Allmän behörighet för högskolestudier : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

ALLMÄN

BEHÖRIGHET

FÖR

H ÖGSKOLESTUDIER

V V V V V V V V V WW

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

M min

Statens offentliga utredningar WW 1995:41 PL Utbildningsdepartementet

Allmän

behörighet

för

högskolestudier

Delbetänkande av Utredningen om uppföljning av 1993 års universitets- och högskolereform RUT-93 Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm . Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Arkiv- och informationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-763 24 81

ISBN 91-38-13932-4 Stockholm 1995 ISSN 0375-250X

r3f

7:;l,:; §15Dr°5Ãl7DL2w

Till statsrådet och chefen för

Utbildningsdepartementet

Genom beslut den 22 december 1993 bemyndigade regeringen chefen för Utbildningsdepartementet att tillkalla särskild utredare med en uppdrag att göra en uppföljning av 1993 års universitets- och högskolere-

form dir 1993: 143; U 1994:01. Med stöd detta bemyndigande för-

av ordnade departementschefen den 17 januari 1994 verkställande direktören Dan Brändström som utredare. Direktiven återges bilaga 1 till som detta betänkande. Byråchefen Ewa Ställdal förordnades dag sekreterare. samma som Direktör Sonja Dahl har sedan november 1994 varit förordnad att såsom expert biträda utredningen Utredningen har antagit namnet RUT-93. Genom beslut den 27 oktober 1994 regeringen RUT-93 tilläggsgav direktiv att bl.a. lägga förslag till förändringar i högskoleförordningens

1993: 100 regler om tillträde till grundläggande högskoleutbildning dir

1994: 126. Samma dag tillkallades generaldirektören Erland Ringborg som sakkunnig. Tilläggsdirektiven återges i bilaga 2 till detta delbetänkande. Utredningen har tidigare överlämnat ett delbetänkande SOU 1994:153 Ett nytt högskoleverk. Föreliggande betänkande innehåller förslag till preciseringar av nu gällande regler för den allmänna behörigheten för högskolestudier. Ett slutbetänkande vad tillträdesñågorna avser kommer att överlämnas av utredningen under 1995. sommaren Universitetslektorn Lars Brandell är sedan 1 oktober 1994 förordnad att som expert biträda utredningen i arbetet med tillträdesñägorna. Till RUT-93 är knuten referensgrupp för tillträdesfrågor bestående en av Björn Andersson, SFS, kanslichefen Ulla Blomqvist, Umeå universi-

tet, kanslidirektören Stig Fomeng, Högskolan i Örebro, rektorn Solveig

Hannersj Vårdhögskolan i Falun, universitetsdirektören Peter Honeth, Lunds universitet, byråchefen Arne Olsson, Stockholms universitet, rektorn Ingegerd Palmér, högskolan i Luleå och avdelningschefen Anne- Marie Rydell, VHS. Sedan 1 februari 1995 är utredaren Claes Petri, VHS och byrådirektören Lars Lustig, Stockholms universitet, experter knutna till som utredningen vad avser tillträdesfrågor. Rättssakunniga Pia Wikström biträder sedan den 27 mars 1995

utredningen som expert. Utredningen har haft överläggningar om behörighetsñågor med för studentema, universiteten och högskolorna, vårdhöger skoloma, Folkbildningsxådet och [Itbildningsdepartementets betygs- SWPP- Som ett led i arbetet med tillträdesñågoma har utredningen publicearbetsrapport: Behörighet för högskolestudier för elever från den rat en gymnasieskola: Denna har diskuterats vid en hearing den 27 mars nya 1995 med representanter för universitet och högskolor, gyrrmasieskolan, vuxenutbildningen, Sveriges förenade Studentkårer SFS, Sveriges folkhögskolestuderandes förbund, mfl. berörda myndigheter och organisationer. Bl.a. mot bakgrund den allmänna uppslutningen vid denna hearing av bakom utredningens preliminära ställningstaganden har jag beslutat inge föreliggande delbetänkande Allmän behörighet för högskolestudier, vilket härmed överlämnas.

Stockholm i april 1995

Dan Brändström Lars Brandell

Innehållsförteckning

l Sammanfattning 7

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

2 Fölfatuiingsfirslag 9

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

3 Uuedningsugqxhaget 11

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

4 Bakgrund 13

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.1 Behörighetslqav för högskolestudier 13

. . . . . . . . . . . . .

4.2 Den nya gymnasieskolan 15

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.3 Gällande behörighetsregler 16

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5 Allmän behörighet 17

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.1 Allmän behörighet för studerande från gymnasieskolan 17

5.2 Motsvarandebedömningar 19

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.3 Allmän behörighet genom 25:4 regeln 22

- . . . . . . . . . .

Bilaga I Kommittédirektiv 25

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 2 Tilläggsdirektiv 29

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 3 Skollagen, bilaga 2 33

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

l Sammanfattning

Nu gällande bestämmelser allmän behörighet för högskolestudier om fastlades innan det klart hur läroplanen och betygssystemet i den var nya gymnasieskolan, skulle komma att utformas. Det innebär att det, inte minst for eleverna i den gymnasieskolan, är oklart hur gällande nya nu regler kommer att tillämpas när de skall söka till högskoleutbildning år 1997 eller senare. Detta har betydelse för de val kurser och av grenar de förväntas göra med början innevarande vårtermin. Inte minst är som det oklart hur en övergång till reducerat gymnasieprogram kan påverka möjligheten för elev att få allmän behörighet för högskolestudier. en Utredningen föreslår att den aktuella paragrafen i högskoleforordningen preciseras så att för allmän behörighet för studerande från ett nationellt i den gymnasieskolan krävs program nya

lägst betyget Godkänd kurser motsvarande minst 90 procent av programmet

lägst betyget Godkänd i samtliga kärnämnen d.v.s. de kurser som är gemensamma för samtliga nationella gymnasieprogram, med undantag för ämnena idrott och hälsa och estetisk verksamhet.

