Ett aktiebolag för service till universitet och högskolor m.m.

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

ETT AKTIEBOLAG FÖR

SERVICE TILL UNIVERSITET OCH

HÖGSKOLOR M.M.

W; WE UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

{fll

M

Statens offentliga utredningar 1995 3 Utbildningsdepartementet

för

aktiebolag

Ett

service till universitet

och

högskolor

m.m.

Betänkande Utredningen av ett servicebolag för av universitet och högskolor m.m. Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets törvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Arkiv- och informationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-405 24 81

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20000-7 Stockholm 1995 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för

Utbildningsdepartementet

Genom beslut den 23 mars 1995 bemyndigade regeringen chefen för Utbildningsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att ta fram material och lägga fram de förslag som behövs för att regeringen skall kunna ta slutlig ställning till frågan om att bilda ett statligt helägt servicebolag där högskolorna är företrädare för staten. Med stöd av bemyndigandet förordnades den 28 april 1995 universitetsdirektören Johnny Andersson som särskild utredare fr.0.m. den 23 mars samma år. Som sakkunnig har medverkat rektorn Ingemar Lind. Som experter har medverkat administrativa chefen Stig Ekman,

revisionsdirektören Dan Pederson och akademiombudsmannen Marianne

Andersson. Sekreterare i utredningen har varit chefsjuristen Gustaf Dyrssen. Utredningen har antagit namnet Utredningen av ett servicebolag för universitet och högskolor. Utredningen har i enlighet med sina direktiv samrått med den särskilde utredare som har till uppgift att förbereda inrättandet av Högskoleverket och ombildningen av Verket för högskoleservice VHS, med Konkurrensverket och VHS. Samråd med Riksrevisionsverket har skett att verket haft en företrädare, revisionsdirektören Dan genom Pederson, expert i utredningen. Utredningen har vid två tillfällen som informerat och utbytt synpunkter med berörda huvudorganisationer på arbetsmarknaden. Utredningen får härmed överlämna sin rapport Ett aktiebolag för service till universitet och högskolor m.m. Uppdraget är därmed slutfört.

Stockholm den 22 juni 1995.

Johnny Andersson

Gustaf Dyrssen

Innehållsförteckning

Sammanfattning 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Förordningsförslag 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bakgrund ll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 1 Något om VHS tillkomst 11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Förstudien, VHS problem och förslag till lösningar 11 . . . . 1.3 Förslag till ett nytt högskoleverk och om godkännande

att bilda ett statligt helägt servicebolag 16 . . . . . . . . . . . . . 1.4 Utredningsuppdraget 17 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Samverkansforrn för serviceorganisationen 19 . . . . . . . . . . 2.1 Ett privaträttsligt subjekt eller en myndighet 19 . . . . . . . . . 2.2 Val av privaträttslig associationsform 21 . . . . . . . . . . . . . . 2.3 Allmänt om aktiebolag 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.4 Ägarstruktur och inflytandefrågor 25

. . . . . . . . . . . . . . . .

3 Servicebolagets verksamhet 29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Förvaltningsuppgifter skall inte överlämnas till bolaget 29 . . 3.2 Den övergripande verksamhetsidén affärsidén 30 . . . . . . . 3.3 Om serviceuppgifterna i allmänhet 31 . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4 Antagning av studenter till grundläggande högskole-

utbildning 32 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5 Upphandling 34 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.6 Juridisk service 36 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.7 Administrativ utvecklingADB-service 37 . . . . . . . . . . . . .

4 Servicebolagets ekonomi 39 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1 Allmänt om servicebolagets kapitalbehov 39 . . . . . . . . . . . 4.2 Beslut om ägartillskott 41 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3 Servicebolagets aktiekapital 42 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4 Finansiering av den löpande driften 43 . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.1 Ekonomiskt resultat under 199293-199495 44 . . . . . 4.4.2 Ekonomisk prognos för de tolv första månaderna 46 . 4.4.3 Finansiering av driftsunderskott för de tolv

första månaderna 47 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

H 15-0781

4.4.4 Sammanfattande bedömning av frågan om

servicebolagets finansiering av den

löpande driften 48 m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.5 Pensionskostnademas fördelning 49 . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.6 Värdering och Överföring tillgångar m.m. 50 av . . . . . . . . . 4.7 Vissa konkurrensrättsliga frågor 52 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.8 Mervärdesskatt 56

moms

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.9 Revision 57 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5 Förberedelser inför verksamhetsövergången samt

utredningens förslag i sammanfattning 59 . . . . . . . . . . . . . 5.1 Förberedande arbete 59 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Utredningens förslag 61 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilagor

Kommittédirektiv 63 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning

Utredningens uppdrag är sammanfattningsvis att ta fram det material och lägga fram de förslag som behövs för att regeringen skall kunna ta slutlig ställning till frågan om att bilda ett statligt helägt servicebolag där högskolorna är företrädare för staten. I vår analys och värdering av att bedriva serviceverksamheten i bolagsfonn kommer vi i första hand fram till privaträttslig att en associationsfonn är överlägsen myndighetsformen detta även om — formen uppdragsmyndighet skulle väljas. Endast den privata associa-

tionsfonnen ger nämligen universiteten och högskolorna det direkta inflytandet över sin egen serviceverksamhet som vi menar är en förutsättning för en framgångsrik drift av dessa verksamheter. Bland de

tillgängliga privaträttsliga associationema är aktiebolaget den i princip enda tänkbara formen. Vi menar alltså att regeringen har utomordentligt

goda skäl för att- i enlighet med de givna utgångspunktema besluta

att bilda ett aktiebolag för Servicetjänster till högskolorna. Servicebolaget skall vara statligt helägt och universitet och högskolor skall gemensamt företräda ägaren staten. Vi att detta menar gemensamma företrädarskap måste regleras lämpligen regeringsföre- - genom skrifter i förordningsform. Vi lägger fram ett förslag till förordningstext. Det servicebolaget bör få till syfte övergripande affärsidé att nya till universitet och högskolor mot ersättning tillhandahålla och utveckla den service som dessa efterfrågar. Bolaget måste härutöver kunna få sälja sina tjänster till andra myndigheter och organisationer. Eftersom

det alltså rör sig om rena Servicetjänster kan det aldrig bli fråga

om myndighetsutövande eller i övrigt uppgifter av förvaltningskaraktär. Målet för verksamheten måste vi det bli att bolaget inom sitt som ser område blir det mest kompetenta och därmed kommersiellt bästa alternativet på sina respektive marknader. Konkret anser vi att servicebolaget inledningsvis skall förutom -

området administrativ utvecklingADB överta de uppdragsfinansierade

serviceverksamheter som i dag ligger Verket för högskoleservice VHS. För var och en av dessa dvs. antagnings-, upphandlings- och juridisk verksamhet redovisar vi särskilda verksamhetsidéer. - Upphandlingsverksamheten bör även inom bolagets få rätt att ram teckna s.k. ramavtal för avrop avseende såväl universitet och högskolor som statsförvaltningen i övrigt. Det bör ske särskilt uppdrag från genom regeringen.

Servicebolaget skall bildas inom befintliga ekonomiska Några

ramar. nya ekonomiska medel kommer inte att tillskjutas från statsmakternas

sida. Det kapitaltillskott som kommer att krävas får därför högskolesektorn själv tillhandahålla. Dock gäller naturligtvis att bolaget genom särskilt avtal med staten måste få ersättning för att överta statens

pensionsâtagande för den personal som går över.

Bolagets löpande drift och avkastning kommer i vart fall efter en kortare period att kunna finansieras genom försäljning av bolagets tjänster. Bolaget bör av befintliga statliga tillgångar endast överta det databaserade stödsystemet för antagning H91. Systemet är avskrivet och representerar därför inget ingående värde för bolaget. Bolaget måste såvitt vi förstår omedelbart satsa vissa resurser på att uppgradera det - befintliga systemet och kommer troligen längre sikt att vilja bygga upp ett helt nytt. Allmänna konkurrens- och upphandlingsregler kommer att vara tillämpliga servicebolaget. Vi menar att det inte kommer att möta

några svårigheter att upprätthålla konkurrensneutralitet. Bolagets ledning har naturligtvis ett långtgående ansvar för detta. Likaså är det de

ansvarigas uppgift vid universitet och högskolor att tillse att upphandlingsbestämmelsema tillämpas ett korrekt sätt vid upphandling av bolagets tjänster. Det faktum att bolaget till skillnad från vad som oftast gällt för - VHS del- kommer att debitera mervärdesskatt från sina kunder, innebär ingen merkostnad för universitet och högskolor. Den bolagets två revisorer bör utses av Riksrevisionsverket ena av RRV. Den andre väljs i vanlig ordning vid bolagsstämman.

Förslag till förordning 1995:000 om gemensam förvaltning av aktierna i aktiebolaget

för service till universitet

och högskolor m.m.

Allmänt

1§ Samtliga aktier i aktiebolaget för service till universitet och högskolor m.m. servicebolaget ägs av staten. Staten företräds de av universitet och högskolor som har staten huvudman. Universiteten som och högskolorna utser en gemensam ställföreträdare att företräda staten vid bolagasstämman.

Beslutande församling 2§ Beslut om utseende av en gemensam ställföreträdare och om eventuella instruktioner till denne fattas i särskild beslutande en församling.

3§ I den beslutande församlingen ingår en företrädare för varje universitet och högskola med huvudman. Dock företräds de staten som självständiga konstnärliga högskolorna av en gemensamt utsedd företrädare. De närvarande företrädarna utser inom sig ordförande och bestämmer om de ytterligare regler som vid sidan vad i av som anges denna förordning skall gälla för handläggningen i församlingen.

4§ Företrädare för universitet eller högskola med egen fakultetsorganisation har två röster vardera och övriga företrädare röst vardera. en

5§ Som beslut gäller den uppfattning majoriteten de närvarande som av

företrädarna förenar sig om enkel majoritet. I fråga om ändring

av bolagsordningen gäller dock endast den uppfattning två tredjedelar som

av de närvarande företrädarna förenar sig om kvalificerad majoritet.

Vid lika röstetal gäller ordförandens uppfattning som slutligt beslut.

Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1995.

l Bakgrund

l.l

Något

VHS tillkomst

om

Efter förslag under hösten 1991 prop.199292:76 beslutade riksdagen att i och med utgången av juni 1992 lägga ned såväl Universitets- och högskoleämbetet UHÄ Utrustningsnämnden för universitet och som högskolor UUH. Samtidigt bildades Verket för högskoleservice VHS jämte vissa ytterligare nya myndigheter. Beträffande VHS uppgifter kan lämpligen hänvisas till propositionen Ett högskoleverk pr0p.199495:165, s. 9 och 10, eller till verkets instruktion 1992:397. Allmänt kan emellertid konstateras att verket fick uppgifter av såväl anslagsfinansierad myndighetskaraktär som av uppdragsfinansierad servicekaraktär. Till de senare hörde att uppdrag

av universitet och högskolor vid upphandling också av andra

organisationer biträda vid antagning av studenter till grundläggande högskoleutbildning och ha hand om utrustningsplanering och upphandling mot betalning.

1.2 Förstudien, VHS problem och till

förslag

lösningar

Relativt snart efter VHS tillkomst uppenbarade sig vissa inbyggda problem i den nya myndigheten. Ett grundläggande problem var den dubbla roll VHS fick genom att samtidigt vara både anslagsfmansierad central hö gskolemyndi ghet och uppdragsfinansierad serviceorganisation högskolorna. Detta gav VHS en oklar ställning och högskolorna blev osäkra om förutsättningarna för att utnyttja VHS, vilket troligen i sin tur ledde till att efterfrågan Servicetjänster begränsades. Regeringen uppdrog i anledning härav VHS att, i samverkan med Svenska Akademiska Rektorskonferensen SAR och De Nya Högskolomas Rektorskonvent NHR, göra en förstudie rörande förutsättningarna för förändrade styrfonner m.m. Uppdraget genomfördes av en särskilt tillsatt styrgrupp och redovisades i en rapport den s.k. förstudien -till regeringen efter sommaren 1994. Styrgruppen bestod av dåvarande generaldirektören Anitra Steen, rektorema Jan Ling, Ingemar Lind, Birgitta Stymne samt universitetsdirektören Johnny Andersson. Sekreterare var konsultema Klaes G. Andersson, Magnus Bäckstrand

och Christer Wretbom. I detta sammanhang finns anledning att redovisa vissa de analyser och förslag som framkom i rapporten. av Redan i sin inledande analys av uppdraget konstaterar styrgruppen vikten att universitet och högskolorna får en egen bestämmanderätt av över servicefrågoma.

Regeringsuppdragets formulering förändrade styrformer för VHS

om service till universitet och högskolor gör enligt styrgruppens mening det nödvändigt att tydliggöra vilka VHS uppgifter som är att av betrakta serviceuppgifter till universitet och högskolor och vilka som

uppgifter är sådana att de även i fortsättningen bör omfattas av

som nationellt De VHS uppgifter är att betrakta som ett ansvar. av som renodlade serviceuppgifter bör enligt styrgruppens mening ligga inom universitets och högskolors kompetens att besluta om, egen medan de VHS uppgifter nationell vikt även i fortav som är av sättningen bör tillhöra statsmakternas direkta ansvarsområde.

Styrgruppens arbete baserades i hög grad en intervjuundersökning lät göra med särskilt utvalda företrädare för universitet och man högskolorna i syfte bl.a. att utröna intresset och behovet av att överta för den serviceverksamhet utövas av VHS. Under rubriken ansvaret som styrgruppens förslag och bedömningar sammanfattning av ges en

bakomliggande problemställningar samt vad som bör göras för att

komma till med dessa. Vi har tolkat direktiven så att vår uppgift rätta effektuera delar dessa förslag. Det finns därför anledning att är att av återge det avslutande avsnittet i förstudien. Även i det fortsatta här arbetet återkommer vi till studien.

Styrgruppens arbete måste bakgrund de strukturella ses mot av

förändringar högskoleväsendet genomgått under senare år. Ett

som

avgörande i denna med 1993 års högskolelag då

steg process togs övergången till mål- och resultatstyrning universitet och högskoav

lor blev genomförd. Decentraliseringen och beslutsbe-

av ansvar

fogenheter inom högskolesektorn har skapat helt situation för

en ny universiteten och högskolorna och resulterat i intensiv diskussion en hur den organisationen skall till de nya förutom egna anpassas sättningarna och i vilken utsträckning skall konkurrera man respektive samverka med övriga universitet och högskolor i landet.

Omläggningen det statliga styrsystemet för högskoleväsendet

av innebär rad olika uppgifter tidigare låg inom olika att en som

centrala myndigheters kompetensområde inte längre omfattas av

central reglering. En del dessa uppgifter erbjuder VHS universitet av

och högskolor som service i vilken utsträckning VHS tjänster men utnyttjas beslutar respektive universitet och högskola. Det är naturligt om universitet och högskolor överväger det är nu om mera rationellt att utföra dessa uppgifter i regi. För VHS, senare egen som endast i begränsad utsträckning har marknad för sina en servicetjänster utanför högskolesektorn, ställer det stora krav på anpassning av verksamheten. VHS är inte bara servicemyndighet för universitet och en högskolor utan också central myndighet på högskoleområdet med myndighetsuppgifter enligt regeringens och riksdagens beslut. Denna

dubbla roll har, menar styrgruppen, gett VHS oklar ställning i

en förhållande till universitet och högskolor. Universitet och högskolor har inte sett VHS sin serviceorganisation vilket bl.a. medfört att som efterfrågan på VHS tjänster sannolikt blivit lägre än vad som annars varit möjligt. VHS ansvar och ställning som central myndighet har inte heller

åtföljts av motsvarande beslutsbefogenheter. Det har inneburit att

VHS inte alltid kunnat agera med den handlingskraft och beslutsamhet myndighetsansvaret krävt. Även när det gäller uppdragen som

från regering och riksdag har VHS således haft otydlig roll.

en Samtidigt visar den diskussion som initierats ledningarna för av

universitet och högskolor att det inom högskoleväsendet finns behov

av en organisation för samordning av vissa uppgifter och för bevakning av gemensamma intressen i förhållande till statsmakterna.

Som framgår av styrgruppens behovsanalys finns det bland olika

företrädare för universitet och högskolor en klar medvetenhet om behovet samverkan kring många de serviceuppgifter VHS av av som erbjuder. Det har inom universitets- och högskolevärlden också övervägts om VHS kan svara mot de krav universitet och som högskolor ställer på organisation. VHS roll en gemensam som anslagsmyndighet och det svaga inflytandet för universitet och högskolor har bl.a. angivits skäl mot sådan lösning. VHS har som en

gjort den bedömningen, styrgruppen delar, att sådan roll för

som en

VHS skulle kräva så genomgripande förändringar i verkets struktur

och organisation att det är fråga om en ny organisation. Styrgruppens uppdrag har varit att genomföra en förstudie rörande förutsättningarna för förändrade styrformer VHS m.m. av service till universitet och högskolor. Styrgruppen har därvid analyserat VHS uppgifter för att klarlägga vilka kan betraktas som som serviceuppgifter till universitet och högskolor och vilka som är att betrakta som nationellt angelägna uppgifter.

