Totalförsvaret och frivilligorganisationerna uppdrag, stöd och ersättning : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Totalförsvaret

och

frivilligorganisationema

b

f .w

stöd

M

uppdrag;

i

din

l

Statens offentliga utredningar 1997:70 Försvarsdepartementet

Totalförsvaret och

frivilligorganisationerna

stöd och

- uppdrag, ersättning

Slutbetänkande av Frivilligutredningen Stockholm 1997

Fritzes kundtjänst. För rcmissutsändningar av SOU och Ds svarar SOU och Ds kan köpas från Publikationer. på uppdrag Regeringskansliets lörvaltningsavdelning. Fritzes. Offentliga av

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

Svarapå remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. underlättar arbetet för den skall svara på remiss. En liten broschyr som som - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets törvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

REGERIGSKANSLIETS ISBN 91-38-20599-8 OFFSETCENTRAL ISSN O375-250X Stockholm 1997

Till statsrådet och chefen

för Försvarsdepartementet

Genom beslut den 21 november 1996 bemyndigade regeringen

statsrådet Thage G Peterson att tillsätta utredning för utvärdering nuvarande en av

system för finansiering de frivilliga försvarsorganisationernas

av

verksamhet. Med stöd detta bemyndigande förordnade departements-

av chefen den 29 november 1996 f.d. generaldirektören Gunilla André att vara särskild utredare fr.0.m. den 28 november 1996.

Den ll december 1996 förordnades byråchefen Ulf Broström till sekreterare i utredningen.

Utredningen har antagit namnet Frivilligutredningen.

Utredningen får härmed överlämna betänkandet Totalförsvaret och

frivilligorganisationerna uppdrag, stöd och ersättning .

- Uppdraget är med detta slutfört.

Stockholm den 28 april 1997

Gunilla André

/Ulf Broström

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sammanfattning 7

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

l Utredningsuppdraget 23

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Direktiven 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.2 Utredningsuppdragets omfattning 23

. . . . . . . . . .

1.3 Arbetets uppläggning 25

. . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Tidigare utredningar 29

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Allmänt 29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.2 Utredningen frivillig medverkan

om

i totalförsvaret 29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.3 Bidragsutredningen 32

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.4 Föreningsbidragsgruppen 33

. . . . . . . . . . . . . . .

NULÄGE

3 Den frivilliga totalförsvarsverksamheten 35 . . . . . . . . . . .

3.1 Statsmakternas inriktning 35

. . . . . . . . . . . . . . .

3.2 Frivilligorganisationernas verksamhet 37

. . . . . . . 3.2.1 Uppgifter i stort 37 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.2 Likheter och olikheter 38 . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.3 Uppgifter organisationerna 39 om . . . . . . . . . . . .

3.3 Planering, budgetering och finansiering

av verksamheten 56 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.3.1 Gällande finansieringssystem i stort 56

. . . . . . . . .

3.3.2 Planerings- och budgetprocessen 58

. . . . . . . . . .

Finansieringsformer 62 3.3.3 . . . . . . . . . . . . . . . . .

Statliga anslag 65 3.3.4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

i form 80 3.3.5 Bistånd annan . . . . . . . . . . . . . . . . .

medel 85

3.3.6 Organisationernas egna

. . . . . . . . . . . .

roller 86

3.4 De centrala myndigheternas

. . . . . . . . . .

ÖVERVÃGANDEN OCH FÖRSLAG

4 Frivilliga totalförsvarsorganisationer

. . . . . . . . . . . . . .

91 4.1 Begrepp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.2 Utredningens på frivilligheten inom syn

totalförsvaret 91

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.3 Organisationernas verksamhet i den vidgade

hotbilden 93

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

94 4.3.1 Väpnat angrepp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.3.2 Anpassning

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

på samhället i fred 96

4.3.3 Svåra påfrestningar

. . . . . .

Internationella insatser 100 4.3.4 . . . . . . . . . . . . . . . . .

slutsatser 102 4.3.5 Några . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Urvalskriterier 103 4.4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

olika organisationer 105

4.5 Indelning i grupper av . . . .

till 109

5 Statsbidrag organisationerna

. . . . . . . . . . . . . . . . .

det beståendes grund 109

5.1 Reformer . . . . . . . . .

5.2 Staten och organisationerna

. . . . . . . . . . . . . .

Mål- och resultatstyrning 111 5.2.1 . . . . . . . . . . . . . . .

5.2.2 Ideologifrågor

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

5.2.3 Rationalitet och effektivitet 113 . . . . . . . . . . . . . . 5.3 Fördelning statliga medel 114 av . . . . . . . . . . . . . 5.4 Organisationsstöd 116 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.1 Syfte 116 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.2 Ändamål för vilka organisationsstödet

bör utnyttjas 116 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.4.3 Totalförsvarsupplysning 117

. . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.4 Principer för fördelning stödet 121 av . . . . . . . . . . 5.4.5 Administrativa regler 122 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.5 Uppdragsersättning 122

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.5.1 Ersättning för utbildningsuppdrag 122 . . . . . . . . . . 5.5.2 Administrativa regler 123 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.6 Ambitioner vid uppföljning och utvärdering. 124

. . . 5.7 Ersättning för projekt 126 . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.8 Särskild ersättning för internationella

insatser 127 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.9 Ungdomsverksamhet 127 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.10 Prioritering mellan organisationerna 128 . . . . . . . .

6 De centrala myndigheterna och organisationerna 139

. . . . . . 6.1 Rollfördelning i stort mellan myndigheterna 139 . . . 6.2 Planerings- och budgetprocessen 142 . . . . . . . . . . 6.3 Regelverken 145 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4 Myndigheternas bistånd 148 . . . . . . . . . . . . . . . . 6.5 Avtalstecknande 151 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

och landsting 155 7 Kommuner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Nuvarande ordning 155 7.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

utveckling 156 7.2 Pågående . . . . . . . . . . . . . . . . . .

lösning för framtiden 157 7.3 En . . . . . . . . . . . . . . .

8 Författningsreglering

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.1 Förordningen 1994:524 om frivillig

försvarsverksamhet 161

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.2 Övrig författningsreglering

. . . . . . . . . . . . . .

9 Övriga frågor .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

konsekvenser 163

9.1 Regionalpolitiska

. . . . . . . . . . .

offentliga åtaganden 163

9.2 Prövning av . . . . . . . . . .

arbetet 164

9.3 Det brottsförebyggande

. . . . . . . . . . .

mellan könen 165 9.4 Jämställdhet . . . . . . . . . . . . . .

Kostnadskonsekvenser 167 10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilagor

Direktiven

Föreningsbidragsgruppen kort sammanfattning 2. - en

Frivilligförordningen

SAMMANFATTNING

De frivilliga totalförsvarsorganisationerna utgör, enligt utredningens

mening, en viktig resurs för landet genom den totalförsvarsinformation, rekrytering och utbildning organisationerna genomför. Medsom lemmarnas starka och breda kompetens inom skilda engagemang områden i samhället har också stor betydelse för försvarsviljan och totalförsvarets förankring i samhället. Därför är det angeläget att de

frivilliga totalförsvarsorganisationernas verksamhet ett relevant

ges samhällsstöd för att de skall kunna nå ut pä så stor bredd möjligt som bland medborgarna i hela landet.

Utredningen konstaterar att begreppet "totalförsvar" alltmer kommit att utnyttjas i säkerhets- och försvarspolitiska sammanhang på tid. senare

Utredningen finner det därför naturligt att även i frivilligsammanhang

utnyttja prefixet "totalförsvar", t.ex. frivilliga totalförsvarsorganisatio-

ner, totalförsvarsverksamhet, totalförsvarsupplysning såvida

osv. man inte avser enbart det militära eller det civila försvaret.

Frivilligorganisationerna och den vidgade hotbilden

Utredningen kan konstatera att kunskapen innebörden det senaste om av totalförsvarsbeslutet och konsekvenserna för organisationerna de om av delvis nya uppgifterna för totalförsvaret varierar mellan de centrala

frivilligorganisationerna. Regionalt och lokalt torde kunskapen

vara

mindre eftersom det erfarenhetsmässigt tar lång tid innan förändringar

tränger uti organisationerna.

För att få igång med diskussioner om organisationernas processen framtida uppgifter måste, enligt utredningens mening, en massiv information kring det senaste totalförsvarsbeslutet initieras av de närmast ansvariga, centrala myndigheterna, främst Styrelsen för

psykologiskt försvar SPF, Försvarsmakten och Överstyrelsen för civil

beredskap ÖCB. Enligt vad utredningen inhämtat är också sådana

initiativ sedan en tid inplanerade.

Det är naturligtvis organisationerna själva som skall anpassa sin verksamhet till de förändringar sker över tiden. Det gäller både som förändringarna ihotbilden och i samhällsutvecklingen. Organisationerna måste medvetna de förändringar som sker och bygga upp den vara om kompetens kan förväntas efterfrågas dem som kan behöva som av frivilliga i sin verksamhet både i fred och vid höjd beredskap.

Det åligger emellertid också myndigheterna att anpassa uppdrag och medelstilldelning till organisationerna i förhållande till rådande och kommande behov och ta upp dialoger tidigt om detta.

inslag i hotbilden gäller svåra påfrestningar samhället i fred.

Ett nytt

En förutsättning för ett aktivt engagemang från frivilligorganisationerna

vid sådana situationer är att de är ansvariga för samhällets insatser som känner till de frivilliga finns att tillgå och för vilken att som en resurs insats de är utbildade eller i övrigt lämpade. typ av

Enligt utredningens mening måste någon form av organisation eller

utvecklas säkerställer att organisationernas resurser kan

system som

utnyttjas när de verkligen behövs. De tankar ligger bakom som skapandet av särskilda lokala beredskapscentra skulle kunna vara en lämplig lösning.

ÖCB har i regleringsbrevet för

1997 ålagts att "verka för att förmågan

att kunna använda resurserna inom det civila försvaret vid svåra

påfrestningar på samhället ökar samt säkerställa god överblick över

en vilka kan användas." Ett liknande uppdrag har ÖCB fått resurser som när det gäller internationella insatser. Utredningen föreslår de att frivilliga totalförsvarsorganisationernas medverkan övervägs i båda dessa uppdrag.

Indelning

För att kunna räknas som en frivillig totalförsvarsorganisation och,

som

för närvarande, förtecknas i bilagan till förordningen SFS 1994:524

om frivillig försvarsverksamhet, bör vissa kriterier uppfyllda.

vara Enligt utredningens mening bör dessa kriterier alltjämt de vara som

anges i förordningens 1 dvs. "försvarsupplysning samt rekrytering

och utbildning frivilliga för uppgifter inom totalförsvaret".

av

I utredningens direktiv har en uppdelning de olika organisationerna

av gjorts i avtalsslutande, befälsutbildande och färdighetsutvecklande.

Utvecklingen inom totalförsvaret i allmänhet och inom de frivilliga

totalförsvarsorganisationerna i synnerhet har medfört att gränserna

mellan de tre grupperna har suddats ut. Utredningen föreslår därför att den nuvarande indelningen i de tre grupperna upphör, eftersom den på

konserverande sätt placerar in frivilligorganisationerna i olika fack,

ett giltighet över tiden kan förändras. vars

Statliga medel till organisationerna

Utredningen att det finansieringssystem som infördes 1994 och anser utredningen haft till uppgift att utvärdera, till sin huvudsakliga som nu

inriktning, uppbyggnad och omfattning är ändamålsenligt medan den

hittillsvarande tillämpningen det lämnar del övrigt att önska. av en

Utredningen lämnar förslag till förändringar i tillämpningen av systemet

när det gäller planeringsdialoger, mål- och resultatuppföljning,

redovisningsrutiner, regelverk, anslagskonstruktioner och myndig-

heternas m.fl. roller utan att därmed alltså ifrågasätta finansieringssystemet från grunden.

Utredningens övergripande syfte med förslagen till förändringar har varit skapa största möjliga enkelhet i administrationen av bidrag att för utrymme för frivillighet och idealitet i organisam.m. att ge mer tionernas arbete och detta utan avkall på erforderlig statlig uppföljning och utvärdering av verksamheten.

De frivilliga totalförsvarsorganisationerna kan sägas ha två huvuduppgifter, nämligen att

verka för totalförsvarets demokratiska förankring och -

ll

bidra till totalförsvarets personalförsörjning.

-

Den första huvuduppgiften, att verka för totalförsvarets demokratiska förankring, kan i huvudsak sägas ha ett politiskt värde och vara en direkt angelägenhet för nationen helhet. Speciella medel bör som destineras till organisationerna för detta.

Den andra huvuduppgiften, att bidra till totalförsvarets personalförsörjning, har i första hand ett myndighetsrelaterat intresse, då uppgiften kan ses som alternativ till myndighetsåtgärder och därför bör avvägas mot dessa och finansieras medel står till myndigheternas av som förfogande.

Detta innebär att en uppdelning bör ske de statliga medlen på två av huvudtyper av anslag. Utredningen benämner dem organisationsstöd och uppdragsersättrting.

Genom föreslagen uppdelning i två typer statliga anslag blir

av rollfördelningen mellan statsmakterna, myndigheterna och organisationerna tydlig.

Syftet med organisationsstödet är att underlätta för de frivilliga

totalförsvarsorganisationerna att bedriva sin verksamhet med främst

rekrytering och totalförsvarsupplysning oberoende omfattningen på

av

de utbildningsuppdrag som organisationerna från fall till fall åtar sig.

Stödet skall därför möjlighet till kontinuitet och stabilitet i organige sationernas grundläggande verksamhet.

ÖCB och Försvarsmakten bör gemensamt, efter dialog med organisa-

tionerna, fördela organisationsstödet.

När det gäller den del organisationsstödet avser totalförsvars-

av som

upplysning utredningen att i en sådan aktivitet bör ingå att

anser

för medlemmar har god kunskap säkerhetspolitiken svara att egna om -

totalförsvarsbeslutet, gällande planeringsförutsättningar för de

och om civila och militära delarna totalförsvaret och om sårbarhet och av beredskap i den egna delen av landet,

delta i den allmänna debatten om totalförsvaret, -

centrala och regionala myndigheter att organisera och admini-

hjälpa informationsmöten och seminarier m.m. och strera externa

för information marknadsföring av egen verksamhet

svara extern om i samband med t.ex. mässor av olika slag.

Den totalförsvarsupplysning organisationerna för närvarande

som bedriver, varierar både kvantitativt och kvalitativt enligt vad utredningen

erfarit. Inom många organisationer bedrivs den kraftfullt och målmedve-

inom andra bedrivs den i relativt blygsam omfattning. tet, en

SPF har, enligt sin instruktion, ett särskilt ansvar när det gäller att

stödja organisationerna i fråga totalförsvarsupplysning. Det bör

om SPF i samarbete med ÖCB och Försvarsmakten, därför uppdras att,

ta fram förslag till mål, inriktning och genomförande grundav en

läggande totalförsvarsupplysning för de frivilliga totalförsvarsorganisa-

tionerna.

Det är emellertid lika viktigt att myndigheterna, på såväl civil som

militär sida, sina chefer och handläggare goda kunskaper

ger om

frivilligorganisationernas villkor, förmåga och insatsmöjligheter i olika

situationer.

Uppdragsersättningen skall täcka kostnaderna för den utbildning

av

frivillig personal till myndigheters m.fl. krigsorganisation motsv som de skilda totalförsvarsorganisationerna genomför.

Utformningen av uppdragsersättningen behöver, enligt utredningens

mening, renodlas så att samtliga kostnader kan hänföras till som utbildning belastar uppdragsmedlen, alltså även personal- och overheadkostnader. Därigenom skulle uppdragsgivande myndighet få en bättre helhetsbild av den faktiska genomsnittskostnaden för de avtal som tecknas.

För att bereda plats i organisationernas verksamheter för aktiviteter nya eller bereda plats för ytterligare organisationer, konsekvens t.ex. som av den breddade hotbilden, kan särskilda projekt behöva utvecklas och i vissa fall också försöksverksamhet genomföras. Finansieringen av projekten bör bl.a. kunna ske bidrag från de forskningsmedel genom både ÖCB och Försvarsmakten förfogar som över. De projekt och den försöksverksamhet det här kan bli fråga bedömer utredningen om, kunna vara nog så angelägna för totalförsvarets fortsatta utveckling.

bedrivs många frivilliga totalförsvarsorgani- Ungdomsverksamhet av sationer. Den kan, enligt utredningen, inte finansieras genom upp- Den måste i stället bekostas berörda organisadragsersättningen. av tioners medel eller inom ramen för organisationsstödet. Ett annat egna alternativ bör kunna övervägas är att organisationerna begär som kostnadsersättning från Ungdomsstyrelsen, även om detta, med nuvarande bidragsregler, skulle medföra krav en "avstyrelsens knoppning" ungdomarna till en egen organisation som t.ex. av Unglottorna.

I utredningens direktiv angående prioriteringar framhålls:

"Utredaren skall vidare föreslå sådana förändringar av systeprioritering mellan de frivilliga förmet som möjliggör en vid tilldelning statliga medel med svarsorganisationerna av i den betydelse kortsiktigt och långsiktigt utgångspunkt - respektive organisation bedöms ha för totalförsvaret."

utredningens uppfattning påverkas inte finansieringssystemet i Enligt med den reformerade utformning som utredningen har sig, även mellan organisationerna. Däremot kan föreslagit, av ev. prioriteringar fördelningen de statliga medlen till de olika organisanaturligtvis av tionerna pâverkas.

mellan organisationerna kommer tal, måste man När prioriteringar enligt utredningens mening, beakta att ingen frivilligorganisation, alltid, Organisationerna kompletterar i stället kan ersätta någon annan.

varandra med unika kompetenser hos och dem. Det hindrar var en av inte att resurserna hos viss organisation i given situation kan en en vara

mer efterfrågad och värderad än andra organisationers

resurser.

Utredningen har kommit fram till att organisationernas uppgifter i den

vidgade hotbilden bör prioritet i följande ordning

ges

bidra till bemanning och bibehållande kompetensen i total-

av av

försvarets krigsorganisation motsv

2. bidra till totalförsvarets anpassningsförmåga

bidra till att stärka samhällets förmåga möta svåra att påfrestningar

i fred

4. bidra till den demokratiska förankringsprocessen i bl.a. Baltikum och

vid andra fredsfrämjande och humanitära internationella insatser

5. bidra till den fredstida samhällsnyttan i övrigt.

Om den renodling organisationsstödet och

av uppdragsersättningen

genomförs, som utredningen i det föregående föreslagit, kommer detta, enligt utredningens mening, att leda till att organisationer bedöms som bedriva en för totalförsvaret särskilt viktig verksamhet också tilldelas procentuellt mer pengar än andra, vilket medför den möjlighet till prioritering nämns i direktiven. Även kraven på ökad stabilitet som och

självständighet tillgodoses genom utredningens förslag.

De centrala myndigheterna och organisationerna

Enligt utredningens mening behöver rollerna för de olika aktörerna när det gäller den frivilliga totalförsvarsverksamheten klaras ut i tre avseenden, nämligen i fråga om

övergripande samordning och inriktning

beställning olika uppdrag avseende frivillig utbildning för krigs-

av

organisationen motsv

personaladministration

När det gäller den övergripande samordningen och inriktningen för närvarande Arbetsmarknadsstyrelsen AMS för detta inom svarar civila försvaret och Försvarsmakten inom det militära. Denna orddet ning går tillbaka till mitten 1970-talet när det rådde en annan struktur på totalförsvaret än den som tillämpas i dag.

Eftersom ÖCB sedan 1986 har till uppgift att i övrigt samordna verkutredningen ÖCB även bör samheten inom det civila försvaret anser att det samordnande när det gäller frivilligfrâgorna inom ges ansvaret denna del av totalförsvaret.

Vad beställning uppdrag bör det, enligt utredningens mening, avser av ungefär i dag. Det innebär att funktionsansvarig myndighet ske som

inom det civila försvaret med behov frivillig personal resp. Försvars-

av

makten i dialog med berörda frivilligorganisationer klarar

ut villkoren m.m. för de kommande uppdragen. Resultaten samordnas ÖCB av resp.

Försvarsmakten i den årliga planerings- och budgetprocessen.

AMS, som ansvarig inom det civila försvaret för funktionen Arbetskraft bör, liksom hittills, kraftsamla sin verksamhet till den tredje rollen,

personaladministrationen, när det gäller frivilligorganisationerna.

Utredningen fäster stor vikt vid konstruktiva dialoger mellan myndig-

heterna och organisationerna under planeringens gång. Dialogerna

är lika viktiga i början som i slutet Det är dem av processen. genom som organisationerna kan föreslå aktiviteter, verksamnya starta nya hetsgrenar och därmed påverka uppdragens

omfattning och innehåll.

Utredningen förutsätter att myndigheterna är beredda att ge större utrymme än hittills meningsfyllda dialoger med jämna mellanrum.

Detaljeringsgraden när det gäller reglerna för verksamheten är långt

driven från myndigheternas sida. Det gäller både administrationen av

anslagsmedlen under ett budgetår och återrapporteringskraven under

samma budgetår. Dessvärre är myndigheternas regelverk inte heller

samordnade.

Utredningen lämnar ett antal förslag till förändringar i regelverken

både regeringens och myndigheternas de genomförs, skulle - som, om klarlägga "spelreglerna" bättre och förenkla administrationen både hos myndigheter och organisationer.

åren kommer antalet förband och anställda inom Under de närmaste

Försvarsmakten att minska. Detta reducerar frivilligorganisationernas

utbildning och bistånd från det militära

möjligheter att genomföra försvaret. För minska dessa problem satsar Försvarsmakten både

att ekonomiska för inom nuvarande försvarsom-

personella och resurser att

säkerställa fortsatt bistånd till hemvärns- och frivilligrådesgränser

verksamheten. Särskilda försvarsområdesgruppenheter kommer att

bildas för detta ändamål.

enligt utredningens mening, finnas skäl att se över möjlig- Det kan,

till bistånd till frivilligorganisationerna i framtiden. Det kan

heterna

behöva övervägas inte bistånd kan utverkas från andra myndigheter

om

kommuner och landsting. En ökad positiv syn eller organisationer, t.ex.

samhället på frivillig totalförsvarsverksamhet kan innebära att från hela karaktären Försvarsmakten i dag ger också bör bistånd av den som

kunna från näringsliv, andra statliga myndigheter, organisationer

ges m.fl.

Kommuner och landsting

och varje kommun har för sin verksamhet och Varje landsting ansvar

sin beredskapsplan med bl.a. identifierade behov av personalförstärk-

landstingets kommunens beredskapsplan bör framgå vilket ning. I resp.

personalbehov bör tillgodoses med frivilligpersonal.

som

funktionsansvarig myndighet, för närvarande Statens rädd-

Resp.

SRV, Socialstyrelsen SoS och AMS, gör kravspecifikation ningsverk

för resp. befattning och uppdrar till berörda frivilligorganisationer att rekrytera, utbilda och öva i sådan omfattning en att efterfrågat antal

avtalsbundna med angiven kompetens kan ställas personer till lands-

tingens resp. kommunernas förfogande. Kommuner och landsting skall teckna avtal med medlemmar i frivilligorganisationerna

i enlighet med planerat behov av personal.

Kostnaderna för utbildning de frivilliga åvilar organisationerna

av via

uppdragsersättningarna från myndigheterna. Kostnaderna för krigspla-

cering och övning åvilar mottagande kommuner och

landsting enligt

gällande överenskommelser med staten.

Den redovisade ordningen fungerar för närvarande inte

fullt ut i

praktiken. Anledningen härtill kan flera den främsta

vara men orsaken

är att tillämpningen lagen 1994:1720 civilt försvar,

av om där den gällande ordningen regleras, har gällt så kort tid fr.o.m. 1995-07-01.

Kommunernas och landstingens behov information

av om den nytta

frivilligorganisationerna kan göra, är ytterligare en anledning till att kontakterna mellan presumtiva uppdragsgivare och uppdragstagare

ännu inte är fullt utvecklade.

Utredningen har övervägt att förorda direkta kontakter

med uppdrags-

beställningar mellan resp. kommun/landsting och de frivilliga total-

försvarsorganisationerna och att statliga medel till kommunerna

för att "köpa" tjänster och teckna avtal inkluderas i det statliga ersättnings paketet till kommunerna. Tiden är dock, enligt utredningens mening,

inte för sådan förändring. Flera frågor behöver närmare ännu mogen en övervägas. Bl.a. måste de finansiella frågorna beredas vidare.

ÖCB föreslagit ÖCB bör

har i planeringsunderlaget till regeringen att

i överväga hur och i vilken omfattning kom-

ges uppdrag att närmare och landsting bör påverka uppdrag till frivilligorganisationerna.

muner Utredningen med hänsyn till vad utredningen här har framhållit, anser, detta är angeläget och bör lösas i närtid. att

Författningsreglering

Utredningen har uppfattningen att förordningen 1994:524 om frivillig

försvarsverksamhet alltjämt bör gälla. Utredningen föreslår dock smärre

med hänsyn till de i det föregående redovisade förslagen,

förändringar t.ex. i fråga om nomenklaturen.

utredningen tidigare har påtalat, angeläget att de frivilliga

Det är, som

totalförsvarsorganisationerna möjlighet sina medlemmar

ges att engagera

olika slag svära påfrestningar samhället i fred. Då måste

även vid av frågorna ersättning, försäkringar, utrustning m.m. regleras. bl.a. om måste övervägas hur frivilligavtal då kommer att förhålla sig Vidare ett

till anställningsavtal med ordinarie arbetsgivare.

ett

föreslår de civilrättsliga förutsättningarna för frivillig- Utredningen att

vid svåra påfrestningar på samhället i fred snarast klarläggs.

insatser

Kostnadskonsekvenser

Utredningens förslag om förenklad administration de statliga en av

anslagen, liksom begränsningen antalet medelstilldelande centrala

av myndigheter kommer, enligt utredningens mening att resultera i mindre omfattande arbete och därmed minskade kostnader vid berörda

myndigheter och frivilliga totalförsvarsorganisationer.

Besparingarna kommer till del att behöva utnyttjas för vissa studier och

utredningar samt information och utbildning de förändringar i

om regelverk och annat måste tillkomma för utveckla och förankra som att

utredningens förslag. Några exakta kostnadsberäkningar har inte

mer varit möjliga att åstadkomma den korta tid utredningen har haft som

till förfogande.

Förslagen leder säkert också till att organisationerna i större utsträckning får tillfälle att genomföra verksamhet i stället för administrera att den.

sou 1997:70 23

1 Utredningsuppdraget

1 Direktiven

Utredningens uppgift har varit att pröva gällande för

om nu system

finansiering av de frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet är

ändamålsenligt.

Enligt direktiven skall utredningen också föreslå sådana

förändringar av

systemet som möjliggör en prioritering mellan organisationerna vid

tilldelning av statliga medel. En utgångspunkt skall härvid den

vara betydelse resp. organisations verksamhet bedöms ha för totalförsvaret.

Utredningen skall också överväga hur organisationernas verksamhet för totalförsvaret kan främjas utan att den enskildes behov/rätt att få verka

för en ideologi begränsas.

