Förtroendemannainflytande - ökad kvalitet och rättssäkerhet

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Ökad kvalitet och

rättssäkerhet

Betänkande

av Utredningen

om socialförsäkringsnämdernas

framtida roll.

SOU 1997: 134

51a

USM Statens offentliga utredningar WW 1997: 134

P39 Socialdepartementet

Förtroendemannainflytande -

ökad

kvalitet och rättssäkerhet

Betänkande av Utredningen om socialförsäkringsnämndernas framtida roll Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varfor. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr underlättar arbetet for den som skall svara remiss. - som Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliet Förvaltningsavdelningen Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20709-5 gotab 19897.Stockholm ISSN 0375-250X

SOU 1997: 134

Till statsrådet

Maj-Inger Klingvall

Den 30 april 1997 beslutade regeringen direktiv

dir.l997:71 som gav en särskild utredare i uppdrag fram att ta förslag och det beslutsunderlag som behövs för att genomföra de föreslagna ändringarna socialförsäkringsnämndema;

av Utredningen översyn om

av socialförsäkringsnämndema.

Med stöd detta beslut förordnades

av riksdagsledamoten

Eva Eriksson särskild utredare fr.o.m. som den 11 juni 1997.

Som experter har förordnats departementssekreteraren

Eva Stina

Alfredsson, Socialdepartementet socialförsäkringsombudet Helena Almström, Riksförsäkringsverket direktören Alf

Eckerhall, Svenska

Arbetsgivareföreningen utredningssekreteraren Anna-Stina Elfving,

Tjänstemännens Centralorganisation departementssekreteraren Karin

Frank, Socialdepartementet ombudsmannen

Charlotta Krafft, Sveriges

Akademikers Centralorganisation utredaren

Ellen Linder, Landsorganisationen i Sverige kammarrättsassessom Lia von Sivers,

Riksdagens ombudsmän direktören Sven Eric Svensson, Uppsala läns allmänna försäkringskassa. Som sakkunnig har förordnats ombudsmannen

Leif Them,

Försäkringskasseförbundet.

Jur.kand. Monica Wistedt Höeg har sedan den l juli 1997 varit utredningens sekreterare.

Utredningen, har antagit som namnet Utredningen om

socialförsäkringsnämndemas framtida roll S 1997:09,

överlämnar

härmed betänkandet Förtroendemannainflytande

ökad kvalitet och rättssäkerhet, .

Utredningsuppdraget är i och med detta avslutat.

Stockholm den 15 oktober 1997

Eva Eriksson

/Monica Wistedt Höeg

8 Innehåll

Bilaga 1 Förtroendevald i socialförsäkringsnämnd ..95 Bilaga 2 Utdrag från RFV:s rapport Förtidspension/Sjukbidrag RFV Anser 1995 13 ..109

Bilaga 3 Socialförsäkringsnämndens behörighetsområde 1 17

Bilaga4 Antal beslut per ärendeslag och försäkringskassa samt antalet socialförsäkringsnämnder år 1996 121

SOU 1997: 134

Förkortningar

AFL Lagen 1962:381 allmän försäkring om bet. Betänkande dir. Direktiv

FKF Försäkringskasseförbundet

JO Justitieombudsmannen

LO Landsorganisationen i Sverige

LRF Lantbrukamas riksförbund

prop. Proposition

Riksförsäkringsverkats administrativa föreskrifter RAF

RFFS Riksförsäkringsverkets författningssamling

Riksförsäkringsverket RRV Riksrevisionsverket

SACO Sveriges Akademikers Centralorganisation SAF Sveriges Arbetsgivareförening SFN Socialförsäkringsnämnd

SfU Socialförsäkringsutskottet SOU Statens offentliga utredningar

TCO Tjänstemännens Centralorganisation

Sammanfattning 11

Sammanfattning

Uppdraget

anledning de förslag förändringar i den nuvarande organi- Med av om

socialförsäkringsadministrationen lades fram i propo-

sationen av som

sition l996l97z63 Samverkan, socialförsäkringens ersättningsnivåer

fick jag i uppdrag ta fram förslag och det och administration, m.m. att

krävs för genomföra de föreslagna föränd-

beslutsunderlag som att

ringarna. I uppdraget ingår att

de skall styrande för bestämmandet av

ta fram principer som vara

antalet nämnder inom ett verksamhetsområde,

nomincringsförfarandet och nämndernas sammansättning,

se över över de förtroendevaldas roll, - se nämndernas beslutsbefogenhet och klargöra nuvarande se över om beslutsbefogenhet ändamålsenlig eller ytterligare eller färre är om

ärendeslag bör bli föremål för beslut socialförsäkringsnämnden,

av vilken ärenden nämnden i framtiden skall anöverväga typ av som svara för,

föredragandefunktionen och lämna förslag till utformning.

belysa -

Principer för bestämmandet antal socialförsäkringsnämnder

av

antalet socialförsäkringsnämnder inom försäkrings-

Jag föreslår att en

så rättssäkerhet, kvalitet och kostnadseffektikassa skall vara stort att

vitet i handläggningen ärenden säkerställs samtidigt som kravet av snabbhet i handläggningen tillgodoses. Det är angeläget och ett rätts-

ärenden hålls sådan nivå att det både säkerhetskrav att antalet en

för ledamöterna hinna sätta sig i dem och att det finns utrymme att

tillfälle till meningsfull dialog under sammanträdet. Antalet

ges en ärenden sammanträde bör därför högst 40-45 stycken. För att per vara

ärendehandläggningen inte skall bli onödigt fördröjd samt att nämnden

12 Sammanfattning SOU

1997: 134

skall kunna sköta sin roll i domstol, bör nämnden som part samman-

träda minst var fjortonde dag. Vidare föreslås att varje socialförsäkringsnämnd skall besluta i alla

slag av ärenden skall avgöras nämnd. Om det finns särskilda som av

skäl kan dock försäkringskassans styrelse besluta viss

att grupp av ärenden skall avgöras av den nämnd styrelsen bestämmer. Denna som möjlighet skall utnyttjas restriktivt.

Nämndledamotens roll och ansvar

Närnndledamotens roll är att fatta beslut i enskilda försäkringsärenden, att som allmänhetens företrädare ha insyn i försäkringskassans verksamhet och beslutsprocess och att sitt deltagande i ärendehand-

genom

läggningen förstärka rättssäkerheten. Dessutom bör ledamoten

vara en

länk mellan allmänheten och försäkringskassan. Lekmännens medverkan i beslutsprocessen är viktig för stärka

att

rättssäkerheten. När flera tar ställning till ett ärende bör risken för godtycke, förbiseende väsentliga fakta och missuppfattningar

av

minska, dessutom blir ärendet allsidigt belyst.

mer

Nämndens arbetsuppgifter är närmast domstolsliknande och

nänmdledamötema skulle kunna liknas vid nänmdemännen i domstol.

Många nämndledamöter och ersättare har fackliga eller

andra upp-

drag, är verksamma inom politiska partier eller är kommunpolitiker. I

dessa sammanhang är ledamoten vald eller utsedd för att företräda en politisk uppfattning eller medlemmarna i organisation. en I sitt uppdrag i nämnden är det inte meningen ledamöterna skall att vara representanter för dem som utsett eller föreslagit dem. Deras uppgift är i stället att som lekmän med sin livserfarenhet och sina erfaren-

heter och kunskaper samhället, arbetsmarknaden, lokala och regio-

om nala förhållanden, objektivt ta ställning till bem.m. ett presenterat

slutsunderlag, bedöma och väga samman de olika omständigheter

som

föreligger i det enskilda ärendet och fatta beslut i enlighet med gällande

rätt.

Av en genomförd undersökning framkommer att inte alla ledamöter

är klara över sin roll utan sig representanter för sina organisaser som

tioner eller partier. Detta är allvarligt och måste uppmärksammas. Försäkringskassomas ledning men även Försäkringskasseförbundet har här

ett infonnations- och utbildningsansvar för att de nominerar ledasom möterna och ledamötema själva blir väl medvetna ledamotens om uppgift och roll. Annars kan ledamöterna bli ett hot rättssäkerheten mot

istället för att stärka den och därmed urholka försäkringens legitimitet.

Sammanfattning 13 SOU 1997: 134

Jag nämndens ledamöter bör en länk mellan allmänanser att vara heten och försäkringskassan och till kassans ledning framföra syn-

kassan organisation och socialförsäkringssystemen som punkter som

sådana. Genom sitt deltagande i beslutsprocessen får ledamöterna inblick i konsekvenser trygghetssystemen får för den enskilde. De bör i vilka

sina politiska partier och att delta i den allmänna organisationer, genom debatten försäkringskassan och socialförsäkringen känd och på-

göra

verka för få förändringar till stånd när de anse att sådana är på-

att kallade.

Närnndledamötema skulle, styrelsens uppdrag och tillsammans med tjänstemän hos kassan, kunna företräda kassan i olika sammanhang, i de regeringen föreslagna samverkansgruppema inom

t.ex. av

rehabiliteringsområdet.

Nämndens beslutsbefogenhet

Ända sedan de allmänna försäkringskassoma bildades år 1962, har förtroendemän beslutat i vissa typer ärenden. Socialförsäkringsav nämnden fattar beslut i ärenden har stor betydelse för den enskilde som

från trygghets- och försörjningssynpunkt samtidigt som ärendena ofta inrymmer betydande inslag av skälighetsbedönming. Dessutom omnämnden vissa tjänstemannabeslut, när en enskild begär att be-

prövar slutet skall omprövas.

Under år 1996 fattade landets socialförsäkringsnämnder beslut i

drygt 140 000 ärenden. Av dessa bl.a. 86 000 beslut om förtidspenvar sion, 17 500 beslut enligt lagen arbetsskadeförsäkring, ll 500 om

beslut Vårdbidrag och 9 000 om handikappersättning. Nämndema

om

fattade dessutom 3 800 omprövningsbeslut.

sin behörighet besluta i enskilda ärenden skall nämnden Utöver att föra försäkringskassans talan i länsrätt och kammarrätt, om en även fråga nämnden avgjorts överklagas. Nämnden får bemyndiga en som tjänsteman hos kassan att företräda nämnden vid domstol. Det är van-

ligt att så sker.

Socialförsäkringsnärrmdens beslutsbefogenhet är inte ändamålsenlig till alla delar, den är utformad i dag. Den är alldeles för uppsplitt-

som mängd olika ärendeslag rör ärenden konsekvens för rad en som vars

den enskilde och samhället har synnerligen stor spännvidd. Leda-

har svårt få tillräcklig inblick i alla regler blir aktuella, möterna att som

ibland bara någon enstaka gång år. Prövning i nämnd får inte vara

per

endast formell fråga ledamöterna bör ha en rimlig möjlighet att

en -

14 Sammanfattning

SOU 1997: 134

sätta sig i de ofta komplexa och komplicerade ärendena så de kan att

få ett reellt inflytande i beslutsprocessen.

Man bör också ta ställning till nänmdemas medverkan i ärende-

handläggningen utifrån ett kostnadsperspektiv. Under år 1996 uppgick kostnader för arvoden, reseersättningar, arbetsgivaravgifter till

m.m. ca 36 miljoner kronor. Till detta kommer kostnader för närrmdorganisa-

tionen och tjänstemännens arbete med de ärenden skall föredras som inför närrmden. Lekmännens medverkan skall få kosta, i dessa men ekomomiskt mycket kärva tider kan ändå inte helt bortse från man kostnaderna.

I mina överväganden har jag låtit kvalitetsaspektema få be-

stor tydelse. Jag anser att kvaliteten kan höjas nämnden får färre om

ärendeslag att besluta Jag föreslår därför att socialförsäkringsnämndens beslutsbefogenhet koncentreras till ärenden under

som avsevärd

tid har väsentlig betydelse för den enskilde från försörjningssynpunkt

eller där ersättningen är ägnad höja den enskildes livskvalitet. att I ärendet skall det samtidigt finnas utrymme för bedömning.

Jag föreslår att ärenden delpension, eftergift återbetalnings-

om av skyldighet för utbetalade underhållsstöd och bidragsförskott s.k.

kraveftergift, bostadsbidrag och näringsbidrag inte längre skall beslutas av nämnd. Däremot skall nämnden fortfarande besluta förtidspen-

om

sion, efterlevandepension, handikappersättning, Vårdbidrag, bilstöd till handikappade, assistansersättning och ärenden enligt lagen arbets-

om

skadeförsäkring och statlig personskadeförsäkring. Jag föreslår vidare att socialförsäkringsnärrmd inte längre skall

om-

pröva några tjänstemannabeslut när en enskild begär omprövning.

Nämndernas sammansättning

En socialförsäkringsnämnd består i dag sju ledamöter och

av sex ersättare. Ordföranden utses av regeringen. Tre ledamöter och tre ersättare väljs av landstinget eller i förekommande fall kommunav fullmäktige. Tre ledamöter och tre ersättare Riksförsäkringsutses av verket. Nämnden utser inom sig vice ordförande. Ledamöterna skall en ha en så bred och allsidig representation möjligt från det försom egna säkringskasseområdet. De i första hand bör komma ifråga personer som är de som är bosatta inom nämndens geografiska område.

I de nuvarande nämnderna är könsfördelningen tämligen jämn.

Ledamötemas genomsnittsålder är 55 år, 27 är över 60 år procent medan endast 26 procent är än 50 år. Det är önskvärt med yngre en

jämnare åldersfördelning. För att markera vikten järrm köns- och

av en

åldersfördelning föreslår jag att det lagen skall framgå styrelsen

av att

Sammanfattning 15 SOU 1997: 134

eftersträva ledamotskåren får allsidig sammansättning vad skall att en ålder, kön och yrke. avser Nämnden fattar beslut i ärenden har mycket stor betydelse för som den enskilde och innebär ett stort ekonomiskt åtagande för samsom Det ligger därför de får nominera ledahället. ett stort ansvar som Det är viktigt de bemödar sig att finna lämpliga kandidater möter. att -

kunniga, kloka, engagerade och har tid och möj-

personer som är som sig uppdraget. Det är i stor utsträckning de som nomilighet att ägna hur väl lekmannamedverkan kommer att fungera och nerar som avgör kvalitet och legitimitet blir följden denna medverkan. vilken som av Socialförsäkringsutskottet har uttalat att arbetsmarknadens parter

nominera ledamöter i närrmdema. Problemet är att inte bör ges rätt att villiga medverka. SAF kommer allt att döma inte att alla parter är att av några ledamöter och SACO har tydligt uttalat att de vill undnominera

vika koppling mellan den fackliga organisationens roll och myndig-

en hetsutövning. Meningen med att både arbetstagar- och arbetsgivarorga-

nisationema skall ha rätt nominera ledamöter är att få personer i att med kunskap och erfarenhet olika sidor av arbetsnärrmdema om av marknaden och förhållandena denna. Om arbetsgivar- och företagar-

inte blir representerad alls eller endast representerad från en snäv

sidan sektor arbetsmarknaden och dessutom en facklig organisation uteav blir, sätts vitala delar i detta resonemang ur spel. jag hävar det vid nornineringen är viktigare att få engage- Men att till nämnderna med kunskap och erfarenhet från olika rade personer om områden i samhället och från arbetsmarkanden, än vilka som nominerar

Ledamöterna skall inte representera dem nominerat dem utan dem. som allmänhetens företrädare. Nämndens ledamöter har i allt väsentligt vara roll och funktion närrmdemännen i domstol. Närrmdensamma som väljs landsting eller kommunfullmäktige. Med den jämfömännen av

relsen borde det enligt min uppfattning de politiska partierna som

vara

skulle nominera ledamöter i socialförsäkringsnämndema. Mot denna

bakgrund och med vetskap att inte alla centrala organisationer om arbetsmarknaden villiga nominera ledamöter, är jag tveksam till är att det lämpligt föreslå att de skall få nornineringsrätt. Jag menar om är att önskvärt regeringen beaktar dessa förhållanden. att det vore att få del samtliga arbetsmarknadens och även andra organi- För att av

sationers, handikapporganisationema, värdefulla kunskaper och

t.ex. synpunkter, kan det lämpligt att försäkringskassans styrelse invara

särskilda där dessa är representerade. Där skulle t.ex. över-

rättar organ

gripande rehabiliteringsfrågor kunna diskuteras.

Enligt riksdagens beslut skall försäkringskassans styrelse utse

närrmdens ledamöter. Det innefattar även nämndens ordförande. Ord-

mycket viktig roll. Hur arbetet i nämnden fungerar beföranden har en

16 Sammanfattning

SOU 1997: 134

ror i rätt stor utsträckning vederbörandes förmåga sköta

att upp-

giften. De lagar styr försäkringskassans och därmed

som även social-

försäkringsnämndemas verksamhet reglerar och synnerligen

en stor

betydelsefull del hela vårt välfärdssystem. De beslut fattas

av som har

som tidigare nämnts mycket stor betydelse för den enskilde och för samhällsekonomin. För att med eftertryck markera uppdragets betydelse anser jag att ordföranden även fortsättningsvis skall

utses av

regeringen efter förslag politiskt parti. De kan då efter

av utses samma

principer som i dag, dvs. oberoende partitillhörighet.

av I prop. 1996/97:63 framhålls att det kan innebära fördelar stora att kunna kombinera uppdrag i kassans styrelse och dess socialförsäk-

ringsnämnd. Det råder delade meningar det är om förenligt med etiska normer i samhället att styrelsen utser någon från den kretsen

egna att vara ordförande i en nämnd. Om regeringen ordförande utser en som

tillika är ledamot av styrelsen, blir denna fråga inte aktuell.

Det är önskvärt att få effektivare nämndorganisation och kvaen att

liteten på nämndarbetet höjs. Det finns därför skäl minska antalet

att ledamöter och ersättare till fem respektive fyra. För att ersättarna skall kunna fullgöra sitt uppdrag kvalitativt tillfredsställande ett sätt när de inträder i ordinarie ledamots ställe, föreslår jag de skall ha att närvaro- och yttranderätt vid nämndens sammanträden och vederatt börande skall personlig ersättare för ledamot. Med vara en färre ordinarie ledamöter och med ersättare har närvaro- och som yttranderätt

tror jag det finns större förutsättningar få den eftersträvade

att kvalitets-

och effektivitetshöjningen. Även ersättarna kan då bidra

med sina

erfarenheter och kunskaper och de blir engagerade i nämndens

arbete på ett aktivt sätt. Jag föreslår att två ledamöter och två ersättare utses efter förslag av organisationer på arbetsmarknaden. Styrelsen beslutar vilka som skall få nomineringsrätt. Ledamöterna bör verksamma inom nämndens vara geografiska område. Två ledamöter och två ersättare efter

utses förslag av de politiska partier är representerade i landstinget

som respektive

kommunfullmäktige. Styrelsen skall eftersträva ledamöter och

att ersättare i nämnderna får sammansättning en som motsvarar den politiska representationen. Ledamöterna bör bosatta inom nämndens vara geografiska område.

Socialförsäkringsnämnden skall beslutsför när minst leda-

vara tre möter är närvarande. Ledamöterna bör utses för tid fyra år, räknat en av från den 1 april

året efter det att val ägt Från tidpunkt skall socialförsäk-

rum. samma ringsnämndema inrättas.

SOU 1997: 134 Sammanfattning 17

Antalet nämnder och kostnader

De föreslagna förändringarna i nämndernas beslutsbefogenhet medför

en beräknad minskning med 8 000 ärenden år vid oförändrad ca per ärendetillströnming. Med de principer för bestämmandet antalet av

nämnder som föreslagits och med hänsyn tagen till ärendeminskningen,

skulle det behövas 130 nämnder i landet. ca

För närvarande pågår två utredningar Föitidspensionsutredningen

-

och Arbetsskadeutredningen förslag kan leda till beslut kan

- vars som få betydelse för nämndernas verksamhet. I dagsläget finns därför så

många osäkra faktorer att det är mycket vanskligt att göra någon

mer

välgrundad beräkning hur många nämnder kommer behövas

av som att år 1999. Genomsnittskostnaden för en socialförsäkringsnänmd år 1996 var 215 000 kronor. Med samma ersättningsnivåer och med hänsyn tagen endast till den förändrade ärendemängden skulle kostnaderna sjunka med drygt 7 miljoner kronor.

F öredragandefunktionen

Frågor avgörs i socialförsäkringsnämnd efter föredragning tjänste-

av

man hos försäkringskassan. Föredragandeorganisationen varierar

mellan och ibland även inom försäkringskassoma. Hos några kassor finns särskilda föredragande där kassan uppställt särskilda krav på kompetens hos de utsetts. Hos andra kassor ingår föredragningen som som en naturlig del i handläggarens övriga arbetsuppgifter, utan att kassan gör någon särskild prövning vederbörandes kompetens. av

Föredragningen är en mycket viktig del av ärendehandläggningen

av de ärenden som skall avgöras nämnden. Det är därför avgörande av av betydelse att föredraganden har goda kunskaper, erfarenheter och en allsidig kompetens. Det finns anledning understryka behovet kompetens och kvalitet av

i föredragningen. Som ett led i kvalitetssäkringed föreslår jag för-

att säkringskassans styrelse i särskilt beslut vilka kunskaps- och anger kompetenskrav som skall ställas den utses till föredragande. som Försäkringskassans direktör skall de tjänstemän skall ha till ange som

uppgift att föredra ärenden inför socialförsäkringsnämnden.

Jag föreslår vidare att reglerna skiljaktig mening skall regleras i om lagen 1962:381 om allmän försäkring AFL både för nämndens ledamöter och för föredraganden samt att den skiljaktiga meningen skall anmälas innan sammanträdet avslutas.

18 Sammanfattning

Kompetens- och utbildningsfrågor

Under utredningsarbetet har ledamötemas och ersättarnas behov av utbildning ständigt kommit Det är angeläget att de, liksom kassans upp. tjänstemän, har den kunskap och kompetens som behövs för deras be-

tydelsefulla arbete. Trots det mycket kärva ekonomiska läge som råder

får det inte så att ledamöter och ersättare inte får den utbildning de vara behöver. Mot den bakgrunden menar jag att det finns skäl för regeringen att överväga att "öronmärka" pengar för dessa ändamål.

Ikraftträdande och övergångsregler

Lagändringama föreslås träda i kraft den 1 januari 1999. 18 kap. 20-21 AFL skall dock tillämpas första gången de ledamöter som

skall från och med den l april 1999. Äldre bestämmelser skall

utses fortfarande tillämpas i ärende där ansökan eller begäran om omprövning inkommit före ikraftträdandet.

Författningsförslag

l Förslag till

Lag om ändring i lagen 1962:381 om

allmän

försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1962:381 allmän för-

om

säkring

att 18 kap. 20-21 §§ och 20 kap. 10 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 kap. 6 I en allmän försäkringskassa I allmän försäkringskassa en skall finnas en styrelse och en skall finnas styrelse och en en eller flera socialförsäkrings- eller flera socialförsäkringsnärrmder. Regeringen beslutar nämnder. Försäkringskassans hur många socialförsäkrings- styrelse beslutar hur många nämnder som skall finnas i riket. socialförsäkringsnämnder som

Riksförsäkringsverket beslutar skall finnas i kassan samt vilket

för varje kassa om antalet närrm- geografiskt område skall som der i kassan. Om inte annat före- utgöra nämndens verksamhetsskrivs tillkommer det styrelsen område.

att besluta i angelägenheter, som En socialförsäkringsnämnd

kassan har att befatta sig med. inrättas för tid fyra år, en av

räknat från den 1 april året efter

det år val till landsting och

kommunfullmäktige ägt i

rum hela landet.

Lagenomtryckt 1982:120 2Senastelydelse1986:140

20 Författningsförslag SOU 1997: 134

Varje socialförsäkringsnämnd skall, om inte särskilda

skäl föreligger, fatta beslut i alla

ärenden som enligt denna lag eller annan författning skall av-

göras av socialförsäkrings-

nämnd. Om inte annat föreskrivs tillkommer det styrelsen att besluta i angelägenheter, som kassan har att befatta sig med.

Stadgar för allmän försäkringskassa skall, förslag av kassan, fastställas och registreras Riksförsäkringsverket. Stadgama skall ange av styrelsen skall ha sitt säte och hur kassans värde- och övriga säkervar hetshandlingar skall förvaras.

18 kap. 20 En socialförsäkringsnämnd En socialförsäkringsnämnd

skall bestå sju ledamöter. Av skall bestå av fem ledamöter. Av

av dessa utses ledamot, skall dessa utses en ledamot, som skall en som nämndens ordförande, av vara nämndens ordförande, av vara regeringen. Av de andra leda- regeringen.

möterna utses tre Riksförsäk- Två ledamöter utses efter för-

av ringsverket och tre väljs av slag av de politiska partier som

landstinget. Om kassans verk- finns representerade i det lands-

samhetsområde utgörs en ting som utgör försäkringsav kommun, skall tre ledamöter kassans verksamhetsområde. I väljas kommunfullmäktige fråga försäkringskassa av om en istället för landstinget. Om vars verksamhetsområde utgörs av kassans verksamhetsområde be- av en kommun, skall motsva-

stämts regeringen enligt 1 rande gälla för partier som finns

av

beslutar regeringen om fördel- representerade i kommunfull-

ningen mellan landsting respek- mäktige. När ledamöterna utses tive mellan landsting och kom- skall eftersträvas att ledanär det gäller val de tre motskåren får en sammansättmun av sistnämnda ledamöterna. Närrm- ning motsvarar den polisom vice ord- tiska representationen i landsden utser inom sig en förande. tinget respektive kommunfull-

3 Senaste lydelse l992:660

SOU 1997: 134 Författningsförslag 21

För var och en av de av Riks- mäktige.

försäkringsverket utsedda leda- Två ledamöter utses efter

möterna skall verket utse en förslag av organisationer på ar-

suppleant. För de ledamöter som betsmarknaden. har valts av landstinget eller När ledamöterna utses skall kommunfullmäktige skall lika eftersträvas att ledamotskåren

många suppleanter väljas. får en allsidig sammansättning

Bestämmelserna i 7 § fjärde med hänsyn till ålder, kön och stycket om val av ledamöter eller yrke. suppleanter i styrelse för allmän För var och en av ledaförsäkringskassa skall tillämpas möterna skall styrelsen utse en vid landstingets och kommun- ersättare. fullmäktiges val av ledamöter En ledamot av socialförsäkeller suppleanter i socialförsäk- ringsnämnd utses för en tid av ringsnämnd. fyra år, räknat från den 1 april

året efter det år val till landsting

och kommunfullmäktige ägt rum i hela landet. En ledamot av socialförsäkringsnämnd kan skiljas från uppdraget beslut den genom av som utsett honom eller henne. Om en ledamot avgår under tjänstgöringstiden skall annan ledamot utses för återstoden av tiden. Nämnden utser inom sig en vice ordförande. Vid förfall för både ordföranden och vice ordföranden föres ordet av den som de vid sammanträdet närvarande utser. Till socialförsäkringsnämndens sammanträden skall samtliga ledamöter och ersättare kallas. Om en nämndledamot är förhindrad att tjänstgöra vid ett sammanträde, skall ersättaren kallas i hans eller hennes ställe. Även de ersättare inte som tjänstgör får närvara vid nämndens sammanträden och delta i

22 F örfattningsförslag SOU 1997: 134

överläggningarna men inte i nämndens beslut.