VHS serviceuppgifter

Styrgruppen bedömer att följande VHS-uppgifter är renodlade

serviceuppgifter.

Antagning studerande till grundläggande högskoleutbildning

av utförs VHS på uppdrag universitet och högskolor. Statsav av makterna har också klargjort att frågan antagning studerande om av lokal fråga för respektive universitet och högskola: Styrgrupär en

vill dock framhålla att det med hänsyn till bl.a. studenterna och

pen

behovet effektivitet i platsutnyttjandet, kan vara en fördel att det

av även i fortsättningen förekommer teknisk samordning kring dessa en frågor.

Upphandling kvalificerad utrustning m.m. och expertstöd i

av

upphandlingsärenden utförs VHS på uppdrag universitet och

av av högskolor. Styrgruppen vill understryka de ekonomiska vinster som

ligger i rationellt genomförd upphandling och i de ramavtal som

en träjfats för olika områden. Även materialet från styrgruppens om behovsanalys skall tolkas försiktigt tyder det på att universitet och högskolor lägger ned anmärkningsvärt lite på upphandling. resurser Styrgruppen det ekonomiskt rationellt att ha tillgång till anser dessa frågor kunna stimulera till

kvalificerad expertis i samt att en kvalificerad handläggning av upphandlingsärenden lokalt.

VHS erbjuder juridisk service till universitet och högskolor i form uppdragsfinansierade konsultinsatser. Universitet och högskolor

av

har något olika bedömning behovet juridisk kompetens. VHS-

om av

det finns efterfrågan på juridisk kompetens erfarenheten visar att

med insikt och kunskaper högskoleväsendet. Styrgruppen vill

om

också peka på företrädare för de högskolorna i behovsanaly-

att nya har redovisat ett stort behov juridisk kompetens. sen av VHS stöd för administrativ utveckling och ADB-utveckling är

endast i begränsad omfattning uppdragsfinansierad. Styrgruppen vill

dock understryka att det bland universitet och högskolor finns ett

starkt behov och intresse för samordnande insatser inom dessa

områden. Det framgår bl. de samarbetskonsortier som universia. av och högskolor bildat för utveckling av administrativa tet gemensam datafrågor Styrgruppen att universitet och styrsystem, m.m. anser

högskolor är starkt medvetna detta och vikten av att frågor om

om

administrativ utveckling bör ligga inom respektive universitets

m.m. och högskolas ansvarsområde.

Uppgifter för en ny högskoleorganisation

Styrgruppens intervjuundersökning visar att det på ledningsnivån vid

de aktuella universiteten och högskolorna finns betydande

en samsyn behovet samverkan kring ett antal uppgifter i dag utförs om av som av VHS. De viktigaste motiven för samverkan är ekonomiska samt ansvaret gentemot studenterna och intressen i gemensamma förhållande till statsmakterna. Man tänker sig således en samverkansorganisation för samarbete kring olika sakområden samt för intressebevakning. De områden som universitet och högskolor anger som lämpliga samarbetsområden är i huvudsak sådana uppgifter i dag VHS som utför. Uppfattningarna går något isär om vilka områden kräver som samverkan och vilka uppgifter som bör hanteras varje universitet av och högskola för sig. Styrgruppen gör ändå den bedömningen att VHS serviceuppgifter i allt väsentligt bör kunna övertas av en ny högskoleorganisation.

Samverkansorganisationens struktur

En ny samverkansorganisation för universitet och högskolor måste ha en viss stabilitet. Det är en förutsättning för att organisationen på ett eflektivt och slagkraftigt sätt skall kunna hantera för universitet och högskolor gemensamma uppgifter och företräda universitet och högskolor gentemot statsmakterna. När uppgifter överlämnas till

samverkansorganet måste beslut kunna fattas inte organisa-

även om tionens samtliga medlemmar biträder det. Styrgruppen menar att samverkansorganet måste ha en demokratisk uppbyggnad där samtliga universitet och högskolor har ett

rimligt avvägt inflytande. En fast ledningsorganisation bestående

av årsmöte, styrelse och en av styrelsen utsedd chefstjänsteman skapar förutsättningar för stabilitet och kontinuitet i verksamheten.

Styrgruppen förutsätter att samtliga statliga universitet och

högskolor ansluter sig som medlemmar till samverkansorganet.

Väljer flera universitet och högskolor att ställa sig utanför organisa-

tionen, kommer dess möjligheter för uppgifter att svara gemensamma och att hävda universitets och högskolors intressen i förhållande till

statsmakterna att försvagas. Övervägande skäl talar för att med-

lemskapet är frivilligt. Samtidigt vill styrgruppen peka på att förutsättningarna för att samverkansorganisationen skall kunna åta sig nationellt angelägna uppgifter från statsmakterna är att den

upplevs stabil och representativ. Om det frivilliga medlemskapet

som

innebär att organisationen saknar nödvändig stabilitet kan statsmakterna behöva överväga andra organisatoriska lösningar.

Samverkansorganisationen bör finansieras genom medlemsavgifter

och ersättning för utförda uppdrag. Medlemsavgifterna skall täcka viss basorganisation samt vissa gemensamma utgifter för en

intressebevakning, opinionsbildning m.m. Serviceuppgifter som

organisationen utför på uppdrag alla eller några medlemmar av

finansieras direkt. Uppdrag utförs på uppdrag av statsmakterna

som

finansieras direkt över statsbudgeten.

Sammanfattningsvis skulle således enligt styrgruppens uppfattning den önskvärda organisationen ha två huvuduppdrag i enlighet med nämligen vad som tidigare anförts, Nationellt angelägna uppgifter utförs på uppdrag av som

regering och riksdag och finansieras direkt via anslag

som Sådan service universitet och högskolor var och en eller som tillsammans är beredda att uppdra åt organisationen att genomföra mot ersättning.

1.3 Förslag till ett nytt högskoleverk och om godkännande att bilda ett statligt helägt

servicebolag

Genom propositionen Ett högskoleverk prop.199495:l65 föreslog

regeringen att ett högskoleverk skall inrättas den l juli 1995. Verket föreslogs överta bl.a. de uppgifter som åvilat Kanslersämbetet och de myndighetsuppgifter som legat VHS. I propositionen föreslogs vidare att riksdagen godkänner att ett statligt helägt servicebolag med högskolorna som företrädare bildas beslut regeringen. I anslutning härtill anfördes under genom senare av rubriken mer renodlade roller, 14, bl.a. följande. s.

Den centrala organisationen bör göras effektiv att å ena

mer genom sidan myndighetsuppgifter och andra sidan uppgifter som till största delen utgör service till högskolorna inte hanteras inom samma Om högskolorna dessutom själva tar ett större ansvar för en organ. serviceorganisation förbättras möjligheterna till en gemensam rationell hantering. Ett arbete med denna inriktning har inletts av högskolorna i avsikt att bedriva verksamheten inom ett statligt helägt servicebolag. Regeringen att serviceuppgifterna kan överföras anser till bolag alla tekniska, ekonomiska och personella förutett om

sättningar föreligger. Slutlig ställning till bolaget kan tas först sedan

observeras att någraförvaltningsuppgifter inte skall lämnas över till bolaget. Högskolorna kommer således även i fortsättningen

att svara

för beslut i ex. tillträdesfrågor. Intill dess bolaget kan börja arbeta

med servicefrågorna behöver fortsatt serviceverksamhet i

en myndighetsform finnas. Regeringen det mest praktiskt att VHS anser intill dess får fortsätta att fungera som en ren servicemyndighet.

Regeringen behöver ett bemyndigande riksdagen att fatta beslut

av om övergången till bolagsform så snart förutsättningar

Riksdagen har numera ställt sig bakom regeringens förslag.

1.4 Utredningsuppdraget

Av ovan nämnda proposition framgick vidare att regeringen avsåg att

tillkalla en särskild utredare som skulle få i uppdrag lägga fram de förslag som behövs för att ta slutlig ställning till det föreslagna servicebolaget. Regeringen fastställde den 23 mars 1995 våra direktiv. Direktiven framgår av bilaga

2 Samverkansform för

serviceorganisationen

I kapitlet behandlas alternativa framtida driftsformer för den hög-

skolegemensamma serviceverksamheten. Verksamhets- och styrforms-

mässiga skäl utgör grunden för utredningens utgångspunkt att driften

bör ske i privaträttslig organisation. Aktiebolaget framstår av såväl en

formella lämplighetsmässiga skäl den i princip enda tänkbara

som som

associationsformen

Servicebolaget skall ägas staten och förvaltas gemensamt av de av statliga universiteten och högskolorna. Regeringen bör därför ge högskolorna ett bemyndigande sådant innehåll. Av entydiga av föreskrifter gärna i förordningsform bör vidare framgå förut- - sättningarna för det högskolegemensamma beslutsfattandet. Utgångspunkten måste därvid att de förvaltande myndigheterna normalt vara

majoritetsbeslut alltid skall kunna fatta beslut hur det statliga

genom om ägandet skall utövas.

Vi utgår ifrån att de uppdragsfinansierade serviceverksamheter som i dag bedrivs VHS framdeles skall handhas av universiteten och av

högskolorna gemensamt. Av direktiven framgår att vi skall göra en

analys och värdering av att bedriva serviceverksamheten i bolagsen form. Vi tolkar uppdraget i denna del så att vi förutom att analysera bolagsformen sådan också bör undersöka hur bolagsassociationen som förhåller sig till myndighetsdrift och till alternativa privaträttsliga

driftsformer. Vidare skall belysas ägarstrukturen och det sätt vilket

ägandet skall utövas. I samband därmed lägger vi fram vissa förslag om hur högskolornas interna relationer inom för ett bolag skulle ramen kunna lösas.

2.1 Ett subjekt eller

privaträttsligt en myndighet

Den första frågan inställer sig är om serviceverksamhetema som lämpligen bör bedrivas i privaträttslig associationsfonn om än under statligt ägande eller i myndighetsfonn. - Eftersom förvaltningsuppgift, som alltså normalt skall handhas endast myndighet, enligt direktiven inte skall utföras i serviceorganisationen av

se nedan under kapitel 3 föreligger inget formellt tvång att bedriva

verksamheten i myndighetsform. Det innebär inte att myndighetsformen för den skull är utesluten. Inget hindrar i och för sig att uppdragsfinansierad verksamhet bedrivs i en s.k. tusenkronorsmyndighet eller i en myndighet som är såväl anslags- som avgiftsfinansierad. Så har fallet varit hittills med VHS. Av det anförda följer att frågan måste avgöras mot bakgrund dels av att samverkan kring servicen får genomföras i de former som skapar det bästa förtroendet mellan de berörda parterna och dels av vad som kan anses ändamålsenligt och praktiskt. En utgångspunkt är därvid de uppgifter som skall bedrivas i serviceorganisationen. Det kommer inte bli frågan traditionella om myndighetsuppgifter förvaltningsuppgifter och i vart fall inte myndighetsutövning mot enskild. VHS egna erfarenheter och styrgruppens förslag grundat på en förhållandevis bred undersökning om universite- tens och högskolornas egna uppfattningar i frågan att serviceupp- gifterna bör överföras till annan typ av organisation bör naturligtvis beaktas. Erfarenheterna talar emot att inom samma myndighet bedriva i vart fall avgiftsfinansierad service, vilket det här är fråga om, tillsammans med myndighetsuppgifter. Syftet med regeringens förslag till myndighetsstruktur är också såvitt vi kan förstå att särskilja dessa ny två uppgifter som nu förenas inom VHS, ett mål som nås genom att för myndighetsuppgifterna inrätta en traditionell myndighet. Därmed har myndighetsuppgifterna renodlats och kvar finns endast serviceverksamheter som inte innefattar förvaltningsuppgifter. Därav följer att något formellt skäl inte finns att bedriva dessa i myndighetsform. En annan utgångspunkt är styrforms- och inflytandefrågorna. Här föreligger en uppenbar skillnad mellan en myndighet och en privaträttslig samverkansform. En förvaltningsmyndighet lyder under regeringen. Det är regeringen som utser myndighetens ledning och som reglerar verksamhetens inriktning genom instruktion, regleringsbrev m.m. En privaträttslig organisation styrs direkt av sina egna intressenter medlemmar, ägare eller representanter för dessa eller av sig själv. Det må visserligen sägas att skillnaderna i styrformer i realiteten inte är så stora mellan en myndighet och en statligt helägd privaträttslig organisation. Till skillnad från det direkta inflytande regeringen har över en myndighet, blir dess inflytande endast indirekt över ett sådant organ. Statens ägande i exempelvis ett bolag tillvaratas nämligen genom en eller flera särskilt utsedda företrädare. Om högskolorna gemensamt tilldelas denna företrädarfunktion får de ett direkt inflytande över serviceverksamheten på ett sätt som inte är möjligt om myndighetsformen väljs. Mot bakgrund av att verksamheten syftar till att universiteten och högskolorna i samverkan skall genomföra sådan service som var

och en av dem har såväl ett formellt ansvar för skyldighet att som en finansiera, är det enligt vår uppfattning naturligt att de också tilldelas ett direkt och avgörande inflytande över sin gemensamma serviceorganisation. Till detta kan läggas de problem VHS upplevt stymingsmässigt genom det dubbelkommando som myndighetsformen inneburit. Verksamheten har formellt varit och av högskolorna och universiteten uppfattats som en myndighet samtidigt serviceverksamheten som finansierats och delvis varit direkt beroende av uppdrag från dessa. Sammantaget innebär det vi anfört att såväl verksamhetsmässi skäl ga som styrfonner talar för en privaträttsli g samverkansform där universiteten och högskolorna tilldelas det direkta inflytandet över organisationen.

2.2 Val

av privaträttslig associationsform

Då myndighetsformen av tidigare anförda skäl framstår mindre som lämplig, återstår i detta sammanhang att ta ställning till privaträttslig

associationsform. Två utgångspunkter gör sig i detta sammanhang

gällande. För det första gäller att den samarbetsform som väljs måste kunna äga egen rättskapacitet, dvs. att med bindande verkan kunna rättshandla gentemot utomstående. Det handlar exempelvis att med bindande om verkan kunna sluta anställningsavtal, hyresavtal eller kunna ta upp lån. Det måste således bli fråga om ett självständigt rättssubjekt, en egen juridisk person. För det andra utgår ifrån att inga andra intressenter än statliga

universitet och högskolor dvs. formellt staten ensam, se nedan avses

in som ägare, medlem eller motsvarande. De självständiga rättssubjekt enligt svensk rätt står till försom fogande är ett bolag, en förening eller en stiftelse. De tillgängliga bolagsfonnema är aktiebolag eller handelsbolag medan föreningarna utgörs av ideella eller ekonomiska föreningar. Föreningen anses till skillnad från bolaget principiellt - - vara en öppen associationsform. Inom stadgamas antas medlemmar över ram tiden kunna ansluta sig och lämna föreningen. Ett exempel detta är fackföreningen som är öppen för alla anställda inom ett visst yrkesområde. Redan på denna principiella grund tycks verksamhet i vilken ett en givet antal högskolor avser att samverka, passa mindre bra att bedrivas i föreningsfonn. Ett formellt skäl utgör emellertid den bärande invändningen mot föreningen. Som vi avser att utveckla under rubriken ägarstruktur och

T2 15-0781

inflytandefrågor kan ifrågasättas om de statliga universiteten och högskolorna är fristående rättsliga enheter. Liksom andra myndigheter är enligt detta synsätt högskolorna att betrakta som enheter av den rättsligt sett odelbara associationen staten. En enskild högskola kan därför inte i sig ingå medlem i förening. Eftersom en förening som en måste bestå fler medlem särskilda regler gäller enligt lagen av än en 1987:667 ekonomiska föreningar, faller föreningsformen som om tänkbart alternativ. Anledning saknas därför att närmare behandla de olika formerna av föreningar.

