Totalförsvarspliktiga m95

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Totalförsvarspliktiga

om95

1996:18 Betänkande

av Utredningen om de totalförsvarspliktigas sociala och ekonomiska

situation m.m. U.T.S.

I K F

73a:

ä .

Öga

Krim i

Statens offentliga utredningar

1996:18 Försvarsdepartementet

Totalförsvarspliktiga

m95

Förslag om jobb/studier efter muck,

bostadsbidrag, dagpenning, försäkringar

Betänkande av Utredningen om totalförsvarspliktigas

sociala och ekonomiska situation Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas frân Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes. Offentliga Publikationer. uppdrag av Regeringskansliets törvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför, Statsrâdsberedningen. 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställashos: Regeringskanslietsförvaltningskontor Arkiv- och informationscnheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-405 24 81

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-20176-3 Stockholm 1996 ISSN 0375-25OX

SOU 1996: 18 Missiv 1

Till statsrådet och chefen

för

Försvarsdepartementet

Regeringen bemyndigade den 6 april 1995 Dir.l995:6l chefen

för Försvarsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med

uppgift att göra en utvärdering av de totalförsvarspliktigas

ekonomiska och sociala situation m.m.

Försvarsministern förordnade undertecknad att särskild vara utredare i Utredningen Fö 1995:05 om totalförsvarspliktigas sociala och ekonomiska situation m.m. och Jonas Hjelm att vara sekreterare i utredningen. Som sakkunnig förordnades Björn Janson och som experter Maria Wennerberg, Ingela Holmberg, Gösta

Sandgren till 1995-07-01, Marianne Waller, Lena Schröder,

Ronnie Nilsson, Joacim Olsson och Mathias Bohman från 1995- 07-01.

Kommittedirektiven återges i bilagor till detta betänkande.

Utredningen har i betänkandet SOU 1995:118 utvärderat de total-

försvarspliktigas medinflytande och deras sociala och ekonomiska

situation under grundutbildningen.

I föreliggande betänkande lämnas förslag som berör de totalför-

svarsspliktigas möjligheter till arbete eller studier efter utryckning-

en, deras bostadsbidrag, dagpenning och törsäkringsskydd.

2 Missiv SOU 1996: 18

Utredningen har utöver aktiv medverkan den sakkunnige och en av

haft information och synpunkter från en

experterna stor nytta av

rad myndigheter och organisationer. Avsnittet om försäkringsskyd-

det har i huvudsak utarbetats försvarsjurist Hans Thormar vid av Försvarsmakten Högkvarteret. För redovisning i övrigt för hur en utredningen arbetat hänvisas till SOU 1995:118.

Ett genomförande utredningens viktigaste förslag skulle

av innebära

pliktpersonalens möjligheter till arbete eller studier direkt efter

att -

utryckningen förbättras,

handläggningen bostadsbidragen förbättras och kvalifika- - att av tionskraven vid eget boende skärps,

pliktpersonalen får enhetlig dagpenning, lika för alla samt

- att en

de skadas under plikttjänstgöring får full ersättning i form

- att som

sjukpenning och sjukvárdskostnader.

av

Stockholm den 1996

Sture Ericson / Jonas Hjelm

SOU 1996: 18

INNEHÅLL

1 Sammanfattning 5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Jobb/studier efter muck 5 . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.2 Bostadsbidraget under grundutbildningen 6

. . . . . . 1.3 Dagpenning till totalförsvarspliktiga 8 . . . . . . . . .

1.4 Pliktpersonalens försäkringsskydd 8

. . . . . . . . . . 1.5 Vad kostar förslagen 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Jobb/studier efter muck ll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Uppdraget 11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Vad händer efter muck ll . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.1 Besvärligt efter en månad ll . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.2 ZO-áringar mest utsatta 12 . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3 Inga särskilda åtgärder 13 . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4 Ungdomars etablering arbetsmarknaden 14 . . . . . 2.5 Nordiska paralleller 16 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.5.1 Danmark 16 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.5.2 Norge 18 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.6 Vem har ansvaret 20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.7 Nämnden för personalvård för total försvarspliktiga 22

2.8 Några förslag till åtgärder 23 . . . . . . . . . . . . . . . 2.8.1 Koncentrerade individrelaterade insatser 23 . . . . . . 2.8.2 Platsautomat regementet 25 . . . . . . . . . . . . . . .

2 INNEHÅLL sou 1996: 18

Arbetsmarknadskonsulenter vid FM/HKV och ÖCB 26 2.8.3

2.8.4 KAS direkt efter muck 27 . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.8.5 Grundutbildningens meritvärde 28 . . . . . . . . . . . . 2.9 Kostnader 28 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3 Bostadsbidraget 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Uppdrag och bakgrund 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Bostadsbidragets regler förr och 34 nu . . . . . . . . . 3.2.1 Regler fram till år 1978 35 . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.2 Efter år 1978 37 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.3 Efter år 1991 37 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Förordningen 38 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.1 Information 39 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 3.3.2 Mer tick bostadsbidrag 40 än varannan . . . . . . . . . 3.4 Betalningsförmåga 41 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4.1 Föräldraboende 41 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 3.4.2 Eget boende 42 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4.3 Förtroendevalda bekräftar 42 . . . . . . . . . . . . . . . 3.5 Kvalitikationstiden 43 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5.1 Dagens regler 43 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5.2 till noll månaden... 44 Från sex . . . . . . . . . . . . . 3.5.3 till månaders kvalitikationstid 46 tre . . . . . . . . 3.6 Särskilda skäl 47 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.6.1 Skäl enligt förordningen 48 . . . . . . . . . . . . . . . . 3.6.2 RFV:s Allmänna råd 49 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.6.3 Regeringsrätten "särskilda skäl" 50 om . . . . . . . . . 3.7 Avräkningsregler 52 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.7.1 Nu gällande avräkningsregler 52 . . . . . . . . . . . . . 3.7.2 Värnpliktsrådets förslag till förändring 53 . . . . . . .

sou 1996:18 INNEHÅLL 3

3.8 Utredningens bedömningar och förslag 54 . . . . . . . 3.8. Betalningsförmága 54 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 3.8.2 Kvaliñkationstiden 55 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.8.3 Särskilda skäl 56 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.8.4 Avräkningsregler 57 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.8.5 Bostadsbidrag efter utryckningen. 58 . . . . . . . . . . 3.8.6 Kostnadstillägg 59 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.8.7 Övriga bedömningar 59

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 Dagpenning till totalförsvarspliktiga 65

. . . . . . . . . . . . . 4.1 Uppdraget 65 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Bakgrund 66 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.1 Nuvarande dagpenning 66 . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.2 Utbetalningssystemet 67 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.2.3 Fast dagpenningbelopp 69

. . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.4 ÖCB, RFV och TPV föreslår 70 . . . . . . . . . . . . . 4.3 Argumenten i korthet 71 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.1 Varför ändra dagens system 71 . . . . . . . . . . . . . 4.3.2 Fast belopp bättre än belopp baserat inkomstin-

tervall 73 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4 Kostnader 74 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.5 Utredningens bedömningar 76 . . . . . . . . . . . . . . . 4.5.1 Genomför KATJA-utredningens förslag 76 . . . . . . . 4.5.2 Fem andra alternativ har prövats 78 . . . . . . . . . . . 4.5.3 Ekonomiskt stöd 80 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.5.4 Frivilligorganisationernas dagpenningar 80 . . . . . . . 4.5.5 Genomförande 81 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

4 INNEHÅLL sou 1996: 18

5 Pliktpersonalens försäkringsskydd 83 . . . . . . . . . . . . . . . 5.1 Uppdraget 83 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Gällande regler 83 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.1 Lagar från 1970-talet 83 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.2 Efter ljuli 1993 84 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.3 Ersättning för faktisk inkomstförlust i bl.a. trafik-

skador 85 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 5.2.4 Utan inkomst 85 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.5 Sjukvardskostnader 86 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.6 Ingen särbehandling 86 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.2.7 Typfall 87

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3 Utredningens bedömningar och förslag 88 . . . . . . . 5.3.1 Ersättning för merrisk 88 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.2 Kostnader 89 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.3 Underlag för beräkningen 90 . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilagor:

Kommittédirektiv 93 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förslag till författningsändringar 105 . . . . . . . . . . . . . . .

SOU 1996: 18 Sammanfattning 5

l

Sammanfattning

Utredningen lämnade i november 1995 en utvärdering av de

totalförsvarspliktigas medintlytande och av deras sociala och

ekonomiska situation under grundutbildningen i betänkandet SOU 1995:118.

Enligt direktiven och ett tilläggsdirektiv har utredningen att senast

I mars 1996 dessutom lämna förslag i följande fyra ärenden.

1 J obb/studier efter muck

l SOU 1995:118 textavsnitt 4.10 Vad händer efter muck redovisas den snabba försämring av ungdomars arbetsmarknad som inträffat under l990-talet.

l föreliggande betänkande lämnas ytterligare bakgrundsinformation. Vidare redogörs för vad man i Danmark och Norge har gjort för att göra det lättare för pliktpersonalen att efter grundutbildningen komma på arbetsmarknaden.

Utredningens förslag till åtgärder är i korthet följande.

6 Sammanfattning SOU 1996: 18

Med frågeformulär redan vid inryckningen och en kort ett intervju identifieras de totalfáirsvarspliktiga som behöver särskilt

stöd. Hela grundutbildningstiden kan sedan utnyttjas för individuel-

åtgärder med sikte jobb eller studier direkt efter utryck-

ningen.

Platsautomater med telefon bör finnas ett 30-tal utbildningsställen, så de totalförsvarspliktiga själva aktivt kan söka jobb att eller utbildningsplats.

Tre arbetsmarknadskonsulenter knyts till personalavdelningen

vid Försvarsmakten/Högkvarteret med huvuduppgift att främja ett smidigt samarbete mellan förbanden och arbetsförmedlingarna.

4. Den pliktpersonal inte lyckas arbete eller studieplats

som inom 30 dagar efter muck bör ha möjlighet att kontant arbetsmarknadsstöd KAS i stället för socialbidrag.

Ett individuellt tjänstgöringsbetyg efter fullgjord grundutbildning

bör redovisa utbildningens innehåll och dess värde pá den civila arbetsmarknaden.

1.2 Bostadsbidraget under grundutbild-

ningen

Utredningsuppdraget föranleddes skrivelse från Älvsborgs

av en läns allmänna försäkringskassa. l SOU 1995:118 textavsnitt 4.6

SOU 1996: 18 Sammanfattning 7

Chans till eget boende ges en allmän bakgrund.

l föreliggande betänkande redovisas hur bostadsbidragsystemet

vuxit fram och förändrats.

Utredningen föreslår i korthet följande åtgärder.

Den som söker bostadsbidrag för eget boende ska förutom att

han/hon haft bostaden under minst tre månader före inryckningen

också kunna visa att det funnits ekonomisk förmåga att betala för det egna boendet.

Riksförsäkringsverket bör inför nästa utgåva av "Allmänna råd"

till försäkringskassorna i samråd med personalkonsultenter inom

Försvarsmakten söka finna lösningar problem uppstått vid som

bedömningen av särskilda skäl.

De avräkningsregler som gäller för den som har extrainkomster under grundutbildningen bör baseras på hela tjänstgöringstiden och inte som nu på enskilda månader.

Bostadsbidrag bör utgå under 30 dagar efter utryckningen om

grundutbildningen varat minst 61 dagar f minst 120 dagar.

n

De missförhållanden vid handläggningen bostadsbidragsären-

av den som påtalats bör föranleda granskning Riksrevisionsveren av ket.

8 Sammanfattning SOU 1996: 18

1.3 Dagpenning till totalförsvarspliktiga

ÖCB Riksförsäkringsverket

Överstyrelsen för civil beredskap och

RFV har efter grundligt utredningsarbete, där även företrädare ett Överbetälhavaren ÖB, Statens för Värnpliktsverket VPV, räddningsverk SRV, Riksrevisionsverket RRV och Riksskatte-

verket RSV ingått, föreslagit att dagpenning till

gemensamt

pliktpersonal i framtiden utbetalas med ett enhetligt belopp, lika för

alla, i stället för att relateras till sjukpenninggrundande

som nu inkomst.

I föreliggande betänkande utvärderas detta förslag. Ett genomföran-

de rekommenderas.

1.4 Pliktpersonalens försäkringsskydd

År 1993 gjordes vissa förändringar i det allmänna försäkringsskyd-

det kom försämra iktpersonalens försäkringsskydd. Dessa

som att försämringar drabbade även vanliga arbetstagare pá liknande sätt.

Utredningen redovisar omständigheter som motiverar dess förslag

de skador drabbar pliktpersonalen bör ersättas samma

att som före den l juli 1993. sätt som

SOU 1996: 18 Sammanfattning 9

1.5 Vad kostar

förslagen

Ett genomförande av utredningens förslag i avsnittet Jobb/studier efter muck medför kostnader enligt följande. Tre arbetsmarknadskonsulenter vid Högkvarteret kostar årligen ca 3 miljoner kr. Kostnaderna för ett 30-tal platsautomater och deras drift bör i

princip enligt utredningens uppfattning belasta AMS. Uppställandet

av platsautomater måste dock bygga lokala överenskommelser.

Nettokostnaden för KAS i stället för socialbidrag under två

månader beror på hur många som trots aktiva insatser ändå drabbas av arbetslöshet efter muck.

samhällsekonomiskt bör de åtgärder som föreslås för att undvika arbetslöshet efter muck kunna ge ett betydande överskott.

De föreslagna förändringarna i pliktpersonalens försäkringsskydd

kan komma att kosta omkring 300 000 kr årligen.

De förändringar som föreslås i dagpenningsystemet sparar enligt

KATJA-utredningen 6,4 miljoner kr årligen i administrationskostnader. Den föreslagna fasta dagpenningen 500 kr innebär en kostnadsökning med 20 miljoner kr vid antal tjänstgöca samma ringsdagar som år 1994. Antalet dagar blir troligen lägre i framtiden. Nettokostnadsökningen kan antas bli 10 till 15 miljoner kr.

De förändringar som föreslås i bostadsbidragssystemet kan komma

att leda till årliga besparingar minst 20 miljoner kr.

Jobb/studier efter muck 11

2 Jobb/ studier efter muck

2. 1

Uppdraget

"Utredaren skall kartlägga hur den totaltörsvarspliktiges situation

på arbetsmarknaden ser ut efter avslutad tjänstgöring och föreslå

hur den som fullgör plikttjänstgâiring lättare skall komma i arbetslivet eller andra åtgärder."

2.2 Vad händer efter muck

2.2.1 efter

Besvärligt en månad

Utredningen har i betänkandet SOU 1995:118 i avsnittet 4.10. Vad händer efter muck redovisat utvecklingen under 1990-talet

på den arbetsmarknad som möter de totalförsvarspliktiga efter

avslutad grundutbildning.

Manga totalförsvarspliktiga har under grundutbildningen

senare år känt oro för att hamna i arbetslöshet efter muck.

12 Jobb/studier efter muck SOU 1996: 18

den inte har något arbete att till eller inte har någon För som

studieplats för eftergymnasial utbildning kan den privatekonomiska

bli besvärlig. Utryckningsbidraget är 4 000 kr och

situationen bostadsbidraget upphör 30 dagar efter muck. Eftersom KAS arbetsmarknadsstöd kan utgå först fem månader efter

kontant

muck återstår bara söka socialbidrag, om inget annat kan att ordnas.

2.2.2 ZO-åringar mest utsatta

Något aktuellt statistiskt material specifikt beskriver arbets-

som

marknadsläget för 20-åriga män under tiden efter avslutad grundut-

bildning finns inte.

Utredningens ñl dr Lena Schröder har sammanställt data expert illustrerar hur arbetsmarknaden för män i 20-årsåldern som utvecklats under senare år.

redovisning perioden 1980-1994 visar på en dramatisk En av ökning arbetslösheten från år 1990. Arbetslösa i procent av av ökade från 4 % till 20 %. Denna stora ökning befolkningen ca ca

lika drastisk nedgång i andelen sysselsatta. För 20-

motsvaras av en

åringar minskade således sysselsättningen från 74 % av befolk-

ningen år 1989 till endast 39 % år 1993. Denna nedgång bromsades upp under 1994.

SOU 1996: 18 Jobb/studier efter muck 13

Det förefaller också män i åldersintervallet 20 22 som om unga år har varit mer utsatta för arbetslöshet än de något yngre och något äldre.

lnvandrarungdomar är särskilt utsatta. Arbetslöshetstalen för män

16 24 år var nästan dubbelt så hög bland utländska medborgare. -

Under tid i gare lågkonjunkturer drabbade långtidsarbetslöshet enbart

den äldre arbetskraften, dvs. de över 55 år. Under 1990-talet har

åldersgruppen 20 24 år haft den högsta andelen långtidsarbets-

lösa, ett förhållande som inte uppmärksammats i den offentliga debatten.

2.3 Inga särskilda

åtgärder

Den arbetsmarknad möter efter muck har drastiskt som som synes försämrats under l990-talet. Detta sammanfaller med den starka ökningen av den allmänna arbetslösheten. Några särskilda åtgärder

för att bistå ungdomar när de avslutat längre grundutbildning har

inte vidtagits. De har haft tillgång till stöd alla andra

samma som ungdomar.

En normal rutin har varit att pliktpersonalen några veckor före utryckningen fått information om läget på arbetsmarknaden av personal från arbetsmarknadsverket. Vid del förband har en

arbetsmarknadsdagar arrangerats då även företag presenterat sin

verksamhet. Enligt vad utredningen erfarit har vid tre förband

14 Jobb/studier efter muck

pliktpersonalen haft tillgång till en platsautomat och telefon.

Pliktpersonalen har före utryckningen möjlighet att ledigt för att

uppsöka arbetsgivare, arbetsförmedling eller skola den mån verksamheten inte lägger särskilda hinder i vägen".

arbetsmark-

2.4 Ungdomars etablering på

naden

Till den allmänna bakgrunden för 20-åringars svårigheter

arbetsmarknaden kan fogas ytterligare några observationer baserade

på Ungdomars etablering arbetsmarknaden från femtiotal till nittiotal, Lena Schröder, 1995.

Eftersom 1990-talets ungdomar går längre i skola sker deras debut arbetsmarknaden Det betyder att bara en liten senare.

minoritet ungdomarna har ett fast arbete innan de rycker till

av grundutbildning.

Ungdomsarbetslösheten är konjunkturkänsli Under perioder mer g. -

när sysselsättningen minskar är det självfallet svårare för nytillkom-

mande hitta arbete. Ungefär femte 20-åring har drabbats av att var arbetslöshet under 90-talet.

Arbetslivserfarenhet har fått ökad betydelse för möjligheten att

- en

ett kvalificerat arbete, vilket naturligtvis är negativt för unga

Jobb/studier efter muck 15

arbetssökande. Frånvaron från arbetsmarknaden under längre grundutbildning inom totalförsvaret minskar möjligheten att skaffa sig arbetslivserfarenhet.

Ungdomar har i betydligt högre och ökande utsträckning än vuxna okvaliñcerade arbeten. Eftersom risken att bli arbetslös ökar

kraftigt för de ungdomar som har ett okvalificerat arbete är det

troligt att den växande ungdomsarbetslösheten till viss del sammanhänger med karaktären hos ungdomsjobben.

