Straffansvar för juridiska personer D. Bbetänkande.

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Straffansvar för juridiska DGFSOHGF

B Del

Betänkande av Företagsbotsutresdningen SME

2Z Öccl 500

71m

M

Statens offentliga utredningar WE 1997: 127 W Justitiedepartementet

Straffansvar för

juridiska

personer

Del B

Betänkande av Företagsbotsutredningen Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från F ritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag Regeringskansliets forvaltningsavdelning. av

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - som Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliet Förvaltningsavdelningen Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20698-6 ISSN O375250X Graphic SystemsAB. Göteborg 1997

Innehållsförteckning

DEL B

BILAGOR

Övriga författningsförslag det selektiva urvalet 19

. . . . . . . . .

Tabelluppställning över det selektiva urvalet 217

. . . . . . . . . . . . Sammanställning av domar 255 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Åklagarenkäten 345

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Olika sanktionsavgifter 361 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Konvention som utarbetats till skydd Europeiska av gemenskapernas finansiella intressen Bedrägerikonventionen 385 . . . . . . Protokoll som upprättats till konventionen till skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen första tilläggsprotokollet 399 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Andra protokollet som upprättats till konventionen till skydd

av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen andra

tilläggsprotokollet 411 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Rådets förordning nr 2988/95 skydd Europeiska om av gemenskapernas finansiella intressen Ramförordningen 431 . . . . . . 10. Rådets förordning nr 2185/96 om de kontroller och inspektioner som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter 437 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11. Utredningens direktiv 443 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Övriga författningsförslag Det selektiva urvalet

SOU 1997: 127

Innehållsförteckning

Förslag till lag om ändring i lagen 1902:71 s.1 inne-

fattande vissa bestämmelser elektriska anläggningar 19 om Förslag till lag om ändring i lagen 1932:55 om viktmärk-

ning i vissa fall av gods som skall inlastas å fartyg; 20 . . . . . Förslag till lag om ändring i lagen 1939:299 förbud i om vissa fall mot överlåtelse eller upplåtelse fartyg 21 av m.m. . . Förslag till lag om ändring i lagen 1940:176 med vissa

bestämmelser om fraktfart med svenska fartyg 22 . . . . . . . . . Förslag till lag om ändring i lagen 1950:272 rätt för om utländska försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse

i Sverige 24 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förslag till lag om ändring i lagen 1953:771 om skydd

för vissa internationella sjukvårdsbeteckningar 25 m.m. . . . . . Förslag till lag om ändring i lagen 1956:245 om upp-

giftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhållanden 25 . Förslag till lag om ändring i luftfartslagen 1957:297 26

Förslag till lag om ändring i lagen 1959:118 om krigsansvarighet för liv- och invaliditetsförsäkring 27 . . . . . . 10. Förslag till lag om ändring i lagen 1960:409 om förbud

i vissa fall mot verksamhet på hälso- och sjukvårdens

område 28 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11. Förslag till lag om ändring i lagen 1960:418 om straff

för varusmuggling 29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12. Förslag till lag om ändring i varumärkeslagen 1960:644 30 . 13. Förslag till lag om ändring i lagen 1960:729 om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk 30 . . . . . . . . . . . . 14. Förslag till lag om ändring i lagen 1961:181 om försälj-

ning av teknisk sprit m.m. 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15. Förslag till lag om ändring i lagen 1962:120 straffi om vissa fall för oriktigt ursprungsintyg 32 m.m. . . . . . . . . . . . . 16. Förslag till lag om ändring i naturvårdslagen 1964:822 33 . . 17. Förslag till lag om ändring i virkesmätningslagen

1966:209 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18. Förslag till lag om ändring i lagen 1966:314 om

kontinentalsockeln . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19. Förslag till lag om ändring i lagen 1966:742 om hotell

och pensionatrörelse 37 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20. Förslag till lag om ändring i lagen 1967:531 om

tryggande av pensionsutfästelse 37 m.m. . . . . . . . . . . . . . . . 21. Förslag till lag om ändring i patentlagen 1967:837 38 . . . . .

8 Övriga författningsförslag

22. Förslag till lag om ändring i atomansvarighetslagen

1968:45 39 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23. Förslag till lag om ändring i miljöskyddslagen 1969:387 40 . 24. Förslag till lag om ändring i lagen 1969:612 om förbud

mot professionell boxning 42 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25. Förslag till lag ändring i sjöarbetstidslagen 1970:105 43 om 26. Förslag till lag ändring i lagen 1970:299 skydd om om mot flyghavre 44 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27. Förslag till lag om ändring i mönsterskyddslagen

1970:485 44 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28. Förslag till lag om ändring i lagen 1970:498 om skydd

beteckningar 46 för vapen och vissa andra officiella . . . . . . .

29. Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen

1970:988 46 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30. Förslag till lag om ändring skattebrottslagen 1971:69 47 . . . 31. Förslag till lag ändring i livsmedelslagen 1971:511 47 om . . 32. Förslag till lag om ändring i lagen 1971:1078 om

försvarsuppfmningar 48 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33. Förslag till lag ändring i lagen 1971:1154 om förbud om mot dumpning avfall i vatten 49 av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34. Förslag till lag om ändring i lagen 1971:1204 om

byggnadstillstånd 50 m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35. Förslag till lag ändring i resegarantilagen 1972:204 51 om . 36. Förslag till lag ändring i lagen 1972:262 om om understödsföreningar 52 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37. Förslag till lag ändring i växtskyddslagen 1972:318 52 om . 38. Förslag till lag ändring i sjömanslagen 1973:282 53 om . . . 39. Förslag till lag ändring i datalagen 1973:289 54 om . . . . . . 40. Förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen

1973:1173 55 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 41. Förslag till lag om ändring i lagen 1974:13 om vissa

anställningsfrämjande åtgärder 56 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42. Förslag till lag om ändring i ñrmalagen 1974:156 57 . . . . . 43. Förslag till lag ändring i handelsregisterlagen om 1974:157 57 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44. Förslag till lag ändring i inkassolagen 1974:182 58 om . . . 45. Förslag till lag om ändring i lagen 1974:191 om

bevakningsföretag 59 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46. Förslag till lag ändring i bisjukdomslagen 1974:211 60 om . 47. Förslag till lag om ändring i lagen 1975:88 om

bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik,

transporter och kommunikationer 61 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Övriga författningsförslag 9

48. Förslag till lag om ändring i oljekrislagen 1975:197 62 . . . .

49. Förslag till lag om ändring i bilskrotningslagen 1975:343 62

50. Förslag till lag om ändring i lagen 1975:424 om upp-

giftsskyldighet vid grundvattentäktundersökning och brunnsborring 63

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51. Förslag till lag ändring i lagen 1975:1083 om om

uppgiftsskyldighet rörande mottagande av olja 63

. . . . . . . . .

52. Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen 1975:1385 64 53. Förslag till lag om ändring i trañkskadelagen 1975:1410 65

54. Förslag till lag om ändring i lagen 1976:157 skylom dighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den

offentliga arbetsförmedlingen 66

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55. Förslag till lag om ändring i lagen 1976:295 skylom dighet för näringsidkare att medverka vid lagring för

försörjningsberedskap 67

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56. Förslag till lag om ändring i utsädeslagen 1976:298 67 . . . . 57. Förslag till lag ändring i lagen 1976:357 om

om motortävlingsförsäkring 69

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58. Förslag till lag om ändring i lagen 1976:380 om

arbetsskadeförsäkring 69

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59. Förslag till lag om ändring i lagen 1976:580 om medbestämmande i arbetslivet 70 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60. Förslag till lag om ändring i lagen 1976:1054 om svavelhaltigt bränsle 70 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61. Förslag till lag ändring i körkortslagen 1977:477 71 om . . .

62. Förslag till lag om ändring i arbetsmiljölagen 1977:1160 72

63. Förslag tilll lag ändring i lagen 1978:69 förom om säljningsskatt på motorfordon 73 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64. Förslag tilll lag om ändring i lagen 1978:160 vissa om

rörledningar 74

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

65. Förslag till lag om ändring i förfogandelagen 1978:262 74

. 66. Förslag till lag om ändring i ransoneringslagen 1978:268 75

67. Förslag till lag ändring i lagen 1978:800

om om namn och bild i reklam 75 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68. Förslag till lag ändring i lagen 1979:84 om om

delpensionsförsäkring 76

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69. Förslag till lag ändring i lagen 1979:357 om om

yrkesmässig försäljning av dyrkverktyg 76

. . . . . . . . . . . . . . 70. Förslag till lag ändring i lagen 1979:425 om om skötsel av jordbruksmark 77 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

71. Förslag till lag ändring i skogsvårdslagen 1979:429 78

om .

10 Övriga författningsförslag

72. Förslag till lag ändring i lagen 1979:560 om om

transportförmedling 79

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73. Förslag till lag om ändring i lagen 1979:561 om

biluthyrning 80 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74. Förslag till lag ändring i renhållningslagen 1979:596 81 om

75. Förslag till lag ändring i containerlagen 1980:152 81 om . .

76. Förslag till lag ändring i epizootilagen 1980:369 82

om . . .

77. Förslag till lag ändring i lagen 1980:424 om åtgärder om

förorening från fartyg 83 mot . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78. Förslag till lag ändring i socialtjänstlagen 1980:620 84 om .

79. Förslag till lag ändring i lagen 198l:2 handel om om

med skrot och begagnade 85 varor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80. Förslag till lag ändring i utsökningsbalken 1981:774 86 om

81. Förslag till lag ändring i lagen 1982:349 om återom

vinning dryckesförpackning aluminium 86

av av . . . . . . . . . 82. Förslag till lag ändring i lagen 1982:636 om anom ordnande visst automatspel 87 av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83. Förslag till lag ändring i arbetstidslagen 1982:673 88 om . .

84. Förslag till lag ändring i forsäkringsrörelselagen om 1982:713 88 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85. Förslag till lag ändring lagen 1982:821 om transport om

farligt gods 89 av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86. Förslag till lag ändring i lagen 1982:963 om om

rymdverksamhet 90

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87. Förslag till lag ändring i lagen 1982:1004 om skylom

dighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer delta i totalförsvarsplaneringen 91

m.f1. att . . . . . . . . . . . . . 88. Förslag till lag ändring i hälsoskyddslagen 1982:1080 92 om 89. Förlag till lag ändring i vattenlagen 1983:291 92 om . . . . .

90. Förslag till lag ändring i lagen 1983:428 om om

spridning bekämpningsmedel över skogsmark 93

av . . . . . . .

91. Förslag till lag ändring i lagen 1983:738 om om

bekämpande salmonella hos djur 94 av . . . . . . . . . . . . . . . . 92. Förslag till lag ändring i mönstringslagen 1983:929 95 om .

93. Förslag till lag ändring i lagen 1983:1046 om skylom dighet för vissa bostadsföreningar och bostadsaktiebolag

att föra lägenhetsförteckning 95

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94. Förslag till lag ändring i lagen 1983:1097 med om

vissa bestämmelser larmanläggningar m.m. 96 om . . . . . . . . 95. Förslag till lag ändring i lagen 1984:3 om kämom teknisk verksamhet 96 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Övriga författningsförslag 11

96. Förslag till lag om ändring i lagen 1984:1049 om

beredskapslagring av olja och kol 97

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 97. Förslag till lag om ändring i lagen 1985:126 åtgärder om till skydd för svensk sjöfart 98 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98. Förslag till lag om ändring i lagen 1985:295 foder 99 om . . 99. Förslag till lag om ändring i lagen 1985:342 om

kontroll av husdjur 100 m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100. Förslag till lag om ändring i lagen 1985:426 kemiska om

produkter 101 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

101. Förslag till lag om ändring i lagen 1985:620 vissa

om

torvfyndigheter 101 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102. Förslag till lag om ändring i lagen 1985:635 om

försörjningsberedskap naturgasområdet 103

. . . . . . . . . . . 103. Förslag till lag om ändring i lagen 1986:985 handel om med ädelmetallarbeten 104 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

104. Förslag till lag om ändring i räddningstjänstlagen

1986:1102 104 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 105. Förslag till lag om ändring i lagen 1987:12 hushållom

ning med naturresurser m.m. 106 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106. Förslag till lag ändring i lagen 1987:375 förbud om om

mot s.k. bastuklubbar och andra liknande verksamheter 107 . .

107. Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen 1987:617 108 108. Förslag till lag om ändring i bankaktiebolagslagen

1987:618 108 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109. Förslag till lag om ändring i lagen 1987:621 inom

förande av ny banklagstiftning 109

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 110. Förslag till lag ändring i lagen 1987:667 om om

ekonomiska föreningar 109 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111. Förslag till lag ändring i lagen 1988:15 förbud om om

mot radar- och laservamare 110 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

112. Förslag till lag ändring i fartygssäkerhetslagen

om

1988:49 110 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

113. Förslag till lag ändring i strålskyddslagen 1988:220 114

om

114. Förslag till lag ändring i yrkestrafiklagen 1988:263 115

om

115. Förslag till lag ändring i fordonsskattelagen

om

1988:327 115 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

116. Förslag till lag ändring i djurskyddslagen 1988:534 116

om

117. Förslag till lag om ändring i lagen 1988:868 brand-

om

farliga och explosiva 117 varor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

118. Förslag till lag om ändring i lagen 1988:1385

om Sveriges riksbank 118 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12 Övriga författningsförslag

119. Förslag till lag ändring i lagen 1988:1597 om om

finansieringen hanteringen av visst radioaktivt av

avfall 119 m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120. Förslag till lag ändring i karantänslagen 1989:290 119 om . .

121. Förslag till lag ändring i utlänningslagen 1989:529 120 om . . 122. Förslag till lag ändring i lagen 1989:532 om tillstånd om

för anställning fartyg 121 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

123. Förslag till lag ändring i prisregleringslagen 1989:978 121

om

124. Förslag till lag om ändring i lagen 1990:484 om över-

vakningskameror 122 m. m . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125. Förslag till lag ändring i lagen 1990:783 om skydd om för beteckningen svenskt arkiv 123 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

126. Förslag till lag ändring i lagen 1990:886 om gransk-

om

ning och kontroll filmer och videogram 123 av . . . . . . . . . . .

127. Förslag till lag om ändring i jämvägssäkerhetslagen

1990:1157 124 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 128. Förslag till lag ändring i lagen 1990:1183 om tillom

fällig försäljning 125 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129. Förslag till lag ändring i minerallagen 1991:45 126 om . . . .

130. Förslag till lag ändring i lagen 1991:336 om vissa om

dryckesförpackningar 127

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 131. Förslag till lag ändring i lagen 1991:341 om om

strategiska produkter 128 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132. Förslag till lag ändring i bostadsrättslagen 1991:614 129 om

133. Förslag till lag ändring i lagen 1991:639 om förom

handsgranskning biologiska bekämpningsmedel 129

av . . . . . 134. Förslag till lag ändring i lagen 1991:1047 om sjuklön 130 om

135. Förslag till lag ändring i lagen 1991:1559 med föreom

skrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihets-

grundlagens områden 131 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 136. Förslag till lag om ändring i lagen 1992:160 om ut-

ländska filialer 132 m.m . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137. Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen

1992:830 132 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138. Förslag till lag ändring i läkemedelslagen 1992:859 133 om . 139. Förslag till lag ändring i lagen 1992:860 om om

kontroll narkotika 134 av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 140. Förslag till lag ändring i lagen 1992:888 om uppom

giftsskyldighet jordbrukets område 136 . . . . . . . . . . . . . . . 141. Förslag till lag ändring i lagen 1992:889 om den om

officiella statistiken 137 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Övriga författningsförslag 13

142. Förslag till lag om ändring i lagen 1992:1140 om Sveriges ekonomiska zon 137 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 143. Förslag till lag om ändring i lagen 1992:1300 om krigsmateriel 138 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 144. Förslag till lag ändring i lagen 1992:1326 om om personlig skyddsutrustning för privat bruk 139 . . . . . . . . . . . . 145. Förslag till lag om ändring i lagen 1992:1327 om leksakers säkerhet 139 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 146. Förslag till lag om ändring i lagen 1992:1402 om undanförsel och förstöring 140 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 147. Förslag till lag om ändring i lagen 1992:1527 om teleterminalutrustning 140 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 148. Förslag till lag om ändring i lagen 1992:1534 om CE-märkning 141 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 149. Förslag till lag om ändring i lagen 1992:1537 om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle

m.m. 142 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150. Förslag till lag om ändring i lagen 1992:1602 om valuta- och kreditreglering 143 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 151. Förslag till lag om ändring i lagen 1992:1683 om provtagning på djur m.m. 143 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 152. Förslag till lag om ändring i lagen 1992:1684 om EEG-handelsgödsel 144 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 153. Förslag till lag om ändring i lagen 1992:1685 om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter 145 . . . . . . . . . 154. Förslag till lag om ändring i lagen 1993:440 om privat arbetsförmedling och uthyrning arbetskraft 146 av . . . .

155. Förslag till lag om ändring i lagen 1993:584

om medicintekniska produkter 147 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 156. Förslag till lag om ändring i telelagen 1993:597 148 . . . . . . 157. Förslag till lag om ändring i lagen 1993:599 om radiokommunikation 149 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 158. Förslag till lag om ändring i fiskelagen 1993:787 150 . . . . . . 159. Förslag till lag om ändring i lagen 1993:1302 om

EES-försäkringsgivares verksamhet i Sverige 151 . . . . . . . . . . 160. Förslag till lag om ändring i lagen 1993:1367 om

förbud beträffande viss avkodningsutrustning 152 . . . . . . . . . . 161. Förslag till lag om ändring i lagen 1993:1392 om

pliktexemplar av dokument 152 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 162. Förslag till lag om ändring i lagen 1993:1614 om Antarktis 153 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 163. Förslag till lag om ändring i ordningslagen 1993:1617 153 . .

14 Övriga författningsförslag

164. Förslag till lag om ändring i lagen 1993:1742 om

skydd för landskapsinformation 155 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 165. Förslag till lag om ändring i lagen 1994:618 om

handel 155 med el, m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

166. Förslag till lag om ändring i lagen 1994:847 om

tekniska egenskapskrav byggnadsverk, m.m. 156 . . . . . . . . 167. Förslag till lag om ändring i lagen 1994:900 om

genetisk modifierade organismer 157 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 168. Förslag till lag om ändring i lotterilagen 1994:1000 157 . . . 169. Förslag till lag ändring i sjölagen 1994:1009 158 om . . . . . . 170. Förslag till lag om ändring i tullagen 1994:1550 158 . . . . . . 171. Förslag till lag om ändring i lagen 1994:1563 om

tobaksskatt 159 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 172. Förslag till lag om ändring i lagen 1994:1709 om

EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken 160 . . 173. Förslag till lag om ändring i lagen 1994:1710 om

EG:s förordningar om jordbruksprodukter 161 . . . . . . . . . . . . 174. Förslag till lag om ändring i lagen 1994:1720 om

civilt försvar 161 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 175. Förslag till lag om ändring i alkohollagen 1994:1738 162 . . . 176. Förslag till lag om ändring i lagen 1994:1776 om

skatt energi 163 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 177. Förslag till lag om ändring i lagen 1994:1809 om

totalförsvarsplikt 164 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 178. Förslag till lag om ändring i lagen 1994:1818 om

åtgärder beträffande djur och växter som tillhör

skyddade arter 164 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 179. Förslag till lag om ändring i lagen 1994:2077 om

arbetsförrnedlingstvång 165 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 180. Förslag till lag om ändring i lagen 1995:551 om

EG:s förordning ekologiskt framställda produkter 166 om . . . . 181. Förslag till ändring i lagen 1996:18 om vissa

säkerhets- och miljökrav fritidsbåtar 167 . . . . . . . . . . . . . . 182. Förslag till lag om ändring i vapenlagen 1996:67 167 . . . . . . 183. Förslag till lag ändring i lagen 1996:95 om om vissa internationella sanktioner 167 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 184. Förslag till lag om ändring i lagen 1996:786 om

tillsyn över hälso- och sjukvården 168 . . . . . . . . . . . . . . . . . 185. Förslag till lag om ändring i radio- och TV-lagen

1996:844 169 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 186. Förslag till lag om ändring i elberedskapslagen 1997:288 170

Övriga författningsförslag 15

187. Förslag till lag om ändring i lagen 1997:239 om

arbetslöshetskassor 170 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 188. Förslag till lag om ändring i växtforädlarrättslagen

1997:306 171 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 189. Förslag till förordning om ändring i kungörelsen

1925:465 med särskilda bestämmelser om utförsel

från riket av spritdrycker och vin 172 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 190. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1945:625 om om registrering m.m. vid försäljning av

vissa fordon som är införda i det militära fordonsregistret 172 . 191. Förslag till förordning om ändring i kungörelsen

1952:581 med vissa föreskrifter angående räddning ur

sjönöd och avvärjande sjötrafiken hotande fara m.m. av sjönödskungörelse 173 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 192. Förslag till lag om ändring i förordningen 1956:413 om

klassificering av kött 174 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 193. Förslag till förordning om ändring i

kontinentalsockelförordningen 1966:315 176 . . . . . . . . . . . . 194. Förslag till förordning om ändring i kungörelsen

1967:134 om kvalitetsbenämning äpplen och päron 176 . . 195. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1968:70 med vissa bestämmelser om injektionssprutor

och kanyler 177 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 196. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1970:300 om skydd mot flyghavre 177 . . . . . . . . . . . . . . . . 197. Förslag till förordning om ändring i terrängtrafik-

kungörelsen 1972:594 178 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 198. Förslag till förordning om ändring i fordons-

kungörelsen 1972:595 180 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 199. Förslag till förordning om ändring i bilregister-

kungörelsen 1972:599 182 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 200. Förslag till förordning om ändring i vägtrafik-

kungörelsen 1972:603 183 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 201. Förslag till förordning om ändring i kungörelsen

1974:271 om kontroll vid utförsel av livsmedel 184 . . . . . . . 202. Förslag till förordning om ändring i kungörelsen

1974:661 om uppgifter för galt och betäcknings-

statistiken 184 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 203. Förslag till förordning om ändring i kungörelsen

1974:681 om internationella vägtransporter 185 . . . . . . . . . 204. Förslag till förordning om ändring i bilskrotnings-

förordningen l975z348 186 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

16 Övriga författningsförslag

205. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1975:885 utmärkning av fordon i yrkesmässig om trafik 186 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 206. Förslag till förordning ändring i fartygregisterom förordningen 1975:927 187 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 207. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1975:929 med vissa bestämmelser om fartygs

identifiering 188 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 208. Förslag till förordning om ändring i körkorts-

förordningen 1977:722 188 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 209. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1977:945 om trädgårdsväxters sundhet, sortäkthet och

kvalitet 189 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 210. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1977:1119 farledsvaruavgift 190 om . . . . . . . . . . . . . . . . . . 211. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1979:1036 högsta pris för vissa lastbilstransporter 190 om . . 212. Förslag till förordning om ändring i container-

förordningen 1980:640 191 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 213. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1980:803 regionalpolitiskt transportstöd 191 om . . . . . . . . . 214. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1981:402 handel med skrot 192 om . . . . . . . . . . . . . . . . . . 215. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1981:403 handel med begagnade varor 193 om . . . . . . . . . . 216. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1982:569 lotsning m.m. 194 om . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 217. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1982:923 transport av farligt gods 194 om . . . . . . . . . . . . . 218. Förslag till förordning ändring i luftfartsom förordningen 1986:171 195 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 219. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1986:172 om luftfartygsregistret m.m. 196 . . . . . . . . . . . . . 220. Förslag till förordning om ändring i svävarfarts-

förordningen 1986:305 197 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 221. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1987:27 om fordon i internationell vägtrafik i Sverige 198 . . 222. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1988:1404 med vissa föreskrifter enligt lagen

1956:245 uppgiftsskyldighet rörande pris- och om konkurrensförhållanden 199 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Övriga författningsförslag 17

223. Förslag till förordning om ändring i yrkestrafik-

förordningen 1988:1503 199 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 224. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1988:1505 om biluthyrning 200 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 225. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1989:974 om miljöfarliga batterier 201 . . . . . . . . . . . . . . . 226. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1990:717 om undersökning av olyckor 201 . . . . . . . . . . . . . 227. Förslag till förordning om ändring i mineral-

förordningen 1992:285 202 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 228. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1992:1226 om Sveriges ekonomiska zon 203 . . . . . . . . . . . . 229. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1993:185 om arbetsförhållanden vid vissa

internationella vägtransporter 203 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 230. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1993:969 om märkning av textilier 204 . . . . . . . . . . . . . . . 231. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1993:1598 om hissar och vissa andra motordrivna

anordningar 205 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 232. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1994:542 utförsel levande djur 206 om av m.m. . . . . . . . . . 233. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1994:795 om tillstånd för kraftverk avsedda att drivas

med oljebränsle 207 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 234. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1994:1162 om skeppsmätning 208 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 235. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1994:1215 om tekniska egenskapskrav

byggnadsverk, m.m. 209 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 236. Förslag till förordning ändring i tullförordningen om 1994:1558 209 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 237. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1994:1774 om märkning av hushållsapparater 210 . . . . . . . . 238. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1994:1830 om införsel av levande djur 210 m.m . . . . . . . . . . 239. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1995:521 om behöriga myndigheter, m.m. i fråga om

kör- och vilotider samt färdskrivare vid vägtransporter 211 . . . 240. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1995:681 om växtskydd m.m. 212 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

18 Övriga författningsförslag

241. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1996:53 om vissa säkerhets- och miljökrav på

fritidsbåtar 214 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 242. Förordning om ändring i vapenförordningen 1996:70 214 . . . 243. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1996:971 om farligt avfall 215 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Övriga författningsförslag

selektiva urvalet det

Förslag till lag om ändring i lagen 1902:7l s.1

innefattande vissa bestämmelser om elektriska

anläggningar

Härigenom föreskrivs att det i lagen l902:7l s. l innefattande

vissa bestämmelser om elektriska anläggningar skall införas tre nya

paragrafer, 26 a 27 a § och 27 b av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

26 a § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 tillsyn och om åtalsanmälan.

27 a § Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till brott som i 27 § sägs skall den juridiska personen dömas till strajf enligt 32 kap. brottsbalken.

27 b § Brott enligt denna lag får åtalas av åklagare endast om tillsynsmyndigheten anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

Lagen 1902:71 s.1 innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar omtryckt 1996:79

20 Övriga författningsförslag

Förslag till lag om ändring i lagen l932:55

om

viktmärkning i vissa fall av gods som skall inlastas å fartyg;

Härigenom föreskrivs att 2 och 3 i lagen l932:55 viktom märkning i vissa fall av gods som skall inlastas å fartyg skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 Tillsyn över eñerlevnaden av bestämmelserna i l § första-fjärde styckena utövas av arbetarskyddsstyrelsen samt, under dess över-

inseende och ledning, av yrkesinspektionen; och skall därvid i tillämp-

liga delar lända till efterrättelse vad som finnes stadgat rörande tillsyn över efterlevnaden av arbetsmiljölagen 1977:1160. För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan

3§2

Saknas i fall, som avses i 1 § Saknas i fall, i 1 § som avses

första-tredje styckena, viktupp- första-tredje styckena, viktupp-

gift, eller är bruttovikten för lågt gift, eller är bruttovikten för lågt angiven, dömes den för viktmärk- angiven, dömes den för viktmärkningen ansvarige till böter; dock ningen ansvarige till böter om vare han från ansvar fri, där god- överträdelsen skett uppsåtligen set, då han mottog detsamma, var eller av oaktsamhet. försett med uppgift om bruttovik-

ten och anledning saknats till an-

tagande, att uppgiften var oriktig.

Om viktuppgiften inte är an- Om viktuppgiften inte är

an-

bragt på ett tydligt och varaktigt bragt ett tydligt och varaktigt

sätt på godsets utsida, eller om sätt godsets utsida, eller om uppgiften inte avser bruttovikten i uppgiften inte avser bruttovikten i kilogram, döms den för viktmärk- kilogram, döms den för viktmärk-

Senaste lydelse 1977:1162 zSenaste lydelse 1991:247

Övriga författningsförslag 21

ningen ansvarige till penning- ningen ansvarige till penningböter. böter, om överträdelsen skett uppsåtligen eller oaktsamhet. av Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen

dömas till straf enligt 32 kap.

brottsbalken. Följer å förseelse, nämnts, ansvar enligt brottsbalken, som ovan skall straff enligt denna lag icke tillämpas.

Förslag till lag om ändring i lagen 1939:299 om förbud i vissa fall mot överlåtelse eller upplåtelse av

fartyg m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1939:299 om förbud i vissa fall mot överlåtelse eller upplåtelse av fartyg m.m. dels att 5 § och 6 § skall ha följande lydelse dels att det skall införas paragraf, 6 följande lydelse. en ny a av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 § Har i strid mot bestäm- Om överlåtelse eller uppen melserna i 2 § l mom. överlåtelse låtelse uppsåtligen eller av oakteller upplåtelse skett, döms över- samhet skett i strid mot bestämlåtaren eller upplåtaren till böter melserna i 2 § 1 mom., döms eller fängelse i högst ett år. överlåtaren eller upplåtaren till böter eller fängelse i högst ett år.

Fälles någon, i strid mot bestämmelserna i 2 § 1 mom. a eller

som

b överlåtit egendom, till enligt första stycket, må domstolen,

ansvar efter ty skäligt finnes, förklara egendomen förverkad eller, om den kan tillrättaskaffas, förplikta honom att utgiva ersättning för egendomens värde. Den eljest förbrutit sig som i första stycket sägs som må, efter skäligt finnes, dömas att utgiva betingat vederlag. Har överlåtelse aktie förmedlats någon, som yrkesmässigt i av av

Senaste lydelse 1991:254

22 Övriga författningsförslag

kommission köper och säljer fondpapper, skall vad i denna paragraf är

stadgat om överlåtare äga tillämpning å kommissionären; hava såväl

överlåtaren som förvärvaren anlitat kommissionär, skall vad sagts nu gälla den som handlat för förvärvarens räkning.

6§2

Har vad i 3 § föreskrivs inte Har uppsåtligen eller oaktav

iakttagits vid utfårdande av teck- samhet vad i 3 § föreskrivs inte

ningslista, skall stiftare eller, där iakttagits vid utfardande teckav fråga är om ökning aktie- ningslista, skall stiftare eller, där av kapital, ledamot i bolagets styrel- fråga är ökning aktieom av se dömas till böter. kapital, ledamot i bolagets styrelse dömas till böter. Har på grund av aktieteckning, skett i strid mot bestämsom melsema i denna lag, aktiebrev utgetts till utlänning eller bolag, i som

2 § l mom. a är nämnt, skall styrelseledamot, med medgivande

vars brevet utgetts, dömas till böter eller fängelse i högst ett år.

6 a § Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott som i 5 eller 6 § sägs skall den juridiska personen

dömas till straff enligt 32 kap.

brottsbalken.

Förslag till lag om ändring i lagen 1940:176 med

vissa bestämmelser fraktfart med svenska

om fartyg

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1940:176 med vissa beom stämmelser om fraktfart med svenska fartyg dels att 4 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas paragraf, 4 följande lydelse. en ny a av

Senaste lydelse 1991:254

Övriga författningsförslag 23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§

Företages med fartyg utan Företages med fartyg resa utan resa tillstånd, då sådant erfordras, eller tillstånd, då sådant erfordras, eller iakttas inte för tillstånd uppställt iakttas inte för tillstånd uppställt villkor, döms befälhavaren till villkor och har gärningen skett böter eller fängelse i högst ett år. uppsåtligen eller oaktsamhet, av döms befälhavaren till böter eller fängelse i högst ett år. Har någon bjudit, legt, trugat eller eljest uppsåtligen förlett befälhavaren till förseelsen eller med råd eller dåd främjat densamma eller har redare eller i redares ställe haft befattning med farannan, som tyget, med vetskap förseelsen underlåtit att, såvitt det stått i hans om makt, hindra dess utförande, dömes han till straff som i första stycket sags. Där frakt for godsets fortskaffande eller ersättning for bogsering skolat enligt därom träffat avtal tillkomma den brottslige, må domstolen, efter skäligt finnes, förplikta honom att utgiva fraktens eller ersättningens belopp. Är den, vilken frakten eller ersättningen skolat tillkomma, förfallen till straff efter sägs, må han förpliktas ovan frakten eller ersättningen utgiva det belopp, vartill för honom att av uppkommen vinst å den olovliga åtgärden högst kan skattas. Har uppläggning, avrustning Har uppläggning, avrustning eller avmönstring fartyg skett i eller avmönstring av fartyg uppav strid mot vad i 3 § är föreskrivet, såtligen eller oaktsamhet skett av döms fartygets ägare eller den, i strid mot vad i 3 § är före-

äger förfoga över skrivet, döms fartygets ägare eller

som annars fartyget, till böter eller fängelse i den, som annars äger förfoga högst ett år. över fartyget, till böter eller fängelse i högst ett år.

§ 4 a Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till brott enligt 4 § skall den juridiska dömas till personen

strof enligt 32 kap. brottsbalken.

Senaste lydelse 1991:256

24 Övriga författningsförslag

till

Förslag lag om ändring i lagen 1950:272 om

rätt för utländska

försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse i Sverige

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1950:272 rätt för om om

utländska försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse i Sverige dels att 35 § skall ha följande lydelse,

dels att skall införas paragraf, 22 b följande lydelse. en ny av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 b § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan

35 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den uppsåtligen som eller av oaktsamhet till Finansinspektionen meddelar oriktiga eller vilseledande uppgifter om sådana omständigheter han är skyldig som att lämna uppgift om enligt denna lag. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till strof

enligt 32 kap. brottsbalken. Brottet får endast åtalas av

åklagare om tillsynsmyndighet

anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

Senaste lydelse 1993: 1305

Övriga författningsförslag 25

Förslag till lag om ändring i lagen 1953:771 om skydd för vissa internationella sjukvårdsbeteckningar

m.m.

Härigenom föreskrivs att 5 § i i lagen 1953:771 skydd för om vissa internationella sjukvårdsbeteckningar m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 § Den som saluhåller vara, därpå obehörigen anbragts märke, benämning eller annat kännetecken, som avses i 3 eller 4 eller i firma obehörigen intager sådan benämning eller eljest bryter mot de i nämnda paragrafer stadgade förhuden, straffes med böter eller fängelse. Samma lag vare där någon offentligen brukar märke, benämning eller kännetecken som företer sådan likhet med märke, benämning eller kännetecken som avses i 3 eller 4 § att förväxling lätt kan ske. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen

dömas till strof enligt 32 kap.

brottsbalken.

Förslag till lag om ändring i lagen 1956:245 om

rörande

uppgiftsskyldighet pris- och

konkurrensförhållanden

Härigenom föreskrivs att 10 § i i lagen 1956:245 uppgiftsskylom dighet rörande pris- och konkurrensförhållanden skall ha följande lydelse.

Senaste lydelse 1979:744

26 Övriga författningsförslag

lydelse Föreslagen lydelse

Nuvarande

10 § Den uppsåtligen eller oaktsamhet, inte är ringa, undersom av som låter att inom förelagd tid lämna uppgift enligt denna lag ellersom vid uppgiftsskyldighetens fullgörande lämnar oriktig uppgift, döms till böter. Är brottet grovt, döms till böter eller fängelse i högst ett år. Har någon i juridisk peren sons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till straf

enligt 32 kap. brottsbalken. Brottet får endast åtalas av åklagare om Finansinspektionen och Konkurrensverket anger brottet till åtal eller åtal är pâkallat allmän synpunkt. ur

Förslag till lag om ändring i luftfartslagen

1957:297

Härigenom föreskrivs att det i luftfartslagen l957:297 skall

införas fem paragrafer, 3 kap. 2 a 4 kap. 2 a 6 kap. 2 a§

nya samt 13 kap. 4 § och 4 b av följande lydelse. a

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap. 2 a § För tillsynen gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 tillsyn och åtalsanmälan. om

Senaste lydelse 1991:273 Luftfartslagen 1957:297 omtryckt 1986:166

Övriga författningsförslag 27

4 kap. 2 a § För tillsynen gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

6 kap. § 2 a För tillsynen gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

13 kap. § 4 a Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 2 § 3-4, 8-11 eller 14-15 eller 3 § 3-4 skall den juridiska personen dömas till ansvar enligt 32 kap. brottsbalken. Detsamma gäller brott enligt 2 § 5 jämfört med 3 kap. 1 § första stycket eller 4 kap. 1

4 b § Brott enligt denna lag får endast åtalas åklagare av om

tillsynsmyndighet anger brottet

till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

Förslag till lag om ändring i lagen 1959:118

om

krigsansvarighet för liv- och invaliditetsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 25 § i lagen 1959:118 krigsansvarigom

het for liv- och invaliditetsforsäkringskall ha följande lydelse.

28 Övriga författningsförslag

lydelse Föreslagen lydelse

Nuvarande

25 § Styrelseledamot, verkställande direktör eller likvidator, som uppsåtligen eller vårdslöshet i strid mot bestämmelsen i 22 § första stycket av låter verkställa tilldelning âterbäring eller utbetalning vinst eller av av ränta, döms till böter eller fängelse i högst ett år. Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juri-

diska dömas till strof

personen enligt 32 kap. brottsbalken. Brottet får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet brottet till åtal eller åtal är anger påkallat ur allmän synpunkt.

10. Förslag till lag om ändring i lagen 1960:409 om

förbud vissa fall verksamhet hälso-

i mot på och

område

sjukvårdens

Härigenom föreskrivs att 7 § i lagen 1960:409 om förbud i vissa fall mot verksamhet på hälso- och sjukvårdens område skall ha foljande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7§

Den bryter mot någon av Den som uppsåtligen eller av som bestämmelserna i 2 eller 3 § eller oaktsamhet under utövning av verksamhet, bryter mot någon av bei 1 § första stycket sägs, stämmelserna i 2 eller 3 § eller som uppsåtligen eller av oaktsamhet under utövning av verksamtillfogar den undersökte eller be- het, i 1 § första stycket sägs, som handlade skada, inte är tillfogar den undersökte eller som ringa, eller framkallar fara för behandlade skada, som inte är

Senaste lydelse 1991:277 Senaste lydelse 1991:279

Övriga författningsförslag 29

sådan skada, vare sig skadan eller ringa, eller framkallar fara för

faran orsakats av olämplig be- sådan skada, sig skadan vare

handling eller avbrott i eller faran orsakats olämplig

genom av eller dröjsmål med läkarvård, behandling eller avbrott i genom döms, om gärningen inte är be- eller dröjsmål med läkarvård lagd med straff enligt 10 § lagen döms för hälsofarligt kvack- 1984:542 om behörighet att salveri till böter eller fängelse i utöva yrke inom hälso- och sjuk- högst ett år. vården m. m., för hälsofarligt Har någon i juridisk en perkvacksalveri till böter eller verksamhet gjort sig skyldig sons fängelse i högst ett år. till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till strof

enligt 32 kap. brottsbalken. Till ansvar enligt första stycket döms inte, om gärningen är be-

lagd med strof enligt 10 § lagen

1984:542 behörighet att om utöva yrke inom hälso- och sjukvården m. m. Den omständigheten att gärningsmannen på grund av brist i utbildning och erfarenhet kunnat inse sjukdomens natur eller förutse skadan eller faran befriar honom från ansvar.

11. Förslag till lag i om ändring lagen 1960:418 om

straff för

varusmuggling

Härigenom föreskrivs att det i lagen 1960:418 straff for om varusmuggling skall införas en ny paragraf, 8 b följande lydelse av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 b § Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 1-6 eller 8 § skall den juridiska personen dömas till

strof enligt 32 kap. brottsbalken.

30 Övriga författningsförslag sou 1997:127

12. Förslag till lag om ändring i varumärkeslagen

1960:644

Härigenom föreskrivs att 37 § i varumärkeslagen 1960:644 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

37 § Gör någon intrång i rätten till ett vamkännetecken enligt 4-10 varumärkesintrång och sker det uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, skall han dömas till böter eller fängelse i högst två år. Den som har överträtt ett vitesförbud enligt 37 § får inte dömas till ansvar för a intrång som omfattas av förbudet. För försök eller förberedelse till brott enligt första stycket döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons

till brott enligt denna paragraf

skall den juridiska personen

dömas till straf enligt 32 kap.

brottsbalken.

Åklagaren får väcka åtal för brott i första eller andra

som avses stycket endast målsäganden brottet till åtal och åtal av särom anger skilda skäl är påkallat från allmän synpunkt.

13. Förslag till lag om ändring i lagen 1960:729 om

upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 53 § i lagen 1960:729 om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk skall ha följande lydelse.

Senaste lydelse 1994:232

sou 1997:127 Övriga författningsförslag 31

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap. 53 § Den som beträffande ett litterärt eller konstnärligt verk vidtar åtgärder, som innebär intrång i den till verket enligt l och 2 kap. knutna upphovsrätten eller som strider mot föreskrift enligt 41 § andra stycket eller mot 50 döms, det sker uppsåtligen eller oaktsamom av grov het, till böter eller fängelse i högst två år. Den som för sitt enskilda bruk kopierar ett datorprogram är som utgivet eller av vilket exemplar har överlåtits med upphovsmannens samtycke, skall inte dömas till ansvar, om förlagan för kopieringen inte används i näringsverksamhet eller offentlig verksamhet och han inte utnyttjar framställda exemplar av datorprogrammet för annat ändamål än sitt enskilda bruk. Vad som sägs i första stycket gäller också, om någon till Sverige för spridning till allmänheten för exemplar verk, där exemplaret av framställts utomlands under sådana omständigheter att en sådan framställning här skulle ha varit straffbar enligt vad sägs i det stycket. som Den som har överträtt ett vitesförbud enligt 53 a § får inte dömas till ansvar för intrång som omfattas förbudet. av För försök eller förberedelse till brott som avses i första och tredje styckena döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen

dömas till straff enligt 32 kap.

brottsbalken.

14. Förslag till i

lag om ändring lagen 1961:181 om försäljning av teknisk sprit m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1961:181 om försäljning av teknisk sprit m.m. dels att 16 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas två paragrafer, 2 § och 15 följande nya a av lydelse.

Senaste lydelse 1994:233

32 Övriga författningsförslag sou 1997:127

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 2 a För Läkemedelsverkets kontroll enligt denna lag gäller bestämmelserna i lagen 0000:000 tillsyn och åtalsanmälan om

15 § Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till brott enligt 9-11 § eller 14 § skall den juridiska personen

dömas till strof enligt 32 kap.

brottsbalken.

16 Brott enligt 9 eller 0 § får endast åtalas åklagare om av läkemedelsverket brottet till anger åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt. Allmänt åtal för brott avses i ll och 12 får väckas endast som efter medgivande av läkemedelsverket.

15. Förslag till lag om ändring i lagen 1962:120 om straff i vissa fall för oriktigt ursprungsintyg m.m.

Härigenom föreskrivs att l § i lagen 1962:120 straff i vissa om fall för oriktigt ursprungsintyg m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 § Den i ursprungsintyg eller annan handling, som åberopas till som bevis för vinnande förmånsbehandling enligt handelsöverensav

Senaste lydelse 1990:433 Senaste lydelse 1995:469

Övriga författningsförslag 33

kommelser Europeiska gemenskapema EG som har ingått eller enligt EG:s rättsakter, uppsåtligen lämnat oriktig uppgift ägnad leda till att

förmånsbehandling, döms till böter eller fängelse i högst ett år. Till

samma straff döms den i samband med ansökan som om ursprungsintyg uppsåtligen lämnat oriktig uppgift ägnad leda till föratt

månsbehandling samt den som tillhandahållit åberopad handling

en med vetskap om att den innehåller sådan oriktig uppgift. Är brottet att anse som grovt döms till fängelse i högst två år. Begår någon av grov oaktsamhet gärning i första stycket, som avses döms till böter. Har någon juridisk i en persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen

dömas till straf enligt 32 kap.

brottsbalken. Är brott som avses i denna paragraf att ringa, döms till anse som ansvar.

16. Förslag till

lag om ändring i naturvårdslagen 1964:822

Härigenom föreskrivs att 2 37§ och 38 § i naturvårdslagen 1964:822 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 § Naturvården är såväl statlig kommunal angelägenhet. en som Länsstyrelsen har att verka för naturvärden i länet. Statens naturvårdsverk har överinseende över naturvärden i riket. För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 tillsyn och om åtalsanmälan

Senaste lydelse 1967:377

34 Övriga författningsförslag

Till böter eller fängelse i högst månader döms den som med sex uppsåt eller oaktsamhet av bryter förbud eller föreskrift meddelats enligt 10, mot som 11, 14, 14 18 d § eller 19 § eller mot förbud enligt 20 § andra a-c stycket eller 21 § andra stycket, bryter mot 16 § första stycket första punkten eller, om gärningen är ringa, mot 16 § första stycket andra punkten eller mot föreskrift meddelats enligt 16 § andra stycket, som bryter mot 17 § andra stycket, gärningen är ringa, om utför täkt eller åtgärd för markavvattning utan att ha behövligt tillstånd enligt 18 eller 18 § eller bryter mot villkor eller föreskrift c har meddelats i samband med sådant tillstånd, som underlåter att fullgöra skyldighet föreskrivits med stöd av som 18 § eller 20 § första stycket, a bryter 22 § första eller tredje stycket eller mot föreskrift som mot meddelats i samband med medgivande enligt tredje stycket, åsidosätter stadgandet i 23 gärningen sker plats, till om

vilken allmänheten icke äger tillträde eller har insyn, eller gärningen är

ringa, eller uppför vilthägn i strid mot 24 § eller åsidosätter villkor som är a förenat med tillstånd till vilthägn. Har brott i första stycket 1 och 4 begåtts med uppsåt och som avses det i övrigt att grovt döms till fängelse i högst två år. är anse som Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons

till brott enligt denna paragraf

skall den juridiska personen

dömas till straf enligt 32 kap.

brottsbalken. Till enligt första eller andra stycket döms inte, om gärningen ansvar belagd med straff i brottsbalken. Om ett vitesföreläggande eller är vitesförbud har överträtts, får inte dömas till straff för gärning som

omfattas föreläggandet. av Utbyte brott i första stycket 4 skall förklaras förav som avses verkat, det är uppenbart oskäligt. om

2Senaste lydelse 1995:829

Övriga författningsförslag 35

38 § Den som gjort sig skyldig till gärning sägs i 37 § må förpliktas som att ersätta kostnad som föranledes därav. Detsamma gäller juridisk en person i vilkens verksamhet ett

sådant brott är begånget.

17. till

Förslag lag om ändring i virkesmätningslagen 1966:209

Härigenom föreskrivs att 3 § i virkesmätningslagen 1966:209 skall

ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 § Bryter någon uppsåtligen eller oaktsamhet mot 1 dömes till av böter. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till strof

enligt 32 kap. brottsbalken.

18. Förslag till lag ändring i

om lagen 1966:314 om

kontinentalsockeln

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1966:314 kontinentalom sockeln dels att ll § och 14 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas paragraf, 15 d följande lydelse. en ny av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 § Den som utan lov utforskar kontinentalsockeln eller utvinner naturtillgångar från denna eller vidtager åtgärd för sådan utforskning eller utvinning dömes till böter eller fängelse i högst månader. sex

36 Övriga författningsförslag

Till straff dömes den Till samma straff dömes den samma uppsåtligen eller av oaktsom som samhet 1 bryter mot föreskrift meddelats med stöd av 4 § första som stycket, 2 underlåter att efterkomma vad tillsynsmyndighet fordrar eller föreskriver med stöd 8 § andra eller tredje stycket eller av

3 vid fullgörande uppgifts- 3 vid fullgörande av uppgifts-

av skyldighet är förbunden med skyldighet är förbunden med som som tillstånd eller är föreskriven i tillstånd eller som är föreskriven i som eller ålagts enligt 8 § andra eller ålagts enligt 8 § andra som som stycket uppsåtligen eller stycket lämnar oriktig uppgift. av grov oaktsamhet lämnar oriktig uppgift. Den överträder förbudet i Den som uppsåtligen eller av som 6 § att segla in i säkerhetszon oaktsamhet överträder förbudet i eller föreskrift utfärdats för 6§ att segla i säkerhetszon som tryggande sådan dömes till eller föreskrift utfärdats för av zon som böter. tryggande sådan zon dömes till av böter. Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen

dömas till straff enligt 32 kap.

brottsbalken.

14 § Den utom riket har begått brott i ll § döms, om som som avses han finns här, efter denna lag och brottsbalken samt vid svensk domstol 2 kap. 2 eller 3 § nämnda balk inte är tillämplig. även om Har regeringen föreskrivit att sekretess enligt 8 kap. 6 § sekretesslagen 1980:100 skall gälla i verksamhet som består i tillsyn över efterlevnaden förevarande lag, tillämpas första stycket också i fråga av den röjer uppgifter vilka han till följd härav är skyldig att om som hemlighålla. Åtal för brott i § första och tredje styckena får väckas som avses endast efter förordnande regeringen eller den myndighet regeringen av bemyndigar.

Senaste lydelse 1992:1145

sou 1997:127 Övriga författningsförslag 37

Brott enligt 11 § andra stycket får endast åtalas åklagare av om

tillsynsmyndighet anger brottet

till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

15 d §

För tillsyn enligt denna lag

gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 tillsyn och om åtalsanmälan.

19.

Förslag till lag om ändring i lagen 1966:742 om

hotell och pensionatrörelse

Härigenom föreskrivs att det i lagen 1966:742 hotell och om

pensionatrörelse skall införas paragraf, 18 följande

en ny a av lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 a § Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 16 eller 18 § skall den juridiska dömas till personen

straff enligt 32 kap. brottsbalken.

20. till

Förslag lag om ändring i lagen 1967:531 om

tryggande av pensionsutfästelse m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1967:531 tryggande om om av pensionsutfästelse m.m. dels att 8 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas paragraf, 32 följande lydelse. en ny a av

38 Övriga författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 § Arbetsgivare, uppsåtligen eller oaktsamhet minskar som av grov posten Avsatt till pensioner i strid med 7 dömes till böter. Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till straf

enligt 32 kap. brottsbalken. Brottet får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet brottet till åtal eller åtal är anger

påkallat ur allmän synpunkt.

32 a § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 tillsyn och om åtalsanmälan.

21. Förslag till lag om ändring i patentlagen 1967:837

Härigenom föreskrivs att i 9 kap. 57§ och 62§ patentlagen 1967:837 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 Kap. 57 § Gör någon intrång i den ensamrätt patent medför patentinsom trång och sker det uppsåtligen eller oaktsamhet, skall han av grov dömas till böter eller fängelse i högst två år. Den som har överträtt ett vitesförbud enligt 57 § får inte dömas till ansvar för intrång som a omfattas av förbudet. För försök eller förberedelse till brott enligt första stycket döms till enligt 23 kap. brottsbalken. ansvar

Har någon i en juridisk per-

Senaste lydelse 1994:234

Övriga författningsförslag 39

sons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen dömas till strap enligt 32 kap. brottsbalken.

Åklagaren får väcka åtal för brott i första eller andra

som avses stycket endast målsäganden brottet till åtal och åtal särom anger av skilda skäl är påkallat från allmän synpunkt.

62 Den som uppsåtligen eller oaktsamhet inte är ringa underav som låter att fullgöra vad åligger honom enligt 56 § döms till böter. som Sådan påföljd skall även ådömas den i fall i nämnda som som avses paragraf uppsåtligen eller oaktsamhet är ringa lämnar felav som aktig upplysning, om för gämingen är stadgat straff i brottsbalken. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen

dömas till strof enligt 32 kap.

brottsbalken. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att fullgöra vad som åligger honom enligt 56 § eller i fall där lämnar felsom avses aktig upplysning skall ersätta uppkommen skada. Är oaktsamheten ringa må ersättningen jämkas. Brott som avses i första och andra styckena må åtalas allmän av åklagare endast om målsägande det till åtal och åtal särskilda anger av skäl finnes påkallat allmän synpunkt. ur

22. Förslag till

lag om ändring i atomansvarighetslagen

1968:45

Härigenom föreskrivs att 40§ i atomansvarighetslagen 1968:45 skall ha följande lydelse.

zSenaste lydelse 1991:296

40 Övriga författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

40 § Den försummar försäkringsplikten enligt denna lag eller som iakttager sådant villkor ställande säkerhet som föreskrivits med om av stöd 27 § andra stycket dömes till böter eller fängelse i högst sex av månader. Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juri-

diska dömas till straff

personen enligt 32 kap. brottsbalken.

23. Förslag till lag om ändring i miljöskyddslagen

1969:387

Härigenom föreskrivs i fråga om miljöskyddslagen 1969:387 dels att 52-63 skall upphöra att gälla, dels att 38 45 § och 48 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

38 § Statens naturvårdsverk, länsstyrelserna samt den eller de kommunala nämnder fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddssom området utövar tillsynen över miljöfarlig verksamhet. Naturvårdsverket har den centrala tillsynen, samordnar tillsynsverksamheten och lämnar vid behov bistånd i denna verksamhet.

Länsstyrelsen utövar tillsyn över sådan miljöfarlig verksamhet som

kräver tillstånd enligt 10 § eller utövas Försvarsmakten, Försom av svarets materielverk eller Försvarets radioanstalt. Den lokala tillsynen över övrig miljöfarlig verksamhet utövas den eller de kommunala av nämnder som avses i första stycket.

Tillsynsmyndighetema skall Tillsynsmyndighetema skall

samarbeta med varandra samt samarbeta med varandra samt med sådana statliga och kom- med sådana statliga och kommunala har att utöva munala organ som har att utöva organ som tillsyn i särskilda hänseenden tillsyn i särskilda hänseenden

Senaste lydelse 1993: 1603

Övriga författningsförslag 41

eller som på annat sätt fullgör eller som på annat sätt fullgör uppgifter av betydelse för till- uppgifter betydelse för tillav synsverksamheten. Det åligger synsverksamheten. tillsynsmyndigheterna att verka För tillsyn enligt denna lag för att överträdelser denna lag gäller även bestämmelserna i av beivras. lagen 0000:000 tillsyn och om åtalsanmälan.

45 Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot förbud som har meddelats med stöd av 23 eller 41 § eller åsidosätter sådana bestämmelser som har meddelats med stöd av 2 § tredje stycket, underlåter att iakttaga föreskrift som regeringen har meddelat med stöd av 10 åsidosätter beslut, villkor eller andra föreskrifter meddelats som med stöd av 5 a 8 a § andra stycket, 18 § första stycket, 19-21 §§, 21 a § andra stycket, 24 25 27 29 § andra stycket, 38 a 38 b § andra stycket eller 41 underlåter att iaktta föreläggande som har meddelats med stöd av 43 § första stycket eller andra stycket första meningen, i ansökan eller annan handling som avges enligt denna lag eller enligt föreskrift som har meddelats med stöd av lagen lämnar vederbörande myndighet oriktiga uppgifter rörande ett förhållande beav tydelse för prövning av en fråga om tillstånd eller för tillsynen, döms, om gärningen inte är ringa, till böter eller fängelse i högst två år. Har brottet begåtts med uppsåt och avsett förpliktelse av väsentlig betydelse

från miljösynpunkt, döms till fängelse i högst två år.

Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen

dömas till straff enligt 32 kap.

brottsbalken. Om ett vitesföreläggande har överträtts, döms inte till ansvar enligt första stycket för gärning som omfattas av föreläggandet. Till ansvar enligt första stycket döms inte, om ansvar för gärningen kan ådömas enligt brottsbalken. Brott enligt denna paragraf

2Senaste lydelse 1995:825

42 Övriga författningsförslag

får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

48 Om inte något annat framgår andra femte styckena, får beslut i av särskilda fall enligt denna lag eller enligt föreskrift som beslutats med stöd av lagen överklagas hos länsstyrelsen, beslutet har meddelats av en sådan nämnd om som avses i 38 hos koncessionsnämnden, beslutet har meddelats av Statens om naturvårdsverk eller länsstyrelsen, hos regeringen, beslutet har meddelats av Koncessionsnämnom den. Koncessionsnämndens beslut i ett dit överklagat ärende får inte överklagas. Länsstyrelsens beslut i frågor som avses i 8 a § andra och tredje styckena får överklagas hos regeringen. Beslut i fråga ersättning för kostnader enligt 14 § femte om stycket andra meningen eller 43 § tredje stycket eller beslut i fråga förbud vid vite enligt 51 § får överklagas hos allmän förvaltningsom domstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Särskilda bestämmelser om överklagande av beslut i frågor

om miljöskyddsavgm finns i 59-

62 §§.

24. Förslag till lag om ändring i lagen 1969:612 om förbud mot professionell boxning

Härigenom föreskrivs att 2§ i lagen 1969:612 om förbud mot professionell boxning skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§ Till böter eller fängelse i högst månader dömes också den som sex

3Senaste lydelse 1995: 1690

sou 1997:127 Övriga författningsförslag 43

i fråga om match som avses i 1 § anordnar eller ekonomiskt understödjer matchen eller upplåter lokal för den, i egenskap av manager ingår avtal matchen eller främjar om tillkomsten av sådant avtal, tjänstgör som domare eller sekond. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt första stycket 1 eller 2 skall den juridiska per-

sonen dömas till straff enligt

32 kap. brottsbalken.

25. Förslag till lag ändring i om sjöarbetstidslagen

1970:105

Härigenom föreskrivs i fråga om sjöarbetstidslagen 1970:105 dels att 17 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas två nya paragrafer, 20 a§ och 20 b av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 § Tillsyn över efterlevnaden av denna lag och föreskrifter för tillämp-

ningen av lagen utövas av myndighet som regeringen bestämmer.

Därvid äger 10 kap. och 13 kap. 1-3 fartygssäkerhetslagen 1988:49 motsvarande tillämpning. För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 tillsyn och om åtalsanmälan. Anteckningar om arbetstid skall hållas tillgängliga vid tillsynsförrättning.

20 a § Har någon i en juridisk per-

Senaste lydelse 1988:50

44 Övriga författningsförslag

sons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 18 § skall den

juridiska personen dömas till

straf enligt 32 kap. brottsbalken.

20 b § Brott enligt denna lag får endast åtalas åklagare om tillav synsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

26. Förslag till lag om ändring i lagen 1970:299 om skydd mot flyghavre

Härigenom föreskrivs att 14§ i lagen 1970:299 om skydd mot flyghavre skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 § Till böter dömes den uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter som mot 3 eller 5-7 8 § andra stycket eller föreskrift som meddelats i

bekämpningsplan enligt 8 § första stycket.

Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till strof

enligt 32 kap. brottsbalken. Brottet får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

27. Förslag till lag ändring i mönsterskyddslagen

om

1970:485

Härigenom föreskrivs att 35 § och 40 § i mönsterskyddslagen 1970:485 skall ha följande lydelse.

sou 1997:127 Övriga författningsförslag 45

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

35 § Gör någon intrång i en mönsterrätt mönsterintrång och sker det uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, skall han dömas till böter eller fängelse i högst två år. Den som har överträtt ett vitesförbud enligt 35 a § får inte dömas till ansvar för intrång som omfattas av förbudet. För försök eller förberedelse till brott enligt första stycket döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen

dömas till straf enligt 32 kap.

brottsbalken.

Åklagaren får väcka åtal för brott som avses i första eller andra

stycket endast om målsäganden anger brottet till åtal och åtal av särskilda skäl är påkallat från allmän synpunkt.

40 § Till böter dömes den som uppsåtligen eller av oaktsamhet, som är ringa, underlåter att fullgöra vad som åligger honom enligt 34 i fall som avses i nämnda paragraf lämnar felaktig upplysning, om straff för gärningen är föreskrivet i brottsbalken. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till strof

enligt 32 kap. brottsbalken. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet gör sig skyldig till underlåtenhet eller förfarande som avses i första stycket skall ersätta uppkommen skada. Är oaktsamheten ringa, kan ersättningen jämkas. Allmänt åtal för brott i första stycket får väckas endast som avses om målsägande anger brottet till åtal och åtal av särskilda skäl finnes påkallat från allmän synpunkt.

Senaste lydelse 1994:235

46 Övriga författningsförslag

28. Förslag till lag om ändring i lagen 1970:498 om för och vissa andra officiella beteckningar skydd vapen

Härigenom föreskrivs att 4§ i lagen 1970:498 om skydd för och vissa andra officiella beteckningar skall ha följande lydelse. vapen

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 1 eller 2 § eller mot förbud som gäller på grund av förordnande med stöd av 3 § dömes till böter. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till strof

enligt 32 kap. brottsbalken.

29. Förslag till lag ändring i

om

fastighetsbildningslagen 1970:988

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 35 § i fastighetsbildningslagen

l970:988 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap. 35 § Den som uppsåtligen överträder förordnande som meddelats med stöd av 21 § dömes till böter eller fängelse i högst sex månader. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska dömas till strof

personen enligt 32 kap. brottsbalken.

Fastighetsbildningslagen 1970:988 omtryckt 1992:1212

Övriga författningsförslag 47

30. Förslag till

lag om ändring skattebrottslagen

1971:69

Härigenom föreskrivs att det i skattebrottslagen 1971:69 skall in-

föras en ny paragraf, 12 a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 a § Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 2-8 § eller 10 § skall den juridiska personen

dömas till straf enligt 32 kap.

brottsbalken.

31. Förslag till lag ändring i livsmedelslagen

om

1971:511

Härigenom föreskrivs i fråga om livsmedelslagen 1971:511

dels att 25 a § upphör att gälla, dels att 30 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas två nya paragrafer, 29 a § och 31 av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 29 a För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan

30 Till böter eller fängelse i högst ett år döms, om inte gärningen är ringa, den som med uppsåt eller av oaktsamhet

Livsmedelslagen 1971 :51 1 omtryckt 1989:461 Senaste lydelse 1992: 1680

48 Övriga författningsförslag

bryter mot 16, 17 eller 19 21 § första stycket eller 23 bryter mot föreskrift som meddelats med stöd av 9 eller 10 ll § såvitt hantering, 12 20 21 § andra stycket, 22 § tredje avser stycket, 28 § andra stycket eller 29 vid märkning enligt föreskrift som meddelats med stöd av 13 § lämnar oriktiga uppgifter, åsidosätter villkor som meddelats med stöd av 6 Om förpliktelse av betydelse från hälsosynpunkt eller för konsumentintresset uppsåtligen åsidosatts i större omfattning eller annars ett allvarligt sätt, döms till fängelse i högst två år. Den som med uppsåt eller av oaktsamhet inte fullgör sina skyldigheter enligt 26 § första stycket andra punkten, döms till böter. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen

dömas till strof enligt 32 kap.

brottsbalken. Till ansvar enligt första stycket döms inte, om gämingen är belagd med straff i brottsbalken. Om ansvar för den som i strid mot föreskrift som meddelats med stöd av 11 § inför livsmedel till landet och försök därtill finns bestämmelser i lagen 1960:418 om straff för varusmuggling.

31 § Brott enligt denna lag får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

32. Förslag till lag om ändring i lagen 1971:1078

om

försvarsuppfinningar

Härigenom föreskrivs att 21 i lagen 1971:1078 försvarsuppom finningar skall ha följande lydelse.

Övriga författningsförslag 49

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

21 § Den som uppsåtligen bryter mot 10 § dömes, om gärningen är belagd med straff i brottsbalken, till böter eller fängelse i högst ett år. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska dömas till straff

personen enligt 32 kap. brottsbalken.

33. Förslag till lag ändring i

om lagen 1971:1154 om

förbud mot dumpning avfall i vatten

av

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1971:1154 om förbud mot dumpning av avfall i vatten dels att 7 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas tre nya paragrafer, 4 a 6 a § och 6 b av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 4 a För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan

6 a § Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till brott enligt 5 eller 6 § skall den juridiska dömas till personen

strof enligt 32 kap. brottsbalken.

6 b § Brott enligt denna lag får

Senaste lydelse 1980:211

50 Övriga författningsförslag

endast åtalas åklagare om tillav synsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat allur män synpunkt.

7 § Om brott som enligt denna lag Brott enligt denna lag döms har begåtts utanför svenskt inre vid svensk domstol, även om vatten på ett fartyg som är regi- 2 kap. 2 eller 3 § brottsbalken strerat i en främmande stat finns inte är tillämplig. särskilda bestämmelser i lagen Om ett brott enligt denna lag

1996:517 om begränsning av eller mot någon föreskrift som

tillämpningen av svensk lag vad meddelats med stöd av lagen har gäller vissa brott begångna förövats i den ekonomiska zonen, utländska fartyg. får åtal för brottet väckas vid den tingsrätt vars domkrets är närmast den plats där brottet förövades.

34. Förslag till lag om ändring i lagen 1971:1204 om byggnadstillstånd m.m.

Härigenom föreskrivs att 9 § i lagen 1971:1204 om byggnadstillstånd skall ha följande lydelse. m.m.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 § Till böter dömes den som underlåter att fullgöra uppgiftsskyldighet som avses i 6 § eller vid fullgörande uppgiftsskyldighet som avses i 6 § uppsåtligen av eller av oaktsamhet lämnar oriktig uppgift, om gämingen är belagd med straff i brottsbalken. Har någon i en juridisk perverksamhet g/ort sig skyldig sons till sådant brott skall den juri-

Senaste lydelse 1996:524 Senaste lydelse 1984:420

sou 1997: 127 Övriga författningsförslag 51

diska personen dömas till strof

enligt 32 kap. brottsbalken. Allmänt åtal för brott som avses i första stycket får väckas endast efter medgivande av arbetsmarknadsstyrelsen.

35. Förslag till lag ändring i resegarantilagen

om

1972:204

Härigenom föreskrivs att 14 § i resegarantilagen 1972:204 skall

ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 § Till böter eller fängelse i högst ett år skall den dömas som uppsåtligen organiserar paketresa utan att, innan han marknadsför resan, en ha ställt säkerhet som krävs enligt denna lag eller säljer eller marknadsför en paketresa, som organiseras av någon annan såsom arrangör, utan att ha ställt sådan säkerhet. Till böter skall den dömas som uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktig uppgift vid fullgörande av uppgiftsskyldighet som ålagts honom med stöd av 5 § eller 2. underlåter att fullgöra sådan uppgiftsskyldighet. För en gärning som avses i första stycket skall inte någon dömas till i den utsträckning gämingen omfattas av ett vitesförelägganansvar de enligt 4 För en gärning som avses i andra stycket 1 skall inte a någon dömas till gämingen är belagd med straff i brottsansvar, om balken. Inte heller skall någon dömas till ansvar för en gärning som avses i andra stycket 2 i den utsträckning gämingen omfattas av ett vitesföreläggande enligt 5 Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen

dömas till strof enligt 32 kap.

brottsbalken.

Resegarantilagen 1972:204 omtryckt 1996:354

52 Övriga författningsförslag

Allmänt åtal för brott mot denna lag får väckas endast efter medgivande av Kammarkollegiet.

36. Förslag till lag ändring i lagen 1972:262

om om

understödsföreningar

Härigenom föreskrivs att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 74 a 79 a § och 79 b av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

74 a § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

79 a § Har brott som i 77-79 § sägs begåtts i en juridisk persons verksamhet skall den juridiska perso-

nen dömas till straf enligt

32 kap. brottsbalken.

79 b § Brott enligt denna lag får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

37. till i

Förslag lag om ändring växtskyddslagen

1972:318

Härigenom föreskrivs att 10 § i växtskyddslagen 1972:318 skall ha följande lydelse.

Övriga författningsförslag 53

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet inte gör en anmälan enligt 4 inte följer ett föreläggande eller bryter mot en föreskrift eller ett förbud har meddelats med stöd av 5 a eller 7 a eller som åsidosätter en skyldighet enligt 6 Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till straf

enligt 32 kap. brottsbalken.

38. Förslag till lag ändring i sjömanslagen

om

1973:282

Härigenom föreskrivs att 62 § och 63 § i sjömanslagen 1973:282 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

62 § Till böter döms den som bryter mot 15 § första eller andra stycket, 20 § första stycket, 21 § första stycket jämfört med 22-24 26 § andra stycket, 27 § tredje stycket eller 37 Till böter döms befälhavare som bryter mot 45 Sker förseelse mot 15 § första eller andra stycket och visar arbetsgivaren att han gjort vad på honom skäligen ankommit för att förhindra förseelsen, är han fri från ansvar. Har arbetsgivare gjort sig skyldig till brott består i försom seelse mot 15 § första eller andra stycket och har brottet begåtts i juridisk persons verksamhet en skall den juridiska personen

Senaste lydelse 1995:364 Senaste lydelse 1982:342

54 Övriga författningsförslag

dömas till straf enligt 32 kap.

brottsbalken.

63 § Bryter befälhavare mot 37 § första eller andra stycket eller 45 dömes sjömannens arbetsgivare till böter, om han känt till eller bort känna till förseelsen och visar att han gjort vad honom skäligen ankommit för att förhindra förseelsen. Åsidosättes 15 § första eller andra stycket, 37 § första eller andra stycket eller 45 § i fråga om arbetstagare som är anställd av annan än redaren, dömes redaren till böter, om han visar att han gjort vad på honom skäligen ankommit för att förhindra förseelsen. Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen

dömas till straf enligt 32 kap.

brottsbalken. Användes arbetstagare i fartygsarbete i strid mot 45 dömes vårdnadshavararen till böter, om han känt till förseelsen.

39. Förslag till lag ändring i datalagen 1973:289

om

Härigenom föreskrivs att det i datalagen 1973:289 skall införas

tre paragrafer, 18 20 § och 20 b av följande lydelse nya a a

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 a § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

20 a § Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 20 § skall den

Datalagen 1973:289 omtryckt 1992:446

Övriga författningsförslag 55

juridiska personen dömas till

straf enligt 32 kap. brottsbalken.

20 b § Brott enligt 20 § får endast

åtalas av åklagare om tillsyns-

myndighet brottet till åtal anger eller åtal är påkallat ur allmän

synpunkt.

40. till lag ändring i kreditupplysningslagen Förslag om

1973 173

Härigenom föreskrivs i fråga om kreditupplysningslagen 1973:1173 dels att 19 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas två nya paragrafer, 17 a§ och 19 a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 a § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

19 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

bedriver kreditupplysningsverksamhet utan att ha rätt till det

enligt 3 bryter mot 6-9 §§, 13 § första stycket eller andra stycket första meningen eller 16 § tredje stycket, bryter mot ett villkor som har meddelats enligt 4 § andra stycket, 13 § andra stycket andra meningen eller 17 § första stycket, eller

lämnar en osann uppgift i sådana fall som avses i 10 § eller 16 §

Senaste lydelse 1997:556

56 Övriga författningsförslag

andra stycket eller i ett meddelande enligt 11 Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig

till brott enligt första stycket skall

den juridiska dömas till personen

strof enligt 32 kap. brottsbalken.

Till böter döms den som genom oriktiga uppgifter uppsåtligen föranleder att någon som bedriver kreditupplysningsverksamhet, i annat fall än som avses i 9 § andra meningen, lämnar ut en kreditupplysning utan att ha grund till detta enligt 9 Till samma straff döms den som

genom att utnyttja uppgifter hos någon som bedriver kreditupplysningsverksamhet uppsåtligen bereder sig tillgång till en kreditupplys-

ning utan att ha grund till detta enligt 9 I ringa fall döms dock inte till ansvar.

§ 19 a Brott enligt denna lag får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

41. Förslag till lag om ändring i lagen l974:13 om vissa anställningsfrämjande åtgärder

Härigenom föreskrivs att det i lagen skall införas en ny paragraf, 21 av följande lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

21 §

Har någon i en juridisk per-

sons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 19-20 §§ skall den juridiska personen dömas till

strof enligt 32 kap. brottsbalken.

Övriga författningsförslag 57

42. Förslag till lag ändring i firrnalagen 1974:156

om

Härigenom föreskrivs att 18§ i firmalagen 1974:156 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 § Gör någon firmaintrång och sker det uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, skall han dömas till böter eller fängelse i högst två år. För försök eller förberedelse till brott enligt första stycket döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen

dömas till strof enligt 32 kap.

brottsbalken. Avser intrånget en firma som är skyddad enbart pâ grund av registrering, skall inte dömas till ansvar för det intrång som gjorts före registreringsdagen. Den som har överträtt ett vitesförbud enligt 15 § andra stycket får inte dömas till ansvar för intrång som omfattas av förbudet.

Åklagaren får väcka åtal för brott som avses i första eller andra

stycket endast om mâlsäganden anger brottet till åtal och åtal av särskilda skäl är påkallat från allmän synpunkt.

43. Förslag till lag om ändring i handelsregisterlagen

1974:157

Härigenom föreskrivs att 22§ i handelsregisterlagen 1974:157 skall ha följande lydelse.

Senaste lydelse 1994:237

58 Övriga författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 § Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift i ansökan eller anmälan till registreringsmyndigheten eller i handling som fogas därvid dömes till böter, om gärningen är belagd med straff i brottsbalken. Den som försummar föreskriven ansökan eller anmälan eller, där sådan ansökan eller anmälan avskrivits eller avslagits eller registrering hävts, försummar att göra ny föreskriven ansökan eller anmälan, döms till penningböter. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen

dömas till straf enligt 32 kap.

brottsbalken.

44. Förslag till lag om ändring i inkassolagen

1974:182

Härigenom föreskrivs i fråga om inkassolagen 1974:182 dels att 17 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas paragraf, 16 av följande lydelse. en ny

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

17 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

Senaste lydelse 1991:302 Senaste lydelse 1985:356

Övriga författningsförslag 59

bedriver inkassoverksamhet utan föreskrivet tillstånd, bryter mot föreskrift enligt 3 § andra stycket eller 15 § första stycket att anmäla ändring av visst förhållande, bryter mot 10 a § första stycket eller andra stycket första meningen eller mot föreskrift som har meddelats enligt 10 a§ andra stycket andra meningen, eller lämnar osann uppgift i sådana fall som avses i l4§ andra stycket. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till straf

enligt 32 kap. brottsbalken. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndigheten anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

45. Förslag till lag om ändring i lagen 1974:191

om

bevakningsföretag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1974:191 om bevaknings-

företag

dels att 14 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas en ny paragraf, 13 a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 13 a För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

14 § Till böter eller fängelse i högst månader döms den uppsåtsex som

Lagen 1974:191 om bevakningsföretag omtryckt 1989:148

60 Övriga författningsförslag

ligen eller av oaktsamhet bedriver verksamhet som avses i 1 § första stycket utan auktorisation eller lämnar osann uppgift i fall som avses i 9 Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska dömas till strof

personen enligt 32 kap. brottsbalken. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

46. Förslag till lag om ändring i bisjukdomslagen

1974:211

Härigenom föreskrivs i fråga om bisjukdomslagen 1974:211 dels att 8 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas en ny paragraf, 3 a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 3 a För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

8 § Till böter dömes uppsåtligen eller oaktsamhet den som av underlåter att göra anmälan enligt 2 underlåter att efterkomma föreläggande eller bryter mot föreskrift eller förbud som meddelats med stöd av 3 åsidosätter skyldighet enligt 4 Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till strof

enligt 32 kap. brottsbalken.

Övriga författningsförslag 61

Brott enligt denna lag får endast åtalas åklagare av om en tillsynsman eller tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

47. Förslag till lag i

om ändring lagen l975:88 om bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik,

transporter och kommunikationer

Härigenom föreskrivs att 3 § i lagen 1975:88 bemyndigande om att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§

Den som överträder föreskrift, Den som uppsåtligen eller av som regeringen har meddelat med oaktsamhet överträder föreskrift, stöd av 1 § första stycket 5 eller regeringen har meddelat med som 6 att gälla då riket är i krig eller stöd l § första stycket 5 eller av krigsfara eller det råder sådana 6 att gälla då riket är i krig eller utomordentliga förhållanden som krigsfara eller det råder sådana är föranledda av krig eller av utomordentliga förhållanden som krigsfara vari riket har befunnit är föranledda krig eller av av sig, döms till böter eller fängelse krigsfara vari riket har befunnit i högst sex månader. sig, döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott består översom en trädelse av en föreskrift, som regeringen har meddelat med stöd av 1 § första stycket skall den juridiska dömas till personen

straf enligt 32 kap. brottsbalken.

Senaste lydelse 1986:298

62 Övriga författningsförslag

48. Förslag till lag om ändring i oljekrislagen

1975:197

Härigenom föreskrivs att 19 § i oljekrislagen 1975:197 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 § Till böter eller fängelse i högst sex månader dömes den som uppsåtligen eller av oaktsamhet, som är ringa, underlåter att efterkomma beslut enligt 3 eller 4 om gärningen är belagd med straff i brottsbalken, underlåter att fullgöra skyldighet som åligger honom enligt 5 underlåter att följa föreskrift som har meddelats enligt 14 lämnar uppgift vid fullgörande uppgiftsskyldighet, om osann av åtgärden innebär fara i bevishänseende. Företagare för gärning begås i hans rörelse, om han ansvarar som haft eller bort ha vetskap om gämingen. Har någon juridisk i en persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till straf

enligt 32 kap. brottsbalken.

49. Förslag till lag om ändring i bilskrotningslagen

1975:343

Härigenom föreskrivs att 14 § i bilskrotningslagen 1975:343 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 § Statens naturvårdsverk utövar den centrala tillsynen över efterlevnaden denna lag och föreskrifter har meddelats med stöd av av av som lagen.

Senaste lydelse 1996:543

Övriga författningsförslag 63

För tillsynen gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

50. Förslag till lag i

om ändring lagen 1975:424 om uppgiftsskyldighet vid grundvattentäktundersökning och

brunnsborring

Härigenom föreskrivs att 6 § i lagen 1975:424 om uppgiftsskyldighet vid grundvattentäktundersökning och brunnsborringskall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att fullgöra uppgiftsskyldighet eller lämnar oriktig uppgift dömes, om gämingen är belagd med straff i brottsbalken, till böter. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till straf

enligt 32 kap. brottsbalken. Allmänt åtal får väckas endast efter anmälan av Sveriges geologiska undersökning.

51. till

Förslag lag om ändring i lagen 1975:1083 om

rörande

uppgiftsskyldighet mottagande av olja

Härigenom föreskrivs att 5 § i lagen 1975:1083 uppgiftsskylom dighet rörande mottagande av olja skall ha följande lydelse.

64 Övriga författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 § Den som underlåter att fullgöra sin uppgiftsskyldighet eller uppsåtligen eller oaktsamhet lämnar oriktig uppgift dömes till böter, om av gämingen är belagd med straff i brottsbalken. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till straf

enligt 32 kap. brottsbalken. Allmänt åtal får väckas endast efter anmälan från sjöfartsverket. Sjöfartsverket får förelägga uppgiftsskyldig vid vite att inom viss tid inkomma med uppgiften.

52. Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen

1975:1385

Härigenom föreskrivs att 19 kap. 1 § i aktiebolagslagen

1975:1385 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 kap. 1 Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen bryter mot 1 kap. 4 uppsåtligen eller oaktsamhet underlåter att enligt denna lag av föra aktiebok, förteckning enligt 3 kap. 12 § eller hålla aktiebok tillgänglig, uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 3 kap. 12 § tredje stycket, 8 kap. 8 § andra stycket andra meningen eller 9 § första stycket andra eller tredje meningen, uppsåtligen eller oaktsamhet bryter mot 12 kap. 7 eller av grov 9§.

Senaste lydelse 1982:277 Aktiebolagslagen 1975:1385 omtryckt 1993:150 2Senaste lydelse 1994:802

Övriga

författningsförslag 65

Har någon i en juridisk per-

sons verksamhet gjort sig skyldig

till brott enligt första stycket, utom mot 8 kap. 8 § andra stycket andra meningen eller 9 § första stycket andra eller tredje meningen, skall den juridiska per-

sonen dömas till straf enligt

32 kap. brottsbalken. Utan hinder 35 kap. l § brottsbalken får påföljd för brott enligt av första stycket 4 mot 12 kap. 7 § ådömas, den misstänkte häktats om eller erhållit del åtal för brottet inom fem år från brottet. av l fall i 10 kap. 13 § första stycket skall som avses inte följa ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.

53.

Förslag till lag om ändring i trafikskadelagen 1975:1410

Härigenom föreskrivs att 33 § i trafikskadelagen 1975:1410 skall

ha följande lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

33 §

Saknas föreskriven trafikförsäkring när motordrivet fordon inte

som är registrerat i bilregistret eller är avställt brukas i trafik här i som

landet den försäkringspliktige eller med dennes tillstånd,

av av annan

döms den försäkringspliktige till penningböter.

Saknas föreskriven trafikför- Saknas föreskriven trafikförsäkring när motordrivet fordon säkring när motordrivet fordon som inte är registrerat i bil- inte är registrerat i bilsom registret eller som är avställt registret eller är avställt som brukas i trafik här i landet den brukas i trafik här i landet den av av

försäkringspliktige eller försäkringspliktige eller

av annan av annan med dennes tillstånd, döms den med dennes tillstånd, döms den

försäkringspliktige till penning- försäkringspliktige till penning-

böter. böter, överträdelsen om skett

Trafikskadelagen 1975:1410 omtryckt 1994:43

66 Övriga författningsförslag

uppsåtligen eller oaktsamhet.

av

Har någon i en juridisk per-

verksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juri-

diska dömas till strof

personen enligt 32 kap. brottsbalken.

försäkringspliktige under tid då han står under åtal

Fortsätter den i första stycket att begå sådan förseelse, skall för förseelse som avses skyldig till före varje åtal särskilt vad han har gjort sig anses som brott.

54. Förslag till lag om ändring i lagen 1976:157 om anmäla ledig plats till skyldighet för arbetsgivare att

den offentliga arbetsförmedlingen

föreskrivs 6 § i lagen skyldighet för arbetsgivare

Härigenom att om till den offentliga arbetsförmedlingen skall ha att anmäla ledig plats

följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §

uppsåtligen eller oaktsamhet underlåter

Arbetsgivare, som av grov enligt vad föreskrivs i denna lag, döms till att anmäla ledig plats som skall gälla arbetsgivare i anmälan upp-

penningböter. Detsamma som såtligen eller oaktsamhet lämnar oriktig uppgift, vilken

av grov

saknar betydelse. Har någon i en juridisk per-

verksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juri-

diska dömas till strof

personen enligt 32 kap. brottsbalken. åtal för brott i första stycket får väckas endast Allmänt som avses

efter medgivande arbetsmarknadsstyrelsen.

av

Senaste lydelse 1991:305

sou 1997:127 Övriga författningsförslag

55. Förslag till lag

om ändring i lagen 1976:295 om skyldighet för näringsidkare att medverka vid lagring

för

försörjningsberedskap

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1976:295 skyldighet om om

för näringsidkare att medverka vid lagring för försörjningsberedskap

dels att 8 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas paragraf, 7 följande lydelse. en ny av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 tillsyn och om åtalsanmälan.

8 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet, är ringa, undersom låter att följa föreskrift har meddelats enligt denna lag dömes till som böter eller fängelse i högst månader. sex Har någon juridisk i en persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till straf

enligt 32 kap. brottsbalken. Brottet får endast åtalas av

åklagare tillsynsmyndighet

om anger brottet till åtal eller åtal är påkallat allmän synpunkt. ur Den som har åsidosatt vitesföreläggande dömes till för ansvar gärning som omfattas föreläggandet. av

56.

Förslag till lag om ändring i utsädeslagen 1976:298

Härigenom föreskrivs i fråga utsädeslagen 1976:298 om dels att 8 § skall ha följande lydelse, dels att det skall införas tre paragrafer, 8 8 b § och 10 §§, nya av följande lydelse.

68 Övriga författningsförslag SOU 1997: 127

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 § Den uppsåtligen eller oaktsamhet bryter mot föreskrift som som av har meddelats med stöd 2 § första stycket eller 3 § döms till böter, av inte gämingen är belagd med straff i lagen 1960:418 om straff om

för varusmuggling. Till straff döms den som uppsåtligen eller

samma

oaktsamhet åsidosätter anmälningsskyldighet som föreskrivits med

av stöd av 4 Vara varit föremål för brott mot föreskrift, meddelad med stöd som

3 skall förklaras förverkad, det inte är uppenbart obilligt.

av om

Detsamma gäller utbyte sådant brott. I stället för varan kan dess

av värde förklaras förverkat. Har någon gjort sig skyldig till Har någon gjort sig skyldig till brott enligt första stycket, skall brott enligt första stycket, skall

han ersätta tillsynsmyndigheten han ersätta tillsynsmyndigheten

kostnader för undersökning kostnader för undersökning av av

taget taget prov. Detsamma gäller en

prov.

juridisk i vilkens verksam-

person het ett sådant brott är begånget.

§ 8 a

Har någon i en juridisk per-

verksamhet gjort sig skyldig sons till brott enligt 7 eller 8 § skall

den juridiska personen dömas till

strajf enligt 32 kap. brottsbalken.

8 b § Brott enligt denna lag får endast åtalas åklagare om tillav

synsmyndighet brottet till

anger

åtal eller åtal är påkallat all-

ur

män synpunkt.

10 § För tillsyn enligt denna lag

gäller även bestämmelserna i

lagen 0000:000 tillsyn och om åtalsanmälan.

Senaste lydelse 1992: 1682

Övriga författningsförslag 69

57.

Förslag till lag om ändring i lagen 1976:357 om motortävlingsförsäkring

Härigenom föreskrivs att l 1 § i lagen 1976:357

om motortävlingsförsäkring skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 § Den som underlåter att full- Den uppsåtligen eller som av göra sin skyldighet att taga oaktsamhet underlåter fullgöra att

motörtävlingsförsäkring dömes sin skyldighet att taga motortävtill böter. lingsförsäkring dömes till böter.

Har någon i juridisk en per-

sons verksamhet gjort sig skyldig

till sådant brott skall den juridiska dömas till

personen straf

enligt 32 kap. brottsbalken.

58.