Nästa fråga blir stiftelseformen skulle kunna bli aktuell för

om serviceverksamheten. Regler finns numera i stiftelselagen 1994:1220, vilken dock formellt skall börja tillämpas först den l januari 1996. I avsaknad civilrättslig lagstiftning bör dock stiftelselagen tjäna av annan utgångspunkt för eventuella stiftelsebildningar även under 1995. som En stiftelse är självständig juridisk person med egen förmögenhet. en Den uppkommer stiftare t.ex. staten företrädd av någon av sina om en myndigheter dels meddelar ett s.k. stiftelseförordnande och dels genomför förmögenhetsöverföring i enlighet med förordnandet. Av en förordnandet skall framgå det bestämda varaktiga ändamål som stiftelseförmögenheten skall användas för. En stiftelse kan inte ägas någon. Dess förmögenhet är självav ägande. Förvaltningen sig det är fråga om s.k. egen förvaltning - vare särskild styrelse eller s.k. anknuten förvaltning genom en genom måste alltid genomföras i enlighet med stiftelseförordnandet. Möjligheterna att ändra i förordnandet är relativt begränsade. Därvidlag innebär inga förändringar i förhållande till de hittills den nya stiftelselagen större gällande reglerna i permutationslagen 1972:205. På ett sätt innebär den lagen än större begränsningar än tidigare. En stiftare kommer nya nämligen inte att med bindande verkan för stiftelsen kunna förbehålla sig rätten att i framtiden ändra i förordnandet. Visserligen tycks stiftelseformen i formellt avseende kunna användas för att bedriva den aktuella serviceverksamheten, men bärande invändningar talar enligt vårt förmenande även mot denna form. Som framgått är stiftelsen alltför statisk för att passa uppdragsfinansierad serviceverksamhet. Serviceorganisationen måste från tid till annan kunna enkelt sin verksamhet till förändrade förhållanden. Härtill anpassa kommer ägarfrågan. Vi har att utgå ifrån att staten företrädd av universiteten och högskolorna ensam skall äga serviceorganisationen. Detta kan inte tillgodoses i stiftelseformen eftersom kapitalet måste avträdas till självständig association äger sig själv. Inte heller en som stiftelsen framstår således ett tänkbar samverkansform. som

Återstår så bolagsformen. Av de två bolagstyper som utgör självständiga rättssubjekt handelsbolaget och aktiebolaget faller det - förstnämnda samma formella argument som föreningen. Ett handelsbolag måste bestå minst två delägare, något alltså inte kan av som tillgodoses genom staten såsom odelbar ensamägare. Aktiebolaget är en självständig juridisk person som kan bli föremål för ensamägande genom att en fysisk eller juridisk person äger samtliga aktier. De rent formella förutsättningarna är därmed uppfyllda. Härtill kommer att aktiebolaget är anpassat för och därmed den naturliga associationsformen för kommersiell verksamhet. Detta gäller inte minst sådan verksamhet i statlig regi. Styrformema medger förhållandevis snabba och enkla möjligheter att besluta om förändringar i bolagets organisation och drift. Aktiebolagsformen är utförligt reglerad i lag aktiebolagslagen 1975:1385, ABL varför spelreglerna i de flesta avseenden förhand är klarlagda. Samtliga intressenter är väl införstådda med förutsättningarna för ett bolags verksamhet. Sammantaget att såväl formella sakliga skäl övermenar som vägande talar för att universitetens och högskolornas gemensamma serviceorganisation bör utövas i aktiebolagsform. I likhet med direktiven utgår vi alltså i vårt fortsatta arbete ifrån ett helägt statligt aktiebolag där högskolorna är företrädare för staten. I följande avsnitt avser vi att närmare beskriva aktiebolaget som associationsform.

2.3 Allmänt

om aktiebolag

Aktiebolagen indelas sedan l januari 1995 i privata och publika bolag. Det publika bolaget kännetecknas, till skillnad från det privata, av att ha rätt att inbjuda allmänheten att teckna eller förvärva aktier och andra värdepapper som bolaget ger ut.

Som framgått är aktiebolaget den i särklass vanligaste associations-

formen för kommersiell verksamhet i större omfattning. Skälet härtill torde vid sidan av eventuella skattemässiga förklaringar vara att i ett - aktiebolag svarar endast bolaget självt för sina ekonomiska åtaganden. Delägama svarar alltså inte personligen som i ett handelsbolag för bolagets skulder begränsat ansvar. I gengäld stadgar lagen att aktiebolaget måste ha ett visst aktiekapital lägst 100 000 kr för ett privat bolag och lägst 500 000 för ett publikt bolag. Går verksamheten dåligt dvs. om mer än halva aktiekapitalet har förbrukats måste -— bolaget likvideras eller ytterligare kapital tillskjutas.

Antalet aktieägare varierar betydligt mellan olika bolag. De börsnoterade bolagen har normalt ett mycket stort antal aktieägare, medan

flertalet registrerade aktiebolag är s.k. fåmansbolag bolag där högst tio

delägare äger den övervägande majoriteten av aktierna. Inget hindrar

att en ensam fysisk eller juridisk person t.ex. staten äger samtliga

aktier helägda bolag eller s.k. ensambolag. Också verksamhetens inriktning varierar kraftigt mellan olika bolag. Vanligen bedriver aktiebolag eller tjänsteproducerande verksamhet i syfte att ge varudelägarna maximal ekonomisk återbäring vinst på insatt kapital. - - Inget hindrar emellertid att bolaget drivs i annat syfte, exempelvis att primärt tillhandahålla ägarendelägama tjänster som dessa efterfrågar i sina ordinarie verksamheter. Ett stort antal lagregler styr aktiebolagets verksamhet. Dessa framgår främst av aktiebolagslagen 1975:1385, ABL. Vissa av ABL:s regler

gäller enbart om bolagsordningen inte säger något annat, men flertalet

är tvingande bestämmelser. Lagen innehåller detaljerade regler hur ett aktiebolag bildas. om Först måste den eller dem som önskar bilda bolaget underteckna en s.k. stiftelseurkund. Av urkunden skall framgå vad som gäller för själva

bildandet, t.ex. hur mycket som skall betalas för varje aktie nominellt

belopp eller aktie betalas genom annan egendom apportegendom. om

Vidare skall av urkunden framgå ett förslag till bolagsordning som

närmare förutsättningarna för verksamheten. Bolagsordningen kan anger innehålla diverse olika föreskrifter som är lämpliga i det enskilda bolaget, den måste alltid innehålla bestämmelser om följande: men

bolagets firma namn

föremålet för bolagets verksamhet aktiekapitalets storlek kan anges med minimi- och maximibelopp aktiemas nominella belopp antalet styrelseledamöter och revisorer räkenskapsår. - Teckning av aktie skall ske urkunden eller särskild teckningslista. Beslut att bilda bolaget fattas vid konstituerande bolagsstämma om varefter styrelse och revisorer skall väljas. Sker aktietecknandet vid den konstituerande stämman kan denna hållas utan särskild kallelse simultanbildning, den i praktiken vanligaste formen i fåmansbolag. Bolaget skall därefter registreras hos Patent- och Registreringsverket PRV. Först i och med registreringen erhåller bolaget egen rättskapacitet, dvs. blir en självständig juridisk person. Bolagets högsta beslutande organ är bolagsstämman. Vid stämman utövar aktieägarenna sitt inflytande främst genom att utse styrelse och

revisorer om inte annat följer av bolagsordningen. Aktieägama grundar

sin rösträtt antalet aktier och ev. deras respektive röstvärde. I

enmansbolag utövas naturligtvis hela makten genom den ende ägaren eller dennes företrädare. Stämman fattar normalt beslut enkel genom majoritet. Lagen kräver dock kvalificerad majoritet i vissa fall. Det gäller främst vid ändring av bolagsordningen. Vid ordinarie bolagsstämma skall mötet alltid: besluta om vinstutdelning fastställa årsredovisning ta ställning till frågan om ansvarsfrihet för styrelse och VD. - Bolagets styrelse svarar för bolagets organisation och förvaltning av dess angelägenheter. Styrelsen skall normalt bestå av minst tre personer. I mindre bolag räcker det med en ordinarie ledamot och suppleant. en Särskilda regler gäller om rätt för personalen att vara representerad i styrelsen. Den löpande förvaltningen sköts normalt av en verkställande direktör, VD måste finnas i större bolag. Styrelsen utser VD samt bestämmer riktlinjerna för den löpande förvaltningen. Lagen anger alltså inte närmare hur samarbetet mellan styrelsen och VD-n skall bedrivas, varför innebörden av begreppet löpande förvaltning får bestämmas ett sätt som passar det enskilda bolaget.

Alla aktiebolag är enligt lag bokföringsskyldiga. Årsredovisningen

skall inlämnas till PRV och blir så sätt offentlig. Styrelsen svarar för att redovisningen skötts enligt gällande bestämmelser. Varje bolag måste ha minst en revisor, i vissa fall krävs två, varav en skall vara auktoriserad. Särskilda regler gäller om revision i statliga

bolag se under 4.9.

2.4 Ägarstruktur och inflytandefrågor

Aktiebolaget för service till universitet och högskolor skall enligt propositionen Ett högskoleverk prop. 199495: 165 och direktiven vara helägt av staten. Samtliga aktier skall alltså ägas av staten och det kan inte bli frågan om att något annat rättssubjekt exempelvis högskola - en under privat eller kommunalt huvudmannaskap också kan in som delägare. Detta hindrar naturligtvis inte ägaren att välja in en representant för en extern verksamhet att ingå i bolagets styrelse. Hur utövas ägandet i statliga aktiebolag Rätten att företräda staten bolagsstämman utövas av en enskild person eller myndighet efter bemyndigande befullmäktigande av regeringen. Detta förefaller ofta ske via ansvarigt statsråd genom transportfullmakt. Vanligen tycks rätten

att företräda staten tillerkännas den myndighet inom vars verksamhetsområde bolaget skall verka. Myndigheten låter sig i sin tur representeras behörig ställföreträdare. genom I detta sammanhang måste först äganderätten som sådan belysas. Den ideala utgångspunkten enligt vår mening att aktierna i servicebovore laget ägdes direkt universiteten och högskolorna. Frågan är om detta av överhuvudtaget är möjligt. En förutsättning är naturligtvis att de statliga för sig kan betraktas fristående rättssubjekt med rätt att organen var som självständigt äga exempelvis aktieposter. Problemet har nyligen behandlats i betänkandet Statliga myndigheters avtal SOU 1994 :136, varifrån följande avsnitt är hämtat.

En allmän utgångspunkt för arbetet..., är att myndigheterna inte utgör några självständiga juridiska enheter rättssubjekt. De utgör endast delar rättssubjektet staten. I civilrättslig mening äger alltså av myndigheterna inte några tillgångar eller kapital. De bara egna förvaltar tillgångarna och kapitalet.

Utredningen dock längre fram i sitt betänkande exempel på att ger universiteten faktiskt i vissa sammanhang av domstol betraktats som civila rättssubjekt. Så har t.ex. fallet varit beträffande förvaltning av donationer. Likaså har regeringen i propositionen Forskning för kunskap och framsteg prop. l99293:189 särskilt uttalat att universitet och högskolor efter regeringens medgivande skall äga rätt att äga - —

bolag. Uttalandet avsåg visserligen forskningsbolag, men torde likväl

peka på enskilda högskolor kan ha rättshandlingskapaciatt anses egen tet. Det kan också ifrågasättas om rättssubjektet staten i längden kommer att kunna betraktas som ett och odelbart. Den decentralisering statsförvaltningen och överlåtande uppgifter privaträttsliga av av företag och organisationer skett de senaste åren gör en sådan som princip alltmer svårtillämpad. Med hänsyn till den knappa tid som står till förfogande för vårt arbete utgår vi likväl ifrån att staten är ett odelbart rättssubjekt. Vi vill dock framhålla att om genom den pågående rättsutvecklingen eller genom konkreta ställningstaganden de enskilda myndigheterna tillerkänns självständig rättskapacitet, detta också måste få direkta konsekvenser för ägandet servicebolaget. l så av fall måste naturligtvis universiteten och högskolorna tillerkännas också den formella äganderätten. Konsekvensen vad anförts är alltså att högskolorna inte var av som för sig kan äga ett antal aktier i servicebolaget. Däremot kan de rimligen förvalta ägandet. Nästa fråga blir då gemensamt för statens räkning om denna förvaltning kan utföras självständigt respektive högskola för av

en andel i bolaget. Eller annorlunda uttryckt, om företrädare för varje högskola är fri att vid bolagsstämman rösta självständigt för den andel av bolaget man förvaltar. Frågan förefaller inte ha lösts specifikt för den statliga sektorns del. Såvitt vi kunnat utröna finns två fall Rikssom revisionsverket RRV för närvarande har för bedömning. Båda avser två myndigheter som tillsammans förvaltar hälften var av ett helägt statligt bolag. Vilken inställning RRV kommer att ta till inflytandefrågorna är i skrivande stund inte klart. För att om möjligt få får svar man istället vända sig till den allmänna aktiebolagsrätten. Kan flera företrädare för samma ägare sinsemellan rösta olika Texten i ABL ger ingen uttrycklig vägledning, men frågan har behandlats i doktrinen. Följande

framgår av Knut Rodhe, Aktiebolagsrätt 16:e upplagan 1993 s.180.

Det är en vedertagen uppfattning, att den som äger flera aktier i ett

aktiebolag måste rösta på sätt för samtliga sina aktier, i den samma

mån han åberopar dem såsom stöd för sin rösträtt. Han kan då inte

heller dela upp sin aktiepost på sig själv och ett ombud eller på flera

ombud, utan rösträtten måste utövas antingen honom själv eller av av ett enda ombud.

Mot bakgrund av dessa uttalanden och i avsaknad av särlösningar för staten, måste vi utgå ifrån att flera myndigheter, har att gemensamt som förvalta ett statligt aktiekapital, är tvungna samstämmigt. De att agera enskilda högskolorna måste alltså överens förvaltandet vara om av statens ägande. Ett regelverk som garanterar att nödvändiga beslut kan fattas måste därför skapas. I praktiken innebär detta att högskolorna gemensamt måste med för samtliga bindande verkan kunna överenskomma om vem som rent konkret skall företräda ägaren samt eventuellt närmare om hur ägandet skall utövas t.ex. vilka som vid bolagsstämma skall utses att ingå i styrelsen. Principema om hur dessa gemensamma ställningstaganden skall komma till stånd kan fastslås förordning eller i övrigt genom genom regeringsbeslut. Ett annat sätt är att högskolorna sinsemellan genom samverksavtal överenskommer om sitt gemensamma agerande. Oavsett om den ena eller andra formen används måste i regelverket fastslås att samtliga statliga högskolor deltar, vilket vi tror är en förutsättning för bolagsprojektet som sådant. Väljs avtalsfonnen måste alltså samtliga högskolor uttryckligen åta sig att medverka. Vidare måste reglerna lägga fast att majoritetsbeslut kan fattas samt hur inflytandet i beslutsprocessen skall fördelas mellan högskolorna.

Vid samlad bedömning har funnit att det enklaste regleringssäten är att regeringen förordning lägger fast hur det statliga tet genom ägandet servicebolaget skall förvaltas universiteten och högskolorav av Detta skulle dessutom medföra den fördelen att varje na gemensamt. högskola formellt åläggs att medverka som företrädare för ägaren. Vi har därför valt att lägga fram ett förslag till förordningtext som redovisas inledningsvis i denna rapport. Förslaget bygger tanken att för samtliga statliga universitet och högskolor genom representanter majoritetsbeslut utser fysisk har att företräda ägaren vid en person som bolagsstämman. Vidare bör högskolerepresentantema kunna ålägga den ägarföreträdaren att utöva sitt inflytande på visst sätt, dvs. gemensamma att inta viss ståndpunkt till de frågor som skall behandlas stämman. Det kan röra sig vilka skall utses att ingå i t.ex. om personer som bolagsstyrelsen. Sådant beslut bör kunna fattas genom enkel majoritet bland de samlade högskolerepresentantema. Dock bör i fråga om ändring i bolagsordningen kunna krävas kvalificerad två tredjedels majoritet. Frågan är hur inflytandet skall fördelas mellan högskolorna. Vår inställning är att universiteten och högskolorna med fasta statliga i form fakultetsorganisation tilldelas två forskningsresurser av egen vardera medan högskolorna saknar sådana erhåller röster som resurser vardera. De självständiga konstnärliga högskolorna bör tilldelas en röst röst gemensamt. Rösträtten utövas av den eller de personer som en respektive universitet eller högskola utser utom beträffande de konstnärliga högskolorna, istället gemensamt utser den person som skall som utöva deras rösträtt.

3 Servicebolagets verksamhet

Servicebolaget får inte anförtros s.k. förvaltningsuppgifter. Utredningen konstaterar att de serviceuppgifter som är aktuella att bedriva i bolagsform inte sådan karaktär. är av Syftet med bolagets verksamhet primärt till universitet och är att högskolor mot ersättning erbjuda service. Den serviceverksamhet som — i vart fall inledningsvis är aktuell avser antagnings- och upphandlingstjänster respektive juridisk rådgivning. Regeringen bör ge bolaget i uppdrag att för statens räkning teckna s.k. ramavtal för avrop avseende såväl universitet och högskolor som, där så är möjligt, statsförvaltningen i övrigt. Av våra direktiv framgår att vi i vår analys och värdering av att

bedriva serviceverksamheten i bolagsform skall behandla bl.a. frågor om

verksamhetens syfte affärsidé. Efter att inledningsvis ha behandlat

frågan om förvaltningsuppgifter, går vi in det blivande bolagets

verksamhet. Vi tar först upp det övergripande verksamhetssyftet varefter vi närmare belyser de verksamhetsgrenar som för närvarande är aktuella för bolaget att överta från VHS.