Direktiven Dir. 1996:102 bifogas Bilaga som

1 .2

Utredningsuppdragets omfattning

Jämfört med den senaste utredningen på detta område, särskild utredare var förre generaldirektören Britt-Marie Bystedt avlämnade som

betänkandet "Frivillig verksamhet för totalförsvaret, mål- och

ett

resultatperspektiv" SOU 1992: 132, är Frivilligutredningens uppdrag

begränsat till vissa övergripande, huvudsakligen ekonomiska frågor.

mer

Huvuduppgiften är att utifrån erfarenheter av det finansieringssystem började tillämpas budgetåret 1994/95 klarlägga om systemet i sin som nuvarande form är ändamålsenligt.

En viktig uppgift är att söka prioriteringsgrunder mot bakgrund

annan

de olika organisationernas "totalförsvarsnytta". Ett givet ingångs-

av

värde blir då försöka studera organisationernas verksamhet i de

att

delvis uppgifterna totalförsvaret fått i det senaste totalförsvars-

nya som beslutet, dvs.

kunna möta ett väpnat angrepp som föregåtts av ett år av anatt

passning,

kunna medverka till att stärka vår förmåga att möta svåra påatt frestningar samhället i fred och

kunna genomföra internationella fredsfrämjande och humani-

att tära insatser.

Vissa spörsmål inte särskilt nämns i direktiven men som frivilli-

som

gorganisationerna och berörda myndigheter har lyft fram redovisas och

kommenteras dessutom i betänkandet.

1 .3 Arbetets

uppläggning

Utredningen har av tidsskäl valt att arbeta utan i formell mening

förordnade experter och sakkunniga. Den expertis utredningen som behövt utnyttja har från fall till fall konsulterats.

Till utredningen har knutits referensgrupp med företrädare för de

en närmast berörda departementen, nämligen försvars-, social-, arbets-

marknads- och inrikesdepartementen. Utredningen har hållit

gruppen

informerad om arbetets uppläggning och förlopp. Deltagarna i referens-

gruppen har beretts tillfälle att lämna synpunkter på utredningens arbete.

Utredningen har studerat underlag belyser verksamheten vid som var

och en av de 24 frivilliga försvarsorganisationerna liksom vid berörda

centrala myndigheter i avseende på deras frivilligengagemang.

Utredningen har också tagit del rapporter från olika arbetsgrupper

av

inom Frivilliga försvarsorganisationernas samarbetskommitté

FOS, bl.a. Ag Baltikum och Ag Kommun.

överläggningar har skett med samtliga frivilliga försvarsorganisationer,

enskilt med var och en av de tio avtalsorganisationerna enligt förteckning i direktiven, sid 5 samt de övriga 14 organisationerna vid tre skilda tillfällen.

Med de närmast berörda centrala myndigheterna, Försvarsmakten, Statens räddningsverk, Styrelsen för psykologiskt försvar, Arbets-

marknadsstyrelsen, Socialstyrelsen och Överstyrelsen för civil beredskap

har utredningen också haft överläggningar.

Till samtliga möten har skriftliga frågor sänts ut i förväg vilka sedan besvarats både muntligen och skriftligen.

Utredningen har dessutom haft diskussioner med företrädare för kommun- och landstingsförbunden, Riksrevisionsverket och den i

direktiven sid 6 nämnda Föreningsbidragsgruppen.

Presidiet för FOS och ordföranden i Totalförsvarets psykförsvarsför-

bund ToPF har uppvaktat utredningen.

Ett tvådagars seminarium har genomförts med avtalsorganisationerna,

på grund sin breda verksamhet mest omfattas av utredningens som av frågeställningar, och de centrala myndigheterna. Diskussionerna, som

utgick från i förväg utdelade frågor, handlade de uppgifter för

om utredningen har redovisats i avsnitt 1.2 ovan. Referensgruppen och som företrädare för FOS och kommunförbundet följde diskussionerna.

Samtliga frivilliga totalförsvarsorganisationer, alla berörda centrala myndigheter, referensgruppen, FOS och kommunförbundet har successivt beretts tillfälle att lämna utredningen synpunkter på utkast till betänkandetext.

Den korta utredningstiden i kombination med vissa organisationers

mycket begränsade kansliresurser har gjort det svårt upprätthålla

att en fortlöpande dialog med alla organisationer. Detta gäller främst bland de befälsutbildande och färdighetsutvecklande.

2 Tidigare utredningar

2. 1 Allmänt

Bidragen till föreningslivet har under den senaste tioårsperioden

granskats av flera utredningar. Detta har varit naturlig en del i det skifte

av styrsystem som pågått genom mål- och resultatstyrningens in-

troduktion. Föreningslivet har inte haft några

mer omfattande in-

vändningar mot de förslag redovisats

som av utredningarna med undantag av en ganska massiv kritik vissa bärande

mot förslag i den

s.k. bystedtska utredningen avsnitt 2.2 nedan. - se Vid remissbe-

handlingen har det i stället framkommit stöd för ett en förändring som

underlättar en förnyelse och utveckling verksamheten. av

Utredningen om frivillig medverkan i

totalförsvaret

Utredningen föreslog SOU 1992: 132 att ett mål- och resultattänkande

förs in i de frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet liksom också

en ekonomistyrning kallad produktionsuppdragsstyrning. De myndig-

heter som disponerar medel för ändamålet blir

uppdragsgivare till de rekryterande och utbildande frivilliga försvarsorganisationerna. Organisationerna blir uppdragstagare

gentemot myndigheterna.

För uppgiften att sprida kunskap och informera om totalförsvaret föreslogs att respektive organisation får ansöka särskilt om medel hos

Styrelsen för psykologiskt försvar. Nuvarande informationsrâd inom

denna styrelse skulle omvandlas till ett försvarsupplysningsråd med

representation från de frivilliga försvarsorganisationerna.

Utbildningen skulle genomföras enligt givna mål från riksdag och

Myndigheterna skulle formulera rekryterings- respektive

regering.

utbildningsuppdrag och teckna tjänstgöringsavtal med den enskilde

De frivilliga försvarsorganisationerna skulle lämna anbud

medlemmen.

uppdragen till myndigheterna.

Anslagsframställning skulle göras av respektive myndighet.

remissinstanserna, däribland ett stort antal de frivilliga De flesta av

försvarsorganisationerna, biträdde inte utredningens förslag. Förslaget

främmande för ideell verksamhet och oro fanns för att ansågs en skulle kunna medföra ett ökat beroende från organisationernas systemet

myndigheterna. Det uttrycktes även farhågor för att

sida gentemot

i verksamheten skulle försvinna och att organisationerna långsiktigheten

utredningens förslag berövades möjligheterna att ta egna initiativ genom i verksamheten.

föreslog regeringen och riksdagen beslutade

Mot denna bakgrund om

utredningens förslag, något modifierat finansierings-

ett, jämfört med

system.

I detta förändrade ñnansieringssystem delades de frivilliga försvarsorverksamhet in i två huvudområden. Den ena delen

ganisationernas

skulle utgöra stöd till de frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet

vad gäller bl.a. rekrytering och försvarsupplysning och den andra delen

avsåg utbildningsverksamheten.

I beslutet ingick att berörda centrala myndigheter, efter fördjupad dialog

mellan myndigheten och den frivilliga försvarsorganisationen, skulle

begära medel för verksamheten. De medel myndigheterna erhöll för utbildningsverksamhet skulle fördelas till organisationerna respektive av myndighet.

Detta system skulle, enligt statsmakterna, tydligare sätt uttryck ett ge

för att statsmakterna vill stödja frivilligverksamheten

som sådan samt

skapa förutsättningar för att en mer ändamålsenlig planering möjliggörs

för dem. Härigenom skulle dessutom statsmakternas möjligheter till

mål- och resultatstyrning förbättras.

Den föreslagna finansieringsstrukturen skulle tillförsäkra de

avse att

frivilliga försvarsorganisationerna trygghet i verksamheten bl.a.

genom att de medel som på detta sätt tilldelas organisationerna blir relativt

oberoende eventuella fluktuationer i utbildningsvolymen. Samtidigt

av

skulle de frivilliga försvarsorganisationernas roll just

som enskilda frivilliga sammanslutningar tydliggöras.

Det är detta, för drygt tvâ år sedan, införda finansieringssystem,

som

Frivilligutredningen nu har till uppgift att utvärdera.

2.3 Bidragsutredningen

Bidragsutredningen fick 1992 till uppgift att se över och lämna förslag

till de principer bör gälla för statens bidrag till ideella organisasom tioner.

Utredningen lämnade i betänkandet Organisationernas bidrag SOU

1993:71 ett antal förslag avsedda att stärka Organisationernas som var självständiga ställning. Därutöver föreslog utredningen:

Den statliga budgetprocessen skall tillämpas på ett sådant sätt att särskilt hänsyn tas till Organisationernas särart.

Bidragen skall indelas i tre huvudkategorier: organisationsbidrag,

uppdragsersättningar och projektbidrag.

Mål för verksamheten skall formuleras organisationerna själva av även skall utvärdera den statliga finansieringens betydelse i som förhållande till målen.

Staten skall utvärdera statsbidragens betydelse och berättigande.

Klara anvisningar bör utformas departementen för redovisningar av från centrala organisationer som mottar statsbidrag.

Övriga förslag utredningen lämnade har ingen större relevans för

som

Frivilligutredningens arbete.

Bidragsutredningens förslag ledde emellertid inte fram till några konkreta beslut.

2.4 Föreningsbidragsgruppen

Inom regeringskansliet tillsattes interdepartemental en arbetsgrupp benämnd Föreningsbidragsgruppen som har haft till uppgift att före den l januari 1997 redovisa förslag angående mâl- och resultatstyrning när det gäller bidrag till ideella föreningar. Enligt direktiven till Frivilligutredningen bör Föreningsbidrags rapport beaktas i utredningens gruppens arbete.

Frivilligutredningen har tagit del de förslag lämnar i sin av som gruppen

rapport "Resultatstyrning av Föreningsbidrag" Ds 1997:36. De har i

flera fall stor relevans för Frivilligutredningen. Många av gruppens synpunkter och förslag har varit vägledande för utredningens förslag i kapitel 5 "statsbidrag till organisationerna" och kapitel 6 "De centrala myndigheterna och organisationerna".

En sammanfattning av Föreningsbidragsgruppens förslag återfinns

i Bilaga 2 till detta betänkande.

NULÄGE

3 Den

frivilliga försvarsverksamheten

l det följande redovisas den inriktning, de uppgifter och organisa-

tionsmönster, det finansieringssystem samt den rollfördelning mellan

organisationer och myndigheter för närvarande i början år

som av 1997 gäller.

3. 1 Statsmakternas

inriktning

Regeringen har i totalförsvarspropositionen l996/97:4 "Totalförsvar

i förnyelse" bl.a. framhållit att de frivilliga försvarsorganisationerna

genom sitt starka engagemang och sin breda kompetens inom skilda områden i samhället utgör viktig för landets försvar. Det är en resurs en tillgång för ett land att ha ett folkförsvar där och efter sin var en

förmåga och kunskap bidrar till landets beredskap.

Den kommande reduceringen den militära grundorganisationen och av användningen av totalförsvarsresurser för dels genomförande av

internationella fredsfrämjande och humanitära insatser, dels stärkande

av samhällets samlade förmåga att möta svåra påfrestningar i fred

kommer enligt regeringen att innebära förändrade uppgifter och

förutsättningar men även nya möjligheter för de frivilliga försvarsor-

ganisationerna. I denna situation är det vikt att berörda myndigheter av

även i framtiden olika sätt stödjer de frivilliga försvarsorganisationer-

na i deras verksamhet.

Regeringen framhöll vidare vikten av det samarbete som vissa av de frivilliga försvarsorganisationerna bedriver vad avser de baltiska staterna. Organisationernas samlade erfarenhet kommer enligt rege-

ringen att till allt större hjälp vid uppbyggnaden av en frivillig

vara en försvarsverksamhet i Baltikum. Regeringen anser det vara viktigt att stödja de frivilliga försvarsorganisationernas möjlighet att öka detta samarbete.

Som ett uttryck för den stora betydelse regeringen ger de frivilliga försvarsorganisationerna och deras verksamhet föreslog regeringen inte någon besparing när det gäller de statliga resurserna för verksamheten år 1997.

Riksdagen hade inget att erinra mot regeringens förslag bet. 1996/97:FöUl, rskr 1996/97: 109. Försvarsutskottet framhöll särskilt att organisationernas verksamhet ges breda medborgargrupper en genom chans att sig i och göra en insats i totalförsvaret. Organiengagera sationerna bidrar sin verksamhet även till en bred och djup genom folklig förankring totalförsvaret genom att var och en efter sin av förmåga möjlighet att bidra till landets försvar. Medborgarnas ges ideella insatser i det frivilliga försvaret tillför totalförsvaret resurser skulle kräva stora ekonomiska satsningar. Det skall enligt som annars utskottet ett uttryck för folkförsvarstanken. ses som

Genom den breddning totalförsvarets uppgifter som nu sker bör det av enligt utskottet finnas och utmanande uppgifter för de frivilliga nya försvarsorganisationerna. Utskottet ställde sig också bakom regeringens

när det gäller frivilligorganisationernas insatser i Baltikum.

syn

Frivilligorganisationernas verksamhet

Bestämmelser för rubricerad verksamhet framgår förordningen av 1994:524 om frivillig försvarsverksamhet. Den återfinns i sin helhet i Bilaga 3.

Av förordningen framgår att med frivillig försvarsverksamhet

avses

verksamhet som främjar totalförsvaret och omfattar försvarsupp-

som

lysning samt rekrytering och utbildning frivilliga för uppgifter inom

av totalförsvaret.

En organisation bedriver frivillig försvarsverksamhet benämns i

som förordningen frivillig försvarsorganisation. De frivilliga försvarsorganisationerna för närvarande 24 till antalet i bilaga till för- - - anges ordningen.

3.2. l

Uppgifter i stort

De frivilliga försvarsorganisationerna medverkar, och på sitt sätt,

var en till den del av totalförsvarets samlade verksamhet inte baseras på som

anställningsavtal eller pliktlagstiftning. Organisationernas insatser

kompletterar således de beredskapsförberedelser statliga och, i som fråga om den civila delen, även kommunala myndigheter har det

operativa ansvaret för. I huvudsak innebär detta att organisationerna i

samarbete med myndigheterna rekryterar, informerar och utbildar

frivilliga för beredskaps- och krigsorganisationen samt vidareutbildar

personal som tagits ut till freds- eller krigsuppgifter inom totalförsvaret.

Vid sidan de uppgifter innebär direkt medverkan i totalför-

av som

personalförsörjning har flertalet de frivilliga försvarsorga-

svarets av nisationerna tradition gjort insatser för att väcka ett allmänt intresse av för totalförsvaret och sprida information om säkerhets- och försvarspolitiska frågor.

Uppgifterna har hittills varit inriktade mot insatser vid ett väpnat på landet. Med hänsyn till den vidgade hotbilden i totalförangrepp svarsbeslutet 1996 behöver insatser också övervägas för att stärka nu

samhällets förmåga att möta svåra påfrestningar i fred och för att

medverka i internationella fredsfrämjande och humanitära insatser.

3.2.2 Likheter och olikheter

Inom för de huvuduppgifterna rekrytering,

ramen gemensamma -

utbildning och försvarsupplysning har var och en av organisationerna

-

sina speciella uppgifts- och verksamhetsområden. Den frivilliga

försvarsverksamheten bedrivs mera sällan inom en struktur som är

systematiskt uppbyggd och lätt att beskriva. I ett övergripande per-

spektiv är det tvärtom den heterogena karaktären i organisationsmönstret

är påfallande. Detta beror på många faktorer men i grunden som mest på det förhållandet och dessa ideella organisationer har sin att var en av historiska bakgrund och därmed en egen identitet, som man av egen naturliga skäl vill slå vakt om.

Vidare kan noteras att insatserna för totalförsvaret hos flera av organisationerna representerar relativt begränsad del verksamheten en av medan dessa uppgifter hos andra nästan helt dominerar arbetet.

De flesta organisationer, speciellt de som tecknar avtal med Försvarsmakten för krigsorganisationens behov, är starkt beroende hotbildens av

förändring, medan vissa andra, främst de som utvecklar enskilda

individers färdigheter, t.ex. Svenska Pistolskytteförbundet och Svenska

sportskytteförbundet, inte alls påverkas av sådana förändringar.

Det är också så att olikheterna i fråga om traditioner, arbetsmiljö, regelverk m.m. inom å sidan försvarsmakten och å andra sidan det ena civila försvaret har satt sin prägel även arbetsformer och arbets-

organisation inom vederbörande frivilliga sammanslutningar.

Det är uppenbart att skillnaderna i organisationsmönster och uppgifter,

i lokala och regionala förutsättningar och andra skilda förhållanden i

hög grad inverkar på möjligheterna att konstruera generella lösningar i de frågor som utredningen har att hantera och behandlas längre som fram.

3.2.3 Uppgifter om organisationerna

Enligt en sammanställning som gjorts av Försvarsmakten fanns vid

årsskiftet 1996/97 drygt 600 000 medlemmar i de 24 frivilliga försvarsorganisationerna. Av dessa kan en och samma person tillhöra flera frivilligorganisationer. Även vissa svårigheter föreligger beräkna om att

det exakta antalet aktiva frivilliga, torde dock siffran ge en god

frivilligverksamhetens kvantitativa omfattning. uppfattning om

I det fortsatta redovisas kortfattade uppgifter för var och en av de i

förordningen angivna 24 sammanslutningarna beträffande organisa-

tionsstruktur, storlek och huvudsaklig Verksamhetsinriktning. Redo-

visningen bygger uppgifter organisationerna själva har lämnat.

som

Var och organisationerna hänförs till endera av tre huvudgrupper.

en av Indelningen ansluter sig till den har angetts i direktiven sid. 5 till som

utredningen. Den bygger att organisationernas bidrag till totalförsva-

personalförsörjning har sin tyngdpunkt antingen i avtalsbindning,

rets befälsutbildning eller utvecklande av en viss färdighet.

översikten redovisas huvudsakligen sådan verksamhet som har en I anknytning till särskild del totalförsvaret, antingen dess direkt en av civila eller militära del. Vid sidan härav bedriver som nämnts organisationerna, i större eller mindre utsträckning, även annan verksamhet.

Fem reservofficersbefälsförbund ingår också bland de organisationer

räknas i förordningen. Där noteras för övrigt dels beträffande som upp Röda Korset, dels beträffande de fem förbunden att de ingår i kretsen försvarsorganisationer endast med avseende vissa i frivilliga förordningen närmare angivna funktioner inom ramen för deras totala verksamhet.

Avtalsslutande organisationer

Frivilliga automobilkårernas riksförbund FAK omfattar 27 kårer,

i princip en i varje län. Uppgiften är att rekrytera, utbilda och träna

frivillig personal, som inte genom pliktlagar är bunden till del annan av totalförsvaret, till förare tunga lastbilar och bussar för det civila av

försvarets transportsektor. FAK bedriver grundutbildning, repetitionsut-

bildning och instruktörsutbildning, leder till att medlemmarna

som

tecknar avtal med länsarbetsnämnderna tjänstgöring i kris och krig.

om I fred utför FAK därutöver vissa transporter försvarsmakten och bedriver aktivt trañksäkerhetsarbete och försvarsinformation.

FAK rekryterar personal av bägge könen, männen är dock i klar majoritet.

Medlemsantal vid årsskiftet 1996/97: 12 545 10 753 med avtal. varav

Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund SKBR eller i dagligt tal Kvinnliga Bilkåren, omfattar 134 bilkårer regionalt är samordnade som i 26 distrikt. Bilkâren rekryterar och utbildar kvinnliga bilförare för

krigsplacering inom armén med hemvärnet, marinen, flygvapnet och det

civila transportväsendet eller den civila hälso- och sjukvården i krig. Bilkårister för försvarsmakten utbildas i huvudsak till förare av personbil med tungt släp, lastbil och buss. För det civila transportväsendet utbildas de till förare tung lastbil, tung lastbil med tungt släp av eller buss och för den civila hälso- och sjukvården i krig utbildas de till förare av ambulans.

antal även för totalförsvarets olika I fredstid utförs ett stort transporter

behov. Bilkårister utför också humanitära körningar med hjälpsänd-

ningar olika slag. Vid katastrofer inom landet, t.ex. skogsbränder,

av Snöoväder etc anlitas kåren också för olika transporter.

Bilkåren har omfattande totalförsvarsinformation för såväl Kvinnliga en allmänheten. Medlemsutbildningen som bedrivs medlemmar som bl.a. folkrätt, ledarskap, informationsteknik och omfattar ämnen som

föreningskunskap.

totalförsvarsuppgifterna bedriver Bilkåren verksamhet för

Vid sidan av ökad trafiksäkerhet.

medlemsantal vid årsskiftet 1996/97: 12 200, 5 000 med SKBR:s varav avtal.

Motorcykelkåremas riksförbund FMCK omfattar 28

Frivilliga

kår i varje län. Uppgiften är att utbilda och krigspla-

kårer, i regel en

motorcykelordonnanser och motorcykelordonnansgruppchefer,

cera deltaga i övningar och bedriva för-

utbilda motorcykelinstruktörer, förbundet bedrivs också verksamhet i syfte att svarsupplysning. Inom tävlingsaktiviteter, ofta i samverkan med

främja trafiksäkerheten samt andra myndigheter och organisationer.

FMCK rekryterar personal av båda könen.

vid årsskiftet 1996/97: 5 085, varav 977 har avtal Antalet medlemmar försvarsmakten och 27 för den civila delen av totalförsvaret. för

Frivilliga flygkåren FFK består av 23 länsflygavdelningar fördelade

över hela landet.

FFK rekryterar och utbildar personal dels för det civila försvaret FFK-

Ci på uppdrag av Statens räddningsverk, dels för det militära försvaret

på uppdrag av Försvarsmakten FFK-Fo. FFK-Cf består 28 av

flyggrupper med vardera 21-35 personer och 6-10 enmotoriga flygplan.

FFK-Fo består 26 flyggrupper med vardera 6 och 2

av personer flygplan,

Inom FFK vidareutbildas flygförare och övrig personal till och inom

sina respektive befattningar. I fredstid bedrivs ett omfattande samarbete

med civila och militära myndigheter, varvid FFK utför flyguppdrag

som

exempelvis skogsbrandbevakning, räddningstjänst, sjöbevakning,

målflygning m.m.

Antalet medlemmar vid årsskiftet 1996/97: l 800 med avtal: varav FFK-Cf 808 och FFK-Fo 156 st.

Frivilliga radioorganisationen FRO omfattar 26 förbund och 120 ca

lokalavdelningar över hela landet. FRO rekryterar och utbildar

sambandspersonal för befattningar i hemvärnets staber, inom den civila

sjukvården samt till civila och militära staber inom totalförsvaret.

Värnpliktiga och befäl ges kompletterande och kompetenshöjande

utbildning, t.ex. sambandssystem, samt tillfälle till övning i nya

sambandstjänst.

I fred medverkar FRO med personal och materiel i katastrofberedskapen och vid andra tillfällen då samband kan behövas för att rädda och skydda liv. FRO hjälper även till med säkerhets- och resultatrapportering vid tävlingar och andra publika arrangemang.

Antal medlemmar vid årsskiftet 1996/97: 8 029 varav 2 567 med avtal.

Svenska Brukshundklubben SBK omfattar 278 lokala klubbar och 14

rasklubbar, fördelade på 18 distrikt. Klubben är representerad med en

lokal klubb i nära nog varje kommun.

Uppgiften är att utbilda hundtjänstpersonal, hundförare med hund samt

hundar för totalförsvaret liksom för andra samhällsnyttiga ändamål. Utbildningsverksamheten omfattar även kurser för lärare, instruktörer, domare, tävlingsledare m.fl. Inom Brukshundklubben bedrivs vidare en omfattande utbildningsverksamhet för landets hundägande allmänhet innebärande omsättning 15-20 000 medlemmar årligen. l denna en av ca utbildningsverksamhet infogas även totalförsvarsupplysning. För Statens räddningsverk utbildas räddningshundar, för armén utbildas bevakningsekipage för hemvärnet, för marinen bevakningshundar för bassäkerhetsförbanden och för flygvapnet bevakningshundar för basbevakningsförbanden.

Antalet medlemmar vid årsskiftet 1996/97: 62 020 inklusive ungdomsoch familjemedlemmar. Av medlemmarna har ca 1 000 avtal med försvarsmakten.

Svenska Blå Stjärnan SBS omfattar 25 regionala förbund vilkas verksamhetsområden i regel sammanfaller med länsindelningen. Lokalt organiseras verksamheten i kårer. Organisationen rekryterar och

utbildar huvudsakligen kvinnlig personal i djurskötsel och djursjukvård

för uppgifter inom totalförsvarets civila del.

SBS utbildar främst djurskötare står till jordbrukets beredskaps-

som

organisations förfogande. Avtalsbundna djurskötare krigsplaceras på

länsnivå i djurskötargrupper.

För veterinärväsendet utbildas veterinärbitråden, i krig skall biträda som veterinärer.

Antalet medlemmar vid årsskiftet 1996/97: 5 592, 3 670 med varav avtal.

Föreningen Svenska Röda Korset SRK, är Internationella som en av

rödakorskommittén erkänd nationell förening omfattar 24 distrikt med

sammanlagt ca 2 100 lokala kretsar, kårer och samaritföreningar. SRK:s uppgift såvitt gäller totalförsvaret är att i krig medverka i militär och - civil sjukvård, och i verksamhet för civilbefolkningens skydd samt att i fred förbereda denna verksamhet.

Sedan 1 januari 1997 planlägger SRK, uppdrag i krig av staten, att även kunna driva den s.k. "Nationella Upplysningsbyrån" NUB syftande till att i krig verka upplysningscentral avseende som en krigsfångar och civilinternerade samt att förmedla uppgifter sådana om personer till motsvarande i respektive hemland. organ

SRK rekryterar, grundutbildar och kompetensutvecklar hemvärnssjuk-

vårdare, sjukvårdsgruppchefer och sjukvårdsbefäl för hemvärnets

krigsorganisation kompetensutvecklar civilsamariter för den civila

samt hälso- och sjukvården,

SRK medverkar i självskyddsutbildningen allmänheten och utbildar

av årligen 60 000 i olika former av Första Hjälpen. ca personer

Antalet medlemmar vid årsskiftet 1996/97: ca 385 000, varav ca 14 000 med avtal.

Riksförbundet Sveriges lottakårer lottorna SLK omfattar 24 länsförbund med 500 lottakårer över hela landet. Uppgiften är att ca rekrytera och utbilda kvinnor för verksamhet inom totalförsvaret samt att sprida totalförsvarsinformation.

Utbildning sker för befattningar inom armén med hemvärnet, marinen flygvapnet inom förplägnads-, stabs- och underrättelsetjänst, och sambands-, luftförsvars- och stridsledningstjänst, sjukvårdstjänst samt introduktion till avtalsutbildningen bedrivs även

personaltjänst. Som

aspirantutbildning för ungdomar.

bedriver omfattande medlemsutbildning, bl.a. i ämnena Lottorna en ledarskap, totalförsvarsinformation, folkrätt och informationsteknik. Totalförsvarsinformation bedrivs också externt.

Antalet medlemmar vid årsskiftet 1996/97: 33 375, varav 11 350 med avtal.

Sveriges Civilförsvarsförbund SCF omfattar regionalt 24 lånsförbund

och det lokala planet 303 civilförsvarsföreningar.

SCF arbetar för att människan kunskaper att förebygga, hantera

ge egna och klara onormala händelser, där kriget utgör ytterligheten. Huvuduppgiften består i människorna kunskaper och färdigheter att ge som de alltid bär med sig och som med andra ord alltid finns tillgängliga när någonting händer.