Förslag till lag om ändring i lagen 1976:380 om arbetsskadeförsäkring

Härigenom föreskrivs att 8 kap. ll § i lagen 1976:380 arbetsom

skadeförsäkring skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap. 11 §

Den som underlåter att fullgöra anmälningsskyldighet enligt 1 §

andra stycket första meningen dömes till böter. Till straff samma dömes arbetsgivare och uppdragsgivare underlåter fullgöra som att

uppgiftsskyldighet enligt 7

Den som uppsåtligen eller oaktsamhet lämnar oriktigt av grov meddelande i uppgift skall lämnas enligt denna lag dömes till som böter, om gämingen är belagd med straff i brottsbalken. Har någon i en juridisk per-

Senaste lydelse 1977:264

70 Övriga författningsförslag

verksamhet gjort sig skyldig sons

till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen

dömas till strof enligt 32 kap.

brottsbalken.

59. Förslag till lag om ändring i lagen 1976:580 om

medbestämmande i arbetslivet

Härigenom föreskrivs att 47 § i lagen 1976:580 om medbestäm-

mande i arbetslivet skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

47 Är någon enligt 45 § skyldig Är någon enligt 45 § skyldig lämna varsel, skall han inom att lämna varsel, skall han inom att tid och sätt där tid och sätt som där anges som anges detta till förliknings- göra detta även till förgöra även

mannaexpeditionen. Den som likningsmannaexpeditionen. Den bryter häremot döms till penning- uppsåtligen eller oakt-

som av böter. samhet bryter häremot döms till

penningböter.

Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juri-

diska dömas till strof

personen enligt 32 kap. brottsbalken.

60. Förslag till lag om ändring i lagen 1976:1054 om

svavelhaltigt bränsle

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1976:1054 svavelom om haltigt bränsle dels att 7 § skall ha följande lydelse,

dels att det skall införas paragraf, 6 följande lydelse.

en ny a av

Senaste lydelse 1991:306

Övriga författningsförslag 71

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 a § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 tillsyn och om åtalsanmälan.

7 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den uppsåtligen som eller av oaktsamhet bryter mot föreskrift har meddelats med stöd som av 1 om inte gämingen är ringa. Till böter döms den uppsåtligen eller oaktsamhet underlåter som av

att lämna uppgift eller lämnar oriktig uppgift i fall då uppgiftsskyl-

dighet har föreskrivits med stöd 3 av Har någon i en juridisk per-

sons verksamhet gjort sig skyldig

till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen

dömas till straf enligt 32 kap.

brottsbalken.

Till ansvar enligt denna lag döms inte, för gämingen kan

om ansvar ådömas enligt brottsbalken. Brott enligt denna paragraf

får endast åtalas åklagare

av om

tillsynsmyndighet anger brottet

till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt. Om ansvar för import bränsle i strid mot föreskrift har av som meddelats med stöd 1 § och försök därtill finns bestämmelser i av lagen 1960:418 om straff för varusmuggling.

61.

Förslag till lag om ändring i körkortslagen 1977:477

Härigenom föreskrivs att 34 och 36 i körkortslagen 1977:477 skall ha följande lydelse.

Senaste lydelse 1989:321

72 Övriga författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

34 § Föres moped eller terrängskoter barn har fyllt 15 år, av som den har vårdnaden barnet eller, förseelsen har dömes som om om

barnet i anställningsförhållande, arbetsgivaren till böter, om

begåtts av han har underlåtit göra vad ankommit på honom för att hindra att som Till straff dömes även den i annat fall tillåter förseelsen. samma som barn har fyllt 15 år att föra moped eller terrängskoter. som

Har någon i en juridisk per-

verksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juri-

diska dömas till strof

personen enligt 32 kap. brottsbalken.

36 §

i yrkesmässig trafik förare anställer och brukar någon

Den som som behörig föra fordon i sådan trafik dömes till böter. Till som är att straff dömes även den i annat fall överlämnar åt eller samma som

tillåter föra fordon i yrkesmässig trafik utan att denne är

annan att berättigad till det.

Har någon i en juridisk per-

verksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juri-

diska dömas till strof

personen enligt 32 kap. brottsbalken.

62. Förslag till lag om ändring i arbetsmiljölagen

1977:1160

Härigenom föreskrivs att det i arbetsmiljölagen 1977:1160 införs kap. 15 § 8 kap. 2 och 2 b följande

tre nya paragrafer, 7 samt a av

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap. 15 § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i

Övriga författningsförslag 73

lagen 0000:000 tillsyn och om åtalsanmälan.

8 kap. 2 a § Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 1 eller 2 § skall den juridiska personen dömas till

strof enligt 32 kap. brottsbalken.

2 b §

Brott enligt denna lag får

endast åtalas åklagare av om

tillsynsmyndighet anger brottet

till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

63. tilll

Förslag lag om ändring i lagen 1978169 om försäljningsskatt på motorfordon

Härigenom föreskrivs att det i lagen l978:69 försäljningsskatt

om på motorfordon införs paragraf, 18 följande lydelse. en ny a av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 a § Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 18 § skall den juridiska personen dömas till

straf enligt 32 kap. brottsbalken.

74 Övriga författningsförslag

Förslag tilll ändring i lagen 1978:160 64. lag om om

vissa rörledningar

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1978:160 om vissa rörledom ningar dels att 22 § skall ha följande lydelse, dels det skall införas paragraf, 21 av följande lydelse. att en ny a

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 21 a För tillsyn enligt denna lag

gäller även bestämmelserna i

lagen 0000:000.

22 §

Den uppsåtligen eller oaktsamhet framdrager eller begagnat

som av ledning inneha koncession, där sådan kräves, dömes till böter utan att eller fängelse i högst sex månader. Till påföljd dömes också den som vid fullgörande av uppsamma förbunden med koncession eller i

giftsskyldighet, som är som avses

19 § andra stycket, lämnar oriktig uppgift, om detta sker uppsåtligen

eller grov oaktsamhet. av

Har någon i en juridisk per-

verksamhet gjort sig skyldig sons

till brott enligt denna paragraf

skall den juridiska personen

dömas till straf enligt 32 kap.

brottsbalken.

Brott enligt denna paragraf

får endast åtalas av åklagare om

tillsynsmyndighet brottet

anger

till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

65. Förslag till lag ändring i förfogandelagen

om

1978:262

Härigenom föreskrivs att det i förfogandelagen 1978:262 införs en paragraf, 53 följande lydelse. ny a av

Övriga författningsförslag 75

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

53 a § Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 52 § eller 53 § skall den juridiska personen

dömas till straf enligt 32 kap.

brottsbalken.

66.

Förslag till lag om ändring i ransoneringslagen 1978:268

Härigenom föreskrivs att det i ransoneringslagen 1978:268 införs en ny paragraf, 48 a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

48 a § Har någon i en juridisk per-

sons verksamhet gjort sig skyldig

till brott enligt 44 eller 46-48 § skall den juridiska personen

dömas till straf enligt 32 kap.

brottsbalken.

67.

Förslag till lag om ändring i lagen 1978:800 om

namn och bild i reklam

Härigenom föreskrivs att 2 § i lagen 1978:800 och bild om namn i reklam skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 § Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot l § skall dömas till böter. I fråga om medverkan till sådan gärning tillämpas 23 kap. 4 och 5 brottsbalken.

76 Övriga författningsförslag

Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen

dömas till straff enligt 32 kap.

brottsbalken.

68. Förslag till lag om ändring i lagen 1979:84 om

delpensionsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 22 § i lagen 1979:84 om delpensionsförsäkring skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 §

Arbetsgivare och uppdragsgivare underlåter att utfärda intyg

som

eller fullgöra uppgiftsskyldighet enligt 15 § andra stycket eller

annan 18 § andra stycket döms till böter. Till samma straff döms den som underlåter att fullgöra anmälningsskyldighet enligt 18 § andra stycket eller uppsåtligen eller oaktsamhet lämnar oriktigt medsom av grov

delande i uppgift enligt denna lag, inte gämingen är belagd med

om straff i brottsbalken. Har någon i juridisk peren verksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juri-

diska dömas till straf

personen enligt 32 kap. brottsbalken.

69. Förslag till lag om ändring i lagen 1979:357 om yrkesmässig försäljning av dyrkverktyg

Härigenom föreskrivs att 7 § i lagen 1979:357 yrkesmässig om försäljning dyrkverktyg skall ha följande lydelse. av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7§ Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåt-

sou 1997:127 Övriga författningsförslag 77

ligen eller av oaktsamhet

bedriver yrkesmässig försäljning dyrkverktyg utan tillstånd

av eller utan att godkänd föreståndare finns, 2. bryter mot föreskrift i 2 § tredje stycket eller mot som avses villkor enligt 4 § första stycket, underlåter att fullgöra skyldigheten enligt 6 § eller lämnar oriktig uppgift vid fullgörandet. Har brottet begåtts i en juridisk verksamhet skall den persons juridiska personen dömas till

straf enligt 32 kap. brottsbalken.

l ringa fall döms inte till straff.

70. Förslag till

lag om ändring i lagen 1979:425 om

skötsel jordbruksmark

av

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1979:425 skötsel om om av jordbruksmark dels att 12 § skall ha följande lydelse, dels att det skall införas paragraf, 10 följande lydelse. en ny av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 tillsyn och om åtalsanmälan.

12 § Till böter döms den uppsåtligen eller oaktsamhet som av tar jordbruksmark ur produktion i strid mot 4 § första stycket, utför täkt i strid mot 5 § första stycket, bryter mot föreskrift har meddelats med stöd 6 b eller som av

underlåter att följa ett föreläggande eller bryter mot ett förbud

som har meddelats med stöd av 9 a Har någon i en juridisk per-

Senaste lydelse 1991:643

78 Övriga författningsförslag

verksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juri-

diska dömas till straf

personen enligt 32 kap. brottsbalken. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur

allmän synpunkt.

Utbyte brott i första stycket 2 skall förklaras förav som avses

verkat, det inte är uppenbart oskäligt.

om Om ett vitesföreläggande eller vitesförbud har överträtts, döms inte till enligt första stycket för gärning omfattas förelägganansvar som av det eller förbudet.

71. Förslag till lag om ändring i skogsvårdslagen

1979:429

Härigenom föreskrivs i fråga om skogsvårdslagen 1979:429

dels att 38 § skall ha följande lydelse, det skall införas paragraf, 35 följande lydelse. dels att en ny a av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 35 a För tillsyn enligt denna lag

gäller även bestämmelserna i

lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

38 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot föreskrift har meddelats med stöd av 7 § en som första stycket, 10 § andra stycket, ll 20 § eller 29 § första stycket, bryter mot 10 § första stycket,

Skogsvårdslagen 1979:429 omtryckt 1993:553

Övriga författningsförslag 79

bryter mot 16 § första stycket eller mot villkor gäller som avverkning och som har meddelats med stöd av 16 § tredje stycket, 18 § andra stycket eller 21 § tredje stycket, bryter mot avverkningsförbud som avses i 36 inte fullgör anmälningsskyldighet har föreskrivits med stöd som av 14 inte rättar sig efter ett föreläggande eller bryter mot ett förbud som har meddelats för att 31 § eller en föreskrift enligt 30 § skall följas, genom avverkning eller andra åtgärder bryter mot 25 § första stycket första meningen, 27 § första stycket eller mot ett beslut om avverkning som har meddelats med stöd 27 § tredje stycket. av Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till straf

enligt 32 kap. brottsbalken. I ringa fall döms inte till ansvar. Den som inte har rättat sig efter ett vitesföreläggande eller har som överträtt ett vitesförbud döms inte till ansvar enligt denna lag för en gärning som omfattas av föreläggandet eller förbudet. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas åklagare av om

tillsynsmyndighet anger brottet

till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

72. Förslag till

lag om ändring i lagen 1979:560 om transportförmedling

Härigenom föreskrivs att 4kap. l§ i lagen 1979:560 om

transportförmedling skall ha följande lydelse.

80 Övriga författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap. 1 §

Den driver transportförmedling utan tillstånd eller en tillstånds-

som havare bryter mot någon särskild föreskrift som har meddelats i som tillståndet döms till böter. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska dömas till strof

personen enligt 32 kap. brottsbalken.

73. Förslag till lag om ändring i lagen 1979:561 om

biluthyrning

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 1 § i lagen 1979:561 om biluthyrning skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap. 1 §

Den driver uthymingsrörelse utan tillstånd eller en tillstånds-

som havare bryter mot någon särskild föreskrift har meddelats i som som tillståndet döms till böter. Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juridiska dömas till Strap personen enligt 32 kap. brottsbalken.

Senaste lydelse 1987:42

Övriga författningsförslag 81

74. Förslag till lag om ändring i renhållningslagen

1979:596

Härigenom föreskrivs att det i renhållningslagen 1979:596 införs tre nya paragrafer, 23 24 b och 24 c §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

23 a § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

24 b § Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 24 eller § 24 a skall den juridiska personen

dömas till strof enligt 32 kap.

brottsbalken.

§ 24 c Brott enligt denna lag får endast åtalas åklagare tillav om synsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

75. Förslag till lag ändring i containerlagen

om

1980:152

Härigenom föreskrivs att 10 § i containerlagen 1980:152 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen bryter mot förbud som har meddelats med stöd av 9

82 Övriga författningsförslag

Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till straf

enligt 32 kap. brottsbalken. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet brottet anger till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

76. Förslag till lag om ändring i epizootilagen

1980:369

Härigenom föreskrivs i fråga om epizootilagen 1980:369 dels att 12 § skall ha följande lydelse, dels att det skall införas en ny paragraf, 9 a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 a § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

12 § Till böter uppsåtligen eller oaktsamhet döms den som av underlåter att göra anmälan enligt 2 bryter mot ett beslut enligt 4 eller 5 § eller mot en föreskrift som meddelats med stöd av 7 Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till straf

enligt 32 kap. brottsbalken. Brottet får endast åtalas av åklagare tillsynsmyndighet om

Senaste lydelse 1991:394

Övriga författningsförslag 83

anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt. Innefattar brott som avses i första stycket olovlig transport eller förflyttning av djur eller vara, skall sådan egendom förklaras förverkad, det är uppenbart obilligt. I stället för egendomen kan om dess värde förklaras förverkat.

77. Förslag till lag om ändring i lagen 1980:424 om åtgärder mot förorening från fartyg

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen dels att 8 kap. skall upphöra att gälla, dels att 10 kap. 9 § skall ha följande lydelse, dels att det skall införas tre nya paragrafer, 6 kap. 11 § samt 10 kap. 6 a och 6 b §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap. 11 § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

10 kap. § 6 a Har ett brott enligt denna lag begåtts i en juridisk persons verksamhet skall den juridiska perso-

nen dömas till straf enligt

32 kap. brottsbalken.

6 b § Brott enligt denna lag får endast åtalas åklagare om tillav synsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

84 Övriga författningsförslag

9 § Om brott enligt denna lag som Brott enligt denna lag döms har begåtts utanför svenskt inre vid svensk domstol, även om vatten på ett fartyg som är 2 kap. 2 eller 3 § brottsbalken

registrerat i en främmande stat inte är tillämplig.

finns särskilda bestämmelser i lagen 1996:517 om begränsning av tillämpningen av svensk lag vad gäller vissa brott begångna på utländska fartyg.

78. Förslag till lag ändring i socialtjänstlagen

om

1980:620

Härigenom föreskrivs att 75 § i socialtjänstlagen l980:620 skall

ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

75 Till böter döms den som Till böter döms den som uppsåtligen eller oaktsamhet av åsidosätter bestämmelserna i 25 § eller 31 § första stycket, om inte gämingen i sistnämnda fall är belagd med straff i lagen 1997:192 om internationell adoptionsfönnedling,

överträder förbud eller begränsning som har meddelats med stöd

av 27 utan tillstånd driver sådan verksamhet som avses i 69 i strid mot ett förbud som har meddelats enligt 70 § fortsätter verksamheten. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt första stycket eller 4 skall den juridiska perso-

nen dömas till strof enligt 32 kap

brottsbalken.

Senaste lydelse 1996:527

Socialtjänstlagen 1980:620 omtryckt 1993:553

Senaste lydelse 1997:313

Övriga författningsförslag 85

Allmänt åtal får väckas endast efter medgivande av socialnämnden, länsstyrelsen eller Socialstyrelsen.

79. Förslag till lag om ändring i lagen 1981:2 om handel med skrot och begagnade varor

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 198122 om handel med skrot och begagnade varor dels att 4 § skall ha följande lydelse, dels att det skall införas två nya paragrafer, 8 a och 8 b §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 § Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen utövas av den myndighet som regeringen bestämmer. För tillsynen gäller bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

§ 8 a Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 6 eller 8 § skall den juridiska personen dömas till

straf enligt 32 kap. brottsbalken.

8 b § Brott enligt denna lag får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

86 Övriga författningsförslag sou 1997:127

80. Förslag till lag i

om ändring utsökningsbalken

1981:774

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 25 § i utsökningsbalken 1981:774 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap. 25 § En arbetsgivare som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att inom föreskriven tid tillställa kronofogdemyndigheten belopp som skulle ha innehållits enligt beslut utmätning, döms till böter. om Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till straf

enligt 32 kap. brottsbalken.

81. Förslag till lag i

om ändring lagen 1982:349 om återvinning av dryckesförpackning av aluminium

Härigenom föreskrivs att 4 § i lagen 1982:349 om återvinning av dryckesförpackning av aluminium skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot 2 § eller åsidosätter villkor som har meddelats för tillstånd enligt 2 bryter mot 2 a bryter mot föreskrifter som har meddelats med stöd 3 eller av 4. lämnar oriktig uppgift om förhållanden som är av betydelse i handling som avges till ledning vid fastställande av avgift.

Senaste lydelse 1995:298 Senaste lydelse 1994:2034

Övriga författningsförslag 87

Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juridiska dömas till strajf personen enligt 32 kap. brottsbalken.

82. Förslag till lag om ändring i lagen 1982:636 om anordnande av visst automatspel

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1982:636 om anordnande visst automatspel av dels att 9 § skall ha följande lydelse, dels att det skall införas paragraf, 8 följande lydelse. en ny a av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 8 a För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 tillsyn och om åtalsanmälan.

9§

Den uppsåtligen eller oaktsamhet anordnar automatspel eller som av låter ställa spelautomat i strid mot 3 § eller bryter mot föreupp en skrifter har meddelats med stöd av 5 § döms, om gämingen inte som är ringa, till böter eller fängelse i högst månader. sex Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juridiska personen dömas till Strap enligt 32 kap. brottsbalken. Brottet får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet brottet till åtal eller åtal är anger

påkallat ur allmän synpunkt.

Senaste lydelse 1990:104

88 Övriga författningsförslag

83. Förslag till lag ändring i om arbetstidslagen

1982:673

Härigenom föreskrivs i fråga om arbetstidslagen 1982:673 dels att 26 och 27 skall upphöra att gälla, dels att det skall införas tre nya paragrafer, 22 24 b och 24 §§, a, c av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 22 a För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

24 b § Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 23 eller 24 § skall den juridiska dömas till personen

straf enligt 32 kap. brottsbalken.

24 c § Brott enligt denna lag får endast åtalas åklagare av om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

84. Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen

1982:713

Härigenom föreskrivs att det i försäkringsrörelselagen 1982:713

införs tre paragrafer, 19 kap. 18 § samt 21 kap. l och 1 b §§, nya a av följande lydelse.

Försäkringsrörelselagen 1982:713 omtryckt 1995: 1567

Övriga författningsförslag 89

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 kap. 18 § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 tillsyn och om åtalsanmälan.

21 kap. 1 a § Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 1 § skall den juridiska personen dömas till

strof enligt 32 kap. brottsbalken.

1 b § Brott enligt denna lag får åtalas åklagare endast av om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

85. Förslag till lag ändring lagen 1982:821

om om

transport av farligt gods

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1982:821 om transport av farligt gods dels att 16 § skall ha följande lydelse, dels att det skall införas en ny paragraf, 13 a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 a § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 tillsyn och om åtalsanmälan.

90 Övriga författningsförslag

16 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot föreskrifter meddelats med stöd av 9 eller 10 som förelägganden eller förbud som meddelats med stöd av 13 dock inte föreläggandet eller förbudet omfattas av ett vitesföreom läggande döms till böter eller fängelse i högst ett år. Är brott sägs i första stycket med hänsyn till risken för skador som på liv eller egendom eller i miljön och övriga omständigheter att anse som ringa döms till penningböter. Har någon i juridisk peren sons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen

dömas till strof enligt 32 kap.

brottsbalken. Ansvar enligt första eller andra stycket inträder inte om ansvar för gärningen kan ådömas enligt brottsbalken. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

86. Förslag till lag om ändring i lagen 1982:963 om

rymdverksamhet

Härigenom föreskrivs att 5 § i lagen 1982:963 om rymdverksamhet skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 § Den uppsåtligen eller av oaktsamhet bedriver rymdverksamhet som utan att ha erforderligt tillstånd döms till böter eller fängelse i högst ett år. Detsamma gäller den som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter villkor har uppställts som förutsättning för tillstånd. som Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig

Senaste lydelse 1992:593

SOU 1997: 127 Övriga författningsförslag 91

till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till straf

enligt 32 kap. brottsbalken. Den som utom riket har begått Brott enligt denna paragraf brott som avses i första stycket döms vid svensk domstol även döms, om han finns här, efter om 2 kap. 2 eller 3 § brottsbalken

denna lag och brottsbalken samt inte är tillämplig och utan hinder vid svensk domstol, även om 2 av 2 kap. 5 a§ första och andra

kap. 2 eller 3 § nämnda balk inte styckena nämnda balk. är tillämplig och utan hinder av 2 kap. 5 a§ första och andra styckena nämnda balk. Åtal för brott i första stycket får väckas endast efter som avses regeringens medgivande.

87. till

Förslag lag om ändring i lagen 1982:1004 om

för

skyldighet näringsidkare, arbetsmarknadsorganisa-

tioner mil. delta i

att totalförsvarsplaneringen

Härigenom föreskrivs att 6 § i lagen 1982:1004 om skyldighet för

näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer mil. att delta i total-

försvarsplaneringen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har lämnat oriktiga uppgifter förhållanden om

av vikt, när en totalförsvarsmyndighet har begärt upplysningar enligt

2§. Har någon i en juridisk per-

sons verksamhet gjort sig skyldig

till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till straf

enligt 32 kap. brottsbalken.

92 Övriga författningsförslag

88. Förslag till lag om ändring i hälsoskyddslagen

1982:1080

Härigenom föreskrivs i fråga om hälsoskyddslagen 1982:1080 dels att 23 § skall ha följande lydelse, dels att det skall införas en ny paragraf, 17 a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 a § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000.

23 § Till böter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot 7 § andra stycket, 7 a § andra stycket eller 12 § eller mot en föreskrift som meddelats med stöd av denna lag samt den som inte uppfyller villkor som meddelats med stöd av 14 Har någon i juridisk peren sons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till straf

enligt 32 kap. brottsbalken. Ansvar enligt första stycket inträder om ansvar för gärningen kan ådömas enligt brottsbalken. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas åklagare av om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

89. Förslag till lag om ändring i vattenlagen 1983:291

Härigenom föreskrivs att det i vattenlagen 1983:291 skall införas två nya paragrafer, 18 kap. 2 a§ och 21 kap. 2 a av följande lydelse.

Senaste lydelse 1988:926

i

sou 1997:127 Övriga författningsförslag 93

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 kap. 2 a § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i

lagen 0000:000 om tillsyn och

åtalsanmälan.

21 kap. 2 a § Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till straf

enligt 32 kap. brottsbalken.

90. till

Förslag lag om ändring i lagen 1983:428 om spridning av bekämpningsmedel över skogsmark

Härigenom föreskrivs att 6 § i lagen 1983:428 spridning om av

bekämpningsmedel över skogsmark skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 1 § eller åsido-

sätter villkor som har meddelats vid medgivande undantag enligt 2

av eller 4 § döms till böter eller fängelse i högst ett år. Har någon i en juridisk per-

sons verksamhet gjort sig skyldig

till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till strof

enligt 32 kap. brottsbalken.

94 Övriga författningsförslag

91. Förslag till lag om ändring i lagen 1983:738 om

bekämpande av salmonella hos djur

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1983:738 bekämpande om om av salmonella hos djur dels att 6 § skall ha följande lydelse,

dels att det skall införas paragraf, 5 följande lydelse.

en ny a av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 a § För tillsyn enligt denna lag

gäller även bestämmelserna i

lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

6 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot beslut enligt l underlåter att fullgöra vad åligger honom enligt föreskrift som som meddelats med stöd av 2 vid fullgörande uppgiftsskyldighet enligt 2 § andra stycket av lämnar oriktig uppgift rörande något förhållande betydelse, om inte av gärningen är belagd med straff i brottsbalken. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till straff

enligt 32 kap. brottsbalken. Den har överträtt ett vitesföreläggande enligt 4 § döms inte till som enligt denna lag för gärning som omfattas av föreläggandet. ansvar

Brott enligt denna paragraf

får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt. Innefattar brott i första stycket 1 olovlig transport av djur som avses eller skall sådan egendom förklaras förverkad, om det inte är varor, uppenbart obilligt. I stället för egendomen kan dess värde förklaras förverkat.

Övriga författningsförslag 95

92. Förslag till lag ändring i mönstringslagen

om

1983:929

Härigenom föreskrivs i fråga om mönstringslagen 1983:929 dels att 26 § skall ha följande lydelse, dels att det skall införas två nya paragrafer, 29 a och 29 b §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

26 § Tillsyn över efterlevnaden av denna lag och av de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen utövas av den myndighet som regeringen bestämmer. För tillsynen gäller bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

29 a § Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 28 eller 29 § skall den juridiska dömas till personen

straf enligt 32 kap. brottsbalken.

29 b § Brott enligt denna lag får endast åtalas åklagare tillav om synsmyndighet anger brottet till

åtal eller åtal är påkallat ur all-

män synpunkt.

93. Förslag till lag om ändring i lagen 1983:1046

om för

skyldighet vissa bostadsföreningar och bostadsaktie-

bolag föra

att lägenhetsförteckning

Härigenom föreskrivs att 5 § i lagen 1983:1046 om skyldighet för vissa bostadsföreningar och bostadsaktiebolag att föra lägenhetsförteckning skall ha följande lydelse.

96 Övriga författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 § En styrelseledamot eller likvidator inte iakttar föreskrifterna i som 3 § döms till böter. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till straff

enligt 32 kap. brottsbalken.

94. Förslag till lag ändring i lagen 1983:1097 med

om

vissa bestämmelser larmanläggningar

om m.m.

Härigenom föreskrivs att 11 § i lagen 1983:1097 med vissa bestämmelser lannanläggningar skall ha följande lydelse. om m.m.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 § Den bryter mot 2 § eller mot förbud som avses i 4 § andra som meningen döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juri-

diska dömas till straf

personen enligt 32 kap. brottsbalken.

95. Förslag till lag om ändring i lagen 1984:3 om

kärnteknisk verksamhet

Härigenom föreskrivs att det i lagen 1984:3 om kärnteknisk verk-

samhet införs tre paragrafer, 18 27 och 29 a §§, av följande nya a lydelse.

Lagen 1984:3 kärnteknisk verksamhet omtryckt 1992: 1536 om

Övriga författningsförslag 97

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 a § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 tillsyn och om åtalsanmälan.

27 a § Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 25, 25 eller a 27 § skall den juridiska personen

dömas till strof enligt 32 kap.

brottsbalken.

29 a § Brott enligt denna lag får endast åtalas åklagare tillav om synsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat allur män synpunkt.

96. Förslag till lag om ändring i lagen 1984:1049 om beredskapslagring av olja och kol

Härigenom föreskrivs att 2§ och 35§ i lagen 1984:1049 om

beredskapslagring av olja och kol skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 § Tillsyn över efterlevnaden denna lag och med stöd lagen av av meddelade föreskrifter utövas den myndighet regeringen beav som

stämmer tillsynsmyndigheten.

För tillsynen gäller bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

98 Övriga författningsförslag

35 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms, gärningen är beom lagd med straff i brottsbalken, den uppsåtligen eller oaktsamhet som av underlåter att fullgöra skyldighet avses i 16, 30 eller 31 § som

eller vid fullgörandet sådan skyldighet lämnar oriktig uppgift,

av

underlåter att lämna tillträde till lageranläggningar eller kontors-

lokaler enligt 32 § eller hindrar undersökning eller annars

granskning avses där.

som

Har någon i en juridisk per-

verksamhet gjort sig skyldig sons till brott enligt denna paragraf

skall den juridiska personen

dömas till strof enligt 32 kap.

brottsbalken. l ringa fall döms inte till ansvar. har åsidosatt vitesföreläggande enligt 33 § döms inte till Den som straff för gärning omfattas föreläggandet. som av

97. Förslag till lag om ändring i lagen 1985:126 om till skydd för svensk sjöfart åtgärder

Härigenom föreskrivs att 3 i lagen 1985:126 åtgärder till om skydd för svensk sjöfart skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 § Den bryter mot föreskrift har meddelats med stöd av som en som denna lag döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Har någon i en juridisk per-

verksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juri-

diska dömas till strof

personen enligt 32 kap. brottsbalken. Åtal får väckas endast efter förordnande regeringen. av

Övriga författningsförslag 99

98.

Förslag till lag om ändring i lagen 1985:295 om

foder

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1985:295 foder om om dels att 17 § skall ha följande lydelse, dels att det skall införas paragraf, 15 följande lydelse. en ny a av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 a § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 tillsyn och om åtalsanmälan.

17 Till böter döms den med uppsåt eller oaktsamhet som av bryter mot 3 a § första stycket, 4 § första stycket, 5 eller 9-11 bryter mot föreskrift meddelats med stöd 4 § andra

en som av

stycket eller 6 åsidosätter förbud eller villkor meddelats med stöd 4 § som av andra stycket eller 8 eller

underlåter att fullgöra sin skyldighet enligt 13 § första stycket

andra meningen. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt första stycket skall den juridiska personen dömas till

straf enligt 32 kap. brottsbalken.

I ringa fall skall inte dömas till ansvar. Den som har överträtt vitesföreläggande eller vitesförbud döms inte

till ansvar enligt denna lag för gärning omfattas föreläggandet

som av eller förbudet. Ansvar enligt första stycket inträder inte för gämingen om ansvar kan ådömas enligt brottsbalken eller enligt lagen 1960:418 straff om för varusmuggling. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas åklagare av om

Senaste lydelse 1992: 1681

100 Övriga författningsförslag

tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

99. Förslag till lag om ändring i lagen 1985:342 om

kontroll av husdjur m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1985:342 om kontroll av om husdjur m.m. dels att 7 § skall ha följande lydelse, dels att det skall införas paragraf, 6 följande lydelse. en ny a av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 6 a För kontroll enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

7 § Den med uppsåt eller oaktsamhet bryter mot en föresom av grov skrift har meddelats med stöd 4 eller 5 a § döms till böter, som av gämingen kan ådömas enligt brottsbalken. om inte ansvar för Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juri-

diska dömas till straff

personen enligt 32 kap. brottsbalken. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om

Statens jordbruksverk anger

brottet till åtal eller åtal är påkallat allmän synpunkt. ur

Senaste lydelse 1993:1491

Övriga författningsförslag 101

100. till

Förslag lag om ändring i lagen 1985:426 om

kemiska produkter

Härigenom föreskrivs att det i lagen 1985:426 kemiska om produkter införs tre paragrafer, 17 21 och 21 b §§, följande nya a av lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ J 7 a För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 tillsyn och om åtalsanmälan.

21 a § Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 20 eller 21 § skall den juridiska dömas till personen

strof enligt 32 kap. brottsbalken.

21 b § Brott enligt denna lag får endast åtalas åklagare av om

tillsynsmyndighet anger brottet

till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

101.

Förslag till lag om ändring i lagen 1985:620 om vissa torvfyndigheter

Härigenom föreskrivs i fråga lagen om dels att 40 § skall ha följande lydelse, dels att det skall införas paragraf, 39 följande lydelse. en ny a av

102 Övriga författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

39 a § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 tillsyn och om åtalsanmälan.

40 § Till böter eller fängelse i högst månader döms den som uppsåtsex ligen eller oaktsamhet av påbörjar undersökningsarbete utan att iaktta vad i 22 § andra som stycket föreskrivs ställande säkerhet, om av bearbetar torvfyndighet utan att ha erhållit bearbetningskonen cession, om sådan krävs.

Till sådan påföljd döms också den som vid fullgörande av uppgifts-

skyldighet är förenad med koncession eller avses i 36 § andra som som

stycket lämnar oriktig uppgift, detta sker uppsåtligen eller av grov

om oaktsamhet. Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen

dömas till strof enligt 32 kap.

brottsbalken. I fall i första stycket 2 får torv bearbetats förklaras som avses som förverkad. Den har gjort sig skyldig Den som har gjort sig skyldig som till gärning i första till gärning som avses i första som avses stycket 2 får förpliktas att ersätta stycket 2 får förpliktas att ersätta kostnad föranleds därav. kostnad som föranleds därav. som Brott i första Detsamma gäller juridisk som avses en stycket 1 får åtalas allmän i vilkens verksamhet ett av person åklagare endast målsäganden sådant brott är begånget. om brottet till åtal. Brott i första anger som avses stycket l får åtalas av allmän åklagare endast målsäganden om brottet till åtal. Annat brott anger enligt denna paragraf får endast åtalas åklagare tillsynsav om myndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

Övriga författningsförslag 103

102. Förslag till lag om ändring i lagen 1985:635 om försörjningsberedskap på naturgasområdet

Härigenom föreskrivs att 2 och 29 i lagen 1985:635 förom sörjningsberedskap på naturgasområdet skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 § Tillsyn över efterlevnaden denna lag och med stöd lagen av av meddelade föreskrifter utövas den myndighet regeringen beav som

stämmer tillsynsmyndigheten.

För tillsynen gäller bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

29 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms, gämingen är om belagd med straff i brottsbalken, den uppsåtligen eller oaktsamsom av het underlåter att annat sätt än i 21 § iaktta vad som anges som åligger honom beslut enligt 14 genom 2. underlåter att fullgöra skyldighet i 15, 24 eller 25 § som avses

eller vid fullgörandet sådan skyldighet lämnar oriktig uppgift,

av underlåter att lämna tillträde till lager, utrustning, anordningar

eller kontorslokaler enligt 26 § eller hindrar undersökning eller

annars granskning som avses där. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till straf

enligt 32 kap. brottsbalken. I ringa fall döms inte till ansvar. Den som har åsidosatt vitesföreläggande enligt 27 § döms inte till straff för gärning som omfattas föreläggandet. av

104 Övriga författningsförslag

103. Förslag till lag ändring i lagen 1986:985

om om

handel med ädelmetallarbeten

Härigenom föreskrivs att 14 § i lagen 1986:985 om handel med ädelmetallarbeten skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 § Till böter eller fängelse i högst i sex månader döms, om gämingen inte är belagd med straff i brottsbalken, den som uppsåtligen eller av oaktsamhet saluhåller eller försäljer ädelmetallarbeten eller andra arbeten i strid mot 3 eller 6 anbringar stämplar eller andra märken i strid mot denna lag eller föreskrifter, som har meddelats med stöd lagen, eller bryter mot av

skyldighet som följer av 7 § tredje meningen,

inte iakttar registreringsskyldighet enligt 10

bryter mot villkor som har meddelats med stöd av 13

Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till straf

enligt 32 kap. brottsbalken. I ringa fall döms inte till ansvar.

104. Förslag till lag ändring i om räddningstjänstlagen 1986:1102

Härigenom föreskrivs i fråga om räddningstjänstlagen 1986:1 102

dels att 58 § skall ha följande lydelse, dels att det skall införas två paragrafer, 57 och 58 §§, nya a a av följande lydelse.

Räddningstjänstlagen 1986:1102 omtryckt 1992:948

sou 1997: 127 Övriga författningsförslag 105

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 57 a För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 tillsyn och om åtalsanmälan.

58 § Till böter skall den dömas som uppsåtligen eller oaktsamhet bryter mot förbud mot eldning av utomhus har meddelats med stöd av 20 som

uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att ge upplysningar

eller lämna ut handlingar enligt 19, 40 eller 55

uppsåtligen eller oaktsamhet lämnar oriktig uppgift om för-

av hållande betydelse vid fullgörande av uppgiftsskyldighet som följer av av 19, 40 eller 55 uppsåtligen eller oaktsamhet underlåter att fullgöra vad som av åligger honom enligt 38 eller 39 utan att ha laga förfall uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter

att fullgöra tjänsteplikt som åligger honom enligt 44

uppsåtligen hindrar eller försöker hindra en åtgärd som beslutats enligt 45 § första stycket eller annars utan giltig ursäkt åsidosätter sådan åtgärd. Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till brott enligt första stycket 2-4 eller 6 skall den juridiska perso-

dömas till straf enligt

nen 32 kap. brottsbalken.

I ringa fall skall inte dömas till ansvar. Till enligt första stycket skall inte dömas, om ansvar för ansvar gärningen kan ådömas enligt brottsbalken. Den har överträtt ett vitesföreläggande eller ett vitesförbud som skall inte dömas till enligt denna lag för gärning som omfattas ansvar föreläggandet eller förbudet. av

§ 58 a Brott enligt denna lag får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet brottet till anger

106 Övriga författningsförslag sou 1997:127

åtal eller åtal är påkallat allur män synpunkt

105. Förslag till lag i

om ändring lagen 1987:l2 om hushållning med naturresurser m.m.

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 6 § och 6 kap. 3 i lagen 1987:12 hushållning med naturresurser m.m. skall ha följande om lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap. 6 § Till böter eller fängelse i högst två år skall den dömas som uppsåtligen eller av oaktsamhet påbörjar en anläggning eller vidtar någon annan åtgärd som anges i 1 § utan att regeringen har meddelat tillstånd eller medgett undantag från kravet tillstånd, påbörjar eller fortsätter utförandet av en anläggning eller en åtgärd sedan regeringen enligt 2 § har beslutat att anläggningen eller åtgärden inte får utföras utan tillstånd, eller inte rättar sig efter ett villkor eller en föreskrift som regeringen har meddelat med stöd av detta kapitel, om överträdelsen inte är ringa. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska dömas till straf

personen enligt 32 kap. brottsbalken. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet brottet anger till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

Lagen 1987:12 hushållning med naturresurser omtryckt om m.m. 1992:1146

Övriga författningsförslag 107

6 kap. 3 § Länsstyrelsen har tillsyn i länet över hushållningen med naturoch efterlevnaden föreskrivs i eller beslutas med resurser av vad som stöd av 4 kap. För tillsynen gäller bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan. De centrala förvaltningsmyndighetema har var och en inom sitt verksamhetsområde uppsikt över hushållningen med naturresurser. Boverket har den allmänna uppsikten över hushållningen med naturresurser.

106. Förslag till lag om ändring i lagen 1987:375 om

förbud mot s.k. bastuklubbar och andra liknande

verksamheter

Härigenom föreskrivs att 3 § i lagen 1987:375 om förbud mot s.k. bastuklubbar och andra liknande verksamheter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 § Den anordnar tillställning eller sammankomst som avses i 2 § som skall dömas till fängelse i högst två år eller, om omständigheterna är mildrande, till böter. Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juri-

diska dömas till straf

personen enligt 32 kap. brottsbalken. Kan särskilda skäl risk anses föreligga att tillställning eller av sammankomst i 2 § kommer att äga får polismyndigsom avses rum, heten i syfte att förhindra detta avstänga, utrymma eller förbjuda tillträde till lokalen eller platsen.

108 Övriga författningsförslag

107. Förslag till lag ändring i om bankrörelselagen

1987:617

Härigenom föreskrivs att det i bankrörelselagen 1987:617 införs

en ny paragraf, 7 kap. 1 a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap. 1 a § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000.

108. Förslag till lag ändring i om bankaktiebolagslagen

1987:618

Härigenom föreskrivs att 13 kap. 1§ i bankaktiebolagslagen 1987:618 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 kap. 1 § Den som uppsåtligen bryter mot 1 kap. 5 § döms till böter eller fängelse i högst ett år. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska dömas till straf

personen enligt 32 kap. brottsbalken. Brottet får endast åtalas av

åklagare om tillsynsmyndighet

anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

Bankrörelselagen 1987:6176 omtryckt 1996:1001 Bankaktiebolagslagen 1987:618 omtryckt 1996:1002

"7 i

.1 Övriga författningsförslag 109

109. Förslag till lag ändring i lagen 1987:621 om

om

införande banklagstiftning

av ny

Härigenom föreskrivs att 39 § i lagen 1987:621 om införande av banklagstiftning skall ha följande lydelse. ny

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

39 § Endast föreningsbank och riksorganisation för föreningsbanker får i sin firma eller i övrigt vid beteckning av sin verksamhet använda orden jordbrukskassa eller jordbrukskreditkassa eller beteckningen

centralkassa för jordbrukskredit.

Den uppsåtligen eller oaktsamhet bryter mot bestämmelsen som av i första stycket döms till böter. Har någon i en juridisk per-

verksamhet gjort sig skyldig

sons till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till straff

enligt 32 kap. brottsbalken. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om

tillsynsmyndighet anger brottet

till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

110. Förslag till lag om ändring i lagen 1987:667 om

ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs att 15 kap. 1 § i lagen 1987:667 om ekonomiska föreningar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 kap. 1 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller oaktsamhet bryter mot 6 kap. 8 § andra stycket andra av meningen eller 9 § första stycket andra eller tredje meningen. Till böter döms den som

110 Övriga författningsförslag sou 1997:127

uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att föra medlemsförteckning eller hålla sådan förteckning tillgänglig enligt 3 kap. 6 eller 2. uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 14 kap. 3 § första stycket. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt andra stycket skall den juridiska dömas till personen

straf enligt 32 kap. brottsbalken.

I fall som avses i 8 kap. 16 § första stycket skall inte följa ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.

lll. Förslag till lag om ändring i lagen l988:l5

om

förbud mot radar- och laservamare

Härigenom föreskrivs att 3§ i lagen l988:l5 förbud mot om radar- och laservamare skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 § Den som bryter mot 2 § skall dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott och har brottet bestått i tillverkning eller överlåtelse skall den juridiska perso-

nen dömas till straff enligt

32 kap. brottsbalken.

112. Förslag till

lag om ändring i fartygssäkerhetslagen l988:49

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 2 och 3 i fartygs-

säkerhetslagen l988:49 skall ha följande lydelse.

Övriga författningsförslag lll

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 kap. 1 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms

den uppsåtligen eller oaktsamhet bryter mot en föreskrift

som av eller ett villkor som har meddelats med stöd av 8 kap. 2 eller 4

den uppsåtligen eller oaktsamhet bryter mot ett förbud

som av enligt 11 kap. 1 § mot ett fartygs resa eller mot användning av en anordning för arbetet eller annat som nämns i andra eller tredje stycket

nämnda paragraf,

av

den uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot ett före-

som

läggande har meddelats med stöd av 11 kap. 5

som Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juri-

diska dömas till strof

personen enligt 32 kap. brottsbalken. Om ett förbud eller föreläggande som avses i första stycket 2 eller 3 är förenat med vite, skall den som bryter mot det inte dömas till ansvar.

2 Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den uppsåtligen lämnar oriktiga uppgifter för att få ett som dokument angående godkänd säkerhetsorganisation eller ett certifikat utfärdas enligt denna lag eller enligt en föreskrift med stöd av l som

kap. 7 § eller för att få giltighetstiden för ett sådant dokument eller

certifikat förlängd,

redare och befälhavare som uppsåtligen eller av oaktsamhet

använder ett fartyg till sjöfart utan att ha ett dokument angående godkänd säkerhetsorganisation, certifikat eller annan handling som skall ha utfärdats för rederiet, fartyget, dess utrustning, lastning eller

säkerhetsorganisation enligt denna lag eller enligt vad som har före-

skrivits med stöd av lagen, redare och befälhavare som uppsåtligen eller av oaktsamhet använder ett fartyg eller dess utrustning i strid mot någon bestämmelse

i ett dokument angående godkänd säkerhetsorganisation, certifikat eller

en annan handling som avses i

Senaste lydelse 1995:927

l 12 Övriga författningsförslag

4. redare och befälhavare som uppsåtligen eller oaktsamhet av använder ett fartyg till sjöfart utan att det är försett med föreskrivna fribordsmärken, redare och befälhavare som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att göra vad som skäligen kan fordras för att förhindra att den som ingår i minimibesättningen och tillhör däcks- eller maskinpersonalen utan tillstånd anställs av någon annan än redaren eller ägaren, en befälhavare som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet framför ett fartyg i strid mot vad som gäller i fråga om minimibesättning eller bemanningsföreskrifter, redare som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att göra vad som skäligen kan fordras för att förhindra att fartyget framförs i strid mot vad som gäller i fråga om minimibesättning eller bemanningsföreskrifter, redare eller ägare som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att se till att fartyget undergår tillsyn eller redare uppsåtligen eller som av oaktsamhet underlåter att se till att rederiverksamhet undergår tillsyn enligt denna lag eller en föreskrift som har meddelats med stöd av lagen, och den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att anlita lots, när han är skyldig att göra det grund av en särskild föreskrift. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt första stycket 1-8 skall den juridiska personen

dömas till straff enligt 32 kap.

brottsbalken.

3 Till böter döms befälhavare som uppsåtligen eller av oaktsamhet använder ett fartyg till sjöfart i strid mot en lastningsföreskrift som har meddelats med stöd av 3 kap. 9 § första stycket, om inte förseelsen är ringa, redare och befälhavare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot en föreskrift har meddelats med stöd 4 kap. 7 som av befälhavare och maskinchef som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att fullgöra vad han enligt 5 kap. 2 § andra stycket och 3 § andra stycket ålagts att göra innan en resa påbörjas,

Zsenaste lydelse 1995:927

Övriga författningsförslag 113

befälhavare som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att se till att nytillträdande ombordanställda får kännedom om fartyget, grundläggande säkerhetsbestämmelser eller åtgärder vid sjöolycka enligt 5 kap. 2 § tredje stycket, befälhavare som av oaktsamhet framför ett fartyg i strid mot vad som gäller i fråga om minimibesättning eller bemanningsföreskrifter, inte förseelsen är ringa, om redare som av oaktsamhet underlåter att göra vad som skäligen kan fordras honom för att förhindra att fartyget framförs i strid mot av vad som gäller i fråga om minimibesättning eller bemanningsföreskrifter, om inte förseelsen är ringa, den som uppsåtligen eller av oaktsamhet tjänstgör ett fartyg som befälhavare, maskinchef eller ansvarig för vakt utan att inneha den behörighet som är föreskriven i minimibesättningsbeslutet eller i bemanningsföreskrifterna, dock inte om han har uppehållit befattningen på grund av ett plötsligt sjukdomsfall eller en annan liknande händelse, befälhavare uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 6 som kap. 10 a § eller mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 6 kap. 10 a § andra stycket, befälhavare som uppsåtligen eller av oaktsamhet försummar sina skyldigheter beträffande kost och vatten samt bostads- och hälsovårdsförhållanden enligt 7 kap. 7 10. den som uppsåtligen eller av oaktsamhet utan giltigt skäl tar bort en skyddsanordning eller sätter den ur funktion, 11. den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot en föreskrift som har meddelats med stöd av 8 kap. 3 eller 5-7 §§, 12. befälhavare som uppsåtligen beordrar arbete i strid mot ett beslut av ett skyddsombud enligt 9 kap. 7 § utan att något sådant skäl som anges i 9 kap. 8 § föreligger, om därmed intresset av att skyddsarbetet ombord bedrivs i behörig ordning uppenbart åsidosätts, uppsåtligen eller oaktsamhet försummar sina skyl- 13. den som av digheter beträffande ritningar till ett fartyg enligt 10 kap. 16 § eller dokument angående godkänd säkerhetsorganisation, tillsynsbok och certifikat eller annan handling enligt 10 kap. 19 14. den som i andra fall än som sägs i 2 § 1 uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktiga uppgifter till en tillsynsmyndighet vid fullgörande av skyldighet enligt 10 kap. 12 § andra stycket, 12 a § andra stycket eller 14 § eller annars i fråga om en åtgärd som har ålagts av myndigheten, och 15. den som uppsåtligen eller av oaktsamhet försummar att fullgöra anmälningsskyldighet som har ålagts honom med stöd av 13 kap. 5

114 Övriga författningsförslag SOU 1997: 127

Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till strof

enligt 32 kap. brottsbalken.

113. Förslag till lag ändring i strålskyddslagen

om

1988:220

Härigenom föreskrivs att det strålskyddslagen 1988:220 i införs

tre nya paragrafer, 33 a, 37 39 a §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

33 a § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

37 a § Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 35-37 § skall den juridiska personen dömas till

straf enligt 32 kap. brottsbalken.

39 a § Brott enligt denna lag får

endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur

allmän synpunkt.

Övriga författningsförslag 115

i

114. Förslag till lag om ändring i yrkestrafiklagen

1988:263

Härigenom föreskrivs att det yrkestrafiklagen 1988:263 i införs tre nya paragrafer, 20 22 a och 22 b §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 20 a För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

§ 22 a Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 21 eller 22 § skall den juridiska personen dömas till strå/f enligt 32 kap. brottsbalken.

22 b § Brott enligt denna lag får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal år påkallat ur allmän synpunkt.

115. Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen

1988:327

Härigenom föreskrivs att 79 § i fordonsskattelagen 1988:327 skall ha följande lydelse.

116 Övriga författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

79 § Brukas ett fordon i strid mot 64 § sedan fordonets registreringsskyltar har tagits om hand enligt 78 döms ägaren till böter eller fängelse i högst månader. sex Till samma straff döms ägaren till ett avställt fordon brukas, som om fordonets registreringsskyltar har tagits om hand enligt 78 § och brukandeförbud skulle ha gällt för fordonet enligt fordonet 64 § om hade varit skattepliktigt. Brukas ett fordon annat sätt i strid mot 64 döms ägaren till penningböter. Om ägaren visar att han iakttagit vad som ankommit på honom för att hindra att fordonet brukades, är han fri från ansvar. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen

dömas till straf enligt 32 kap.

brottsbalken.

116. Förslag till lag ändring i

om djurskyddslagen

1988:534

Härigenom föreskrivs i fråga om djurskyddslagen 1988:534 dels att 36 § skall ha följande lydelse, dels att det skall införas tvâ paragrafer, 27 och 37 §§, nya a a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 27 a För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

Senaste lydelse 1992: 1440

Övriga författningsförslag 117

36 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot 8-11, 14, 16-19 eller 21 bryter mot föreskrift har meddelats med stöd av denna en som lag, eller underlåter att följa ett sådant föreläggande eller bryter mot ett sådant förbud som avses i 29

Har någon i en juridisk per-

sons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till straf

enligt 32 kap. brottsbalken.

I ringa fall skall den skyldige I ringa fall skall inte dömas

inte dömas till ansvar. Detsamma till ansvar. Detsamma gäller om gäller den skyldige kan dömas ansvar för gärningen kan ådömas om till för gärningen enligt enligt brottsbalken. ansvar brottsbalken.

37 a § Brott enligt denna lag får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet

till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

117. Förslag till lag om ändring i lagen 1988:868 om brandfarliga och explosiva varor

Härigenom föreskrivs att det i lagen 1988:868 om brandfarliga

och explosiva införs tre paragrafer, 19 23 a och 23 b §§,

varor nya av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 a § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

118 Övriga författningsförslag sou 1997:127

§ 23 a Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 21 eller 23 § skall den juridiska personen dömas till

straf enligt 32 kap. brottsbalken.

23 b § Brott enligt denna lag får endast åtalas åklagare av om

tillsynsmyndighet anger brottet

till åtal eller åtal år påkallat ur allmän synpunkt.

118.

Förslag till lag om ändring i lagen 1988:1385 om Sveriges riksbank

Härigenom föreskrivs att 53 § i lagen 1988:1385 Sveriges om riksbank skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

53 § Den som inte fullgör sin skyldighet enligt 22 § att lämna uppgifter eller visa upp handlingar eller lämnar oriktig uppgift när skyldigheten fullgörs skall dömas till böter, om gämingen inte är belagd med straff i brottsbalken. Om ett vite har förelagts med stöd 22 § fjärde av stycket, får dock inte dömas till straff för gärning omfattas som av

föreläggandet.

Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska dömas till straf

personen enligt 32 kap. brottsbalken. I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

Senaste lydelse 1997:104

Övriga författningsförslag 119

Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om Riksbanken anger brottet till åtal eller åtal år påkallat allmän ur synpunkt.

119. Förslag till lag om ändring i lagen 1988:1597

finansieringen av hanteringen av visst radioaktivt

om

avfall m.m.

Härigenom föreskrivs att 7 § i lagen 1988: 1597 finansieringen om hanteringen visst radioaktivt avfall m.m. skall ha följande av av lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 § Till böter döms den med uppsåt eller av grov oaktsamhet som lämnar oriktig uppgift eller på annat sätt åsidosätter sina skyldigheter enligt 5 eller 6 gämingen inte är belagd med straff i brottsom balken.

Har någon i en juridisk per-

verksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juri-

diska dömas till straf

personen enligt 32 kap. brottsbalken.

120. Förslag till lag ändring i karantänslagen

om

1989:290

Härigenom föreskrivs i fråga karantänslagen 1989:290 om

dels att 21 § skall ha följande lydelse,

dels att skall införas paragraf, 18 a av följande lydelse. en ny

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 a § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen

120 Övriga författningsförslag

0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

21 § Till böter döms den Till böter döms den som som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sin skyldighet att lämna uppgift hälsotillståndet om ombord fartyg eller luftfartyg eller lämnar oriktig sådan uppgift, en åsidosätter sin skyldighet att lämna underrättelse i som avses 12 § andra stycket. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till strof

enligt 32 kap. brottsbalken. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

121. Förslag till lag i

om ändring utlänningslagen 1989:529

Härigenom föreskrivs i fråga om utlänningslagen 1989:529

dels att 10 kap. 7 och 8 skall upphöra att gälla, dels att skall införas en ny paragraf, 10 kap. 5 följande a av lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 kap. § 5 a Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 1 § andra stycket eller 5 § skall den juridiska per-

sonen dömas till strof enligt

32 kap. brottsbalken.

Utlänningslagen 1989:529 omtryckt 1994:515

Övriga författningsförslag 121

122. Förslag till lag om ändring i lagen 1989:532 om

tillstånd för

anställning på fartyg

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1989:532 om tillstånd för anställning fartyg dels att 5 och 6 skall upphöra att gälla, dels att 4 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 § Den som har en utlänning i sin tjänst trots att utlänningen inte har föreskrivet anställningstillstånd döms till böter eller, när omständigheterna är försvårande, till fängelse i högst ett år. Har någon i en juridisk perverksamhet g/ort sig skyldig sons till sådant brott skall den juri-

diska dömas till strof

personen enligt 32 kap. brottsbalken.

123. Förslag till lag om ändring i prisregleringslagen

1989:978

Härigenom föreskrivs att det i lagen skall införas en ny paragraf,

45 a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

45 a § Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till brott enligt 39-45 § skall den juridiska dömas till personen

strof enligt 32 kap. brottsbalken.

122 Övriga författningsförslag

124. Förslag till i

lag om ändring lagen 1990:484 om

övervakningskameror m. m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1990:484 om övervakningskameror m. m. dels att 15 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas en ny paragraf, 12 följande lydelse. a av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 a § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000

15 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot upplysningsplikten enligt 3 bryter mot tillståndskravet enligt 4 inte iakttar ett villkor som har meddelats enligt 3 § tredje stycket sista meningen, 10 § eller 13 behandlar eller bevarar upptagna bilder utan sådan rätt som avses i 6 Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till straf

enligt 32 kap. brottsbalken. I ringa fall döms inte till ansvar. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas åklagare av om

tillsynsmyndighet anger brottet

till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

__ e l

sou 1997:127 Övriga författningsförslag 123

125. Förslag till lag om ändring i lagen 1990:783 om

skydd för

beteckningen svenskt arkiv

Härigenom föreskrivs att 2§ i lagen 1990:783 om skydd för beteckningen svenskt arkiv skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 § Den som märker skrivmateriel eller förvaringsmedel med orden svenskt arkiv antingen ensamma, i sammansättning eller i förkortning trots att materielen eller förvaringsmedlen inte är godkända skall dömas till böter, om inte gämingen är belagd med straff i brottsbalken. Detta gäller också för den som saluför skrivmateriel eller för-

varingsmedel trots att han har kännedom att märkningen inte är

om riktig. Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen

dömas till straf enligt 32 kap.

brottsbalken.

126. Förslag till lag i

om ändring lagen 1990:886 om

granskning och kontroll av filmer och videogram

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1990:886 om granskning och kontroll av filmer och videogram dels att 10 och 19 skall ha följande lydelse, dels att skall införas en paragraf, 14 a av följande lydelse. ny

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10§ Biografoyrån utövar tillsyn Biografbyrån utövar tillsyn över efterlevnaden av denna lag över efterlevnaden av denna lag samt av 16 kap. 10 b och 10 c samt av 16 kap. 10 b och 10 c brottsbalken när det gäller rörliga brottsbalken när det gäller rörliga bilder. Byrån skall därvid verka bilder. för att överträdelser av bestämmelserna beivras.

124 Övriga författningsförslag sou 1997:127

Byrån får uppdra därtill lämpade personer att utöva tillsyn för byråns räkning.

§ 14 a For tillsyn enligt denna lag gäller bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

19 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid allmän sammankomst eller offentlig tillställning som inte omfattas medgivande enligt 3 visar framställning i film eller av en videogram som omfattas av granskningsplikt men inte har godkänts för visning, bryter mot villkor enligt 3 bryter mot 6 § om åldersgränser för tillträde till visning, bryter mot 8 § om tillståndskort, underlåter att fullgöra sin skyldighet enligt 17 Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till straff

enligt 32 kap. brottsbalken. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas åklagare av om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är särskilt påkallat ur allmän synpunkt.

127. Förslag till lag ändring i

om

jämvägssäkerhetslagen 1990:1 157

Härigenom föreskrivs i fråga om jämvägssäkerhetslagen 1990:1157 dels att 33 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas två nya paragrafer, 24 och 32 §§, föla a av jande lydelse.

Övriga författningsförslag 125

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 24 a För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000.

32 a § Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 29 eller 31 § skall den juridiska personen dömas till

straff enligt 32 kap. brottsbalken.

33 § Till ansvar enligt 29 eller 31 § skall inte dömas i ringa fall. Till ansvar enligt 29, 31 eller 32 § skall inte dömas om gärningen är belagd med straff i brottsbalken. Till ansvar enligt 32 § skall inte heller dömas om gämingen är belagd med straff i lagen 1951:649 om straff för vissa trafikbrott. Brott enligt denna lag får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet brottet anger till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

128. till

Förslag lag om ändring i lagen 1990:1183 om tillfällig försäljning

Härigenom föreskrivs att det i lagen 1990:1183 om tillfällig försäljning skall införas en ny paragraf, 12 följande lydelse. a av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 a § Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 11 eller 12 § skall den juridiska personen dömas till

straff enligt 32 kap. brottsbalken.

126 Övriga författningsförslag

129. Förslag till lag ändring i om minerallagen 1991:45

Härigenom föreskrivs i fråga om minerallagen 1991:45 dels att 15 kap. 6 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas en ny paragraf, 15 kap. 5 följande a av lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 kap. 5 a § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

6 § Till böter eller fängelse i högst sex månader skall den dömas som uppsåtligen eller oaktsamhet av bedriver undersökningsarbete i strid med bestämmelserna om krav undersökningstillstånd eller bearbetningskoncessiön, påbörjar undersökningsarbete utan att iaktta vad som föreskrivs i 3 kap. 5 § om underrättelse och ställande av säkerhet, utför bearbetning eller därmed sammanhängande verksamhet i strid med bestämmelserna öm bearbetningskoncession, 4. lägger igen utfraktsväg, ort eller borrhål i strid med bestämmelserna om krav på tillstånd i 5 kap. 8 § eller 13 kap. 7 eller lägger ned gruva eller motsvarande anläggning i strid med 14 kap. 4 § tredje stycket. Till böter eller fängelse i högst sex månader döms också den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar oriktig uppgift när han fullgör uppgiftsskyldighet enligt koncessiönsvillkor eller enligt 2 § Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen

dömas till strof enligt 32 kap.

brottsbalken. I fall som avses i första stycket 3 kan mineral som utvunnits förklaras förverkat.

Övriga författningsförslag 127

Om ett brott som avses i första Om ett brott som avses i första stycket 2 berör enbart enskilds stycket 2 berör enbart enskilds rätt, får åklagare väcka åtal rätt, får åklagare väcka åtal endast om målsäganden anger endast om målsäganden anger brottet till åtal. brottet till åtal. Annat brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

130. Förslag till lag ändring i lagen 1991:336 om

om

vissa dryckesförpackningar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1991:336 om vissa dryckesförpackningar dels att 15 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas en ny paragraf, 13 a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 a § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000

15 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet i strid mot 2 § överlåter dryck som är tappad PET-llaska, underlåter att fullgöra vad som åligger honom enligt ll Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till strof

enligt 32 kap. brottsbalken.

I ringa fall döms inte till ansvar. Den som har överträtt ett vitesföreläggande eller vitesförbud döms inte till ansvar enligt denna lag för en gärning som omfattas av föreläggandet eller förbudet.

128 Övriga författningsförslag

Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

131. Förslag till lag om ändring i lagen 1991:341 om

strategiska produkter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1991:341 om strategiska

produkter

dels att 17 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas två nya paragrafer, 13 a § och 13 b av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 13 a Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till brott enligt 10-12 § skall den juridiska personen dömas till

strof enligt 32 kap. brottsbalken.

13 b § Brott enligt denna lag får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

17 § Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för kontrollen av den som för utförsel tar befattning med strategiska produkter. Tillsynsmyndigheten har rätt att få tillträde till lokaler där exportörens verksamhet bedrivs. Vad som nu sagts gäller dock inte bostadsutrymmen.

Lagen 1991:341 om strategiska produkter omtryckt 1995: 1036

Övriga författningsförslag 129

Tillsynsmyndigheten har rätt att begära biträde från andra statliga myndigheter för sin tillsyn. För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

132. Förslag till lag ändring i om bostadsrättslagen

1991:614

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 3 § i bostadsrättslagen 1991:614 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 kap. 3 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet upplåter andelsrätt i strid kap.

med 1 8

upplåter bostadsrätt i strid med 3 kap. 1 § eller 4 § eller 4 kap. 2 tar emot förskott i strid med 5 kap. 2 4. bryter mot 9 kap. 6 § sista stycket, underlåter att föra medlemsförteckning eller inte håller en sådan förteckning tillgänglig enligt 9 kap. 9 eller underlåter att föra lägenhetsförteckning eller meddelar oriktig eller vilseledande uppgift i utdrag enligt 9 kap. 11 Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till strof

enligt 32 kap. brottsbalken.

133. till i

Förslag lag om ändring lagen 1991:639 om förhandsgranskning av biologiska bekämpningsmedel

Härigenom föreskrivs att det i lagen 1991:639 om förhandgranskning av biologiska bekämpningsmedelskall införas tre paragrafer, nya 10 a, 14 och 14 a §§, av följande lydelse.

130 Övriga författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 10 a För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

14 § Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till brott enligt 12 eller 13 § skall den juridiska personen dömas till

strof enligt 32 kap. brottsbalken.

§ 14 a Brott enligt denna lag får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

134. Förslag till lag om ändring i lagen 1991:1047

om sjuklön

Härigenom föreskrivs att 19 § i lagen 1991:1047 om sjuklön skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 § En arbetsgivare inte fullgör sin skyldighet enligt 12 § döms till som böter.

Har någon i en juridisk per-

verksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till strof

enligt 32 kap. brottsbalken. Om för den bryter mot 18 § första stycket finns föreansvar som skrifter i brottsbalken.

Övriga författningsförslag 131

135. Förslag till lag om ändring i lagen 1991:1559

med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och

områden

yttrandefrihetsgrundlagens

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 20 § och 5 kap. 9 § i lagen 1991:1559 med föreskrifter tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap. 20 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som i detta kapitel föreskrivs om skyldighet att anteckna eller anmäla utgivare skall dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Har någon i en juridisk persons verksamhet g/ort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till strof

enligt 32 kap. brottsbalken. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som i detta kapitel föreskrivs om skyldighet att lämna uppgift om ställföreträdare skall dömas till penningböter.

5 kap. 9 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som föreskrivs i l--6 §§ döms till böter eller fängelse i högst ett år. Är brottet ringa, skall han inte dömas till ansvar. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till straf

enligt 32 kap. brottsbalken. Justitiekanslern är åklagare i mål om ansvar för sådana brott som avses i första stycket.

Senaste lydelse 1994:132

132 Övriga författningsförslag

136. Förslag till lag ändring i lagen 1992:160

om om

utländska filialer

m.m.

Härigenom föreskrivs att 29§ i lagen 1992:160 om utländska filialer m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

29 § Till böter döms den som för ett utländskt företags räkning driver eller förestår näringsverksamhet i Sverige utan att verkställande direktör utsetts enligt 8 § första stycket och 9 den när föreståndare krävs enligt 2 § andra stycket, driver som, eller förestår näringsverksamhet i Sverige utan att anmälan har skett eller fullmakt ingetts enligt 25 Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till brott enligt första stycket 1 skall den juridiska personen

dömas till straf enligt 32 kap.

brottsbalken.

137. Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen

1992:830

Härigenom föreskrivs i fråga om konsumentkreditlagen 1992:830 dels att 17 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas en ny paragraf, 38 av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 § Vid kreditköp får kreditgivaren inte ta emot en av köparen ingången växelförbindelse som avser en fordran grund av kreditköpet. Han får inte heller till bevis för sin fordran ta emot ett av köparen utfärdat löpande skuldebrev eller någon annan av denne ingången skuldförbindelse som är av ett sådant slag att köparens rätt att framställa invändningar på grund av köpet inskränks om skuldförbindelsen överlåts eller pantsätts till en borgenär som är i god tro.

Övriga författningsförslag 133

Första stycket första meningen gäller inte egna växlar som är utställda av banker. Den som uppsåtligen bryter mot förbud enligt denna paragraf döms till böter. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska personen dömas till Strap enligt 32 kap. brottsbalken. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet brottet anger till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

38 § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmálan.

138. Förslag till lag ändring i läkemedelslagen

om

1992:859

Härigenom föreskrivs i fråga om läkemedelslagen 1992:859 dels att 26 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas två nya paragrafer, 24 a och 26 b §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

24 a § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

134 Övriga författningsförslag

26 § Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot artikel 3.1, 12.2 eller 34.2 i förordning EEG nr 2309/93 eller 14, 16, 17 eller 19 § denna lag döms till böter eller fängelse i högst ett år, om gärningen inte är belagd med straff enligt brottsbalken eller enligt lagen 1960:418 om straff för varusmuggling. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska dömas till straff

personen enligt 32 kap. brottsbalken. I ringa fall skall inte dömas till ansvar. Den som ger sig ut för att vara behörig att förordna läkemedel för att få ett läkemedel utlämnat i strid mot vad som är föreskrivet, döms till böter eller fängelse i högst sex månader, om gärningen inte är belagd med strängare straff enligt brottsbalken. Detsamma gäller den som i sådan avsikt åberopar ett recept från en obehörig person.

26 b § Brott enligt denna lag får endast åtalas åklagare av om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

139. Förslag till lag ändring i lagen 1992:860

om om

kontroll av narkotika

Härigenom föreskrivs att 11 och 13 i lagen 1992:860 om kontroll av narkotika skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 § Läkemedelsverket har rätt att på begäran få de upplysningar och

Senaste lydelse 1996:1153 Senaste lydelse 1995:476

Övriga författningsförslag 135

handlingar behövs för tillsynen och får meddela de förelägganden som och förbud som behövs för att förordning EEG nr 3677/90, denna lag eller föreskrifter har meddelats med stöd av lagen skall efterlevas. som För tillsyn har Läkemedelsverket rätt till tillträde dels till områden, lokaler och andra utrymmen som används i samband med import, export, transit, tillverkning, handel, transport, förvaring eller annan hantering av narkotika eller förpackningsmaterial till narkotika, dels till utrymmen där prövning narkotikans egenskaper utförs. Detsamma av gäller sådana utrymmen som används i samband med import, export, transit, tillverkning, handel, transport och förvaring av ämne som avses i 7 a § eller andra utgångsämnen till narkotika. Verket får i sådana utrymmen göra undersökningar och ta prover. Läkemedelsverket har dock inte med stöd av denna lag rätt till tillträde till bostäder. Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för tillsyn enligt denna paragraf. På begäran skall den som förfogar över sådana varor som avses i andra stycket lämna nödvändigt biträde vid undersökningen. För uttaget prov betalas inte ersättning. Ett beslut om föreläggande eller förbud får förenas med vite. Om tillträde eller biträde vägras får Läkemedelsverket också förelägga vite. För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000.

13 Till böter eller fängelse i högst ett år döms, gärningen inte är om belagd med straff enligt narkotikastrafflagen 1968:64 eller enligt lagen 1960:418 straff för varusmuggling, den uppsåtligen om som eller av oaktsamhet bedriver sådan verksamhet som avses i 7 c § eller i förordning EEG nr 3677/90 utan erforderligt tillstånd eller utan att föreskriven anmälan om verksamheten gjorts, bryter mot 6 § andra stycket, 9 § eller 9 a eller mot bestämmelserna dokumentation, anteckningar eller märkning i förordning om EEG nr 3677/90, åsidosätter föreskrift som meddelats med stöd av denna lag, eller lämnar oriktig uppgift i ärende om tillstånd eller i anmälan om verksamhet enligt denna lag eller enligt förordning EEG nr 3677/90.

2Senaste lydelse 1995:476

136 Övriga författningsförslag

Har brottet begåtts i en juridisk persons verksamhet skall den juridiska personen dömas till

strof enligt 32 kap. brottsbalken.

I ringa fall skall inte dömas till ansvar. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

140. Förslag till lag om ändring i lagen 1992:888 om

område

uppgiftsskyldighet på jordbrukets

Härigenom föreskrivs i fråga om 1992:888 om uppgiftsskyldighet på jordbrukets område dels att 10 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas en ny paragraf, 8 a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 a § För kontroll enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

10 § Till böter döms den som inte fullgör uppgiftsskyldighet enligt denna lag eller uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktig uppgift. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska dömas till straff

personen enligt 32 kap. brottsbalken. Till ansvar skall inte dömas om gämingen är belagd med straff enligt brottsbalken. Om ett vitesföreläggande har överträtts, döms inte till ansvar för en gärning som omfattas av föreläggandet.

Övriga författningsförslag 137

Allmänt åtal får väckas bara efter anmälan av den myndighet som uppgiften har eller skulle ha lämnats till.

141. Förslag till lag ändring i lagen 1992:889

om om

den officiella statistiken

Härigenom föreskrivs att 14 § i lagen 1992:889 om den officiella statistiken skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 § Till penningböter döms den som inte fullgör uppgiftsskyldighet enligt 4 § första stycket eller 5 § eller som uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktig uppgift. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till strof

enligt 32 kap. brottsbalken. Om ett vitesföreläggande har överträtts, döms inte till ansvar för gärningar som omfattas av föreläggandet. Allmänt åtal får väckas endast efter anmälan den myndighet som av har begärt uppgiften.

142. Förslag till lag ändring i lagen 1992:1140

om

om Sveriges ekonomiska zon

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1992:1140 om Sveriges ekonomiska zon dels att 16 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas en ny paragraf, 14 a § av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 14 a För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

138 Övriga författningsförslag sou 1997:127

16 § Till böter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet underlåter att iaktta en föreskrift som har meddelats med stöd av 2 eller 7 bedriver verksamhet i strid mot 5 eller 9 § eller åsidosätter ett villkor som har meddelats med stöd av 5 eller 9 fortsätter att bedriva en verksamhet efter det att tillsynsmyndigheten förbjudit verksamheten med stöd av 14 Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska dömas till straf

personen enligt 32 kap. brottsbalken. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

143. Förslag till lag om ändring i lagen 1992:1300 om krigsmateriel

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1992:1300 om krigsmateriel dels att 18 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas en ny paragraf, 27 a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 § Den har tillstånd enligt 3 eller 4 § skall stå under tillsyn av som Inspektionen för strategiska produkter. Regeringen får meddela föreskrifter om tillsynen. För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

Senaste lydelse 1995: 1659

Övriga författningsförslag 139

27 a § Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 25-27 § skall den juridiska personen dömas till

straf enligt 32 kap. brottsbalken.

144. Förslag till lag ändring i lagen 1992:1326

om

om personlig skyddsutrustning för privat bruk

Härigenom föreskrivs att 9 § i lagen 1992:1326 om personlig skyddsutrustning för privat bruk skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 § Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot 4 § skall dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Har brottet begåtts i en juridisk persons verksamhet skall den juridiska dömas till personen strajâ enligt 32 kap. brottsbalken. I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

145. till i

Förslag lag om ändring lagen 1992:1327

om leksakers säkerhet

Härigenom föreskrivs att 8§ i lagen 1992:1327 om leksakers säkerhet skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 § Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot 3 § skall dömas till böter eller fängelse i högst ett år.

140 Övriga författningsförslag

Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till strof

enligt 32 kap. brottsbalken. I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

146. Förslag till lag om ändring i lagen 1992:1402

undanförsel och förstöring

om

Härigenom föreskrivs att det i lagen 1992:1402 om undanförsel och förstöring skall införas en ny paragraf, 18 a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 18 a Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till brott enligt 17 eller 18 § skall den juridiska personen dömas till sirap enligt 32 kap. brottsbalken.

147. Förslag till lag om ändring i lagen 1992:1527

om teletenninalutrustning

Härigenom föreskrivs att det i lagen 1992:1527 om teletenninalutrustning skall införas tre paragrafer, 8 10 a och 10 b §§, av nya följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 a § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

sou 1997:127 Övriga författningsförslag 141

§ 10 a Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 9 eller 10 § skall den juridiska personen dömas till Strap enligt 32 kap. brottsbalken.

10 b § Brott enligt denna lag får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

148. Förslag till lag om ändring i lagen 1992:1534 om CE-märkning

Härigenom föreskrivs i fråga qm lagen 1992:1534 om CE-märkning dels att 7 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas en ny paragraf, 6 a samt närmast före 6 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Tillsyn

§ 6 a

Tillsyn över efterlevnaden av

denna lag och av föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller av ett bemyndigande enligt den utövas den myndighet som av regeringen bestämmer. För tillsynen gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

142 Övriga författningyörslag

7 § Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot 2 eller 6 § döms till böter, om gämingen inte är belagd med straff enligt annan författning. Den som har åsidosatt ett vitesföreläggande eller överträtt ett vites-

förbud som meddelats med stöd av annan författning, skall inte dömas till ansvar enligt första stycket för gärning omfattas föreläggan-

som av det eller förbudet. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen

dömas till straf enligt 32 kap.

brottsbalken. Brott enligt denna paragraf

får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet

till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

149. Förslag till lag om ändring i lagen 1992:1537 om finansiering av framtida utgifter för använt

kämbränsle m.m.

Härigenom föreskrivs att 10 § i lagen 1992:1537 finansiering om framtida utgifter för använt kämbränsle m.m. skall ha följande av lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 § Den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet åsidosätter sina skyldigheter enligt 9 § genom att lämna oriktig uppgift, döms till

böter, om gämingen inte är belagd med straff i brottsbalken.

Har någon i en juridisk per-

sons verksamhet gjort sig skyldig

till sådant brott skall den juri-

Lagen 1992:1537 finansiering framtida utgifter för använt kärnom av bränsle m.m. omtryckt 1995:1544

sou 1997:127 Övriga författningsförslag 143

diska personen dömas till straf

enligt 32 kap. brottsbalken.

150. Förslag till lag om ändring i lagen 1992:1602

valuta- och kreditreglering

om

Härigenom föreskrivs att det i lagen 1992:1602 valuta- och om

kreditreglering skall införas två nya paragrafer, 2 kap. 11 a § och

3 kap. följande lydelse. 17 a av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap. 11 a § Har brott som i 8-11 §§ sägs, begåtts i juridisk persons verken samhet skall den juridiska persodömas till Strap enligt nen I 32 kap. brottsbalken.

3 kap. 17 a § Har brott i 15-17 §§ sägs som begåtts i en juridisk persons verksamhet skall den juridiska perso-

dömas till straf enligt

nen 32 kap. brottsbalken.

151. Förslag till lag om ändring i lagen 1992:1683 om provtagning på djur m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1992:1683 om provtagning om djur m.m. dels att 10 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas paragraf, 8 a av följande lydelse. en ny

144 Övriga författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 a § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

10 § Till böter döms den djurägare Till böter döms den djurägare som med uppsåt eller med uppsåt eller av grov som av grov oaktsamhet bryter mot en före- oaktsamhet bryter mot föreen skrift har meddelats med skrift har meddelats med som som stöd av 4§ första stycket eller stöd av 4§ första stycket eller som inte fullgör skyldigheten uppsåtligen eller oaktsom av enligt 8 § andra stycket. samhet inte fullgör skyldigheten enligt 8 § andra stycket. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till strof

enligt 32 kap. brottsbalken. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas åklagare av om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

152. Förslag till lag ändring i

om lagen 1992:1684 om EEG-handelsgödsel

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1992:1684 EEGom om handelsgödsel dels att 9 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas en ny paragraf, 6 följande lydelse. a av

Senaste lydelse 1997: 198

Övriga författningsförslag 145

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 6 a För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

9 § Till böter döms den med uppsåt eller oaktsamhet marknadssom av för handelsgödsel under beteckningen EEG-handelsgödsel utan att de villkor för detta som föreskrivits med stöd av 2 § är uppfyllda. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till strof

enligt 32 kap. brottsbalken. I ringa fall skall inte dömas till ansvar. Den har överträtt ett vitesföreläggande eller vitesförbud döms som inte till ansvar enligt denna lag för den gärning som omfattas av föreläggandet eller förbudet. Till enligt första stycket döms inte, gärningen är belagd ansvar om med straff i brottsbalken. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet brottet anger till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

153. Förslag till lag om ändring i lagen 1992:1685

skydd för kretsmönster för halvledarprodukter

om

Härigenom föreskrivs att 9 § i lagen 1992:1685 om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter skall ha följande lydelse.

146 Övriga författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 § Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet vidtar åtgärd en som innebär intrång i rätten enligt 2 § döms till böter eller fängelse i högst två år. Den som har överträtt ett vitesförbud enligt 9 § får inte a dömas till ansvar för intrång som omfattas av förbudet. För försök eller förberedelse till brott enligt första stycket döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen

dömas till straf enligt 32 kap.

brottsbalken.

Åklagare får väcka åtal för brott enligt första eller andra stycket

endast om målsäganden anger brottet till åtal eller åtal är påkallat från allmän synpunkt.

154. Förslag till lag om ändring i lagen 1993:440 om

privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft

Härigenom föreskrivs att 7 § i lagen 1993:440 om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 § Arbetsgivare som uppsåtligen eller av oaktsamhet handlar i strid med 4 § döms till böter. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 3 eller 6 § döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen

dömas till strof enligt 32 kap.

brottsbalken.

Senaste lydelse 1994:238 Senaste lydelse 1993: 1499

Övriga författningsförslag 147

155. Förslag till lag om ändring i lagen 1993:584 om

medicintekniska produkter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1993:584 om medicintekniska produkter dels att 17 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas en ny paragraf, 14 a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 14 a För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 tillsyn och om åtalsanmälan.

17 § Den med uppsåt eller oaktsamhet bryter mot 9 § första som av stycket eller föreskrift eller ett förbud som har meddelats med stöd en av 8 § döms till böter eller fängelse i högst ett år. Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juri-

diska dömas till straf

personen enligt 32 kap. brottsbalken. I ringa fall skall inte dömas till ansvar. Den överträder ett vitesföreläggande eller vitesförbud enligt som denna lag skall inte dömas till enligt första stycket för en gäransvar ning omfattas av föreläggandet eller förbudet. som Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet brottet anger till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

148 Övriga författningsförslag

156. Förslag till

lag om ändring i telelagen 1993:597

Härigenom föreskrivs i fråga telelagen 1993:597 om dels att 34 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas två nya paragrafer, 33 och 36 §§, a a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 33 a För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

34 § Till böter eller fängelse i högst månader döms den med sex som uppsåt eller av oaktsamhet utan tillstånd bedriver verksamhet är tillståndspliktig enligt som denna lag, begär eller tar emot ersättning efter ett högre pris än är som medgivet i en föreskrift som avses i 19 eller inte följer en myndighets begäran att lämna uppgifter enligt 27 Har någon juridisk i en persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till strof

enligt 32 kap. brottsbalken. Bestämmelser om ansvar för den bryter mot den tystnadsplikt som som föreskrivs i 25 eller 26 § finns i brottsbalken.

§ 36 a Brott enligt denna lag får endast åtalas av åklagare tillom synsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat allur män synpunkt.

sou 1997:127 Övriga författningsförslag 149

157. Förslag till lag om ändring i lagen 1993:599 om

radiokommunikation

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1993:599 om radiokommunikation dels att 18 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas paragraf, 5 a av följande lydelse. en ny

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 a § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 tillsyn och om åtalsanmälan.

18 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet innehar eller använder radiosändare utan tillstånd där sådant krävs enligt denna lag eller använder radiosändare i strid med ett villkor har bestämts vid meddelandet av tillstånd, som innehar ofullständig radiosändare eller byggsats för tillverken ning radiosändare utan tillstånd där sådant krävs enligt denna lag, av överlåter eller upplåter radiosändare, ofullständig radiosändare en eller byggsats för tillverkning radiosändare till någon som saknar av tillstånd där sådant krävs enligt denna lag, eller bryter mot föreskrift har meddelats med stöd av 17 § en som tredje stycket. Har någon i juridisk peren verksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juri-

diska dömas till straf

personen enligt 32 kap. brottsbalken. Sådana radiosändare, ofullständiga radiosändare, byggsatser för tillverkning radiosändare eller elektriska anläggningar som har varit av föremål för brott enligt första stycket kan förklaras förverkade. Bestämmelserna i 36 kap. brottsbalken skall därvid tillämpas. Bestämmelser för den bryter mot 3 § andra stycket om ansvar som finns i lagen 1960:418 om straff för varusmuggling.

150 Övriga författningsförslag

Brott enligt denna paragraf får endast åtalas åklagare av om

tillsynsmyndighet anger brottet

till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

158. till

Förslag lag om ändring i ñskelagen 1993:787

Härigenom föreskrivs att det i fiskelagen 1993:787 skall införas

paragrafer, 36 43 och 44 §§, följande lydelse.

tre nya a av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

36 a § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

43 § Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 37 40 § eller 41-42 § skall den juridiska per-

sonen dömas till strof enligt

32 kap. brottsbalken.

§ 44 a Brott enligt denna lag får

endast åtalas åklagare

av om

tillsynsmyndighet anger brottet

till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

Övriga författningsförslag 151

159. Förslag till lag om ändring i lagen 1993:1302 om EES-försäkringsgivares verksamhet i Sverige

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1993:1302 om EES-förom säkringsgivares verksamhet i Sverige dels att 8 kap. 8 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas paragraf, 6 kap. 10 a av följande en ny lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap. 10 a § För Finansinspektionens

granskningsuppgifter enligt denna

lag gäller även bestämmelsernai lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

8 kap. 8 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller oaktsamhet till Finansinspektionen meddelar oriktiga eller av vilseledande uppgifter sådana omständigheter han är skyldig om som

att lämna uppgift enligt denna lag.

om

Har någon i en juridisk per-

verksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juri-

diska dömas till strof

personen enligt 32 kap. brottsbalken. Brottet får endast åtalas av

åklagare om tillsynsmyndighet

brottet till åtal eller åtal är anger påkallat ur allmän synpunkt.

152 Övriga författningsförslag SOU 1997: 127

160.

Förslag till lag om ändring i lagen 1993:1367

förbud beträffande viss

om avkodningsutrustning

Härigenom föreskrivs att det i lagen 1993:1367 förbud beom

träffande viss avkodningsutrustning skall införas paragraf, 4

en ny a

av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 4 a Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 3 eller 4 § skall den juridiska personen dömas till

strof enligt 32 kap. brottsbalken.

161. Förslag till

lag om ändring i lagen 1993:1392 om pliktexemplar av dokument

Härigenom föreskrivs att 35§ i lagen 1993:1392 pliktom exemplar dokument skall ha följande lydelse. av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

35§ Den som underlåter att full- Den uppsåtligen eller som av göra sin skyldighet att föra oaktsamhet underlåter att fullgöra en

förteckning enligt 31 § tredje sin skyldighet att föra en förteck-

stycket eller den som underlåter ning enligt 31 § tredje stycket att tillhandahålla material enligt eller den underlåter att tillsom 32 § andra stycket skall dömas handahålla material enligt 32 § till böter. andra stycket skall dömas till böter. Har någon i en juridisk per-

sons verksamhet gjort sig skyldig

till sådant brott skall den juri-

diska dömas till strof

personen enligt 32 kap. brottsbalken.

Övriga författningsförslag 153

162. Förslag till lag om ändring i lagen 1993:1614

om Antarktis

Härigenom föreskrivs att 25 § i lagen 1993:1614 om Antarktis skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

25 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot 5-7 §§, 8 § första stycket, 10 12-16 §§, 21 § eller 29 § andra stycket, eller underlåter att iaktta föreskrift eller åsidosätter villkor som har en meddelats med stöd av 9 § eller 17 eller inte fullgör vad som åligger honom enligt 24 § eller lämnar oriktig uppgift i ett sådant fall, eller 4. fortsätter att bedriva en verksamhet efter det att verksamheten borde ha avbrutits enligt 19 För försök och medverkan till brott döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. Har någon i en juridisk persverksamhet gjort sig skyldig ons

till brott enligt denna paragraf

skall den juridiska personen

dömas till straf enligt 32 kap.

brottsbalken. I ringa fall skall inte dömas till ansvar. Om gärning enligt första stycket 3 är belagd med straff i brottsen balken skall for sådan gärning inte dömas till enligt denna en ansvar lag.

163. Förslag till lag om ändring i ordningslagen

1993:1617

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 29 § och 3 kap. 22 § i ordningslagen 1993:1617 skall ha följande lydelse.

