Ägarkoncentration i dagspress och radio/TV : fem promemorior och diskussionsinlägg : rapport från Pressutredningen -94

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Min

my Statens

offentliga utredningar

MW 1994:145

w Kulturdepartementet

Ägarkoncentration i

dagspress och radioTV

fem promemorior och

- diskussionsinlägg

Rapport från re_:ssutredningen -94

Stockholm 1994

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändninga: av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 10647 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-38-13840-9 OFFSETCENTRAL Stockholm 1994 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för

Kulturdepartementet

Den 14 oktober 1993 bemyndigade regeringen den dåvarande chefen för Kulturdepartementet, statsrådet Birgit Friggebo, att tillkalla en kommitté med parlamentarisk medverkan med uppdrag att utreda den framtida presspolitiken. Kommittén har antagit namnet Pressutredningen -94. Med stöd av bemyndigandet förordnades den 24 november 1993 som ordförande landshövdingen Bengt K. Johansson och ledasom möter professor Hans Fredrik Dahl, jur. kand. Georg Danell, dåvarande riksdagsledamöterna Lotta Edholm och Bertil Fiskesjö, professor Karl Erik Gustafsson, kultursekreteraren Göran Hillman, chefredaktören Bobby Hommerberg, riksdagsledamöterna Kurt Ove Johansson och My Persson, dåvarande riksdagsledamoten Ingvar Svensson, dåvarande chefredaktören Marita Ulvskog, professor Lennart Weibull samt civilekonomen Lena Wennberg. Den 29 november 1993 förordnades departementssekreteraren Göran Blomberg som expert i kommittén. Genom tilläggsdirektiv den 28 april 1994 uppdrogs Pressutredningen -94 att utöver vad som anförts i de ursprungliga direktiven överväga behovet av ytterligare åtgärder från statens sida för att motverka en sådan ägarkoncentration inom massmedierna är skadlig som från yttrandefrihets- eller åsiktsbildningssynpunkt. I juni 1994 förordnades departementssekretaren Jens Cavallin expert i komsom mittén. I augusti 1994 entledigades Bobby Hommerberg från sitt uppdrag i kommittén och ersattes av civilekonomen Peter Torgersson, som dock har avstått från att medverka i kommitténs arbete. Den l september utsågs byråchefen Hans Lindskog till expert i kommittén. Marita Ulvskog har efter den 5 oktober 1994 avstått från att delta i Pressutredningen -94:s arbete.

SOU 1994: 145

Som sekreterare i kommittén har förordnats byråchefen Hans Lindskog november l993-augusti 1994, civilekonomen Pia Maten från november 1993 och kammarrättsassessorn Åse Matz från augusti 1994. Hovrättsassessorn Monica Bengtsson har medverkat i sekretariatets utredningsarbete sedan oktober 1994. Den 9-10 maj 1994 anordnade kommittén tillsammans med Göteborgs Universitet ett internationellt symposium under rubriken Media Structure and the State, som till stor del rörde frågan om ägarkoncentration i massmedierna. De föredrag som hölls under symposiet kommer att publiceras genom försorg av Handelshögskolan i Göteborg. Kommittén har i juni 1994 överlämnat expertrapporten SOU 1994:94 Dagspressen i 1990-talets medielandskap. I skilda avsnitt i rapporten behandlas koncentrationsfrågan. Den 10 november 1994 har regeringen genom tilläggsdirektiv uppdragit Pressutredningen -94 att senast den l december 1994 till regeringen överlämna en rapport med det underlag kommittén tagit fram enligt tilläggsdirektiv om åtgärder mot ägarkoncentration. När så har skett skall kommittén anses ha fullgjort sitt uppdrag enligt dessa direktiv. Regeringen har för avsikt att senare överlämna underlaget från Pressutredningen -94 till en särskild kommitté med uppdrag att belysa tendenser till maktkoncentration inom medieområdet. Fil. Staffan Sundin har gjort en kartläggning av ägandet i mag. dagspress, radio och TV. Denna kartläggning utgjorde en del av underlaget till tidigare nämnda expertrapport, och har nu uppdaterats promemoria till Pressutredningen -94. En promemoria från i en kommitténs sekretariat innehåller en sammanfattning av Massmediekoncentrationsutredningens förslag i betänkandet SOU 1980:28 Massmediekoncentration jämte remissyttranden samt en redovisning av aktuell lagstiftning. Jens Cavallin har skrivit en promemoria rubricerad Massmediekoncentration: internationellt perspektiv. Kommittén har vidare erhållit diskussionspromemoria av Hans Fredrik Dahl. en Slutligen har professor Stig Hadenius kommitténs uppdrag - skrivit diskussionspromemoria. Dessa fem promemorior har en sammanställts i denna rapport, utan någon bedömning från kommitténs sida.

Självfallet finns det ett samband mellan koncentrationstendenser i dagspressen och det statliga presstödet. Kommittén utesluter därför inte att vissa frågor om ägarkoncentration i dagspressen kommer att tas upp i kommitténs slutbetänkande. Pressutredningen -94 får härmed överlämna rapporten Ägarkoncentration i dagspress och radioT V fem promemorior och dis- kussionsinlägg.

Stockholm i november 1994

Bengt K. Johansson

Innehåll

Staflan Sundin: Ägande i dagspress, privat lokalradio icke-

samt licensfinansierad TV ll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 Ägarstrukturen i dagspressen

11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Tidningsägande 1978 ll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Tidningsägande 1993 13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.3 Ägarformer 18

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.4 Ägarkoncentration 19

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.5 Sammanfattning 20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 Dagspressägarnas position marknaden 21 . . . . . . . . . . . .

2.1 Ägarnas totala marknadstäckning 21

. . . . . . . . . . . . . . 2.2 Dagspressens delmarknader 24 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.1 Morgontidningsmarknaden 24 . . . . . . . . . . . . . 2.2.2 Kvällstidningsmarknaden 27 . . . . . . . . . . . . . . 2.2.3 Nationellt spridda morgontidningar 29 . . . . . . .

3 Ägarnas ställning i dagspress

31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Historisk bakgrund 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.2 Ägarnas funktioner i dag 37

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 Ägande och samannonsering

38 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1 Tidningstyptidningsstorlek 38 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Geografiska motiv 39 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.1 Med ägarsamband 39 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.2 ägarsamband 40 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3 Politiska grupperingar 40 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5 Ägare på den privata lokalradiomarknaden

40 . . . . . . . . . . . 5.1 Nätverk 42 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Koncessionsinnehavare 44 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.1 RixEnergy-nätet 45 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.2 SRAB-nätet 46 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.3 ZDR-sfaren 47 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.4 Annonsbolagets sfär 47 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.5 Fristående stationer 48 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3 Programproduktion 48 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4 Annonsförsäljning 50 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

SOU 1994: 145

5.5 Huvudgrupper 51 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.6 Tendenser 52 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Ägare av icke-licensfinansierad TV-verksamhet 53

. . . . . . . . 6.1 Kinnevik 54 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2 TV4 56 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3 Scandinavian Broadcasting System med partners 58 . . . 6.4 Dagspressens ägarintressen i TV 58 . . . . . . . . . . . . . . . 6.5 Sammanfattning 59 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Bonniersfaren 60 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1 Marknadsandelar 61 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2 Strategi 64 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3 Samordningsfördelar 68 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.4 Intern konkurrens 70 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.5 Samverkan med andra sfärer 72 . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.6 Ägarroller 73

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.7 Bonniers position 76 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Käll- och litteraturförteckning 78 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga Ägargrupper inom flerdagarspress 81

. . . . . . . . . . . . Bilaga Hushållstäckning 85 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga III Ägarnas positioner i dagspressföretagen 89

. . . . . . . . . Bilaga IV Flerdagarstidningar i svensk dagspress 91 . . . . . . . . . . Bilaga V Innehavare av tillstånd för privat lokalradio 153 . . . . . . Bilaga VI Uppgifter om ägare av lokala TV-stationer 163 . . . . . . .

Pressutredningen —94:ssekretariat: Ãgarkoncentrationsfrågan

tidigare utredningsförslag och aktuella bestämmelser 167 . . . . . . . Inledning 167 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Massmediekoncentrationsutredningen 1980 167 . . . . . . . . . . . . . . . Förslaget 167 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Remissvaren 171 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sammanfattning remissvaren 192 av . . . . . . . . . . . . . . .

Vissa bestämmelser om yttrandefrihet

och etableringsfrihet m.m. 193 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Regeringsformen 193 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Yttrandefriheten 193 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Näringsfriheten 194 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Yttrandefrihetsgrundlagen 195 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Innehåll

Konkurrenslagstiftningen 195 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Konkurrenslagstiftningen och tryckfrihetsförordningen 200 . . Bestämmelser om ägarkoncentration i radio och TV 206 m.m. . . . . Sammanfattning 206 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Radiolagen och avtalen 206 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lokalradiolagen 208 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Närradiolagen 211 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kabellagen 212 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Satellitlagen 213 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Radiotidningslagen 214 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Insyn och öppenhet i ägande av medieföretag 215 . . . . . . . . . . . . .

Jens Cavallin: Massmediekoncentration:

internationellt perspektiv 217 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Inledning 217 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Pressen: demokrati och etableringsfrihet 217 . . . . . . . . . . . . . Radio och television: etableringskontroll och public service 218 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Avreglering och konkurrens 218 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Internationalisering och multimedia 219 . . . . . . . . . . . . . . . . Koncentration och återreglering 220 . . . . . . . . . . . . . . . . . . Europarådets arbete 221 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . EU 223 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . EG-kommissionens grönbok mediekoncentration 223 om . . . . EG-kommissionens grönbok audiovisuell politik 225 om . . . Positiva följder av mediekoncentration 225 . . . . . . . . . . Bangemannrapporten 227 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Andra utredningar 227 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . European Institute for the Media 227 . . . . . . . . . . . . . . . . . . Nordiska ministerrådet 229 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Övrigt 230

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Deñnitions- och begreppsfrågor 230 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Medieägandets struktur mätfrågor 232 - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Översikt över vissa problem 234 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Generella problem 234 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Problem inom enskilda mediebranscher 237 m.m . . . . . . . . . . Press 237 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

SOU 1994: 145

Television 238 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Radio 239 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Film 240 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Reklam 240 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lagstiftning och andra åtgärder mot mediekoncentration

i vissa länder 240 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Översikt 240 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lagstiftning m.m. i vissa länder 242 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . EU-länderna 242 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Länder utanför EU 247 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Västeuropa 247 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Öst- och Centraleuropa 247 . . . . . . . . . . . . . . . . . . USA 249 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Canada 250 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Stödsystem för medierna 251 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Stödåtgärder inom EU 251 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Regleringarnas effekter 251 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Litteratur och referenser 254 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Hans Fredrik Dahl: Mediekonsentrasjon 257 . . . . . . . . . . . . . . . . . Innledning 257 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Markedskonsentrasjon 258 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . a. i etermediene 258 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . i pressen 259 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . markedskonsentrasjon og pressestøtte 261 c. . . . . . . . . . . . d. annonsekonsentrasjon 263 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2. Eierkonsentrasjon 263 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . a. eierskap i det enkelte medium 264 . . . . . . . . . . . . . . . . . b. strukturelle ulemper 265 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . fordeler ved konsentrasjon i kjeder 266 c. . . . . . . . . . . . . .

Stig Hadenius: Tidningskoncentration 271 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 Pressens betydelse 271 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 Tidningsmarknaden 272 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Nödvändig konkurrens 274 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Tidningsägandet 276 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

överväganden 279

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Ägande i dagspress, privat lokalradio

samt icke-licensfinansierad TV

En promemoria för Pressutredningen -94 Staffan Sundin av 1311 19941

1 Ägarstrukturen i dagspressen

1 1 Tidningsägande 1978 . Massmediekoncentrationsutredningen SOU 1980:28 beskrev i sitt betänkande ägarkoncentration inom dagspressen i Sverige 1978 bilaga 1 och tabell 1.1. Utredningen konstaterade privatägda, föatt reträdesvis familjeägda, bolag var den vanligaste ägarformen. I de tre storstäderna dominerade tre ägarfamiljer, Bonniers, Hjörnes och Wahlgrens, vilka alla satsat på kombinationen morgontidning och en en kvällstidning. I tre regioner fanns familjeägda tidningskedjor, Anders, Bengtssons och Hamrins, med fem till åtta tidningar. I samtliga fall hade upp ägarna förvärvat en landsortstidning och sedan byggt kedjan upp genom att införliva tidningar i grannskapet. Några familjeägda större tidningar som familjen Pers Vestmanlands Läns Tidning, Ridderstads

Östgöta Correspondenten, Wärenstams Borås Tidning

samt Walins Bohusläningen ägde var sin mindre tidning i respektive grannområde. Ett par större och många mindre tidningar ägdes familjeföretag av utanför kedjorna. Den näst vanligaste ägarformen organisationsägande, i första var hand koncentrerad till arbetarrörelsen och centerrörelsen. Merparten av de socialdemokratiska tidningarna majoritetsägda partiet var av och samlade i A-pressen. Utanför koncernen låg LO-ägda Aftonbladet samt de lokalt ägda Arbetet och Piteå-Tidningen. Inom centerrörelsen ägde Centerpartiet en kedja fem dagstidningar. Lokala föreningar med förankring i center- och bonderörelsen ägde enskilda tidsex ningar.

l Promemorian är en uppdaterad och utökadversion Arbetsrapport 6 till av nr Pressutredningen-94 66 -94, som utgjorde del av underlagettill kommitténs tidigare publicerade expertrappon SOU 1994:94. ll

SOU 1994: 145

Den tredje ägarformen var stiftelser. Största stiftelseägda tidning var Svenska Dagbladet, som dock hade en rad storföretag som delägare. Högerpartiet och Folkpartiet hade under 50- och 60-talen använt stiftelseformen för att stödja delar av sin press. Högerns Förlagsstiftelse med fyra tidningar och Stiftelsen Pressorganisationen, huvudägare för två och delägare i ytterligare tre tidningar, hade bindningar till Moderata samlingspartiet respektive Folkpartiet. Stiftelsen Barometern drev en mindre kedja med tre relativt stora landsortstidning- Lokalt förankrade stiftelser hade övertagit några tidningar som ar. Norrköpings Tidningar, Eskilstuna-Kuriren och Upsala Nya Tidning.

Tabell 1.1 De 20 största ägargruppema inom flerdagarspress 23v 1978 Ä gargrupp Antal Upplagaper Procentandel av huvud- vardag 1:a tomlupplagan tidningar halvåret 978 1

Boken 1979 Anm.: Tidningar ägda av organisationer i arbetarrörelsenoch Centerrörelsenhar sammanförts till var sin grupp oberoende av juridiskt ägande.För en fullständig tabell över samtligaägare se bilaga l Massmediekoncentrationsutredningen vägdes periodiciteten in i måttet för upplagor. I denna undersökninghar de verkliga upplagesiffrorna använts. Tidningsföretag med 3-dagarstidningarhar därför en relativt starkareställning denna i undersökning än i Massmediekoncentrationsutredningen.

Ägande i dagspress, privat lakalradio icke-licensfinansierad samt TV

Utredningen studerade även de förvärv gjorts under de som närmast föregående åren. Genomgående det privatägda, ofta var familjedominerade, företag bjudits ut marknaden. Principiellt som intressanta var köpen Blekinge Läns Tidning och Nerikes av Allehanda. Den liberala Blekinge Läns Tidning förvärvades den av moderatinriktade stiftelseägda Barometern, fick behålla sin men politiska inriktning. Nerikes Allehanda-koncernen köptes upp av ett speciellt bildat kommanditbolag med både enskilda liberala tidningsföretag och Stiftelsen Pressorganisationen ägare. Centerpartiet som byggde under 1970-talet tidningskedja att först köpa upp en genom en mindre privatägd kedja och sedan komplettera med ytterligare ett par tidningar. Familjerna Ander och Hamrin byggde ut sina kedjor med inköp av Nordvästra Skånes Tidningar respektive Falköpings Tidning.

1 .2 Tidningsägande 1993

Grundstrukturen för tidningsägande från 1978 består 1993 tabell l.2A och bilaga 2. Huvuddelen av de 20 största ägarna 1978 återfinns i motsvarande grupp femton år För detaljerade senare. uppgifter om ägargruppema och de enskilda tidningarna bilaga 4. se Bonniersfären har ökat sin andel av den totala upplagan med 6 procentenheter genom att dels starta en ny tidning, Dagens Industri, dels köpa Sydsvenska Dagbladet med hälftenägda kvällstidningen Idag. Sedan Bonniers grundat Expressen 1944 drev de länge en linje att inte expandera inom dagspressen. De avstod exempelvis från att bjuda de landsortstidningar som bjöds ut marknaden. I början 1970av talet hade de planer att starta en daglig affärstidning, Dagens Affärer. Projektet skrinlades dock sedan det väckt kritik risk för om ökad mediekoncentration. I stället lät åtta facktidningar i man upp en tvådagarstidning, Dagens Industri. Den till början inriktad var en på att bevaka det tekniska fältet, utvecklades till att bli allmän men en affärstidning med sexdagarsutgivning, med ungefär inriktning samma som Dagens Affärer en gång var tänkt att få. Bonniers flyttade fram sina positioner dagstidningsmarknaden

ytterligare genom att via Marieberg successivt köpa aktierna i

upp Sydsvenska Dagbladet.

SOU 1994: 145

Tabell 1.2 A De 20 största ägargrupperna inom flerdagarspress 23v I 993 Agargrupp Antal Upplaga per Proceniandel av huvud- vardag1 :a totalupplagan tidningar halvåret 1993 1993

Källa: Bearbetningefter TS-Boken 1994. Årsredovisningar1992för samtligaberörda företag.Hadenius Anderberg.Vem äger vad i svenska massmedier Anm.: Tidningar ägda av organisationer i arbetarrörelsenoch centerrörelsenhar sammanförtstill var sin grupp oberoende juridiskt ägande.För av en fullständigtabell över samtliga ägarese bilaga

Arbetarrörelsens press har under åren sedan 1978 varit utsatt för stora förändringar på ägarsidan. Tre tidningar, Kronobergaren, Västgöta-Demokraten och Smålands Folkblad, har upphört. Kronobergaren lever dock vidare som endagstidning efter en sammanslagning med den centerpartistiska Växjöbladet. Fyra av de mest förlustbringande tidningarna gick i konkurs sedan A-Pressen 1991 sålt dem till privata ägare. A-presskoncemen med tretton tidningar gick i konkurs 1992. Av den socialdemokratiska pressen var det endast Aftonbladet, Piteå-Tidningen och den hälftenägda Gotlands Tidningar som inte berördes av någon konkurs. Ett omfattande rekonstruktionsarbete har pågått sedan våren 1992. Målsättningen är att överlåta tidningarna till lokalt förankrade ägare

Ägande i dagspress, privat lokalradio samt icke-licensfinansierad TV

som fackföreningar, socialdemokratiska partiorganisationer samt enskilda läsare. I Arbetet har även det lokala näringslivet och Helsingborgs Dagblad gått in som minoritetsägare. Länstidningen Östersund har till hälften och Hälsinge-Kuriren helt övertagits priav vatpersoner men behållit sin partibeteckning. Slutfasen överföav ringen av de centralt ägda tidningarna till lokala ägare pågår hösten

1994. De socialdemokratiska tidningarna startades gång de lokala en av fackliga och politiska organisationerna. Dagens decentralisering av ägandet innebär således en återgång till det ursprungliga lokalt förankrade ägandet. Sammantaget har arbetarrörelsen förlorat ungefär

tre procentenheter av den totala dagspressupplagan, Aftonbladet varav svarar för hälften.

Tabell 1.2 B De 10 .största ägargrupperna inom flerdagarspress

23v I 994 Ågargrupp Antal Upplaga Andel Ontsiittav Netto- Resultat huvud- vardag1:a totalupp- ning resultat exkl. tidningar halvåret 1994 lagan% 1993 press-

Nya Stiftelsen Gefle Dagblad 4 108500 2,5 384 36 33 Ovriga 38 931 700 21,7 3 018 204 159 SUMMA 105 4 290 100 100,0 14891 751 340

Källa: Bearbetningefter upplageuppgifteri PressensTidning 131994, Dagspressens ekanomi I 993 samt Hadenius Anderberg,Vem äger vad i svenskamassmedier Anm.: Tidningar ägda av organisationer i arbetarrörelsenoch centerrörelsenhar sammanförtstill var sin grupp oberoende juridiskt ägande. av

Svenska Dagbladet övertogs 1994 ett holdingbolag med företag av inom Wallenbergsfären som huvudägare med Stiftelsen Svenska Dagbladet som minoritetsägare. Wallenbergsfaren har tidigare aldrig varit direkt engagerat i dagspress.

SOU l994: 145

Persgruppen har expanderat genom förvärv av dels ett tidnings-

företag, Ågren Holmbergs Boktryckeri med Sala Allehanda,

Fagersta-Posten och Avesta Tidning, i sin ursprungliga region, dels Trollhättans Tidning och Elfsborgs Läns Allehanda i Älvsborgs län. Hamringruppen har byggt vidare i Jönköpings län och Skaraborgs län genom köp av Värnamo Nyheter, Skaraborgs Läns Tidning och Skövde Nyheter tillsammans med Folke Hörling. Andergruppen köpte Nya Kristinehamns-Posten i sitt närområde samt Enköping Posten. Hallandsposten övertogs av ett nybildat kommanditbolag, Liberala Tidningar KB, som ägdes av tretton liberala tidningsföretag och en stiftelse. En lokal stiftelse övertog majoriteten i Gefle Dagblad, som 1985 förvärvade de privatägda Sundsvalls Tidning och Örnsköldsviks Allehanda köpet kommer att vara helt genomfört 1995. Trelleborgs Allehanda såldes 1980 till Sydsvenska Dagbladet. Tio år senare sammanfördes tidningen med Ystads Allehanda i den nybildade s.k. Allehanda-gruppen med Ystads Allehandas tidigare ägarfamiljer som majoritetsägare och Sydsvenska Dagbladet som minoritetsägare. Familjeägda bolag var den ägarform som minskade mest i antal. En rad ägarfamiljer som Wahlgren i Sydsvenska Dagbladet, Alström och Wide i Sundsvalls Tidning, Johansson i Värnamo Nyheter, Grundel i Nya Kristinehamns-Posten, Kindahl och Olsson i Trelleborgs Allehanda sålde sina företag. Av tidningskedjorna var det endast

Bengtssongruppen minskade sitt innehav att sälja Ågren

som genom Holmbergs Boktryckeri till Persgruppen. Flertalet de ägargrupper som tillkom under perioden utgjordes av av de bolag som tog över de socialdemokratiska tidningarna. Andra nya ägare var Wallenbergsfären, som dock tidigare varit delägare i Svenska Dagbladet, och Liberal Dagspress Invest KB med Hallandsposten. En stiftelse övertog Tore G Wärenstams aktier i Borås Tidning. Helt nya aktörer var egentligen endast Bo Präntare, ensamägare i Hälsinge-Kuriren, och Mats-Olof Sundqvist, hälftenägare i Länstidningen Östersund. Den största procentuella ökningen av sin upplaga tabell 1.3 redovisade Pers, Hamrin, Hörling, Ystads Allehanda och Bonniers, samtliga inblandade i fusioner. Av de företag som växte av egen kraft var det rad entidningsbolag som ökade mest, nämligen Piteåen

Ägande i dagspress, privat lokalradiø icke-licensfinansierad samt TV

Tidningen, Helsingborgs Dagblad, Laholms Tidning, Eskilstuna- Kuriren, Upsala Nya Tidning och Norra Västerbotten.

Tabell 1.3 Ägargruppers upplageurveckling 1978-1993 Ägargrzipp Förändring Förändring antal av av upplagan 978-] I 993 tidningar 1978-1993 Procent

Vimmerby Tidnings

Källa: Bearbetningefter TS-Boken 1979och 1994

Den största nedgången redovisade Bengtssongruppen, LO med Aftonbladet och Pingströrelsen med Dagen. De socialdemokratiska tidningarna faller utanför jämförelsen på grund de förändrade av ägarformerna. Bland de enskilda tidningarna fanns det stor spännen vidd mellan Länstidningen Östersund ökat sin upplaga med över som 50 procent och Örebro-Kuriren minskat lika mycket tabell 1.4. som Både ekonomiska och politiska motiv kan skönjas bakom transaktionerna. De tre lokalt förankrade ägarfamiljema Hamrin, Pers och Ander har alla stärkt sitt inflytande i sitt närområde. Bakom Pers förvärv i Västergötland och Bonniers i Skåne kan ligga en önskan att utnyttja den erfarenhet som ägarna har av liknande företag.

SOU 1994: 145

Tabell 1.4 De socialdemokratiska tidningarnas upplageutveckling I 978-1 993 Träning Förändringav upplagan1978- 993 Procent

Källa: Bearbetning efter TS-boken1979och 1994

För arbetarrörelsen har givetvis det politiska motivet alltid varit avgörande för engagemanget i dagspressen. Anders köp av Enköpings-Posten hade klara politiska bevekelsegrunder, eftersom tidningen riskerade att lämna det moderata lägret. Köpen av Sundsvalls Tidning, Örnsköldsviks Allehanda och Hallandsposten hade alla politiska grunder, men här rörde det sig även om starka tidningsföretag med goda utsikter att ge sina ägare ett gott ekonomiskt utbyte.

1.3 Ägarformer

En jämförelse mellan olika ägarformei visar små förskjutningui under perioden tabell 1.5 och 1.6. De privatägda tidningarna har ökat sin andel något bekostnad av de organisationsägda, medan de stiftelseägda tidningarna behållit sin andel. Bland de organisationsägda tidningarna har arbetarrörelsen förlorat i styrka medan centerrörelsen behållit sin upplaga. Den stora förändringen inom de mode rata stiftelserna beror att Svenska Dagbladet som lämnat gruppen hade betydligt större upplaga än Borås Tidning som tillkommit.

Ägande i dagspress, privat lokalradio samt icke-licensfinansierad TV

Tabell 1.5 Ägarformer inom flerdagarspress 23v 1978 Ägarform Antal tidningar Upplaga % 1 halvåret1978 :a

Källa: Bearbetningefter TS-boken 1979. Tabell 1.6 Ägarformer inom flerdagarspress 23v 1993

Källa: Bearbetningefter TS-boken 1994

1 .4 Ägarkoncentration

Ãgarkoncentrationen mätt i andel totalupplagan

av var 1978 relativt hög med fyra ägare svarade för nära hälften och åtta ägare för som nära två tredjedelar av den totala upplagan tabell 1.7. Den störste ägaren hade 1993 ökat sin andel från 20,6 procent till 26,6 procent, vilket även påverkade andelen för de två största ägarna. Mätt i de åtta respektive sexton största ägarna har koncentrationen minskat något. En förklaring kan vara att den tidigare A-pressens tidningar spritts ut på åtta ägare.

SOU 1994: 145 Tabell 1.7 Ägarkoncentration inom flerdagarspress 23v

Källa: Bearbetning efter TS-Boken 1979och 1994

Om arbetarrörelsens och centerrörelsens tidningar sammanföres till sin blir bilden av ägarkoncentrationen något annorlunda var grupp tabell 1.8. De fyra största ägarna svarade 1978 för drygt hälften av totalupplagan. Mellan 1978 och 1993 har ägarkoncentrationen ökat något varje nivå.

Tabell 1.8 Ägarkoncentration inom flerdagarspress 23v. Arbetarrörelsens och centerrörelsens tidningar sammanförda till var sin grupp

Källa: Bearbetningefter TS-Boken 1979 och 1994

1 5 Sammanfattning . Inom den borgerliga pressen har under perioden en viss ägarkoncentration ägt mm. Antalet ägare har minskat samtidigt som flertidningsägarna expanderat genom tidningsförvärv. Speciellt den störste ägaren har ökat sin marknadsandel markant. Inom den socialdemokratiska pressen har utvecklingen gått i motsatt riktning genom att de tidigare centralt ägda tidningarna överlåtits till en rad lokala ägar- Trots de förändringar som ägt rum kännetecknas dock grupper. perioden stor stabilitet. Få nya ägare har tillkommit. Förskjutav ningarna i gruppernas relativa andelar av den totala upplagan har varit små.

Ägande i dagspress, privat lokalradio icke-licensfinansierad TV samt

2 Dagspressägarnas position marknaden

Dagspressmarknaden i Sverige utgör inte enhetlig nationell marken nad i samma utsträckning TV-, bok-, skiv-, tidskrifts- och filmsom marknaderna. Det utmärkande draget för dagspressen är i stället de lokala marknadernas centrala ställning. Marknader där de nationella aktörerna får underordna sig de lokala. Avgränsningarna av de lokala marknaderna faller sig i regel naturligt men kan i vissa falla vara problematiska. TS-Boken använder Aregionerna som grund för sin uppdelning i olika delmarknader. En ytterligare uppdelning kommunnivå görs också. Samtliga tidningars upplaga och täckningstal redovisas på båda nivåerna. l föreliggande undersökning har A-regionnivån använts. I regel ger den en god bild av marknaderna. Några A-regioner består dock av två distinkta dagstidningsmarknader. Det gäller t.ex. SkaraLidköping och HudiksvallLjusdal, där två lokaltidningar har dominerande en ställning i var sin del av regionen. Täckningstal har länge varit ett centralt begrepp vid analys tidav ningarnas styrka marknaden. Här kommer täckningstalen att användas dels för att studera ägargruppernas totala täckning delav marknaderna, dels för att undersöka ägargruppernas marknadsandelar på tre typer av marknader, nämligen för lokala morgontidningar, för kvällstidningar samt för nationellt spridda morgontidningar.

2.1 Ägarnas totala marknadstäckning

Vid marknadsanalyser av dagspress utgår i regel från de enskilda man tidningarnas täckningstal. Här skall i stället ägarnivå användas, för att försöka skapa en bild i vilken utsträckning ägargrupp lyckas av en täcka en delmarknad. Ett problem med denna typ av mätning är de hushåll som läser två eller flera ägargrupps tidningar. Den av en vanligaste formen av dubbeltäckning är kombinationerna morgontidningkvällstidning och 6-dagarstidning3-dagarstidning. I det förra fallet förekommer dubbelläsning framför allt utgivningsorterna. Den andra typen existerar inom Andergruppen marknader. ett par

SOU 1994: 145

Tabell 2.1 Ägargrupper med täckningstal 2 10 procent i eller tre flera A-regioner 1978. Antal A-regioner. Totalt 70 A-regioner Agargrupp 80 70-79 60-69 50-59 40-49 30-39 20-29 10-19 Summa Arbetarrörelsen 3 l 3 5 7 l l 16 22 68 SläktenBonnier l l 3 32 24 61 Familjen Wahlgren l l 6 2 10 Familjen Ander 2 3 2 l l 1 10 Familjen Hjöme l l 1 5 2 10 Högerns

Källa: Bearbetning efter TS-Boken 1979

Arbetarrörelsen var 1978 genom sina morgontidningar och Aftonbladet representerade i hela landet tabell 2.1 och bilaga 2. Det bör dock observeras att dubbeltäckningen var omfattande jfr avsnitt om marknadsandelar nedan. Även Bonniers med Expressen och Dagens Nyheter fanns väl företrädda med en täckning över 10 procent i så gott som hela landet utom Skåne tabell 2.1 och bilaga 2. Dubbelläsningen var här lägre än i arbetarrörelsens press. De övriga ägargrupperna var representerade betydligt färre marknader.

Ägargruppernas täckningstal i de enskilda regionerna ger en helt

bild. Här dominerar lokaltidningsägare, medan Bonniers når annan över 50 procent endast i Stockholm trots förekomsten av dubbelläsare. Familjerna Ander, Hamrin och Bengtsson svarar för en tredjedel av de regioner där en ägargrupp når över 70 procent i täckning. I Arvikaregionen når Ander genom dubbeltäckning 114 procent. Arbetarrörelsen dominerade i några områden, Piteå, Sollefteå, Kiruna, Haparanda och Luleå, i över hälften regionerna låg men av täckningen under 30 procent.

Ägande i dagspress, privat lokalradio icke-licensfinansierad samt TV

Tabell 2.2 Ägargrupper med täckningstal 2 10 i eller

procent tre fira A-regioner I993. Antal A-regioner. Totalt 70 A-regioner Ägargrupp 80 70-79 60-69 50-59 4049 30-39 20-29 10-19 Summa SläktenBonnier inkl. Idag Syd 2 3 29 33 67 Arbetarrörelsen 2 l 1 l 4 l l 10 19 49 Familjen Ander 3 l l 4 1 l ll Familjen Hjöme inkl. Idag Väst 1 2 7 10 Familjen Hamrin l 5 l 7 Högerns Förlagsstiftelse l 2 l 3 7 Familjen Pers 1 l 2 l l 6 Stiftelsen Barometern 3 l l l 6 Liberala Tidningar KB 2 l l l 5 Centerföreningar 1 2 l l 5 Centerpartiet l l l l 4 Familjen Bengtsson l l l l 4 Nya Stiftelsen Gefle Dagblad l l l l 4 Ovriga l 3 7 4 4 l 3 2 25

SUMMA 10 l5 l9 16 14 20 48 68 210

Källa: Bearbetningefter TS-Boken 1994

Allmänt sett har antalet regioner med ägargrupper med höga täckningstal minskat i antal tabell 2.2 och bilaga 2. Detta beror dock inte på ökad konkurrens utan på lägre upplagor jfr nedan marknadsom andelar. Bonniers har flyttat fram sina positioner ytterligare genom starten av Dagens Industri och köpet av Sydsvenska Dagbladet med Idag, som stärkte familjens ställning på dess marknad. svagaste Arbetarrörelsen har försvagats och har lägre täckning än 10 i procent två av sju regioner. Förändringarna har genomgående varit små beträffande ägargruppernas styrkepositioner på marknaden. Bonniers har fått ytterligare en hemmamarknad nämligen Malmö. Familjerna Ander och Hamrin har fortsatt starka positioner sina marknader med höga täckningstal. I endast fem regioner når arbetarrörelsens över 50 i press procent täckning.

SOU 1994: 145

2.2 Dagspressens delmarknader

I regel behandlas dagspressen som en marknad. Den kan dock delas in i tre typer av marknader med karaktärsdrag, nämligen den lokala morgontidningsmarknaden, kvällstidningsmarknaden samt marknaden för nationellt spridda morgontidningar.

2.2.1 Morgontidningsmarknaden

De lokala morgontidningarna sprids ett stort antal, i regel väl avgränsade marknader. Det kan dock vara problematiskt att avgöra inom vilka områden storstadstidningarna bör betraktas som lokaltidningar. l regionerna närmast utgivningsorten kan de nationella morgontidningarna nämligen även fylla funktionen som lokaltidning. 1 undersökningen har dessa tidningar räknats in i lokaltidningsmarknaden om de nått ett täckningstal över 10 procent. Ett undantag har gjorts för Arbetet som genomgående behandlats som lokaltidning, eftersom den är den enda socialdemokratiska tidningen i sitt sprid ningsområde och därför kan antas fungera som i första hand lokaltidning.

Tabell 2.3 Marknadsandelar på lokalridningsmarknaden för de större ägargrupperna i svensk dagspress 1978. Antal A-regioner Ägargrupp 290 80-89 70-79 60-69 50-59 40-49 30-39 20-29 Summza Arbetarrörelsen 2 1 3 7 10 27 Familjen Ander 1 3 1 2 1 Högerns Förlagsstiftelse 2 Centerföreningar l 2 FamiljenBengtsson 1 StiftelsenBarometern Familjen Hamrin 1 Centerpartiet FamiljenPers 1 l 1 LiberalaTidningar KB 2 1 SläktenRidderstad . Erik och Asta Sundins Stiftelse 2 h Eskilstuna-Kurirens Stiftelse 2 Familjen Hjöme 1 1 Familjerna Alström Wide l StiftelsenVK-Press SläktenBonnier Övriga O 4 1 1 2 4 5 2 SUMMA 2 13 22 12 12 14 14 21 110 Källa: Bearbetningefter TS-Boken 1979

Ägande i dagspress, privat lokalradio samt icke-licensfinansierad TV

Det bör noteras att Bonniers 1978 starka endast lokaltidvar en ningsmarknad nämligen Stockholm tabell 2.3 och bilaga 2. Arbetarrörelsen hade över 20 marknadsandel 27 procents delmarknader. I den övriga landsortspressen har rad ägargrupper en höga marknadsandelar.

Tabell 2.4 Marknadsandelar på lokaltidningsmarknaden för de

större ägargrupperna i svensk dagspress 1993. Antal A-regioner A gargrupp 90-100 80-89 70-79 60-69 50-59 40-49 30-39 20-29 Summa

Arbetarrörelsen 3 l 1 4 3 l l 23 Familjen Ander l 4 l 2 l 9 Familjen Hamrin 4 1 l l 7 Familjen Pers 4 l 1 6 Liberala Tidningar KB l 2 l 1 5 StiftelsenBarometern l l 2 1 5 Centerföreningar l 2 l 4 Centerpartiet 3 l 4 Familjen Bengtsson 1 l 1 l 4 Högerns Förlagsstiftelse l l l l 4 Nya Stiftelsen ielle Dagblad 1 1 l l 4 SläktenBonnier l l 1 3 Erik och Asta SundinsStiftelse l l 2 Eskilstuna-Kurirens Stiftelse 1 1 2

Källa: Bearbetningefter TS-Boken 1994

Under perioden fram till 1993 skedde en snabb ökning marknaav der med en dominerande ägare tabell 2.4 och bilaga 2. På hälföver ten av marknaderna hade den dominerande ägaren 1993 marknadsen andel på över 80 procent jämfört med fjärdedel 1978 tabell 2.5. en Speciellt markant var ökningen över 90 På av gruppen procent. endast 20 procent av marknaderna hade marknadsledaren andel en under 60 procent. Samtliga större ägargrupper med undantag för

Högerns Förlagsstiftelse, släkten Bonnier och Stiftelsen VK-Press har

i minst en region marknadsandel över 80 en procent.

SOU 1994: 145 Tabell 2.5 Ägargruppernas marknadsandel. Ackumulerade tal. Procent

Källa: Bearbetningefter TS-Boken I979 och I994

Familjerna Hamrin och Pers har stärkt sin ställning under perioden och har nu en helt dominerande ställning i fyra regioner vardera. Även Centerpartiet har stark marknadsposition i flera områden. en Arbetarrörelsen har några starka fästen i Sollefteå och Norrbotten, men når i endast 17 procent av regionerna över 30 procent i marknadsandel. Flera möjliga orsaker till den ökade ägarkoncentrationen de enskilda delmarknaderna kan urskiljas. I några fall beror förändringen på att konkurrerande tidningar lagts ner, som i Jönköping, Tranås, Växjö och Borås. I TrollhättanVänersborgsregionen har Pers förvärvat lokaltidningarna respektive ort och initierat ett redaktionellt samarbete mellan de två tidningarna. I Sala och Fagersta har Persgruppen köpt de lokala tidningarna och dragit Vestmanlands Läns Tidnings ambitioner i de två regionner erna, med upplageminskningar för huvudtidningen och, i Fagerstas fall, högre täckningstal för lokaltidningen som följd. När Hamringruppen köpte marknadsledaren Värnamo Nyheter lades Värnamo Tidning ner och ersattes av endagstidningen Hela Veckan som i sin tur lades efter några år. I båda fallen har den konkurrens som funnits ner mellan tidningar i samma koncern minskat eller helt upphört. Det finns klar tendens mot att tidningarna koncentrerar sig allten mer på sina kärnområden och medvetet drar tillbaka sin olönsamma bevakning av orter i spridningsområdets periferi. Arbetarrörelsens press byggdes en gång upp med ambitionen att bevaka ett län, som i regel innefattade flera delmarknader. De senare åren har även de socialdemokratiska tidningarna koncentrerat sina resurser till utgivningsregionen. Exempel områden som övergivits är Västervik, Nyköping och MjölbyMotala. Även flera större landsortstidningar,

Ägande i dagspress, privat lokalradio icke-licensfinansierad samt TV

Nerikes Allehanda, Östgöta Correspondenten och Upsala Nya Tidning

har lämnat vissa perifera områden.

2.2.2 K vällstidningsmarknaden Kvällstidningsmarknaden utgör utpräglat nationell marknad där de en två största tidningarna har sin upplaga spridd utanför merparten av utgivningsområdet tabell 2.6.

Tabell 2.6 Kvällstidningarnas upplaga utanför utgivningsområdet 1978 och 1993. Procent

Källa: Bearbetningefter TS-Boken 1979och I994 Tabell 7 Marknadsandelarfär ägargrupper på kvällstidnirzgsmarknaden 1978. Antal A-regioner

Källa: Bearbetningefter TS-Boken 1979

Bonniers med Expressen och LO med Aftonbladet dominerade kvällstidningsmarknaden 1978 tabell 2.7. De representerade var med en marknadsandel minst 20 procent i 90 procent av landets Aregioner. Endast i Skåne mötte de övermäktigt motstånd från Wahlgrens Kvällsposten, som behärskade sin landsända. Expressen var i snitt något starkare än Aftonbladet. nådde inte i något men område över 70 procent i marknadsandel. Aftonbladet störst i var

SOU 1994: 145

vissa regioner, framför allt i Norrland. Familjen Hjörne med GT var stark endast i Göteborg.

Tabell 2.8 Ägargrupper på kvällstidningsmarknaden 1978 och 1993. Upplaga och marknadsandel 1978 1993 Agargrupp Upplaga % Upplaga % Släkten Bonnier inkl. Idag Syd 519 600 45 578 000 57

Källa: Bearbetning efter TS-Boken 1979och 1994

Under perioden 1978-93 minskade den totala kvällstidningsmarknaden med 150 000 exemplar tabell 2.8. För 1994 förväntas minskningar nästan lika mycket. Bonniers har ökat sin marknadsandel på grund av köpet av Sydsvenska Dagbladet med dess hälftenägande av Idag. I undersökningen har Idag:s sydupplaga, vilken motsvarar Kvällspostens tidigare täckningsområde, förts till Bonniers medan tidningens västupplaga motsvarande GT:s täckningsområde förts till Hjörne. Om hela Idag förs till Bonniersfären uppgick marknadsandelen 1993 till 66 procent. För övrigt har inga större förskjutningar av marknadsandelarna inträffat.

Tabell 2.9 Marknadsandelar för ägargrupper på kvällstidningsmarkrzaden 1993. Antal A-regiøner Ägargrupp 290 80-89 70-79 60-69 50-59 40-49 30-39 20-29 Summa Släkten Bonnier inkl. Idag Syd 2 8 8 1 l 23 12 3 2 69 LO 2 11 18 11 17 59 Familjen Hjöme Idag Väst 1 l 2 2 l 7 SUMMA 2 8 8 14 35 32 16 20 135

Källa: Bearbetningefter TS-Boken 1994

Ägande i dagspress, privat lokalradio icke-licerzsfinansierad samt TV

Genom förvärvet av Idag kom Bonniers att få mycket stark en ställning i Sydsverige tabell 2.9. Gruppen har marknadsandel på en över 20 procent i hela landet utom i Göteborg, där dock Idag domine-

rar. I 25 procent 37 % om hela Idag räknas in i Bonniersfären av regionerna utgör marknadsandelen än 70 procent. LO med mer Aftonbladet har fortfarande sitt starkaste fäste i Sverige. norra

2.2.3 Nationellt spridda morgontidningar

De nationellt spridda morgontidningarna, Dagens Nyheter, Svenska

Dagbladet, Göteborgs-Posten och Sydsvenska Dagbladet beträffande

Arbetet se 2.2.1 har i stort behållit sin upplaga från 1978 till 1993

tabell 2.10. Gruppens ökning beror nästan helt tillkomsten av

Dagens Industri. Ägargruppernas styrkeförhållanden har dock för-

ändrats. Bonniersfären har ökat köpet Sydsvenska genom av Dagbladet och starten Dagens Industri, medan Wallenbergsfärens av Svenska Dagbladet har vuxit kraft. Familjen Hjörnes genom egen

Göteborgs-Posten har minskat i upplaga.

Tabell 2.10 De riksspridda morgontidningarnas totala upplaga 1978 och 1993

Källa: Bearbetningefter TS-Boken 1979och 1994

I sina utgivningsområden har storstadstidningarna med undantag

för Göteborgs-Posten ökat relativt kraftigt tabell 2.11. Den riks-

spridda delen av upplagan minskar däremot tabell 2.12. Ett undantag utgör Svenska Dagbladet gått Dagens som numera om

SOU 1994: 145

Nyheter i landsorten. En växande andel av upplagan sprids således i utgivningsområdena, som svarar för 60-85 procent. Dagens Industri uppvisar en annan bild med bara en tredjedel av upplagan i Stockholm och en låg men jämn täckning över hela landet.

Tabell 2.11 De riksspridda morgontidningarnas upplaga i utgivningsområdet 1978 och 1993

Källa: Bearbetning efter TS-Boken 1979och 1994 Tabell 2.12 De riksspridda morgontidningarnas upplaga utanför utgivningsområdet 1978 och 1993

Källa: Bearbetningefter TS-Boken 1979och 1994 Bonniersfären har ökat sin täckning i landsorten i 20 regioner, framför allt i Skåne, och minskat i lika många, främst i Mälardalen.

Ägande i dagspress, privat lokalradio samt icke-licensfinansierad TV

Dagens Nyheter har minskat i 61 A-regioner och redovisar oförändrat täckningstal i de övriga åtta. Svenska Dagbladets täckning har minskat i fler områden än den ökat. Göteborgs-Posten hade 1978 drag av en regiontidning med en täckning 13-31 procent i regionerna i Västsverige. I genomsnitt har täckningstalen halverats fram till 1993. Bakom storstadspressens tillbakagång i landsorten ligger åtminstone för ett par tidningar medveten strategi att skära den olönen ner samma landsortsupplagan och i stället satsa sina i och kring resurser utgivningsområdet. l vissa områden har troligen de lokala tidningarnas förbättrade bevakning in- och utrikesnyheter, kultur, ekonomi av etc. tillsammans med det ökade totala medieutbudet minskat behovet av en storstadstidning.

3 Ägarnas ställning i dagspress

3 l Historisk bakgrund . I de dagstidningar startades under 1800-talet förefaller det som vanliga mönstret ha varit att huvudägaren även stod i ledningen för tidningen, både den ekonomiska och redaktionella sidan. Rudolf Wall i Dagens Nyheter och Anders Pers i Vestmanlands Läns Tidning kan tas som exempel tidningsgrundare med total kontroll över sitt företag. Denna tidiga företagsledningsform har levt vidare under hela

1900-talet med starka ledarprofiler Eskil Ridderstad, Östgöta

som Correspondenten, Ove Sommelius, Helsingborgs Dagblad, Gustaf Ander, Nya Wermlands-Tidningen och Christer Wahlgren, Sydsvenska Dagbladet. Efter generationsskiften har det varit vanligt att två ägarrepresentanter sinsemellan delar posterna chefredaktör och verksom

ställande direktör. Vestmanlands Läns Tidning och Jönköpings-Posten

är två exempel på tidningar under lång tid styrdes brödrapar. som av Albert Bonnier lekte ibland med tanken att ägarfamiljen skulle tillsätta en publisher Dagens Nyheter, enligt anglosom saxisk modell övertog det totala ekonomiska och redaktionella

2 Engwall, L., Travels in the NewspaperCmmtry. Stencil Uppsala 1977, 125ff. s.

SOU 1994: 145

ansvaret för tidningen. Idén vann dock aldrig anklang inom den övriga familjen och har aldrig prövats inom Bonniersfären.3 När tidningsföretagen i slutet av 1800-talet växte började vissa ägare att anställa redaktörer med ansvar för den redaktionella delen, medan de själva behöll ledningen för övriga avdelningar i företaget. Med från ägarna fristående chefredaktörer uppkom den dualism i företagsledningen, som alltsedan dess präglat pressen. Den normala ordningen i ett aktiebolag är att ägarna på bolagsstämman väljer en styrelse, som i sin tur utser en verkställande direktör, som utövar den exekutiva ledningen för företaget. Om företaget får problem brukar krav ställas att ägarna via styrelsen skall ingripa och vidta olika åtgärder som t.ex. att byta ut ledningen. I ett tidningsföretag skiljer sig både ledningsfunktionerna och ägarrollen från den gängse i näringslivet. Enligt den liberala pressideologin förväntas verkställande direktören att överlämna ansvaret för redaktionen till chefredaktören och således inte som sina kolleger styra hela företaget.

Ägarna bör respektera redaktionens integritet och inte försöka styra

eller påverka dess arbete. När Anders Jeurling startade Stockholms-Tidningen 1889 tillsköt boktryckaren C. E. Gernandt det nödvändiga kapitalet. Enligt kontrakt mellan de två kontrahenterna skulle Jeurling leda och råda över tidningens innehåll, men ägaren inskränkte redaktörens frihet att uppställa rad förbehåll.4 Otto Zweigbergk tillträdde genom en von nio år som den förste anställde huvudredaktören för Dagens senare Nyheter. I sitt kontrakt löpande på fem år stadgades att han skulle redigera tidningen i den allmänna frihets- och reformvänliga riktning, som tillhör dess traditioner alltifrån grundläggningen samt i övrigt i överensstämmelse med sitt samvete och sin övertygelse. Redaktören skulle ha full och oinskränkt självständighet och handlingsfrihet i alla rent redaktionella frågor. Redaktionspersonalens anställning och lönevillkor skulle dock bestämmas av styrelsen i samråd med redaktören.5 När Karl Otto Bonnier blev en av de största aktieägarna i Dagens Nyheter 1901 avkrävde Zweigbergk honom ett löfte att aldrig bemin aktiestyrka till obehörig inblandning i tidningens redaktiogagna

3 Lagercrantz, O., Ett år på sextiotalet, 121 s. 4 Sundell, G., 0rd och öden i ett tidningshus, 17 s. 5 Ljungquist, Kampen läsarna, 68 om s.

Ägande i dagspress, privat lokalradio icke-licensfinansierad samt TV

nella ledning och 0ber0ende.5 Löftet att Dagens Nyheters chefredaktör och dess styrelse skall handla utan några som helst påtryckningar från aktieägarnas sida återupprepades i samband med att Bonniers 1924 förvärvade aktiemajoriteten i tidningen.7 Men ett halvår senare gjorde styrelseordföranden precisering: ifråga en om skötseln av DN som affärsföretag måste jag begära att hava ett avgörande 0rd i laget Inom Dagens Nyheter har principen om redaktionens integritet varit självklar alltsedan Zweigbergks tid, även konflikter mellan om ägarna och tidningsledningen blossat med jämna mellanrum. upp

Ägarnas roll tidningen i övrigt har uppmärksammats betydligt

mindre. Det kan dock påpekas att i den debatt följde efter Albert som Bonnier jrzs skarpa kritik av Mariebergs ekonomiska ledning 1988 gjordes ingen distinktion mellan denna ägarinblandning och tidigare konflikter mellan ägarna och chefredaktörerna. Det kan ifrågasättas om affären blivit lika uppmärksammad om det inte gällt ett tidningsföretag utan ett annat börsnoterat bolag, där ägarrepresentant en kritiserat ledningen för vanskötsel. En poäng i sammanhanget var att Albert Bonnier fick stöd i sakfrågan av flera fackliga organisationer. I krönikorna över landsortstidningarna framgår det sällan hur förhållandet mellan ägare och anställda chefredaktörer reglerades. Frågan om och i så fall när tidsbegränsade anställningskontrakt för chefredaktörer infördes i landsortspressen är därför svår att besvara. Som ett exempel kan dock ges att Sundsvalls Tidnings redaktör var kontraktsanställd 19 l 2.9 En metod för ägarna att inte avhända sig hela kontrollen över redaktionen till chefredaktören att själva besätta posten var som ansva-

rig utgivare. Ägarfamiljerna Göthe och Pers utnyttjade

under ett par perioder denna möjlighet. På Jönköpings-Posten var verkställande direktören Carl Olof Hamrin ansvarig utgivare, en position som han utnyttjade för att driva igenom förändringar i tidningens policy mot

6 Bonnier, K. o., Bonniers en bokhandlarefamilj del v s. 274. 7 Tor Bonnier StenDehlgren 1924-03-24. - 8 Karl Otto Bonnier Sten Dehlgren 1924-09-03. - 9 En tidning: historia SundsvallsTidning under 150år, 45. s. -

SOU 1994: 145

brodern och chefredaktören Yngve Hamrins vi1ja.10 I konmkten med de ansvariga för Dagens Nyheters och Expressens politiska redaktioner inskrevs från 1943 och åtminstone 60-talet att i för tidningarnas politiska hållning principiellt betydelsefulla frågor samråd skulle ske med styrelsens ordförande l Det hör till undantagen att privatägda tidningsföretag drivs med ägarna representerade enbart i styrelsen. När ägarfamiljer limnat den verkställande ledningen har de samtidigt sålt sina företag. I att par fall Västerbottens-Kuriren och Sydsvenska Dagbladet har ägarna behållit tidningarna, men efter en tid sålt dem. Ett undantag utgör familjen

Ridderstad, stod i ledningen för Östgöta Correspondenen i drygt

som 110 år, men sedan 1954 nöjt sig med att sitta i styrelsen. Vlarieberg med Dagens Nyheter och Expressen är remarkabelt genom lll huvudägaren familjen Bonnier sedan 190312 suttit med i styrelsei, almen drig besatt någon exekutiv funktion. Under de senaste decennierna har ledningsfunktionerna pi de större tidningsföretagen delats upp allt mera. Rågången mellan ticningarnas opinionsbildande och informativa uppgifter har markerats genom dubbla chefredaktörskap med ansvar för ledar- och kulturzvdelningarna respektive allmänna redaktionen. I tidningskoncernei har koncernchefen i regel dotterbolags- eller divisionschefer under sig som står i den ekonomiskadministrativa ledningen för de enskilda tidningarna.

Ägarna har så gott som alltid varit representerade i sini företags

styrelser. Bröderna Ivar och Torsten Kreuger liksom familjen Bonnier ägde dock i hemlighet några tidningar 1920- om 30-talen och verkade bulvaner i styrelserna. l regel har ägargenom representanter besatt posten som styrelseordförande. Familjen Bonnier har under två perioder 1938-40, 1979-88 valt orlföranden

10 Rydén, J När bio synd Jönköping. i Studie Jiinkiipizzgs-Pnstsn var av ., 1935-1 970. 11 Tor Bonnier Sten Dehlgren 1943-03-22. Styrelseprotokollför Dagens Nyheter - AB 1943-09-29med bilaga Bilaga och 3 till 2 Styrelseprotokollför Dagens Nyheter AB 1945-11-15.Tingsten H., Mitt liv Ill s. 42 ff. Brandell, U..Dagbok med Dagens Nyheter, s. 20. 12 Albert Bonnier var styrelsesuppleant 1889-1899. Karl Otto Bonnier a1des1903 till styrelsesuppleantför att bli ordförande 1909. 3 Gäfvert, B., Ivar Kreuger och Støckholmspresseni Pressens Årbog 978. Brev Emil Henriques Tor Bonnier 1922-04-24och 1933-1l-O3. -

Ägande i dagspress, privat lokalradio icke-licensfinansierad samt TV

för Dagens Nyheter Marieberg utanför ägarkretsen, båda gångmen erna slutade det med konflikter, där ägarna återtog ordförande-

klubban. Även i Östgöta Correspondenten

har familjen Ridderstad efter tjugo år återigen besatt ordförandeposten. Den familjeägda Helsingborgs Dagblad har med undantag för tioårsperiod hämtat en sina ordföranden utifrån alltsedan 1923. I motsats till det övriga näringslivet är det inom dagspressen mycket ovanligt anställd att en chef avslutar sin karriär med att bli styrelseordförande. I styrelserna i de privatägda tidningsföretagen ingår alltid ägarrepresentanter, nästan alltid verkställande direktören och ibland

chefredaktören. Ägarna är inte alltid i majoritet bland de bolagsstäm-

movalda ledamöterna. De privata tidningsägarna har sammanfattningsvis alltid haft en formellt stark ställning i sina företag. Denna position har förstärks genom att det spridda ägande som är vanligt i näringslivet i stort

saknas helt inom dagspressen. Ägarkoncentrationen är tvärtom

mycket markerad med en dominerande ägarfamilj.

Ägarnas formella positioner sina respektive tidningar

säger en del men givetvis inte allt om deras reella inflytande och makt. Vid analyser av maktförhållanden inom medieföretag brukar två kontrollnivåer urskiljas, nämligen den allokativa respektive den operationella. Via den allokativa nivån kontrolleras och styrs övergripande mål och beslut som budget, investeringar, policy och strategi, expansion eller nedläggning, finansiering, vinstfördelning etc. Den operationella kontrollen ligger en lägre nivå med t.ex. dagliga beslut användning om av de tilldelade resurserna och förverkligande policyn. Översatt av till förhållandena svenska tidningsföretag utövar styrelsen den allokativa kontrollen, medan den operationella exekutiva ledningen delas mellan verkställande direktören och chefredaktören. De ägare som utövar både den allokativa och den operationella kontrollen får i regel mycket stark ställning i sin tidning. Det en gäller givetvis i först hand de som kombinerar VD-posten med chefredaktörsbefattningen, men även ägare besitter bara den som ena posten har troligen ett betydande inflytande över den andra delen av verksamheten. Harry och Lars l-ljörne förefaller exempelvis ha

arbetat mycket nära sina respektive verkställande direktörer. Ägare

I4 Murdoch. G.. large corporations and the control of the communication Industries: i Culture, Society and the Media Ed. Gurevitch et. al., 122

SOU 1994: 145

som innehar VD-befattningen påverkar givetvis tidningens ekonomiska utveckling och möjligen indirekt även den redaktionella utformningen. I det senare fallet kan dock ägarens inflytande vara kringskuret grund av chefredaktörens kontraktsmässiga rättigheter. I styrelsens arbete väger givetvis ägarrepresentanternas 0rd alltid tungt. Större allokativa beslut om t.ex. budget och investeringar, policy och strategier, chefsutnämningar etc. kan i praktiken inte tas mot

ägarnas vilja. Ägarna har så sätt kunnat fastlägga ramarna för tid-

ningarnas verksamhet.

Ägarnas inflytande mer i detalj i styrelserna är givetvis beroende

av deras intresseinriktning och kompetens. I arbetarrörelsens press är det väl känt att styrelseledamöterna i första hand varit tillsatta på politiska meriter och därför i första hand intresserat sig för tidningarnas opinionsbildande funktioner. Ägarnas intresseinriktning i den privatägda pressen har inte uppmärksammats i någon större utsträckning. Möjligen kan en tyngdpunktsförskjutning av intresset från den politiska till den affärsmässiga sidan skönjas. Familjer som Ridderstad, Alström och l-lamrin engagerade sig en gång politiska grunder i pressen. För senare generationer förefaller det politiska intresset fått vika för ett mer kommersiellt. Det finns även ge exempel på hur ägare intresserat sig för den rent journalistiska delen av verksamheten, som när Albert Bonnier engagerade sig vid Expressen. starten av Den personliga kompetensen har givetvis stor betydelse vid bedömning ägares roll i styrelsen. Albert Bonnier med sin stora av en erfarenhet av tidningsproduktion bemöttes inom sina specialgebit med stor respekt inom DN-k0ncernen.16 Tor Bonnier med sina vidsträckta kulturella och politiska intressen och sitt stora kontaktnät inom det svenska etablissemanget kom likaså att få en stark ställning som styrelseordförande. Andra medlemmar av familjen Bonnier verkar därha intagit betydelselösa roller i styrelsen. Även inom emot mer

15 Nycop, C-A, Bära eller brista, 266 ff. Bonnierjr, A., Personligt, 174ff. s. s. 16 Ring, S., Typerna och den datoriseradedraken, 94. Wrigstad, P., Såhär var det, s. 267 17 Se t.ex. flera brev från Johan Bonnier citerade i Holmström-Saving, Hu.sb0nden.‘ röster, s. 37-74.

Ägande i dagspress, privat lokalradio icke-licerzsfinansierad samt TV

Sydsvenska Dagbladets förra ägarkrets fanns personer med stor erfarenhet från näringslivetlg En ägargrupps faktiska styrka inom företaget är även beroende av gruppens homogenitet. Det är givetvis lättare för majorien ensam tetsägare som Peter Hjörne att styra sitt företag än för ägarfamilj en som Bonnier eller Ridderstad, vilka i praktiken är släkter med drygt tjugotalet delägare. Det finns gott med exempel hur oenighet inom en ägargrupp försvagat dess position på tidningen. Meningsmotsättningar inom familjen Bonnier har t.ex. vid upprepade tillfällen undergrävt ägarnas handlingsförmåga Dagens Nyheter.

Ägarnas reella inflytande har även påverkats den successiva

av uppdelning av ledande funktioner genomförts många tidsom ningar. Dagens Nyheters ägarfamilj hade exempelvis under några år i slutet av 1980-talet att hantera styrelseordförande, koncernchef, en en tre chefredaktörer och divisionschef. I regel bör utökning en en av antalet chefer innebära att ägarens handlingsfrihet beskärs, men oenighet inom tidningens ledningsgrupp kan leda till att ägarens makt i vissa fall stärks. När Dagens Nyheter 1960 fick två likställda chefredaktör skrevs det in i deras kontrakt att vid oenighet mellan de två skulle den mening som intogs styrelsens ordförande gälla.20 av

3.2 Ägarnas funktioner i dag

Så gott som alla de olika historiska roller ägarna har spelat i som dagspressföretag är fortfarande aktuella bilaga 3. Det är frapperande i vilken hög utsträckning ägarna i de familjeägda företagen återfinns i den dagliga ledningen sina företag. Enda undanav tagen utgör familjen Bonnier i Marieberg och familjen Ridderstad i

18StyrelseordförandenKnut Hammarskjöldharbl.a. varit chef för IATA och

stgrelseledamoten Fredrik Arp vice VD i Trelleborg AB.

l Torbacke J., DagensNyheter och demokratinskris 1937-1946, 277-282, 321 s. ff. och 41 l-4l8. Brandell, U., Dagbok med DagensNyheter, s. 143-145. Holmström-Saving, Husbondens röster, s. 43-49. Olof Lagercrantzförenklar i Ett år på sextiotalet,konflikten mellan honomoch ägarna. Han framställer det somom ägarna var eniga i sin kritik av honom.Utan stöd från tunga medlemmari ägarfamiljen förefaller det dock mycketosannolikt att Lagercrantz kunnat få sitt kontrakt förnyat fram till sin pension. 20 Brandell, U., Dagbok medDagensNyheter, 14. s.

SOU 1994: 145

Östgöta Correspondenten, vilka inte har några exekutiva funktioner utan nöjer sig med att påverka sina företag via styrelsen. De första tidningsägarnas metod att leda hela sin tidning, både den redaktionella och ekonomiska sidan, existerar även idag under beteckningen publisher. Både Anders H Pers och Stig Fredriksson kombinerar således posten som koncernchef med befattningen som chefredaktör för sin respektive kedjas största tidning. l Nya Wermlands-Tidningen delar bröderna Staffan och Lars Ander de två posterna. l några andra familjeföretag koncentrerar sig ägarna på att vara antingen chefredaktör eller verkställande direktör. I Falu- Kuriren och Helsingborgs Dagblad fungerar ägarrepresentanter som ansvariga utgivare utan att vara chefredaktör eller redaktionschef.

Ägarna är genomgående väl representerade i styrelserna, i moder-

bolagen i regel med minst två ledamöter. Det är också vanligt att ägarna besätter ordförandeposterna. Endast i Marieberg och Helsingborgs Dagblad besätter ägarna varken posten som styrelseordförande eller verkställande direktör. l Mariebergs fall är dock ordföranden Olle Måberg mycket nära lierad med Bonniers.

4 Ägande och samannonsering

Tidningsföretagen har sedan länge erbjudit sina annonsörer möjlighet till samannonsering i flera tidningar. Inom landsortspressen bildades riksnivå A-pressens Samannons 1967, bestående av 19 tidningar, och FLT-Riks 1976 med 66 deltagande tidningar. Regionala annonskombinationer fanns redan sedan tidigare. l dag finns ett fyrtiotal samannonseringspaket dagstidningsmarknaden Vilken betydelse kan ägarsamband ha för uppbyggandet av samannonseringskombinationer

4.1 Tidningstyptidningsstorlek Tidningens storlek och typ förefaller vara avgörande för vilket riksannonspaket den tillhör. De tre stora morgontidningarna i storstä-

21Jonsson, S., Pressen, reklamen och konkurrensen 1935-1978, 227 not s. 22 TS~Boken 1994.Pressens Tidning 161993.

Ä gande i dagspress, privat lokalradio samt icke-licensfinansierad TV

derna, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Sydsvenska Dagbladet, samverkar i två paket, City och Jumbo. De tre kvällstidningarna erbjuder sina annonsörer kombinationen Impact. Numera finns ägarett samband mellan Dagens Nyheter och Sydsvenska Dagbladet och indirekt mellan Expressen och Idag, men samarbetet mellan storstadstidningarna byggdes upp före Mariebergs köp. Sex av de största landsortstidningarna, Nerikes Allehanda, Norrköpings Tidningar, Nya Wermlands-Tidningen, Upsala Nya

Tidning, Vestmanlands Läns Tidning och Östgöta Correspondenten,

har ett gemensamt annonspaket för riksannonsörer, nämligen Stormarknadspress. De ingående tidningarna är disparata både beträffande ägare och politisk inriktning. Den gemensamma nämnaren är deras ställning marknaden stor landsortstidning. som De flesta borgerliga landsortstidningar utanför Stormarknadspress samverkar i FLT Riks. Ett undantag utgör Helsingborgs Dagblad, som valt att lämna FLT till förmån för samverkan med Arbetet i annonspaketet Heta Skåne. De socialdemokratiska morgontidningarna samarbetade före A-pressens konkurs i A-Media. Vid rekonstruktionen bytte företaget till Riksmedia och omfattar förutom alla nu socialdemokratiska morgontidningar exkl. Arbetet även några mind-re tidningar utanför den socialdemokratiska sfären.

4.2 Geografiska motiv

4.2.1 Med éigarsamband Flera av de större tidningskoncernerna Nya Wermlandssom Tidningen, Herenco, VLT och Dalarnas Tidningar har byggts upp genom att ägarna införlivat tidningar belägna runt den ursprungliga tidningen. Samannonseringspaket har byggts för de tidningar i upp respektive koncern som verkat i samma region. Däremot erbjuder varken Nya Wermlands-Tidningen, Herenco eller VLT annonspaket för hela koncernen, dvs. även för de tidningar utkommer utanför som den ursprungliga regionen Geografiskt sammanhållna tidningsgrupper Sydostpress, som Nerikes Allehanda-koncernen, Eskilstuna-Kuriren, Borås Tidning och Norrköpings Tidningar erbjuder annonsörerna Samannonseringsmöjligheter. De fyra tidningarna i Gefle Dagblads-koncernen sam-

SOU 1994: 145

arbetar med Västernorrlands Allehanda i Media Industrikusten. De socialdemokratiska tidningarna har åtta olika regionala kombinationer för sina annonsörer.

2 ägarsamband Det finns en lång rad regionalt förankrade samannonseringspaket där det inte förekommer något ägarsamband ocheller politisk samhörighet mellan de samverkande tidningarna. Norrgruppen med två liberala stiftelseägda, en moderat stiftelseägd samt en centerpartiägd tidning kan tas som exempel denna typ av samverkan.

4.3 Politiska grupperingar De olika annonspaketen kan i stort delas in i två grupper med borgerliga respektive socialdemokratiska tidningar. En viss uppluckring kan dock skönjas. Riksmedia omfattar som ovan nämnts även tidningar utanför den socialdemokratiska sfären. Arbetet Nyheterna och Värmlands Folkblad ingår i den av borgerliga tidningar dominerade Storvästen. Arbetet och Helsingborgs Dagblad samarbetar i Heta Skåne. Bland de borgerliga tidningarna finns inga partipolitiskt bundna annonspaket. Varken Centertidningar eller Högerns Förlagsstiftelse, båda koncerner med tidningar över hela landet, har något samannonseringsaltemativ. Inte heller bland de många tidningarna i den .s.k. liberala sfären förekommer någon annonssamverkan över ägargränserna utan sfärens tidningar samarbetar med andra borgerliga tidningar i en rad olika kombinationer.

5 Ägare på den privata lokalradiomarknaden

När den privata lokalradion introducerades 1993 var regeringens principiella utgångspunkt att så långt det är tekniskt möjligt skapa förutsättningar för fri radio. Liksom på andra delar av massen medieområdet skulle det vara de olika aktörernas sak att, utan en

Ägande i dagspress, privat lokalradio samt icke-licensfinansierad TV

långtgående myndighetsreglering, bestämma hur verksamheten skall läggas upp.23 De regler som sattes helt betingade den beupp uppgavs vara av gränsade tillgången på sändningsfrekvenser. Regelverket skulle utformas så att självständiga, lokalt förankrade radiostationer främjas. För att väsentligt öka antalet självständiga röster infördes regeln att en person, fysisk eller juridisk, inte får inneha än mer ett tillstånd. Ytterligare en begränsning är att tillstånd inte får till ges den som ger ut dagstidning eller den har ett bestämmande som inflytande i ett företag som ger ut dagstidning eller till företag i en vilket någon av de nämnda har ett bestämmande inflytande. Enda kravet på innehållet är att tillståndsinnehavaren under minst en tredjedel av sändningstiden per dygn sänder program har som framställts verksamheten.24 särskilt för den egna För att följa lagen tvingades således de aktörer ville etablera som sig på flera delar av den privata radiomarknaden uppträda under olika juridiska personer. Likaså måste alla tidningsföretag ville som gå marknaden skapa bolag, där de ingick minoritetsägare. som Bulvaner har i flera fall använts för att ropa in de koncessioner, som senare överförts till nybildade bolag. De manövrer de större aktörerna tvingades vidta för att uppfylla lagens krav har medfört att ägarstrukturen den privata lokalradiomarknaden kommit att bli komplicerad. Bakom de officiella innehavarna av koncessioner döljer sig en rad bolag med i många fall samma ägare. Dessutom är inte tillståndsinnehavarna ensamma aktörer på marknaden utan där finns även nätverksbolag för produktion av allmänna program, producenter riksnyheter, försäljningsav bolag för riksannonser, lokala produktionsbolag, producenter av lokala nyheter, försäljningsbolag för lokalannonser samt produktionsbolag för radioreklam. En koncessionsinnehavare kan i princip lägga ut hela produktionen upp till sex-sju skilda underentreprenörer. Under uppbyggnadsskedet förekommer många förändringar i bolagens ägarstruktur, nya delägare kommer in och andra försvinner, försäljningar av delposter sker mellan delägarna. Än svårare än att fastställa det formella ägandet är det att avgöra var den verkliga makten i företagen ligger. För att följa reglerna om

23 Prop. 19929370, s. 24 Prop. 199293:70, s. 15 och 26.

SOU 1994: 145

ägarbegränsningar har många företag, framför allt tidningsföretag, allierat sig med partners som troligen inte kommer att aktivt påverka verksamheten.

5.1 Nätverk Efter de två auktionerna hösten 1993 utkristalliserades ett mönster med fem grupper av nätverkskaraktär, SRURix, SRABCity, SDRZ, Annonsbolaget RadioMegapol samt NRJEnergy-gruppen. Hösten 1994 slöts ett omfattande samarbetsavtal mellan SRURix och NRJEnergy. som i praktiken innebär att de två näten slås samman till ett. Rix-nätet leder sitt ursprung från Svensk Radioutveckling, SRU, som bildades 1991 med Stampen, Marieberg, Sydsvenska Dagbladet och bolagets VD Jan Friedman, som delägare. Avtal om samarbete slöts med cirka 35 tidningar. Avsikten var att tidningarna på sikt skulle bli delägare i SRU.25 Marieberg och Sydsvenska Dagbladet sålde hösten 1992 och Friedman våren därpå sina andelar i SRU som övertogs av några landsortstidningar. SRURix nät omfattade vid sammanslagningen med Energy tretton stationer. I samband med det ovannämnda avtalet mellan Rix och Energy gick NRJ in som delägare i SRU KB. Den aktuella ägarstrukturen i bolaget bör26 följande: Tidnings AB Stampen 39,4 procent, NRJ 30 provara cent, Liberala Tidningar KB 17,5 procent, Borås Tidning AB, Hallandsposten AB samt Västerbottens-Kuriren vardera 4,4 procent.27 Nyckelbolag i det ursprungliga Energy-nätet var RBS Broadcasting AB ägd till 87 procent av franska NRJ SA, som i sin tur ägs till 85 procent av Jean-Paul Baudecroux. Bolaget var tillsammans med Konsum i olika konstellationer huvudintressent i Energystationerna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Sommaren 1994 förvärvade intressen kring NRJ koncessioner för två stationer i Halmstad resp Kristianstad. NRJ har ett nätverk med 200 lokala radiostationer över

25 Årsredovisning för Tidnings AB Stampen 1991. 26 Under förutsättning de tidigare ägarna överlät andelar till NRJ i proportion till att sinaägarandelar. 27 Årsredovisning för Tidnings AB Stampen1992. Pressens Tidning 893. Koncessionsansökning för Radio Rix Örebro KB. EterMedia 3294.

Ägande i dagspress, privat lokalradio icke-licensfinansierad samt TV

hela Frankrike. Företaget har även radiokanaler i Belgien, Schweiz och Tyskland.23 Det nya RixEnergy-nätet omfattar sammanlagt nitton stationer, nämligen två i vardera Umeå, Stockholm, Göteborg, Halmstad och Malmö samt en i vardera Luleå, Skellefteå, Sundsvall, Gävle, Västerås, Eskilstuna, Örebro, Borås och Kristianstad. Dessutom hyrs ett tillstånd i Göteborg ut till Stenbecksfärens Classic Radio. SRU och NRJ bildade hösten 1994 ett gemensamt bolag för riksförsäljningen av annonser till de två näten, med NRJ majoritetssom ägare. Den lokala annonsförsäljningen kommer att skötas Rix tidiav gare samarbetspartners. Svensk Radiobokning SRAB startades Svenska Dagbladet och av Svenska Mediaintressenter. Det sistnämnda företaget förvärvades sommaren 1994 av det amerikanska mediebolaget Scandinavian

Broadcasting System SBS. Ägarkretsen består Svenska Dagbladet

av 55 procent, SBS 25 procent, Fria Media i Jönköping AB och GE Programutveckling vardera 10 procent.3| SRAB:s nätverk omfattar tolv stationer, nämligen Radio Citystationema i Gävle, Stockholm, Lund, Karlstad, Borås och Göteborg, samt Radio Ett Uppsala, Radio FM Linköping, Radio Match Jönköping, Radio Hit FM Växjö, Radio Stella Helsingborg samt Radion i Fyrkanten i Luleå. Hösten 1994 förvärvade två av SRAB:s ägare aktiemajoriteten i Radio Nova, som därför kommer att införlivas i SRAB-nätet när stationens kontrakt med Annonsbolaget Radio löper ut 1996.33 SRAB säljer riksreklam och förmedlar utbyte av program mellan nätverkets stationer.34 Stenbecksfären med Kinnevik huvudbolag och Jan Stenbeck som som huvudägare har tillsammans med SDR Gruppen AB byggt upp ett nätverk, Z Radio, som började sända i full skala hösten 1994. Nätverket består av tio stationer i Sundsvall, Stockholm, Eskilstuna,

1’-8SvenskaDagbladet 1993-09-21.Radio- och TV-verkets sammanställning 1994-10-01. Dagens Nyheter 1993-12-14.EterMedia 2894. Mediatrender 1494. 29 PressensTidning 594 och 1794. Radio- och TV-verkets sammanställning 1994-10-01. 30 Resumé4194. EterMedia 3294. PressensTidning 1794. 31 Hadenius-Anderberg, Vem äger vad i svenskamassmedierf. s. 181. EterMedia 24-2594. Mediatrender 1194. 32 PressensTidning 594. EterMedia 1594 och 24-2594. 33 EterMedia 3594. 34 Info l94.

