EU:s jordbrukspolitik och östutvidgning betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

EU:S

jordbrukspolitik

%

och

éstutvidgning

BETÄNKANDE AV KOMMITTEN

i i

OM EU:S UTVIDGNING

KONSEKVENSER FÖR JORDBRUKET OCH - DEN JORDBRUKSPOLITIKEN

GEMENSAMMA

b2

min

w Statens offentliga utredningar

WW 1997: 150

E Jordbruksdepartementet

EU:s

jordbrukspolitik

och

Östutvidgning

Betänkande Kommittén

av om

EU: konsekvenser for j ordbruket

s utvidgning

-

och j ordbrukspolitiken

den gemensamma

Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varfor. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet for den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliet Förvaltningsavdelningen

Distributionscentralen

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20729-X Stockholm 1997 ISSN 0375-250X

Till Statsrådet och chefen för Jordbruksde-

partementet

Den 23 januari 1997 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda de jordbrukspolitiska konsekvenserna av EU:s utvidgning for Sverige, unionen som helhet och för de länder som ansöker om medlemskap, de s.k. kandidatländema.

Med stöd av beslutet förordnades överdirektör P-G Öjeheim som särskild utredare. Till utredaren har varit knuten expertgrupp

en

bestående Departementsråden Lena Johansson Finansdeparte-

av mentet och Christer Wretbom Jordbruksdepartementet samt konsulten Ingemar Nilsson. Till sekreterare förordnades agronom Bengt Johnsson.

Utredningen utgör en av sju utredningar som belyser EU-utvidg-

ningens konsekvenser ur olika perspektiv. Utöver den föreliggande jordbrukspolitiska utredningen omfattar denna serie utredningar om konsekvenserna for säkerhetspolitiken, samhällseko-

nomin, regional- och strukturpolitiken, miljön och fria

personers rörlighet vad avser arbetskraft samt inrikes- och rättsligt samarbete

Sedan uppdraget har slutforts får utredaren härmed överlämna betänkandet "Jordbrukets utveckling i Öst- och Centraleuropa

Jönköping i november 1997

P-G Öjeheim

/Bengt Johnsson

Innehållsförteckning

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 1 SAMMANFATTNING 7

Kapitel 2 Uppdrag och genomförande 7

Kapitel 3 Innehåll 8

Kapitel 4 Problembeskrivning 8

Kapitel 5 Tidigare studier av en EU-utvidgning på

jordbruksområdet 9

Kapitel 6 Kommissionens förslag, Agenda 2000 samt

6 KOMMISSIONENS REFORMFÖRSLAG,

AGENDA 2000 59 6.1 Agenda 2000 59 6.2 Kommissionens länderyttrande 63 7 KOMICAPS: BETÄNKANDE 69

8¶LÄGET I ÖSTEUROPA

71 8.1 Jordbrukssektom 71 8.2 Allmänt ekonomiskt läge 75 9 JÄMFÖRELSE MELLAN EU-15 OCH CÖE- LÄNDERNA 79 9.1 Jordbrukets betydelse i ekonomin 79 9.2 Produktionsförutsättningar inom vegetabilieproduktionen 83 9.3 Produktionsfirutsfittningar inom animalieproduktionen 85 9.4 Markpolitik 87 9.5 Struktur 87 9.6 Teknisk nivå och kompetens ss 9.7 Priser 89 9.8 Kvalitet 89 9.9 Produktionskostnader 90 9.10 Lönsamhet 90 9.1 1 Produktivitet 93

9.12 Handel 95 9.13 Jordbrukspolitik 96 9.14 Sammanfattande bedömning 96

SEKTORN I CÖE-LÄNDERNA BILAGA 3 VARUVISA ANALYSER

SOU 1997: 150 7

1¶Sammanfattning

I det följande görs en kapitelvis sammanfattning av utredningens

innehåll. Indelningen följer huvudrubril-:ema i utredningen.

Kapitel 2 Uppdrag och genomförande

Regeringen tillsatte den 23 januari 1997 särskild utredare med

en uppdrag att utreda konsekvenserna av en EU-utvidgning jordbrukets område. I direktiven anges att effektema av utvidgningen ska analyseras för Sverige, EU i sin helhet och för kandidatländerna. Olika scenarier för jordbrukspolitiken ska belysas liksom effekterna för jordbruksbudgeten. Rapporten bör i första hand

presenteras i form kvalitativa resonemang då kvantitativa beräkningar

av är svåra att göra.

Till utredningen har varit knuten en expertgrupp som löpande lämnat synpunkter arbetet. Utredaren har i samarbete med In-

ternationella Handelshögskolan i Jönköping låtit genomföra

en studie konkurrenskrafien i det polska jordbruket. Arbetet har

av presenterats vid ett seminarium med deltagare från näringsliv, ar-

betstagarorganisationer, statliga och regionala myndigheter samt

universitet. Utredaren har tillsammans med experterna genomfört studieresor till Polen och Litauen samt till EU-kommissionen i

Bryssel.

8 Sammanfattning SOU 1997: 150

Kapitel 3 Innehåll

Utredningen inleds med en problemidentifikation där de viktiga

frågorna för EU:s jordbrukspolitik ringas in. Därefter görs

en genomgång av de studier som kommissionen m.fl. har gjort vad gäller Östeuropautvidgningen. I efterföljande avsnitt ges en kortfattad beskrivning av situationen i kandidatländema CÖE-ländema. Beskrivningen avslutas med jämförelse mellan CÖE-ländema

en och EU. Denna jämförelse utgör grunden för den konsekvensanalys av de olika scenariema som därefter följer. Utredningen avslutas med ett kapitel med slutsatser.

Kapitel 4 Problembeskrivning

Östeuropautvidgningen är den hittills största utvidgningen som EU står inför. På många sätt skiljer den sig från tidigare utvidgningar. Detta tillsammans med några andra viktiga faktorer, WTO

och budgetsituationen, talar för att EU:s jordbruks-

gemensamma politik behöver omprövas.

Nuvarande jordbrukspolitik i EU riskerar att låsa kandidatländemas jordbruk p.g.a. utbudskvoter och strama budgetramar. Detta kan leda till att dessa länders potential inte kan utnyttjas. Det leder dock till att budgetkostnadema for utvidgningen kan hållas förhållandevis låga. Ges kandidatländema däremot möjlighet att med hjälp olika marknadsstöd utnyttja potentialen kommer

av

budgeten att utsättas för än hårdare belastning samtidigt

en som de begränsningar subventionerad export UR-avtalet inne-

av som bär förhindrar försäljning till länder utanför EU.

SOU 1997: 150 Sammanfattning 9

Kapitel 5 Tidigare studier E U-utvidgning på

av en

jardbruksområdet

Under de senaste åren har rad olika studier gjorts effektema en av av att utvidga EU med ett antal länder i Central- och Osteuropa.

Kommissionen presenterade 1995 studie för vart och ett de en av 10 kandidatländema. Studien omfattade bl.a. beskrivningar av

marknadsläget, jordbruks- och strukturpolitiken. I dessa rapporter

finns inte några värderingar eller förslag det görs men prognoser fram till år 2005. Det förväntas viss konsumtionsökning en p.g.a. att det allmänna ekonomiska läget förbättras. Produktionen väntas också öka inte nå de nivåer rådde i slutet l980-talet. men som

I kommissionens s.k. Strategy Paper från 1995 diskuterades olika alternativ för att refomiera CAP inför framtida utvidgning. en Kommissionen förordade fortsatt successiv reformering enligt en det riktlinjer som tillämpades för 1992 års reform. Kommissionen framförde också att behov finns att utvidga handelsavtalen av mellan EU-15 och CÖE-ländema i syfte att underlätta

en utvidg-

ning liksom att genomföra utbildningsprogram i CÖE-ländema.

Våren 1997 presenterade kommissionen över marken prognos nadsläget under den närmaste lO-årsperioden. Kommissionen hade

i denna tonat produktionsutvecklingen i CÖE-

prognos ner länderna.

USA:s jordbruksdepartement, USDA, har också genomfört studier över utvecklingen i Östeuropa. Studierna från USDA visar en

mera positiv bild av utvecklingen i Östeuropa vad gäller produk-

tionen. USDA också att kommissionens budgetberäkningar anser är i underkänt. Som lösning på problemen framförs EU bör att reformera CAP före utvidgningen att prisnivån och genom anpassa ta bort direktstöden.

10 Sammanfattning SOU 1997: 150

I Polen har institut också gjort studier för att bedöma

nationella

konsekvenserna utvidgning. Från polsk sida bedöms frukt

av en och grönt ha god konkurrenskrafi liksom sikt även mejeriom-

rådet. Spannmål underskottsprodukt i Polen och blir därför

är en inte intressant att exportera. Möjligheterna till export på köttområdet bedöms också sämre.

vara

De studier utredaren har tagit del ger inte någon samlad

som av

bild konsekvenserna EU-utvidgning. Små förändringar av

av av en de parametrar använts ger stort utslag de beräknade effek-

som terna Det är därför svårt att utifrån detta material dra några bestämda slutsatser, särskilt i kvantitativa former.

Kapitel 6 Kommissionens förslag, Agenda 2000

samt kommissionens länderyttranden

Under juli månad 1997 lämnade kommissionen dels ett förslag till reform CAP, dels yttranden över kandidatländema.

av

Kommissionen att 1992 års reform CAP har varit fram-

menar av

gångsrik att ytterligare åtgärder måste vidtas för att lösa en

men tilltagande obalans marknaden. För att lösa de problem som

uppstår östutvidgningen och förhandlingar i WTO

p.g.a. nya

måste den jordbrukspolitiken ses över.

gemensamma

Jämfört med nuvarande mål skjuts jordbrukets konkurrenskraft

i förgrunden och det läggs till mål för miljö- och regionalmera politik. Länderna föreslås större frihet att utforma inriktningen

de sistnämnda områdena. De enskilda länderna föreslås också

möjlighet att koppla miljökrav till marknadsregleringen samt

införa tak för hur mycket bidrag som den enskilde jordbrukaren får ta emot. Förenklingar i regelverket förs också fram som en

viktig åtgärd.

Sammanfattning 11

Reformförslaget är inte heltäckande utan begränsas till spannmål, mjölk och nötkött. Socker mfl produkter omfattas inte av refor-

Kommissionen utlovar dock att ett reformforslag ska läggas men. fram för bl.a. tobak, olivolja och vin.

Kommissionen föreslår användning medel tilläm-

av samma som

pades vid 1992 års reform, d.v.s. sänkta stödpriser och kompen-

sation i forrn direktbidrag. Kommissionen väljer sålunda

av att anpassa priserna framför att begränsa utbudet.

Kommissionen presenterade vid tillfälle även de s.k. län-

samma deryttrandena avisema. Jordbruket tycks inte hafl någon avgörande betydelse för kommissionens förslag till val de länder

av

först skall få påbörja förhandlingar. I den totala bedömningen

som för enskilda kandidatländer förs strukturproblemen i Polen och ett

allmänt svagt jordbruk i Tjeckien fram som problemområden.

Kommissionen lyfter fram prisskillnadema mellan kandidatländer-

och EU samt livsmedelsindustrin de svåraste problemomna som rådena för utvidgningen. De flesta länder behöver därför, enligt

kommissionen, långa övergångsperioder. Under övergångsperioden ska åtgärder vidtas för att utjämna prisskiilnadema samt

stärka konkurrenskraften i livsmedelsindustrin. Kommissionen awisar bestämt möjligheten för kandidatländema att direktstöd

arealbidrag och djurbidrag under övergångsperioden. Kommis-

sionen antyder att kandidatländema kan motsvarande i form av

strukturstöd under övergångsperioden. Efter övergångsperiodens

slut har kommissionen inte gjort något uttalande hur direkt-

om stöden ska hanteras.

12 Sammanfattning SOU 1997: 150

Kapitel 7 KomiCAP:s betänkande

Den parlamentariska kommittén, KomiCAP, om reformering av

EU:s gemensamma jordbrukspolitik konstaterade i sitt betänkande Mat Miljö Svensk strategi för EU:s jordbruk i

framtiden att det krävs nya mål för EU:s jordbrukspolitik. Dessa formuleras i två huvudmål:

EU:s gemensamma jordbrukspolitik ska syfta till att möjliggöra

0 ett brett och varierat utbud av säkra livsmedel till skäliga priser

0 ett långsiktigt hållbart jordbruk

I betänkandet framhålls att utvidgningen österut år en mycket prioriterad fråga och att det snabbt behövs beslut om en förändring av den gemensamma jordbrukspolitiken för att underlätta ett inträde.

Kapitel 8 Läget Östeuropa

Jordbrukssektom i CÖE-ländema har liksom samhället i stort varit föremål för dramatiska förändringar de senaste åren. Produktionen

har fallit kraftigt, priserna har skjutit i höjden, konsumtionen har

minskat, överskott i handeln har förbytts till underskott, jord-

brukspolitiken har lagts etc. En viss återhämtning har skett de

om senaste åren i de flesta länderna har ännu inte nått till det

men man läge rådde i början 1990-talet. Det krävs stora investering-

som ar i anläggningar men också i kunnande och näringen måste djupare insikt i hur en marknadsekonomi fimgerar. En allmänt

ekonomisk situation har gjort det svårt för länderna att svag

hand fart jordbruket. Under år har det dock egen senare

gjorts del utländska investeringar i näringen. Merparten de

en av utländska investeringarna har dock skett i typiska konsumentnära branscher som t.ex. bryggerier och bagerier. Intresset för att investera i basindustrier slakterier och kvamar har varit mindre.

som

SOU 1997: 150 Sammanfattning 13

Kapitel 9 Jämförelse mellan EU-15 och CÖE-

länderna

Polen är det ojämförligt mest betydelsfulla jordbrukslandet bland

kandidatländerna. Polen är också vid jämförelse med nuvarande

en EU-länder en stor producent livsmedel. Rumänien och Ungern

av

är också betydande jordbruksländer. Övriga kandidatländer har

förhållandevis liten produktion.

Det finns goda yttre förutsättningar i vissa CÖE-ländema för

av

produktion jordbruksprodukter. CÖE-ländema har kostnads-

av fördelar och strukturen i vissa länderna. Det finns

är gynnsam av en lång tradition att exportera livsmedel och det finns väl upparbetade kanaler speciellt marknaderna österut. Jordbruket

är som regel mindre reglerat än i EU och verkar konkur-

en mera rensutsatt marknad.

Produktionsapparaten i CÖE-ländema är sårbar. Det råder brist på

kapital vilket leder till att nödvändiga investeringar speciellt i

maskiner och fasta anläggningar inte har kommit till stånd. Detta gäller såväl för primärproduktionen livsmedelsindustrin.

som CÖE-ländema har därför svårt att kontinuerligt utbud

skapa ett

med jämn och hög kvalitet. Kompetens saknas speciellt vad gäller

företagsledning och marknadskunskap. Det finns även institutio-

nella hinder i form av bl.a. oklara regler för äganderätt mark

av vilket också hämmar konkurrenskraften.

På kort sikt torde CÖE-ländema ha störst möjligheter konkur-

att

rera med EU inom vegetabiliesektom. Möjligheterna

synes vara störst för stapelvaror t.ex. spannmål och oljeväxtfrö. Dessa

som

produkter kan produceras med förhållandevis liten kapitalinsats

och varorna kan gå i handel utan omfattande förädling. Denna typ av varor är dessutom relativt gentemot den slutlige kon-

anonyma sumenten. Områden inom EU med låg avkastning och högt kostnadsläge torde bli konkurrensutsatta från CÖE-ländema. Ol-

mest jeväxtodlingen i Skandinavien är ett exempel där konkurrensen kan bli hård från CÖE-ländema.

14 Sammanfattning SOU 1997: 150

Det synes även ñnnas goda konkurrensmöjligheter för arbetsin-

tensiva specialprodukter där mekanisering inte är något alternativ. Exempel sådana är frukt, grönsaker och bär. Låga

varor arbetskostnader är det främsta konkurrensmedlet för CÖE-ländema. Det är främst de sydliga EU-ländema blir utsatta for konkur-

som rens på dessa varuområdena. P.g.a. kvalitetsproblem torde dessa produkter i forsta hand komma att säljas råvaror till livsme-

som delsindustrin.

Animalieprodukter och specialgrödor med hög mekaniseringsgrad

är svårare for CÖE-ländema att konkurrera med kort sikt. Det krävs omfattande investeringar, inte minst i livsmedelsindustrile-

det. Dessa produkter är mer exponerade mot den slutlige konsu-

menten vilket kräver att CÖE-ländemas image förbättras.

På animaliesidan är det främst de nordliga EU-ländema med

omfattande animalieproduktion blir konkurrensutsatta CÖE-

som av

ländemas produktion.

SOU 1997: 150 Sammanfattning 15

Kapitel 10 Scenarier utveckling CAP

av

I direktiven för utredaren att tre olika scenarier för jord-

anges

brukspolitiken ska ingå i analysen:

0¶Marginell förändring av CAP

0¶Fullständig liberalisering av CAP

0 Successiv refonnering CAP

av

Kommissionens förslag till reform, Agenda 2000 innebär relativt begränsade förändringar av CAP. Utredaren finner det därför mest ändamålsenligt att lägga kommissionens förslag till grund for ut-

värderingen av scenariot med endast marginella förändringar

av CAP. Inom detta scenario anser utredaren också att det för fullständighetens skull bör utvärderas ett alternativ där dagens

produktionsanknutna stöd omvandlas till frikopplat stöd.

Kapitel 11 K onsekvensanalys

Marginella förändringar CAP

av

Utformas den gemensamma jordbrukspolitiken enligt de förslag

lämnats i Agenda 2000, utredaren, att den blir till större som anser nytta för jordbruket i EU-15 än för CÖE-ländemas jordbruk. Utbudskontroll är exempelvis fortfarande en viktig del av marknadsregleringen. Denna typ av åtgärder kommer att hämma utnyttjandet den potential finns i CÖE-ländema. En jordbrukssek-

av som tor i EU under lång tid har kunnat bygga sin produktion

som upp och skyddats från konkurrens torde däremot ha ett bättre utgångsläge om denna politik bibehålls.

Direktstödens behandling är ett stort osäkerhetsmoment for CÖEländema. Hävdar EU de bakomliggande skäl fanns då direkt-

som stöden infördes, d.v.s. priskompensation, är risken stor att CÖEländema helt går miste dessa stöd. Även CÖE-ländema

om om

blir berättigade till direktstöd finns det betydande svårigheter att

16 Sammanfattning SOU 1997: 150

på ett rättvist sätt göra beräkningar som avspeglar förhållandena i CÖE-ländema. Även priserna i EU och CÖE-ländema så

om

småningom blir utjämnade vid utvidgningen innebär helt uteblivna

direktstöd en svår konkurrensnackdel trots att kostnaderna är läg-

t.ex. för åkermark. re

Utbudskvoter innebär också CÖE-ländemas till

att möjligheter

handel hålls tillbaka. Det kan t.o.m. finnas risk för att EU för-

en söker lösa en del av sina WTO-problem genom att utvecklingen av

i CÖE-ländema hålls tillbaka. Export livsme-

jordbrukssektom av

del från CÖE-ländema, till främst marknaderna österut, i

som nuläget är lönsam utan exportbidrag skulle efter ett EU-inträde inte vara möjlig att upprätthålla. Kommissionens förslag i Agenda 2000 medför dock att det i nonnalläget är möjligt att exportera

spannmål och nötkött utan bidrag.

Livsmedelsindustrins i CÖE-ländema missgynnas ock-

möjligheter

så av en politik som håller tillbaka produktionspotentialen. Risken

finns att råvaruförsöijningen försvåras och att industrin inte kan utvecklas.

Konsumenterna drabbas högre livsmedelspriser vilket också är

av

negativ eñekt. Prishöjningar livsmedel är speciellt kännbara i en CÖE-ländema där redan stor andel inkomsten används för

en av

livsmedelsinköp.

Högre priser i CÖE-ländema innebär att jordbrukama eko-

ges nomiska incitament att öka användningen av handelsgödsel och

bekämpningsmedel vilket är negativt för miljön.

Utbudskvoter och andra regleringsingripande leder till att jordbruket får svårt att utvecklas i CÖE-ländema. Det kan därför krävas

regionalstöd för att i förebyggande syfte underlätta övergång till

annan verksamhet.

SOU 1997: 150 Sammanfattning 17

Budgetkostnadema för marknadsstöden vid en utvidgningen blir

relativt i detta alternativ att CÖE-ländemas

begränsade g.a. pro-

duktion hålls tillbaka. Utredaren konstaterar därför att budgeten inte är avgörande för möjligheterna att utvidga EU om CAP bibehålls.

I de kommande WTO-förhandlingama kan bl.a. USA komma att ställa krav EU att man ska göra stöden till jordbruket mera fri-

kopplade från produktionen. Utredaren bedömer att frikopplade

stöd CÖE-ländema större möjligheter att konkurrera mark-

ger

naden jämfört med nuvarande inriktning CAP. Förändringen

innebär dock kraftigt ökade budgetkostnader och risk för svåra administrativa problem.

För Sveriges jordbruk innebär detta alternativ att konkurren-

från CÖE-ländema blir relativt måttligt. Utbudsbegräns-

strycket

ningar och tveksamhet till hur direktstöden ska hanteras är fakto-

håller tillbaka utbudet från dessa länder. rer som

Fullständig liberalisering

Detta alternativ ansluter till stor del till det betänkande som läm-

nades av KomiCAP-utredningen.

Utredaren anser att detta alternativ ger jordbruket i EU-15 och CÖE-ländema likvärdiga villkor när det gäller att konkurrera

mera

marknaden. Ländernas komperativa fördelar i form bördiga

av

marker, billiga produktionsfaktorer och skicklig företagsledning

etc. kan tas tillvara ett effektivare sätt. Detta alternativ ger också bönderna i CÖE-ländema möjlighet att utveckla sitt jordbruk

en inom ramen för den potential som finns. Utredaren vill dock peka

CÖE-ländemas har bräckligt Även

att jordbruk ett utgångsläge.

EU:s jordbruk måste emellertid ställas om och vidta de föränd-

ringar inte varit nödvändiga det skydd som regleringen

som g.a. skapat. För bönderna inom EU kommer denna utveckling med ett

18 Sammanfattning

borttagande av dagens stöd givetvis att vara negativ i vart fall

kort sikt.

Livsmedelsprisema sjunker enligt detta scenario följd

av

somuen

att regleringama tas bort. Detta är speciellt viktigt i COE-Iändema där stor del inkomsten används till livsmedel.

en av

Scenariot ger jordbruket bättre möjligheter att utvecklas jämfört med att nuvarande politik bibehålls oförändrad. I delar CÖE-

av ländema kan dock ökad konkurrens från EU leda till att jordbmket slås ut. Det kan därför krävas att regionalstöd snabbt kan sättas i dessa områden.

Övergångsåtgärdema i detta alternativ är inriktade mot EUländerna eftersom åtgärderna ska vara avslutade före östutvidgningen. EU måste först och främst sänka de interna stödprisema

till världsmarknadsprisnivå. Tidsplanen för detta styrs mark-

av nadsförhållandena. Överordnat är dock att alla produkter omfattas

av förändringen.

Enligt detta scenario ska stödet borta när CÖE-ländema blir

vara EU-medlemmar. Med hänsyn till att stödet således blir tidsbegränsat ñnns det skäl att använda gällande stödsystem så långt

nu som möjligt för att inte system skall permanentas. Ett annat alter-

nya nativ skulle kunna ett frikopplat stöd. Fördelen med

vara mera denna typ av stöd är att marknaden ett snabbare sätt får

ge-

nomslag i jordbruket.

För Sverige innebär detta scenario att konkurrensen blir hårdare än vid oförändrad CAP. CÖE-länder med likartad produktion

som ligger i närområdet bedöms kunna konkurrera med de svenska

producentema. Till början torde CÖE-ländema kunna konkur-

en rera med bulkvaror som används som råvaror i industrin. På längre sikt finns möjligheter att konkurrera även med högförädlade

mera produkter. Sverige bör också ha möjlighet att kunna exportera till

SOU 1997: 150 Sammanfattning 19

CÖE-ländema. Svensk livsmedelsindustri har hittills gjort få investeringar i CÖE-ländema jämfört med andra EU-länder.

Successiv reform

Målet för det alternativ som benämns successiv reform är det-

för radikal reform. För att nå dit förutsätts att översamma som gångsåtgärder sätts både i EU-15 och i COE-ländema.

Utredaren vill betona att behoven övergångsåtgärder är olika i

av EU-15 och i CÖE-ländema.

För EU-15 krävs åtgärder som kan underlätta ett närrnande av

prisnivåema inom gemenskapen till de prisnivåer råder

som världsmarknaden. För att mildra eifektema av prissänkningen kan det krävas tillfällig kompensation annat sätt, t.ex. i form av arealbidrag och djurbidrag. Ges stöden endast under en kort peri-

od är det fördel dagens stödsystem utnyttjas så långt

en om som möjligt for att underlätta administrationen. Ges direktstöden för en längre period kan det övervägas om mer frikopplade stöd ska infö-

Övergångsperiodemas längd kan variera mellan olika varuomras. råden. För spannmål har det redan genomförts reformer medan det

sockerområdet ännu inte påbörjats något reformarbete. Under förutsättning att EU-15 och CÖE-ländema ska förenas

en ge-

marknad finns det konkurrensskäl inte någon möjlighet mensam av

att EU-15 ensidigt ligger kvar med direktbidrag efter övergångsperioden.

Jordbruket i CÖE-ländema är i behov andra typer över-

av av gångsåtgärder. Sett till helheten synes det inte finns någon fördel med att CÖE-ländema sina prisnivåer till dagens EU-

anpassar nivå. Övergångsåtgärdema kommer därför istället att inriktas mot att utveckla såväl primärproduktion livsmedelsindustri. Det

som kan t.ex. gälla åtgärder syftar att till höja kvaliteten pro-

som

dukterna, höja kunskapen bland arbetskrafien, öka marknadsmed-

20 Sammanfattning SOU 1997: 150

vetandet, förbättra strukturen, etc. Dessa åtgärder krävs för att COE-ländema ska kunna med och konkurrera den

vara gemen-

marknaden. samma

Handeln mellan EU-IS och CÖE-ländema är ett mycket viktigt område för att förbereda utvidgningen. Nuvarande handelsavtal

inte CÖE-ländema förmåner för önskvärd

ger tillräckliga att ut-

veckling ska komma till stånd. Ett annat störningsmoment är att EU-l5 lämnar exportbidrag vid handel med CÖE-ländema samt

när exporterar till CÖE-ländernas viktigaste exportmarkna-

man

der, t.ex. Ryssland.

Ökad inriktning direktstöd och riktade

mot övergångsåtgärder mot EU-15, innebär tillfälligt stigande budgetkostnader.

SOU 1997: 150 21

1¶Summary

Presented the following a chapter-by-chapter summary of the

contents of the report. The division follows the main headings the report.

Chapter 2 Assignment and implementation

On Januaiy 23, 1997, the Swedish Government appointed special

a investigator with the task of determining the consequences of an expansion of the EU the agricultural In the directives

area. prescribed that the effects of the expansion to be analysed for

are Sweden, for the EU its entirety and for the candidate states. Different scenarios for the agricultural policy will be described, as will the effects on the agricultural budget. The reports should be presented

the first instance the form of qualitative reasoning, since quantitative calculations are difficult to do.

A group of experts who have regularly submitted views on the work has been associated with the investigation. In cooperation with the Jönköping Business School, the investigator has carried out a study of the competitiveness of the Polish agricultural sector. The findings of

the investigation were presented at a seminar with participants from

the industry, employee organisations, national authorities, regional

authorities and universities. Together with the experts, the investigator has made study visits to Poland and Lithuania, as well as to the EU Commission Brussels.

22 Summery SOU 1997: 150

Chapter 3 Contents

The report commences with an identification of problems, where the major issues for the EU‘s agricultural policy are identified. This followed by a review of the studies carried out by the EU Commission and others with regard to the Eastern European

expansion. In subsequent sections, a brief description given of the

situation the candidate states the CEE countries. The description ends with comparison between the CEE states and the EU. This

a comparison forms the basis for the analysis of the consequences of the different scenarios which then follows. The report concluded with

a chapter dealing with conclusions.

Chapter 4 Description of problems

The Eastern European expansion the biggest expansion hitherto

that the EU facing. In differs from earlier

now many ways

expansions. This, together with some other important factors, the

WTO and the budget situation, suggest that the EU‘s Common Agricultural Policy should be reconsidered.

The current agricultural policy the EU risks locking the

agriculture of the candidate states account of supply quotas and

on strict budget frames. The result of this could be that the potential of these states cannot be exploited. However, this leads to the possibility

of keeping the budget costs for the expansion relatively low. the

on other hand, the candidate states given the opportunity, with the

are aid of different kinds of market support, to exploit their potential, the budget will be exposed to heavier load, while at the

an even same time the limitations of subsidised exports implicit the UR agreement will prevent sales to countries outside the EU.

SOU 1997: 150 Summery 23

Chapter 5 Earlier studies of expansion of the EU

in the agricultural area

During recent years a number of different studies have been made of the effects of expanding the EU with number of states Central

a and Eastern Europe.

In 1995 the Commission presented study for each of the ten

a candidate states. The study comprised i.a. descriptions of the market situation, the agricultural policy and the structural policy. In these reports there are no evaluations or proposals, but forecasts made

are as far as the year 2005. Some increase consumption anticipated owing to an improvement the general economic situation. Production also expected to rise, but not to reach the levels which prevailed towards the end of the 1980s.

In the Commissions so-called "Strategy Paper" from 1995, different alternatives were discussed for a reform of the CAP face of future

a expansion. The Commission recommended ongoing successive

an reform accordance with the guidelines which were applied for the 1992 reform. The Commission also emphasised that there need to

a expand the trade agreements between the EU-15 and the CEE states

for the of facilitating expansion and of Operating

purpose an educational the CEE states.

programmes

In the Spring of 1997, the Commission presented forecast the

a on market situation over the next 10-year period. In this forecast, the Commission had toned down the growth of production the CEE states.

The US Department of Agriculture, USDA, has also carried out studies of the development Eastern Europe. The studies from the

USDA reveal positive picture of the development Eastem

a more

Europe with regard to production. The USDA also of the opinion

that the Commissions budget calculations rather the low side.

are on

24 Summery SOU 1997: 150

As a solution to the problems, suggested that the EU should reform the CAP before the expansion adapting the price level and dispensing with the direct payments.

In Poland, national institutes have also carried out studies to assess the consequences of an expansion. From the Polish side, fiuit and

vegetables are believed to have be competitive, something which

the long term also applies to the dairy area. Grain a deficit product

Poland and therefore will not be interesting to export. The opportunities for exports the meat area are also judged to be poor.

The studies which the investigator has examined do not provide any overall picture of the consequences of an EU expansion. Small changes to the parameters used have a major impact on the calculated effects. therefore difiicult on the basis of this material to reach

definite conclusions, particularly quantitative forms.

any

Chapter 6 The Commissions proposal, Agenda 2000

and the Commissions opinions on the

candidate states

In July 1997 the Commission submitted both proposal for reform of

a the CAP and opinions on the candidate states.

In the opinion of the Commission, the 1992 reform of the CAP has been successful. Nevertheless further, steps must be taken to solve

an increasing marketimbalance. To solve the problems arising account

on of the CEE expansion and negotiations within the WTO, the

new Common Agricultural Policy needs to be reconsidered.

In comparison with the current goals the competitiveness of agriculture pushed more into the foreground and additional goals

are set for the environmental and regional policies. proposed that the individual states be given greater freedom to formulate the direction these two latter policy areas. also proposed that the

SOU 1997: 150 Summery 25

individual states should also be given the opportunity to link environmental requirements to the market regulation and to introduce a ceiling for how large grants be received the individual

may

farmer. Simplifications the "rule book" also emphasised

are as an

important measure.

The reform proposal not all-embracing, being restricted to grain, milk and beef. Sugar and several other products not covered by

are the reform. The Commission nevertheless promises that reform

a proposal will be put forward for i.a. tobacco, olive oil and wine.

The Commission that the be used

proposes same means as were applied for the 1992 reform, i.e. lowered support prices and compensation the form of direct payrnentts. The Commission

thus opting to adapt prices rather than restrict supply.

On the same occasion, the Commission also presented the so-called candidate country opinions. Agriculture does not to have had

appear any decisive influence the Commissions proposal for choice of the

on states which will first be permitted negotiations. In the

to commence total assessment for individual candidate states, structural problems

Poland and generally weak agriculture the Czech Republic

are

highlighted as problem areas.

The Commission highlights the price differences between the candidate states and the EU well the food industry the most

as as as difficult problem for the expansion. Most of the candidate states

areas therefore need, the view of the Commission, to be allowed long transitional periods. During the transitional period will be

measures adopted to even out the price dilferences and strengthen the

competitiveness the food industry. The Commission firmly refutes

the possibility for the candidate states to receive direct support

area

and headage payments during the transitional period.

26 Summery SOU 1997: 150

The Commission hints that the candidate be able to receive

states may corresponding aid the form of structural support during the transitional period. After the end of the transitional period the Commission has not made statement how the direct payments

any on will be handled.

Chapter 7 The KomiCAP report

The Parliamentary Committee, KomiCAP, reform of the EUs

on Common Agricultural Policy stated its report "Food Environment Swedish strategy for the EU‘s agriculture the fiJture"

that goals needed for the EUs agricultural policy. These are

new are formulated two main goals:

The EU‘s Common Agricultural Policy shall aim at the goals of

making possible:

broad and varied supply of safe food at reasonable prices 0 a

agricultural that sustainable the long term 0

In the report emphasised that the expansion eastwards an issue of high priority, and that decision quickly needed on a change of

a the Common Agricultural Policy to facilitate accession.

an

Chapter 8 The situation in Eastern Europe

The agricultural sector the CEE countries has, like society

general, been subjected to dramatic changes recent years.

Production has fallen steeply, prices have rocketed, consumption has

decreased, the trade surplus has turned into deficit, the agricultural

a

policy has been redirected, etc. Some recovery has taken place during

the last few but most of the countries the situation which

years

SOU 1997: 150 Summery 27

prevailed the beginning of the 1990s has not yet been reached. Major investments needed machinery and fixed but also are assets, knowledge and knowhow, and the sector must gain greater insight into how a market works. A generally weak economic economy situation has made diflicult for the countries themselves give to

impetus to agriculture. In recent however, foreign

years, some investments have been made the agricultural sector. Most of the

foreign investments have, however, been made typical

consumerclose such breweries and bakeries. There has been less areas as interest investing basic industries such slaughterhouses and as flour mills.

Chapter 9 Comparison between the EU-15 and the CEE states

Poland the incomparably most important agricultural nation

among the candidate states. Poland also

a major foodproducer

comparison with the present EU member states. Romania and Hungary are also important agricultural nations. Other candidate states have relatively modest production.

The conditions good of the CEE states for production of are some agricultural products. The CEE states have cost advantages and the structure favourable of them. There long tradition of some a exporting food and there well established channels,

are particularly

the markets to the east. Agriculture usually less tightly regulated

than the EU and acts competitive marketplace.

a more

The productive apparatus the CEE vulnerable. There states a shortage of capital which results failure to make essential

investments, particularly machinery and fixed assets. This applies

both to the primary production and to the food industry. therefore difficult for the CEE states to create continuous supply of a

uniform and high quality. Competence lacking, especially far

so as company management and marketing knowledge concerned. are

28 Summery SOU 1997: 150

There also institutional obstructions the form of; i.a., unclear

are

rules land ownership rights, something which also impedes

on competitiveness. In the short term the CEE states are likely to have the best possibilities to compete with the EU the vegetable sector. The opportunities would appear to be the greatest for staple goods such grain and oil seed. These products be produced with a

as can

modest capital input and the goods be traded without

relatively can

extensive processing. Moreover, goods of this type are relatively

the of the end Areas within the EU anonymous eyes consumer. with low yields and high cost situation the most likely to be

a are ones subjected to competition fiom the CEE states. Oil seed cultivation Scandinavia example where competition from the CEE states

one

be keen. may

There also to be good prospects for competion for labour-

appear intensive special products where mechanisation not a viable

alternative. Examples of such products fruit, vegetables and

are berries. Low labour costs the foremost of competing for

are means the CEE states. In particular, the EU states southern Europe will be

exposed to the competition these product On account of

areas. quality problems, these products will be sold firstly as raw materials for the food industry.

Animal and special with high level of mechanisation

products crops a

difficult for the CEE states to compete with the short are more term. Substantial investments will be required, not least the food

industry. These highly exposed to the end products are more

which necessitates improvement the image of the consumer, an CEE states.

SOU 1997: 150 Summery 29

On the animal product side primarily the northem EU with states

large-scale animal production that will be exposed to competition

from production the CEE states.

Chapter 10 Scenarios for development of the CAP

In the directives for the investigator stated that three different scenarios for the agricultural policy to be included the

are analysis, namely:

o Marginal change of the CAP

0 Complete liberalisation of the CAP 0 Gradual reform of the CAP

The Commissions proposals for reform, Agenda 2000,

a imply

relatively modest changes of the CAP. The investigator therefore considers to be most practicable to the Commissions

use proposals

as a basis for evaluation of the scenario with of

only marginal changes

the CAP. Within this scenario also the of the

opinion investigator

that, for the sake of completeness, alternative should be evaluated an

according to which todays production-linked converted

support to

decoupled support.

Chapter 11 Analysis

of consequences

Marginal change of the CAP

Ifthe Common Agricultural Policy formulated accordance with the proposals put forward Agenda 2000, the investigator believes that the policy will be beneñcial to agriculture the EU-15 than more to agriculture the CEE states. Supply control for example, still an important element of market regulation. Measures of this type will impede exploitation of the potential that exists the CEE states. In contrast, an agricultural sector within the EU which for long time a

30 Summery

has been able to build its production and has been protected from

up competition likely to have favourable starting point this

a more policy retained.

The treatment of the direct support major element of uncertainty

a for the CEE states. If the EU asserts the underlying reasons which existed when the different forms of direct support were introduced, i.e. price compensation, there substantial risk that the CEE states

a will completely miss such support. Even the CEE states will

out on be entitled to direct support there are considerable difficulties making just calculations which reflect the conditions prevailing the CEE states. Even the prices the EU and the CEE states are gradually evened out the expansion a complete lack of direct

upon

support will be competitive disadvantage despite the costs

a severe

being lower, for example for arable land.

Supply quotas also that trade possibilities for the CEE states are

mean limited, and there be risk of the EU attempting to solve

may even a

of its WTO problems slowing down the development of the some agricultural sector the CEE states. Exports of food from the CEE states, primarily to eastward markets, which are profitable at present without export subsidies, would be impossible to maintain after joining the EU. The Commissions proposals Agenda 2000 nevertheless that the normal situation possible to export

mean grain and beef without subsidies.

The possibilities for the food industry the CEE states also

are

disadvantaged policy that holds back the production potential.

a There risk of material supplies being rendered difiicult

a raw more and of the industry not being able to develop.

The adversely affected higher food prices, which

consumers are also negative effect. Increases food prices have a particularly

a heavy impact the CEE states where a large share of income

already being used for food purchases.

Summery 31

Higher prices the CEE states mean that farmers are given economic incentives to increase the of fertilisers and pesticides, which have

use

adverse effect the enviromnent. an on

Supply quotas and other regulatory intervention will result difliculties for the agricultural sector to grow the CEE states. Regional support may therefore be needed to facilitate, as

a preventive measure, a transition to some other activity.

The budget costs for the market support the event of an expansion will be relatively limited this alternative, that production in the CEE states held back. The investigator therefore states that the

budget not decisive for the possibilities of expanding the EU the

CAP retained.

In the coming WTO negotiations, the USA, among others,

may impose demands on the EU to make the grants to agriculture less

linked to production. In the opinion of the investigator decoupled

support will give the CEE states greater opportunities to compete

on the market by comparison with the current direction of the CAP. The change will nevertheless involve steeply increased budget costs and

a risk of diflicult administrative problems.

For Swedish agriculture this alternative that the competitive

means pressure from the CEE states will be relatively modest. Supply limitations and doubts about the handling of the direct support

are factors which restrict offerings fiom these countries.

Complete liberalisation

This alternative largely line with the report submitted by the KorniCAP Parliamentary Commission.

2 l7-1371

32 Summery SOU 1997: 150

The investigator believes that this alternative gives agriculture the EU-15 and the CEE states more equal terms when comes to

competing on the market. The comparative advantages of these

countries the form of fertile soils, cheap production factors and skilled company management, etc., can be put to use more efficiently. This alternative also gives farmers the CEE states opportunity to

an develop their farms within the framework of the existing potential. The investigator nevertheless wishes to point out that agriculture the CEE states has fragile starting situation. However, agriculture

a the EU member states must also be realigned and adopt the changes which have not been of the protection

necessary consequence afforded by the regulations. For farmers within the EU this development, with removal of the support provided today, will obviously be negative, at least the short term.

According to this scenario, food prices will fall of

as a consequence

the removed of regulations. This particularly important the CEE

states, where large share of income used for food.

a

This scenario provides agriculture with better opportunities for

development compared with the current policy being kept unchanged.

In of the CEE states, keener competition from the EU

some may, however, lead to farming being superseded. may therefore be necessary for regional support to be made quickly available these areas.

The transitional measures this alternative are directed towards the EU states, because the measures have to be completed before the expansion eastwards. The EU must first and foremost lower the internal support prices to the world market level. The time schedule for this will be guided the market conditions. Of overriding importance, however, that all products embraced the change.

are

SOU 1997: 150 Summery 33

According to this scenario, the support will be dispensed with once the CEE states become members of the EU. Bearing mind that the support will thus be temporary there to apply the

every reason currently valid support systems far possible to that new

as as ensure systems will not become permanent. A different alternative could be a

decoupled support. The advantage of this type of support that more the market penetratation the agricultural sector occurs more

quickly.