De traditionella lärlingssystemen i vissa länder framhålls

- ofta som

effektiva inträdesbiljetter på arbetsmarknaden. Fördelen med

lärlingssytem är att de påverkar såväl kostnaden för ung arbetskraft

som lärlingsutbildningens innehåll. Dessa lärlingssystem är

förankrade i sina länders institutioner och går inte att kopiera från ett land till ett annat. Det kan däremot stort intresse vara av att ta tillvara erfarenheterna från gymnasiereformen i grannlandet Norge, som nyligen förlängt gymnasieskolans yrkesinriktade linjer med ett

till två års lärlingsuthildning. De norska erfarenheterna

kan vara av relevans inte enbart för gymnasieskolans utformning utan även för

inriktningen av arbetsmarknadspolitiken för arbetslösa ungdomar.

16 Jobb/studierzqfter muck

2.5 Nordiska paralleller

2.5.1 Danmark

Efter partipolitisk uppgörelse försvaret forsvarsforliget i en om november 1992 etablerades job- og uddannelseskonsulentorden

ning JUDO för att främja sysselsättning och utbildning bland

utryckande pliktpersonal. Försvarsbudgeten tillfördes extra medel

1993-95 uppgått till 3,5 miljoner dkr årligen för pliktpersonasom

len. Parallellt har anslagits 2 miljoner dkr per år i samma syfte för

anställd personal tvingas lämna försvaret. som

Från 1 juli 1993 anställdes 16 jobb- och utbildningskonsulenter fördelade 8,5 ärsarhetsverken. Deras uppgift har varit att arbeta enligt ett S-punktsprogram: Orientera pliktpersonalen om JUDO. 2. Samla information betydelse för de enskilda värnpliktiga när av de söker jobb och utbildning. Gruppinformation för värnpliktiga med likartad utbildningsbakgrund. Individuell vägledning för enskilda värnpliktiga utgående från vederbörandes förutsättningar och önskemål om jobb och egna utbildning. Medverka i utvärdering av JUDO.

Från 1 januari 1995 gäller delvis nya riktlinjer bl.a. genom att

Jobb/studier efter muck 17

åtgärderna för pliktpersonal och anställd personal integrerades och ökade personalresurser lokalt såväl centralt tillfördes JUDO. som

Syftet med JUDO är att motivera den enskilde klienten att själv

aktivt söka utbildning eller arbete och öka kunskapen om hur detta görs med störst framgång. Det handlar således inte om att fungera som arbetsförmedling. Den uppgiften förutsätts skötas de lokala av

förmedlingskontoren.

J UDO är fortfarande försöksverksamhet. Den bedöms hittills ha en fungerat tillfredsställande. En utvärdering effekterna pågår. I av en ny försvarsöverenskommelse i december år 1995 förlängdes JUDO till år 1999 med ett samlat årligt anslag 5.5 miljoner dkr.

l en broschyr sept 1995 till inryckande danska värnpliktiga

presenteras JUDO följande sätt:

"Vid tjänstgöringsstället finns jobb- och utbildningskonsulenter. Där kan du t.ex. hjälp med att formulera platsansökan eller en med att fylla i ansökningsblankett för någon utbildning. Kort en efter inryckningen kommer konsulenten själv att upplysa vad om han/hon kan erbjuda. l god tid före utryckningen ska du också tänka på dina framtida

jobb- och utbildningsmöjligheter.

Jobb- och utbildningskonsulenterna kan bistå och vägleda dej med att ta reda på vilka kvalifikationer du redan har, att ta reda på vilken utbildning eventuellt är nödvändig för - som att du ska jobb efter utryckningen, att utforma ansökningar om jobb eller utbildning - m m

18 Jobb/studier efter muck

Som jobb- eller utbildningssökande är det nödvändigt att själv arbeta aktivt och målmedvetet. Konsulenterna ger dej hjälp till självhjälp. "

2.5.2 Norge

Försvarsminister Jörgen Kosmo lade ijuni 1993 fram en Ti-punkts

handlingsplan mot ledighet blant dimitterte soldater. Till följd av

omorganisationen det norska försvaret kallas allt färre in till av

grundutbildning. Det är därför viktigt att värnplikten inte av den

enskilde uppfattas ett handikapp. Arbetslösheten bland som

utryckande värnpliktiga var över 20 procent.

Följande punkter ingår i handlingsplanen:

Tiden för grundutbildning till skol- och studieår.

anpassas 2. Skyddet mot att bli uppsagd stärks.

Grundutbildningen ger poäng vid ansökan om plats vid högre

utbildning.

Erbjudanden efter avslutad grundutbildning.

Arbetsmarknadsutbildning före grundutbildningen.

Praktikplatser för värnpliktiga inom försvaret. Grundutbildningen görs meriterande arbetsmarknaden. Uppföljning lokal arbetsförmedling. av

Vuxenutbildning inom försvaret rådgivning jobbsökarkurs.

- -

10. Bättre information om möjligheten till kompetenshöjning.

Några kommentarer till punkter speciell relevans för den

av svenska situationen:

SOU 1996: 18 Jobb/studier efter muck 19

Punkt lnryckningarna planeras sä att 70 procent de nu ca av värnpliktiga inte missar än ett skol- eller studieår. De har mer som 12 månaders grundutbildning rycker under sommaren. De som har 9 eller 6 månaders grundutbildning kallas i motsvarande mån senare. Med hänsyn till försvarets behov beredskap och med av tanke att alla värnpliktiga inte söker sig till fortsatta studier efter

grundutbildningen anses 70 procent innebära att målet uppnåtts.

Punkt Vid värnpliktskongressen år 1993 meddelade försvarsmi-

nister Kosmo att plikttjänstgöringen ska poäng när söker

ge man till högre utbildning. Det visade sig att detta dock inte senare gällde vid universiteten. Dessa beslutar enligt lag själva sina om antagningsregler. Försvarsdepartementet och de värnpliktiga söker ändringar i universitetens antagningsregler.

Punkt 4. Försvaret samarbetar med arbetsmarknadsmyndigheterna

för att kunna erbjuda specialiserad yrkesutbildning till del en ungdomar som eljest blir arbetslösa vid utryckningen.

Punkt Alla får vid utryckningen ett tjenestebevis utförligt som beskriver den grundutbildning vederbörande genomgått. Det är tänkt att tjäna merit när söker jobb och det som man som som ger extrapoäng vid ansökan till högre utbildning. Ledande företrädare för näringslivet har ÖB upplysts den av om merit som genomgången grundutbildning utgör. Den ökar förmå-

gan att samarbeta och uppträda discipl inerat. Den övar självständigt

agerande kombinerat med lojalitet med givna order. Den främjar säkerhetsmedvetande och ansvarskänsla.

20 Jobb/studier ejier muck

En omfattande informationskampanj på detta tema inleddes hösten år 1994.

Det kan tilläggas att försvaret aktivt medverkar i den stora

gymnasiereform beslutades år 1994 se textavsnitt 2.4. ovan.

som Redan i slutet detta år hade 325 lärlingsplatser skapats, trots att av Forsvarssektorn genomgår neddragning av 6500 årsarbeten under en innevarande 10-årsperiod.

Ungdomsarbetslösheten i Norge har utvecklats positivt på senare

år, särskilt vid en jämförelse med det övriga Västeuropa.

2.6 Vem har ansvaret

När den ökade arbetslösheten bland utryckande pliktpersonal under

1990-talet diskuterats har det hävdats, att det uteslutande är en fråga för arbetsmarknadsverket. De som inom totalförsvaret

för grundutbildningen kan endast inbjuda personal från

ansvarar arbetsmarknadsverket att komma och lämna information. De utbildande myndigheternas ansvar för pliktpersonalen gäller bara tiden i grundutbildning och ingenting annat.

Ett sådant snävt synsätt kan bli till skada för totalförsvaret och

pliktsystemet. Pliktpersonalen bör under grundutbildningen möta

ett aktivt intresse och stöd för sina Försök att ordna arbete eller

studier efter muck. Det innebär självfallet inte att några uppgifter

överförs från arbetsförmedlingen till pliktpersonalens utbildare.

Jobb/studier efter muck 21

Grundutbildningen innebär ett stort ingrepp iden civila tillvaron

och påverkar direkt de totalfäirsvarspliktigas situation på arbetsmarknaden. De som genomgår längre grundutbildning förlorar i konkurrenskraft på en hård arbetsmarknad jämfört med jämnåriga som slipper rycka in. Civil utbildning ger mer fördelar än grundut-

bildning inom totalförsvaret vid intagning till eftergymnasial

utbildning eller vid anställning. Personliga svårigheter påverkar förmågan att tillgodogöra sig grundutbildningen. Daglig oro för att hamna i arbetslöshet efter

utryckningen kan starkt negativa återverkningar.

För den enskilde kan tiden i grundutbildning komma att upplevas inte bara som en privatekonomisk uppoffring som tar tid

från arbetsmeritering och/eller studier utan även allmänt uppfattas

som ett handikapp i konkurrensen om jobb eller studieplats.

Det är i högsta grad ett intresse för totalförsvaret att tiden i grundutbildning utnyttjas för att stärka pliktpersonalens chanser att efter utryckningen arbete eller utbildning. Totalförsvaret bör aktivt verka för att pliktpersonalen ska undgå att hamna i arbetslöshet efter muck.

De initiativ i denna sak tagits försvarets myndigheter i

som av Danmark och Norge är värda efterföljd.

22 Jobb/studier efter muck

Nämnden för för total-

2.7 personalvård

försvarspliktiga

Nämnden för personalvård för totalförsvarspliktiga, som är

sammansatt riksdagsledamöter, representanter för de fackliga av

organisationerna och berörda totalförsvarsmyndigheter, argumente-

i skrivelse till regeringen 1996-02-12 kraftfull för en rar en "positiv särbehandling " av totalförsvarspliktiga.

"Enligt nämndens uppfattning bör därför i första hand krav ställas på Arbetsmarknadsvøerket, länsarbetsnämizderrza och de lokala

arbetsförmedlingarna särskilda insatser och förtursbe-

att genom

handling till att utryckande totalförsvarspliktiga utan dröjsmål

se kan anvisas arbete, erhålla utbildning eller komma i åtnjutande av andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Detta kräver sannolikt regelärzdrirtgar. Samtidigt bör utbildningsansvariga inom totalföråläggas att i god tid före utgick/tingen kontakta arbetssvaret marknadsmyndighet för avstämning av läge och möjliga en åtgärder.

Förutom sådan positiv särbehandling skulle underlätta att en läsandet rad praktiska bekymmer för många plikttjünstav en görande, skulle den enligt nämndens uppfattning ge en psykologisk viktig signal. Den skulle uppfattas att statsmakterna särskilt som

markerade sin uppskattning av de plikttjätzstgörarzdes insatser för

totalförsvaret. Den skulle också uppfattas som att de plikttjänst-

görande ungdomsgrupp är en värdefull tillgång för

- som arbetsmarknaden och därför är värd särskilda insatser för att den

SOU 1996: 18 Jobb/studier efter muck 23

.ska/I kunna få tillträde till denna marknad.

Samhällstekoizoniiskt bör det också innebära fördelar att direkt och med aktiva åtgärder ta hand om utryckande totalfärsvarsplilctiga jämfört med att låta dessa ställa sig i kön av bidragsberoende arbetssökande.

Nämnden hemställer att regeringen i det fortsatta arbetet med

utformning och tillämpning totalförsvarsplikten beaktar vad av nämnden här har anfört. "

2.8 Några förslag till åtgärder

2.8.1 Koncentrerade individrelaterade insatser

Vid inryckningen bör varje totalförsvarspliktig fylla i ett enkelt

frågeformulär vad han/hon att göra efter utryckningen. om avser

Frågeformuläret bör inledningsvis kort förklara vad är syftet

som med frågorna och hur de lämnade uppgifterna kommer att

användas. Svaret på frågorna är integritetsskyddade.

Det bör räcka med fyra frågor:

Vilken utbildning har Du Vilken yrkeserfarenhet har Du Vilka konkreta planer har Du för studier eller arbete efter utryckningen

24 Jobb/studier efter muck

4. Vilka frågor vill Du ta upp vid ett kort samtal med en arbetsförmedlare/studierådgivare som kommer hit till förbandet

Personalavdelningen motsvarande på utbildningsstället samlar in

och sänder över de ifyllda formulären till den lokala arbetsförmed-

lingen.

En arbetsförmedlare/studieråd givare tar sedan tidigt under grundutbildningen direktkontakt med varje enskild totalförsvarspliktig. Med hjälp frågeformuläret och denna första kontakt bör det vara av möjligt att identifiera de individer har störst behov av olika som former stöd för att undvika arbetslöshet efter muck. av

Den stora fördelen med detta aktiva sökande efter problemfallen

redan tidigt under grundutbildningen är att insatserna sedan kan

koncentreras till dessa individer under den återstående grundutbild-

ningstiden.

För det helt övervägande flertalet torde det räcka att de fyller i

frågeformuläret och har ett kort samtal med arbetsförmedlarenl-

studierådgivaren. De ungdomar som genomgår grundutbildning är

även arbetsmarknadssynpunkt ett positivt urval av sin åldersur klass, vilket framgår av redovisningen i SOU 1995:118.

Utredningens förslag bygger på att samarbete kan etableras mellan utbildningsstället och den lokala arbetsförmedlingen. Enligt arbetsmarknadsdepartementet är det lokala överenskommelser som måste gälla. "Arbetsförmedlingarna är i dag hårt belastade och frågan är

om det finns resurser att arbeta förebyggande."

SOU 1996: 18 Jobb/studier efter muck 25

2.8.2 Platsautomat på regementet

Varje utbildningsstålle där ett större antal totalförsvarspliktiga genomgår grundutbildning bör förses med en platsautomat och

telefon. Antalet skulle enligt en översiktlig kalkyl bli drygt 30

automater.

Sådana platsautomater har år prövats vid förbanden i på senare Fårösund, Visby och Revinge. Varje intresserad totalförsvarspliktig har där själv kunnat söka bland utbudet av lediga jobb och välja bland olika utbildningsalternativ. Med telefonens hjälp har han sedan kunnat Gotland har betalat få mer information. Förbanden

ca 2 500 kr/månad för denna service. Erfarenheterna är mycket

positiva.

Registret över lediga platser finns även på Internet, men det är troligen en dyrare och krångligare väg att gå.

Fördelen med platsautomat är att den enskilde aktiveras att själv ta direkt kontakt och skaffa sig kunskap om olika möjligheter att få arbete eller utbildning.

En bra komplettering vore att en förmedlare/studierådgivare från den lokala arbetsförmedlingen finns tillgänglig för samtal vid platsautomaten på fasta tider förslagsvis två gånger i månaden. Detta måste bygga på lokala iverenskommelser.

Platstörmedlingsenheten vid AMS har informerat utredningen om att en ny generation platsautomater håller att tas i bruk. Dessa

26 Jobb/studier ejier muck

kan f.n. enbart placeras i arbetsförmedlingarnas nät. Det gamla platsautomatsystemet kommer att upphöra l januari 1997. AMS överväger att utveckla det nya systemet så att det även kan användas avstånd från arbetsförmedlingarna. Även det nya systemet kan nås via Internet.

Utredningen förutsätter att AMS nya platsautomater liksom de hittills använda kommer att kunna placeras även utanför arbets- förmedlingarna. Ny teknik bör inte tillåtas leda till sämre service.

2.8.3 Arbetsmarknadskonsulenter vid FM/HKV

och ÖCB

För att stadga de aktiviteter, som bedrivs på förbanden i syfte ge att motverka arbetslöshet efter muck, bör tre civilanställda arbetsmarknadskonsulenter knytas till personalavdelningen vid Försvarsmakten Högkvarteret. De bör var och en ha ett geografiskt ansvarsområde motsvarande ett militärområde.

Den främsta arbetsuppgiften blir att informera och samverka med den anställda personalen förbanden och främja ett smidigt samarbete mellan denna personal och arbetsförmedlingarna. De bör däremot inte arbeta direkt med pliktpersonalen. Deras uppdrag är att verka för att den pliktpersonal som genomgår grundutbildning får goda möjligheter att under hela tjänstgöringstiden utnyttja arbetsförmedlingen och studierådgivningen. Konsulenterna bör också samla erfarenheter och generera nya idéer och initiativ. De

Jobb/studier efter muck 27

kan exempelvis även genom kontakter med högskolorna i sina regioner söka underlätta för utryckande pliktpersonal att snabbt komma igång med studier. Danska erfarenheter av likartad verksamhet bör tas till vara.

När antalet totalförsvarspliktiga i grundutbildning växer inom den civila delen av totalförsvaret bör en arbetsmarknadskonsulent för denna pliktpersonal anställas vid ÖCB.

2.8.4 KAS direkt efter muck

Den 1 januari 1996 infördes en rad olika förändringar i arbetslöhetsersättningarna. Bland annat tog man bort möjligheten för

ungdomar att kvalificera sig i arbetslöshetsförsäkringssystemet

via totalförsvarsplikten. Detta innebär att den som inte uppfyllt

arbetsvillkoret före grundutbildningen inte har rätt till kontant arbetsmarknadsstöd KAS efter utryckningen. Är den totalförsvarspliktige däremot redan inne i en KAS-period kan man använda grundutbildningen för att kvalificera sig för en ny period. Det sitter för närvarande en utredning som ser över hela arbetslöshetsförsäkringen. Med nuvarande regler kan följaktligen en totalförsvarspliktig bli

berättigad till KAS 230kr/dag först fem månader efter utryck-

ningen.

Den som inte behöver rycka till grundutbildning kan i stället skaffa sig arbetslivserfarenhet och kan därmed vid eventuell arbetslöshet få KAS. Denna klara orättvisa skulle effektivt

28 Jobb/studier efter muck

motverkas om hela grundutbildningen fâr räknas som arbetslivserfarenhet. Av jämförbara rättviseskäl kommer grundutbildningen i framtiden att kvalificera för pensionspoäng.

Under de första 30 dagarna efter muck utbetalas bostadsbidrag och

utryckningsbidraget på 4 000 kr ger kontanta medel. Om KAS

kunde börja utbetalas redan ca en månad efter muck slipper den arbetslöse nyutryckte begära socialbidrag. Samtidigt skapas en aktiv kontakt med arbetsmarknaden. Risken för passivitet blir mindre än vid socialbidrag.

2.8.5 Grundutbildningens meritvärde

Varje totalförsvarspliktig bör vid utryckningen få ett individuellt betyg av sin kompanichef motsvarande. Detta betyg bör utformas

av Försvarsmakten/Överstyrelsen för civil beredskap i samarbete

med några arbetsgivarorganisationer.

Betygen bör bygga på de ca 950 olika befattningsbeskrivningar som finns för pliktpersonal och självfallet i möjligaste man ange utbildningens civila motsvarigheter och värde.

2.9 Kostnader

Förmedlings- och rádgivningskostnader som resulterar i kortare eller utebliven arbetslöshet genererar i allmänhet nettoinkomster för

Jobb/studier efter muck 29

staten. Kostnaderna för utredningens förslag i denna del kan översiktligt kalkyleras enligt följande.

Tryck- och distributionskonstnader för frågeformuläret bör

räknas till de reguljära utbildningskostnaderna. Arbetsinsatserna från utbildningsställets personal och från arbetsförmedlingarna bör räknas till de reguljära uppgifterna.

På Gotland har de förband som gett pliktpersonalen tillgång till

platsautomater med telefon betalat ca 2 500 kr/månaden till arbetsförmedlingen. Det kan ifrågasättas om inte den service som de ca 30 platsautomaterna innebär bör tillhandahållas av AMS. Förbanden bör självfallet svara för lämpliga lokaler och tillsyn av utrustningen.

Arbetsmarknadsdepartementet skriver i en promemoria till utredningen att platsauatomater är en bra ide, men att AMS är utsatt för hårda besparingskrav och "det är inte troligt att deras budget tillåter denna extra utgift". Mot denna bakgrund torde även i denna sak gälla att platsautomater eller inte på utbildningsstället kommer att bero på lokala överenskommelser.