154 Övriga författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap. 29 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet i egenskap anordnare bryter mot kravet tillstånd eller av anmälan i 4 eller 5 § eller mot ett villkor eller ett förbud som har meddelats enligt 4 § andra stycket, 5 § fjärde stycket, 15 16 § andra stycket eller 25 lämnar oriktig uppgift om något förhållande som han enligt tillämpliga föreskrifter är skyldig att upplysa om i en ansökan eller en anmälan eller sådana omständigheter som polismyndigheten kan om begära uppgift om med stöd av 9 § första stycket, anordnar allmän sammankomst eller offentlig tillställning i ett en tält saknar föreskrivet godkännande eller bryter mot ett användsom ningsförbud eller mot ett villkor som har meddelats för användandet, anordnar allmän sammankomst eller offentlig tillställning och en därvid tillåter användning av en tivolianordning som saknar föreskrivet godkännande eller bryter mot ett användningsförbud eller mot ett villkor har meddelats för användandet, som anordnar offentlig tillställning i strid med 14 en anordnar allmän sammankomst eller offentlig tillställning utan en tillstånd enligt 19 eller 20 § i fall då sådant tillstånd behövs, eller anordnar eller fortsätter allmän sammankomst eller offentlig en tillställning trots att sammankomsten eller tillställningen har inställts eller upplösts enligt 22 eller 23 Den uppsåtligen eller oaktsamhet bryter mot förbudet i 18 § som av första stycket mot förtäring eller förvaring alkoholdrycker döms till av penningböter, om inte gämingen är belagd med straff i någon annan författning. Har flera medverkat till en gärning som avses i första stycket skall 23 kap. 4 och 5 §§ brottsbalken tillämpas. Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till brott enligt första eller tredje stycket skall den juridiska perso-

nen dömas till straff enligt

32 kap. brottsbalken.

sou 1997:127 Övriga författningsförslag 155

3 kap. 22 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 4 eller 6 § eller mot villkor enligt 14 § andra stycket eller 15 § eller mot förbud enligt 17 § första stycket. Till penningböter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 7 § eller mot föreskrifter enligt någon av 8-11 §§. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen

dömas till straf enligt 32 kap.

brottsbalken.

164. Förslag till lag om ändring i lagen 1993:1742

för

om skydd landskapsinformation

Härigenom föreskrivs att det i lagen 1993:1742 om skydd för landskapsinformation skall införas en ny paragraf, 10 a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 a § Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 8-10 § skall den juridiska dömas till personen

straf enligt 32 kap. brottsbalken.

165. Förslag till lag om ändring i lagen 1994:618

om

handel med el, m.m.

Härigenom föreskrivs att 3 § i lagen 1994:618 om handel med el, m.m. skall ha följande lydelse.

156 Övriga författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet inte gör anmälan enligt

2 § i rätt tid eller i sådan anmälan lämnar oriktig uppgift döms till

böter. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till straff

enligt 32 kap. brottsbalken. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal år påkallat ur allmän synpunkt. I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

166. Förslag till lag om ändring i lagen 1994:847 om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1994:847 om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. dels att 7 § skall ha följande lydelse,

dels att skall införas en ny paragraf, 11 a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 § Den eller de myndigheter som regeringen bestämmer skall utöva tillsyn över att bestämmelserna i 4-6 och de föreskrifter som har meddelats med stöd av 22 § följs.

Tillsynen skall omfattar även

bestämmelserna i lagen 1992: 1534 om CE-märkning.

11 a § För tillsyn enligt denna lag gäller bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

Övriga författningsförslag 157

167. Förslag till

lag om ändring i lagen 1994:900 om genetisk modifierade organismer

Härigenom föreskrivs att det i lagen 1994:900 genetisk modiom fierade organismer skall införas tre paragrafer, 15 18 och nya a 18 b §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 15 a För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

18 a § Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 17 eller 18 § skall den juridiska dömas till personen

straff enligt 32 kap. brottsbalken.

18 b § Brott enligt denna lag får endast åtalas av åklagare tillom synsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat allur män synpunkt.

168. Förslag till

lag om ändring i lotterilagen 1994:1000

Härigenom föreskrivs att det i lotterilagen 1994:1000 skall införas tre nya paragrafer, 48 56 och 57 §§, följande lydelse. a, a a av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

48 a § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i

158 Övriga författningsförslag sou 1997:127

lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

56 a § Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till brott enligt 54 eller 56 § skall den juridiska dömas till personen

strof enligt 32 kap. brottsbalken.

§ 57 a Brott enligt denna lag får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat allur män synpunkt.

169. Förslag till lag om ändring i sjölagen 1994:1009

Härigenom föreskrivs att det i sjölagen 1994:1009 skall införas en paragraf, 20 kap. 16 av följande lydelse ny

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 kap. 16 § Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till brott enligt 1 § andra eller tredje stycket, 11 § eller 15 § första eller andra stycket skall den juridiska personen dömas till

strof enligt 32 kap. brottsbalken.

170. Förslag till lag om ändring i tullagen 1994:1550

Härigenom föreskrivs att 96 § i tulllagen 1994:1550 skall ha följande lydelse.

Övriga författningsförslag 159

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

96 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att lämna uppgift eller inge handling till tullmyndighet enligt föreskrift i tullagstiftningen eller beslut som tullmyndighet meddelat med stöd av denna lagstiftning, underlåter att lägga upp en vara tillfälligt lager enligt 47 använder eller förbrukar en icke-gemenskapsvara i strid mot föreskrift i tullagstiftningen eller beslut som tullmyndighet meddelat med stöd av denna lagstiftning, eller bryter mot föreskrift i förordningen EEG nr 2913/92, förordningen EEG nr 2454/93, denna lag eller föreskrifter som utfärdats med stöd av denna tullagstiftning eller beslut som tullmyndighet meddelat med stöd av denna lagstiftning om skyldighet att föra anteckningar öch lämna uppgifter om varor som förvaras tillfälligt lager eller tullager eller i frizon eller i frilager eller är föremål för som förenklat förfarande vid tillämpning av ett tullförfarande döms för tullförseelse till böter. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till straf

enligt 32 kap. brottsbalken. l ringa fall skall inte dömas till ansvar.

171. Förslag till lag om ändring i lagen 1994:1563

om tobaksskatt

Härigenom föreskrivs att 6 § i lagen 1994:1563 om tobaksskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 § Den som tillhandahåller cigaretter till försäljning på annat sätt än i originalförpackning försedd med särskild märkning med uppgift om detaljhandelspriset döms till böter eller fängelse i högst månader. sex Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig

160 Övriga författningsförslag

till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till straf

enligt 32 kap. brottsbalken. I ringa fall skall inte dömas I ringa fall skall inte dömas till enligt första stycket. till ansvar. ansvar

172. Förslag till lag om ändring i lagen 1994:1709

EG:s förordningar den

om om gemensamma

fiskeripolitiken

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1994:1709 om EG:s förordningar den gemensamma ñskeripolitiken om dels att ll § skall ha följande lydelse, dels att skall införas ny paragraf, 9 a av följande lydelse. en

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 a § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

11 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller oaktsamhet bryter mot EG:s förordningar om den av grov fiskeripolitiken eller föreskrifter meddelade med stöd av gemensamma denna lag i fråga om

uppgiñsskyldighet,

kvalitetsnormer och andra bestämmelser för handeln med fisk och fiskprodukter. Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juri-

diska dömas till straff

personen enligt 32 kap. brottsbalken.

Brott enligt denna paragraf

Senaste lydelse 1995: 1389

Övriga författningsförslag 161

får endast åtalas åklagare av om

tillsynsmyndighet anger brottet

till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

173. Förslag till lag

om ändring i lagen 1994:1710

EG:s

om förordningar om jordbruksprodukter

Härigenom föreskrivs att dct i lagen 1994:1710 EG:s förordom ningar om jordbruksprodukter skall införas tre paragrafer, 9 nya 13 a och 13 b §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 9 a För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 tillsyn och om åtalsanmälan.

§ 13 a Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 12 eller 13 § skall den juridiska dömas till personen

straff enligt 32 kap. brottsbalken.

13 b § Brott enligt denna lag får endast åtalas åklagare av om

tillsynsmyndighet anger brottet

till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

174. Förslag till lag ändring i om lagen 1994:1720

om civilt försvar

Härigenom föreskrivs att det i lagen 1994:1720 civilt försvar om skall införas paragraf, 10 kap. 3 följande lydelse. en ny a av

162 Övriga författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 kap. § 3 a Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till brott enligt 1-3 § skall den juridiska dömas till personen

strof enligt 32 kap. brottsbalken.

175. till ändring i alkohollagen Förslag lag om 1994:1738

Härigenom föreskrivs att det i alkohollagen 1994:1738 skall

införas paragrafer, 8 kap. 7 10 kap. 9 a och 9 b §§, av

tre nya a följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap. 7 a § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000.

10 kap. 9 a § Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till brott enligt 1-7 eller 9 § skall

den juridiska personen dömas till

strof enligt 32 kap. brottsbalken.

9 b § Brott enligt denna lag får endast åtalas av åklagare om

tillsynsmyndighet anger brottet

till åtal eller åtal är påkallat ur

allmän synpunkt.

Övriga författningsförslag 163

176. Förslag till lag ändring i lagen 1994:1776

om

om skatt på energi

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1994:1776 om skatt på energi dels att 10 kap. 9 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas två nya paragrafer, 10 kap. 2 a och 2 b §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 kap. 2 a § Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 1 eller 2 § skall den juridiska personen dömas till

straf enligt 32 kap. brottsbalken.

2 b § Brott enligt denna lag får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet

till åtal eller åtal är påkallat ur

allmän synpunkt.

9 Tillsynen över efterlevnaden av bestämmelserna i detta kapitel skall vad avser motordrivna fordon utövas av polismyndighetema samt av tullmyndighetema vad avser gränskontroll. Kustbevakningen skall utöva tillsynen av båtar. Polismyndighetema skall dock utöva sådan tillsyn inom områden som inte övervakas av Kustbevakningen. För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

Senaste lydelse 1995:912

164 Övriga författningsförslag

177. Förslag till lag ändring i lagen 1994:1809

om

om totalförsvarsplikt

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 5 § i lagen 1994:1809 om totalforsvarsplikt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 kap. 5 § En totalförsvarspliktig, en arbetsgivare eller en uppdragsgivare som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar oriktig uppgift när han eller hon fullgör sin uppgiftsskyldighet enligt 2 kap. 1 § eller 6 kap. 5 § döms till böter. Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till brott genom att lämna oriktig uppgift vid fullgörande av uppgiftsskyldighet enligt 6 kap. 5 § skall den juridiska personen

dömas till straf enligt 32 kap.

brottsbalken. Ansvar enligt första stycket inträder inte, straff for gämingen är om föreskrivet i brottsbalken.

178. Förslag till lag om ändring i lagen 1994:1818 åtgärder beträffande djur och växter tillhör

om som

skyddade arter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1994:1818 om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter dels att 9 a § skall betecknas 9 c dels att skall införas tre nya paragrafer, 6 a, 9 a och 9 b §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 6 a För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i

sou 1997:127 Övriga författningsförslag 165

lagen 0000:000 tillsyn och om åtalsanmålan.

§ 9 a Har någon i en juridisk per-

sons verksamhet gjort sig skyldig

till brott enligt 8 eller 9 § skall den juridiska dömas till personen

strof enligt 32 kap. brottsbalken.

9 b §

Brott enligt denna lag får

endast åtalas åklagare av om

tillsynsmyndighet anger brottet

till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

179. till

Förslag lag om ändring i lagen 1994:2077 om arbetsfönnedlingstvång

Härigenom föreskrivs att 6 § i lagen 1994:2077 arbetsförmedom lingstvång skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 § Den som uppsåtligen bryter mot ett förbud enligt 2 § eller 3 § första stycket första meningen skall dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Har någon i en juridisk per-

sons verksamhet gjort sig skyldig

till sådant brott skall den juridiska personen dömas till sirap enligt 32 kap. brottsbalken.

166 Övriga författningsförslag

180. Förslag till lag om ändring i lagen 1995:551 om EG:s förordning om ekologiskt framställda produkter

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1995:551 om EG:s förordom ekologiskt framställda produkter ning om dels att 7 § skall ha följande lydelse,

dels att skall införas paragraf, 6 följande lydelse.

en ny a av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 6 a För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 tillsyn och om åtalsanmälan.

7 § Till böter döms den leverantör uppsåtligen eller av grov oaktsom samhet bryter mot ett förbud har meddelats med stöd artikel som av 9.9 b i rådets förordning EEG 2092/91 och som innebär att pronr dukter inte får marknadsföras med uppgift att de är ekologiskt om framställda eller att de omfattas EG:s kontrollsystem för ekologisk av odling. Detsamma gäller den leverantör som använder påskrift om att en produkt omfattas EG:s kontrollsystem för ekologisk odling trots att av leverantörens tillstånd att använda sådan påskrift har återkallats. Har någon i juridisk peren sons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen

dömas till strof enligt 32 kap.

brottsbalken. I ringa fall döms inte till ansvar. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

Övriga författningsförslag 167

181. Förslag till ändring i lagen 1996:18 vissa

om

säkerhets- och miljökrav på fritidsbåtar

Härigenom föreskrivs att det i lagen 1996:18 vissa säkerhetsom och miljökrav på fritidsbåtar skall införas paragraf, 5 en ny a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 a § För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

182. Förslag till lag om ändring i vapenlagen 1996:67

Härigenom föreskrivs att det i vapenlagen 1996:67 skall införas en ny paragraf, 9 kap. 3 a av följande lydelse.

Nuvarande lyselse Föreslagen lydelse

9 kap. 3 a § Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 1-3 § skall den juridiska personen dömas till

straf enligt 32 kap. brottsbalken.

183. Förslag till lag ändring i

om lagen 1996:95 om

vissa internationella sanktioner

Härigenom föreskrivs att 8 § i lagen 1996:95 vissa intematioom nella sanktioner skall ha följande lydelse.

168 Övriga författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 § Den uppsåtligen bryter mot förbud som har meddelats enligt som 4 § döms till böter eller till fängelse i högst två år eller, om brottet är grovt, till fängelse i högst fyra år. Den som har begått gärningen av oaktsamhet döms till böter eller till fängelse i högst sex månader. grov Första stycket gäller också den bryter mot förbud i en förordsom ning ekonomiska sanktioner som har beslutats av Europeiska om gemenskapen med anledning av ett sådant beslut eller en sådan rekommendation som avses i l § Har någon juridisk i en perverksamhet gjort sig skyldig sons till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen

dömas till straf enligt 32 kap.

brottsbalken. Till enligt denna paragraf skall inte dömas om brottet är ansvar ringa. Till skall inte heller dömas för anstiftan av eller medhjälp ansvar till gärning som avses i denna paragraf. en

184. Förslag till lag om ändring i lagen 1996:786 om

tillsyn över hälso- och sjukvården

Härigenom föreskrivs att det i lagen 1996:786 om tillsyn över hälso- och sjukvården skall införas tre paragrafer, 20 22 a och nya 22 b §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 20 a För tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

22 a § Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 21 eller 22 § skall

sou 1997:127 Övriga författningsförslag 169

den juridiska personen dömas till

strof enligt 32 kap. brottsbalken.

22 b § Brott enligt denna lag får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

185. till i radio- och

Förslag lag om ändring TV-lagen

1996:844

Härigenom föreskrivs att det i radio- och TV-lagen 1996:844 skall införas tre nya paragrafer, 9 kap. 9 § samt 10 kap. 3 a och 3 b §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap. 9 § För Granskningsnämndens tillsyn enligt denna lag gäller även bestämmelserna i lagen 0000: 000 om tillsyn och åtalsanmälan.

10 kap. § 3 a Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt 1-3 § skall den juridiska personen dömas till

strof enligt 32 kap. brottsbalken.

3 b § Brott enligt denna lag får endast åtalas av åklagare om

tillsynsmyndighet anger brottet

till åtal eller åtal är påkallat ur

allmän synpunkt.

170 Övriga författningsförslag

186. Förslag till lag ändring i elberedskapslagen

om

1997:288

Härigenom föreskrivs att 12 och 18 i elberedskapslagen 1997:288 skall ha följande lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 § Elberedskapsmyndigheten har tillsynen över att denna lag och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen följs. För tillsynen gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

18 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet inte fullgör anmälningsskyldighet enligt 6 § döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska dömas till straf

personen enligt 32 kap. brottsbalken. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om Elberedskapsmyndigheten anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

187. Förslag till ändring i lagen 1997:239

lag om om

arbetslöshetskassor

Härigenom föreskrivs att 116 § i lagen 1997:239 om arbetslöshetskassor skall ha följande lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

116 § Om förening eller organisation utan att registrerad en en annan vara

Övriga författningsförslag 171

enligt denna lag handhar frågor om ersättning enligt lagen 1997:238 om arbetslöshetsförsäkring, döms den som föreningens eller organisationens vägnar deltar i en åtgärd eller ett beslut i sådan verksamhet till böter eller fängelse i högst sex månader. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska dömas till strof

personen

enligt 32 kap. brottsbalken.

188. Förslag till lag om ändring i växtförädlarrättslagen

1997:306

Härigenom föreskrivs att 9 kap. l och ll iväxtförädlarrättslagen 1997:306 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap. 1 § Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet gör intrång i en växtförädlarrätt döms till böter eller fängelse i högst två år. Den som har överträtt ett vitesförbud enligt 2 § får inte dömas till ansvar för intrång omfattas förbudet. som av För försök eller förberedelse till brott enligt första stycket döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons

till brott enligt denna paragraf

skall den juridiska personen

dömas till strof enligt 32 kap.

brottsbalken.

Åklagaren får väcka åtal for Åklagaren får väcka åtal för

brott i första eller brott enligt denna paragraf endast som avses andra stycket endast om måls- om målsäganden anger brottet till äganden anger brottet till åtal och åtal och åtal av särskilda skäl är åtal av särskilda skäl är motiverat motiverat från allmän synpunkt. från allmän synpunkt.

172 Övriga författningsförslag

11 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 4 kap. 2 § döms till böter och skall ersätta den skada som uppkommer. Om oaktsamheten är ringa, döms inte till I sådana fall kan ersättansvar. ningen jämkas. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till strof

enligt 32 kap. brottsbalken.

189. Förslag till förordning ändring i kungörelsen

om

1925:465 med särskilda bestämmelser om utförsel

från riket

av spritdrycker och vin

Härigenom föreskrivs att det i kungörelsen 1925:465 med särskilda bestämmelser om utförsel från riket av spritdrycker och vin skall införas en ny paragraf, 8 av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 § Har någon i en juridisk per-

sons verksamhet gjort sig skyldig

till brott enligt 6 eller 7 § skall den juridiska personen dömas till

straff enligt 32 kap. brottsbalken.

190. Förslag till förordning i

om ändring förordningen 1945:625 om om registrering m.m. vid försäljning av

vissa fordon som är införda i det militära

fordonsregistret

Härigenom föreskrivs att 6§ i förordningen 1945:625 om om registrering m.m. vid försäljning av vissa fordon som är införda i det militära fordonsregistret skall ha följande lydelse.

Övriga författningsförslag 173

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 Den som underlåter att inom föreskriven tid göra anmälan enligt 4 § döms till penningböter. Den som i anmälan enligt 4 § uppsåtligen lämnar oriktig uppgift döms till böter. Har någon i en juridisk per-

sons verksamhet gjort sig skyldig

till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen

dömas till straf enligt 32 kap.

brottsbalken.

191. Förslag till förordning om ändring i kungörelsen 1952:581 med vissa föreskrifter angående räddning ur sjönöd och avvärjande av sjötrañken hotande fara m.m. sjönödskungörelse

Härigenom föreskrivs att 13 § i kungörelsen 1952:581 med vissa föreskrifter angående räddning ur sjönöd och avvärjande av sjötrafiken hotande fara m.m. sjönödskungörelse skall ha följande lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 § Underlåter redare för fartyg, Underlåter redare för fartyg,

som i ll § avses, att göra i som i ll § avses, uppsåtligen

nämnda paragraf föreskriven an- eller oaktsamhet att göra i av mälan, döms till böter. nämnda paragraf föreskriven anmälan, döms till böter. Till samma ansvar vare ock befälhavare å dylikt fartyg förfallen,

där han av annan anledning än fullgörande av räddningsskyldighet,

varom i 1 § är stadgat, eller avvärjande av fara för fartyget samt

besättningen och passagerarna därå låter detsamma framgå annan väg

över norra Atlanten än den, som befälhavaren veterligen blivit av redaren anmäld.

2Senaste lydelse 1991 1354 : Senaste lydelse 1991 2272

174 Övriga författningsförslag

Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt första stycket skall den juridiska personen dömas till

straf enligt 32 kap. brottsbalken.

192. Förslag till lag ändring i om förordningen 1956:413 om klassificering av kött

Härigenom föreskrivs att 12, 13 och 15 i förordningen 1956:413 om klassificering av kött skall ha följande lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 § Den som utlämnar kött utan Den som uppsåtligen eller av iakttagande av föreskrifterna i oaktsamhet utlämnar kött utan 1 eller bryter mot i 6 eller iakttagande föreskrifterna i av 7§ meddelat förbud, döms till l eller bryter mot i 6 eller böter eller fängelse i högst sex 7§ meddelat förbud, döms till månader, om gämingen inte är böter eller fängelse i högst sex belagd med straff i brottsbalken. månader, gämingen inte är om belagd med straff i brottsbalken.

Gör klassificerare med uppsåt orätt vid klassificering eller stämp-

ling, eller åsidosätter klassiflcerare föreskriften i 2 § eller klassificerar och stämplar han kött, som icke blivit godkänt vid besiktning i varom 1 § förrnäles, eller åsidosätter klassificerare honom jämlikt 3 § åliggande skyldighet att, därest han själv stämplar honom klassificerat av kött, närvara vid och kontrollera stämplingen sådant kött, döms till av böter eller fängelse i högst sex månader. Gör klassificerare vårdslöshet orätt vid klassificering eller av grov stämpling, döms till böter. Vad i denna paragraf är stadgat angående klassificerare skall äga tillämpning jämväl beträffande den, som enligt med stöd av 2 § meddelad bestämmelse biträder vid verkställandet sådan klassificeav ny ring, i sistnämnda paragraf förrnäles. varom

Senaste lydelse 1991:274

Övriga författningsförslag 175

Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till brott enligt första stycket skall

den juridiska dömas till

personen

straf enligt 32 kap. brottsbalken.

13 Den underlåter att full- Den uppsåtligen eller av som som göra vad enligt 9 § åligger oaktsamhet underlåter att fullgöra honom, döms till böter eller vad enligt 9 § åligger honom, fängelse i högst månader. Till döms till böter eller fängelse i sex straff döms, gämingen högst sex månader. Till samma samma om innebär fara i bevishänseende straff döms, om gämingen inneinte är belagd med straff i bär fara i bevishänseende men men brottsbalken, den uppsåtligen inte är belagd med straff i brottssom oriktigt eller ofullständigt balken, den uppsåtligen ger ger som innehåll anteckningar eller oriktigt eller ofullständigt innehåll uppgifter i nämnda anteckningar eller uppgifter som avses stadgande. Sker sådan förseelse i nämnda stadgande. som avses utan uppsåt oakt- Sker sådan förseelse utan uppsåt men av grov samhet, döms till böter. men av grov oaktsamhet, döms till böter. Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juri-

diska dömas till straff

personen enligt 32 kap. brottsbalken. Om straff för vägran att lämna tillträde för kontroll enligt 10 § finns föreskrifter i brottsbalken.

15 § Husbonde for förseelse, i 12 § första stycket och ansvarar varom 13 § första stycket förmäles, begås hans husfolk eller i hans som av tjänst antagen liksom förseelsen begången av honom person, vore själv, såframt omständigheterna göra sannolikt, att förseelsen skett utan hans vetskap och vilja.

2Senaste lydelse 1991:274

176 Övriga författningsförslag

Har någon i en juridisk per-

sons verksamhet gjort sig skyldig

till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen

dömas till straff enligt 32 kap.

brottsbalken.

193.

Förslag till förordning om ändring i kontinentalsockelförordningen 1966 l 5

Härigenom föreskrivs att 8§ i kontinentalsockelförordningen

1966:315 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 § Den som underlåter att göra anmälan enligt 3 § tredje stycket dömes till böter. Har någon juridisk i en per-

sons verksamhet gjort sig skyldig

till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till strof

enligt 32 kap. brottsbalken.

194. till

Förslag förordning om ändring i kungörelsen 1967:134 om kvalitetsbenämning på äpplen och päron

Härigenom föreskrivs att 2 § i kungörelsen 1967:134 kvaliom

tetsbenämning på äpplen och päron skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 § Den som uppsåtligen eller oaktsamhet bryter mot 1 § dömes till av böter. Har någon i en juridisk per-

sons verksamhet gjort sig skyldig

till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till strof

enligt 32 kap. brottsbalken.

sou 1997:127 Övriga författningsförslag 177

195. Förslag till förordning om ändring i förordningen med vissa bestämmelser injektionssprutor 1968:70 om och kanyler

Härigenom föreskrivs att 6 § 2 i förordningen l968:70 med mom. vissa bestämmelser injektionssprutor och kanyler skall ha följande om lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 § 2 mom. Den uppsåtligen eller av oaktsamhet som saluhåller eller överlåter eller kanyl berätti-

a spruta utan att vara

gad därtill eller i strid mot villkor, gäller för tillstånd till sådan som verksamhet,

b i ansökan tillstånd enligt denna förordning lämnar oriktig

om uppgift rörande förhållanden av betydenhet, dömes till böter eller, brottet är grovt, till fängelse i högst ett år. om

Har någon i en juridisk per-

verksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juri-

diska dömas till straf

personen enligt 32 kap. brottsbalken.

196. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1970:300 om skydd mot flyghavre

Härigenom föreskrivs att det i förordningen 1970:300 om skydd

mot flyghavre skall införas en ny paragraf, 5 a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 5 a För tillsyn enligt denna förordning gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

178 Övriga författningsförslag

197. Förslag till förordning om ändring i terrängtrañldcungörelsen 1972 : 5 94

Härigenom föreskrivs att 70, 71 och 76 i terrängtrafikkungörelsen 1972:594 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

70 § Till böter döms den uppsåtligen eller oaktsamhet lämnar som av

oriktig uppgift i typintyg enligt 21

Har någon i en juridisk per-

sons verksamhet gjort sig skyldig

till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till straf

enligt 32 kap. brottsbalken.

71 Till penningböter döms

ägaren av ett terrängfordon som brukas utan att fordonet stämmer

överens med bestämmelserna om fordons beskaffenhet och utrustning i 7 eller 10-14 § eller föreskrift i de ämnen i dessa bestämsom avses

melser och har beslutats enligt bemyndiganden i denna kun-

som görelse, den som hindrar eller försvårar polismans kontroll i som avses 16 § andra stycket, den som bryter mot 17 § andra stycket jämfört med 38 § första

stycket fordonskungörelsen 1972:595 eller mot föreskrifter i de ämnen som avses i dessa bestämmelser och som har beslutats enligt bemyndiganden i denna kungörelse,

ägaren av ett terrängfordon som brukas i strid mot körförbud, ägaren av ett terrängfordon som brukas i strid mot 25 § första stycket, den som bryter mot 27 eller 30 a den som hindrar eller försvårar flygande inspektion,

en rörelseinnehavare som vägrar tillhandagå bilinspektör enligt

33 § andra stycket jämfört med 99 § första stycket fordonskungörelsen

Senaste lydelse 1987:837 Senaste lydelse 1991:1362

Övriga författningsförslag 179

eller annat sätt hindrar eller försvårar förrättningens genomförande,

den bryter mot 36 § första stycket, 38 § andra stycket, 40 som eller 41 44 § andra stycket, 45 46 § första stycket, 47, 49, 51-53 eller 55 § eller föreskrift i de ämnen i dessa bestämmelser som avses

enligt bemyndiganden i denna kungörelse eller

och som har beslutats lokal trafikföreskrift enligt 57 § andra stycket än sådan som mot annan rör stannande eller parkering, 10. ägaren ett terrängfordon brukas i strid mot förbud enligt av som 66 Brukas fordon i strid mot 54 § döms ägaren till penningböter om han inte visar att förseelsen berott på omständighet som han inte kunnat råda över. Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till brott enligt första stycket 8 eller 10 eller enligt andra

stycket skall den juridiska perso-

dömas till straf enligt

nen 32 kap. brottsbalken.

76 I fråga fordon ägs eller brukas av staten eller kommun om som tillämpas bestämmelserna för ägare eller brukare av fordon om ansvar på förarens närmaste förman. Har denne gjort vad på honom ankommer för att förebygga förseelse och sker förseelse likväl på grund överordnads åtgärd eller vållande, tillämpas bestämmelserna om av för ägare eller brukare den överordnade. ansvar I fråga fordon ägs eller brukas av oskiftat dödsbo eller om som konkursbo tillämpas bestämmelserna om ansvar som anges i första stycket på den eller dem har rätt att företräda boet. som I fråga fordon som ägs I fråga om fordon som ägs om eller brukas bolag, förening eller brukas juridisk person av av en eller annat samfund eller stiftelse tillämpas bestämmelserna om aneller sådan inrättning som anges i första stycket på annan svar tillämpas bestämmelserna om an- den juridiska personen. Har Vägi första stycket på verket på begäran av den jurisvar som anges den eller dem som har rätt att diska personen godtagit viss perföreträda samfundet eller inrätt- bärare av ägares eller son som ningen. Har Vägverket be- brukares ansvar, tillämpas an-

3Senaste lydelse 1995: 1356

180 Övriga författningsförslag

sou 1997: 127

gäran av samfundet eller inrätt- svarsbestämmelsema på denne. ningen godtagit viss person som bärare av ägares eller brukares ansvar, tillämpas ansvarsbestämmelserna på denne.

198.

Förslag till förordning om ändring i fordonskungörelsen 1972:595

Härigenom föreskrivs att 105, 106 och 112 i fordonskungörelsen 1972:595 skall ha följande lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

105 Till böter döms den uppsåtligen eller oaktsamhet lämnar som av oriktig uppgift i fall i 39 § eller i typintyg enligt 62 som avses Till böter döms även den uppsåtligen eller oaktsamhet som av anbringar typgodkännandemärke eller utfärdar Intyg överensom stämmelse i strid med bestämmelserna i denna kungörelse eller med föreskrifter meddelats med stöd kungörelsen. som av Har någon i en juridisk per-

sons verksamhet gjort sig skyldig

till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen

dömas till straf enligt 32 kap.

brottsbalken.

106 Till penningböter döms den som uppsåtligen eller oaktsamhet bryter mot 38 § första av stycket eller sådana föreskrifter i ämnen enligt 38 § har beslutats som

enligt bemyndiganden i denna kungörelse, den som uppsåtligen hindrar eller försvårar polismans kontroll

som avses i 35 § andra stycket, en rörelseinnehavare som uppsåtligen eller oaktsamhet underav

Senaste lydelse 1994:2055 zSenaste lydelse 1996:801

Övriga författningsförslag 181

låter att förse typintyg eller besiktningsinstmment med försäkran som avses i 54 den uppsåtligen eller oaktsamhet bryter mot 68 eller som av 72 hindrar eller försvårar flygande inspektion, den som uppsåtligen rörelseinnehavare uppsåtligen vägrar tillhandagå bilen som inspektör enligt 99 § första stycket eller annat sätt uppsåtligen hindrar eller försvårar förrättningens genomförande. Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till brott enligt första stycket 3 eller 6 skall den juridiska perso-

nen dömas till straff enligt

32 kap. brottsbalken.

112 I fråga fordon som ägs eller brukas av staten eller kommun om tillämpas bestämmelserna för ägare eller brukare av fordon om ansvar förarens närmaste förman. Har denne gjort vad honom ankomför att förebygga förseelse och sker förseelse likväl grund av mer överordnads åtgärd eller vållande, tillämpas bestämmelserna om ansvar för ägare eller brukare den överordnade. I fråga fordon ägs eller brukas oskiftat dödsbo eller om som av konkursbo tillämpas bestämmelserna om ansvar som anges i första stycket på den eller dem som har rätt att företräda boet. I fråga fordon ägs I fråga om fordon som ägs om som eller brukas bolag, förening eller brukas av en juridisk person av eller annat samfund eller stiftelse tillämpas bestämmelserna om eller sådan inrättning i första stycket annan ansvar som anges tillämpas bestämmelserna om an- på den juridiska personen. Har som anges i första stycket Vägverket på begäran av den svar

den eller dem har rätt att juridiska personen godtagit viss

som företräda samfundet eller inrätt- bärare ägares eller person som av ningen. Har Vägverket be- brukares ansvar, tillämpas angäran samfundet eller inrätt- svarsbestämmelsema denne. av ningen godtagit viss person som bärare av ägares eller brukares tillämpas ansvarsbestämansvar, melsema på denne.

3Senaste lydelse 1995:1357

182 Övriga författningsförslag

199. Förslag till

förordning om ändring i bilregisterkungörelsen 1972 : 599

Härigenom föreskrivs att 89 och 92 i bilregisterkungörelsen

1972:599 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

89 § Den som vid ansökan eller anmälan enligt denna kungörelse uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktig uppgift dömes till böter, om gämingen är belagd med straff i brottsbalken. Har någon i en juridisk per-

sons verksamhet gjort sig skyldig

till sådant brott skall den juri-

diska dömas till strof

personen enligt 32 kap. brottsbalken.

92 I fråga om fordon som ägs eller brukas staten eller kommun av tillämpas bestämmelserna för ägare eller brukare fordon om ansvar av på förarens närmaste fönnan. Har denne gjort vad honom ankommer för att förebygga förseelse och sker förseelse likväl grund av överordnads åtgärd eller vållande, tillämpas bestämmelserna om ansvar för ägare eller brukare på den överordnade. I fråga om fordon som ägs eller brukas oskiftat dödsbo eller av konkursbo tillämpas bestämmelserna i första om ansvar som anges stycket på den eller dem som har rätt att företräda boet.

I fråga om fordon som ägs I fråga fordon ägs

om som eller brukas av bolag, förening eller brukas juridisk av en person eller annat samfund eller stiftelse tillämpas bestämmelserna om eller annan sådan inrättning i första stycket ansvar som anges tillämpas bestämmelserna om an- den juridiska Har personen. svar som anges i första stycket på Vägverket på begäran den av den eller dem har rätt att juridiska godtagit viss som personen företräda samfundet eller inrätt- bärare ägares eller person som av ningen. Har Vägverket på be- brukares tillämpas ansvar, angäran av samfundet eller inrätt- svarsbestämmelsema denne.

ningen godtagit viss person som

Senaste lydelse 1995: 1358

Övriga författningsförslag 183

bärare ägares eller brukares av tillämpas ansvarsbestämansvar, melserna på denne.

200. Förslag till förordning om ändring i

vägtrafikkungörelsen 1972:603

Härigenom föreskrivs att 163 och 166 §§ i vägtrafikkungörelsen 1972:603 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

163 § Till böter döms den anordnar tävling med fordon väg utan som tillstånd enligt 105 § eller i strid mot ett sådant tillstånd. Har någon i en juridisk perverksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juridiska dömas till sirap personen enligt 32 kap. brottsbalken.

166 I fråga fordon ägs eller brukas av staten eller kommun om som tillämpas bestämmelserna för ägare eller brukare av fordon om ansvar på förarens närmaste fönnan. Har denne gjort vad på honom ankomför förebygga förseelse och sker förseelse likväl på grund av mer att överordnads åtgärd eller vållande, tillämpas bestämmelserna om ansvar för ägare eller brukare på den överordnade. I fråga fordon ägs eller brukas av oskiftat dödsbo eller om som konkursbo tillämpas bestämmelserna som anges i första om ansvar stycket på den eller dem har rätt att företräda boet. som I fråga fordon ägs l fråga fordon som ägs om som om eller brukas bolag, förening eller brukas av en juridisk person av eller annat samfund eller stiftelse tillämpas bestämmelserna om eller sådan inrättning anges i första stycket annan ansvar som

Senaste lydelse 1987:835 :Senaste lydelse 1995:1353

184 Övriga författningsförslag

tillämpas bestämmelserna om an- på den juridiska Har personen. svar som anges i första stycket Vägverket på begäran den av den eller dem som har rätt att juridiska godtagit viss personen företräda samfundet eller inrätt- bärare ägares eller person som av ningen. Har Vägverket på be- brukares tillämpas ansvar, angäran av samfundet eller inrätt- svarsbestämmelsema denne. ningen godtagit viss person som bärare av ägares eller brukares ansvar, tillämpas ansvarsbestämmelsema denne.

201. Förslag till

förordning om ändring i kungörelsen 1974:271 om kontroll vid utförsel av livsmedel

Härigenom föreskrivs att 8 § i kungörelsen 1974:271 kontroll om

vid utförsel av livsmedel skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8§ Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 5 § dömes till böter. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till straf

enligt 32 kap. brottsbalken.

202. Förslag till

förordning om ändring i kungörelsen 1974:661 om uppgifter för galt och betäckningsstatistiken

Härigenom föreskrivs att 4 § i kungörelsen 1974:661 uppgifter om

för galt och betäckningsstatistiken skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§ Den som uppsåtligen eller oaktsamhet lämnat oriktig av grov upp-

Övriga författningsförslag 185

gift dömes till böter, gämingen är belagd med straff i brottsom balken. Har brottet begåtts i en juriverksamhet skall den disk persons juridiska dömas till personen

strof enligt 32 kap. brottsbalken

Allmänt åtal för brott i första stycket får väckas endast som avses efter anmälan statistiska centralbyrån. Innan centralbyrån gör sådan av anmälan, skall samråd ske med lantbruksstyrelsen.

203. Förslag till förordning om ändring i kungörelsen 1974:681 om internationella vägtransporter

Härigenom föreskrivs i fråga kungörelsen 1974:681 om interom nationella vägtransporter dels att 15 och 16 skall ha följande lydelse, dels att skall införas paragraf, 17 a av följande lydelse. en ny

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 § Till böter döms den som Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet driver trafik i vilken sker transport i strid mot 3 eller 5 åsidosätter föreskrift med stöd 8 § meddelats i samband som av med tillstånd enligt 5

16 Den bryter mot 10 § Den uppsåtligen eller av som som döms till penningböter. oaktsamhet bryter mot 10 § döms

till penningböter.

1 7a §

Har någon i en juridisk per-

verksamhet gjort sig skyldig sons till brott enligt 15-17 § skall den

Senaste lydelse 1991: 1717 2Senaste lydelse 1991:1717

186 Övriga författningsförslag

juridiska personen dömas till

straf enligt 32 kap. brottsbalken.

204. till

Förslag förordning om ändring i bilskrotningsförordningen 1975 2348

Härigenom föreskrivs att 25 § i förordning om ändring i bilskrot-

ningsförordningen 1975:348 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

25 § Till böter dömes den som uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktig uppgift i samband med ansökan enligt 7 § eller anmälan enligt 11 eller 15 bryter mot 6 eller 12 underlåter att göra anmälan enligt ll eller 15 obehörigen utger sig att vara auktoriserad bilskrotare. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska dömas till strof

personen enligt 32 kap. brottsbalken. Ansvar enligt första stycket Ansvar enligt denna paragraf inträder om ansvar för gär- skall inte dömas, för om ansvar ningen kan ådömas enligt brotts- gärningen kan ådömas enligt balken. brottsbalken. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas åklagare av om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

205. Förslag till förordning i om ändring förordningen 1975:885 om utmärkning av fordon i yrkesmässig

trafik

Härigenom föreskrivs att 10 § i förordningen 1975:885 om ut-

märkning fordon i yrkesmässig trafik skall ha följande lydelse. av

Övriga författningsförslag 187

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om ett fordon används i strid Om ett fordon uppsåtligen

mot 1 § första stycket, skall eller oaktsamhet används i av trañkutövaren och föraren dömas strid mot l § första stycket, skall till böter. trafikutövaren och föraren dömas till böter. Till enligt första stycket skall inte dömas ansvar

ett yrkestrañkmärke har utfärdats förstörts eller för-

om men

kommit och ett nytt märke efter ansökan enligt 5 § första stycket ännu

inte har hunnit komma tillståndshavaren till handa, eller

tillståndshavaren har anmält fordon enligt 12 § yrkestrafikför-

om

ordningen 1988:1503 yrkestrañkmärket ännu inte hunnit komma

men honom till handa.

Den bryter mot 1 § andra Den som uppsåtligen eller av

som stycket eller 6 § skall dömas till oaktsamhet bryter mot 1 § andra penningböter. stycket eller 6 § skall dömas till penningböter.

Har någon i en juridisk per-

verksamhet gjort sig skyldig sons

till brott enligt denna paragraf

skall den juridiska personen

dömas till straf enligt 32 kap.

brottsbalken.

206. Förslag till förordning om ändring i

1 975 2927

fartygregisterförordningen

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 7§ i fartygregisterförordningen 1975:927 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

7§

Till penningböter döms den bryter mot 5 kap. 2 eller 3

som Till böter döms befälhavare och redare som bryter mot 6 kap. 12

Senaste lydelse 1991 : 1719 Senaste lydelse 1991: 1367

188 Övriga författningsförslag

Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen

dömas till straf enligt 32 kap.

brottsbalken.

207. till

Förslag förordning om ändring i förordningen 1975:929 med vissa bestämmelser om fartygs identifiering

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 11 § i förordningen 1975:929

med vissa bestämmelser fartygs identifiering skall ha följande

om lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap. 11 § Den som bryter mot 5 eller 7-10 dömes till böter. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till strof

enligt 32 kap. brottsbalken.

208. till

Förslag förordning om ändring i körkortsförordningen 1 977:722

Härigenom föreskrivs att 103 och 104 i körkortsförordningen

1977:722 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

103 § Den som uppsåtligen eller oaktsamhet lämnar oriktig uppgift vid av

ansökan eller anmälan enligt denna förordning dömes till böter,

om gämingen är belagd med straff i brottsbalken. Har någon i en juridisk per-

Övriga författningsförslag 189

sons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till strof

enligt 32 kap. brottsbalken.

104 § Den som driver trafikskola utan tillstånd eller på annat sätt utan att följa de i denna förordning eller med stöd därav meddelade föreskrifterna döms till böter. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till strof

enligt 32 kap. brottsbalken.

209. Förslag till förordning om ändring i förordningen 1977:945 om trädgårdsväxters sundhet, sortäkthet och

kvalitet

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen 1977:945 om trädgårdsväxters sundhet, sortäkthet och kvalitet dels att 9 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas en ny paragraf, 8 följande lydelse. a av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 8 a För tillsyn enligt denna förordning gåller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

9 § Den som bryter mot 1 eller 2 § dömes till böter. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

Senaste lydelse 1981 :94

190 Övriga författningsförslag sou 1997:127

diska personen dömas till strof

enligt 32 kap. brottsbalken. Brottet får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

210. Förslag till förordning om ändring i förordningen 1977:l l 19 om farledsvaruavgift

Härigenom föreskrivs att 13 § i förordningen 1977:1119 om far-

ledsvaruavgift skall ha följande lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 § Den uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktig uppgift vid som fullgörandet av en skyldighet enligt 7 § första stycket döms till böter, inte gämingen är belagd med straff i brottsbalken. om Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska dömas till strof

personen enligt 32 kap. brottsbalken. I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

211. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1979:1036 högsta pris för Vissa lastbilstransporter

om

Härigenom föreskrivs att 3 § i förordningen 1979: 1036 om högsta pris för vissa lastbilstransporter skall ha följande lydelse.

Förordningen omtryckt 1994:1164

Övriga författningsförslag 191

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 § Den bryter mot någon föreskrift som har beslutats med stöd av som denna förordning döms till böter. Har någon juridisk i en persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska dömas till straf

personen enligt 32 kap. brottsbalken.

212. Förslag till förordning om ändring i

containerförordningen 1980:640

Härigenom föreskrivs att 15 § i containerförordningen 1980:640 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 § Tillsynen över efterlevnaden containerlagen 1980:152 och av av denna förordning utövas Sjöfartsverket. Verket får efter samråd med av tullmyndighet meddela sådana förbud och besluta sådana medgivanden i 9 § första stycket containerlagen. som avses För tillsynen gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 tillsyn och åtalsanmälan. om

213. Förslag till förordning om ändring i förordningen 1980:803 om regionalpolitiskt transportstöd

Härigenom föreskrivs att 13 § i förordningen 1980:803 om regionalpolitiskt transportstöd skall ha följande lydelse.

192 Övriga författningsförslag sou 1997:127

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 § Ansökan om transportbidrag skall göras skriftligen hos Närings- och

teknikutvecklingsverket för varje kalenderhalvår och innehålla de uppgifter som Närings- och teknikutvecklingsverket bestämmer. Den som undertecknar ansökan skall försäkra riktigheten av de uppgifter som lämnas.

Den som i ansökan uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar

oriktig uppgift döms till böter, om inte gämingen är belagd med straff

enligt brottsbalken. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till straf

enligt 32 kap. brottsbalken.

214. till i

Förslag förordning om ändring förordningen 1981:402 om handel med skrot

Härigenom föreskrivs att 28 § i förordningen 1981:402 om handel

med skrot skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

28 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 10 § andra stycket samt 14, 18 och 22 eller mot beslut som har

meddelats med stöd av 19 om inte gämingen är belagd med straff i

brottsbalken. Handlare ansvarar för sådan gärning som avses i första stycket om den har begåtts i hans rörelse och han har haft eller borde ha haft vetskap om gämingen. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen

dömas till straf enligt 32 kap.

Senaste lydelse 1996:1569

Övriga författningsförslag 193

brottsbalken. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas åklagare av om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

215. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1981 1403 om handel med begagnade varor

Härigenom föreskrivs att 21 § i förordningen 1981:403 om handel med begagnade varor skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

21 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot

10, 12, 16 och 18 §§, om inte gärningen är belagd med straff i brotts-

balken.

Handlare ansvarar för sådan gärning som avses i första stycket om

den har begåtts i hans rörelse och han har haft eller borde ha haft vetskap om gämingen. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt denna paragraf skall den juridiska personen

dömas till strof enligt 32 kap.

brottsbalken. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

194 Övriga författningsförslag

216. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1982:569 om lotsning m.m.

Härigenom föreskrivs att 11 § i förordningen 1982:569 om lotsning m.m. skall ha följande lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 2 lotsar fartyg eller på annat sätt utför lotsuppgifter på svenskt sjöterritorium i strid mot 2 bryter mot någon föreskrift som meddelats med stöd av denna förordning.

Har någon i en juridisk per-

verksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juri-

diska dömas till straf

personen enligt 32 kap. brottsbalken.

217. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1982:923 om transport av farligt gods

Härigenom föreskrivs att det i förordningen 1982:923 om transport av farligt gods skall införas en ny paragraf, 26 d av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

26 d § För tillsyn enligt lagen 1982:821 om transport av farligt gods och med stöd av lagen

meddelade föreskrifter gäller

även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

Förordningen omtryckt 1993: 1332

Övriga författningsförslag 195

218. till

Förslag förordning om ändring i luftfartsförordningen 1986:171

Härigenom föreskrivs 135 § att i luftfartsförordningen 1986:171 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

135 § Till böter döms den som bryter mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 12 bryter mot 23 § andra stycket eller 27 § första stycket, i strid mot villkor som har föreskrivits vid medgivande till luftfart enligt 46 § första stycket eller mot 46 § andra stycket låter någon följa med ombord, utövar tjänst som befälhavare utan att vara behörig, bryter mot 48 eller 49 bryter mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 51 eller 57 bryter mot luftfartsverkets föreskrifter eller villkor i fråga om inrättande, underhåll och drift av flygplatser, bryter mot 60 § första, andra eller tredje stycket, mot 63 § första stycket eller de villkor har föreskrivits med stöd därav, mot försom bud enligt 64 § första stycket eller mot föreskrifter enligt 67 § andra stycket, försummar sina skyldigheter enligt 74 § andra stycket, 10. bryter mot 84 § andra stycket, 86 § eller 87 § första stycket, ll. anordnar flyguppvisningar utan tillstånd enligt 88 § eller inte följer av polismyndigheten för sådana uppvisningar föreskrivna villkor, 12. bryter mot 89 13. bryter mot 90 § andra stycket, mot 91 § första stycket eller mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 91 § andra stycket, 14. bryter mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 92 § första stycket, 15. bryter mot 94 § första stycket eller mot föreskrifter som har meddelats med stöd därav eller av 94 § andra stycket, 16. bryter mot 101 17. är ägare eller brukare av luftfartyg och underlåter att se till att det för fartyget finns de i 104 § första och andra styckena angivna fartygshandlingama eller bryter mot luftfartsverkets föreskrifter om hur handlingarna skall upprättas, föras eller förvaras, 18. är befälhavare och underlåter att se till att de i 104 § första och andra styckena angivna fartygshandlingama finns ombord och att de

196 Övriga författningsförslag

upprättas, förs eller förvaras i enlighet med luftfartsverkets föreskrifter, 19. bryter mot 105 § eller mot föreskrifter som har meddelats med stöd därav, 20. bryter mot 106 § eller 110-113 §§, 21. bryter mot 131 § första stycket eller mot föreskrifter som har meddelats med stöd 131 § tredje stycket. av I fall som avses i första stycket 19 skall dock inte dömas till ansvar om det visas att försummelsen berodde på ett tillfälligt förbiseende och

handlingen visas upp för polismyndigheten, åklagaren eller flygtrafikledningsorganet vid den flygplats där förseelsen upptäcktes senast den tredje vardagen efter återkomsten från flygningen. Har någon i en juridisk per-

sons verksamhet gjort sig skyldig

till brott enligt första stycket skall

den juridiska dömas till personen

straf enligt 32 kap. brottsbalken.

Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om

tillsynsmyndighet anger brottet

till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

219. Förslag till i

förordning om ändring förordningen 1986:172 om luftfartygsregistret m.m.

Härigenom föreskrivs att 39 § i förordningen 1986:172 om luftfar-

tygsregistret m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

39 § Till böter döms den som lämnar oriktiga uppgifter i samband med en ansökan eller anmälan enligt denna förordning,

underlåter att fullgöra anmälningsskyldighet enligt denna förordning,

inte rättar sig efter ett föreläggande som har meddelats enligt 24, 26 eller 36 Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till strof

Övriga författningsförslag 197

enligt 32 kap. brottsbalken. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om

Luftfartsverket anger brottet till

åtal eller åtal är påkallat allur män synpunkt.

220. Förslag till förordning om ändring i

svävarfartsförordningen 1986:3 05

Härigenom föreskrivs att 15 § i svävarfartsforordningen 1986:305 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 § Till böter döms den använder svävare utan föreskrivet tillstånd eller som en godkännande eller i strid mot meddelat villkor, den som bryter mot föreskrifter som har meddelats av sjöfartsverket med stöd av ll eller 12 den som bryter mot 14 I fall i första stycket 1 skall även ägaren dömas till som avses ansvar, såvida han inte visar att förseelsen berott omständighet som han inte kunnat råda över. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt första stycket 1 eller 2 eller andra stycket skall den juridiska personen dömas till

straf enligt 32 kap. brottsbalken.

Straff döms inte ut enligt denna paragraf om gämingen är belagd med straffi sjölagen 1994:1009.

Senaste lydelse 1995: 176

198 Övriga författningsförslag sou 1997:127

221. Förslag till

förordning om ändring i förordningen 1987:27 om fordon i internationell vägtrafik i Sverige

Härigenom föreskrivs att 15 § i förordningen 1987:27 om fordon i internationell vägtrañk i Sverige skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 § Brukas ett fordon i strid mot 7 eller 9 § eller 13 § sista meningen eller föreskrifter i ämnen i dessa bestämmelser och som avses som har beslutats med stöd av 14 döms ägaren till penningböter. Bestämmelserna i första stycket gäller även föraren, om han kände eller bort känna till hindret för fordonets bmkande. Den som brukar en annans fordon utan lov döms i ägarens ställe. Detsamma gäller den som innehar fordonet med nyttjanderätt för obestämd tid eller för bestämd tid understiger ett år och har en som

befogenhet att bestämma om förare av fordonet eller anlitar någon

annan förare än ägaren har utsett. Visar en ägare eller en brukare att han gjort vad på honom ankommit för att hindra att fordonet brukades, är han dock fri från ansvar.

I fråga fordon ägs

om som eller brukas av en juridisk person, skall bestämmelserna om ansvar tillämpas på den juridiska personen. Om Vägverket på begäran av en juridisk person godtagit en viss fysisk person som bärare av ägares ansvar, skall dock bestämmelserna i stället gälla denne.

Senaste lydelse 1991:1374

Övriga författningsförslag 199

222. Förslag till förordning ändring i förordningen

om

1988:1404 med vissa föreskrifter enligt lagen

1956:245 om uppgiftsskyldighet rörande pris- och

konkurrensförhållanden

Härigenom föreskrivs att det i förordningen 1988:1404 med vissa föreskrifter enligt lagen 1956:245 om uppgiftsskyldighet rörande prisoch konkurrensförhållanden skall införas en ny paragraf, 2 av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 § Kontroll att uppgifter som av samlas in med stöd av lagen 1956:245 uppgiftsskyldighet om rörande pris- och konkurrensförhållanden är riktiga utövas av Finansinspektionen och Konkurrensverket. För kontrollen gäller bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

223. Förslag till förordning om ändring i

yrkestrañkförordningen 1988: 1 503

Härigenom föreskrivs att 16 och 17 yrkestrafikförordningen 1988:1503 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 2 § tredje stycket, 8 12 12 c 12 d § tredje stycket, 12 f § första stycket eller mot en föreskrift som har meddelats med stöd av 12 f § andra stycket döms till penningböter.

Senaste lydelse 1996:413

200 Övriga författningsförslag

Har någon i en juridisk per-

sons verksamhet gjort sig skyldig

till brott enligt första stycket som består i överträdelse av 8 12 § eller 12 § skall den juridiska c

personen dömas till strof enligt

32 kap. brottsbalken.

Brott enligt denna paragraf

får endast åtalas av åklagare om

tillsynsmyndighet anger brottet

till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

17 Vägverket, som är central tillsynsmyndighet på yrkestrafikområdet,

får meddela föreskrifter för verkställigheten av denna förordning.

Vägverket får även meddela föreskrifter om användningen av taxameter som nämns i 13 a § fordonskungörelsen 1972:595. För tillsyn enligt denna för-

ordning gäller även bestämmel-

serna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

224. Förslag till förordning om ändring i förordningen 1988:1505 om biluthyrning

Härigenom föreskrivs att 13 § i förordningen 1988:1505 om biluthyrning skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 § Den som bryter mot 8 eller 9 § skall dömas till böter. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till strof

enligt 32 kap. brottsbalken.

Senaste lydelse 1994:66

Övriga författningsförslag 201

225. Förslag till förordning ändring i förordningen

om

1989:974 om miljöfarliga batterier

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen 1989:974 om miljöfarliga batterier dels att 16 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas en ny paragraf, 15 a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 a § För tillsyn enligt denna förordning gäller även bestämmeli lagen 0000:000 om tillserna syn och åtalsanmälan.

16 § Bestämmelser och förverkande på grund av överträdelser om ansvar av 3 4 5 § första stycket och 9 § finns i lagen 1985:426 om kemiska produkter. Den som yrkesmässigt eller i större omfattning samlar och forslar bort batterier i strid mot 8 § första stycket skall dömas till böter. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till strof

enligt 32 kap. brottsbalken. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet brottet anger

till åtal eller åtal är påkallat ur

allmän synpunkt.

226. till ändring i förordningen Förslag förordning om 1990:717 om undersökning av olyckor

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen 1990:717 om undersökning av olyckor dels att 27 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas en ny paragraf, 5 a av följande lydelse.

202 Övriga författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 a § För tillsyn enligt denna förordning gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

27 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 20 § första eller andra stycket eller mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 20 § tredje stycket döms till böter. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska dömas till strof

personen enligt 32 kap. brottsbalken. I ringa fall skall dock inte dömas till straff. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

227. Förslag till förordning om ändring i mineralförordningen 1992 2285

Härigenom föreskrivs att 57§ i mineralförordningen 1992:285 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

57 § När gruvarbete eller motsvarande arbete påbörjas, nedläggs, avbryts för längre tid än månader eller återupptas, skall detta genast en sex anmälas hos bergmästaren. Bergmästaren skall genast underrätta Sveriges geologiska undersökning och länsstyrelsen i det län där verksamheten bedrivs om en anmälan kommer in.

Övriga författningsförslag 203

Innehavare av gruva eller motsvarande anläggning som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att göra sådan anmälan som avses i första stycket skall dömas till böter. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till straf

enligt 32 kap. brottsbalken.

228. Förslag till förordning om ändring i förordningen 1992:1226 om Sveriges ekonomiska zon

Härigenom föreskrivs att 8§ i förordningen 1992:1226 om

Sveriges ekonomiska zon skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8§ Kustbevakningen skall till Kustbevakningen skall till skydd för den marina miljön skydd för den marina miljön utöva tillsyn över sådana verk- utöva tillsyn över sådana verksamheter i 5 och 9 samheter som avses i 5 och 9 som avses lagen 1992:1140 Sveriges lagen 1992:1140 Sveriges om om ekonomiska zon i enlighet med ekonomiska zon i enlighet med vad sägs i 11-14 §§ samma vad som sägs i 11-14 a §§ samsom lag. ma lag.

229. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1993:185 arbetsförhållanden vid vissa

om

internationella vägtransporter

Härigenom föreskrivs att 19 § i förordningen 1993:185 om arbetsförhållanden vid vissa internationella vägtransporter skall ha följande lydelse.

Förordningen omtryckt 1995:951

204 Övriga författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 § förare uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot artikel som 7.1, 7.3, 8.1-8.3 eller 9 andra meningen i AETR, 11.1, 11.2 eller 11.4 i bilagan, 8 § första stycket eller 9 § jämförd med artikel 10.1 b-e i AETR eller mot de villkor som har beslutats enligt 9

arbetsgivare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot

artikel 10.2 eller 11.3 i AETR, näringsidkare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot artikel 10.3 i AETR,

den som utan lov uppsåtligen avlägsnar plomberingar av färd-

skrivarutrustning enligt punkt V.B i underbilaga uppsåtligen hindrar eller försvårar kontroll enligt denna den som

förordning,

förare som uppsåtligen eller av oaktsamhet brukar ett fordon i strid mot körförbud enligt 14

den som uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktiga upp-

gifter i intyg enligt 18 § den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot föreskrift har meddelats denna förordning. som med stöd av I de fall som avses i första stycket l och 6 döms även arbetsgivaren

till penningböter, om han uppsåtligen eller av oaktsamhet har underlåtit

att göra vad har ankommit honom för att hindra förseelsen. som

Har någon i en juridisk per-

sons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt första stycket 7 eller 8 eller enligt andra stycket skall den juridiska personen

dömas till straf enligt 32 kap.

brottsbalken.

230. Förslag till förordning om ändring i förordningen 1993:969 om märkning av textilier

Härigenom föreskrivs att 10 § i förordningen 1993:969 om märkning av textilier skall ha följande lydelse.

Senaste lydelse 1996:803

Övriga författningsförslag 205

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 § Den med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot föreskrifterna som i 4 § första stycket eller mot föreskrifter som har meddelats med stöd 4 § andra stycket eller 5 § l skall dömas till böter. av Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juridiska personen dömas till Strap enligt 32 kap. brottsbalken. I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

231. Förslag till förordning om ändring i förordningen 1993:1598 om hissar och vissa andra motordrivna

anordningar

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen 1993:1598 om hissar och vissa andra motordrivna anordningar dels att 16 § skall ha följande lydelse, dels att skall införas en ny paragraf, 14 a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 a § För tillsyn enligt denna förordning gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000.

16 § Om en anordning används i strid mot 12 skall ägaren eller den som annars svarar för användningen dömas till böter. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska dömas till straff

personen enligt 32 kap. brottsbalken. Den har åsidosatt ett vitesföreläggande eller överträtt ett vitessom förbud som meddelats med stöd av annan författning, skall inte dömas till enligt första stycket för gärning som omfattas av föreansvar läggandet eller förbudet.

206 Övriga författningsförslag

Brott enligt denna paragraf

får endast åtalas av åklagare om

tillsynsmyndighet anger brottet

till åtal eller åtal är särskilt påkallat ur allmän synpunkt.

232. Förslag till förordning i om ändring förordningen

utförsel levande

1994:542 om av djur m.m.

Härigenom föreskrivs att 8 och 9 i förordningen 1994:542

om utförsel av levande djur m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 § Om påföljd för olovlig utförsel av djur eller produkter av djur och för försök därtill finns bestämmelser i lagen 1960:418 straff för om varusmuggling. I fråga om beslagtaget gods skall de försiktighetsmått iakttas som Jordbruksverket etter anmälan av Generaltullstyrelsen anser

nödvändiga. Den som bryter mot en före- Den som uppsåtligen eller

av skrift som har meddelats med oaktsamhet bryter mot föreen stöd av denna förordning, döms skrift som har meddelats med

till böter, om inte gämingen är stöd denna förordning, döms

av

belagd med straff i lagen om till böter, om inte gämingen är straff för varusmuggling. belagd med straff i lagen

om straff för varusmuggling. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till strof

enligt 32 kap. brottsbalken.

Brott enligt denna paragraf

får endast åtalas av åklagare om Jordbruksverket anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur all-

män synpunkt.

Övriga författningsförslag 207

9 § Tullmyndigheten skall övervaka att utförsel sker i enlighet med bestämmelserna i denna förordning och de med stöd av förordningen meddelade föreskrifterna. För Jordbruksverkets uppgifter enligt denna förordning gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 tillsyn och åtalsom anmälan.

233. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1994:795 om tillstånd för kraftverk avsedda att drivas

med oljebränsle

Härigenom föreskrivs att 6 och 7 i förordningen 1994:795 om tillstånd för kraftverk avsedda att drivas med oljebränsle skall ha följande lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 § Närings- och teknikutvecklingsverket har tillsyn över att denna förordning följs. För tillsynen gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 tillsyn och åtalsanmälan. om

7 § Till böter döms den med uppsåt eller av oaktsamhet påbörjar som åtgärd i 3 § utan att tillstånd meddelats, om gämingen en som anges inte är belagd med straff enligt annan författning. Har någon i juridisk peren verksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till strof

enligt 32 kap. brottsbalken. I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

208 Övriga författningsförslag

Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

234. Förslag till förordning ändring i förordningen

om

1994:1162 om skeppsmätning

Härigenom föreskrivs att 37 och 38 i förordningen 1994:1162 om skeppsmätning skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

37 § Den som låter bli att göra anmälan enligt 10-12, 23 eller 24 § skall dömas till böter. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till straf

enligt 32 kap. brottsbalken.

38§ Den som underlåter att full- Den uppsåtligen eller som av göra en skyldighet enligt 14 § oaktsamhet underlåter att fullgöra eller att fullgöra en anmäl- en skyldighet enligt 14 § eller att ningsskyldighet enligt 28 § första fullgöra anmälningsskyldighet en stycket skall dömas till penning- enligt 28 § första stycket skall böter. Till samma straff skall den dömas till penningböter. Till dömas bryter mot före- straff skall den dömas som samma skriften i 20 § eller som i ett bryter mot föreskriften i som sådant fall som avses i 34 § väg- 20§ eller i ett sådant fall som rar att visa upp fartygets mätbrev. som avses i 34 § vägrar att visa upp fartygets mätbrev. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska personen dömas till straf

enligt 32 kap. brottsbalken.

Övriga författningsförslag 209

235. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1994:1215 om tekniska egenskapskrav byggnadsverk, m.m.

Härigenom föreskrivs att 36 § i förordningen 1994:1215 om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, skall ha följande lydelse. m.m.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

36 § Tillsyn enligt 7 § lagen 1994:847 om tekniska egenskapskrav

byggnadsverk, m. m. skall utövas av Boverket.

Tillsynen omfattar även be-

stämmelserna i lagen 1992: 1534 om CE-märkning. För tillsynen gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 tillsyn och åtalsanmälan. om

236. Förslag till förordning om ändring i

tullförordningen 1994:15 8

Härigenom föreskrivs att 71 § i tullförordningen 1994:1558 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

71 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 56 § första stycket andra meningen, bryter mot föreskrift eller förbud meddelats med stöd av som 56 § tredje stycket, 57 § andra stycket, 58 § eller bestämmelsen i 59 § första stycket rätt för tullmyndighet att bestämma om ett transportom medels ankomst- eller avgångstider, underlåter att lägga vara på tillfälligt lager enligt 50 upp en underlåter att lämna förhandsmeddelande enligt föreskrift som avses i 59 § första stycket, underlåter att medföra passhandling enligt föreskrift som meddelats med stöd 59 § andra stycket, av

210 Övriga författningsförslag sou 1997: 127

underlåter att stanna på tulltjänstemans anmaning i fall som avses i 60 underlåter att efterkomma tulltjänstemans begäran eller lämna biträde enligt 64 § första stycket, underlåter att utöva tillsyn enligt 64 § andra stycket, underlåter att lämna uppgifter för statistiskt ändamål enligt 20 § eller lämnar oriktig sådan uppgift, döms för tullförseelse till böter. Har brott i första stycket som punkten 3 sägs begåtts i jurien disk persons verksamhet skall den juridiska personen dömas till

strof enligt 32 kap. brottsbalken.

I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

237. Förslag till

förordning om ändring i förordningen 1994:1774 om märkning av hushållsapparater

Härigenom föreskrivs att l5§ i förordningen 1994:1774 om märkning av hushållsapparater skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 § Den som med uppsåt eller oaktsamhet bryter mot föreskrifterna av i 4-6 eller mot föreskrift har meddelats med stöd 9 § en som av skall dömas till böter. Har brottet begåtts i en juridisk persons verksamhet skall den juridiska dömas till personen

strof enligt 32 kap. brottsbalken.

I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

238. Förslag till

förordning om ändring i förordningen 1994:1830 om införsel av levande djur m.m.

Härigenom föreskrivs att 20 § i förordningen 1994:1830 om införsel av levande djur m.m. skall ha följande lydelse.

Övriga författningsförslag 211

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 § Bestämmelser påföljd för olovlig införsel djur eller produkter om av djur och för försök därtill finns i lagen 1960:418 om straff för av varusmuggling. I fråga beslagtaget gods skall de försiktighetsmått om iakttas Jordbruksverket efter anmälan av Generaltullstyrelsen anser som nödvändiga.

Den bryter mot före- Den uppsåtligen eller av

som en som skrift har meddelats med oaktsamhet bryter mot en föresom stöd denna förordning, döms skrift har meddelats med av som till böter, inte gämingen är stöd av denna förordning, döms om belagd med straff i lagen om till böter, om inte gämingen är straff för varusmuggling. belagd med straff i lagen om straff för varusmuggling. Har någon i juridisk peren verksamhet gjort sig skyldig sons till sådant brott skall den juri-

diska dömas till straf

personen enligt 32 kap. brottsbalken.

239. Förslag till förordning om ändring i förordningen behöriga myndigheter, i fråga 1995:521 om m.m. om

kör- och vilotider samt färdskrivare vid vägtransporter

Härigenom föreskrivs att 20 § i förordningen 1995:521 om behöriga myndigheter, i fråga kör- och vilotider samt färdm.m. om skrivare vid vägtransporter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 § den medlem fordonsbesättning uppsåtligen eller av av en som oaktsamhet bryter mot artikel 5.l-5.3 i förordning EEG nr 3820/85, 2. förare uppsåtligen eller oaktsamhet bryter mot artikel som av 7.1, 7.4, 8.1-8.3, 12 andra meningen eller 14.5 i förordning EEG nr 3820/85 eller mot artikel 3.1, 15.1-15.3, 15.5, 15.7, 16.1 andra stycket

Senaste lydelse 1996:802

212 Övriga författningsförslag

eller 16.2 i förordning EEG 3821/85,

nr

arbetsgivare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot artikel 10 i förordning EEG 3820/85 eller mot artikel 14.1 eller

nr

16.1 första stycket i förordning EEG 3821/85,

nr

näringsidkare som uppsåtligen eller oaktsamhet bryter mot

av

artikel 14.1-14.4 eller 14.6 i förordning EEG 3820/85 eller

nr mot

artikel 14.2 i förordning EEG 3821/85,

nr

den som utan lov uppsåtligen avlägsnar plomberingar

av

färdskrivarutrustning enligt punkt V.4 i bilaga 1 till förordning EEG

nr 3821/85, den som uppsåtligen hindrar eller försvårar kontroll enligt denna

förordning,

förare som uppsåtligen eller oaktsamhet brukar ett fordon i av strid mot 13 § eller 19 den uppsåtligen eller oaktsamhet lämnar oriktiga som av upp-

gifter i intyg enligt 19 §

den uppsåtligen eller oaktsamhet bryter mot föreskrift som av

som har meddelats med stöd av denna förordning.

I de fall som avses i första stycket 2 eller 7 döms även arbetsgivaren till penningböter, han uppsåtligen eller oaktsamhet har om av underlåtit att göra vad som har ankommit på honom för att hindra förseelsen. Har någon i en juridisk per-

sons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt första stycket

8 eller 9 eller enligt andra stycket

skall den juridiska personen dömas till Strap enligt 32 kap. brottsbalken.

240. Förslag till förordning om ändring i förordningen 1995:681 om växtskydd m.m.

Härigenom föreskrivs att 21 och 22 i förordningen 1995:681 om växtskydd m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

21 § Bestämmelser om påföljd för olovlig införsel växter, odlingsav

sou 1997:127 Övriga författningsförslag 213

substrat eller växtskadegörare och för försök därtill finns i lagen 1960:418 straff för varusmuggling. om I fråga beslagtaget gods skall de försiktighetsmått iakttas som om Jordbruksverket anser nödvändiga. Den med uppsåt eller oaktsamhet bryter mot bestämmelser som av i förordningen eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av förordningen rörande införsel, utförsel eller spridning av växter, odlingssubstrat eller växtskadegörare, döms till böter, om inte gärningen är belagd med straff enligt lagen straff för varusmuggling. om Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till sådant brott skall den juri-

diska dömas till strof

personen enligt 32 kap. brottsbalken. Brott enligt denna paragraf får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet till åtal eller åtal är påkallat ur allmän synpunkt.

22 § Tullmyndighet och sådant företag enligt 73 § tullförordningen som 1994:1558 utövar tullkontroll över gods skall övervaka att det inte införs växter eller jord, kompost, gödsel eller annat odlingssubstrat eller växtskadegörare i strid mot föreskrifter förbud mot eller villkor för införsel, eller om

föreskrifter att sådant gods endast får införas mot uppvisande

om av sundhetsintyg. Jordbruksverket skall i övrigt ha tillsyn över att det inte införs eller sprids något gods i strid mot denna förordning eller med stöd av förordningen meddelade föreskrifter. För tillsyn enligt denna för-

ordning gäller även bestäm-

melserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

214 Övriga författningsförslag

241.

Förslag till förordning om ändring i förordningen 1996:53 om vissa säkerhets- och miljökrav

fritidsbåtar

Härigenom föreskrivs att 5 § i förordningen l996:53 vissa

om säkerhets- och miljökrav fritidsbåtar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 § Sjöfartsverket skall ha tillsyn över att lagen 1996:18 vissa om säkerhets- och miljökrav fritidsbåtar och de föreskrifter medsom delats med stöd av lagen eller denna förordning följs.

Tillsynen omfattar även be-

stämmelserna i lagen 1992: 1534 om CE-märkning. För tillsynen gäller även bestämmelserna i lagen 0000:000 om tillsyn och åtalsanmälan.

242. Förordning

om ändring i vapenförordningen 0996:70

Härigenom föreskrivs att 14 kap. 1 § i vapenförordningen 1996:70

skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 kap. 1 § Till böter döms den bryter mot 5 kap. 4 9 eller 10 8 kap. som 2 12 kap. 1 § eller 17 kap. 1 eller underlåter att göra som anmälan enligt 13 kap. 3 Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig till brott enligt första stycket skall den juridiska dömas till personen

strof enligt 32 kap. brottsbalken.

sou 1997:127 Övriga författningsförslag 215

Till penningböter döms den bryter mot 3 kap. 5 6 § första som stycket eller 8 § tredje stycket, 11 kap. 1 § eller 12 kap. 3 eller 4 eller lånar ut skjutvapen utan att följa vad föreskrivits i 7 som som kap.

243. Förslag till förordning om ändring i förordningen

1996:971 om farligt avfall

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen 1996:971 om farligt avfall dels att 40 § skall ha följande lydelse,

dels att skall införas paragraf, 35 följande lydelse.

en ny a av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

35 a § För tillsyn enligt denna förordning gäller även bestämmeli lagen 0000:000 om tillserna och åtalsanmälan. syn

40 § Till böter döms den bryter mot bestämmelserna i denna förordsom ning vid hantering avfallsslagen 18 01 03 och 18 02 02 i bilaga 2 av gämingen inte är belagd med strängare straff enligt brottsbalken. om Såvitt övriga avfallsslag finns bestämmelser om ansvar avser grund överträdelse denna förordning och föreskrifter som har av av meddelats med stöd förordningen i lagen 1985:426 om kemiska av

produkter. Har någon i en juridisk persons verksamhet gjort sig skyldig

till brott enligt första stycket skall

den juridiska personen dömas till

straf enligt 32 kap. brottsbalken.

Brott enligt denna paragraf

får endast åtalas av åklagare om tillsynsmyndighet anger brottet

till åtal eller åtal är påkallat ur

allmän synpunkt.

åikâjâbüåá;

Tabelluppställning

över det selektiva urvalet

Tabelluppställning det selektiva urvalet

över

Innehåll

Brottsbalken och de särskilda straflagarna 221 . . . . . . . . . . . . . . . Brottsbalken 221 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Varusmugglingslagen 221 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skattebrottslagen 222 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

T illsynsmyndigheter 222 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Affársverket svenska kraftnät 222 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Alkoholinspektionen 222

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Arbetsmarknadsstyrelsen 222 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Arbetarskyddsstyrelsen 223 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Banverket 223 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Statens biografbyrå 224 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Boverket 224 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Datainspektionen 225 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Elsäkerhetsverket 225 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Finansinspektionen 225 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fiskeriverket 226 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Generaltullstyrelsen 226 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sveriges Geologiska undersökning 227 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Inspektionen för strategiska produkter 227 . . . . . . . . . . . . . . . . Statens jordbruksverk 228 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kammarkollegiet 230 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kemikalieinspektionen 230 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kommunala nämnder 230 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Konsumentverket 231 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kustbevakningen 232 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Statens kämkraftinspektion 232 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Statens livsmedelsverk utövar tillsynen över 232 . . . . . . . . . . . . Lotteriinspektionen 233 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Luftfartsverket 233 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Läkemedelsverket 233 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Länsstyrelsen 234 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Statens naturvårdsverk 236 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . NUTEK 237 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Polismyndigheten 238 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Post- och Telestyrelsen 238 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

220 T abelluppställning det selektiva urvalet SOU 1997: 127 av

Radio- och TV-verket 239 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Riksbanken 239 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Rymdstyrelsen 239 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Statens räddningsverk 239 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Statistiska Centralbyrån 239 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sjöfartsverket 240 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skogsstyrelsen 241 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Socialstyrelsen 241 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sprängämnesinspektionen 241 . . . . . . . . , . . . . . . . . . . . . . . . . Statens strålskyddsinstitut 242 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Telestyrelsen 242 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Statens utsädeskontroll 242 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vägverket 242 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Överstyrelsen för civilberedskap 242

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Författningar där tillsynsansvaret är oreglerat 242 . . . . . . . . . . . . . Allmän ordning 242 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Arbetsrätt 243 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Associationsrätt 243 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Beredskapslagstiftning 244 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hälso- och sjukvård 245 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Immatrialrätt 245 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Jordbruk 246 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Miljörätt 246 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skatt och uppbörd 247 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Socialförsäkringsrätt 247 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Trafik- och transporträtt 248 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Övriga författningar 251

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

SOU 1997: 127 221

Tabelluppställning det selektiva

över

urvalet

Brottsbalken och de särskilda strafflagarna

Brottsbalken

3 kap. Om brott mot liv och 11 § a hälsa

9 kap. Om bedrägeri och § 11 a annan oredlighet

11 kap. Om brott mot 7 a § borgenärer m.m.

13 kap. Om allmänfarliga 13 § brott

15 kap. Om mened, falskt 16 § åtal och annan osann utsaga

16 kap. Om brott mot 18 a § allmän ordning

Varusmugglingslagen

Lagen 1960:418 om straff 8 § a för varusmuggling

222 T abelluppställning över det selektiva urvalet SOU 1997: 127

Skattebrottslagen

Skattebrottslag 1971:69 12 a §

Tillsynsmyndigheter

Affársverket svenska kraftnät

Elberedskapslagen 12 18 § 1997:288

Alkoholinspektionen

Alkohollag 1994:1738 8 kap. 7 a 10 kap. 9 a

9 b § se kommunala

nämnder, länsstyrelserna

Arbetsmarknadsstyrelsen

Lag 1971:1204 om 9 §

byggnadstillstånd m.m.

Lag 1974:13 om vissa 21 § anställningsfrämjande

åtgärder

Lag 1976:157 om skyldig- 6 § het för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen

SOU 1997: 127 Tabelluppställning över det selektiva urvalet 223

Arbetarskyddsstyrelsen

Lag 1932:55 om viktmärk- 2§,3§ ning i vissa fall av gods som skall inlastas å fartyg

Arbetsmiljölagen 1977:1160 7kap. 15 §,8kap.2a§, 2b§

Arbetstidslag 1982:673 22a§,24b§24c§, 260ch27§§

Lag 1985:426 om kemiska 17a§,21a§, 21 b§seBoprodukter verket, Kemikalieinspektionen, Kommunala organ, Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, Länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Sjöfartsverket och Statens Utsädeskontroll

Lag 1994:900 om genetisk 15a§, 18a 18 b §se modifierade organismer Fiskeriverket, Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, Skogsstyrelsen

Banverket

Lag 1982:821 om transport 13 a 16 § se Luftfarts-

av farligt gods verket, Polismyndighetema, Sprängämnesinspektionen,

Sjöfartsverket, Generaltull-

styrelsen

Förordning 1982:923 om 26d§ transport av farligt gods

Förordning 1990:717 om 5a§,27§ undersökning av olyckor

224 T abelluppställning över det selektiva urvalet SOU 1997: 127

Järnvägssäkerhetslag 32 33 § 24 a a 1990:1157

Statens biografbyrå

Brottsbalken 16 kap. 10 c § se ovan ang.

brottsbalkens bestämmelser

Lag 1990:886 om 10 14 a 19 § granskning och kontroll av filmer och videogram

Boverket

Lag 1985:426 om kemiska 17 a 21 a 21 b § produkter

Lag 1987:12 hushåll- 4 kap. 6 6 kap. 3 § om ning med naturresurser m.m.

Lag 1992:1534 om CE- 6 a 7 § märkning

Lag 1994:847 tekniska 7 11 a § om

egenskapskrav på byggnads-

verk, m.m.

Förordning 1993:1598 om 14 a 16 § hissar och vissa andra motordrivna anordningar

T abelluppställning över det selektiva urvalet 225

Datainspektionen

Datalag 1973:289 18a§,20a§,20b§

Kreditupplysningslag 17a§,19§,19a§ 1973 : 1 173

Inkassolag 1974:182 16§,17§

Elsäkerhetsverket

Lag l902:71 s.1 inne- 26a§,27a§,27b§

fattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar

Finansinspektionen

Lag 1950:272 om rätt för 22b§,35§ utländska försäkringsiöretag att driva försäkringsrörelse i Sverige

Lag 1956:245 om uppgifts- 10§ skyldighet rörande pris- och konkurrensförhållanden

Förordning 1988:1404 med 2§ vissa föreskrifter enligt lagen 1956:245 om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhållanden

Lag 1959:118 om 25§ krigsansvarighet för liv- och invaliditetsförsäkring

226 T abelluppställning över det selektiva urvalet SOU 1997: 127

Lag 1972:262 om 74a§,79a§, 79b§ understödsföreningar Försäkringsrörelselagen 19 kap. 18 21 kap. 1 a 1982:713 1b§ Bankrörelselag 1987:617 7kap.1a§ Ban kaktiebolagslag 13kap.1§ 1987:618 Lag 1987:621 om införande 39§ av ny banklagstiftning Lag 1993:1302 om EES- 6 kap. 10a§, 8 kap. 8 § fdrsäkringsgivares verksamhet i Sverige

Fiskeriverket

Lag 1994:1709 om EG:s 9a§,l1§ förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken Fiskelag 1993:787 36§,43§44a§ Lag 1994:900 genetisk 15a§,18a§,18b§ 0m modifierade organismer

Generaltullstyrelsen

Lag 1962:120 om straffi 1§ vissa fall för oriktigt ursprungsintyg m.m.

SOU 1997: 127 T abelluppställning över det selektiva urvalet 227

Lag 1982:821 om transport 13 a 16 § av farligt gods Tullag 1994:1550 96 § Tulltörordning 1994:1558 71 §

Sveriges Geologiska undersökning

Lag 1966:314 om 11 14 15 a § kontinentalsockeln Kontinentalsockelförordning 8 § 1966:315 Lag 1975:424 om uppgifts- 6 § skyldighet vid grundvattentäktundersökning och brunnsborring Minerallag 1991:45 15 kap. 6 § Mineralförordning 57 § 1992:285

för produkter Inspektionen strategiska

Lag 1991:341 om 13 a 13 b 17 § strategiska produkter Lag 1992:1300 om 18 27 a § krigsmateriel

228 T abelluppställning över det selektiva urvalet

Statens jordbruksverk

Lag 1970:299 om skydd 14§ mot flyghavre Förordning 1970:300 om 5a§ skydd mot flyghavre Bisjukdomslag 1974:211 3a§,8§ Förordning 1977:945 om 8a§,9§

trädgårdsväxters sundhet,

sortäkthet och kvalitet Epizootilag 1980:369 9a§12§ Lag 1983:738 om 5a§,6§ bekämpande av salmonella hos djur Lag 1985:295 om foder Ma§J7§ Lag 1985:342 om kontroll 6a§,7§ av husdjur m.m. Lag 1987:l2 om 4kap. 6 6kap. 3 §

hushållning med

naturresurser m.m. Djurskyddslag 1988:534 27a§36§37a§ Lag 1991:336 om vissa Ba§J5§ dryckesförpackningar

Tabelluppställning över det selektiva urvalet 229

Lag 1992:888 om 8a§,10§

uppgiftsskyldighet på

jordbrukets område

Lag 1992:1683 om 8a§,10§

provtagning på djur m.m.

Lag 1992:1684 om EEG- 6a§,9§ handelsgödsel

Förordning 1994:542 om 8§,9§ utförsel av levande djur m.m.

Lag 1994:900 om genetisk 15a§,18a§,18b§ modifierade organismer

Lag 1994:1710 EG:s 9a§,13a§,13b§ om förordningar om jordbruksprodukter

Förordning 1994:1830 om 20§ införsel av levande djur m.m.

Lag 1995:551 om EG:s 6a§,7§ förordning om ekologiskt framställda produkter

Förordning 1995:681 om 21 §,22§ växtskydd m.m.

230 T abelluppställning över det selektiva urvalet SOU 1997: 127

Kammarkollegiet

Resegarantilag 1972:204 14 §

Kemikalieinspektionen

Lag 1985:426 om kemiska 17 21 21 b § a a produkter

Lag 1991:639 om 10 a 14 14 § a

förhandgranskning av

biologiska bekämpningsmedel

Förordning 1993:1598 om 14 16 § a hissar och vissa andra motordrivna anordningar

Lag 1994:900 om genetisk 15 18 18 b § a a modifierade organismer

Kommunala nämnder

Naturvårdslagen 1964:822 2 37 38 §

Miljöskyddslag 1969:387 38 45 48 52-63

Livsmedelslag 1971:511 25 29 30 31 § a a

Lag 1976:1054 om 6 7 § a svavelhaltigt bränsle

Renhållningslag 1979:596 23 a 24 b 24 §

c

T abelluppställning över det selektiva urvalet 231

Socialtjänstlagen 1980:620 H§

Lag 1982:636 8a§9§ om anordnande av visst automatspel

Hälsoskyddslag 1982:1080 17a§23§

Lag 1985:426 kemiska 17a§,21a§,21b§ om produkter

Strålskyddslag 1988:220 33a§,37a§,39a§

Djurskyddslag 1988:534 27a§,36 §,37a§

Lag 1988:868 19a§23a§23b§ om brandfarliga och explosiva varor Lotterilag 1994: 1000 48a§,56a§,57a§

Alkohollag 1994:1738 8kap. 7a§, 10 kap.9a§, 9b§ Förordning 1996:971 om 35a§40§ farligt avfall

Konsumentverket

Konsumentkreditlag 17§38§ 1992:830

232 T abelluppställning över det selektiva urvalet SOU 1997: 127

Lag 1992:1326 om person- 9 § lig skyddsutrustning för privat bruk

Lag 1992:1327 om lek- 8 § sakers säkerhet

Förordning 1993:969 om 10 § märkning av textilier

Förordning 1994:1774 om 15 § märkning av hushållsapparater

Lag 1995:551 om EG:s 6 7 § a förordning om ekologiskt framställda produkter

Kustbevakningen

Lag 1992:1140 om Sveriges 14 16 § a ekonomiska zon

Statens kärnkraftinspektion

Lag 1984:3 om kärnteknisk 18 27 29 § a a a verksamhet

Statens livsmedelsverk

Livsmedelslag 1971:511 25 29 30 31 § a a

T abelluppställning över det selektiva urvalet 233

Lag 1985:426 om kemiska 17a§21a§21b§ produkter Lag 1994:900 om genetisk 15a§18a§18b§ modifierade organismer

Lotteriinspektionen

Lotterilag 1994:1000 48a§,56a§,57a§

Luftfartsverket

Luftfartslag 1957:297 3kap.2a§,4kap.2a§, 6kap.2a§, 13 kap.4a§, 4b§ Luftfartsforordning 135 § 1986:171 Förordning 1986:172 om 39§ luftfartygsregistret m.m. Lag 1982:821 om transport 13a§16§ av farligt gods Förordning 1990:717 om 6 a 27 § Luftfartsverket, undersökning av olyckor Sjöfartsverket, Försvarsmakten, Banverket, Statens

haverikommission

Läkemedelsverket Lag 1961:181 om försälj- 2a§I5§16§ ning av teknisk sprit m.m.