SCF genomför självskyddsutbildning omfattar bl.a. hemberedskap,

som friluftssäkerhet, hemsäkerhet och särskilda insatser för att öka de ungas

förmåga att klara sig i nödsituationer. I självskyddsutbildningen

integreras totalförsvarsinformation, där tyngdpunkten ligger den civila delen av totalförsvaret. Totalförsvarsinformation ingår därutöver i förbundets basverksamhet.

SCF arbetar genom civilförsvarsföreningarna med att på uppdrag

av

kommunerna rekrytera, utbilda och öva personal för hemskyddsorga-

nisationen. Hemskyddspersonalen kan bistå kommunen vid större

påfrestningar i fredstid och vid höjd beredskap.

Vid årsskiftet 1996/97 fanns 55 000 medlemmar och 32 000 hemskyddsombud.

Befälsutbildande organisationer

Centralförbundet för befälsutbildning CFB är huvudorganisation för

de sammanlagt 28 regionala FBU-förbunden FBUFrivillig befälsut-

bildning, vänder sig till befäl inom armén och kustartilleriet och som

i sin tur är förgrenade 275 lokala FBU-föreningar.

som ca

I CFB ingår även fyra direktanslutna förbund med riksrekrytering. De

är Totalförsvarets Psykförsvarsförbund, Totalförsvarets Hälsoskyddsför-

bund, Befälsföreningen militärtolkar och Förbundet fältpostbefäl.

CFB vänder sig främst till värnpliktigt befäl, reservofficerare och hemvärnsbefäl, i viss utsträckning också till meniga som t.ex. önskar men

genomgå befordringsutbildning. Inom CFB bedrivs också ungdoms-

verksamhet.

Huvuddelen den utbildning genomförs är s.k. kompletterings-

av som utbildning, dvs. utbildning kompletterar den militära grund- och som repetitionsutbildningen. Syftet är att de enskilda befälen skall bibehålla

eller öka kompetensen i sina krigsbefattningar.

Antalet medlemmar i CFB vid årsskiftet 1996/97: 37 084. var

Hygfáltsingenjörsföreningarna FIFF är tre till antalet men har en

förbundsstyrelse och definieras i frivilligförordningen som gemensam

enda frivillig försvarsorganisation. De tre grundorganisationerna,

en

Flygfältsingenjörsförening Syd, Mitt Nord, administrerar

resp.

självständigt större delen av verksamheten. Uppgiften är att medverka

vid rekrytering och krigsplacering flygfältsingenjörer och vid

av nya planläggning och genomförande av årliga fältarbetskurser samt att sammanställa och distribuera information intresse för medlemmarna. av

Antalet medlemmar vid årsskiftet 1996/97 i de tre föreningarna tillsammans: 819.

Flygvapenföreningarnas Riksförbund FVRF omfattar 13 flyg-

vapenförbund och 7 flygvapenföreningar. Syftet är att frivillig väg

utbilda värnpliktiga meniga och befäl, främst från flygvapnet.

Utbildningen bedrivs i bastjänst, i tjänstegrenarna: transport, sjuktransport, markförsvar och underhåll, samt inom LOMOS luft- och

markobservationssystem i tjänstegrenarna: observations-, vakt-,

expeditions-, underhâlls- och transporttjänst. Härutöver utbildas instruktörer, kurschefer, föreningsfunktionärer m.m.

Ungdomsverksamhet och försvarsinformation är andra mycket stora verksamheter inom FVRF.

Antalet medlemmar vid årsskiftet 1996/97: 11 587. var

Försvarets personaltjänstförbund FPF omfattar personaltjänstsex

föreningar två i varje militärområde och Försvarets fältartistförening,

- som är rikstäckande.

Förbundet har till uppgift att rekrytera och utbilda personal som

handhar frågor rörande personaltjänstverksamhet inom Försvarsmakten.

Utbildningen sker i huvudsak centrala veckoslutskurser och som

regionala veckoslutskurser i för personaltjänsten aktuella ämnen,

krishantering och fältartistverksamhet.

Sedan 1993 genomför förbundet årligen veckoslutskurser i krishantering och veckoslutskurser i debrieñng. Utbildningen syftar till att föra ut kunskaper krishantering både för försvarsmaktens behov och för om samhället i övrigt.

Fältartistföreningen rekryterar och utbildar fältartister för försvars-

maktens behov. Föreningen medverkar även i krigsplaceringsarbetet.

Föreningen genomför årligen två veckors central utbildning, innefattande viss totalförsvarsutbildning och vidareutbildning av fältregissörer.

Delar utbildningen inriktas särskilt mot tjänstgöring vid FN-förband

av och andra internationella missioner.

Antalet medlemmar vid årsskiftet 1996/97: 1 205. var

Sjövärnskåremas riksförbund SVK RF omfattar 17 lokalt verk-

sjövärnskårer. SVK RF bildades 1981 arvtagare till den samma som

marina sjövärnsorganisationen.

Sjövärnskårernas uppgift är huvudsakligen att bedriva frivillig be-

fälsutbildning befäl i marinen och hemvärn med marina uppgifter av

kompletteringskurser. De skall också medverka till att krigs-

genom

förbandskurser genomförs och till bemanning minsvepningsflottilav jer.

Kårerna bedriver också försvarsupplysning och ungdomsutbildning.

SVK RF anordnar en omfattande ungdomsutbildning med syfte att bereda ungdomar en meningsfull sysselsättning och väcka deras intresse för en karriär till sjöss, sprida försvarsinformation samt skapa internationella kontakter.

Antalet medlemmar vid årsskiftet 1996/97: 5 062.

Hemvärnsbefälets riksförbund HBR frivillig är en försvarsorganisation som är öppen för alla med en uppgift inom totalförsvaret. En betydande del av landets hemvärnsbefäl är medlemmar.

HBR bedriver utbildning vad avser hemvärnschefers kompetens, kunskap och förmåga att samverka med andra även vad men avser ledarskap inom nivån plutons- och gruppchefer. Därutöver bedriver

HBR försvarsupplysning och rekrytering.

Antalet medlemmar vid årsskiftet 1996/97: 5 288.

Kustartilleriets reservofñcersförbund KAROF bedriver inom sju

lokala eller regionala föreningar utbildningsverksamhet för reservoffi-

cerare inom kustartilleriet och anordnar tävlingar i bl.a. fältidrott och skytte.

Utbildningsutbudet består bl.a. ledarskap, krishantering och folkrätt. av

Antalet medlemmar vid årsskiftet 1996/97: 822.

Svenska Arméns och Flygvapnets Reservofficersförbund SAFR omfattar 25 lokalavdelningar fördelade över hela landet.

SAFR har grundläggande syfte att verka för reservofficersinsti-

som tutionens utveckling till för landets försvar och samhörighet mellan gagn reservofficerare försvarsupplysning, rekrytering och övrig genom utbildning. Utbildningsarbetet omfattar ett brett spektrum av aktiviteter,

som försvarsupplysning, ledarskap, truppslagsspecifik träning m.m.

Tävlingar i fältidrott och skytte anordnas regelbundet.

Antalet medlemmar vid årsskiftet 1996/97: 4 000.

Svenska Flottans Reservofücersförbund SFRO bedriver verksamhet för reservofficerare inom flottan, både centralt på förbundsnivå och i tre

regionalavdelningar. Denna verksamhet består dels i att SFRO är en

samarbetslänk för att upprätthålla regelbunden kontakt mellan

en Försvarsmakten och medlemmarna, dels teoretisk och praktisk utbildningsverksamhet. SFRO anordnar bland annat kurser i sjötaktik, sambandstjänst, skyddstjänst, internationell rätt samt navigeringsövningar och föredrag.

Antalet medlemmar vid årsskiftet 1996/97: 845.

Svenska värnpliktsofficersförbundet SVOF verkar med ett tiotal föreningar över hela landet för att ge värnpliksofficerare möjlighet till

frivillig befälsutbildning, skytte, fältsport, försvarsupplysning

m.m. samt bevakar värnpliktsofficerarnas intressen i förhållande till myndigheter m.m.

Antalet medlemmar vid årsskiftet 1996/97: 2 500.

Färdighetsutvecklande organisationer

Frivilliga skytterörelsen FSR omfattar 27 regionalt verkande skytteförbund, som i sin tur är indelade i 128 skyttekretsar, till vilka sammanlagt 1 376 lokala skytteföreningar är anslutna.

Verksamheten består utbildning i skjutning med gevär, korthâllsav gevär, luftgevär, kulsprutepistol och automatkarbin. Automatvapenutbildningen sker huvudsakligen med personal hemvärnet och vissa ur frivilliga försvarsorganisationer.

FSR administrerar och svarar för Statens Skytteombuds SSO verksamhet. SSO verksamhet innebär kontroller i samverkan med polismyndigheter av de ca 5 000 skjutbanor motsv ägs skytteorsom av ganisationerna.

FSR administrerar även den del det statliga bidraget från Förav svarsmakten som är avsett för Svenska Sportskytteförbundet resp. Svenska Pistolskytteförbundet.

Antalet medlemmar vid årsskiftet 1996/97: 112 280.

Svenska fallskärmsförbundet SFF omfattar 24 klubbar över hela

landet. Förbundets verksamhet består grundläggande hopputbildning,

av

instruktörsutbildning, hoppmästarutbildning och funktionärsutbildning.

Bland medlemmarna finns befäl och fallskärmsjägare som har utbildats

inom armén fallskärmsjägarskolan och som genom SFF :s aktiviteter

kan vidmakthålla och utveckla sina hoppkunskaper.

Ungdomar fr.o.m. 15 års ålder kan inom SFF skaffa sig erfarenhet för

söka kvalificera sig för värnpliktstjänstgöring som fallskärmsjägare.

att

Antalet medlemmar vid årsskiftet 1996/97: 3 728.

Svenska pistolskytteförbundet SPSF omfattar 26 pistolskyttekretsar

till vilka drygt 600 lokala föreningar är anslutna. Förbundet bedriver

tävlingsverksamhet med pistoler, revolvrar m.fl. enhandsvapen

banskjutning, fältskjutning, kombinationsgrenar, skidskytte, springskytte, luftpistolskytte.

Större delen det statliga anslag förbundet erhåller administreras av som Sveriges Riksidrottsförbund, medan den mindre del som härrör från av

Försvarsmaktens budget distribueras genom Frivilliga skytterörelsen.

Antalet medlemmar vid årsskiftet 1996/97: 50 000, varav ca 20 000 ca aktiva skyttar.

Svenska sportskytteförbundet SSF omfattar 23 distrikt med

sammanlagt drygt 900 lokalföreningar. Förbundets uppgift är att

administrera och främja svenskt sportskytte. Verksamheten omfattar

gevärs- och pistolskytte samt lerduveskytte och viltmålsskytte. För-

bundet är verksamt med barn-, ungdoms-, bredd- och elitidrott och har

för detta en bred utbildningsverksamhet.

SSF är som specialförbund anslutet till Sveriges Riksidrottsförbund och får via detta en del av det statliga bidraget till idrottsrörelsen.

Antalet medlemmar vid årsskiftet 1996/97: 135 000, 60 000 ca varav ca aktiva skyttar.

Organisationernas samarbetsorgan

Ett gemensamt samarbetsorgan Frivilligorganisationernas Sam- arbetskommitté FOS har bildats för att underlätta samverkan i olika frågor som berör frivilligförsvaret. Till FOS är samtliga de 24

organisationer som nämns i frivilligförordningen anslutna, och därutöver

ingår som adjungerade medlemmar dels det till armén hörande hemvärnet, dels de två fristående ideella organisationerna Allmäna

Försvarsföreningen AFF och Centralförbundet Folk och Försvar

CFF.

FOS huvuduppgifter är att

främja totalförsvarsintresset, försvarsviljan och ett folkligt förankrat starkt totalförsvar

behandla frågor gemensamt intresse - av

verka för ömsesidig information mellan organisationerna

-

de frivilliga försvarsorganisationerna i vissa frågor, när

representera så beslutas av FOS.

FOS finns central nivå i Stockholm, på regional nivå länsvis och

i vissa fall lokal nivå. FOS kan åta sig uppdrag som är av gemen-

intresse för organisationerna, dessa så beslutar. Nyligen har

samt om ÖCB,

t.ex. FOS, på uppdrag av Överstyrelsen för civil beredskap

genomfört förstudie om lokala beredskapscentra.

en

3.3 Planering, budgetering och finansiering

av verksamheten

3.3.1 Gällande fmansieringssystem i stort

Frivilliga försvarsorganisationer erhåller statliga medel till den del av deras verksamhet, i förordningen 1994:524 om frivillig som anges

försvarsverksamhet, dvs. för försvarsupplysning, rekrytering och

utbildning.

Fr.0.m. den 1 juli 1994 gäller ett nytt system för finansiering av de frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet. Det nya systemet syftar till att ge de frivilliga försvarsorganisationerna bättre möjligheter att verka i större ekonomisk trygghet och stabilitet genom att en del av de medel som tilldelas organisationerna blir relativt oberoende av eventuelfluktuationer i utbildningsverksamheten.

Syftet med det nya systemet har även varit att fä ett förtydligande av de frivilliga försvarsorganisationernas ställning som enskilda frivilliga sammanslutningar samt att ge dem ökad självständighet. Det skall också kunna förbättra statsmakternas möjligheter till mål- och resultatstyrning.

De statliga medlen till de frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet fördelas på två huvudomrâden. Den delen regeringens bidrag ena avser till de frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet vad gäller ledning/administration, rekrytering och försvarsupplysning och finansieras genom ett särskilt anslag D 6. Den andra delen avser de frivilliga försvarsorganisationernas utbildningsverksamhet och finan-

sieras genom medel inom ramen för anslagen till Försvarsmakten A l

avseende det militära försvaret och Befolkningsskydd och räddningstjänst B 3 samt Hälso- och sjukvård B 6 avseende det civila försvaret.

Om denna principiella uppdelning de statliga medlen i två delar

av uttalade sig försvarsutskottet i samband med riksdagens totalförsvarsbeslut i december 1996 följande sätt:

"Utskottet har i ett tidigare sammanhang bet. 1993/94:FöU9

framhållit att organisationernas grundläggande verksamheter,

rekrytering medlemmar och försvarsupplysning, har ett av klart och tydligt egenvärde för hela totalförsvaret. Ett statligt stöd till denna verksamhet bör därför inte enbart hänföras till

krigsorganisationens kvantitativa eller kvalitativa behov av utbildad personal, utan även lämnas som ett allmänt stöd till

den frivilliga försvarsverksamheten. Utskottet vidhåller den uppfattningen". 1996/97:FöUl, s. 242.

3.3.2 Planerings- och budgetprocessen

Den statliga planerings- och budgetprocessen framgår översiktligt av figuren på nästa sida. Reglerna för dialogen mellan statsmakterna och myndigheterna framgår av särskilda förordningar, främst förordningen myndigheters årsredovisning m.m. SFS 1996:882. om

Planeringen skall långsiktig 3-5 år och mer preciserad för det vara första året.

SOU 1997 :70 59

3 .

. 5 I S

0 E

m

z

n

m

u n u n u

m z

De myndigheter har behov utbildad frivillig personal till det som av

civila det militära försvarets krigsorganisation motsv begär in

resp. förslag till uppdrag från berörda organisationer och behov medel för av

uppdragens genomförande. Detta sker i form särskilda dialoger och

av

utväxlande planerings- och budgeteringsdokument mellan myndig-

av

heterna och de centrala delarna av organisationerna.

För underlaget till myndigheterna skall kunna utformas ett

att

ändamålsenligt sätt behöver de centrala frivilligorganisationerna i sin tur

detaljerat underlag från regionala förbund motsv och lokala föreningar

motsv.

Denna ansluts tidsmässigt till den gäller mellan myndigprocess som heterna och regeringen och utformas efter regler som resp. myndigheter själva fastställer.

Dessa regler innehåller bestämmelser för delrapporteringar, periodvisa

analyser genomförd verksamhet, för framtiden, rekvisitioav prognoser medel Reglerna är inte samordnade myndigheterna ner av m.m. m.m. emellan och leder för närvarande till ett omfattande administrativt arbete

inom organisationerna såväl central som regional/lokal nivå.

överenskommelser, träffas i dialogen hösten/vintern före det att De som budgetunderlaget BU skall lämnas till regeringen, arbetar resp. i sina samlade äskanden i BU till regeringen den 1

myndighet in per

mars.

Inom ÖCB och Försvarsmakten FM sker parallellt ett arbete med att

iordningsställa ett samordnat och samlat planeringsunderlag PU för

hela det civila försvaret resp. det militära försvaret.

Där vägs samtliga funktionsansvariga myndigheters FAM önskemål

om resurser ihop, alltså även de förslag till äskanden myndig-

som heterna kan ha beträffande de frivilliga försvarsorganisationernas

verksamhet kommande budgetår i exemplet år 1998.

De BU som inlämnas de enskilda myndigheterna med anspråk på av

insatser från frivilligorganisationer, skall åtgärds- och kostnadsmässigt

överensstämma med ÖCB:s PU. Motsvarande gäller internt inom Försvarsmakten.

I regleringsbreven RB anger regeringen villkoren för myndigheternas verksamhet under kommande budgetår 1998. Här också anges regeringens översiktliga regler för myndigheternas åtgärder och resurser

i fråga om de frivilliga försvarsorganisationernas insatser detta år

- se avsnitt 3.3.4.

I samband med att BU färdigställs formulerar myndigheterna sina olika uppdrag preliminära och slutliga till berörda frivilligorganisationer.

Uppdragen styrs för närvarande främst av behoven för verksamheten

vid höjd beredskap och grundas på frivilligorganisationernas rekryte-

rings- och utbildningsmöjligheter.

Uppdragens art och omfattning i vissa fall i avtal mellan respekanges

tive myndighet och utbildningsansvarig frivilligorganisation. Avtalen

kan omfatta långsiktig inriktning samt för det förestående budgetåret en överenskomna uppdrag.

Frivilligorganisationerna får ekonomisk ersättning samt i vissa fall

bistånd i form från uppdragsgivande myndigheter se avsnitt

annan - 3.3.3 3.3.5. -

Uppdragen redovisas frivilligorganisationerna enligt anvisningar från

av respektive myndighet. Särskilda bestämmelser härför framgår av "Handbok för frivillig försvarsverksamhet HFriv" som är Försvarsmaktens och Arbetsmarknadsstyrelsens AMS gemensamma inriktning för verksamheten.

Enligt regleringsbrevet är berörda myndigheter âterrapporteringsskyl-

diga för bl.a. frivilligverksamheten. Denna rapportering redovisar

årsredovisningar ÅR. myndigheterna i sina

3 Finansieringsformer

De frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet finansieras med

Egna medel medlemsavgifter, insamlingar, avkastning från eget

kapital m.m..

Statliga medel för två ändamål, nämligen för organisationsstöd och

för uppdragsersättning.

Bistånd i annan form, t.ex. med lokaler, fordon och instruktörer.

De frivilligas tjänstgöring vid krigsförbandens motsv övningar

finansieras som förbandens personal i övrigt utom i fråga dagom

penning och dagersättning, organisationerna själva bekostar.

som

Även dessa har olika om resursströmmar syften och riktas mot olika

delar av verksamheten är de ändå till del ömsesidiga förutsättningar för

varandra.

Finansieringsformerna åskådliggörs i skissen på nästa sida.

2 D 6 Anslag A B 3 B 6

MYNDIGHETER

Organisationsstöd

Egna Bistånd i Uppdrags- Resp. krigsmedel form ersättning förband annan

A

i i l

Rekrytering Tjänstgöring Försvarsupplysning Utbildning i "krigsbe- Administration fattning" m.m. FRIVILLIGORGANISATIONER

l Till exempel: Lokaler Anläggningar Utrustning unifonner etc Materiel fordon etc Ammunition Instruktörer etc

2 En tillfällig konstruktion finns 1997, där ÖCB över anslaget B 9 för funktionen "Transporter" ger Frivilliga automobilkáren uppdragsersättmng.

3 Exkl. dagpenningoch dagersättning.

3.3.4 Statliga anslag

Organisationsstödet är avsett att underlätta organisationernas verksamhet avseende främst ledning/administration, försvarsinformation och

rekrytering. Bidragen är inte uppdragsstyrda.

Bidragen utgår ur anslaget D 6 "Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret".

Uppdragsersättningen är avsedd att täcka kostnader för utbildning.

Ersättningarna är uppdragsstyrda, dvs. uppdrag, handlingsregler och resurser anges av respektive myndighet i dialog med berörda organisationer. Ersättningarna utgår ur tre myndighetsanslag, nämligen anslaget A 1 vid Försvarsmakten, program 13 "För krigsorganisationen gemensamma resurser" anslaget B 3 vid Statens räddningsverk SRV, funktionen "Befolkningsskydd och räddningstjänst". En anslagspost disponeras AMS av anslag B 6 vid Socialstyrelsen SoS, funktionen "Hälso- och sjukvård i krig m.m. "

Anslagen D A l och B 3 bereds vid försvarsdepartementet, anslaget B 6 vid socialdepartementet. Anslagen B 3 och B 6 ingår i den ekonomiska planeringsramen för det civila försvaret. Bidragsflödet mellan myndigheter och organisationer framgår av skissen nästa sida.

Sh. . . . . o

D 6 frånFM D 6 frånAMS D 6 frånFM D 6 frånSRV

g g

A l från FM A l frånFM

7 R B 3 frånAMS B 6 frånSoS B 6 frånSoS B 3 frånSRV före 1997 före 1997 D 6 frånFM D 6 frånAMS D 6 frånFM D 6 frånAMS

B 3 frånAMS B 3 frånAMS A l frånFM

D 6 frånFM D 6 frånSRV D 6 frånSRV B 3 frånSRV

Z

B 3 frånSRV A l frånFM D 6 frånFM D 6 fránSRV

l/ D 6 frånAMS

B 3 frånAMS

Z

B 3 frånSRV A l från FM

D 6 frånFM D 6 frånAMS D 6 frånFM D 6 frånAMS

G9

1m B 6 frånSoS Ã B 3 frånAMS A från I FM före 1997 B 3 frånAMS

Hänill kommeranslagfrånFM D 6 ochA l till: CFB,FIFF. FVRF.FSR,FPF,SVKRF.SFF. - - HBR.KAROF.SAFR.SFROochSVOF. SPSFochSSFerhållersinstödväsentligen från/viaRiksidrottsförbundet. mindredelfrånFSR:s statsbidrag.

Anslagsnivåer under 1990-talet

Från myndigheterna har utredningen fått följande uppgifter om anslagens fördelning 1990/91-1997.

Uppdelningen på organisationsstöd och utbildning började med

budgetåret 1994/95. När uppdelningen av tidigare anslag gjordes så bedömdes schablonmässigt att 40 % därav fortsättningsvis borde utgå

organisationsstöd och 60 % uppdragsersättning för utbildning.

som som Det är allmänt utbredd uppfattning att denna schablon inte längre är en särskilt aktuell.

Försvarsmakten tkr

därav utb.

72 Statens räddningsverk

utb Utveck- 2 000 860 750 300 477 1 823 1 637 ling utb. 2 058 - SUMMA 43 350 49 150 52 000 52 000 55 677 81 459 54 619

1 Överföring från 1995/96.

2 Svenska Brandförsvarsföreningen

Arbetsmarknadsstyrelsen

74 Socialstyrelsen

SoS äskade enbart medel för utbildningsuppdrag för 1997. Beträffande

behovet medel för organisationsstöd blev det ett missförstånd mellan

av SoS och AMS vilket gjorde att det inte blev något äskande för stöd under 1997. Detta förklarar de låga beloppen.

Medelstilldelningens utveckling under 1990-talet är, som framgår av tabellerna, relativt stabil och i vissa fall något ökande. I praktiken har

dock köpkraften de senaste åren försämrats i samband med mervär-

desskattens införande. Som exempel kan nämnas att

moms av

Centralförbundets för befälsutbildning anslag 1995/96 18 mån på 53 miljoner kronor så uppskattas de momsbelagda och tjänsterna varorna uppgå till ca 20 miljoner kronor, vilket belopp 4 miljoner kronor av utgör moms.

Regleringsbrevet för 1997

Följande framhålls beträffande de olika anslagen i försvarsdeparte-

mentets Fö resp. socialdepartementets S regleringsbrev:

D 6 Fö

Från anslag D 6 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom

totalförsvaret fördelas bidrag från de frivilliga försvarsorganisationerna

för ledning/administration, försvarsupplysning och rekrytering. En del

organisationer får del anslaget D 6 från flera myndigheter

en av se s.

67, bl.a. beroende på att det i nuvarande system finns koppling en mellan D 6 resp. A l/B 3/B 6.

Återrapportering: Försvarsmakten, Statens räddningsverk och Arbets-

marknadsstyrelsen skall i årsredovisningen redovisa de frivilliga

försvarsorganisationernas verksamhet budgetåret 1997.

Uppdrag: Försvarsmakten, Statens räddningsverk och Arbetsmark-

nadsstyrelsen skall i årsredovisningen redovisa antalet avtal samt

nya andelen nya avtal med kvinnlig avtalspersonal.

Tilldelning:

Försvarsmakten 64 120 000 kr 2. Statens räddningsverk 22 977 000 kr Arbetsmarknadsstyrelsen 11 674 000 kr

Summa 98 771 000 kr

För anslagspost 2 och 3 sker kvartalsvis utbetalning efter rekvisition

från respektive frivilligorganisation.

Försvarsmakten får från anslagspost 1 lämna bidrag till vissa militära tidskrifter m.m. med sammanlagt 2 100 000 kr.

Försvarsmakten, Statens räddningsverk och Arbetsmarknadsstyrelsen skall villkor vid lämnade bidrag till frivilligorganisationerna som av utfärda föreskrifter redovisning m.m., samt föreskriva att mottaom på begäran skall Riksrevisionsverket tillfälle att granska hur garen ge bidraget används.

A 1 FÖ

I regleringsbrevet framhålls för Försvarsmakten att myndigheten bl.a. skall

förbereda inrättandet enheter för bl.a. stöd till frivillig försvars - av verksamhet och kontakt med kommuner främst inom de utökade

försvarsomrädena. Enheterna bör lokaliserade med närhet till vara länsstyrelsen och

vidmakthålla de frivilliga försvarsorganisationernas utbildning på i

stort oförändrad ekonomisk nivå. Avtalsuppfyllelsen skall öka.

Beträffande anslaget A 1 sägs bl.a.

"För ersättning till de frivilliga försvarsorganisationerna för deras

utbildningsverksamhet har budgeterats 101 000 000 kr."

"Av anslaget skall efter regeringsbeslut högst 750 000 kr betalas till ut

frivilliga försvarsorganisationer för stödjande verksamhet i Baltikum."

B 3 Fö

Kostnaderna på anslaget fördelas i regleringsbrevet på följande sätt:

Ersättning för utbildning av frivilliga försvars-

organisationer, Statens räddningsverk

ram 31 642 000 kr

Ersättning för utbildning frivilliga försvarsav

organisationer, Arbetsmarknadsstyrelsen

ram 17 432 000 kr

Vidare framhålls:

"Statens räddningsverk och Arbetsmarknadsstyrelsen skall under

budgetåret 1997 vidmakthålla de frivilliga försvarsorganisationernas

utbildning i stort oförändrad ekonomisk nivå."