3.1 Förvaltningsuppgifter skall inte

överlämnas till

bolaget

Av såväl propositionen Ett högskoleverk 9495:165 som våra direktiv framgår att förvaltningsuppgifter inte skall överlämnas till bolaget. Någon närmare förklaring till vad som i detta sammanhang avses med förvaltningsuppgift ges inte. I propositionen konstateras endast helt kort att högskoloma kommer således även i fortsättningen att svara för beslut i t.ex. tillträdesfrågor. Av ll kap 6§ 3 st regeringsformen RF framgår att förvaltningsuppgift kan överlämnas till privaträttslig association eller enskild. Om uppgiften innefattar myndighetsutövning får detta endast ske med stöd lag. Bestämmelsen bygger på att den offentliga förvaltningen skall av utövas av förvaltningsmyndigheter 1 kap 8§ RF. Endast under vissa förutsättningar får förvaltningsuppgift anförtros icke-offentliga organ eller personer. Det skulle föra alltför långt att här närmare analysera begreppen myndighetsutövning och förvaltningsuppgift. Utan alla anspråk fullständighet skulle emellertid myndighetsutövning sammanfattningsvis

kunna definieras beslut eller andra åtgärder som ytterst är uttryck som för samhällets maktbefogenheter i förhållande till medborgarna. Myndighetsutövning måste inte enbart innebära en förpliktelse för enskild utan kan också förekomma vid s.k. gynnande beslut, t.ex. beslut antagning till utbildning. Begreppet förvaltningsuppgift är betydligt om mer oklart. I bland tycks det användas som synonymt med begreppet myndighetsutövning, andra gånger tycks det vidare än så. I vart fall torde det stå klart att därmed inte avses andra uppgifter än sådana som mot bakgrund av enskildas rättssäkerhet framstår som myndig- — hetsmässiga. Oavsett hur dessa begrepp definieras är enligt vår mening uppenbart att rena serviceuppgifter varken är myndighetsutövande eller i övrigt av karaktär att utgöra förvaltningsuppgifter. Inget hindrar alltså att den serviceverksamhet i dag bedrivs av VHS och som föreslås Överförd, som hanteras i privaträttsli ordning. På motsvarande sätt gäller att ytterligare g serviceuppgifter kan anförtros bolaget utan att hindret mot förvaltningsuppgifter träds fömär.

3.2 Den verksamhetsidén

övergripande

affärsidén

Av förstudiens förslag framgick sammanfattningsvis att den önskvärda högskolegemensamma organisationen bl.a. skulle ha som uppdrag att utföra sådan service till universitet och högskolor som dessa var och en för sig eller tillsammans beredda att uppdra organisationen. I detta var ligger grunden för bolagets verksamhet. Mot bakgrund bl.a. den intervjundersökning som styrgruppen lät av genomföra och högskoleledningamas gemensamma uttalande är det uppenbart att universiteten och högskolorna anser sig ha behov av gemensam service i ett antal olika avseenden. Behoven varierar visserligen i någon utsträckning mellan högskolorna. I grunden rör det sig emellertid om antingen behov av samordnad service i syfte att lösa vissa gemensamma uppgifter eller om behov av specialistkompetens för uppgifter där den enskilda högskolan ofta inte har tillräckligt underlag för egen kompetens.

Det övergripande syftet med bolagets verksamhet är att till universitet

och högskolor mot ersättning tillhandahålla och utveckla den service dessa efterfrågar. Härtill kommer att bolaget- för att bli optimalt som ekonomiskt bärkrafti också bör ha till övergripande syfte att i övrigt -

sälja sin kompetens till andra statliga myndigheter, kommuner och landsting samt privata intressenter som efterfrågar dess tjänster. Bolagets primära syfte är alltså inte att tillhandahålla sin ägare maximal avkastning insatt kapital. Detta hindrar dock inte att bolaget måste drivas på ett sådant sätt att det generar vinst i syfte att fondera medel för att garantera bolagets fortlevnad. Det bör här anmärkas att servicebolaget självklart har att verka på en

fri och öppen marknad beträffande vissa konkurrensfrågor se nedan

under kapitel 4. Bolagets kunder kommer normalt att behöva upphandla dess tjänster i enlighet med lagen 1992: 1528 om offentlig upphandling LOU. Det blir alltså nödvändigt för bolaget att fortlöpande tillse att inriktningen och kvaliteten dess tjänster är konkurrenskraftiga. Det övergripande målet för bolaget blir därför att inom sitt område bli det mest kompetenta och därmed kommersiellt bästa alternativet på marknaden. Som kommer att framgå i kapitlet om ekonomisk förvaltning vi att bolaget får anses ha goda förutsättningar att klara menar detta mål.

allmänhet

3.3 Om serviceuppgifterna i

I förstudien redovisas att lämpliga Samarbetsområden i huvudsak är de serviceuppgifter VHS har i dag, vilka styrgruppen menar i allt som väsentligt bör kunna övertas av en ny högskoleorganisation. Dessa är tekniskt stöd till antagning till grundläggande högskoleutbildning, upphandling kvalificerad utrustning m.m. och expertstöd i upphandav lingsärenden, juridisk service samt administrativ utvecklingADBservice. Dessa områden nämns också naturliga serviceuppgifter för som bolaget i bl.a. propositionen Ett högskoleverk 9495:165 och våra direktiv. Vi delar uppfattningen att VHS serviceuppgifter med undantag för -

AUADB-service se nedan bör utgöra grunden för bolagets olika

verksamhetsområden. Vi vill dock göra klart att bolaget inte får bli låst till just dessa verksamhetsgrenar. Förutom att kunna utveckla och förändra den befintliga servicen måste bolaget också kunna starta nya verksamheter. Naturligtvis under förutsättning av att de ryms inom bolagets övergripande verksamhetsidé. Det innebär att bolagsordningens reglering i denna del måste vara tillräckligt vid. I det följande vi att under särskilda rubriker beskriva de olika avser VHS serviceverksamheter och något om hur de bör bedrivas grenarna av samt ange deras respektive verksamhetsidé.

3.4 Antagning av studenter till

grundläggande högskoleutbildning

I förstudien gjordes följande beskrivning av den antagningsverksamhet som idag bedrivs av VHS.

Universitet och högskolor beslutar själva om antagning av studenter till olika utbildningar och särskilda behörighets- och urvalsregler om för olika utbildningsvägar. Från och med 1 juli 1994 har medlen för antagning tillförts anslagen för universitet och högskolor. Idag är det således varje universitets och högskolas eget beslut hur antagningen skall genomföras, exempelvis om det skall vara uteslutande lokal antagning eller om man skall delta i tekniskt samordnad antagning.

Inom VHS finns betydande kompetens och teknisk kapacitet för

en samordnad antagning. Avdelningen har 25 anställda under ca men toppbelastningen under somrarna kan ytterligare ett tjugotal

verksamma på avdelningen. Antagningen är uppdrags-

personer vara

finansierad och regleras avtal mellan VHS och respektive

genom universitet och högskola. Den totala kostnaden uppgår till ca 30 miljoner kr år. Principen är att VHS skall ersättas för sina per kostnader. Verksamheten bedrivs således utan vinstmotiv.

Den samordnade antagningen omfattar huvudsakligen längre utbildningsprogram. Avdelningen sammanställer och publicerar

samtliga utbildningsvägar med gällande behörighetsregler som

omfattas av den samordnade antagningen.

VHS antagning studenter till grundläggande högskoleutav bildning är således främst en serviceinsats för universitet och högskolor. Det är naturligtvis viktigt för studenterna att antagningen

utformas på underlättar själva sökförfarandet och tillträdet

sätt som till högre utbildning, vilket respektive universitet och högskola har att beakta vid utformningen av antagningssystemet.

Som framgått fattas besluten om antagning av studenter lokalt på

lärosätena se 8 kap 1l§ högskoleförordningen 1993:100, HF. Det

gäller också för beslut under själva handläggningsproceduren, såsom ställningstagande till dispens från behörighetsvillkor 8 kap 3§ HF eller till yttrande över överklagande behörighetsbeslut. Respektive av högskola är alltså antagningsmyndighet. Arbetet VHS antagningsav-

delning inskränker sig till beredande tekniskt samordnande åtgärder

inför antagningsmyndighetemas beslut. Dessa förberedande uppgifter

utför VHS i enlighet med regler som fastställs av högskolorna själva. I syfte att underlätta den praktiska hanteringen hari högskoleförordningen införts en regel 8 kap 11§ HF vilken framgår att maskinellt av framtaget besked om antagning gäller såsom högskolans beslut. Det kan således konstateras att de åtgärder som vidtas av VHS antagningsavdelning inte är av myndighetsutövande eller i övrigt av

förvaltningsuppgifts karaktär. Det är fråga om renodlade serviceupp-

gifter, vilket framstår som uppenbart inte minst genom att verksamheten är uppdragsfinansierad. Några formella eller i övrigt principiella betänkligheter att lägga ut VHS nuvarande uppgifter ett privaträttsligt organ såsom ett bolag möter alltså inte. Studenternas krav en rättssäker behandling är tillgodosett genom att universiteten och högskolorna själva har det fulla förvaltningsrättsliga ansvaret. Det kan tilläggas att utvecklingen går mot en successiv överföring av olika antagningsuppgifter till den lokala nivån. Inte minst bidrar den nya informationsteknologin till detta. Redan i dag kännetecknas de högskoleövergripande serviceuppgiftema av renodlad administrativ och teknisk samordning samt clearing. I likhet med vad anförts VHS i allmänhet, gäller också för som om antagningsavdelningen att man har upplevt problem i den nuvarande myndighetsformen. Man anser att högskolorna inte i tillräcklig utsträckning tagit ansvar för sin serviceverksamhet. Detta är särskilt

viktigt på antagningsområdet där VHS verksamhet är nära integrerad

med högskolornas egen årendehandläggning. Särskilda krav tydlighet och övergripande ansvarstagande ställs därför i samarbetet mellan uppdragsgivama, dvs. högskolorna, och VHS i detta avseende. Antagningsavdelningens ledning har låtit oss förstå att man önskar ett större engagemang från högskolornas sida, vilket i sin tur förutsätter att högskolorna ges ett direkt inflytande över verksamheten. Detta menar man bör kunna ske om verksamheten övertas av ett servicebolag vilket förvaltas av universiteten och högskolorna självständigt. Sammanfattningsvis blir verksamhetsidén för bolagets antagningsverksamhet att mot ersättning erbjuda universitet och högskolor rationell service av samordningskaraktär i deras arbete med att anta

studenter till grundläggande högskoleutbildning.

3.5 Upphandling

I förstudien sägs följande om VHS upphandlingsverksamhet.

På uppdrag främst universitet och högskolor upphandlar VHS av

upphandlingsavdelning kvalificerad utrustning, anläggningar,

inredningar och tjänster samt tecknar ramavtal för avrop. På eget initiativ träffas ramavtal för Upphandlingsavdelningen avrop. omsätter 10 miljoner kr och har ca 15 anställda. Verksamheten ca skall enligt nuvarande plan helt uppdragsfinansierad år vara 199596.

Avtalsöverenskommelser samordnas mellan flera eller alla

som universitet och högskolor kan bättre priser, servicevillkor m.m. än ge

de för sig sköter upphandlingen. En samordnad resurs för

om var

upphandling ger bättre förutsättningar för att upprätthålla kompeten-

hos personalen över ett brett område. VHS erbjuder även sina sen tjänster utanför högskoleområdet, bl.a. den anledningen att det av underlättar för personalen att bibehålla och stärka kompetensen.

EES-avtalet numera medlemsskapet i EU, utredningens anm. har medfört att offentlig upphandling blivit fastare reglerad än tidigare. Det har krävt att vissa initiala informationsinsatser inom högskolesektorn har underlättats att det finns en instans med

som av kunskaper inom området. Det är omöjligt att fastställa vinsterna med samordnad upphandling Det är dock rimligt att anta att de kan betydande. m.m. vara Den nuvarande upphandlingen är att betrakta som ren serviceverksamhet till universitet och högskolor. Ur nationell synvinkel är det angeläget att universitet och högskolor utnyttjar de ejfektivitets-

vinster kan föreligga i samverkan på upphandlingsområdet.

som Styrgruppen gör den bedömningen att det bör föreligga starka incitament för universitet och högskolor att samordna planering och upphandling av olika typer av utrustning.

Som framgått erbjuder i dag VHS upphandlingsavdelning konsulthjälp vid upphandling av kvalificerad utrustning, inredning och tjänster. Servicen erbjuds i första hand universitet och högskolor men utnyttjas även av andra statliga myndigheter inom främst kultursektom samt av kommuner och landsting. Genom att detta sätt hålla en hög volym upphandlingstjänstema uppnås positiva synergieffekter. Avdelningen

kan härigenom uppehålla hög kompetens bland medarbetama.

De konsultuppgifter som VHS bedriver inom upphandlingsområdet

är enbart uppdragsfinasierad och av ren servicekaraktär. Uppgifterna är i inget avseende myndighetsmässiga eller i övrigt av förvaltningskaraktär och kan därmed lämpligen i enlighet med högskolornas egna — önskemål överföras till servicebolaget. - VHS upphandlingsavdelning har vidare i dag uppdrag att träffa s.k. ramavtal för Härmed avtal tecknas mellan å ena sidan avrop. avses som staten genom ett befullmäktigat organ t.ex. VHS eller ett privaträttsligt erhållit särskilt uppdrag från staten och å andra sidan en organ som leverantör av utrustning eller tjänster m.m. Genom avtalet åtar sig leverantören att leverera överenskomna produkter till visst rabatterat pris till de statliga myndigheter handlar leverantören. Även de som av om statliga myndigheter som avtalet omfattar inte är formellt tvingade att enligt avtalet, får man utgå ifrån att det nonnalt är förmånligt. avropa Myndigheterna uppfyller också därmed LOU:s krav. Upphandlingsavdelningen tecknar för närvarande cirka 30 ramavtal, flertalet gäller för statsförvaltningen i dess helhet. Enligt våra varav direktiv skall vi särskilt uppmärksamma behovet av att fortsättningsvis kunna teckna sådana avtal. Ramavtalsupphandlingen skulle naturligtvis kunna begränsas till enbart universitets- och högskolesektom. Det skulle innebära att statsförvaltningen i övrigt i stor utsträckning skulle tvingas teckna egna ramavtal. Detta är naturligtvis varken rationellt eller önskvärt. Stor volym innebär i sig förhållandevis större möjligheter att genom ramavtalen skapa bättre villkor för den statliga upphandlingen totalt. Servicebolagets intressenter dvs. först och främst högskolorna egna - skulle därmed ramavtalen omfattar en större krets av gynnas om myndigheter, helst hela statsförvaltningen. Härtill kommer de gynnsameffekter detta skulle ha också för statsförvaltningen i övrigt. ma som Upphandlingsavdelningens personal har lämplig kompetens för attvid sidan rena konsultinsatser förhandla fram och teckna ramavtal. av - Denna kompetens bör naturligtvis servicebolageti framtiden utnyttja. Vi kan alltså inte finna annat än att sakliga skäl entydigt talar för att upphandlingsverksamheten inom servicebolaget också framdeles bör få möjlighet att teckna ramavtal för, om möjligt, hela statsförvaltningen. Frågan är slutligen det i så fall kan föreligga några formella om invändningar mot att lägga ut denna typ av uppgifter ett privaträttsligt bolag. Staten agerari många sammanhang som civilrättslig avtalspart. Detta sker förvisso ofta genom någon eller några av dess myndigheter, men kan naturligtvis också ske genom exempelvis ett bolag. De faktum som att myndighetsutövning endast får läggas ut med stöd av lag och att

förvaltningsuppgifter inte får åläggas det aktuella servicebolaget, nu utgör inget hinder för att bolaget genom regeringens försorg får i uppdrag att för statens räkning teckna ramavtal. Det rör sig alltså inte om uppgifter som av formella skäl måste eller bör hanteras av en myndighet. Samtliga omständigheter talar därför enligt vår uppfattning för att servicebolaget erhåller uppdrag att möjligt för hela - om statsförvaltningens räkning teckna ramavtal - för avrop. Den upphandlingsverksamhet som i dag bedrivs av VHS bör alltså i samma eller utvecklad form överföras till servicebolaget. Verksamhetsidén för upphandlingsverksamheten kan definieras upphandlingssom:

funktionen skall erbjuda professionellt stöd till främst universitet och

högskolor och den statliga kultursektorn även till andra organisamen tioner.

3.6 Juridisk service

Av förstudien framgår bl.a. följande om juridisk service.

VHS juridiska verksamhet är de områden enligt den ett av som

ovannämnda propositionen 199192: 76 borde ha finansierats med

anslagsmedel. Utvecklingen har emellertid visat att verksamheten

passar bra för uppdragsfinansiering och beräknas bli helt uppdrags-

finansierad genom uppdrag från främst universitet och högskolor.

Statsmakterna har heller inte preciserar några särskilda myndighetsuppgifter som ställer krav på att man måste inneha juridisk kompetens för att genomföra uppdragen inom utbildning och forskning. Behovet av sådan kompetens är således en fråga som respektive universitet och högskola har att avgöra. Verksamheten spänner över förvaltningsrätt och avtalsrätt samt annan civilrätt såsom upphovsrätt och arbetsrätt. VHS juridiska service är redan idag helt efterfrågestyrd. Verksamheten kan enligt styrgruppens mening betraktas servisom en ren ceuppgift till universitet och högskolor.

