Medieföretag i Sverige - ägande och strukturförändringar i press, radio och TV delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

medieföretag

i

Sverige

och i TV - ägande strukturförändringar press, radio och Delbetänkande Rådet för

av mångfald

inom massmedierna.

/rhx

u

Statens offentliga utredningar

WW 1997:92

g Kulturdepartementet

Medieföretag i

Sverige

- Ägande och i

strukturförändringar

radio och TV

press,

Delbetänkande

av

Rådet för mångfald inom massmedierna

Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr underlättar arbetet för den som skall svara på remiss.

som - Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Distributionscentralen

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20629-3

ISSN 0375-250X gotab Stockholm1997

Till Statsrådet och chefen

för

Kulturdepartementet

Den 2 februari 1995 bemyndigade regeringen dåvarande chefen för Kulturdepartementet, statsrådet Wallström, att tillkalla ett råd för mångfald inom massmedierna med uppdrag att överväga och föreslå åtgärder för att stärka mångfalden och motverka skadlig ägar- och maktkoncentration inom massmedierna. Med stöd bemyndigandet förordnades fr.o.m. den 8 1995 av mars som ordförande justitierådet Johan Munck. Ledamöter är för närvarande journalisten Carmilla Floyd, professorn Stig Hadenius, TV-producenten Roland Hjelte, verkställande direktören Anna-Stina Nordmark- Nilsson, professorn Lennart Weibull och civilekonomen Lena Wennberg. Experter i rådet är hovrättsassessom Monica Bengtsson, departementssekreteraren Henrik Selin, medieforskaren Staffan Sundin och redaktören Peter O. Nilsson. Som huvudsekreterare i kommittén har förordnats departementssekreterare Jens Cavallin, som sekreterare kammarrättsassessom Madeleine Kanold och biträdande sekreterare fil. kand. Marie Lindström. som I rådets direktiv att rådet skall följa utvecklingen och kartläganges ga och analysera problem när det gäller konkurrens och mångfald inom massmedierna särskilt tendenser till koncentration ägande och andav , ra former av inflytande över medierna. Rådet har i detta syfte givit serie arbetsdokument vilka förut en tecknas i bilaga 2 till detta betänkande. Rådet har också upprättat en databas med uppgifter om ägande av medieföretag m.m. Rådet får härmed överlämna betänkandet Medieföretag i Sverige - Ägande och strukturförändringar i radio och TV. Betänkandet press, har huvudsakligen utarbetats Staffan Sundin. av

I rådets uppdrag att föreslå åtgärder ingår lagstiftning som ett av olika tänkbara medel stärka mångfald och motverka skadlig ägaratt och maktkoncentration inom massmedierna. De överväganden rådet har att göra i denna del kompliceras som emellertid utvecklingen inom EU. Efter långvarigt förberedelsearav bete har nämligen inom kommissionen utarbetats utkast till direktiv innebär överskridande vissa marknadsandelar i fråga om som att av dagstidningar, ljudradio och television skulle bli i princip förbjudet. Kommissionen har dock ännu inte beslutat att lägga fram ett förslag till direktiv eftersom de utkast förelegat har mött starkt motstånd. Det som för närvarande omöjligt att förutse med säkerhet ett direktiv som är om innebär bestämda förpliktelser för medlemsstaterna kommer att antas detta läge rådet att det inte skulle tillräckav EU-organen. I anser vara ligt meningsfullt att redovisa några överväganden i lagstiftningsfrågan. Rådet återkommer emellertid till frågan. För sammanfattning delbetänkandet hänvisas till avsnitt av

Stockholm i juni 1997

Johan Munck

l l

l av och

Utveckling ägande ägarinflytande i dagspressen

När den moderna dagspressen i Sverige växte fram vid sekelskiftet

var de flesta tidningarna privatägda, i regel av en familj med anknytning till utgivningsorten. Politiskt betecknade sig tidningarna i allmänhet

som konservativa eller liberala, dock utan att ha några direkta organisatoriska band till de politiska partierna. Tidningsföretagen utgav endast en huvudtidning, ibland med lokala avläggare. Redan i slutet av 1800talet byggde dock Axel Lidman, med Hedemora bas, Sveriges

som upp

första tidningskedja.

Under efterkrigstiden har en rad förstatidningar utbjudits till försäljning, ofta i samband med generationsskiften i ägarfamiljema. I huvudsak har fyra typer överlåtelser ägt nämligen till privatägda

av rum, tidningsforetag, nybildade stiftelser, existerande stiftelser samt konsor-

tier med tidningsföretag ägare.

som

1.1 Privatägd press

En rad av de familjer fortsatt tidningsägare har köpt

som som upp tidningar i närliggande områden och bildat regionala tidningskedjor. Exempel på detta är familjen Ander med Nya Wermlands-Tid-

som ningen som bas förvärvat samtliga flerdagarstidningar i Värmlands län med undantag för den socialdemokratiska Värmlands Folkblad. Den geografiska expansionen har gått vidare till tidningar i till

ett par Värmland gränsande områden i Västergötland. Främst för att rädda tidningarna från att förlora den moderata inriktningen har Andergruppen även förvärvat ett par tidningar, Nordvästra Skånes Tidningar och Enköpings-Posten, i andra regioner.

Familjen Hamrin med koncembolaget Herenco har utvecklat sin verksamhet på liknade Ander. Kring sin ursprungliga tidning

sätt som Jönköpings-Posten har familjen byggt upp en kedja som omfattar samtliga flerdagarstidningar i Jönköpings län, fyra tidningar i Västergötland samt en i Kronobergs län. Familjen Pers nöjde sig länge med Vestmanlands Läns Tidning, men har under Anders H Pers ledarskap köpt upp samtliga lokaltidningar i Västmanland, däribland två från

10 Utveckling ägande och ägarinflytande i dagspressen

av

Bengtsson-gruppen, och dessutom ett par forstatidningar i Västergötland. Dalarna domineras av familjen Bengtsson som till Falu-Kuriren lagt större delen av Lidmanspressen. Den senast bildade tidningskedjan är Marieberg förvärvet Sydsvenska Dagbladet och

genom av Kvällsposten. Med något undantag består de familjeägda tidningskedjorna av förstatidningar.

l l Ägarforändringar

. Upplösning iDag och förstärkning Hjörnes ställning

av av

De två regionala kvällstidningama, GT och Kvällsposten, slogs 1990 samman till iDag. Tanken var att fusionen skulle ge stordriftsfördelar och sänka kostnaderna per exemplar. Den nya tidningen fick dock svårigheter att attrahera de två tidigare tidningarnas läsekretsar. Efter flera år av fallande upplaga och växande ekonomiska problem löstes fusionen upp i ett par steg. Under 1995 började de två tidningarna att ges ut under sina ursprungliga namn av separata redaktioner. 1996 övertog tvâ bolag helägda Tidnings AB Stampen och Sydsvenska Dagbladet AB

av utgivningen av GT respektive Kvällsposten. Fram till 1999 kommer tidningarna att samarbeta om spelbilaga, söndagsbilaga, TV-bilaga m.m. Kvällsposten och GT erbjuder dessutom varandra artiklar om allmänna nyheter, sport och nöjen det inte är mycket exklusivt material

om

I juni 1997 sålde Stampen GT till Mariebergs dotterbolag AB Kvällstidningen Expressen för 100 miljoner kronor under förutsättning att Konkurrensverket godkänner affären. Det av Peter Hjörne kontrollerade Stampen motiverade försäljningen med att bolaget ville koncentrera sin dagspressverksamhet till morgontidningsmarlcnaden. Expressens ledning förklarade att de två kvällstidningamas samarbete när det gäller annonsforsäljning och distribution kommer att byggas ut samt att "så småningom kommer vi också att utveckla ett redaktionellt samarbete mellan tidningarna". Samtidigt försäkrades att "ingen skall vara orolig för att namnet GT kommer att försvinna

Till skillnad från Kvällsposten drivs ett systerdotterbolag till

som av konkurrenten Expressen kommer således GT att bli ett dotterbolag direkt under Expressen, vars ledning sannolikt kommer att vara representerad i västkustkonkurrentens styrelse. Mariebergs huvudägare Bonniers förklarar skillnaden med att det var Expressens ledning som ville genomföra affären som ligger i linje med vår tradition att ge våra dotterbolag stor handlingsfrihet. Om avsikten är att GT och Expressen skall fortsätta att konkurrera med varandra kommer det

troligen inte att vara problemfritt för styrelserna att planera sina respektive tidningars kampanjer. Om däremot det aviserade redaktionella samarbetet kommer att bli omfattande kan ägarstrukturen vara rationell.

Genom köpet kommer Bonniers att öka sin andel av den totala dagspressmarknaden med 1,6 procentenheter till 26,6 procent se tabell 2.1, motsvarande tal på kvällspressmarlcnaden uppgår till 7,6 och 57,0 se tabell 3.4. Av de dagstidningar utges i de tre storstäderna

som kommer Bonniers att äga sex av elva tolv om Metro medräknas.

Bohusläningen

Bohusläningen har under 1990-talet brottats med svårigheter på flera olika plan. Trots att koncernens två tidningar, Bohusläningen och Strömstads Tidning, är dominerande i utgivningsornrådet med en hushållstäclcning på över 60 procent har verksamheten gått med betydande förluster vilket undergrävt den finansiella ställningen Verkställande direktören avgick hösten 1995 efter en schism med ägarna och styrelsen

Sedan 1929 har Bohusläningen ägts av familjen Björkman/ Walin/Zeilon. Ägarna har sedan 1946 inte varit verksamma på tidningen annat än på styrelsenivå. Sommaren 1994 gick dock en av huvudägama Gösta Walin in och övertog ansvaret för ledaravdelningen, vilket ledde till att chefredaktören sade upp sig. Walin avvecklade efter en tid sitt engagemang på ledarsidan, varefter ansvarsfördelningen mellan den nyutnämnde chefredaktören och ägaren åter blev den gängse i icke ägarledd press

På nyåret 1997 förändrades ägarbilden i Bohusläningen. Stampen och Lidköpingspress övertog 48 respektive 12 procent av aktierna genom en nyemission på 15 miljoner kronor, medan syskonen Gösta Walin och Gertrud Zeilon behöll 40 procent. Representanter för de nya ägarna övertog samtidigt majoriteten i styrelsen, där även Hallandspostens VD ingår.

12 Utveckling av ägande och ägarinflytande i dagspressen

Förändrad ställning för Peter füörne

Affärema med GT och Bohusläningen innebär att Peter Hjörnes ställning på de västsvenska tidningsmarknadema förändras. Genom Expressens köp GT bryts Peter Hjörnes dominerande position på

av Göteborgs dagspressmarknad, han i egenskap av huvudägare

även om

den överlägset största morgontidningen fortfarande har en mycket av stark ställning. I Uddevalla-regionen är Göteborgs-Posten den näst största morgontidningen med en täckning på 16 procent. Genom att bli största ägare i regionens ledande tidning Bohusläningen kommer Stampen och dess huvudägare Peter Hjöme att få en helt dominerande ställning på morgontidningsmarknaden i hela Bohuslän. På den lokala etennediemarknaden kontrollerar Stampen Rix Göteborg samtidigt som bolaget huvudägama i Rix-stationema i Borås och Varberg.

är en av

Under 1997 kommer Göteborgs-Posten att inleda ett samarbete på flera fronter med Nya Lidköpings-Tidningen, ägd av familjen Hörling. NLT kommer att tryckas på Göteborgs-Postens tryckeri från och med hösten 1997. Läsarna av tredagarstidningen NLT erbjuds prenumeration på G-P de dagar då NLT inte utkommer NLT har en exceptionellt stark ställning i utgivningskommunen med en hushållstäclcning på 89 procent. Göteborgs-Postens täckningstal uppgår till 9 procent på vardagar och 15 procent på söndagar.

1.1.2 inom ägarsfärer Förändringar

Bonnierföretagen övertar Deni

Bonnierföretagen lade i juli 1996 ett bud på Deni AB, som kontrollerar 10,3 procent kapitalet och 40,6 procent av rösterna i Marieberg.

av För varje röststark C-aktie bjuds röstsvag A-aktie samt kontanter,

en främst för att täcka skatteavbränningar. Bonnierföretagen börjar med att köpa majoritet av rösterna och en minoritet av kapitalet i Deni

en AB sannolikt HB Nya Denis innehav. Därefter kommer Bonnierföretagen under femårsperiod att ta över hela Deni AB. När affären

en är slutförd kommer Bonnierföretagen och systerföretaget Boninvest att kontrollera 35,3 procent kapitalet och 68,7 procent av rösterna i

av Marieberg se tabell 1.1.

Utveckling ägande och ägarinflytande i dagspressen 13 av

Tabell 1.1. Bonniersfärens aktieinnehav i Marieberg före och efter

försäljning Deni AB:s innehav. Procent. av

1996 2001 utan 2001 med försäljning försäljning

Kapital Röster Kapital Röster Kapital Röster

Bonnierföretagen+ 35,3 32,2 35,3 68,7 35,3 68,7 Boninvest Deni AB 10,3 40,6 0,0 0,0 0,0 0,0 Familjen Bonnier 2,2 3,2 12,5 7,3 2,2 3,2 privat Bonniersfáren 47,8 76,0 47,8 76,0 37,5 71,9

Källa: Aktiebok för Tidnings AB Marieberg 1996-06-28. Dagens Nyheter 1996-07-02. Svenska Dagbladet 1996-07-02. Dagens Industri 1996-07-02.

Denis bakgrund är att Karl Otto Bonnier 1932 sålde merparten av sitt innehav aktier i Dagens Nyheter nuvarande Marieberg till av firma Albert Bonnier, då ägdes hans söner, Tor, Åke och som av tre av Kaj Bonnier. Kaj Bonnier och hans barn löstes 1953 ut finna Albert ur Bonnier, moderbolag för Bonnierföretagen. Firmans aktieinnehav i Dagens Nyheter fördes då över till det nybildade handelsbolaget Deni", där de tre brödernas släktgrenar ägde ungefär tredjedel var. Ägandet en och kontrollen över bolaget reglerades ett konsortialavtal som gäller av till och med 1999. Hembud gäller. De tre utsåg var sin legrenarna damot och suppleant i Dagens Nyheters styrelse. I samband med att Dagens Nyheter introducerades på börsen 1965 utgavs serie med röststarka C-aktier. Genom att byta till sig Cen ny aktier kunde Deni även i fortsättningen kontrollera aktiemajoriteten trots att deras andel aktiekapitalet minskade till 18 procent. I början av 1980-talet förvärvade Bonnierföretagen en del av Denis aktiepost. av Parallellt med Deni och Bonnierföretagen har enskilda medlemmar innehaft aktier i Marieberg. Under åren har vissa förändringar skett av ägandet inom Deni. Kaj Bonniers har successiv minskat sin andel gren till 18 procent, medan Karl-Adam Bonnier ökat sin så att han med 11 procent är den störste enskilde delägaren. Han invaldes 1992 som suppleant i Mariebergs styrelse utanför sin två platser. I övrigt har grens

ägarförändringar inte påverkat representation i styrelsen.

grenarnas Genom transaktionen kommer de enskilda medlemmarna i familjen Bonnier att få aktier i Marieberg, motsvarande 10,3 procent av kapitalet och 4,1 procent rösterna. Familjemedlemmama, sammanlagt ett 35av tal kan således sälja sina innehav utan att Bonniers kontroll personer,

över Marieberg hotas. Bonnierföretagen ättlingar till bröderna

ägs av Tor och Åke Bonnier. I Deni finns ättlingar till

som nämnts även en tredje bror, Kaj Bonnier, representerade. Genom att Bonnierforetagen övertar Denis röststarka aktier kommer Kaj Bonniers gren inte längre att ha något inflytande över Marieberg.

Bonnierföretagens bud på Deni visar Bonniers vilja att behålla kontrollen över Marieberg, samtidigt det de enskilda med-

som ger lemmama möjlighet att realisera del sin förmögenhet i kontanter.

en av Det är dock inte sannolikt att stora delar av familjens privata innehav säljs ut snabbt. De största delägarna i Deni är samtidigt de inom familjen som har stora tillgångar utanför den bundna familjefönnögenheten, varför de inte har något direkt behov av att sälja sitt innehav i Marieberg. En viss koncentration av ägandet sker genom att Kaj Bonniers gren förlorar inflytande.

Släkten Pers och VLT

Släkten Pers sålde hösten 1994 en post B-aktier, motsvarande 18,7 procent av aktiekapitalet och 7,95 procent av rösterna. Samma år emitterades en ny röstsvag B-aktie för varje gammal aktie oavsett aktieslag, vilket minskade huvudägamas andel av röstema. Fördelningen mellan släktgrenama förändrades inte genom transaktionema. De röststarka icke börsnoterade A-aktiema, är helt i släkten Pers ägo, som vid årsskiftet 1996/97 kontrollerade 73,7 procent rösterna och 38,2 procent

av av aktiekapitalet. Gefle Dagblad äger genom AB Allehanda en post i VLT, motsvarande 4,5 procent av rösterna och 10,7 procent av aktiekapitalet.

Släkten Ridderstad och Östgöta Correspondenten

Östgöta Correspondenten ägs sedan 1842 av släkten Ridderstad. Genom aktieförsäljningar under 1990-talet har de av släkten kontrollerade aktierna minskat från cirka 80 till 60 procent av rösterna. Största enskilda posten innehas familjekontrollerad stiftelse 25

av en procent av rösterna, de övriga aktierna är uppdelade på ett tjugofemtal medlemmar släkten. Familjen Ridderstad låste våren 1994 större

av delen av sitt innehav genom ett konsortialavtal. Flera andra tidningsföretag som Herenco 14 procent av rösterna, Nerikes Allehanda 7 och Norrköpings Tidningar 4 har köpt aktier i Östgöta Correspon-denten, men släkten Ridderstad har genom konsortialavtalet

Utveckling ägande och ägarinflytande i dagspressen 15

av

och uttalanden markerat att den har för avsikt att fortsätta att kontrollera tidningen.

1 l Nyetableringar

. Kinneviks dagspress

Kinneviks mediekoncem Modem Times Group startade i februari 1995

femdagarstidning, Metro, distribuerades gratis vid tunnelbaneen som nedgångar och på pendeltågstationer. Innehållet består i huvudsak av korta TT-telegram. Metro saknar ledar- och kultursida, åsikter uttrycks

fristående krönikörer. Tidningen blev snabbt en framgång och kunde av redan första året redovisa mindre vinst. Enligt TS-statistik dis-

en tribuerades Metro 1995 i 198 300 exemplar, vilket kan jämföras med Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets upplaga i Stockholmsregionen på 285 200 respektive 100 700 exemplar. I 1997 börja-de

mars Metro även ges ut på lördagar.

Modern Times Group startade i september 1996 en tvådagarstidning Metro Weekend med utgivning på lördag och söndag då Metro inte kom ut. Distributionsföretaget Pressens Morgontjänst, ägt av Dagens Nyheter 80 procent och Svenska Dagbladet 20, var obenäget att ta in helgtidning i sin apparat. Om företaget vägrade skulle det dock

en komma att förlora 7,5 miljoner kronor i statligt samdistributionsstöd och sannolikt bryta mot konkurrenslagen. Pressens Morgontjänst valde till slut att ta in Metro Weekend som kund.

I debatten kring presstödets utfomming hade det uppmärksammats att dubbla presstöd kunde utgå för helt likartade publikationer. Ett omstritt fall vid sidan Metro och Metro Weekend utgjorde de två tid-

av ningarna Finnveden Onsdag och Finnveden Fredag. Mot den bakgrunden föreslog regeringen hösten 1996 att om flera publikationer är att

och publikation trots att de uppfyller kravet på 51 anse som en samma procent eget redaktionellt material och utkommer under olika namn kan Presstödsnämnden i beslut presstöd dem vara en publikation.

om anse Riksdagen antog propositionen i december 1996. Med den nya skrivningen skulle Metro och Metro Weekend betraktas som en publikation och Metro Weekend skulle därigenom mista rätten till samdistributionsstöd. Pressens Morgontjänst kunde därmed avböja att distribuera Metro Weekend utan att komma i konflikt med konkurrenslagstiftningen.

Modern Times Group beslöt i december 1996 med hänvisning till de konsekvenser den ändrade regleringen skulle föra med sig att

som

16 Utveckling ägande och ägarinflytande i dagspressen av

lägga ner Metro Weekend. Tidningen vid nedläggningen ha uppgavs 52 858 prenumeranter.

Metros och Metro Weekends inträde på den stockholmska dagstidningsmarknaden upphov till flera motåtgärder från de etablerade gav konkurrenterna. Dagens Nyheter minskade våren 1996 antalet delar på

vardagar och satsade på ett mer koncentrerat innehåll, medan helgutgåvoma ökade i omfång. Samma började Dagens Nyheter sommar att erbjuda helgprenumerationer fredag till söndag. Med en tunnare vardagstidning hoppades Dagens Nyheter nå de läsare klagade på som att de inte hann läsa tidningen och därför nöjde sig med Metro. Med utökad helgläsning och möjlighet till helgprenumeration försökte man möta Metro Weekend.

Dagens Nyheters gratistidning

Dagens Nyheter har under 1990-talet byggt töretagsgrupp för upp en gratistidningar. Hubo Press ger ut lokaltidningar i Söderort med sex en sammanlagd upplaga på 316 000 exemplar, medan Närmedia ut ger Lokaltidningen med en total upplaga på 314 000 exemplar och utsom kommer varje vecka i fjorton editioner och totaldistribueras på respek-

tive marknad." Dagens Nyheter bildade hösten 1996 tillsammans med det danska börsnoterade bolaget Søndagsavisen AS ett till lika delar ägt

bolag, Søndagsavisen International AB, för utgivning gratistidav ningar i Sverige och i andra länder. Det bolaget köpte Närmedia nya AB och Hubo Press AB Dagens Nyheter. Den danska Søndagsav avisen distribueras varje vecka i 1,4 miljoner exemplar i 13 editioner.

Søndagsavisen International startade i 1997 gratistidning mars en ny Avisen, som sprids i närmare 800 000 exemplar i tre editioner för olika delar av Storstockholm. Bolaget har aviserat sitt intresse att ge ut gratistidningar i de större städerna i Sverige. Flera de större landsortsav tidningarna har börjat förbereda söndagsutgivning och/eller egna gratistidningar för att möta en eventuell konkurrens i sina respektive sprid-ningsområden I Gävle startade Gefle Dagblad i januari 1997

sön-dagsutgivning, följd av Arbetarbladet några veckor Arbetet senare. Ny-hetemas västsvenska edition började 1996 komma ut sommaren även på söndagar och har därigenom kunnat öka sitt presstöd.

Utveckling ägande och ägarinflytande i dagspressen 17

av

Dagens Politik

specialinriktad fyradagarstidning, Dagens Politik, startades höst- En ny

1995. Som finansiärer stod Vestmanlands Läns Tidning som tryckte en tidningen, LRF Media som svarade for prenumerationshanteringen, Riksmedia skötte annonsförsäljningen samt Länstidningen Öster-

som sund. Målgruppen utgjordes cirka 100 000-150 000 besluts-

av fattare. Trots att tidningen snabbt fick ett gott anseende beslöt ägarna i februari 1997 att lägga den. Orsaken var att varken annons- eller

ner upplageförsäljningen hade nått de uppställda målen. Upplagan uppgick till 6 000 exemplar mot kalkylerade 10 000. Tidningen gick med betydande förluster och ägarna såg inga möjligheter att i rimlig tid vända

utvecklingen.

1.1.4 Ägarinflytande i familj eägda tidningar

Även de familjeägda tidningarna inte längre är den dominerande

om ägarfonnen så för nära hälften av titlarna och något

svarar gruppen över hälften den samlade upplagan. Ofta betraktas den familjeägda

av

enhetlig ägarinflytandesynpunkt. En närmare analys vipressen som ur

dock att det finns betydande skillnader mellan de olika familjemas sar makt, beroende dels på hur sammanhållen familjen är, dels på vilka positioner medlemmarna intar i företagen.

Ledningen ett familjeföretag tenderar ofta att förändras vid varje

av generationsskifte. I den första generationen har i regel grundaren/köparen kommit att inta mycket stark position i egenskap av en-

en

majoritetsägare tabell 1.2. I den kategorin återfinns i dag Peter sam Hjöme och Christina Hamrin att lösa ut sina kusiner kom-

som genom mit i starka situation deras respektive farfáder gång ha-

samma som en de. Finansmannen Mats Arnhög är dominerande ägare i Finanstidningen, medan Bo Präntare har övertagit den tidigare A-press-

ensam tidningen Hälsinge-Kuriren behållit sin socialdemokratiska profil.

som

18 Utveckling av ägande och ägarinflytande i dagspressen

Tabell 1.2 Familjeägda dagstidningar 1996. Upplaga, generation och ägarpositioner.

Familj Huvudföretag Tidnin Upplaga Gener Positionz

Stadiu

gar m ation

1996 Styrelse Företag Ander Nya Wermlands- 10 195 900 B II-IV SO CR, AU,

Tidningen 4 SL VD Amhög Finanstidningen 1 8 600 A I SO Bengtsson Dalarnas Tidningar 4,5 61 700 B II-III 2 SL Bjömberg, Ystads Allehanda 2 34 400 SO CR Kaamner, 3 SL Mörner Bonnier Marieberg, 5 1 015 500 D V-VII 3 SL VD

Bonnierföretagen 3 SL Hamrin Herenco3 8 161 300 A III-IV 2 SL CR, AU,

VD, KR Hjörne Stampen 2 333 000 A III SO CR, AU Hörling Nya Lidköpings 1 24 500 A 2 SL VD

Tidningen Ingemarsson Vimmerby Tidning 2 19 500 A 1 SL VL Michelsén Alingsås Tidning 1 13 600 1 SL CR, AU,

VD Pers VLT 7 120 000 D III-IV 3 SL Präntare Hälsinge-Kuriren 1 10 400 A I SO CR, AU Ridderstad Östgöta 1 65 300 D V SO,

Correspondenten 3 SL Sommelius Helsingborgs 1 49 500 B III 2 SL KR

v

Dagblad Svender Ljusdals-Posten 1 8 100 B SO, VD

1 SL TOTALT 47,5 2 121 300

Källa: Uppdaterade uppgifter från årsredovisningar för berörda företag 1995

ZAU ansvarig Anm: lFöretagetkontrolleras av A en person, B syskon, C kusiner, D släkt. utgivare CR chefredaktör KR kulturredaktör SO styrelseordförande SL styrelseledamot VD

verkställande direktör VL verkställande ledamot. 3.För koncernens fyra tidningar i Västergötland avser upplageuppgiftema 1995.

När företaget går vidare till barnen uppstår det risker för konflikter, det kan gälla företagets inriktning, fördelning av poster inom företaget, politisk inriktning etc. I presshistorien finns flera exempel på svåra brödrakonflikter. Gustaf Ander löste ut sin bror, medan bröderna

Utveckling ägande och ägarinflytande i dagspressen 19

av

Hamrin och Pers fortsatte att styra sina tidningar trots stora meningsskiljaktigheter. I dag brödrageneration Ander Nya

styr en ny Werrnlands-Tidningen-koncemen övervakade fadern. I familjen

av Bengtsson i Dalarna delar tre bröder på ägandet av koncernen.

I den tredje generationen, kusinerna, kan ett problem vara att flera delägare inte arbetar inom företaget och ställer krav bli utlösta, vilket kan skapa finansiella problem för de kvarvarande. I en fjärde generation rör det sig i regel så många medlemmar att man inte längre kan

om tala familj, släkt eller klan. Med ett stort antal

om en utan snarare en delägare med små poster kan företagen tendera att likna icke-familjeägda bolag med stor ägarsplittring. I dag finns tre klaner, Bonnier, Pers och Ridderstad, med ett stort antal medlemmar.

I Marieberg har familjen Bonnier utövat sitt ägande 75 procent av rösterna helägda bolag, Deni och Bonnierföretagen. Ägar-

via ett par splittringen inom dessa bolag är stor med ett sextiotal delägare, varav ett fyrtiotal myndiga, ingen förfogar över inte mer än 13 procent.

varav Ett trettiotal medlemmar i släkten Pers kontrollerar VLT 74 procent av rösterna, varav ingen mer än drygt 12 procent.

Släkten Ridderstad kontrollerar aktiemajoriteten i Östgöta Correspondenten dels ett konsortium för släktens innehav, dels en fa-

genom miljekontrollerad stiftelse, vilka tillsammans har 60 procent av rösterna. Den största privatägda posten uppgår till 11 procent.

En delägarens inflytande i företaget avgörs inte bara ägarandelen

av utan i hög grad vilken position han eller hon intar. I samtliga fa-

av som miljeägda tidningsföretag ingår eller flera representanter i styrelsen,

en i regel styrelseordförande. Ägarsidan finns således alltid företrädd

som när de övergripande besluten för tidningarna fattas, som investeringar, budget, policybeslut, chefsutnämningar etc.

Många ägargmpperna deltar dessutom i den exekutiva ledningen

av

företagen i egenskap chefredaktör eller verkställande direktör. av av Endast Bonniers i Marieberg, Ridderstads i Östgöta Correspondenten och Mats Arnhög i Finanstidningen har stått utanför sina tidningars dagliga arbete. Under 1996 lämnade Anders H Pers och Lennart Bengtsson sina befattningar koncemchefer för VLT respektive

som Dalarnas Tidningar. Flera stora tidningskoncemer som Stampen, Nya Wennlands-Tidningen och Herenco styrs dock fortfarande direkt av ägarna.

Sammanfattningsvis kan det således stora skillnader i infly-

vara tande mellan ägargrupp med ett samlat ägande utövar den

en som direkta redaktionella och ekonomiska ledningen företagen jämfört

av med klan med stor ägarsplittring som endast påverkar via styrelsen.

en

20 Utveckling ägande och ägarinjlytande i dagspressen

av

l

1.2 Stiftelser och konsortier

Den andra typen av tidningstransaktioner har varit överlåtelser till stiftelser. Metoden att bilda stiftelser har i första hand använts för att bevara tidningens politiska huvudinriktning. Redan 1940 bildade rad

en konservativa intressenter en stiftelse övertog aktiemajoriteten i

som Svenska Dagbladet. Tidningen hade åren haft problem med sina

genom ägare, bland annat ett konsortier, Ivar Kreuger och familjen

par Trygger. Genom att lägga tidningen i en stiftelse med representanter för bland annat näringslivet, ämbetsmannavärlden och försvarsväsendet hoppades grundarna att säkerställa tidningens politiska kurs. I

samband med en ekonomisk kris för tidningen 1973 bildade 180 företag ett handelsbolag som gick in som ägare vid sidan av stiftelsen, samtidigt som det garanterade att täcka tidningens eventuella förluster. Under 1990-talet har en grupp storföretag framför allt från Wallenbergsfären, med Investor som drivande, övertagit aktiemajoriteten i tidningsbolaget, där stiftelsen fortfarande har minoritetspost. Förlust-

en täckningsgarantiema försvann i och med den senaste rekonstruktionen. Tidningen domineras således åter av privata intressen, inte i

men som de andra privatägda tidningsföretagen av en familj.

I landsorten har en rad ledande tidningar förvärvats eller överlå-

av tits till stiftelser. Det gäller till exempel de moderata tidningarna Norrköpings Tidningar, Borås Tidning och Barometern liksom de liberala, Norra Västerbotten, Västerbottens-Kuriren, Gefle Dagblad, Upsala Nya Tidning och Eskilstuna-Kuriren. I styrelserna för stiftelserna och tidningsbolagen sitter ofta med anknytning till de lokala partior-

personer ganisationerna. Tidningens inriktning anges i regel i stiftelseurkunden. Upsala Nya Tidning skall enligt donatom Axel "Koftan" Johanssons vilja "redigeras i liberal, icke i förbudistisk, frireligiös eller socialdemokratisk anda". Västerbottens-Kurirens mål anges i en deklaration från stiftelsen och tidningsbolaget som "att frisinnade och liberala

ge idéer ett forum i den politiska debatten och för att ge invånarna i tidningsområdet snabb och pålitlig infonnation.

I ett par fall har tidningar övertagits andra stiftelser, där-

av som igenom skapat tidningskedjor. Nya stiftelsen Gefle Dagblad

har i ett par omgångar övertagit tre liberala tidningar, Ljusnan, Sundsvalls Tidning och Örnsköldsviks Allehanda. Kalmarbaserade Stiftelsen Barometern skapade 1975 en koncern, Sydostpress, genom att överta de ledande tidningarna i grannlänen, Smålandsposten och Blekinge Läns Tidning. Vid Övertagande skapades garantier för att Blekinge Läns Tidning skulle fortsätta liberalt trots att ägaren och systertidningarna

som organ bar moderat prägel.

Utveckling ägande och ägarinflytande i dagspressen 21

av

Under andra världskriget bildade näringslivet fond, Libertas, med

en syfte ekonomiskt stöd till konservativa och liberala tidningar.

att ge Från 1949 slussades fondens bidrag till de två partisfárema genom två stiftelser, Högerns Förlagsstiftelse respektive Stiftelsen Pressorganisation. De två stiftelsema deltog under de följande decennierna i rad

en aktioner för att rädda ekonomiskt utsatta tidningar och gick även i flera fall in ägare. Sedan många de krisdrabbade tidningarna lagts

som av

eller i några fall räddats det statliga presstödet har stifner genom telsemas verksamhet minskat i omfattning. I dag har Stiftelsen Pressorganisationen endast minoritetsposter i ett par liberala tidningar, medan Högerns Förlagsstiftelse äger Gotlands Allehanda och Västernorrlands Allehanda minoritetspost i Norrbottens-Kuriren.

samt en

I samband med två aktioner för att rädda Nerikes Allehanda och Hallandsposten kvar i det liberala lägret bildade respektive tretton

sex liberala tidningar konsortier övertog de salubjudna tidningsföreta-

som gen.

1.2.1 Förändringar inom ägarsfárer

Familjema Alströms och Vides försäljning Sundsvalls Tidning och

av Örnsköldsviks Allehanda till det stiftelseägda Gefle Dagblad slutfördes 1995, vilket innebär att tidningarna är helägda. Koncernen om-

nu strukturerades så att ett förvaltningsbolag äger de fyra dotterbolag som

Dagblad, Ljusnan, Sundsvalls Tidning och Örnsköldsviks driver Gefle Allehanda.

Liberala Tidningar KB, ägde Nerikes Allehanda-koncemen, er-

som

1995 ett aktiebolag Liberala Tidningar AB. Gefle Dagbladsattes av koncernen sitt förvärv Örnsköldsviks Allehanda kommit

som genom av

tredjedel kommanditbolaget minskade vid omstruktureatt äga en av ringen sin andel. I det bolaget har GD-koncemen, Stampen och

nya Eskilstuna-Kuriren vardera cirka 22 procent samt Dalarnas Tidning och Vestmanlands Läns Tidning vardera 17 procent.