SOU 1994: 145

Nyköping, Jönköping, Växjö, Kristianstad, Karlstad, Göteborg och Helsingborg. Programmen produceras i Stockholm med rätt för de lokala stationer att in med egna program. Riksförsäljningen delas mellan Kinneviks dotterbolag Airtime och ZDR, Z och SDR.35 ägt av I Stenbecksfären ingår även Classic Radio med två stationer i Stockholm och Göteborg, annonsförsäljning sköts Airtime.36 vars av Kring Annonsbolaget Radio, ägt av Bonnierföretagen och det amerikanska Katz Corporation, har ett nätverk för annonsförsäljning byggts upp.37 Från december 1994 omfattar nätverket Megapolstationerna i Västerås, Stockholm, Linköping och Örebro, Radio Nova Södertälje, East FM, och Gold i Norrköping samt Radio Q och Radio Bandit i Stockholm. Big Radio i Lund kommer sannolikt ingå i nätet eftersom Bonniers köpt stor andel i stationen. att en Annonsbolaget Radio för riksannonserna i nätverket. svarar Megapol-stationema samarbetar även programsidan.42

5.2 Koncessionsinnehavare43

För att uppfylla kraven endast ett tillstånd per juridisk person har de sex-sju större aktörerna radiomarknaden tvingats bilda en rad formellt fristående juridiska personer bilaga 5. Med utgångspunkt från de ovan nämnda nätverken kan dock några distinkta ägargrupper till koncessionerna urskiljas.

35 EterMedia 2894. Mediatrender 1394. 36 Annons i Dagens Nyheter 1994-06-12. 37 EterMedia2694. 38 Kontraktet löper ut 1996, då stationen väntas övergå till SRAB. 39 Pressens Tidning 594. EterMedia 3494. 40 Resumé4394. 41 Info 1193 och 194. 42 Bonnier Information 394. 43 Radio- och TV-verket för ett register över koncessionsinnehavama med uppgifter delägare byggd stationemas egna uppgifter. I denna undersökninghar Radioom och TV-verkets sammanställning 1994-10-21 använts som bas men kompletterats med uppgifter från dags- och fackpress samt Hadenius-Anderberg,Vem äger vad i svenska massmedier, som är uppdaterat mars 1994.Om inget anges härrör från Radio- och TV-verkets sammanställningl994-l0-2l. uppgifter om ägarandelar

Ägande i dagspress, privat lokalradio icke-licensfinansierad samt TV

1 RixEnergy-nätet

De två ursprungliga nätverksbolagen i det RixEnergy-nätet, NRJ nya och SRU, är båda direkt eller indirekt delägare i rad stationer. en NRJ har ägarintressen i Energy-stationerna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Umeå. Halmstad och Kristianstad samt Rix-stationerna i Stockholm Radio Vinyl, Göteborg, Malmö och Eski1stuna.44 SRU har minoritetsposter i Rix-stationerna i Västerås och Örebro. l det gamla Rix-nätet finns rad tidningsföretag representerade en

som ägare. Göteborgs-Postens moderbolag Stampen är från hösten

1994 delägare i tre av fem koncessioner i Göteborg, hyrs varav en ut till Classic Radio,45 samt ett tillstånd i Borås. Borås Tidning har ägarintressen i Rix-stationerna i Göteborg och Borås. Norrbottens- Kuriren, Norra Västerbotten, Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning, Gefle Dagblad, Vestmanlands Läns Tidning, Eskilstuna- Kuriren. Expressen, Nerikes Allehanda och Hallandsposten har samtliga ägarintressen på 25-50 procent i Rix-stationer sina respektive utgivningsorter. Västernorrlands Allehanda och Dalarnas Tidningar har ägarandelar i stationer som gränsar till deras respektive spridningsområden. Rix-stationerna i Umeå, Sundsvall, Örebro och Halmstad har knutit betydande annonsörer till sig de lokala köpmannagenom att ta upp föreningarna i ägarkretsen. Synskadades Riksförbund ingår direkt eller via Radio National ägt av SRF Förvaltnings AB och SRU KB som delägare i Rix-kanalerna i Stockholm, Luleå, Skellefteå, Eskilstuna och Malmö.45 Den viktigaste enskilda ägaren i RixEnergy-gruppen NRJ är som direkt eller indirekt har intressen i tolv nätets nitton stationer. av Stampen har en stark ställning i Göteborg. I övrigt är ägandet inom gruppen relativt spritt.

44 Radio- och TV-verkets sammanställning1994-10-21.Resumé4194. EterMedia 3294. 45 Resumé4194. EterMedia 24-2594 och 3294. 46 Hadenius-Anderberg, Vem äger vad i svenskamassmedier, 188 s.

SOU 1994: 145

5.2.2 SRAB-nätet Nätverksbolaget SRAB har inte några direkta ägarintressen i enskilda stationer. Däremot har bolagets fyra delägare, Scandinavian Broadcasting System, Svenska Dagbladet, Stiftelsen Fria Medias Moder och GE Programutveckling AB, var för sig eller tillsammans aktiemajoriteten i nio av de tolv stationer som ingår i nätet, nämligen City-stationerna i Gävle, Stockholm, Karlstad, Borås, Göteborg och LundMalmö samt Radio FM i Linköping, Radio Match i Jönköping och Radio Stella i Helsingborg. Scandinavian Broadcasting System äger aktiemajoriteten i Radio City Stockholm och har minoritetsposter i sju ytteiligare stationer. Bolaget är dessutom minoritetsägare i GE Programutveckling AB i sin tur är majoritetsägare i Radio City-stationerna i Göteborg som och Malmö.47 Svenska Dagbladet, som kontrolleras av bolag inom Wallenbergsfaren, har en större minoritetspost i Radio City Stockholm och i övrigt mindre minoritetsandelar i sju av SRAB:s partners samt i radio Nova i Nyköping. Fria Media i Jönköping AB har successivt kommit att bli den ledande ägargruppen i SRAB-stationerna utanför storstäderna. Företaget ägs av Stiftelsen Fria Medias Moder tidigare Stiftelsen Högerpressen i Jönköpings län, 77 %, Svenska Dagbladet 11,5 % och Scandinavian Broadcasting System 1 1,5 %.49 Fria Media är majoritetsägare i Radio Match Jönköping och störste enskilde ägaren i SRAB-stationerna i Gävle, Borås, Karlstad, Linköping, Helsingborg tillsammans med Helsingborgs Dagblad och Växjö tillsammans med

Smålandsposten samt i Radio Nova i Nyköping.5O

Den fjärde delägaren i SRAB, Gert Eklund, har koncentrerat sina ägarintressen till Göteborg och Malmö, där av honom kontrollerade bolag är majoritetsägare i City-stationerna. Tre landsortstidningar är störste enskilde ägaren i SRAB-stationen på respektive utgivningsort, nämligen Upsala Nya Tidning, Helsingborgs Dagblad och Smålandsposten i Växjö, de två sistnämnda tillsammans med Fria Media. Ursprungligen hade lokala entre-

47 EterMedia 12-1394. 48 EterMedia 3594. 49 Hadenius-Anderberg, Vem äger vad i svenska massmedier, s. 89. 50 Mediatrender 1294.

Ägande i dagspress, privat lokalradio samt icke—licensfinansierad TV

prenörer ägarintressen i flera stationer i SRAB-nätet. Under det senaste året har dock deras ägarandel tunnats ut genom att större aktörer köpt in sig. Vid stationerna i Luleå, Uppsala och Växjö innehas aktiemajoriteten fortfarande lokala entreprenörer. I Gävle, av Karlstad, Borås och Linköping har lokala aktörer 30-45 procent.

5.2.3 ZDR-sfären

Av nätverket Radio-Zzs ägare har Medvik direkta ägarintressen i Zstationema i Stockholm, Göteborg och Helsingborg SDR-grupsamt pen i Classic Radio i Stockholm. Enligt Radio- och TV-verkets register ägs de övriga stationerna i Z-nätet formellt tiotal av ett privatpersoner direkt eller via bolag, de flesta troligen med anknytning till Kinnevik. Den uttalade avsikten är att Kinnevik skall driva stationerna i Stockholm och Göteborg själv och överlåta driften de av åtta övriga stationerna till lokala SDR-företagare på franchisingbasis. Hur ägarbilden till koncessionerna kommer att bli framgår ännu inte av de officiella handlingarna.

5.2.4 Annonsbølagets sfär

Det minsta nätet är uppbyggt kring Annonsbolaget Radio med Bonnierföretagen och Katz Corporation ägare. Bonnierföretagen som har även direkta ägarintressen i de fem Megapol-stationerna i Stockholm, Västerås, Linköping, Örebro och Södertälje vilande. Stationema ägs fem bolag har identisk av som ägarsammansättning, bestående två dotterbolag till Bonnierföretagen av samt tre ledande befattningshavare inom koncernen. Megapol har hösten 1994 dessutom förvärvat ett betydande minoritetsintresse i Big Radio i Lund, där majoriteten innehas lokala entreprenörer.51 av Annonsbolaget Radios övriga uppdragsgivare förefaller inte ha några ägarsamband med Bonniersfären. De två stationerna i Norrköping, Gold 105 East och FM 106 12, ägs två lokala av entreprenörer. Radio Bandit i Stockholm har Thomas McAlevey som huvudägare. Radio Q är stiftelseägd.

51 Resumé4394. 52 Hadenius-Anderberg,Vem äger vad i svenskamassmc11ier. 94. s.

SOU 1994: 145

Bonniersfáren har via Expressen även ägarintressen i Vinyl 107 i Stockholm som ingår i RixEnergy-nätet.

5.2.5 Fristående stationer Fyra stationer, två med utländska ägare, verkar stå helt utanför varav nätverken. Det engelska multinationella Classic FM köpte sommaren 1994 Storstadsradions frekvens i Stockholm. Huvudägare är prien vatperson och Time Warner. Radio Hibernia i Stockholm ägs av ett

holländskregistrerat företag med irländska ägare.54 Ägare till Golden

Hits i Södertälje utgörs av ett bolag med ingen dominerande delägare.55 Kanal 105,3 i Uppsala är helägd av Stiftelsen Livets Ord.

5.3 Programproduktion Under den privata lokalradions första verksamhetsår har flera olika former programproduktion prövats. Vissa tillståndsinnehavare har av själva svarat för programproduktionen, andra har överlåtit hela eller delar av programverksamheten till speciella produktionsbolag. Före Samgåendet med Energy producerade ett dotterbolag till Stampen ett nationellt över Rix-nätet. De lokala stationerna program hade möjlighet att gå in med sändningar. För att uppfylla konegna cessionskravet på egenproducerade program placerades programdatorstyrda juke-boxar ut på sändningsorterna och spelade för Rixnätet egentillverkade CD-skivor.56 Energy tycks ha använt samma metod med centralt producerade program från Stockholm kombinerade med lokalt utplacerade CD-växlare.57 Rix-nätet hade nyhetsredaktion för riks- och utrikesnyheter en egen i Göteborg. De lokala nyheterna producerades i flera fall av de tid-

53 EterMedia 24-2594. Expressen 1994-06-18. 54 Pressens Tidning 1593. Hadenius-Anderberg,Vem äger vad svenska i massmedier, s. 95. 55 Mediatrender 694 och 794. 56 Pressens Tidning 594. Rapporten. GP-koncemens verksamhetsberättelse år 1993. 57 EterMedia 2194.

Ägande i dagspress, privat lokalradio icke-licensfinansierad samt TV

ningar som var delägare i stationen på respektive utgivningsort. Energy köpte sina nyheter från TV4.53 Konsulter från franska NRJ kommer att utarbeta ett nytt programformat för stationerna i det gamla Rix-nätet. Energy, nått stor som framgång med sitt koncept framför allt bland tonåringar, kommer att ha kanaler i Stockholm, Göteborg, Malmö, Umeå, Halmstad, Kristianstad och Eskilstuna. De övriga tolv stationerna behåller sin Rix-beteckning även i det formatet. Hur produktionen kommer nya att organiseras är i skrivande stund oklart. Nyordningen kommer dock troligen innebära en kraftig minskning personalen på Rixav nätets produktionsbolag som ägs av Stampen. Rix nyhetsredaktion förväntas dock bli kvar och leverera nyheter till hela RixEnergynätet.59 Stationerna i SRAB-nätet förefaller hittills ha sänt i huvudsak egenproducerade program med lokal profil. Det har dock även förekommit programutbyte mellan stati0nema.50 Sedan SBS sommaren 1994 köpte Radio City Stockholm har stationen relanserats i ett nytt format grundat på ägarnas erfarenheter amerikansk reklamradio. av Även Radio City Malmö har stöpts om i liknande form. SRAB-nätets populäraste program Akvarium kommer att läggas eftersom det ner inte passar in i det konceptet Det finns inga uppgifter nya om att SBS har för avsikt att omformatera programmen i de övriga stationerna i nätet. De flesta av SRAB—stationema använder TT:s radionyheter.52 Åtminstone vissa stationer i SRAB-nätet sänder lokala nyheter.63 Sedan i oktober 1994 sänder Z Radio ett i Stockholm producerat program över samtliga tio stationer i nätet. Kravet på egenproducerade program tillgodoses genom lokalt utplacerade CD-växlare. De lokala stationerna har dock rätt att bryta in i riksprogrammet. De franchiseföretagare som driver de lokala stationerna har inget med programproduktionen att göra utan svarar endast för den lokala

53 Mediatrender 1194, 1294 och 1394. 59 PressensTidning 1794. 60 Mediatrender 1794. Info 194. 61 EterMedia 24—2s94och 4194. 62 PressensTidning 994. 63 Mediatrender 694. Jönköpings-Posten1994-01-24.

SOU 1994: 145

marknadsföringen och försäljningen. Den redaktion som tidigare fanns i Göteborg har lagts ner.64 Classic Radio med stationer i Stockholm och Göteborg ligger utanför Z-nätet och drivs av Nordic Artist, där Kinnevik via Moderna Tider är minoritetsägare.65 Det av Bonniers ägda Radioprogramföretaget Megapol AB produprogram centralt för de fyra stationerna i Megapolnätet. De locerar kala stationerna gör dock upp till fyra timmar egenproducerade pro- Riksnyheterna TT.66 gram. köps av Av de fristående stationerna har Golden Hits i Södertälje profilerat sig genom att helautomatisera sändningarna och enbart sända musik från perioden 1954-197057 Även Hibernia planerar att åtminstone första tiden driva automatstation.63 en En jämförelse kan göras mellan tidningskedjor och lokalradionätverk. Inom tidningskoncerner förekommer i regel ett visst redaktionellt samarbete mellan självständiga tidningar i form av utbyte av material eller i några fall centralt producerat material. Basen utgörs dock alltid lokalt producerat material. Radionätverken utgår därav emot från ett centralt producerat riksprogram som kan blandas upp med lokala inslag.

5.4 Annonsförsäljning Mönstret för annonsförsäljning är mer enhetligt än för programproduktion. De centrala försäljningsbolagen, NRJ:s och Rix gemensamma bolag, SRAB, Annonsbolaget Radio samt ZDR och Airtime svarar för riksannonseringen för respektive nätverk. Riksmedia har haft försäljningsuppdrag för stationer, men verkar under hösten 1994 sex förlora samtliga. Ansvaret för den lokala reklamförsäljningen förefaller genomgående ha lagts ut de lokala stationerna.59

64 EterMedia 2894. Mediatrender 1394. 65 EterMedia 1794. 66 Bonnier Information 394. Mediatrender 1794. Pressens Tidning 994. 67 Mediatrender 1194. Dagens Nyheter 1994-07-21. SvenskaDagbladet 1994-07-21. 68 EterMedia 2094. 69 Rapporten. GP-koncernens verksamhetsberättelse år 1993.Info l l93 och l94.

Ägande i dagspress, privat lokalradio samt icke-licensfinansierad TV

5.5 Huvudgrupper

Fyra grupperingar, NRJRix, SRAB, Stenbecksfären och Bonniersfáren, kan tydligt urskiljas på den privata lokalradiomarknaden efter dess första verksamhetsår. Samtliga fyra äger nätverk bedriver som annonsförsäljning på riksnivå. Tre NRJRix, Z Radio av grupperna, och Megapol, sänder centralt producerade program över sina nätverk. Alla grupperna ingår helt eller delvis i multinationella medieföretag. NRJ har sedan sommaren 1994 markant flyttat fram sina positioner från att ha drivit det minsta nätverket med tre stationer till bli den att tongivande aktören inom det största nätverket med nitton stationer, varav det franska bolaget har direkta eller indirekta ägarintressen i tolv. NRJ är vidare majoritetsägare i nätets försäljningsbolag och näst största ägare i SRU. På programsidan förefaller NRJ komma få att bestämma formatet för nätets samtliga stationer. Rix-nätets ledande aktör Tidnings AB Stampen, utgivare av Göteborgs-Posten, har tvingats dra sina ambitioner nationell ner nivå. Företaget har visserligen stora ägarintressen i det försäljnya ningsbolaget och SRU, programbolaget för rikssändningar kommen mer troligen att minska i betydelse. På den viktiga göteborgsmarknaden har Stampen fortfarande en stark ställning delägare i tre som av fem koncessioner. De fyra stora aktörerna inom SRAB-nätet, Scandinavian Broadcasting System, Svenska Dagbladet, Fria Media och GE Programutveckling, har under det senaste åren ökat sina ägarintressen på, i första hand, lokala entreprenörers bekostnad. Huvudägarna har hittills inte i någon större utsträckning varit involverade i programproduktion. SBS har dock gått i programproduktionen i ett par stationer och kommer möjligen att ingripa i fler. Nätet förefaller hittills ha fungerat som ett nätverk i ordets ursprungliga betydelse, med ömsesidigt utbyte av program mellan stationema. De två övriga nätverksägarna, Kinnevik och Bonniers, har likartade strategier med programproduktion och annonsförsäljning för riksmarknaden. Bonniers säljer även för stationer står annonser som utanför dess eget programnätverk.

SOU 1994: 145

5.6 Tendenser Under det dryga år privat lokalradio har sänts har marknaden präglats av stor turbulens. Nätverk har bildats, stationer har bytt ägare, redaktioner har byggts upp, olika programformat har provats och förkastats, försäljningskanaler har utvecklats etc. Mot den bakgrunden är det givetvis för tidigt att dra några definitiva slutsatser om den privata lokalradiomarknadens utveckling. Vissa tendenser är dock klart skönjbara. Några stora multinationella, både utlands- och svenskägda, medieföretag har ökat sitt inflytande både som ägare och programproducenter. De kanaler som satsat renodlad musikradio har haft stora framgångar, medan de staen tioner haft journalistisk inriktning har haft det svårt att som en mer attrahera större publik. Tendensen har varit speciellt framträdande en i storstadsområdena. Den snabba inmarschen av utländska medieföretag på den svenska radiomarknaden är anmärkningsvärd. På de tre största marknaderna, Stockholm, Göteborg och MalmöLund, har utländska bolag betydande ägarintressen i elva de nitton stationerna, varav så gott som av samtliga marknadsledare. De utländska företagen har kunnat använda sina erfarenheter från marknadsföring och formatbestämning radiokanaler andra av marknader. NRJ bygger exempelvis sitt väl utprövade koncept på sofistikerade lyssnarundersökningar och vetenskapligt mLsikval.70 Branschtidningen Resumé menade i ledare hösten 1994 att de uten ländska intressenterna lyckats grund av att de snabbare än de svenska aktörerna insåg att kommersiell radio inte handlar om utbud av journalistik, produktlansering. Tidningen antog därför att utan om konsumtionsvaruproducenter Mölnlycke varit mer begåvade som ägare till kommersiella radiostationer än det traditionella mediekapital för ett år sedan tog sig ansvaret för att utveckla som radion.71 Om de aktuella trenderna består kommer troligen ägarkoncentrationen att öka ytterligare. Inom branschen anser man att näten måste omfatta minst tjugo stationer för att locka de nationella annonsörerna. Det är därför sannolikt att ytterligare sammanslagningar av nätverken

70 Pressens Tidning 1794. 71 Resumé 4094.

Ägande i dagspress, privat lokalradio icke-licensfinansierad samt TV

kommer att äga rum, så att marknaden inom ett par år behärskas av ett par nät kontrollerade av multinationella medieföretag med inhemska ocheller utländska ägare. Programutbudet kommer att bestå av musik som väljs ut och presenteras grundval utförliga av marknadsundersökningar, allt för att leverera optimalt antal lyssnare till annonsörerna. l storstäderna kommer det att finnas utrymme för några nischkanaler inriktade exempelvis tonårsmusik eller klassisk musik. Möjligen kommer den kommersiella radiomarknaden att genomgå en liknande utveckling fonogrammarknaden och nästan som helt övertas av utländska ägarintressen. Hittills har tre av riksprogrammen producerats i Stockholm och ett i Göteborg. Troligen kommer i framtiden samtliga rikssändningar att utgå från huvudstaden. När den privata lokalradion etablerades var den borgerliga regeringens uttalade målsättning att väsentligt öka antalet självständiga röster genom att underlätta tillkomsten av självständiga, lokalt förankrade radioföretag. Om målet kommer att uppnås är ännu för tidigt att avgöra. Tendenserna under den privata lokalradions första verksamhetsår tyder dock att tillskottet till yttrandefriheten kan bli relativt begränsad.

6 Ägare av icke-licensfinansierad TV-verksamhet

Den icke-licensfinansierade televisionens historia är kort i Sverige. Nordisk Television AB nuvarande TV4 AB bildades 1984. Fem år senare startade Kinnevik TV3. Därefter har utvecklingen gått mycket snabbt och en lång rad nya företag har etablerats marknaden. Turbulensen ägarsidan har varit omfattande. Bolag har bytt ägare helt eller delvis. Nya delägare har tagits in via nyemissioner. Holdingbolag har bildats. Mot den bakgrunden är det i det närmaste en omöjlig uppgift att i detalj kartlägga ägarstrukturen inom TV-branschen. Under det senaste året har dock tre tydliga ägarblock utkristalliserats på marknaden, Kinnevik, TV4 och Scandinavian Broadcasting System SBS.

SOU 1994: 145

6.1 Kinnevik Kinnevik, som via direkt och indirekt ägande kontrolleras av Jan Stenbeck, har under kort tid byggt upp en företagsgrupp på TVmarknaden med en omfattande vertikal och horisontell integration. Företagets satsning TV-området inleddes i mitten av 1980-talet då det deltog i finansieringen av Astra-satelliten. För att utnyttja satellitens kapacitet startades 1987 den nordiska satellitkanalen TV3. Därefter har en rad företag med anknytning till TV-området startats i mycket snabb takt.72 Enligt uppgift har Kinnevik under de en en senaste åren startat i genomsnitt femton bolag per år sex medieområdet, varav huvuddelen inom TV. Företaget år numera verksamt inom programproduktion, TV-reklamproduktion, textning och dubbning, reklamfinansierad TV, betal-TV, text-TV, försäljning TV- och radioreklam, homeshopping samt kabel-TV.77 av Kinnevik har samordnat verksamheten i en division för TV Media, rad dotterbolag och dotterdotterbolag. K:nnevik är med en majoritetsägare i samtliga bolag med undantag för TV4 se nedan, det franska Home Shopping Service SA och KabelVis.0n. Time Warner är minoritetsägare i TV 1000 31 % och KabelVision. I annonsförsäljningsföretaget Airtime har TV4 en minoritetspost 45 %. Till skillnad från de övriga stora aktörerna på TVmarknaden har Kinnevik inte utvecklat allianser med andra aktörer. Kinnevik har byggt upp sin TV-verksamhet nordisk bas. TV3 sände ursprungligen samma program över Sverige, Danmark och Norge. En uppdelning har senare gjorts i en kanal för varje land med nationellt profilerat programutbud, men med en stor del gemensamt utländskt material. Även betal-TV-kanalerna TV 1000 och FilmMax har successivt lanserats grannländernas marknad.74 De två nya svenska TV-kanalerna Z-TV och TV6 underhandlar för att starta sändningar i Danmark och Norge under 1995.75 Ett nyckelföretag för Kinneviks penetration av den nordiska satellit-TV-marknaden är Viasat, hyr ut parabolkort och svarar för som marknadsföring, administration och försäljning av betal-TV-abonne-

72 Erbjudande till aktieägarna Kornäs i AB från Industriföwaltnings AB Kinnevik oktober 1992. 73 Årsredovisning för Industriförvaltnings AB Kinnevik 1993. 74 Årsredovisning för Industriförvaltnings AB Kinnevik 1993. 75 EterMedia 3594 och 3694. Mediatrender1794.

Ägande i dagspress, privat lokalradiø icke-licensfinansierad samt TV

mang på den skandinaviska marknaden. Kinnevik äger Viasat-bolagen i Sverige 100 %, Norge 51 % och Danmark 51 %. Det finländska Viasat är helägt dotterbolag till NSD, där Kinnevik äger 33 procent.75 Sommaren 1994 bildade Kinnevik tillsammans med norska televerkets Norsk Telecom och Danmarks största kabeloperatör Tele Danmark företaget Nordic Satellite Distribution. NSD skall utveckla en huvudsatellitposition för distribution TV-program till Norden, av en s.k. hot bird. NSD äger transpondrar sändare svenska Siriussatelliten och norska lntelsat 702. TV3 beräknar att inom år förtre dubbla sin penetration av satellithushåll i Skandinavien till miljon. en På sikt räknar TV3 och TV 1000 med att lämna Astrasatelliten, där Kinnevik i stället skall lansera nya paneuropeiska kanaler. Kinnevik äger tre Astra-transpondrar och hyr en fjärde.77 Om NSD-projektet genomförs enligt planerna kommer Kinnevik att kraftigt stärka sin position på den nordiska TV-marknaden. Parterna bakom NSD har hösten 1994 1,4 miljoner abonnenter och cirka 80 procent av parabolhushållen och tror potential på 2,5 en miljoner hushåll med parabol i hela Norden.73 NSD skall utveckla en egen nordisk kodningsstandard vilket innebär att företaget får ett tekniskt monopol.79 Marknadsföringen kommer ske Viasat, att genom som beräknar kunna erbjuda sina kunder 17 kanaler. Viasats målsättning är att det endast skall behövas ett enda parabolkort för samtliga TV—kanaler.80 NSD-projeketet har väckt stark kritik både hos Kinneviks konkurrenter och från mediedebattörer. Kinnevik anklagas för att via Viasat vilja styra parabolägarna till sina egna satelliter för att där gynna sina egna kanaler. FilmNet försöker via norsk domstol att stoppa NSD-projektet, som man menar är ett försök att få monopol satel-

76 DagensNyheter 1994-10-05. 77 DagensNyheter 1994-10-05. 78 Nordisk Medie Nyt 31994. 79 EterMedia 24-2594. SvenskaDagbladet1994-08-04.DagensNyheter 1994-08-05och 1994-10-05. 80 DagensNyheter 1994-10-05.

SOU 1994: 145

lit-TV-distribution.31 Viasat hävdar dock att Kinnevik kommer att uppfylla neutralitetskravet i NSD.82 Kinnevik har under de senaste två åren inriktat sig alltmer på de utomnordiska TV-marknaderna. Största internationella bredden har hittills hemköpsföretaget TV-Shop som hösten 1994 via hel- och delägda företag bedrev verksamhet i Sverige, Danmark, Norge, Finland, Estland, Lettland, Tyskland, Österrike, Schweiz, Polen, Spanien och Portugal via 25 TV-kanaler och 50 radiostationer. TV-Shop har bildat ett gemensamägt bolag, HSN Direct Europe, med amerikanska Home Shopping Network Direct.33 I Balticum driver Kinnevik tillsammans med Andres Küngs bolag IEG Estlands enda privatägda TV—station.84 Lettland är väg att få kanal, medan hyr in sig den statliga kanalen i en egen man Litauen.85 Ett projekt har startats i Sydafrika.35 Kinnevik par uppger sig föra förhandlingar med ett 20-tal länder om att starta TVkanaler.87

6.2 TV4 AB, Försäkringsbolaget SPP ömsesi En grupp intressenter, Investor digt, Bokförlaget Natur och Kultur, Föreningsbanken, LRF och Slakteriförbundet, förvärvade 1987 samtliga aktier i Nordisk Television. I samband med utdelningen av koncession för en markbunden TV-kanal träffades överenskommelse med Kinnevik, som en via riktad nyemission erhöll 30 procent av aktierna i TV4. Våren en 1994 introducerades TV4 på börsen samtidigt som de anställda, vissa affärskontakter och allmänheten fick möjlighet att via en nyemission

teckna sig för aktier i bolaget se tabell 6.l.33

31 Resumé4494. 82 EterMedia 24-2594. Svenska Dagbladet 1994-08-04.Dagens Nyheter 1994-08-05och 1994-10-05. 83 Mediatrender 1794. EterMedia 3594. 84 Svenska Dagbladet 1994-04-1 Dagens Nyheter 1993-11-16. 85 Svenska Dagbladet 1994-08-01. 86 Resumé2094. Dagens Nyheter 1994-05-09. 87 Dagens Nyheter 1994-05-06. 88 Inbjudan nu förvärv aktier r TV4 AB. av

Ägande i dagspress, privat lokalradio samt icke-licensfinansierad TV

Tabell 6.1 Ägargrupper inom TV4 AB vid nyemissionen

våren 1994 Ägargrupp Antal aktier % av aktie- % av röstekapitalet takt

Källa: Inbjudantill förvärv av aktier i TV4 AB. En tredjedel av nyemissionen i TV4 har köpts utländska intresav senter, som i juni 1994 kontrollerade 7 aktierna. Enligt ca procent av avtalet med staten får den utländska ägarandelen uppgå till högst 20 procent.39 Bedömare av branschen betraktar inte TV4 del som en av Stenbecksfären, trots att Kinnevik är den störste aktieägaren. På TV4 ses Kinnevik och dess representanter i styrelsen företrädare för som den främste konkurrenten. TV4:s förre verkställande direktör har vid upprepade tillfällen offentligt kritiserat Jan Stenbeck. I stället bedöms TV4 ingå i Wallenbergsfären, vars företrädare i styrelsen övertagit ordförandeposten.9° TV4 har de senaste åren startat lokala sändningar i s.k. lokala fönster i samarbete med lokala TV-bolag bilaga 6. Dessa bolag har i regel haft lokalt förankrade ägare i olika konstellationer där till exempel fristående TV-producenter, dagspress, lokala näringslivet och kommunala stiftelser har ingått.91 TV4 har gått in delägare i som samtliga sina samarbetspartners. I de lokala kanalerna i Stockholm, Göteborg och Malmö är TV4 majoritetsägare. TV4:s andelar i de övriga tretton kanalerna uppgår till 10-25 procent. TV4 har hösten 1994 gjort en satsning på att utveckla de lokala sändningarna. Programkvaliteteten skall förbättras. Programutformningen skall bli

89 EterMedia 2394. 90 MånadensAffärer April 1994.VeckansAffärer 121994. 91 Mediatrender 293, 1693, 494, 594 och 994. PressensTidning 1593. 92 Inbjudan till förvärv av aktier i TV4 AB. EterMedia 24-2594, 2994 och 3194. Mediatrender 1194 och 1294. EterMedia 3194. DagensNyheter 1994-10-18.

SOU 1994: 145

mer likartad utan att bli likriktad. Både sälj- och programsamarbetet mellan Stockholm och lokalbolagen kommer att utvecklas.93

6.3 Scandinavian Broadcasting System med partners Vid sidan av de två stora aktörerna på den icke-licensfiiansierade TV-marknaden har under de senaste åren ett tredje block vuxit fram. Huvudbolag i blocket är det amerikanskägda Scandinavian Broadcasting System SBS och Gert Eklund Programutveckling GEP. SBS störste ägare är Capital Cities som äger TV-kanalen ABC med 23,4 procent. Tre personer i företagsledningen med grundaren Harry E Sloan i äger 12,5 Allmänheten äger 49 p.‘ocent.94 spetsen procent. SBS köpte 1991 75 procent i TV 5 Nordic Sweden numera Broadcast Sverige Femman AB som driver den reklamfinansierade kabeloch satellitkanalen Femman. Förre huvudägaren Matts Carlgren behöll 25 procent aktierna. SBS förvärvade i juni 1994 75 procent av av aktierna i den reklamfinansierade kabelkanalen TV21. Den förre

ägaren Gert Eklund Programutveckling behåller 25 procent95 SBS är

även huvudägare i TV Norge och Kanal 2 i Danmark. Den göteborgske entreprenören Gert Eklund, som i början av 1990-talet byggde upp en stark ställning den göteborgska marknaden, har det senaste året minskat sina engagemang på TV -områdeL Gert Eklund Programutveckling, ägt av Gert Eklund 70 ‘7 och SBS 30 %, är visserligen huvudägare i Göteborgs Lokal TV AB 92 %, och minoritetsägare i TV21 25 %. Det förstnämnda bolagets verksamhet kommer dock att minska kraftigt vid årsskiftet då TV4:s bolag i Göteborg övertar de lokala sändningarna över regimen.

6.4 Dagspressens ägarintressen i TV En rad dagspressföretag har gått in som delägare i de lokala TVbolag etablerats de senaste åren. Två av Centerpartiets tidningar som

93 Dagens Nyheter 1994-10-18. 94 Press, radio och TV. Branschorganisationer, företag och aktörer. Arletsmaterial till utredningenom sektoriell massmedieforskning Ku 1993:09 s. 21. 95 Etermedia 191994.

Ägande i dagspress, privat lokalradio samt icke—licensfinansierad TV

har engagerat sig i TV-verksamhet, nämligen Östersunds-Posten i

Optimal TV-Produktion ägarandel 71 %96 och Hallands Nyheter i TV Halland 27 %97. Persgruppen gick tidigt in TV-marknaden och är nu intressent i reklamtidmätningsföretaget Ad Check 100 %, TV Bergslagen 36 % samt TV Uppland 26 %.98 Upsala Nya Tidning har intressen i TV Uppland 26 % liksom Stampen i TV4 Göteb0rg.99 Sydsvenska Dagbladet har mindre en post i TV Skåne 11% med option på ytterligare l4 %.100 Av arbetarrörelsens tidning är Värmlands Folkblad delägare i TV Värmland %.1°1 27 De stiftelseägda Sundsvalls Tidning och Västerbottens-Kuriren har aktieposter i Lokal TV i SundsvallTimrå 20 %1°2 respektive TV Botnia 5 %103.

6.5 Sammanfattning

Tre ägargrupper, Stenbecksfären, Wallenbergsfären och Capital Cities, dominerar den svenska icke-licensfinansierade TV-marknaden. De tre grupperna har det senaste åren stärkt sitt marknaden grepp om genom att starta nya företag och in som delägare i existerande fristående bolag.

96 Mediatrender494. 97 Mediatrender 1693. PressensTidning 1593. 98 Årsredovisning för VestmanlandsLänsTidning 1993.EterMedia3694. 9 EterMedia 3694 och 3194. 00 PressensTidning 1593. EterMedia2994. Mediatrender1294. 101Mediatrender 1693. PressensTidning 1593. Inbjudantill förvärv aktieri av TV4 AB. 02 Mediatrender494. PressensTidning 1593. Inbjudantill förvärv aktier TV4 av AB. 103Mediatrcnder I693 och994.

SOU 1994: 145

7 Bonniersfären

Familjen Bonnier104 har sedan mycket länge varit den störste medieägaren i Sverige. Med ett bokförlag grundat 1837 som bas vidgade familjen i början av 1900-talet sina intressen till dagspress och tidskrifter. Under efterkrigstiden har Bonniers successivt gått in på nya mediefält samtidigt som de expanderat utomlands, i första hand i de övriga nordiska ländema.105 Bonniers kanaliserar sina ägarintressen via två huvudbolag, det belagda Bonnierföretagen och det börsnoterade Marieberg, där familjen kontrollerar cirka 45,5 procent av aktiekapitalet och 72,5 procent rösterna.1O5 Bonnierföretagen ägs av ättlingar till bröderna Tor av och Åke Bonnier. I Marieberg finns ytterligare släktgren en representerad i familjens holdingbolag Deni. Familjens direkta engagemang i de två företagen har alltid varit av olika karaktär. I Bonnierföretagen har familjemedlemmar alltid suttit med både i styrelse och den verkställande ledningen, medan i Marieberg har huvudägama nöjt sig med att bevaka sina intressen via styrelsen. Av tradition har det trots de gemensamma ägarintressena varit vattentäta skott mellan de två företagen. De har drivits helt oberoende varandra, vid några tillfällen i direkt konkurrens. Under de senaste av åren finns dock tecken på ökade kontakter. Mariebergs verkställande direktör har valts in i Bonnierföretagens styrelse. Dagens Nyheters verkställande direktör har tidigare ingått i Bonnierföretagens nye ledning. Företagen gjorde gemensam satsning betal-TVen marknaden dock misslyckades. Andra samverkansprojekt har som diskuterats utan att realiseras. Det bör även noteras att Bonnierföretagen de senaste femton åren kontinuerligt har ökat sin ägarandel i Marieberg från 2 till 31 kapitalet.1°7 procent av

104 Nedan användsföljande beteckningar: Familjen Bonnier ättlingar till bröderna Tor, Åke och Kaj Bonnier. Bonniersfáren företag i vilka familjen Bonnier har ett dominerandeägarintresse i 33 % av rösterna. Bonnierkoncernen AB Bonnierföretagenmed systerföretagen AB Boninvest och Bonnier City Fastigheter AB. Bonniers familjen Bonnier. 105 Sundin, S., Bonniers och under 150 år i Presshistorisk årsbok 1987. pressen 106 Dagens Nyheter 1994-10-07. 107 Sundin, S., Bonners och mediekoncentrutionen i Sverige i MedieNotiser 1-2 1991.

Ägande i dagspress, privat lokalradio icke-licensfinansierad samt TV

7. 1 Marknadsandelar

En exakt bestämning av Bonniers marknadsandelar inom olika massmediebranscher är omöjlig att göra på grund den tillgängliga av att statistiken är ofullständig. Det kan dessutom diskuteras den om grova uppdelningen på dagspress, veckopress, Specialtidningar är helt etc. relevant eftersom dessa marknader i praktiken består rad delav en marknader. För dagspressen existerar egentligen bara riksen marknad, den för kvällspressen. Morgontidningarna konkurrerar på ett sjuttiotal lokala marknader. Specialtidningar konkurrerar inte med

varandra i allmänhet utan på ett dussin delmarknader för bilar, båtar,

matlagning, hälsa, jakt etc.

Figur 7.1 Bonnieryiirens marknadsandelar 1994

Bokklubbar

ker

Allmänlitteratur

Hyrvideo

Biografbesök

Serietidningar

Facktidskriiter

Specialtidningar

Veckopress

Kvältspress

Dagspress totalt

80 100

El Närmaste konkurrent I Bonnierstären

Uppskattadevärden Källa: Årsredovisning för Bonnierförelagen 1993, Årsredovisning för Liber 1992, MedieSverige 1993, Mediatrender493, TS-Boken I995, Erasmie,G., De nordiska serietidningsmarknaderna i K. E. GusIafss0nred Komparativa maxsmediestudier, Svenska Dagbladet [994-04-28. Bonnier Information 51994. TS Tidskriftsboken 1994,Hafslrand,HeleneTidskriftssektorns strukturutveckling1983-1993 ©SluffanSundin

SOU 1994: 145

På dagspressmarknaden har Bonniers de senaste femton åren successivt flyttat fram sina positioner genom etableringen av Dagens Industri och förvärvet av Sydsvenska Dagbladet inklusive hälften av Idag. Bonniersfären svarade första halvåret l994 för 26 procent av flerdagarstidningarnas totala upplaga och var därmed den största ägargruppen. På kvällstidningsmarknaden har Aftonbladet de senaste åren ökat sin marknadsandel, men Bonniers är fortfarande störst med 55 procent av marknaden inklusive hälften av Idags upplaga. På sina utgivningsorter Stockholm och Malmö svarar Bonniersfärens morgontidningar för 72 procent respektive 57 procent 63 inkl. Trelleborgs Allehanda. Täckningstalen utgivningsorten för Dagens Nyheter och Sydsvenska Dagbladet på 40 respektive 46 procent är dock anmärkningsvärt låga jämfört med de tal 70-80 procent som är vanliga för förstatidningar se ovan 1.2. Till de rent kvantitativa måtten bör läggas ett kvalitativt, nämligen de enskilda tidningarnas betydelse för opinionsbildningen. I avsaknad av politiska Veckotidningar av Der Spiegel eller Die Zeits typ har storstadspressen i Sverige kommit att spela en mycket viktig roll för den kvalificerade kulturbevakningen och den rikspolitiska debatten. I det perspektivet framstår Bonniersfärens ställning som mycket stark med en av Stockholms två morgontidningar, den enda dagliga affärstidningen, en av två riksspridda kvällstidningar samt två av fyra tidningar med regional spridning. På specialtidningsmarknaden är Bonniers den störste utgivaren med 15 titlar och en marknadsandel 48 procent. Tidningarna konkurrerar en rad delmarknader, där marknadsandelarna varierar mellan 20 och 80 procent tabell 7.1. Inom fackpressen har Bonniers en stark ställning endast delmarknaden för affärspress. Under senare år har även en omfattande verksamhet med datorbaserad affärsinformation byggts upp. Fullständiga uppgifter om marknadsandelar saknas men Bonniers databasföretag AffärsData är exempelvis ensam sitt område. Bonniers förlorade under 1980-talet sin ledande ställning inom veckopressen och har nu en marknadsandel 20 procent. Delvis har förlusten kompenserats genom en satsning månadsmagasin. På seriemarknaden har Bonniers det största antalet titlar. Huvudkonkurrenten, Egmont, har både större upplaga och högre utgivningsfrekvens på sina tidningar. Aktuella uppgifter saknas men de två stora

Ägande i dagspress, privat lokalradio samt icke-licensfinansierad TV

utgivarna svarar uppskattningsvis för vardera 45 procent av marknaden.103

Tabell 7.1 Bonniersfärens andel konsumentinriktade av fl2ecialtidskrifters upplaga vid utgivningstilüfällerförsta halvåret 1993 B0m1ier.sfziren.v Inriktning zmdelprocent

Källa: Bearbetningefter TS Tidskriftsboken 1994 Anm: Om Vår BostadmedräknasuppgårBonniersfâirens andeltill 9 procent. TS-uppgift saknasför tidningen Gourmet

Svensk Filmindustri har dominerande ställning biografägare som med 179 dukar i de sjutton största städerna. Under de åren har senaste dock Sandrews ökat sin marknadsandel, varför SF:s andel beräknas stanna cirka 55 procent.109 SF var 1992 största aktören inom hyrvideobranschen med marknadsandel 28 procent.0 Uppgifter en om köpvideomarknaden saknas, Bonniers bör ha ökat sin andel. men På marknaden för allmän litteratur behåller Bonniers sin ledande

position med en sjättedel antalet utgivna titlar och tredjedel av en av försäljningen, vilket innebär att de säljer större upplagor än konkurrenterna. På bokklubbssidan är Bonniers dominans än markerad mer med drygt hälften medlemmarna och sju de tio av av största klubbarna.

Läromedelsmarknaden uppvisar helt bild med Wolters en annan Kluwer Sverige som dominerande förlag. Bonniers har dock under de senaste två åren gjort stor satsning på bygga brett en att upp ett läromedelsförlag. Någon aktuell uppgift Bonniers marknadsandel om

108Erasmie,G., De nordiskaserietidningsmarknademai K. E. Gustafssonred Komparativa massmediestudier. 109SvenskaDagbladet 1994-04-28. 110Medialrender41993.

SOU 1994: 145

föreligger inte, men den uppgår troligen inte till mer än några enstaka procent. Om den nuvarande tendensen består kommer dock andelen att öka markant de närmaste åren 1 Marknaden för lokal privatradio är alltför ny och turbulent för att någon meningsfull uppskattning av andelar skall kunna göras. Av de femtionio hittills utauktionerade koncessionerna har Bonniers direkta ägarintressen i sju. På TV-området finns inte Bonniers representerad bland distributionskanalernas ägare. Ett försök att starta en betal-TV-kanal misslyckades. Villkoren för koncessionen för den tredje markbundna TVkanalen diskvalificerade i praktiken Bonniers. Via Svensk Filmindustris samproduktioner med Sveriges Television har Bonniers sedan länge varit engagerad i film för TV. Ett speciellt dotterbolag för produktion av TV-program har startats 1994.112 Någon större andel av den totala TV-produktionen i Sverige kan dock bolaget knappast ta de närmaste åren. Sfärens intressen i KabelVision förefaller inte längre vara av strategisk karaktär. Sammanfattningsvis har Bonniers en mycket stark ställning marknaderna för allmän litteratur, kvällspress, morgonpress i Stockholm och Malmö, affärsinformation samt biografvisningar. Bonniers är inte dominerande men tillhör de allra största aktörerna inom hyrvideo och serietidningar. Inom specialtidningssektorn är de väl representerade men möter konkurrens från både etablerade och nystartade tidningar. De agerar slutligen även inom radio, TV-produktion och läromedel, dock utan att ha någon större marknadsandel.

7.2 Strategi En grundläggande punkt för Bonniers strategi under de senaste åren har varit att satsa medier bekostnad av sina industriengagemang. Mediernas andel av Bonnierföretagcns omsättning har således ökat från 63 procent 1983 till 87 procent 1993. Den industrigrupp som nu återstår har samlats i dotterbolaget Frili, som ägarna sikt planerar att introducera på börsen.113 Inom hela Bonniersfären har mediernas andel ökat från 58 procent 1984 till 64 procent 1993. Det helt

111 SvenskBokhandel 191993. 112EterMedia261994. 113 Årsredovisning för AB Bonnierföretagen 1993.Bonnier Information 21994.

Ägande i dagspress, privat lokalradio icke-licensfinansierad samt TV

dominerande industriföretaget inom sfären är Duni 1993 svarade som för över hälften av Mariebergs omsättning och 77 sfärens procent av totala engagemang utanför mediebranschema. I sin satsning medier använder Bonniers sig skilda strategier av beroende på geografiskt område. I Sverige har Bonniers sedan många år undvikit att expandera inom sina kärnområden sig förvare genom värv eller nyetableringar. I stället har de gått in i för dem brannya scher som läromedel och skivklubbar, där de med sina kapitalresurser kunnat etablera sig relativt snabbt. Bonniers har alltid visat stort intresse för att vara med och exploatera de medier utvecklats, nya som som de senaste tio åren hyrvideo, köpfilm, dataspel, elektronisk affärsinformation och senast multimedia. De har även försökt hitta nu nya nischer inom befintliga medier. Nya tidskrifter projekteras ständigt. Hösten 1994 har en förlagsgrupp byggts för Specialtidningar upp för ungdom, en annan förlagsgrupp har bildats kring facktidningen Resumé, en ny kvinnotidning har projekterats, medicinsk facken ny tidning har startats, liksom två förlag för juridisk litteratur respektive datalitteratur.114 En trend är lansera tidskrifter ny att som TV-program.115 I de övriga nordiska länderna har strategin sedan länge varit att systematiskt bygga ut verksamheten inom kärnbranscherna: specialtidningar, serietidningar, bokförlag, affärsinformation och filmproduktion.115 Marieberg har förvärvat minoritetsposter i tidningsföretag i Finland och Norge. Bonnierföretagen har successivt flyttat ledningen av allt större delar sin tidskriftsutgivning till Danmark. av Från 1995 kommer således Bonnier Publications med huvudkontor i Köpenhamn att ansvara för koncernens samlade utgivning av Specialtidningar, månadstidningar, Veckotidningar och serietidningar.117 En orsakerna till koncentrationen till Danmark av är det danska specialtidningsförlagets stora framgångar med lansera att tidningar på alla de nordiska marknaderna med i huvudsak ett gemensamt innehåll, med vissa lokala variationer.

114 DagensNyheter 1994-10-13.Mediatrender151994. Bonnier Information 41994 och 51994. Resumé351994. Mediatrender 131994. 115EterMedia 301994. Bonnier Information 41994. Mediatrender171994. Resumé34 994 l och 411994. DagensNyheter 1994-08-23. 1 16 Sundin, S., Svenska medieföretagsutlandsetableringar i MedieNotiser 4 1992. 117 Resumé431994. Mediatrender 171994.

SOU 1994: 145

Bonniers satsningar de västeuropeiska mediemarknaderna har hittills varit relativt blygsamma. Det danska specialtidningskonceptet har lanserats i Frankrike och Tyskland. I övrigt finns Bonnierföretagen representerade med serietidningsutgivning och barnboksförlag i länder med affärsinformation i Storbritannien.1 13 ett par samt Marieberg är minoritetsägare i den nystartade franska dagstidningen Info Matin. I östra Europa har Bonniers varit mer offensiva än i västra. Redan under kommunisttiden startade Bonniers serietidningar i Ungern, som följts utgivning i flera länder. Affärstidningar med Dagens av Industri förebild har startats i de baltiska staterna och Ryssland. som Elektronisk affärsinformation har etablerats i flera länder.1 19 Expressen äger 49 Lettlands största tidning Diena.120 procent av Även Bonniersfären de senaste femton åren expanderar på om många utländska marknader är de med europeiska mått en relativt liten aktör. Med sammanlagd omsättning för sfärens medieföretag en 10,4 miljarder kronor hamnar den kring femtonde plats bland Europas medieföretag, vilket kan jämföras med Bertelsmann som har ungefär fem gånger större omsättning.121 Om Bonnierföretagen förblir ett helt familjeägt bolag och ägarfamiljen vill behålla om kontrollen över Marieberg kommer inte de finansiella resurserna att räcka för att sfären allvar skall kunna ta upp kampen med de stora aktörerna på den europeiska marknaden. Mot denna bakgrund kommer Bonniersfären troligen att fortsätta att följa de senaste årens strategi. Ledningen har uttryckt den som att slå vakt om marknadsandelarna i Norden och när utländska förläggare går in samt att i om övrigt expandera på de områden där vi verkligen har en unik kompetens att tillföra. Bonniers har under de senaste åren konsekvent tillämpat den ovan skisserade strategin. Ett stort och viktigt undantag har dock gjorts. Mariebergs förvärv av Sydsvenska Dagbladet strider inte bara mot Bonniers aktuella princip att inte växa inom sina kärnbranscher utan också mot deras mycket gamla princip att inte köpa ytterligare dagstidningar. Tillfällen har inte saknats, som när liberala tidningar

113 Årsredovisning för AB Bonnierföretagen 1993. 119 Årsredovisning för AB Bonnierföretagen 1993. 120Årsredovisning för Tidnings AB Marieberg 1993. Resumé441994. 121 The European Media Yearbook 1994.

Ägande i dagspress, privat lokalradio samt icke-licensfinansierad TV

utanför storstäderna bjudits ut på marknaden i samband med generationsskiften i de gamla ägarfamiljerna. Bonniers planer på att starta en daglig affärstidning 1973 väckte tidigare nämnts kraftig som opposition. Kritikerna menade att den tidningen skulle skapa nya ytterligare svårigheter för de hårt utsatta Göteborgs Handelsoch Sjöfarts-Tidning och Svenska Dagbladet. Bonniers valde att skrinlägga planerna och i stället satsa tvådagars facktidning för en tekniker, Dagens Industri. Tidningen ökade periodiciteten och omvandlades successivt till allmän affärstidning karaktär en av samma som den som ursprungligen diskuterades.122 Bakom Bonniers tvekan att ytterligare sig i dagspressen engagera låg säkert en rädsla för en lagstiftning mot ägarkoncentration, vilket diskuterades och utreddes l970-talet. Hos åtminstone vissa familje-

medlemmar fanns det dessutom ett principiellt motstånd mot att ytterligare öka ägarkoncentration inom dagspressen.

Mot ovanstående bakgrund kom Mariebergs förvärv av Sydsvenska Dagbladet överraskande. Bonniers övergav den princip familjen som följt i närmare femtio år. Affären gjordes i flera varför etapper, det är möjligt att Mariebergs intentioner förändrades efter hand. Men redan när Bonniers accepterade ett erbjudande från de gamla en av ägarfamiljernas dödsbo att köpa 10 procent aktiekapitalet bröts av principen. Även med så liten en ägarandel kunde Marieberg få inflytande i företaget, eftersom det inte längre fanns någon stark huvudägare. Sedan följde affärerna slag i slag. Sydsvenska Dagbladet köpte en tryckpress Marieberg och betalade i form av av nyemitterade aktier. Marieberg förvärvade större delen av en aktiespekulants post och blev störste ägare med 42 aktieprocent av kapitalet. Därefter fick option på överta den gamla man att ägarfamiljens poster, vilket skulle Bonniers 70 aktiege procent av kapitalet. Mariebergs bud på hela företaget därpå endast var ett naturligt slutsteg. Flera samverkande faktorer bidrog således till att Marieberg kunde

genomföra köpet. Där fanns de gamla ägarfamiljernas önskan att sälja, de två tidningsföretagens ömsesidiga behov göra tryckpressatt affären, det allmänna önskemålet från den gamla ägarfamiljen,

22 Sundin. S.. Bonniers och pressen under I50 âr i Prcsshistoriskårsbok 1987.

SOU 1994: 145

minoritetsägare och fack att lösa ut spekulanten, där fanns slutligen tidningsledningens och fackets välkomnande av Marieberg som ägare. Det kan tyckas anmärkningsvärt att ingen större debatt väcktes vid Bonniers första aktieköp, då de bröt sin gamla och ofta åberopade princip. Nu kom diskussionen i gång allvar först nära två år senare när affären i stort sett var fullbordad.

7.3 Samordningsfördelar Bonniersfärens expansion inom mediemarknaderna kan ses som en strävan att uppnå horisontell och vertikal integration, varav den första formen är tydligast. Bonniers har under sin långa historia alltid i första hand varit inriktad konsumentmarknaden, där man i dag nämnts har mycket bred täckning i Sverige med som ovan en utgivning böcker, dagspress, vecko- och månadstidningar, specialav tidningar, serietidningar, affärspress samt film- och TV-produktion. Numera täcker man även vissa delar av företags- och utbildningsläromedel, fackpress och affärsinformation. marknaden genom En tanke bakom den horisontella integrationen har varit att en nedgång inom delbransch skall kunna kompenseras genom en uppgång en något annat område. Bonniers har exempelvis minskat sin veckopressutgivning drastiskt. Av nio Veckotidningar 1959 med en upplaga 2,2 miljoner återstår i dag två med veckoutgivning med en ex. upplaga 0,4 miljoner Många av de förlorade veckopressläsarna ex. finns dock troligen kvar som konsumenter av andra av Bonniersfärens produkter. Husmoderns gamla läsare hittar ett liknande material i månadstidningarnas fackavdelningar, Vecko-Journalens läsekrets hittar sin speciella blandning av allmänt och kulturellt material i Månadslournalen. Familjetidningarnas läsare återfinner det allmänna stoffet i Expressens söndagsbilaga, fackurtiklarna i Specialtidningar och följetongerna i bokförlagens underhållningslitteratur. Ungdomsgrupper, som tidigare läste serietidningar, roar sig nu med dataspel och Videofilmer. Bonniers kan även utnyttja den horisontella integrationen till att överflytta sin kunskap i en bransch till en annan. Bokklubbarnas sofistikerade medlemsvärvnings- och försäljningsmetoder har med stor framgång överförts till special- och månadstidningar samt skiv- och

Ägande i dagspress, privat lokalradio icke-licensfinansierad samt TV

videoklubbar. Bokklubbarnas stora medlemsregister kan givetvis också utnyttjas av andra företag inom koncernen. Den horisontella integrationen utnyttjas även till direkt samverkan mellan olika bonnierföretag över branschgränserna. Fenomen inom ungdomskulturen kan exempelvis lanseras samtidigt i form film, av ungdomstidningar, serietidningar, datorspel, böcker etc. Några centrala samordningsdirektiv tycks dock inte förekomma, utan det finns exempel samverkan med andra mediegrupper. Dagens Nyheter valde således annonssamverkan med Finanstidningen och inte med Dagens Industri. Även det förekommer om ett visst samarbete inom koncernen är det troligen inte någon större betydelse. Den förhärav skande företagsfllosofm tycks i stället att utveckla självständiga vara delvis med varandra konkurrerande utgivnings- och produktionsenheter. Den vertikala integrationen inom Bonniersfären har minskat de senaste åren. Bonniers grafiska bokindustrier har lagts och Pressner, byrån med dess tidningsförsäljning har Intressena i den avyttrats. grafiska tillverkningsindustrin har minskat. Kvar finns delägarskap i ett stort tidskriftstryckeri. Direkt inflytande försäljningsledet har Bonniers på bok- och filmmarknaderna bokklubbarna respekgenom tive biograferna och videodistributionen. En genom årtionden ständigt återkommande fråga är om Bonniers utnyttjat sin ställning på marknaden för att dra fördelar. Några egna incidenter den senaste tiden kan tolkas inom Bonniersom att man sfären börjat inta en mer offensiv hållning gentemot sin konsvagare kurrenter. Dagens Nyheter krävde villkor för samdistributionen i nya Stockholm, som skulle den största tidningen de mindres begynna kostnad. l Malmö har Sydsvenska Dagbladet liksom övriga samverkande skånetidningar motsatt sig att det ombildade Arbetet skulle få överta det gamla konkursdrabbade bolagets plats i det lokala distributionsföretaget.123 Bonnierförlagen sade häromåret det fackbokupp handelsavtal som sedan 1970 reglerat försäljningsvillkoren i branschen för att i stället sluta ett eget avtal med bokhandeln. En aktuell konflikt rör distributionsföretaget Tidsams urval av kunder. Bolaget ägs av fyra stora tidskriftsförlag, nämligen Bonniers

123Mediatrender493. SvenskaDagbladet 1994-04-07.PressensTidning 31994.

SOU 1994: 145

42 procent, Allerförlagen 28 procent, Hemmets Journal 14 procent samt Albinsson Sjöberg 14 procent. Tidsam svarar för 85 procent av den lösnummerförsålda upplagan. De konkurrerande företagen når betydligt färre försäljningsställen. Ett par förlag har blivit nekade att distribuera nya tidningar via Tidsam med hänvisning till kapacitetsbrist. Beskyllningar har dock riktats mot ägarförlagen att utnyttja sitt inflytande i Tidsam till att skydda sina egna tidningar. Flera anmälningar behandlas för närvarande i Konkurrensverket. 124 Det går dock inte utifrån de ovan relaterade fallen att dra någon definitiv slutsats om en allmänt hårdare linje från Bonniers sida. Det kan röra sig tillfälligheter att incidenterna kommit ungefär om samtidigt. Skånetidningarnas konflikt med Arbetet blossade upp innan Bonniers blev huvudägare i Sydsvenska Dagbladet, fackbokhandelsavtalet var föråldrat etc.

7 4 Intern konkurrens . Bonnierföretagen och Marieberg har trots sin gemensamma huvudägare alltid uppträtt två separata företag, även om ett visst som samarbete utvecklats de senaste åren. De två företagen har i stort haft olika verksamhetsfält, i vissa fall har konkurrenssituationer uppmen kommit. Expressens söndagsbilaga har allt sedan starten konkurrerat med Bonniers Veckotidningar både vad gäller innehåll och annonser. Mariebergs dotterbolag Pressens Bild öppnar hösten 1994 sitt digitala klipparkiv för allmänheten och ger därmed AffärsData konkurrens.125 På den elektroniska affärsinformationsmarknaden konkurrerar Mariebergs Dextel Findata och Bonnierföretagens Six.126 Frågan ägarna ingripit mot företagsledningarna för att minska om den interna konkurrensen mellan de två företagen är givetvis svår att besvara. Några direkta belägg för att så varit fallet är svåra att hitta för de senaste åren. Tidningarna i Mariebergskoncernen riktar sig i stort till olika målviss konkurrens råder dock. Undantaget är kvällstidgrupper, men en

124 Svenska Dagbladet 1994-05-30. Mediatrender 101994. Pressens Tidning 101994. 125 MånadensAffärer oktober 1994. 126 Bonnier Information 41994. VeckansAffärer 6-71994.

Ägande i dagspress, privat lokalradio samt icke-licensfinansierad TV

ningsmarknaden i södra och västra Sverige där Expressen och Idag är direkta konkurrenter. Med sin morgonupplaga i Stockholm har Expressen i praktiken tagit strid med Dagens Nyheter, även om det officiellt sägs att målgruppen är de som saknar morgontidning. I södra Sverige exklusive Malmö konkurrerar Sydsvenska Dagbladet och Dagens Nyheter som komplementtidningar till den lokala pressen. Den marknaden är dock relativt marginell för båda tidningarna. I samband med Mariebergs inträde i Sydsvenska Dagbladet uppstod

en diskussion om ägarnas avsikter med köpet. Planerade de att göra rationaliseringsvinster att samordna delar tidningarnas genom av verksamhet Det bör först påpekas att samarbete inte på något sätt förutsätter ägarsamband. Redan före köpet förekom olika former av samarbete vad gäller annonsförsäljning, tryckning och distribution. Ett gemensamt ägande kan i dessa fall endast komma förstärka att existerande band. Mest känslig har dock frågan samordning det om redaktionella planet varit. De ekonomiska vinsterna med till exempel gemensam utrikestjänst är uppenbara. Vissa debattörer har spekulerat i att Sydsvenska Dagbladet kan komma reduceras till att en lokal del i Dagens Nyheter. Mot en sådan utveckling talar Mariebergs långa tradition av utgivning av helt självständiga tidningar. Även inom Bonnierföretagen förekommer intern konkurrens. I den

tidigare centralstyrda koncernen har de ansvaret senaste åren flyttats ut på de enskilda divisionerna. De skilda enheterna har utvecklat

verksamheten i olika riktningar och ibland kommit in andra koncernföretags domäner. Damtidningarna har exempelvis anklagats för att locka till sig varandras målgrupper.|27 Bonnierföretagens nya organisation med fyra divisioner inriktade olika medier, bokutgivning, affärsinformation, tidskrifter film, samt radio och TV, kan möjligen ses som ett tecken att koncernledningen klarare vill markera kompetensområdena för att undvika interna konflikter. Den interna konkurrensen består dock fortfarande många områden. Bästa exemplet är bokförlagsverksamheten bygger på som en kombination av konkurrens och samverkan. På den allmänna vuxenlitteraturmarknaden konkurrerar fyra större och etrmindre bonnierförlag om författarrättigheter. På försäljningssidan har bokklubbarna visserligen var sin profil konkurrerar skarpt med varandra. men

I 37 Resumé351994 och 381994. Mediatrender131994.

SOU 1994: 145

Stordriftsfördelarna tar koncernen ut i gemensam distribution och administration samt i viss utsträckning gemensam marknadsföring.

7.5 Samverkan med andra sfärer

Bonniers har sedan länge samarbetat med inhemska partners på utländska tidskriftsmarknader. Bonniers har bidragit med kunnande och grundkoncept eller ekonomi- och distribuidéer om redaktionella tionsrutiner, överlåtit den direkta redaktionella utformningen till men de lokala förläggarna. l flera fall har Bonniers efter en tid löst ut sina partners. I Sverige har Bonniers tradition haft relativt få kontakter med av andra mediegrupper. Under de senaste åren har dock företag inom Bonniersfären kontakter med medieföretag inom andra tagit en rad sfärer. Genomgående rör det sig relativt små projekt, varför det om inte går att dra några långtgående slutsatser om närmanden mellan sfarerna. Möjligen kan den senaste utvecklingen tolkas som en större öppenhet från Bonniers sida när det gäller samarbete över ägargränserna. På TV-sidan har företag inom Bonniersfären inlett samarbete med samtliga privata TV-ägare tabell 7.2. Annonssamarbetet mellan storstadstidningarna är gammalt datum och har inte påverkats av av Mariebergs förvärv Sydsvenska Dagbladet. Bonniers har tidigare av gjort misslyckade försök att ut tidskrifter fiftyfiftybas ett par ge med andra förlag. Nu görs ett nytt försök med Dagens Medicin. Svensk Filmindustri har tillsammans med Egmont en mycket stark ställning inköpare ñlm den nordiska marknaden. Bonniers som av samarbete med större icke-nordiska medieföretag har hittills varit av ringa omfattning.

Ägande i dagspress, privat lokalradio icke-licensfinansierad samt TV

Tabell 7.2 Bonniersfärens samarbetsprojekt med andra ägarsfärer Enhetinom Samarbetsprojekt Samverkandesfär Bonniersfären

Resume Text-TV i TV4 Wallenberg SvenskFilmindustri SamägandemedTV4 rättigheterna Wallenberg av till TV-serien Tre Kronor producerad av SF TV Direkt Försäljning av aftärsnyhetertill Wallenberg SvenskaDagbladet Resumé Medie- och reklammagasini TV3 Stenbeck VeckansAffärer Affirsmagasin i TV3 Stenbeck Edge Äventyrsprograrn i ZTV Stenbeck Bonnierföretagenoch Minoritetsägarei KabelVision Stenbeck Marieberg Sydsvenska Minoritetsägarei TV Skåne Stenbeck Dagbladet Interprint Tryckning av Aftonbladets LD söndagsbilaga Expressenoch Idag Annonssamverkanmed Aftonbladet LD DagensNyheteroch Annonssamverkanmed Göteborgs- Hjöme SydsvenskaDag- Posten bladet Expressen Text-TV-tjänst i Femman ScandinavianBroadcasting System Affársförlaget Gemensamutgivning Dagens E T Förlag av + Medicin SvenskFilmindustri Hälftenägt inköpsbolagfor Egmont ñlmrättigheterScandinavianMedia Alliance SvenskFilmindustri Hälftenägt distributionsbolagför Egmont hemunderhâllningPlay Nöjesdistribution Bonnier Information StrategisktsamarbetemedDow Dow Jones Services JonesTelerate for elektroniskt distribueradaffarsinformationi Norden och Baltikum SvenskFilmindustri Distribution BuenaVistas Disney av Videofilmer Expressen Eventuellt tryckning av Financial Financial Times Times skandinaviskaupplaga RadioMegapol Eventuellt samarbetemedSRAB- Scandinavian nätet BroadcastingSystem och Wallenberg

7.6 Ägarroller

Bonniers har som ovan nämnts alltid intagit helt skilda ägarroller i Bonnierföretagen och i Marieberg. I det helägda Bonnierföretagen har familjen alltid ingått både i styrelsen och i den verkställande led-

SOU 1994: 145

ningen, medan i det majoritetsägda Marieberg har huvudägama varit representerade endast i styrelsen. Trots Karl Otto Bonniers löfte när han gick in som stor ägare i Dagens Nyheter 1901 att aldrig begagna min [Bonniers] aktiestyrka till obehörig inblandning i tidningens redaktionella ledning och oberoende har ägarna vid flera tillfällen varit inblandade i svåra konflikter med chefredaktörerna. De senaste femton åren förefaller det dock inte ha förekommit några större skärmytslingar på det redaktionella fältet. Det blev ingen reaktion mot att ägarna ingrep mot Expressens chefredaktör vid Kör ut dom-affären. Tvärtom ställdes det i debatten krav på ägarna att ingripa. Beträffande Albert Bonniers ingripande mot den ekonomiska ledningen se 3.1. Även Bonniers undvikit att blanda sig i det inre redaktionella om arbetet har de inte varit maktlösa. I styrelsen har de kunnat spela en viktig roll vid exempelvis chefsutnämningar och strategibeslut som påverkat redaktionernas arbete och ekonomiska De förefaller ramar. också ha fungerat medlare vid konflikter mellan olika grupper som inom koncernen. Den tidigare kritiken mot Bonniers för otillbörlig ägarinblandning I stället har den tiden kritik riktats mot har tonats ner. senaste familjen för inte sitt publicistiska ägaransvar. Bakgrunden att man tar är debatten kring sammansättningen Mariebergs styrelse och dess av verkställande direktörs maktställning. Mariebergs styrelse har tradition haft en bred sammansättning. av

Ägarnas släktgrenar har varit representerade. Verkställande

tre direktören har liksom chefredaktörerna ingått i styrelsen alltsedan bolagets bildande 1874. Liksom i de flesta börsbolags styrelser har det funnit s.k. styrelseproffs. Tidningsutgivningens speciella ett par karaktär har markerats inval från ägarintressen oberoende genom av tryckfrihetsrättslig och humanistisk personer som representerat tradition. I takt med verksamheten svällde och löntagarna blev representeatt rade växte styrelsen till de största bland de börsnoterade bolaen av vilket väckte irritation bland de mindre aktieägarna. Vid bogens, lagsstämman 1994 minskades därför antalet av stämman utsedda ledamöter och suppleanter från nitton till elva, varav sju tillhör ägarfamiljen. Chefredaktörerna försvann koncernstyrelsen, men tillhör ur i fortsättningen respektive tidnings styrelse. De fristående även egen

Ägande i dagspress, privat lokalradio samt icke-licensfinansierad TV

ledamöterna hade tidigare decimerats, återstår endast förre finansnu ministern och generaldirektören Ingemar Mundebo. Marieberg bolagiserade 1985 verksamheten och bildade dotterbolag för Dagens Nyheter och Expressen med egna styrelser. I regel brukar

moderbolagets verkställande direktör väljas styrelseordförande som i dotterbolagen. l ett tidningsföretag kompliceras dock förhållanden genom att tidningens ansvarige utgivare aldrig kan underställd vara nå-

gon. Ägaren delegerar det publicistiska

ansvaret till utgivaren. Chefredaktörerna ställde därför villkor för bolagiseringen som ett att tidningsstyrelserna skulle ägarstyrelser vara och inte tjänstemannastyrelser, vilket ägarna då gick med på. När Bengt Braun tillträdde

som verkställande direktör för Marieberg 1989 ställde han för sin del som villkor att få överta ordförandeposterna i dotterbolagens även Sydsvenska Dagbladet styrelser, vilket han också successivt fick sedan oktober 1994 fungerar han VD i Expressen och måste som tills vidare avstå från ordförandeklubban. När frågor tillsättande om eller avsättande chefredaktörer avhandlas kommer av Mariebergs styrelseordförande att träda i hans ställe.123 Bengt Braun har fått starkare formell position än någon en av sina företrädare under l900-talet. Sten Dehlgren var visserligen både verkställande direktör och chefredaktör för Dagens Nyheter 1922-46, men hans makt balanserades av starka företrädare för ägarfamiljen. Hans inflytande sträckte sig dessutom över tidning, förutom en de sista åren. Hur den reella makten fördelar sig inom Marieberg är det givetvis omöjligt för utomstående en att bedöma. Av inlägg från Bo Strömstedt och Arne Ruth döma förefaller det att dock som om den traditionella maktbalansen mellan ägare, verkställande direktör och chefredaktör rubbats så sätt att direktören stärkt sin position de övrigas bekostnad. I Bonnierföretagen har ägarinflytandet alltid varit större och samtidigt mindre omtvistat än i Marieberg. Vittnesmålen är många hur om Albert Bonnier under sin långa tid koncernchef kunde in som alla nivåer och direkt påverka besluten. Enda undantaget var bokförlagsverksamheten.17-9

.Den nya generationen har helt och formell en annan mer syn ägarrollen än sina förfäder. Delägarnas skara har vuxit snabbt och

I28 Strömstedt, B., L{ip.seueInoch insidan, 395 ff. s. 129 Hancock, B., Abbe och Bonniers. pussim.

SOU 1994: 145

uppgår till 60, cirka 40 är vuxna. l princip kan de enskilda nu varav delägarna påverka verksamheten i stort endast via bolagsstämmor några gånger år.13O Några delägare ingår i Bonnierföretagens per styrelse, tillsammans med flera externa representanter. Delnumera ägarna är också väl företrädda i divisionsbolagens styrelser. Slutligen arbetar cirka ett dussin delägare som tjänstemän i koncernen, nästan alla i något medieföretag. För de delägande tjänstemännen gäller principen att de aldrig placeras direkt under familjemedlem. De skall inte utöva en annan någon ägarroll där de arbetar, utan fungera som vanliga

tjänstemän.131 Hur det fungerar i praktiken är svårt att avgöra. Några

större klagomål mot ägarinblandning har dock inte hörts offentligt.

7.7 Bonniers position

I debatten kring familjen Bonniers expansion den svenska mediemarknaden har två perspektiv uppmärksammats, dels ägarnas makt i företagen, dels ägarnas position marknaden. Ibland har perspektiven blandats samman. Inom sina medieföretag förefaller Bonniers numera konsekvent tillämpa principen att inte blanda sig i det redaktionella arbetet. Deras goda rykte ägare visas bland att både ledning och fack som annat av välkomnade dem ägare Sydsvenska Dagbladet. Bonniers är som dock inte maktlösa i sina medieföretag. På den allokativa nivån har de fortfarande stor makt. De fattar de grundläggande ekonomiska beslui sina företag. De utser chefredaktörer för ungefär hälften av de ten tongivande dagstidningarna i den svenska politiska och kulturella mest debatten. I sin egenskap bokförläggare har de ett betydande av inflytande över det svenska litterära livet. Som ledande filmproducent beslutsfattarna inom filrnoch filmimportör hör de till de tunga branschen. Beträffande Bonniers position marknaden bör det först konstatede knappt något område har monopol. På många fält möter ras att hård konkurrens. På morgontidningsmarknaderna i de tvärtom en Stockholm och Malmö är dock konkurrenterna starkt beroende av

1301mr1g 11994 s. H8. 131 Intrig 11994 120. s.

Ägande i dagspress, privat lokalradio icke-licensfinansierad samt TV

subventioner. Utan statligt presstöd skulle Bonniers bli tidensam ningsägare i Malmö och kanske även i Stockholm. I debatten kring Bonniers ställning mediemarknaden har det framhållits både att den stärkts och att den försvagats. För den senare ståndpunkten talar etermediernas ökade betydelse för mediekonsumtionen. Resonemanget stämmer onekligen vad beträffar underhållningsfältet. TV har tagit över mycket den funktion Bonniers, av som nu till stora delar nedlagda, veckopress tidigare spelade. Inom fälten för information och framför allt opinionsbildning förefaller Bonniers däremot ha stärkt sin marknadsposition.