Försäkringskassans direktör

får delta i socialförsäkringsnämndens sammanträden men inte i dess beslut. Vid socialförsäkringsnämndens sammanträden skall föras protokoll.

18 kap. 21

En socialförsäkringsnämnd avgör frågor om rätt till

förtidspension särskild efterlevandepension handikappersättning 4. Vårdbidrag dock inte såvitt avser förutsättningarna för rätt till pension enligt 5 kap. Socialförsäkringsnärrmden avgör även frågor om rätt till förmåner enligt vad som föreskrivs i andra författningar. Om en fråga som avgjorts av socialförsäkringsnämnd överklagas, skall nämnden företräda den allmänna försäkringskassan om försäkringskassan skall föra det allmännas talan i målet. Nämnden får bemyndiga en tjänsteman vid försäkringskassan att företräda nämnden vid domstol.

Socialförsäkringsnänmden är Socialförsäkringsnärrmden är beslutsför då minst fyra leda- beslutsför när minst tre ledamöter är närvarande. möter är närvarande. I övrigt skall vad i 8-10 §§ I övrigt skall vad i 9 § föreföreskrivs med avsende skrivs med avseende på styrelse styrelse ha motsvarande tillämp- ha motsvarande tillämpning med ning med avsende på socialför- avseende socialförsäkringssäkringsnämnden. Har före- nämnden. draganden från beslutet av- En ledamot som deltagit i bevikande mening skall denna an- slutet av ett ärende får anföra tecknas till protokollet. skiljaktig mening. Har föredraganden mot beslutet skiljaktig mening skall denna anmälas. Den skiljaktiga meningen skall

4 Senaste lydelse1996:200

SOU 1997: 134 F örfattningyörslag 23

anmälas innan sammanträdet avslutas och antecknas till protokollet.

20 kap. 10 Beslut av en allmän försäk- Beslut av en allmän försäkringskassa som har fattats av en ringskassa som har fattats av en tjänsteman i ärenden om försäk- tjänsteman i ärenden om försäkring enligt denna lag skall om- ring enligt denna lag skall omprövas av kassan, om det begärs prövas av kassan, om det begärs

av en enskild som beslutet angår av en enskild som beslutet angår

och beslutet inte har meddelats och beslutet inte har meddelats med stöd av 10 a Ompröv- med stöd av 10 a ningen skall göras av socialförsäkringsnämnden beslutet om gäller fråga som avser 2 kap. 12 eller 12 b 3 kap. 7-9 eller 17 a 20 kap. 3 § eller 22 kap. 7-10 eller 16 Omprövning skall också göras socialförsäkav ringsnämnden om beslutet gäller återbetalningsskyldighet enligt 20 kap. 4 § och det belopp som ha utbetalats för mycket överstiger 1 0 procent av basbeloppet. Vid omprövningen får beslutet inte ändras till den enskildes nackdel. Om omprövning begärs av ett beslut och Riksförsäkringsverket överklagar samma beslut, skall försäkringskassan inte ompröva beslutet. Begäran om omprövning skall anses som ett överklagande.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Bestämmelserna i 18 kap. 20-21 §§ tillämpas första gången på de ledamöter som skall utses från och med den 1 april 1999. Äldre bestämmelser i 20 kap. 10 § tillämpas fortfarande i ärende omprövning inkommit före ikraftträdandet. där begäran om

5 Senastelydelse 1991:1976

24 F örfattningsförslag SOU 1997: 134

2 till

Förslag

Lag om ändring i lagen 1979:84 om

delpension

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1979:84 om delpension

dels att 17 § skall upphöra att gälla dels att 20 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 § Bestämmelserna i 20 kap. 10- Bestämmelserna i 20 kap. 10- 13 §§ lagen 1962:381 om all- 13 §§ lagen 1962:381 om allmän försäkring om omprövning män försäkring om omprövning och ändring av försäkringskassas och ändring av försäkringskassas beslut samt överklagande av för- beslut samt överklagande av försäkringskassas och domstols be- säkringskassas och domstols beslut tillämpas även i ärenden slut tillämpas även i ärenden enligt denna lag. Omprövning av enligt denna lag. beslut ifråga om återbetalningsskyldighet enligt 19 § skall göras socialförsäkringsnämnd, om av det belopp som utbetalats för mycket överstiger 10 procent av basbeloppet enligt 1 kap. 6 § om allmän försäkring.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. 17 § tillämpas fortfarande i ärende där ansökan inkommit före ikraftträdandet. Äldre bestämmelser i 20 § tillämpas fortfarande i ärende där begäran om omprövning inkommit före ikraftträdandet.

Senast lydelse1991:1982

.SOU 1997: 134 F örfattningsförslag 25

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen 1973:380 om

arbetsskadeförsäkring

Härigenom förskrivs i fråga lagen 1973:380 om arbetsskadeom försäkring 1 att 8 kap. 4 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap. 4 §

Ärende angående livränta till den försäkrade, i annat ärende

uppkommen fråga huruvida den försäkrade ådragit sig arbetsskada till följd annat än olycksfall och ärende angående särskild efterlevandelivav ränta skall i försäkringskassa avgöras av socialförsäkringsnärrmd. Regeringen får dock meddela föreskrifter om behörighet för tjänsteman hos försäkringskassan att avgöra ärenden är enkel beskaffenhet som av och inte angår livränta till den försäkrade eller särskild efterlevandelivränta.

Omprövning av beslut skall göras socialförsäkringsav

nämnd, beslutet har fattats

om tjänsteman och gäller av fråga som avser 6 kap. 5 § och

beslut som tjänsteman fattat

med stöd av föreskrifter av regeringen enligt första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i ärende där begäran om omprövning inkommit före ikraftträdandet.

Lagen omtryckt 1993:357

26 F örfattningsförslag SOU 1997: 134

4 till

Förslag

Lag om ändring i lagen 1996:1030 om

underhållsstöd

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 196:1030 om underhållsstöd att 38 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

38 §

Beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte något annat anges

i beslutet. Bestämmelserna i 20 kap. 10-13 §§ lagen 1962:381 allmän om försäkring om omprövning och ändring av en försäkringskassas beslut samt överklagande av försäkringskassans beslut tillämpas också i ärende enligt denna lag.

I försäkringskassan skall socialförsäkringsnämnden pröva ärenden om eftergift enligt 35 Detsamma gäller omprövning av belut om återkrav enligt 20 om det belopp som felaktigt har betalats ut överstiger tio procent av basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen om allmän försäkring.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i ärende där ansökan om eftergift enligt 35 § inkommit före ikraftträdandet. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i ärende där begäran om omprövning inkommit före ikraftträdandet.

SOU 1997: 134 F örfattningsförslag 27

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen 1993:737 om

bostadsbidrag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1993:737 om bostadsbidrag att 27 och 29 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

27 § Om det är uppenbart att sökanden på grund av hushållets inkomst-

eller fönnögenhetsförhållanden eller något annat förhållande inte be-

höver det bidrag som kan beräknas enligt denna lag, får försäkringskassan efter särskild utredning avslå ansökan, dra eller sätta ned bidraget.

Beslut enligt första stycket får Beslut enligt första stycket får fattas utan hinder att viss in- fattas utan hinder av att viss inav komst eller förmögenhet inte komst eller förmögenhet inte skall räknas in i den bidrags- skall räknas in i den bidragsgrundande inkomsten. Beslut grundande inkomsten.

skall fattas av social/försäkrings-

nämnden.

29 Bestämmelserna i 20 kap. 10-13 §§ lagen 1962:381 om allmän försäkring omprövning och ändring av försäkringskassas beslut om samt överklagande försäkringskassas beslut och domstols beslut av skall tillämpas i ärenden om bostadsbidrag.

Omprövning ett sådant beav slut en försäkringskassa som av

har fattats av en tjänsteman i ett

ärende om skyldighet att återbetala bostadsbidrag skall göras av socialförsäkringsnämnden,

1 Senaste lydelse1996:441

28 F örfattningsfärslag SOU 1997: 134

det belopp utbetalats för om som mycket överstiger 10 procent av basbeloppet enligt 1 kap. 6 §

lagen om allmän försäkring.

Ett beslut i ett ärende om bostadsbidrag skall gälla omedelbart, om

inte något annat anges i beslutet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Äldre bestämmelser i 27 § tillämpas fortfarande i ärende där ansökan inkommit före ikraftträdandet. Äldre bestämmelser i 29 § tillämpas fortfarande i ärende där begäran om omprövning inkommit före ikraftträdandet.

F örfattningsförslag 29

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen 1991:1488 om

handläggning av vissa ersättningar till

den inom totalförsvaret

som tjänstgör

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1991:1488 om handlägg-

om ning vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret av att 2 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Frågor som sägs i 1 § hand- Frågor som sägs i 1 § hand-

läggs den försäkringskassa läggs den försäkringskassa av av

hos vilken den tjänstgöringsskyl- hos vilken den tjänstgörings-

dige är inskriven eller, han skyldige är inskriven eller, om om inte är inskriven hos sådan han inte är inskriven hos såen en kassa, försäkringskassan den dan kassa, försäkringskassan på

ort där han påbörjar sin tjänstgö- den ort där han påbörjar sin

ring. Denna kassa får dock tjänstgöring. Denna kassa får uppdra försäkringskassa att dock uppdra annan försäkannan

handlägga ärendet. Vidlyftiga ringskassa att handlägga ärendet.

och svåra ärenden familjeom

bidrag i form av näringsbidrag

får i en försäkringskassa av-

göras socialföräkringsnämnav den.

Denna lag träder i kraft den l januari 1999.

30 F örfattningsförslag

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen 1988:1465

om ersättning och ledighet för

närståendevård

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1988:1465 ersättning

om om och ledighet för närståendevård att 18 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 § Föreskrifterna i 20 kap. 10- Föreskrifterna i 20 kap. 10- 13 §§ lagen 1962:381 om all- 13 §§ lagen 1962:381 allom

män försäkring om omprövning män försäkring omprövning

om och ändring av allmän försäk- och ändring allmän försäkav ringskassas beslut samt över- ringskassas beslut om samt om över-

klagande försäkringskassas klagande försäkringskassas

av av och domstols beslut tillämpas och domstols beslut tillämpas även i ärende om ersättning en- även i ärende ersättning om enligt denna lag. Omprövning skall ligt denna lag.

i försäkringskassan göras

av

socialförsäkringsnämnd om be-

slutet gäller fråga i en som avses 17 § och det belopp som utbetalats för mycket överstiger 10

procent av basbeloppet enligt 1

kap. 6 § lagen allmän försäkom ring.

Ett beslut i ett ärende ersättning enligt denna lag skall gälla om omedelbart, om inte något annat i beslutet eller bestäms anges av en domstol har att pröva beslutet. som

Denna lag träder i kraft den l januari 1999. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i ärende där begäran om omprövning inkommit före ikraftträdandet.

Senastelydelse1991:1980

SOU 1997: 134 F örfattningsförslag 31

8 Förslag till

Lag om ändring i lagen 1989:225 om

smittbärare

ersättning till

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1989:225 om ersättning till

om smittbärare att 14 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 § Föreskrifterna i 20 kap. 10- Föreskrifterna i 20 kap. 10- 13 §§ lagen 1962:381 all- 13 §§ lagen 1962:381 om allom män försäkring omprövning män försäkring om omprövning om och ändring allmän försäk- och ändring av allmän försäkav ringskassas beslut samt om över- ringskassas beslut samt om överklagande försäkringskassas klagande av försäkringskassas av och domstols beslut tillämpas och domstols beslut tillämpas även i ärende ersättning en- även i ärende om ersättning enom ligt denna lag. Omprövning skall ligt denna lag. i försäkringskassan göras av

socialförsäkringsnämnd om be-

slutet gäller en fråga som avses i 8 § eller 3 kap. 17 § eller 20 kap. 3 § lagen allmän försäkring. om Omprövning skall också göras av en socialförsäkringsnämnd, beslutet gäller återbetalom ningsskyldighet enligt 13 § och det belopp utbetalats för som mycket överstiger 10 procent av basbeloppet enligt 1 kap. 6 § allmän försäkring. lagen om

Senaste lydelse1991:1981

32 Författningsförslag SOU 1997: 134

Ett beslut i ett ärende om ersättning enligt denna lag skall gälla

omedelbart, om inte något annat i beslutet eller bestäms

anges av en domstol som har att pröva belutet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i ärende

där begäran om omprövning inkommit före ikraftträdandet.

Författningsförslag 33

9 Förslag till

Lag om ändring i lagen 1947:529 om

allmänna

barnbidrag

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1947:529 allmänna

om om

barnbidrag

att 15 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 Bestämmelserna i 20 kap. 10- Bestämmelserna i 20 kap. 10- 13 §§ lagen 1962:381 om all- 13 §§ lagen 1962:381 allom män försäkring omprövning män försäkring omprövning om om och ändring av allmän försäk- och ändring allmän försäkav ringskassas och domstols beslut ringskassas och domstols beslut har motsvarande tillämpning i har motsvarande tillämpning i ärende enligt denna lag. Om- ärende enligt denna lag. prövning av beslut i fråga om

återbetalningsskyldighet enligt

12 § skall göras av socialförsäkringsnämnd, om det belopp som utbetalats för mycket överstiger

10 procent av basbeloppet enligt

1 kap. 6 § lagen om allmän försäkring.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i ärende där begäran om omprövning inkommit före ikraftträdandet.

Lagenomtryckt 1973:449 2Senastelydelse1991:1983

34 Författningsförslag

10 Förslag till

Lag om ändring i lagen 1988:1463 om

vid utländska barn

bidrag adoption av

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1988:1463 om bidrag vid

adoption av utländska bam att 9 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 § I fråga bidrag enligt denna lag tillämpas även följande bestämom melser i lagen 1962:381 allmän försäkring om 18 kap. 2 § om tillsyn, 20 kap. 3 § tredje stycket indragning och nedsättning av ersättom ning, 20 kap. 4 § om återbetalningsskyldighet, 20 kap. 5 § om preskription, 20 kap.8 § första-tredje styckena och 9 § skyldighet att lämna om uppgifter,

20 kap. 8 § fjärde stycket om utredningsåtgärder,

20 kap. 10-13 §§ om omprövning och ändring av beslut samt om överklagande.

Omprövning ett sådant beav slut försäkringskassa som av en

har fattats av en tjänsteman i

ärende om skyldighet att återbetala bidrag skall göras av

socialförsäkringsnämnd.

lag träder i kraft den 1 januari 1999.

Denna

Åldre bestämmelser tillämpas fortfarande i ärende där begäran omprövning inkommit före ikraftträdandet. om

l Senaste lydelse 1997:278

F örfattningsförslag 35

11 till

Förslag

Lag om ändring i lagen 1993:389 om

assistansersättning

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1993:389 assistanser-

om om sättning att 17 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 § Föreskrifterna i 20 kap. 10-13 §§ lagen 1962:381 om allmän försäkring om omprövning och ändring av försäkringskassas beslut samt överklagande av försäkringskassas och domstols beslut skall tillämpas i ärende om assistansersättning.

Omprövning av sådant beslut av en försäkringskassa som har

fattats av en tjänsteman i ett

ärende om skyldighet att återbetala assistansersättning skall göras av socialförsäkringsnämnden, om det belopp som utbetalats för mycket överstiger 10 procent av basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen om allmän försäkring.

Ett beslut i ett ärende om assistansersättning skall gälla omedelbart, om inte något annat anges i beslutet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i ärende där begäran om omprövning inkommit före ikraftträdandet.

36 Författningsförslag

12 Förslag till

Lag om ändring i lagen 1988:360 om

ärenden bilstöd till

handläggning av om

handikappade

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1988:360 om handläggning

ärenden bilstöd till handikappade av om att 5 § skall ha följande lydelse.

5 § Bestämmelserna i 20 kap. 10-13 §§ lagen 1962:381 om allmän försäkring omprövning och ändring försäkringskassas beslut om av samt överklagande försäkringskassas och domstols beslut tillämpas av även i ärenden enligt denna lag.

Omprövning sådant beslut av

av en försäkringskassa som har

fattats av en tjänsteman i ett

ärende skyldighet att återom betala bidrag skall göras av

socialförsäkringsnämnd, om det

belopp utbetalats för mycket som överstiger 10 procent basbeav loppet enligt 1 kap. 6 § lagen om allmän försäkring.

Denna lag träder i kraft den l januari 1999. Äldre bestämmelser tillämpas i ärende där begäran omprövom ning inkommit före ikraftträdandet

Senaste lydelse 1991:1985

Författningsfärslag 37

13 Förslag till

Lag om ändring i lagen 1994:308 om

bostadstillägg till pensionärer

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1994:308 om bostads-

tillägg till pensionärer att 14 § skall ha följande lydelse.

14 § Bestämmelserna i 20 kap. 10-13 §§ lagen 1962:381 om allmän försäkring omprövning och ändring av försäkringskassas beslut om samt överklagande försäkringskassas beslut och domstols beslut av skall tillämpas i ärenden om bostadstillägg enligt denna lag.

Omprövning ett sådant beav slut en försäkringskassa som av

har fattats av en tjänsteman i ett

ärende om skyldighet att återbetala bostadstillägg skall göras socialförsäkringsnämnd, om av det belopp som utbetalats för mycket överstiger 10 procent av basbeloppet enligt 1 kap. 6 § försäkring. lagen om allmän

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i ärende där begäran omprövning inkommit före ikraftträdandet. om

SOU 1997: 134 39

1 Inledning

1.1 Utredningens direktiv

Utredningens direktiv framgår av beslut vid regeringssammanträde den

30 april 1997 dir. 1997:71 och återges i det följande. En särskild utredare tillkallas med uppdrag att göra en översyn av socialförsäkringsnänmdema. Regeringen föreslår i proposition

1996/97:63 Samverkan, socialförsäkringens ersättningsnivåer och

administration, riktlinjer för förändringar av den nuvarande orgam.m.

nisationen socialförsäkringsadministrationen. I propositionen före-

av slås bl.a. att allmän försäkringskassas styrelse skall besluta om inrättande socialförsäkringsnänmder och utseende av ledamöter i av dessa. Regeringen anför i propositionen att den att återkomma till avser

riksdagen med förslag till preciseringar avseende principer för antalet nämnder inom ett verksamhetsområde, nomineringsförfarandet och

nämndernas sammansättning samt nämndernas beslutsbefogenheter. Utredaren skall utarbeta förslag till den nya organisationen.

Bakgrund

Vid allmän försäkringskassa skall det, enligt 18 kap. 6 § lagen en 1962:381 allmän försäkring AFL, finnas en eller flera socialförom säkringsnärrmder. Nämndema fattar beslut i vissa typer av ärenden som har stor betydelse för den försäkrade från trygghets- och försörjningssynpunkt samtidigt ärendena ofta inrymmer betydande inslag av som

skälighetsbedömning. En socialförsäkringsnämnd skall enligt 18 kap.

21 § AFL besluta i frågor rätt till bl.a. förtidspension, särskild

om efterlevandepension, handikappersättning och vårdbidrag. Dessutom beslutar socialförsäkringsnämnd arbetsskadelivränta enligt 8 kap. om 4 § lagen, 1976:380, arbetsskadeförsäkring, bilstöd enligt 3 § om lagen, 1988:360, handläggning ärenden bilstöd till handiom av om kappade och assistansersättning enligt 13 § lagen, 1993:389, om assi-

40 Inledning SOU 1997: 134

stansersättning. Efter hand har nämnderna också fått vidgade uppgifter av rättslig karaktär ex., omprövningar och återkrav. Socialförsäkringsnärrmdema sammanträder normalt gång en per månad och ärendemängden är i normalfallet 40 och 50 ärenden per sammanträde. På en del håll har ärendemängden varit betydligt större, upp till ca.75 ärenden per sammanträde. Rutinema för hur ärenden föredras varierar också. Ärendena föredras vanligen i nämnderna av särskilda föredragande. Vid vissa försäkringskassor föredrar dock handläggande tjänsteman själv sina ärenden. Regeringen beslutar för närvarande det totala antalet socialförom säkringsnämnder i landet och Riksförsäkringsverket RFV beslutar om fördelningen. Idag finns det 165 nämnder. En socialförsäkringsnänmd består av sju ledamöter. Ordförande i närrmden utses av regeringen. Nämnden utser inom sig vice orden förande. RFV utser tre ledamöter samt lika många suppleanter och landstinget eller i förkommande fall kommunen utser tre ledamöter samt lika många suppleanter. Om kassas verksamhetsområde been stämts av regeringen enligt 18 kap. l § AFL beslutar regeringen om fördelningen landsting respektive mellan landsting och kommun när det gäller val av de tre sistnärrmda ledamöterna. De ledamöter och suppleanter som utses av landstinget eller kommunen utses enligt samma principer som gäller för val ledamot till försäkringskassans av styrelse. Av de ledamöter som utses av RFV skulle före den 1 juli 1992 två ledamöter utses efter förslag från arbetstagarsidan och från den en icke offentliga arbetsgivar- och egenföretagarsidan för att tillgodose behovet av kunskap om arbetsmarknadsmässiga förhållanden. Arbetgivarsidan har dragit sig tillbaka från närrmdema och därför har RFV fått rätt att utse ledamöter i socialförsäkringsnämndema utan att behöva inhämta förslag från organisationerna. RFV inhämtar dock förslag från arbetstagarsidan. Kraven ledamötemas kompetens är dock oförändrade. En särskild utredare har haft i uppdrag att göra en översyn av socialförsäkringsadministrationens organisationsstruktur dir. 1995:110. Utredaren överlämnade betänkandet Försäkringskassan Sverige -

Översyn av Socialförsäkringens administration SOU 1996:64 den 30

april 1996. I betänkandet presenterar utredaren bl.a. förslag till att styrelserna för de allmänna försäkringskassoma skall besluta om att inrätta socialförsäkringsnämnder och utse ledamöter i dessa. Utredaren anför i betänkandet att regeringen närmare bör precisera principer för inrättandet av nämnder, nomineringsförfarandet och i vilka ärenden nämndem skall besluta.

Inledning 41

Regeringen har i proposition 1996/97:63 Samverkan, socialförsäk-

ringens ersättningsnivåer och administration, m.m. lagt fram förslag

som till denna del överensstämmer med utredarens förslag. Regeringen anför vidare i propositionen att den avser att återkomma till riksdagen med förslag till preciseringar avseende socialförsäkringsnämndema

med målsättning att nya regler skall träda i kraft i samband med att re-

formen genomförs.

Uppdraget

En särskild utredare skall ta fram förslag och det beslutsunderlag som

krävs för att genomföra de föreslagna ändringarna av socialförsäk-

ringsnämndema.

Utgångspunkten för uppdraget skall vara att de allmänna försäk-

ringskassomas styrelser från och med den l januari 1999 skall besluta att inrätta socialförsäkringsnämnder och utse ledamöter i dessa. Från och med denna tidpunkt kommer de allmänna försäkringskassomas styrelser att vara utsedda av regeringen, under förutsättning av riksdagens godkännande av förslagen i propositionen 1996/97:63 Sam-

verkan, socialförsäkringens ersättningsnivåer och administration, m.m.

I samband med ikraftträdandet av de nya reglerna för socialförsäkringsnämndema den 1 januari 1999 avser regeringen föreslå en över-

gångsreglering som möjliggör för de nyvalda styrelserna att besluta om

och inrätta socialförsäkringsnämnder och utse ledamöter i dessa. Inför den föreslagna förändringen av socialförsäkringsnämndema behöver de principer fastslås som skall vara styrande för bestämmandet antalet nämnder inom verksamhetsområde. Även nomineringsav ett förfarandet, nänmdenas sammansättning och de förtroendevaldas roll ses över. Det är viktigt att nämnderna har en bred och allsidig sammansättning samtidigt som den den lokala förankringen bibehålls. Det är också viktigt att nämnderna har en jämn könsfördelning. De beslutsbefogenheter som en socialförsäkringsnärrmd har i dag enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring AFL och vissa andra författningar bör också ses över. Denna del av översynen bör syfta till att klargöra om de nuvarande beslutsbefogenhetema har en ändamålsenlig karaktär och om ytterligare eller färre ärendeslag bör bli föremål för beslut av socialförsäkringsnämnden. Utredaren skall i samband därmed överväga vilken typ av ärenden som nänmdema i framtiden skall ansvara för. Utredaren skall också belysa föredragandefunktionen och lämna förslag till utfommingen.

42 Inledning

Utredaren skall beakta riksdagens behandling av och ställningstagande till propositionen 1996/97:63 Samverkan, Socialförsäkringens ersättningsnivåer och administration, m.m. För utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredningar redovisning av regionalpolitiska om konsekvenser dir. 1992:50, om prövning av offentliga åtaganden dir. 1994:23, om redovisning av jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124 och redovisning av konsekvenserna för brottsligheten om och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49. Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 15 september 1997.