1.3 Organisationsägd

press

Arbetarrörelsen har ända sedan sin start i slutet 1800-talet drivit en

av

Till början ägdes tidningarna de lokala fackföreegen press. en av ningarna och partiorganisationema. Ägandet överflyttades sedan successivt till arbetarrörelsens centrala organisationer i samband med

tidningarna fick olika former ekonomiskt stöd. Verksamheten att av

22 Utveckling ägande och ägarinflytande i dagspressen av

samordnades i koncernen A-pressen AB i slutet 1980-talet som av var majoritetsägare i samtliga socialdemokratiska tidningar förutom Aftonbladet, helägt av LO och Piteå-Tidningen, ägd den lokala arbetarav rörelsen. Koncernen brottades med svåra ekonomiska problem och rekonstruerades 1985. Tre tidningar, Smålands Folkblad, Kronobergaren och Västgöta-Demokraten lades och fem tidningar avyttrades ner till ett privatägt bolag. Ansträngningama att rädda företaget misslyckades dock och A-pressen gick i konkurs 1992. Av de icke-socialistiska partierna har Bondeförbundet/centerpartiet alltid varit svagast representerat i svensk dagspress. Partiets lokala organisationer köpte dock redan 1919 flera landsortstidningar, däribland Skånska Dagbladet. I början 1970-talet förvärvade partiets riksorgaav nisation en mindre tidningskedja i länen runt Stockholm. I samband med att presstödet infördes startade centerns lokala organisationer en lång rad endagstidningar.

1.3.1 Aftonbladet

Försäljning av

LO fattade 1991 ett principbeslut att inte satsa ytterligare på pengar vare sig A-pressen eller Aftonbladet. Samtidigt beslöt att bredda man ägandet i det av LO Media helägda Aftonbladet. Tidningens ledning och personal erbjöds att teckna optioner motsvarande 13 respektive 12 procent av aktiekapitalet. Aftonbladet hade dock inte A-pressen som gått med förlust utan tvärtom hade LO sedan 1980-talets början kunnat ta ut drygt 400 miljoner kronor från sin tidning försäljning genom av den gamla tidningsfastigheten samt utdelningar och koncerngenom

bidrag.

Hösten 1995 beslöt LO:s styrelse, landsselcreteriatet, att sälja aktiemajoriteten i Aftonbladet. I den debatt följde försvarade LO:s som ledning sitt beslut med både politiska och ekonomiska argument. Ett villkor för försäljning att Aftonbladet på ledarplats skulle fortsätta var att förespråka arbetarrörelsens värderingar. Samtidigt betonade Bertil Jonsson att LO hade fler kanaler än Aftonbladet. TV, radio, dagspress och fackförbundstidningar alla intresserade LO:s åsikter. I var av Aftonbladets vinnande koncept ingick tidningens oberoende socialdemokratiska ledarsida och radikala kultursidor, varför det svårt för vore en ny ägare att eliminera en strategisk konkurrensfördel. Huvudmotivet för att sälja dock ekonomiskt. LO hade var som nämnt fattat principbeslut att inte satsa pengar på pressen samtidigt som Aftonbladet behövde finansiella för att möta den hotande konresurser kurrensen från TV- och radiokanaler, gratistidningar etc. Slutsatsnya

Utveckling ägande och ägarinflytande i dagspressen 23 av

blev att Aftonbladet behövde uthålliga och finansiellt starka ägare en tidningen i framtiden skulle få lönsamhetsproblem. om Även Aftonbladets ledning såg breddningen av ägandet som en överlevnadsfråga. De framhöll också att "Aftonbladets uppdrag att stå orättvisor, att granska överhet och företräda de röstsvaga upp mot inte partipolitiskt uppdrag utan ett joumalistiskt, vilket skulle var ett ligga fast, oavsett ägarbreddning. Kritikerna försäljningsbeslutet sköt i första hand in sig på riskerav for att arbetarrörelsen skulle förlora ett opinionsbildande organ. na Finansministern Göran Persson ansåg att det skulle oklokt LO vara av sälja Aftonbladet. Han menade att utan Aftonbladets stöd hade att regeringen inte klarat den statsfinansiella saneringen. Sten Andersson menade LO sålde ut majoriteten avsade "man sig också allt inatt om flytande över tidningens allmänna hållning och politik." Det skulle vara naivt att huvudägare med andra politiska värderingar att tro en ny skulle låta s-värderingar dominera. Fyra fackförbund, Grafiska fackförbundet, Seko, Handels och Industrifacket motsatte sig liksom Socialdemokratiska pressforeningen utförsäljning." Maria-Pia Boêthius en fann "det fullständigt ofattbart att LO kan snudda vid tanken att sälens Aftonbladet eftersom "den i dag har makten över informationsom har makten en - Det förekom också farhågor att tidningen helhet skulle förom som ändras vid ägarskifte. I ett inlägg framhöll Aftonbladets kulturredakett historien visar tidningar ofta ändras med sina ägare. Tidtör att att ningens mångårige redaktionschef Sigurd Glans menade att det inte enbart handlade ledarsidans profil utan också "tonen, den atom om mosfär tidningen redigeras och de speciella traditioner, som skapas på själva tidningen Per Olov Enquist ansåg att Aftonbladets ledning "talar till avgörande förändring i på tidningar: att de i oss om en synen första hand skall till för sin skull, vinst- eller framgångsvara egen som maskiner. uttryck for idéer och värderingar, inte tala för ideo- Inte vara logiska uppfattningar, inte representera något eller några. Vem bryr sig då ägare eller folkrörelseanlmytning eller balans i det offentliga om samtalet Hans Bergström inne på likande tankegångar om att var joumalismen gått i förbund med kommersialismen. "Gemensam motståndare är tanken att tidningar har ett uppdrag utöver kårens och kapi-

talavkastningens.

I april 1996 gick det norska medieföretaget Schibsted in som deli Aftonbladet. Schibsted förvärvade 49,9 procent Aftonblaägare av dets aktier för 370 miljoner kronor. LO:s aktier omvandlades till preferensaktier med bokfört värde på 70 miljoner kronor, ger LO ett som årlig fast avkastning på 3,6 miljoner kronor. Schibsted får hela det en

24 Utveckling av ägande och ägarinflytande i dagspressen

ekonomiska ansvaret for produktionen tidningen inklusive

av eventuellt framtida kapitaltillskott. Ett särskilt avtal LO:s styrelsere-

ger presentanter rätt att tillsätta chefredaktör för ledarsidan och kultursidan. Styrelsen kommer att bestå av tre representanter för Schibsted, däribland ordföranden, och fyra från LO. Den allmänna redaktionens chefredaktör Thorbjörn Larsson övertog ansvarig utgivare.

posten som

Schibsted är det ledande medieföretaget i Norge med bland annat de två största dagstidningama, de konservativa Aftenposten ägt sedan 1860 och Verdens Gang 1966 samt stora intressen i TV, film och multimedia. Företaget kan mediepolitiska skäl knappast växa på

av mer den norska dagspressmarlcnaden där det inklusive minoritetsandelar i regiontidningar kontrollerar närmare 40 procent den totala uppla-

av gan. Under de senaste åren har Schibsted därför expanderat inom andra mediebranscher och i utlandet. I Sverige har Schibsted på kort tid etablerat sig på flera områden med intemetoperatören Scandinavian Online samägt med Telenor, TV- och filmproduktionsbolaget Metronome, Svenska Dagbladets förlagsverksamhet samt andel i

en Skandinaviska Filmlaboratorier Holding. Schibsteds ledning har den uttalade målsättningen att bli det ledande medieföretaget i Norden. Omsättningen 1995 uppgick till 3,3 miljarder norska kronor och resultatet blev 498 miljoner norska kronor. Motsvarande tal för Bonniersfärens medieverksamhet 13,0 miljarder kronor respektive 758 miljoner

var lcronor.

Ägarstrukturen i Schibsted har förändrats kraftigt under l990-talet. Det familjeägda bolaget börsintroducerades 1992. Några medlemmar i ägarfamiljen erbjöd 1994 flera stora nordiska medieföretag, däribland Marieberg och Sanoma, att köpa strategiska poster i företaget. Svante Nycander ansåg att det oförenligt att låta Dagens Nyheter och

vore Expressen vara liberala och oberoende tidningar och samtidigt köpa tidningar av annan politisk färg. Marieberg följde Nycanders linje och avstod från erbjudandet bland annat med hänsyn till det skulle ha skadat trovärdigheten i det liberala tidningsuppdraget i övrigt. Våren

1996 förlorade ägarfamiljen Nagell-Erichsen aktiemajoriteten sedan

några delägare sålt sina innehav. Familjens huvudman Tinius Nagell- Erichsen kontrollerar 26 procent aktiekapitalet, lika mycket de

av som fyra näst största ägama. Genom ägarsplittringen kan Tinius Nagell- Erichsen i kraft av sitt innehav, till största delen har placerats i

som en stiftelse, även i fortsättningen besätta central position i företaget.

en

I kommentarerna till Schibsteds köp framhöll flera bedömare det positiva i att Aftonbladet fick professionella och finansiellt starka ägare. Schibsted bedömdes också kunna bli välbehövlig motvikt till

en Bonniers dominans på den svenska mediemarknaden. Flera tidningar,

Utveckling ägande och ägarinflytande i dagspressen 25 av

bland Svenska Dagbladet och Sydsvenska Dagbladet, såg det

annat värdefullt att avtalet tryggade utgivandet stor socialdesom av en mokratisk tidning i huvudstaden. Flera kommentatorer varnade för att Aftonbladets socialdemokratiska profil skulle komma att suddas ut. Anders Ehnmark frågade "om det är långsiktigt trovärdigt att den inte betalar styr och den som betalar ... Var läggs bestämmer vilken tidsom inte styr. pengarna ning det blir. . . Den mest näraliggande tolkningen är att LO nöjer sig . med ha två helsidesannonser dagligen i stor Stockholmstidatt en ning Nerikes Allehanda såg fara i att långt driven komen mersialisering på nyhetssidorna kunde undergräva ledarsidans trovärdighet och devalvera tidningens politiska linje. Dagens Nyheter menade kö-pet innebar att tidningens legitimitet för en vidare att samhällsroll för-svagades. Värmlands Folkblad frågade sig hur det stämde med LO:s försäkran den politiska linjen och samtidigt att trygga låta Thorbjörn Larsson överta posten som ansvarig utgivare. Flera kritiska ställde frågor kring vilket faktiskt inflytande LO röster skulle få. Arne Ruth menade att det är Schibsted genom sitt innesom hav stamaktiema har kontrollen över Aftonbladet företag. LO:s av som kanslichef Erland Olausson har sagt "avtalet innebär att man ger motsidan avgörandet i alla affärsmässiga frågor". LO:s fyra styrelseledamöter skall inte kunna uppträda som majoritet i någon annan fråga än tillsättningen politisk chefredaktör. I denna fråga har de vetorätt men av komma med förslag. Enligt Birger Magnus i är inte ensamma om att Schibsteds ledning är tillsättningen fråga för hela styrelsen en det farms klausuler för "samarbetsavtalsbrott°2 Frågan ställdes om Expressens VD Lars Gösta Julin, pekade på risken att ägarens högerinriktning kan leda till konflikter i framtiden. På ledarplats framhöll Expressen att den är villig att satsa pengar i ett projekt som har inflytande än den nöjer sig med en begränsad insats. mer som Sannolikheten därför att Aftonbladet i förlängningen ändå komär stor uppfattas med Schibsted- än LO-tidning. Och mer att som en som Schibsteds norska tidningar är närmast moderata Mycket tyder på Schibsteds förvärv stamaktiema i Altonatt av bladet kommer betraktas milstolpe i det svenska tidningsatt som en historia. För första gången i modern tid har ett utländskt me-

ägandets

dieföretag tagit kontrollen över stor svensk dagstidning. De stora en nordiska medieföretagens strategi att hela Norden sin naturliga se som marknad också fått genomslag på den svenska dagspressmarkhar nu naden. Försäljningen bildar även slutpunkt för den svenska arbetaren rörelsens ambitioner att på central nivå aktivt som tidningsägare. agera

26 Utveckling av ägande och ägarinflytande i dagspressen

Även det förekommit tidigare om att en ägare givit ut tidningar av olika politiska kulörer är det första gången ägare konservativ som en av en tidningsgrupp engagerar sig i en socialdemokratisk tidning. Avtal där en politisk gruppering garanterats bestämmanderätt över tidningens politiska ledning har prövats tidigare både i större tidningar Arsom betet Nyheterna och mindre som Folkbladet Jönköping. Försäljningen av Aftonbladet kan också ytterligare ett steg från partipress till ses som en joumaliststyrd, professionell press, en process pågått i ett som trettiotal år. Konsortialavtalet är hemligt, vilket gör det omöjligt att i detalj studera förhållandet mellan de två kontrahentema, allt tyder på att men Schibsted kommer den drivande kraften på ägarsidan, medan att vara LO kommer att nöja sig med mindre aktieutdelning och att tillsätta en chefredaktören för de opinionsbildande avdelningarna.

Försäljningen av A-presstidningama

När arbetarrörelsen efter A-pressens konkurs 1992 skulle rekonstruera den socialdemokratiska pressen deklarerade både SAP och LO att tidningarna inte i framtiden kunde vänta sig något ekonomiskt stöd från centralt håll. Det socialdemokratiska partiet övertog visserligen via ett par helägda bolag tidningarna. Målsättningen var dock att så snabbt som möjligt avyttra tidningarna. Rekonstruktionen omfattade både tidningar dragits med i konsom kursen och räddats över i ett annat bolag samt fem tidningar som som tidigare sålts men gått i konkurs. Sammanlagt rörde det sig femton om bolag med tjugo tidningar. I tolv bolag togs aktiemajoriteten över av den lokala arbetarrörelsen i olika konstellationer tabell 1.3. I flera fall satsade även enskilda läsare och anställda pengar i företagen. De juridiska formerna växlade mellan stiftelser och aktiebolag, i några fall i flera led. I praktiken spelar ägoformen sannolikt mindre roll, det viktiga är att tidningarna är förankrade i den lokala arbetarrörelsen.

Utveckling ägande och ägarinflytande i dagspressen 27 av

Mm

m

ma

d m

m

. m Z m n ä

ä m

S J .. o mm

u 8

J

m m

. mm

m

m

O m

m

m m

m m m m

m m m m m

28 Utveckling ägande och ägarinflytande i dagspressen av

m

a

m m

m

m m

å N

m u

H m

Utveckling ägande och ägarinflytande i dagspressen 29 av

På några platser vände sig socialdemolcratema även till det privata näringslivet med erbjudanden att in delägare i tidningarna. I ett som fall, med endagstidningen Helsingen, såldes bolaget

Hälsinge-Kuriren

till Bo Präntare, mångårig medarbetare på ledande befattningar inom A-pressen. Präntare lät tidningen behålla sin politiska färg och övertog 1996 själv posten chefredaktör. som Länstidningen i Östersund övertogs till lika delar av å ena sidan Maths O Sundqvist via stiftelse, å andra sidan tre stiftelser med fören ankring i arbetarrörelsen i länet. Under våren 1996 fördes förhandlingar mellan Östersunds-Postens ägare, Centertidningar, och Länstidningen Östersunds styrelseordförande Maths O Sundqvist. Parterna enade sig ett avtalsförslag där Centertidningar skulle betala 14,6 miljoner lcroom för aktierna i Länstidningen. LT:s ägare skulle kontrollera 49,7 pronor och nio procent kapitalet i det bolaget. Tidcent av rösterna av nya ningarna skulle VD, styrelse, administration och tryckgemensam ning, två chefredaktörer, två redaktioner och separata annonsmen avdelningar. Sammanslagningen beräknades rationaliseringsvinster ge på 7-10 miljoner kronor. Två de andra delägarna i Länstidningen, av Stiftelsen Länstidningens vänner 25,6 procent aktiekapitalet och av Jämtpublikationer AB l7,9, avvisade förslaget med motivering att Länstidningen inte skulle överleva i den aviserade modellen. Sundqvist lämnade då omedelbart sin post som styrelseordförande. Sundqvists agerande väckte kritik från socialdemokratiskt håll Länstidningens chefredaktörer Christer Sjöström och Peter Swedenmark uppmanade honom att sälja sina aktier i tidningen, eftersom han visat han inte trodde på tidningen utan aktivt arbetat för att skapa ett att tidningsmonopof i Jämtland. I november 1996 korn Länstidningens fyra ägare överens samarbetsformema och gjorde ett uttalande om om har tro på företagets långsiktiga framtid. att man en gemensam När Arbetet rekonstruerades 1992 arbetade Hans Cavalli-Björkman aktivt för få det skånska näringslivet att satsa på den skånska att pengar tidningen, när Sydsvenska Dagbladet sålts ut till stockholmare. Han lyckades få 50-tal lokala företag och företagare att teckna sig för akett tier motsvarande 8 procent aktiekapitalet. Dessutom gick Helsingav borgs Dagblad in delägare med 12 procent. Arbetet försökte 1995 som kapital nyemission lyckades inte få någon få in nytt genom en men intressent, sig från mediebranschen eller näringslivet i stort.7° vare Helsingborgs Dagblad sålde på nyåret 1997 sin andel." Sjöborg köpte 1995 49 i Örebro Press Plena AB, ägt av Lars procent

AB Örebro-Kuriren och Karlskoga-Kuriren." Den social-

som gav ut demokratiska rörelsen, enskilda och företag samt de anställda personer ägde resterande 51 procent. När bolaget gick i konkurs 1996 övertogs

30 Utveckling av ägande och ägarinflytande i dagspressen

utgivningsrätten till Karlskoga-Kuriren ett nytt bolag, med Lars av Sjöborg 50 procent, lokala fackföreningsrörelsen 33 och personalen

17 som ägare. Karlskoga-Kuriren ut edition i Örebro, Nya

ger en Örebro-Kuriren.

I Sydöstran, med Arbetarrörelsens tidningsstiftelse i Blekinge som majoritetsägare, gick det karlskronabaserade motorpressförlaget Albinsson Sjöberg 1995 in delägare med post på cirka 13 som en procent. Sydöstran och förlaget samarbetar dels redaktionellt genom en motorbilaga i tidningen, dels tekniskt. Nya Folkbladet Östgöten AB ut Folkbladet och Östgöten som gav slog 1996 samman de två tidningarna till Folkbladet ut i tre som ges editioner för Norrköping, Linköping och Finspång. Våren 1997 togs beslut om att lägga Linköpingseditionen. ner De socialdemokratiska tidningarna startades gång de lokala en av fackliga och politiska organisationema. Dagens decentralisering av ägandet innebär således en återgång till det ursprungliga lokalt förankrade ägandet. De ägarna har dock inga större möjligheter satsa nya pengar varken vid tillfälliga kriser eller för större investeringar.

1.3.3 inom centersfáren

Försäljningar

Centerrörelsen äger sin dels via den centralt partiägda koncernen press Centertidningar AB, dels via bolag ägda lokala centerorganisationer. av Centertidningar driver flerdagarstidningar samt två fådagarssex tidningar. De lokalt ägda bolagen främst ut endagstidningar ger men även tre flerdagarstidningar, däribland Skånska Dagbladet. Så gott som alla lokalt ägda tidningarna är beroende presstödet för sin överlevav nad. Vimmerby Tidning intar särställning bland de stöder en organ som centerpartiet genom att en privatperson, Bengt Ingemarsson, äger huvudparten av andelama i den ekonomiska förening ut tidsom ger ningen samtidigt han är verkställande ledamot och chefredaktör. som Han äger även den borgerliga tredagarstidningen Ölandsbladet.

Under de senaste åren har flera förändringar inom centerpressen ägt

rum. Centertidningar AB köpte 1994/96 Hudiksvalls Tidning, som tidigare ägdes cirka l 000 aktieägare. Tidningen har domineav en rande ställning i sitt utgivningsområde och har redovisat ett mycket gott ekonomiskt resultat. Landets minsta sexdagarstidning Laholms Tidning förvärvades 1996 Skånska Dagbladet. Tidningen kommer att drivas av vidare i oförändrad form i ett dotterbolag. Vimmerby Tidning över-

tog 1994 utgivningsbeviset för den konkursdrabbade 3 Dagar och drev verksamheten vidare i form endagstidningen Växjöbladet/Kronoav

Utveckling ägande och ägarinflytande i dagspressen 31

av

bergaren, som innehåller både socialdemokratiska och centerpartistiska kommentarer. Hösten 1995 blev Vimmerby Tidning även huvudägare i den centerpartistiska endagstidningen Kalmar Läns Tid-

ning.

1.3.4 i Skåne

Nyetablering

Arbetarrörelsen i nordvästra Skåne startade i mars 1996 en tredagarstidning, Folkbladet Skåne. Redan efter och en halv månads ut-

en givning gick tidningen i konkurs.

1.3.5 Ägarinflytande i organisations- och

stiftelseägda tidningar

Så gott samtliga organisations- och stiftelseägda tidningar har

som politiska anknytningar. I bolagens styrelser sitter ofta ledande personer inom politik eller organisationsvärlden. Ibland rör det sig om rikspolitiker, oftast lokala politiker. Den senare kategorin har sanno-

men om likt ökat i antal till följd decentraliseringen ägandet av arbetar-

av av rörelsens Styrelseledamötema har inte som i privatägd press pri-

press. vatekonomiska intressen i tidningsföretagen, men kan i egenskap av makthavare ha synpunkter på tidningarnas bevakning av olika frågor. Någon aktuell studie över styrelsens roll och styrelseledamötemas samhällspositioner i organisations- och stiftelseägda tidningar finns inte. I flera de senaste årens affärer har det dock uppmärksammats

av att loitiserade politiker suttit i den lokala tidningens styrelse.

Örebro-Kurirens chefredaktör Helle Klein hamnade 1995 i en konflikt med företrädare för den näst största ägaren Folkrörelsemas Kurirenförening. Axel Gisslén, ordförande i föreningen, och LOdistriktets förre ordförande Dan-Åke Moberg klagade enligt Klein vid upprepade tillfällen på hennes slqiverier och hotade att minska anslaget till tidningen hon inte ändrade sig. Gisslén medgav att det fanns

om motsättningar både tidningens allmänna inriktning och den eko-

om nomiska skötseln. Konflikten slutade med att Klein avgick.

Helle Klein hävdade i krönika att många chefredaktörer i arbetar-

en rörelsens blev "utskällda för att det inte står rätt artiklar i tid-

press ningen, att ledaren, inte är tillräckligt partitrogen vad nu det är, att avslöjandet s-politikem eller fackbasen har skadat rörelsen osv."

om

2 Tidningsägande

Den svenska dagspressen har länge haft mycket stabil ägarstruktur.

en De familjer som fortfarande utgör en viktig grupp ägare har genomgående varit engagerade i sina tidningar under mycket lång tid, som släkten Ridderstad sedan 1842, släkten Bonnier intressen 1888 aktiemajoritet 1924, släkten Pers 1898, familjen Hamrin ca. 1910, familjen Hjöme 1926, familjen Sommelius 1920-talet och familjen Bengtsson 1931. Arbetarrörelsen byggde landsomfattande

upp en press decennierna runt sekelskiñet.

I Pressutredningens undersökning från 1994 konstaterades att ägarförändringama varit relativt få sedan slutet 1970-talet. Några

av ägargrupper som släktema Bonnier och Pers liksom familjerna Hamrin och Ander hade flyttat fram sina positioner genom företagsköp och i det förra fallet nyetablering Dagens Industri. Flera familjer,

även en däribland Wahlgrens med Sydsvenska Dagbladet-koncernen, hade sålt sina tidningar. De helt nya aktörerna var få, den viktigaste var

Wallenbergsfären som visserligen tidigare haft stort inflytande över

Svenska Dagbladet men som 1994 definitivt tog över tidningen. Inom arbetarrörelsen hade den interna ägarstrukturen förändrats till följd av de ekonomiska problem som gruppens tidningar brottats med.

1 Tidningsägare

De ägarförändringar som ägt sedan 1994 se ovan kap l har en-

rum dast marginellt påverkat strukturen i stort tabell 2.1. Endast en ny ägare, Schibsted, har tillkommit inom den traditionella dagspressen. Två nya aktörer, Kinnevik och Søndagsavisen, har dock genom sin utgivning av gratistidningar kommit att påverka dagspressmarlmaden. Schibsted, Kinnevik och Søndagsavisen är alla exempel på medieföretag som ser Norden som sin hemmamarknad. Den svenska dagspressen har sedan länge kontrollerats av aktörer som primärt varit intresserat av medier. Kinneviks och Wallenbergsfärens inträde på dagstidningsmarknaden visar hur stora företag utan publicistiska traditioner under 1990-talet etablerat viktiga medieägare.

sig som

2 8011199102

Tabell 2.1. De 20 största ägarna inom flerdagarspress 3/v 1996

Familjen

Källa: Bearbetning efter TS upplageuppgifter för 1996 Anm: Ägande Aftonbladet uppdelat LO Media och Schibsted. För

av koncernens fyra tidningar i Västergötland upplageuppgiftema 1995. Inkl

avser GT:s upplaga 67 500 exemplar. För upplageandel exkl GT tab 2.2. Exkl

se GT:s upplaga på 67 500 exemplar. För upplageandel inkl. GT se tabell 2.2.

Trots vissa försäljningar svarar gruppen familjeägda tidningar fortfarande för något över hälften av den samlade upplagan. Genom förändringar i ägarstrukturen återfinns endast ett par ägare med anknytning till arbetarrörelsen bland de tjugo största ägarna. Om arbetar-

rörelsen och centerrörelsen ses som en ägargrupp återfinns de på andra respektive femte plats bland de upplagemässigt största ägargruppema

tabell 2.2.

Tabell 2.2. De 12 största ägargrupperna inom flerdagarspress 3/v Upplaga, intäkter och resultat

Ägargrupp Antal Upplaga Andel% Intäkter Nettores Resultat

Mkr ultat exkl.

Mkr pressstöd

varav Aftonbladet

Dagblad Övriga 34 767 700 18,9 2 189 103 60

SUMMA 105 4 067 900 100,0 15 718 1024 623

Källa: Bearbetning efter upplageuppgifter i Pressens Tidning 5/ 1997 och Dagspressens ekonomi 19955 Anm: 1 GT/Kvällspostens

ekonomiska resultat har delats upp på hälftenägama Bonniers och Hjöme 1995. Fr.o.m. 1996 är de två tidningarna separerade. För

hslt

upplagerelationer efter Bonniers köp av GT se tabell 2.1. Tidningar ägda av organisationer i arbetarrörelsen och centerrörelsen samt av två liberala konsortier har sammanförts till var sin grupp oberoende av juridiskt ägande. Fr.o.m. maj 1996 ägs Aftonbladet till 50,1 procent av LO och 49,9 procent av den norska mediekoncemen Schibsted. 4För koncernens

fyra tidningar i Västergötland avser upplageuppgiftema 1995.

36 Tidningsägande

Bonniersfáren svarade 1995 för över hälften av dagspressbranschens samlade resultat, för 1996 kommer dock andelen sannolikt bli betydligt lägre sedan Dagens Nyheter och Expressen redovisat kraftigt försämrade resultat. Familjen Hamrin med Herenco-koncemen har en mycket stark ekonomisk ställning, där inte bara tidningarna utan även den övriga rörelsen är mycket lönsam. Koncernen redovisade 1995 ett resultat på 196 miljoner kronor vilket motsvarar en nettomarginal på 13 procent. Även familjen Ander är mycket stark och har självfinansierat ett nybyggt tidningshus. Svenska Dagbladet har som målsättning att klara sig utan presstöd, något som man inte nått. Tidningens ägare, ett antal storföretag framför allt inom Wallenbergsfáren, har utomordentligt stora att in med ekonomiskt stöd det skulle behövas.

resurser om

Centerrörelsens visar splittrad ekonomisk bild. Huvud-

press upp en delen flerdagarstidningama är samlade i koncernen Centertidningar

av

1995 hade nettomarginal nio procent. Det totala resultatet för som en centerrörelsen dras dock Skånska Dagbladet, före presstö-

ner av som det på 47 miljoner kronor redovisade en förlust på 43 miljoner kronor. Endagstidningama ej medräknade i tabell 2.2 gick alla, förutom en, med förlust före presstöd och är starkt beroende av bidrag för sin existens. Arbetarrörelsens brottas fortfarande med svåra problem. En-

press dast två flerdagarstidningama hade 1995 nettomarginal inkl

av en presstöd på över fem procent. Fyra företagen redovisade förluster

av före presstödet. Sammantaget är mycket beroende av presstö-

gruppen det. Flera tidningarna har lokala konkurrenter som är ekonomiskt

av mycket starka. Folkbadet Östgötens rörelseintäkter uppgick exempelvis endast till hälften av konkurrentemas vinst.

Den största procentuella upplageökningen tabell 2.3 för tiden 1978-1996 redovisade Pers, Hamrin, Ystads Allehanda och Bonniers, samtliga inblandade i fusioner. Av de företag växte kraft

som av egen

det rad entidningsbolag ökade mest, nämligen Nya Lidvar en som köpings-Tidningen, Helsingborgs Dagblad, Upsala Nya Tidning och Norra Västerbotten. Några ägare, Kristianstadsbladet, Högerns Förlagsstiftelse och familjen Bengtsson har avyttrat tidningar och bland annat därför minskat sin upplaga. Ungefär lika många tidningsföretag ökade minskade upplagan under perioden 1978-1996. Under de

som senaste tre åren har dock samtliga större ägare beträffande arbetarrörelsen nedan, med undantag för familjen Hörling i Lidköping, fått

se vidkännas upplageförluster. Största problemen har pingströrelsens Dagen haft, även flera de största ägarna Bonniers, Hjöme

men av som och Ander har fått vidkännas betydande minskningar.

Ydningsägande 37

Tabell 2.3 Ägares upplageutveckling 1978-1996 Ägare Upplageförändring % Förändring av antal

tidningar

1978-1996 1993-1996 1978-1996 1993-1996

Familjen

Källa: Bearbetning efter TS-Boken 1979 och 1994 samt Pressens Tidning 5/1997. Anm: lHälftenägarskapet i Skövde Nyheter 1986-1994 har medräknats. 2 Om GT:s upplaga 1996 inkluderas var förändringarna 17 respektive -7 procent. 3 Om GT:s upplaga 1996 exkluderas var förändringarna -33 respektive -25 procent.

De socialdemokratiska tidningarna går inte att jämföra på ägamivå på grund av omstruktureringama. Bland de enskilda tidningarna finns det spännvidd mellan Länstidningen Östersund åren 1978-

en stor som 1996 ökade upplagan med 36 procent och Folket som mer än halverade sin upplaga tabell 2.4. Totalt förlorade gruppen nära en fjärdedel av sin upplaga. Under de senaste tre åren har förlusten uppgått till över 60 000 exemplar eller 14 procent. Enda ökningen redovisar den lilla Karlskoga-Kuriren, drogs in i Örebro-Kurirens konkurs, men fort-

som sätter utgivningen i egen regi. Fem tidningar, däribland Arbetet Nyheterna, har minskat med mer än 15 procent.

Tabell 2.4 De socialdemokratiska morgontidningarnas upplageutveckling 197 8-1 996.

Dagblad Norrländska 44 200 43 400 39 600 -10 -9 Socialdemokraten

490 600 446 700 384 900 -22 i -14 Källa. TS-Boken 1979, 1994 Pressens Tidning 5/ 1997.

40 Tidningsägande

2.2 Ägarforrner

En jämförelse mellan olika ägarfonner visar vissa förskjutningar sedan 197886 tabell 2.5. De privatägda liksom de stiftelseägda tidningarna har ökat sin andel något på bekostnad de organisationsägda. En stor

av del förändringarna är en följd av omstruktureringen av

av arbetarrörelsens framför allt försäljningen halva Aftonbladet

press, av till Schibsteds och överlåtelser vissa tidningar till stiftelser med an-

av knytning till arbetarrörelsen. Svenska Dagbladets övergång från stiftelseägd till privatägd tidning viktig förändring.

är en annan

Tabell 2.5 Ägarformer inom flerdagarspress 3/v 1978 och 1996.

varav

stiftelser

Privata stiftelser 12 900 0 Organisationer l 150 100 26 608 100 15

varav

Källa: Bearbetning efter TS-Boken 1979 och TS upplageuppgifter for 1996.

2.3 Ägarkoncentration

Ägarkoncentrationen mätt i andel totalupplagan 1978 relativt

av var hög med fyra ägare svarade för nära hälften den totala upplagan

som av tabell 2.6. Den störste ägaren, Bonniers, hade 1993 ökat sin andel från 20,6 procent till 26,6 procent för att därefter minska till 25,0 procent 1996. Nedgången i de fyra största ägamas andel beror på Aftonbladets upplaga delats på två ägare. Om denna räknas som en helhet har andelen varit oförändrad. Mätt i de åtta respektive sexton största ägarna har koncentrationen minskat något, beroende på att den tidigare A-

tidningar spritts ut på ett femtontal ägare. pressens

Tabell 2.6 Ägarkoncentration inom flerdagarspress 3/v Andel av totala upplagan. Ägare.

Källa: Bearbetning efter TS-Boken 1979 och 1994 samt Pressens Tidning 5/ 1997

Anm: Om GT:s upplaga räknas in i Bonniersfáren uppgår den störste ägarens andel till 26,6 procent. I övrigt inga ändringar

Om arbetarrörelsens, centerrörelsens och de liberala konsortiernas tidningar sammanföres till sin blir bilden av ägarkoncent-

var grupp rationen något annorlunda tabell 2.7. De fyra största ägargruppema svarade 1978 for drygt hälften totalupplagan. Mellan 1978 och 1993

av ökade ägarkoncentrationen något på varje nivå, därefter har koncentrationsgraden minskat, framför allt beroende på upplageförluster för de största ägargruppema.

Tabell 2.7 Ägarkoncentration inom flerdagarspress 3/v. Andel total

av

upplagan. Ägargrupper.

Källa: Bearbetning efter TS-Boken 1979 och 1994 samt Pressens Tidning 5/ 1997. Anm: Arbetarrörelsens, centerrörelsens samt liberala konsortiemas tidningar sammanförda till var sin grupp. Om GT:s upplaga räknas in i Bonniersfáren uppgår den störste och de två största ägamas andelar till 26,6 respektive 40,0 procent. I övrigt inga ändringar.

3 Dagspressägamas position på

marknaden

Dagspressmarknaden i Sverige utgör inte en enhetlig nationell marknad i samma utsträckning TV-, bok-, skiv-, tidskrifts- och ñlmmark-

som nadema. Det utmärkande draget för dagspressen är i stället de lokala marknademas centrala ställning. Marknader där de nationella aktörerna får underordna sig de lokala.

