Svenskan i EU

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Svenskan,

Hur Vi kan främja kvaliteten pá de svenska EU-texterna

W Betänkande av Utredningen om 5T5§§§D°NF,F§§{J,{° svenskan iEU sou 1903:114

z

Svenskan

EU

i

Hur kan främja kvaliteten

de svenska EU-texterna

Betänkande

av Utredningen om svenskan i EU

Stockholm 1998

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 1998:1 14

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag Regeringskansliets av

förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.order@liber.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr underlättar arbetet för den skall - som som svara på remiss.

Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91 -38-21008-8 Elanders Gotab, Stockholm 1998 ISSN O375-250X

Till statsminister Göran Persson

Den 24 maj 1995 bemyndigade regeringen statsministern att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att föreslå de åtgärder som kan behövas i den svenska förvaltningen och i EU för att garantera kvaliteten på

svenska EU-texter. Med stöd bemyndigandet förordnade statsminis-

av tern den 16 juni språkexperten Kenneth Larsson som särskild utredare.

Som expert förordnades den 7 augusti 1995 hovrättsassessorn, numera

tillförordnade rådmannen Göran Larnefeldt. Under tiden 7 augusti 1995

t.o.m. 31 januari 1996 arbetade Lamefeldt på heltid i utredningen.

Utredningen, som har arbetat under namnet Utredningen om svenskan i EU får härmed överlämna sitt betänkande Svenskan i EU. Hur vi kan främja kvaliteten på de svenska EU-texterna.

Utredningens uppdrag är härmed slutfört.

Stockholm i juni 1997

Kenneth Larsson

Sammanfattning

Det är av stor vikt att de svenska EU-textema, i all syrmerhet författningstexterna, har hög kvalitet. Pålitliga och begripliga texter är en förutsättning i beredningsarbete och för en effektiv samhällsdebatt. Bristfälliga texter är ett hot mot rättssäkerheten och undergräver allmänhetens tilltro till unionen och dess verksamhet. Kapitel 2. Bristfälliga texter kan också innebära negativ språklig påverkan. en Dels kan vårt mångåriga arbete på att göra våra myndighetstexter mer begripliga och lättare tillgängliga för allmänheten motverkas. Dels riskerar vi att det redan stora anglosaxiska inflytandet på vårt modersmål skall förstärkas. Dels riskerar vi att svenskan förlorar användningsområden. En sådan utveckling pågår redan och kan förstärkas om EU-textema bedöms vara oanvändbara som arbetsredskap tör fackmän. Kapitel 2. Vi behöver således goda texter. Det innebär naturligtvis att de översättningar görs till svenska engelska, franska och tyska som av texter EU:s institutioner måste hög kvalitet. Det innebär av vara av emellertid också att originaltextema själva måste vara av hög kvalitet och motsvara de krav vi ställer på våra egna myndighetstexter i som fråga om tillgänglighet och begriplighet. Kapitel 3. Särskilt viktiga är naturligtvis EU:s rättsakter, dess förordningar, direktiv och beslut. I tillblivelsen dessa finns det många aktörer och av det är naturligtvis inte lätt att få dessa att samverka på ett ändamålsenligt sätt. Många brister och problem under de första åren har kunnat konstateras. Det är naturligt att det behövs central samordning av de språkliga frågorna i lagstiftningsarbetet. Kapitel 4. Jag föreslår därför att central samordningsfimktion inrättas i en Regeringskansliet kapitel 5. Den bör ha till uppgift

att utarbeta riktlinjer för svenska tjänstemäns språkliga arbete med - EU:s rättsakter, att för utbildning i språkliga frågor för dem som medverkar i - svara EU-arbetet,

10 Sammanfattning

att svara för rådgivning i EU-språksfrågor till svenska departement — och myndigheter samt till EU-institutionemas översättare, granskare och juristlingvister, att svara för granskning av EU:s rättsakter genom att fortlöpande följa synpunktslärnnandet i beredningsprocessen, att stickprovsvis kontrollera kvaliteten hos de rättsakter som -

publiceras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning,

på begäran från department och myndigheter granska centrala texter, att svara för granskning av andra texter genom att stickprovsvis kontrollera olika typer av texter från EU:s institutioner.