1 Utredningsarbetet

Det egentliga utredningsarbetet startade den 1 juli 1997, när utredningens sekreterare tillträdde. I samband därmed förlängdes utredningstiden till den 15 oktober 1997. Det första sammanträdet med utredningens sakkunnige och experter hölls den 5 augusti 1997. Därefter har vi sammanträtt vid ytterligare två tillfällen. Jag har bl.a. besökt försäkringskassoma i Malmöhus-, Skaraborgs- Södermanlands- och Västernorrlands län och där träffat företrädare för kassomas styrelser, socialförsäkringsnämnder och tjänstemän. Tillhar vi diskuterat utredningsuppdraget och jag har vid dessa sammans överläggningar fått många värdefulla synpunkter. Synpunkter har inhämtats från flera av landets försäkringskassor bl.a. angående frågan om socialförsäkringsnärrmdemas beslutsbefogen-

heter. Under arbetets gång har tjänstemän hos Riksförsäkringsverket

RFV och försäkringskassoma varit behjälpliga med uppgifter och synpunkter. Utredningssekreteraren Ulla Norman vid Försäkringskasseförbundet FKF har sammanställt och kommenterat förbundets enkäter till ledamöter och suppleanter i socialförsäkringsnänmdema samt till försäkringskassomas tjänstemän. Enkätema och svaren redovisas i bilaga Förtroendevald i socialförsäkringsnämnd.

SOU 1997: 134 43

2 Bakgrund

Förtroendemannainflytandet är och har varit ett viktigt inslag i de allmänna försäkringskassomas verksamhet. När de tidigare allmänna sjukkassoma ombildades till allmänna försäkringskassor år 1962 tillskapades en eller flera pensionsdelegationer samt en försäkringsnärrmd

för i princip varje kommun inom varje försäkringskassas verksarnhetsområde. I varje pensionsdelegation ingick åtta förtroendevalda leda-

möter varav två skulle vara läkare. Försäkringsnämndema bestod av minst fem och högst sju ledamöter. Dessa delegationer och nämnder hade till uppgift att fatta beslut i enskilda försäkringsärenden. För pensiondelegationemas del gällde besluten rätten till förtidspension, sjukbidrag, handikappersättning och

Vårdbidrag, samtliga enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring

AFL samt ärenden om livränta och arbetssjukdom enligt lagen 1976:380 om arbetsskadeförsäkring och lagen 1977:265 om statligt personskadeskydd samt vissa delpensionsärenden enligt lagen 1979:84 om delpensionsförsäkring. Försäkringsnämndema beslutade om de inkomstprövade förmånema hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg enligt lagen 1962:392 om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension samt vissa änkepensioner enligt äldre

bestämmelser i AFL. Försäkringsnänmdema skulle även tillhandagå

kassans styrelse, pensionsdelegation och lokalkontor med råd och upplysningar angående lokala angelägenheter.

Nya regler infördes den l april 1982, som innebar att försäkrings-

kassan skulle ompröva sitt beslut om en enskild begärde det detta gällde även pensionsdelegationen och försäkringsnämnden. Delegationen och nämnden kunde också ändra egna beslut som innehöll kvaliñcerade felaktigheter.

I propositionen 1982/832127, om vissa administrativa frågor inom

den allmänna försäkringen m.m., framhölls vikten av en väl fungerande förtroendemannamedverkan i försäkringskassomas verksamhet. Där sades att det kunde finnas anledning att överväga möjligheterna till

ökad förtroendemannamedverkan inom sjukförsäkringsområdet samt

vid det omprövningsförfarande som införts inom den allmänna försäkringen år 1982. En utredning tillsattes.

44 Bakgrund SOU 1997: 134

Efter utredning Ökat förtroendemannainflytande i försäkringskassoma SOU 1985:21 beslutade riksdagen prop.1985/86;73, bet. 1985/86 SfU 12 att förtroendemannainflytandet skulle stärkas och göras tydligare. Argumentet för detta var att försäkringskassan skulle utnyttja de förtroendevaldas praktiska erfarenheter och kunskaper inom olika områden som ett komplement till tjänstemännens kunskaper om försäkringsregler De förtroendevaldas kännedom om specifika m.m. lokala och regionala förhållanden skulle tas till vara vid bedömning i enskilda ärenden. Ett ytterligare motiv var att öka allmänhetens insyn i försäkringskassans verksamhet och beslutsprocesser. Riksdagsbeslutet innebar att pensionsdelegationer och försäkringsnämnder avskaffades. Den 1 januari 1987 ersattes de med en enhetlig förtroendemannaorganisation, de nuvarande socialförsäkringsnämn-

dema. Varje försäkringskassa skulle ha så många nämnder

som var lämpligt med hänsyn till försäkringskassans storlek och ärendemängd. Varje nämnd blev ansvarig för en visst del av försäkringskassans geografiska område.

3 för bestämmandet

Principer av antalet socialförsäkringsnämnder

Jag föreslår att antalet socialförsäkringsnämnder inom en försäkringskassa skall vara så stort att rättssäkerhet, kvalitet och kostnadseffektivitet i handläggningen av ärenden säkerställs samtidigt som kravet snabbhet i handläggning tillgodoses. Antalet ärenden sammanträde bör därför vara högst 40-45 stycken och närrmper den bör sammanträda minst var fjortonde dag, att varje socialförsäkringsnämnd skall besluta i alla slag av ären- den som skall avgöras av närrmd, särskilda skäl föreligger, kan styrelsen besluta att viss grupp - om ärenden skall avgöras av den nämnd som styrelsen bestämmer. av

3.1 Gällande bestämmelser och nuvarande

förhållanden

I allmän försäkringskassa skall enligt AFL finnas en styrelse och en en eller flera socialförsäkringsnämnder. Regeringen beslutar hur många nämnder skall finnas i riket. RFV beslutar antalet nämnder i som om varje försäkringskassa samt vilket geografiskt område som skall vara socialförsäkringsnämndens verksamhetsområde. För närvarande finns 163 nämnder i landet. Socialförsäkringsnänmdens verksamhetsområde följer som regel lokalkontorsgränsema och omfattar ett eller flera lokalkontorsområden. Det innebär i normalfallet socialförsäkringsnämnd är behörig att att en fatta beslut i ett ärende, om den som saken rör är bosatt, dvs. registrerad, vid ett lokalkontor inom nämndens verksamhetsområde. I det fall försäkringskassa givit kassa i uppdrag att besluta i ett visst en en annan ärende, blir nämnden för det mottagande kontoret behörig att fatta beslut i ärendet. Varje socialförsäkringsnämnd skall, enligt RFV:s föreskrifter RFFS 1986:15 socialförsäkringsnärrmder i de allmänna försäkom

46 Principer för antalet socialfärsäkringsnämnder SOU 1997: 134

ringskassoma, besluta i alla slag av ärenden som skall avgöras av socialförsäkringsnämnd. Ärenden delpension, familjebidrag i form om av näringsbidrag och omprövning av beslut för vårdgivare att återbetala sjukvårdsersättning, får dock avgöras den socialförsäkringsnämnd av som försäkringskassans styrelse bestämmer. Vid införandet av socialförsäkringsnämnder beräknades att nämnderna skulle sammanträda 23 gånger per år. Av FKF:s enkät bilaga 1 framgår att de flesta nämnder sammanträder var fjortonde dag, andra nämnder var tredje vecka, beroende ärendemängd.

3.2 Ärendemängd och

sammanträdesfrekvens

Som framgår av sammanställningen av antal beslut ärendeslag och per försäkringskassa samt antalet socialförsäkringsnämnder år 1996 bilaga 4 så varierar antal ärenden, som respektive socialförsäkringsnämnd avgjorde mellan försäkringskassassoma från 1208 i Jämtland till 518 i Gävleborg. Om nämnderna sammanträder 23 gånger per år innebär det att en nämnd i Jämtland avgör 52 ärenden per gång medan Gävleborgsnärrmden bara avgör 22. Det skall noteras att redovisningen är strikt matematisk. I förarbetena till nuvarande reglering anfördes att 40-45 ärenden per sammanträde var ett lämpligt antal. Vid mina överläggningar med utredningens sakkunnige och experter samt med ledamöter av socialförsäkringsnämnder och tjänstemän hos försäkringskassoma har det framkommit att de har samma uppfattning. Det är angeläget och ett rättssäkerhetskrav att antalet ärenden hålls på en sådan nivå att det både finns utrymme för ledamöterna att ordentligt hinna sätta sig in i dem och att det ges tillfälle till en meningsfull dialog under sammanträdet. Det skall finnas möjlighet för ledamöterna att ställa frågor till föredraganden och att diskutera ärendet. Det skall likaså finnas utrymme för föredraganden att föredra ärendet noggrant. Samtidigt bör ärendemängden per sammanträde av effektivitets- och kostnadsskäl inte vara för liten. Mot denna bakgrund anser jag att antalet ärenden per sammanträde i princip inte bör överstiga 40-45 stycken. Vid handläggning av ärenden är tidsfaktom icke oväsentlig del en av den totala kvaliteten. Enligt förvaltningsrättsliga regler skall försäkringskassan handlägga ärenden så enkelt, snabbt och billigt möjligt som utan att säkerheten eftersätts. Det kan därför, enligt min uppfattning,

SOU 1997: 134 Principer för antalet socialförsäkringsnämnder 47

inte accepteras att färdigutredda ärenden blir liggande mer än en kor-

tare tid i avvaktan föredragning inför socialförsäkringsnämnden. För att socialförsäkringsnänmden skall ha den rätta förutsättningen

kunna fatta korrekta beslut behöver nämnden välinforrnerad. att vara Det innebär att det behöver avsättas tid för bl.a. redovisning och analys

resultatet förvaltningsdomstolamas avgöranden av nämndens be-

av av

slut, för information regelförändringar och rättsutvecklingen i öv-

om

rigt, för principdiskussioner, Även denna tidsåtgång bör räknas

m.m. med.

Om fråga avgjorts socialförsäkringsnämnd överklagas,

en som av skall nämnden föra det allmännas, dvs. försäkringskassans, talan i

målet vid länsrätt och kammarrätt. Nämndens pansroll behandlas mer

utförligt i avsnitt 5.4 Om nämnden vill överklaga länsrättens dom eller beslut skall det ske inom två månader från doms- eller beslutsdatum. Om nämnden föreläggs att avge yttrande till domstolen skall

även det regelmässigt ske inom viss tämligen kort tid. Nämndens partsroll innebär alltså att det inte får bli för långa intervall mellan sam-

manträdena, något också det behöver beaktas. som För att ärendehandläggningen inte skall bli onödigt fördröjd samt att nämnden skall kunna sköta sin roll som part, anser jag att nämnden i princip bör sammanträda minst var fjortonde dag.

3.3 förhållanden och

Organisatoriska geografisk indelning

Sedan år 1987, då socialförsäkringsnärrmderna infördes, har tidigare

Malmö allmänna försäkringskassa uppgått i Malmöhus allmänna för-

säkringskassa. Ett Skånelän bildas år 1999 och i och med det skall även försäkringskassan i Kristianstads län sammanföras med nuvarande Malmöhuskassan. Om riksdagen så beslutar, kommer Västra Götalands allmänna försäkringskassa att bildas genom sammanslagning av försäk-

ringskassoma i Göteborg, Bohuslän, Skaraborgs och Älvsborgs län.

Försäkringskassoma i Skåne och Västra Götaland kommer, tillsammed Stockholms läns allmänna försäkringskassa, att omfatta mans cirka hälften alla inskrivna försäkrade hos landets försäkringskassor, av medan resterande 18 kassor administrerar försäkringen för övriga försäkrade. Av dessa är Gotlands-, Jämtlands- och Blekinge läns försäkringskassor de minsta, i nämnd ordning. Hos Stockholmskassan var nu l 381 357 inskrivna den 1 januari 1997 medan endast 45 751 personer inskrivna hos Gotlandskassan. Dessa stora storleksskillpersoner var

nader medför att även socialförsäkringsnärrmdema kan behöva organi-

48 Principer för antalet socialförsäkringsnämnder SOU 1997: 134

olika vid de olika kassoma. Även de geografiska avstånden seras stora mellan kontoren vid vissa försäkringskassor har betydelse. Mot bakgrund av ovanstående menar jag att det i undantagsfall kan finnas skäl att avvika från den ovan skisserade principen. Det bör då stå

styrelsen fritt att inrätta socialförsäkringsnämnder så att de de

passar lokala och regionala förhållandena. Den övre gränsen, högst 40-45 ärenden per sammanträde, bör dock inte överskridas. Styrelsen skall även besluta vilket geografiskt område skall utsom göra nämndens verksamhetsområde.

3.4 Antal

socialförsäkringsnämnder

Av redovisningen i bilaga 4 framgår att under år 1996 avgjorde landets socialförsäkringsnämnder drygt 140 000 ärenden. Med de i avsnitt 5.3 föreslagna ändringarna av närrmdens beslutsbefogenhet kommer det totala antalet ärenden skall beslutas nämnd, med oförändrad som av ärendetillströrrming, att minska med cirka 8 000 år. Med hypotesen per att antalet ärenden kommer 130 000, antalet ärenden att vara ca. per sammanträde blir 40 och antalet sammanträden per år 25, skulle det i så fall bli 130 nämnder i landet. För närvarande är det 163 stycken. Det finns flera faktorer som kan komma att påverka socialförsäkringsnämndemas antal. Som redovisas i avsnitt 5.2 pågår för när-

varande två utredningar, Förtidspensionsutredningen och Arbets-

skadeutredningen, vars förslag kan leda till beslut kan komma att som få betydelse för nämndernas verksamhet. De relativt nya uppgifter, som socialförsäkringsnärrmden har i sin

roll som part i domstol se avsnitt 5.4 kommer av allt att döma att växa

när förfarandet blivit mer etablerat. Man får då räkna med att dessa uppgifter kommer att ta mer tid i anspråk, tid också behöver räksom i närrmdens totala arbetstid. Även dessa omständigheter kan nas komma att påverka antalet nämnder. Sammanfattningsvis får jag konstatera att det i dagsläget finns så många osäkra faktorer att det är mycket vanskligt att göra någon mer välgrundad beräkning hur många socialförsäkringsnämnder av som kommer att behövas år 1999.

SOU 1997: 134 Principer för antalet socialförsäkringsnämnder 49

3.5 Skall alla

socialförsäkringsnämnder avgöra alla ärendeslag

Huvudregeln i dag är att alla socialförsäkringsnärrmder skall fatta be-

slut i alla slag av ärenden som skall avgöras nämnd. Från den av huvudregeln kan försäkringskassans styrelse besluta undantag för om ärenden om delpension, näringsbidrag och vissa återkravsärenden. Dessa ärenden skall då avgöras av en nämnd inom kassan. Vid halvårsskiftet 1997 hade nio styrelser beslutat sådant undantag. om

Motiveringen till huvudregeln är enligt förarbetena prop

1985/86:73 att de förtroendevalda skall få en tillfredställande överblick över socialförsäkringen. Specialisering nämnderna bör enligt av departementschefen ske restriktivt. Ett annat argument är att det anses vara viktigt och värdefullt att de förtroendevalda har kännedom de om lokala förhållanden råder i det område utgör nämndens verksom som samhetsområde. Både utredningens sakkunnige och experter, ledamöter i socialförsäkringsnärnnder och kassatjänstemän har framfört att de att anser huvudregeln skall fortsätta att gälla, att det borde finnas möjlighet men för kassoma att själva få avgöra att vissa ärendetyper skall avgöras av en nämnd i kassan. Man nämner då främst de sällan förekommande ärendena, för vilka undantagsmöjligheten gäller i dag, även de men olika handikappstöden, bidragsärendena och omprövningsärendena. Man efterlyser möjlighet till större flexibilitet för att höja kvaliteten i ärendehandläggningen och för att få smidigare och billigare organien sation. Även jag menar att huvudregeln skall vara att samtliga socialförsäk-

ringsnärrmder skall fatta beslut i alla slag av ärenden ankommer på som nämnden. Det bör emellertid, liksom hittills, finnas möjlighet för försäkringskassans styrelse att fatta beslut att ett visst ärendeslag skall om avgöras av den nämnd som styrelsen bestämmer, om det finns starka organisatoriska eller ekonomiska skäl som talar för ett sådant undantag. Den möjligheten bör utnyttjas restriktivt. Behovet undantag borde av enligt min bedömning litet i framtiden, de mig föreslagna vara om av förändringarna i socialförsäkringsnämndens beslutsbefogenhet genomförs. Det kan även tänkas att den möjlighet försäkringskassans stysom relse får, att själva besluta lokalkontorsnätet, gör att behovet om av undantag blir mycket begränsat. Det får anses ingå i RFV:s allmänna tillsynsansvar att följa i upp vilken omfattning och i vilka ärendeslag kassastyrelsema fattar dylika undantagsbeslut.

SOU 1997: 134 51

4 Nämndledamötemas roll och

ansvar

4.1 Behovet

klarläggande kritik

av över -

otydliga roller

Ett av socialförsälcringsadministrationens övergripande mål är att säkerställa likfomiighet, kvalitet och kostnadseffektivitet i handläggningen av försäkrings- och bidragsärenden samtidigt kravet på som snabbhet i handläggningen tillgodoses. För att kunna nå detta mål fordras bl.a. en väl fungerande organisation där var och en av de inblandade tjänstemännen, nämndledamoten och även styrelsen är väl inför- - stådd med sin roll och sin befogenhet och vet vilket ansvar som följer med denna. För att kunna utföra sin uppgift ett tillfredställande sätt och ta sitt ansvar, fordras att vederbörande har de kunskaper, den kompetens och information som behövs för uppgiften. Det får anses ingå i styrelsens övergripande ansvar att se till att det finns en arbetsorganisation och fastslagna principer om t.ex. kunskaps- och kompetenskrav, rapportsystem, utbildning och information, som säkerställer att tjänstemän och förtroendevalda har de rätta kunskaperna för att kunna handlägga och avgöra ärenden så att det övergripande målet nås. Riksförsäkringsverket har i sin rapport Sjukbidrag/Förtidspension uppföljning av ärendekvalitet och kompetensstruktur RFV Anser 1995:13 pekat ett antal faktorer som är oroande ur rättssäkerhetsoch kvalitetssynpunkt. Rapporten berör bl.a. socialförsäkringsnärrmdens roll och kompetensen hos föredraganden. De aktuella avsnitten

återges i bilaga

I sitt yttrande över betänkande Försäkringskassan Sverige SOU 1996:64 uttalar Justitieombudsmannen JO bl.a. följande.

Utredningen har behandlat frågan om socialförsäkringsnämndernas sammansättning och vilka ärenden skall besom slutas av nämnden och föreslagit att ansvaret för beslut i enskilda ärenden i praktiken skall vara oförändrat. Det anges

52 Nämndledamöternas roll och SOU 1997: 134 ansvar

dock vidare att det under utredningens arbete har framkommit skäl för att se över urvalet av ärenden som skall behandlas av

socialförsäkringsnämnden. Utredningen föreslår därför

att en fortsatt beredning härav bör övervägas av regeringen. Jag

delar helt denna uppfattning. En genomgång och ett klar-

läggande arbetsfördelningen i dessa avseenden är av stort av värde. Jag vill här nämna, att jag senare under året kommer att till departementet översända ett beslut som i vissa avseenden rör utfommingen av försäkringskassans beslutsmeddelanden.

Dessa frågor sammanhänger i hög grad med fördelningen av

uppgifter mellan socialförsäkringsnänmden och tjänstemännen.

Mot denna bakgrund vill jag i det följande försöka identifiera och definiera de olika aktörernas roll, ansvar och befogenhet samt lämna

förslag till åtgärder som kan vara lämpliga. Det är angeläget för all-

mänhetens tilltro till försäkringskassoma och socialförsäkringssystemen att det inte råder oklarheter om dessa förhållanden.

4.2 Nämndledamotens roll

Jag anser att nämndledamotens roll är att fatta beslut i enskilda försäkringsärenden, att som allmänhetens företrädare ha insyn i försäkringskassans verk- samhet och beslutsprocess, att genom sitt deltagande i ärendehandläggningen förstärka rättssäker- heten och att vara en länk mellan allmänheten och försäkringskassan. -

4.2. 1 Rättssäkerheten

Först skall konstateras att socialförsäkringsnärnnden är en integrerad del av försäkringskassans organisation och inte en fristående del "vid sidan om". Beslut i individärenden fattas antingen av en tjänsteman hos försäkringskassan eller socialförsäkringsnämnden. Ledamöterna i av nämnden liksom tjänstemännen fattar beslut i försäkringskassans namn där handläggningen inklusive beslutsfattandet i enskilda ärenden är myndighetsutövning. En ledamot av socialförsäkringsnämnden omfattas av samma formella regler som en tjänsteman hos kassan och båda skall fatta beslut i enlighet med gällande rätt.

SOU 1997: 134 Nämndledamöternas roll och ansvar 53

Uppgiften som en nämndledamot skall ha vid beslutsfattandet är enligt min uppfattning lekman. Med sin livserfarenhet och sina att vara erfarenheter och kunskaper samhället, arbetsmarknaden, lokala och om regionala förhållanden, m.m. skall ledamoten ta ställning till det presenterade beslutsunderlaget, bedöma och väga samman de olika omständigheter som föreligger i det enskilda ärendet och fatta beslut i enlighet med gällande rätt. Det är den föredragande tjänstemannens uppgift att vara expert de materiella och fomiella regler som gäller och att ge nämnden den information nämnden behöver i sitt beslutsfattande. Lekmäns medverkan i handläggningen av enskilda ärenden är viktig för att förstärka rättssäkerheten. När fler personer tar ställning till ett ärende bör risken för godtycke, förbiseende av väsentliga fakta och missuppfattningar, m.m. minska. När personer med olika erfarenhet, kunskap och sunt förnuft tar ställning till ett beslutsunderlag, bör det bli allsidigt belyst, vilket gagnar likformigheten och rättssäkerheten. Den omständigheten, att tjänstemännen måste ställa samman materialet i det ärende som skall avgöras av nämnd, dokumentera detta och formulera ett förslag till beslut med motivering, kan i sig medföra en kvalitetshöjning i ärendehandläggningen som inte bör förringas. I sina uppdrag i en socialförsäkringsnämnd är det inte meningen att de förtroendevalda ledamöterna skall vara representanter för dem som utsett eller föreslagit dem. Deras uppgift är i stället att med utgångspunkt från sina erfarenheter och kunskaper objektivt bedöma och avgöra enskilda ärenden. Detta är mycket viktigt. Som framgår både av RFV:s rapport RFV Anser 1995:13, bilaga 2 och FKF:s enkät bilaga 1 är tyvärr inte alla ledamöter helt klara över sin roll i detta avseende. Hela 18 procent av de förtroendevalda har svarat att de ser sig som företrädare för sitt parti eller sin organisation. Av FKF:s enkätsvar framgår att endast 8 procent av de nuvarande nämndledamötema och ersättarna inte har något annat förtroendeuppdrag än att ledamot eller ersättare av socialförsäkringsnämnden. vara 38 procent av ledamöterna och ersättarna har fackliga uppdrag, 43 procent är verksamma inom politiska partier, 53 procent är kommunaleller rikspolitiker och 18 procent har andra förtroendeuppdrag. Flera har fler än ett uppdrag och därför överstiger summan 100. personer Socialförsäkringsnärrmdens arbetsuppgifter är närmast domstolsliknande. Nämndema kan därför jämföras med andra organ som har rent rättstillämpande uppgifter. Nämndledamötema skulle kunna liknas vid nämndemännen i domstol. Att ledamot socialförsäkringsnämnd skiljer sig alltså i vara av en väsentliga avseenden från att ledamot av t.ex. en kommunal nämnd var eller att aktiv i ett politiskt parti eller facklig organisation. I vara en

54 Nämndledamöternas roll och ansvar SOU 1997: 134

dessa sammanhang är ledamoten vald eller utsedd att företräda en politisk uppfattning eller medlemmarna i en organisation. Den som är ledamot av en socialförsäkringsnänmd är visserligen föreslagen av något parti eller någon organisation, men inte för att representera dessa utan för att vara allmänhetens representant.

Det är oerhört viktigt att dessa helt olika roller, som många nämnd-

ledamöter har, verkligen uppmärksammas, att rollen som ledamot av socialförsäkringsnämnden diskuteras så att det inte råder minsta tvekan om vad uppdraget innebär. I dessa avseenden har försäkringskassomas ledning, men även FKF, ett informations- och utbildningsansvar för att de som nominerat ledamöter och ledamöterna själva blir väl medvetna om rollen. Om så inte är fallet kan ledamoten, istället för att stärka rättssäkerheten, bli ett hot mot denna och därmed urholka försäkringens legitimitet.

4.2.2 Nämndledamotens ansvar

Det är socialförsäkringsnämnden som har det yttersta ansvaret för att det finns ett adekvat beslutsunderlag att ta ställning till. Om nämnden anser att det är brister i det presenterade materialet skall ärendet återremmitteras för kompletterande utredning eller dylikt. Endast uppgifter som finns dokumenterade i beslutsunderlaget får ligga till grund för nämndens beslut. Som framgår av RFV:s rapport bilaga 2 så menar verket att det finns stora brister i de underlag som presenteras för närrmdema. I FKF:s enkät anger endast 9 procent av de tillfrågade ledamöterna att det är dålig kvalitet på beslutsunderlagen. Denna stora skillnad i uppfattningama stämmer till eftertanke och aktualiserar frågan om nämndledamötemas utbildningsbehov.