lägst betyget Godkänd på specialarbetet

I utredningens förslag ingår också behåller gällande regler att man nu att den har motsvarande svensk eller utländsk utbildning eller den som som genom verksamhet förvärvat motsvarande kunskaper också annan skall vara behörig, liksom stadgandena behörighet den s.k. om genom 25z4-regehi. Utredningen diskuterar också hur reglerna om motsvarandebedömning bör tillämpas i olika fall, bl.a. för studerande från den kommunala vuxenutbildningen och studerande läst ett reducerat i som program gymnasieskolan

Författningsförslag

Utredningen föreslår att 4§ 8 kap högskolas-förordningen SFS 1993: 100 ändras enligt följande

Nu gällande högskoleförordning Förslag till ändrad lydelse SFS1993: 100

3 kap 8 kap 4 § Allmän behörighet har den 4 § Allmän behörighet har den som fullföljt ett nationellt pro- som gram i gymnasieskolan eller har fullföljt ett nationellt eller motsvarande svensk eller ut- specialutfommt och program ländsk utbildning eller den därvid har lägst betyget Godsom genom annan verksamhet förvär- känd kurser omfattar som vat motsvarande kunskaper. minst 90 procent den minav Den som har annat modersmål sta garanterade tiden för ett än svenska, danska, färöiska, fullständigt program isländska eller norska skall ha har lägst betyget Godkänd i erforderliga kunskaper i svenska. engelska, matematik, natur- . kunskap, religionskunskap, samhällskunskap och svenska i den

omfattning dessa ärmen

har för Övriga enligt program bilaga 2 till skollagen 1985:1100 har lägst betyget Godkänd specialarbete. Allmän behörighet har också den som har motsvarande svensk eller utländsk utbildning eller den som genom annan verksamhet förvärvat motsvarande krmskaper. Den har annat modersmål som än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska skall ha erforderliga kunskaper i svenska

Utredningsuppdraget

RUT-93 utredningen för uppföljning 1993 års universitets- och av högskolereforrn har som en av sina uppgifter att följa upp hur behörighetsvillkor och urvalsregler samt antagningssystem och information till studenterna utvecklats i och med 1993 års reform Regeringen har utöver detta tilläggsdirektiv gett utredningen i uppdrag att genom

regler om tillträde till grundläggande högskoleutbildning. Syftet skall vara att skapa nationell ordning är överblickbar för en som de enskilda vad beträffar kopplingen mellan gymnasieskolan, vuxenutbildningen och högskolan. Särskild uppmärksamhet skall äg-

I arbetet med tillträdesñägorna kommer RUT-93 att behandla fyra delområden: Reglerna för behörighet Urvalsregler och urvalsmetoder Antagningsprocessen som system Informationen till presumtiva studerande och andra berörda om antagningen till högskolor och universitet.

En utgångspunkt för arbetet med tillträdesfrågorna inom RUT-93 är att betona studentperspektivet tillträdesfrâgoma. Föreliggande delbetänkande rör reglerna för den allmänna behörigheten till högskolestudier. högskoleförordningen SFS 1993:100 8 kap 4 När dessa regler ursprungligen formulerades det - var fortfarande oklart hur läroplanen och betygssystemet i den nya gymnasieskolan skulle komma att utformas. Enligt min mening bör nuvarande regler om allmän behörighet preciseras mot bakgrund av den utformning som framför allt betygssystemet i gymnasieskolan har tätt. Jag har flera skäl valt senare av att bryta ut denna fråga för separat behandling: Det har visat sig att det är oklart för eleverna i den gymnasinya eskolan och deras lärare hur gällande regler för den allmänna benu hörigheten kommer att tillämpas. Detta har betydelse för de val av kurser och de gymnasiestuderande förväntas göra med grenar som början innevarande vårtermin. Inte minst är det oklart hur en över-

gång till ett reducerat kan påverka möjligheten för elev program en att få allmän behörighet för högskolestudier. Innebörden den allmänna behörigheten påverkar också utformav ningen de särskilda behörighetskmv kan uppställas för olika av som utbildningsalternativ ett komplement till de krav som gäller för som den allmänna behörigheten. Vidare har reglerna för den allmänna behörigheten betydelse för tillämpningen betygsreglema i den nya av gymnasieskolan. Det är därför angeläget att man så snart som möjligt gör en precisering reglerna allmän behörighet för högskolestudier, i första av om hand för de elever genomgått den nya gymnasieskolan. som

Bakgrund

4.1 Behörighetslcrav för högskolestudier

Syftet med behörighetskrav till en viss högskoleutbildning är ytterst att, å ena sidan, garantera viss startnivå för den berörda utbilden ningen och, å andra sidan, ge besked till presumtiva sökande om vad lcrävs för att framgångsrikt genomföra den aktuella som utbildningen. Det är viktigt att högskolans utbildning kan bygga att de studerande har tillräckliga förkunskaper. Inte minst är detta förutsätten ning för att man på en rimlig tid inom högskolan skall kunna nå upp till de utbildningsmâl finns

som bla preciserade i examensbestäm-

melserna. Samtidigt måste betonas att stannivån till en viss högskoleutbildning inte kan väljas oberoende av den omgivande utbildningsmiljön Högskoleutbildning inom ett visst ämne måste utgå ñan kunskaper och färdigheter som man kan inom gymnasieskolan eller genom högskolestudier i andra ämnen. Det bör också ñanrluållas för enskild att man en student inte exakt kan avgöra om hanshennes förkunskaper är tillräckliga för framgång inom viss utbildning. Studieframgången beror inte bara kunskaen