Till denna beskrivning kan följande läggas. VHS juridiska enhet består av två jurister samt motsvarande en tredjedels assistent. Innevarande budgetår omsluter verksamheten ca 1,6 miljoner. Uppdragen är dels av

löpande karaktär under en längre period löpande avtal och dels

av

engångskaraktär t.ex. en utbildningsinsats eller uppdrag att föra en

domstolsprocess. Normalt lämnas uppdragen av universitet och

högskolor, uppdrag från annat håll, främst andra statliga myndigmen heter, förekommer också. Allt talar för ett fortsatt behov av juridisk service och utvecklingen går enligt vår uppfattning snarast mot ett ökat behov. I syfte att skapa en bärkraftig juridisk verksamhet bör ytterligare resurser satsas kompletterande uppdrag vid sidan av högskolesfären. VHS juridiska verksamhet är av ren servicekaraktär utan inslag av förvaltningsuppgifter. Den bör lämpligen -i enlighet med högskolornas önskemål överföras till servicebolaget. — Sammanfattningsvis blir verksamhetsidén för den juridiska servicen att erbjuda professionellt juridiskt stöd till främst universitet och högskolor även till andra organisationer. men

3.7 Administrativ utvecklingADB-service

Av förstudien, våra direktiv m.m. framgår att den AUADB-service som bedrivits i VHS regi bör kunna övertas av servicebolaget. Vi delar inte längre denna uppfattning. Genom den decentralisering som genomförts i högskolevärlden utför universitet och högskolor i stor utsträckning själva de uppgifter som skulle ligga på AUADB-verksamhet. Såvitt vi kan bedöma och en efter att ha rådgjort med den arbetsgrupp interimstyrelse, se under kapitel 5 förbereder servicebolagets tillkomst- menar vi att någon som nämnvärd efterfrågan dessa tjänster inte kommer att föreligga. Vissa ADB-rutiner kommer dock att krävas till stöd för den övriga verksamheten, såsom antagning. Sådan kompetens bör dock lämpligen organisatoriskt tillföras verksamheten i fråga. Det kan tilläggas att VHS personalflykt i dag inte bedriver p.g.a. AUADB-verksamhet det sätt som ursprungligen var tänkt. Det faktum att servicebolaget inte övertar denna verksamhet innebär således inga personalmässi ga problem. Av anförda skäl vi alltså att servicebolaget inte bör engagera menar sig i AUADB-verksamhet.

4 Servicebolagets ekonomi

Servicebolaget skall bildas inom befintliga ekonomiska ramar, vilket innebär statliga medel inte kommer att tillskjutas. Medel för att nya investeringar och eventuella ytterligare kapitaltillskott måste tillföras

från högskolorna eller via vanlig upplåning. Regeringen bör generellt

medge högskolorna rätt att göra s.k. ägartillskott till 10 miljoner upp kronor. Särskilda medel måste dock tillskjutas från statsmakternas sida till täckande de kostnader uppstår att bolaget särskilt av som genom genom

avtal övertar statens ansvar för pensionsskulden.

Försäljning bolagets tjänster skall finansiera den löpande driften.

av

Mot bakgrund den hittillsvarande utvecklingen VHS serviceverk-

av av

samheter, bör full kostnadstäckning kunna uppnås under den kommande

tolvmånadersperioden.

Servicebolagets verksamhet får inte medföra konkurrenshinder enligt

gällande konkurrenslagstiftning. Så lär heller inte bli fallet eftersom

bolagets prissättning måste anpassas till kostnadsnivån. Servicebolaget bör tillgång endast överta det databaserade som antagningssystemet H 91, vilket redan är avskrivet. De förändringar bolagiseringen medför mervärdesskattesynpunkt ur innebär inga kostnadsökningar för högskolorna. Servicebolaget kommer att underkastade samma typ av revision vara RRV gäller för andra statliga bolag och stiftelser. som

I detta kapitel samlar vi alla de olika frågeställningar som rör servicebolagets ekonomiska förvaltning. Här intar naturligtvis frågan om bolagets finansiering den löpande driften dvs. dess möjligheter att i längden av överleva central ställning. I samband därmed behandlar vissa - en konkurrens- och skattefrågor samt eventuella överföringar av statlig egendom. Vi inleder dock avsnittet med bolagets kapitalbehov samt vissa formella frågor rätten för universitet och högskolor att besluta om om ägartillskott till bolaget.

4.1 Allmänt om servicebolagets kapitalbehov

Förutom vad är föreskrivet i aktiebolagslagen ABL aktiekapisom om tal, måste naturligtvis bolaget tillföras ett tillräckligt kapital för att kunna göra nödvändiga initiala investeringar och för att garantera ett eventuellt Övertagande främst den statliga pensionsskulden. Härtill av

kommer att bolaget måste tillföras medel det initialt som ger en nödvändig förmåga att möta fluktuerande kassaflöden. Bolagets likviditet måste garanteras. Av våra direktiv framgår att bolaget skall bildas inom befintliga ekonomiska ramar. Detta måste tolkas så att statliga medel inte nya kommer att tillskjutas. Bolagets initiala kapitalbehov måste alltså tillgodoses genom befintliga medel inom högskolesektom. Redan här måste dock förutskickas att visst kapitalbehov är sådan karaktär att av det inte rimligen kan tillskjutas från universitetens och högskolornas nuvarande egna medel. Det gäller kostnader uppkommer i samband som med att bolaget övertar tidigare statligt anställd personal. I den mån bolaget tvingas överta pensionsskulden måste den naturligtvis täckas genom att staten tillskjuter medel. Som VHS föreslagit i sitt remissyttrande över betänkandet Ett nytt högskoleverk SOU 1994:153 gäller vidare att medel som verket om så varit aktuellt skulle ha erhållit - till täckande av underskott intill dess att serviceverksamhetema blivit fullständigt uppdragsñnansierade skall nyttjas för att täcka det underskott hos berörda verksamheter uppstår fram till dess att de går som över till servicebolaget. Vi menar slutligen att medel krävs för som utveckling av det databaserade antagningssystemet H 91-systemet också rimligen bör tillskjutas från statens sida. Dessa medel måste nämligen under alla förutsättningar tillföras antagningsverksamheten

oavsett under vilket huvudmannaskap den bedrivs och vilka vägar den finansieras. Vi kommer att utveckla dessa frågor i det följande.

Naturligtvis måste den löpande verksamheten tillräckliga generera intäkter för att garantera bolagets fortlevnad. Förutom täckandet av bolagets fasta och rörliga driftskostnader måste intäkterna normalt fortlöpande kunna ge visst överskott vinst. Som vi kommer att visa under avsnittet om den löpande driften, kommer bolaget i vart fall -

efter en övergångsperiod att kunna sälja sina Servicetjänster i sådan

- en omfattning att tillräckliga intäkter tillförs bolaget. Vi räknar med att den

löpande finansieringen kommer att kunna ske utan ianspråktagande

av nya statliga medel. - Genom det kapital som inledningsvis måste ställas till bolagets förfogande och genom de intäkter som verksamheten genererar, menar vi alltså att servicebolagets drift kan säkerställas. Riskerar verksamheten

att inte gå ihop måste naturligtvis i första hand sedvanliga affärsmässiga metoder marknadsutvidgning, prismaximering och kostnadsminimering

-

till Uppkommer ändå underskott i rörelsen förutsätts universite-

— ten och högskolorna tillskjuta medel till täckande förlusterna. Innan av ett sådant beslut fattas måste högskolorna ha gjort analys en som säkerställer att förutsättningarna för berörd verksamhet inte ändrats i

sådan omfattning att annan form vore ekonomiskt motiverad. Vi menar också att en sådan prövning står i överensstämmelse med direktiven att ägartillskott måste ske. Enligt direktiven skall detta ske efter vederbörliga beslut. I kommande avsnitt tar upp frågan om vilka formella beslut i detta sammanhang kan bli nödvändiga. som

4.2 Beslut om ägartillskott

Rättsläget när det gäller myndigheters rätt att tillskjuta statliga medel till privaträttsliga associationer är inte tydligt klarlagd i författning eller praxis. Frågan har behandlats av Utredningen om statliga myndigheters avtal SOU 1994:136 också föreslagit viss förordningsreglering. som Av 9 kap. regeringsformen framgår att statens medel inte får användas annat sätt än riksdagen har bestämt. Vidare framgår av 9 kap. 9§ lag att riksdagen fastställeri den omfattning som behövs samma grunder för förvaltningen statens egendom och förfogandet över den. av Riksdagen kan därvid föreskriva att åtgärd viss slag får vidtas utan av riksdagens tillstånd. Det är således uppenbart att medel inte får användas i strid med riksdagens förordnande. Om emellertid medelsanvändningen ligger i linje med den allmänna Verksamhetsinriktning riksdagen lagt fast, som krävs såvitt vi kan förstå inget uttryckligt medgivande från riksdagen för att få överföra statliga medel i privaträttslig regi. Såsom också redovisas i betänkandet statliga myndigheters avtal s. 175 finns det heller om ingen föreskrift i regeringsformen som förbjuder att statliga medel används i detta syfte. En helt fråga är ett universitet eller högskola får överföra annan om

sådana medel utan regeringens medgivande. Uppenbarligen får så inte

ske överföringen strider mot det ändamål regeringen angivit i om som

regleringsbrev eller på annat sätt. I övrigt tycks frågan om regeringstill-

stånd oklar. Olika uppfattningar redovisas i ovan nämnda betänkande s. 175-177. Utredningen föreslår till undanröjande av rådande oklarhet att

uttrycklig förordningsregel införs om krav regeringstillstånd inför

en s.k. ägarinsatser i privaträttsliga organ. För vår del kan vi konstatera att en högskola som utan regeringens tillstånd ägarinsats i servicebolaget, för närvarande i vart fall inte gör en bryter mot någon uttryckli bestämmelse. Bolaget har naturligtvis behov g att denna typ transaktioner kan göras ett så snabbt och av av obyråkratiskt sätt möjligt. Om det ändamål som angivits i reglesom ringsbrevet inte träds fömär, vi därför att högskolan rimligen bör menar

kunna tillerkännas förtroendet att självständigt få besluta kapitaltillom skottet. Vi föreslår därför att regeringen generellt medger universitet att och högskolor utan särskilt tillstånd får tillskjuta kapital högst 10 om

mkr, vilket också inkluderar aktiekapitalet se nedan.

4.3 Servicebolagets aktiekapital

I aktiebolagslagen ABL finns regler aktiekapitalets storlek. Syftet om med bestämmelserna är att skydda bolagets fordringsägare, att garantera att det skapas en bolagsfönnögenhet och att förmögenheten behålls inom bolaget. Ett större aktiekapital underlättar att erhålla för rörelsen nödvändig kredit och motverkar missbruk aktiebolagsfomien. av Som nämnts under 2.3 indelas numera aktiebolagen i två kategorier, publika och privata aktiebolag. De nya reglerna i ABL gäller från den l januari 1995 och har tillkommit mot bakgrund EG:s bolagsdirektiv. av Som vidare framgått skall ett privat bolag ha ett aktiekapital om minst 100 000 kronor och ett publikt om minst 500 000 kr. Gränsdragningama mellan de två formerna är att publika, till skillnad från privata, skall ha rätt att erbjuda allmänheten att teckna och förvärva aktier och andra värdepapper bolaget ut. som ger Servicebolaget tillhör gruppen privata aktiebolag och aktiekapitalet bör enligt vår uppfattning bestämmas till 100 000 kr, dvs. till miniminivån. Skälen härtill är följande. Genom att staten äger bolaget är kreditvärdigheten garanterad och därmed också skyddet för fordrings-

ägama. Genom RRV:s insyn se nedan torde vidare risken för missbruk

undanröjas och dessutom är rimligen risken för likvidationsplikt dvs. då hälften av aktiekapitalet förbrukas liten, eftersom ägaren i så fall tillskjuter nytt kapital. Aktiekapitalet bör tillskjutas högskolorna av själva och fördelas enligt de principer gäller inflytande över som om den gemensamma förvaltningen.

I bolagsordningen bör dock anges ett minimibelopp, 100 000 kr, och

ett maximibelopp avsevärt däröver. Om maximikapitalet bestäms till över 400 000 kr måste dock minimibeloppet höjas eftersom detta inte får understiga en fjärdedel av maximibeloppet. Att vi inte är beredda nu att precisera maximibeloppet beror följande orsaker. Vi har nyss framhållit att bolaget behöver ett visst eget kapital för att den nödvändiga initiala rörelsefönnågan skall vara tillräcklig. Med hänsyn till kassaflödenas variationer över året och behovet av resurser för utveckling för att bibehålla t.ex. nuvarande databaserade tekniska stödsystem intakta torde ett sådant rörelsekapital ligga mellan 5 och 10

mkr. Resurser i den storleksordningen kan erhållas genom att aktiekapitalet sätts avsevärt högre än de erforderliga 100 000 kr, att företaget tar lån eller tillskott inledningsvis från statenägaren för upp genom uppbyggnad reservfond inom bolaget. av en Av skäl angetts bör enligt vår mening aktiekapitalet vara som nyss relativt låg nivå. Inte heller bör behovet av rörelsekapital en tillgodoses lån ägarsituationen för bolaget skulle göra genom även om

det relativt enkelt att ta lån till förmånligt pris. Behovet av

upp rörelsekapital bör enligt vår uppfattning tillgodoses i sådan form att avsikten med bolagsbildningen blir tydlig och bestämd. Ett sådant förhållningssätt torde också överensstämma med gängse synsätt när dotterbolag bildas inom koncerner, vilket är den närmast tillhands liggande jämförelsen. Lånealtemativet ger inte denna tydliga avsiktsförklaring. Därmed återstår endast alternativet med ett ägartillskott i form av likvida medel för att bygga reservfond. Hur avvägningen mellan upp en denna och aktiekapitalet skall göras beror den ekonomiska situatioför den berörda verksamheten vid den tidpunkt bolagsbildningen nen sker. Av detta skäl vi att den övre gräns för aktiekapitalet som anser måste i bolagsordningen får bestämmas i samband med att anges regeringen beslutar att bolaget får bildas. I samband därmed måste om beslut också fattas hantering pensionsskuld m.m. samt avräkning om av göras mellan VHS och det blivande bolaget.

4.4 Finansiering av den löpande driften

För kunna göra välgrundad bedömning av servicebolagets att en ekonomiska förutsättningar, inleder detta avsnitt med en redovisning

det resultat serviceverksamhetema uppnått under de tre år VHS

av som verkat. Vi redovisar därefter bolagets ekonomiska resultat en prognos av för den första 12 månaders perioden räknat från den 1 juli 1995. Vi bortser i detta sammanhang från att bolaget tidsmässiga skäl formellt av kommer att ta över de aktuella serviceverksamhetema först vid ett tillfälle. Såsom vi förutskickat kommer driften under denna senare period troligen med visst underskott, för att därefter generera tillräckliga intäkter för att täcka kostnaderna samt ge visst överskott. Vi lämnar vissa förslag hur de initiala driftsunderskotten lämpligen skall

täckas. Vid den närmare bedömningen servicebolagets förväntade resultat av måste enligt vår mening, också beakta de direkta vinster i form man,

av lägre priser som en väl fungerande upphandlingsservice kommer att skapa för universitet och högskolor med flera myndigheter. Vi att avser redovisa vissa beräkningar i detta sammanhang.

4.4.1 Ekonomiskt resultat under 199293-199495

Nedan redovisas andelen uppdragsfinansiering för uppdragsverksamheterna under den tid VHS existerat. Med andel uppdragsfinansiering avses andelen intäkter från främst universitet och högskolor i relation till VHS totala kostnader för uppdragsverksamheten. Tabell 1 nedan visar att samtliga verksamheter utvecklats positivt.

Tabell Andel uppdragsfinansiering uppgifterna för 199293 och 199394 är hämtade från VHS årsredovisning för 199394. Uppgifterna för 199495 är en prognos gjord under juni 1995.

199293 199394 199495

Omvandlas andelen uppdragsfinansiering till totala uppdragsintäkter och kostnader blir bilden den som anges i tabell 2 nedan. Tabell Uppdragsintäkter och totala kostnader mkr, löpande priser. 199293 199394 199495

Skillnaden mellan kostnader och intäkter har finansierats genom VHS myndighetsanslag. Denna differens skulle motsvara ett underskott i den löpande driften om servicebolaget hade funnits i dag.

Orsaken till den låga andelen uppdragsfinansiering för såväl

antagnings- upphandlingsverksamheten under 199293 och 199394

som båda verksamheterna då saknade formella möjligheter att ta betalt var att för sina tjänster. VHS bildades den 1 juli 1992. Enligt de myndighetsspecifika direktiv för anslagsframställning för budgetåren 199394-199596 som regering-

fastställde 1992 för organisationskommittén för en servicemyndighet

en inom högskolan, skulle VHS verksamhet huvudsakligen finansieras uppdrag från universitet och högskolor. I direktiven nämndes genom

uttryckligen upphandlingsverksamheten förutsattes vara helt

att

uppdragsfinansierad den 1 juli 1996. Härutöver angavs inte i direktiven

vilka verksamheter skulle uppdragsfinansieras. VHS ålades dock att som

i anslagsframställningen för 199495-199596 redovisa en verksamhetsanalys och därvid särskilt ange hur andelen uppdragsfinansierad

verksamhet skulle ökas.