Tre arbetsmarknadskonsulenter vid Högkvarteret innebär en ny utgift för Försvarsmakten som kan uppskattas till ca 3 miljoner kronor per år.

4. Kostnaderna för KAS direkt efter muck uppvägs samhällsekonomiskt till största delen av lägre kostnader för socialbidrag. Kommunerna har i dag det yttersta ansvaret för sina medborgares

30 Jobb/studien: er muck

försörjning. Det anses väsentligt att separera kommunens och statens finanser. Det är dock skattebetalare som står för samma betalningen och vad är bäst för den unge arbetslöse borde ha som prioritet. KAS direkt efter muck medför ingen väsentlig merkostnad för samhället.

Hur många kommer att behöva KAS för sitt uppehälle är

som omöjligt att beräkna. Det bestäms av situationen på arbetsmarknaden och hur effektiva de särskilda åtgärder blir som sätts för av att förhindra arbetslöshet efter muck.

Kostnaderna för betyg vid utryckningen bör räknas till

de reguljära utbildningskostnaderna.

SOU 1996: 8 l Bostadsbidrag 31

3 Bostadsbidraget

1 och bakgrund Uppdrag

Utredningen rick 1995-06-21 som tilläggsuppdrag av regeringen att se över villkoren för bostadsbidrag till totalförsvarspliktiga som genomgår grundutbildning.

Frågan hade aktualiserats genom en skrivelse till regeringen från

Älvsborgs läns allmänna försäkringskassa 1995-03-31.

"Revisionsenltetetz vid Älvsborgs läns allmänna försäkringskassa

har vid sin granskning av Familjebidrag till värnpliktiga uppmärksammat att i ca 30% av de granskade ärendena hade tjänstepliktig flyttat frän föräldraboetzdet 3-4 månader före inryckning, hälften precis 3 månader innan. Flertalet av dessa tjänsteplilctiga

gick fortfarande i skolan eller var arbetslösa, ofta utan ersättning,

när de flyttade till eget boende. Revisionsenheten kan inte se varför

inte samma krav på betalningsjörmága som vid föräldraboende kan

ställas vid jlytttzitzg till eget boende. För att minska möjligheten att

ev missbruka förmånen föreslås att 3-mánaderskravet vid egen

bostad före tjänstgöring höjs till 6 månader samt att betalningsför-

måga även finns för den egna bostaden

32 Bostadsbidrag SOU 1996: 18

Riksförsäkringsverket RFV hade yttrat sig över denna skrivelse:

" I samband med en granskning av familjebidragen har Älvsborgs

läns allmänna försäkrin gskassa kunnat konstatera att av 89 ärenden där den tjänstepliktige bott ensam eller med syskon eller kamrat hade 30% de tjänsteplikti flyttat från föräldrarna 3-4 månader av ga

före inryckningen. Flertalet av de tjänstepliktiga gick fortfarande

i skolan eller var arbetslösa, ofta utan ersättning, vid tidpunkten

för flyttningen.

För att minska möjligheten att eventuellt missbruka förmånen

föreslår försäkringskassa att kvalifikationstiden på tre månader för

den bor i egen bostad före tjänstgöring höjs till sex månader som

samt att betalningsförmåga även skall finnas för den egna bosta-

den.

Enligt 9 § p. 3 famiUebidrags/"örordnirzgen lämnas bostadsbidrag för kostnader för den bostad där den tjänstepliktige bor ensam eller tillsammans med person än make, barn som avses en annan i 8 § eller föräldrar om han vid tjänstgöringens början bott på ett

sådant sätt in minst tre månader eller om det finns särskilda skäl

för det.

Före den 1 juli l 982 fanns en bestämmelse om att en ensamstående

värnpliktig kunde få bostadsbidrag endast för kostnad för en bostad

som han haft i sex månader. Då denna kvalijikationstid slopades

fr.0.m den J juli 1982 anförde departementschefen i förarbetena bland annat följande: Om uppföljningen av de ändrade reglerna

Bostadsbidraget 33

visar en utveckling som inte är jöretzlig med sytena med de ändrade reglerna, är jag inte främmande för att föreslå regeringen

att återkomma till riksda gen med förslag till restrikti vare regler för

bostadsbidrag .

l en rapport från överbefölhavaren år 1988, Värnpliktigas sociala och ekonomiska situation, redovisas att hela 35% av de värnpliktiga hade flyttat hemifrån under den lwalijikationstid som gällde före den I juli 1982. En påtagligt stor grupp värnpliktiga hade således skajfat bostad kort tid före tjänstgöringens början.

Mellan 1 juli 1982 och den 1 januari 1992 innehöll reglerna om familjebidrag ingen bestämmelse om Iwali/ikatiotzstid för den som bor i egen bostad. Den nu gällande regeln tillkom I januari år l 992 då samtidigt administratiotzetz av familjebidragen överfördes från Försvarets civilförvaltning till Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskasxsorna.

Riksförsäkringsverket anser att det finns skäl att närmare överväga

restriktivare bidragsreglerför den som skajfar egen bostad före inryckninge/z. En så kort kvalijikationstid som tre månader kan medföra att tjänstepliktiga .ska/far sig bostad enbart för innehav under tjän.stgöringstidetz och därigenom skojar sig kortsiktig nytta av bostadsbidraget.

En tjänsteplikti g sorti bor tillsammans med förälder skall enligt 9 §

p. 2 famiüebicirczgsyörordttingen fram till tjånstgöringens början

haft ekonomisk förmåga att betala och regelbundet ha betalat för

sitt boende för att kunna få bostadsbidrag. l Riksförsäkringsverkets

34 Bostadsbidrag SOU 1996: 18

Allmänna rád 1993:12 famil/ebidrag till värnpliktiga m.fl. om rekommenderar Riksförsäkringsverket att den tjänstepliktige skall ha betalat för sig i minst tre månader i direkt anslutning till inryckningett för att det skall att han betalat regelbundet anses som för sitt boende.

Samma krav pá betalningsförmága som vid föräldraboende ställs

inte vid flyttning till eget boende. l Allmänna räd om familjebidrag

rekommenderar Riksförsäkringsverket att den tjänsteplilttige åläggs

styrka att han har kostnad för bostaden.

Riksförsäkringsverket anser att det borde finnas skäl att ställa

krav pá betalningsjförmâga vid eget boende som vid samma föräldraboettde.

Riksförsäkringsverket tillstyrker en översyn av villkoren för bostadsbidrag vid värnpliktst/änstgöring. En lösning kan vara att frågan överlämnas till den utredning som til/satts med uppgift att genomföra utvärdering de totalförsvarspliktigas ekonomiska en av och sociala situation under grundutbildningen

3.2 regler förr och Bostadsbidragets nu

De första familjettnderstödsförordningarna för freds- och krigsför-

hâllanden tillkom år 1912. Understödet utgick i form av familjepenning helt statstinansierat. l denna familjepenning fanns som var inte något särskilt bidrag för bostaden. Det var först i samband

med 1939 års sociala försvarsheredskapskommittés förslag till lag

SOU 1996: 18 Bostadsbidraget 35

om familjebitlrag som bostadsbidraget omnämndes.

De riktlinjer som fördes fram av kommittén kom sedan att i huvudsak överensstämma med förordningen från år 1940 om familjebidrag till värnpliktiga. Bidraget kunde bl.a. utgå i form av

bostadsbidrag. Bostadsbidraget var behovsprövat och utgick i

princip för hela bostadskostnaden. Bidraget skulle bekostas gemensamt av stat och kommun. Kommunerna betalade i genomsnitt 5% av bidraget och kostnaderna för sin administration. Dessa ärenden skulle handläggas av en kommunal familjebidragsnämnd,

och regional nivå av länsstyrelsen. Som tillsynsmyndighet

fungerade statens arbetsmarknadskommission.

3.2.1 Regler fram till år 1978

I och med förordningen från år 1946 om familjebidrag värnplik-

tiga m.m. kom samma regler att gälla för freds- och krigstörhållanden. De regler som i stort gällde för bostadsbidrag var att den tjänstepliktige skulle ersättas för de bostadskostnader han hade vid inryckningsdagen.

Om den värnpliktige bodde tillsammans med familjemedlem utgick bostadsbidrag motsvarande kostnaden för den värnpliktiges och familjemedlemmens bostad. Värnpliktig, som vid tjänstgöringens början inte bodde tillsammans med familjemedlem ifamiljebidragslagens mening, t.ex. Värnpliktig bodde eller tillsom ensam

sammans med kamrat, fick bostadsbidrag endast om synnerliga skäl

förelåg. Sådana fanns om den värnpliktige annars skulle tvingas

36 Bostadsbidrag SOU 1996: 18

avstå frän sin bostad och detta skulle medföra betydande ekonomisk olägenhet för honom, eller om han vid utryckningen inte skulle ha tillgång till lämplig bostad och detta skulle medföra

avsevärda svårigheter. Enligt praxis medgav tillsynsmyndigheten

ensamboende Värnpliktig bostadsbidrag under förutsättning att han innehaft egen bostad under minst sex månader före tjänstgöringens början.

Bostadsbidraget utgick med belopp motsvarade den faktiska som

bostadskostnaden med avdrag för eventuellt statskommunalt

bostadsbidrag. Om den värnpliktige bodde tillsammans med hustru eller barn och familjen hade inkomst kunde det maximala bostadsbidraget reducerades. Dessa ärenden avgjordes av familjebidragsnämnden. l övriga ärenden man tvungen att inhämta medvar

givande frän Försvarets civilförvaltning som var tillsynsmyndig-

het.

Om den värnpliktige bodde tillsammans med andra anhöriga, beräknades bostadsbidraget enligt fri behovsprövning och hänsyn togs till de sammanboendes inkomstförhållanden. Värnpliktig, som bodde tillsammans med kamrat, kunde erhålla bostadsbidrag motsvarande sin andel i bostadskostnaden. Utan medgivande av tillsynsmyndigheten i varje enskilt fall fick hänsyn inte tas till högre bostadskostnad än normalhyran på orten för bostad om tvâ och kök för Värnpliktig som bodde tillsammans med familjerum medlem, och om ett och kök för värnpliktig som bodde ensam rum eller tillsammans med kamrat.

SOU 1996: 18 Bostadsbidraget 37

Den värnpliktige kunde särskilt bostadsbidrag för uppvärmnings-

kostnader, för tlyttningskostnader och för magasineringskostnader.

3.2.2 Efter år 1978

Familjebidragslagen l 978:520 omfattade tjänstepliktig och tjänste-

pliktigs närstående. Med tjänstepliktig avságs den som inkallats att

fullgöra tjänst Värnpliktig eller vapenfri tjänstepliktig.

som

År 1981/82 lämnade ÖB värnpliktigas sociala och

en rapport om ekonomiska situation som resulterade i en lag om ändring i familjebidragslagen 1978:520 där kvalitikationstiden om 6 månader helt togs bort prop. 1982/832102, SFS 1982:469.

Dessa regler för bostadsbidraget gällde sedan till dess att regeringen är 1991 efter förslag frän utredningen om Förmänssystem för värnpliktiga m.t1. SOU 1990:26 åter ändrade villkoren.

3.2.3 Efter år 1991

Familjebidragslagen 1978:520 ersattes i huvudsak av familjebidragsförordningen 1991:1492.

En kvalitikationstid áterinfördes eftersom det fanns anledning

förmoda att tjänstepliktiga utnyttjade möjligheten till betald bostad

utan att egentligen behöva en sådan. Man nöjde sig med en tre

38 Bostadsbidrag SOU 1996: 18

månaders kvalifikationstid, då de sex månader som tillämpats fram till år 1982 inneburit problem för många som behövde bidraget.

År 1991/92 skedde också förändring administrationen. en av

Familjebidragen överfördes från Försvarets civilförvaltning till

Riksförsäkringsverket.se SFS 1991:1488

Kommunernas ansvar och familjebidragsnämndcrna upphörde och

ersattes av de allmänna försäkringskassorna. RFV utformade

Allmänna råd 1991:11 om familjebidrag till värnpliktiga. De

ersattes Allmänna råd 1993: 12 som ingående föreskriver senare av på vilka grunder en totalförsvarspliktig kan få bostadsbidrag. Som en konsekvens av den nya totalförsvarspliktslagen kom förordningen 1995:239 förmåner till totallörsvarspliktiga. om

3.3 Förordningen

I 7 kap. 9§ förordningen 1995:239 om förmåner för totalförsvarspliktiga förutsättningarna för bostadsbidrag: anges

"Bostadsbidrag lämnas för kostnaden för dm bostad där den bidragsberättigade bor tillsammans med maken eller med sådant barn som avses i 8§,

2. tillsammans med föräldrar, om den bidragsberättigade fram

till tjänstgöringens början halt ekonomisk förmåga att betala och regelbundet betalat för sitt boende samt det med hänsyn till familjens ekonomiska förhållanden finns behov av bidraget,

Bostadsbidraget 39

3. ensam eller tillsammans med en annan person än make, barn i 8§ eller föräldrar, om den bidragsberättigade vid som avses tjänstgöringens början bott ett sådant sätt i minst tre månader eller om det linns särskilda skäl för det. Om den bidragsberättigade bor tillsammans med enbart en förälder och inte haft förmåga att betala för sitt boende, skall bidrag ändå lämnas enligt första stycket 2 om det finns särskilda skäl."

Om tjänstgöringstiden har pågått minst 120 dagar lämnas bidraget

under 30 dagar efter utryckningen.

Den som bor i eget boende får dessutom ett tillägg med 250 kr per månad som dock halveras om bostaden delas enligt punkten 3 i paragrafen ovan.

Bidraget är f.n. maximerat till 4 950 kr i månaden i storstadsområden och till 4 225 kr i mindre kommuner. Vid föräldraboende är bidraget maximerat till 1 125 kr i storstadsområden och till 900 kr i mindre kommuner.

3.3.1 Information

Information om rätten till bostadsbidrag lämnas i flera omgångar

från mönstringen till dess inryckning skett. Vid mönstringen

lämnas information i broschyren "Dina förmåner nr 1". Före

inryckningen skickas broschyren "Dina Förmåner nr 2" ut till-

sammans med en ansökningsblankett för bostadsbidragl-

40 Bostadsbidrag SOU 1996: 18

familjepenning. Vid inryckningen lämnas broschyren Dina förmåner nr 3.

Dessutom informeras om förmånerna i Pliktverkets tidning "Pejl Mönstring" vid kallelsen till mönstringen. Muntlig information lämnas av personalkonsulenterna i början av grundutbildningen vid de olika förbanden.

Flera personalkonsulenter uppger till utredningen att nästan alla numera ordnar sina bostadsbidrag med försäkringskassan före

inryckningen.

3.3.2 Mer än fick bostadsbidrag

varannan

Enligt Riksförsäkringsverket var det år 1994 inte mindre än 17 771 totalförsvarspliktiga i grundutbildning som fick bostadsbidrag. De utgjorde 54,0 procent av dem som det året avslutade sin grundutbildning. Under år 1993 var motsvarande siffror 19 031 och 60,7 procent.

Hela 42,0 procent av de som år 1994 genomgick grundutbildning

fick bostadsbidrag för eget boende enl punkterna l och 3 i för-

ordningen ovan. 12,0 procent fick bostadsbidrag för boende i föräldrahemmet. Kostnaden för staten var 207 miljoner kr under år 1994. Motsvarande siffror för år 1993 var 48,3 procent, 12,4 procent och 222 miljoner kr.

SOU 1996: 18 Bostadsbidraget 41

Det är ovanligt att torsiikringskztsszin avslår ansökan om bostadsbidrag. År 1994 blev det avslag i 1150 fall 6,l% och 1993 i 1326 fall 65%.

För ytterligare bakgrundsbeskrivning hänvisas till SOU 1995: l 18 avsnitt 4.6.

3.4 Betalningsförmâga

3.4.1 Föräldraboende

En totaltbrsvarspliktig som bor i föräldrahemmet skall för att få bostadsbidrag ha haft ekonomisk förmåga att betala och regelbundet ha betalat för sitt boende. Familjens ekonomiska förhållanden ska också vara sådana att det finns behov av bidraget. Riksförsäkringsverket rekommenderar

att bostadsbidrag inte beviljas om den totalförsvarspliktige före tjänstgöringen som inkomst endast haft bidragsförskott, förlängt bidragsförskott, barnpension eller studiebidrag enligt 3 kap. studiestödslagen. Den totalförsvarspliktige kan inte i detta fall anses ha haft ekonomisk förmåga att betala för sitt boende att den totalförsvarspliktige skall ha betalat för sig i minst tre månader i direkt anslutning till inryekningen för att det skall anses som att han betalat regelbundet för sitt boende att om den totalförsvarspliktige uppburit socialbidrag för -

42 Bostadsbidrag SOU 1996: 18

boendekostnad får han anses ha haft ekonomisk förmåga att betala för sitt boende att om föräldrarna uppburit bostadsbidrag enligt lagen om -

bostadsbidrag och detta upphört då den totalförsvarspliktige

påbörjade tjänstgöringen det inte kan anses att den totalförsvarspliktige betalat för sig genom bostadsbidraget.

3.4.2 Eget boende

En totaltörsvarspliktig som bor ensam eller tillsammans med annan än make, barn eller förälder behöver inte visa att han har person haft förmåga att betala för sitt boende. Det räcker att visa att det

egna boendet varat minst tre månader före inryckningen.

I Riksförsäkringsverkets Allmänna råd 1993:12 om familjebidrag till värnpliktiga m.tl. rekommenderas försäkringskassorna att

ålägga den totalförsvarspliktige att styrka att han har kostnad för

bostaden. Det räcker att utöver ansökningsblanketten uppvisa ett

minst tre månader gammalt hyresavtal eller hyresavier. Någon

bedömning betalningsförmåga görs inte eftersom det inte krävs av i den refererade förordningen återges i avsnitt 3.3. ovan som

3.4.3 Förtroendevalda bekräftar

Utredningen har under besök vid ett antal förband och utbildningsplatser under hösten 1995 med de totalförsvarspliktigas förtroende-

SOU 1996: 18 Bostadsbidraget 43

valda diskuterat frågan om reglerna för bostadsbidrag. De totalförsvarspliktiga har i inget fall visat förvåning över att frågan tagits upp, utan snarare bekräftat att regelsystemet av en del totalförsvarspliktiga utnyttjas på det sätt som beskrivs i skrivelsen från

Älvsborgs läns allmänna törsäkringskassa.

Utredningen anser det olyckligt om reglerna för bostadsbidrag

lockar totalförsvarspliktiga att skaffa bostad före inryckningen. Några av personalkonsulenterna redovisar att det ofta är de ensamboende totalförsvarspliktiga som har ekonomiska svårigheter

eftersom kostnaden för eget boende blivit betydligt dyrare än de

beräknat.

Det förefaller egendomligt att den som söker bostadsbidrag bara behöver styrka att han haft förmåga att betala för sitt boende i det fall han bott i föräldrahemmet, och inte när han haft eget boende under tre månader före inryckningen.

3.5 Kvalifikationstiden

3.5.1 Dagens regler

Om den totalförsvarspliktige bor eller tillsammans med ensam kamrat eller syskon lämnas bostadsbidrag enligt huvudregeln i

familjebidragsförordningen endast om han vid tjänstgöringens

början bott pá ett sådant sätt i minst tre månader. Bostadsbidrag kan dock enligt familjehidragsförordningen beviljas även för bostad

44 Bostadsbidrag SOU 1996: l 8

han bott i kortare tid än tre månader före tjänstgöringens som början om det finns särskilda skäl för att utge bidrag.