SOU 1994: 145

Käll- och litteraturförteckning

Bonnier A., Personligt, Stockholm 1985. Bonnier Information l993-november 1994. Bonnier, K. 0.. Bonniers en bokhandlarefamilj del V Stockholm 1956. Brandell, U., Dagbok med Dagens Nyheter, Uddevalla 1976. The European Media Yearbook 1994. Dagens Nyheter 1994-05-04. Bladh, C., En tidnings historia Sundsvalls Tidning under 150 år, - Sundsvall 1991. Engwall, L., Travels the Newspaper Country. Stencil Uppsala 1977. Erasmie, G., De nordiska serietidningsmarknaderna i K. E. Gustafsson red Komparativa massmediestudier. Etermedia. Resumés nyhetsbrev om radio och TV 1993-36 1994.

Gäfvert, B., Ivar Kreuger och Stockholmspressen i Pressens Ãrbog

1978. Hadenius, S.—Anderberg, G., Vem äger vad i svenska massmedier, Stockholm 1994. Hancock, B., Abbe och Bonniers, Stockholm 1977. Holmström-Saving, Husbondens röster, Stockholm 1982. Hafstrand, H., Tidskriftssektorns strukturutveckling 1983-1993 Pressutredningen -94. Arbetsrapport 12. Inbjudan till förvärv av aktier i TV4 AB 1994. Jonsson, S., Pressen, reklamen och konkurrensen 1935-1978, Göteborg 1982. Info 1193 och 194. Intrig 11994. Koncessionsansökningar för privat lokalradio. Lagercrantz, 0., Ett år på sextiotalet, Stockholm 1990. Ljungquist, Kampen om läsarna, Stockholm 1953. Massmediekoncentration. Betänkande av Massmediekoncentrationsutredningen. SOU 1980:28. Mediatrender 1992- l 7 1 994. Murdoch, G., Large corporations and the control of the communication industries, i Culture, Society and the Media Ed. Gurevitch et. al. London 1982. Månadens Affärer oktober 1994.

Ägande i dagspress, privat lokalradio icke-licensfinansierad samt TV

Nycop, C-A, Bära eller brista, Stockholm 1970. Pressens Tidning 1992-1 7 1994. Resumé 461993, 49-52 1993, 12 1994-211994. Ring, S., Typerna och den datoriserade draken, Stockholm 1981. Rydén, J., När bio var synd i Jönköping. Studie Jönköpings-Posten av 1935-1970, Jönköping 1989. Strömstedt, B., Löpsedeln och insidan, Stockhom 1994. Sundell G., 0rd och öden i ett tidningshus, Stockholm 1959. Sundin, S., Huset Bonnier 1909-1929 ägargrupps ekonomiska - en utveckling och dess inflytande över svenska massmedier Opublicerat manuskript. Sundin, S., Bonniers och pressen under 150 år i Presshistorisk årsbok 1987. Sundin, S., Bonners och mediekoncentrationen i Sverige i MedieNotiser 1-2 1991. Sundin, S., Svenska medieföretags utlandsetableringar i MedieNotiser 41992. Svensk Bokhandel 19 l 993. Tingsten H., Mitt liv. Tidningen 1946-1952, Stockholm 1963. Torbacke J., Dagens Nyheter och demokratins kris 1937-1946, Stockholm 1972. Veckans Affärer 6-7 l 994. Wrigstad, P., Så här var det, Stockholm 1979. TS-Boken 1979, 1994 och 1995.

Årsredovisningar 1992 för samtliga utgivare flerdagarstidningar.

av

Årsredovisning för AB Bonnierföretagen 1993. Årsredovisning för lndustriförvaltnings AB Kinnevik 1992-1993.

Bilaga I Ägargrupper inom flerdagarspress

Tabell 1.1 Ägargrupper inom flerdagarspress 23v 1978

Ägargrupp Antal Upplaga per Procentandel huvud- vardag1 :a av totaltidningar halvåret 1978 upplagan

KristianstadsbladetOlofsson Larsson KB 2 37 800 0,8 HallandspostensTryckeri AB 1 34 700 0,8 SkånskaLantmännens Tidnings- och Tryckeriförening 1 30 600 0,7 Stiftelsen Skelleftepress 1 29 200 0,7 Kristanstadsläns lantmänstidnings- och

SOU 1994: 145

Ägargrupp

:mald Upgzjflzgtlz per Procenltandel

uvu - var g :a av Iota tidningar halvåret l 978 upplagan

Vimmerby Tidnings Tryckeriförening

Källa: Bearbetning efter MassmediekoncentrationsutredningenSOU 1980:82 TS-Boken 1979

Tabell 1.2 Ägargrupper inom jlerdagspress 23v 1993

Ä Antal Upplaga per Procemandel gargrupp huvud- vardag1:a av totalupptidningar halvåret 1993 lagan

Bilaga I Ägargrupper inom flerdagarspress

Ägargrupp Antal Upplaga per Procentandel huvud- vardag1:a totaluppav tidningar halvåret1993 lagan

KristianstadsbladetOlofsson Larsson KB l 32 300 0,7 ArbetarrörelsenVästernorrland 2 32 100 0,7 SkånskaLantmännensTidnings- och

Kristanstadsläns lantmäns

Vimmerby

100,0

Källa: Bearbetning efter TS-Boken 1994. Årsredovisningar 1992 för samtliga berördaföretag.Hadenius Anderberg, Vem äger vad i svenskamassmedier

Bilaga II Hushållstäckning

Tabell 11.1 Ägargrupper med täckningstal 2 10 i eller

procent tre flera A-regiøner 1978. Antal A-regiøner. Totalt 70 A-regioner

Ägargrupp 80 70-79 60-69 50-59 4049 30-39 20-29 10-19 Summa

Arbetarrörelsen 3 l 3 5 7 l 1 16 22 68 SläktenBonnier 1 I 3 32 24 61 FamWahlgren l l 6 2 10 Familjen Ander 3 l i 10 Familjen Hjöme n n l 5 10 Högerns Förlagsstiftelse 2 2

Centerföreningar m

m

Familjen Hamrin i Familjen Bengtsson N Stiftelsen Barometern O Liberala Tidningar KB h - Centerpartiet l 2 l Familjen Pers t a SläktenRidderstad l 2 Erik och Asta SundinsStiftelse 2 N Eskilstuna-Kurirens Stiftelse 2 h Familjen Sommelius l l Familjema Alström Wide l l Larsson Olofsson KB l l Stiftelsen VK-Press l l Axel Johanssons stiftelser I Elfsborgs Läns Annonsblad l Familjen Grundel l Familjen Hörling l Familjen Svender 1 Familjen Walin l Familjema Björnberg m.fl. 1 Hallandsposten l Haparandabladet l K-E Johansson l Provinstidningen Dalsland l l SkaraborgsLäns Tidning l l Skövde Nyheter l l Stiftelsen Skelleftepress l l

SOU 1994: 145

Ägargrupp 80 70-79 60-69 50-59 40-49 30-39 20-29 10-19 Summa

Stiftelsen Svenska Dagbladet 1 1 Tore G Wärenstam l 1 Trollhättans Tidning l 1 Ölandsbladet l l

SUMMA 16 23 16 16 15 25 67 61 239 Källa: Bearbetningefter TS-Boken 1979

Tabell 11.2 Ägargrupper med täckningstal 2 10 procent i tre eller flera A-regioner 1993. Antal A-regioner. Totalt 70 A-regioner

Ägargrupp 80 70-79 60-69 50-59 40-49 30-39 20-29 10-19 Summa

Släkten Bonnier Idag Syd 2 3 29 33 67 inkl. Arbetarrörelsen 2 l l l 4 l 1 10 I9 49 Familjen Ander 3 l l 4 l l 1l Familjen Hjöme 1 3 7 10 inkl. Idag Väst Familjen Hamrin 1 5 1 Högerns Förlagsstiftelse I 2 1 3 Familjen Pers l I 2 1 l StiftelsenBarometern 3 1 l I Liberala Tidningar KB 2 l l l Centerforeningar l 2 1 l Centerpartiet l 1 1 l Familjen Bengtsson l l l 1 Nya Stiftelsen Gefle 1 1 1 1 A Dagblad Erik och Asta Sundins Stiftelse 1 1 Eskilstuna-Kurirens Stiftelse 2 Släkten Ridderstad 1 1 Stiftelsen VK-Press l I Axel Johanssons stiftelser 1 Bo Präntare I Familjen Hörling 1 Familjen Ingemarsson l Familjen Sommelius l Familjen Svender l Familjen Walin l Familjerna Bjömberg 1 1 m.fl. Gotlands Tidningar l I Larsson Olofsson KB l I

Bilaga II Hushållstäckning

Ägargrupp 80 70- 79 60-69 50-59 40-49 30-3 9 20-29 10-19 Summa

Liberal DagspressInvest l l Länstidningen Östersund 1 l Provinstidningen Dalsland 1 1

SkövdeNyheter HB l 1 StiftelsenSkellefteåpress l l Stiftelsen Tore G Wärenstam 1 l

Wallenbergsfáxen l l

SUMMA 10 15 19 16 14 20 48 68 210

Källa: Bearbetning efter TS-Boken 1993

Bilaga Ixilqzirnns positioner i

,l[L,’.S]‘6.S§'fiI‘‘f(Ig(’Il

Ägarnas positioner i claysjvs‘5Iirvlugwz

V företräderhuvudâigatrcn Knrxir : dotlerholttg

iretagi Chefredaktör Verksläliamlc i Styirelsserird- i SGFEEeIcHTfiÖiEr i i i direktör föra dc i Nhtriiåbcréi i , 3IIL5.7Ilxfiéx-g . i i Johan me-.- Bonnier e i i i PontusBonnier ii Tomas Bonnier Ihiiueiii u7:nlor r ÖTe M11z;I‘;s; i r i i i Julian Bonnier

i Karl OrmBonnier i J ii ,Tomas Bonnier .

r v L1z..\'eii r ~ irlfienigii i 11:-{[1}YT [T{lTziF75}}}z7ziT er i PontusBonnier i i i TornaxBonnier

.Sivdiriçiiiskd 7IragkIl2axle V [We713:73’:-7zz7zT

T ——— i ilonas Nyrén i Bonriicrförctzigen Curl-Johan Hans-Jacob Bonnie

i i Bonnier PontusBonnier

Simon Bonnier

i

jfäii-Kjäi-Iligiii T VT 7 i Ci: :J7Imm’ i i r Hans-JacobBonnier

i Bonnier Johan Bonnier i 1 i LukasBonnier

i PontusBonnier .§flE¢fl,,, Peter Hiömçe, PeterWHjörne

lug .M me P1721‘ i ‘ I1]}r15777‘Lars HjrIze

i Kinn

i HaImnarskjiid i i

Håkan Selilstedtiii

i TS:Iz1I:f}7111wAnde1 Lars Ander fiifitflf Andcr T

Joakim Ander

v 7’ i .LarsAnder T

Lfilzfcflfls T : :WWW Tf LarsAntler StaffanAnder FiiLYIUdÅ Tijvckeri fn AB i W M A i V Ander

i 717.7vx70:gV1‘VTI}z71:}1‘g's’ T f, T i h i i {V

Guxmflnder ä Lars Ander i TryckeriAB i i Ann-Marie Ander i iÃBLTjIiTiWÃiÃTH-Twiiim i i m Bilan Aniej SmffmzAnder

i.SkiiziI1rg.r iin i i iFmrdiäsrriiigkäeiivi-TBTB i TT Lars Ander

i Tidningar i StaffanAnder

i i

Nya K riATITIieTniTnrT-i imivi if i Lars Ander StaffanAnder j PostenAB

ÅTTSVEÃITIUREÅ iiiIT i T LarsAnder .StaffanAnder Ilerunda i AB Siiffle-Tizhi mi en i Lars Ander StaffanAnder Vätmunlzinds Läns Anders iiw H i AndersH Pers i vi SvenKvamström Tidning Perswiøv JonasPers Azren HIlEV’‘gA‘ i i AndersH Pers SvenKvnmxtröm l2Vocnjvrxcri AB

TTG: tdArTid1iii§.v AB. TT ÄV Anden H Perx iBTkqçizigshazleiv AnderxH Pen TryckeriAB

BliierencoAB i Stig Fredriksson ChristinaHamrin

ThomasHamrin ~;I—fi[[’S.L’II AB SrigBT F;cdrik.§.x021 Stig ChrixlinzzHamrin i Fredriksson L Täipings Tidning T Stig Fredriksson

1SVl 11V}rVg. ].{[I1.; Stig Fredriksson

TijvckeriAB i

iT§iiiåTuTil.v-Tiz1niii:@ii i Stig Fredriksroiz ChristinaHamrin n i TryckeriAB

SOU 1994: 145

Ägarnas positioner i dagspressföretagen

företräder huvudägaren Kursiv dotterbolag Företag Chefredaktör Verkställande Styrelse- styrelseledamöter direktör ordförande AB Vetlanda-Posten Stig Fredriksson Christina Hamrin AB Smålänningen Stig Fredriksson Thomas Hamrin AB Värnamo Nyheter Stig Fredriksson Christina Hamrin DalarnasTidningar AB Lennart StenBengtsson Bengtsson [ansvarig utgivare] Ostgöta GunnarRiderstad Per Soldan Correspondenten Ridderstad Johan Bergengren Tidnings AB Allehanda Staffan Leif Bjömberg Stellan Mörner Syd Björnberg Lars Kemner BohusläningensAB Gösta Walin Gertrud Zeilon Bohusläningens Gösta Walin Tidnings AB Strömstads Tidnings Gösta Walin AB Sveriges Finansnyheter Mats Amhög AB Helsingborgs Dagblad Staffan Sommelius AB Sören Sommelius Ljusdals-Posten AB Lars Svender Kerstin Mårdberg AB William Michelsen Bengt Michelsen Nya Lidköpings- Lennart Hörling Anders Hörling Tidningen AB AB Hälsinge-Kuriren Bo Präntare HB Svenska Dagbladet Lennart Co Hagelin AB Länstidningen Mats-Olov Ostersund Sundqvist Liberala Tidningar KB Lennart Bengtsson Carl-Gustav Carlson Erik Anund Hallin Peter Hjöme Anders H Pers Kjell Sundin Nerikes AllehandaAB Carl-Gustav Erik Anund Hallin Carlson Peter Hjärne Liberal Dagspress Carl-Gustav Lennart Bengtsson Invest KB Carlson Erik Anund Hallin Lennart Ohlsson- Leijon Kjell Sundin Hallandsposten AB Carl-Gustav Erik Anund Hallin Carlson Lennart Ohlsson- Leijon

Bilaga IV F lerdagarstidningar i svensk dagspress

Privatéigda företag

Familjen Ander

Annonssamverkan inom sfären: Nya Wennlands-Tidningen, Arvika Nyheter, Säffle-Tidningen, Karlskoga Tidning, Nya Kristinehamns- Posten samt Filipstads Tidning ingår i NWT-Bästen.

Nya Wermlands-Tidningen

Ägare: Familjen Ander 70 %, Anne-Marie

och Gustaf Anders stiftelse för mediaforskning 30 %.

Styrelse Anne-Marie och Gustaf Anders stiftelse för mediaforskning: Viktoria Hedberg, Gustaf Ander, Lars Ander och Staffan Ander.

Styrelse Nya Wermlands-Tidningen 1993: Gustaf Ander styrelseordförande, Staffan Ander, Bengt Carlsson, Anders Löfberg, Joakim Ander, Victoria Svanberg, Anders Hansson a, Håkan Erixon a, Göran Nilsson a, Lars Ander VD.

Helägda dotterbolag 1993: AB Arvika Nyheter, AB Säffle- Tidningen, Karlskoga Tidnings Tryckeri AB, Filipstads Tryckeri AB, Nya Kristinehamns-Posten AB, AB Tidning för Skaraborgs län, Bild Kliché AB, Värmlands Resetjänst AB, AB Nordvästra Sveriges

Tidningar, Enköpings-Posten

AB och Nya Wermlands-Tidningens Fastighets AB.

Indirekta helägda dotterbolag: Tidningen Fryksdals-Bygden AB, AB Skaraborgs Läns Allehanda, Media AB Nyhets-Gruppen i Skaraborg, Hjo Tryckeri AB.

Aktier 1993: 4 Finfast AB, 160 FLT, 100 HB Svenska Dagbladet AB Co, 500 1470 Prifast, 100 Stormarknadspress, 180 Svenska

Dagbladet Holding Ångbåts

AB, 40 SR, 320 TT, 12 AB Polstjärnan. Börsaktier värde 50 299 tkr.

Teknisk samverkan: Alla koncernens värmländska tidningar, Nya Wermlands-Tidningen, Arvika Nyheter, Säffle-Tidningen, Karlskoga Tidning, Filipstads Tidning, Nya Kristinehamns-Posten och Fryksdals-Bygden, trycks i Nya Wennlands-Tidningens tryckeri.132

Nya Wermlands-Tidningen kommer att hösten 1995 flytta in i ett nyuppfört tidningshus. Tidningspressen kommer att kunna producera 70 000 64-sidiga tabloider eller fullformatstidningar i timmen. Den gör det möjligt att förtrycka bilagor och lägga dem rulle, vilket kan användas för gemensamma bilagor för alla koncerntidningama.

32 Årsredovisning for Nya WermIands-TidningensAB 1992.

SOU 1994: 145

Annonssamverkan: Stormarknadspress. 133 NWT köpte 1990 Dagens Nyheters aktiepost ca 26 000 aktier i Dagbladet och ägde då sammanlagt ll aktiekapitalet.134 procent av NWT sålde 1993 sitt aktieinnehav i Dagbladet. Försäljningen gav en bokföringsmässig vinst på 63,6 mkr.135 Realisationsvinsten vid försäljning aktier uppgick 1993 till 78 miljoner kronor, varav av huvuddelen kom från försäljningen av en stor post i AS Dagbladet i Trygg-Hansa SPP Holding AB.136 samt en post

Arvika Nyheter

Aktier: 9 623 aktier i Trygg Hansa, 5 028 i Produra samt ett fåtal aktier i Svenska Nyhetsbyrån samt FLT AB.137 Styrelse: Lars Ander, Nils Rundqvist, Erik Olsson, Sven Junzell, Ove Eklöf VD. Annonssamverkan: FLT Riks.138 Arvika Nyheter gick i oktober 1994 över till tabloidformat, liksom

övriga småtidningar i Andergruppen.139

Enköpings-Posten

Aktier: 8 TT, 80 FLT, 7 Svenska Nyhetsbyrån ek. för. Styrelse: Lars Ander, Staffan Ander, Olle Hakelius, Tomaz Andersson a, Bertil Lundberg a, Sven Danielsson VD.14° Annonssamverkan: FLT Riks. 141 En speciell edition för Håbo kommun med tätorten Bålsta började göras hösten 1992. Konkurrent är Dagens Nyheter. Lördagstidningen fredagens tidiga nyheter och trycks kl består av featurematerial och 19.142 Ökade periodiciteten från 5 till 6 dagar i veckan hösten 1988.143

133 Pressens Tidning 1693. 134 Nya Wermlands-Tidningen 1990-09-22. 135 Mediatrender 1893. 136 Årsredovisning för Nya Wermlands-Tidningen 1993. 137Årsredovisning för AB Arvika Nyheter. 138 TS-boken 1994. 139 Pressens Tidning 1494. 140 Årsredovisning för Enköpings-Postens AB 1992. 141 TS-boken 1994. 142 Mediatrender 1992. 143 Svenska Dagbladet 1988-06-14.

Bilaga IV F lerdagarstidningar i svensk dagspress

Filipstads Tidning Aktier: 4 TT, 80 FLT, 2 Svenska Nyhetsbyrån ek. för., 6 882+688 Trygg Hansa, 382 HIDEF. Styrelse: Staffan Ander, Ove Eriksson, Arne Bäckman, Björn Skogsström, Einar Lidberg VD.144 Annonssamverkan: FLT Riks.145

Karlskoga Tidning

Aktier: 80 FLT, 740 Ven Cap AB. Styrelse: Gustaf Ander, Ann-Marie Ander, Lars Ander, Åke Edström a, Lars-Erik Larsson a, Einar Lidberg VD.145 Annonssamverkan: FLT Riks. 147

AB Tidning Skaraborgs län

AB Tidning för Skaraborgs län är dotterbolag till NWT. Utger Mariestads-TidningTidning för Skaraborgs län, är moderbolag för AB Skaraborgs Läns Allehanda, som utger Skaraborgs Läns Allehanda och för Media AB Nyhets-Gruppen i Skaraborg. Skaraborgs Läns Allehanda trycker samtliga tidningar i TSLkoncernen. Dotterbolag: AB Skaraborgs Läns Allehanda, Media AB Nyhets- Gruppen i Skaraborg 5 anställda. Aktier: 19969 Trygg Hansa i utbyte mot Gota AB börsvärde 1255 tkr, bokfört värde 1498 tkr, 701 KAPN AB, 166 HIDEF. Styrelse: Lars Ander, Staffan Ander, Olle Karlsson, Hillevi Johansson, Sten Svensson, Anita Lycken, Hans Andersson VD. 143 Annonssamverkan: Skaraborgstäcket, FLT Riks.149

AB Nordvästra Skånes Tidningar

AB Nordvästra Skånes Tidningar är dotterbolag till NWT.

144 Årsredovisningför Filipstads Tryckeri AB 1992. 145 TS-boken 1994. 145 Årsredovisning för Karlskoga Tidnings Tryckeri AB 1992. 147 TS-boken 1994. 148 Årsredovisningför Tidning för Skaraborgslän 1992. 149 PressensTidning 1693. TS-boken 1994.

SOU 1994: 145

Aktier: 500 Skånsk Tidningsdistribution AB, 120 Ess media AB. 1 andel Skånsk tidningsdistribution AB C0 Tidningsbärarna KB 75 tkr. Styrelse: Lars Ander styrelseordförande, Kjell Göthe, Staffan Ander, Per Olof Ek, Sven H Ericson, Bo Widberg, Roland Hägg, Lennart Söderberg, Ann-Christine Lindberg, Bennie Ohlsson vDl50 Annonssamverkan: En Skåne. FLT Riks.151 sexa NST har bytt chefredaktör och VD vardera sex gånger under Anders ägarskap 1979-1992. NST:s chefredaktör Thomas Arosenius avgick hösten 1992 efter oenighet med den övriga redaktionsledningen och stora delar av journalistklubben angående en artikelserie om ekonomisk brottslighet. Han efterträdde våren 1992 Anders Wendelberg. Lars Bengtsson slutade 1990 efter en kort tid som VD för att bli divisionschef för Arbetet Nyheterna och efterträddes av Stig Eriksson, som lämnade tidningen våren 1992 för att bli VD Arbetet. Bennie Ohlsson kom VD från Norra Skåne.152 som ny Bennie Ohlsson övertog 1993 även chefredaktörsposten, för i första hand ett halvår.153 Henry Carlsson lämnade våren 1994 sin tjänst som redaktionschef, som han haft sedan 1990, efter en schism med delar av ägarfamiljen Ander. Carlsson menade att familjen Ander visat totalt ointresse för personalen och samtidigt ställer orimliga krav sina tidningschefer. Gustaf Ander var glad över att Carlsson avgick, medan joumalistklubbens ordförande beklagade avgången. 154 NST övertog 1990 Helsingborgs Dagblads plats i FLT.

Nya Kristinehamns-Posten Nya Kristinehamns-Posten AB har dotterbolag Tidningen Fryksdals- Bygden AB 5 000 aktier nom 500 tkr bokfört 321 tkr. Koncernens aktier: 10 Prifast, 20 Presam, 206 Trygg Hansa, 320 FLT, 1 Sv Nyhetsbyrån, 735 Kap N AB, 38 Partnerinvest i Göteborg AB.

150Årsredovisning för AB Nordvästra Skånes Tidningar 1992. 151 Pressens Tidning 1693. TS-boken 1994. 152 Pressens Tidning 2092. Arbetet 1990-05-12.Mediatrender2092. 153Mediatrender193. 154 Pressens Tidning 694. Mediatrender694. Svenska Dagbladet 1994-03-31.

Bilaga IV F lerdagarstidningar i svensk dagspress

Styrelse: Lars Ander, Staffan Ander, Ulf Grundel, Kristina Fransson a, Ingrid Mattsson a, Per Anders Persson VD.155 Annonssamverkan: FLT Riks. 155

Skaraborgs Läns Allehanda Skaraborgs Läns Allehanda äger aktierna i Hjo Tryckeri AB 100 %, vars verksamhet drivs i kommission för moderbolagets räkning. Man trycker Tidning för Skaraborgs Län och Hjo Tidning. Aktier: 9625 Trygg Hansa, 166 HIDEF. Styrelse: Lars Ander, Staffan Ander, Leif Malmströmer, Jan-Erik Johansson, Glenn Svensson, Sten Svensson, Hans Andersson VD.157 Annonssamverkan: Media Väst och Skaraborgstäcket, FLT Riks.153

Sizjfle-Tidningen

Aktier: 200 Rottneros Bruk AB l tkr, 2079 AB Produra Venture Capital, 160 FLT, 100 Presam. Styrelse: Georg Bruce, Staffan Ander, Carl Göran Tolleby, Åke Jansson, Lars Ander VD.159 Annonssamverkan: FLT Riks.150

Mats Arnhög

Finanstidn ingen

Ägare till Finanstidningen är Sveriges Finansnyheter AB.

Styrelse: Mats Arnhög styrelseordförande, Olof G Hedengren, Raoul Grünthal VD.

Mats Arnhög kontrollerade 1993 uppemot 95151 ca 80152 %

av rösterna. Kinnevik köpte 1994 13 % Sveriges Finansnyheter av av Olof G Hedengren. 153

155Årsredovisning för Nya Kristinehamns-PostenAB 1992. 156TS-Boken 1994. 157Årsredovisning för AB SkaraborgsLänsAllehanda 1992. 158TS-Boken 1994. 159Årsredovisning för AB Säffle-Tidningen 1992. 160TS-Boken 1994. 161Mediatrender293. 162Hadenius-Anderberg,Vcm äger vad i .svenska nzu.s.sn1czlier.,47. s. 163SvenskaDagbladet 1994-09-28.PressensTidning 1694.

SOU 1994: 145

Familjen Bengtsson

Familjen Bengtsson äger Bengtsson Tidningar AB som i sin tur äger Dalarnas Tidningar KB. Dalarnas Tidningar KB övertog 1993-01-01 tidnings- och civiltrycksrörelsen från Dalarnas Tidningar AB. Fastigheter, maskiner

och inventarier hyrs ut av Dalarnas Tidningar AB. Överflyttningen

motiverades med att ett generationsskifte underlättas. Familjerna Bengtsson står inte i begrepp att sälja koncernen vare sig till Vestmanlands Läns Tidning eller Nerikes Allehanda. Lennart Bengtsson är ansvarig utgivare.164 Borlänge Tidning, Falu-Kuriren, Mora Tidning, Södra Dalarnes Tidning med Säters Tidning bildar tillsammans med Avesta Tidning Pers-gruppen annonspaketet Dala W2-W6 samt ingår i FLT Riks.155 Aktier: 40 Liberala Tidningar KB, 300 Liberal Dagspress Invest KB, 800 Liberala Tidningars Förvaltnings AB, 1000 AB Dala- Tidningen, 760 FLT, 80 LDPI Förvaltnings AB. Utdelning 1992 10,7 mkr, 1991 0 kr.166

Nya Ludvika Tidning

Nya Ludvika Tidning startade l oktober 1993. Tidningen bildade genom en sammanslagning av Ludvika Tidning och Bergslagsposten

Dala. Ägarna, Dalarnas Tidningar och Nerikes Allehanda, har bildat

ett nytt bolag, Nya Ludvika Tidning AB tidigare Nerikes Allehandas dotterbolag TD Utvecklings AB där de äger 50 % vardera.|67 Tryckningen sker i Lindesberg.163

Familjerna Björnberg, Kaemner och Mörner

Ystads Allehanda Fastighets AB Allehanda Syd avyttrade 1991 sina 150 andelar i Liberal Dagspress Invest KB.169 Allehanda Syd-Gruppen, som bildades 1990, består av Tidnings AB Allehanda Syd jämt det helägda dotterbolaget Tryckeri AB Allehanda

164 Mediatrender 1893. 165TS-Boken 1994. 166Årsredovisning för DalarnasTidningar AB 1992. 167 Pressens Tidning 1393. Årsredovisning för Nerikes Allehanda AB 1993. 168 Mediatrender 1293. 169 Årsredovisning för FastighetsAB Allehanda Syd 1990och 1991.

Bilaga IV F lerdagarstidningar i svensk dagspress

samt Fastighets AB Allehanda. Gruppen ut YA, TA, endagstidger ningen Vellinge-Extra samt två veckoblad, ett i Skurup och i ett Sjöbo, vilka startades hösten 1992 för att möta konkurrensen från Skånska Dagbladet. Gruppen ägs till 75 % YA:s tidigare ägarfamiljer familjerna av Mörner, Kaemner och Björnberg, ättlingar till familjen Bjurström som grundade YA och till 25 % av Sydsvenska Dagbladet. Det gemensamma materialet har utökats under 1992, bl.a. med en gemensam spelbilaga. Tidnings AB Allehanda Syds aktier: 99 Trygg Hansa, 500 Skånsk Tidningsdistribution AB, 240 FLT, 115 Ess media, 2 580 Ven Cap. 1 andel Skånsk Tidningsdistribution AB Co Tidningsbärarna KB 75 tkr. Styrelse: Leif Björnberg styrelseordförande, Staffan Björnberg tf VD, Stellan Mörner, H Inge Gyllin, Lars Kaemner, Sture Lagerberg, Håkan Sehlstedt, Bengt Svensson a, Per Längby a.170 Tidningarna samtrycks sedan september 1991 Tryckeri AB av Allehanda Syd, vars försäljning till moderbolaget 1992 uppgick till 74 %.17l Fastighets AB Allehanda Syd aktier: 80 FLT, 72 Pressresor, 6 TT, 200 Priab, 100 Prifast, 10 Ess media, 2 000 CTV Production AB, 250 Abonnent data, 200 Presam, 631 Produra.172 Annonssamverkan YA och TA: En Skåne och FLT Riks.173 sexa Civilavdelningen budgeteras för 8,2 mkr 139 mkr.174 av Tidningarna trycks YA:s i Ystad. Sydsvenska Dagbladet pressar har hembudsklausul om någon de övriga ägarna vill sä1ja.175 av Tidningarna innehåller dagligen 3-4 sidor material och gemensamt ytterligare en eller ett gånger vecka annat par per gemensamt material förutom spelbilagan. Förmodligen kommer det gemensamma materialet ökas med telegramsidorna och med programtablåer och annat TV- och radiomateria1.175

170Årsredovisning för Tidnings AB AllehandaSyd 1992. 71 Årsredovisning för Tryckeri AB AllehandaSyd 1992. Årsredovisning för FastighetsAB AllehandaSyd 1992. 173TS-Boken 1994. 174PressensTidning 2093. 175SydsvenskaDagbladetu s. 176Mediatrender593.

SOU 1994: 145

Trelleborgs Allehanda Sydsvenska Dagbladet köpte 1980 Tryckeri AB Allehanda i Trelleborg, utgivare av Trelleborgs Allehanda. Ivar och Gullan Kindahl samt bröderna Gunnar och Stig Olsson ägde 90 procent av aktierna i företaget. Enligt köpeavtalet skall tidningen och tryckeriföretaget arbeta som tidigare. Trelleborgs Allehanda skall drivas som lokaltidning och sättas och tryckas i Trelleborg.177

Bonniersfären

Marieberg Bonniersfären173 äger 48,25 procent aktiekapitalet och 71,29 av procent av rösterna i Tidnings AB Marieberg. Den riktade nyemissionen till ägarna i Sydsvenska Dagbladet AB kan minska andelarna maximalt till 46,37 70,20 procent.179 resp Aktier i rörelserelaterade bolag: Bergens Tidene l9.4 procent, Film Teknik 50180, SF Video Express HB 50, KabelVisionsbolagen 7,2, Sydsvenska Dagbladet 43,4.

Övriga aktier anläggningstillgångar: l 000 Celsius Industrier AB,

30 000 Paris Development, 80 085 Prifast A, 137 915 Prifast B, 462 Stockholms Fondbörs. Totalt börsvärde 20,5 miljoner kr. Dotterbolag: AB Dagens Nyheter, AB Kvällstidningen Expressen, Pressens Bild AB, Dextel Findata AB, Duni AB, Mariefast AB, Fyrfotan AB, AB Fincom, Förlags AB Marieberg, AB Glädjen, Mariebergs Tidningsproduktion AB, Mariefrisk AB, Marievisionen AB, M-fonden AB, AB Torkhästen, AB Torkhästen Mindre, AB Trängkåren, Video Express AB, AB Vintervägen, AB Volatus. XCO International AB. Styrelse 1993: Olle Mâberg styrelseordförande, Johan Bonnier l.e vice styrelseordförande, Tomas Bonnier 2.e vice styrelseordförande, Åke Ahrsjö, Rune Barnens, Pontus Bonnier, Berndt Bäckström a, Christina Jutterström, Ingemar Mundebo, Carry

177 DagensNyheter 1980-10-17. 178 Bonniersfáren företagi vilka familjen Bonnier ättlingar till brödernaTor, Åke och Kaj Bonnier har ett dominerandeägarintresse i 33 % av rösterna. 179 Aktiebok för Tidnings AB Marieberg 1993-12-31. Förteckning över förvaltarregistreradeaktier i Tidnings AB Marieberg 1993. Årsredovisning för Tidnings AB Marieberg 1993. 180Såldesvåren 1994 Mediatrender 494.

Bilaga IV F lerdagarstidningar i svensk dagspress

Nylander a, Kerstin Vinterhed a, Johan Åkerman, Bengt Braun

VD18l Styrelse 1994: Olle Måberg styrelseordförande, Johan Bonnier l.e vice styrelseordförande, Tomas Bonnier 2.e vice styrelseordförande, Pontus Bonnier, Berndt Bäckström a, Ingemar Mundebo, Carry Nylander a, Kerstin Vinterhed a, Johan

Åkerman, Bengt Braun VD.133

Dagens Nyheter

Helägda dotterbolag: DN Ägarservice AB, DN Runt stan, Hubo Press AB och Tidningen Södermalm AB samt det delägda dotterbolaget Pressens Morgontjänst AB, som ägs till 80 % AB Dagens Nyheter av och till 20 % av Svenska Dagbladet. Fr.0.m. 1993r0l-0l är DN.EX Tryckeriet helägt dotterbolag. Aktieinnehavet i AS Dagbladet Information nedskrevs 1991 från 1,013 mkr till Moderbolagets aktier: 337 TT 6,75 %, 188 SR, 26 000 Presam 4,65 %, 6 670 Prifast A, 8 346 Prifast B, 56 Dagspressens Marknadsinformation AB 1 1,2 %, 116 082 Atle Förvaltnings AB. Koncernens aktier: 356 City Mail 4,9 %. 38 Hidef Kapital AB, 500 Morgontidningsdistribution AB 16.7, 562 Hamilton Partner AB 5,0 %, 225 l-lubo Distribution AB 45,0 %. Styrelse: Olle Måberg styrelseordförande, Ingvar Andersson a, Rune Barneus, Johan Bonnier, Karl Otto Bonnier, Tomas Bonnier, Jürgen Kopp, Ingemar Mundebo, Carry Nylander a, Jonas Nyrén

VD, Arne Ruth, Johan Åkerman, Bengt Braun.133

Annonssamverkan: City Colour, Jumbo.134 Sydsvenskan P1us.185Lars Engqvist anklagade våren 1993 Sydsvenska Dagbladet och Dagens Nyheter för att ge kraftiga rabatter till annonsörer som avstod från att annonsera i Arbetet Svenska Dagbladet. 185 resp Samarbete om annonsbilagor mellan Dagens Nyheter, Göteborgs- Posten och Sydsvenska Dagbladet i City Max.‘37 Teknisk samverkan: Dagens Nyheter trycker delupplaga hos Västerbottens-Kuriren. Dagens Nyheter flyttade tryckningen sin av

181Årsredovisning för Tidnings AB Marieberg 1993. 182Mediatrender894. 183Årsredovisning för AB DagensNyheter 1992. 84 PressensTidning 1693. 185TS-Boken 1994. 86 PressensTidning 1693. I87 PressensTidning 493.

SOU 1994: 145

västsvenska upplaga från Göteborgs-Posten till eget tryckeri i Jönköping 1992.133

Övrig samverkan: Ett urval 20 000 i huvudsak sådana

personer, som prenumererar Svenska Dagbladet men inte Dagens Nyheter och Finanstidningen erbjöds våren 1993 att för en kostnad på 2 000 kr prenumerera DN och FT ordinarie pris FT l 790 kr, Svenska Dagbladet 1 595 kr och Dagens Nyheter 1 389 kr. Bengt Braun hade inte tagit ställning till frågan om att köpa Finanstidningen.139 Dagens Nyheter inledde våren 1994 ett samarbete med Washington Post och Los Angeles Times nyhetsservice, där även Baltimore Sun och Newsday ingår. Sammanlagt ingår 80 korrespondenter över hela världen i nätet.190 Dagens Nyheter startade hösten 1994 DN Stockholm; en tabloidtidning för Stockholm spridd i Stor-Stockholm. 191

Expressen Annonssamverkan: Kvällspressen Impact.192 Samarbetet mellan Expressen och Idag utökades genom att Idags säljare har flyttat till Expressen. 193 Teknisk samverkan: Trycker ca 300 000 i Akalla, 200 000 i Jönköping, 100 000 Max 160 000 exvardag och 200 000 exsöndag194 Nerikes Allehanda och 40 000 på Västerbottens- Kuriren.195 Expressen har startat text-TV i Femman i samarbete med Interaktiv Media i Malmö. Expressen har tidigare tackat nej till ett erbjudande från TV3. Förutom nyheter, sport, nöjen och ekonomi kommer Expressens text-TV-tjänst att innehålla 196 annonser.

188SvenskaDagbladet 1992-06-18. 189 Pressens Tidning 393. 190 DagensNyheter 1994-05-29. 191 DagensNyheter 1994-09-14. 192 Pressens Tidning 1693. 193Mediatrender294. 194Årsredovisning för NerikesAllehandaAB 1993. 195Årsredovisning för Expressen 1992. PressensTidning 593. 196EterMedia794.

Bilaga IV F lerdagarstidningar i svensk dagspress

Sydsvenska Dagbladet

Annonssamverkan: City Colour, Jumbo.197 Samarbete om annonsbilagor mellan Dagens Nyheter, Göteborgs- Posten och Sydsvenska Dagbladet i City Max. 198 Sydsvenska Dagbladet kommer att sälja sin industrigrupp.199 Styrelse 1993: Knut Hammarskjöld styrelseordförande, Fredrik Arp, Bengt Braun, Reinhold Geijer, Sten Jacobsson, Jonas Nyrén, Bo Strömstedt, Ingvar Wenehed, Unto Seppelä, Johan Westman a, Bertil Winell a, Rolf Zieger a, Håkan Sehlstedt VD. Peter Hjörne lämnade styrelsen 1993 efter ha tackat nej till omval. Bengt Braun valdes till vice styrelseordförandezoo Bengt Braun valdes till styrelseordförande 1994. Bo Strömstedt och den gamla ägarfamiljens representanter lämnade styrelsen.

Idag Tidningsbolaget GTKvällsposten KB ut Idag. Komplementär är ger Tidnings AB GTKvällsposten 216 och kommanditdelägare är Sydsvenska Dagbladet AB 716 och Tidnings AB Stampen 716. Tidnings AB GTKvällsposten ägs till lika delar Sydsvenska av Dagbladet och Stampen. Styrelse: Peter Hjörne styrelseordförande, Knut Hammarskjöld vice styrelseordförande, H Inge Gyllin, Bengt Hansson chefredaktör, Lars Hjörne, Lennart Ohlsson-Leijon, Håkan Sehlstedt, Per-Åke Fröberg a, Jan Svensson a, Tommy Carlsson VD. Styrelsesuppleanter: Fredrik Jacobsson, Hans-Olof Morsten, Mats Reimertz, Bo Wigemäszm Annonssamverkan: Kvällspressen Impact.202 Teknisk samverkan: Trycker 125 000 exemplar i Göteborg, 90 000 exemplar i Malmö samt 18 000 exemplar på Blekinge Läns Tidning.203 Idag beräknas ge en förlust 1994 20 miljoner kronor. Enligt uppgift till Resumé ville Peter Hjörne överta Idag mot att Marieberg får utgivningsbeviset till Kvällsposten.

197PressensTidning 1693. 98 PressensTidning 493. 199 PressensTidning 694. 200 Mediatrender993. 201 Årsredovisning för Tidningsbolaget GTKvällsposten KB 1992. 202 PressensTidning 1693. 203 PressensTidning 794.

SOU 1994: 145

Dagens Industri Dagens Industri ägs av Bonniers Affärsinformation, som är helägt dotterbolag till Bonnierföretagen. Styrelse Bonniers Affärsinformation: Carl-Johan Bonnier styrelseordförande, Håkan Ramsin VD, Hans-Jacob Bonnier, Johan Bonnier, Lukas Bonnier, Pontus Bonnier, Gun Lundqvist, Olle Måberg, Preben Schack, Per Holmgren a och Thomas Wallin a.

Familjen Hamrin Familjen Hamrin består av Christina Hamrin med make Stig Fredriksson samt tre barn. Familjen har intressen i dagspressen genom Here11co och Frejolo.

Herenco Herenco AB erbjöd 1993 sina aktieägare att lösa in sina aktier för 8 922 kronor nominellt värde 50 kr. Nästan alla 130 aktieägarna förutom huvudägaren familjen Hamrin-Fredriksson utnyttjade erbjudandet. Affären kostade bolaget cirka 180 miljoner kr och aktiekapitalet närmast halverades. Största minoritetsägaren Stiftelsen Högerpressen fick cirka 72 miljoner kr. Före inlösen var antalet aktier 42 000. Familjen Hamrin-Fredriksson och Hamrins stiftelse blev därigenom enda ägare i Herenco AB.2O4 Herenco äger helt Jönköpings-PostenSmålands Allehanda, Smålands-TidningenSmålands Dagblad med Tranås Tidning, Vetlanda-Posten, Värnamo Nyheter, Smålänningen Ljungby-

tidningenÄlmhults Tidning, Skaraborgs Läns Tidning, Falköpings

Tidning och Västgöta-Bladet. Företaget är hälftenägare av Skövde NyheterSkaraborgs-Tidningen. Styrelse 1993: Anders G Carlberg, Göran Grosskopf, Jarl Mared, Thomas Hamrin, Christina Hamrin, Per-Anders Johansson, Stig Fredriksson VD, Leif Svensson a, Christer Johansson a, Stig Johansson. Annonssamverkan: Jönköpings-PostenSmålands Allehanda, Små1andsTidningenSmålands Dagblad, Tranås Tidning, Vetlanda- Posten samt Värnamo Nyheter bildar Hallpressannonsen. Falköpings Tidning och Västgöta-Bladet samverkar i FT-VB Samannons.205

204 Pressens Tidning 1093. 205 Pressens Tidning 1693.

Bilaga IV F lerdagarstidningar i svensk dagspress

Distribution: Herenco övertog 1994-03-10 utbärningen sina av småländska tidningar och erbjöd andra morgontidningar bli att kunder.2°6 Herenco Distribution AB bildades 1993. Herenco Press AB trycker Jönköpings-Posten, SmålandsTidningen och Värnamo Nyheter. Herenco AB köpte 1990 via sitt bolag E. Sem AS i Halden ca 18 % av aktierna i Stavanger Aftenblad. Ingen aktieägare får dock rösta för mer än 5 %. Tidningen är Norges sjätte största med upplaga 1989 en på ca 67 000 exemp1ar.207 Sem AS med omsättning på 30 mkr en ca köptes 1987. 10 % i Stavanger Aftenblad köptes 1988.203 Smålänningen köptes 1969. Minoritetsandel 25 % i Scand Video köptes 1977 och såldes 1985. Falköpings Tidning förvärvades 1978, Skaraborgs läns Tidning 1980, Värnamo Nyheter 1981. Nyhetspoolen i Växjö bildades 1984. Hela Veckan startades 1982 och lades ner 1987.209 Herencos omsättning 1993 uppgick till 1 134 1 104 miljoner kronor varav tidningsdelen svarade för 38 %, civiltryck Nässjö 35 % och emballage Ulricehamn 26.% Resultat för hela koncernen efter finansnetto 163,6 115,7 miljoner kronor, för tidningarna 59,8 52,3 miljoner kronor. Herenco betalade 177,2 miljoner kronor vid inlösen av 17 000 aktier vilket värde 10 424 kr.21° motsvarar ett , [Enligt en annan uppgift omsättningen 1993 1 113 miljoner var kronor resultat 168 miljoner kronor.211]

F rejolo

Norrköpings Tidningar köpte 1992 Arne Argus 3700 A-aktier post

och 3 700 B-aktier i Östgöta Correspondenten för 2,8 mkr. A-aktien

värderades till 510 kr och B-aktien till 250 kr. För A-aktier gäller dock en hembudsklausul mellan A-aktieägarna. Hamrin bolag AB Frejolo, som köpt ett annat företag i sin ägde A-aktier i som tur

Östgöta Correspondenten, åberopade klausulen och har gjort anspråk

att köpa A-aktierna för ca 1,8 mkr.212

Herenco ökade sitt innehav aktier i Östgöta Correspondenten

av första halvåret 1994 från 6 292 till 21 077 varav l1 949 A-aktier,

205 PressensTidning 593. 207 SmålandsTidningen 1990-02-23. 208 Sammanställning 1988 över Herenco. 209 Sammanställning 1988 över Herenco. 210 Mediatrender 1294. 211 SvenskaDagbladet 1994-06-29. 22 PressensTidning 594.

SOU 1994: 145

motsvarande 7,27 procent av rösterna. Familjen Ridderstad som kontrollerar ca två tredjedelar låste våren 1994 sitt innehav genom ett kons0rtialavtal.213

Falköpings Tidning

Köptes av Herenco 1978. Aktier: 160 FLT, 75 Skaraborgspress, 14 TT, 400 Presam, 200 Prifast, 45 Trygg Hansa, 1906 i Partnerinvest i Göteborg AB214. Andelar i Skövde Nyheter HB för 20 tkr. Styrelse: Anders Lilja, Stig Fredriksson, Otto Ekberg, Iris Johansson, Sven Wedell VD.315 Annonssamverkan: Media Väst Skaraborgstäcket och FLT Riks.316

Hallpressen

Hallpressen AB ger ut Jönköpings-Posten. Christina Hamrin, Sten Åke Hjerpe, Cjell Fransson, Styrelse: Birgitta Modén, Bengt Wendle, Stig Fredriksson verkställande direktör.2 17 Annonssamverkan: Jönköpings-PostenSmålands Allehanda ingår i Stora Småland och FLT Riks.213 Stig Fredriksson tillträdde planenligt som VD efter Bo G Lundberg, gick in som VD under den tid som tidningshuset som

byggdes.219

Skaraborgs läns Tidning

Skaraborgs Läns Tryckeri AB är dotterbolag till Herenco AB. Köptes 1980. Delägare i Skövde Nyheter HB. Aktier: 6 TT, 160 FLT, 75 Skaraborgspress AB 75 tkr, 140 Presam, 80 LDPI Förvaltning AB, 904 KapN AB tilldelad pga.

213 Mediatrender 1394. 214 Tilldelade basis tidigare betald vinstdelningsskatt. av 215 Årsredovisning för AB Falköpings Tidning 1992. 216 TS-Boken 1994. 217 Årsredovisning för Hallpressen AB 1992. 218 TS-Boken 1994. 219 Mediatrender 1792.

Bilaga IV F lerdagarstidningar i svensk dagspress

vinstdelningsskatt, 300 Liberal nyhetsbyrån AB, 300 andelar Liberal Dagspress Invest KB 300 tkr. Styrelse: Stig Fredriksson, Egil Torgny Bengt Palm, Claes Jacobsson, Gunnar Richardsson, Sven Wedell VD.22° Annonssamverkan: Media Väst, Skaraborgstäcket och FLT Riks Den tekniska produktionen Skaraborgsbygden är förlagd till av Skaraborgs Läns Tidning?

SmålandsTidningen

Fr.0.m. 1993-03-01 trycks tidningarna Herenco Press AB. av Aktier: 5631 Ven Cap AB. Styrelse: Christina Hamrin, Sten-Åke Hjerpe, Björn Svensson, Jan Pilefelt, Stig Fredriksson, Bengt Wendle VD.223 Annonssamverkan: Stora Småland och FLT Riks.224

Vetlanda-Posten

Fr.0.m. 1993-03-01 trycks tidningarna Herenco Press AB. av Styrelse: Christina Hamrin, Sigvard Ermeland, Bruno Robeling, Stig Fredriksson, Bengt Wendle VD.225 Annonssamverkan: Stora Småland och FLT Riks.226

Smålänningen AB Smålänningen är .dotterbolag till Herenco AB sedan 1969. Aktier: 24 Swed Graf tryckeri AB 48 % bokfört värde 75 tkr, 250 Emmaboda Tidning Trading AB 50 % 50 tkr, 80 FLT, l 680 Produra Venture Capital. Styrelse: Thomas Hamrin, Lars Fritzell, Stig Fredriksson, Bo Vikingsson, Lennart Pettersson, Sven Dürango VD.227 Annonssamverkan: Stora Småland och FLT Riks.223

220 Årsredovisning för SkaraborgsLäns Tryckeri AB 1992. 221 TS-Boken 1994. 7-22Årsredovisning för SkaraborgsbygdensTidningsförening u.p.a. 1992. 223 Årsredovisning för SmålandsTidningenTryckeri AB 1992. 224 TS-Boken 1994. 225 Årsredovisning för AB Vetlanda-Posten1992. 226 TS-Boken 1994. 227 Årsredovisning för AB Smålänningen1992. 228 TS-Boken 1994.

SOU 1994: 145

Värnamo Nyheter

AB Värnamo Nyheter är dotterbolag till Värnamo Nyheters Förlags AB som ingår i den koncern där Herenco AB är moderbolag. Herenco köpte Värnamo Nyheter 1981. Aktier: 160 FLT, 124 Trygg Hansa, 4 648 Hidef Kapital AB. Styrelse: Christina Hamrin, Stig Fredriksson, Leif Svensson, Sten- Ãke Hjerpe, Evert Engström, Sven Lindström VD.229 VD Sven Lindström är även ansvarig utgivare.230 Annonssamverkanz Stora Småland och FLT Riks.231

Västgöta-Bladet

Tidaholms Tryckeri AB är dotterbolag till Herenco AB och utger Västgöta-Bladet. Aktier: 48 Trygg Hansa, 160 FLT, l 429 Hidef Kapital AB. Styrelse: Christina Hamrin, Lennart Warnstam, Anders Lilja, Stig Fredriksson, Sven Wedell VD.232 Annonssamverkan: Media Väst Skaraborgstäcket och FLT , Riks.233

Familjen Hjörne

Göteborgs-Posten Moderbolag: Tidnings AB Stampen.

Ägare: Familjen Peter Hjörne 32 % 25 % av aktiekapitalet,

Tidningsboxen AB helägt av Peter Hjörne 35 % 35 %, Karin Nordgrén 20 % 25%, familjen Marika Cobbold 11 % 12 %, övriga aktieägare 2 % 3 %.234 Styrelse: Lars Hjörne styrelseordförande, Lennart Ohlsson-Leijon vice styrelseordförande, kommunalråd Margita Björklund, Jack Forsgren, Peter Hjörne, Torgny Karlsson VD, Bengt Nyholm vVD, Matz Reimertz VD, Anders Kilner a, Lars-Olof Andersson a, Ivan Holmgren a. Knut Hammarskjöld ledamot 1990-1992.

229 Årsredovisning för AB Värnamo Nyheter 1992. 230 Journalistik juni 1990. 231 TS-Boken 1994. 232 Årsredovisning för Tidaholms Tryckeri AB 1992. 233 TS-Boken 1994. 234 Löpsedeln. Göteborgs-Posten 494.

Bilaga IV F Ierdagarstidningar i svensk dagspress

Dotterbolag: Göteborgs-Postens Nya AB 99,9 %, AB Press-Resor

97,4 % producerar och säljer resor, Västra Sveriges Affärer Företag regional affärstidning, Västsvenska Bildservice AB bildbyrå, Petit Lito reproföretag, GP Distribution samdistribution i Västsverige, GP Fastighets AB, Produktions AB Göteborg l radioproduktion, Säljmedia AB, annonsförsäljning för radio samt försäljning av tidningsdistribuerade trycksaker i GP. Moderbolagets aktier: 2 000 Tidnings AB GTKvällsposten 50 %, l 000 Liberala Tidningar Förvaltnings AB l8,5 %. 633 256 Sydsvenska Dagbladet l 1,4 %, 80 LDPI Förvaltnings AB, 281 SRU AB 56 %, 500 MTD AB I6,7 %, 100 Marieberg, Konvertibelt förlagslån i Sydsvenska Dagbladet AB med bokfört värde 19,9 miljoner kr. Dotterbolags aktier: l Scandinavium AB 0,3 %, 48 Dagspressens Marknadsinformation AB 10 %, 450 TT 0,9 %, 40 Bachelors Club AB 0,9 %, 4 599 Trygg Hansa, 9 052 KapN. Moderbolags andelar: 1 Tidningsbolaget GTKvällsposten KB 43,75 %, l SRU KB 56 % moderbolag i Rix-nätet, 50 Liberala Tidningar KB l8,6 %, 300 Liberal Dagspress Invest KB 7,7 %. Dotterbolags andelar: l Rix Göteborg KB 45 %, l Rix Borås 50 %. Teknisk samverkan: Trycker Arbetet Nyheterna, Idag, Svenska Dagbladet fr.o.m. hösten l993.235 Annonssamverkan: City Colour, Jumbo.236 Samarbete om annonsbilagor mellan Dagens Nyheter, Göteborgs- Posten och Sydsvenska Dagbladet i City Max.237

Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet kommer utveckla

att ett gemensamt datasystem för prenumerationsförsäljning, prenumerationsbearbetning, ekonomi, analys och distribution.233

Göteborgs-Posten avvecklade 1993 sina i och

engagemang externa gratisutdelade gatutidningar lämna delägarskapet genom att i Nyckelbojen, ut City-Nytt och Norrlandsmagasinet. som ger

Göteborgs-Posten koncentrerar sig sitt eget gatumagasin Aveny.239

Se även Idag.

235 Rapporten.GP-koncernensverksamhetsberättelseår 1993. 236 PressensTidning 1693. 237 PressensTidning 493. 338 SvenskaDagbladet [994-05-19. 339 Medialrcndcr 2092.

SOU 1994: 145

Familjen Hörling

Nya Lidköpings-Tidningen AB Nya Lidköpings-Tidningen AB är dotterbolag till Lidköpingspress AB. Koncernen är hälftenägare i Skövde Nyheter HB. Aktier: 150 Skaraborgspress AB 50 % 375 tkr, 300 andelar i Liberal Dagspress Invest AB ökning med 150 1992, bokfört värde 1 717 tkr [150 tkr, 6665 KAPN AB. Styrelse: Lennart Hörling VD, Bengt Andersson, Klein Wrangberth, Anders Hörling, Ronny Weihard, Ulla Lundström Annonssamverkan: Media Väst, Skaraborgstäcket och FLT Riks.241

Bengt Ingemarsson

Bengt Ingemarsson är störste ägare [ensam ägare enligt en annan uppgift]242 Ölandsbladet. Han köpte 1990 20 % KLT-Press, av av ut endagstidningen Kalmar Läns Tidning.243 Han är chef för som ger Vimmerby Tidning och enligt uppgift huvudägare244

Ölandsbladet

Annonssamverkan: Stora Småland, V Ö K Samannons. Ölandsbladet planerar reklamfinansierad lokal-TV via kabelnätet över Kalmar. Bengt Ingemarsson har startat TV Kalmar AB. T idningen är även engagerad i Radio Kalmarsund.245 TV Kalmar når

17 800 hushåll och har täckningsgrad på 85 procent. Ägare Bengt

en Ingemarsson. Ingår i CTM-nätet.246

240 Årsredovisning för Nya Lidköpings-Tidningen AB 1992. 241 TS-Boken 1994. 242 Svenska Dagbladet 1991-08-14. 243 ÖstraSmåland u s. Mediatrender 1992. 244 Pressens Tidning 1594. 245 Mediatrender 1194. 246 EterMedia3394.

Bilaga IV F lerdagarstidningar i svensk dagspress

Bengt Michelsen

Alingsås Tidning

Bengt Michelsen ende aktieägare och ende styrelseledamot i AB William Michelsen.247 Aktier: 160 FLT Service AB, 6 TT, 85 Trygg Hansa. Annonssamverkan: Media Väst och FLT Riks.243 Civilavdelningen har 1983-92 legat i snitt 14 % den totala av omsättningen

Pers-gruppen

Vestmanlands Läns Tidning förvärvade 1985 50 % i de bolag som gav ut Elfsborgs Läns Allehanda och Trollhättans Tidning. Resterande delen av bolagen köptes 1987-12-31250 Annonssamverkan inom sfären: Vestmanlands Läns Tidning, BärgslagsbladetArboga Tidning, Sala Allehanda, Fagersta-Posten samt Avesta Tidning bildar Misteln i tre olika konstellationer. Vestmanlands Läns Tidning, BärgslagsbladetArboga Tidning samverkar i Veba-annons. Sala Allehanda, Fagersta-Posten samt Avesta Tidning samverkar i KOMBI-annons251 Teknisk samverkan inom gruppen: Vestmanlands Läns Tidning, BärgslagsbladetArboga Tidning, Sala Allehanda, Fagersta-Posten samt Avesta Tidning trycks VLT Press. Elfsborgs Läns Allehanda och Trollhättans Tidning trycks Trollhättans Tryckeri. VLT-koncernen trycker bl.a. 125 000 exemplar för Aftonbladet252, Svea-gruppens fem centertidningar, Bonniers Resumé, Info, ICA-Kuriren, ICA-Nyheter samt Miljöaktuellt. Släkten Pers placerade 1989 31 450 B-aktier motsvarande 3,9 % av aktiekapitalet marknaden.253 1,4 % VLT:s aktier bytte ägare i av januari 1993, troligen att någon i ägarfamiljen sålde. Gefle genom Dagblad aktiekapitalet254 ägde 3,9 % av Styrelsen föreslår 1994 års bolagsstämma att avskaffa hembudsklausulen för A-aktier, alla är i släkten Pers ägo. 34 medsom

247 Årsredovisningför AB William Michelsen 1992. 248 TS-Boken 1994. 249 PressensTidning 2093. 250 Nationalencyklopedin. Årsredovisning för VestmanlandsLänsTidning 1987. 51 PressensTidning 1693. TS-Boken 1994. 52 PressensTidning 794. 253 SydsvenskaDagbladet 1989-09-27. 254 DagensIndustri 1993-01-13.

SOU 1994: 145

lemmar av släkten Pers kontrollerar 67,5 % av aktiekapitalet och 91,2 % av rösterna. AB Allehanda äger 10,5 % av aktiekapitalet och 2,8 procent rösterna. Genom fondemission av B-aktier föreslås Aav aktiernas andel rösterna minskas till 63,8 procent 8l,l l.255 av Tidigare konkurrerade VLT-gruppens tidningar med varandra. Numera har Vestmanlands Läns Tidning dragit in sina lokalredaktioner på de platser där koncernen har egna tidningar. Journalistklubben och läsarna har reagerat mot indragningarna.255 Vestmanlands Läns Tidning utreder en eventuell sammanslagning

Bärgslagsbladets Tryckeri AB och Ågren Holmbergs

av Boktryckeri AB. Tidningarna har redan gemensamma TV- och radiosidor. Möjligen kommer sammanslagningen innebära gemensamt TT-material.357

Vestmanlands Läns Tidning

Helägda dotterbolag: Ågren Holmbergs boktryckeri AB, Tvåstads

Tidnings AB, Bärgslagsbladets Tryckeri AB, VLT Press AB, VLT Media AB, VLT Communications, lnc samt Trestads Annonspool HB. Aktier: 30 Liberala Nyhetsbyrån AB, 16 Liberala Tidningar Förvaltnings AB. Börsaktier bokförda för 884 tkr med börsvärde 1 023 tkr.253 Andelar: 40 Liberala Tidningar KB, 300 Liberal Dagspress Invest KB. Styrelse: Sven Wallgren styrelseordförande, Jan Karlsson vice styrelseordförande VD Länsförsäkringar, Anders H Pers VD, Carl-Hugo Bluhme, direktör, Hans Eliason, VD konsultföretag, Sven Kvarnström, Bert Levin, Jonas Pers, Nils-Erik Carlson a. Mårten Enberg a, Håkan Eriksson a. Annonssamverkan: Stormarknadspress259 Journalistklubben Vestmanlands Läns Tidning ville att Anders H Pers skulle avgå som huvudredaktör och ansvarig utgivare. styrelsen uttalades dock sitt förtroende för Pers.260 Vestmanlands Läns Tidning samarbetar med den lokala TV4stationen, den lokala radiostationen 106,1 och Postens Mail Vision i

255 Årsredovisning för VestmanlandsLäns Tidning 1993. 256 Svenska Dagbladet 1991-12-03. 57 Mediatrendcr 1094 och 1694. 258 Årsredovisning för VestmanlandsLäns Tidning 1994. 259 Pressens Tidning 1693. 26° DagensNyheter 1994-02-12och 1994—02— 15.

Bilaga IV F lerdagarstidningar i svensk dagspress

projektet Fullboka, som erbjuder annonsörerna kombinationer av lokal tidnings-, radio-, TV- och direktreklam. VLT äger 32 % i Classic Radio i Helsingfors. VLT har tillsammans med brittiska Classic FM och finska FEIB fått koncession för Finlands första rikstäckande radiostation. Namnet blir Classic FM och kommer att utvecklas ur automatstationen Klassinen Asema de som tre företagen driver sedan tidigare. Classic FM äger station i en Storbritannien och i Neder1éinderna.261 en

Avesta Tidning

Annonssamverkan: Dala W2-W6 Bengtsson-gruppen och FLT Riks.252

Béirgslagsbladet Aktier: 2 TT, 80 FLT. Styrelse: Ulf Eneroth, Bengt Larsson, Anders H Pers, Carola Westerlund-Gymming, Jan Karlsson, Inge-Gerd Öhlander och Karl

Östgren VD.253

Annonssamverkan: FLT Riks.254

Tvåstads Tidnings AB

Trollhättans Tryckeri AB köptes 1992-07-01 tilbaka från VLT Press AB och blev helägt dotterbolag. Gemensam redaktionsledning från 1992-09-01. Tryckeriverksamhet uppgick till 11,3 mkr och tidningsrörelse till 92,5 mkr fastighetsrörelse 0,4 mkr. Styrelse: Anders H Pers styrelseordförande, Jan Brändström, Bert Levin, Fredrik Waern, Ulf Andersson, Claes Olofsson, Björn Öhlin VD.265 Aktier: 468 aktier i Malmöhus-Invest AB, 250 50 % i Trestad- Visionen 25 tkr, 160 FLT, 47 Trygg Hansa, 140 Presam, 5 SR, 323 i Dagspress Direkt i Sverige AB.

261 EterMedia 2094. 262 TS-Boken 1994. 263 Årsredovisning for BärgslagsbladetsTryckeri AB 1992. 264 TS-Boken 1994. 265 Årsredovisning för Tvåstads tidnings AB 1992.

SOU 1994: 145

Annonssamverkan: TT och ELA ingår i Media Väst, TUV- Stadsannons och FLT Riks.256 Redaktionell samverkan: Bohusläningen, Elfsborgs Läns Tidning och Trollhättans Tidning ut näringslivsbilaga.257 ger en gemensam I mitten av 1980-talet ägde VLT och Bohusläningen hälften var av Tvåstads Tidning.263

Ågren Holmberg Boktryckeri AB

Treårigt avtal skrevs 1992 med Sveagruppen om tryckning av Västmanlands Nyheter, Läns-Posten, Dalabygden, Gästriklands tidning och Upplands Nyheter. Medverkan i lokal TV-projektet Sala Vision avbröts hösten 1992. Bokförda aktier 30 tkr utan precisering. Styrelse: Lars Netzler, Sven Kvarnström, Anders H Pers, Per Wiklund, Lars Ohlsson a, Christer Nyman a, Kent Karlsson VD269 Annonssamverkan Fagersta-Posten och Sala Allehanda: FLT Riks.270

Släkten Ridderstad

Östgöta Correspondenten

AB Östgöta Correspondenten ägs till 65271 [enligt en annan uppgift

80272] släkten Ridderstad. Enligt styrelseordföranden Gunnar % av

Ridderstad är det ägarnas avsikt att Östgöta Correspondenten skall

förbli ett familjeföretag Norrköpings Tidningar köpte 1992 Arne Argus post 3700 A-

aktier och 3 700 B-aktier i Östgöta Correspondenten för 2,8 mkr. A-

aktien värderades till 510 kr och B-aktien till 250 kr. För A-aktier gäller dock en hembudsklausul mellan A-aktieägarna. Hamrin bolag AB Frejolo, köpt ett annat företag som i sin tur ägde A-aktier i som

Östgöta Correspondenten, åberopade klausulen och har gjort anspråk

266 TS-Boken 1994. 267 Mediatrender 494. 268 Mediatrender 194. 269 Årsredovisning för Ågren Holmberg Boktryckeri AB 1992. 270 TS-Boken 1994. 271 Mediatrender 1694. 272 Hadenius-Anderberg,Vem äger vad svenska i ma.ssmedicr, s. 46. 273 Årsredovisning för Östgöta Correspondenten 1992.

Bilaga IV F lerdagarstidningar i svensk dagspress

på att köpa A-aktierna för 1,8 mkr.274 Herenco ökade sitt innehav ca

av aktier i Östgöta Correspondenten första halvåret 1994 från 6 292

till 21 077 varav 11 949 A-aktier, motsvarande 7,27 % rösav terna.275

Nerikes Allehanda äger 7 987 Östgöta Correspondenten B bokfört

värde 2,741 miljoner kr.276

Östgöta Correspondenten planerar slopa hembudsskyldigheten

att för A-aktier. Släkten Ridderstad kontrollerar 65 röstetalet procent av och binds till varandra genom ett k0nsortialavtal.277 Bakgrunden till förändringen är att en större krets skall kunna köpa de A-aktier som ligger utanför ägarfamiljens kontroll. Beslutet kommer också innebära att familjen Hamrins bolag, Frejolo, under de åren som senaste efterfrågat de aktier som varit till salu kan få konkurrens och att aktiekursen därmed kommer att stiga Helägda dotterbolag: Tranås Typografiska Anstalt AB Teta Tryck, Nova Grafisk Produktion AB, Tryck och Media i Linköping AB, ÖC Fastigheter AB. Dotterbolagen Reproteknik i Linköping AB och Mediagruppen i Linköping AB bedriver ingen verksamhet. Aktier: 180 SR, 135 TT, 80 FLT, 100 Stormarknadspress, 200 Göta Radiokanal i Linköping AB. Börsportfölj med bokfört värde 4 092 tkr och börsvärde 4 355 tkr.279 Styrelse: Gunnar Ridderstad styrelseordförande, Johan Bergengren, Ernst Klein chefredaktör, Per Soldan Ridderstad, Olof Svenfeldt, Thord Söderlund, Lennart Johansson a, Per Martis a, Jan Ãndell VD.

Annonssamverkan: Stormarknadspress. Två Stéider.230 Tryck och Media i Linköping AB:s uppgift är hitta civilproatt

duktion för Östgöta Correspondentens press.231

nya

Östgöta Correspondenten och Printcom AB har bildat

ett av tidningen majoritetsägt bolag under Nova Print. Bolaget bilnamnet

dades genom sammanslagning Printcom Tryck och Östgöta

av Correspondentens helägda dotterbolag Teta Tryck, Nova Grafisk

274 PressensTidning 594. 275 Mediatrender 1394. 276 Årsredovisning för Nerikes AllehandaAB 1993. 277 Mediatrender 1694. 73 PressensTidning 1794. Årsredovisning för Östgöta Correspondenten1993. 280 PressensTidning 1693. 281 Årsredovisning för Östgöta Correspondenten1992.

SOU 1994: 145

Produktion och ÖC Trycksaker. Bolagen hade 1993 sammanlagd en omsättning 60,8 miljoner kronor.282

Östgöta Correspondenten sålde 1991 Tranås-Posten, som köpts

1978.233 Tranås-Posten gick i konkurs ungefär ett år efter ägarbytet.234

Östgöta Correspondenten gör stor satsning för att bli största

en tidning i Motala, där täckningstalet är 24 procent mot 60 procent för Motala Tidning. En daglig upplaga kommer från hösten 1994 att produceras för Motala och Vadstena. Man undersöker möjligheten till tabloid för Motala 1995.235 en

Familjen Sommelius

Helsingborgs Dagblad Helsingborgs Dagblad AB är ett helägt dotterbolag till AB Helsingborgs Dagblads Intressenter, som ägs av familjen Sommelius. Moderbolaget svarar för en del av ledningsfunktionen och ekonomiavdelningen inom Helsingborgs Dagblad AB mot arvode. Aktier: 20 000 aktier i Nya Arbetet AB l1,6% nom värde och bokfört värde 5 mkr, 500 Skånsk Tidningsdistribution AB l2,5 %, 165 HD Resecenter AB 33 %, 10 466 Ven Cap AB, 2547 HIDEF kapital AB. Andelar ej preciserat antal Heta Skåne HB Bokfört värde 100 tkr, Skånsk Tidningsdistribution AB C0 Tidningsbärarna KB 75 tkr. Styrelse: Bengt Siwe styrelseordförande, Rolf Clarkson vice styrelseordförande, Staffan Sommelius, Sören Sommelius, Lars Wilhelmsson chefredaktör, Anders Andersson a, Kjell Cinthio a, Per-Olow Pettersson a, Lars Svensson VD.236 Annonssamverkan: Heta Skéne.287 Helsingborgs Dagblad lämnade 1990 En sexa Skåne och etablerade annonssamarbete med Arbetet. Helsingborgs Dagblad lämnade samtidigt FLT.233

282 Mediatrender 1794. 283 Årsredovisning för Östgöta Correspondenten 1991. 284 Mediatrender 2093. 285 Mediatrender 1394. Pressens Tidning 1594. 286 Årsredovisning för Helsingborgs Dagblad AB 1992. 287 PressensTidning 1693. 288 Svenska Dagbladet 1992-04-21.

Bilaga IV F lerdagarstidningar i svensk dagspress

Familjen Svender

Ljusdals-Posten

Ljusdals-Posten AB är helägt dotterbolag till Ljusdals Tidning AB, helägt av familjen Svender.289 Fr.o.m. 1992-07-01 har försäljning, utformning och produktion redaktionell verksamhet av annonser samt inklusive sidproduktion överförts till Affársjournalisterna i Norrland AB, som också är helägt av Ljusdals Tidning AB. Personalen som utförde dessa uppgifter har samtidigt anställts Affärsjournalistema. av 1,2 mkr utdelades av disponibla 1,548 mkr.290 Aktier: 20 TT, 69 Trygg Hansa, 80 FLT, 10 Prifast, 428 Partnerinvest. Styrelse: Kerstin Mårdberg styrelseordförande, Nils-Gunnar Hellspong, Tor Wådell, Lars-Gunnar Svender VD. Annonssamverkan: FLT Riks.291

Familjen Walin

Bohusläningen

Gösta Walin och Gertrud Zeilon äger Bohusläningen Intressenter AB. Bohusläningens AB är dotterbolag till Bohusläningen Intressenter AB. Bohusläningens AB:s rörelse omfattar den centrala administrationen för hela koncernen samt viss fastighetsförvaltning. Bohusläningens AB äger 10 000 aktier i Bohusläningens Tidnings AB, 10 000 aktier i Bohusläningens Boktryckeri AB 580 aktier i samt Strömstads Tidnings AB. Bohusläningens Boktryckeri AB redovisade förlust en 5 430 tkr 1992 - 2 981 en omsättning på 29,8 mkr. Bolaget såldes 1993 till Gösta Walin, Jeffery Westman och Gertrud Zeil0n.292 Styrelse: Bohusläningens AB Bohusläningens Tidnings AB jämte Gertrud Zeil0n.293 Annonssamverkan: Media Väst och TUV-Stadsannons Persgruppen samt FLT Riks.294

289Hadenius-Anderberg, Vem vad

äger i svenskamassmeaier, s. 47. 29° Årsredovisning för Ljusdals-PostenAB 1992. 291Ts-Boken 1994. 292 PressensTidning 81993. 293 Årsredovisning för BohusläningensAB 1992. 394 TS—Bokcn1994. .

SOU 1994: 145

Redaktionell samverkan: Bohusläningen, Elfsborgs Läns Allehanda och Trollhättans Tidning näringslivsbilaga295 har en gemensam I mitten av 1980-talet ägde VLT och Bohusläningen hälften var av Tvåstads Tidning.295

Ägaren Gösta Walin övertog hösten 1994 det politiska ansvaret för

Bohusläningen. Chefredaktören och ansvarige utgivaren Sven-Erik Lindberg valde efter en tid att avgå, eftersom hans roll och ansvarsfördelningen på tidningen ändrats genom Walins inträde. Walin avgick då som chef för ledarredaktionen, men kommer att fortsätta som ledarskribent Gösta Walins morfar köpte tidningen 1929 och sedan dess har ingen i ägarfamiljen arbetat i företaget

Strömstads Tidning Styrelse: Gösta Walin styrelseordförande Rolf Millqvist, Bo Andréasson, Bengt Jacobsson VD.299 Annonssamverkan: FLT Riks.300

Wallenbergsfären Via Wallenbergsfärens investmentbolag Investor kontrollerar Knut och Alice Wallenbergs stiftelse indirekt bolag med ett börsvärde 350 miljarder kronor och med 500 000 anställda.3°1

Svenska Dagbladet HB Svenska Dagbladet AB Co som utger Svenska Dagbladet ägs från Svenska Dagbladet Holding AB och Svenska Dagbladet 1994 av AB. Holdingbolaget är helägare av Svenska Dagbladet AB. I Svenska Dagbladet Holding AB äger Wallenbergsfären 59,2 % Stora 18,6 %, lncentive 18,4 %, Patricia 12,9 %, Atlas Copco 2,3 %. Astra 2,3 %, SKF 2,3 %, Electrolux 2,3 %. Stiftelsen Svenska Dagbladet äger 19,6 %, MoDo 2,9 %, Skanska 2,5 %, Industrivärden 2,3 %, Aga 1,4,

295 Mediatrender 494. 296 Mediatrender l94. 297 Pressens Tidning 1494. Svenska Dagbladet 1994-09-19och 1994-09-22. Mediatrender 1694. 298 Dagens Nyheter 1994-08-19. 299 Årsredovisning för Strömstads Tidnings AB 1992. 300 TS-Boken 1994. 301 Dagens Nyheter 1994-08-10.

