedrivs.

En de främsta anledningarna till de många avbrotten är att de

av

inskrivna inte klarar de första veckomas anpassning till ut-

Sociala och ekonomiska frågor 131

bildningsrutinema. Det har ofta medicinska eller psykiska förklaringar. De utbildande yrkesofñcerama anser att misstag begås vid inskrivningen. Möjligen bör de krav ställs för som vissa utbildningar preciseras exakt närmare samarbete mer genom mellan utbildama och pliktverkets personal.

Den preliminära statistiken över orsakerna till avgångar för utbildningsäret 199495 visar också stora regionala variationer. Andelen under grundutbildningen sökt som vapenfri tjänst har ökat starkt de senaste åren och 199495 hela 2,5 var procent. Andelen totalvägrare 0,4 procent. Vid förband i Stockvar holmsområdet dock andelen väsentligt var högre: vid Il,IB1 Kungsängen var det 5,0 procent som sökte vapenfri tjänst och 1,1 procent totalvägrade, S1 Enköping 3,6 respektive 1,1 procent,

KAl Vaxholm 4,1 respektive 0,7 procent och vid Berga Örlogs-

skolor sökte 4,7 procent vapenfri tjänst.

Frekvensen slutförd grundutbildning i olika vämpliktskategorier är jämnt fördelad med ett undantag. Under utbildningsåret 199495 visar det sig att bland dem i Pliktverkets statistik som betecknas som H-vpl bevakning- och depåtjänst det hela var 25,3 procent som avbröt sin grundutbildning. Anledningen angavs för mer än hälften dessa avgångar medicinska och av vara psykiska skäl. Man kan misstänka att dessa värnpliktigas traditionellt låga status i den militära organisationen bidragit till den höga avgångsfrekvensen.

Det finns dessutom ett inslag förutsedd i av gallring inledningsskedet till fysiskt och psykiskt krävande militär mer grundutbildning. Utbildarna klagar ofta över att de inryckande har för svaga ben och

ryggar och förespråkar bättre fysisk träning i skolan.

132 Sociala och ekonomiska frågor

uppstår under den inledande delen Många problem som av leder dock inte till avgångar utan till grundutbildningen omplacering till annan tjänst.

4.9.3 Mitt i steget ut i vuxenlivet

En viktig orsak är att mycket hinner hända mellan annan inskrivningen och inryckningen. För ungdomar mellan 18 och 20 år sker många omställningar. Det övervägande flertalet lämnar gymnasiet och söker sig antingen till eftergymnasial yrkesutbildning eller går arbetsmarknaden. Många flyttar från ut föräldrahemmet. Mellan 18 och 20 år tas steget ut i vuxenlivet.

i de männen kallas till Det år början av denna process som unga mönstring och ut till olika uppgifter inom totalförsvaret. sorteras Tiden mellan inskrivning och inryckning är i regel ett år och ibland två år eller mer.

Under den tiden hinner för många de förutsättningar medicinskt, socialt, ekonomiskt som gällde vid inskrivningen ändras. Det antal avbryter grundutbildningen skulle kunna minskas stora som om mönstringen skedde senare och inryckningen kom tidigare. Det till fördel både för försvaret och för den enskilde om vore tiden mellan inskrivning och inryckning för de allra flesta kunde reduceras till l2 år. ca

I annat textavsnitt pekas fördelarna med en tidig inryckett

direkt efter avslutad gymnasieutbildning. Därmed

ning, helst minskas nackdelarna med förlorad studietid och med de sociala och ekonomiska komplikationer som uppstår då grundutbildningen ska förenas med familj ocheller föräldraskap.

Sociala och ekonomiska frdgor 133

Inryckningen får enligt lag inte ske före det kalenderår den totalförsvarspliktige fyller 19 år. Det vore en fördel både för den enskilde och försvaret, om inskrivningen kunde ske så nära inryckningen som är praktiskt möjligt för den enskilde, vilket i de flesta fall torde under den sista terminen i vara gymnasiet. Detta skulle kräva omläggning en av myndigheternas nuvarande planeringssystem som bygger på att en årsklass inskrivna fördelas på de tre kommande åren.

4.10 Vad händer efter muck

4.10.1 Oro för arbetslöshet

Muck, dagen för utryckning, ska något att fram vara se emot. Kammen tappar pinne dag. Friheten efter muck firas en per grundligt.

Under 90-talet har alltför många totalförsvarspliktiga känt oro för vad väntar efter muck. Om ingen som studieplats vid någon eftergymnasial utbildning har ordnats och heller inget jobb väntar, så kan friheten efter muck innebära arbetslöshet.

Bostadsbidraget upphör 30 dagar efter utrycknin gen. Utryckningsbidraget är 4 000 kr. Något kontant arbetsmarknadsstöd KAS 230 krdag från l januari 1996 är inte man berättigad till

förrän efter tre månader. Kan inget annat ordnas återstår bara att

söka socialbidrag från hemkommunen.

134 Sociala och ekonomiska frågor

har vid sina samtal med pliktpersonal olika Utredningen utbildningsorter funnit att det är ganska vanligt att de inte vet vad de ska göra efter utryckningen. Någon mätning som i procent hur stor andel befinner sig i denna situation har vi inte anger som kunnat hitta. Det beror på att problemet är nytt. När man 1980-talet gjorde enkäter den sociala och ekonomiska om situationen under grundutbildningen var hotet om arbetslöshet efter muck inte aktuellt.