Av familjebidragsförordningen framgår att som kvaliñkationstid

räknas all tid den totalförsvarspliktige bott ensam i en bostad som eller tillsammans med kamrat eller syskon. Som exempel kan nämnas följande.

Om den totalförsvarspliktige skaffat en bostad om ett rum och kök fyra månader före tjänstgöringens början och sedan flyttar till en bostad två och kök månad innan han börjar sin om rum en

tjänstgöring får han bostadsbidrag. Om den totalförsvarspliktige

och kamrat tillsammans skaffat en bostad fyra månader före en

tjänstgöringens början och den totalförsvarspliktige sedan flyttar till

bostad månad före han börjar sin tjänstgöring får han en egen en bostadsbidrag.

3.5.2 Från till noll månaden...

sex

Kvaliñkationstiden på månader gällde fram till 1 juli år sex som

1982 ansågs ÖBs Värnpliktsekonomiska undersökning samma

av år ett så stort socialt hinder för den värnpliktige- /vapenfrie vara tjänstepliktige att den helt togs bort.

Departementschefen anförde prop. 1981/822102, bil 2 bl.a.

följande.

" I famiIjebidrags/a regler för bostadsbidrag till ensamstående

gens

SOU 1996: 18 Bostadsbidraget 45

föreskrivs att den värnpliktiga vid tidpunkten för tjänstgöringens

början skall ha halt bostaden i minst sex månader för att vara

berättigad till bostadsbidrag. Undantag från denna regel medges

endast särskilda skäl föreligga. Överbefälhavaren har i

om anses

sin rapport från den värnpliktsekotzomiska undersökningen före-

slagit att dessa regler ändras. Flertalet remissinstanser har också uttalat sig för detta. Även jag att de nuvarande bestämmelanser

för bostadsbidrag bör ändras. Jag förordar att en värnpliktig

serna

bostad vid tjänstgöringens början skall ha möjlighet

som har egen få bostadsbidrag. Jag vill emellertid samtidigt kraftigt underatt stryka de vidgade möjligheterna att få bostadsbidrag inte får att medföra att värnpliktiga härigenom skojar sig bostad enbart för

innehav under tjän.stgöringstiden eller på annat sätt söker skaffa sig

kortsiktig nytta av bostadsbidraget.

Tillämpningett av de ändrade reglerna måste därför följas upp

noggrant. Jag utgår från att i första han Försvarets civilförvaltning

noga följer utvecklin gett och kontinuerligt redovisar erfarenheterna.

Självfallet förutsätter jag också att ansökningarna om bostadsbidrag prövas lika seriös sont nu.

Om uppföljningen de ändrade reglerna visar en utveckling som av inte är förenlig med syfte/za med de ändrade reglerna, är jag inte främmande för att föreslå regeringen att återkomma till riksdagen med förslag till restriktivare regler för bostadsbidrag. "

Under de drygt nio år då någon kvaliñkationstid inte krävdes för att erhålla bostadsbidrag Ökade antalet beviljade bostadsbidrag, dock inte drastiskt. Kostnaderna för bostadsbidraget ökade markant

46 Bostadsbidrag SOU 1996: 18

till en del beroende att högsta beloppet för vad en bostad fick kosta höjdes och att ett tillägg till bostadsbidraget infördes för att täcka den värnpliktiges kostnader för el, hemförsäkring och andra fasta kostnader som uppkommer i samband med ensamboende.

3.5.3 till tre månaders kvaliñkationstid

I Siv Helmers utredning Förmánssystem för värnpliktiga m.fl. SOU 1990:26 anfördes bl.a. följande om bostadsbidraget:

" Vi ifrågasätter om det är rimligt att bostadsbidraget utges till så

många UäILYiEp/ikti ga som skaffar bostad kort tia före inryckningen.

Vi har svårt att se att det först inför värnpliktsyäitstgöringen, då

bostaden i många fall används endast vid helger, finns ett större

behov än tidigare att skaffa bostad. Vi ifrågasätter också om inte

det förhållandet, att man utan egen ekonomisk uppoffring kan

full ersättning for bostadskostnaden under hela tjänstgöringstiden,

stimulerar till att skaffa bostad, egen eller hyrd i andra hand,

under denna tid. Behovet av egen bostad torde enligt vår mening

for många snarare uppstå först när tjänstgöringen närmar sig sitt

slut.

Om etz kvalijikationstid införs för rätt till bostadsbidrag, utan att de som har särskilda skäl för att ha egen bostad under tjänstgöringstidett drabbas, får den t/änstepliktige större anledning att överväga om bostaden verkligen behövs under tjänstgöringstideiz.

SOU 1996: 18 Bostadsbidroget 47

Han måste ju då själv stå för kostnaderna en viss tid.

Efter överväganden har funnit att det kan vara lämpligt med en

kvalifikationstid pá tre månader. Kvar står ändå möjligheten att fd

bostadsbidrag om det föreligger särskilda skäl att skaffa bostad

senare än tre månader före tjänstgöringen. De särskilda skäl som har angivits i tidigare förarbeten och som redovisats tidigare kan

fortfarande vara vägledande. "

En kvalifikationstid tre månader infördes från l januari 1992.

3.6 Särskilda skäl

I förordningen 1995:259 om förmåner till totalförsvarspliktiga

anges förutsättningarna för att bostadsbidrag ska utbetalas. Vid ett

flertal tillfällen hänvisar den till "särskilda skäl". Vad som menas med särskilda skäl framgår dels av tidigare förarbeten dels av

Riksförsäkringsverkets Allmänna råd 1993:12 till försäkringskas-

sorna dels av mål avgiorda i Regeringsrätten.

Eftersom diskussioner det riktiga i att eller inte om ge ge en

sökande bostadsbidrag ofta strandar tolkningar av vad som är

"särskilda skäl" redovisar utredningen här riktlinjer och exempel.

48 Bostadsbidrag SOU 1996: 18

3.6.1 Skäl enligt förordningen

Enligt förordningen 1995:239 om förmåner till totalförsvarsplikti-

krävs särskilda skäl för att bevilja bostadsbidrag till en totalförga svarspliktig som a. bott ensam eller tillsammans med kamrat eller syskon kortare tid än tre månader före tjänstgöringens början eller

som anskaffat egen bostad under tjänstgöringstiden samt

c. till den som annars på grund av flyttning gör anspråk högre

bostadskostnad än kostnaden för den tidigare bostaden. Enligt uttalande av den utredning SOU 1990:26 som föregick familjebidragsförordningen kan de särskilda skäl som angetts i tidigare förarbeten fortfarande vara vägledande vid tillämpningen.

I förarbetena följande särskilda skäl för bostadsbidrag anges som till en totalförsvarspliktig som skaffar bostad under kvalifikationstiden eller tjänstgöringstiden.

Mycket starka sociala skäl exempelvis när den totalförsvarsplikti- ge måste flytta hemifrån eller när bostaden är hans enda riktiga hem i Sverige. Den totalförsvarspliktige blir erbjuden bostad på en ort där det råder stor bostadsbrist och han riskerar att stå utan lägenhet flera år han tvingas avstå från erbjudandet av ekonomiska skäl. om Den totalförsvarspliktige är officersaspirant och skaffar bostad under tjänstgöringen.

Enligt förordningen 1995:239 om förmåner till totalförvarspliktiga får bostadsbidrag inte lämnas för mer än en bostad och får

SOU 1996: 8 l Bostadsbidraget 49

endast om det finns särskilda skäl lämnas för en annan bostad än den där den totalförsvarspliktige är folkbokförd. I förarbetena framhålls ait även om den totalförsvarspliktige och hans maka faktiskt har kostnader för exempelvis två lägenheter, kan ersättning i form av bostadsbidrag inte utges för mer än en lägenhet.

3.6.2 RFV:s Allmänna råd

Om en totalförsvarspliktig skaffat större bostad grund av att familjen utökats med tler barn och den tidigare bostaden kan anses ha varit för liten rekommenderar Riksförsäkringsverket att särskilda skäl för bostadsbidrag föreligger. Särskilda skäl bör även anses föreligga om en totaltörsvarspliktig skaffar egen bostad på grund av föräldrarnas separation och han inte kan bo hos någon av dem.

Beträffande särskilda skäl för att bevilja bostadsbidrag för en annan

bostad än den där den totalförvarspliktige är folkbokförd rekommenderar Riksförsäkringsverket att som sådana skäl följande. anses

Den totaltörsvarspliktige bor på studieorten eller avser att flytta

dit.

Den totalförsvarspliktige har tidigare bott utomlands och har inte hunnit folkboktiiras den ort där han fatt bostad. Detsamma bör gälla om totalförsvarspliktig är bosatt utomlands och har bostadskostnad där.

Den totalförsvarspliktige är officers- eller reservofficersaspirant -

50 Bostadsbidrag SOU 1996: 18

som fullgör en längre tids utbildning och skaffar bostad på utbildningsorten.

Då den totalförsvarspliktige hyr bostad av sina föräldrar rekommenderar Riksförsäkringsverket att bostadsbidrag beviljas endast om det är fråga om ett boende där den totalförsvarspliktige bor helt oberoende av föräldrarnas bostad. Den totalförsvarspliktiges bostad

bör ha kokmöjligheter, hygienutrymmen och egen ingång. Bostaden

bör sådan att den utan olägenhet skulle kunna hyras ut till vara någon annan än den totalförsvarspliktige.

För vissa studentbostäder betalas hyra bara under terminerna och inte under sommaruppehållet. Riksförsäkringsverket rekommenderar att bostadsbidrag endast beviljas den totalförsvarspliktige under de månader som han har utgifter för hyra. Om den totalförsvar-

spliktige avslutar sin tjänstgöring under hyresfri månad följer av

förordningen 1995:239 om förmåner till totalförsvarspliktiga att förlängt bostadsbidrag ändock kan beviljas om förutsättningarna härför är uppfyllda.

3.6.3 Regeringsrätten "särskilda skäl"

om

Frågan om särskilda skäl för att bevilja bostadsbidrag till en totalförsvarspliktig som anskaffat bostad under kvalifikationstiden eller tjänstgöringstid har prövats av Regeringsrätten i ett antal mål under l980-talet. Enligt familjebidragslagen 1978:520 i dess

lydelse under tiden den l juli år 1978 fram till den l juli år 1982

gällde att en totalförsvarspliktig som bodde ensam eller tillsammans

SOU 1996: 18 Bostadsbidraget 51

med kamrat eller syskon måste ha haft lägenhet i minst sex månader före tjänstgöringens början för att vara berättigad till bostadsbidrag. Undantag från den regeln kunde medges om det fanns särskilda skäl.

l tre mål som avgjordes av Regeringsrätten år 1980 gjorde de

total ikti ga gällande att de skulle beviljas bostadsbidrag för

bostad som anskaffats kortare tid än sex månader före tjänstgö-

ringens början därför att de räknat med tidpunkt för

en senare inryckning än den som senare kom att gälla. Regeringsrätten fann att det inte fanns särskilda skäl att bevilja bostadsbidrag.

I två andra mål som också avgjordes regeringsrätten år 1980 av gällde frågan i ena fallet bostad som anskaffats under kvalifikationstiden och i det andra bostad anskaffats under tjänstgösom ringen. Skälet till begäran om bostadsbidrag i båda fallen var förhållandena i föräldrahemmet. l båda fallen det nödvändigt var

att flytta hemifrån. l det ena fallet gällde det bl.a. trångboddhet

samt misshälligheter inom familjen. l det andra fallet gällde det

bl.a. en faders psykiska besvär. Regeringsrätten fann i båda målen

att det fanns särskilda skäl att bevilja bostadsbidrag.

l ett mål som avgjordes år 1981 gällde frågan bostad en som anskaffats under kval ifikationstiden. Den totalförsvarspliktige angav som särskilda skäl för bostadsbidrag främst att hans allergiska besvär lindrades genom att han flyttade från föräldrahemmet och fick egen bostad. Av handlingarna i målet framgick att han haft allergiska besvär sedan lång tid tillbaka. Regeringsrätten framhöll

att det inte i målet gjorts gällande att det just vid tidpunkten för

52 Bostadsbidrag SOU 1996: 18

flyttning hade inträffat någon avgörande förändring i den totalför-

svarspliktiges sjukdomsbild som motiverade att han inte längre kunde bo kvar hos föräldrarna. Regeringsrätten fann att det inte fanns särskild skäl att bevilja bostadsbidrag.

I ett mål avgjordes Regeringsrätten år 1989 gällde frågan som av en totalförsvarspliktig som anskaffat bostad under tjänstgöringen. Genom en rad omständigheter hyrde han en lägenhet i centrala Malmö när han hade några månader kvar av sin tjänstgöring. Det konstaterades att den totalförsvarspliktige, om han avstått från lägenheten, inte skulle ha saknat möjligheter att inom rimlig, tid efter tjänstgöringens slut erhålla annan bostad i Malmö. Regeringsrätten fann att det inte fanns särskilda skäl att bevilja bostadsbidrag.

3.7 Avräkningsregler

Värnpliktsrådet har i en skrivelse till utredningen begärt en översyn av avräkningsreglerna och lämnar också ett förslag till hur dessa regler kan förändras.

3.7.1 Nu gällande avräkningsregler

I 7 kap. 12 § förordningen 1995:239 om förmåner till totalförsvarspliktiga gäller följande för den som har bostadsbidrag.

SOU 1996: 18 Bostadsbidraget 53

Den bidragsberättigades inkomst av arbete som han eller hon utför under fritid eller Svningsuppehåll samt sjukpenning som träder i stället för sådan inkomst räknas med hälften av den del som av överstiger 2 000 kronor. Om inkomsten av arbete är högre än 8 OOO kronor avräknas tre åttondelar av inkomsten. Om den bidragsberättigade har någon inkomst avräknas den del som annan överstiger 500 kronor.

3.7.2 Värnpliktsrådets förslag till förändring

Värnpliktsrådet anser att det i utredningens betänkande, SOU

1995:1 l8, tydligt framgår att många totalförsvarspliktiga befinner

sig i ekonomiskt utsatt situation. Den är inte självvald. Exen trainkomster är för många den enda möjligheten att upprätthålla en rimlig levnadsstandard. familjeåtaganden, amorteringsplaner och fritidsintressen. Avräkningsreglerna för beräkning av bostadsbidrag reducerar sådana extrainkomster. Konsekvensen blir att en del totalförsvarspliktiga tvingas låna av familj, släktingar och vänner. Det finns därför anledning att se över nuvarande bestämmelser.

Värnpliktsrådets utgångspunkt är att totalförsvarspliktiga bör ha

samma möjlighet att stärka sin ekonomi som andra grupper i samhället. En metod kan vara att likställa avräkningsreglerna med de studerandes fribeloppsgräns. l praktiken skulle en sådan förändring innebär att extrainkomsterna räknas på hela den tid då den totalförsvarspliktige genomför grundutbildning, istället för som nu månadsvis.

54 Bostadsbidrag SOU 1996: 18

Förändringen innebär att totalfiärsvarspliktiga får möjlighet att arbeta extra under exempelvis jul och sommaruppehåll det vill säga under de schemalagda ledigheterna utan att riskera ett minskat bostadsbidrag. Den totala inkomsten som accepteras blir densamma. De totaltörsvarspliktiga som bara kan arbeta extra under längre ledigheter skulle samma möjligheter till exges trainkomster de har möjlighet att arbeta några timmar som som varje vecka.

3.8 Utredningens bedömningar och för-

slag

3.8.1 Betalningsförmåga

bostadsbidrag för boende i föråldrahemmet måste Den som söker bevisa att han haft förmåga att betala för sin bostad och faktiskt

också före inryckningen regelbundet betalat till föräldrarna.

Den söker bostadsbidrag för eget boende eller boende med som kamrat behöver dock inte visa att han har haft förmåga att betala för sin bostad under minst tre månader före inryekningen.

Revisionsenheten vid Älvsborgs läns allmänna försäkringskassa

konstaterar att ungefär tredje sökt bostadsbidrag för eget var som

boende flyttat från föräldraboendet 3 4 månader före inryck-

-

SOU 1996: 18 Bostadsbidraget 55

ningen. "Flertalet døesxscz tjänstepliktiga gick fortfarande i skolan

av

eller arbets/riset, ofta utan ersättning, när de flyttade till eget

var boende. Revisimzsenhete/z kan inte se varför inte samma krav pd

betalningsförmága som vid jöräldraboerzde kan ställas vid flyttning

till eget boende. II

Utredningen instämmer och föreslår att 7 kap. 9 § 3 förordningen

1995:239 om förmåner för totalförsvarspliktiga ändras så att krav

på ekonomisk förmåga att betala för det egna boendet blir en förutsättning för erhållande av bostadsbidrag.

Den ekonomiska effekten av en sådan ändring i reglerna är svår att förutsäga. En grov uppskattning kan baseras på antagandet att de

relationstal som anförs av Älvsborgs läns allmänna försäkringskas-

sa gäller för hela landet. Antalet bostadsbidrag skulle då minska

med 10-15 procent. Om dessa bidrag antas vara av genomsnittlig

storlek skulle besparingen för statskassan bli 20-30 miljoner kronor. Förslag till ändring i förordningen 1995:239 om törmåner till totalförsvarspliktiga lämnas i Bilaga

3.8.2 Kvalifikationstiden

Reglerna för kvaliñkationstid har skiftat. Från år 1946 till år 1982 gällde en kvaliñkationstid av 6 månader. Under ett årtionde mellan 1982 och 1992 krävdes ingen kvaliñkationstid. Nu gäller sedan

mer än fyra år en kvalifikationstid av 3 månader.

Utredningen anser inte att en längre kvalifikationstid är ett lämpligt

56 Bostadsbidrag SOU 1996: 18

instrument för att minska vad som i SOU 1995:1 18 betecknas som ett överutnyttjande av bostadsbidraget.

Utredningen har i det nämnda betänkande pekat på betydelsen av

att förkorta tiden mellan inskrivning och inryckning. Utredningen

har vidare förordat att så många som möjligt ges möjlighet att

påbörja sin grundutbildning endast kort tid efter avslutat gym-

nasium.

Mot den bakgrunden skulle längre kvalifikationstid än 3 månaden kunna försvåra för många ungdomar i ZO-årsåldern att ta det er

betydelsefulla steg ut i vuxenlivet som ett eget boende innebär.

3.8.3 Särskilda skäl

Utredningen har i SOU 1995:1 18 textavsnitt 4.6.9. redovisat några

personalkonsulenters på hur särskilda skäl tillämpas i

syn

praktiken. De får i sin yrkesutövning direktkontakt med dessa

frågor. En sådan kritisk kommentar förtjänar att återges.

"Många värnpliktiga har före inryckniizgetz bidragit till familjens uppehälle med hjälp studiebidrag, socialhjälp, KAS osv. av

Märkbart är att många föräldrar inte så sällan ensamstående mor

lever under knappa ekonomiska omständigheter p.g.a. förtidspension, sjukdom, arbetslöshet eller dylikt. Sonens värnplikt blir då ytterligare belastning. Försäkringskassornas snäva tolkning av en

familjebidragslagen med Riksrevisionverkets anvisningar som led-

stjärna är många gånger besvärande. En individuell bedömning av

SOU 1996: 18 Bostadsbidraget 57

den värnpliktiges behov kopplat till en helhetssyn pd dennes hela situation :näste ejierstrâiuy På famiüebidragsrzämnderns tid var detta praxis "

Bostadsbidraget kan i enskilda fall vara en smidig lösning när det gäller att lätta de ekonomiska påfrestningar som kan drabba

totalförsvarspliktiga under grundutbildningen. Den helhetssyn per-

sonalkonsulenterna efterlyser kan lätt gå förlorad när försäk-

ringskassorna ska ta ställning till bidragsansökningar.