pemaidespeciñkaförkunskapsänmensomñnnsutanocksåpåen

rad personliga egenskaper och förutsättningar, inte kan mätas i som avklarade kurser i gymnasieskolan Rent generellt kan man säga att större erfarenheter framgångsrika teoretiska studier på av gyrrmasieeller högskolenivå den studerande har, desto som större möjligheter har vederbörande att genomföra högskolestudier. Men sedan tillkommer rad andra faktorer, inte minst den studerandes motivation en och för de aktuella studierna. engagemang Behörighetskraven har därför en betydelse som en allmän information till presumtiva studerande vad kan komma förutsättas om som att inom en viss utbildning. Däremot kan de inte tolkas så att de den ger studerande någon garanti för studieframgång. Inte heller kan de ur högskolans synpunkt utformas så att man vid antagningen kan identifiera alla sökande visar som senare sig problem med sina studier. Av tradition har det funnits två metoder att organisera ett system för behörighetsprövning för högre studier. Det ursprungliga har varit behörighetsprov som den aktuella högskolanuniversitetet anordnade. I Sverige har detta funnits vid de tidigare folkskollärarseminarit ex

där i helst kunde anmäla sig till de inträdesema, princip vem som

anordnades. Långt tillbaka i tiden mitten av 1800-talet

prov som förekom detta också vid universiteten, då själva stod för studensom inträdesprov till universitetet och inte en slutextexamen, som var en i gymnasiet. Oña inträdesproven inte bara det som idag amen var

skulle kalla behörighetspmv utan också samtidigt ett wvalspmvlf

Vid de konstnärliga högskolorna finns inträdesproven kvar. Aven de i första hand används för urval, finns det också en om som prov komponent i dem som fungerar som behörighetsprov. Den andra metoden för behörighetssystem har varit behörighetsexamina Sverige detta traditionellt studentexagivande rnotsv. I var viss i gymnasiet behörighet till men Studentexamen en linje gav universitets- och inom brett område. Det ockhögskolestudier ett gav så till delar den traditionella universitetsutbildrät att antas stora av I länder har kvar detta Där finns beningen många man system en studenten lagfäst rätt att bedriva hörighetsgivande examen som ger Lmiversitetsstudier. med allmänna behörighetsgivande examina är enkla att System överblicka och har fördelar informationssynpunlçt. Det är lätt att ur förklara vad krävs för att få studera, eller åtminstone för att bli som för studier inom visst område eller med viss inriktning. behörig ett en Samtidigt har ett system med omfattande examina, typ studentexaobligatoriska krav för att få börja universitets eller högskomen, som lestudier flera nackdelar. Framför allt diskriminerar det personer som de förktmskapema något sätt än det skaifar sig nödvändiga annat traditionella Dessutom är det inom ett sådant system svårt att ta häntill den utbildningar med varierande innehåll och syn mångfald av uppläggning, successivt har inlemrnats i högskolesystemet. som Detta förklaringama till det behörighetssystem inär en av som fördes fullt i samband med 1977 års högskolereforrn Den innebar ut fastställde nivå för allmän behörighet gällde alla som att man en som skulle bedriva högskolestudier. Utöver denna fanns det till de flesta utbildningar särskilda behörighetskrav, som varierade från utbildning

till särskilda behörighetskraven utordes krav

utbildning. De av genomgångna studiekurser från gymnasiet.

4.2 Den

nya gymnasieskolan

Den nya gymnasieskolan är baserad kurser inom olika ämnen De olika kurserna är åsatta poäng där poäng innebär att kursen har en minst en timmes garanterad undervisningstid. Eleverna går oftast med olika inriktning. Det finns 16 program, nationella program Dessa omfattar antingen 2400 eller 2180 timmar. I de flesta programmen finns det med delvis olika kursinnegrenar håll, som eleverna har att välja mellan Utöver de nationella programoch deras nationella grenar finns också lokala med olika men grenar profilering. Det finns också möjligheter för eleverna att skapa specialutformade program Det finns också individuella program Det är inte heller ovanligt att elever läser s.k. reducerade vilket innebär program, att läser kurser enligt ett nationellt program men avstår från en eller flera kurser. Enligt reglerna har man rätt att detta sätt stryka kurser motsvarande högst tio procent av det för programmet uppsatta timantalet. Utbudet av valfiia kurser m.m bestäms till en del av respektive gymnasieskola, också avgör hur utbildningen skall fördelas som terminer o.s.v. En del av valen i gymnasiet måste i princip göras redan i årskurs

Till en del sker det ännu tidigare, i årskurs 9 i grundskolan, då

man kan söka och få tillträde inte bara till ett utan också till program

viss inom ett program

en gren Betyg sätts i gymnasieskolan varje kurs. Det finns fyra betygsgrader Icke godkänd, Godkänd, Väl Godkänd och Mycket Väl Godkänd. Eleverna får poäng för de kurser där de fått lägst betyget Godkänd. Slutbetyg från ett får den genomgått kurser motsvaprogram som rande den för programmet gällande totala poängsurnrnan och fått betyg dessa. Även betyget Icke godkänd accepteras. Detta innebär teoretiskt sett att även den som fått Icke godkänd de flesta av de föreskrivna kurserna har rätt att få ett slutbetyg. Den första stora kullen inom den gymnasieskolan går just i nya nu årskurs Den kommer att dyka upp bland de sökande till högskoleutbildningar from hösten 1997.