4.10.2 Lägre arbetslöshet bland de inryckande

Utredningen har i uppdrag att söka kartlägga de totalförsvarspliktigas situation på arbetsmarknaden efter grundutbildningen och senast den l 1996 föreslå hur de lättare ska komma in i mars arbetslivet eller andra åtgärder. Eftersom detta på 1990-talet i högsta grad berör de totalförsvarspliktigas situation under grundutbildningen finns det anledning att redan i denna utvärdering behandla frågan. Utredningen återkommer om några månader med grundligare genomlysning och förslag. Den en FOA-undersökning Eva Johansson som refererats i tidigare textavsnitt visade att bland dem som mönstrade hösten 1993 var arbetslöshet dubbelt så vanlig bland dem fördes till utsom bildningsreserven som bland dem som togs ut till grundutbildning. Det förefaller sannolikt att även den stora grupp som helt befriades från värn- och civilplikt av medicinska och psykiska orsaker innehöll högre andel arbetslösa än gruppen inskrivna. en

De inkallas till grundutbildning hade sannolikt före insom ryckningen ett bättre utgångsläge i fråga om jobb och studier inte beordrades in. de som rycka

Sociala och ekonomiska frågor 135

4.10.3 Dramatiskt 90-tal

Utredningens expert ñl dr Lena Schröder vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet har sammanställt arbetsmarknadsdata som illustrerar hur arbetsmarknadsläget för män i ZO-årsåldem utvecklats under år. senare

Sammanställningen bygger i huvudsak på bearbetade data från

SCB:s arbetskraftsundersökningar AKU. Expertgruppen för arbetsmarknadspolitiska utvärderingsstudier EFA har AKUuppgifter redovisade för enskilda åldersklasser AKU-EFA.

En redovisning av perioden 1980-1994 visar de dramatiska förändringar som inträffat under 1990-talet. Där kan också lågkonjunkturen 1980-83 jämföras med sysselsättningskrisen under l990-talet.

Figur x visar andelen arbetslösa ungdomar i procent av arbetskraften fördelad kön. Unga män och kvinnor relativt unga var jämställda vad gäller arbetslöshet fram till l990-talet. Därefter har pojkarna högre arbetslöshet än flickorna förmodligen till följd av neddragningarna inom industri- och byggnadssektorema.

Av figur x framgår också att fram till 1984 hade tonåringarna betydligt högre arbetslöshet än 20-24-åringarna. Tonåringarnas arbetslöshetsnivåer minskadel984 till följd införandet av av ungdomslag för arbetslösa l8-l9-åringar.

136 Sociala och ekonomiska frågor

x Egil X Arbdsso innan av aadskdim

man 20-24 ä - kvimol 20-24 a mans-ts ---- - kvinna 1s-19 å

1%] 11 1W2 1$3 194 1% 1% 17 1% IE 19901991 199219931%

Källa: AK U

4.10.4 Invandrarungdomar särskilt utsatta

Bland gruppen unga män är särskilt invandrarna utsatta. Figur y

visar skillnaderna mellan hela den manliga arbetskraften i åldern

16-24 år och ungdomar som är utländska medborgare. AKU

redovisar inga uppgifter för svenska medborgare som är utlands-

födda eller andra generationens invandrare.

Sociala och ekonomiska frågor 137

-7gur Y Arbetslösa I planen av arbeskraIen, mä I 6-24 ár, saml’qa DCI utéhdska medborgare

Iutl. medb Ismnmga

1990 1991 1992 1993 1994

Källa: AK U

4.10.5 Högst arbetslöshet vid 20-22 år

Figur z redovisar andelen arbetslösa unga män i procent av

befolkningen. Skillnaderna mellan enskilda åldersgrupper är inte

speciellt stora. Det är dock 20-åringama som hela perioden

uppvisar den högsta arbetslösheten. Det förefaller också

som om

unga män i åldersintervallen 20-22 år har varit något utsatta

mer

för arbetslöshet jämfört med de något och något äldre.

yngre

138 Sociala och ekonomiska frågor

F‘gar Z Arbetslösa procent av be0kn//Ige/7, män

.isen n :ma: --ziau - - - 22a: ——23a: 4———24ér

Källa: AK U

4.10.6 Allt färre har jobb

Den dramatiska ökningen av arbetslösheten för i synnerhet unga

män motsvaras av en lika drastisk nedgång i andelen sysselsatta;

figur Q. För ZO-åringar minskade således sysselsättningen från 74

procent av befolkningen år 1989 till endast 39 procent år 1993.

Den kraftiga sysselsättningsminskningen har bromsats upp under

1994, för de äldre ungdomarna 22 och 24 har mycket

en svag

sysselsättningsökning inträffat.

l

[ Sociala och ekonomiska frågor 139

E

l

-7gur 0 sysselsatta prømnl av befolkningen, min

N19 Q l 3 20 ü 21 O3 ---22 23 G ---24 å A Ö wE 198015611982193319841985198819871983198919901591193219931954

Källa: AK U

4.10.7 Långtidsarbetslöshet vanligast vid 20-24 är

De statistiska bilden av unga mäns situation på arbetsmarknaden

fördystras ytterligare när man studerar utvecklingen av lång-

tidsarbetslösheten. Under tidigare lågkonjunkturer drabbade

långtidsarbetslöshet enbart den äldre arbetskraften, dvs. de över

55 år. Under 1990-talet har åldersgruppen 20-24 år även haft den

högsta andelen långtidsarbetslösa; figur w och figur Detta är

u.

något som inte uppmärksammats i den offentliga debatten,

140 Sociala och ekonomiska frågor

eftersom den traditionella beräkningen av långtidsarbetslöshet är

antal långtidsarbetslösa

antal arbetslösa

och det höga antalet i kvotens nämnare har dolt den höga

långtidsarbetslösheten i den unga arbetskraften

-7g:r W Arbetslösa över I ár i procent av arbetskrafie1

n n

lf

1,5 n 1G-19å 20-24 1 .,. i —x—— 25-54 , , - I —D- å

1980 1981 1982 1933 1984 1990 1991 1992 1993 1994 1gg5k|99Skv2

Källa: AKU

Sociala och ekonomiska frågor 141

fig:r U Arbetslösa läker I å i procent av arbelskraIen ad av befolkningen, män .994

[J16-19 å I 20-24 år I25-54 år I 55-64 år

‘. av arbetskrdten °. av befolkningen

Källa: AK U

Inga särskilda åtgärder

Den arbetsmarknad möter efter muck har drastiskt som som synes försämrats under 1990-talet. Trots den inför

oro framtiden som

detta skapat bland pliktpersonalen har inga särskilda åtgärder

vidtagits.