"Av anslaget skall efter regeringens beslut högst 250 000 kr betalas ut

till frivilliga försvarsorganisationer för stödjande verksamhet i Balti-

kum."

B6S

I socialdepartementets regleringsbrev i samband med redovis-

anges ningen totalt belopp och villkor för anslaget B 6 att "medel har av

beräknats för frivilligorganisationernas medverkan inom funktionen

Hälso- och sjukvård i krig m.m.". Vilka dessa medel är, redovisas

inte.

Uppföljning, redovisning, utvärdering m.m.

Övergripande regler för uppföljning, utvärdering m.m. finns i HFriv.

Där framhålls bl.a. följande:

följer utbetalade medel används för angivet ändamål

Myndighet upp att och mål under budgeterad period. Detta sker bl.a. genom

mot uppsatta organisationerna rapporterar vid tider, som respektive myndighet att anger.

Uppdragsersättning, som inte kunnat förbrukas av organisation under angiven period och för angivet ändamål, kan återkrävas av tilldelande myndighet.

Frivilligorganisation redovisar bidrag och uppdragsersättningar enligt rutiner, som anges av respektive myndighet. Redovisning sker mot den slutbudget som organisationerna har upprättat vid budgetårets början. Redovisningen skall granskas av organisationernas revisorer, som avger ett revisorsintyg, vilket bifogas redovisningen till resp. myndighet.

Utbildning redovisas i antal utbildade per utbildningsområde och kostnaderna för dessa samt en utvärdering av verksamheten sett mot målen. För avtalsorganisationerna skall dessutom antalet nya avtal redovisas.

Organisationernas verksamhetsberättelser insänds till respektive myndighet.

Myndigheterna utvärderar genomförda uppdrag och inarbetar redo visningen av frivilligverksamheten i sina årsredovisningar till statsmakterna. Av redovisningen skall också framgå hur stort myndigheternas stöd varit samt tillgången på avtalsbunden personal.

Redovisningen av organisationsstödet D 6 ges av myndigheterna i särskild bilaga till årsredovisningen.

Därutöver utger Försvarsmakten, SRV, AMS och SoS egna "regelverk" i anslutning till långsiktiga, liksom budgetårsvisa uppdrag till organisationerna.

3.3.5 Bistånd i annan form

Utredningen skall enligt sina direktiv kartlägga "myndigheters stöd och bistånd". Med den innebörd utredningen lägger i detta, dvs. att som tillhandahålla tjänster i form lokaler, fordon, materiel av skilda slag, av skjutbanor, övningsfält är det i första hand Försvarsmakten och m.m.,

i någon mån SRV som bistår organisationerna i egentlig mening.

Den följande redovisningen grundar sig på underlag som utredningen inhämtat från dessa båda myndigheter. För att undvika sammanblandning med organisationsstödet använder utredningen för sin del enbart uttrycket "bistånd" i det följande.

Försvarsmaktens bistånd

Försvarsmaktens uppgift att ange mål för utbildningen för krigsorganisationens behov, fördela medel osv. samt att till regeringen återredovisa frivilligverksamheten kräver att Försvarsmakten centralt, regionala och lokalt organiseras för denna uppgift.

I högkvarteret organiseras en för Försvarsmakten gemensam frivilligavdelning, i arméns försvarsområdensförband organiseras hv/frivav-

delningar, i marinens marinkommandostaber hv/frivavdelningar motsv

samt i flygvapnets utbildningsförband och skolor organiseras frivilligavdelningar motsv. Många av Försvarsmaktens kaderorganiserade förband, utbildningsförband, skolor och centra deltar med resurser i genomförandet av den frivilliga utbildningen.

Försvarsmaktens bistånd delas praktiskt upp

bistånd till utbildningsverksamhet för främst krigsorganisationens behov

bistånd till övrig frivilligverksamhet.

Biståndet till utbildningsverksamheten för uppgifter i Försvarsmaktens krigsorganisation utgör i regel ca 20 % kostnaderna för kurs eller av övrig utbildning enligt en fastställd fördelning kostnaderna mellan av

Försvarsmakten och organisationerna vid frivilligutbildning redovisas

som bilaga till HFriv.

Bistånd till övrig frivilligverksamhet är sådan verksamhet ligger som utanför utbildningsverksamheten. Biståndet kan efter dialog mellan t.ex. förbandschef och lokal frivilligorganisation omfatta administration, lokaler, transporter, underlag för försvarsupplysning samt i Övrigt aktiviteter den lokala frivilligorganisationen kan träffa överenskomsom melse om.

Under följd år har Försvarsmakten den s.k. ÖB/AMSen av genom överenskommelsen 1989-12-08 Pers 1 480: 1426 / AMS/G 5-65261/89 stött utbildning till den civila delen av totalförsvaret med fordon.

Försvarsmakten har härvid också svarat för kostnaderna för inhyrda fordon, ambulanser. Detta ändras fr.0.m. 1998 så att Försvarst.ex.

makten endast bistår organisationerna med den materiel som Försvars-

makten förfogar över.

Utfallet biståndet till de frivilliga försvarsorganisationerna omfattar

av normalt för ett verksamhetsår ca 30 Mkr.

För det verksamhetsåret 1995/96, 18 månader, är det prelimisenaste utfallet biståndet till de frivilliga försvarsorganisationerna i nära av december 1996 enligt nedan:

Armén 23 600 Mkr Marinen 4 102 Mkr Flygvapnet 18 726 Mkr

FM totalt 46 428 Mkr

Totalutfallet omfattar även kostnader för förbandets planering och

genomförande frivilligutbildning, utbildning av driftvärnspersonal i

av

den mån detta inte ingår i hemvärnsdelen, ungdomsverksamhet samt

försvarsinformation och övrigt bistånd som lämnas till de frivilliga

försvarsorganisationerna.

Det är, naturligt nog, endast de frivilligorganisationer tillför

som Försvarsmaktens krigsorganisation erhåller bistånd. Det resurser, som ges t.ex. inte till Civilförsvarsförbundet och Blå Stjärnan.

Några uppgifter om hur ovan angivna kostnader har fördelats mellan olika frivilligorganisationer har det inte varit möjligt att få fram.

Vidare bör understrykas att de här redovisade resurstillskotten från Försvarsmakten är sådana tydligt kunnat avläsas i vederbörande som

regionala och lokala militära förbands och skolors bokföring. Vid sidan

härav lämnas sannolikt i rätt betydande omfattning andra former

- - av

bistånd till de frivilliga försvarsorganisationerna från olika enheter inom

Försvarsmakten. Det är dock inte möjligt att med någon säkerhet åsätta dessa insatser ett penningmässigt värde.

Statens räddningsverks bistånd

Vid sidan av det rent ekonomiska biståndet verkets kontaktsvarar personer för resp. organisation för det bistånd efterfrågas. Det som

varierar från organisation till organisation. Omfattningen varierar

även över tiden, beroende på det är ett förändringsarbete gång eller om inte. Det är främst Frivilliga flygkåren och Brukshundklubben får som detta bistånd.

T.ex. gäller för Flygkåren att erforderlig materiel för fullgörande av

beredskapsuppgift har ställts till organisationens förfogande. Staten äger

materielen men flygkåren har ansvaret att förvalta den. För ändamålet har flygkåren upprättat ett centralt förråd i anslutning till sitt kansli i

Nyköping. Flygkåren kan inom ansvarsområdet fritt disponera materielen vid t.ex. utbildning och övning samt även vid delar av den

fredsmässiga hjälpflygverksamhet som man bedriver, bl.a. skogsbrand-

bevakning, havsövervakning, trafikövervakning etc. Värdet av den

aktuella materielen uppgår i 1996 års penningvärde till ca 16 miljoner

kronor.

Räddningsverket har även ställt viss personal till förfogande som

flygkåren kan disponera för rådgivning eller vid genomförande av

utbildningar. Förutom huvudansvarig kontaktperson finns särskilda en sakkunniga kontaktpersoner utsedda inom funktionerna materiel/för-

rådshållning, samband, radiakindikering, utbildning, personalhantering,

ekonomiska förmåner och samordning med övrig räddningstjänst under höjd beredskap.

För Brukshundklubben gäller bl.a. att Räddningsverkets skolor utan kostnad upplåter övningsterräng och viss materiel för miljöträning av hundar med förare. Även lån Iektionssalar för kortare bruk sker utan av kostnad för klubben.

Övrigt bistånd

Många kommuner bistår också, enligt vad utredningen kan förstå, de

frivilliga försvarsorganisationerna. Det rör sig här främst om att upplåta

lokaler för föreningsverksamhet och att bistå med administrativa

göromål. I vissa fall förekommer riktade föreningsbidrag och andra

former av bidrag.

Omfattningen av detta bistånd varierar starkt från kommun till kommun

och är i stor utsträckning ytterst beroende kommunalpolitiska

av ambitioner.

Vissa tjänster erhåller organisationerna ofta också de enskilda av medlemmarna som i hemmet och på arbetsplatsen kan nyttja telefon,

fax, kopiera trycksaker m.m.

Organisationernas egna medel

När det gäller de frivilliga försvarsorganisationernas kostnader för

utbildningsinsatser, administration, rekrytering och försvarsupplys-

ning/ information så täcks större delen dem anslagsmedel över av genom

statsbudgeten eller genom bistånd i annan form som tidigare har

redovisats.

De frivilliga försvarsorganisationerna finansierar i större eller min-

dreutsträckning sin verksamhet i övrigt medlemsavgifter, bidrag genom

från enskilda, donationer i ett fåtal fall, avkastning från fonder,

intäkter av försäljning, lotterier etc. I den delen bekostas arbetet på i

princip samma sätt vanligen sker inom ideella sammanslutningar. som

På senare tid har flera organisationer visat intresse att vilja sälja sina

tjänster, bl.a. vissa kurser, till andra, icke medlemmar, för att den

vägen öka sina finansiella möjligheter.

Utredningen behandlar inte vidare organisationernas medel,

egna eftersom de, enligt utredningens mening, inte kan tillhöra det anses finansieringssystem som utredningen är tillsatt för att granska.

3.4 De centrala myndigheternas roller

Enligt Frivilligförordningen SFS 1994:524 skall myndigheter med uppgifter inom totalförsvaret, och en inom sitt verksamhetsområde, var efter hörande berörda frivilliga försvarsorganisationer och de av samarbetsorgan som organisationerna kan ha bildat,

ange målen för utbildning av frivilliga för uppgifter inom totalförsva-

ret ange vilken utbildning som myndigheten anser bör genomföras, .

lämna organisationerna underlag för upplysningsverksamhet,

. teckna avtal, . registrera och krigsplacera sådan personal som ingått avtal, . i övrigt stödja den frivilliga försvarsverksamheten. .

Föreskrifter behövs för tillämpningen förordningen får utfärdas,

som av efter hörande berörda myndigheter och organisationer, av Försvarsav makten i fråga verksamheten inom det militära försvaret och av om AMS i övrigt. Sådana föreskrifter har också utfärdats av Försvars- makten för det militära försvaret FFS 1995:20 och av AMS för den

civila delen av totalförsvaret AMSFS 1996:20.

I stort har myndigheternas roller framgått av redovisningen ovan av

planerings- och budgetprocessen avsnitt 3.3.2. Försvarsmaktens och

SRV:s bistånd har också beskrivits avsnitt 3.3.5. Här skall några

kompletterande upplysningar lämnas när det gäller AMS, SoS, Statens och ÖCB. De grundar sig på underlag

jordbruksverk SJV som

utredningen har inhämtat från myndigheterna.

AMS biträder de frivilliga försvarsorganisationerna främst genom to-

talförsvarshandläggarna vid länsarbetsnämnderna. Hjälpen har under

senare år minskat i omfattning till följd av kraftiga neddragningar av personal med försvarsuppgifter inom Arbetsmarknadsverket AMV.

Länsarbetsnämndernas insatser för frivilligorganisationerna består främst i avtalsteckning, registrering, uppföljning av utbildningsstatus, medverkan vid totalförsvarsinformation, regional samordning m.m. Vidare är kopplingen till arbetsmarknadsmyndigheterna viktig med tanke inkallandet av frivilliga vid höjd beredskap, eftersom arbetsgivarnas omedelbara behov av arbetskraft utgör grunden för inkallelser.

Centralt samlar AMS de avtalsslutande organisationerna till gemensamma överläggningar ett par gånger per år för information och avstämning samt har en nära samverkan med Försvarsmakten.

Vad gäller förändringar av biståndet har AMV nyligen regionaliserat sin försvarsorganisation och kommer inom ramen för ett pågående förändringsarbete att utveckla samarbetsforrnerna med frivilligorganisationerna. Det handlar mindre om att öka volymen på insatserna därtill är AMV:s personal alltför fåtalig utan mer om att finna de för organisationerna mest angelägna områdena för bistånd och samarbete.

En förändring som har genomförts under 1996 är att AMV inte längre

kan hjälpa organisationerna med rekrytering genom den s.k. 47-

årsfördelningen som tillsammans med medlen härför har tagits över av

Pliktverket och med kallelser till repetitionsutbildning. Detta är en

förändring som medför försämrade villkor för främst Frivilliga

automobilkåren även för några andra organisationer. men

SoS är funktionsansvarig myndighet för funktionen Hälso- och sjukvård

m.m. De frivilligorganisationer som har uppgifter inom funktionen är

Frivilliga radioorganisationen sambandspersonal, Svenska Röda Korset

civilsamariter samt Kvinnliga bilkåren ambulansförare.

SoS beslutar i dialog med frivilligorganisation om målen för den resp. utbildning som bedrivs för hälso- och sjukvårdens räkning samt anger behovet. Riktlinjer för utbildningens innehåll ges av SoS, som också för finansieringen och resultatuppföljningen. svarar

SJV är funktionsansvarig myndighet för funktionen Livsmedelsförsörjning Den frivilliga organisation har uppgifter inom m.m. som funktionen är Svenska blå stjärnan.

SJV:s uppgift är att målen för utbildning samt uppgifter om ange behovsantalet. När det gäller inriktning av vilka kunskaper de frivilliga ska ha, så utbildningens mål SJV. Blå stjärnan utbildar sina anges av medlemmar till djurskötare eller veterinärbiträden. Ersättningen för denna utbildning sker via AMS, också gör en uppföljning av hur som medlen har utnyttjats.

ÖCB är den myndighet har det övergripande samordningsansvaret som inom det civila försvaret och gentemot Försvarsmakten. Det är också

ÖCB inriktar planeringsförutsättningarna för det civila försvaret.

som

ÖCB samlar de frivilligorganisationer har närmast beröring med

som totalförsvarets civila verksamhet till gemensamma överläggningar ett par

gånger per år och bistår frivilligorganisationernas informationsverksamhet genom olika aktiviteter bl.a. som föredragshållare, särskild genom

prenumeration på tidningen CIVIL och i särskilda informationsprojekt.

ÖCB under 1997 genomföra riktade informationsaktiviteter avser att

gentemot kommuner och landsting om frivilligorganisationerna

som resurs.

ÖCB formulerar mål och uppgifter för frivilligverksamheten inom funktionen Transporter samt preciserar behovet antalet av reservbilförare som skall utbildas och kontrakteras. Avtal skrivs via länsarbetsnämnderna. ÖCB har löpande kontakt med Frivilliga automobilkåren och Kvinnliga bilkåren och erbjuder då information och

utbildningsmöjligheter för organisationernas funktionärer samt med-

verkar i aktiviteter organisationerna genomför. som

ÖCB har i samarbete med Frivilliga automobilkåren, Kvinnliga bilkåren och AMS under 1996 genomfört en studie beträffande behovet av frivilligförare i kris och krig. Studien avses redovisas under våren 1997.

ÖVER VÄGANDEN OCH FÖRSLAG

4 Frivilliga totalförsvarsorganisationer

4. l

Begrepp

Utredningen konstaterar att begreppet "totalförsvar" alltmer kommit att utnyttjas i säkerhets- och försvarspolitiska sammanhang senare tid senast i rubriken den proposition som låg till grund för det senaste totalförsvarsbeslutet, nämligen "Totalförsvar i förnyelse" prop. l996/97:4.

Utredningen finner det mot denna bakgrund naturligt att även i frivilligsammanhang utnyttja prefixet "totalförsvar", Lex. frivilliga

totalförsvarsorganisationer, totalförsvarsverksamhet, totalförsvarsupp-

lysning osv. såvida inte enbart det militära eller det civila man avser försvaret.

Utredningen utnyttjar för sin del denna modernare terminologi i sina fortsatta överväganden.

4.2 Utredningens

syn på frivilligheten inom

totalförsvaret

De frivilliga totalförsvarsorganisationerna utgör, genom den totalförsvarsinformation, rekrytering och utbildning organisationerna som genomför, en viktig resurs för landet. Medlemmarnas starka engagemang och breda kompetens inom skilda områden i samhället har också stor betydelse för försvarsviljan och totalförsvarets förankring i samhället. Därför är det angeläget att de frivilliga totalförsvarsorgani-

sationernas verksamhet ett relevant samhällsstöd för att de skall ges kunna nä på så stor bredd möjligt bland medborgarna i hela ut som landet. Särskilt bör, också framhålls i totalförsvarspropositionen som prop. 1996/97:4, uppmärksammas behoven att nä kvinnor och invandrare.

De frivilliga totalförsvarsorganisationerna har tillkommit medborgarnas initiativ. De är ideella folkrörelseorganisationer, egna fristående i förhållande till varandra och till de myndigheter som de samverkar med. Deras verksamhet bygger på medlemmarnas egna insatser och de beslut som medlemmarna fattar.

Det är angeläget att myndigheterna i sin verksamhet tar vara på

frivilligorganisationernas specifika kunskaper. I den dialog mellan

organisationerna och myndigheterna, som har omnämnts i avsnitt 3.3.2,

är det viktigt att frivilligorganisationerna behandlas som jämbördiga

samtalsparter och inte myndighetens förlängda arm. som

Den ändrade inriktningen totalförsvaret mot breddad hotbild, som av en statsmakterna har fattat beslut kommer att förändra förutsättom, ningarna för organisationernas verksamhet. T.ex. kommer de nya uppgifterna både nationellt och internationellt att skapa behov av frivilliginsatser på områden. Reduceringarna den militära krigsnya av

och grundorganisationen kommer att kräva att särskild uppmärksamhet

riktas på hur den lokala förankringen och samverkan med de frivilliga totalförsvarsorganisationerna skall säkerställas.

4.3 Organisationernas verksamhet i den

vidgade hotbilden

Utredningen kan konstatera att kunskapen om innebörden av det senaste

totalförsvarsbeslutet och om konsekvenserna för organisationerna av de delvis nya uppgifterna för totalförsvaret varierar kraftigt mellan de centrala frivilligorganisationerna. Regionalt och lokalt torde kunskapen vara mindre eftersom det erfarenhetsmässigt tar lång tid innan förändringar tränger ut i organisationerna.

Förändringarna har också skett nyligen, vilket medfört att det ännu inte funnits tillräcklig tid till djupare diskussioner kring organisationernas framtida uppgifter. I det planeringsunderlag Försvarsmakten och som ÖCB tillhandahållit statsmakterna finns dock exempel delvis nya

uppgifter för organisationerna.

För att få igång processen med diskussioner organisationernas om framtida uppgifter måste, enligt utredningens mening, massiv en information kring det senaste totalförsvarsbeslutet initieras av de närmast ansvariga, centrala myndigheterna, Styrelsen för psykologiskt försvar SPF, Försvarsmakten och ÖCB. Enligt vad utredningen inhämtat är också sådana initiativ sedan en tid inplanerade.

Informationen måste därefter spridas inom organisationerna ut till förbund, kårer, distrikt och lokala föreningar. Det är i första hand därifrån, från den lokala nivån, där påfrestningarna pä samhället inträffar, som idéerna om nya uppgifter för organisationerna skall komma. Ett betydande samarbete organisationerna och myndigheterna emellan torde vara nödvändigt för att finna optimala lösningar.

Utredningen i det följande kort exemplifiering för de olika ger en

typsituationerna i den breddade hotbilden för att ge en uppfattning i

vilka delvis uppgifter det torde bli fråga om, bl.a. för

stort om nya som

kunna diskutera urvals- och prioriteringsfrågor längre fram.

att

4.3.1 Väpnat

angrepp

Ett väpnat skall alltjämt dimensionerande för utformningen angrepp vara och förberedelserna inom totalförsvaret. Detta gäller också de av

frivilliga totalförsvarsorganisationerna. Det är också det ursprungliga

motivet för de flestas uppkomst och fortsatta existens.

Förmåga hos organisationerna att kunna verka inför och under ett

väpnat också spin-offeffekter för övriga uppgifter i den

angrepp ger breddade hotbilden.

Försvarsmakten kommer, grund reduceringar i grundorganisaav

tionen, inte att kunna lika tillgänglig för frivilligorganisationerna

vara i framtiden. För dessa innebär detta krav på förmåga att kunna anpassa verksamheten förändrad och i vissa fall vikande efterfrågan från mot en myndigheternas sida inrätta sig för att kunna "stå egna ben" samt att när det gäller verksamhet och utbildning i framtiden.

I takt med neddragningarna inom Försvarsmakten, inte minst beträffande antalet övningstillfällen, ökar behovet kompletteringsutav

bildning. All erfarenhet visar att inte kan upprätthålla krigs-

om man dugligheten i hela förbandet, är det viktigt att så många befäl som

möjligt bibehåller sin kompetens. Då den obligatoriska utbildningen inte

klarar bibehålla kompetensen, ökar betydelsen av frivillig ensam av att befälsutbildning. Det kan också antas att intresset för frivillig befälsutbildning kommer bli större konsekvens av detta. att som en

En funktion inom det civila försvaret som hittills, enligt utredningens

uppfattning, inte tillräckligt ingående har analyserat möjligheterna att

vid ett väpnat utnyttja vissa frivilligorganisationernas angrepp av resurser är funktionen Civil ledning, särskilt i fråga om ledning från

fredsarbetsplatserna. Utredningen återkommer till kommunerna och de

frivilliga totalförsvarsorganisationerna i kap

Anpassning

Enligt totalförsvarsbeslutets intentioner skall ett väpnat på angrepp Sverige antas komma att föregås ettårig period under vilken av en medvetet uppskjutna beredskapshöjande åtgärder kan återtas eller övriga behövliga anpassningsåtgärder genomföras.

För en ideell organisation finns det, enligt utredningens mening, inget

skäl att för egen del medvetet minska sin frivilliga föreningsverksamhet

i fredstid för att öka rekrytering och verksamhet under anpassningsen period.

Dock finns det redan exempel att myndigheter med behov av

frivilliga i sin krigsorganisation motsv medvetet börjat minska antalet

utbildningsuppdrag till vissa organisationer men med sikte att

väsentligt öka denna typ av uppdrag under anpassningsperioden. SoS

uppdrag till Röda Korset civilsamariter och Kvinnliga bilkåren

ambulansförare är exempel på detta.

Denna tendens, som torde fortsätta, kräver att berörda organisationer

måste kunna utbilda och öva ett tillräckligt stort antal funktionärer och

instruktörer som kan ta på sig den ökade utbildningsvolym det kan som bli fråga om.

Så har Frivilliga skytterörelsen nyligen fått i uppdrag av Fört.ex.

svarsmakten utbilda och öva 625 skytteinstruktörer till år 2001 för

att

bredd kunna öka skjutförmågan hos Värnpliktig personal i det

att stor

militära försvarets krigorganisation före ett väpnat angrepp.

Brukshundklubben genomför för närvarande försök med metoder för att

kunna öka utbildningen hundekipage under ett anpassningskede. Ett

av mål är bl.a. att öka antalet välutbildade instruktörer.

Även frivilligorganisationernas medverkan i fråga totalförsvarsin-

om formation kommer att behöva öka i detta skede, liksom utbildning av

allmänheten i Självskydd och hemberedskap, och av ett större antal

hemskyddsombud o.dyl.

Svåra på samhället i fred

4.3.3 påfrestningar

påfrestning på samhället i fred karaktäriseras enligt hot- och En svår

riskpropositionen 1996/97:11, 19 av att den

s.

avviker från det betraktas som normalt - som uppstår hastigt, eller mindre oväntat och utan förvarning - mer

hotar grundläggande värden

kräver snabba beslut och nödvändiggör koordinerad och koncentrerad insats av flera instanser.

En svår påfrestning kan inte mötas med som finns bara inom resurser funktion. Många blir inblandade och därför blir samordning/en

koordinering dominerande uppgift precis som i krig.

en -

Regeringen har också i totalförsvarspropositionen betonat att den enskilda människans agerande då en olycka hotar att inträffa eller har inträffat har stor betydelse för vilka konsekvenserna av olyckan blir.

Av särskilt värde blir i detta sammanhang de frivilligorganisationer som redan i fred kan ge den enskilda människan kunskap och färdighet när det gäller t.ex. livräddning, andningshjälp, annan första hjälp samt enklare brandsläckning men även hur man skall klara sig vid långvariga avbrott i el-, vatten- och värmeförsörjning. Det psykosociala inslaget blir särskilt viktigt i detta sammanhang. Civilförsvarsförbundet, Försvarets personaltjänstförbund och Röda Korset är, enligt utred-

ningens mening, särskilt lämpliga att göra fredstida insatser på detta

omrâde.

När det gäller att kunna ställa resurser till förfogande och med dessa hjälpa myndigheter m.f1. att hantera olika typer av påfrestningar bedömer utredningen att framför allt Frivilliga flygkâren, Lottorna, Frivilliga radioorganisationen, Frivilliga automobilkâren, Kvinnliga bilkåren, Brukshundklubben och Frivilliga motorcykelkåren är särskilt lämpade för detta.

Utredningen håller för troligt att tillströmningen av ungdomar till frivilligorganisationerna skulle öka om de fick klart för sig vilka viktiga insatser de skulle kunna göra vid de olika störningar i samhället som det här är fråga om. Det skulle vara en alternativ sysselsättning för ungdomarna som staten borde ha all anledning att satsa på.

Säkert skulle allmänheten också på ett mer påtagligt sätt än annars få

upp ögonen för de olika frivilligorganisationerna och deras verksamhet

om organisationerna offentligt visar sin förmåga inom de av påfrestningen drabbade områdena.

för aktivt från frivilligorganisationerna

En förutsättning ett engagemang

i fred är de är ansvariga för samhällets

vid svåra påfrestningar att som

de frivilliga finns att tillgå en resurs och för insatser känner till att som

insats de är utbildade eller i övrigt lämpade. vilken typ av

mening måste någon form organisation eller

Enligt utredningens av

säkerställer organisationernas resurser kan

system utvecklas som att

behövs. De tankar ligger bakom utnyttjas när de verkligen som

särskilda lokala beredskapscentra skulle kunna vara en

skapandet av

lämplig lösning.

analyserar hur sådana centra skulle

En förstudie har genomförts som

några centra har för övrigt redan kunna organiseras och bemannas, detta arbete. ÖCB har i

etablerats. ÖCB m.fl. myndigheter stödjer

inför 1996 års totalförsvarsbeslut bl.a. föreslagit:

planeringsunderlaget

beredskapscentrums uppgifter bör bl.a. höra

"Till ett

att

tillhandahålla frivilliga på begäran av räddresurser ningsledare vid större olyckor

tillhandahålla frivilliga resurser på begäran av -

polispersonal för skallgångsmedverkan m.m.

biträda kommuner vid fredstida större påfrestningar

typ flyktingströmmar

måltidsstationer vid extra ordinära situatioorganisera t.ex. utrymning ner,

tillhandahålla inkvartering hos medlemmar egna -

biträda den kommunala omsorgsverksamheten samt enskilda med samarittjänster

vara lokalt/regionalt sammanhållande för årligen -

genomförd självskyddsutbildning enskilda.

av

Beredskapscentret skall kunna ha avtalsbundna befatt-

ningshavare knutna till sig som resurs vid svåra på-

frestningar samhället och för verksamhet under höjd beredskap eller i övrigt när regeringen så begär. Det är

en fördel om de frivilliga försvarsorganisationerna

genom beredskapcentret på begäran kan åta sig uppgif-

ter även under normala fredsförhållanden. l de fall en sådan begäran inte har stöd i författning, t.ex. för räddningstjänst, måste åtagandet medlemmarnas avse fritid.