En snäv tolkning av särskilda skäl torde i flertalet fall leda till att

den totalförsvarspliktige resignerar även om ömmande sociala

motiveringar föreligger. Personalkonsulenterna har här viktig en uppgift att hjälpa till att bevaka den enskildes intressen.

Utredningen rekommenderar att RFV inför nästa utgåva av "Allmänna råd" till försäkringskassorna aktiv kontakt genom en arbetsgrupp med Försvarsmaktens personalkonsulenter söker

lösningar som förebygger problem uppstått vid bedömningen

som av vad som bör anses vara särskilda skäl.

Avräkningsregler

Nuvarande avräkningsregler torde svåra att tillämpa i vara praktiken. De ställer höga krav ärlighet och rapporteringsvilja. Regler som frestar till svarta i stället för vita extrainkomster inte bra. Personer men kunskap om hur det går till betecknar avräkningsreglerna som i stort sett verkningslösa.

58 Bostadsbidrag SOU 1996: 18

De synpunkter framförs Värnpliktsrådet på nu gällande som av avräkningsregler utredningen värda att beakta. anser

Metoden att lägga extrainkomsterna under hela tjänstgöringstiden

till grund för avräkningen bör ersätta nuvarande månadsvisa avräkning. För att undvika stora återbetalningskrav efter utkan anmälan extrainkomster till försäkringskas-

ryckningen en om

efter halva grundutbildningstiden rekommenderas.

san

Förslag till ändring i 7 kap. 13 § förordningen 1995:239 om förmåner till totalförsvarspliktiga lämnas i Bilaga

3.8.5 Bostadsbidrag efter utryckningen.

Enligt förordningen 1995:239 förmåner till totalförsvarspliktiom

kan bostadsbidrag utgå under 30 dagar efter utryckningen om

ga

tjänstgöringstiden sträcker sig över minst 120 dagar.

Denna regel bör ändras så att bostadsbidrag kan utgå 30 dagar efter

utryckningen tjänstgöringen har varat minst 61 dagar.

om

Motivet för sådan ändring är att svårigheterna att betala hyran en under den första månaden efter muck kan vara lika stora efter två

månaders grundutbildning efter fyra månader. Ändringen

som

motiveras vidare att grundutbildning kortare tid än 120 dagar,

av främst inom den civila delen totalförsvaret, kan förväntas bli av vanligare i framtiden.

SOU 1996: l 8 Bostadsbidraget 59

I detta sammanhang bör en motsvarande anpassning göras av

kvalifikationstiden för utryckningsbidraget i enlighet med vad som

föreslås i SOU 1995:118 avsnitt 2.3.5. Förslag till ändring i förordningen 1995:239 om förmåner till totalförsvarspliktiga lämnas i Bilaga

3.8.6 Kostnadstillägg

Utredningen har i sitt betänkande SOU 1995:118 konstaterat att tillägget med 250 kr/månad till bostadsbidraget för egenboende inte

täcker de verkliga kostnaderna för hemförsäkring, och telefon.

Det är därför motiverat att höja detta belopp till 350 kr. Kostnaden för denna höjning kan beräknas till ca 5 miljoner kr per år. Förslag till ändring i förordningen 1995:239 om förmåner till totalförsvarspliktiga lämnas i Bilaga

3.8.7 Övriga bedömningar

Den rapport, som revisionsenheten vid Älvsborgs läns allmänna

försäkringskassa gjort, tyder att de lokala kontoren ofta inte följer RFVs rekommendationer. Trenden tycks vara att detta gör det lättare att få bostadsbidrag under grundutbildningen än vad som var avsett.

Som illustration återges här revisionsenhetens sammanfattning av

rapporten.

60 Bostadsbidrag SOU 1996: 18

" Syftet med revisiotzsenltetcetzs granskning har varit att se om handläggning och utbetalning av familjebidrag till totalfärsvarsplik-

tiga sker enligt gällande bestämmelser efter det att kassan övertagit

administrationen den l januari är 1992.

Revisionseitlzetezz har granskat 178 ärenden fördelat pá 7 av länets

19 kontor och synpunkterna sammanfattas enligt nedan:

15 % ansökningsblanktrtttrrrta ofullständigt ifyllda och cirka av var hälften dessa beslutade och beviljade utan att kontroll gjorts av var

de saknade uppgifterna haft någon betydelse för beslutet.

om Journalblad förekommer sällan, utan eventuella ändringar eller

kompletteringar görs för hand pá ansökningsblanketten och ofta

utan att signeras av handläggaren. Revisionse/1l1ete/z att alla frågor, nödvändiga för ärendets anser

behandling, ska besvarade innan beslutet fastställts.

vara noga Eventuella kompletteringar och utredningar bör noteras på journalblad.

Enligt F amiUebidragy/örordizingen 10 fär bostadsbidrag lämnas

endast för bostad där totalförsvarspliktiga är folkbokförda. Det

visade sig att l 5 totaljörsvarspliktiga vid ansäkningstillfället inte

folkbokförda pá den bostad de sökte bidrag för. l akterna var

fanns ingen notering ändrad folkbokfäringsadress under

om

tjänstgöringsstideiz och inte heller att lokalkontoren uppmanat

totalförsvarspliktiga att ändra adress.

RGVlSlOIISCII/eleil rekommenderar lokalkontoren att ta initiativ till ändring adressen innan bostadsbidrag beviljas. av

SOU 1996: 18 Bostadsbidraget 61

I ärenden där den totalförsvarspliktige bor tillsammans med

föräldrar har märkts att uppgiven inkomst för föräldrar ofta har

godtagits utan speciell kontroll. l Allmänna råd rekommenderas av RFV att det ska vara den

totalförsvarsplikti g och övriga familjemedlemmars taktiska inkomst

som ska påverka storleken av bostadsbidraget.

Revisionsenhetens granskning visar flera fall där föräldrarnas

faktiska inkomst både före och under den totalförsvarsplilctiges

militärtjänstgöring låg högre än i ansökan uppgiven lön. I några

fall har inkomsten fastställts efter senast anmäld sjukpenning

grundande inkomst S GI-iizkomst. . Revisionsenheten anser att en jämförelse bör göras både mot senast anmälda SGI-inkomst och senast kända taxerade inkomst i 030bild. Om stora skillnader visar sig bör närmare kontroll göras

eftersom för lågt upptagen inkomst kan resultera i för högt

bostadsbidrag för den totalförsvarspliktige.

Av ansökningsblanketten framgår att, vid boende i hyrd bostad, boendet och den totalförsvarsplilaiges kostnad för bostaden ska

styrkas med hyreskontrakt/hyresspecüikation.

Av 101 ärenden, både föräldra- och eller kamratboende, där ensam bostaden hyrdes förekom i endast 10 ärenden både kontrakt och specifikation och i 41 ärenden dem Alltså saknades i hälften ett av . av akterna underlag för uppgivna hyreskostnader. Revisionsenheten rekommenderar att underlag för uppgivna boendeförhållanden och

kostnader alltid infordras totalförsvarspliktiga före beslut.

av

Om den totalförsvarspliktige bor eller med syskon eller

ensam

62 Bostadsbidrag; SOU 1996: 18

kamrat lämnas i regel bostadsbidrag endast om han bott på sådant

sätt i minst 3 månader före t/äizstgöriitgenss början. Här finns inga

krav på betalningsjförmåga.

Av 89 sådana ärenden hade 30 % 27 st av de totalförsvarsplilctiga

flyttat från föräldraboende 3 4 månader före inryckning 13 st

precis 3 månader och 14 mellan 3 och 4 månader. Flertalet av st

de totalförsvarspliktiga gick fortfarande i skolan eller var arbets-

lösa, ofta utan ersättning, vid tidpunkten för jlyttningen.

Revisionsetzhetteiz kan inte varför krav på betalningsförse samma måga inte kan ställas vid flyttning till eget boende som vid

föräldraboende. Det kan tyckas orimligt att studerande eller

en arbetslös flyttat till eget boende i så nära anslutning till militärtjänstgöring och där han bott med föräldrarna.

ofta på samma ort

För att minska möjligheten att eventuellt missbruka förmånen anser revisionseizlteten 3 månaderskravet på egen bostad före att tjänstgöring bör höjas till 6 månader så att den totalförsvarsplilaige verkligen visar han att ha ett eget boende. att avser

Revisionsenhetens granskning visar att kontorens handläggning av

familjebidrag till värnpliktiga har förbättrats efter de diskussion-

genomfördes i januari 1994. De ärenden där

straffar som

revisionsettheten anmärka på har minskat från 45 %

haft något att

i ärenden handlagda under 1992-1993 till 36 % under 1994. Emellertid revisionsenhetetz, med vår granskning som underlag, anser att även denna anmärkningsprocent är alltför hög och bör kunna sänkas avsevärt att handläggaren tar del av rekommendatiogenom nerna i RF Vss Allmänna Råd.

SOU 1996: l 8 Bostadsbidraget 63

Vad gäller genomströrnningstidetz har antal ärenden som átgärdats

inom 20 dagar från ansökningsdatum ökat från 5 1 % 1992-1993 till 67 % 1994 medan ärenden med en handläggningstid pá över 30 dagar har minskat från 25 % till 17 % vilket revisionsenheten anser som positivt

Det finns ingen anledning förmoda att dessa frågor handläggs på

ett sämre sätt i Älvsborgs län än i övriga delar av landet. Det

som förvånar är att endast revisionsenheten vid Älvsborgs läns

allmänna försäkringskassa har reagerat och hos regeringen begärt skärpning av reglerna.

Den av utredningen under avsnitt 4.8.2. föreslagna skärpningen av reglerna kan bli verkningslös, åtminstone till en del, om försäkringskassorna i många fall inte följer regler och anvisningar.

Den klart otillfredsställande handläggning av dessa ärenden som

uppmärksammats revisionsenheten vid Älvsborgs läns allmänna

av försäkringskassa bör. enligt utredningens uppfattning, leda till åtgärder från Riksrevisionsverkets sida.

Bostadsbidragen till pliktpersonal i grundutbildning kostar skattebetalarna över 200 miljoner kr varje år. Utredningen har ingen möjlighet att försöka uppskatta hur stora belopp som skulle ens rutinerna vid försäkringskassornas handläggning sparas om förbättrades. Att det kan röra sig om betydande belopp är uppenbart.

Principiellt är det betänkligt, att de utbildande myndigheterna inom

64 Bosvactsbidrag SOU 1996: 18

totalförsvaret, via sina anslag betalar bostadsbidragen, helt som

saknar inflytande över handläggningen av bostadsbidragsärenden.

Utredningen föreslår att Riksrevisionsverket får i uppdrag att

granska rutinerna för beslut om bostadsbidrag till pliktpersonal i

grundutbildning. Målsättningen bör att RFV i samverkan med

vara Övriga berörda myndigheter söker rinna metoder att förbättra handläggningen av dessa ärenden.

SOU 1996: 18 Dagpenning 65

4 Dagpenning till totalförsvarsplik-

tiga

4. 1

Uppdraget

I utredningens direktiv anförs i detta avsnitt följande:

" Överstyrelsen för civil beredskap och Riksförsäkringsverket har

i rapport till regeringen dnr. Fo94/1382/MlL funnit att

en

dagpenningsystemet för pliktpersonal sannolikt inte kommer att

fungera i krig. Enligt rapporten bör det nuvarande dagpenningsystemet ersättas med ett system dels är enklare och billigare som att administrera, dels består antingen ett fast dagpeningbelopp av eller fyra skilda dagpenningbelopp. Det föreslås i rapporten att detta system även bör gälla i fred och att de allmänna försäkringskassornas hantering av dagpenningsystemet upphör och överförs till

andra myndigheter.

Utredaren bör pröva förslaget i rapporten från Överstyrelsen för

civil beredskap och Riksförsäkringsverket om dagpenningsystemet

och lämna de förslag som prövningen ger anledning till. Utredaren

66 Dagperzrzing SOU 1996: 18

ska därvid särskilt samråda med Värnpliktsverket, och senare

Totalförsvarets pliktverk, med hänsyn till verkets pågående

utveckling av ADB-system för personalredovisning VlS-pr0-

jektet."

4.2 Bakgrund

4.2.1 Nuvarande dagpenning

Under all annan tjänstgöring för totalförsvarspliktig än grundutbild-

ning, som är längre än 60 dagar. ska dagpenning betalas ut.

Dagpenningen betalas ut med ett belopp per dag som från och med första tjänstgöringsdagen motsvarar 90 procent den totalförsvarav

spliktiges sjukpenninggrundande inkomst SGl, enligt 3 kap. lagen

1962:381 om allmän försäkring, dividerad med 365.

Om det för den totalförsvarspliktige inte har fastställts någon sjukpenninggrundande inkomst, bestäms dagpenningen till 90 procent av den sjukpenninggrundande inkomst som skulle ha fastställts för honom om föreskrifterna om fastställande av sådan inkomst hade varit tillämpliga honom, delad med 365. Dagpenningen ska dock alltid bestämmas till lägst 55 kr.

Högsta dagpenningbelopp utgår vid en inkomst som uppgår till maximalt 7,5 gånger gällande basbelopp år 1993 34.400 kr, år -

Dagpelzning till totalförsvarsp/ikxiga 67

1996 36.200 kr. Den i år har årsinkomst pä 271.500 kr - som en eller mer får 669 kr i dagpenning.

Lag 1994:1809 totalförsvarsplikt med följdförfattningar ska om

tillämpas vid höjd beredskap. Enligt lag 1992:1403 höjd

om

beredskap avses med detta antingen skärpt beredskap eller högsta

beredskap. Är landet i krig råder högsta beredskap.

En totalförsvarspliktig är berättigad till dagpenning är skyldig

som

att senast dagen före inryckningen till den allmänna försäkringskas-

san anmäla sådan ändring i sina inkomstförhallanden påverkar som

dagpenningens storlek. Om sådan anmälan sker senare fattar

försäkringskassan beslut om ändrad dagpenning från den dag

kassan fick kännedom inkomstförändringen.

om

Utbetalningssystemet

Överstyrelsen för civil beredskap ÖCB och Riksförsäkringsverket

RFV har tillsammans funnit att det system betalar ut som

dagpenning till inkallad personal sannolikt inte kommer att fungera

tillfredsställande i krig. Skälet är att betalningstörmedling i allt

större utsträckning sker elektroniskt. Det bedöms svårt eller omöjligt att återgå till manuella reservrutiner. Det är inte heller möjligt att för datorsystem tillämpa principerna för resurskomplettering.

ÖCB och RFV har därför

genomfört en utredning, KATJA

projektet, om ett förändrat utbetalningssystem ska uppfylla

som

SOU 1996118 68 Dagpenrzizzg

tillgänglighet. sekretess och tillförlitlighet och vara likartat krav i såväl fred kris och krig. som

är uppbyggda på olika sätt beroende

Nuvarande utbetalningssystem

ersättning den totalförsvarspliktige har. För

på vilket slags som

fredstida utbetalningar finns utbetalningssystem hos lokala produk-

och vid försäkringskassorna. Under

tionsledare/civila myndigheter

kris och krigsförhållanden sker utbetalning enbart genom uttag eller postkontor med stöd förmånsbevis utfärdade av bank- av försäkringskassorna.

aviseringar pliktpersonal kommer i framtiden att ske vid

Alla av Totalförsvarets pliktverk och dess informationssystem PLIS som driftsättas under första halvåret l997. Befintliga kommer att inom Försvarsmakten bör byggas ut så att de uthetalningssystetn

fungera såväl Linder repetitionsutbildning i kris och krig

kan som ersättningar. Även beträffande civila samt omfatta alla typer av myndigheters Lithetalningsrutiner föreslås att dessa överarbetas så de fungerar under fred. kris och krig för de ska fullgöra att som totalförsvarsplikt.

Enligt förslaget kommer dagpenningen att sättas konto

tillhörande den totaltörsvarspliktige från vilket nära anhörig eller med stöd fullmakt ska kunna kvittera ut pengar. annan person av Detta måste kunna ske helst i landet utan hinder av var som eventuellt avbrott i datorkommunikationen.

Dagpennizzg till totalförsvarspliktiga 69

4.2.3 Fast

dagpenningbelopp

Förändringar inom sjukförsäkringsomrádet medför att grunderna för beräkning av dagpenning pâverkas. KATJA-utredningen konstaterar att regelverket som styr dagpenningens storlek, begreppet sjukpenninggrundande inkomst SGl, har förändrats på sådant sätt att det är nödvändigt att utreda möjliga alternativ. Sjukpenninggrundande inkomst fastställs numera endast vid ersättningsanspråk och finns inte längre ständigt aktuell vid

försäkringskassorna. En aktuell SGI mäste fastställas vid ut-

betalning.

Som exempel anförs att ett strategiskt Sverfall, som leder till att tvá miljoner pliktiga kallas in, innebär att 1000 handläggare vid försäkringskassan under en månad uteslutande är sysselsatta med att fastställa sjukpenninggrundande inkomst underlag för som

utbetalning av dagpenning. Till detta kommer utfardande manuellt

av förmånsbevis och all annan verksamhet åvilar försäkringssom kassorna, även i krig.

KATJA-utredningen anser att nuvarande system för beräkning av dagpenningens storlek bör ersättas med ett system består ett som av fast dagpenningbelopp lika för alla. Ett möjligt alternativ är ett

system med maximalt fyra olika dagpenningbelopp uppbyggt kring

tre olika inkomstintervall.

KATJA-utredningen bedömer att ett förenklat förfarande vad gäller

administrationen av dagpenning och avisering via PLlS-systemet

kommer att innebära bättre möjligheter till såväl budgetering som

70 Dagpennizzg SOU 1996: 18

kostnadsuppföljning. särskilt det föreslagna huvudalternativet om dagpenningbelopp, lika för alla, genomförs. med ett fast

Den förändrade beräkningen av dagpenningens storlek innebär att nuvarande RFV-system i denna del kan avvecklas och resurser frigöras för verksamhet. Därvid beräknas en besparing pá ca annan 6,4 miljoner kr kunna göras.

4.2.4 ÖCB, RFV och TPV föreslår

KATJA-utredningen genomfördes av en styrgrupp bestående av l l

representanter för Överstyrelsen för civil beredskap, Riksförsäk-

ringsverket, Värnpl iktsverket nuvarandeTotalförsvaretspliktverk,

Statens räddningsverk, Överbefälhavaren nuvarande Försvars-

makten/Högkvarteret, Riksskatteverket och Riksrevisionsverket med Mari-Ann Ahlström, ÖCB, ordförande. som

Styrgruppen biträddes arbetsgrupp bestående av 10 represenav en för RFV, VPV, SRV, ÖB, RSV och RRV med LeifJÖnsson, tanter Västra värnpliktskontoret, som ordförande.

ÖCB:s generaldirektör förordade i brev till regeringen 1994-06- 27 att KATJA-utredningens förslag genomförs och dagpenningen förenklas och utgår med ett schablonmässigt fastställt belopp, lika för alla. Även Riksförsäkringsverket och Värnpliktsverket stod bakom detta förslag.

Regeringen lämnade i april år 1995 över förslaget till Utredningen

Dagperznirzg till totaljörsvarspliktiga 71

Fö1995:O5 om totalförsvarspliktigas sociala och ekonomiska situation UTS.

4.3 Argumenten i korthet

UTS har bett styrgruppens sekreterare avd dir Eva Lundevall, ÖCB, sammanfatta för förslaget. Det har hon gjort att argumenten i samarbete med arbetsgruppens sekreterare avd dir Ulf Skoglund, TPV, och ledamoten av styrgruppen försvarsdirektör Torsten Bergstrand, RFV.