Bilaga IV F lerdagarstidningar i svensk dagspress

Ratos % 1,2 %. Dessutom finns ytterligare 39 ägare Kinnevik 2 700 aktier med mindre än l % aktiekapitalet3°2 Ett konsortialavtal av mellan Stora, Asea och M0D0 samt Stiftelsen Svenska Dagbladet gäller till 2010. Avtalet varje konsortiemedlem vetorätt när det ger gäller förändring av tidningens nuvarande politiska kurs och grundåskådning303 Dotterbolag 1992: Svensk Radiobokning AB.

Övriga aktier 1992 och 1993: 5000 Tidningstryckarna Aftonbladet

Svenska Dagbladet AB, 2 000 Fastighets AB Tidningsfabriken, 2 400 Pressens Morgontjänst AB, 10 Presam. HB Svenska Dagbladet AB C0 styrelse 1994: Lennart Hagelin styrelseordförande, Rutger Barnekow, Johan Gernandt, Carl Erik Hedlund, Kerstin Thurdin informationschef Investor Sven samt Höök VD.304 Redaktionell samverkan: Fredagsbilagan City har viss anknytning till engagemanget i lokalradioverksamhetenS305 Teknisk samverkan: Svenska Dagbladet trycker delupplaga hos

Västerbottens-Kuriren och Göteborgs-Posten från hösten 1993.305

Annonssamverkan: Bizztriss annonspaket för näringslivsmarknaden tillsammans med Affärsvärlden och Ny Teknik307 Enligt verkställande direktören Sven Höök är det viktigt för Svenska Dagbladet att profilera sig rikstidning och ha större som upplaga än Dagens Nyheter i landsorten, inte minst från annonssynpunkt. Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten har gått samman om ett abonnemangssystem för marknadsföring, försäljning, kundvård och distribution för cirka lO miljoner kronor. Höök anser att Mariebergs bud att köpa ut Svenska Dagbladet och Aftonbladet ur Tidningstryckarna skulle ha gett högre tryckkostnader för Svenska Dagbladet. Svenska Dagbladet träffar högerpressen med jämna mellanrum, men har inget konkret samarbete.303 Svenska Dagbladet erbjuder sina helårsprenumeranter helårsen prenumeration på antingen Gourmet eller Intrig.309

302 Årsredovisning DagensIndustri 1993-09-28.PressensTidning 1593. för lndustriförvaltnings AB Kinnevik 1993. 303 DagensNyheter 1991-02-24. 304 SvenskaDagbladet 1994-05-23. 305 Årsredovisningfor HB SvenskaDagbladetsAB Co 1993. 306 Mediatrender393 och 694. 307 Mediatrcnder 1692. 308 PressensTidning 1594. 09 Mediatrender 1694.

SOU 1994: 145

Övriga privatägda företag

Lysekilsposten Styrelse: Alf Havstam, Harald Torgestam, Helge Gustafzon VD, Albin Gustafsson, Gotthard Andersson.31° Annonssamverkan: Storvästen och Riksmedia Hela Sverige

Provinstidningén Dalsland

Aktier: 2 TT, 10 Prifast. Styrelse: Peter Landerin styrelseordförande, Sune Tholin, Peter Svensson VD.312 Annonssamverkan: Storvästen och Riksmedia Hela Sverige.313

Skövde Nyheter

Skaraborgs-Tidningens Tryckeri AB Skövde Nyheter AB nom värde

625 tkr bok värde 83,5 tkr är ett helägt dotterbolag till Skövde Nyheter HB, som ägs av Herencokoncernen 50 % och Nya Lidköpings-Tidningen AB 50 %.314 Aktier: 48 Trygg Hansa. Herenco gick in som delägare 1986. Annonssamverkan: Media Väst och Skaraborgstäcket samt Riksmedia Hela Sverige 15

Stenungsunds-Posten Annonssamverkan: Storvästen och Riksmedia Hela Sverige.316

310 Årsredovisning för Lysekils Nya Tryckeri AB 1992. 311 TS-Boken 1994. 312 Årsredovisning för Tryckeri AB Dalsland 1992. 313 TS-Boken 1994. 314 Hadenius-Anderberg, Vemäger vad i svenska massmedier, s. 132. 315 TS-Boken 1994. 316 TS-Boken 1994.

Bilaga IV F lerdagarstidningar i svensk dagspress

Liberala kommanditbolag

Hallandsposten

Liberal Dagspress Invest KB ägd av tolv liberala tidningsföretag äger Mediabolaget Halland AB, äger Hallandsposten AB.317 som Bolagets tryckpress ägs av Liberal Dagspress Invest KB. Aktier: 9 877 Produra Venture Capital, 160 VLT, 10 TT, 250 Prifast. Mediabolaget i Halland AB är ägare till fastigheten.313 Styrelse: Carl—Gustav Carlsson styrelseordförande, Sverker Emanuelsson, Erik Anund Hallin, Lennart Ohlsson-Leijon, Anders Holmér a, Greger Jinnemo a, Jan Nordström a, Göran Johansson VD. Annonssamverkan: FLT Riks.319

Nerikes Allehanda-gruppen Liberala Tidningar KB ägare: Eskilstuna-Kuriren AB 527, Vestmanlands Läns Tidning AB 427, Tidnings AB Stampen 527, Dalarnas Tidningar AB 427, Gefle Dagblad AB 427, AB Allehanda Örnsköldsvik 527 äger Nerikes Allehanda AB.320 Annonssamverkan inom sfären: Nerikes Allehanda, Bergslagsposten samt Motala Tidning med Vadstena Tidning utgör Samannons Ta i tre. 321 Se Nya Ludvika Tidning.

Nerikes Allehanda Förutom Nerikes Allehanda i fyra editioner bolaget Nerikes ger ut Affärer med tio år. nummer per Styrelse: Carl-Gustav Carlson, styrelseordförande, Erik Anund Hallin, Peter Hjörne, Olle Nilsson, Erik Karlsson a, Tommy Karlsson a, Lennart Ohlsson-Leijon VD. Dotterbolag: Bergslagernas Tidnings AB, Motala Tidning AB, Distributionstjänst i Örebro AB samdistribution för 17 tidningar, TakeOff Video AB 68 % video-, film- och radioproduktion,

317 Hadenius-Anderberg,Vem äger vad i svenska mas.medier, s. 52. 318 Årsredovisning för HallandspostenAB 1992. 319 TS-Boken 1994. 320 Hadenius-Anrlerberg.Ven äger mal i .vw1.skunm.sn1edir. 52. s. 32 PressensTidning 1603.

SOU 1994: 145

Nerikes Allehanda HB 91 %, TV Örebro AB TD Utvecklings samt AB del av året. Intressebolag: A+4 Repro AB 40 %, Nya Ludvika Tidning AB 50 % [Radio Rix Örebro AB 50 % med i balansräkningen].

Övriga aktier: 80 FLT, 80 LDPI Förvaltning AB, 300 Liberal

Dagspress Invest KB, 50 Prifast, 100 Stormarknadspress, 60 SR, 480

TT, 6 944 Ven Cap AB, 7 987 Östgöta Correspondenten B bokfört

värde 2,741 miljoner kr, börsportfölj ll 074 tkr marknadsvärde ca ll 725 tkr.

Nerikes Allehanda trycker en del av Expressens upplaga max

160 000 exvardag och 200 000 exsöndag.322 Annonssamverkan: Stormarknadspress323, svarade för 46 som den byråbeordrade annonseringen.324 procent av Nerikes Allehanda har dotterbolag som delar ut egna och andras tidningar.325 Nerikes Allehanda sålde 1991 samtliga aktier i Nordpress AB till Ingenjörsförlaget och distributionsutrustningen till Liberala Tidningar KB samt tecknade ett treårigt hyreskontrakt med LTKB.

Nerikes Allehanda köpte 1991 Nordpress fastighet i Sundbyberg.326

Nerikes Allehanda, som tidigare ägt 25 procent av aktierna i TV Örebro AB förvärvade 1992 samtliga aktier för att undvika att bolaget skulle sättas i konkurs.327

Bergslagernas Tidnings AB Bergslagernas Tidnings AB är ett helägt dotterbolag till Nerikes Allehanda AB och ger ut Bergslagsposten. Aktier: 10 PRlAB fastighets AB, 80 FLT, 38 Hidef kapital AB. Styrelse: Carl-Gustav Carlson och Lennart Ohlsson-Leijon.323 Annonssamverkan: FLT Riks.329

322 Årsredovisning för Nerikes Allehanda AB 1993. 323 TS-Boken 1994. 324 Årsredovisning för Nerikes Allehanda AB 1993. 325 Pressens Tidning 593. 326 Årsredovisning för NerikesAllehanda AB 1991. 327 Årsredovisning för Nerikes Allehanda AB 1992. 328 Årsredovisning för Bergslagernas Tidnings AB l992. 329 TS-Boken 1994.

Bilaga IV F lerdagarstidningar i svensk dagspress

Motala Tidning

Aktier: 80 FLT, 38 Produra Venture Capital, 30 Prifast. Styrelse: Carl-Gustav Carlson, Lennart Ohlsson—Leijon.330

Östgöta Correspondenten startade 1993 satsning för bli

en stor att

största tidning i Motala Se Östgöta Correspondenten.33|

Motala Tidning ägdes av Ljung 1959-75332 Annonssamverkan: FLT Riks.333

Kristianstadsbladet

Familjerna Olofsson och Larsson, ägare Södra Sveriges Tidningar, av som gav ut Kristianstadsbladet och Mellersta Skåne, övervägde 1976 att sälja tidningen till en lokal stiftelse.334 Kristianstadsbladets Tryckeri AB är helägt dotterbolag till Kristianstadsbladet, Larsson Olofson KB, ägs till lika delar som av Stiftelsen Kristianstadspress och familjen Larsson. Kristianstadsbladets Tryckeri AB:s fastigheter och maskiner har hyrts till ut moderbolaget. Kristianstadsbladets och Larsson Olofson KB:s aktier m.m.: dotterbolaget Kristianstadsbladets Tryckeri AB, 80 FLT, 400 Prifast, 800 Presam, 14 TT, 500 Skånsk Tidningsdistribution AB, 250 Christiannova AB U P. Andelskapital i Skånsk Tidningsdistribution 75 tkr. Kristianstadsbladets Tryckeri AB:s aktier m.m.: dotterbolagen Otto Marsvin AB, Bladet resor Kristianstad AB, 160 LDPI Förvaltnings AB, 300335 andelar Liberal Dagspress Invest 300 tkr, 250 Abonnent Data i Kristianstad AB, 4171 Malmöhusinvest AB, 110 ESS Media AB336 Det tidigare hälftenägda Abonnent Data i Kristianstad AB blev helägt dotterbolag 1993.337 Styrelse: Lennart Persson styrelseordförande, Kristine Hansson, Folke Nilsson, Charlie Svensson, Anders Badner a, Lennart Karström a, Per-Göran Olsson a, Nils Erik Larsson VD. Annonssamverkan: En Skåne och FLT Riks.333 sexa

330 Årsredovisning för Motala Tidning AB 1992. 331 Mediatrender 1394. PressensTidning 1594. 332 Mediatrender 193. 333 TS-Boken 1994. 334 DagensNyheter 1976-03-15. 333 Även uppgift om 350 andelar. 33 Årsredovisning för Kristianstadsbladet,Larsson Olofson KB 1992. Årsredovisningför KristianstadsbladetsTryckeri AB 1992. 37 Mediatrender694. 338 TS-Boken 1994.

SOU 1994: 145

Stiftelseägda tidningar

Eskilstuna-Kurirens Stiftelse Annonssamverkan inom sfären: Eskilstuna-Kuriren och Katrineholms-Kuriren utgör Eska-gruppen.339

Eskilstuna -K u ren Eskilstuna-Kurirens Stiftelse äger samtliga aktier i Eskilstuna-Kuriren AB. Av omsättningen 1993 på 120,7 mkr utgjorde övriga rörelseintäkter 14,5 mkr. Dotterbolag: Fastighets AB Skandia i Eskilstuna 1,2 mkr, Katrineholms-Kuriren AB 100%. Aktier: 160 i FLT Service AB, 80 LDPl Förvaltnings AB, 1 000 LT Förvaltnings AB, 18 SR, 620 TT. Andelar: 50 Liberala Tidningar KB, 300 Liberal dagspress KB. Styrelse: Christer Spångberg styrelseordförande, Ghun Ljungwald, Jerker Norin chefredaktör, Anders Olsson, Hans Tingmalm, Kenneth Nordin a, Patrik Uhlman a, Dan Lannerö VD. Radio National D022 AB Radio National AB och Eskilstunaägt av Kuriren AB 25 procent Ej i balansr2ikningen].340 Annonssamverkan: Platsannons Sörmland och FLT Riks.341

Katrineholms-Kuriren Aktier: 160 FLT Service AB, 5 SR, 20 TT. Styrelse: Christer Spångberg styrelseordförande, Othmar Alkenäs, Lorentz Hedman chefredaktör, Kristina Malmnäs, Stefan Strömquist, Dan Lannerö VD, Ronny Falk a, Krister Wistbacka 3342 Annonssamverkan: Platsannons Sörmland och FLT Riks.343

339 Pressens Tidning 1693. 340 Årsredovisning för Eskilstuna-Kuriren AB 1993. 341 TS-Boken 1994. 342 Årsredovisning för Katrineholms-Kuriren AB 1993. 343 TS-Boken 1994.

Bilaga IV F lerdagarstidningar i svensk dagspress

Gefle Dagblad-koncernen

Gefle Dagblads FörvaltningsAB ägs Nya Stiftelsen Gefle Dagblad av 70 % och Stiftelsen Pressorganisation 30 %. Styrelse i Nya Stiftelsen Gefle Dagblad: Wallentin Lundmark, Lennart Höög, Margit Jonsson, Stefan Sjöström, Kjell Sundin och Hans Svensson.344 Styrelse i Stiftelsen Pressorganisation: Ingemar Mundebo styrelseordförande, Per-Olof Hansson, Rune Nilsson, Kjell Sundin och Carl- Johan Wi1s0n.345 Gefle Dagblad ägdes 1989 av två liberala stiftelser, nämligen Nya Stiftelsen Gefle Dagblad med 60 % och Stiftelsen Pressorganisation med 26,3 %. Resten ägdes av privatpersoner. Två aktiespekulanter började 1989 att via sitt bolag Gavialis systematiskt köpa in de privata ägarnas poster. När de uppnått 10 % aktiekapitalet föreslog de av en fyrdubbling aktieutdelningen och minoritetsrevisor. av en egen Stiftelserna valde då att köpa spekulanternas post för 5 000 kr per aktie och erbjuda övriga aktieägare 4 000 kr samma som de skulle — fått om de sålt till Gavialis. Budet kostade huvudägarna sammanlagt ca 18 mkr.345 Gefle Dagblad, Ljusnan, Sundsvalls Tidning och Örnsköldsviks Allehanda bildar tillsammans med Västernorrlands Allehanda Media lndustrikusten. Sundsvalls Tidning och Örnsköldsviks Allehanda bildar tillsammans med Västernorrlands Allehanda Media IndustrikustenNord. Gefle Dagblad och Ljusnan, bildar Media IndustrikustenSyd.347

Gefle Dagblad

Gefle Dagblads Förvaltnings AB äger Gefle Dagblads AB. Dotterbolag: AB Sandvikens Tidning 25 tkr, Tryckeri AB Ljusnan 278 tkr 97,6 %, Sundsvalls Tidnings AB ca 90 % av aktiekapitalet och 47 % av r6sterna.348. Aktier: 30 Prifast, 60 Presam. 100 TT, l0 SR, 160 FLT, 335 Dagspress Direkt i Sverige AB, 80 Liberal Dagspress Förvaltnings AB, 800 Liberala Tidningars Förvaltnings AB, 300 Liberala

344 Hadenius-Anderberg,Vem äger vad i svenskamassmeaier, s. 128. 345 Hadenius-Anderberg,Vem iger vad i svenskamassmedierà 128. s. 346 Arbetarbladet 1990-09-14. 347 PressensTidning l693. 48 Årsredovisning för SundsvallsTidning 1992.

SOU 1994: 145

Nyhetsbyrån AB. Börsportfölj bokfört värde 349 tkr. Andelar: 40 Liberala Tidningar KB, 300 Liberal dagspress Invest KB.349 Styrelse: Kjell Sundin styrelseordförande, Wallentin Lundmark vice styrelseordförande, Sven Olof Dahlberg, Lennart Höög, Rolf

Jonsson, Kjell Stafström, Erik Äng, Olle Lindahl a, Eva Meslo a,

Anne Sjöström a, Jan Cahlning VD i styrelsen. Annonssamverkan: FLT Riks.350

Ljusnan Tryckeri AB Ljusnan ägs till 97,6 % av Gefle Dagblads AB. Aktier: 14 TT, 51 SR, 80 FLT, 1946 Ven Cap, 160 Dagspress Direkt. Styrelse: Kjell Sundin, Kjell Axelsson, Margit Jonsson, Wallentin

Lundmark, Erik Äng. Per Åsgård, Håkan Stenberg, Anita Öhman,

Jan Cahlning VD.351 Annonssamverkan: FLT Riks.352

Sundsvalls Tidning AB Enligt ett avtal från 1985 överlät de gamla ägarfamiljerna Alström och Vide B-aktierna ca 90 % av aktiekapitalet och 47 % av rösterna till Gefle Dagblads AB.353 Resterande del förvärvades 1994 enligt avtalet. Gefle Dagblads AB är därmed ensam ägare av Sundsvalls Tidning AB.354 Styrelse 1993: Bror E. Berg styrelseordförande, Margareta Alström, Kjell Carnbro chefredaktör, Erik Anund Hallin, Wallentin Lundmark, Kjell Sundin, Nils Wide, Rolf Jonsson VD, Kirsten

Bjerknes a och Sven Westerlund a.

Dotterbolag 1993: Distributionscentralen i Sundsvall AB tidningsdistribution, Allehanda Maskin AB, Allehanda Tryck i Örnsköldsvik AB, Allehanda Service AB, AB Allehanda 99,8 %, Annons Reklam AB Industrikusten samannonseringsgrupp, Mittinfo i Sundsvall AB driver Radio RIX 105,5, Företagsannons A F AB vilande, Tryckeribolaget Östersund AB, Sundsvalls Posten

349 Årsredovisning för Gene DagbladsAB 1992. 350 TS-Boken 1994. 351 Årsredovisning för Tryckeri AB Ljusnan 1992. 352 TS~Boken 1994. 353 Bladh, Cun, En Iidnings lzistoria. Sundsvalls Tidning under l5 år, s. 92. 354 Pressens Tidning 1494.

Bilaga IV F lerdagarstidningar i svensk dagspress

AB tryckning av kundtidningar, l 500 Profil Form AB 60 % äger 100 % ReklamMakarna i Sundsvall AB.355 Aktier 1993: 160 FLT, 500 Prifast, 2650 TT, 75 Stora, 80 LDPI Förvaltnings AB, 4 000 Lokal TV SundsvallTimrå AB, 500 TV News i Sundsvall AB, 4 634 Produra. Andelar: 300 Liberal Dagspress Invest KB, 40 % Media Intressenterna SundsvallHärnösands KB. Annonssamverkan: FLT Riks.356 Sundsvalls Tidning AB sålde 1989 Norra Sveriges Affärer och företag.357 r

Örnsköldsviks Allehanda

AB Allehanda är dotterbolag till Sundsvalls Tidning AB dotsom är terbolag till Gefle Dagblads AB. Dotterbolag: Robert Dau Boktryckeri AB beställningstryckeri, Allehanda Display säljer Apple, Mittinfo AB reklam- och infonnationskonsult [Allehanda l993].353 Display avyttrat Börsportfölj till bokfört värde 1992 på 17,406 mkr bl.a. 84 000 Marieberg bokfört 632 tkr, 50 525 VLT bokfört 6,699, 14 962 Prifast, 22 360 Eken, 4 800 Incentive, 18 600 MoDo, 8 667 NK, 9348 Partnerinvest, 5 808 Volvo, 25 000 Sila, 19 950 SparbankensAvkastningsfond 1 2 mkr, 21 200 Nobel industrier 0 kr, 10 000 Reinhold City. Det bokförda värdet aktieportföljen 22,955 mkr understiger börsvärdet 1993 med 28,8 mkr 7,4. Innehavet i VLT ökade från 50 250 till 84 125 aktier.359

Övriga aktier: 511 Ven Cap, 44 Malmöhus

Invest, 38 Produra Venture Capital, 160 FLT, 50 SR, 41 TT, 50 Liberala Tidningar KB, 300 Liberal Dagspress Invest KB, 25 Mittinvest Holding AB, 200 Presam, l 000 Liberal Tidningar Förvaltning AB, 80 LDPI Förvaltnings AB. Styrelse: Rolf Jonsson, Olle Boman, Bror Berg, Kjell Nylander, Birgitte Strindlund, Erik Anund Hallin VD.

355 Årsredovisning för SundsvallsTidning 1992. 356 TS-Boken 1994. 357 Mcdiatrender 1592. 358 Årsredovisning för SundsvallsTidning 1993. 59 Årsredovisning för SundsvallsTidning 1993.

SOU 1994: 145

ÖA övertog 1993 det konkursdrabbade Tryckeribolaget i Sundsvall och ombildade det till Tryckeribolaget i Träriket AB. Bolaget hade 1991 sålts Sundsvalls Tidning till Ulf Gunnarss0n.360 av Annonssamverkan: FLT Riks.-361

Högerns Förlagsstiftelse Högerns Förlagsstiftelse äger Högerns Förvaltnings AB.363 Styrelse: Georg Danell styrelseordförande, Lars Ander, Arne Argus, Sven Danielsson, Ivan Lenneståhl, Kjell Svenss0n.363

Gotlands Allehanda

Ägare: Högerns Förvaltnings AB 92 % och Stiftelsen Gotlandspress

g %364 Gotlands Allehanda äger tryckerihallen för Gotlands Förenade Tidningstryckerier. Aktier: 80 FLT, 473 TT, 5 Svenska Nyhetsbyrån, 55 Gotlänningens Tryckeri AB, 1500 Gotlands Förenade Tidningstryckerier. Styrelse: Köpman Bertil Nordberg, Visby, styrelseordförande, direktör Erik Sjöberg, Visby, vice styrelseordförande, Lars Ander, direktör Sven Danielsson, Enköping, ekonomichef Hans af Petersen, Slite, tandläkare Barbro Nilsson, Visby, direktör Lars Helin, Fröjel, Claes-Åke Stein a, Kent Wizén a. Annonssamverkan: FLT Riks.365 Gotlands Förenade Tidningstryckerier samtrycker sedan 1987 Gotlands Allehanda och Gotlands Tidningar och köpte ny press 1992.355

Norrbottens-Kuriren Luleå Boktryckeri AB ger ut Norrbottens-Kuriren och äger till 100 % dotterbolaget Norrbottens-Kurirens Fastighets AB.

360 Mediatrender 1093 och 294. 361 TS-Boken 1994. 362 Hadenius-Anderberg,Vemäger vad svenska i massmedierl 135. s. 363 Hadenius-Anderberg,Vemäger vad svenska i massmedierñ 134. s. 364 Hadenius-Anderberg,Vem äger vad svenska i massmeaier, s. 135. 365 TS-Boken 1994. 366 Pressens Tidning 794.

Bilaga IV F lerdagarstidningar i svensk dagspress

Ägare: Högerns Förvaltnings AB 45

procent och Stiftelsen Norrbottenspress 55 pr0cent.357 Börsportfölj bokfört värde 3,377 mkr, börsvärde 3,674 mkr. Utlånat till SE-Banken likviditetsförvaltning 15 mkr. Aktier: 600 Presam. 50 TT, 80 FLT, 10 Svenska Nyhetsbyrån, 500 Pressen media distribution AB, 90 I-tryckLito AB. Styrelse: Arne Argus, Gustaf Burström, Olle Lindström, Georg Danell, Olof Widman, Ivan Ström a, Roland S Lundström a, Ivan Lenneståhl VD.368 Annonssamverkan: Norrgruppen och FLT Riks.359 Stellan Minnhagen efterträder hösten 1994 Ivan Lenneståhl, som pensioneras, som verkställande direktör.370 Norrländska Socialdemokraten och Norrbottens-Kuriren har inlett samarbete om ibladning bilagor går till tidningarnas av som prenumeranter.371

Västernorrlands Allehanda

Samtliga aktier i Härnösands Boktryckeri AB Västernorrlands - Allehanda ägs Högerns Förvaltnings AB. av Aktier: 16 TT, 80 FLT, 5 Sv nyhetsbyrån ek för, 457 KapN AB. Styrelse: Ivan Lenneståhl, Lars Ander, Bo Östman, Per Fahlqvist VD, Eva-Lisa Lidén, Bengt Jönsson a.373 Annonssamverkan: Media Industrikusten och Media IndustrikustenNord båda Gefle Dagblad-koncernen och FLT Riks.373

Axel Johanssons stiftelser

De tre Johanssonska stiftelserna köpte 1992 utestående aktier i upp AB Upsala Nya Tidning. Liberal Dagspress Invest KB fick för 215 aktier 19,33 procent av aktiekapitalet 16 mkr inköpspris 1980 2,15 mkr eller 74 000 kr aktie. För de övriga privatägda per 13 ak-

367 Hadenius-Anderberg,Vem äger vad i svenskamassmeaier, 135. s. 368 Årsredovisning för Luleå Boktryckeri AB 1992. 369 TS-Boken 1994. 370 Mediatrender894. 371 Mediatrender 1694. 372 Årsredovisning för HärnösandsBoktryckeri AB VästernorrlandsAllehanda - 1992. 373 TS-Boken 1994.

SOU 1994: 145

tierna betalades knappt 1 mkr. Kostnaderna för köpen täcktes genom engångsutdelning 17 966 tkr.374 en Styrelse för Stiftelsen Axel Johanssons Minne: Ola Nyquist ordförande, Bengt Johansson och Lennart Hirschfeldt. Styrelse för Stiftelsen Axel Johanssons Donation: Lennart Hirschfeldt ordförande och Lars Jacobsson. Styrelse för Stiftelsen Axel Johanssons Understödsfond: Lars Jacobsson ordförande, Lennart Hirschfeldt och Ola Nyquist.

Upsala Nya Tidning Samtliga aktier i AB Upsala Nya Tidning ägs via Axel Johansson Upsala Nya Tidning Förvaltning AB av de tre Johanssonska stiftelserna. Helägda dotterbolag: Östhammars Tidnings Tryckeri AB och Sigtunabygden AB. Aktier 1993: 1 000 Grafiskt Utbildningscenter, 3 000 Liberala Nyhetsbyrån, 100 Stormarknadspress, 50 TT, 80 FLT, 10 SR, 49 Uppsala Musikradio AB 49 %. Börsaktier bokförda till 29 975 tkr med ett börsvärde 44 956 tkr samt obligationer för 85 238 tkr 94 054 tkr.375 med ett marknadsvärde Styrelse 1993: Lennart Hirschfeldt styrelseordförande, Lars Jacobsson, Nils Matsson, Ola Nyquist, Jörgen Ullenhag, Nils-Erik Göransson a, Mats Törngren a, Arne Nygren VD.

Annonssamverkan: Stormarknadspress.376

Stefan Strömquist inträder VD 199495.377 Jörgen Ullenhag som tillträdde chefredaktör i september 1994373 som

Stiftelsen Skellefteåpress

Norra Västerbotten Stiftelsen Skellefteåpress äger än 99 % av aktierna i Norra mer Västerbotten Tidnings AB.379 Vinstandel för 198 187 anställda 1992 4,77 mkr 1991 6,14 mkr.

374 Tidning 1992-08-28. Mediatrender 1292. Årsredovisning för UpsalaNya U salaNya Tidning 1993. 3 5 Årsredovisning för AB Upsala Tidning 1993. 376 Pressens Tidning 1693. 377 Svenska Dagbladet 1993-04-26. 378 Svenska Dagbladet 1993-1 1-04. 379 Årsredovisning för Norra Västerbotten Tidnings AB 1992.

Bilaga IV F lerdagarstidningar i svensk dagspress

Dotterbolag: Köpmännens Fastighetsförening u.p.a. Aktier: 16 TT, 150 Källan Kurhotell i Norsjö AB, 300 Liberala Nyhetsbyrån AB, 160 FLT. Börsportfölj bokfört värde 8,2 mkr hela koncernen 10,77 mkr. Styrelse för Stiftelsen Skellefteåpress: Stefan Löfstedt styrelseordförande, Staffan Bergström, Lars Olov Björk, Solveig Eriksson, Gunnar Lindgren, Eva Nilsson och Carl Erik Steinwall.38° Styrelse för Norra Västerbottens Tidnings AB: Jack Lundström styrelseordförande, Stig Ericsson chefredaktör, Torsten Gustavsson, Ann-Sofi Löfstedt, Hjalmar Sundqvist. K-H Wikström, Roger C Åström a, Cal Wikström VD. Annonssamverkan: Norrgruppen och FLT Riks.381

Erik och Asta Sundins Stiftelse

Norrköpings Tidningars AB

Norrköpings Tidningars AB är helägt dotterbolag till Norrköpings Tidningars Förvaltnings AB, ägs Erik och Asta Sundins som av Stifte1se.332 Norrköpings Tidningars AB Norrköpings ger ut Tidningar och Västerviks-Tidningen samt bedriver tryckeriverksamhet i kommissionärsbolagen AB Trycksaker och AB C O Ekblad Co. Av nettointäkterna 1993 252,9 25l,5 mkr redovisade tidningsrörelsen 202,4 204,5, civilrörelsen 47,4 46, presscenter l l och övrigt

Dotterbolag: AB Trycksaker, AB C O Ekblad Co, Östergötlands

dagblad AB, Reklamstudion ÖstgötaPress AB.

Aktier 1993: 784 Fastighets AB Hantverk, 160 FLT, 100 Stor-

marknadspress, 1700 TT, 110 SR, 10 Sv Nyhetsbyrån, 3 700 Östgöta

Correspondenten 2 812 tkr. Norrköpings Tidningar köpte 1992 Arne Argus på 3700 Apost

aktier och 3 700 B-aktier i Östgöta Correspondenten för 2,8 mkr. A-

aktien värderades till 510 kr och B-aktien till 250 kr. För A-aktier gäller dock en hembudsklausul mellan A-aktieägarna. Hamrins bolag AB Frejolo, som köpt ett annat företag i sin tur ägde A-aktier i som

Östgöta Correspondenten, åberopade klausulen och har gjort anspråk

på att köpa A-aktierna för 1,8 mkr.333 ca

330 Hadenius-Anderberg, Vem äger vad i svenska massmedier, 152. s. 331 TS-Boken 1994. 382 Hadenius-Anderberg, Vem äger vad svenska i massmedierñ s. 50. 83 PressensTidning 594.

SOU 1994: 145

Börsportfölj: Marknadsvärdet 1993 var 32 923 30 226 tkr och bokfört värde 25 978 34 459 tkr.334 Styrelse för Erik och Asta Sundins Stiftelse: Holger Carlsson, Sven H Ericson, Sven Löwin och Ragnar Wennerstr6m.335 Styrelse för Norrköpings Tidningar AB 1993: Sven Löwin styrelseordförande, advokat; Ingemar Haegerstrand vice styrelseordförande, f.d. finansdirektör i Stora, Holger Carlsson, f.d. teknisk direktör Holmen, Lennart Persson, f.d. chefredaktör för Svenska Dagbladet, Sven Th Andersson a, Per Samuelsson a, Sven H Ericson VD. Norrköpings Tidningars bärande affärsidé är tidningsutgivning och företaget har valt att tills vidare avvakta utveckling alla de områden ligger utanför företagets huvudinriktning.386 som Annonssamverkan NT: Stormarknadspress, Två Städer, NT-VT Samannons.337 Annonssamverkan VT: FLT Riks, NT—VT Samannons.333

Sydostpress-gruppen

Annonssamverkan inom sfären: Barometern med Oskarshamns- Tidningen, Smålandsposten, Blekinge Läns Tidning med Karlshamns Allehanda och Sölvesborgs-Tidningen samverkar i Sydostpress.339 Redaktionell samverkan: Sydostpresskoncernen har ett dotterbolag. Textbolaget Sydostpress AB, för inköp av featurematerial samt produktion material för alla tidningarna.390 av Koncerngemensam personalpolitik har beslutats. Utbildningsinsatser och teknikinvesteringar har upphandlats gemensamt.

Sydostpress i Kalmar AB Dotterbolag: Barometern-OT AB 100 %, Smålandsposten AB 100 %, AB Blekinge Läns Tidning 99,96, Barometern Kalmar

384 Årsredovisning för Norrköpings Tidningars AB 1992och 1993. 85 Hadenius-Anderberg,Vem äger vad i svenska massmedier, 125. s. 386 Årsredovisning för Norrköpings Tidningar AB 1993. 387 PressensTidning 1693. TS-Boken 1994. 388 TS-Boken 1994. 389 Pressens Tidning 1693. 390 Annons i Pressens Tidning 1992. Hadenius-Anderberg, Vem äger vad i svenska massmeaier,

Bilaga IV F lerdagarstidningar i svensk dagspress

AB 100 % ingen verksamhet, AB Oskarshamns-Tidningen 100 % ingen verksamhet. Svenska börsaktierz3 498 tkr bokfört värde, 5 108 börsvärde. Utländska börsaktierzl 437 tkr bokfört värde, l 688 börsvärde. Aktier: 500 H-Invest, 465 Aranäs International, 4 Suezmax S A Luxemburg, 600 Presam. Styrelse: Gunnar Dahlin styrelseordförande, Hilding Björkman vice styrelseordförande, Björn-Fredrik Tollin VD, Johan Claesson, Ingvar Kvernes, Ulf Wahledow, Charli Nilsson a, Lennart Werkström a.

Barometern-OT AB391

Aktier: 2 799 aktier i Ven Cap AB, 160 i FLT AB, 10 Svenska Nyhetsbyrån, 30 SR, 96 TT. Styrelse: Gunnar Dahlin styrelseordförande, Håkan Lissinger, Barbro Molinder vice styrelseordförande, Björn-Fredrik Tollin, Tomas Arvidsson VD, Lars Schertel a, Martin Holm a.392 Redaktionella satsningar kommer göras på Öland att och Hultsfred.393 Annonssamverkan: FLT Riks.394

Blekinge Läns Tidning Sydostpress i Kalmar AB äger 99,96 % aktierna av i AB Blekinge Läns Tidning. Aktier: FLT 160, Presam 1040, SR 18, TT 58, Prifast 520+34l6+484, Trygg Hansa 681. Styrelse: Gunnar Dahlin styrelseordförande, Kjell Eliasson vice styrelseordförande, Björn-Fredrik Tollin, Bertil Löwgren, Gustaf Nilsson, Lennart Werkström a, Lars-Göran Enarsson a, Pär Fagerström VD.395 Annonssamverkan: FLT Riks.395

391 Årsredovisning för Sydostpressi Kalmar AB 1992. 92 Årsredovisning för Barometern-OTAB 1992. 393 Mediatrender594. 394 TS-Boken 1994. 395 ;Årsredovisningför AB Blekinge LåinsTidning 1992. 396 TS—B0ken1994.

SOU 1994: 145

Blekinge Läns Tidning trycker från våren 1993 ostedition en av Idag i 16 000-20 000 exemplar. Chefredaktör Christer Gerlach avgick hösten 1993 efter ett krav från journalistklubben.397

Smålandsposten Styrelse: Gunnar Dahlin styrelseordförande, Richard Petri vice styrelseordförande. Björn-Fredrik Tollin VD, Lennart Lundgren vVD, Anders Wahrolén, Margareta Göthe-Dahlgren a, Bernt Martinsson a.393 Smålandsposten startade hösten 1993 Nyhetsbärarna, som skall arbeta med distributionstjänster. Förändringen berör inte samarbetet med PS utan avser dels interna tjänster, t.ex. distribution av räkningar till prenumeranterna, dels externa företag. Annonssamverkan: FLT Riks.399

Stiftelsen VK-Press

Styrelse för Stiftelsen VK-Press 1993: Ernst Löwgren styrelseordförande, Margit Westin, Allan Bäckman, Stina Backman, Doris Rosendahl, Torsten Gavelin, Gudrun Elofsson.

Västerbottens-Kuriren

Stiftelsen VK-Press äger Västerbottens-Kuriren AB, som ger ut Västerbottens-Kurirenfloo Man har legotryckning av Dagens Nyheters, Expressens 60 000 och Svenska Dagbladets norrlandsupplaga.4°1 Aktier 1993: 80 LDPI Förvaltning AB, 350 TT. 50 SR, 963+l362 Prifast, 120 FLT, 200 Umedalens IF, 31 Sveriges Radiutveckling AB, 300 Liberala Nyhetsbyrån, 1 939 Partnerinvest Andelar: 300 Liberal Press 300 tkr, 2,55 % andel i HB Glaucus 750 tkr äger fastighet, Utveckling SRU 129 tkr, Umeå radiointressenter 45 tkr.402

397 DagensNyheter 1993-09-07. 98 Årsredovisning för Sydostpressi Kalmar AB 1992. 399 TS-Boken 1994. 00 Årsredovisning för Västerbottens-Kuriren1993. 401 PressensTidning 1493 och 994. Mediatrender 1893. 402 Årsredovisning för Viisterh01tcn.sKuri1‘en1993.

Bilaga IV F lerdagarstidningar i svensk dagspress

Styrelse 1993: Håkan Lind styrelseordförande, Erik Anund Hallin, Bo Hellberg, Ernst Löwgren, David Jonsson, Olof Kleberg chefredaktör, Lars Normark, Jan Erik Sellgren. Lars Westerlund chefredaktör, Margit Westin, Erik Orring verkställande direktör. Annonssamverkan: Norrgruppen. och FLT Riks.403

Stiftelsen Tore G Wärenstam Stiftelsen Tore G Wärenstam äger Borås AB Tidning.404 Borås Tidning och Ulricehamns Tidning har samannonsering.405

Borås Tidning

AB Borås Tidning äger dotterbolagen405 Ulricehamns Tidnings AB, Distributionscentralen i Borås AB, samt vilande dotterbolagen NET Videoproduktion Television i Borås AB och Fastighets AB Valkyrian. Börsportföljen bokfördes till 19,3 mkr och börsvärdet var 19,7 mkr. Aktier: 500 Pressens Media Distribution AB. 1440 aktier i preciserade servicebolag.407 Styrelse: Arne Svensson styrelseordförande, Erik Anell; Lars Carlsson, Bengt Johansson, Gunnel Almart a, Sten Grundström

a

Leif Hedelin VD. Annonssamverkan: Media Väst och FLT Riks.403

Ulricehamns Tidning Ulricehamns Tidnings AB är dotterbolag till AB Borås Tidning. Aktier: 300 Ulricehamns Offset AB 1,2 mkr. Styrelse: Göran Karlsson, Ulricehamn styrelseordförande, Rune Larsson, Borås, Karl-Åke Nyberg, Ulricehamn, Gösta Löfström, Borås, Leif Hedelin, Borås VD, Harry Petersson a, Bo Högbom a. Annonssamverkan: Media Väst. och FLT Riks.4°9

403 TS-Boken 1994. 404 Hadenius-Anderberg, Vem äger vad i svenska massmedier, 51. s. 405 PressensTidning 1693. 06 Årsredovisning för UlricehamnsTidnings AB 1992. 407 Årsredovisning för AB Borås Tidning 1992. 408 TS-Boken 1994. 409 TS-Boken 1994.

SOU 1994: 145

Organisationsägda företag

Socialdemokratiska pressfären Annonssamverkan inom sfären:

Arbetarbladet, Dala-Demokraten, Folkbladet, Östgöten, Folket,

Värmlands Folkblad samt Örebro-KurirenKarlskoga-Kuriren bildar Hjärter Ess.

Folkbladet, Östgöten, Folket samt Örebro-KurirenKarlskoga-

Kuriren bildar Media Trend. Norrländska Socialdemokraten och Piteå-Tidningen bildar Media Pol. Sydöstran, Östra Småland och Nyheterna bildar Syd-Ost Annons. Arbetarbladet, DagbladetNya Samhället, Dala-Demokraten,

Hälsinge-Kuriren och Nya Norrland bildar Riksmedia nedre

Norrland. Arbetarbladet, DagbladetNya Samhället, Dala-Demokraten, Hälsinge-Kuriren, Nya Norrland, Norrländska Socialdemokraten, Piteå-Tidningen. Länstidningen och Västerbottens Folkblad bildar Riksmedia Hela Norrland. Arbetarbladet, DagbladetNya Samhället, Hälsinge-Kuriren, Nya Norrland och Västerbottens Folkblad bildar Norrlandskusten. DagbladetNya Samhället och Nya Norrland bildar Y-annons.

Norrländska Socialdemokraten, Piteå-Tidningen. Länstidningen

och Västerbottens Folkblad bildar Riksmedia Övre Norrland. Arbetarbladet, DagbladetNya Samhället, Dala-Demokraten,

Folket, Folkbladet, Östgöten, Örebro-Kuriren, Karlskoga-

Kuriren, Hälsinge-Kuriren, Nya Norrland, Nyheterna, Östra Småland Norrländska Socialdemokraten, Piteå-Tidningen, Sydöstran, Länstidningen Östersund, Värmlands Folkblad, Västerbottens Folkblad samt Laholms Tidning, Stenungsunds- Posten, Lysekils-Posten, Skövde Nyheter, Provinstidningen Dalsland, Gotlands Tidningar samt Dalslänningen, Finnveden, Haparandabladet, Härjedalen, Karlstad Tidning, Kungälvs-Posten, Mölndals-Posten, Smålandsbygdens Tidning, Uppsala-Demokraten, Västmanlands Folkblad samt 19 tidningar från CE-SAM Riksmedia.410 representeras av A—Pressen sålde med undantag för Norrländska Socialdemok- ratens fastighet tidningsfastigheterna till Fastlghetsrenting AB enligt ~

410 Annons i Resumé 2094.

Bilaga IV F lerdagarstidningar i svensk dagspress

ett sales-lease-back-avtal, som ger tidningarna hyreskostnader 2,5- 4 miljoner kronor per år. För hela avtalstiden till 2016 kostar det 425 mkr i dagens penningvärde. Dessutom måste Avisa betala 0,5 mkr för att inte förlora rätten att återköpa fastigheterna. SAP har trätt in som garant för affären.411

Avisa Ros-Press - Avisa AB ägs av Ros-Press AB 100 %, i sin tur är helägt det som av Socialdemokratiska partiet.4‘2 Enligt de ursprungliga planerna skulle Ros-Press AB hösten 1993 ha köpt Avisagruppens tidningar från Arebolagen för 50 mkr. Sparbanken vägrade dock att finansiera affären.413 Ros-Press köpte i november 1993 Avisa, sedan Sparbanken lånat 20 mkr. De tidningar som blir kvar i Avisa får t.o.m. 1996 lämna hälften sin vinst f b av v till Are, som till 85 % ägs av socialdemokraterna. Are har 100 satsat mkr för att rädda tidningarna. Ros-Press leds Lennart Låftman. av Rune Molin och Gerd Engman ersatte hösten 1993 Bo Präntare och Östen Johansson som styrelseledamöter i Avisa.414

Styrelse: Börje Svensson styrelseordförande, Sune Lund VD, Solveig Arons, Östen Johansson, Sven L-O Johansson, Kenth O Lindqvist, Bo Präntare.415 A-Media som ingick i A-pressen bytte efter konkursen till namn Riksmedia och AB.416 övertogs av Avisa

Avisa Centralredaktion

Avisa Centralredaktion ägs till lika delar Arbetarbladet, Dalaav Demokraten, Hälsinge-Kuriren, Sydöstra Sveriges Dagblad, Länstidningen Östersund, Norrländska Socialdemokraten, Värmlands Folkblad, Östra Små1and.417 Avisa Centralredaktion och Riksmedia startade i september 1994 en syndikerad månadstidning, Svenska Affärer. Tidningen distribueras som bilaga i tolv morgontidningar och kommer även att distribueras

41 1Mediatrender 1792. 412 Hadenius-Anderberg,Vem äger vad i svenskamassmedierf, l 15. s. 413 PressensTidning 1693. 414 PressensTidning 1893. 415 Hadenius-Anderberg,Vem iger vad i svenskamassmedier, 115. s. 416 Mediatrender493. PressensTidning 692. Hadenius-Anderberg.Vem äger vad i .wenskzimassmecierf. s. 58. 417 Hadenius-Anderberg.Vem äger vad i .swz.sku n1u..sn1clierI’. 168. s.

SOU 1994: 145

till chefer och anställda i tiotusentals små och medelstora företag. Beräknad totalupplaga på 300 000 exemplar. Varje tidning kan sätta sin lokala prägel Svenska Affärer.418

Östra Småland Östra Småland är ett helägt dotterbolag till Avisa AB. Aktier: 100 Presam, 1 TI, 50 Prifast, 500 Avisa Centralredaktion AB Styrelse: Anders Engström styrelseordförande, Thomas Karlsson VD, Ebbe Nordin, Tommy Lindgren, Nils-Erik Gustafsson, Sterne Johannesson, Eva Karlsson, Karl-Johan Knutsson a, Lars Jutefors a, Mats Larsson a.419

Övriga företag med anknytning till arbetarrörelsen

Aftonbladet LO Media AB äger Aftonbladet Hierta AB, som bedriver rörelse de helägda dotterbolagen Tidningen Aftonbladet AB och genom Aftonbladet Civil AB tryckeriverksamhet i Göteborg. Vid koncernombildningen 1992 bidrog LO Media AB med 50 miljoner kronor i eget kapital. Personalen, ledningen och styrelsen har erbjudits att bli delägare via ett förlagslån med avskiljbara optionsrätter. Vid fullt tecknande 30 juni 1996 tillförs bolaget 31,9 miljoner kronor samtidigt som delägandet uppgår till 28 %. Ledningen för Aftonbladet får köpa 13 % av aktiekapitalet för knappt 15 miljoner kronor och övriga anställda 12 % för drygt 13 miljoner kronor. Marknadsvärdet beräknas till det femdubbla.420 Styrelse: Bertil Jonsson styrelseordförande, Rolf Alsing, Annica Creutzer, Thorbjörn Larsson, Kurt Norberg, Hans Olsson, Gunnar

Österberg, Catharina Clinton Melin a, Håkan Persson a, Gunnar

Strömblad VD. Dotterbolag: Tidningen Aftonbladet AB, Aftonbladet Civil AB tryckeriverksamhet i Göteborg, AB Reportagebild, Nya ST-Tidningen AB, Hierta Nymedia AB, Amedia Information AB, Amedia Arkiv AB. Aktier i intressebolag: 5000 Tidningstryckarna Aftonbladet Svenska Dagbladet AB, 2 000 Fastighets AB Tidningsfabriken, 1000

418 Resumé 341994. Dagens Nyheter 1994-08-23. 419 Årsredovisning för Östra Småland AB 1992. 420 Resumé3594.

Bilaga IV F lerdagarstidningar i svensk dagspress

medicinska Hälsocentralen 30 %, 7 500 Kvällstidningsbolaget Pexab AB 50 %, Pamp Åkeri AB 50 %.

Övriga aktier: 900 AB Lundgrens Söner,

889 TT 18 %, 428 Sveriges Radio AB 2 %.421 Annonssamverkan: Kvällspressen Impact.422 Aftonbladets företagsledning har under flera år arbetat för att få in en stark och intresserad delägare. En utländsk intressent avvisades dock i början av 1994. Företagsledningen och de anställda fick 1991 option att köpa in sig med 28 1996. procent

LO-Medias verkställande direktör Gunnar Österberg avgick hösten

1993 på grund av samarbetssvårigheter med den styrelsenye ordföranden Kurt Norberg, ekonomichef på LO. Norberg vill avskaffa LO-Media buffert mellan ägaren och Aftonbladet.423 som Teknisk samverkan i fråga tryckning: huvudupplagan i Akalla, om i Göteborg 150 000 hos Nya Norrland 40 000 ex, ex, söndagsmagasin Interprint. 424 Vintern 1995 kommer Aftonbladet att trycka en upplaga på 40 000 ex hos Norrländska Socialdemokraten. AB Reportagebild och Nya ST-Tidningen AB såldes 1994425

Arbetet

Inkråmet i Arbetet förvärvades Nya Arbetet av AB. Verksamheten

började 1992-03-31. Överkapacitet i tryckpressen utnyttjas

till legouppdrag genom dotterbolaget Tryckeri AB Framtiden. Fotoverksamhet samt bildbyråverksamhet bedrivs i dotterbolaget Nya Pica Photo AB. Arbetet ägs till 55 % arbetarrörelsen av i Skåne och Västsverige. Skånska arbetarrörelsen äger stiftelse genom en ca 45 %, arbetarrörelsen i Västsverige Ny Tid AB och Förvaltnings genom AB Järntorgskvarteret ca 5 % samt olika fackförbundsavdelningar 5 %. Näringslivet äger 20 % Helsingborgs Dagblad ca varav ca 12 %.

Övriga 25 % ägs 10

av 700 enskilda aktieägare, det stora flertalet reprersenterar Arbetets abonnenter. Dotterbolag: Tryckeri AB Framtiden och Nya Pica Photo AB. Intresseföretag: 50 % i Heta Skåne HB 100 tkr, 2 500 i Medab AB 668 tkr, PRIAB Fastighets AB 540, Presam 1080, TT 1450, SR 40, AB Skånsk Tidningsdistribution 500, Dagspressens Marknads-

421 Årsredovisning för Aftonbladet Hierta AB 1992. 22 PressensTidning 1693. 423 PressensTidning 1893. MånadensAffärer maj 1994. 24 PressensTidning 794. Mediatrender 1694. Aftonbladet 1994-07-01. 25 Hadenius-Anderberg,Vem äger vad i svenskamassmedier, 57. s.

SOU 1994: 145

information 31, Tidningsbärarna KB 75. Samtliga övriga aktier bokförda till 0 kr. Styrelse: Göran Eliasson styrelseordförande, Ingemar Ostrander, tidigare direktör i Scanspeed, Lennart Låftman, Lars Svensson, VD i i Helsingborgs Dagblad, Bengt Holgersson, Ronny Olander, LOdistriktets ordförande i Malmö, Göran Johansson, Lars-Erik Lövdén, Alf Lindberg A, Olle Winqvist a Karin Andersson a, Stig , Eriksson VD.425 Annonssamverkan: Heta Ské’1ne.47-7 Arbetet lämnade 1994 Riksmedia till förmån för Heta Skåne.428 Annonssamverkan Arbetet Nyheterna: Storvästen.429 Redaktionell samverkan: Arbetets fotobyrå Pica och Svenska Dagbladets Svenskt Pressfoto planerade att samman för att stå starkare

i konkurrensen med Pressens Bild och Rep0rtagebild.430

Teknisk samverkan: Arbetet Väst trycks hos Göteborgs-Posten. Arbetet investerar miljoner kronor i ny tryckpress som försex en dubblar möjligheterna till féirgtryck.431 LO—sektionen i Helsingborg uppmanade sina medlemmar att bojkotta Arbetet i protest mot en aviserad halvering av redaktionen i Helsingborg och editionering med en del för Landskrona och ny Helsingborg.432 Arbetet begärde våren 1993 att Konkurrensverket skulle pröva om Sydsvenska Dagbladet brutit mot konkurrenslagstiftningen, genom att annonsörer som avstår från att annonsera i Arbetet stora rabatter ge samt att annonsören trots allt vill annonsera i Arbetet, dela ut om annonsavdrag till Arbetets abonnenter via Tidningsbärarna, vars

verksamhet Arbetet inte kan påverka.433 Arbetet anmälde Tidnings-

bärarna i april 1994. Genom att tidningen förvägras delägarskap tvingas den betala fem procent högre pris för distributionen än Sydsvenska Dagb1adet.434

426 Årsredovisning för Nya Arbetet AB. Uppgifter yrken Svenska Dagbladet om 1992-03-11. 427 Pressens Tidning 1693. 428 Mediatrender 194. 429 Pressens Tidning 1693. 430 Pressens Tidning 393. 431 Dagens Nyheter 1994-05-30. 432 Mediatrender l93. 433 Mediatrender 493. 434 Svenska Dagbladet 1994-04-07.

Bilaga IV F lerdagarstidningar i svensk dagspress

Arbetarbladet

Den lokala arbetarrörelsen köpte i juli 1994 Arbetarbladet av Avisa AB för 25 miljoner kronor. En nyemisson 3,9 miljoner kronor kommer att göras, riktad till det socialdemokratiska partidistriket.435 Aktier: 500 AVISA Centralredaktion AB, 47 TT, 30 Sveriges Radio Förvaltnings AB. Styrelse: Bo Präntare styrelseordförande, Sture Sandström, Mats Öström, Eva Karlsson, Leif Lundin VD -92, Björn Jacobsson VD 93, Kristina Hedman A, Anders Eklind A, Kjell Johansson A436

Dagbladet och Nya Norrland

Västernorrlands Press AB äger tidningarna samt det helägda dotter-

bolaget Fastighets AB Dagbladet Nya Norrland. Ägarstruktur:

- Stiftelsen LOSAP Västernorrland 54,7 %, Tidningsintressenterna Västernorrland AB 30,4 %, kommunalavdelningar 8,2 %, SAP Västern 0,6 %, personalklubbar företaget 4,1 %. Aktier: 260 Prifast, 10 SR, 15 TT. Styrelse: Bo Holmberg styrelseordförande, Ebbe Nordin, Jan Sjödin, Arne Henriksson a, Gun Holm a, Tony Borthan a, Bertil Astby VD.437 Annonssamverkan: Dagbladet och Nya Norrland samverkar i Yannons.433 Västernorrlands Press AB ut affärstidningen Näringsliv.439 ger Bolaget trycker sedan mars 1994 Aftonbladets norrlandsupplaga ca 40-55 000 exemplar.440

Dala-Demokraten

Avisa AB sålde AB Dala-Demokraten 1994-03-01 till Folkrörelsemas Mediastiftelse, kontrollerad den lokala arbetarrörelsen. av De nya ägarna satsar 2,5 mkr, därutöver köps tidningen delvis tillbaka med en del av sina framtida vinster.441

435 Mediatrender 1194. 436 Årsredovisning för AB Arbetarbladet 1992. 437 Årsredovisning för VästernorrlandsPressAB 1992. 438 PressensTidning 1693. 439 PressensTidning 1992. 440 Mediatrendei 594. PressensTidning 594. 44 PressensTidning 3.94.

SOU 1994: 145

Civiltrycksverksamheten överlåts hösten 1992 till Dala Print Media AB. Aktier: 500 AVISA Centralredaktion AB, 8 000 Dala Print Media 800 tkr. Styrelse: Lennart Låftman, Kerstin Bäck, Eva Karlsson, Leif Lundin VD, Solveig Arons a, Gert Gustavsson a, Lars Ericsson a442 Dala-Demokraten har en hushållstäckning 39 % i Borlänge mot 37 % för Borlänge Tidning.443

Folkbladet Norrköping och Östgöten

Folkbladet Norrköping och Östgöten ägs av Nya Folkbladet Östgöten AB, i sin tur som ägs av fackliga organisationer, näringslivet och privatpersoner i Östergötland.444 Den första aktieteckningen

4,2 mkr.445 gav ca

Annonssamverkan: Folkbladet och Östgöten har annonspaketet Östgöta-Annons446

Styrelse: Bo Pettersson styrelseordförande, Ulf Wahlberg VD, Arne Agnelöf, Gun Axelsson, Lars Berg, Janne Berglund, Ulf Calmfors, Stig Eriksson, Gunnel Färm, Göran Färm, Bo Göransson, Jan Karlsson, Lars Lackemo, Ola Magnestrand och Mark Olsson.447 Vid bolagsstämman 1994 väntas tidningarna slås samman i ett bolag och låna minst 3 miljoner kronor från de fackförbund som äger tidningarna.443

Folket Nya Tidningen Folket AB ägs av Folket i Sörmland AB 100 %. som i sin tur ägs av Stiftelsen Folket 49,5 %, lokala organisationer och föreningar. Stiftelsen Folket består SAP i Sörmland.449 av Styrelse för Nya Tidningen Folket AB och Folket i Sörmland AB: Jarl Jarlbäck styrelseordförande, Lars Andersson, Marita

442 Årsredovisning för AB Dala-Demokraten1992. 443 Pressens Tidning 1893. 444 Hadenius-Anderberg,Vem äger vad i svenska massmedierf, s. 59. 445 Mediatrender594. 446 TS-Boken 1994. 447 Hadenius-Anderberg,Vem äger vad svenska i massmedier, 144. s. 448 Pressens Tidning 994. 449 Hadenius-Anderberg,Vem äger vad .ven.kc1 i nm.s.s‘n1edier, 145. s.

Bilaga IV F lerdagarsridningar i svensk dagspress

Bertilsson, Lars Linder, Sören Thunell, Inger Andersson a, Alice Eklund a. Arne G Jansson a.450 Folket och Iegotryckeriet Mediahuset i Eskilstuna AB togs över av l 400 socialdemokrater efter räddningsaktion en som gav fem mkr.45 Tryckcentralen övertog hösten 1993 Folkets tryckeribolag, Mediahuset i Eskilstuna AB.452 Tidningen Folket startade hösten 1994 ett samarbete med Radio Nova och Z 104,5 i Eskilstuna. Radio Nova flaggar för Folkets löpsedlar och huvudnyheter mot att Folket presenterar programtablåerna. Ett gemensamt annonspaket diskuteras med Z 104,5 i Eskilstuna.453

Hälsinge-Kuriren

Avisa AB sålde 1992-10-01 AB Hälsinge-Kuriren till Medieutvecklarna Oskar Bliss AB, helägt Bo Präntare. av Hälsinge- Kurirens rörelse drevs under 1992 AB Mediatriangeln av

9 månader och AB Hälsinge-Kuriren 3 mån.

Medieutvecklarna Oskar Bliss AB äger också Helsingen, tidigare Hälsinge-Kuriren Fredag, började endagstidning som ges ut som l992—l0—3l.454 En koncentration Söderhamn kommer av resurserna mot att ske, varför upplagan kommer att fortsätta att minska. Aktier: 500 Avisa Centralredaktion AB. Styrelse: Bo Präntare styrelseordförande, Leif Lundin, Kent Lundquist VD, Bertil Ströhm, Börje Tengqvist, Elisabeth Danielsson a, Astor Lundin a, Kurt Westling a.455

Bo Präntare tog över Hälsinge-Kuriren 1992-10-01.

Helsingen inriktar sig på Hälsingland utanför Söderhamnsområdet. Lokalredaktionerna i Bollnäs och Ljusdal arbetar i huvudsak för Helsingen.456

450 Hadenius-Anderberg,Vem äger vad i svenskamassmedier. 145. s. 451 PressensTidning 1992. 452 PressensTidning 191993. 453 Mediatrender1594. 454 Mediatrender1394. 55 Årsredovisning för AB Hälsinge-Kuriren 1992. 456 SvenskaDagbladet 1993-06-22.

SOU 1994: 145

Ldnstidningen Östersund

Socialdemokratiska partidistriktet i Jämtlands län förvärvade hösten 1992 samtliga aktier i AB Länstidningen Östersund. RP Invest Mats Sundqvist övertog halva aktiestocken för l kr och löften framtida om finansiellt stöd.457 Halva aktiestocken i Länstidningen har gratis överlåtits till Mats Olof Sundqvist, den andra halvan fick Jämtpublikationer AB och Stiftelsen Länstidningens Vänner.458 Dotterbolag: 97,5 % i Fastighets AB Ljusnan Tidigare AB Härjedalens Tryckeri. Styrelse: Mats-Olov Sundqvist styrelseordförande, Bertil Astby, Rune Bergstrand, Ulrika Hedman, Ivar Johansson, Sven Erik Nyberg, Ingela Persson, Olle Persson, Lars Tengqvist VD.459 Länstidningen erbjuder ett annonspaket Mediamixen med fem olika budbärare, nämligen Fjällradion, direktreklam och bussreklam samt en mé’1nadstidning.450

Norrländska Socialdemokraten

Det socialdemokratiska partidistriktet i Norrbotten kommer hösten 1994 att köpa Norrländska Socialdemokraten Avisa. Tidningen av skall så småningom ägas av flera grenar av den socialdemokratiska arbetarrörelsen.461 Ros-Press kräver 20 mkr för Norrländska Socialdemokraten, vilket skulle kunna tvinga den lokala arbetarrörelsen att ta en privat delägare.462 Editionering i en kust- och en malmfältsupplaga inleddes våren 1992. Det finns inga specificerade uppgifter på aktieinnehav bokfört värde 57 tkr.

Styrelse: Ulf Öqvist, Eva Karlsson, Ulla Ölvebro, Christer

Norberg, Ulf Sundberg, Mauritz Eliasson, Kent Lindqvist a, Ruth Åström a, Bror Björnfot VD.453

457 PressensTidning 1993. 458 SvenskaDagbladet 1993-07-03. 59 Årsredovisning för AB Länstidningen Östersund 1992. 460 EterMedia 12-1394. 461 Mediatrender1694. 452 PressensTidning 1993. Årsredovisning för Tryckeri AB NorrländskaSocialdemokraten1992.

Bilaga IV F lerdagarstidningar i svensk dagspress

Norrländska Socialdemokraten kommer från vintern 1995 att trycka en delupplaga Aftonbladet 40 000 exemplar.454 av Norrländska Socialdemokraten och Norrbottens-Kuriren har inlett samarbete om ibladning bilagor går till tidningarnas av som prenumeranter.455

Piteå- Tidningen

Piteå-Tidningen AB ägs till 70 % fackliga organisationer av och socialdemokratiska föreningar inom tidningens spridningsområde och till 30 % av ett stort antal enskilda personer.455 Dotterbolag Silvervägen Piteå-Arjeplog AB, som inte bedrev någon verksamhet 1992. Styrelse: Studierektor Kjell Rögde styrelseordförande, åkeriägare Hilding Flinkfeldt, distributionschef Rolf Larsson, kommunalråd

Anders Sundström, ombudsman Kjell Öqvist, Anna-Stina Nordmark-

Nilsson VD, Olof Berggren a, Christer Norén a, Marie-Louise Pettersson a. Aktier: 1 TT, 100 Priab, 75 Prifast, 20 Presam, 5 SR, 50 Jäckviksliften.457

Sydöstran

Huvuddelen aktierna i Sydöstran kommer hösten av 1994 att övertas av en lokal stiftelse ägd av arbetarrörelsens lokala organisationer. Läsare och allmänhet erbjuds övriga aktier. Priset räknas ligga kring 6 miljoner kronor.463 Aktier: 2 TT, 500 Avisa Centralredaktion AB. Styrelse: Ulf Hellberg VD, Hans Gustafsson, Pentti Suua, Inger Persson, Eva Karlsson, Kurt Karlsson a, Ulla-Greta Magnusson 3469

464 Aftonbladet 1994-07-01.Mediatrender 1694. 465 Mediatrender 1694. 6 Årsredovisning för Piteå-Tidningen AB 1992.Hadenius-Anderberg,Vemäger vad i .svenskan1a.1smedier. 61. s. 467 Årsredovisningför Piteå-Tidningen AB I992. 468 PressensTidning H.‘-4. Mcdi21I1‘c11dc1‘ H94. 469 1xrcd01~11i11gfor $Ll.ll2l SverigesDagbladAB I992.

SOU 1994: 145

Värmlands Folkblad

Värmlands Tidningsintressenter AB, ägd av socialdemokratiska partidistriktet och LO-distriktet, har övertagit aktierna i Värmlands Folkblad för 2 mkr från Ros-Press, dessutom skall tidningen lämna hälften av sin vinst de närmaste två åren till säljaren.470 Värmlands Tidningsintressenter AB har bjudit ut 23 800 aktier á 250 kronor för teckning bland läsare, företag, föreningar och organisationer. VTAB räknar med att genom nyteckningen öka aktiekapitalet från två miljoner kronor till åtta miljoner kronor. Fackföreningsrörelsen i Värmland 13 700, socialdemokraterna l 800, hyresgästföreningen l 000, allmänheten inklusive de anställda l 800.471 Styrelse: Stig Gustafsson styrelseordförande Arbetslivsfondens ordförande, Eva Karlsson, ekonomichef för Arebolagen, Sune Lundh VD, landstingsråd Hans Svensson, Lennart Myhlback, GD Räddningsverket, Bo Carlström, direktör konsultfirma, Lars Bull, direktör Riksbyggen, Thure Bergman, adjungerad chefredaktör, Evert Öhrstrand a, Bernt Hedin a, Anne Carlsson a. Rolf Jansson är ny chefredaktör efter Thure Bergman. Dagliga TV-sidor produceras av Avisa Centralredaktion, som också levererar komplett servicematerial till tips och trav. Lego civil svarar för 22 % av totala intäkter inkl presstöd [enligt annan uppgift 4,5 mkr 95 mkr472]. av Värmlands Folkblad går vid årsskiftet 199495 över till tabloidformat.473 Dotterbolag: Karlstads Stämpelfabrik ingen verksamhet. Aktier: l TT, 20 Prifast, l 153 Malmöhus-Invest, 500 Avisa Centralredaktion AB. Annonssamverkan: Storvästen.474

Västerbottens Folkblad

Ägare: Nya Västerbottens Folkblad AB socialdemokratiska

ägs av rörelsen närstående företag, organisationer och enskilda personer. Styrelse: Bertil Hammarstedt styrelseordförande, Hans Boström VD, Roland Brännström, Karin Böhlin, Stig Erhardsson, Sven

470 PressensTidning 694. 471 Mediatrender 1094. PressensTidning 1194. 472 PressensTidning 2093. 73 SvenskaDagbladet 1994-10-09. 74 PressensTidning 1693.

Bilaga IV F lerdagarstidningar i svensk dagspress

Liljeström, Mats Lindberg, Lilian Ringsand, Roland Svensson, Margot Wallström, Mats Rosin a.475

Örebro-Kuriren

Örebro-Press AB, ägd lokala av folkrörelser 64 %, läsare 26 %

och anställda 10 %, övertog efter konkurs Örebro-Kuriren och

en

Karlskoga-Kuriren genom att köpa inkråmet inkl i den tidi-

pressarna gare rörelsen. Tryckcentralen köper tryckkapacitet tidningsbo— av laget.475 Den socialdemokratiska rörelsen betalade enligt Media-

trender ca 2,5 mkr för Örebro-Kuriren och Karlskoga-Kuriren.

1 000 läsare har bidragit med 0,5 mkr de 3,6 mkr samlats in. av som Målsättningen är ett aktiekapital på 4 mkr, huvuddelen skall varav skjutas till av fackföreningsrörelsen och de socialdemokratiska

organisati0nerna.477

Styrelse: Lars

Ostman styrelseordförande, Lars Sjösten VD,

Sune Lundh, Dan Ake Moberg, Elvy Wicklund, Ake Boudrie a, Leif Jacobsson a. Tryckcentralen såldes efter konkursen till tre fd anställda. Tryckcentralen övertog hösten 1993 Folkets tryckeribolag, Mediahuset i Eskilstuna AB.478

Örebro-Kurirens VD Lars Sjösten avgick i juni 1994.479

Centerpartistiska pressfären

Centertidningar AB

Centerpartiet köpte 1973 Armas Morby Gustaf Österbergs

av Tryckeri AB, som gav ut Länstidningen, Södertälje, Norrtelje Tidning, Södermanlands Nyheter, Nynäshamns-Posten 2v, Trosa Annonsblad 1v och Nacka-Saltsjöbadens tidning 2v.430 Samtliga aktier i Centertidningar AB ägs Centerpartiets riksav organisation. Centertidningar AB äger 98,9 % Länstidningen, av

475 Hadenius-Anderberg,Vem äger vad i svenska massmedier, s 146. 476 Mediatrender 193. 477 Mediatrender2092. 478 PressensTidning 191993. 479 SvenskaDagbladet 1994-06-30. 80 DagensNyheter 1973-02-22.

SOU 1994: 145

Södertälje AB, 99,8 % av Hallands Nyheter AB och i övrigt 100 % av tidningsföretagen. Tryckningen Länstidningens tidningar har flyttats till extern av tryckeri och pressen har sålts. Aktieutdelningen 1993 var 3 576 800 kr. Hallands Nyheters civiltryck överflyttades 1992 till Hallands Nyheters Civiltryckeri AB. Aktier i moderbolaget: 500 AB C.T. Kapitalförvaltning, 474 600 Länstidningen, Södertälje AB, 24 950 Hallands Nyheter AB, 90 000 Norrtelje Tidning AB, 60 000 Södermanlands Nyheter AB, 50 000 Östersunds-Posten Tryckeri AB. Koncernens aktier 40 SR, 282 TT, 349 Dagspress Direkt AB, 392 Tidningstryckarna på Ålands AB, 18383 diverse 640 FLT, aktier och andelar bokförda till 283 tkr.431 Styrelse: Folke Nilsson styrelseordförande, Bo Andersson, Bengt Björklund, Doris Gunnarsson, Åke Pettersson, Monica Broström a, Ingvar Gunnesson a, Birgitta Larsson a, Allan Pettersson verkställande direktör.

Hallands Nyheter Centertidningar äger 99,8 procent av aktiekapitalet i Hallands Nyheter AB. Civiltryckverksamheten har ombildats till ett dotterbolag, Hallands Nyheter Civiltryckeri AB. Av koncernens intäkter kom 55,9 % från 37,9 % från upplagan, medan övriga intäkter svarade för annonser, 6,2 %. Laholms Tidning trycks sedan 1988 i Hallands Nyheters press. l maj 1992 beslöt Hallands Nyheter att inte teckna licensavtal med SRU. Aktier: 10 SR, 2 TT, 20 Presam, 10 Prifast, 160 FLT, 318 Trygg Hansa, 5 248 Malmöhus-Invest.

Styrelse: Allan Pettersson styrelseordförande, Sture Lagerberg

VD, Erling Johansson, Bengt Björklund, Östen Nilsson, Eric Svensson a, Per 01a Eriksson a.482 Annonssamverkan: Media Väst och FLT Riks.483

481 Årsredovisning för CentertidningarAB 1992. 482 Årsredovisning för Hallands Nyheter AB 1992. 483 TS—Boken 1994.

Bilaga IV F lerdagarstidningar i svensk dagspress

Länstidningen, Södertälje AB Dotterbolag: Södertörn Förlags AB, Nynäshamns-Posten AB, och Nacka-Saltsjöbadens Tidning AB. Aktier: 26 TT, 80 FLT, 200 Presam, 452 Trygg Hansa, 197 Dagspress Direkt. Styrelse: Allan Pettersson, Bo Andersson VD, Pär Granstedt, Sören Karlsson, Lars-Erik Larsson, Birgitta Larsson, Maria Albel.484 Annonssamverkan: Platsannons Sörmland och FLT Riks.435 Tryckningen flyttades under 1992 till externt tryckeri. Länstidningen i Södertälje övergick i november 1994 till sexdagarsutgivning486

Norrtelje Tidning

Norrtelje Tidning AB äger samtliga aktier i dotterbolagen

RoslagsMedia AB och Tidningstryckarna i Norrtälje AB. Tidnings-

tryckarna på Åland AB är intressebolag ett som ägs till 49 %. Aktier: l 250 Ålands tryckeri AB, 160 FLT, 160 TT, 152 Dagspress Direkt AB, 40 Presam, 2 497 AB Produra Venture Capital. Styrelse: Åke Rydberg styrelseordförande, Allan Pettersson vice styrelseordförande, Bengt Björklund, Kajsa Hansson, Helena Björkman a, Grethel Haglund a, Sören Karlsson VD. 437 Norrtelje Tidning AB köpte 1993 endagstidningen Lidingö- Posten.433 och 1994 Idrottsbladet Tryckeri AB ej tidningen med en omsättning på 44,7 mkr, som bland annat trycker Gula Tidningen och Länstidningen, Södertälje.439 Annonssamverkan: FLT Riks.490

Södermanlands Nyheter

Helägt dotterbolag: Gustaf Österbergs Tryckeri AB civiltryckeri-

rörelse. Aktier: 6 456 Produra Venture Capital, 30 SR, 56 TT, 80 FLT, 20 Presam, 10 Prifast.

484 Årsredovisning för Länstidningen,SödertäljeAB 1992. 485 TS-Boken 1994. 36 SvenskaDagbladet 1994-06-29. 437 Årsredovisning för Norrtelje Tidning AB 1992. 488 PressensTidning 493. 489 PressensTidning 494. Mediatrender494. 490 TS-Boken 1994.

SOU 1994: 145

Styrelse: Allan Pettersson styrelseordförande, Tommy Ljung VD, Bengt Björklund, Hans Carlsson, Yngve Larsson, Bibi Rosengren, Gun Olsson a, Jan Söderman a.491 Annonssamverkan: Platsannons Sörmland och FLT Riks.492

Östersunds-Posten

Östersunds-Postens Tryckeri AB är ett helägt dotterbolag till Centertidningar AB och äger i sin 91 % aktierna i AB ÖPEtur av Tryck.493 Aktierzl 000 Presam, 38 TT, 80 FLT.

Styrelse: Olle Karlsson, Håkan Swärd, Nils G Åsling, Allan

Pettersson, Bengt Björklund, Per Söderberg, Per Hansson, Bengt-Åke

Larsson. Annonssamverkan: Norrgruppen och FLT Riks.494 Östersunds-Posten har köpt det lokala SDR-bolaget. Östersunds- Posten är även delägare i det regionala TV-fönstret och planerar att gå in i den kommersiella lokalradion. Östersunds-Posten kan därmed erbjuda sina kunder mixade kampanjer.495

Tidningsföretag med anknytning till centerrörelsen

Hudiksvalls-Tidningen

Hudiksvalls-Tidningen Ägs av Hudiksvalls-tidningens Tryckeri AB,

i sin tur ägs lokala Centerorganisationer ca 72 % och som av enskilda personer.495 Centertidningar AB har för avsikt att överta aktiemajoriteten i Hudiksvalls-Tidningens Tryckeri AB. Styrelsen har rekommenderat ägarna att anta Centertidningars bud på 11 500 kr per aktie eller 50 miljoner kronor för hela företaget.497 Aktier: 91 Trygg Hansa, 194 Dagspressen Direkt i Sverige AB, 20 Prifast, 7 000 NCB, 40 Presam, 6 TT, 1251 Malmöhus-Invest AB.