Den normala rutinen är att förbanden några veckor före

ut-

ryckningen inbjuder representanter för arbetsmarknadsverket att

komma och lämna information

om läget arbetsmarknaden och

erbjuda sina tjänster. Det förekommer också att företag ställer

upp och presenterar sig under arbetsmarknadsdagar

arrangerade av förbanden.

142 Sociala och ekonomiska frågor

Under veckorna före utryckning har de totalförsvarspliktiga möjlighet att få ledigt från grundutbildningen för att uppsöka arbetsgivare, arbetsförmedling eller skola i den mån verksamheten inte lägger särskilda hinder i vägen

Ett berömvärt initiativ som uppskattas av de totalförsvarspliktiga har tagits vid förbanden i Fårösund, Visby och Revinge. Där har den lokala arbetsförmedlingen permanent placerat en jobbsökardamed telefon, så att de värnpliktiga själva kan aktivt söka tor lediga jobb och utbildningar och ringa upp arbetsgivare eller skolor.

Det har i olika sammanhang, inte minst från Värnpliktsrådet, framförts önskemål att grundutbildningen ska räknas som om arbetslivserfarenhet. I dag likställs grundutbildningen med endast två månaders arbetslivserfarenhet. Värnpliktsrådet anser att den blir arbetslös i samband med utryckningen ska vara besom rättigad till kontant arbetsmarknadsstöd KAS trots att han då inte har stått till arbetsmarknadens förfogande under 90 dagar.

Utredningen ska före den l 1996 lämna förslag i dessa mars frågor.

Bilagor l

BILAGA l .

Kommittédirektiv

Totalförsvarspliktigas sociala och ekonomiska situation m.m. Dir. 1995:61

Beslut vid regeringssammanträde den 6 april 1995

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppgift att göra utvärdering en av de totalförsvarspliktigas ekonomiska och sociala situation

m.m.

Förmånerna i dag

De grundläggande bestämmelserna förmåner till de vämpliktiom under deras tjänstgöring finns i 33 § ga vämpliktslagen 1941:967. Dessa förmåner är följande:

- dagersättning eller dagpenning, särskild ersättning för tjänstgöring i viss - befattning, utryckningsbidrag, reseförmåner, fri förplägnad, fri inkvartering, fri utrustning, -

2 Bilagor

fri hälso- och sjukvård, begravningshjälp, grupplivförsäkring, samt familjebidrag. -

Under beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring är den värnpliktige dessutom berättigad till fälttraktamente.

Närmare bestämmelser om de generella förmänema finns i huvudsak i vämpliktsförmänsförordningen 1976:1008. De behovsprövade förmänema regleras i familjebidragsförordningen 1991:1492. Den ersättning kan utges från grupplivförsäksom ring och ersättning för skada eller sjukdom som uppkommit under tjänstgöring regleras i förordningen 1988:246 om grupplivförsäkring för värnpliktiga m.fl. respektive lagen 1977:265 om statligt personskadeskydd och lagen 1977:266 om statlig ersättning vid ideell skada m.m.

I vissa fall kan vämpliktig få särskilda bidrag enligt fören ordningen 1991:1385 ekonomisk hjälp till värnpliktiga m.fl. om

Av kontantförmånema enligt vämpliktsförmånsförordningen kan här särskilt nämnas dagersättningen och dagpenningen. En vämpliktig fär dagersättning med 40 kronor per dag under grundutbildning och repetitionsutbildning i omedelbar anslutning till grundutbildning.

Därutöver utges tillägg till dagersättningen

med 15 kr per dag under 23l:a 300:e tjänstgöringsdagen, - — med 30 kr dag under 301:a 360:e tjänstgöringsdagen, - per med 60 kr per dag under 36l:a 450:e tjänstgöringsdagen, - -

Bilagor 3

med 90 kr per dag för tiden därefter. -

Under annan tjänstgöring enligt vämpliktslagen än som nu angetts får vämpliktig dagpenning. Dagpenningens en belopp motsvarar dag 90 procent den värnpliktiges per av sjukpenninggrundande inkomst enligt 3 kap. lagen 1962:381 om allmän försäkring, delad med 365. Dagpenningen skall dock bestämmas till lägst 55 kronor.

Enligt familjebidragsförordningen lämnas familjebidrag i form

av familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag och begravningsbidrag. Familjepenning kan i huvudsak lämnas för maka och barn, för maka med högst 4 000 kronor i månaden och för barn högst 2 000 kronor. Bostadsbidrag utges i huvudsak för hyran under vissa förutsättningar. Det finns också i förordningen vissa avräkningsregler beroende på den vämpliktiges eller makas m.fl. egna inkomster.

Vad sagts förmåner till som nu om värnpliktiga gäller också för vapenfria tjänstepliktiga och i visst hänseende också civilförsvarspliktiga samt för vissa grupper som frivilligt genomgår utbildning för eller tjänstgör i totalförsvaret.

Medinflytande

I förordningen FFS 1987:30 om medinflytande för värnpliktiga utövas detta inflytande förtroendevalda och i särskilda genom nämnder och i andra samrådsorgan. Innan förband beslutar i ett en fråga av vikt för de värnpliktiga skall synpunkter inhämtas från de värnpliktiga.

Vid förbandet utövas medinflytandet genom en av de värnpliktiga

4 Bilagor SOU 1995: 1 18

vid plutonen vald förtroendeman. Han företräder de värnpliktiga och har bl.a. till uppgift att föra deras talan hos plutonchefen.

Inom varje kompani väljs en förtroendeman. Vid kompaniet skall det finnas kompaninämnd består bl.a. företrädare för en som av de värnpliktiga.

Förbandsnämnd finns vid alla förband och är ett forum för information och samråd i frågor rör värnpliktiga vid som förbandet. De värnpliktiga skall vara i majoritet i nämnden.

Försvarsmakten skall årligen inom vade försvarsgren anordna en

försvarsgrenskonferens, där företrädare för de värnpliktiga ges tillfälle att diskutera frågor som rör tjänsten.