I den fördjupade anslagsframställning VHS lämnade i september

1993 föreslog verket det mesta antagningsverksamheten skulle

att av

uppdragsfinansieras fr.o.m. budgetåret 199495. Den 1 juli 1994 fördes medel över från VHS ramanslag till högskolornas grundutbildningsan-

slag och VHS träffade därefter avtal med universiteten och högskolorna försäljning antagningstjänster. om av Först efter tid under budgetåret 199394 kunde upphandlingsaven delningen börja arbeta i sin konsultroll. Dessförinnan var man nya fördela medel från utrustningsramama i enlighet med det tvungen att tidigare gällande anslagssystemet. Endast den juridiska servicen kunde

alltså tämligen omgående börja arbeta under uppdragsfinansierade

former.

Den kraftiga ökningen av andelen uppdragsfinansiering av antag-

ningsverksamheten mellan budgetåren 199394 och 199495 förklaras av intäkterna nästan uteslutande erhölls löpande avtal som att genom tecknades med samtliga universitet och högskolor. Jurist- och upphand-

lingsverksamhetema, däremot, bedriver konsultverksamhet i mer

traditionella former, varvid det naturliga skäl tar viss tid att arbeta sig av in marknaden. Till detta skall läggas att för både personalen och kunder innebar övergången till konsult- och beställarroll en ren fundamentala skillnader i förhållningssätt. Det var således naturligt att direkt övergång till full kostnadstäckning uppdrag inte kunde en genom genomföras under budgetår. Den gradvisa ökningen av andelen ett

uppdragsfinansiering framgår tabell måste därför mot

som av bakgrund inte minst det faktum att serviceverksamhetema fick starta av med alltför bemanning mycket god. stor - anses som

Ett viktigt inslag i konsten att uppnå ökad uppdragsfinansiering är

naturligtvis att sänka kostnaderna på ett sätt inte är vanligt i som

anslagsfinansierad verksamhet. Kostnadsutvecklingen framgår

ovan av tabell Den visar att för upphandlings- och antagningsverksamhetema har kostnaderna under budgetåren 199293-199495 minskats med mellan 20 och 30 %. Noteras bör att detta för antagningsavdelningens del skett samtidigt som anmälningstiden kortats, antalet sökande ökat markant från 87 000 sökande 199192 till 114 000 199495 samt tillträdesbestämmelser och sökalternativ blivit alltmer komplexa. Beträffande kostnaderna för antagningsverksamheten bör vidare påpekas att för budgetåret 199495 ingår utgifter 2,5 mkr enligt VHS budget för antagning av utomnordiska gäststuderande, framtagande av en gemensam bedömningshandbok för utländska gymnasiebetyg, utveckling av H 91 p.g.a. gymnasiereformen samt skriftlig och muntlig information som riktar sig till andra än sökande och uppdragsgivare. Dessa kostnader ingår inte i uppdragsavtalen med högskolorna.

4.4.2 Ekonomisk för de tolv första prognos

månaderna

Följande prognos det löpande driftsresultatet, inklusive. investeavser ringar i datorutrustning och inventarier. Den inkluderar således inte kostnader föranleds bildandet ett servicebolag såsom som av av

engångsvisa belopp till täckande pensionsskuld,

av m.m.

Antagning. Intäkterna kommer att minska något från 29,0 mkr till

27,9 mkr. Anledningen härtill är att Stockholms universitet i viss omfattning dragit sig ut den samordnade antagningen. Genom detta avhopp och då redan inledda rationaliseringar fullföljs, kommer samtidigt kostnaderna att minska med 1,2 mkr. Härutöver bedöms kostnaderna kunna minska med cirka 0,6 mkr effektivare genom en organisering av det kommande servicebolagets personal- och ekonomiadminstrativa stöd. Därmed skulle ett underskott 1,8 mkr föreligga under de tolv första kalendennånadema, varav 1,0 mkr hänför sig till tjänster som ligger inom ramen för nuvarande uppdragsavtal med universitet och högskolor och 0,8 mkr för tjänster ligger utanför. som Därefter kommer, utgår vi ifrån, full kostnadstäckning kunna erhållas genom prissättningen i kommande avtal med universitet och högskolor. Upphandling. Omslutningen utestående offerter visar att intäkterna

kommer att öka med 2 mkr under 199596 jämfört med budgetåret

199495 och uppgå till 8,0 mkr under de tolv första månaderna.

Kostnaderna förväntas bli oförändrade, 10,4 mkr. Därmed skulle ett underskott på 2,4 mkr uppkomma för de tolv första månaderna. Därefter

kommer ett nollresultat att uppvisas. En oklarhet är den databas för ramavtal upphandlingsavsom delningen bygger under budgetåret 199495. I färdigt skick beräknas upp driftskostnader cirka 1,0 mkr, vilka ingår i ovanstående den generera totalkostnad 10,4 mkr. Finansieringen databasen är ännu inte om av avgjord.

Juridik. Intäkterna beräknas uppgå till belopp som under

samma 199495. Kostnaderna. kan minskas med cirka 0,1 mkr vid en effektiv organisering bolagets administrativa stöd. Verksamheten bör således av kunna uppvisa ett nollresultat. löpande drifts- och investeringsbudget för de tolv första månader- En skulle alltså kunna sammanfattas enligt följande. na

Uppdragsintäkter från universitet

och högskolor 37,4 mkr m.m. Driftskostnader 41,6 mkr Underskott 4,2 mkr

driftsunderskott för de tolv

4.4.3 Finansiering av

första månaderna

kan finansieras på olika sätt. För den del antagnings- Underskott av

verksamhetens underskott är hänförlig till löpande uppdragsavtal

som gäller följande. Bortsett från de kostnadssänkningar som är

1,0 mkr möjliga göra, måste finansiering ske antingen genom prishöjningar

att antagningstjänstema eller att ägaren tillskjuter kapital. Vi av genom utgår ifrån det förra alternativet i första hand utnyttjas. att

Beträffande den del antagningsservicens underskott som ligger

av uppdragsavtal 0,8 mkr, bör servicebolagets ledning, utanför löpande ställa sig frågan bolaget överhuvud skall enligt vår uppfattning, om verksamheter. Om så skall ske måste finansiering ske driva dessa dessa tjänster också säljs till universitet och antingen genom att

högskolor eller utnyttjande av anslagsmedel nuvarande VHS

genom Högskoleverkets anslag eller anslag står till regeringens anslag, som Det bör i detta sammanhang noteras att VHS i sitt

disposition.

remissyttrande över betänkandet Ett nytt högskoleverk SOU 1994: 153

föreslagit vissa medel överförs till högskolornas anslagsmedel. Om

att

så sker, vilket vi förordar, är det konsekvent att bolaget vid ett bibehållande denna service säljer den till universitet och högskolor. av - Beträffande upphandlingsverksamheten gäller följande. Målet har hela tiden varit att uppnå fullständig kostnadstäckning den 1 juli 1996. Vi har ingen anledning ifrågasätta att detta kommer att lyckas. VHS har avsatt medel för att täcka de underskott som uppkommer fram till denna tidpunkt. I och med att VHS läggs ned och ett servicebolag bildas kan denna planering inte fullföljas. Vi anser emellertid att det är viktigt att servicebolaget inte redan i starten belastas med deficiter är som hänförliga till planering och åtaganden under den tid som berörda verksamheter varit en del av VHS. Mot den bakgrunden bör det underskott som uppstår i verksamheten fram till den tidpunkt denna övergår till servicebolaget täckas av anslagsmedel. Detta bör kunna ske genom att tai anspråk outnyttjade medel nuvarande VHS anslagsmeav del för budgetåret 199495 eller från det nybildade högskoleverkets myndighetsanslag för 199596.

4.4.4 Sammanfattande bedömning

av frågan om

servicebolagets finansiering av den löpande

driften m.m.

Vi menar sammanfattningsvis att i stort sett full kostnadstäckning för

den löpande driften bör kunna uppnås i de verksamheter föreslås

som övergå till servicebolaget under bolagets första verksamhetsår. Vi förutsätter därvid att finansiering sker de underskott uppkommer av som under denna period och är hänförlig till myndighetstiden. På längre sikt förutsätter att bolagets verksamhet kommer att utvecklas mot de mål som angivits under kapitel 3 om bolagets verksamhet. Vid en samlad bedömning av incitamenten för servicebolagets verksamhet bör man emellertid också väga in de uppenbara ekonomiska fördelar som verksamheten hos bolagets uppdragsgivare, genererar främst universitet och högskolor. Dessa fördelar är tydligast beträffande upphandlingsverksamheten och kan lämpligen belysas med följande exempel. Det faktum att exemplet nödgas bygga vissa hypotetiska antaganden, hindrar inte att det ger klara indikationer verksamhetens uppenbara fördelar. Verksamheten med ramavtal för högskolesektom tillsammans med objektsupphandlingen omsätter lågt räknat 500 mkr årligen. Om man antar att verksamheten skapar rabatter på 10 % vilket i vart fall inte -

är ett för högt antagande blir uppenbarligen de direkta vinsterna i form uteblivna kostnader 50 mkr per år. av Dessa uppenbara ekonomiska fördelar talar enligt vårt fönnenande

för sig själva. Även således driften upphandlingsverksamheten

om av kan förväntas under första tiden med visst underskott, vore det ekonomiskt oförsvarligt att inte bedriva denna verksamhet i bolagets

regi.

4.5 Pensionskostnadernas fördelning

Den serviceverksamhet i dag bedrivs av VHS kommer som som framgått att överföras till servicebolaget. Det rör sig om en sådan verksamhetsövergång avses i lagen 1982:80 om anställningsskydd som

LAS. Enligt 6b§ LAS övergår den berörda personalens anställnings-

avtal från VHS till bolaget inte den anställde tackar nej. Bortsett om från vad kommer att anföras i kapitel 5 om förberedelsearbetet som inför övergången, därför inte utredningen att gå in de personalavser frågor aktualiseras i den verksamheten. Vissa kostnader som som nya

betingas av personalövergången måste dock beröras.

Beträffande först frågan den latenta semesterskulden, konstaterar

om vi att den troligen är så liten vid verksamhetsövergången personalen förväntas förlägga merparten av sin semester till sommaren eller förhösten att den i detta sammanhang är snarast försumbar. Vi menar den Övertagande arbetsgivaren, bolaget, rimligen bör kunna ta över att semesterskulden utan särskild kompensation.

Annorlunda är fallet beträffande kostnaderna för statens pensionsåta-

gande för den personal skall överföras. Enligt våra direktiv skall som särskilt belysa pensionskostnademas fördelning i samband med

övergången.

Regeringen behandlade i kompletteringspropositionen 1992 prop. 199192:150, bilaga 1:1 frågan statliga garantier för pensionsåta-

om ganden i samband med överföring statlig verksamhet till annan av associationsform. Härav framgår bl.a. att de statliga verksamheter som ombildas till associationsform eller annat sätt överlåts alltid annan

bör bära ansvaret för de pensionsåtaganden som har upparbetats i

verksamheten för det statliga pensionssystemet. Det innebär inom ramen

i princip att pensionsåtagandena nuvärdeberäknas och överförs till det

nybildade bolaget pensionsskuld. Övertagandet av pensionsåta-

som en gandet bör regleras i avtal mellan bolaget och staten. Betalningsskyldig-

heten för statens pensionsåtagande övergår därmed till bolaget.

Beträffande den skattemässiga situation uppkommer vid som

Övertagande av statliga pensionsåtaganden framgår vidare

sammanfattningsvis följande nämnda proposition. I samband med av ovan Övertagande av statliga pensionsåtaganden utlöses särskild löneskatt. en Den bör alltid belasta den avskilda verksamheten. Ansvaret för skattens betalning skall regleras i avtalet mellan staten och motparten i samband

med övertagandet av verksamheten och pensionsåtagandet. I avtalet bör

dessutom bolaget alltid förpliktas att snarast efter övertagandet trygga de överförda pensionsåtagandena. Förslaget bygger tanken att Riksgäldskontoret får i uppdrag att utfärda statlig borgen till de verksamheter som övertagit statliga pensionsåtaganden. I propositionen sägs inget om att bolaget som övertar pensionsåtagandet såsom en skuld också bör kompenseras statliga kapitaltillgenom skott. För vår del vi detta det principiellt sett naturliga sättet anser vara att lösa fördelningsfrågoma på. Självfallet det orimligt att utan vore kompensation belasta en ny verksamhet såsom i detta fall servicebo- laget med skulder som emanerar från en annan verksamhet. - VHS har uppdragit Statens löne- och pensionsverk SPV att beräkna löneskulden per den 30 juni 1995 för den personal som tjänstgör i servicedelama. Genom ett preliminärt besked har SPV fastställt pensionsskulden till i det närmaste miljoner kronor. Vi sex saknar anledning att anta att det slutliga beskedet kommer avvika från

detta i någon större utsträckning.

Av vad som framgått står det alltså klart att det statliga pensionsåtagandet i VHS genom avtal bör övertas av servicebolaget såsom en pensionskuld om knappt sex miljoner kronor. Vidare bör i avtalet

bolaget åläggas betalningsansvar för den löneskatt som utlöses i

samband med övertagandet. Det är emellertid av yttersta vikt att bolaget

kompenseras för sina åtaganden i detta avseende. Om så inte sker direkt

vid övertagandet, kommer så vitt förstår bolaget att vara likvidationspliktigt redan från början.

4.6 Värdering och

överföring av tillgångar

m.m.

Enligt våra direktiv skall ange vilka statliga tillgångar i samband som med bolagiseringen bör föras över till servicebolaget och göra en

värdering av dessa. Överföringen skall ske ett kostnadsneutralt sätt,

vilket vi tolkar så att i den mån tillgångarna åsätts ett reellt värde - — bolaget skall ersätta staten för detta.

Vi har i denna del kontaktat den arbetsgrupp eller interimstyrelse

förbereder bildandet servicebolaget se vidare under kapitel 5

som av och därvid inhämtat inte har för avsikt att från VHS eller staten att man i övrigt överta andra tillgångar än det databaserade stödsystemet för antagning H 91-systemet. H 91-systemet är direktavskrivet enligt de principer som använts i staten och kommer således inte att något ingående värde vid ge bolagsbildningen. Det kräver dessutom vissa uppgraderingar för att fungera tillfredsställande den nivå antagningsarbetet bedrivs idag, varför bolaget kommer att belastas med vissa initiala investeringskostnader. Av dessa skäl menar i likhet med interimstyrelsen att H 91systemet inte rimligen kan åsättas ett värde som medför att bolaget blir ersättningsskyldigt gentemot staten. Värdet skall enligt vår mening upptas till en krona. Beträffande H 91 vill vi härutöver anföra följande. Bortsett från att det existerande systemet alltså behöver anpassas till nya krav på flexibilitet i antagningen, kommer högskolan inom nära framtid en sannolikt att behöva utveckla ett helt nytt stödsystem som medger betydligt allsidigare clearingmöjligheter vid antagning av skilda slag än vad är möjligt att erbjuda i dag. Såväl uppgradering av H 91 som som utveckling ett helt nytt system är kostnader som måste belasta de s.k. av prislappama inom det nuvarande systemet för resurstilldelning till

grundläggande högskoleutbildning. Motsvarande gäller också t.ex.

kostnaderna för det datorbaserade systemet för studiedokumentation. Kostnader dessa slag har tidigare bestritts ur anslag till centrala av myndigheter. Det är enligt vår bestämda uppfattning utomordentligt angeläget att kostnader för system utgör stöd till och förutsättningar som

för administration och uppföljning den grundläggande högskoleut-

av bildningen, fullt ut beaktas vid beräkning av prislappama. Om så inte sker kommer universitet och högskolor inte att kunna genomföra den nödvändiga vården och utvecklingen systemen utan att detta går ut av över utbildningens kvalitet. Slutligen vill vi i detta sammanhang beröra de mer eller mindre långsiktiga kundavtal VHS har träffat och som fortsätter att löpa som efter det att bolaget tagit över serviceverksamhetema. Vi menar att bolaget- efter meddelande till motpartema enligt gängse avtalsrättsli- principer kan överta dessa utan att tvingas sluta i formellt avseende ga avtal. Det faktum att avtalen ofta är träffade mellan olika statliga nya myndigheter spelar därvid enligt vår uppfattning ingen roll.