For Sweden this scenario that competition will be keener than

means

the CAP remains unchanged. believed that CEE states with similar production and situated geographically close will be able to compete with the Swedish producers. T0 begin with, the CEE states would probably be able to compete with bulk goods used as raw materials the industry. In the longer term there will be possibilities to compete also with highly refined products. Sweden should

more also have possibility to export to the CEE states. Hitherto the

a Swedish food industry has made few investments the CEE states compared with other EU members states.

Gradual reform

The goal for the alternative designated gradual reform the same as for radical reform. To achieve this goal presumed that transitional measures will be applied within both the EU-15 and the CEE states.

The investigator wishes to emphasise that the need for transitional

different the EU-15 and the CEE states. measures

For the EU-15, needed which can facilitate a closening

measures are of the price levels within the Union to the price levels prevailing

on the world market. To soften the effects of the price decrease, may be to introduce temporary compensation by some other

necessary

for instance the form of and headage payments. Ifthe means, area payments are made available for only a short period, an advantage

todays support systems utilised as far as possible to

are

34 Summery

facilitate the administration. Ifthe direct support given for longer a period, the introduction of decoupled grants should be more considered. The length of the transitional periods between can vary different product For grain, reforms have already been areas. introduced whereas the reform work has yet been sugar area no as started. Provided that the EU-15 and the CEE states will be united

a single market will not be possible for of competition, for

reasons the EU-15 to continue unilaterally with direct support after the transitional period.

Agriculture the CEE states need of other types of transitional measures. When the entirety viewed, there no advantage to be gained by the CEE states adapting their price levels to todays EU level. The transitional will therefore instead be directed measures towards developing both primary and food production. This may

concern, for example, aimed at raising the product quality,

measures

increasing knowledge among the work force, increasing market

awareness, improving the structure, etc. These measures are necessary order for the CEE states to be able to compete the single market.

Trade between the EU-15 and the CEE states important a very area preparing for the expansion. The current trade agreements do not give the CEE states enough benefits to bring about the desired development. Another disturbing element that the EU-15 provides export subsidies when trading with the CEE states and when

exporting to the CEE states’ most important export markets,

e.g. Russia.

Greater concentration direct support and transitional on measures directed towards the EU-15 will lead to temporarily rising budget costs.

2¶Uppdrag och genomförande

2.1 Gemensamt uppdrag

Regeringen tillsatte genom beslut den 23 januari 1997 sju stycken utredningar som gavs i uppdrag att utreda konsekvenserna av att utvidga EU. Utredningar tillsattes följande områden:

Säkerhetspolitik Miljö

Samhällsekonomi Jordbruk

Regional utveckling

Rättsligt och inrikes samarbete Personers fria rörlighet

Samtliga utredningar skall till den 31 oktober 1997 redovisa sina betänkanden.

2¶Uppdraget på jordbrukets område

På jordbrukets område i uppdrag att utreda konsekvenserna

gavs for Sverige, EU helhet och kandidatländema EU:s ut-

som av vidgning vad avser jordbrukspolitikens samhällsekonomiska effekter såsom:

Konsumentprisutveckling Produktionsinriktning

Konkurrenskrafi

Sysselsättning

Struktur

i i 36 Uppdrag och genomförande SOU 1997: 150

I uppdraget ingår även att miljömässiga och regionala aspekter ska uppmärksammas.

Utgångspunkten för utredningen är att samtliga 11 kandidatländer

blir medlemmar men även andra sannolika alternativ bör redovisas. Olika scenarier för den gemensamma jordbrukspolitiken bör analy-

Utifrån denna analys skall utredaren dra slutsatser utseras. om

vidgningens effekter för den gemensamma jordbrukspolitikens budget.

Utredningen bör i första hand presenteras i form av kvalitativa

re-

då kvantitativa beräkningar inte alltid går att göra. Utsonemang redningen bör också bidra till att informera och väcka debatt.

Direktiven i sin helhet finns i bilaga

Till utredaren har expertgrupp varit knuten bestående De-

en av

partementsråden Lena Johansson Finansdepartementet och Chris-

ter Wretbom Jordbruksdepartementet samt konsulten Ingemar

Nilsson. Gruppen har regelbundet haft sammanträden i syfte att

bl.a. diskutera utredningens inriktning och att lämna synpunkter.

Utredaren har givit Internationella Handelshögskolan i Jönköping

under ledning professor Börje Johansson i uppdrag att göra

av en

studie över produktiviteten i den polska jordbrukssektom. Arbetet

presenterades i form av ett öppet seminarium. Vid seminariet deltog företrädare för näringsliv, statliga myndigheter samt från universitet.

Ordföranden och sekreterare har tillsammans med expertgruppen genomfört studieresor till Polen, Litauen samt till EUkommissionen i Bryssel.

SOU 1997: 150 37

3 Innehåll

Rapporten inleds med allmän problembeskrivning situatio-

en av

nen för EU:s jordbrukspolitik med betoning utvidgningen ös-

terut. Andra frågor som tas översiktligt i detta sammanhang

upp

är budgeten och WTO. I ett speciellt kapitel sammanfatt-

ges en ning det reformförslag kommissionen lämnade i juli 1997.

av som I detta kapitel ingår också en sammanfattning av kommissionens länderyttranden, de s.k. avisema. Betänkandet från KomiCAP, Kommittén för refomiering EU:s jordbrukspoli-

av gemensamma tik, SOU 1997:102, redovisas i kapitel Därefter följer

en sam-

manfattning olika utredningar tidigare gjorts området.

av som Störst utrymme ges det arbete som utförts av kommissionen. Därefter görs genomgång situationen i CÖE-ländema

en av länderna i Central- och Östeuropa. Beskrivningen inleds med ett avsnitt bild i CÖE-länder och

som ger en av jordbrukssektom

därefter översiktlig bild den totala ekonomiska situatio-

ges en av

Med ledning de förutsättningar, såväl naturliga poli-

nen. av som tiskt givna, finns för jordbruk i CÖE-ländema och EU görs

som en

jämförelse mellan dem. Denna jämförelse utgör grunden för analy-

sen av effektema av de olika scenariema.

I det följande kapitlet målas de olika scenarier upp som finns

an-

givna i uppdraget.

o Marginella förändringar Successiva förändringar

o

Fullständig liberalisering före utvidgningen

o

38 Innehåll SOU 1997: 150

Rapporten går därefter i den analyserande delen. Analysen delas

i följande huvudpunkter:

upp

Producentledet

Livsmedelsindustri o

o Prisutveckling

Konsumtion o

Handel o

o Budget o Miljö, regional utveckling, m.m.

De olika parametrarna analyseras med avseende effekter för:

o Sverige

EU i sin helhet o

Kandidatländema o

Rapporten avslutas med några generella synpunkter.

I bilaga 1 finns de fullständiga direktiven for utredningen. I bila-

goma 2 och 3 redovisas ländervisa beskrivningar jordbrukssek-

av torema i CÖE-ländema samt analys elfektema de olika

en av av scenariema för enskilda jordbruksprodukter.

SOU 1997: 150 39

4¶Problembeskrivning

EU står inför sin femte och hittills största utvidgning både vad gäller antal länder och invånare. Denna utvidgning skiljer sig också många andra sätt från de övriga, exempel kan nämnas

som att det är frågan om::

Länder som historiskt hafi annat styrelsesätt o

Länder som nyligen genomgått genomgripande

o

förändringsprocesser

Länder i nuläget har ekonomier än något

o som svagare av

de nuvarande EU-ländema

Länder där jordbruket i de flesta fall spelar betydligt

o en

större roll för näringslivet

Länder som har en annan fördelning av befolkningen,

o

regionalt och med avseende sysselsättningen

Av bl.a. dessa skäl finns det mycket som talar för att det kan krä-

vas förändringar av politiken i EU för att motverka negativa kon-

sekvenser som annars kan uppstå och anpassa EU till den nya

verklighet som utvidgningen medför.

Jordbruksområdet är i detta sammanhang kanske de tydli-

ett av gaste exemplen. Jordbrukssektom i kandidatländema avviker i många fall markant från jordbruket i EU-15. Under de senaste åren har dessutom jordbruket i kandidatländema varit inne

i en

mycket snabb omvandlingsprocess till följd av den omvälvning,

såväl ekonomisk politisk, skett.

som som

Vid sidan om Östeuropautvidgningen bedöms de kommande han-

delsförhandlingarna vara av störst betydelse för EU:s jordbrukspolitik. Budgeteffektema av dessa åtgärder är också av stor bety-

delse. Dessa frågor bör ses i ett gemensamt sammanhang med Östeuropautvidgningen eftersom de tillsammans kommer att på-

verka utformningen EU:s gemensamma jordbrukspolitik.

40 Problembeskrivning

I E U:s nuvarande jordbrukspolitik

Grunderna för EU:s jordbrukspolitik formades under slutet av 1950-talet och har därefter i stort sett varit oförändrade. EU:s sex medlemsländer hade vid detta tillfälle underskott av livsmedel och

utformningen politiken kom att präglas av denna marknadssi-

av tuation. Politiken inriktades mot att stödja och stimulera den egna produktionen. Det skedde i huvudsak genom att avskärma den inhemska marknaden från importkonlcurrens och lyfta ut överskottsproduktion med hjälp bidrag. På relativt kort tid föränd-

av rades marknadsläget i EU och från början av 1980-talet har EU,

totalt sett, ett överskott av jordbruksprodukter. Tilltagande över-

skott och pressade priser världsmarknaden tvingade EU till

ökade budgetutgifier, främst för exportbidrag. För att motverka detta började EU att alltmer tillgripa produktionsbegränsande

kvoter m.fl. liknande system. I slutet 1980-talet påbörjades nya handelsförhandlingar jordbrukets område. Dessa faktorer sammantaget ledde till att EU 1992 genomförde sin hittills största reform jordbruksområdet. Reformen innebar att en del av stödet till jordbrukama via priserna ersattes med direktstöd i form av

areal- och djurbidrag.

Den 1 januari 1995 genomförde EU den fjärde utvidgningen med

medlemsländer. De länderna hade samtliga förhållandevis nya nya

små jordbrukssektorer jämfört med EU:s totala jordbruk. Utvidgningen kunde ske utan omfattande övergångsarrangemang då

jordbrukspolitiken i de länderna i stort sett var densamma som

nya i EU. Prisnivån regel högre i de länderna än i EU-12.

var som nya

Den 1 juli 1995 började UR-avtalet jordbrukets område att tilllämpas. Det innebär bl.a. att tullskyddet sänks successivt liksom möjligheterna att exportsubventioner. På vissa varuornråden

ge

har EU redan fått problem, i synnerhet gäller det begränsningarna av exportstödet.

SOU 1997: 150 Problembeskrivning 41

4.2¶Östeurapautvidgningen

10 länder i Central- och Östeuropa samt Cypern har ansökt om

medlemskap i EU.

i Tidpunkt för ansökan

Ungern 31 mars 1994 Polen 5 april 1994 Rumänien 22 juni 1995 Slovakien 27 juni 1995 Lettland 27 oktober 1995 Estland 28 november 1995 Litauen 8 december 1995 Bulgarien 16 december 1995

Tjeckien 23 januari 1996

Slovenien 10 juni 1996

Samtliga kandidatländer har fått lämna uppgifier till EUkommissionen förhållandena i land. I juli 1997 har EU

om resp lämnat sina länderyttranden. Tidsschemat är just att förhand-

nu

ska under 1998. I CÖE-ländema pågår förberedel-

lingar påbörjas

searbetet. Såväl EU enskilda länder har gått in for att stötta

som dessa länder i sitt arbete. Det kan nämnas att de nordiska EUmedlemmama bistår främst de baltiska länderna.

De analyser gjorts visar motsättningar mellan å sida

som ena en

och begränsande handelsavtal samt å andra

stram budgetpolitik

sidan för CÖE-ländemas utveckling jordbruksom-

möjligheter

rådet. Ges CÖE-ländema möjlighet att utveckla sitt jordbruk och

utnyttja den produktionspotential länderna har kommer den

som

budgeten att utsättas for hård belastning. Vid nuvagemensamma

rande prisnivåer kommer dessutom begränsningar enligt URavtalet möjligheten att ge exportsubventioner att utgöra ett

av hinder.

42 Problembeskrivning SOU 1997: 150

Tillämpas däremot stram budgetpolitik kommer CÖE-ländema

en att svårt att utveckla sitt jordbruk vilket kommer att en hämmande effekt den ekonomiska utvecklingen i dessa länder. Motsvarande gäller även for struktur- och regional-

resonemang stöden.

Det finns betydande skillnader mellan jordbruket i EU-15 och i

CÖE-ländema. Priserna i EU-15 regel betydligt högre än i

är som CÖE-ländema. En direkt tillämpning EU:s prisnivåer kan där-

av för leda till problem i form minskad konsumtion och till stimu-

av lans att öka produktionen. Jordbrukssektom i CÖE-ländema, i

synnerhet livsmedelsindustrin, är i sämre skick än i EU-15. Kon-

kurrens marknad kan därför leda till att jordbru-

en gemensam ket i dessa länder kan svårt att klara konkurrensen även sin egen hemmamarknad. Utöver dessa problemområden kan nämnas

foretagstrukturen, markpolitiken och kunskapsnivån.

En utvidgning EU kan därför komma att ställa krav på

av nya CAP vilka kan svåra att klara inom for gällande

vara ramen nu

regler.

4.3 UR-avtalet

Den 1 juli 1995 trädde UR-avtalet i kraft vilket innebär:

Reducerade importtullar

o

Begränsningar i exportstöden

o

Minskat intemstöd o

Nu gällande avtal löper fram till 30 juni 2001.

EU:s stora reform av den gemensamma jordbrukspolitiken 1992 var viktig for att underlättade tillämpningen av UR-avtalet. Effekterna avtalet varierar mycket mellan olika varuområden.

av

SOU 1997: 150 Problembeskrivning 43

För vissa produkter har effektema begränsat utrymme för subav ventionerad export varit kännbara redan de första åren. Exempel

sådana produkter är nötkött, fjäderfakött och vissa

mjölkpro-

dukter. På spannmålsområdet kunde stor del överskottet en av under 1995/96 exporteras utan bidrag höga världsmarkp.g.a.

nadspriser. I den marknadsbedömning görs kommissionen,

som av Long Term Prospects, väntas EU åter ställas inför att antingen

höja trädesuttaget eller bygga stora interventionslager för att

upp inte överskrida exportkvoten. Kritik har framförts mot EU från länder USA, Australien och Kanada att avtalet inte har eftersom levts. Detta har bl.a. resulterat i EU tvingats göra justeringar av regelverket i eñerhand i form bl.a. tullfria importkvoter av .

Förhandlingar om ett nytt WTO-avtal ska starta senast under 1999.

Vissa CÖE-ländema ingår i WTO och omfattas också URav av avtalet. De länder är WTO-medlemmar är följande: Polen, som

Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern. Förhand-

lingsresultatet för länderna har givit litet utrymme för subventionerad livsmedelsexport. Alla länder utom Polen har bundit sina budgetbegränsningar i nationell valuta. Polen har bundit sina åtaganden i UD$. Hög inflation under de senaste åren har urholkat det mesta av innehållet i avtalet. Jämfört med EU:s exportkvoter är CÖE-ländemas kvoter betydligt mindre storlek för de flesta av

produkter.

Uppskattade kvantiteter för de fyra CÖE-länder inte är

som GATT-medlemmar

Källa: SOU 1996:1 7

De kommande WTO-forhandlingama viktig faktor på-

är en som verkar den framtida utvecklingen CAP. Redan med gällande

av nu avtal kan det komma att krävas förändringar och utvidgning

en av EU skulle ytterligare kunna förstärka ett sådant krav.

4¶E U :s Jordbruksbudget

EU:s totala budget omsluter ca 85 mdr motsvarande 750

ecu, ca mdr kr. Av detta används omkring hälñen for olika jordbrukspolitiska insatser.

Budgeten finansieras avgifter från medlemsländerna, uppdelat

av

fyra komponenter. Avgifiema kallas med ett gemensamt

namn egna medel. Det totala uttaget av egna medel begränsas ett tak

av som är relaterat till EU:s samlade bruttonationalinkomst BNI. Under nuvarande budgetperiod sju år stiger detta tak, for att vara 1,27% av BNI det sista året for perioden, 1999. Budgeten

stiger alltså realt över perioden.

SOU 1997: 150 Problembeskrivning 45

De fyra komponenterna är följande:

Tullar inflyter vid import till EU från tredje land tillfaller

som till 90% gemenskapen för finansiering av den gemensamma

budgeten. 10% behåller landet står för upp-

Resterande som

börden, för administration.

Jordbruksavgifier som tas ut inom den gemensamma jord-

brukspolitiken tillfaller också gemenskapen till 90%.

Momsbaserad avgift. Alla länder betalar en avgift som är relate-

rad till landets momsbas enligt gemensam EU-deñnition, i

princip i förhållande till landets konsumtion. BNI-baserad avgifi. De inkomster som saknas för att finansiera

ett enskilt års budget etter att de övriga tre avgiftsuttagen har

tagits i anspråk, finansieras med avgift baseras på det

en som

enskilda landets BNI.

Utgiftema EU:s budget är uppdelad i fem utgifiskategorier:

Jordbruk

Strukturfonder

Interna åtgärder Externa åtgärder

Administration

Jordbruksutgiftema utgör som nämnts ca 50% av utgifiema, me-

dan strukturfondema utgör drygt 30%. Tillsammans utgör alltså

dessa två utgiftskategorier drygt 480% EU:s utgifter över den

av gemensamma budgeten.

Budgetläget för den jordbrukspolitiken har vid åt-

gemensamma skilliga tillfallen varit föremål för diskussion. Under de senaste åren har detta inte minst gällt de merkostnader som uppstått som

följd CAP-reformen 1992. Övergången från prisstöd till ett en av allt större inslag direktstöd arealstöd och djurbidrag har lett

av till att budgetkostnadema har ökat. Under det senaste året har jordbruksbudgeten också ansträngts den s.k. BSE-krisen.

av

46 Problembeskrivning SOU 1997: 150

Kostnader har dels uppstått p.g.a. att direkta insatser har vidtagits för att bl.a. slakta ut djur, dels att konsumtionen nötkött

g.a. av har minskat vilket lett till ökade interventionsuppköp.

Inför 1997/98 års "prispaket" lämnades kommissionen förslag

av till åtgärder for att minska utgiftema, bl.a. reducerade arealstöd.

Detta förslag har inte godkänts.

Som framgår av det föregående ñnns det problem med jordbruks-

budgeten men i realiteten har detta inte skapat någon verklig press

att reformera CAP. Det har funnits medel kvar inom budgetra-

och det har då inte ansetts finnas behov förändringar. mama av

Budgetfrågan kan förväntas spela en stor roll vid bedömningen

av konsekvenserna for utvidgningen. Det är helt klart CÖE-

att ländemas bidrag, i absoluta tal, till den gemensamma budgeten

inledningsvis kommer att bli litet. Budgetsituationen kommer

därför att vara en viktig faktor för hur den jord-

gemensamma

brukspolitiken skall utformas.

SOU 1997: 150 47

5¶Tidigare studier av en EU-utvidgning på

jordbruksområdet

I följande avsnitt görs genomgång av de viktigaste studierna

en

gjorts konsekvenserna att utvidga EU med länder i som av av Central- och Östeuropa. Studierna refereras kortfattat och det

görs inte någon värdering.

De studier har gjorts har tillkommit vid olika tidpunkter, från

som början 1990-talet till dags dato, och denna anledning inte

av är av helt enkla att jämföra. Till början avsåg de flesta utredningarna

en enbart ett fåtal CÖE-ländema Polen, Slovakien, Tjeckien och

av Ungern. Det är först under de senaste åren utredningarna

som

alla 10 CÖE-ländema. avser

5.1 Kommissionens utredningar

5.1.1 Kommissionens expertgrupper

Under 1994-1995 genomförde fyra fristående forskargrupper studier utvidgning uppdrag kommissionen. Studien avsåg

av en av

utvidgning med länder och det främst budgetkonen sex var sekvensema behandlades.

som

I samtliga rapporter konstateras antingen genom egna beräknar eller att referera till andras att utvidgningen kommer att

genom belasta budgeten avsevärt. Man konstaterar att det är svårt att gö-

exakta budgetberäkningar eftersom utvecklingstakten i

ra mer CÖE-ländema är svår att förutse. Det framförs också att studier

budgeteffektema inte är tillräckliga efiersom man inte fångar

av

de samhällsekonomiska vinsterna av en utvidgning. upp

48 Tidigare studier av en E U-utvidgning

Samtliga forskarrapportema förordar en radikal reform CAP. av Det ska ske att stödprisema sänks och att jordbrukama genom ges kompensation i form avlänkat direktbidrag. I rapporterna av en av förordas att direktstödet enbart till jordbrukama i EU-15. ges

1.2 Kommissionens länderrapporter

Under 1994 genomförde kommissionen grundlig inventering en av situationen inom jordbrukssektom i CÖE-länderna. Kommissionen

lämnade sommaren 1995 rapport för vart och ett de tio länen av

derna. Rapporterna innehåller översiktliga beskrivningar det

av allmänna ekonomiska läget och detaljerade genomgångar mera av

jordbrukssektom avseende produktion, konsumtion, handel, poli-

tik, strukturförhållande Rapporterna innehåller inte några m.m. värderingar eller förslag. Det finns dock över den allprognoser männa ekonomiska utvecklingen samt för de viktigaste jordbruksprodukterna fram till år 2005.

I dessa rapporter förväntas viss ökning konsumtionen en av av jordbruksprodukter, främst animalier att den allmänna inp.g.a. komstnivån väntas stiga. Konsumtionen väntas dock inte återgå till de nivåer rådde innan de ekonomiska omvälvningama som genomfördes. Produktionen i jordbruket väntas också öka inte men nå den nivå rådde i slutet l980-talet. Strukturomvandlingsom

en i jordbruket väntas gå långsamt beroende kapitalbrist.

SOU 1997: 150 Tidigare studier av en E U-utvidgning 49

5.1.3 Kommissionens "Strategy Paper"

I december 1995 presenterade kommissionen det s.k. "Strategy Paper" i samband med toppmötet i Madrid. I detta papper redogjorde kommissionen for sin effektema utvidgning.

syn av en

Kommissionens grundades de tidigare utredningarna. I

papper utredningen diskuterades tre olika alternativ till förändring CAP

av inför en framtida utvidgning:

Oförändrad CAP o

Radikal reform o

Vidareutveckling av CAP

o

Kommissionen förordade det sistnämnda alternativet. I rapporten fanns även vissa förslag till åtgärder som borde vidtas före en anslutning, t.ex. utökade handelskvoter för associationsländema och

program för utbildning.

I utredningen antas att samtliga 10 CÖE-länder blir medlemmar

av EU år 2000. Det antas vidare att det sker en prisanpassning fram till år 2005. Kommissionen redovisar prognoser över produktion, konsumtion och handelsbalans för dessa årtal samt for läget år 2010. Prognoserna för 2005 och 2010 är naturligtvis betydligt mer osäkra än prognosen för 2000.

I sina bedömningar antar kommissionen att produktionsökningar-

i CÖE-ländema till del vägs konsumtionen ökar na stor upp av att

För flera uppvisar dock CÖE-ländema över-

krafiigt. produkter

skott redan år 2000. Överskott antas uppstå för bl.a. spannmål,

oljefrö, mjölk, nötkött och fjäderfakött. För socker och griskött

förväntas dock fortsatt underskott.

50 Tidigare studier av en E U-utvidgning SOU 1997: 150

I rapporten redovisas även över budgetkostnadema en prognos

för de marknadsreglerande åtgärderna. För år 2000 förutsägs till-

kommande kostnader i budgeten utvidgningen 9 mdr g.a. ca ecu varav merparten går till direktstöd arealbidrag och djurbidrag. Till år 2005 och 2010 väntas kostnaderna öka till 11- 12 mdr ecu.

5.1.4 Kommissionens utredning angående ekonomiska

konsekvenser av ett medlemskap

Våren 1996 gjordes utredning DG vid kommissionen en av angående de ekonomiska konsekvenserna utvidgning. Studien av en är speciellt inriktad förhållandena i Polen och Tjeckien. I rapporten görs dels beräkningar över hur budgetkostnadema utvecklas dels görs beräkningar hur ekonomin för jordbrukssektom av

påverkas.

I rapporten beräknas att EU:s jordbruksbudget belastas med 9 ca mdr ecu år 2000 följd att CÖE-ländema blivit EUsom en av medlemmar. Nära 80 procent kostnaderna olika former av avser av direktstöd. Polen blir enligt beräkningen mottagare 35 av ca procent av stödet.

Av rapporten framgår att CÖE-ländema inte bör ta del den av

kompensation för sänkta priser i form arealbidrag och djurbi-

av drag som nu ges till jordbrukama i EU-15. Direktstöden leder till

stigande markpriser och därigenom sikt dyrare livsmedel. Det

leder också till att önskad strukturomvandling bromsas I en upp. exemplet med Tjeckien visar man i rapporten att stor del en av marken ägs stadsbefolkning och att risken då är påtaglig att det av

är dessa tar hand arealbidraget arrendeavgifier. Av

som om genom

ett räkneexempel framgår att vinsten i spannmålsodlingen ökar

med ca 60 procent som följd att jordbrukama i Polen och en av

Tjeckien får arealbidrag.

SOU 1997: 150 Tidigare studier av en E U-utvidgning 5l

I rapporten påpekas också riskerna för att konkurrensen snedvrids gentemot andra sektorer.

I konstateras att CÖE-ländemas konkurrenskraft miss-

rapporten

att inte kommer i åtnjutande direktstöden, men gynnas av man av

också av rent marknadsmässiga skäl ineffektiv produktion, dålig

infrastruktur, m.m.. För att stödja konkurrenskrañen ñnner man i

det effektivare stödja CÖE-ländema via rapporten att är att strukturfondema.

Kommissionen också fram faran med i CÖE-

lyfter stigande priser

ländema. Det kan leda till att den ekonomiska utvecklingen stagnerar. För Polen har beräkningar gjorts som tyder att en an-

passning till EU:s nuvarande stödpriser for jordbruksprodukter ger

sämre BNP-tillväxt än väljer att stå utanför EU. en om man

5.1.5¶Kommisionens produktionsprognos

I april 1997 lämnade kommissionen över marknadsut-

en prognos vecklingen i EU-15 fram till år 2005, Long Term Prospects. Det ñnns kort utblick avseende förhållandena i CÖE-ländema

även en för tidsperiod. Alla prognoser som presenteras bygger

samma att dagens politik lämnas oförändrad och att WTO-avtalet förlängs

nuvarande nivåer. För CÖE-ländema antas fullt medlemskap för samtliga länder år 2002 och att länderna tillämpar EUs regleringar i form av kvoter m.m.

För CÖE-ländema visar att problemen med överskot-

prognoserna ten minskar jämfört med kommissionens från 1995. För

prognos

spannmål antas att ett tidigare prognosticerat överskott vänds till

ett importbehov. Orsaken till detta är enligt kommissionen att produktionen utvecklas långsammare än vad som förväntades i länderrapportema från 1995. En orsak är att konsumtionen

annan också har ökat sedan det förra prognostillfället.

52 Tidigare studier av en E U-utvidgning SOU 1997: 150

Tabell 2 Kommissionens över

prognoser

försörj i COE-länderna,

milj ton

Spannmål

Prognos strategidokumentet 1995i 2005 89,600 82,400 7,200 Mjölk

Prognos i strategidokumentet 1995 2005 32,100 29,500 2,600

Källa: EU-kommissionen, Long Term Prospects samt Strategy Paper

5.2 Andra studier

Vid sidan de studier kommissionen har genomfört har det

av som gjorts en rad olika utredningar från annat håll. Studier har gjorts bl.a. av oberoende forskare, ekonomiska institut och olika länders

myndigheter.

SOU 1997: 150 Tidigare studier av en E U-utvidgning 53

5.2.1 Hollands jordbruksekonomiska institut

De holländska jordbruksekonomiska institutet LEI publicerade

under 1996 studie över effekterna att utvidga EU med 4

en av nya länder, Polen, Tjeckien, Ungern och Slovakien. I studien förutsätts att länderna blir EU-medlemmar från år 2000. Tre olika scenarier över produktionsutvecklingen används:

0¶Avkastningsökning enligt utvecklingen i EU

0 Halva avkastningsökningen jämfört med EU mest pessimis-

tiska

Samma nivå år 2000 som gällde 1989 mest optimistiska

o

Av studien framgår att budgetkostnadema är ca 30 procent högre i det mest optimistiska produktionsaltemativet 1989 års nivå

jämfört med det mest pessimistiska. I den holländska undersökningen konstateras att förutsättningarna för en snabb återhämtning är små. Man konstaterar också att tidigare studier som gjort har varit betydligt mer optimistiska vad gäller takten i pro-

duktionsökningen.

5.2.2¶USA:sjordbruksdepartement

USA:s jordbruksdepartement USDA publicerade vid årsskiftet

1996/ 1997 en rapport angående konsekvenserna av Östeuropautvidgningen. I rapporten USDA att EU i sina utredningar

anser undervärderat lågpriskonkurrens livsmedelsområdet från CÖEländema. USDA anser också att budgetberäkningama som EU har gjort är i underkant. I rapporten pekar på några viktiga frågor

man som man anser måste lösas innan utvidgningen kan komma till stånd:

54 Tidigare studier av en E U-utvidgning SOU 1997: 150

WTO-problematiken, det är oförenligt med WTO att öka

o marknadsstödet till CÖE-ländema Direktstöden, det är inte möjligt att undanhålla CÖEo ländema direktstöd utan att bibehålla gränsskyddet mellan de båda områdena Exportstöd, det är oförenligt med WTO att öka o

produktionen om det fortfarande krävs exportstöd Prisnivån, det är inte möjligt att ha högre stödpriser i EU-

o 15 än i CÖE-ländema utan att bibehålla gränsskyddet

USDA anser att lösningen dessa problem är att ta bort direktstöden och att priserna före utvidgning. Det innebär anpassa en ökad konkurrens för jordbruket i EU-15 det ett förbättrat men ger

budgetläge och inte några problem med WTO.

USDA har även under sommaren 1997 presenterat studie en av

utvecklingen i CÖE-ländemas jordbrukssektorer. USDA

ger en

betydligt mer positiv bild av produktionsutvecklingen än EU gör i

sitt Long term prospect avsnitt 5.1.5. USDA papper se anser t.ex. att CÖE-länder kommer att bli nettoexportörer spannmål av till skillnad från den slutsats EU drar i sin studie. som

5.2.3 Kanadas regering

I mars 1996 presenterade den kanadensiska regeringen, Agricultu-

re and Agri-Food Canada AAFC,. studie effektema en av

spannmålsornrådet vid en EU-utvidgning. AAFC forutser att det finns avsevärda möjligheter att öka produktionen i CÖE-ländema.

Det finns bördiga marker det måste utvecklas effektiva markmen nadskanaler och möjligheter måste till krediter. CÖE-ländema ges antas bli nettoexportörer spannmål. Dessa länder väntas dock av inte bli bland de ledande aktörerna världsmarknaden. AAFC

uppmärksammar också att tilltagande överskott innebär problem för ett utvidgat EU vad gäller WTO-åtagandena.

SOU 1997: 150 Tidigare studier av en E U-utvidgning 55

Det antas en viss ökning av förbrukningen av fodersäd men animalieproduktionen når inte till samma nivå som i slutet av

upp 1980-talet.

5.2.4 Studier utförda av kandidatländema

Av kandidatländema är det främst Polen som har gjort konsekvensutredningar över effektema av ett medlemskap. I Polen har Jordbruksministeriet en speciell analysenhet SAEPR som tillsammans med ett Phare-finansierat institut FAPA ansvar för

att genomför konsekvensanalyser av ett EU-medlemskap. Under

de senaste åren har dessa institut publicerat ett flertal rapporter.

Hösten 1995 presenterades en studie, baserad en ekonomisk modell, visade konsekvenserna för Polen ett EU-

som av medlemskap. Basaltemativet för studien är att Polen inte blir EUmedlem. Medlemsaltemativet bygger att Polen blir EUmedlemmar 2005 med en S-årig övergångsperiod som startarår 2000. Som jämförelse redovisas kommissionens från

prognos landrapporten förhållandena i Polen 2000.

som avser

Av studien framgår att exportmöjlighetema vegetabilieornrådet

blir mindre landet blir EU-medlem jämfört med alternativet

om utan medlemskap. På animalieornrådet gynnas däremot Polen av ett EU-medlemskap med undantag för mjölk. Studien ger inte något entydigt resultat vid en jämförelse med den prognos som lämnades kommissionen i de s.k. länderstudiema. För vissa

av produkter, spannmål, socker och nötkött, visar den polska studien högre exportöverskott, medan förhållandet är det motsatta för

andra produkter.

56 Tidigare studier av en EU-utvidgning SOU 1997: 150

Avser E U:s ldnderrapporter från 1995 Källa: SAEPR, Warszawa

Polen har också presenterat studie varuområdesvis av EU-

en

medlemskapets påverkan. På spannmålsområdet antas att det inte

kommer att bli några problem. Den mesta spannmålen används

direkt jordbruksföretagen och går inte i handel. Spannmålsin-

dustrin och då speciellt fodermedelsindustrin kan dock problem med import från EU-15. På oljeväxtområdet ñnns det möjligheter for Polen att utveckla sin produktion. Polen bedöms ha god konkurrenskraft för produktion av frukt och grönsaker g.a. låga ar-

betskrañskostnader och goda naturliga förutsättningar. Polen har

traditionellt exporterat mjölkpulver till EU och väntas ha goda möjligheter att fortsätta med detta. Polen har de senaste åren ut-

vecklat sin mejeriindustri mot högförädlade produkter och det

mer bör finnas möjligheter att inom framtid kunna bli konkur-

en snar renskraftig även dessa produkter. På köttområdet antas i rapporten relativt låg konkurrenskraft.

Tidigare studier av en E U-utvidgning 57

5.3¶Sammanfattande synpunkter

De studier som utredaren har tagit del inte någon samlad

av ger

bild av konsekvenserna EU-utvidgning. Små förändringar

av en av de parametrar använts stort utslag på de beräknade effek-

som ger terna. Det är därför svårt att utifrån detta material dra några bestämda slutsatser, särskilt i kvantitativa former.

SOU 1997: 150 59

Kommissionens reformförslag,

Agenda 2000

Sommaren 1997 lämnade kommissionen dels ett förslag till reform av CAP, dels de s.k. länderyttrandena

avisema.

I följande avsnitt kortfattad ges en sammanfattning av dessa båda papper från kommissionen.

6.1 Agenda 2000

Kommissionen inledningsvis i Agenda 2000 års anser att 1992 reform varit framgångsrik vad beträffar

marknadssituationen, konsumentprisutvecklingen samt att politiken blivit mer överskådlig.

Budgetkostnadema har ökat. Utifrån gjorda

marknadsanalyser

se

även avsnitt 5.1.5 konstaterar kommissionen att obalansen på

marknaden kommer att tillta under de åren. närmaste Kommissionen bedömer att politik krävs för klara en ny att de villkor som kommer att ställas de internationella

g.a. handelsförhandlingama

och en östutvidgning. Målen för den

nya jordbrukspolitiken kan

sammanfattas i följande punkter:

Förbättra jordbrukets konkurrenskraft

o o Säkerställa tillgången livsmedel god kvalitet av

o Upprätthålla en skälig och stabil levnadsstandard för

jordbrukarbefolkningen

o Miljömål skall integreras i jordbrukspolitiken o Politiken skall skapa kompletterande eller alternativa

inkomster och arbetstillfällen för jordbrukarna

Kommissionen har också uttryckt att de administrativa

systemen ska förenklas och att de enskilda

medlemsstaterna ska större

frihet.

60 Kommissionens reformftrslag

Förslag till förändringar lämnas för tre varuområden:

Spannmål inkl oljeväxter och proteingrödor

o

Kött 0

Mjölk

.

På spannmålsområdet föreslås att interventionspriset sänks med 20

procent engångsåtgärd år 2000. Jordbrukama kompense-

som en

direktbetalning i form av arealstöd. Stödet motsvarar ras genom

50 procent stödprissänkningen. Nivån arealstödet kopplas ca av

till marknadsprisutvecklingen enligt samma princip som tillämpats

för oljeväxtema. Kopplingen till ett krav träda för att arealstöd bort det fortfarande möjlighet till frivillig träda.

tas men ges Arealstödet för spannmål, oljeväxter och träda sätts till samma belopp. Det innebär relativ försämring för oljeväxtema och trä-

en

dan jämfört med spannmålen. Proteingrödoma ges ett extra stöd jämfört med övriga grödor. Spannmål används för ensilage-

som ändamål är inte längre berättigad till stöd. Enskilda medlemsländer har rätt att nationellt besluta miljökrav villkor för att are-

om som alstöd ska ges.

På nötköttsområdet sänks prisstödet, interventionspriset, med ca 30 procent under treårsperiod med början år 2000. Interven-

en

tionssystemet tas i praktiken bort och ersätts med privat lagring. Ersättning till producenterna i form direktstöd djurbidrag.

ges av Enligt det förslaget införs ett nytt direktstöd till mjölkkor.

nya Nuvarande maximigräns för antalet handjursbidrag bibehålls.

bibehålls enligt förslaget i princip oförändrad

Mjölkregleringen

det görs successiv prissänkning med 10 procent under en men en

med början 2000. Kvotnivåerna bibehålls men det

femårsperiod

uttrycks strävan att genomföra förenklingar systemet. Som

en av

kompensation producenterna ett direktstöd, djurbidrag. Djur-

ges

bidragen till mjölkkor, kompensation för prissänkning för kött och

mjölk, föreslås bli lika stora till amkoma.

som

Regionalstödet ska utvecklas for stöd till de jordbruk

att ge som kommer att möta förändringar inom

p.g.a. nya förutsättningar marknadsregleringen. Nuvarande metoder för fördelning stöden

av

ska användas även fortsättningsvis.

Stödet till rniljöåtgärder inom jordbruket ska

ges större utrymme och ett bättre sätt än tidigare integreras i

marknadsregleringen

och i regionalstödet. För att del stödet ställs krav

av större jordbrukaren att det faktiskt har uppnåtts resultat.

Medlemsländema har möjlighet att begränsa de totala stödutbe-

talningama genom ett beloppstak per företag.

Sammanfattning av reformförslaget

Nuläge Förslag Spannmål

Oljeväxter Arealbidrag, ecu/ton 94 66 Proteingrödor Arealbidrag, ecu/ton 78,49 72,50 Nötkött

-- Mjölk Riktpris -10% under 5 år Mjölkkobidrag, ecu/djur och år 145

--

62 Kommissionens reformfärslag

Budgetkostnadema för att hantera överskottet, exportbidrag, in-

tervention, beräknas minska med 3,7 mdr ecu år 2006

m.m. ca jämfört med ett läge utan reform. Direktstöden beräknas öka med 7,7 mdr

ecu.

Kommissionens reformförslag är till sin konstruktion snarlikt den reform som beslutades 1992. Reformen går ut att dra ner prisstödet och att ersätta producentema med direktstöd. Förslaget omfattar samma produkter som 1992 medan vissa produkter, som t.ex. socker ännu inte varit föremål för reform.

Vissa skillnader gentemot 1992 års reform går dock att finna:

1992 1997 o Tidsperiod

Tre års övergångsperiod För spannmål genomförs, prissänkningen i

ett steg, för nötkött under tre år och för

mjölk under fem år.

o Ersättningsnivå

Full kompensation något samband mellan sänkta priser och

kompensation. Beträkningar tyder på att

full kompensation inte ges till alla produkter.

o Produktionsbegränsning

Spannmål trädeskrav Trädesplikten sätts till noll.

o Miljökoppling

någon uttalad koppling Möjlighet till nationella beslut.

0 Moduledng

Vissa fördelar för små Möjlighet att nationellt beslut om beloppsspannmåls- och kött- tak, fortsatta fördelar för de små producenter köttproducentema.

Kommissionens reformförslag... 63

6.2 Kommissionens Iändetyttrande

Som del kommissionens förslag för det framtida arbetet in-

en av

EU lämnades i juli 1997 de s.k. länderyttrandena. Dessa utgör om kommissionens bedömning av kandidatländemas möjligheter att bli EU-medlemmar. Kommissionen har gått igenom ländernas

förutsättningar bl.a. jordbruksområdet.

Totalt sett spelar jordbruket förhållandevis underordnad roll i

en kommissionens totala bedömning CÖE-ländema. Det är därför

av

inte troligt att just jordbruksområdet haft någon avgörande bety-

delse för kommissionens förslag vad gäller de länder får delta

som

i den första förhandlingsomgången.

Kommissionen att det finns två stora problemområden inom

anser

jordbruket:

Prisskillnad mellan EU och CÖE-ländema o

Livsmedelsindustrins konkurrenskraft 0

I rapporten konstateras att det för i stort sett alla produkter råder

prisskillnad mellan EU och kandidatländema. Prisskillnadema en är störst för frukt och grönsaker med en skillnad upp till

som 80 procent. En övergång till EU:s prisnivåer skulle enligt kommissionen leda till problem bl.a. med stimulans till ökad produktion vilket skulle kräva en kvotering av produktionen. Stigande priser skulle dessutom trycka tillbaka den inhemska efterfrågan. Det förväntas att del prisskillnaden kommer att utjämnas

en av före medlemskapet efiersom högre inflationstakt förväntas i CÖEländema än i EU-15.