Avgränsningama av de lokala marknaderna faller sig i regel naturliga kan i vissa falla problematiska. TS-Boken använder

men vara A-regionema som grund för sin uppdelning i olika delmarlmader. En ytterligare uppdelning på kommunnivå görs också. Samtliga tidningars upplaga och täckningstal redovisas på båda nivåerna.

I föreliggande undersökning har A-regionnivån använts. I regel ger

den en god bild marknadema. Några A-regioner består dock av två

av distinkta dagstidningsmarknader. Det gäller t.ex. Skara/Lidköping och Hudiksvall/Ljusdal, där två lokaltidningar har en dominerande ställning i var sin del av regionen.

Täclcningstal har länge varit ett centralt begrepp vid analys av tidningarnas styrka på marknaden. Här kommer täckningstalen att användas dels för att studera ägargruppemas totala täckning av delmarknadema, dels för att undersöka ägargruppemas marknadsandelar på tre typer marknader, nämligen för lokala morgontidningar, för

av kvällstidningar samt för nationellt spridda morgontidningar,

3.1 Ägamas totala marknadstäckning

Vid marknadsanalyser dagspress utgår man i regel från de enskilda

av tidningarnas täckningstal. Här skall i stället ägamivå användas för att försöka skapa bild i vilken utsträckning en ägargrupp lyckas

en av täcka delmarknad. Ett problem med denna mätning är de hus-

en typ av håll läser två eller flera ägargrupps tidningar. Den vanligaste

som av en formen av dubbeltäclming är kombinationerna morgontidning/kvälls-

tidning och sexdagarstidning/tredagarstidning. I det förra fallet före-

44 Dagspressägamas position på marknaden

kommer dubbelläsning framför allt på utgivningsortema. Den andra typen existerar inom Andergruppen på ett par marknader.

Två ägargrupper, Bonniers och arbetarrörelsen, har tidningar som är spridda över hela landet tabell 3.1. Bonniers nådde 1995 dock inte över 40 procent i hushållstäckning i fler än två områden, Stockholm och Malmö. Svårast hade att nå ut i Göteborg med endast sju

gruppen procent tillsammans för Dagens Nyheter, Expressen och Dagens Industri. Arbetarrörelsen dominerade i några områden, Piteå, Sollefteå, Kirima, Haparanda och Luleå, men i över hälften av regionerna låg täckningen under 20 procent. De övriga tidningsägama hade i stor utsträckning koncentrerat sig till en landsdel, där de i regel hade en hög täckning. Familjema Ander, Hamrin och Pers svarade för nästan hälf-

de regioner där ägargrupp nådde över 70 procent i täclcning. ten av en

Tabell 3.1 Ägargrupper med täckningstal 10 procent i tre eller flera Aregioner 1995. Antal A-regioner. Totalt 70 A-regioner.

Barometern Liberala konsortier 2 l l l 5 Nya Stiftelsen l l l 1 4 Gefle Dagblad Familjen Bengtsson 1 1 1 3 Högerns l 1 1 3 Förlagsstiftelse Övriga 3 7 4 5 l 3 3 26 SUMMA 7 15 22 15 16 16 31 81 203

Källa: Bearbetning efter TS-Boken 1996

Dagspressägamas position på marknaden 45

3.2 Dagspressens delmarknader

I regel behandlas dagspressen marknad. Den kan dock delas in i

som en tre typer marknader, nämligen den lokala morgontidningsmark-

av naden, kvällstidningsmarknaden samt marknaden för nationellt spridda morgontidningar.

3.2. 1 Morgontidningsmarknaden

De lokala morgontidningama sprids på ett stort antal, i regel väl avgränsade marknader. Det kan dock vara problematiskt att avgöra inom vilka områden storstadstidningama bör betraktas lokal-

som tidningar. I regionerna närmast utgivningsorten kan de nationella morgontidningama nämligen även fylla funktionen som lokaltidning. I undersökningen har dessa tidningar räknats in i lokaltidningsmarknaden de nått ett täckningstal över åtta procent. Ett undantag

om har gjorts för Arbetet genomgående behandlats lokaltidning,

som som eftersom den är den enda socialdemokratiska tidningen i sitt spridningsornråde och därför kan antas fungera i första hand som lokal-

tidning.

Den typiska svenska lokala tidningsmarknaden domineras av en ägargrupp. I 42 70 A-regioner hade den störste ägaren 1995 en

av marknadsandel över 70 procent tabell 3.2. I endast nio regioner fanns någorlunda jämn konkurrens, endast i av de femton

en varav en största kommunerna, nämligen Gävle. En viss konkurrenssituation fanns i ytterligare tjugotal områden, där den mindre tidningen hade

ett

marknadsandel på mellan 20 och 30 procent. Av de större en regionerna återfanns endast Stockholm och Malmö/Lund i den sistnämnda kategorin. I fyra landets största kommuner, Göteborg,

av Västerås, Örebro och Jönköping, behärskade den största tidningen mer

90 marknaden, i ytterligare fem mellan 75 och 89 än procent av mer procent.

46 Dagspressägamas position på marknaden

Tabell 3.2 Marknadsandelar på lokaltidningsmarknaden för de större

ägargrupperna i svensk dagspress 1995. Antal A-regioner.

Dagblad Familjen Bengtsson l l l 3 Släkten Bonnier l l l 3 Erik och Asta Sundins l 1 2 Stiftelse Eskilstuna-Kurirens 1 1 2 Stiftelse

Förlagsstiftelse Övriga 2 2 2 4 3 2 1 4 20

ä SUMMA 17 15 10 14 13 10 8 15 102

Källa: Bearbetning efter TS-boken 1996.

Många regioner domineras helt sin ägargrupp. Hamrin och

av var Pers är ensamma utgivare av flerdagarstidningar i Jönköpings respektive Västmanlands län. Båda har dessutom stark ställning

grupperna en i var sin del Västergötland. I Värmland och angränsande områden

av dominerar Andergruppen. I tre län i sydöstra Sverige är Stiftelsen Barometern ledande tidningsutgivare Sydostpress. Nya Stiftelsen

genom Gefle Dagblad äger ledande tidningar efter Norrlandskusten. I Dalarna

dominerar Bengtsson-gruppen.

Några grupper har ett geografiskt spritt ägande. Centerrörelsen är starka i några områden i södra Sverige och runt Stockholm. De liberala konsortierna dominerar i Halmstad och Närke. Släkten Bonnier

når en marknadsandel över 60 procent i Stockholm och Malmö. Högerns Förlagsstiftelses tre tidningar inkl delägda Norrbottens-Kuriren verkar

Dagspressägarnas position på marknaden 47

alla i konkurrenssituation. Arbetarrörelsen nådde över 20 procents

en marknadsandel på 22 delmarknader, men över 70 procent endast i tre områden, Sollefteå, Piteå och Kiruna. I 31 regioner ligger den socialdemokratiska pressens andel under 5 procent.

Sedan 1978 har antalet marknader där den dominerande ägaren har

marknadsandel över 80 procent än fördubblats. Flera möjliga en mer orsaker till den ökade ägarkoncentrationen på de enskilda delmarknadema kan urskiljas. I några fall beror förändringen på att konkurrerande tidningar lagts i Jönköping, Tranås, Växjö och Borås.

ner, som

Det finns klar tendens mot att tidningarna koncentrerar sig

en alltmer på sina kämornråden och medvetet drar tillbaka sin olönsamma bevakning orter i spridningsområdets periferi. Arbetarrörelsens

av

byggdes gång med ambitionen att bevaka ett län, som i press en upp regel innefattade flera delmarknader. Många socialdemokratiska tidningarna har alltmer börjat att koncentrera sina resurser till utgivningsregionen. Exempel på områden övergivits är Västervik,

som Nyköping och Mjölby/Motala. I Skåne har Arbetet under de senaste åren lagt flera lokalredaktioner för att i stället satsa mer på Malmö-

ner regionen. Även flera större landsortstidningar Nerikes Allehanda,

som Östgöta Correspondenten och Upsala Nya Tidning har lämnat vissa

perifera områden.

Under de senaste åren har dock ett förstatidningar satsat på att

par öka sin täckning utanför sitt utgivningsomrâde. I Motala hade

egna Motala Tidning 1994 täckning på 58 procent mot Östgöta Corre-

en spondentens 24 procent. Östgöta Correspondenten inledde då en offensiv i Motala-området med målsättningen att fördubbla antalet prenumeranter under treårsperiod Motala Tidning, ingår i Nerikes

en som Allehanda-koncemen, har gått till motoffensiv och genomfört flera re-

daktionella satsningar.

I Hälsingland har Ljusnan stark ställning i Bollnäsområdet med

en

täckning på 71 procent, Hälsinge-Kuriren har motsvarande position i en Söderhamnsområdet med 66 procent. När Hälsinge-Kuriren vid årsskiftet 1996/97 övergick till femdagarsutgivning inledde Ljusnan en satsning att komma in i Söderhamn. Lokalredaktionen fördubblade sin personal samtidigt Söderhanmsboma erbjöds ett lägre prenume-

som rationspris på Ljusnan än Hälsinge-Kuriren trots högre periodicitet.

Konkurrenstidningsorter

Våren 1997 utkommer fler tidning på arton orter i Sverige tabell

än en 3.3. I stad, Malmö, utges tre tidningar, där dock Skånska Dag-

en bladet har huvuddelen sin spridning utanför utgivningsornrådet. I de

av

48 Dagspressägamas position på marknaden

sjutton tvåtidningarsstäderna finns socialdemokratiska tidningar ifemton. På endast en plats förutom Stockholm, konkurrerar två borgerliga tidningar med varandra, nämligen i Skövde där Anders Skaraborgs Läns Allehanda och Hamrins Skövde Nyheter är inbegripna i en hård strid.

Tabell 3.3 Utgivningsort och upplaga 1996 för dagstidningar på konkurrensorter.

Tidningen

Dagspressägamas position på marknaden 49

Östgöta Correspondenten 65 300 -3 -2 14,2 72 Linköping

Östgöten 6002 -443 -164

Blekinge Läns Tidning 34 500 5 7 1,7 16 Karlskrona

Källa: Bearbetning efter TS-Boken 1979 och 1994 samt Pressens Tidning 5/ 1997 1 2 3 1978-95 41993-95 Anm: Relativ storlek Kvoten förstatidning/andratidning 1995

I tre utgivningsornråden, Östersund, Gävle och Visby, är kon-

kurrensläget jämnt. I Falun har visserligen Falu-Kuriren och Dala- Demokraten relativt likvärdiga upplagor, den senare har ett större

men spridningsområde där den möter konkurrens från andra tidningar i Bengtsson-gruppen har än dubbelt så stor upplaga. I några

som en mer orter, Luleå, Karlskoga, Karlslqona, Malmö, där relationen mellan

50 Dagspressägarnas position på marknaden

tidningarna är mindre än två föreligger en reell konkurrenssituation, medan i Norrköping, Linköping och Göteborg är styrkeförhållandena så ojämlika att det är svårt att tala om verklig konkurrens. I Skövde är de två konkurrenterna jämnstora på utgivningsorten, medan Skaraborgs Läns Allehanda dominerar i omlandet.

I Eskilstuna har upplagegapet vuxit från 2 800 exemplar 1978 till 23 000 1996, till viss del beroende på att Folket begränsat sitt sprid-

en ningsområde. Örebro-Kuriren minskade under många år sin upplaga innan konkursen ett faktum, medan Nerikes Allehanda ökade något.

var I Göteborg och Malmö har Arbetet Nyheterna förlorat marknadsandelar.

Det finns ingen entydig tendens att de stora tidningarna ökar på de mindres bekostnad. Det mest kända exemplet på en andratidnings uppgång är Länstidningen Östersund under tiotal år kring 1980

som ett ökade sin marknadsandel från 25 till något över 50 procent, men nu är något mindre än Östersunds-Posten. I Karlskoga har

Karlskoga-Kuriren

sedan 1993 kraftigt ökat sin upplaga på sin lokala konkurrents bekostnad. I Dalarna har Dala-Demolcraten ökat sin marknadsandel både i förhållande till Falu-Kuriren och hela Bengtsson-gruppen. Andratidningarna har noterat mindre andelsölcningar även i Kalmar och Gotland.

I de tre städer, Borås, Jönköping och Växjö, som förlorat en tidning sedan 1978 har den kvarvarande tidningen endast marginellt ökat eller i ett fall minskat sin upplaga. Lokaltidningamas sammanlagda täckning i de tre regionerna har mellan 1988 och 1995 minskat med 18, 15 respektive 24 procentenheter.

Under de senaste tre åren har samtliga tidningar på konkurrensorter minskat sin upplaga med undantag för Karlskoga-Kuriren, Blekinge Läns Tidning och Sydsvenska Dagbladet. I tre orter, Luleå, Umeå och Karlskoga har törstatidningama drabbats av de största relativa förlusterna, medan de ökat sin marknadsandel markant i Eskilstuna, Norrköping, Linköping, Göteborg, Karlskrona och Malmö. I övriga områden har den relativa tillbakagången varit ungefär lika stor.

3.2.2 Kvällstidningsmarknaden

Under 1990-talet har styrkeförhållandena mellan kvällstidningsägama förändrats väsentligt tabell 3.4. Bonniers har stärkt sin position på marknaden förvärven Kvällsposten och GT. Räknat på 1996

genom av års upplaga skulle Bonniers marknadsandel 1997 uppgå till 57 procent. Genom främst Expressens men även Kvällspostens och GT:s tillbakagång och Aftonbladets uppgång har Schibsted och LO stärkt sin

Dagspressägamas position på marknaden 51

position och förefaller av upplageuppgiftema våren 1997 att döma

behärska närmare halva kvällstidningsmarknaden.

Tabell 3.4 Ägargrupperpå kvällstidningsmarknaden 1978, 1993 och 1996. Upplaga och marknadsandel.

1978 1993 1996 Ägargrupp Upplaga % Upplaga % Upplaga %

Bonnier 519 600 45 578 000 57 437 100 49 Släkten LÖZ 429 400 37 342 500 34 381 200 43

94 200 8 86 400 9 67 500 8 Familjen Hjömel Familjen Wahlgren 1 12 700 10 SUMMA 1 155 900 100 1006 900 100 885 800 100 Källa: Bearbetning efter TS-Boken 1979 och 1994 samt Pressens Tidning 5/ 1997.

11993 inkl Idags upplaga. 21996 tillsammans med Schibsted. Anm: 50 procent av

Kvällstidningsmarlcnaden har haft nedgående trend under flera

en decennier och har sedan 1970 förlorat 31 procent av sin upplaga tabell 3.5. Under de tre senaste åren har samtliga kvällstidningar förutom Aftonbladet minskat med cirka 25 procent.

Tabell 3.5 Kvällstidningarnas upplageutveckling 1978-1996. Procent.

Tidning Förändring av upplagan

iDag SUMMA -23 -12 Källa: Bearbetning efter TS-Boken 1979 och 1994 samt Pressens Tidning 5/1997

52 Dagspressägarnas position på marknaden

3.2.3 Nationellt

spridda morgontidningar

De nationellt spridda morgontidningama, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt de regionalt spridda Göteborgs-Posten, Sydsvenska Dagbladet och Arbetet Nyheterna förlorade tillsammans cirka 100 000 exemplar mellan 1978 och 1996 tabell 3.6. Förlusten motsvarade den nystartade Dagens Industris upplaga. Under de senaste tre åren har samtliga tidningar, med undantag för Dagens Industri och Sydsvenska Dagbladet, minskat sin upplaga. Ägargruppemas styrkeförhållanden har förändrats sedan 1978. Bonniersfáren har stärkt sin position

genom köpet av Sydsvenska Dagbladet och starten av Dagens Industri, medan Wallenbergsfárens Svenska Dagbladet har vuxit genom egen kraft. Familjen Hjömes Göteborgs-Posten har minskat i upplaga, liksom Arbetet Nyheterna.

Tabell 3.6 De nationellt spridda morgontidningarnas totala upplaga 1978 och 1996.

Ägargrupp Upplaga Förändring %

1978 1996 1978-96 1993-96

Källa: Bearbetning efter TS-Boken 1979 och 1994 samt Pressens Tidning 5/ 1997.

I sina utgivningsområden har storstadstidningama med undantag för Göteborgs-Posten ökat något tabell 3.7. Den överspridda delen av upplagan minskar däremot tabell 3.8, med undantag för Svenska Dagbladet som behållit sin upplaga och gått förbi Dagens Nyheter i landsorten. En växande andel av upplagan sprids således iutgivningsornrådena. För Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Sydsvenska Dagbladet och Arbetet Nyheterna uppgår den lokal spridda upplagan till mellan 77 och 87 procent. Svenska Dagbladet har en något mer riks-

Dagspressägarnas position på marknaden 53

betonad spridning med 40 procent utanför Stockholm. Den enda verkliga riksmorgontidningen är dock Dagens Industri med bara en tredjedel upplagan i Stockholm och låg jämn täckning över hela

av en men landet.

Tabell 3.7 De nationellt spridda morgontidningarnas upplaga i utgiv-

ningsområdet 1978 och 1995.

1978 1995 Förändring 1978-

SUMMA

Nyheter 285 200 71 300 600 80 15 400 5 Dagens Sydsvenska Dagbladet 91 000 79 108 100 87 17 100 19

Industri 31 400 33 31 400 Dagens Källa: Bearbetning efter TS-Boken 1979 och 1996.

54 Dagspressägarnas position på marknaden

Tabell 3.8 De nationellt spridda morgontidningarnas upplaga utanför

utgivningsområdet 1978 och 1995.

1978 1995 Förändring 1978-

Källa: Bearbetning efter TS-Boken 1979 och 1996.

Bonniersfáren har ökat sin täckning i landsorten i 25 regioner, framför allt i Skåne, och minskat i lika många, främst i Mälardalen. Dagens Nyheter har minskat över hela landet. Svenska Dagbladets täckning har varit relativt oförändrad. Göteborgs-Posten hade 1978 drag regiontidning med täckning på 13-31 procent i åtta

av en en regioner i Västsverige. I genomsnitt har täclcningstalen halverats fram till 1995 och i endast två regioner utanför Göteborg når tidningen täck-

en ning över 10 procent.

Bakom storstadspressens tillbakagång i landsorten ligger åtminstone för ett par tidningar medveten strategi att skära den olönsamma

en ner landsortsupplagan och i stället satsa sina resurser i och kring utgivningsområdet. I vissa områden har troligen de lokala tidningarnas förbättrade bevakning in- och utrikesnyheter, kultur, ekonomi

av etc. tillsammans med det ökade totala medieutbudet minskat behovet

av en storstadstidning.

i

4 Samverkansformer inom

dagspressen

4.1 Redaktionell samverkan

Inom den svenska har det sedan länge funnits olika former av

pressen samarbete kring redaktionellt material. På det opinionsbildande fältet har byråer med anknytning till de politiska partierna erbjudit tidningar-

inom sin sfár material i form cirkulärledare, krönikor, debattna av artiklar etc. Det tidningarna kooperativt ägda Tidningarnas Tele-

av grambyrå, TT, har sedan 1921 levererat både in- och utländska nyheter. FLT, ägt borgerliga landsortstidningar, och A-pressen numera

av Avisa Centralredaktion har producerat specialartiklar och i viss utsträckning även nyhetsmaterial. De in- och utländska bilderna har

hämtat från några bildbyråer. Ett visst redaktionellt samarbete pressen har även funnits mellan tidningar ingått i koncern. Under

som samma det senaste åren har de olika formerna redaktionellt samarbete ge-

av nomgått stora förändringar. Nya samarbetsformer har prövats, nya aktörer har försökt att slå sig in på marknaden, nya allianser har skapats

etc.

4.1.1 Redaktionell samverkan nationell nivå

på

IT har alltsedan verksamheten startade 1922 intagit en central position i den svenska Det utländska nyhetsmaterialet levereras ihu-

pressen. vudsak några stora nyhetsbyråer TT samverkar med, men även

av som

IT25 korrespondenter. Skeendet i Sverige bevakas av TT geav egna

huvudredaktionen i Stockholm och lokalredaktioner i Luleå, nom Sundsvall, Göteborg och Malmö. För nyheter med riksintresse från landsorten är TT även beroende leveranser från de lokala tid-

av ningarna. Landsortspressen har således tre olika relationer till TT som ägare, kund och leverantör.

56 Samverkansformer inom dagspressen

S

Under de senaste åren har TT varit utsatt för kritik från företrädare för landsortstidningar. Nyhetsbyrån har anklagats för långsam

att vara och dyr. Flera tidningar har övervägt andra alternativ för nyhetstjänsten och i ett fall har abonnemanget Satellitsändningama

sagts upp. som startades 1994 har lciitiserats för att inte interaktiva. Ett problem

vara för TT är att deras kunder, landsortspress, storstadspress, privat lokalradio och TV har olika krav som kan vara svåra att tillfredsställa samtidigt. Landsortstidningarna är exempelvis irriterade över att de måste lämna sina bästa nyheter till TT, sänds i etermedierna innan de

som publiceras i tidningen.

TI har försökt anpassa sig till förändringarna i mediesamhället. Kunderna erbjuds olika former av tilläggstjänster. Samarbetsavtal har slutits med Pressens Bild och Globus Nyhetsgrañk om leverans av bilder och nyhetsgrañk. TT:s nyhetssändningar i Sveriges Radio upphörde 1996 efter 71 år. Till viss del har bortfallet kompenserats

en av fler kun-der inom den privata lokalradion.

Förenade Landsortstidningar AB FLT ägs av 71 tidningar, vilka enligt ett konsortialavtal skall vara "ledande borgerlig landsortstidning. FLT förmedlar förutom redaktionellt material

även annonser se 4.2. Av ägarna hade 55 tidningar 1995 redaktionellt abonnemang och 65 tidningar deltog i annonssamarbetet. Metro har försökt att få abonnemang kunder utanför ägarkretsen tas inte in.

men

Under de senaste åren har FLT utvecklat sina redaktionella service. Målsättningen är att erbjuda kunderna skräddarsydda tjänster som bättre än TT svarar mot landsortstidningarnas speciella behov. FLT producerar exempelvis fárdigredigerade TV- och ekonomisidor. Ett antal av tidningarna levererar nyheter med riksintresse till en databas som är tillgänglig för FLT:s abonnenter. Ett samarbete har byggts upp med den bonnierägda nyhetsbyrån Direkt, som är specialinriktad på affärsnyheter. Hösten 1997 kommer den stora tyska mediekoncemen Bertelsmann börja ut en TV-bilaga, som produceras av FLT.

ge Tidningen kommer att erbjudas FLT:s kunder.

Hösten 1996 slogs FLT:s bildverksamhet samman med Svenska Dagbladets dotterbolag Pica Pressfoto. FLT köpte 25 procent av aktierna i det nybildade FLT Pica Bild AB med option att inom två år köpa ytterligare 15 procent av bolaget. Pica tog samtidigt över Reutersagenturen från Pressens Bild.

Mot bakgrund av landsortspressens missnöje med IT och FLT:s utveckling av sina tjänster började det 1995 att föras diskussioner om att bygga ut FLT till en fullskalig nyhetsbyrå med utrikesnyheter, riksdagsbevakning, nöjen, ekonomi, sport etc. FLT:s kunder skulle således få ett alternativ till TT. Om TT, till 42 procent ägs FLT-tid-

som av ningarna, förlorade många landsortstidningar skulle företagets ekono-

miska ställning undergrävas. FLT beslöt dock vintern 1996 att lägga nyhetsbyråplanema planerna på i första hand under ett år.°°

Mariebergs dotterbolag Pressens Bild har bildbyrå som säljer bil-

en der både från koncernens fotografer och från bildbyråer som man representerar. Företaget har som ovan nämnts ett samarbetsavtal med TT om dagliga bildleveranser. Pressens Bild förvärvade hösten 1996 konkurrenten Reportagebild, då ägt av två privatpersoner men dessförinnan ett dotterbolag till Aftonbladet. Pressens Bild förlorade vid sam-

tid agenturen till Reuters fick genom köpet av Reportagebild ta ma men över kontraktet med AP.°

Genom dessa rockader har de fyra av största bildbyråema i Stockholm reducerats till två som bildar var sitt block. Pica Bild säljer till Svenska Dagbladet och FLT, medan Pressens Bild har Mariebergs tidningar och TT kunder. Aftonbladet kommer i fortsättningen

som sälja sina bilder hand.

på egen

Avisa Centralredaktion som ägs av åtta tidningar i den socialdemokratiska sfären producerar bland annat färdiga in- och utrikessidor liksom börs- spel- och radio-TV-sidor samt featuresidor. Företaget erbjuder TV-bilaga varje vecka. Kunderna återfinns både bland

även en dags- och veckopressen. Sammanlagt kan tidning ta in ett 60-tal fär-

en digredigerade sidor från Avisa per vecka.

Flera mindre byråer har partipolitisk anknytning. Den största är Liberala Nyhetsbyrån, sju liberala tidningar samt folkpartiet

som ägs av 19 procent.°2 Byrån i forsta hand producerar ledare hade 1994 27

som tidningar 24 liberala, två centerpartistiska och en moderat som abonnenter. Svenska Nyhetsbyrån kommer 1997 att omstruktureras till ett nätverk med ett antal skribenter skall skriva samhällsrepor-

som tage, aktielcrönikor, utrikes-, debatt- och kultunnaterial. Byrån ägs av tio borgerliga tidningar, främst moderata, och säljer redaktionellt ma-

terial till mellan 30 och 40 dagstidningar. Centerpartiet äger en byrå

PreCent, förser ett trettiotal centeitidningar med material.

som

Under de senaste åren har flera specialinriktade nyhetsbyråer startats. Nyhetsbyrån Direkt, ägd Bonniers Affärsinfonnation, levererar

av affársnyheter elektroniskt direkt till sina företagsabonnenter men också

till FLT, Svenska Dagbladet och Sydsvenska Dagbladet. Delphi

Economic är huvudleverantör börs- och ekonomisidor till 25

av dagstidningar i Sverige Globus Nyhetsgrafik, Svenska Grafikbyrån och Bulls Presstjänst är tre byråer erbjuder sina kunder nyhets- och

som featuregrafik. De två förstnämnda samarbetar med TT respektive FLT.°7

De två stora medieägarna, Bonniers och Stenbeck, har gjort försök att komma in på marknaden för redaktionellt material. Bonniers äger

nämnts Pressens Bild och Direkt. Marieberg startade 1994 en resom

58 Samverkansformer inom dagspressen

portagebyrå, Riksreportage, erbjöd sitt material både till koncersom nens tidningar och till externa kunder. Byrån hade bland annat ett omfattande samarbete med FLT. Vid årsskiftet 1996/97 lade Marieberg ner företaget, sedan Dagens Nyheter, Expressen och Sydsvenska Dagbladet dragit sig projektet. En del verksamheten kommer att fortur av sätta i Nya Riksreportage Jan Olof Lindgren. ägt av Kinneviks magasin På TV konkurrerade period med TT en som leverantör TV-tablåer, verksamheten lades ner.°° Koncernen av men äg-de också en kortare tid artikeldatabasen World Report såldes som till International News Service."°

4.1.2 Redaktionell och teknisk samverkan

på

koncernnivå

Inom den svenska landsortspressen finns ett antal företag byggt som upp tidningskedjor genom företagsförvärv 1.1 och 1.2 De uppköpta

se

tidningarna drevs i regel vidare självständiga företag med som egna redaktioner, annonsavdelningar och tryckeriet. Under de senaste åren har dock tidningskoncemerna i allt större utsträckning börjat samordna verksamheten på det redaktionella och tekniska planet.

Nya Werrnlands-Tidningen-koncemen startade 1988 nyhetsbyrå,

en Nyhetsgruppen. Byrån syndikerar ett hundratal artiklar i veckan ut till koncernens tolv tidningar. Det rör sig sport, ledare, kultur, nöje, om debattinlägg, recept, TV-artiklar, naturlcrönika etc. Tidningarna är sammanknutna via databas gör det möjligt att byta material med en som varandra. Nyhetsgmppen gör även färdiga sidor är tillgängliga som inom hela koncemen. Tryckningen av Andergruppens samtliga sju tidningar i Värmland flyttades till Karlstad 1996 i samband med att Nya Wermlands- Tidningens tidningshus togs i drift 19963 Tryckeriet har även nya kapacitet att trycka koncernens tidningar i Västergötland, detta även om inte är aktuellt för närvarande. Tidningsverksamheten i Vännland omorganiserades 1996/97. Två nystartade dotterbolag tog över tidningsutgivningen i östra respektive västra delen länet, medan av huvudtidningen, Nya Wermlands-Tidningen, även i fortsättningen ges ut moderbolaget. I Östra Wermlands Lokaltidningar med Filipav stads Tidning, Nya Kristinehamns-Posten och Karlskoga Tidning räknar ledningen med att kunna göra betydande rationaliseringsvinster genom samordning av bland annat det redaktionella arbetet. Herenco-koncemen flyttade vid årsskiftet 1994/95 fram sin positioner genom att helt överta Skövde Nyheter, företaget tidigare ägt som tillsammans med Nya Lidköpings Tidning."° Koncernens verksamhet i

Samverkansformer inom dagspressen 59

Västergötland har därefter samordnats. De fyra tidningarna i Västergötland, Falköpings Tidning, Skara Tidning-Skövde Nyheter och Västgöta-Bladet överfördes 1996 till ett nybildat bolag, Västgöta Tidningar AB. Tidningarna samordnar sin redigering med gemensamma länsbörs- radio- och TV-sidor, men med egna förstasidor och eget lokalt material. De gemensamma sidorna och annonserna kommer att nå cirka 46 000 prenumeranter, mer än dubbelt så många som främste konkurrenten Andergruppens Skaraborgs Läns Tidning. Tryckningen av de fyra tidningarna flyttades till Herencos tryckeri i Jönköping samtidigt som de övergick från tabloid till fullformatf Falköpings Tidning och Västgöta-Bladet ökade 1996 periodiciteten från fyra nummer till sex nummer i veckan.

Inom VLT har koncernens två tidningar i Västergötland, Elfsborgs Läns Allehanda och Trollhättans Tidning en gemensam redaktionsledning och ett omfattande redaktionellt samarbete med utbyte av artiklar. I Västmanland har samtliga tidningar förutom Vestmanlands Läns Tidning sammanförts till ett nybildat bolag, Ingress Media. De fyra tidningarna Bärgslagsbladet, Arboga Tidning, Sala Allehanda, Fagersta-Posten samt Avesta Tidning har gemensam ledning och samarbetar redaktionellt med vissa gemensamma sidor. Tidningarna delar även på ledaravdelning med två anställda.

en

Ledningama för Vestmanlands Läns Tidning och Ingress Media vill att redaktionerna skall få tillgång till varandras material före publicering, något journalisterna har motsatt sig. Tidningsledningama an-

som ser att ett utbyte är det enda sätt höja kvaliteten på respektive tidnings länsmaterial. Journalisterna att lokaltidningamas långsiktiga

menar utveckling hotas. I praktiken skulle lokaltidningama komma att fungera som lokalredaktioner till länstidningen.°

Inom Sydostpress har det sedan tidigare funnits ett dotterbolag, Textbolaget Sydostpress AB, som producerar och köper gemensamt featurematerial för koncernens tidningarf" Våren 1997 beslöt ledningen att i grunden omorganisera koncernen. Verksamheten som tidigare drivits i tre dotterbolag för vardera Barometern, Blekinge Läns Tidning och Smålandsposten förs över i fyra nya dotterbolag förtidningsrörelsen, tryckeriema, distributionen och medier. Ansvaret för

nya de tre tidningarna övertas av en publisher. Tidningsstyrelsema försvinner och ersätts av lokala råd utan juridisk makt. Smålandspostens chefredaktör Kjell Svensson lämnade tidningen hösten 1996 på grund av att han motsatte sig samarbetsplanema. Liksom tidningens joumalister menade han att förändringarna kommer försämra den lokala föranlcringen. och att det är bra med gemensamma sidor och annat, men den redaktionella integriteten måste bibehållasfm

60 Samverkansformer inom dagspressen

Dalarnas Tidningar byggde vintern 1997 länsredaktion

upp en som skall bevaka landstinget, länsrätten och andra institutioner och organisationer i länet på uppdrag de fyra tidningarna i koncernenÃ

av

Redaktionell samverkan kan som synes ta sig många olika former från artikel- och bildleveranser, över fárdigredigerade Specialsidor till gemensamt material för hela tidningen utom det rent lokala stoffet.

Den ökade användningen av syndikerat material har gett upphov till debatt inom tidningslcretsar. Färdiga TV- eller spelsidor har inte foranlett några större invändningar. Däremot har meningarna gått isär beträffande gemensamma in- och utrikessidor. Kritikerna har pekat på att nyhetsvärderingen kan variera mellan olika landsändar. Exempelvis kan trafikfrågor Höga Kustenbron, Dennisleder och Öresundsbron

som vara intressenta för respektive region men tämligen oväsentliga för övriga delar av landet. Centralt producerade nyhetssidor koncentrerar dessutom ytterligare nyhetsbedömningen till några redaktioner i Stockholm. Försvararna de färdiga sidorna framhåller att inköpen

av frigör resurser för lokal och regional nyhetsbevakning. Om vill

en man modifiera en färdig sida går det lätt att göra med modern teknik.

4.2 Annonssamverkan

Tidningsföretagen har sedan länge erbjudit sina annonsörer möjlighet till samannonsering i flera tidningar. Inom landsortspressen bildades på riksnivâ A-pressens Samannons 1967, bestående 19 tidningar, och

av FLT-Riks 1976 med 66 deltagande tidningar Regionala annonskombinationer fanns redan sedan tidigare. I dag finns ett fyrtiotal samannonseringspaket på dagstidningsmarknadenJ Vilken betydelse kan ägarsamband ha för uppbyggandet av samannonseringskombinationer

4.2. 1

Tidningstyp/tidningsstorlek

Tidningens storlek och typ förefaller avgörande för vilket

vara riksannonspaket den tillhör tabell 4.1. De tre stora morgontidningama i storstäderna, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Sydsvenska Dagbladet, samverkar i ett riksannonspaket, City samt i

en gemensam databas för rubrikannonser D@gs på Internet. De fyra kvällstidningarna erbjuder sina annonsörer kombinationen Impact. Numera finns ett ägarsamband mellan Dagens Nyheter och Sydsvenska Dagbladet och mellan Expressen och Kvällsposten, men samarbetet mellan storstadstidningarna byggdes före Mariebergs köp.

upp

Samverkansformer inom dagspressen 61

Sex de största landsortstidningama, Nerikes Allehanda, Norr-

av köpings Tidningar, Nya Wermlands-Tidningen, Upsala Nya Tidning, Vestmanlands Läns Tidning och Östgöta Correspondenten, har ett gemensamt annonspaket för riksannonsörer, nämligen Stormarknads-

De ingående tidningarna är disparata både beträffande ägare och press. politisk inriktning. Den nämnaren är deras ställning på

gemensamma marknaden som stor landsortstidning.