4.3.1 Varför ändra dagens

system

Nuvarande utbetalningsrutin via RFV och försäkringskassorna, som bygger att kontanta medel ska hanteras, kommer inte att fungera i krig.

Uppgift om sjukpenninggrundande inkomst SGI finns inte längre tillgänglig vid RFV som tidigare. Den fastställs numera endast vid ersättningsanspråk efter mer än 14 dagars sjukfrånvaro och är inte en ständigt aktuell uppgift. Vid utbetalning måste således aktuell sjukpenninggrundande inkomst fastställas. Det blir omöjlig uppgift att klara vid en mobilisering.

72 Dagpenning SOU 1996: 18

Nuvarande reservrutin vid RFV/försåkringskassorna är manuell och kräver Rutinen är inte i bruk mycket resurser. i fred. Byte av rutin från fredsrutin till krigsrutin är inte lämpligt. Det kräver kostsam utbildning och ájourhållning vartefter fredssystemen utvecklas.

Så gott som all utbetalning av socialförsåkringsförmåner och löner sker i dag via kontoinsättning. En återgång till utbetalning kontant är olämpligt, då det stör den enskildes normala penningflöde. Det är särskilt viktigt att behålla "vanliga" rutiner i krig.

Dagpenningrutinen främmande fågel inom socialförår en säkringsväsendet.

Den totalförsvarspliktige har flera intressenter att vända sig till vid behov upplysningar och vid rättelse av felaktigav heter.

Lagen civilt försvar har medfört att RFV fått landets om samtliga kommuner redovisningsmottagare. Att tillsom fredsställa redovisningsanspråk från dessa har kostat mycket pengar.

Dagperznilzg till totalförsvarsplikziga 73

4.3.2 Fast belopp bättre än baserat belopp på

inkomstintervall

Ett fast belopp, lika för alla, medför lika lön för samma arbete vid tjänstgöring.

Få av de som gör plikttjänst i form av repetitionsutbildning eller civilplikt kortare än 60 dagar har maximal dagpenning från RFV. En stor del de totalförsvarspliktiga kommer att av högre dagpenning än i dagsläget. De som kan visa att de hamnar verkligt ekonomiskt snett har möjlighet att få särskilt ekonomiskt stöd.

Om beloppet blir tillräckligt högt kan många som i dag söker anstånd motiveras till att göra sin tjänst. Det gäller exempelvis studerande vars studiestöd per dag är lägre än den beräknade schabloniserade dagpenningen eller de fall där plikttjänsten innebär att en nattarbetande maka måste avstå från inkomst för att klara barnomsorgen under tjänstgöringstiden. Dagens ersättningsnivå täcker inte den kostnaden varför anstånd sökes.

Idag söker studerande tillägg till dagpenningen i form av ekonomiskt stöd. Detta undviks om beloppet blir högre än studiestödet.

Plikttjänst görs under mycket begränsad tid. Tiden kan i

74 Dagpenning SOU 1996: 18

framtiden förväntas bli än begränsad. Det innebär att en

mer

eventuell inkomstförlust blir begränsad storlek.

av

Enkelt att administera. Riksdagen fattar beslut. Inga över-

med besvärsordning dis-

klaganden. Inga problem eller

kussioner felaktiga belopp till följd av olika inkomstupp-

om

gifter m m.

Enkelt att ändra beloppet vid krig.

Det skulle kunna vara enkelt att göra skatteavdrag jfr

engångsbelopp 30 procent återigen: endast dagar

-

Enkla uppgifter att registerhålla

Samma rutin i fred i krig.

som

Enkelt att administrera även under störda förhållanden.

Reservrutiner som innebär automatisk insättning/påfyllnad på

konto i krig är möjlig.

4.4 Kostnader

KATJA-utredningen redovisar att RFV har beräknat att kostnaderna för dagpenning kalenderåret 1993 uppgick till ca 221 miljoner kr

fördelat på 523 lOO tjänstgöringsdagar. Totala antalet tjänstgörande

SOU 1996: 18 Dag/amning till totalfärsvarspliktiga 75

beräknas till ca 60 000 varav 50 000 tillhörde försvarsmakten. ca Det innebär att varje individ under år 1993 i snitt tjänstgjorde 8,7 dagar.

Enligt RFV var kostnaderna för dagpenning kalenderåret 1994 ca 173 miljoner kr fördelade 408 000 tjänstgöringsdagar. RFV fick dessa betalningsuppdrag från Pliktverket, Räddningsverket,

Vapenfristyrelsen och Rikspolisstyrelsen.

Ett kostnadsneutralt förslag om ett dagpenningbelopp, lika för alla, skulle enligt KATJA-utredningen, baserat på 1993 års siffror, uppnås om beloppet fastställs till 430 kr per dag. Detta år var dagpenningens minimibelopp 55 kr och maxbelopp 636 kr. För år 1994 var enligt RFV det genomsnittliga dagpenningbeloppet 425 kr per dag.

Räknas dessa belopp upp med basbeloppshöjningen blir år 1996 en dagpenning lika för alla 450 kr, medan nuvarande system i år ca ger en dagpenning varierande mellan 55 kr och 669 kr. Det enhetliga dagpenningbeloppet 450 kr motsvarar månadsinkomst en av 15.275 kr.

Höjer man dagpenningbeloppet till 500 kr/dag som motsvarar

en

månadsinkomst på 16 900 kr skulle kostnaden med samma antal

tjänstgöringsdagar som år 1993 öka med ca 26 miljoner kr. Räknas

antalet tjänstgöringsdagar år 1994 blir ökningen 20 miljoner kr.

ca

Den administrativa besparingen blir, framgår som av samman-

fattningen ovan, ca 6,4 miljoner kr.

76 Dag/Mining SOU 1996: 18

De haft problem att klara sig med nuvarande dagpenning har som fått söka särskilt ekonomiskt stöd enligt förordningen 1995:239 om förmåner till totaltörsvarspliktiga 8 kap.3§. "En totalförsvarspliktig fullgör grundutbildning inte är längre än 60 som som

dagar eller repetitionsutbildning har rätt till ekonomiskt stöd i

form bidrag, den totalförsvarspliktige genom tjänstgö-

av om ringen får den ekonomiska standarden så försämrad att han

eller hon inte kan upprätthålla skälig levnadsnivå för sig och

en familjen."

Detta stöd har administrerats av Pliktverket. Under 1994/95 har sådant stöd utbetalats till 570 personer till en kostnad av ca 1,1 miljoner kr. Antalet ansökningar har sjunkit i takt med minskad repetitionsutbildning. Denna möjlighet att söka särskilt ekonomiskt stöd bör bibehållas.

4.5 bedömningar Utredningens

4.5.1 Genomför KATJA-utredningens förslag

UTS instämmer i KATJA-utredningens slutsatser. Dagpenningen bör i framtiden utgöras av ett fast belopp, lika för alla, utan hänsyn tagen till vederbörandes faktiska inkomstförhållanden. Bakom detta förslag står också de direkt berörda fackmyndigheterna ÖCB, RFV och TPV. Representanter för ÖB, SRV, RRV och RSV har ingått i utredningen och har inte anmält några avvikande meningar.

Dagpe/zning till totalförsvarspli/sziga 77

Som framgår av presentationen i tidigare avsnitt är fördelarna med ett sådant system betydligt större än nackdelarna. Något perfekt dagpenningsystem finns inte.

UTS föreslår ett fast dagpenningsbelopp, lika för alla, på 500 kr. Det innebär, om man räknar med samma antal tjänstgöringsdagar som år 1994, en nettokostnadsökning med 10 till 15 miljoner kr. Antalet tjänstgöringsdagar kommer sannolikt att bli lägre i framtiden.

Förslag till ändring i lagen 1991:1488 om handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret lämnas i Bilaga

Om detta avvisas som ett alltför stort avsteg från invand praxis bör

följande principer gälla för reformering av dagpenningsystemet.

Nuvarande dagpenningsystem skulle inte fungera vid höjd beredskap. Därför bör dagpenningen vid höjd beredskap utgöras av ett fast belopp, lika för alla.

Det är en nackdel att inte ha samma system i fred och krig. En inkomstrelaterad dagpenning i fred bör bygga enkla kriterier, som lämnar minimalt utrymme för överklagande och annat administrativt krångel. En möjlighet skulle vara att relatera dagpenningen till den totalförsvarspliktiges senaste taxerade inkomst med ett tak vid 7 1/2 basbelopp dividerad med 365. - - Klagomål till följd av att denna inkomstuppgift inte är helt aktuell skulle inte godtas. Ett minimibelopp fastställs.

78 Dagperznizzg SOU 1996: 18

Ett sådant system förutsätter att Totalförsvarets pliktverk i samband med inkallelsen tar besked från Riksskatteverket om senast taxerade inkomst och meddelar den utbetalande utbildningsmyndig-

heten och den totalförsvarspliktige vilket dagpenningbelopp som

gäller för den aktuella tjänstgöringen.

4.5.2 Fem andra alternativ har prövats

KATJA-utredningen har prövat sex alternativ till beräkningar av

dagpenningens storlek:

Behålla nuvarande ordning. Ersätta den totalförsvarspliktige med den faktiska inkomstförlusten under tjänstgöringstiden. Beräkna dagpenningens storlek på grundval av inhämtade uppgifter om inkomst av tjänst m.m. 4. Beräkna dagpenningens storlek grundval av till RSV inlevererade uppgifter om egenavgifter lön.

Fastställa ersättning med ett fast belopp utan hänsyn till veder-

börandes faktiska inkomstförhållanden. Fastställa ersättning med fast belopp i relation till inkomstintervall.

Slutsatsen blir entydigt att alternativ 5 är att föredra. För en

utförlig motivering hänvisas till KATJA-projektets rapport juni

1994. Det kan tilläggas att förslag att göra sjuklöneperioden längre än 14 dagar diskuteras och att förslag övervägs om att göra

sjukpenninggrundande inkomst hårdare knutet till varje enskilt

SOU 1996: 18 Dagpenning till totalförsvarspliktiga 79

ärende. Det förstärker argumenten mot alternativ

Det minst olämpliga de återstående alternativen bedömde av

KATJA-utredningen var nr Detta innebär dock avsevärt

en krångligare administration. Pliktverket måste enligt alternativ 6 regelbundet inhämta uppgifter från Riksskatteverket om inkomstförhållanden för alla totalförsvar-

spliktiga mellan 16 till 70 år för att kunna fastställa de fyra

dagpenningbeloppen.

I ett sådant system måste möjligheter finnas för den enskilde att överklaga beslutet om fastställd dagpenning. Med tre inkomsttrösklar kan förutses att många vars inkomster ligger just under en tröskel kommer att söka höja sin dagpenning att överklaga genom

sin placering i ett inkomstintervall.

Detta torde medföra ett omfattande administrativt merarbete och missnöje bland mottagarna av den dagpenning enligt KATJAsom

utredningens räkneexempel för år 1993 skulle variera mellan55 kr

och 650 kr. Enligt detta räkneexempel skulle mindre femte än var kunna högre dagpenning än vid ett fast belopp. Var tredje skulle en avsevärt lägre dagpenning.

Ett differentierat dagpenningsystem innebär ökade svårigheter

under krigsförhållanden varför KATJA-utredningen föreslår att ett

fast belopp dag utgår vid höjd beredskap. Skilda betalningsper rutiner i fred, kris och krig är klar nackdel. en

80 Dagpønnirzg SOU 1996: 18

4.5.3 Ekonomiskt stöd

med fast belopp, lika för alla, utan hänsyn tagen till Fördelarna ett vederbörandes faktiska inkomstfäirhâllanden framgår av tidigare textavsnitt.

Ungefär tredje totaltörsvarspliktig skulle vid ett fast belopp, var lika för alla, få högre dagpenning än med nuvarande system.

med nuvarande får högsta dagpenningbelopp skulle

De som system enligt förslaget få 170 kr lägre ersättning dag. I dessa ca per inkomstgrupper innebär det netto efter skatt 70 kr per dag ca jämfört med nuvarande system. Enskilda som anser sig särskilt hårt

drabbade sådant dagpenningsystem kan ansöka om ekono-

av ett miskt stöd enligt förordningen 1995:239 förmåner till om totaltörsvarspliktiga 8 kap.3§.

allra flesta uppbär dagpenning tjänstgör bara ett mindre De som antal dagar. Höginkomsttagare skulle hli underkompenserade som torde de i samhället lättast kan bära denna tillfälliga vara som marginella inkomstförlust.

4.5.4 Frivilligorganisationernas dagpenningar

förs här gäller pliktpersonal. Frivilligorganisa-

De resonemang som tionerna administrerar själva sina dagpenningutbetalningar och belastar därmed inte RFV med några administrationskostnader. Vid

Dagperzrzirzg till totalförsvarspliktiga 81

höjd beredskap övergår frivilligorganisationernas personal till att bli pliktpersonal.

KATJA-utredningen har inte lagt något förslag hur de till

om försvaret knutna frivilligorganisationerna bör hantera sina dag-

penningutbetalningar utan har begränsat sig till enbart de totalför-

svarspliktiga.

UTS har enligt sitt uppdrag bara att ta ställning till detta förslag.

Vid genomförande ett system med enhetlig dagpenning, lika för av alla, för pliktpersonal torde ersättning dag komma samma per att tillämpas för beräkningen totalkostnaderna för de dagpenningar av

som utbetalas inom frivilligorganisationerna. Det innebär

en administrativ förenkling.

Det blir därmed kostnadsneutralt för totalförsvaret frivilligorga-

om nisationerna sedan väljer att till sina medlemmar utbetala dagpenning enligt någon variant det nuvarande Till följd av systemet. av förändringar i begreppet sjukpenninggrundande inkomst torde det bli svårt att fullt ut behålla dagens system.

4.5.5 Genomförande

UTS föreslår att genomförandet sker på sätt KATJA-utsom

redningen föreslagit. Det innebär ett utredningsuppdrag till

Pliktverket och eventuellt andra berörda myndigheter att utveckla och införa de av KATJA-utredningen föreslagna rutinerna.

SOU 1996: 18 Försäkringsskydd 83

Pliktpersonalens försäkringsskydd

5. 1

Uppdraget

"Genom ett riksdagsbeslut âr 1993 gjordes vissa förändringari det allmänna försäkringstskycldcet genom ändringar i lagen 1962:381 om allmän försäkring, lagen 1976:380 om arbetsskadeförsäkring och lagen 1977:265 om statligt personskadzeskydd som kom att påverka pliktpersonalens finsäkringsskydd. . . .. Utredaren bör också över hur forsäkriizgsskjiddet för pliktse personalen har påverkats genom 1993 års riksdagsbeslut om förändringari det allmänna försäkringsxskyddøet och om det behövs komma med förslag till jörbzittringar. " -

5.2 Gällande regler

5.2.1 Lagar från 1970-talet

Regler om försäkringsskytld för totalförsvarspliktiga finns i lagen 1977:265 om statligt personskadeskydd LSP och i lagen

84 F örsäkrin g.sskvzlzl SOU 1996: 18

1977:266 om statlig ersättning vid ideell skada m m Li.

Enligt lagen om statligt personskadeskydd LSP tillämpas lagen

1976:380 om arhetsskadetürsäkring LAF när ersättningarna

bestäms. Enligt lagen om ideell skada Li lämnas ersättning i

enlighet med avtal om ersättning vid personskada PSA, dvs. det kollektivavtal som gäller för statligt anställda.

Om en totalförsvarspliktig ådrar sig en personskada under den tid

han är inkallad, den s k skyddstiden, och skadan medför sjukskriv-

ning efter skyddstidens slut utgår sjukpenning enligt lagen om

statligt personskadeskydd LSP.

5.2.2 Efter 1 juli 1993

Den 1 juli 1993 avskaffades arhetsskadesjukpenningen enligt lagen om arbetsskadefiärsäkring LAF. l stället utgår sjukpenning enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring AFL.

Detta innebär att sjukpenning inte lämnas för den första sjukdagen i en sjukperiod. Från och med dag två i sjukperioden lämnas sjukpenning. Den 1 januari 1996 har sjukpenningen sänkts till 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten SGI. Den som har en anställning får motsvarande ersättning under de första 14 sjukdagarna enligt lagen 1991:1047 om sjuklön.

Den som har en anställning kan enligt kollektivavtal få 10 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten från den 15 t 0 m den 90

Plikrperrronalensfärsäkringsskydd 85

sjukdagen. Det innebär att den sammanlagda ersättningen blir 85 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten.

Om skadan inträffat till följd av ett olycksfall lämnas ersättning för

inkomstförlust enligt lagen om statlig ersättning vid ideell skada m.m med 10 procent av sjukpenninggrundande inkomst från den 91:a dagen i varje sjukperiod. Det innebär att den sammanlagda ersättningen blir 85 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten.

5.2.3 Ersättning för faktisk inkomstförlust i bl.a.

trafikskador

I vissa fall kan den som skadar sig ersättning för faktisk

inkomstförlust bl.a. vid skador till följd av trafik med motorfordon

och i de fall den skadade kan visa att skadan orsakats genom vårdslöshet av arbetsgivaren eller någon för vilken denne svarar.

5.2.4 Utan inkomst

De flesta totalförsvarspliktiga rycker till grundutbildning innan de hunnit få arbete och inkomster. För den som inte har någon sjukpenninggrundande inkomst lämnas särskild sjukpenning. Den beräknas ett underlag av tvâ basbelopp för den som är yngre än 21 âr, 2,5 basbelopp för den som är

mellan 21 och 25 år och 3 basbelopp för den som fyllt 25 år.

86 F örsäkringsxvltydz/ SOU 1996: 18

Under år 1996 är hasheloppet 36 200 kr.

5.2.5 Sjukvårdskostnader

Den 1 juli 1993 avskaffades rätten till ersättning för sjukvårdskostnader enligt lagen om arbetsskadeförsäkring och därigenom också

motsvarande ersättning enligt lagen om statligt personskadeskydd

för sådana kostnader som uppkommer efter skyddstiden. Vid ersättningsgilla skador lämnas ersättning för sådana kostnader enligt lagen om statlig ersättning vid ideell skada självrisk 500 kronor.

Ingen särbehandling

De försämringar av arbetsskadeförsäkringen som genomfördes år 1993 drabbar de totalförsvarspliktiga på precis sätt samma som vanliga arbetstagare. Många dem fullgör grundutbildning av som har emellertid ännu inte kommit på arbetsmarknaden, vilket medför att de endast får en låg ersättning i form garantisjukav penning. Den som är yngre än 21 år får under 1996 sjukpenning en som per ar uppgår till 54 300 kr 75 % av 72 400 kr.

SOU 1996: 18 Plikrpersmzalerzsförsäkringsskydd 87

5.2.7 Typfall

Följande typfall att sammanfattande bild av vad som

avser ge en gäller totalförsvarspliktig skadas under grundutbildning. när en

Under övning fastnar 19-årig totalförsvarspliktig med ena en en foten, faller omkull och vrider vänster knä. Till följd av skadan är

han sjukskriven månad under skyddstiden. Två veckor efter

en skyddstidens slut sjukskrivs han nytt till följd av knäskadan,

som sedermera bedöms medföra en 15-procentig medicinsk

invaliditet.

Under skyddstiden får den skadade bibehållna förmåner enligt lagen 1995:239 förmåner till totalförsvarspliktiga. om

Efter skyddstidens slut får den skadade dels inkomstersättning dels ideell ersättning och kostnadsersättning.

Vid sjukskrivning gäller en karensdag. Från dag två utgår sjuk-

penning med 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten.