234 T abelluppställning över det selektiva urvalet

Lag 1985:426 om kemiska 17a§21a§21b§ produkter

Lag 1992:860 kontroll 11§13§ om av narkotika

Läkemedelslag 1992:859 24a§26§26b§

Lag 1994:900 genetisk 15a§18a§18b§ om modifierade organismer

Länsstyrelsen

Naturvårdslagen 1964:822 2§,37§,38§

Lag 1967:531 om 8§,32a§ tryggande av pensionsutfástelse m.m

Lag 1971:1154 om förbud 4a§,6a§,6b§,7§ mot dumpning av avfall i vatten

Lag 1974:191 om 13a§14§ bevakningsföretag

Lag 1976:1054 6a§,7§ om svavelhaltigt bränsle

Lag 1979:425 om skötsel av 10§12§ jordbruksmark

Renhållningslag 1979:596 23a§,24b§,24c§

T abelluppställning över det selektiva urvalet 235

Socialtjänstlagen 1980:620 %§

Vattenlag 1983:291 Mkqz2a§21hm2a§

Lag 1985:426 om kemiska 17a§21a§21b§ produkter

Lag 1985:620 om vissa 39a§40§ torvfyndigheter

Lag 1987:l2 hushåll- 4 kap. 6 6 kap. 3 § om ning med naturresurser m.m. Yrkestraliklag 1988:263 20a§22a§22b§

Yrkestrafikförordning m§47§ 1988:1503

Lag 1990:484 om övervak- 12a§l5§ ningskameror m. m.

Lotterilag 1994:1000 48a§,56a§,57a§

Alkohollag 1994:1738 8 kap. 7a 10 kap. 9a 9b§

Lag 1994:1818 om åtgärder 6a§9a§9b§

beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter

Lag 1995:551 om EG:s 6a§,7§ förordning om ekologiskt framställda produkter

236 T abelluppställning över det selektiva urvalet

Statens naturvårdsverk

Naturvårdslagen 1964:822 2§,37§,38§ Miljöskyddslag 1969:387 38 45 48 52-63 § Lag 1971:1154 förbud 4a§,6a§,6b§,7§ om mot dumpning av avfall i vatten Bilskrotningslag 1975:343 m§ Bilskrotningsfdrordning u§ 1975:348 Lag 1976:1054 om svavel- 6a§,7§ haltigt bränsle

Renhållningslag 1979:596 23a§,24b§,24c§

Lag 1985:426 om kemiska 17a§,21a§,21b§ produkter Lag 1987:l2 hushåll- 4kap. 6 6kap. 3 § om ning med naturresurser m.m. Lag 1991:336 om vissa 13a§15§ dryckesförpackningar Förordning 1989:974 om 15a16§ miljöfarliga batterier

Tabelluppställning över det selektiva urvalet 237

Lag 1994:1818 om åtgärder 6 a 9 a 9 b §

beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter

Förordning 1996:971 om 35 a 40 § farligt avfall

NUTEK

Lag 1902:7l s.l innefattan- 26 27 27 a, 27 b § a de vissa bestämmelser om elektriska anläggningar

Lag 1978:160 om vissa 21 a 22 § rörledningar

Lag 1984:1049 bered- 2 35 § om skapslagring av olja och kol

Lag 1985:635 2 29 § om

försörjningsberedskap på naturgasområdet

Lag 1987:l2 om 4 kap. 6 6 kap. 3 § hushållning med naturresurser m.m.

Lag 1994:618 om handel 3 § med el, m.m.

Förordning 1994:795 om 6 7 § tillstånd för kraftverk avsedda att drivas med oljebränsle

238 T abelluppställning över det selektiva urvalet SOU 1997: 127

Polismyndigheten

Lag 1979:357 om 7 § yrkesmässig försäljning av dyrkverktyg

Lag 1981:2 om handel med 4 8 8 b § a skrot och begagnade varor

Förordning 1981:402 om 28 § handel med skrot

Förordning 1981:403 om 21 § handel med begagnade varor

Lag 1982:821 om transport 13 16 § a av farligt gods

Lag 1983:1097 med vissa 11 § bestämmelser om larmanläggningar m.m.

Lag 1994:1776 om skatt på 10 kap. 2 a 2 b 9 §

energi

Post- och Telestyrelsen

Lag 1993:599 om radio- 5 18 § a kommunikation

Telelag 1993:597 33 34 36 § a a

T abelluppställning över det selektiva urvalet 239

Radio- och TV-verket

Radio- och TV-lag 9 kap. 9 10 kap. 3 a 1996:844 3 b §

Riksbanken

Lag 1988:1385 Sveriges 53 § om riksbank

Lag 1992:1602 valuta- 2 kap. 11 a 3 kap. §§, om och kreditreglering 17 a §

Rymdstyrelsen

Lag 1982:963 om 5 § rymdverksamhet

Statens räddningsverk

Räddningstjänstlag 57 58 58 § a a 1986:1102

Statistiska Centralbyrån

Kungörelse 1974:661 om 4 § uppgifter för galt och betäckningsstatistiken

240 T abelluppställning över det selektiva urvalet

Sjöfartsverket

Sjöarbetstidslag 1970:105 17§,20a§,20b§ Lag 1975:1083 om upp- 5§ giftsskyldighet rörande mottagande av olja Containerlag 1980:152 m§ Containeriörord ning 15§ 1980:640

Lag 1980:424 om åtgärder 6 kap. 11 8 kap., 10 kap.

mot förorening från fartyg 6a§,6b§,9§ Lag 1982:821 om transport 13a§16§ av farligt gods 26a§,29a§,29b§ Mönstringslag 1983:929 Lag 1985:426 om kemiska 17a§21a§21b§ produkter Förordning 1990:717 om 6a§,27§ undersökning av olyckor Lag 1992:1534 om CE- 6a§,7§ märkning Lag 1996:18 om vissa 5a§

säkerhets- och miljökrav på

fritidsbåtar

SOU 1997: 127 Tabelluppställning över det selektiva urvalet 241

Skogsstyrelsen

Skogsvårdslag 1979:429 35 a 38 §

Lag 1994:900 genetisk 15 18 18 b § om a a modifierade organismer

Socialstyrelsen

Socialtjänstlagen 1980:620 75 § Hälsoskyddslag 1982:1080 17 a 23 § Karantänslag 1989:290 18 a 21 § Lag 1993:584 om medicin- 14 a 17 § tekniska produkter Lag 1996:786 tillsyn 20 22 22 b § om a a

över hälso- och sjukvården

Sprängämnesinspektionen

Lag 1982:821 transport 13 a 16 § om av farligt gods 19a§,23a§,23b§ Lag 1988:868 om brandfarliga och explosiva varor

242 T abelluppställning över det selektiva urvalet SOU 1997: 127

Statens strålskyddsinstitut

Strålskyddslag 1988:220 33 37 39 §

a a a

Telestyrelsen

Lag 1992:1527 om 8 a 10 a 10 b § teleterminalutrustning

Statens utsädeskontroll

Utsädeslag 1976:298 8 8 a 8 b 10 § Lag 1985:426 om kemiska 17 a 21 a 21 b § produkter

Vägverket

Yrkestraflklag 1988:263 20 22 22 b § a a

Överstyrelsen för civilberedskap

Lag 1976:295 om skyldig- 7 8 § het för näringsidkare att medverka vid lagring för törsörjningsberedskap

där

Författningar tillsynsansvaret oreglerat

är

Allmän ordning

Lag 1987:375 om förbud 3 § mot s.k. bastuklubbar och andra liknande verksamheter

1997:127 T abelluppställning över det selektiva urvalet 243 SOU å

Ordningslag 1993:1617 2 kap. 29 3 kap. 22

Arbetsrätt

Lag 1976:580 med- 47 § om bestämmande i arbetslivet

Lag 1989:532 om tillstånd 4 5 6 §

för anställning på fartyg

Utlänningslag 1989:529 10 kap. 5 a 7 och 8

Lag 1993:440 om privat 7 § arbetsförmedling och uthyrning arbetskraft av

Associationsrätt

Aktiebolagslag 1975:1385 19 kap. 1 §

Lag 1983:1046 om skyldig- 5 § het för vissa bostadsföreningar och bostadsaktiebolag att föra lägenhetsförteckning

Lag 1987:667 ekono- 16 kap. 1 § om miska föreningar

Bostadsrättslag 1991:614 10 kap. 3 §

244 T abelluppställning över det selektiva urvalet

SOU 1997: 127

Beredskapslagstiftning

Lag 1939:299 om förbud i 5 6 6 § a vissa fall mot överlåtelse

eller upplåtelse fartyg

av m.m.

Lag 1940:176 med vissa 4 § bestämmelser om fraktfart med svenska fartyg

Förordning 1945:625 6 § om registrering m.m. vid försäljning av vissa fordon som är införda i det militära

fordonsregistret

Lag 1971:1078 lör- 21 § om svarsuppiinningar

Oljekrislag 1975:197 19 §

Förfogandelagen 1978:262 53 §

a

Ransoneringslagen 48 a §

1978:268

Lag 1982:1004 om skyldig- 6 § het för näringsidkare,

arbetsmarknadsorganisa-

tioner m.fl. att delta i total-

iörsvarsplaneringen

Prisregleringslag 1989:978 45 a §

T abelluppställning över det selektiva urvalet 245 SOU 1997: 127

Lag 1992:1402 undan- 18 § om a försel och förstöring

Lag 1993:1742 skydd 10 § om a för landskapsinformation

Lag 1994:1720 civilt 10 kap. 3 § om a försvar

Lag 1994:1809 total- 10 kap. 5 § om försvarsplikt

Lag 1994:2077 arbets- 6 § om

förmedlingstvång

Hälso- och sjukvård

Lag 1960:409 förbud i 7 § om

vissa fall mot verksamhet på hälso- och sjukvårdens

område

Förordning l968:70 med 6 § 2 mom. vissa bestämmelser om injektionssprutor och kanyler

Immatrialrätt

Lag 1953:771 skydd för 5 § om vissa internationella sjukvårdsbeteckningar m.m.

246 Tabelluppställning över det selektiva urvalet

SOU 1997: 127

Varumärkeslag 1960:644 37 §

Lag 1960:729 om upphovs- 7 kap. 53 § rätt till litterära och konstnärliga verk Patentlag 1967:837 9 kap. 57 62 §

Mönsterskyddslag 1970:485 35 40 §

Firmalagen 1974:156 18 § Lag 1992:1685 om skydd 9 § för kretsmönster för halvledarprodukter

Växtlörädlarrättslagen 9 kap. 1 11 §

1997:306

Jordbruk Förordning 1956:413 12 § 1 st., 13 § 1st., 15 § om

klassificering av kött

Växtskyddslag 1972:318 10 §

Miljörätt

Lag 1982:349 åter- 4 § om

vinning av dryckesiörpack-

ning av aluminium

Tabelluppställning över det selektiva urvalet 247

SOU 1997: 127

Lag 1983:428 spridning 6 § om av bekämpningsmedel över skogsmark

Lag 1988:1597 om ñnansie- 7 § ringen av hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m.

Lag 1992:1537 ñnansie- 10 § om ring framtida utgifter för av använt kärnbränsle m.m.

Lag 1993:1614 25 § om Antarktis

Skatt och uppbörd

Utsökningsbalken 1981:774 7 kap. 25 §

Lag 1994:1563 tobaks- 6 § om skatt

Socialförsäkringsrätt

Lag 1976:380 arbets- 8 kap. 11 § om skadefdrsäkring

Lag 1979:84 del- 22 § om

pensionsförsäkring

Lag 1991:1047 sjuklön 19 § om

248 T abelluppställning över det selektiva urvalet

Lag 1997:239 om arbets- 116§ löshetskassor

Trafik- och transporträtt

Kungörelse 1952:581 med 13§

vissa föreskrifter angående

räddning sjönöd och ur avvärjande av sjötraiiken hotande fara m.m. sjönödskungörelse

Terrängtrafikkungörelsen 70§,71§,76§

1972:594

Fordonskungörelsen 105-106 112 § 1972:595

Bilregisterkungörelse 87 89 90 92§

1972:599

Vägtrafikkungörelsen 163 §,164 §,l66§

1972:603

Sjömanslag 1973:282 62 63 74a§

Kungörelse 1974:681 15 17§, 17a§ om internationella vägtransporter

Lag 1975:88 bemyndi- 3§ om gande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer

T abelluppställning över det selektiva urvalet 249

Förordning 1975:885 om m§ utmärkning av fordon i yrkesmässig trafik

Fartygsregisterförordning 7§ 1975:927

Förordning 1975:929 med n§ vissa bestämmelser om fartygs identifiering

Trafikskadelagen n§ 1975:1410

Lag 1976:357 om motor- n§ tävlingsförsäkring

Körtkortslag 1977:477 34§36§37a§

Körkortsförord ning 103 104 104 a§ 1977:722

Förordning 1977:1119 om n§ farled svaruavgift

Lag 1978:69 om försälj- m§

ningsskatt på motorfordon

Lag 1979:560 om 4 kap. 1§ transportförmedling

Lag 1979:561 om 4 kap. 1§ biluthyrning

250 Tabelluppställning över det selektiva urvalet SOU 1997: 127

Förordning 1979:1036 om 3 § högsta pris för vissa lastbilstransporter

Förordning 1980:803 om 13 § regionalpolitiskt transportstöd

Förordning 1982:569 om 11 § lotsning m.m.

Lag 1985:126 om åtgärder 3 §

till skydd för svensk sjöfart

Svävarfartslörordning 15 § 1986:305

Förordning 1987:27 om 15 § fordon i internationell vägtrafik i Sverige

Fartygssäkerhetslag 12 kap. 1-3 § 5 a 1988:49

Fordonsskattelag 1988:327 79 82 §

Förordning 1988:1505 om 13 § biluthyrning

Förordning 1993:185 om 19 § arbetsförhållanden vid vissa internationella vägtransporter

SOU 1997: 127 T abelluppställning över det selektiva urvalet 251

Sjölagen 1994:1009 20 kap. 16 §

Förordning 1994:1162 om 37 38 38 a § skeppsmätning

Förordning 1995:521 om 20 § behöriga myndigheter, m.m.

i fråga om kör- och vilotider

samt fárdskrivare vid vägtransporter

Övriga författningar

Kungörelse 1925:465 med 6 och 7 §§, 8 § särskilda bestämmelser om utförsel från riket spritav drycker och vin

Rättegångsbalken 9 kap. 1-3 §§, 4 §

l942:740 A

Virkesmätningslag 3 § 1966:209

Lag 1966:742 om hotell och 16 18 18 a § pensionatrörelse

Kungörelse 1967:134 om 2 §

kvalitetsbenämning på

äpplen och päron

Atomansvarighetslag 40 § 1968:45

252 T abelluppställning över det selektiva urvalet SOU 1997: 127 i

1 1 1 1

Lag 1969:612 om förbud 2§ mot professionell boxning

Lag 1970:498 om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar

Fastighetsbildningslag 5 kap. 35 § 1970:988

Handelsregisterlag 22 § 1974: 157

Kungörelse 1974:271 om 8§ kontroll vid utförsel av livsmedel

Lag 1978:800 om namn 2§ och bild i reklam

Lag 1979:561 om 4kap.1§ biluthyrning

Lag 1986:985 om handel 14§ med ädelmetallarbeten

Lag 1988:l5 om förbud 3§ mot radar- och laservarnare

Lag 1990:783 om skydd för 2§ beteckningen svenskt arkiv

Lag 1990:1183 om tillfällig 10 12§ försäljning

SOU 1997: 127 T abelluppställning över det selektiva urvalet 253

Lag 1991:1559 med före- 3 kap. 20 5 kap. 9 §

skrifter på tryckfrihetsför-

ordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden

Lag 1992:160 om utländska 29 § filialer m.m.

Lag 1992:889 om den 14 § officiella statistiken

Lag 1993:1392 om plikt- 35 § exemplar av dokument

Lag 1993:1367 om förbud 3-4 §§, 4 a § beträffande viss avkodningsutrustning

Vapenlagen 1996:67 9kap. 1-3 §

Vapenförordningen 14 kap. 1 § 1996:70

Lag 1996:95 om vissa 8 § internationella sanktioner

Lag 1997:192 om inter- 15 § nationell adoptionsförmedling

Sammanställning aV

domar

företagsbot

om

Innehåll

Inledning 259 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Utsläppet i fjorden 265 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . PCB-fallet 270 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Takfallet arbetsplatsolycka 273 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Excenterpressen arbetsplatsolycka 276 . . . . . . . . . . . . . . Explosionen arbetsplatsolycka 278 . . . . . . . . . . . . . . . . Spårvagnen arbetsplatsolycka 281 . . . . . . . . . . . . . . . . .

Felmärkningen 1 förpackningsdag 293

. . . . . . . . . . . . .

Felmärkningen 2 förpackningsdag 297

. . . . . . . . . . . . . Villkorsöverträdelser 1 299 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10. Villkorsöverträdelser 2 ñskodling 301 . . . . . . . . . . . . . .

ll. Villkorsöverträdelser 3 sotande fackling 306

. . . . . . . . . 12. Villkorsöverträdelser 3 och underlåtenhet att följa

föreläggande 310 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13. Underlåtenhet att följa föreläggande 317 . . . . . . . . . . . . . 14. Olovliga grustäkter 319 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15. Olovligt anläggande av fabrik 320 . . . . . . . . . . . . . . . . . 16. Smuggling l 323 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17. Smuggling 2 325 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18. Egenmäktigt förfarande m.m. 331 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19. Tjänstebostad 338 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20. Brott mot låneförbudet 340 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Inledning

Vi ,har vänt oss till Riksåklagaren för att få hjälp med att leta fram domar där yrkanden om företagsbot har prövats. Riksåklagaren skickade ut en förfrågan till samtliga överåklagare i landet, och fick tjugo domar. I domarna har yrkanden om åläggande av företagsbot framställts mot tjugofyra svaranden. I sju fall har yrkandena bifallits. I det följande redovisas domarna i sammandrag. För att underlätta läsningen kommer först en kort presentation av de olika fallen.

Den första domen gäller ett utsläpp en miljöfarlig kemisk proav dukt i fjord. En anställd ansågs ha varit grovt oaktsam genom att en inte vidta tillräckliga åtgärder för att hindra eller motverka skada i miljön när han blev medveten om att ett utsläpp inom industriområdet hade skett. Tingsrätten ansåg emellertid, bl.a. mot bakgrund av att den anställde vid tillfället inte var i psykisk balans, att det den anställde blivit övertygad om var ett ringa fall och han skulle därför inte fällas till ansvar. I frågan om företagsbot hade åklagaren också påstått att överordnade inom bolaget av grov oaktsamhet eftersatt organisationen, säkerheten, kontrollen, informationen och utbildningen inom bolaget och därigenom orsakat eller medverkat till utsläppet. Tingsrätten fann att inom bolaget oaktsamhet hade underlåtit att informera man av grov och utbilda personalen på det sätt som behövdes för att hindra eller motverka utsläpp av aktuellt slag. Inom bolaget hade således begåtts brott mot lagen om kemiska produkter. Bolaget hade vid den bedömningen inte gjort vad som skäligen kunde krävas för att förebygga brottsligheten. Brottet ansågs innefatta ett grovt åsidosättande av de skyldigheter som var förenade med verksamheten och bolaget ålades företagsbot med 200 000 kr. Här det alltså inte någon känd gärvar ningsman som begått det brott som låg till grund för att ålägga företagsbot.

Även i detta fall det fråga brott mot lagen kemiska var om om

produkter. Åklagaren yrkade att ett bolag skulle åläggas företagsbot för

att brustit i hanteringen av spillolja som innehöll PCB. Tingsman rätten fann att PCB-haltig spillolja hanterats av personal inom företaget ett sätt som står i strid med givna instruktioner och med bestämmelserna i lagen om kemiska produkter. Tingsrätten ansåg att detta antagligen berodde på slarv vid olika tillfällen av olika personer olika driftsställen. Något konkret antagande om ett händelseförlopp kunde inte göras. Om, såsom var möjligt, ett flertal av bolagets an-

260 Sammanställning domar om företagsbot av

ställda vid skilda tillfällen för sig överträtt bestämmelserna i var mindre mån och ett sätt som för var och en inte innebar grov oaktsamhet kan detta inte medföra att företagsbot skall summan av utdömas. Tingsrätten ogillade talan. Hovrätten ansåg att företrädare för bolaget hade varit medvetna behovet kontroll spillolja, bl.a. om av av eftersom bolaget hade utfärdat instruktioner om att spilloljan skulle kontrolleras och i den mån den innehöll miljöfarligt avfall skickas för destruktion. I praktiken skedde ingen kontroll och någon uppföljning hur kontrollen fungerade skedde inte heller. Med hänsyn till vikten av att undvika spridning PCB eller andra miljöfarliga ämnen inneav av fattade underlåtenhetema enligt hovrätten sådan grov oaktsamhet en förutsätts för enligt 20 § punkten l i lagen om kemiska som ansvar

produkter. Brottet var begånget i utövningen av näringsverksamhet och

ett sådant slag att den måste anses ha inneburit ett grovt åsidoav sättande de särskilda skyldigheter som är förenade med bolagets av verksamhet. Bolaget ålades företagsbot med 150 000 kr.

3. Det tredje fallet gäller arbetsplatsolycka när en anställd ramlade en ned från ett tak och skadade sig. Arbetet hade utförts utan föreskriven skyddsanordning. Tingsrätten lade ansvaret för att arbetet beordrats fungerade platschef, och konstaterade att E känt till att som som skyddsanordning saknades. E ansågs därför oaktsamhet ha genom vållat olyckan och han dömdes till böter. Tingsrätten ansåg inte att brottet särskilt svår beskaffenhet och ogillade yrkanden om var av företagsbot eftersom det inte fanns anledning att rikta det klander mot bolaget ett bifall skulle ha inneburit. som

Detta fall gäller också arbetsplatsolycka där anställd skadades en en i maskin inte hade föreskrivna skyddsanordningar. Bolagets en som ägare medveten det använde maskinen ändå för att kunna var om men fullfölja order. Han ansågs medvetet ha tagit risk och dömdes en en för vållande till kroppsskada till böter. Bolaget ålades företagsbot eftersom brottet ansågs innebära ett grovt åsidosättande av bolagets skyldigheter.

Även det femte fallet gäller arbetsplatsolycka. En kraftig exploen sion inträffade. Olyckan ledde till både person- och sakskador samt ett dödsfall. En anställd, till vilken ansvaret för säkerheten hade delegerats, fälldes till för arbetsmiljöbrott och allmänfarlig vårdslösansvar het. Tingsrätten ansåg inte att omständigheterna var sådana att ett fängelsestraff skulle dömas ut. Den anställde dömdes till Villkorlig dom kombinerad med ett bötesstraff. Bolaget ådömdes företagsbot. Tingsrätten ansåg 500 000 kr vara ett skäligt belopp.

SOU 1997: l27 Sammanställning av domar företagsbot 261 om

Det sjätte fallet gäller en spårvagnsolycka i Göteborg. Det blev klarlagt att en anställd genom att koppla den mekaniska bromsen till ur en spårvagn försatt vagnen i rullning. Det ansågs oaktsamt och han dömdes för allmänfarlig vårdslöshet, vållande till död och annans vållande till kroppsskada. Tingsrätten ansåg att den anställde inte tagit en medveten risk utan trott att förfarandet riktigt och ofarligt. Hans var

agerande måste också ses mot bakgrund att han inte fått tillräckliga

av kunskaper om bromssystemets uppbyggnad. Med hänsyn till dessa omständigheter fann tingsrätten att brottet inte borde bedömas som grovt. Åtalet mot två i företagsledningen ogillades. Tingspersoner rätten uttalade att även om företagsbot inte förutsätter ekonomisk vinning eller ens att brottet styrts av önskan sådan skall de ekonoom miska motiven för gärningen tillmätas betydelse. Det klart att den var anställde själv inte haft något ekonomiskt motiv för sitt handlande. Det var inte heller visat att de brister i utbildning förelåg haft sin som grund i att Göteborgs Spårvägar inte velat satsa tillräckliga resurser och att bolaget inte gjort någon helst ekonomisk vinst brottet. som Med beaktande det och med hänsyn framför allt till att tingsrätten av fann att brottet begåtts i direkt strid med klar förbudsregel ogillades en yrkandet om företagsbot.

Detta fall gäller otillåten ommärkning julskinkor vid ett varuhus. av Förpackningsdatum ändrades. Två anställda, chefen för köttavdelningen och livsmedelschefen, dömdes till böter. Tingsrätten dömde varuhusägaren att betala företagsbot. I hovrätten och i Högsta domstolen ansågs brottet inte tillräckligt allvarligt för att företagsbot skulle dömas ut.

8. Även det här fallet gäller datummärkning livsmedel. Ett företag

av hade under tiden december 1987 Örjan augusti 1988 regelmässigt - av

angett den måndag under vilken leverans skett förpackningsdag

som trots att förpackningen ägt rum under fredagen före leveransdagen. Platschefen ansågs ha haft uppsåt till felmärkningen och dömdes till böter. Brottet ansågs innebära ett grovt åsidosättande företagets särav skilda skyldigheter och företagsbot dömdes ut.

Här hade vissa villkor överträtts som länsstyrelsen ställt i ett upp tillståndsbeslut för verksamhet med bl.a. aluminiumskrot. Det ansågs utrett att företagaren, verksamheten bedrevs inte i juridisk person, uppsåtligen gjorts sig skyldig till överträdelserna, och han dömdes till böter. Tingsrätten fann, efter viss tvekan, att brottet inneburit ett så grovt åsidosättande de särskilda skyldigheter verksamheten varit av

262 Sammanställning domar om företagsbot

av

förenad med att företagsbot också dömdes ut. Den fysiska personen

ådömdes alltså såväl dagsböter företagsbot. som

10. Fallet gäller villkorsöverträdelser i verksamhet med fiskodling. Företrädaren för tre olika bolag hade medvetet överträtt villkoren och gjort sig skyldig till överproduktion av.f1sk och överutsläpp av fosfor.

Överträdelsema ansågs gälla förpliktelser väsentlig betydelse för

av miljön. Tingsrätten fann att utredningen gav tecken att en sjö under tid kunde ha förändrats i negativ riktning men att senare

åklagaren inte uppfyllt sin bevisbörda vad gällde miljöbrott. Företrädaren dömdes för brott mot miljöskyddslagen till villkorlig dom och böter. Tingsrätten fann att det fanns förutsättningar att ålägga endast

ett de tre bolagen företagsbot eftergav den. De skäl för efterav men gift att åklagaren inte lyckats styrka skada eller som angavs var olägenhet i anledning överutsläppen samt att bolaget kunde komma av

att påföras miljöskyddsavgift.

ll. petrokemisk verksamhet skedde enligt åklagaren villkors-

I en överträdelser. Tingsrätten fann villkorsöverträdelse skett, att den att en skett uppsåtligen och att överträdelsen motiverats närmast av ekonomiska skäl. Fabrikschefen dömdes till böter och företaget ålades före-

tagsbot med 100 000 kr. I hovrätten ogillades åtalet helt mot fabriks-

chefen och följd det också talan företagsbot. som en av om

12. Här det fråga om brott mot miljöskyddslagen och arbets-

var miljölagen. Ett företag hade överträtt föreskrifter för förvaring av miljöfarligt avfall samt inte följt yrkesinspektionens förelägganden. Företrädaren för bolaget dömdes till ett kännbart bötesstraff. Enligt tingsrättens mening berodde brotten snarast ekonomiskt ogynnbetingelser, föranledda vikande konjunktur. Vid den samma av en bedömningen lämnades yrkandet företagsbot utan bifall. om

13. En kommun underlät att följa yrkesinspektionens föreläggande att vidta arbetsmiljöförbättrande åtgärder. Tingsrätten delade åklagarens bedömning att omständigheterna var sådana att någon befattnings-

havare inom kommunen måste ha varit åtminstone oaktsam. Brottsligheten ansågs innebära ett grovt åsidosättande kommunens särskilda av

skyldigheter i den näringsverksamhet med sophantering som bedrevs

och den ålades företagsbot. Här liksom i fall 1 och 2 har rätten alltså

funnit brott styrkt utan att någon särskild gärningsman utpekats.

SOU 1997: 127 Sammanställning av domar om företagsbot 263

14. Företrädaren för en ekonomisk förening dömdes för brott mot naturvårdslagen till böter. Brotten bestod i olovliga grustäkter. Tings-

rätten ogillade yrkandet om företagsbot eftersom brottsligheten inte ansågs innebära ett grovt åsidosättande av föreningens särskilda skyl-

digheter eller annars vara av allvarligt slag.

15. Den verkställande direktören för ett bolag åtalades för brott mot miljöskyddslagen bestående i att bolaget anlagt fabrik utan erforderen liga tillstånd. Han fälldes till ansvar och dömdes till ett måttligt bötesstraff. Vad gäller frågan företagsbot beaktade tingsrätten att brottsom ligheten skett av oaktsamhet och att den inte varit av särskilt allvarlig art. Vidare hade den tillståndspliktiga verksamheten endast körts i kortvarig provdrift och bolaget riskerade att dess investeringskostnader blev onyttiga. Företagsbot skulle därför inte åläggas bolaget.

16. Företrädaren och ende ägaren till ett aktiebolag dömdes till sjuttio dagsböter för varusmuggling. Det otillåten utförsel krigsvar av materiel. Tingsrätten fann att utrymmet att döma ut företagsbot var mycket begränsat när företrädaren dömts till ett kännbart bötesstraff och eftergav den företagsbot som annars skulle ha dömts ut.

17. Företrädaren, som också ägde ca en tredjedel aktierna, för ett av bolag dömdes för varusmuggling och brott mot varusmugglingslagen. Bolaget hade bl.a. fört metaller från Estland utan att ge det tillkänna för tullmyndighetema och därigenom undgått att betala mervärdesskatt. Påföljden bestämdes till Villkorlig dom och etthundratjugo dagsböter. Tingsrätten ansåg att det vid sidan av den påföljden skulle vara uppen-

bart oskäligt att ålägga bolaget företagsbot.

18. Företrädaren för ett aktiebolag, ensam ägare, dömdes för egenmäktigt förfarande, urkundsförfalskning, brukande falsk urkund och av försvårande skattekontroll till villkorlig dom och etthundratjugo av dagsböter. Bolaget hade olovligen tippat stora mängder rivningsmassor på en fastighet. Företrädaren och styrelsesuppleanten var på det klara med att de var tvungna att framställa falska urkunder för att dölja vissa brister i bokföringen. Så skedde och urkundema användes i bokföringen. Tingsrätten fann att det ändå gick att i huvudsak följa rörelsens förlopp, bolagets ekonomiska ställning och resultat och ogillade talan om bokföringsbrott. Tingsrätten ansåg vidare att brottsligheten inte kunde anses innefatta ett grovt åsidosättande de särskilda av skyldigheter som var förknippade med bolagets verksamhet.

l i i

264 Sammanställning av domar om företagsbot l

19. Den verkställande direktören för en bank åtalades för grovt skattebedrägeri för att han hyrt tjänstebostäder och betalat en hyra som inte motsvarade marknadshyra utan att deklarera fönnånen. Det var klarlagt i målet att frågan tjänstebostad inte hade tagits upp deklarerationerom

Tingsrätten ansåg att åtalet borde ogillas. Åklagaren gjorde gällan-

na. de att företrädare och tjänstemän hos banken möjliggjort den verk-

ställande direktörens gärning samt åsidosatt bestämmelser i kommunal-

skattelagen, skattebrottslagen och taxeringslagen som direkt eller indirekt är straffsanktionerade. De brott och åsidosättanden som skett har begåtts i utövande bankens näringsverksamhet och innefattat, av bl.a. att oriktig kontrolluppgift avlämnats, medverkan till skattegenom bedrägeri antingen av grov oaktsamhet eller uppsåtligen. Det angavs inte vilka i banken begått brott. Tingsrätten påpekade att brott som endast kan begås fysiska personer och att det måste stå klart att av brott har blivit begånget. Tingsrätten framhävde att anledning saknas att efterge sedvanliga höga krav bevisningen i brottmål när det gäller yrkanden företagsbot och ansåg att åklagarens påståenden om inte hade tillräcklig precision för att kunna medföra bifall till talan om företagsbot.

20. Den här domen rör ekonomisk brottslighet och är mycket vidlyftig. I ett fall ansåg tingsrätten att brottsligheten som gällde medhjälp till brott mot låneförbudet i aktiebolagslagen innebar ett sådant grovt l åsidosättande de särskilda skyldigheter som varit förenade med av bolagets verksamhet att företagsbot borde åläggas. Men med hänsyn j till den ende ställföreträdare för bolaget ådömdes ett förhållandevis

kraftigt bötesstraff eftergav tingsrätten företagsboten. I ytterligare ett

fall ansåg tingsrätten att brottet mot aktiebolagslagen i sig var så allvarlig att företagsbot borde komma ifråga. Den bank det gällde hade dock haft utbildning och information i frågor av aktuellt slag och gick därför fri från eftersom den ansågs ha gjort vad som skäligen ansvar kunde krävas för att förhindra gämingama ifråga. I hovrätten ogillades åtalet i sin helhet, vilket medförde att även talan företagsbot ogillaom des.

i

Sammanställning av domar företagsbot 265 om

i l

Utsläppet i fjorden

Yrkanden

På kvällen den 30 april 1992 släpptes 7 ton nonylfenoletoxylat ut inom X AB:s industriområde. Produkten passerade industriavloppsgenom systemet och via en utjämningsbassäng ut i en fjord. Det vidtogs inte några åtgärder för att förhindra att produkten kom ut i fjorden. Bolagets ledning fick vetskap om utsläppet först den 4 maj 1992. Nonylfenoletoxylat bedöms Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket av som en miljöfarlig kemisk produkt. Halten av nonylfenoletoxylat i det

avloppsvatten som gick ut i fjorden uppgick som mest till 2-5 g/m3,

vilket för vissa fiskarter är en farligt hög nivå. Utsläppet av 7 ton nonylfenoletoxylat innebar att ca 2,5 ton nonylfenol kom ut i fjorden. Det motsvarar tre årsutsläpp av nonylfenol. K, som är anställd hos X AB, arbetade på kvällen den 30 april 1992 som operatör och skiftsamordnare. Han hade bl.a. till uppgift att pumpa 14 ton nonylfenoletoxylat från bolagets emulgolfabrik till en tank utanför fabriken och därefter tillbaka i fabriken. Han påbörjade denna s.k. rundpumpning kl 18.00 och avslutade den kl 21.30. Han styrde och övervakade pumpningen en bildskärm. Under pumpningen släpptes 7 ton nonylfenoletoxylat misstag ut inom fabriksav området och passerade genom industriavloppssystemet och via en utjämningsbassäng ut i fjorden. Tekniskt sett orsakades utsläppet av att två utlastningsventiler felaktigt stod öppna och att en ventil i en golvbrunn var trasig och inte gick att stänga mot industriavloppssystemet. När K hade avslutat pumpningen kl 21.30, blev han medveten att om ett större utsläpp skett inom industriområdet. Han underlät trots det att vidta några åtgärder för att hindra eller motverka skada i miljön. K orsakade utsläppet av grov oaktsamhet. Han borde ha förvissat sig om att de två utlastningsventilema stängda och han borde, när var han blev medveten om utsläppet inom industriområdet, ha underrättat jourhavande ingenjör eller vidtagit andra åtgärder för att förhindra att produkten kom ut i fjorden.

Lagrum: 5 § och 20 § första stycket 1 lagen 1985:426 om kemiska produkter.

266 Sammanställning domar om företagsbot av

Företagsbot

Brott mot lagen om kemiska produkter har i bolagets näringsverksamhet begåtts K i enlighet med åtalet mot honom och/eller av överav ordnad som av grov oaktsamhet eftersatt eller inte följt upp bolagets organisation, säkerhet, kontroll, infonnation och utbildning och därigenom medverkat till eller orsakat utsläpp till vatten av 7 ton nonylfenoletoxylat vid månadsskiftet april/maj 1992. Brottsligheten har inneburit ett grovt åsidosättande av de särskilda skyldigheter som är förenade med verksamheten. Bolaget har inte gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten. Ett utsläpp av nonylfenoletoxylat i fjorden skulle ha förhindrats, om den operativa personalen varit tillräckligt instruerad om styrning och övervakning av vissa arbetsmoment via bildskärm och tillräckligt informerad om gällande säkerhetsföreskrifter samt anläggningens säkerhet. Vad gäller om anläggningens säkerhet har den operativa personalen inte infonnerats att ventil i golvbrunn var trasig och inte gick att stänga mot om en en industriavloppssystemet. Bolagets organisation vad gäller reparationer har dessutom varit bristfällig. X Aktiebolag skall åläggas företagsbot. K bestred vitsordade de faktiska omständigheterna utom ansvar men påståendet, att han underlåtit vidta åtgärd efter upptäckten av utsläppet. Han bestred att han handlade oaktsamt, i vart fall grovt oaktsamt. I andra hand hävdade han att brottet är att bedöma som ringa fall och därför inte skall föranleda ansvar.

Bolaget bestred yrkandet om företagsbot under påståendet att något brott inte begåtts mot lagen kemiska produkter, varken av K eller

om någon hans överordnade, samt att bolaget inte underlåtit att vidta av åtgärder till förhindrande av brott.

T ingsrättens bedömning Vid pumpningen 14 ton nonylfenoletoxylat från vågtanken till av tanken F 2825 korn ungefär hälften eller drygt 8 ton att rinna ut utlastningsledning, varav omkring 7 ton rann ner i det västra genom en industriavloppssystemet för att slutligen hamna i fjorden. Pumpningen, för vilken K ansvarig, ägde vid 18-tiden den 30 april 1992. var rum Först vid 24-tiden dag konstaterades storleken på utsläppet. Inte samma förrän maj fick fabriksledningen kännedom på morgonen den 4 1992 utsläppet och kunde vidta åtgärder till förhindrande av skadeverkom ningar detta. Nonylfenoletoxylat är ett sådant kemiskt ämne varpå av lagen om kemiska produkter är tillämplig.

Sammanställning av domar om företagsbot 267

Händelseförloppet

Utsläppet hade flera samverkande orsaker. Ventilen Hv 29007 var öppen vid överpumpningen, vilket den inte skulle ha varit. Att pumpningen ändå skedde berodde att K använde sig av översiktsbilden datorsystemets bildskärm, som gav honom den felaktiga uppfattningen att ventilen var stängd. Olyckligtvis stod även ventilen i tenninal 11 öppen vid tillfället. Den hade uppenbarligen lämnats öppen av det föregående skiftet efter rengöringen av tanken. Denna ventil fanns inte utmärkt på den operativa bild som K borde ha använt vid pumpningen, varför han inte skulle ha uppmärksammat att ventilen var öppen, även han hade använt den bilden. I närheten av den sistnämnda ventilen om finns en dräneringsbrunn för dagvatten. Brunnen har en ventil avloppsventilen som var trasig och stod öppen. Avloppsventilen leder till det västra industriavloppet som är avsett för lätt förorenat vatten. Större delen utsläppet rann ner i dräneringsbrunnen lastningsav platsen och ut genom avloppsventilen. Först vid 21.30 tiden uppmärksammade K genom titthålet i reaktorn att en större mängd vätska kunde ha försvunnit. Detta inträffade så nära skiftbytet att han under sitt eget skift inte genom Vägning tog reda på hur mycket hade försvunnit. Ks anteckning i loggboken om utsom släppet föranledde ingen reaktion från något av följande skiftlag. Först under morgonen den 4 maj 1992 började åtgärder vidtas.

Oaktsamhet

Olyckan hade rimligen inte inträffat, om K vid överpumpningen hade använt sig den operativa pumpbilden i stället för översiktsbilden. av Även han inte blivit orienterad att översiktsbilden inte indiom om kerade ventilläget för samtliga på bilden angivna ventiler borde texten i det orangefärgade fältet ha föranlett honom att iaktta särskild försiktighet, i synnerhet som detta tillfälle, enligt hans egen uppgift, var första gången han pumpade till tanken F 2825 med hjälp av som datorsystemet. Ks handlande att använda översiktsbilden utan ytterligare kontroll får anses ha varit oaktsamt, vilken oaktsamhet dock inte kan bedömas som grov med beaktande av de brister i informationen till den operativa personalen som uppenbarligen förekommit. K övertygad att ventilen Hv 29007 var stängd. Det kan var om därför inte anses ha varit oaktsamt av honom att han inte före överpumpningen kontrollerade att ventilen vid terminal 11 var stängd. När K strax före rundpumpningen upptäckte den fuktiga fläcken runt dräneringsbrunnen vid diskcontainem i terminal 11, fanns anled-

268 Sammanställning av domar om företagsbot SOU 1997: 127

ning för honom att undersöka om vätskan hade stannat ovanför ventilen i dräneringsbrunnen eller runnit ner genom denna. När han strax därefter märkte att ventilen Hv 29007 och tenninalventilen stod öppna, måste han ha insett att en betydande mängd nonylfenoletoxylat kunde ha runnit i industriavloppet. En ytterligare bekräftelse härpå borde ner han ha fått när han vid 21.30-tiden såg ner i reaktorn och märkte en minskad mängd vätska. Mot denna bakgrund borde han själv, trots det nära förestående skiftbytet, ha konstaterat hur mycket som saknades

samt ha underrättat beredskapshavaren härom. Under alla omständigheter skulle han mera utförligt ha informerat det skiftlaget som gick

om vad som hade hänt och ha anmodat skiftsamordnaren där att

underrätta beredskapshavanden om utsläppet, såvida det inte visade sig

att endast en obetydlig mängd hade passerat dräneringsbrunnen. Ks

anteckning i loggboken om utsläppet kan inte anses ha varit en till-

räcklig åtgärd. Han har genom sin underlåtenhet i nu berörd del visat en oaktsamhet som är att bedöma som grov. Av utredningen framgår att K vid tillfället var i psykisk obalans.

Utsläppet får också i viss mån anses utgöra resultatet av ett antal för honom olyckligt samverkande omständigheter. Som strax skall konsta-

teras får vidare det största ansvaret för utsläppet läggas företagsledningen. Med hänsyn till nämnda omständigheter kan det varom K nu blivit övertygad ringa fall, varför han inte skall dömas till anses som Åtalet mot honom ogillas. ansvar.

Företagsbot Utredningen får anses visa att ledningen brustit i sin skyldighet att

informera den operativa personalen om användandet av TV-bildema.

Detta måste särskilt gälla översiktsbilden. varpå det bl.a. fanns i anses vart fall ventilbild som i motsats till andra inte angav när ventilen en var öppen eller stängd. Behovet av information måste anses ha varit speciellt stort när såsom i detta fall bilderna utvecklades och förändrades efter hand. Såvitt utredningen visar fanns ingen under chefsnivån hade ålagts att ansvarig for sammanhållen information till som vara en den operativa personalen om styr- och övervakningssystemets uppbyggnad och utveckling. Härigenom f°ar överordnade i bolaget anses ha eftersatt sin skyldighet att informera och utbilda. Enligt den skriftliga instruktionen för skittsamordnare skall denne

kalla beredskapshavande, när så befinnes nödvändigt. I målet har

inte framkommit, att skiftsamordnama mera konkret har utbildats om den närmare innebörden av denna obestämt utformade skyldighet.

SOU 1997: 127 Sammanställning av domar om företagsbot 269

Även de situationer i vilka beredskapshavande skall kallas är om många och skiftande, saknas inte möjlighet att mera precist ange när skyldigheten inträder. I målet får anses visat, att K inte insett, att kravet på underrättelse av beredskapshavaren uppkom redan när han misstänkte att mer än en obetydlig mängd nonylfenoletoxylat hade runnit genom urlastningsledningen. En mer utförlig instruktionsbestämmelse hade därför varit ägnad att göra K påmind om sin rapporteringsskyldighet. Även i detta hänseende får företrädare för bolagsledningen anses ha brustit i aktsamhet. Ventilen i dräneringsbrunnen var trasig en längre tid. För det löpande underhållsarbetet fanns ansvarig utsedd. Bolagsledningen kan

i en

inte rimligen anses ansvarig för dröjsmålet med reparationen av ven-

l

tilen. I målet är utrett att den underhållningsansvarige hade informerat lastama vid terminal 11 om ventilens beskaffenhet och behovet av i försiktighet vid lastning. När reparationen dröjde så länge blev som fallet, borde personal, arbetade med vätskor vid denna även annan som lastningsterminal ha informerats om att ventilen, som onekligen har en viktig funktion i säkerheten vid hanteringen av kemiska ämnen, stod i öppet läge och inte fungerade. Det måste anses ha varit överordnades att instruktioner utfärdades säkerställde sådan information. ansvar som Även i detta hänseende har det sålunda förekommit brister i utbildningen. Inom bolaget hade alltså i förut berörda hänseenden av oaktsamhet underlåtits att vidta åtgärder behövdes för att hindra eller motsom verka sådana ofrivilliga utsläpp av kemiska produkter som kunde skada främst miljön. Sammantaget är oaktsamheten att bedöma som grov. Brott har därför begåtts mot lagen om kemiska produkter. Brottet har begåtts i utövningen näringsverksamhet och har inneburit ett grovt av åsidosättande de särskilda skyldigheter är förenade med verkav som samheten. Av utredningen framgår i bolaget inte har gjort även att man vad skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten. som Förutsättningar föreligger sålunda att ålägga bolaget företagsbot. Det kan inte uppenbart oskäligt att ålägga bolaget företagsanses vara bot. Vid fastställande storleken företagsboten tar tingsrätten hänav av syn till att bolaget inte gjort någon vinst utsläppet, att inga konkreta skador på miljön uppmärksammats samt att bolaget omgående vidtagit åtgärder till förhindrande av ett upprepande. Tingrätten förpliktar X AB att utge företagsbot om tvåhundratusen 200 000 kr.

Lagrum: 5 § och 20 § första stycket 1 lagen 1985:426 om kemiska produkter samt 36 kap. 7 § brottsbalken.

270 Sammanställning av domar om företagsbot

2. PCB-fallet

Yrkanden Företagsbot X AB, som bedriver näringsverksamhet, har i vart fall i oktober 1988 vid bolagets värrnekraftcentral tagit mot spillolja innehållande PCB, som är en produkt vilken kan medföra skada människor och i miljön. Bolaget har av grov oaktsamhet bestående i underlåten kontroll mottagen spilloja samt bristande förvaring varigenom tillträde till av förvaringsplatsen kunnat ske okontrollerat inte vidtagit de åtgärder och iakttagit de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att hindra eller motverka skada människor eller i miljön. Härigenom har bolaget grovt åsidosatt de skyldigheter är förenade med verksamheten och som inte gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten. Det yrkas att X AB måtte ådömas företagsbot med minst 250.000 kronor, vilket motsvarar kostnaden för inhägnad av området vid värmekraftcentralen samt kostnad för destruktion av PCB-haltig olja.

Lagrum: 5 och 20 lagen 1985:426 om kemiska produkter

Bolaget bestred bifall och gjorde gällande att några brister i uppföljningen inte förelåg och att de brister som kan ha förekommit vid hanteringen av spillolja i vart fall inte varit så allvarliga att någon hos bolaget kan sägas ha gjort sig skyldig till grov oaktsamhet eller grovt åsidosättande av sina skyldigheter.

T ingsrättens bedömning Utredningen visar att PCB-haltig spillolja hanterats av personal inom företaget på ett sätt som står i strid med givna instruktioner och med bestämmelserna i lagen om kemiska produkter, vilka stadgar att den som hanterar en kemisk produkt skall vidta de åtgärder och försiktighetsmått som behövs för att hindra eller motverka skada på människor eller i miljön. Att bryta mot dessa bestämmelser är straffbart i den mån uppsåt eller grov vårdslöshet föreligger. Tanken på uppsåtligt brott har inte utvecklats av åklagaren. Inte heller har åklagaren hävdat att vid något enstaka tillfälle en eller flera personer överträtt bestämmelserna ett sätt som varit grovt vårdslöst. Det måste i stället antagas, och något annat är i vart fall inte visat, att

SOU 1997: 127 Sammanställning domar om företagsbot 271 av

förekomsten PCB i den spillolja förts till upplagsplatsen beror av som på slarv vid olika tillfällen olika olika driftsställen. av personer Grov vårdslöshet hos någon med övergripande har alltså inte ansvar kunnat beläggas. Sålunda har åklagaren i beslut 10 september 1990 avskrivit de misstankar brott mot lagen kemiska produkter som om om förelegat mot den dåvarande verkställande direktören, eftersom varken uppsåt eller oaktsamhet kunnat läggas denne till last. grov

Åklagaren har i målet hävdat att förekomsten PCB i oljan visar

av ett upprepat nonchalerande gällande bestämmelser från olika oidenav tifierade sida, vilket sammantaget innebär vårdslöshet som personers en måste och konstituerar för företaget som sådant. anses grov som ansvar Emellertid fordras för att företagsbot skall kunna utdömas att det visas att enskild eller flera för sig betett sig ett sätt som är en person var straffbart, alltså i detta visat grov oaktsamhet vid sitt hanterande av oljan. Personerna i fråga behöver inte namngivna eller ens kända vara ett visst bestämt brottsligt beteende med avsevärt straffvärde men måste kunna knytas till visst eller vissa subjekt. Något konkret antagande ett händelseförlopp har inte kunnat göras i detta fall. Om, om såsom alltså är möjligt, ett flertal av bolagets anställda vid skilda tillfällen för sig överträtt bestämmelserna i mindre mån och på ett var sätt för och inte innebär oaktsamhet kan summan av som var en grov

detta inte medföra att företagsbot skall utdömas. Åklagarens talan skall

ogillas.

Målet överklagades till hovrätten

Yrkanden i hovrätten

Åklagaren yrkade att hovrätten, med ändring tingsrättens dom,

av skulle ålägga X Aktiebolag företagsbot med 250 000 kr.

X Aktiebolag bestred ändring.

Hovrättens bedömning

I målet är klarlagt att olja innehållande en mängd av i vart fall drygt 1 kg det miljöfarliga ämnet PCB anträffats vid bolagets värmecentral. av

272 Sammanställning domar företagsbot av om

Utredningen i målet ger vid handen att ämnet i fråga härrör från olja som använts i bolagets verksamhet. Någon utredning finns inte om vilka halter som kunde förekomma i bolagets spilloljor, om hur det närmare gick till när man inom bolaget kontrollerade spillolja för att fastställa om den innehöll miljöfarligt avfall eller om när och vilket sätt de ifrågavarande mängdema PCB nått vännecentralen. Med hänsyn till vad som upplysts om rutinerna för påfyllning av farrnartanken respektive oljecistemen och mot bakgrund att PCBav

bemängd olja anträffats på tre olika ställen i 25-literskärlen, i farmar-

tanken och i oljecistemen kan hovrätten konstatera att ämnet anlänt till platsen i omgångar. Mot bakgrund av lämnade uppgifter om innehållet i farmartanken och i oljecistemen kan vidare den slutsatsen dras att den olja som tillförts dessa innehållit tämligen hög koncentration av PCB. I 5 § lagen 1985:426 om kemiska produkter stadgas att den som hanterar kemisk produkt skall vidta de åtgärder och iaktta de försiken tighetsmått i övrigt som behövs för att hindra eller motverka skada människor eller i miljön. Enligt 20 § samma lag gäller bl.a. att den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet bryter mot 5 § skall dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Enligt 2 § förordningen 1985:837 om PCB m.m. får PCB inte importeras eller hanteras utan tillstånd. Bolaget innehade inte tillstånd att hantera PCB. Den hantering av PCB-haltig olja som förekommit vid bolagets vännecentral har inneburit risker för att PCB skulle spridas ett sådant sätt att det skulle vålla skador människor eller i miljön. Företrädare för bolaget hade varit medvetna om behovet av kontroll av spillolja. Enligt av bolaget utfärdade instruktioner skulle således bolagets spillolja, innan den kunde överföras till värmeanläggningen, kontrolleras med avseende miljöfarligt avfall och i den mån sådant avfall konstaterades avfallet skickas vidare till SAKAB för destruktion. I praktiken har emellertid kontrollen eftersatts och någon uppföljning av hur kontrollen fungerade har inte heller skett. Som ovan framgått är inte i målet utrett vem eller vilka inom bolaget som närmast varit ansvariga för att kontrollen av spilloljan fungerade och att givna instruktioner följdes. Med hänsyn till vikten av att undvika spridning av PCB eller andra miljöfarliga ämnen måste emellertid underlåtenheterna när det gäller kontroll och uppföljning av givna instruktioner anses ha innefattat en sådan grov oaktsamhet som förutsätts för ansvar enligt 20 § punkten l i lagen kemiska produkom ter. Brottet har begåtts i utövningen av näringsverksamhet. Brottsligheten är av ett sådant slag att den måste anses ha inneburit

l

i

Sammanställning av domar om företagsbot 273

l l ett grovt åsidosättande av de särskilda skyldigheter som är förenade med bolagets verksamhet. Inte heller kan bolaget, trots de instruktioner som funnits beträffande hanteringen spilloljan, ha gjort vad av anses skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten. Även de som ytterligare förutsättningar för att ålägga företagsbot är uppställda i som 36 kap. 7§ brottsbalken är uppfyllda. Bolaget skall därför åläggas företagsbot.

Åklagaren har till grund för yrkandet 250 000 kr lagt bolagets

kostnader för dels destruktion av den i målet PCB-haltiga oljan, dvs. 150 000 kr, dels inhägnad av området kring värmecentralen, dvs. 100 000 kr. Enligt 36 kap. 9 § brottsbalken skall vid bestämmande av storleken av företagsbot särskild hänsyn tas till brottslighetens art, omfattning och förhållande till näringsverksamheten. Hovrätten, som inte finner att de åklagaren uppgivna kostnaderna bör tillmätas avgörande vikt vid av bestämmandet av företagsboten och som inte heller finner att några omständigheter förelegat som ger anledning att enligt 36 kap. 10 § brottsbalken sätta företagsboten lägre än vad som bort ske, bestämmer denna till 150 000 kr. Vid bestämmandet har hovrätten beaktat ett bolaget i omedelbart samband med upptäckten av PCB vid värmeanläggningen avbröt och därefter avvecklade verksamheten med återvinning av spilloljor inom bolaget.

Takfallet arbetsplatsolycka

Yrkanden

CB har som anställd byggnadsarbetare hos X AB utfört takarbete inom ett fabriksområde. Under arbetet har CB snubblat och fallit omkull, varefter han kanat längs taket och handlöst fallit ned omkring 5,5 meter en asfalterad gårdsplan. CB har genom fallet erhållit bl.a. svåra bäckenskador. Takarbetet har utförts trots att av arbetarskyddsstyrelsen föreskriven skyddsanordning vid takfoten saknats och trots att CB haft olämplig fotbeklädnad för arbetet. E har i egenskap arbetschef vid X AB varit väl medveten av om under vilka förhållanden ifrågavarande takarbete utförts. E har före arbetsolyckan beslutat att inhyrd byggnadsställning skulle tas bort en från arbetsstället och att takarbetet skulle fullföljas trots att skyddsanordningar saknats. E har före olyckan blivit varse att CB hade en för takarbetet olämplig fotbeklädnad har underlåtit att vidta någon men åtgärd i anledning därav. Mot bakgrund av det ovan anförda har E som

274 Sammanställning domar företagsbot av om

företrädare för arbetsgivaren inte fullgjort sina skyldigheter enligt arbetsmiljölagen för att förebygga att arbetstagare har utsatts för olycksfall i arbetet. Genom att tillåta att takarbetet fullföljdes trots den uppenbara fara för fall var förenad med arbetet har E av medsom veten oaktsamhet varit vållande till de svåra kroppsskador CB åsamkats genom fallet.

Lagrum: 3 kap 8 § 1 st brottsbalken 2 § och 3 § arbetsmiljölagen 1977:1160 18 § arbetsmiljöförordningen 1977:1166 samt arbetarskyddsstyrelsens kungörelse AFS 1983:12 om takarbete

Yrkandet om företagsbot Företrädare för X AB:s arbetsenhet har grovt åsidosatt grundläggande särskilda skyldigheter i arbetsmiljöhänseende som varit förenade med byggarbetet. Därtill kommer att byggföretaget inte gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga en arbetsolycka genom ett noggrant förberedande takarbetet så att det kunnat bedrivas utan av fara för arbetarna. X AB:s underlåtenhet har orsakat arbetare fått att en svåra skador, sannolikt bestående men.

E bestred ansvar.

X AB bestred yrkandet om företagsböter. I första hand eftersom något brott inte begåtts och i andra hand eftersom en eventuell brottslighet inte innebar ett grovt åsidosättande av de särskilda skyldigheter som är förenade med bolagets verksamhet. Vidare gjorde bolaget gällande att det gjort vad skäligen kunnat krävas för att förebygga brottslighet som och slutligen att det åtminstone förelåg förutsättningar för eftergift av företagsbot.

T ingsrättens bedömning Utgångspunkten för åtalet är att CB råkat ut för en arbetsolycka med

svåra kroppsskador som följd. Detta är ostridigt i målet. Åklagaren har

gjort gällande att olyckan haft samband med brister i arbetarskyddet, bestående däri att dels takarbetet utförts trots att föreskriven skyddsanordning vid takfot saknats, dels att CB inte förbjudits att bära träskor

Sammanställning av domar om företagsbot 275

under arbetet. När det gäller frågan om träskoma kan tingsrätten inte anse det utrett att träskoma haft någon inverkan olyckan. I arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om takarbete föreskrivs i 12 § följande.

Vid arbete på tak i samband med utförande av taket skall skyddsräck finnas vid takkant eller takfot där denna är belägen mer än 3,5 meter över marken eller därmed jämförligt plan. Där taket lutar utåt mer än 1:4 behöver räcken normalt finnas endast i takfoten. För tak som lutar 1:4 eller mindre eller är horisontellt behövs inget räcke vid kortvariga arbeten där det inte finns någon risk att glida ut över takkanten eller takfoten. Skyddsräcket skall oavsett höjden över marken och takets lutning sättas där det behövs med hänsyn till takytans glatthet, arbetets art och upp väderleksförhållandena. Ställning med skyddsräck uppfört till takfoten eller takkanten får ersätta skyddsräck vid takfoten eller takkanten.

Tingsrätten att föreskriften ger stöd åklagarens uppfattning menar om att skyddsanordning vid takfoten skulle ha funnits. Fallhöjden översteg 3,5 meter och även om taklutningen var mindre än 1:4 så var arbetet inte av helt kortvarig omfattning och risken att glida ut över takfoten inte obefmtlig. Att skyddsräcke saknades innebär således att den ifrågavarande föreskriften brutits. Det innebär också att den som varit ansvarig för att takarbete utförts trots att föreskriven skyddsanordning saknats också bär ett ansvar för den olycka, varigenom CB kommit till skada. Genom utredningen står det enligt tingsrättens bedömning klart att E är ansvarig för att ställningen kom bort. Att så är fallet saknar emellertid enligt tingsrättens mening egentlig betydelse i målet. CS var i egenskap platschef den skulle se till att det kvarstående av som takarbetet fullföljdes. Han var införstådd med att byggnadsställningen kom bort och han har i sitt vittnesmål sagt att han, om han hade fungerat arbetsledare vid tillfället, skulle ha sett till att tillgänglig som en rullställning blev uppmonterad som skydd vid takarbetet. Tingsrätten ser ingen anledning att ifrågasätta CS uppgifter i denna del. Nu blev det emellertid inte CS som fungerade som arbetsledare när arbetet återupptogs. Tingsrätten att det direkta ansvaret för att anser CB beordrades att utföra takarbetet måste läggas E även om det kanske inte var E som sade till CB att utföra arbetet, bl.a. eftersom E i egenskap av närmast Överordnad var den som stod närmast till hands

att omedelbart och inledningsvis ta över CS uppgifter och ansvar.

Eftersom tingsrätten sålunda lagt ansvaret för att takarbetet beordrats på E och då det av utredningen står klart att E kände till att erfor-

276 Sammanställning av domar om företagsbot i

derlig skyddsanordning vid takfoten saknades, anser tingsrätten också att E vid tillämpning av den av åklagaren åberopade straffbestämmelsen måste anses vållande till den kroppsskada som CB åsamkats genom arbetsolyckan. Tingsrätten anser också att E måste läggas till last en oaktsamhet, som med hänsyn till vikten av att gällande skyddsföreskrifter iakttas inte kan ringa. Åtalet mot E skall sålunda anses som bifallas. Tingsrätten utgår i sin bedömning av straffvärdet från att E helt enkelt glömt bort skyddsaspekten, när CB fick ordern att utföra takarbetet. En sådan glömska är i och för sig allvarlig och oförsvarlig, men kan förklaras med det korta rådrum som stått E till buds efter det att CS måst lämna arbetsplatsen. Vid detta förhållande anser tingsrätten att straffvärdet bör ligga på bötesnivån. E döms till dagsböter femtio om vardera etthundra kr. När det gäller yrkandet företagsbot konstaterar tingsrätten att ett brott har begåtts i utövningen av näringsverksamhet. När det gäller om brottsligheten inneburit ett grovt åsidosättande av de särskilda skyldigheter som är förenade med verksamheten vill tingsrätten inledningsvis framhålla att den av bolaget åberopade bevisningen gett ett intryck av att bolaget helt allmänt har en seriös inställning till frågor om arbetarskydd. Det har inte heller framkommit något i målet som tyder på att det slarv med skyddsanordning som betingat CB olycka varit något annat än en engångsföreteelse. Men hänsyn till detta och till den omständigheten att tingsrätten inte kunnat finna att Es brott varit av särskilt svår beskaffenhet ser tingsrätten inte heller någon anledning att rikta det klander mot bolaget som ett bifall till yrkandet om företagsbot skulle innebära. Tingsrätten lämnar därför detta yrkande utan bifall.

Excenterpressen arbetsplatsolycka

Yrkanden

Den 7 september 1989 utförde N arbete i en mekanisk excenterpress på X AB. Maskinen hade öppet verktyg och fotpedal. Då N som höll på med att stansa ut lock ur ett papp- och metallband, vid ett tillfälle skulle justera bandet, kom han med foten pedalen, varvid pressen gjorde ett slag och klippte av ca halva ytterleden av Ns vänstra tumme. R, som då var och fortfarande är ställföreträdare för bolaget och ansvarig arbetsgivare, åsamkade N av oaktsamhet skadan, som inte är ringa, genom att låta använda pressen utan att denna var försedd med av arbetarskyddsstyrelsen föreskrivna skyddsanordningar.

Sammanställning av domar om företagsbot 277

Lagrum : 3 kap. 8§ 1st. brottsbalken jfr med 2 kap. 5§ arbetsmiljölagen 1977:1160 och arbetarskyddsstyrelsens meddelande 1975:34

X AB skall åläggas företagsbot om 50 000 kr eftersom brottet inneburit ett grovt åsidosättande av de skyldigheter som är förenade med verksamheten på grund av bestämmelserna i arbetsmiljölagen 1977: 1160 och arbetarskyddsstyrelsens anvisningar till denna, och X AB har inte gjort vad som skäligen kan krävas för att förebygga brottsligheten. R erkände och uppgav följande. Han var i september 1989 och är alltjämt ensam ägare och ställföreträdare för X AB samt ansvarig arbetsgivare. Bolaget har fem anställda, honom inräknad, och omsätter omkring 6 miljoner kr året. Det tillverkar huvudsakligen aluminiom umfonnar och lock till dessa. Några veckor före olyckan fick bolaget en brådskande beställning på 300 000 lock. Dessa skulle stansas ur metallband. En begagnad excenterpress anskaffades för denna tillverkning. Pressen var försedd med en fotpedal. Denna låstes i driftläge med en inkilad träbit och fungerade så sätt som en automatpress. Pressen kunde stoppas genom att man sparkade undan träbiten. Pressverktyget hade öppningar cirka 5-6 centimeter och saknade skyddsanordningar. Staplar för locken hade beställts och skulle monteras maskinen. I samband därmed skulle också skydd monteras framför öppningama i pressverktyget. Bolaget hade att välja på att köra igång produktionen av lock utan att skydden monterats eller att säga nej till ordern. Bolagets förtjänst på den gjorda beställningen uppgick till närmare 10 000 kr. R medveten om att skydd måste finnas när var öppningen i verktyget var större än 8 mm. Bolaget hemställde för den händelse yrkandet om företagsbot skulle bifallas att boten skulle jämkas kraftigt. N berättade att han råkade komma pedalen så att maskinen gjorde ett slag, och eftersom han hade vänstra tummen delvis inne i verktyget klippte pressen av denna tumme mellan yttre i delen och

nagelbandet. R varnade aldrig för maskinen utan litade väl honom.

Det var R som beordrade arbetet.

T ingsrättens bedömning

Tingsrätten fann styrkt att R genom oaktsamhet på sätt åklagaren påstått åsamkat N kroppsskada som är ringa.

278 Sammanställning av domar om företagsbot j

Vid straffmätningen beaktar tingsrätten att R den 11 februari 1987 ådömts 30 dagsböter for vållande till kroppsskada under liknande omständigheter. R döms för vållande till kroppsskada till dagsböter femtio om vardera sextio kr. Rzs brott har begåtts i utövningen av bolagets näringsverksamhet. R har därvid gjort ett medvetet risktagande och får anses ha grovt åsidosatt de särskilda skyldigheter som är förenade med bolagets verksamhet. Bolaget har inte gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottet. På grund härav och då det inte är uppenbart oskäligt att ålägga bolaget företagsbot finner tingsrätten att åklagarens yrkande härom skall bifallas. Med hänsyn till att bolagets ställföreträdare ådömts påföljd för brottet bör företagsboten sättas lägre än vad som annars bort ske. X Aktiebolag åläggs företagsbot med tjugotusen kr.

Explosionen arbetsplatsolycka

Yrkanden Arbetsmiljöbrott, bestående i vållande till annans död och vållande till kroppsskada, samt allmänfarlig vårdslöshet. X AB tillverkar bl.a. läkemedel vid sina anläggningar. Läkemedelstillverkningen sker inom divisionen Pharmakemikalier. Hösten 1990 påbörjades tillverkningen av en läkemedelsråvara, benämnd 5-ISMN isosorbidmononitrat. Vid denna tillverkning bildas ett vattenextrakt, som innehåller en mindre mängd 5-ISMN. Den 26 januari 1992 påbörjades metod för utvinning av 5-ISMN vattenextraktet. För en ny ur processen utnyttjades en reaktor med en volym om cirka 5 000 liter. Uppvärmningen skedde med ånga under tryck. En arbetsföreskrift i form av ett s.k. batchprotokoll innehöll anvisningar och skulle dessutom tillföras vissa uppgifter under processens gång. I processen används bland annat toluen och etylacetat. Dessa båda ämnen är brandfarliga varor enligt lagen 1988:868 om brandfarliga och explosiva varor. Sedan tre satser hade upparbetats enligt den angivna metoden, påbörjades en fjärde sats den 7 februari 1992. I slutskedet av processen, som avsåg återvinning av toluen, inträffade strax efter midnatt den 11 februari 1992 en explosion i reaktorn till följd av att all toluen hade drivits av från satsinnehållet och temperaturen hade blivit så hög att ett temperaturinitierat autokatalytiskt sönderfall hade startat. Vid explosionen dödades och skadades fem samtliga sysselen person personer, satta i den byggnad i vilken processen ägde rum. Byggnaden totalförstördes.

SOU 1997: 127 Sammanställning domar företagsbot 279 av om

Upparbetningsprocessen startades utan att det dessförinnan hade

gjorts sådan riskanalys beskrivs i 3 § Arbetarskyddsstyrelsens en som kungörelse med föreskrifter om storskalig kemikaliehantering AFS 1989:6 eller i vart fall en sådan utredning om riskerna för brand eller

explosion i verksamheten i 9 § lagen 1988:868 om brand-

som anges

farliga och explosiva Inte heller hade det vid utformningen av

varor.

och processutrustningen vidtagits sådana åtgärder för att före-

process bygga stor olycka, eller utförts sådant underhåll och sådan tillsyn av en processutrustningen i den nämnda bestämmelsen och i som anges nyss 6 § kungörelsen med föreskrifter om storskalig kemikaliehantering eller vidtagits sådana åtgärder och försiktighetsmått för att förhindra brand eller explosion i 7 § nyss nämnda lag. som avses

I dessa hänseenden förelåg följande brister.

det fanns ingen möjlighet att mäta trycket på den inkommande

ångan, inte heller att övervaka ångtrycket och därmed temperaturen i processkärlets mantel

möjlighet till automatisk övervakning temperaturen reaktor- - av innehållet saknades

möjlighet att säkert mäta/bedöma reaktorinnehållet saknades arbetsföreskriñen otydlig genom anvisningen att toluenåter- - var vinningen inte fick drivas till torrhet, ett uttryck som ger utrymme för olika tolkningar

O i egenskap produktionschef i division Pharmakemikalier och

var av grund delegation ansvarig för att erforderliga åtgärder vidtogs av

för att förebygga ohälsa och olycksfall i verksamheten. Han fattade beslutet att starta upparbetningsprocessen utan att dessförinnan ha

om sett till att riskanalys avseende stor olycka eller utredning om en en

riskerna för brand eller explosion utfördes och att utformningen av och processutrustningen fyllde säkerhetskraven. O orsakade

processen

därigenom oaktsamhet explosionen som innefattade fara för annans

av liv eller hälsa. Han orsakade också M A:s död och åsamkade L A, O

H och A O kroppsskador som inte är ringa.

Lagrum: 3 kap. 8 och 10 samt 13 kap. 6 § brottsbalken

Företagsbot

De beskrivna brotten har begåtts i X Aktiebolags näringsverksamhet.

280 Sammanställning domar företagsbot av om

Brottsligheten har inneburit ett grovt åsidosättande de särskilda av skyldigheter som är förenade med verksamheten och är även annars av allvarligt slag. Aktiebolaget har inte gjort vad skäligen kunnat som krävas för att förebygga brottsligheten. Det yrkas därför att bolaget

åläggs företagsbot om minst 500 000 femhundratusen kronor.

Lagrum: 36 kap. 7 § brottsbalken

Åklagaren utvecklade sin talan bl.a. enligt följande. X AB bedriver

avancerad tillverkning av kemiska produkter, bland annat i divisionen Pharmakemikalier, där O är och var produktionschef. Explosionen orsakade, utom det dödsfall och de personella skador nämns i som åtalet, omfattande materiell förstörelse. Skadorna uppskattas till 100-200 miljoner kr. Som ett mått kraften i explosionen kan nämnas, att en så kallad fällbult med en vikt av ett kilo i anträffades efter explosionen över 500 meter från explosionsplatsen.

O bestred ansvar och påstod att han inte varit oaktsam.

X Aktiebolag förklarade, att bolaget inte motsatte sig att utge 500 000 kr i företagsbot, O falls till ansvar. om

T ingsrättens bedömning

Företaget har delegerat uppgiften att svara för säkerheten till O, som inte saknade kompetens för denna uppgift och var försedd med de befogenheter som var nödvändiga för den uppgift han tilldelats. På grund av genomförd delegering och Ozs position inom företagsdivisionen får han anses ha sådan garantställning jfr prop. l990/9lzl40 s. 113 som gör att han straffrättsligt skall göras ansvarig för de överträdelser som konstaterats. O:s oaktsamhet orsakade olyckan, och oaktsamheten har haft de av åklagaren påstådda effekterna, vilka förutsätts för tillämpning av bestämmelserna om vållande till annans död, vållande till kroppsskada och allmänfarlig vårdslöshet. O skall därför fällas till ansvar i enlighet med åtalet. I fråga om rubriceringen gämingama delar tingsrätten åklagarens bedömning. av O skall alltså dömas för arbetsmiljöbrott och allmänfarlig vårdslöshet. Tingsrätten finner omständigheterna vara sådana att det är påkallat med ett fängelsestraff. I stället bör O som förekommer i kriminalregistret, dömas till Villkorlig dom kombinerad med ett bötes-

l

E

Sammanställning av domar om företagsbot 281

l i straff. O döms till villkorlig dom och femtio dagsböter om vardera trehundra kr. Bolaget skall ådömas företagsbot på av åklagaren anförda skäl. Yrkat belopp har på visst av åklagaren angivet sätt grundats på det ekonomiska utbytet av en upparbetning av vattenextraktet. Tingsrätten finner 500 000 kr vara ett skäligt belopp och ålägger jämlikt 36 kap. 7 § brottsbalken X Aktiebolag att utge företagsbot med femhundratusen kr

Spårvagnen arbetsplatsolycka

Yrkanden Den 12 1992 klockan 08.20 inträffade ett luftledningsbrott mars spårvagnslinje 7 i Göteborg. Därigenom saknades spänning på spårvägens sträcka vid Wavrinskys Plats. När spårvagnståg nr 19 modell 21 omkring klockan 08.30 körde på sträckan ansattes på grund av spänningslösheten automatiskt dess bromssystem och spårvagnståget blev därigenom stående på platsen till hinder för korsande biltrafik. J kallades till platsen i egenskap trafikledare på Göteborgs av Spårvägar AB. I avsikt att undanröja det trafikhinder spårvagnståget utgjorde, beslöt J att med hjälp av gatans nedförslutning flytta tåget bakåt ett tjugotal meter ner mot Aschebergsgatan. J flyttade tåget tillsammans med dess förare T genom att själv manuellt från utsidan koppla ur spårvagnstågets mekaniska bromsar samtidigt T inifrån tåget var beredd att använda handtag för som nödbroms då tåget rullat den avsedda sträckan. Tzs användning nödbromshandtaget gav dock ingen verkan. På av grund av nedförsbacken rullade tåget vidare med allt högre hastighet nedför Aschebergsgatan och vid Vasaparken spårade det 54 ton tunga

spårvagnståget ur med katastrofartade följder.

Under spårvagnstågets färd nedför Aschebergsgatan utsattes förutom T ett stort antal personer för livsfara. Vid hållplatsen på Vasaplatsen uppehöll sig ett 50-tal personer som i olycksögonblicket befann sig i uppenbar livsfara. Till följd av olyckan dödades 13 personer och 39 personer ådrog sig skador. Dessutom skadades ett antal bilar och en fastighet som spårvagnståget påkörde. J har oaktsamhet vållat spårvagnsolyckan, dödsfallen och kroppsav skadorna samt omfattande förstörelse av egendom genom att koppla ur

282 Sammanställning av domar om företagsbot

l l

de mekaniska bromsarna spårvagnståget förvissa sig l utan att om att förflyttningen på sätt den genomfördes kunde ske utan fara för annans liv eller hälsa. N i sin egenskap av verkställande direktör i Göteborgs Spårvagnar AB och H i sin egenskap av affársområdeschef för affärsområde spårvagn i samma bolag har av oaktsamhet vållat spårvagnsolyckan, dödsfallen och kroppsskadoma samt omfattande förstörelse av egendom genom att dels inte tillse att utbildningen av trafikpersonal gav tillräcklig förståelse för de tekniska system hanterades eller eljest hade tillräcksom liga kunskaper vad gäller hanteringen av spårvagnens bromssystem

dels inte tillse att regelverket vid Göteborgs Spårvagnar AB, vad gällde överskådligt och tydligt. i urkoppling av mekanisk broms, var

N, och H skall dömas för allmänfarlig vårdslöshet, vållande till annans död och vållande till kroppsskada. Med hänsyn till omständigheterna är gämingama att bedöma som grova.

Lagrum: 3 kap. 7 § 2 st., 8 § 2 st. och 13 kap. 6 § 2 st. brottsbalken

F öretagsbot Den brottslighet läggs företrädare för Göteborgs järnvägar till last som har inneburit grovt åsidosättande de särskilda skyldigheter som varit av förenade med verksamheten och varit av allvarligt slag. Bolaget har i egenskap näringsidkare inte gjort vad som skäligen kunnat krävas av för att förebygga brottsligheten. Med hänsyn till omständigheterna bör företagsboten bestämmas till 3 miljoner kronor.

Åklagaren förklarade att yrkandet om företagsbot detta grundar sig

helt den brottslighet anges i åtalet mot N, H och som N, H och J vitsordade de faktiska omständigheterna men bestred ansvar. Göteborg Spårvägar bestred yrkandet om företagsbot.

Bakgrund Spårvagnstrafiken i Göteborg stod tidigare under tillsyn av Vägverket och står under Jämvägsinspektionens tillsyn. Sedan den 1 juli numera 1989 drivs verksamheten av Göteborgs Spårvägar Aktiebolag GS. N

SOU 1997: 127 Sammanställning av domar om företagsbot 283

tillträdde VD samma dag. Verksamheten var då indelad i tre som divisioner, bl.a. trafikdivisionen och tekniska divisionen. H var chef för trafikdivisionen. Till denna hörde förare och trafikledningspersonal för såväl spårvagn som buss medan all teknisk personal hörde till tekniska divisionen. Även utbildningen förare och trafikledare hörde av till trafikdivisionen. Chef för utbildningen var L-O G. N lämnade 1990 skriftlig delegation till H. Skrivelsen är ställd till divisionschef en trafikdivisionen och undertecknad den 15 respektive 14 augusti 1990 N och H. Från den 1 januari 1991 omorganiserades verksamheten av och indelades i fyra affärsområden. Direkt under VD fanns bl.a. personalstaben, dit utbildningssektionen fördes. H blev chef för affärsområde spårvagn. I augusti 1992 erhöll han en ny skriftlig delegation likalydande med den tidigare med undantag för att den var ställd till chefen affärsområde spårvagn. Till Affärsområde Spårvagn hörde såväl trafikpersonal som teknisk personal inom spårvagnstrafiken. 850 av de vid olyckstillfållet 2 500 anställda vid GS var anställda där. Affärsområdet var indelat i en sektion för trafiksamordning, driftservice och trafikledningsexpeditionen TLX med Åke m.m. X chef, ekonomisektion, tre trafikområden samt sektion för som en en teknisk samordning och utveckling. Chefen för den tekniska divisionen, N var till den l februari 1992 ansvarig för trafiksäkerhetsfunktionen. Från den dagen överfördes den till Åke Xs sektion. E A, som på heltid sysslat med säkerhetsfrågor sedan flera år, överfördes samtidigt från tekniska sektionen till trafiksamordningssektionen. Grundutbildningen till spårvagnsförare omfattar sju veckors undervisning, varav två dagar efter sex månaders körning i trafik. Kursen

domineras av praktiska övningar. Fyra timmar av den teoretiska utbild-

ningen ägnas åt vagnamas bromssystem. Trafikledare genomgår cirka tre månaders ytterligare utbildning såväl praktisk som teoretisk art. av Fram till 1991 genomgick spårvagnsförare och trafikledare en uppföljningsdag vart tredje år bestående praktisk och teoretisk del, av en en den senare avslutad med ett kunskapsprov. Fr.0.m. 1991 skall denna s.k. SÄO ske varje år. Härutöver har förare och trafikpersonal, som inte i sin grundutbildning fått utbildning på den nyare vagnstypen, M 21, som regel fått två dagars utbildning denna vagn. Spårvägens egna instruktioner finns bl.a. i Säkerhetsordningen för spårvagnstrafiken och i instruktioner för trafikpersonal, spårvagnstrafik och spårvagnar. Dessa bestämmelser finns intagna i den s.k. Trafikhandboken, som vid tiden för olyckan skulle finnas bl.a. de expeditioner där personalen började sina arbetspass och i varje trafikledarbil. Ändringar och kompletteringar av föreskrifterna sker genom s.k. trafikorder

284 Sammanställning av domar om företagsbot SOU 1997: 127

och trafikmeddelanden som dels anslås i personallokalema, dels lämnas till varje trafikledarbil. Personalen fick däremot inte egna exemplar av Trafikhandboken. I stället fick såväl förare som trafikledare en minneslista, kallad Felaktigheter och åtgärder Minneslistan. Listan har utkommit bl.a. 1987, 1994 och 1991. Vid tiden för olyckan användes spårvagnstypema M 21, M 25, M 28 och M 29. M 21 den senaste modellen och togs i bruk i var mitten av 1980-talet. På särskild begäran av GS utrustades M 21 med urkopplingdon för den mekaniska bromsen, som var lätt åtkomliga från utsidan. Vagnstypen har godkänts av dåvarande tillsynsmyndigheten, Vägverket. M 21 är bl a försedd med en dator för styrning och övervakning av vissa funktioner och styrs med en spak. Den har tre typer

av bromsar; elektrodynamisk med mest bromsverkan vid höga hastig-

heter, mekanisk broms och skenbroms bäst bromsverkan vid låga hastigheter. Föraren bromsar normalt genom att föra körreglaget bakåt och vagnen bromsar också helt om körhandtaget släpps. Körhandtaget påverkar alla tre bromssystemen. I vagnen finns också nödbromshandtag. Nödbromshandtagen i passagerarutrymmena påverkar enbart den mekaniska bromsen medan nödbromshandtagen utanför och inne i förarhytten även påverkar magnetskenbromsen. M 21 är en enriktningsvagn med förarhytt i vagnens ena ände A-ände och en s.k. rangerkontroll i den andra änden B-ände. För att en spårvagn av typ M 21 skall kunna köras måste vagnen vara spänningssatt från en spänningsförande kontaktledning och vara aktiverad. Vid spänningslös kontaktledning avaktiveras tåget automatiskt efter ca 20 minuter. Om en vagn som står strömlöst område skall kunna flyttas måste den mekaniska bromsen lossas. Är aktiverad kan vagnen detta ske genom att en knapp på instrumentpanelen, märkt Loss.mekbroms, trycks in. Är avaktiverad måste den mekaniska bromsen vagnen kopplas ur genom att de utvändiga handtagen lossas. När så sker upphör all mekanisk bromsverkan. Nödbromshandtagen fungerar då inte heller. På en vagn där den mekaniska bromsen kopplats ur på detta sätt kan återställning av bromsen göras genom att vagnen aktiveras och en lossningsmanöver utförs från förarplats eller rangerkontrollen. Även skenbromsen kan fås tillbaka aktiveras. Står om vagnen vagnen dessutom under spänning är den därmed körklar vad avser bromsarna.

SOU 1997: 127 Sammanställning av domar om företagsbot 285

T ingsrättens bedömning

Olyckan

Genom Jzs egna uppgifter i förening med all övrig utredning i den delen är klarlagt att J att koppla den mekaniska bromsen genom ur försatt spårvagnen i rullning och att detta lett till de följder åklasom garen angett. Det är vidare utrett att vagnen vid tillfället avaktiverad. Av den var tekniska utredningen och Pzs uppgifter framgår också att det därför var omöjligt att bromsa vagnen enbart genom att dra i nödbromshandtagen.

Regler

Vad som framkommit om regelverk och sättet att informera personalen

om reglerna är ägnat att inge betänkligheter. Tingsrätten finner det i

och för sig inte märkligt att förarna inte försågs med egna exemplar av Trafikhandboken, eftersom denna innehöll ett mycket omfattande material och förare och trafikledare alltid hade möjlighet att snabbt få

hjälp av servicepersonal. Det framstår istället som ändamålsenligt att

förse envar med sammanställning de mest användbara och för en av dagligt bruk viktigaste reglerna på det sätt skett som genom Minneslistan. Någon regelmässig uppdatering av Trañkhandboken har emellertid inte skett och såvitt framkommit har det inte funnits ens någon kontroll av att trafikledama tog del trafikorder eller att av nya de tilldelades det senaste exemplaret Minneslistan. av Den osäkerhet ha rått beträffande för de olika som synes ansvar produkterna och uppdelningen i ansvar för sakinnehåll respektive utformning mellan olika sektioner framstår vidare mycket märklig som

och ägnad att leda till missuppfattningar. Tingsrätten har också kunnat

konstatera att vissa delar instruktionerna är relativt lätta att missav förstå; det har t.ex. visat sig att Åke X och L-O G inte haft riktigt

samma uppfattning om vad som menas med handmanöverbar broms.

Beteckningen lossning har också använts i två olika betydelser. Den lossning av bromsen som sker genom de utvändiga handtagen innebär således att bromsen helt kopplas och framstår helt ur som en annan

manöver än sådan lossning som sker genom knapptryckning och där återställningen inte kan vålla några problem. De olika bestämmelserna

om lossning av mekanisk broms kan också, i vart fall när de jämförs med varandra, vara förvirrande. Det finns alltså direkta brister i regelverket.