491 Årsredovisning för Södermanland Nyheter AB 1992. 492 TS-Boken 1994. 493 Årsredovisning för Östersunds-PostensTryckeri AB 1992. 494 TS-Boken 1994. 495 Mediatrender 1194. 496 Hadenius-Anderberg, Vemäger vad sveIskn i n1z..v.snledicr.7,61. 497 Mediatrender 1794. Pressens Tidning 1794.

Bilaga IV F lerdagarslidningar i svensk dagspress

Styrelse: Rune Bodin, Allan Pettersson, Björn Brink, Lennart Lundin, Sven Bergström. Karin Starrin, Håkan Högdahl, Lars Gösta Larsson, Bengt Ekelund VD.493 Annonssamverkan: FLT Riks.499 Editionen Hälsinglands Tidning med upplaga på 2 500 exemplar en sprids i Ljusdal, Bollnäs och Söderhamn. Den har låg täckningsen grad, men det är viktigt för Centern att nå ut i hela Hälsingland.5°0 De lokala centerorganisationerna äger 30 % och lokala, enskilda personer 70 %.

Laholms Tidning

Föreningen Laholms Tidning har 188 medlemmar, u.p.a. varav. Hallandsbygden Tidningsförening innehar än 90 mer procent av andelskapitalet. Hallandsbygden Tidningsförening täckte 1992 underskottet genom ett koncernbidrag 673 000 kr. Styrelse: Karl-Olof Andersson, Tommy Bengtsson, Karin Eskilsson, Sture Lagerberg, Bernt Samuelsson, Yngve Sunesson, Jan Stohr a, Lars Thörnqvist a. Annonssamverkan: Riksmedia Hela Sverige.501 Karl Olof Rosengren är politisk chefredaktör och verkställande direktör från 1994. Yngve Sunesson lämnade tidningen hösten 1993.502

Norra Skåne

Kristianstads läns lantmäns tidnings- och tryckeriförening med u.p.a. ca 700 andelsägare5o3 äger Tidnings AB Norra Skåne, som ger ut Norra Skåne och driver civiltrycksverksamhet under Norra namnet Skåne Offset. Aktier: 10 SR, 6 TT, 500 Skånsk Tidningsdistribution AB, 160 FLT, 100 Presam, 125 Ess media AB, 50 Prifast. 1 andel Skånsk tidningsdistribution AB Co Tidningsbärama KB 75 tkr.504

498 Årsredovisning för Hudiksvalls-Tidningens Tryckeri AB 1992. 499 TS-Boken 1994. 500 SvenskaDagbladet 1993-06-22. 501 TS-Boken 1994. 502 Mediatrender 194. 503 Annons i PressensTidning 993.

5°4Årsredovisning för Tidnings AB Norra Skåne 1992.

SOU 1994: 145

Annonssamverkan: Skåne och FLT Riks.505 En sexa Norra Skåne ändrade hösten 1994 format till tabloid och kommer ut i två sektioner.5°6 Anderkoncernen våren 1994 intresserad av att köpa Norra var Skåne.507

Skånska Dagbladet

Skånska Dagbladet ägs av Skånska Tidningsföreningen u.p.a. 46 % kapitalet, 89 % rösterna, centerintressen 23 % resp 5 % och av av privatpersoner 6 %.508 31 % resp Helägt dotterbolag: Fastighetsföreningen, Szt Gertrud u.p.a. bokfört 828,5 tkr. Aktier: 22 Dagspressens Marknadsinformation, 126 TT, 20 SR, 500 Skånsk tidningsdistribution AB, 6 000 Presam, 46 Trygg Hansa. l andel Skånsk tidningsdistribution AB Co Tidningsbärarna KB 75 tkr. Aktier i koncernen 118 KAPN AB.509 Annonssamverkan: City Colour, Jumbo, Sydsvenskan Plus. Styrelse för Skånska Tidningsföreningen ek för: Sven-Bertil Persson styrelseordförande, Anne Cronström, Thorvald Frostemark, Malte Jeppson Sven Jönsson, Jan Linders, Bernhard Persson, Kaj Wictorin, Hans-Gösta Hansson, Ingrid Jönsson, Stig Kristensson, Alice Molt, Lars-Göran Persson, Inger Widersson, Brita Axelsson, Anders Hansson.510 Styrelse för AB Skånska Dagbladet: Malte Jeppson styrelseordförande, Olle Brown, Anne Cronström, Bertil Fiskesjö, Gösta Jigin, Jan Linders, Håkan Mattson, Lennart Nilsson, Bernhard Persson, Susanne Björkenheim a, Anette Olsson a. VD Richard Kling ingår i styrelsen.511

505 TS-Boken 1994. 506 DagensNyheter 1994-10-18. 507 Pressens Tidning 494. 508 Hadenius-Anderberg,Vemäger vad svenska i massmedier, 150. s. 509 Preliminär årsredovisningför AB SkånskaDagbladet 1992. 510 Hadenius-Anderberg,Vem äger vad svenska i massmedier, s. 149 511 Hadenius-Anderberg,Vemäger vad svenska i massmedier, s. 149.

Bilaga IV F lerdagarstidningar i svensk dagspress

Vimmerby Tidning

Vimmerby Tidning ägs av Vimmerby Tidning Tryckeriförening

ekonomiska. förening. [Bengt Ingemarsson huvudägare.513], som också producerar Kalmar Läns Tidning och Nybro Tidning.513 Civilavdelningen står för 29 mkr intäkterna 80 mkr.514 av Styrelse: Sten Karlsson styrelseordförande, Olle Cademark, Bo Carlsson, Bengt Ingemarsson, Per-Erik Johansson, Einar Nilsson, Nils Sarbrandt, Håkan Schultz. Annonssamverkan: Stora Småland, V Ö K Samannons. 3 Dagar som gick i konkurs ijuli 1994 köptes för blygsam en summa hösten samma år Vimmerby Tidning med dess huvudägare av Bengt Ingemarsson. Tidningen blir endagstidning och byter till namn VäxjöbladetKronobergare och kommer att innehålla både socialdemokratiska och centerpartistiska kommentarer.515

Övriga organisationsägda tidningar

Gotlands Tidningar

Avisa AB sålde sina 50 % aktierna i Gotlands Tidningar AB till av Gotlands arbetarekommun, därefter överlät aktierna till som ett nybildat bolag, Gotlands Förvaltnings AB, arbetarekommunen ägt av och LO-sektionen på Gotland. Resterande 50 % ägdes sedan tidigare av Gotlänningen Tryckeri AB, som ägs lokala centerorganisationer av 67 % och Gotlands Liberala Tidningsstiftelse 33 %.515 Gotlands Tidningar äger till 100 % Gotlandstryck AB 50 % samt av Gotlands Förenade Tidningstryckerier, 1993-01-01 övertog som Gotlands Allehandas civiltrycksavdelning.517

Styrelse: Allan Nilsson styrelseordförande,

Gösta Andersson, Maud Fohlin, Sören Strand, Margareta Aipe a, Donald Jacobsson

a, Per Nordfeldt a, Gunnar Öberg verkställande direktör.

Annonssamverkan: Riksmedia Hela Sverige.518

512 PressensTidning 1594. 513 Årsredovisning för Vimmerby Tidning 1992. 514 PressensTidning 2093. 15PressensTidning 1594. 516 Årsredovisning för GotlandsTidningar AB 1992.Hadenius-Anderberg,Vem

vad i svenskamassmedier,

äger s. 63.

5 7 Årsredovisning för GotlandsTidningar AB 1992. 518 TS-Boken 1994.

SOU 1994: 145

Dagen Dagengruppen AB ägs av Pingströrelsen via församlingarna, varav i företaget.519 cirka 85 procent har aktier Av Dagengruppen AB:s omsättning 98,4 mkr för moderbolaget och för koncernen 256,3 mkr svarade tidningsrörelsen för ca 58 mkr inkl presstöd. Styrelse 1994: Owe Lindeskär styrelseordförande, Sven Erik Andersson vice styrelseordförande, Per Olof Morberg, Tomas Brunegård, Anders Ekstedt, Bengt Säker, Per Hörnmark, Lennart Holmner och Kent Cramnell. 520 Dotterbolag: AB Samspar 30 mkr bokfört värde, Ibra radio AB, Mösseberg Kurort AB 16,264 mkr, TV Inter AB 530 tkr, Tabor Fastighets AB 100, World Library Press 6 590 tkr. Övriga aktier bl.a.: 85 Prifast, l 000 Filadelfiaförlag AS, börsportfölj med marknadsvärde 8,4 mkr.521

5 9 Hadenius-Anderberg,Vem äger vad svenska i massmedierf, 122. 520 Svenska Dagbladet 1994-09-18. 521 Årsredovisning för Dugengruppen AB. Dugengruppen Presstödsnämnden ~ 1993-06-29.

Bilaga V Innehavare tillstånd fär privat okalradio av

Innehavare av tillstånd för privat 1o1a1radio522

SRABSvensk Radi0b0kningCity

Radio i Fyrkanten 106,3 Kontaktperson: U1f Ä Gzson Reinhard.

Tillståndsinnehavare: Tranzicom AB.

Agare: Ulf A G:son Reinhard 100

City FM 106,7 Gävle Kontaktperson: Johan P Being. Tillståndsinnehavare: City FM AB. Ägare: Fria Medias Moder i Jönköping AB 45 50. HB Svenska Dagbladet Co 10 %, Johan P Bing 13,5 Peter Lindblom 9 Cn, Per Bång 13,5 %, Nicholas Jansson 9

Radio City Stockholm Kontaktperson: VD Per Sundin. Tillståndsinnehavarc: Radio City Stockholm AB.

Ägare: Svenska Mediaintressenter

AB 56 60 [ägt av Scandinavian Broadcasting System], HB Svenska Dagbladet Co 35 00, Bo Jansson 2,5 %, Anders Kempe 2,5 %, Anders Lindberg 2,5 70, Christer Baldhagen 1,5 00.

City 107 [Lund] Kontaktperson: Patrik Larsson. Tillståndsinnehzivare: G-E Cityradio i Malmö AB.

Ägare: MMl Malmö Mediaintressenter

46 70 áigarc: Rabami Svenska AB 49 % {som till 66 % Gert Eklund}, S Nilsson av 10 %, EUE Investment NV {Holléindskt bolag; 41 %. MISO Malmö Idrottsföreningars Samarbetsorganisation 8 GE Programutveckling AB 46 %.

Radio City 105,4 Karlstad Kontaktperson: Bernth Harnesk. Tillstiindsinnehavare: Svensk Radiopartner Radio City AB.

Ägare: Bernth Harnesk 30

Fria Media AB 46 70, Scandinavian Broadcasting System 12 %, Svenska Dagbladet AB 12

522 Basmaterialet utgörs av Radio- och TV-verkets sammanställning 1994-10-26. Uppgifter från kompletterandekällor anges inom

SOU 1994: 145

Radio City 105.5 Borås Kontaktperson: Bo G Lundberg. Tillståndsinnehavare: Fria Radiobolaget i Borås AB.

Ägare: Fria Media Moder AB 45,0 %, Diagonal Eter AB ägs av

Diagonal Eter AB {Nyrén, Karjalainen, Alexandersson, Lundin 30,0 %, Svenska Mediaintressenter AB 12,5 %, HB Svenska Dagbladet C0 12,5 %.

City 107 lGöteborgl Kontaktperson: Patrik Itzel.

Tillståndsinnehavare: G-E Cityradio i Göteborg AB.

Agare: GE Programutveckling AB 100 % ägare: Gert Eklund 70 %, lndustor Innovation AB 30 %.

Radiol U sala Kontaktperson: Fredrik Sjöberg. Tillståndsinnehavare: Uppsala Musikradio AB. Ägare: Upsala Nya Tidning 49 %, Fredrik Sjöberg 35 %, Tomas Berg 16 %.

Radio FM [Linköping] Kontaktperson: Bo G Lundberg.

Tillståndsinnehavare: Fria Media i Östergötland AB. Ägare: Fria Medias Moder AB 38,9 %, Kliman Fastighets AB

22,2 %, Gunnar Sandell 16,7 %, Svenska Dagbladet AB 11,1 %, Svenska Mediaintressenter AB 11,1 %.

Radio Match |Jönköping| Kontaktperson: Kurt Hård. Tillståndsinnehavare: Radio Match i Jönköping AB.

Ägare: Fria Medias Moder AB ägd av Stiftelsen Fria Media 77 %,

Scandinavian Broadcasting System 11,5 %, HB Svenska Dagbladet Co 11,5 %.

Radio Hit FM 105,8 [Växjö] Kontaktperson: Johan Milton. Tillståndsinnehavare: Radio Hit FM Melodicum AB.

Ägare: Smålandsposten 22 %, Stiftelsen Fria Medias Moder 22 %,

Johan Milton 11 %, Göran Milton ll %, Daniel Kristiansson 11 %, Benny Karlsson 5,6 %, Stefan Bengtsson 5,6 %, Magnus Hall 5,6 %, Göthberg Produktion AB 5,6 %.

Bilaga V Innehavare av tillstånd för privat lokalradiø

Radio Stella [Helsingborg] Kontaktperson: Thorbjörn Falk. Tillståndsinnehavare: Radio Stella AB.

Ägare: Scandinavian Broadcasting

System 11 %, Nils Ingelmark 5 %, Helsingborgs Dagblad 36,5 %, HB Svenska Dagbladet Co 11 %, Fria Media i Jönköping 29 %.

Radio Nova Kontaktperson: Claes H Nydahl. Tillståndsinnehavare: Claes Nydahl Radio AB.

Ägare: Claes Nydahl 50 %, Annonsbolaget

Radio 50 % ägs av Bonnierföretagen 100 %. [ägarez Fria Media 45 %, Svenska Dagbladet 10 %, Claes Nydahl och lokala investerare 45 %.523]

SRURadio Rix-gruppen

Radio Vinyl |Stockholm| Kontaktperson: Stefan Nero. Tillståndsinnehavare: SRF Radio AB.

Ägare: SRF Förvaltning

AB 55 %, Expressen AB 45 % [NRJ 40 %, Expressen 45 %, SRF Förvaltning AB 15 %.524].

Rix 105 6 Luleå Kontaktperson: Matz Augustsson. Tillståndsinnehavare: Karl Gunnar Roth.

[Ägare: Norrbottens-Kuriren

40 %, Radio National 45 %, länsavdelningen i Synskadades Förbund 15 %525].

Rix 92,4 |Skellefteå| Kontaktperson: Matz Augustsson. Tillståndsinnehavare: Kjell Högsta.

[Ägare: Radio National 45 %, Norra Västerbotten

40 % och SRF Västerbotten 15 %.526]

523 EterMedia 3594. 524 Resumé4194. 525 Mediatrender894. 526 Hadenius-Anderberg,Vem äger vad i svenskamassmedier, 82. s.

SOU 1994: 145

Rix 104,2 |Umeå| Kontaktperson: Ronny Nyman. Tillståndsinnehavare: Umeå Radiointressenter KB.

Ägare: VK Radio AB 45 %, Umeå köpmannaförening 45 %,

Studentföreningen IKSU 10 %.

NRJEnergy 106,2 Kontaktperson: Ronny Nyman. Tillståndsinnehavare: Ronny Nyman. [Troligen har NRJ en ägarandel].

Rix 105,5 |Sundsvall| Kontaktperson: Larsolof Högberg. Mediaintressenter SundsvallHärnösand KB.

Ägare: Sundsvalls Tidning 40 % komplementär. Härnösands

Boktryckeri AB Västernorrlands Allehanda 40 %, Föreningen - Sundsvalls köpmän 5 %, Sundsvalls Cityförening 5 %, Ikano Fastighets AB 5 %, [Cityföreningen Härnösand 5 %].

Radio Rix Gävle Kontaktperson: Christer Modig. Tillståndsinnehavare: Rix GävleSandviken KB.

Ägare: Gefle Dagblads AB 45 %, Dalarnas Tidningar AB 45%,

Paliset Development AB 10 %. Gefle Dagblads AB {komplementéir} 45 %, Dalarnas Tidningar AB [kommanditdelägare] 45 %, Paliset Development AB {kommanditdelägare] 10 %.

Radio 106,1 |Västerås| Kontaktperson: Staffan Braw. Tillståndsinnehavare: Radio 106,1 KB.

Ägare: VLT Media AB 49 %{kommanditdeléigare}, Svensk radiout-

veckling AB 30 % {kommanditdeléigare}, Mail Vision AB Posten 20 % {kommanditdelägare], Västerås Reklamradio AB {komplementär] l %.

Rix 107 3 Eskilstuna Kontaktperson: Stefan Toll. Tillståndsinnehavare: Lars Augustsson. [Radio National AB 45 %, SRF Södermanland 20 %, Eskilstuna- Kuriren 25 %, Edgrenska Stiftelsen 10 %.5271 [Troligen har NRJ en ägarandel].

527 Hadenius-Anderberg,Vem äger vad .svenska i nassmedier. 84.

Bilaga V Innehavare av tillstånd för privat lokalradio

Rix 1Q§,§ Örebro Kontaktperson: Per Andersson. Tillståndsinnehavare: Radio Rix Örebro KB.

Ägare: Nerikes Allehanda

50 % komplementär, SRU KB kommanditdelägare 30 %, Örebro Läns Köpmannaförbund kommanditdelägare 10 %, Sänt Sånt i Örebro AB kommanditdelägare 10 %.523

Rix 197,1 Borås Tillståndsinnehavare: Rix Borås KB.

Ägare: NET-Videoproduktion

TV i Borås AB komplementär ägd av Borås Tidning 50 %, Produktions AB Göteborg Ett kommanditdelägare ägd Tidnings AB Stampen 50 %. av

Rix 105,9 Göteborg Tillståndsinnehavare: RIX Göteborg KB. Kontaktperson: Kenny Genborg.

Ägare: Produktions

AB Göteborg Ett komplementär ägd av Tidnings AB Stampen 45 %, NET-Videoproduktion TV I Borås AB kommanditdelägare ägd Borås Tidning 45 %, Göteborgs av Köpmannakonsult AB kommanditdelägare, ägd Lars Eric av ErikssonGöteborgs köpmannaförbund 10 %. [NRJ 40 %529].

[Göteborg 107,8] Kontaktperson: Ros-Marie Olsson. Tillståndsinnehavare: Rix Rock KB.

Ägare: Produktionsbolaget Göteborg

1 50 % Komplementär, Mediabolaget i Halland AB 40 % Kommanditdelägare, Mats Reimertz 10 % Kommanditdelägare. [Frekvensen uthyrd till Classic Radio].

Rix 115,2 |Halmstad| Kontaktperson: Stefan Andersson. Tillståndsinnehavare: Radio Halmstad AB.

Ägare: Mediabolaget i Halland

AB 50 % ägs av Liberal Dagspress Invest KB 100 %, Hallands Köpmannaförbunds Service AB 50 % ägs av Hallands Köpmannaförbund 100 %.

523 Årsredovisningför Nerikes AllehandaAB 1993. 529 Resumé4194.

SOU 1994: 145

Radio Rix 106,7 |Malmö| Kontaktperson: Ingmarie Holmegard. Tillståndsinnehavare: Zammy Chenawi.

Ägare: [Radio National 25 %, SRF och Edgrenska stiftelsen reste-

rande aktier stiftelsen har större de1en.530] varav [NRJ 40 %, SRU säljer och SRF minskar sin ande1531]. av

Radio Energy-gruppen [Franska NRJ

NRJEnergv 105.1 [Stockholm Kontaktperson: Bertil Damberg. Tillståndsinnehavare: RBS Broadcasting AB.

Ägare: NRJ S.A. 87,4 %, Konsum Stockholm 7,6 %, Bertil Damberg

5 %.

NRJEnergv 105.3 [Göteborg] Kontaktperson: Bertil Damberg. Tillståndsinnehavare: RBG Broadcasting AB.

Ägare: Konsum Väst 55 %, RBS Broadcasting AB 45 % NRJ S.A.

87,4 %, Konsum Stockholm 7,6 %, Bertil Damberg 5 %. [Stampen 40 %532].

NRJEnergy 105,2 Malmö Kontaktperson; Bertil Damberg. Tillståndsinnehavare: RBM Broadcasting AB.

Ägare: RBS Broadcasting AB 49 % NRJ S.A. 87,4 %, Konsum

Stockholm 7,6 %, Bertil Damberg 5 %, Konsumentföreningen Solidar 36 %, Skånska Dagbladet 15 %.

NRJEnergv 105.9 l Kristianstafl Kontaktperson: Bertil Damberg. Ägare: Bertil Damberg 60 %, RBS Broadcasting AB 40 % NRJ S.A. 87,4 %, Konsum Stockholm 7,6 %, Bertil Damberg 5 %.

NRJEnergy 107,2 Halmstad Kontaktperson: Bertil Damberg.

Ägare: Luc Marot 60 %, RBS Broadcasting AB 40 % NRJ S.A.

87,4 %, Konsum Stockholm 7,6 %, Bertil Damberg 5 %.

530 Hadenius-Anderberg, Vem äger vad svenska i massmedier, s. 84. 531 Resumé4194. 532 EterMedia 3294.

Bilaga V Innehavare av tillstånd för privat lokalradio

Megapol-gruppen Bonniers

HA3 Megapol |St0ckholm| Kontaktperson: Jonas Hedenberg. von Tillståndsinnehavare: Radio Gyllenkamme AB.

Ägare: Torsten Larsson 16,6 %; Lennart Wiklund

16,6 %, Jonas von Hedenberg 16,6 %, Semic International 25 %, AB Svensk Filmindustri 25 %.

196,2 Megapol Västerås Kontaktperson: Jonas von Hedenberg. Tillståndsinnehavare: Radio Katapuls AB.

Ägare: Torsten Larsson 16,6 %; Lennart Wiklund

16,6 %, Jonas von Hedenberg 16,6 %, Semic International 25 %, AB Svensk Filmindustri 25 %.

106,9 Megapol Linköping Kontaktperson: Jonas von Hedenberg. Tillståndsinnehavare: Bondec AB.

Ägare: Torsten Larsson 16,6 %; Lennart Wiklund

16,6 %, Jonas von Hedenberg 16,6 %, Semic International 25 %, AB Svensk Filmindustri 25 %.

104,7 Megapol Örebro Kontaktperson: Erik Storsveden. Tillståndsinnehavare: Leijbomal AB.

Ägare: Torsten Larsson 16,6 %; Lennart Wiklund

16,6 %, Jonas von Hedenberg 16,6 %, Semic International 25 %, AB Svensk Filmindustri 25 %.

[Södertälje 104,1 I Kontaktperson: Jonas von Hedenberg. Tillståndsinnehavare: Radio Capitol AB.

Ägare: Torsten Larsson 16,6 %; Lennart Wiklund

16,6 %, Jonas von Hedenberg 16,6 %, Semic International 25 %, AB Svensk Filmindustri 25 %. [Vilande Tillstånd]

SOU 1994: 145

Big Radio 106.1 FM [Lund] Kontaktperson: Mikael Landström. Tillståndsinnehavare: Big Radio AB. Ägare: Lars Morgan 50 %, Tommy Malm 50 % [Megapol äger sedan oktober 1994 40 % i Big Radio.533]

Annonsbolaget Radio

Gold 105 lNorrköpingl Kontaktperson: Carl Peter Bernström.

liillståndsinnehavare: Carl P Bernström AB.

Agare: Carl Peter Bernström 100 %.

FM 106 l2 Norrköping Kontaktperson: David Olsson. Tillståndsinnehavare: David Olsson Radioproduktion AB.

Ägare: David Olsson 100 %.

Radio Q 104,7 Stockholm Kontaktperson: Christina von Hofsten. Tillståndsinnehavare: Radio Q AB.

Ägare: Stiftelsen Radio Q 100 %.

Bandit 105 5 Kontaktperson: Tom McAlevey. Tillståndsinnehavare: Bandit Communications AB.

Ägare: Thomas McAlevey 100 %.

Z-Radio-gruppen Z Radio 106 6 Sundsvall

Kontaktperson: Urban Åberg, Ulf Gunnarsson.

Tillståndsinnehavare: ReklamRadions P6 i Sundsvall AB.

Ägare: Urban Åberg 50 %, Ulf Gunnarsson 50 %.

Z Radio Stockholm Kontaktperson: Ann-Christine Dellhamn-Carlén. Tillståndsinnehavare: Medvik i Sverige AB.

Ägare: lndustriförvaltnings AB Kinnevik 100.

533 Resumé 4394.

Bilaga V Innehavare av tillstånd för privat lokalradio

Qlgssic Radio [Stockholml Kontaktperson: Mikael Persson.

ljillståndsinnehrvarez Media Reklamförsäljning i Sverige AB.

Agare: SDR Gruppen AB Erik Grönberg 50 %, Roland Tipner 50 %.

Z Radio 104,5 Eskilstuna] Kontaktperson: Lena Sandberg.

I‘illstz‘1ndsinneh1vare: Radio Airi Hällby AB.

Agare: Lena Sandberg 100 %.

Z Radio 107,7 [Nyköping] Kontaktperson: Patrik Gunolf.

Tillståndsinnehxvare: Forum Marknad 107,7 i Nyköping.

Agare: Roland Johansson.

Z Radio 106,0 llönköpingl Kontaktperson: Morgan Wahlby.

ljillståndsinnehzvarez Björkstadens Reklamradio AB.

Agare: Morgan Wahlby 49,8 %, Göran Johansson 25,1 %, Anders Persson 25,1 %

Z Radio 104,3 [yäxjöl Kontaktperson: Anders Persson. Tillståndsinnehzvare: Guldstadens Reklamradio AB.

Ägare: Iowa Reklam AB 100 % Morgan Wahlby

25 %, Göran Johansson 25 % Anders Persson 50 %.

Z Radio |Kristia1stad| Kontaktperson: Anders Nilsson. Tillståndsinnehzvare: Anders Nilsson.

Z Radio 104,4 |Karlstad| Kontaktperson: Inga Lill NilssonSune Lekemark.

Tillståndsinnehzvare: Reklammedia i Kil AB.

Agare: Inga Lill Nilsson 100 %.

Z Radio 104,8 Götebor Kontaktperson: Lisbeth Pettersson. Tillståndsinnehzvare: Radio 1000 AB.

Ägare: Kiloheriz AB 45 % ägs delvis Medvik i Sverige

av AB, Eva Egeland 55 %.

SOU 1994: 145

Z Radio 107,6 [Helsingborgl Kontaktperson: Anders Nilsson. Tillståndsinnehavare: Radio 2000 AB u.b.

Ägare: Megahertz AB 45 % ägs delvis av Medvik i Sverige AB,

Radio Viking APS 55 % danskt bolag.

Övriga

Classic FM |St0ckholm| Kontaktperson: Björn Zabell. Tillståndsinnehavare: Classic FM AB unä.

Ägare: Classic FM plc Sir Peter Michael 33,6 %, Time Warner

International 32,6 %, GWR Group plc 17,6 %, Brian Broly 4,5 %, Associated Newspapers Harmsworth Ltd 4,5 %, Home Counties Newspapers Holding plc 3,6 %, John Spearman 3,6 %.

Golden Hits lSödertälje] Tillståndsinnehavare: Morneon Fastighets Invest AB.

Ägare: Thomas Morne 100 %.

[Handelsbolag med Radionätet och Tälje Radio- och TV-kanal som hälftenägare. Tälje Radio- och TV-kanal ägs av Södertälje Kabel-TV 40 % ägare Södertälje kommun 93 %, de privata fastighetsägarna Fakab 7 %, Björn Olsson Annonsbyrå 20 %, Buckhöj Media 20 %, den ideella föreningen Södertälje Kabel-TV 20 %. Radionätet JFR AB

leds Jan Friedman, äger 11,8 %. Övriga ägare: Back Stage

av som

Jörgen Tilander 12,6 %, Grana intressenter SA Åke Fogelberg

12,6 %, Marknadsutveckling Jörgen Springfeldt 12,6 %, Morneon Fastighets Invest Thomas Morne 12,6 %, Proedel Johan och Magnus Claesson 12,6 %, Quadrofolium Clas Felländer 12,6 %, Svedia Corporate Finance Staffan Persson 12,6 %.534]

Kanal 105,3 Uppsala Kontaktperson: Ruben Agnarsson. Tillståndsinnehavare: Stiftelsen Livets Ord.

Radio Hibernia Kontaktperson: Eva Blonde. Tillståndsinnehavare: Radio Hibernia AB.

Ägare: Radio Investment N.V {registrerat i Holland ägare: Denis

OBrien, Paul Connolly, Padraig Boland 100 %.

534 Mediatrender 694 och 794.

Bilaga VI Uppgifter ägare lokala TV-stationer om av

Uppgifter om ägare av lokala TV-stationer

TV Stockholm TV Stockholm ägs av TV4 52,3 %, Mediabolaget Gary Engman — Gunnar Wesslén AB 17 %, JKL Intressenter AB, Bengt Grevér och VD:n Joan Estees-Lindskog vardera 10 %.535

TV Uppland

TV Uppland startar i maj 1995 ett lokalt fönster i TV4. Ägare:

Upsala Nya Tidning 26 %, Vestmanlands Läns Tidning 26 %, TV4 20 %, Länsförsäkringar 14 %, Alma Industrier ägare Anders Wall 14 %. Aktiekapitalet är 2 miljoner kronor, ägarna har bundit sig att satsa 10 miljoner kronor.536

TV Östergötland

Programbolaget AB Bo Dagerståhl och Göran Isaksson, TV4 10 %.537

TV 4 J önköping-Borås

Ägare: TV4 25 %, Ronald Blomqvist Ökning

43 %, Elmia 32 %. av aktiekapitalet genom nyemission till TV4533

Sydost TV

Ägare: TV4 20 % och Jan Tottmar och Mats Harrysson resten.539

535 Mediatrender 1194. 536 EterMedia 3694. 537 Mediatrender594 och 1494. 538 Jönköpings-Posten1994-07-06. 39 Mediatrender 1494.

SOU 1994: 145

TV Skåne

Ägare: TV4 50,5 %, Film TV ägd av VD Kaj Persson 27,8 %,

Sydsvenska Dagbladet ll,l %, Stefan Nilsson 5,6 %.540 Sydsvenska Dagbladet har option 25 % i TV Skåne före utgången 1994.541 av

TV Halland

Ägare: Hallands Nyheter, TV4 25 %, Nissan Media och Halmstads

handelsförening.542

.TV4 Göteborg

Ägare: TV4 majoritetsägare, Stampen och MTV Studios.543

TV Fyrstad

Ägare: TV Fyrstad AB, som ägs av Lennart Forsberg, Hans Ottosson

och Agneta Riddar med vardera 30 % samt TV4 10 %.544

TV Skaraborg TV Skaraborg AB ägs av Tomas Körlin samt 45 andra intressenter.545 TV4 kommer att bli största delägaren i TV Skaraborg med 25 % efter nyemission.546

540 EterMedia 2994. Mediatrendcr 1294. 41 Pressens Tidning 1593. IT-telegram utan datum. 542 Mediatrender 1294. 543 EterMedia 3194. 544 Mediatrender 1 194. 545 Mediatrender 1693. Inbjudantill förvärv aktier i TV4 AB. av 546 Medizitrender994.

Bilaga VI Uppgifter om ägare lokala TV-stationer av

TV Värmland

Ägare: Delta Media, Scandinature, Värmlands Folkblad, Värmlands

Idrottsförbund, Färjestads BK och Initia.547 TV4 kommer efter nyemission att ha 25 % av aktiekapitalet i TV Värm1and.543

TV Bergslagen

Aktiemajoriteten innehas VLT och Lantmännens tryckeriförening. av

Övriga ägare: Mail Vision Posten, TV4, SBS, Film- och TV-media,

Göran Karlefors och Västerås k0mmun.549

Lokal TV i SundsvallTimrå

Ägare:Sundsval1s Tidning 20 % före TV4:s inträde, två kommunala

och näringslivsinriktade stiftelser samt TV4 cirka 20 %.550

TV 4 Jämtland Östersunds-Posten planerar gå in att som delägare i TV 4 Jämt- 1and.551

TV Botnia

Ägare: Ling Co 50 %,Borggården AB 25 %, TV4

15 % samt Västerbottens-Kuriren och Länsförsäkringar vardera 5 %. Västerbottens-Kuriren har en tvåårig option att för Norrgruppens Norra Västerbotten, Norrbottens-Kuriren, Västerbottens-Kuriren och Östersunds-Posten räkning köpa ytterligare 14 % Ling Co.552 av

547 Mediatrender 1693. PressensTidning 1593. Inbjudannu förvärv av aktier i TV4 AB. 543 Mediatrender 1o94. 549 Mediatrender 1693 och 1594. Årsredovisning för VestmanlandsLäns Tidning 1993. 550 Mediatrender494 och 894. PressensTidning 1593. 551 Mediatrender 1094. 552 Norra Västerbotten 1994-05-1

SOU 1994: 145

TV Norrbotten Ägare: TV Nord, kommer att ägas Luleå Energi 26 %,TV4 som av 20 %, OK Norrbotten 13 %, Luleå kommun 13 %,Hermelinen Information 7 %, Herzeus Fastigheter i Boden 7 % samt produktionsbolagen SH-Vision 7 % och Back up Media 7 %. Norrländska Socialdemokraten som var tänkt som delägare hoppade av pga. ägar-

förändringar.553 Ägarkapitalet uppgår till 3,4 miljoner kronor.554

Sändingarna startar i november 1994.555

553 EterMedia3194. 554 DagensNyheter 1994-05-31. 555 EterMedia 3694.

Ägarkoncentrationsfrågan — tidigare

utredningsförslag och aktuella

bestämmelser

En promemoria från Pressutredningen -94zs sekretariat Åse Matz — Monica Bengtsson 131 1 1994

Inledning

I denna promemoria ges en redovisning dels av Massmediekoncentrationsutredningens betänkande år 1980 jämte remissvaren dels av viss lagstiftning av betydelse för ägarkoncentrationsfrågan.

Massmediekoncentrationsutredningen 1980

Förslaget Massmediekoncentrafionsutredningen MKU, tillsattes 1974, som hade i uppdrag att pröva frågan om om särskilda regler för kontroll av företagskoncentration i massmediebranschen. Utredningen avgav 1980 betänkandet SOU 1980:28 Massmediekoncentration. Med hänsyn till massmediernas betydelse för den allmänna upplysningen och åsiktsbildningen i samhället hade utredningen funnit det önskvärt och motiverat att det infördes förvärvskontroll området. l korthet en föreslog utredningen att en massmedieintressents massmedieföretzig, massmedieägzire och likställda förvärv av det bestämmande inflytandet Över ett annat massmedieföretag skulle prövas av Marknadsdomstolen talan av Näringsfrihetsombudsmannen NO. Med massmedieföretag avsågs i förslaget ett företag viss storlek av som yrkesmässigt meddelar uppgifter och åsikter till allmänheten genom tryckt skrift, radio, television, film, videogram, fonogram, teater, utställning eller annat sådant uttrycksmedel. Om förvärvet bedömdes som skadligt från yttrandefrihets- eller åsiktsbildningssynpunkt skulle Marknadsdomstolen kunna meddela föreskrifter i syfte att förhindra de skadliga följderna. l andra hand skulle kunna förbjuda man förvärvet.

SOU 1994: 145

På samma sätt skulle undantagsvis föreskrifter kunna meddelas för massmedieföretag med en dominerande ställning utan att något förvärv var aktuellt. När det gällde sådana åtgärder uttalade utredningen att en generell ordning som möjliggjorde upplösning av bestående massmedieföretag mötte starka betänkligheter. Förhållandena på massmedieområdet föreföll vid den tiden inte påkalla att det infördes en allmän upplösningsmöjlighet. Emellertid borde man inte helt avstå från möjligheten att ingripa mot bestående koncentration området. För vissa undantagsfall förelåg enligt utredningen ett behov för samhället att tillse att inte dominans från stora konglomerat eller andra betydande företagsbildningar blev sådana att det förelåg fara från tryckfrihets- och yttrandefrihetssynpunkt. lngripandena, som bara borde kunna ske i mycket speciella fall borde ha formen av före skrifter. Dessa skulle i undagsfall kunna innebära ålägganden att företag skulle avhända sig exempelvis en massmedierörelse eller del därav. I det lagförslag som utredningen lade fram angavs uttryckligen att föreskrifter och förbud inte fick meddelas grund av ett massmediums innehåll eller ha till syfte att massmediet skulle ett visst innehåll. l utredningsbetänkandet redovisades tryckfrihetsförordningens bestämmelser området. Det framhölls att tryckfrihetsförordningen innehåller föreskrifter som innefattar en fri etableringsrätt när det gäller tryckt skrift. Medborgarna har rätt att utge tryckta skrifter utan några av myndighet eller annat allmänt organ i förväg uppställda hinder. Vidare finns kompletterande föreskrifter om rätten att trycka skrifter och rätten att sprida skrifter. Det får alltså inte krävas tillstånd av myndighet för sådan verksamhet. Inte heller får möjligheten att driva verksamheten begränsas genom villkor som inte har stöd av tryckfrihetsförordningen. Genomförandet av den lagstiftning utredningen föreslog förutsatte en undantagsföreskrift i tryckfrihetsförordningen. Utredningen föreslog en ny paragraf i tryckfrihetsförordningen l kap. lO § med en förhållandevis utförligt utformad bestämmelse för att möjliggöra införandet i vanlig lag av de förbud och de villkor som utredningen tänkte sig. Paragrafen hade följande lydelse:

Ägarkoncentrationsfrågan tidigare Løtredningsförslag och aktuella bestämmelser

-

Utan hinder av denna förordning får vidare i lag med ändamål att motverka sådan företags- och ägarkoncentration massmedieområdet som är önskvärd från från yttrandefrihets- eller åsiktsbildningssynpunkt befogenhet domstol ingripa med ges att föreskrifter eller förbud i fråga om förvärv företag eller av av inflytande över företag detta område eller med föreskrifter för fysisk eller juridisk person med dominerande ställning massmedieområdet. Föreskrift får avse även avhändelse föreav tag eller av inflytande över företag. Lagstadgande som anges i första stycket får dock inte strida mot bestämmelserna i 2 § andra stycket.

Den sista meningen avser det förhållandet att tryckning, utgivning och spridning inte fick hindras grund av skriftens innehåll utan stöd i tryckfrihetsförordningen. Utredningen föreslog således också lag motverkande en om av massmediekoncentration, vars 4 § föreskrev att massmedieom en intressents förvärv av ett massmedieföretag med verksamhet här i landet prövades vara skadligt från yttrande- och åsiktbildningssynpunkt, kunde Marknadsdomstolen meddela massmedieintressenten föreskrifter i syfte att förhindra de skadliga följderna eller, dessa om inte lämpligen kunde förhindras annat sätt, förbjuda förvärvet eller om förvärvet redan skett dess fortbestånd.Vid prövningen - skulle enligt paragrafen särskilt beaktas hur förvärvet påverkade företags- och ägarstrukturen och de redaktionella konkurrensförhållandena. Vidare föreskrevs att ett ingripande med förbud om uppenbarligen skulle strida mot ett annat betydande allmänt intresse fick ingripandet underlåtas. Vad som föreskrevs massmedie- - om intressents förvärv skulle enligt lagförslagets 7 § också gälla ett förvärv som gjordes av en massmedieintressents make, barn, föräldrar eller syskon eller av en juridisk över vilken dessa eller någon person av dem hade ett bestämmande inflytande. Enligt förslagets 23 § kunde Marknadsdomstolen på ansökan av NO meddela föreskrifter i syfte att förhindra fara från yttrandefrihetsoch åsiktsbildningssynpunkt, massmedieintressent eller om en ensam tillsammans med andra inom en sammanhållen grupp av massmedieintressenter hade en dominerande ställning på massmedieområdet och denna ställning eller någon åtgärd eller underlåtenhet av massmedieintressenten medförde fara från yttrandefrihets- och åsiktsbildningssynpunkt. Innebar åtgärden att massmedieintressenten började ny

SOU 1994: 145

massmedieverksamhet som kunde antas stärka hans dominerande ställning, eller innebar underlåtenheten att han inte efterkom föreskrifter som meddelats honom enligt lagen fick föreskrifterna avse om inte — faran kunde förhindras annat sätt att intressenten skulle avhända sig en massmedieföretagsrörelse eller del av sådan rörelse eller aktier eller andelar i juridisk person. Mot utredningens förslag reserverade sig Allan Hernelius och Lennart Hirschfeldt. Reservanterna framhöll att en avvikelse från tryckfrihetsförordningens grundläggande principer måste förutsätta att det ett övertygande sätt visats att reella risker från yttrandefrihets- och åsiktsbildningssynpunkt talade för avvikelsen, liksom att inskränkningen i etableringsfriheten inte kunde befaras medföra olägenheter som från andra utgångspunkter framstod som icke önskvärda. Uppenbart borde också vara att varje föreslagen inskränkning skall kunna motiveras utifrån faktiskt rådande förhållanden. Förslag som med hänsyn till återverkningarna för dagspressen inte framstod som acceptabla måste avvisas med hänsyn till dagspressens betydelse för demokratins funktionssätt som spridare av information och åsiktsbildning. Enligt reservanterna hade de ägaröverlåtelser som skett under 70-talet inte visats medföra några skadeverkningar eller över huvud taget haft några skadliga konsekvenser från yttrandefrihets- och åsiktsbildningssynpunkt. I realiteten hade en utvidgning av mediestrukturen ägt rum i riktning mot ökad mångfald i dessa avseenden. Utvecklingen etermedieområdet hade vidare varit sådan att särskilt lokalradion måste tillmätas utomordentligt stor betydelse som komplement till tryckta regionala och lokala medier. Riskerna för informations- och åsiktsbildningsmonopol hade därför på ett avgörande sätt minskat. Mångfalden var från konsumentsynpunkt större än tidigare och nya tekniker kunde förstärka denna utveckling. Vad dagspressen beträffade kunde koncentrationstendenser heller inte enbart betraktas som skadliga avvikelser från en ideal teoretisk modell. Det kunde vara fråga om ofrånkomliga åtgärder framtvingade av den ekonomiska situationen i branschen. Fusionering kunde ge styrka var för sig dåligt lönsamma företag och ge dessa ökade möjligheter att hävda sig mot en övermäktig konkurrent. Fusioner över mediegränser kunde vara ett led i en ekonomiskt önsk-

värd diversifiering. Övergången till ny ägare som var massmedie-

intressent kunde vara det enda sättet att trygga att en tidnings politiska

Ägarkoncentrationsfrågan tidigare utredningsförslag och aktuella bestämmelser

—

färg och ideella målsättning bevarades vid ett ägarskifte. Det kunde enligt reservanterna inte vara rimligt utifrån tryckfrihetspolitiska utgångspunkter att genom lagstiftning försvåra eller förhindra sådana transaktioner. Den föreslagna lagstiftningen innebar en möjlighet att förbjuda nyetablering även inom nya medieområden. Det var enligt reservanterna betänkligt att det det föreslagna sättet gavs möjlighet att ingripa mot nyetablering det grundlagsskyddade området. Det vore vidare olyckligt att införa lagbestämmelser som skulle kunna åberopas som skäl för ett strukturingrepp mot en massmedieintressent, som vidtog åtgärder eller förberedelser för att utnyttja teknik, med ny motivering att denne i motsats till andra massmedieintressenter, kunde sägas ha en dominerande ställning. Det förelåg enligt reservanterna en uppenbar principiell skillnad mellan att utfärda föreskrifter i samband med förvärv och att med sådana ingripa i bestående förhållanden eller vid förändringar som kunde ha uppkommit intern tillväxt eller genom bortfall av konkurrenter. Ett ingripande av detta slag var alltför långtgående från tryckfrihetssynpunkt för att kunna accepteras. Slutligen kunde reservanterna inte godta lydelsen av den föreslagna bestämmelsen i tryckfrihetsförordningen. Den motsvarade inte den för tryckfrihetsförordningen karaktäristiska ambitionen att ett ge detaljerat grundlagsskydd i motsats till sådana allmänna formuleringar som finns i regeringsformen. Den föreslagna bestämmelsen skulle göra det möjligt att genom ett enkelt riksdagsbeslut ersätta den föreslagna lagen med en ny mer långtgående lag. Om genom en ändring i tryckfrihetsförordningen skulle skapas utrymme för en begränsning i etableringsfriheten måste den nya bestämmelsen få en långt mer detaljerad och precis utformning. I annat fall kunde etableringsfriheten ytterligare inskränkas genom ändring i vanlig lag och grundlagsskyddet bli illusoriskt.

Remissvaren JK var starkt kritisk till utredningens förslag. Han underströk att den fria etableringsrätten utgör en av grunderna i tryckfrihetsrätten. l själva verket framhöll JK kunde det ifrågasättas om inte modifika- — tioner i etableringsfriheten innebär ett övergivande över huvud de av hävdvunna utgångspunkterna för svensk tryckfrihetsrätt. Friheten att i l7l

SOU 1994: 145

tryckt skrift utan andra hinder eller följder än den som följer att - av vissa noga bestämda gärningar är kriminaliserade meddela - uppgifter och underrättelser samt yttra tankar och åsikter har ansetts vara av sådan betydelse för den fria åsiktsbildning, på vilken det svenska statsskicket vilar, att mycket långtgående bestämmelser meddelats för denna frihet. Till dessa bestämmelser hör reglerna om fri etableringsrätt. Stundom betydande olägenheter för motstående beaktansvärda intressen kunde ibland bli en följd av det vidsträckta skyddet för tryckfriheten, men en obehindrad rätt att utge tryckta skrifter hade ansetts vara ett intresse av sådan styrka att det fått överväga. Det säger sig självt enligt JK att innebörden i lagförslagens grundläggande begrepp kunde komma att förskjutas beroende på förhärskande allmänna värderingar i samhället. Genom en på det föreslagna sättet utformad begränsning i etableringsfriheten på det tryckfrihetsrättsliga området överskred man den gräns dittills ansetts som böra upprätthållas i svensk rätt när det gäller statsmakternas ingripande. Förbudet mot ingripande med hänsyn till en tryckt skrifts innehåll torde bli mycket svårt att iaktta jämsides med den angivna innebörden av sådan mångfald på massmedieområdet etableringssom kontrollen var avsedd att garantera. Ett viktigt inslag i mångfalden var nämligen enligt motiven massmediebeståndets sammansättning i åsiktsmässigt hänseende. Häri torde ligga en möjlighet till ingripande mot t.ex. en sammanslagning av periodiska skrifter under hänvisning till att en politisk eller annan åsiktsriktning blev för svagt eller - — starkt företrädd. Förenligheten härav med stadgandet i l kap. 2 § andra stycket TF kunde starkt ifrågasättas. Inte minst anmärkningsvärt mot bakgrunden av l kap.l § TF var enligt JK att enligt det föreliggande förslaget kunde komma att ställa

upp hinder mot utgivningen av tryckt skrift även för den som inte

sysslade med det. Utgivningen skulle då hindras enbart för att han intog en dominerande ställning inom något annat massmedieområde än det tryckta ordets. Värdet i TF:s regelsystem ligger i dess formella karaktär. Så snart ett element i tryckfriheten kan göras beroende av skönsmässiga bedömningar rörande vad som är önskvärt eller innebär fara ur åsiktsbildningssynpunkt har man slagit in en ny princip. Vägen ligger då mer öppen för att låta denna princip bli vägledande även vid regleringen av andra element i tryckfrihetsrätten än etableringsfriheten.

Ägarkoncentrationsfrågan tidigare utredningsförslag och aktuella bestämmelser

-

Bevekelsegrunderna för det framlagda förslaget kunde enligt JK vara goda. l den mån ekonomiska krafter motverkade reell ytten rande- och tryckfrihet kunde åtgärder från samhällets sida påvara kallade. Betydande risker syntes dock enligt JK förbundna med vara en lösning som angrep de nuvarande tryckfrihetsrättsliga grundprincipema. Andra vägar borde sökas. En sådan kunde att anordna vara ett förfarande med överläggningar rörande tilltänkta eller inträffade förvärv av massmedieföretag. JK ansåg sig mot den angivna bakgrunden inte kunna tillstyrka de framlagda förslagen principiella av skäl. Helt allmänt ville han uttala att utredningsförslagen många gav belägg för svårigheten att förena etableringskontrollen med den grundsyn som enligt TF präglar tryckfrihetsrätten i övrigt. Svea Hovrätt framhöll inledningsvis att det obestridligt att var en långtgående koncentration ägandet till medierna på sikt kunde av utgöra en fara för mångfalden i samhällsdebatten. Hovrätten ansåg sig inte ha anledning att söka bedöma om situationen i Sverige vid den aktuella tidpunkten var sådan att något väsentligt behov den föreav slagna lagstiftningen förelåg. Hovrätten underströk emellertid att en lagstiftning med föreslagen utformning måste motiverad ett vara av utomordentligt starkt behov, inte minst med hänsyn till de intrång tryckfrihetsförordningens principer som förslaget kunde medföra. Hovrätten fann det angeläget att i sammanhanget peka på möjligheten att, såvitt avser dagspressen, säkerställa det offentliga presstödet genom attfrigöra det från beroendet av årliga riksdags- och regeringsbeslut. När det gäller utredningens förslag om ingripande mot redan existerande företag med en dominerande ställning framhölls att en ny rättslig princip om upplösning av existerade företagsbildningar inte borde genomföras utan en allmän och principiell bedömning av åtgärdens förenlighet med rättsordningen, särskilt beträffande rätten till egendom. Hovrätten ansåg vidare att kriteriet för ingripande mot förvärv av massmedieföretag skadligt för yttrandefrihets- och åsiktbildnings- synpunkt var för oprecist. Klarheten ökade knappast genom den — diskussion om tillämpningen som förts i betänkandet. Här fanns enligt hovrätten risk för högst skönsmässiga bedömningar och för att tillämpningen i hög grad skulle bli beroende av vilka det personer blev som fick i uppgift att pröva om ett ingripande skulle ske.

SOU 1994: 145

Ärendena måste under alla förhållanden bli svårbedömda och prövningen underlättades inte av att frågor om förvärv och försäljning av massmedieföretag sällan hade politisk betydelse. I vissa fall kunde bedömningen komma att gälla vilken åsiktsriktning som borde beredas möjligher att öka sin påverkan av opinionen inom en viss region. Enligt hovrättens mening var det tveksamt om en sådan uppgift borde läggas domstol. Hovrätten ansåg att det tedde sig mer betryggande om en eventuell lagstiftning byggdes fasta marknadskriterier. Hovrätten hänvisade till att utredningen själv framhållit att det massmedieområdet eftersträvades automatiskt verkande regler som inskränkte utrymmet för diskretionär prövning, vilket Presstödsnämndens uppgifter var exempel på. Rätten till förvärv skulle kunna inskränkas om förvärvaren därigenom skulle uppnå eller överskrida en i förväg angiven del av marknaden eller upplagan inom en region eller totalt. Kammarrätten i Göteborg uttalade inledningsvis att den föreslagna lagstiftningen saknade egentliga motstycken inom andra områden av svensk rätt. En lagstiftning i enlighet med utredningens förslag skulle innebära bl.a. att samhället gavs möjlighet dels att förbjuda eller omintetgöra eljest oantastliga företagsförvärv i fall då dessa bedömdes skadliga yttrandefrihets- eller åsiktsbildningssynpunkt, dels vara ur ock att förordna upplösande av bestående ägarförhållanden inom om massmedieområdet i fall då fara för skada av nyssnämnda slag bedömdes föreligga. Kammarrätten var helt övertygad om behovet av lagstiftning av sådant slag. Förslaget ingav betänkligheter i två aven seenden. För det första gav de av utredningen redovisade undersökningarna å ena sidan visserligen vid handen att det förekommit en påtaglig och ökande koncentration ägarsidan inom massmedieområdet, i helt obetydlig omfattning s.k. konglomerat. Å andra sidan förei form av föll såväl såväl direktiven som utredningen ha överbetonat de risker som ägarkoncentrationen kunde medföra för yttrandefriheten och åsiktsbildningen. Till en början borde hållas i minne att ägarkoncentrationen uppkommit som ett led i en verksamhet, som syftat till att undertrycka yttrandefrihet eller försvåra åsiktsbildning. I stället torde ägarkoncentrationen väsentligen ha förestavats av ekonomiska skäl och exempelvis förekomsten av konglomerat ofta vara en följd av att rörelseidkare av företagsekonomiska skäl önskat komplettera en i

Ägarkoncentrationsjfrågan tidigare utredningvörslag

- och aktuella bestämmelser

vinsthänseende vikande eller med tiden allt äventyrlig verksammer het med närliggande, modernare och utsiktsrika inom mer grenar massmedieområdet. Vidare och framförallt torde ägarmakt över exempelvis några tidningar i normalfallet medföra endast begränett sat inflytande över tidningarnas innehåll. Ingripanden ägarkonmot centration torde därför få endast begränsad effekt för det med den föreslagna lagstiftningen avsedda syftet.

För det andra ingav det kammarrätten betänkligheter särskilt de att mer långtgående ingripanden, den lagen skulle möjliggöra, som nya skulle medföra vissa faror i rättssäkerhetshänseende. Det torde inte

vara ovanligt att en rörelseidkare inför förvärv ett kompletterande av företag eller vid utökande av sin rörelse sluter avtal med utomstående

för att få större lokaler, för att öka antalet anställda ocheller för att anskaffa maskiner och andra inventarier eller utöka sitt lager. Om

den planerade verksamheten slogs sönder ingripande det genom av allmänna kunde sådana investeringar till måhända höga belopp bli

företagsekonomiskt omotiverade eller förlustbringande. t.o.m. En legal reglering med sådana följdverkningar kunde enligt kammar-

rätten godtas endast mycket övertygande skäl för behovet den om av ifrågasätta lagstiftningen förebragts. Så inte fallet. syntes vara Kammarrätten ansåg dessutom att utredningen överskattat riskerna från yttrandefrihets- och åsiktsbildningssynpunkt, särskilt det lokala och regionala planet. Den koncentration fanns på som tidningsområdet inom vissa regioner motverkades enligt kammarrätten effektivt blott den alltmer av utbyggda radioverksamheten det lokala planet utan även och i hög grad de av på skilda håll i landet tryckta och distribuerade upplagorna de i av Stockholm hemmahörande kvällstidningarna.

Presstödsnämnden framhöll att trots presstödet hade fortgående en koncentrationsprocess inte kunnat hindras. Nämnden saknade ingåen ende analys av hur ägarinflytandet påverkat tidningarnas innehåll och

hur detta inflytande kunnat reduceras t.ex. avtal mellan ägare genom och anställda. En sådan analys skulle ha kunnat ligga till grund för

överväganden om huruvida ägarinflytandet över tidningarnas innehåll kunde påverkas med andra åtgärder än de föreslagna, vilka inriktade

sig själva ägandet av tidningarna. Utredningen borde ha prövat om inte en av t.ex. ekonomiska skäl önskvärd företagssammanslagning

kunnat kombineras med en bevarad mångfald i fråga tidningarnas om

SOU 1994: 145

redaktionella innehåll. Presstödsnämnden föreslog att utredningens förslag i fråga om förvärvskontroll och föreskrifter vid förvärv borde prövas under exempelvis en femårsperiod. Detta borde vara bästa sättet att vinna nödvändiga erfarenheter av effekterna av koncentrationsprocesserna inom massmedierna och av hur de negativa effekterna av denna utveckling skulle kunna påverkas genom samhällsingripanden. Marknadsdomstolen uttalade i sitt remissvar att den oreserverat delade utredningens värdering i fråga om önskvärdheten av mångfald inom massmediebranschen. Domstolen, som även betonade behovet av mångfacetterat och variationsrikt kulturutbud underströk att idealet var ett rikt sammansatt bestånd av företag, som sinsemellan var helt oberoende och som ägdes och drevs av vitt skilda intressegrupperingar. Domstolen underströk emellertid att en lagstiftning i syfte att främja mångfald och variationsrikedom inom massmediebranschen genom kontroll av företagskoncentration var förenad med så betydande principiella problem att det kunde ifrågasättas om lagstift ningen var önskvärd och om inte den eftersträvansvärda mångfalden i första hand borde främjas på andra vägar. Marknadsdomstolen anförde:

Ett drag som är karaktäristiskt för företagen inom massmedieområdet och som skiljer dem från flertalet andra företag är att motivet för drivande av rörelsen inte torde vara entydigt. Drivkraften bakom verksamhet av ekonomisk art är vanligen att uppnå ekonomisk vinst och detta gäller uppenbarligen också till en del för massmedieverksamhet. Lika klart är emellertid att väsentliga delar av medieverksamheten inte drivs i första hand i vinstsyfte utan för att tillgodose helt andra intressen, som kanske kan betecknas som ideologiska eller idealistiska. Här finns alltså åtminstone i princip en klar skiljelinje inom företagsbe- - ståndet mellan å ena sidan i vinstsyfte driven massmedieverksamhet och å andra sidan sådan verksamhet som bedrivs med en ideologiskidealistisk målsättning. Allmänt sett är kanske den förstnämnda i huvudsak privatägd och den sistnämnda främst organisationsägd. Givetvis kan koncentrationstendenser inom båda dessa räjonger innebära faror för fri tillgång till språkrör, men synen koncentrationsfenomenet kan tänkas växla beroende karaktären hos koncentrationen. Det skulle t.ex. kunna hävdas vara principiellt mer stötande och innebära större faror för mediefriheten om en dominerande massmediekoncern kontrolleras av ett fåtal privatpersoner än om den kontrolleras av en

Ägarkoncentrationsfrågan tidigare utredningsfärslag och aktuella bestämmelser

-

stor organisation som kanske företräder hundratusentals människor. Eventuellt skulle t.o.m. kunna göras gällande att i det senare fallet tanken en offentlig kontroll är orimlig. En sådan kontroll skulle kunna sägas innebära att ett offentligt organ tillerkänns befogenhet att besluta i vilken utsträckning t.ex. ett politiskt parti får skaffa sig massmedier för att skapa opinion för sin politik. En sådan reglering skulle dessutom kunna föra med sig vanskliga avvägningar mellan organisationsstyrka och grad av godtagbart inflytandeTillspetsat skulle t.ex kunna frågas huruvida ett större parti bör tillåtas kontrollera ett större antal dagstidningar än ett mindre parti. Samma principiella betänkligheter inför offentlig kontroll en av massmedieverksamheten inställer sig kanske inte i fråga om den privatägda massmedieföretagsamheten, också där finns men väsentliga problem. Som ovan framhållits kan det måhända te sig särskilt stötande och från opinionsbildningssynpunkt speciellt riskabelt att en liten grupp privatpersoner kontrollerar stora koncerner massmedieområdet. Å andra sidan skulle det kunna hävdas att just den ägarstrukturen innebär en mindre fara för mediefriheten än vad som är fallet med den organisationsstyrda delen av massmedieområdet. Det kan nämligen tänkas förhålla sig så att organisationerna önskar föra en mer enhetlig linje vad gäller innehållet i sitt medieutbud och alltså detta så sätt kommer att uppvisa mindre bredd och variationsrikedom än vad som är fallet hos andra massmedieföretag. Privatägda företag kanske mer sällan tillmäter innehållet i utbudet med avseende ideologi särskilt stor vikt. Snarare torde där det kommersiella intresset av att uppnå stor avsättning för produkterna kunna påverka massmedieinnehållet. Om angivna tänkbara skillnader i fråga om styrning av massmedieutbudets innehåll verkligen föreligger uppkommer frågan och hur dessa skiljaktigheter om skall beaktas vid bedömningar om förvärv och etableringar medieområdet. I detta yttrande har endast kunnat antydas några frågeställningar som torde aktualiseras i anslutning till en tänkt reglering massmedieföretagsamheten. Även det här anförda alltså av om är kortfattat och ofullständigt, synes det klart att en reglering området är förenad med svårbemästrade och kanske rent av olösliga problem. Den av utredningen föreslagna regleringen skulle innebära att bedömningen av här antydda principfrågor i stor utsträckning överlämnades till rättstillämpningen. Marknadsdomstolen finner det mycket tveksamt om detta är tillrådligt. Skulle en lagstiftning av detta slag genomföras, finns i varje fall ett uppenbart behov av klara riktlinjer för det rättstillämpande organets handläggning.

SOU 1994: 145

Näringsfrihetsombudsmannen NO anslöt sig till uppfattningen att en stark koncentration massmedieområdet kunde leda till allvarliga konsekvenser för opinionsbildningen men framhöll att en sådan situation då knappast förelåg i någon delbransch. När det gällde tidningar ville NO peka att många olika faktorer påverkade innehållet och att ägarnas åsikter i praktiken endast i begränsad omfattning torde vara styrande. Av marknadsmässiga skäl torde man ofta eftersträva en bredare debatt än vad som direkt överensstämde med ägarnas åsikter. Ansvarige utgivaren torde vidare i många fall enligt NO ha en i förhållande till ägarna ganska självständig ställning men kunde å andra sidan genom sin ställning sila bort opinioner som vill komma till tals i tidningen. Ansvarige utgivarens ställning hade emellertid också ansetts ha den innebörden att han kunde tillgodose ägarnas kommersiella intressen bekostnad andra samhällsintressen. Även de enskilda journalisav terna torde enligt NO i viss mån kunna styra opinionsförmedlingen bl.a. genom sitt sätt att presentera material. Dessa förhållanden bör säger NO beaktas när man behandlade frågan om ägarnas makt och inflytande. NO vände sig mot förslaget att ingripanden skulle kunna ske mot ett redan dominerande massmedieföretag som avser att ytterligare stärka sin ställning genom att starta en ny massmedieverksamhet. En nyetablering ett visst område torde normalt vara positivt från såväl yttrandefrihetsaspekter som konkurrenssynpunkter. Däremot borde ingripande kunna ske om etableringen skedde genom förvärv av ett redan befintligt företag eftersom detta inte direkt ökade mångfalden. Om det förvärvade företaget saknat förutsättningar att fortsätta verksamheten kunde självfallet förvärvet komma att bedömas som övervägande positivt och inte behöva föranleda något ingripande. Statens Pris- och Kartellnämna SPK pekade att den koncentration som kännctccknat utvecklingen inom näringslivet i stort också präglat massmedieområdet, vilket styrkts av SPKs utredningar området. SPK angav vidare att de nedläggningar eller förvärv som ägt rum under de senaste årtiondena vanligen haft sin grund i dålig lönsamhet beroende alltför låg upplaga och att förvärvskontrollen i sig inte kunde överbrygga sådana problem som rörde företagens fortlevnad. Om samhället starkt värdesatte ett diversifierat massmedieutbud för värnande om fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning,

Ägarkoncentrationsfrågan tidigare utredmng.g‘0rslag

- och aktuella bestämmelser

inte minst på det regionala och lokala planet, måste samhället vara berett att genom olika slag stödåtgärder säkra detta eftersträvade av utbud. Tyndpunkten borde i så fall enligt SPK läggas vid presstöd och andra åtgärder verkade i denna riktning. De utredningsresultat som som redovisades i Massmediekoncentrationsutredningens betänkande och de överväganden och slutsatser som presenterades visade dock att det var svårt att ingrepp förvärvskontrollerande helt isose av natur lerade från samhälleliga stödåtgärder är avsedda verka i som att samma riktning. SPK ansåg vidare att det vid bedömning strukturändringar på av massmedieområdet även borde uppmärksammas sådana ändringar som kunde få prisdämpande effekter. De upplageminskningar som senare år hade drabbat såväl dagspress som populärpress hade bl.a. sin grund i de prishöjningar som genomförts. Härigenom nådde enligt SPK massmedierna ett färre antal konsumenter än tidigare. En förvärvskontroll fick därför inte leda till bevarandet ineffektiva verkav samheten som i sin tur leder till högre priser och fortsatt minskad en efterfrågan. SPK underströk att det inte torde finnas skäl särskilja att massmedieområdet från den allmänna förvärvsprövningen enligt det då föreliggande förslaget SOU 1978:9 Ny konkurrensbegränsningslag och underställa detta område särskild lagstiftning och särskild prövningsordning. Om i den konkurrensbegränsningsnya lagen särskilda regler skulle erforderliga för prövning anses av massmedieintressents förvärv torde detta enligt SPK kunna ske genom att sådana regler togs in i den föreslagna konkurrensbegränsningslagen. Konsumentverket delade utredningens uppfattning att det behövdes en särskild förvärskontroll på masssmedieområdet för värna att om den redationella mångfalden. Verket hade dock vissa invändningar. För det första framhölls att det är svårt att urskilja gränsen gick var mellan å ena sidan ekonomiska och näringspolitiska ingripanden och å andra sidan åtgärder till skydd för mångfalden i åsiktsbildningen. Det hade enligt Konsumentverket varit värdefullt utredningen klarare om hade belyst skillnaden mellan ingripanden de båda slagen. om För det andra ville verket inte utesluta att föreskrifter utfärsom dats i syfte att undvika skadliga effekter massmediekoncentrationen av kunde komma att stå i strid med tryckfrihetsförordningen. Av förslagets 2 § framgick visserligen att föreskrift inte fick ha till syfte att

SOU 1994: 145

massmediet skulle få ett visst innehåll. Men de exempel föreskrifter som gavs i betänkandet syntes innebära en risk för att innehållet påverkades t.ex. genom att företaget ålades att fortsätta viss geografisk bevakning eller meddelades förbud att lägga ned viss verksamhet. Även sådana föreskrifter nödvändiga för undvika skadliga om var att verkningar av koncentrationen syntes de strida mot såväl förslagets 2 § som mot tryckfrihetsförordningens l kap. 2 § andra stycket. Verket ansåg att utredningen borde ha lämnat alternativa förslag till tekniken att meddela föreskrifter. Konsumentverket ansåg vidare att det knappast var lämpligt att låta Marknadsdomstolen med dess inriktning pröva frågor om redaktionell mångfald. Verket ansåg att utredningen i enlighet med sina direktiv borde ha övervägt ett särskilt organ för att pröva massmediekoncentrationen. Ett sätt att främja konkurrens som stimulerade fri åsiktsbildning och allsidig upplysning enligt var verket att ge ekonomiskt stöd till ekonomiskt svaga företag. Om ett sådant stöd inte räckte till kunde särskild lagstiftning övervägas. Detta förutsatte dock att inga andra möjligheter stod till buds. Mot bakgrund av en rad brister i utredningsförslaget ansåg verket att försla get i dess dåvarande utformning inte borde ligga till grund för lagstiftning. En minoritet i styrelsen för Länsstyrelsen i Göteborgs- och Bohus län hade en rad kritiska synpunkter på utredningsförslaget. Man pekade att det hade varit värdefullt om massmediernas betydelse för opinionsbildningen hade belysts som underlag för bedömningen av behovet av lagstiftning. Deras betydelse bestreds inte men man ville peka att tidningarnas påverkan läsarnas politiska preferenser var i frågasatt. Utgångspunkten för en bedömning förslagets av återverkningar för dagspressen borde inte vara presumtioner rörande skadligheten av koncentrationen utan de faktiska förhållanden som skulle kunna motivera en inskränkning av etableringsfriheten med återverkningar för dagspressen. Länsstyrelsens minoritet ansåg att föreskrifter borde kunna utfärdas för att förhindra skadliga följder från yttrandefrihets- eller åsiktsbildningssynpunkt. En förebild kunde då vara de bestämmelser som gällde i Storbritannien. Enligt den brittiska lagstiftningen skulle vid vissa överlåtelser av tidningsföretag en prövning ske, huruvida överlåtelsen kan väntas medföra skadliga verkningar sett från allmän synpunkt. Därvid skulle hänsyn särskilt tas till behovet av en korrekt

Ägarkoncentrationsfrågan tidigare utrednin

— och aktuella bestämmelser

nyhetsfönnedling och fri opinionsbildning. Kunde överlåtelsen en befaras medföra skadliga verkningar angiven av art kunde villkor för tillståndsgivningen uppställas i syfte motverka dessa. att En prövning av förvärv och utfärdande eventuella föreskrifter av borde liksom fallet var i Storbritannien bygga på bedömning vilka konkreta en av olägenheter från yttrandefrihets- och åsiktsbildningssynpunkt som förvärvet kunde medföra jämfört med förvärvet om inte kom till stånd.

På grund av att föreskrifter borde kunna motverka konkreta olä-

genheter från yttrandefrihets- och åsiktsbildningssynpunkt ansåg minoriteten att det inte motiverat införa förbud var att mot förvärv. Ett förbud ansågs dessutom alltför mycket strida mot den i TF givna etableringsfrihetsprincipen. Länsstyrelsens minoritet ansåg vidare att det vore olyckligt att införa lagbestämmelser föreskrifter om med innebörd att en medieintressent började som en ny massmedieverksamhet som kunde antas stärka intressentens dominerande ställning tvingades avhända sig rörelsen. Sådana lagbestämmelser skulle fram-

deles kunna åberopas som skäl för strukturingrepp intressent mot en som ville komma in på ett nytt medieområde. Vidare framhölls att den undantagsbestämmelse i TF föreslagits utredningen som av var alltför vagt formulerad, och långt detaljerad en mer utformning efterlystes.

Minoriteten ansåg att granskning lagförslaget måste ske en av mot bakgrund av att en politisk situation kunde uppkomma i Sverige då

det fanns intresse av att försvåra tryckfriheten. Visserligen sades i de

föreslagna bestämmelserna föreskrift att eller förbud inte fick meddelas på grund av massmediums innehåll eller ha till syfte att massmediet skulle få visst innehåll. Frågan den föreslagna var om lagen kunde användas på ett sådant sätt att den trots bestämmelser i ovannämnda paragraf, kunde missbrukas och syften uppnås missgynsom nade inte önskvärda åsiktsriktningar. En lagstiftning där prövningen skulle ske på så sätt att intresset s.k. reell yttrandefrihet av skulle vägas mot ett annat allmänt intresse borde inte ha kontrollapparat en där samtliga medlemmar tillsattes regeringen och flertalet på viss av tid. I detta fall var det endast marknadsdomstolens ordförande och

vice ordförande som tillsattes på obestämd tid. I TF måste även inskrivas prövningsförandets utformning, prövningsorganets organisation och tillsättningsförfarande.

SOU I994: 145

Slutligen framhölls i den skiljaktiga meningen att en definition av vad som avsågs med dagstidningsföretag borde tas i lagförslaget. Videogramurredningen konstaterade att situationen inom dagspressektorn med säkerhet skulle ha varit annorlunda om inte staten redan tidigare hade gått med stödåtgärder. Presstödet särskilt etable- — ringsstödet hade varit så effektivt att det under de senaste åren funnits ett nettotillskott av nyhetstidningar. En lagstiftning av föreslaget slag skulle inte alls i samma utsträckning ha kunnat bevara den tidningsstruktur som fanns före presstödets tillkomst. Legala spärrar kunde enligt utredningen vara en möjlighet mot koncentration genom expansion inom befintliga företag. Genom att vissa företag växte, köpte upp konkurrenter och startade nya verksamheter ökade trycket de kvarvarande mindre företagen, för vars bestånd ytterligare statligt stöd kunde komma att erfordras. Samhället hade ett obetingat ansvar för att en ändamålsenlig massmediestruktur består i ett längre perspektiv och därvid kunde det vara befogat med en lagstiftning som angav de yttersta gränserna för hur stor koncentration som kunde tolereras. Det var dock enligt Videogramutredningen inte särskilt eftersträvansvärt att åstadkomma en situation med en omfattande statlig reglering av massmedieområdet det skapade en allvarlig principiell konflikt, eftersom vårt demokratiska system bygger yttrandefrihet och möjligheter att torgföra sina åsikter genom en i stort sett oreserverad rätt att etablera massmediekanaler. Videogramutredningen ansåg det därför oerhört viktigt att det i en reglering noggrannt avgränsades möjligheterna till legala ingripanden att endast gälla när yttrandefrihetens villkor försämrades. En statlig mediepolitik måste bygga på principen att massmedierna skulle stödjas, stimuleras och skyddas. Videogramutredningen framhöll att företagskoncentration inom ett medieområde ofta kunde motiveras och försvaras med strukturekonomiska motiv. Om en sammanslagning inte fick ske kanske ett av företagen lades ned. Dessa skäl var emellertid enligt Videogramutredningen mindre hållbara då det gäller koncentrationer till s.k. konglomerat koncerner som är verksamma inom flera sektorer. För ett bokförlag var det från effektivitetssynpunkt inte en självklar fördel om koncernen samtidigt ägde just ett filmbolag. Bokförlaget skulle lika gärna kunna slås samman med ett företag i en helt annan bransch för att finna fördelar med att gemensamt utnyttja kostsamma

Ägarkoncentratiønsfrågan tidigare utredningsförslag

- och aktuella bestämmelser

stabsavdelningar. Det svårt försvara var att den maktkoncentration som ett rent massmediekonglomerat innebar. Enligt Videogramutredningen skulle en allmän prövning i marknadsdomstolen sammanslagningar och företagsförvärv av också kunna beakta önskvärdheten av en särskilt ingående granskning av affärer inom massmediesektorn. Problemet med massmediekoncentration borde kunna lösas inom ramen för en allmän näringspolitisk och syn, i en lag, som reglerade möjligheterna till all företagskoncentration

skulle särbestämmelser för bedömning affärer av där massmedieintressen var inblandade kunna utformas. Genom begränsningar i näringsfriheten skulle möjligen de yttersta gränserna vad gäller yttrandefrihetens villkor kunna hävdas. Eftersom också näringsfriheten hör till våra demokratiska fri- och rättigheter kunde begräns-

ningarna dock inte bli alltför ingående hela tiden måste känsliga avvägningar göras och det föreliggande lagförslaget andades också denna försiktighet. Man öppnade möjligheter, som endast i undantagsfall skulle komma att kunna utnyttjas. Vi skulle få lagstiftning en som mer manade till eftertanke i förväg och mindre blev instrument ett för att skapa väl fungerande mediestruktur. en De stora och viktiga insatserna för att värna yttrandefriheten, om måste alltjämt göras på andra områden och mer ha utformningen stimulans än reglering. av Sammanfattningsvis fann Videogramutredningen svårt det att inse förtjänsterna i det föreliggande utredningsförslaget från Massmedie-

koncentrationsutredningen utan att det sattes i relation till övriga

mediepolitiska åtgärder. En lagstiftning åsyftat slag måste av ses som en beredskap för att värna yttrandefrihetens om yttersta gränser, när dessa hotades. För att bedöma dessa gränser gick behövdes var en större mediepolitisk överblick än vad för dagen som var möjligt. Videogramutredningen ansåg därför att massmediekoncentrationsutredningens förslag borde förverkligas utan bedömas i ett större mediepolitiskt sammanhang.

TCO menade att utredningens förslag inte kunde läggas till grund för lagstiftning. Organisationen framhöll de föreslagna åtgärderna att med föreskrifter i vissa fall skulle bli slag i luften eftersom ett formella juridiska hinder inte skulle kunna förhindra moderbolag att påverka dotterbolags agerande. TCO underströk att det fanns i hög grad berättigade farhågor beträffande tryckfrihetsförordningen om den föreslagna bestämmelsen skulle införas.