Tabell 4.1 De större samannonseringspaketens försäljning 1996. Mkr.

Källa: Mediatrender 1997 och 2/1997.

De flesta borgerliga landsortstidningar utanför Stonnarknadspress samverkar i FLT Riks, 1995 omfattade 65 tidningar. Ett undantag

som utgör Helsingborgs Dagblad, valt att lämna FLT till förmån för

som samverkan med Arbetet i annonspaketet Heta Skåne. Alla socialdemokratiska morgontidningar, förutom Arbetet, samt några mindre tidningar utanför den socialdemokratiska sfären samarbetar i Riksmedia.

4.2.2 Regional samverkan

Med ägarsamband

Flera de större tidningskoncemema Nya Wennlands-Tidningen,

av som Herenco, VLT och Dalarnas Tidningar har byggts upp genom att ägarna införlivat tidningar belägna runt den ursprungliga tidningen. De tidningar i respektive koncern verkar i region samverkar i

som samma annonspaket. Däremot erbjuder varken Nya Werrnlands-Tidningen, Herenco eller VLT samannonsering för hela koncernen, dvs. även för de tidningar utkommer utanför den ursprungliga regionen.

som

Geografiskt sammanhållna tidningsgrupper Sydostpress,

som Nerikes Allehanda-koncemen, Eskilstuna-Kuriren, Borås Tidning och Norrköpings Tidningar erbjuder annonsörerna samannonseringsmöj-

ligheter. De fyra tidningarna i Gefle Dagblad-koncemen samarbetar med Västernorrlands Allehanda i Media Industrikusten, de två största dessutom med Västerbottens-Kuriren i Stora Norrland. De socialdemokratiska tidningarna har åtta olika regionala kombinationer för sina annonsörer.

Ej ägarsamband

Det finns en lång rad regionalt förankrade samannonseringspaket där det inte förekommer något ägarsamband och/eller politisk samhörighet mellan de samverkande tidningarna. De största utgörs FLT:s tid-

av ningar som samverkar i olika regionala annonspaket. Norrgmppen

sex

med två liberala stiftelseägda, moderat stiftelseägd samt

en en centerpartiägd tidning kan tas som exempel på samverkan över de politiska sfárgränserna. Sydsvenska Dagbladets samarbete med Skånska Dagbladet är ett annat.

4.2.3 Politiska

grupperingar

De olika annonspaketen kan i stort delas in i två grupper med borgerliga respektive socialdemokratiska tidningar. En viss uppluclcring kan dock skönjas. Riksmedia omfattar som ovan nämnts även tidningar utanför den socialdemokratiska sfáren. Arbetet Nyheterna Väst och Värmlands Folkblad ingår i den av borgerliga tidningar dominerade Storvästen. Arbetet Nyheterna och Helsingborgs Dagblad samarbetar i Heta Skåne.

Bland de borgerliga tidningarna finns inga partipolitiskt bundna annonspaket. Varken Centertidningar eller Högerns Förlagsstiftelse, båda koncerner med tidningar över hela landet, har något samannonseringsaltemativ. Inte heller bland de många tidningarna i den s.k. "liberala sfáren" förekommer någon annonssamverkan över ägargränsema utan sfärens tidningar samarbetar med andra borgerliga tidningar i en rad olika kombinationer.

5 Radioägare

5.1 Public serviceradio

Sveriges Radio AB tidigare AB Radiotjänst ägdes från starten 1925

olika intressentgrupper i det svenska samhället, från 1966 av folkav rörelsema 60 procent, näringslivet 20 och pressen 20. Aktieägama utsåg fem styrelseledamöter, staten lika många samt styrelseordföranden. Sveriges Radio AB omorganiserades 1978 till koncern med

en fyra programbolag/dotterbolag för television, riksradio, lokalradio och utbildningsradio/TV. Radioverksamheten delades på två bolag,

upp Sveriges Riksradio AB och Sverige Lokalradio AB.

Riksdagen beslöt 1992 att Sveriges Radiokoncemen skulle ombildas till tre självständiga aktiebolag, varvid de två radiobolagen sammanfördes till ett nybildat bolag Sveriges Radio AB. Ägandet av den tidi-

koncernen övertogs 1994 av tre nybildade stiftelser, en för vardera gare bolaget. Stiftelsema styrelser hade identisk sammansättning och utsågs av regeringen på förslag de politiska partierna i riksdagen.

av

De tre stiftelserna sammanfördes 1997 till stiñelse,Förvaltnings-

en stiftelsen för Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB, med styrelse liksom tidigare utses avre-

en som geringen. Därmed har i princip den gamla modellen med ett ägarsamband mellan programbolagen återinförts. Programbolagen skall vara. sjävständiga gentemot moderstiftelsen och medelstilldelningen sker

tidigare direkt till programbolagen. Sveriges Radios och de andra som programbolagens styrelseordförande utses av regeringen, medan de övriga ledamöterna utses av ägaren, dvs. stiftelsen.

De tre kanalerna i Riksradion hade var sin bestämda karaktär, P1 var talkanal, P2 blandade konstmusik med utbildnings- och minoritets-

P3 lätt musik. Lokalradion sände till en början i s.k. "fönster i prgram, P3, men byggde 1987-89 ut verksamheten med sändningar i 25 egna lokala kanaler. Vid sammanslagningen bolagen 1993 behöll P1 och

av P2 sin inriktning, medan P3:s och P4:s utbud lätt musik åldersdiffe-

av rentierades. P3 inriktade sig på ungdomen. P4 sände i huvudsak lokala

med ett musikval skulle attrahera äldre lyssnare. När den program som

64 Radioägare

kommersiella lokalradion startade nedan kom den med sitt

se

musikutbud att framför allt att konkurrera med P3 lyssnarna.

om

5.2 Privat lokalradio

När den privata lokalradion introducerades 1993 regeringens

var principiella utgångspunkt "att så långt det är tekniskt möjligt skapa förutsättningar för en fri radio." Liksom på andra delar av massmedieområdet skulle det vara "de olika aktörernas sak att, utan en långtgående myndighetsreglering, bestämma hur verksamheten skall

läggas upp."°

De regler som sattes helt betingade den

upp uppgavs vara av begränsade tillgången på sändningsfrekvenser. Regelverket skulle utformas "så att självständiga, lokalt förankrade radiostationer främjas." För att väsentligt öka antalet självständiga röster infördes regeln att en person, fysisk eller juridisk, inte får inneha mer än ett tillstånd. Ytterligare en begränsning är att tillstånd inte får ges till "den som ger ut dagstidning eller den som har ett bestämmande inflytande i ett företag som ger ut en dagstidning eller till företag i vilket någon av de nämnda har ett bestämmande inflytande." Enda lcravet på innehållet är att tillståndsinnehavaren under minst en tredjedel av sändningstiden per dygn sänder "program som har framställts särskilt för den egna verksamheten

Lagens utfomming ledde till att aktörer som ville etablera sig på flera delar den privata radiomarknaden valde att uppträda under

av olika juridiska personer. Likaså bildade de tidningsföretag som ville gå in på marknaden bolag, där de ingick som minoritetsägare. Bulvaner har i flera fall använts för att ropa in de koncessioner, som senare överförts till nybildade bolag.

De manövrer de större aktörerna vidtog för att uppfylla lagens krav har medfört att ägarstrukturen på den privata lokalradiomarknaden kommit att bli komplicerad. Bakom de officiella innehavama av koncessioner döljer sig en rad bolag med i många fall samma ägare. Dessutom är inte tillståndshavama ensamma aktörer på marknaden utan där finns även nätverksbolag för produktion allmänna program,

av

producenter av riksnyheter, försäljningsbolag för riksannonser, lokala

produktionsbolag, producenter av lokala nyheter, försäljningsbolag för lokalannonser samt produktionsbolag för radioreklam. En koncessionsinnehavare kan i princip lägga ut hela produktionen på upp till sex-sju skilda underentreprenörer.

Radioägare 65

5.2.1 1993-1994

Nätverksbildningar

Under den privata lokalradions första verksamhetsår 1993/94 utkristalliserades fem SRU/Rix, SRAB/City, SDR/Z, grupper, Annons-

bolaget Radio/Megapol samt NRJ/Energy-gxuppen, byggde

som upp olika typer av nätverk med och/eller programsamverkanf annons-

I SRU/Rix-giuppen samarbetade rad borgerliga dagstidningar

en som skaffade sig ägarintressen i stationer på sina utgivningsorter. SRU

var ett utvecklingsbolag ägt av några tidningama, medan Rix utav gjorde namnet på stationema i nätverket. Stampen startade ett programbolag, Produktions AB Göteborg, med nyhetsredaktion, en egen som försåg nätverket med program. Annonsförsäljning på riksnivå ombesörjdes ett bolag, ägdes SRU-gruppen. På den lokala av som av marknaden svarade i regel respektive tidning för annonsverksamheten.

SRAB, ägt av Svenska Dagbladet och Scandinavian Broadcasting System, byggde ett annonsnätverk för rad stationer. Svenska upp en Dagbladet, Scandinavian Broadcasting System, Fria Media och lokala

entreprenörer ingick i olika konstellationer ägare för de flesta som stationema i nätet. Kanalerna samarbetade inte på programsidan.

Kinnevik med sitt medieföretag Modern Times Group MTG skapade ett sammanhållet nätverk, Z Radio. Programmen producerades

centralt, reklamen såldes Kinneviks annonsbolag Airtime och av

samarbetspartnem SDR. Lokala franchiseföretagare svarade för den lokala annonsförsäljningen.

Bonniersfáren byggde ett annonsnätverk kring Annonsbolaget upp Radio, som bestod dels Bonniers Megapol-stationer dels av egna av fristående stationer. Huvuddelen Megapols proucerades av program av

ett bonnierägt bolag.

Det franska radiobolaget NRJ nådde snabbt framgångar med sin Energy-station i Stockholm och förvärvade därefter ett tjugotal tillstånd över hela landet. Programmen producerades centralt i Stockholm,

medan annonser såldes Riksmedia 4.2.

av se

Så gott alla stationer ingick i något de fem armonsnätverken. som av Rix, Z Radio, Megapol och Energy bildade sitt programnätverk var med i stor utsträckning centralt producerade Kravet på program. "program som har framställts särskilt för den verksamheten" egna tillgodosågs i huvudsak att CD-växlare laddades lokalt för genom sändning under nätterna. Lokalt framställda förekom främst program hos SRAB:s stationer, hos ett stationer i Östergötland och par Södermanland samt hos några nischkanaler i Stockholm.

3 SOU1097:92

66 Radioägare

5.2.2 mellan nätverk 1995-1996

Förändringar

Trots nätverken att samordna stationemas programatt genom och reklamförsäljning försökte minska kostnadema gick de verksamhet flesta kanaler med stora förluster. Det därför naturligt att de stora var aktörerna på radiomarknaden började undersöka möjligheter till samverkan eller sammanslagning mellan olika nätverk.

Samarbete mellan NRJ och Rix

med Energy-stationema och ägarna till

Hösten 1994 gick NRJ SRU/Rix-nätet in i ett omfattande samarbete. Parterna bildade ett nytt försäljningsbolag för den nationella annonseringen för båda näten, samarbetspartners skulle hand den lokala förmedan Rix ta om avvecklade samtidigt sina förbindelser med Riksmedia. säljningen. NRJ Nyheterna skulle levereras Rix nyhetsredaktion i Göteborg. Parterna av skulle gå in delägare i varandras huvudbolag. På proäven som ingen samverkan utan de två näten skulle

gramsidan planderades

inrikta sig på var sin målgrupp annonsområdet, den centrala delen i Samarbetet på som var överenskommelsen, kom dock att fungera dåligt Hösten 1995 säljbolaget samtidigt bytte till övertog NRJ helt ägandet i som namn Medier När SRU/Rix inledde sitt samarbete med Z Radio se NRJ anklagades NRJ för avtalsbrottl Försäljningsnedan gruppen av Media och SRU/Rix sades med omedelbar samarbetet mellan NRJ upp verkan i november 19953

Bonniers förvärv av stationer i Rix-nätet

Megapol köpte i december 1994 Radio National och blev Bonnierägda fem stationer iRix-nätet, nämligen Radio Rix i därigenom delägare i och Malmö Vinyl i Stockholm. Luleå, Skellefteå, Eskilstuna samt sistnämnda stationen till hälften ägt Expressen och endast Den var av varför den större problem kunde föras in löst knuten till Rix-nätet, utan helt i Bonniersfáren. hävdade de fyra Rix-stationema knutna till deras nät SRU att var kunde gå till Annonsbolaget Radio. Efter längre tids och inte över en lyckade komma överens lösning. Z Radio tog över strid parterna om en Malmö. Megapol fick i gengäld Classic Radios frekvens i frekvensen i frekvensen i Eskilstuna och sålde frekvensema i Göteborg, behöll Skellefteå och Luleå till Z Radio

Radioägare 67

Sammanslagning av P6/Z Radio och Rix

Hösten 1996 bröt SRU/Rix nämnts sitt samarbete med

som ovan NRJ/Energy och slog i stället samman sitt nät med Kinneviks P6 tidigare Z Radio. Det nätet började sända under stations-

nya samma namn Rix från 25 lokalradiostationer når 62 procent Sveriges

som av befolkning. Annonsförsäljningen på riks- och regionalplanet ombesörjs av Kinneviks bolag Airtime Radio, på lokalplan SDR eller lokal-

av tidningar. MTG:s radioprogrambolag i Stockholm för hela

ansvarar produktionen och TV 3 Direkt levererar nyheter. Produktionsbolaget i Göteborg lades inklusive nyhetsredaktionenf

ner

Sammanslagning av Bonniers och Fria Medias annonsnätverk

Sommaren 1996 bildade Bonniers och Fria Media ett nytt till lika delar ägt annonsbolag, Radiobokningen, övertog försäljningen för

som Annonsbolaget Radios samtliga stationer samt SRAB:s stationer, förutom de i storstäderna. Radiobokningen täcker med sina trettio kanaler alla större orter förutom Sundsvall och Umeåf

5.2.3 Nätverk 1997

NRJ

Det franska radioföretaget NRJ S.A. har byggt ett nät omfattar

upp som 21 stationer. Företaget är börsnoterat, styrelseordföranden Jean-

men Paul Baudecroix innehar aktiemajoriteten. Förutom i Sverige driver NRJ radioverksamhet i Frankrike, Tyskland, Belgien, Schweiz och Finland. Målsättningen är att hålla format i alla länder, så att

samma lyssnaren skall hitta sin Energy-station hon än befinner sig i

var Europa. Omsättningen uppgick 1995 till cirka 950 miljoner kronor.

NRJ äger tillsammans med sina partners, ett par franska bolag och ett par personer i den svenska företagsledningen, arton av stationema. I Malmö förvärvade minoritetsägaren Skånska Dagbladet tredje parts

en aktiepost och kom j

därigenom i majoritetsställning. NRJ hävdade att säljaren inte tagit hänsyn till att hembudsskyldighet förelåg Konsum Väst har aktiemajoriteten i stationen i Göteborg. I Umeå hyr NRJ ett tillstånd av Västerbottens-Kuriren, via ett dotterbolag sköter den

som lokala annonsförsäljningen för både Energy och Rix.

Den svenska verksamheten samordnas i NRJ:s dotterbolag RBS Broadcasting AB, som leds i nära kontakt med koncernledningen i Frankrike. Stationema förses med produceras RF

program som av

68 Radioägare

Franchise Sverige AB. Fyra timmar dag sänds regionala program per från de storstäderna. Det helägda NRJ Media svarar för den tre nationella annonsförsäljningen. NRJ kritiserades de första åren för att

deras stationer hade mycket lokal anknytning. Under 1996 en svag inleddes därför samarbete med ett tiotal företag på den lokala ett Skånska Dagbladet, Sydöstran, Östra Småland, TV4 marknaden, som Halland, TV Fyrstad, Dala-Demolcraten och Gotlands Allehanda. Dessa

säljer på den lokala marknaden och levererar lokala nyheter annonser till stationemas två dagliga nyhetssändningar, där TT svarar för det

övriga materialet

Rix

i två äldre nätverk återspeglas i de Det nya Rix-nätets ursprung tjugofem stationemas ägarstruktur. Tolv bolagen kontrolleras av av lokala dagstidningsföretag, elva Stenbecksfáren, medan båda ägarav

i två bolag. I praktiken spelar dock grupperna är representerade

Kinnevik nyckelroll i nätverket att även äga de bolag som en genom och nyheter samt det bolag svarar för den producerar program som annonsforsäljningen. Några stationer har lokala nationella de flesta sänder enbart det centralt producerade

programblock, men

programmet. Gefle Dagblad-koncemen har i samarbete med två andra tidningar

kedja med fyra stationer längs södra Norrlandskusten. På byggt upp en kontrollerar Stampen, Hallandsposten och Borås Tidning i västkusten fyra stationer. Västerbottens-Kuriren och

olika ägarkonstellationer

Vestmanlands Läns Tidning är två andra tidningar som har engage-

i flera olika radioverksamheter. Kravet i lagen att en dagstidning mang bestämmande inflytande har uppfyllts genom att man i inte får ha ett det tillståndsägande bolaget tagit in köpmanna- eller idrottsföreningar

företag delägare, medan driften stationerna i flera eller andra som av fall överlåtits till tidningarna helägda bolag. av Kinnevik drev vid sidan Z Radio-nätet två kanaler med inriktning av musik, Classic Radio i Stockholm och Göteborg. Stationen i på klassisk konverterades våren 1996 till ungdomsinriktad kanal, Stockholm en med formatet Dance/Urban Frekvensen i Göteborg, som Power 106, hyrts Stampen, övertogs nämnts av Megapol. av som ovan bildande det Rix-nätet kom intressentema att få tillgång Vid av nya Göteborg, Stampens station fortsatte att sända till två frekvenser i varav Kinneviks station började återutsända den norska riks- Rix, medan radiokanalen P4 Radio Hele Norge, i vilken Kinnevik är täckande

delägare. I Sundsvall övertog SRU det andra tillståndet och kommer att starta sändningar fristående från Rix-nätet.

Bonniersfären

Bonnierföretagen kontrollerar de tretton stationer som ingår iMegapols nätverk samt ytterligare station, Radio Vinyl, i Stockholm. I de flesta

en radiobolagen delas ägandet lika mellan Bonnierföretagen och tre ledande chefer i koncemen. Den gotländska stationen

Radio Four intar en särställning genom att lokala intressenter, bland annat Gotlands Tidningar, innehar aktiemajoriteten.

Megapol-stationerna sänder ett tre timmar långt lokalt producerat morgonblock, Radio Four sänder ytterligare fem timmar lokalt. Under resten av dygnet sänds i huvudsak program från Stockholm

producerade av Radioprogramföretaget Megapol. Nyheter levereras TT.

av Hösten 1996 nästan halverade Megapol antalet nyhetssändningar för att kunna skapa ett bättre musikflöde färre avbrott. Radio Vinyl

genom står helt utanför programsamarbetet i Megapolnätet. Samtliga kanaler ingår i Radiobokningens annonsnätverk.

Fria Media

Fria Media-gruppen har sitt i Stiftelsen Högerpressen i

ursprung Jönköpings län, som bildades 1943 och då övertog tidningen Smålands Allehanda. När tidningen förvärvades Jönköpings-Posten 1962

av erhöll stiftelsen likvid i form aktier iHerenco, 1993 såldes till

av som familjen Harnrin för 72 miljoner kronor. Namnet ändrades till Stiftelsen Fria Media och det frigjorda kapitalet satsades bland annat på privat lokalradiof

Fria Media-gruppen är majoritetsägare i Radio Match i Jönköping och har ägarintressen i ytterligare nio stationer, störste delägare i

varav åtta. Sedan Scandinavian Broadcasting System och Svenska Dagbladet sålt sina andelar se nedan är Fria Media ende ägaren med andelar i fler än två stationer. I Växjö, Kalmar, Blekinge och Helsingborg är de lokala tidningarna Smålandsposten, Barometern, Blekinge Läns Tidning respektive Helsingborgs Dagblad delägare. Andra lokala intressenter, i några fall stationsledningen, finns i ägarlcretsen iNyköping, Linköping, Växjö, Kalmar, Blekinge, Borås och Karlstad. I Uppsala driver Upsala Nya Tidning Radio tillhör Radio-

som bokningen.

I samband med att Svenska Dagbladet 1996/97 avvecklade alla sina intressen inom radiobranschen övertog intressenter i Fria Media-sfären tidningens minoritetsandelar i åtta landsortsstationer i det tidigare SRAB-nätet Fria Media och dess partners sålde 1996 Radio City i Gävle till Bonniers, konverterade stationen till en Megapol-

som kana1J45

Samtliga stationer i Fria Media-stären ingår i Radiobokningens nätverk för nationell reklamförsäljning. I några fall erbjuder stationema lokala annonspaket tillsammans med de tidningar som är delägare. Stationer i närliggande regioner sydöstra Sverige respektive Jönköping, Borås och Värnamo har regionala armonspaket och en

samordnad marknadsföring. Något programsamarbete för hela

förekommer inte, däremot samverkar närbelägna stationer. gruppen Samtliga stationer hämtar sina riksnyheter från TT. I flera fall har sta-

tionema egen lokal nyhetsbevakning.

Scandinavian Broadcasting System

Scandinavian Broadcasting System SBS koncentrerade hösten 1995 sin radioverksamhet till City-stationema i Stockholm, Göteborg och Malmö. Andelama i Helsingborg, Linköping, Borås, Karlstad och Jönköping såldes till de övriga delägama. Svenska Dagbladets andelar i City-stationema i Stockholm och Malmö såldes 1996 till SBS respektive G-E Cityradio i Göteborg. SBS är därmed ensamägare till Radio City i Stockholm och äger tillsammans med Gert Eklunds G-Ezs Programutveckling Citystationerna i Göteborg och Malmö.

Våren 1996 såldes den irlandsägda stationen Klassiska Hits till The Daily Mail Group 75 procent och Scandinavian Broadcasting System 25 procent. The Daily Mail Group Ltd är ett av Englands största medieföretag. Gruppen har hittills satsat 700 miljoner kronor i

ca kommersiell radio i England Stationen drivs i samarbete med Radio City i Stockholm, som svarar för ledningen

De tre City-stationema har tillsammans med Klassiska Hits bildat ett eget armonsnätverk City

CLT

Det multinationella medieföretaget Compagnie Luxemburgoise de Télédiffusion S.A, CLT, ägt av belgiska och franska intressenter, etablerade sig 1995 på den svenska radiomarknaden. CLT äger radiofrekvenser runt i Europa, kontrollerar, i samarbete med

om

Bertelsmann, TV-kanaler i Luxemburg, Belgien, Nederländerna, Tyskland och Frankrike och har även intressen i TV- och filmproduktion. CLT övertog sommaren 1995 två stationer i Stockholm, Radio Q och Radio Bandit.

Radio Q ägdes av en stiftelse och proñlerade sig kvinno-

som en kanal med journalistiska ambitioner. Lyssnarsiffroma räckte dock inte till för att locka annonsörer, varför tvingade sälja koncessionen till

man CLT. De nya ägarna lanserade ett helt musikkanal, Lugna Favoriter,

ny som riktade sig till stockholmare i åldern 30-50 år

Även den andra kanalen CLT köpte, Radio Bandit, hade

som en egen profil i Stockholms radiovärld, genom att sända enbart rockmusik och vara helt engelskspråkig. CLT ändrade efter tid formatet till

en mer

"mainstream mass-appeal rock" och införde samtidigt svenskspråkiga

programledaremDe båda CLT-kanalema har ledning

gemensam

Classic FM

Classic FM, kanal i Stockholm för klassisk musik, såldes

en sommaren 1996 till det amerikanska radiobolaget Great Western Radio Våren 1997 har kanalen åter bjudits ut till försäljning. Kinneviks Airtime

Radio svarar for reklamförsäljningen.

Norrköping Radio C0

Några kanaler kontrolleras inte av stora svenska eller utländska medieföretag. I Norrköping drivs de två stationema East FM och Gold av Norrköping Radio Co som ägs av Östgöta Correspondenten, Carl Bemström och David Olsson. Lokala nyheter produceras i samarbete

med Östgöta Correspondenten, medan riksnyheter hämtas från TT.

Annons-försäljningen på riksnivå sköts av Radiobolcningen, på lokal

nivå av stationema älva i samarbete med Östgöta Correspondenten

72 Radioägare

Sammanfattning

Sammanfattningsvis har förändringar i näten resulterat i att annonsnätverken minskat från fem till tre nationella tabell5.1 samtidigt som de nationellt producerade reducerats från fyra till tre tabell

programmen 5.2. Sedan Rix lade sin produktion i Göteborg sänder närmare

ner sjuttio totalt åttiofyra stationer i huvudsak program producerade i

av Stockholm.

Tabell 5.1 Annonsnätverk 1997. Antal stationer.

Armonsbolag Radiobo Airtime NRJ City 3 CLT Övrigt Totalt

kningen Radio Media

Ägare

Radioägare 73 Tabell 5.2 Programnätverk 1997. Antal stationer.

En jämförelse kan göras mellan tidningskedjor och lokalradionätverk. Inom tidningskoncemer förekommer i regel ett visst redaktionellt samarbete mellan självständiga tidningar i form av utbyte

material eller i några fall centralt producerat material. Basen utgörs av dock alltid lokalt producerat material. Radionätverken utgår däremot

av från centralt producerat riksprogram kan blandas med

ett som upp lokala inslag.

5.3 Marknaden

Räknat i omsättning dominerar Sveriges Radio fortfarande den svenska radiomarknaden tabell 5.3. Företagets omsättning 1995 på nära 2 miljarder kronor nära fyra gånger så stor som de kommersiella

var radiobolagens totala omsättning

Under uppbyggnadsskedet har den privata lokalradioverksamheten gått med betydande förluster. De sammanlagda reklamintäkterna uppgick till 234 miljoner kronor 1995. Branschens förluster beräknas ha uppgått till cirka 300 miljoner kronor Försäljningen 1996 uppgick till 319 miljoner kronor och förlusterna beräknas till ungefär lika mycket De årliga avgifterna till staten för tillstånden uppgår till cirka 120 miljoner kronor. I aktieägartillskott beräknas moder-

rena bolagen/delägama 1995 ha tillskjutit 190 miljoner kronor. De tre moderbolagen för den svenska radioverksamheten i Bonnier-, Stenbeckoch NRJ-sfárerna redovisade samtliga stora förluster för 1995. Speciellt

74 Radioägare

för Z Radio med en nettomarginal på -332 procent var utfallet mycket

dåligt. Tabell 5.3 Intäkter och resultat för några centrala radioföretag 1995. Mkr.

Dagbladet Bonnier Annonsbolaget Radio 20,3 -3 -15 Källa: Mediatrender 15/ 1996. Årsredovisningar.

Enligt RUAB:s undersökning lyssnade 82,5 procent av den svenska befolkningen på radio en genomsnittlig dag hösten 1996 tabell 5.4. Sveriges Radio nådde 60 procent och den privata lokalradion 31 procent. Bland programnätverk var NRJ framgångsrikast med en räckvidd på 11,6 procent. Variationema var emellertid mycket stora både beträffande åldersgrupper och regioner. Rix nådde exempelvis endast 2 procent i Stockholm mot 27 procent i Östersund. I den yngsta

gruppen, 9-19 år lyssnade än hälften på NRJ/Energy i många områden. Av

mer pensionärerna lyssnade bara en procent på den privata lokalradion.

Radioägare 75 Tabell 5.4 Daglig räckvidd på radiomarknaden 1995-1996 enligtRUABss mätningar

Sveriges Radios kanaler

Nätverk

Källa: Mediatrender 2/1997 Anm: Räckvidd i % under ett dygn i Sverige. Målgrupp 7-79 år. Lyssnande lyssnat minst 5 min på en station

Under lokalradions första år fanns fyra olika nyhetsleverantörer, TT, Kinneviks nyhetsbolag ScanNews, TV4 Nyhetemas radioredaktion samt Rix Nyhetsredaktion i Göteborg. Sedan Rix-redaktionen avvecklats i samband med sammanslagningen Kinneviks och Rix nät och

av TV4:s radioredaktion lagts 1997 återstår endast IT och TV3 Direkt

ner som förmedlare av in- och utrikesnyheter i lokalradion.

76 Radioägare

5.4 i lokalradio

Utvecklingstendenser privat

Den svenska privata lokalradions historia är kort, knappt fyra år. Ännu har inte marknaden stabiliserats, utan den turbulens funnits i form

som av ägarskiften, fonnatförändringar, nätverksombildningar etc. kommer sannolikt att finnas kvar ännu några år. Även det är för tidigt att dra

om några definitiva slutsatser den privata lokalradions framtid, så går

om det att Visa på några klara tendenser i utvecklingen vad gäller ägarstruktur och forrnatinriktning

När de första tillstånden auktionerades ut hösten 1993 fanns det förväntningar om att många av de entusiaster som arbetat med närradion skulle bli drivande i de nya stationema. De flesta av de potentiella radioentreprenörema konkurrerades dock ut redan vid auktionerna av penningstarka medtävlare. Några korn dock att engagera sig i lokalradion, där de blev ledare for lokala stationer samtidigt som de var delägare eller i några fall huvudägare. Ett tiotal av dessa entreprenörer har lämnat verksamheten, antingen grund av att stationen sålts eller att programmen har inlemmats i något nätverks bestämda format. Lokala entreprenörer finns bara kvar på ett par platser, i Norrköping, Växjö/Karlskrona och Karlstad.

De svenska aktörerna på radiomarknaden utgörs i övrigt nästan uteslutande av etablerade medieföretag. Ett undantag utgör Fria Media som visserligen har ett ursprung som tidningsutgivare, men som i trettio år var passiv minoritetsägare i tidningskoncem innan stiftelsen

en snabbt blev en av de ledande radioägama.

Både Bonniersfaren och Stenbecksfären har bedömt det som viktigt

med och utveckla den branschen. Även båda konceratt vara nya om nema hade erfarenhet av underhållning från populärpress respektive TV visade det sig svårt för dem att möta konkurrensen från utländska företag med erfarenheter från andra kommersiella radiomarknader. Varken Bonniers eller Stenbeck har dock sökt allianser med de utländska aktörerna utan de har valt att samarbeta med svenska medieföretag.

Tidningsföretagen hade ursprungligen två motiv för att gå in på den nyöppnade radiomarkriaden, dels få tillgång till ytterligare ett lokalt reklamforum, dels kunna använda sin publicistiska erfarenhet till att utveckla ett nytt massmedium. Eftersom den kommersiella lokalradion snabbt utvecklade sig till en renodlad musilcradio fick dock tidningarna inte användning för sin journalistiska kompetens. I några kanaler används dock lokaltidningens material till korta lokala nyhetssändningar. På annonssidan förekommer på en del platser samverkan i form av gemensamma erbjudanden till annonsörerna.

Tidningamas i lokalradion har hittills kostat dem stora

engagemang

Flera de förstatidningar visat dåliga resultat de senaste pengar. av som åren, har hört till dem gjort de största satsningama på lokal radio

som och TV. Å andra sidan har de tidningskoncemer som valt att stå utanför eterrnediema fortsatt att redovisa mycket goda resultat. Till den förra kategorin hör Norrbottens-Kuriren och Västerbottens-Kuriren, till den

Herenco och Norrköpings Tidningar. Det är möjligt att Svenska senare Dagbladets sorti från radiomarknaden kommer att följas av fler tidningar.

Det kanske mest frapperande är de utländska medieföretagens expansion på radiomarknaden, framför allt i storstäderna. Ett par av dem, NRJ och Great Western Radio, är specialiserade på radioverksamhet och har sannolikt inga planer på att in på andra svenska mediemarknader. Scandinavian Broadcasting System med Disney som

sin satsning på Radio City i de tre storstäderna som en störste ägare ser del sin strategi att etablera sig på etermediemarknadema i de mindre

av europeiska länderna. Både CLT och Daily Mail tillhör de större medieföretagen i Europa och det är inte osannolikt att investeringarna i ett

stationer i Stockholm kan komma att följas flera satsningar på par av den svenska mediemarknaden.

De utländska företagen har kunnat använda sina erfarenheter från marknadsföring och fonnatbestämning radiokanaler på andra mark-

av nader. NRJ bygger exempelvis sitt väl utprövade koncept på sofistike-

och vetenskapligt musikval. Även övriga rade lyssnarundersökningar nätverk har valt att alltmer arbeta med mycket väl definierade format. Från skivbranschen har det hörts klagomål mot den kommersiella lokalradion för att den inte spelar och oetablerad musik. Skiv-

ny producentema tvingas därför att alltmer förlita sig P3 i Sveriges Radio när de vill lansera nya artister.

Tabell 5.5 Intressenter i radioverksamhet exkl tillståndshavare för privat lokalradio

Sfár Företag Ägare Bonnier AB Bonnierföretagen Familjen Bonnier 100 Bonnier Svensk Filmindustri AB AB Bonnierföretagen 100 Bonnier Radioprogramföretaget Svensk Filmindustri AB 100

Megapol AB Bonnier SRF Radio National AB Radioprogramföretaget Megapol AB 100 Bonnier Radio Exakt AB Torsten Larsson, 33.3, Jonas von

Hedenberg, 33.3, Lennart Wiklund 33.3 Centerrörelsen HT Radio AB Hudiksvalls-Tidningen Tryckeri AB CLT Compagnie Luxemburgoise Bruxelles Lambert Group S.A., Havas,

de Télédiffusion S.A. Paribas Group CLT CLT Sweden AB Compagnie Luxemburgoise de

Télédiffusion S.A. 100 Daily Mail DMG Radio Sweden Ltd The Daily Mail and General Trust plc Daily Mail Swedish Radio Investments DMG Radio Sweden Ltd 75,

Ltd Scandinavian Broadcasting Systems S.A.