4.3 Gällande

behörighetsregler

För att bli antagen till viss utbildning krävs enligt nu gällande en högskoleförordning att den sökande har allmän behörighet och dessutom den särskilda behörighet som kan gälla för det aktuella antagningsalternativet. Jag inte att det finns motiv för att frângå denna principiella anser uppläggning behörighetskraven Däremot har utredningen diskuteav rat att beteckningen allmän behörighet borde bytas ut mot gruncüäggande behörighet, bättre beskriver vad det gäller. Jag återkomsom till denna fråga i slutbetänkandet i de delar av mitt uppdrag som mer gäller tillträdesirågorna. Kraven för allmän behörighet är fastlagda i högskoleförordningen HF 8 kap, 4-5§§, se kapitel 5. Eventuella särskilda behörighetskrav fastställs av den högskola anordnar utbildningen i fråga. Kraven skall vara relevanta för som utbildningen De fär avse

kunskaper i ämne i gymnasieskolans nationella program eller motsvarande kunskaper.

kunskaper från eller flera högskolekurser. en

andra villkor betingas utbildningen eller är av betydelse som av för det yrkesområde utbildningen förbereder för HF 8 kap som 6§.

5 Allmän

behörighet

5.1 Allmän för

behörighet studerande

från

gymnasieskolan

I 8 kap, 4:e § i dagens högskoleförordning föreskrivs inledningsvis att Allmän behörighet har den som fullföljt ett nationellt i program gymnasieskolan... Som gymnasieskolan har kommit att utformas betyder detta att

eleven har deltagit i undervisningen i ett under de tre årsom

program

utbildningen varar och fått betyg kurserna i detta program Aven

Icke godkänd räknas då som betyg. Det finns inga krav prestationer i form av godkända betyg mm Det kan inte ha varit intentionerna med gymnasiereforrnen att den som i extremfallet suttit av större delen undervisningen, av men som bara blivit godkänd ett fåtal de ingående kurserna skulle av vara behörig till fortsatta studier högskolenivå. Det har också från många håll ställts frågan vilket sätt elev skall ha fullföljt ett en program för att detta skall ge behörighet för högskolestudier. I samband med detta har man efterlyst en precisering den aktuella av paragrafen i högskoleförordningen Paragrafen om den allmänna behörigheten för studerande som kommer från det gymnasiet bör enligt min mening preciseras nya följande tre punkter:

För behörighet måste krävas att den studerande med framgång genomfört större delen det studerade gymnasieprogrammet. Det beav tyder att vederbörande för att vara behörig för högskolestudier skall ha lägst betyget Godkänd större delen de kurser av som programmet omfattar. Utredningen föreslår att detta skall kurser motsvaavse rande minst 90 procent av programmets maximala poängsumma Detta innebär att elev gått ett 2400-poängsprograrn skall ha en som uppnått minst 2160 poäng och att den som gått ett 2l80-poängsproglam

skall ha minst 1960 poängl.

Exakt beräkning ger 1962 poäng. En rimlig avkortning är 1960.

Valet procentsatsen 90 beror framför allt att det medför att av

elev läser ett maximalt reducerat program dvs reducerat med

en som 10 %, uppfyller kravet under förutsättning att vederbörande har lägst betyget Godkänd alla i programmet kvarstående kurser.

De sexton nationella i gymnasieskolan har ett varieprogrammen rande innehåll. Det finns dock del Icämämnenq som en gemensam måste läsa alla nationella program utgörs av man svenska engelska samhällskunskap, religionskunskap, matematik, naidrott och hälsa estetisk verksamhet och har turkunskap, sant en omfattning i bilaga 2 till skollagen sammanlagt 680 poäng. som anges Jag vill betona att den allmänna behörigheten den är utformad som den blivande studenten dels generell erfarenhet omfattande ger en av studier gymnasial nivå, dels kunskaper inom vissa specifika områden kan utgöra ämnesmässig grund vilka den fortsatta som en kan bygga Det då viktigt vederbörande högskoleutbildningen är att också verkligen har dessa kunskaper. Därför föreslår jag att till havet fullföljt nationellt i högskoleförordningen skall läggas program krav resultat de nämnda kämämneskursema, med godkänt ovan undantag för kurserna i Idrott och hälsa och Estetisk verksamhet. En orsak till att dessa kurser inte tas med är att de inte förekommer inom den kommunala vuxenutbildningen, för vilken motsvarande regler bör

gälla se nedan.

Inom alla gymnasieprogram finns obligatoriskt inslag ett spesom cialarbete omfattande 30 poäng. Detta är viktigt form av förbereen delse för fortsatta självständiga studier. Därför bör det också ingå i kraven för den allmänna behörigheten för högskolestudier att den sökande skall ha lägst betyget Godkänd specialarbetet.

Ovanstående innebär sammanfattningsvis att kraven för den allmäma behörigheten för de studenter kommer ñån gyrrmasieskosom lan bör formuleras följande sätt:

Allmän behörighet har den som i gymnasieskolan

fullföljt ett nationellt eller specialutfonnat program och därvid har lägst betyget Godkänd kurser omfattar minst 90 som procent av den minsta garanterade tiden för ett fullständigt program

har lägst betyget Godkänd i engelska, matematik, naturkunskap, religionskunskap, samhällskunskap och svenska i den omfattning

dessa ämnen har för Övriga program enligt bilaga 2 till skollagen

1985: l 100

har lägst betyget Godkänd specialarbete.

5.2 Motsvarandebedömningar

I högskoleförordningen 8 kap 4 § stadgas också att den har som en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar ett fullföljt nationellt i gymnasieskolan eller den verksamhet program som genom annan förvärvat motsvarande kunskaper också har allmän behörighet. Vidare förskrivs att den har ett annat modersmål än svenska, som danska, faröiska, isländska och norska skall ha erforderliga kunska-

per i svenska.