4.2.3 Länk mellan allmänheten och

försäkringskassan

En viktig roll för socialförsäkringsnärrmdens ledamöter bör vara att vara en förmedlande länk mellan allmänheten och försäkringskassan. I denna funktion kan ingå att nämndledamötema vid regelbundna träffar mellan t.ex. nämndernas ordförande, styrelsrepresentanter och ansvariga tjänstemän, framför allmänhetens önskemål och synpunkter på kassan som organisation och socialförsäkringssystemen som sådana. I

dessa sammanhang kan även viktiga policyfrågor och interna adrninis-

trativa frågor rör nämnderna behandlas. Över huvud är det som taget

SOU 1997: 134 Nämndledamöternas roll och ansvar 55

viktigt att det skapas rutiner så att information och synpunkter till och från närnndledamötema når fram i båda riktningama. Genom sitt deltagande i avgörandet av enskilda ärenden får nämndens ledamöter insyn i beslutsprocessen och delar av försäkringskassans verksarnhet. De får också inblick i vilka konsekvenser det enskilda försäkringssystemet får för den försäkrade samt hur olika trygghetssystem korresponderar inbördes, både sådana som administreras av försäkringskassan och som administreras av andra myndigheter. Nämndledamötema bör, enligt min uppfattning, i sina organisationer, politiska partier och i offentliga och privata sammanhang göra socialförsäkringen och försäkringskassan känd. Ledamöterna bör även informera dem som nominerat dem om hur socialförsäkringssystemen fungerar och påverka dem för att få förändringar till stånd, när sådana

kan vara påkallade. Ledamöterna bör ett helt annat sätt än som sker i

dag, delta i den allmänna debatten. De kan ha mycket att tillföra utifrån sin kunskap och erfarenhet om socialförsäkringssystemen och hur de fungerar i praktiken. Socialförsäkringsnämndens ledamöter skulle, på uppdrag av styrelsen och tillsammans med tjänstemän hos försäkringskassan, kunna företräda kassan och ingå i olika samverkansprojekt, referensgrupper och dylikt, när sådan medverkan bedöms lämplig, t.ex. i de av regeringen i årets budgetproposition framlagda förslaget om samverkan inom rehabiliteringsområdet mellan olika aktörer.

SOU 1997: 134 57

5 Nämndernas

beslutsbefogenhet

5.1 Nuvarande beslutsbefogenhet och antal

fattade beslut

Socialförsäkringsnärrmden fattar beslut i ett stort antal olika ärende-

slag. Bland dem märks bl.a. förtidspension inklusive sjukbidrag,

handikappersättning, vårdbidrag, ärenden om arbetssjukdom och livränta, bilstöd till handikappade, assistansersättning, vissa delpensionsärenden samt eftergift av återkrav mot den underhållsskyldige för utgivet bidragsförskott eller underhållsstöd. Dessutom omprövar nämnden vissa tjänstemannabeslut där en enskild har begärt omprövning av beslutet, t.ex. rätten till vissa ersättningar, indragning eller nedsättning av förmån samt återbetalning av felaktigt utbetald ersättning. Vidare skall nämnden även kunna ändra ett eget beslut blivit oriktigt på grund som av att det fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag eller beslutet blivit oriktigt på grund av uppenbart felaktig rättstillämpom ning eller annan liknande orsak. En fullständig förteckning över vilka ärenden som enligt lag eller annan författning skall beslutas av socialförsäkringsnämnd återfinns i bilaga Under år 1996 beslutades drygt 140 000 ärenden av landets socialförsäkringsnämnder. Av dessa var bl.a. 86 000 beslut om förtidspension, 17 500 beslut enligt lagen om arbetsskadeförsäkring, 11 500 beslut Vårdbidrag och 9 000 om handikappersättning. Endast 3 beslut om gällde näringsbidrag och 85 särskild efterlevandepension. Närnndema fattade dessutom 3 800 omprövningsbeslut. En fullständig antalsredovisning ärendeslag och försäkringskassa återfinns i bilaga per Utöver sin behörighet att fatta beslut i enskilda ärenden, skall socialförsäkringsnämnden även föra försäkringskassans talan i länsrätt

och kammarrätt, om en fråga som avgjorts av nämnden överklagas, se

punkt 5.4.

58 Beslutsbefogenhet SOU 1997: 134

5.2 Pågåenden utredningar

För närvarande pågår en utredning om Ersättning vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga, Förtidspensionsutredningen dir.1997:9. En särskild

utredare skall utforma förslag till ett system för ekonomisk ersättning

vid långvarigt nedsatt arbetsfönnåga. Detta system skall ersätta dagens

system med förtidspension och sjukbidrag. Utredaren skall bl.a.

lämna förslag till principer för förmånsberäkning med utgångspunkt

att ersättning skall baseras den försäkrades tidigare inkomst

lämna förslag till grundnivå för dem som inte kan kvalificera sig till

-

en inkomstbaserad ersättning eller till endast låg sådan ta ställning till hur ersättning vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga

-

skall ansluta till reglerna i det reformerade ålderspensionssystemet.

Utredningens förslag skall enligt direktiven redovisas den 31 oktober

1997. I de delar som förslagen avser ungdomar skall utredaren senast

den l april 1998 lämna en särskild redovisning till regeringen.

I avvaktan på att utredningen presenterar sina förslag och den vidare beredningen av frågan inom regeringskansliet, anser jag inte att det är meningsfullt att lämna förslag om socialförsäkringsnämndemas roll i

avseende på förtidspensionens/sjukbidragets efterföljare.

Av de ärenden som avgörs av socialförsäkringsnämnd är förtidspension inklusive sjukbidrag de helt dominerande drygt 60 procent - av alla beslut under år 1996. Då statistiken inte skiljer mellan förtidspension och sjukbidrag går det inte att säga hur stor andel kommer som respektive ersättningsform. Även arbetsskadeförsäkringen är föremål för översyn dir.1997:91. En särskild utredare har tillkallats med uppgift att bl.a. pröva ett alternativ till nuvarande arbetsskadeförsäkring som innebär att arbetsmarknadens parter tar över det organisatoriska och finansiella ansvaret för en obligatorisk tilläggsförsäkring vid arbetsskada samt analysera de ekonomiska effeketer för såväl försäkringen som administrationen som kan vara förenade med de olika alternativen. Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 31 januari 1998. I vilken mån översynen av arbetsskadeförsäkringen kommer att få

återverkningar socialförsäkringsnämndemas beslutsbefogenheter är för tidigt att säga något om. I avvaktan att den frågan slutbehandlas

anser jag inte att det finns anledning att föreslå några förändringar.

Beslutsbefogenhet 59

5.3 Överväganden och förslag

Jag föreslår att socialförsäkringsnärnnd skall besluta i ärenden som under avsevärd tid har väsentlig betydelse för den enskilde från för-

sörjningssynpunkt eller där ersättningen är ägnad att höja den en-

skildes livskvalitet. I ärendet skall samtidigt finnas utrymme för bedömning.

5.3.1 Nämndärendenas särdrag ny definition

- När socialförsäkringsnärrmdema infördes år 1987 uttalades att nämnden skall avgöra ärenden har stor betydelse för den försäkrade ur som trygghets- och försörjningssynpunkt och samtidigt inrymmer betydande

inslag av skälighetsbedömningar.

Sedan dess har reglerna t.ex. förtidspension och arbetsskada om skärpts så att utrymmet för bedömning har inskränkts men inte helt tagits bort. Vissa ärendeslag, där det finns utrymme för bedönming, jag även fortsättningsvis skall beslutas av socialförsäkringsanser nänmd. Saknas däremot bedömningsinslag bör ärendena inte beslutas av nämnd. Jag tycker inte att socialförsäkringsnämndemas beslutsbefogenhet är ändamålsenlig till alla delar, den är utformad i dag. Den är allsom

deles för splittrad och uppdelad en mängd olika ärendeslag se

bilaga 3. Den rör ärenden vars konsekvenser för den enskilde och samhället har synnerligen stor spännvidd från t.ex. förtidspension till till fråga om rätt till sjukpenning för en kvarts dag. Man en ung person måste fråga sig detta är rimligt och effektivt. Prövning i nämnd får om inte endast formell fråga ledamöterna bör ha en rimlig möjvara en lighet att sätta sig in i de ofta komplexa och komplicerade ärendena så att de kan få ett reellt inflytande i beslutsprocessen. De förtroendevalda har svårt att få tillräcklig inblick i alla dessa olika regler blir aktuella, ibland bara någon enstaka gång per år. som Man bör också ta ställning till nämndledamöternas medverkan i ärendehandläggningen utifrån ett kostnadsperspektiv. Under år 1996 uppgick kostnader för arvoden, reseersättningar, arbetsgivaravgifter till socialförsäkringsnämndemas ledamöter och suppleanter till ca m.m. 36 miljoner kronor. Till detta kommer kostnader för nämndorganisationen och tjänstemännens arbete med de ärenden skall föredras som inför nämnden PM-skrivning, tryckning och utskick av handlingar, dagordning, protokoll, sammanträdeskostnader m.m. Någon uppgift om storleken dessa kostnader har inte kunnat erhållas då de inte finns

60 Beslutsbefogenhet

särredovisade hos försäkringskassoma. Lekmännens medverkan i beslutsprocessen skall få kosta i dessa mycket kärva ekonopengar, men miska tider för försäkringskassoma, kan man ändå inte helt bortse från kostnaderna. Mot denna bakgrund anser jag att socialförsäkringsnämndens beslutsbefogenhet bör koncentreras till ärenden som under avsevärd tid

har väsentlig betydelse för den enskilde från försörjningssynpunkt eller

där ersättningen är ägnad att höja den enskildes livskvalitet. Samtidigt skall ärendet innehålla utrymme för bedömning. Begreppet avsevärd tid används i andra sammanhang i olika regelsystem, t.ex. vad gäller förutsättningarna för rätt till förtidspension i

form av sjukbidrag och handikappersättning. Med avsevärd tid i

menas dessa sammanhang minst ett år. Denna tolkning har sitt i förursprung arbetena till AFL prop. 1962:90. Jag menar att samma tolkning bör

gälla även i fråga om vilka ärenden som skall beslutas av socialförsäk-

ringsnärrmd.

5.3.2 Beslutsbefogenheten förstabeslut

-

De ärenden som under avsevärd tid har väsentlig betydelse för den enskilde från försörjningssynpunkt eller där ersättningen är ägnad att höja den enskildes livskvalitet och där respektive ärendeslag samtidigt innehåller utrymme för bedömning är

förtidspension/sjukbidrag enligt AFL särskild efterlevandepension enligt AFL handikappersättning enligt AFL - Vårdbidrag enligt assistansersättning enligt lagen 1993:389 assistansersättning - om bilstöd till handikappade enligt lagen 1988:360 om bilstöd till handikappad livränta till den försäkrade, särskild efterlevandelivränta samt - arbetssjukdom enligt lagen 1976:380 arbetsskadeförsäkring om sjukdom och livränta enligt lagen 1977:265 om statligt - personskadeskydd.

Alla ovanstående ärenden är enligt min uppfattning sådana självsom klart bör beslutas av socialförsäkringsnämnd beslutsbefogenheten bör alltså inte ändras i dessa fall.

Beslutsbefogenhet 61

Delpension enligt lagen 1979384 om delpension.

Frågor rätt till delpension till den som inte har förvärvsarbete en-

om bart i form anställning eller uppdrag företagare skall i dag av - egna avgöras socialförsäkringsnärrmd. Vidare skall ärenden av vidlyftig av eller svår beskaffenhet beslutas av närrmd. Det är tjänstemännen som avgör ärendet är vidlyftigt eller av svår beskaffenhet. om

Under år 1996 avgjorde socialförsäkringsnämndema i landet 171

ärenden delpension. Hur många ärenden som rör egenföretagare om

och hur många tillhör den andra kategorin ärenden framgår inte.

som Av allt att döma är de sistnämnda ytterst få.

Enligt det principbeslut som fattats kommer det nya pensionssyste-

träder i kraft den 1 januari 2001, att medföra att delpensionsmet, som försäkringen upphör fristående ersättningsforrn. som Med hänvisning till den definition jag tidigare redovisat och till som

delpensionsförsäkringen kommer att upphöra, anser jag att alla be-

att slut delpension kan fattas tjänsteman hos försäkringskassan. om av

Eftergyt återbetalningsskyldighet för utgivet underhållsstöd m. av m. enligt lagen 1996:1030 underhållsstöd och de upphävda lagarna om 1964:143 och 1984:1095 bidragsförskott och förlängt om bidragsförskott, kraveftergift. s.

Ärenden eftergift avseende återbetalningsskyldighet och ränta för om utgivet underhållsstöd och återkrav för utgivna bidragsförskott skall i dag beslutas socialförsäkringsnärrmd oavsett återkravsbeloppets av storlek. Under år 1996 avgjordes ca 3 900 sådana ärenden i landet. Dessa ärenden kan jämföras med ärenden om återkrav av andra utbetalade ersättningar från försäkringskassan enligt 20 kap. 4 § AFL med flera författningar. De ärendena beslutas av tjänsteman oberoende hur stort återkravsbeloppet är. Mot denna bakgrund och med hänav visning till att kraveftergiftsärendena inte uppfyller kriteriet avsevärd tid jag att de bör beslutas tjänsteman hos försäkringskassan. menar av

Bostadsbidrag enligt lagen 1993: 73 7 bostadsbidrag. om

Om det är uppenbart att söker bostadsbidrag grund av en person som

hushållets inkomst- eller förrnögenhetsförhållanden eller något annat

förhållande inte behöver det bidrag kan beräknas enligt bostadsbisom dragslagen, får försäkringskassan efter särskild utredning avslå en ansökan, dra in eller sätta ned bidraget. En sådan fråga skall avgöras av

62 Beslutsbefogenhet

socialförsäkringsnämnd. Under år 1996 avgjordes drygt 200 sådana ärenden i hela landet. Dessa ärenden uppfyller inte kriteriet avsevärd tid. De bör därför

beslutas av tjänsteman hos försäkringskassan.

Näringsbidrag enligt lagen 1991:1488 handläggning vissa

om av

ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret.

Om en person, som är berättigad till familjeförmåner, helt eller delvis har sin försörjning från en näring drivs honom eller henne eller

som av maken, och särskild avlönad arbetskraft anlitas för att ersätta den bi-

dragsberättigade under tjänstgöringen, lämnas näringsbidrag för löne-

kostnaden. Om ett sådant ärende bedöms vidlyftigt eller svår beskaffvara av

enhet får ärendet avgöras socialförsäkringsnämnd. Det är handlägga-

av ren som avgör om ärendet skall föredras för nämnden. Under år 1996 beslutades endast 3 sådana ärenden i hela landet närrmd. av Dessa ärenden uppfyller inte kriteriet avsevärd tid och bör den av anledningen inte beslutas socialförsäkringsnämnd. av Det bör dessutom, enligt min uppfattning, aldrig så att det finns vara valmöjlighet antingen är nämnden eller tjänsteman hos kassan - annars behörig att fatta beslut.

Beslutsbefogenheten omprövningsbeslut

-

Om en enskild begär att ett beslut, som tjänsteman hos försäkringskassan har fattat, skall omprövas, skall antingen tjänsteman en annan hos kassan eller socialförsäkringsnämnden ompröva ärendet. Om den enskilde är missnöjd även med omprövningsbeslutet kan det överklagas till länsrätten. Om den enskilde är missnöjd med ett beslut socialsom försäkringsnämnden fattat skall det inte omprövas, utan vederbörande får överklaga beslutet direkt till länsrätten. I en lång rad fall skall omprövningen göras socialförsäkringsnämnd bilaga

av se 3. Dessa ären-

den kan uppdelas i två huvudgrupper

det gäller fråga om rätt till ersättning, t.ex. sjukpenning, in-

en dragning eller nedsättning förmånen av

det gäller fråga om återbetalning felaktigt utbetald ersättning.

av

Detta gäller samtliga ersättningsslag och endast det belopp

om som har betalats ut för mycket överstiger 10 procent basbeloppet för av

SOU 1997: 134 Beslutsbefogenhet 63

det år då beslutet återbetalning fattades, för närvarande 3 600 om kronor.

I mina överväganden beträffande vilka ärenden socialförsäkringsnämnden bör avgöra, har jag funnit att de ärendeslag som för närvarande omprövas nämnd inte uppfyller kraven att under avsevärd tid ha av

väsentlig betydelse för den enskilde ur försörjningssynpunkt. Av den

anledningen bör de alltså inte beslutas nämnd även om alla inneav håller ett visst i utrymme för bedömning. Mina skäl mot att vissa omprövningsärenden skall beslutas av nämnd är dels kvalitetsaspekten, dels de ekonomiska och administrativa konsekvenserna av nämndförfarandet. Jag har låtit kvalitetsaspektema få stor betydelse. Jag anser att kvaliteten kan höjas nämnden får färre ärendeslag att besluta Ledaom

mötema kan lättare få och upprätthålla tillräcklig kunskap om den

gällande råder de områden närrmden har befatta sig med rätt som att dessa inte är så många. Som anförts ovan 5.3.1, anser jag att det om är viktigt att handläggning och beslut håller en hög kvalitet och att närrmdens medverkan skall ha reell funktion. Den nuvarande uppen splittringen ett stort antal vitt skilda ärendeslag, ibland sällan förekommande, gör det svårt för nämndens ledamöter att i praktiken ha de kunskaper ett verkligt inflytande över besluten. som ger I mitt 4.3.1 pekar jag bl.a. på värdet av att fler resonemang ovan granskar och tar ställning till ett ärende. Detta kan gälla även i det fall enskild begärt omprövning ett beslut fattat av tjänsteman hos en av kassan. Att nämnd med lekmän bedömer ärendet på nytt istället för en tjänsteman, kan kanske del klagande framstå som en en annan av en förutsättningslös omprövning och att omprövningsbeslutet därmed mer skulle bli "rättare". Om det skulle fallet, kan det eventuellt medvara föra att den klagande är mindre benägen att föra frågan till länsrätten han eller hon inte vinner gehör för sina yrkanden hos nämnden. om Detta vore i så fall processekonomiskt gynnsamt. För är det dock ofta ointressant vilken instans hos förgemene man säkringskassan omprövar ärendet. Många är missnöjda med som som ett kassabeslut att den verkliga överprövningen börjar först anser nog när ärendet blir föremål för prövning av domstol. För den är missnöjd med ett beslut och vill få det slutligt avsom gjort, är tidsfaktom aspekt kvalitet som man inte kan bortse från. en Den förlängning handläggningstiden, är ofrånkomlig när ett av som ärende skall avgöras nämnd, kan för den enskilde vara en nackdel. av Jag att skälen talar mot att vissa tjänstemannabeslut skall anser som omprövas socialförsäkringsnärnnd är starkare än de som talar för. av

64 Beslutsbefogenhet

Jag föreslår därför att alla omprövningsbeslut fattas tjänsav en annan teman hos kassan än den som fattade det ursprungliga beslutet.

5.4 Part i domstol

Socialförsäkringsnärrmdes roll som part i domstol är tämligen Den ny.

l maj 1996 ändrades reglerna förfarandet i förvaltningsdomstolama

om

enligt förvaltningsprocesslagen 1971:291. Om enskild överklagar

en

försäkringskassans beslut skall kassan vara den enskildes motpart i

länsrätten och kammarrätten när ett beslut överklagats dit. Att försäkringskassan skall vara part innebär att länsrätten kan förelägga eller ge kassan möjlighet att skriftligt i målet eller förordna kassan att svara svara i en muntlig förhandling. Det innebär också att kassan har möj-

lighet att överklaga länsrättens avgörande det har gått kassan emot.

om

Om en fråga som avgjorts av socialförsäkringsnämnd överklagas, skall

närrmden enligt AFL företräda försäkringskassan kassan skall föra om det allmännas talan i målet. Nämnden får bemyndiga tjänsteman vid en försäkringskassan att företräda nämnden vid domstol. Nämnden kan alltså delegera rätten att företräda nämnden. I vilken omfattning sådan delegering har ägt rum saknas det, så vitt jag kunnat finna, uppgift om, men det lär vara vanligt. Även nämnden har bemyndigat tjänsteman företräda om att närmden vid domstol, är det ändå viktigt att den håller sig väl informerad

om vilka ärenden som gått nämnden emot i domstolen, vilka åtgärder

som tjänstemännen tänker vidta eller vidtagit samt att nämnden tar sitt fulla ansvar för dessa. RFV får överta försäkringskassans uppgift att föra det allmännas talan i domstolarna. RFV kan då välja att antingen in part i ett som mål eller överta partsrollen även om försäkringskassan redan överklagat domstolens avgörande. RFV får vidare, liksom tidigare, överklaga domstols och försäkringskassas beslut, även till förmån för en enskild. Det innebär bl.a. att RFV kan överklaga ett beslut fattats som av socialförsäkringsnämnd.

6 Nämndernas

sammansättning

1 Uppdraget

Enligt direktiven ingår det i mitt uppdrag nomineringsatt se över förfarandet till socialförsäkringsnärrmdema och att lärrma de förslag som krävs för att genomföra de förändringar regeringen föreslår. som Utgångspunkten för mitt arbete skall att de allmänna försäkvara ringskassomas styrelser från och med den l januari 1999 skall besluta att inrätta socialförsäkringsnämnder och utse ledamöter i dessa. Från och med denna tidpunkt kommer försäkringskassomas styrelser att vara utsedda av regeringen. I direktiven att det är viktigt att nämnanges derna har en bred och allsidig sammansättning samtidigt den som lokala förankringen bibehålls. Det är också viktigt att nämnderna har en jämn könsfördelning. Socialförsäkringsutskottet uttalade bet.l996/97:12 att arbetsmarknadens parter bör ges rätt att nominera ledamöter i socialförsäkringsnämnderna. Riksdagen ställde sig bakom uttalandet.

6.2 Nominering till ett viktigt uppdrag

Av FKF :s enkät bilaga l framgår att hela 51 procent de tillfrågade

av nämndledamötema eller ersättarna att de inte att de hade svarar anser tillräcklig kännedom vad det innebär att förtroendevald i om vara nämnden när de accepterade uppdraget. 48 procent dessutom att anser sådan kännedom är dåligt spridd även i deras parti eller organisation. Detta är nedslående och måste åtgärdas. Uppdraget är viktigt. Socialförsäkringsnärnnden fattar beslut i frågor som har mycket stor betydelse för den enskilde och innebär som

ett stort åtagande för samhället. Nämndens beslutsbefogenhet utgör

en väsentlig del i hela vårt välfärdssystem och besluten utbetalgenererar

ningar av miljarder kronor per år. En beviljad genomsnittlig förtidspen-

66 Nämndernas sammansättning

sion beräknas t.ex. medföra 1,2 miljoner kronor i utbetald ersättning under åren. Det ligger på de får nominera kandidater. Det är ett stort ansvar som viktigt att de bemödar sig att finna lämpliga kandidater personer som är kunniga, kloka, engagerade och som har tid och möjlighet att ägna sig uppdraget. Det är i stor utsträckning de som nominerat som avgör hur väl lekmannamedverkan kommer att fungera och vilken kvalitet och legitimitet blir följden av denna. som

6.3 Gällande bestämmelser och nuvarande

förhållanden

Ledamot socialförsäkringsnämnd skall enligt AFL ha rösträtt vid val av kommunfullmäktige. Detta är det enda formella krav som lagen av ställer den som kan utses till ledamot av nämnden. En socialförsäkringsnämnd skall enligt AFL bestå av sju ledamöter. Ordföranden regeringen. Av de övriga ledamöterna utser RFV utses av och väljs landstinget eller i förekommande fall av kommuntre tre av fullmäktige istället för landstinget. Nämnden utser inom sig en vice av ordförande. För och de RFV utsedda ledamöterna skall verket utse var en av av suppleant. Denna är personlig suppleant. För de ledamöter som en en har valts landsting eller kommunfullmäktige skall lika många suppav leanter väljas. Det innebär att s.k. gruppsuppleanter skall väljas. Suppleanter väljs majoritetsval, vilket alltid torde vara fallet, som genom skall inkallas till tjänstgöring i den ordning som bestämts vid valet. Enligt AFL skall samtliga ledamöter kallas till socialförsäkringsnämndens sammanträden. Om ledamot är förhindrad att närvara en skall suppleant kallas i hans ställe. Suppleanter får även i övrigt nären vid nämndens sammanträden. De skall alltid underrättas om tiden vara för sammanträdena. Enligt förarbeten till bestämmelsen om nominering prop. 1985/86:73 skall socialförsäkringsnämndemas ledamöter ha en så bred och allsidig representation möjligt från det egna försäkringskassesom området. De i första hand bör komma i fråga är de som är personer som bosatta inom nämndens geografiska område.

SOU 1997: 134 Nämndernas sammansättning 67

6.4 Köns- och

åldersfördelning

Av FKF:s enkät bilaga 1 framgår det att könsfördelningen i de

nuvarande nämndema är tämligen jänm, 56 procent män och 44 procent

kvinnor. Det är angeläget med jämn könsfördelning även i de kom-

en mande närrmdema. För att markera vikten av detta, jag att det anser av

AFL bör framgå att styrelsen skall eftersträva att ledamotskåren får

en allsidig sammansättning med hänsyn bl.a. till kön. Motsvarande reglering finns i kommunallagen 1991:900 beträffande kommunens förtroendevalda.

Av FKF:s enkät framgår också att nuvarande ledamöters

genomsnittsålder är 54,7 år och att 27 procent är äldre än 60 år och endast 26 procent är yngre än 50 år. Denna snedfördelning kan mindre vara

lyckad. Om alltför många ledamöter grund av åldersskäl har lämnat

det aktiva yrkeslivet och därför inte har de aktuella förhållandena arbetsmarknaden helt uppdaterade, blir syftet med lekmannamedverkan inte uppfyllt. Risken är också att ingen i nämnden känner till yngre personers speciella situation. Det är önskvärt med en allsidigare åldersfördelning. På motsvarande sätt bör det därför framgå AFL att styrelsen av bör eftersträva även detta. Det är viktigt att även de som nominerar ledamöter uppmärksammar dessa strävanden.