Vegetabilieproduktionen bedöms kunna lättare till EU:s

anpassas

regleringar jämfört med animalieproduktionen. Vegetabiliepro-

duktionen i många fall storskalig struktur. På

gynnas av en spannmålsornrådet bedömer kommissionen att det reformförslag

3 17-1371

64 Kommissionens reformförslag

lämnats mellan EU och CÖE-

som ger en utjämning av priserna

ländema. På sockerområdet kommer prisskillnaden att bestå vilket kräver att kvoter införs i CÖE-ländema för att bromsa för-

upp en

väntad produktionsökning när priserna utjämnas. På sockerområ-

det finns det i reformförslaget inte med något som antyder att nu

kvotsystem bort. Även för frukt och grönsaker

tillämpat ska tas förväntas prisskillnaden ligga kvar vid tidpunkten för medlemska-

pet.

Animalieproduktionen bedömer kommissionen vara mera proble-

matisk. Den kräver mera investeringar och det behövs bättre företagsledning. På nötköttsområdet väntas reformförslaget leda till en prisutjämning. På mjölkområdet bedömer kommissionen att det krävas kvotsystem även i CÖE-ländema för att hålla tillbaka

en

väntad produktionsökning när priserna utjämnas.

Kommissionen påpekar att stigande prisnivåer i CÖE-ländema

underlättar prisutjämningen gentemot EU.

Kommissionen konstaterar att det i samtliga kandidatländer krävs

modernisering livsmedelsindustrin. Kommissionen finner en av dock att det har skett förhållandevis stora investeringar i sektorn

utländska företag. Kommissionen förväntar dock en krafiig av

livsmedelsindustrin i CÖE-ländema följd medpress som en av

lemskapet. Det gäller speciellt i de länder där prisökningen blir

hög och där primärledet är svagt.

I länderyttrandena görs också genomgång respektive lands

en av jordbrukspolitik. Kommissionen finner att flera länderna redan

av

har påbörjat anpassning till EU:s regelverk. Som exempel kan

en nämnas att det har införts utbudskvoter, direktstöd och register över djur och åkermark.

Av de skäl kommissionen har anfört antar att de flesta av

som man

CÖE-ländema måste få långa övergångsperioder på jordbruksom-

rådet. Periodens längd kan komma att variera mellan olika länder.

Under övergångsperioden ska det vara möjligt att vidta åtgärder

för att utjämna prisskillnaden och att stärka konkurrenskraften i livsmedelsindustrin. Kommissionen avvisar bestämt möjligheten för kandidatländema att få direktstöd arealbidrag och djurbidrag under övergångsperioden. Kommissionen antyder att kandidatländema kan motsvarande i form strukturstöd under övergång-

av

sperioden. Efter övergångsperiodens slut har kommissionen inte

gjort något uttalande hur direktstöden ska hanteras.

om

Beaktat samtliga områden kommer kommissionen fram till att 5

av 10 länder kan tas med i första förhandlingsomgång. Bland de

en omdömen kommissionen de enskilda länderna kan följan-

som ger de nämnas:

ILIQQI Kommissionen påpekar att strukturproblemen stor andel småjordbruk i det polska jordbruket måste lösas innan Polen kan bli EU-medlem. Polen dock "medellång" tidsfrist att lösa

ges en dessa problem. Om Polen inte löst dessa problem före medlem-

skapet kommer påfrestningarna EU.s budget att bli enorma.

För övrigt Polen goda vitsord av kommissionen. Landet be-

ges

döms ha god möjlighet att öka produktionen så landet kan

en börja exportera livsmedel. Det behövs dock investeringar i livsmedelsindustrin. Beslut har fattats om att införa en jordbrukspolitik

i många avseenden följer EU:s politik till sin inriktning. som

66 Kommissionens refonnförslag

Ungern: Kommissionen konstaterar att det ungerska jordbruket har utvecklats på ett tillfredsställande sätt vilket har resulterat i förbättrad konkurrenskraft. Kvaliteten produkterna måste dock förbättras liksom lagstiftningen för veterinära och fytosanitära frå-

Strukturen det ungerska jordbruket är konkurrenskraftig

gor. och industrin har lockat utländska investeringar. Jordbrukspolitiken bra i linje med EU:s politik. På handelsområdet har

ligger

Ungern problem eftersom WTO-avtalet landet mycket knappa

ger handelskvoter vid export.

Tjeckiens medlemskap i EU ska enligt kommissionen inte innebära

några större komplikationer. Det krävs dock ytterligare harmoni-

sering lagstiftningen. Veterinärkontrollen och kontrollen av

av livsmedelskvaliteten är dock speciellt god i Tjeckien. Kommissio-

finner att jordbruket är förhållandevis liten betydelse i den nen av

ekonomin och därför inte är något prioriterat område.

tjeckiska

Slovenien bedöms kommissionen kunna uppfylla EU:s krav på

av

rad områden redan inom några år. Kommissionen ser inte att en jordbruket ska innebär några större problem för ett EU-

medlemskap.

Estland: Kommissionen finner att Estland har goda möjligheter att utveckla vegetabilieproduktionen medan det krävs betydande in-

för animalieproduktionen konkurrenskraftig. Det be-

satser att hövs också stora insatser i livsmedelsindustrisektom. På det administrativa området krävs satsningar eftersom Estland i nuläget

inte har i stort sett några marknadsregleringar.

Slovakien föreslås inte få möjlighet att starta förhandlingarna med EU bland den första länder. Att Slovakien inte kan

gruppen av accepteras baseras politiska grunder. I de övriga länderna som undantas från förhandlingar är skälen ekonomi. På jord-

svag bruksområdet finner kommissionen att Slovakien varit förhållandevis framgångsrikt. Produktionen har följt de mål ställts upp.

som

Det krävs dock stora investeringar och överkapacitet måste bort

industriledet. Slovakien har påbörjat harmoniseringen till EU:s ur regelverk bl.a. veterinärområdet.

Bulgarien: Kommissionen anser att den bulgariska jordbrukssek-

tom måste genomgå fundamental reformering. Det har ännu

en inte genomförts någon heltäckande landrefonn. Det saknas ñingerande kreditväsende för att finansiera markköp vilket leder till en

mycket dåligt fungerande marknad för jordbruksfastigheter.

Kommissionen påpekar vidare att det krävs stora insatser för att harmonisera lagstiftningen på bl.a. veterinärornrådet. Kommissio-

dock positivt den förändring av den politiska ledningen

nen ser

skett det senaste året. som

Rumänien har påbörjat anpassning till marknadsorien-

en ett mera terat jordbruk har enligt kommissionen mycket kvar att göra.

men De åtgärder gjorts hittills är förhållandevis begränsade. Det

som

krävs också betydande förändringar i bl.a. veterinärlagstiftningen.

Kommissionen påpekar också att det krävs betydande förbättringar i de administrativa systemen.

Lettland: Det har genomförts en landreform i Lettland men det saknas fortfarande en fungerande marknad för jordbruksfastigheter. Det finns inte några mejeriet eller slakterier som uppfyller EU:s kvalitetsnorrner. Kommissionen påpekar att Lettland behö-

skärpa de administrativa rutinerna bl.a. behöver gränskontrolver lema förbättras.

Litauen har problem med registreringen åkermark. Kommissio-

av

framför att den litauiska livsmedelsindustrin är i dåligt skick nen och torde svårt att konkurrera EU-marknaden. Det har skett

viss harmonisering regelverket mycket återstår. Ett

en av men annat problem är att landet saknar resurser att stödja jordbrukssektom.

68 Kommissionens rçfonnförslag

I sammanfattningen for samtliga områden for respektive land

omnämns jordbruksfrågoma endast vid två tillfällen. Kommissionen

pekar att strukturfrågoma i Polen måste finna lösning

en

medellång sikt och att det tjeckiska jordbruket, i generella termer,

måste förbättras.

SOU 1997: 150 69

7 K0miCAPs: betänkande

I direktiven anges att:

"Utredaren bör särskilt ta del av det material som utarbetats inom ramen för den parlamentariska kommittén Io 1995:06 om reformering av EU:s gemensammajordbrukspolitik.

Utredningens betänkande Mat Miljö Svensk strategi for EU:s

jordbruk i framtiden redovisas i SOU 1997:102.

Utredningen konstaterar att det krävs nya mål för EU:s jordbrukspolitik. Dessa formuleras i två huvudmål:

EU:s jordbrukspolitik ska syfia till att möjliggöra:

gemensamma

ett brett och varierat utbud av säkra livsmedel till skälig priser 0

ett långsiktigt hållbart jordbruk

Utöver dessa två övergripande mål skall jordbrukspolitiken även

syfta till att produktion, förädling och distribution av livsmedel bedrivs ett sådant sätt att:

den biologiska mångfalden bevaras och främjas

kulturmiljöer bevaras ett varierat odlingslandskap främjas miljöbelastningen minimeras

animalieproduktionen sker med högt ställda djurskyddskrav

en regional balans och en levande landsbygd främjas

ett internationellt konkurrenskraftigt jordbruk inom EU främjas

För att uppnå de mål som ställs upp anser utredningen att det är

viktigt att samhället lagstiftar åtgärder betalar for tjänster

om resp som leder till att målen uppfylls. För att uppnå ett brett och varierat utbud till skäliga priser krävs att konkurrensen

av varor marknaden fungerar. Samhället kan tillhandahålla utbildning och

70 KomiCAP:s betänkande

information. Nuvarande marknadsreglering motverkar måluppfyllelsen och behövs därför inte enligt utredningen. För att uppnå

miljömålen behövs miljölagstiñning slår fast

en gemensam som rrüniminivåer med möjlighet att nationellt besluta hårdare

om regler. Jordbruket bör, enligt utredningen, ersättas for olika typer

av miljötjänster samhället tillhandahålls. Det behövs en skärp-

som

ning den lagstifiningen for djurrniljön med möj-

av gemensamma

lighet till en strängare nationell lagstiftningen. Utredningen anser

att det är rimligt med stöd i syfte att främja en regional balans och

levande landsbygd.

en

Utredningen finner det vara önskvärt att ta bort marknadsregleringen på sikt. Reformeringen bör gälla samtliga sektorer och hän-

måste tas till att awecklingen kan ske under socialt acceptabla syn former. Utredningen det rimligt med bibehållet gräns-

anser vara skydd under en övergångsperiod. För att underlätta en omställning av jordbruket är det rimligt att jordbruket ges stöd under en övergångsperiod. Stödet bör i form direkta bidrag är fri-

ges av som

kopplade från produktionen så långt möjligt.

som

Vad gäller EU:s utvidgning österut framhålls i utredningen att det

är prioriterad fråga. Utredningen anser att det relativt snabbt

en krävs beslut om en inriktning av EU:s gemensamma jordbruks-

ny politik för att underlätta utvidgningen. Det bör utifrån dessa beslut

konstrueras lämpliga övergångsåtgärder.

SOU 1997: 150 71

8¶Läget i Östeuropa

Det inledande avsnittet i följande kapitel bild av jordbruks-

ger en sektorn i CÖE-ländema. Beskrivningama koncentreras utvecklingen under 1990-talet. Därefter även översiktlig beskriv-

ges en

det allmänna ekonomiska läget i CÖE-ländema. Beskriv-

ning av

ningarna koncentreras de parametrar som beaktas i samband

med fördelning regionalstöd jordbrukets område.

av

I bilaga 2 översiktliga beskrivningar jordbrukssektom i resp

ges av

CÖE-land.

8.1 Jordbru

De 10 CÖE-ländema är sinsemellan mycket olika vad beträffar

storlek, strukturförhållanden, de naturliga förutsättningarna för

jordbruk, jordbrukets betydelse för ekonomin, jordbruksbrukspolitikens utformning Händelseförloppet i länderna de senaste

m.m. 10 åren följer dock i stort samma mönster.

Länderna i Central- och Östeuropa har varit utsatta för mycket stora omvälvningar under de senaste åren. Både de politiska och ekonomiska systemen varit rådande sedan andra världskriget

som ändrades mycket kort tid i slutet 1980-talet och början

av 1990-talet. Det har fått stora konsekvenser inte minst jordbrukets området.

I det tidigare systemet kännetecknades jordbruket i dessa länder

ett stort inslag statlig styrning. Staten fastställde såväl proav av

ducentprisema konsumentprisema och subventioner till

som gavs

jordbruket vid inköp produktionsmedel. Merparten av produk-

av tionsresursema i statlig ägo. Den statliga styrningen var starkt

var inriktad mot att uppnå vissa produktionsmål. Prisnivån hölls

nere för såväl producenter konsumenter. Producenterna fick ofta

som

72 Läget i Östeuropa

subventioner vid inköp insatsvaror. Konsumenter fick likaledes

av matpriserna subventionerade. Resultatet blev ofla att produktionsmålen uppfylldes utan att hänsyn togs till resursetfektivitet. Konsumtionen kunde hållas på hög nivå trots att det inte moti-

en verades de allmänna ekonomiska förutsättningarna. Även um-

av keshandeln i de flesta fall statligt styrd handelsmono-

var genom

pol.

När den politiska kursen vändes kom detta också att påverka jordbruket. Priserna konsumentvaror tilläts att stiga, subventionema till jordbruket togs bort och handeln med tredje land liberaliserades. Olika program sattes igång för att privatisera marken och utländskt kapital möjlighet att köpa sig i livsmedelsindust-

gavs rier. Institutionella hinder t.ex. oklarheter i äganderätten och

som

en dåligt fungerande marknad for jordbruksfastigheter har dock i

flera länder hållit tillbaka privatiseringen den statligt ägda

av egendomen. De utländska investeringarna i livsmedelssektom bygger inte sällan från väst importerade råvaror eftersom försörjningen från hemmamarknaden är besvärlig. Merparten in-

av vesteringarna har gjorts i branscher som tillverkar högförädlade livsmedel som t.ex. läskedrycker, bakverk och vissa mejeriprodukter. Intresset for investeringar i basindustri kvamar och slak-

som terier har varit betydligt mindre. Från svensk sida kan nämnas

om investeringar i bryggeri- och stärkelseindustrin i de baltiska länderna. Nyligen har det även skett svensk investering i kvamin-

en dustrin i Lettland.

Jordbruket påverkades den allmänna nedgång drabbade

av som samhället i form av stigande inflation, högre räntor och större

arbetslöshet. Kostnaderna i jordbruket har regel stigit snabbare

som än produktprisema vilket har lett till att jordbruket har hamnat i

en kostnadsfalla.

Effekten av detta blev att både produktion och konsumtion minskade. Det främst konsumtionen förhållandevis dyra livsme-

var av del kött minskade mest. Handelsbalansen på jordbruks-

som som

området försämrades också och de flesta länderna gick från att

av vara nettoexportörer till att bli nettoimportörer. En viktig orsak till detta var att handelsutbytet med f.d. Sovjet, som tidigare varit den

viktigaste handelspartnem, minskade dramatiskt. CÖE-ländema

har haft det svårt att kompensera detta handelsbortfall med ökad export t.ex. till EU.

Nedgången var som störst i början 1990-talet, därefter har läget börjat att stabilisera sig och i de flesta länder har det skett

en

viss återhämtning o m 1994. I regel har återhämtningen börjat i

vegetabiliesektom medan animaliesektom fortfarande släpar efter.

Genomgående för länderna i Central- och Östeuropa är att an-

vändningen av produktionsmedel är lägre än genomsnittet för EU-

ländema. Spannmål är den gröda där avkastningen ligger förhål-

landevis bäst till jämfört med de ledande länderna inom EU.

Tjeckien och Ungern är de länder som har den högsta avkastning-

en. För de mer specialiserade grödoma och för animalieproduk-

tionen är dock avkastningen betydligt lägre än medeltalet för EU.

Låg användning av insatsvaror som t.ex. bevattningsutrustning

och proteinfodermedel är bidragande orsaker. En annan orsak till att animalieproduktionen drabbats förhållandevis hårt är att denna produktion tidigare till största delen bedrevs stora statlig eller

av

kooperativt ägda jordbruk. När denna typ av jordbruk delvis av-

vecklades förmådde inte de företagstypema att hålla produk-

nya tionen uppe. Kvaliteten och då speciellt i förädlingsledet har varit ett annat bekymmer. En stor del exporten gick tidigare till f.d.

av Sovjet och de kvalitetskrav rådde på denna marknad var be-

som

tydligt lägre än för t.ex. EU. Frukt och grönsaker är exempel

varor som av kvalitetsskäl inte förmått att konkurrera i Västeuropa.

Historiskt sett har livsmedelskonsumtionen varit hög i

per person CÖE-ländema. Konsumtionen har

av många animalieprodukter varit högre än i Västeuropa. Förändringen av politiken i början

1990-talet innebar att priserna livsmedel steg kraftigt vilket

resulterade i kraftigt minskad konsumtion. En allmän förbättring i ekonomin har lett till att den inhemska konsumtionen har påbörjat

återhämtning. Det kan dock förväntas att konsumtionsinrikten ningen kommer att förändras jämfört med tidigare. Det väntas t.ex. att konsumtionen kyckling kommer att öka snabbt medan

av konsumtionen av andra köttslag inte kommer att ha samma ut-

vecklingstakt.

Totalt sett finns det i nuläget inte något större överskott av jordbruksprodukter i CÖE-ländema. Produktionen spannmål är

av t.o.m. något lägre än konsumtionen men det finns ett mindre överskott socker. På animaliesidan råder det i stort sett balans.

av

Prisnivån är lägre än inom EU för samtliga jordbruksprodukter.

Enligt de uppgifter kommissionen ger i Agenda 2000 uppgår

som

spannmål i CÖE-ländema till 70 procent

exempelvis priserna ca

priserna inom EU. Det förekommer i stort sett inte några diav

rektstöd till jordbruket i form av arealbidrag eller djurbidrag.

Direkt efter de ekonomiska reformema genomfördes i CÖE-

att

ländema avreglerades jordbrukssektorema nästan helt. Beräkning-

OECD har gjort visar t.o.m. negativa PSE-tal. Det bear som

på att det i princip saknas marknadsstöd och direktstöd samt ror

att de inhemska priserna ligger under världsmarknadsprisnivå. Ef-

ter denna liberaliseringsfas har det skett en utveckling mot tilltagande regleringar. I vissa fall har länderna tagit upp delar av de regleringar används i CAP. Som exempel kan nämnas att

som Ungern har infört ett kvotsystem sockerområdet. Den instabila försörjningssituationen fortfarande råder har inneburit att den

som

förda politiken många gånger har blivit ryckig med tvära kast i tillämpningen. Tillämpningen regleringsåtgärdema har också

av försvårats att marknadskunskapen har varit svag.

av

1997:150 Läget Östeuropa 75 SOU

Tabell 4 PSE-tal i några CÖE-ländema,

av

procent

Källa. OECD

8.2¶Allmänt ekonomiskt läge

speciellt hänsyn till ländernas

Vid fördelning av regionalstöd tas

BNP. Detta avsnitt begränsas därför till just denna ekonomiska redovisas i tabeller baseras EUparameter. Uppgifler som m.m. kommissionens uppgiñer i Agenda 2000. I de fall senare uppgifier är kända kommenteras dessa.

Ekonomin i CÖE-ländema hamnade i djup svacka i samband en med de i början 1990-ta1et. Ut-

omvälvningar som ägde rum

och ekonomiema är väg Av tabell vecklingen har nu vänt upp. det inte CÖE-ländema har högre

5 framgår att är något av som

EU-ländema. Av CÖE-ländema har BNP/capita än de nuvarande Skillnaden mellan Slovenien och

Slovenien högst BNP/capita.

har lägst BNP/capita länderna inom EU-15, är

Portugal, som av

mindre 10 Det är större skillnad mellan det land som än procent. och det land har lägst BNP/capita bland

har högst BNP/capita som

CÖE-ländema än bland länderna inom EU-l

Tabell 5 BNP/capita i COE-länderna och i

i ecu

EU-15 1995

CÖE-IO EU-l5

Slovenien 7 240 Luxemburg 32 370 Tjeckien 3 490 Danmark 25 260 Ungern 3 340 Tyskland 22 600 Slovakien 2 470 Österrike 22 180 Polen 2 360 Belgien 20 310 Estland l 850 Frankrike 20 200 Lettland 1 370 Sverige 19 970 Rumänien l 200 Holland 19 570 Bulgarien l 180 Finland 18 720 Litauen 930 Storbritannien 14 410

Källa: E U-kommissianen

Kommissionen har även valt att redovisa även képkrafiskorrigerad BNP/capita. Detta mått tar även hänsyn till konsumentens

köpkraft. Låga priser många och tjänster sålunda

varor ger ett högre värde detta BNP-mått. Av tabell 6 framgår att skillnaden mellan CÖE-IO och EU-15 blir mindre

om man väljer köpkrañskorrigerad BNP.

Tabell 6 BNP/capita i

Köpkraftskorrigerad ecu

i COE-länderna och i EU-15 1995

CÖE-IO EU-15

Slovenien 10 110 Luxemburg 29 140 Tjeckien 9 410 Danmark 19 960 Slovakien 7 120 Belgien 19 340 Ungern 6 310 Österrike 19 320 Polen 5 320 Tyskland 19 070 Bulgarien 4 210 Frankrike 18 520 Litauen 4130 Holland 18 390 Rumänien 4 060 Italien 17 770 Estland 3 920 Sverige 17 390 Lettland 3 160 Storbritannien 16 580

Källa: E U-kommissionen

Av tabell 7 BNP i absoluta tal i EU-15 och i CÖE-

framgår

ländema. Totalt uppgår BNP i CÖE-ländema till 4 procent

ca av den totala BNP i EU-15. Av CÖE-ländema har Polen klart störst

BNP med knappt 40 procent av den totala BNP. Polens BNP är vid jämförelse med nuvarande EU-länder ungefär i nivå med

en Finland och Grekland. Det innebär att Polen med störst BNP av kandidatländema hamnar bland de EU-länder har minst total

som BNP. Tjeckien harnäst högst BNP kandidatländema och är i

av

storleksordning Irland, d.v.s. näst minst bland EUsamma som ländema. Polen, Tjeckien och Ungern har tillsammans 70

ca procent den totala BNP i CÖE-ländema. BNP i de tre baltiska län-

av derna 4 BNP i CÖE-ländema vilket mot-

motsvarar ca procent av

BNP i Luxemburg.

svarar

Tabell 7 Total BNP mdr i CÖE-länderna

i ecu

och EU-l5 1995

CÖE-10 EU-15

Källa: E U-kommissionen

SOU 1997: 150 79

9 Jämförelse EU-15 CÖE-

mellan och

länderna

Utvidgningen av EU innebär att de nuvarande 15 länderna i EU och de 10 CÖE-ländema kommer att

agera en gemensam marknad utan några gränshinder i form av tullar. För att kunna göra en analys av de olika scenariema krävs att det görs en avstämning av vilka skillnader som det finns i utgångsläget mellan jordbrukssektorema i EU-15 och i CÖE-ländema. Detta avsnitt är sålunda att betrakta avstamp för att analysera effektema

som en

innan jordbrukspolitiken läggs som en faktor som påverkar

jordbrukssektom.

Vissa jämförelseparametrar är betingade av yttre förutsättning,

t.ex. klimat och geografiskt läge, och kan därför inte påverkas. Andra parametrar strukturförhållandena och politiska villkor

som är faktorer som kan förändras kortare eller längre sikt. Prisoch kostnadsläge i resp område är också mycket viktiga att jämföra liksom lönsamheten i sektorn.

Dessa parametrar är några exempel områden som är viktiga att undersöka. För vissa kan det saknas data, det gäller speciellt för COE-ländema, vilket försvårar studien.

9.1 Jordbrukets betydelse i ekonomin

Samtliga CÖE-länder är med några undantag, Tjeckien och

Slovenien, utpräglade jordbruksländer. Detta kan avläsas i jord-

brukssektoms betydelse för total produktion och sysselsättning. I

EU-15 är förhållandet det motsatta där är det endast ett fåtal länder där jordbruket fortfarande spelar denna roll, främst i Sydeuro-

och Irland. pa

Polen är det ojämforligt störst jordbrukslandet CÖE-ländema.

av Landet har CÖE-ländemas totala åkera-

omkring en tredjedel av

real och nära 40 procent antalet jordbrukare. Av de övriga

av CÖE-ländema har Rumänien och Ungern också betydande

jord-

brukssektorer.

Enligt uppgifter från EU-kommissionen uppgår jordbrukets

produktionsvärde till 9 den totala BNP i CÖE-ländema.

ca procent av Motsvarande andel i EU-l5 är drygt 2 procent. 22 procent de

av

återfinns i i CÖE-ländema medan andelen i

sysselsatta jordbruket

EU är ca 5 procent.

Av tabell 8 framgår att jordbrukets produktionsvärdet betyder for-

hållandevis mest i Rumänien och Bulgarien och minst i Tjeckien och Slovenien. I EU betyder jordbruket mest i Grekland och på Irland. I de stora industrinationema i EU-IS jordbruket

svarar endast for 1-2 procent det samlade produktionsvärdet. Trenden är

av dock även i CÖE-ländema att jordbruket får allt mindre betydelse. I de CÖE-länder haft den ekonomiska utveck-

som gynnsammaste

lingen har jordbrukets andel produktionsvärdet halverats under

av l990-talet. I länder med svag utveckling har jordbrukets andel dock t.o.m. ökat.

SOU 1997: 150 Jämförelse mellan. 81

Tabell 8 Jordbrukets 1995 av totalt

produktionsvärde

produktionsvärde i COE-ländema och i

EU-l5

CÖE-land Andel prod. EU-land Andel prod.

Källa: EU-kommissionen

Rumänien, Polen, Litauen och Bulgarien har mer än 20 procent av arbetskraften sysselsatt i jordbruket. I EU är det endast Grekland

ligger motsvarande andel. Tjeckien är det CÖE-land som som har minst andel sysselsatta i jordbruket med 6 procent. De stora

ca industriländema i EU har 2-3 procent arbetskraften i jordbruks-

av sektorn. Det bör observeras att det även ingår sysselsatta i skogsbruk och ñske. I Sverige är ca 1,5 procent sysselsatta inom jord-

bruksnärningen.

Tabell 9 Sysselsatta i jordbruket 1995 i CÖE-länderna

och i EU-15

CÖE-land Andel syssel- EU-land Andel

av av

Källa: EU-kommissionen

De redovisade uppgiñema över produktionsvärde och sysselsätt-

ning i jordbrukssektom visar stora skillnader i

arbetsproduktivi-

teten. I Polen är omkring 27 procent sysselsatta i jordbruket

men

sektorn inte for än 8 produktionsvärdet.

svarar mer ca procent av Tjeckien har däremot betydligt bättre produktivitetet, 6

en ca procent av de sysselsatta finns i jordbruket och dessa for 5

svarar ca procent av produktionsvärdet. Av EU-ländema har de sydliga medlemsländerna även länder Finland och

men som Tyskland många sysselsatta inom jordbruket i förhållande till produktions-

värdet. Storbritannien har minst sysselsatta i förhållande till

produktionen även Sverige har relativt kvot.

men en gynnsam

SOU 1997: 150 JämföreLse mellan. 83 . ..

9.2¶Produktionsförutsättningar inom

vegetabilieproduktionen

och Rumänien är de länder har de bästa yttre förhål-

Ungern som

landena för mångsidig växtodling. Det finns stora sammanen områden med bördiga marker och klimatet är förhållan-

hängande

devis bra. Det finns goda möjligheter till omfattande odlingar av

spannmål, i synnerhet brödsäd, och oljeväxter. Det ñnns även förutsättningar för odling arbetsintensiva specialprodukter som

av

frukt och grönsaker.

Iiolçg har mycket stor åkerareal jordama har generellt sett en men förhållandevis låg avkastningsfönnåga. Polen har i allmänhet en lättare jordar lämpar sig bäst för odling av vissa spannsom

målsslag råg, rågvete och fodersäd samt potatis. Det

som annan finns också möjligheter till odling frukt och bär. av

har karaktären ett bergsjordbruk vilket ger

Bulgarien mera av sämre förutsättningar att bli storproducent av stapelvaror som

och oljeväxter. Landet har dock goda förutsättningar för

spannmål odling specialprodukter tobak och vin.

av som

Tjeckien och Slovakien är inte några utpräglade jordbruksområden och saknar speciella fördelar för specialiserad växtodling. Produk-

tionen vegetabilier kan förväntas bli inriktad mot spannmål och av

oljeväxter främst för den marknaden. Specialproduktion av

egna maltkom för att möta behoven från ländernas egna bryggeriindustrier kan förväntas.

Slovenien har till största delen ett bergsjordbruk och produktionen

är därför mycket begränsad med undantag för några specialpro-

dukter, t.ex. humle.

Förutsättningarna för växtodling i de baltiska länderna, med

undantag för vissa delar Litauen, är förhållandevis av svaga p.g.a.

det nordliga läget och mindre bördiga jordar. Jordbruket

väntas därför inte komma att inriktas mot specialiserad

växtodling.

Spannmåls- och oljeväxtodling för hemmamarknaden torde domi-

nera växtodlingen men även viss odling grönsaker, fmkt, och

av bär kan bli aktuell i dessa länder.

Generellt sett är hektaravkastningen betydligt i CÖElägre

ländema jämfört med EU-15. Det beror dock till stor del

på låg

användning av insatsvaror samt sämre brukningsmetoder. I slutet

1980-talet, före den ekonomiska omvälvningen, avkast-

var

ningen i t.ex. den ungerska veteodlingen i nivå med odungefär

lingen inom EU. Kan odlingen ske under

samma förutsättningar

som i EU finns det inget talar mot att områden med liknande som yttre betingelser åter skulle kunna nå till dessa

upp avkastningsni-

vaer.

Spannmål och i viss mån oljeväxter torde de grödor där vara CÖE-ländema snabbast kan hävda sig gentemot EU. Det är grödor kräver förhållandevis liten insats

som av produktionsmedel

och kravet specialkunnande hos odlaren Det

är måttligt. är

möjligt att omsätta varan i handel utan att den förädlas vilket gyn- CÖE-ländema har industri EU. nar som svagare än Möjligheterna till goda marginaler är dock sämre än för med värde. varor högt

CÖE-ländema torde svårare konkurrera inom den att mera

specialiserade växtodlingen. Potatis- och sockerbetsodlingen kräver betydligt större kapitalinsats och mera kompetens hos brukar-

na. Odlingen av dessa grödor i EU har kunnat effektiviseras

genom användande bl.a. specialmaskiner. av

I fråga produkter där det är svårt att genomföra rationalise-

om ringar manuella arbetsmoment, i första hand frukt, bär, grönsa-

av ker, tobak och vin har CÖE-ländema goda förutsättningar för att kunna konkurrera med EU eftersom arbetskostnadema är låga.

9.3¶Produktionsförutsättningar inom animalieproduktionen

På animalieområdet har produktionen i CÖE-ländema i hög grad varit påverkad de handelsrelationer som länderna hade med det

av

forna Sovjet. En stor del ländernas produktion exporterades till

av

Sovjet och i gengäld kunde produktionsmedel importeras till låga

priser. Detta gällde i synnerhet de baltiska länderna.

Strukturutvecklingen animaliesidan har också varit av stor be-

tydelse för produktionsutvecklingen. Animalieproduktionen var

tidigare i större utsträckning än vegetabiliema koncentrerad till de stora kollektivt ägda jordbruken. När dessa privatiserades och i vissa fall splittrades små enheter minskade produktionen

upp kraftigt. Den allmänna bedömningen görs bl.a. kommissio-

som av

är att animaliesektom f.n. är i sämre skick i CÖE-ländema än nen

vegetabiliesektom.

En viktig förutsättning för konkurrenskraftig animalieproduktion är god tillgång fodermedel till låga priser. Denna förutsättning

torde ñnnas i flera CÖE-ländema. I Polen t.ex. finns det goda

av

möjligheter att producera fodersäd jordar som lämpar sig sämre

för odling brödsäd.

av

Tidigare var arbetskraften viktig faktor i animalieproduktionen.

en En snabb rationalisering har dock minskat dess betydelse inom de

flesta produktionsgrenar med undantag för mjölkproduktionen.

Låga arbetslöner i CÖE-ländema är därför mindre betydelse i

av konkurrensen med EU. Krav hög kompetens bland arbetskraften kan istället till nackdel för CÖE-ländema.

vara

Ett större problem är att animalieproduktionen är betydligt kapi-

talintensivare än vegetabilieproduktionen. Kapitalförsörjningen är

fortfarande ett av de största problemen för jordbrukssektom i CÖE-ländema. Livsmedelsindustrin spelar också avgörande roll

en

för hur animalieproduktionen ska kunna hävda sig. Brist kapi-

tal, kompetens vad gäller t.ex. livsmedelskvalitet och affärsmannamässighet är områden hittills ansetts punkter i

som vara svaga CÖE-ländemas livsmedelsindustri.

Bland CÖE-ländema torde det i första hand Polen har

vara som

förutsättningar att kunna producera en betydande mängd animali-

eprodukter. Även Rumänien och Ungern kan emellertid komma att producera förhållandevis mycket animalier. De baltiska länderna hade under den sovjetiska tiden omfattande animalieproduk-

en tion men det bedöms inte vara realistiskt att produktionen åter når upp till dessa nivåer.

Animalieproduktionen i CÖE-ländema bedöms kort till medellång sikt vara mindre konkurrenskraftig gentemot EU-15 än

vegetabilieproduktionen. Prisfaktom torde mindre betydelse än

vara av t.ex. kvalitet och hygienisk standard för CÖE-ländemas förmåga att konkurrera med EU.

För EU kan det bli intressant att finna marknader i CÖE-ländema

som efterfrågar animalieprodukter av mycket hög kvalitet. Kon-

sumentgrupper i CÖE-ländema med växer snabbt

hög köpkraft

och det blir därför alltmera intressant för livsmedelsindustrin i EU att förse dessa konsumenter med produkter ännu inte kan

som produceras av den inhemska industrin.

9.4¶Markpolitik

CÖE-ländemas hade under den kommunistiska perioden helt

en

markpolitik än EU. Som en följd av att man i början på

annan 1990-talet ändrade styrelsesätt blev det av största vikt att även ändra markpolitiken. Dessa reformer har i vissa länder varit svåra att igång efiersom den politiska Viljan inte varit entydig. I andra länder har det fattats beslut genomgripande program men i

om praktiken har de varit svåra att genomföra. Flera decenniers avsaknad fungerande marknad for mark har också bidragit till

av en svårigheterna. En foljdeffekt dessa problem har blivit att kre-

av ditgivama inte ställt med kapital till markägare utan klara be-

upp

sked om äganderätten.

På detta område tar det med alla säkerhet förhållandevis lång tid innan regler och stabiliserar så CÖE-ländema uppnår

praxis att

samma läge som EU-15.

9.5¶Struktur

och ägandeform är helt annorlunda i CÖE-

Företagsstruktur

ländema än i EU-15 trots att det har genomförts landreformer de senaste åren. Polen och Slovenien har ett stort antal småjordbruk medan länder domineras Även i

övriga av mycket stora jordbruk.

länderna dominerats storjordbruk har landreformema lett

som av

till att det skapats ett stort antal småjordbruk. Familjejordbruk i

den storleksklass är vanlig i flertalet EU-ländema fore-

som av kommer ännu nästan inte alls. De CÖE-länder där

storiordbruken

dominerar borde ha stordriñsfordelar gentemot EU-15. Det krävs dock att den inre organisationen i företagen fungerar liksom att ägandeforrnen kan lösas. Det kan innebära att de allra största jordbruken inte är de effektivaste och kommer att delas i

upp mindre enheter. I länder med stor andel småjordbruk är en strukturrationalisering oundviklig för att konkurrenskraften ska kunna

förbättras. I kommissionens avisvar för Polen påpekas just att strukturfrågan är den mest angelägna att lösa inför EU-

medlemskapet.

Det är främst vegetabilieområdet i de länder där det finns fun-

gerande storjordbruk, bl.a. i Ungem, Tjeckien och Rumänien, som

CÖE-ländema har konkurrera med EU. På anima-

en möjlighet att

lieområdet har uppdelningen i alltför små enheter lett till att effektiviteten har minskat kraftigt.

9.6 Teknisk nivå och kompetens

CÖE-ländemas jordbruk baseras fortfarande teknik in-

en som förskaffades under det tidigare systemet. Utrustningen kommer ofta från det forna Sovjet. Svag lönsamhet i jordbruket under början på 1990-talet har lett till att nyinvesteringar fått skjutas framtiden. Det torde i speciellt stor utsträckning gälla långsiktiga

projekt markförbättrande åtgärder och bevattningsanlägg-

som

Det finns behov i CÖE-

ningar. ett uppdämt av nyinvesteringar ländema. Teknologin som nu börjar att tillämpas kommer vanligen

från Västeuropa och USA. Den leder till förbättrad effektivitet men också till ett högre kostnadsläge. I utgångsläget har EU:s jordbruk ett försprång tekniksidan också högre kost-

men en nadsnivå.

Lantarbetama tidigare statligt ägda stoxjordbruk var ofta specialister relativt arbetsuppgifter. Den enskilde arbetaren saknade dessutom oña affarsansvar för sina uppgifier. Nya företagsformer i CÖE-ländema skapar krav på kompetens hos jord-

nya brukarna. Det gäller inte minst förmågan att leda sitt företag och att göra det ett affärsmässigt sätt. Generellt sett synes jordbrukama i EU ha bättre och allsidig kompetens än jordbru-

en mera karna i Östeuropa. Även detta problem pekas kommissionen

ut av i avisema.

9.7 Priser

Prisnivån i CÖE-ländema är betydligt lägre än i EU. I kommissionens länderyttrande konstateras att priset är lägre för samtliga produkter. Prisskillnaden är störst för frukt och grönsaker och minst för de spannmålsbaserade animaliema. Slovenien har allmänt

sett de högsta priserna bland CÖE-ländema.

För de flesta produkter kan CÖE-ländema

upprätthålla en export

utan i princip några exportbidrag. EU kan däremot inte exportera i

stort sett några produkter utan att exportsubventioner skjuts till.

På avreglerad marknad därför CÖE-ländemas jordbruk

en synes

kort sikt vara mera konkurrenskraftigt än EU:s. Jämför dock vad som sägs om kvalitetskraven i avsnitt 9.7.

9.8 Kvalitet

Jordbruket och livsmedelsindustrin i CÖE-ländema har svårt att producera varor som uppfyller kvalitetskraven på bl.a. EUmarknaden. En viktig orsak är att det saknas teknisk utrustning och kunskap. Utrustningen används är ofia omodern och här-

som rör från det forna Sovjet. En orsak är att transporterna inte

annan fungerar. Det är svårt att samla och distribuerar dem till

upp varor tillräckligt snabbt. CÖE-ländemas traditionella export gick till det forna Sovjet och kvalitetskraven dessa produkter betydligt

var lägre än. EU-marknadens. Det krävs därför att exportörema i CÖE-ländema kan de villkor för

kunskap om som gäller att exportera till marknader.

nya

CÖE-ländema har dock lägre användning och

av handelsgödsel

bekämpningsmedel än EU-ländema vilket kan konkurrens-

ge en fördel eftersom dessa faktorer spelar allt större roll.

en

9.9¶Produktionskostnader

i CÖE-ländema är betydligt lägre än i EU trots att

Kostnadsläget

inflationstakten varit mycket hög de senaste åren. Det gäller i synnerhet kostnaden för arbetskrafi, åkermark, bränsle och elkraft. I EU har produktionskostnadema genererats bl.a. höga stöd-

av

prisnivåer. Rationaliseringar och effektiviseringar har inte genom-

forts efiersom det inte varit tillräckligt stark lönsamhetspress. I det korta torde CÖE-ländema ha störst kostnadsfördel

perspektivet

vad arbetskrafiskostnadema. Denna fördel spelar störst roll

gäller for arbetsintensiva specialprodukter som frukt, grönsaker, tobak

och vin.

9.10 Lönsamhet

Det har gjorts studier över lönsamhetsskillnaden mellan EU-15 och CÖE-ländema. Det är därför svårt att i absoluta tal slå fast vad gäller. I generella termer går det dock att ñnna ett visst

som mönster visar skillnader. Följande uppställning visar vilka

som faktorer och for EU-15 CÖE-

som är positiva negativ resp

ländema. + fördel för det området gentemot det

avser en ena andra. Det är inte möjligt att summera tecknen for EU-15 och CÖE-ländema eftersom de olika faktorerna har olika tyngd.

SOU 1997: 150 Jämförelse mellan. 91

. . .

Faktorer lönsamheten i EU-l5 CÖE-

som påverkar resp

länderna

- Kostnader

ras verkligt material. OECD har dock låtit göra en studie av lönsamheten i olika CÖE-länder samt i Tyskland. Studien har

genomförts av ett lantbruksuniversitet i Baden-Württemberg. I studien påtalas de problem det innebär att göra sådana jämförel-

som ser bl.a. beroende att saknas vedertagna metoder for faktain-

i CÖE-ländema. En faktor svår samling annan som är att fånga är storleksskillnaden på företagen. Det är speciellt svårt att jämfö-

de enskilda CÖE-ländema. De slutsatser kan dras utifrån ra som studien bör därför till CÖE-länder i jam-

begränsas att gälla stort

fört med EU.

En sammanfattning studien redovisas i tabellerna 10 och ll.

av Studien visar att är i CÖE-

produktionskostnadema betydligt lägre

ländema än i Tyskland, som i denna studie representerar EU. Faktorkostnadema för flertalet insatsmedlen är fortfarande läg-

av

i CÖE-ländema jämfört med EU. Produktionen i CÖE-låndema re är betydligt arbetsintensivare än i EU. Detta faktum är inte något sätt överraskande eñersom timkostnaden är betydligt lägre i

CÖE-ländema. Låg avkastning i kombination med låga produkt-

priser innebär dock att lönsamheten i CÖE-ländema inte når

upp till nivån i EU.