Försvarsmakten skall varje år anordna en kongress med ombud för alla landets värnpliktiga som också leder kongressen. Ombuden de värnpliktiga vid direkta val. Efter kongresutses av sen skall ombuden tjänstetid informera förbandets värnpliktiga vad diskuterats och beslutats kongressen. om som

Ombuden vid kongressen får bland sig utse högst sju värnpliktiga med uppgift att under benämningen Värnpliktsrådet under det närmaste året efter kongressen företräda landets värnpliktiga.

Också de vapenfria tjänstepliktiga har medintlytande i frågor som deras medinflytande är dock inte rör vapenfriutbildning. Detta författningsreglerat.

Bilagor 5

Totalförsvarsplikt

Riksdagen beslutade i december 1994 en lag om totalförsvarsplikt prop. 199495:6, bet. 199495:FöU1, rskr. 199495:78. Den nya lagen 1994:1809 om totalförsvarsplikt, som träder i kraft den 1 juli 1995, ersätter bl.a. vämpliktslagen 1941:967, lagen 1966:413 om vapenfri tjänst, lagen 1981:292 om tjänsteplikt för hälso- och sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m.m. samt lagen 1984:272 om skyldighet för civilförsvarspliktiga att tjänstgöra utanför civilförsvaret. Vidare ersätter den bestämmelserna om civilförsvarsplikt i civilförsvarslagen l960:74.

Lagen innebär att möjlighet skapas för flexiblare användning en av totalförsvarets personalresurser. Hur många människor som skall skrivas med plikt och hur lång utbildning de skall genomgå skall styras av behovet av pliktpersonal under höjd beredskap och av Försvarsmaktens behov för upprätthållande av den fredstida beredskapen. Tjänstgöringsskyldigheten enligt - som lagen blir gemensam för hela totalförsvaret får benämningen totalförsvarsplikt. Tjänstgöringsskyldigheten skall fullgöras som värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt. Värnplikten och civilplikten omfattar grundutbildning, repetitionsutbildning, beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring. Den allmänna tjänsteplikten innebär endast tjänstgöringsskyldighet under höjd beredskap.

Totalförsvarsplikten gäller från början av det kalenderår man fyller 16 år till slutet av det kalenderår man fyller 70 år. Endast svenska män skall skyldiga att mönstra och fullgöra vara värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning än 60 dagar. Skyldigheten att fullgöra värnplikt gäller från början av det kalenderår när den totalförsvarspliktige fyller 19 år till slutet av

6 Bilagor

det kalenderår när han fyller 47 år. Svenska män skall vid mönstringen kunna direktrekryteras för sådan tjänstgöring i det civila försvaret. Den efter mönstring inte behöver fullgöra som grundutbildning skall placeras i utbildningsreserv för att senare en eventuellt tas i anspråk sedan regeringen beslutat om det när - det behövs med hänsyn till Sveriges försvarsberedskap. Den som i utbildningsreserven skall då kunna grundutbildas i det placerats militära eller civila försvaret. Den som är placerad i utbildningskan också precis som alla andra som är mellan 16 och reserven - 70 år skrivas för civilplikt med grundutbildning högst 60 - om dagar.

Riksdagsbeslutet innebär inte något nytt förmånssystem för de totalförsvarspliktiga, utan i stort överförs det system för värnpliktiga m.fl. gäller i dag. Bestämmelserna om förmåner har som tagits in i 8 kap. 1 § i den nya lagen.

Närmare bestämmelser de olika förmänema finns i förom ordningen 1995:239 om förmåner till totalförsvarspliktiga.

Utgångspunkter för uppdraget

Förmånssystemet för värnpliktiga m.fl. har setts över flera gånger under 1970- och 1980-talen. Det nuvarande systemet har sin grund i ett riksdagsbeslut från år 1976 prop. 197576: 134, bet. 197576:FöUl, rskr. 197576:78. Större förändringar i förmånssystemet gjordes år 1983 prop. 1982831115, bet. 198283:FöU11, rskr. 198283:29l.

Överbefálhavaren genomförde år 1988 undersökning av de en vämpliktigas sociala och ekonomiska situation. Syftet med den undersökningen att kartlägga om och i så fall hur de var - -

SOU 1995:1 18 Bilagor 7

vämpliktigas och vapenfria tjänstepliktigas ekonomiska och sociala förhållanden förändrats under och på grund av tjänstgöringen. Överbefälhavaren konstaterade i undersökningen att vissa vämpliktigas situation försämrades under tjänstgöringen.

Den senaste utredningen inom kommittéväsendet förmånssysom temet för värnpliktiga m.fl. gjordes Utredningen adminiav om stration av familjebidragen SOU 1990:26. Där utredde m.m. man inte de vämpliktigas ekonomiska och sociala situation. Utredningens förslag ledde dock till förändringar i den vämpliktiges försäkringsskydd prop. 199091:102, bet. 199091:FöU8, rskr. 199091:285.

Genom ett riksdagsbeslut år 1993 gjordes vissa förändringar i det allmänna försäkringsskyddet genom ändringar i lagen 1962:381 allmän försäkring, lagen 1976:380 om om arbetsskadeförsäkring och lagen 1977:265 statligt om personskadeskydd som kom att påverka pliktpersonalens försäkringsskydd.

Överstyrelsen för civil beredskap och Riksförsäkringsverket har

i rapport till regeringen dnr.

en F0941382MIL funnit att

dagpenningsystemet för pliktpersonal sannolikt inte kommer att fungera i krig. Enligt rapporten bör det nuvarande dagpenningsystemet ersättas med ett system dels är enklare och billigare som att administrera, dels består av antingen ett fast dagpenningbelopp eller fyra skilda dagpenningbelopp. Det föreslås i rapporten att detta system även bör gälla i fred och att de allmänna försäkringskassomas hantering av dagpenningsystemet upphör och överförs till andra myndigheter.

De vämpliktigas m.fl. ekonomiska och sociala situation har inte setts över på många år. Genomgripande förändringar har skett

8 Bilagor sou 1995:118

införandet den totalförsvarsplikten. Därför är det genom av nya dags att utvärdera pliktpersonalens nämnda situation. Också nu pliktpersonalens medinflytande bör utvärderas.

Utvärderingen bör göras av en särskild utredare.

Uppdrag

En särskild utredare tillkallas med uppdrag att utvärdera de totalförsvarspliktigas ekonomiska och sociala situation under grundutbildningen.