Enligt min mening bör dessa regler finnas kvar med oförändrat

innehåll. De innebär att antagningsmyndigheten motsv har att för

varje sökande bedöma om vederbörandes meriter motsvarar dem ovan föreskrivits för gymnasiestuderande eller Dessa regler kommer också att kunna användas för tillämpningsbestämmelser för olika grupper av studerande. I det följande behandlas några av dessa:

Studerande som låst ett reducerat program

Den här aktuella regeln för motsvarandebedömning bör lätt kunna tillämpas elever från gymnasieskolan som läst ett reducerat program Det avgörande för behörigheten är dä att

det totala antalet eleven uppnått i form kurser med

poäng som av lägst betyget godkänd skall vara 2160 respektive 1960.

eleven har godkänt betyg de kurser som ingår i u-

tom idrott och hälsa och estetisk verksamhet eller motsvarande kun-

skaper dokumenterade annat

eleven har genomfört ett examensarbete med godkänt resultat.

Studerande från den lcommunala vuxenutbildningen

Inom den gymnasiala vuxenutbildningen finns kurser som i samma gymnasieskolan med undantag för ämnena idrott och hälsa, estetisk verksamhet, estetiska ämnen och specialidrott. Utbildningen följer således kursplaner och har betygskrav som gynmasiessamma samma kolan För ett slutbetyg i komvux krävs kurser motsvarande 1990 timmar istället för 2400 eller 2180 timmar i gymnasieskolan. Det innebär att det första villkoret skall 90 procent av detta ovan vara d.v.s. 1790 timmar egentligen 1791. I komvux finns även ett s.k. Samlat betygsdokument, som kan utfärdas för elever inte studerat för att få slutbetyg. I analogi som med vad anförts tidigare reducerade bör det alltså som om program, räcka komvuxsttrderande i ett sådant dokument redovisar kurser att en med Godkänd motsvarande minst 1790 timmar, för att lägst betyget ha ansetts kravet i Det behövs alltså inte formellt uppfylla p ett slutbetyg. De krav lägst betyget Godkänd är direkt som avser överförbara komvuxelever. Däremot förekommer inte specialarbetet i den kommunala gymnasieutbildningen. Det är också svårt att finna ett krav för komvuxelever som skulle kunna motsvara kravet på godkänt betyg specialarbetet. Jag föreslår därför att komvuxelever skall ha allmän behörighet för högskolestudier de uppfyller anses om kraven i 1 och 2 i den aktuella paragrafen i högskoleförordningen p

Studerande med folkhögskolebakgrunñ

Enligt tidigare tillämpningsbestämmelser gav genomgången tvåårig allmän kurs vid svensk folkhögskola allmän behörighet för högskolestudier. Enligt övergångsbestämmelserna gäller denna regel fram till och med utgången år 1999. Inom den närmaste tiden bör dock av vad skall gälla efter detta datum Det att det preciseras som bör tolkning vad motsvarande utbildning infastläggas en termen nebär för sökande till högskolan har läst vid folkhögskola som en

Utredningen har haft preliminära överläggningar med Folkbildningsrådet. Dessa kommer att fortsätta Målsättningen är att skapa en generell tillämpningsregel motsvarar den nuvarande och är som som anpassad till de krav gäller för den allmänna behörigheten i nya som och med införandet av den nya gymnasieskolan. RUT-93 återkommer senare i denna fråga.

Studerande med utländsk gymnasial utbildning

Det finns inom VHS omfattande erfarenhet motsvarandebedömen av ningar for studerande med utländska studiemeriter. RUT-93 har tididiskuterat

se

gare SOU 1994:153 avsnitt 2.9 att delar av denna skall överflyttas till den organisation som under högskoleforbundet svarar for vissa gemensamma frågor avseende antagningen till högskolestudier. I samband härmed är det lämpligt att man gör en översyn av gällande praxis för bedömningen av den allmänna behörigheten vad avser sökande med utländsk utbildning. Den nya gymnasieskolan, med den för alla nationella program gemensamma delen, har som redan nämnts inneburit att kraven för allmän behörighet har blivit mer omfattande än tidigare. Detta skulle kunna tolkas så att man for sökande med utländsk utbildning också t.ex skulle kräva någon form av utbildning som motsvarar innehållet i de aktuella kurserna i naturkunskap, religionskunskap och samhällskunskap. Enligt RUT-93zs mening bör man för denna grupp vara generös vid motsvarighetsbedömningen denna punkt, och inte kräva någon exakt motsvarighet till de svenska kurserna. Det bör räcka att den sökande i sin utbildning genomgått och godkänts kurser av sammanlagt minst samma omfattning i ämnen som vi i Sverige skulle kalla So- och No-ärnnen.

Allmän 25:4

5.3 behörighet genom regeln

Högskoleförordningen föreskriver också kan uppfylla kraven att man för allmän behörighet den s.k. 25z4-regehu: genom

Utan hinder av 4 § skall också den anses ha allmän behörighet

som

fyller 25 år senast under det kalenderår då utbildningen börjar,

har varit yrkesverksam minst fyra år före det kalenderår då uteller förvärvat motsvarande erfarenbildningen börjar annat sätt het och

har kunskaper i svenska och engelska som motsvarar ett fullföljt programi gymnasieskolan SFS 1993:100 8 kap 5§.

från tidigare bara i punkten 32. Dessa regler skiljer sig motsvarigheter Dess motsvarighet formulerades tidigare har kunskaper i engelska motsvarande slutförd lärokurs minst två årskurser i gynmasieskoom lan. Dessutom krävdes för inte har svenska, danska, personer som norska, färöiska och isländska modersmål, kunskaper i svenska som föreskriver särskilt. Detta har under år varit som regeringen senare kursen svenska, etapp 2 eller rikstestet. Enligt övergångsbestämmelserna gäller den tidigare formuleringen fram till sekelskiftet. Just finns alltså inte för svenska sökande ennu 25:4-regeln några explicita krav kunskaper i ämnet svenska ligt Vidare kan engelska motsvarande slutförd lärokurs i det gamla användas istället för fullföljt nationellt program. Här kan gymnasiet det behövas preciseringar hur högskoleförordningen skall tillämpas av efter år 1999, när det gäller svenska och engelska Dessa preciseringbör föreligga i god tid före sekelskiftet. ar

2 teknisk ändring avseende punkten Tidigare stod här Det finns även en mindre . Dermaförändringkomnrerviatttauppiannatsannnanhang.