Då den skadade inte har något arbete lämnas särskild sjukpenning är 75 procent två basbelopp. Från den 91:a dagen i varje som av

sjukperiod lämnar Trygghetsnämnden därutöver ersättning med 10

procent av sjukpenninggrundande inkomsten.

Om skadan nedsätter arbetsförmågan med minst l/l5 och detta medför inkomstförlust uppgår till minst 1/4 basbelopp per en som år lämnas livränta från försäkringskassan. Livräntan skall ge en ersättning för den inkomstförlust som blir följden av skadan. Man

88 F örsäkrin g.s.slg'zll SOU 1996: 18

jämför med den inkomst den skadade skulle ha haft om skadan inte inträffat. Livräntan uppgår i regel till skillnaden mellan 100 procent av sjukpenninggruntlande inkomsten och den inkomst man har.

Om skadan medför en nedsättning av arhetsförmågan minst 25 procent kan sjukbidrag/förtidspension lämnas från försäkringskassan.

Trygghetsnämnden lämnar ideell ersättning som ett engångsbelopp sveda och värk, lyte och men samt olägenheter i övrigt. Vidare lämnas ersättning för kostnader, t.ex. sjukvârdskostnader, med avdrag för karenshelopp om 500 kronor, totalt för hela skadan.

5.3 för-

Utredningens bedömningar och

slag

5.3.1 för

Ersättning merrisk

Numera kallas bara drygt hälften av en árskull för längre grundutbildning enligt lagen om totalförsvarsplikt. Under tjänstgöringen utsätts pliktpersonalen för risker de inte skulle som annars utsättas för.

Denna merrisk drabbar alltså endast en del av varje árskull och är

Plikrpersorzalensförsäkringsskydd 89

totalförsvarspliktiga i grundutbildning själva kan inte något som de påverka. Det är därför enligt utredningens uppfattning högst rimligt att de skador som drabbar pliktpersonalen ersätts till 100 procent enligt de regler som gällde före den l juli 1993. Det gäller både sjukpenning och sjukvårdskostnader.

Den medborgare berörs utsätts tvangslagstiftning för som genom ökade risker och berövas samtidigt ekonomiska möjligheter att själva privat skaffa sig ett fullgott kompletterande försäkringsskydd.

5.3.2 Kostnader

Merkostnaden for det allmänna om detta förslag skulle genomföras kan beräknas till mellan 250 000 och 300 000 kronor.

Vid personskador som drabbar pliktpersonal betalar Statens trygghetsnämnd TrN ut ersättning för bl.a. inkomstförlust utöver sjukpenning samt vårdkostnader.

Kammarkollegiet lämnar ersättning för faktisk inkomstförlust och vårdkostnader vid skador till följd trafik. l bägge fallen stannar av kostnaden på staten.

90 F Örsäkrilz gss/tyzlrl SOU 1996: l 8

5.3.3 Underlag för beräkningen

Enligt en datakörning vid Statens trygghetsnämnd har för skador

som inträffat under 2,5 år efter den l juli 1993 till pliktpersonal

betalats ut sammanlagt 430 750 kr i ersättning för inkomstförlust. Av dessa avser 109 115 kr ersättning för faktisk inkomstförlust. Det innebär att resten dvs. 321 635 kr avser 10 procent sjukav penninggrundande inkomst. Det blir 128 654 kr per år om man antar att skadeutfallet är jämt fördelat över tiden.

Eftersom detta belopp motsvarar 10 procent sjukpenninggrun-

av dande inkomsten och sjukpenningen utgör 75 procent den av

sjukpenninggrundantle inkomsten skulle merkostnaden för att uppnå

100 procents ersättning bli 192 981 kr år. per

Man kan bortse från den faktiska inkomstförlust ersatts liksom som från trañkskadeersättningen eftersom ändring sjukpenen av ningersättningen inte medför någon merkostnad i dessa fall utan bara ett byte av konton.

Enligt datakörningen har Statens trygghetsnämnd betalat ut 192 937 kr till pliktpersonal för várdkostnader till följd skador av som inträffat under 2,5 år efter 1 juli 1993. Det blir 77 175 kr år. per

Om dessa kostnader ersätts via lagen om statligt personskadeskydd

i stället för Statens trygghetsnämnd, så innebär det enbart av en smärre merkostnad motsvarande självrisken enligt lagen statlig om

ersättning vid ideell skada; i övrigt blir det enbart ett byte

av konton.

SOU l996:18 Plikrpenrorzalerzsförsäkringsskydd 91

Om beslutar sig för att återgå till att lämna ersättning till man pliktpersonalen enligt de regler som gällde före den l juli 1993 kan den totala merkostnaden beräknas till omkring 300 000 kr. Förutom redovisade beräkningar tillkommer kostnader för en ovan

utfyllnad av sjukpenninggrundande inkomst för sjukskrivning under

de första 90 sjukdagarna den del de 90 dagarna som ligger

av

efter skyddstidens slut.

Bilaga l 93

Bilaga l

Kommittédirektiv

Totalförsvarspliktigas sociala och ekonomiska situation m.m. Dir. 1995:61

Beslut vid regeringssammanträde den 6 april 1995

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppgift att göra en utvärdering de totalförsvarspliktigas ekonomiska och sociala situation m.m. av

Förmånerna i dag

De grundläggande bestämmelserna om förmåner till de värnpliktiga

under deras tjänstgöring finns i 33 § värnpliktslagen 1941:967. Dessa Förmåner är följande:

94 Bilaga I

dagersättning eller dagpenning, särskild ersättning för tjänstgöring i viss befattning, utryckningsbidrag, reseförmâner, fri förplägnad, fri inkvartering, fri utrustning, fri hälso- och sjukvård, begravningshjälp, -

grupplivförsäkring, samt

familjebidrag. -

Under beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring är den värnpliktige dessutom berättigad till tälttraktamente.

Närmare bestämmelser m de generella förmånerna ñnnsi huvudsak i värnpliktsförmånstörordningen 1976: 1008. De behovsprövade förmånerna regleras i familjebidragsförordningen 1991:1492. Den ersättning som kan utges från grupplivförsäkring och ersätt-

ning för skada eller sjukdom som uppkommit under tjänstgöring

regleras i förordningen 1988:246 om grupplivförsäkring För värnpliktiga m.t1. respektive lagen 1977:265 om statligt personskadeskydd och lagen 1977:266 om statlig ersättning vid ideell skada

m.m.

I vissa fall kan en Värnpliktig få särskilda bidrag enligt förordningen 1991:1385 om ekonomisk hjälp till värnpliktiga m.fl.

Av kontantförmánerna enligt värnpliktsförmånsförordnirgen kan

Bilaga 1 95

här särskilt nämnas dagersättningen och dagpenningen. En värnpliktig får dagersättning med 40 kronor per dag under grundutbildning och repetitionsutbildning i omedelbar anslutning till grundutbildning.

Därutöver utges tillägg till dagersättningen

med 15 kr per dag under 231:a 300:e tjänstgöringsdagen, - med 30 kr per dag under 301 :a 360:e tjänstgöringsdagen, - med 60 kr per dag under 361 :a 450:e tjänstgöringsdagen, - med 90 kr per dag för tiden därefter. -

Under annan tjänstgöring enligt värnpliktslagen än som nu angetts får en Värnpliktig dagpenning. Dagpenningens belopp motsvarar per dag 90 procent av den värnpliktiges sjukpenninggrundande inkomst enligt 3 kap. lagen 1962:381 om allmän försäkring, delad med 365. Dagpenningen skall dock bestämmas till lägst 55 kronor.

Enligt familjebidragsförordningen lämnas familjebidrag i form av familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag och begravningsbidrag. Familjepenning kan i huvudsak lämnas för maka och barn, för maka med högst 4 000 kronor i månaden och för barn högst 2 000 kronor. Bostadsbidrag utges i huvudsak för hyran under vissa förutsättningar. Det finns också i förordningen vissa avräkningsregler beroende den värnpliktiges eller makas mfl. egna inkomster.

Vad som nu sagts om förmåner till värnpliktiga gäller också för vapenfria tjänstepliktiga och i visst hänseende också civilförsvar-

96 Bilaga I

spliktiga samt för vissa grupper som frivilligt genomgår utbildning för eller tjänstgör i totalförsvaret.

Medinflytande

I förordningen FFS l987z30 om medinflytande för värnpliktiga

utövas detta inflytande genom förtroendevalda och i särskilda

nämnder och i andra samrádsorgan. lnnan ett förband beslutar i en fråga av vikt för de värnpliktiga skall synpunkter inhämtas från de värnpliktiga.

Vid förbandet utövas medinliytandet genom en av de värnpliktiga

vid plutonen vald förtroendeman. Han företräder de värnpliktiga och har bl.a. till uppgift att föra deras talan hos plutonchefen.

lnom varje kompani väljs en förtroendeman. Vid kompaniet skall det finnas en kompaninämnd som består av bl.a. företrädare för de värnpliktiga.

Förbandsnämnd finns vid alla förhand och är ett forum för information och samråd i fragor som rör värnpliktiga vid förbandet. De värnpliktiga skall i majoritet i nämnden. vara

Försvarsmakten skall årligen inom varje törsvarsgren anordna en törsvarsgrenskonferens, där företrädare för de värnpliktiga ges tillfälle att diskutera frågor som rör tjänsten.

Försvarsmakten skall varje år anordna kongress med ombud för en alla landets värnpliktiga också leder kongressen. Ombuden som

sou 1996: 18 Bilaga 1 97

de värnpliktiga vid direkta val. Efter kongressen skall utses av ombuden tjänstetid informera förbandets värnpliktiga om vad som diskuterats och beslutats kongressen.

Ombuden vid kongressen får bland sig utse högst sju värnpliktiga med uppgift att under benämningen Värnpliktsrådet under det närmaste året efter kongressen företräda landets värnpliktiga.

Också de vapenfria tjänstepliktiga har medinflytande i frågor som rör deras vapenfriutbildning. Detta medinñytande är dock inte författningsreglerat.

Totalförsvarsplikt

Riksdagen beslutade i december 1994 en lag om totalförsvarsplikt prop. 1994/95:6, bet. l994l95zFöUl, rskr. 1994/95:78. Den nya lagen 1994:1809 om totalförsvarsplikt, som träder i kraft den 1 juli 1995, ersätter bl.a. värnpliktslagen 1941:967, lagen 1966:413 om vapenfri tjänst, lagen 1981 :292 om tjänsteplikt för hälso- och sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m.m. samt

lagen 1984:272 om skyldighet för civilförsvarspliktiga att

tjänstgöra utanför civilförsvaret. Vidare ersätter den bestämmelserna om civilförsvarsplikt i civilförsvarslagen 1960:74.

Lagen innebär att möjlighet skapas för en flexiblare användning av totalförsvarets personalresurser. Hur många människor som skall skrivas med plikt och hur lång utbildning de skall genomgå skall styras av behovet av pliktpersonal under höjd beredskap och av Försvarsmaktens behov för upprätthållande av den fredstida

98 Bilaga 1

beredskapen. Tjänstgöringsskyldigheten som enligt agen blir

gemensam för hela totalförsvaret får benämningen totalförsvar- -

splikt. Tjänstgöringsskyldigheten skall fullgöras som värnplikt,

civilplikt eller allmän tjänsteplikt. Värnplikten och cvilplikten omfattar grundutbildning, repetitionsutbildning, beredskapstjänst-

göring och krigstjänstgöring. Den allmänna tjänstepliktm innebär

endast tjänstgöringsskyldighet under höjd beredskap.

Totalförsvarsplikten gäller från början av det kalenderår nan fyller

16 år till slutet av det kalenderår man fyller 70 år. Endait. svenska

män skall vara skyldiga att mönstra och fullgöra värnplikt eller

civilplikt med längre grundutbildning än 60 dagar. Skyldigheten att

fullgöra värnplikt gäller från början av det kalenderår när den

totalförsvarspliktige fyller 19 år till slutet av det kalenderår när han fyller 47 år. Svenska män skall vid mönstringen kunna diiektrekryteras för sådan tjänstgöring i det civila försvaret. Den som efter mönstring inte behöver fullgöra grundutbildning skall placeras i en utbildningsreserv för att senare eventuellt tas i anspråc sedan regeringen beslutat om det när det behövs med hänsyn till -

Sveriges försvarsberedskap. Den som placerats i utbildnings-

reserven skall då kunna grundutbildas i det militära eler civila försvaret. Den som är placerad i utbildningsreserven kan också precis som alla andra som är mellan 16 och 70 år skrivas för civilplikt med grundutbildning om högst 60 dagar.

Riksdagsbeslutet innebär inte något nytt förmånssysten för de

totalförsvarspliktiga, utan i stort överförs det system förvärnplik-

tiga m.fl. som gäller i dag. Bestämmelserna förmånerhar tagits

om i 8 kap. 1 § i den nya lagen.

Bilaga l 99

Närmare bestämmelser om de olika förmånerna finns i förordningen 1995:239 om förmåner till totalförsvarspliktiga.

Utgångspunkten för uppdraget

Förmánssystemet för värnpliktiga m.t1. har setts över Hera gånger under 1970- och 1980-talen. Det nuvarande systemet har sin grund i ett riksdagsbeslut frán âr 1976 prop. 1975/762134, bet. 1975/76:FöU1, rskr. 1975/76:78. Större förändringar i förmánssystemet gjordes år 1983 prop. 1982/831115, bet. 1982/83:FöU11, rskr. 1982/832291.

Överbefalhavaren genomförde år 1988 undersökning de en av värnpliktigas sociala och ekonomiska situation. Syftet med den undersökningen var att kartlägga om och i så fall hur de - värnpliktigas och vapenfria tjänstepliktigas ekonomiska och sociala förhållanden förändrats under och grund av tjänstgöringen. Överbefälhavaren konstaterade i undersökningen vissa värnplikatt tigas situation försämrades under tjänstgöringen.

Den senaste utredningen inom kommittéväsendet om förmánssys-

temet för värnpliktiga m.ll. gjordes av Utredningen om administration av familjebidragen m.m. SOU 1990:26. Där utredde man inte de värnpliktigas ekonomiska och sociala situation. Utredningens förslag ledde dock till förändringar i den värnpliktiges försäkringsskydd prop. 1990/912102, bet. 1990/9l:FöU8, rskr. 1990/912285.

Genom ett riksdagsbeslut år 1993 gjordes vissa förändringar i det

IOO Bilaga l

allmänna försäkringsskytltlet genom ändringar i lagen 1962:381 om allmän försäkring, lagen 0976:380 om arhetsskadeförsäkring och lagen 1977:265 om statligt personskadeskydd som kom att påverka pliktpersonalens försäkringsskydd.

Överstyrelsen för civil beredskap och Riksförsäkringsverket har i

en rapport till regeringen dnr. Fo94/l382/MlL funnit att

dagpenningsystemet för pliktpersonal sannolikt inte kommer att fungera i krig. Enligt rapporten bör det nuvarande dagpenningsystemet ersättas med ett system som dels är enklare och billigare att administrera. dels består av antingen ett fast dagpenningbelopp eller fyra skilda dagpenningbelopp. Det föreslås i rapporten att detta system även hör gälla i fred och att de allmänna försäk-

ringskassornas hantering av dagpenningsystemet upphör och

överförs till andra myndigheter.

De värnpliktigas m.tl. ekonomiska och sociala situation har inte setts över många år. Genomgripande förändringar har skett genom införandet av den nya totalförsvarsplikten. Därför är det nu dags att utvärdera pliktpersonalens nämnda situation. Också pliktpersonalens medinflytande hör utvärderas.

Utvärderingen hör göras av en särskild utredare.

Uppdrag

En särskild utredare tillkallas med uppdrag att utvärdera de totalförsvarspliktigas ekonomiska och sociala situation under grundutbildningen.

Bilaga I 101

Utvärderingen skall främst inriktas hur pliktpersonalens

ekonomiska och sociala situation förändras grund av att denna

personal tas i anspråk för tjänstgöring inom totalförsvaret.

Vidare skall utredaren utvärdera hur de totalförsvarspliktigas medinflytande fungerar.

Utredaren skall redovisa nu angivna delar av uppdraget senast den l december 1995.

Utredaren bör vidare pröva förslaget i rapporten från Överstyrelsen

för civil beredskap och Riksförsäkringsverket om dagpenningsystemet och lämna de förslag som prövningen ger anledning till. Utredaren skall därvid särskilt samråda med Värnpliktsverket, och senare Totalförsvarets pliktverk, med hänsyn till verkets pågående utveckling ADB-system för personalredovisning VIS-projektet. av

Utredaren bör också se över hur försäkringsskyddet för plikt-

personalen har påverkats 1993 års riksdagsbeslut om

genom förändringar i det allmänna försäkringsskyddet och om det behövs komma med förslag till förbättringar. -

Utredaren skall vidare kartlägga hur den totalförsvarspliktiges

situation arbetsmarknaden ser ut efter avslutad tjänstgöring och

föreslå hur den som fullgör plikttjänstgöring lättare skall komma

i arbetslivet eller andra åtgärder.

Utredaren skall lämna förslag till de författningsändringar som hans överväganden bör föranleda.

102 Bilaga I

Utredaren skall redovisa resterande delar av uppdraget senast den 1 mars 1996.

l utredningsarbetet skall i berörda delar beaktas direktiven till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23. Också direktiven till samtliga kommittéer och särskilda utredare att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser skall i berörda delar beaktas dir. 1994:124.

Bilaga I 103

Tilläggsdirektiv

Utdrag PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1995-06-21 Fo95/790/MlL

Framställning om ändring i reglerna för bostadsbidrag för totalförsvurspliktiga

Ärendet

1 en skrivelse den 31 mars 1995 har Älvsborgs läns allmänna

försäkringskassa föreslagit ändrade förutsättningar för totalför-

svarspliktiga att erhålla bostadsbidrag.

Riksförsäkringsverket har i ett yttrande den 23 maj 1995 tillstyrkt

en översyn av villkoren för bostadsbidrag vid plikttjänstgöring. Detta kräver en ändring i förordningen 1995:239 om förmåner till totalförsvarsplikten.

104 Bilaga I

Regeringens beslut

Regeringen beslutar att framställningarna skall överlämnas till Utredningen totalforsvarspliktigas sociala och ekonomiska om situation m.m. Fö 1995:05.

Utdrag till

Utredningen totalförsvarsgvliktigas sociala och ekonomiska om situation Fo 1995:05 Riksförsäkringsverket

Älvsborgs läns allmänna försäkringskassa

SOU 1996: 18 Bilaga 2 105

2 Bilaga

Förslag till Lag ändring i lagen 1991:1488 om handläggning av vissa om ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret.

Härigenom föreskrivs att l och 4 § § lagen 1991:1488 om handläggning vissa ersättningar till den som tjänstgör inom av totalförsvaret skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 §

Riksförsäkringsverket och dc ull- Riksförsäkringsverket och de allmänna lörsäkringskassorna handhar männa försäkringskassorna handhar frågor om familjcbidrag och dag- frågor om familjebidrag till den penning till dcn som tjänstgör inom som tjänstgör inom totalförsvaret. totalförsvaret.

106 Bilaga 2

4§

l fråga om familjehidrag och :lug- l fråga om familjcbidrag tillämpas penning tillämpas 18 kap. 2 § om Följande bestämmelser i lagen om tillsyn och 20 kap. 10-13 §§ om allmän Försäkring omprövning och ändring av beslut 18 kap. 2 § om tillsyn, samt om överklagande i lagen 20 kap. 2 a § om förordnande till - 1962:381 om allmän försäkring. dess slutligt beslut km fattas, Beträffande familjebidrag tillämpas 20 kap. 4 § om återbetalningsskyl- dessutom följande bestämmelser i dighet, lagen om allmän Försäkring 20 kap. 5 § om prakription, - 20 kap. 2 a § om förordnande till 20 kap. 9 § om uppgiñsskyldig- - dess slutligt beslut kan fattas. het. 20 kap. 4 § om återbetalningsskyl- 20 kap. 10-13 §§ on omprövning - dighet. och ändring av beslut samt om 20 kap. 5 § om preskription. överklagande. - .10 kap. 9 § om uppgillsskyldig- het.