25 Eklund Eklundgruppen AB Gert Eklund Eklund GE Programutveckling AB Gert Eklund 70 Scandinavian

Broadcasting Systems 30 Fria Media Fria Medias Moder AB Stiftelsen Fria Media Gefle Dagblad Radio i X-län AB Gefle Dagblad AB 100 Gefle Dagblad Radio Övik AB AB Allehanda Örnsköldsvik 100 Gefle Dagblad Mittinfo i Sundsvall AB Sundsvalls Tidning AB 100 Hjöme Tidnings AB Stampen Familjen Peter Hjöme 67, Karin

Nordgren 20, familjen Marika Cobbold

11, övriga aktieägare 2 3 Hjöme Produktions AB Göteborg Tidnings AB Stampen 100

Ett NRJ NRJ S.A. Jean-Paul Baudecroux 50 NRJ RBS Broadcasting AB NRJ S.A. 100 NRJ NRJ Media AB RBS Broadcasting AB 100 NRJ RF Franchise Sverige AB NRJ S.A. 49, Cedeste S.A 51 Pers VLT Media AB VLT AB 100 Pers Västerås Reklamradio AB VLT Media AB 33,6 Pers Bra Radio AB VLT Media AB 100

Radioägare 79

Sfár Företag Ägare

Disney Capital Cities/ABC Inc Disney Enterprises Inc Disney Nordic Investments Inc Capital Cities/ABC Inc 100 SBS Disney Scandinavian Broadcasting Nordic Investments Inc 22,8, Harry E

Systems SA SBS Sloan 10,4, Företagsledningen

tillsammans 2,6 SR Förvaltningsstiftelsen for Staten

Sveriges Television AB,

Sveriges Radio AB och

Sveriges Utbildningsradio

AB SR Sveriges Radio AB Förvaltningsstiftelsen för Sveriges

Television AB, Sveriges Radio AB och

Sveriges Utbildningsradio AB 100 SR Sveriges Radio Sveriges Television AB 61, Sveriges

Förvaltnings AB Radio AB 34,4, SR Radiotjänst i Kiruna AB Sveriges Television AB 61, Sveriges

Radio AB 34, Stenbeck Industritörvaltnings AB Stenbecksfären 59

Kinnevik Stenbeck Modern Times Group MTG Industriförvaltnings AB Kinnevik 100

AB Stenbeck Airtime AB Industriförvaltnings AB Kinnevik 55,

TV4 AB 45 Stenbeck Z Radio Sverige AB Modern Times Group MTG AB 100 Stenbeck Ulf Elfving Co. Modern Times Group MTG AB via

dotterbolag 100 Stiftelsen VK- VK Radio AB Västerbottens-Kuriren AB 100 Press Wärenstams NET Programproduktion AB Borås Tidning stiftelse AB

RUAB Sveriges Radio AB 50, Annonsbolaget

Radioundersökningar AB Radio AB, Svensk Radiobokning AB,

Svensk Radioutveckling AB

Norrköpings Radio Co Carl P Bemström, David Olsson, Östgöta

Correspondenten AB 25 David Olsson i Norrköping David Olsson 100 AB Carl P Bemström AB Carl P Bemström 100 Right Arm Productions AB Thomas McAlevey 100

80 Radioägare

Sfär Företag Ägare

Golden Hit Radio AB Back Stage I Göteborg AB 9,1 European Self-Storage AB 9,Jan Friedman AB 9,1 Marknadsutveckling Springfeldt AB 9,1 Momeon Fastighets Invest AB 9,1 Proedel AB, 9,1 Quadrofolium AB 9,1 Swedia Corporate Finance 9,1Backbeat Enterprise AB 9,1 Tälje radio TV-kanal AB Södertälje Kabel-TV AB 40 Björn Olsson Annonsbyrå 20 Buckhöj Media 20 Föreningen Södertälje Kabel-TV 20. Källa: NORDICOM:s och Rådet för mångfald inom massmediemas databas över svenska medieföretag.

m m

.

m o m

o o m o

m mm m m

m

mä t

m

2 ä - - - - - - - -

m m

.

m

m o . m

m

o E E

m

o

m . m

m

m m

a a

m

- - -

m m

b

Radioägare 83

m H

Z å w

E

X m

E

O o E 2 a .m o E : m

m

m

.m 0% m ä 3 ma

m

.m

.m

E E

m

H

E

m ä

E

E å å

E E

a 8

m o

m

m

s 8

m m m m m m

m

ä m

E

.

m m m m

Radioägare 85

m

8 ä 8

m m m m m m m

T

m m m m m m m m

m

.w

m

. . .

8 M 8 8 8 ä

m 8

E

o

o

S

d

N N N

s

m m m

8 S S

.. ä ä

s

m

m

N

Radioägare 87

m

E

.

8 .

.

E

N N N N N N N

s

E

S E

s

s

a

E E E om E

m m

m

o . m o a.

m

m

. m m

m

M

å

m

6 TV-ägarem

televisionens historia är kort i Sverige. Nordisk

Den privatägda

Television AB TV4 AB bildades 1984. Tre år senare

nuvarande

Kinneviks TV3 sina sändningar. Sedan dess har TV-branschen startade förändringar, inte bara att flera nya TVgått igenom stora genom också att rad TV-anknutna kanaler startats utan genom en nya utvecklats. Tidigare bedrevs så gott all TV-verksamhet marknader som Sveriges Television producerade i lokaler de inom två företag. egna köpte in och översatte utländska program, svenskspråkiga programmen, förvärvade via den europeiska radio- och TV-unionen EBU sändningsprogramidéer från utlandet överfördes rättigheter för större evenemang, förhållanden. Sveriges Television svarade för utsändtill svenska ningarna, distribuerades Televerket. som av 1990-talet har rad företag startats specialiserat sig på Under en som olika tjänster, och reklamproduktion, övertyper av som programteknik- och studiouthyrning, text-TV, rättighetssättning, dubbning, annonsförsäljning, distribution via kabel eller och formattörsäljning, företagsnivå har de större aktörerna valt olika sätt att satellit. På Några har vertikal integration med organisera verksamheten. en antingen att samla allt i ett kontroll över flera produktionsled, genom skapa rad dotterbolag. Andra aktörer har bolag eller genom att en koncentrerat sig på ett led.

l Produktionsbolag

1990-talet producerades så gott alla svenska Fram till början av som Sveriges Television eller på beställning av Sverige TV-program inom Med tillkomsten rad reklamñnansierade kanaler som Television. av en Kanal och ZTV, alla lade ut huvuddelen av sin TV3, TV4, 5 som på fristående bolag, skapades ny marknad.

programproduktion en

intresserade att komma in på den nya En rad producenter var av fanns bolag producerat reklamfilm eller företagsmarknaden. Där som producenter lämnade SVT för att bilda och utbildningsñlm liksom som bolag i landsorten inledde samarbete med TV4 och bolag. En rad egna

90 TV-âgare

producerade lokala "TV4-fönster" 6.3.2. Andra bolag specia-

se

liserade sig på olika områden drama, frågeprogram, underhållning, som feature etc. Efter tid utkristalliserades handfull expansiva och en en framgångsrika företag ledda entreprenörer. Under de senaste åren av har nästan alla av dessa bolag köpts de stora aktörerna TVav marknaden tabell 6.1. Sveriges Television är fortfarande den överlägset största svenska

TV-producenten med en total programbudget 1996 på l 600 miljoner

kronor, cirka 30 miljoner kronor lades ut på fristående varav

produktionsbolag. Den totala marknaden exkl TV4-fönstren för s.k.

fri TV-produktion i Sverige beräknades ha omsatt 600 miljoner kronor 1996. TV4:s och TV3:s programköp uppgick till 300 respektive 180 miljoner lcronor.° Kinnevik med tre reklamfmansierade kanaler i Sverige och ytterligare ett antal i Skandinavien och Baltikum har givetvis varit stor programköpare. Företaget har också engagerat sig i en rad produktionsbolag som sedan 1995 är organiserade i två koncerner Strix och MTV. Strix startades av Kinnevik i samarbete med några entreprenörer som senare köptes ut. Verksamheten drivs bland annat genom

moderbolaget Strix Television samt reklamfilmföretaget Rally TV och TV-filmproducenten Strix Drama.

MTV har sedan 1981 bedrivit TV-produktionsverksamhet. Företaget förvärvades 1985 fyra sedan dess varit verksamma i av personer som koncernen. MTV producerade ursprungligen sportevenemang, men när TV3 startades övergick bolaget till att göra i huvudsak underhållningsprogram. Kinnevik gick in som delägare 1990 och övertog aktiemajoriteten 1995. I samband med att företaget börsintroduceras våren 1997 kommer Kinneviks röstande att minska till 43 procent. De

fyra ursprungliga ägarna kommer sammanlagt få knappt 40 procent

av rösterna. MTV har vuxit snabbt både utveckling och genom egen

genom företagsförvärv, främst Kanon TV från systerföretaget Strix

1995. Omsättningen ökade 1996 med 65 procent till 302 miljoner kronor, varav knappt hälften hänförde sig till den svenska marknaden. Av försäljningen gick 54 procent till huvudägaren Kinneviks tre TV3kanaler

TV-ägare 91

Tabell 6.1 TV-produktionsbolag i Sverige 1995 Omsättning och resultat. Mkr.

Sfár Företag Omsättning Res e finansnetto

Stenbeck Strix Television AB 185,8 12,2 Stenbeck MTV Produktion AB 175,0 8,3 Bonnier Wegelius Holding AB 103,7 7,4 Bonnier SF T V-produktion 80,0 u s :s Schibsted Mutter Film Television AB 123,6 17,9 AB Jarowskij 49,8 2,0 Endemol Endemol Entertainment Productions AB:

Grundyz

Nordisk Film TV 5,4 0,1

EgmOntS

Källa: Respektive företags årsredovisning 1995. AnmNUppgift i Månadens Affärer 2/ 1996. Verksamheten startade 1996. 3Företaget Think Big Television övertogs och namnändrades av Egmont hösten 1996

Bonniers har ägare Svensk Filmindustri länge varit som av involverade i samproduktioner med SVT av långñlmer, exempelvis bamfilmer även sänts TV-serier. SF startade 1993 en som som avdelning för direkt produktion för TV, bland annat dramaserie för en TV4. Verksamheten över fördes 1996 till det häftenägda TV Spartacus, med manusförfattama Christian Wikander och Peter E Falck som

övriga delägare

Wegelius TV startades 1991 Annie Wegelius och växte snabbt av till de största produktionsbolagen. Svensk Filmindustri köpte upp ett av vid årsskiftet 1994/95 91 procent bolaget, medan grundaren behöll av resterande del. Företaget bedriver verksamhet även i Danmark och

Norge

Entreprenörer stod även bakom Mutter Media, moderbolag som var för bland annat TV-produktionsbolaget Meter och reklamñlmbolaget Mekano. Det norska medieföretaget Schibsted köpte 1995 95 procent aktiekapitalet i Mutter Media. I samband med att Schibsted och Tele av Danmark hösten 1996 förvärvade det danska TV- och produktionsbolaget Metronome ändrades namnet till Metronome Film Television, medan ägarstrukturen behölls.° Företaget bedriver verksamhet i hela Skandinavien.

92 TV-ägare

Det danska medieföretaget Egmont gick 1996 in på den svenska TV-marknaden genom att via dotterbolag Nordisk Film köpa dels Adam Alsings och Nicola Söderlunds produktionsbolag Think Big Television°°, dels 41 procent aktiekapitalet i TV-Linköping av Länkomedia, som driver TV Linköping. Hösten 1996 startade TV Linköping tillsammans med Teracom försöksverksamhet med att en kombinera kabel-TV och marksändningar med digital teknik Det holländska Endemol Entertainment, med Joop der Ende van

som huvudägare, är Europas största fristående TV-produktionsbolag

med en omsättning 1995 på över fyra miljarder kronor. Sedan 1996 har

Endemol ett svenskt produktionsbolag driver företagets

som produktioner i Skandinavien. Det australiska bolaget Grundy, en av världens ledande producenter av såpoperor, började 1996 att producera en daglig dramaserie för TV4. Av de större produktionsbolagen stod våren 1997 endast ett utanför de stora medieföretagen, nämligen AB Jarowskij, sju ägt av personer med Rolf Sohlman och Jan Zachrisson största ägare. Företaget har som

främst producerat underhållningsprogramf"

Tendensen på produktionsbolagsområdet är mycket tydlig. Entreprenörsägda företag säljs till stora medieföretag, i första hand för att skapa finansiella möjligheter för en vidare expansion. Entreprenörema har i samtliga större köp fortsatt att verka i respektive företag. Branschens tillväxt är helt beroende på hur TV-bolagen väljer att använda sin programbudget.

6.2 av

Försäljning rättigheter

Handel med formaträttigheter snabbt växande företeelse inom är en internationell TV-produktion. Med format originalidé för avses en program med dess samtliga komponenter. Formaträttigheten till-

kommer det produktionsbolag offentliggör originalidé

som en genom produktion av originalprogrammet. Enligt svensk lag har ett format inte ett heltäckande immaterialrättsligt skydd på det sätt ett verk som som skyddas av upphovsrättslagstiftningen. Inom den internationella TVindustrin har emellertid praxis för skydd format skapats av genom en betydande handel med formaträttigheter mellan produktionsbolag och TV-kanalerl" De flesta av underhållningsprogrammen i de svenska kanalerna bygger på inköpta format. I regel produceras programmen den sänav dande kanalen eller svenska produktionsbolag under överinseende av av fonnaträttsinnehavaren. Under de senaste åren har nämnts ett som

TV-ägare 93

de stora fonnatleverantörema, Endemol och Grundy, börjat par av producera svenska i regi. Andra ledande aktörer på program egen marknaden är Action Time, All American Freemantle, BBC och DL

Taffner. I takt med att antalet TV-kanaler, både abonnemangs- och reklamfmansierade, vuxit har de nationella public service-bolagen mött allt hårdare konkurrens sändningsrättigheter till större sporten om Den tyska Kirchgruppe har de senaste åren köpt arrangemang. rättigheterna till stora internationella evenemang som fotbolls-VM. Den Kirch hälftenägda ISPR har ett avtal med de svenska av genom par fotbolls- och ishockeyförbunden förvärvat rättigheterna till Allsvenskan och VM-kvalmatchema i fotboll samt Elitserien i ishockey under fyra år. Kirch har även satsat mycket stora belopp, uppskattningsvis över 50 miljarder kronor under de senaste två åren, på att bygga upp ett bibliotek bioñlm och TV-programf av Om visionema digital TV med mängder kanaler förom en av verkligas kommer de företag äger rättigheter till format, sportsom sändningar, långfilmer eller TV-program att spela viktig roll på den en framtida TV-marknaden. De svenska TV-kanalema och produktionsbolagen försöker visserligen att utveckla program, men har egna sannolikt inte de krävs för att på allvar ta upp resurser som konkurrensen med de stora utländska mediekoncemema.

6.3 TV-kanaler

6.3.1 Sveriges Television

Sveriges Radio AB omorganiserades 1978 till koncern med fyra en

programbolag/dotterbolag, Sveriges Television AB ñck i

varav uppdrag driva koncernens TV-verksamhet se 5.1 När Sveriges att Radio-koncemen bildades 1992 blev Sveriges Television AB ett självständigt bolag. Ägandet den tidigare koncernen övertogs 1994 av nybildade stiftelser, för vardera bolaget. Stiftelsema styrelser av tre en hade identisk sammansättning och utsågs regeringen på förslag av av de politiska partierna i riksdagen. De stiftelsema sammanfördes 1997 till en stiftelse, Förvalttre ningstiftelsen för Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB, med styrelse som liksom tidigare en regeringen. Programbolagen skall vara sjävständiga gentemot utses av moderstiftelsen och medelstilldelningen sker tidigare direkt till som

programbolagen. Sveriges Televisions styrelseordförande, liksom

94 TV-ägare

ordförande i övriga stiftelser, utses regeringen, medan de övriga

av ledmötema utses ägaren.

av

När en andra TV-kanal startades 1969 organiserade Sveriges Radio TV-verksamheten i två självständiga enheter med för sin

ansvar var kanal, som skulle tävla med varandra. Ledningen för TV2 överfördes 1987 till de 10 distrikten ute i landet, medan Kanal l förblev stockholmsbaserad. En ny omorganisation genomfördes 1996. De två med varandra konkurrerande kanalerna försvann självständiga

som enheter. Programverksamheten organiserades i ett antal programenheter och programsättningen koordinerades helt för de två sändningskanalerna. Sveriges Television hoppades samordningen få bättre

genom möjligheter att möta konkurrensen från de kommersiella kanalerna.

6.3.2 TV4

En grupp intressenter, Investor AB genom ett dotterbolag, Försäkringsbolaget SPP Ömsesidigt, Bokförlaget Natur och Kultur, Föreningsbanken, LRF och Slakteriförbundet, förvärvade 1987 samtliga aktier i Nordisk Television nuvarande TV4. Sedan riksdagen år 1991 hade fattat ett beslut om en rikstäckande reklamfinansierad marksänd TV-kanal, sökte bland annat TV3 och Nordisk Television AB sändningstillstånd koncession. Under den politiska beredningen

av tillståndsärendet initierades TV3 och Nordisk Television att söka samverkan om koncessionen, vilket ledde till överenskommelse

en mellan ägarna i Nordisk Television och TV3:s ägare Kinnevik, via

som en riktad nyemission erhöll 30 procent av aktierna i bolaget och drygt 36 procent av rösterna samt förband sig verka för att Nordisk Television erhöll koncessionen. Detta meddelades Nordisk Television den 7 november 1991.

Våren 1994 introducerades TV4 AB namnändrat från Nordisk Television på börsen samtidigt som de anställda, vissa affärskontakter och allmänheten, fick möjlighet att via nyemission teckna sig för

en aktier i bolaget tabell 6.2.7°

se

TV-ägare 95 Tabell 6.2 Ägargrupper inom TV4 AB våren 1994 och våren 1997. Procent av aktiekapitalet.

Källa: Inbjudan till förvärv aktier i TV4 AB. Aktiebok för TV4 AB 1996-08-

av 28. Dagens Nyheter 1997-02-05.

I samband med koncessionen förband sig de dåvarande ägarna att inte i någon avgörande grad ändra sina inbördes ägarförhållanden. Under de tre första åren efter börsintroduktionen var ägarstrukturen i

stabil. Enda större förändringen att Slakteriförbundet sålde sitt stort var innehav motsvarande 5 procent aktiekapitalet. Endast två av de nya

av

har nått ägarandel över 2 procent, nämligen Fidelity Funds ägarna en och Chase Manhattan Bank, båda sannolikt förvaltare av flera ägares innehav.

I februari 1997 inträffade dock väsentlig förskjutning av makt-

en balansen i ägarkretsen då Marieberg förvärvade SPP:s hela post och en del Föreningsbankens aktiefonders innehav, inalles 16,7 procent av

av aktiekapitalet. De totala köpeskillingen uppgick till 555 miljoner kronor.

Bonniers har tidigare inte varit engagerade i utsändning av TV, annat än kortare period delägare i betal-TV-kanal, däremot i

en som en

6.1. Mariebergs VD Bengt Braun motiverade

programproduktion se

insteget i TV med att det är det snabbast växande mediet med många

kanaler och med kombinationen multimedia och TV i hemmen. nya av Han menade att det kommer att skapas möjligheter att arbeta med

nya dagstidningamas bas: journalistik och annonsförsäljning. Om Marie-

96 TV-ägare

berg startar en egen TV-kanal kommer det att göras i samråd med Tv4ll77

Mariebergs köp gav upphov till debatt mediekoncentration.

en om Många var kritiska mot att Bonniers med sin starka ställning på rad

en mediemarknader nu gick in på ytterligare Kulturminister Marita

en. Ulvskog menade att förvärvet stred mot en punkt i TV4:s sändningstillstånd lyder; Ägarförhållandena och inflytandet i TV4 får

som inte i sin helhet påtagligt förändras så ägarkoncentrationen inom medierna ökar. Hon ansåg att ägarförändringar inom TV4 på-

som verkar ägarkoncentration med hänsyn härtill borde neutraliseras

av andra förändringar i ägandet. I det aktuella fallet borde Bonniersfáren minska någon del av sin verksamhet, i annat fall riskerade TV4 att inte få förlängt tillstånd 20013"

I framtiden kommer tre av de främsta ägargruppema på den svenska mediemarknaden, Stenbecksfären, Wallenbergsfären och Bonniersfären, att mötas i TV4:s styrelse. Hittills har Wallenbergsfären bedömts vara den starkaste ägaren, både styrelseordföranden och verkställande direktören har hämtats därifrån. Kinnevik har visserligen den största ägarandelen, men dess ställning ägare till TV4:s

som huvudkonkurrent på reklam-TV-marknaden har sannolikt försvårat Kinneviks representanters position i styrelsen. TV4:s förre VD Björn Nordstrand kom exempelvis vid flera tillfällen i direkt konflikt med Jan Stenbeck.

I det ursprungliga avtalet med staten åtog sig TV4 att för den regionala nyhetsbevakningen teckna löpande kontrakt med minst 20 produktionsbolag utanför storstadsregionema, det stadgades vidare att händelser och skeenden i olika delar landet skall speglas i

av programmen. För att uppfylla sina åtaganden startade TV4 regionala program, s k "TV4-fönster", som producerades av lokala bolag. Dessa bolag hade i regel lokalt förankrade ägare i olika konstellationer där till exempel fristående TV-producenter, dagspress, lokala näringslivet och kommunala stiftelser ingick. TV4 har successiv köpt in sig i samtliga de bolag som producerar TV-fönstren tabell 6.3. I de lokala kanalerna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Sundsvall, Umeå och Växjö är TV4 majoritetsägare, i de övriga tio kanalerna uppgår andelama till mellan l0 och 48 procent.

TV-ägare 97

Tabell 6.3 Ägare i lokala T V-stationer med jönster"i TV 4 1997.

Företag Kanal Ägare CBA Lokal TV i TV4 Stockholm TV4 AB 52,32, Svenska Dagbladet Stockholm AB 20, Mediabolaget Gary

Engman/Gunnar Wesslén AB 17,

Estees Communications 10 TV Uppland AB TV4 Uppland Upsala Nya Tidning 26, VLT Media AB 26, TV4 20, Alma Industri

handel AB 14, Länsförsäkringar

Uppland 14 TV4 Öst TV4 25, Tore Pansell, Magnus Briggert, två övriga ägare IVF Lokal TV AB TV4 Blomqvist Produktion AB 37, TV4 Jönköping/Borås AB 33,67, Elmia AB 20, Manus Briggert AB 10 TV Sydost AB TV4 Sydost TV4AB 100 TV Skåne AB TV4 Skåne TV4 AB 50,5, Film TV Mediaintressenter AB 28, Sydsvenska Dagbladet AB l 1,1, HQ Stefan Nilsson AB 11 TV Halland AB TV4 Halland TV4 AB 42,78, Hallands Nyheter AB 26,1, Nissamedia AB 26, Halmstads Handelsförening TV4 i Göteborg AB TV4 Göteborg TV4 AB 91, Tidnings AB Stampen MTV Produktion AB 4 TV Fyrstad AB TV Fyrstad Ringside Production AB 60, Promedia 30, TV4 AB 10, l V F Skaraborg AB TV4 Skaraborg TV4 AB 25 20, LRF 31,5, E Johansson AB 13, Dahlock 6,5, LF

Övriga 24

TV Vännland i Sverige TV4 Värmland TV4 AB 48,56, Studieförbundet AB Vuxenskolan 10, Delta Media i Karlstad AB Scandinature Films

Miljöreportage Färjestads BK

Initia AB 8 Värmlands Folkblad 4,63, Värmlands Idrottsförbund Edsgatans Gård HB 2

4 SO 1997:92

98 TV-ägare

Företag Kanal Ägare

TV Bergslagen AB TV4 Bergslagen VLT Media AB 49, Lantmännens

Tryckeriförening 26, TV4 AB 25

Lokal TV i Lokalfyran TV TV4 AB 95, Övriga 5 Sundsvall/Timrå AB TV4 Botnia

Optimal TV i Åre AB TV4 Jämtland Östersunds-Postens Tryckeri AB 51,

TV4 AB 25, VLT Media AB 24 TV Norrbotten AB TV4 Norrbotten Luleå Energi AB 20, TV4 AB 18,

Norrbottens-Kuriren AB 16, OK

Norrbotten 12, Luleå kommun,

Hennelinen Information AB

Herseus Fastigheter SH-Vision

AB Back Up Mediaprodukter 6

Källa: Television i Sverige. Ägande och Struktur. Arbetsdokument från Rådet for mångfald inom massmedierna 1996:5. Nordicoms och Rådet for mångfald inom massmediemas databas över svenska medieföretag.

De lokala TV-bolagen finansierar sin verksamhet lokal TV-

genom reklam och i viss utsträckning sponsring. Genomgående har bolagens resultat varit dåliga 6.4. I flera fall har aktieägarna, i första hand

tabell

TV4 fått gå in med tillskott. Stationema i Västerbotten och Östergötland gick i konkurs och deras verksamhet överfördes till LokalTV i Sundsvall respektive ett nybildat bolag med bland annat TV4 delägare. De lokala bolagen belastade TV4:s resultat med 63

som 41 år 1994 miljoner kronor 1995 koncessionsavgiftema

varav utgjorde 27 miljoner kronor

TV-ägare

Tabell 6.4 Omsättning och resultat för lokala TV-stationer

med jönsteri T V4 1995 Mkr.

Företag Station Omsätt- Res Netto-

e

ning finans- margi-

netto nal CBA Lokal TV i TV4 Stockholm 18,7 -4,7 -25 Stockholm AB

141 -

Sverige AB TV Bergslagen AB TV4 Bergslagen 7,1 -8,8 -123 Lokal TV i Lokalfyran 6,5 -5,6 -86 Sundsvall/Timrå AB TV4 Botnia Optimal TV i Åre TV4 Jämtland 10,8 -0,7 -6 AB

TV Norrbotten AB TV4 Norrbotten 12,3 -0,8 -6

Källa: Mediatrender 14/ 1996. NORDICOM:s och Rådet för mångfald inom massmediemas databas över svenska medieföretag.

Åke Söderlind, tidigare och VD delägare i det konkursdrabbade TV Botnia, hävdade i ett debattinlägg hösten 1996 att TV4 givit de lokala kanalerna dåliga sändningstider med små möjligheter reklamatt intäkter. TV4 anklagades för att ha utnyttjat de lokala bolagen för att komma undan koncessionsvillkoren etablering i landet och om ute vältrat över kostnader på lokala entreprenörer Efter det att TV4 hösten 1996 meddelats sändningstillstånd fram till 2001 förklarade ledningen att kanalen inte kunde fortsätta samarbetet med de lokala TV-bolagen, inte regeringen ingrep och förbättrade om de ekonomiska förutsättningarna. Efter diskussioner mellan parterna löstes problemet att regeringen erbjöd TV4 ytterligare två genom

100 TV-ägare

minuters reklamtid mellan kl 19 och 24 på villkor att kanalen fortsätter

sända i minst lika många områden och i samma omfattning som att under 1996. De högsta tillåtna annonstiden påverkades inte; den får

fortfarande högst tio procent den dagliga sändningstiden. En vara av i 1996/97:101 överlämnades i 1997 till

proposition ämnet prop mars

riksdagen godkände förslagen i maj 1997. som TV4 och Nethold, dåvarande ägare till FilmNet och MultiChoice,

slöt hösten 1995 ett omfattande samarbetsavtal. Parterna samarbetar om

långfilm samt köp rättigheter för spelfilm, miniserier produktion av av

TV4 skall vidare del Netholds teknikutveckling i och sport. ta av

synnerhet på det digitala området

Den övervägande delen TV4:s svenska program, förutom av

och produceras fristående produktionsbolag. Med

nyheterna sporten, av undantag för de nämnda lokala produktionsbolagen har TV4 inga ovan i programproducentema. Text-TV-verksamheten ikana-

ägarintressen

len drivs ett helägt bolag TV4, Text-TV AB. av samband med Kinneviks inträde ägare i TV4 1991 träffades I som avtal mellan TV4 och Kinnevik att TV4 skulle överta 45 procent ett om aktierna i det Kinnevik helägda reklamförsäljningsbolaget av av detta bolag skulle sälja reklamtid för både TV3 och AirTime och att Sedan Konkurrensverket ingripit och väckt talan vid TV4. Marlmadsdomstolen, avbröt TV4 samarbetet med AirTime och

övergick till sälja annonstid i regi, varvid TV4 hänvisade till en att egen överenskommelse Kinnevik och TV4 hade träffat med Konsom Kinnevik bestred denna överenskommelse gav TV4 kurrensverket. att avbryta annonssamarbetet och AirTime gjorde gällande att rätt att överenskommelsen fall inte band AirTime. Tvisten ledde till flera i vart

skiljeförfaranden, slutade med att TV4 av en skiljenämnd

som betala 92 miljoner kronor inkl upplupen ränta till förpliktades att skadestånd för kontraktsbrott. skadeståndet belastade AirTime som resultat 1996 och drog i motsvarande grad upp Kinneviks TV4:s

resultat.

6.3.3 Kinneviks TV-kanaler

och stålföretaget Industriförvaltnings AB Kinnevikm tog mitten Skogsförsta in på TV-marlcnaden då det deltog i av 1980-talet sitt steg finansieringen Astrasatelliten. För att utnyttja satellitens kapacitet av nordiska satellitkanalen TV3. Kinnevik har sedan startades 1987 den dess flera TV-kanaler och med dessa som bas byggt upp en startat verksamhet på rad TV-anlcnutna marknader. Våren 1997 omfattande en reklamñnansierade TV-kanaler, TV3, TV6 och driver Kinnevik tre

TV-ägare 101

ZTV samt två betal-TV-kanaler, TV1000 och TV1000 Cinema. Dessutom är företaget största delägare i TV4 tabell 6.2.

se

Kinneviks målsättning har alltsedan starten TV3 varit att driva av sina TV-kanaler på skandinavisk basis. TV3, till början sände som en samma program över Sverige, Norge och Danmark, delades efter en tid upp i separata kanaler för respektive land. Företaget har alltjämt säte i Storbritannien, vilket innebär att det inte är underkastat den svenska radio- och TV-lagstiftningen. Genom uppköp gemensamma av rättigheter kan de tre kanalerna utnyttja stordriftsfördelar. TV3 hör till de fåtal av Kinneviks medieföretag gått med vinst. Rörelsesom marginalen för de tre kanalerna försämrades dock mellan 1995 och 1996 från 10 till en procent ZTV och TV6 startades 1992 och 1994 reklamñnansierade som nischkanaler inriktade på ungdomar respektive kvinnor. De två kanalerna etablerades även i de skandinaviska länderna, under men 1996 upphörde verksamheten i Norge, medan kanalerna i Danmark slogs samman till 3+. Kanalerna har redovisat växande förluster. De sammanlagda intäkterna 1996 uppgick till 121 miljoner kronor och resultatet efter avskrivningar till -434 miljoner kronor. Det farms tidigare planer på att lansera ZTV i Finland, Polen, Baltikum och eventuellt Ryssland De ekonomiska problemen för kanalen har dock tvingat ledningen att lägga expansionsplanema på is. En ny nischad reklamfinansierad kanal, Sportkanalen, startades 1996 men fick läggas ner efter ett knappt år. Kinnevik har våren 1997 minoritetsintressen i TV-kanaler i de baltiska staterna och Polen. Reklamförsäljningen sköts av det majoritetsägda AirTime. Tyngdpunkten för företagets reklamfinansierade kanaler har det senaste året

förskjutits mot Sverige.

Betal-TV-kanalerna TV1000 och TV1000 Cinema verkar i Sverige, Norge, Danmark och sedan hösten 1996 även i Finland. Kinnevik ökade 1995 sin ägarandel från 62 till 93 procent. Verksamheten har alltsedan starten 1989 gått med stora förluster. Omsättningen uppgick 1996 till 392 miljoner kronor och resultat efter avskrivningar till -194 miljoner kronor. Våren 1996 fördes förhandlingar mellan Kinnevik och konkurrenten FilmNets ägare Nethold någon form sanering om av av marknaden. När parterna nära ett avtal bytte dock uppgavs vara Nethold ägare se 6.3.5, varefter kontakterna avbröts.

102 TV-ägare

6.3.4 Kanal 5

Scandinavian Broadcasting System SA SBS inträdde 1991 som den tredje större aktören på den svenska reklam-TV-marknaden då företaget förvärvade aktiemajoriteten iNordic Channel finansmannen

av Mats Carlgren. Scandinavian Broadcasting System är ett luxemburgbaserat bolag noterat på börsen i New York. Störste aktieägare med 23 procent är Capital Cities/ABC, som sedan 1995 är helägt dotterbolag till Disney Co. Den andra större ägaren är grundaren Harry E Sloan med 10 procent. Viacoms dotterbolag Paramount Communications, förvärvade 1995 option att inom fem år köpa 10 procent i SBSJ

en

Scandinavian Broadcasting System är majoritetsägare i TV-kanaler i Sverige Kanal 5, Norge TV Norge, Danmark Kanal 2 samt Belgien VT4 och Nederländerna. Bolaget driver även radioverksamhet, bland annat i Sverige se 5.2.3. TV Norge ägs av Scandinavian Broadcasting System 67 procent, Schibsted 29 procent och A-Pressen 4 procent samt option på 16 procentenheter av SBS-

posten.°°

Den svenska kanalen efter flera namnbyten TV5 Nordic,

som Femman går under namnet Kanal 5 är sedan 1995 helägt av SBS. Företaget har säte i London, vilket innebär att den svenska radio- och TV-lagstiftningen inte är tillämplig.

Under de senaste åren har Kanal 5 profilerat sig som en renodlad underhållningskanal utan nyheter och sport. Kanalen har en något lägre räckvidd än TV3 50 respektive 54 procent°. I första hand konkurrerar Kanal 5 med TV3, varifrån bolaget hämtat större delen av sin ledningsgrupp. Under 1996 ökade Kanal 5 kraftigt sin andel av satellit-TV-tittama till cirka 10 procent.

Kanalen sålde tidigare sändningstid till produktionsbolaget ISB som sände riktade till iranska invandrare i Sverige med enligt

program

uppgift mycket penetration i målgruppen. Pingströrelsens produk-

tionsbolag TV Inter köpte på motsvarande sätt sändningstid för gudstjänster. Denna försäljning upphörde 1996.1

typ av

Kanal 5 har mycket starka ägare besitter stort mediekunnande

som och har möjligheter att stödja kanalen både med kapital och

som programleveranser. Det är därför inte osannolikt att kanalen de närmaste åren kommer att stärka sin ställning på den svenska TVmarknaden.

TV-ägare 103

6.3.5 Canal Plus kanaler

Den första betal-TV-kanalen med sändningar över Sverige startades 1986. Kanalen FilmNet var helt inriktad på långñlmer och täckte efter ett par år Sverige, Norge, Danmark, Finland och Benelux. Ett konsortium med det schweiziska investmentbolaget Richemont S.A. och det sydafrikanska företaget M-Net International Holdings MIH övertog 1991 FilmNet från den tidigare ägargruppen, där bland annat Esselte ingick. Hösten 1996 gick FilmNets moderbolag Nethold med det samman franska betal-TV-bolaget Canal Plus. Affären värd nära 11 uppges vara miljarder kronor. Efter fusionen äger Netholds tidigare ägare Richemont och MIH 15 resp 5 procent av Canal Plus. Det bolaget får 8,5 nya miljoner abonnenter i Frankrike, Beneluxländema, Skandinavien, Tyskland, Italien och Spanien och kommer världens att vara en av största betal-TV-bolag. Största delägare i Canal Plus är Havas och Compagnie Generale des Eaux med 24 respektive 20 procent av aktiekapitalet före sammanslagningen. 1 Verksamheten i Sverige har drivits i koncernen FilmNet Television AB. Våren 1997 håller hela organisationen att omstruktureras och en ny ledning för den skandinaviska verksamhet har installerats de av nya

huvudägama.