När det gäller organisatoriska frågor föreslår jag

att de uppgifter för språkvård och kvalitetskontroll i dag finns

- som fördelade på tre instanser, nämligen Statsrådsberedningen, Justitiedepartementet och Finansdepartementet, förs samman på ett ställe, att den centrala samordningen för EU-språksarbetet också förs dit och att det språkliga arbetet förstärks med 2-3 medarbetare på heltid, att ansvaret för allt språkvårdsarbete i fortsättningen förläggs till - Statsrådsberedningen.

En central fråga i översättningsarbetet är naturligtvis tillgången till kor-

rekt terminologi och fraseologi. T ermfrågorna kapitel 6 kan emelleri EU-perspektiv och jag föreslår därför tid inte bara ses

att regeringen låter utreda skapandet och tillhandahållandet av

flerspråkiga termbaser för internationellt arbete hos myndigheter, organisationer och företag samt Tekniska nomenklaturcentralens roll i detta.

Jag är mycket kritisk till de förslag som i olika sammanhang framförts

på en genomgripande organisatorisk förändring av Tekniska nomen-

klaturcentralen verksamhet, och anser

att Tekniska nomenklaturcentralen i princip bör bestå i sin nuvaran- -

de form och inte slås med Svenska språknämnden eller

samman inlemmas i SIS-Standardiseringen i Sverige,

Sammanfattning ll

att det är viktigt att TNC har tillräckliga basresurser för att kunna åta sig uppdrag åt EU-institutionerna som kompletteringar av termsamlingar och rådgivning åt översättare, att regeringen bör avtala med Tekniska nomenklaturcentralen om en systematisk insamling och genomgång av tennsamlingar av betydelse för EU-arbetet hos myndigheter, företag och organisationer samt ser till att dessa hålls allmänt tillgängliga med hjälp av informationsteknik, och om ersättning för rådgivning till EU-översättare, om denna inte täcks av EU-institutionema.

Också på terrnområdet har naturligtvis den centrala samordningen viktiga uppgifter. Den bör få till uppgift att bygga ett kontaktnät för upp

EU-terrnarbetet hos svenska myndigheter. Vidare bör samråd med den

centrala samordningen vara obligatoriskt när det gäller skapandet av nya termer på EU-området.

När det gäller behovet att översättning i Sverige kapitel 7 föreslår

Jag

att den centrala samordningen genom enkät till myndigheter och - en

departement kartlägger det kvarstående behovet efter det att EU:s

egen Översättningsverksamhet blivit fullt utbyggd. I sammanhanget berör jag också situationen under det kommande inför det förestående svenska ordförandeskapet i EU och framför min åsikt som

att UD bör undersöka hur medlemsländer med jämförbara språk

—

hanterat mötesledning och dokumentframställning. Om man väljer att producera texter på engelska bör en kompetent engelskspråkig redaktion för de engelska texterna finnas.

När det gäller frågan svenskan arbetsspråk i EU anser jag att

om som de riktlinjer som EU-sekretariatet hos UD utfärdat, väl svarar mot dagens situation. Jag anser emellertid att det finns goda skäl att inför en

utvidgning EU över principerna för tolkning och översättning

av se

inom EU-institutionema. Möjligheten att få tolkning från modersmålet

borde utvidgas på bekostnad tolkning till modersmålet. Kravet på av översättning arbetsdokument borde skärpas. Effekterna av planerade av

rationaliseringar av EU:s översättnings- och tolkningsverksamhet måste noga analyseras. Kapitel 8.

När det gäller problemet med att åstadkomma enklare och mer begripliga originaltexter förvisso är ett ännu långsiktigt - som mer projekt än att åstadkomma samordning i översättningsfrågoma en -

12 Sammanfattning i

föreslår jag att den centrala samordningen får i uppdrag att tillsammans med Utrikedsdepartementets EUzsekretariat ta initiativ till ett utveck-

lingsarbete inom EU-institutionema när det gäller arbetet på att öka

tillgängligheten hos EU:s texter. Kapitel 9.

Ett samarbete med övriga nordiska länder bör bedrivas på termområdet med Danmark, Finland, Norge och Island, för arbetet med

förbättring originaltexterna med Danmark och Finland och slutligen

av

när det gäller de svenska översättningarna med Finland. Kapitel 10.1 . När det gäller frågan översättningsarbetet skall bedrivas,

om var

föreslår jag att Sverige skall verka för upprättandet filialer till

av

institutionemas översättningstjänster i medlemsländerna. Huvuddelen ñlialemas översättare skulle tillfälligt placerade där, exempel-

av vara vis på tre år. Ett rotationssystem liknande det tillämpas för svenska som UD-tjänstemän skulle kurma garantera att översättarna inte förlorade

kontakten med levande svenskt språkbruk. Kapitel l0.2.