Självskyddsutbildning och samaritutbildning sker i dag

bl.a. av flera frivilligorganisationer på uppdrag flera av centrala myndigheter. Det bör övervägas om och hur

de personer som genomgått denna utbildning kan knytas som resurs till beredskapcentret. Finansiering

av

beredskapcentra bör ske inom ramen för medel för frivillig försvarsverksamhet. "

Utredningen tror på idén med lokala beredskapscentra och att anser en

fortsatt utveckling mot sådana, ide kommuner där förutsättningar finns

för detta, bör prioritet i det fortsatta arbetet. ges

Vad avser finansieringen utredningen att detta bör övervägas

anser ytterligare.

ÖCB har i regleringsbrevet för 1997 ålagts att "verka för att förmågan att kunna använda inom det civila försvaret vid svåra resurserna

påfrestningar på samhället ökar samt säkerställa en god överblick över

kan användas." Utredningen föreslår att de frivilliga vilka resurser som

totalförsvarsorganisationernas medverkan övervägs i detta samman-

hang.

civilrättsliga frågorna i samband med insatser frivilliga vid De av fred inte är räddningstjänst, är för

sådana svåra påfrestningar i som

inte utklarade. Utredningen återkommer till detta i kapitel närvarande

4.3.4 Internationella insatser

Internationella fredsfrämjande och humanitära insatser har redan gjorts Brukshundklubben med sina räddnings-

av några organisationer, t.ex. av

1988. Flera kontakter har på år tagits med de hundar i Armenien senare Utrikesdepartementet UD har under 1996 finansierat baltiska staterna. i Baltikum för Brukshundklubben, Lottorna, Civilförsvarsförinsatser

bundet, Centralförbundet för befälsutbildning och Sjövärnskåren.

också gjorts Röda Korset med hjälp SIDA-medel. På Insatser har av av

Frivilligorganisationernas samarbetskommitté tagit

begäran av UD har fram förslag till fortsatt verksamhet under 1997. ett

och Flygvapnets Reservofficersförbund deltar i Svenska Arméns övriga nordiska reservofficersförbunden i en samarbete med de syftar till skapa reservofficersorganisationer med verksamhet som att demokratiska värderingar i de tre baltiska staterna.

Som nämnts i avsnitt 3.3.4 har regeringen för år 1997 reserverat en miljon kronor för vissa frivilliga organisationers stödjande verksamhet i Baltikum. Hur medlen skall utnyttjas övervägs för närvarande inom försvarsdepartementet.

Enligt utredningens mening bör de frivilliga totalförsvarsorganisationernas stödjande verksamhet i internationella sammanhang, främst i Baltikum, bestå i att sprida kunskap om den svenska, demokratiskt förankrade totalförsvarsmodellen, om frivillig försvarsverksamhet, att delta i utbytesverksamhet och vid behov stödja dem som önskar bilda frivilligorganisationer. Om frivilligrörelsen kan bidra till att stärka demokratin i länderna i Baltikum genom olika insatser kommer det att ha stor betydelse också för vår säkerhet.

Vissa organisationer bör som hittills kunna engageras som en resurs - vid fredsfrämjande och humanitära insatser utomlands. I detta fall måste också de civilrättsliga frågorna klaras ut.

Även på detta område har ÖCB i regleringsbrevet för 1997 fått ett uppdrag, nämligen att "verka för att förmågan att kunna använda resurserna inom det civila försvaret för internationella fredsfrämjande och humanitära insatser ökar samt säkerställa en god överblick över vilka kan användas." Utredningen föreslår att ÖCB resurser som

fortlöpande integrerar de frivilliga totalförsvarsorganisationerna i detta

arbete i syfte att medverka till en positiv utveckling av organisationernas internationella ÖCB bör också stödja organisationerna i engagemang. detta arbete.

Sverige borde på sikt, i samverkan med våra nordiska grannländer, på civil sida kunna utveckla en motsvarighet till den militära "Nordbat" för fredsfrämjande och humanitära, multifunktionella insatser. Om så sker,

kan vissa frivilligorganisationers och kompetens på ett mer resurser samordnat och effektivt sätt tas i anspråk.

4.3.5 Några slutsatser

Det åligger frivilligorganisationerna att själva anpassa sin verksamhet

till de förändringar sker över tiden. Det gäller både förändringarna som

i hotbilden och i samhällsutvecklingen. Organisationerna måste vara

medvetna de förändringar sker och bygga upp den kompetens om som kan förväntas efterfrågas dem kan behöva frivilliga i sin som av som verksamhet både i fred och vid höjd beredskap. Myndigheterna, främst Försvarsmakten och ÖCB bör, enligt utredningens mening, vara

kreativa samtalsparter i denna och inledningsvis ge organisa-

process tionerna erforderligt stöd.

åligger emellertid också myndigheterna att anpassa uppdrag och Det medelstilldelning till organisationerna i förhållande till rådande och

kommande behov deras bidrag till personalförsörjningen och ta upp

av dialoger tidigt om detta.

vidgade hotbilden bör för flertalet frivilliga totalförsvarsorgani- Den sationer kunna medföra

verksamhetsområden med varierat innehåll

alternativa uppgifter "erbjuda" medlemmar i samband

fler att nya med rekrytering

vidgade erfarenheter, icke minst att den enskilda föreninggenom en/organisationen kan behöva ta ett aktivt ansvar i olika typer av fredstida påfrestningar

att frivilligorganisationerna blir mer kända bland allmänheten, till

gagn för organisationerna som "bärare av folkförsvarstanken".

Det är organisationerna själva och i samverkan skall utveckla de som delvis nya verksamhetsidéerna. Initiativen till områden att nya agera inom bör företrädesvis komma från "den lokala verkligheten". Förslaget om lokala beredskapscentra är ett sådant forum för initiativ och utveckling.

4.4 Urvalskriterier

För att kunna räknas som en frivillig försvarsorganisation och, för som närvarande, förtecknas i bilagan till förordningen SFS 1994:524 om frivillig försvarsverksamhet, bör vissa kriterier vara uppfyllda.

Enligt utredningens mening bör dessa kriterier alltjämt de vara som anges i förordningens 1 dvs. "försvarsupplysning samt rekrytering och utbildning av frivilliga för uppgifter inom totalförsvaret". Med

"rekrytering" avser utredningen här och i fortsättningen rekryteringen

av medlemmar till resp. frivilligorganisation.

Utredningen har övervägt ytterligare kriterier bör tas i beaktande, om har inte funnit anledning sig att utesluta eller lägga till något. men vare

Däremot gör utredningen vissa förtydliganden i det följande.

Flertalet de frivilliga totalförsvarsorganisationerna uppfyller alla

av kriterierna eller mindre. Utredningen har emellertid funnit mer

anledning att närmare överväga om Svenska pistolskytteförbundet och

Sportskytteförbundet uppfyller kriterierna och de alltjämt bör

om

betraktas som frivilliga totalförsvarsorganisationer.

De båda förbunden genomför inte utbildning för någon krigsorganisation

någon uppdragsgivare entydigt har beställt och den motsv som

totalförsvarsupplysning bedrivs utredningen vara relativt som anser blygsam.

Å andra sidan utvecklas det färdigheter hos ett mycket stort antal medlemmar kan komma att få betydelse vid främst väpnat angrepp som

och under anpassningsperiod. Det finns också ett sedan länge

en

utvecklat samarbete mellan förbundens regionala/lokala föreningar och

militära förband över hela riket, sannolikt skulle förlorat om som förbunden uteslöts som frivilligorganisationer.

Förbundens färdighetsutvecklande verksamhet kan indirekt i stort jämställas med de konkreta utbildningsuppdragen med vilka andra mer frivilligorganisationer uppfyller förordningens kriterium om "utbildning frivilliga för uppgifter inom totalförsvaret". av

Det finns heller inga ekonomiska vinster att göra vid en uteslutning eftersom bidragen till de båda förbunden kanaliseras via Riksidrottsförbundet.

Utredningen har mot denna bakgrund kommit fram till att de båda förbunden i huvudsak, möjligen något mer indirekt än andra, uppfyller

förordningens kriterier och alltså bör kvarstå som frivilliga totalför-

svarsorganisationer. Till frågan om kvalitén m.m. totalförsvarsupplysningen återkommer utredningen i avsnitt 5.4.

4.5 Indelning i olika organisa-

grupper av

tioner

I utredningens beskrivning av de olika organisationerna avsnitt 3.2.3

har, liksom i utredningens direktiv, en uppdelning av dem gjorts i

avtalsslutande befälsutbildande och färdighetsutvecklande.

Utvecklingen inom totalförsvaret i allmänhet och inom de frivilliga

totalförsvarsorganisationerna i synnerhet har medfört att gränserna

mellan de tre grupperna har suddats ut.

Alla organisationer anser sig, med rätta, utveckla olika färdigheter. Många avtalsslutande organisationer har befälsutbildning på sina program. Enstaka befälsutbildande organisationer har börjat teckna avtal

för krigsorganisationens behov. Andra torde följa efter i takt med nerdragningarna inom det militära försvaret. Frivilliga skytterörelsen har, nämnts, nyligen Försvarsmakten fått i uppdrag att utbilda som av 625 st skytteinstruktörer.

Utredningen föreslår att den nuvarande indelningen i de tre grupperna upphör eftersom den ett konserverande sätt placerar in frivilligor-

ganisationerna i olika fack, giltighet över tiden kan förändras. I

vars stället bör den förteckning utnyttjas som redovisas som bilaga till Frivilligförordningen.

Utredningens förslag

Utredningen föreslår i detta kapitel

att prefixet "totalförsvar" utnyttjas även i fråga om frivilligorganisationernas verksamhet och i Frivilligförordningen,

ÖCB överväger de frivilliga totalförsvarsorganisationernas medatt verkan i samband med uppdraget från regeringen att klarlägga vilka inom det civila försvaret som kan utnyttjas vid svåra påresurser frestningar samhället i fred och vid internationella insatser,

107 att studier och försök med lokala beredskapscentra ges prioritet i det fortsatta arbetet, att hittillsvarande uppdelning av frivilligorganisationerna på avtalsslutande, befälsutbildande och färdighetsutvecklande upphör.

5 Statsbidrag till organisationerna

I detta kapitel ger utredningen sin syn på tillämpningen mål- och av resultatstyrning såvitt avser de frivilliga totalförsvarsorganisationerna. Principerna som bör gälla i fråga om statens tilldelning av ekonomiska resurser behandlas också, liksom uppdelningen på organisationsstöd och uppdragsersättning. Avslutningsvis behandlas prioritering mellan organisationerna.

5.1 Reformer beståendes

på det grund

Det har inte varit helt lätt för utredningen att utvärdera effekterna av ett

ñnansieringssystem som varit i funktion i endast två år. En väsentlig

anledning till detta är de begränsade erfarenheter av systemets tillämpning som särskilt flera av de frivilliga totalförsvarsorganisationerna haft att delge utredningen.

Tiden det tar att få förändringar att tränga igenom är hos de frivilliga

totalförsvarsorganisationerna betydligt längre än hos myndigheter med

anställd personal. Vissa förändringar från förra frivilligutredningen och från introduktionen 1994/95 av det nya finansieringssystemet har ännu inte helt trängt igenom och beräknas av flera organisationer inte göra det förrän om ytterligare något år.

Det är en viktig orsak till att utredningen ålagt sig själv starka restriktioner i sina förändringsförslag.

Ett och ändå viktigare skäl är att utredningen fått uppfattningen

annat både från organisationerna och myndigheterna att det tillskapade - -

finansieringssystemet till sin huvudsakliga inriktning, uppbyggnad och

omfattning är ändamålsenligt. Tillämpningen av det och en del av

myndigheternas ambitioner lämnar dock en del övrigt att önska.

Utredningen har valt uttrycket "reformer det beståendes grund" för

markera vad utredningen i den fortsatta redovisningen avser att att

föreslå, nämligen förändringar i tillämpningen av planeringsdialoger,

redovisningsrutiner och regelverk, i anslagskonstruktioner och av

av av myndigheternas mfl. roller utan att därmed ifrågasätta finansieringssystemet från grunden.

Utredningens övergripande syfte med förslagen till förändringar har varit att skapa största möjliga enkelhet i administrationen av bidrag för att utrymme för frivillighet och idealitet i organisam.m. ge mer tionernas arbete och detta utan eftergift för erforderlig statlig -

uppföljning och utvärdering av verksamheten.

5.2 Staten och organisationerna

Under denna rubrik behandlar utredningen statens förhållande till de frivilliga totalförsvarsorganisationerna i ett flertal olika avseenden. "Verksamhetsidén" redovisas här skall sedan leda fram till mer som konkreta förändringsförslag i de följande avsnitten av kapitlet och i kapitel

lll

5.2.1 Mål- och

resultatstyrning

Mål- och resultatstyrning innebär

att mål formuleras för verksamheten -

att man löpande tar fram information verksamhetens resultat - om

att resultatet bedöms regelbundet med ledning av målen för verksam- heten

att resultatbedömningen läggs till grund för beslut om den fortsatta verksamheten.

En väl fungerande mâl- och resultatstyrning innebär långtgående en

delegering av ansvar och beslutsfattande.

Övergripande mål beslutas av riksdag eller regering. Det handlar i regel

om olika slags främjande- eller inriktningsmål.

Verksamhetsmål skall finnas för varje Verksamhetsgren och vara heltäckande med avseende på den verksamhet omfattas. Verksom samhetsmål beslutas antingen av regeringen eller myndigheten. Myndigheten svarar för att verksamhetsmål tas fram. Verksamhetsmål är samlingsbegreppet för alla typer av mer eller mindre operativa mål och krav, kvantitativa eller kvalitativa.

Regeringen infordrar för sin styrning information från myndigheten i den årliga budgetprocessen. Kraven på informationen anges i förordningen myndigheters årsredovisning m.m. SFS 1996:882. om

Idén med mål- och resultatstyrning är också att ge stor frihet den som

får uppgiften att själv välja medel och metoder vid uppgiftens lösande.

Detta borde regelmässigt självklarhet eftersom det bara är

vara en

uppdragstagaren känner sina organisatoriska, materiella och

som

personella förutsättningar m.m.

Uppdragsgivaren skall därför undvika att utnyttja sådana styrmedel eller

tvingande regler begränsar uppdragstagarens handlingsfrihet vid val som av medel.

Som utredningen har framhållit tidigare är mål- och resultatstyrningen nyligen påbörjad i den planerings- och budgetdialog som som process sker mellan myndigheterna och de frivilliga totalförsvarsorganisationeroch att det ännu bör finnas utrymme för förbättringar. na

5.2.2 Ideologifrågor

l utredningens direktiv att utredaren skall överväga hur organianges sationernas verksamhet för totalförsvaret kan främjas utan att den enskildes behov/rätt att få verka för en ideologi begränsas.

Ett verksamt sätt att tillgodose detta önskemål är att tillämpa mâl- och resultatstyrningen i stort på det sätt som ovan har beskrivits.

Ett annat är att dela de statliga medlen också görs i dag upp - som på organisationsstöd och uppdragsersättning. Med hjälp det förstav nämnda bidraget kan organisationerna utvecklas enligt den ideologi de själva skapar och med den frihet de skall ha gentemot myndigheterna. En mer uttalad renodling av de båda anslagsmedlen skulle ytterligare stärka organisationernas självständighet.

Ett sätt att stärka organisationernas frihet och självständighet i förhållandet till myndigheterna är att undvika det personsamband mellan myndigheternas tjänstemän och organisationernas funktionärer som

ibland förekommer i frivilligorganisationernas styrelser/kanslier.

Utredningen anser att det är viktigt att myndigheterna inte sätter sig

två stolar genom att vara representerade i organisationernas styrelser motsv.

5.2.3 i

Rationalitet och effektivitet

Statens mål- och resultatstyrning med frihet för organisationerna vid val av medel m.m. medför ett krav från staten på rationalitet och effektivitet från organisationernas sida när det gäller de statliga medlens utnyttjande.

Enligt utredningens mening bör de frivilliga totalförsvarsorganisationerna ständigt arbeta för att nå en kostnadseffektiv verksamhet såväl enskilt som tillsammans med andra organisationer.

Utredningen att organisationerna i ökad utsträckning bör kunna anser samordna ekonomiadministrativa rutiner särskilt de som är sam- lokaliserade totalförsvarsinformation, kursverksamhet i olika ämnen m.m.

Inom organisationer bedriver utbildning med likartad inriktning,

som

t.ex. självskyddsomrâdet, bör ökad samverkan och samordning av

utbildningsutbudet genomföras.

5.3 Fördelning av statliga medel

De frivilliga totalförsvarsorganisationerna har tvâ huvuduppgifter, nämligen

att verka för totalförsvarets demokratiska förankring och

att bidra till totalförsvarets personalförsörjning

vilka skiljer dem från övriga föreningars verksamhet och motiverar särskilda anslag från staten.

Den första huvuduppgiften att verka för totalförsvarets demokratiska

förankring kan i huvudsak sägas ha ett politiskt värde och vara en direkt

angelägenhet för nationen som helhet. Speciella medel bör destineras till

organisationerna för detta.

Den andra huvuduppgiften, att bidra till totalförsvarets personalförsörjning, har i första hand ett myndighetsrelaterat intresse, då uppgiften

kan ses som alternativ till myndighetsåtgärder och därför bör avvägas

mot dessa och finansieras av medel står till myndigheternas som förfogande.

Detta innebär att en fortsatt uppdelning de statliga medlen på två av

huvudtyper av anslag alltjämt är motiverat och lämpligt. Utredningen

benämner dem organisationsstöd nuvarande anslag D 6 och

upp-

dragsersättning delar av nuvarande anslagen A B 3 och B 6.

Genom föreslagen uppdelning i två typer statliga anslag blir

av

rollfördelningen mellan statsmakterna, myndigheterna och organisa-

tionerna tydlig. Den går att göra än tydligare nuvarande om anslagskonstruktioner renodlas. Förslag därom lämnas i det följande.

Utredningen har noterat att SRV till Svenska Brandförsvarsföreningen

och Svenska livräddningssällskapet från den del anslaget

ger pengar av B 3 som regeringen har anvisat för de frivilliga totalförsvarsorganisationerna. Eftersom nämnda organisationer inte finns förtecknade i

Frivilligförordningen och inte heller uppfyller förordningens kriterier

för att vara en frivillig totalförsvarsorganisation, utredningen anser att förfarandet strider mot gällande regelverk.

Utredningen vill slutligen också framhålla att, för att i någon mån värdesäkra de statliga medlen till organisationerna, bör de pris- och löneomräknas årligen.

5 Organisationsstöd

5.4.1 Syfte

Syftet med organisationsstödet bör att underlätta för de frivilliga

vara totalförsvarsorganisationerna att bedriva sin verksamhet med främst rekrytering och totalförsvarsupplysning oberoende av omfattningen på

de utbildningsuppdrag organisationerna från fall till fall åtar sig.

som Stödet skall därför möjlighet till kontinuitet och stabilitet i organige

sationernas grundläggande verksamhet.

5.4.2 Ändamål för vilka organisationsstödet bör

utnyttjas

Organisationsstödets utnyttjande måste kunna variera mellan organisa-

tionerna med hänsyn till deras skilda förutsättningar för verksamheten. I huvudsak bör medlen, enligt utredningens mening, utnyttjas för följande ändamål, närmast skall ses som en utveckling av frivilligsom förordningens kriterier:

Ledning och administration, inkl. förmåga att ta emot och administrera uppdrag

Rekrytering, inkl medlemsvård

Utbildning för totalförsvarsupplysning

Utbildning av egna funktionärer

Ungdomsverksamhet se dock avsnitt 5.5.4.

Totalförsvarsupplysning

Jämfört med nuvarande ordning innebär det en överföring ändamål av främst ungdoms- och funktionärsutbildningen och därmed också - medel från anslagen A l/B 3/B 6 till D

Totalförsvarsupplysning

Utredningen vill i det följande närmare utveckla sin syn ett av de viktigaste ändamålen för vilket organisationsstödet bör utnyttjas,

nämligen totalförsvarsupplysningen.

Innebörden av kriteriet om försvarsupplysning i Frivilligförordningen är att de frivilliga totalförsvarsorganisationerna skall sprida kunskap internt och externt om säkerhetspolitiken och totalförsvaret, både dess civila och militära del.

Försvarsupplysning, dvs. att sprida kunskap om landets totalförsvar, bedrivs i dag av flertalet frivilligorganisationer på olika sätt och med olika metoder bl.a. genom medlemsupplysning, föreningsmöten, utbildning av egna funktionärer, kampanjer och tidskrifter.

Förmågan att bedriva totalförsvarsupplysning är, som utredningen tidigare framhållit, betydelsefull faktor att beakta när en organisaen tions betydelse för totalförsvaret skall värderas. När det gäller den

totalförsvarsupplysning organisationerna för närvarande bedriver,

som så varierar den både kvantitativt och kvalitativt enligt vad utredningen erfarit. Inom många organisationer bedrivs den kraftfullt och målmedvetet, inom andra, t.ex. inom vissa av reservofñcersbefälsförbunden och

de s.k. färdighetsutvecklande organisationerna, bedrivs den i en relativt

blygsam omfattning.

Ett flertal aktiviteter bör, enligt utredningens uppfattning, rymmas inom begreppet totalförsvarsupplysning. De viktigaste är

att för att egna medlemmar har god kunskap om svara säkerhetspolitiken och totalförsvarsbeslutet, om gällande

planeringsfömtsättningar för de civila och militära delarna av

totalförsvaret och sårbarhet och beredskap i den egna delen om av landet,

att delta i den allmänna debatten om totalförsvaret,

att hjälpa centrala och regionala myndigheter att organisera och administrera externa informationsmöten och seminarier m.m. och

att för extern information om marknadsföring av egen

svara verksamhet i samband med t.ex. mässor av olika slag.

Uppgifterna att delta i informations- och upplysningsverksamheten kräver att organisationernas valda representanter och instruktörer central, regional och lokal nivå har vissa gemensamma totalförsvarskunskaper. Vidare bör medlemmarna genomgå utbildning i säkerhetspolitik och i totalförsvar med anknytning till den delen egna av landet. Med hänsyn till eget intresse bör medlemmen därutöver kunna

erbjudas möjligheter till fördjupad utbildning.

Frivilligorganisationernas medlemmar bör, inte minst mot bakgrund av

den vidgade hotbilden, besitta kunskaper i hur hot och risker i samhället

kan förebyggas och de bör veta hur den enskilde skall möta och kunna

motstå svåra påfrestningar på samhället. Folkrätt, överlevnadskunskap, Självskydd samt konfliktlösning individnivå bör ingå i utbildningen.

Utbildningen skall syfta till att medlemmarna framstår som föredömen

när det gäller hur den enskilde skall möta och motstå svåra påfrestningar på samhället och som opinionsförmedlare när det gäller att förebygga fredstida och krigstida hot och risker.

En översiktlig men ändå relativt grundläggande totalförsvarupplysning bör enligt utredningens mening inte understiga tre timmar, men för att tillgodose den ambition, som exemplen aktiviteter visar, behövs ovan väsentligt längre tid över en viss tidsperiod.

Det finns all anledning att myndigheter och organisationer, centralt, regionalt och lokalt, samarbetar i framtagandet underlaget för av

totalförsvarsupplysningen så att samstämmiga budskap kan utvecklas och

dubbelarbete undvikas.

Styrelsen för psykologiskt försvar SPF har, enligt sin instruktion, ett särskilt när det gäller att stödja organisationerna i fråga om ansvar totalförsvarsupplysning. Det bör därför uppdras SPF att i samverkan med ÖCB, Försvarsmakten och organisationerna ta fram förslag till

mål, inriktning och genomförande av en grundläggande totalförsvars-

upplysning för de frivilliga totalförsvarsorganisationerna att användas både internt och externt.

Det är emellertid lika viktigt att myndigheterna, på såväl civil som militär sida, sina chefer och handläggare goda kunskaper om ger frivilligorganisationernas villkor, förmåga och insatsmöjligheter i olika situationer. Det bör stående inslag i utbildningen vid kurser och vara skolor av olika slag.

Utredningen har här behandlat totalförsvarsupplysningen som ett av de

kriterierna i Frivilligförordningen och därmed som en del av den

tre verksamhet finansieras över D 6-anslaget. Vissa frivilliga totalförsom svarsorganisationer främst Centralförbundet för befälsutbildning är - enligt vad utredningen har förstått, beredda att erbjuda utbildning i säkerhets- och försvarspolitik för målgrupper utanför den egna medlemskretsen redan i dag kanske speciellt under en an- - men passningsperiod. Utredningen positivt på en sådan verksamhet, men ser vill då närmast betrakta den form uppdrag till den sålunda som en av utbildande organisationen. Finansieringen bör då ske i form av

uppdragsersättning, vilket utredningen behandlar i följande avsnitt.

Principer för fördelning av stödet

Som framgår av avsnitt 3.3.4 fördelas för närvarande organisationsstödet av tre centrala myndigheter, Försvarsmakten, SRV och AMS före 1997 även av SoS. Flera organisationer får stödet av mer än - en myndighet. Eftersom myndigheternas regelverk varierar i fråga om detaljeringsgrad blir samordning i vissa fall inte särskilt framträdande.

Utredningen har övervägt om fortsättningsvis regeringen försvarsdepartementet borde fördela medlen över anslaget D Då detta skulle kräva ett ganska omfattande arbete med hög detaljeringsgrad som skulle rimma illa med regeringens i övrigt övergripande och inriktande uppgifter har en sådan lösning förkastats av utredningen. Regeringens inriktning av verksamheten bör i stället, hittills, komma till uttryck som

i de ärliga regleringsbreven.

Enligt utredningens mening bör ÖCB och Försvarsmakten gemensamt och efter enhetliga regler fördela organisationsstödet i dialog med de av stödet berörda organisationerna. Av reglerna bör framgå till vilka organisationer resp. myndighet skall göra utbetalningarna.

Fördelningen bör utgå från en samlad värdering av hur väl organisa-

tionerna tillgodoser Frivilligförordningens tre kriterier försvarsom

upplysning, rekrytering och utbildning samt i ett samlat civilt-militärt

perspektiv. Som utredningen tidigare har varit inne på, bör den enskilda organisationens förmåga att bedriva en effektiv totalförsvarsupplysning särskilt värderas i detta sammanhang.

Organisationsstödet bör ges en långsiktig treårig inriktning med medelstilldelning varje år. Vart tredje år bör ÖCB och Försvarsmakten gemensamt föreslå de principiella omavvägningar inom organisationsstödet som förändringar i organisationernas verksamhet kan motivera.