Utvärderingen skall främst inriktas hur pliktpersonalens ekonomiska och sociala situation förändras grund av att denna personal tas i anspråk för tjänstgöring inom totalförsvaret.

Vidare skall utredaren utvärdera hur de totalförsvarspliktigas medinflytande fungerar.

Utredaren skall redovisa nu angivna delar av uppdraget senast den 1 december 1995.

Utredaren bör vidare förslaget i från Överpröva rapporten styrelsen för civil beredskap och Riksförsäkringsverket om dagpenningsystemet och lämna de förslag som prövningen ger anledning till. Utredaren skall därvid särskilt samråda med Vämpliktsverket, och senare Totalförsvarets pliktverk, med hänsyn till verkets pågående utveckling av ADB-system för personalredovisning VIS-projektet.

Utredaren bör också över hur försäkringsskyddet för pliktse personalen har påverkats genom 1993 års riksdagsbeslut om

Bilagor 9

förändringar i det allmänna försäkringsskyddet och om det behövs komma med förslag till förbättringar. -

Utredaren skall vidare kartlägga hur den totalförsvarspliktiges situation arbetsmarknaden ser ut efter avslutad tjänstgöring och föreslå hur den fullgör plikttjänstgöring lättare skall komma som i arbetslivet eller andra åtgärder.

Utredaren skall lämna förslag till de författningsändringar som hans överväganden bör föranleda.

Utredaren skall redovisa resterande delar uppdraget senast den av 1 mars 1996.

I utredningsarbetet skall i berörda delar beaktas direktiven till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23. Också direktiven till samtliga kommittéer och särskilda utredare att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser skall i berörda delar beaktas dir. 1994: 124.

Bilagor l 1

Utdrag PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1995-06-21 F095790MIL

Framställning om ändring i reglerna för bostadsbidrag för totalförsvarspliktiga

Ärendet

I en skrivelse den 31 mars 1995 har Älvsborgs läns allmänna

försäkringskassa föreslagit ändrade förutsättningar för totalförsvarspliktiga att erhålla bostadsbidrag.

Riksförsäkringsverket har i ett yttrande den 23 maj 1995 tillstyrkt en översyn av villkoren för bostadsbidrag vid plikttjänstgöring. Detta kräver en ändring i förordningen 1995:239 om förmåner till totalförsvarsplikten.

Regeringens beslut

Regeringen beslutar att framställningama skall överlämnas till Utredningen om totalförsvarspliktigas sociala och ekonomiska situation m.m. Fö 1995:05.

Utdrag till

Utredningen om totalförsvarspliktigas sociala och ekonomiska situation Fö 1995:05 Riksförsäkringsverket

Älvsborgs läns allmänna försäkringskassa

Bilagor 13

BILAGA 2.

Så arbetade

utredningen

A. Uppdraget att som särskild utredare utvärdera de totalförsvarspliktigas ekonomiska och sociala situation under grundutbildningen kan utföras många olika sätt. En avgörande restriktion på uppläggningen av arbetet var den tid som utmätts; ett halvt år.

Det gjorde det omöjligt att använda den undersökningsmetod som ÖB använde 1988 i sin kartläggning av de totalförsvarspliktigas sociala och ekonomiska situation. Den byggde stor SCBen enkät i två omgångar i ett bruttourval 5 539 totalförsvarspliktiav ga som inkallats till grundutbildning under tiden 1986-06-09- 1987-Ol-3l. De resultat man då redovisade jämfördes med en liknande undersökning från 197980.

För att fullgöra uppdraget har jag valt att dels söka uppdatera ÖB:s åtta år gamla kartläggning, dels söka belysa några andra sociala och ekonomiska frågor av betydelse för dagens totalförsvarspliktiga under grundutbildningen.

Den arbetsmetod jag använt är i korthet följande.

a. Som utredningens sekreterare anställdes Jonas Hjelm som under åren innan genomgått grundutbildning vid pansartruppema i Skövde, arbetat ett år som ledamot i Värnpliktsrådet och varit heltidsanställd av FörsvarsmaktenHögkvarteret i projektet Soldater mot droger.

14 Bilagor

b. Som sakkunnig i utredningen engagerades kanslirådet Björn Janson, handläggare av personal- och värnpliktsfrågor inom Huvudenheten för totalförsvarets militära del Försvarsdepartementet.

Som experter i utredningen engagerades följande personer. Departementssekreterare Maria Wennerberg handläggare av vämpliktsfrågor i Försvarsdepartementet. Överdirektören Gösta Sandgren chef för Försvarets Personalnämnd. Sandgren begärde entledigande sedan han 1995-07-01 utsetts till departementsråd och biträdande chef för Huvudenheten för totalförsvarets militära del i Försvarsdepartementet. Avdelningsdirektör Ingela Holmberg som handlägger vämpliktsfrågor FörsvarsmaktenHögkvarte- ÖBrets personalavdelning och bl.a. handlagt ovannämnda utredning 1988. Överdirektören Marianne Waller vid Vapenfristyrelsen, från 1995-07-01 biträdande chef för Pliktverket. Fil. dr. Lena Schröder vid Institutet för social forskning, Stockholms Universitet. Politiskt sakkunnige Ronnie Nilsson, Statsrâdsberedningen och tidigare ledamot av Värnpliktsrådet. Joacim Olsson ordförande för Värnpliktsrådet 199596. Mathias Bohman ledamot av civilpliktsrådet 199596.

Den sakkunnige och experterna har varit samlade vid tre tillfällen under arbetet med denna rapport, men har kontaktats enskilt under utredningens arbete med olika delfrägor.

c. Personalkonsulentema motsvarande inom totalförsvaret har

tillskrivits och ombetts att med utgångspunkt i sina personliga erfarenheter kommentera förändringar inträffat sedan ÖB:s som kartläggning år 1988. 28 konsulenter har sänt utförliga svar.