Använda

förkortningar och kortformer

EGT Europeiska gemenskapernas

officiella tidning Eurodicautom Kommissionens termbas Euterpe Parlamentets termbas

Romfördraget Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen.

Numera kallat Fördraget om upprätt-

andet av Europeiska gemenskapen.

TIS Rådets termbas TNC Tekniska nomenklaturcentralen

Översättningsdelegationen Delegataionen för översättning av

EG:s regelverk

l Inledning

1.1 för

Ansvaret översättningarna går över

till EU

När vi den första januari 1995 blev medlemmar i EU övergick från en

dag till ansvaret för att översätta EU:s författningstexter från en annan Sverige till EU. Ända sedan 1990 hade vi i Sverige arbetat med att översätta EU:s regelverk, först de texter behövdes för EES-avtalet som och sedan dem som behövdes för medlemskapet. Arbetet bedrevs hos

Delegationen för översättning av EG:s regelverk Översättningsdelegationen som sammanlagt översatte ca 60 000 sidor ur Europeiska

gemenskapernas officiella tidning. För presentation av detta arbete

en se Larsson 1997. Vid de medlemsländemas inträde EU dåligt rustat för uppnya var

giften att översätta till svenska och finska. Nästan inga översättare och

tolkar fanns på plats och situationen tedde sig kaotisk. I maj beslöt regeringen att tillkalla utredning för att föreslå åtgärder för att stödja en

svenska språket i EU. Se direktiven i bilaga 1. Arbetet skulle vara av-

slutat före utgången av år 1996‘. Den 16 juni utsågs jag till särskild utredare.

1.2 Mitt

uppdrag

Det har varit min uppgift att utreda vilka åtgärder kan behövas i som

den svenska förvaltningen och i EU för att garantera kvaliteten på

svenska EU-texter.

Senare förlängdes utredningstiden till den 30 juni 1997.

16 Inledning

Som ett resultat utredningen skulle jag lämna förslag om av

1 hur Sverige skall arbeta inom EU för att främja kraven på begriplighet och lättillgänglighet i lagstiftningen,

2 hur Sveriges deltagande i EU:s redaktionella lagstiftningsarbete bör

organiseras, 3 hur erfarenheterna från det svenska arbetet med översättning av

EES- och EU-texter, bl.a. användningen informationsteknik, skall

av tas till vara i det fortsatta arbetet, 4 hur kvalitetskraven i arbetet med svenska termer för EU-behoven skall kunna tillgodoses och hur termerna skall komma till allmän kännedom,

5 hur de översättare och tolkar i EU som arbetar med svenska språket skall kunna få stöd i sitt arbete under inledningsfasen samt föreslå åtgärder för att på sikt stödja fortbildning och rådgivning för

översättare, tolkar och tenninologer,

6 hur svenska behov översättning till svenska utöver den som EU

av -

för skall tillgodoses, såväl under inlechingsfasen som på sikt,

svarar -

7 vilka krav Sverige skall ställa användning svenska som arbets-

av

språk inom EU:s institutioner,

8 hur arbetet med svenska språket i EU bör samordnas och organi-

seras i Sverige.

1.3 Inriktningen av mitt arbete

I åtta frågor skall jag således lämna förslag. Jag har i mitt arbete

koncentrerat mig på vissa av dessa delfrågor:

Nämligen

nr2 Hur Sveriges deltagande i EU:s redaktionella lagstiftnings-

arbete bör organiseras,

5 Hur de översättare och tolkar i EU arbetar med svenska nr som

språket skall kunna få stöd i sitt arbete under inledningsfasen

föreslå åtgärder för att på sikt stödja fortbildning och samt rådgivning för översättare, tolkar och tenninologer, 8 Hur arbetet med svenska språket i EU bör samordnas och nr

organiseras i Sverige.

Inledning 17

Därvid skall sägas att jag behandlat tolkningsfrågoma styvmoderligt,

huvuduppgiften var att se hur kvaliteten på svenska EU-texter skulle kunna garanteras.