Det ska också konstateras att lönsamheten i EU-jordbruket beror

möjligheterna att olika slag av bidrag, antingen direktstöd

och/eller via priset.

Tabell 10 för veteodlingen 1995 i

Liansamhetskalkyl

COE-länderna och i EU

Produktionskostnad, kr/kg 1,37 0,92 0,47 0,83

Täckningsbidrag I -kr/ha 830 -330 75 60 I -kr/t 0,15 0,07 0,02 0,03

l DM 4,30 SEK Källa: OECD

SOU 1997: 150 Jämförelse mellan. .93

. .

Tabell l l för mjölkproduktionen 1995 i

Lönsamhetskalkyl

EU och i COE-länderna

Tyskland Polen Ungern Litauen

Táckningsbidrag -kr/ko 2 290 680 -l 180 -350 -kr/kg mjölk 0,35 0,17 -0,21 -0,12

l DM 4,30 SEK Kaila: OECD

9.11¶Produktivitet

Ett sätt att jämföra CÖE-ländema med EU-15 är att be-

genom räkna arbetsproduktiviteten. Kommissionen har gjort sådana studier avseende förhållandena 1993. I tabell 12 redovisas kommisio-

nens undersökning.

Uttryckt i absoluta tal ligger CÖE-länderna avsevärt lägre

en nivå länderna i EU-IS. De bästa CÖE-länderna hade i denna

än

undersökning produktiviteten i EU-15. Balkanländema

ca 1/5 av och de baltiska länderna hade den lägsta arbetsproduktiviteten av CÖE-länderna.

Arbetsproduktiviteten i jordbruket är lägre än i andra sektorer i

såväl EU-15 i CÖE-ländema. Jordbrukets arbetsproduktivitet

som

dock relativt bättre i flera CÖE-länderna jämfört med är sett av

EU-15. Polen har den lägsta arbetsproduktiviteten av samtliga

länder undersökts. Det polska jordbruket har även lägst pro-

som duktivitet relativt andra sektorer. Förklaringen till detta är i första

hand att Polen har ett betydligt mer småskaligt jordbruk.

1993 i CÖE-länderna

Tabell 12 Arbetsproduktiviteten

och EU-15

Källa: EU-kommissianen

9.12 Handel

För spannmål och oljeväxter konkurrerar exportländer som Ung-

ern och Rumänien med exportländerna inom EU som t.ex. Frankrike, Storbritannien, Danmark och till viss del även Sverige. För

specialprodukter som vin, frukt, bär och grönsaker konkurrerar

CÖE-ländema med de sydligare EU-ländema.

mera

Bland CÖE-ländema det främst Polen och i viss mån

synes vara Ungern och Rumänien kan konkurrera animalieområdet.

som De baltiska länderna har av tradition varit stora exportörer av animalieprodukter men denna export var nästan helt styrd av planeringen inom Sovjetunionen. På EU-sidan blir det främst de nordligare länderna kommer att konkurrera med. På me-

som man dellång sikt kommer CÖE-ländema att ha sämre möjligheter att konkurrera animalieområdet än med vegetabiliema.

CÖE-ländema har tradition exporterat merparten sina livs-

av av medel österut. På dessa marknaderna torde ha fördel

man en gentemot EU eftersom man har goda kunskaper om dem. Kontaktkanaler ñnns sedan länge. CÖE-ländema har även

upparbetade en transportfördel gentemot EU-15.

CÖE-ländernas möjlighet att exportera livsmedel fore medlemskapet i EU beror till stor del hur EU agerar. Handeln mellan EU och CÖE-ländema har under de senaste åren blivit alltmer obalanserad till CÖE-ländernas nackdel. De handelsavtal finns har

som fimgerat dåligt. Villkoren för CÖE-ländernas export till EU har i

praktiken kommit att få utformning så att det ska irnpor-

en passa

törema i EU. CÖE-ländemas exportmöjligheter tredjelands-

marknaden påverkas också EU:s handlande. EU har oändligt

av

mycket större möjligheter att ge exportbidrag vid handel med des-

sa länder.

4 17-1371

9. 13 Jordbrukspolitik

CÖE-ländema har kort tid genomgått dramatisk förändring

en

det politiska systemet och kanske speciellt vad gäller jord-

av brukspolitiken. En generell trend i samband med den politiska om-

välvningen i början 1990-talet CÖE-ländema avreglera-

var att de jordbrukssektom. Ju längre tid som har förflutit sedan dess har det skett motreaktioner och regleringar har återinförts. Dessa har ofia haft utformning de finns i EU. CÖE-ländema

samma som som saknar dock ekonomisk styrka att skjuta till medel för att regle-

ringsåtgärdema ska samma tyngd som inom EU.

Ett mått kan bild regleringsingripandena är de PSE-

som ge en av tal OECD beräknar. För EU totalt ligger PSE-talen mellan

som 40-50 under den PSE-talen i CÖE-

senaste 10-årsperioden.

länderna har stigit från nivå nära noll i början 1990-talet till

en 10-20 det senaste året.

9.14¶Sammanfattande bedömning

Polen är det ojämförligt mest betydelsñilla jordbrukslandet bland

kandidatländerna. Polen är också vid en jämförelse med nuvarande EU-länder stor producent livsmedel. Rumänien och Ungern

en av är också betydande jordbrukslandet. Övriga kandidatländer har förhållandevis liten produktion.

Det finns goda förutsättningar i vissa CÖE-ländema för

yttre av

CÖE-ländema har kostnads-

produktion av jordbruksprodukter.

fördelar och strukturen är i vissa länderna. Det finns

gynnsam av

lång tradition att exportera livsmedel och det ñnns väl upparbeen tade kanaler speciellt marknaderna österut. Jordbruket är som regel mindre reglerat än i EU och verkar en mera konkurrensutsatt marknad.

Produktionsapparaten i CÖE-ländema sårbar. Det råder brist

är på

kapital vilket leder till att nödvändiga investeringar speciellt i

maskiner och fasta anläggningar inte har kommit till stånd. Detta gäller såväl för primärproduktionen livsmedelsindustrin.

som CÖE-ländema har därför svårt att skapa ett kontinuerligt utbud med jämn och hög kvalitet. Kompetens saknas speciellt vad gäller

företagsledning och marknadskunskap. Det ñnns även institutio-

nella hinder i form bl.a. oklara regler för äganderätt mark

av av vilket också hämmar konkurrenskraften.

På kort sikt torde CÖE-ländema ha möjligheter konkur-

störst att

rera med EU inom vegetabiliesektom. Möjligheterna

synes vara störst för stapelvaror t.ex. spannmål och oljeväxtfrö. Dessa

som

produkter kan produceras med förhållandevis liten kapitalinsats

och varorna kan gå i handel utan omfattande förädling. Denna typ av varor är dessutom relativt gentemot den slutlige kon-

anonyma sumenten. Områden inom EU med låg avkastning och högt kostnadsläge torde bli mest konkurrensutsatta från CÖE-ländema. Oljeväxtodlingen i Skandinavien är ett exempel där konkurrensen kan bli hård från CÖE-ländema.

Det synes även finnas goda konkurrensmöjligheter för arbetsintensiva specialprodukter där mekanisering inte är något alternativ.

Exempel sådana är frukt, grönsaker och bär. Låga

varor arbetskostnader är det främsta konkurrensmedlet för CÖE-ländema. Det är framför allt de sydliga EU-ländema blir utsatta för

som konkurrens dessa varuområdena. P.g.a. kvalitetsproblem torde dessa produkter i första hand komma att säljas råvaror till

som livsmedelsindustrin.

Animalieprodukter och specialgrödor med hög mekaniseringsgrad

är svårare for CÖE-ländema att konkurrera med kort sikt. Det krävs omfattande investeringar, inte minst i livsmedelsindustrile-

det. Dessa produkter är också exponerade mot den slutlige

mer konsumenten vilket kräver CÖE-ländemas image förbättras.

att

På animaliesidan är det främst de nordliga EU-ländema med omfattande blir konkurrensutsatta CÖE-

animalieproduktion som av ländemas produktion.

SOU 1997: 150 99

10¶Scenarier för utveckling av CAP

I uppdraget till utredaren anges att olika scenarier for CAP ska

användas i analysen.

"Ett dessa scenarier bör utgå från att E Ussjordbrukspolitk förändras en-

av dast marginellt inför utvidgningen och att den tillämpas i de nya medlemsländerna redan från anslutningens första dag. Därvid bör analysen uppmärk-

möjligheterna att övergångsregler kan komma att tillämpas. samma

Ett annat scenario bör vara att den gemensamma jordbrukspolitiken successivt reformeras så att, vid reformperiodens slut, jordbruksproduktionen inom den utvidgade union sker till den prisnivå som gäller på världsmarknaden för jordbruksprodukter. Utredaren bör därvid pröva olika övergångsperioder som kan säkerställa att jordbruket i olika delar av den utvidgade union skall ha likvärdiga konkurrensvillkor efter övergångsperiodens slut. Det bör klarläggas vilka medel som kan behöva tillföras den gemensamma jordbrukspolitken.

I ett tredje scenario bör utredaren utgå från att den gemensamma jordbrukspolitken har liberaliserats fullständigt innan utvidgningen äger rum. Det betyder att marknadsordningarna, exportstöd och andra interna prisstödsåtgärder har awecklats, dvs. att jordbrukarna inom EU är underkastade normala marknadsmässiga villkor. Gränsskyddet förutsätts anpassas till utvecklingen i andra jämförbara länder."

10. 1 Inledning

Grunden för EU:s gemensamma jordbrukspolitik har i stort sett varit oförändrad sedan dess tillkomst i slutet av 1950-talet. Jordbrukspolitiken tillkom i tid då EU ett underskottsområde

en var

och åtgärderna sattes in syftade till att höja produktionen in-

som

EU bl.a att skydda sektorn från importkonkurrens. I

om genom början 1980-talet blev EU nettoexportör av livsmedel. Stigande

av

produktion i kombination med fallande världsmarknadspriser samt

100 Scenarier för utveckling av CAP SOU 1997: 150

internationella förhandlingar om en avreglering på jordbrukets

område ledde fram till att det i början 1990-talet gjordes den hit-

av tills största reformen av CAP.

CAP förväntas under de närmaste åren bli utsatt för påfrest-

nya ningar vilket kan komma att kräva nya anpassningar. Det bedöms främst kombination följande orsaker kommer att

vara en av som

påverka CAP.

Internationella handelsförhandlingar inom för WTO o ramen

o Östeuropautvidgningen

c Budgetrestriktioner/begränsningar

Nya handelsförhandlingar kommer med all säkerhet att innebära att EU måste minska stödet till jordbruket. Det kan t.ex. ske

ge-

att kvantitetema får subventioneras med exportstöd nom som reduceras och att produktanknutna stöd reduceras eller blir otillåtna.

En utvidgning av EU mot Central- och Östeuropa kan leda till

kraftigt ökade budgetpåfrestningar om EU väljer att bibehålla

CAP oförändrad Dessutom blir WTO-åtagandena ännu svårare att uppfylla eñersom dessa länderna saknar eller har mycket små kvoter för subventionerad export.

1992 års reform innebar att kostnaderna för stödet till jordbruket gjordes synliga ett helt annat sätt än tidigare. Detta kan i sin tur leda att stödet ifrågasätts mer än vad som hittills har skett.

SOU 1997: 150 Scenarier för utveckling av CAP 101

10.2 Alternativa utvecklingsvägar för CAP

I utredningens direktiv tre scenarier för EU:s framtida jord-

anges

brukspolitik:

0¶Marginella förändringar

0¶Fullständig liberalisering

Successiv reformering

10.2.1¶Marginella förändringar av CAP

Utgångspunkten för detta alternativ är att EU bibehåller de mål

ñnns fastlagda i Romfördraget från 1957. Inkomstmåletinnesom

bär att EU tillämpar prisnivå jordbruksprodukter i

en som nor-

malfallet ligger över världsmarknadsprisema. Detta uppnås genom att använda medel tullskydd, exportsubventioner och inter-

som vention.

Både ett yttre och inre tryck verkar för att möjligheterna att använda dessa stödfonner begränsas i framtiden. EU måste troligen att acceptera större tullfri import och minskning av den sub-

en en ventionerade exporten, samt minskat prisstöd.

Dessa yttre faktorer tillsammans med ökade krav budgen i ett

utvidgningsperspektiv samt avkastningsökningar i produktionen

leder enligt detta scenario till att EU måste skärpa utbudsbe-

gränsningama.

Kommissionens förslag, Agenda 2000, innebär att stödet delvis omformuleras från marknadsstöd till direktstöd för vissa produkter. För andra produkter görs små eller inga förändringar alls. Utbudskvoter är sålunda även fortsättningsvis ett mycket viktigt medel. Kommissionen diskuterar inte möjligheter till utfasning eller bortre gräns för direktstöden.

102 scenarier för utveckling av CAP SOU 1997: 150

Utredaren finner det därför mest ändamålsenligt att använda

kommissionens förslag som utgångspunkt för utvärderingen av

scenariot med endast marginella förändringar av CAP

Av följande uppställning framgår de medel kommissionen

som

anvisar i Agenda 2000 för några av de viktigaste jordbruksproduk-

tema.

Prissänkning + Kvotering

direktstöd

Spannmål X

Socker X

Mjölk X X

Nötkött X

För socker föreslår kommissionen inte några förändringar

jämfört med nuläget.

Utredaren att ytterligare ett alternativ inom detta

anser som ryms scenario bör utredas. Detta alternativ innebär att EU omvandlar

dagens produktionsanknutna stöd, exportbidrag, arealstöd, djurbi-

drag mm., till s.k. frikopplade stöd. USA har i sin senaste reform på jordbrukets område gjort sådan förändring. Det antas att

en dessa stöd inte trappas Även denna variant förändringar

av. av av CAP där stödnivån behålls oförändrad tas alltså i analysen.

upp

SOU 1997: 150 Scenarierför utveckling av CAP 103

10.2.2¶Fullständig liberalisering CAP

av

Alternativet i uppdraget benämns fullständig liberalise-

som som ring innebär en i grunden förändrad jordbrukspolitik som utgår från andra mål. I detta alternativ är målet för jordbrukspolitiken att produktionen styrs konsumenternas efterfrågan utan marknads-

av

reglerande åtgärder. Detta kan ta sig uttryck i form att den in-

av

terna marknadsregleringen intervention, exportstöd m.m. tas bort liksom direktstöden arealbidrag och djurbidrag. Gränsskyd-

det förutsätts till utvecklingen i andra jämförbara länder.

anpassas

Utöver ett specifikt mål för jordbrukssektom kan det ñnnas andra mål gäller generellt för samhället men som har stor betydelse

som

för jordbrukssektom. Det gäller i synnerhet för miljö- och regionalpolitiken. Dessa mål kan antingen uttryckas tillsammans med

andra mål för jordbruket eller generella mål för hela samhället.

som

I detta alternativ förutsätts att reformen har genomförts innan kandidatländerna blir fullvärdiga EU-medlemmar. Eventuella övergångsåtgärder gentemot jordbruket i EU-15 antas också vara avslutade innan CÖE-ländema blir EU-medlemmar.

10.2.3 Successiv reformering av CAP

Mellan dessa båda alternativ finns det ett alternativ som bygger

successiv anpassning priser till de nivåer som råder en av m.m. världsmarknaden. De viktigaste aspekterna berör detta alter-

som nativ är:

o Förändringshastigheten Ekonomisk kompensation för förändringen

o

104 Scenarier för utveckling av CAP SOU 1997: 150

Övergångsåtgärdemas utformning blir sålunda det centrala i detta alternativ. För EU-ländema är det Övergångsåtgärder som syftar till att anpassa priserna till världsmarknadsprisnivå som är mest

angelägna. I praktiken kan dessa åtgärder utformas som en för-

längning det reformarbete påbörjades 1992 den s.k.

som genom

Macsharryreformen. Övergångsåtgärder gäller för CÖE-

som ländema är av en annan karaktär eftersom behoven är annorlunda.

För CÖE-ländema är priserna redan i utgångsläget generellt sett

världsmarknadsprisnivå. Dessa länder behöver istället bl.a. utveckla sin industri och fart handeln.

Det är i detta alternativ också viktigt att behandla övergångsperi-

odemas längd.

SOU 1997: 150 105

Konsekvensanalys

I följande avsnitt, vilket är det centrala i rapporten, görs analys

en av konsekvenserna for olika förändringar CAP vid utvidg-

av en ning av EU. I uppdraget anges att analysen ska effektema

avse för:

o Sverige

EU i sin helhet o

Kandidatländema o

Konsekvenserna av utvidgningen ska prövas utifrån de scenarier som anges i avsnitt 10. Analyskapitlet är sålunda indelat utifrån dessa tre alternativ.

Analysen delas upp i huvudrubriker med några parametrar kopplade till varje:

Producentledet Livsmedelsindustrin Prisutvecklingen

-produktionsmedel s- -nyinvesterin gar -råvaror användning arb/kap -kvalitet -livsmedel -produktsammansättning -struktur -produktionsmedel -kvalitet -konkurrenskraft -Riretagsstruktur -konkurrenskraft

Konsumtion Handel Budget

-mängd -omfattning -sammansättning -sarnmansätming

-marknader

-WTO

Övrigt -milj öeffekter -regionaleffekter -sysselsättningsetfekter

106 Konsekvensanalys SOU 1997: 150

Vad gäller analysen av i synnerhet miljö- och regionaleffekter be-

gränsas denna till att gälla den direkta påverkan som jordbrukssektorn har.

Varje scenario avslutas med en analys av konsekvenserna for Sverige. Denna analys är mycket osäker efiersom effektema är svåra att bryta ner enskilda länder. De redovisade effekter som kan uppstå gäller därför i många fall for hela eller större delar av EU.

Analyser som görs i detta avsnitt grundas det faktaunderlag som redovisats i de föregående avsnitten.

11.1¶Analys marginella förändringar av CAP

av

Alternativet innebär marginella förändringar av CAP över-

som ensstämmer i stort med kommissionens reformförslag Agenda 2000, avsnitt med bakomliggande faktagrund som redovisas i

se rapporten Long Term Prospects, CAP 2000 avsnitt 5.1.5.

se

Utgångspunkten för detta alternativ är att EU bibehåller systemet med stödprisnivåer. Dessa priser kan i normalfallet antas ligga över världsmarknadsnivån. Det leder till att EU inte kan exportera större kvantiteter än vad som kan avsättas inom WTO-kvoten. För att möta denna situation återstår for EU att ytterligare skärpa ut-

budsbegränsningen och/eller lägga varorna interventionslager.

För vissa produkter, främst spannmål men eventuellt även nötkött, innebär dock förslagen i Agenda 2000 att EU:s interna priser kommer ner till världsmarknadsprisnivå. Det leder till att export kan äga utan bidrag.

rum

SOU 1997: 150 Konsekvensanalys 107

1 1.1.1 Producentledet

I detta alternativ kommer EU:s jordbruk att ha en krympande andel världsmarknaden att möjligheterna till subventioner

p.g.a. minskar och hårdare konkurrens hemmamarknaden genom

en att allt större kvantiteter kan importeras utan tullavgifier. För jordbruket och livsmedelsindustrin innebär dessa åtgärder krym-

pande volymer att arbeta med. Genom att produktionen i primär-

ledet kommer att styras allt olika kvoter är risken över-

mer av hängande att det inte blir den mest effektiva produktionen som kommer att bli kvar. Strukturförändringar kommer att förhindras

och införande effektivare produktionsmetoder fördröjs jämfört

av med alternativet med helt avreglerad sektor. Drabbas industrin

en

kraftigt minskade råvaruflöden är den mest troliga åtgärden att av verksamheter läggs ner.

innebär, regler, CÖE-ländernas

Kvotering enligt nu gällande att

möjliga produktionsvolymer beräknas basis av en historisk

uppnådd produktion. Som framgår tidigare avsnitt har utveck-

av lingen i samtliga länder varit likartad. Produktionen minskade

krafiigt i början 1990-talet följd de omvälvningar

av som en av

då inträffade för lönsamhet och avsättning. I vissa fall mer än som

halverades produktionen. Produktionsminskningen berodde både

minskad areal/minskat antal djur och minskad avkastning. Des-

faktorer sammantaget leder till att CÖE-ländema riskerar få sa mycket små ingångsvärden för sina kvoter Under år

m.m. senare har det skett viss återhämtning rad faktorer har gjort att

en men en

man som regel är långt från att utnyttja sin produktionspotential.

Problemen med att fastställa produktionskvoter belyses genom

följande exempel.

108 Konsekvensanalys

Enligt kommissionens grundregel ska bidraget till spannmålsod-

lingen beräknas utifrån genomsnittlig avkastning under historisk

en period. Av tabellen framgår att utfallet for CÖE-ländema blir

mycket skiftande beroende vilken period väljs. Genomgå-

som ende är att man missgynnas att välja bas infaller under

av en som den period då de stora förändringarna i politik och ekonomi inträffade.

Tabell 13 Spannmålsavkastning i CÖEnågra av

länderna, ton/ha

År Ungern Rumänien Litauen

Genomsnitt

‘ Avser 1990-1991 Källa: E U-kommissionen, egna beräkningar På samma sätt missgynnas CÖE-ländema for andra produkter där produktionen styrs genom utbudskvoter.

Tabell 14 Mjölkproduktionen i några

av

COE-länderna, milj ton

År Polen Tjeckien Estland Genomsnitt

Källa: E U-kommissionen, egna beräkningar

SOU 1997: 150 Konsekvensanalys 109

Utredaren vill framhålla att politik som bygger stark ut-

en budskontroll håller tillbaka den utvecklingspotential som finns i

det östeuropeiska jordbruket. CÖE-ländema torde därför drabbas

förhållandevis hårdare än jordbruket i EU-15 eftersom man där

har en mer "färdigutvecklad" produktion.

Det blir speciellt produktionsgrenama med stark marknadsstyrning

kommer att drabbas att det inte görs några förändringar av som av CAP, främst mjölk och socker. Produkter med mindre inslag av

har utvecklas i CÖE-

marknadsregleringar större möjligheter att

ländema, t.ex ljäderfákött, griskött samt frukt och grönt. Kommissionens reformförslag inom ramen för Agenda 2000 avseende spannmål och nötkött underlättar också att priserna i EU

genom sänks. Förslagen i Agenda 2000 innebär dock inte att kvoteringen på nötköttsområdet försvinner och den historiska basen för stöd-

utbetalning finns kvar för spannmål, oljeväxter och proteingrödor.

En fråga är mycket viktig att belysa är också hur direktstöden

som ska behandlas. Inom den nuvarande marknadsordningen ges direktstöd till spannmål m.fl. grödor och nötkött. Direktstöden har

kommit till för att kompensera EU:s jordbrukare för stödprissänkningar gjorts. Enligt refomiförslaget från kommissionen

som

ökar betydelsen direktstöd ytterligare. På spannmålsområdet

av ökar nivån direktstöden med 20 procent. Det införs även ett

ca nytt direktstöd för mjölk.

I Agenda 2000 påpekar kommissionen att direktstöd åtminstone inte ska till CÖE-ländema under övergångsperioden. Kom-

ges missionen har ännu inte tagit ställning till hur direktstöden ska be-

handlas efter övergångsperiodens slut.

Med rådande situation kommer CÖE-ländema normalt att

nu

högre priser följd EU-medlemskapet. Förslagen i

som en av Agenda 2000 innebär dock att EU:s priser för spannmål och eventuellt även för nötkött kommer att ligga mot världsmark-

ner

nadsprisnivå. Med detta utgångspunkt skulle CÖE-ländema

som

l 10 Konsekvensanalys

enligt kommissionens förslag inte berättigade till direktstöd.

vara Det för att CÖE-ländemas jordbrukare direktstöd etter-

varnas ge

det kan leda till oönskade effekter i samhället t.ex. tilltasom som gande sociala spänningar. Kommissionen konstaterar i detta

sammanhang att kandidatländema är i stort behov stöd för att lösa

av

många svåra strukturella problem i jordbrukssektom.

Utesluts CÖE-ländema från direktstöd leder det till att dessa länder drabbas av en mycket besvärande konkurrensnackdel jämfört med nuvarande EU-länder. Även prisnivån är densamma i EU-

om

15 och CÖE-ländema i utgångsläget kommer möjligheten till att

direktstöd avgörande betydelse för konkurrenskrafien.

att vara av Till CÖE-ländemas fördel talar däremot bl.a. och

att markpriser

andra kostnader är lägre än i EU-l5. Med kommissionens förslag i Agenda 2000 utgör direktbidragen när hälften av total intäkt för

vissa produkter.

se. Bidragen har beräknats utifrån historiska arealer och avkast-

ningsnivåer och hänsyn har sålunda inte tagits till den potential

kan finnas i CÖE-ländema. Nuvarande stödnivåer har använts som

iberäkningen.

SOU 1997: 150 Konsekvensanalys 111

Tabell 15 Utfall EU:s arealstöd i CÖE-länderna

av

baserat på genomsnittlig avkastning 1992-1994

Källa: Egna beräkningar

Utredaren vill också peka att detta alternativ kan leda till att

strukturrationaliseringar i CÖE-ländema kommer att

nödvändiga

hållas tillbaka eftersom producentema väljer att dra nytta av kvo-

ter och direktbidrag. Avkastningsökningar uppnås måste

som dock leda till att produktionsresurser produktion. I detta

tas ur

läget kan det mycket väl de små jordbrukama blir kvar

vara som

medan nödvändiga strukturrationaliseringar inte kommer till stånd.

Denna effekt kan bli speciellt påtaglig i Polen. På motsvarande sätt kan kvoter också bevara en oreformerad storskalig jordbruksstruktur.

112 Konsekvensanalys

1 1 Livsmedelsindustrin

WTO-avtalets tillämpning innebär krympande kvantiteter kan

som exporteras och ökat tillträde för importen vilket innebär att EU:s livsmedelsindustri måste dra sin verksamhet. För där

ner varor

stark utbudsbegränsning tillämpas kännetecknas marknaden

av svag konkurrens då de vanligen bara finns någon eller ett fåtal

producenter i varje land. Tilltagande utbudsbegränsningar torde medföra att möjligheten till företagsetableringar minskar ytterliga-

re.

I nuläget är CÖE-ländemas största konkurrensfördel jämfört med EU-15 att kostnaderna för i första hand råvaror och arbete är lägre. Medlemskapet innebär dock enligt detta alternativ att priserna utjämnas mellan EU och CÖE-ländema vilket leder till att denna fördel går förlorad.

Industrin i CÖE-ländema är mindre effektiv i EU-15

som regel än

beroende bl.a. lågt utnyttjande maskiner och arbetskrafi. In-

av dustrin har också problem med låg kvalitetsnivå både råvaror och fardigprodukter, infrastruktur och dåligt utvecklade

svag distributionsnät. Detta gäller i synnerhet för basindustrier

som kvamar, slakterier och sockerbruk. I de konsumentoriente-

mera rade industriema har utländska företag gjort stora investeringar,

exempel sådan branscher är dryckesindustrin, bagerier och

konfektindustrin. Utredaren vill påpeka att EU-medlemskapet, enligt detta alternativ, kan innebär att CÖE-ländema riskera att

omvandlingen till konkurrenskraftig livsmedelsindustri hämmas.

en

Kalla: Jordbruksstatistisk årsbok i Polen

l 1.1.3 Prisutvecklingen

Bibehåller EU sin nuvarande prisnivå for jordbruksprodukter kommer det innebära priser i CÖE-ländema på de

att stigande

flesta produkter. Prisökningen kommer kort sikt att vara till

nytta for jordbrukssektom men kommer totalt sett att missgynna

samhället eftersom livsmedelskonsumentema kommer att miss-

P.g.a. den ojämna inkomstfordelning ofta råder i

gynnas. av som

dessa länder skulle kraftigt stigande livsmedelspriser ytterligare

förvärra situationen for de svagaste grupperna.

CÖE-ländema exportera i nuläget ofta jordbruksprodukter utan

bidrag, stor del exporten går till priskänsliga marknader i f.d.

en av Sovjet. Med stigande priser den interna marknaden skulle CÖE-ländemas konkurrenskraft dessa marknader minska och det skulle med säkerhet krävas exportbidrag for kunna upprätthål-

handeln. Det finns små möjligheter att med nationella medel ge

114 Konsekvensanalys

exportstöd och den bidragsberoende exporten är dessutom begränsad WTO-avtalet. Utredaren således fara i

genom ser en en utveckling där CÖE-ländema inom för gällande CAP går

ramen

mot stigande interna priser.

Tabell 17 Prisjämförelse CÖE-länderna-

Tyskland 1995

1DM 4,30 SEK Källa: OECD

Höga priser produkterna och olika former direktstöd leder

av till att detta kapitaliseras i markvärden, maskiner och produktionsmedel. Jordbruket förlorar sålunda direkt en del av stödet i form stigande kostnader. I nuläget är kostnaden för bl.a. jord-

av bruksmark betydligt lägre i CÖE-ländema än i EU-15.

11.1.4 Konsumtion

Livsmedelskonsumtionen i CÖE-ländema minskade kraftigt i början 1990-talet bl.a. som en följd av stigande priser i samband

av med förändringen politiken. Historiskt sett har livsmedelskon-

av sumtionen i CÖE-ländema varit hög med stort intag animaliska

av produkter och socker. De senaste åren har konsumtionen åter börjat att vända uppåt till följd av att det ekonomiska läget har

Konsekvensanalys 115

förbättrats. Konsumtionsinñktningen har dock ändrats mot bl.a.

ljäderfäkött och mindre nöt- och griskött. En stor del av inmera

används redan till livsmedelskonsumtion i CÖEkomsten idag länderna.

EU:s högre än i CÖE-ländema avsnitt.

priser är som regel se

Ett EU-medlemskap innebär sålunda att livsmedelskonsumentema i CÖE-ländema med detta alternativet kommer att få möta stigande pdser. Det innebär att förhållandevis större del den dis-

en av

inkomsten får användas till livsmedel och tränger undan

ponibla

konsumtionen. Det torde i sin tur medföra negativa effekter annan totalt sett för samhällsekonomin.

11.1.5 Handel

De flesta CÖE-ländema har tradition varit nettoexportörer

av av

jordbruksprodukter. Den viktigaste exportmarknaden har varit

av

I är det bara några CÖE-ländema fortfa-

Sovjet. nuläget av som

rande är nettoexportörer.

Alternativet med endast marginella förändringar av CAP innebär,

visats i avsnitt 11.1.1, att produktionen i CÖE-ländema som kommer att bromsas kvoter Det inhemska jordbruket

av kommer sålunda att problem med att kunna expandera och därmed utveckla sin export jordbruksprodukter.

av

De nuvarande EU-ländema redan i nuläget har svårt att upp-

som

WTO-begränsningama för subventionerad export kan komma fylla

att tvingas att försöka avsätta sitt överskott den inre marknaden när CÖE-ländema blir EU-medlemmar. Utredaren vill påpeka

det därför kan finnas risk för att EU försöker lösa del av att en en

sina att utvecklingen jordbrukssektom i WTO-problem genom av

CÖE-ländema hålls tillbaka.

116 Konsekvensanalys

I kommissionens "Strategy Paper från 1995 pekades handeln ut

ett nyckelområde för att få fart på utvecklingen i CÖE-

som ländema. I Agenda 2000 har kommissionen nästan helt undvikit att diskutera handelsaspekten möjlig väg att utveckla jord-

som en

bruket i CÖE-ländema.

11.1.6¶Miljöaspekter

Jämfört med nuläget innebär marginella förändringar CAP

av ge-

nerellt sett stigande produktpriser i CÖE-ländema. Det jord-

ger

brukarna incitament att öka användningen handelsgödsel och

av

bekämpningsmedel. Det kan också stimulera till intensivare ani-

malieproduktion vilket kan öka utsläppen stallgödsel. Utrust-

av ningen för att lagra stallgödsel är generellt sett i sämre skick än i EU-15. Utredaren anser att detta kan leda till att risken för negativ

miljöpåverkan från jordbruket ökar.

Vad gäller andra miljömål biologisk mångfald, öppet landskap

som etc. anser utredaren det viktigt att framhålla att det inte är

vara

utformningen av jordbrukspolitiken som skall användas som ett

medel att lösa dessa mål. För att uppfylla dessa mål bör istället

speciella åtgärder sättas in. Däremot bör jordbrukspolitiken så

långt som möjligt utformas ett sådant sätt att den inte motver-

kar miljömålen.

1 1.1.7 Regionalpolitik

Som framgått analysen i tidigare avsnitt bedöms detta alternativ

av

leda till begränsade möjligheter att utveckla jordbruket i CÖEländema. Utbudskvoter, direktbidrag och höga priser

gynnar

främst jordbrukssektom i EU-15. Landsbygden i CÖE-ländema

får därför svårt att utvecklas med jordbruket

som pådrivande

Konsekvensanalys 117

krafi. I detta altemativ det därför komma att behöva sättas

synes

regionalstöd i förebyggande syfte för att underlätta övergång till

verksamhet. P.g.a. att detta alternativ medför att sektorn är annan starkt reglerad torde dock förändringarna förhållandevis långsamt. Det är viktigt att betona att regionalstöden inte får leda till

att konkurrenskrafiigt jordbruk slås ut.

För att de medel som avsätts inom utvecklingsfonden ska kunna användas ett meningsfullt och effektivt sätt krävs det att finns

expertis inom EU som gör de nödvändiga prioriteringarna. Styr-

ningen från EU får dock inte så hård att initiativkrafien i

vara CÖE-ländema förlorad. Det kräver betydligt större insatser

går

från EU för att fördela strukturstöden än för att fördela stöden

som löper inom garantifonden.

Stöd omfattar även andra sektorer kan komma att verka ba-

som lanserande gentemot de stöd som går till jordbruket, inte minst via

garantifonden. Detta ger möjligheter att motverka en snedvridning

mellan olika sektorer.

Länder inom EU-15 får strukturstöd liknande anledningar

som av

kan CÖE-ländema till motsvarande stöd kommer

som berättiga att

vidkännas konkurrenssituation. Det år främst länderna i Syd-

en europa som kommer att beröras. I gengäld kommer dock Sydeu-

att påverkas i mindre utsträckning konkurrens marknaropa av

den för jordbruksprodukter.

Vid nuvarande regler för delfinansiering regionalstöden kom-

av

CÖE-ländema att ha mycket begränsade möjligheter att skjuta

mer till medel. Utredaren vill påpeka att reglerna för finansiering-

egna

strukturstöden måste förändras dessa ska någon efen av om fekt.

118 Konsekvensanalys SOU 1997: 150

Erfarenheten från EU:s utvidgning med Spanien, Portugal och Grekland visar att produktionsanpassningama tagit betydligt läng-

re tid än väntat och att etfektema blivit mindre. Den främsta

orsaken till detta är att EU:s regler för produktionsbegränsningar varit

verkningsñxlla.

1 1.1.8 Sysselsättning

Begränsade möjligheter att utveckla jordbruket i CÖE-ländema

leder till att produktionspotentialen inte kommer kunna tas till

vara. Av detta skäl kommer sysselsättningsmöjlighetema i sektorn

inte att utnyttjas. Fördröjningar i strukturutvecklingen ut-

p.g.a. budskvoter och andra regleringsingripanden kan dock verka i mot-

satt riktning.

11.1.9¶Budget

Det har gjorts en lång rad beräkningar över budgetkostnadema för en utvidgning vad gäller marknadsregleringama garantifonden.

Det svårt att jämföra kostnadsutfallet eftersom beräkningarna ofia har gjorts med skiftande förutsättningar. Förutsätts oförändrad CAP hamnar kostnaderna på 10-15 mdr år. Merparten

ca ecu per av kostnaderna kommer enligt dessa beräkningar att ligga olika direktstöd, arealstöd och djurbidrag. Genom att olika typer

av kvoteringar bibehålls innebär det att kostnaderna för interven-

tionsåtgärder och exportbidrag hålls tillbaka.

Budgetkostnadema för marknadsstöden blir i detta alternativ förhållandevis begränsade. Utredaren vill betona att budgeten inte är

avgörande för möjligheterna att utvidga EU väljer att

om man endast marginellt förändra CAP och inte låter CÖE-ländema få del av alla stöd.

Konsekvensanalys 119

Tabell 18 av budgetkostnaden för

Beräkningar

Osteuropautvidgningen, mdr ecu

Källa CÖE-4 CÖE-IO

Tangerman Josling 1995 9-14 EU 1995 12 Slater Anderson 5-15 9-23 Tangerman 13-15

Det är svårt kvantifiera behoven regionalstöd i CÖE-

att av ländema. Antas att hela området blir berättigat till stöd och att

stödintensitet tillämpas inom nuvarande EU-l5 kan samma som stödet uppskattas till 20 mdr Detta belopp har räknats

ca ecu. fram som produkten .av nuvarande stöd per person inom EU-15 och i CÖE-ländema.

befolkningsmängden

I Agenda 2000 har kommissionen uttalat att regionalstöden ska begränsas till 4 procent BNP. Med hänsyn till att BNP-nivån i

av CÖE-ländema är betydligt lägre kommissionen att dessa

anser länder inte har förmåga att absorbera mera stöd. På basis av BNP for 1995 kan stödet då beräknas till ca 9,5 mdr

ecu.

CÖE-ländemas bidrag till den EU-kassan beräknas

gemensamma till ca 2-3 mdr ecu basis total BNP for 1995

av

1 1 l 10 Övergångsåtgärder

. .

En stor del av regelverket som är kopplat till CAP grundas historiska uppgifter arealer, djurantal, CÖEom avkastning, m.m.

ländema har de senaste åren drabbats av krafiiga produktionsminskningar. Dessa länder kan därför komma att mycket oför-

månliga ingångsvärden. Utredaren anser att det som övergångsåt-

gärd inom detta alternativ skulle möjligt låta CÖE-

vara att

120 Konsekvensanalys SOU 1997: 150

länderna utnyttja sin produktionspotential innan kvoter, basarea-

ler, låses fast. En sådan åtgärd skulle kandidatländema

m.m. ge en möjlighet att utveckla sitt jordbruk innan olika former av utbudsbegränsningar griper in. För länderna inom EU innebär denna möjlighet att konkurrensen ökar. Det innebär också att budgetkostnaderna ökar.

1 1.1.1 1 Frikopplat stöd

Utredaren anser att för fullständighetens skull bör analyseras även

ett alternativ med frikopplade stöd. En utveckling mot stödsystem

som inte är lika hårt kopplade till produktionen kan inte uteslutas i framtiden. USA har genom sin reform jordbruksområdet under 1996 tagit ett steg i denna riktning. I de kommande WTOförhandlingarna kan USA mycket väl ställa krav att EU orien-

terar sig i samma riktning.

Det förutsätts att EU omvandlar nuvarande stöd, marknadsstöd och direktstöd, till ett frikopplat stöd. Frikopplade stöd innebär att jordbruket ges stöd utan krav på produktion. Det kan t.ex. ges

som ett generellt arealbidrag eller som ett kontantbidrag till jord-

brukaren. För produkterna förutsätts att marknadsmässiga villkor gäller. Liksom i basscenariot gäller att det inte sker någon av-

trappning stödet.

av

SOU 1997: 150 Konsekvensanalys 121

Det frikopplade stödet jordbrukaren tydligare signaler från

ger marknaden vilken omfattning och inriktning produktionen ska ha. Jordbrukets konkurrenskraft sålunda större utrymme. Proble-

ges men med de frikopplade stöden är bl.a. att det är svårt att finna

en

bas för utbetalningarna långsiktigt fungerar. Bristfällig statis-

som tik gör detta problem speciellt svårt för CÖE-ländema.

För CÖE-ländema innebär det ñikopplade stödet

större möjlighe-

ter att konkurrera marknaden jämfört med den produktions-

kopplade kvoteringen. Avgörande för CÖE-ländema blir vilken

bas som tillämpas vid fastställandet stödet.

av

I detta alternativ kommer prisnivån att falla jämfört med

nuvarande läge i EU, vilket är speciellt positivt för CÖE-ländema. Budgetmässigt däremot kommer kostnaderna att öka krafligt. Över-

slagsmässigt kan kostnadsökningen uppskattas till 20 mdr

ca ecu

jämfört med nuläget.

Det torde också vara svårt att acceptans i samhället i övrigt för att detta sätt tillförsäkra bönderna en garanterad inkomst utan

att det görs någon motprestation.

11.1.12 Konsekvenser för Sverige

En marginell förändring av CAP jämfört med nuläget innebär att

CÖE-ländema små utveckla sin

ges möjligheter att jordbrukssek-

tor. För Sverige liksom för övriga EU-länder innebär det att kon-

kurrenstrycket från CÖE-ländema blir lågt. För vissa produkter är

det sannolikt att CÖE-ländema inte når till ñill självför-

ens upp sörjning. Det kan Sverige möjligheter till att exportera livsme-

ge del. Det kan dock medföra att eñerfrågan på inte minst högforädlade livsmedel i CÖE-ländema blir mindre liberalare

än om en politik hade tillämpats eftersom tillväxttakten i samhället kan dämpas. För Sverige är det främst de närliggande länderna, Polen och de baltiska länderna, som är de intressantaste exportmarknadema.

122 Konsekvensanalys SOU 1997: 150

För livsmedelskonsumentema i Sverige innebär detta alternativ i stort sett oförändrad situation jämfört med nuläget.