Kapitel 23

I övrigt jag inte att det finns skäl till förändringar gällande

anser av

bestämmelser om 25z4-behöñgheten

SOU 1995341 Bilaga 1 25

Kommittédirektiv

Dir. 1993:143

Uppföljning av 1993 års universitets- och högskolerefonn

Dir. 1993:143

Beslut vid regeringssammanträde 1993-12-22.

Statsrådet Ask anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att särskild utredare tillkallas för att göra uppföljen en ning av 1993 års universitets- och högskolereform Avsikten är att studera hur den ñiheten och det ökade ansvaret kännetecknar refornya som men utnyttjats av universiteten och högskolorna under treårsperioden 199394-199596. Arbetet bör inledas omgående och pågå t.o.m. den l 1996. mars

Ansvaret ligger universitet och högskolor

I proposition 1992x9321 Universitet och högskolor frihet för kvalitet föreslogs långtgående förändringar i regelverket för de statliga universiteten och högskolorna De grundläggande principerna bakom dessa förändringar var att skapa üihet för universitet och högskolor att besluta om innehåll i och institutionella för verksamheten. Dessa ramar principer godkändes av riksdagen i december 1992 bet. l992x93zUbU3, rskr. 199293103. Den nya högskolelag 1992:1434 och högskoleförordning 19932100, senast ändrad 1993:1080 respektive 1993:221 för Sveriges

lantbruksuniversitet samt det resurstilldelningssystem för grund-

nya utbildning, som delvis infördes den l juli 1993, innebär att statsmak-

26 Bilaga 1

den direkta styrning landets lärosäten för högre terna övergivit av utbildning och forskning tillämpats under lång tid. I stället har som ansvaret för mycket stora och väsentlig del av den långresurser en kompetensutvecklingen i landet lämnats till universiteten siktiga över och Jfr 1992932169, bet. l99293zUbUl4, rskr. högskolorna prop. 1992932363. Två de högskolorna, nämligen Chalmers tekniska högav statliga skola och Högskolan i Jönköping, förs from den 1 juli 1994 över till stiñelseform för att ytterligare öka mångfalden prop. 1992932321, bet. l997j93zUbUl8, rskr. l992z93z405. Den ökade självständigheten för universiteten och högväsentligt skolorna har kombinerats med ordning innefattar lcraftfulla en som incitament för att utveckla kvaliteten i verksamheten och öka effektiviteten i Universitetskanslem har givits för resursutnyttjandet. ansvar nationell utvärdering och kvalitetsbedömning. Sålunda svarar två nya myndigheter, Kanslersärnbetet och Rådet för grundläggande högskoleutbildning, för att stimulera och stödja universiteten och högskolori deras ansträngningar att utveckla kvaliteten. Vidare införs succesna sivt resurstilldelningssystem såväl för grundutbildning som för nya forskning och forskarutbildning under treårsperioden Ett uppföljhar Verket för högskoleservice VHS. ningsansvar lagts Reforrnen har genomförts parallellt med att ökade tillförts resurser universitet och högskolor för att möjliggöra en kraftig ökning av antalet studenter i grundläggande högskoleutbildning.

Uppdraget

De viktigaste målen för 1993 års universitets- och högskolereforrn är väsentligt öka universitetens och högskolornas frihet i förhållanatt de till regering och riksdag, crt stimulera till mångfald i fråga om såväl innehåll i som organisation verksamheten, av att höja kvaliteten i verksamheten, att utnyttja resurserna effektivt, öka antalet studenter och doktorander fullföljer sin utbildatt som ning, och att anpassa utbildningsutbudet inom den grundläggande högskoleutbildningen till studenternas efterfrågan Utredaren bör studera hur dessa grundläggande mål förverkligas vid universiteten och högskolorna under den första treårsperioden.

Bilaga 1 27

Utredaren bör även studera hur den högskolelagen och den nya nya högskoleförordningen tillämpas. Utredaren bör särskilt belysa i vilken utsträckning refonnens intentioner trängt igenom till dem som ytterst svarar för verksamheten, nämligen lärarna och studenterna Utredaren bör också särskilt belysa hur följande aspekter utvecklats: Studentinflytandet i olika beslutsorgan - Behörighetsvillkor och urvalsregler - Antagningssystem och information till studenterna - Den högre utbildningens internationalisering - Relationerna mellan styrelse-fakultet och institutioner - Ansvaret för den interna utvärderingen - Vidare bör tillgängligheten till högre utbildning i olika delar av landet belysas liksom eventuella förändringar vad gäller den sociala, könsmässiga och regionala rekryteringen till högre utbildning.

Ramar för utredarens arbete

För den särskilda utredarens arbete gäller kommittédirektiven dir. 1984:5 samt dir. 1992:50 till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningstörslagens inriktning respektive redovisning av regionalpolitiska konsekvenser.

Utredaren skall samråda med Arbetsgruppen U 1992:E för jäm-

ställdhet i högre utbildning och forskning, den s.k. JÄST-gruppen,

vilken tagit initiativ till en samlad utvärdering av de projekt som bedrivits på senare tid inom universitet och högskolor med sikte ökad jämställdhet. Utredaren skall vidare från Utredningen om nytt resurstilldelningssystem för universitet och högskolor l992:05, den s.k. Resursberedningen, hämta erfarenheter i första hand det resmstilldelningsav nya systemet. Utredaren skall slutligen samråda med Kanslersämbetet vad gäller arbetet med att utveckla kvaliteten och med Verket för högskoleservice vad gäller uppföljningen av verksamheten. Arbetet skall fortlöpande redovisas översiktligt. Utbildningsdepartementet avser att i särskild ordning bereda företrädare för riksdagspartier, organisationer och andra intresserade möjlighet att ta del desav redovisningar. Den första redovisningen bör göras i september sa 1994. Utredningsarbetet skall slutredovisas den l mars 1996.