Denna lag träder i kraft den l januari 1997

SOU 1996: 18 Bilaga 2 107

Förslag till Förordning om ändring i förordningen 1995:239 om förmåner till

totalförsvarspl ikti ga.

Regeringen föreskriver i fråga om Förordningen 1995:239 om förmåner till totalförsvarspliktiga

dels att ll kap. 1-3 §§ skall upphöra att gälla och att rubriken

närmast före l § skall utgå,

dels att 2 kap. 2 och 6 §§, 7 kap. 13, 17 samt 18 §§, 11 kap.

12 12 kap. 1 och 2 §§ samt 13 kap. l § skall ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

2 § En totalförsvarsivliktig som 2 § En totalförsvarspliklig som fullgör annan värnplikt eller civil- fullgör annan värnplikt eller civilplikt än som anges i l § har rätt till plikt än som anges i l § har rätt till dagpcnning med et belopp per dag dagpenning :ned 500 kronor per som från och med jämna yänslgö- ljänxlgöringsdag. ringsdagen motsvarar 90 procent a Dagpenning betalas inte För de den total/Firsvarsplikliges .sjukpen- dagar då den totallörsvarspliktige ninggrundande inkomst enlig 3 uppbär ersättning enligt 4 kap. kap. lagen 1962:381 om allmän lagen 1962:381 om allmän lörförsäkring, delat med 365. Om de säkring. för den lolalfärsvarspliklige inte har fastställts någon .sjnkpenrzinggrundande inkontst, hesläzns dagpenningen till 90 procent av den .sjuk-

108 Bilaga 2 SOU 1996: 18

penninggritiitlaittle inkunlsl .min skulle ha frislsIiil/I./2i° honom eller henne om föievkrifterizzt 0n1fi.t.s1rillande av xâzlan inkomst hade varit tillämpliga på honom eller henne, delat med 365. Dagpenniitgeit skall alltid bes/dmmx till lägst 55 kranar. Dagpenning betalas inte För de dagar då den totallörsvarspliktige uppbär ersättning enligt 4 kap. lagen om allmän lörsäkring. l fråga om återbetalning av lagpenning skall 20 kap. lagen om allmän fäizsiikring grilla.

6 § En totallörsvarspliktig som 6 § En totallörsvarspliktig som rycker ut från grundutbildning har rycker ut från grundutbildning har rätt till tttryekningsbitlrag med 4000 rätt till ulryckningsbicrag med 4000 kronor, om han eller hun har tjiinst- kronor om han eller hon har tjänstgjort i sammanlagt 120 dagar. gjort i sammanlagt 6. dagar. Utryekningsbitlrag liimntnsendast en Utryckningsbidrag lämnasendast en gang o till varje totallörsvarspliktig. gång till varje totallörsvarspliktig.

7 kap.

9 § Bostadsbidrag lämnas lör kost- 9 § Bostadsbidrag lämnas lör kost naden För den bostad diir den bi- naden lör den bostad där den bidragsberättigade bor dragsberättigade bor tillsammans med maken eller tillsammans med maken eller med sådant barn som avses i 8 med sådant barn som avses i 8 2. tillsammans med löräldrar. om 2. tillsammans med töräldrar, om den bidragsberättigade fram till den bidragsberättigade fram till tjänstgöringens början halt ekono- tjänstgöringens början halt ekono-

SOU 1996: 18 Bilaga 2 109

misk förmåga att betala och regel- misk förmåga att betala och regelbundet betalat För sill boende samt bundet betalat för sitt boende samt det med hänsyn till familjens ekono- det med hänsyn till familjens ekonomiska förhållanden finns behov av miska Förhållanden finns behov av bidraget, bidraget 3. ensam eller tillsammans med en 3. ensam eller tillsammans med en annan person än make, barn som annan person än make, barn som i 8 § eller föräldrar. den avses i 8 § eller föräldrar, om den avses om bidragsberättigade vid tjänstgö- bidragsberättigade vid tjänstgöringens början bott på ett sådant sätt ringens början bott på sådant sätt i i minst tre månader eller om det minst tre månader och under denna finns särskilda skäl för det. tid haft ekonomisk förmåga an Om den bidragsberättigade bor betala och regelbundet betalat för tillsammans med enbart en förälder sin boende eller om det finns säroch inte haft förmåga att betala för skilda skäl för det. sitt boende, skall bidrag ändå läm- Om den bidragsberättigade bor nas enligt första stycket 2 om det tillsammans med enbart förälder finns särskilda skäl. och inte hall ekonomisk förmåga att betala för sitt boende. skall bidrag ändå lämnas enligt första stycket 2 om det finns särskilda skäl.

110 Bilaga 2

13 § Vid bestiimmxmtle av Familje- l3 § Vid bestämmande av Familjepenning enligt 8 § l och 3-5 samt penning enligt 8 § l och 3-5 samt bostadsbidrag enligt 9 § l skall man bostadsbidrag enligt9 § skall l man från summan per manad av högsta från summan per månad av högsta beloppen för lamiljejvenning enligt beloppen lör familjepcnning enligt ll § och bostadsbidrag enligt 12 § ll § och bostadsbidrag enligt 12 § räkna av den beräknade inkomsten räkna av den beräknade inkomsten Före skatt per månad som belöper Före skatt per månad som belöper tjänstgöringstiden enligt Följande: pá tjänst enligtföljande: Makes inkomst av arbete samt Makes inkomst av arbete samt sociala lörmaner skall, med be- sociala Förmåner skall, med aktande av vad som Följer av Fore- beaktande av vad som Följer av skriFterna om dessa, räknas av med föreskrifterna om dessa,räknas av hälften av den del som överstiger med hälften av den del översom 1000 kronor eller, om inkomsten iir stiger 1000 kronor eIlcr, om inhögre än 4000 kronor, med tre komsten är högre än 4000 kronor, åttondelar av inkomsten. Om maken med tre åttondelar av inkomsten. har någon annan inkomst, avriiknas Om maken har någon inannan den del av denna inkomst som komst, avräknas den cel av denna överstiger 500 kronor. inkomst som överstiger 500 kronor. 2. Barns inkomst i Form av under- 2. Barns inkomst i form av underhâllsbidrag samt sociala Förmåner hållsbidrag samt sociala Förmåner skall, med beaktande av vad som skall, med beaktande av vad som Följer av föreskrifterna om dessa, Följer av Föreskriltema om dessa, räknas av i sin helhet. Om barnet räknas av i sin helhet. Om barnet har någon annan inkomst, räknas har någon annan inkomst, räknas den del av denna inkomst av som den del av denna inkomst av som överstiger 500 kronor. Barnets överstiger 500 kronor. Barnets inkomst räknas dock av med högst inkomst räknas dock av med högst ett belopp som motsvarar Familje- ett belopp som motsvarar Familjepenningen För barnet. penning För barnet. u Den bidragsberättigades inkomst 3. Den bidragsberättigades inkomst av arbete som han eller hon utFör av arbete som han eller hon utFör under fritid eller övningxiappelizill och sjukpenning träder i stället som sann sjukpenning som träder i lör sådan inkomst räknas med av

Bilaga 2 l l l

stället for sådan inkomst räknas av hälften av den del som överstiger med hälften av den del som över- den genomsnittliga månadsinkomstiger 2000 kronor eller, om in- sten tuzder yänstgäringvtiden med komsten är högre än 8000 kronor, 4000 kronor. Om den bidragsbemed tre åttonde/ar inkolnslen. rättigade har någon annan inkomst av Om den bidragsberättigade har avräknas den del av denna inkomst någon annan inkomst avräknas den som överstiger 500 kronor. del denna inkomst över- Avräkning enligt l och 2 får inte av som stiger 500 kronor. göras med större belopp än att Avräkning enligt l och 2 får inte återstoden uppgår till minst hälften göras med större belopp än att av bostadskostnaden enligt 12 återstoden uppgår till minst hälften Om den bidragsberättigade har rätt av bostadskostnaden enligt 12 till såväl familjepenning som bo- Om den bidragsberättigade har rätt stadsbidrag, skall vid bestämmande till såväl familjepenning som bo- av bidragens storlek efter inkomstadsbidrag, skall vid bestämmande stavräknixig törst familjepenningcn bidragens storlek eller inkom- och därefter bostadsbidraget minav stavrâkning Först familjepenningeti skas. och därefter bostadsbidraget minskas.

17 § Om familjepenning eller bo- 17 § Om familjepenning eller bostadsbidrag lämnas och tjänstgöring- stadsbidraglämnasochtjänstgöringstiden har pågått minst 120 dagar. stiden har pågått minst 61 dagar. skall bidragen lämnas lör ytterligare skall bidragen lämnas lör ytterligare 30 dagar efter tjänstgöringstiden. 30 dagar efter tjänstgöringstiden. Om deljinns .särskilda xküljbl det, får bidragen lämnas för högst 30 dagar efter Ijänslgöringstiøleit även om tjänstgöringen har pågått korture tid än 120 lagar.

18 § Under den tid som den bi- 18 § Under den tid som den bidragsberättigade lår bostadsbidrag. dragsberättigade får bostadsbidrag,

H2 Bilaga 2

lämnas ctt liliigg mcd 250 kmnor lämnas ctt tillägg med 350 kronor per månad. Tillêiggct lämnas dock pcr månad. Tilläggct lämnas dock inte till en bidrugsbcrülligzld som inte till en bidngsbcrättigad som bor hos föräldrar. Om den bidrugs- bor hos löräldrar. Om den bidragsberättigade bor tillsammans med cn berättigade bor tillsammans med annan person än make. burn eller annan person in make. bam eller löräldrar, lämnas ett halvt lillä vg. löräldrar, lämras ett halvt tillägg.

ll kap.

Dagperzrxirzg

I § Enligt lagen 1991:1488 om handläggning av vissa ersättningar till den som Ijiinslgör inom Iota/försvaret handhar Rik.s/ir.t'ikri:g.s'verket och de allmänna sorna frågor om clagpertrzing. Dagpenning betalas ul genom Riksjâirsäkringsverkeloch de al/möinnaför- :räkriilgslcaszsorna.

2 § Underlag för nlhelalrlirzg av clagpenrting lämnas av Tulaljâiras-rarels pliklverk eller, ejier ÖrerwILskoznmelse med verket, av .vlalliga ry-ndiglzeler, kunmuuler, Iam/sving, kyrkliga komnmner, bolag, .valnfälliglzeler, .slijielvc/r och andra enskilda.

3 § En Iulaljörsrarxpliklig som är berättigad till clagperzzlingskall lill den allmänna försäkrirtgskasxuzz senast lagen jöre in/Tckningazlageiz

Bilaga 2 l 13

anmäla sådan ändring i sina inkomsdörlzållanden 50m påverkar dagpenningens storlek.

12 § Annan förmån än dagpenning, 12 § Annan förmån än familjebifamiljebidrag. ekonomiskt stöd i drag, ekonomiskt stöd i form av form av bidrag och grupplivförsäk- bidrag och grupplivlörsåkring bering beslutas och betalas ut av den slutas och betalas ut av den mynmyndighet, den kommun, det lands- dighet, den kommun, det landsting ting eller den kyrkliga kommun där eller den kyrkliga kommun där den den totalförsvarspliktige tjänstgör. totalförsvarspliktige tjänstgör. l fråga om de totallörsvarspliktiga l fråga om de totallörsvarspliktiga som tjänstgör hos ett bolag, en som tjänstgör hos ett bolag, en Förening, en samfállighct, cn stiftel- förening. en samfällighet, en stiftelse eller annan enskild skall dock se eller annan enskild skall dock den myndighet som enligt bered- den myndighet som enligt beredskapslörordningen 1993:242 är skapsförordningen 1993:242 är ansvarig för funktionen besluta om ansvarig lör funktionen besluta om och betala ut sådana Förmåner. Den och betala ut sådana förmåner. Den funktionsansvariga myndigheten får funktionsansvariga myndigheten får överlämna rätten att besluta om och överlämna rätten att besluta om och betala ut förmånerna till de enskilda betala ut lörmånema till de enskilda hos vilka totallörsvarspliktiga full- hos vilka totalförsvarspliktiga fullgör civilplikt. gör civilplikt.

l 14 Bilaga 2 SOU 1996: 18

12 kap.

l § Enligt 4 § lagen 1991:1488 1 § Enligt 4 § lagen 1991:1488 om handläggning av vissa ersätt- om handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom ningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret tillämpas i fråga om totalförsvaret tillämpas i fråga om dagpenniug och familjebidrag familjebidrag bestämmelserna i 20 bestämmelserna i 20 kap. 10-13 kap. 10-13 §§ lagen 1962:381 §§ lagen 1962:381 om allmän om allmän Försäkring om omprövförsäkring om omprövning och ning och ändring beslut samt av ändring av beslut samt om över- om överklagande. klagande.

2 § Andra beslut förmåner l § Andra beslut förmåner om om enligt denna Förordning än som enligt denna förordning än som avser dagpenziing, finniljebidrag avser familjebidrag eller gruppliveller grupplivförsäkring fiir över- försäkring får överklagas hos klagas hos Överklagandeniimnden Överklagandenämnden för totalförför totalförsvaret. Överklagande- Överklagandenämndens svaret. nämndens beslut fär inte över- beslut får inte överklagas. klagas.

13 kap.

l § Ytterligare föreskrifter för 1 § Ytterligare föreskrifter för verkställighet av 8 kap. lagen verkställighet 8 kap. lagen av 1994:1809 om totalförsvarsplikt 1994: 1809 totalförsvarsplikt om meddelas i fråga om meddelas i fråga om bestämmande och utbetalning bestämmande och utbetalning av dagpenning och fhmiljebidrag av familjebidrag av Riksförsäk-

l Senaste lydelsen av 12 kap. 2 § 1995:629.

Bilaga 2 1 15

Riksförsäkringsverket efter ringsverket eller hörande av Totalav Totalliirsvarets lürsvarets pliktverk. Försvarshörande av pliktverk. Försvarsmakten och makten och Överstyrelsen for civil Överstyrelsen För civil beredskap, beredskap, 2. hälso- och sjukvård saint tand- 2. hiilso- och sjukvård samt tandvård Totalförsvarets pliktverk vård av Totalförsvarets pliktverk av efter hörande Socialstyrelsen, eller hörande av Socialstyrelsen. av Överstyrelsen Försvarsmakten och Överstyrelsen Försvarsmakten och För civil beredskap, För civil beredskap, bestämmande och utbetalning 3. bestämmande och utbetalning dagersättning. utryckningsbi- av dagersättning, dagpenning, av drag. lörpliignad, inkvarte- utryckningsbidrag. resor, förplägresor, ring, beklädnadsersättning. eko- nad. inkvartering. beklädnadsnomiskt stöd och begravnings- ersättning. ekonomiskt stöd och hjälp, Totalförsvarets pliklverk lvegravningshjälp, av Totalförsvaav efter hörande Försvarsmakten. rels pliktverk efter hörande av av Överstyrelsen För civil beredskap Försvarsmakten. Överstyrelsen for och Statens räddningsverk. civil beredskap och Statens räddningsverk.

Denna förordning träder i kraft den l januari 1997.

H6 Bilaga 2

Förslag till Lag om ändring i lagen 1997:265 om statligt personstade-

skydd.

Härigenom föreskrivs att i lagen 1977:265 om statligt personskadeskydd skall införas en ny paragraf, 11 a som skall ha töljande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lla§

För den som avses i I § jörsla .stycket I uppgår sjukpmxing vid hel .sjukskrivning lill 100procent av den sjnlxpenninggrtmdarlde inkomsten delad med 365 Ersättning lämnas också för nödvändiga kostnader Iäkarvårl, :jukvârdanzle behandling, .jnkhusvârd sam läkemedel. l kosinadjör vård inräknas nödvändga kostnader jbr resor.

Denna lag träder i kraft den l januari 1997. Äldre bestämmelser skall fortfarande tillämpas i fråga ersättning tid om som avser före ikraftträdandet.

1996 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennya gymnasieskolan - hurgår det U. . Samverkansmönster i svensk forsknings- . finansiering.U. b Fritid i förändring. . Omkönoch fördelning fritidsresurser. av C. Vem bestämmer vad EU:sinternaspelregler inför . regeringskonferensen l996. UD.

Politikområden underlupp.Frågor om EU:sförsta . pelareinför regeringskonferensen 1996.UD. Ettår medEU. Svenska statstjänstemäns . erfarenheter arbetet av i EU. UD. Av vitalt intresse. EU:sutrikes- och . säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. UD. Batterierna en laddad fråga.M. . - Om järnvägens trañkledning m.m. K. . lO.Forskningför varvardag. C. 11.EU-mopeden. Alders-ochbehörighetskrav för två-och trehjuligamotorfordon. K. Kommuner och landsting medbetalnings . svárigheter.Fi. 13.Offentlig djurskyddstillsyn. Jo. 14.Budgetlag regeringens befogenheter pá ñnansmaktens område.Fi. .Unionför både öst ochväst. Politiskarättsliga och ekonomiska aspekter EU:ssjätte av utvidgning.UD. 16.Förankringoch rättigheter.Omfolkomröstningar, utträdesrätt, madborgarskap ochmänskliga rättigheteri EU. UD. 17.Bättre trafik med väginfonnatik. K. 18. Totalförsvarspliktiga m95. Förslagom jobb/studier eftermuck, bostadsbidrag, dagpenning, försäkringar.Fö.

Statens offentliga utredningar 1996

Systematisk förteckning

Utrikesdepartementet Vetnbestämmer vad EU:sinternaSpelregler inför regeringskonferensen 1996.4 Politikomraden underlupp.Frågor om EU:sförsta pelareinför regcringskonferensen 1996.5 Ett ar med EU.Svenska statstjänstemäns erfarenheter av arbetet i EU. 6 Av vitaltintresse, EU:sutrikesoch säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. 7 Unionför bådeöstoch väst. Politiska, rättsliga ochekonomiska aspekter EU:ssjätte av utvidgning.15 Förankring ochrättigheter.Omfolkomröstningar, utträdesrätt, medborgarskap ochmänskliga rättigheter i EU. 16

Försvarsdepartementet Totalförsvarspliktiga m95.Förslag om jobb/studier eftermuck,bostadsbidrag, dagpenning, törsäkringar.18

Kommunikationsdepartementet Omjärnvägens trañkledning m.m. 9 EU-tnopeden. Älders- ochbehörighetskrav för tvá- och trehjuliga motorfordon. 11 Bättretrafikmedväginformatik. 17

Finansdepartementet Kommuner ochlandstingmedbetalningssvárigheter. 12 Budgetlag regeringens - befogenheter pa linansmaktens omrâde.14

Utbildningsdepartementet Den nya gymnasieskolan hurgårdet l - Samverkansmönster i svensk forskningsfinansiering. 2

Jordbruksdepartementet Offentligdjurskyddstillsyn. 13

Civildepartementet Fritidi förändring. Omkön och fördelning av fritidsresurser. 3 Forskning för várvardag,10

Miljödepartementet Batterierna - en laddadfråga.8

POSTADRESS: 10647 STOCKHOLM FAX 08-2050 21, TELEFON 08-690 9090 ISBN 91-38-20176-3 ISSN 0375-250X