11.2¶Analys fullständig liberalisering CAP

av av

Detta alternativ ansluter till stor del till det betänkande som läm-

nades av KomiCAP-utredningen kapitel 7

se

Utgångspunkten för detta alternativ är att EU anpassar stödprisnivån till de priser råder världsmarknaden vilket innebär att

som

de marknadsstödjande åtgärderna tas bort. Det innebär i praktiken

att export kan ske utan bidrag och att det inte behövs något stöd för lagring samt att gränsskyddet till utvecklingen i andra

anpassas

jämförbara länder. Under en övergångsperiod antas att jordbruket

kompensation för reducerade marknadsstöd. i EU ges

Övergångsåtgärdema riktade mot EU-l5 antas avslutade in-

vara

CÖE-ländema blir EU-medlemmar. nan

l 1.2.1 Producentledet

Jordbruket i EU-15 kännetecknas inom de flesta produktionsgre-

höga avkastningsnivåer och intensiv användning av pronar av av duktionsmedel. Huvudorsaken till detta är att marknadsreglering-

höga produktpriser gjort det lönsamt med denna inrikten genom ning produktionen. Sett i ett internationellt perspektiv har EU

bl.a. därför högre produktionskostnader än de flesta viktiga kon-

kurrenter marknaden, däribland CÖE-ländema.

Vid anpassning de interna priserna till de priser råder

en av som världsmarknaden kommer EU:s jordbruk i en ny situation. För att möta denna måste åtgärder vidtas. Vissa produktionsgrenar måste

SOU 1997: 150 Konsekvensanalys 123

eventuellt helt överges medan rationaliseringar och effektiviseringar kan ökade möjligheter andra områden. Olika typer av

ge

regleringsåtgärder, inte minst utbudsbegränsningar, har under lång

tid avskärmat EU:s jordbruk från konkurrens världsmarknaden vilket torde innebära att det finns ett stort uppdämt behov åt-

av

också tröghet vidta dessa. Även i livsmegärder, men en mot att delsindustrin har avsaknaden internationell påverkan gjort att

av rationaliseringar inte genomförts i den takt som krävts för att vara

internationellt konkurrenskraftig.

Höga mark- och kvotvärden och stora investeringar i byggnader, maskiner som inte är avskrivna innebär att det finns en inne-

m.m. boende tröghet i att snabbt vidta förändringar.

CÖE-ländemas har generellt sett ett betydligt kon-

jordbruk mera

kurrensutsatt jordbruk. P.g.a. budgetläget har länderna små möjligheter att bidrag till export och andra subventioner. Gräns-

ge

skyddet är också regel lägre nivå än vad tillämpas i

som en som EU. Kostnadsläget i CÖE-ländema är allmänt sett betydligt lägre än i EU-15. Kostnaderna för arbetskraft och bränsle är exempel på kostnader för insatsmedel är lägre än i EU-15. CÖE-ländema

som är sålunda i nuläget kapabla att exportera jordbruksprodukter till världsmarknadsprisnivå utan i stort sett några subventioner. En fara for CÖE-ländemas jordbrukssektor bör observeras är

som dock att det inte har återinvesterats i tillräckligt hög utsträckning under de senaste åren. Mycket den tekniska utrustningen härrör

av sig från tiden före den ekonomiska omvälvningen och har köpts till mycket låga priser. Svag lönsamhet i sektorn under år är

senare

huvudorsak till den låga investeringsnivån. Det kan därför en uppstå ett stort investeringsbehov under de närmaste åren. Det innebär att kostnadsnivån stiger även i CÖE-ländema. I situa-

en

tion med ett avreglerat jordbruk har CÖE-ländemas jordbruk ett

betydligt bättre utgångsläge än i scenariot med bibehållna regleringar. Utredaren att CÖE-ländemas jordbruk till stora delar

anser är anpassat till läget världsmarknaden till skillnad från jordbruket i EU-15.

124 Konsekvensanalys SOU 1997: 150

11.2.2 Livsmedelsindustrin

Refonnscenariot innebär att produktprisema blir lägre än i scenariot med bibehållen reglering. Det innebär också att olika typer av

utbudsregleringar tas bort. Dessa båda åtgärder är positiva för

livsmedelsindustrins konkurrenskraft Det torde speciellt gälla för industrin i CÖE-ländema är i ett uppbyggnadsskede och inte

som är lika stabil industrin i EU-15.

som

1 1.2.3 Prisutveckling

Detta scenario innebär att priserna EU-marknaden styrs

av världsmarknadens utveckling. Jämfört med nuläget torde det för de flesta innebära att priserna EU-marknaden kommer att

varor falla. Det kan också leda till ryckigare prisutveckling.

en

Prisförändringen i CÖE-ländema blir betydligt mindre än i de

nuvarande EU-ländema. För flertalet jordbruksprodukter ligger

prisnivån i CÖE-ländema i stort sett världsmarknadsprisnivå.

CÖE-ländema torde därför initialt ha betydligt bättre förutsättningar att sig till den nya situationen än producentema i

anpassa EU-15. Detta scenario kan leda till att prisvariationen blir större

även i EU-15 jämfört med regleringsaltemativet.

1 1.2.4 Konsumtion

Borttagande marknadsregleringen, enligt detta scenario, inne-

av bär att prisnivån livsmedel sjunker. Konsumenterna så

ges sätt möjlighet att tillgång till billigare livsmedel. Det gäller dock

endast under förutsättning att prissänkningen verkligen kommer

konsumenterna tillgodo och inte hamnar i de tidigare industri- och affarsleden. Utredaren vill speciellt betona betydelsen av låga konsumentpriser för livsmedel i CÖE-ländema eñersom konsumentema där spenderar en förhållandevis större andel av inkomsten livsmedel än konsumenterna i EU-15.

SOU 1997: 150 Konsekvensanalys 125

11.2.5 Handel

Awecklingen av marknadsregleringen innebär att handeln mellan

EU och tredje land kan ske utan olika former stöd och avgifter.

av Det innebär också att de handelsbegränsningar ligger inom

som nu WTO-avtalet kommer att sakna betydelse. WTO-avtalets be-

gränsningar har speciellt stor betydelse för CÖE-ländema

som missgynnas av nuvarande avtal. Omfattningen av EU:s handel med tredje land kommer därför att styras konkurrenskraften

av marknaden. Utredaren vill betona att CÖE-ländema har bättre möjligheter att kunna delta i en handel dels på tredje land, dels EU-marknaden eftersom det inte finns några kvoter begränsar

som

produktionen. Redan i utgångsläget torde CÖE-ländema ha goda

förutsättningar till handel eftersom man redan nu kan konkurrera utan exportbidrag. För att kunna konkurrera exportmark-

nya nader krävs att varor med bättre kvalitet kan produceras vilket också leder till högre produktionskostnader. På kort sikt torde CÖE-ländema ha störst möjlighet konkurrera sina traditio-

att nella marknader.

l1.2.6 Miljöaspekter, regionalpolitik, m.m.

Detta scenario innebär generellt sett lägre produktpriser. Det leder till att de ekonomiskt optimala insatserna handelsgödsel och

av

bekämpningsmedel minskar. En sådan utveckling är positiv för

miljön. Billigt foder ger dock incitament att bedriva intensiv

en

animalieproduktion vilket kan upphov till negativa miljöeffek-

ge ter.

Scenariot med fullständig liberalisering jordbrukspolitiken

av ger jordbruket i CÖE-ländema större möjligheter att kunna konkurrera marknaden. I vissa områden och regioner torde jordbruket i kandidatländema ha goda möjligheter att utveckla ett konkurrenskrafiigt jordbruk. För andra områden kan detta alternativ innebära

snabb utslagning jordbruket. I dessa områden kommer det en av

126 Konsekvensanalys SOU 1997: 150

finnas behov regionalstöd för att kunna utveckla annan att av verksamhet. Jämfört med effektema det förra scenariot torde

av det finnas behov snabbt kunna sätta åtgärder i områden som

att

inte klarar upprätthålla jordbruksproduktionen till marknads-

att mässiga villkor.

För EU-15 innebär avregleringen att konkurrensen på marknaden blir hårdare. Det kan leda till att områden i EU-15 som i nuläget klarar kan komma att behöva omfattas av

sig utan regionalstöd

dessa stöd.

11.2.7¶Budget

I detta alternativ bortfaller kostnaderna för de marknadsreglerande

eftersom slutmålet är fullständig liberalisering. Under

åtgärderna

förutsätt det kommer att någon form

en övergångsperiod att ges

för uteblivet prisstöd riktat mot EU-l5. En

av kompensation kvantifiering kompensationsbetalningen är svår att göra efter-

av

det beror dels övergångsperiodens längd, dels hur

som snabbt stödet Inledningsvis är det dock troligt att bud-

trappas av.

ökar med nuläget En omläggning från

getkostnadema jämfört

till direktstöd innebär att finansieringen flyttas från kon-

prisstöd

sumenterna till skattebetalarna.

för regionalstödet är svåra att förutse efter-

Budgetkostnadema

de beror marknadseffektema. Utredaren att det ñnns som anser

till kostnader för CÖE-ländema jämfört med al-

möjligheter lägre

ternativet utan refonnering.

SOU 1997: 150 Konsekvensanalys 127

l 1.2. 8 Övergångsåtgärder

Övergångsåtgärdema i detta scenario riktar sig mot EU-ländema. Först och främst måste EU inrikta sig att sänka stödprisema

mot världsmarknadsprisnivå. Genom denna åtgärd kan EU-

ner ländemas produktion exporteras utan subventioner. Det innebär också att förekommande system med utbudsbegränsningar kan tas

bort, t.ex. mjölkkvoter, obligatorisk träda För de produkter

m.m. där marknaden tillåter bör EU-prisema så snabbt som möjligt an-

till världsmarknadsnivå. På andra produkter där skillnaden passas mellan EU:s priser och världsmarknadspriset är större kan det vara motiverat att trappa ner priserna under en längre period. Utreda-

vill betona vikten att alla reglerade produkter behandlas ren av

enligt samma princip.

EU:s marknadsregleringar har varit en etablerad faktor mark-

naden under mycket lång tid. Produktionsapparaten i såväl pri-

märproduktion industriled har anpassats efter de villkor som

som statsmakterna ställt En dramatisk förändring av de politiska

upp. grundförutsättningama kan därför leda till en snabb och okontrollerad förändring. I syfte att motverka en sådan förändring är det

därför rimligt att jordbrukssektom ges möjligheter till anpassning under övergångstid.

en

Kompensationen kan utformas rad olika sätt. En viktig ut-

en gångspunkt för kompensationen är att den ska ges under en övergångsperiod och sedan upphöra. Det synes därför vara viktigt att inte etablera nya stödfonner som riskerar att växa som permanenta inslag i jordbrukspolitiken. Stöden bör istället ges inom be-

fintligt regelverk, t.ex. arealbidrag och djurbidrag. En av svaghe-

terna med denna metod är att EU kan dra sig kritik från WTO. Om EU klart och tydligt kan att stödet ska tas bort efter en

ange

viss övergångsperiod bedöms dock åtgärderna ha goda möjligheter att bli accepterade.

5 17-1371

128 Konsekvensanalys SOU 1997: 150

Som alternativ till denna metod kan jordbruket kompenseras med

ett stöd är frikopplat från produktionen avsnitt

som mera se

11.1.9. Fördelen med detta stöd är marknadssignalema når jord-

bruket snabbare. Det ñnns t.ex. ingen anledning att upprätthålla en olönsam produktion enbart av det skälet att man åtnjuter kompensationsbetalning. Nackdelen är att det kan svårt att i ta

vara senare bort stödet vilket bl.a. försvårar fullt medlemskap for CÖE-

ett ländema eftersom dessa inte får del stödet.

av

Utredaren vill betona vikten av att övergångsåtgärdema enligt detta scenario blir avslutade till dess att CÖE-ländema blir EUmedlemmar. Om så inte är fallet måste antingen principen den

om

marknaden eller så drabbas CÖE-ländema gemensamma släppas av en konkurrensnackdel.

1l.2.9 Konsekvenser for Sverige

Scenariot med fullständig liberalisering innebär att jordbruket i

får konkurrera med jordbruket i CÖE-ländema på

Sverige mera

marknadsmässiga villkor. Som har kunnat konstateras i det fore-

finns det i CÖE-ländema konkurren-

gående möjligheter att ta upp

på del områden. För Sveriges del blir det främst de länder sen en

har likartad produktionssammansättning och ligger i

som en som det geografiska närområdet blir de svåraste konkurrentema.

som

att CÖE-ländema ännu inte har löst problem i främst

P.g.a. av

livsmedelsindustrin torde det kort sikt vara bulkvaror som man kan konkurrera med. Oljeväxtfrö används råvara i den

som som svenska fettvaruindustrin kan vara ett exempel en vara som exporteras till Sverige. CÖE-ländema kan också komma att exporte-

frukt och grönsaker samt beredningar av dessa produkter. I

ra första hand torde dessa produkter användas som råvaror i livsmedelsindustrin.

SOU 1997: 150 Konsekvensanalys 129

På animalieområdet torde importkonkurrensen bli mindre kort sikt. Problem med att uppfylla kvalitetskraven håller tillbaka handel med dessa produkter. På längre sikt torde dock CÖE-ländema ha möjlighet att konkurrera även med dessa produkter.

För Sveriges del finns det också möjlighet att konkurrera CÖEländemas hemmamarknader. Sverige har dock hittills inte varit speciellt aktivt att investera i anläggningar i dessa länder vilket är till nackdel jämfört med många andra EU-länder.

För konsumenterna innebär detta alternativ möjligheter till lägre

konsumentpriser. Det beror dels att stödprisema sänks, dels på

att det finns möjlighet till ökad konkurrens på marknaden.

11.3 Analys av successiv reformering av CAP

I alternativet som benämns successiv reformering är slutmålet for

EU:s jordbrukspolitik detsamma i scenariot med fullständig

som liberalisering avsnitt 11.2. Enligt direktiven for utredaren ska

se

olika övergångsperioder prövas for att skapa en situation där jordbruket i EU och CÖE-ländema har likvärdiga konkurrensvillkor den marknaden. Detta avsnitt kommer att

gemensamma inriktas mot de övergångsåtgärder krävs for EU-15

som resp CÖE-ländema.

130 Konsekvensanalys SOU 1997: 150

11.3.l Producentled och livsmedelsindustri

Behovet övergångsåtgärder för producent- och industriledet i

av EU-15 och i CÖE-ländema är olika.

För EU-15 gäller det att skapa förutsättningar för ett jordbruk

kan verka marknad utan stöd. Utredaren att det som en anser är nödvändigt att prisnivån i EU-15 successivt sänks så att kontakt kan uppnås med världsmarknaden. För att mildra eifektema

av prissänkningen kan det krävas att kompensation ges på annat sätt. På lång sikt är avsikten att även direktstöden trappas av och slutli-

tas bort helt. Direktstöd är avsedda att finnas endast gen som under begränsad period bör enligt de system finns i nulä-

en ges som get. Ska stöden finnas under längre period bör andra former

en övervägas. Vid utformningen sådana stödsystem bör målsätt-

av ningen att marknaden ska påverkas så lite möjligt. Det

vara som kan t.ex. införas ett stöd är frikopplat ñån produktionen vil-

som ket jordbruket grundtrygghet för sin verksamhet. Produk-

ger en

tionsinriktning i form grödval, djurhållning, intensitet, tidpunkt

av

för försäljning sker däremot helt marknadsmässiga vill-

m.m. kor.

Utredaren det svårt att någon bestämd tidpunkt

anser vara ange för hur snabbt kompensationsbetalningama kan fasas ut. För vissa produkter, i synnerhet spannmål, har omfattande reformer redan genomförts i.o.m. 1992 års reform och nya reformer planeras, Agenda 2000. För andra produkter som t.ex. socker har reformar-

betet inte påbörjats ännu. För de produkter som är mest reglerade,

socker och mjölk, torde det bli frågan förhållandevis långa

om

övergångsperioder innan allt stöd har tagits bort. Med hänsyn till

tidtabellen för utvidgningen kan direktstöden inom EU blockera

möjligheterna att skapa marknad.

en gemensam

Med hänsyn till principen om likvärdiga konkurrensvillkor en gemensam marknad ser utredaren det inte som möjligt att ge

kompensationsstöd för prissänkningar till enbart jordbruket i EU-

15 och utesluta CÖE-ländema. För att ensidigt kunna stöd till

ge

Konsekvensanalzys 131

EU-15 är det nödvändigt att bibehålla gränshindren vid handel mellan områdena. I annat fall måste dessa övergångsåtgärder riktade i EU avslutade innan CÖE-ländema blir

mot jordbruket vara fiillvärdiga EU-medlemmar jordbruksområdet. När Spanien och

Portugal blev EU-medlemmar 1986 tillämpades en rad olika över-

gångsarrangemang. Olika prisnivåer tillämpades fram t.o.m. 1993

vilket innebar att gränskontrollema fanns kvar och ett system med utjämningsbelopp tillämpades. De anslutande länderna fick också rätt att för vissa begränsa importen, bl.a. frukt och grönsa-

varor ker, medan fick rätt till formånligare import andra

man av varor, bl.a. fodennedel. Spanien och Portugal fick dessutom rätt att fortsätta att ge nationellt stöd enligt de program som funnits före

medlemskapet.

För att stödja utsatta regioner i EU-15 drabbas av att prisstö-

som det avvecklas bör det precis i nuläget finnas möjlighet att gå

som

med regionalstöd. Regionalstödet behöver nödvändigtvis inte

ges for att stödja enbart jordbruket i området utan kan istället ges även for att utveckla verksamhet.

annan

Jordbruket i CÖE-ländema är i behov andra typer över-

av av gångsåtgärder. Sett till helheten i CÖE-ländema utredaren

anser att det inte är någon vinst med att höja upp de interna priserna till

den nivå som EU tillämpar. Stigande livsmedelspriser och risk för

snedvridningar i samhällsekonomin är några skäl till varför priser-

inte bör tillåtas att stiga än nödvändigt. Med hänsyn till de na mer krav som enligt detta scenario kommer att ställas EU inom en nära framtid skulle CÖE-ländema åter sig när har

anpassa man blivit EU-medlemmar. Mot denna bakgrund bör CÖE-ländema inte införa den politik som nu används i EU.

CÖE-ländema är i större behov hjälp till upprustning både

av av primärproduktion och livsmedelsindustri. Det kan gälla investeringsstöd for att införa teknik inte minst stöd till att öka

ny men kunskapen i hur företag styrs och hur produkter marknadsförs. De stöd bör till i CÖE-ländema

som ges syfta att skapa ett jordbruk

132 Konsekvensanalys

som lika villkor klarar att verka den marknagemensamma den då fullt medlemskap uppnås. Ges inte CÖE-ländema stöd är risken stor att jordbruket i dessa länder konkurreras

ut av jordbru-

ket i EU-15.

Längden övergångsåtgärdema riktas mot CÖE-ländema

som

beror dels på utgångsläget, dels utvecklingshastigheten. Det

finns nackdelar med långa övergångsperioder. Det är risk för att CÖE-ländema utvecklas olika under och arbetet inom

perioden att

EU-l5 blir försenat.

Utredaren är medveten att kort övergångsperiod avseende om en avvecklingen av EU:s marknadsstöd är mindre trolig. Det kan därför mycket väl uppstå situation där CÖE-ländemas överen gångsperiod är avslutad men EU-ländemas marknadsstöd fortfarande ligger kvar. En möjlig åtgärd i detta läge skulle kunna vara att CÖE-ländema ett reducerat direktstöd baserat den ges på prisskillnad som eventuellt finns kvar mellan de båda marknaderna. Det skulle emellertid bli mycket svårt att göra sådan beräken ning eftersom det med all säkerhet råder olika förhållanden i kandidatländema helhet och för enskilda Det skulle också som varor. kräva regelbundet återkommande uppföljningar allteftersom

pris-

förhållandena förändras mellan kandidatländema.

1 1.3.2 Prisutveckling

Inriktas övergångsåtgärdema i EU-15 på att nå världsmarknads-

pris och åtgärderna i CÖE-ländema kan på strukturutveckling prisnivån jordbruksprodukter inom EU bli konkurrenskraftig

såväl hemmamarknaden världsmarknaden.

som Konsumentpri-

i CÖE-ländema skulle då inte heller behöva serna stiga som en

konsekvens EU-medlemskapet.

av

SOU 1997: 150 Konsekvensanalys 133

11.3.3 Handel

Handel är ett nyckelområde för att i ett övergångsskede smälta

de båda områdena. I kommissionens "strategy paper samman se avsnitt 4.1.3 från 1995 lades mycket stor tonvikt denna fråga. Kommissionen betonade vikten att handelskvotema inom Eu-

av ropaavtalen skulle utökas. I Agenda 2000 har handelns betydelse nästan helt fallit bort. Det görs knappast någon återkoppling till handelsavtalen mellan EU och CÖE-ländema.

Utredaren vill betona att generösare villkor för CÖE-ländema att

exportera jordbruksprodukter både jordbruket och livsmedels-

ger

industrin god draghjälp och möjlighet att på egen hand skapa

ger

ett konkurrenskraftigt jordbruk. Nuvarande avtal med de kon-

struktioner som finns för att styra handeln har inte varit tillräckligt väl utformade för CÖE-ländemas behov och bör därför omarbetas

de skall få någon effekt. Det kan exempelvis övervägas om om kvantitetsbegränsningama helt ska tas bort Villkoren bör också

ändras så sätt att de exporterande företagen ges större inflytan-

de.

Skall CÖE-ländema möjlighet att utveckla sitt jordbruk bör

en EU i första hand slopa subventionerad export till dem och i andra hand slopa subventionerad export till deras traditionella exportmarknader. Genom sin finansiella styrka har EU möjlighet att ge-

exportbidrag konkurrera ut CÖE-ländemas produktion. nom

11.3.4¶Regionalpolitik, m.m.

EU-medlemskapet innebär omställning i CÖE-ländema de

en

flesta områdena i näringslivet. Det är därför viktigt att förändring-

inte görs snabbare än att sysselsättningsfrågan kan lösas arna ett socialt acceptabelt sätt. I dagens jordbrukssektom ñnns det en stor arbetskrafisreserv skulle slås ut vid en snabb omvandling.

som

134 Konsekvensanalys SOU 1997: 150

Det kan detta skäl nödvändigt att övergångsåtgärdema får

av vara

viss tid. ta en

11.3.5¶Budget

Övergångsåtgärdema som riktas mot EU-ländema innebär att

prisstödet kompenseras med ökade direktbidrag. Kompenseras

prissänkningen fullt ut med belopp i form direktstöd

samma av

innebär det nödvändigtvis att budgetbelastningen ökar eflersom

finansiering flyttas från konsumenterna till skattebetalarna. Denna erfarenhet har gjorts av 1992 års reform.

För CÖE-ländema blir det i första han frågan struktur-

om att ge

och regionalstöd under övergångsperioden. Nu gällande medfi-

nansieringsregler kan då komma att ställa till problem och kan därför behöva mildras.

12¶Avslutande synpunkter

Flera CÖE-ländema har goda naturliga förutsättningar att be-

av

driva konkurrenskrafiig livsmedelsproduktion. Jordbruket är i

en de flesta CÖE-ländema de allra viktigaste sektorerna inte

av en av

minst sysselsättningssynpunkt. Jämfört med EU har jordbruket

ur

betydligt viktigare position i den totala ekonomin. en

Kostnaderna för EUtsjordbrukspolitik uppgår i dag till 50% av de

totala kostnaderna på ca 750 mdr kr. Det är uppenbart att budgetkostnaderna för nuvarande jordbrukspolitik tillämpad lika i ett utvidgat EU skulle stiga dramatiskt. Det är därför naturligt att bud-

getkonsekvensema har kommit att ägnas stor uppmärksamhet i

diskussionerna utvidgning EU. De också i hög

om en av synes grad ha präglat kommissionens förslag i Agenda 2000. Delvis som

följd att de uppenbara budgetproblemen måste lösas har

en av emellertid de samhällsekonomiska konsekvenserna av olika lösningar hamnat i skymundan liksom vad olika lösningar innebär för kandidatländema och hela EU:s ekonomiska utveckling på sikt.

Sett i ett sådant större perspektiv anser utredaren inte att dagens

jordbrukspolitik i EU är något realistiskt alternativ vid en utvidg-

ning även det rent tekniskt är möjligt att finna sådana lösning-

om ar. Bibehåller EU dagens jordbrukspolitik och anpassar regelver-

ket så att budgetmålen kan uppfyllas CÖE-ländema små möj-

ges ligheter att konkurrera med EU:s jordbruk. Det finns t.o.m. risk för att CÖE-ländema blir för EU:s överskott.

en mottagningsplats

Med till den har i CÖE-

hänsyn betydelse som jordbrukssektom

ländema, inte minst när det gäller sysselsättningen, skulle detta kunna mycket negativa elTekter för framtiden.

Låter EU de nya medlemsländerna dagens stödpriser och andra typer stöd, bl.a. arealstöd och djurbidrag, är risken uppenbar

av for att det uppstår andra negativa effekter. Matprisema skulle sti-

vilket är i CÖE-ländema eftersom konsumenterna

ga känsligt re-

dan lägger stor del sina inkomster livsmedel.

en av

136 Avslutande synpunkter SOU 1997: 150

Stort tillflöde av medel till jordbruksektom kan också leda till att resurser felaktigt dras dit och förhindrar utvecklingen i andra sektorer. Höga direktbidrag leder dessutom till kapitalisering i bl.a. marken vilket i sin tur sikt leder till högre kostnader och således inte är till nytta för jordbruket.

En fullständig liberalisering av EU:s jordbrukspolitik innebär att

prisnivån sänks till den nivå gäller världsmarknaden. Det

som innebär också att det direktstöd kompensation för

som ges som prissänkningama tas bort. Utredaren anser att detta alternativ ger

CÖE-ländema större möjligheter att utveckla sin jordbrukssektor.

CÖE-ländernas jordbruk lever redan idag i stort sett

en avreglerad marknad medan EU:s jordbrukare i detta scenario måste

vidta betydligt större förändringar. Det innebär att jordbruket i EU

och i CÖE-ländema kommer att konkurrera under likvärdiga

mera förhållanden. Samtidigt kommer detta alternativ givetvis

att upplevas som negativt av lantbrukarna i EU-15.

Utredaren anser emellertid att det är viktigt att jordbrukspolitiken inte hindrar CÖE-ländernas Övergångsåtgärder

EU-medlemskap.

jordbruksområdet kan därför vara befogade. En allmän strävan

bör att övergångsperiodema görs så korta möjligt. Utre-

vara som daren att EU, med hänsyn till sin ekonomiska och politiska

anser ställning, måste ta ett stort for att underlätta medlemska-

ansvar pet.

De övergångsåtgärder riktas mot EU måste enligt utredaren

som inriktas mot att ta bort prisstödet till jordbruket. I vart fall under

en övergångsperiod kan det dock vara rimligt att kompensation

ges i form av direktstöd. Blir denna period förhållandevis kort bör kompensationen inom de system används f.n. Om över-

ges som gångsperioden blir längre bör det övervägas att ge stödet mera

frikopplat från produktionen.

Avslutande synpunkter 137

Utredren vill dock påpeka att det även finns nackdelar med korta övergångsperioder for CÖE-ländema. En snabb strukturrationali-

sering måste följas upp med möjligheter till sysselsättning i andra

sektorer. Det är inte minst av detta skäl troligt att behovet av övergångsperioder varierar mellan de olika länderna. Utredaren bedömer att länder som Tjeckien och Ungern behöver en kortare

övergångsperiod än t.ex. Polen.

Eftersom det kommer att ñnnas såväl ett yttre ett inre tryck

som

EU att ytterligare reformera CAP vill utredaren ifrågasätta det

rimliga i CÖE-ländema sin jordbrukspolitik efter da-

att anpassar

EU-politik. En utveckling CAP med tilltagande reglering

gens av

marknaden torde endast leda till att CÖE-ländema inom kort av åter måste liberalisera jordbrukspolitiken. Övergångsåtgärdema bör istället inriktas att CÖE-ländemas jordbrukssektor kan bli konkurrenskrafiig. Det är viktigt att åtgärder sätts så att marknadstillträdet underlättas. Det gälla kvalitetsförbättrande åtgärder, ökad kunskap, utökade och utvecklade handelsavtal.

SOU 1997: 150 Ordlista 139

Ordlista

Förklaring

2000 Kommissionens förslag ñån juli

Agenda

1997 till reformering av bl.a. den

gemensamma jordbrukspolitiken

Avisen Kommissionens bedömning av

länder som vill bli EU-medlemmar

CAP Common Agiiculture Policy EU:s gemensamma jordbrukspolitik

CÖE-ländema Länderna i Central-och

Östeuropa, Bulgarien,

Estland, Lettland, Litauen,

Polen Rumänien, Slovakien,

Slovenien, Tjeckien och

Ungern

EU-15 Nuvarande medlemsländer i

EU

GATT General Agreement Tariffs and

on

Trade

MacSharry-planen Kommissionens reformforslag 1992

framlagt den dåvarande

av

jordbrukskommissionären

Ray MacSharry

140 Ordlista

Modulering Storleksbegränsning av stödut-

betalningar i förhållande till antal hektar åker eller antal djur

m.m.

PSE-tal Producer Subsidy Equivalents.

Beräkning utförd av OECD som syftar till att mäta stödet till

jordbrukama.

WTO World Trade Organisation. Den organisation som har inrättats for att övervaka och utgöra institutionell

en

för ett stort antal överensram kommelser och avtal för handeln mellan de länder är medlemmar

som

i organisationen.

UR-avtalet Det avtal blev resultatet den

som av

s.k. Uruguay-rundan ledde till

som ett antal överenskommelser rörande handeln bl.a. jordbrukets område.

Bilaga 1

Kommittédirektiv

EU:s utvidgning konsekvenser for jordbruket och den gemen-

-

samma jordbrukspolitiken

Dir. 1997: 14

Beslut vid regeringssammanträde den 23 januari 1997

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppdrag att utreda konsekven-

for Sverige, unionen helhet och kandidatländema av serna som

EU:s utvidgning vad jordbrukspolitikens samhällsekonomis-

avser

ka effekter såsom jordbrukets produktionsinriktning, konkurrenskraft, sysselsättning och struktur. Även miljömässiga och regio-

nala aspekter i anslutning därtill skall uppmärksammas. En viktig del analysen är att belysa effektema för konsumentprisutveck-

av lingen i Sverige, i övriga EU och i kandidatländema.

Utredaren skall i första hand ta som utgångspunkt en utvidgning med de elva aktuella kandidatländema, men även andra sannolika alternativ bör redovisas. Resultaten bör företrädesvis presenteras

kvalitativa resonemang, eftersom kvantitativa beräkningar som inte alltid kan göras.

Bakgrund

Europeiska unionen står inför sin femte utvidgning, Tysklands

enande oräknat. Sverige ser utvidgningen som ett viktigt steg mot ett enat Europa. Flertalet de elva stater som har ansökt om

av medlemskap skiljer sig radikalt från nuvarande medlemmar vad

gäller ekonomisk utvecklingsnivå samt institutionell uppbyggnad och traditioner. Samtidigt fördjupas löpande EU:s politiska och

2 Bilaga J

ekonomiska integration, vilket innebär att kandidatländerna har ett mer omfattande regelverk att sig till än vad tidigare anpassa som har varit fallet för nytillkommande länder. EU:s kommande utvidgning är samtidigt en av drivkrafierna bakom den reformprocess, som de f.d. centralplanerade ekonomierna genomgår.

Vid Europeiska rådets möte i Köpenhamn 1993 förut-

fastslog sättningarna för ett medlemskap i EU, de s.k. köpenhamnskriteri-

ema. Dessa innebär bl.a. att länderna skall ha rättsstatens karakte-

ristiska kännetecken, dvs. demokrati, respekt för och

lagar

mänskliga rättigheter samt skydd och respekt för minoriteters rättigheter, fungerande marknadsekonomier och förmåga att hantera konkurrensen och marknadskrafiema inom unionen. Medlemskap förutsätter att kandidatlandet har möjlighet att uppfylla medlem-

skapets förpliktelser inklusive anslutning till målen politisk,

om en ekonomisk och monetär union.

Vid Europeiska rådets möten i Essen, Madrid, Florens och Dublin

bekräftades riktlinjerna för nästa utvidgning. Europeiska rådet har

vid flera tillfällen deklarerat att medlemskapsförhandlingar med Malta och Cypern skall påbörjas månader efter regeringskonsex ferensens slut. Samtidigt uttryckte Europeiska rådet i Madrid att strävan är att den inledande fasen förhandlingarna med kandiav datländema i Central- och Östeuropa skall sammanfalla med förhandlingsstarten för Malta och Cypern. Vad gäller Maltas med-

lemskapskandidatur har ansökan dragits tillbaka efter regerings-

skifiet hösten 1996.

I Europeiska kommissionen pågår arbetet med att färdigställa så kallade länderyttranden för de elva kvarvarande kandidat-

avier

ländema. Därtill kommer utredningar utvidgningens effekter om olika sakområden, inklusive institutionella konsekvenser. Slutligen pågår arbete med att utreda de finansiella konsekvenserna av

utvidgningen. Sannolikt kommer utredningarna att läggas fram i

ett sammanhang under hösten 1997.

Bilaga l 3

Den gemensamma jordbrukspolitiken

EU:s jordbrukspolitik består av ett komplicerat system av prisstöd, produktionsbegränsningar och andra åtgärder för att stödja

producentema. Drygt hälñen medlemsländemas avgifter till

av unionen finansierar olika former av stöd till gemenskapens jordbruk. Nästan hälften unionens lagstiftning avser jordbrukssek-

av

tom. I EU-arbetet väger följaktligen jordbrukspolitiken tungt.

Jordbrukets betydelse för ekonomi och sysselsättning inom unio-

är däremot begränsat. Knappt procent medlemsländernen sex av

sysselsättning återfinns inom jordbruksproduktion. Sektoms

nas bidrag till ländernas samlade BNP är endast 2,5 procent. Jordbrukets betydelse varierar emellertid mellan medlemsländerna. I vissa

medlemsländer är jordbrukets andel av sysselsättningen väsentligt högre liksom dess bidrag till den nationella bruttoproduktionen. I

flertalet medlemsländer har jordbruket regionalt stor betydelse.

Att jordbruket tilldelas central roll inför östutvidgningen beror

en

främst den jordbrukspolitkens utfonnning. Jord-

gemensamma brukspolitikens samhällsekonomiska kostnader och negativa miljöeffekter samt komplexa och svåradrninistrerade regelverk gör

jordbrukspolitiken till ytterligt komplicerad faktor i utvidg-

en ningsstrategin. Det finns i de nuvarande medlemsländerna olika uppfattningar hur denna fråga skall hanteras. En del anser att

om inga eller ett minimum av förändringar av den gemensamma jord-

brukspolitiken behöver genomföras, medan andra lutar uppfattningen att marknadsordningama måste avvecklas helt. Komrnis-

sionen förespråkar mellanlinje innebär fortsatt föränd-

en som en

ring politiken enligt de principer 1992 års reforrnbeslut

av som

bygger på.

4 Bilaga I

Jordbruket i Central- och Östeuropa

Bilden kompliceras att jordbruket i de tio central- och östeuro-

av

peiska länderna har stor betydelse för sysselsättningen och den

totala produktionen. I dessa länder svarar jordbruket för närmare 27 procent av sysselsättningen och knappt åtta procent BNP.

av Variationema är dock stora mellan länderna. De flesta kandi-

av datländema i Central- och Östeuropa genomgår för närvarande

en

omvälvande strukturell förändring av jordbruket från storskaliga, i princip helt kollektivt ägda företag, till marknadsstyrda, privat ägda jordbruk. Även sedan privatiseringen inletts av jordbruket

finns merparten av produktionskapaciteten vad gäller åkerareal

och djurbesättningar i stora jordbruksföretag baserade anställd

arbetskrafi.

Effektema att EU:s jordbrukspolitik tillämpas i sin nuvarande

av utformning också i dessa länder bör utredas. Prisnivån livsmedel är väsentligt högre i EU-ländema än i de central- och östeuropeiska länderna. För hushållen i dessa kandidatländer, lägger

som

väsentlig del inkomsterna livsmedel, kan snabbt stigande en av

livsmedelspriser bli mycket påfrestande.

Generellt gäller att jordbruket liksom livsmedelsindustrin och insatsvaruindustrin i de central- och östeuropeiska kandidatländema präglas föråldrad och sliten kapitalstock samt ineffektiva

av en av och omoderna distributionskanaler. Den veterinära och sanitära standarden når ofta inte till de krav ställs inom unionen.

upp som

Avkastningen i jordbruket är låg i förhållande till avkastningen i

EU-ländemas jordbruk samtidigt de undermåliga distribu-

som tionskanalema leder till att det som produceras har svårt att nå konsumenterna.

Däremot torde i flera av länderna i Central- och Östeuropa de

naturliga förutsättningarna för produktion olika jordbruksvaror

av vara jämförbara och i vissa fall bättre än förhållandena i medlemsländerna. Det gäller inte minst miljömässiga fördelar kan

som

Bilaga 1 5

finnas inom vissa delar av produktionssystemen och odlingslandskapen. Inför utvidgningen kommer de långsiktiga konkurrens-

förhållandena inom jordbruksproduktionen mellan de nuvarande och de nya medlemsländerna att behöva övervägas.

Ur jordbrukspolitisk synvinkel innebär östutvidgningen således en integrering till marknad ett lågavkastande jord-

en gemensam av bruk, i huvudsak är lite eller inte alls reglerat med det högef-

som fektiva, hårt reglerade, jordbruket i EU. Ett alternativ till

men en integrering skulle kunna att hålla de två jordbruken åtskilda

vara från varandra med gränsskydd och bibehållna gränskontroller. Detta skulle emellertid strida mot idén om den inre marknaden och också ta bort ett viktigt motiv för de central- och östeuropeiska kandidatländemas medlemskap i EU. Vidare skulle detta bidra till att försvåra utnyttjandet utvidgningens samhällsekonomiska

av vinster i såväl nuvarande EU som i de medlemsländerna. En

nya

sådan lösning kan därför komma ifråga endast övergångsvis.

Viktigt i sammanhanget är skillnaderna mellan EU:s och kandidatländemas WTO/Gatt-avtal. EU-ländemas möjligheter att

av-

sätta överskottsproduktionen världsmarknaden börjar redan

nu hämmas WTO:s regelverk. Kandidatländernas anslutning till

av

WTO-avtalet begränsar dessa länders möjligheter att stödja jord-

bruket genom interna stöd, gränsskydd eller att med subventioner lyfta ut överskott världsmarknaden.

Uppdraget

Mot den presenterade bakgrunden skall utredaren analysera

nu konsekvenserna av EU:s utvidgning vad avser jordbruket och

livsmedelsproduktion för Sverige men även unionen som helhet

och kandidatländema. Analysen skall avse jordbrukets produk-

tionsinriktning, konkurrenskraft, sysselsättning och struktur. Även

regionala konsekvenser bör uppmärksammas liksom miljöeffekter odlingslandskapet och miljön i stort. En viktig del analysen

av

är att belysa utvidgningens effekter för konsumentprisutvecklingen

6 Bilaga 1

och varutillgången i Sverige och i övriga EU-länder samt i kandidatländema.

Analysen skall utgå från ett scenario där samtliga elva aktuella kandidatländer upptas fullvärdiga medlemmar i EU. Utreda-

som ren skall dock, om det med hänsyn till utvidgningsfrågans utveckling förefaller relevant, även analysera konsekvenserna av andra sannolika scenarier.

Bedömningen av produktionsutvecklingen skall grunda sig ett

resonemang bl.a. olika regioners komparativa fördelar för

om

jordbruksproduktion. Där så är möjligt bör analysen underbyggas

med kvantitativa beräkningar och uppskattningar. Utredaren skall

vidare uppmärksamma effekterna av WTO-reglemas tillämpning i

den utvidgade unionen.

Analysen bör omfatta olika scenarier för den gemensamma jord-

brukspolitiken.

Ett av dessa scenarier bör utgå från att EU:s jordbrukspolitik förändras endast marginellt inför utvidgningen och att den tillämpas i de nya medlemsländerna redan från anslutningens första dag. Där-

vid bör analysen uppmärksamma möjligheterna att övergångsreg-

ler kan komma att tillämpas.

Ett annat scenario bör vara att den gemensamma jordbrukspolitiken successivt reformeras så att, vid reformperiodens slut, jord-

bruksproduktionen inom den utvidgade unionen sker till den pris-

nivå gäller världsmarknaden för jordbruksprodukter. Utre-

som daren bör därvid pröva olika övergångsperioder kan säker-

som ställa att jordbruket i olika delar av den utvidgade unionen skall ha likvärdiga konkurrensvillkor efter övergångsperiodens slut. Det bör även klarläggas vilka medel kan behöva tillföras den

som ge-

mensamma jordbrukspolitiken.

Bilaga l 7

I ett tredje scenario bör utredaren utgå från att den gemensamma

jordbrukspolitiken har liberaliserats fullständigt innan utvidgningen

äger Det betyder att marknadsordningama, exportstöd och

rum.

andra interna prisstödsåtgärder har awecklats, dvs. att jordbru-

karna inom EU är underkastade normala marknadsmässsiga villkor. förutsätts till utvecklingen i andra

Gränsskyddet anpassas jämförbara länder.

Utifrån denna analys skall utredaren söka dra slutsatser om ut-

vidgningens effekter för den gemensamma jordbrukspolitikens

för dess totala kostnad. Där så är möjligt bör kvanti-

budget samt tativa beräkningar och uppskattningar göras.

Utöver ytterligare underlag för regeringens fortsatta bered-

att ge

ning och ställningstaganden, bör utredningen bidra till att infonne-

och väcka debatt hos allmänheten samt inom näringsliv och ra

organisationer, vilkas ställningstaganden kommer att utgöra en del underlaget när svenska ståndpunkter skall fastställas.

av

Genomförandet av utredningsuppdraget

Utredaren skall vid genomförandet sitt uppdrag beakta internaav tionella och svenska studier och konsekvensutredningar ovan nämnda områden. Europeiska k9mIIi.§§i911ens eget utredningsarbete skall även beaktas i studien. Utredaren bör särskilt ta del av det material utarbetats inom för den parlamentariska som ramen kommittén Jo 1995:06 reformering av EU:s gemensamma om

jordbrukspolitik KomiCAP.