28 Bilaga 1

Hetällan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för Utbildningsdepartementet att tillkalla särskild utredare omfattad av kommittéförordningen - 1976:119 med uppdrag att göra Lippföljning av 1993 års en - en universitets- och högskolereforrn, att besluta sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde om utredaren Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar mm

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan

Utbildningsdepartementet

Bilaga 2 29

Kommittédilekliv

Dir. 1994:126

Tilläggsdirekliv till utredningen uppföljning 1993 års universiom av tets- och högskolereform U 1994:01

Beslut vid regeringssammanträde den 27 oktober 1994

Sammanfattning av uppdraget

Den särskilda utredaren, som tillkallats for att följa 1993 års univerupp sitets- och högskolerefonn dir. 1993:143, i uppdrag att lägga ges förslag till förändringar i högskoleförordningens 1993:100 regler om tillträde till grundläggande högskoleutbildning. Vidare skall uppgifter och struktur för de centrala myndigheterna inom den högre utbildningens område ses över med syfte att framlägga förslag till en sammanhållen myndighet inom universitets- och högskoleområdet.

flögskolerefomien och dess komekvemer

Regeringen tillkallade den 22 december 1993 en särskild utredare med uppgiñ att följa 1993 års universitets- och högskolereform dir. upp 1993:143. Uppdraget är att studera hur de nya förutsättningarna som skapats genom reformen utnyttjats av universiteten och högskolorna under treårsperioden 199394- 199596. Genom beslut av riksdagen bet.l99l92:UbU18, rskr. 1991922195 avvecklades Universitets- och hö gskoleämbetet UHÄ och Utrustningsnämnden för universitet och högskolor den 1 juli 1992. Samtidigt inrättades fem nya myndigheter, Verket för hö gskoleservice, sekretariatet för utvärdering av universitet och högskolor, den l juli 1993 ändrasom

de namnet till Kanslersärnbetet, Överklagandenämnden för högskolan,

Rådet för grundläggande högskoleutbildning samt Rådet för forskning om universitet och högskolor. Vissa beslut som tidigare fattades av de avvecklade myndigheterna fattas regering och riksdag eller universiteten och högnumera av av

30 Bilaga 2

skolorna själva. Detta gäller tex frågor om utbildningsorganisationen, samt vissa dimensionerings- och lokaliseringsñågor. Andra frågor också beslutas lokalt som en följd av reformen gäller som och urval till grundläggande högskoleutbildning vissa behörighet samt hör med detta. Tidigare ansvarade

informationsfrågor som samman

delvis för dessa UHÅ hade också central roll i arbetet UHA frågor. en med anslagsfranrställningama. Som en följd av högskolereforrnen går anslagsfrarnställningar och årsredovisningar direkt till samtliga nu rege-

ringen Hö gskolereformen innefattade även i övri omfattande omstruktureen ring inom den centrala administrationen inom högskoleomrâdet. Sammantaget har dessa förändringar medfört rad problem, inte en minst för de studerande också för universitet och högskolor. men Regeringen uppdrog den 2 juni 1994 till Verket för högskoleservice att i samverkan med Svenska Akademiska Rektorskonferensen SAR och De Nya Hö gskolomas Rektorskonvent NHR göra förstudie rörande en förutsättningarna för förändrade styrforrner verkets service till mm av universitet och högskolor. Förstudien överlämnades till regeringen den 9 september 1994.

Uppdraget

Utredaren har den 17 oktober 1994 lämnat kort lägesrapport med en tyngdpunkt frågor rörande antagning och rekrytering till högskoleutbildning. Mot bakgrund av denna rapport och övriga redan påbörjade uppföljningsstudier skall utredaren lägga fram förslag till förändringar i högskoleförordningens regler om tillträde till grundläggande högskoleutbildning. Syftet skall vara att skapa en nationell ordning som är överblickbar för de enskilda vad beträffar kopplingen mellan gyrnnasieskolan, och högskolan Särskild uppmärksamhet skall vuxenutbildningen ägnas de studerandes rättssäkerhet i antagningsprocessen I anslutning till överväganden tillträdesreglema bör utredaren belysa behovet av om samordning informationen utbildningutbudet vid universitet och av om högskolor i Sverige och utomlands. Vidare skall utredaren analysera myndighetssüulçturen inom universitets- och högskoleområdet. I dema del av uppdraget skall också prövas ytterligare uppgiñer kan delegeras från regeringen till myndi ghetsniom vån och över huvud taget vilka uppgiñer bör full göras av en central som förutsätts arbetet vad gäller kvalitet och kvalitetmyndighet. Det att

Bilaga 2 31

sutveckling, som nu pågår såväl vid universitet och högskolor som central myndighetsnivå, skall fortgå och att organisatoriska förutsättningar for detta skall ges central myndighetsnivå. Utredningsarbetet bör inriktas att skapa en sammanhållen myndighet inom området. Myndigheten bör om möjligt den 1 juli 1995. Utredningsarbetet, som således måste bedrivas skyndsamt, skall ske med beaktande av det övergripande havet effektivitet i statsförvaltningen

Utbildningsdepartementet

Bilaga 3 33

Timplan

SKOLLAGEN, BILAGA 2 SFS °7

Minsta garanterade undervisningstid i timmar om 60 minuter för gymnasieskolans treåriga nationella program för ämnen och totalt

Estetiskt Naturveten- Samhällsvetenskaps- Övriga program skapsprogram program program Natur- Tek- Ekono- Huma- Samveten- nisk misk nistisk hällsskaplig gren gren gren vetengren skaplig gren Ämnen:

Latin med allmän sprákkunskap språk 4 240190 Fördjupning i humaniora eller

Lokalt tilläggämnesanknuten praktik 130 120 100 130 100 130 130 Summa

Alternativstreck innebär val mellan alternativ inom grenav program.