Med utgångspunkt i frågeställningar togs i ÖB:s som upp

i

i

sou 1995:118 Bilagor 15

kartläggning 1988 har en rad frågor ställts till Pliktverket, Riksförsäkringsverket, SCB, Konsumentverket och andra myndigheter för att få fram aktuella sifferuppgifter belyser situatiosom nen bland de värnpliktiga och vapenfria genomgått grundutsom bildning under de senaste åren.

e. Vid sju endagarsbesök utbildningsorter Kungsängen,

Såtenäs, Karlskrona, Göteborg, Boden, Hässleholm, Arlanda har

några frågor kring de totalförsvarspliktigas sociala och ekonomiska situation diskuterats med förtroendevalda representanter för de totalförsvarspliktiga och med deras befäl. Huvudsyftet med dessa besök var dock att samla ett grundmaterial för utvärderingen av hur de totalförsvarspliktigas medinflytande fungerar i praktiken.

För att få drogproblematiken belyst har utredningen engagerat fil kand Jonas Hartelius generalsekreterare vid Svenska Carnegie Institutet.

g. Flera undersökningar, som berör totalförsvarspliktiga och deras förhållanden under åren efter 1988, har studerats och relevant information ur dessa ingår i utredningens basmaterial.

B. Det andra utredningsuppdrag, ska klart till den 1 dec som vara 1995, är en utvärdering av hur de totalförsvarspliktigas medinflytande fungerar. Endagarsbesöken vid sju utbildningsorter har gett det mesta av basmaterialet för denna utvärdering. Metoden var att diskutera hur reglerna för medintlytandet tillämpas i praktiken dels med de totalförsvarspliktigas förtroendevalda dels med deras utbildare och förbandsledningama. Vidare har synpunkter på medinflytandeverksamheten begärts från

16 Bilagor

Värnpliktsrådet, Civilpliktsrâdet, Försvarsmakten, Statens Räddningsverk, Svenska Ofñcersförbundet och Ofñceramas Riksförbund.

C. För att konkretisera beskrivningen av den sociala och ekonomiska situationen under grundutbildningen intervjuas några totalförsvarspliktiga modell 1995. Dessa snabbporträtt blir naturligtvis ingen heltäckande gruppbild, men de hjälper till att verklighetsförankra utvärderingens generaliserande resonemang. Den genomsnittlige totalförsvarspliktige finns inte, men de ca 30 000 som i år genomgår minst 7,5 månaders grundutbildning inom totalförsvaret har mycket gemensamt.

Statens 1995

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Ett renodlatnäringsförbud.N. 40. Älvsäkerhet. K. . Arbetsföretag En ny möjlighet för arbetslösa. A. 41. Allmän behörighetför högskolestudier.U. . - Grön diesel miljö- ochhälsorisker.Fi. — 42. Framtidsanpassad Gotlandstrafik.K. . Längtidsutredningen1995.Fi. 43. SambandetRedovisning Beskattning.Ju. . - Värdenssvåraval. 44. Aktiebolagetsorganisation.Ju. . slutbetänkande Prioriteringsutredningen.S. av 45. Grundvattenskydd.M.

Muskövarvetsframtid. Fö. 46. Effektivarestyrningoch rättssäkerhet . Obligatoriskaarbetsplatskontakter för arbetslösa.A. i asylprocessen. A. . Pensionsrättigheter och bodelning.Ju. 47.Tvángsmedelenligt 27 och 28 kap. RB . Fullt ekonomisktarbetsgivaransvar.Fi. samt polislagen.Ju. ,.Översyn skattebrottslagen.Fi. av 48. EG-anpassade körkortsregler.K.

ll Nya konsumentregler.Ju. 49. Prognoser över statens inkomster och utgifter. Fi. . 12.Mervärdesskatt Nya tidpunkterför 50.Kunskapsläget på kärnavfallsomrâdet1995.M. redovisningoch betalning.Fi. 51. Elförsörjningi ofred. N.

13.Analys av Försvarsmaktens ekonomi. Fö. 52. Godtrosförvärv av stöldgods Ju.

l4. Ny Elmarknad + Bilagedel.N. S3.Samverkanför fred. Den rättsligaregleringen.Fö.

15.Könshandeln.S. 54. Fastighetsbildning en gemensam uppgift för stat — 16.Socialtarbete mot prostitutioneni Sverige.S. och kommun.M.

17.Homosexuellprostitution. S. 55. Ett samlatverksamhetsansvar för asylärenden.A.

18.Konst i offentlig miljö. Ku. 56. Förmåneroch sanktioner

19.Ett säkraresamhälle.Fö. utgifter för administration.Fi. - 20.Utan stannar Sverige.Fö. 57. Förslag om ett internationellt flygsäkerhets-

21. Staden vattenutanvatten. Fö. universiteti Norrköping-Linköping. U.

Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne. Fö. 58.Kompetensoch kunskapsutveckling om yrkes- . - 23.Brist elektronikkomponenter.Fö. roller och arbetsfält inom socialtjänsten.S.

24.GasmolnlamslårUppsala.Fö. 59. Ohälsoförsäkringoch samhällsekonomi

25. Samordnadoch integreradtågtrafik pá olika aspekter modeller, finansiering - Arlandabananoch i Mälardalsregionen.K. och incitament.S.

26. Underhállsbidragoch bidragsförskott, 60.Kvinnofrid. Del A+B. S.

Del A och Del B. S. 61.Myndighetsutövningvid medborgarkontor.C.

27. Regionalframtid + bilagor. C. 62. Ett renat Skåne.M.

28 Lagen om vissainternationellasanktioner 63. Översyn skattereglemaför stiftelseroch ideella . av en översyn. UD. föreningar. Fi. - 29.Civilt bruk av försvarets 64. Klimatförändringari trafikpolitiken. K. resurserregelverken, erfarenheter, helikoptrar. Fö. 65. Näringslivetstvistlösning.Ju.

30.Alkylat och Miljöklassning av bensin.M. 66. Polisensanvändning av övervakningskameror vid

Ett vidareutvecklarmiljöklassystemi EU. M. förundersökning.Ju. . 32.IT och verksamhetsfömyelse inom rättsväsendet. 67. Naturgrusskatt, m.m. Fi.

Förslagtill nya samverkansformer.Ju. 68. IT-kommissionensarbetsprogram1995-96.SB.