Utredaren skall i sitt arbete beakta den pågående regeringskonfeavses bli slutförd under utredningens gång. rensen som

Utredaren bör i sitt arbete samråda med referensgrupp bl.a. en bestående de övriga särskilda utredare utreder frågor om av som EU:s utvidgning samt företrädare för berörda departement.

8 Bilaga 1

Utredaren skall i sitt arbete även beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare redovisning om av

regionalpolitiska konsekvenser lagda förslag dir. och av 1992:50 om att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124. Eftersom utredningen inte skall utmynna i några for-

slag, behöver utredaren inte pröva offentliga di-

åtaganden enligt

rektiv 1994:23.

Redovisning av uppdraget

Utredningsarbetet skall redovisas senast den 31 oktober 1997.

Flera svenska utredningar utvidgningens konsekvenser

om genomfors under 1997. Resultatet de olika

av utredningarna avses

också presenteras i sammanfattande form. en

l

Bilaga 2

Beskrivning jordbrukssektorn i CÖE-ländema

av

I bilaga 2 ges en översiktlig bild av hur joradbrukssektom ser ut i

vart och ett CÖE-ländema. Beskrivningen omfattar bl.a.:

av

Jordbrukets roll i ekonomin

De viktigaste produktionsgrenzarna

Utrikeshandel

Jordbrukspolitisk situation Markpolitik och strukturläge

Varje avsnitt avslutas med sammanfattning syftar till att

en som ge

en värdering av landets jordbrukssektor.

Polen har givits störst utrymme i eftersom det är

beskrivningarna

det klart viktigaste jordbrukslandet bland CÖE-ländema och dessutom angränsar landet geografiskt till Sverige.

Beskrivningama grundas till största delen på kommissionens län-

derrapporter och kommissionens länderyttrande avisvaren. Des-

uppgifter som regel förhållandena 1995. sa avser o.m.

2 Bilaga 2

A. Polen

Polen är det största CÖE-ländema med befolkning nära

av en 40 miljoner. Jämfört med nuvarande EU-länder är det bara fem länder som har större befolkningsantal. Polen är även till ytan det

största CÖE-ländema.

av

Ekonomiskt sett är också Polen klart störst CÖE-ländema.

av Landets totala BNP är nästan tre gånger så stor BNP i

som Tjeckien, har näst störst BNP CÖE-ländema. Polens BNP

som av utgör nästan 40 procent total BNP i CÖE-ländema. Polens

av totala BNP är den elfte största jämfört med länderna inom EU, vilket ungefär är i storleksordning Finland. Räknat

samma som efter BNP/capita kommer Polen femte bland CÖE-

plats

ländema. Sloveniens BNP/capita är tre gånger så hög i Polen.

som

Ekonomin i Polen utvecklades i negativ riktning i samband med den ekonomiska omvälvningen i slutet av 1980-talet. Vändningen kom förhållandevis tidigt i Polen jämfört med övriga CÖE-länder. BNP utvecklades i positiv riktning redan 1992. Den nedgång

som ägde i början på 1990-talet har kunnat hämtas in. BNP-

rum nu tillväxten har de senaste åren varit bland de högsta CÖE-

av länderna.

Jordbrukets produktionsvärde uppgår till 8 procent total

ca av

BNP vilket är något mindre än genomsnittet för CÖE-ländema.

Räknat i absoluta tal är jordbrukets produktionsvärde högst i Po-

len jämfört med övriga CÖE-länder, skillnaden mot Rumänien är dock liten. Sett över lägre period har jordbrukets andel BNP

en av

minskat, det är speciellt animalieproduktionen har gått

som ner.

Andelen sysselsatta inom jordbrukssektom är mycket hög i Polen

jämfört med övriga CÖE-länder, endast Rumänien har högre

andel. Detta kan förklaras att det polska jordbruket till stor del be-

står småjordbruk.

av

Bilaga 2 3

Åkerarealen uppgår till 14 miljoner hektar, det motsvarar 1/3

ca ca

åkerarealen i CÖE-ländema. Av länderna i EU är det fem av som har större åkerareal än Polen.

Av åkerarealen används ca 60 procent för odling av spannmål. Den totala spamimålsarealen har varit relativt stabil de senaste åren. En förhållandevis stor del arealen används för odling

av av råg. Råg lämpar sig väl för jordarter och klimat i Polen. Hektaravkastningen har minskat under de senaste åren och är omkring hälñen nivåerna inom EU. Yttre förutsättningar jordarter

av som

och klimat inte de bästa förutsättningar för högavkastande

ger

spannmålsodling i Polen. Den totala spannmålsskörden uppgår

normalt till 25 milj ton. Vid dessa skördenivåer krävs viss

ca en import. Under 1996/97 har Polen importerat l-2 milj ton. Det är bara Frankrike och Tyskland av länderna i EU som har större

spannmålsproduktion än Polen.

Polen har mycket stor odling av potatis. En stor del av skörden

en används den egna gården till såväl livsmedel som foder. Den polska potatisarealen är i stort sett lika stor som EU:s hela areal.

Avkastning är dock betydligt lägre än i EU. Oljeväxtodlingen i

Polen utgörs nästan uteslutande av raps. Odlingen uppgår till ca 0,5 milj ha vilket gör Polen till ett av stora producentländema i Europa. Polen är normalt nettoexportörer av oljeväxtprodukter men stigande konsumtion de senaste åren har lett till minskat överskott. Under 1996/97 har Polen importerat oljeväxtfrö. Polen har även omfattande odling sockerbetor, länderna inom

en av av EU är det bara Tyskland och Frankrike som har större arealer. Odlingen har varit stabil under l990-talet. De senaste åren har hektarskördama nått 75-85 procent skördenivåema i EU. Polen

av har normalt exportöverskott av socker. Medelarealen per företag är låg jämfört med länderna i EU, ca 1,5 hektar jämfört ca 7 hektar.

4 Bilaga 2

Grönsaks- och fruktodlingen är av förhållandevis stor omfattning i Polen. På fruktområdet är de viktigaste produkterna äpple, päron och körsbär. Polens äppelodling uppgår till 20 procent EU:s

ca av totala odling. Omkring 60 procent ñukt- och bärproduktionen

av levereras till processindustrin. Polen exporterar normalt 40-50 procent av produktion totalt for färsk frukt och bearbetade produkter. Östeuropa är den dominerande marknaden för polsk

export med över 80 procent av den totala kvantiteten. Grönsaksodlingen har minskat med ca 20 procent de senaste åren. Kål och lök

är de viktigaste produkterna. Lök är den viktigaste exportpro-

dukten. Polen har även relativt stor tobaksodling, den polska

en odlingen uppgår till knappt 10 procent av total odling i EU.

" Avser 1996, uppgifiema för raps avser 1995 Källa: Agra Europa och EU-kommissionen

Animaliesektorn har påverkats förhållandevis den ekono-

mer av

miska omvälvningen än vegetabiliesektorn. Den totala produktio-

nen minskade med drygt 20 procent mellan 1989-1993. Nergång-

i Polen har sålunda varit mindre än i de flesta CÖE-

en övriga

lander. Under de senaste åren har viss återhämtning skett.

en

Mjölkproduktionen i Polen bedrivs till övervägande delen av jordbrukare som har mindre än 10 kor. Brist kapital, kvalitets-

problem har bidragit till att produktionen har minskat. Polen

m.m. har traditionellt varit ett underskottsområde mjölk men under

Bilaga 2 5

senare år har fått ett överskott. Minskad konsumtion är den

man viktigaste orsaken till att exporten har ökat.

Den specialiserade nötköttsproduktionen mindre betydelse

är av och merparten köttet kommer från mjölkkoma. Polen har de

av senaste åren hafi ett visst exportöverskott till största delen

som avsats den ryska marknaden. Omkring 10 procent har exporte-

rats till EU och då huvudsakligen till Sverige. Grisköttsproduktio-

nen är av större betydelse. Kvaliteten grisköttet i Polen skiljer sig från EU:s att grisarna är tyngre vid slakt och uppfods

p.g.a. med en mindre andel protein i fodret. Normalt har Polen ett visst

importbehov. Produktionen ijäderfakött har ökat kraftigt de

av

åren. Ökad konsumtion har dock väl senaste mer än motsvarat

produktionsökningen.

" Avser 1995 Källa: Agra Europa och E U-kommissionen

Livsmedelsindustrin i Polen spelar stor roll for den totala ekonomin i samhället. 1995 uppgick produktionen till 18 procent

ca av det totala produktionsvärdet. Ca 13 procent de sysselsatta i

av industrin finns i livsmedelssektom. Jämfört med situationen 1990 har livsmedelsindustrins betydelse ökat. Det är stora skillnader mellan de olika i sektorn vad gäller ägande, struktur

grenarna m.m. Den ekonomiska omvälvningen i Polen i slutet 1980-talet

ledde dels till att privatägda livsmedelsföretag uppstod, dels

nya

6 Bilaga 2

att tidigare statligt ägda företag övergick i privat ägo. Enligt In-

stitute of Agricultural Economics and Food Economy i Warszawa har den statliga ägarandelen i livsmedelsektom sjunkit från ca 75 procent i mitten 1980-talet till 10-15 procent i nuläget. Det

av ca statliga ägandet är fortfarande stort i kvarn- och alkoholindustrin. I bryggeri- och konfektindustrin har staten inte något ägande kvar.

De utländska investeringar har gjorts har ofla skett i industri-

som

tillverkar högförädlade livsmedel. Dessa produkter har er som därför inte direkt konkurrerat med produkter från de polskägda företagen. Produkterna från de polska företagen konkurrerar främst ett lågt pris. De utländska investeringarna i livsme-

genom delsindustrin är omfattande. Omkring 35 procent av investeringar-

i industrin sker i denna sektor. Bland enskilda företag är det na

bara ett bilföretag har gjort större investeringar än livsme-

som delsföretagen. Utlandsinvesteringama har koncentrerats till i huvudsak följande sektorer:

o Tobak

Drycker, läskedrycker och

Sötsaker 0

Inom livsmedelsindustrin tillverkar baslivsmedel har

grenar av som intresset bland utländska investerare varit betydligt mindre.

Sammanfattningsvis kan konstateras att livsmedelsindustrin är en

de är mest "framåt i hela den polska in-

av industrigrenar som

dustrin.

Polen hade före den ekonomiska omvälvningen i slutet 1980talet positiv handelsbalans livsmedelsområdet under de

en men senaste åren har landet varit nettoimportör. I absoluta tal har både

exporten och importen ökat. De viktigaste exportproduktema är frukt, bär, mejeriprodukter och kött även levande djur. Direkt efter att de politiska förändringarna ägde i slutet 1980-talet

rum ökade handeln med EU medan den minskade med fd.

Bilaga 2 7

Sovjet. Under de senaste åren har dock de forna Sovjetrepubliker-

åter intagit platsen ledande exportmarknad för polska

na som

livsmedel. Tillbakagången i det ryska jordbruket är en viktig an-

ledning till att den polska exporten har ökat. Karaktären den polska exporten har förändrats från råvaror till förädlade produk-

ter. Ökningen är speciellt påtaglig i handeln med f.d. Sovjet.

Tabell 3 Polens utrikeshandel med livsmedel

1996, milj USS

Import Export Netto

Källa: Agra Europe

Polen avreglerade jordbrukssektom före övriga sektorer. Avregleringen innebar att det statliga inköpsmonopolet avskaffades, livs-

medelssubventionema försvann och priserna släpptes fria. Detta ledde till kraftigt stigande priser och dessutom till en osäker av-

sättnings- och försörjningssituation. För att lösa det polska jordbrukets marknadsproblem inrättades 1990 en speciell myndighet. Myndigheten ansvarar för interventionsåtgärder, prisstabilisering

och stöd till jordbrukamas inkomster. Myndigheten ock-

ansvarar så för landets lagring av livsmedel.

Merparten stödet till jordbruket via budgeten går till jordbru-

av

kets socialförsäkringar, ca 70 procent. De sociala åtgärderna ut-

görs till största delen pensioner.

av

8 Bilaga 2

Tabell 4 Polens budgetkostnader for

jordbrukssektorn 1996, procent

Sociala åtgärder Stöd till utveckling avjordbruksflsretag Krediter till investeringar Marknadsregleringar Utbildning Övrigt 1

Källa: Agra Europe

De marknadsreglerande åtgärderna omfattar flertalet de vikti-

av

gaste jordbruksproduktema som bl.a. spannmål, mejerivaror, griskött och nötkött. De regleringsinstrument används är

som snarlika de medel som används inom EU. Stödprisema i Polen är

dock betydligt lägre än stödprisema inom EU.

Tabell 5 Jämförelse av stödpriset i Polen och

EU, EUl00

Avser förhållandena 1995 Källa: EU-kommissionen

Bilaga 2 9 Tabell 6 Interventions- och minimipriser i

Polen 1997, kr/kg

-

1zloty 2,50 SEK Källa: Agra Europe

Marknadsprisema i Polen är som regel lägre än inom EU. Socker, mjölk och nötkött är exempel produkter där priserna i Polen är

en betydligt lägre nivå än i EU. Priserna på vete, griskött och ñäderfakött är däremot ungefär nivå i EU. OECD

samma som har i sina PSE-beräkningar kommit fram till tal för 1996 är

som betydligt lägre än i EU. Polens PSE-tal är 28 jämfört med EU

som har 43.

Polens struktur jordbruksområdet skiljer sig från de flesta övri-

CÖE-länder. P.g.a. ett starkt motstånd från

ga landsbygdsbefolkningen fullföljdes inte den kollektivisering påbörjades under

som

1950-talet, vilket även accepterades kommunistregimen.

av

Det har genomförts privatiseringar statligt ägd mark dock

av men i relativt begränsad omfattning, 10 procent marken, då

ca av enskilda jordbrukare har haft svårt att finansiera förvärven. Det mesta av marken har därför arrenderats ut lågtidskontrakt.

Av de privata jordbruksföretagen är det endast 3 procent har

som större åkerareal än 20 hektar. Det är stora skillnader mellan olika delar av landet. I nordvästra Polen är än 20 procent företa-

mer av gen större än 15 hektar medan motsvarande andel i sydöst inte är mer än ca 5 procent. Total för hela Polen är medelarealen inte större än knappt 7 hektar. Antalet nötkreatur uppgår i medeltal till

10 Bilaga 2

4 stycken varav 2 stycken är mjölkkor, medelantalet för grisar är 8 stycken.

Tabell 7 Strukturen i det polska jordbruket

Ãgandeform Antal företag Medelareal, ha Andel åkerarealen, %

av

1000 st

Källa: EU-kommissionen

Medelåldern de polska jordbrukama är betydligt lägre än för

genomsnittet i EU. Ca 17 procent jordbrukama i Polen är yngre

av än 35 medan motsvarande andel i EU endast är ca 9 procent. Det finns färre jordbrukare över 65 i Polen 15 procent än i EU

25 procent.

Sammanfattning

Polen har det landet CÖE-ländema potenti-

som största av en stor

även jordbruksområdet. Det utmärkande för det polska jord-

bruket är den awikande strukturen i producentledet. För att Polen ska uppnå effektivitet i jordbruket måste det komma till stånd

en omfattande strukturrationalisering vilket med stor säkerhet kom-

att ta många att genomföra. Polen har dock betydligt mindmer

de problem andra CÖE-länder har när det gäller att förre av som

söka fördela ut den statligt ägda marken. Uppbyggnaden av jord-

bruket med små enheter kan växa kan göra det lättare att

som förbättra strukturen jämfört med att bryta stora jordbruk i

ner mindre enheter.

Bilaga 2 11

Vegetabilieproduktionen rnissgynnas yttre förhållanden i

av svaga form dåliga jordar och mindre lämpligt klimat.

av

Förutsättningarna är bättre for konkurrenskraftig animaliepro-

en duktion samt för arbetsintensiva specialodlingar frukt, bär

som

och grönsaker.

Jordbruket och livsmedelsindustrin i Polen ges draghjälp av en stor hemmamarknad plattform för expansion andra

som ger en marknader. Landet är positivt till utländska investeringar och pri-

vatiseringsprocessen har kommit långt.

6 l7-I371

12 Bilaga 2

B. Ungern

Ungern har ca 10 miljoner invånare. Landet har den tredje största BNP, räknat i absoluta tal, efler Polen och Tjeckien. Ungern har även den tredje högsta BNP capita CÖE-ländema.

per av

Ungern genomgick i början 1990-talet ekonomisk kris i

av en samband med de förändringar då inträffade. BNP från

som jord-

bruket minskade mer än för övriga sektorer, nedgången har varit störst i animaliesektorn. 1994 kunde viss förbättring åter skön-

en jas i ekonomin. Tillväxten i Ungern har gått långsammare

de senaste åren än i bl.a. Polen och Tjeckien.

Jordbrukets andel av BNP är ca 6 procent vilket är lägre än

ge-

nomsnittet för CÖE-ländema. Andelen sysselsatta inom jordbruket

uppgår till 8 procent vilket är bland de lägsta samtliga CÖE-

ca av länder.

Åkerarealen i Ungern uppgår till 4,7 miljoner hektar, det den

ca är tredje största arealen bland CÖE-ländema etter Polen och Rumänien.

Spannmål är den viktigaste grödan med drygt 60 procent den

av totala åkerarealen. Spannmålsarealen har varit förhållandevis stabil under hela 1990-talet. Vete och majs är de viktigaste spannmåls-

grödorna. Hektaravkastningen i Ungern ligger runt 5 ton/ha vilket

är lika med genomsnittet för EU. Olämpliga väderleksförhållanden under flera år i början l990-talet har dock pressat tillbaka

av av-

kastningen. Ungern är normalt betydande exportör

en av spannmål. Normalt exporterar 1,5-2,5 miljoner ton, främst vete.

man

Ungern har även betydande produktion solrosor, övriga

en av

oljeväxter odlas endast i begränsad utsträckning. Odlingen sol-

av rosor har ökat under senare år. Hektaravkastningen i Ungern är i

Bilaga 2 13

nivån med EU:s. Ungern har normalt ett betydande exportöver-

skott vegetabiliska oljor. Sockerbetsodlingen är omfattande

av

brist bevattningsmöjligheter gör odlingen relativt osäker.

men Tobaksodling förekommer men är av liten omfattning.

Fruktodlingen har minskat kraftigt under l990-talet. Äpple är den viktigaste produkten. Jämfört med EU-ländema har Ungern, trots

minskningen, relativt hög totalproduktion, ungefär i nivå med

en Holland. Omkring 10 procent av skörden exporteras, merparten går till Ryssland. Grönsaksproduktion har varit stabil under 1990-

talet. Ungerns totala produktion ligger ungefär i nivå med Portu-

gals. Av produktionen exporteras ca 10 procent. Det finns även

en relativt stor vinodling i Ungern. Omkring 25 procent av produktionen exporteras, därav går ca 50 procent till Ryssland.

Animalieproduktionen i Ungern har minskat förhållandevis än

mer vegetabilieproduktionen. Griskött har minskat mest av animalie-

produkterna.

Ungern har av tradition varit ett överskottsområde mjölk

men under 1990-talet har exporten minskat fallande produktion.

g.a. De senaste åren har dock exporten åter ökat. Avkastningsnivån ligger runt 5 000 kg/ko, vilket är nästan i nivån med genomsnittet i

EU. Nötköttsproduktionen är förhållandevis liten betydelse.

av Under 1990-talet har produktionen minskat och landet blev nettoimportörer, en återhämtning har dock skett så att handeln är i

nu

balans. Griskött är den viktigaste animalieprodukten i Ungern. Det

är dock denna produkt som minskat mest under 1990-talet. Landet har tidigare varit en betydande exportörer av iläskkött de

men senaste åren har produktionen varit i balans. Ungerns export

av griskött var tidigare bland högsta jämfört med länderna i EU. Import avelsdjur från bl.a. Sverige landet möjlighet att ut-

av ger en

veckla denna produktionsgren. Produktionen fjäderfakött är

av

också betydande. Ungern är normalt betydande exportör jam-

en fört med länderna i EU.

14 Bilaga 2 SOU l997:150

Livsmedelsindustrin år den tredje största industrigrenen i Ungern. Mer än 20 procent av de industrianställda finns i denna produk-

tionsgren. Svenska livsmedelsföretag har sedan länge varit etablerade i Ungern för produktion råvaror till fardigmat produ-

av som

ceras i Sverige.

Ungern är nettoexportörer av livsmedelsprodukter. Exporten är värdemässigt normalt 2-3 gånger större än importen. EU tillsam-

mans med Ryssland är de största exportmarknadema. Ungern har

en positiv handelsbalans mot EU. Kött, spannmål samt frukt och

grönsaker är de viktigaste exportproduktema. Av importen kom-

merparten från EU. Ungern är medlem WTO och omfattas mer av

sålunda det avtal begränsar stödet till jordbruket. Ungern

av som har mycket små kvantiteter och belopp är godkända för stöd

som enligt UR-avtalet på jordbrukets område.

Den ungerska jordbruksproduktionen har av tradition varit exportorienterad. Direkt efter den ekonomiska reformen i Ungern i slutet 1980-talet skedde liberalisering även jordbrukets

en område som medförde att stödet till jordbruket sjönk. Det fanns

dock kvar kvantitativa begränsningar importen samt möjlighe-

av ter till exportstöd. Under de senaste åren har det återinförts regleringar till vissa delar påminner EU:s stödsystem.

som om

Det finns marknadsregleringar för de viktigaste produkterna

men

stödprisnivåerna är låga ibland under världsmarknadsprisnivå

och det finns även kvantitativa begränsningar. Under det senaste året har det införts kvotsystem för socker har likheter med

som EU:s system. Det förekommer både gränsskydd och exportbidrag. Direkt efter reformen minskade exportbidragens betydelse

men efter 1994 har stöden åter börjat stiga och utgör 50 procent

nu ca av jordbruksbudgeten. Det förekommer också arealbaserade in-

komststöd, beloppen per hektar är dock mycket låga jämfört med

Bilaga 2 15

EU:s arealstöd. I syfte att underlätta uppbyggnad och modemise-

ring både investeringsstöd och räntebidrag. Totalt utgör

ges ex-

portbidraget den tyngsta budgetposten men förhållandevis mycket

stöd ges även till investeringsstöd och direktstöd.

I Ungern har det som en följd av de ekonomiska refonnema även påbörjats en landreform. Det har dels skett en omfördelning

av

mark, dels en förändring av ägandefonnema. Jordägare tidi-

som

fått sin mark konfiskerad har givits möjlighet till kompensagare tion antingen genom att få marken tillbaka nödvändigtvis inte samma arealer som man förlorat eller i form "hårdvaluta". Det

av

har även genomförts program i syfte att privatisera statliga jord-

bruk och att förändra ägandet i de kooperativa företagen. F.n. diskuteras ett förslag innebär att låta utländska intressen köpa

som åkermark. Syftet med denna åtgärd kan att samla ägandet.

vara

Tabell 1 Strukturen på det ungerska

jordbruket

Källa: EU-kommissionen

Sammanfattning

Ungern är av tradition ett exportorienterat jordbrukarland. Jord-

bruket är av förhållandevis stor omfattning och landet producerar

stora kvantiteter av flera betydande jordbruksvaror. Avkastnings-

nivåerna ligger för såväl vegetabilier animalier ganska nära de

som nivåer länderna inom EU uppnår trots att

som resurserna av

16 Bilaga 2

insatsvaror är ganska begränsade. Landet har hög exportandel

av

många produkter inom skiftande områden, såväl bulkprodukter som arbetskrävande specialprodukter. kan Ungern goda grunder antas ha hög potential producent en som av jordbruksproduk-

ter i framtiden och då även exportmarknaden. Landet har dock

ännu inte en livsmedelsindustri är konkurrenskraftig fullt

som ut.

Investeringar har gjorts i konsumentorienterade

mera industrigre-

nar men det saknas fortfarande kapital i basindustrin. En

annan nackdel for landet kan att det geografiska försvårar for

vara läget

export till vissa marknader. Jämfört med Polen saknar

Ungern en

stor hemmamarknad att bygga sin industri runt vilket

upp ger en osäkrare situation. Ungern har i likhet med många CÖE-länder

problem med att förändra ett storskaligt statligt jordbruk

Bilaga 2 17

C. Tjeckien

Den Tjeckiska republiken nation som tillkom efter en

är en ny

delning av Tjeckoslovakien den 1 januari 1993. Olika syn den

ekonomiska och politiska omdaningen inleddes 1989 drev

som fram uppdelningen i två oberoende stater, Tjeckien och Slovakien.

Tjeckien är det tredje största landet i CÖE-lO med drygt 10 miljo-

invånare. BNP i Tjeckien föll tillbaka i slutet 1980-talet ner av

1994 nåddes vändpunkt och förbättring kunde skönjas.

men en en Tjeckien har näst högst BNP/capita och även näst högst BNP räknat i absoluta tal CÖE-IO är bara Polen har större

av det som en BNP. BNP capita uppgår till 20 procent genomsnittet

per ca av för EU. Tillväxten i Tjeckien har varit bland de högsta samtliga

av CÖE-länder. har även hafi jämförelsevis inflation.

Tjeckien en låg

Under våren 1997 har den tjeckiska ekonomin försämrats bl.a.

beroende ett tilltagande budgetunderskott.

Åkerarealen i Tjeckien till 3,2 miljoner hektar vilket

uppgår ca

utgör 7,5 procent den totala arealen i CÖE-länderna. Jord-

ca av bruket har förhållandevis liten betydelse för den totala ekonomin jämfört med övriga CÖE-länder. Olika mått antal syssel-

som t.ex.

satta inom jordbruket, jordbrukets andel BNP och jordbrukets

av andel av utrikeshandeln sammanfaller mera med EU än med övriga CÖE-länder.

Jordbruksproduktionen minskade kraftigt följd den

som en av ekonomiska reformen. Nedgången störst i animalieproduktio-

var nen. 1995 uppgick produktionen till 85 procent 1989 års

ca av nivå.

Inom vegetabilieproduktionen dominerar spannmålsodlingen

men under de senaste åren har produktionen oljeväxter ökat kraftigt.

av Andra viktiga grödor är sockerbetor och potatis. Normalt är lan-

det självförsörjande med de flesta vegetabilieprodukter. Vissa

har landet även kunnat exportera vissa kvantiteter.

18 Bilaga 2

Animalieproduktionen har minskat krañigt, för vissa produktions-

grenar uppgår minskningen till 50 procent. Under det senaste året

har dock minskningen bromsats inom mjölksektom. Tidigare

upp

har Tjeckien haft betydande exportöverskott för flera animaliepro-

dukter de senaste åren är det enbart mjölkproduktionen

men som

uppvisat överskott. Omkring 1/3 av landets smörproduktion säljs

export.

Livsmedelsindustrin i Tjeckien förhållandevis liten betydelse

är av jämfört med de flesta CÖE-ländema. Drygt 10 procent in-

av av

dustriproduktionen utgörs av livsmedelprodukter. Livsmedelsin-

dustrin är dock dubbelt så stor den tjeckiska bilindustrin.

som

Totalt sett är Tjeckien nettoimportör livsmedel. EU och Slova-

av kien är det viktigaste marknaderna för både import och export

från Tjeckien. Mjölkprodukter och drycker öl och sprit är de viktigaste exportproduktema. P.g.a. att produktionen har minskat

kommer Tjeckien kort sikt inte att påverkas UR-avtalet

av

jordbrukets område.

Det har genomförts landreformer i Tjeckien under 1990-talet. Syftet med reformerna har varit att minska det statliga ägandet

och istället etablera privata och kooperativt ägda jordbruk. En

strävan har varit att lämna tillbaka jorden till de ursprungliga ägarna.

Bilaga 2 19 Tabell 1 Ägostruktur i det tjeckiska

jordbruket

Källa: EU-kommissionen

Privatiseringen livsmedelsindustrin har inte hunnit lika långt

av

i jordbrukarledet. Målsättningen är att dela upp stora statliga

som företag i privata företag mindre storlek samtidigt som överka-

av paciteten kan tas bort.

Stödet till jordbruket i Tjeckien beräknas för 1997 uppgå till ca 8 mdr Ckr 250 milj ecu. Drygt hälften ges i form av direktstöd

ca

och resterande del prisstöd. Merparten prisstödet ges till

som av

mjölkprodukter omkring hälñen andra produkter som ges stöd

är vete, kött och griskött. Stöd i form exportbidrag och inter-

ges

ventionsuppköp. 1995/96 uppgick stödprisema i Tjeckien till ca

65 procent EU:s stödpriser för vete och till ca 40-50 procent

av for mjölk och kött. För de spannmålsbaserade animalierna är

prisskillnaden betydligt mindre. Det diskuteras f.n. förändringar av den tjeckiska jordbrukspolitiken skulle träda i kraft from.

som

den 1 januari 1998. Förändringarna innebär att marknadsregleringarna skärps att det införs utbudsbegränsningar och

genom

starkare interventionsåtgärder.

Direktstöd till jordbrukare i bergstrakter och till stöd för info-

ges

rande miljövänligare produktionsmetoder. Dessa. stödformer

av

har tagit allt större del budgeten i anspråk.

en av

20 Bilaga 2

Sammanfattning

Tjeckien är det CÖE-ländema liknar Sverige. Län-

av som mest derna har ungefär samma invånarantal, storlek jordbruket

m.m. Jordbruket har relativt liten ekonomisk betydelse i båda länderna och strävan har varit att utveckla näringslivet andra områden än jordbruk. Såväl Sverige som Tjeckien har verkat for att utveckla jordbrukspolitiken bort från prisstöd mot andra stödformer. Tjeckien bedöms inte någon större betydelse för den totala

pro-

duktionen i CÖE-ländema.

Bilaga 2 21

D. Slovakien

Slovakien bildades liksom Tjeckien den 1 januari 1993 genom en

delning av Tjeckoslovakien. Slovakien är vid en jämförelse med

Tjeckien det mindre landet i de flesta avseende. Befolkningen i Slovakien uppgår till ca 5 miljoner vilket är det sjätte största bland CÖE-ländema. Räknat efter total BNP är Slovakien också det sjätte största landet bland CÖE-ländema. Räknat efter BNP/capita är Slovakien ljärde plats. Det är bara Slovenien, Tjeckien och

Ungern som har högre BNP per capita.

Ekonomin i Slovakien föll tillbaka i samband med den ekonomiska omvälvningen i slutet 1980-talet. Från 1994 har dock ekonomin förbättrats vilket bl.a. har visat sig i en tillväxt av BNP. Tillväxten i Slovakien har varit något lägre än i Tjeckien, däremot är inflationsutvecklingen mera gynnsam i Slovakien.

Jordbrukssektom spelar betydligt större roll i Slovakien än i

Tjeckien. Detta avspeglas bl.a. att andelen sysselsatta i jordbru-

av ket är högre liksom jordbrukets andel BNP. Slovakien ligger

av dock under för CÖE-länder.

genomsnittet samtliga

Den totala åkerarealen i Slovakien uppgår till 1,5 miljoner

ca hektar, vilket utgör 3,5 den totala arealen i CÖE-

ca procent av

ländema. Spannmålsodlingen dominerar vegetabilieproduktionen, under år har dock oljeväxtodlingen fått ökad betydelse.

senare

Samtliga grödor har lägre avkastning än genomsnittet för EU, det gäller speciellt för potatisodlingen. Slovakien har normalt ett visst exportöverskott av spannmål, under även för oljeväxter.

senare Med socker blev självförsörjande 1996. Grönsaks- och frukt-

man

produktionen mindre betydelse. Det förekommer vinodling,

är av ca 1/4 av produktionen exporteras, främst till Tjeckien.

22 Bilaga 2

Animalieproduktionen har minskat kraftigt sedan 1990. Under det senaste året har minskningen bromsats i mjölk- och ljäder-

upp

faproduktionen. Export förekommer av ost och nötkött, for övriga produkter, som t.ex. griskött och ijäderfakött, förekommer im-

port.

Livsmedelsindustrin i Slovakien for 8 procent

svarar ca av produktionsvärdet i industrisektom. Kemiindustrin har nästan dubbelt

så stort produktionsvärde.

Slovakiens viktigaste handelspartem är Tjeckien. 43 procent

av exporten och 36 procent importen går till Tjeckien. Motsva-

av rande andel för EU är 16 31 procent. De viktigaste export-

resp.

produkterna är normalt malt, spannmål och mjölkprodukter. Slo-

vakien är totalt sett nettoimportörer livsmedel.

av

Före den ekonomiska omvälvningen i slutet 1980-talet

av var merparten av jordbruksmarken i statlig ägo. Landreforrner har

genomförts i syfte att privatisera jordbruket. De flesta de pri-

av

vata jordbrukama har tidigare arbetat de kooperativa jordbru-

ken.

Tabell l Ägostruktur i det slovakiska

jord bruket

Ägandeform Antal företag Genomsnitts- Total areal,

Källa: E U-kømmissionen

Bilaga 2 23

Över 90 procent den Slovakiska livsmedelsindustrin har privati-

av serats.

Den Slovakiska staten beslutade att för 1997 öka stödet till jord-

bruket i syfte att förhindra ytterligare produktionsminskningar.

Mellan 1996 och 1997 höjdes stödet med 22 procent.

Marknadsstöd ges i form av exportbidrag, interventionsuppköp och gränsskydd för några av de viktigaste produkterna. Stödpri-

i Slovakien är betydligt lägre än i EU. För 1997 kan markserna nadsstödet beräknas till ca 300 milj ecu.

Mer än hälften stödet till jordbruket ges i form av direktstöd till

av

de sämre bygdema.

Sammanfattning

Jordbruket är betydligt större betydelse i Slovakien än i grann-

av landet Tjeckien. Sämre utgångsläge innebär dock att utvecklingen inte går lika snabbt. landets förhållandevis ringa storlek

P. g.a. kommer inte att kunna producera några mer betydande

man

mängder jordbruksprodukter spelar någon roll för den totala

som EU-marknaden. I första hand kommer handeln att ske med Tjeckien.

24 Bilaga 2

E. Bulgarien

Bulgarien har en befolkning 8,5 miljoner invånare. 23

ca pro-

cent är sysselsatta i jordbruket, vilket är något högre

än genomsnittet för CÖE-IO. Åkerarealen till 4,0

uppgår miljoner hektar,

det motsvarar 10 procent den totala arealen i CÖE-IO. Jordca av brukets produktionsvärde uppgår till 14 procent total BNP ca av vilket är högre än genomsnittet för CÖE-IO.

Bulgarien är troligen det enskilda land bland CÖE-ländema som drabbats hårdast de ekonomiska förändringar skedde i av som slutet 1980-talet. Den bekymmersamma ekonomiska situatioav nen i Bulgarien har kommit till uttryck i form bl.a. infla-

av hög

tion, valutaproblem, hög arbetslöshet och fallande BNP. Till skillnad från de flesta CÖE-länder det inte ha skett

synes någon tydlig

förändring i den bulgariska ekonomin. Under 1996 steg priserna med 110 % och för 1997 är inflationsprognosen 100 %. BNP ca per capita uppgår till ca 1 180 vilket är näst lägst CÖEecu, av ländema, det är bara Litauen har lägre BNP/capita. som

Den viktigaste orsaken till att krisen blivit djupare i

Bulgarien tor-

de vara det motstånd funnits mot att genomföra genomgrisom pande reformer. Detta har i hög grad berott den politiska instabilitet om har rått i landet.

Bulgarien har i delar landet goda naturliga förutsättningar för

av att bedriva jordbruksproduktion. Klimatet kräver dock

möjlighet

till konstbevattning för stabil produktionsnivå. Den ekonomiska en

omvälvningen har lett till att jordbruksproduktionen har minskat krafiigt. I likhet med övriga CÖE-länder har animalieproduktionen minskat mer än vegetabilierna.

På vegetabilieornrådet är spannmål den dominerande grödan. P.g.a. låg användning av insatsmedel har avkastningen gått

ner kraftigt under de senaste åren, arealen har däremot varit förhållandevis stabil. Bulgarien är normalt

självförsörjande spann-

Bilaga 2 25

målsområdet produktionssäkerheten är låg. 1996 drabbades

men landet ett krafiigt skördebortfall vilket har lett till ett stort im-

av

portbehov. Bland oljeväxtema dominerar odlingen av solrosor. Odlingen goda naturliga förutsättningar och arealen har

gynnas av fördubblats sedan slutet av 1980-talet. Landet är normalt exportö-

vegetabiliska oljor. Sockerbetsodlingen har minskat kraftigt

rer av

att den inhemska odlingen inte kan konkurrera med imporp.g.a. terat råsocker.

Tobak mycket viktig gröda i Bulgarien och landet är den

är en ledande cigarettillverkaren i Östeuropa. Produktionen har dock minskat kraftigt de senaste åren och har blivit tvingad till im-

man port råtobak för att förse industrin med råvaror. Frukt var tidi-

av

den näst viktigaste exportprodukten eñer tobak. Exporten

gare

inriktad mot Östeuropa när dessa marknader försvann i var men början 1990-talet har Bulgarien haft svårt att finna markna-

nya der. Problem med konstbevattning och kvalitet har varit bi-

svag

dragande orsaker till att produktionen minskat. Grönsaksproduk-

tionen har drabbats sätt som fruktodlingen. Dessa area-

samma ler har till stor del ersatts med spannmålsproduktion.

Vinodlingen i Bulgarien motsvarar ungefär hälften av produktio-

i Grekland. Produktionen har minskat kraftigt de senaste åren nen

bulgariskt vin har kunnat konkurrera med god framgång på men

marknader i Västeuropa sedan efterfrågan i östra Europa nya minskat kraftigt. Det krävs dock stora investeringar för att bedriva

en uthållig produktion.

Animalieproduktionen har minskat med 20-40 procent sedan slutet

1980-talet. En bidragande orsak till den kraftiga minskningen

av

har varit strukturforändringama i jordbruket. Animalieproduktio-

starkt koncentrerad till de stora statsägda jordbruken och nen var det är bland dessa företag som förändringarna har varit som mest

genomgripande. Uppdelning på mindre enheter medförde att de

jordbrukama varken hade kunskap eller ekonomiska förutnya sättningar att fortsätta med intensiv djurhållning. Försämrad

en

26 Bilaga 2

lönsamhet har också varit en bidragande orsak till att produktionen har minskat. För vissa djurslag kan viss ökning noteras

en mellan 1995 och 1996. Den svåra bristen på spannmål under 1996/97 har dock lett till nya utslaktningar.

Bulgarien har tradition varit exportörer kött produk-

av av men tionsrninskningen har lett att man numera inte är än självför-

mer

sörjande. Motsvarande situation råder för mjölkprodukter. Bulga-

rien beräknas inte ha att exportera några större

resurser mängder kött- och mjölkprodukter inom de närmaste åren.

Livsmedelsindustrin är viktig industrigren i Bulgarien. Ca 17

en procent av produktionsvärdet i industrisektom kommer från livsmedel. Det är bara den kemiska industrin inkl. oljeindustrin

som

är av större betydelse i Bulgarien.

Bulgarien har av tradition haft ett stort handelsöverskott livsmedelsornrådet. Exporten har huvudsakligen varit inriktad mot Östeuropa och då i synnerhet mot det forna Sovjet. Av CÖEländer var Bulgarien det land som hade det intensivaste handelsutbytet med f.d. Sovjet. Jämfört med slutet 1980-talet har han-

av delsbalansen för livsmedel försämrats kraftigt landet har

men

fortfarande ett visst exportöverskott. De viktigaste exportpro-

duktema från Bulgarien utgörs vin, tobak, frukt och levande

av

slaktboskap.

Det pågår en landreform i syfte att återställa den situation

som rådde 1946. Reformen har gått långsamt beroende flera

orsaker. Den lagliga grunden för att mark tillbaka har varit osäker. I

vissa områden har många intressenter gjort anspråk

samma arealer. En annan fråga som varit besvärlig att lösa har varit

er-

sättning till de tidigare ägarna för utförda investeringar. I nuläget

har ca 50 procent av åkerarealen överförts till privata markägare.

Det har antagits lagar som syftar till att påskynda privatiserings-

processen. De flesta av privatjordbruken är mycket små och

arealerna är ofia uppdelade flera små fält åkerlappar.

Bilaga 2 27

Arealmässigt har merparten den jord privatiserats gått till

av som

jordbrukare, ofta tidigare medlemmar av kooperativ.

grupper av

Tabell 1 Ägandelörhållandena i det

bulgariska jordbruket

Källa. E U-kommissionen

Den viktigaste förändringen i den bulgariska jordbrukspolitiken är

landrefonnen. Det har även genomförts marknadsreglerande åtgärder i form licenskrav vid export och import samt stöd till

av lagring bl.a. spannmål. Det finns dock f.n. inte några system

av

med garanterade minimipriser. De åtgärder genomförts har

som ofta varit kortsiktigt inriktadeioch tillkommit en följd av

som akuta behov. Tobak är den pitodukt som är mest reglerad. För tobak tillämpas ett system med centralt beslutade minimipriser.

Under 1996/97 har extra åtgärder satts beroende den svåra

försörjningssituationen i form bl.a. exportförbud för vissa pro-

av dukter.

Det mesta det statliga stödet till jordbruket har givits i form

av av räntestöd. En annan åtgärd har varit att ge stöd till återuppbygg-

kooperativa jordbruk och livsmedelsindustrier. Små belopp nad av

har givits till lagring spannmål, stöd till tobaksodling och till

av

förbättrad djurhälsa.