6.5 Vilka skall få nominera

Socialförsäkringsutskottet har, som tidigare nämnts, uttalat att arbetsmarknadens parter bör ges rätt att nominera ledamöter i socialförsäkringsnämndema. Problemet är att inte alla parter är villiga att medverka. Av de av RFV utsedda ledamöterna skulle före den l juli 1992 två ledamöter utses efter förslag från arbetstagarnas och från de icke en offentliga arbetsgivamas och egenföretagamas centrala organisationer

för att tillgodose behovet av kunskap om arbetsmarknadsmässiga för-

hållanden. Sedan Sveriges Arbetsgivareförening SAF och även Små-

företagarnas Riksförbund nuvarande Företagarnas Riksförbund dragit sig tillbaka från alla statliga styrelser och närrmder är frågan, hur de

av RFV utsedda ledamöterna skall nomineras, inte reglerad. I praktiken har ändringen inneburit att de berörda organisationerna Landsorganisationen i Sverige LO, Tjänstemännens Centralorganisation TCO,

Sveriges Akademikers Centralorganisation SACO och Lantbrukarnas Riksförbund LRF har fortsatt att lämna förslag ledamöter,och RFV

har uppdragit försäkringskassan att lämna förslag till de tidigare

68 Nämndernas sammansättning

SAF- och Företagarplatsema. RFV utser ledamöter i förhållande till respektive organisations medlemsantal länsvis. Det innebär t.ex. att LRF endast har 20 ledamöter och 19 suppleanter i hela landet. Flera försäkringskassor har enligt uppgift bekymmer med att finna lämpliga arbetsgivare eller företagare som är villiga att åta sig uppdraget. Vid mina överläggningar har framkommit att SAF inte har ändrat

uppfattning. SAF kommer därför, allt att döma, inte att nominera

av någon till ledamot socialförsäkringsnämnden. SACO har tydligt utav talat de vill undvika koppling mellan den fackliga organisaatt en

tionens roll och myndighetsutövning i synnerhet över enskilda perso-

ner.

Den enda centrala arbetsgivar/företagarorganisation som hittills har

visat intresse att nominera ledamöter till nämnderna är LRF. De icke av offentliga arbetsgivamas organisationer har inte haft nornineringsrätt. På lokal nivå kan intresset eventuellt vara annorlunda. Arbetsgivare och företagare skulle alltså allt att döma få en mycket begränsad av representation. Det i sin tur medför att den erfarenhet av och kunskap arbetsmarknaden och arbetsförhållanden, som ledamöterna nomineom rade dessa har, också blir tämligen begränsad. Det är en utveckling av inte är önskvärd. Jag befarar dessutom att det kan bli mycket svårt som få tillräckligt många lämpliga kandidater och ersättare med så att en snäv nomineringsbas. Det är tveksamt det kommer att finnas tillom

räckligt många som är så intresserade av socialförsäkringsfrågor att de

sig ha tid och möjlighet att medverka. Risken för vakanser måste anser bedömas som stor. Meningen med att både arbetstagar- och arbetsgivarorganisationema skall ha rätt att nominera ledamöter i socialförsäkringsnämndema är att få i nämndema med kunskap och erfarenhet av olika sidor personer om arbetsmarknaden och förhållandena denna. Om arbetsgivar- och av företagarsidan inte blir representerad alls eller endast representerad från snäv sektor arbetsmarknaden och dessutom en facklig orgaen av nisation uteblir, sätts vitala delar i detta resonemang ur spel. Men jag hävdar att det vid nomineringen av ledamöter är viktigare få engagerade till nämnderna med kunskap om och erfaatt personer renhet från olika områden i samhället och från arbetsmarknaden, än vilka nominerar dem. Ledamöterna skall inte representera dem som nominerat dem utan vara allmänhetens företrädare. som Socialförsäkringsnärnndemas arbetsuppgifter är närmast domstolslika. Nämndens ledamöter har i allt väsentligt samma roll och funktion nämndemännen i domstol. Båda skall fatta beslut i indisom vidärenden rättstillämpningsnatur. Nämndemännen i förvaltav ren

ningsdomstolama väljs. Valet förrättas av landstinget eller kommun-

fullmäktige med den fördelning dem emellan som länsstyrelsen be-

Nämndernas sammansättning 69

stämmer efter befolkningstalen. Valet skall vara proportionellet. Det

skulle, som jag ser det, från den utgångspunkten vara de politiska par-

tierna som fick nomineringsrätt. Det får då ankomma partierna att se till att de personer som nomineras hämtas från olika grupper och sektoi samhället, så att socialförsäkringsnämndema får bred och allrer en sidig sammansättning. Mot denna bakgrund och med vetskap om att inte alla centrala organisationer arbetsmarknaden är villiga att nominera ledamöter till socialförsäkringsnämndema, är jag tveksam till om det är lämpligt att föreslå att de skall få nomineringsrätt. Jag menar att det vore önskvärt

att regeringen beaktar de förhållanden jag pekar på.

Mot bakgrund av att riksdagen godkänt förslaget, att arbetsmarknadens parter bör ha rätt att nominera ledamöter, lämnar jag, trots det ovan anförda, förslag till ett nomineringsförfarande i enlighet med mitt uppdrag. För att få del av samtliga arbetsmarknadens och även andra organisationers, t.ex. handikapprörelsen, värdefulla kunskaper och synpunkter, kan det vara lämpligt att försäkringskassomas styrelser inrättar särskilda organ där dessa är representerade. Där skulle t.ex. övergripande rehabiliteringsfrågor kunna tas upp till diskussion.

6.6 Mandatperioden

Jag föreslår att socialförsäkringsnämndens ledamöter utses för en tid fyra år, räknat från den l april året efter det år då val till landsting av och kommunfullmäktig ägt rum i hela landet och att nämnderna inrättas från och med samma datum och för samma period.

Enligt nu gällande regler i AFL utses socialförsäkringsnämndens ledamöter, inte regeringen föreskriver annat, för en tid av fyra år, räknat om från och med den 1 januari året efter det år då val i hela riket till landsting och kommunfullmäktig ägt rum. Från och med den 1 januari 1999 skall försäkringskassans styrelse inrätta socialförsäkringsnämnder och utse ledamöter i dessa. Från och med samma datum utses styrelsens ledamöter och deras mandatperiod

påbörjas.

Av mina direktiv framgår att regeringen avser att föreslå en övergångsbestämmelse, i samband med de nya reglerna om socialförsäkringsnämnder, som gör det möjligt för de nyvalda styrelserna att besluta och inrätta socialförsäkringsnänmder och utse ledamöter i om dessa.

70 Nämndernas sammansättning SOU 1997: 134

Jag att det är viktigt och att det ligger i sakens natur, att det menar är den nytillträdda styrelsen alltid skall besluta om att inrätta som socialförsäkringsnärrmder och utse ledamöter i nämnderna. Proceduren alltså vart fjärde år. upprepas För att den nytillrädda styrelsen skall kunna sätta sig i nomine-

rings- och tillsättningsfrågan, hinna fatta beslut om antal nämnder som

skall inrättas och vilka organisationer som skall få nominera ledamöter, begära in namnförslag, utse ledamöter i närrmdema och underrätta de utsedda är det nödvändigt att förskjuta datum för en socialpersonerna, försäkringsnämnds inrättande och nämndledamötemas mandatperiod. Även ärendet bereds tjänstemän i sedvanlig ordning, är det om av rimligt anta, att den tidigaste tidpunkt från vilken nänmdledamötema kan utses är den l april. Jag föreslår därför att socialförsäkringsnämndens ledamöter utses för tid fyra år, räknat från den 1 april året efter det år då val till en av landsting och kommunfullmäktig i hela landet. Från och med ägt rum tidpunkt skall socialförsäkringsnämndema inrättas. samma

6.7 överväganden och förslag

Jag föreslår att socialförsäkringsnämnden skall ha fem ledamöter inklusive ordföranden att ordföranden utses regeringen efter förslag av politiskt parti - av att två ledamöter utses efter förslag av de politiska partierna i landstinget respektive kommunfullmäktige att två ledamöter utses efter förslag organisationer på arbets- - av marknaden att det skall finnas fyra ersättare som skall vara personliga er- sättare att ersättarna skall ha närvaro- och yttranderätt vid nämndens sammanträden men inte beslutanderätt att nämnden skall beslutsför när minst tre ledamöter är när- - vara varande.

Ordförandeposten

Utgångspunkten för utredningsuppdraget är att försäkringskassans sty-

relse skall utse socialförsäkringsnärrmdens ledamöter. Det innefattar även nämndens ordförande. Beslutanderätten innebär att styrelsen är

Nämndernas sammansättning 71

oförhindrad att utse styrelsens egna ledamöter att även vara ledamöter av en socialförsäkringsnämnd. I prop. 1996/97:63 framhålls att det kan innebära stora fördelar att kunna kombinera uppdrag i kassans styrelse

och dess socialförsäkringsnämnd. För närvarande finns 79 ledamöter eller suppleanter i försäkringskassomas styrelser som också har uppdrag i en socialförsäkrings-

närrmd, se bilaga Enligt uppgift anser de berörda att ett sådant dubbelt uppdrag har stora fördelar.

Ordföranden i en socialförsäkringsnämnd har en mycket viktig roll.

Hur arbetet i närrmden fungerar beror i rätt stor utsträckning hans

eller hennes förmåga att sköta sin uppgift. De lagar som styr försäkringskassans och därmed även socialförsäk-

ringsnärrmdens beslutsfattande reglerar en stor och synnerligen betydelsefull del av hela vårt välfárdssystem. De beslut fattas som av nämnderna har mycket stor betydelse för den enskilde försäkrade och

medför ett mycket stort ekonomiskt åtagande för samhället. För att med

eftertryck markera uppdragets betydelse anser jag att det vore önskvärt att ordföranden även fortsättningsvis utses av regeringen.

Jag anser vidare att uppdraget som ordförande skall anförtros någon

som nominerats av politiskt parti. Regeringen kan då utse dem efter samma principer som i dag. Jag tycker det är angeläget att ordförandena fortfarande kan utses oberoende av partitillhörighet så att upp-

dragen inte blir förbehållna personer nominerade endast från något

eller ett fåtal partier. I dag har enligt uppgift alla riksdagspartier ordförandeposter. Det råder delade meningar om det är förenligt med etiska normer i samhället, att styrelsen utser någon från den egna kretsen att ordvara förande i socialförsälcringsnärrmd. Om regeringen utser en ordförande,

som tillika är ledamot av styrelsen, blir denna fråga inte aktuell.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag att socialförsäkringsnämndens ordförande utses av regeringen efter förslag av politiskt partl.

Socialdepartementets representant i utredningen har påpekat att

riksdagen antagit regeringens förslag till riktlinjer för förändringar i den nuvarande organisationen avseende socialförsäkringsadministrationen. Principbeslutet innebär bl.a. att försäkringskassans styrelse i framtiden skall besluta om att inrätta socialförsäkringsnänmder samt

utse ledamöter i dessa. Enligt direktiven till utredningen framgår också att utgångspunkten skall vara att de allmänna försäkringskassomas sty-

relse från och med den 1 januari 1999 skall besluta att inrätta socialförsäkringsnämnder och utse ledamöter i dessa. Hon delar därför inte min bedömning om att regeringen skall utse ordförande. Hon anser att ut-

72 Nämndernas sammansättning

redningen inte skall lägga förslag den delen eftersom detta inte ligger inom ramen för utredningens direktiv.

Antal ledamöter och ersättare samt ersättarnas yttranderätt m. m.

I AFL talas om suppleanter. Jag tycker begreppet är förlegat och att det därför bör bytas ut mot det svenska ordet ersättare. Begreppet ersättare används t.ex. i kommunallagen 1991:900. För närvarande består en socialförsäkringsnämnd av sju ledamöter och ersättare. Det är endast ordföranden som inte har någon ersex sättare. En ersättare har enligt AFL rätt att närvara vid socialförsäkringsnämndens sammanträden. I vilken mån ersättarna kallas till samman-

trädena varierar mycket mellan olika försäkringskassor se bilaga 1.

Hos vissa kassor kallas de aldrig om de inte skall tjänstgöra vid ordinarie ledamots frånvaro. Jag tycker det är angeläget att ersättarnas närvarorätt poängteras och att de yttranderätt. För att ersättare skall kunna fullgöra sitt uppges en drag på ett kvalitativt tillfredställande sätt, när hon eller han inträder i ordinarie ledamots ställe, är det viktigt att vederbörande har möjlighet att följa nämndens arbete, få den utbildning och information m.m. som fordras för uppgiften. Jag föreslår därför att det i AFL skall anges att ersättarna alltid skall kallas till nämndens sammanträden och att de skall ha yttranderätt. Det är viktigt att även ersättarna engageras så att uppdraget blir meningsfullt för dem. Ersättaren bör därför även vara personlig ersättare för en ledamot. Det är önskvärt att få effektivare nämndorganisation och att kvaen liteten närrmdarbetet höjs. Jag därför att det finns skäl att anser minska antalet ledamöter och ersättare till fem respektive fyra. Med färre ordinarie ledamöter och ersättare som har närvaro- och yttranderätt tror jag att det finns större förutsättningar att få den eftersträvade kvalitets- och effektivitetshöjningen. Även ersättarna kan då bidra med sina kunskaper och erfarenheter och de blir engagerade i nämndens arbete ett aktivt sätt. Den kostnadsökning som kan uppkomma i och med förslaget om ersättarnas närvarorätt jag bör rymmas i den kostnadsminskning anser blir följden det minskade antalet ordinarie ledamöter som jag som av föreslår. Sammantaget bör förslaget bli kostnadsneutralt.

Nämndernas sammansättning 73

Nominering övriga ledamöter och ersättare av

Jag att två ledamöter och två ersättare i var socialförsäkringsanser nämnd skall utses förslag av de politiska partier som är representerade i det landsting utgör försäkringskassans verksamhetsområde. I som kassa verksamhetsområde utgörs kommun, skall istället en vars av en de partier är representerade i kommunfullmäktige få nominera som ledamöter och ersättare till nämnderna. Vid nomineringen skall försäkringskassans samtliga nämnder utgöra underlag för det antal ledamöter och ersättare skall nomineras. Styrelsen skall eftersträva att ledasom möter och ersättare i kassaornrådets socialförsäkringsnärrmder får en sammansättning motsvarar den politiska representationen i landssom tinget respektive kommunfullmäktige. Ledamöterna bör vara bosatta i det geografiska område utgör socialförsäkringsnämndens verksom samhetsområde. Två ledamöter och två ersättare i socialförsäkringsnärrmd skall var utses förslag organisationer arbetsmarknaden. Styrelsen skall av besluta vilka organisationer skall få nominera ledamöter och om som ersättare. För att ha den lokala förankring och kännedom om arbetsmarknaden och arbetsförhållandena eftersträvas, bör ledamöterna som verksamma inom socialförsäkringsnämndens geografiska område. vara

Beslutsförhet

I dag är socialförsäkringsnärrmden beslutsför när minst fyra ledamöter är närvarande. Med ett minskat antal ordinarie ledamöter bör beslutsförheten sänkas till minst tre närvarande.

SOU 1997: 134 75

7 Föredragandefunktionen

7.1 Gällande bestämmelser och nuvarande

förhållanden

Enligt AFL avgörs frågor i socialförsäkringsnärrmd efter föredragning

tjänsteman hos försäkringskassan. Bortsett från denna reglering har av varje försäkringskassa stor frihet att själv bestämma hur arbetet i

socialförsäkringsnämndema skall organiseras. Som framgår av FKF:s enkät bilaga 1 och RFV:s rapport Sjukbidrag/Förtidspension RFV

Anser 1995: 13 bilaga 2 så varierar föredragandeorganisationen också mellan och ibland även inom försäkringskassoma. Hos några kassor finns särskilda föredragande per ärendeslag, där kassan uppställt krav särskild kompetens hos dem som utses. Hos andra kassor ingår föredragningen ärenden naturlig del i handläggarens övriga arav som en betsuppgifter, utan att kassan gör någon särskild prövning av vederbörandes kompetens. I enstaka fall har kassan utsett särskilda handläggare lokalkontor ansetts särskilt lämpade att föredra konper som torets samtliga ärenden inför närrmden. Omprövningsärenden föredras regel föredragande från centralkontoret. som av I RFV:s rapport anges att

I fråga kompetensen hos föredragande har inte framkommit om något tyder att de försäkringskassor som har föredragningen som specialiserad skulle ha beslutskvalitet än de där handen annan läggarna själva föredrar sina ärenden. Mot denna bakgrund saknar således verket underlag för att förorda den ena eller den andra lösningen frågan hur föredragningen lämpligen bör handhas. om Däremot är det RFV:s uppfattning att det är kompetensen hos den ifrågavarande tjänstemännen och förutsättningarna för att den erfor-

derliga kompetensen upprätthålls som är avgörande för om verder-

börande kan utses till föredragande eller inte. Eftersom det i regel är föredragandens uppgift att tillgodose socialförsäkringsnämnden med erforderlig information praxisutveckling och nyheter inom om

76 F öredragandefimktionen SOU 1997: 134

försäkringen behövs förutom de grundläggande kompetenskraven

att föredraganden har förmåga att föra den dialog rättsutveckling

om m.m. som krävs vid socialförsäkringssammanträden. Enligt RFV :s allmänna råd skall försäkringskassans styrelse ansvara för att tjänstemän och förtroendevalda har de kunskaper som behövs för en riktig ärendehandläggning.

Det som krävs är i princip en bedömning av att den tjänsteman som ska föredra ärenden i nämnden uppfyller kraven enligt de tre strecksatsema

Goda kunskaper i förvaltningsrättsliga frågor

- Goda färdigheter i argumentations- och föredragningsteknik - Mycket goda kunskaper om gällande lagstiftning och rådande praxis.

Justitieombudsmannen JO har i yttrande över betänkande SOU 1996:64 Försäkringskassan Sverige bl.a. anfört att han vid ett flertal

inspektioner av olika försäkringskassor kunnat konstatera påtagliga

brister i den förvaltningsmässiga hanteringen av ärenden. JO har även noterat brister i försäkringskassans beslut och beslutsmeddelanden. I det senare fallet gäller det avgöranden av socialförsäkringsnämnd.

7.2 Föredragandens roll, arbetsuppgifter och

ansvarsområde

Samtliga ärenden i socialförsäkringsnämnden avgörs efter föredragning och på ett skriftligt beslutsunderlag dokumenterat i promemoria en som, där så behövs, har kommunicerats med den som saken rör. Promemorian skall innehålla alla uppgifter som ledamöterna behöver för att fatta beslut, inklusive föredragandens förslag till beslut. I RFV:s allmänna råd 1992:4 Socialförsäkringsnärrmder anges följande beträffande föredragande tjänstemannens funktion och arbetsuppgifter.

När det gäller handläggningen av ärenden som avgörs av en socialförsäkringsnämnd har den föredragande tjänstemannen en mycket viktig funktion. Han ansvarar för att beredningen av ärendet sker med omsorg och noggrannhet och att ett fullständigt beslutsunderlag tillställs ledamöterna före nänmdsammanträdet. Föredragande ansvarar för att förslaget till beslut stämmer överens med rättsläget. Det är därför viktigt att föredraganden har goda kunskaper såväl om

SOU 1997: 134 Föredragandefimktionen 77

det enskilda ärendet som om gällande lagstiftning och den praxis tillämpas. Enligt förarbetena till AFL svarar socialförsäkringssom nämndens ledamöter såväl för att beslut av nämnden stämmer överens med gällande författningar och praxis som för att det inom för lagen är rimligt och lämpligt med hänsyn till de särskilda ramen förhållandena i ärendet. Det kan emellertid inte krävas av ledamöterna att de skall ha djupgående kännedom om regelsystem och deras bakgrund, vägledande uttalanden i förarbeten och om den om praxis har utvecklats. Den föredragande tjänstemännen svarar som för att sådan kunskap finns.

I RFV:s administrativa föreskrifter RAF 1996:3 Riktlinjer för intern kontroll vid försäkringskassoma föreskrivs att de ärenden, som är kontrollvärda enligt en riskanalys, skall granskas av annan tjänsteän den handlagt ärendet innan beslut fattas i ärendet, s.k. man som sakkunnigkontroll. Sakkunnigkontrollens syfte är att säkerställa korrekt rättstillämpning, korrekta underlag samt ge en god säkerhet mot fel i

handläggningen och inmatningen till ADB-system. Där ingår även åt-

gärder mot fusk och missbruk. Målet är att alla beslut skall bli rätt från början så att inga andra än de som har rätt till en förmån får denna. Som särskild risk räknas ärenden medför stora ekonomiska konsom sekvenser både vad avser belopp och varaktighet administrativa - rutiner t.ex. ensamhandläggning, svårighetsgrad, ärendefrekvens, kunskapsnivå och arbetsbelastning. Flertalet de ärenden avgörs socialförsäkringsnämnd har av som av enligt föreskrifterna sådan särskild risk och skall därför sakkunnig-

kontrolleras. Detta krav kontroll kan tala för att det är någon annan

än den handläggande tjänstemännen som bör föredra ärendet inför nämnden.

7.3 överväganden och förslag

Jag föreslår att styrelsen i särskilt beslut anger vilka kunskaps- och kompetenskrav skall ställas den utses till föredragande. som som Försäkringskassans direktör skall ange de tjänstemän som skall ha till uppgiften att föredra ärenden inför socialförsäkringsnämnden.

Föredragningen är mycket viktig del i handläggningen av de ärenen den skall avgöras socialförsäkringsnärrmd. Det är därför av avsom av görande betydelse att den skall föredra ett ärende har goda kunsom skaper, erfarenhet och en allsidig kompetens.

78 F öredragandefimktionen SOU 1997: 134

Föredragande skall kunna det regelsystem som gäller för de ärendeslag hon eller han föredrar. Hon eller han skall behärska föredragningstekniken och ha god argumentationsförmåga. Föredraganden behöver enligt min uppfattning dessutom ha den integritet och övriga personliga kvalifikationer som krävs för att kunna delta i och inbjuda till en meningsfull dialog med närrmden. Föredraganden har även pedaen gogisk och informerande uppgift som fordrar speciell kompetens. I vissa situationer kan det även vara värdefullt med en viss pondus för att kunna vinna respekt för den roll som föredraganden har. Det får vidare anses ingå i föredragandens uppgift att göra nämnden uppmärksam formella frågor såsom t.ex. utformningen beav slutsmening och motivering till nämndens beslut samt avvikande mening, så att dessa får korrekt juridisk utfomming, liksom att erinra en

frågan beslutets verkställighet. Även jävs- och sekretessfrågor

om om kan bli aktuella. Det finns anledning understryka behovet kompetens och kvalitet av i föredragningen. Som ett led i "kvalitetssäkringen" föreslår jag att det skall ankomma styrelsen att i särskilt beslut fastställa vilka kunskaps- och kompetenskrav som skall ställas den som utses att föredra ärenden inför socialförsäkringsnämnden. Jag anser vidare att försäkringskassans direktör skall utse de tjänstemän hos kassan skall som ha till uppgift att föredra ärenden inför socialförsäkringsnämnden. Däremot anser jag inte att frågan om hur föredragandefunktionen eller arbetet i nämnderna i praktiken skall organiseras skall regleras. Den frågan, liksom andra arbetsorganisationsfrågor, bör enligt min uppfattning vara upp till var enskild kassa att fatta beslut om. Organisationen bör dock vara så ordnad att det finns garantier för en enhetlig och rättssäker ärendehandläggning.

7.4 Skiljaktig mening

I AFL anges att om föredraganden har från beslutet avvikande mening skall denna antecknas till protokollet. Föredraganden har, jag som tolkar bestämmelsen, alltså skyldighet att anföra avvikande mening när socialförsäkringsnänmden fattar ett beslut som strider mot gällande rätt. Någon tidsfrist för när reservationen skall anmälas finns inte angiven i lagen. RFV har i allmänna råd 1992:4 Socialförsäkringsnämnder rekommenderat att den avvikande meningen bör meddelas innan sammanträdet avslutas.

Ledamots reservationsrätt regleras i förvaltningslagen 1986:223.

Där sägs att avvikande mening skall anmälas innan beslutet expedieras eller ges till känna något annat sätt. Beslutet expedieras efter att

SOU 1997: 134 F öredragandejiznktionen 79

protokollet justerats och eventuellt efterarbete, t.ex. uträkning av ersättningens storlek, är avslutat. I vissa fall kan det dröja flera veckor från det att ärendet beslutats av nämnden till det att beslutsmeddelan-

det sänds till den försäkrade. Under hela denna mellantid har alltså

ledamoten rätt att anmäla avvikande mening. Det är relativt ovanligt att någon meddelar avvikande mening och

det förekommer mera sällan att någon gör det långt efter att samman-

trädet är avslutat. De gällande reglerna är därför inget stort problem. Fråga uppkommer emellertid när föredraganden senast kan anmäla om avvikande mening samt hur man skall förfara när en ledamot anmäler avvikande mening efter att sammanträdet avslutats. RFV rekommendei det fallet att ärendet behandlas i nämnden nytt. rar senare Mot bakgrund av det önskvärda att ha enhetliga regler samt att komma bort från dilemmat med sent meddelade reservationer, föreslår jag att så väl ledamots rätt som föredragandens skyldighet att få skiljaktig mening antecknad till protokollet regleras i AFL. Av bestämmelsen bör framgå att avvikande mening skall anmälas innan sammanträdet avslutas. En sådan reglering finns t.ex. i kommunallagen 1991:900 om kommunala förtroendevaldas reservationsrätt. Jag vidare att man istället för avvikande mening bör använda utanser trycket skiljaktig mening. Det uttrycket används t.ex. i förvaltningsprocesslagen 1971:291 vid förfarandet i domstol. Mot bakgrund av likheterna i övrigt mellan socialförsäkringsnärrmdens och domstolens verksamhet, kan det vara lämpligt.

SOU 1997: 134 81

8 Kostnader

Mot bakgrund av den stora osäkerhet råder beträffande social-försom säkringsnänmdemas antal i framtiden, redovisas i avsnitt 3.4, är som det även svårt att beräkna de kommande kostnadema. Genomsnittskostnaden för arvoden, ersättningar och sociala avgifter

per socialförsäkringsnärrmd år 1996 var 215 000 kronor, enligt uppgift

från landets försäkringskassor. Med samma ersättningsnivåer och med hänsyn tagen endast till den förändrade ärendemängd som blir följden mina förslag närmav om

dens beslutsbefogenhet avsnitt 5.3 skulle kostnaderna sjunka med

7 095 000 kronor. Mina förslag om förändrat antal ledamöter och ersättare samt om

ersättamas närvaro- och yttranderätt avsnitt 6.7 påverkar enligt min

bedömning inte kostnadema.