Vad som framkommit beträffande olika regler i säkerhetsordningen

286 Sammanställning av domar om företagsbot SOU 1997: 127

och andra instruktioner emellertid inte stöd för att reglerna om ger lossning mekanisk broms skulle ha kunnat missförstås sådant sätt av att J kunde ha trott att han i den speciella situationen haft rätt att lossa

bromsen manuellt. Exempelvis innehåller reglerna bromsvakt också

om bestämmelser förare och det framstår som omöjligt att en person om skulle kunna utföra båda uppgifterna. Såväl 1987 som 1991 års minneslista också klart under vilka situationer och hur den anger mekaniska bromsen får lossas. Dessa regler bygger på skriftliga instruktioner återfanns i Trafikhandboken. Ingenting tyder heller på som att J missuppfattat termen lossning. Ett sådant missförstånd borde dessutom ha lett till en större försiktighet med lossning av snarare bromsen. Tingsrätten finner vidare uppenbart att ett förbud mot att lossa bromsen enkelvagn även gäller samma manöver två en sammankopplade enkelvagnar. Den uppfattningen har också framförts åtskilliga de i målet hörda personerna medan ingen annan än J av av själv gjort gällande att den inte skulle gälla i en sådan situation. Det kan här framhållas att J själv uppgett att servicepersonal skulle tillkallas det fanns två sjuka Vagnar utan bromsar bör, även om vagnar. bromsarna kopplats avsiktligt och för en kort stund, betraktas om ur sjuka. Även regelverket helhet uppvisat brister är således som om som just de regler gäller urkoppling bromsen i aktuell situation som av nu enligt tingsrättens mening tillräckligt tydliga. Vad gäller regeln förbud mot lossning mekanisk broms och om av Minneslistan konstaterar tingsrätten att den utöver regler från senare säkerhetsordningen och olika instruktioner även innehåller sådant som

endast lärts ut muntligt. Självfallet skall regler som förutom i Minnes-

listan återfinns i skriftliga instruktioner följas. Även muntliga instruktioner skall emellertid i och för sig följas, under förutsättning att de meddelas någon har rätt att göra detta. Det kan inte råda någon av som tvekan att instruktörer har rätt att i vid utsträckning lämna anvisom ningar hur trafikpersonal skall hantera fordon. En vid utbildningen om meddelad regel förbud mot att lossa mekanisk broms en enkelom i och för sig framstår självklar och som enligt samvagn, som som stämmiga uppgifter från i målet inblandade väl inarbetad, personer var har därför karaktär tvingande regel även om den i skriftlig fonn av endast återfinns i Minneslistan. J har vidare uppgett att han själv endast fått 1981 års Minneslista, inte innehåller den angivna regeln. Han har emellertid förklarat att som han väl kände till regeln. Av 1981 års Minneslista framgår också klart att säkerhetskoppling skall ske innan den mekaniska bromsen lossas. Som anförts hörda trafikledare är det självklart att säkerhetsav koppling måste ske till frisk som således måste vara bromen vagn,

Sammanställning av domar om företagsbot 287

l

l

sad. Med hänsyn härtill och till vad som anförts om muntliga instruktioner finner tingsrätten att J var bunden av regeln om förbud mot att lossa den mekaniska bromsen på en enkelvagn. Tingsrätten vill slutligen framhålla att det uppenbart förelegat oklarheter beträffande kompetensfördelningen mellan trafik- och servicepersonal. Detta synes delvis ha sin grund i att arbetsuppgifterna i viss mån överlappade varandra. Särskilt mot bakgrund av den skillnad förelegat beträffande kunskaper om tekniska frågor framstår som det emellertid som olyckligt att inte klarare regler funnits.

Utbildning Tingrätten finner att det i flera avseenden finns klara brister i den i och för sig ambitiöst planerade utbildningen. Mot bakgrund av vad K P berättat och också till den inställning exempelvis E A och L-O G nu gett uttryck för finner tingsrätten som att det funnits behov av en mer grundlig teknisk utbildning. Den som utför olika handgrepp torde ha betydligt lättare att förstå i vilka situationer han skall handla ett visst sätt om han fått lära sig konsekvenserna av handgreppet. Det kan vidare ifrågasättas om utbildningen hållit en jämn kvalité och om överhuvud taget samma saker lärts ut av olika instruktörer. Olika trafikledare har således lämnat mycket olika uppgifter om vad de fått lära sig under utbildningen. Till viss del kan detta säkert förklaras med att trafikledarna haft såväl varierande tekniskt intresse som olika uppfattning vilket arbete de skulle utföra. Exempelvis har J haft om som ambition att försöka lösa olika trafiksituationer själv medan det fanns andra som inte företog några tekniska åtgärder utan inväntade reparatörerna. Det kan inte uteslutas att den som från början har klart för sig att han inte tänker använda vissa kunskaper inte är särskilt observant på vad som praktiskt lärs ut i sådana avseenden. Det är emellertid självfallet ledningens sak att tillse att i vart fall kursplanen lärs ut till alla. Det har vidare visats i målet att flera trafikledare först efter upprepade påtryckningar fått den utbildning de begärt och som kan anses rimlig. Det har genom förhören också framkommit att ettårsintervallen mellan SÄO inte hållits fullt ut. Det har även förekommit uppenbara brister i kontakterna mellan utbildningssektionen och trafikledamas närmaste chefer. Genom Jzs uppgifter får också anses visat att genomgången av provsvaren inte gått till det sätt som var förutsatt. Slutligen vill tingsrätten framhålla att utbildningen M 21 uppenbarligen upplevts bristfällig fiera trafikledare. Även som av

288 Sammanställning domar företagsbot j av om

det inte kan utrett att detta gällde även personer som sysslade om anses med M 21 i sin dagliga verksamhet är det märkligt att ledningen inte uppmärksammat problemet.

Delegering

I 15 § Järnvägssäkerhetslagen stadgas att det är den som driver verksamheten för att säkerhetskraven m.m. i 10-14 är som ansvarar

uppfyllda. I specialmotiveringen till paragrafen anförs se prop.

l990/91:1 52 att ansvaret för säkerheten bör åvila trafikföretagets s. ledning även särskild säkerhetsansvarig utses inom företaget. om Denna ansvarsfördelning motiveras med att man vill ha garantier för att säkerhetsaspektema beaktas. Vidare sägs att bestämmelsen innebär att det måste finnas ett intemkontrollsystem och att verksamhetsutövarställer mål och samt har ett utvecklat utbildningssystem. na upp normer N och H har båda förklarat att de anser att ansvaret för Affärsområde Spårvagn delegerats från N till H. De har därvid hänvisat dels till att de i olika, specificerade samtal, talat och tagit för självmer om klart att H haft fullt för Affärsområde Spårvagn. De har också ansvar uppgett att det varit självklart att den som har en sådan tjänst som Hs har fullt för verksamheten inom avdelningen, med rätt att ansvar delegera. De verkar också ha utgått från att den skriftliga delegation lämnades till H i hans egenskap chef för trafikdivisionen som av fortsatte att gälla efter omorganisationen 1991, en annan sak är att de under utredningens gång ha blivit övertygade att denna synes om

uppfattning är juridiskt fel.

Tingsrätten konstaterar inledningsvis att verksamhetens omfattning och Hzs uppenbara kompetens medför att N även mot bakgrund av ovannämnda uttalanden har rätt att med befriande verkan delegera ansvaret för verksamheten inom Affärsområde Spårvagn till H. Det är också helt uppenbart att den skriftliga delegering som utfärdades för H i hans egenskap chef för trañkdivisionen uppfyller alla krav man av kan ställa på sådan. Även den skriftliga delegeringen upphört en om vid omorganisationen har det varit klart för såväl N som H att H hade fullt för verksamheten och detta har bekräftats genom de olika ansvar samtal de haft med varandra. Att delegation skett styrks också av att H självständigt kunnat vidta en sådan åtgärd som förflyttandet av säkerhetsfunktionen till Åke X. Tingsrätten finner därför att N delegerat ansvaret för Affärsområde Spårvagn till H och att N således inte är ansvarig för de delar hörde till detta område. som

Vad därefter delegationen från H till honom underställda

avser

l

Sammanställning av domar företagsbot 289

om

l

chefer har flera hörda redovisat oklara uppfattningar. N personer mer och Åke X har talat för verksamheten på om ansvar ett sätt som snarare för tanken till att de känt för att ett riktigt sätt utföra ansvar sina ansvarsuppgifter än som de känt att beslutanderätt och om straffrättsligt ansvar överförts till dem. H själv har förklarat att han ansett att det stått klart för dem att de haft ett självständigt Ett ansvar.

sådan ensidig uppfattning är emellertid inte tillräcklig för att ansvaret

skall kunna överfört. Även det förhållandet det i delegeringen anses att

från N till H uttryckligen står att vidaredelegering skall ske skriftligt

talar, oavsett att N förklarat att detta bara att rekomvar se som en mendation, for att någon delegation inte kommit till stånd. De intern-

avtal som åberopats tar uppenbarligen sikte enbart på budgetfrågor och

saknar relevans i nu ifrågavarande hänseende. Tingsrätten finner med hänsyn till vad anförts och mot bakgrund de generella uttalanden nu av

i förarbetena till jämvägssäkerhetslagen att H inte kan ha vidare-

anses delegerat ansvaret för säkerhetsfrågoma till N eller Åke X.

Vad slutligen gäller ansvaret för utbildningen har L-O G förklarat att han inte uppfattat att han fått något delegerat till sig. Han

ansvar har emellertid uppgett att han ansett sig ha vissa befogenheter och

redovisat ett självständigt arbete. Frågan blir då han kan ha

om anses övertagit ansvaret genom konkludent handlande och att N därigenom kan anses ha delegerat det. L-O G har emellertid inte varit direkt underställd N. Ingenting har framkommit tyder att L-O Gzs som närmaste chef skulle fått utbildningsansvaret lagt på sig och därför kunnat delegera det. Tvärtom har fått intryck att utbildningsman av funktionens placering varit enbart administrativ fråga och att en perso-

nalchefen inte på något sätt varit involverad i utbildningsverksamheten. I avsaknad av en skriftlig delegation och då inte några klargörande

samtal rörande ansvarsfrågan ha ägt samt med beaktande synes rum av att L-O G inte ens själv synes ha varit på det klara över vilket ansvar han hade kan tingsrätten inte finna att N delegerat ansvaret för utbildningsfrågorna på sådant sätt att han kan undgå för eventuella ansvar brister i utbildningen redan den grunden.

Ansvarsbedömningen

Tingsrätten har redan konstaterat att J orsakat olyckan genom att koppla den mekaniska bromsen och att han gjort detta i strid med ur en uttrycklig, för honom känd regel. Han har själv uppgett att han inte fått någon närmare undervisning nödbromsens funktion, han om att inte använt sig den tidigare och att han inte heller tidigare kopplat av

290 Sammanställning domar företagsbot

av om

den mekaniska bromsen när han inte haft en annan, bromsad vagn ur tillkopplad. Han rådgjorde inte heller med TLX trots att han en kort

stund tidigare varit i kontakt med dem betydligt enklare åtgärd. om en

Han också medveten att det fanns bärgningsbil på nära håll.

var om en vidare stod i början mycket brant

Det är oomtvistat att vagnen av en

sluttning och att avsikten att den först skulle rulla fritt 20-30 var

Redan detta är enligt tingsrättens uppfattning en straffbar oakt-

meter. samhet det skulle varit möjligt att därefter få stopp vagnen även om med hjälp nödbromsen, det fanns ingen möjlighet att säkert säga av det inte skulle ha kommit något i vägen under den sträckan. Härtill att kommer det skulle kunna inträffa andra saker som skulle kunnat att

hindra planens genomförande, T kunde ha fallit eller strömmen kunde

ha försvunnit även på nästa sträcka. Det framstår närmast obesom gripligt, och möjligen bara förklarligt med beaktande att J enligt av

flera uppgifter varit psykiskt pressad olika händelser, att under de

av angivna förhållandena utgå från att skulle kunna stannas genom vagnen T drog i nödbromsen. Tingrätten anmärker också att handlandet att

torde varit straffbart även någon uttrycklig regel förbud att l

om om lossa den mekaniska bromsen inte funnits eftersom det strider mot

normala aktsamhetskrav att låta ett fordon rulla obromsat ifråga-

varande sätt. Handlandet har medfört de åklagaren angivna riskerna av och effektema. Det förhållandet att utbildningen varit behäftad med

brister kan inte frita J från J skall därför dömas för allmänansvar. farlig vårdslöshet, vållande till död vilket brott inte kan annans -

bedömas ringa och vållande till kroppsskada.

som - Vid bedömning brotten är att betrakta grova gör tingsav om som överväganden. Några klara riktlinjer för när vårdslöshet

rätten följande

bör betraktas finns inte i förarbeten eller kommentar till pasom grov

samband med 1948 års strafflagsreform departeragrafema. I angav mentschefen visserligen exempel fall allmänfarlig vårdslös-

som av het ofta är att tjänsteman vid trafxkinrättning åsisom grova en en

dosätter vad honom åligger till förekommande olycksfall. Uttalandet

av emellertid mycket allmänt hållet och kan knappast tas till intäkt för är 1

att alla vårdslöshetsbrott vid bedrivande av spårtrafik bör bedömas som f

i

I NJA 1993 86 har lokförare, försummat att ta del av grova. s. en som säkerhetsföreskrifter och framfört tåget i strid mot dessa och däri- i

vållat tågolycka, dömts för allmänfarlig vårdslöshet och j

genom en vållande till död brotten har inte bedömts som grova. Det annans men kan också framhållas att inte vållande till annans död som begåtts ens

tillsammans med misshandel eller rattfylleri regelmässigt bedöms ;

grov

Bland oaktsamhetsbrott bedömts kan näm- l

som grovt. som som grova i fall där skakade baby så kraftigt att babyn avled nas ett en person en

i

SOU 1997: 127 Sammanställning domar företagsbot 291 av om

NJA 1992 s. 85. Vid 1990 års ändringar rattfyllerilagstiftningen av anförde lagrådet att en vårdslöshet måste innehålla något moment av medvetet risktagande för att kunna föranleda att ett rattfylleribrott på grund av vårdslösheten skall kunna bedömas grovt prop. som 1989/90:2 s. 50. Detta kan i och för sig jämföras med att HD i några avgöranden på civilrättens område konstaterat att grov vårdslöshet inte alltid måste innefatta ett medvetet risktagande utan att också andra fall av oaktsamhet av mycket allvarlig art skulle kunna utgöra anses grov

vårdslöshet se NJA 1986 61 och 1992 130. Det skall i allmänhet

s. s. vara fråga om ett handlande ligger gränsen till uppsåtligt som förfarande. Mot bakgrund ovanstående finner tingrätten att oaktsamav hetsbrott antingen bör innefatta ett medvetet risktagande eller ett beteende som ter sig i det närmast lika straffväit för att brottet skall kunna betraktas som grovt. Tingsrätten finner uppenbart att J inte tagit medveten risk. en Tvärtom har han utgått från att förfarandet var riktigt och ofarligt. Det saknas vidare anledning att ifrågasätta att han själv upplevde trafiksituationen som farlig och av den anledningen ansåg det nödvändigt att lösa den snabbt. Hans agerande måste också mot bakgrund att ses av han inte fått tillräckliga kunskaper bromssystemets uppbyggnad om och av att mer svårtillgängliga lossningsdon kanske skulle lett till större eftertänksamhet. Med hänsyn till dessa omständigheter finner tingsrätten att brotten, trots dess oerhört tragiska konsekvenser, inte bör bedömas som grova. Beträffande N:s och Hzs ansvar har tingsrätten funnit att utbildning och regelverk varit behäftade med direkta brister. Mot bakgrund av den bedömning som gjorts beträffande delegering finner tingsrätten vidare att N i och för sig bär ansvar för de fel härvid kan ha som begåtts av utbildningssektionen medan H är ansvarig i övrigt. För att någon av dem skall kunna anses bära straffrättsligt för ansvar nu ifrågavarande olycka krävs emellertid att det oaktsamt att inte tillse var att utbildning och kunskaper beträffande bromssystemet eller tekniken i övrigt var mer omfattande eller att regelverket beträffande urkoppling av broms inte var tillräckligt tydligt och att detta orsakade olyckan.

Tingsrätten konstaterar härvidlag att såväl utbildning regelverk

som granskats tillsynsmyndigheterna utan att dessa framställt någon av

anmärkning. Även det enligt Järnvägssäkerhetslagen verksam-

om är hetsutövaren bär för verksamheten talar detta förhållande som ansvar starkt emot att det skulle kunna anses straffrättsligt oaktsamt att inte uppmärksamma bristerna. Tingsrätten vill i detta sammanhang också erinra om de krav HD uppställt i NJA 1991 163 för att i och för s. en sig klandervärd försummelse skall kunna föranleda straffansvar.

292 Sammanställning av domar om företagsbot SOU 1997: 127

Vad gäller regelverket finner tingsrätten mot denna bakgrund och med beaktande de synpunkter ovan anförts angående regelav som verket beträffande lossning broms i förening med det lossningsförav bud redovisats att straffansvar inte bör anses föreligga. som Beträffande utbildningen kan också konstateras att omfattningen av den tekniska utbildningen tillkom efter noggranna bedömningar om vad egentligen säkrast. K P har också omtalat att bristen som var förståelse för behovet kunskap det tekniska sambandet m.m. är av om vanlig hos stora företag och att insikten behovet vuxit fram under om år. Flertalet trafikledare också nöjda med den utbildning de senare var

fick till dess olyckan pekade behovet ytterligare kunskaper. Det

av råder ingen tvekan att trafikledama, även hade sådana kunskaper om behov säkerhetskoppling att dessa kunskaper i och för sig varit om av tillräckliga. Det bör även beaktas att den handling som vållat olyckan begåtts i direkt strid uttrycklig regel. Om reglerna beträffande mot en lossning mekanisk broms hade följts skulle olyckan inte ha inträffat. av Tingsrätten finner därför att N och H inte heller i detta avseende kan ha förfarit straffrättsligt oaktsamt. anses Åtalet skall därför, trots de stränga krav aktsamhet som gäller för företagsledning i trafikföretag, ogillas såvitt avser N och H.

Företagsbot

Företagsbot kan endast komma i fråga det begåtts brott i verksamom heten. I förevarande fall har åklagaren inte gjort gällande att det begåtts andra brott än de N, H och J åtalats for. Med hänsyn till den som bedömning gjorts i ansvarsdelen kan därför Göteborgs spårvägar som inte åläggas företagsbot på grund Nzs och Hzs agerande eller brist av på agerande. Frågan blir då enbart J oaktsamhetsbrott skall föranom :s leda företagsbot. Som exempel på brott kan medföra företagsbot nämns i försom arbetena brott innebär överträdelser utpräglat näringsreglerande som av författning också centrala förrnögenhetsbrott prop. 1985/86:23 men 111 och brott mot 13 kap. brottsbalken prop. 64. Det råder s. s. således ingen tvekan att ett brott allmänfarlig vårdslöshet i om som

och för sig kan föranleda företagsbot. Departementschefen har också

uttalat att det inte råder några betänkligheter mot att utdöma företags-

bot när brott anställd personal kan tillskrivas organisatoriska brister

av i företaget eller ofullständig ordergivning eller instruktion till personalen, tvärtom råder i dessa fall presumtion för att företagsbot skall en åläggas.

SOU 1997: 127 Sammanställning domar företagsbot 293 av om

En annan utgångspunkt för bedömning företagsbot skall av om utdömas är att sådan skall komma i fråga endast då någon särskild

betingelse förelegat innebär att näringsidkaren framstår

som som klandervärd genom att han inte försökt att hindra brottet. Företagaren skall vidare med hänsyn taget till verksamhetens art och huvudsakliga inriktning, organisation m.m. ha haft anledning att räkna med att det fanns en viss risk för att det aktuella brottet eller likartad brottsannan lighet skulle kunna begås i hans verksamhet och haft rimliga möjligheter att eliminera risken. I det betänkande som ligger till grund för lagstiftningen föreom tagsbot förutsattes att sanktionen skulle användas när det fråga var om brottslig gärning ägnad att medföra ekonomisk vinning. Denna som var

direkta koppling frångicks i det lagstiftningsarbetet.

senare Departementschefen förklarade emellertid i propositionen prop. s. 65 att frågan om ett brott medfört eller kunnat medföra betydande ekonomiska fördelar för näringsidkaren inte är någon självständig

förutsättning för företagsbot men att även de ekonomiska aspekterna

bör tillmätas betydelse när det gäller att avgöra brottet skall om anses vara så kvalificerat att företagsbot kommer ifråga. I sitt bemötande av lagrådets synpunkter prop. 104 departementschefen vidare s. angav att lagstiftningen var ett led i strävandena att komma till rätta med det allvarliga samhällsproblem som den ekonomiska brottsligheten utgör. Även företagsbot således inte förutsätter ekonomisk vinning om eller ens att brottet styrts önskan sådan skall därför de ekonoav om miska motiven för gämingen tillmätas betydelse. I förevarande fall står helt klart att J själv inte haft något ekonomiskt motiv för sitt handlande. Det är inte heller visat att de brister i utbildning ansetts som föreligga haft sin grund i att Göteborgs Spårvägar inte velat satsa tillräckliga resurser. Det är vidare uppenbart att Göteborgs Spårvägar inte gjort någon som helst ekonomisk vinst på brottet, tvärtom har det föranlett stora kostnader. Med beaktande av vad nu sagts och med hänsyn framför allt till att tingsrätten funnit att brottet begåtts i direkt strid med klar fören budsregel finner tingsrätten att det inte finns grund för att ålägga företagsbot. Yrkandet härom skall därför ogillas.

Felmärkningen 1 förpackningsdag

Yrkanden

Vid varuhuset OBS tillhörigt konsumentföreningen i N Konsum, har

294 Sammanställning av domar om företagsbot

den 2 januari 1989 500-600 kg färdigförpackade julskinkor märkts ca utan medgivande från leverantören så sätt att ursprungsetiketten om skrapats bort varefter skinkoma försetts med ny förpackningsdag 1989-01-03 samt nytt bäst-före-datum 1989-02-02, vilket inneburit att

såväl förpackningsdag bäst-före-dag senare lagts än de ursprung-

som liga angivna dagarna. S och P har i egenskap av chef för varuhusets kött- och delikatessavdelning respektive livsmedelschef varit ansvariga

för ommärkningen.

Lagrum: 14 § och 30 § livsmedelslagen 1971:511

Företagsbot

Eftersom den brottslighet läggs företrädarna för OBS varuhus till som last inneburit grovt åsidosättande de särskilda skyldigheter varit av som

förenade med verksamheten och då Konsum i egenskap av närings-

idkare inte gjort vad skäligen kunnat krävas för att förebygga som brottslighet yrkas att Konsum, ägare till varuhuset OBS, föreläggs som företagsbot. Med hänsyn till omständigheterna bör företagsboten inte understiga 40 000 kronor. S och P vitsordade att 200-300 kg skinkor märkts om sätt åklapåstått förnekade att de åsatts nytt bästföredatum. De gjorde garen men gällande att gämingen är att bedöma som ringa brott.

Konsum bestred bifall till yrkandet företagsbot och anförde att

om gämingen inte inneburit ett grovt åsidosättande särskilda skyldigav heter samt att Konsum gjort vad skäligen kunnat krävas för att som förebygga brottsligheten. P Han är avdelningschef varuhuset med ansvar för uppgav. livsmedel. styckmästare och chef för kött- och delikatessavdel- S är

ningen. P såg den 2 januari 1989 att personal höll att märka om

skinkoma och skrapa bort de gamla etiketterna. Han blev förvånad och frågade "vad fan dom sysslade med". Han fick då svaret att skinkpartiets vikt fel angivet från leverantören och att alla skinkoma var därför måste märkas För att inte förbrylla kunderna med två om. viktangivelser måste den gamla etiketten avlägsnas. Bäst-före-datum ändrades dock inte. Med detta lät P sig nöja. S berättade. Ett parti 200-300 kg julskinkor hade helt felaktiga om viktangivelser. För att inte kunderna skulle bli lurade det nödvänvar digt att partiet vägdes och märktes Det också nödvändigt att ta om. var bort den gamla viktangivelsen, skulle kunderna undra. Detta annars

gjordes av personal varuhuset.

Sammanställning av domar om företagsbot 295

T ingsrättens bedömning

I målet är styrkt att 200-300 julskinkor utan medgivande från leverantören märkts och åsatts förpackningsdag samt att bäst--

om ny

före-dag angetts på den nya etiketten. P och S har i egenskap

av avdelningschef och chef för köttavdelningen varit ansvariga för varu-

märkningen. Åtgärden har inneburit olägenhet för konsumenterna och

gämingen kan inte anses ringa. P och S skall därför dömas för brott

mot livsmedelslagen till dagsböter.

I fråga om yrkandet om företagsbot gör tingsrätten till att börja med

den bedömningen att brottet skett i näringsverksamhet och med hänsyn till konsumenternas behov korrekt märkning inneburit ett grovt

av åsidosättande av de skyldigheter som är förenade med verksamheten.

Inte heller kan Konsum anses ha gjort vad skäligen kunnat krävas

som

för att förebygga brottsligheten. Yrkandet företagsbot skall därför

om

bifallas. Med hänsyn till brottslighetens art och omfattning skall före-

tagsboten bestämmas lägre än åklagaren yrkat. Konsum ådöms företagsbot med 30 000 kr.

Målet överklagades i fråga företagsbot till hovrätten lämnade om som

åklagarens talan utan bifall eftersom förfarandet inte ansågs ha inne-

burit ett grovt åsidosättande de särskilda skyldigheter varit av som förenade med verksamheten.

Målet fullföljdes till Högsta domstolen.

Yrkanden i Högsta domstolen

Riksåklagaren yrkade att Konsum skulle åläggas företagsbot med det av tingsrätten bestämda beloppet. Konsum bestred ändring.

Högsta domstolens domskäl

I målet är klarlagt att ett parti 200-300 kg fárdigförpackade jul-

om

296 Sammanställning av domar om företagsbot

skinkor åsattes märkning i januari 1989 av personal vid Konsums ny varuhus OBS utan medgivande förpackaren. Ommärkningen skedde av etiketter anbragtes skinkoma, varvid viktuppgiftema genom att nya

ändrades och förpackningsdagen senarelades i förhållande till de uppgifter de ursprungliga etikettema. De etiketterna

som angavs nya innehöll också uppgift k bäst före-dag. Riksåklagaren har dock om s

inte gjort gällande annat än att denna dag överensstämde med den

ursprungligen angivna.

Ommärkningen stod i strid med 14§ livsmedelslagen 1971:511 och förfarandet straffbart enligt 30 § första stycket l samma lag. var Brottet begicks i utövningen näringsverksamhet. av Enligt vad upplysts bestod varuhusledningen Varuhuschef som av en och två avdelningschefer, vilka den P chef för livsmedelsav ene var

avdelningen och hade självständigt resultatansvar för denna avdelning

under varuhuschefen. Av utredningen framgår att P iakttagit ommärkningen underlåtit att ingripa för att förhindra förfarandet. Det men måste dänned att Konsum inte gjort vad som skäligen kunnat anses krävas för att förebygga brottsligheten. Den förutsättning för att ålägga företagsbot gäller enligt 36 kap. 7 § första stycket 2 brottsbalken som föreligger alltså. En ytterligare förutsättning för att Konsum skall kunna åläggas företagsbot är enligt 36 kap. 7 § första stycket 1 brottsbalken att brottsligheten inneburit ett grovt åsidosättande av de särskilda skyldigheter är förenade med verksamheten eller varit allvarlig som annars av art. Som riksåklagaren har anfört kränker överträdelser av livsmedels-

lagstiftningens bestämmelser märkning ett viktigt konsumentin-

om tresse, och brott mot livsmedelslagen har i förarbetena till lagstift-

ningen företagsbot nämnts exempel gärningar som bör

om som

kunna föranleda att företagsbot åläggs se bl.a. NJA 1986 s. 45 och

58. Den omständigheten att, enligt tingsrättens i denna del lagakraft-

dom, påföljden för P och chefen för varuhusets köttavdelning S

vunna

för det ifrågavarande brottet bedömts kunna stanna vid böter medför

inte utan vidare att brottet skall alltför lindrigt för att föreanses vara tagsbot skall kunna komna i fråga jfr NJA 1986 s. 45. Vid den bedömning skall ske i förevarande mål bör emellertid som till början beaktas att, fastän det felaktiga förfarandet avsett en en kvantitet minst 200 kg skinka, det endast rört en ringa del av den om mängd julskinkor hanterats på varuhuset i anslutning till den som aktuella julhelgen och enligt vad upplysts sammanlagt uppsom som gick till 12 000 kg. Det har inte gjorts gällande i målet att vinstca motiv förelegat; bakgrunden till ommärkningen enligt vad riksvar

Sammanställning av domar om företagsbot 297

åklagaren lämnat obestritt att felaktiga viktuppgifter hade angetts på de ursprungliga etiketterna från leverantören. Att förpackningsdagen kommit att senareläggas vid ommärkningen utgör visserligen fören svårande omständighet, men det finns anledning att något mindre se strängt än eljest på denna felaktighet med hänsyn till att den från konsumentsynpunkt minst lika viktiga uppgiften bäst-före-dag om överensstämde med den ursprungliga. Vid en samlad bedömning finner Högsta domstolen liksom hovrätten att den i målet ifrågavarande överträdelsen inte varit av så allvarligt slag att företagsbot bör åläggas Konsum.

Felmärkningen 2 förpackningsdag

Yrkanden

Brott mot livsmedelslagen

B A har som platschef vid X AB:s fabriksanläggning uppsåtligen eller av oaktsamhet varit ansvarig för att fárdigförpackat livsmedel i fonn av kylvaror som levererats för saluhållande märkts i strid mot gällande bestämmelser om datummärkning av sådant livsmedel. Sålunda har företaget systematiskt under tiden december 1987 början av augusti - 1988 oriktigt angett den måndag under vilken leverans skett som förpackningsdag, oaktat förpackningen av livsmedlet rätteligen ägt rum under fredagen fore leveransdagen. Felmärkningen har inneburit olägenhet för konsumenterna, som vilseletts ifråga om den tid livsmedlet faktiskt funnits inneslutet i förpackningen.

Lagrum: 13 § 1 st. 7 och 30 § 1 st. 3 livsmedelslagen 1971:511 23 § l st. l

livsmedelsförordningen 1971:807, 7 kap. 18 § statens livsmedelsverks

Kungörelse SLV FS 1984:8, omtryckt i SLV FS 1984:11

Företagsbot

Det yrkas att X AB åläggs företagsbot om tjugofemtusen kr. X AB har fallit till föga för krav från grossisthåll att göra felaktig datumen märkning ifråga om levererade varor, oaktat man inom fabriksledningen varit införstådd med att märkningen varit felaktig. Trots att företagets felaktiga märkningsrutiner har uppmärksammats i samband

298 Sammanställning av domar om företagsbot SOU 1997: 127

med livsmedelsverkets inspektion den 10 augusti 1988, har företaget alltjämt under fredagen den 12 augusti 1988 märkt färdigförpackat

bacon med måndagen den 15 augusti 1988 som förpackningsdag. X

AB grovt har åsidosatt gällande bestämmelser om datummärkning

enligt livsmedelslagen och därmed sammanhängande föreskrifter och att näringsidkaren inte gjort vad skäligen kunnat krävas för att

som

förebygga brottsligheten.

B A vitsordade de faktiska omständigheterna och överlämnade till

tingsrättens bedömning huruvida felmärkningen innebar olägenhet för

konsumenterna.

X AB bestred yrkandet företagsbot eftersom företagsbot är tänkt

om att komma till användning vid kvalificerad ekonomisk brottslighet och inte vid förseelser förevarande slag och åsidosättandet av märkav

ningsbestämmelsema inte är att betrakta som grovt. Bolaget medgav att

efter inspektionen den 10 augusti 1988 under fredagen den 12 man augusti 1988 märkte fárdigförpackat bacon med måndagen den 15

augusti 1988 förpackningsdag. Bolaget förklaringen att man

som gav inte kunde lägga rutinerna i tid. om

Tingsrättens bedömning

Genom B A vitsordande de faktiska omständigheterna och den av av

åklagaren åberopade bevisningen är styrkt att B A ansvarig chef

som

för X AB:s fabriksanläggning i strid mot gällande bestämmelser om

datummärkning färdigförpackat livsmedel i form av kylvaror som av levererats för saluhållande, felaktigt märkt sådant livsmedel det sätt åklagaren angivit. Tingsrätten finner med beaktande, dels att B A uppgett sig ha av haft kännedom gällande bestämmelser märkning av livsmedel om om och dels att felmärkningen satts i system, att B A handlat uppav såtligen. Fråga är då felmärkningen inneburit olägenhet för konom

sumenterna. Tingsrätten finner, mot bakgrund av det självklara intresse

konsument har att livsmedel datummärks ett tydligt, otveen av tydigt och korrekt sätt, att så varit fallet. Åtalet är alltså styrkt och B A följaktligen skyldig till brott mot livsmedelslagen. B A dömdes till

tjugofem dagsböter vardera etthundratrettio kr.

om

Tingsrätten finner till början att fusket med datummärkningen

en

uppenbarligen inneburit ett grovt åsidosättande av de särskilda skyldigheter ett livsmedelsproducerande företag har när det gäller att

som

SOU 1997: 127 Sammanställning av domar om företagsbot 299

tillgodose konsumenternas berättigade krav korrekt vaminformation. På grund härav och då det inte kan anses att företaget gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga den ifrågavarande brottsligheten, som pågått under lång tid, skall yrkandet om företagsbot bifallas. Skäl föreligger inte att sätta företagsboten lägre än vad åklagaren yrkat. X AB åläggs företagsbot med tjugofemtusen kr.

Villkorsöverträdelser 1

Yrkanden Den 8 december 1987 lämnade länsstyrelsen i Jönköpings län R och A N tillstånd enligt miljöskyddslagen till fortsatt verksamhet vid anläggning för smältning av aluminiumskrot och maskinell bearbetning skrot på stg 1010 i Sävsjö. För tillståndet gällde vissa villkor. av

R N har uppsåtligen åsidosatt de med verksamheten förenade villkoren såvitt avser villkorspunktema 13 och 14 genom att inte senast den 25 november 1989 ha uppfört en minst tio meter hög skorsten för effektivt uppsamlande av rökgaser senast den 1 september 1989 till länsstyrelsen redovisa resultatet av föreskriven undersökning av storleken och karaktären utsläppen av föroreningar till luften och eventuella miljöstörande effekter av lakvatten från industriområdet samt förslag till slutliga villkor för utsläpp till luften senast den 25 augusti 1989 till länsstyrelsen inge förslag lämpliga arbetsrutiner i syfte att hålla utsläpp av föroreningsmängder till luft så låga möjligt, att hantera avfall ett miljöriktigt sätt samt minska som bullerstömingama senast den 1 februari 1990 till länsstyrelsen lämna uppgift om mäng- den smält aluminium under år 1989.

Lagrum: 18 § och 45 1 st 3 miljöskyddslagen 1969:387

Företagsbot Det yrkas att R N åläggs företagsbot om 50 000 kr. Brottet har begåtts i den näringsverksamhet som R N bedrivit och har inneburit ett grovt

300 Sammanställning av domar om företagsbot

åsidosättande av de särskilda skyldigheter som enligt miljöskyddslagen är förenade med verksamheten eller eljest varit av allvarligt slag. R N har inte gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten. Det är inte uppenbart oskäligt att ålägga R N företagsbot. R N vitsordade de faktiska omständigheterna. Han gjorde emellertid gällande att åsidosättandet av villkoren inte medfört någon påfrestning på miljön och att gämingen därför var ringa och följaktligen inte straffbar. Han bestred yrkandet om företagsbot och gjorde för det fall förutsättningar för ådömande företagsbot skulle anses föreligga av gällande att boten skulle efterges eller i vart fall jämkas.

T ingsrättens bedömning Det är utrett att RN uppsåtligen åsidosatt de av åklagaren angivna villkoren. Som grund för befrielse från ansvar har R N gjort gällande att någon skada på miljön inte uppkommit till följd härav. De nu ifrågavarande villkoren har uppenbarligen ansetts vara nödvändiga från miljöskyddssynpunkt de beslutande instansema. Det kan inte godtas av att den åsidosätter ett sådant villkor i förhoppningen att någon som skada på miljön inte skall uppkomma skall undgå ansvar. Detta måste gälla alldeles oavsett någon skada miljön faktiskt uppanses om kommit eller inte; ett förhållande som det för övrigt många gånger är svårt att föra bevisning Med hänsyn härtill och då vad R N anfört om. beträffande sitt hälsotillstånd inte föranleder ett annat bedömande, kan gämingen inte anses ringa. RN skall alltså dömas för brott mot

miljöskyddslagen. Påföljden bör stanna vid böter och R N döms till

dagsböter, sextio om vardera femtio kr. Vad härefter angår yrkandet om företagsbot är till en början att konstatera att brottet har begåtts i utövningen RN:s näringsverkav samhet och att han inte gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten. Fråga är huruvida brottsligheten har inneburit ett grovt åsidosättande de särskilda skyldigheter som varit förenade av med verksamheten eller annars är av allvarligt slag. Det är härvid att beakta att åklagaren har vitsordat att R N:s dröjsmål med att uppfylla villkoren inte medfört någon ekonomisk vinning för denne. Företagsbot infördes genom lagstiftning, som trädde i kraft den 1 juli 1986. I förarbetena framhålls att det förhållandet att ett brott medfört eller kunnat medföra betydande ekonomiska fördelar för näringsidkaren inte

Sammanställning av domar om företagsbot 301

utgör någon självständig förutsättning för företagsbot. Departementschefen har emellertid samtidigt som detta konstaterats påpekat att även de ekonomiska aspekterna bör tillmätas betydelse när det gäller att avgöra om brottet skall anses vara så kvalificerat att företagsbot skall komma i fråga. Avsaknaden av ekonomisk vinning är således i detta fall en omständighet som talar emot företagsbot. Det förhållandet att påföljden kunna stanna vid böter utgör i och för sig inte något anses hinder för foretagsbot men talar också emot ådömande av sådan. Vad som i detta fall främst talar för företagsbot är att den aktuella brottsligheten har stått i ett mycket nära samband med näringsverksamheten som sådan och avsett åsidosättande av villkor som bedömts vara av betydelse från miljöskyddssynpunkt. Vid en samlad bedömning finner tingsrätten, än efter viss tvekan, att brottsligheten inneburit ett så om grovt åsidosättande av de särskilda skyldigheter som varit förenade med verksamheten att förutsättningar för ådömande företagsbot är av för handen. Tingsrätten att företagsboten skäligen bör bestämmas till anser 15 000 kr. Boten bör i förevarande fall med hänsyn till att R N också ådöms böter jämkas enligt 36 kap. 10 § 1 brottsbalken till 12 000 kr.

10. Villkorsöverträdelser 2 fiskodling

Yrkanden

J är företrädare för BF AB. Bolaget bedriver laxodling i Södra Sjön

två fastigheter i T kommun med tillstånd enligt miljöskyddslagen.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har i beslut den 27 oktober 1988 angivit tillåten produktion till högst 70 ton fisk per år samt med stöd av 21 § miljöskyddslagen angivit som provisoriskt villkor att den med fodret tillförda fosformängden får uppgå till högst 800 kg per år, vilket motsvarar ett årligt fosforutsläpp 520 kg. Beslutet och villkoret förpliktelser av väsentlig betydelse från miljöskyddsavser synpunkt. Under åren 1989 till 1992 åsidosatte J uppsåtligen ovannämnda beslut och villkor genom att i BF AB:s odling olovligen producera minst 500 ton fisk år och med fodret olovligen tillföra per minst 4 500 kg fosfor år, vilket motsvarar årliga fosforutsläpp per 2 500 kg. J lämnade under åren 1989-1991 vilseledande rapporter till länsstyrelsen för att dölja att han åsidosatte beslutet och villkoret. Rapporterna sken av att han bedrev verksamheten i enlighet med gav tillståndet. J åsidosatte även under 1993 uppsåtligen gällande tillstånd och

302 Sammanställning domar företagsbot av om

villkor genom att i BF AB:s odling olovligen producera 221,7 ton fisk och med fodret olovligen tillföra minst l 952,6 kg fosfor, vilket motsvarar ett årsutsläpp på 1 061 kg fosfor. Genom den otillåtna tillförseln av fosfor under åren 1989 till 1992 och under år 1993 förorenade J Södra Sjön på ett sätt som medförde, kunde medföra eller kan komma att medföra betydande olägenhet i miljön i form av syrebrist och negativa förändringar i sjöns ekologi, exempelvis algblomningar och förändringar i det naturliga fiskbeståndet. Brottsligheten var av särskilt farlig art. J bör dömas för miljöbrott grovt brott, alternativt brott mot miljöskyddslagen 1969:387.

Lagrum: 13 kap. 8a § brottsbalken, alternativt 18 och 21 § samt 45 § första stycket 3 och 5 miljöskyddslagen 1969:387

J är företrädare för F Laxodling AB. Bolaget bedriver laxodling i Övre Sjön på fastighet i T kommun med tillstånd enligt miljöen skyddslagen. Länsstyrelsen i Värmlands län har i beslut den 15 juni 1989 angivit tillåten produktion till högst 300 ton per år samt med stöd av 18 § miljöskyddslagen angivit som särskilt villkor att högst 2 000 kg fosfor får släppas ut per år. Beslutet och villkoret avser förpliktelser väsentlig betydelse från miljöskyddssynpunkt. J är företrädare även av för J AB. Bolaget bedriver laxodling i Övre Sjön fastighet i S en kommun med tillstånd enligt miljöskyddslagen. Länsstyrelsen i Värmlands län har i beslut den 3 maj 1990 angivit tillåten sammanlagd produktion vid J AB:s och F Laxodling AB:s odlingar till högst 700 ton per år samt med stöd av 18 § miljöskyddslagen angivit som särskilt villkor att sammanlagt 3 500 kg fosfor per år får släppas ut från de båda odlingama. Enligt villkoret får inte utsläppet från någon av odlingama överstiga 2 000 kg fosfor per år. Beslutet och villkoret förpliktelser väsentlig betydelse från miljöskyddssynpunkt. avser av Under åren 1989 till 1992 åsidosatte J uppsåtligen ovannämnda beslut och villkor. Sålunda producerade han under 1989 i F Laxodlings AB:s odling olovligen 377 ton fisk och släppte olovligen ut 2 820 kg fosfor. Under 1990 producerade J i F Laxodling AB:s och J AB:s odlingar olovligen sammanlagt 866 ton fisk och släppte olovligen ut sammanlagt 7 227 kg fosfor. Under 1991 producerade J i F Laxodling AB:s och J AB:s odlingar olovligen sammanlagt 801 ton fisk och släppte olovligen ut sammanlagt 6 295 kg fosfor. Under 1992 producerade J i F Laxodling AB:s och J AB:s odlingar olovligen sammanlagt l 079 ton fisk och släppte olovligen ut sammanlagt 4 627 kg fosfor. J lämnade under åren 1989 till 1991 vilseledande rapporter till

Sammanställning av domar om företagsbot 303

länsstyrelsen för att dölja att han åsidosatte besluten och villkoren. Rapporterna sken att han bedrev verksamheten i enlighet med tillgav ståndet. J bör dömas för brott mot miljöskyddslagen.

Lagrum: 18 och 21 samt 45 § första stycket 3 och 5 miljöskyddslagen 1969:387

Företagsbot

Det yrkas att BF AB, F Laxodling AB och J AB åläggs företagsbot. Enligt âtalspunkterna har J företrädare för bolagen gjort sig skylsom dig till brottslighet inneburit ett grovt åsidosättande av de som särskilda skyldigheter som är förenade med verksamheten. som är ansvarig för bolagens verksamhet, har inte gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten. J har förnekat brottslighet och har därvid anfört i huvudsak. Åtalet för miljöbrott förnekas under påstående att han i vart fall inte uppsåtligen, förorenat Södra Sjön. Fiskodlingen där har varken medfört eller har kunnat medföra sådan betydande olägenhet åklagaren som påstått. Om brottslighet skulle föreligga, har den inte varit av anses särskild farlig art. Vad angår det alternativa yrkandet om brott mot miljöskyddslagen förnekas åtalet i första hand på den grunden, att något rättsligt bindande beslut om produktionsmängd och högsta tillåtna fosformängd fick släppas ut saknades eller i vart fall hade som upphört att gälla i slutet 1991. I andra hand hävdas, att J i sin av verksamhet hade hållit sig inom de belastningsgränser om 1 500 kg fosfor år varifrån länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län hade per utgått i ett beslut den 15 juni 1984 om tillstånd till fiskodlingen. Under alla omständigheter hade bolaget hållit sig inom den åklagaren av angivna mängden i vattnet utsläppt fosfor, 520 kg per år. Har tillstånd överträtts, är det att bedöma som ringa brott. Beträffande den andra åtalspunkten förnekas brott under påstående att det för F Laxodling AB meddelade beslutet inte rättsligt binvar

dande i fråga produktionsmängd, eftersom det där hade upptagits

om villkor och inte del tillståndet. I allt fall hade bolaget som som av hållit sig inom tillåten mängd utsläppt fosfor. I fråga J AB hävdas, att vad länsstyrelsen i Värmlands län i sitt om tillståndsbeslut föreskrivit om högsta tillåtna mängd utsläpp per år är rättsligt giltigt, eftersom tillståndet i den delen sammankopplats med juridisk F Laxodling AB, inte hade varit part i annan person som

304 Sammanställning av domar om företagsbot

ärendet. Bolaget hade för övrigt hållit sig inom den tillåtna utsläppsmängden. För båda bolagen gäller vidare, att konstaterade överträdelser av tillstånden inte gjorts uppsåtligen samt att de varit ringa och saknat betydelse från miljöskyddssynpunkt. De tre åtalade bolagen har bestritt åklagarens yrkande om företagsbot under påstående att brott inte har begåtts eller i vart fall inte har inneburit något grovt åsidosättande skyldigheter är förenaav som de med verksamheterna.

T ingsrattens bedömning

J och hans bolag har varit skyldiga att i sin odlingsverksamhet följa de begränsningar av produktion och fosforutsläpp angivits i länssom styrelsemas olika beslut. Jzs och bolagens invändningar i nu behandlade hänseenden lämnas därför utan avseende. J har i målet medgett, att de mängder regnbågslax producerats som åklagaren angivit i åtalen. Härigenom har J åsidosatt de begränsningar av produktionen som föreskrivits i länsstyrelsens olika beslut. En överproduktion har sålunda skett i BF AB med 430 ton ettvart av åren 1989-1992 och med 151,7 ton 1993, iF med 77 ton 1989 och i F Laxodling AB och J AB tillsammans med 166 ton 1990, 101 ton 1991 och 379 ton 1992. I de tre bolagen har förekommit överproduktion av regnbågslax och överutsläpp av fosfor. Tingsrätten har funnit det styrkt, att J såsom företrädare för de tre bolagen dels producerat mer fisk i de tre odlingama än vad tillstånden medger, dels under åren 1989-1993 släppt ut mer fosfor i Södra Sjön och under åren 1990-1992 mer fosfor i Övre Sjön än tillstånden medger. J har i målet hävdat, att han uppfattat länsstyrelsens i Göteborgs och Bohus län passivitet efter hans årsrapporter 1985, 1987 och 1988, vilka uppgav för höga produktioner, såsom ett tyst samtycke till överproduktion. Tingsrätten, som godtar vittnet Janos uppgift att rapporterna var ofullstädiga och att länsstyrelsen först längre fram fick överproduktionema klart för sig, lämnar Js invändning utan avseende. som för åren 1989-1991 medvetet lämnat oriktiga årsrapporter till länsstyrelserna, måste, bl.a. med hänsyn till regelbundenheten i överträdelsema, anses uppsåtligen ha gjort sig skyldig till överproduk-

tionema och överutsläppen. Överproduktionema kan inte anses som

ringa överträdelser. Överträdelsema måste vidare ha anses avsett

Sammanställning domar om företagsbot 305 av

förpliktelse väsentlig betydelse från miljöskyddssynpunkt, bl.a. med

av beaktande av att Södra Sjön bedömts som riksintresse. J är sålunda övertygad om brott mot miljölagen. Beträffande odlingen i Södra Sjön uppkommer dock frågan om J i stället skall fällas till i för miljöbrott. ansvar

Åklagaren har hävdat, att J under åren 1989-1993 genom den

otillåtna tillförseln av fosfor till Södra Sjön förorenat denna ett sätt medförde betydande olägenhet i miljön i form syrebrist eller som av negativa förändringar i sjöns ekologi eller som innebar en praktiskt beaktansvärd risk för sådan olägenhet. Som exempel olägenheter har åklagaren nämnt algblomning och ändring av det naturliga fiskbeståndet. Utredningen i målet onekligen tecken att sjön under senare ger tid kan ha förändrats i negativ riktning. I målet har dock förändringarart och omfattning inte kunnat klarläggas närmare. För att J skall nas kunna fällas till för miljöbrott krävs övertygande bevisning om ansvar att BF AB genom sina överutsläpp av fosfor förorenat sjön på ett sådant medfört eller kunnat medföra betydande olägenhet i sätt som miljön. Enligt tingsrättens mening har åklagaren inte förebragt sådan bevisning. Åtalet mot J för miljöbrott bör därför ogillas och skall denne då under åtalspunkt 1 i stället fällas till för brott mot ansvar miljöskyddslagen. Som tingsrätten tidigare funnit är J övertygad om att uppsåtligen ha överträtt förpliktelser väsentlig betydelse från miljöskyddssynpunkt. av Enbart ett bötesstraff kan därför inte komma i fråga. J förekommer inte i kriminalregistret. Han lever under mycket välordnade förhållanden. Brottet kan inte sägas vara av den arten eller ha ett sådant straffvärde att ett fängelsestraff skall ådömas. Han bör i stället ådömas villkorlig dom i förening med ett kännbart bötesstraff. J döms till Villkorlig dom och dagsböter, etthundratjugo om vardera tvåhundratrettio kr. Brottet mot miljöskyddslagen har begåtts i utövningen av näringsverksamhet och har i och för sig inneburit ett grovt åsidosättande av de särskilda skyldigheter som är förenade med verksamheten. Det är framför allt inom BF AB som överträdelsema har skett och där företagsbot bör övervägas. Förutsättningar föreligger i och för sig att ålägga BF AB företagsbot. Med hänsyn till att åklagaren inte kunnat styrka att bolagets överutsläpp förorsakat skada eller olägenhet och till att bolaget kan komma att bli påförd miljöskyddsavgift bör företagsbot för det dock efterges. Yrkandet om företagsbot för de andra två bolagen bör ogillas.

306 Sammanställning av domar om företagsbot SOU 1997: 127

11. Villkorsöverträdelser 3 sotande fackling

Bakgrund

X AB bedriver petrokemisk verksamhet. Bolaget har en ångkrackningsanläggning för tillverkning av petrokemiska basråvaror. Verksamheten är av sådan art att den kräver tillstånd från koncessionsnämnden för miljöskydd. I det första tillståndet 1975 anförde nämnden bl.a. att verksamheten om inte annat angavs skulle bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som bolaget hade anfört i ansökan och i övrigt i ärendet angivit eller åtagit sig. Efter anmälan från X AB godkände länsstyrelsen den 3 november 1989 att bolaget som råvara fick använda till 500 000 ton butan upp årligen. I samband med det förelade länsstyrelsen X AB att senast den 1 februari 1990 redovisa vilka åtgärder bolaget avsåg att vidta i syfte att få ned den årliga facklingen av kolväten till 2 000 ton per år. X AB överklagade beslutat och koncessionsnämnden yttrade att den delade uppfattningen att målet bör vara att mängden facklad uppgår till gas högst ca 2 000 ton per år och anmärkte att X AB i ansökan 1975 angivit samma mängd per år. S B är fabrikschef för företaget och var under 1989 verkställande direktör.

Yrkanden

S B är ansvarig för X AB:s verksamhet och har uppsåtligen eller av oaktsamhet överträtt de villkor som gällde för verksamheten och har således gjort sig skyldig till brott mot miljöskyddslagen. Villkoren har överträtts genom att X AB under 1989 har facklat mer än 2 000 ton gas,

under 1989 bedrivit sotande fackling mer än 4-6 timmar, i augusti, oktober och november 1989 haft oljehalt i utgående en vatten som översteg 3 mg/liter samt

under oktober 1989 släppt ut mer fenol än 0,6 liter mg per

S B har beträffande facklingen varit medveten om att villkoren överträddes. Oaktsamheten har bestått i att S B underlåtit att till att se bolagets organisation, anläggningens säkerhet, kontrollen över verksamheten, informationen och utbildningen anställda sådan att av var villkorsöverträdelser kunde undvikas. Därigenom har oaktsam- S B av

Sammanställning domar om företagsbot 307

av

het orsakat överträdelsema. S B bestred och anförde i huvudsak följande. ansvar Han vitsordar att X AB facklat än 2 000 ton gas under 1989. mer Den uppskattning X AB gjorde i koncessionsärendet av mängden facklad till 2 000 ton år är emellertid inte så preciserad som gas ca per måste förutsättas för att bolaget skall anses bryta mot koncessionsvillkoren det facklar Koncessionsnämnden har också i sitt om mer gas. beslut den 14 1990 endast uttalat att målet bör vara 2 000 ton mars facklad år. Förutsättningarna hade också förändrats sedan 1975 gas per och behovet fackling hade ökat. X AB och han har haft den beav stämda uppfattningen att icke-sotande fackling inte omfattades av koncessionsvillkoren och begärde därför inte någon ändring av villko-

Den uppfattningen har stärkts av att länsstyrelsen inte reagerat

ren. att X AB facklat 5 000 ton år 1985, 3 000 ton år 1986, 10 000 ton år 1987 och 10 000 ton år 1988. Han vitsordar att X AB bedrivit sotande fackling under ca 30

timmar. När X AB 1975 angav 4-6 timmar per år avsåg det allvarliga

driftstömingar och elavbrott. Uppgiften avsåg inte planerade stopp hela anläggningen, vilket sker vart tredje eller fjärde år. resp. start av Det är inte möjligt att förutse vad som kan inträffa vid stopp resp. start. Rimligen omfattar inte koncessionsvillkoren dessa situationer eftersom de den löpande verksamheten. Det var inte möjligt att avser

förutse de tekniska komplikationer ledde till den sotande fack-

som lingen och inte tekniskt möjligt att avbryta facklingen. Han vitsordar att utsläppet av olja i vattnet under augusti 1989 var 4,7 mg/liter. Medelvärdet 3 mg/l är ett riktvärde och inte ett gränsvärde. Bolaget utgick i ansökan 1975 från ett årligt utsläpp av olja om

8 år och räknade fram ett uppskattat månadsmedelvärde 3

ton per om liter. Koncessionsnämnden kastade i sina skäl siffrorna och mg per om nämnde månadsmedelvärdet först, det var det primära, och som om i beslutet enbart medelvärdet. Han inte att det innebär att angav anser värdet inte under några omständigheter får överskridas under en enskild månad.

Överutsläpp olja i oktober berodde att fackellåset till facklan

av överbelastat, vilket ledde till att kolväten kondenserades i onormalt var stora mängder. Skadan inte möjlig att förutse och någon vårdslösvar het har alltså inte förekommit. Utsläppet olja under november kan inte strida mot den i av anses koncessionsvillkoren Utsläppet fenol under oktober 1989 strider inte mot koncessionsav

villkoren eftersom beslutet 1975 ett nytt beslut den 19 juni

ersatts av 1979 med ett riktvärde 0,3 liter med angivande av att den om mg per

308 Sammanställning domar företagsbot

av om

totala mängden utsläppt fenol år inte fick överstiga 500 kg. Under per 1989 släpptes 115 kg fenol ut, och medelhalten 1,1 liter under mg per oktober var alltså onormalt hög. Orsaken till utsläppet under oktober var ett oförutsett instrumentfel, inte vårdslöshet. Personalen behärskade procedurema och övervakningen inte var

bristfällig. Utsläppen beror på att anläggningen är mycket tekniskt

komplicerad och att verksamheten är mycket stor omfattning. av en Dessa omständigheter och det faktum att utsläppen i huvudsak skedde under de extraordinära förhållanden råder under stopp och start som av

anläggningen är förklaringen till att felen uppstod.

X AB bestred talan om företagsbot och anförde bl.a. att den eventu-

ella brottsligheten inte var av allvarlig art.

T ingsrättens bedömning

Tingsrätten finner att S B och X AB haft visst fog för uppfattningen att uppskattningen av facklad gas var så ungefärlig att den inte om-

fattades av de allmänna villkoren för beslutet. Den uppfattningen vinner också i viss mån stöd av koncessionsnämndens beslut av den 14 mars 1990 då nämnden måste ha känt till den verkliga omfattningen -

av facklingen vari det anges att målsättningen skall vara 2 000 ton

-

om året. Sammantaget finner tingrätten att det inte så tydligt framgår

att bolagets uppgift om fackling av gas omfattas av de allmänna villkor som gäller för verksamheten att en villkorsöverträdelse har skett.

Sotande fackling har skett under 30 timmar i samband med start

ca av anläggningen. Det omfattas av koncessionsvillkoren. S B har varit medveten om omfattningen. Starten har fått avbrytas vid två tillfällen

p.g.a. fel i anläggningen. Anläggningen är så konstruerad att fack-

lingen inte kan avbrytas sedan inmatning väl påbörjats. Eftersom den sotande facklingen vid dessa två tillfällen inte har pågått under längre tid än som varit en konsekvens av anläggningens konstruktion kan överskridandet av den tillåtna tiden inte anses ha skett uppsåtligen. Det

har inte heller varit oförsvarligt att försöka starta anläggningen, varför oaktsamhet inte föreligger. Vid det tredje startförsöket framgår att

tidigare fel kvarstod och att inte avbröt starten utan bestämde sig man för att försöka finna felen under gång. S B måste därför ha förstått att

sotande fackling skulle förekomma och att den sotande fackling

som förekommit vid tidigare startförsök innebar att koncessionsvillkoren skulle komma att överskridas. S B har åsidosatt koncessionsvillkoren

Sammanställning domar företagsbot 309 av om

till den del dessa gäller tillåtligheten sotande fackling. Åsidoav

sättandet har skett uppsåtligenDen mängd sot släppts ut i sam-

som band med det tredje startförsöket och dagarna närmast därefter kan beräknas ha uppgått till 25 ton. S B måste ha varit medveten om denna konsekvens facklingen. På grund av vad som nu anfört kan gärav ningen inte anses som ringa. När det gäller Oljeutsläppet i augusti 1989 skall det betraktas som villkorsöverträdelse. När det gäller frågan om S Bzs oaktsamhet kan en det för det första inte konstateras att utbildningen personalen var av bristfällig. Förberedelsema inför revisionsstoppet var omfattande.

Åklagaren har inte anfört några omständigheter som direkt stöder

påstående att personalen inte behärskade procedurema. Det faktum att stora kvantiteter olja gått ut i olika delar anläggningen innan den av onormala oljetillförseln upptäcktes kan tala för att övervakningen var bristande det kan inte uteslutas att någon anställd i strid med men gällande instruktioner kvitterat utlöst larm utan åtgärd. Ett sådant handlande måste omöjligt att förutse. Sammantaget har inte anses visats att S B varit oaktsam. Oljeutsläppet i oktober 1989 berodde på överbelastning av fackellåset. Det inte ett sådant fel borde ha fömtsett. S B har därför var man inte varit oaktsam i det avseendet. Det är inte visat att oljeutsläppet i november varit större än S B vitsordat. Ett så begränsat överskridande finner tingsrätten godtagvara bart eftersom villkorsbeslutet inte formulerats mera noggrant än att en toleransnivå kan medges. Tingsrätten delar X AB:s uppfattning om innebörden av koncessionsnämndens beslut den 19 juni 1979, och något straffbart överskridande villkoren har då inte förekommit vad gäller utsläppet av av fenol under oktober 1989.

S B skall dömas för att han uppsåtligen överträtt villkoren om

sotande fackling. Påföljden bestäms till ett förhållandevis kännbart bötesstraff, sextio dagsböter vardera trehundrafemtio kr. om Av förarbetena till lagstiftningen företagsbot framgår att den om

omständigheten att påföljden kan stanna vid böter inte utan vidare

medför att företagsbot inte skall åläggas. Brottet har begåtts i utövningen X AB:s näringsverksamhet och är, särskilt som vilkorsöverav

trädelsen skett medvetet och med företagsledningens goda minne, av

allvarligt slag. Sotande fackling i den omfattning som förekommit medför betydande obehag för närboende och borde ha kunnat till väsentlig del undvikas även det tredje startförsöket avbrutits och om fördjupade undersökningar orsakerna till stömingama vidtagits. X om

AB:s såväl ekonomiskt personalmässigt är sådana att det

resurser som

310 Sammanställning av domar om företagsbot

väl kunnat göras. Att ett avbrytande skett och att uppstarten därefter varit så intensiv att omfattande sotande fackling förekommit får när-

mast tillskrivas ett syfte att minska bolagets kostnader med anledning

av revisionsstoppet. På grund härav och då det inte kan anses uppen-

bart oskäligt finner tingsrätten att X AB skall åläggas att utge företag-

bot. Storleken av denna bör skäligen bestämmas till 100 000 kr.

Målet överklagades till hovrätten av såväl S B, X AB och åklagaren.

Åklagaren fick inte framgång med sin vadetalan.

I fråga om S Bzs talan anförde hovrätten att det fanns fog för uppfattningen att felen i anläggningen som fanns vid de två första startförsöken avhjälpta. Vidare säger hovrätten att utredningen visar att var sotande fackling förekommit vid de två första startema under sammanlagt ett par timmar och att felet vid det tredje försöket lagades efter omkring en och en halv timme. Hovrätten fann därför inte att det var visat något överskridande koncessionsvillkoren fram till dess felet av

var lagat. Orsakerna till den omfattande sotande fackling därefter

som förekom är inte klarlagda. Hovrätten finner fog för att det kan ha berott på såväl en allmän instabilitet i systemet under uppstarten som på oförutsebara komplikationer teknisk art. Mot den bakgrunden av kan det inte anses visat att S B att fortsätta driften uppsåtligen genom har överskridit koncessionsvillkoren. Det har inte heller visats att S B var oaktsam.

Stig B och X AB fick således full framgång i hovrätten.

12. Villkorsöverträdelser 3 och underlåtenhet

att följa föreläggande

Yrkanden

Brott mot miljöskyddslagen

X AB bedriver legoytbehandling av ståldetaljer, rostfritt stål och aluminiumdetaljer. Produktionen bestod under den nu aktuella tiden

av

hängförzinkning och trumförzinkning i sura zinkbad, varmförzinkning, elpolering av rostfritt stål samt krompassivisering av aluminium. Verk-

samheten är tillståndspliktig jämlikt miljöskyddslagen. Länsstyrelsen har i beslut den 9 november 1987 lämnat tillstånd till verksamheten. I beslutet har länsstyrelsen meddelat ett antal särskilda villkor att gälla för bolagets verksamhet. Dessa är bland annat följande:

Sammanställning domar företagsbot 31 1 av om

21. Om avloppsvattenflödet varierar i mängd eller sammansättning

skall flödesstyrd provtagning ske. Provtagningsmetodik för övrigt

anges i kontrollprogram.

Sköljvattensystemen efter elfözinkningsbad skall slutas i enlighet

med kap 2.2.11 Elektrolytisk förzinkning figur 4 i naturvårdsverkets Allmänna Råd 85:1 eller på annat likvärdigt sätt såvida inga särskilda skäl emot detta kan redovisas. Andra möjliga och lämpliga vattenbesparande åtgärder såsom omrörning sköljbad och automatisk styrning vattenflödet till konav av tinuerligt rinnande sköljsystem skall vidtas. Förbrukande avfettningsbad skall förbehandlas med någon metod enligt statens naturvårdsverks Allmänna Råd 85:1 kapitel 3:12 eller på annat likvärdigt eller bättre sätt. Alternativt kan avfettningsbad sändas avfall. bort som miljöfarligt 26. Kemikalier och miljöfarligt avfall enligt förordningen om miljöfarligt avfall får inte lagras på sådant sätt att spridning ut i omgivningarna kan ske. Täta underlag med invallningar och tak över skall användas när det är fråga betydelsefulla mängder flytande eller om vattenlösliga kemikalier eller avfall såvida inte motsvarande skydd kan anordnas på annat sätt. Avfall skall för övrigt hanteras och omhändertas i enlighet med de regler som normalt tillämpas orten.

Vid besiktning den 6 juni 1989 har beträffande ovannämnda särskilda villkor följande brister konstaterats. 21. Bolaget har inte installerat utrustning för flödesstyrd provtagning trots att avloppsvattenflödet varierar i mängd och sammansättning.

Bolaget har inte slutit sköljsystemet efter förzinkningsbaden.

Bolaget har inte installerat styrutrustning för automatisk reglering av vattentillforseln till sköljbaden efter elförzinkning och kromatering. Obehandlade kasserade avfettningsbad har indoserats i reningsanläggningen. 26. Betydelsefulla mängder miljöfarligt avfall har förvarats utanför tätt, invallat område utan tak.

I M är ägare till och verkställande direktör i bolaget. Han är ansvarig för att verksamheten i bolaget bedrivits sådant sätt att ovannämnda

särskilda villkor åsidosatts. Gämingama har begåtts uppsåtligen eller

av oaktsamhet.

312 Sammanställning domar företagsbot av om i

Lagrum: 18 § 1 st. och 45 § 1 st. 3 miljöskyddslagen 1969:387

Brott mot arbetsmiljölagen

I den under åtalspunkt l bedrivna verksamheten har Yrkesinspektionen

den 27 mars 1992 meddelat bolaget föreläggande.

Föreläggandet har avsett krav mekanisk styrd allmänventilation som väl genomluftar arbetslokalema via kontinuerligt tillförd uteluft, vid behov förvärmd, och balanserad mot frånluft inklusive punktsug.

Åtgärderna enligt föreläggandet skulle vara genomförda senast den

1 november 1992. Vid tillsynsbesök den 4 december 1992 konstaterades att de förelagda åtgärderna inte var utförda. I M har uppsåtligen åsidosatt inspektionens föreläggande.

Lagrum: 7 kap. 7 § och 8 kap. l § arbetsmiljölagen 1977:1160

Företagsbot

Det yrkas att X AB åläggs företagsbot med 50 000 kronor. Brottet har begåtts i den näringsverksamhet bolaget bedrivit. som Brottet har inneburit ett grovt åsidosättande av de särskilda skyldigheter som enligt arbetsmiljölagen är förenade med verksamheten eller varit av allvarligt slag. I M har inte gjort vad skäligen kunnat som krävas för att förebygga brottsligheten. Det är inte uppenbart oskäligt att ålägga bolaget företagsbot.

Grunder

Yrkesinspektionen har vid upprepade tillfällen försökt förmå bolaget att efterkomma arbetsmiljölagen. Inspektionen har utfärdat två före-

lägganden varav ett förenat med vite. Vitet har på talan inspek-

av tionen dömts länsrätten. Trots detta har bolaget inte utfört föreut av lagda åtgärder. Underlåtenheten får närmast uppfattas som en ren obstruktion mot lagstiftningen.

Sammanställning av domar om företagsbot 313

Brott mot arbetsmiljölagen

X AB bedriver legoytbehandling ståldetaljer, rostfritt stål och

av aluminiumdetaljer. Yrkesinspektionen i har den 12 januari 1993 meddelat bolaget föreläggande. Föreläggandet har följande lydelse: Ni skall förse lokalerna med mekaniskt styrd allmänventilatlon typ F/T. Uteluft, som vid behov kan förvärmas, skall kontinuerligt tillföras på sådant sätt och med sådan balans mellan till- och frånluft att besvärande drag uppstår i vistelseoch erforderlig luftväxling sker i alla delar lokalerna. Detta zonen av

skall gälla både vid normaldrift och då processventilationen är igång

med full kapacitet.

Arbetslokalema skall genomluñas väl utan att portar behöver vara

öppna. Som riktvärde för lämplig temperatur i upphållszonen kan 16-17° C användas, undantaget vid arbete i den absoluta närheten av zinkgrytan. För balanserad ventilation skall tilluftsflödet vara lika stort som frånluftsflödet inklusive punktutsug. Kapaciteten bör så stor att all luft vara i lokalen byts ut minst 3 gånger timme. När mycket värme och per luftföroreningar alstras behöver luftomsättningen vara större.

Se AML 2 kap. 4 § samt Arbetarskyddsstyrelsens ASS allmänna råd arbetslokaler m.m. nr 88 punkterna 20, 22-25. om

Åtgärderna enligt föreläggandet skulle vara genomförda senast den

l maj 1993. Vid tillsynsbesök den 27 maj 1993 konstaterades att de förelagda åtgärderna inte var vidtagna.

I M har uppsåtligen åsidosatt inspektionens föreläggande.

Lagrum: 7 kap. 7 § och 8 kap. 1 § arbetsmiljölagen 1977:1160

Yrkandet företagsbot kompletteras med följande grunder. om Yrkesinspektionen har utfärdat tre förelägganden. Först efter det tredje föreläggandet har bolaget utfört förelagda åtgärder. Utöver brott mot arbetsmiljölagen åberopas även brott mot miljöskyddslagen som grund för talan företagsbot. Bolaget har grovt åsidosatt de särskilda om

skyldigheter enligt miljöskyddslagen är förenade med verksam-

som heten. I M redovisade sin inställning till åtalet under hänvisning till de angivna särskilda villkoren enligt följande.

314 Sammanställning domar företagsbot av om

21. Han varken erkänner eller förnekar vad lagts honom till last som under den här punkten. De faktiska omständigheterna vitsordas.

Han erkänner.

Han förnekar brott, eftersom styrutrustning finns.

Han bestrider ansvar. Det vitsordas att förbehandling enligt statens naturvårdsverks allmänna råd inte gjorts hävdas att den lösning men

som valts varit likvärdig från miljösynpunkt.

26. Han bestrider ansvar. Det vitsordas att lagring inte skett enligt vad som föreskrivits hävdar att lagringen, varit tillfällig, likväl men som har skett på betryggande sätt.

I M erkände brott mot arbetsmiljölagen enligt åtalspunktema 2 och X AB bestred yrkandet om företagsbot och hävdade att förseelsema mot miljöskyddslagen sammantagna varit ringa vidgick att yrkesmen inspektionens förelägganden inte följts i tid. Som skäl för sin under-

låtenhet att följa yrkesinspektionens förelägganden anförde bolaget att

det ville samordna investeringar och att det, i avsaknad utredning av därom, kände sig osäkert i fråga om nyttan av de föreslagna åtgärderna. Bolaget framhöll att det i samtliga övriga hänseenden beaktat yrkesinspektionens krav och vidtagit en rad åtgärder i anledning därav. I fråga om lagringen av det miljöfarliga avfallet hävdade bolaget att denna var enbart tillfällig samt att den betryggande. var

T ingsrättens bedömning

Brott mot miljöskyddslagen

Bolaget har underlåtit att installera flödesstyrd provtagning i enlighet med det av länsstyrelsen uppställda särskilda villkoret. Utredningen ger emellertid inte annat vid handen än att flödesvariationema avseende sammansättningen av avloppsvattenflödet varit rätt beskedliga och haft samband framförallt med den indosering som skett. Någon säker utredning i fråga om variationer med avseende å avloppsvattenflödets mängd föreligger inte. I M har erkänt att sköljsystemet efter förzinkningsbaden inte slutits. Det är vidare utrett att det inte installerats styrutrustning för automatisk reglering av vattentillförseln till sköljbaden efter elförzinkning och kromatering.

SOU 1997: 127 Sammanställning av domar om företagsbot 315

Det är därjämte klarlagt att kasserade avfettningsbad härrörande från den gamla delen anläggningen indoserats i reningsanläggningen av utan föreskriven förbehandling.

Slutligen är utrett att det förvarats miljöfarligt avfall zinkaska samt

kasserade avfettningsbad utan att de föreskrifter, som meddelats för

sådan förvaring, iakttagits.

När det gäller anmärkningen i fråga om indoseringen av kasserade avfettningsbad noterar tingsrätten att det i besiktningsrapporten som åberopats åklagaren uttalats, att erfarenheterna av sådan indosering av inte är tillräckliga för att det skall kunna bedömas, om den är olämplig. Tingsrätten därför inte att brott kan anses styrkt i den delen. anser På grund vad förekommit finner tingsrätten inte heller med av som tillräcklig grad säkerhet utrett att variationema i fråga om avloppsav vattenflödet varit sådana, att flödesstyrd provtagning kan anses ha krävts. Brott är därför enligt tingsrättens bedömning inte tillförlitligen styrkt heller i den delen. I fråga anmärkningama att sköljsystemet inte slutits och att om om styrutrustning inte installerats har Per-Olof A betecknat dessa överträdelser sådana, att de inte ensamma skulle föranleda anmälan till som åtal. Tingsrätten bedömer mot bakgrund bl.a. härav dessa överträdelser som ringa och därför straffria. Då det slutligen gäller frågan förvaringen av det miljöfarliga om avfallet anmärker tingsrätten följande. För att inte riskera att miljöfarligt avfall kommer ut i naturen är det synnerligen angeläget att förvaringsföreskrifter följs På den punkten kan I M på grund av noga.

vad förekommit, inte undgå ansvar för brott mot miljöskydds-

som lagen.

Brott mot arbetsmiljölagen

Genom IMs erkännande och uppgifter, liksom vad som föreegna kommit i övrigt, är utrett att IM, haft ansvaret för att de av som yrkesinspektionen krävda åtgärderna vidtogs, uppsåtligen underlåtit att följa inspektionens föreläggande. Han skall därför dömas för brott mot arbetsmiljölagen i enlighet med åklagarens yrkande.

Det är oklart om tingsrätten uppmärksammade att straff och vite

inte får förenas. egen anm.

316 Sammanställning domar företagsbot av om

Brott mot arbetsmiljölagen

Genom IMs erkännande och egna uppgifter, liksom vad som förekommit i övrigt, är utrett att IM, som haft ansvaret för att de av yrkesinspektionen krävda åtgärderna vidtogs, uppsåtligen underlåtit att följa inspektionens föreläggande. I M skall därför dömas för brott mot

arbetsmiljölagen i enlighet med vad åklagaren yrkat.

I M har, såvitt framgår av utdrag kriminalregistret, inte tidigare av dömts för brott.

De omständigheter I M åberopat till stöd för sin underlåtenhet att

vidta de av yrkesinspektionen föreskrivna åtgärderna är inte sådana att de kan frita honom från ansvar eller leda till någon väsentlig nedsättning av straffet. I M bör därför för vad han låtit komma sig till last dömas till ett kännbart bötesstraff. Han dömdes till åttio dagsböter om tvåhundra kr.

Företagsbot

Det är utrett att bolaget trots flera förelägganden av yrkesinspektionen underlåtit att vidta åtgärder i fråga ventilationen i arbetslokalerna om samt att bolaget förvarat miljöfarligt avfall i strid med de föreskrifter som gäller för sådan förvaring. För att företagsbot skall åläggas näringsidkare krävs att brottsligheten har inneburit ett grovt åsidosättande av de särskilda skyldigheter som är förenade med verksamheten eller annars är av farlig art. Det är visserligen så att bolaget underlåtit att iaktta förelägganden av myndigheterna på viktiga punkter. Sedda mot bakgrund den av inställning som bolaget i det stora hela visat i fråga om ambitionen att följa villkoren för verksamheten och att tillmötesgå krav från myndigheterna vill tingsrätten emellertid inte beteckna överträdelsema som ett avsevärt åsidosättande av de särskilda skyldigheter som åvilar bolaget. Enligt tingsrättens mening ger omständigheterna vid handen att det snarast är ekonomiskt ogynnsamma betingelser, föranledda av en vikande konjunktur, som ligger bakom bolagets dröjsmål med att tillmötesgå samtliga från myndigheterna ställda krav. Vid denna be-

dömning finner tingsrätten att yrkandet om företagsbot skall lämnas

utan bifall.

SOU 1997: 127 Sammanställning av domar om färetagsbot 317

13. Underlåtenhet att följa föreläggande

Yrkanden

Det yrkas att H kommun åläggs företagsbot om minst 250 000 kr. Efter anmälan från yrkesinspektionen har genom förundersökning kunnat objektivt fastställas att företrädare för och/eller befattningshavare vid H kommun gjort sig skyldiga till brott mot 8 kap. l § arbetsmiljölagen 1977:1160 bestående i underlåtenhet att följa ett lagakraftvunnet föreläggande från arbetarskyddsstyrelsen om att vid kommunens omlastningsstationer för sopor i H och V senast den 1 september 1988 ha vidtagit arbetsmiljöförbättrande åtgärder avseende grundläggande hygieniska förhållanden stor betydelse i en verksamav omedelbar anslutning till varje

het som gäller sophantering dusch i

arbetsplats och möjlighet till kontinuerlig avspolning med vatten av betongplattor till respektive anläggning. H kommun har som näringsidkare och arbetsgivare såvitt gäller ovannämnda sopstationer grovt åsidosatt de särskilda skyldigheter i arbetsmiljöhänseende som varit förenade med verksamheten genom att inte avhjälpa de arbetsmiljöbrister, som under lång tid påpekats för kommunen efter föreläggande av arbetarskyddsstyrelsen, sedan ens kommunen dessförinnan överklagat ett föreläggande av yrkesinspektio- Därtill kommer att kommunen inte har gjort vad som skäligen nen. kunnat krävas för att förebygga brottsligheten, eftersom kommunen vidtagit egentliga åtgärder för att undanröja de aktuella arbetsmiljöbristema först sedan den förelagda tiden utgått och yrkesinspektionen efter visst datum vid vite förbjudit fortsatt verksamhet vid omlastningsstationerna. Kommunen bestred åklagarens yrkande och anförde. Det finns inte någon grund för att ålägga kommunen företagsbot. Om det skulle anses att grund för åläggande av företagsbot föreligger, yrkar kommunen att tingsrätten med stöd av 36 kap. 10§ brottsbalken efterger företagsboten eller bestämmer den till högst 10 000 kr. Efter arbetarskyddsstyrelsens beslut har kommunen anslagit medel till de åtgärder som föreläggandet avsåg och ordnat med upphandling av erforderliga arbeten. Arbetena beträffande omlastningsstationen i B slutfördes i april eller maj 1988. De arbeten som avsåg övriga omlastningsstationer upphandlades i september 1988. Vid yrkesinspektionens inspektion i september konstaterades att de förelagda åtgärderna inte hade utförts såvitt avsåg dessa omlastningsstationer. Detta föranledde emellertid inte någon åtgärd frän inspektionens sida.

1 318 Sammanställning av domar om företagsbot l l

T ingsrättens bedömning I målet är klarlagt att kommunen först den 28 november 1988 hade utfört de åtgärder beträffande omlastningsstationema i H och V som enligt arbetarskyddsstyrelsens beslut den 11 januari 1988 skulle ha vidtagits den 1 september det året. Omständighetema är sådana att kommunens underlåtenhet att följa arbetarskyddsstyrelsens föreläggande måste innebära att någon förtroendeman eller tjänsteman hos kommunen har varit åtminstone oaktsam. Kommunens avfallshantering är att anse som näringsverksamhet. Utredningen visar att kommunen inte har gjort vad som skäligen kunnat krävas för att följa arbetarskyddsstyrelsens föreläggande och därmed förebygga brottsligheten. Att underlåtenheten att följa föreläggandet har inneburit ett åsidosättande av de särskilda skyldigheter som varit förenade med verksamheten är också klart. Några omständigheter kan sägas tala för att åsidosättandet de av särskilda skyldighetema inte bör anses som grovt. Det framgår inte omedelbart av lag eller annan författning att tillgång till dusch eller

vattenspolningsanläggning skall finnas varje omlastningsstation se

beträffande dusch arbetarskyddsstyrelsens författningssamling, AFS 1984:10, 17 § 1 st. och 2 st.. Tillgång till dusch finns enligt utredningen på omkring två kilometers avstånd från respektive omlastningsstation. Vid varje omlastningsstation arbetade endast en man och det endast två dagar i veckan. De åtgärder som föreläggandet avsåg har j vidtagits, om än med tre månaders försening. Kostnaderna har enligt uppgift kommunen uppgått till 1,8 miljoner kr. Någon närmare av redogörelse för vari kostnaderna bestått har dock inte lämnats. Arbetet vid omlastningsstationema är av sådan art att tillgång till

både dusch och vattenspolningsanläggning vid varje station är en

förutsättning för att arbetsmiljön skall kunna anses som tillfredsställande. Skyldigheten för kommunen att anordna duschar och vattenspolningsanläggningar har visserligen inte inträtt förrän arbetarskyddsstyrelsens beslut vunnit laga kraft i början av februari 1988. De frågor beslutet avsåg hade emellertid diskuterats mellan kommunen och som yrkesinspektionen under flera år och arbetarskyddsstyrelsens beslut innebär i huvudsak ett fastställande av yrkesinspektionens beslut den 16 februari 1987. Kommunen hade alltså haft synnerligen goda möjligheter att förbereda sig inför arbetarskyddsstyrelsens beslut. Detta innebar att kommunen fick så lång tid än sju månader till sitt som mer förfogande. Kommunen synes emellertid inte ha tagit till vara de

áq

SOU 1997: 127 Sammanställning av domar om företagsbot 319

nämnda möjligheterna. Tvärtom beslutade kommunstyrelsens arbetsutskott den 21 januari 1988 att låta utreda frågan om arbetet vid fyra omlastningsstationer borde lämnas ut entreprenad. Några uppgifter om vad kommunen under tiden från januari/februari 1988 till augusti samma år har företagit sig i saken har inte framkommit. Först i augusti/september har enligt utredningen kommunen vidtagit åtgärder i syfte att i sak följa föreläggandet. Tingsrätten finner sammantaget att kommunen har grovt åsidosatt de särskilda skyldigheter som varit förenade med kommunens verksamhet vid omlastningsstationema. Kommunen skall därför åläggas företagsbot.

Med hänsyn särskilt till att kommunen slutligen har vidtagit åtgärder har inneburit att god arbetsmiljö har skapats vid omlastsom en ningsstationema kan botens storlek begränsas till tjugotusen kr. H kommun åläggs företagsbot om tjugotusen kr.

14. Olovliga grustäkter

Yrkanden

A S har i egenskap av ställföreträdare för en ekonomisk förening i början januari 1993 uppsåtligen utfört grustäkt utan länsstyrelsens av tillstånd på fastigheten H. Den ekonomiska föreningen har under tiden januari april 1993 utan tillstånd tagit 2.000 m3 från täkten. - ut ca grus

18 § och 37 § 4 Naturvårdslagen 1964:822

A S har i egenskap ställföreträdare för en ekonomisk förening i av början januari 1993 uppsåtligen utfört grustäkt utan länsstyrelsens av tillstånd på fastigheten G. Den ekonomiska föreningen har utan tillstånd under tiden januari 17 mars 1993, då länsstyrelsen meddelade täkttillstånd, tagit ut 2.589 m3 från täkten. grus

18 § och 37 § 4 Naturvårdslagen 1964:822

A S har i egenskap ställföreträdare för en ekonomisk förening i av början av januari 1993 uppsåtligen eller av oaktsamhet utfört täkt av sprängsten utan länsstyrelsens tillstånd fastigheten U. Den ekonomiska föreningen har under tiden januari april 1993 tagit ut ca - 13.000 m3 sprängsten från täkten utan tillstånd.

18 § och 37 § 4 Naturvårdslagen 1964:822

320 Sammanställning av domar om företagsbot SOU 1997: 127

Särskilt yrkande Den ekonomiska föreningen skall åläggas företagsbot. Ifrågavarande brottslighet har inneburit ett grovt åsidosättande av de särskilda skyldigheter som är förenade med verksamheten och föreningen har inte gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten. A S och N ek. har beträffande åtalspunktema I och 2 vitsordat de faktiska omständigheterna men bestritt ansvar eftersom gämingama skall bedömas som ringa. I fråga om åtalspunkt tre har A S förnekat att han begått brott och påstått att det inte krävdes tillstånd.

T ingsrättens bedömning Åtalet är i sin helhet styrkt. Genom utredningen har framkommit att den ekonomiska föreningen beträffande samtliga tre fastigheter fått besked länsstyrelsen att av tillstånd för täkt i princip har kunnat påräknas. Beträffande fastigheten G har sådant tillstånd också sedermera meddelats. Vad avser fastigheten U måste A S uppgift att det tidigare utförts omfattande täktverksamhet fastigheten tas för god. Mot bakgrund härav måste brotten, ur naturvårdssynpunkt, bedömas som mindre allvarliga. Påföljden för J S kan därför bestämmas till ett lågt bötesstraff. Tingsrätten dömer A S enligt 18 § och 37 § 4 Naturvårdslagen 1964:822 för brott mot nämnda lag till dagsböter trettio 30 å etthundranittio 190 kr. Brottsligheten kan inte anses ha inneburit ett sådant grovt åsidosättande av de särskilda skyldigheter som är förenade med verksamheten eller vara av så allvarligt slag att företagsbot skall åläggas annars

den ekonomiska föreningen. Åklagarens yrkande härom lämnas därför

utan bifall.

15. Olovligt anläggande av fabrik

Yrkanden AB Textil beslutade under 1986 att anlägga en fabrik för behandling av textilier. Bolaget sökte och erhöll nämnda år byggnadslov för utbyggnad av befintliga anläggningar. I slutet av året erhöll J i egenskap av VD i bolaget, uppdrag av bolagets styrelse att för bolagets räkning sköta kontakter med myndigheter så att erforderliga tillstånd söktes och erhölls för anläggningen. J S var därför i kontakt med kommunens miljö- och hälsoskyddskontor samt länsstyrelsen. J S fick

Sammanställning domar företagsbot 321 av om

alltså ansvaret för kontakter med myndigheter och för att erforderliga tillstånd söktes och anmälningar gjordes. Fabriken började anläggas våren 1986. I januari 1987 anmälde bolaget till länsstyrelsen att avsåg att installera kemtvättanman en läggning. I början av 1988 togs kemtvätten, till vilken kopplats en

lamineringsanläggning, i drift. Laminering är beredning textilier.

av

Provdrift av lamineringsanläggningen ägde från maj till den ll

rum juli 1988.

Enligt p 2.1.25 i bilaga A till miljöskyddsförordningen erfordras

länsstyrelsens tillstånd för att få anlägga fabrik för beredning eller färgning av högst 3.000 ton textilier eller år. Något sådant garner per tillstånd hade sökts bolaget innan anläggningen togs i drift. av J S har därigenom uppsåtligen eller oaktsamhet åsidosatt villav koren för att fabriken skulle få anläggas.