FilmNet Television har våren 1997 tre betal-TV-kanaler är som riktade mot i första hand mot den svenska marknaden, filmkanalema FilmNet 1 och FilmNet 2 samt sportkanalen SuperSport, dock som kommer att läggas 1997. FilmNet distribuerar vidare ner sommaren betal-TV-kanalen Hallmark, textas på svenska. vars program

6.3.6 TV8

En ny svensk TV-kanal, TV8 beräknas börja sina sändningar i september 1997. Bakom kanalen står Hans Linder och Åke Ortmark, både med erfarenhet från Svenska Dagbladets hotell-TV-kanal Executive. Finansiär är det börsnoterade investmentbolaget Ratos, som inte tidigare varit engagerat inom mediesektom. sändningarna kommer att sändas via Telenor och finansieras abonnemang. genom Tyngdpunkten kommer att läggas på näringslivsfrågor även men samhällsdebatt, kultur, vetenskap och medicin kommer att behandlas.

104 TV-ägare

6.3.7 Övriga svenskspråkiga kanaler

Några utländska satellit-TV-kanaler sänder med svensk text.

program Bam-TV-kanalen Nickelodeon, ägd Viacom International, började

av första februari 1997 sända på svenska Eurosport sänder en version, Eurosport Nordic, med skandinaviska kommentatorer.

6.3.8 Marknaden

Trots de kommersiella TV-kanalemas intåg på marknaden är Sveriges Television fortfarande det överlägset största TV-företaget med en omsättning 1995 på 3,3 miljarder kronor, jämfört med TV4:s 1,6 miljarder kronor tabell 6.5.

Tabell 6.5 Företag med rikstäckande TV-sändningar i Sverige 1995. Omsättning och resultat. Mkr. Sfár Företag Omsätt- Resultat

Kanall

ning finansnetto Staten Sveriges Television AB SVT1 3 309 -51

SVT2 Wallenberg TV4 AB TV4 l 628 155 Stenbeck Stenbeck TV3 Broadcasting Group TV3 3722 1432 3

Ltd

FilmNet 2

SuperSport

Källa: Respektive företags årsredovisning 1995 samt Årsredovisning för industriförvaltnings AB Kinnevik 1995.

lKanalbeteckning våren 1997 Zlnklusive TV3 i Danmark och Norge,

nm:

avskrivningar. 4Nanmändrat 1996 från Broadcast Sverige

avser resultat efter Femman AB.

TV-ägare 105

Sveriges Television har sedan 1992 minskat sin andel av tittarnas tid från 70 procent till 49 procent. TV4 har under samma tid fördubblat sin andel till 28 Även Kanal 5 har fördubblat sin andel och har

procent. närmat sig TV3 som legat stilla på 9 procent. TV6 och ZTV svarade för inte än någon procent vardera den totala tittartiden. Trots att

mer av nämnare hälften av de svenska hushållen har tillgång till utländska kanaler dominerar de svenska kanalerna fortfarande helt bland TVkonsumentema Tabell 6.6.

Tabell 6.6 Tittartid i befolkningen mellan 3 och 99 år en genomsnittlig dag 1992-1996. Andel total tittartid. Procent.

av

Källa: MedieSverige 1997.

Valet TV-kanaler varierar kraftigt mellan olika åldersgrupper.

av Sveriges Television har sina trognaste tittare bland de äldsta åldersgrupperna, medan företaget har svårt att attrahera yngre tittare,

föredrar de reklamfinansierade kanalerna tabell 6.7. som Filmkanalema utgör ett alternativ framför allt bland ungdomen.

Källa: Nordicom-Sveriges Mediebarometer 1996.

Bland de reklamñnansierade kanalerna har TV4 ett betydande försteg framför sina konkurrenter genom att kanalen når hela befolkningen tabell 6.8. De övriga kanalemas penetration har ökat endast långsamt de senaste åren. Någon nämnvärd utbyggnad av kabelnäten äger inte längre utan satellit-TV-kanalema är hänvisad

rum, till parabolkunderna för sin tillväxt. Bland de enskilda kanalerna når TV3 och kanal 5 ungefär hälften av hushållen.

TV-ägare 107

Tabell 6.8 Tillgång till TV-kanaler och satellit-TVi TV-hushåll 1996. Procent.

Andel

Källa: Nordicom-Sveriges Mediebarometer 1996.

6.4 Distribution

6.4. l Marknätet

Det statliga bolaget Teracom Svensk Rundradio AB äger det svenska marlmätet, består 54 storstationer och drygt 630 mindre

som av stationer. Tre rikstäckande kanaler sänds via marknätet: SVT1, SVT2 och TV4. SVT2 sänder dessutom regionala program över nio områden. TV4 hyr ut en del av sitt sändningsnät till de lokala produktionsbolag som sänder i "TV4-tönstren.

6.4.2 Satellitdistribution

Flera operatörer konkurrerar på den nordiska satellitmarlmaden. Det av Teracom och likaledes statliga Svenska Rymdbolaget gemensamt ägda Nordiska Satellitaktiebolaget NSAB äger satellitema Sirius l och Tele-X. Den sistnämnda ersätts sommaren 1997 av Sirius vars kapacitet delas lika mellan NSAB och amerikanska GE Americom. Det norska statliga Telenor Satellite Services TSS driver flera satelliter, bland annat Thor I och Thor II. Genom att NSAB och TSS inlett ett samarbete bildar bolagens satelliter ett nordiskt system som gör det

108 TV-ägare

möjligt att på samma parabol ta emot samtliga satellitkanaler som riktar sig till nordiska tittare

Det luxemburgska bolaget Société Européenne des Satellites SES hade tidigare stark ställning i Norden. Sedan Kinnevik 1996 flyttade

en över sina kanaler från SES Astrasatelliter till NSAB:s Sirius kan bolaget endast erbjuda icke-nordiska kanaler och har därmed blivit mindre intressant för nordiska konsumenter. Eutelsat är en internationell organisation med 45 medlemsländer, varav Telia AB är svensk delägare. Eutel sänder bland annat Eurosport och BBC World

På marknaden för dekodrar och parabolkort intar det Kinnevikägda bolaget ViaSat dominerande ställning. Drygt 90 procent av de som

en köper parabol teckna avtal med ViaSat. Kortstocken uppgick

uppges vid årsskiftet 1996/97 till 830 000 sålda kort i Norden. Bolaget erbjuder sina kunder 21 kanaler, förutom Kinneviks egna även de flesta av de övriga nordiska kanalerna samt några utländska.

MultiChoice Sverige AB, ett dotterbolag till FilmNet Television, sköter försäljning, distribution och abonnenthantering för FilmNet l2, SuperSport, TCC, CNN, Eurosport, Hallmark, MTV och Discovery

Både Nethold och Canal Plus har varit starkt engagerade i

utvecklingen av digital teknik. Genom Samgåendet mellan de två

bolagen skapas för investeringar i för konsumenterna

resurser skräddarsydda kanaler. Satellitsystemet Astra började i december 1996 att sända 20 TV-kanaler och 40 radiokanaler. MultiChoice står för programmen. Till en början kommer bland annat Kanal SuperSport, FilmNet, Discovery, CNN, TNT och Carlton Network samt Hallmark att erbjudas. Utbudet kan utökas till hundratals kanaler. I systemet ingår även Videofilmer på beställning

6.4.3 Kabel-TV

På kabel-TV-marknaden är Telia den dominerande aktören tabell 6.9. Under de senaste åren har Telia förutom TV-distribution även börjat erbjuda olika programtjänster. Bio hemma beställ-TV-tjänst där

är en Telias kabelkunder kan beställa film till sin TV. Företaget har en egen TV-kanal, TV9, med programpresentation och egen text-TV. Telia har även fört diskussioner med Sveriges Television om att tillsammans starta en betal-TV-kanal med program från SVT:s arkiv.

TV-ägare 109

Tabell 6.9 Kabelnätföretagens marknadsandelar 1996. Procent.

Företag Andel

Telia Kabel-TV 57 Kabelvision 22

Stjäm-TV

Sweden On Line 8 Complus

Källa: Resumé 9/ 996.l

Kabelvision ägs NetCom Systems ingår i Stenbecksfáren.

av som Kinnevik har därigenom tillgång till distributionskanal som når

en egen knappt fjärdedel kabel-TV-konsumentema. Stjäm-TV är det

en av största nätet i Stockholm. Företaget såldes 1995 Stockholm stad till

av Singapore Television. Våren 1997 är nätet åter till salu. Riksbyggen var tidigare huvudägare i Sweden On Line sålde 1997 sin andel till

men den andre delägaren Atle, som därmed blev ensam ägare.

6.5 Vertikal integration

Ovanstående genomgång visar att det finns ett dussintal större aktörer på den svenska TV-marlcnaden. Några har valt att koncentrera sig på ett produktionsled, påfallande många har intressen i flera led tabell

men 6.10.

l 10 TV-ägare

.u m .m q . v.

i

H

.N o m .

H

.

. . . 3 . .w v.

TV-ägare lll

6.5. 1 Stenbecksfáren

Den ägargrupp mätt i antal företag har den mest omfattande

som vertikala integrationen är Stenbecksfären, med Kinnevik som huvudbolag. Skogs- och stålforetaget Industriförvalmings AB Kinnevik gick

tidigare nämnts in på TV-marknaden i mitten l980-talet. Under som av de följande tio åren har företaget omstrukturerades till stora delar. Intressena i stål- och kraftindustrin har avvecklats och i stället har Kinnevik byggt omfattande verksamhet inom medier och tele-

upp en kommunikation. Kvar från den tidigare verksamheten finns skogsföretaget Kors-näs.

Jan Stenbeck kontrollerar via direkt och indirekt ägande röstmajoriteten i Kinnevik. Övriga större ägare utgörs av familjerna Klingspor och Horn, samt ett antal utländska och svenska institutionella

von placerare tabell 6.11. Jan Stenbeck verkar aktivt i företaget i egenskap

av arbetande styrelseordförande.

112 TV-ägare

Tabell 6.1 1 Ägare i Industriförvaltnings AB Kinnevik 1996. Ägare Andel Andel

av av

röster % kapital % Stenbecksfären 55,9 21,5 varav

Invik C0 AB

Källa: Aktiebok för Industriforvalmings AB Kinnevik 1996-12-31. Årsredovisning för Industriförvalmings AB Kinnevik 1996. Anm: Invik Co ägs AB Ementa ingår i Stenbecksfáren 20,1 %

av av rösterna, Jan Stenbeck 17,2, Märta Stenbecks dödsbo 5,8 Kinnevik 4,6, Banco Allemansfond 3,9, övriga aktieägare 48,4.

Kinnevik omstrukturerades 1995 och delades in i fyra underkoncerner: Korsnäs Holding för skogsindustrirörelsen, Modern Times Group MTG för medier, NetCom Systems för telekommunikation i Skandinavien och dess närområde samt Investment AB Kinnevik för övriga verksamheter, bland annat minoritetsposter och utvecklingsprojekt. Avsikten var att börsnotera underkoncemema inom tre år.2° NetCom delades ut till Kinneviks aktieägare 1996. Modern Times Group kommer våren 1997 att på motsvarande sätt börsintroduceras och delas ut till aktieägarna.

Större delen av Kinneviks medieaktiviteter ligger under Modern Times Group. Några delar sorterar dock under andra enheter i Stenbecksfáren. Kabel-TV-företaget Kabelvision NetCom medan

ägs av betal-TV-kanalen TV1000 och reldamförsäljningsbolaget AirTime

ligger direkt under moderbolaget. Produktionsbolaget MTV fördes vid

dess börsintroduktionen från MTG till ett systerföretag,

TV-ägare 113

Stenbecksfáren har under tioårsperiod byggt stor mängd

en upp en företag som täcker så gott som alla områden inom TV-branschen tabell 6.12. Förutom de TV-kanaler, produktions- och distributionsbolag

som behandlats finns inom MTG ytterligare några TV-anknuma bolag.

ovan Svensk Text-gruppen är Europas största företag när det gäller översättning och redigering av undertexter för film, video och TV med verksamhet i fem länder. Även på home shopping-marknaden är Kinnevik störst i Europa med ett nätverk företag säljer i 16

av som länder Kanalemas tekniska produktion är samlat i ett speciellt bolag, TVT. Våren 1997 startade MTG ett nytt bolag skall för

som svara inköp av rättigheter för koncernens samtliga kanaler.

114 TV-ägare Tabell 6.12 Stenbecksfärens intressen inom TV-branschen i Sverige 1995. Omsättning och resultat. Mkr.

- Riksrutan Television AB Holding 100 l 420 78 -2 u Twkanal 100 1 372 1433 104 TV3 Broadcasting Group Ltdz m TV6 Broadcasting AB TV-kanal 100 18 -27 -195 "- ZTV AB TV-kanal 100 34 -27 -98 "- TV Produktion Halv 8 AB Holding 100 347 10 3 -0 Strix Television AB i Produktion 100 186 11 7 m Rally TelevisionAB Produktion 100 42 5 11

Strix Drama AB Produktion 100 2 2 110 -m Sampsa television AB Produktion 100 2 0 0 m- Pomada Television AB Produktion 100 m- MTV Produktion AB Produktion 51 175 8 5 m Kanon Television AB Produktion 100 57 5 -m ABS TV-teknik 100

AB6 Pmdulmm 90 13 oss 4 --- Trash Television Bäckegruve AB Holding 100 379 18 5 °- Subtitling International Sweden Översättnin 91 195 27 14 m Svensk Text AB g Media Dubb International AB Översättnin 100 m- 8 Skybus AB Holding 100 191 -31 -16 -- ViaSat AB Distribution 100 44 7 17 --- Interaccess AB Distribution 100 m Scandinavian TV Traffic AB TV-teknik 91 24 3 ll m TVT AB Damus Holding 100 722 2 0 -i 10 113 TV-Gallerian AB TVG TV-Shop 100 8 m TV-Shop Europe AB TV-Shop 92 315 -16 -5 m TV-Shop i Sverige AB TV-Shop 100 171 -ll -6 m- Media AB Holding 100 78 -17 -21

o- Services

Interaktiv Television AB INTV Text-TV 100 16 -l -5 "-

TV-ägare 115

Företag Verksamhet Ägar- Omsätt- Rese Netto-

e

andel % ning ñnans- marginal

netto

Källa: Respektive företags årsredovisningar 1995. Anm: Avser Stenbecksfärens ägarandel 1996-12-30. zBolaget bedriver verksamhet i Sverige, Norge och Danmark. 3Avser resultat efter avskrivningar. Avser rörelsemarginal. 5Förvärvat 1996. 6Namnet ändrat till Modern Cartoons 1996, amerikanska mjukvaruföretaget Mr Cartoon är minoritetsägare. 7Företaget delades 1996 ut till Kinneviks aktieägare. Stenbecksfärens röstande uppgick 1996-12-31 till 43,5 procent.

Kinneviks TV-kanaler bedriver en mycket begränsad verksamhet i egen regi, utan köper produkter och tjänster i första hand från andra företag i koncernen. De flesta dessa bolag säljer dock också till

av andra TV-företag, även till konkurrenter till koncernens kanaler.

egna På motsvarande sätt kan kanalerna exempelvis köpa in från

program

fristående produktionsbolag.

På flera områden har Stenbecksfärens företag stark marknads-

en

ställning, exempelvis parabolkorthantering, TV-produktion, TV-shop

och översättning. Däremot har koncernens TV-kanaler de senaste åren inte nämnvärt kunnat förstärka sina positioner på marknaden. Sfärens stora problem är dock att TV-verksamheten har visat snabbt växande förlustsiffror. TV-kanalemas omsättning uppgick 1996 till 1 956 miljoner kronor och resultat efter avskrivningar till -612 miljoner kronor. De enda vinstgivande verksamheterna översättning och TV-

var shop.

Sammanfattningsvis har Kinnevik under några få år byggt upp en företagsgrupp med en omfattande vertikal och horisontell integration, som täcker så gott samtliga fält på TV-ornrådet. Parallellt har

som Kinnevik blivit de stora aktörerna på telekommunika-

en av tionsmarlcnaden. Kinnevik räknar med att TV-operatörer kommer att konkurrera med telebolag kunder och tjänster. Under-

om samma hållningsvärlden kommer att växa samman med mer informationsinriktade medier. Kinneviks strategi har varit att täcka så många kunder

116 TV-ägare

möjligt oavsett vilka tjänster efterfrågas. Fångas kunderna in som som kommer intäkterna så småningom, därför har Kinneviks medie- och kommunikationsföretag hittills tillåtits att med förlust så länge de ökat i volym MTG:s förlust än fördubblades 1996 till nära 700 mer miljoner kronor. Frågan Kinnevik de närmaste åren tvingas att är om ompröva sin strategi på mediemarknaden och kanske avveckla vissa

engagemang.

6.5.2 Övriga aktörer

Av de aktörerna har staten fortfarande väl utbyggd vertikal större en integration, dock med betydligt färre företag än Stenbecksfáren. Sveriges Television producerar i stor utsträckning själva sina svenska Företaget har också stor teknisk produktionsapparat, som program. en även hyrs ut till konkurrerande kanaler. Genom Teracom äger staten det marksända nätet. Den tredje statliga aktören, Telia, har visat tydliga ambitioner att komplettera sin distributionsverksamhet med någon form av TV-produktion. TV4 har till skillnad från sina huvudkonkurrenter valt en relativt låg grad vertikal integration. Merparten programmen köps in från av av fristående produktionsbolag. Kanalen svarar själv för produktion av för reklamtörsäljning. Även nyheter och vissa samhällsprogram samt Scandinavian Broadcasting Systems Kanal 5 sänder nästan enbart inköpta Canal Plus har byggt upp en törsäljningsorganisation program. kring sina TV-kanaler. De aktörer saknar kanaler har i regel hittills koncentrerat som egna sin verksamhet till ett område. Flera aktörerna har dock resurser att av etablera sig på bred front på den svenska TV-marlmaden. Bonniersfarens inträde i TV4 kan följas fler framstötar. Flera av de av utländska företagen har visat intresse att starta TV-kanaler eller in i befintliga.

6.6 Tendenser

Under hela 1990-talet har ett funnits tydlig tendens att stora aktörer en ökat sitt ägande på TV-marknaden på små entreprenörers bekostnad. En rad stora svenska företag Kinnevik, Marieberg, Investor, som Bonnierföretagen, Telia och senast Ratos har etablerat sig som ägare nu till olika TV-aktiviteter. Men även flera utländska multinationella medieföretag har kommit in på den svenska TV-marknaden. De två nordiska mediekoncemerna Schibsted och Egmont liksom Kinnevik ser

TV-ägare 117

och Bonniersfáren Norden som sin hemmamarknad, varför det har varit naturligt för dem att förvärva svenska TV-företag. De stora europeiska TV-koncemema Endemols och Canal Plus etablering i Sverige utgör en del av deras strategi att verka över hela Europa. Scandinavian Broadcasting System med världens största mediekonglomerat,

en av Disney, som störste ägare har sedan starten målmedvetet försökt att slå sig in på etennediemarknadema i små europeiska länder.

I dagsläget har de fyra stora aktörerna på den svenska mediemarknaden TV4, Kinnevik, Scandinavian Broadcasting System och Canal Plus en stark ställning. Flera andra kapitalstarka aktörer som Telia, Bonniers, Schibsted, Egmont och Endemol har visat intresse att expandera, varför det inte är osannolikt att nya förvärv och omfördelningar av ägande på TV-ornrådet kommer att äga rum.

Det är svårt att urskilja några fasta blockbildningar mellan de stora aktörerna, utan företag som på en sektor är hårda konkurrenter kan på ett annat fält liera sig med varandra. TV4:s nya stora ägare Marieberg konkurrerar exempelvis med sina ägarkolleger Investor och Kinnevik på morgontidningsmarknaden i Stockholm. Den norska TV-marknaden är fylld allianser mellan på andra områden konkurrerande

av medieföretag.

Sannolikt kommer allianser av olika typer att spela en stor roll i framtiden. I februari 1997 offentliggjorde Telia, Sveriges Television, Kinnevik och TV4 att de tillsammans kommer att utveckla en teknik för mottagning digital TV. Tidigare hade norska Telenor och Canal

av Plus/Nethold beslutat om ett liknande samarbetsavtal.

Koncentrationen mätt i antal företag på TV-marlcnaden har under de senaste åren knappast ökat. Däremot är de enskilda aktörerna starkare som företag betraktade. Kinneviks konkurrenter på TV-produktionsmarknaden är inte längre Annie Wegelius, Ingemar Olsson eller Adam Alsing utan Bonnierföretagen, Schibsted och Egmont. På den kommersiella TV-marknaden konkurrerar inte Kinnevik längre med Matts Carlgren och Esselte utan med Disney och Canal Plus. Konkurrensen har således kunnat upprätthållas till priset att de

men av stora mediekoncemema blivit än starkare.

7 Lägesbedömning

7.1 televisions- och

Dagspress-,

radiobranschema

Dagspress

Den ur upplagesynpunkt viktigaste typen dagspress är de lokalt

av spridda morgontidningama. Sedan 1960-talet har det på denna mark-

naden pågått en process där tidningsföretag köper in andra

tidningsföretag. Tidningskedjor har bildats både på lokal och nationell nivå. I det förra fallet har ägaren i regel varit en familj, i det senare en organisation. Under 1990-talet har de största morgontidningsutgivama

v förändrat sina styrkeförhållanden. Marieberg och Stampen har stärkt sina positioner genom förvärv i Malmö respektive Bohuslän. Inom centerrörelsen har partiets tidningskoncem tagit tidigare lokalt

över en ägd tidning. I Stockholm har en ny gratisutdelad tidning startats, medan i Örebro och Linköping har arbetarrörelsens tidningar lagts Genom

ner. att A-presskoncemens tidningar överförts till den lokala arbetarrörelsen har det totala antalet tidningsägare ökat under l990-talet.

Den svenska morgontidningsmarlmaden består av ett stort antal delmarlcnader med av hävd distinkta gränser. Marknadsledama befäste i regel sin position redan i början av seklet. På grund av tidnings-

nedläggningar och begränsning av spridningsområden har kon-

kurrensen försvunnit på många lokala morgontidningsmarlcnader. I merparten av de 70 A-regionema har den största tidningen en marknadsandel på över 70 procent, i endast nio områden föreligger

en jämn konkurrenssituation. På de kvarvarande konkurrensortema har förstatidningama sedan 1978 i ungefär lika många fall ökat sin marknadsandel som de har minskat. Det finns således ingen entydig tendens i utvecklingen av tidningarnas relativa styrka. Nästan samtliga morgontidningar har de senaste åren förlorat både i upplaga och

hushållstäckning. Tidningarnas ställning på sina respektive marknader återspeglas

även i deras ekonomiska läge. Förstatidningama som får merparten av annonsintäktema uppvisar i regel goda ekonomiska resultat och hög

Soliditet, medan många andratidningar har ett svårt, i några fall kritiskt, ekonomiskt läge trots presstöd. Under senare år har även flera förstatidningar uppvisat otillfredsställande resultat, i flera fall främst på grund av kostsamma satsningar på lokala etermedier.

Det har sedan länge funnits ett väl utvecklat nät av annonssamarbete inom dagspress, i första hand mellan geografiskt närliggande tidningar. Denna struktur har endast marginellt förändrats under 1990-talet. Däremot har det redaktionella samarbetet både ökat i omfattning och förändrat karaktär. På nationell nivå har FLT och Avisa Centralredaktion byggt ut sin verksamhet och erbjuder sina tidningar bland annat färdigredigerade sidor. Arbetarrörelsens tidningar har därför mer av gemensamt material i dag än någonsin under den tid de ingick i samma koncern. På regional nivå har flera tidningskedjor börjat samordna delar av det redaktionella materialet. Teknisk samproduktion förekommer i några fall, främst mellan tidningar i samma koncern.

Kvällstidningsmarlcnaden har sedan 1950-talet varit nationell eller regional där Aftonbladet och Expressen har haft en relativt jämn spridning över hela landet med undantag för Skåne och Göteborg, där Kvällsposten respektive GT dominerat. Bonniersfären har stärkt sin ägarposition på marknaden genom att förvärva Kvällsposten och GT. Schibsted har genom sitt köpeavtal med LO övertagit ledningen över hela Aftonbladet med undantag för de opinionsbildande avdelningama. Genom förändringarna har både Aftonbladet, Kvällsposten och GT fått kapitalstarkare och mer mediekunniga ägare.

Kvällspressen har alltsedan i början av 1970-talet haft en negativ upplageutveckling, en tendens som förstärkts under de senaste åren. Endast Aftonbladet har ökat sin upplaga och därigenom kraftigt stärkt sin marlmadsposition. Trots förvärvet av Kvällsposten och GT har Bonniersfären sedan 1990 endast marginellt ökat sin andel av kvällstidningsmarknaden. Som följd upplagenedgången har

en av kvällstidningama med undantag för Aftonbladet redovisat förlustsiffror 1995-1996. På annonsmarknaden har dock kvällspressen dock nått icke obetydliga framgångar. En förklaring är att kvällstidningama är ett av de få nationella medierna vid sidan av TV.

Samtliga kvällstidningar har sedan slutet av 1980-talet ett gemensamt annonspaket. GT och Kvällsposten har ett redaktionellt samarbete framför allt på featureområdet. Någon redaktionell samverkan förekommer inte mellan Expressen och Kvällsposten trots att de ingår i samma koncern.

De storstadsmorgontidningar som sprids utanför spridningsornrådet och där fungerar fördjupande komplement till de lokala

som tidningarna utgör en upplagemässigt liten men ur opinionsbildar-

synpunkt viktig marknad. Bonniersfären äger sedan man startat Dagens Industri och köpt Sydsvenska Dagbladet, hälften av de sex tidningar som utgör denna marknad. Efter det att Wallenbergsfären omstrukturerat ägandet i Svenska Dagbladet har tidningen fått en tydligare och starkare huvudägare.

Fyra av tidningarna har sedan 1970-talet kraftigt minskat sin överspridda upplaga, medan Svenska Dagbladet behållit sin. Upplageförlusterna har i stort kunnat uppvägas av tillkomsten av Dagens Industri. Bonniersfáren har ökat sin spridning.

Dagens Industri har under en rad år redovisat mycket goda ekonomiska resultat, medan de övriga tidningarna i gruppen tvingats till att vidta olika omstruktureringsåtgärder för att klara ekonomin. Både Svenska Dagbladet och Arbetet Nyheterna har trots presstöd haft betydande ekonomiska problem.

På den totala dagspressmarknaden har Bonniersfáren sedan 1978 ökat sin marknadsandel från 21 till 27 procent inkl. GT, en ökning som dämpats genom Expressens upplagenedgång. Arbetarrörelsen har minskat sin andel främst genom försäljningen av Aftonbladet men också på grund nedläggningar. Flera av de regionala tidnings-

av kedjorna med marknadsandel på mellan tre och fem procent har ökat

en sin andel något förvärv. Några familjer har sålt sina företag.

genom Schibsted är den ende helt nye aktören på dagspressmarknaden. Ägarstrukturen har således sedan lång tid tillbaka präglats av en relativt stor stabilitet. De flesta större ägargmpper har kontrollerat sina huvudtidningar i många decennier. Det är inte osannolikt att ägarkoncentrationen kommer att öka genom ytterligare fusioner, men det är också möjligt att stora nordiska medieföretag kommer att följa Schibsted in på den svenska dagspressmarknaden. Däremot förefaller det inte troligt att företag utanför tidningsbranschen etablerar sig i någon större utsträckning.

Även positionerna på marknaden är sedan mycket lång tid tillbaka fixerade. På de allra flesta lokala morgontidningsmarknadema dominerar en tidning. l många fall har en ägare en mycket stark position på flera geografiskt angränsande marknader, exempelvis ägs samtliga flerdagarstidningar i Jönköpings och Västmanlands län av var sin familj. En reell konkurrenssituation föreligger endast på marknaderna för kvällspress och nationellt spridda morgontidningar samt på ett tiotal lokala morgontidningsmarknader. Bonniers är den ende flertidningsägaren möter konkurrens på samtliga sina marknader, i tre fall av

som tidningar som är beroende av presstöd.

Även det kommer att ske förskjutningar i konkurrensläget finns

om inga tecken som tyder på att de dominerande tidningarnas position på de enskilda tidningsmarknadema kommer att hotas. Däremot kan delar

av de traditionella tidningarnas funktioner som nyhetsformedlare och reklambärare övertas av andra medier som radio, television, Internet, gratistidning, annonsblad etc. Många tidningsföretag håller på att förbereda sig för den nya situationen genom att etablera sig på dessa nya mediemarknader.

7.1.2 Television

Den svenska televisionsbranschen har genomgått en mycket genomgripande förändring de senaste tio åren. Det tidigare monolitiska systemet med ett producerande och sändande företag samt en distributör, båda med statlig anknytning, har ersatts med en ny struktur med många kanaler som köper program från fristående producenter och som distribueras på flera olika konkurrerande företag.

sätt av

Sveriges Television producerar själv fortfarande den absolut största delen av sina svenska program, medan de övriga kanalerna i stor utsträckning köper sina program av fristående bolag. Samtliga större entreprenörsägda produktionsbolag har, med ett undan-tag, sedan 1995 förvärvats av några få stora nordiska medieföretag, Kinnevik, Bonnierföretagen, Schibsted och Egmont. TV4 har successivt köpt in sig i de lokala bolag som producerar TV4-fönstren". Dessutom har ett par mycket stora utländska produktionsbolag, Endemol och Grundy, etablerat sig i Sverige. Konkurrensen på marknaden har således hårdnat samtidigt de enskilda aktörerna på kort tid fått starkare ägare.

som

Sveriges Television ägs av en statlig stiftelse. Den största kommersiella kanalen, TV4, kontrolleras av tre stora ägarsfárer, Stenbecks, Wallenbergs och Bonniers. De övriga sverigeinriktade kanalerna ägs av Kinnevik, franska Canal Plus och amerikanska Scandinavian Brodcasting System. Även på detta område har konkurrensen skärpts

genom att kapitalstarka aktörer trätt in på marknaden. De kommersiella kanalerna har, med undantag för Kinneviks kanaler, de senaste åren ökat sin andel av tittartiden på Sveriges Televisions bekostnad. Sveriges Television är dock det största företaget, med nästan hälften av TV-tittandet.

På distributionssidan har vid sidan av de statliga Teracom och Telia flera företag etablerat sig på satellit- och kabelmarlcnaden, i första hand bolag i Stenbecksfären.

De avgiftsfinansierade TV-kanalema Sveriges Television har sedan gammalt haft en vertikal integration. Bland de nya aktörerna har Stenbecksfären bred verksamhet inom alla produktionsled, medan

en TV4 och SBS i stor utsträckning koncentrerat sina resurser till utsändning av reklamfinansierade program.

TV4 och SBS i stor utsträckning koncentrerat sina resurser till utsändning av reklamfinansierade program.

Sammanfattningsvis har antalet aktörer på TV-ornrådet ökat kraftigt. De flesta nya är dock antingen svenska företag verksamma inom andra medier eller utländska TV-bolag. Det totala programutbudet har blivit mångfalt större, antalet fristående programproducenter har ökat och ytterligare en nyhetsredaktion har startats.

Televisionen står de närmaste åren inför stora tekniska förändringar. Digitala sändningar i marknätet och per satellit, Internet, beställ-TV och interaktiva tjänster är några nya former som redan prövas eller inom en snar framtid kommer att prövas. Hur denna utveckling kommer att påverka ägarstrukturen inom branschen är mycket svårt att förutspå. Det är möjligt att nya kapitalstarka och kunniga aktörer från närliggande branscher som data, underhållning och kommunikation kommer att etablera sig på den svenska marknaden och ytterligare skärpa konkurrensen. Det är sannolikt att fler utländska medieföretag kommer in, men kanske också inhemska eller utländska aktörer utan medieanlcnytning. Företagen kan satsa på att bygga

upp en egen vertikal integration, men det är mer troligt att allianser bildas mellan företag på olika steg i produktionskedjan. Program kan bli en bristvara, vilket kan förstärka produktionsbolagens roll i det framtida TVsamhället. Kontrollen av olika distributionsformer är ett annat område som kan bli mycket betydelsefullt.

7.1.3 Radio

Situationen på den svenska radiomarknaden förändrades i grunden 1993/94 då Sveriges Radio på alla större orter fick konkurrens av kommersiella radiostationer. De stora aktörerna på den marknaden

nya bildade en mängd bolag för att tillgodose lagstiftningens krav på "självständiga, lokalt förankrade radiostationer", varför ägarstrukturen är något komplicerat. Det står dock klart att utvecklingen har gått mot skapandet tre programnät, kontrollerade Kinnevik/landsortspress,

av av Bonniers respektive NRJ samt ett nät med begränsat programsamarbete och med en ledande ägare, Fria Media. I storstäderna har dessutom några utländska bolag, främst Scandinavian Broadcasting System och CLT etablerat sig. De lokala entreprenörerna har i stor utsträckning trängts bort av de stora bolagen. Riksannons-marknaden behärskas

av tre annonsnätverk med Bonniers/Fria Media, Kinnevik och NRJ som huvudägare. Hittills har verksamheten gått med stora elcnomiska förluster.

Marknaden har ännu inte stabiliserat sig, men Sveriges Radio når ungefär dubbelt så många lyssnare per dag som den privata lokalradion. Bland nätverken är NRJ starkast med en mycket ung lyssnarprofil. Hittills har den kommersiella lokalradion gått med stora ekonomiska förluster. Till sitt innehåll har den privata radion alltmer koncentrerat sig på en mycket fast "fonnaterad" musikradio inriktad på bestämda målgrupper.

Genom tillkomsten av den kommersiella lokalradion har utbudet för de flesta konsumenterna ökat med två, i några områden med fyra-fem och i ett med tio kanaler. Ägarna har inte blivit så många och så lokalt förankrade regeringen förväntade sig vid reformen. Sveriges Radio

som har dock fått konkurrens några stora medieföretag. På många platser

av har de lokala tidningsföretagen gått in som ägare i den privata radion.

Utvecklingen inom den privata lokalradion kommer att vara beroende av eventuella beslut om förändringar i lokalradion. Om inga ändringar genomförs kommer sannolikt processen mot färre ägare och ökat programsamarbete att fortgå. Det är möjligt att det om några år finns rikstäckande kanaler riktade till skilda åldersgrupper, i

ett par storstäderna kompletterade med några nischkanaler.