Priserna jordbruksprodukter i Bulgarien är betydligt lägre än i

EU. För flera är de bulgariska priserna mindre än 50 procent

varor

av EU-prisema.

28 Bilaga 2

Sammanfattning

Bulgarien tillhör de CÖE-ländema med det sämsta ekonomiska

av utgångsläget, bl.a. beroende det instabila läget i landet. P.g.a. att landet har förhållandevis små arealer är väl lämpade for

som

jordbruk bedöms jordbruksproduktionen från Bulgarien inte

komma att någon större betydelse totalt sett. För vissa special-

produkter har dock Bulgarien möjligheter att spela större roll,

en

t.ex. tobak, vin, frukt och grönsaker. För dessa produkter är de

naturliga förutsättningarna utmärkta och landet låga

gynnas av arbetskostnader. Det krävs dock att investeringar kan komma till stånd så att produktionen kan säkerställas.

Bilaga 2 29

F. Rumänien

Rumänien är det näst största CÖE-ländema räknat efter invå-

av narantal. Vid jämförelse baserad BNP uttryckt i absoluta tal

en hamnar Rumänien fjärde plats. Räknat efter BNP/capita kom-

mer Rumänien tredje sista plats, just före grannlandet Bulgari-

Under de senaste åren har BNP-tillväxten i Rumänien varit en. bland de högsta jämfört med övriga CÖE-ländema, inflationstakten är dock fortfarande hög.

Rumänien är det CÖE-land där jordbruket har störst betydelse. Jordbrukets produktionsvärde motsvarar drygt 20 procent av total BNP, genomsnittet för CÖE-IO uppgår till 9 procent. Andelen

ca sysselsatta inom jordbruket uppgår till 35 procent medan

ca genomsnittet för CÖE-IO är 22 procent. Under de senaste åren

ca

har sysselsättningen inom jordbrukssektom t.o.m. ökat. Hushål-

lens utgiñer för livsmedel är högre i Rumänien än i övriga CÖEländer.

Ekonomin i Rumänien föll tillbaka krañigt under de första åren

av 1990-talet men under de senaste åren har det kunnat konstateras en förbättring. Produktionen i jordbrukssektom har minskat mind-

än i andra sektorer. Vegetabilieproduktionen betydelse har ökat

re jämfört med animaliema.

Landets åkerareal uppgår till drygt 9 miljoner hektar. Den vikti-

gaste grödan i rumänsk växtodling är spannmål men även oljeväxter, frukt och grönsaker är viktiga produkter. Landet har goda naturliga förutsättningar för varierad växtodling tillgång

en men till konstbevattning krävs i vissa delar av landet. Rumänien har Europas nästa störst areal är möjlig att bevattna. Brister i

som

underhåll m.m. har dock gjort att bevattningsanläggningarna till

största delen är oanvändbara.

30 Bilaga 2

Spannmål är den viktigaste grödan inom vegetabiliesektorn. Den

odlade arealen minskade direkt efter den ekonomiska omvälvningen i början 1990-talet därefter har återhämtning skett. av men en Normalt har Rumänien balans spannmålsområdet torka men under 1996 har lett till importbehov. 1997 har Rumänien åter blivit

exportörer av spannmål. Solrosor är den viktigaste oljeväxtgrödan, men det förekommer även odling sojabönor. Odlingen har

av ökat kraftigt under de senaste åren och landet har ett förhållannu

devis stort exportöverskott vegetabiliska oljor. Sockerbetsod-

av lingen har minskat kraftigt och omkring 50 procent det inhemsav ka behovet måste importeras. Grönsaksodlingen har minskat kraftigt de senaste åren. Tidigare exporterade Rumänien stora kvantiteter grönsaker till f.d. Sovjet. Bortfallet denna marknad har av inte kunnat tas tillbaka annat håll. Fruktodlingen har varit konkurrenskraftigare och produktionen har kunnat hållas uppe.

Rumänien är tradition förhållandevis stor producent vin, av en av ungefär i nivå med Portugal och Tyskland. Produktionen föll tillbaka i början l990-talet har återhämtning skett till men nu en samma nivåer under 1980-talet. Rumänien är nettoexportörer som av vin, bl.a. till Tyskland, USA och Storbritannien.

Animalieproduktionen har hittills inte återhämtat sig till skillnad

från flera vegetabilieproduktema. Minskningen har fortsatt

av men takten har bromsats När de stora statliga jordbruken avveckupp.

lades har två olika former animalieproduktion uppstått, dels

av stora privata bolag med intensiv produktion, dels små enskilda jordbruk med produktion for närmarknaden. Rumänien har av tradition exporterat såväl levande slaktdjur förädlade animalisom eprodukter. En stor del denna export skedde dock inte av

marknadsmässiga villkor. I samband med den kraftiga produk-

tionsminskningen i början 1990-talet fick Rumänien införa ex-

portförbud för animalieprodukter för att klara försörjningen

av hemmamarknaden. Försöijningen balanserad och förär nu mera buden har kunnat tas bort.

Bilaga 2 31

Livsmdelsindustrin är Rumäniens viktigaste imdustrisektor med

ca 15 procent de totala produktionsvärdet. Mjölk, kött, socker

av

och vegetabilisk olja är de enskilt viktigaste puroduktema. Livsme-

delsindustrin i Rumänien byggdes undezr den förra regimen

upp efier politiska beslut än efter var eñterfrågan fanns. Det

snarare innebar att industrin utspridd i många småt enheter i olika regi-

var

Industriema är arbetsintensiva och produktiviteten är låg. oner.

Investeringar i industriledet är därför nödvändiga. Privatiseringar-

har hittills gått långsamt. Det finns dock exempel stora utna

ländska investeringar gjorts, bl.a. i konfekctyrindustrin.

som

Rumänien under början 1900-talet ent av världens största

var av spannmålsexportörer. Efter andra världskriget blev Rumänien en viktig leverantör livsmedel till fd. Sovjet. Den ekonomiska

av omvälvningen i slutet av 1980-talet reducerade livsmedlens betydelse ytterligare för den rumänska handeln. ÅDe senaste åren har landet varit nettoimportörer. EU dten viktigaste handel-

är numera spartnem, betydande andel av exporten gåir även till länderna i

en Mellanöstern.

1990 genomfördes reform den rumänsksa jordbrukspolitiken.

en av

Det huvudsakliga syftet med jordbrukspolitikten är fortfarande att

hålla konsumentpriserna. Stödet till jordbruket ges numera

ner nästan helt möjlighet till krediter kort och lång sikt.

genom

Marknadsregleringarna mycket ringa omfattning. Det finns

är av möjlighet att fastställa ett lägsta garanterat pritis för ett flertal jord-

bruksprodukter i praktiken har denna möjlighet endast ut-

men

nyttjats för mjölk, griskött, fjäderfakött och wete de senaste åren. Detta pris baseras världsmarknadspriset.

Det har också genomförts landreform i syfie att privatisera

en

jordbruket. P.g.a. gällande lagstiftning tillåtas dock de enskilda

jordbrukama fortfarande endast att bruka smêå arealer. I maj 1997

höjdes maximigränsen för privat ägande åkcermark till 200 hek-

av tar. P.g.a. oklara ägoförhållanden beräknas att 0,5 milj inte har

av brukats under 1996

32 Bilaga 2

Tabell 1 Ägostruktur i det rumänska

jordbruket

Ägandeform Antal företag Areal, ha Genomsnittsareal,

ha

Källa: E U-kommissionen

Sammanfattning

Rumänien har sin storlek möjlighet att bli ett

genom betydande

jordbruksland. De naturliga förutsättningarna är goda for flera

produkter, såväl bulkprodukter specialprodukter, och landet

som har relativt nära till viktiga marknader. Svag ekonomisk stryka i nuläget gör dock att utvecklingen tar tid. På sikt bedöms utsikter vara goda for Rumänien att bli nettoexportörer jordbrukspro-

av dukter. Spannmål och arbetsintensiva specialprodukter torde

vara de produkt där Rumänien snabbast kan bli konkurrenskrafiigt.

Bilaga 2 33

G. Slovenien

Slovenien är det näst minsta CÖE-ländema räknat efier befolk-

av

ningsmängd. Den totala befolkningen uppgår till knappt 2 miljo-

Räknat eñer BNP, uttryckt i absoluta tal, kommer Slovenien ner.

femte plats. Slovenien har den klart högsta BNP per capita bland CÖE-ländema. Jämfört med länderna i EU med lägst BNP Grekland, Portugal och Spanien är skillnaden inte så stor.

Den ekonomiska situationen i Slovenien har förbättrats de senaste åren vilket återspeglas i bl.a. stigande BNP och fallande inflationstakt. Utvecklingen i Slovenien har dock varit mindre gynnsam än i t.ex. Tjeckien och Polen.

Jordbrukssektom i Slovenien spelar liten roll i den totala eko-

en nomin. Jordbrukets andel den totala BNP uppgår till mindre än

av 5 vilket är minst samtliga CÖE-länder. Exporten

procent av av livsmedel utgör 5 procent den totala handeln vilket också är

ca av minst CÖE-länder. Sett i vidgat perspektiv med

av samtliga ett

hänsyn tagen till landsbygdens betydelse, turism, arbetskraftsbuf-

fert, har dock jordbruket en större betydelse.

m.m.

Jordbruksproduktionen i Slovenien har inte påverkats lika mycket

den ekonomiska i de flesta andra CÖE-

av omvälvningen som

länder. I likhet med övriga CÖE-länder har det skett förskjut-

en

ning från animalier till vegetabilier.

Slovenien har den minsta åkerarealen samtliga CÖE-länder med

av

0,24 milj ha. Omkring hälften arealen utnyttjas för spannmål-

ca av

sodling. Slovenien är självförsörjande till ungefär 50 procent.

Hektaravkastningen har i stort sett kunnat hållas oförändrad under

l990-talet. Avkastningsnivån ligger just under genomsnittet för

EU. Potatis har tidigare varit förhållandevis viktig gröda, speci-

en ellt för foderändamål. Minskat importskydd för spannmål har dock

lett till att potatisodlingen gått tillbaka. Sockerbetsodlingen är av

liten omfattning och täcker 50 procent landets behov.

ca av

34 Bilaga 2

Humle är en viktig exportprodukt från Slovenien. Omkring 90

procent av produktionen exporteras. Av länderna inom EU är det bara Tyskland och Storbritannien har större produktion

som av humle än Slovenien. Vinproduktionen i Slovenien har ökat de

senaste åren. En viss del produktionen exporteras. Grönsaks- och

av

fruktproduktionen är arealmässigt små produkter. Det förekom-

mer viss export av ñukt, främst äpple.

Animalieproduktionen har minskat under 1990-talet, dock med

undantag för grisköttsproduktionen. Nöt- och fjäderfakött har fått

minskad betydelse beroende att exportmarknadema i det forna

Jugoslavien har stängts. Slovenien har exportöverskott mjölk

av

och tjäderfákött medan man importerar griskött och nötkött.

Mjölkproduktionen bedrivs till största delen små privata jord-

av

bruk medan ljäderfa- och grisköttsproduktionen är koncentrerad

till större företag.

Livsmedelsindustrin i Slovenien är förhållandevis väl strukturerad men kapacitetsutnyttjandet är lågt. 7 procent av det totala produktionsvärdet i industrisektom kommer från livsmedel.

Jordbruksprodukterna har liten betydelse för Sloveniens totala

handel. Totalt sett har Slovenien ett betydande handelsunderskott

för jordbruksprodukter. Tidigare exporten nötkött och le-

var av vande djur av stor betydelse. Numera är Slovenien nettoimportörer av dessa produkter. På senare år har export kvalitetsvin fått

av ökad omfattning. Det forna Jugoslavien är fortfarande den viktigaste handelspartnem vad gäller export.

har en ägostruktur skiljer sig markant från de flesta

Slovenien som

andra COE-länder. Omkring 90 procent arealen brukas pri-

av av

vata jordbrukare medan återstoden brukas statsägda jordbruk.

av

Bilaga 2 35 Tabell l Ägostrukturen i slovenskt jordbruk

Källa: E U-kømmissionen

Slovenien har fattat beslut om att överföra statligt ägda jordbruk

till ett kooperativt ägande. Regler som maximerar hur stora pri-

vata jordbruk får vara ska tas bort.

Slovenien tillämpar ett system med administrativt beslutade priser

nära ansluter till EU:s system. Marknadsprisema i Slovenien som

bland de högsta CÖE-ländema och i vissa fall högre än i är av en del EU-länder. Jordbruket och livsmedelsindustrin även kre-

ges

ditstöd. En annan viktig stödåtgärd är direktbidrag för att utjämna produktionskostnadema mellan olika regioner. Omkring

14 procent budgeten 1996 gick till stöd områden med sämre pro-

av

duktionsforutsättningar. Dessa stöd har bl.a. gynnat vinodlingen i

Slovenien.

Sammanfattning

Jordbruket spelar liten roll for ekonomin i Slovenien. Landets na-

turliga förutsättningar för jordbruksproduktion medför begränsade

möjligheter till expansion. Landets ringa storlek innebär att

pro-

duktionen, med undantag for någon specialprodukt, spelar liten

roll totalt sett.

36 Bilaga 2

H. Estland

Estland är det minsta CÖE-ländema räknat efter befolknings-

av mängden, Slovenien har dock mindre åkerareal. Estland har

en även minst BNP, uttryckt i absoluta tal, CÖE-ländema. BNP

av per capita är dock högst i Estland jämfört med de övriga baltiska länderna. Ekonomin i Estland försämrades i början 1990-talet som en följd av den ekonomiska omvälvningen. Det har dock kunnat konstateras förbättring i den estniska ekonomin

en men den har gått långsammare än vad hade förväntats. Jordbru-

som kets andel av total BNP uppgår till 8 procent vilket är lika med

ca medeltalet för samtliga CÖE-länder. Jämfört med baltiska

övriga länder är jordbrukets betydelse för BNP något lägre i Estland i

än Lettland och Litauen. Andelen sysselsatta inom jordbruket är förhållandevis låg med 13 procent, vilket är under

ca betydligt ge-

nomsnittet för CÖE-länderna.

Åkerarealen i Estland uppgår till 1 milj ha. 0,3

knappt Omkring

milj ha beräknas ligga outnyttjad bl.a. beroende oklara ägandeförhållande.

Vegetabilieproduktionen i Estland har traditionellt varit inriktad

att försörja animalieproduktionen med foderprodukter. Minskande animalieproduktion har dock lett till att foderproduktionen fått

minskad betydelse och odlingen vete och råg har ökat. Kvali-

av teten den estniska brödsäden har dock varit vilket har lett

svag till problem för kvarn- och bageriindustrin. Estland har

importerat

ca 30 procent av den inhemska förbrukningen minskad ani-

men

malieproduktion har lett till minskat behov. Hektaravkastningen är låg jämfört med EU ligger högt jämfört med de andra f.d.

men

Sovjetrepublikema. Det mesta av spannmålen odlas det stor-

av

skaliga jordbruket. Potatisodlingen är till stor del inriktad mot

fodersektom. Frukt- och grönsaksproduktion liten roll

spelar totalt sett är betydelsefull för självhushållningen. Produktionen

men gynnas av låga arbetskostnader men det saknas f.n. fungerande marknadskanaler.

Bilaga 2 37

Under den sovjetiska tiden var det estniska jordbruket inriktat mot att exportera animalieprodukter till Leningrad- och Moskvaområ-

denena. Animalieproduktionen stöttades Sovjet låga

av genom priser foder och andra produktionsmedel. Den ekonomiska omvälvningen och ländernas frigörelse i början 1990-talet inne-

bar att produktionen ñck avsättas till världsmarknadspris och att de tidigare exportmarknaderna omgärdades med tullmurar. Detta

resulterade i att produktionen minskade med än 50 procent.

mer

Mjölk är den viktigaste produkten i det estniska jordbruket. Av-

kastningsnivån är fortfarande förhållandevis god jämfört med and-

CÖE-länder trots att minskning har skett med 10-15 ra en procent. Estland exporterar både smör och mjölkpulver. Köttproduktionen har minskat kraftigt och landet når numera inte full självför-

sörjning. Den spannmålsbaserade animalieproduktionen har också

minskat bl.a. beroende att tillförsel av billiga fodermedel har

upphört.

Handeln med jordbruksprodukter spelar en relativt stor roll för den estniska ekonomin. Landets geografiska läge innebär att det

har en betydelse som transitland. Mjölkprodukter är de viktigaste

exportvarorna, tidigare förekom en betydande export av kött. Det mesta av exporten går till Ryssland. Exporten minskade direkt efter självständigheten har åter ökat. EU- och EFTA-

men nu

länderna är de viktigaste importörerna. Socker och spannmål är de viktigaste importprodukterna. Totalt sett har Estland ett mycket

stort handelsunderskott jordbruksområdet. Inhemskt producerade varor kan f.n. inte konkurrera med billig ofia subventionerad

import.

Livsmedelsindustrin i Estland är viktig i förhållande till landets övriga näringsliv. Omkring 15 procent av landets totala industriproduktion kommer från livsmedelssektorn. De viktigaste

varuområdena är mejeri, kött, fisk och tobak. Dryckesindustrin och fiskindustrin har ökat sin produktion de senaste åren medan t.ex. fodermedelsindustrin har förlorat 75 procent sin produktion.

ca av

38 Bilaga 2

Privatiseringen har gått snabbast i mejerisektom medan utveck-

lingen gått långsammare i kvarn- och slakteribranschema. I denna typ basindustrier har ofta producentkooperativ gått

av som nya ägare. I mer konsumentorienterad livsmedelsindustri har det förekommit att utländska företag gått in. Som exempel kan nämnas att

ett finskt konfektyrföretag har köpt ett bageriföretag och att ett

svenskt och ett finskt bryggeri tillsammans har köpt det största estniska bryggeriet. Den estniska livsmedelsindustrin har i nuläget svårt att klara EU:s kvalitetskrav. Det ñnns inte något slakteri

som är godkänt för export till EU.

Estland har efter självständigheten valt att föra mycket liberal

en handels- och jordbrukspolitik. Det innebär i praktiken att det inte

finns något gränsskydd för jordbruksprodukter eller några direkta stöd till jordbruket. Det viktigaste instrumentet för att stödja jord-

bruket är genom att krediter för att bygga små och medel-

ge upp stora företag. Under den senaste tiden har det framförts kritik från främst producenthåll mot den liberala politiken. Under hösten 1997 ska det estniska parlamentet diskutera införandet im-

av porttullar. Griskött är den ligger närmast till för att

vara som om-

fattas ett tullskydd.

av

Omkring 30 procent av arealen brukas de tidigare kollektivt

av

ägda jordbruken. Vissa dessa har övergått till kooperativt

av ägande medan andra är väg att delas i små privata jord-

upp bruk. Det finns omkring 20 000 privata jordbruk med medela-

en real ca 20 hektar. Totalt brukar dessa företag 25 procent

ca av arealen. Det finns ett stort antal små husbehovsjordbruk inte

som är lagligt registrerade. Medelarealen dessa jordbruk är 2

ca hektar.

Bilaga 2 39

Tabell 1 Ägostrukturen i det estniska

j 0rd b ru ket

Ägandeform Andel åker-

av

arealen, procent

Privata 70 Kooperativa 29 Statliga l

Källa: EU-kammissionen

Sammanfattning

Estland är det minsta samtliga CÖE-länder och därför

av spelar

liten roll totalt sett för EU-marknaden. Landets geografiska läge

gör att de naturliga förutsättningarna för jordbruksproduktion är

förhållandevis svaga. Den stora animalieproduktion byggdes

som upp under den sovjetiska tiden hade sin grund i den tidens planekonomin. Det torde bli svårt för Estland att åter kunna nå de

upp

volymer som då producerades. Mjölk torde den viktigaste

vara produkten för det estniska jordbruket i framtiden.

40 Bilaga 2

Lettland

Lettland är det tredje minsta CÖE-ländema räknat efter befolk-

av ningsantalet. Räknat efter total BNP är Lettland näst minst

endast

Estland har lägre BNP och landet har den fjärde lägsta BNP/capita. Lettland drabbades tillbakagång i ekonomin i

av en

början av 1990-talet, i samband med självständigheten. Läget har

nu stabiliserats och en uppgång kan noteras under 1996. Jämfört med de övriga baltiska länderna har Lettland den högsta arbetslösheten.

Knappt 10 procent av total BNP kommer från jordbruket vilket år

ungefär lika med genomsnittet för CÖE-ländema.

Den totala åkerarealen i Lettland uppgår till 1,7 milj ha. Om-

ca kring 20 procent av arealen beräknas obrukad bl.a. beroende

vara

oklara ägandeförhållande.

Det lettiska jordbruket under den sovjetiska tiden inriktat på

var att producera animalier. Denna produktion i första hand

var avsedd för den sovjetiska marknaden. P.g.a. att handeln med Ryssland har minskat har spannmålsodlingen gått kraftigt. Jämfört

ner med 1990 har arealen minskat med 1/3. Det är speciellt odling-

ca en av fodersäd som har minskat. Produktionen har också minskat beroende att hektaravkastningen har sjunkit. Lettland är fortfa-

rande nettoimportörer spannmål. Potatisodlingen är ganska

av omfattande i Lettland hektarskördama är låga jämfört med

men EU. Det förekommer även sockerbetsodling i Lettland. Den

egna produktionen täcker 1/4 den inhemska konsumtionen. Av

ca av tradition odlas spånadslin i Lettland, det är dock begränsade

arealer utnyttjas. Grönsaks- och fruktodlingen bedrivs till största

som

delen små familjeföretag. Avsaknaden fungerande mark-

av av

nadskanaler har begränsat möjligheterna till handel med dessa produkter. Fruktodlingen gynnas av goda naturliga förutsättningar

och låga kostnader.

Bilaga 2 41

Betydelsen av animalieproduktionen i det lettiska jordbruket har

minskat under 1990-talet följd självständigheten från som en av Sovjet. Mjölkproduktionen svarar nu för ca 20 procent av den totala jordbruksproduktionen. Produktionen har minskat med ca 50 procent de senaste åren beroende på såväl minskat koantal som minskad avkastning. Landet har fortfarande ett visst överskott, till största delen smör, exporteras till Ryssland. Det har varit som svårt för Lettland att exportera till Västeuropa beroende svag kvalitet. Som följd att mjölkproduktionen har minskat har även av köttproduktionen gått ner. Lettland är fortfarande nettoexportörer kött, det mesta säljs till Ryssland. Även för denna produkt har av det varit svårt att etablera sig marknader. Den spannmålsnya baserade animalieproduktionen har de senaste åren rnissgynnats av

stigande foderpriser. Lettland är numera nettoimportörer

av

griskött.

Livsmedelsindustrisektom i Lettland är inriktad mot mejeri-, slakteri- och kvarnindustri. Industrin i Lettland lider överkapacitet av

och låg produktivitet. Det har genomförts privatiseringar i samtliga industrigrenar. Utvecklingen har gått snabbast i mejeri-, slakte-

ri- och bagerinäringarna. Under 1997 har ett svenskt företag köpt sig i Lettlands största kvarn. Ett annat svenskt företag är sedan

några etablerade i potatisstärkelseindustrin. 44 procent in-

av dustriproduktionen i Lettland kommer från livsmedelssektorn. Textilindustrin är näst viktigast med drygt 10 procent.

Utrikeshandel med jordbruksprodukter har traditionellt varit av stor betydelse för Lettland. Den situationen uppstod nya som

i.o.m. självständigheten har inneburit kraftiga Exförändringar.

porten har minskat medan importen har ökat vilket har lett till att Lettland är nettoimportörer livsmedel. Det mesta av av exporten går fortfarande till Ryssland även till vissa andra CÖE-länder. men Importen kommer till största delen från EU. Mjölk- och köttprodukter är de viktigaste exportvarorna medan socker, frukt och

drycker är de viktigaste importproduktema.

42 Bilaga 2

Stödet till jordbruket utgörs främst ett gränsskydd. Av bered-

av skapsskäl köper staten vissa kvantiteter spannmål vilket också ger ett visst prisstöd. Jordbruket ges olika former av direktstöd. Det kan ske subventioner till diselolja samt stöd till avel

genom och förädling. Stöd ges även till odlingen av spånadslin. Jordbruket omfattas även olika program för att tillhandahålla krediter.

Privatiseringen av åkermark var besvärlig de första åren efter

självständigheten beroende komplicerad lagstifining. Det

se-

naste året har dock förändringarna i ägostrukturen påskyndats.

Tabell 1 Strukturen i det lettiska jordbruket

Källa: EU-kommissionen

Sammanfattning

Lettland är i likhet med Estland ett mycket litet land och dess betydelse den gemensamma marknaden är därför mycket begränsad. Jordbruket i Lettland under den sovjetiska tiden helt in-

var

riktat att producera animalieprodukter P.g.a. av relativt begränsade naturliga förutsättningar torde jordbruket i Lettland inte

komma att bli av någon större betydelse totalt sett. P.g.a. det finansiella läget har Lettland hand svårt att bygga ett

egen upp expanderande jordbruk inom de närmaste åren. Mjölk torde bli den viktigaste produkten i framtiden.

Bilaga 2 43

Litauen

Litauen är det folkrikaste och det till åkerarealen största av de baltiska länderna. Litauen har lägst BNP per capita av samtliga CÖE-länder. Det är bara Litauen CÖE-ländema har

som av en

BNP/capita som är lägre l 000 ecu.

Den litauiska ekonomin föll tillbaka kraftigt efter självständigheten från Sovjet. Mellan 1991 och 1992 minskad BNP med 1/3. Tillbakagången i ekonomin beror främst bortfallet av den sovjetiska

marknaden samt stigande energipriser. 1994 påbörjades en viss

återhämtning som däreñer har forstärkts. Litauen har f.n. den snabbaste tillväxten av de tre baltiska staterna

Drygt 9 procent BNP härrör från jordbruksproduktionen vilket

av är något än for CÖE-ländema. Andelen syssel-

mer genomsnittet satta i jordbruket uppgår till drygt 20 procent, det är något högre

än for CÖE-ländema. Jordbruket spelar därigenom

genomsnittet

fortfarande betydande roll for den lituaiska ekonomin.

en

Åkerarealen i Litauen uppgår till 2,3 miljoner hektar, det mot-

ca

den totala åkerarealen i CÖE-ländema. svarar ca 5 procent av

Vegetabilieproduktionens andel av den totala produktionen har

ökat de senaste åren beroende en minskande animalieproduktion.

Spannmålsodlingen upptar 50 procent den odlade arealen i

ca av Litauen. Spannmålsodlingen har ökat något de senaste åren. Låg

användning insatsmedel har medfört att avkastningsnivån sjun-

av kit från ca 3 t/ha till ca 2-2,5 t/ha. Minskat behov av fodersäd har lett till att Litauen numera är nettoexportörer spannmål. Svag

av

kvalitet kräver dock viss import av brödspannmål. Potatisodlingen är omfattande men avkastningsnivån är låg jämfört EU. En stor

del skörden används for foderändamål. Oljeväxtodlingen,

av raps, har minskat under de senaste åren. De naturliga förutsättningarna for oljeväxtodling är mindre gynnsamma vilket leder

7 17-1371

44 Bilaga 2

till låga hektaravkastningar och de sorter odlas har ol-

som svag jekvalitet. Det finns strävan från Litauen att utveckla oljeväxt-

en odlingen. Sockerbetsodlingen i Litauen motsvarar normalt det inhemska behovet socker. Effektiviteten i såväl odlarledet i

av som industrin är förhållandevis låg vilket återspeglas i ett högt tull-

skydd. Frukt- och grönsaksodlingen liten omfattning. Till

är av största delen sker produktionen små enheter är inriktade

som mot egen användning eller försäljning den lokala marknaden. Problem med kvaliteten begränsar kort sikt möjligheten till

expansion. De naturliga förutsättningarna, speciellt för bärodling,

är dock goda. Av tradition har Litauen odlat spånadslin ut-

som nyttjas i den inhemska textilindustrin.

Animalieproduktionen är, i likhet med övriga baltiska länder, dominerande i det litauiska jordbruket. P. det läget gentemot

g.a. nya

Ryssland har produktionen minskat kraftigt Litauen är fortfa-

men

rande nettoexportörer animalieprodukter. Mjölkproduktionen

av är den viktigaste produktionsgrenen i Litauen. Produktionen har dock minskat med ca 50 procent jämfört med början 1990talet. Orsaken till detta är dels att Rysslands betydelse

som ex-

portmarknad har minskat, dels att de stora kollektivjordbrukens

besättningar har delats i små privatägda enheter. 50 procent

upp av antalet mjölkkor finns i besättningar med mellan 1-4 mjölkkor. Litauen är fortfarande nettoexportörer mjölkprodukter. Nöt-

av

köttsproduktionen har minskat som en följd att mjölkproduk-

av

tionen gått Tidigare exporterade Litauen omkring 1/3

ner. av produktionen till Sovjet, är landet nettoimportör.

numera

Mejeri-, kött- och ñskeindustrin är de viktigaste inom

grenarna den litauiska livsmedelsindustrin. Industrin kännetecknas låg

av

teknisk standard och låg produktivitet. Privatiseringsprogram för

livsmedelsindustrin har genomförts. I ett första steg erbjöds

producenterna förtur att ta över livsmedelsindustriema intresset

men har varit begränsat. I ett andra steg har även andra investerare bjudits in, däribland utländska. Konkurser har varit vanliga bland

de nya företagen. Minskad råvaruproduktion innebär att även

Bilaga 2 45

industriledet måste krympa. Livsmedel är den viktigaste industrigrenen med mer än 1/3 av det totala produktionsvärdet i industrin. Oljeindustrin och textilindustrin når tillsammans upp till samma storlek.

Ryssland är den viktigaste handelspartnem för Litauen både vad

gäller import och export. EU-marknaden har under år blivit

senare allt viktigare och svarar numera för ca 25 procent av exporten och ca 30 procent av importen. Under 1996 var Litauen nettoimportörer av livsmedel.

Det viktigaste instrumentet i den litauiska jordbrukspolitiken är importtullarna. Efter den ekonomiska omvälvningen 1991 behöll

Litauen den statliga priskontrollen. Efter successiv nedtrapp-

en

ningen genomfördes en fullständig aweckling först 1995. Det

finns dock kvar adrninistrerade priser för bl.a. spannmål och mjölk. På mjölkområdet betalar staten ut ett pristillägg under förutsättning att mejerierna betalar ett fastställt minimipris. På spannmålsområdet garanterar staten ett visst minsta pris för

en viss kvot. Omkring hälften av budgeten används till prisstöd. Staten ger även stöd i form av krediter till jordbruket. Staten ock-

ger så stöd till bl.a. investeringar i maskiner och bidrag till in-

nya frastrukturen.

Litauen har i likhet med övriga baltiska länder genomfört pri-

en vatisering åkermarken. Arbetet har inte gått fram lika snabbt

av

i de övriga länderna. Omkring 35 procent arealen brukas som av fortfarande av stora kollektiva jordbruk. Medelarealen de privata jordbruken är lägre än i de övriga baltiska staterna.

46 Bilaga 2 Tabell 1 Ägostruktur i det litauiska

jordbruket

Källa: EU-kommissionen

Sammanfattning

Litauen är det största av de baltiska länderna och det land de

av

tre som har de bästa naturliga förutsättningarna for jordbrukspro-

duktion. Det finns möjlighet för Litauen att kunna expandera jordbruket, det gäller inte minst for specialodlingar. Det torde också innebära att vegetabilieproduktionen får större tyngd i framtiden jämfört med animaliema. En förhållandevis marknadsorienterad syn jordbruket kan Litauen möjlighet inför framtiden. Det

ge en krävs dock stora investeringar i industrin som har stora problem

med överkapacitet och låg kvalitet fardigvarorna.

l

Bilaga 3

Varuvisa analyser

I bilaga 3 redovisas en konsekvensanalys av utvidgningen som

varuområdesvis. De produkter valts är de har störst görs som som i CÖE-ländema och i EU.

betydelse

Följande kommer att tas upp i detta avsnitt: varor

Spannmål

Oljeväxter

Socker Frukt och grönt

0¶Mjölk

0 Kött

varuområde inleds med allmän översikt som beskriver

Varje en

marknadsläget i CÖE-ländema och i EU. I detta avsnitt görs en för CÖE-

även en bedömning av konkurrensmöjlighetema

ländema, EU och Sverige.

därpå följer görs enligt de scenarier for jordbruks- Analysen som

i direktiven för utredningen kapitel 10 i

politiken som anges se

huvudrapporten.

0¶Marginella förändringar Fullständig liberalisering av CAP

o Successiv reformering av CAP 0

2 Bilaga 3

A Spannmål

Allmän översikt

Spannmål är den ledande vegetabilieprodukten

i merparten av CÖE-ländema. I de flesta länderna av upptar spannmålen mer än hälften den odlade arealen. I normalläget är det bara Ungern av

som är en mer betydande spannmålsexportör. Rumänien och Tjeckien har också vissa spannmålsöverskott. Avkastningsnivån är

omkring 60-70 procent av EU:s avkastningsnivå.

Spannmålsproduktionen har minskat förhållandevis mindre jämfört med de flesta andra produkter under de senaste åren. Det är också

i spannmålssektom produktionen har återhämtat snabbast. som sig

Spannmål är en av de produkter kräver minst insats olika som av

former produktionsmedel. I första hand krävs gödselmedel och

av

bekämpningsmedel för att kunna höja avkastningsnivån. Det krävs

specialmaskiner och varan kan säljas i relativt obearbetad form.

Kvalitetsproblemen för spannmålsprodukterna bör jämförel-

vara sevis små. De förädlade spannmålsproduktema för som exponeras konsumenten, mjöl, gryn, bröd mfl. är regel bara svagt försom

knippade med den ursprungliga spannmålsråvaran.

Ungern har av tradition sålt sitt spannmålsöverskott till Östeuropa

och speciellt till forna Sovjet. Landets geografiska läge

är gynnsamt för export till just dessa marknader. I framtiden är behovet dessa marknader svårbedömt eftersom importbehovet där har minskat. Om animalieproduktionen kan återhämta finns dock

sig

fortsatta möjligheter till export till dessa marknader. från

Export

Ungern till andra marknader, t.ex. Nordafrika och Mellanöstern

missgynnas eftersom det saknas möjligheter till direktleveranser

med fartyg. Ungern kan därför svårt att konkurrera med de

stora spannmålsexportörerna inom EU.

Bilaga 3 3

Rumänien har däremot bättre möjligheter till direktleveranser med fartyg till flera marknader. Rumänien bedöms dock inte något exportöverskott under de närmaste åren.

Sverige importerar mycket små kvantiteter spannmål och

numera spannmålsproduker från CÖE-ländema. Svenska kvamar har gjort vissa kvalitetsundersökningar bl.a. vete från Ungern för att

av utröna varan är tillräckligt bra för den svenska marknaden.

om

Sverige exporterar vissa förhållandevis stora kvantiteter spannmål till CÖE-länderna, främst Polen och de baltiska länderna. Handeln sker främst handelshus och det är förhållandevis

genom få direktkontakter mellan den svenska handeln och köparsidan.

Jordbrukspolitiska scenarier

Marginella förändringar av CAP

EU:s nuvarande innebär det CÖE-

Tillämpas regleringssystem att

ländemas spannmålsproduktion kommer föremål för

att vara reg-

leringar som utbudskvotering träda, direktstöd, exportbidrag och

intervention. Hanteringen av direktstöden kommer att vara speci-

ellt betydelsefullt spannmålsområdet. De direktstöd som ges

inom för 1992 års CAP-reform syftar till att kompensera

ramen

för gjorda prissänkningar. Vid jämförelse mellan priserna i EU

en och CÖE-länderna finner att priserna är lägre i CÖE-

man ländema. Med de motiv som gällde för 1992 års beslut skulle CÖE-länderna inte berättigade till något direktstöd. I Agenda

vara 2000 sägs att CÖE-länderna åtminstone under övergångsperioden inte ska något direktstöd.

Om CÖE-länderna blir berättigade till arealstöd kommer reglerna för stödet att stor för CÖE-

beräkning av vara av betydelse

ländema. Historiska arealer och avkastningsnivåer ska enligt nu

4 Bilaga 3

gällande regler användas vilket ställer till med problem för CÖEländema. Produktionen har minskat under 1990-talet vil-

kraftigt

ket skulle ställa CÖE-ländema i än sämre situation dessa en om läggs till grund för stödet.

Osäkerhet hanteringen direktstöden kan leda till CÖEom av att ländema får svårt att utveckla sin spannmålsproduktion Risken är

uppenbara kan drabbas konkurrensnackdel

att man av en gentemot EU-ländema.

En prissänkning i enlighet med vad föreslås i 2000

som Agenda

torde i forsta hand CÖE-ländema efiersom redan i gynna man

nuläget i princip producerar världsmarknadsprisnivå. EU måste

däremot vidta åtgärder för att sin produktion. Även anpassa om prissänkningar genomförs torde införandet EU:s politik innebäav ra att prisnivån i CÖE-ländema skulle stiga vilket skulle

missgynna

livsmedelskonsumentema.

Detta skulle leda till att länder med förhållandevis förutsättsvaga

ningar för spannmålsodling inom EU-15 ligger nära produk-

som tionsområden i CÖE-ländema oförändrad gynnas av en politik genom att man undgår importkonkurrens som annars skulle uppstå. Exempel sådana områden kan Skandinavien och vara norra sydöstra delarna av EU. De exportorienterade länderna inom EU-

15 ges även i fortsättningen möjlighet att förse CÖE-ländema med

spannmål. Det gynnar i första hand Frankrike, Storbritannien Tyskland och Danmark även Sverige. men

Fullständig libera1iseringav CAP

CÖE-ländemas pris ligger f.n. i de flesta fall världsmarknadsrunt prisnivån. En anpassning EU:s stödpriser till världsmarknadsav

prisnivå skulle CÖE-ländema konkurrera lika

ge möjlighet att

villkor med nuvarande EU-länder. CÖE-ländema har fördel av att kostnaderna är lägre medan nuvarande EU-länder måste vidta

Bilaga 3 5

åtgärder for att anpassa sig till en ny situation. Detta alternativ innebär också att det inte finns några utbudsbegränsningar som håller tillbaka Osteuropa.

Successiv reformering av CAP

I alternativet med successiv reformering gäller att övergångsåt-

gärder ska tillämpas så att marknaderna kan smältas samman.

För EU-15 synes den viktigaste åtgärden vara en nedtrappning av

interventionspriset så att kontakt kan uppnås med världsmarknaden. Det innebär också att exportbidragen successivt kan avvecklas. Eñersom CÖE-ländema skall möta EU-15 den

gemen-

marknaden utan gränshinder det konkurrensskäl samma synes av inte ñnnas möjligheter for EU att bibehålla arealbidragen. Altemativet att arealbidraget nuvarande nivåer skulle även till

ges CÖE-ländema torde inte minst budgetskäl svårt att tänka

av vara sig.

För CÖE-ländema bör övergångsåtgärdema inriktas mot att utveckla sektorn bl.a. förbättrade odlingsmetoder, förbätt-

genom ringar i industrin och ökat marknadsmedvetande inte minst

exportsidan.

6 Bilaga 3

B. Oljevâxter

Allmän översikt

Oljeväxtodlingen har ökat i flera CÖE-ländema under de

av senaste åren till skillnad från de flesta andra grödor. Ledande

olje-

växtproducenter i området är Ungern solrosor, Polen raps,

Rumänien solrosor. Dessa länder har normalt exportöverskott

av

oljeväxtfrö och vegetabiliska oljor. Sverige har importerat hel

en del rapsfrö från Polen under de senaste åren. Importen har fungerat bra och kvaliteten fröet har varit fullt acceptabel.

Oljeväxter är i likhet med spannmål gröda kräver förhål-

en som landevis små investeringar. Odlingen kan dessutom ske med i

stort sett samma maskiner för spannmålen. De naturliga förutsätt-

som ningarna för oljeväxter är dessutom förhållandevis goda i dessa länder. De baltiska länderna under den sovjetiska tiden inte

gavs

något utrymme att utveckla sin oljeväxtodling eftersom jordbruket

helt inriktades mot animalieproduktion. I ett land Litauen

som skulle det finnas förutsättningar att utveckla

oljeväxtodlingen.

Oljeväxtema kan antingen säljas frö eller i form förädlade

som av produkter. Det är betydligt enklare att starta exporthandel

upp en med frö jämfört med de bearbetade produkterna. Vid handel med frö är det viktigt med fungerade transportapparat och det

en att finns lagringsutrymme. Motsvarande används för

utrustning som

spannmål kan även användas vid handel med oljeväxtfrö.

De förädlade produkterna kräver betydligt större insats. Fram-

en

ställningen av vegetabilisk olja är kapitalintensiv och det krävs yrkeskunnig personal vid anläggningarna. Med de fabriker

som nu finns i CÖE-ländema finns tillverka ol-

möjlighet att lågförädlade jor, råa oljor. Mera högförädlade produkter har med man problem

att fram. Ett exempel detta är att det inte går tillverka

att

Bilaga 3 7

margarin i Polen utan att vissa beståndsdelar importeras från t.ex. EU-ländema.

Det har skett en del investeringar i branschen men då företrädesvis i industrier som tillverkar konsumentprodukter. P.g.a. det stora kapitalbehovet i basindustrin har intresset varit mindre. Inom de närmaste 5-10 åren inte CÖE-länderna kunna komma igång

synes

med någon produktion förädlade produkter kan konkurre-

av som

EU-marknaden. ra

J ordbrukspolitiska scenarier

Marginella förändringar av CAP

Nuvarande reglering oljeväxtornrådet omfattar enbart råvaruledet. Stödet till oljeväxtema i form ett arealstöd baseras

ges av som

historiska arealer och avkastningsnivåer. Stödet att ut-

avser

jämna prisskillnaden mellan en åsyftad prisnivå inom EU och priset

världsmarknaden. Hanteringen av direktstödet är sålunda av avgörande betydelse för CÖE-ländernas konkurrenskraft.