Lagrum: 45 § 1 st 2 p miljöskyddslag 1969:387

Företagsbot

Det yrkas att AB Textil såsom näringsidkare skall åläggas föreen

tagsbot om 100 000 kr enär brottet mot miljöskyddslagen inneburit ett

grovt åsidosättande av de särskilda skyldigheter är förenade med som bolagets verksamhet eller är allvarligt slag. Bolaget har inte annars av

gjort vad skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten.

som J S och bolaget har bestritt bifall till åklagarens talan. J S angav i huvudsak följande grund. Han har, i enlighet med anvisningar från såväl kommunen länsstyrelsen, till länsstyrelsen som -

givit in anmälan den 15 januari 1987. Hans bedömning, mot bakgrund

av den information han fått, att anmälan tillfyllest för länsvar var styrelsens vidare handläggning av ärendet. Kommunen och länsstyrelsen har muntligen och skriftligen erhållit fullständig redovisning av bolagets utvecklingsplaner avseende ifrågavarande kemtvätt- och

lamineringsanläggning och borde, om oklarheter förelåg, ha infordrat

ytterligare redovisning. Han har endast följt de instruktioner som

tillståndsmyndigheten lämnat och inte haft uppsåt att åsidosätta sina

förpliktelser. Han har inte heller varit oaktsam i sin handläggning av ärendet. Han har svävat i villfarelse så sätt att han utgått från att det var tillåtet att förfara på det sätt han gjort. Om det att han som anses förfarit oaktsamt eller uppsåtligt är gämingen ringa, varför något ansvar inte skall ådömas. Bolaget bestred att J S gjort sig skyldig till brott. Talan mot bolaget

l

l

322 Sammanställning domar om företagsbot

av

l

skall därför ogillas. I andra hand görs gällande att det inte är fråga om något åsidosättande de skyldigheter förenade med grovt av som var verksamheten eller någon brottslighet av allvarligt slag.

T ingsrättens bedömning

Bolaget, med J S ansvarig, började år 1986 anlägga en fabrik för som beredning textilier. Provdrift anläggningen skedde med början i av av maj 1988 och pågick tills verksamheten förbjöds den 11 juli samma år. Förfarandet har skett utan att något tillstånd inhämtats vilket krävts redan för få anlägga fabriken. Det är uppenbart att J S inte medatt åsidosatte skyldigheten att ansöka tillstånd eftersom riskerna vetet om bolaget och för honom själv med ett sådant förfarande alltför för var uppenbara och stora. J S har fått bolagets uppdrag att bl.a. för att erforderliga svara

tillstånd från myndigheter inhämtades. Han har högskoleutbildning och

mångårig branscherfarenhet samt ledande befattning i ett större en företag. Det borde inte rimligen ha kvarstått någon tveksamhet i frågan tillståndsplikt, J S ägnat frågan tillräcklig och han fått om om omsorg korrekta besked från ansvariga tjänstemän. Tjänstemännens vittnesmål visar inte J S erhållit riktiga besked de frågor som har annat än att ställts till dem.

Vidare visar enligt tingsrättens mening länsstyrelsens tillsynsbesök

företaget och vad förekommit därefter brist tillräcklig som en

och noggrannhet i behandlingen miljöskyddsfrågan. Sålunda

omsorg av i PM den 11 april 1988 att kemtvättanläggningen var i drift anges en sedan slutet 1987 att föreskriven redovisning utsläppet inte av men av

hade lämnats. Vidare påpekades vid besöket och i PM:n att lamine-

ringen tillståndspliktig. Trots detta fortsatte bolaget utan tillstånd var

arbetet med installera och provköra anläggningen till dess förbud

att meddelades den 11 juli 1988. Tingsrätten finner vid angivna förhållanden att J S i allt fall av

oaktsamhet gjort sig skyldig till brott mot miljöskyddslagen i åtalat

hänseende. Brottet förskyller ett måttligt bötesstraff. Tingsrätten dömer

jämlikt 45 § 1 st. 2 miljöskyddslagen 1969:387 J S för brott mot

miljöskyddslagen till fyrtio dagsböter vardera nittio kr. om Vad gäller frågan företagsbot skall beaktas att den brottslighet om J S skett oaktsamhet och att den inte varit av som övertygats om av särskilt allvarlig Vidare skall hänsyn tas till att den tillståndsart. pliktiga verksamheten endast körts i kortvarig provdrift samt att

SOU 1997: 127 Sammanställning av domar företagsbot 323

om

bolaget tydligen riskerar att dess investeringskostnader blir onyttiga. Vid angivna förhållanden skall företagsbot inte åläggas bolaget.

16. Smuggling 1

Yrkanden

Varusmuggling

B har vid månadsskiftet augusti-september 1987 företrädare för X som Aktiebolag i strid mot gällande utförselförbud från riket via Malmö uppsåtligen eller av grov oaktsamhet utfört eller låtit utföra 60 stycken

MDI transmitters träfñndikeringsutrustninng för luftväm och MDI

en test transmitter no 922 jämte övrig testutrustning, tillsammans värt

1 075 000 kr. Vid utförseln har tullmyndigheten vilseletts att

genom det anmärkts att förenämnt gods ingick bland och att det varorna var underkastat exportförbud eller att särskilda utförselvillkor måste vara

uppfyllda.

Lagrum: 1 § varusmugglingslagen 1960:418 jämförd med lagen om förbud mot utförsel krigsmateriel av m.m.

Varusmuggling

B har den 8 augusti 1988 som företrädare för X Aktiebolag i strid mot utförselförbud från riket via Göteborg uppsåtligen eller oakt-

av grov samhet utfört eller låtit utföra en test transmitter värd 20 000 kr. Vid

utförseln har tullmyndigheten vilseletts att det upplysts att

genom

förenämnt gods var underkastat exportförbud eller att särskilda ut-

förselvillkor måste uppfyllda. vara

Lagrum: 1 § varusmugglingslagen 1960:418 jämförd med lagen om förbud mot utförsel av krigsmateriel m.m.

Företagsbot

Det yrkas att X Aktiebolag åläggs företagsbot etthundratusen kr. X

om

Aktiebolag bedriver tillverkning och handel beträffande luftbogserade mål för luftväm och därmed förenlig verksamhet. Träffindikeringsutrustning utgör utrustning som de luñbogserade målen

förses med för att möjliggöra bedömning hur luñzvämselden träffar av

324 Sammanställning domar om företagsbot av

vid övningsskjutning. Krigsmaterielinspektören har klassificerat träffindikatorer, testutrustning för träffrndikatorer jämte delar och tillbehör krigsmateriel kategorin övningsmateriel. För krigsmateriel råder som exportförbud. Oaktat detta, har företaget ur riket via Malmö uppsåtligen fört ut under åtalspunkten 1 angiven utrustning. Utrustningen, värd 1 075 000 kr finns numera i Jordanien. Den olovliga utförseln av träffrndikatorutrustningen innebär ett grovt åsidosättande av de särskilda skyldigheter är förknippade med verksamheten och har som varit allvarligt slag. Bolaget har inte gjort vad skäligen kunnat av krävas för att förebygga brottsligheten. Brottsligheten har inte varit riktad mot bolaget och det är inte uppenbart oskäligt att ålägga företagsbot. B bestred och bolaget bestred åklagarens talan om föreansvar tagsbot. De invände i första hand att det var krigsmateriel. För det fall rätten skulle bedöma godset i fråga som krigsmateriel påstod de att dåvarande krigsmaterielinspektören varit införstådd med exporten och att formellt tillstånd skulle ha givits formell framställning därom om en gjorts. Beträffande yrkandena förverkande och företagsbot gjorde om bolaget gällande att det i allt fall skulle obilligt att till någon del vara bifalla dessa yrkanden.

T ingsrättens bedömning B har vitsordat de faktiska omständigheterna, och hans uppgifter vinner stöd utredningen. Vad han invänt mot åtalet hänför sig, som av framgått, till begreppet krigsmateriel eller, i andra hand, att krigsmaterielinspektionen var införstådd med affären eller att tillstånd skulle ha erhållits om ansökan gjorts. Klassificeringen krigsmateriel för träffmdikatorer nyttjade vid målflygning är helt i enlighet med regeringens förordningar 1982:1062 och 1988:361 i vad dessa att begreppet krigsmateriel omfattar anger för militärt bruk utformad materiel för utbildning i handhavande av artilleripjäser. Den träffrndikeringsutrustning omfattande sextio MDI transmitters anges i åtalspunkten 1 är således att anse som krigssom materiel. Däremot blir tingsrättens bedömning den motsatta vad avser den testutrustning nämns i åtalspunktema. Enligt B:s icke vederlagda som uppgift skulle testutrustningen användas för testning enbart av mottagarstationer, och åklagaren har förklarat sig inte göra gällande att mottagarstation utgör krigsmateriel. I dessa delar skall åtalet ogillas.

SOU 1997: 127 Sammanställning av domar företagsbot 325

om

Bzs uppgift att han inte hade tanke att träffmdikationsutrusten ningen kunde utgöra krigsmateriel förtjänar inte tilltro. Tingsanses

rätten finner styrkt att B när träfñndikeringsutrustningen fördes

ut ur landet var medveten att denna omfattade träfñndikatorer om som var att anse som krigsmateriel.

Bzs påstående att krigsmaterielinspektionen varit införstådd med

affären vinner inte stöd hans berättelse och kan lämnas ens av egen utan avseende. Påståendet att tillstånd till utförseln skulle ha lämnats ansökan om

gjorts har vederlagts.

Åtalet för varusmuggling skall bifallas i vad det utom avser testtransmitters. Vid bedömande av brottets straffvärde är det försvårande en omständighet att det krigsmateriel smugglades och att det var som var avsett för Jordanien, ett land till vilket utförseltillstånd inte var att påräkna. Å andra sidan bör i mildrande riktning beaktas det att är fråga

om övningsmateriel för luftväm av mindre avancerad natur. Påföljden

bör kunna stanna vid ett kännbart bötesstraff. B döms till sjuttio dagsböter vardera etthundratio kr. om

Företagsbot

B äger samtiga aktier i X AB och är styrelseledamot. Av förensam

arbetena till brottsbalkens regler företagsbot framgår att sådan

om särskild rättsverkan är avsedd att ha enbart bestraffande funktion en och att utrymmet för åläggande företagsbot antagits mycket av vara

begränsat i fall då, beträffande enskild företagare eller fåmansbolag,

företagaren själv döms till ett kännbart bötesstraff. Tingsrätten finner att den företagsbot eljest skulle ha ålagts bolaget enligt 36 kap. som 7 § brottsbalken bör efterges med stöd 10 § 1 kap. av samma

17. Smuggling 2

Yrkanden

Grov varusmuggling alt. olovlig befattning med smuggelgods

Under åren 1991-92 drev G S såsom verkställande direktör X AB. Bolaget handlade med skrot och metallegeringar. G S även var

ansvarig för att företaget såsom hemtagare korrekt deklarerade

tullvärdet för importerade metaller.

326 Sammanställning domar företagsbot

av om

Under angiven tid lät han uppsåtligen till Sverige från Estland införa metaller utan att det till känna för vederbörlig tullmyndighet, ge varigenom X AB undgick att påföras mervärdeskatt för leveranser fakturerade i anslutning till respektive leverans. Genom i tulldeklarationema inte medtaga för inköpen under år att

1991 utlovade och utbetalda provisioner och att under år 1992

genom endast delvis tulldeklarera två leveranser, lämnade G S uppsåtligen oriktiga uppgifter i bolagets till vederbörande tullmyndighet avgivna

tulldeklarationer. Han föranledde härigenom att X AB påfördes för låg mervärdeskatt för under år 1991 och 1992 importerade metaller. Då importen skett yrkesmässigt, avsett gods betydande mycken-

av het och värde och med hänsyn till omständigheterna i övrigt, är brottsligheten att bedöma såsom grov. 1 Alternativt påstås G S oaktsamhet gjort sig skyldig till att av grov angivna brott. Alternativt påstås att G S gjort sig skyldig till olovlig befattning med smuggelgods att för X AB:s räkning förvärva, forsla, genom förvara och avyttra ovannämnda metaller, fastän han insett att dessa varit föremål för varusmuggling. Värdet till Sverige insmugglade metaller, eller 4.514.605 kronor, av yrkas jämlikt 9 § varusmugglingslagen förverkade från X AB.

Företagsbot

brottslighet inneburit åsidosättande de l

Då ovan nämnda ett grovt av särskilda skyldigheter är förenade med den X AB bedrivna som av verksamheten och varit allvarligt slag samt G S inte gjort vad som av skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten, yrkas att F X AB åläggs företagsbot med maximalt belopp, 3 000 000 kr. S och bolaget har bestritt bifall till åklagarens talan.

T ingsrättens bedömning

Av G S uppgifter och den skriftliga bevisningen framgår att det gods

förts vid leveranserna den 6 och 31 mars samt den 27 april

som 1992 hade köpts X AB från T Ltd enligt avtal som träffats innan av leveranserna gick från Tallinn. X AB har alltså varit importör av godset och skyldigt att anmäla detta till tullklarering. Bolaget har

emellertid varken gjort hemtagningsanmälan eller anmält godset till

förtullning.

Sammanställning av domar företagsbot 327

om

G S har gjort gällande att han, när X AB inte fick några hemtagningsanmälningar från tullen avseende de här aktuella leveranserna, tog för givet att Tomas P hade anmält godset till förtullning vid införseln och själv betalat importmomsen. Av G S uppgifter framgår emellertid att T P inte begärt någon ersättning X AB för de utlägg han i så av fall skulle ha haft och skulle ha uppgått till omkring 135 000 kr, som omkring 330 000 kr omkring 255 000 kr för de tre leveranserna. resp. G som måste ha varit väl medveten vilka belopp skulle ha om som erlagts som importmoms, kan inte ha trott att T P hade lagt ut flera hundra tusen kronor och sedan levererat metallema till X AB utan att begära någon kompensation för sina utlägg. G S invändning att han

trodde att T P hade anmält godset till förtullning och betalat import-

momsen kan därför lämnas utan avseende.

G S måste följaktligen ha haft klart för sig att någon förtullning

av godset inte hade skett när leveranserna anlände till X AB. Han måste

också i vart fall efter viss tid ha förstått att någon hemtagnings-

e -

anmälan inte hade gjorts. Det har då ålegat honom i egenskap

av ställföreträdare för X AB, importör godset och tullskyldigt som var av

för detta, att se till att godset anmäldes till förtullning. Mervärdesskatt

skulle då ha erlagts med sammanlagt 290 000 kr. ca Den omständigheten att X AB skulle ha haft rätt att dra den av erlagda skatten ingående skatt vid kommande redovisningar som av mervärdeskatt föranleder inte att underlåtenheten att anmäla det införda

godset till förtullning är att bedöma på annat sätt än

som varusmuggling. G S kan på grund det anförda inte undgå för uppsåtlig av ansvar varusmuggling i fråga om de nu nämnda leveranserna. G S har vidgått att de tulldeklarationer X AB avgett för leveranserna den 4 och 6 mars 1992 har varit oriktiga att delar levegenom av ranserna i enlighet med vad åklagaren påstått har utelämnats. Mot G S bestridande är det inte visat att underlåtenheten att tulldeklarera hela leveranserna har varit uppsåtlig. G S har emellertid som ensam styrelseledamot i X AB haft att till att den personal se som upprättade tulldeklarationema fick tillräckliga instruktioner för att kunna lämna riktiga och fullständiga uppgifter i deklarationema. De mycket kortfattade anteckningar G S gjort de aktuella fakturorna har uppenbarligen inte varit tillräckliga för att tulldeklarationema skulle bli riktigt ifyllda utan har krävt kompletterande instruktioner från hans sida. Detta måste också ha stått klart för G Trots detta har han inte lämnat några kompletterande instruktioner till personalen eller kontrollerat att deklarationema riktiga innan de till tullvar gavs myndigheten. Den oaktsamhet G S därigenom har visat måste anses

328 Sammanställning av domar om företagsbot i

och har föranlett att mervärdesskatt för leveranserna påförts som grov AB med för låga belopp. Även gämingama inte har medfört X om något slutligt undandragande skatt är rekvisiten för brott mot 5 § av

första stycket jämfört med 1 § andra stycket varusmugglingslagen

därmed uppfyllda. På grund det anförda och då brotten inte är att anse som ringa

av

skall G S såvitt gäller leveranserna den 4 och 6 1992 dömas för

mars

brott mot 5 § varusmugglingslagen.

I fråga de belopp betalats till A Import Oy och T Ltd om som

enligt fakturor utställda under tiden den 25 januari-den 4 oktober 1991 har G S och X AB gjort gällande att beloppen varit inköpsprovisioner,

inte skulle ingå i tullvärdet för de inköpta metallema och därmed som

inte heller i beskattningsvärdet vid uttagande av importmoms. Av de uppgifter G S och R J har lämnat, och som inte motsägs av

utredning, framgår emellertid att beloppen över huvud taget inte annan

har varit några provisioner. De aktuella inköpen har enligt vad G S

och R J berättat gått till så att någon dem gjort med M R vilket av upp pris X AB skulle betala för det material bolaget ville köpa. Därefter har M R själv träffat avtal med EKE vilket pris detta bolag skulle om erhålla för det sålda materialet och skickat faktura mellanskillnaen den till X AB. Även de sålunda fakturerade beloppen i fakturorna om

har betecknats provision, har de i realiteten varit en handelsvinst

som

M R gjort egenföretagare. Det saknar för den bedömningen be-

som tydelse materialet har levererats direkt från EKE till X AB samt att att EKE även har sänt sina fakturor direkt till X AB. De belopp X AB enligt de fyra aktuella fakturorna har betalat till A

Import Oy och T Ltd har alltså utgjort del det pris X AB betalat

en av för de importerade metallema och har därför ingått i tullvärdet och i

beskattningsvärdet för importmoms. Beloppen har emellertid

uttag av inte tagits i X AB:s tulldeklarationer avseende de aktuella imupp vilket har fått till följd att importmoms kommit att tas ut med portema, för låga belopp. Att X AB haft rätt att vid kommande redovisningar av mervärdeskatt den importmoms bolaget rätteligen skulle ha erlagt fördra av anleder i enlighet med vad förut anförts inte bedömning än som annan de objektiva rekvisiten för brott mot 1 § andra stycket varuatt

smugglingslagen är uppfyllda.

För att gärning skall straffbar enligt 1 § andra stycket en vara

varusmugglingslagen krävs emellertid att gärningsmannen genom sitt handlande "uppsåtligen föranleder att tull, skatt eller avgift

annan undandras eller att gods införs eller utförs i strid mot förbud". staten

Detta kan inte uppfattas annat sätt än att skyldigheten att erlägga

SOU 1997: 127 Sammanställning domar företagsbot 329 av om

tull, skatt eller avgift resp import- eller exportförbudet skall vara annan

täckt uppsåt hos gärningsmannen se rättsfallet NJA 1985 s. 281; jfr

av SvJT 1968 rf s. 17. Det finns inte anledning att ifrågasätta G S uppgift att han tagit för givet att de belopp X AB betalat till A Import Oy och T Ltd och som han betraktade provisioner till en av X AB anlitad agent inte som ingick i underlaget för beräkning importmoms och därför inte av behövde med i tulldeklarationema. Åtalet för uppsåtligt brott enligt tas 1 § andra stycket varusmugglingslagen kan därför inte bifallas i fråga om dessa belopp. G S har emellertid varit skyldig förfrågan hos tullmynatt genom digheten eller på annat sätt skaffa sig kunskap om huruvida de aktuella beloppen skulle tas med i tulldeklarationema eller inte. Genom att underlåta detta och till följd härav inte ta upp beloppen i tulldeklarationema har han oaktsamhet vilselett tullmyndigheten och av grov därigenom föranlett att importmoms kommit att tas ut med för låga belopp. På grund det anförda och då brotten inte ringa av är att anse som skall G S i fråga de till A Import Oy och T Ltd utbetalda beloppen om dömas för brott mot 5 § varusmugglingslagen. Varusmugglingsbrotten avseende leveranserna den 6 och 31 mars samt den 27 april 1992 har begåtts i verksamhet som har bedrivits en yrkesmässigt. Brotten har vidare avsett gods betydande myckenhet av och värde. G S underlåtenhet att anmäla leveranserna till förtullning eller tullklarering har å andra sidan inte medfört någon slutlig annan skada för staten och inte heller någon ekonomisk vinning för X AB, bortsett från att bolaget under tiden fram till den närmast följande redovisningen mervärdesskatt har kunnat disponera de medel som av skulle ha gått till betalning av importmoms. Brotten framstår annars därför, trots de nämnda försvårande omständigheter som i och för nyss sig föreligger, kvalificerade och bör därför inte beinte som särskilt dömas utan vamsmugglingsbrott av nomialgraden. som grova som G S är 50 år gammal och tidigare ostraffad. Varusmuggling anses normalt ett brott sådan art att fängelse bör följa, om inte vara av särskilda skäl talar för annat. De brott G S har gjort sig skyldig till skiljer sig emellertid från normalfallet genom att det varken har varit fråga brott mot införsel- eller utförselförbud eller brott som har om om föranlett något slutligt undandragande av skatt eller avgift som skulle ha erlagts till staten. Detta gäller även oaktsamhetsbrotten. Brotten har inte heller ett så högt samlat straffvärde att det till följd härav är påkallat att döma till fängelse. På grund det anförda och då det inte finns någon särskild anledav

330 Sammanställning av domar om företagsbot

ning att befara att G S kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet bör påföljden för de brott han har funnits övertygad om bestämmas till Villkorlig dom. Denna bör enligt huvudregeln i 30 kap 8 § brottsbalken förenas med dagsböter. Antalet dagsböter bör, eftersom det är fråga upprepade brott, sättas högt. G S dömdes för om varusmuggling och brott mot varusmugglingslagen till Villkorlig dom och dagsböter etthundratjugo 120 å fyrahundra 400 kr.

F örverkandeyrkandet

Enligt 9 § varusmugglingslagen gäller som huvudregel att gods som har varit föremål för varusmuggling skall förklaras förverkat. Finns egendomen inte i behåll, skall i stället värdet av denna förklaras förverkat. Är förverkande uppenbart obilligt, får förverkande helt eller delvis efterges. Förverkanderegeln är inte tillämplig avseende gods som varit föremål för brott enligt 5 § varusmugglingslagen. Yrkandet skall alltså ogillas i vad det avser värdet av leveranserna den 4 och 6 mars 1992. Det återstår härefter att ta ställning till om värdet av leveranserna den 6 och 31 samt den 27 april 1992 bör förklaras helt eller mars delvis förverkat. Vid den prövningen är följande att beakta. Medan förverkande sällan kan anses obilligt i fråga om gods som uppmera såtligen har införts i strid mot ett införselförbud, finns anledning att anlägga ett mera nyanserat betraktelsesätt när det är fråga om införsel utan erläggande skatt eller avgift jfr SOU 1991:84 s. 324 f.. av I vissa fall av sådan införsel, då något egentligt bedrägligt uppsåt inte har förelegat, kan det som Högsta domstolen har uttalat i rättsfallet NJA 1994 65 framstå oproportionerligt sträng åtgärd att s. som en utöver ådömande av straff och i stället för utkrävande av de skatter eller avgifter som borde ha erlagts i samband med införseln förklara egendomen i fråga förverkad. Motsvarande får uppenbarligen anses gälla även när fråga uppkommer om förverkande av egendomens värde. I detta fall har, förut anförts, varusmugglingsbrotten inte som medfört något slutligt undandragande av skatt. Något egentligt bedrägligt uppsåt, dvs uppsåt att X AB skulle göra en vinning statens

bekostnad, har således inte förelegat. Vid sådant förhållande får det

anses uppenbart obilligt att vid sidan av den påföljd G S har ådömts förklara värdet av de insmugglade metallema eller del av detta förverkat hos X AB.

SOU 1997: 127 Sammanställning domar företagsbot 331 av om

Yrkandet om företagsbot

För brott har begåtts i utövningen av näringsverksamhet skall som enligt 36 kap. 7 § brottsbalken, på yrkande av allmän åklagare, näringsidkaren åläggas företagsbot, om brottsligheten har inneburit ett grovt åsidosättande av de särskilda förpliktelser som är förenade med verksamheten och näringsidkaren inte har gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten. Företagsbot skall dock inte åläggas om detta skulle vara uppenbart oskäligt. De brott G S har funnits övertygad om har begåtts i utövningen av X AB:s näringsverksamhet. Brotten har inneburit ett grovt åsidosättande de särskilda förpliktelser som har varit förenade med av bolagets verksamhet importör och hemtagare av metaller från som utlandet. Eftersom brotten har begåtts G S vid den tiden var av som styrelseledamot i X AB, är det tydligt att bolaget inte har gjort ensam vad skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten. som Förutsättningar för att ålägga X AB företagsbot föreligger således, inte detta skulle uppenbart oskäligt. Med hänsyn till den om vara

bedömning har gjorts i fråga om förverkandeyrkandet, finner

som nyss tingsrätten emellertid att det också skulle uppenbart oskäligt att vara vid sidan den påföljd G S har ådömts ålägga X AB företagsbot. av

Åklagarens yrkande om företagsbot skall följaktligen ogillas.

18. förfarande

Egenmäktigt m.m.

Yrkanden

Grovt egenmäktigt förfarande eller i andra hand brott mot naturvårdslagen

H S är ensam styrelseledamot, ensam firmatecknare och ensam ägare till bolaget X AB. H S har den 25-26 maj 1991 företrädare för bolaget beordrat, som i god tro varande, anställda chaufförer att tippa stora mängder rivningsmassor på Varvsholmen i K. Därigenom har han olovligen

rubbat markägarens besittning till området, samt även uppsåtligen eller

av oaktsamhet skräpat ned området. Tippningsmassoma uppgår till 30 40 billass. - Med hänsyn till gärningens omfattning och att den skett i näringsverksamhet är brottet grovt.

332 Sammanställning av domar om företagsbot SOU 1997: 127

Lagrum: 8 kap. 8 § brottsbalken i andra hand 23 § och 37 § 1 st. 7

Naturvårdslagen 1964:822

Företagsbot

Det yrkas att X AB förpliktas utge företagsbot med 50 000 kr. i stäm-

ningsansökan angavs yrkandet här men uppenbarligen har det grundats på samtliga, brott egen anm. X AB bestred yrkandet. H S vitsordade de faktiska omständigheterna. Han bestred ansvar för egenmäktigt förfarande eftersom han inte insåg att han olovligen rubbade fastighetsägarens besittning till området. Han bestred ansvar för brott mot naturvårdslagen eftersom gämingen skett på en plats, till vilken allmänheten inte äger tillträde. H S uppgav. Eftersom fastighetsägaren hade för avsikt att bebygga Varvsholmen var denne i behov av fyllnadsmassor. Detta var känt bland åkeriema i K. Det var därför vanligt att åkeriema tippade fyllnadsmassor Varvsholmen och det var en allmän uppfattning bland åkeriemas ställföreträdare och anställda att detta var tillåtet. Han besökte Varvsholmen efter tippningen. Först då insåg han att rivningsmassorna var olämpliga som fyllnadsmaterial. Han hade tidigare aldrig tippat denna typ av rivningsmassa på Varvsholmen.

Urkundsförfalskning H S och U J eller i andra hand brukande av falsk urkund H S

U J är styrelsesuppleant och anställd i X AB. Bolagets räkenskapsår är lika med kalenderår. H S och U J har under 1990-1991 gemensamt och i samråd tillverkat elva falska urkunder kvittenser. Fara i bevishänseende har förelegat. Kvittensema skulle de ha som underlag i bolagets bokföring. Kvittensema innehåller oriktiga uppgifter och är falskeligen undertecknade i olika personers namn. H S har i vart fall åberopat de falska urkundema genom att han

infört dessa i bolagets bokföring det sammanlagda beloppet var ca

100 000 kr. U J erkände urkundsförfalskning såvitt avsåg fem kvittenser. Han erkände också att han, såvitt avser ytterligare en urkund, fyllde i kvittensen men inte att han undertecknade den. I övrigt förnekade han urkundsförfalskning. H S erkände urkundsförfalskning såvitt avser en kvittens. I övrigt

SOU 1997: 127 Sammanställning domar företagsbot 333 av om

förnekade han att han framställt falsk urkund eller att han falskeligen har ändrat eller utfyllt äkta urkund. Hans S erkände att han har åberopat de falska kvittensema i bokföringen utom vad avsåg en som han påstod var äkta och medgav ansvar för brukande av falsk urkund.

Bokföringsbrott eller i andra hand försvarande av skattekontroll

H S är ensam ansvarig för bolagets bokföring. Genom att föra in

förfalskade handlingar elva st. har bokföringen blivit oriktig. Bok-

föringen är oriktigt även i andra avseenden.

Bolaget drev försäljning av glass från en glasskiosk under sommaren - 1990. Bokföringshandlingar rörande detta saknas helt. Som enda redovisade underlag finns två postinbetalningskvitton om 11 415 kr resp. 2 436 kr samt en kvittens om 2 800 kr.

H S vänners bilreparationer ha kostnadsförts i bolaget sammanlagt belopp ca. 2 600 kr.

H S har i bolaget kostnadsfört privat inköp av två TV-apparater samt utgifter för sin båt sammanlagt ca 13 000 kr.

Summabeloppet på den oriktiga bokföringen uppgår 1990 till minst 92 299 kr och 1991 till minst 37 257 kr. H S har uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosatt honom åliggande bokföringsskyldighet avseende åren 1990 och 1991 på ett sådant sätt att rörelsens förlopp eller ekonomiska resultat eller ställning i huvudsak kunnat bedömas med ledning bokföringen. av I andra hand görs gällande att H S uppsåtligen eller av grov oaktsamhet åsidosatt sin bokföringsskyldighet och därigenom allvarligt försvårat Skattemyndigheten kontrollverksamhet vid beräkning eller uppbörd av skatt eller avgifter.

Lagrum: ll kap. 5 § brottsbalken och i andra hand 10 § skattebrottslagen

H S vitsordade de faktiska omständigheterna, med undantag för en urkund, förnekade att han åsidosatt bokföringen på ett sådant sätt men att rörelsens förlopp, ekonomiska resultat eller ställning inte kunde i huvudsak bedömas med ledning av bokföringen. Han medgav ansvar för försvårande av skattekontroll. H S anförde. De förfalskade handlingarna som användes i bokföringen felaktiga genom att fel betalningsmottagare angavs. De var

334 Sammanställning av domar om företagsbot

belopp som angavs i urkundema är riktiga och de har således betalats ut av bolaget.

T ingsrättens bedömning

Tippningen

Det är visat att H S besökte det hus som skulle rivas och från vilket de rivningsmassor kom som sedermera tippades på Varvsholmen. Det förefaller i hög grad osannolikt att H som har en mångårig erfarenhet arbeten inom byggbranschen, inte redan vid detta tillfälle förav I stod att de rivningsmassor som skulle erhållas vid rivningen var

olämpliga fyllnadsmaterial och att det därför inte var tillåtet att i

som tippa dessa på Varvsholmen. Det är vidare genom H S egna uppgifter visat att hans avsikt från början var att rivningsmassoma skulle transporteras till en så kallad byggtipp som tog emot rivningsmassor för tio kronor kubikmetem samt att rivningsarbetet sedermera korn att utföras under en helg, när byggtippen var stängd, vilket gjorde att bolaget inte kunde tippa rivningsmassoma på något annat område än Varvsholmen. Med hänsyn till dessa omständigheter finner tingsrätten att Hans S insåg att det inte var tillåtet att tippa rivningsmassoma på Varvsholmen. Han skall därför dömas för egenmäktigt förfarande. Beträffande frågan om brottet skall bedömas som grovt gör tingsrätten följande bedömning. Genom fotografier av Varvsholmen som har förevisats inför rätten och H S och J L berättelser är det genom utrett att stora mängder fyllnadsmaterial hade tippats Varvsholmen vid den tidpunkt då bolaget genomförde tippningen samt att området, även efter det att bolagets rivningsmassor så småningom transporterades bort av bolaget, uppvisade stora likheter med en soptipp. Tingsrätten finner därför att brottet inte skall bedömas som grovt även om det var stora mängder rivningsmassor som olovligen tippades detta område.

Urkunderna Genom U J erkännande och övrig utredning är det styrkt att han har gjort sig skyldig till urkundsförfalskning beträffande fem kvittenser. Genom H S och U J :s berättelser, vilka vinner stöd av K Azs vittnesmål, är det styrkt att ytterligare en kvittens upprättades av U J och undertecknades av K A. Tingsrätten finner att U J och K A har förfarit

l

i

KK;

SOU 1997: 127 Sammanställning av domar om företagsbot 335

på ett sådant sätt att det är styrkt att de gemensamt och i samråd har tillverkat den falska urkunden. U J skall således även såvitt avser denna urkund dömas för urkundsförfalskning. Genom H S och U J berättelser är följande visat. Det är H S som har det dominerande inflytandet över bolaget. Både han och U J var införstådda med att de tvungna att framställa falska urkunder för var att dölja vissa brister i bokföringen. Vid vissa tillfällen har de av U J framställda urkundema tillkommit efter direkt uppmaning från H S. Vid andra tillfällen har det berott på tillfällighet att det varit U J en ren falska urkundema. och inte H S som framställt de Tingsrätten finner att det H S och U J uppgifter är styrkt genom :s att de har handlat på ett sådant sätt att de gemensamt och i samråd har framställt de urkunder U J undertecknade eller som han på annat som sätt framställde. H S skall vidare genom sitt erkännande, som vinner stöd övrig utredning, dömas för urkundsförfalskning såvitt avser en av urkund till. H S skall därför dömas för urkundsförfalskning beträffande sju kvittenser och i övrigt för brukande av falsk urkund.

Bokföringen

H S uppgifter vinner visst stöd utredningen och skall läggas till av grund för tingsrättens bedömning. Utgångspunkten är alltså att de förfalskade handlingarna felaktiga genom att fel betalningsvar mottagare beloppen i kvittensema är riktiga och har beangavs men bolaget. talats ut av Enligt 5 § 1976 års bokföringslag skall bokföringen för varje affärshändelse grundas handling som härrör från affärshändelsen eller

särskilt upprättas med uppgifter denna. Sådan verifikation skall

om varaktigt sätt innehålla uppgifter om när den upprättats, när affärshändelsen inträffat, vad denna vilket belopp den gäller, vilken avser, motpart den berör samt, i förekommande fall, vilka handlingar som legat till grund för affärshändelsen och originalhandlingen förvaras. var Genom straffbestämmelsen för bokföringsbrott sanktioneras bokföringslagens regler. För att någon skall kunna dömas till ansvar för bokföringsbrott krävs, förutom att bokföringsskyldigheten har åsidosatts, även att ställningen och rörelsens gång i följd därav inte kan i huvudsak bedömas med ledning av bokföringen. I förarbetena till den straffbestämmelse överfördes från strafflagen till brottsbalken utan som ändring gämingsbeskrivningen anges det att i fråga om kravet på att av ställningen och rörelsens gång inte kunde i huvudsak bedömas, att det för straffbarhet förutsattes att felet var sådant att vid granskning av

336 Sammanställning av domar om företagsbot SOU 1997: 127

böckerna rätta sammanhanget lätt undandrog sig uppmärksamheten, att straffbarhet förelåg om sanningen väl kunde utrönas böckerna av men först efter mödosam forskning samt att ansvar inte skulle inträda för obetydliga oriktigheter i bokföringen straffrättskommitténs förslag till lagstiftning om fönnögenhetsbrott, SOU 1940:20 s. 231. Enligt rättspraxis jfr NJA 1986 s. 779 får förarbetena till bestämmelsen - alltjämt anses ha aktualitet. Av utredningen i målet framgår att H S som verifikationer i bokföringen har använt falska urkunder. Veriñkationema har varit bristfälliga så sätt att uppgifterna till om vem utbetalningarna har gjorts var felaktiga. Vissa verifikationer innehåller också felaktiga uppgifter om vad utbetalningarna avsåg. Härav följer att bokföringen var ofullständig. Den försummelse som H S har gjort sig skyldig till, i anledning av att de förfalskade handlingarna har använts i bokföringen, har dock inte varit av sådan art och omfattning att det kan anses att ställningen och rörelsens gång i bolaget i följd därav inte kunnat i huvudsak bedömas med ledning av bokföringen jfr NJA 1986 s. 779. Under den med åtalet avsedda tiden var bolagets årsomsättning cirka sju miljoner kr och ungefär 400 verifikationer i månaden upprättades i anledning av bolagets in- och utbetalningar. Mot bakgrund av detta är de felaktigheter i bokföringen som åklagaren har lagt H S till last av en så liten omfattning att det inte heller med hänsyn till dessa brister kan anses att rörelsens förlopp, ekonomiska resultat eller ställning till följd härav inte kunnat i huvudsak bedömas med ledning bokföringen. Åtalet för bokföringsbrott skall därför av ogillas. Genom H S erkännande och övrig utredning är det styrkt att han gjort sig skyldig till försvårande av skattekontroll.

Påföljdsfrågan

H S och U J förekommer under vardera ett avsnitt i kriminalregistret. H S dömdes för grov oredlighet mot borgenärer och osann försäkran till fängelse ett år och sex månader. U J dömdes för rattfylleri till fängelse en månad. Med hänsyn till den långa tid som har förflutit sedan de dömdes för den tidigare brottsligheten, skall denna brottslighet inte beaktas vid valet av påföljd. Varken brottslighetens straffvärde eller art gör att påföljden måste bestämmas till fängelse. H S och U J lever under ordnade förhållanden. Det saknas särskild anledning att befara att de kommer att göra sig skyldiga till fortsatt brottslighet. De bör därför dömas till

SOU 1997: 127 Sammanställning domar företagsbot 337 av om

Villkorlig dom och dagsböter. H S dömdes till Villkorlig dom och etthundratjugo dagsböter vardera trehundra kr. UJ dömdes till om Villkorlig dom och femtio dagsböter vardera etthundratrettio kr. om

Företagsbot

X AB har bestritt yrkandet att bolaget skall förpliktas utge företagsbot. Enligt 36 kap. 7 § brottsbalken skall för brott har begåtts i utsom övningen näringsverksamhet, yrkande av allmän åklagare, av näringsidkaren åläggas företagsbot, brottsligheten har inneburit ett om grovt åsidosättande de särskilda skyldigheter som är förenade med av verksamheten eller är allvarligt slag och näringsidkaren inte annars av har gjort vad skäligen kunnat krävas för att förebygga brottssom ligheten. Under förarbetena till lagrummen om företagsbot berörde lagrådet det i lagtexten uppställda rekvisitet att brottsligheten skall ha inneburit ett grovt åsidosättande de särskilda skyldigheter är förenade av som med verksamheten. Lagrådet anförde att det är givet att sådana allmänt

hållna formuleringar kan föranleda vissa gränsdragningsproblem samt

att ett grovt åsidosättande när det gäller en överträdelse av någon bestämmelse i näringsrättslig författning rimligen förutsätter att brottsen ligheten vid jämförelse med de föreskrifter i övrigt som gäller - en enligt författningen framstår klandervärd i betydande grad. - som Lagrådet ansåg att rekvisitet grovt åsidosättande enligt vanligt juridiskt språkbruk inte kan den innebörden, att däri skulle inrymmas varje ges brottslighet inte kan betecknas lindrig eller ringa. Enbart det som som förhållandet att fängelse ingår i straffskalan för det aktuella brottet kan inte heller tas till intäkt för allmän slutsats att brottsligheten innebär en ett grovt åsidosättande någon särskild skyldighet enligt författav

ningen. I anledning av lagrådets yttrande anförde departementschefen

att det är den samlade bilden brottslighetens art och omfattning som av bör avgörande för den skall innefatta ett grovt åsidovara om anses sättande de särskilda skyldigheter är förenade med verksamav som heten eller allvarligt slag. Enstaka brott som i det säranses vara av skilda fallet rubriceras ringa uppfyller normalt inte dessa krav som sig det är fråga brottsbalksbrott eller brott som är hänförliga vare om till specialstraffrätten. Enbart den omständigheten att fängelse ingår i straffskalan för det aktuella brottet kan inte tas till intäkt för att brottsligheten skulle ha inneburit ett så grovt åsidosättande av näringsidkarens skyldigheter att företagsbot skall utdömas. Däremot bör företagsbot kunna åläggas när det är fråga omfattande brottslighet om

338 Sammanställning av domar om företagsbot SOU 1997: 127

som kanske har bedrivits ett systematiskt sätt, även varje om enskild överträdelse i sig inte framstår särskilt allvarlig. som De brott som H S och U J har gjort sig skyldiga till har begåtts i utövning av näringsverksamhet. En ytterligare förutsättning för att bolaget skall kunna åläggas företagsbot är att brottsligheten inneburit ett grovt åsidosättande av de särskilda skyldigheter som är förenade med verksamheten eller annars varit av allvarlig art. Den olovliga tippningen har bedömts egenmäktigt förfarande genomfördes som som vid endast ett tillfälle. De övriga gämingama begicks visserligen under flera år och vid flera tillfällen brottsligheten kan inte, med hänsyn men till vad som är utrett om det totala antalet verifikationer som bolaget utfärdade under denna tid och till bolagets omsättning, anses vara omfattande och brottsligheten kan inte heller anses ha bedrivits på ett systematiskt sätt. Med hänsyn till detta och med beaktande vad av som har angivits i förarbetena, finner tingsrätten vid samlad bedömning en att brottsligheten inte har inneburit ett grovt åsidosättande de särav skilda skyldigheter är förenade med verksamheten eller att den är som av allvarligt slag. Yrkandet om företagsbot skall därför lämnas utan bifall.

19. Tjänstebostad

Yrkanden

Banken har i sådan kontrolluppgift i 37 § 1 taxeringssom avses mom lagen underlåtit att uppge J P:s bostadsförmån för åren 1978-1987. Banken har också underlåtit att redovisa och betala arbetsgivaravgift som skulle utgått med mellan 30 och 40 procent. Genom vad som förekommit har företrädare och tjänstemän hos banken dels möjliggjort J P:s gärning dels åsidosatt bestämmelser i

kommunalskattelagen, skattebrottslagen och taxeringslagen som direkt

eller indirekt är straffsanktionerade. Följande lagrum kan här anges: 32 § 1 mom och 42 § kommunalskattelagen, 2 § skattebrottslagen och 37 § 1 mom taxeringslagen. De brott och åsidosättanden som skett har begåtts i utövande bankens näringsverksamhet och innefattat, bl.a. av genom att oriktig kontrolluppgift avlämnats, medverkan till J P:s skattebedrägeri antingen av grov oaktsamhet eller uppsåtligen. Brottsligheten har inneburit dels ett grovt åsidosättande av de särskilda skyldigheter som är förenade med verksamheten här skyldigavses heten för arbetsgivare att följa skattebestämmmelsema dels varit av allvarligt slag, enär skattemyndighets möjlighet att kontrollera J P:s deklarationer försvårats genom att felaktiga kontrolluppgifter ingivits.

1997: Sammanställning domar företagsbot 339 SOU 127 av om

Banken har slutligen låtit de bostadsförmåner som verkställande direktörer i banken erhållit särbehandlas och inte använt sig av ban-

kens i och för sig väl uppbyggda organisation, vilket i innebär att

banken inte kan ha gjort vad skäligen kunnat krävas för att anses som förebygga brottsligheten. Det yrkas därför att banken åläggs företagsbot.

Banken bestred yrkandet om företagsbot den grunden att den

inte medverkat i skattebrott. Bland villkoren för J Pzs anställning ingick tjänstebostad: Banken har riktigt redovisat sociala avgifter. Av

förbiseende har i kontrolluppgifter markering av tjänstebostad inte

skett.

T ingsrättens bedömning

Bland förutsättningarna för företagsbot att brott har begåtts i anges

utövningen näringsverksamhet och att brottsligheten har inneburit

av åsidosättande de särskilda skyldigheter är förenade ett grovt av som med verksamheten eller är allvarligt slag. De brott som annars av

åklagaren i sådant hänseende hävdar är, som tingsrätten uppfattar

saken, medverkan till grovt skattebedrägeri begånget J eller, i av andra hand, medverkan till vårdslös skatteuppgift. Kvalificeringen av sådan medverkan är inte beroende J P själv har handlat uppav om såtligen eller vårdslöshet. av grov Brott kan endast begås fysiska I förarbetena till lagav personer. stiftningen prop. 1985/86:23 62 uttalade föredragande statsrådet s.

det inte uppställdes något krav att gärningsmannen identiñerades

att att det måste stå klart att brott har blivit begånget. Därvid måste, men det också framhölls, samtliga objektiva och subjektiva rekvisit i som ett straffstadgande uppfyllda. Tingsrätten vill för egen del tillägga vara anledning saknas att efterge sedvanliga höga krav bevisningen i att brottmål. Yrkandet företagsbot riktar sig mot en juridisk person. om I målet har vittnesförhör hållits med flera höga tjänstemän i banken, däribland J Pzs närmaste medhjälpare i hans eget deklarationsarbete.

Åklagaren har förklarat att flertalet dessa inte med hans

av avses påstående medverkan till skattebrott. Två av vittnena har med om anledning åklagarens uttalanden erinrats om vittnes rätt att vägra av yttra sig omständighet skulle avslöja att han har förövat om som

brottslig handling. Ingen dem har nyttjat denna möjlighet. Den ene

av

340 Sammanställning domar företagsbot SOU 1997: 127

av om

hade dessutom lämnat banken flera år innan lagstiftningen föreom tagsbot trädde i kraft. I övrigt har inte gjorts påståenden om vems gärningar som åklagaren avser. Påståendet om medverkan till skattebrott har inte tillräcklig preci-

sion för att kunna medföra bifall till åklagarens yrkande. Åklagaren har

särskilt berört bankens skyldighet arbetsgivare att lämna vissa som

uppgifter till myndighet. Ofullkomligheter i det hänseendet avseende

enstaka arbetstagare uppfyller inte det krav på brottslighet ens som avses med reglerna om företagsbot.

Åklagarens talan om företagsbot ogillas

20. Brott mot låneförbudet

Yrkanden

För medhjälp till grov oredlighet mot borgenär vilket brott har begåtts i S näringsverksamhet yrkar att S AB åläggs företagsbot 1,5 miljoom ner kr.

Det görs gällande att brottsligheten inneburit ett grovt åsidosättande

av de särskilda skyldigheter är förenade med finansiesom ringsverksamheten och att företagets ledning inte gjort vad skäsom

ligen kunnat krävas för att förebygga brottslighet. Det yrkas att Nbanken åläggs företagsbot för de två brott

som banken medverkat till i utövning näringsverksamhet nämligen av medhjälp till grov oredlighet mot borgenärer vilka brott riktat sig mot två skilda subjekt med tre miljoner kr. Det görs gällande att brottsligheten inneburit ett grovt åsidosättande de särskilda skyldigheter av som är förenad med bankverksamhet samt att brottsligheten varit av allvarligt slag. Inte heller har banken gjort vad skäligen kunnat som krävas för att förebygga brottsligheten. Det yrkas att Sbanken åläggs företagsbot för de två brott som banken medverkat till i utövning näringsverksamhet nämligen av medhjälp till grov oredlighet mot borgenärer vilka brott riktat sig mot två skilda subjekt med tre miljoner kr. Det görs gällande att brottsligheten inneburit ett grovt åsidosättande de särskilda skyldigheter av som är förenad med bankverksamhet samt att brottsligheten varit av allvarligt slag. Inte heller har banken gjort vad skäligen kunnat som

krävas för att förebygga brottsligheten.

S AB bestred yrkandet i första hand på den grund att G G inte gjort

sig skyldig till brott. Om G G övertygas för någon de

om ansvar av gärningar som angetts i stämningsansökan har gämingen inte begåtts i utövningen av bolagets näringsverksamhet. heller har brottsligheten

SOU 1997: 127 Sammanställning av domar om företagsbot 341

inneburit något allvarligt åsidosättande de särskilda skyldigheter av varit förenade med S AB:s verksamhet eller annars varit av som allvarligt slag. Nbanken bestred yrkandet och utvecklade sitt bestridande på bl.a. följande sätt. G L har inte gjort sig skyldig till brott. Förutsättningar att ålägga företagsbot föreligger därför inte. När det gäller företagsbot görs gällande att sanktionen inte kan komma i fråga vid medverkansansvar, i vart fall bör jämkning göras. Medverkan till ett brott mot låneförbudsreglema i aktiebolagslagen utgör över huvud taget inte sådan allvarlig brottslighet att företagsbot kan komma ifråga. I vart en fall har vid handläggningen kreditärendena inte gällande instrukav tioner följts. Banken har gjort vad skäligen erfordras för att motsom verka den eventuella brottsligheten. SBanken bestred yrkandena och anförde bl.a. följande. G Li har inte gjort sig skyldig till brott. Förutsättningar att ålägga företagsbot föreligger därför inte. SBanken har i vart fall gjort vad som kan krävas för att förebygga eventuell brottslighet i bankens verksamhet.

T ingsrättens bedömning

G G har övertygats för medhjälp till brott mot låneförbudet om ansvar i aktiebolagslagen och dömts till ett bötesstraff. Det är uppenbart att

G G:s brott ägt i utövningen S AB:s näringsverksamhet. För att

rum av ett brott skall kunna upphov till företagsbot måste det vara fråga om ge ett grovt åsidosättande de skyldigheter åvilar-näringsidkaren. av som För brott hänför sig till specialstraffrätten och där fängelse ingår i som straffskalan bör normalt företagsbot åläggas förutsättningarna i om

övrigt är uppfyllda. Enbart den omständigheten att fängelse ingår i

straffskalan kan dock inte tas till intäkt för att brottsligheten skulle ha inneburit ett så grovt åsidosättande av näringsidkarens skyldighet att företagsbot skall ådömas. Visserligen kan G G:s brott synas vara av allvarligt slag med hänsyn till bl.a. storleken den säkerhet som av ställts för S AB:s län, å andra sidan kan sägas att det är frågan men enstaka händelse och endast medverkan till själva gärningom en om en.

Det är utrett att S AB inte tagit ut annat än sedvanlig provision och

ränta för lånet ifråga. Det är också utrett att S AB:s verksamhet omfattat utlåning till näringsidkare och att stor del låntagama varit en av småföretagare. G G har själv uppgivit att han väl förtrogen med var aktiebolagslagens regler bl.a. låneförbud och att han i sin verksamom

342 Sammanställning av domar om företagsbot SOU 1997: 127

het kommit i kontakt med dessa regler. Tingsrätten finner vid samlad bedömning omständigheterna en av att G Gzs brott oaktat det endast varit fråga om medverkan till gärningen ändå inneburit ett sådant grovt åsidosättande av de särskilda skyldigheter som varit förenade med S AB:s verksamhet att företagsbot borde åläggas. Men med hänsyn till att G G, ende ställföreträdare som för S AB:s, ädömts ett förhållandevis kraftigt bötesstraff finner tings-

rätten skäl att helt efterge företagsboten. Åklagarens talan lämnas

därför utan bifall. G L har övertygats om ansvar för medhjälp till brott mot låneförbudet i aktiebolagslagen och dömts till ett kraftigt bötesstraff. G L brott i sig får anses vara av så allvarligt slag att företagsbot

borde komma ifråga. Ö Lzs chef har dock under sitt vittnesförhör

uppgivit att han hösten 1986, när han fick höra talas om att det en var vinstbolagsaffár på gång, sagt till G L och H att de skulle se till att allt gick rätt till med tanke reglerna i aktiebolagslagen om utdelningsoch låneförbud. Det är också utrett bl.a. vittnesförhöret med Ö genom att G L beviljat lånen till P utan att vara behörig därtill. Någon utredning om huruvida den tjänsteman eller de tjänstemän som utanordnat lånebeloppen också brutit mot interna regler har inte förebragts i målet. Med hänsyn till ovan nämnda omständigheter och till vad som i övrigt framkommit bl.a. att banken ändå haft utbildning och information i frågor av aktuellt slag bör Nbanken gå fri från ansvar. Nbanken får således anses ha gjort vad som skäligen har kunnat krävas för att

förhindra gämingama ifråga. Förutsättningar att ålägga företagsbot

föreligger därför inte. Med hänsyn till att åtalet mot G Li i sin helhet ogillats föreligger inte förutsättningar för företagsbot beträffande SBanken.

Målet gick upp till hovrätten.

Yrkanden i hovrätten

Vid tingsrätten yrkade åklagaren att företagsbot skulle åläggas S Finansieringstjänst Aktiebolag S med 1,5 miljon kr, Nbanken med tre miljoner kr och SBanken med tre miljoner kr. Genom den överklagade domen ogillades åklagarens talan om företagsbot.

SOU 1997: 127 Sammanställning av domar om företagsbot 343

Åklagaren yrkade bifall till sin vid tingsrätten förda talan om

företagsbot mot S AB, Nbanken och SBanken. Han tillade att talan mot Nbanken och SBanken grundade sig även på de alternativa yrkanden mot G L och G Li han framställt i hovrättten. Vidare tillade han följande beträffande talan mot Sbanken. I vart fall har hos banken en felhantering skett inneburit att enskild banktjänsteman åsidosatt som bankens regler, vilket lett till att i vart fall objektivt sett ett egna - brott möjliggjort respektive skalbolagsaffár. skett som

S AB, Nbanken och SBanken bestred ändring.

S AB åberopade grunder antecknats i tingsrättens dom, samma som dock att bolaget inte påstod att gämingen inte begåtts i utövningen av

bolagets näringsverksamhet. S AB gjorde följande tillägg. Det är fråga

enstaka händelse. S AB har inte erhållit något annat utbyte för om en sin medverkan än sedvanlig ränta och provision. Det har från G G sida varit fråga endast ringa medhjälp. S AB har gjort vad som skäligen om kan krävas bolaget för att förebygga brottsligheten. Hänsyn skall tas av till att det är ett företag med begränsad verksamhet och med endast en anställd företrädare, G G. Denne är väl informerad om reglerna om låneförbud. Någon möjlighet att utföra kontroller eller lämna föreskrifter har inte funnits. Vinsten från lånetransaktionen har varit så liten att företagsbot varken kan eller bör påföras. Under alla förhållanden måste företagsbot efterges dels av de skäl tingsrätten anfört, dels därför att G G fälls han förmodligen kommer att om åläggas ganska kraftiga böter, dels ock grund av att skadeståndsanspråk kan komma att riktas mot S AB från konkursförvaltaren. Nbanken åberopade följande till stöd för sin talan. G L har inte gjort sig skyldig till något brott. Det brott varom skulle kunna vara fråga är inte sådant typiskt sett att företagsbot kan komma i fråga. Även företagsbot kan utdömas vid ett sådant brott så har det i det om enskilda fallet inte varit sådan brottslighet att företagsbot skall utdömas. Det bestrids att banken brustit i något hänseende såvitt avser kontroll och instruktion med avseende på den brottslighet som läggs G L till last. Banken har gjort vad skäligen kan erfordras för att som motverka sådan brottslighet. Banken har organiserat sin verksamhet med utbildning på sådant sått att den här aktuella brottsligheten inte skall få uppkomma. SBanken åberopade till stöd för sin talan samma grunder som antecknats i tingsrättens dom med följande tillägg. Även G Li om

skulle ha gjort sig skyldig till brott skall banken inte åläggas någon

företagsbot med hänsyn till G Li utbildning och yrkesverksamma

344 Sammanställning av domar om färetagsbot SOU 1997: 127

bakgrund och hans placering banken Företagstjänst och organisationen på den avdelningen.

Hovrättens bedömning

I 36 kap. 7 § brottsbalken som trädde i kraft den 1 juli 1986 finns - de grundläggande bestämmelserna om företagsbotens tillämpningsområde. I förarbetena till bestämmelserna anförde departementschefen bland annat följande. Företagsbot kan aktualiseras bara om det har begåtts ett brott i verksamheten. Samtliga objektiva och subjektiva rekvisit i ett straffstadgande måste alltså vara uppfyllda. Det kan vara både brottsbalksbrott och brott mot specialstraffrätten, brottet måste men vara begånget i utövningen av näringsverksamhet. Det uppställs inte något krav att gärningsmannen åtalas för brottet eller identifieras, ens men det måste stå klart att ett brott har blivit begånget. Med hänsyn till utgången i hovrätten i ansvarsdelen för G G skall även åklagarens talan mot S AB ogillas. Med hänsyn till utgången i hovrätten i ansvarsdelen för G L skall även åklagarens talan mot Nbanken ogillas. Med hänsyn till utgången i hovrätten i ansvarsdelen för G Li och då det inte är visat att det i Sbankens verksamhet begåtts något annat brott som kunde föranleda företagsbot för SBanken skall även åklagarens talan mot Sbanken ogillas.

Åklagarenkäten 4.

sou 1997: 127 Åklagarenkäten 347

Våra frågor

I utredningsuppdraget ingår att kartlägga och utvärdera hur reglerna företagsbot tillämpas. Genom chefsåklagaren Gunnar Stetlers om försorg har förfrågan gjort hos samtliga överåklagare i landet anen gående reglerna företagsbot. I förfrågan följande frågor. om angavs

1 Vilken kännedom har åklagare i allmänhet reglerna om företagsom bot

2 Är det rimligt att tro att bristande kännedom om lagreglema en av

huvudorsakema till att det finns så få fall prövade

3 Finns det några riktlinjer utfärdade för hur frågor om företagsbot skall hanteras eller har detta diskuterats i några sammanhang

4 domarna kommer åklagama från olika regionåklagar- I 18 av de 20

myndigheter undantagen är spårvagnsfallet 6 och det egenmäktiga

förfarandet 18. Vad beror det på

5 Kan det finnas uppfattning att distriktsåklagar-/kammaren man

åklagar-/statsåklagamivå inte skall framställa yrkanden om företagsbot

6 Har det förekommit information eller diskussioner vid vilka om brott det typiskt är rimligt att framställa ett yrkande företagssett om

bot Har de tillfrågade någon uppfattning i den saken

7 Finns det andra rent praktiska frågor kan ha betydelse när det

som gäller analysera varför reglerna inte kommit till användning i någon att utsträckning

8 Har det åklagarsynpunkt haft betydelse för reglemas genomur

slagskraft sanktionen konstruerats särskild rättsverkan av

att som en brott och brottspåföljd och i sådant fall vilken och varför inte som

9 Finns det åklagarsynpunkt några omedelbara svagheter i

ur mera reglemas konstruktion gör att reglerna inte använts Vi tänker här som på kravet att brottsligheten skall innefatta ett grovt åsidosättande t.ex. näringsidkarens särskilda skyldigheter. av

10 Övriga synpunkter

348 Åklagarenkäten sou 1997: 127

Svaren

Vi har fått i huvudsak följande svar.

Fråga 1 Vilken kännedom har åklagare i allmänhet

- om reglerna om företagsbot

Kännedom om reglemas existens finns medan kunskapen hur och om

när de skall tillämpas torde varierande.

vara

Åklagare i allmänhet har någon kännedom reglerna.

om

I viss mån bristfällig kännedom om reglerna rörande företagsbot föreligger hos åklagare i allmänhet.

Vanliga allmänpraktiserande åklagare har regel dålig känne-

nog som dom om reglerna beträffande företagsbot.

Åklagare i allmänhet torde sakna kännedom reglerna företags-

om om bot, vilket torde vara huvudorsaken till att så få fall finns prövade.

I stort sett inte mycket mer än att reglerna finns ytterst sällan men används.

Åklagare i allmänhet känner till reglerna om företagsbot har inte

men haft anledning att studera dem närmare.

Vid en lokal myndighet är brott där företagsbot kan bli aktuell mycket

sällan förekommande med hänsyn till bestämmelsens begränsade

tillämpningsområde och rekvisit. Det framstår därför sannolikt att

som kännedomen företagsbot inte är särskilt god. Det kan därför inte om

helt uteslutas att företagsbot förbises, jag tror samtidigt att de fall

men som kan bli aktuella är så särpräglade att tanken på företagsbot dyker upp och möjligheterna därtill undersökes närmare.

Det är dålig kännedom om företagsboten bland åklagama i allmänhet. Lagstiftningen har inte slagit igenom och det kan uppfattas svårt att

bedöma vilket belopp skall yrkas. som

Åklagarna i gemen har relativt begränsade kunskaper det närmare

om

innehållet i reglerna företagsbot. Under åklagarkurs och den s.k.

om

eko-kursen gås dock reglerna översiktligt igenom. Åklagarna har

SOU 1997: 127 Åklagarenkäten 349

därigenom ett ungefärligt grepp om i vilka situationer frågan om företagsbot kan komma att aktualiseras. När en sådan situation uppkommer kan reglerna närmare studeras.

Åklagare har kännedom om det aktuella regelsystemet med företagsbot.

I enlighet med de domar där yrkanden om företagsbot ställts under domstols prövning, synes det väl framgå att reglerna främst fått sin praktiska användning inom ramen för specialstraffrätten i den typ av mål inte i alltför hög frekvens förekommer inom ramen för den som dagliga åklagarverksamheten och naturligtvis återspeglar sig denna framväxande praxis regelsystemets användning.

Tillräckligt goda.

Reglerna företagsbot är centrala och måste förutsättas vara väl om kända av varje åklagare, vilket dock inte innebär att alla åklagare har sådan förtrogenhet med dem att de kan tillämpas utan närmare studium av kommentarer och förarbeten. De åklagare som under senare år genomgått den grundläggande åklagarutbildningen lär ha undervisats i ämnet. Tyvärr har det visat sig att reglerna inte år alldeles lättillämpade. Till svårigheterna hör att företagsbot endast är en av flera ekonomiska sanktioner kan komma i fråga vid brott begångna i utövsom ningen av näringsverksamhet. Lagstiftaren har i vällovliga syften försett rättsvården med ytterligare redskap såsom förverkande enligt 36 kap. 4 § brottsbalken och miljöskyddsavgift. Det kan förhålla sig så att förekomsten dessa sanktionsfonner skapar villrådighet rörande av tillämpningen reglerna företagsbot. Än anmärkningsvärt än av om mer att talan företagsbot sällan anställs är det förhållandet att 36 kap om

4 § brottsbalken nästan aldrig tycks tillämpas. I denna region har detta

lagrum, såvitt känt, bara tillämpats i ett fall. Till svårigheterna med

tillämpningen av reglerna om företagsbot bidrar att förarbetena är

snåriga beroende de omfattande ändringar i det till lagrådet remitterade förslaget som blev följden av lagrådsgranskningen. Man måste också hålla i minnet att huvuddelen de brott som avslöjas och av leder till lagföring inte begås i näringsverksamhet. Det förhåller sig förhoppningsvis så att åklagare sällan förbiser möjligheterna att föra talan om företagsbot. Någon säker uppfattning härom kan man knappast skaffa sig annat sätt än genom att undersöka ett mycket stort domsmaterial för att så sätt pröva om utrymme funnits för yrkanden om företagsbot.

350 Åklagarenkäten sou 1997: 127

Fråga 2 Är det rimligt att tro bristande kännedom

att om lagreglema huvudorsakerna till att det finns så få fall en av prövade

Huvudorsakema torde vara, att det råder en utbredd uppfattning om att det är rätt få fall som reglerna om företagsbot är lämpade för, och att det är svårt att få bifall till yrkande om företagsbot.

Vi hanterar aldrig frågor om företagsbot. Kan därför inte bidra med några synpunkter.

Orsaken till att lagreglema inte prövats i större utsträckning är inte bristande kännedom om att reglerna finns, utan att den allmänna uppfattningen är att företagsbot kan aktualiseras endast i undantagsfall. Förutsättningarna för tillämpning är begränsade.

Bristande kännedom om regelsystemet är knappast orsaken.

Delvis kan den bristfälliga kännedomen utgöra förklaring till de i domstol förhållandevis fåtaligt prövade fallen av företagsbot. Detta gäller förmodligen särskilt i de fall där det saknas möjligheter att leda i bevis personligt straffansvar.

Ja

Ja, ytterligare orsaker torde vara osäkerhet om reglemas tillämpning samt det ringa intresse som visats företagsbot.

Det är inte enbart bristande kännedom om reglerna utan dessa är även svåra att tolka. Vem skall man rikta yrkandet mot, kan man yrka om man inte har någon ansvarig för brottet, vilket belopp osv.

Åklagarnas eventuella kunskapsbrister är antagligen inte det huvud-

sakliga skälet till att yrkanden om företagsbot framställts i så få fall.

Fråga 3 Finns det några riktlinjer utfärdade för hur frågor om

-

företagsbot skall hanteras eller har detta diskuterats i några

sammanhang

Nej, i samband med företagsbotens tillkomst har information om dess tillämplighet lämnats. Såvitt kan erinras har den därefter varit uppe till diskussion.

SOU 1997: 127 Åklagarenkáten 3 51

Några riktlinjer för hur frågor om företagsbot skall hanteras har utfärdats.

Nej.

Nej.

Inte veterligt.

I X-stad finns inga sådana riktlinjer utfärdade.

Enligt uppgift har för några år sedan åklagare deltagit i ett seminarium angående företagsbot.

Nej. I samband med tillkomsten av reglerna har diskuterats var utredningar där företagsbot aktualiseras skall handläggas. Restriktivitet har rekommenderats.

Det finns inga riktlinjer utfärdade, sig regionala eller lokala, vare avseende hanteringen frågor företagsbot. Däremot har frågorna av om hanterats inom för Riksåklagarens utbildningspaket för EKOramen åklagare vilket naturligtvis kan vara en av orsakerna till att åklagare från regionåklagarmyndighetema är de i det stora antalet fall som aktualiserat frågan företagsbot for domstols prövning. En annan om

orsak till överrepresentationen från åklagare vid regionåklagannyn-

dighetema torde att det där handläggs den typen av ärenden i vara,

högre grad än hos de lokala åklagarmyndigheterna. På regionåklagar-

myndigheterna finns även i det stora antalet fall i dagsläget EKOåklagama placerade.

Några regionala riktlinjer finns inte här. Vid regionala möten med åklagarna har emellertid vid än ett tillfälle erinrats om reglerna. mer

Såvitt bekant finns det inte några åklagarintema riktlinjer utfärdade för hur frågor företagsbot skall hanteras. Inte heller har sådana frågor om mig veterligt diskuterats, utöver vad som sker under åklagarkurserna.

Riktlinjer saknas. Viss diskussion om foretagsbot förekom långa ekobrottskursen, men bara där.

När lagstiftningen kom förekom diskussioner men dessa har alltmer falla i glömska. Efter bakslag i HD fall sju, svalnade intresset också , en del.

352 Åklagarenkäten sou 1997: 127

Fråga 4 I 18 av de 20 domarna kommer åklagarna från olika

-

regionåklagarmyndigheter undantagen är spårvagnsfallet 6 och det egenmäktiga förfarandet 18. Vad beror det på

Kan bero att mer tidsödande utredningar, t.ex. beträffande miljö-

brott och arbetsplatsolyckor, ofta handläggs på regionmyndighet och/

eller att det vid regionmyndighet ofta finns åklagare som har särskild utbildning och/eller erfarenhet av dessa typer av mål.

De flesta mål i vilka företagsbot aktualiseras är kanske av den karaktären, att de bör handläggas regionalt med hänsyn till den särskilda

kompetens åklagama på regionåklagarmyndighetema besitter.

När reglerna om företagsbot infördes gjordes den bedömningen att ärenden där företagsbot kunde aktualiseras inledningsvis skulle handläggas vid regionåklagarmyndighetema.

Svårbedömt men det kan ha sin grund i dels få lämpliga fall dels ock mindre god kunskap om regelverket.

Miljömål handläggs ofta vid regionåklagarmyndighet.

kan aktualiseras handläggs i huvudsak Den typ av mål där företagsbot vid regionåklagarmyndighetema.

I stor utsträckning hanteras de måltyper där frågan om företagsbot aktualiseras vid regionåklagarmyndighetema. Detta är skälet till att

yrkanden om företagsbot förekommer flitigast där.

Att de flesta fallen kommer från regionåklagarmyndighetema sammanhänger säkert med att ärenden avseende kvalificerad brottslighet i näringsverksamhet företrädesvis har handlagts vid dessa myndigheter.

Att merparten mål angående företagsbot handlagts av åklagare från av regionåklagarmyndighet kan möjligen ha sin grund i att det på regionåklagarmyndighetema normalt handhas en stor del av de ärenden, som innefattar brott av beskaffenhet i näringsidkares verksamhet.

Mål den typ i vilka företagsbot kan bli aktuella handläggs normalt av på dessa myndigheter.

sou 1997: 127 Åklagarenkäten 353

Fråga 5 Kan det finnas uppfattning att på distrikts-

- en man

åklagar-/ kammaråklagar-/ statsåklagarnivå inte skall framställa

yrkanden om iöretagsbot

Nej, de ringa fall som gått till domstolsprövning visar dock att före-

tagsboten givits ringa prioritet.

I vart fall inte på åklagarmyndigheten i X-stad.

Nej.

Förmodligen inte.

Det saknas anledning att tro, att det finns sådan uppfattning bland en åklagama.

Nej.

Troligen uppkommer aldrig ens tanken att föra talan företagsbot. om

Det tror jag inte. Något stöd för en sådan uppfattning finns i vart fall inte.

Absolut inte inom denna region.

Nej. Reglerna i 36 kap 7-10 avgränsning det möjliga ger en av

området och en prövning av förutsättningarna för företagsbot får

avgöras från fall till fall. Även det grundläggande krav om är ett att brottet skall ha inneburit ett grovt åsidosättande de särskilda skylav digheter som är förenade med näringsverksamhet så innebär det naturligtvis inte att sanktionen skulle utesluten påföljden skulle vara om stanna vid böter, något som även praxis ett uttryck för. Av 36 kap. ger

10 § 2 p framgår att företagsbot får efterges eller jämkas brottet

om medför annan betalningsskyldighet eller särskild rättsverkan, så i de fall myndighet beslutat om sanktionsavgifter, t.ex vid skattebrott, så är naturligtvis utrymmet för företagsbot begränsat eftersom syftet med sanktionsavgiften och företagsboten i allt väsentligt är detsamma.

Det kan finnas en sådan uppfattning den borde inte finnas, men generellt sett.

Nej.

354 Åklagarenkäten sou 1997: 127

Fråga 6 Har det förekommit information eller diskussioner om

vid vilka brott det typiskt sett är rimligt att framställa ett yrkan-

företagsbot Har de tillfrågade någon uppfattning i den

de om saken

Ja. Vid miljöbrott, arbetsplatsolyckor och datummärkning, det senare troligen att dessa uppmärksammats i media.

p.g.a. av

Nej.

Inledningsvis när lagstiftningen kom förekom diskussioner och infor-

mation.

Inte i någon nämnvärd utsträckning.

Diskussioner har förekommit.

Nej. Reglerna har aktualiserats endast i ett fåtal fall och de fall där

företagsbot utdömts är än färre. En allmän uppfattning synes vara att det endast i undantagsfall finns skäl att aktualisera frågan företags-

om bot.

Nej.

Saken har de senaste åren inte diskuterats lokalt åklagarmöte.

Någon sådan information eller diskussion har förekommit. Uppfatt-

ningen bland åklagare på myndigheten är att yrkande om företagsbot

borde kunna aktualiseras i de fall där det är fråga om systematisk

brottslighet innefattande väsentliga vinstintressen och/eller kränkning viktiga samhällsintressen. av

Inte heller frågan vilka typer brott passar bäst för före-

om av som tagsbot har varit föremål för någon särskild diskussion. Det är i första hand i ärenden miljöbrott och arbetsmiljöbrott och därmed besläkom tade ärenden frågan företagsbot frekvent aktualiseras. som om mer

Fråga 7 Finns det andra rent praktiska frågor som kan ha

betydelse när det gäller att analysera varför reglerna inte kommit

till användning i någon utsträckning

Förundersökningama inriktas regelmässigt brottsmisstankar mot

sou 1997: 127 Åklagarenkäten 355

vissa företrädare för företaget. Om förundersökningen leder till åtal torde åklagama normalt stanna därvid. Arbetssituationen belastningen samt de få fällande domarna torde starkt ha bidragit till att frågan om företagsbot prövats i fler fall än vad kartläggningen visar.

Det är två svårigheter dels mot vem yrkandet skall ställas dels ock hur stort belopp som skall yrkas. I många mål där företagsbot är befogad byter företag ägare, ändrar inriktning under ägare och liknande. I ny ett mål från denna region måste ett yrkande återkallas eftersom det ursprungliga företaget inte fanns kvar när det blev aktuellt med rättegång. Det är även svårt att få grepp om hur stort belopp som skall yrkas. Det blir lätt en gissning och därigenom svårmotiverad. Jag upplevde detta i fall två, där det var motiverat att yrka företagsbot riktad mot företaget men fann det vara möjligt dels att yrka för kostnaden för destruktionen av olja dels ock kostnaden för att förhindra ett upprepande, en stängselkostnad, tillhopa 250.000 kr. Hovrätten dömde

ut 150.000 kronor, en skälighetsbedömning

Möjligen inverkar det att mål om eko-brott i allmänhet handlar om företag utan tillgångar.

Nej, inte såvitt kan bedömas.

Det är enligt min uppfattning snarare företagsbotsreglema som sådana än praktiska frågor som har avgjort frekvensen företagsbotsyrkanden.

Nej.

Om yrkande om företagsbot skall framställas fordras särskild utredning som underlag för detta. Bristande i kombination med resurser uppfattningen att reglerna sällan kan tillämpas är en förklaring till att sådana utredningar sällan förekommer.

En utredning, t.ex i ett miljöbrottsärende, torde bli mer omfattande om

underlag skall tas fram för företagsbotsyrkande jämfört med endast

om anvarsfrågan skall utredas. Man kommer då resursknappheten hos polisen. Denna knapphet i förening med andra omständigheter, såsom oerfarenhet av reglerna om företagsbot, kan verka hämmande på användandet av dessa regler.

Nej.

356 Åklagarenkäten

Fråga 8 Har åklagarsynpunkt haft betydelse for regler-

- det ur genomslagskraft att sanktionen konstruerats som en särskild nas

rättsverkan av brott och inte som brottspåföljd och i sådant fall

vilken och varför

Kan bedömas.

Nej, inte såvitt kan bedömas.

Förhållandet torde inte haft betydelse.

Saknar enligt min uppfattning betydelse.

Möjligtvis kan konstruktionen som särskild rättsverkan av brott bidragit till det faktum att reglerna inte i någon högre utsträckning kommit till användning, åklagaren måste i det enskilda fallet göra en självständig prövning grund för yrkandet föreligger och detta om

utifrån förarbetena och gällande praxis. Mot bakgrund det fåtal

av

avgöranden finns och deras inriktning specialstraffrätten, kan

som naturligtvis i det fallet osäkerhet uppstå om reglemas praktiska användning.

Bedömer att det har haft någon betydelse.

Ja. Om företagsbot brottspåföjd skulle åklagaren ha en plikt att vore en pröva saken på annat sätt.

Troligen inte.

Jag har svårt det från åklagarsynpunkt skulle ha någon beatt se att tydelse företagsboten i stället vore en påföljd för brott. Visserligen om känner jag till att företag i Norge sedan slutet av 1991 som straff kan drabbas både böter och rettighetstap kap 3 i straffeloven. För av av a mig framstår det ändå främmande att göra företagsbotsreglema till som del det svenska påföljdssystemet. en av

Nej.

Åklagarenkäten 357

Fråga 9 Finns det ur åklagarsynpunkt några mera omedelbara

svagheter i reglernas konstruktion som gör att reglerna inte an-

vänts Vi tänker här t.ex. på kravet att brottsligheten skall inne-

fatta ett grovt åsidosättande näringsidkarens särskilda skylav digheter.

Enligt min mening synes de i 36 kap 7 § angivna förutsättningarna för

företagsbot vara väl avvägda. Någon erinran mot lydelsen i nämnda Iagrum finns därför inte från min sida.

Rekvisiten är t.ex. grovt åsidosättande, allvarligt slag, skävaga ligen kunnat krävas för att förebygga. Möjligheterna efterge eller

nedsätta företagsboten, 10 kan befaras ha skapat viss osäkerhet

om möjlighet till framgång med en talan.

Nej, inte såvitt kan bedömas.

Konstruktionen både med grovt åsidosättande och särskilda skyldigheter kan vålla problem och leda till att åklagaren inte yrkar företagsbot. Lydelsen kan tolkas krav på omfattande bevisning. som

Om man vill befordra ett flitigare användande företagsbotsreglema av

bör man i första hand över de begränsningsregler kringskär

se som

tillämpningsområdet. Detta gäller inte minst reglerna i första och andra

punkten i 36 kap. 10§ brottsbalken. Vill man undvika dubbelbestraffningseffekter kan dock dessa regler inte undvaras. Rekvisitet grovt åsidosättande bör inte innebära några särskilt stora tillämpningsbekymmer, även om man alltid kan önska sig klarare lagtext. Det är dock en brist att formuleringen är mycket lik den gäller som som

förutsättning för näringsförbud, trots att innebörden är ganska olika.

Frågan är om inte de grundläggande förutsättningarna för företagsbot i 36 kap 7 § BrB är så restriktiva och reglerna 10 § eftergift och om nedsättning är så generösa, att de inverkar dämpande på åklagamas inställning till det meningsfyllda i för företagsbot. att agera

Det rekvisit som nämns i frågan är sådant att det stort utrymme för ger

invändningar. Kravet borde kunna formuleras mindre strängt. Om det

t.ex. formulerades som ett åsidosättande som är ringa borde företagsboten kunna ges större tillämpningsområde.

För utdömande företagsbot krävs att näringsidkaren grovt åsidosatt av sina skyldigheter och att han inte gjort vad som skäligen kunnat krävas

358 Åklagarenkäten sou 1997: 127

för att förebygga brottsligheten. Detta i kombination med de möjligheter enligt lagstiftningen finns till eftergift eller nedsättning av som boten och att åtskilliga näringsidkare när brottsmisstankar aktualiseras försatts i konkurs har sannolikt lett till att reglerna aktualiserats endast i undantagsfall. Utredande det underlag skall grunda yrkandet av som är komplicerat.

Fråga 10 Övriga synpunkter

-

En enklare beräkningsgrund t.ex. procent omsättningen kunde av kanske vara värt att överväga.

Ekonomiska sanktioner mot juridiska f.n. företagsbot torde personer

fungera ganska bra i de fall de nu används dvs mot någorlunda stabila företag och överträdelser t.ex. livsmedels-, miljöskydds- och hälso-

av vårdsförfattningar. En stor fördel ligger i att sådana sanktioner kan användas även i de fall inte kan utreda vem av flera som bör man

åläggas det personliga ansvaret. När det gäller den egentliga ekono-

miska brottsligheten ställer det sig annorlunda då den i relativt liten utsträckning upptäcks i varaktiga bolag. Istället är förhållandet ofta det att brottsligheten först uppdagas efter konkurs och att denna ingår som sista länk i brottsplanen. Gämingsmannen har alltså på olika sätt en tillägnat sig själv eller bolag tillgångarna och skulderna avhänds nya bolagskonkursen. I den utsträckning ekonomisk brottssedan genom lighet uppdagas i varaktiga bolag rör det sig många gånger om ekonomiskt bolag. Brottsligheten kan gälla överträdelser av skatte- och svaga

uppbördsbestämmelser och bolagen har då oftast ålagts betal-

ningsansvar för obetalda skatter och avgifter. Att påföra sådana bolag ekonomiska sanktioner ter sig knappast meningsfullt och skulle inne-

bära ett kraftigt konkursdrivande incitament för bolagsföreträdama. Ett

med ekonomiska sanktioner mot bolag torde alltså inte bli system effektivt så länge konkurs och bolagsbildning relativt man genom ny lätt kan undgå sanktionema. Det tänkta sanktionssystemet måste alltså enligt min mening kombineras med reformer som minskar antalet konkursdrivande faktorer och gör konkurser mer obekväma. Att som märka är att vi i Sverige har för konkursgäldenärema förmånliga regler

och att vi t.ex. har tio gånger högre konkursfrekvens jämfört med

EU-landet Tyskland. I sammanhanget vill jag komma med ett par enkla förslag skulle kunna göra konkurser mindre attraktiva. En som

mycket enkel åtgärd att införa en skatt eller garantiavgift vid

vore registrering aktiebolag. Denna skulle alltså gå förlorad vid av nya konkurs och storleksordningen att täcka samhällets kostnad för vara av

SOU 1997: 127 Åklagarenkäten 359

en normal tvångslikvidation eller fattigkonkurs. En annan enkel åtgärd vore att införa en tids karantän för företrädare för konkursbolag att på nytt ingå i bolagsstyrelser. Förbud av detta slag skulle dock kräva vissa resurser för kontroll. Det framstår som egendomligt att lagstiftaren gjort så lite för att stävja konkursmissbruket, trots all uppmärksamhet som riktats på problemet. Utan åtgärder detta område kan knappast ett nytt sanktionssystem mot företag effektivisera bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten. Bättre information och undervisning om institutet skulle säkerligen leda till flera fall. HD:s restriktiva

hållning i fallet med julskinkoma fall sju, som jag uppfattade som

typfall för företagsbot har i vart fall för min del verkat för höjning en av kravet innan man yrkar företagsbot.

Företagsbotsreglema har kommit att utnyttjas mycket sparsamt. Det är dock inte givet att detta huvudsakligen beror på brister i hanteringen hos polis och åklagare. I praktiken är det i relativt få situationer som yrkande om företagsbot kan framställas med hopp bifall. Skatteom brotten faller normalt bort grund av att företaget drabbas av skattetillägg och liknande avgifter. Bolagstömningama faller bort därför att brottet riktas mot företaget självt, som dessutom oftast har gått i konkurs då frågan företagsbot övervägs. När åtal väckts för brott är om den tilltalade ofta identisk med näringsidkaren eller företrädare för denne, vilket oftast utesluter företagsbot. inte styrka Kan man uppsåtligt brott hos en gärningsman är det i regel omöjligt att med uppsåtligt brott som grund rikta talan om företagsbot mot företaget. Vilka situationer blir då kvar där företagsbot återkommande kan aktualiseras Som jag ser det är det i första hand fall där överträdelse av ett allvarligt oaktsamhetsbrott kan konstateras, men där det inte går att leda i bevis eller vilka som stått för oaktsamheten eller eljest skall vem svara för denna. Sådana ärenden är lätt räknade. Förklaringen till att yrkanden om företagsbot framställs så sällan skall därför enligt min mening i första hand sökas i företagsbotsreglemas utformning.

Av den till enkäten bifogade exempelsamlingen framgår att etablerad åklagarpraxis saknas rörande frågan om åklagaren vid talan föreom tagsbot bör framställa ett beloppsmässigt preciserat yrkande. Vid denna myndighet har åklagarna avstått från precisering. Man har bedömt ett sådant förfaringssätt som rimligast mot bakgrund av företagsbotens rent bestraffande funktion.

SOU 1997: 127 361

5. Olika

sanktionsavgifter

Olika sanktionsavgifter

I denna bilaga redovisar vi de sanktionsavgifter som vi anser inte bör påverkas av vårt förslag.

Straffavgift för advokater enligt rättegångsbalken 1942:740 A

l 8 kap. finns bestämmelser advokater. En advokat, i sin verkom som samhet uppsåtligen gör orätt eller som annars förfar oredligt, skall uteslutas advokatsamfundet. Är omständigheterna mildrande, får i ur stället varning tilldelas honom. Åsidosätter advokat sina plikter advokat, får varning en annars som eller erinran meddelas honom. Är omständigheterna synnerligen försvårande, får han uteslutas ur samfundet. Tilldelas advokat varning, får han, det finns särskilda skäl, en om även åläggas straffavgift till samfundet med lägst ettusen att utge en och högst femtontusen kronor. Frågor uteslutning, varning, straffavgift eller erinran prövas av om Samfundets styrelse eller, i den mån så bestämts i Samfundets stadgar, av något annat organ.

Lagen 1972:435 om överlastavgift

Enligt lagen 1972:435 om överlastavgift kan ägaren av ett motordrivet fordon påföras överlastavgift. För släpvagn är det det ägaren av fordon släpvagnen dras påförs avgiften. Om det är fråga som av som ett motordrivet fordon innehas grund av kreditköp med om som förbehåll återtaganderätt eller innehas med nyttjanderätt för om som bestämd tid minst ett år innehavaren som ägare. I andra fall om anses

då ett fordon innehas med nyttjanderätt, anses innehavaren som ägare,

han har befogenhet att bestämma om förare eller anlitar annan om förare än ägaren har utsett. Brukar någon fordon utan lov, annans påförs brukaren överlastavgiften.

Avgiften påförs genom beslut av länsstyrelsen. Överlastavgift får

nedsättas eller efterges särskilda omständigheter föreligger. Detta om

får ske såväl i samband med prövning av ärendet om påföring av

överlastavgift efter särskild ansökan hos länsstyrelsen. som Länsstyrelsens beslut kan överklagas hos allmän förvaltningsdom-

stol. Vid överklagande till kammarrätten krävs prövningstillstånd.

364 Olika sanktiønsavgifter

Varselavgift enligt lagen 1974:13 om vissa

anställningsfrämjande åtgärder

Enligt lagen skall arbetsgivaren i vissa situationer lämna varsel om driftsinskränkning. En arbetsgivare, som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att varsla om driftsinskränkning enligt vad som föreskrivs i lagen, kan åläggas att utge en särskild varselavgift till staten. Sådan avgift kan också åläggas om arbetsgivaren underlåter viss underrättelseskyldighet enligt lagen. Varselavgiften fastställs för varje påbörjad vecka varsel försummats samt bestämmes till lägst 100 som och högst 500 kronor för varje arbetstagare som beröres av driftsinskränkningen. Om särskilda skäl föreligger kan varselavgift bestämmas till lägre belopp än sagts. Fullständig befrielse från sådan avgift kan också nu äga rum. Varselavgift ålägges av allmän domstol talan av arbetsmarknadsstyrelsen. Sådan talan skall väckas inom ett år efter driftsinskränkningen. Försummas det, är talan förlorad. Avgiften konkurrerar inte med straffbestämmelsema i lagen. Straffbestämmelsema innebär att den som i varsel eller i underrättelse eller i uppgift enligt lagen uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar oriktig uppgift, vilken saknar betydelse, döms till böter eller fängelse i högst ett år. Vidare kan en arbetsgivare, som iakttager förordnande att arbetsgivaren inte får anställa andra arbetstagare än dem som den offentliga arbetsförmedlingen har anvisat eller godtagit, dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Allmänt åtal för nu angivna brott får väckas endast efter medgivande av arbetsmarknadsstyrelsen.

Särskild avgift enligt aktiebolagslagen 1975:1385

Enligt aktiebolagslagen 1975:1385 13 kap. 6 a § skall ett aktiebolag förpliktas att betala en särskild avgift för kostnaderna i ett Iikvidationsärende, om registreringsmyndigheten självmant har meddelat bolaget ett likvidationsföreläggande enligt 5 a§ den grunden att bolaget inte har anmält behörig styrelse, verkställande direktör eller revisor för registrering. Avgiften skall efterges, om underlåtenheten att anmäla framstår som ursäktlig med hänsyn till omständigheter som bolaget inte har kunnat råda över. Avgiften skall också efterges om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut den. Enligt 19 a § aktiebolagsförordning 1975:

1387 uppgår avgiften till 2 700 kronor.