33. Ersättningför ideell skadavid personskada.Ju. 69.Betaltjänster.Fi.

34.Kompetensför strukturomvandling.A. 70. Allmärmakommunikationer för alla K. - 35. Avgifter inom handikappomrádet.S. 7l. Behörighetoch Urval. Förslagtill nya regler för

36. Förmåneroch sanktioner en samladredovisning. antagningtill Universitetoch högskolor.U. - Fi. 72.Svenskainsatserför internationellkatastrof-och

37. Vårt dagligablad stöd till svenskdagspress.Ku. flyktinghjälp. Kartläggning, analysoch förslag. - 38. Yrkeshögskolan Kvalificerad eftergymnasial Fö. yrkesutbildning.U. 73. Ett aktiebolagför servicetill universitetoch

39.Somereflections on SwedishLabourMarket högskolor m.m. U.

Policy. A. 74. Lägenhetsdata. Fi.

Några utländska forskares syn svensk 75.Svenskflyktingpolitik i globalt perspektiv.A.

arbetsmarknadspolitik.A. 76. Arbetetill invandrare.A.

Statens 1995

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

77. Röster om EU:s regeringskonferens 108.Ny ellag. N. hearingmed organisationsföreträdare, 109. Likvärdig utbildningpå lika villkor. U. debattöreroch forskare.UD. 110.Viljan att veta och viljan att förstå — 78.Den svenskarymdverksamheten. N. Kön, kompetens och den kvinnovetenskapliga 79. Vårdnad,boendeoch umgänge. JU. utmaningen högre i utbildning. U. 80. EU om regeringskonferensen 1996 11 Omvärld, säkerhet, försvar. institutionemasrapporter Frågor om EU:s andrapelareinför regerings- synpunkteri övriga medlemsländer.UD. konferensen 1996. UD. - 81. Ny rättshjälpslagoch andrabestämmelser om 112.Svensk sjöfart näring för framtiden. rättsligt bistånd.Ju. + Bilagor. K. 82. Finansieringslösningar Göteborgs- för och 1 13. Friståendegymnasieskolor.U. Dennisöverenskommelslema. K. 114. Indirekt tobaksreklam.S. 83. EU-kandidater 12 länder som kanbli EU:s 115.Ny lag om europeiska företagsråd. A. nya medlemmar.UD. 116.Jämställdhet ett mål i utvecklingssamarbetet. UD. 84. Kulturpolitikensinriktning. Ku. 117.Jordbrukoch konkurrens jordbrukets ställningi - 84.Kulturpolitikens inriktning i korthet. Ku. svenskoch europeiskkonkurrensrätt.Jo. - 85.Tjugo års kulturpolitik 1974-1994.Ku. 118.Totalförsvarspliktiga m 95. En utvärdering av de 86. Dokumentationoch socialtjänstregister.S. totalförsvarspliktigas medinflytandeoch av deras 87.Försäkringsrörelse i förändring Fi. socialaoch ekonomiska situationunder 88. Den brukademångfalden.Del l+2. Jo. gnmdutbildningen.Fö. 89.Svenskari EU-tjänst. Fi. 90. Kämavfall och Miljö. M. 91. Ett reformerat straffsystem.Del I-III. Ju. 92. EG:s arbetstidsdirektivoch desskonsekvenser för det svenskaregelsystemet.A. 93. Omprövning av statligaåtaganden.Fi. 94. Personalaweckling, utbildningoch beskattning. Fi. 95. l-lälsodataregister Várdregister. S. - 96.Jordensklimat förändras. En analys av hotbild och globalaätgärdsstrategier.M. 97.Miljöklassning av snöskotrar.M. 98. 1990-talets bostadsmarknad en förstautvärdering.N. - 99. SMHI:s verksamhetsformK. 100.Hållbar utvecklingi landetsfjällomráden.M. 101.Ett utvidgat EU möjligheteroch problem. Sammanfattning av en hearingi augusti1995. UD. 102.MedborgarnasEU — frihet och säkerhet Frågor om unionenstredjepelare inför regeringskonferensen1996.UD. 103.Föräldrari självförvaltandeskolor. U. l04.Skatteref0rmen1990-1991.En utvärdering.Fi. 105.Konkurrens i balans. Åtgärderför ökad konkurrensneutralitetvid offentlig prissättning m.m. N. 106. Rapporteringsskyldighet för revisoreri finansiella företag. Fi. 107.Avbytarverksarnhetens organisationoch finansiering.Jo.

Statens offentliga utredningar

1995 Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Brist elektronikkomponenter.[23]

IT-kommissionensarbetsprogram1995-96.[68] GasmolnlamslárUppsala.[24]

Civilt bruk av försvarets resurser- Justitiedepartementet regelverken,erfarenheter,helikoptrar. [29]

Pensionsrättigheter och bodelning.[8] Samverkanför fred. Den rättsligaregleringen.[53]

Svenskainsatserför internationellkatastrof-och Nya konsumentregler.[ll] IT och verksamhetsförnyelse inom rättsväsendet. tlyktinghjälp. Kartläggning,analysoch förslag. [72]

Förslagtill Totalförsvarspliktiga 95. En utvärdering m av de nya samverkansformer.[32] totalförsvarspliktigasmedinflytandeoch av deras Ersättningför ideell skadavid personskada.[33] socialaoch ekonomiskasituationunder SambandetRedovisning Beskattning.[43] grundutbildningen.[118] Aktiebolagetsorganisation.[44]

Tvángsmedelenligt 27 och 28 kap. RB

Socialdepartementet

samt polislagen.[47] Godtrosförvärv stöldgods [52] Várdenssvåraval. av Näringslivetstvistlösning.[65] slutbetänkande Prioriteringsutredningen.[5] av

Polisensanvändning övervakningskameror Könshandeln.[15] av vid Socialtarbete mot prostitutioneni Sverige.[16] förundersökning.[66] Vårdnad,boendeoch umgänge.[79] Homosexuellprostitution. [17]

Underhállsbidragoch bidragsförskott, Ny rättshjälpslagoch andrabestämmelserom rättsligt bistånd.[81] Del A och Del B. [26]