7.2 F

lerrnedieägande

Medieägama i Sverige har i regel koncentrerat sin verksamhet till en mediebransch. Redan vid sekelskiftet började dock två sinsemellan mycket olika aktörer att engagera sig i flera olika typer av medier. Bonniers kompletterade sin bokutgivning med tidskrifter och dagspress och nådde stark ställning på alla tre marknadema, en position som

en familjen sedan dess i stora drag behållit. Även arbetarrörelsen hade ambitioner att bygga bred medieverksamhet och startade både

upp egen dagspress, bokutgivning, filmproduktion och tidskrifter.

Först under 1990-talet började fler företag att på allvar engagera sig i flera medier. Många svenska dagspressföretag har gått in på de nya etennediemarknadema, även några utländska medieföretag har

men kommit in.

Det överlägset största företaget på den svenska mediemarknaden är Bonniersfáren med en omsättning på över 8 miljarder kronor tabell 7.1. Höga omstruktureringskostnader i Marieberg tillsammans med en förlust för Expressen mer än halverade sfärens resultat 1996. De numer

statlig stiftelse ägda public servicekanalema har den näst största av en omsättningen. Stenbecksfärens medieverksamhet har vuxit snabbt, men redovisar mycket stora förluster, för 1996 700 miljoner kronor på en omsättning på 3 600 miljoner kronor. Arbetarrörelsen har successivt

Lägesbedömning 125

avvecklat sin medieverksamhet och efter försäljningen av Aftonbladet

har ägarinflytande endast i ett femtontal landsortstidningar och i

man

fackförbundspressen.

Tab 7.1 De tio största ägargrupperna på mediemarknaden i Sverige. Omsättning och resultat 1995. Mkr

Ägargrupp Omsätt- Resultat e Större företag

ning finansnetto 1

B0mier2 12 958 758 Bonnierforetagen med Bonniers Släkten

Affársinfonnation, Bonnierforlagen,

Bonnier Publications, Svensk

Filmindustri samt Marieberg med Dagens

Nyheter, Expressen och Sydsvenska

Dagbladet Förvaltningsstiftelsen 5 276 -26 Sveriges Television och Sveriges Radio for SVT, SR och UR

Stenbeck3 3 188 -298 Kinnevik med bl a TV TV1000, Strix, Jan

Z Radio Wallenbergsfären 2 546 118 TV 4 och Svenska Dagbladet Staten 2 544 3144 TeleMedia och Svenska Kabel-TV Arbetarrörelsen 2 459 -180 Aftonbladet och sjutton landsortstidningar Familjen Hj öme l 660 9 Stampen med Göteborgs-Posten

5 1 191 110 Liber med bl a Almqvist Wiksell, wolters Kluwer

Norstedts samt Ekonomi + Teknik Förlag Egmont H Petersens 1 042 73 Egmont Sverige med bl a Hemmets Fond Journal och Serieförlaget samt Egmont

Film Familjen Aller 985 10 Svenska Aller, Baltic Centerrörelsen 8 l 5 -7 Elva landsortstidningar

Källa: Årsredovisningar för berörda företag samt Dagspressens ekonomi 1995.

1 För tidningsföretag resultatet exklusive presstöd och efter Anm: anges Presstödsnämndens beräkningsgrunder. 2 Avser Bonniersfárens totala omsättning och resultat i mediebranscher. Preciseringar for verksamheten i Sverige saknas. Omsättningen kan uppskattas till 8,5- 8,7 miljarder kronor. 3 Avser Kinneviks totala omsättning och resultat i mediebranscher. Preciseringar för verksamheten i Sverige saknas. Omsättningen kan uppskattas till 1,4-1,6 miljarder kronor. 4 Resultat efter avskrivningar. 5Företaget kontrolleras holländsk stiftelse.

av en

Bland de största medieägama i Sverige återfinns några utländska företag, det holländska Wolters Kluwer samt de danska Egmont och Aller. De två sistnämnda har en mycket lång tradition som tidslcriftutgivare i Sverige, medan Wolters Kluwer etablerade sig i Sverige 1993 då Liber-koncemen förvärvades. Under de senaste åren har en rad stora utländska medieföretag gått in på den svenska marknaden tabell 7.2. För flera de största bolagen är investeringarna i Sverige mycket

av marginella, men visar på att den svenska marknaden börjat bli intressant även för de ledande medieföretagen. Ytterligare exempel utöver de i tabell 7.2 är den tyska Kirchgruppen som sedan hösten 1996 har förvärvat TV-rättighetema för fotboll och ishockey den svenska marknaden samt det australienska TV-produktionsbolaget Grundy.

För de nordiska Aller, Schibsted och Egmont utgör Sverige en viktig och växande marknad. Det är inte osannolikt att andra större nor-diska medieföretag norska A-Pressen samt finska Erkkogruppen med

som Sanoma och Helsinki Media kommer att göra större satsningar i Sverige.

Av de svenska medieföretagen är det endast Bonniersfáren och Stenbecksfären som lyckats etablera sig i större skala utomlands, men för båda utgör den svenska marknaden fortfarande den viktigaste. I ett internationellt perspektiv är de nordiska medieföretagen små. Bland de europeiska företagen ligger Bonniersfären på cirka femtonde plats.

Tabell 7.2 Mediegrupper verksamma både i Sverige och utlandet. Mrd kronor.

Företag Omsättning Omsättning i Andel i Sverige

Sverige 1995 %

Lägesbedömning 127

Anm: Bertelsmann planerar starta ett TV-magasin i augusti 1997. 2Ti1l

att Schibsteds omsättning 1995 har lagts hälften av Aftonbladets omsättning samma år. 3Inkl hälften Aftonbladets omsättning. 4Verksamheten i Sverige startade

av 1996.

Av flennedieägama kan ingen mäta sig med Bonniers i fråga om bredd se tabell 7.3. Tyngdpunkten ligger på tryckta medier med en relativt jämn fördelning mellan dagspress, böcker och tidskrifter diagram 7.1. På den svenska marknaden väger dagspress tyngre med ungefär hälften omsättningen. Den snabbaste expansionen har skett

av på affársinfonnationsområdet. Sedan 1996 görs omfattande satsningar på olika former av multimedia, Internet etc. både inom Bonnierföretagen och Marieberg.

m

ä

H

H

o

. .

mv

u n . m n

.. a . ... m U 0

M . u

m 02Ww

0 0

E

H

ä m

H

m I

m

5 SOK/1997:92

130 Lägesbedömning

Diagram 7.1 Bonniersfärens omsättning i olika mediebranscher 1996. Procent.

9 %

I

Dagspress

E

Böcker

E Tidskrifter

lll Affärsinformation

Film, radio, TV

20% Källa." Bearbetning årsredovisningarna for Tidnings AB Marieberg och AB

av Bonnierföretagen 1996.

Bonniersfáren är största aktören på en rad delmarknader diagram 7.2. I några fall, bokklubbar, allmänlitteratur, biografbesök är sfären dominerande, medan den på andra fält möter hård konkurrens. På några områden Specialtidningar, serietidningar, hyrvideo, köpvideo och

som multimedia är underlaget för marknadsbedömningar ofullständigt men Bonniers hör på alla dessa fält till de ledande aktörerna. Inom populärpress har sfären förlorat sin tidigare dominerande position till Allers.

Diagram 7.2 Marknadsandelar för Bonniersfären 1995/96.

Bokklubbar Bra Böcker

A llmanhtteratur.. . ,, Norstedts

Biografbesök

Sandrews

RadiO

j Sveriges Radio

Populärpress Auer

i Kvällspress Schibsted/ Arbetarrörelsen

Morgonpress Arbetarrörelsen

Dagspress totalt

Arbetarrörelsen"

0 20 40 60 80 100

Främsta konkurrent I Bonniersfären

Källa: Årsredovisning för AB Bonnierföretagen 1995. Pressens Tidning 5/1997.

Anm: Beräknad andel. Arbetarrörelsens ägs ett femtontal självpress av ständiga bolag. * Inkl. GT:s upplaga 1996.

Den andre aktören med ambitioner att täcka hela mediefáltet är Stenbecksfáren med Kinnevik. Även försök gjorts komma in på om att tryckta medier och radio är den TV-relaterade verksamheten helt dominerande diagram 7.3. Koncernens bokutgivning Bromgenom bergs Förlag exempelvis för inte än 2 promille svarar mer av omsättningen.

Diagram 7.3 Stenbecksfärens omsättning i olika mediebranscher 1996. Procent.

4%

199%

3%

I

TV

El Produktion

19% ä

TV-Shop

Reklamförsäljning

59% Radio

I

Tidningar 11%

E Övrigt

Källa: Bearbetning av årsredovisning för Industriförvaltnings AB Kinnevik 1996. Anm: Uppgifter om Kabel-TV saknas.

Av de övriga flerrnedieägama förefaller Schibsteds ha ambitioner att täcka många fält, koncernen än så länge endast är starka på

även om kvällspress och TV-produktion. De flesta av ägargruppema har en tydlig tyngdpunkt delbransch, som kompletterats med mindre

i en engagemang på andra fält.

Tillkomsten av kommersiell radio och television har skapat möjligheter för horisontell integration på de lokala medie-

en marknadema. En rad tidningsforetag har de senaste åren engagerat sig i

de nya lokala radio- och TV-kanalema tabell 7.4. I de flesta län har numera den dominerande tidningen i den största staden även intressen i de lokala etermediema. Speciellt stark ställning har VLT-koncernen, som i Västmanland dels äger samtliga flerdagarstidningar, dels är störste delägare i både en radiokanal och TV-kanal. Några de

en av mest lönsamma tidningskoncemema, Nya Werrnlands-Tidningen, Herenco och Norrköpings Tidningar, har dock valt att inte investera i de nya medierna.

På grund av lagstiftningen är tidningsföretagen formellt inte majoritetsägare i radiokanalema, i regel är de den störste ägaren

men och i flera fall den drivande parten. I de lokala produktionsbolag

som driver TV-fönstren intar TV 4 i egenskap delägare och

av uppdragsgivare en central ställning och tidningarna förefaller relativt

vara passiva ägare.

Flera motiv kan ligga bakom tidningstöretagens inträde

på etermediemarknaden. Många tidningar såg inledningsvis den privata lokalradion möjlighet att utnyttja sitt journalistiska kunnande i

som en en ny form. Utvecklingen mot renodlade musikkanaler har dock i regel inskränkt de lokala tidningarnas medverkan till leverans lokala

av nyheter. Tidningsforetagen har också haft intresse att få del och

av kontroll över två kanaler för reklam. I många fall har tidningarna

nya utnyttjat sitt ägarintresse till att bygga samannonseringspaket

upp nya för den lokala marknaden i radio och TV. Kontrollen över

press, medierna används även till ömsesidig marknadsföring. Inflytande på reklammarknaden förefaller i dag viktigare för tidningsföretagen

vara än möjligheten att påverka det redaktionella innehållet.

6 SGI/1997:92

134 Lägesbedömning SOU l997:92

Tab 7.4 Horisontell integration på lokal nivå. innehav 10 procent.

Län Ägargrupp Huvudbolag Press TV Radio

Norrbotten Stiftelsen Norrbottens- Norrbottens- TV 4 Rix 105, 6

Norrbottenspre Kuriren Kuriren Norrbotten Luleå

ss Västerbotten Stiftelsen Norra Väster- Norra Rix ,92,4

Skellefteåpress botten Västerbotten Skellefteå Västerbotten Stiftelsen VK- Västerbottens- Västerbottens- Rix 104,2

Press Kuriren Kuriren Umeå Jämtland Centerpartiet Östersunds- Östersunds- TV 4

Posten Posten Jämtland Västemorr- Nya Stiftelsen Örnsköldsviks Örnsköldsviks Rix 104,8

Dagblad Allehanda Allehanda Örnskäldswik land Gefle Västemorr- Högerpressens Västernorrlands Västemorr-lands Rix 106,6 land förlagsstiftelse Allehanda Alle-handa Sundsvall Västemorr- Nya Stiftelsen Sundsvalls Sundsvalls Rix 106,6 land Gefle Dagblad Tidning Tidning Sundsvall Gävleborg Centerpartiet Hudiksvalls- Hudiksvalls- Rix 105,5

Tidningen Tidningen Hudiksvall Gävleborg Nya Stiftelsen Gefle Dagblad Gefle Dagblad Rix 104,9

Gefle Dagblad Gävle Västmanland Släkten Pers VLT Vestmanlands TV4 Bergs- Radio 106,,1

Läns Tidning, lagen Västerås

Bärgslags-

bladet/Arboga

Tidning, Sala

Allehanda,

FagerstaPosten

Avesta Tidning Uppsala Axel Upsala Nya Upsala Nya TV Uppland Radio 1

Johanssons Tidning Tidning Uppsala stiftelser

Örebro Liberala Nerikes Nerikes Rix 106, 3

Allehanda Allehanda Örebro

Tidningar AB

Bergslagsposten

Län Ägargrupp Huvudbolag Press TV Radio

Stockholm Jan Stenbeck Kinnevik Metro Radio Rix 101,9 Stockholm, Power 106 Stockholm Släkten Marieberg Dagens Nyheter 104,3 Bonnier Expressen Megapol, Bonnierföretag Radio Vinyl en Stockholm Wallenberg- Svenska Svenska TV sfáren Dagbladet Dagbladet Stockholm TV 4 Gotland Arbetarrörelsen Gotlands Gotlands Radio Four, och center- Tidningar Tidningar Gotland rörelsen på Gotland

Östergötland Släkten Östgöta Östgöta Gold 105,

Ridderstad Correspon- Correspon- Norrköping denten denten East FM 106 1/2 Norrköping 1 Göteborg Familjen Stampen Göteborgs- TV 4 Rix 105,9 Hlöme POStCn Göteborgz 3 Göteborg Göteborg Släkten Marieberg GT 107, 8 Bonnier Megapol Älvsborg Stiftelsen Borås Tidning Borås Tidning Rix 107, 1 TO G Borås Ulricehamns Wärenstam Tidning Halland Centerpartiet Hallands Hallands TV4 Halland Nyheter Nyheter Halland Liberal Hallandsposten Hallandsposten Rix 104,2 Dagspress Halmstad Invest Rix 106,5 Varberg Kronoberg Stiftelsen Smålandsposten Smålandsposten Radio Hit FM Barometern 105,8 Växjö Kalmar Stiftelsen Barometern Barometern FM City Barometern Kalmar I 05,4 Blekinge Stiftelsen Blekinge Läns Blekinge Läns Radio Hit FM Barometern Tidning Tidning 104, 7 Karlskrona

Län Ägargrupp Huvudbolag Press TV Radio

Skåne Familjen Helsingborgs Helsingborgs Radio Stella Sommelius Dagblad Dagblad Helsingborg

Skåne Släkten Sydsvenska Sydsvenska TV4 Skåne Bonnier Dagbladet Dagbladet Skåne Centerrörelsen Skånska Skånska Energy 105,2 i Skåne Dagbladet Dagbladet

Källa: Bearbetning företagens årsredovisningar. av Anm: Kursiv stil ägarandel 10-49 procent. Östgöta Correspondenten är i Norrköpings Radio Co, producerar programmen i de två kana-

delägare som

lerna. ZÅgarandel 5 procent. 3Även delägare i Rix-stationerna i Borås och Varberg.

Förutsättningarna för de rikstäckande mediernas bevakning andra av delar huvudstaden har genomgått stora förändringar. Kvällspressen än på 1960-talet byggde ett finmaskigt nät av riksredaktioner som upp hela landet har endast kvar kraftigt reducerade redaktioner i över storstäderna. Även de stora morgontidningama har dragit in sin kontinuerliga bevakning utanför utgivningsorten. Av Sveriges Radios och Sveriges Televisions personal är 42 procent respektive 35 procent verksamma utanför Stockholm. Även många dem arbetar med om av de lokala de för inte obetydlig del av den programmen svarar en nationella produktionen. Sveriges Televisions distrikt har dock inte som tidigare för hel kanal utan deras verksamhet planeras av ansvar en TV4 har sin rikstäckande produktion koncentrerad

företagsledningen.

till Stockholm medan kanalens lokala partners nästan enbart producerar lokala Även den privata lokalradions produktion är i hög program. utsträckning baserad i Stockholm. Något automatiskt samband mellan ägarkoncentration och en minskad mångfald i mediernas innehåll finns inte. En koncentration kan visserligen leda till att det redaktionella materialet

ägarsidan

samordnas, något dock även kan ske utan ägarsamband. Å andra som sidan kan låta sina tidningar, förlag och kanaler verka helt en ägare

självständigt.

Den redaktionella samordningen inom vissa tidningskedjor kan tas exempel på hur ett koncentrerat ägande påverkar innehållet. I som ett berörs dock inte det lokala materialet och eftersom

regel

ringa påverkas inte mångfalden för de enskilda dubbelläsningen är Redaktioner kan samverka utan ägarsamband. Exempel på läsarna. detta Avisa Centralredaktions och FLT:s levereranser av färdigär redigerade sidor. Programnätverken inom den kommersiella lokal-

radion är andra exempel på syndikering, ofta inte alltid med

men ägarsamband

Bonniers har haft som policy att driva sina dagstidningar oberoende av varandra. De av ägarna utsedda redaktionsledningama har haft till uppgift att leda sina respektive tidningar utan samordning med eller hänsyn till övriga tidningar i På liknande sätt konkurrerar

gruppen. sfärens affárstidningar, Specialtidningar, bokförlag och bokklubbar med varandra på det redaktionella planet. På andra områden som administration, marknadsföring och distribution kan företagen samarbeta med varandra och därigenom uppnå stordriftsfördelar med bibehållen redaktionell integritet. Även i Stenbecksfären förekommer konkurrens mellan koncernens TV- och produktionsbolag. I dessa fall påverkar ägarna mångfalden indirekt genom sin rätt att utse den exekutiva ledningen och fördela koncernens

resurser.

Utvecklingen mot fler och starkare flennedieägare kommer sannolikt att fortsätta. På det nationella planet kan det ligga nära till hands för utländska medieföretag att vidga sin verksamhet i Sverige till ytterligare något fält där man har en bred erfarenhet. CLT skulle kunna

in på den digitala TV-marknaden, Bertelsmann och Hachette på bokmarknaden, Disney på TV-produktionsområdet etc.

På det lokala planet har redan att par tidningstöretag dragit sig ur etermedieprojekt, medan andra minskat sina andelar. Om inte de lokala radio- och TV-bolagen kan Visa positiva resultat kommer troligen fler tidningsföretag att lämna branschen. De kvarvarande, TV4 på TVsidan, Kinnevik, Bonniers och NRJ på radiosidan kommer i så fall att ytterligare förstärka sina positioner.

Som nämnts tidigare har det ökade flerrnedieägandet i många fall ökat konkurrensen de enskilda delmarknadema. Bonniers har fått motstånd av Wolters Kluwer på marknadema för allmänlitteratur och affárspress, samtidigt som man själva utmanat det holländska bolaget på läromedelsmarknaden. Schibsted har genom offensiva förvärv på kort tid skärpt konkurrensen på flera områden. Det finns dock även en risk för att starka mediekoncemers inträde på nya marknader på sikt kan leda till att etablerade men ekonomiskt svaga företag slås ut. Sådana farhågor har väckts efter Mariebergs insteg på den sydvästskånska morgontidningsmarlcnaden.

En omfattande debatt har förts om, och i så fall hur, förändringar i ägarstmkturen påverkat mediernas innehåll. Rådet kommer i annat sammanhang diskutera dessa frågor.

7.3 IT-utvecklingen och medieägandet

Den snabba utvecklingen inom IT-området ställer medieföretagen inför stora utmaningar. Så gott som alla medieföretag försöker anpassa sin verksamhet till de teknikformema. De största har startat ut-

nya vecklingsbolag och i några fall även börjat exploatera tekniken kommersiellt. De flesta av dagstidningama har hemsidor med skiftande ambitionsnivåer på Internet.

De etablerade medieföretagen möter alltmer konkurrens från andra typer företag. Entreprenörer startar i snabb takt mjukvaruföretag,

av

är rika på kunskaper och idéer men fattiga på kapital. Dessa som företag kommer troligen att följa utvecklingsmönstret för nya marknader, till exempel fristående TV-produktion. Vissa företag

som kommer att växa och bli betydande aktörer, andra kommer inrikta sig på vissa nischer, medan åter andra kommer att köpas upp av storföretag. De traditionella medieföretagen kan troligen möta denna konkurrens att bilda allianser med eller köpa upp de farligaste

genom uppstickama.

Ett större hot mot medieföretagen än entreprenörerna kommer sannolikt storföretag från andra marknader att bli. I första hand har företag från närliggande branscher kommunikation, datorer, under-

som hållning etc. markerat sitt intresse att på allvar gå in på medieföretagens traditionella områden. I Sverige utgör Telia och Posten exempel på denna typ medieaktörer, på internationell nivå har Microsoft

nya av mycket omfattande planer på att vidga sina verksamhetsfált. Frågan har väckts det kan riktigt att staten via två distributionsföretag blir

om vara

aktiv aktör/medieproducent utan någon särskild public serviceen reglering. En annan ny grupp av medieintressenter utgörs av kapitalstarka företag söker investeringsobjekt i framtidsbranscher.

som Investor har exempelvis deklarerat att bolaget kommer att koncentrera sina investeringar till branscher, däribland kommunikationer och

ett par medier.

Medieföretagen sitter med ett par trumfkort i den nya konkurrenssituationen, dels sina kunskaper att presentera information och underhållning, dels sin tillgång till arkiv och rättigheter. Ett flermedieföretag Bonniers kan exempelvis producera multimedie-

som produkter för barn med hjälp sina filmbolag, bamboksförlag och

av serietidningar och marknadsföra dem en rad olika kanaler, både

genom sina bok- ñlm- och skivklubbar och bokhandel, kiosker,

egna genom leksakshandel etc. På motsvarande sätt kan informationsföretag som Liber och Bonniers Affärsinformation använda sina resurser till att skapa attraktiva produkter på de nya marknadema.

Ett möjligt scenario är att de icke-medieanknutna aktörerna bildar allianser med medieföretag, där de förra bidrar med kapital och hårdvaror och de med kunskaper den centrala mjukvaran. senare om I debatten framförs ibland farhågor för att de traditionella medierna kommer att nästan helt konkurreras ut de medieformema. av nya Dagens snabba omvandlingsprocess är dock inte på något sätt unik i mediehistorien. Den kan jämföras med situationen på 1920-talet då det svenska medielandskapet genomgick omfattande förvandling med en tillkomsten av radion och ljudfilmen, den snabba tillväxten av veckopressen, de första tabloidliknande tidningarna etc. Även då målades det hotbilder hur boken och dagstidningen skulle dö upp om ut, framtiden tillhörde de medierna. Både de traditionella medierna nya och de etablerade medieföretagen överlevde dock. Dagspressen och bokutgivningen klarade sig genom att framhäva sina speciella kvaliteter, de större medieföretagen att sig i genom engagera nya medier och samtidigt utveckla sina gamla verksamheter.

7.4 Sammanfattning

Medieägarstrukturen i Sverige har under 1990-talet genomgått stora förändringar. Både på den nationella och lokala nivån har antalet flermedieägare ökat. Ett antal stora icke-nordiska bolag har successivt etablerat sig på några delmarknader. De stora nordiska medieföretagen har deklarerat att de ser Norden sin hemmamarknad och börjat som expandera i grannländema. Det finns tecken på att företag från andra branscher försöker slå sig in på framför allt de typerna medienya av marlmader. Sammanfattningsvis har antalet medieaktörer på den nationella nivån inte förändrats markant, däremot har de stora företagen men ökat i antal. På de lokala mediemarknadema dominerar sedan länge ett antal ofta regionalt förankrade tidningsägare, med intressen även i numera kommersiella lokalradiostationer och i några fall även i lokala TVbolag. Det totala antalet ägare på de lokala marknaderna har dock ökat. Arbetarrörelsens press har övertagits lokalt förankrade ägare. TV4 av är aktiv ägare i de lokala produktionsbolagen. NRJ, Kinnevik, Bonniers och Fria Media är huvudägare i ett stort antal radiostationer. De lokala morgontidningsföretagen har genomgående behållit sina ledande positioner, däremot har det skett vissa förskjutningar inom

kvällspressen. Public serviceföretagen inom radio och TV har fått

vidkännas en allt intensivare konkurrens behåller sin dominans på men marknaden. På flera andra delmarknader har konkurrensen skärpts genom att nya starka aktörer kommit in.

De största svenska medieägama, Bonniers och Jan Stenbeck, har de senaste åren utsatts för allt hårdare konkurrens på sina respektive

en huvudmarknader. Bonniers möter Schibsted och Kinnevik på kvälls-

respektive den lokala morgontidningsmarknaden, Wolters press- Kluwer på bok- och tidslcnftsmarlmadema, Allers och Egmont på populärpressfáltet, Schibsted även på TV-produktions- och biografmarknaden etc. På TV-området utmanas Stenbeck en rad starka

av aktörer Wallenberg, Disney, Canal Plus, Bonniers, Schibsted,

som Endemol etc.

Några utvecklingstendenser kan sammanfattningsvis skönjas. De enskilda aktörerna kommer troligen att bli större. I första hand kommer de nordiska flermedieägarna att fortsätta sin expansion. De ickenordiska medieföretagen har stor potential att snabbt bli ledande

en aktörer på flera svenska delmarknader. Antalet aktörer kan komma att minska fusioner. Å andra sidan kan aktörer etablera sig

genom nya främst på IT-området.

De svenska medieägama brukar framhålla att deras styrka är att de känner till marknaden och publikens intressen. På flera medieområden finns det dock strävan att avskaffa de nationella särdragen, vilket

en skulle de stora utländska bolagen. Många av svenskspråkiga

gynna underhâllningsprogrammen fonnateras helt i utlandet. Radio Energy skall låta på sätt i Berlin som i Kåge.

samma

Fotnoter

Dagens Nyheter 1995-11-07. Delårsrapport för Tidnings AB Marieberg januari-september 1995. Göteborgs-Posten 1995-11-07. Journalisten ca 1996-02-01. Expressen 1997-06-06. Carl-Johan Bonnier i Dagens Industri 1997-06-07. Årsredovisning för Bohusläningens Tidnings AB 1992-1995. Svenska Dagbladet 1995-10-01

. Dagens Nyheter 1994-08-19 och 1995-08-19. Svenska Dagbladet 1994-09-19 och 1994-09-22. Pressens Tidning 12/1995. Mediatrender 3/1997. Dagens Nyheter 1997-02-12. Dagens Nyheter 1996-10-23. Pressens Tidning 17/1996. Mediatrender 20/ 1996. Deni AB ägs av det av familjen Bonnier ägda Nya Deni HB 73 % av rösterna, 23 % av aktiekapitalet och familjen Bonnier privat 27 resp. 77. Senare har HB Denis aktier i Marieberg övertagits av Deni AB. Dagens Nyheter 1996-07-02. Svenska Dagbladet 1996-07-02. Dagens Industri 1996-07-02. Årsredovisning för Vestmanlands Läns Tidning AB 1994 s Svenska Dagbladet 1994-12-06. Mediatrender 20/1994 och 6/1995. Aktiebok för VLT AB 1996-12-30. Mediatrender 13/1994. Årsredovisning för lndustriförvaltnings AB Kinnevik 1995 s 41. Dagens Nyheter 1996-03-15. Mediatrender 1997. Dagens Nyheter 1996-03-15. Mediatrender 10/1996. Dagens Nyheter 1996-09-20 och 1996-12-11. Metro 1996-12-11. Metro 1996-12-11. Dagens Nyheter 1996-08-26. Annons i Dagens Nyheter 1996-10. Dagens Nyheter 1994-11-29. Svenska Dagbladet 1994-11-29. Annons i Svenska Dagbladet 1995 -09-10. 25 Dagens Nyheter 1996-10-12. Svenska Dagbladet 1996-10-12. 26 Dagens Nyheter 1996-10-25. 27 Dagens Nyheter 1997-02-07. 28 Pressens Tidning 1/1997.

142 Fotnoter

29 Pressens Tidning 7/1995. Journalisten 19/1995. 30 Svenska Dagbladet 1995-10-11.

Svenska Dagbladet 1997-02-27 och 1997-02-28. Pressens Tidning

5/1997. 32 Andersson, Svenska Dagbladets historia del s 385 ff. 33 Mediatrender 1995. Rapporten GP-koncemens verksamhets-

-

berättelse 1994. Årsredovisning för Nerikes Allehanda AB 1994.

Årsredovisningför Eskilstuna-Kuriren AB 1994. 34 Folkrörelsemas Medieforum Informationsbrev 4/1995. 35 Dagens Nyheter 1996-05-26. 36 Aftonbladet 1995-1 1-21

. 37 Aftonbladet 1995-1 1-21

. 38 Aftonbladet 1995-1 1-22. 39 Resumé 50-52/1995. 40 Resumé 45/1995.

Resumé 45/1995. Svenska Dagbladet 1995-12-23. 42 Aftonbladet 1995-1 1-26. 43 Aftonbladet 1995-1 1-25. 44 Dagens Nyheter 1995 -12-10. 45 Expressen 1995-11-23. 46 Dagens Nyheter 1995-11-27. 47 Aftonbladet 1996-04-24 och 1996-04-25. Dagens Politik 1996-04-25. 48 Svenska Dagbladet 1996-12-09. Mangfold i media. NOU 1995:3. 49 Svenska Dagbladet 1996-11-11. Dagens Nyheter 1996-11-09. Media-

trender 20/1996. S0 Svenska Dagbladet 1996-12-09.

Svenska Dagbladet 1994-06-16. Dagens Näringsliv 1994-11-30. Dagens Nyheter 1994-06-16.

S3 DagensNyheter l 996-04-25. 54 Aftonbladet 1996-04-25. Resumé 15/1996. Svenska Dagbladet 1994-

05-11. 55 Svenska Dagbladet 1996-04-25. Helsingborgs Dagblad 1996-04-25.

Karl Erik Gustafsson i Dagens Politik 1996-04-25. 56 Svenska Dagbladet 1996-04-25. Sydsvenska Dagbladet 1996-04-25. 57 Expressen 1996-04-25. 58 Aftonbladet 1996-04-25. 59 Dagens Nyheter 1996-04-25.

Värmlands Folkblad 1996-04-25.

Dagens Nyheter 1996-05-11. 62 Folket 1996-04-25. 63 Svenska Dagbladet 1996-04-25.

Expressen 1996-04-25. 65 Mediatrender 13/1996. Pressens Tidning 13/ 1996.

Fotnoter 143

66 Mediatrender 15/1996. 67 Mediatrender 12/1996 och 17/1996. 68 Svenska Dagbladet 1996-1 1-19. 69 Dagens Nyheter 1992-03-11 och 1992-03-15. Svenska Dagbladet

1992-02-19 och 1992-03-11. 70 Svenska Dagbladet 1995-05-10. Mediatrender 9/1995. Dagens Ny-

heter 1995-10-17. Pressens Tidning 13/1996. Dagens Nyheter 1997-01-25. Pressens Tidning 2/1997. Mediatrender 2/ 1997.

72 Svenska Dagbladet 1995-02-28. Jönköpings-Posten 1995-02-28.

Mediatrender 4/ l 995. 74 Mediatrender 1997. 75 Mediatrender 17/1995 och 8/1996. 76 Mediatrender 3/1996. Pressens Tidning 15/ 1996. 77 Svenska Dagbladet 1994-10-24. 78 Svenska Dagbladet 1996-04-29 och 1996-05-05. 79 Pressens Tidning l l 994. 80 Mediatrender 18/1995.

Pressens Tidning l 996. 82 Svenska Dagbladet 1996-05-03. Dagens Nyheter 1996-05-03.

Pressens Tidning 18/ 1996. 83 Dagens Nyheter 1995-06-22. Svenska Dagbladet 1995-06-23. Citat i

Dagens Nyheter 1995-06-25 från Anders Ferms artikel i Arbetet. 84 Pressens Tidning 4/1995. 85 Sundin, Staffan Ägande i dagspress, privat lokalradio samt icke-

licensfinansierad TV i SOU 1994:145 Ägarkoncentration i dags-

press och radio/TV. Stockholm 1994 s. 11-20. 86 TS upplageuppgifter har använts som underlag för att studera ut-

vecklingen. Under undersökningsperioden 1978-96 har TS ändrat sina rutiner för att fastställa upplagorna. Fram till 1994 mättes upplagoma första halvåret, därefter snittet för hela året. Reglerna för friexemplar har ändrats. En viss reservation måste därför göras för jäm-

förelser mellan olika år. Förändringarna bör mer ses som trender än

som exakta tal. 87 Luleå, Lycksele, Östersund, Härnösand, Gävle, Karlskoga, Karls-

hamn, Visby och Motala. I Bollnäs/Söderhamn, Avesta/Hedemora

och Skara/Lidköping är konkurrensen jämn på A-regionnivå, men

områdena består två marknader med var sin dominerade tidning.

av 88 Årsredovisning för Östgöta Correspondenten 1994 och 1995. 89 Mediatrender 20/1994. 90 Dagens Nyheter 1996-12-28. SvenskaDagbladet 1996-12-23.

Pressens Tidning 16/ l 995. 92 Svenska Dagbladet 1996-01-19. Dagens Nyheter 1996-01-20.

144 Fotnoter

93 Pressens Tidning 16/1994. Mediatrender 9/1995. Pressens Tidning

9/1995. Resumé 19/1995. 94 Svenska Dagbladet 1996-0 l l

- 95 Resumé 4 Torsdag 1996. 96 Pressens Tidning 1995. Resumé 7/1995 och 4 Torsdag 1996. 97 Svenska Dagbladet 1996-10-04. Pressens Tidning 17/1996. Media-

trender 16/1996. 98 Mediatrender 13/1995. Pressens Tidning 13/1995. 99 Resumé 38/ 1995. Pressens Tidning 15/1995.

Svenska Dagbladet 1996-01-19. Dagens Nyheter 1996-01-20. 101Pressens Tidning 19/1996. 102Stig Hadenius och Gustaf Anderberg, Vem äger vad i svenska mass-

medier s. 169. 103Pressens Tidning 1994. 104Pressens Tidning 10/1994 och 16/1994. Mediatrender 20/1996. 105Mediatrender 3/ 1993. Pressens Tidning 1995.

Mediatrender 1/1997. 107Mediatrender 2/ 1997. 108Pressens Tidning 1997. 109Pressens Tidning 7/1994. Resumé 1996-02-15.

Pressens Tidning 14/1995. Svenska Dagbladet 1995-10-25. Pressens

Tidning 20/1995. 111Det framgårinte det enbart rör sig om artiklar från koncernens

om tidningar eller om även externt material är inräknat. Årsredovisning för Nya Wermlands-Tidningen 1994. Pressens Tidning 13/1995.