SOU 1997: 134 83

9 Kompetens- och utbildningsfrågor

Under utredningsarbetet har frågan om ledamötemas och ersättamas

behov av utbildning ständigt kommit Som exempel kan nämnas upp. det stora utbildningsbehov som finns beträffande de formella regler som gäller för försäkringskassans verksamhet. Det framgår av FKF:s enkät bilaga 1 att utbildning och infonna-

tion sköts mycket olika vid landets försäkringskassor.

Som jag framhållit tidigare så tycker jag det är angeläget att nämndens ledamöter och ersättare, men givetvis även försäkringskassans tjänstemän, har den kunskap och kompetens fordras för deras besom

tydelsefulla arbete. Bristande kvalitet i handläggning och beslutsfattande inverkar mycket menligt tilltron till försäkringskassans

verkamhet och undergräver socialförsäkringssystemens legitimitet. Detta kan få allvarliga följder. Om man menar allvar med att det är viktigt med lekmannainflytande i beslutsprocessen måste det också få kosta. I kostnaden skall enligt min mening inte bara ingå de "fasta" utgifterna utan även kostnader för kompetens- och kunskapshöjande insatser och för information. Trots det ekonomiskt mycket kärva läge försäkringskassoma som befinner sig får det enligt min uppfattning inte så att nämndens vara ledamöter och ersättare inte får den utbildning de behöver för att m.m. utföra sin uppgift på ett tillfredställande sätt. Mot bakgrund av ovanstående menar jag att det finns skäl för regeringen att överväga att "öronmärka" för dessa ändamål. pengar

SOU 1997: 134 85

10 Ikraftträdande och

övergångsregler

utsedda kassastyrelsema tillträder den l januari 1999. De av regeringen Styrelsen skall inrätta socialförsäkringsnämnder och utse ledamöter i dessa. För att styrelsen och tjänstemännen skall ha möjlighet att bereda ärendet har jag föreslagit att nämnderna inrättas och ledamöterna tillträder den 1 april året efter det år det förrättats val till landsting och kommunfullmäktige i hela landet, d.v.s. första gången den 1 april 1999. De föreslagna lagändringama bör träda i kraft den l januari 1999. Bestämmelserna i 18 kap. 20-21 §§ skall dock tillämpas första gången

på de ledamöter skall utses från och med den 1 april 1999. Det

som

som anges där skall alltså inte tillämpas på de sittande nämnderna.

Jag har föreslagit att socialförsäkringsnänmdema inte skall avgöra omprövningsärenden och vissa andra ärendeslag. Dessa skall i fortsättningen beslutas av tjänstemän hos försäkringskassan. För att de nytillträdda nämnderna inte skall behöva sätta sig in i de bestämmelser som gäller för dessa ärenden och besluta i de omprövnings- och ansökningsärenden som finns i balans den 1 april 1999, föreslår jag att äldre bestämmelser skall tillämpas i ärende där begäran om omprövning eller ansökan inkommit före ikraftträdandet. En omprövning skall, enligt RFVzs föreskrifter RFFS 1978:22 om ändring av allmän försäkringskassas och skattemyndighets beslut i vissa fall m.m, vara slutförd inom sex veckor från det att omprövning begärdes, om inte särskilda skäl föranleder annat. Mot denna bakgrund borde de sittande nämndema hinna avgöra de omprövningsärenden som inkommit före den l januari 1999. Även ansökningsärendena borde kunna avgöras nämnden inom denna tremånadersperiod. av

1 1

Författningskommentarer

11.1 till i

Förslaget lag om ändring lagen

1962:381 allmän

om försäkring

18 kap. 6 §

I paragrafens första stycke föreskrivs att försäkringskassans styrelse beslutar hur många socialförsäkringsnärrmder skall finnas i om som kassan samt vilket geografiskt område som skall vara respektive nämnds verksamhetsområde. Antalet nämnder skall vara så stort att kraven på rättssäker och snabb handläggning av ärenden kan uppfyllas. Det innebär i princip att antalet ärenden per sammanträde inte bör överstiga 40-45 stycken samt att nämnden bör sammanträda minst var fjortonde dag. Om särskilda organisatoriska eller geografiska skäl föreligger, kan styrelsen frångå dessa principer. Den övre gränsen, högst 40-45 ärenden per sammanträde, bör dock inte överskridas. Paragrafens andra stycke är nytt och anknyter till nänmdledamöternas mandatperiod. Skälen framgår av den allmänna motiveringen, avsnitt 6.6. I paragrafens tredje stycke ges styrelsen en begränsad möjlighet att, om det finns särskilda skäl, bestämma att ett visst slag av ärenden skall avgöras av den nämnd i kassan som styrelsen bestämmer. Denna undantagsregel bör användas restriktivt.

18 kap. 20 §

I första stycket anges dels att socialförsäkringsnämnden skall bestå av fem ledamöter dels att regeringen skall utse nämndens ord-

förande.Skälen framgår av den allmänna motiveringen, avsnitt 6.7.

I andra stycket anges att två ledamöter skall utses efter förslag av de politiska partier som finns representerade i det landsting eller den kommun som sammanfaller med försäkringskassans verksamhetsom-

88 Författningskommentarer

råde. Utöver att de bör utgöra proportionell representation bör de en även bosatta inom det geografiska område som utgör respektive vara socialförsäkringsnämndens verksamhetsområde. I tredje stycket anges att två ledamöter utses efter förslag av organisationer arbetsmarknaden. Styrelsen skall besluta om vilka organisationer skall få nominera ledamöter. För att ha den lokala föranksom ring och kännedom arbetsmarknaden och arbetsförhållandena som om eftersträvas, bör ledamöterna verksamma inom det geografiska vara område utgör socialförsäkringsnärrmdens verksamhetsområde. som I fjärde stycket att styrelsen skall utse en ersättare för var och anges ledamöterna. Ersättaren skall alltså personlig ersättare för en en av vara ledamot. Benämningen suppleant byts mot ersättare.

I femte stycket att styrelsen skall eftersträva att ledamotskåren

anges får allsidig sammansättning med hänsyn till ålder, kön och yrke. Det en är viktigt att även de nominerat ledamöter uppmärksammar denna som strävan. Isjätte stycket att närrmdledamots mandatperiod börjar den anges en 1 april, året efter det år val ägt rum till landsting eller kommunfullmäktige i hela landet. Skälen framgår den allmänna motiveringen, av avsnitt 6.6.

Sjunde, tionde, tolfte och trettonde styckena överensstämmer med

bestämmelser i nuvarande 8 och 10 §§. Smärre redaktionella förändringar har gjorts.

I elfte stycket regleras bl.a. ersättamas yttrande- och närvarorätt.

Skälen i den allmänna motiveringen, avsnitt 6.7. anges

18 kap. 21 §

det minskade antalet ledamöter ändras nämndens be- Som en följd av slutsförhet från minst fyra till minst tre ledamöter närvarande. Hänvisningen till 8 och 10 §§ tas bort. Motsvarande bestämmelser införs i 20 Reglerna avvikande mening ändras och begreppet avvikande om mening byts ut mot skiljaktig mening. En ledamots rätt att anföra avvikande mening, finns reglerad i försvaltningslagen 1986:223, som införs i lagen allmän försäkring. Denna lag kommer då, i om senare enlighet med 3 § förvaltningslagen, även att gälla för ledamöter. Föredragandes skyldighet att anföra skiljaktig mening tydliggörs. Om socialförsäkringsnämnden fattar beslut som strider mot gällande rätt, har föredraganden skyldighet att anföra skiljaktig mening. Vidare införs regeln att den skiljaktiga meningen skall anmälas innan samman-

SOU 1997: 134 F örfattningskommentarer 89

trädet avslutas. Skälen redovisas i den allmänna motiveringen, avsnitt 7.4.

20 kap. 10 §

Paragrafen ändras så att socialförsäkringsnänmden inte längre skall ompröva ett beslut fattat tjänsteman, när den enskilde begär att beav slutet skall omprövas. Omprövningen görs istället av annan tjänsteman hos försäkringskassan. Skälen anges i den allmänna motiveringen, avsnitt 5.3.3.

11.2 Förslaget till lag om ändring i lagen 1979:84 om delpension

17§

Paragrafen upphör. Enligt nuvarande bestämmelser skall en ansökan delpension, gäller som efter arbetstidsminskningen om som en person inte har förvärvsarbete enbart i fonn av anställning eller uppdrag, avgöras socialförsäkringsnämnd. Likaså skall nämnden avgöra ett av ärende ärendet är vidlyftigt eller svår beskaffenhet. Förslaget om av innebär att nämnda ärenden i stället skall beslutas av tjänsteman hos försäkringskassan. Skälen framgår av den allmänna motiveringen, avsnitt 5.3.2.

20§

Paragrafen ändras så att socialförsäkringsnämnden inte längre skall ompröva ett beslut fattat av tjänsteman, när den enskilde begär att beslutet skall omprövas. Omprövningen görs istället av annan tjänsteman hos försäkringskassan. Skälen anges i den allmänna motiveringen, avsnitt 5.3.3.

90 F örfattn ingskommentarer SOU 1997: 134

11.3 Förslaget till

lag om ändring i lagen 1973:380 om arbetsskadeförsäkring

8kap.4§

Paragrafen ändras så att socialförsäkringsnämnden inte längre skall ompröva ett beslut fattat av tjänsteman, när den enskilde begär att beslutet skall omprövas. Omprövningen görs istället av annan tjänsteman hos försäkringskassan. Skälen anges i den allmänna motiveringen, avsnitt 5.3.3

11.4 till i

Förslaget lag om ändring lagen

underhållsstöd

1996:1030 om

3s§

Enligt den nuvarande bestämmelsen får försäkringskassan på ansökan av den bidragsskyldige helt eller delvis efterge statens fordran avseende återbetalningsskyldighet och ränta, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till den bidragsskyldiges personliga eller ekonomiska förhållanden. En sådan ansökan skall inte längre beslutas av socialförsäkringsnämnd utan beslutas av tjänsteman hos försäkringskassan. Skälen anges i den allmänna motiveringen, avsnitt 5.3.2.

Ändringen innebär också att socialförsäkringsnämnd inte längre

skall ompröva ett beslut fattat av tjänsteman, när den enskilde begär att beslutet skall omprövas. Omprövningen görs istället av annan tjänsteman hos försäkringskassan. Skälen anges i den allmänna motiveringen, avsnitt 5.3.3

11.5 till i

Förslaget lag om ändring lagen 1993:737 om bostadsbidrag

27§

Paragrafen ändras så att socialförsäkringsnämnd inte längre skall bsluta i ärenden där den s.k. generalklausulen prövas.

SOU 1997: 134 Författningskommentarer 91

29§

Paragrafen ändras så att socialförsäkringsnänmden inte längre skall ompröva ett beslut fattat av tjänsteman, när den enskilde begär att beslutet skall omprövas. Omprövningen görs istället av annan tjänsteman hos försäkringskassan. Skälen anges i den allmänna motiveringen, avsnitt 5.3.3

11.6 Förslaget till lag om ändring i lagen 1991:1488 om handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom

totalförsvaret

2§

Ändringen innebär att den möjlighet som tjänsteman hos försäkrings-

kassan har att hänskjuta vidlyftiga och svåra ärenden om familjebidrag i fomi av näringsbidrag, till socialförsäkringsnämnden för beslut, upphör. Beträffande begäran om omprövning hänvisas i lagens 4 § till 20 kap. 10 § AFL. Det innebär att socialförsäkringsnänmden inte längre skall ompröva ett beslut fattat av tjänsteman, när den enskilde begär att beslutet skall omprövas.

11.7 till i

Förslaget lag om ändring lagen 1988: 1465 om ersättning och ledighet

för närståendevård

1s§

Ändringen innebär att socialförsäkringsnämnden inte längre skall om-

pröva ett beslut fattat av tjänsteman, när den enskilde begär att beslutet skall omprövas. Omprövningen görs istället av annan tjänsteman hos försäkringskassan. Skälen anges i den allmänna motiveringen, avsnitt 5.3.3

92 Författningskommentarer

11.8 Förslaget till lag om ändring i lagen

1989:225 om ersättning till srnittbärare

14§

Ändringen innebäratt socialförsäkringsnämnden inte längre skall om-

pröva ett beslut fattat tjänsteman, när den enskilde begär att beslutet av skall omprövas. Omprövningen görs istället av annan tjänsteman hos försäkringskassan. Skälen anges i den allmänna motiveringen, avsnitt 5.3.3

11.9 Förslaget till lag om ändring i lagen

allmänna

1947:529 om barnbidrag

15§

Ändringen innebär att socialförsäkringsnämnden inte längre skall om-

pröva ett beslut fattat tjänsteman, när den enskilde begär att beslutet av skall omprövas. Omprövningen görs istället av annan tjänsteman hos försäkringskassan. Skälen i den allmänna motiveringen, avsnitt anges 5.3.3

11.10 Förslaget till lag om ändring i lagen 1988: 1463 om bidrag vid adoption av

utländska barn

9§

Ändringen innebär att socialförsäkringsnärrmden inte längre skall om-

pröva ett beslut fattat tjänsteman, när den enskilde begär att beslutet av skall omprövas. Omprövningen görs istället av annan tjänsteman hos försäkringskassan. Skälen i den allmänna motiveringen, avsnitt anges 5.3.3

Författningskommentarer 93

11.11 till i

Förslaget lag om ändring lagen 1993:389 om assistansersättning

17§

Ändringen innebär att socialförsäkringsnärrmden inte längre skall om-

pröva ett beslut fattat av tjänsteman, när den enskilde begär att beslutet skall omprövas. Omprövningen görs istället av annan tjänsteman hos försäkringskassan. Skälen anges i den allmänna motiveringen, avsnitt 5.3.3

11.12 Förslaget till lag om ändring i lagen

1988:360 ärenden om handläggning av

bilstöd till

om handikappade

5§

Ändringen innebär att socialförsäkringsnärrmden inte längre skall om-

pröva ett beslut fattat av tjänsteman, när den enskilde begär att beslutet skall omprövas. Omprövningen görs istället av annan tjänsteman hos försäkringskassan. Skälen anges i den allmänna motiveringen, avsnitt 5.3.3

11.13 Förslaget till lag om ändring i lagen 1994:308 om bostadstillägg till

pensionärer

14§

Ändringen innebär att socialförsäkringsnärrmden inte längre skall om-

pröva ett beslut fattat av tjänsteman, när den enskilde begär att beslutet skall omprövas. Omprövningen görs istället av annan tjänsteman hos försäkringskassan. Skälen anges i den allmänna motiveringen, avsnitt 5.3.3

Bilaga 1 95

1 Bilaga

Förtroendevald i

socialförsäkringsnämnd

Sammanställning av enkätsvar från socialförsäkringsnärnnder och försäkringskassor.

Bakgrund

Våren 1997 genomförde FKF fyra enkätundersökningar, varav tre bland de förtroendevalda i försäkringskassoma och en direkt ställd till försäkringskassoma. Syftet var bl a att kartlägga gruppen förtroendevaldas sammansättning, att ta reda deras uppfattning om sin roll och sitt arbete i FK-organisationen och att få ett bättre underlag för FKFs insatser för de förtroendevalda. Undersökningarna genomfördes bland ledamöter och suppleanter i styrelser, ledamöter och suppleanter i socialförsäkringsnämnder, förtroendevalda revisorer och försäkringskassoma.Undersökningarna gjordes som totalundersökningar bland samtliga förtroendevalda. Denna sammanfattning begränsas till socialförsäkringsnärrmdema.

Antalet utsända enkäter är något färre än antalet "uppdrag". Det finns f n 163 närrmder. Varje nämnd består av ordförande samt 6 ledamöter och 6 suppleanter.

Det finns alltså 163 uppdrag som ordförande och 978 som ledamot och lika många

som suppleant. Anledningen till att antalet utsända enkäter inte stämmer överens med detta beror ett antal vakanser och att i vissa fall en del har uppdrag i flera nämnder. Efter det att enkäten avslutats har det kommit in ytterligare 17 enkätsvar 10 suppleanter och 7 ledamöter i SFN.

I samband med pårninnelsearbetet framkom att ett vanligt skäl för att avstå från att svara var att man inte tyckte sig ha någon erfarenhet av arbetet som

förtroendevald. Särskilt bland suppleantema var det ett vanligt motiv. Några framförde t att de aldrig blivit kallade till ett möte, eller haft någon kontakt med ex den som nominerat dem eller den de ersätter. Samtliga som ingick i undersökningarna fick ett formulär med frågor där sva-

ren skulle avges i form av fasta svarsalternativ. Några av frågorna var öppna, d v s frågor där svaren skulle avges med egna ord.

96 Bilaga 1

förtroendevald i SF N

Vem är

Kön och ålder

% Kön Man 56 Kvinna 44 Ålder Yngre än 50 år 26 50V-54 år 22 55-60år 24 Äldre än 60 år 27

Ledamöterna har medelålder 54,7 år. Nästan hälften av ledamöterna är melen av lan 50-60 år. En fjärdedel är yngre än 50 år och en fjärdedel är äldre än 60 år. Av andelen under 50 år är över hälften kvinnor 53% och andelen över 60 år är till

63% män. Något högre medelålder än hos jämförbara grupper riksdagen 48,6 år,

landstingen 50 år och kommunerna 47 år.

Utbildning

% Grundskola, folkskola eller liknande 25 3-årig yrkes- 28

gymnasieutbildning,

skola e er liknande Högskoleutbildning 29 Annan 17 0 l0 20 30 40 50 60 70 %

Bilaga 1 97

Huvudsaklig sysselsättning

% Anställd inom den offentliga sektorn 32 Anställd inom den privata sektorn 24 Anställd av politiskt parti eller fack- ll lig organisation

0 l0 20 30 40 50 60 70 %

Sammanlagt 43% är anställda inom offentlig sektor eller politiskt parti/facklig organisation. Endast 8% är egenföretagare/jordbrukare, medan 17% är pensionä-

rer merparten ålderspensionärer.

Antal år förtroendevald i försäkringskassan

som

%

O 4 år 42 -

5 10 år 39 -

11 15 år 11 -

Mer än 15 år 7

Erfarenheten av förtroendemannauppdrag i kassoma är stor, nästan två tredjede-

lar av de förtroendevalda har varit med i 5 år eller längre. Var femte ledamot har varit med i än 10 år. Det krävs erfarenhet livet och politiken för att fungera mer av väl som förtroendevald i försäkringskassan.

98 Bilaga 1

Andra förtroendeuppdrag förutom hos försäkringskassan

Inga andra förtroendeuppdrag g Inom ett politiskt parti 43 Fackliga 38 Landstingskommunala 15 Kommunala 36 Rikspolitiska 2 Andra 13 0 10 20 30 40 50 60 70 %

Fler alternativ kunde markeras därför överstiger summan 100 %. Nämndledamöterna är i stor utsträckning verksamma inom ett politiskt parti, men de har även förtroendeuppdrag hos fackliga och kommunala organisationer. Könsfördelningen är i ston sett jämn. När det gäller andra förtroendeuppdrag förutom hos försäkringskassan har angivit Konsum, ABF, Arbetsförmedlingsnämnd, man HSB, LRF m fl.

N ämndledamot tillika styrelseledamot

79 nämndledamöter 16% är också ledamot alternativt suppleant i styrelsen. Av 163 nämndordförande är det endast 34 som också är styrelseledamot.

Bilaga 1 99

Rollen som förtroendevald

De förtroendevalda borgar för ett 34 medborgarinflytande i nämnden

Det är viktigt med förtroendevaldai 93 nämnden

Det är viktigt att de förtroendevalda 82 har lokal/regional förankring

Jag är i första hand representant för 1g mitt parti/organisation

Jag är i första hand representant för 74 de försäkrade

Arbetet som förtroendevald i nämn- 83 den är meningsfullt

Uppdraget som förtroendevald mot- 70 svarar mina förväntningar

Arbetet som förtroendevald är in- 9 tressant

De förtroendevalda tillför viktig kunskap till nämnden 34

Fönroendemannarollen är tydlig vad gäller ansvar 63

Tjänstemännenuppfattar oss förtroendevalda som viktiga för kas- 56 sans arbete

Som förtroendevald får jag gehör för mina synpunkter 74 Det borde finnas en representant med läkarkompetens nämnden l 26

0 l0 20 30 40 50 60 70 80 90 100%

I diagrammet redovisas de vid respektive påstående 4 eller 5 som svarat en skala från l till där 1 står för Instämmer inte alls och 5 för Instämmer helt. Det innebär t att 93% tycker att det är viktigt med förtroendevalda i ex

socialförsäkringsnämndema. Och nästan lika många att de med sin förank-

anser

ring och sina kunskaper har något att tillföra administrationen.

De förtroendevalda ska i sina uppdrag i nämnden inte agera som representant

för det ena eller andra intresset. De ska med utgångspunkt i sina erfarenheter och

kunskaper objektivt bedöma de föreliggande ärendena och i sina beslut följa gällande författningar och praxis. Trots detta sig 18% i första hand ser som representanter för sitt parti/organisation. 74% anser att de i första hand är representanter för de försäkrade.

100 Bilaga 1

Kompetens

Mina kunskaper om socialforsäk- 42 ringens regelsystem är tillräckliga

Mina kunskaper om socialforsäk- 45 ringen är tillräckliga

omvärldskunskaper är tillräck-

Mina 73

nga .la har tillräckli kunskaper om

mål 50år a 66

uppdrag förtroendevald

Jag får tillräcklig information om förändringari socialforsäkringssys- 70 temet

Jag har tillräckliga kunskaper för att kunnasätta i ärendena 73 mig Min allmännakompetens för nämndarbeteär tillräcklig 77

0 I0 20 30 40 50 60 70 80 90 100Vu

I diagrammet redovisas de som vid respektive påstående svarat 4 eller 5 en

skala från 1 till där l står för instämmer inte alls och 5 för Instämmer helt.

Detta innebär t att tre fjärdedelar nänmdledamötema anser att de är tillräckex av ligt kompetenta för sina uppdrag när det gäller allmän kompetens, medan drygt hälften de inte har tillräckliga kunskaper socialförsäkringen och dess anser att om regelsystem, vilket naturligtvis inte är tillfredsställande.

Bilaga 1 101

Kontakter med de försäkrade angående kassans

verksamhet

Varje dag 3

Varje vecka 5

Varje månad 3

Mer sällan än varje månad 25

Aldrig eller så gott som aldrig 55

0 I0 20 30 40 50 60 70 %

80% av SFN-ledamötema har angivit att de aldrig eller så gott aldrig respeksom tive mer sällan än varje månad har kontakter med de försäkrade. 95% svarade nej frågan brukar träffa partikollegor /utsedda i om man repr förmöten/ blockmöten.

Samverkan

På frågan om man samverkar med representanter från organisation samma som han/hon representerar och sitter i tex socialnämnd, arbetsförmedlingsnärrmd som eller liknande svarar 69% att de inte samverkar, 28% att de gör det. Anställda i offentlig sektor samverkar i något högre utsträckning än de privatanställda ledamöterna. De politiskt eller fackligt anställda samverkar mest 40%, de studerande minst 15%. Större andel av de som har lägst utbildning samverkar jämfört med de med högre utbildning, liksom ordförande och vice ordförande jämfört med ordinarie ledamot. Med tanke på den diskussion pågår och den vikt som som idag läggs vid samverkan mellan olika organ så är det viktigt att detta arbete utvecklas och får en ökad betydelse i arbetet för de förtroendevalda.

102 Bilaga 1

Arbetet i nämnden

Regelsystemet lämnar för lite utrymme för de förtroendevaldas bedöm- 37 ningar

Beslutsunderlagen kommer ofta för 8 sent Det är dålig kvalitet beslutsunder- 9 lagen

Det är i praktiken tjänstemännen 26 som fattar de väsentliga besluten

Många ärendenkan lika gärna avgö- 19 ras pa tjänstemannaniv

Tjänstemännenär angelä na om att VI får så bra beslutsunder ag som 82 möjligt

Vi arbetar med rätt saker i nämnden 72

Det är för många ärenden i nämnden 37

Det finns viktiga områden som ald- 16 rig behandlas 1 nämnden

Det är för lite tid för principdiskus- 39 sioner i nämnden

Det finns möjli het till erfarenhets- |5 utbyte med an ra nämnder

0 l0 20 30 40 50 60 70 80 90 100 %

I diagrammet redovisas de vid respektive påstående svarat 4 eller 5 en

som skala från 1 till där 1 står för Instämmer inte alls och 5 för Instämmer helt. Det innebär 72% nämndens ledamöter att arbetar med rätt saker att av anser man och 16% det finns viktiga områden aldrig behandlas i närrmden. att anser att som Exempel viktiga områden inte diskuteras i nämnden är förebyggande hälsom

sovård, rehabiliteringsärenden, policy/principdiskussioner, helhetssynen män-

niskan, LASS. Bland SFN-ledamötema 73% att beslutsunderlagen är lagom omfattande, anser medan 9% det är dålig kvalitet beslutsunderlagen. Läkarutlåtandena, anser att dåliga kopior, alla inte översatta till svenska, handskrivna dokument, fler termer och bättre sammanfattningar behövs, det är den vanligaste kritiken.8% anser att

beslutsunderlagen ofta kommer för sent.

26% det i praktiken är tjänstemännen fattar de väsentliga beslu-

anser att som ten.

Bilaga 1 103

Ungefärlig tid per månad/uppdrag som förtroendevald

V/ø 0 4 timmar 27 - 5 8 timmar 25 - 9- 16 timmar 34 Meränlötimmar 12 0 10 20 30 40 50 60 70 % De förtroendevalda lägger förhållandevis mycket tid sitt uppdrag. Näsner tan hälften av nämndledamötema lägger ner 9 timmar eller mer sitt uppdrag per månad.

Antalet sammanträden

Alldeles för många l Något för många 4 Lagom 76 Något för få 1 1 Alldeles för få 1 O 10 20 30 40 50 60 70 80 %

Hur långa sammanträden

Mellan 2-5 timmar svarar 72% och under 2 timmar svarar 25%

Dag- eller kvällssammanträden

82% av ledamöterna vill att sammanträdena äger rum under dagtid, 5% kvällstid För 12% spelar tidpunkten ingen roll. Bland ordf/vice ordf är andelen för . dagtid ca 10% högre.