Även arealbidrag till CÖE-länderna är risken stor att dessa

om ges

länder missgynnas eñersom de historiska avkastningsnivåema är

låga. Hektaravkastningen föll tillbaka under början 1990-talet

de problem fanns inom jordbruket. De senaste åren p.g.a. av som har odlingen ökat i CÖE-ländema. Det är blir därför

av oljeväxter viktigt att får basperiod tar hänsyn till de förändringar

man en som som har skett.

Det finns sålunda rad hinder i vägen för att oljeväxtodlingen i

en CÖE-ländema ska kunna utvecklas positivt sätt

ett om nuvarande reglering bibehålls. Producentländema i EU-15 ha

synes

mest att vinna sådan utveckling. Svaga produktionsområden

en

i EU undgår importkonkurrens. P.g.a. att EU inte är självförsör-

8 Bilaga 3

jande oljeväxtområdet och att utbudskvoter begränsar möjlig-

heterna till expansion torde EU inte exportera oljeväxtpro-

kunna

dukter i någon större omfattning till COE-ländema.

Fullständig liberalisering av CAP

En fullständig liberalisering av CAP innebär att direktstöd och

produktionskvoter tas bort. Det innebär att produktionen av oljeväxtfrö sker marknadsmässiga villkor. Hektaravkastningen i

CÖE-ländema är lägre än i de flesta EU-länder vilket kon-

är en

kurrensnackdel. Avkastningen i rapsodlingen i Polen och i Sverige

samt solrosodlingen i Ungern och i de södra EU-ländema ligger dock nivå. i CÖE-ländema är

ungefär samma Kostnadsläget

än i EU-ländema vilket CÖE-ländema. Den huvudlägre gynnar sakliga fördelen med avreglering är att CÖE-ländema har

en en marknadsmässig möjlighet att utveckla sin odling och export. På ‘~.kort-~sikt kan CÖE-ländema bli konkurrenskrafiiga med frövara och lägre sikt även med förädlade produkter. Rapsfrö från P0len skulle kunna vara en produkt som kan bli mycket intressant for bl.a. den svenska fettvaruindustrin att använda i konkurrens med den svenska råvaran.

Successiv reformering CAP

av

För EU-l5 bör övergångsåtgärdema inriktas mot att successivt trappa ner arealstöden. Det innebär att behovet arealkvotering

av bortfaller. För CÖE-ländema är det angelägna utveckla

mest att näringsgrenen. Det viktigaste torde vara att utveckla industriledet.

Bilaga 3 9

C. Socker

Allmän översikt

sockerbetor har minskat i CÖE-ländema

Odlingen av kraftigt un-

der de första åren 1990-talet. De senaste åren har dock odling-

åter börjat att öka. Polen är det helt dominerande landet en sockerområdet med CÖE-ländemas totala

ca 50 procent av produktion. Under de senaste åren har Polen producerat ett stort exportöverskott. Polen införde 1996 ett kvotsystem som i stort överensstämmer med EU:s reglering. För 1996 innebär det att en

kvantitet måste exporteras utan bidrag. Ungern har

betydande

också förhållandevis stor odling och normalt har landet också ett

exportöverskott.

CÖE-ländema har lägre hektaravkastning i sockerbetsodlingen

sockerhalt i betoma. Även det tekniska utbytet socker är

lägre av

lägre än i EU liksom dygnsawerkningen i fabrikerna. Socker-

och eñerföljande förädlingsled är betydligt kabetsodlingen mera spannmålsproduktionen. Det måste dessutom pitalintensivt än t.ex.

till råvaran innan handel kan komma till stånd. För

en förädling av sockerbetsodlingen krävs speciella maskiner, speciella insatsvaror i

form bl.a. och gödselmedel samt hög kun-

av bekämpningsmedel

bland I flera länderna krävs även till-

skapsnivå jordbrukama. av gång till konstbevattning för att odlingen ska vara någorlunda säker avkastningsmässigt. I EU-länderna har sockerbetsodlingen

varit föremål för snabb rationalisering under år. Det av-

en senare speglas bl.a. i att arbetsinsatsen har minskat kraftigt.

Det har skett rad utländska investeringar i sockerindustrin i

en CÖE-ländema. Som exempel kan nämnas att i Ungern har såväl brittiska österrikiska företag gått delägare. Det finns

som som fortfarande stor överkapacitet i industriledet. I Polen finns det

en f.n. 74 sockerfabriker. Fabrikema utnyttjas omkring 70-80 dagar

10 Bilaga 3

per år. Vid normal hektaravkastning, 35 t/ha, innebär det ca att ca 3 000 ton betor awerkas dag och fabrik. I Sverige per är dygnsawerkningen ca 10 000 ton vid sockerbruken och det finns sockerbruk inom EU med avverkning 15 O00 Mot denna ton.

bakgrund krävs det att ytterligare rationaliseringsåtgärder vidtas.

Antalet sockerbruk skulle behöva halveras.

Den dansk-svenska sockerindustrin har hittills inte i

gått några

industriinvesteringar i nu aktuella kandidatländer. Det finns dock

ett helägt sockerlager i Estland.

J scenarier

ordbrukspolitiska

Marginella förändringar av CAP

sockerområdet är hårt detaljreglerat med utbudskontroll och be-

gränsat tillträde for produkter. CÖE-ländemas

nya möjligheter

sockerområdet med detta alternativ beror i hög grad vilken

basperiod som används som utgångspunkt för kvotberäkningama.

I Polen har sockerproduktionen varierat med 60 de över procent senaste åren. Får CÖE-ländema de åren mest ogynnsamma som bas för kvoten kommer länderna att bli socker

nettoimportörer av

och möjligheterna for att utveckla sockersektom blir små.

Bibehålls nuvarande reglering stängs i CÖE-

sockerproduktionen

ländema ett mycket effektivt sätt. Industrin i CÖE-ländema kan inte möta ökad konkurrens från EU-l5 med

expansion och

det finns därför risk att den slås ut.

För konsumenterna i CÖE-ländema innebär detta scenario

kraftigt ökande priser.

Bilaga 3 ll

Fullständig liberalisering av CAP

En avreglering sockennarknaden innebär att kvotsystem och

av

exportbidragssystem avskaffas. Som följd detta kommer

en av

inom EU att falla innan balans uppnåtts marknaden

priserna

eller att det blir möjligt att exportera utan bidrag.

Genomförs radikal reform utsätts de nuvarande EU-ländemas

en

för konkurrens ett helt annat sätt än tidigare. Vissa

produktion

delar den odling finns kommer med all säkerhet att för-

av som nu svinna eftersom den har vuxit fram med hjälp de höga stödni-

av våer finns inom den nuvarande regleringen.

som

CÖE-ländema avreglering jämfört med att nuvaran-

gynnas av en de system bibehålls. Stödet till sockerproduktionen är betydligt lägre i CÖE-ländema vilket dessa länder möjlighet att kon-

ger en kurrera med EU.

Successiv reformering av CAP

EU har ännu inte påbörjat någon reform sockerornrådet. Det finns sålunda inte någon metod anvisad för successiv nedtrapp-

en

ning regleringama. Det måste dock ske prisanpassning vilket

av en

i sin tur möjliggör ett borttagande kvotsystemen. Om samma

av

princip ska tillämpas för t.ex. spannmål ska kompensation ges

som

för prissänkningen. Lönsamheten i sockerbetsodlingen får dock

mycket god vilket skulle kunna tala för att kompensaanses vara tionen reducerades.

I CÖE-ländema är det viktigt att produktionen effektiviseras. På industriområdet är det speciellt viktigt att åtgärder kan sättas för bl.a. bort Det CÖE-

att bygga överkapacitet. är viktigt att

ländema inte signaler att införa regleringar medför att

ges som

tar över EU:s nuvarande regleringar innan man blir EUman medlemmar.

12 Bilaga 3

D. Frukt och grönt

Allmän översikt

Produktionen av frukt och grönsaker i CÖE-ländema äger till stor

del rum de små familje- och husbehovsjordbruken. Det mesta

av denna produktion avsätts därför den lokala marknaden. Det är inte troligt att denna produktionsform kommer att bli konkurrenskraftig en större marknad efiersom det saknas uppsamlande handel och distributionskanaler, Den export frukt och grönsa-

av ker faktiskt äger från CÖE-ländema går till övervägande

som rum delen till Östeuropa. Det har varit svårt för CÖE-ländema att klara de kvalitetskrav ställs i Västeuropa.

som

De mest betydande exportörema frukt bland CÖE-löndema är

av

Polen vad gäller äpple.

Störst möjlighet torde CÖE-ländema ha att kort bli konkurrenskraftiga produkter som används som industriråvaror.

J scenarier

ordbrukspolitiska

Marginella förändringar av CAP

EU:s marknadsreglering för frukt och grönt är förhållandevis begränsade jämfört med flera andra varuområden. Stödet till sektorn

är kanaliserat huvudsakligen producentorganisationer. Det

genom finns dock ett omfattande regelverk vad gäller kvalitet.

CÖE-ländemas marknadsstruktur inte de för stöd

passar regler

som tillämpas inom EU. I vissa länder finns det kvar produk-

en tion bedrivs i stor skala. Det vanligaste är dock att

som produk-

tionen sker mycket små enheter levererar till den lokala

som marknaden. De små företagen skulle inte omfattas EU:s stöd-

av

Bilaga 3 13

system eftersom direktförsäljningen till konsument inte är stödbe-

rättigad.

Den storskaliga .produktionen skulle kunna genomföra åtgärder

kan göra att de blir berättigade till stöd. Det krävs dock att som

äganderätten ändras samt att stadgar, redovisningsmetoder m.m.

anpassas till EU:s regler

Ett svårt för CÖE-ländema är att uppfylla EU:s

annat problem kvalitetskrav. Reglementet inom EU mycket detaljerat och det

torde krävas förbättringar i samtliga led för att CÖE-ländema ska kunna uppfylla dessa krav.

Det är mindre troligt att EU:s producenter börjar konkurrera CÖE-ländernas hemmamarkander. Ett bibehållande regleringen

av försvårar däremot för CÖE-ländema att slå sig EUmarknaden.

Fullständig liberalisering av CAP

Prisskillnaden mellan EU-15 och CÖE-ländema är störst för frukt och grönsaker. I Agenda 2000 konstateras prisskillnaden men det

inte några förslag till lösning problemet. Trots stora

ges prisskillnader finns det dock mycket som talar för att olika priser kan bestå under tid de båda marknaderna även vid en full-

en

CÖE-ländernas kvalitet är fortfarande otill-

ständig liberalisering.

räcklig för att möta EU-marknadens krav. Transportapparaten i CÖE-ländema också faktor minskar CÖE-

är en begränsande som

ländemas konkurrenskraft.

Successiv reformering av CAP

CÖE-ländema måste förändra sin produktion så att det blir möjligt att uppfylla EU:s kvalitetskrav. Det krävs därför att stöd kan ges för att utveckla produktionsmetodema. Det är minst lika viktigt

14 Bilaga 3

att även förbättra hantering och distribution Det av varorna. är

också viktigt att CÖE-länderna sin

ges möjlighet att exportera produkter till EU-marknaden. För att öka lönsamheten i exporten är det eftersträvansvärt att allt större del en av exporten utgörs av

konsumentprodukter. I nuläget är de flesta CÖE-ländemas

av produkter destinerade till livsmedelsindustrin.

E. Mjölk

Allmän översikt

Mjölk är den viktigaste animalieprodukten i flera CÖE-

av

ländema. Trots betydande produktionsminskningar har vissa länder fortfarande överskottsproduktion. Avkastningsnivåema är som

regel betydligt lägre än genomsnittet i EU ett land Ung-

men som

em har förhållandevis hög avkastningsnivå. Mjölkproduktionen

har polariserat mot två olika typer företagsformer Den av ena typen utgörs av mycket stora besättningar som fortfarande är i kollektiv ägo eller har övergått till och

producentkooperativ bolag.

Denna andra formen är mycket små besättningar ägs som av enskilda jordbrukare. Dessa kan antingen traditionella

vara småjord-

bruk även fanns under den kommunistiska tiden eller så det som är

nybildade jordbruk som är resultatet privatiseringsprogrammen.

av

Några familjejordbruk av den storlek är ryggraden i EU:s

som

mjölkproduktion finns egentligen inte i CÖE-länderna.

Mjölkproduktionen är en kapitalintensiv produktionsgren

som kräver mycket teknisk utrustning for kunna bedrivas rationellt.

Hos producentema är det viktigt att det finns för

utrustning att kyla och lagra mjölken. Det är viktigt att det ñnns en fungerande

transportapparat för såväl inleveranser till mejeri för distribusom

tion av färdigvaroma. Industriledet, mejeriema, är speciellt

viktigt i mjölksektom. Utan fungerande en mejeriindustri omöjliggörs

handel med mjölkprodukter. På detta område har CÖE-länderna

fortfarande stora problem. Det medför också CÖE-länderna

att

Bilaga 3 15

har svårt att uppfylla kraven för att exportera mejeriprodukter bl.a. till EU. I vissa CÖE-länder finns det inte ett enda mejeri

som

är godkändt av EU. Investeringar har i vissa fall gjorts i mejeri-

sektorn men ute hos producenterna återstår fortfarande mycket att göra.

J ordbmkspolitiska scenarier

Marginella förändringar av CAP

Marginella förändringar av CAP innebär att EU bibehåller en pris-

nivå som ligger betydligt över världsmarknadsprisnivå och att ut-

budet regleras med hjälp av kvoter. Direktstöd i form av kobidrag föreslås i Agenda 2000 som ett nytt inslag i regleringen.

Utbudskvotering innebär mycket begränsade möjligheter för CÖE-

ländema att utveckla mjölksektom. Detta gäller speciellt åren

om under början 1990-talet ska läggas till grund för kvotema. Rent

av praktiskt kan det bli mycket svårt att fastställa kvotema i vissa länder eftersom en stor del av mjölken levereras direkt till konsu-

ment. Begränsad råvarutillförsel påverkar även mejeriema negativt

och de kan tvingas att stänga.

Det är främst EU som vinner att regleringen behålls oförändrad. Genom hård utbudskvotering i CÖE-ländema kan EU fortsätta att exportera till dessa länder samtidigt som det inte upp-

kommer någon importkonkurrens från CÖE-ländema.

Fullständig liberalisering CAP

av

Fullständig liberalisering mjölkområdet innebär att stödpriset

sänks till världsmarknadsprisnivå vilket gör det möjligt att ta bort utbudskvotema. För EU innebär det avsevärda förändringar. Det torde innebära hård att vidta rationaliseringar för att

press man ska kunna fortsatt konkurrenskraftiga marknaden.

vara

16 Bilaga 3

Förändringarna för CÖE-ländema blir betydligt mindre då i

man utgångsläget har betydligt lägre stöd än EU. Detta alternativ ger

CÖE-ländema betydligt större konkurrera med

möjligheter att

EU.

CÖE-ländemas möjligheter slå EU:s hemmamarknad

att sig

är kort sikt trots allt relativt begränsade efiersom inte man

uppfyller kvalitetsreglema. Enkla produkter som torrmjölk bör

vara lättare att komma ut med marknaden än produkter som direkt exponeras mot den slutlige konsumenten. Exempel en sådan är ost. vara

Polen och i viss mån de baltiska länderna torde bli de största kon-

kurrenterna till EU mjölkområdet.

Successiv reformering CAP av

EU:s övergångsåtgärder på mjölkområdet bör inriktas att dra ner priserna så att närmar sig världsmarknadsprisnivå. En

man svår fråga i sammanhanget är hur nuvarande ska han-

kvotsystem

teras. Det finns stora värden kapitaliserade i kvotema och det lär ställas krav kompensation. För att EU ska

vara trovärdiga

måste ett principbeslut fattas att kvotema ska bort. Som om tas

kompensation kan EU under övergångsperiod jordbrukama

en ge direktstöd. När utvidgningen är klar kan dock inte direktstöden ligga kvar eftersom konkurrensen den marknaden gemensamma snedvrids om inte de medlemsländerna får del stöd. nya av samma

För CÖE-ländema är det viktigt vidtas för

att åtgärder att höja

kvaliteten. Det behövs investeringar i såväl

producent- som meje-

riled. Det är också nödvändigt med i flera

strukturrationaliseringar

CÖE-ländema. har under de

av Privatiseringsprogramen senaste

åren försämrat strukturen i flera länderna. av

Bilaga 3 17

F. Nötkött och griskött

Allmän översikt

CÖE-ländemas år i allmänhet kopplad till

nötköttsproduktion

Den specialiserade nöttköttssektom är sålun-

mjölkproduktionen. da mindre betydelse. Grisköttsproduktionen är traditionellt av

av CÖE-ländema. De flesta CÖEstörre betydelse i flera av av ländema har gått från att exportörer till att i nuläget vara vara Konsumtionen i synnerhet nötkött har minskat

importörer. av medan konsumtionen griskött även ijäderfäkött har kraftigt av

ökat.

Förädlingsindustrin är liksom mejeriområdet ett stort problem

for CÖE-ländema. Flera länder har inte några slakterier som är for till EU. Utan fungerande livsmedelsin-

godkända export en

dustri har haft svårt att utvecklas. CÖE-ländema

köttproduktionen

har också med att avelsmaterialet är sämre än i EU vilket

problem

också bidrar till produkter sämre och oönskade kvaliteter. av

Politiska scenarier

Marginella forändmingar av CAP

EU:s nuvarande politik för nötkött, inkl. förslagen i Agenda 2000,

innebär att djurbidrag ges till merparten av produktionen amkor, och mjölkkor. Bidragen grundas historisk produktion. handjur

För CÖE-låndema innebär det först och främst uppenbar risk en från dessa stöd. Även stöd finns risk att man helt utestängs om ges for dessa baseras historisk produktion vilken är mycket att en Nötköttsproduktionen halverades i vissa länder under början

låg.

1990-talet.

18 Bilaga 3

För griskött och ijäderfakött är regleringama inte lika omfattande som bl.a. nötkött. Dessa produkter behandlas i praktiken som förädlad spannmål och EU tillämpar endast Stöd till

exportbidrag. spannmålssektom i EU-15 i form arealbidrag inte till

av som ges

CÖE-ländema innebär konkurrensnackdel animalie-

en även inom

prodkutionen.

Oforändrade regleringar innebär även köttområdet EU i att första hand Ökad köpkraft i CÖE-ländema kan EU gynnas. utnyttja genom att exportera dyra produkter.

Fullständig liberalisering av CAP

För EU innebär fullständig liberalisering att prisstöd och djurbi-

drag tas bort. Nötkött är de produkter där EU kommer en av att möta allra hårdast konkurrenstryck världsmarknaden. För CÖE-ländema är skillnaden mindre mot nuläget betydligt eftersom

graden av regleringar är låg.

CÖE-ländema med detta alternativ

ges en betydligt större möjlig-

het att konkurrera marknadsmässiga villkor med EU-ländema. På kort sikt är bristande kvalitetsnivåer betydligt faktorer

viktigare

för CÖE-ländemas konkurrera med möjlighet att EU-15. Det krävs både att anläggningarna blir for och godkända export att

konsumenterna eñerfrågar produkter från CÖE-ländema. Vissa

av CÖE-ländema, t.ex. Polen och Rumänien har tidigare exporterat bl.a. köttkonserver till Sverige.

Bilaga 3 19

Successiv reformering

Övergångsåtgärder är riktade mot EU bör en successiv

som avse avtrappning stödprisema till de nivåer är etablerade

av ner som världsmarknaden. Kompensation for prissänkningen kan övergångsvis i form djurbidrag. För att inte snedvrida konkur-

ges av

måste dessa dock avvecklade när CÖErensen bidrag vara ländema blir EU-medlemmar.

För CÖE-ländema bör övergångsåtgärdema inriktas mot att höja effektivitet och kvalitet i näringen. Det bör speciellt vidtas åtgärder för så CÖE-ländemas indu-

att rusta upp slakterinäringen att

stri inte detta skäl är utestängda från marknaden när man blir

av medlemmar fullt ut den gemensamma marknaden.

av

Statens offentliga 1997 utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolanstegför steg.U. Följdlagstiftningtill miljöbalken.M. . - . lnkomstskattelag,del I-III. Fi. Att läraövergränser.Enstudie OECD:s . . av Fastighetsdataregister.Ju. forvalmingspolitiskasamarbete.Fi. . Förbättradmiljöinforrnation.M. Övervakningavmiljön. M. . . Aktivt lönebidrag.Etteffektivarestödför Ny kursi trafikpolitiken+ bilagor. K. . . arbetshandikappade.A. Bekämpande penningtvätt.Fi.av

Länsstyrelsemasroll i trafik- ochfordonsfrågor.K. Ett teknisktforskningsinstituti Göteborg.U. . . Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändring 38.Myndigheteller marknad. . sexförvaltningsområden.Fi. Statsförvaltningensolika verksamhetsformer.Fi.

Rösterombarnsochungdomarspsykiskahälsa.S. 39. Integritet Offentlighet Informationsteknik.Ju. . Flexibelförvaltning.Förändringochverksam- 40. Ungaocharbete.ln.

hetsanpassning statsförvaltningensav Statenochtrossamfunden . struktur.Fi. Rättsligreglering

Ansvaretför valutapolitiken.Fi. Grundlag . - Skatter,miljö och sysselsättning.Fi. Lag omtrossamfund . - 12.IT-probleminför 2000-skifiet.Referatoch LagomSvenskakyrkan.Ku. slutsatserfrånenhearinganordnadav 42. Statenochtrossamfunden

IT-kommissionenden 18december. Begravningsverksamheten.Ku.

IT-kommissionensrapportl/97. K. 43. Statenochtrossamfunden

.Regionpolitik för helaSverige.N. Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomen

IT i kulturenstjänst.Ku. ochdekyrkliga arkiven.Ku. . Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt Statenochtrossamfunden . . ochproblematik.Fi. Svenskakyrkanspersonal.Ku.

Att utvecklaindustriforskningsinstituten.N. 45. Statenochtrossamfunden

Skatter,tjänsteroch sysselsättning. Stöd,skatterochfinansiering.Ku. . +Bilagor. Fi. 46. Statenochtrossamfunden

Granskningavgranskning. Statligmedverkanvid avgiftsbetalning.Ku.

Denstatligarevisioneni Sverigeoch Danmark.Fi. 47. Statenochtrossamfunden

Bättreinformationomkonsumentpriser.In. Denkyrkliga egendomen.Ku.

Konkurrenslagen1993-1996.N. 48.Arbetsgivarpolitiki staten. . Växa i lärande.Förslagtill läroplanför barnoch Förkompetensochresultat.Fi. . unga6-16år.U. 49. Grundlagsskyddfor nyamedier.Ju.

22. Aktiebolagetskapital. Ju. 50.Alternativautvecklingsvägarför EUzs

b Digital demokr@ti.Ett seminariumomTeknik, gemensammajordbrukspolitik. Jo. . demokratiochdelaktighetden8 november1996 5 Bristeri omsorg . anordnatavFolkomröstningsutredningen,IT- enfrågaombemötande äldre.S.av kommissionenochKommunikationsforsknings- 52.Omsorgmedkunskapoch inlevelse

beredningen.IT-kommissionensrapport2/97. K. enfrågaombemötande äldre.S.av - 24.Välfärdi verkligheten Pengarräckerinte. Avskaffa reklamskattenFi. - 25. Svenskmat- EU-fat.Jo. 54.Ministemochmakten.

26.EU:sjordbrukspolitikoch denglobalalivsmedels- Hur fungerarministerstyrei praktiken Fi.

försörjningen.Jo. Statenochtrossamfunden.Sammanfattningarnaav . 27. Kontroll ReavinstVärdepapper.Fi. förslagenfråndestatligautredningarna.Ku.

28. demokratinsl tjänst.Statstjänstemannensroll och 56.Folketsområdgivareochbeslutsfattare.

vårt offentligaetos.Fi. + Bilaga ochl 2. Ju.

29. Bampomografifrågan. 57. I medborgarnastjänst.

Innehavskriminaliseringm.m.Ju. En samladförvaltningspolitikför staten.Fi.

30. Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför 58. Personaluthyrning.A.

svenskstatsförvaltning.Fi. 59.SvenskhemmetVoksenåsensforvaltningsform.Ku.

Kristallkulan trettonrösteromframtiden. 60.Betal-TV inomSverigesTelevision.Ku. . - IT-kommissionensrapport3/97.K.

1997 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

61. Att växablandbetongochkojor. 89.Handelnmedskrotochbegagnadevaror.N. Ettdelbetänkande barnsochungdomars 90.Ändradorganisationför det statligaplan-,byggom uppväxtvillkor i storstädemasutsattaområdenfrån ochbostadsväsendet.In. Storstadskommittén. 91.Jaktensvillkor enutredningomvissajaktfrågor. - 62. Rosoravbetong. Jo. Enantologitill delbetänkandetAtt växabland 92.Medieföretagi Sverige Ägandeoch betongochkojor frånStorstadskommittén. strukturförändringari press,radioochTV. Ku. 63.Sverigeinför epokskiftet. 93.Hanteringavfel i utjämningssystemetför lT-kommissionensrapport5/97.K. kommuneroch landsting.In. 64.Samhall.En arbetsmarknadspolitiskåtgärd 94.Konkurrensneutralttransportbidrag.N. + Bilagedel.A 95. Forumfor världskultur 65. Polisensregister.Ju. enrapportomettrikarekulturliv. Ku. - 66.Statsskuldspolitiken.Fi. 96.Lokalförsörjningochfastighetsägande. Återkallelse uppehållstillstånd.UD. Enutvärderingavstatensfastighetsorganisation. . av 68 Grannlands-TVi kabelnät.Ku. Fi. . 69.Besparingari stonochsmått.U. 97.Skyddavskogsmark.Behovochkostnader.M. 70.Totalförsvaretochfrivilligorganisationema 98.Skyddavskogsmark.Behovochkostnader. uppdrag,stödochersättning.Fö. Bilagor. M. ~ 7 Politik för unga. 99. Enny vattenadministration.Vattenärlivet.M. . + st2 bilagor.ln. 100.Nya samverkansfonnerinom denSjöhistoriska 72. Enlagomsocialförsäkringar. museiverksamheten.Ku. 73.Infor ensvenskpolicy omsäkerelektronisk 101.Behandlingavpersonuppgifterom kommunikation.Referatfrån ettseminarium totalförsvarspliktiga.Fö. IT-kommissionen,Närings-och 102.Mat Miljö. Svenskstrategifor EU:s anordnatav handelsdepartementetoch SEISden l l december jordbruk i framtiden.Jo. 1996.IT-kommissionensrapport6/97.K. 103.Rapportmedförslagomsändningsorter.Ku. 74. EU:sjordbrukspolitik, miljön ochregional 104.Polisi fredenstjänst.UD. utveckling.Jo. 105.Agenda2 i Sverige. 75.Bosättningsbegreppet.Skatterättsligaregler för Femår efterRio resultatochframtid.M. fysiskapersoner.Fi. 106.Enfond för ungakonstnärer.Ku. 76.Invandrarei vårdochomsorg 107.Den nyagymnasieskolan enfrågaombemötandeav äldre. problemochmöjligheter.U. - - 77.Uppföljningavinkomstskattelagen.Fi. 108.Att lämnaskolanmedrakrygg Omrättentill - 78.Medelsförvaltningi kommuneroch landsting.ln. skriftspråketochomförskolansochskolans 79.Försäkringsmäklare.Enlagöversynav möjligheterattförebyggaochmötaläs-och Försäkringsmäklarutredningen.Fi. skrivsvårigheter.U. 80.Reformeradstabsorganisation.Fi. 109.Myndighetsansvaretför transportavfarligt 81 Allmännyttigabostadsföretag. gods.Fö. . + Bilaga.ln. ll0. Säkrareobligationer Fi. 82.Lika möjligheter.In. lll. Branschsaneringochandrametodermot - 83.Om maktochkön i spårenavoffentliga ekobrott.Ju. organisationersomvandling.A. 112.En samordnadmilitär skolorganisation. 84. Enhållbarkemikaliepolitik.M. ll3. Mot halvamakten elvahistoriskaessäerom - 85.Förmånefterinkomst Samordnatinkomst kvinnorsstrategierochmänsmotstånd.A. begreppförbostadsstödenochnya 114.Styrsystemochjämställdhet.Institutioneri kvalifrkationsreglerfor rätt till förändringochkönsmaktensframtid.A. sjukpenninggrundandeinkomst.S. 115.Ljusnandeframtid ellerett långtfarväl 86.Punktskattekontroll alkohol,av tobakoch Densvenskavälfärdsstatenijämförande mineralolja,m.m.Fi. belysning.A. 87.Kvinnor, mänoch inkomster. 116.Barnetsbästai främstarummet.FN:skonvention Jämställdhetochoberoende.A. ombarnetsrättigheterförverkligasi Sverige. 88.Upphandlingför utveckling.N. 116.Barnetsbästa enantologi.S. -

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

117.Nobelcenteri Stockholm ettinformations-och

— aktivitetscentrumkring naturvetenskap,kultur och samhälle.Ku.

ll8. Deladestäder. 119.Entydligareroll för hälso-ochsjukvårdeni

folkhälsoarbetet. 120.Vuxenpedagogiki Sverige.Forskning,utbildning,

utveckling.EnKartläggning.U. 121Skolfrågor Om skolai ennytid. U.

. - 122.Rättigheteri lufifartyg. K. 123.Etteffektivarenäringsförbud.N. 124 IT-kommissionenshearingomdennyamedie-och

. programvaruindustrin.Andrakammarsalen, Riksdagen,1997-06-16.K.

125 Ett svensktinvesterarskydd.Fi. 126.Bilen, miljön ochsäkerheten.Fi. 127.Straffansvarför juridiskapersoner.Del A+B. Ju. 128.Verkställighetoch kontroll i utlänningsärenden.

UD. 129.Kollektivtrafik i tid + Bilaga.K. 130.Effektivarestatlig inköpssamordning.Fi. 131.Lagompremiepension.Fi. 132.Antimicrobial FeedAdditives.Jo. 133.Antimikrobiella fodertillsatsersammandrag. Jo. 134.Förtroendemannainflytandeökadkvalitet och

-

rättssäkerhet. 135.Ledare,maktochkön.A. 136.Kvinnorsochmänslöner varför såolika A.

- 137.Glastakoch glasväggarDenkönssegregerade

arbetsmarknaden.A. 138.Familj,makt ochjämställdhet.A. 139.Hemmet,barnenochmakten.Förhandlingarom

arbeteochpengari familjen.A. 140.Fonogramersättning.Ku. 141.Bokeni tiden. Ku. 142 Högkostnadsskyddmotsjuklönekostnader.S.

. 143.StörreEU säkrareEuropa.UD.

- 144.Försvaretsfastigheter.

Formerfor enkostnadseffektivoch

verksamhetsinriktadförvaltning.Fi. 145.Förvaltamedmiljöansvar.Statsförvaltningens

arbetefor ekologiskhållbarhet.M. 146.Grunddata i samhälletstjänst.Fi.

- 147.Barnsbilder avåldrande

enfrågaombemötande äldre.av

- 148.Utbildningskanalen.U. 149.Miljön i ettutvidgatEU. M. 150 EU:sjordbrukspolitikochöstutvidgning.Jo.

.

Statens 1997

offentliga utredningar-

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Deladestäder. 181

Entydligareroll for hälso-och sjukvårdeni Fastighetsdataregister.3

folkhälsoarbetet.119 Aktiebolagetskapital. 22

Förtroendemannainflytandeökadkvalitet och Bampomograñfrågan. -

rättssäkerhet.134 Innehavskriminaliseringm.m.29

Högkostnadsskyddmot sjuklönekostnader.142 Integritet Offentlighet Informationsteknik.39

Barnsbilderavåldrande Grundlagsskyddför nyamedier.49

enfrågaombemötande äldre.147av Folketsområdgivareoch beslutsfattare. -

+ Bilaga och1 2. 56

Kommunikationsdepartementet Polisensregister.65

Branschsaneringochandrametoder ekobrott.1 1 Länsstyrelsemasroll i trafik- ochfordonsfrågor.6

- mot 1 Straffansvarför juridiska Del 127 IT-probleminför 2000-skiftet.Referatochslutsatserfrån

personer. A+B.

enhearinganordnad IT-kommissionendenav

Utrikesdepartementet 18december.lT-kommissionensrapport1/97.12

Återkallelse Digital demokr@ti.Ett seminariumomTeknik,

avuppehållstillstånd.67 Polisi fredenstjänst.104 demokratiochdelaktighetden8 november1996

anordnat Folkomröstningsutredningen,av IT- Verkställighetoch kontroll i utlänningsärenden.128

kommissionenoch Kommunikationsforsknings- StörreEU säkrareEuropa.143

- beredningen.

IT-kommissionensrapport2/97. 23

Försvarsdepartementet Kristallkulan trettonrösteromframtiden.

—

IT-kommissionensrapport3/97. 31 Totalförsvaretoch frivilligorganisationema

Nykursi trafrkpolitiken bilagor. 35+

uppdrag,stödochersättning.70 - Sverigeinfor epokskiftet. Behandling personuppgifterav om

lT-kommissionensrapport5/97.63 totalförsvarspliktiga.101

Införensvenskpolicy omsäkerelektronisk Myndighetsansvaretför transportavfarligt gods.109

kommunikation.Referatfrånett seminariumanordnatav Ensamordnadmilitär skol0rganisation.112

IT-kommissionen,Närings-och handelsdepartementet

Socialdepartementet ochSElSden11december1996.

lT-kommissionensrapport6/97.73 Rösterombarnsochungdomarspsykiskahälsa.8

Rättigheteri luttfartyg. 122 Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte. 24

- lT-kommissionenshearingomdennyamedie-och Bristeri omsorg programvaruindustrin.Andrakammarsalen,

enfrågaombemötande äldre.51av - Riksdagen,1997-06-16.124 Omsorgmedkunskapoch inlevelse

Kollektivtrafik i tid + Bilaga.129

enfrågaombemötande äldre.52av — Att växablandbetongochkojor.

Ettdelbetänkande barnsom ochungdomars Finansdepartementet

uppväxtvillkori storstädemasutsattaområdenfrån

Inkomstskattelag, I-IlI. 2del Storstadskommittén.61

Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändringpåsex Rosoravbetong.

förvaltningsområden.7 Enantologitill delbetänkandetAtt växabland

Flexibelförvaltning.Förändringochverksambetongochkojor från Storstadskommitten.62

hetsanpassningavstatsförvaltningensstruktur. 9 Enlagomsocialforsäkringar.72

Ansvaretför valutapolitiken.10 Invandrarei vårdochomsorg

Skatter,miljö och sysselsättning.11

enfrågaombemötande äldre.76av - Det svårasamspelet.Resultatstymingensframväxt Fönnånefterinkomst Samordnatinkomstbegrepp

- ochproblematik.15 för bostadsstödenochnyakvalifrkationsreglerför

Skatter,tjänsteroch sysselsättning. rätt till sjukpenninggrundandeinkomst.85

+Bilagor. 17 Barnetsbästai främstarummet.FN:skonvention

Granskning granskning.av ombarnetsrättigheterförverkligasi Sverige.l 16

Denstatligarevisioneni Sverigeoch Danmark.18 Barnetsbästa enantologi.116

- Kontroll ReavinstVärdepapper.27

1997 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

I demokratinstjänst.Statstjänstemarmensroll och Skolfrâgor Omskolai ennytid. 121

vårtoffentligaetos.28 Utbildningskanalen.148 Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför

Jordbruksdepartementet svenskstatsförvaltning.30 Att läraövergränser.EnstudieavOECD:s Svenskmat- påEU-fat. 25 förvaltningspolitiskasamarbete.33 EU:sjordbrukspolitik ochdenglobalalivsmedels- Bekämpande penningtvätt.av 36 försörjningen.26 Myndigheteller marknad. Alternativautvecklingsvägarför EU:s Statsförvaltningensolika verksamhetsfonner.3 8 gemensammajordbrukspolitik. 50 Arbetsgivarpolitiki staten. EU:sjordbrukspolitik, miljön ochregional Förkompetensochresultat.48 utveckling.74 Avskaffareklamskatten53 Jaktensvillkor enutredningomvissajaktfrågor. 91

- Ministemochmakten. Mat Miljö. Svenskstrategiför EU:s Hur fungerarministerstyrei praktiken 54 jordbruk i framtiden.102 I medborgarnastjänst. Antimicrobial FeedAdditives.132 Ensamladförvaltningspolitikför staten.57 Antimikrobiella foder-tillsatsersammandrag. 133 Statsskuldspolitiken.66 EU:sjordbrukspolitik ochöstutvidgning.150 Bosätmingsbegreppet.Skatterättsligareglerför

Arbetsmarknadsdepartementet fysiskapersoner.75 Uppföljningavinkomstskattelagen.77 Aktivt lönebidrag.Ett effektivarestödför Försäkringsmäklare.Enlagöversynav arbetshandikappade.5 Försäkringsmäklarutredningen.79 Personaluthyrning.58 Reformeradstabsorganisation.80 Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd Punktskattekontrollavalkohol,tobakoch + Bilagedel.64 mineralolja,m.m.86 Ommakt ochkön i spårenavoffentliga

- Lokalförsörjningochfastighetsägande. organisationersomvandling.83 Enutvärderingavstatensfastighetsorganisation.96 Kvinnor, mänoch inkomster. Säkrareobligationer 110 Jämställdhetochoberoende.87 Ettsvensktinvesterarskydd.125 Mot halvamakten elvahistoriskaessäerom

- Bilen,miljön ochsäkerheten.126 kvinnorsstrategierochmänsmotstånd.1 13 Effektivarestatliginköpssamordning.130 styrsystemochjämställdhet.Institutioneri Lagompremiepension.131 förändringochkönsmaktensframtid. 114 Försvaretsfastigheter. Ljusnandeframtid ellerettlångtfarväl Formerför enkostnadseffektivoch Densvenskavälfärdsstatenijämförande verksamhetsinriktadförvaltning.144 belysning.115 Grunddata-i samhälletstjänst.146 Ledare,maktochkön.135

Kvinnors och mänslöner varför såolika 136 Utbildningsdepartementet -

Glastakochglasväggar Denkönssegregerade Dennyagymnasieskolan stegför steg.l arbetsmarknaden.137

- Växai lärande.Förslagtill läroplanför barnoch Familj, maktochjämställdhet.138 unga6-16år. 21 Hemmet,barnenochmakten.Förhandlingarom Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.37 arbeteochpengari familjen.139 Besparingari stortochsmått.69 Dennyagymnasieskolan

problemochmöjligheter.107 - Att lämnaskolanmedrak Omrättentill

rygg skriftspråketochomförskolansochskolans möjligheterattförebyggaochmötaläs-och skrivsvårigheter.108 Vuxenpedagogiki Sverige.Forskning,utbildning, utveckling.EnKartläggning.120

1997 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Kulturdepartementet Inrikesdepartementet lT i kulturenstjänst.14 Bättreinformationomkonsumentpriser.19 Statenochtrossamfunden Ungaocharbete.40 Rättsligreglering Politik for unga.

Grundlag + 2stbilagor.71 -

trossamfund Medelsforvaltningi kommunerochlandsting.78 - Lag om

Svenskakyrkan. 4 Allmännyttigabostadsföretag. —Lag om Statenochtrossamfunden + Bilaga.81 Begravningsverksamheten.42 Lika möjligheter.82 Statenochtrossamfunden Ändradorganisationför detstatligaplan-,bygg- Denkulturhistorisktvärdefullakyrkligaegendomenoch ochbostadsväsendet.90 dekyrkliga arkiven.43 Hanteringavfel i utjämningssystemetfor Statenochtrossamfunden kommunerochlandsting.93 Svenskakyrkanspersonal.44

Miljödepartementet Statenoch trossamfunden Stöd,skatterochfinansiering.45 Förbättradmiljöinformation. 4 Statenochtrossamfunden Följdlagstiftningtill miljöbalken.32 Statligmedverkanvid avgiñsbetalning.46 Övervakningavmiljön. 34 Statenochtrossamfunden Enhållbarkemikaliepolitik. 84 Denkyrkliga egendomen.47 Skyddavskogsmark.Behovochkostnader.97 Statenochtrossamfunden.Sammanfattningamaav Skyddavskogsmark.Behovochkostnader. förslagenfrån destatligautredningarna.55 Bilagor. 98 SvenskhemmetVoksenåsensforvaltningsfonn.59 Ennyvattenadministration.Vattenärlivet. 99 Betal-TV inom SverigesTelevision.60 Agenda21 i Sverige. Grannlands-TVi kabelnät.68 Femår efterRio resultatochframtid. 105

- Medieföretagi Sverige Ägandeoch Förvaltamedmiljöansvar.Statsförvaltningens

strukturforändringari press,radioochTV. 92 arbetefor ekologiskhållbarhet.145 Forumför världskultur Miljön i ettutvidgatEU.149

enrapportomettrikarekulturliv. 95 - Nyasamverkansfonnerinom densjöhistoriska museiverksamheten.100 Rapportmedförslagomsändningsorter.103 Enfond för ungakonstnärer.106 Nobelcenteri Stockholm ettinformations-och

aktivitetscentrumkring naturvetenskap,kultur och samhälle.117 Fonogramersättning.140 Bokenitiden. 141

Närings- och handelsdepartementet Regionpolitikfor helaSverige.13 Att utvecklaindustriforskningsinstituten.16 Konkurrenslagen1993-1996.20 Upphandlingfor utveckling.88 Handelnmedskrotochbegagnadevaror.89 Konkurrensneutralttransportbidrag.94 Etteffektivarenäringsforbud.123