5.4.5 Administrativa regler

Övergripande mål bör formuleras av regeringen i regleringsbrevet.

Verksamhetsmål för organisationerna bör formuleras av dem själva med angivande av ändamål enligt förslaget i avsnitt 5.4.2.

Utbetalning av organisationsstödet bör ske en gång årligen.

Redovisning till ÖCB och Försvarsmakten bör göras i form av verksamhets- eller årsberättelse med bokslut, styrkt av godkända revisorer.

5.5 Uppdragsersättning

5.5. 1 Ersättning för utbildningsuppdrag

Uppdragsersättningen skall täcka kostnaderna för den utbildning av

frivillig personal till myndigheters mfl. krigsorganisation motsv som

de skilda totalförsvarsorganisationerna genomför. Uppdragen från

myndigheterna för närvarande Försvarsmakten, SRV, SoS och AMS inriktas i regel långsiktigt med en ärlig tilldelning av anslagsmedel. - Utredningen anser att denna principiella uppläggning är lämplig.

Utredningen anser emellertid att även utformningen av uppdragser-

sättningen Över anslagen för närvarande A B 3 och B 6 behöver - renodlas. En förändring, som utredningen förordar, är att låta samtliga kostnader som kan hänföras till utbildning belasta uppdragsmedlen, alltså även personal- och overheadkostnader som i dag normalt bokförs på organisationsstödet D 6. Därigenom skulle uppdragsgivande

myndighet få en bättre helhetsbild av den faktiska genomsnittskostnaden

för de avtal som tecknas.

5.5.2 Administrativa

regler

För uppdragsverksamheten bör statsmakterna ange övergripande mål i

regleringsbrevet och uppdragsgivande myndigheterna formulera

uppföljningsbara uppdragsmål i dialog med berörda frivilligorganisa-

tioner. Skälet för att använda uttrycket "uppdragsmål" är att organisationerna kan ha verksamheter som inte leder till uppdrag men som är ideologiskt viktiga. Ett system för att kvalitetssäkra organisationernas prestationer måste, enligt utredningens mening, utvecklas. För närvarande är en kontroll av måluppfyllnaden svår att genomföra i avsaknad av relevanta mått med vilka resultaten skulle kunna värderas.

Organisationerna bör halvârsvis redovisa resultaten till myndigheterna som återrapporterar till regeringen i årsredovisningarna.

5.6 Ambitioner vid och utvärde-

uppföljning

ring

Behovet att pröva hur skattebetalarnas pengar används finns alltid. av Det görs att följa hur de statliga anslagen utnyttjas och genom upp

utvärdering av ändamålsenlighet och effekter. Utan uppföljning

genom och utvärdering går också möjligheterna att förändra verksamheten förlorad.

Regleringsbrevet är ett viktigt instrument i styrningen av statlig

verksamhet. Regeringen kan i ett regleringsbrev ställa krav på en

myndighet vad gäller återrapportering och utformning av olika typer av verksamhet. Nu gällande uttalanden i regleringsbrevet för 1997 har utredningen redovisat i avsnitt 3.3.4.

Ambitionerna vid uppföljning och utvärdering måste enligt utredningens mening till ändamålet med statens olika anslag till frivilligorgaanpassas nisationerna.

Organisationsstödet är ett bidrag med syfte att underlätta för den

organisation mottar stödet att verka. Uppföljningen bör vara enkel som och ha syfte att säkerställa att bidragsmottagaren levt upp till de som krav som finns för att få bidrag, samt att pengarna verkligen kommit organisationen till godo. Därutöver bör uppföljningen inrymma fakta är relevanta för den kommande fördelningen av bidraget. som

Utvärderingar av mer omfattande natur bör med vissa tidsintervall, t.ex. vart tredje år, genomföras av anslaget helhet. som

Uppdragsersättningen avser att finansiera de utbildningsuppdrag för

beredskaps- eller krigsorganisationen som olika myndigheter beställer

av organisationerna.

En löpande uppföljning av denna ersättning bör ske enkla genom resultatmått som bör kvantifierbara och även viss kvalitativ vara ge en

information. Den löpande uppföljningen skall kompletteras med krav på

någon form av resultatredovisning från de organisationer tar emot

som bidragen. Den myndighet som har rätten att fördela de statliga medlen kan ges i uppdrag att redovisa sammanställning utförda prestatioen av ner och uppnâdd effekt m.m. i samband med årsredovisningen.

Utvärdering av anslaget bör ske av berörda myndigheter i samverkan med organisationerna i samband med den övriga, rullande planeringen inom det civila resp. militära försvaret.

De principer för uppföljning och utvärdering utredningen här har som

redovisat överensstämmer med Föreningsbidragsgruppens förslag.

Utredningen anser att ambitionerna måste begränsas till den nivå som har förordats enligt redovisningen ovan. Högre ambitioner måste undvikas med tanke på organisationernas ideella karaktär och begränsade kansliresurser. Liksom hittills bör dock Riksrevisionsverket ges möjlighet att granska räkenskaperna vad avser de statliga medlen.

5.7 Ersättning för projekt

För att bereda plats i organisationernas verksamheter för nya aktiviteter eller bereda plats för ytterligare organisationer, t.ex. som konsekvens den breddade hotbilden, kan särskilda projekt behöva utvecklas och av i vissa fall också försöksverksamhet genomföras.

Projekten karaktäriseras oftast att de är tidsbegränsade och behöver av sina egna finansieringsformer.

Projekten kan initierade inom organisationerna själva eller vara vara

uppdragsstyrda. I sist nämnda fall bör de finansieras av uppdragsgivaren

med hjälp särskilda medel inte medel som har "öronmärkts" för av - av utbildningsuppdrag. De kan också vara initierade av berörda myndigheter främst ÖCB och Försvarsmakten och finansieras över deras - resp. anslag.

Både organisationerna för projekt och myndigheterna för egna egna projekt eller för uppdrag till organisation bör härvid, enligt en utredningens mening, kunna ansöka om bidrag för projekt av studieutredningskaraktär från de forskningsmedel både ÖCB och och som Försvarsmakten förfogar över. De projekt och den försöksverksamhet det här kan bli fråga om, bedömer utredningen kunna vara nog så angelägna för totalförsvarets fortsatta utveckling.

5.8 Särskild ersättning för internationella

insatser

Några frivilliga totalförsvarsorganisationer har senare år gjort

insatser utomlands, framför allt i Baltikum. Dessa insatser har finansierats av utrikesdepartementet. Frivilligorganisationernas samarbetskommitté har, som nämnts tidigare, lämnat förslag om fortsatta sådana insatser. Ärendet bereds för närvarande inom regeringskansliet.

Utredningen anser att det är för tidigt att komma med förslag i denna

del av frivilligorganisationernas verksamhet, men vill erinra om vad

utredningen tidigare föreslagit, nämligen ÖCB, inom för sitt

att ramen "internationella" uppdrag i årets regleringsbrev överväger organisationernas medverkan.

5.9 Ungdomsverksamhet

Ungdomsverksamhet bedrivs av många frivilliga totalförsvarsorganisationer. Det är en viktig verksamhet som syftar till på sikt ökad - rekrytering till "moderorganisationen" och när det gäller ungdomsut-

bildningen till ett ökat antal uppdrag till krigsorganisationen motsv i

framtiden. Dessutom har den en social dimension.

Verksamheten är vanligtvis inte uppdragsstyrd och kan inte lämpligen, enligt utredningen, finansieras genom uppdragsersättningen. Den måste alltså bekostas av berörda organisationers egna medel eller inom ramen för organisationsstödet.

Enligt utredningens mening bör de av frågan berörda organisationerna, var för sig, överväga att ev. begära kostnadsersättning från Ungdomsstyrelsen, detta, med styrelsens nuvarande bidragsregler, skulle även om medföra krav en "avknoppning" av ungdomarna till en egen organisation som t.ex. Unglottorna.

Staten har all anledning att i eller form ge stöd till organisaen annan tioner som bedriver ungdomsverksamhet. Den har ett värde i sig som bl.a. brottsförebyggande.

5.10 Prioritering mellan organisationerna

I utredningens direktiv framhålls:

"Utredaren skall vidare föreslå sådana förändringar av systemet som möjliggör en prioritering mellan de frivilliga försvarsorganisationerna vid tilldelning av statliga medel med utgångspunkt i den betydelse kortsiktigt och långsiktigt - respektive organisation bedöms ha för totalförsvaret."

Inledningsvis vill utredningen framhålla att fmansieringssystemet i sig, även med den reformerade utformning utredningen har föreslagit som tidigare, inte påverkas av ev. prioriteringar mellan organisationerna. Däremot kan naturligtvis fördelningen av de statliga bidragen till de olika organisationerna påverkas.

När frågan om prioriteringar mellan organisationerna behandlas, måste man alltid, enligt utredningens mening, beakta att ingen frivilligorganisation, lika lite som en funktion inom det civila eller militära försvaret, kan ersätta någon annan. Organisationerna kompletterar i stället varandra med unika kompetenser hos var och en av dem. Det hindrar inte att resurserna hos en viss organisation i en given situation kan vara mer efterfrågad och värderad än andra organisationers resurser. Det är t.o.m. sannolikt att det är så.

Det ger anledning att också betona att det inte är organisation som ställs mot organisation utan att det är resurser, verksamheter eller funktioner som kan visa sig vara, från fall till fall, mer användbara än andra resurser, verksamheter eller funktioner.

Utredningen granskar i det följande verksamhetens betydelse vid organisationerna utifrån den delvis nya hotbilden som har beskrivits i avsnitt 4.3. Vissa andra faktorer som bör vägas in i sammanhanget behandlas också.

Väpnat angrepp, inkl. anpassning

Möjligheterna att kunna verka vid ett väpnat angrepp skall, som tidigare framhållits, även fortsättningsvis vara en dimensionerande grund för totalförsvaret. Frivilligorganisationer som verksamt bidrar till be-

manningen totalförsvarets krigsorganisation motsv och till dess

av

anpassningsförmåga bör ges hög prioritet. Bl.a. reservofñcersförbunden

och övriga befälsutbildande organisationer, liksom Frivilliga skytterörelsen och de två skytteförbunden har sitt största värde i denna del av hotbilden.

Indirekt har även Blå Stjärnan sitt största värde vid väpnat angrepp, eftersom organisationens medlemmar gör det möjligt för mjölkbönder att engagera sig i Hemvärnet.

Särskilt betydelsefulla är de organisationer som medverkar i måluppfyllnaden av de samhällsfunktioner, som statsmakterna har angett som

speciellt viktiga inför ett väpnat angrepp, nämligen elförsörjning,

telekommunikationer, transporter och information. Frivilliga radioorganisationen, Frivilliga automobilkåren, Frivilliga motorcykelkåren, Civilförsvarsförbundet och Kvinnliga bilkâren blir särskilt viktiga i denna del av hotbilden.

Vidare bör de organisationer prioriteras som har att medverka till den förestående organisatoriska uppbyggnaden av Hemvärnet och LOMOS luft- och markobservationssystem, dvs. huvuddelen av de s.k. avtalsslutande organisationerna och Hemvärnsbefälets riksförbund resp. Frivilliga radioorganisationen, Lottorna, Kvinnliga bilkåren och Flygvapenföreningarnas riksförbund.

Detta utesluter självfallet inte att andra organisationer också blir viktiga

i denna del av hotbilden, t.ex. de som bidrar till måluppfyllnaden inom funktionerna Befolkningsskydd och räddningstjänst samt Hälso- och sjukvård.

En tillräcklig stor och kompetent bas för att kunna öka förmågan under en anpassningsperiod, är ett viktigt inslag i denna del av hotbilden. De flesta organisationer tillgodoser, enligt utredningens mening, detta behov.

En fråga som utredningen i detta sammanhang inte närmare hunnit studera gäller geografiska prioriteringar, dvs. hur stort behovet av ev. olika frivilliga från en viss organisation är i olika delar av landet. Sannolikt kan det nu pågende arbetet vid berörda myndigheter inte minst regionalt med grundsyner och mål- och riskanalyser kunna ge -

vägledning i denna fråga.

Svåra påfrestningar på samhället i fred

Möjligheten att genom aktiva insatser verka både förebyggande och -

skadeavhjälpande vid svåra påfrestningar på samhället i fred är en

väsentlig faktor att väga in i bedömningarna avseende de frivilliga

totalförsvarsorganisationernas betydelse.

Innebörden för varje organisation är, som framhållits tidigare, ännu inte

helt klarlagd. Det finns med säkerhet uppgifter för de flesta. Enligt

utredningens mening bör uppgifterna klaras ut genom särskilda studier och utredningar, övningar och spel.

Klart är emellertid att organisationer som verkar för den enskilda människans säkerhet och överlevnad, främst Civilförsvarsförbundet och Röda Korset, har stor betydelse i denna del av hotbilden.

Internationella insatser

Erfarenheterna från frivilligorganisationerna när det gäller insatser med den egna organisationens resurser utomlands är ännu inte tillräckliga för att dra några vittgående slutsatser. Det är därför, enligt utredningen, inte minst beroende på olikheter mellan organisationerna, nu inte möjligt att lägga organisationernas framtida uppgifter detta område till grund för några prioriteringar dem emellan.

Fredstida samhällsnytta i övrigt

Utredningen har övervägt om en organisations "vardagliga" nytta för samhället i fred bör tillåtas påverka prioriteringarna. Så genomför t.ex. Frivilliga automobilkåren i fred omfattande materieltransporter

Försvarsmakten regelmässigt. Vid havsövervakning, brandövervakning

m.m. gör Frivilliga flygkåren regelbundet värdefulla insatser. Sjövärnskåren deltar i Sjöräddningen och havsövervakningen. Brukshundklubben

utnyttjas ofta av räddningstjänsten för eftersökning m.m. Frivilliga

automobilkåren, Kvinnliga bilkâren, Frivilliga motorcykelkåren och Frivilliga radioorganisationen är flitigt engagerade vid Snöoväder, översvämningar och liknande svåra situationer samt vid olika idrottstävlingar och andra evenemang. Lottorna engageras ofta vid skallgång, flyktingmottagning och skogsbränder och svarar då ofta för utspisning. Exemplen kan mångfaldigas.

Eftersom organisationerna, trots dessa exempel, har så varierande förutsättningar att bidra till en allmän samhällsnytta i fred, har

utredningen kommit fram till att denna faktor, i ett prioriterings resonemang, skall vara lågt viktad.

Medlemsantalet

Utredningen har särskilt övervägt betydelsen i prioriteringssammanhang

av om en frivilligorganisation har många medlemmar eller bara ett mindre antal.

Utredningen har kommit fram till att det inte primärt är antalet/mängden medlemmar i en frivilligorganisation som avgör dess värde. Det är främst hur väl organisationens medlemmar företräder totalförsvarets intressen, hur väl de löser sina uppgifter avtalade eller inte och hur - de framstår förebilder i svåra situationer. Utredningen utesluter som med detta resonemang inte värdet av "breddorganisationernas", t.ex. Frivilliga skytterörelsen och de både skytteförbunden, möjligheter att genom sitt stora medlemsantal ge särskilt eftertryck folkförsvarstanken.

Det är självklart också behovet och efterfrågan av organisationens tjänster i den vidgade hotbilden i första hand bör vara avgörande som och inte antalet fysiska personer i en organisation.

Mot bakgrund av det redovisade anser utredningen att organisationernas uppgifter i den vidgade hotbilden bör ges prioritet i följande ordning

bidra till bemanning av och bibehållande av kompetensen i

totalförsvarets krigsorganisation motsv

2. bidra till totalförsvarets anpassningsförmåga

bidra till att stärka samhällets förmåga att möta svåra påfrestningar i fred

4. bidra till den demokratiska förankringsprocessen i bl.a. Baltikum och vid andra internationella insatser

5. bidra till den fredstida samhällsnyttan i övrigt.

En viss tyngdpunktsförskjutning av medelstilldelningen bör mot denna bakgrund göras till de som hittills har benämnts avtalsslutande och befälsutbildande frivilligorganisationer.

De medelstilldelande myndigheterna se kapitel 6 bör ges i uppdrag att

gemensamt och i samverkan med frivilligorganisationerna vidareutveckla de av utredningen i detta avsnitt redovisade tankarna till de speciella regler som kan erfordras för en realistisk, rättvis och verklighetsförankrad fördelning av statens medel till organisationerna. En såväl lång som kortsiktig inriktning för fördelningen bör eftersträvas.

Om den renodling av organisationsstödet och uppdragsersättningen

genomförs, utredningen i det föregående föreslagit, kommer detta, som enligt utredningens mening, att leda till att organisationer som bedöms bedriva för totalförsvaret särskilt viktig verksamhet också tilldelas en procentuellt än andra, vilket medför den möjlighet till mer pengar prioritering nämns i direktiven. Även kraven ökad stabilitet och som självständighet tillgodoses genom utredningens förslag.

Utredningens förslag

Utredningen föreslår i detta kapitel

att de statliga medlen till de frivilliga totalförsvarsorganisationerna

delas upp liksom för närvarande på två skilda områden, nämligen - -

organisationsstöd resp. uppdragsersättning,

att de statliga medlen till frivilligorganisationerna pris- och löneomräknas årligen,

att organisationsstödet främst skall användas för organisationernas administration, rekrytering, inkl. medlemsvârd och totalförsvarsupplysning,

ÖCB och Försvarsmakten gemensamt i uppdrag att, efter att ges dialog med organisationerna, fördela organisationsstödet,

SPF får i uppdrag i samverkan med ÖCB, Försvarsmakten och att att

organisationerna ta fram förslag till mål, inriktning och genomfö-

rande grundläggande totalförsvarsupplysning för frivilligor-

av en ganisationerna,

att chefer och handläggare vid myndigheter som har till uppgift att

handlägga frivilligfrågor utbildas i fråga om de frivilliga totalförsvarsorganisationernas villkor, förmåga och insatsmöjligheter i olika situationer.

att uppdragsersättningen skall omfatta samtliga kostnader som kan

hänföras till uppdragen att utbilda frivilliga till myndigheternas

beredskaps/krigsorganisation,

att ersättningar för olika projekt av studie- och utredningskaraktär

bl.a. bör kunna finansieras genom de forskningsmedel som både

ÖCB och Försvarsmakten disponerar,

att det bör kunna övervägas inte organisationernas ungdomsom verksamhet kan finansieras av Ungdomsstyrelsen och

att organisationernas uppgifter bör prioriteras i förhållande till deras

förmåga att verka vid i angelägenhetsordning väpnat angrepp,

- under anpassningsperiod, vid svåra påfrestningar på samhället i en fred vid internationella insatser. Även organisationernas och fredstida samhällsnytta i övrigt bör avslutningsvis vägas in.

De medelstilldelande myndigheterna bör ges i uppdrag att gemensamt och i samverkan med frivilligorganisationerna närmare

utveckla de av utredningen behandlade faktorerna till de speciella

regler kan erfordras för utifrån totalförsvarsnyttan väl som en avvägd fördelning statens medel till organisationerna. av

6 De centrala och

myndigheterna orga-

nisationerna

I detta kapitel redovisar utredningen sin syn rollfördelningen i stort mellan de berörda, centrala myndigheterna, den fortsatta tillämpningen av den tidigare beskrivna planerings- och budgetprocessen, de regelverk som bör utnyttjas för främst uppföljning och utvärdering samt myndigheternas m.fl. bistånd till organisationerna vid sidan av de ekonomiska statliga anslagen.

6.1 Rollfördelning i stort mellan myndighe-

terna

Enligt utredningens mening behöver rollerna för de olika aktörerna när det gäller den frivilliga totalförsvarsverksamheten klaras ut i tre avseenden, nämligen i fråga om

övergripande samordning och inriktning beställning av olika uppdrag avseende frivillig utbildning för

krigsorganisationen motsv

personaladministration När det gäller den övergripande samordningen och inriktningen svarar för närvarande AMS för detta inom det civila försvaret och

Försvarsmakten inom det militära. Denna ordning går tillbaka till mitten på 1970-talet när det rådde en annan struktur på totalförsvaret än den tillämpas i dag. ÖCB i dag samordnar och inriktar det civila som som försvaret fanns inte på den tiden.

På central nivå måste frivilligfrågorna drivas ett kraftfullt sätt enligt statsmakternas intentioner. Både statsmakterna och totalförsvarsmyndigheterna fäster stor vikt vid frivilligorganisationernas verksamhet. Det är då av betydelse att de myndigheter och chefer som har att handlägga dessa frågor har en särskilt ansvarsfull organisatorisk ställning och erforderliga personella resurser.

ÖCB har i underlaget för det totalförsvarsbeslutet och nyligen senaste i "Planeringsunderlag för det civila försvaret 1998" 1997-02-28, dnr 5-1287/96 redovisat förslag till samordning och inriktning av frivilligverksamheten och hur medlen för denna verksamhet borde fördelas. ÖCB har också föreslagit ÖCB skall överta AMS roll att som sammanhållande myndighet på central nivå för frivilligverksamheten inom det civila försvaret.

Eftersom ÖCB sedan 1986 har till uppgift i övrigt samordna att verksamheten inom det civila försvaret utredningen ÖCB även anser att bör ges det samordnande ansvaret när det gäller frivilligfrågorna inom denna del av totalförsvaret. Detta är också en uppfattning som delas med flertalet av de frivilligorganisationer som är verksamma inom främst det civila försvaret.

Denna uppgift för ÖCB innebär inom det civila försvaret, i att samverkan med berörda myndigheter och frivilligorganisationer, inrikta och samordna myndigheternas uppdrag till organisationerna samt budgetera, äska och fördela medel för detta samt, har föreslagits som i avsnitt 5.3.3, även fördela organisationsstödet tillsammans med Försvarsmakten till de frivilliga totalförsvarsorganisationerna. Vid behov av tillämpningsföreskrifter för frivillig totalförsvarsverksamhet enligt Frivilligförordningen ÖCB. bör dessa utges av

Utredningen vill i detta sammanhang också erinra ÖCB har

om att föreskriftsrätt enligt Beredskapsförordningen 1993:242 och att

regeringen i förordningen 1995:238 om totalförsvarsplikt har lagt ett

sammanhållet och föreskriftsrätt på ÖCB avseende pliktpersonal ansvar inom det civila försvaret.

När det gäller beställning av uppdrag bör det, enligt utredningens

mening, ske ungefär som i dag. Det innebär att funktionsansvarig

myndighet inom det civila försvaret med behov av frivillig personal resp. Försvarsmakten i dialog med berörda frivilligorganisationer klarar ut villkoren m.m. för de kommande uppdragen. Resultaten samordnas, enligt vad har ÖCB Försvarsmakten i den som sagts ovan, av resp. årliga planerings- och budgetprocessen.

I denna roll kommer det med utredningens synsätt att uppträda ett antal aktörer som hittills har tagit AMS tjänster i anspråk, t.ex. SJV för Livsmedelsförsörjning och ÖCB för funktionerna Civil ledning och Transporter.

AMS, ansvarig inom det civila försvaret för funktionen Arbetskraft som bör, liksom hittills, kraftsamla sin verksamhet till den tredje rollen, personaladmirlistrationen, när det gäller frivilligorganisationerna.

Regionalt stöd till frivilligorganisationerna bör alltjämt ges via

länsarbetsnämnderna under AMS ledning i huvudsak enligt den ordning

gäller i dag. ÖCB skall inte ha några uppgifter i denna del.

som

Då det gäller detaljerna i ansvarsfördelningen mellan myndigheterna,

ligger detta utanför utredningens uppgifter. Det bör därför uppdras

ÖCB med angivna riktlinjer grund, nämnare utveckla och att, ovan som reglera rollerna när det gäller dialogerna och samarbetet mellan olika myndigheter och organisationer med uppgifter inom det civila försvaret.

Även förhållandena på regional och lokal nivå måste behandlas i detta

sammanhang.

Funktionstillhörigheten för hemskyddet bör också övervägas. Som ett alternativ till att tillhöra funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst enligt nuvarande ordning bör ett överförande till funktionen Civil ledning prövas, eftersom många kommuner utnyttjar hemskyddet för betydligt vidare uppgifter än enbart för skydds- och räddningstjänst.

6.2 Planerings- och budgetprocessen

Mål- och resultatstyrning, uppföljning och utvärdering av de frivilliga

totalförsvarsorganisationernas verksamhet sker i en planeringsprocess

där både berörda myndigheter och organisationer deltar. Den har utredningen beskrivit i avsnitt 3.3.2.

Utredningen bedömer att planerings- och budgetprocessen fungerar i huvudsak väl. Som utredningen tidigare har framhållit har emellertid

myndigheterna inte samordnat sina resp. delar av processen tidsmässigt

och innehållsmässigt, vilket ofta ställer en del organisationer inför flera motstridiga budskap. Här krävs, enligt utredningen, kraftfulla insatser för att förbättra samordningen myndigheterna emellan.

Det är, enligt organisationerna, önskvärt att uppdragen blir mer långsiktiga, dvs. att de inte endast omfattar ett år i taget. Den nuvarande hanteringen innebär mycket arbetsamma höstterminer för organisationerna. Önskvärt kunna bättre jämna arbetsbevore att ut lastningen under året. Uppdragen är som regel också av den karaktären, att ett mer långsiktigt agerande borde vara att föredra även för myndigheterna. Utredningen, som tidigare föreslagit en treårig planeringsperiod, anser att organisationernas önskemål i denna del i största möjliga utsträckning bör kunna tillgodoses.

Det är också utredningens uppfattning att dialogerna mellan uppdragsgivare och uppdragstagare måste genomföras ett mer jämlikt plan. I dag sker, menar flera organisationer, ingen egentlig dialog inför ett nytt verksamhetsår, utan myndigheterna meddelar vilken ekonomisk ram och vilka handlingsregler som gäller. Detta kan ske innan dialogerna är genomförda med samtliga organisationer.

Organisationerna är många och sins emellan mycket olika och det kan från myndigheternas sida vara svårt att sätta sig in i olika organisationers förhållanden. Det kan vara en anledning till att den utveckling som hittills skett inte gått mot mera innehållsrika och givande dialoger. Myndigheterna har i stället koncentrerat sig på detaljerade anvisningar för genomförande och uppföljning av utbildningsverksamheten. Enligt organisationernas mening tar inte myndigheterna alltid hänsyn till organisationernas självständighet, förmåga och ansvarskännande. Denna kritik riktar sig främst mot Försvarsmakten men är i vissa fall relevant även för myndigheterna inom det civila försvaret.

Utredningen fäster stor vikt vid konstruktiva dialoger mellan myndigheterna och organisationerna under planeringens gång såväl centralt som regionalt och lokalt. Dialogerna är lika viktiga i början som i slutet av processen. Det är genom dem som organisationerna kan föreslå nya aktiviteter, starta nya verksamhetsgrenar och därmed påverka uppdragens omfattning och innehåll. Detta innebär att budgetdialogen inledningsvis bör vara ganska fri och bara ta hänsyn till myndigheternas behov och organisationernas kapacitet. Begränsningarna får sedan ev. komma i avvägningsdiskussionerna vid framtagandet av det civila resp. militära planeringsunderlaget jfr nedan.

Utredningen förutsätter att myndigheterna är beredda att ge större utrymme än hittills meningsfyllda dialoger med jämna mellanrum under ett "planeringsvarv" och att fördjupade och utvärderande dialoger genomförs vart tredje år.