4.7 Vissa

konkurrensrättsliga frågor

Som tidigare framgått skall servicebolaget verka på öppen marknad en och därmed konkurrera med eventuella andra aktörer vid försäljning av sina tjänster. En viktig fråga för bolaget blir därför att tillse att verksamheten inte bedrivs ett konkurrenshindrande sätt, dvs. i strid med konkurrenslagen 1993:20, KL. Enligt våra direktiv skall vi särskilt uppmärksamma dessa frågor. KL syftar till att undanröja och motverka hinder för effektiv och en fri konkurrens i fråga produktion och handel med tjänster om av varor, och andra nyttigheter. Lagen är tillämpbar på företag, ett begrepp som definieras som en fysisk eller juridisk person som driver verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur. Det saknar betydelse verksamom heten är inriktad på ekonomisk vinst eller inte. Verksamhet myndigav hetsutövande natur är undantagen. Vi kan alltså konstatera att KL är tillämpbar det kommande servicebolaget.

Enligt KL kan förbjudna konkurrensbegränsningar föreligga dels vid

vissa typer samarbete mellan företag och dels vid missbruk av av dominerande ställning marknaden. Samtliga dessa begränsningar är naturligtvis tillämpliga servicebolaget på samma sätt andra som företag. I detta sammanhang inskränker vi dock till att behandla oss frågor kopplade till bolagets särskilda förutsättningar genom att ägt vara av staten under gemensam förvaltning av ett antal myndigheter. Frågor om missbruk av dominerande ställning genom s.k. underprissättning och skattesubventioner är här av intresse. Dessa frågor har behandlats i Konkurrensverkets rapport Skattesubventioner, underprissättning och konkurrens 1995, varifrån följande är hämtat.

Med underprissåttning i konkurrensrättslig mening och i det

avses

typiska fallet att ett företag sänker priset på viss produkt för att

en konkurrenterna att träda ut från marknaden eller hindra nya företag att träda in. En avsikt med ett sådant förfarande är att på

sikt erhålla merinkomster genom att höja priserna efter det att

konkurrenterna eliminerats på marknaden. Syftet är att merinkomsterna skall överstiga de förluster initialt erhålls den som genom reducerade prisnivån.

Och vidare.

Enligt 19§ KL är missbruk från ett eller flera företags sida av en

dominerande ställning på den svenska marknaden förbjudet. Exempel på förbjudet missbruk är underprissättning. För att underprissättning i strid med KL skall kunna göras gällande krävs följande. Företaget är dominerande på marknaden. -

Företagets priser understiger vad motsvarar den faktiska

— som kostnaden för verksamheten. Om dessa två nämnda villkor är uppfyllda skall sedan, enkelt uttryckt, visas att företagets avsikt med prissättningen är att slå ut en konkurrent. Därigenom ges företaget möjlighet att höja priset och totalt sett göra en ekonomisk vinst genom en sådan prissättningsstrategi.

Tillämpade på servicebolaget skulle, enligt vår uppfattning, dessa principer ge följande resultat. Otvivelaktigt kommer i vart fall inledningsvis servicebolagets verksamhet i stor utsträckning vara — dominerande på marknaden. Det gäller inte minst för antagningsverksamheten. Däremot utgår ifrån att priset bolagets tjänster normalt inte kommer att sättas så att det understiger den faktiska

kostnaden. Därmed skulle redan denna grund någon risk för

missbruk dominerande ställning inte föreligga. Skulle priset i något av fall sättas så att det understiger den faktiska kostnaden så får det i vart fall inte ske i syfte att slå ut konkurrenter.

En fråga blir aktuell i samband med ifrågasatt underprisättning

som offentlig verksamhet är vilken konkurrensrättslig effekt offentlig av subventionering kan ge upphov till. Frågan har behandlats i Konkurrensverkets nämnda rapport. Problemet gäller subvention i form av ett ovan

penningbidrag som riktas till ett privatägt företag gäller även om

företaget är offentligt ägt under förutsättning att det utgör en självständig juridisk person. I rapporten sägs bl.a. följande s. 29.

I den mån företaget i fråga har en dominerande ställning på marknaden och använder subventionen till att sätta ett pris som

understiger de faktiska kostnaderna för verksamheten exklusive

subventionen är det i och för sig möjligt att pröva prissättningen mot KL. Det torde dock svårt att hävda att företag som blir vara

subventionerat i form av penningbidrag av kommunenstaten i syfte

att tillhandahålla varortjänster till ett nedsatt pris måste hålla ett pris avspeglar de verkliga kostnaderna för att inte bryta mot som

KL. De konkurrensproblem som i detta fall kan bli följden av ett lågt

pris är indirekt följd subventionen som sådan och torde som

en av nämnts inte möjlig att ingripa mot med stöd av KL. ovan vara

Mot bakgrund av vad som anförts kan vi inte annat än dra slutsatsen att servicebolaget under de givna verksamhetsmässiga förutsätt- — ningarna svårligen kommer att göra sig skyldigt till otillåten konkur- rensbegränsning. Det gäller alltså bolaget erhåller subventioner även om

i form av kapitaltillskott från staten universiteten och högskolorna.

I detta sammanhang har vidare ställt oss frågan om det faktum att

servicebolagets primära kunder universiteten och högskolorna är

desamma som de som samtidigt förvaltar ägandet av bolaget, skulle utgöra något problem i konkurensmässigt avseende. Vi konstaterar att så länge KL:s krav tillgodoses, någon otillåten konkurrensbegränsning inte uppkommer enbart av detta skäl. Bolagets ledning och ägare måste emellertid vara uppmärksam problemet och inte agera på ett sådant sätt att verksamheten kan ifrågasättas ur konkurrensrättslig synvinkel. Vi vill slutligen i detta sammanhang uppmärksamma tillämpningen av lagen 1992:1528 om offentlig upphandling, LOU i samband med upphandling av servicebolagets tjänster. Såvitt kan förstå är LOU:s regler tillämpliga vid universitets och högskolors, andra statliga myndigheters respektive kommuners och landstings upphandling av bolagets tjänster. Det kommer alltså att ankomma på bolaget att vid större beställningar avge anbud i konkurrens med eventuella andra aktörer bolagets olika marknader. Vi utgår vidare ifrån att bolagets kunder kommer att kunna teckna s.k. avropsavtal vissa tjänster i om syfte att därigenom erhålla rabatt. I enlighet med våra direktiv har vi beträffande konkurrensfrågoma haft samråd med Konkurrensverket. Vi redogör i det följande för verkets

synpunkter skrivelse till utredningen den 13 juni 1995 samt ger i

anslutning till var och en av dessa våra kommentarer. Konkurrensverket anser att det är av vikt att servicebolagets

priser återspeglar kostnaderna för varje enskilt verksamhetsområde.

Bolagets kostnader för olika verksamhetsområden bör därför särredovisas för att undvika att överskott från ett område används till att finansiera kostnaderna inom ett annat område. Vi delar Konkurrensverkets uppfattning i denna del och utgår alltså ifrån att särredovisning kostnaderna genomförs i enlighet med verkets av påpekande. 2. Konkurrensverket menar att ett avkastningskrav bör fastställas för servicebolaget som motsvarar det krav som ställs på bolag med motsvarande omsättning samt kapital- och likviditetsbehov. Även i detta avseende delar vi verkets uppfattning och utgår alltså ifrån att bolaget kommer att uppställa ett rimligt avkastingskrav.

Bolagsstämman har enligt gällande regler se ovan under 2.3 att fatta

beslut om vinstdisposition.

Konkurrensverket att högskolorna bör informeras om att anser tjänster bolaget tillhandahåller bör upphandlas enligt lagen som 1992:1528 offentlig upphandling, LOU. om Som vi anfört är också vår uppfattning att LOU är tillämplig ovan

på upphandling bolagets tjänster. Det är självklart respektive

av universitets och högskolas ansvar att tillse att lagen följs i såväl detta som andra avseenden.

4. Beträffande datastödet till antagningsverksamheten anför

Konkurrensverket sammanfattningsvis följ ande. Om den datorutrustning VHS i dag använder såvitt vi förstår härmed såväl hårdsom avser man mjukvara bolaget, kommer det sannolikt att innebära att som ägs av högskolorna vid upphandling enligt LOU är hänvisade till att köpa en tjänster enbart bolaget. För att garantera att högskolornas inköp av av datortjänster sker till så lågt pris möjligt förutsätts därför att som datorutrustningen från bolaget fristående statlig institution ägs av en eller myndighet.

För vår del kan vi först konstatera att Konkurrensverkets utgångs-

punkter bygger delvis missuppfattning. Staten VHS äger inte ens en för närvarande den maskinella utrustningen hårdvaran. Datorkapaciteköps från privat företag och så kommer rimligen ske även i ten ett framtiden. Däremot ägs i dag framgått själva för datorstöd - som - programmen till antagning H 91 staten. Mot bakgrund av behovet av uppav gradering detta och, längre sikt, behovet av ett helt nytt program, av framstår enligt vår mening inte ett ägandemässigt Övertagande som

någon påtaglig konkurrensfördel för bolaget. Vi har därför svårt att dela

Konkurrensverkets farhågor i detta avseende. Slutligen anför Konkurrensverket som vi förstår det att - servicebolaget svårligen kan överta de avtal uppdrag som ursprungligivits till VHS. Skälet härtill att universiteten och gen anges vara högskolorna är skilda rättssubjekt. I stället tycks verket mena att

samtliga avtal måste slutas på nytt och då först efter upphandling

enligt LOU. Som vi underhand fått kännedom menar verket att grunden för om bolaget inte kan överta de löpande avtalen är att de befintliga att uppdragen från högskolorna till VHS inte är i rättsligt avseende bindande avtal. Staten, kan inte träffa avtal med sig själv. Vi anser man, detta är ett föråldrat synsätt. Visserligen kan inte två menar att myndigheter vidta rättsliga åtgärder gentemot varandra i anledning av avtalstvist dem emellan. Men det innebär inte att man för den skull en

kan påstå de faktiskt inte kan träffa avtal med varandra.

att

Konkurrensverkets synsätt innebär vi det att servicebolaget som ser

i konkurrensmässigt avseende behandlas sämre än vad gäller för

som nybildade bolag i allmänhet. Det är nämligen ytterligt vanligt att nya företag går in i verksamheten med äldre upparbetade kundrelationer. Så är t.ex. alltid fallet då ett bolag köper ett annat. Som vi anfört upp ovan bör de löpande avtal VHS slutit överföras till bolaget. Vi att detta menar väl kan ske utan invändningar från konkurrensmässiga synpunkter. Sammanfattningsvis konstaterar vi alltså att KL:s allmänna regler om otillåtna konkurrensbegränsnin gäller för servicebolaget. Vi gar menar att dessa bestämmelser bör vara möjliga för bolaget att uppfylla inom ramen för den tänkta verksamheten. Vi konstaterar också att LOU:s bestämmelser om så är beloppsmässigt nödvändigt skall tillämpas - av offentliga organ i deras upphandling av bolagets tjänster.

4.8 Mervärdesskatt

moms

Enligt direktiven skall vi belysa vilka effekter en överföring av VHS serviceverksamheter till ett servicebolag får från mervärdesskattesynpunkt. . Statliga myndigheter till skillnad från privaträttsliga associationer -

debiterar inte utgående moms till andra statliga myndigheter. Det

innebär att VHS i dag inte debiterar universitet och högskolor moms de tjänster man tillhandahåller. Däremot debiterar VHS naturligtvis moms för tjänster man säljer till icke-statliga såsom till kommuorgan, ner och landsting. Detta förhållande ändras i och med övergången till ett servicebolag. Bolaget kommer alltså såsom andra bolag tvingas debitera högskolorna moms. Eftersom emellertid statliga myndigheter har avdragsrätt för utgående moms, innebär inte bolagiseringen någon kostnad för högskolorna ur mervärdesskattesynpunkt. Servicebolaget kommer vara underkastat samma redovisningsprinciper som gäller för andra bolag vilket bl.a. innebär att momsen inlevereras och redovisas till skattemyndighetema. De statliga universiteten och högskolorna som köper tjänster från bolaget redovisar på samma sätt som i dag och rekvirerar den ingående momsen i enlighet med nuvarande system.

4.9 Revision

Avslutningsvis i detta kapitel skall vi i enlighet med vad som sägs i direktiven behandla frågan revision av servicebolaget. - om Allmänna regler revisorer i aktiebolag meddelas i 10 kap. ABL. om Enligt 10 kap. l§ denna lag skall revisor väljas bolagsstämman. Om av flera revisorer skall utses, är det emellertid möjligt att föreskriva i bolagsordningen att eller flera dem dock inte alla utses i en av - särskild ordning. Av 10 kap. 3§ ABL framgår vidare att minst en av de revisorer utses bolagsstämman skall vara auktoriserad eller som av godkänd. Under vissa förutsättningar krävs att denne skall vara

auktoriserad. För vår del kan vi konstatera att för den årliga revisionen servicebolaget bör ha två revisorer. För den dessa gäller att han ene av eller hon skall utses i vanlig ordning bolagsstämman och måste i vart av

fall godkänd. Den andre bör utses av Riksrevisionsverket RRV

vara i enlighet med särskild föreskrift i bolagsordningen. Förutom årlig revision kan särskild granskning ske av RRV. Av lagen 1987:519 Riksrevisionsverkets granskning av statliga om aktiebolag och stiftelser framgår att verket får granska sådana organisa-

tioner verksamheten är reglerad i lag eller någon annan författning

om eller ägare eller tillskott av anslagsmedel eller om staten som genom avtal eller på något annat sätt har ett bestämmande inflytande genom verksamheten. I följdförordningen 1993:958 till denna lagstiftning över särskilt de aktiebolag RRV får granska. Det innebär såvitt vi anges som kan förstå också servicebolaget skall föras upp listan över att aktiebolag i förordningen 1993:958 Riksrevisionsverkets granskom ning statliga aktiebolag och stiftelser. av

5 Förberedelser inför

verksamhetsövergången samt

utredningens förslag i

sammanfattning

I detta avslutande kapitel vill vi inledningsvis en bild av det arbete ge bedrivits och bedrivs från universitetens och högskolornas sida för som vid sidan utredningen förbereda servicebolagets verksamhet. att av - — naturligtvis verksamheten skall kunna inledas på ett så Syftet är att snabbt och effektivt sätt är möjligt efter det att regeringen fattat de som nödvändiga formella besluten. Härefter sammanfattar i punktforrn

våra förslag till beslut.

5.1 Förberedande arbete

Vid sidan denna utredning bedrivs ett praktiskt inriktat arbete

av mer syftar till så snabbt möjligt efter den l juli 1995 få som att som servicebolaget i verksamhet. Förberedelsearbetet har bedrivits i nära

kontakt med utredningen.

Enligt riksdagsbeslut grundat på propositionen Ett högskoleverk

199495:165 skall Verket för högskoleservice VHS efter den prop. l juli 1995 då Högskoleverket bildas såvitt avser serviceverksam- - heterna leva kvar intill dess servicebolaget övertar dessa uppgifter. Det fortsatta VHS skall bedrivas s.k. tusenkronorsmyndighet som en föreslås ledas styrelse samt under denna

uppdragsmyndighet och av en

en direktör.

praktiskt inriktade arbetet inför övergången till ett servicebo-

Det mer bedrivits fr.o.m. slutet månad. Verksamheten inleddes lag har av mars med universitet och högskolor sitt då ännu relativt ofonnaliatt genom

serade Högskoleförbund ett samarbetsorgan mellan Svenska Akademiska Rektorskonferensen och Nya Högskolomas Rektorskonvent gemenutsåg arbetsgrupp. Gruppen kom något oegentligt att kallas

samt en

servicebolagets interimstyrelse nedan styrelsen och bestod inlednings-

Ingemar Lind ordförande, Ingegerd Palmér, Birgitta vis av rektorena Stymne universitetsdirektören Peter Honeth. Senare har styrelsen samt utökats med administrative chefen Stig Ekman och verkställande direktören Johnny Lindström. Till styrelsens sammanträden som under har undertecknade Johnny Andersson våren ägt rum vid fyra tillfällen -

och Gustaf Dyrssen samt i viss utsträckning utredningens experter adjungerats jämte styrelsens konsult Klaes G Andersson respektive sekreterare Barbro Wallin. Styrelsen har också utsett exekutiv en tjänsteman verkställande direktör, konsulten Hans Forsell, leda att det konkreta förberedelsearbetet. Det må i detta sammanhang påpekas att styrelsen självklart inte fattar några bindande beslut eller i övrigt kan göra några avtalsmässiga åtaganden för det kommande bolagets räkning. Dess uppgift är alltså uteslutande att bereda marken för den kommande verksamheten genom rent förberedande åtgärder. Två viktiga frågor för styrelsen har varit vid sidan utgöra - av att referensgrupp till utredningen att hantera det kommande bolagets personal- och lokaliseringsfrågor. Beträffande först personalfrågoma konstaterar styrelsen att servicebolaget avser att i vart fall inledningsvis bedriva verksamheter samma som för närvarande bedrivs av VHS servicedelar. Arbetsrättsligt innebär

detta Övertagande en s.k. verksamhetsövergång i lagen

som avses 1982:80 om anställningsskydd och alltså medför att anställningssom avtalen övergår till bolaget. En sådan övergång sker under förutsättning att den enskilde arbetstagaren inte motsätter sig den. Det kan alltså inte bli frågan om några personalneddragningar redan övertagandet genom som sådant. Inte heller inledningsvis efter det att bolaget påbörjat sin

verksamhet planerar styrelsen några dimensioneringsförändringar. En väsentlig personalfråga som styrelsen uppmärksammat är behovet

av att inte tappa kompetens i samband med övergången. Vissa underhandskontakter har därvid tagits i syfte att säkerställa att strategiskt

viktig personal inte går förlorad i samband med övergångsfasen.