Olika sanktionsavgzfter 365

Särskild avgift enligt trafikskadelagen 1975:1410

Om föreskriven trafikförsäkring saknas för motordrivet fordon som är registrerat i bilregistret och är avställt, har trafikförsäkringsföreningen rätt till gottgörelse trafikförsäkringsavgift av den försäkringspliktige för den tid denne har underlåtit att fullgöra sin försäkringsplikt. Trafikförsäkringsavgift bestäms på grundval av de årspremier för trafikförsäkring har tillämpats här i landet under den tid trafiksom försäkring har saknats. Avgiften får med tio procent överstiga högsta försäkringspremie för fordon av samma beskaffenhet och med samma användningssätt och geografiska anknytning som det oförsäkrade fordonet. Förhöjning av premie på grund av omständigheter som ger anledning till antagande att fordonet med hänsyn till innehavarens utgör särskild risk i trafiken får dock beaktas endast om sådana person omständigheter föreligger i det särskilda fallet. Domstol kan sätta ned trafikförsäkringsavgift, särskilda skäl om föreligger. Den försäkringspliktige kan föreläggas vid vite att fullgöra sin försäkringsplikt. Vidare finns en straffbestämmelse som innebär att den försäkringspliktige döms till penningböter om motordrivet fordon som inte är registrerat i bilregistret eller som är avställt brukas i trafik här i landet,

den försäkringspliktige eller av annan med dennes tillstånd. Här

av finns också en bestämmelse om antalsräkning som innebär att om den

försäkringspliktige under tid då han står under åtal för förseelse fort-

sätter att begå sådan förseelse, skall vad han har gjort sig skyldig till före varje åtal anses som särskilt brott.

Parkeringsavgift enligt lagen 1976:206 om felparkering

I lagen om felparkering finns föreskrifter om att man är skyldig att

erlägga avgift felparkeringsavgift vid överträdelser av föreskrifter

som rör parkering eller stannande av vissa fordon, om överträdelsen inte är belagd med straff. Bevisbördan för att de objektiva förutsättningarna för parkeringsavgift är uppfyllda ligger det allmänna men beviskraven anses i praktiken uppfyllda redan genom att anmärkningen har utfärdats. I subjektivt hänseende är ansvaret strikt. Det är fordonets ägare ansvarar för att felparkeringsavgiften som

betalas, dvs. även juridiska personer kan påföras avgift. Ägaren an-

dock inte omständigheterna gör det sannolikt att fordonet svarar om

366 Olika sanktionsavgifter

frånhänts honom genom brott. Med fordonets ägare avses i princip den som när överträdelsen skedde var antecknad som fordonets ägare i vissa angivna register eller, i fråga om fordon som brukas med stöd av licens, den som vid samma tid innehade licensen. Parkeringsanmärkning får meddelas polisman eller av en av en sådan parkeringsvakt som avses i lagen 1987:24 om kommunal parkeringsövervakning. En polisman kan under vissa omständigheter låta bli att meddela en parkeringsanmärkning. Även parkeringsvakt får låta bli att meddela en en parkeringsanmärkning, om överträdelsen med hänsyn till omständigheterna framstår som obetydlig. En parkeringsanmärkning kan överprövas av polismyndigheten i det polisdistrikt där parkeringsanmärkningen meddelades, om ägaren skriftligen inom månader anmäler att han bestrider betalningsansvar. sex

Ägaren kan överklaga ett avslag från polisen till den tingsrätt inom

domkrets överträdelsen har I hovrätten krävs prövningsvars ägt rum. tillstånd. Enligt förordningen 1976:1128 om felparkeringsavgift är det kommunen som faställer felparkeringsavgiftens belopp. Avgiftens belopp får dock fastställas till lägst sjuttiofem och högst sjuhundra kronor. Om en felparkeringsavgift inte betalas inom föreskriven tid höjs avgiften med etthundrafemtio kronor. Parkeringsavgiften har av domstolarna ansetts falla under artikel 6 i Europakonventionen och avse en persons civila rättigheter och skyldigheter, vilket bl.a. har till följd att man har rätt till muntlig förhandling i tingsrätt. Det har dock inte ansetts vara fråga om anklagelse för brott. En ganska speciell sak är att de allmänna grunder för ansvarsfrihet som anges i 24 kap. brottsbalken anses analogiskt tillämpliga. Det är bestämmelsen om nöd som i det här sammanhanget ger utrymme för en slags intresseavvägning mellan enskilda och allmänna intressen.

Avgift enligt lagen 1976:1054 om svavelhaltigt bränsle

I lagen finns en sanktionsliknande avgift. För att motverka utsläpp i luften svavelföreningar får regeringen, eller förvaltningsmynav en dighet eller kommun som regeringen överlåtit sådan rätt till, meddela föreskrifter som gäller förbränning, handel, överlåtelse eller import i fråga om bränsle som innehåller svavel. Föreskrifterna skall vara påkallade från miljöskyddssynpunkt eller annan allmän synpunkt. Har regeringen eller förvaltningsmyndighet medgivit undantag från en sådan föreskrift som meddelats om den högsta mängd svavelföre-

Olika sanktionsavgifter 367

ningar får släppas ut i luften, får en särskild avgift tas ut. Avgiftssom beloppen fastställes regeringen eller den förvaltningsmyndighet som av regeringen bestämmer. Det är alltså fråga att betala för att göra om tillåtna överutsläpp. En tillsynsmyndighet skall övervaka att lagen följs. Myndigheten

har bl.a. rätt att begäran de upplysningar och handlingar som

behövs för tillsynen och får meddela de förelägganden som behövs för att lagen eller föreskrifter har meddelats med stöd av lagen skall som efterlevas. Sådana förelägganden får förenas med vite. Det finns också straffbestämmelser. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot föreskrifter gäller förbränning, handel, som överlåtelse eller import i fråga bränsle som innehåller svavel döms om till böter eller fängelse i högst ett år, om inte gämingen är ringa. Den

uppsåtligen eller oaktsamhet underlåter att lämna uppgift eller

som av

lämnar oriktig uppgift döms till böter. Man dömer inte till ansvar

enligt förevarande lag, för gämingen kan ådömas enligt om ansvar brottsbalken. I lagen 1960:418 straff för varusmuggling finns straffbestämom melser kan tillämpas för import bränsle i strid mot föreskrift som av har meddelats med stöd den här lagen och försök till sådan insom försel.

Tilläggsavgift enligt lagen 1977:67 tilläggsavgift i kollektiv om persontrafik

I lagen finns bestämmelser tilläggsavgift som kan åläggas om en resande inte kan förete giltig biljett. Tilläggsavgift tas ut utöver som avgiften för biljett slags bestraffning. Avgiften måste därför en som en

hänföras till kategorin sanktionsavgifter.

En tilläggsavgift får inte tas ut avsaknaden av giltig biljett får om ursäktlig med hänsyn till den resandes ålder, sjukdom, anses vara bristande kännedom lokala förhållanden eller annan omständighet. om

Särskild avgift enligt ranoneringslagen 1978:268

Om det har införts reglering i fråga energi, får förbrukare om en

åläggas att till staten utge särskild avgift överförbrukningsavgift, om han har förbrukat ledningsbunden energi än har tillkommit

mer som honom enligt regleringen eller misshushållat med energi, som har tilldelats honom, och myndighet till följd därav nödgats tilldela honom

368 Olika sanktionsavgifter

ytterligare energi. Avgiften utgår för överförbrukningen utöver det belopp skall som erläggas såsom vederlag för energin. Den får bestämmas till högst fem

eller, om särskilda skäl föreligger, högst tio gånger ersättningen för

energin. Det är alltså en sanktionsavgift. Enligt regeringens bestämmande ålägges avgiften av länsstyrelse, kristidsnämnd eller annan myndighet. Om den ålagts överförbrukningsavgift inte kunnat i väsentsom en lig mån påverka förbrukningen eller föreligger eljest särskilda skäl, får regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer befria honom från avgiften. Den som har ålagts överförbrukningsavgift får inte också

dömas till straff för överförbrukningen.

Kontrollavgift enligt lagen 1984:318 om kontrollavgift vid olovlig parkering

En markägare eller den som grund av avtal har rätt att upplåta ett område för parkering eller att förbjuda parkering inom området som upplåter ett område för parkering eller förbjuder parkering inom området får under de förutsättningar som anges här ta ut avgift konen trollavgift om ett fordon parkerats inom området i strid mot förbud eller villkor som han har beslutat olovlig parkering. Fordonets förare

och ägare ansvarar solidariskt för att kontrollavgiften betalas. Ägaren

ansvarar dock inte om omständigheterna gör det sannolikt att fordonet har frånhänts honom genom brott. Kontrollavgift får tas ut endast om parkeringsförbudet eller parkeringsvillkoren tydligt har getts tillkänna genom skyltning på platsen. Skyltningen skall utföras med vägmärken. Avgiften får inte överstiga den felparkeringsavgift fastställts inom kommunen enligt lagen som 1976:206 om felparkeringsavgift. Om det med hänsyn till omständigheterna i samband med den olovliga parkeringen skulle framstå som uppenbart oskäligt att ta ut kontrollavgift, får avgiften inte tas ut.

Lagringsavgift enligt lagen 1984:1049 om beredskapslagring av olja

I lagen finns bestämmelser om lagringsavgift. Den som inte håller fastställt beredskapslager skall till staten erlägga särskild avgift en lagringsavgift. Vid en sådan försummelse tas lagringsavgift ut med fullt belopp. Om någon utan medgivande uppdrar åt någon att annan

Olika sanktionsavgifter 369

ombesörja lagring eller lagrade förvaras i strid mot föreom varor skrifter tas avgift ut med en tredjedel av fullt belopp. Det är regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

bestämmer den lagringsavgift skall utgå för kalendermånad.

som som Beloppet skall motsvara beräknad kapitalkostnad för varan under en en månad med ett tillägg av 60 procent. Om det föreligger synnerliga skäl, får avgiften sättas ned eller efterges. Det är tillsynsmyndigheten NUTEK prövar frågor om som

lagringsavgift.

Det finns vidare bestämmelser vite. Bl.a. kan en lagringsskyldig om underlåter att hålla beredskapslager av den omfattning eller det som åligger honom vid vite föreläggas att fullgöra sina åligganden. sätt som Straffbestämmelsema i lagen omfattar inte samma förseelser som bestämmelserna avgift Till ledning för tillsynsmyndighetens om avser. beslut beredskapslagrets storlek under lagringsåret skall den som är om

lagringsskyldig deklaration bl.a. rörande sin försäljning eller

avge en förbrukning under basåret av lagringsbränslen. Deklarationen skall på heder och samvete. Vidare skall den som är lagringsskyldig avges skall lämna tillsynsmyndigheten de uppgifter behövs för tillsynen. som Den uppsåtligen eller oaktsamhet underlåter att fullgöra nu som av angivna skyldigheter döms till böter eller fängelse i högst ett år, om gärningen är belagd med straff i brottsbalken. Det samma gäller den underlåter att lämna tillträde till lageranläggningar eller kontorssom lokaler eller hindrar undersökning eller en granskning enligt annars en lagen. I ringa fall döms inte till Brott enligt bestämmelserna i ansvar.

lagen beredskapslagring olja får åtalas av allmän åklagare

om av endast efteranmälan av tillsynsmyndigheten.

Lagringsavgift enligt lagen 1985:635 om försörjningsberedskap

på naturgasområdet

I lagen finns bestämmelser lagringsavgift. Den inte håller

om som

fastställt beredskapslager skall till statenerlägga särskild avgift lag-

ringsavgift. Avgift skall erläggas även av den som utan medgivande

uppdrar någon annan att ombesörja lagring av ersättningsbränsle

eller förvarar lagrade varor i strid mot föreskrifter. Bestämsom melserna avgift överensstämmer med dem i lagen 1984:1049 om om beredskapslagring olja. Ansvarsbestämmelsemai lagen konkurrerar av inte med avgiftsbestämmelsema.

370 Olika sanktionsavgifter

Byggnadsavgift enligt plan- och bygglagen 1987:10

l 10 kap. finns bestämmelser om påföljder och ingripanden vid överträdelser Det finns inga straffbestämmelser. Den utan lov m.m. som utför en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov eller marklov, skall påföras en byggnadsavgift. Avgiften skall i princip bestämmas till ett belopp som motsvarar fyra gånger den avgift skulle ha betalats om lov till samma åtgärd hade meddelats, dock bestämmas till minst 500 kronor. Vid ringa överträdelser, får byggnadsavgiften sättas ned eller helt efterges. Det finns vidare bestämmelser s.k. tilläggsavgift om som skall tas ut vid vissa åtgärder, t.ex. om en byggnad uppförs eller en tillbyggnad görs. Tilläggsavgiften skall tas ut med ett belopp som motsvarar 500 kronor för varje kvadratmeter bruttoarea som åtgärden har omfattat. Byggnadsavgift skall inte tas ut, om det sker rättelse innan frågan om påföljd eller ingripande tas upp till överläggning vid sammanträde med byggnadsnämnden. Avgift skall inte heller tas ut, om åtgärden avser rivning av en byggnad och rivningen har företagits med stöd av lag eller författning eller varit nödvändig för att avvärja annan annars eller begränsa omfattande skada på annan egendom eller därför att byggnaden till väsentlig del hade skadats eldsvåda eller någon genom annan liknande händelse. I nu angivna fall skall inte heller tilläggsavgift tas ut. Vidare finns i 6 § bestämmelser om särskild avgift som skall tas ut vid vissa angivna överträdelser, t.ex. om arbete utförs utan att det finns någon kvalitetsansvarig. Den särskilda avgiften skall bestämmas till minst 200 och högst l 000 kronor. Är överträdelsen ringa, behöver någon avgift inte tas ut. Byggnadsavgiften skall tas ut av den som när överträdelsen begicks

var ägare av den fastighet, byggnad eller anläggning som den olovliga

åtgärden avsåg. Den särskilda avgiften skall tas ut av den som begick överträdelsen. Tilläggsavgiften skall tas ut av den när överträdelsom sen begicks var ägare av den byggnad som den olovliga åtgärden avsåg. Tilläggsavgift skall vidare påföras den som begick överträdelsen eller den i vars ställe denne eller den har beretts vinning var som genom överträdelsen. Om två eller flera äger den fastighet, byggnad eller anläggning som den olovliga åtgärden avsåg, de solidariskt svarar för byggnadsavgift och tilläggsavgift som påförs dem i deras egenskap av ägare. Frågor om byggnadsavgift och särskild avgift prövas av byggnadsnämnden. Frågor om tilläggsavgift prövas av allmän förvaltningsdomstol på talan av byggnadsnämnden.

Olika sanktionsavgifter 371

Byggnadsavgifter och särskilda avgifter tillfaller kommunen.

Tilläggsavgifter tillfaller staten.

Sanktionsavgift enligt jaktlagen 1987:259

l jaktlagen finns också sanktionsavgift. Regeringen får meddela en föreskrifter skyldighet för den jagar att betala bl.a. en särskild om som avgift för vilt fällts i strid mot vad som bestämts i en för jakt som

meddelad licens. Straffbestämmelsema omfattar i princip sådana för-

faranden kan föranleda avgift. som

Särskild avgift enligt djurskyddslagen 1988:534

Enligt djurskyddslagen skall djur tillräckligt med foder och vatten ges och tillräcklig tillsyn. Stall och andra förvaringsutrymmen för djur skall djuren tillräckligt utrymme och skydd samt hållas rena. ge Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Statens jordbruksverk får meddela ytterligare föreskrifter stall och andra förom varingsutrymmen för djur, skyldighet att låta förpröva sådana utrym-

och skyldighet att låta förpröva ny teknik inom djurhållningen.

men,

Enligt djurskyddsförordningen 1988:539 får stall för häst, nötkrea-

svin, får, get och fjäderfä eller anläggning för pälsdjur inte tur, ren, uppföras, byggas till eller byggas utan att byggnaden på förhand om

har godkänts från djurskydds- och djurhälsosynpunkt. Detsamma gäller

när ett stall eller anläggning ändras ett sätt är väsentlig en som av

betydelse från djurskydds- eller djurhälsosynpunkt eller när en byggnad

förut har använts för annat ändamål tas i anspråk eller inreds som som

stall. Med byggnad avses även del av byggnad. Fråga om godkännande

stallar och anläggningar prövas länsstyrelsen som också skall av av besikta stallar och anläggningar innan de tas i bruk. Vidare får regeringen föreskriva att den inte låter förpröva stall som eller andra förvaringsutrymmen för djur skall åläggas att betala en särskild avgift. Avgiften skall tas ut den ägare av stallet av som var

eller förvaringsutrymmet när byggnadsåtgärden vidtogs. Den särskilda

avgiften skall bestämmas till ett belopp motsvarar fyra gånger den som avgift skulle ha betalats förprövning skett, om det inte finns som om särskilda skäl att bestämma avgiften till ett lägre belopp.

Om någon utför en byggnadsåtgärd av det slag som nyss nämnts och saknar förhandsgodkännande, skall länsstyrelsen enligt djurskydds-

förordningen besluta att det skall tas ut en särskild avgift.

372 Olika sanktionsavgifter

Den som har ålagts att betala särskild avgift för att han inte låtit

en

förpröva stall eller andra förvaringsutrymmen för djur skall enligt

uttrycklig bestämmelse inte dömas till för gärning. ansvar samma Tillämpningsområdet för straff omfattar dock i princip de gärningar som kan föranleda avgift.

Särskild avgift enligt lagen 1988:1385 Sveriges riksbank om

Ett kreditinstitut som inte uppfyller uppställda kassakrav skall betala en särskild avgift till staten. Frågan särskild avgift prövas riksom av banken. Den särskilda avgiften skall motsvara ränta underskottet för en

varje dag som uppgår till två gånger den utlåningsränta Riks-

som banken tillämpar vid beviljande kredit till bankinstitut. av

Om det finns särskilda skäl, får avgiften sättas ned helt eller delvis.

I lagen finns också straffbestämmelser. Dessa omfattar inte samma förfaranden kan föranleda avgift. Den inte fullgör sin skylsom som

dighet att lämna uppgifter eller visa handlingar eller lämnar oriktig

upp

uppgift när skyldigheten fullgörs skall dömas till böter, gämingen

om

inte är belagd med straff i brottsbalken. Om ett vite har förelagts får dock inte dömas till straff för gärning omfattas föreläggandet.

som av Vidare skall den bedriver valutahandel utan tillstånd dömas till som böter eller fängelse högst sex månader. I ringa fall skall inte dömas till

ansvar.

Tilläggsavgift enligt lagen 1989:4l TV-avgift om

l lagen finns bestämmelser om tilläggsavgift. Om TV-avgift inte en betalas inom den tid som har satts ut i påminnelsen, skall den avgifts-

skyldige också betala en tilläggsavgift inom den tid bolaget be-

som stämmer. Tilläggsavgiften är 40 procent avgiftsposten för perioden. av

Beloppet avrundas nedåt till jämnt antal kronor.

Det finns också straffbestämmelser i lagen enligt vilka den döms till

böter som uppsåtligen eller oaktsamhet underlåter att fullgöra sin

av

anmälningsskyldighet, lämnar ofullständiga eller oriktiga uppgifter

i en

anmälan eller lämnar oriktiga uppgifter vid fullgörandet uppgifts-

av

skyldighet. Det gäller dock inte om gämingen är belagd med straff i

brottsbalken.

Olika sanktionsavgifter 373

Särskild avgift enligt insiderlagen 1990:1342

Från den 1 januari 1997 är förseelser mot anmälnings- eller uppgiftsskyldigheten enligt insiderlagen avkriminaliserade. I stället har det införts avgiftssanktion för sådana förseelser. De situationer i insideren lagen är när med insynsställning skall ge som avses en person anmälan närståendeställning, när ett aktiemarknadsbolag eller dess om moderbolag skall anmäla har insynsställning och när att en person Finansinspektionen har begärt upplysningar. Sanktionsavgiften gäller också bestämmelserna att vissa befattningshavare i ett aktiemarkom nadsbolag och dess moderbolag får överlåta aktier i bolaget tidigast tre månader efter det att motsvarande antal aktier slag förav samma värvats. Avgiften beslutas Finansinspektionen. Det införs en särskild av

tvåårig preskriptionstid.

I huvudsak följande skäl anförs för att införa den här avgiften prop. 1995/961215 46 f.. Det är viktigt att uppgifterna i insiders. registret är fullständiga och korrekta. Därför krävs det att anmälningar lämnas på föreskrivet sätt. Detta har stor betydelse vid utredningar om misstänkt insiderbrottslighet. Underlåten anmälan kan också vara ett tecken på att handelsförbudet i insiderlagen har överträtts men en underlåten anmälan behöver givetvis inte betyda att ett insiderbrott har begåtts. Underlåtenheten kan bero på glömska eller rent förbiseende. I sådana fall är underlåtenheten närmast att betrakta som en förseelse av

ordningskaraktär även anmälningsskyldigheten sådan är av

om som stor vikt. I massmedia inträffar det ibland att brott mot anmälnings-

skyldigheten förblandas med insiderbrott. Det talar för att det i stället för straff införs särskild avgift för underlåten anmälan.

en En avgift torde dessutom effektiv än ett bötesstraff genom vara mer att avgiften kan tas ut i närmare anslutning till överträdelsen. Detta gäller i vart fall avgiften, föreslås nedan, beslutas av Finansom som

inspektionen. sagda ligger också väl i linje med uppfattningen

Det nu förseelser med lågt straffvärde bör avföras från det kriminaliserade att området för att rättsväsendets skall kunna användas ett resurser ändamålsenligt och effektivt 1994/95:23 Ett effek-

sätt se t.ex. prop.

tivare brottmålsförfarande, 4l ff. och 52 ff.. s. De överträdelser det är fråga är sådana att det får anses nu om föreligga presumtion för att i vart fall oaktsamhet normalt föreen ligger. Man bör nämligen regel kunna utgå från att den personsom krets det handlar huvudsakligen känner till de regler som gäller på om området. Det kan därför inte riktas några invändningar mot en övergång till ett strikt Det får förutsättas att regel av det innehåll ansvar. en

regeringen föreslår kommer att bli förhållandevis lättillämpad i

nu

374 Olika sanktionsavgifter

flertalet fall. Beslutanderätten bör därför kunna läggas på Finansinspektionen. Genom att inspektionens beslut kan överklagas till all-

män förvaltningsdomstol tillgodoses rättssäkerhetsaspektema ett

tillfredsställande sätt.

Den som har insynsställning i ett aktiemarknadsbolag skall

som huvudregel skriftligen anmäla innehav aktier i bolaget och ändring av i innehavet till Finansinspektionen. Finansinspektionen kan medge

befrielse från anmälningsskyldigheten motsvarande uppgifter kan

om

erhållas annat sätt. Anmälningsskyldigheten omfattar även vissa

närståendes aktieinnehav. Vid underlåtenhet att göra anmälan eller när

oriktig eller vilseledande uppgift har lämnats vid fullgörande anmäl-

av

ningsskyldighet skall avgift betalas. Avgiften beräknas till 10 procent

av vederlaget för aktierna eller, om vederlag inte har utgått, 15 000 kr.

Anmälningsskyldighet åvilar också ett aktiemarknadsbolag. Bolaget skall anmäla vilka som har insynsställning i bolaget eller dess dotter-

bolag inom viss tid från det att insynsställningen uppkom. Bolaget skall samtidigt skriftligen underrätta vissa kategorier dem av som omfattas av anmälningsskyldigheten. I nu aktuella fall skall avgiften uppgå till 15 000 kr. Ett ytterligare fall då avgift kan komma i fråga Finansär om

inspektionen begärt uppgifter från ett aktiebolag eller juridisk

en person i anledning av att det antas att en bestämmelse i insiderlagen har överträtts. Avgiften är i det fallet 15 000 kr. Avgift kan också bli aktuell om den som har insynsställning i ett

aktiemarknadsbolag förvärvar aktier i bolaget, och säljer motsvarande

antal aktier av samma slag tidigare än tre månader efter förvärvet. Detta gäller också för närstående fysiska och juridiska personer som förvärvar aktier i aktiemarknadsbolaget och vilkas aktier skall likställas

med aktier som innehas av personer med insynsställning. Avgiften

skall i detta fall utgöra 90 procent skillnaden mellan inköps- och av

forsäljningspriset.

Den särskilda avgiften skall alltid uppgå till lägst 15 000 och högst 350 000 kr. Beloppet skall kunna efterges helt eller delvis överom trädelsen är ringa eller ursäktlig eller om det finns synnerliga skäl.

Särskild avgift enligt lagen 1992:1602 valuta- och om kreditreglering

Lagen är i princip beredskapslag och gäller möjligheterna att for-

en

ordna om valutareglering och kreditreglering.

Regeringen får, efter samråd med Riksbanken, förordna valutaom

Olika sanktionsavgifter 375

reglering Sverige är i krig eller krigsfara. Regeringen får också, på om framställning Riksbanken, förordna valutareglering det råder av om om utomordentliga förhållanden är föranledda av krig eller krigsfara som Sverige har befunnit sig krig utanför Sveriges gränser, en som allvarlig olycka, våldshandling, epidemi eller liknande, eller utom-

ordentligt stora kortfristiga kapitalrörelser.

Valutareglering skall tillgripas bara det är uppenbart att andra om åtgärder inte är tillräckliga och möjliga. Om det beslutats om valuta-

reglering, får regeringen på framställning Riksbanken också förav ordna om kreditreglering. Valutareglering innebär att de valutatransaktioner som anges i

förordnandet Valutareglering, inte får genomföras utan tillstånd av

om Riksbanken.

Om regeringen har förordnat valutareglering, får Riksbanken

om meddela föreskrifter skyldighet för den för egen eller någon om som

räkning har gjort valutatransaktion, att lämna de uppgifter

annans en och visa de handlingar angående transaktionen som behövs för upp kontroll att valutaregleringen följs. av Enligt straffbestämmelsema i lagen skall bl.a. den dömas till böter eller fängelse i högst ett år, med uppsåt bryter mot ett förordsom nande Valutareglering eller låter bli att lämna en uppgift eller om lämnar oriktig uppgift och därigenom föranleder att ett tillstånd till en valutatransaktion beviljas, inte skulle ha meddelats. Har en som annars enligt lagen otillåten gärning begåtts oaktsamhet, döms till en av grov böter. l ringa fall döms inte till Om ett uppsåtligt brott är att ansvar. döms till fängelse i högst två år. Vid bedömningen av anse som grovt, brottet är grovt skall särskilt beaktas gämingen har avsett om om

mycket betydande belopp eller något annat sätt har varit av synner-

ligen allvarlig För försök och medverkan till brott döms till ansvar art. enligt 23 kap. brottsbalkenl. Allmänt åtal får väckas endast efter med-

givande Riksbanken. av

Egendom har varit föremål för uppsåtliga brott eller vederlag

som för sådan får förklaras förverkad helt eller delvis. I stället för

egendom

egendom kan dess värde helt eller delvis förklaras förverkat. Kreditreglering innebär att Riksbanken får förordna utlåningsom

reglering, emissionskontroll, räntereglering och placeringskrav enligt

vad regeringen förordnat. Ett kreditinstitut åsidosätter föreskrift som en

har meddelats med stöd ett förordnande om kreditreglering

som av skall betala särskild avgift till staten. Riksbanken prövar frågan om en

Det gäller naturligtvis enbart de uppsåtliga brotten.

376 Olika sanktionsavgifter

särskild avgift. Den särskilda avgiften bestäms viss ränta på ett som

belopp som Riksbanken fastställer underlagsbeloppet. Underlagsbeloppet är beroende av vilken slags överträdelse det är frågan

om. Om det finns särskilda skäl, får den särskilda avgiften sättas ned helt eller delvis.

Riksbanken får förelägga ett kreditinstitut att lämna de uppgifter som Riksbanken anser nödvändiga för att bedöma kreditreglering

om behövs eller för att tillämpa ett meddelat förordnande. Den med som

uppsåt låter bli att lämna föreskriven uppgift eller lämnar oriktig

en en

uppgift i samband med fullgörande av uppgiftsskyldigheten döms till böter eller fängelse i högst ett år eller brottet är att grovt

om anse som

till fängelse i högst två år. Vid bedömningen brottet är grovt

av om

skall särskilt beaktas, gärningen har rört mycket betydande belopp

om

eller kreditvolym eller annat sätt varit av synnerligen allvarlig art.

Har den otillåtna gärningen begåtts av grov oaktsamhet, döms till

böter. I ringa fall döms inte till ansvar. Om flera har medverkat till

en

otillåten gärning, tillämpas bestämmelserna i 23 kap. brottsbalken.

Allmänt åtal får väckas endast efter medgivande Riksbanken. av

Konkurrensskadeavgiften enligt konkurrenslagen 1993:20

Avgiften behandlas i avsnitt 13.2.3

Avgift enligt lokalradiolagen 1993:120

För rätt att sända lokalradio krävs tillstånd av Radio- och TV-verket. Ett sådant lämnas till en fysisk eller juridisk och omfattar person endast ett sändningsområde. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet sänder utan program tillstånd där sådant krävs döms till böter eller fängelse i högst sex

månader. Ett föremål har använts hjälpmedel vid brottet eller

som som föremålets värde får förklaras förverkat, det är nödvändigt for att om

förebygga brott eller det finns andra särskilda skäl för det.

Program som inte är reklam får inte på ett otillbörligt sätt gynna kommersiella intressen. Om ett inte är helt program som en annons eller delvis har bekostats av någon annan än den bedriver sändsom

ningsverksamheten sponsrats, skall det på lämpligt sätt i början och

slutet av programmet eller vid ettdera tillfället eller vilka anges vem

bidragsgivama Ett program som huvudsakligen handlar om nyheter

eller nyhetskommentarer får inte Ett får inte sponsras. program spons-

Olika sanktionsavgifter 377

någon huvudsakliga verksamhet gäller tillverkning eller ras av vars försäljning alkoholdrycker eller tobaksvaror. Före och efter varje av sändning skall det sändas särskild signatur tydligt av annonser en som skiljer från övriga sändningar. Med annonser avses reklam annonserna samt sändningar utan att reklam sänds uppdrag av någon som vara Av inte är reklam skall det framgå i vems annan. en annons som intresse den sänds. I får det inte uppträda personer som spelar annonser framträdande roll i program som huvudsakligen handlar om nyheter en

eller nyhetskommentarerl. Annonser får sändas högst åtta minuter

under timme mellan hela klockslag. Det nu sagda gäller inte för en

sådan reklam den sändande gör för sin programverksamhet.

som Den åsidosätter vad sagts får åläggas att betala en som som nu

särskild avgift. Den särskilda avgiften fastställs till lägst fem tusen

kronor och högst fem miljoner kronor. Avgiften bör dock inte överstiga tio procent den sändandes årsomsättning under det föregående av räkenskapsåret. Vid prövning frågan avgift skall påföras skall av om rätten särskilt beakta överträdelsens art, varaktighet och omfattning. När avgiftens storlek fastställs skall särskilt beaktas de omständigheter

legat till grund för prövning av frågan om avgift skall påföras

som samt de intäkter den sändande kan beräknas ha fått med anledning som överträdelsen. Avgiften tillfaller staten. av Frågor påförande särskild avgift prövas av Länsrätten i om av Stockholms län på ansökan Granskningsnämnden för radio och TV. av Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Lageravgift enligt lagen 1994:1704 om lageravgift på vissa

jordbruksprodukter

Denna avgift tas ut den den 31 december 1994 innehar för av som mycket socker eller ris i lager. Från lageravgiften för socker får den betalar avgift för lagret enligt artikel 8 i rådets förordning EEG som

1785/81 den 30 juni 1981 om den gemensamma organisationen

nr av marknaden för socker, göra vissa avdrag. av Den är skyldig att betala lageravgift eller avgift på överlager som skall lämna deklaration heder och samvete till Jordbruksverket en om sitt innehav av avgiftspliktiga varor.

ZDet att det skall otillbörligt mot konsumenter om det i anges anses vara uppträder personer som spelar en framträdande roll i program som annonser huvudsakligen handlar om nyheter eller nyhetskommentarer och att detta kan medföra marknadsstömingsavgift enligt bestämmelserna i marknadsföringslagen.

378 Olika sanktionsavgifter

Särskild avgift enligt lagen 1994:1776 om skatt på energi

I lagen finns bestämmelser om sanktioner vid otillåten användning av märkta oljeprodukter m.m. Dessa innebär bl.a. att den som avlägsnar sådana märkämnen som anges i lagen från oljeprodukter eller på annat sätt tar befattning med oljeprodukter för vilka energiskatt inte betalats, i syfte att dessa produkter skall tillföras bränsletank som förser motor på motordrivet fordon eller båt med bränsle döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Om ett brott har rört betydande värden eller det i annat fall är att anse som grovt skall, om förfarandet inte utgör led i gärning som är belagd med strängare straff enligt skattebrottslagen 1971:69, dömas till fängelse i högst två år. I ett sådant fall är även försök eller förberedelse straffbart och 23 kap. brottsbalken tillämpas. Ett föremål som använts som hjälpmedel vid brott enligt lagen eller dess värde får förklaras förverkat, om det är nödvändigt för att förebygga brott eller det finns andra särskilda skäl till det. En särskild avgift skall betalas för motordrivet fordon och båt, vars bränsletank innehåller otillåtna oljeprodukter. Sådan befattning är inte straffbelagd. Avgiften uppgår för personbil och båt till 10 000 kronor. Avgiften beräknas för lastbilar, bussar, traktorer och tunga terrängvagnar som är registrerade i bilregistret efter den s.k. skattevikten till 10 000 kr, 20 000 kr, 30 000 kr, 40 000 kr eller 50 000 kr. Avgiften för andra motordrivet fordon än som sagts uppgår till 20 000 kronor. Avgiften tas ut för varje tillfälle som bränsletank påträffas med otillåtna oljeprodukter. Om avgift påförts någon och skall sådan avgift påföras honom för ytterligare tillfälle inom ett år från det tidigare tillfället, tas avgiften ut med en och en halv gånger det belopp som skulle ha påförts för en förstagångs överträdelse. Avgiften påförs påförs genom beslut av beskattningsmyndigheten ägaren till fordonet eller båten. Brukar någon fordon eller båt annans utan lov, påförs brukaren avgiften. I fråga om ett fordon eller en båt som har köpts på kredit med förbehåll om återtaganderätt köpaanses ren som ägare. Som ägare anses också den som innehar ett fordon eller en båt med nyttjanderätt för bestämd tid om minst ett år. Innehas fordonet eller båten i annat fall med nyttjanderätt, anses nyttjanderättshavaren som ägare, om han har befogenhet att bestämma om förare eller anlitar annan förare än ägaren har utsett. Har ett fordon eller en båt flera ägare, är de solidariskt ansvariga för den avgift som skall betalas enligt detta kapitel. Om det finns särskilda skäl, kan beskattningsmyndigheten medge

Olika sanktionsavgifter 379

nedsättning eller befrielse från avgiften. Beskattningsmyndighetens av

beslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Tillsynen över efterlevnaden bestämmelserna i detta kapitel skall av

vad avser motordrivna fordon utövas av polismyndighetema samt av tullmyndighetema vad gränskontroll. Kustbevakningen skall

avser utöva tillsynen båtar. Polismyndighetema skall dock utöva sådan av tillsyn inom områden inte övervakas av Kustbevakningen. Tillsom

synsmyndighetema har rätt att få tillträde till låsta utrymmen i fordon

och båtar. Myndigheterna har rätt att få de upplysningar, handlingar och som behövs för tillsynen. För uttagna prov betalas inte ersättprov ning.

Avgift enligt förordningen 199525 röjningsbidrag till om äppelodlare

Länsstyrelsen skall kontrollera att de uppgifter som läggs till grund för röjningsbidrag stämmer överens med de faktiska förhållandena, och att

villkoren för bidraget uppfylls. Belopp stödmottagaren inte är

som berättigad till skall betalas tillbaka. Om ett beslut bidrag har meddelats grund av oriktig eller om

vilseledande uppgift bidragsmottagaren eller denne brutit mot

av om villkor eller åtaganden gäller för stödet, får beslutet omedelbart som hävas och lämnat bidrag krävas tillbaka inom femton år från det att

beloppet betalades ut. Därutöver framgår av tillämpningsföreskriftema

till rådets förordning EEG 1200/90 förbättring av gemennr om skapens produktion äpplen att den inte fullföljer de åtaganden av som

gäller för röjningsbidrag till bidragsmyndigheten skall betala en

som avgift motsvarande bidraget.

Marknadsstörningsavgift enligt marknadsföringslagen 1995:450

Avgiften behandlas i avsnitt 13.2.4

Avgift enligt lagen 1995:528 om revisorer

Om revisor uppsåtligen gör orätt i sin verksamhet eller annat sätt

en förfar oredligt eller revisor inte betalar föreskriven avgift, skall om en

godkännandet eller auktorisationen upphävas. Om det föreligger för-

mildrande omständigheter, får i stället varning meddelas. Om revisor på annat sätt åsidosätter sina skyldigheter som reen visor, får varning meddelas. Om det är tillräckligt, får Revisorsnämn-

380 Olika sanktionsavgifter

den i stället meddela erinran. Är omständigheterna synnerligen fören svårande, får godkännandet eller auktorisationen upphävas. En revisor som tilldelas varning får, det finns särskilda skäl, om även åläggas att betala en straffavgift till staten med lägst ettusen och

högst tjugofemtusen kronor.

Bestämmelserna gäller även for revisionsbolag. Vad sägs som om upphävande av godkännande eller auktorisation skall i stället avse

upphävande av registrering.

Det är Revisorsnämnden som prövar frågor om upphävande av godkännande, auktorisation eller registrering samt särskild avgift. Revisorsnämndens beslut får överklagas hos allmän forvaltningsdomstol. Nämndens beslut om straffavgift verkställs, sedan det har vunnit laga kraft, som domstols dom. Lagen innehåller också straffbestämmelse for den obeen som hörigen utger sig för godkänd eller auktoriserad revisor. att vara Han döms till böter.

Förseningsavgifter för aktiebolag enligt årsredovisningslagen

1995:1554

Bestämmelserna om förseningsavgift i årsredovisningslagen motsvarar bestämmelser som tidigare fanns i aktiebolagslagen. Om ett aktiebolag inte ger bestyrkta kopior av årsredovisning och revisionsberättelse eller om årsredovisningen saknar bevis att om resultaträkning och balansräkning har fastställts med uppgift om bolagsstämmans beslut beträffande bolagets vinst eller förlust, skall

bolaget betala en förseningsavgift. Beslut forseningsavgift fattas

om av registreringsmyndigheten.

Ett aktiebolag skall som huvudregel betala förseningsavgift

en om

handlingarna inte har kommit till registreringsmyndigheten inom sju

månader från räkenskapsårets utgång. Avgiften skall uppgå till 10 000 kr för publika aktiebolag och 5 000 kr för privata aktiebolag. Om handlingarna inte kommer inom två månader från det att en underrättelse avsänds till bolaget beslut förseningsavgift, skall om om

bolaget en en första omgång betala en ny förseningsavgift. Den

nya avgiften skall uppgå till 10 000 kr för publika aktiebolag och 5 000 kr för privata aktiebolag. Proceduren kan upprepas och då skall bolaget betala forseningsavgift 20 000 kr för publika aktiebolag och en ny om 10 000 kr for privata aktiebolag. Om bolaget har gett de handlingar som avses men kopioma inte är bestyrkta eller är behäftade med någon brist lätt kan annan som

Olika sanktionsavgifter 381

avhjälpas, får registreringsmyndigheten meddela beslut om förseningsavgift endast om bolaget har underrättats om bristen och fått tillfälle att avhjälpa den men inte gjort det inom rätt tid. En förseningsavgift skall efterges, om underlåtenheten att ge handlingen framstår som ursäktlig med hänsyn till omständigheter som bolaget inte har kunnat råda över. Avgiften skall också efterges om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut den. Bestämmelserna om eftergift skall beaktas något yrkande detta inte har framäven om om ställts, om det föranleds av vad som har förekommit i ärendet.

Särskilt tillägg enligt lagen 1995:1623 om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar

Om Skattemyndigheten vid omprövning finner att skattereduktion inte skulle ha medgetts eller att skattereduktion medgetts med för högt belopp, skall den skattskyldige betala ett särskilt tillägg motsvarande 30 procent av det belopp varmed skattereduktionen sätts ned. Om det finns särskilda skäl skall tillägg inte betalas. Det finns också straffbestämmelser. Den i ärende om skattesom reduktion uppsåtligen eller av grov oaktsamhet i en handling lämnar oriktig uppgift och därigenom föranleder att skattereduktion tillgodoräknas trots att det inte skulle ha skett eller att skattereduktion tillgodoräknas med för högt belopp döms till böter eller fängelse i högst två år, om inte gärningen är belagd med straff i brottsbalken.

Transporttillägg enligt lagen 1996:598 om kontroll av yrkesmässiga vägtransporter av alkohol och tobak

Bestämmelserna gäller vid kontroll av att det som är eller kan antas vara yrkesmässig transport av varor genomförs i enlighet med bestämmelserna i

lagen 1994:1776 om skatt energi såvitt avser mineraloljeprodukter enligt 1 kap. 3 a § nämnda lag, lagen 1994:1564 om alkoholskatt och lagen 1994:1563 om tobaksskatt.

Av dessa lagar följer att ledsagardokument och bevis om ställd säkerhet i vissa fall skall medfölja vid transporter mellan länderna i Europeiska unionen. Förare av transportmedel är i princip skyldiga att legiti-

382 Olika sanktionsavgifter

mera sig och att i förekommande fall tillhandahålla beskattningsmyndigheten ledsagardokument samt bevis om ställd säkerhet. Föraren är vidare skyldig att på förfrågan av beskattningsmyndigheten lämna upplysningar som är eller kan antas vara skattskyldig för de om vem transporterade varorna, vem som är uppdragsgivare, vem som är mottagare, varifrån har transporterats, varomas destination samt att varorna även i övrigt lämna upplysningar och tillhandahålla medförda handlingar kan ha betydelse för beskattningen. som Om ledsagardokument eller bevis om ställd säkerhet inte medföljer transporten skall beskattningsmyndigheten, om det föreligger en skyldighet att medföra sådana dokument påföra den skattskyldige en särskild avgift transporttillägg. Transporttillägget är tjugo procent av de punktskatter belöper på eller kan antas belöpa varorna. som Om föraren transportmedlet inte medför eller tillhandahåller av ledsagardokument eller bevis om ställd säkerhet och det föreligger en skyldighet att medföra sådana dokument skall beskattningsmyndigheten påföra honom transporttillägg med 5 000 kronor. Beslut om transporttillägg kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Om den skattskyldige eller föraren inkommer med ledsagardokument eller bevis ställd säkerhet till beskattningsmyndigheten, skall om transporttillägget undanröjas. Transporttillägg får efterges om det framstår uppenbart oskäligt att ta ut tillägget. Bestämmelserna om som undanröjande och eftergift transporttillägg skall beaktas ex officio. av Lagen innehåller också straffbestämmelser som dock inte avser gärningar kan föranleda transporttillägg. Förare av samma som transportmedel är skyldiga att stanna polismans anmaning. Den som uppsåtligen eller oaktsamhet låter bli att stanna en anmaning av döms till böter.

Avgift enligt radio- och TV-lagen 1996:844

I l0 kap. finns såväl straffbestämmelser som bestämmelser om avgifter. Bestämmelserna konkurrerar inte det sättet att bägge sanktionerkan komma i fråga för ett och samma förfarande. na Den som åsidosätter bl.a. villkor om annonser och sponsrade prooch bestämmelser otillbörligt gynnande av kommersiella gram om intressen och om sponsring kan påföras en särskild avgift. Vid pröv-

ningen avgift skall påföras skall rätten särskilt beakta över-

om trädelsens art, varaktighet och omfattning. Avgiften tillfaller staten. Den särskilda avgiften fastställs till lägst fem tusen kronor och

Olika sanktionsavgifter 383

högst fem miljoner kronor. Avgiften bör dock inte överstiga tio proden sändandes årsomsättning under det föregående räkenskapscent av året.

När avgiftens storlek fastställs skall särskilt beaktas de omständigheter som legat till grund för prövning av frågan om avgift skall

påföras samt de intäkter den sändande kan beräknas ha fått med som

anledning överträdelsen se vidare avsnitt 9.3.4.

av Frågor påförande särskild avgift prövas av Länsrätten i om av

Stockholms län ansökan av Granskningsnämnden för radio och TV.

Avgifter med anknytning till renskötsel

Lag 1926: 1 innefattande bestämmelser i anledning av konventionen

den 9 maj mellan Sverige och Finland angående renar i gränsområdena

För uppehåll här i riket skall erläggas betesavgift för varje renamas en kalvar under ett års ålder inbegripna. Denna avgift utgör tio öre ren,

för varje dag av uppehållet.

Finnes att bortdrivande blivit utan ägarens vållande upperenamas hållet, skall vid avgiftens beräknande tagas den hänsyn till förhållanskälig. det, som finnes Är uppenbart att renägaren avsiktligt låtit sina beta här i riket, renar kan betesavgiften fastställas intill det dubbla beloppet. I sådant fall skall renägaren beredas tillfälle att yttra sig i ärendet. Förutom betesavgift skall de uppehåll föranledda utav renamas gifterna ersättas, t.ex. arbete med samlande, bevakning, utskiljande och bortdrivande av renarna.

Om ett meddelande enligt lagen har gått iväg, och uppehålla sig de

meddelandet ännu tio dagar därefter här i riket, utan renar, som avser, att någon infunnit sig för att bortföra dem, skall ett belopp motsvarande tio procent värde, kalvar under ett års ålder inbegripav renamas na, anses förbrutet. Sådan påföljd skall också tillämpas, där någon inställt sig för renarbortförande, de likväl finnas kvar ännu efter det femton dagar nas men förflutit från det meddelande avsänts samt väderleksförhållanden, rovdjur, renägares eller renvårdares försummelse att efterkomma åliggande eller andra omständigheter icke utgjort tvingande hinder mot bortförandet.

384 Olika sanktionsavgifier

Lag 1972:114 med anledning av konventionen den 9 februari 1972

mellan Sverige och Norge om renbetning

I konventionen finns bestämmelser om en betesavgift som skall betalas om renar från det ena landet uppehållit sig i det andra landet utan stöd av konventionen eller på betesområden där de inte får vara.

Det är vederbörande renägare/sameby åläggas att betala betesavgift. Betesavgift som en sameby betalat på grund av olovlig renbetning f°ar

byn kräva åter av den som varit vållande till den olovliga betningen.

Betesavgiñen är i Sverige 1 kr och i Norge 1:40 nkr per ren utan

hänsyn till uppehållets varaktighet samt i Sverige 0:40 kr och i Norge 0:55 nkr per ren for varje dag renama uppehållit sig i det andra landet. Har uppehållet bringats att upphöra senast fjorton dagar efter det att lantbruksnämnden/reindriftsinspektören mottagit meddelande om olovlig betning, är avgiften från och med den femtonde dagen efter mottagandet av meddelandet i Sverige 0:75 kr och i Norge 1:05 nkr per ren och dag. För kalvar under ett år utgår avgift. Beslut om betesavgift fattas av den lantbruksnämnd/reindriftsinspektör inom vars område det olovliga uppehållet ägt rum. Kan det olovliga uppehållet icke läggas renägaren eller den som på hans vägnar för till last eller är det eljest med hänsyn till omstänansvarar renama digheterna oskäligt att ålägga full avgift, kan lantbruksnämnden/rein-

driftsinspektören nedsätta avgiftsbeloppet eller, om särskilda skäl

föreligger, besluta att betesavgiñ icke skall utgå.

Konvention som utarbetats till skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen Bedrägerikonventionen

sou 1997:127 Bilaga 6 387

Nr C 316/48 Europeiskagemenskapernas officiella tidning 27. 11. 95

RÅDETSAKT av den 26 juli 1995 om utarbetandet konventionen av om skydd Europeiskagemenskapernas finansiella av intressen 95/C 316/03

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HARANTAGITDENNAAKT

medbeaktande Fördraget av om Europeiskaunionen,särskiltartikel K.3.2c detta,och i medbeaktande följande: av För att förverkliga unionensmål betraktarmedlemsstaterna kampen mot bedrägeri riktar som sig mot Europeiskagemenskapernas finansiella intressen, som en fråga av gemensamt intresse som ingår det i samarbete som inrättats medstöd av avdelningVI i fördraget. För att med full kraft bekämpasådant bedrägeri är det nödvändigt träffa första att en överenskommelse somsnarast skallkompletterasmed juridisk akt syfte i förstärka enannan att det straffrättsliga skyddetför Europeiskagemenskapernas finansiellaintressen. RÅDET BESLUTAR upprätta att den konvention vars text återfinns bilaganoch i som dennadag har undertecknats företrädareför regeringarnai av unionens medlemsstater, REKOMMENDERAR att konventionen antasav medlemsstaternaenlighetmed derask0nsti l tutionellabestämmelser.

Utfärdad Bryssel i den26 juli 1995. Parådetsvägnar A. BELLOCH jULBE Ordförande

388 Bilaga 6

27. 11. 95 Europeiska gemenskapernas officiellatidning Nr C 316/49

BILAGA

KONVENTION

utarbetatspå grundval artikel K.3 i fördraget om Europeiskaunionen om skydd av som av Europeiska gemenskapernas finansiellaintressen

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA till denna konvention, Europeiskaunionens

medlemsstater,

SOM HÄNVISAR Europeiskaunionens till råds akt av den 29 juli 1995,

SOM ÖNSKAR säkerställa att deras straffrättsliga bestämmelser effektivt sätt bidrar till att

skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen,

SOM UPPMÄRKSAMMAR bedrägerier att som riktat sig mot gemenskapernas inkomsteroch utgifter i många fall inte är begränsade till ett endaland och att de ofta genomförs form i av

organiseradbrottslighet,

SOM ÄR ÖVERTYGADE skyddet för Europeiska gemenskapernas finansiella intressen om att skall sådant alla bedrägliga förfaranden riktar sig mot dessa intressen blir föremål vara att som för straffrättsliglagföring ochatt det krävs att gemensam definition införs detta i syfte, en

SOM ÄRÖVERTYGADE om behovet av att beläggasådana förfaranden med effektiva, proportionella och avskräckande straffrättsliga påföljder, utan att detta påverkar möjligheten att användaandra påföljder när så är lämpligt liksom om behovet av att, åtminstone när det är fråga om allvarliga fall, införa frihetsberövande påföljder som kan medförautlämning,

SOMINSER att företagspelar en viktig roll på de områden som finansieras genom Europeiska gemenskapernas budget och undervissa omständigheter, personer medbefogenhet att fatta att, besluti företagen inte skallkunnaundgå straffrättsligt ansvar,

SOM ÄR FASTBESLUTNA tillsammans bekämpa bedrägeri som riktar sig mot Europeiska att gemenskapernas finansiella intressen genom att åta sig förpliktelser som rör jurisdiktion,

utlämningochömsesidigtsamarbete,

HAR ENATSOM FÖLJANDE.

Artikel 1 undanhållande av information som skall lämnas i -enlighet med särskilda föreskrifter, om gärningen A" manna . b estamme , I ser effekt, har Samma

l denna konvention förstås med bedrägeri riktar användning sådana medelför andra syften än som - av sig Europeiska gemenskapernas finansiella intressen dem som medlen ursprungligenhar beviljats för, mot

a i fråga om utgifter, varje uppsåtlighandling eller b i fråga inkomster,varje uppsåtlig handling eller uppsåtlig underlåtenhet ä, ;m hänföra ti" om som uppsåtlig underlåtenhet hänföratill som är att användning eller presentationav falska,felaktiga eller ofullständigauppgiftereller dokument, användning eller presentation av falska, felaktiga om detta ledertill att medelfrån Europeiska gemen- eller ofullständiga uppgifter eller dokument, om skapernasallmännabudgeteller från de budgetar detta leder till att medelfrån Europeiska gemenförvaltas Europeiskagemenskaperna eller skapernas allmännabudget eller från de budgetar som av för deras räkningotillbörligen uppbärs eller inne- förvaltas av Europeiska gemenskaperna eller som hålls, för deras räkning minskas pá ett olagligt sätt.

SOU 1997: 127 Bilaga 6 389

Nr C 316/50 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 27. 11. 95

- undanhållande information av som skall lämnas i som riktar sig mot Europeiska gemenskapernas finansiella enlighetmedsärskildaföreskrifter, om gärningen intressen och som avses i artikel gärningenhar om har samma effekt, begåtts för företagets räkning av en person som är underställd dem. - missbruk av en förmån som lagligenerhållits, om gärningen har samma effekt.

Om inte följer artikel 2.2 skall varje med- Artikel 4 annat av -lemsstatvidta nödvändigaoch lämpligaåtgärderför att Jurisdiktion överföra bestämmelsernapunkt i 1 till den nationella straffrärten så att de förfaranden där beläggs somavses medstraff. Varje medlemsstat skall vidta nödvändigaåtgärderför att kunna utöva jurisdiktion över degärningar somstaten har belagtmed straff i enlighetmed artiklarna 1 och 2.1, Om inte annat följer av artikel 2.2 skall varje med- när lemsstatocksåvidta nödvändigaåtgärderför att uppsåt ligt upprättandeelleruppsåtligttillhandahållande fals- av bedrägeri,delaktighet eller försöktill bedrägeri i - mot ka, felaktigaeller ofullständigauppgiftereller dokument Europeiskagemenskapernas finansiella intressen helt som har den effekt som anges i punkt beläggsmed ellerdelvisbegås inom dess territorium liksom bedrästraff om gärningarna inte redan är straffbelagda, geri där vinningen uppkommer inom det territoriet, antingen som gärningsmannaskap eller som medhjälp, anstiftaneller försök till bedrägerienligt definitionen i en person inom dess territorium medvetetmedverkar punkt 1. till eller anstiftar sådantbedrägeriinom en annan medlemsstats territorium,

4. Bedömningen av om en handlingeller underlåtenhet gärningsmannen är medborgare i den berörda medenligt punkterna och 3 1 varit uppsåtligfår görasmot lemsstatenvarvid dock den statens lagstiftningfår bakgrund av yttre faktiskaomständigheter. ställa som villkor att gärningen är belagd med straff i den stat där denbegicks.

Artikel 2 Varje medlemsstat får, sambandmedanmälanenligt i Straffrättsligapåföljder artikel 11.2, förklara den tillämpatredje att inte avser att srrecksatsenpunkt i 1 i dennaartikel. Varje medlemsstatskall vidta de åtgärder som är nödvändigaför att sådanaförfaranden somavses i artikel liksommedhjälp,anstiftanellerförsöktill degärningar i artikel 1.1, beläggs med effektiva, proportio- Artikel 5 somavses nella och avskräckandestraffrättsliga påföljder, där- Utlämningoch åtal ibland, åtminstone i allvarliga fall, frihetsberövande påföljder som kan medförautlämning,varvid det står klart att medallvarligafel de bedrägerier rör Varje medlemsstat som enligt sin nationella lagstiftmenas som minst det minimibelopp varje medlemsstat fastställt. ning inte utlämnar sina egna medborgareskall vidta som Dettaminimibeloppfår inte överstiga50 nödvändigaåtgärderför kunna utöva jurisdiktion i 000 ecu. att fråga om gärningar som staten har belagtmed straff i enlighetmedartiklarna 1 och 2.1 och som begåtts av När det är fråga om mindre allvarliga bedrägerier dess medborgare utanfördessterritorium. egna som avser värdenunderstigande 000 4 ecu och när det inte föreligger några försvårande omständigheterenligt statens lagstiftningkan en medlemsstatdock föreskriva När medborgare i medlemsstat anklagasför en en att andrapåföljder än de somanges i punkt i medlemsstat ha begått straffbar gärning en annan en som beskrivs artiklarna i 1 och 2.1, och medlemsstaten inte utlämnardenna person till denandramedlemsstaten Europeiskaunionensråd kan enhälligt ändra den enbart grund av dennes medborgarskap, skall den värdegräns somanges i punkt överlämnaärendettill sina behörigamyndigheterför åtal, om det finns anledningtill detta. För art göra lagföring möjlig skall akter, upplysningaroch föremål som rör Artikel 3 gärningen överlämnas i enlighet med bestämmelserna i artikel 6 i den europeiskakonventionen om utlämning. Straffrättsligt ansvar för företagsledare Den ansökande medlemsstaten skall underrättas om vilka rättsliga atgärder som har vidtagits och resultatet av Varje medlemsstat skallvidta nödvändigaåtgärderför att dessa. företagsledareeller andra personer med befogenhet att fatta beslut eller utöva kontroll inom företaget skall kunna hållasstraffrättsligt ansvariga enligt de principer l fråga om bedrägeri som har riktat sig mot Europesomanges I dennationella rätten, i fråga om bedrägerier iskagemenskapernas finansiella intressen en far medlems-

390 Bilaga 6 SOU 1997: 127

27. 11. 95 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr C 316/51

inte vägra utlämning enbart den grunden det c den gärning som har legat till grund för den dom stat att om rör sig skattebrotteller brott tullbestämmelser. har meddelatsi en annan stat har begåtts av en om mot som offentlig tjänsteman i medlemsstaten i fråga i strid

med dennes tjänsteåligganden.

Vad somavses med"medlemsstats egna medborgare skall dennaartikel i tolkas enlighetmed i varje förklaring De undantag gjorts till föremålför en förklaring som som den staten har lämnatenligt artikel 6.1 b och c i den enligtpunkt 2 skall inte vara tillämpliga, om den berörda

europeiskakonventionen om utlämning. medlemsstaten grund av samma gärning har begärt att medlemsstat skalllagföra personen i fråga eller en annan har beviljat utlämning av denne.

Artikel 6 4. Tillämpliga bilaterala eller multilaterala överenskomhar ingåtts mellan medlemsstater och därtill Samarbete melsersom hörande förklaringar påverkasinte av denna artikel.

Om ett bedrägeri enligt definitionen i artikel 1 är belagtmed straff och rör minst två medlemsstater, skall Artikel 8

dessastater samarbeta effektivtvid förundersökning, lag- Domstolen föringoch straffverkställighet, t.ex.genom inbördes rättshjälp, utlämning, överförande av lagföring eller verkställighet domar har meddelats i medlems- Alla tvister mellan medlemsstater om tolkningen eller av som enannan konvention skall först behandlas i stat. tillämpningenav denna rådet, enligtdet förfarande som föreskrivs avdelning i VI

i Fördraget om Europeiska unionen, i avsikt att uppnå en

lösning. När fler än en medlemsstat har jurisdiktion och har möjlighet att väcka åtal för samma gärning, skall de

berördamedlemsstaterna samarbeta för att avgöra vem Om ingen lösning har uppnåtts inom sex månaderkan en dem som skall lagföra gärningsmannen eller gärnings- i tvisten överlämna frågan till Europeiska av av parterna männen så att lagföringen,där det är möjligt, kan ske i gemenskapernas domstol.

en ochsamma medlemsstat.

2. Alla tvister mellan en eller flera medlemsstater och

Europeiska gemenskapernas kommission om tillämpningen artiklarna 1 och 10 denna konvention som inte av Artikel 7 kunnat lösas förhandling kan hänskjutas till genom domstolen. Ne bis in idem

Medlemsstaterna skall i sin nationellastraffrättsliga Artikel 9

lagstiftningtillämpa principenatt en personsom slutligt Nationella föreskrifter dömts i en medlemsstat inte får lagföras för samma

gärning i en annan medlemsstat ne bis in idem", om verkställts,håller Bestämmelserna i denna konvention hindrar inte medpåföljden vid fällandedom - har på - från besluta nationella föreskrifter verkställaseller inte längre kan verkställasenligt det lemsstaterna att om att dömandelandetslag. som går utöver de skyldigheter som följer av denna

konvention.

Varje medlemsstat får, sambandmedanmälanenligt i artikel 11.2, förklara den inte skall bunden Artikel 10 att vara av punkt 1 i dennaartikel i ett ellerflera av följandefall: Överlämnande information av

a om dengärning som har legattill grund för dendom Medlemsstaterna skall till Europeiska gemenskapersom har meddelats i en annan stat begåtts inom kommission överlämna texterna till den nationella medlemsstatens territorium, helt eller delvis; i det nas lagstiftning som genomförde skyldigheter som följer av senare fallet skall detta undantag inte gälla om gärbestämmelserna i denna konvention. ningen delvis har begåtts inom den medlemsstats territorium där domen har meddelats,

För tillämpningen av dennakonvention skall de höga b den gärning har legattill grund för dendom fördragsslutande i Europeiskaunionens råd fastom som parterna har meddelats i har riktats ställa vilka uppgifter som skall överlämnas eller utvaxlas som en annan stat mot den medlemsstatens säkerhet eller andra för den mellanmedlemsstaterna. eller mellandem och kommisstaten lika viktiga intressen, sionensamt hur dettaskallske.

Bilaga 6 391

Nr C 316/52 Europeiskagemenskapernas officiellatidning 27. 11. 95

Artikel 11 2. Texten till denna konvention,avfattad på den anslu-

tande statens språk och utarbetad av Europeiskaunio- Ikraftträdande nens råd, skall vara giltig.

Dennakonventionskall medlemsstaterna i antasav Anslutningsinstrumenten skall deponerashos deposienlighetmedderaskonstitutionellabestämmelser. tarien.

Medlemsstaternaskall till generalsekreteraren för 4. För stat som ansluter sig till konventionen träder en Europeiskaunionensråd anmäla att dehar genomförtde denna kraft i nittio dagarefter depositionen anslutav förfaranden som deraskonstitutionellabestämmelser krä- ningsinstrumentet,eller, den inte har om annu trätt i ver för att dennakonventionskall kunna antas. kraft då dennaperiodlöper dendagdå konventionen ut, träder kraft. i

Denna konvention träder kraft i nittio dagarefterdet att den sista medlemsstaten har gjort sådan anmälan en Artikel 13 somavses i punkt

Depositarien

Generalsekreteraren för. Europeiskaunionensråd är Artikel 12 depositarieför dennakonvention.

Anslutning 2. Depositarien skall i Europeiska gemenskapernas officiella tidning offentliggöraantagandenoch anslutningar, Dennakonventionstår öppen för anslutningför varje förklaringar och reservationer liksom alla andra anmälstat som blir medlemi Europeiskaunionen. ningar som rör denna konvention.

392 Bilaga 6

27. 11. 95 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr C 316/53

En de cual, los plenipotenciarios abajo firmantessuscriben presente Convenio.

Til bekrzftelseherafhar undertegnede befuldmxgtigede underskrevet denne konvention.

Zu Urkund dessenhabendie unterzeichneten Bevollmächtigten ihre Unterschriften unter dieses Ubereinkommen gesetzt.

Ze mormor uvtntégu, unoyoátpovteç JIÄQQSEOÖOlOL éeeoav mv unoygatpi touç xátw uno tuw OI. mv naçoüoa uüutâaøq.

ln witness whereof, the undersigned Plenipotentiaries have hereunto set their hands.

En foi de quoi, lesplénipotentiaires soussignés ont apposé leurs signatures au basde présente Convention.

Dá fhianüsin, chuir Lánchumhachtaigh thios-sinithe a lámh leis an gCoinbhinsiun seo. na

ln fede che, i plenipotenziari sottoscritti hanno apposto loro firme in calcealla presente convenzione.

Ten bliike de ondergetekende gevolmachtigden hun handtekening onderdeze overeenwaarvan komst hebbengesteld.

Em do plenipotenciários abaixo assinados apuseram as suas assinaturas no final da que, os presente convençâo.

Tämän vakuudeksi alla mainitut täysivaltaisetedustaiat ovat allekirjoittaneet tämän yleissopimuksen.

Til bekräftelsehärav har undertecknade befullmäktigade ombud undertecknatdenna konven tion.

Hecho Bruselas, veintiseis de julio de mil novecientos noventa y cinco, en un ejemplar en lenguasalemana,inglesa, danesa, española,finesa, francesa, griega, gaélica,italiana. unico,en neerlandesa, textosson igualmente auténticos y que será depositado portuguesa y sueca, cuyos en los archivosde Secretaria Generaldel Consejo de Union Europea.

Udfzrdiget Bruxellesden i seksogtyvende juli nitten hundrede og femoghalviems, eksemplar i dansk, engelsk,finsk, fransk, grzsk, irsk, italiensk, nederlandsk, portugisisk,spansk. svensk rysk, hvilketeksterallehar samme gyldighed, deponeres og i arkiverne i Generalsekretariatet og for Råder for Den Europziske Union.

juli neunzehnhundertfünfundneunzigeiner Geschehen Brüsselam zu sechsundzwanzigsten Urschrift in dänischer,deutscher, englischer, finnischer, französischer, griechischer, irischer, italienischer, niederländischer, portugiesischer, schwedischer und spanischer Sprache, wobei jederWortlaut gleichermaBen verbindlich ist; die Urschrift wird im Archiv des Generalsekretariats desRates der Europäischen Union hinterlegt.

Eyws BguEéMeg, mg eixooi élgilouitiiovxütia ewiaxöotu evevñwa news. o: évo pövo cm; avtitvno. omv awlmñ, yumxñ. yegitavixü, öuvmü. ekknvixi. iokavöixfi, lolftüvlxl. itukmñ. oMavöLxñ.TEOQIOYGÄLXñ, oounöixf xui cpwkavöixfyküiooa, öka ös ta xeiueva eivai eEioov uuêsvuxá nat xatutieewai om agxeiu m; Fevmüç Foauuateiag tov Evulâovkiov Euguntutxñç m; Evw0nç.

Done Brussels the twenty-sixthday of July in the year one thousand nine hundred and at on ninety-five in a singleoriginal,in the Danish,Dutch, English, Finnish, French.German. Greek. lrish, ltalian, Portuguese, Spanishand Swedishlanguages, each text being equallyauthentic, such original remaining deposited the archivesof the General Secretariat of the Councilof the European Union.

Bilaga 6 393

Nr C 316/54 Europeiska gemenskapernas officiellatidning 27. 11. 95

Fait a Bruxelles, vingt-six juillet mil neuf cent quatre-vingt-quinze, en un exemplaire unique, en languesallemande, anglaise, danoise,espagnole, finnoise, française, grecque, irlandaise, italienne,néerlandaise, portugaise et suédoise, tousces textes faisantégalement foi, exemplaire qui est déposé dansles archives du Secrérariat généraldu Conseilde lUnion européenne.

Arna dhéanamh Bhruiséil, sa an séu fichede Iüil sa bhliain mile naoi gcéadnöcha a cuig,i scribhinn bhunaidli amháin sa Bhéarla, sa Danmhairgis, san Fhionlainnis, sa Fhraincis, sa Ghaeilge, Ghearmáinis, sa sa Ghréigis, san Iodáilis, san Ollainnis, sa Phortaingéilis, Spáinnis sa agussa tSualainnis agus comhüdarás ag na téacsannai ngach ceann de na teangacha sin; déanfar an scribhinn bhunaidh sin a thaisceadh gcartlann i Ardrünaiocht Chomhairle an Aontais Eorpaigh.

Farto a Bruxelles,addi ventisei luglio millenovecentonovantacinque, in unico esemplare in lingua danese, finlandese, francese, greca, inglese, irlandese,italiana, olandese,portoghese, spagnola, svedese e tedesca, i testi ciascuna queste lingue facenti ugualmentefede, esemplare depositatonegli archividel segretariato generale dellUnione europea.

Gedaan Brussel,de te zesenrwintigsre juli negentienhonderd viifennegentig, in één exemplaar, in de Deense,de Duitse, de Engelse,de Finse, de Franse, de Griekse,de lerse, de ltaliaanse,de Nederlandse, de Portugese, de Spaanse en de Zweedsetaal, zijnde alle tekstengelijkelijk autlientiek,dat wordr neergelegd in het archief van het Secretariaat-generaal de van Raad van de EuropeseUnie.

Feito em Bruxelas, em vinte seis e deJulho de mil novecentos e noventa e cinco, em exemplar ünico, nas linguasalemå,dinamarquesa, espanhola, finlandesa,francesa, grega, inglesa, irlandesa, italiana, neerlandesa, portuguesae sueca, fazendo igualmente todos os textos, depositado nos arquivos do Secretariado-Geral do Conselhoda Uniâo Europeia.

Tehry Brysselissä kahdentenakymmenentenâkuudentena päivänä heinäkuuta vuonna tuhatyhdeksänsataayhdeksänkymmentäviisi yhtenä ainoana kappaleenaenglannin, espanian, hollannin, iirin, italian, kreikan,portugalin,ranskan, ruotsin, saksan, suomen tanskan kielelläkaikkien näidentekstienollessayhrä todistusvoimaiset, se talletetaanEuroopanunionin neuvoston pääsihteeristön arkistoon.

Utfärdad i Brysselden tjugosjätte juli nittonhundranittiofem i ert endaexemplar, på danska, engelska.finska, franska,grekiska,irländska,italienska,nederländska. portugisiska,spanska, svenskaoch tyska,varvidalla texter är lika giltiga, ochdeponeradi arkivenvid generalsekretariatet för Europeiskaunionens råd.

Pour gouvernement royaume du de Belgique Voor de Regering het Koninkrijk Belgiê van Für die Regierung des Königreichs Belgien

For regeringen for Kongeriget Danmark

Ö

Ãyø/á/oø-ø-

394 Bilaga 6

27. 11. 95 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr C 316/55 Für die Regierung der Bundesrepublik Deutschland / I Å l V? ° ° Q-ø-f

7 Im mv xuñáçvnon Ing Ekknvzxñç Anpoztgatia;

om

Po: Gobiernodel Reino de España

Pour gouvernement de Républiquefrançais: ä.

Thar Rialtas hEireann ceann na For the Government of Ireland

åwkz7

Bilaga 6 395 Nr C 316/56 Europeiskagemenskapernas officiellatidning 27. 11. 95 Per governo dellaRepubblicaitaliana

9%

Pour gouvernement du grand-duchéde Luxembourg

Voor de Regeringvan het Koninkrijk der Nederlanden

157-

;yxa

Fur die Regnerung Republik der Österrench

396 Bilaga 6 27. 11. 95 Europeiskagemenskapernas officiellatidning Nr C 316/57 PeloGovernoda RepáblicaPortuguesa

Suomenhallituksenpuolesta

På svenska regeringens vägnar

äk

For the Governmentof the UnitedKingdomof Great. Britain and NorthernIreland

Ewâøk

ån

wok

ç//â

SOU 1997: 127 Bilaga 6 397

Nr c 151/2 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 20.5.97

BILAGA

PROTOKOLL

upprättat på grundval artikel K 3 i Fördraget om Europeiskaunionen om förhandsavgörande av Europeiska gemenskapernas domstol angåendetolkningen av konventionen om skydd av av Europeiska gemenskapernas finansiellaintressen

DE HOGAFORDRAGSSLLJTANDE PARTERNA.

HAR ENATS följande bestämmelser som skall fogastill konventionen. om

Artikel 1 det första protokollet till den konventionen, när domstolen anser att ett beslut frågan i är nödvändigt för att döma saken. i Europeiskagemenskapernas domstol skall vara behörig att de villkor som fastställs detta i protokoll meddela forhandsavgoranden tolkningen om av konventionen om skyddav Europeiskagemenskapernas finansiella intressen Artikel 3 och protokollet av den 27 september 19960, nedan kallat "det första protokollet". dom- Protokollet om Europeiskagemenskapernas stols stadgaoch dessrättegångsregler skalltillämpas.

2. l enlighet med Europeiska gemenskapens domstols Artikel 2 stadga skall varje medlemsstat, den har avgioavsettom vit en förklaring enligt artikel ha rätt att till Europeiska gemenskapens domstolinkomma medinlagor och Varje medlemsstat kan, genomen förklaring som skriftliga yttranden i ärenden som avhängiggjorts vid vid undertecknandet detta av protokoll eller vid avges domstolen enligt artikel varje annat tillfälle efter undertecknandet, godkänna Europeiska gemenskapernas domstols behörighet att meddela förhandsavgöranden om tolkningen av konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finan- Artikel 4 siellaintressen ochdet första protokollet till denkonventionen de villkor som anges i punkt 2 al eller punkt 2 b. Detta protokoll skall antasav medlemsstaterna i enlighetmedderas respektive konstitutionellabestämmel-

ser. 2. Varje medlemsstat som avgeren förklaring enligt punkt 1 kan ange antingen att underrättadepositarien Medlemsstaterna skall när de förfaranden som deras konstitutionellabestämmelser a varje domstol den i staten,mot vars avgöranden det föreskriverför antagande detta protokoll har genomav inte finns något rättsmedelenligt nationell lagstift- förts liksom vilka förklaringar som har avgivits enligt ning, får begära att Europeiskagemenskapernas artikel domstol meddelar ett förhandsavgörande i ett ärende som uppkommit vid denna domstol och som rör 3. Detta protokoll skall träda i kraft 90 dagar efter tolkningen av konventionen om skydd av Europeiska den underrättelse, som avses i punkt från den statsom gemenskapernas finansiella intressen och det första är medlem i Europeiska unionen när rådet antar denakt protokollet till den konventionen, när domstolen upprättar detta protokoll och som sist genomför beslut i frågan nodvandigt för som anser att ett ar att formalitet. Protokolletskall emellertidträdai kraft denna dömai saken.eller att tidigast samtidigt som konventionen om skydd av Europeiskagemenskapernas finansiella intressen. b varje domstol den i staten får begara att Europeiska gemenskapernas domstol meddelar ett förhandsavgörande i ett ärende som uppkommit vid denna domstol och som ror tolkningen av konventionen om skydd av Artikel 5 Europeiska gemenskapernas finansiella intressen och

Detta protokoll skall stå oppet tor anslutning for UI l{iT 113. 13.10.1996. l varje stat som blir medlem i Europeiska unionen. iir x.

398 Bilaga 6

205.97 Europeiska gemenskapernas officiellatidning Nr C 151/3

Anslutningsinstrumenten skall deponeras hosdepo- Artikel 7

sitarien. Varie medlemsstat somar fördragsslutande part får

Den Europeiska unionens råd den anslutande föreslå ändringar av detta protokoll. Varje forslag till av medlemsstatens språk fastställda till detta ändring skall överlämnas till depositarien, som skall texten protokoll skall vara giltig. underrättarådetom detta.

2. Ändringar skall beslutas rådet av som skall rekom- 4. I förhållandetill en medlemsstat som anslutersig till efter dagen mendera att medlemsstaterna antar dem enlighet i med dettaprotokoll, träderdetta i kraft 90 dagar eller sina respektive konstitutionellabestämmelser. för deponeringen dessanslutningsinstrument, av dagen för ikraftträdandet av detta protokoll, om detta De detta satt beslutade ändringarnaträderi kraft ännu inte hunnit träda i kraft vid utgången av nämnda i enlighetmedbestämmelserna i artikel 4. period om 90 dagar.

Artikel 8 Artikel 6 Generalsekreteraren för Europeiska unionens råd Varje stat som blir medlem Europeiska i unionen och skall depositarie for detta protokoll. vara som ansluter sig till konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen i enlighet 2. Depositatien skall i Europeiskagemenskapernas med artikel 12 måste godkänna bestämmelserna i detta officiella tidning offentliggöraunderrättelser, instrument

protokoll. och meddelanden somror dettaprotokoll.

7. Protokoll till som upprättats i konventionen till skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen första tilläggsprotokollet

SOU 1997: 127 Bilaga 7 401

23. 10. 96 Europeiska gemenskapernas officiellatidning Nr C 313/1

Ráttsa/zter som antagits med tillämpning av avdelning VI i Fordmget om Europeiska unionen

RÅDETSAKT

av den 27 september 1996

upprättande av ett protokoll till konventionen om skydd av Europeiskagemenskapernas om finansiellaintressen

96/C 313/01

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGITDENNA syfte att bekämpasådankorruption vilken i tjanstemän, AKT såvälnationella tjänstemansom gemenskapstiänstemän, är inblandadeoch som skadarellerkanskadaEuropeiska gemenskapernas finansiella intressen. med beaktande av Fördraget om Europeiska unionen, särskiltartikel K 3.2 i c detta, och RÅDET

medbeaktandeav följande: det protokoll, återfinns FASTSTÅLLER att vars text i bilaganoch som dennadaghar undertecknats av företrä- Vid förverkligandet unionens av mål betraktarmedlemsdarnaför regeringarna i unionens medlemsstater, härmed staterna kampen mot brottslighet, som riktar sig mot har upprättats, Europeiska gemenskapernas finansiella intressen. som en fråga av gemensamt intresse som ingår i det samarbete REKOMMENDERAR att medlemsstaterna antar protokolsom inrättats med stöd av avdelningVI i fördraget, let i enlighet med deras respektive konstitutionella bestämmelser. Rådet upprättade genom sin akt den 26 juli 1995, som en förstaåtgärd,konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen, vilken särskilt avser Utfärdad Brysselden i 27 september 1996. kampen mot bedrägerier som riktar sig mot dessa intressen. Pâ rådets vägnar

M. LOWRY Som andra etapp är det nödvändigt att komplettera en denna konvention med ett protokoll som särskilthar till Ordförande

402 Bilaga 7 sou 1997:127

Nr C 313/2 Europeiska gemenskapernas officiellatidning 23 10 96

BILAGA

PROTOKOLL

upprättats på grundval artikel av K 3 i Fördraget om Europeiska unionen, till konventionen som om skyddav Europeiskagemenskapernas finansiella intressen

DE HÖGAFÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA till dettaprotokoll,medlemsstater i Europeiska unionen,

SOM HÃNVISAR TILL Europeiska unionens rädsakt av den27 september 1996,

SOM ÖNSKAR uppnå att deras srrafflagstiftning ett effektivt sätt bidrartill att skyddadeEuropeiska gemenskapernas finansiella intressen,

SOM KONSTATERAR hur viktig konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen av den 26 juli 1995 är for att bekämpa bedrägerier riktar som sig mot gemenskapens inkomster och utgifter,

SOM ÄR MEDVETNA om det faktum Europeiska att gemenskapernas finansiella intressen kanskadas eller hotas av andrastraffrättsliga överträdelser, bland annat korruption som begås eller mot av tiänstemän, såväl nationella som gemenskapstiansteman, som har ansvar för uppbörd,förvaltningeller utbetalning av gemenskapsmedelde som kontrollerar,

SOMBEAKTAR att personer av olika nationalitet som är anställda av olika offentliga institutioner eller organ kan vara inblandade i sådan korruption.För att till stånd effektiva åtgärder mot sådanverksamhet med internationella förgreningar är detviktigt att det finns en samstämmig bedömning dessas av straffvärda karaktär medlemsstaternas i straffrättsliga lagstiftning,

SOM KONSTATERAR att fleramedlemsstarers straffrättsliga lagstiftning beträffande lagöverträdelser som begåtts vid tiänsteutövning i allmänhet och som rör korruption synnerhet i endast avser handlingar som begåtts av eller rriot nationella tjänstemän och inte, ellerendastundantagsfall, i omfattarsådana gärningar som inbegriper gemenskapstiansremän eller tjänstemän frånandramedlemsstater,

SOM ÄRÖVERTYGADE om att det ar nödvändigt attanpassa dennationella lagstiftningen i den mån den inte straffbelägger korruption som skadar eller som kan skadaEuropeiska gemenskapernas finansiella intressen, ochdärgemenskapstiänstemän eller tjänstemän från andramedlemsstater är inblandade,

SOM LIKASÅ ÃRÖVERTYGADE om att en sådan anpassning av denationella lagstiftningarna, när det gäller gemenskapstiänstemän anställda av gemenskapen, inte bör begränsas till bestickning ochmutbrott utan börutsträckas att till omfattaandrabrott som drabbat eller kandrabba Europeiska gemenskapernas inkomster eller utgifter,däribland lagöverträdelser som begåtts av eller mot de personer som hardet största ansvaret,

SOMBEAKTAR att detlikaså ar lämpligt att upprätta ändamålsenliga bestämmelser beträffande behörighet och ömsesidigt samarbete utanatt detta skallpåverka de juridiskavillkoren för dessas tillämpning i konkreta fall,vilketvidbehovkaninbegripa hävande immunitet, av

SOMSLUTLIGEN BEAKTAR att det lämpligt är att göra derelevanta bestämmelserna i konventionen om skydd Europeiska gemenskapernas finansiella intressen av den26 juli 1995 tillämpliga på delagöverträav delser som avses i detta protokoll,

HAR ENATSOM FÖLJANDE BESTAMMELSER.

Bilaga 7 403

23. 10.96 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr C 313/3

Artikel 1 A rtik Z

Mutbrott

Definitioner

l detta protokoll avses medmutbrott varje avsiktlig

handling som utförs av en tjänsteman för att, direkt eller tredje man, för egen räkning eller för tredje mans medde genom l detta protokoll används följandebeteckningar räkning, begära eller förmåner, eller ta emot oavsettart, betydelser som här anges: löften härom för sätt strider att acceptera att ett som mot hans officiellaförpliktelser utföraeller inte utföra en handling i tjänsten eller vid utövandet av tjänsten, och

som skadar eller kan skadaEuropeiska gemenskapernas

finansiellaintressen. a tjänsteman: alla tjänstemän, såväl nationella som gemenskapstjänstemän, inklusive alla nationella

tjänstemän från en annan medlemsstat. åtgärder behövs Varje medlemsstat skallvidta de som för att säkra att en sådan gärning som avses i punkt 1

straffbeläggs. b gemenslzapszjänsteman:

varje är tjänsteman eller kon- - person som traktsanställd denmening i som avses i tjänste- Artikel 3 föreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna eller i anställningsvillkoren för Bestickning

övriga anställdai Europeiska gemenskaperna,

I detta protokoll avses med bestickning varje avsiktlig varje personsom ställts till Europeiska gemen- handling utförs för att direkt eller - som av en person skapernas förfogande av medlemsstaterna eller tredje utlovaeller bevilja förmån, oavsett genom man en något offentligtellerprivat organ som utför till tjänsteman, för räkning eller för tredje av art, en egen uppgifter som motsvarar dem som Europeiska räkning, för denne sätt strider mot mans att ett som gemenskapernas tjänstemän eller övriga an- hans officiellaförpliktelserskall utföraeller underlåta att

ställda utför. utföra handling i tjänsten eller vid utövandet av en tjänsten och som skadar eller kan skada Europeiska

Medlemmari de bildats enligt fördra- gemenskapernas finansiella intressen. organ som upprättandetav Europeiska gemenskagen om dessa personal likställs med perna samt organs behövs de inte omfattas Varje medlemsstat skallvidta de åtgärder som gemenskapstjänstemän, om av för i Europeiska för att säkra att en sådan gärning som avses i punkt 1 tjänsteföreskrifterna tjänstemän eller anställningsvillkoren öv- för straffbeläggs. gemenskaperna riga anställdai Europeiska gemenskaperna.

Artikel 4 c nationell tjänsteman: tolkas med hänvisning till

den definition tjänsteman eller ämbetsman har i Likabehandling den nationella rätten i den medlemsstat där persoi fråga innehar dennaegenskap vid tillämpnen ning straffrätteni den staten. Varje medlemsstat skall vidta de åtgärder som behövs av för att säkra att beskrivningarna i dess strafflagstifming

rättsliga åtgärder beträffande av överträdelser som utgör en sådangärning som avses i När det gäller en vidtas artikel 1 i konventionen när de begås av dess nationella tjänsteman från en medlemsstat, vilka av en behöverden sistnämnda tjänstemän vid tjänsteutövning tillämpaspå samma sätt annan medlemsstat. staendast i när överträdelserna begås av gemenskapstjänstemän vid ten tillämpa definitionen av tjänsteman den mån definitionen överensstämmer med dess tjänsteutövning.

nationella lagstiftning.

Varje medlemsstat skallvidta de åtgärder som behövs för att säkra att beskrivningarnai dess strafflagstiftning de överträdelser somavses i punkt 1 i denna artikel utarbetatspå grund- av konvention:denkonventionsom samt i artiklarna och 2 3 när de begås av eller gentemot val artikel K 3 i Fördraget om Europeiska unionen. parlaav ministrarnai dess regering, de valdaledamöternai om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella landetshögsta mentariskaförsamlingar, ledamöterna av intressen den26 juli 1995 l. revisionsdomstol vid tjänsteutövning tilldomstolareller lämpas samma sätt när överträdelserna begås av eller

gentemot ledamöterna av Europeiska gemenskapernas

l EGT C 316. 27.11.1995, 49. kommission, av Europaparlamentet. domarna Europe- l nr s.

404 Bilaga 7 SOU 1997: 127

Nr C 313/4 Europeiskagemenskapernas officiellatidning 23. 10. 96

iska gemenskapernas domstoleller ledamöterna av Euro- c överträdelsen har begåtts gentemot någon de av perpeiskagemenskapernas revisionsratt vid tjänsteutovning. sonersomavses i artikel 1 eller gentemot ledamöter av deinstitutioner somavses i artikel 4.2, och som är medborgareden berörda i staten, Om en medlemsstathar antagit speciellalagar om handlingar eller underlåtenhet för vilka ministrarna i d gärningsmannen gemenskapstjänsteman är som tjänstregeringen bör stå till svars, på grund av den särskilda gör vid någon av Europeiska gemenskapernas institpolitiskaställning de har den i staten, behöverpunkt 2 i utioner eller vid ett organsom bildats enligt fördragen dennaartikel inte tillämpas dessa lagar, underförutom upprättandet av Europeiskagemenskaperna och sättningatt medlemsstaten garanterar att den strafflaghar sitt säte i den berördamedlemsstaten. stiftning som genomförartiklarna och 2 3 samt punkt 1 i dennaartikel även omfattar ledamöterna av Europeiska gemenskapernas kommission. Varje medlemsstat kan vid anmälan enligt artikel 9.2 förklara att den inte kommer att tillämpa, eller endast i 4. Punkterna 2 och skall 3 inte påverkatillämpningen särskildafall eller under särskildaomständigheter komde bestämmelser straffprocessrätt och faststäl- mer att tillämpa, en eller flera av bestämmelserna om av om om lande laga domstol, är tillämpliga i varje med- behörighet punkt i 1 c och av som lemsstat.