Som utredningen tidigare har påtalat måste planerings- och budgetprocessen för det civila försvarets del ansluta till utarbetandet av det planeringsunderlag eller den programplan som årligen genomförs enligt regeringens anvisningar. För att myndigheterna ett riktigt sätt skall tillämpa en helhetssyn när det gäller behov av anställda, frivilliga och totalförsvarspliktiga och för att de skall kunna överväga behoven av uppdrag till organisationerna bör myndigheterna själva äska och beviljas uppdragsmedel ur den ekonomiska planeringsramen för det civila försvaret. Samordning av myndigheternas uppdrag och medel för frivilligverksamhet bör, tidigare har framhållits, åligga ÖCB. som

Samma grundläggande synsätt bör gälla inom det militära försvaret.

Regelverken

Det område inom finansieringssystemet som möter den starkaste kritiken från frivilligorganisationerna gäller myndigheternas regler för bud getering, rekvisition av medel, rapportering och övrig administration av såväl organisationsstödet som uppdragsersättningen. Som några organisationer har uttalat sig inför utredningen: "Skall vi administrera eller genomföra verksamhet"

En samstämmig uppfattning bland organisationerna är att tillämpningen av finansieringssystemet inte har ökat organisationernas självständighet snarare tvärtom och detta till den allra största delen beroende på - myndigheternas regelverk.

Detaljeringsgraden är långt driven från myndigheternas sida. Det gäller både administrationen under ett budgetår av anslagsmedlen och áterrapporteringskraven under samma budgetår.

Dessvärre är myndigheternas regelverk inte heller samordnade. En organisation som har Försvarsmakten, SRV och SoS som uppdragsgivare ställs för närvarande inför tre skilda regelverk.

I takt med införandet av mål- och resultatstyrning inom staten, liksom ökade krav uppföljning och revision har detaljeringsnivån senare tid successivt ökat.

Utredningen är fullt medveten om att det finns regler som myndigheterna har att uppfylla för att få "rena" revisioner. Men samtidigt kan utredningen konstatera att regeringen, myndigheternas uppdragsgivare när det gäller frivilligorganisationerna, inte har sådana krav på återrapportering som ligger ens i närheten av den detaljeringsnivån, som myndigheterna begär in från organisationerna.

Detta är en avvägningsfråga, där det borde gå att hitta förenklingar, utan avkall på uppföljningskraven. Det är utredningens bestämda uppfattning att myndigheterna begär in mer uppgifter från organisationerna än de själva kan eller hinner utnyttja.

Utredningen lämnar i det följande ett antal exempel förslag till förändringar i regelverken som skulle klarlägga "spelreglerna" bättre och förenkla administrationen både hos myndigheter och organisationer.

Regeringens ambitioner och förhållningsregler när det gäller de

frivilliga totalförsvarsorganisationernas verksamhet bör komma till uttryck på ett i stort likartat sätt i såväl försvars- som social- och arbetsmarknadsdepartementens regleringsbrev. Sá är inte fallet för närvarande.

Förändringar i anslagsbeteckning littera bör undvikas.

Ev. behov av a.tt överföra medel för uppdragsersättning mellan organisationer under löpande budgetår bör avgöras av anslagstilldelande myndigheter på enklaste sätt.

Medel över anslagen A B 3 och B 6 skall av enskild organisation, efter beslut av berörd myndighet, kunna som ett anslagssparande - föras över till närmast kommande budgetår för D 6 avgör organisa tionen själv.

Överföringen mellan organisationsstöd och uppdragsersättningar

skall, med utredningens förslag till konstruktion av anslagen, inte kunna ske.

När det gäller utformningen av myndigheternas regelverk vill utredningen särskilt trycka pâ att de måste vara enkla och framför allt inte ändras år från år. Regler hinner för närvarande inte ner lokal -

nivå förrän de på nytt ändras centralt. Endast relevanta uppgifter, som är stort värde för den mottagande myndigheten skall infordras. av

Utredningens uppfattning i "regelfrågan" styrks av Föreningsbidragsgruppen som i sin rapport framhåller:

"Med tanke att föreningslivet antar nya former och förnyar sin verksamhet bör bidragen utformas så att en aktiv förnyelse och utveckling av verksamheten premieras. De regelverk som omgärdar bidragen till föreningslivet ger uttryck för den situation rådde när anslagen instiftades. En viss otidssom enlighet präglar således i många fall både regelverk och fördelning för dessa bidrag."

I syfte att för framtiden få så likartade regler som möjligt på civil och militär sida föreslår utredningen ÖCB och Försvarsmakten i att ges uppdrag att, i samverkan med berörda myndigheter och frivilligorganisationer, utarbeta enhetliga och enkla regler för tillämpningen av regeringens bestämmelser för anslagens administration m.m.

6.4 Myndigheternas bistånd

Under de närmaste åren kommer antalet förband och anställda inom Försvarsmakten att minska. Detta reducerar frivilligorganisationernas möjligheter att genomföra utbildning och att få bistånd från det militära försvaret. För att minska dessa problem satsar Försvarsmakten både personella och ekonomiska resurser för att inom nuvarande försvarsområdesgränser säkerställa fortsatt bistånd till hemvärns- och frivillig-

verksamheten. Särskilda försvarsområdesgruppenheter kommer att bildas för detta ändamål. Betydelsen av att så också kommer att ske har betonats i samband med det senaste totalförsvarsbeslutet just med tanke på stödet till frivilligorganisationerna bet. 1996/96:FöU s. 7-8.

Frivilliga automobilkären och Kvinnliga bilkåren är organisationer som drabbas hårt av den förändrade omfattningen av Försvarsmaktens bidrag. Det har också beaktats ÖCB i planeringsunderlaget för det av civila försvaret, där medel har avsatts för att möjliggöra en temporär kompensation för det bortfallna stödet. Utredningen anser detta vara en riktig motåtgärd.

Förslag har under utredningens gång väckts att medlen för det stöd som

i dag Försvarsmakten regionalt/lokalt skulle överföras till

ges av organisationerna. På detta sätt skulle de kunna "köpa" de önskvärda tjänsterna. Det skulle också underlätta möjligheterna att flytta aktiviteter under pågende verksamhetsår. För närvarande innebär det stora problem att flytta Försvarsmaktens stöd tidsmässigt. Utredningen avvisar emellertid detta förslag eftersom det bl.a. troligtvis skulle leda till ett minskat intresse från förband och staber att "känna" för sina regionala/lokala frivilligorganisationer om samarbetet skulle övergå till ett rent köp-säljförfarande.

Däremot blir det i framtiden mer angeläget än hittills att militära förband och staber anlägger en helhetssyn/totalförsvarssyn i sitt stöd till frivilligorganisationerna. Olika militära chefer måste vara beredda att ge stöd till organisationer som de tidigare inte har haft att göra med, t.ex. att ett förband inom Marinen kan bistå organisationer med

uppgifter främst inom Armén. Det är närmast en uppgift för Försvarsmakten Högkvarteret att sprida kunskap om dessa nya samverkansförhållanden. Det är emellertid också viktigt att organisationerna själva undersöker alternativa lösningar för att tillgodose behoven vid minskat bistånd från det militära försvaret.

Det pågår också en annan utveckling som ger anledning till oro inom vissa organisationerna inför framtiden. Det är att förvaltningsansvaret av för mark, anläggningar och lokaler, som tidigare legat på Försvarsmakten, har överförts till Fortifikationsverket. Verkets strävan är att nu avgiftsfinansiera sin verksamhet, inkl. utnyttjandet av nämnda tillgångar. Detta kan komma att drabba frivilligorganisationerna hårt. Det är utredningens förhoppning att Försvarsmakten kan medverka till att sådan negativ utveckling inte kommer till stånd. Enligt vad uten redningen har erfarit är detta också Försvarsmaktens ambition.

Det kan, enligt utredningens mening, finnas skäl att se över möjligheterna till bistånd till frivilligorganisationerna i framtiden. Det kan behöva övervägas om inte bistånd kan utverkas från andra myndigheter eller organisationer, t.ex. kommuner och landsting. En ökad positiv syn från hela samhället frivillig totalförsvarsverksamhet kan också innebära att bidrag den karaktären som Försvarsmakten i dag ger av också bör kunna ges från näringsliv, andra statliga myndigheter, organisationer m.fl.

Det bör slutligen ÖCB i stället för AMS träffar erforderliga vara som överenskommelser med Försvarsmakten om hur dess resurser får utnyttjas av det civila försvarets frivilligorganisationer.

6.5 Avtalstecknande

Den grundläggande principen vid avtalstecknande bör, enligt utredningens mening, vara att den frivillige som åtar sig att ingå i ett visst förband eller en viss myndighets beredskaps- eller krigsorganisation vid höjd beredskap skriver ett avtal om detta med den förbandschefen resp. myndigheten. Det är också det vanliga förfarandet inom Försvarsmakten.

Det förekommer också inom det civila försvaret, men där är det vanligare att avtalen tecknas med länsarbetsnämnderna i avvaktan på en slutlig placering vid myndighet, organisation, företag 0 dyl. Utredningen anser gällande ordning vara lämplig.

Även kommuner och landsting har behov frivilliga, hemav t.ex. skyddsombud, räddningshundekipage, civilsamariter, ambulansförare m.fl. Av olika skäl har det hittills varit mest praktiskt att den funktionsansvariga myndigheten främst SRV och SoS tecknat dessa avtal. - - När det gäller hemskyddsombuden har avtal med dem hittills tecknats av Civilförsvarsförbundet. Utredningen återkommer i nästa kapitel till denna fråga.

Som utredningen anmäler i kapitel 8 bör närmare övervägas vilka

speciella avtal motsv som kan erfordras för att säkerställa frivilliga

insatser vid svåra påfrestningar på samhället i fred.

Utredningens förslag

Utredningens föreslår i detta kapitel

ÖCB, i stället för AMS, det övergripande samordningsansvaret att ges när det gäller frivilligfrågorna inom det civila försvaret,

att beställning av utbildningsuppdrag hos organisationerna, liksom i dag, görs av de myndigheter som har behov härav. Samordning bör utövas ÖCB och Försvarsmakten i den årliga planerings- och av budgetprocessen.

att AMS, liksom för närvarande, har ansvaret för personaladministrationen,

ÖCB i uppdrag närmare utveckla och reglera rollerna när att ges att det gäller dialogerna och samarbetet mellan olika myndigheter och frivilligorganisationer inom det civila försvaret. Funktionstillhörigheten för hemskyddet bör övervägas i detta sammanhang,

att samordnad inriktning av regeringens ambition när det gäller de en frivilliga totalförsvarsorganisationerna bör komma till ett tydligare uttryck i berörda departements regleringsbrev,

ÖCB och Försvarsmakten i uppdrag att utarbeta enhetliga och att ges enkla regler för tillämpningen regeringens bestämmelser för de av statliga anslagens administration m.m. och

ÖCB till uppgift att träffa erforderliga överenskommelser med att ges Försvarsmakten när det gäller det militära försvarets fredstida bistånd till de frivilliga totalförsvarsorganisationerna.

7 Kommuner och

landsting

7.1 Nuvarande ordning

Kommunerna och landstingen skall vidta de beredskapsförberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap.

Varje kommun och landsting skall ha de planer som behövs för verksamheten under höjd beredskap. Dessa skall innehålla uppgifter om den verksamhet som då är avsedd att bedrivas. Av planerna skall också framgå krigsorganisationen, den personal som skall tjänstgöra i denna och vad som i övrigt behövs för att kommunen resp. landstinget skall kunna höja sin beredskap och bedriva verksamheten under höjd beredskap.

Varje kommun och landsting skall se till att de förtroendevalda och den personal som skall ingå i krigsorganisationen får den utbildning som behövs för verksamheten under höjd beredskap.

Varje landsting och varje kommun har ansvar för sin verksamhet och

sin beredskapsplan med bl.a. identifierade behov av personalförstärk-

ning. I landstingets resp. kommunens beredskapsplan bör framgå vilket personalbehov som bör tillgodoses med frivilligpersonal.

Resp. funktionsansvarig myndighet, för närvarande SRV, SoS och AMS, gör kravspecifikation för resp. befattning och uppdrar till berörda frivilligorganisationer att rekrytera, utbilda och öva i en sådan omfatt-

ning att efterfrågat antal avtalsbundna personer med angiven kompetens kan ställas till landstingens resp. kommunernas förfogande.

Kommuner och landsting kan teckna avtal med medlemmar i frivillig

organisationerna i enlighet med planerat behov av personal.

Kostnaderna för utbildning av de frivilliga åvilar organisationerna via

uppdragsersättningarna från myndigheterna. Kostnaderna för krigsplacering och övning åvilar mottagande kommuner och landsting enligt gällande överenskommelse med staten.

7.2 Pågående utveckling

Den ordning som har beskrivits ovan fungerar för närvarande inte fullt ut i praktiken. Anledningen härtill kan vara flera men den främsta orsaken är att tillämpningen av lagen 1994: 1720 om civilt försvar, där den gällande ordningen regleras, har gällt så kort tid fr.o.m. 1995-07-01.

Kommunerna reviderar för närvarande sina beredskapsplaner. Räddningstjänstplanerna skall vara klara 1997-07-01. Det är bl.a ur dessa och liknande planer det skall att utläsa kommunernas behov av frivilliga, t.ex. hemskyddsombud, räddningshundar, civilsamariter osv. Behovet kan beräknas variera kraftigt från en kommun till en annan.

Kommunernas och landstingens behov av förbättrad information om den nytta frivilligorganisationerna kan göra är ytterligare en anledning till

att kontakterna mellan presumtiva uppdragsgivare och uppdragstagare ännu inte är fullt utvecklade.

Det torde också råda en hel del oklarheter lokalt om var rent praktiskt krigsplacering och avtalsskrivning skall ske. Utredningen kan bara av den anledningen se ett behov av speciell information till kommunernas

och landstingens beredskapssamordnare motsv framöver.

Kommuner och landsting avgör, sagt, själva vilken verksamhet som som de vill prioritera vid höjd beredskap och vilka personella och materiella resurser då erfordras. De vet också, oftast av egen erfarenhet, som vilka svåra påfrestningar i fred som kan uppstå inom kommunen resp. länet och vilka för främst räddningstjänsten och katastrofberesurser redskapen som då erfordras.

I det skede förberedelser för att möta påfrestningar vid höjd av beredskap och i fred som nu pågår, vore det enligt utredningens mening, värdefullt de frivilliga totalförsvarsorganisationerna kunde om göra sig hörda, etablera erforderliga kontakter och erbjuda kommuner

och landsting sina tjänster. Den utveckling som nu pågår med lokala

beredskapscentra ser utredningen som ett verksamt redskap i detta sammanhang.

7.3 En lösning för framtiden

Utredningen är medveten att den ordning som för närvarande gäller om inte är logisk när man tänker på de ansvarsprinciper som gäller. Det är

naturligtvis kommunerna resp. landstingen som har behov hemav skyddsombud, ambulansförare, civilsamariter inte SRV, SoS eller osv. - AMS.

Utredningen har övervägt att förorda direkta kontakter med uppdragsbeställningar mellan resp. kommun/landsting och de frivilliga totalförsvarsorganisationerna och att statliga medel till kommunerna för att "köpa" tjänster och teckna avtal inkluderas i det statliga ersättningspaketet till kommunerna.

Nackdelen är att en modell där staten ger medel direkt till kommunen riskerar att bli administrativt svårhanterlig om man inte kan finna någon lämplig form av schablonersättning till kommunen, vilket torde vara mycket svårt med tanke på de skilda, lokala förutsättningarna. Från

uppföljningssynpunkt kan också problem uppstå med att se "vad staten

fått för pengarna" om ett system baserat på schablonersättningar

tillämpas och om medlen verkligen utnyttjas för frivilligutbildning.

Fördelen skulle vara att många kommuner skulle känna ett direkt mer ansvar för att tillgängliga frivilligresurser ianspåktas samt att utrymme för lokala satsningar skapas. Utredningen anser denna fördel så vara stor att den skisserade lösningen bör utnyttjas när förutsättningar härför föreligger. Tiden är enligt utredningens mening ännu inte för mogen denna reform. Flera frågor behöver i detta sammanhang närmare övervägas.

ÖCB har i planeringsunderlaget till regeringen föreslagit ÖCB bör att ges i uppdrag att närmare överväga hur och i vilken omfattning kommuner och landsting bör påverka uppdrag till frivilligorganisationerna. Utredningen anser, med hänsyn till vad utredningen här har framhållit, att detta är angeläget och bör lösas i närtid. Särskilt bör de delvis nya rollerna mellan kommuner/landsting och staten, som har blivit en följd av lagen om civilt försvar, närmare klarläggas.

De finansiella frågorna behöver också beredas vidare. Förslag till finansiering bör föreligga i god tid före kontrollstationen 1999 då Svenska kommunförbundets överenskommelse med staten skall prövas.

En fortsatt dialog kring nämnda frågor mellan ÖCB, berörda funktionsansvariga myndigheter och kommuner/landsting förutsätter, enligt utredningens mening, ett starkt engagemang från Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet.

Som utredningen har framhållit ovan är primärkommunerna väl medvetna om sina uppgifter i den vidgade hotbilden och ett aktivt och omfattande planeringsarbete, främst inom räddningstjänsten, har hunnit långt. Även inom landstingen krävs det, enligt utredningens mening, ett nytänkande när det gäller de delvis nya uppgifterna för totalförsvaret och hur landstingen vid olika påfrestningar skulle kunna utnyttja de frivilliga totalförsvarsorganisationerna.

SoS har enligt utredningens mening ett stort ansvar när det gäller att sprida kunskap om totalförsvarsbeslutet och dess konsekvenser inom hälso- och sjukvårdsområdet. Även civilbefälhavarna bör sig ta

uppgifter gentemot landstingen i detta sammanhang eftersom civilbe-

fälhavarna har viktiga uppgifter hålso- och sjukvårdsområdet i krig

och samordnande planeringsuppgifter i fred för att förbereda detta.

Utredningens förslag

Utredningen föreslår i detta kapitel

att ÖCB i uppdrag närmare överväga hur och i vilken

ges att omfattning

kommuner och landsting i framtiden bör påverka uppdrag till

frivilligorganisationerna och hur finansieringen skall till och

att SoS och civilbefälhavarna aktivt verkar för ett ökat engagemang från

olika landsting i frågor som gäller landstingens behov frivillig

av personal i olika situationer.

8 Författningsreglering

Förordningen 1994:524 om frivillig för-

svarsverksamhet

Utredningen har uppfattningen att rubr. förordning alltjämt bör

tillämpas. Utredningen föreslår dock följande förändringar.

Begreppen "frivillig totalförsvarsverksamhet", och "frivilliga totalförsvarsorganisationer" bör införas, likaså "totalförsvarsupplysning".

Utredningen motiverar detta i avsnitt 4.1.

Rätten att utfärda föreskrifter bör överföras från AMS till ÖCB såvitt avser det civila försvaret. Utredningen motiverar detta i avsnitt 6.1.

8.2 Övrig författningsreglering

Det är, som utredningen tidigare har påtalat, angeläget att de frivilliga totalförsvarsorganisationema ges möjlighet att engagera sina medlemmar även vid olika slag av svåra påfrestningar samhället i fred. Utredningen anser att regelverket för frivilligorganisationerna bör medge möjligheter för uppdrag i fredstid. Då måste bl.a. frågorna om ersättning, försäkringar, utrustning m.m. regleras. Vidare måste övervägas hur ett frivilligavtal då kommer att förhålla sig till ett anställningsavtal med ordinarie arbetsgivare. Utredningen föreslår att de

civilrättsliga förutsättningarna för frivilliginsatser vid svåra påfrestningar samhället i fred snarast klarläggs.

l samband med diskussionerna om kommunernas roll i framtiden jfr kapitel 7 har det framkommit ett önskemål om att sikt välja ett helt frivilligt alternativ när det gäller hemskyddsorganisationen i stället för

att, som för närvarande, ta ut hemskyddsgruppcheferna med plikt.

Utredningen att sådan ny möjlighet bör skapas. Möjligheten att anser en vid behov även använda totalförsvarspliktiga och möjligheten till utbildning med stöd av pliktlagen bör dock inte tas bort. Bestämmelsen i 4 kap i lagen 1994:1720 om civilt försvar bör ändras så att varje kommun har möjlighet att välja att bemanna med enbart frivilliga eller med både frivilliga och totalförsvarspliktiga.

Utredningens förslag

Utredningen föreslår i detta kapitel

att vissa smärre revideringar görs i förordningen om frivillig försvarsverksamhet,

att de civilrättsliga förutsättningarna för frivilliginsatser vid svåra påfrestningar på samhället i fred snarast klarläggs.

Övriga

frågor

9. 1 Regionalpolitiska konsekvenser

Utredningen har tagit del av "Kommittédirektiv Dir. 1992:50 till

kommittéer och särskilda utredare att redovisa regionalpolitiska om konsekvenser".

Utredningen anser att dess olika förslag, främst när det gäller de

frivilliga totalförsvarsorganisationernas verksamhet vid svåra påfrestningar samhället i fred, bör få positiva regionala och lokala effekter. Detta beror främst de insatser av förebyggande och

skadeavhjälpande åtgärder som utredningen bedömer att de frivilliga

organisationernas medlemmar verksamt och inom sina områden - var en kan bidra med. -

sysselsättningen och den offentliga servicen inom landets regioner påverkas dock inte av utredningens förslag.

Prövning av offentliga åtaganden

Utredningen har tagit del "Direktiv Dir. 1994:23 till samtliga av kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden".

Statsmakternas bidrag till de frivilliga totalförsvarsorganisationerna är ett offentligt åtagande. Direktiven innebär att utredningen förutsättningslöst skall pröva om detta åtagande bör vara en offentlig angelägenhet.

Om så bedöms vara fallet skall utredningen enligt nämnda direktiv ange lämplig nivå för verksamheten.

Utredningen bedömer att regeringens och riksdagens, under följd en av år, mycket positiva inställning till de frivilliga totalförsvarsorganisationernas verksamhet betydelsefull del folkförsvaret - som en av - ger

utredningen motiv nog att inte ifrågasätta rimligheten det offentliga

av åtagande som statsmakternas ekonomiska bidrag innebär.

Beträffande lämplig nivå för verksamheten, återkommer utredningen till detta i kapitel 10.

9.3 Det

brottsförebyggande arbetet

Utredningen har tagit del av "Direktiv Dir. 1996:49 till samtliga kommittéer och särskilda utredare att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet".

Direktiven innebär att utredningen bör redovisa hur dess förslag, direkt eller indirekt, kan förväntas påverka brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet.

Det är utredningens uppfattning att dess förslag i flera fall indirekt

kommer att få en positiv effekt när det gäller att begränsa brottsligheten och verksamt medverka i det brottsförebyggande arbetet.

Redan i dag engagerar flertalet frivilligorganisationer sina medlemmar i väsentliga uppgifter för samhällets bästa. Inte minst gäller det de organisationer som ungdomar båda könen meningsfulla ger av sysselsättningar fritiden som, enligt utredningens mening; verksamt

torde förebygga brottsligheten bland dess ungdomar.

Än viktigare och värdefullare blir organisationerna i framtiden i detta avseende om deras engagemang internationellt och vid svåra på-

frestningar på samhället i fred får den inriktning och det innehåll

som

utredningen har föreslagit.

9.4 Jämställdhet mellan könen

Utredningen har tagit del av "Direktiv till samtliga kommittéer och

särskilda utredare att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser".

Ett resultat av utredningens förslag beträffade totalförsvarsupplysningens

inriktning torde bli en ökad kunskap om säkerhetspolitik och totalför-

svar hos kvinnor.

Verksamheten inom frivilligorganisationerna rör den fredstida

som nationella och internationella dimensionen bör attrahera kvinnor och göra dem mer benägna att engagera sig inom organisationerna.

10 Kostnadskonsekvenser

Utredningens förslag om en förenklad administration de statliga av

anslagen, liksom begränsningen antalet medelstilldelande centrala

av myndigheter kommer, enligt utredningens mening, att resultera i mindre omfattande arbete och därmed minskade kostnader vid berörda myndigheter och frivilliga totalförsvarsorganisationer.

Besparingarna kommer till del att behöva utnyttjas för vissa studier och

utredningar samt information och utbildning om de förändringar i

regelverk och annat måste tillkomma för att utveckla och förankra som

utredningens förslag. Några mer exakta kostnadsberäkningar har inte

varit möjliga att åstadkomma på den korta tid utredningen har haft som

till förfogande.

Förslagen leder säkert också till att organisationerna i större utsträckning fâr tillfälle att genomföra verksamhet i stället för att administrera den.

Organisationernas uppgifter främst de s.k. avtalsslutande kommer att - öka kvantitativt och kvalitativt i framtiden med anledning den av vidgade hotbilden. Utredningen förutser för sin del tyngdpunktsen förskjutning i anslagstilldelningen till de för totalförsvaret mest betydelsefulla organisationerna inom i huvudsak oförändrad en ekonomisk ram för den frivilliga totalförsvarsverksamheten.

Den närmare fördelningen av anslagen bör, tidigare har föreslagits, som utredas och genomföras ÖCB och Försvarsmakten i av gemensamt samverkan med berörda myndigheter och organisationer enligt de riktlinjer för urval och prioriteringar utredningen har föreslagit i som det föregående.

Bilaga I 169

Krk:

.

Kommittédirektiv

w

Utvärdering nuvarande för de Dir.

av system

frivilliga försvarsorganisationernas verk- 1996:102

samhet

Beslut vid regeringssammanträde den 21 november 1996

Sammanfattning uppdraget av

En särskild utredare skall pröva om nu gällande system för finansiering av de frivilliga försvarsorganisationemas verksamhet är ändamålsenligt. Utredaren skall vidare föreslå sådana förändringar av systemet som möjliggör en prioritering mellan de frivilliga försvarsorganisationerna vid tilldelning av statliga medel. Prioriteringen skall göras med utgångspunkt i den betydelse respektive organisation har för totalförsvaret.

Bakgrund

Ett nytt system för finansiering av de frivilliga försvarsorganisationemas verksamhet infördes den 1 juli 1994 prop. 1993/942100, bil. FÖU 1993/94:09, rskr. 1993/94:295, 296.

Syftet med systemet är att ge de frivilliga försvarsorganisationerna goda förutsättningar att verka med ekonomisk trygghet genom att de medel som tilldelas organisationerna blir relativt oberoende av eventuella variationer i utbildningsverksamheten.

170 Bilaga 1 sou 1997:70

Ett annat syfte med systemet har varit att till stånd ett förtydligande de frivilliga försvarsorganisationemas ställning av enskilda frivilliga sammanslutningar och förbättring av som en möjligheter till mâl- och resultatstyming när det gäller de statliga avsätts for frivilligverksarnheten. Det resurser som tidigare ñnansieringssystemct innehar att stödet till de frivilliga försvarsorganisationerna i sin helhet utgick som statsbidrag.

Systemet innebär bl.a. statliga medel till de frivilliga att törsvarsorganisationema utgår dels som stöd till organisationerdels för den utbildning bedrivs inom organisationerna na, som för att tillgodose behov inom olika delar av totalförsvaret. Den delen bidrag till ledning/administration, rekrytering ena avser och försvarsupplysning och finansieras genom ett särskilt anslag. Den frivilliga törsvarsorganisatioandra delen avser de nernas utbildningsverksarnhet och finansieras ur anslagen till funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst, funktionen Arbetskraft och funktionen Hälso- och sjukvård inom det civila försvaret samt till Försvarsmakten.