Mediatrender 3/1996. Tidningamas Tidning 1/1996. Årsredovisning

för Nya Wermlands-Tidningen 1996. Pressens Tidning 20/1996. Dagens Nyheter 1994-12-09. Dagens Nyheter 1996-03-26. Journalisten 11/1995. Mediatrender 12/1995. Pressens Tidning 2/1997. Årsredovisning för Sydostpress i Kalmar AB 1994 s. 18.

Svenska Dagbladet 1996-09-08. Pressens Tidning 13/ 1996 och

3/1997. 123Mediatrender 2/1997. 124Jonsson, Pressen, reklamen och konkurrensen 1935-1978, s. 227

not 125TS-Boken 1994. Pressens Tidning 16/ 1993. 126Prop. 1992/93:70, s. 127Prop. 1992/93:70, s. 15 och 26.

Fotnoter 145

128För utförligare beskrivnng ägande på den privata lokal-

en av

radiomarknaden 1993-94 se Sundin, S Ägande i dagspress, privat

lokalradio samt icke-licensñnansierad TV" i SOU 1994:145 Ägar-

koncentration i dagspress och radio/TV. Stockholm 1994 s. 40-53. 129Pressens Tidning 17/1994. Journalisten 6/1995. Mediatrender 2/1995

och 5/1995. Resumé 6/1995. 130EterMedia 17/1995. 131Annons i Resumé 37/1995. 132Resumé 46/ 1995. Mediatrender 18/ 1995. Dagens Nyheter 1995-1 l

EterMedia 37/1995.

133Resumé 48 tisdag/1995.

134EterMedia 40/ l 994. Mediatrender 20/ l 994. 135EterMedia 41/1994, 2/ 1995, 3/1995. Mediatrender 1995 och

2/ 1996. Resumé 4/1995. 136Resumé 46/1995. Svenska Dagbladet 1995-11-11. Dagens Nyheter

1995-11-15. Journalisten 34/1995. 137Svenska Dagbladet 1996-08-26. 138Resumé 19/ 1995 och 10/1996. Annonser i Dagens Nyheter 1996-02-25

och 1996-09-15. 139Resumé 36/1996. Mediatrender 12/1996. EterMedia 27/1996. 140Mediatrender 4/1997. 141Mediatrender 5/ 1996 och 8/1996. Dagens Nyheter 1996-03-21. 142Dagens Nyheter 1996-10-19. 143Pressens Tidning 10/ 1993. Journalisten 27/1995.

Mediatrender 6/1996. EterMedia 2/1997. 145Mediatrender l 1996. 146Årsredovisning för Sydostpress i Kalmar 1994 s. 12 f och 20.

Mediatrender 6/1996. 148EterMedia 20/1995. Mediatrender 11/1995 och 18/ 1995. 149Klassiska Hits hemsida på Internet l996-10-08. 150Dagens Nyheter 1996-04-21. EterMedia 21/1996. 151CLT:s televisionsverksamhet har fusionerats med Bertelsmanns. 152EterMedia 23/1995. 153Svenska Dagbladet 1995-06-30. EterMedia 23/1995. Dagens Nyheter

1996-04-20. 154Dagens Nyheter 1996-03-19 och 1996-03-22. Resumé 16/ 996.1 155Resumé 49/1995. 156Dagens Nyheter 1996-09-07. 157Årsredovisning för AB Östgöta Correspondenten 1995. Mediatrender

7/1996, 14/ 1996 och 16/ 1996. EterMedia 36/ 1996. 158En fullständig redovisning för varje radiobolags omsättning och re-

sultat är mycket svår att göra på grund av att bolagen i stor ut-

sträckning mottagit eller gett aktieägartillskott eller koncembidrag.

146 Fotnoter

59 Årsredovisning för Tidnings AB Stampen 1995 s.4 och 20. 5° Vision 2/1996. i 5 För en översikt över stationernas format Malm, Krister: Musik, se Massmedier och Mångfald. Arbetsdokument från Rådet för mångfald inom massmedierna 1997:1 186-197. s. 57 Dagens Nyheter 1997-03-25. 59 För en utförligare genomgång av TV-marknaden hänvisas till Television i Sverige. ägande och struktur. Arbetsdokument från Rådet för mångfald inom massmedierna 1996:5. 59 Inbjudan till teckning av aktier i MTV Produktion AB publ. 55 Inbjudan till teckning av aktier i MTV Produktion AB publ. 55 Årsredovisning för AB Bonnierföretagen 1996 25. s. 57 Bonnier Information 1/1995 och 1/1996. EterMedia 1995. Resumé 7/1995. 55 EterMedia 22/94 och 7/1995. Mediatrender 8/1995. Svenska Dagbladet 1996-1 1-1 59 Vision 2/1996. 7° Vision 2/1996. 7 Expressen 1995-10-14. Resumé 7 II/1996. Dagens Nyheter 1996-05-04. 77 Dagens Nyheter 1996-02-29. 75 EterMedia 15/1996. 75 Inbjudan till teckning av aktier i MTV Produktion AB publ. 75 Svenska Dagbladet 1997-02-15. 75 Inbjudan till förvärv av aktier i TV4 AB. 77 Dagens Nyheter 1997-02-05. Svenska Dagbladet 1997-02-05. 75 Dagens Industri 1997-04-10. 79 Mediatrender 2/93, 16/93, 4/94, 5/94 och 9/94. Pressens Tidning 15/93.

5° Årsredovisningför TV4 AB 1995.

5 Dagens Nyheter 1996-09-07. Även Västerbotten-Kuriren 1996-05-08. 57 Mediatrender 20/1995. Dagens Nyheter 1995-12-09. 55 För uppgifter om Kinneviks organisation och ägarstruktur 6.5.1. se 54 TV6 och ZTV ingår i betal-TV-paketet ViaSat+. 55 Årsredovisning för Industriforvalmings AB Kinnevik 1996. 55 EterMedia 26/1995. 57 EterMedia 21/1996. 55 Prospectus Scandinavian Broadcasting System SA 1995-07-27. I Dagens Nyheter 1995-08-22 och Resumé 35/1995 Capital uppges Cities ägarandel till cirka 40 procent. 59 EterMedia 11/1995. Mediatrender 5/1995. 99 Mediatrender 3/1996. 9 Svenska Dagbladet 1996-12-04. 95 Dagens Nyheter 1996-01-25.

Fotnoter 147

9 Svenska Dagbladet 1996-09-08. Dagens Nyheter 1996-09-10. 94 Mediatrender 13/1996 och 2/1997. Svenska Dagbladet 1996-10-29

och 1996-11-29. Dagens Nyheter 1996-11-30 och 1997-01-31. 95 Mediatrender 2/ 1997. 9° EterMedia 21/1996. Annons för Teracom i Dagens Nyheter 1996-11-13. 97 Annons i Dagens Nyheter 1997-01-04. 99 Delårsrapport 1 januari 30 juni 1996 för Industriförvaltnings AB

-

Kinnevik. Årsredovisning för Industriförvaltnings AB Kinnevik

1996. 99 Annons i Dagens Nyheter 1996-06-16. 9°° Svenska Dagabladet 1996-11-25. 9° Svenska Dagbladet 1995-03-22. Månadens Affärer 4/1995. Veckans

Affärer 13/1995. 9°9 Årsredovisning för Industriförvaltnings AB Kinnevik 1995.

999Göteborgs-Posten 1995-09-18.

Förkortningar

AP Associated Press CLT Compagnie Luxemburgoise de Télédiffusion S.A. FLT Förenade Landsortstidningar AB GD Gefle Dagblad

G-P Göteborgs-Posten

GT Göteborgs-Tidningen LO Landsorganisationen LRF Lantbrukamas Riksförbund LT Liberala Tidningar MIH M-Net International Holdings MTG Modern Times Group NLT Nya Lidköpings-Tidningen NRJ Energy NSAB Nordiska Satellitaktiebolaget

RUAB Radioundersökningar AB

SAP Socialdemokratiska Arbetarepartiet SBS Scandianvian Broadcasting System SDR Svensk Direktreklam AB SES Société Européenne des Satellites SF Svensk Filmindustri SR Sveriges Radio AB SRAB Svensk Radiobokning AB

SRU Svensk Radioutveckling KB

SVT Sveriges Television AB

TS Tidningsstatistik AB

TSS Telenor Satellite Services TT Tidningamas Telegrambyrå UR Utbildningsradion AB VK Västerbottens Kuriren VLT Västmanlands Läns Tidning

Kommittédirektiv 1

Bilaga

Råd för inom massmedierna Dir.

mångfald

1995: 13

Beslut vid regeringssammanträde den 2 februari 1995

Sammanfattning av uppdraget

För att skydda yttrandefriheten tillkallas ett råd med uppgift att överväga och föreslå åtgärder för att stärka mångfalden och motverka skadlig ägar- och maktkoncentration inom massmedierna. Rådet skall följa utvecklingen förhållanden har betydelse för mångfalden

av som och utreda behovet av lagstiftning och/eller andra åtgärder kan

som begränsa skadlig koncentration ägandet massmedierna.

av av

Bakgrund

Demokrati, marknad och mångfald

Demokratin bygger på mångfald i nyhetsförmedling och opinionsbildning. Massmediema är i den nutida demokratin avgörande för att denna mångfald skall bli verklighet. Om massmediernas mångfald hotas eller tillintetgörs förlamas också demokratin, vilket den europeiska historien gett åtskilliga exempel på under vårt sekel.

Mångfald i massmedier i modern mening uppstod i Europa och Nordamerika på 1800- och l900-talen. Inslcränkningama i rätten att starta enskilda medieföretag, t.ex. förlag, tryckerier och tidningsföretag, togs bort och därigenom skapades på producentsidan förutsättningen för mångfald. Individer, intressegrupper och organisationer fick därmed också frihet att yttra sig i medierna och driva medieverksamhet

som en del av det ideella eller politiska arbetet även inte hade

- om man vinstintresset främsta drivkraft.

som

152 Bilaga 1

Radion och senare televisionen, korn att betraktas på ett annorlunda sätt än i flertalet stater etablerat demokratiska styrelse-

pressen som skick. I Europa tillämpades i allmänhet strikt etableringskontroll, oftast i form monopol under offentligt överinseende, för de nya

av massmedierna. Radiofrekvensema sågs som en gemensam samhällstillgång och knappheten på frekvenser gjorde det naturligt att fördela dessa i det allmännas oftast regi. Till detta anfördes också

- statens motiv förknippade med de nya mediernas genomslagskraft.

Den tekniska utvecklingen framstår den viktigaste enskilda

som faktorn bakom de senaste årtiondenas förändringar inom massmedieområdet.

Tekniska landvinningar, framför allt inom elektronikens område, har gjort att geografiska begränsningar har mist mycket av sin tidigare betydelse. Med satelliternas hjälp kan ett stort antal TV-program spridas utan hänsyn till territoriella gränser. Tidningar kan ges ut samtidigt i olika delar världen. Förbättrad teknologi gör att nyheter,

av information och underhållning kan erbjudas allmänheten i nya former,

kanske inte räknas till de traditionella massmedierna, också sådana som t.ex. databaser.

Den tekniken har betytt mycket för att öka valmöjlighetema och

nya

människor tillgång till inforinationskanaler. Den tekniska ge nya utvecklingen har gjort att marknadslcraftema fått ökat spelrum också inom de delar massmedieonirådet som tidigare har varit skyddade

av från konkurrens.

De senaste decenniemas utveckling kännetecknas allt starkare

av en internationalisering medieföretagandet i press, radio och TV. Denna

av faktor har förstärkts ökande integration av olika sorters

av en

medieföretag i stora multimediekonglomerat, engagerade i flera medier,

t.ex. film, TV, radio, och förlag, också under senare år, efter

press men vissa avregleringar, i telekommunikationer. Stora internationellt verksamma företag har kommit att spela allt viktigare roll, både när

en det gäller uppköp befintliga företag och etableringar på nya

av medieområden.

Handeln med rättigheter har under tid ökat i betydelse,

senare framför allt inom musik-, film- och TV-programområdena.

Kontrollen över distributionskanalerna inom televisionen: kabelnät och satelliter, även system för kryptering och abonnenthantering,

men har blivit betydelsefull faktor för inflytandet över medi-

en annan ny

Under tid har distributionsmöjlighetema för satellit- och ema. senare kabel-TV tenderat att koncentreras till ett allt mindre antal allt större företag.

Bilaga I 153

Oron för mediekoncentration

Företagsnedläggelser och sammanslagningar företag är naturliga

av inslag i en marknadsekonomi. Oron för vad marknadsprocessema medför på mediernas område har dock varit stor i många länder och i olika politiska läger. Koncentrationen av ägandet inom medierna till ett allt mindre antal företag hotar möjligheterna för skilda grupper och intressen att komma till tals genom medierna. Att starta nya företag kan ha blivit svårare genom de redan verksamma ägarintressenas kontroll över marknaden. En helt fritt verkande marknad kan därmed komma att ses som ett hot mot yttrandefriheten.

Den nya tekniken, med alla sina möjligheter till ökad medverkan och delaktighet för den som kan utnyttja den, kan också inrymma risker. Klyftorna i samhället kan vidgas genom att redan resursstarka grupper bättre kan utnyttja nya möjligheter till information och kommunikation än flertalet konsumenter.

Ägandet av massmedier kan påtagligt förändra de politiska maktförhållandena. Det finns i Europa aktuella exempel på hur en dominerande ägarposition inom medierna har spelat avgörande roll för

en politiska framgångar.

I många länder har intemationaliseringen av ägandet av massmedier stått i fokus för debatten. Det utländska inflytandet har setts som ett hot mot inhemska gruppers möjlighet till deltagande i politisk debatt och därmed som ett särskilt allvarligt hot mot yttrandefriheten.

Europarådet, EU, Nordiska ministerrådet och internationella forskningsinstitut har under senare år utfört studier och utredningar om mediekoncentration. Europarådet har nyligen fastlagt riktlinjer om insyn i medieägandet, något är förutsättning för andra åtgärder

som en för att stärka mångfalden inom medierna. EU överväger åtgärder för att samordna lagstiftning mot mediekoncentration i medlemsländerna.

De flesta länder i Västeuropa och Nordamerika har i lagstiftningen infört någon form av begränsning av rätten till företagsförvärv eller marknadsdominans på massmedieområdet.

I många fall har affärstransaktionerna på området emellertid haft ett så snabbt förlopp att myndigheterna inte kunnat hindra en oönskad utveckling i riktning mot minskad konkurrens och dominans ett fåtal

av grupper. Efter hand har också på vissa områden en ökad koncentration

ägandet godtagits regeringar för att de nationella eller av av ge europeiska företagsgruppema ökad konkurrenskraft gentemot utländsk dominans, speciellt av amerikanska företag inom filmområdet och TVunderhållningsbranschen.

I Sverige har i flera sammanhang oron för koncentrationsprocessen lett till åtgärder från statens sida. Det främsta uttrycket för detta är

presstödet, vilket under det tjugotal år det funnits har medverkat

som till att mångfalden inom tidningsområdet kunnat bibehållas i högre grad i Sverige än i andra länder i västvärlden.

Statsmaktema har vidare genom avtal med programföretagen inom radio och TV strävat efter att öka mångfalden på lokal nivå, t.ex. genom införande av regionala radio- och TV-sändningar.

Farhågor för uppbyggnad av stora medieföretag med starkt inflytande i flera branscher var bakgrund till att utredning tillsattes år

en 1974 med uppdrag att pröva frågan om särskilda regler för kontroll av företagskoncentrationen inom massmediebranschen. Utredningens förslag lades fram år 1980 i betänkandet Massmediekoncentration SOU 1980:28. Remissopinionen splittrad för att inte säga negativ,

var och förslagen ledde inte till lagstiftning.

Den tidigare regeringen gav genom tilläggsdirektiv den 28 april 1994 i uppdrag Pressutredningen -94 att överväga behovet av ytterligare åtgärder från statens sida för att motverka en sådan ägarkoncentration inom massmedierna som är skadlig från yttrandefrihetseller åsiktsbildningssynpunkt. Den nuvarande regeringen uppdrog den 10 november 1994 utredningen att till regeringen överlämna en rapport med det underlag kommittén har tagit fram med anledning av det nämnda tilläggsdirektivet. Uppdraget skulle därmed anses vara fullgjort. Kommittén har därefter avgett rapporten SOU 1994:145 Ägarkoncentration i dagspress och radio/TV fem promemorior och

diskussionsinlägg.

Utgångspunkter for uppdraget

Mångfalden inom massmedierna är en förutsättning för yttrandefriheten. En koncentration av makten över massmedierna kan vara ett hot mot denna frihet, och därmed mot demokratin, om den leder till att möjligheterna till opinionsbildning och debatt minskar eller t.o.m. helt monopoliseras i hela eller delar av samhället.

Sett ur ett konsumentperspektiv kan maktkoncentration inom medierna, exempelvis integration mellan programproduktion och olika led i distributionskedjan inom televisionen, begränsa den enskilde medborgarens möjligheter att fritt välja mellan olika informationskällor.

Svårigheten att ingripa mot maktkoncentrationen i medierna har uppmärksammats under lång tid både nationellt och internationellt. Konkurrenslagstiftningen i enskilda länder eller internationell reglering inom EU har inte visat sig tillräckligt användbar for att komma tillrätta med problemen inom massmediesektom. Konkurrens mellan olika

Bilaga I 155

företag garanterar inte heller alltid mångfald i innehållet. Hänsynen till grundlagsfásta rättigheter sätter vidare bestämda gränser för vilka statliga åtgärder rörande ägande och inflytande inom massmedierna som kan genomföras.

Tendenser i förändringarna av ägande och inflytande inom medieområdet har emellertid under senare tid visat att frågan måste tas på allvar också i en stabil demokrati som den svenska. Det finns risk

en för att de ekonomiska aktörernas handlande kommer att ställa de politiskt ansvariga inför fullbordat faktum. Nya maktstrukturer inom massmedieområdet kan hota mångfalden och demokratin.

I regeringsförklaringen aviserades en utredning för att belysa tendenser till ägarkoncentration på massmedieområdet.

Uppdraget

Rådets uppgift är att skydda yttrandefriheten genom att främja mångfald inom massmedierna. Det skall överväga och föreslå åtgärder för att stärka mångfald och konkurrens samt motverka skadlig ägaroch maktkoncentration. Däremot har rådet ingen myndighetsfunktion rörande ägarförändringar eller etableringar inom massmedierna.

Rådet skall följa utvecklingen och kartlägga och analysera problem när det gäller konkurrens och mångfald inom massmedierna, särskilt tendenser till koncentration av ägande och andra former av inflytande över medierna. Uppmärksamhet bör riktas mot tendenser till koncentration på det internationella, nationella, regionala och lokala planet inom olika mediesektorer och branscher och mot tendenser till ägande inom flera mediesektorer samtidigt. Konsekvenser av ägarförändringar för innehållet i massmedierna bör beskrivas och analyseras. Den tekniska utvecklingens konsekvenser och möjligheter för massmedieutvecklingen skall särskilt uppmärksammas. Rådet bör delta i den offentliga debatten om mångfald och maktkoncentration inom massmedierna.

Rådet skall överväga och föreslå åtgärder for att stärka mångfald och konkurrens och motverka skadlig ägar- och maktkoncentration inom massmedierna. Rådet skall bl.a. undersöka behov av och möjligheter till frivilliga överenskommelser på mediemarknaden i detta syfte. Vidare skall rådet utreda behovet av lagstiftning och/eller andra åtgärder som kan begränsa skadlig koncentration av ägandet av massmedierna. I detta arbete skall rådet särskilt samråda med utredningen om nya medier och grundlagama Ju 1994:13.

156 Bilaga 1

Rådet skall följa den internationella utvecklingen, särskilt inom EU och Europarådet samt de nordiska länderna. Rådet skall vara svenskt kontaktorgan till den expertkommitté rörande mediekoncentration och mångfald, vilket Europarådet upprättat och skall ha korre-

som spondenter i alla medlemsstaterna.

Redovisning av uppdraget

För utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående redovisning av regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, om att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23 och att beakta jämställdheten mellan könen dir.

om 1994:124. Förslag lämnas rådet skall belysas även ur ett

som av samhällsekonomiskt och statsñnansiellt perspektiv. Förslag leder

som till ökade utgifter eller minskade inkomster för staten skall åtföljas av förslag till omprioriteringar eller andra ñnansieringsvägar.

Rådets arbete skall redovisas så att ställning till dess fortsatta verksamhet kan tas senast i samband med 1998 års budgetproposition.

Rådet skall lägga fram förslag till åtgärder när rådet anser det befogat. Rådet skall vidare återkommande redovisa sitt arbete genom rapportering till regeringen medieägande och mångfald inom

om medierna.

Regeringen att vid behov begära in underlag eller förslag

avser rörande olika rådets ansvarsområde.

delar av

Kulturdepartementet

2 Bilaga

över från Rådet for mång-

Förteckning arbetsdokument

fald inom massmedierna

Vad är mediekoncentration 1995:1 Mediekoncentration Bibliografi, 1995:2 1 :a upplagan slut

- Svenska medieägare. Ägarförändingar och samarbetsprojekt. Staffan Sundin 1995:3 Privat lokalradio, 1996:1 slut Yttrandefriheten, grundlagama och mediekoncentrationen. Rapport från seminarium 14 februari 1996, 1996:2 Svenska journalister om mångfald och medier, 1996:3 DN Debatt, 1996:4 Television i Sverige. Ägande och struktur, 1996:5 Musik, Massmedier och Mångfald. Krister Malm. 1997:1 Mediekoncentration i utlandet. Mediestruktur och regler om mediekoncentration i 19 länder. 1997:2

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolanstegför steg.U. 32 Följdlagstifmingtill miljöbalken.M. . - . Inkomstskattelag,del I-lll. Fi. 33.Att läraövergränser.En studieavOECDzs . Fastighetsdataregister.Ju. förvaltningspolitiskasamarbete.Fi. . Förbättradmiljöinfonnation.M. 34.Övervakningavmiljön.M. . Aktivt lönebidrag.Etteffektivarestödför 35.Ny kursi trafikpolitiken bilagor. K.+ . arbetshandikappade.A. 36. Bekämpande penningtvätt.Fi.av

Länsstyrelsemasroll i trafik- ochfordonsfrågor.K. 37.Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.U. . Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändring 38 Myndighetellermarknad. . . sexförvaltningsområden.Fi. Statsförvaltningensolika verksarnhetsfonner.Fi.

Rösterombarnsochungdomarspsykiskahälsa.S. 39. Integritet Offentlighet Informationsteknik.Ju. . Flexibelförvaltning.Förändringochverksam- 40. Ungaocharbete.ln.

hetsanpassningavstatsförvaltningens 41. Statenochtrossamfunden

struktur.Fi. Rättsligreglering

10.Ansvaretför valutapolitiken.Fi. Grundlag - Skatter,miljö ochsysselsättning.Fi. Lagomtrossamfund . - 12.IT-probleminför ZOOO-skiftet.Referatoch LagomSvenskakyrkan.Ku. slutsatserfrånenhearinganordnadav 42. Statenochtrossamfunden

lT-kommissionenden 18december. Begravningsverksamheten.Ku.

lT-kommissionensrapport1/97.K. 43. Statenochtrossamfunden

Regionpolitikför helaSverige.N. Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomen . lT i kulturenstjänst.Ku. ochdekyrkliga arkiven.Ku.

Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt 44. Statenochtrossamfunden

ochproblematik.Fi. Svenskakyrkanspersonal.Ku.

Att utvecklaindustriforskningsinstituten.N. 45. Statenochtrossamfunden . Skatter,tjänsterochsysselsättning. Stöd,skatterochfinansiering.Ku.

+ Bilagor.Fi. 46. Statenochtrossamfunden

; Granskning granskning.av Statligmedverkanvid avgiftsbetalning.Ku. . Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.Fi. 47. Statenochtrossamfunden

Bättreinformationomkonsumentpriser.ln. Denkyrkligaegendomen.Ku. . Konkurrenslagen1993- 996.N.l 48. Arbetsgivarpolitiki staten. . Växai lärande.Förslagtill läroplanför barnoch För kompetensochresultat.Fi. . unga6-l6 år.U. 49. Grundlagsskyddför nyamedier.Ju.

Aktiebolagetskapital.Ju. 50. Alternativautvecklingsvägarför EU:s . Digital demokr@ti.EttseminariumomTeknik, gemensammajordbrukspolitik.Jo. . demokratiochdelaktighetden8 novemberl996 5 Bristeri omsorg . anordnatavFolkomröstningsutredningen,IT- enfrågaombemötande äldre.av kommissionenochKommunikationsforsknings- Omsorgmedkunskapoch inlevelse . beredningen.IT-kommissionensrapport2/97. K. enfrågaombemötande äldre.av - 24.Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte.S. 53 Avskaffa reklamskattenFi. - . 25.Svenskmat- EU-fat.Jo. 54.Ministemochmakten.

26. EU:sjordbrukspolitikochdenglobalalivsmedels- Hur fungerarministerstyrei praktiken Fi.

forsörjningen.Jo. 55. Statenochtrossamfunden.Sammanfattningamaav

.Kontroll ReavinstVärdepapper.Fi. förslagenfråndestatligautredningarna.Ku.

l demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och 56. Folketsområdgivareochbeslutsfattare. . vån offentligaetos.Fi. + Bilaga l och Ju.

29.Bampomografrfrågan. 57. l medborgarnastjänst.

lnnehavskriminaliseringm.m.Ju. Ensamladförvaltningspolitikför staten.Fi.

30. Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför 58. Personaluthyrning.A.

svenskstatsförvaltning.Fi. 59. SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsform.Ku.

3l. Kristallkulan trettonrösteromframtiden. 60. Betal-TVinom SverigesTelevision. Ku. lT-kommissionensrapport3/97.K.

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

61. Att växablandbetongochkojor. 90.Ändradorganisationför detstatligaplan-,bygg- Ettdelbetänkandeombarnsochungdomars ochbostadsväsendet.ln. uppväxtvillkor i storstådemasutsattaområdenfrån 91. Jaktensvillkor enutredningomvissajaktfrågor.

- Storstadskommittén. Jo. 62. Rosoravbetong. 92. Medieföretagi Sverige Ägandeoch

- Enantologitill delbetänkandetAtt växabland strukturförändringaripress,radioochTV. Ku. betongochkojor från Storstadskommittén.S. Sverigeinför epokskiñet. . IT-kommissionensrapport5/97.K. Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd . + Bilagedel.A Polisensregister.Ju. . Statsskuldspolitiken.Fi. . Återkallelse uppehållstillstånd.UD.av . .Grannlands-TVi kabelnät.Ku. Besparingar storti ochsmått.U. . Totalförsvaretoch frivilligorganisationema .

uppdrag,stödochersåtming.Fö. - . Politik för unga. + 2stbilagor. ln. Enlagomsocialfbrsäkringar. . Inför ensvenskpolicyomsäkerelektronisk . kommunikation.Referatfrånettseminarium anordnatavlT-kommissionen,Närings-och handelsdepartementetochSElSden ll december 1996.lT-kommissionensrapport6/97.K. 74.EU:sjordbrukspolitik,miljön ochregional utveckling.Jo. 75.Bosätmingsbegreppet.Skanerättsligareglerför fysiskapersoner.Fi. 76.Invandrarei vårdochomsorg

enfrågaombemötande äldre.av - 77.Uppföljningavinkomstskattelagen.Fi. 78.Medelsñsrvaltningikommunerochlandsting.ln. 79.Försäkringsmäklare. IagöversynEn av Försäkringsmåklaruuedningen.Fi. 80.Reformeradstabsorganisation.Fi. 81.Allmännyttigabostadsföretag. + Bilaga.ln. 82.Lika möjligheter.ln. 83.Ommaktochkön -i spåren offentligaav organisationenomvandling.A. 84. Enhållbarkemikaliepolitik.M. 85 Förmånefterinkomst Samordnatinkomstbegrepp . för bostadsstödenochnyakvalifikationsreglerför råtttill sjukpenninggrundandeinkomst. 86.Punktskattekontrollavalkohol,tobakoch mineralolja,m.m.Fi. 87.Kvinnor,mänoch inkomster. Jämställdhetochoberoende.A. 88.Upphandlingför utveckling.N. 89.Handelnmedskrotochbegagnadevaror.N.

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Kristallkulan trettonrösteromframtiden.

-

lT-kommissionensrapport3/97.31 Fastighetsdataregister.3

Ny kurs i trafikpolitiken bilagor. 35+ Aktiebolagetskapital.22

Sverigeinför epokskiftet. Bampomografifrågan.

lT-kommissionensrapport5/97.63 lnnehavskriminaliseringm.m.29

Inför ensvenskpolicyomsäkerelektronisk Integritet Offentlighet lnformationsteknik.39

kommunikation.Referatfrånettseminariumanordnatav Grundlagsskydd nyaför medier.49

lT-kommissionen,Närings-ochhandelsdepartementet Folketsområdgivareochbeslutsfattare.

och SElSdenll december1996. + Bilagal och2.56

lT-kommissionensrapport6/97.73 Polisensregister.65

Finansdepartementet Utrikesdepartementet

lnkomstskattelag,del l-lIl. 2 Återkallelseavuppehållstillstånd.67

Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändring sex

Försvarsdepartementet förvaltningsområden.7

Flexibelförvaltning. Förändringochverksam- Totalförsvaretochfrivilligorganisationema

hetsanpassning statsförvalmingensav struktur.9

uppdrag.stödochersättning.70 - Ansvaretfor valutapolitiken.10

Socialdepartementet Skatter,miljö ochsysselsättning.11

Det svårasamspelet.Resultatstymingensframväxt Rösterombarnsochungdomarspsykiskahälsa.8

ochproblematik.15 Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte. 24

- Skatter,tjänsterochsysselsättning. Bristeri omsorg Bilagor. l7

+

enfrågaombemötande äldre.51av - Granskningavgranskning. Omsorgmedkunskapoch inlevelse

Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.18

enfrågaombemötande äldre.52av - Kontroll Reavinst Värdepapper.27 Att växablandbetongochkojor.

l demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och Ettdelbetänkandeombarnsochungdomars

vårtoffentligaetos.28 uppväxtvillkor i storstädemasutsattaområdenfrån

Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför Storstadskommittén.61

svenskstatsförvaltning.30 Rosoravbetong.

Att läraöver gränser.EnstudieavOECD:sförvaltnings- Enantologitill delbetänkandetAtt växabland

politiska samarbete.33 betongochkojorfrån Storstadskommittén.62

Bekämpande penningtvätt.36av Enlagomsocialförsäkringar.72

Myndigheteller marknad. Invandrarei vårdochomsorg

Statsförvaltningensolika verksamhetsformer.38

enfrågaombemötande äldre.av 76 - Arbetsgivarpolitiki staten. Förmånefterinkomst Samordnatinkomstbegrepp

- För kompetensochresultat.48 för bostadsstödenochnyakvalifikationsreglerför

Avskaffa reklamskatten53 rätttill sjukpenninggrundandeinkomst.85

Ministem ochmakten.

Hurfungerarministerstyrei praktiken 54 Kommunikationsdepartementet

l medborgarnastjänst. Lånsstyrelsemasroll i trafik- ochfordonsfrågor.6 samladförvaltningspolitik

En för staten.57 lT-probleminfor 2000-skiftet.Referatochslutsatserfrån Statsskuldspolitiken.66

enhearinganordnadavlT-kommissionenden

Bosättningsbegreppet.Skatterättsligareglerför 18december.lT-kommissionensrapportl/97. l2 fysiska 75

personer. Digital demokr@ti.EttseminariumomTeknik,

Uppföljningavinkomstskattelagen.77 demokratiochdelaktighetden8 november1996 Försäkringsmäklare. lagöversyn

En av anordnatavFolkomröstningsutredningen,lT- Försäkringsmäklarutredningen.79

kommissionenochKommunikationsforsknings- Reformeradstabsorganisation.

80 beredningen.lT-kommissionensrapport2/97.23 Punktskattekontroll alkohol,tobakoch

av

mineralolja,m.m.86

Statens offentliga 1997 utredningar

Systematisk förteckning

Utbildningsdepartementet SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsfom.59

gymnasieskolan för l Betal-TV inom SverigesTelevision.60 Dennya - steg steg.

Grannlands-TVi kabelnät.68 Växai lärande.Förslagtill läroplanför barnoch

Medieföretagi Sverige Ägandeoch unga6-16år. 21 -

strukturförândringaripress,radiooch TV. 2 Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.37 Besparingaristonochsmått.69

Närings- och handelsdepartenentet

Jordbruksdepartementet Regionpolitikför helaSverige.13

Att utvecklaindustriforskningsinstituten.lt Svenskmat- EU-fat. 25

jordbmkspolitik ochdenglobalalivsmedels- Konkurrenslagen1993- 996.20l EU:s

26 Upphandlingför utveckling.88 försörjningen. Alternativautvecklingsvägarför EU:s Handelnmedskrotoch begagnadevaror.St

gemensammajordbrukspolitik. 50

Inrikesdepartementet EU:sjordbrukspolitik,miljön ochregional utveckling.74 Bättreinformationomkonsumentpriser.19 Jaktensvillkor utredning vissajaktfrågor.91 Ungaocharbete.40

- en om

Politik för unga. Arbetsmarknadsdepartementet + st2 bilagor. 71

Medelsförvalmingi kommunerochlandsting.78 Aktivt lönebidrag.Etteffektivarestödför arbetshandikappade.5 Allmännyttigabostadsföretag.

+ Bilaga.81 Personaluthyrning.58 Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd Lika möjligheter.82

64 Ändradorganisationför detstatligaplan, bgg +Bilagedel.

ochbostadsväsendet.90 Ommaktochkön i spårenavoffentliga

organisationersomvandling.83

Miljödepartementet Kvinnor,mänochinkomster. Jämställdhetochoberoende.87 Förbättradmiljöinformation.4

Följdlagstiftningtill miljöbalken.32 Kulturdepartementet Övervakning miljön. 34

av

Enhållbarkemikaliepolitik. 84 IT i kulturenstjänst.l4 Statenochtrossamfunden Rättsligreglering

Grundlag -

Lag omtrossamfund -

Lag omSvenskakyrkan. 41 - Statenochtrossamfunden Begravningsverksamheten.42 Statenochtrossamfunden Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomenoch dekyrkliga arkiven.43 Statenochtrossamfunden Svenskakyrkanspersonal.44 Statenochtrossamfunden Stöd,skatterochfinansiering.45 Statenochtrossamfunden Statligmedverkanvid avgiftsbetalning.46 Statenochtrossamfunden Denkyrkligaegendomen.47 Statenochtrossamfunden.Sammanfattningamaav förslagenfrån destatligautredningarna.55