Detta protokoll skall tillämpas i full överensstäm- Artikel 7 melsemedde relevanta bestämmelserna i fördragen om upprättandet av Europeiskagemenskaperna, protokollet Sambandmedkonventionen om immunitet och privilegier för Europeiskagemenskaperna, domstolensstadga samt med de texter som antagits för tillämpademvadbeträffarhavande immu- Bestämmelserna i artiklarna 5.1, 5.2 och 5.4 samt art av 6 i konventionen skall tillämpas som om det fanns en nitet. hänvisningtill de gärningar somavses i artiklarna 3 och 4 i dettaprotokoll.

Artikel 5

Följandebestämmelserkonventionenskall i tillämpas Påföljder även dettaprotokoll:

Varje medlemsstat skall vidta deåtgärder som behövs Artikel 7 underförutsättning - att, om annatuppges för att säkra att de gärningar somavses i artiklarna och 2 vid den anmälan i artikel 9.2 i detta som avses 3 samt medverkantill och anstiftan av dessa gärningar protokoll, förklaringar enligtartikel 7.2 i konventiokan medföraeffektiva, proportionellaoch avskräckande även gällerför dettaprotokoll. nen påföljderdäribland, åtminstone i allvarliga fall, frihetsberövande påföljder vilka kan ledatill utlämning. Artikel -

Punkt skall inte påverka behörigamyndigheters - Artikel 10. l utövande av sina disciplinärabefogenheter förhållande i till nationellaeller gemenskapstjänstemän. Vid bestämmandet av vilken straffrättsligpåföljd som skall âdömas kandenationelladomstolarna,enlighetmed i principerna Artikel 8

i deras egen lagstiftning, beaktaeventuelladisciplinpåfölj- Domstolen der som redandrabbat sammaperson för sammauppttädande.

Alla tvister mellan medlemsstater tolkningeneller om tillämpningen av detta protokoll skall först behandlasi Artikel 6 rådet,enligtdet förfarande som föreskrivs avdelning i VI i Fördraget om Europeiska unionen, i avsikt att nå en Behörighet lösning.

Varje medlemsstat skallvidtanödvändigaåtgärderför etablera sin behörighetvad gäller de straffbelagda Om ingen lösninghar uppnåttsinom sex månader kan att den fastställt någon av parterna i tvisten överlämna frågantill Europeöverträdelser som har i enlighetmedartiklarna 3 och iskagemenskapernas domstol. när

a överträdelsenhelt eller delvisbegåtts på dess territorium, Alla tvister som gäller artikel med undantag av punkt l c artiklarna 3 och 4 samt artikel 7.2 tredje b gärningsmannen är medborgare eller tjänsteman i den strecksatsendetta protokoll, mellan i en eller flera medberörda staten, Iemsstateroch Europeiskagemenskapernas kommission.

Bilaga 7 405

23. 10. 96 Europeiska gemenskapernas officiellatidning Nr C 313/5

har kunnat lösas förhandlingar, kan Anslutningsinstrumenten skall deponerashosdeposisom inte genom hänskjutastill Europeiska gemenskapernas domstol. tarien.

4. För varje stat som anslutersig till protokollettrader Artikel 9 kraft nittio dagar efter det den har detta i att staten deponeratsitt anslutningsinstrument eller, om det ännu Ikraftträdande inte trätt i kraft när perioden om nittio dagarlöpt ut, samma dagsom detta protokoll träderi kraft. Detta protokoll skall antas av medlemsstaterna i enlighetmedderas respektive konstitutionella bestämmel-

ser. Artikel 11

Medlemsstaterna skall till generalsekreteraren för Reservationer Europeiskaunionens råd anmäla att de har avslutat de förfaranden som krävs enligt deras respektive konstitutionella bestämmelser för att detta protokoll skall kunna Reservationerär inte tillåtna, med undantag för

antas. sådana som avses i artikel 6.2.

Detta protokoll träder i kraft nittio dagar efterdet att Varje medlemsstat som gjort en reservation får när den anmälan avses i punkt 2 gjorts av den stat som helst,helt eller delvis,dra tillbaka den genomen tidpunkten för rådets antagande den akt som som vid av som Tillbakadragandetfar verkan Europeiska anmälantill depositarien. upprättar det här protokollet är medlem av dendagdepositarien tar emot anmälan. unionen sist fullgör denna formalitet. Om kon- - som ventioneninte har trätt i kraft vid den tidpunkten, träder protokollet kraft samtidigt som konventionen. l

Artikel 12

Artikel 10 Depositarie

Anslutning av nya medlemsstater Generalsekreteraren för Europeiska unionens råd depositarie för detta protokoll. Detta protokollståt öppet för anslutning varje stat skallvara av som blir medlemi Europeiskaunionen.

Depositarien skall i Europeiska gemenskapernas offitill detta protokoll, avfattad den anslu- ciellatidning offentliggöraantaganden och anslutningar, Texten språk och upprättad Europeiska förklaringar och reservationer liksom alla övriga undertande medlemsstatens av unionens råd, skall giltig. rättelser som rör dennakonvention. vara

BEVIS HÄRPÅ har de befullmäktigade undertecknatdetta protokoll. TILL

enda original på spanska, danska, tyska, grekiska, engelska,franska, iriska, Upprättat ett i italienska, nederländska, portugisiska, finskaoch svenska, vilka samtliga texter är lika giltiga. Originalet skall deponeras i arkiven hos generalsekretatiatet för Europeiskaunionens råd.

406 Bilaga 7 Nr C 313/6 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 23 10 95 Pour gouvernement du Royaume de Belgique Voor de Regeringvan het Koninkrijk Belgie Für die Regierung desKönigreichsBelgien

lø/:ç

For regeringen for Kongeriget Danmark

/D

Für die Regierung der Bundesrepublik Deutschland

f I ha mv Kuñéçvnon m; EMnvLxñçAnnamaria;

sou 1997:127 Bilaga 7 407 Europeiska gemenskapernas officiellatidning Nr C 313/7 23. 10. 96 Pour gouvernemenl de République française

Thar Rialtas hEireann ceann na For the Government of Ireland

Mmm

Per Governo della Repubblica italiana rfvv Tal Pour gouvernement du Grand-Duché de Luxembourg J 1 - 5 _.__-_. Voor de Regering het Koninkriik der Nederlanden van

408 Bilaga 7 Nr C 313/8 Europeiskagemenskapernas officiella tidning 23. 10. 96 Für die Regierung der Republik Österreich

;Wie

Pelo Governo da Republica Portuguesa

704m

Suomen hallituksenpuolesta På finska regeringens vagnar

På svenska regeringensvägnar

For the Government of the UnitedKingdomof Great Britain and NorthernIreland

AM Med.

Bilaga 7 409 23. 10. 96 Europeiska gemenskapernas officiellatidnmg Nr C 313/9 Por Gubierno del Reino de España

410 Bilaga 7 sou 1997:127

Nr C 313/10 Europeiskagemenskapernas officiellatidning 23 10. 96

BILAGA

Medlemsstaternas uttalanden vidantagandet rättsakren upprättande protokollet av om av

Uttalande fråndentyska delegationen:

"Förbundsrepubliken Tysklands regering förklarar den att har för avsikt att, beträffande protokollet till konventionen skydd om av finansiella intressen tjänstemän, genom förhandlingar uppnå samma enighet om behörighetenEuropeiska för gemenskapernas domstol att meddela förhandsavgöranden, som den som eftersträvas detgallerkonventionen skydd Europeiska när om av gemenskapernas finansiella intressen. att och dettasker samma dag."

Z. Gemensamt uttalande fråndenbelgiska, luxemburgska ochnederländska delegationen:

"K0nungariket Belgiens, Konungariket Nederländernas ochStorhertigdömet Luxemburgs regeringar anser att det, för art möjliggöra ikraftträdandet dettaprotokoll. av ar nödvändigt att senast i slutet av november 1996 finna en tillfredsställande lösning beträffande Europeiska gemenskapernas domstols behörighet detgällertolkningen detta när av protokoll, helst inom ramen för de pågående diskussionerna om att ge Europeiska gemenskapernas domstolbehörighet detgällerförhandsavgöranden när angående tolkningen av konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen.

Uttalande fråndenösterrikiska delegationen: "Österrike utgår från principen att frågan om Europeiska gemenskapernas domstols behörighet det nar gäller förhandsavgöranden kommer regleras att på ett positivt sätt i en nära framtid ochkommer också att arbeta denriktningen i i framtiden."

Andra protokollet som till konventionen till upprättats skydd av Europeiska gemenfinansiella intressen skapernas

andra tilläggsprotokollet

Bilaga 8 413

ANDRA PROTOKOLLET. SOM UTARBETATS PÅ GRUNDVAL AV ARTIKEL K 3 I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN, TILL KONVENTIONEN OM SKYDD AV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS FINANSIELLA INTRESSEN

414 Bilaga 8 sou 1997:127

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA till detta protokoll, medlemsstater i Europeiska unionen,

SOM HÄNVISAR TILL Europeiska unionens råds akt den 19 juni 1997, av

SOM ÖNSKAR uppnå att deras strafflagstiftning på ett effektivt sätt bidrar till att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen,

SOM INSER vikten av konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen av den 26 juli 1995 för att bekämpa bedrägerier som skadar gemenskapens inkomster och utgifter,

SOM INSER vikten av protokollet av den 27 september 1996 till nämnda konvention i kampen mot korruption som skadar eller kan skada Europeiska gemenskapernas finansiella intressen,

SOM ÄR MEDVETNA OM att Europeiska gemenskapernas finansiella intressen kan skadas eller hotas av gärningar som begås på juridiska personers vägnar och gärningar som innebär penningtvätt.

SOM ÄR ÖVERTYGADE om att det är nödvändigt att vid behov anpassa den nationella lagstiftningen i den mån den inte ger möjlighet att ställa juridiska personer till ansvar vid fall av bedrägeri eller aktiv korruption och penningtvätt som begås till fördel för dem och som skadar eller kan skada Europeiska gemenskapernas finansiella intressen,

Bilaga 8 415

SOM ÄR ÖVERTYGADE om att nationell lagstiftning kan behöva anpassas för att straffbelägga penningtvätt av vinning av bedrägeri eller korruption som skadar eller kan skada Europeiska gemenskapernas finansiella intressen och göra det möjligt att förverka vinning av sådant bedrägeri och sådan korruption,

SOM ÄR ÖVERTYGADE om att det är nödvändigt att vid behov anpassa den nationella lagstiftningen för att förhindra att någon vägras inbördes râttshjälp endast därför att de förseelser som omfattas av detta protokoll gäller eller anses vara skatte- eller tullförseelser,

SOM NOTERAR att samarbetet mellan medlemsstaterna redan omfattas av konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen av den 26 juli 1995, men att det föreligger ett behov av att se till att medlemsstaterna och kommissionen, utan att det påverkar förpliktelserna enligt gemenskapslagstiftningen, samarbetar för att säkerställa effektiva åtgärder mot bedrägeri, aktiv och passiv korruption och därmed sammanhängande penningtvätt som skadar eller kan skada Europeiska gemenskapernas finansiella intressen, inklusive utbyte av information mellan medlemsstaterna och kommissionen,

SOM BEAKTAR att det för att uppmuntra och underlätta utbytet av information är nödvändigt att säkerställa ett lämpligt dataskydd,

SOM BEAKTAR att utbyte av information inte bör hindra pågående undersökningar och att det därför är nödvändigt att se till att förundersökningssekretessen skyddas,

416 Bilaga 8

SOM BEAKTAR att lämpliga bestämmelser måste fastställas behörighet för Europeiska om gemenskapernas domstol, SOM SLUTLIGEN BEAKTAR att relevanta bestämmelser i konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen av den 26 juli 1995 bör göras tillämpliga på vissa gärningar som omfattas av detta protokoll, HAR ENATS OM FÖLJANDE BESTÄMMELSER.

ARTIKEL 1 Definitioner l detta protokoll avses med a konventionen: den konvention som utarbetats på grundval av artikel K 3 i Fördraget om Europeiska unionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen av den 26 juli 1995ll, b bedrägeri: sådana gärningar som avses i artikel 1 i konventionen,

i EGT nr c 316, 27.11.1995, s. 49.

Bilaga 8 417

c passiv korruption: sådana gärningar som avses i artikel 2 i protokollet - av den 27 september 1996 som utarbetats på grundval av artikel K 3 i Fördraget om Europeiska unionen till konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressenl,

aktiv korruption: sådana gärningar som avses i artikel 3 i samma protokoll, -

d juridisk person: varje enhet som har denna ställning enligt tillämplig nationell lagstiftning, med undantag av stater eller andra offentliga organ vid utövandet av de befogenheter som de har i egenskap av statsmakter samt internationella offentliga organisationer,

e penningtvätt: en gärning enligt definitionen i den tredje strecksatsen i artikel 1 i rådets direktiv 91/308/EEG av den 10 juni 1991 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för tvättning av pengarlzl som rör vinning bedrägeri, av åtminstone i allvarliga fall, samt vinning av aktiv och passiv korruption.

ARTIKEL 2

Penningtvätt

Varje medlemsstat skall vidta de åtgärder som år nödvändiga för att penningtvätt skall vara en straffbar gärning.

EGT nrC313, 23.10.1996, s. 2. 2 EGT L 166, 28.6.1991, s. 77. nr

418 Bilaga 8

ARTIKEL 3

Juridiska personers ansvar

1. Varje medlemsstat skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att juridiska personer kan ställas till ansvar för bedrägeri, aktiv korruption och penningtvätt som till deras förmån begås av varje person som agerar antingen enskilt eller som en del av den juridiska personens organisation och har en ledande ställning inom den juridiska personens organisation grundad på

befogenhet att företräda den juridiska personen, eller -

befogenhet att fatta beslut på den juridiska personens vägnar, eller -

befogenhet att utöva kontroll inom den juridiska personen, -

samt för medhjälp eller anstiftan till sådant bedrägeri, aktiv korruption eller penningtvätt eller försök till sådant bedrägeri.

2. Utom i de fall redan i punkt 1 skall varje medlemsstat vidta de åtgärder som som avses är nödvändiga för att säkerställa att en juridisk person kan ställas till ansvar när brister i övervakning eller kontroll som skall utföras av en sådan person som avses i punkt 1 har gjort det möjligt för person, som är underställd den juridiska personen, att begå bedrägeri eller en aktiv korruption eller penningtvätt till förmån för den juridiska personen.

Bilaga 8 419

3. Den juridiska personens ansvar enligt punkterna 1 och 2 utesluter inte lagföring av fysiska är gärningsmän, anstiftare eller medhjälpare till bedrägeri, aktiv personer som korruption eller penningtvätt.

ARTIKEL 4 Påföljder för juridiska personer 1. Varje medlemsstat skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att en juridisk person som har fällts till ansvar i enlighet med artikel 3.1 kan bli föremål för effektiva, väl avvägda och avskräckande påföljder, som skall innefatta bötesstraff eller administrativa avgifter och som kan innefatta andra påföljder, såsom al fråntagande rätt till offentliga förmåner eller stöd, av b tillfälligt eller permanent nåringsförbud, c rättslig övervakning, d rättsligt beslut om upplösning av verksamheten. 2. Varje medlemsstat skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att en juridisk person som har fällts till ansvar i enlighet med artikel 3.2 kan bli föremål för effektiva, väl avvägda och avskräckande påföljder eller åtgärder.

420 Bilaga 8 sou 1997:127

ARTIKEL 5 Förverkande Varje medlemsstat skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att kunna beslagta och, utan att det påverkar rättigheterna för tredje man i god tro, förklara förverket eller avlägsna hjälpmedel för och vinningen av bedrägeri, aktiv och passiv korruption och penningtvätt, eller av egendom till samma värde som sådan vinning. Alla hjälpmedel, all vinning eller annan egendom som beslagtagits eller förverkats skall av medlemsstaten hanteras enligt dess nationella lagstiftning. ARTIKEL 6 Skatte- och tullförseelser En medlemsstat får inte vägra att ge inbördes rättshjâlp vid bedrägeri, aktiv och passiv korruption och penningtvätt enbart av det skälet att det gäller eller anses vara en skatte- eller tullförseelse. ARTIKEL 7 Samarbete med Europeiska gemenskapernas kommission 1. Medlemsstaterna och kommissionen skall samarbeta med varandra i kampen mot bedrägeri, aktiv och passiv korruption och penningtvätt.

Bilaga 8 421

Kommissionen skall i detta syfte lämna sådan teknisk och operativ hjälp som de behöriga nationella myndigheterna kan behöva för att underlätta samordningen av sina undersökningar.

2. De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna får utbyta information med kommissionen i syfte att underlätta fastställande av fakta och att säkerställa effektiva rättsliga åtgärder mot bedrägeri, aktiv och passiv korruption och penningtvätt. Kommissionen och de behöriga nationella myndigheterna skall i varje enskilt fall beakta kraven på förundersökningssekretess och dataskydd. I detta syfte får en medlemsstat, när den lämnar information till kommissionen, fastställa särskilda villkor för hur uppgifterna skall användas av kommissionen eller av en annan medlemsstat som uppgifterna kan lämnas till.

ARTIKEL 8

Kommissionens ansvar för dataskydd

Kommissionen skall, i samband med utbyte av information enligt artikel 7.2, säkerställa att den vid behandling av personuppgifter iakttar en skyddsnivå som motsvarar den skyddsnivå som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria sådana uppgifterU. flödet av

EGT nrL281,23.11.1995, 5.31.

422 Bilaga 8

ARTIKEL 9

offentliggörande av regler för dataskydd

De regler som har antagits om skyldigheterna enligt artikel 8 skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

ARTIKEL 10

Överföring uppgifter till andra medlemsstater och tredje länder av

1. Om inte annat följer av sådana villkor som det hänvisas till i artikel 7.2, får kommissionen överlämna personuppgifter som den har erhållit från en medlemsstat under fullgörandet av sina uppgifter enligt artikel 7 till varje annan medlemsstat. Kommissionen skall underrätta den medlemsstat som har tillhandahållit informationen om sin avsikt att göra en sådan överföring.

2. Kommissionen får, under samma betingelser, till varje tredje land överlämna personuppgifter som den under fullgörandet av sina uppgifter enligt artikel 7 har erhållit från medlemsstat, under förutsättning att denna medlemsstat har gett sitt tillstånd till ett en sådant överlåmnande.

sou 1997; 127 Bilaga 8 423

ARTIKEL 11 Tillsynsmyndighet Varje myndighet som utses eller inrättas i syfte att utföra uppdraget att självständigt övervaka skyddet av personuppgifter som kommissionen innehar i enlighet med de arbetsuppgifter den har enligt Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, skall vara behörig att utöva detta uppdrag också när det gäller personuppgifter som kommissionen innehar i kraft av detta protokoll.

ARTIKEL 12 Samband med konventionen 1. Bestämmelserna i artiklarna 5 och 6 i konventionen skall även tillämpas på sådana gärningar som avses i artikel 2 i detta protokoll. 2. Följande bestämmelser i konventionen skall tillämpas även på detta protokoll: Artikel 4, varvid förklaringar enligt artikel 4.2 i konventionen skall gälla även för detta protokoll om inget annat har uppgivits vid den anmälan som avses i artikel 16.2 i detta protokoll.

424 Bilaga 8

Artikel 7, varvid principen "ne bis in idem" skall gälla även för juridiska personer och - om inget annat har uppgivits vid den anmälan som avses i artikel 16.2 i detta protokoll förklaringar enligt artikel 7.2 i konventionen skall gälla även för detta protokoll. -

- Artikel 9.

Artikel 10. -

ARTIKEL 13

Domstolen

1. Alla tvister mellan medlemsstater om tolkningen eller tillämpningen av detta protokoll skall först behandlas i rådet, enligt det förfarande som föreskrivs i avdelning Vl i Fördraget om Europeiska unionen, i avsikt att nå en lösning.

Om ingen lösning har uppnåtts inom sex månader kan någon av parterna i tvisten överlämna frågan till domstolen.

Bilaga 8 425

2. Alla tvister mellan en eller flera medlemsstater och kommissionen om tillämpningen av artikel 2 jämförd med artikel 1 e och artiklarna 10 och 12.2 fjärde strecksatsen i detta protokoll, som inte har kunnat lösas genom förhandling, kan hänskjutas till domstolen efter utgången av en sexmånadersperiod, räknat från den dag då en av parterna underrättat den andra parten om att det förelåg en tvist.

3. Protokollet av den 29 november 1996, som utarbetats på grundval artikel K 3 i av Fördraget om Europeiska unionen om förhandsavgörande av Europeiska gemenskapernas domstol angående tolkningen av konventionen skydd Europeiska gemenskapernas om av finansiella intressenP, skall tillämpas på det här protokollet, varvid gäller förklaring att en som gjorts av en medlemsstat enligt artikel 2 i det protokollet också skall gälla beträffande det här protokollet, om inte medlemsstaten i fråga avger förklaring om annat vid den anmälan som avses i artikel 16.2 i det hår protokollet.

ARTIKEL 14

Utomobligatoriskt ansvar

För tillämpningen av detta protokoll regleras gemenskapens utomobligatoriska ansvar av artikel 215 andra stycket i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Artikel 178 i samma fördrag år tillämplig.

EGT nrC 15l,20.5.1997, s. 1.

426 Bilaga 8

ARTIKEL 15

Rättslig kontroll

1. Domstolen skall ha behörighet i fall där en fysisk eller juridisk person väcker talan mot ett beslut som kommissionen meddelat den personen eller som berör personen direkt och enskilt, talan överträdelse av artikel 8, någon annan regel som antagits i enlighet samt avser med den artikeln eller maktmissbruk.

2. Artiklarna 1683.1, 168a.2, 173 femte stycket, 174 första stycket, 176 första och andra stycket, 185 och 186 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen samt stadgan för Europeiska gemenskapens domstol skall gälla i tillämpliga delar.

ARTlKEL 16

Ikraftträdande

1. Detta protokoll skall antas av medlemsstaterna i enlighet med deras respektive konstitutionella bestämmelser.

Medlemsstaterna skall till generalsekreteraren för Europeiska unionens råd anmäla att de 2. avslutat de förfaranden krävs enligt deras respektive konstitutionella bestämmelser har som för att detta protokoll skall kunna antas.

Bilaga 8 427

3. Detta protokoll träder i kraft nittio dagar efter det att den anmälan i punkt 2 som avses gjorts av den stat som, såsom medlem i Europeiska unionen dagen för rådets antagande av den akt som utarbetar protokollet, är den sista som fullgör denna formalitet. Om konventionen inte har trätt i kraft vid den tidpunkten träder protokollet i kraft samtidigt med konventionen.

4. Tillämpningen av artikel 7.2 skall emellertid skjutas och så länge upp om, som, vederbörande institution inom Europeiska gemenskaperna inte har fullgjort sina skyldigheter enligt artikel 9 att offentliggöra reglerna för dataskydd eller villkoren i artikel 11 gällande tillsynsmyndighet inte uppfyllts.

ARTIKEL 17

Anslutning av nya medlemsstater

1. Detta protokoll står öppet för anslutning av varje stat blir medlem i Europeiska som unionen.

2. Texten till detta protokoll, avfattad på den anslutande statens språk och utarbetad av Europeiska unionens råd, skall vara giltig.

3. Anslutningsinstrumenten skall deponeras hos depositarien.

428 Bilaga 8

4. För varje stat som ansluter sig till protokollet träder detta i kraft nittio dagar efter det att den staten har deponerat sitt anslutningsinstrument eller, om det ännu inte trätt i kraft när perioden om nittio dagar löpt ut, samma dag som detta protokoll träder i kraft.

ARTIKEL 18

Reservationer

1. En medlemsstat kan förklara att penningtvätt av vinning av aktiv och passiv korruption endast skall vara straffbelagt vid allvarliga fall av aktiv och passiv korruption. Varje medlemsstat som gör en sådan begränsning skall underrätta depositarien härom och ge uppgifter begränsningens räckvidd i samband med anmälan enligt artikel 16.2. En sådan om begränsning skall gälla för en period av fem år räknat från anmälan. Begränsningen kan förnyas för ytterligare en period på fem år.

2. Republiken Österrike får, när den gör anmälan enligt artikel 16.2, förklara att den inte är artiklarna 3 och 4. En sådan förklaring skall upphöra att gälla fem år räknat från bunden av den dag då akten om att utarbeta detta protokoll antas.

3. lnga andra reservationer skall vara tillåtna med undantag av dem som avses i artikel 12.2 första och andra strecksatserna.

Bilaga 8 429

ARTIKEL 19 Depositarie 1. Generalsekreteraren för Europeiska unionens råd skall vara depositarie för detta protokoll. 2. Depositarien skall i Europeiska gemenskapernas officiella tidning offentliggöra antaganden och anslutningar, förklaringar och reservationer liksom alla övriga underrättelser som rör detta protokoll.

Rådets förordning nr 2988/95 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen

Ramförordningen

Bilaga 9 433

Nr L 312/2 Europeiskagemenskapernas officiella tidning 2,3.12. 95

Ett straffrättsligt förfarande kan, såvitt avser tillämpningen skall vara effektiva, proportionella och avskräckande. att av denna förordning. ansesvara slutfört om den behöriga de säkerställer ett adekvat skyddför gemenskapens finannationellamyndigheten och den berördehar ingåttförlik- siella intressen. ning.

Administrativa sanktioner får endastbeslutas om de Dennaförordningtillämpas utan att det hindrartillämp- har införts gemenskpasrättsakt föregår genom en som ningen av medlemsstaternas straffrättsliga lagstiftning. oegentligheten. Om förändringar i de bestämsenare görs melser om administrativa sanktioner som finns i en Gemenskapsrätten ålägger kommissionen och medlems- gemenskapsrättsakt, skall de bestämmelser som är minst staternaatt kontrollera att gemenskapernas budgetmedel ingripandetillämpasretroaktiv. används avsett sätt. Det är lämpligt att fastställa gemensamma regler,vilkas tillämpning kan komplettera 3. Gemenskapsrättens bestämmelser avgör arten och de nuvarande reglerna. räckvidden av de administrativaågärderoch sanktioner som behövs för en riktig tillämpning av de regler som l fördragen saknasregler om de särskilda befogenheter avses och beror oegentlighetens art och allvar. den som behövsför att anta materiellabestämmelser med beviljade förmånen eller den uppnåddafördelen och horisontellräckvidd rörandekontroll ochrörande åtgärder gradenav ansvar. ochsanktioneri syfte att säkerställa skyddet gemenska- av pernas finansiellaintressen. Det finns därföranledning att 4. Med förbehållför den tillämpliga gemenskapsrätten åberopa artikel 2.35 i Romfördraget och artikel 203 i Eurareglerasförfarandenaför tillämpning av gemenskapskontomfördraget. troller, åtgärder och sanktioner i medlemsstaternas lagstiftning. Kompletterande allmännabestämmelser om kontroller platsenkommeratt antassenare.

A rtikel J

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Preskriptionstidenför att vidta åtgärder är frya från det att den oegentlighet som avses i artikel l.l begicks.Kortarepreskriptionstider, dock inte under tre år, kan emellertidföreskrivas de i regler som gäller för vissa sektorer. AVDELNINGl

För kontinuerligaeller upprepadeoegentligheterlöper preskriptionstiden från den dag då ogentligheten Allmänna principer upphörde. För fleråriga sträckersig preskripprogram tionstiden åtminstonefram till programmets definitiva Artikel I avslutning.

För att skydda Europeiska gemenskapernas finan- Preskriptionstiden avbryts varje åtgärd den behöav som siellaintressenantas härmedallmännaregler om enhet- riga myndigheten underrättarden berördapersonenom liga kontrolleroch om administrativa åtgärder och sank- och har still syfte utredaeller beivraoegentligsom att tioner rörandeoegentligheteri förhållandetill gemen- heten.Preskriptionstiden börjaråter löpa efter varje åtgärd skapsrätten. som innebär avbrott.

Med oegentligheter avses varje överträdelse av en Preskriptioneninträderemellertid senast den dag då en bestämmelse i gemenskapsrätten som är följden av en tid som motsvarar den dubblapreskriptionstidenlöper ut handlingeller en underlåtenhet av en ekonomiskaktör utan att den behörigamyndighetenbeslutat om någon och som harlett eller skulleha kunnatledatill en negativ sanktion, fall då förfarandet utom i de det administrativa ekonomisk effekt för gemenskapernas allmännabudget inställts i enlighet med artikel 6.1. eller budgetar som de förvaltar, antingen genom en otillbörlig utgift eller genom minskning eller bortfall av inkomster kommer från de medel uppbärs Fristen för verkställighet av det beslut varigenom som egna som direkt för gemenskapernas räkning. den aministrativasanktionenutfärdas år tre år. Fristen löper från den dag då beslutet vinner laga kraft.

Artikel 2 Preskriptionsavbrott och avbrott verkställighet i regleras 1 nationell lag.

Kontroller, administrativa åtgärderoch sanktioner skall införas den i mån som de är nödvändiga för att Medlemsstaterna harmöjlighet att tillämpa en längre säkerställa riktig en tillämpning gemenskapsrättcn. De frist än den som anges i punkt 1 respektive punkt

434 Bilaga 9 SOU 1997: 127

23. 12. 95 Europeiskagemenskapernas officiella tidning Nr L 312/3

AVDELNING g andra sanktioner av enbart ekonomisk karaktär, av motsvarande slagoch omfattning. om vilka stadgaside regler för olika sektorer som rådetantagitberoende Administrativa åtgärder och sanktioner den berörda sektornssärskildabehov och i överensstämmelsemed de verkställighetsbefogenheter som rådetgivit kommissionen. Artikel 4 Utan att det påverkartillämpningen av bestämmel- Varje oegentlighet medför som en allmän regel att serna i de regler för olika sektorer som redanfinns då den förmån som erhållits ett otillbörligt sätt dras in dennaförordningträder kraft, i kan andraoegentligheter endast ge upphov till sådana sanktioner som inte kan genom förpliktelse att betala tillbaka utestående jämställas med sådan sanktion straffrättslig - en av art som beloppeller de belopp som uppburits ett otillbör- i punkt i denmånsådana sanktioner oumbäranges är ligt sätt. liga för att reglernaskallkunnatillämpas riktig sätt. ett genom förlust, helt eller delvis, av den garanti som ställts som säkerhet för en begäran om en förmån som beviljatseller när ett förskott mottagits. Artikel 6

Tillämpningen av de åtgärder somanges i punkt l Med förbehåll för de administrativagemenskapsskallbegränsas till indragning av den förmån som erhålåtgärderoch gemenskapssanktioner, har vidtagits som lits samt,om så föreskrivs. ränta som kanberäknas en grundval av regler inom olika sektorer och som redan fast räntesats. finns när dennaförordning träderi kraft. kan åläggande av ekonomiska sanktioner som administrativa böter Beroende omständigheterna skallhandlingarleda avbrytas genom beslut av den behörigamyndigheten, om till att en förmån inte beviljaseller till att dendras in om straffrättsligtförfarande ett inletts mot personen i fråga handlingarnabevisligenhartill syfte att ledatill att någon med avseende samma förhållanden. Avbrott i det får en förmån som strider mot målen dengemenskaps- i administrativaförfarandetmedför att den preskriptionstid lagstiftning som är tillämplig i det enskildafallet därför som anges i artikel 3 tillfälligt upphör att löpa. att de villkor som krävsför att förmånen har konstruerats. Om det straffrättsligaförfarandet inte fullföljs, skall det administrativaförfarande som haravbrutitsåterupptas. 4. De åtgärder som anges i denna artikel skall inte ansessom sanktioner. 3. När det straffrättsliga förfarandethar slutförtsskall det administrativaförfarande som haravbrutits återupptas, Artikel 5 i den mån detta inte strider mot allmänna rättsgmndsatser. De oegentlighetersom begåsuppsåtligeneller som orsakas oaktsamhetkan av medföraföljandeadministra- 4. När det administrativa förfarandetåterupptas. skall tiva sanktioner: den administrativamyndigheten till se att den sanktion sotn tillämpasminst motsvarar den som anges i gemena betalning av administrativa böter, skapsföreskriftema varvid till myndighetenkan ta hänsyn alla de sanktioner somen domstolkan ha ålagt samma b betalning ett av belopp som överstiger de summorsom person för samma förhållanden. otillbörligen mottagitseller som inte betalas samt. i förekommande fall, ränta. Dettaytterligarebeloppskall bestämmas med ett procenttal som skall fastställas Punkterna l-4 skall inte tillämpas ekonomiska genom särskildaregler och får inte överskridaden nivå sanktioner som utgör en nödvändigdel av de ekonomiska som är absolut nödvändig för att ge beloppet en bidragssystemen och som kan tillämpas oberoende av avskräckande effekt, eventuella straffsanktioner om och den i mån den inte är att jämställamed sådanasanktioner. c förlust, helt eller delvis, av en förmån som beviljats genom tillämpning av gemenskapsregler, även om aktören endast delvisdragit fördel av denna förmån, Artikel 7 d utestängning från eller indragning av förmånenunder en period efter den då oegentligheten begicks. Administrativa gemenskapsåtgärder och sanktioner får tillfällig indragning sådantgodkännandeeller tillämpas mot sådanaekonomiskaaktörer som avses i e av ett krävsför deltagandei gemenskapens artikel dvs.fysiska ellerjuridiska personer, liksom andra erkännandesom enheter som enligt nationell lag har rättskapacitet, och stödprogram. som har begått oegentligheten.De kan ocksåtillämpas f förlust aven säkerheteller en borgen som ställtsenligt mot personer som hardeltagit genomförandet i av oegentvillkoreni reglereller återställande den av summasom ligheten. samt mot dem som är skyldiga att stå till svars motsvarar en otillbörligen släppt säkerhet, för oegentligheten eller förhindra att den begås.

Bilaga 9 435

Nr L 312/4 Europeiska gemenskapernas officiellatidning 23. l2. 95

AVDELNINGlll att det påverkar tillämpningen de kontroller av som utförs av gemenskapsinstitutionerna i enlighetmed Romfördra- Kontroller gets bestämmelser, särskilt artikel l88c i detta, skall kommissionen till se att kontroll dess ansvar görs av A rt rkel 8 a huruvida administrativpraxis överensstämmer med Medlemsstaterna skall i enlighet med bestämmel- gemenskapsreglema, serna i nationellalagaroch andra författningar vidta de verifikationer b huruvidanödvändiga finns och om dessa åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa sådana att överensstämmer med de gemenskapsinkomster och transaktioner som involverar gemenskapernas finansiella gemenskapsutgifter som avses i artikel intressen följer reglerna och verkligen ägermm. c undervilka förhållanden dessafinansiellatransaktioner Kontrollåtgârdemaskall vara anpassadetill varje genomförs och kontrolleras. sektorssärdragoch vara proportionellai förhållandetill de eftersträvade målen.De skall anpassas medhänsyn till Dessutomkan kommissionenutföra kontroll den administrativapraxisoch de administrativastrukturer platsenenligt de villkor som anges i reglernaför varje som finns i medlemsstaterna och skall bestämmas sä att sektor. de inte leder till orimligt stora ekonomiska svårigheter och administrativa kostnader. Innan denna kontroll utförs i enlighet med gällande Arten och frekvensen kontroller platsen skall regler skall kommissionen underrätta den berörda av som utföras medlemsstaterna, och de kontrollerna medlemsstaten så att allt nödvändigtbiståndkanerhållas. av sättsom utförs skall vid behov fastställas genom regler för olika sektorer. för att säkerställa att reglerna tillämpas ett Iikformigt och effektivt särskilt när detgäller före- Artikel 10 sätt. att byggaoch upptäckaoegentligheter. Ytterligareallmännabestämmelser kontroll om platsen Reglerna för olika sektorer skall innehålla de kommer att antassenare i enlighet med de förfaranden bestämmelser som behövs för att säkerställalikvärdig somanges i artikel 235i Romfördraget ochi artikel203i kontroll genom tillnärmning av förfarandena och Euratomfördraget. kontrollmetodema.

Artikel 9 Artikel II

Utan att de påverkartillämpningen av de kontroller Dennaförordning träder kraft den i tredje dagenefterden som utförs av medlemsstaterna i enlighet med bestäm- haroffentliggjorts Europeiskagemenskapernas i officiella melser nationellalagaroch andra i författningar och utan tidning.

Dennaförordning är till alladelarbindandeochdirekttillämplig alla i medlemsstater.

Utfärdad Brysselden i 18 december1995.

Pri rådet: vägnar

BORRELL FONTELLES Ordförande

436 Bilaga 9

23. 12. 95 Europeiskagemenskapernas officiella tidning Nr L 312/1

Rawia/eler vilka: publicering är obligatorisk

RÅDETS FÖRORDNING EG, EURATOM nr 2988/95

av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGITDENNA De oegentligheteroch de administrativa åtgärderoch FÖRORDNING sanktioner som har sambandmed oegentlighetema anges i föreskrifterför olika sektorer enlighet i med denna förordning. med beaktande av Fördragetom upprättandet av Europeiskagemenskapen. särskilt artikel 235 i detta,

Oegentligheterinbegriperbedrägeri så som detta definimed beaktande Fördraget om upprättandet av Euro- eras i konventionen rörande skyddet av Europeiska av peiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 203 i gemenskapernas finansiellaintressen. detta,

Administrativagemenskapssanktioner måstesäkerställaett med beaktande kommissionens av förslag, adekvatskydd av dessaintressen.Det är nödvändigt att ange allmännaregler som är tillämpliga dessa sanktio- Europaparlamentets yttrande I, och ner. med beaktandeav

med beaktandeav följande: l gemenskapsrätten har införts administrativasanktioner för gemenskapen inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Sådana sanktioner måste införas också Europeiskagemenskapernas allmänna budget, som finanandra områden. sieras medhjälp av gemenskapernas egna medel,administreras av kommissionen inom ramen för de beviljade anslagenoch i enlighetmedprincipen om god finansiell förvaltning.För att fullgöradenna uppgift har kommis- De åtgärderoch sanktioner som har antagits inom ramen sionen ett nära samarbete med medlemsstaterna. för förverkligandet av målenför den gemensamma jordbrukspolitiken ingår somen nödvändig del bidragssyste- i men. De har ett mål i sigsjälva, vilket inte påverkar rätten Mer än hälften av gemenskapernas utgifter utbetalas till för medlemsstaternas behörigamyndigheter att det mottagarnagenom förmedling av medlemsstaterna. straffrättsliga området självabedömade berördaekonomiska aktörernasbeteende. Effektiviteten måste säkerställas genom att gemenskapsreglema får omedelbar effekt Reglerna för denna decentraliserade förvaltningoch för och samtligagemenskapsåtgärder tillämpas genom att kontrollsystemen är föremålför detaljerade bestämmelser fullt när antagandet förebyggande åtgärder inte har ut, av som är olika beroende vilket slags gemenskapspolitik lett till detta mål har kunnat uppnås. att det gäller.Det är emellertidviktigt att inom alla områden bekämpa handlingarsom kan skada gemenskapernas finansiellaintressen. I enlighetmeddet allmännakravet rimlighet och med proportionalitetsprincipen, samt mot bakgrund av prin- För att kampen mot bedrägeri som riktar sig mot gemen- cipen ne bi: in idem, finns det anledning att, medhänsyn skapernas finansiellaintressen skallbli mer effektiv är det till gemenskapens regelverkoch de bestämmelser som nödvändigt att införa rättslig ram inom alla anges i de särskildagemenskapsregler som redan finns engemensam de områden omfattas gemenskapspolitiken. när denna förordning träder i kraft, fastställa lämpliga som av bestämmelser för att undvika en kumulation av gemenskapssanktioner av ekonomisk art och nationella EGT nr C 216.6.8.1994. lll s, för 23.1.1995,154och yttrande avgivetden30 straffrättsligasanktioner som åläggs samma person 1 EGT nr C IB. s. novemberl995ännu offentliggjort l EGT. samma förhållanden.

10. Rådets

förordning nr

2185/96 de kontroller och om inspektioner som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter

SOU 1997: 127 Bilaga 10 439

Nr L 292/2 Europeiska gemenskapernas officiella tidning IS. ll. 96

RÅDETS FÖRORDNING EURATOM. EG nr 2185/96

av den ll november 1996

om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att

skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och

andra oegentligheter

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA kontroller och inspektioner platsen skall som FÖRORDNING utföras kommissionen, av vilka inte påverkartillämp-

ningen av de gemenskapsregler för olikasektorer som

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Euro- avses i artikel 92 i ovannämndaförordning.

peiskagemenskapen, särskiltartikel 235 i detta.

För att genomföra bestämmelserna i denna med beaktande av Fördraget om upprättandet av Euro- . förordning krävs det att de mål som berättigar peiska atomenergigemenskapen. särskilt artikel 203 i tillämpningen av dem fastställs, särskiltnär målen, detta. med beaktande av hur allvarlig den skada som

tillfogas gemenskapernas finansiella intressen eller med beaktande av kommissionens förslag, unionens trovärdighet är. inte i tillräcklig

,ioch utsträckningkan uppnås av medlemsstaterna och med beaktandeav Europaparlamentets yttrande såledesbättre kan uppnås gemenskapsnivå.

grund av omfattningen bedrägeriema, av vilka inte är med beaktandeav följande: begränsade till endalandoch oftautförs krinriett av

nellaorganisationer. eller grund av densärptäglade Det är viktigt för gemenskapens trovärdighet att situationeni en medlemsstat. intensifiera kampen mot bedrägerieroch andra

oegentligheter som är till skadaför gemenskapens

budget. Kontrollema och inspektionema platsenfår inte . överskridavad som krävs för att säkra en korrekt

Det framgår av artikel 209ai Fördraget om upprät- tillämpning av gemenskapsrätten. . tandet av Europeiskagemenskapen att det i första

hand är medlemsstaterna som har ansvaret för att De skallvidareutföras utanatt destrider mot tillämpskyddagemenskapernas finansiellaintressen. utan att . liga bestämmelser i varjemedlemsstat om skyddet av det påverkartillämpningen av andrabestämmelser i intressen som är väsentliga för statens säkerhet. fördraget.

Genom rådets förordningEG. Euratom nr 2988/95 Enligt principen om gemenskapslojalitet i artikel 5 i . . av den l8 december1995 om skydd av Europeiska EG-fördragetoch mot bakgrund rättspraxis från av gemenskapernas finansiellaintressenl skapades en Europeiska gemenskapernas domstol, detviktigt är att

gemensam rättslig ram för gemenskapernas samtliga medlemsstaternas förvaltningaroch kommissionens

verksamhetsområden. enhetersamarbetarlojalt och lämnar varandraden

hjälp som behövsför att förbereda och utföra kontrol-

I artikel 1.2 i den förordningen gesen definition av lema och inspektionema platsen. . begreppet oegentligheter och i sjätte stycket i

ingressen. beaktandemeningen oräknad. i samma förordning preciseras oegentligheterinbegriper Det är nödvändigt att fastställa de villkor undervilka att . bedrägeri så detta definieras i konventionen kommissionenskontrollanterskall utöva sina befosom skyddet Europeiska gemenskapernas genheter. rörande av

finansiella intressen .

l2. Kontroller och inspektioner platsen skall utföras Det föreskrivs artikel i I0 i samma förordning att med beaktande de berörda grundläg- . av personemas ytterligare allmännabestämmelser om kontroller och ganderättigheter och reglerna tystnadsplikt av om inspektioner platsenskall antassenare. och skydd personuppgifter,och det är i det av avseendetviktigt att kommissionen ser till att dess

Utan att det påverkarde kontroller som medlemssta- kontrollanterföljer gemenskapens och medlemssta- . terna utför i enlighetmed artikel 8 i förordningEG. bestämmelser skydd personuppgifter, ternas om av Euratom nr 2988/95och av effektivitetshânsyn. bör särskilt dem föreskrivs Europaparlamentets i och som ytterligare allmänna bestämmelser antas för sådana rådetsdirektiv95/46/EG den 24 oktober 1995 av om skydd för enskilda personer med avseende

EGT C 84. 2l.3.l996. l0. behandling personuppgifter av och om det fria flödet nr s. EGT C 166.l0.6.l996. nr s. l02. ochyttrandeavgivetden23 av sådana uppgifter . oktober1996 annu inte offentliggjort EGT. i

EGT nr L SIL 21111995. s. v EGT nr c 316.27414995 48. s. EGT nr L 281.23.11.1995.31. s.

440 Bilaga 10

15. n. 96 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 292/3

13. För att kampen mot bedrägerier och andraoegentlig- Denna förordning påverkar varken medlemsstaternas heter skall kunna bli effektiv bör kommissionens behörighet när det gäller att beivrabrott eller reglerna om kontroller utföras hos de ekonomiskaaktörer som inbördes rättshjälpmellanmedlemsstaternastraffrättsliga i direkt eller indirekt kanvara inblandadei oegentlig- frågor. heteni fråga.liksom hos andraekonomiskaaktörer som kan vara berörda av denna.Vid tillämpning av bestämmelserna i den här förordningen skall Artikel 2 kommissionen se till att dessaekonomiskaaktörer inte samtidigt för samma handlingar utsätts för likar- Kommissionenfår utföra kontroller och inspektioner tade kontroller och inspektioner av kommissionen platsenenligt den här förordningen eller medlemsstaterna grundval av gemenskapsför att upptäcka omfattande eller gränsöverskridande regler för särskildasektorerellernationell lagstiftning. oegentlighetereller sådana oegentligheteri vilka ekonomiska aktörer som är verksamma i flera l4, Kommissionens kontrollanter måste tillgång till all medlemsstater kan vara inblandade. information om berörda transaktioner samma villkor som de nationella förvaltningarnas kontrollan- för att upptäckaoegentligheter, när situationeni en ter. Rapporterna från kommissionens kontrollanter.i medlemsstat sådan är att det i ett enskilt fall krävs förekommandefall undertecknade de nationella av förstärkning av kontrollernaoch inspektionerna kontrollanterna, måste upprättas med hänsyn till de platsen för att förbättra skyddet av de finansiella förfarandekrav som anges i lagstiftningen i den intressenaför att säkerställa en likvärdig skyddsnivå berörda medlemsstaten. och de måste kunna utgöra inom gemenskapen, eller godtagbartbevismaterialadministrativaoch rättsliga i förfaranden medlemsstatdär användning - begäran av den berördamedlemsstaten. i den av dessa visarsig vara nödvändig samt ha samma värde som rapporter upprättade nationellakontrollanter. av Artikel J

15. Om det finnsrisk för att bevismaterial försvinner eller Om kommissionen beslutar företa kontroller och att om de ekonomiskaaktörerna motsätter sig kommis- inspektioner platsenenligt dennaförordning skall den sionenskontroll eller inspektion platsenär det till det inte samtidigt utförs liknande och se att kontroller medlemsstaternas ansvar att vidta nödvändigasäker- inspektionerhos de berördaekonomiskaaktörerna för hets-eller verkställighetsåtgärder i enlighetmed sin handlingar grundval gemenskapsbestämsamma av nationella lagstiftning. melser för särskildsektor. en

16. Dennaförordning påverkar varkenmedlemsstaternas Dessutom skall kommissionen beakta sådanapågående behörighet när detgäller att beivrabrott ellerbestäm- eller avslutande kontroller som en medlemsstat utfört melserna om inbördes rättshjälpmellan medlemssta- med stöd av sin lagstiftning fråga i om samma handlingar terna i straffrättsligafrågor. hos de berörda ekonomiskaaktörerna.

l7. Fördragen innehåller inte någraandra befogenheter för här förordningen dem följer A rlike/ 4 att anta den än som av artikel 235 i EG-fördragetoch artikel 203i Euratomfördraget. Kontroller och inspektioner platsenskall förberedas och ledas av kommissionen i nära samarbetemed de behörigamyndigheternai den berördamedlemsstaten. vilka skall underrättas i god tid om föremåletför. syftet med och den rättsliga grunden för kontrollerna och HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. inspektionerna.så att de kan lämna all den hjälp som behövs.l detta syfte får tjänstemän från den berörda medlemsstaten deltai kontrollernaoch inspektionerna rtikel platsen. A I

Om den berörda medlemsstaten så önskar. får kommisl denna förordning fastställs de ytterligare allmänna sionen och medlemsstatens behöriga myndigheter gebestämmelser som avses i artikel 10 i förordningEG, utföra kontroller platsen. mensamt och inspektioner Euratom nr 2988/95 och som är tillämpliga sådana administrativakontrolleroch inspektioner platsensom utförs av kommissionen för att skyddagemenskapernas ArIi/zel S finansiella intressenmot sådana oegentligheter som definierasi artikel 1.2 i den nämndaförordningen. Kontroller och inspektioner platsen skall utföras av kommissionen hos de ekonomiska aktörer vilka admi- Utan att det påverkartillämpningen av gemenskapsbe- nistrativagemenskapsåtgarder och gemenskapssanktioner stämmelserna for särskildasektorer är denna förordning enligt artikel 7 i förordning EG. Euratom nr 2988/95 är tillämplig gemenskapenssamtliga verksamhetsom- tillämpliga,då det finns anledningatt tro att oegentligråden heter har begåtts

SOU 1997: 127 Bilaga 10 441

Nr L 292/4 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 15. ll. 96

För att underlätta för kommissionen att utföra dessa datauppgifter, kontroller och inspektioner skall de ekonomiska system och metoder för tillverkning, förpackningoch aktörernalämna tillträde till lokaler, markområden, trans- leverans, portmedeloch andraplatser, som användsyrkesmässigt.

- fysisk kontroll av varornas eller det utförda arbetets l den mån dei är strikt nödvändigt för att fastställa att en och omfattning, typ oegentlighethar förekommit kan kommissionen utföra kontroller och inspektioner plats hos andra berörda provtagning och undersökning av prover, ekonomiskaaktörer för att tillträde till relevanta lägesrapporter om arbeten och investeringar som uppgifter innehas dessaaktörer vad beträffarde som av finansierats hur genomfördainvesteringar föremålför kontrolleroch inspek- samt om omständigheter som är har använts, tioner plats. budget-och bokföringshandlingar, -

Artikel 6 det finansiellaoch tekniska genomförandet av de projekt som fått bidrag. Kontroller och inspektioner platsenskall utföras under kommissionens ledning och ansvarav dess tjän- När så erfordrasskall medlemsstaterna. begäran

stemän eller andra anställda,vederbörligen bemyndigade av kommissionen, vidtalämpligasäkerhetsåtgärder i över-

av kommissionen. nedan kallade "kommissionens ensstämmelse med sin lagstiftning, särskilt för att säkra kontrollanter". Personer som medlemsstaterna har ställt bevismaterial.

till kommissionens förfogande som utstationerade natio-

nella experter får biträda vid sådanakontroller och inspektioner. Artikel 8

Kommissionenskontrollanter skall utöva sina befogen- Alla uppgifter som något sätt lämnatseller erhålhetermedstöd skriftligt bemyndigande inne- lits enligt denna förordning skall vara sekretessbelagda av ett som håller uppgifter derasidentitet och befattning och ges samma skydd som motsvarandeuppgifter har om samten syftet med enligt den nationella lagstiftningen i den medlemsstat handling som anger föremålet för och kontrollen eller inspektionen plats. som tagit emot uppgifterna och enligt de motsvarande

bestämmelser som är tillämpliga gemenskapens insti-

Om inte annat följer av tillämplig gemenskapsrätt är tutioner.

kommissionenskontrollanter skyldiga att följa de regler för förfaranden i den berördamedlemsstatens Sådanauppgifterfårendastöverlämnastill personer inom som anges lagstiftning. gemenskapens institutionereller i medlemsstaterna som i kraft av sin befattningskall ha vetskap om dem,och de

2. Om den berörda medlemsstaten samtycker får får inte användas gemenskapens av institutioner i andra kommissionenbegära tjänstemän att från andramedlems- syften än för attgarantera ett effektivtskydd av gemenska-

stater biträder som observatörer och anlita externa organ pernas finansiellaintresseni alla medlemsstater. När en som handlar under kommissionens ansvar för tekniskt medlemsstat avser att för andra ändamål använda

bistånd. uppgifter som samlatsin av tjänstemän vilka under den statens bemyndigandedeltagit som observatörer i Kommissionen skall se till att de ovannämndatjänste- kontroller och inspektioner platsenenligt artikel 6.2.

männen och organen uppfyller alla krav i fråga om skall den inhämtasamtyckefrån den medlemsstatdär tekniskkompetens, oavhängighet och iakttagande av tyst- dessauppgifter samladesin.

nadsplikt. Kommissionenskall så snartsom möjligt meddela

den behörigamyndigheten i den medlemsstat vilkens Artikel 7 territorium kontroll eller inspektion platsen har ägt

rum, alla omständighetereller misstankar rörande en På samma villkor som de nationellaadministrativa oegentlighet som den har fått kännedom om i samband kontrollanterna och i överensstämmelse med nationell med kontrollen eller inspektionen platsen. Kommislagstiftning,skall kommissionenskontrollanter tillgång sionen skall under alla omständigheter informera ovantill alla de uppgifter och all den dokumentation om nämndamyndighet om resultatet dessa av kontroller och berördatransaktioner som behövsför att kontrollerna och inspektioner. inspektionerna platsenskall förlöpa bästa sätt. De

får använda samma hjälpmedel för att kontrollera som de till deras Kommissionenskontrollanterskall se att nationellaadministrativa kontrollanternaoch får bl.a. ta rapporterom kontrollerna och inspektionerna upprättas kopior av relevanta handlingar. medbeaktande av förfarandekravenlagstiftningen den i i

berörda medlemsstaten. De insamlade handlingar och Kontrollcrna och inspektionerna platsen får särskilt underlag som avses i artikel 7 skall sammanställas i en ZVSC bilaga till nämnda De så upprättade rapporter. sätt affärsböcker och affärshandlingar som fakturor. speci- rapporterna skall samma sätt och samma villkor fikationer. lönespecifikationer,följesedlaroch bank- som de administrativa rapporter som framtagits av natio-

kontoutdrag. som de ekonomiska aktörerna förfogar nellaadministrativa kontrollanterkunna utgöra godtagbart över. bevismateriali administrativa eller rättsliga förfaranden i

442 Bilaga 10

15. 11. 96 Europeiskagemenskapernas officiella tidning Nr L 292/5

den medlemsstatdär det visar sig vara nödvändigt att Artikel 9 använda dem. De skall bedömasefter samma regler som gällerför administrativa rapporter upprättade nationella av Om deekonomiskaaktörer som avses i artikel5 motsätter administrativakontrollanteroch ha samma värde som sig kontroll eller inspektion platsen,skallden berörda dessa rapporter. När en kontroll utförs gemensamt, i medlemsstatenmed tillämpning av nationellabestämenlighet med artikel 4 andra stycket,skall de nationella melserlämnakommissionens kontrollanterdet biträdede kontrollanterna som har deltagiti operationen uppmanas behöver att derasuppdrag att utföra kontroller och att kontrasigneraden rapport som kommissionens inspektioner platsenkan fullgöras. kontrollanterupprättat.

4. Vid tillämpningen av denna förordning skall Medlemsstaterna skall vid behov och enlighet med l kommissionen se till att dess kontrollanterföljer gemen nationell rätt vidta de åtgärder som är nödvändiga. skapsbestämmelser och de nationellabestämmelserna om skydd av personuppgifter,särskiltdem som föreskrivsi Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/56. Artikel 0 När kontroller eller inspektioner platsenäger rum utanför gemenskapens territorium, skall kommissio- Dennaförordning träder i kraft dentredje dagenefterdet nens kontrollanter upprätta sina rapporter så sätt att att den har offentliggjorts i Europeiska gemenJ/zapemar dessakan utgöra godtagbart bevismateriali administrativa officiella tidning. eller rättsligaförfarandeni den medlemsstatdär det visar sig vara nödvändigt att användadem. Den skall tillämpasfrån och med den januari 1997. I

Dennaförordning till alladelarbindande är ochdirekt tillämplig i allamedlemsstater.

Utfärdad Bryssel i den ll november 1996.

På rådet: vägnar R. QUlNN Ordförande

11.

Utredningens

direktiv

Bilaga 11 445

WN

Kommittédirektiv

Dir.

Företagsbot

1995:95

Beslut vid regeringssammanträde den 21 juni 1995

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas for att utreda frågor sanktioner vid om

brott i näringsverksamhet med syfte att effektivisera bekämpningen av

den ekonomiska brottsligheten. I uppdraget ingår att kartlägga och utvärdera hur reglerna om foretagsbot tillämpas. Utredaren skall mot bakgrund av denna utvärdering utarbeta förslag till ett effektivt sanktionssystem såvitt brott avser

inom näringsverksamhet. Vid detta arbete skall utredaren överväga om

med företagsbot bör ersättas med ett ansvarssystem med ett system straff riktar sig mot juridiska i likhet med vad som finns som personer i vissa andra länder. Utredarens arbete skall slutfört före utgången av år 1996. vara

Regeringens strategi mot ekonomisk brottslighet

Regeringen antog i april 1995 strategi för samhällets samlade åten gärder mot den ekonomiska brottsligheten. Strategin redovisades i en skrivelse till riksdagen skr. 1994/95 2217.

Syftet med strategin är att påtagligt minska den ekonomiska brotts-

ligheten åtgärder innebär kraftig förstärkning av samgenom som en hällets samlade insatser sådan kriminalitet. mot en huvudpunktema i strategin är att skapa effektivare sanktioner. En av Eftersom stor del den ekonomiska brottsligheten begås i näringsen av verksamhet, blir därvid särskilt intresse sanktioner riktar sig av som

446 Bilaga 11 SOU 1997: 127

direkt mot företagen. I detta sammanhang är givetvis reglerna

om

företagsbot av stor betydelse.

Företagsbot m.m.

Bestämmelserna om företagsbot återfinns i 36 kap. 7-10 brotts-

balken. Företagsbot skall åläggas näringsidkare vid brott har

som begåtts i näringsverksamhet, om brottsligheten inneburit ett grovt åsidosättande av de särskilda skyldigheter är förenade med verksom

samheten eller annars är av allvarligt slag och näringsidkaren inte har gjort vad som skäligen kan krävas av honom för att förebygga brotts-

ligheten.

Reglerna om företagsbot kom till år 1986 efter förslag från kom-

missionen mot ekonomisk brottslighet prop. 1985/86:23, bet. 1985/86:JuU13, rskr. 1985/86:2.

Tillkomsten av företagsbot motiverades med att det då gällande sanktionssystemet var otillräckligt när det gällde att komma till rätta med brott inom näringsverksamhet. Som skäl anfördes bl.a. bristande

proportioner mellan ådömda påföljder och de ekonomiska intressen som kan stå på spel för ett företag. Som brist i den äldre en annan

ordningen angavs att förverkande bara kunde användas för att till samhället dra faktiska uppnådda förtjänster brott. Eftersom

av förverkande inte kunde eliminera utsikten till vinst, ansågs ordningen

med enbart ett förverkande kunna inbjuda till ett chanstagande från företagets sida. Företagsboten konstruerades inte brottspåföljd utan

som en som en särskild rättsverkan av brott. Genom denna konstruktion slapp man

göra omfattande ingrepp i den grundläggande straffrättsliga systematiken med avseende på begrepp brott, skuld och straff. I viss

som

utsträckning kan dock reglerna företagsbot sägas innebära

om en

modifiering av synsättet att straff inte kan drabba juridiska personer. En tillämpning av bestämmelserna om företagsbot förutsätter i och för sig inte att någon enskild döms för ett brott. I praktiken

person torde dock företagsbot aktualiseras först i samband med ett åtal mot någon ansvarig inom en näringsverksamhet. Vinster och andra ekonomiska fördelar uppkommer hos näringsidkaren till följd brott som av

kan bli förverkade enligt allmänna eller särskilda förverkanderegler även i de fall då företagsbot åläggs. Även enskilda näringsidkares

verksamhet kan omfattas av beslut om företagsbot. En särskild regel gör det dock möjligt att boten jämkas eller efterges helt, närings-

om

idkaren döms till påföljd för brottet. Domstol prövar frågan före-

om

Bilaga 11 447

tagsbot på talan av åklagare. Åklagaren är skyldig att föra talan om

förtagsbot, han bedömer att rekvisiten härför är uppfyllda. Före-

om tagsbot får inte åläggas strafföreläggande. Högsta belopp som genom kan fastställas företagsbot är tre miljoner kronor. som Bestämmelserna företagsbot har kommit att tillämpas endast om

sparsamt. Som förklaring till det har det från bl.a. åklagarhåll

en angivits att reglerna är komplicerade och svåra att tillämpa. En begränsad översyn reglerna om företagsbot har gjorts av av

Miljöskyddskommittén i samband med översynen miljölag-

av stiftningen SOU 1993:27 663. Även genomgången haft miljös. om reglema utgångspunkt har dock förslagen tagit sikte en förändsom ring företagsboten i allmänhet. I propositionen till miljöbalken av prop. 1994/95:10 uttalade den dåvarande regeringen, i likhet med vad flera remissinstanser hade anfört, att ändring reglerna om föreen av tagsbot måste föregås allmän analys som omfattar även av en mer andra typer brott än miljöbrott. Den nuvarande regeringen har av

återkallat propositionen från riksdagen. Frågan om sanktionssystemet

på miljöområdet har tilläggsdirektiv dir. 1994:134 överlämgenom

nats till Miljöbalksutredningen M 1993:04. Frågan sanktioner mot juridiska personer i samband med brott

om

inom näringsverksamhet har i vissa andra länder kommit att utformas

straff för juridiska Ansvaret är inte sällan kopplat till som personer. olika brott mot handels- eller näringsreglerande lagstiftning, men det förekommer också att företag kan dömas till böter för miljöbrott eller att den juridiska förpliktas att solidariskt med den enskilde personen

svara för böter och rättegångskostnader. I tidigare lagstiftningssammanhang har för svensk del avvisats att införa straffansvar för juridiska personer. I samband med att frågan om förbättrade sanktioner mot juridiska för brott i näringsverk-

personer

samhet prövas, bör dock frågan om andra sanktioner än företagsbot

utredas.

Uppdraget

Det finns anledning att ta frågan sanktioner vid brott i näringsnu om verksamhet under förnyat övervägande. En särskild utredare tillkallas därför för att utvärdera reglerna om företagsbot och utifrån denna utvärdering föreslå hur sanktionssystemet

när det gäller brott inom näringsverksamhet skall effektiviseras. I

första hand bör utredaren inrikta sig att utveckla regelsystemet vad företagsbot att nuvarande brister undanröjs och reglerna avser genom

448 Bilaga 11

effektiviseras. Utredaren skall emellertid också undersöka om företagsboten bör ersättas eller kompletteras med andra sanktioner för juridiska personer. Prövning härav bör ske med utgångspunkt i nuvarande definition av begreppet brott i brottsbalken. En ordning innebär som en omdefiniering av brottsbegreppet bör således undvikas. En utgångspunkt för arbetet skall vidare vara att sanktionsreglema skall vara enkla och praktiska att tillämpa utan att rättssäkerhet och rimliga krav på förutsebarhet eftersätts. I uppdraget ingår att analysera vilken roll i sanktionssystemet de sanktioner som kommer att föreslås, bör ha i relation till förverkande, sanktionsavgifter och skadestånd. En förutsättning för att företagsbot skall kunna dömas ut är att den brottslighet som företagsboten riktar sig mot inneburit ett grovt åsidosättande av de särskilda skyldigheter som är förenade med verksamheten. Härmed i första hand åsidosättande åligganden för avses av näringsidkare som följer av lagstiftning med särskild inriktning på näringslivet. Därutöver kan företagsbot åläggas vid andra brott som är av allvarligt slag. I kritiken mot företagsbot har sagts att rekvisiten är svårtillämpade och innebär en snävare avgränsning än lagstiftaren egentligen avsett. Vidare måste uppmärksammas kritiken att det i praktiken är mycket svårt att gendriva ett påstående om att företagsledningen har gjort vad den kunnat för att förebygga brottsligheten. Detta föranleder att det ofta kan vara svårt att styrka det rekvisit, som innebär att företagsbot kan åläggas endast om näringsidkaren inte har gjort vad som skäligen kunnat krävas i detta avseende. En lösning som här kan övervägas är föreslagits Miljöskyddskommittén SOU 1993:27 668, att, som av s. ersätta detta rekvisit med en ökad möjlighet att underlåta att döma ut

företagsbot om det framstår som oskäligt.

En frågeställning som skall prövas är vilka åtgärder som kan och bör tillämpas när den verksamhet där företagsbot har aktualiseras, upphör rättssubjekt, t.ex. konkurs eller likvidation. Regsom genom lerna bör om möjligt utformas så att systemet med företagsbot inte kan spel bl.a. planerade konkurser. sättas ur genom Botens storlek skall också övervägas. Utgångspunkten skall vara att beloppet i varje särskilt fall skall kunna bestämmas till ett belopp som är tillräckligt högt för att vara avskräckande. När det gäller andra fonner av sanktioner än företagsbot bör utredaren undersöka vad som gäller i andra länder, särskilt länder inom EU. Utredaren bör också uppmärksamma det reformarbete som pågår inom EU-samarbetets ram när det gäller bekämpningen av ekonomisk brottslighet, särskilt fusk inom EU:s bidragssystem.

Bilaga 1 449

Vid bedömningen vilket regelsystem bör väljas, skall hänav som tas till vilken ordning är bäst ägnad att underlätta det intemasyn som tionella samarbetet i fråga bekämpningen brott inom näringsom av verksamhet. Om utredaren finner att sanktionsreglema bör ändras, skall en

fullständiga förslag till lagändringar utarbetas. I det ligger också att utarbeta förslag till de ändringar i fråga de processuella regler som

om kan behövas. I uppdraget ingår också att undersöka vilka processrättsliga förutsättningar i övrigt som bör finnas. Så bör exempelvis möjligheten att tillämpa systemet för strafföreläggandepå aktuella fall

övervägas. Utvärderingen reglerna företagsbot och deras tilllämpning av om kan naturligvis också i andra avseenden ge vid handen att regelsystemet bör förändras. Utredaren skall fri att lägga fram de vara förslag föranleds utvärderingama och som ligger inom ramen som av

för de utgångspunkter som anges inledningsvis.

Redovisning av uppdraget

Utredaren skall under arbetet samråda med Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen och med de övriga myndigheter kan vara berörda av som de olika sakfrågoma. Vid de överväganden utredaren skall göra om olika modeller som skall beaktas vad anförs i regeringens beslut en ordning för som om

systematisk genomgång i regeringskansliet av företagsregler N 94/1214. För utredarens arbete gäller vidare regeringens generella direktiv att redovisa regionalpolitiska konsekvenser av framlagda

om

förslag dir. 1992:50, att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23

om

samt att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir.

om 1994:124. Uppdraget skall slutföras före utgången av år 1996.

Justitiedepartementet

1997 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan steg för steg. U. 32 Följdlagstiñning till miljöbalken. M. . - . lnkomstskattelag,del l-Ill. Fi. 33 Att lära över gränser. En studie av OECD:s . . Fastighetsdataregister. Ju. förvaltningspolitiskasamarbete.Fi. . Övervakning Förbättrad miljöinfonnation. M. 34. av miljön. M. . Aktivt lönebidrag. Ett effektivare stödför 35. Ny kurs i trafikpolitiken + bilagor. K. . arbetshandikappade. A. 36. Bekämpande penningtvätt.Fi. av

Länsstyrelsemas roll i trafik- och fordonsfrågor. K. 37. Ett tekniskt forskningsinstituti Göteborg.U. . Byråkratini backspegeln. Femtioår av förändring 38 Myndighet eller marknad. . . förvaltningsområden.Fi. Statsförvaltningens olika verksamhetsfonner.Fi. sex Rösterom barns och ungdomars psykiskahälsa. 39. Integritet Offentlighet Informationsteknik.Ju. . Flexibelförvaltning. Förändringoch verksam- 40. Unga och arbete.ln. . hetsanpassning av statsförvalmingens 41. Staten och trossamfunden

struktur.Fi. Rättslig reglering

10 Ansvaret för valutapolitiken.Fi. Grundlag . l Skatter, miljö och sysselsättning. Fi. Lag om trossamfund - 12.IT-problem inför ZOOO-skiftet. Referat och Lag om Svenskakyrkan. Ku. slutsatser från en hearing anordnad av 42. Staten och trossamfunden

lT-kommissionenden l8 december. Begravningsverksamheten. Ku.

T-kommissionens rapport l/97. K. 43. Staten och trossamfunden

13 Regionpolitikför helaSverige.N. Den kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga egendomen . 14. IT i kulturenstjänst.Ku. och de kyrkliga arkiven.Ku.

l5 Det svårasamspelet. Resultatstymingens framväxt Staten och trossamfunden . . och problematik.Fi. Svenskakyrkans personal. Ku.

16. Att utveckla industriforskningsinstituten.N. 45. Staten och trossamfunden

17 Skatter, tjänsteroch sysselsättning. Stöd,skatter och finansiering.Ku. . + Bilagor. Fi. 46. Staten och trossamfunden

l8. Granskningav granskning. Statlig medverkan vid avgiftsbetalning.Ku.

Den statligarevisioneni Sverigeoch Danmark.Fi. 47. Staten och trossamfunden

19. Bättre information om konsumentpriser.In. Den kyrkliga egendomen. Ku.

20. Konkurrenslagen1993-1996.N. 48. Arbetsgivarpolitik i staten.

21. Växa i lärande.Förslagtill läroplanför barn och För kompetens och resultat.Fi.

unga 6-16 år. U. 49. Grundlagsskydd för nya medier. Ju.

22. Aktiebolagets kapital. Ju. 50. Alternativa utvecklingsvägarför EU:s

23. Digital demokr@ti. Ett seminarium om Teknik, gemensamma jordbmkspolitik. Jo.

demokrati och delaktighetden8 november 1996 5 Brister i omsorg . anordnat av Folkomröstningsutredningen, IT- en fråga om bemötande äldre.S. av kommissionen och Kommunikationsforsknings- 52. Omsorg medkunskapoch inlevelse

beredningen. IT-kommissionens rapport 2/97. K. en fråga om bemötande av äldre. - 24. Välfärd i verkligheten Pengar räckerinte. 53. Avskaffa reklamskatten Fi. - 25. Svensk mat- EU-fat. Jo. 54. Ministem och makten.

26. EU:s jordbrukspolitik och den globala livsmedels- Hur fungerar ministerstyrei praktiken Fi.

försörjningen.Jo. 55. Staten och trossamfunden. Sammanfattningama av

27 .Kontroll Reavinst Värdepapper. Fi. förslagen från de statligautredningarna. Ku.

28. demokratins I tjänst. Statstjänstemannens roll och 56. Folket som rådgivareoch beslutsfattare.

vån offentliga etos. Fi. + Bilaga och l Ju.

29 Bampomografifrågan. 57. l medborgarnas tjänst. . lnnehavskriminalisering m.m. Ju. En samlad förvaltningspolitik for staten. Fi.

Europa och staten. Europeiseringens betydelsefor 58. Personaluthyrning. A. . svensk statsförvaltning.Fi. 59. Svenskhemmet Voksenåsens förvaltningsfonn. Ku.

Kristallkulan -tretton röster om framtiden. 60. Betal-TV inom SverigesTelevision. Ku. . lT-kommissionens rapport 3/97.K.

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

61. Att växa bland betongoch kojor. 89. Handelnmedskrot och begagnade varor. N. Ett delbetänkande om bamsoch ungdomars 90. Ändradorganisationfor det statligaplan-,bygguppväxtvillkor i storstädemas utsatta områden från ochbostadsväsendet. ln. Storstadskommittén. S. 9 Jaktensvillkor en utredning om vissajaktfrågor. . - 62. Rosorav betong. Jo. En antologitill delbetänkandet Att växa bland 92 Medieföretag i Sverige Ägande och . betongoch kojor från Storstadskommittén.S. strukturförändringar i press, radioochTV. Ku. 63. Sverigeinför epokskiftet. 93. Hantering av fel utjämningssystemet i for lT-kommissionens rapport 5/97.K. kommuneroch landsting. In. Samhall. En arbetsmarknadspolitiskåtgärd 94. Konkurrensneutralttransportbidrag. N. . + Bilagedel. A 95. Forum för världskultur 65. Polisensregister. Ju. en rapport om ett rikare kulturliv. Ku. - 66. Statsskuldspolitiken.Fi. 96. Lokalforsörjning och fastighetsägande. 67. Återkallelse uppehållstillstånd. UD. En utvärdering av statens fastighetsorganisation. av 68. Grannlands-TVi kabelnät.Ku. Fi. 69. Besparingari stort och smått. U. 97. Skydd av skogsmark.Behovochkostnader. M. 70.Totalförsvaret och frivilligorganisationema 98 Skydd av skogsmark.Behovoch kostnader. . uppdrag,stödoch ersättning. Fö. Bilagor. M. - 7 Politik for unga. 99. En ny vattenadministration. Vatten är livet. M. . + 2 st bilagor. In. 100.Nya samverkansfonnerinom denSjöhistoriska 72. En lag om socialforsälcringar. museiverksamheten. Ku. 73. Infor en svenskpolicy om säkerelektronisk 10 Behandling av personuppgifter om . kommunikation. Referatfrån ett seminarium totalförsvarspliktiga. Fö. anordnat av lT-kommissionen,Närings-och 102.Mat Miljö. Svenskstrategi for EU:s handelsdepartementet och SEIS den l l december jordbruk i framtiden. Jo. 1996.IT-kommissionens rapport 6/97. K. 103.Rapport medförslag om sändningsorter. Ku. 74. EU:s jordbrukspolitik, miljön och regional 104. Polisi fredenstjänst. UD. utveckling. Jo. 105. Agenda21 i Sverige. 75. Bosättningsbegreppet. Skatterättsligaregler för Fem år eñer Rio resultatoch framtid. M. fysiska personer. Fi. 106.En fond för unga konstnärer.Ku. 76. invandrarei vård och omsorg 107.Dennya gymnasieskolan en fråga om bemötande äldre. av S. problemoch möjligheter. U. - - 77. Uppföljning av inkomstskattelagen.Fi. 108. Att lämnaskolanmedrak Om rätten till rygg - 78. Medelsförvalmingi kommuner och landsting. in. skriftspråketoch om förskolansochskolans 79. Försäkringsmäklare. En lagöversyn av möjligheter att förebygga och möta lås- och Försäkringsmäklarutredningen. Fi. skrivsvårigheter.U. 80. Refonneradstabsorganisation.Fi. 109. Myndighetsansvaretför transportav farligt 81. Allmännyttiga bostadsforetag. gods.Fö. + Bilaga. ln. ll0. Säkrare obligationer Fi. 82. Lika möjligheter. ln. lll. Branschsanering och andra metoder mot - 83. Om makt ochkön -i spåren av offentliga ekobrott. Ju. organisationersomvandling. A. 112.En samordnadmilitär skolorganisation. 84. En hållbar kemikaliepolitik. M. 113.Mot halva makten elva historiska essäerom - 85. Förmån efter inkomst- Samordnatinkomst kvinnorsstrategieroch mäns motstånd.A. begreppfor bostadsstöden och nya 114. Styrsystemochjämställdhet. Institutioner i kvalitikationsregler for rätt till förändring ochkönsmaktens framtid. A. sjukpenninggrundandeinkomst. ll5. Ljusnandeframtid eller ett långt farväl 86. Punktskattekontroll av alkohol, tobak och Den svenskavälfärdsstatenijämforande mineralolja, m.m. Fi. belysning.A. 87. Kvinnor, män och inkomster. ll6, Barnets bästai främsta rummet. FN:s konvention Jämställdhet och oberoende. A. om barnetsrättigheterförverkligasi Sverige. 88. Upphandling för utveckling. N. ll6. Barnetsbästa en antologi. -

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

ll7. Nobelcenteri Stockholm ett infonnations-och aktivitetscentrumkring naturvetenskap, kultur och samhälle.Ku. ll8. Deladestäder. 119. En tydligareroll för hälso-och sjukvårdeni folkhälsoarbetet. 120.Vuxenpedagogik Sverige. i Forskning, utbildning, utveckling. En Kartläggning. U. 121.Skolfrågor Om skolai enny tid. U. - 122 Rättigheteri luftfartyg. K. . 123. Ett effektivarenäringsforbud. N. 124.IT-kommissionenshearing om den nya medie-och programvaruindustrin.Andrakammarsalen, Riksdagen,1997-06-16.K. 125 Ett svensktinvesterarskydd.Fi. 126.Bilen, miljön ochsäkerheten.Fi. 127.Straffansvarfor juridiska personer. Del A+B. Ju.

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Kommunikationsdepartementet

Fastighetsdataregister. 3 Länsstyrelsemas roll i trafik- och fordonsfrågor.6 Aktiebolagetskapital. 22 IT-problem infor 2000-skiftet.Referatoch slutsatser från Bampomografifrågan. en hearinganordnad av IT-kommissionen den lnnehavskriminalisering m.m. 29 18 december.lT-kommissionens rapport l/97. 12 Integritet Offentlighet Informationsteknik. 39 Digital demokr@ti. Ett seminarium om Teknik, Grundlagsskydd for nya medier.49 demokrati ochdelaktighet den 8 november1996 Folket som rådgivareoch beslutsfattare. anordnat av Folkomröstningsutredningen, IT- + Bilaga och 1 56 kommissionenoch Kommunikationsforsknings- Polisensregister.65 beredningen. IT-kommissionens rapport 2/97. 23 Branschsanering och andrametoder mot ekobrott. 111 Kristallkulan tretton röster om framtiden. - - Straffansvarförjuridiska personer. Del A+B. 127 IT-kommissionens rapport 3/97. 31 Ny kurs i trafikpolitiken + bilagor. 35 Utrikesdepartementet Sverigeinför epokskiftet.

Återkallelse uppehållstillstånd.67 IT-kommissionens rapport 5/97. 63 av Polisi fredens tjänst. 104 Inför en svenskpolicy om säkerelektronisk kommunikation. Referat från ett seminariumanordnat av Försvarsdepartementet IT-kommissionen,Nårings-och handelsdepartementet

Totalforsvaretoch frivilligorganisationema och SEISden 11 december1996. uppdrag,stödoch ersättning.70 IT-kommissionens rapport 6/97. 73 - Rättigheteri luftfartyg. 122 Behandlingav personuppgifter om totalförsvarspliktiga.101 IT-kommissionens hearing om den nya medie-och Myndighetsansvaretför farligt gods.109 programvaruindustrin.Andrakammarsalen, transportav En samordnadmilitär skolorganisation.112 Riksdagen, 1997-06-16. 124

Socialdepartementet Finansdepartementet

8 Inkomstskattelag,del 1-111. 2 Rösterom barnsochungdomarspsykiskahälsa. Välfärd i verkligheten Pengar räckerinte. 24 Byråkratin i backspegeln.Femtioår av förändring sex förvaltningsområden. 7 Brister i omsorg fråga bemötande äldre. 51 Flexibel förvaltning. Förändring och verksam- - en om av Omsorgmedkunskap och inlevelse hetsanpassning statsförvaltningensstruktur. av 9 fråga bemötande äldre.52 Ansvaret for valutapolitiken.10 - en om av Skatter,miljö och sysselsättning.l 1 Att växa blandbetongoch kojor. Ett delbetänkande barns ochungdomars Det svåra samspelet. Resultatstymingensframväxt om uppväxtvillkor storstädemas i områdenfrån och problematik.15 utsatta Storstadskommittén. 61 Skatter,tjänsteroch sysselsättning. betong. + Bilagor. 17 Rosorav En antologitill delbetänkandet Granskning av granskning. Att växa bland Den statligarevisioneni Sverigeoch Danmark. 18 betongoch kojor från Storstadskommittén.62 En lag socialforsäkringar.72 Kontroll ReavinstVärdepapper.27 om Invandrarei vård I demokratinstjänst.Statstjänstemannens roll och och omsorg fråga bemötande äldre.76 vårt offentliga etos. 28 - en om av Europa och staten. Europeiseringens betydelse för Fönnånefter inkomst- Samordnatinkomstbegrepp för bostadsstöden kvalifikationsreglerfor svensk statsförvaltning.30 och nya sjukpenninggrundande inkomst.85 Att lära övergränser. En studie av OECD:s förvaltningsrätt till bästai främsta FN:s konvention politiska samarbete.33 Barnets rummet. om barnetsrättigheter förverkligasi Sverige. l 16 Bekämpandeav penningtvätt.36 Barnets bästa antologi.l 16 Myndigheteller marknad. - en Statsforvaltningens olika verksamhetsformer. 38 Deladestäder.l 18 En tydligareroll för hälso-och sjukvårdeni Arbetsgivarpolitik i staten. folkhälsoarbetet. 1 19 För kompetensoch resultat. 48

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Avskaffa reklamskatten 53 Arbetsmarknadsdepartementet

Ministem och makten. Aktivt lönebidrag.Ett effektivarestödför Hur fungerarministerstyrei praktiken 54 arbetshandikappade. 5 1medborgarnas tjänst. Personaluthyrning. 58 En samladförvaltningspolitik för staten. 57 Samhall.En arbetsmarknadspolitisk åtgärd Statsskuldspolitiken.66 + Bilagedel.64 Bosättningsbegreppet. Skatterättsligaregler för Om maktochkön i spåren av offentliga fysiska personer. 75 organisationers omvandling.83 Uppföljning av inkomstskattelagen. 77 Kvinnor, män och inkomster. Försäkringsmäklare. En lagöversyn av Jämställdhetoch oberoende. 87 Försäkringsmäklarutredningen. 79 Mot halvamakten elva historiska essäerom Reformeradstabsorganisation.80 kvinnors strategieroch mäns motstånd.113 Punktskattekontroll alkohol, tobak och av Styrsystem ochjämställdhet. Institutioneri mineralolja, m.m. 86 förändringoch könsmaktensframtid. 114 Lokalforsörjningoch fastighetsägande. Ljusnandeframtid eller ett långt farväl En utvärdering av statens fastighetsorganisation. 96 Den svenska välfärdsstatenijämförande Säkrareobligationer 110 belysning.115 Ett svensktinvesterarskydd.125

Bilen, miljön och säkerheten. 126 Kulturdepa rtementet

Utbildningsdepartementet IT i kulturens tjänst.14

Statenoch trossamfunden Den nya gymnasieskolan steg för steg. l - Rättslig reglering Växai lärande.Förslagtill läroplanför barnoch Grundlag 6-16 år. 21 unga trossamfund - Lag om Ett teknisktforskningsinstituti Göteborg.37 - Lag om Svenskakyrkan. 41 Besparingari stort och smått.69 Staten och trossamfunden Den nya gymnasieskolan Begravningsverksamheten. 42 problemoch möjligheter. 107 - Staten och trossamfunden Att lämna skolanmedrak rygg Om rätten till - Den kulturhistorisktvärdefulla kyrkliga egendomen och skriftspråketoch om förskolansoch skolans de kyrkliga arkiven.43 möjligheter att förebyggaoch möta läs-och Statenochtrossamfunden skrivsvårigheter.108 Svenskakyrkanspersonal. 44 Vuxenpedagogiki Sverige. Forskning, utbildning, Staten ochtrossamfunden utveckling. En Kartläggning.120 Stöd,skatteroch finansiering.45 Skolfrågor Om skolai enny tid. 121 - Staten ochtrossamfunden

Statlig medverkanvid avgiftsbetalning. 46 Jordbruksdepartementet Statenoch trossamfunden Svensk mat- EU-fat. 25 kyrkliga egendomen.47 Den EU:sjordbrukspolitik och denglobala livsmedels- ochtrossamfunden. Sammanfattningama Staten av försörjningen.26 förslagenfrån de statliga utredningarna. 55

Alternativa utvecklingsvägar för EU:s förvaltningsforrn. 59 SvenskhemmetVoksenåsens gemensamma jordbrukspolitik. 50 Betal-TV inom Sveriges Television. 60

EU:sjordbrukspolitik, miljön och regional Grannlands-TVi kabelnät. 68

utveckling. 74 Ägandeoch Medieföretagi Sverige- Jaktens villkor en utredning om vissajaktfrågor. 91 och TV, 92 - strukturförändringari press, radio Mat Miljö. Svenskstrategi för EUis för världskultur Forum jordbruk i framtiden.102 rikarekulturliv. 95 - en rapport om ett Nya samverkansformer inom den Sjöhistoriska

museiverksamheten. 100

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Rapport med förslag om sändningsorter. 103 En fond för unga konstnärer.106 Nobelcenter i Stockholm ett infomiations- och aktivitetscentrumkring naturvetenskap, kultur och samhälle.1 17

Närings- och handelsdepartementet Regionpolitik for helaSverige.13 Att utveckla industriforskningsinstituten. 16 Konkurrenslagen1993-1996. 20 Upphandling för utveckling.88 Handelnmed skrotoch begagnade varor. 89 Konkurrensneutralt transportbidrag.94 Ett effektivare näringsförbud.123

Inrikesdepartementet Bättre information om konsumentpriser.19 Unga och arbete. 40 Politik för unga. + 2 st bilagor. 71 Medelsförvaltningi kommuner och landsting. 78 Allmännyttiga bostadsföretag. + Bilaga. 81 Lika möjligheter. 82 Ändrad organisationför det statligaplan-, byggoch bostadsväsendet. 90 Hantering av fel utjämningssystemet i för kommuneroch landsting. 93

Miljödepartementet Förbättradmiljöinfonnation. 4 Följdlagstiñning till miljöbalken. 32 Övervakning av miljön. 34 En hållbar kemikaliepolitik. 84 Skydd av skogsmark.Behov ochkostnader.97 Skydd av skogsmark.Behovochkostnader. Bilagor. 98 En ny vattenadministration.Vattenär livet. 99 Agenda21 i Sverige. Fem år eñer Rio resultat och framtid. 105 -

7 u Z

LO 4 I oo

:x: o o co

ou

PosTnnku-:ss: 10647 Srockrlolxxl FAX 08-690 9191, lHaLl-zroN 084190 9190