SOU l994: 145

LRF ansåg att utredningens förslag om möjligheter för samhället att ingripa väckte stora betänkligheter. Massmedieområdet företedde alldeles speciella förhållanden. LRF ansåg inte att utredningen visat att det föreslagna prövningssystemet var nödvändigt eller ens lämpligt i sig. Utredningen hade inte påvisat sådana skadliga effekter rimsom ligen borde krävas för den föreslagna koncentrationskontrollen. Inte minst gällde det förslaget om möjlighet att i undantagsfall uppdela massmedieintressent med dominerande ställning. Marknadsdomstolen skulle ställas inför nära nog omöjliga avvägningar. Andra vägar av koncentrationskontroll borde väljas för att främja de angivna syftena. LRF kunde inte finna att utredningens redovisningar gav vid handen att det skulle föreligga någon brist konkurrens och mångfald inom massmedieområdet. Antalet företag med olika inriktning var betydande. Det förhållandet att olika företag befann sig inom föreen tagsgrupp med gemensamma ägare behövde, med hänsyn till masssmediebranschens speciella karaktär, inte heller innebära lik-

riktning. Ägargruppens karaktär och motiv bakom medieengage-

manget spelade här en betydande roll. När det gäller utredningens förslag om uppdelning eller upplösning av marknadsdominerande företag framhölls att bestämmelsen visserligen hade undantagskaraktär men var helt otillräckligt motiverad av utredningen. Vidare talade starka rättssäkerhetsskäl mot regeln. Sveriges advokatsamfund ansåg att andra lösningar än de utredningen föreslagit borde väljas. Det var enligt samfundet felaktigt att tro att införandet av en lag som den föreslagna skulle medföra att garantier skapades för en mångstämmig och fri samhällsdebatt. Några sådana garantier kunde inte erhållas genom en lagstiftning av förbudskaraktär. Den föreslagna lagen sades grund av sitt innehåll inge starka betänkligheter. Då något aktuellt behov av en lagstiftning på området inte heller syntes föreligga avstyrkte samfundet föreslaget. Samfundet ansåg att utredningen överskattat behovet av en lagstiftning och underskattat de faror och olägenheter som skulle vara förenade med den föreslagna lagen. Vid sin analys av behovet av en lagstiftning på området hade utredningen sålunda förbisett att vid sidan av Radio och TV den vitt spridda organisationspressen utgjorde en balanserande faktor. Därtill kom att tidningarnas redaktionella ledningar i allt större utsträckning stod fria från inflytande från ägarnas

Ägarkoncentrationsfrågan tidigare utredningsförslag

— och aktuella bestämmelser

sida. I själva verket torde ägarna i de större svenska tidningarna ha förhållandevis ringa inflytande över den åsiktsbildning tidningarna bedrev. Vidare upplät svenska tidningar i allt större utsträckning utrymme i sina spalter för representanter för andra meningsinriktningar än den tidningen själv representerade. Samfundet underströk TFzs regler att avser att hindra och försvåra ingripanden från det allmännas sida och att det alltjämt finns ett starkt behov av ett sådant skydd. Det måste därför enligt samfundet föreligga utomordentligt starka skäl för att inskränka den av TF grundfästa etableringsrätten att statligt genom ge ett organ rätt att förbjuda förvärv, meddela föreskrifter för förhindra att skadliga följder eller föreskrifter upplösning existerande tidningsföretag. om av Det var just mot sådana ingripanden TF som avsett att ge skydd. De skäl som utredningen anfört, nämligen att det kunde antas att vissa risker kunde komma att föreligga eventuell genom en ytterligare koncentration kunde inte anses ha sådan styrka att TF:s skyddsbestämmelser borde uppluckras. Utredningens förslag till kriterier för ett ingripande var oklara och gav i själva verket utrymme för subjektiva godtyckliga bedömningar. Meningarna vad koncentration om som var och ej önskvärt från yttrandefrihets- och åsiktsbildningssynpunkt varierade och påverkades enligt erfarenhet i hög grad av rådande inrikes- och utrikespolitiska förhållanden. Utredningen själv förespråkade också en flexibel tillämpning, framhöll advokatsamfundet. På grund av dessa förhållanden kunde misstanken lätt uppkomma bland allmänheten att ett ingripande skulle göras i avsikt begränsa att en åsiktsbildning som de makthavande just för tillfället fann vara icke önskvärd. Slutligen anmärkte samfundet det skydd att mot övergrepp som förslaget innebar ringa värde eftersom var av dessa bestämmelser kunde upphävas efter ett riksdagsbeslut. Förslaget att uppluckra det skydd TF ger innebar därför enligt samfundets uppfattning uppenbara faror, vilka var betydligt allvarligare än de risker utredningen ville avvärja. De nedläggningar, fusioner och förvärv skett som massmedieområdet torde oftast enligt samfundet ha framtvingats av ekonomiska realiteter eller orsakats olika marknadsmässiga förhållanden. av Den föreslagna lagen kunde enligt samfundet om den genomfördes

SOU 1994: 145

förhindra eller försvåra rationellt motiverade åtgärder på massmedieområdet. Även från dessa utgångspunkter ansågs förslaget olämpligt. Ett konstruktivt statligt stöd villkorat med krav på rationaliseringar och samverkan, t.ex. gemensamma tidningstryckerier, samt lagerkrediter synes ha betydligt större förutsättningar än den föreslagna lagen att främja en mångstämmig och fri samhällsdebatt. Samfundet motsatte sig också införande av en anmälningsskyldighet när det gäller förvärv. Från tryckfrihetsrättslig utgångspunkt ansågs detta olämpligt och kunde uppfattas som censur. Sveriges Industriförbund och Svenska Arbetsgivareförbundet framhöll att de i och för sig hade förståelse för samhällets insatser för att främja mångfalden bland massmedier, främst presstödet, men förestående strukturförändringar massmediemarknaden var samtidigt i hög grad betingade av det stöd som samhället i olika former hade etablerat området. En förbudsinriktad lagstiftning kunde inte i någon avgörande mån utgöra ett verksamt medel mot att säkra mångfalden i framtiden. Långtgående konkurrenspolitiska lagstiftningsåtgärder som helt saknade sin motsvarighet i gällande rätt - måste bygga inte bara teoretiska principer utan även på den föreliggande verkligheten. Vad som härvid var av särskild betydelse var den möjlighet till nyetableringer som kännetecknade de flesta delmarknaderna massmedieområdet. Tonvikten det rent personliga skapandet gjorde att nyetableringsmöjligheterna generellt sett var mycket stora. Det var också enligt remissvaret helt nödvändigt att i sammanhanget ett dynamiskt och inte statiskt betraktelsesätt anlades. Introducerandet av en ny teknik och nya medier kunde i framtiden på ett avgörande sätt förändra konkurrenssituationen och ytterligare öka mångfalden. Enligt lndustriförbundets och Arbetsgivareföreningens iakttagelser hade företag som genomfört fusioner som vid tillfället för Samgåendet inneburit konkurrensbegränsningar, efter en tid åter befunnit sig i en situation där konkurrensen varit återställd. Den av utredningen föreslagna ordningen sades innebära en allvarlig inskränkning i ägarnas möjlighet att förfoga över sin egendom. Inskränkningar i enskildas möjligheter att överlåta eller förvärva egendom borde förekomma endast om väsentliga samhällsintressen bevisligen hade skadats eller annars äventyrats. Organisationerna kunde inte finna att vare sig dåläget eller någon förväntad framtida

Ägarkoncentrationsfrågan tidigare utredmng.9‘0rslag

— och aktuella bestämmelser

utveckling talade för att det skulle föreligga sådana risker för monopoliserad yttrandefrihets- eller åsiktsbildning skulle motivera som en inskränkning i överlåtelserätten på massmedieområdet. Därför

avstyrkte organisationerna förslaget förvärvskontroll. Liknande om invändningar riktades också mot förslaget ingripanden vid domiom nerande ställning. Regeln ingrep djupt i bestående rättsförhållanden och kunde få allvarliga konsekvenser för möjligheterna att upprätthålla verksamheten.

I första hand måste enligt Industriförbundet och Arbetsgivare- föreningen framhållas den och osäkerhet måste uppkomma — oro som för företagets anställda när ett uppdelningsyrkande aktualiserades. Av

synnerlig betydelse var också hos kunder, leverantörer och oron kreditgivare. Även redan befintliga aktieägares intressen måste beaktas mycket noga. Försäljning aktier eller rörelse i tvångsav en situation på grund ett uppdelningsbeslut kunde goda grunder av förmodas komma att ske till ett värde understeg det verkliga som värdet. Organisationernas slutsats blev att startandet uppdelav ett ningsförfarande torde utlösa så många för de agerande myndigheterna okända och svårberäkneliga effekter att uppdelningsinstrumentet inte borde anförtros dem. Såväl samhällsekonomiska aspekter rättssom säkerhetsskäl talade med styrka mot den föreslagna regeln och förslaget måste därför bestämt avstyrkas. Svenska Tidningsutgivareföreningen TU framhöll att presstödet

motverkat tendenserna till företagskoncentration inom tidningsbranschen. Dels hade flertalet lågtäckningstidningar stödet pågenom tagligt kunnat stärka sina marknadspositioner, dels hade etablering en av en rad fådagarstidningar kommit till stånd. Utanför dagspressområdet hade samhällets presstöd till än 400 organisationstidskrifter mer givit dessa ökade möjligheter att bred och fyllig information och ge utveckla sina opinionsmässiga funktioner. Inom radio- och TV-området hade utbyggnaden av lokalradio, närradio och regionaltelevision

inneburit nya former för nyhetsförmedling och opinionsbildning. Den tidningsdöd som förekommit under tidigare decennier medförde en minskning av mångfalden. Denna utveckling hade enligt TU balan-

serats av utbyggnaden av de tidigare medierna och tillkomsten av nya. Enligt TU:s mening därigenom mångfalden och konkurrensen på var massmedieområdet åtminstone lika stor, kanske t.o.m. större än

SOU 1994: 145

tidigare. Med hänsyn till den snabba utvecklingen på kommunikationsområdet det enligt TU uppenbart att den massmediestruktur var bildade utgångspunkten för MKU:s arbete inte överensstämde som med dagens och morgondagens läge massmedieområdet. Det fanns enligt TU inte behov lagstiftning av det slag som utredningen av en föreslagit. Dessutom menade TU att utredningen inte kunnat klarlägga att det gick att fastställa entydiga kriterier enligt vilka en domstol inskränkning i förvärvsrätten. TU avstyrkte därkunde besluta om en för att det infördes lagregler om ingripanden mot förvärv av dagstidningar. TU hade allvarliga erinringar mot förslaget om införande av en föreskriftsmöjlighet. För det första var begreppet massmedieintressent med dominerande ställning inte entydigt definierat. Betydande tolkningssvårigheter skulle således kunna uppstå redan beträffande frågan om lagrummets tillämplighet. I betänkandet gavs t.ex. inte någon vägledning om huruvida den föregivna dominerande ställningen skulle baseras en bedömning avseende hela landet eller regional eller lokal marknad. Vidare var det oklart vilka nivåer för intern tillväxt av tidigare verksamhet resp. storlek av etablering för verksamhet som avsågs kunna medföra ingrepp med föreskrifter. ny Slutligen framhöll TU att de tilltänkta föreskrifterna var mycket långtgående och skulle medföra ett intrång i tidningsföretagens verksamhet som i väsentliga avseenden kunde inskränka deras handlingsförmåga. Detta stod enligt TU:s mening i klar strid mot den principiella tryckfrihetsförordningen ger uttryck och genom syn som vilket önskat garantera tidningarnas integritet. TU vände sig man således bestämt mot att det infördes lagregler som möjliggjorde ingrepp i bestående förhållanden eller vid etablering eller som kunde tvinga ett massmedieföretag att avhända sig verksamheten eller del av den. Föreningen Svensk Fackpress FACTU hävdade att det inom fackinte förelåg risk för för en sådan icke önskvärd koncentration pressen som det av utredningen framlagda förslaget avsett motverka. Snarare ansåg föreningen att mångfalden inom vissa fackområden var så stor att begränsad koncentration genom förvärv eller fusion på sikt skulle kunna stärka fackpressen i dess uppgift att informera, debattera och vidareutbilda och därigenom möjligen också kunna minska behovet av statliga stödåtgärder. Föreningen fann i betänkandet int: styrkt att det

Ägarkoncenzrationsfrågan tidigare utredningsförslag

- och aktuella bestämmelser

fanns behov av en lagstiftning det slag utredningen föreslagit. av Detta gällde allmänt om pressområdet och för fackpressen i synnerhet. FACTU anslöt sig vidare till den TU framförda meningen av att en lagregel med möjlighet till ingripanden vid massmedieföretags dominerande ställning stred den principiella mot syn som tryckfrihetsförordningen uttryck och vilken gav genom man önskat garantera tidningarnas integritet. Vad gällde fackpressen skulle sammanfattningsvis den föreslagna lagstiftningen kunna få skadliga effekter och hindra utvecklingen livskraftig mångfacetterad av en tidskriftsflora.

Svenska Joumalistförbundet ansåg att utredningens statliga syn att stöd i olika former utgör ett medlen för bevara mångfalden av att bland massmedier, var vägledande för den kommande presspolitiken.

De speciella stöd- och stimulansåtgärder för nyetablering tidningsav företag vilka utredningen föreslagit fick också - ses om en bety- dande faktor för att motverka koncentration inom massmedierna.

Joumalistförbundet menade dock den utformning utredningens att förslag rörande koncentrationen fått inte kunde läggas till grund för

lagstiftning. Lagförslaget motstridigt och var gav dessutom NO alltför stor makt. Enligt Joumalistförbundets mening vore det bättre att förstärka arbetstagarnas möjlighet att delta i beslutsprocessen exempelvis när det gäller försäljning än utomstående att en näringsfri- hetsombudsmannen så stora befogenheter - gavs att avgöra exempelvis ett tidningsföretags konstruktion. De i sin dagliga som gärning arbetade med massmedier torde enligt förbundet bäst lämpade att vara värna om åsikts- och yttrandefriheten. De anställda borde vidare

beredas lagstadgad förköpsrätt. en Joumalistförbundet för lagstiftning koncentrationstenvar en mot denser men med den utformning förslaget hade kunde det inte läggas till grund för lagstiftning

Sveriges Författarförbund fann det knappast belagt att koncentrationstendensema ännu haft faktiska konsekvenser för yttrandefriheten jämbara med dem i vissa andra länder. Det kunde därför inte sägas

vara någon särskild brådska med att ta ställning till de överväganden

som utredningens iakttagelser föranlett. De föreslagna ingripandena

mot förvärv av företag innefattade principiell synvinkel m.m. ur mycket betydande avsteg från grundläggande ståndpunkter i tryckfri-

hetsförordningen. Lagförslaget enligt Författarförbundet var mycket

SOU 1994: 145

komplicerat för att inte säga snårigt. Få torde de vara som med ledning av den föreslagna texten kunde överblicka konsekvenserna av dess tillämpning. Svenska Bokförläggareföreningen framhöll att antalet bokförlag med kontinuerlig utgivning ökat kraftigt under den senaste tioårsperioden. Föreningen ansåg att den föreslagna ordningen för samhällskontroll av förvärv av företag massmedieområdet hade betydande brister bl.a. i fråga om formuleringen av de kriterier som skulle föreligga att för ett myndighetsingripande skulle kunna ske. En generalklausulslagstiftning utan klara kriterier för myndighetsingripande på detta område kunde vid praktisk tillämpning få allvarliga negativa konsekvenser. Från demokratiska utgångspunkter fanns en uppenbar fara i att skapa en lagstiftning som vid tillämpningen gav stort utrymme för subjektiva värderingar såsom underlag för långtgående ingrepp i strukturen på massmediesektorn. De yttrandefrihets- och åsiktsbildningsintressen som utredningen haft att tillvarata kunde direkt komma att motverkas om den föreslagna lagstiftningen genomfördes. Invändningar av likartat slag kunde också riktas mot förslaget om generalklausulen om ingripanden vid dominerande ställning. Den föreslagna bestämmelsen öppnade för mycket långtgående ingrepp som kunde få allvarliga konsekvenser för möjligheterna att upprätthålla viss utgivning. Föreningen ifrågasatte om den föreslagna regeln om ingripanden vid dominerande ställning kunde vara förenlig med grundläggande principer som TF ger uttryck för. Föreningen avstyrkte införandet av en lag mot massmediekoncentration. Svenska Filminstitutet framhöll att man inte var säker att en särskild ny lag var den lämpligaste vägen att komma till rätta med koncentrationsproblem massmedieområdet. Naturligare syntes vara att, som i vissa andra länder, samordna denna kontroll med annan kontroll av statlig företagskoncentration inom ramen för en effektiv konkurrenslagstiftning. Teaterförbundet som delade utredningens grundsyn om vikten av att motverka en icke önskvärd massmediekoncentration avstyrkte utredningens förslag. Erfarenheter talade för att det inte är någon större svårighet för ett moderbolag att få dotterföretagen att följa moderbolagens intentioner. Därmed skulle en av utredningens främsta åtgärder bli verkningslös. Undantagsföreskriften i fråga om förvärvsförbud innebar ett allvarligt avsteg från principen om en heltäckande

Ägarkoncentratiønsfrågan tidigare utredningsförslag

- och aktuella bestämmelser

tryckfrihetsförordning. Teaterförbundet tog bestämt från avsteg en sådan uppluckring av tryckfrihetsförordningen. Förbundet förordade i stället att kontrollen skadlig företagskoncentration måste av ske inom ramen för en effektiviserad konkurrenslagstiftning. Fria Moderata Studentförbundet avvisade utredningsförslaget som ett allvarligt hot mot yttrandefriheten i Sverige. En kritisk inställning till stora massmedieföretag sågs både naturlig och viktig som men fick inte tas till intäkt för att minska möjligheterna för medborgarna

att fritt framföra sina åsikter och idéer. Hela idén ingripa att mot stora privata massmedieföretag enligt förbundet dessutom absurd var i ett land där ett enda statskontrollerat företag getts monopol det mest slagkraftiga av alla massmedier RadioTV. Det enligt - var studentförbundet oroande tendens svenska politiker visade en att allt mindre respekt för grundlagarna. Utredningens attack borde förbli pennfaktning. Svenska Veckopressens Tidningsutgivareförening VECTU hänvisade till att utredningen funnit att tidskriftssektorn präglades av mångfald och variation och att konkurrensen där ofta hård. var Redan detta konstaterande innefattade enligt VECTU starkt ett argument mot den föreslagna lagstiftningen såvitt avsåg tidskriftsbranschen. För att säkerställa utgivningen av angelägna tidskrifter kunde i avsaknad - av presstöd fusioner mellan tidningar och förlag starkt motive- — vara rade. Tryckfrihetsförordningens anda och syfte åberopades mot utredningsförslaget.

LO instämde i Massmediekoncentrationsutredningens

slutsats att det behövdes lag motverkade massmediekoncentration. en som LO tillstyrkte utredningens förslag lagstiftningen borde att utformas så att lagen i sista hand myndigheterna rätt förbjuda sammanslaggav att ningar av massmedieföretag leder till minskning mångfalden som av inom massmedieområdet. Organisationen anslöt också till förslaget att myndighet skulle kunna ålägga företag avhända sig viss att massmedierörelse eller aktier och andelar i massmedieföretag till församt slaget om ändring i tryckfrihetsförordningen. LO hade inte heller nå-

gon erinran mot att NO och marknadsdomstolen blev handläggande myndigheter.

Kulturrådet som fann utredningens förslag väl underbyggda anslöt sig till dem. Enligt Kulturrådet skulle den föreslagna lagstiftningen

sannolikt inte leda till några åtgärder annat än i mycket flagranta och

SOU 1994: 145

sällsynta fall. Det ansågs emellertid vara av betydelse att samhället just i dessa situationer förfogade över ett instrument av den föreslagna typen för att hävda mångfalden inom massmedieområdet. De statliga insatser som utan tvivel också i framtiden skulle komma att krävas för att säkerställa ett varierat kulturutbud torde dock i första hand inriktas ett aktivt stöd av det utbud som inte var kommersiellt gångbart. Fackfärbundspressens samorganisation Facksam fann de föreslagna åtgärderna otillräckliga. Det behövdes anmälningsäven en skyldighet i fråga om såväl faktiska försäljningar som förändringar i aktieposterna och samarbetsavtal. Marknadsdomstolens korrektionsregister måste breddas betydligt och domstolens sammansättning ändras till förmån för en vidgad representation med rötter i den allmänna opinionsbildningen, kulturlivet och folkrörelserna.

Sammanfattning av remissvaren Sammanfattningsvis kan sägas att övervägande del av remissinstanserna var kritiska till Massmediekoncentrationsutredningens förslag. JK, Konsumentverket, TCO, LRF, Advokatsamfundet, lndustriförbundet, SAF, Tidningsutgivareföreningen, Journalistförbundet, Bokförläggarföreningen, Videoproducenternas förening, Teaterförbundet, VECTU och FACTU avstyrkte förslaget. Svea hovrätt, Kammarrätten i Jönköping, Marknadsdomstolen, Videogramutredningen, Landstingsförbundet, Svenska Filminstitutet,

lnformationsteknologiutredningen, Författarförbundet, Sveriges

Radio samt Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd KLYS uttryckte betänklighet eller tveksamhet inför utredningens lösningar. Ett fåtal instanser tillstyrkte förslagen, nämligen LO, Facksam och Kulturrådet. Presstödsnämnden förordade en femårig försöksverksamhet. NO och SPK ansåg att kontrollen borde utövas inom den generella konkurrensbegränsningslagstiftningens ram. Ett av huvudskälen för de remissinstanser som hade en negativ hållning var att förslaget innebar oacceptabla intrång på tryckfrihetsrättens område. Vidare var ett återkommande skäl att frågorna borde övervägas i annat sammanhang, främst av Yttrandefrihetsutredningen

Ägarkoncentrationsfrågan tidigare utredningsförslag

- och aktuella bestämmelser

eller Informationsteknologiutredningen. Ett skäl annat var att lagstiftningsbehov saknades eftersom riskerna överdrivits. Vidare framfördes att kontrollen i stället borde finnas i samhällets generella system för förvärvskontroll.

Vissa bestämmelser yttrandefrihet och

om etablerings-

frihet m.m.

Regeringsformen

Yttrandefriheten

l l kap. l § regeringsformen förklaras den fria åsiktsbildningen vara en av grundvalarna för den svenska folkstyrelsen. De s.k. opinionsfriheterna, dvs. yttrande- och tryckfriheten, rätten till information, mötesfriheten, demonstrationsrätten, föreningsfriheten och religionsfriheten ges gentemot det allmänna skydd i 2 kap. l § ett som i huvudsak torde motiverat dess betydelse vara av stora för den fria åsiktsbildningen. Yttrandefriheten beskrivs i regeringsformen frihet i tal, som en att skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar uttrycka samt tankar, åsikter och känslor. Yttrandefriheten åtnjuter inte absolut skydd utan får enligt 2 kap. 12 § begränsas vanlig lag genom om detta tillgodoser ett ändamål är godtagbart i demokratiskt som ett samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad är nödvändigt som med hänsyn tilll ändamålet och inte heller utgöra hot den fria åsiktsett mot bildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsningen får inte göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning. Utöver dessa allmänna inskränkningar möjligheterna beav att gränsa yttrandefriheten gäller enligt 2 kap. 13 § första stycket regeringsformen att begränsningar är tillåtna för tillgodose att vissa kvalificerade intressen. Sålunda får yttrandefriheten begränsas med hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskilds anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet och beivrandet av brott. Vidare får friheten sig i näringsverkatt yttra samhet begränsas. I övrigt får enligt paragrafen begränsningar av yttrandefriheten ske endast särskilt viktiga skäl föranleder det. om

SOU 1994: 145

Vid bedömandet av vilka begränsningar som får ske med stöd av bestämmelserna i 2 kap. 13 § första stycket skall enligt paragrafens andra stycke särskilt beaktas vikten av vidast möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet i politiska, religiösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella angelägenheter. Paragrafens tredje stycke att föreskrifter som endast tar sikte anger på reglera sättet att sprida eller mottaga yttranden utan avseende att på yttrandets innehåll inte skall anses som en begränsning av yttrandefriheten. Yttrandefriheten har vidare liksom en rad andra grundlagsskyddade friheter ett särskilt skydd bestämmelserna i 2 kap 12 § genom tredje stycket regeringsformen att förslag till lag som rör någon om dessa fri- eller rättigheter eller förslag till lag om ändring eller av upphävande sådan lag skall vila i tolv månader om ett vilandeyrav kande framställts lägst tio riksdagsledamöter och lagförslaget inte av godtas med fem sjättedelsmajoritet eller förkastas av riksdagen. en -

Näringsfriheten

Näringsfriheten har ansetts ha lång tradition i Sverige och gällande en lagstiftning utgår från att det i princip skall råda full frihet för svenska medborgare att här i landet driva näring. Näringsfriheten begränsas emellertid i betydande mån med hänsyn till de många allmänna och enskilda intressen gör sig gällande från t.ex. som säkerhets-, hälsovårds-, arbetarskydds- och ordningssynpunkt eller för att tillgodose krav särskilda kvalifikationer som ställs upp för många yrken. I ett vilande grundlagsförslag prop. 1993941117 föreslås att det i regeringsformen som en ny fri- och rättighet nu införs ett skydd för näringsfriheten. Enligt den nya bestämmelsen 2 kap. 20 § får begränsningar i rätten att driva näring eller utöva yrke endast införas för att skydda angelägna allmänna intressen och aldrig i syfte att ekonomiskt gynna vissa personer eller företag. Under den första riksdagsbehandlingen framhöll konstitutionsutskottet det är grundläggande betydelse för det moderna samhället att att av enskilda så långt möjligt skall garanteras närings- och yrkesfrihet.

Ägarkoncentrationsfrågan tidigare utredningsfärslag och aktuella bestämmelser

—

Yttrandefrihetsgrundlagen

Frågan om grundlagsregler för andra medier än tryckta skrifter utreddes i omgångar med början 1970. De medier slutligen blev som föremål för yttrandefrihetsgrundlagens regleringar är utöver ljudradio och TV huvusakligen sådana som är bundna till teknisk apparatur filmer, andra mekaniska eller elektroniska ljud- och bildupptagningar. Enligt 1 kap. l § yttrandefrihetsgrundlagen är varje svensk medborgare gentemot det allmänna tillförsäkrad rätt enligt denna grundlag att i ljudradio, television och vissa liknande överföringar, filmer, videogram och andra upptagningar rörliga bilder ljuduppav samt tagningar offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst. En principiellt obegränsad rätt för envar att sända radioprogram inkl. TV finns endast i fråga om trådsändningar. Här gäller dock enligt 3 kap. l § yttrandefrihetsgrundlagen den inskränkningen att nätinnehavaren lag kan genom förpliktas att ge sändningsutrymme andra i den utsträckning det behövs med hänsyn till allmänhetens intresse tillgång till allsidig av upplysning. Vidare kan enligt paragraf i lag föreskrifter samma ges om ingripanden mot fortsatt sändning utbud inriktas på av ett som våldsframställningar, pornografiska bilder eller hets folkgrupp. mot Beträffande etermedier förutsätts fortfarande tillståndsprövning, en varvid det allmänna skall eftersträva att radiofrekvenserna i tas anspråk på ett sätt som leder till vidast möjliga yttrande- och informationsfrihet 3 kap. 2 §. Ett uttryckligt förbud mot förhandsgranskning finns i 1 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen. När det gäller filmer skall visas som offentligt kan dock vanlig lag föreskrifter granskning genom ges om och godkännande.

Konkurrenslagstiftningen

Den l juli 1993 trädde konkurrenslag i kraft, vilket innebar en ny en skärpning den tidigare lagstiftningen på området. Enligt proposiav tionen prop. 199293:56 spelar konkurrensförhållandena en avgörande roll för dynamik och tillväxt inom den svenska ekonomin. Konkurrens stimulerar till bättre användning samhällets av resurser

SOU 1994: 145

och stärker det svenska näringslivets förmåga att långsiktigt hävda sig på internationella marknader. En ökad konkurrens vidare anges vara till fördel för konsumenterna genom att priserna pressas och utbudet breddas. Det behövdes en skärpt konkurrenslagstiftning som ett av många medel att främja tillväxt och effektivitet den svenska marknaden. Om konkurrensen sattes ur spel kunde enligt propositionen långsiktiga förluster för samhällsekonomin uppstå bl.a. genom att företagen förlorade incitament till kostnadskontroll och förmåga till långsiktig förnyelse. Friheten för företagen måste därför till viss del vara begränsad genom ramar som statsmakterna ställer upp. För de fall företagen begränsar konkurrensen på ett sätt som är övervägande negativt för samhällsekonomin och för konsumenterna måste statsmakterna ha effektiva instrument för att hindra detta. Lagen innebär att det ställs upp principiella förbud mot dels samarbete mellan företag som har till syfte att begränsa konkurrensen den svenska marknaden eller som ger detta resultat, dels missbruk från ett eller flera företags sida av en dominerande ställning. De materiella konkurrensreglerna i denna del är utformade efter förebild från EG:s konkurrensregler i Romfördraget och EES-avtalets konkurrensregler. Från förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete skall undantag kunna medges i enskilda fall av Konkurrensverket. Undantag från förbudet skall också gälla för avtal grupper av som uppfyller förutsättningarna för enskilda undantag. Föreskrifter om sådana gruppundantag skall beslutas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. En överträdelse av förbuden mot konkurrensbegränsande samarbete eller missbruk av dominerande ställning skall kunna medföra skadeståndsskyldighet och konkurrensrättsliga ingripanden i form av dels ålägganden vid vite att upphöra med en pågående överträdelse, dels åläggande att betala konkurrensskadeavgift för en redan begången öveträdelse. Avgiften skall kunna uppgå till tio procent av företagets årsomsättning eller högst 5 miljoner kr. Vad är som konkurrensbegränsning avgörs i det enskilda fallet. Därvid kan redan ett avtals syfte vara avgörande. I sista hand förutsätter konkurrensbegränsningskriteriet ett s.k. konkurrenstest, dvs. en närmare prövning av avtalets påverkan på konkurrensen på den relevanta

Ägarkoncentrationsfrågan tidigare utredningsförslag och aktuella bestämmelser

-

marknaden. En utgångspunkt kan därvid att i effektiv vara en konkurrenssituation antalet säljare inte är för litet, de utbjudna produkterna inte för differentierade, företagen inte handlar i samförstånd med varandra och inga väsentliga hinder finns för nyetablering. Även förbudet är heltäckande för alla former om av konkurrensbegränsande samarbete är det enligt förarbetena givet att det finns vissa typer av samarbete som i särskilt hög grad är negativa för konkurrensen, exempelvis avtal om priser, produktions- och utbudsbegränsningar av olika slag samt uppdelning marknader. av Förbudet mot missbruk av dominerande ställning riktar sig mot åtgärder som företag med dominerande marknadställning vidtar mot andra företag. Att ha dominerande marknadsställning är inte i sig förbjudet. Vad som förbjuds är missbruk av denna ställning i den meningen att ställningen uttnyttjas ett sätt som skadar konkurrensen. Ett exempel är påtvingande av oskäliga inköps- eller försäljningspriser. Priser som är oskäligt höga är till nackdel för konsumenterna, medan priser som oskäligt låga s.k. underprissättning kan ha till syfte att slå ut svagare konkurrenter. Andra exempel missbruk är diskrimineringsâtgärder, leverensvägran och kopplingsförbehåll. Konkurrensverket är den myndighet som beslutar ålägganden om vid vite att upphöra med överträdelser. Beslut skyldighet att om betala konkurrensskadeavgift meddelas av domstol talan av Konkurrensverket. Den nya konkurrenslagstiftningen innehåller vidare liksom tidi- gare konkurrenslagstiftning regler om kontroll av företagsförvärv. - Dessa regler omfattar dock numera endast företagsförvärv där de berörda företagen tillsammans har en årsomsättning överstiger 4 som miljarder kr, och ett ingripande skall kunna ske om förvärvet får antas leda till mer påtagliga effekter i ett långsiktigt perspektiv. Förvärven skall anmälas till Konkurrensverket för prövning. Förvärvet skall förbjudas om det skapar eller förstärker en dominerande ställning som väsentligt hämmar eller är ägnat att hämma förekomsten eller utvecklingen av en effektiv konkurrens den svenska marknaden i dess helhet eller avsevärd del av den och detta sker på ett sätt som är skadligt från allmän synpunkt. Enligt förarbetena kan företagsförvärv i vissa fall leda till en marknadsdominans som sätter konkurrensen ur spel och därmed i sin tur motverkar utvecklingskraften inom resp. bransch. l sådana fall

SOU 1994: 145

kan de mer kortsiktiga företagsekonomiska bedömningarna av fördelar i form av lägre kostnader och förbättrad lönsamhet ställas mot de långsiktigt samhällsekonomiska nettoförlusterna av en väsentligt försämrad konkurrens. Ett förvärv som innebär en vertikal integration kan leda till negativa konsekvenser för konkurrensen. Det kan ske exempelvis när ett företag integrerar bakåt genom att förvärva en leverantör med kontroll över viktiga råvaror, tillverkningsprocesser, know-how eller immaterialrättsliga tillgångar. Negativa konsekvenser för konkurrensen kan också uppkomma genom vertikala förvärv i led, t.ex. förvärv av viktiga distributionskanaler. senare genom Förvärv innebär horisontell integration är enligt proposisom en tionen allvarligast från konkurrenssynpunkt. Sådana sammanslagningar emellertid oftast också en möjlighet till kostnadsbespager ringar främst att kan slå samman tillverkningsenheter till genom man större anläggningar. Genom att man kan tillverka de produkter som tidigare konkurrerar med i längre serier kan man sänka styckman kostnaderna. Mot detta står samhällsekonomiska nettoförluster samt möjligheter att ta ut överpriser grund av marknadsmakt. Även ett väsentligt hämmande av konkurrensen normalt torde om sammanfalla med skadlighet från allmän synpunkt gick det enligt förarbetena inte att ha ett system där varje företagsförvärv skall förbjudas det vid konkurrenstest skulle visa sig att konkurrensen om en genom förvärvet kommer att hämmas väsentligt. Ett förvärv kan nämligen i det enskilda fallet hämta sitt försvar i andra omständighar positiv effekt från samhällsekonomisk synpunkt. Vid heter som prövningen inte bara utgå från den aktuella marknadssituabör man tionen utan också väga in sådana förväntade framtida förändringar av marknadsbilden exempelvis avreglering av en bransch eller ett som en EG-medlemskap kan medföra. Också vikten av att nödvändig strukturrationalisering inte hindras bör vägas in. Men även andra allmänna intressen kan ha en sådan styrka att man måste väga dem mot det samhällsekonomiska intresset av en effektiv konkurrens när man prövar ett företagsförvärv. Det gäller framför allt intresset av att skydda liv, hälsa och säkerhet. Exempelvis torde nationella säkerhets- och försörjningsintressen kunna vara av den digniteten att rent konkurrensrättsliga aspekter får vika. Prövning av ett företagsförvärv bör alltså inte bara avse förvärvets omedelbara effekter på konkurrensen utan utgå från en helhetsbedömning där

Ägarkoncentrationsfrågan tidigare utredningsförslag

- och aktuella bestämmelser

konkurrensfaktorer får vägas mot andra allmänna intressen särskilt av viktig art. Självfallet bör vid denna Vägning bara långsiktiga verkningar ha betydelse. Exempelvis bör hänsyn inte tas till sysselsättningseffekter. Risker med ett företagsförvärv skall i första hand undanröjas genom åläggande försäljning ett företag, rörelse eller del om av en av rörelse eller genom något annat konkurrensfrämjande åläggande av mindre ingripande slag än förbud. Avsikten är att negativa effekter med förvärvet skall undanröjas på det minst ingripande sättet. Ett åläggande kan avse försäljning såväl rörelse eller företag av en ett som existerade inom koncernen redan vid tidpunkten för förvärvet som en del av den förvärvade rörelsen eller det förvärvade företaget. Några möjliggheter att bryta upp bestående företagskoncentrationer finns inte. Konkurrenskommittén, vars förslag SOU 1991:59 Konkurrens för ökad välfärd låg till grund för den konkurrenslagnya stiftningen, hade föreslagit att det infördes möjlighet att bryta en upp starka företagskoncentrationer för det fall det den enda framvar komliga vägen att åstadkomma effektiv konkurrens. Uppbryt en ningen skulle ske genom ett åläggande för företaget i fråga att avyttra en viss del av rörelsen. Regeringen framhöll i propositionen prop. 199293:56 Ny konkurrenslagstiftning att det visserligen även i fortsättningen kommer att finnas marknader i stor utsträckning är som avskärmade från konkurrens, och att det i och för sig kunde anföras skäl för att det skulle finnas möjlighet att bryta mycket starka en upp företagskoncentrationer på sådana marknader. En så ingripande åtgärd skulle i så fall få reserveras för undantagsfall. Med hänrena syn emellertid till de stora konsekvenser uppbrytning har för en berörda företag och till de svårigheter av rättslig och annan an som är förenade med en sådan åtgärd ansåg regeringen att möjlighet en att bryta upp bestående företagskoncentrationer inte borde införas. I stället borde enligt propositionen statsmakterna ägna fortsatt uppmärksamhet sådana åtgärder som innebär avreglering, eller öppnande av marknader, t.ex. upphävande av tekniska handelshinder, bortagande av olika etableringshinder för inhemska och utländska företag och en harmonisering av regler med utländska rättssystem. I detta sammanhang kan nämnas att Ekonomikommissionen i sitt betänkande SOU 1993:16 Nya villkor för ekonomi och politik redovisat att det i dagstidningsbranschen finns konkurrenshämmande

SOU 1994: 145

faktorer i form av fåtalskonkurrens, liten importkonkurrens, offentliga regleringar och vertikala cirkapriser. Ekonomikommissionen underströk när det gäller marknaden i sin helhet särskilt vikten av etablerings- och näringsfrihet. Faktisk eller potentiell etablering av nya konkurrenter en marknad framhölls som den kanske viktigaste disciplinerande konkurrensfaktorn. Utslagning och nyetablering framhölls dessutom som oumbärliga inslag i marknadsekonomin. Kommissionen ville ge Konkurrensverket vidgade befogenheter och ökad kompetens för att bevaka konkurrensläget i hela ekonomin.

Konkurrenslagstiftningen och tryckfrihetsförordningen Enligt 34 § konkurrenslagen 1993220 får Stockholms tingsrätt förbjuda företagsförvärv som omfattas av anmälningsskyldighet enligt 37 Denna anmälningsskyldighet gäller företag som tillsammans har en omsättning som överstiger fyra miljarder kronor. Förvärvet skall förbjudas om det skapar eller förstärker en dominerande ställning som väsentligt hämmar eller är ägnat att hämma förekomsten eller utvecklingen av en effektiv konkurrens den svenska marknaden i dess helhet eller en avsevärd del av den, och detta sker ett sätt som är skadligt från allmän synpunkt. Ett förbud mot företagsförvärv innebär att köpet blir ogiltigt 35 §. I stället för förbud får förvärvaren om det är tillräckligt åläggas att avyttra ett företag, en rörelse eller en del av rörelse eller att genomföra någon annan konkurrensfrämjande åtgärd 36 §. Enligt den tidigare konkurrenslagen 1982:729 gällde också särskilda bestämmelser om företagsförvärv. I första hand skulle den konkurrensbegränsning som uppstått genom att en näringsidkare på grund av ett företagsförvärv fått dominerande ställning marknaden söka förhindras av marknadsdomstolen genom förhandlingar. l andra hand kunde domstolen förhindra förvärvet om en förhandling misslyckats eller andra åtgärder, som förbud att tillämpa eller ålägom gande att ändra ett visst konkurrensbegränsande förfarande, inte var tillräckliga. Ärenden företagsförvärv anmäldes NO så om av som snart han fann anledning att undersöka ett företagsförvärv skulle besluta särskilt om det och om han fann att det behövdes göra en - anmälan till marknadsdomstolen. Ansökan kunde i stället göras av en sammanslutning av konsumenter, löntagare eller näringsidkare som

Ägarkoncentrationsfrågan tidigare utredningsförslag

- och aktuella bestämmelser

var berörd. Ett företagsförvärv blev ogiltigt regeringen fastom ställde ett beslut om detta marknadsdomstolen. Ett förbud eller av åläggande fick förenas med vite.

Frågan om massmediebranschens förhållande till konkurrenslagstiftningen togs i viss mån i förarbetena till den förra konkurupp renslagen. Konkurrensutredningen hänvisade i betänkandet SOU 1978:9 Ny konkurrensbegränsningslag s. 352 till frågan att om särskilda regler för kontroll av företagskoncentration inom massmediebranschen prövades av Massmediekoncentrationsutredningen. Om en specialreglering för kontroll förvärv inom massmediebranschen av tillskapades kunde det enligt Konkurrensutredningen bli nödvändigt

att undanta dessa förvärv från den företagsförvärvsprövning som Konkurrensutredningen föreslog. Denna reglering torde då böra att beakta de intressen som utredningens förslag närmast tog sikte på, när inte opinionsbildningsskäl tar överhanden. Om det däremot inte kom

till stånd en sådan reglering kunde det enligt Konkurrensutredningen

vara lämpligt att förändra det av utredningen föreslagna prövningsförfarandet så att det inte ankom på regeringen bedöma opiatt nionsbildningsaspekten vid dessa förvärv.

I den proposition med förslag till konkurrenslag följde som utredningsförslaget prop. 1981822165 framhölls s. 99 förvärv att av företag inom massmediemedieområdet prövas enligt konkurrenslagen, med utgångspunkt i dess syfte och skyddsintressen. Det hänvi-

sades därvid till att det, rörande förhållandet mellan tryckfrihetsförordningen och andra regelsystem, fanns redogörelse i Massmedieen koncentrationsutredningens betänkande.

I det angivna avsnittet Massmediekoncentrationsutredningens av betänkande redovisas bl.a. regeringsformens och tryckfrihetsförordningens bestämmelser området och även tillämpningen bestämav melserna. Massmediekoncentrationsutredningen gjorde därefter följande bedömning:

Som torde ha framgått av det hittills sagda är alltså inte den av TF skyddade etableringsfriheten helt utan begränsning.Förutom viss av TF själv stadgad begränsning följer del faktiska inen skränkningar i denna frihet därav att även rörelse för tryckning, utgivning eller spridning skrifter är underkastade av samma lagstiftning gäller för näringsverksamhet i allmänhet. som Enligt vad som uttalats under förarbetena skall emellertid en inskränkning av det senare slaget frånkännas giltighet i den mån

SOU 1994: 145

den strider mot bestämmelserna i TF. Den avgörande frågan är därvid när en sådan konflikt skall anses vara för handen. Såväl rättspraxis som framför allt TF:s förarbeten synes här ge stöd för uppfattningen att det i allmänhet bara är mer eller mindre direkt åsyftade inskränkningar i själva trycknings- utgivningseller spridningsrätten som sådan som avses strida mot stadgandena i TF. Faktiska inskränkningar i möjligheten att utöva dessa rättigheter vilka endast medelbart följer av annan i och för sig vällovlig lagstiftning med annat syfte godtas däremot, i varje fall om inte inskränkningen är mer betydande. Naturligtvis finns en gräns för hur långt sådana inskränkningar kan gå. Leder de till att trycknings-, utgivnings- eller spridningsrätten i praktiken blir illusorisk, lär de under inga förhållanden kunna förenas med TFzs bestämmelser och anda. Var gränsen skall dras förefaller dock vara osäkert.

I det aktuella avsnittet i Massmediekoncentrationsutredningens betänkande redovisades också den då gällande konkurrensbegränsningslagens bestämmelser området. Det framhölls att konkurrensbegränsningslagens föreskrifter erbjöd vissa möjligheter för det allmänna att ingripa mot massmedieförvärv och massmedieföretag med dominerande ställning. Utredningen, föreslog att det skulle införas möjligheter för som samhället att ingripa mot sådana fusioner och andra företagsförvärv massmedieområdet skulle få skadliga effekter från yttrandesom frihets- eller opinionsbildningssynpunkt samt i undantagsfall mot företag med dominerande ställning massmedieområdet för att förhindra fara från yttrandefrihets- och åsiktsbildningssynpunkt, framhöll att bestämmelser möjlighet att ingripa åsyftat sätt inte som ger står i överensstämmelse med TF i den mån ingripandena avser massmedieverksamhet tryckta skrifters område. Enligt utredningen förutsatte TF nämligen i princip en obegränsad etableringsfrihet detta område. Utredningen bedömde emellertid behovet av en lagstiftning med syfte att motverka koncentration på massmedieornrådet sådan betydelse inte borde tveka att jämka tryckfrivara av att man hetsförordningens bestämmelser. Utredningen uttalade sig även om Konkurrensutredningens betänkande från 1978 och framhöll att om förslaget genomfördes borde det klart komma till uttryck att prövningen enligt den lagen inte fick grundas de kriterier skulle gälla enligt massmedielagen och som tar fasta yttrandefrihets- och åsiktbildningssynpunkter.

Ägarkorzcentrationsfrågan tidigare utredningsförslag och aktuella bestämmelser

-

Av förarbetena till konkurrenslagstiftningen och Massmedieav koncentrationsutredningens betänkande framgår således ansåg att man att lagstiftningen kunde tillämpas massmedieföretag eftersom det är fråga om en näringslivslagstiftning med generella syften och egna skyddsintressen. Det är dock tveksamt uttalandet kan tolkas så om att man ansåg att ett förvärv av ett tidningsföretag skulle kunna förhindras genom tillämpning konkurrenslagstiftningens regler förav om värvsförbud. Ett sådant förbud enligt konkurrenslagstiftningen skulle vara ett ingrepp i den av TF skyddade rätten att ut. trycka och ge sprida skrifter. Det är som sägs i förarbetena till tryckfrihetsförordningen när det gäller bl.a. rätten att trycka skrifter endast om svensk medborgares eller svensk juridisk rätt att framställa persons tryckalster icke inskränks som eljest gällande näringsrättsliga bestämmelser har giltighet i fråga tryckerirörelse. Man kan dock om tänka sig att andra åtgärder än förbud skulle kunna vidtas enligt konkurrenslagen i syfte att förhindra konkurrensbegränsningar tidningsområdet. Konkurrensverket har i ett fall också prövat frågan par om förvärv av tidningsföretag, dock utan att finna det nödvändigt att vidta några åtgärder. Under alla förhållanden skiljer sig lagstiftning riktar sig en som direkt mot den av TF skyddade etableringsfriheten i avgörande mån från konkurrenslagstiftningen. Syftet med TF:s bestämmelser området är att garantera frihet för helst att trycka, och vem som ge ut sprida tryckta skrifter. En lagstiftning mot ägarkoncentration i massmedierna har ett direkt motsatt syfte, nämligen att begränsa vissa svenska medborgares och svenska juridiska personers rätt att ut, ge trycka och sprida de skrifter de vill, och berör därigenom klart grunderna för den av TF skyddade tryckfriheten. Från vissa håll har framförts den uppfattningen att lagstiftning som innebär förbud för vissa företag att förvärva företag t.ex. dagspressområdet inte omfattas tryckfrihetsförordningens regler av om etableringsfrihet, eftersom det endast är nyetablering företag av som faller inom tryckfrihetsförordningens skydd. Resonemanget måste då utgå från att den TF garanterade rätten att trycka av ge ut, och sprida skrifter är tillgodosedd den redan etablerade verkgenom samheten. Mot ett sådant synsätt står dock formuleringarna i tryckfrihetsförordningens aktuella bestämmelser. 4 kap. l § tryckfrihetsförordningen föreskriver således att rätt tryckpress framställa att genom

SOU 1994: 145

tryckalster skall tillkomma varje svensk medborgare eller svensk juridisk person, och i 6 kap. l § stadgas samma rätt när det gäller att tillsaluhålla, försända eller annorledes sprida tryckta skrifter. Vidare har varje svensk medborgare enligt l kap. l § rätt att utge skrifter utan i förväg lagda hinder. Bestämmelserna bör rimligen tolkas så att vem som helst också ett redan etablerat tidningsföretag får äga ett - tidningsföretag. Till detta kommer att syftet med en lagstiftning mot ägarkoncentration har beröring med tidningarnas innehåll. Den mångfald i åsikts- och opinionsbildning som eftersträvas med ett flertal olika ägare antaas komma till uttryck genom innehållet i tidningarna. Viss betydelse i detta sammanhang har därför syftet med l kap. 2 § andra stycket tryckfrihetsförordningen. Denna bestämmelse förbjuder myndighet eller annat allmänt organ att grund av skrifts innehåll, genom åtgärd som inte har stöd i tryckfrihetsförordningen, hindra tryckning, utgivning eller spridning av skrift grund av dess innehåll. Sammantaget blir bedömningen att en lagstiftning som avser att begränsa möjligheterna för stora tidningsföretag att köpa andra tidningsföretag visserligen kan stå i samklang med tryckfrihetsförordningens syfte att värna vidast möjliga yttrandefrihet men ändå om kräver en ändring av lagtexten i tryckfrihetsförordningen En sådan bedömning gjordes således också av Massmediekoncentrationsutredningen, som uttalade att det var tydligt att de av utredningen då föreslagna bestämmelserna om förbud eller föreskrifter i fråga om förvärv företag stred mot den i tryckfrihetsförordningen lagfästa av etableringsfriheten. Det av utredningen föreslagna förvärvsförbudet sades komma att rikta sig mot möjligheterna att fritt utvidga verksamhet ifrågavarande slag och vissa föreskrifter exempelvis av åläggande att sälja en massmedierörelse eller aktier mot — möjligheterna att över huvud taget driva verksamheten. Det framhölls att meningen med Massmediekoncentrationsutredningens förslag till lagstiftning bl.a. var att motverka att någon genom förvärv av tidningsföretag skulle komma att förfoga över en alltför omfattande tidningsutgivning. Remissinstanserna gjorde som framgår av förra avsnittet i stor utsträckning bedömning. Endast remissinstans ansåg samma en

Ägarkoncentrationsfrågan tidigare utredningsförslag och aktuella bestämmelser

-

ändringen i TF onödig. Näringsfrihetsombudsmannen framhöll nämligen att det föreföll honom egendomligt undantag från TF skulle att behöva göras för att kunna meddela föreskrifter som syftar till att främja mångfald. Det måste enligt honom föreligga harmoni snarare mellan en lagstiftning vill hindra koncentration och grundlag som en som vill bevaka rätten till fri åsiktsbildning. JK Bengt Hamdahl däremot fann att genomförandet lagstiftav en ning om motverkande ägarkoncentration kräver ingrepp i den i av nuvarande TF lagfästa fria etableringsrätten såvitt gäller tidningar, böcker m.m. Denna frihet utgör enligt JK grundstenarna i en av tryckfrihetsrätten. JK framhöll också att det vidsträckta skyddet för tryckfriheten ibland kan få till följd betydande olägenheter för andra motstående beaktansvärda intressen, obehindrad rätt att men en utge tryckta skrifter har ansetts vara ett så starkt intresse att det fått överväga. Svea hovrätt pekade de intrång tryckfrihetsförordningens principer som förslaget kunde medföra. Kammarrätten i Göteborg ville ha en utförligare lydelse den föreslagna paragrafen i tryckav frihetsförordningen. Konsumentverket ville inte utesluta förslaget att till ändring i tryckfrihetsförordningen otillräckligt. Minoriteten i var länsstyrelsen i Göteborg och Bohus län pekade tryckfrihetsföratt ordningens bestämmelser måste ändras men att förslagets formulering var alltför vag och odetaljerad. LO pekade på att det krävdes den föreslagna undantagsbestämmelsen i tryckfrihetsförordningen men hade ingen erinran däremot. TCO fann att reservanternas farhågor beträffande tryckfrihetsförordningen i hög grad berättigade var om det föreslagna tillägget infördes.

Advokatsamfundet pekade att tryckfrihetsförordningens regler avser att förhindra och försvåra ingripanden från det allmännas sida och framhöll att det alltjämt föreligger ett starkt behov sådant av ett skydd. Det måste därför föreligga utomordentligt starka skäl för att inskränka den tryckfrihetsförordningen grundlagfästa etableringsav rätten genom att ge ett statligt organ rätt att förbjuda förvärv, meddela föreskrifter för att förhindra skadliga följder eller föreskrifter om upplösning av existerande tidningsföretag. Det är framhöll samfundet just mot sådana ingripanden tryckfrihetsför- - som ordningen avsett att ge skydd. TU menade att förslaget stod i klar strid med den principiella syn som tryckfrihetsförordningen ger uttryck och vilken genom man

SOU 1994: 145

önskat garantera tidningarnas integritet. FACTU anslöt sig till denna mening. Författarförbundet framhöll att de föreslagna ingripandena innefattade ur principiell synvinkel mycket betydande avsteg från grundläggande ståndpunkter i TF. VECTU ansåg att förslaget stod i strid med tryckfrihetsförordningens anda och syfte.

Bestämmelser om ägarkoncentration i radio och TV

m.m.

Sammanfattning

Det finns bestämmelser om ägarkoncentration i lokalradiolagen 1993: 120 samt i statens avtal med TV4. I övrigt saknas regler, förutom vissa som tar sikte på den inre mångfalden. Radiolagsutredningen har föreslagit att bestämmelser om ägarkoncentration införs för sådana sändningar som bedrivs med stöd av regeringens tillstånd, dvs. för Sveriges Television, Sveriges Radio, Utbildningsradion och TV4. I en promemoria som utarbetats av tjänstemän inom Kulturdepartementet föreslås vidare att bestämmelser av sådant innehåll även skall gälla för den eventuella fjärde rikstäckande TV-kanalen.

Radiolagen och avtalen De programföretag som för närvarande bedriver sändningsverksamhet med stöd av regeringens tillstånd är Sveriges Television, Sveriges Radio, Utbildningsradion och TV4. Verksamheten regleras dels i radiolagen 1966:755 och dels i statens avtal med respektive företag. Lagen innehåller inte några bestämmelser om ägarkoncentration. Däremot innehåller statens koncessionsavtal med TV4 ett villkor om att bolagets ägarsammansättning inte får förändras i väsentlig mån. Har så skett kan staten under vissa förutsättningar säga upp avtalet. Radiolagen och avtalen innehåller däremot vissa bestämmelser om inre mångfald. Enligt radiolagen skall programföretagets sändningsrätt utövas opartiskt och sakligt med beaktande av att en vidsträckt yttrandefrihet och informationsfrihet skall råda i ljudradion och televisionen 6 § första stycket. Programföretag skall vidare till Radiooch TV-verket redovisa hur stor andel av programtjänsten som

Ägarkoncentrationsfrågan tidigare utredningsförslag

- och aktuella bestämmelser

utgjorts av sådana europeiska i 13 § första stycket program som avses

satellitlagen se avsnittet om satellitlagen. Enligt 7 § första stycket 3

radiolagen får avtalet innehålla ytterligare bestämmelser skyldigom het för programföretaget att sända ett mångsidigt programutbud. Samtliga avtal innehåller sådana villkor. Granskningsnämnden för radio och TV övervakar bestämmelsernas efterlevnad med hjälp av företagens referensinspelningar, vilka skall tillställas nämnden uppmaning. Sker inte detta får nämnden förelägga vite 18 §. Radiolagsutredningen har i sitt slutbetänkande Ny lagstiftning - om radio och TV SOU 1994:105 föreslagit bestämmelse - att en om ägarkoncentration införs. Enligt den föreslagna bestämmelsen skall ingen kunna få mer än ett tillstånd regeringen, varken direkt eller av genom företag i vilket han grund av aktier, andelar eller avtal ensam har ett bestämmande inflytande. Bestämmelsen motsvarar den som gäller för lokalradion se avsnittet om lokalradiolagen. Utredningen föreslår vidare att sändningstillståndet skall få förenas med villkor om att ägarförhållandena och inflytandet i programföretaget inte skall få förändras mer än i begränsad omfattning. Ett sådant villkor gäller som nyss nämnts redan för TV4. Vid väsentliga brott mot lagen eller tillståndsvillkoren kan tillståndet återkallas. Om tillstånd meddelats trots att tillståndshavaren saknat behörighet får dock återkallelse ske endast beslutet påverkats felaktiga eller ofullom av ständiga uppgifter från tillståndshavaren. I departementspromemorian Regler och villkorför marksänd - ny TV Ds 1994:105 föreslås fjärde rikstäckande - att en ny TV-kanal skall tas i bruk. Sändningstillstånd skall då inte kunna till någon ges som redan har ett sådant tillstånd, lokalradiotillstånd, eller tillensam sammans med närstående äger mer än 5 procent av aktierna i ett företag med sådant tillstånd eller som annat sätt har ett bestämmande inflytande över ett sådant företag. Även vid tillståndsgivningen i övrigt bör risken för skadlig maktkoncentration beaktas. Avtalet mellan staten och ett programföretag bör enligt förslaget medge uppsägning från statens sida om det under avtalstiden sker betydelsefulla förmer ändringar i företagets ägarkrets.

SOU 1994: 145

Lokalradiolagen Lokalradiolagen trädde i kraft den l april 1993 Ds 1992:22, prop. 199293:70, bet. 199293:KU15, rskr. l99293:168, SFS 1993:120. Genom lagen blev det tillåtet att bedriva kommersiella radiosändningar över vissa begränsade områden. I april 1994 hade 59 lokalradiotillstånd fördelade 24 orter delats ut med hjälp av ett auktionsförfarande. I Stockholm har tio tillstånd delats ut, i Göteborg fem och i de övriga orterna vardera två tillstånd. Radio- och TV-verket har planerat att fördela 23 ytterligare tillstånd mellan 159 sökande vid en auktion i slutet av november cirka 15-20 sökande per tillstånd. Det finns därutöver planer på att dela ut 10-15 tillstånd fördelade 8 områden under första halvåret 1996. Detta senare ärende bereds för närvarande vid Post- och telestyrelsen. Enligt lokalradiolagen kan tillstånd lämnas till en fysisk eller juridisk 5 § första stycket. Även konkursbon är juridiska person personer och därmed behöriga att ansöka om lokalradiotillstånd se Styrelsens för lokalradiotillstånd beslut i protokoll 1993-08-03, dnr P 493. Kretsen av personer som kan tillstånd begränsas i 5-7 §§. Den som redan har ett lokalradiotillstånd skall inte kunna få ytterligare ett sådant tillstånd. Vidare skall staten, landsting och kommun inte kunna få tillstånd att sända lokalradio. Detsamma gäller sådana programföretag som har regeringens tillstånd att sända program enligt 5 § radiolagen för närvarande Sveriges Television, Sveriges Radio, Utbildningsradion och TV4. Begränsningarna gäller såväl för de nämnda rättssubjekten direkt som för företag i vilka de på grund av aktie- eller andelsinnehav eller avtal ensamma har ett bestämmande inflytande. Tillstånd får slutligen inte heller ges till den som ger ut en

dagstidning dvs. ägaren enligt 46, eller till den på

a. prop. s. som grund av aktie- eller andelsinnehav eller avtal ensam har ett bestämmande inflytande över ett företag som ger ut en dagstidning eller till företag i vilket någon av de nämnda har ett bestämmande inflytande. Med dagstidning avses en allmän nyhetstidning av dagspresskaraktär som normalt utkommer med minst ett nummer varje vecka. Dessa behörighetsregler gäller även när någon vill överlåta ett tillstånd 18§.

Ägarkoncentrationsfrågan tidigare utredningsförslag

— och aktuella bestämmelser

Den förutvarande tillståndsmyndigheten, Styrelsen för lokalradiotillstånd, har i beslut protokoll 1993-08-03, dnr P 493 tolkat innebörden av formuleringen ensam har ett bestämmande inflytande med utgångspunkt från l kap. 2 § andra stycket aktiebolagslagen. I det aktuella ärendet ägde sökandena inte mer än 50 procent aktierav na i respektive dagstidningsföretag. Styrelsen bedömde att sökandena inte ensamma hade ett bestämmande inflytande över dagstidningsföre-

tagen varför de bedömdes som behöriga att ansöka lokalradiotillom stånd. Styrelsen prövade även formuleringens tolkning såvitt avsåg kommanditbolag. Styrelsen ansåg komplementären typiskt att sett måste ha det bestämmande inflytandet över kommanditbolaget, anses men att denna huvuregel kunde sättas spel avtal mellan ur genom bolagsmännen. I de aktuella fallen bestod komplementären av en styrelse. Ledamöterna var så fördelade att dagstidningsföretagen inte

ensamma kunde driva igenom sin vilja vid styrelsesammanträdena. Kommanditbolagen ansågs därför behöriga sökande. som De tre bestämmelserna obehöriga sökande tillkom för om att främja mångfalden och för att lokalradion inte skulle fungera som språkrör för myndigheterna prop. 199293:70 16. Vad särskilt s. avser den senare bestämmelsen om dagstidningsfallen anförde regeringen att dagstidningsföretag skulle kunna öka sitt inflytande annars över nyhetsförmedling och opinionsbildning i stället för antalet att självständiga röster skulle bli flera a. 17. prop. s. Av de tre bestämmelserna är endast de två förstnämnda sanktionerade med möjlighet till återkallelse. Radio- och TV-verket kan återkalla lokalradiotillstånd någon förfogar över än tillstånd om mer ett och om återkallelsen inte framstår alltför ingripande åtgärd, som en eller om staten, landsting, kommun eller programföretag enligt radiolagen förvärvat ett sådant 28 § andra stycket. Vad gälsom nu sagts ler såväl den förvärvat tillståndet direkt företag som som genom ett

se ovan. Om en sådan behörighetsbrist förelåg redan vid tiden för

förvärvet får återkallelse dock endast ske beslutet påverkats om av felaktiga eller ofullständiga uppgifter från tillståndshavaren 28 §

tredje stycket. Som underlag för bedömningen kan verket vid vite uppmana tillståndshavaren att lämna vissa uppgifter sitt innehav om av aktier m.m. 29 §. Tillståndet skall inte förlängas det finns om grund för återkallelse 8 § andra stycket.

SOU 1994: 145

Behörighetsbestämmelsen om förbud mot att ge tillstånd till dagstidningsföretag m.fl. se 7 § är däremot inte sanktionerad med möjlighet till återkallelse. Konstitutionsutskottet anförde följande bet. l99293:KUl5 s. 21:

I sitt yttrande tar kulturutskottet även upp frågan om det bör införas någon regel återkallelse av tillstånd för de fall av om behörighetsbrist avses i 7 § lokalradiolagen dagstidningssom fallen. En möjlighet att återkalla tillstånd att sända i sådana fall kan enligt konstitutionsutskottets mening ses som en åtgärd som riktar sig mot tidningsföretagens etableringsfrihet. Regeringens förslag till begränsning hindrar inte en tillstândshavare att dagstidning. Om han gör det och därmed skulle riskera starta en att få sitt sändningstillstånd återkallat, skulle återkallelsen kunna uppfattas åtgärd riktar sig mot tidningsutgivningen. som en som Regler med sådan innebörd kommer därmed i konflikt med de principer ligger till grund för tryckfrihetsförordningens som bestämmelser etableringsrätten för tidningar. På grund om härav bör, kulturutskottet funnit, någon möjlighet att återsom kalla ett sändningstillstånd inte införas, om behörighetsbristen skulle föreligga enligt 7

Detta betyder att dagstidningsföretag m.fl. aldrig kan berövas ett lokalradiotillstånd, inte företaget t.ex. förvärvat detta genom ens om att lämna felaktiga eller ofullständiga upplysningar till Radio- och TV-verket. Det finns två bestämmelser i lokalradiolagen som kan sägas ta sikte på den inre mångfalden. Minst tredjedel av sändningstiden varje en dygn skall innehålla sådana program som framställts särskilt för den verksamheten 22 § första stycket. Enligt regeringen syftade egna bestämmelsen till att slå vakt om programverksamhetens självständighet och lokala karaktär. Det borde därför inte vara möjligt att använda lokalradiostation till att enbart sända ut ett centralt produen cerat programutbud. Regeringen ansåg att om utvecklingen skulle tillåtas gå i den riktningen skulle tillgången till en ny form av radio inte leda till att yttrandefriheten förbättrades nämnvärt. Vidare anförde regeringen följande angående bestämmelsens innebörd a. prop. s. 27:

l enlighet med förslagen i promemorian bör en viss andel av sändningstiden dygn bestå program som har framställts per av särskilt för den verksamheten. Innebörden är att den som egna för verksamheten skall ha haft möjlighet att ta ställning svarar

Ägarkoncentrationsfrågan tidigare utredningsförslag

- och aktuella bestämmelser

till att de enskilda inslagen i programmet skall sändas. Förutom program som har ställts samman av radioföretaget självt torde t.ex. enstaka reportage o.dyl. som erbjuds företaget utomav stående i allmänhet uppfylla kravet att vara framställda särskilt för den egna verksamheten. Däremot kan ett sänds program som till radioföretaget genom t.ex. satellit och vidaresänds som omedelbart eller med en obetydlig tidsförskjutning knappast anses vara framställt särskilt för den verksamheten. Detta kan egna inte heller anses vara fallet t.ex. flera radioföretag regelom bundet sänder ut ett inspelat särskilt inte det sker program, om som ett led i ett fast samarbete och om programmet annonserats i förväg med samma benämning hos de olika företagen.

Kontrollen sker med hjälp av de referensinspelningar tillsom ståndshavaren är skyldig att göra enligt lagen 1991:1559 med före-

skrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden. Tillståndshavaren är skyldig att på uppmaning lämna en sådan inspelning till Granskningsnämnden för radio och TV 31 §.

Vid överträdelser av dessa båda bestämmelser om programinnehåll och referensinspelning får nämnden förelägga vite. Granskningsnämnden har i beslut den 12 oktober 1994 SB 10494, dnr 23994-31 prövat sändningarna i RIX 104,2 från Umeå om uppfyllt kravet minsta andel lokal produktion. Granskningsnämnden ansåg att tillståndshavaren uppfyllt kravet mellan kl. 21.00 genom att och 06.00 sända förprogrammerad musik m.m. från en jukebox i studion. Vidare kan Radio- och TV-verket återkalla lokalradiotillstånd om tillståndshavaren inte utnyttjat rätten att sända eller sänt endast i obetydlig omfattning under sammanhängande tid fyra veckor 28 § en av första stycket l. Med obetydlig omfattning bl.a. brus, fågelmenas kvitter, eller korta programslingor sänds under längre som en sammanhängande tid a. prop. s. 52 f..

Närradiolagen

Närradiosändningarna regleras i närradiolagen 1982:459. Tanken bakom närradiolagen är att den skall åsiktsradio ideell vara en grund. Endast vissa lokala ideella föreningar samt Svenska kyrkan, obligatoriska studentsammanslutningar och närradioföreningar kan få

2ll

SOU 1994: 145

tillstånd att sända närradio 4 §. Om någon bryter mot denna behörighetsbestämmelse får Radio- och TV-verket återkalla närradiotillståndet 13 § första stycket 1. Närradiotillstånd får inte heller ges till någon som har ett lokalradiotillstånd 3 § första stycket. Om en tillståndshavare får tillstånd att sända lokalradio upphör närradiotillståndet att gälla 3 § andra stycket. Tillståndshavaren får inte låta någon annan sända i dess ställe 13 a § 1. Denna senare bestämmelse är vitessanktionerad. l lagen finns det även vissa bestämmelser som kan sägas ta sikte den inre mångfalden. Programutbudet får inte, annat än i begränsad omfattning, innehålla material som inte har framställts enbart för den egna verksamheten 11 § första stycket. Formuleringen annat än i begränsad omfattning skall enligt motiven och dåvarande Närradionämndens praxis tolkas snävt. En genomgång av bestämmelsens tillkomst och praxis finns i betänkandet Ny lagstiftning för radio och TV SOU 1994:105 s. 196 f.. Granskningsnämnden får vitesförelägga sammanslutningen att följa bestämmelsen 13 a §. Om sammanslutningen inte utnyttjar rätten att sända under tre på varandra följande månader får Radio- och TV-verket återkalla tillståndet 13 § första stycket 3. Dessa bestämmelser om sändningarnas innehåll övervakas med hjälp av de referensinspelningar som sammanslutningen är skyldig att göra och överlämna för granskning 14 §.

Kabellagen Kabelsändningarna regleras i lagen 1991:2027 om kabelsändningar till allmänheten kabellagen. Det finns i princip inte några bestämmelser ägarkoncentration i lagen, utan vem som helst får sända om program genom kabel till allmänheten. Kabellagen reglerar dock vilka företag som kan förordnas som lokala kabelsändarföretag av Radio- och TV-verket och som därigenom har rätt att kostnadsfritt få tillgång till en kanal av nätinnehavaren. Enligt kabellagen skall ett lokalt kabelsändarföretag vara en sådan svensk juridisk person som har bildats för att bedriva lokala kabelsändningar och som kan antas låta olika intresssen och meningsriktningar komma till tals i sin verksamhet. Ett lokalt kabelsändarföretag skall i sin sändningsverksamhet sträva efter vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet 7 §.

Ägarkoncentrationsfrågan tidigare utredningsförslag och aktuella bestämmelser

-

Enligt 3 kap. l § yttrandefrihetsgrundlagen har varje svensk medborgare och svensk juridisk rätt att sända radioprogram person genom tråd. Det är därför knappast möjligt att införa några inmer gripande bestämmelser om ägarkoncentration såvitt dessa avser typer av sändningar.

Satellitlagen

Satellitsändningarna regleras i lagen 1992:1356 satellitsändom ningar av televisionsprogram till allmänheten satellitlagen. Det krävs inte tillstånd för att sända över satellit till allmänheten. program Däremot skall satellitprogramföretag och satellitentreprenör anmäla sig för registrering innan verksamheten påbörjas. I praktiken betyder detta att etableringsfrihet råder för satellitsändningar. Friheten är, i

motsats till kabelsändningarna, inte grundlagsskyddad varför bestämmelser om ägarkoncentration i och för sig är möjliga.

Vad gäller den inre mångfalden skall varje programföretag när det gäller programmens ämnen och utformning samt tiden för sändning

av programmen, bl.a. ta hänsyn till dess betydelse för den fria åsiktsbildningen och kulturens utveckling 12 § andra stycket.

Satellitlagen innehåller även bestämmelse tar sikte på den en som europeiska mångfalden. Om inte särskilda skäl föranleder något annat skall nämligen mer än hälften programtjänsts årliga sändningsav en tid upptas av program europeiskt och minst tio av ursprung procent av den årliga sändningstiden eller minst tio programbudprocent av geten avse program av europeiskt ursprung som framställts självav ständiga producenter. Som sändningstid avses tid då program av annat innehåll än nyheter, sport, tävlingar, och teletext sänds 13 § annonser första stycket. Av bestämmelsens andra stycke framgår att varje programtjänst i betydande omfattning skall innehålla på svenska program språket, med svenska artister eller verk svenska program av upphovsmän. Även dessa krav gäller såvida inte särskilda skäl föranleder något annat. Undantaget särskilda skäl tar sikte TV-kanaler med

specialinriktning. Andelen inhemskt innehåll och ursprung, varcm talas i andra stycket, räknas in i andelen europeiska plop. program 199293:75 s. 51 f.. Bestämmelsen tillkom med anledning EGzs av direktiv 89552EEG om gränsöverskridande television. Programföretaget skall varje år redovisa andelen europeiska enligt program

SOU 1994: 145

första stycket 7 §. Bryter företaget mot bestämmelsen om redovisning får Radio- och TV-verket förelägga företaget att vid vite följa den 28 §.

Radiotidningslagen

Sändningar av tal- eller radiotidningar regleras i lagen 1981:508 om radiotidningar. Enligt lagen är en radiotidning ett radioprogram som är avsett för synskadade. Radiotidningen får endast innehålla en version av en sådan allmän nyhetstidning som trycks, har dagspresskaraktär och ut här i landet förlaga eller dels en version av en ges förlaga, dels sammanställning vissa radiotidningar, lokala edien av tioner eller lokala dagstidningar l §. Radiotidningar får inte sändas i nindradiosändning utan tillstånd av Taltidningsnämnden 2 §. Sänds radiotidningen genom kabel eller över satellit krävs däremot inte något tillstånd. Tillstånd ges till ägaden nyhetstidning som skall vara förlagan till versionen. ren av Tillstånd får meddelas endast förlagan utkommer minst en gång i om veckan och förlagan, såvida särskilda skäl inte föranleder något om under det senaste året har haft upplaga som genomsnittligt annat, en överstiger tvåtusen exemplar per utgivningstillfälle 3 §. Lagen innehåller även bestämmelser vad radiotidningen i övrigt får inom nehålla 4 § samt vilka villkor får förenas med tillståndet 5 §. som Det kan nämnas att 1 kap. 7 § andra stycket tryckfrihetsförordningen, hänvisning till 3 kap. yttrandefrihetsgrundlagen, medger att genom sändningarna regleras nu nämnt sätt. Radiolagsutredningen har i sitt slutbetänkande Ny lagstiftning om radio och TV SOU 1994:105 föreslagit att det inte skall krävas tillstånd för sändningar särskilt är anpassade för synskadade och som äger under högst tre timmar dygnet från radiosändare som rum om används för tillståndspliktiga sändningar. Detta betyder att bl.a. som radiotidningssändningarna föreslås bli tillståndsbefriade.

Ägarkoncentrationsfrågan tidigare utredningsfärslag och aktuella bestämmelser

-

Insyn och öppenhet i ägande av medieföretag

I Sverige råder i stort sett öppenhet när det gäller vilka är ägare som i företag, och medieföretag är inte undantagna från denna öppenhet. Enligt aktiebolagslagen 1975:1385 skall bolaget föra aktiebok en som innehåller förteckning över bolagets samtliga aktier och en aktieägare 3 kap. 7 §. Aktieboken skall hållas tillgänglig hos bolaget för envar 3 kap. 13 §. När det gäller uppgifter ingår i om vem som bolagsstyrelser kan nämnas att Patent- och registreringsverket är registeringsmyndighet för aktiebolag 18 kap. 1 §. Ett aktiebolag skall anmälas till registrering för att kunna förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter 2 kap. 9 § och 13 §. Av registret skall bl.a. framgå vem som är styrelseledamot och verkställande direktör. Värdepapperscentralen för uppgifter aktieägare i s.k. avstämom ningsbolag i ett avstämningsregister aktiebok. Avstämningsbolag är ett bolag i vars bolagsordning intagits ett förbehåll att den om som på fastställd avsträmningsdag är införd i aktieboken är behörig att mottaga utdelning. Enligt handelsregisterlagen 1974:157 skall Patent- och registreringsverket föra handelsregister över enskilda näringsidkare, handelsbolag samt ideella föreningar och stiftelser idkar näring och som bolagsmän i enkla bolag, näringsverksamhet utövas i bolaget 1 om och 2 §§. Det skall framgå registret är näringsidkare, av vem som bolagsman eller styrelseledamot 4 § Registrering eller avförande ur registret skall kungöras i Post- och Inrikes tidningar 18 §. Registret är tillgängligt för allmänheten. Även redovisningen av företagets verksamhet är relativt öppen när

det gäller aktiebolag och större handelsbolag. Därmed har allmänheten tillgång till data om företagens resultat m.m. Vissa faktorer kan dock i vissa fall göra ägandet företag mindre av öppet.