När det gäller delfråga nr 3 om svenska erfarenheter av använd-

ningen av informationsteknik i översättningsarbetet och nr 4 om termema har jag inskränkt mig till att följa det arbete som bedrivs inom EU för att utveckla olika översättningshjälpmedel, bl.a. EU:s termbaser. Vidare har jag följt det arbete Tekniska nomenklaturcentralen som TNC bedrivit med att stödja EU-kommissionen i dess arbete på att komplettera sina termbaser med svenska motsvarigheter. Jag har också diskuterat mina tankar på TNC:s roll i EU-tennarbetet med företrädare för INC. När det gäller delfråga 6 om behoven översättning till svenska nr av

så har jag avstått från att försöka fastställa dessa av skäl som jag

närmare skall utveckla i det följande.

När det gäller delfråga 1 begriplighet och tillgänglighet och

nr om delfråga 7 användningen svenska arbetsspråk presenterar om av som

jag tankar som jag hoppas skall kunna tjäna som utgångspunkt för

arbetet i en framtida samordningsorganisation.

1.4 Hur arbetat

jag

Jag har huvudsakligen bedrivit mitt arbete Under kortare tid,

ensam. en augusti 1995 januari 1996, hade jag hjälp på heltid av hovrättsasses- -

Göran Lamefeldt, har långvarig erfarenhet som granskare av

som som

de texter som översattes av Översättningsdelegationen. Han har där-

efter endast sporadiskt varit engagerad i utredningsarbetet. Det stod redan tidigt klart för mig att jag inte kunde genomföra några omfattande empiriska studier. För det hade det krävts större än dem jag förfogade över. Risken för dubbelarbete var dess-

resurser

utom stor eftersom Statskontoret under 1995 genomförde en stor enkät-

undersökning statstjänstemäns erfarenheter från EU-arbetet under om det första medlemsåret Ett år med EU och bilaga 2. Vidare gällde

se

min utredning organisation under uppbyggnad och snabb förändring

en och jag har därför försökt att bedriva mitt utredningsarbete delsom en tagande observatör har därutöver också gjort mer traditionella men studiebesök.

Jag har medverkat i arbetsgrupp haft till uppgift att utarbeta

en som svensk version av en handbok med institutionernas gemensamma en

18 Inledning

redaktionella regler Det är EU:s publikationsbyrå i Luxemburg som

svarat för arbetet och i arbetsgruppen har ingått representanter för

samtliga institutioner. Handboken som får namnet "Publikationshandboken" planeras utkomma under hösten 1997. Innehållet framgår av bilaga 3 som återger innehållsförteckningen. Förutom vanliga skriv-

regelsfrågor, av samma typ som återfinns i Svenska språknämndens

regelsamling "Svenska skrivregler" och i "Myndighetemas Skrivregler", har här många viktiga redaktionella problem i rättsakterna varit

aktuella, t.ex. hänvisningssystemet.

På initiativ från den svenska översättningsavdelningen hos Ekonomiska och sociala kommittén bildades en interinstitutionell språkvårdsför att skapa samordning i tennfrågor och andra språkliga frågor. grupp Sitt första sammanträde höll med deltagare från alla gruppen institutioner den 12 juli 1995’. Gruppen är informell och sammanträdde till början oregelbundet, har beslutat att samlas två gånger en men nu

per termin. Spännvidden i de frågor som behandlas kan illustreras med

dagordningen från sammanträdet den 9 juni 1997 se bilaga 4.

Vidare har jag representerat Sverige i styrelsen för Översättnings-

Centrumet för Europeiska unionens organ som sedan 1995 är under

uppbyggnad i Luxemburg. Centrumet betjänar sådana organ som

inrättas inte i fördragen utan genom beslut i rådet se bilaga 5 för en

förteckning. Här har jag fått insikter i hur inom EU försöker man hantera kostnaderna för översättningsverksamheten. I samband med mina till dessa sammanträden gjorde jag mer resor traditionella studiebesök för att intervjua översättare och andra tjänstemän är involverade i översättningsverksamheten. som

Jag har besökt

kommissionen: svenska översättningsavdelningen i Bryssel innan

den delades på temagrupper och de två i Luxemburg, upp grupperna

latelier de traduction utvecklingsavdelning för utprovning

en av

datorstöd i översättandet, de två juristlingvistema.

2 Gruppen har sammanträtt fyra gånger. Till de två första mötena skickade jag skriftliga synpunkter. De två sista gångema, den 27 mars och 9 juni 1997, var jag med på mötet. 3 Jag har deltagit i fem av gruppens sex sammanträden, den 12 juli och 5 september 1995, den 18 november 1996 och den 14 mars och 9 juni 1997. 4 Jag har under utredningstiden deltagit i 3 sammanträden, 20 mars 1996, 23 oktober 1996 och 20 mars 1997.