104 Bilaga 1

Suppleanternas deltagande i sammanträdena

Som ersättare för ordinarie ledamot

1 gång per år 11

I

2 gånger per år 16

3 gånger per år 10

Fler än 4 gånger per år 21

Efter särskild kallelse

l gång per år 7

2 gånger per år 14

3 gånger per år 5

Fler än 4 gånger per år 15 O 10 20 30 40 50 60 70 %

Det finns lika många suppleanter ledamöter i nämnden, d v s 6 st. Ordföransom den har ingen ersättare Enligt gällande arvodesregler ersätts suppleanten endast när han/hon tjänstgör i stället för ordinarie ledamot eller särskilt kallats till sammanträdet. Suppleanten har dock rätt att närvara vid samtliga sammanträden. Detta innebär att även fjärde suppleant deltar i sammanträden 4 eller om var fler gånger per år så kallas övriga suppleanter nästan aldrig eller aldrig som ersät-

tare för ordinarie ledamot, vilket är otillfredsställande. Många uttrycker en öns-

kan att suppleantema ska delta lika villkor i nämndarbetet för att få kontiom nuitet.

Antal ledamöter

87% av nämndledamötema anser att antalet förtroendevalda i nämnden är lagom,

3% anser att det är något för många och 6% något för få ledamöter.

Nämndens sammansättning

På frågan Finns det i samhället saknar representation i nämnden

grupper som

svarar 66% att alla samhällsgrupper är representerade i nämnden, 21% tycker att

det finns inte är representerade. De grupper som saknas är handikappgrupper som

Bilaga 1 105

organisationer/handikappade tycker 20% av de som saknar vissa samhällsgrupper, invandrare/flyktingar 11%, arbetsgivare/fackliga organisationer 11%.

Läkare/medicinsk kompetens och arbetslösa saknas 8% resp 6%. yngre resp av

Nominering och introduktion

%

Samtliga förtroendevalda bör utses 4 av regeringen

Samtliga förtroendevalda bör utses 6 av kassansstyrelse

Den nuvarande ordningen för vem 80 som utser ledamöter l nämnden är bra

De former som finns för nomine- 65 nng/val av förtroendevalda fungerar utmärkt

Nomineringen/valet av up ra till 1 1 nämnden ligger fel i förh llan e till nomineringen/valet till andra uppdrag

Kännedomen om vad det innebär att 48 vara förtroendevald i nämnden är dåligt spridd i mitt parti/min organisation

Jag hade tillräcklig kännedom om 49 vad det innebär att vara förtroendevald i nämnden när jag accepterade uppdraget

introduktionen till arbetet i nämnden 43 var tillräcklig för att kunna göra ett bra arbete

Det är attraktivt att arbeta som för- 46 troendevald I nämnden

Stödet från den organisation jag re- 37 presenterar är bra

Stödet från FKF är bra 40

Stödet från RFV är bra 34

Stödet från min kassa är bra 69

Stödet från styrelsen är bra 38 0 l0 20 30 40 S0 60 70 80 90 100 %

I diagrammet redovisas de som vid respektive påstående svarat 4 eller 5 en

skala från 1 till där l står för Instämmer inte alls och 5 för Instämmer helt.

F utses nämndernas ordförande av regeringen, 3 ledamöter och suppleanter

n

från de politiska partierna landstingen/kommunfullmäktige och 3 leda-

utses av

möter och suppleanter RFV arbetsmarknadens parter nominerar.

av

106 Bilaga 1 SOU 1997: 134

80% nuvarande ordning för utser ledamöter i nämnden är bra, anser att vem som 4% hela nämnden bör utses regeringen och 6% att hela nämnden bör anser att av utses av styrelsen.

Samtidigt enkäten pågick, beslutade riksdagen med anledning av proposi-

som tion l996/97:63 samverkan Socialförsäkringens nivåer och administration m m att kassomas styrelser ska utse socialförsäkringsnämndema i sin helhet. Ungefär hälften dem svarat enkäten upplever att kännedomen är av som

dåligt spridd inom partiet/organisationen som nominerat till uppdraget om vad

det innebär förtroendevald i närrmden. Hälften anser också att han/hon att vara inte hade tillräcklig kännedom vad det innebär att förtroendevald i nämnom vara den när han/hon accepterade uppdraget.

Svaren från försäkringskassorna

om socialförsäkringsnämnderna

Frågorna till försäkringskassorna rörde i stort sett introduktion, nämnd- och

föredragandeorganisationen samt utbildning/information.

Introduktion

Nyvalda ledamöter/suppleanter får vid starten en ny mandatperiod antingen en av

centralt anordnad introduktion 1-3 dagar 18 kassor eller en genomgång av en

föredragande konsult lokalkontoret. Några kassor inskränker sig till skriftlig information. Informationen omfattar i regel AFLs intentioner, sekretess, förvaltningsrätt,

jävsfrågor, rättspraxis, kassans organisation, information om de olika försäkrings-

slagen, verksamhetsplaner, beslutsordning, socialförsäkringsnämndens roll inom socialförsäkringen. Om blir invald under mandatperioden får i regel en kortare introdukman man tion vanligtvis enskilt föredraganden i nämnden. av

Vidareutveckling

Vidareutbildningen under mandatperioden är i regel värdkontorets ansvar. Nämndernas sekreterare/föredragande redogör för förändringar eller nyheter i socialförsäkringen. Domar och Allmänna Råd redovisas. Utöver denna löpande information/utbildning vid ordinarie sammanträden arrangerar en del kassor sär-

skilda konferenser för SFN-ledamötema 1-3 gånger år med olika teman och

per med inbjudna föreläsare. Studiebesök arbetsplatser kan också förekomma. Några har också skickat sina SFN-ledamöter till RFVs utvecklingsdagar i Tranås. kassor

Utvecklingsplaner

fåtal kassor har någon form plan/strategi för utbildning/utveckling

Endast ett av SFN-ledamötema. Vanligast sig till de behov och önskemål av är att man anpassar

som uppstår efter hand.

Bilaga 1 107

Utbildningsbudget

Tio kassor har särskilda medel i budget för utbildning/utveckling av SFN-ledamötema, andra säger att det ingår i värdkontorets befintliga budgetram alternativt i ordinarie utbildningsbudget eller i totalsumman för SFN-arbetet.

Nämndarbetet

Suppleanternas deltagande

I tre kassor kallas alltid samtliga suppleanter till samtliga sammanträden. I sex kassor kallas suppleanterna endast vid förfall för ordinarie ledamot. I övriga kassor kallas de vanligtvis enligt ett rullande schema för att få möjlighet att delta minst 1-

4 gånger varje år. Vidare kallas de vanligtvis till temadagar och motsvarande i

flertalet kassor.

Fjorton kassor samlar hela nämnden inkl suppleanterna vid något/några tillfal-

len under mandatperioden.

Gemensamma SFN-aktiviteter

I tio kassor förekommer inte några gemensamma aktiviteter mellan

socialförsäkringsnämndema. Övriga kassor har någon form av årliga träffar med

samtliga ordförande och ledamöter. Vanligast är det ordförande, vice ordförande som träffas i olika kombinationer med direktör, styrelsens presidium, föredragande, försäkringsansvariga.

Sammanträdesfrekvens och ärendemängd

Merparten av socialförsäkringsnämndema sammanträder var fjortonde dag, i vissa fall var tredje vecka, beroende ärendemängd.

Ett fåtal kassor har angett så många ärenden 60-65, andra mellan 20-55.

som Merparten behandlar i normalfallet ca 40 ärenden per sammanträde.

Föredragandeorganisationen

Föredragandeorganisationen varier mellan och ibland inom kassoma. På några kassor föredrar handläggarna sina egna ärenden, men det vanligaste är särskilt utsedda försäkringssekreterare inom resp ärendeslag alt för varje kontor. I en del

fall har man särskilt utvalda handläggare på lokalkontoren som föredrar.

Omprövningsärenden föredras i regel föredragande från centralkontoren. av

Telefonföredragning

Elva kassor använder sig inte alls av telefonföredragning. Övriga har svarat att

man använder sig av telefonföredragningar med restriktivitet.

108 Bilaga 1

Information och utbildning

Allmänna synpunkter

Många kassor poängterar det egna ansvaret för utbildning/information till sina förtroendevalda, men påpekar att man bör samverka med RFV och FKF i detta

sammanhang. En kombination av centralt arrangerade aktiviteter kombinerat med egen utbildning/information är bäst.

Frågor som rör övergripande information, frågor om inriktning m m bör ligga

FKF/RFV. Visst introduktionsmaterial med lite historik, verksamhetsidé o dyl kan med fördel produceras av FKF. Sedan måste varje kassa ta fram eget material i form av organisationsskisser, policies, verksamhetsplaner m m. Vikten av samordning mellan kassan och FKF poängteras. När det gäller socialförsäkringsnämndema är det i första hand den egna kassan och i andra hand RFV som har ansvaret för information och utbildning, anser flertalet kassor. Utbyte över länsgränsema beträffande rättsskipning vore bra, säger man också.

FKFs planerade åtgärder

Försäkringskasseförbundet kommer att utarbeta förslag till åtgärdsplaner, planer

för kompetensutveckling m m. Stödmaterial kommer att tas fram. Det ska vara klart inför den nya mandatperiodens start 1999.

Bilaga2 109

från RFV:s

Utdrag rapport Förtidspension/ Sjukbidrag RFV Anser 1995:13

4.6.1 Slutsatser beträffande socialförsäkringsnämndernas roll

Socialförsäkringsnämndemas arbetssätt är olika från nämnd till nämnd. I vissa nämnder har man mycket diskussioner, i andra förekommer det mera sällan. Genomgående är dock att förtidspensions-/sjukbidragsärenden diskuteras minst av alla ärenden, såvida det inte gäller avslagsärenden. Närrmdema accepterar i stort sett de underlag som presenteras, även om återremittering sker ibland. Närrmdemas saklighet i beslutsfattandet är varierande. Besöken i de aktuella nänmdema liksom de erfarenheter RFV har från besök i andra socialförsäkringsnärrmder ger ett intryck av att en del SFN-ledamöter låter sig styras av sin egen uppfattning om det rättvisa eller orättvisa i reglerna. I vissa fall kan det förefalla som om ledamötemas lojalitet inte riktar sig mot socialförsäkringen och dess regelverk. I en nämnd där sådant förekommer ställs särskilt stora krav de tjänstemän hos kassan som utreder och föredrar ärenden för beslut i SFN. Enskilda ledamöters känsloengagemang i ett ärende kan ibland ta överhand och styra nämndens beslut. Vid ett av de besökta sammanträdena togs t.ex. beslut om att bevilja sjukbidrag efter lång diskussion och efterföljande omröstning. Den försäkrade hade före diskussionen hörts av nämnden. Besökarna från RFV kunde konstatera att det saknades underlag för att fatta det beslut som togs. Argumenten för att bevilja sjukbidrag var av känslomässig art medan föredraganden, ordföranden och de ledamöter som röstade för avslag dock gjort en strikt bedömning av det föreliggande beslutsunderlaget. Enligt RFV:s uppfattning kan dock inte enskilda ledamöters känslomässiga ställningstaganden leda besluten mot en oriktig lagtillämpning i nämnder där ordföranden är stark och/eller där övriga ledamöter har en god uppfattning om sin roll. Information som under sammanträdet ges av en kunnig och erfaren föredragande motverkar

110 Bilaga

också att felaktiga uppfattningar som framförs från enstaka ledamöter slår igenom och orsakar att SFN fattar oriktiga beslut. Föredragandens kompetens är således av stor betydelse för att de beslut som nämnden fattar skall vara riktiga. T.ex. är det nödvändigt att föredraganden kan svara ledamötemas frågor om lagregler och praxis under sammanträdet men också att föredraganden har sådan erfarenhet och integritet att hon/han eget initiativ kan ge nödvändig information när det finns behov av detta. Det framkom vid besöken att det förekommer att sådant inte som kan "sättas pränt" framförs under sammanträdet av den som föredrar

ärendet. Några nämndledamöter ansåg att det var viktigt att sådant

kunde få tillföras muntligt. Det är också RFV:s erfarenhet av tidigare nämnduppföljningar detta förekommer. Även RRV framförde i sin att rapport F1993:20 Förtidspensioneringen Handläggning och beslutsunderlag att det vid beslutstillfället kan ha tillförts muntlig information i ärendet utöver det som framkom av beslutsunderlaget. Eftersom tillägg som framförs muntligt vid nämndens sammanträde mycket sällan dokumenteras och kommuniceras, vilket enligt lag skall ske kommer den sortens muntlig tillägg ytterst sällan att bevaras som del beslutsunderlaget. Ett sådant förfarande kan leda till att ett en av beslut i sak är helt korrekt ändå förefallar oriktigt när utomståsom en ende bedömare granskar förefaller oriktigt i sak och det. Ett beslut som därför borde överklagas blir dock mycket svårt/omöjligt för RFV att driva i domstolarna om de fakta som legat till grund för beslutet inte är dokumenterade. RFV uppmärksammade detta problem i den under 1993/94 genomförda uppföljningen av beslutsunderlag. I Uppföljningsrapport som redovisades i anslagsframställningen för 1995/96 framförde RFV att det inte är acceptabelt att det underlag som ligger till grund för beslut är av så dålig kvalitet att det i efterhand av en utanförstående person inte kan bedömas om beslutet varit korrekt eller inte, liksom att oriktiga beslut svårligen kan överklagas på grund av bristerna i dokumentationen. De SFN-ledamöter och föredraganden som efterfrågar respektive lärrmar muntlig information vid sidan av det skriftliga beslutsunderlaget har inte gjort klart för sig att de medverkar i en rättslig process som grundar sig skriftlig information och att detta ställer höga krav dokumentation och beslutsunderlag. Det är enligt RFV nödvändigt att försäkringskassoma åtgärdar bristerna härvidlag. Det bör betonas att beslutsunderlagen till de aktuella sammanträdena inte granskades före besöken i socialförsäkringsnärrmdema. Besökarna från RFV erhöll dock vid besöket varsin uppsättning av

SOU 1997: 134 Bilaga 2 ll 1

sammanträdeshandlingama för att kunna följa nämndens arbete under sammanträdet. De besökta nämnderna ansåg att de egna beslutsunderlagen i allmänhet höll god kvalitet. Det finns dock inget som ger anledning till

antagandet att underlagen i förtidspensions-/sjukbidragsärenden i just

de fem besökta nämnderna håller högre kvalitet än vad som framkommit under uppföljningen. I stort kan konstateras att intrycken från de nu besökta nämnderna bekräftar RFV:s tidigare erfarenhet av nämndarbetet. Flera SFN-ledamöter i de närrmder vi besökte hade en oklar uppfattning om sitt ansvar för beslutsunderlagens kvalitet. Oftast är man i SFN nöjda med det beslutsunderlag kassan tagit fram. De uppföljningar

som gjorts av beslutsunderlag i förtidspensions-/sjukbidragsärenden

visar dock entydigt att en stor om än varierande andel av be-

slutsunderlagen håller en allt för låg kvalitet. I de besökta närrm-

en av dema hade dock krav ställts tjänstemännen att få bättre underlag. Erfarenheterna från de ovan redovisade besöken bekräftar vad RFV erfarit vid tidigare besök i andra SFN också hos andra försäkringskassor. Det finns en uppfattning hos en del SFN-ledamöter att socialförsäkringen i form av förtidspension/sjukbidrag har ett att träda ansvar in när andra förmåner sviktar. "Det är ändå samhället får betala". som Hur utbredd denna uppfattning är går inte att bedöma. Det finns dock en tydlig risk för att värderingar av sådant slag påverkar besluten så att försäkrade beviljas hel förmån trots restarbetsfönnåga på grund att av

den försäkrade inte har ett arbete som motsvarar restarbetsförrnågan.

Det bör i detta sammanhang noteras att en del försäkringskassor redovisar motsvarande inställning i sina enkätsvar. Att denna inställning även förekommer hos försäkringskassans tjänstemän bekräftas för övrig också av de kontakter som RFV regelmässigt har med kassoma. Sammanfattningsvis kan konstateras att nuvarande ordning för beslutsfattande inom förtidspensioneringen som den i praktiken utövas är mycket sårbar. Det vilar ett stort ansvar också socialförsäkringsnämnderna hos försäkringskassan för att kvaliteten på beslutsunderlagen skall förbättras och upprätthållas och för att beslut som fattas är korrekta och enligt gällande rätt. Det är RFV:s uppfattning att det krävs Ökade insatser hos försäkringskassoma för att klargöra nämndernas roll inom socialförsäkringen, stärka kompetensen och utveckla nämndledamöterna i deras roll som beslutsfattare inom socialförsäkringen. RFV har under 1995 intensifierat utbildningsinsatsema för nänmdledamöter. Uppföljning av nämndarbetet liksom kompetensutveckling

för nämndledamöter behövs också ske lokalt. Sådana insatser pågår

eller har redan genomförts hos flera kassor. Åtgärder behövs också för

att utveckla och upprätthålla kompetensen hos den personal som före-

112 Bilaga 2 SOU 1997: 134

drar pensionsärenden i socialförsäkringsnärrmdema. Se vidare kap.5, Uppföljning kompetensstruktur inom förtidspensionsområdet. av

5.4 Enkät till försäkringskassorna om kompetensen hos föredragande m.fl i handläggningen av förtidspensions- /sjukbidragsärenden.

I syfte att få en bild av försäkringskassomas arbete med kompetensen hos föredragande och i handläggningen av förtidspensionsärenden har RFV i enkät bett Försäkringskassoma bl.a. vilka krav på en svara kompetens kassan ställer, hur denna följs upp, hur många föresom dragande har och hur dessa utses. Vidare frågades efter kassans man planer för att utveckla kompetensen hos båda dessa kategorier. Av enkätsvaren kan man utläsa hur föredragningen organiserats och hur försäkringskassoma arbetar med kompetensfrågor inom förtidspensionsornrådet. Försäkringskassoma föredragningen i socialförsäkringsser nämnd inom det här området i huvudsak två sätt. Det ena sättet betonar den försäkringsjuridiska kompetensen och den andra betonar kompetensen inom rehabiliteringsornrådet, där utredningen av förtidspensionsärenden i regel ingår. Ett exempel kompetenskravbild hos föredragande med betoning det försäkringsjuridiska är följande. "En föredragande ska ha gedigen försäkringsmässig kompetens inom sitt område. Han ska ha förmåga att analysera rättsläget och utifrån detta lägga sina förslag. Det innebär att hans försäkringsmässiga kompetens skall ligga hög nivå. Dessutom ska han behärska fören valtningslagen. Han ska besitta analytisk fömiåga. Föredraganden skall också beslutsför och stå för sina förslag samt kunna redovisa sina vara skäl ett förståeligt sätt. Han behöver inte ha formell juridisk kompetens i form juristexamen men han skall ha visat kompetens i sitt av arbete för att bli föredragande." I denna kravbild ställs krav på juridisk kompetens men däremot finns inget krav akademisk examen. Något sådant krav har inte heller någon annan kassa ställt. Ett exempel ämnen i en kompetenskravbild den som hand-

lägger ärenden inom sjukbidrags-/förtidspensionsområdet är följande.

Mycket goda kunskaper i försäkringskunskap främst inom rehabiliteringsarbetet och rehabiliteringsmetodik, grundläggande kunskaper om arbetsmarknaden och om omskolnings- och utbildningsmöjligheter, goda kunskaper om medaktöremas organisation, arbetssätt och ansvarsområde, goda kunskaper om den fysiska och psykosociala

Bilaga2 113

arbetsmiljön och om mänskliga beteenden, grundläggande kunskaper

om arbetsrätt, grundlägande kunskaper hur ett företags kostnader

om

för ohälsa kan beräknas, goda kunskaper och förmåga att bereda och genomföra förhandling med arbetsgivare och god förmåga in-

att formera internt och externt.

För att få sköta föredragningen i ärenden ställs dessutom

egna följande krav.

Goda kunskaper i förvaltningsrätt

-

Goda färdigheter i argumentations- och föredragningsteknik

-

Mycket goda kunskaper om gällande lagstiftning samt rådande

praxis

Dessa båda exempel på kompetenskravbilder kan sägas utgöra två poler

dit de flesta kassor kan hänföras. Det skiljer dem är, som som ovan nämnts, om man betonar den juridiska kompetensen eller rehabilitenngskompetensen.

De kassor som betonar den juridiska kompetensen har i regel föredragningen koncentrerad till ett fåtal specialister då även föredrar som samtliga typer av ärenden förekommer vid närrmden. Vissa kassor som

nämner att de använder sina föredragande ett slags lagkonsulter.

som

De fördelar som framförs från de kassor har denna föredragnings-

som ordning är att från centralt håll kan till att upprätthålla hög man se en juridisk kompetens säkrar enhetlig rättstillämpning. En kassa som en betonar i detta sammanhang vikten pedagogisk kompetens hos sina av "föredragande lagkonsulter". En nackdel med detta förfarande är att väntetider ibland kan uppstå. En annan nackdel är att handläggarna inte får följa ett ärende fullt ut till beslut i nämnden.

Flera kassor har valt att låta handläggarna föredra sina ärenden egna anger vid muntlig kontakt skäl till detta, att det blir mindre balansom ser och att det annars finns en risk att lämnar ifrån sig ärenden i man "halvdant skick" till en föredragande måste göra erforderliga som

kompletteringar. Att ha föredragningen specialiserad

anges vara en nackdel för samarbetet inom kassan.

De kassor som har föredragningen fördelad till sina handläggare

an-

ser att de som arbetar med rehabilitering har så hög kompetens det

att blir en naturlig del i arbetet att få ta fullt ut för sina ärenden dvs ansvar

att också föredra dem i socialförsäkringsnämnden. Det ökar

engage-

manget i arbetet och det anses som positivt. Den försäkringsjuridiska

kompetensen hos de handläggare föredrar sina ärenden i nämnd som upprätthålls med hjälp konsulter och chefer gör ärendegranskav som ningar och ger feedback. Vid regelbundna träffar det förtar man upp

säkringsjuridiska frågorna tillsammans med rehabarbetet

i stort.

114 Bilaga

Det finns även ett mittfält som i huvudsak innebär att några handläggare har i uppgift att föredra samtliga förtidspensionsärenden från

betonas i regel handläggarens erfartenhet. En det egna kontoret. Här

slutsats skulle kunna att det i praktiken är en kompetensbedöm-

vara ning görs, även om det inte alltid har fonnulerats i klartext. som

Det är även en resursfråga hur många handläggare man "vill ha

sittande nämndsammanträden". Om lokalkontoret har en egen nämnd och handläggarna slipper är det betydligt enklare för resor lokalkontoret att låta flera handläggare föredra sina egna ärenden.

På frågan utser föredraganden varierar svaren från att

om vem som alla handläggare föredrar sina egna ärenden till att dessa utses av kassans styrelse. Som naturlig följd av detta finns det därför mycket en stora variationer i antalet föredragande.

När det gäller kompetenskraven dem som handlägger förtidspen-

sionsärenden är i allmänhet lika varierande som föredragansvaren

den. Om har kompetenskravbilder och har gjort uppföljningar

man den kategorien så har man gjort det även den andra och vise ena versa. I enkätsvaren har så gott som samtliga försäkringskassor angett

kompetenskravbilder, däremot är det inte lika många som i sina

men

kompetenskrav skiljer mellan kunskap och förmåga. Några kassor har

gjort uppföljningar sådana kompetenskravbilder och då funnit av

brister som behöver åtgärdas.

De flesta kassor att de följer kompetensen hos föreanger upp dragande och handläggare något de inte har tagit fram sätt även om några kompetenskravbilder. Här varierar såväl ambitionsnivån som metoderna alltifrån samtal med kontorschefen till stora ärendegenomgångar. Många kassor har regelbundna träffar med föredragande respektive konsulter och handläggare och dessa utgör både uppföljning av kompetensen och en utveckling av densamma.

5.5 Riksförsäkringsverkets slutsatser av uppföljningen på

fdrsäkringskassorna och av enkätsvaren

variationer finns vad gäller kompetenskraven måste enligt De stora som Riksförsäkringsverkets mening mot den bakgrund att varken statsses makterna eller RFV hittills har formulerat några krav på hur försäk-

ringskassomas arbete med kompetensfrågoma inom förtidspen-

sionsornrådet ska utformas.

Av enkätsvaren att döma tas frågan om kompetensen inom förtidspensionsområdet stort allvar. Dessutom har RRV:s rapport och det

SOU 1997: 134 Bilaga 2 115

faktum att RFV frågat efter kompetenskravbilder, uppföljning och individuella kompetensutvecklingsplaner inom det här området med stor

sannolikhet inneburit att kassoma redan intensifierat sitt arbete med de

aktuella kompetensfrågoma. I fråga om kompetensen hos föredragande har inte framkommit något som tyder att de försäkringskassor har föredragningen

som specialiserad skulle ha en annan beslutkvalitet än de där handläggarna själva föredrar sina ärenden. Mot den bakgrunden saknar således verket

underlag för att förorda den ena eller andra lösningen frågan hur

om föredragningen lämpligen bör handhas. Däremot är det RFV:s uppfattning att det är kompetensen hos den ifrågavarande tjänstemannen och förutsättningarna för att den er-

forderliga kompetensen upprätthålls som är avgörande för om verder-

börande kan utses till föredragande eller inte. Eftersom det i regel är föredragandens uppgift att tillgodose socialförsäkringsnämnden med erforderlig information om praxisutveckling och nyheter inom försäkringen behövs förutom de grundläggande kompetenskraven att föredraganden har förmåga att föra den dialog rättsutveckling om m.m. som krävs vid socialförsäkringssammanträden. Se även avsnitt 4.6 Besök vid socialförsäkringsnämnder. Enligt RFV:s allmänna råd skall försäkringskassans styrelse ansvara för att tjänstemän och förtroendevalda har de kunskaper som behövs för en riktig ärendehandläggning. Såväl vid kassauppföljningama som i enkätsvaren har dock RFV erfarit att sådan kompetensbedömning inte alltid görs på ett tillfreden ställande sätt. Det som krävs är i princip en bedömning av att den tjänsteman som ska föredra ärenden i nämnden uppfyller kraven enligt de tre strecksatsema i exemplet i avsnitt 5.4.