Beträffande lokaliseringsfrågorna har styrelsen konstaterat att servicebolaget bör lokaliseras till och ha sitt säte i Stockholm. De mer konkreta lokalfrågoma är ännu inte lösta. Styrelsen och VDn engagerar sig för tillfället aktivt i att hitta kostnadsmässigt och i övrigt lämpliga lokaler för verksamheten. Ett problem i detta sammanhang utgör det faktum att Högskoleverket i vart fall delvis har behov de av lokaler som för närvarande utnyttjas VHS serviceverksamheter. Det av omedelbara ansvaret för lokaliseringen det resterande VHS efter den av 1 juli 1995 har intill dess denna myndighet i sig existerar den s.k. 4 - - Högskoleverksutrednin gen. Kontakter förekommer därvid mellan denna

utredning och styrelsen i syfte att hantera lokalfrågoma ett så smidigt sätt som möjligt. Utgångspunkten är naturligtvis att undvika att den berörda personalen skall behöva flytta i flera omgångar. Det må här

tilläggas att antagningsverksamheten enbart kan flyttas under vissa

begränsade perioder för att inte det pågående arbetet med antagning av

studenter skall störas. För närvarande arbetar styrelsen också med att fastställa en budget för servicebolagets första verksamhetsperiod. Eftersom såvitt vi kan förstå den i utsträckning kommer att överensstämma med den stor — nedan beskrivit under 4.4.2 saknar vi anledning att här

prognos se

närmare in på den.

5.2 Utredningens förslag

På de grunder i denna rapport anfört, får vi sammanfattningsvis ovan föreslå att regeringen beslutar i enlighet med riksdagens godkännande att bilda ett

statligt helägt aktiebolag för service till universitet och högskolor

m.m, uppdrar de statliga universiteten och högskolorna samfällt att

företräda staten såsom ensamägare av aktiebolaget, förordning eller annat sätt fastställer regler för förgenom valtandet staten ägande, av lägger ut ett uppdrag aktiebolaget så snart det är bildat- att räkning teckna ramavtal för såväl universiteten och för statens högskolorna för statsförvaltningen i övrigt, som medger statliga universitet och högskolor får tillskjuta bolaget att aktiekapital i övrigt tillskjuta kapital till 10 miljoner samt upp

kronor, föranstaltar avtal tecknas mellan staten och aktiebolaget om att i syfte kompensera bolaget för Övertagande av det statliga att

pensionsåtagandet.

Kommittédirektiv

WW

E

Ett aktiebolag för service till universitet Dir

och högskolor m.m. 1995;53

Beslut vid regeringssammanträde den 23 mars 1995

Sammanfattning av uppdraget

särskild utredare tillkallas med uppgift att ta fram det En underlag och lägga fram de förslag behövs för att regeringsom skall kunna slutlig ställning till frågan att bilda ett en ta om helägt servicebolag där högskolorna är företrädare för statligt staten.

Bakgrund

skrivelse till regeringen har Svenska Akademiska Rektors- I en och Nya Högskolomas Rektorskonvent hemställt konferensen regeringen medger att serviceuppgifter för högskolorna att

avseende samordnad antagning, upphandling, juridisk service

fråga ADB och administrativ utveckling får samt service i om i form statligt helägt servicebolag aktiebolag. bedrivas av ett Universitet och högskolor skall därvid företräda staten som Bolaget skall inte anförtros arbetsuppgifter som innefattar ägare. skrivelsen nämns även att de båda

myndighetsutövning. I

rektorsorganisationema har enats att bilda om ett gemensamt förbund, Svenska Högskoleförbundet SHF, i syfte åstadatt komma en för universitet och högskolor aktiv mera gemensam

intressebevakning.

Regeringen har behandlat rektorsorganisationemas förslag i propositionen Ett nytt högskoleverk 1994951165. I propositionen föreslås att myndighet med namnet Högskoleveren ny ket skall inrättas den 1 juli 1995. Högskoleverket skall enligt förslaget överta de myndighetsuppgifter f.n. ankommer som Verket för högskoleservice VHS, Kanslersämbetet och Rådet för grundläggande högskoleutbildning. Ansvaret för på att uppdrag ombesörja VHS:s nuvarande serviceuppgifter, dvs. antagning av studerande, upphandling, juridisk service och AU- ADB-service, föreslås snarast möjligt överföras till ett statligt helägt bolag med högskolorna företrädare för staten. I som avvaktan på att detta kan ske skall VHS:s roll renodlas till att avse enbart serviceuppgiftema. Regeringen har angivit att slutlig ställning till bolaget kan tas först sedan ett tillräckligt underlag redovisats för regeringen. Detta underlag skall läggas fram av en särskild utredare. Regeringen föreslår vidare i propositionen att riksdagen godkänner att ett statligt helägt servicebolag med högskolorna som företrädare för staten bildas enligt senare beslut av regeringen och att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om nedläggning av VHS.

Regeringen har beslutat om direktiv till särskild utredare en med uppgift att förbereda inrättandet Högskoleverket och av ombildningen av VHS.

Uppdraget

Utredaren skall göra analys och värdering att bedriva en av serviceverksamheten i bolagsform. Utredaren skall därvid ta fram det underlag och lägga fram de förslag behövs för att som

regeringen skall kunna ta slutlig ställning i frågan. Därvid skall

bl.a. frågor rörande verksamhetens syfte affärsidé, ägarfunk-

tion, finansiering, konkurrens och revision beaktas.

Inga förvaltningsuppgifter skall överlämnas till bolaget.

Bolaget skall bildas inom befintliga ekonomiska ramar. Utredaren skall belysa hur de ekonomiska risker som kan vara förenade med bolagets verksamhet kan hanteras. I den mån statliga medel skall tillskjutas skall detta efter vederbörliga beslut finansieras berörda högskolor. De statliga tillgångar som - av bör föras över till bolaget skall värderas och föras över ett kostnadsneutralt sätt. Pensionskostnademas fördelning och effekter i mervärdesskattehänseende skall särskilt belysas.

Inom upphandlingsområdet har VHS uppdrag också utanför

högskolan. VHS träffar på eget initiativ bl.a. ramavtal för avrop inom olika områden. F.n. finns ca 30 sådana. De flesta gäller för hela statsförvaltningen. Behovet att även fortsättningsvis kunna teckna ramavtal kan utnyttjas av hela statsförsom valtningen bör uppmärksammas av utredaren.

Uppdragets genomförande

Arbetet skall bedrivas i kontakt med den särskilda utredare som har i uppdrag att förbereda inrättandet av Högskoleverket och att förbereda ombildning av VHS, samt med Konkurrensverket, Riksrevisionsverket, VHS och övriga berörda myndigheter.

Eftersom förändringen innebär att arbetsuppgifter överförs från VHS till bolaget övergår anställningsavtalen för vederbörande personal vid VHS till bolaget, om arbetstagaren inte motsätter sig detta 6 b § lagen 1982:80 anställningsskydd.

se om

66 i

Utredaren skall i tillämpliga delar beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva om

offentliga åtaganden dir. 1994:23, om regionalpolitiska

konsekvenser dir. 1992:50 samt jämställdhetspolitiska om konsekvenser dir. 1994:124.

Utredaren skall under arbetets gång informera berörda huvudorganisationer på arbetsmarknaden samt bereda dem tillfälle att framföra synpunkter.

Arbetet skall bedrivas skyndsamt. Om förslag inte har lämnats den 1 juli 1995 skall kommittén informera regeringen om sin arbetsplan.

Utbildningsdepartementet

1995 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Ett renodlat näringsförbud.N. 40. Älvsäkerhet.K. . Arbetsföretag En ny möjlighet för arbetslösa.A. 41. Allmän behörighetför högskolestudier.U. . - Grön diesel miljö- och hälsorisker.Fi. 42 .Frarntidsanpassad Gotlandstrafik.K. . längtidsutredningen 1995.Fi. 43. Sambandet Redovisning Beskattning.Ju. . - Vårdenssvära val. 44. Aktiebolagets organisation.Ju. . slutbetänkandeav Prioriteringsutredningen.S. 45 Grundvattenskydd.M. . Muskövarvets framtid. Fö. 46. Effektivare styrning och rättssäkerhet . Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa. A. i asylprocessen. A. . Pensionsrättigheter och bodelning.Ju. 47. Tvångsmedelenligt 27 och 28 kap. RB . Fullt ekonomiskt arbetsgivaransvar. Fi. samt polislagen.Ju. ..Översyn skattebrottslagen.Fi. 48. EG-anpassade körkonsregler. K. av .Nya konsumentregler.Ju. 49. Prognoseröver statens inkomster och utgifter. Fi.

.Mervärdesskatt Nya tidpunkterför 50.Kunskapsläget på kämavfallsomrâdet1995.M. redovisningoch betalning.Fi. 51 .Elförsörjrting i ofred. N.

.Analys av Försvarsmaktens ekonomi.Fö. 52. Godtrosförvärv av stöldgods Ju.

.Ny Elmarknad + Bilagedel.N. 53. Samverkan för fred. Den rättsligaregleringen.Fö.

.Könshandeln S. 54. Fastighetsbildning en gemensam uppgift för stat - .Socialt arbetemot prostitutionen i Sverige.S. och kommun.M.

.Homosexuellprostitution. S. 55.Ett samlatverksamhetsansvar för asylärenden. A.

.Konst i offentlig miljö. Ku. 56 Förmåneroch sanktioner . Ett säkrare samhälle.Fö. utgifter för administration.Fi. . - Utan stannar Sverige.Fö. 57. Förslag om ett internationelltflygsäkerhets- . .Staden vattenutanvatten. F6. universiteti Norrköping-Linköping.U.

.Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne.Fö. 58.Kompetens och kunskapsutveckling om yrkes- - .Brist elektronikkomponenter.Fö. roller och arbetsfältinom socialtjänsten.S.

.GasmolnlamslårUppsala.Fö. 59. Ohälsoförsäkringoch samhällsekonomi

.Samordnadoch integrerad tågtrafik olika aspekter på modeller, finansiering — Arlandabanan och i Mälardalsregionen.K. och incitament.S.

26. Underhâllsbidrag och bidragsförskott, .Kvinnofrid Del A+B. S.

Del A och Del B. S. 61. Myndighetsutövning vid medborgarkontor. C.

27 .Regionalframtid + bilagor. C. 62 Ft renat Skane.M. 28.Lagen vissainternationella sanktioner 63. . Översyn av skattereglemaför stiftelser och ideella om en översyn. UD. föreningar. Fi. - 29. Civilt bruk av försvarets resurser .Klimatförändringar i trafikpolitiken. K. regelverken, erfarenheter,helikoptrar. Fö. .Näringslivets tvistlösning.Ju.

30. Alkylat och Miljöklassning av bensin.M. .Polisens användning av övervakningskameror vid

31.Ett vidareutvecklatmiljöklassystemi EU. M. förundersökning.Ju.

32. IT och verksamhetsfömyelse inom rättsväsendet. .Naturgrusskatt, m.m. Fi.

.IT-kommissionensarbetsprogram 1995-96.SB. Förslagtill nya samverkansformer.Ju.

33 .Ersättning för ideell skadavid personskada.Ju. .Betaltjänster. Fi.

34.Kompetens för stmkturomvandling. A. .Allmänna kommunikationer för alla K. - 35 Avgifter inom handikappomrâdet.S. .Behörighetoch Urval. Förslagtill nya regler för . 36 Förmåneroch sanktioner en samladredovisning. antagningtill Universitetoch högskolor.U. . - Fi. .Svenskainsatser för internationell katastrof- och

37 Vårt dagligablad stöd till svenskdagspress. Ku. flyktinghjälp. Kartläggning,analys och förslag. . - 38 Yrkeshögskolan Kvalificerad eftergymnasial Fö. . yrkesutbildning.U. Ett aktiebolagför servicetill universitetoch . 39.Some reflections on SwedishLabour Market högskolor m.m. U.

Policy. A.

Några utländskaforskares syn på svensk

arbetsmarknadspolitik.A.

Statens offentliga 1995 utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Ohälsoförsältringoch Samhällsekonomi

olika aspekterpå modeller, finansiering lT-kommissionensarbetsprogram 1995-96.[68] och incitament.[59]

Justitiedepartementet Kvinnofrid. Del A+B. [60]

Pensionsrättigheter och bodelning.[8]

Kommunikationsdepartementet

Nya konsumentregler. [11] lT och verksamhetsfömyelse inom rättsväsendet. Samordnadoch integreradtågtrafik på

Förslagtill samverkansformer.[32] Arlandabananoch i Mälardalsregionen.[25] nya Älvsäkerhet.[40] Ersättningför ideell skadavid personskada.[33] Framtidsanpassad Gotlandstrañk.[42] SambandetRedovisning Beskattning.[43] - EG-anpassade körkortsregler. [48] Aktiebolagetsorganisation.[44] Klimatförändringari trafikpolitiken. [64] Tvångsmedelenligt 27 och 28 kap. RB polislagen.[47] Allmännakommunikationer för alla [70] samt -

Godtrosförvärv av stöldgods [52] Finansdepartementet Näringslivetstvistlösning.[65] Polisensanvändning övervakningskameror vid Grön diesel miljö- och hälsorisker.[3] av förundersökning.[66] Långtidsutredningen1995. [4]

Fullt ekonomisktarbetsgivaransvar.[9] Utrikesdepartementet Översyn skattebrottslagen.[10] av Lagen vissainternationellasanktioner Mervärdesskatt Nya tidpunkterför om översyn. [28] redovisningoch betalning.[12] - en Förmåneroch sanktioner en samladredovisning.[36] - Försvarsdepartementet Prognoser över statens inkomsteroch utgifter. [49]

Förmåneroch sanktioner Muskövarvetsframtid. [6] - utgifter för administration.[56] Analys av Försvarsmaktens ekonomi.[13] Översyn skattereglernaför stiftelseroch ideella Ett säkraresamhälle.[19] av föreningar. [63] Utan stannar Sverige.[20] Naturgrusskatt, m.m. [67] Stadenpå vattenutanvatten. [21] Betaltjänster.[69] Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne.[22]

Brist elektronikkomponenter.[23]

Utbildningsdepartementet

GasmolnlamslårUppsala.[24] Civilt bruk försvarets Yrkeshögskolan Kvalificerad eftergymnasial av resurser- yrkesutbildning.[38] regelverken,erfarenheter,helikoptrar. [29] Samverkanför fred. Den rättsligaregleringen.[53] Allmän behörighetför högskolestudier.[41]

Förslag om ett internationelltflygsäkerhets- Svenskainsatserför internationellkatastrof-och flyktinghjälp. Kartläggning,analys och förslag. [72] universiteti Norrköping-Linköping.[57]

Behörighetoch Urval. Förslagtill nya regler för

Socialdepartementet antagningtill Universitetoch högskolor. [71]

Ett aktiebolagför servicetill universitetoch Vårdenssvåraval. högskolor m.m. [73] slutbetänkande Prioriteringsutredningen.[5] av

Könshandeln.[15]

Arbetsmarknadsdepartementet

Socialtarbete mot prostitutioneni Sverige.[16] Arbetsföretag En ny möjlighet för arbetslösa.[2] Homosexuellprostitution. [17] - Obligatoriskaarbetsplatskontakter för arbetslösa.[7] Underhållsbidragoch bidragsförskott, Del A och Del B. [26] Kompetensför strukturomvandling.[34]

Somereflections on SwedishLabour Market Avgifter inom handikappomrâdet.[35] Kompetensoch kunskapsutveckling Policy. [39] om yrkes- - Någrautländskaforskares syn svensk roller och arbetsfältinom socialtjänsten.[58] arbetsmarknadspolitik.[39]

Statens offentliga utredningar 1995

Systematisk förteckning

Effektivarestyrningoch rättssäkerhet i asylprocessen.[46] Ett samlatverksamhetsansvar för asylärenden.[55]

Kulturdepartementet Konst i offentlig miljö. [18] Vårt dagligablad Pstödtill svenskdagspress.[37] - Näringsdepartementet Ett renodlatnäringsförbud.[l] Ny Elmarknad + Bilagedel.[14] Elförsörjningi ofred. [51]

Civildepartementet Regionalframtid + bilagor. [27] Myndighetsutövningvid medborgarkontor.[61]

Miljödepartementet Alkylat och Miljöklassning av bensin.[30] Ett vidareutvecklatmiljöklassystemi EU. [31] Grundvattenskydd.[45] Kunskapsläget pá kärnavfallsområdet1995.[50] Fastighetsbildning en gemensam uppgift för stat och kommun. [54] Ett renat Skåne.[62]

a c m a u ro: c

z u E

FRITZES

POSTADRESS: STOCKHOLM - 106 47

FAX 08-10 50 7.1, TELEFON 08-690 90 90