Statens offentliga utredningar 1995

Kronologisk förteckning

Ett renodlatnäringsforbud.N. 40. Älvsäkerhet. K. . Arbetsföretag En ny möjlighet för arbetslösa.A. 41. Allmän behörighetför högskolestudier.U. . - Grön diesel miljö- och hälsorisker.Fi. - . Langtidsutredningen1995.Fi. Vårdenssvåraval. slutbetänkande Prioriteringsutredningen.S. av 6. Muskövarvetsframtid. Fö. 7. Obligatoriskaarbetsplatskontakter för arbetslösa.A. 8. Pensionsrättigheter och bodelning.Ju. 9. Fullt ekonomisktarbetsgivaransvar.Fi. 10 Oversyn av skattebrottslagen.Fi. Nya konsumentregler.Ju. 12.Mervärdesskatt Nya tidpunkterfor redovisningoch betalning.Fi. 13.Analys av Försvarsmaktens ekonomi.Fö. 14.Ny Elmarknad + Bilagedel.N. 15.Könshandeln.S. 16.Socialtarbete mot prostitutioneni Sverige. l7. Homosexuellprostitution. S. 18.Konst i offentlig miljö. Ku. 19.Ett säkraresamhälle.Fö. 20. Utan stannar Sverige.Fö. 21. Stadenpå vattenutanvatten. Fö. 22.Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne. Fö. 23. Brist elektronikkomponenter.Fö. 24. GasmolnlamslårUppsala.Fö. 25. Samordnadoch integreradtågtrafik Arlandabananoch i Mälardalsregionen.K. 26. Underhållsbidragoch bidragstörskott, Del A och Del B. S. 27.Regionalframtid + bilagor. C. 28. Lagen om vissainternationellasanktioner en översyn. UD. - 29.Civilt bruk av försvarets resurserregelverken,erfarenheter,helikoptrar. Fö. 30.Alkylat och Miljöklassning av bensin.M. 31. Ett vidareutvecklatmiljöklassystemi EU. M. 32. IT och verksamhetsñárnyelse inom rättsväsendet. Förslagtill nya samverkansformer.Ju. 33.Ersättningför ideell skadavid personskada.Ju. 34.Kompetensför strukturomvandling.A. 35. Avgifter inom handikappområdet.S. 36. Förmåneroch sanktioner en samladredovisning. - Fi. 37. Vårt dagligablad stödtill svenskdagspress.Ku. - 38. Yrkeshögskolan Kvalificeradeftergymnasial yrkesutbildning.U. 39.Somereflections on SwedishLabourMarket Policy. A. Någrautländskaforskares syn svensk arbetsmarknadspolitik.A.

1995 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Utbildningsdepartementet Pensionsrättigheter och bodelning.[8] Yrkeshögskolan Kvalificerad eftergymnasial - Nya konsumentregler. [11] yrkesutbildning. [38] IT och verksamhetsfomyelse inom rättsväsendet. Allmän behörighet för högskolestudier.[41] Förslag till nya samverkansformer.[32] Arbetsmarknadsdepartementet Ersättning för ideell skadavid personskada.[33] Arbetsföretag En ny möjlighet för arbetslösa.[2] - Utrikesdepartementet Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa.[7] vissa internationellasanktioner Kompetens för strukturomvandling.[34] Lagenom översyn. [28] Some reflections on Swedish Labour Market - en Policy. [39] Försvarsdepartementet Några utländska forskares syn svensk Muskövarvets framtid. [6] arbetsmarknadspolitik.[39] Analysav Försvarsmaktens ekonomi. [13] Kulturdepartementet Ett säkrare samhälle.[19] Utan stannar Sverige. [20] Konst i offentlig miljö. [18] Staden vattenutan vatten. [21] Várt dagligablad Pstödtill svensk dagspress.[37] - Radioaktivaämnen slår ut jordbruk i Skåne. [22] elektronikkomponenter. [23] Näringsdepartementet Brist på Gasmoln lamslår Uppsala.[24] Ett renodlat näringsförbud.[1] Civilt bruk av försvarets resurser - Ny Elmarknad + Bilagedel.[14] regelverken, erfarenheter helikoptrar. [29] , Civildepartementet Socialdepartementet Regional framtid + bilagor. [27] Vårdenssvåra val. Prioriteringsutredningen.[5] Miljödepartementet slutbetänkandeav Könshandeln.[15] Alkylat och Miljöklassning av bensin. [30] Socialtarbete mot prostitutionen i Sverige. [16] Ett vidareutvecklat miljöklassystem i EU. [31] Homosexuellprostitution. [17] Underhållsbidragoch bidragsförskott, Del A och Del B. [26] Avgifter inom handikappomradet. [35]

Kommunikationsdepartemntet

Samordnad och integrerad tågtrafik Arlandabanan och i Mälardalsregionen.[25] Ålvsäkerhet.[40]

Finansdepartementet

Grön diesel miljö- och hälsorisker.[3] - Lángtidsutredningen 1995. [4] Fullt ekonomiskt arbetsgivaransvar. [9] Översyn av skattebrottslagen. [10] Mervärdesskatt Nya tidpunkter för redovisning och betalning. [12] Förmåneroch sanktioner en samlad redovisning.[36] -

f N m a oo t en P 1-1 as ä m 9

FRITZES

o nn t m rs m o

POSTADRESS: 106 47 STOCKHOLM

FAX 08-20 50 21, TELEFON 08-690 90 90