Goda kunskaper i förvaltningsrättsliga frågor - Goda färdigheter i argumentations- och föredragningsteknik - Mycket goda kunskaper om gällande lagstiftning och rådande praxis -

Enligt Riksförsäkringsverkets bedömning finns det därför behov av att tillsammans med företrädare för försäkringskassoma och socialförsäk-

ringsnämndema diskutera vilka kompetenskrav som ska ställas på en

föredragande inom förtidspensionsområdet och hur den bedömningen lämpligen kan göras. Dessutom behöver försäkringskassoma få metoder för att följa upp kompetenskraven.

Bilaga 3 117

Socialförsäkringsnämndens

behörighetsområde

En socialförsäkringsnämnd skall enligt 18 kap. 21 § lagen

1962:381

om allmän försäkring AFL avgöra frågor rätt till

om

förtidspension -

särskild efterlevandepension handikappersättning Vårdbidrag

dock inte såvitt förutsättningarna för till pension

avser rätt enligt 5 kap.

t.ex. frågor om rätt till folkpension vid bosättning utomlands

eller utländska medborgares rätt till folkpension bosättning genom i Sverige.

En socialförsäkringsnämnd skall vidare

avgöra

frågor delpension enligt 17 § lagen 1979:84 - om om delpension

NDPL om sökanden efter arbetstidsminskning inte

omfattas av

föreskrifterna i 6 § i lag egna företagare eller

samma om ärendet är vidlyftigt eller svår beskaffenhet av frågor livränta till den försäkrade, särskild - om efterlevandelivränta samt arbetssjukdom enligt 8 kap. 4 § lagen 1976:380 om arbets-

skadeförsäkring LAF

frågor sjukdom och livränta enligt 16 § lagen - om 1977:265 om statligt personskadeskydd LSP

ärenden om eftergift avseende återbetalningsskyldighet

- och ränta enligt 38 § lagen 1996: 1030 underhållsstöd USL om ärenden om eftergift återkrav för utgivna bidragsförskott - av enligt de upphävda lagarna 1964:143 och 1984:1095 bidragsförskott om och förlängt bidragsförskott BDFL och FBDFL enligt övergångsregler till USL frågor rätt till bilstöd enligt - om 3 § lagen 1988:360 om handlägg-

ning av ärenden bilstöd till handikappade

om LBH. Frågor i övrigt, t.ex bidragets storlek avgörs tjänsteman hos

av försäkrings-

kassan

118 Bilaga 3

frågor rätt till assistansersättning enligt 13 § lagen 1993:389 - om

assistansersättning LASS om frågor avslå ansökan bostadsbidrag eller att dra in eller om att en om ned bidraget grund att sökanden inte har behov av sätta av

beräknat bidrag enligt 27 § lagen 1993:737 bostadsbidrag om

BoL.

vidlyftiga och svåra ärenden familjebidrag i form av näringsom bidrag enligt 2 § lagen 1991:1488 handläggning av vissa erom

sättningar till den tjänstgör inom totalförsvaret som

En socialförsäkringsnämnd skall ompröva tjänstemans beslut om

en

enskilde begär omprövning enligt 20 kap. 10 § AFL i fråga om den

befrielse helt eller delvis från avgift för vård sjukhus eller annan vårdinrättning för den uppbär hel ålderspension eller hel försom

tidspension

fråga till sjukpenning, havandeskapspenning och rehabiliteom rätt ringsersättning

vissa frågor enligt 28 § lagen 1991:1047 om sjuklön. -

socialförsäkringsnämnd skall enligt LAF och LSP ompröva beslut En

gäller fråga rätt till sjukpenning vid medicinsk behandling,

som om medicinsk rehabilitering eller arbetslivsinriktad rehabilitering

beslut tjänsteman har fattat med stöd förordningen om som en av behörighet att avgöra vissa ärenden enligt LAF.

socialförsäkringsnämnd skall också enligt AFL, LAF, LSP och En

1989:255 ersättning till smittbärare ompröva beslut som lagen om

gäller fråga indragning eller nedsättning förmån. om av socialförsäkringsnämnd skall ompröva beslut gäller fråga En som

återbetalningsskyldighet det belopp, har betalats ut för om om som

överstiger 10 basbeloppet för det år då beslutet i mycket, procent av

återkrav först har fattats försäkringskassan. Detta gäller ärendet om av

1988:1465 ersättning och ledighet för närståenenligt AFL, lagen om

devård, lagen ersättning till smittbärare, lagen 1947:529 om allom barnbidrag, lagen 1986:378 förlängt barnbidrag, lagen männa om

1988:1463 bidrag vid adoption utländska barn, BoL, lagen om av

1991:1488 handläggning vissa ersättningar till den som tjänstom av

inom totalförsvaret, förordningen 1995:239 om förmåner till togör

talförsvarspliktiga, LAF, LSP, LASS, LBH, NDPL, lagen 1994:308

bostadstillägg tillpensionär och USL. Enligt Övergångsbestämmel-

om USL skall socialförsäkringsnämnd även ompröva frågor som ser till

Bilaga 3 119

gäller återkrav enligt de upphävda lagarna BDFL, FBDFL och lagen 1984: 1096 särskilt bidrag till vissa adoptivbarn. om

Bilaga 121

Antal beslut per ärendeslag och försäkringskassa samt antalet

Bilaga 4 123 Förskassa Ompr Ompr Antal Antal Ärende/

124 Bilaga 4

F/Sjb Förtidspension/Sjukbidrag He Handikappersättning Vb Vårdbidrag Bilst Bilstöd till handikappade LASS Assistansersättning LAF/LSP Ersättning enl. arbetsskadelagen och lagen om statligt personskadeskydd DP Delpension SEP Särskild efterlevandepension BDF/USL Eftergift avseende återbetalningsskyldighet för utgivna bidragsförskott och underhållsstöd BoB Bostadsbidrag Ompr återkr Omprövning av beslut om återbetalningsskyldighet för felaktigt utbetald ersättning Ompr övrigt Resterande ärenden som skall omprövas av socialförsäkringsnämnd SFN Socialförsäkringsnämnd

1997 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan steg för steg. U. 32 Följdlagstiñningtill miljöbalken. M. . - . lnkomstskattelag,del I-lll. Fi. 33. Att lära övergränser. En studie av 0ECD:s . Fastighetsdataregister. Ju. förvaltningspolitiska samarbete.Fi. . Förbättrad miljöinformation. M. 34. Övervakning av miljön. M. . Aktivt lönebidrag. Ett effektivarestödför 35. Ny kurs i trafikpolitiken + bilagor. K. . arbetshandikappade. A. 36. Bekämpande penningtvätt.Fi. av

Länsstyrelsemas roll i trafik- och fordonsfrågor. K. 37. Ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg.U. . Byråkratini backspegeln.Femtioår av förändring 38. Myndigheteller marknad. . sex förvaltningsområden.Fi. Statsförvaltningens olika verksamhetsformer. Fi.

Röster om barns och ungdomarspsykiskahälsa. 39. Integritet Offentlighet Informationsteknik. Ju.

Flexibelförvaltning. Förändringoch verksam- 40. Unga och arbete. ln. . hetsanpassning av statsförvaltningens 41. Staten och trossamfunden

struktur.Fi. Rättslig reglering

lO.Ansvaret for valutapolitiken. Fi. Grundlag ll. Skatter, miljö och sysselsättning.Fi. Lag om trossamfund - 12. lT-problem inför 2000-skiftet.Referatoch Lag om Svenskakyrkan. Ku. slutsatser från en hearinganordnad av 42. Statenoch trossamfunden

IT-kommissionenden 18december. Begravningsverksamheten. Ku.

IT-kommissionens rapport l/97. K. 43. Statenoch trossamfunden

13. Regionpolitikfor hela Sverige. N. Den kulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomen

l4. lT i kulturenstjänst.Ku. och dekyrkliga arkiven. Ku.

15.Det svåra samspelet.Resultatstymingens framväxt Statenochtrossamfunden . och problematik.Fi. Svenskakyrkans personal.Ku.

16 Att utveckla industriforskningsinstituten. N. 45. Staten ochtrossamfunden . l Skatter,tjänsteroch sysselsättning. Stöd,skatterochfinansiering. Ku.

+ Bilagor. Fi. 46. Statenoch trossamfunden

Granskning granskning. av Statlig medverkanvid avgiftsbetalning. Ku. . Den statligarevisionen i Sverigeoch Danmark.Fi. 47. Statenochtrossamfunden

19.Bättre information om konsumentpriser. ln. Den kyrkliga egendomen. Ku.

20. Konkurrenslagen1993-l 996.N. 48. Arbetsgivarpolitik i staten.

71 Växa i lärande.Förslagtill läroplan for barnoch För kompetens och resultat.Fi. . unga 6-l6 år. U. 49. Grundlagsskyddför nya medier. Ju.

22. Aktiebolagetskapital. Ju. 50 Alternativa utvecklingsvägarför EU:s . 23. Digital demokr@ti. Ett seminarium om Teknik, gemensamma jordbrukspolitik. Jo.

demokratiochdelaktighetden 8 november1996 51. Brister i omsorg

anordnat av Folkomrösmingsutredningen, IT- en fråga om bemötande äldre. av kommissionenoch Kommunikationsforsknings- 52. Omsorg medkunskapoch inlevelse

beredningen. IT-kommissionens rapport 2/97.K. en fråga om bemötande äldre. av - 24. Välfärd i verkligheten Pengar räckerinte. S. 53. Avskaffa reklamskattenFi. - 25 Svenskmat- EU-fat. Jo. 54. Ministem och makten. . 26. EU:s jordbrukspolitik och denglobalalivsmedels- Hur fungerarministerstyre i praktiken Fi.

forsörjningen. Jo. 55. Statenoch trossamfunden. Sammanfattningarna av

27. Kontroll ReavinstVärdepapper.Fi. förslagenfrån de statligautredningarna. Ku.

28. l demokratins tjänst.Statstjänstemannens roll och 56. Folket som rådgivare och beslutsfattare.

vårt offentliga etos. Fi. + Bilaga och l Ju.

29. Bampomografifrågan. 57. medborgarnas l tjänst.

lnnehavskriminalisering m.m. Ju. En samladforvalmingspolitikfor staten. Fi.

30.Europaoch staten. Europeiseringens betydelse for 58. Personaluthyrning. A.

svensk statsforvaltning.Fi. 59 Svenskhemmet Voksenåsens forvaltningsform. Ku. . 3 Kristallkulan tretton röster om framtiden. 60. Betal-TV inom SverigesTelevision. Ku. . - IT-kommissionens rapport 3/97.K.

offentliga utredningar

Statens 1997

Kronologisk förteckning

61. Att växa blandbetong och kojor. 89. Handelnmedskrot och begagnade varor. N. Ett delbetänkande barns om och ungdomars 90. Ändradorganisation for det statliga plan-,bygguppväxtvillkor i storstädemas utsatta områdenfrån och bostadsväsendet. ln. Storstadskommittén. 91. Jaktensvillkor en utredning om vissajaktfrågor. - 62. Rosorav betong. Jo. En antologi till delbetänkandet Att växa bland 92. Medieföretagi Sverige Ägande och betong ochkojor från Storstadskommittén. S. strukturforändringari press. radio ochTV. Ku. 63. Sverige inför epokskiftet. 93. Hantering av fel i utjämningssystemet for lT-kommissionensrapport 5/97.K. kommuneroch landsting. ln. Samhall.En arbetsmarknadspolitisk åtgärd 94 Konkurrensneutralttransportbidrag.N. . . + Bilagedel.A 95. Forum för världskultur 65. Polisensregister.Ju. - en rapport om ett rikare kulturliv. Ku. Statsskuldspolitiken. Fi. 96. Lokalförsörjningoch fastighetsâgande. 67. . Återkallelse av uppehållstillstånd. UD. En utvärdering av statens fastighetsorganisation. 68. Grannlands-TVi kabelnät.Ku. Fi. 69. Besparingari stort och smått. U. 97. Skydd av skogsmark. Behovochkosmader.M. 70. Totalforsvaretoch ñ-ivilligorganisationema 98. Skydd av skogsmark.Behovoch kostnader. uppdrag, stödoch ersättning.Fö. Bilagor. M. - 71. Politik for unga. 99. En ny vattenadministration. Vatten är livet. M. + st 2 bilagor. ln. l00 Nya samverkansforrner inom den Sjöhistoriska . 72. En lag om socialforsäkringar. museiverksamheten. Ku. 73. Inför en svensk policy om säker elektronisk l0 Behandling av personuppgifter om . kommunikation. Referat från ett seminarium totalförsvarspliktiga. Fö. anordnatav lT-kommissionen, Närings- och l02. Mat Miljö. Svenskstrategiför EU:s handelsdepartementet och SElSden ll december jordbruk i framtiden. Jo. 1996. lT-kommissionens rapport 6/97. K. 103.Rapport medförslag om sändningsorter. Ku. 74.EU:s jordbrukspolitik,miljön och regional 104. Polisi fredenstjänst. UD. utveckling.Jo. I05. Agenda21 Sverige. i 75. Bosättningsbegreppet. Skatterättsliga regler för Fem år efter Rio resultatoch framtid. M. fysiska personer. Fi. 106.En fond för unga konstnärer.Ku. 76. Invandrarei vårdoch omsorg 107.Den nya gymnasieskolan en fråga om bemötande av äldre. problemochmöjligheter. U. - - 77. Uppföljning av inkomstskattelagen. Fi. 108. Att lämnaskolanmedrak rygg Om rätten till - 78. Medelsforvalmingi kommuner och landsting. ln. skriftspråket och om förskolans och skolans 79. Försäkringsmäklare. En lagöversyn av möjligheter att förebyggaoch möta läs-och Försäkringsmäklarutredningen. Fi. skrivsvårigheter.U. 80. Reformerad stabsorganisation. Fi. 109.Myndighetsansvaret for transportav farligt 81. Allmännyttigabostadsföretag. gods.Fö. + Bilaga.ln. 110.Säkrareobligationer Fi. 82.Lika möjligheter.ln. lll. Branschsaneringoch andrametoder mot - 83.Ommaktoch kön -i spåren av offentliga ekobrott.Ju. organisationers omvandling. A. 112.En samordnadmilitär skolorganisation. 84.En hållbar kemikaliepolitik.M. 113.Mot halva makten elva historiska essäerom - 85. Förmånefterinkomst- Samordnat inkomst kvinnorsstrategieroch mäns motstånd. A. begrepp for bostadsstöden och nya 114.Styrsystemoch jämställdhet. Institutioneri kvalifrkationsreglerför rätt till förändringochkönsmaktensframtid. A. sjukpenninggmndande inkomst. 115. Ljusnandeframtid eller ett långt farväl 86. Punktskattekontroll alkohol, av tobak och Den svenska välfärdsstaten i jämförande mineralolja, m.m. Fi. belysning.A. 87.Kvinnor, män ochinkomster. 116.Barnets bästai främsta rummet. FN:s konvention Jämställdhetoch oberoende. A. om barnetsrättigheterförverkligasi Sverige. 88. Upphandlingfor utveckling. N. 116.Barnetsbästa en antologi.S. -

Statens offentliga utredningar

1997 Kronologisk förteckning

ll7. Nobelcenteri Stockholm ett informations-och aktivitetscentrumkring naturvetenskap, kultur och samhälle.Ku. ll8. Deladestäder. H9. En tydligareroll för hälso-ochsjukvårdeni folkhälsoarbetet.S. 120.Vuxenpedagogiki Sverige.Forskning,utbildning, utveckling. En Kartläggning. U. 121.Skolfrágor Om skolai enny tid. U. - 122.Rättigheteri luftfanyg. K. 123. Ett effektivare näringslörbud.N. 124.IT-kommissionenshearing om den nya medie-och programvaruindustrin.Andrakammarsalen, Riksdagen,1997-06-l K. 125 Ett svenskt investerarskydd.Fi. 126.Bilen, miljön ochsäkerheten.Fi. 127.Straffansvarför juridiska personer. Del A+B. Ju. 128.Verkställighetoch kontroll i utlänningsärenden. UD. 129.Kollektivtrafik i tid + Bilaga.K. 130. Effektivare statlig inköpssamordning. Fi. 131.Lag om premiepension.Fi. 132.Antimicrobial FeedAdditives.Jo. 133.Antimikrobiella fodertillsatsersammandrag. Jo. 134.Förtroendemannaintlytandeökad kvalitet och rättssäkerhet.

utredningar

Statens 1997

offentliga

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet En tydligareroll för hälso ochsjukvårdeni

folkhälsoarbetet.119 Fastighetsdataregister. 3 Förtroendemannainflytandeökadkvalitet och Aktiebolagets kapital. 22 rättssäkerhet.134 Bampomograñfrågan.

Innehavskriminaliseringm.m. 29 Kommunikationsdepartementet Integritet Offentlighet Informationsteknik.39 medier. 49 Länsstyrelsemas roll i trañk- ochfordonsfrågor.6 Grundlagsskyddför nya beslutsfattare. IT-problem inför ZOOO-skiftet. Referatochslutsatserfrån Folket som rådgivareoch en hearinganordnad IT-kommissionenden av + Bilaga I och 2. 56 18 december.IT-kommissionens rapport 1/97.12 Polisensregister. 65 Digital demokr@ti. Ett seminarium om Teknik, Branschsanering ochandra metoder mot ekobrott. l 1 I - Del A+B. 127 demokratiochdelaktighetden november 8 1996 Straffansvar for juridiska personer. anordnat av Folkomröstningsutredningen, IT-

Utrikesdepartementet kommissionenochKommunikationsforsknings-

beredningen.IT-kommissionens rapport 2/97. 23 Återkallelse av uppehållstillstånd. 67 Kristallkulan tretton röster om framtiden. Polis i fredenstjänst. 104 - IT-kommissionens rapport 3/97.31 Verkställighetoch kontroll i utlänningsärenden. 128 Ny kurs i trafikpolitiken + bilagor. 35

Försvarsdepartementet Sverigeinför epokskiftet.

IT-kommissionens rapport 5/97. 63 Totalförsvaret och frivilligorganisationema Inför en svenskpolicy om säkerelektronisk uppdrag, stödochersättning. 70 - kommunikation.Referatfrån ett seminariumanordnat av Behandling av personuppgifter om IT-kommissionen,Närings-och handelsdepartementet totalförsvarspliktiga.101 och SElSden 1 december1996. l Myndighetsansvaret transportav för farligt gods. 109 lT-kommissionens rapport 6/97. 73 En samordnadmilitär skolorganisation.1 12 Rättigheteri luftfartyg. 122

Socialdepartementet IT-kommissionenshearing om den nya medie-och

programvaruindustrin.Andrakammarsalen, Rösterom barns ochungdomars psykiskahälsa.8 Riksdagen,1997-06-16.124 Välfärd i verkligheten Pengar räckerinte. 24 - Kollektivtrafik i tid + Bilaga.129 Brister omsorg i

en frågaom bemötande äldre.51 av - Omsorg medkunskapoch inlevelse Finansdepartementet

en fråga om bemötande äldre. av 52 - Inkomstskattelag.del I-III. 2 Att växa bland betong ochkojor. Byråkratin i backspegeln. Femtioår av förändring sex Ett delbetänkande om barnsoch ungdomars förvalmingsområden.7 uppväxtvillkor i storstädemas utsatta områdenfrån Flexibel forvalming.Förändringoch verksam- Storstadskommittén. 61 hetsanpassning statsförvaltningens av struktur. 9 Rosorav betong. Ansvaret för valutapolitiken.10 En antologitill delbetänkandet Att växa bland Skatter,miljö och sysselsättning. 11 betongoch kojor från Storstadskommittén. 62 Det svårasamspelet.Resultatstymingens framväxt En lag om socialiörsäkringar.72 och problematik.15 Invandrare i vårdoch omsorg Skatter,tjänsteroch sysselsättning. en fråga om bemötande av äldre.76 - + Bilagor. 17 Förmån efter Samordnat inkomstbegrepp inkomst- Granskningav granskning.

for bostadsstöden och nya kvalifikationsregler for Den statligarevisioneni Sverigeoch Danmark. 18 rätt till sjukpenninggrundande inkomst.85 Kontroll ReavinstVärdepapper.27 Barnets bästai främsta rummet. I-N:s konvention I demokratinstjänst.Statstjänstemannens roll och om barnets rättigheter förverkligasi Sverige.1 16 vårt offentliga etos. 28 Barnets bästa en antologi.116 - Europaoch staten. Europeiseringens betydelseför Deladestäder. 118 svenskstatsforvalming.30

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Att lära övergränser. En studie av OECD:s EU:s jordbrukspolitik, miljön och regional forvalmingspolitiskasamarbete. 33 utveckling. 74 Bekämpande av penningtvätt.36 Jaktens villkor en utredning om vissa jaktfrågor. 91 - Myndigheteller marknad. Mat Miljö. Svensk strategi för EU:s Statsförvaltningens olika verksamhetsformer.38 jordbruk i framtiden.102 Arbetsgivarpolitiki staten. Antimicrobial FeedAdditives. 132 För kompetens ochresultat. 48 Antimikrobiella fodenillsatser sammandrag. 133 Avskaffa reklamskatten 53 Arbetsmarknadsdepartementet Ministem och makten. Hur fungerar ministerstyre i praktiken 54 Aktivt lönebidrag. Ett effektivare stödfor 1medborgarnas tjänst. arbetshandikappade. 5 En samlad forvalmingspolitikfor staten. 57 Personaluthyrning.58 Statsskuldspolitiken.66 Samhall.En arbetsmarknadspolitisk åtgärd Bosättningsbegreppet. Skatterättsligaregler for + Bilagedel.64 fysiska personer. 75 Om makt ochkön -i spåren offentliga av Uppföljning av inkomstskattelagen. 77 organisationersomvandling.83 Försäkringsmäklare. En lagöversyn av Kvinnor. män och inkomster. Försäkringsmäklarutredningen. 79 Jämställdhetochoberoende.87 Reformeradstabsorganisation. 80 Mot halvamakten elva - historiskaessäerom Punktskattekontroll alkohol. av tobakoch kvinnorsstrategieroch mäns motstånd.113 mineralolja. m.m. 86 styrsystem ochjämställdhet. Institutioneri Lokalforsörjningoch fastighetsägande. förändringoch könsmaktensframtid. 114 En utvärdering av statens fastighetsorganisation. 96 Ljusnande framtid eller ett långtfarväl Säkrareobligationer l 10 Den svenska välfärdsstaten i jämförande Ett svensktinvesterarskydd. 125 belysning.115 Bilen. miljön ochsäkerheten. 126 Effektivarestatlig inköpssamordning.130 Kulturdepartementet Lag om premiepension.131 lT i kulturenstjänst.14 Statenoch trossamfunden Utbildningsdepartementet Rättslig reglering Den nya gymnasieskolan steg for steg. l Grundlag - - Växa i lärande.Förslagtill läroplan for bam och Lag om trossamfund unga 6-16år. 21 Lag om Svenska kyrkan.41 - Ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg. 37 Statenoch trossamfunden Besparingari stort ochsmått.69 Begravningsverksamheten. 42 Den nya gymnasieskolan Statenoch trossamfunden problemochmöjligheter.107 Den kulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomenoch - Att lämnaskolanmedrak Om rätten till de kyrkliga arkiven.43 rygg skriftspråket och om förskolansoch skolans Statenoch trossamfunden möjligheter att förebygga ochmöta läs-och Svenskakyrkanspersonal.44 skrivsvårigheter.108 Statenoch trossamfunden Vuxenpedagogiki Sverige.Forskning.utbildning. Stöd.skatteroch finansiering.45 utveckling. En Kartläggning.120 Statenoch trossamfunden Skolfrågor Om skolai enny tid. 121 Statlig medverkanvid avgiftsbetalning.46 - Statenoch trossamfunden Jordbruksdepartementet Den kyrkliga egendomen.47 Svensk mat- EU-fat.25 Statenoch trossamfunden.Sammanfattningama av EU:sjordbrukspolitik och den globalalivsmedels- förslagen från de statligautredningarna.55 forsörjningen.26 Svenskhemmet Voksenåsensforvaltningsforrn.59 Alternativautvecklingsvägarfor EU:s Betal-TV inom Sveriges Television.60 gemensamma jordbrukspolitik. 50 Grannlands-TVi kabelnät.68

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

MedieRSretag i Sverige Ägande och stmkturförändringari press, radiooch TV. 92 Forum för världskultur en rapport om ett rikare kulturliv. 95 - Nya samverkansformer inom denSjöhistoriska museiverksamheten. 100 Rapport medförslag om sändningsorter.103 En fond för unga konsmärer. 106 Nobelcenteri Stockholm ett informations-och aktivitetscentrumkring naturvetenskap,kultur och samhälle.117

Närings- och handelsdepartementet Regionpolitikför hela Sverige.13 Att utveckla industriforskningsinstituten.16 Konkurrenslagen1993-1996. 20 Upphandling for utveckling. 88 Handeln med skrot ochbegagnade varor. 89 Konkurrensneutralt transportbidrag.94 Ett effektivare näringsforbud.123

Inrikesdepartementet Bättre information om konsumentpriser.19 Unga ocharbete.40 Politik för unga. + 2 st bilagor. 71 Medelstörvaltningi kommuneroch landsting. 78 Allmännyttiga bostadsföretag. + Bilaga.81 Lika möjligheter.82 Ändrad organisation for det statliga plan-, byggoch bostadsväsendet. 90 Hantering av fel i utjämningssystemet för kommunerochlandsting.93

Miljödepartementet Förbättradmiljöinformation. 4 Följdlagstiftningtill miljöbalken. 32 Övervakning av miljön. 34 En hållbarkemikaliepolitik. 84 Skydd av skogsmark.Behovochkostnader. 97 Skydd av skogsmark.Behovochkostnader. Bilagor. 98 En ny vattenadministration. Vatten är livet. 99 Agenda 21 i Sverige. Fem år efter Rio resultatoch framtid. 105 -