- Varken svenska eller utländska ägare behöver redovisa sitt namn. l avstämningsbolag kan bank eller värdepappersinstitut är auksom toriserad som förvaltare av aktier, införas i aktieboken i stället för ägaren till de aktier omfattas uppdraget. Är aktier i som av avstämningsbolag föremål för handel vid utländsk fondbörs, kan efter särskilt tillstånd i aktieboken införas den fått uppdrag — som

SOU 1994: 145

att i landet förvalta aktier i stället för aktieägaren om denne är bosatt utomlands. l aktieboken skall då anmärkas att aktien innehas för annans räkning. För avstämningsbolag gäller att utskrift av datoriserad aktiebok inte får innehålla om det inte är fråga om ensam aktieägare - uppgifter om aktieägare som har högst 500 aktier hos bolaget, om utskriften skall lämnas ut. I avtal mellan olika parter i ett bolag, t.ex konsortialavtal, kan det finnas överenskommelser som inte är offentliga, och som i vissa fall radikalt kan ändra ägarnas faktiska bestämmanderätt över bolaget. I situationer när ägarbyte sker kan den nye ägaren under kortare eller längre tid avstå från att registrera sitt ägande. Detta behöver ske först när ägaren vill utöva rösträtt bolagsstämma eller få del av utdelning. Aktier kan t.ex. ligga hos mäklarföretag etc. och den egentliga ägaren vara okänd.

I andra länder kan förhållandena variera högst avsevärt, från en relativ öppenhet för alla eller eller flertalet bolagsformer till en ganska begränsad insyn både i ägarförhållande och ännu mer i - ekonomiska förhållanden. Europarådet har under behandling ett förslag med riktlinjer för att insynen i medieföretagens verksamhet i medlemsstaterna. Förslaget har antagits av rådets mediekommitté och kommer närmast att tillställas det beslutsfattande organet inom rådet ministerkommittén - för slutligt godkännande.

Massmediekoncentration: internationellt

perspektiv

En promemoria för Pressutredningen -94 Jens Cavallin 91 l 1994 av

Inledning

Kontroll över information och kunskaper har alltid viksetts som en tig del av den politiska makten. En del den organiserade religioav nens betydelse ligger i behovet av att systematiskt bygga struktuupp rer för att förmedla budskap. Moskén, kyrkbacken, biktstolen, predikstolen, kyrkliga tillkännagivanden, syföreningsmöten eller böndagsplakat var eller är ofta alltjämt effektiva metoder att snabbt nå fram med budskap till många människor. Allt sedan tillkomsten av massmedierna, i och med den tryckta skriften, har makthavare genom censur, begränsningar i ägandet, olika former av efterhandsingripanden försökt nå kontroll över m.m. medierna.

Pressen: demokrati och etableringsfrihet

Demokratiska styrelseformers genombrott under 18- och l900-talen i delar Europa och Nordamerika bygger kunskaper och inav att formation allt gjordes tillgängliga för allmänheten, eller åtminsmer tone en bildad politisk klass. Hand i hand med demokratiska reformer gick avskaffande av politisk kontroll över massmedierna och framväxten av nya medier, främst dagstidningar och politiska tidskrifter. Mångfald i nyhetsförmedling och opinionsbildning uppstod genom att inskränkningarna i rätten att starta enskilda medieföretag, dvs. tryckerier och tidningsföretag togs bort. Etableringsfrihet och privat ägande av vinstgivande företag dvs. marknad för massmedier en var en förutsättning för mångfald. På denna marknad kom dock redan från början också olika intressegrupper och organisationer driva att medieverksamhet utan vinstintresse del det ideella eller - som en av politiska arbetet.

SOU 1994: 145

Friheten att starta och driva medier var sålunda en förutsättning för den demokratiska utvecklingen. Etableringsfriheten för massmedier, liksom för all företagsamhet, kan komma i konflikt med andra intressen som också kan ha en hög grad demokratisk legitimitet. Koncentration av företag inom av ledde redan under 1800-talet till att det bildades pressen tidningsimperier, i vissa fall bestående, i andra fall ganska kortlivade. Först efter andra världskriget blev tidningsdöden en allmän och oroväckande företeelse i Europa.

Radio och television: etableringskontroll och public service

För radio och television kunde man i Europa, till skillnad från senare USA, knappast tala marknad. Stats- eller andra offentliga om en monopol blev regel inom dessa medier. Bakom de nationella europeiska monopolen för radio och television utvecklades efterhand alltmer utarbetad ideologi byggde på att en som samhällskontroll över medierna i demokratiska stater inte behövde innebära mindre grad frihet i dessa medier än inom den tradien av tionellt pluralistiskt ägda dagspressen. Tvärtom sågs det offentliga ägandet de medierna som en viktig grund för att säkra balans av nya eller neutralitet i programmen och för att förebygga partiska eller alltför lågkvalitativa inslag. Så småningom kom också mångfalden in viktig aspekt: innehållslig mångfald kunde bara garanteras som en en det allmänna i demokratisk ordning. Ett man så vill socialisav om tiskt synsätt hade därmed fått fotfäste bredvid den traditionella liberala inom mediepolitiken i demokratiska stater. Detta socialissynen tiska betraktelsesätt lät sig dock väl omfattas även av konservativa regeringar, med deras hävd starka uppslutning kring en stark av statsmakt värnare av moral, rätt och ordning i samhället. som

Avreglering och konkurrens

Först från 1970-talet, när de konservativa och i viss mån socialdemokratiska partierna i Europa i ökad utsträckning påverkades av liberala strömningar, kom avgörande balansförskjutning att ske i synen på en radions och televisionens ägarförhållanden och framför allt på

Massmediekoncentratiøn: internationellt perspektiv

etableringsfriheten. Krav restes avreglering och avveckling de av nationella monopolen. Denna förskjutning hänger samman med att nya distributionsformer utnyttjande av radiofrekvenser med lokal spridning, kabel- och satellit-TV möjliggör neutralisering en av striden om radions och televisionens ägarformer. En marknad började ett helt nytt sätt framstå möjlig och naturlig även som dessa områden. En socialistisk regering som François Mitterrands i Frankrike i början av 1980-talet, gick sålunda aktivt in för snabb avveckling en av radiomonopolet, inte minst i förhoppningen att den konservativa om och liberala dominansen inom skulle kunna motvägas pressen av en oberoende och folkligt förankrad lokal radioverksamhet.

Internationalisering och multimedia

Massmedierna utanför press och radiotelevision, dvs. böcker, men senare också den inspelade rörliga bilden och tonens områden film och grammofonskivor samt andra ljudbärare dominerades från början av etableringsfrihet och fri konkurrens. Statliga insatser begränsades till reglering av innehållet i ñlm från moralisk, och ibland politisk, synpunkt förhandsgranskning film till eftergenom av samt handskontroll genom domstolsingripanden mot överträdelser laav gar. Efter andra världskriget ägde en omfattande företagskoncentration rum dessa sektorer. USA:s film- och skivindustri expanderade kraftigt i andra länder. Medieverksamhetens karaktär överhuvud har ofta beskrivits som gynnsam för stordrift låga marginalkostnader etc. och därmed finns en drivkraft mot allt större företagsenheter just inom denna sektor. I och med att de ekonomiska krafterna större inom radio gavs utrymme och television blev också marknadsprocessernas effekter inom dessa från politisk synpunkt mer centrala medier allt påtagliga. mer Koncentrationstendenserna åtföljdes ökande internationell av en integration företag och internationell konkurrens mellan av en mediegrupper. Därtill kom att allt fler ägare medieföretag av strävade efter att bilda multimediakonglomerat, med intressen i film, TV, radio, press, förlag, telekommunikationer etc. Vi ñck det fenomen som man brukar kalla för mediemoguler. Ett fåtal dessa av

SOU 1994: 145

moguler verkligen internationellt aktiva, egentligen kanske bara var Rupert Murdoch och Robert Maxwell, medan flertalet agerade främst på hemmamarknaden men med vissa ambitioner till inbrytningar utomlands. Till denna kategori kan räknas tysken Leo Kirch, tidigare Axel Springer, italienaren Berlusconi och fransmännen Hersant, Lagardêre Hachette och Bouygues TF 1 m.m. eller varför inte Jan Stenbeck. Andra företag saknar anknytningen till den nämnda typen personligheter de största Time-Warner, Bertelsmann, Disney, av Sony etc., men kan ha en tydlig förankring i en bestämd familj, som exempelvis Bonnier.

Koncentration och återreglering Koncentrationsprocesserna inom dagspressen i de flesta västeuropeiska länder har redan tidigare lett till att man i de flesta städer och områden endast hade ett dominerande och lönsamt organ. Flera konkurrerande dagstidningar finns oftast bara i huvudstäderna eller andra stora städer. Den press som sprids nationellt har ofta tabloideller boulevard-karaktär och för bara i begränsad utsträckning en politisk debatt. T.ex. har i Storbritannien enbart sensationspressen en nationell spridning i större upplagor medan de traditionella morgontidningarna har en begränsad räckvidd till en bildad övereller medelklass. Dagspressens i huvudsak regionala spridning medför att en version av monopolistisk konkurrens råder: varje organ är i stort sett ensamt på sin del eller nisch marknaden men utsätts i viss mån för konav kurrens t.ex. genom att konsumenten avstår från morgontidningen för att i stället välja en annan produkt som inte fyller exakt samma funktion, t.ex. att förmedla debatt och nyheter, men som har vissa likheter med morgontidningen. Det har även påpekats att just nyheter och politisk debatt väljs bort när konsumenten får alternativa medieprodukter. Försäljningen av morgontidningar minskar, även i stora tidningsläsarländer som Sverige, Finland och Norge. Olika politiska grupper har länge uttryckt oro över marknadsprokonsekvenser för mångfalden i opinionsbildningen och den cessernas demokratiska debatten. Socialdemokratiska politiker har exempelvis länge oroats att den egna pressen i huvudsak försvunnit och man av

Massmediekoncentration: internationellt perspektiv

har krävt insatser mot presskoncentrationen, i t.ex. Europarådet och Europaparlamentet åtminstone sedan början 1970-talet. Motav svarande oro har sällan luftats från konservativt och liberalt håll, naturligt nog eftersom de flesta överlevande dagstidningar har en konservativ eller liberal grundhållning, de oftast själva även om anger sig som oberoende. Någon politisk enighet har sällan gått nå att om insatser för att begränsa koncentrationsprocessen nationell nivå inom pressen, även vilket framgår nedanstående översikt, såom, av dana åtgärder beslutats på många håll. Många länder införde olika direkta eller indirekta statliga subventioner för att hindra ytterligare försvinnande av dagstidningar. Med några undantag dessa stödvar former dock inte tillräckliga för att hindra ytterligare koncentration av ägandet inom dagspress. På internationell nivå har aldrig nåtts samstämmighet något om annat än vaga uttalanden. Det var först när massmedierna under 1980talet allt mer drogs in i internationella ekonomiska transaktioner genom mediemoguler som Rupert Murdoch och Robert Maxwell, som man mer allmänt inom Europarådet och EG började diskutera om det var nödvändigt att tillgripa internationella aktioner. Det var lättare att nå viss enighet om regler för ägande privat av radio och television. I många länder fanns, eller infördes allt eftersom marknaden avreglerades, olika bestämmelser avsåg förhindra som gemensamt ägande av press och radio och television eller allt för stort inflytande inom en enstaka bransch.

Europarådets arbete

Oron för följderna mediekoncentrationen för mångfalden inom av medierna, och därmed för det demokratiska styrelseskickets goda funktion, ledde inom Europarådet till att medlemsstaterna år 1989 beslöt att göra en relativt grundlig utredning av hela frågekomplexet. En arbetsgrupp tillsattes för att göra en första utredning byggd på undersökningar i medlemsstaterna. I praktiken kom dock utredningen att utformas som en rapport från två utomstående experter vilken diskuterades inom arbetsgruppen. En provisorisk version lades fram till Europarådets konferens för medieministrar på Cypern i oktober 1991, och konferensen beslöt att rådet skulle fortsätta sitt arbete i frågan dock efter en hel del opposition, från främst brittiskt håll. -

SOU 1994: 145

Britterna kritiserade i ett memorandum till konferensen hela ansatsen till problemet som alltför negativ och förordade att man först analyserade hela problemet betydligt grundligare och därvid också beaktade fördelarna med koncentration av medieföretagsägandet. Den stort anlagda rapporten om mediekoncentration har ännu inte fullbordats även om Europarådet inte helt gett upp tanken att avsluta arbetet. Ministerkonferensen uppdrog rådet att fortsätta arbetet med frågan och bl.a. utreda behovet av en samrådsmekanism för mediekoncentration och pluralism. Rådet inrättade som följd av detta en särskild expertkommitté för mediekoncentration och pluralism. Denna kommitté har under snart tre år närmare utrett frågan och därvid också tagit ett par steg mot en viss försiktig politisk samordning av synen insyn och öppenhet när det gäller kontroll och ägande av massmedier den term som används är transparens hos medierna. Kommittén har föreslagit att Europarådet skall anta en rekommendation med ett antal riktlinjer för hur insyn och öppenhet när det gäller ägande och inflytande av medieföretag skall kunna utformas. Expertgruppen har också under sin verksamhet fungerat som ett slags övervakningsmekanism och samrådsorgan på informell basis. Rådet har under arbetet sedan 1989 samlat en stor mängd dokumentation och annat utredningsmaterial, dock framför allt i första hand i form interna arbetspromemoriorl. Uppgifter lagstiftning och ägarav om förhållanden har insamlats och sammanställts samt vissa specialstudier gjorts, dels om vissa mer teoretiska problem i sammanhanget, dels om situationen beträffande länderna i Öst- och Centraleuropa blivit som medlemmar i Europarådet efter 1989 m.m. Bland de mer genomarbetade arbetspapperen kan nämnas följande: - En översikt över medieforskningsarbete under de senaste tio åren på området En översikt över situationen i Öst- och Centraleuropa ° - Begreppet marknadstillgång och dess relevans för mediekoncentrationen - Frågan om exklusiva rättigheter till filmer och annat programmaterial A

1För detaljer hänvisastill litteraturöversikten.

Massmediekoncentratiøn: internationellt perspektiv

° En sammanställning av lagstiftning rörande medieägande i tolv Europarådsländer

En fullständig dokumentationslista föreligger i rapporten för Europarådets ministerkonferens mediepolitik i Prag i december om 1994.

EU

EG-kommissionens grönbok mediekoncentration om

Mediekoncentration har under relativt lång tid också behandlats inom

EGEU. EG har sedan 1990 en förordning nr 4064

om sammanslagning av företag som i viss mån ger medieföretagen undantagsen ställning. EG-kommissionen gav i december 1992 ut grönbok en om mediekoncentration. Dokumentet är relativt öppet till sin karaktär; det kan i viss mån liknas vid svensk utredning det sättet att en kommissionen inbjöd berörda parter att yttra sig över dokumentet. Man ställde i detta syfte ett antal konkreta frågor. Inga precisa förslag om åtgärder framläggs i grönboken, men tänkbara EU-insatser två plan skisseras: l En rekommendation om insyn och offentlighet i ägandet massmedier transparens, således av en åtgärd som är parallell till det förslag lagts fram i som Europarådet. 2 harmonisering av nationella restriktioner för medieägande, genom ett direktiv eller förordning, i båda fallen med en eller utan ett övervakande Ett alternativ är också att helt organ. överlåta frågan till nationella myndigheter. Utgångspunkten är hela tiden att det rör sig frågor har gemenskapsprägel: EU har om som en alltså inga befogenheter att tackla mediekoncentrationsproblem som enbart rör nationell nivå, om det inte kan visas att dessa problem beror på t.ex. internationell handel eller kapitalflöden över gränserna och kan åtgärdas den gemenskapliga nivån. Kommissionen fastslår också några grundhållningar till problemet som sådant:

restriktioner mot mediekoncentration är förenliga med den inre marknadens förbud mot diskriminering av utländska företag och EG-lagstiftningen i allmänhet,

konkurrenslagstiftning är inte i sig tillräcklig för att förhindra mediekoncentration och

SOU J994: 145

åtgärder av ett land för att hindra kringgående av nationella anti- — koncentrationsregler skall inte anses diskriminera utländska företag. Grönboken innehåller en översikt över lagstiftning mot mediekoncentration i EU-länderna samt en hel del analyser. Kommissionens grönbok har nu varit ute en omfattande samrådsrunda i medlemsstaterna, bland medieföretag och hos berörda organisationer. Europaparlamentet och den ekonomiska och sociala kommissionen hos gemenskaperna har likaledes avgivit yttranden. Europaparlamentet har inom EGEU varit den mest pådrivande instansen när det gäller att kräva åtgärder mot mediekoncentration. Den resolution som parlamentet antog den 20 januari 1994 som en officiell reaktion kommissionens grönbok innebär: ° Ett direktivförslag skall utarbetas av kommissionen i syfte att dels harmonisera nationella restriktioner mot mediekoncentration dels göra det möjligt för ingripande gemenskapsnivå i de fall koncentrationen äventyrar mångfalden europeisk nivå ° En oberoende mediekommitté eller ett europeiskt medieråd inrättas för att övervaka utvecklingen, säkra öppenhet och insyn i ägande och kontroll av massmedier, rapportera till kommissionen om sammanslagningar av medieföretag på gemenskaps- eller europeisk nivå samt slutligen föreslå avveckling av koncentrationstransaktioner. Direktivet skall ha följande huvudinnehåll enligt resolutionen ° Hela massmediesektom skall täckas press, radio, TV ° Både formellt ägande och annan kontroll skall uppmärksammas ° Vissa företag skall inte få äga massmedier, t.ex. annonsföretag ° Annonssamarbete skall begränsas

0 Korsvis ägande t.ex. mellan producenter och programföretag skall

regleras i konkurrenslag - Absolut öppenhet skall föreskrivas för ägandet av kommersiell radio och TV Kommissionen har nu överlämnat en skrivelse communication till ministerrådet och Europaparlamentet med slutsatser efter samrådsproceduren. Dokumentet tar också hänsyn till de nedan nämnda dokumenten om audiovisuell politik och utbyggnad av informations-

Massmediekøncentration: internationellt perspektiv

tekniken Bangemannrapporten. Kommissionen anser dock inte att tiden är att fatta några beslut i frågan föreslår mogen utan att ytterligare en runda med samråd hålls innan ett eventuellt direktiv kan utarbetas.

EG-kommissionens grönbok audiovisuell politik om

Positiva följder mediekoncentration av

Det finns också andra delar av det mediepolitiska området inom EU som är viktiga för synen på ägande och inflytande inom mediesektorn. Intresset att stärka den europeiska film- och TV-branschens konkurrenskraft i förhållande till USA har blivit allt viktigare del en av EU:s politik. Kommissionen lade i april 1994 fram grönbok en om audiovisuell politik för att samordna EU-ländernas ansträngningar i detta avseende. I denna skrift är det tydligt att kommissionen konser centration av företag som en förutsättning för att åstadkomma denna kraftsamling. Detta blir således också ett argument för minska att strävandena att begränsa mediekoncentrationen över hela sektorn. Inom kommissionen talar vikten att både positiva och man om av se negativa konsekvenser mediekoncentrationen. av Detta har sedan Cypemkonferensen, som nämnts, varit tydlig en ståndpunkt på brittiskt håll. Under det senaste året har även den franska regeringen i ökad utsträckning framfört ståndpunkt, samma både inom Europarådet och inom EU. Det är tydligt att dessa frågor kommit att alltmer ses i sammanhang med varandra. Den amerikanska konkurrensen med europeisk medieindustri handlar först och främst ñktionsprogram, dvs. filom mer och TV-serier. Från den aspekt t.ex. Europarådet anlägger som och som varit orsak till olika politiska bekymmer, nämligen gruppers möjligheten för medierna att fungera den demokratiska som processens offentliga uttrycksmedel, detta område emellertid ses som en perifer del av mediepolitiken. Från denna synpunkt kan ett amerikanskt eller japanskt ägande av europeiska medier i vissa fall ett bättre vara alternativ än en ökande koncentration av medier tidningar, TV-kanaler etc. till redan stora europeiska medieföretag. Sammanföringen av de två frågeställningarna bottnar i att termen medier eller massmedier används generellt: medierna fyller en

SOU 1994: 145

lång rad funktioner, där bara en del har varit viktiga för den opinion som yrkat på åtgärder mot mediekoncentration. EG-kommissionen anser sig på film- och TV-området oförhindrad att lägga fram förslag till gemensamma regler och samordning av den nationella politiken vilket man är förhindrad att göra kulturom- rådet i mer inskränkt bemärkelse enligt Maastrichtfördraget. Grönboken konstaterar den svaga marknadspositionen för den europeiska film- och TV-företagsamheten och ställer följande frågor i syfte att samråda med regeringar och organisationer om den inriktning unionen skall välja när det gäller reglering, finansiering och

samordning nationella stödprogram.

av Reglering - Behövs regler för att främja den tekniska infrastrukturen elektroniska motorvägar, satelliter etc. Skall föreskriften i EG:s TV-direktiv som föreskriver en majoritet europeiska program i TV-kanalerna i Europa och andra regler upprätthållas eller t.o.m. förstärkas Betal- och beställ-TV:s relation till regelverket Finansiering - Skall MEDIA-programmets resurser koncentreras och i så fall hur Fyra tänkbara områden skisseras: stöd till masspublikfilmer som kan utnyttjas i flera omgångar och medier, stöd till distribution, konstruktion av finansieringsmetoder som kan locka privata investerare, marknadsorienterad utbildning för film- och TV-folk. Skall finansieringen inriktas mot större företag för att sprida riskerna och uppmuntra till satsningar Och skall man därmed minska stödet till t.ex. mindre språkområden Samordning av nationella stödsystem — Hur skall nationella system kunna samverka med MEDIAprogrammet Skall det franska systemet med skatteliknande avgifter i alla led biobiljetter, TV-företagens omslutning etc. för att finansiera stimulans av sektorn tillämpas över hela unionen Skall nationella stödordningar prioritera mellan olika typer av producenter och hur kan EU bidra till att åstadkomma detta

Massmediekoncentration: internationellt perspektiv

Bangemannrapporten

Ställningstagandet från kommissionen till mediekoncentrationsfrågorna bygger även på överväganden baserade på den s.k. Bangemannrapporten föreslår antal åtgärder och handsom ett en lingsplan för att utveckla den europeiska telekommunikations, dataoch mediestrukturen. Liksom grönboken audiovisuell politik om ser man harmonisering av ägarregler för medierna inom gemenskapen främst som ett medel att undanröja hinder för effektiva företagsstrukturer det audiovisuella området. Detta motiv finns också att spåra i grönboken om mediekoncentration men spelar underordnad roll i en sammanhanget, främst som ett problem rörande kringgående av nationella ägarbegränsningar. Bangemannrapporten förutsätter att effektivisering och harmonisering ägarregler inte går ut över av mångfalden i medierna är liksom grönboken audiovisuell men om politik uppenbart inställd att främja större företagsenheter.

Andra utredningar

European Institute for the Media

Det europeiska medieinstitutet The European Institute for the Media grundades ursprungligen bl.a. av den europeiska kulturfonden som en institution knuten till universitetet i Manchester har flytmen senare tats till Düsseldorf. Institutet gör utredningar och studier medieom frågor ordnar även stora konferenser och olika biståndsprojekt men på området inom Öst- och Centraleuropa. I en relativt omfattande studie under år 1992-1993 i sjutton europeiska länder3 gjordes kartläggning mediekoncentrationen, en av en preliminär analys och drogs även vissa försiktiga slutsatser rörande möjliga och lämpliga åtgärder. Studien stöddes Sverige via ett biav

2 En rapport utarbetad av ett antaleuropeiskaindustrimän ingen kvinna medverkade i gruppen för EU:s räkning om frågor rörandetelekommunikationer, dataöverföring, medierm.m. 3 Alla dåvarande medlemsstateri Europarådet hade befolkning som en över en miljon invånare. De nya medlemsstatema från Öst- och CentraleuropaBulgarien, Estland, Litauen, Polen,Rumänien,Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern saknades således.

SOU 1994: 145

drag till Stockholms universitet från Kulturdepartementet. En fördjupad studie har fått ytterligare ett svenskt bidrag i maj 1994. Denna studie beräknas vara klar inom ett år. Den år 1993 publicerade studien kan sammanfattas på följande sätt:

l Inledande analys av begrepp och definitioner En distinktion göras mellan mediekoncentration inom branschen, dvs. i producentledet, och koncentration marknaden, dvs. i konsumentledet. Studien fastslår den grundläggande skillnaden mellan ett ekonomiskt synsätt som främst placerar koncentrationsfrågor i ett företagsekonomiskt perspektiv och ett synsätt som utgår från konsumentens fria val av information från flera olika medier och en fri tillgång till mediemarknaden både för konsumenter och nya företag och även olika områdens försörjning med lokalt förankrade medier. Utvecklingsmodeller för företag genom sammanslagning, förvärv och lansering av nya medieprodukter och typer av mediegrupper beskrivs och en historisk utveckling skisseras. Ett antal mer allmänt omfattade teorier och uppfattningar om mediekoncentration redovisas.

Statistiska data Data redovisas ur institutets material om utvecklingen mellan 1975 och 1990 och en kort beskrivning av medielandskapet och olika typer av koncentrationsskeenden vertikal, horisontell, internationell, branschöverskridande och multimedie- samt marknadsandelar för de ledande företagen. I vissa länder har under denna tid antalet dagstidningar ökat medan det minskat i andra. Särskilt stor har nedgången varit i större länder. Man anser dock inte att det finns en entydig tendens till ökad dominans av ett enda företag inom dagspressen under denna tid. Vissa länder visar dock en oroväckande hög koncentration i absoluta tal, om man beaktar de två största pressföretagsgrupperna: i Storbritannien och Valloniet 60 % marknaden, i Österrike och Flandern 70 % och i Irland av 75 % Lokala monopol blir en allt vanligare situation. Utanför pressen har ökningen av antalet program och stationer i radio och television motverkats av dels nätverksbildning inom radio och dels integration mellan reklamintressen och programföretag och andra former av koncentration. Bildande av allianser och andra samarbetsformer mellan marknadsledande företag i flera länder blir ett alltmer betydelsefullt problem i många länder, i minst lika hög grad som företagssammanslagningar eller ökade marknadsandelar för ett företag.

Massmediekoncentration: internationellt perspektiv

3 Orsaker till mediekoncentration Rapporten anger avreglering radio och television, teknisk utav veckling, ökade reklamsatsningar, koncentration inom reklambranschen, stordriftsfördelar för mediebolagen, diversifieringsstrategier. Följder av mediekoncentration I stort sett avstår studien från att dra några slutsatser materialet, av beroende på alltför stora metodproblem och svårigheter att fastslå en bestämd nivå för önskvärd mångfald och kvalitet hos medier i demokratiska samhällen. Rättsliga frågor En splittrad bild avtecknar sig både lokal och nationell nivå när det gäller regleringar rörande mediekoncentration. Generell antikartellagstiftning finns i alla länder och regler mot presskoncentration och koncentration i radio och television i många länder. En överblick ges över även andra metoder att främja pluralism inom medierna t.ex. presstöd. Effektiva kontrollmekanismer och metoder att genomföra regleringar saknas dock ofta. Förslag Förbättra insyn och öppenhet i mediebranschen samt förbättrad statistik och andra data Stärk befintliga övervakningsmekanismer Övervaka internationella sammanslagningar bland medieföretag Utred behovet av ett övernationellt kontrollorgan Beakta särskilt de mindre ländernas problem Säkra oberoendet för medierna i Öst- och Centraleuropa Stabilisera public service-radio och -television

Nordiska ministerrådet Nordiska ministerrådet offentliggjorde en rapport om mediekoncentration och företagsköp i Norden i februari 1992 och en något aktua liserad engelsk förkortad version av samma rapport ett år senare. Studien är i första hand deskriptiv men innehåller också några värderingar av effektiviteten i presstödssystemen i Norden och vissa överväganden av mer principiell natur om mediesystem i ett demokratiskt

SOU 1994: 145

samhälle. Projektet var ursprungligen inspirerat av norska bekymmer över vissa företagsuppköp medieområdet, närmast från andra nordiska länder. Eftersom EES-förhandlingarna efterhand omöjliggjorde inskränkningar i rätten att förvärva företag inom EES korn tyngdpunkten i utredningsarbetet att förskjutas till frågan om ägande av medier i allmänhet. Senare har både den norska och den danska regeringen tillsatt utredningar har till uppgift att granska mediekoncentrationen inom som respektive land.

Övrigt

En hel del andra projekt och utredningar pågår i internationellt samarbete. Sverige har bidragit bl.a. till en studie under ledning av den brittiske medieforskaren James Curran som inriktas mer på konsekvenserna mediekoncentration den redaktionella nivån dvs. av det område där EIM-studien erkänner sina problem att komma vidare.

Definitions- och begreppsfrågor

Ett antal av de begrepp som används när man diskuterar mediekoncentration är flertydiga. Europarådet har ägnat en del av sitt arbete för att nå en viss åtminstone arbetsmässig enighet om innebörden i några begrepp i sammanhanget. Karl Erik Gustafsson, Lennart Weibull och Hans Fredrik Dahl tar inom Pressutredningen också upp några distinktioner som berörts i den internationella diskussionen marknadskoncentration, företagskoncentration etc.. Den begreppsliga oklarheten kan vara ett av skälen till att gemensamma internationella åtgärder ofta är långt borta från dagordningen och den utnyttjas otvivelaktigt för politiska syften, inte minst för att avleda uppmärksamheten från brännande kontroversiella problem. Ett till förvånande resultat av denna situation var inom synes Europarådet emellertid att just de teoretiska frågorna har fungerat som en utgångspunkt för gemensamma ansträngningar och faktiskt en bas för mera politiskt inriktade överväganden. Också behovet att åstadkomma en gemensam insikt i forskarnas arbete kring mediekon-

Massmediekøncentratiøn: internationellt perspektiv

centration kom att bli en del av denna teoretiska bas för ett vidare arbete. Inledningen till den rättsliga delen av Europarådets stora översikt tar upp en del av de distinktioner och begrepp hör till områsom det. Resultatet av den forskningsöversikt som ställdes samman inom Europarådets mediekoncentrationsgrupp blev tämligen entydigt: ämnet mediekoncentration tycks inte varit modernt i forskarvärlden, efter den mycket intensiva debatt som fördes under 1970-talet, främst i maktpolitiska tenner. Det betyder dock inte att forskning om medieföretagens strategier och ekonomiska utveckling skulle avstannat, tvärtom. Redan begreppet medier eller massmedier inrymmer flera olika tolkningar. Massmedier i snäv mening tidningar och radio och som television spelar huvudrollen i den västerländska politiska debatten, men uppenbart spelar böcker, pamfletter, tidskrifter, filmer och fonogram också en viss roll framför allt för ett utvidgat begrepp mer mångfald, innefattande också kulturell mångfald. På sätt samma kommer det talade ordet, exempelvis telefonsamtal men även datakommunikation, brev och telefax m.m. in i ett utvidgat mediebemer grepp. Under senare år är det tydligt att just telekommunikation och elektroniska massmedier i allt högre grad tenderar att beröra varandra. Några av de centrala distinktionerna är:

° Det statiska resp. dynamiska begreppet koncentration: Koncentrationen kan betraktas som ett tillstånd och måste då ställas i relation till andra grader av mångfald eller, normalt, önskvärd större en grad mångfald. Å andra sidan kan koncentration också beteckna av ett skeende där mångfalden minskar. ° Vertikal koncentration kan sägas föreligga eller uppstå om ett företag har eller får kontroll över alla led i produktionen inom en mediesektor. Horisontell koncentration föreligger då ett företag eller en intressent har eller får kontroll över fler produkter av samma slag, t.ex. tidningar. ° Kontroll kan anses vara en generalisering av olika former av

inflytande eller makt över ett medieföretag. Agande i olika former

majoritet, minoritet strategiska poster etc. är form konen av troll, andra kan vara olika former av avtal t.ex. konsortialavtal inom ett bolag, eller mer informella men fasta allianser, som t.ex. resulterar i marknadsuppdelning eller monopolsituationer.

SOU 1994: 145

° Multi-media eller monomedia koncentration. En aktör kan vara engagerad i flera mediesektorer eller koncentrera sig inom en bransch. - Inre eller yttre mångfald resp. koncentration: inom ramen för ett medium kan i vissa fall uttryckas många åsikter men å andra sidan ger flera medieprodukter normalt utrymmer för en mångfald av synpunkter och åsikter. Europarådets mediekoncentrationskommitté valde att i huvudsak stanna för en definition av det positiva begreppet pluralism eller mångfald. Koncentration får då betraktas som frånvaron av mångfald; kommittén valde att stanna för den statiska tolkningen av begreppet i denna definition. Kommitténs arbetsdefinition av begreppet mångfald inom medierna kan vara värd att återge: I förhållande till mediekoncentration skall begreppet mångfald förstås att innebära utrymme för att ge uttryck ett brett spektrum av sociala, politiska och kulturella värden, åsikter, information och intressen genom massmedierna. Mångfalden kan vara inre, dvs. när ett brett spektrum av sociala, politiska och kulturella värden, åsikter och information uttrycks inom en enda medieorganisation, eller yttre, dvs. när ett antal organisationer var och en ger uttryck för en särskild ståndpunkt.

Medieägandets struktur mätfrågor

- Svårigheten att ge bestämda mått för mediekoncentration respektive mångfald i ett enskilt land är avsevärda. Man kan söka måtten i en historisk erfarenhet i just detta land och koncentrera sig en nationell nivå mångfald. Man kan också söka måttet i en jämförelse med av andra länder, modifierade med hänsyn till olika folkmängd etc. Man kan försöka ange ett mått i relation till vad som kan anses rimligt från ekonomisk synpunkt t.ex. i förhållande till vad en annonsmarknad eller en konsumentmarknad kan antas bära. Man kan söka ange absoluta minimimått. Man kan söka måttet för koncentration inom en enda mediebransch, eller direkt ta hänsyn till kompensations-effekter från andra mediebranscher, möjliga och förverkligade. Man kan försöka ta hänsyn till olika grader av inflytande och ägande över medierna, både formellt och informellt allianser, lösa l

Massmediekoncentration: internationellt perspektiv

affärsöverenskommelser etc. Sådana måttsystem kommer. de om skall vara systematiska, att ta formen ganska komplicerade av matematiska strukturer. Dessa olika mätmetoder kan i första hand tillämpas vad som kallats yttre mångfald. Att finna mått inre mångfald också är möjligt, men då handlar det intrikata och ibland poliom mera mer tiskt kontroversiella mätningar och analyser innehåll och kvalitet i av medieutbudet. EG-kommissionen har låtit göra del mätningar olika slag en av som förberedelse till grönboken mediekoncentration, mätningar om som först och främst utgör del av en ekonomisk analys mediekoncenav trationen i medlemsländerna. Ett tydligt ställningstagande använder absolut mått som ett av typen marknadens bärkraft utgörs av den schweiziska kartellkommissionens bedömningar av vissa tidningsföretagsköp i Schweiz den tiden. senaste Man har stannat för den till lite krassa bedömningen det synes att finns för många dagstidningar i landet Detta sett i relation till tidningarnas upplaga, läsekretsens storlek och annonsmarknadens utrymme. En informell, men alldeles otvetydig, ståndpunkt innehållslig av typ är analysen av den östeuropeiska utvecklingen: innehållsligt en oacceptabel koncentration har ändrats till både yttre och inre mången fald. Att finna internationellt giltiga mått är ännu svårare: där handlar det rimligtvis främst att mäta förändringar i utbudet, kvantitativt om och innehållsligt-kvalitativt. Sådana mätningar har gjorts - mer vetenskapligt t.ex. när det gäller utbudet fonogrammarknaden i relation till företagskoncentrationen internationell nivå och in- - görs mer formellt i den dagliga politiska debatten, t.ex. när talar man om ett lands ökande dominans över medieutbudet etc. Även förhållandet mellan mångfald pluralism och variation diversity diskuteras. Variationen kan främst syftande tas som olikformigheten i framställningen, inte i första hand de innehålls liga eller åsiktsmässiga skillnaderna mellan olika budskap. Även ett odemokratiskt mediesystem skulle i denna mening kunna ha variati t.ex. genom att erbjuda utbildning, förströelse, kulturella inslag, viss selektiv information, etc., utan att för den skull uttrycka mångfald. På samma sätt kan givetvis ett privatägt mediekonglomerat erbjuda en

SOU 1994: 145

stor mängd diversifierade produkter utan att erbjuda utrymme för inre pluralism. Just denna punkt reser problem för mätbarheten i fenomenet mediekoncentration. Om man i första hand just ser till graden av mångfald statiskt eller till om mångfalden minskar dynamiskt, totalt sett, i första hand beräknat som det för medborgaren tillgängliga utbudet dvs. ungefär marknadsmässig mångfald, behövs studier av innehållet i marknadens medieprodukter, inte bara studier av antalet tillgängliga produkter. Ett sådant studium måste både gå in i de medier som hävdar en inre pluralism och i produkterna från medier, där konkurrens råder. Sådana studier är ingalunda okända inom medieforskningen; tvärtom finns en relativt väl utarbetad metodik inom flera områden. Ett exempel är mätningar av våldsinslag i medierna. I hög grad saknas emellertid systematiska färska studier det politiska området, och de uttryck för oro över minskad mångfald i innehållet som kommer fram i debatten bygger oftast på exempel snarare än större genomgångar, eller helt enkelt antagandet att ett minskat antal medieprodukter, eller medieföretag måste innebära en likriktning av innehållet och vice versa. Detta antagande är inte ens erfarenhetsmässigt oomtvistligt när det gäller mediesystem i odemokratiska samhällen. De

kommunistiska staterna i Östeuropa hade en förvånande hög grad av

variation och rikedom medieprodukter enligt en nyligen utförd — undersökning fanns t.ex. fler tryckta organ i DDR än i de nuvarande östliga delstaterna i Tyskland, utan att för den skull DDR hade mångfald. Å andra sidan det uppenbart antalet titlar ien radio- eller är att tidningskedja i sig knappast är av intresse för den som önskar en större mångfald i innehållet.

Översikt över vissa problem

Generella problem Som framgår av den i det följande skisserade redovisningen av problemen inom området och åtgärderna mot mediekoncentration uppfattas problemen som ganska åtskilda inom olika delar av mediesektom. I själva verket är det så många olika aspekter att man ofta i debatten framhåller att det överhuvud inte finns ett problem mediekoncentra-

Massmediekoncentration: internationellt perspektiv

tion utan att varje sektor bör behandlas olika. Begreppet mediekoncentration är i så fall helt enkelt för brett för användbart. Det att vara nya i senare års diskussion är att dock att beredvilligheten beatt handla hela området som ett fält har ökat i internationella sammanhang. Den påtagligaste skillnaden ligger, påpekats i inledningen, som mellan problemen inom radio och TV audiovisuell produktion å ena sidan och pressen å den andra. Den europeiska traditionen inom radio- och TV-politiken har dominerats public service, medan av enskild företagsamhet präglat pressektorn. Yttre koncentration i form av monopol var således regel och accepterades de flesta för radio av och television. Ja, ofta framhöll denna Organisationsform man som vida överlägsen den i Förenta Staterna genom bl.a. kraven kvalitet, neutralitet och ofta även mångfald i åsiktsinnehållet, främst i nyheter och andra politiskt relevanta delar av programmen. Avregleringen och tillträdet till marknaden för både kommernya siella och icke-kommersiella programföretag inom radio och television i Europa har inte helt ändrat på synen på skillnaderna mellan de två mest betydelsefulla mediesektorema. Dessa kan alltså med goda skäl behandlas två olika problemområden från mediekoncentrasom tionssynpunkt. Ett annat avgränsningsproblem är att bestämma vilken uppmärksamhet som skall ges vad ibland mindre centrala delar som ses som av medieområdet, sett från synpunkten att demokratin skall ha foett rum för utbyte av åsikter, information etc. Vilken betydelse skall tillmätas ägande inom film, fonogram, bokproduktion etc. Eller under senare år alltmer, medier inte hittills betraktats som som massmedier, dvs. telekommunikation, datakommunikation På detta etc. område pågår utveckling gör begreppet yttrande, i betydelsen en som direkt till andra fällt yttrande viktigare än tidigare, då det personer förarbetade och för ett medium producerade och inspelade yttrandet stod i förgrunden. Omvänt står massmedierna i traditionell mening i en omvandlingsprocess där det individuella valet har betydligt större utrymme: betal- TV, text-TV, beställ-TVvideo, specialkanaler i radio också men nyhetsbrev som skräddarsys för individuella eller små behov gruppers är exempel detta. Den tekniska utvecklingen denna integrerande av art har lett till att de företag och individer verkar inom medierna som

SOU 1994: 145

också går över gränserna mellan områdena och nya marknader uppstår. Trots dessa nya utvecklingstendenser och trots att man kan diskutera rimligheten i generella analyser och lösningar har i den europeiska diskussionen hittills förts fram förslag och analyser som hävdar behovet av att granska gemensamma aspekter för alla medieområden eller aspekter som har en överordnad natur. Dessa aspekter är delvis knutna till de nya distributionsmöjlighetema för etermedia men också till avregleringen av det internationella kapitalflödet i allmänhet, vilket i sig har gynnat övergångar mellan olika affärsområden, samhällssektorer och geografiska områden. De viktigaste fenomenen är de som redan nämnts i inledningen som bakgrund för det förnyade intresset för mediekoncentrationsfrågor. Också de mest allmänt godtagna motåtgärderna mot negativa konsekvenser av denna utveckling ligger på detta övergripande plan.

Frågan om branschöverskridande expansion eller multi-media ägande: ägare till medieföretag etablerar sig i andra mediebranscher. Den fråga som ställs är om denna diversifiering av intressena också främjar en dominans över opinionsbildningen. Internationalisering hör som nämnts ihop med den ökande handeln och avregleringarna av kapitalflödena, men också med en, över en längre tid sett, stark ekonomisk tillväxt i de industrialiserade länderna. Investeringar i andra länder och andra branscher blir naturligt när marknader stabiliseras och mättas och följaktligen inte ger tillträde för nya aktörer. Politisk stabilitet är en förutsättning för denna sorts integration av marknader. Utvecklingen av de internationella transportmedlen och kommunikationerna är i sig också en stark integrationsfaktor.

Transparens. Ägande och kontroll över massmedierna lig-

annan ger i många länder i händerna på ett begränsat och krympande antal aktörer. Det ligger i sakens natur att en marknadsaktör ofta vill verka i det fördolda och att detta gynnas av de ökande möjligheterna till snabba affärstransaktioner. Detta minskar insynen i marknadsaktörernas verksamhet både för myndigheter och allmänhet och därmed också möjligheten att ta ställning till medier-

tillförlitlighet etc. Öppenhet i ägandet och insyn i andra for-

nas mer av inflytande över medierna ses därför ofta som en förutsättning för varje form av verksam politisk åtgärd mot mediekoncentration.

Massmediekøncentration: internationellt perspektiv

° Det vanligaste förslaget att hindra skadlig maktkoncentration i medierna är att införa olika former tröskelvärden för högsta av tillåtna ägande. En mer generell konkurrenslagstiftning kan också ibland tillgripas, utan att knytas till ett bestämt tal för högsta tillåtna ägande av företag.

Problem inom enskilda mediebranscher m.m.

I anslutning till de allmänna problem står främst i de intematiosom nella diskussionerna fortsätter aspekter främst rör enskilda som mediebranscher att uppmärksammas. I anslutning till skillnaden mellan mono-media- resp. multi-media- koncentrationsproblem anförs ibland att de multi-media aspekterna förvärrar redan existerande nya problem inom enskilda branscher.

Press

Pressen, framför allt dagspressen, har varit det klassiska området för politiska kontroverser om medieägandet, ända sedan l800-talet. I ett flertal stater i Västeuropa är emellertid redan konkurrens inom dagspressen något förflutet. Mångfald uttrycks visserligen alltjämt av både den begränsat spridda nationella pressen och mellan regionala tidningar, liksom i vissa länder särskilt Frankrike politiska tidav skrifter etc. I de länder där det alltjämt finns nationellt spridd press har dock ofta den stora upplagan tagits hand ägnar om av press som lite utrymme opinionsbildning och politisk debatt. Presstöd i indirekt eller direkt form förekommer i ett flertal länder har inte i men väsentlig grad förändrat situationen för tidningar i konkurrensmässigt underläge. Inte heller har kunnat hitta effektiva former för man att stimulera nyföretagande på området. Det normala är i stället marknadsuppdelning och olika former av monopolliknande situationer snarare än direkt konkurrens. Selektiva pressubventioner har i viss mån fördröjt utvecklingen i Sverige och Norge, som båda har en mycket starkare dagspress än .Je flesta europeiska länder. Å andra sidan väcker selektiva stödforlner farhågor dels för politiskt missbruk, dels för att störa marknadens normala funktioner och skapa artificiella beroenden för medierna. I

SOU 1994: 145

Öst- och Centraleuropa är situationen annorlunda men ändras snabbt, främst under ett ganska starkt utländskt uppköpstryck. I många länder är således yttre mångfald eller ren konkurrens relativt ovanlig inom dagspressen och diskussionen har därför inriktats hur den inre pluralismen skall upprätthållas: Detta kan ske t.ex. genom att formalisera redaktionernas oberoende av ägarna i avtal vad i Tyskland och Österrike delvis täcks begreppet som av Redakti0nsstatuten. Många tidningar har i dag också ambitionen att framstå som oberoende eller i en sorts opolitisk mening frihetlig eller liberal genom att ge utrymme flera olika politiska synpunkter och intressen. Ett annat sätt att upprätthålla en inre mångfald kan vara antagandet av etiska regler för den journalistiska yrkeskåren, liksom mer allmänt godtagna professionella arbetsmetoder. Sådana regler av kan givetvis påverka utformningen av innehållet i en tidning även om de i första hand är till för att skydda integriteten hos individer utanför medierna, informationens tillförlitlighet etc. Trots dessa olika tendenser till inre mångfald är det med normala kriterier för — klassificering av politiska ståndpunkter tydligt att de flesta större dagstidningar i Europa följer en konservativ eller liberal politisk redaktionell linje. En betydelsefull faktor i koncentrationssammanhang inom dagspressen ‘air distributionen. Stöd förekommer i vissa länder särskilt till gemensamma distributionssystem vilket givetvis innebär att dis- tributionen konkurrensmedel i någon mån ses som något negasom tivt. Ny teknik kan också komma att ändra marknadsvillkoren för dagstidningar: å ena sidan kan elektronisk post i viss utsträckning komma att ersätta distributionen av papperstidningar och å den andra kan distributionen av papperstidningar avsevärt komma att förenklas.

Television Televisionen har stått i fokus för uppmärksamheten kring mediemogulernas verksamhet som det mest expansiva mediet och efterhand det långt betydelsefullaste för breda grupper. Därför har kontrollen den privatägda televisionen oftast bedömts ha central betydelse i av politiskt hänseende.

Massmediekoncentration: internationellt perspektiv

Ett konkret problem inom Europarådet och EU har varit frågan om samordning av regelverk mot mediekoncentration, så inte att en aktör, genom att utnyttja friheten att sända television över gränserna kan kringå restriktioner mot ägande flera TV-kanaler. Tyskland, av Nederländerna, Belgien och Schweiz har alla tagit problem med upp TV-kanaler som genom att sända från utlandet försvårar nationell en mediepolitik enligt de riktlinjer som beslutats inom landet. Frågan om vertikal koncentration har ofta varit känslig inom mer television än i andra mediesektorer. Privat kontroll över produktion, annonsförsäljning, film- och programrättigheter inom ägarsamma grupp har betraktats som ett problem följt avregleringen som av av televisionen. Frågan om programrättigheter eller ägande immateriell av egendom och framför allt handeln med sådana rättigheter framhålls ofta som ett specialproblem för television och film. Priserna för programmen har ökat dramatiskt ökningen antalet kanaler och genom av därmed har också handeln med rättigheter uppmärksammats allt mer. Europarådskommittén har inte gått djupt in i dessa frågor rådet men har som sådant utfärdat en rekommendation angående tillgången till information om attraktiva programevenemang för alla.

Radio

Ljudradio har spelat en mindre roll när det gäller debatten äganom det inom medierna. I många fall tar man bara upp ljudradio i samband med diskussionen av flermedieägandet. Sambandet mellan ägande, nätverksbildning och innehållets kvalitet i ljudradion efter avregleringen har dock diskuterats. Pressens ägande av lokala radiostationer har diskuterats i många länder och restriktioner finns i flera länder Storbritannien, Frankrike, Italien och Sverige, medan andra länder snarare uppmuntrar pressens ägande av radio Belgien, Danmark, Nederländerna, vissa tyska delstater.

SOU 1994: 145

Film Filmfrågorna spelar en särskild roll i vissa länder normalt placemen ras filmfrågorna inom ramen för diskussionerna om multimedieägande och framför allt i sammanhang med den beskrivna strävan från EU:s sida att stärka den europeiska audiovisuella industrin.

Ream Reklambranschen är inte en mediebransch i samma mening som de

föregående branscherna men nära knuten till dessa. Överlag ökar re-

klamens betydelse för mediesektorn. Detta har medfört ett ökat intresse att få tillstånd insyn och öppenhet i relationerna mellan reklamsektorn och massmedierna. En särskild aspekt av detta problem är den roll medier inom en bransch kan spela för att marknadsföra medier i en annan bransch och den konkurrensstörande effekt detta anses ha. Detta bruk har blivit allt vanligare i Europa och använts flitigt av Berlusconi och Murdoch men även i Sverige av t.ex. Kinnevik.

Lagstiftning och andra åtgärder mot mediekoncentra-

tion i vissa länder

Översikt

Nästan alla demokratiska länder har regler som ingriper i den fria etableringsrätten när det gäller massmedier eller överväger att införa sådana. I flera fall Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Polen, - Portugal, Spanien, Storbritannien finns en särskild reglering av köp där utländska förvärvare är inblandade. Reglerna har avvecklats för köp inom EU eller skall avvecklas. Regleringen handlar i vissa fall om att ett företag bara får ha en viss största andel av en mediesektor, eller i andra fall om att en ägare inom en mediesektor inte får andra sektorer i mer än begränsad utsträckning. Europarådet räknar i sin genomgång nationella regler mot av skadliga verkningar av mediekoncentration följande kategorier av

Massmediekøncentratiøn: internationellt perspektiv

bestämmelsen vilka finns representerade i de länder medverkat i som Europarådets mediekoncentrationskommitté. Det skall anmärkas att reglerna i många fall är allmänna och inte direkt riktade mediemot sektom. Andra regler avser bara del medieområdet, radio en av t.ex. eller TV. Hänvisningarna inom parentes hänför sig till Europarådets

tabeller i dokument MMCM 93 Den svenska regelstrukturen

ser därför fylligare ut än vad den egentligen är.

l regler om journalisters oberoende 2 regler om offentligt inflytande eller representation i mediernas rådgivande eller beslutsfattande organ 3 regler om saklighet och opartiskhet i nyhetsförmedlingen transparensregler, t.ex. regler om skyldighet att lämna ut uppgifter om ägare i medierna, skyldighet registrera aktier under personnamn, skyldighet att lämna uppgifter förändringar i om kapitalinnehav i medieföretag, skyldighet att redovisa räkenskaper, finansiering företaget etc. tabell 4-7,10 i av Europarådets översikt tillståndsskyldighet för överlåtelse medieföretag tab. 8 av begränsning av utländska ägarandelar tab. 9 nationalitets- och bosättningsregler tab. ll begränsning av rätten att kombinera ägande i mediesamma sektor: press, nationell radio eller television, lokalregional radio eller television tab. 12-15 9 begränsning rätten att kombinera ägande i olika medieav sektorer tab. 16-17 10 begränsningar av inflytande mellan reklam- och mediesektorerna tab. 18 ll begränsningar av samarbetsavtal mellan medierna tab. 19 12 kontroll av företagsköp och andra överlåtelser inom medierna tab. 20 13 stödinsatser för press, radioTV eller filmproduktion audiovisuella verk tab. 21-23

Nedanstående tabell summarisk översikt över vilka länder ger en inom denna grupp som tillämpar vilka åtgärder. Uppgifterna är drygt ett år gamla.

4 Kategorierna här sammanförda är till vissastörregrupper.

SOU 1994: 145

Åtgards- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 WP

Land Österrike x x x x x x x x x Belgien x x x x x x x x x Finland x x x x x x Frankrike x x x x x x x x x x x x Tyskland x x x x x x x x x x x Italien x x x x x x x x x x x Neder länderna x x x x x x x friv. x x x x Norge x x TV2 x x x Polen x x x x x x x Sverige x x x x x x x x x x x x x Schweiz x x x x x x x x x x x x Storbritannien x x x x x x x x x x x x

Följande uppgifter kompletterar ovanstående översikt, som exempelsamling regler i ett antal länder. Uppgifterna är främst tagna ur EG-grönboken, Europarådets material eller EIM-studien. En reser vation för att vissa av uppgifterna kan vara föråldrade måste göras.

Lagstiftning m.m. i vissa länder E U- länderna Den nya synen mediekoncentration och konkurrens film- och TV-området har redan lett till förändrad nationell lagstiftning i några länder. Sålunda har Storbritannien och Frankrike lättat restriktionerna för att äga flera TV- och radiokanaler. Frankrike tillåter nu en högre ägarandel av en enda grupp i TV och radio och Storbritannien tillåter ägande av flera kommersiella kanaler inom en företagsgrupp, vilket redan lett till vissa uppköp. I Italien, som sätt och vis har den starkaste mediekoncentrationen finns också försök att lätta på regler som

Massmediekoncentration: internationellt perspektiv

föregående regeringar antagit, naturligt med tanke på landets nog att politiska ledning nu innehas av Berlusconi, totalt dominerat de som privata massmedierna under de senaste decennierna och lagstiftsom ningen var direkt riktad emot. Även i vissa tyska delstater ifrågasätter man nu befintliga restriktioner mot ägande i radio och television. Belgien franskspråkiga. I princip får bara äga 24 % man av högst fem radio- eller en TV-station och 24 % av en kabelorganisation. Privatradiostationer skall fristående från arbetsgivar- lönvara tagar- och politiska organisationer eller det allmänna. Belgien Flandern. Endast ett privatföretag har rätt sända reklamfinansierade sändningar till hela Flandern. Endast lokalett radioTV-företag i varje sändningsområde. Regional privat-TV skall vara icke-vinstdrivande samt oberoende politiska, yrkes- och av kommersiella organisationer. Danmark ger endast tillstånd för privat lokalradio till företag som har radioverksamhet som enda syfte. Ett undantag är kommuner som kan få tillstånd för att upplåta radiofaciliteter för kommuninvånama eller för att ge samhällsinformation. Kommersiella företag, med undantag för tidningar får inte ha bestämmande inflytande i lokala radio- och TV-företag. Danmarks Radios och TV 2:5 sändningsrättigheter och nationella monopol rikstäckande television är dock viken tig inskränkning. Tillstånd till kabelsändningar bara till post- och ges teleorganisationer, ideella antennföreningar, kommuner och ägare av flerfamiljsfastigheter. Radiolagen föreskriver också styrelseledaatt möter i lokala radiostationer skall bosatta i Danmark. vara Frankrike har en högsta gräns för tidningsinnehav 30 % av den sammanlagda dagspressupplagan. Ett företag som har än mer 20 % av dagspressupplagan och än ett radiotillstånd täcker mer som mer än 30 miljoner invånare får inte ha tillstånd för TV-sändningar. Mer än 20 % av ett marksändande radio- eller TV-företag får inte ägas av icke-EU-medborgare eller icke-EU-företag. Ytterligare detaljerade specifikationer finns för TV- och radioägande. Endast bolag kan få sändningstillstånd. Grekland har inte restriktioner på pressidan, när det gäller men privat lokal radio och TV är maximiinnehavet ett enda tillstånd. Ingen får ha mer än 25 % aktierna i lokal radio eller TV-station, och av en inte heller släktingar intill fjärde led får ha än 25 %. Utländskt mer ägande får uppgå till högst 25 %. Vidare föreskrivs genomskinlig-

SOU 1994: 145

het, dvs. öppen redovisning, när det gäller ägarförhållanden inom medieföretag. I Irland finns inga formella restriktioner mot medieföretagsförvärv, men däremot en informell kontroll. Alla förvärv måste rapporteras till näringsministern som kan undersöka sammanslagningar och redan existerande monopolliknande situationer för de striatt se om der mot det allmänna bästa. Radiolicenser med beaktande ges av innehav av andra tillstånd. Endast ett TV-tillstånd ges per innehavare. Italien antog efter mer än ett decenniums strider år 1990 en ny medielag med starka restriktioner mot mediekoncentration. Bestämmelserna avsåg att begränsa framför allt dominansen från Berlusconis företagsgrupp. Förvärv av medieföretag med mer än 20 % av den totala mediemarknadens inkomster bokförlag och filmbolag räknas inte in är ogiltiga. Förvärv av tidningar är förbjudet: för det företag har l som mer än 20 % av den samlade dagspressupplagan, 2 än hälften mer av antalet titlar i en region eller 3 än hälften upplagan i berört mer av interregionalt område. I praktiken innebär det att det inte blir möjligt att ha stora intressen både i press och TV. Högst tre landstäckande radio- och tre TV-kanaler eller högst en fjärdedel av antalet tillgängliga frekvenser är tillåtna och inga tillstånd både för nationell och lokal radio eller TV. Endast ett tillstånd ges för radio i varje sändningsomrâde och sammanlagt högst sju i angränsande områden. För lokal TV gäller högst tre tillstånd som täcker högst 10 miljoner invånare. Radio- eller TV-sändningstillstånd får inte ges till: företag som inte har radio- och TV som syfte offentliga eller av det allmänna majoritetsägda företag kreditinrättningar straffade personer personer som har förlorat sändningstillstånd. - Vidare får stiftelser inte ha aktiemajoritet i företag med sändningstillstånd. lcke-EU-företag får inte kontrollera medieföretag eller ha sändningstillstånd.

Massmediekoncentration: internationellt perspektiv

Nederländerna. Lagen förbjuder tidningsföretag med mer än 25 % marknaden att äga radioföretag. av ensamma ett Ett sådant företag får aldrig inneha mer än 50 % aktierna. Kabelföretag får av inte äga rundradioföretag. Likaledes förbjuds allmän-TV-bolagen,

myndigheter, kyrkor, partier etc. att gå in i kabel-TV. Den har som tillgång till landstäckande sändningstid får inte ha utrustning och personal för programproduktion. Undantagna är religiösa och politiska organisationer och de organisationer som hade sändningstillstånd den 15 februari 1985.

Journalisters oberoende garanteras lag. Inom finns ofta av pressen redaktionsstatuter skyddar journalisters redaktionella 0beroen som de. Nederländerna har också överenskommelse mellan de en stora tidningsföretagen och staten begränsa ägarkoncentrationen om att genom uppköp och sammanslagningar således inte nysatsningar. genom Portugal har alltjämt restriktioner för utländskt ägande av medier: när det gäller tidningar får inga utlänningar äga mer än 10 %. För radion och TV råder liknande regler även för de TV-kanaler som nu tillåts för privata ägare dvs. begränsningar till l0 %. Dessa regler gäller även medborgare från EU-länderna. Troligen kommer dock bestämmelserna att ändras, i den mån de inte är förenliga med EU-bestämmelserna fritt flöde kapital, tjänster om av varor, och personer. Däremot uppmuntras in i radioföretag. pressen att

Ägarbegränsningar finns också i den TV-lag gäller från

nya som september 1990: ingen privatperson får ha än 25 % aktiekapimer av talet i ett sändningsföretag. Endast station får drivas varje föreen av tag utom allmän-TV och kyrklig TV. Förslag finns höjning om av gränserna. Spanien. Innehavare ljudradiotillstånd av en måste ha spanskt eller EU-lands- medborgarskap och vara bosatt i Spanien. lcke-EUkapital får inte ha mer än 25 % av aktierna i ett radiobolag. Endast ett sändningstillstånd för mellanvågs- och två för FM-sändningar till ges en person fysisk eller juridisk. För TV gäller utlänatt en person, ning eller spansk medborgare, bara får ha 25 % aktiekapitalet i av en av de privata TV-kanalerna. Storbritannien. En tidning får enligt konkurrenslagen Fair

Tradings Act inte säljas till ett annat tidningsföretag regeringens utan tillstånd om tidningarnas sammanlagda upplaga uppgår till mer än

SOU 1994: 145

500 000 exemplar. Andra sammanslagningar skall hänskjutas till Monopolies and Mergers Commission som kan ställa villkor för sammanslagningen. Myndigheter, kommuner, partier eller reklambyråer får inte äga radio eller TV. Religiösa organisationer får inte ha större mark-TVstationer men däremot radio och satellit-stationer. Ingen får ha mer än två regionala privata TV-stationer. Vidare får tidningsägare inte ha mer än 20 % av aktierna i företag som sänder i kanal 3 eller dvs. de privata regionala eller nationella kanalerna, eller i landstäckande radio. Förbud mot en lokal tidnings kontroll av lokala stationer med samma spridningsområde som tidningen finns också. Innehavare av satellitradiotillstånd får inte ha mer än 20 % av aktierna i landstäckande radioföretag och vice versa. Inte heller får ägare av företag som har tillstånd för inrikes satellitsändningar äga mer än 20 % av aktierna i företag som har tillstånd för icke-inrikes non-domestic sändningar. Tyskland kan meddela förbud mot sammanslagning av pressföretag om deras sammanlagda omslutning uppgår till mer än 25 miljoner DM, om risk för dominerande marknadsposition uppstår. Lagstiftning mot koncentration finns genom det avtal mellan länderna som reglerar rundradioverksamheten. Endast två landstäckande radio- och två TV-kanaler per företag är tillåtna, varav högst ett får vara ett komplett programutbud. Ingen får äga mer än hälften av aktierna i ett komplett eller specialiserat nyhetsprogramkanalföretag i TV. ingripanden har gjorts mot Leo Kirch som äger stora intressen i radio och TV m.m. och tvingat honom att avstå från en del av aktierna i kanalen SAT Restriktioner mot multimedia-ägande finns i Bayern, Hessen och i Schleswig-Holstein. I den sistnämnda delstaten får en tidningsutgivare med dominerande marknadsposition inte får ha mer än 35 % av aktiekapitalet i ett rundradioföretag. En generell antitrustlagstiftning möjliggör ingripande i uppköpsaffärer där företag som har en omslutning över 500 miljoner DM är inblandade. Artikel 5 i författningen garanterar journalister i press och etermedia oberoende. Mediesituationen i varje delstat övervakas av en Landesmedienanstalt.

Massmediekoncentration: internationellt perspektiv

Länder utanför EU

Västeuropa Norge. Stortinget har förutsatt att det utländska ägandet i den nya TVZ-kanalen inte överstiger 20 %. Man har dessutom satt ett tak för en enskild intressents ägande 33 % i företaget. Biografer skall ha kommunalt etableringstillstånd. Tidningar, kabelföretag eller andra medieföretag inte heller affärsföretag, nationella organisationer, kommuner m.fl. får inte äga närradioföretag. Schweiz har begränsningar utländskt ägande medier. av av Österrike har regler öppen redovisning ägandeförhållanom av den. Vidare har man i massmedielagen ett skydd för journalisters oberoende. En särskild reglering skyddar journalister arbetar som inom den offentliga radion och televisionen ORF. Privat radio har nyligen tillåtits men televisionen är alltjämt ett offentligt monopol.

Öst- och Centraleuropa

En utförlig rapport om situationen när det gäller mediekoncentratioi Öst- och Centraleuropa har för Europarådets mediekoncentranen tionskommittés räkning utarbetats polacken Karol Jakubowicz. I av rapporten, vilken kommer att publiceras genom Europarådets försorg, finns både data och bedömningar av situationen, främst i Polen och i de andra länder i Öst- och Centraleuropa är medlemmar som nu i Europarådet. Situationen i de f.d. kommunistiska länderna är givetvis avvikande från den i Västeuropa. Mediekoncentrationen extrem under de var tidigare regimema, normalt eller mindre totalt stats- eller partimer monopol för press, radio och TV, förlag etc. Antalet titlar inom pressen var i många länder relativt stort, även inom den partikontrollerade pressen innehållet kontrollerades personutnämmen genom ningar, genom partiet, administrativa metoder, direkt och censur framför allt självcensur. I slutet av den kommunistiska perioden uppstod en i vissa fall relativt omfattande mångfald av underjordiska publikationer och under hela tiden förekom ett visst inflöde av utländsk press och radio, samt i

Östtyskland och Estland även television. Liberaliseringar inom

pressen började i och med glasnostperioden från 1986. I Polen fanns upp-

SOU 1994: 145

skattningar om ca 300 oberoende periodiska publikationer redan före kommunistregimens fall år 1989. Mediekoncentrationsproblemet i dessa stater handlade således i första hand om att snabbast möjligt avveckla partimonopolet inom press och förlagsväsende och att lösgöra etermedia från statskontrollen över innehållet. En modell för hur detta skedde på ett systematiskt sätt kan avvecklingen av det polska partikontrollerade förlaget och handelsföretaget RSW Prasa-Ksiazka-Ruch med dess nästan 100 000 anställda utgöra.

Ägarfrågorna har efterhand kunnat lösas, inte alltid att

men genom västeuropeiska modeller tillämpats för ägande av produktionsfaciliteter etc. I flera fall har tryckerier etc. också fått fortsätta i statlig ägo eller bara delvis privatiserats. Avregleringen av radio och television har delvis tagit formen av en större innehållslig mångfald i fortsatt statsägda kanaler men också av att utländska radio och televisionskanaler sänder direkt till de öst- och centraleuropeiska lyssnarnatittarna. I andra fall har statsmakten relativt oplanerat överlåtit medier till inhemska eller utländska intressen vilka har använt sig av tillgängligt programmaterial för att fylla upp programtiden. Inte alltid har detta skett i enlighet med upphovsrättsliga regler, vilka f.ö. först nu etableras i de olika f.d. kommunistländerna. Mycket snabbt kom de marknadsmässiga koncentrationsmekanismerna att börja verka också i dessa länder. Efter en intensiv och snabb uppblomstring av nya radio- och TV-kanaler och av en stor mängd tryckta publikationer sker nu köp och sammanslagningar, och oron för konsekvenserna av detta har redan lett till vissa åtgärder.

I Östeuropa är frågan mediekoncentration intimt sammankopp-

om lad med frågan om utländskt ägande av medierna. Efter de kommunistiska regimernas fall från år 1989 har åtskilliga medieföretag inköpts av västeuropeiska företag. Den franske tidningsmagnaten Hersant ägde tills nyligen delvis eller till största delen ett tiotal tidningar i Polen och veckopressen kontrolleras till stor del från utlandet. Den tyska tidningskedjan kring Passauer Neue Presse kontrollerar 28 lokala tidningar i Tjeckien och har nyligen köpt Hersants lokala tidningar i Polen etc. Bland svenska företag som varit aktiva märks främst Kinnevik och Bonniers, men även den svensk-estländske politikern och journalisten Andres Küng medverkar i medieverksamhet i Estland.

Massmediekoncentration: internationellt perspektiv

I vissa länder har lagstiftningen satt vissa gränser för utländskt ägande, åtminstone i radio och television medan man inom andra länder har varit öppen för utländskt ägande. I Polen är gränsen för utländskt ägande 33 %, Litauen förbjuder helt utländska investeringar i förlag, radio och TV och Estland och Lettland tillåter inte utländskt majoritetsägande i medier.

Polen och Rumänien har också vissa regler för mediekoncentration i allmänhet.

Lagstiftning om medier saknades ofta i kommunistländerna men har efterhand kunnat etableras i en del länder. I flera fall har dock lagstiftningen provisorisk karaktär och kan en innehålla inskränkningar som inte normalt tolereras i demokratiska stater. För etermediernas del har ofta inrättats reglerande och tillståndsgivande myndigheter, radio- och TV-råd vilka i regel har en viss förankring i politisk miljö oftast oberoende men avses vara av dagspolitiska växlingar. Tillståndsgivningen tar i regel hänsyn till olika ägarförhållanden, även när begränsningar inflytandet inte lagfäst. av är

USA

I USA har den federala kommunikationskommissionen FCC konen cessions- och regleringsfunktion för rundradio och TV. Kommissionen har relativt vittgående befogenheter. Den koncessioner ger och skall ha in årliga utförliga rapporter om ägandeförhållanden för rundradiostationer inklusive TV. Kabel-TV var i stort sett, dvs. på federal nivå, oreglerad men en hel del klagomål har lett till att lagstiftning åter införts i syfte reglera bl.a. nu att avgiftsuttag och mängden reklaminslag i kabelnäten. För ägandet av ljudradio- och TV-stationer råder begränsningar. T.ex. får inte ägare tidningar inneha stationer av som omfattar tidningens spridningsområde. Ingen får kontrollera än 14 stationer. mer Ingen får ha TV-stationer som har än sammanlagt 30 % mer av hela publiken i landet.

Bland andra begränsningar finns för aktörer mediemarknasom den kan vidare nämnas ett förbud för de tre stora nationella TV-kedjorna att sälja underhållningsprogram på den fria marknaden, t.ex. genom videouthyrning. Detta förbud har emellertid grund av till-

SOU 1994: 145

växten av kabelnäten 23 av hushållen har kabel-TV i USA och antalet lokala TV-stationer blivit kritiserat och kommer troligen att upphävas. I dag fungerar det närmast som ett konkurrenshinder till fördel för de numera ofta utlandsägda Hollywoodproducenterna och dessutom Murdochs fjärde TV-nät Fox, som inte omfattas av regleringen. Telefonbolag var tidigare förhindrade att verka TV-marknaden men har nu frihet att verka också där.

Canada Canada antog år 1968 lag som stipulerade att rundradio i Canada en skall vara kanadensiskt ägd. Därefter har det tidigare USA-inflytandet i kanadensisk rundradio efterhand reducerats till minoritetsägande. Varje köp ett rundradioföretag skall underställas den kanadensiska av radio-, TV- och telekommunikationskommissionen CRTC. En större utredning om koncentrationsfrågorna föreligger i den s.k. Caplan- Sauvageau-rapporten, som föregicks av ett flertal andra utredningar. Senast gällande formulering av radiolagen omfattar både rundradio och kabel. Som mål för bruket av radiofrekvenser gäller bl.a. främjande nationell identitet och kulturell suveränitet. I lagen fastställs av också grundreglerna för Canadian Broadcasting Corporation, det nationella radio- och TV-företaget. Stort intresse har ägnats frågan om multi-media-koncentrationen, bl.a. i den s.k. Kent-kommissionen 1980, som främst tog upp situationen inom pressen. Som ett resultat av detta antogs bestämmelser som inte medger att sändingstillstånd för rundradio ges till företag som ger ut tidningar med samma spridningsområde som radiosändaren direktivet 1882-2294. Bestämmelsen upphävdes emellertid redan 1985. då den ansågs ha haft ringa effekt och högsta domstolen preliminärt uttalat sig emot den. CRTC följde under en tid en antikoncentationslinje i sin koncessionspolitik. Bl.a. ville man inte ge tillstånd till mark-TV-sändningar kabelföretag och man har i allmänhet avstyrkt lokalt korsägande av press- och radioTV-stationer. Under senare tid har emellertid förståelsen för koncentration ökat, samtidigt som man ställt krav på programpolitik och innehåll för de företag som velat göra uppköp av andra företag. I synnerhet gäller detta kabelföretagen.

Massmediekoncentration: internationellt perspektiv

Stödsystem för medierna

Stödåtgärder inom EU

Förutom frågan om restriktioner för etablering och ägande företag av på medieområdet diskuteras frågan i vilken mån stödåtgärder om medie- och kulturområdena t.ex. till press, fonogram, film skall - — anses utgöra en i EU-sammanhang otillåten subventionering. F.n. är situationen inte helt klar i detta hänseende. Maastrichtfördragets regler om kultur Artikel 128 och särskilda undantag för stödåtgärder som rör kulturområdet Artikel 92. 3 d markerar att kulturområdet, där konstnärligt skapande inom den audiovisuella sektorn ingår, inte skall behandlas som andra sektorer när det gäller harmonisering av lagstiftning. På massmedieområdet i allmänhet är det dock möjligt för organisationen att harmonisera lagstiftnin vilket också har diskuterats både när det gäller mediekoncentration och stödet till europeisk film- och TV-industri sådan och redan som genomförts när det gäller gränsöverskridande television. Flera EU-länder och USA har stödordningar för De pressen. problem som kan uppstå rör system där stödåtgärder kan snedvrida anses handeln mellan EU-länder eller diskriminera EU-företag. EG-kommissionen har relativt interventionistisk attityd till företag med en dominerande marknadspositioner och har också vissa fullmakter genom den ovannämnda förordningen om företagskoncentration. Det finns t.o.m. ett kommissionsbeslut, där det hävdas inte att en stat som tar nödvändiga steg för att upprätthålla pluralism i inte pressen uppfyller sina förpliktelser i förhållande till artikel lO i Europakonventionen om mänskliga rättigheter5. Europaparlamentets resolution har också redovisats.