Ett reformeratstraffsystem.Del l-III. [91] Avgifter inom handikappomrâdet.[35]

Kompetensoch kunskapsutveckling om yrkes- -

Utrikesdepartementet roller och arbetsfältinom socialtjänsten.[58]

Lagen Ohälsoförsältringoch samhällsekonomi om vissainternationellasanktioner olika aspekter modeller, finansiering en översyn.[28] - - Röster EU:s regeringskonferens och incitament.[59] om Kvinnofrid. Del A+B. [60] - hearingmedorganisationsföreträdare, debattörer Dokumentationoch socialtjänstregister.[86] och forskare.[77] EU Hälsodataregister Vârdregister.[95] om regeringskonferensen 1996 - Indirekt tobaksreklam.[114] - institutionernasrapporter

- synpunkteri övriga medlemsländer.[80]

Kommunikationsdepartementet

EU-kandidater 12länder som kanbli EU:s medlemmar.[83] Samordnadoch integreradtågtrafik nya Ett utvidgatEU möjligheteroch problem. Arlandabananoch i Mälardalsregionen.[25] - Sammanfattning Älvsäkerhet.[40] av en hearingi augusti1995.[101] Framtidsanpassad Gotlandstrañk.[42] MedborgarnasEU - frihet och säkerhet Frågor EG-anpassade körkortsregler. [48] om unionenstredjepelareinför regeringskonferensen1996. [102] Klimatförändringari trañlcpolitiken.[64]

Omvärld, säkerhet,försvar. Allmännakommunikationer för alla [70] - Frågor Finansieringslösningar för Göteborgs-och om EU:s andrapelareinför regerings- Dennisöverenskommelsema. [82] konferensen1996. [lll] Jämställdhet mål i utvecklingssamarbetet. SMHI:s verksamhetsform[99] ett [116] Svensksjöfart näringför framtiden. -

Försvarsdepartementet + Bilagor. [112]

Muskövarvetsframtid. [6]

Finansdepartementet

Analys av Försvarsmaktens ekonomi. [13] Ett säkraresamhälle.[19] Grön diesel miljö- och hälsorisker.[3] -

Utan stannar Sverige.[20] Léngtidsutredningen1995.[4]

Staden vattenutanvatten. [21] Fullt ekonomisktarbetsgivaransvar.[9] Översyn skattebrottslagen.[10] Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne.[22] av

1995 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Mervärdesskatt Nya tidpunkterför Effektivarestyrning och rättssäkerhet redovisningoch betalning. [12] i asylprocessen. [46] Förmåner och sanktioner en samladredovisning. [36] Ett samlat verksamhetsansvar för asylärenden.[55] - Prognoseröver statens inkomster ochutgifter. [49] Svensk flyktingpolitik i globalt perspektiv. [75] Förmåner och sanktioner Arbetetill invandrare.[76] utgifter för administration.[56] EG:s arbetstidsdirektivoch dess konsekvenser för - Översyn av skattereglemaför stiftelser och ideella det svenska regelsystemet.[92] föreningar. [63] Ny lag om europeiska företagsrád.[115] Naturgrusskatt,m.m. [67] Kulturdepartementet Betaltjänster. [69] Lägenhetsdata. [74] Konst i offentlig miljö. [18] Försäkringsrörelsei förändring [87] Värt dagligablad Pstödtill svensk dagspress.[37] - Svenskari EU-tjänst. [89] Kulturpolitikens inriktning. [84] Omprövning av statligaåtaganden.[93] Kulturpolitikens inriktning i korthet. [84] - Personalawockling,utbildningoch beskattning.[94] Tjugo års kulturpolitik 1974-1994.[85] Skattereformen1990-1991.En utvärdering. [104] Rapporteringsskyldighet för revisorer i finansiella Näringsdepartementet

företag. [106] Ett renodlat näringsförbud.[1] Ny Elmarknad + Bilagedel. [14] Utbildningsdepartementet Elförsörjning i ofred. [51] Yrkeshögskolan Kvalificerad eftergymnasial Den svenskaRymdverksamheten. [78] yrkesutbildning.[38] 1990-talets bostadsmarknad Allmän behörighet för högskolestudier.[41] en förstautvärdering.[98] - Förslag ett internationellt flygsäkerhets- Konkurrensi balans. Åtgärder för ökad om universitet i Norrköping-Linköping.[57] konkurrensneutralitetvid offentlig prissättning m. m. Behörighetoch Urval. Förslagtill nya regler för [105] antagning till Universitetoch högskolor. [71] Ny ellag. [108] Ett aktiebolag för service till universitet och [73] Civildepartementet högskolorm.m. - Föräldrar i självförvaltandeskolor. [103] Regional framtid + bilagor. [27] Likvärdig utbildning lika villkor. [109] Myndighetsutövning vid medborgarkontor. [61] Viljan att veta och viljan att förstå - Kön, kompetensoch den kvinnovetenskapliga Miljödepartementet utmaningeni högre utbildning. [110] och Miljöklassning bensin. [30] Alkylat av Friståendegymnasieskolor. [113] Ett vidareutvecklat miljöklassystem i EU. [31]

Grundvattenskydd.[45] Jordbruksdepartementet Kunskapsläget kämavfallsomrâdet1995. [50] Den brukade mångfalden.Del 1+2. [88] Fastighetsbildning uppgift för stat - en gemensam Avbytarverksamhetens organisationoch och kommun. [54] finansiering.[107] Ett renat Skåne.[62] Jordbruk och konkurrens jordbruketsställning i Kämavfall och Miljö. [90] svenskoch europeiskkonkurrensrätt. [117] Jordensklimat förändras.En analys av hotbild och globala átgärdsstrategier.[96] Arbetsmarknadsdepartementet Miljöklassning av snöskotrar. [97] Arbetsföretag En ny möjlighetfiir arbetslösa. [2] Hållbar utvecklingi landets tjällorrtráden. [100] - Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa. [7] Kompetens för strukturomvandling. [34] Some reflections on SwedishLabour Market Policy. [39] Någrautländska forskares syn svensk arbetsmarknadspolitik. [39]