Regeringen har i 1996 års totalförsvarsproposition prop.1996/97:4 Totalförsvar i förnyelse etapp 2 framhållit den betydelse regeringen lägger vid de frivilliga försvarsorganisationerna och deras verksamhet. Inte minst betonas deras värdefulla insats för att föra folkförsvarstanlcen vidare. Särskilt betydelsefullt är här att medlemmarna representerar ett tvärsnitt av befolkningen.

Förutsåttningama för de frivilliga försvarsorganisationemas verksamhet kommer att förändras i framtiden framför allt mot bakgrund av totalförsvarets ändrade inriktning. Bl.a. kommer

sou 1997:70 Bilaga 1 m

det vidgade säkcrhetsbegreppet och kravet anpassningsförmåga att innebära delvis nya uppgifter för totalförsvaret både nationellt och internationellt. Detta kommer i sin tur att innebära nya uppgifter även för de frivilliga försvarsorganisa tionema.

Sedan några år bedriver de frivilliga försvarsorganisationema även internationellt arbete. I 1996/97:4 framhålls vikten prop. av det samarbete som vissa av de frivilliga försvarsorganisationema bedriver med de baltiska staterna liksom vikten av att stödja de frivilliga försvarsorganisationemas möjligheter att öka detta samarbete.

Enligt förordningen 1994:524 om frivillig försvarsverksamhet förstås med frivillig försvarsorganisation organisation en som främjar totalförsvaret och omfattar försvarsupplysning som samt rekrytering och utbildning frivilliga för uppgifter inom av totalförsvaret". Förordningen slår således fast vilka uppgifter en frivillig försvarsorganisation måste ägna sig åt för att anses vara en sådan organisation.

Regeringen har inte tagit ställning till frågan om en inbördes prioritering av uppgifter eller organisationer utifrån betydelsen för totalförsvaret. I prop. 1996/97:4 framhålls ett viktigt som syfte med utvärderingen att stärka kopplingen mellan finansieringssystemet och möjligheterna att stödja sådan verksamhet som är särskilt värdefull för totalförsvaret. Vidare bör belysas frågan om ett ökat kommunalt inflytande över statsbidragen till den frivilliga försvarsverksamheten.

172 Bilaga I

De förändringar inom totalförsvaret som väntas beröra de frivilliga försvarsorganisationcrna ger anledning till att över se de regler för tilldelning av statliga medel till dessa organisationer som tillämpats de senaste två åren.

Uppdraget

Den särskilde utredaren skall pröva om nu gällande system för finansiering de frivilliga försvarsorganisationemas verksamav het är ändamålsenligt. Utredaren skall vidare föreslå sådana förändringar systemet möjliggör en prioritering mellan av som de frivilliga försvarsorganisationema vid tilldelning av statliga medel med utgångspunkt i den betydelse kortsiktigt och långsiktigt respektive organisation bedöms ha för totalförsva- ret.

Vid utvärderingen skall bl.a. följande behandlas

Har nu gällande fmansieringssystem inneburit att syftet med systemet, bl.a. förbättrad mâl- och resultatstyming, stabilitet och ökad självständighet för de frivilliga försvarsorganisationerna, kunnat uppnås

Myndigheters stöd och bistånd en kartläggning. -

" Finns det behov av ett ökat kommunalt inflytande över statsbidrag för den frivilliga försvarsverksamheten

Hur skall utformningen av ñnansieringssystemet ändras om ett syfte skall vara att prioritera de organisationer som bedöms bedriva en särskilt värdefull totaltörsvarsvcrksamhet

sou 1997:70 Bilaga 1 173

När det gäller frågan vilka faktorer som skall påverka bedömningen av olika frivilligorganisationers betydelse för totalförsvaret bör den särskilde utredaren i sina överväganden ta hänsyn till och analysera bl.a. följande.

Indelningen av de frivilliga försvarsorganisationema i -

i avtalsorganisationer, dvs. organisationer som rekryterar och utbildar för befattningar i krigsorganisationen, såsom Frivilliga automobilkáremas riksförbund. Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund, Frivilliga motorcykelkårens riksförbund, Frivilliga flygkåren, Frivilliga radioorganisationen, Svenska brukshundklubben, Svenska blå stjåman, Svenska röda korset, Riksförbundet Sveriges lottakárer och Sveriges civilförsvarsförbund,

befálsutbildande organisationer, dvs. organisationer som vidareutbildar för befattningar i Försvarsmaktens krigsorganisation, såsom Centralförbundet för befalsutbildning, Flygñltsingenjörsföreningama, Flygvapenföreningamas riksförbund, Försvarets personaltjänstförbund och Sjövärnskárernas riksförbund samt i fråga om frivillig befälsutbildning Hemvärnsbetalets riksförbund, Kustartilleriets reservofñcersförbund, Svenska arméns och tlygvapnets reservofñcersförbund, Svenska flottans reservofñcerstörbund och Svenska vâmpliktsofñcersförbundet,

iii färdighetsutvecklande organisationer, dvs. organisationer som utbildar för att öka den enskildes personliga färdighet, såsom Frivilliga skytterörelsen, Svenska fallskärmsförbundet, Svenska pistolskytteforbundet och Svenska sportskytteförbundet.

174 Bilaga 1 sou 1997:70

Antalet medlemmar i frivillig försvarsorganisation - en

De långsiktiga utbildningsuppdrag som respektive myndighet de frivilliga försvarsorganisationema för bemanning i ger krigsorganisationen och för frivillig befalsutbildning.

De syften med verksamheten som anges i organisationernas stadgar.

Vidare skall utredaren överväga hur organisationemas verksamhet för totalförsvaret kan främjas utan att den enskildes behov/rätt att verka för en ideologi begränsas.

I betänkandet SOU 1992:132, Utredningen om frivillig medverkan i totalförsvaret, som i vissa delar låg till grund för bil. FöU 1993/94:09, rskr. förslagen i prop. 1993/941100, 1993/942295, 296 nuvarande ftnansieringssystem, disom kuterades inte frågan om en kategoriindelning. Dock togs frågan i samband med att indelningen i s.k. A- och s.k. Bupp avtal slopades där utredningen menade att indelningen och beteckningarna lätt kan ge intryck av att vara grundade på en kvalitetsmässig rangordning.

Inom regeringskansliet har tillsatts en interdepartemental arbetsgrupp benämnd Föreningsbidragsgruppen som har till uppgift att före den l januari 1997 redovisa förslag angående mål- och resultatstyming för bidrag till ideella föreningar. Föreningsbidragsgruppens rapport bör beaktas i utredarens kommande arbete.

Bilaga I 175

Redovisning av uppdraget m.m.

För utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående redovisning av regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, om att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, att redovisa konsekvenom serna för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49 och om att beakta jämställdheten mellan könen dir. 1994: 124. Förslag särskilde utredaren skall som lämnas av den belysas även ett samhällsekonomiskt perspektiv. Förslag som ur leder till ökade utgifter eller minskade inkomster för staten skall åtföljas förslag till omprioriteringar eller andra av fmansieringsvägar.

Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 maj 1997.

Försvarsdepartementet

Bilaga 2 177

;W

WW REGERINGSKANSLIET

Inrikesdepartementet

Resultatstyrning

av Föreningsbidrag

Ds 1997:36

178 Bilaga 2

Ds l997:36

Sammanfattning

Inledning

Föreningsbidmgsgruppext har haft i uppdrag att stärka

resultatstymingen statsbidragcn till föreningslivet i Sverige. av Vår inriktning ha varit att utarbeta en generell mall för styrning och uppföljning av statliga bidrag som betalas ut till

föreningslivet.

En huvuduppgift har varit att finna former för styrning och

uppföljning av aktuella bidrag. Förutsättningen för att ställa krav

på återkoppling använda bidrag skiljer sig i många fall från de

av

styrtörutsättningar som gäller för andra verksamheter som helt

eller delvis har statlig finansiering: regleringsbreven har en begränsad verkan styrinstrument vad gäller verksamhet som som inte bedrivs i statlig regi.

En annan huvuduppgift har varit att finna ändamålsenliga krav vad gäller återkopplingen av använda bidrag. Vi har delat in de mângfacetterade föreningsbidragen i till vilka tre grupper hänför olika typer och mängder av resultatinformation.

Bakgrund

Föreningsbidragen har det senaste decennniet varit föremål för

en mängd tttredningar. En del av dessa har haft hela föreningslivet utgångspunkt och andra har haft enskilda som

föreningsbidrag i fokus. l flera av utredningarna har påtalats att

uppföljning och utvärdering dessa bidrag inte varit tillräckligt av utvecklad. Som förslag har framförts att föreningsbidragen borde

179 Bilaga 2

Ds 1997:36

inlemmas i den statliga budgetprocessen i övrigt. Det har också

varit utgångspunkten För Föreningsbidragsgruppens arbete.

Den statliga budgetproceseen har de årtiondena senaste genomgått flera omfattande förändringar. Av vikt för styrningen

av föreningsbidragen är t.ex. att riksdagen vid flertalet tillfällen

uttalat att all statligt finansierad verksamhet skall resultatstyras. Vidare är riksdagens beslut rambudgetmodell med utgifttak om och ramar för 27 utgiftsområden sådant påverkar styrningen som

av föreningsbidragen. Från och med 970101 finns också lag

en for statsbudgeten och Förordning myndigheternas en ny om

årsredovisning.

Kartläggningen

Kartläggningen vid handen att anpassningen

ger av

föreningsbidragen till den statliga budgetprocessen är gång

men att mycket återstår att göra. I detta sammanhang bör man komma ihåg bidrags- och transfereringssytemen i att Sverige inte

har varit föremål för någon omfattande resultatstyming.

Resultatstymingsprocessen har istället varit inriktad

mer styrningen myndigheternas förvaltningsanslag. av

Beloppen betalat till föreningslivet som staten ut har under den undersökta tioårspeioden utvecklats i takt samma som den statliga konsumtionen; i reala värden har de ökat med ca 25 %.

För Foreningsbidragen innebär det

att de 1994/95 uppgick till ca 5,5 Mkr.

Styrningen dessa bidrag handlar av om att ställa

återkopplingskrav visar

som nyttan av de utbetalade bidragen. På denna punkt är bilden ganska varierande. Generellt kan sägas att

de beloppsmässigt bidragen har

stora en mer utvecklad form av

âterrapportering än de mindre.

180 Bilaga 2 sou 1997:70

Ds I997:36

Det saknas i styrningen av löreningsbidragen kan som sammanfattas i två huvudpunkter. Den ena är att det i vissa fall saknas ett ändamålsenligt styrinstrument: regleringsbreven är i första hand tillämpliga verksamhet driven i statlig regi.

Punkt tvâ handlar att statsmakterna inte alltid nummer om kombinerar de olika komponenter som .förknippas med en utvecklad resultatstyrning styrsynpunkt effektivt sett. ett ur För ha tillgång till ändamålsenlig resultatinformation fordras att vanligtvis mål övergripande mål och Verksamhetsmål, ekonomisk redovisning med revision. ett eller flera resultatmått, verksamhetsberättelse har verksamhetsmâlen i fokus och som ibland djuplodande utvärdering av bidraget. en mer

Kartläggningen också vid handen att förnyelseincitamenten i ger bidragsgivningen till ideella föreningar och organisationer är små. En orsak skulle kunna vara att de uppföljningar och utvärderingar gjorts inte givit underlag för större som förändringar. Medvetenheten att resultatstymingen av om bidragen behöver utvecklas ytterligare ger dock också information ett bidragssystem med små inneboende om möjligheter till effektivisering.

Förslag

Föreningsbidragsgruppen föreslår att alla s.k. föreningsbidrag skall kategoriseras organisations- verksamhets- eller som projektbidrag. Denna indelning syftar till att bestämma graden av resultatstyrning de olika bidragen. Den enskilt viktigaste av komponenten bestämmer till vilken kategori de olika som bidragen hänförs är hur syftet för bidragsanslaget är formulerat. Resultatstyrningen föreningsbidragen kommer också av framgent att utvecklas och de närmare formerna såsom t.ex.

2 181 Bilaga

Ds 1997:36

målformuleringen för ett enskilt bidragsanslag kommer varje år att kunna prövas i det löpande budgetarbetet.

Vidare föreslår att utöver styrinstrument regleringsbrev som

och förordningar skall staten också kunna teckna avtal med bidragsmottagande föreningar och organisationer.

För att stimulera förnyelse inom bidragsgivningen till ideella en

Föreningar och organisationer föreslår att i de fall bidragen är forordningsstyrda så skall törordningarna fokusera pâ kriterier

m.m. for att erhålla bidrag. Förordningarna skall inte konstrueras så att de namnger enskilda organisationer som mottagare av bidraget. Slutligen föreslås att enhetligheten stärks vad gäller möjligheten att fördela bidragen och deras övriga administration. När rätten att fördela statsbidrag läggs ut annan instans än statlig myndighet/departement skall detta regleras med stöd av lag.

Bilaga 3 183

Förordning 1994:524 om frivillig försvarsverksamhet

Allmänna bestämmelser

1 § Med frivillig försvarsverksamhet i denna förordning verksamhet som främjar total-

avses försvaret och som omfattar fdrsvarsupplysning samt rekrytering och utbildning av frivilliga för

uppgifter inom totalförsvaret.

En organisation som bedriver frivillig försvarsvcrksamhet benämns g t denna förordning frivillig fdrsvarsorganisation. De frivilliga försvarsorganisationerna anges i bilaga till förordningen.

2 § En myndighet med uppgifter inom totalförsvaret n: inga ett skriftligt avtal med en person

som tillhör en frivillig försvarsorganisationen frivillig om att denneskall tjänstgöra inom totalförsvaret.Personer som har ingått sådana avtal benanuu avtalspersonal. Innan ett avtal enligt första stycket ingis. skall myndigheten kontrollera med den rimliga fdrsvarsorganisationen au den frivillig: :s: lämplig för tjänstgöringen-

Myndigheternas uppgifter

3 § Myndigheter med uppgifter inom totalförsvaret skall. Vi 06h CH inom Sill Verksamt-Pictiområde. efter hörande av berördafrivilliga försvarsorganisationer och de samarbetsorgan som organisationernakan ha bildat, ange malen för utbildning fx-ivilligalör uppgifter inom totalförsvaret, av 2. angeyilken utbildning som myndigheiext anser bör gmomñins. lämna organisationen underlag fdr upplysningsveirksamhcl. 4. teckna avtal enligt 2 registrera och krigsplaeerasådan personal som ingått avtal. 6. i övrigt stödjadenfrivilliga försvarsverlçsamheterx.

4 § Avtal tjänstgöring får ingås medden som fyllt lö år eller. om tjänstgöringen avser Förom

svarsmakten.18år. Den som skall tjänstgöra i Försvarsmakten skall vara svenskmedborgare.

Av avtalet skall framgå tjärlstgöringens :rn tjansgarinssskyldrshetw omfattning samt nånstgöringstidenslängd..

Övriga bestämmelser

5 § har upphävt: genøm förordning 1995:695.

6 Om § förmåner i sambandmed tjänstgöring enligt denna förordning finns särskildabestämmelser.

7 § Föreskrifter som behövs för tillämpningen av denna förordning får utfärdas.efter hörande berördamyndigheter och organisationer. Försvarsmakten l fraga om verksamheteninom av av det militära försvaret Arbetsmarknadsstyrelsen i övngt. och av

184 Bilaga 3

Bilaga De frivilliga mrsvarsorganisazionerru utgörsav

Caiuulmrbundezför befalsutbildning Flygfáluingenjörsföreningarna. Flygvapenfdreninganusriksförbund. Frivilliga auxomobilkármiasriksförbund. Frivilliga flygkáren. Frivilliga motorcykelkárerxus riksförbund. Frivilliga radioorganisaüonexi, Frivilliga skyuaörelsen, Försvaretspersonaltjänszfdrbund. Svenska blå stjärnan, Föreningen svenskarödakorseti fraga om medverkan l iozallörsvarâ Jukvárd ochi verksamhezenför civilbefollcningensskyddi krig. RiksförbundetSverigeslouakarer. Sjövärnskárernasriksförbund. Svenskabrukshundklubben. Svenskafallskärrrulörbundeg SvenskapistolskyxlcfdrbundcL Svenskasportskyueiörbundez. Sverigescivilförsvarsförbund. Sveriges kvinnliga bilkarers riksförbund.

:arm i fråga om frivillig befakulbilming

Hemvärnsbefdletsriksförbund. Kusxanillexieu reservofiicersförbund. SvenskaArméns och Hygvapnes reservoflicersforbund. SvenskaRetrans reservoflicersfdrbund och Svenskavamplikzsofiicersfdrbundei.

Övergångsbestämmelser

1994 :S24

1 Denna nkordning nde, i kan den 1 jun 1994, då kungörelsen1970:301 om frivillig maya ksamhe ska upphöram I lill

giörâ-rdningexu ikraftträdandegälla äldre bcsünunelsa.

2. l fråga om avtal som ingátLs före

Statens offentliga utredningar 1997

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan steg för steg. U. .Följdlagstiftning till miljöbalken. M. . lnkomstskattelag, dell-lll. Fi. Att lära övergränser. Enstudie OECD:s av . . Fastighetsdataregister. Ju. förvaltningspolitiska samarbete. Fi. . Övervakning Förbättrad miljöinfonnation. M. 34. av miljön. M. . Aktivt Iönebidrag, effektivarestödför Ett .Ny kurs i trafikpolitiken bilagor.K. + . arbetshandikappade. A, 36. Bekämpandepenningtvätt. av Fi.

Länsstyrelsemas roll i trañk-ochfordonsfrågor. K. 37.Ettteknisktforskningsinstitut i Göteborg. U.

Byrákratinibackspegeln. Femtioår av förändring L Myndighet ellermarknad. . , sex förvaltningsområden. Fi. Statsförvaltningens olikaverksamhetsfonner. Fi.

Röster om bamsochungdomars psykiskahälsa. 39.IntegritetOffentlighetInformationsteknik. Ju. . Flexibelförvaltning.Förändring ochverksam- 40.Ungaocharbete. ln, . hetsanpassningstatsförvaltningens av 41. Statenochtrossamfunden

struktur.Fi. Rättslig reglering

10,Ansvaretför valutapolitiken. Fi. - Grundlag

Skatter,miljöochsysselsättning. Fi. Lagom trossamfund . l2. lT-problem inför2000-skiftet. Referatoch Lag om Svenska kyrkan.Ku. slutsatser från en hearinganordnad av 42. Statenochtrossamfunden

lT-kommissionen denl8 december. Begravningsverksamheten. Ku.

lT-kommissionens rapport l/97. K. 43.Statenochtrossamfunden

.RegionpolitikforhelaSverige, N. Den kulturhistoriskt värdefullakyrkligaegendomen

ITi kulturenstjänst. Ku. ochdekyrkligaarkiven. Ku. . l5. Detsvårasamspelet. Resultatstymingens framväxt Statenochtrossamfunden . ochproblematik, Fi, Svenska kyrkanspersonal. Ku.

.Att utveckla industriforskningsinstituten. N. 4 Statenoch trossamfunden . Skatter,tjänsterochsysselsättning. Stöd,skatterochfinansiering. Ku. . + Bilagor.Fi. 46.Staten ochtrossamfunden

Granskning granskning. av Statligmedverkan vid avgiftsbetalning. Ku. . Denstatliga revisionen i SverigeochDanmark. Fi. 4 Staten och trossamfunden . Bättreinfonnation om konsuincntpriser. ln. Denkyrkligaegendomen. Ku. . .Konkurrenslagen I993-l996.N. 48. Arbetsgivarpolitik i staten.

Växai lärande,Förslag till läroplanfor barnoch Förkompetens resultat.Fi. och . unga 6-16âr,U. 49. Grundlagsskydd för nya medier.Ju.

Aktiebolagets kapital. Ju. 50.Alternativa utvecklingsvägar for EU:s . Digitaldemokr@ti. seminarium Teknik, Ett om gemensamma jordbrukspolitik. Jo. . demokrati ochdelaktighet den8 november 1996 5 Bristeri omsorg . anordnat Folkotnröstningsutredningen, av lT- en fråga om bemötande av äldre. kommissionen ochKommunikationsforsknings- 5h.Omsorgmed kunskap och inlevelse

beredningen. lT-koimnissionens rapport 2/97.K. en fråga om bemötande äldre. av - 24.Välfärd verkligheten i Pengar räckerinte. 53. Avskaffareklamskatten Fi. - 25.Svensk EU-fat. Jo. 54. Ministemochmakten. mat- 26.EU:s jordbrukspolitik ochdenglobalalivsmedels- Hurfungerar ministerstyre i praktikenFi.

försörjningen. Jo. 55.Staten ochtrossamfunden. Sammanfattningama av

Kontroll ReavinstVärdepapper. Fi. förslagen frånde statligautredningama. Ku. . I demokratins tjänst,Statstjänstemannens roll och Folket som rådgivare ochbeslutsfattare. . . vånoffentliga etos. Fi. + Bilagal och Ju.

Barnpornograñfrâgan. 57.l medborgarnas tjänst. . lnnehavskriminalisering Ju. m.m. En samlad förvaltningspolitik för staten. Fi.

Europaochstaten. Europeiseringens betydelse for 58. Personaluthyrning. A. . svensk statsförvaltning. Fi, 59, Svenskhemmet Voksenâsens forvaltningsfonn. Ku.

Kristallkulan tretton röster om framtidens. - 60.Betal-TVinomSveriges Television.Ku. . lT-kommissionens rapport 3/97.K,

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

6 Att växa blandbetongochkojor. . Ett delbetänkande bamsochungdomars om uppväxtvillkor i storstädenias utsatta områden från Storstadskolnrnittén. . Rosorav betong. En antologitill delbetänkandet Att växa bland betong ochkojorfrån Storstadskommittén. Sverigeinförcpokskiftet. . IT-kommissionens rapport 5/97 K. 64.Samhall. Enarbetsmarknadspolitisk åtgärd + Bilagedel. A 65,Polisens register.Ju. 66.Statssktrldspolitiken. Fi. Återkallelse uppehållstillstånd. av UD. . 68.GrannIands-TV i kabelnät. Kn. 69. Besparingari stort och smält. U. 70. Totalförsvaret ochfrivilligorganisationema - uppdrag, stödochersättning. Fö.

Statens offentliga utredningar 1997

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Finansdepartementet

Fastighetsdataregister. 3 lnkomstskattelag. del 1-111. 2 Aktiebolagets kapital,22 Byråkratinibackspegeln. Femtioår av förändring på sex Barnpornografifrågan. förvaltningsområden. 7 lnnehavskriininalisering 29 m.m. Flexibelförvaltning,Förändring ochverksam- IntegritetOffentlighetInformationsteknik. 39 hetsanpassningstatsförvaltningens av struktur.9 Grundlagsskydd för nya medier.49 Ansvaretför valutapolitiken. 10 Folket som rådgivare ochbeslutsfattare. Skatter.miljöochsysselsättning. 11 + Bilagal och 56 Detsvårasamspelet. Resultatstymingens framväxt Polisens register.65 ochproblematik. 15

Skatter,tjänsterochsysselsättning. Utrikesdepartementet + Bilagor.17 Återkallelse av uppehållstillstånd, 67 Granskning granskning, av

Denstatligarevisionen i SverigeochDanmark. 18 Försvarsdepartementet KontrollReavinstVärdepapper. 27

Totalförsvaret ochfrivilligorganisationema 1demokratins tjänst.Statstjänstemanncns roll och uppdrag, stödochersättning. 70 vånoffentliga etos. 28 - Europaoch staten. Europeiseringens betydelse för Socialdepartementet svenskstatsförvaltning. 30

Röster barns ochungdomars psykiskahälsa,8 Att lära övergränser. Enstudie OECD:sförvaltnings- av om Välfärdi verklighetenPengar räckerinte.24 politiskasamarbete, 33 - Bekämpande penningtvätt. av 36 Bristeri omsorg fråga bemötande äldre.51 Myndighetellermarknad. i en om av Omsorgmedkunskapochinlevelse Statstörvaltningens olikaverksamhetsfonner. 38 fråga bemötande äldre.52 Arbetsgivarpolitik i staten. - en om av Att växa bland betongochkojor. Förkompetens ochresultat.48 Ett delbetänkande barnsochungdomars Avskaffareklamskattcn 53 om uppväxtvillkor i storstädemas områden från Ministemochmakten. utsatta Storstadskommittén, 61 Hurfungerarministerstyre i praktiken54 1medborgarnas tjänst. Rosorav betong. Enantologitill delbetänkandet Att växa bland Ensamladförvaltningspolitik för staten. 57 betongochkojorfrånStorstadskommittén. 62 Statsskuldspolitiken. 66

Kommunikationsdepartementet Utbildningsdepartementet

Länsstyrelsemas roll i trafik-ochfordonsfrågor. 6 Den nya gymnasieskolan - steg för steg. 1 lT-probleininförZOOO-skiflet. Referatochslutsatser från Växai lärandeFörslag till läroplanförbamoch hearinganordnad lT-kommissionen den unga 6-16år. 21 en av 18 december. lT-kommissionens 1/97.12 Elt teknisktforskningsinstitut i Göteborg. 37 rapport Digitaldemokr@ti. Ettseminarium Teknik. Besparingar i ston ochsmått.69 om demokrati ochdelaktighet den8 november 1996 Jordbruksdepartementet anordnat Folkoinröstningsutredningen, av lTkommissionen ochKommunikationsforsknings- Svensk mat EU-fal.25 beredningen lT-kommissionens rappon 2/97.23 EU:sjordbrukspolitik ochdenglobalalivsmedels- Kristallkulan tretton röster framtiden. försörjningeir26 -r om IT-kommissionens rapport 3/97.31 Alternativautvecklingsvägar för EUzs Nykursi trafikpolitiken bilagor. + 35 gemensamma jordbrukspolitik. 50

Sverigeinförepokskiftet. lT-kommissionens rapport 5/97.63

1997 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Arbetsmarknadsdepartementet Aktivt lönebidrag. Ett effektivare stödför arbetshandikappadc. 5 Personaluthyniings 58 Samhall.En arbetsmarknadspolitisk åtgärd + Bilagedel, 64

Kulturdepartementet lT i kulturens tjänst. l4 Statenoch trossamfunden Rättsligreglering Grundlag - Lagom trossamfund - Lag om Svenska kyrkan.4l 7 Staten och trossamfunden Begravningsverksamheten. 42 Staten och trossamfunden Den kulturhistoriskt värdefullakyrkliga egendomen och dekyrkliga arkiven.43 Staten och trossamfunden Svenska kyrkanspersonal. 44 Staten och trossamfunden Stöd,skatter och finansiering. 45 Staten och trossamñinden Statlig medverkan vid avgiftsbetalning. 46 Staten och trossamfundcn Den kyrkliga egendomen. 47 Staten och trossamfunden. Sammanfattningaina av förslagen frånde statligaLitredningama. 55 Svenskhemmet Voksenåsens lörvaltningsfonn. 59 Betal-TVinom Sveriges Television60 GrannIands-TV i kabelnät. 68

Närings- och handelsdepartementet Regionpolilik för helaSverige.l3 Att utveckla industriforskningsinstituten. l6 Konkurrenslagen l993-l996.20

lnrikesdepartementet Bättre information om konsumentpriser. 9 Unga ocharbete. 40

Miljödepartementet Förbättrad miljöiulonnation. 4 Följdlagstiltning till Iniljöbalken. 32 Övervakning av miljön. 34