Regleringarnas effekter

Man har i samband med mediekoncentrationen diskuterat regleringamas och andra åtgärders effektivitet: utvärdering dessa är givetav vis en central fråga för politiker. l ElM-studien finns vissa försök att värdera effekten av regleringar. Man ett relativt negativt ger om-

5 De Geillustrieerde Pres mot nederländskaregeringen16juni 1976.

SOU 1994: 145

döme, främst därför att genomförandeaspekten regleringarna har

av försummats, dvs. man har låtit sig nöja med att stifta regler och sedan inte följt upp dem. Flera faktorer kan ligga bakom detta förhållande. Det kan bero att politiker vill skaffa sig ett rent samvete utan att egentligen vilja offra resurser eller åsidosätta andra mål för att verkligen genomföra en förändring. Det politiska systemet kan i sig vara för svagt för att tillåta sådana ingrepp som erfordras. Slutligen kan det bero på att det helt enkelt rör sig om oförenliga intressen: en effektiv kontroll av mediekoncentrationen kanske kräver så stora ingrepp i medborgarnas frihet att den inte går att tillämpa i en demokratisk stat. En mer optimistisk tolkning är att det rör sig om avvägningar: det gäller att å ena sidan komma bort från en övertro det juridiska systemet och å den andra undersöka vad kunskaper, öppenhet och övervakning i demokratisk ordning skulle kunna åstadkomma. Värderingen av effekter av insatta åtgärder måste begränsa sig till nationell eller lägre nivå, eftersom några internationella insatser hittills inte gjorts. Europarådets och EU:s medlemsstater har hittills inte varit särskilt intresserade av att låta vare sig rådets eller unionens experter eller utomstående att närmare granska sin interna mediepolitik. Den information som presenteras internationellt styrs ofta av regeringarnas egna önskemål och avser givetvis inte att leverera material för kritik på hemmaplan. Utvärdering har således bara haft ett blygsamt utrymme i de europeiska diskussionerna hittills, även om det faktum att frågan tas och att krav ytterligare åtgärder visar form upp reses en av indirekt värdering av insatserna hittills. Utvärdering är ofta en känslig del av internationellt samarbete eftersom den innefattar element av kritik mot ett enskilt lands regering. Inte desto mindre existerar åtminstone ett välkänt och framgångsrikt forum för utvärderingar av enskilda länders politik nämligen OECD:s s.k. länderförhör country reviews inom ett flertal politikområden. Europarådet har också tillämpat en variant av sådana undersökningar av enskilda länders kulturpolitik med en viss framgång. Sverige har försökt lansera en liknande typ av undersökningsmodell för mediekoncentrationsområdet men hittills utan framgång. Värderingen av effekterna av stödsystem kan givetvis skifta efter politiska utgångspunkter här har redan noterats den skepsis som ~

Massmediekoncenzration: internationellt perspektiv

inom Europarådet möter bl.a. selektiva Samtidigt system. kan konstateras att bland EU-institutionerna Europaparlamentet ofta haft en positiv inställning till presstöd.

SOU 1994: 145

Litteratur och referenser

EIM-studien: A. Sanchez-Tabernero and others: Media Concentration in Europe Commercial Enterprise and the — Public Interest. The European Institute for the Media. Manchester 1993. Kompletteras av länderstudier för Tyskland och Sverige. Innehåller en bibliografi. 2. EG-grönboken: Pluralism and Media Concentration in the Internal Market An assessment of the need for Community ac- — tion. Commission Green Paper. COM92480 final Brussels, 23 December 1992. Europaparlamentets ställningstagande till grönboken: Resolution A3-043593 by the European Parliament Jan. 20 1994. 4. Medieföretagsköp och mediekoncentration Nordiske Seminarog Arbejdsrapporter 1992:514. Media Concentration and Media Ownership in the Nordic Countries. Copenhagen 1993 Nordiske Seminar- og Arbejdsrapporter 1993:532. En engelsk uppdaterad sammanfattning av 1992:514. Ad van Loon: International synthesis on the economic,political and legal aspects of media pluralism, concentration and competition. lViR and Unesco 1993. Med litteraturlista

ll** Europarådsdokument:

MM—CM Expert Committee on Media Concentrations and Pluralism CDMM Steering Committee on the Mass Media 3rd European Ministerial Conference on Mass Media Policy Nicosia Cyprus 9-10 October 1991: 7. Synthesis report media concentration in Europe, presented - on by the Enlarged Working party on Media Concentration on behalf of the CDMM. Document MCM 91 - Resolutions and declaration. Document MCM 91 14. Memorandum presented by the British delegation. Doc. - MCM 91 lO.

Massmediekoncentration: internationellt perspektiv

10. Study of a consultant on scientific work in the field of media concentrations and pluralism. Prepared by Arbeitsgruppe für Kommunikationsforschung und -beratung in Zürich. Doc. MM- CM 92 5 def + Additional study on the same subject in doc. MM-CM 92 ll. Contains references to relevant literature. ll. Consultants study on the notion of to the market. access Prepared by Frands Mortensen and Preben Sepstrup of Aarhus University. Doc MM—CM 947. 12. Study on media concentrations in Europe. Consultant study prepared by Ad van Loon and André Lange. Vol l legal analysis, Vol economic analysis. Finns i utkastform, senast i doc. CDMM 92 8 etc. Definitiv version fortfarande under arbete. 13. K. Jakubowicz: Media Concentrations in Central in East European Countries. Updated version. Doc. MM—CM 94 17. 14. Rapporter om mediekoncentration i medlemsstaterna i MM-CM. Doc. MM-CM 93 5 Vols. l etc. 15. Jämförande översikt Comparative table of national legislation of relevance in the area of media concentration. Doc. MM-CM 93 16. Utkast till riktlinjer om medietransparens. Senaste version in Doc. MM-CM 94 4 rev. 17. Slutrapport till ministerkonferensen i Prag från MM-CM. Senaste version MM-CM 94 12 March 94. 18. Dokument om länderförhörsmetoden för mediekoncentrationsproblemet: Possible outline of a system for analysing national policies in the area of media concentrations. Doc. MM—CM 93 ll.

Mediekonsentrasjon

Et diskusjonsnotat til Pressutredningen -94 Hans Fredrik Dahl av 19 1994

Innledning

Mediekonsentrasjon kan i hovedsak forstås mäter. to 1 Konsentrasjonen kan bety at antallet mediebedrifter utgivere, ansvarlige sendeselskaper m.m. synker følge fusjoner, nedsom av leggelser eller konkurser reduserer antallet operative bedrifter. som Med opprettholdt etterspørsel vil det mindre antall større bedrifter ta hånd om en stadig større del markedet, både leserav og annonsesiden. Denne form for mediekonsentrasjon kan hensiktsmessig be-

tegnes markedskorzsentrasjon. 2 Konsentrasjonen kan imidlertid også bety eierkonsentrasjon, en prosess som uavhengig av mediebedriftenes antall innebwrer at kontrollen over flere selskaper samles fazrre hender. En tredje - type konsentrasjon, den geograñske, vil regel innebzere et sammenfall som av 1 og 2, idet markedskonsentrasjonens reduksjon antallet beav drifter i et område leder til at fzerre eiere får hånd bedrifter om som før var behersket flere geografisk spredte eiere. I det følgende skal av den geografiske konsentrasjonen likevel variant ses som en av markedskonsentrasjonen.

Det er i og for seg ingen nødvendig sammenheng mellom de to konsentrasjonsprosesser i marked eierskap. Historisk har de pågått og til ulike tider, for pressens vedkommende i hovedsak slik at en utstrakt markedskonsentrasjon i Norden pågikk fra 1945 til 1965, ca. mens eierkonsentrasjonen for alvor fulgte i årene deretter. De kan to selvfølgelig også samvirke. økt eierkonsentrasjon kan føre til nedleggelser, dersom en investor kjøper inn i mediebedrift for å seg en legge den ned. Men investoren, som selv tilstreber eierkonsentrasjon, kan like gjerne ønske å opprettholde det eksisterende medie- eller bedriftsmønster. l såfall kan konsentrasjonen sikre markedsdiffennen siering som spredt eierskap ikke ville ha opprettholdt.

I det følgende skal de to typer konsentrasjonsprosesser drøftes med sikte på deres rolle for enkelte demokratiske kulturelle Verdier i og

SOU 1994: 145

samfunnet. Spørsmålet blir enkelt sagt hva de to typer prosesser kan få å for massemedienes mulighet for å tjene og styrke demokratiet, og hvilke kulturelle følger vi kan avlese av den ene eller annen type konsentrasjon, spesielt da for mediene selv. Drøftelsen er skissemessig ikke uttømmende, og tar sikte å virke som diskusjonsunderlag. og

Markedskonsentrasjon

a. i etermediene En diskusjon av markedskonsentrasjonens betydning demokratisk og kulturelt må helt ut ta sitt utgangspunkt i pressen. Av historiske grunner har nemlig etermedieområdet i Norden inntil nylig vzert unndratt markedet og konkurransens vilkår. En radio og et TV-medium innholdsmessig utviklet etter publikums preferanser hører derfor i disse land framtiden til. Overgangen behøver kanskje ikke bli så brå som ofte ser uttalt. Tendensen i de nordiske land går stort sett mot et man to-sporet system på radio og TV-markedet, med et skattelisensfinansiert public service tilbud garantert av staten som konkurrent til de økende antall kommersielle stasjoner som åpnes de siste dels med, dels uten public service-forpliktelser nedfelt i sin konsesjon. De høye kulturelle idealer som preger den tradisjonelle almenkringkastingen vil derfor i disse land settes i stand til å by de private nykommerne kurranse teknisk og innholdsmessig, og dermed drive nivået i denne sektor opp. Modellen kan sies å vzere den britiske av 1954, som ble etablert ved at BBC dette året fikk konkurranse fra de private ITV-selskapene. Denne modell har i 40 år sikret Storbritannia et høyt kvalitativt utbud av radio og TV-programmer gjennom effektiv konkurranse mellom lisens- og reklamefinansiert public service radiofoni. Ä spå hvordan den private, kommersielle halvdel dette noe om av system, som i Norden ennå er i sin begynnelse, kan tenkes å utvikle i relasjon til eventuell markedskonsentrasjon, er derfor temseg en melig hensiktsløst. Ennå er for mange faktorer ikke kommet på plass i det nye etermediemønster. Den kommersielle lokalradioen er under etablering. For kommersiell TV er spørsmål om lisensiering, finansiering og etableringsomfang ikke avklart. Den konkurransen som det to-sporede systemet vil møte fra det helkommersielle, nye

M ediekonsentrasjon

internasjonale TV-markedet der det så å hver måned åpnes - eneste nye flater er heller ikke oversiktlig. Det derfor alt for tidlig å - er noe om den markedsrettede del av TV-systemet tendensielt vil komme til å konsentreres få selskaper eller flere, antallet spres og om aktører totalt vil stige eller synke over tid. Det er også vanskelig å hvilken innvirkning den eller mulighet vil få på ene annen programinnholdet i det kommersielle fjernsynet. Etermediene under er omlegging, i et skifte som utvilsomt vil få følger flere måter. Men noen erfaring av betydning om fenomenet markedskonsentrasjon kan vi ikke trekke av denne omlegging ennå.

b i pressen . Derimot oppviser pressen og pressens historie et rikt erfaringsmateriale i denne sammenheng. Det viser at markedsmessig konsentrasjon av den art som er beskrevet innledningsvis, har betydning langt ut over det økonomiske felt. Konsentrasjonen henger det mest intime sammen med utviklingen av mediene som produkt, med deres kulturelle og journalistiske innhold. Så tydelig sammenhengen mellom er marked og produkt, at innenfor ville vi helt enkelt ikke hatt pressen de samme aviser som de dag har, om ikke det gjennom hele dette århundret hadde funnet sted en betydelig konsentrasjon i markedet. Hvilke forandringer kan vi da avisen har gjennomgått i takt med at antallet av selvstendige utgivere har gått ned For det første er den blitt dagsavis. På det tidspunkt rundt år en 1900 da den nådde fram til dekning ca.halvparten husholdene i av av Norden, og man kan at i denne forstand blitt et politisk pressen var massemedium, da var den enkelte avis for de fleste lesere ukentlig en eller en to ganger pnukentlig forteelse. Antallet utgivelser har som normalt mønster steget fra én eller to pr. uke det vanlige i periosom den 1900-1920, til et mønster der avisen blitt et daglig medium. er Det finnes selvfølgelig fortsatt lokale utgivelser holder med som seg et mer beskjedent utbud. Men mønsteret går utvetydig i retning av flere utgivelser og tettere periodisitet, i takt med konsentrasjonen av antallet utgivere. Betydningen av at avisen som journalistisk produkt blir daglig en avis, behøver ingen nzermere utpensling, verken når det gjelder effektiviteten i den demokratiske eller deltakelsen i den prosess

SOU 1994: 145

demokratiske diskurs for ikke å tale om den løpende nyhetsmessige orienteringl Også i kulturell henseende har konsentrasjonen store følger. Avisene ble omnibusaviser, for å bruke den danske betegnelse, medier for alle om alt, og den stoffmengde som skulle til for å dekke det brede, i prinsippet ubegrensede spektrum av stoff som sikret denne kvalitet, ble ivaretatt gjennom den daglige utgivelse, som i seg selv er den enkelte type omlegging som historisk har virket sterkest til å øke pressens volum. Dernest ble avisen gjennom mellom- og etterkrigstidens økte konsentrasjon et mer saklig, åpnere og mer tolerant organ enn den hadde vzert i den eldre, mer partikularistiske form under partipressens tilkomst og første år. Så snart en redaktør tenkte ut over sitt opprinnelige distrikt, sitt parti, sin utgivers spesielle hensikter, ble hans organ mer åpent. Spesielt i Danmark er det tydelig å se at den tradisjonelle partipresse, med sine sterke politiske ideosynkrasier og ideologiske fordommer, ble atskillig myket opp gjennom tilkomsten av omnibuspressen rundt 1.verdenskrig. Det samme turde gjelde som universelt fenomen. Til alle tider og alle steder endrer avisen karakter etter sitt markeds utstrekning og lesernes sammensetning, og da fortrinnsvis fra det lukkede til det mer åpne. Den kulturelle betydning ligger i det større mangfoldet av informasjoner, som den avisen som strekker seg etter et større marked oppviser i forhold til én som opererer i et mindre konsentrert marked. Den moderne medieideologi med dens vekt informasjonsrikdom som sentral Verdi, er så å født av markedskonsentrasjonens krav og av dens muligheter, i og med at et ekspanderende markedsgrunnlag selvfølgelig gir ressurser til en større journalistisk påkostning enn før. At avisen som meningsorgan samtidig utvides i retning av toleranse og pluralisme, gir den nordiske pressehistorie mangfoldige eksempler på.

l For disitinksjonen, se H. F. Dahl, Interplay betweenMedia and Democracy. I Karl Erik GustafssonEd.. Media Structureandthe State.Publicationsof the Mass Media ResearchUnit. Göteborg Schoolof Economics.No 7I994.

Med iekonsentrasjon

c. markedskonsentrasjon og pressestøtte

Det reiser seg en interessant motsetning mellom denne historiske erfaring på den ene side, den ofte fremholdte betydningen og av mangfoldet i en differensiert dagspresse på den annen. Etter denne siste oppfatning er det ikke konsentrasjonen, men snarere differensiering og pluralisme, altså i praksis: heller små mange og presseorganer enn store og få, som sikrer informasjonsrikdommen i et samfunn. I tillegg til å forøke den samlede tilgang informasjoner av sies den differensierte dagspresse også å vaere en demokratisk garanti ved å ventiler

for alternative og opposisjonelle synspunkter En mindre vidtrek-

kende variant av det synspunkt vil å det for samme vaere reservere

situasjoner hvor markedskonsentrasjonen kommet

er så langt at det oppstår monopolsituasjon på vesentlig en et utgivelsessted, og å at et nødvendig mangfold forutsetteri det minste utgivelser. to De to tenkemåter kolliderar- ofle i den offentlige synet pressestøtte, som i alminneligåhet legitimeres ved økt mangfold som

verdi. Fra støttens tilhengereipointeres gjeme at overføringene sikrer

medie-pluralisme som et demokratisk informasjonsmessig gode. og Fra motstanderne påpekes like regelmessig at støtte sikte en som tar å motvirke markedskonsentrasjonen ved å holde de oppe organer som etterspørselen ikke baarer, virker- konkurransevridende fratar og markedslederen ressurser som kunne ha gjort ham enda bedre i journalistisk opinionsmessig forstand. i og Hvis man i avveiningen her må leggç generelt til kan syn grunn, det neppe bli det følgendçç. i annet enn Den historiske erfaring tilsier helhet såvel den pressen som som

enkelte avis blir bedre og vinner kvalitet gjennom markedskonsen-

trasjon. Videre: Den journalistiske utvikling presseproduktet skylav des ikke bare at konsentrasjonçtt pløyer- til det enkelte større ressurser

organ, men at utviklingen Eølger den tilpassing til den endrede

marked som konsentrasjonsprosessen âpner for. Dette

betyr igjen at en pressestøtte som kompensera el sviktencle eller ikke-eksisterende

marked med midle: fra det offentliga, ikke

uten videre kan påregne

de samme virkpinger i journalistisk utvikling forankring i

som en

2 Temaet medieplpralisme mçdiekonsentrasjon utførlig behandlatfra vs. er

prinsipiell ogjnlpçidisk sidei EU-kggnmissjonensGreenPaperPluralism and Media Concentratiqr1 the in Interr1§ll,Mark € I.C0m92480 Final, Brussels23.Dec.1992.

SOU 1994: 145

innebåret. Det ikke det hvor avisens innmarkedet ville ha er samme tekter kommer fra. At den stammer fra markedet lesernes og —— etterspørsel avisproduktet fra dag til dag gir anonsørenes etter føringer et statlig mesenat knapt kan erstatte. som Konklusjonen dette blir ikke nødvendigvis negativ til pressestøtav Det kan finnes andre for slik støtte enn de som er ten. grunner en den historiske prinsipielle overveielse tilsier tematisert her. Men og vel da offentlig bør kortsiktig avhjelp, med at pressestøtte anses som overgangsordninger ekstraordinaar karakter, fordi en statlig støtte av markedet den rolle det har spilt og fortsatt ikke på sikt kan erstatte og innholdsmessige utvikling dermed for dens spiller for pressens - og

politiske kulturelle betydning. og det gis for permanent omfattande statlig Dog kan argumenter en og subvensjonering ut fra analogi til det rådende etermeav pressen en gjort den britiske demokratiteoretiker diesystem, slik det bl.a. er av Keane3. Argumentasjonen går da slik: Staten vil ved å John opprettholde visst anxtall nr.2 nr.3-0rganer etablere en to-sporet et og pressestruktur helsebringende konpublic service preget av en mellom den siden de markedsbaserte nr.l-aviser og kurranse ene på andre de statsstøttede, kan sette standarder i kvalitet og den som uavhengig markedet, de markedsbaserte like fullt må teknikk av som Konkurransen vil forøvrig også går den andre veien, legge seg etter. lisensfinansierte radiofoni ikke bare trekker den anakkurat som den i kvalitet også møter tevling i folkelignonsebaserte opp men en sunn publikumsnaerhet fra de kommersielle kanaler. Forutsetningen het og tankegangen to-sporet system at betrakter det for denne om et er man i helhet public service-system, der innsatsmidlene kommer som et helhet til gode. Ulempen at ingen, heller ikke Keane, systemet som er har funnet på rimelig styringsmåte for en slik public service-presse en analog til de avtaler betingelser ligger til grunn for tildeling og som

av TV-konsesjoner.

3 John Keane, The Media and Democracy. London 1991.

M’i(’((l1.S‘BIlIFCIS/(Il

d. annonsekonsentrasjon Som en spesiell begrunnelse for pressestøtten påberopes ofte det forhold at zinnonsemarkedet slår annerledes ut for den enkelte avis økonomi enn leserlnzirkedet. På lesermarkedet innebzerer hvert solgte eller returnerte eksemplar en tilvekstfrafall etter linezert monster. På annonsemarkedet som bctinges av leseroppslutningen får oppgzmgnedgzmg eksponentielle følger, idet zinnonsçârene ikke fordeler sine innsatsmidlei jevnt, men konsentrerei dem der de når leserc llest. hvilket vil at den markedsledentle ofte tiltrekker seg en uforholdsmessig større del av zmnonseiiintekterie enn andre aktører. Erlarii1gen viser imidlertid at annonsçarer ikke bare satser i henhold til avisens akkumulerte leserdekning. og slett ikke etter en lovmessighet som uvegerlig vil føre til at den største slår de mindre ut oppugsspirulen. I stigende grad differensieres reklamemidlene etter annonsemedienes posisjon del-markeder. Selv avis nr.2 eller 3 utgiverstedet tiltrekker seg zinnonsører, forutsatt at den er ledende i bestemte markedssegmenter. Ved strategisk satsing i bestemte segmenter kan minoritetsaviser derfor motvirke den generelle tendens til ann0nsekonsentmsjon, og gjør det ofte med stort hell.

2. Eierkonsentrasjon

En konsentrzisjon av medieeiendom gjennom hastig oppbygging av store agglomorater opptrer fra tid til annen. Men de er, som Karl Erik Gustavsson har påvist, i alminnelighet gründertiltak av kort varighet. Mer interessant er den konsentrasjon eiersiden opptrer som som en langsiktig tendens uavhexigig av spektakulâere baroner. lgjen er vår erfaring i hovedsak knyttet til forlagsdrift, idet inpresse og vesteringen i etermedia er såvidt nytt i Norden at egentliga erfaringer derfra vanskelig kan trekkes. At eierandelcr fra flere selskaper samles stadig herre hender, er en prosess som normalt igangscttes ved at den opprinnelige krets av avisutgivere en familie, eller et lokalt interessentskap selger ut - aksjer som igjen etterhvert samles hos investorer med systematisk interesse for presseaksjer. Ved kapitalutvidelser, og enda ved at mer selskapet går heirs, øker aksjenes sirkulasjon og gamle begrensninger faller for ekscmpel regelen om at styret skal godkjennc —

SOU 1994: 145

aksjetransport. Dette er helt naturlige og normale bevegelser i kapitalgrunnlaget for såvidt kompliserte bedrifter som aviser. Resultatet at investorer spesialiserer seg ved aksjekjøp innen bestemte bransjer er naturligvis ikke noe eget for pressen eller media, men skyldes i hovedsak de funksjonelle fordeler en investor vinner ved å bygge opp langsiktig kompetanse. Spørsmålet er da om det kan opptre uheldige virkninger, journalistiskinnholdsmessig eller i mediesturkturen i stort, av en slik endring i retning av profesjonelle krysseiere til avløsning av de gamle familieog andre énavisbedrifter.

a. eierskap i det enkelte medium I utgangspunktet må det erindres at eierforholdene bak det enkelte medium er av mindre betydning for utbudet i dag enn før, og at eierforholdene generelt spiller en langt mindre rolle for innholdet enn mange andre faktorer, spesielt da den redaksjonelle standard og kompetanse, samt fremfor alt redaksjonens ressurser og evne til å følge opp sine saker. Om det enkelte presseorgan bidrar til ytringsfrihetens utbredelse og opinionsdanningens mangfold, vil i dag normalt ikke vaere bestemt av eierforholdene, men av redaksjonen. Eiernes rolle er her ofte overdrevet. Eierne har i dag normalt ingen adgang til å treffe bestemmelser om medienes innhold. Det gjelder i de store avisene så vel som i public service etermedieselskaper, de private like fullt som de offentlig eide. Omkostningene ved direkte eierpåtrykk mot redaksjonen er i alminnelighet meget store, i alle fall i de store mediebedriftene, og profesjonelle investors holder seg normalt lengre unna slikt enn andre eiere. Dette betyr ikke at det ikke finnes eksempler det motsatte. Pressens historie er selvfølgelig full av tilfeller der eiere har øvet utilbørlig trykk. Disse episoder må ses som unntakene som bekrefter den generelle regel: at slike påtrykk faktisk anses utilbørlige. Men i alminnelighet vil påtrykkene vxre fazrre i dag enn før, og større ved tilfeldige eller ister ved politisk motiverte eiere, enn ved eiere med langsiktig bransjeinteresse, som utvikler en egeninteresse i å bevare redaksjonens integritet. For å sikre redaksjonens integritet har flere mediebedrifter etableret stiftelser som kan garantere produkters uavhengighet i forhold til

Mediekrm.scnrrasjon

eierne, lÄeks. ved at stiftelsen overvåker eierne og ansetter bedriftens sjefsredaktør. l Storbritannia The Guardian Lmderlagt slikt er rrusree ownership gjennom The Scott Trust, i Norge kjennes mens en tilsvarende ordning fra Dagbladet. Formodentlig vil det riktig å vzcre pressen selv linne mäter å motvirke uheldig eierskap langs disse linjer, fremfor å anbefale generell lovgivningfi Under enhver omstendighet er den innflytelse eieme Aver som over en avis innhold. slik det mater leserne fra dag til dag. ubetydelig i forhold til det journalistiske skjønn det redaksjonelle judisium og som utøves. Annerledes stller saken seg når det gjelder eierskapets betydning for pressen som struktur.

b. strukturelle ulemper

Den mest åpenbare Lilempe vil her innholdsmessig uniformevasre en ring som følge av at investor etter ha økonoen og samme vunnet misk kontroll over flere aviser søker gjøre dem ensartet i uttrykk. lmidlertid er dette ikke en vanlig følge eierkonsentrasjon. Snarere av viser erfaringen at eiere med interesser i Here aviser investerer i dem for hva de er. og følgelig respekterei hver enkelt redaksjons politiske og journalistiske orientering ut fra behovet for differensiert porteen følje. Spørsmålet om uheldig geografisk konsentrasjon reises undertiden i denne sammenheng. Når en lokal avisbedrift invaderes eller overtzis av en langsiktig eier utenfra, vil den profesjonelle investor ikke nye, sjelden møtes av mistm alene den at han kommer fra av grunn et annet sted enn utgivcrstedet ofte fra hovedstaden. To nøyziktig paral- lelle begivenheter i Sverige og Norge i løpet det siste året illustreav rer dette. Adresseavisen i Trondheim Sydsvenska Dagbladet i w Malmö ble begge Linderlagt delvis eierskap fra profesjonelle investorer utenfra henhv. Orkla Media Marieberg. Overtakelsene vakte og såvidt sterke lokale reaksjoner at de vant gjenklang i rikspolitikken, i Norge med etablering av en särskilt mediekonsentrasjons-utredning til følge.

4 Philip Schlesinger,The ScottTrust. Mimeo I986.

SOU 1994: 145

Det er ikke vanskelig å forstå at nettopp et så lokalt produkt som en avis, som i utgangspunkt bzerer stekt preg av utgiverstedets identitet, omhegnes av slike følelser som de som her korn til uttrykk. Naarmere ettertanke vil imidlertid tilsi at noen praktiske botemidler mot fremmed eierskap i slike tilfeller neppe lar seg fremskaffe, og heller ikke ønskelige. Det ville i så fall stille pressebedrifter i en kapier talmessig szerstilling som neppe vil vaere gunstig for bransjen. En mer åpenbar ulempe oppstår om en eier med andeler i mange organer har andre kapitalinteresser ved siden av. Det norske holdingselskapet Orkla Media er divisjon av et større konsern som bl.a. driver industri, har møtte kritikk for å eie f.eks. både den sentrale og hjørnestensbedrift og den ledende avis i én og samme by, med de muligheter for interessekollisjon som denne sits innebaerer. I slike tilfeller vil eieren kunne komme i konflikt med seg selv, noe som kan tenkes å virke inn avisens journalistiske dekning av vedk. industribedrift. Om dette ennå ikke har oppstått som aktuell situasjon i Norge, kjennes problemet fra England, der Observers eier Tiny Rowland og hans selskap Lolmro vant herostratisk berømmelse i 1980-årene for å bruke den aktverdige søndagsavis i kampen mot en forretningsrival fra et helt annet omrâde. The Observers anseelse som journalistisk organ fikk utvilsomt en skrape av dette misbruk. Det er mye som tyder at et selskap med investeringer i ulike bransjer for å etablere eierforhold i flere aviser bør kunne pålegges å garantier for saklig eierskap, slik Orkla såvidt vites har gjort overfor sine presseselskaper. Det skulle ikke problematisk å formuvaere lere enkle regler i denne retning som kunne pålegges av f.eks. nzeringsdepartementet eller konkurransetilsynet ved overtakelse av større aksjeposter.

c. fordeler ved konsentrasjon i kjeder Eierkonsentrasjon har imidlertid også åpenbare fordeler. Eierskap i

flere mediebedrifter gir en investor erfaringer som kan komme flere

til gode. Eierskap i flere bedrifter gir også mulighet for rasjonaliseringsgevinst som kommer den enkelte bedrift til gode. Endelig kan det i konsernstrukturer bli tale om stordriftsfordeler, f.eks. ved

Mediekonsentrasjon

allokering av tekniske ressurser. Alle disse erfaringer kan illustreres ved de siste års utvikling i Norge.5

a Profesjonelt eierskap. Som fremholdt ovenfor vil avis-

mange bedrifter ha fordel av langsiktige, bransjekonsentrerte investorer fremfor eiere motivert andre hensyn. Dette gjelder også ved av krysseierskap mellom ulike media: til at i en grunn pressen mange land inviteres som medeiere til privat lokalradio eller -TV, er nettopp at eiernes kompetanse skal overføres fra et velprøvd til et nytt medium. Fordelen ved slik profesjonelt krysseierskap ble nylig illustrert ved en konflikt mellom eiere redaksjon i det norske privatselskapet og TV2. Selskapet eies for 33 % vedkommende av Schibsted som tilsvarer Marieberg i Sverige. Da styret redaksjonen våren 1994 kom og ut i en i og for seg helt naturlig konflikt redaksjonens rett til å om fastlegge selskapets programpolicy, ble denne løst ved den profesjonelle medie-eier Schibsteds mellomkomst med henvisning til at de og rutiner for redaksjonell uavhengighet som gjelder i Schibsteds avisbedrifter, også skulle gjelde i TV2. Det kan ikke tvil at vaere om en Iøsning som denne som ga redaksjonen videre fullmakter det - enn som er vanlig i en kommersiell TV-kanal ble muliggjort ved den dominerende eiers erfaring presse-investor. som Et tilfelle som dette taler for at krysseierskap fra til eterpressen media kan ha fordeler ved at etablerte normer fra pressens journalistikk og redaksjonsdrift denne måten overføres til media. Dette nye vil i så fall vaere en vinning. Pressens publiseringsnormer utviklet er gjennom generasjoner og tilpasset ikke minst de demokratiske behov og hensyn som følger av den politiske rolle avisene har spilt gjennom de siste hundre år. Om de kunne tilføres nye medier, ville det generelle medie-etiske nivå formodentlig kunne høynes. Dette hensyn er ikke alltid påaktet i mediepolitikken. I Norge aviser etter loven er avskåret fra å eie mer enn 49 % privat lokalradiostasjon av en nzerradio. b Rasjonaliserinsfordeler. Det vel kjent fra land at er mange en investors kjede-eierskap i flere avisbedrifter kan anledning til mer rasjonell drift av hver enkelt avis. I Sverige Norge fremholdes og

5 Datai det flg. fra Rolf Høyer, Konsentrasjozzsuktører konsentrasjonsarferdi og mediemarkedet1994.Arbeidsnotal l99427 HandelshøyskolenBl.

SOU 1994: 145

gjerne fordelen ved arbeiderpressens organisasjon i denne sammenheng. At en tilsvarende fordel kan høstes av andre er nylig demonstrert i Norge gjennom Orkla Medias eierskap i 12 pressebedrifter rundt i landet. Etter alle tilgjengelige data å dømme har de rasjonaliseringsgevinster som er vunnet ved dette kjede-eierskap, styrket hver enkelt avis i kjeden. Kjededannelsen har i enkelte tilfeller likefrem hindret nedleggelse. c Tekniske ressurser. Det har endelig vist seg at den konsernmodell som arbeiderpressen med fordel drives etter, har gitt tilsvarende gunstige virkninger i andre kjeder gjennom den mulighet for rasjonell allokering av trykkerikapasitet og tekniske ressurser som kjededannelser åpner for. Alle de tre aviskjeder i Norge Schibsted som kontrollerer 36 % av det samlede opplaget, Norsk Arbeiderpresse som kontrollerer 16 % og Orkla Media med 13 % opererer med fordel på denne måten. Hvor avgjørende allokering av trykkerikapasitet kan vaere for et presseorgans skjebne, vises i norsk pressehistorie ved etableringen av Verdens Gang som kveldsavis i tabloid 1963, da Schibsted overtok aksjene og VGs tekniske produksjon til Aftenpostens presse en allokering som ga grunnlag for den mest bemerkelsesverdige opplagsvekst i norsk presse noensinne.

Jeg har i dette notat forsøkt å sannsynliggjøre at markedskonsentrasjon hittil har vaert en fordel for pressen at pressestøtte ikke kan erstatte markedet som incentiv til pro- duktutvikling, og derfor bør betraktes som midlertidig hjelp at en utførlig begrunnelse for fast statsstøtte til pressen som en public service-struktur støter uoverkommelige problemet på styringssiden at ulemper ved eierkonsentrasjon i massemediene i hovedsak opp- star når investor har andre industrielle interesser enn media at eierkonsentrasjon i kjede innebeerer fordeler både for pressen som helhet, for mediesystemet i stort, og for den enkelte avisbedrift. Det følger av dette at evt. reguleringer av eierkonsentrasjon bør vaere konkurranseregler som letter oppbygging av alternative kjeder, mer enn tiltak mot kjededannelser ogeller eierkonsentrasjon som sådan. En gjennomgående positiv innstilling til mediekonsentrasjon som den som her er tilkjennegitt, forutsetter hele veien reell konkurranse

Med iekonsentrasjon

som et overordnet hensyn. Det bare den pluralisme ligger i er som konkurransen som på lang sikt gir mediene troverdighet. Dette innebarer selvfølgelig at fusjoner eierkonsentrasjoner ikke kan løpe og hvor langt som helst. For å sikre flere aktørers plass kan tak på et eierkonsentrasjonen i f.eks. ved 33 % eller 50 % det pressen, av samlede opplag, eller en tilsvarende sperre ved eierskap etermeav dier, kunne kjennes naturlig, for å beskytte bådene medienes og medieeierskapets troverdighet.

Tidningskoncentration

En promemoria för Pressutredningen -94 Stig Hadenius av 1110 1994

Jag har av den sittande pressutredningen blivit ombedd skriva att en PM om koncentrationen tidningsmarknaden. Samtidigt har jag fått ta del av en PM som Hans Fredrik Dahl skrivit för Pressutredningen. l tre böcker har jag beskrivit ägandet inom svensk och svenska press massmedier den senaste med titeln Vem äger vad i - svenska massmedier 1994. Till detta kommer de undersökningar som Pressutredningen -94 gjort. Jag hänvisar till dessa då det gäller faktauppgifter kring utvecklingen även del grundläggande och - om en till viss del välkända uppgifter finns med också i denna text. I promemorian skall jag försöka l analysera betydelse i pressens nuvarande mediesystem, 2 diskutera utvecklingen tidningsmarknaden och inom 3 tidningsägandet samt 4 kommentera rådande tillstånd och möjligheter till åtgärder. Det kan finnas anledning att redan inledningsvis påpeka att gränserna inte är lätta att dra marknadskoncentrationen hänger nära — samman med ägarkoncentrationen.

1 Pressens betydelse

Vilket medium betyder mest i vårt nuvarande massmediesystem Frågan är värd att ställa eftersom många självklart och anser svaret är säkra att det är TV har den största betydelsen. som Alla vet att TV tar en stor del vår tid. av 2. TV kan också ha en snabb och uppenbar genomslagskraft. TV kan därmed åtminstone kort sikt förändra verkligheten. - - Den kan t.ex. föra partier till makten och få andra förlora den. att De senaste riksdagsvalen visar goda exempel hur TV kan fälla och hjälpa partier.

Det råder således inte någon tvekan TV:s roll. Men jag om tror att det finns en risk för att den överdrivs. Mycket det förekomav som

SOU 1994: 145

mer i TV bara fladdrar förbi. Och det som stannar behöver stöd i andra medier. Radion har haft och har en stark ställning. Dess situation har förändrats kraftigt under senare decennier. Kvällslyssnandet har visserligen minskat men radion har blivit en del av vår vardag riks, regio- nalt och lokalt ett helt annat sätt än tidigare. Radion har kanske — sin guldålder just nu. Radion har ett rikt utbud inte minst av samhällsprogram. Ekot har en av landets största nyhetsredaktioner. Ändå vill jag sätta morgontidningarna i då det gäller opicentrum nionsbildningen. Dessa spelar en avgörande roll för vad vi skall tala om och vad vi skall tänka på. Tidningarna kan då de är som bäst - erbjuda utrymme, grundlighet och möjlighet till reflektion ett sätt som etermedierna inte klarar. Därmed påverkar tidningarna direkt och indirekt i högre grad och långsiktigare än andra medier. Jag anser att Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter utgör två av de viktigaste samhällsinstitutionerna i landet. De har inom sig en kompetens som är unik den kan liknas vid ett folkuniversitets. De påverkar varje dag det andliga klimatet i landet. De gör det genom sina nyheter men också genom sina kommentarer, debattartiklar osv. De betyder säkerligen mer än andra medier för tidsandan. Morgontidningarna sätter agendan för det offentliga samtalet.

2 Tidningsmarknaden

Karaktäristiskt för den svenska mediemarknaden har varit dagspresmarknadsmässigt starka ställning. I vissa fall har olika konkurresens rande tidningar tillsammans haft en hushållstäckning över 100 procent.

Kvällstidningarna kan betraktas som de stora vinnarna dagspres-

sens upplagemarknad under efterkrigstiden. Deras upplagor steg kraftigt fram till mitten av 1970-talet men har sedan stagnerat och i början av 1990-talet gått kraftigt tillbaka. Genom att kvällspressen till stor del fungerar som komplement ersätter den inte morgontidningarna. Kvällstidningarnas upplageutveckling har inte nämnvärt påverkat morgonpressens spridning utom möjligen i Stockholm. Snarast har kvällspressen konkurrerat med populärtidningar av olika slag. Morgonutgivna kvällstidningar skulle kunna tänkas förändra läget men några tendenser i den riktningen kan inte skönjas ännu.

Tidningskoncentration

Expressen och tidningen Idag har de senaste åren fått vidkännas betydande upplageförluster. Kvällstidningsmarknaden kan bli nästa stora krisbransch. Den främsta orsaken till denna utveckling ligger troligen i den förändrade mediesituationen kan också förklaras men av den allmänna ekonomiska lågkonjunkturen. De TV-kanalerna nya fyller det underhållningsbehov som kvällstidningarna tidigare tillfredsställt. Detta gör det extra svårt för tidningarna att vidta åtgärder. Expressen är hårdast drabbad och torde olika plan genomgå sin - svåraste kris sedan tidningen grundades. Under 1950- och 60-talen ägde det rum en koncentration till färre enheter morgontidningsmarknaden lång rad tidningar lades - en ner eller blev endagstidningar. Den regionala och lokala konkurrensen har minskat. Dessutom har det ägt utveckling innerum en som burit att tidningarna samlats i kedjor eller mindre fast slag. av mer Ensamtidningarna har blivit allt färre. Samarbetet inom de olika kedjorna varierar och har hittills inte i någon högre utsträckning rört det redaktionella området. Här finns tecken på förändring. en Andergruppen har t.ex. en egen nyhetsbyrå och tidningarna har ett utbyte av nyhetsartiklar. Det finns dock undantag från det generella mönstret till kedjebildning. För snart två år sedan gick AB i konkurs. Därmed a-pressen försvann en av de största tidningskedjorna i landet. Däremot överlevde de tidningar som hade tillhört a-pressen genom olika lokala och regionala rekonstruktionen Den uppslutning som förekom kring de hotade tidningarna visade två saker:

° Partipressen är inte död. Många stödde tidningarna gjorde det som av partipolitiska skäl. ° Konkurrens på tidningsområdet uppskattas av breda lager i samhället. Bakom rekonstruktionen av Arbetet och flera andra f.d. apresstidningar stod många enskilda och organisationer också men företrädare för det lokala näringslivet.

Den i särklass största marknadsandelen upplagemässigt sett har - — 1994 Marieberg genom DN, SDS, Expressen och Idag. Till detta kommer Bonnierägda Dagens Industri. Men dessa tidningar är utsatta för konkurrens.

SOU 1994: 145

0 DN från Svenska Dagbladet 0 Expressen från Aftonbladet - SDS från Arbetet och Skånska Dagbladet Konkurrensen skulle troligen minska alternativt försvinna om driftsbidragen togs bort. I det läget skulle de ca 27 procent av tidningsupplagan som BonniersMarieberg kontrollerar i dag inte bara öka i andelar och absoluta tal utan också komma att utgöra ett betydligt större problem än det gör i dag. Ser vi till regionerna utanför storstäderna finns en koncentration som lett till att ett antal stora tidningar har monopol sina respektive marknader. I Göteborg, Västerås, Jönköping och ett antal andra städer finns tidningar vilka har en monopolliknande ställning. Det finns inte någon mångfald eller någon valfrihet i majoriteten av utgivningsorterna. Dessutom förekommer ett intimt samarbete inom och mellan olika pressgrupper en rad områden även det re- daktionella planet. Trots allt finns dock konkurrens ett antal 18 stycken orter - — medan det resterande utgivningsområden råder monopol eller m0nopolliknande förhållanden.

Nödvändig konkurrens Massmediemarknaden i sin helhet har förändrats mycket kraftigt sedan 1971 då det direkta, selektiva presstödet genomfördes. Vi har fått en mångfald av TV- och radiostationer både kommersiella och li- censfinansierade. Det har också i debatten hävdats att kampen mellan medierna har kunnat ersätta den mellan tidningarna. En lokalradiostation eller regional-TV kan bjuda lika stor konkurrens om nyheterna som en tidning. En grundläggande fråga för den sittande pressutredningen liksom för flertalet av dess föregångare är att analysera och diskutera hur viktig konkurrensen mellan tidningar är och om den kan ersättas med konkurrens mellan tidningar och andra medier. Hans Fredrik Dahl kommer i sitt resonemang om tidningskonkurrensen till en överraskande slutsats. Han skriver s. 261 att de tidningar som vinner i konkurrensen och får monopolställning anpassar

Tidningskoncentratiøn

sig till marknaden och blir därmed bättre. De når högre kvalitet. en Tidningskoncentrationen skulle således positiv. rentav vara Några belägg för tesen anförs inte utan historiska erfarenheter

anges som grund för påståendet. Det är dock rimligt att anta att en tidning som ensam kan bestämma prenumerations- och annonspris och dessutom inte behöver dela annonsvolymen med någon får annan en bättre ekonomi än en tidning i konkurrensläge. Den får därmed chan-

sen att satsa mer på tidningsprodukten redaktionellt, tekniskt - m.m. Hans Fredrik Dahl företräder en extrem åsikt. Men det finns argument som kan tala för den. För det första kan man konstatera att konkurrens på medieområdet kan ha negativa sidor. Vi har kunnat se detta framför allt inom kvällspressen. Men jag tror att den även där är huvudsakligen positiv.

Tidningen Idag är inte bättre än Aftonbladet och Expressen trots att den är ensam kvällstidning med GöteborgMalmö utgivningsort. som För det andra kan en tidning som blir ensam orten bl.a. av marknadsskäl tvingas till större öppenhet. De ökande resurserna som kommer tidningen till del genom bristen konkurrens kan Dahl som konstaterar användas till att förbättra tidningens kvalitet. Men trots detta har jag svårt att förstå Dahls och resonemang vet inte vad han egentligen grundar sin uppfattning på. Har tidningsmiljön eller de journalistiska produkterna i Sverige förbättrats orter där den lokalaregionala tidningskonkurrensen upphört

- Blev Borås Tidning bättre när Västgöta-Demokraten lades ner

° Har Jönköpings-Posten respektive Smålandsposten på satsat mer den redaktionella produkten efter det att Smålands Folkblad respektive Kronobergaren försvann

° Har Göteborgs-Posten blivit bättre på grund att Handels-

av tidningen upphört att utkomma

Och ser vi fram i tiden kan vi ställa följande frågor:

O Skulle Dagens Nyheter bli bättre om Svenska Dagbladet försvann

Skulle SDS vinna i kvalitet om Arbetet och Skånska Dagbladet lades ner

I allt väsentligt tror jag att konkurrens tidningsområdet är av godo. Detta gäller även i en tid då tidningarnas partifärg blivit nedtonad. Konkurrensen verkar vitaliserande nyhetsjakten och den

SOU 1994: 145

allmänna debatten. En tidning mår väl ha konkurrent av att en att mäta sig med. Dahls resonemang kan gälla en symfoniorkester eller ett museum: Kvaliteten blir högre om pengarna läggs enhet i stället för en att splittras flera. Dessa kulturinstitutioner måste också på ett annat sätt än en lokal eller regional tidning mäta sig med sina motsvarigheter andra platser i landet. En symfoniorkester eller en teater konkurrerar inte bara en lokal arena utan bedöms också efter riksmått på ett helt annat sätt än regiontidningarna. JP, CC, VLT, UNT och ÖA behöver inte konkurrera med varandra. Det är också intressant att se hur den redaktionella standarden storleken och kvaliteten — tidningarna varierar från ort till ort.

3 Tidningsägandet

Har det någon betydelse vem som äger tidningar, radio och TV I ett land med professionella journalister och starka redaktioner borde det inte spela någon större roll ett medium ägs staten, politiskt om av ett parti, en stiftelse, ett religiöst samfund eller privatperson. Det är en ändå den journalistiska kompetensen och professionalismen bör som vara avgörande för produktens utseende. I många fall är säkerligen ägandet ganska betydelselöst. Redaktionen får den frihet och det ansvarstagande är nödvändigt. som

Ägarna har också i många avseenden mindre makt än tidigare. De kan

inte som Torsten Kreuger gjorde med Aftonbladet och Stockholms- Tidningen driva kampanjer i egen sak. -

Ägandet har varit relativt stabilt de decennierna. Drygt

senaste 60 procent av tidningarna är privatägda, 15 procent stiftelseägda och knappt 25 procent organisationsägda. När jag diskuterar tidningsägandet i dag gör jag det utifrån några grundläggande utgångspunkter.

° Tidningar har en avgörande betydelse inte bara för massmediebilden utan för hela det svenska samhället.

° Ägarkoncentrationen liksom marknadskoncentrationen har gått

mycket långt. Några få personerfamiljer äger tidningar i som många fall har monopol sina respektive utgivningsorter. En majoritet av landets tidningar och huvuddelen den samlade av upplagan |0llll0L‘|'2lS av ett tiotal personerfamiljer.

Tidningskøncentratiøn

Tidningarna har förvandlats från relativt små enheter till industrikomplex där ekonomiska aspekter blivit allt viktigare. De har som den ekonomiska makten dvs. i slutändan ägarna har därmed — fått större betydelse.

Efterkrigstiden har visat att det är nästan omöjligt att starta nya s.k. omnibustidningar. Dagens Industri och Finanstidningen har lyckats grund av att de är specialiserade produkter och har inte som nya Stockholms-Tidningen och GHT försökt kam- - - ta upp pen med de redan etablerade.

Jag anser mot den här bakgrunden att det finns många skäl att uppmärksamma ägandet.

De potentiella riskerna finns alltid. En ägare kan sätta sin prägel tidningsledningen behålla de bekväma och sparka de mindre — lämpliga. Han kan gripa in ett påtagligt sätt han det om av ena eller andra skälet är missnöjd med sin tidning. Ett aktuellt exempel detta utgör Bohusläningen där ägaren blev missnöjd med

ledarsidan och ville själv ta över. Ägaren agerade helt i tryckfri-

hetsförordningens anda. Men är det acceptabelt i att en person kraft av sitt ägande detta sätt skall kunna påverka tidning en som har närmast monopol i stora delar av sitt spridningsområde

Ägarproblematiken har blivit speciellt aktuell grund den

av marknadskoncentration som ägt Den mindre angelägen rum. var då det fanns tidningskonkurrens i nästan alla utgivningsorter och då de större städerna hade mellan 5 och 10 tidningar. En enskild ägare kunde straffas om han agerade ett sätt misshagade som publiken.

I många fall kombineras redan ägandet med redaktionellt eller annat ledarskap. Peter Hjörne, Anders H Pers, Stig Fredriksson och Lars Ander är exempel detta. Det är självklart att argumenten från en chefredaktör som också är ägare får större tyngd och en kraft en redaktion. Till detta kommer att deras tidningar i flertalet fall har monopol eller monopolliknande ställning. Den ekonomiska och publicistiska koncentrationen är fullständig.

Jag skrev i ett tidigare avsnitt om Bonniergruppens stora andel av den samlade svenska tidningsupplagan. Men konstaterade samtidigt att Bonniertidningarna arbetade i konkurrens med andra tidningar. Det skulle ske en dramatisk förändring om dessa försvann. Men detta innebär naturligtvis inte att Bonniergruppens ställning redan i dag är oproblematisk. De konflikter Herbert Tingsten som

SOU 1994: 145

utkämpade med ägarna är beryktade. Ägarna har också stor makt i

en samband med chefsbyten och vid kristillfällen. Men som helhet har dock dessa gjort sig kända för att slå vakt den publicistiska friheom ten. En person med stor kunskap i ämnet Bonniers och ägarmakten tidigare chefredaktören Bo Strömstedt ger i dagarna ut en bok där — ägarfrågan diskuteras. Strömstedt upplevde knappast några ägarproblem under sina år som ansvarig utgivare och chefredaktör för Expressen. Han såg bolagiseringen av de båda Mariebergstidningarna under 1980-talet som ett steg mot större frihet för respektive redaktioner och ett sätt för redaktörerna att direkt påverka övergripande beslut som direkt eller indirekt berörde det redaktionella arbetet. I och med att koncernchefen Bengt Braun blivit ordförande i samtliga tidningsstyrelser i Marieberg har enligt Strömstedt fördelarna med bolagiseringen - försvunnit och Braun har med ägarnas goda minne fått en makt - som går över chefredaktörernas. Jag kan inte bedöma i vilken utsträckning Strömstedt har rätt om den dialog om siffror och bokstäver som är nödvändig inte längre förs likvärdig basis. Men är hans bild riktig är det naturligtvis all-. varligt. Det har skett en förändring som drabbat några av våra viktigaste tidningar. Strömstedt konstaterar vidare som många andra att det var - bättre att Marieberg tog över SDS än att en internationell tidningskung som en Murdoch eller en Berlusconi gjorde det. Men samtidigt visar hans text att det också kan ske en allvarlig förändring till det sämre trots att ägarna är desamma som tidigare. Det finns många stridiga viljor inom familjen Bonnier. Detta innebär en risk som blir speciellt stor då någon av tidningarna är i kris. En stark man som koncernchef och styrelseordförande i de olika tidningsbolagen kan med ägarnas stöd hota den publicistiska friheten. Balansen mellan siffrorna och bokstäverna rubbas. I sammanhanget är det också värt att påpeka att större Mariebergskoncernen blir desto intressantare blir den för utländska spekulanter. Svenska tidningsföretag framför allt Bonniers äger - delar av medier utomlands. En diskussion pågår om ett Övertagande av en viktig post i Norges ledande tidningsföretag samt i ett finskt medieföretag. Det är bland annat därför orimligt att påstå att

Tidningskoncentration

utländska intressenter inte skulle få överta svenska tidningsföretag eller att detta automatiskt skulle dåligt. Det finns utländska ägare vara som följer samma principer Bonniers gjort. Men det finns också som sådana som på ett brutalt sätt ingriper i den redaktionella produkten.

4 Överväganden

Som framgått av den tidigare texten jag att både tidningsanser koncentration och ägarkoncentration är allvarliga problem i samhället. Detta trodde jag inte skulle vara så viktigt att påpeka förrän jag läste H. F. Dahls papper. Innan jag söker sammanfatta mina åsikter vill jag påpeka att det är fel att isolera pressen i diskussionen koncentration. Både internaom tionella och nationella erfarenheter visar att det finns risker inte stora bara för pressmonopol utan också för en allmän massmediekoncentration. Ett antal tidningar är i dag delägare i radiosändare och har också intressen i TV. Vi vet att Jan Stenbeck Kinnevik genom kontrollerar satelliter, TV-kanaler, radiostationer och tidskrifter. Ur samhällets synvinkel blir faran givetvis tidningsmostörre om nopol kombineras med ett inflytande över andra medier. Diskussionen bör således inte koncentreras till ett medium. Hur skall det då vara möjligt att motverka koncentrationstendenserna och ett ägarinflytande som inskränker den redaktionella friheten Länge var det möjligt för läsarna att välja tidning. Göteborgs- Posten blev störst grund att den blev attraktiv för läsare av mer och annonsörer än GHT och övriga Göteborgstidningar. Men i dag då GP har omkring 70 procent bland hushållen i Göteborgsområdet är det helt omöjligt för en annan daglig tidning att ta konkurrensen. upp Arbetet Nyheterna med sina 5 procents täckning blir marginell bl.a. eftersom GP har den för de flesta medborgare nödvändiga annonsinformationen. Interaktionen mellan tidning och läsare upphör till stor del då en tidning får allt för hög dominans. en Inte heller annonsörerna kan påverka tidningsvalet än i mer en riktning: den förstärker rådande tendenser. De köper reklamplats som vill självklart ha ut mesta möjliga för pengarna. Grundarna av nya Stockholms-Tidningen hoppades att rörelseföretag skulle gynna tidningen och således annonsera av sympati för det goda syftet. Så

SOU 1994: 145

skedde också till viss del inte alls i tillräcklig omfattning. Även men rörelseföretag var tvungna att se till effektivitetenresultatet. Det är bekymmersamt att köparna av tidningar och annonser har så begränsade möjligheter att påverka produkterna eller valet av produkttidning. Även tryckfrihetslagstiftningen med sina grunder från 1766 tar tidningarnas parti. Dagstidningarna är ekonomiskt gynnade genom momsbefrielse och lägre reklamskatt. Vissa korrigerande faktorer finns dock: - Pressens egen självsanering i form av etiska regler, PO och POn. ° De olika presstödsformerna som ett viktigt sätt gripit in i tidningsmarknaden och förhindrat ett antal tidningsnedläggningar och därmed bidragit till mångfalden. Finns det då behov av några nya åtgärder från samhällets sida gentemot pressen Det direkta presstödet bör finnas kvar konkurrens tidnings- marknaden är positiv. Men vissa korrigeringar bör göras: Tidningsdefinitionen bör ses över och stöd till samverkan bör uppmuntras på ett bättre sätt. Jag tror också att det krävs lagstiftningsåtgärder vilka har till syfte att förhindra ökad marknads- och ägarkoncentration heála mediemarknaden. En utgångspunkt är det förslag som diskuteras inom EU men detta bör säkerligen kompletteras och anpassas till svenska förhållanden. Koncentrationen blir verkligt farlig då den omfattar både marknad och ägare. Den är ett hot mot yttrandefriheten då ägandet kombineras med en direkt makt över tidningen dvs. att ägaren också är chefre- daktör. Men problemen med en lagstiftning är stora. En grundläggande svårighet är hur man skall mäta koncentration. En ägargrupp kan som vi sett ha en stor andel av den samlade upplagan i landet utan att för den skull ha något monopol i något utgivningsområde. En annan grupp kan ha monopol inom en region utan att för den skull ha en större andel av den samlade upplagan. Men detta bör inte förhindra förslag eller debatt kring hur man skall hantera de problem som koncentrationen mediemarknaden medför.

Statens offentliga

utredningar

1994 Kronologisk förteckning

Ändradansvarsfördelning för denstatliga 35. Vår andes stämma ochandras. . statistiken.Fi. Kulturpolitikochinternationalisering. Ku.

Kommunerna, Landstingen ochEuropa 36.Miljöochfysiskplanering. M. . + Bilagedel.C. 37.Sexualupplysning ochreproduktiv hälsaunder

Mänsföreställninga kvinnorochChefskap. om S. 1900-talet i Sverige UD. . Vapenlagen ochEG.Ju. Kvinnor,barnocharbeteSverige i l850-l993.UD. . . Kriminalvårdochpsykiatri.Ju. 39.Gamla är ungasom blivit äldre.Omsolidaritet . SverigeochEuropa.Ensamhällsekonomisk mellangenerationerna. Europeiska äldreåret1993.S. . konsekvensanalys. Fi. 40.Långsiktig strålskyddsforskning. M.

s EU,EESochmiljön.M. 4l, LedigL iñningen översyn. A. . o — en . Historisktvägval Följdemaför Sverigeiutrikes- 42.Statenochtrossamfunden. - C.

ochsäkerhetspolitiskt hänseende av att bli, 43.Uppskattad sysselsättning skatternas betydelse - om respektive intebli medlemiEuropeiska unionen. UD. fordenprivatatjänstesektom. Fi.

9 Förnyelse ochkontinuitet om konstochkultur 44.Folkbokföringsuppgiftema i samhället. Fi.

i framtiden.Ku. 45 Grunden förlivslångtlärande. U. . Anslutningtill EU Förslagtill övergripande 46.Sambandet mellansamhällse uuumi.transfereringar — lagstiftning. UD. ochsocialbidrag. S.

Omkrigetkommit...Förberedelser förmottagande 47.Avveckling denobligatoriska av anslutningen . av militärtbistånd19494969 Bilagedel. + SB. till Studentkårer ochnationer.U.

3 Suveränitet ochdemokrati 48.Kunskap för utveckling bilagedcl.A. . + + bilagedelmed expertuppsatser. UD. 49.Utrikessekretessen. Ju.

.JlK-metoden, m.m. Fi. 50.Allemanssparandet översyn. Fi. - en Konsumentpolitik i enny tid.C. 51.Minneochbildning. Museernas uppdragoch . På väg. K. organisation bilagedel. + Ku. . Skoterköming påjordbruks-ochskogsmark. 52.Teaterns roller.Ku. . Kartläggning ochåtgärdsförslag. M. 53.Mästarbrev för hantverkare. Ku.

Års-ochkoncemredovisning enligtEG-direktiv. 54.Utvärdering praxisi asylärenden. Ku. . av Del och l ll. Ju. 55.Rättentill reformerat bilstöd.S. ratten- Kvaliteti kommunal verksamhetnationell 56.Ett centrum förkvinnor váldtagitsoch . - som uppföljningochutvärdering. C. misshandlats. S.

. Renarolleri biståndetstyrningocharbetsför — elning 57.Beskattning fastigheter, av del Principiella i en effektivbiståndsförvaltning. UD. utgångspunkter för beskattning fastigheter av m.m. 20.Refomierat pensionssystem. Fi

21.Reformerat pensionssystem. BilagaA. 58.6 JuniNationaldagen. Ju.

Kostnader ochindivideffekter. 59.Vilkavattendrag skallskyddasPrinciperoch

22.Reformerat pensionssystem. BilagaB. förslag.M.

KvinnorsATPochavtalspensioner. 5 Vilkavattendrag skallskyddasBeskrivningar av 23.Förvaltabostäder. Ju. vattenområden. M.

Svenskalkoholpolitik en strategiförframtiden. 60.Särskilda skäl utformning ochtillämpning . - - av 25.Svenskalkoholpolitik bakgrund ochnuläge. 2 kap.5 §ochandrabestämmelser i ~ 26 Att förebygga alkoholproblem. utlänningslagen. Ku. . Vård alkoholmissbrukare. av S. 61.Pantbankernas kreditgivning. N. . 28.Kvinnorochalkohol. 62.Rationaliserad fastighetstaxering, del Fi.

29.Barn Föräldrar Alkohol. - - 63.Personnummerintegritet och effektivitet. Ju. — 30 Vallagen.Ju. Med raps i tankarnaM. . . Vissamervärdeskattefrågor lll Kultur m.m. Fi. 65.Statistikochintegritet,del2 L . — - g om 32.MycketUnderSamma Tak.C. personregister för officiellstatistik Fi. m.m. 33 Vandelnsbetydelse i medborgarskapsarenden, 66.Finansiella m.m. tjänsteri förändring.Fi. . Ku. 67.Räddningstjänst i samverkan och entreprenad.

34.Tekniskt utrymme förytterligare TV-sändningar. Ku. Fö.

Otillbörligkurspáverkan ochvissa insiderfrågor. Fi. .

Statens 1994

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

69.OntheGeneralPrinciples of Environment 99.Domaren i Sverige införframtiden Protection. M. utgångspunkter för fortsatt utredningsarbete. - 70.lnomkommunal utjämning. Fi. DelA+B. Ju. 7l. Om intygochutlåtanden utfärdas som av hälso- 100.Beskattningen vid gränsöverskridande ochsjukvárdspersonal i yrkesutövningen. S. omstruktureringar inomEG, m.m. Fi. 72. sjukpenning, arbetsskada och förtidspension 10 Höj ribban . förutsättningar ocherfarenheter. S. Lärarkompetens för yrkesutbildning. U. - 73. Ungdomars välfärdochvärderingar en under- 102.Analysoch utvärdering av bistånd.UD. sökning om levnadsvillkor, livsstiloch attityder.C. 103. Studiemedelsñnansierad polisutbildning. Ju. 74.Punktskatterna ochEG.Fi. 104.PVC en plan för att undvika miljöpåverkan. M. - 75. Patientskadelag. C. 105.Nylagstiftning om radioochTV. Ku.

76. Tradeandthe Environment towards a 106.Sjöarbetstid. K. sustainable playingfield.M. l07.Säkrare finansiering av framtida kärnavfalls - 77. Tillvarons trösklar. C. kostnader. M. 78.Citytunneln i Malmö.K. 108.Säkrare finansiering av framtida kämavfalls- 79.Allmänhetens bankombudsman. Fi. kostnaderUnderlagsrapponer. M. - 80.iakttagelser under reform Lägesrapport en från 109.Tågetkommer.K. - Resursbercdningens uppföljning vid sex universitet 110.Omsorgoch konkurrens. S. ochhögskolor av det nya resurstilldelningssystemet lll. Bilars miljöklassning ochEG. M. för grundläggande högskoleutbildning. U. 112.Konsumenterna och livsmedelskvaliteten. 81. Nylag om skiljeförfarande. Ju. Enstudie av konsumentupplevelser. Jo.

82.Förstärkta miljöinsatser i jordbruket 113.Växande råvaror.M. svensktillämpningav EG:smiljöprogram. Jo, 114.Avfallsfri framtid.M. - 83. Övergång av verksamheter ochkollektiva upp- 115. Sjukvárdsreformer i andraländer.S.

sägningar. EUochdensvenska arbetsrätten. A. 116. Skyldighet lagraolja att ochkol. N. 84.Samvetsklausul högskoleutbildningen. inom U. l17. Domstolsprövning av förvaltningsärenden. Ju. 85. Ny lag om skatt energi. ll8. Informationsteknologin-Vingar människans Enteknisk översyn och EG-anpassning. förmåga. SB. Motiv. Del 119. Livsmedelspolitik för konsumenterna. Reformen - - Författningstext ochbilagor.Delll. Fi. som kom av sig.Jo. - 86. Teknologiochvárdkonsumtion inomsluten 120. Finansiellleasing lös av egendom. Ju.

somatisk korttidsvárd1981-2001. S. l2l. Bosparande. Fi. 87.Nyatidpunkterför redovisning ochbetalning av 122.Trygghet mot brott i lokalsamhället. Kartläggning, skatterochavgifter.Fi. principiellasynpunkter och förslag. Ju.

88.Mervärdesskatten EG.Fi. och 123. Miljöombudsman. M. 89.Tullagstiltningen ochEG.Fi. 124. Varu-och personkontroll vid EU:s yttre gräns. Ju. 90.Kart-ochfastighetsverksamhet 125. Samordnad insamling av miljödata. K. finansiering, samordning och 126. Husläkarreformens första halvår.S. författningsreglering. M. 127.Kronan Spiran Äpplet. En ny universitetsstruktur

9 Trafiken ochkoldioxiden Principerför att minska i södra Stockholmsområdet. U. . trafikenskoldioxidutsläpp. K. 128. LokalAgenda21 en vägledning. M. - 92 Miljözonerför trafiki tätorter. K. l29.Företagares arbetslöshetsersättning. A. . 93.Levande skärgårdar. Jo. 130. Försäkring under krigsförhållanden. Fi. 94. Dagspresseni 1990-talets medielandskap. Ku. l3l. Skyddet vid deninre gränsen. Ju. En allmän sjukvârdsförsäkring i offentligregi.S. 132.Landstingens ansvar för klinisktforsknings- och . OO Följdlagstiftning till miljöbalken. M. utvecklingsarbete. S. . 97.Reglering av Vattenuttag ur enskilda brunnar. M. 133. Miljöpolitikens principer.M. 98.Beskattning förmåner.Fi. av 134. Overprövning av beslutiplan-och byggärenden. M. J

Statens offentliga 1994 utredningar

Kronologisk förteckning

135.TheKey Europe comparative to - a analysis of entry andasylumpoliciesin Western countries. Ku. l36.Statligamyndigheters avtal.Fi. 137.Internationella adoptionsfrágor. 1993års Haagkonvention S. m.m. 138.Rapport frånKlimatdelegationen 1994.M. 139.Nysocialtjänstlag. S. M0.Gemensamt genomförande. HurkanSverige samarbeta andra med länderüir att uppfylla åtaganden enligtldimatkonventionen. M. l4 Arbetsrättsliga utredningar. Bakgrundsmaterial . utarbetat sekretariatet av vid 1992årsarbetsrättskommitté.A. 142.VägtullariStockholmsregionen. K. 143.Ekonomiadminisrrationen vid Linköpings universitet. U. Utjämning kostnader av ochintäkterikommuner . ochlandsting. Fi. 145.Agarkoncentration i dagspress ochradioTV - fempromemorior ochdiskussionsinlägg. Ku.

Statens offentliga utredningar 1994

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Kostnader och individeffekter. [21]

Reformerat pensionssystem. BilagaB. Omkrigetkommit...Förberedelser förmottagande av militärtbistånd Kvinnors ATP ochavtalspensioner. [22] 1949-1969 + Bilagedel. lnfonnationsteknologin Svensk alkoholpolitik en strategiför framtiden. [24] — -Vingar människans Svensk alkoholpolitikbakgrund - och nuläge. [25] förmåga.[l18] Att förebygga alkoholproblem. [26]

Justitiedepartementet Vårdav alkoholmissbrukare. [27]

Kvinnor alkohol[28] Vapenlagen ochEG[4] 3 .,E°".°.h° m] Kriminalvård ochpsykiatri.isi

Gamla ungasom blivit äldre.Om solidaritet . . mellan

Års ochkoncemredovisning enligtEGdirek[ivl generationerna. Europeiska äldreáret1993.[39] De]] och Ju]H7] A

Sambandet mellan Samhällsekonomi, transfereringar

Förvaha bostäder[23]

och socialbidrag [46]

Vauagen‘ [30]

Rattentill reformerat bilstod.[55] u

Lhnkessekretessen [49] ratten-

våldtagitsoch

6 Jun]Nmonaldagem [58] centrum forslgvmnor som

Personnummerintegritetocheffektivitet.[63] glsshand amg

— m .yg 0C utman d som utfärdas d av a so hull Nylag om skiljeförfarande. [81] oçhsjukvårdspersonal l yrkeSmv¥ngen.[7l] Domaren i Sverigeinförframtiden SJu}pen.r.gi’ arbetsskada ochförtidspension utgångspunkter för fortsattutredningsarbete. — förutsättningar ocherfarenheter. [72] —

åfildârhttsdeigfgihansierad Teknologiochvárdkonsumüon inomsluten

polisutbildning[103] somatisk korttidsvárd 1981-2001. [86]

g|:£:::;l:lPlr:s:‘nga£;,l .r§rVa1tn£n§IlSér[i2z:n‘ n] Enallmänsjukvárdsförsäkring i offentligregi.[95]

g obegen Omsorg och konkurrens. [110] Trygghet mo‘ bro . lokalsamhanel‘ l Kartläggning .. . Sjukvârdsreformer i andraländer.[115] principiellaSynpunkter ochfbrslag’H22] Husläkarreformens förstahalvår.[126] Var. 0ch.pe°[k°mm].lvidEuzs yttregram‘ .. [124] Landstingens ansvar förklinisktforskningsoch Skyddet vid den inregransen. [131] utvecklingsarbete [132]

Utrikesdepartementet Internationella adoptionslrágor. års 1993

Haagkonvention m.m. [137] Historisktvägval Följderna — förSverigeiutrikes-och Nysocialtjänstlag. [139] säkerhetspolitiski hänseende av att bli,respektive intebli

medlemiEuropeiska unionen. [8] Kommunikationsdepartementet Anslutning till EU Förslagtill övergripande - På väg, [15] lagstiftning. [10] Citytunneln i Malmö.[78] Suveränitet ochdemokrati Trafikenochkoldioxiden Principerför att minska + bilagedel med expertuppsatser. [12] trafikenskoldioxidutsläpp. [91] Renarolleri biståndet-styrningocharbetsfördelning Miljözonerför trafiki tätorter. [92] i en effektivbiständsförvaltning. [19] Sjöarbetstid. [106] Sexualupplysning reproduktiv och hälsa under1900-talet Tågetkommer.[109] i Sverige. [37] Samordnad insamling miljödata.[125] av Kvinnor.barnoch arbetei Sverige 1850-1993. [38] VägtullariStockholmsregionen. [142] Analysochutvärdering bistånd.[102] av

Försvarsdepartementet Finansdepartememet

Ändrad ansvarsfördelning fördenstatligastatistiken. [1] Raddningsijanst -- - 1 samverkan , och - entreprenad. pa [67] SverigeochEuropa.En samhänsekonomisk

Socialdepartementet - konsekvensanalys. [6]

mçmemden, m.m. m] F°°5mi‘,""

Mans kvinnor

‘ °°h Chefskap [3] Vissa mervärdeskattefrågor Kultur 111 [31] — m.m.

]L],°r°rm PN°N- mm Llppskaitadsselsêitlning skatternas betydelse

s — om L nrmuat |’LI1|0H\\ Hull. l nga l ,-. fördenprim [jéinS[eSck[omA [43]

Statens

offentliga utredningar 1994

Systematisk förteckning

Folkboktöringsuppgifterna i samhället[44] Livsmedclspolitik förkonsumenterna

Allemanssparandet översyn[50] r— en Reformcn som kom sig.[119] — av Beskattning fastigheter. av del Principiella utgångspunkter för beskattning av fastigheter [57] Kulturdepartementet mm. Rationaliserad fastighetstaxering, del Fi. [62] Förnyelse ochkontinuitet om konstochkultur Statistikochintegritet,del2 ~ i framtiden. [9] - Lag om pcrsonregister lör officiellstatistik m.m. [65] Vandelns betydelse i mcdborgarskapsärenden.[33] m.m. Finansiella tjänsteri förändring.[66] Tekniskt utrymme förytterligare TV-sändningar. [34] Otillbörligkurspâverkan ochvissainsiderfrágor. [68] Vårandes och stämma 7- andras. lnomkominunal tttjämning.[70] kulturpolitikochintematioitalisering. [35] Punktskatterna ochEG,[74] Minneochbildning.Museernas uppdrag och Allmänhetens bankombudsnian. [79] organisation bilagedel. + [51] Nylag om skattpáenergi. Teaterns roller.[52] Enteknisk översyn och EG-anpassning. Mästarbrev för hantverkare. [53] — Motiv. Del Utvärdering praxisi asylärenden. av [54] - Författningstext ochbilagor.Delll. [85] Särskilda skäl utformning ochtillämpning 2 kap. av Nyatidpunkterför redovisning ochbetalning — av 5 §ochandrabestämmelser i utlänningslagen. [60] skatterochavgifter.[87] Dagspressen i 1990-talets medielandskap. [94]

Mervärdesskatten ochEG.[88] Nylagstiftning radioochTV. [105] om Tullagstiftningen ochEG.[89] TheKey Europe comparative to a analysis of entry Beskattning förmåner.[98] av andasylumpolicies Western countries. [135] Beskattningen vidgränsöverskridande Ägarkoncentration i dagspress ochradioTV omstruktureringar inomEG, m.m. [100] - fempromemorior ochdiskussionsirtlägg. [145] Bosparande. [121]

Försäkring underkrigsförhâllanden. [130] Näringsdepartementet

Statligamyndigheters avtal.[136] Pantbankernas kreditgivning. [61] Utjämning kostnader av ochintäkterikommuner Skyldighet lagraoljaochkol. [116] att ochlandsting. [144]

Arbetsmarknadsdepartementet Utbildningsdepartementet

Ledighetslagstiftningen en översyn [41] Grunden för livslångtlärandet [45] - Kunskap förutveckling bilagedel.[48] + Avveckling denobligatoriska av anslutningen till Övergång verksamheter kollektiva av och upp Studentkårer ochnationer.[47] sâgningar. EUochdensvenska arbetsrätten. [83] iakttagelser under reform Lägesrapport en från - Företagares arbetslöshetsersättning. [129] Resursberedningens uppföljning vid universitet sex Arbetsrättsliga utredningar. Bakgrundsmaterial ochhögskolor det av nya resurstilldelningssystemet utarbetat sekretariatet av vid 1992årsarbetsrätts förgrundläggande högskoleutbildning. [80] kommitté. [141] Samvetsklausul inomhögskoleutbildningen. [84]

Höjribban Civildepartementet lärarkompetens för yrkesutbildning. [101] Äpplet. Kommunerna, Landstingen ochEuropa. KronanSpiran En ny universitetsstruktur i södraStockholmsområdet. + Bilagedel. [2] [127] Ekonomiadministrationen Konsumentpolitik i enny tid.[14] vid Kvaliteti kommunal verksamhetnationell Linköpings universitet. [143] uppföljning ochutvärdering. [18]

Jordbruksdepartementet MycketUnderSamma Tak.[32]

Staten ochtrossamfunden. [42] Förstärkta miljöinsatser i jordbruket Ungdomars välfärdochvärderingar en undersvensktillämpning EG:smiljöprogram. av [82] — - sökning levnadsvillkor, livsstilochattityder.]73] Levande skärgårdar. om [93] Patientskadelag. [75] Konsumenterna ochlivsmedelskvaliteten. Tillvaronströsklar.[77] Enstudie konsumentupplevelser. av [112]

Statens offentliga utredningar 1994

Systematisk förteckning

Miljö- och naturresursdepartementet EU,F-LES ochmiljön.[7] Skoterkörning påjordbruks- ochskogsmark. Kartläggning ochåtgärdslörslag. [26] Miljöochfysiskplantering. [36] Långsiktig strålskyddsforskning. [40] Vilkavattendrag skallskyddasPrinciperoch förslag.[59] Vilkavattendrag skallskyddasBeskrivningar av vattenområden. [59] Med raps i tankarna[64] OntheGeneralPrinciples of Environment Protection. [69] TradeandtheEnvironmenttowardsa sustainable playingfield.[76] Kart-ochfastighetsverksamhet finansiering, — samordning ochförfattningsreglering. [90] Följdlagstiflning miljöbalken. till [96] Reglering av Vattenuttag ur enskildabrunnar.[97] PVC en planför att undvikamiljöpåverkan. [104] — SäkrareFinansiering framtidakärnavfallskostnader. av [107] Säkrarefinansiering framtidakärnavfallskostnader av Underlagsrapporter. [108] — Bilarsmiljöklassning ochEG.[111] Växande råvaror. 13] Avfallsfriframtid.[114] Miljöombudsman. [123] LokalAgenda21 en vägledning. [128] — Miljöpolitikens principer.[133] Överprövning beslutiplanochbyggärenden. av [134] RapportfrånKlimatdelegationen 1994.[138] Gemensamt genomförande. HurkanSverige samarbeta medandraländerför att uppfylla åtaganden enligtklimatkonventionen. [140]

v POSTADRESS: 10647 STOCKHOLM FAX08-2050 2x, TELEFON 08-690 9090

ISBN 91-38-13840-9 ISSN 0375-250X