Inledning 19

rådet: den svenska översättningsavdelningen, de tre juristlingvis-

temas, den centrala samordningen och traktatssamordningen, råds-

arbetsgrupper.

parlamentet: den svenska översättningsavdelningen.

Ekonomiska och sociala kommittén/Regionkommittén: den gemen-

svenska översättningsavdelningen. samma

Kontakt med domstolen och dess svenska översättare har jag haft ge-

nom Översättningsdelegationen som under 1996 och 1997 har översatt

domar från tiden före Sveriges inträde i EU på uppdrag av domstolen. Jag har också föredragshållare i olika sammanhang framträtt i

som

Bryssel, Luxemburg och Stockholm och därvid kunnat få synpunkter

på mina idéer om översättningsverksamheten. Vid mina kontakter med rådets juristlingvister upptäckte jag redan

tidigt under 1995 att det fanns stora brister i samarbetet mellan dessa och svenska myndigheter och departement. Under början 1996 besökte juristlingvistema Justitiedepartemenav

tet i Stockholm och påtalade det stora behovet samordning på svensk

av

sida. Den l juli 1996 beslutade rättschefen i Statsrådsberedningen att departementens rättschefer skulle ha ansvaret för vilka synpunkter som lämnades till rådets juristlingvister. Se bilaga 6.

Senare månad lämnade jag i PM‘ förslag till en försökssamma en verksamhet enligt följande:

Jag föreslog

försöksverksamhet med central samordning när det gäller EUatt en lagstiftningsarbetet hos rådet skulle organiseras snarast.

Utredaren samordning, utbildning och rådgivning inbegriskulle svara for pet granskningsstöd och översättningsstöd. Inom varje departement skulle rättschefen ansvara RS: granskningen av forfattningsforslagen. Alla ändringsförslag oavsett om de kom från andra enheter inom Regeringskansliet eller från myndigheter skulle underställas rättschefen i principiella frågor och i stilistiska bedömningsfrågor som skulle rådfråga utredningen. Vid behov skulle hela texten delas med utreda- Synpunkter till rådets juristlingvister skulle alltid överlämnas till ren. utredaren skulle svara for kontakterna med juristlingvistema. som

5 Juristlingvistema eller, de borde kallas, språkjuristema svarar for som snarare slutgranskning EU:s rättsaktsförslag hos rådet och kommissionen. av 6 "Vissa samordningsbehov i EU-lagstiftningsarbetet. En problemskiss och ett förslag till försöksverksamhet." Stockholm den 15 juli 1996.

20 Inledning

Efter en intern remissbehandling under förhösten beslutade rättschefen i Statsrådsberedningen att forsöksverksamheten skulle starta den 11

november se bilaga 7. Redan efter en månad, den 12 december,

redovisade jag i en PM’ några erfarenheter från försöksverksamheten. Mina kontakter med departement och rådets juristlingvister har fortsatt under hela utredningstiden.

Under utredningsarbetets gång har jag haft kontakt med Justitiedepartementets granskningsenhet, Utrikesdepartementets translatorsoch traktatöversättningssektion, Svenska språknämnden och Tekniska nomenklaturcentralen TNC.

Enligt mina direktiv skulle jag också ha samrått med SIS

standardiseringen i Sverige och IT-kommissionen. Detta har jag inte gjort beroende på att jag ansett att tiden inte mogen för att lägga var

fram förslag om organisationen av inhemsk översättningsverksamhet

och inforrnationstekniska lösningar inom mitt område.

1.5 Så

har jag lagt upp presentationen av mina förslag

Först motiverar jag vikten av att EU-textema finns på god idiomatisk

svenska. Därefter diskuterar jag varför EU:s institutioner på egen hand inte kan tänkas åstadkomma sådana och hur vi skall medverka till att åstadkomma goda översättningar. I ett centralt parti motiverar jag behovet samordning och av

skisserar vilka uppgifter samordningsfunktion skulle ha. Jag lämnar

en

också förslag om den organisatoriska inplaceringen av denna. I ett särskilt avsnitt tar jag upp den roll samordningsfunktionen

skulle ha i det systematiska tennarbetet och TNC:s, myndigheternas och departementens roll i detta. Därefter går jag in på inhemska behov översättning och tar i det av sammanhanget också upp språkproblemen i samband med det svenska ordförandeskapet år 2001. Därefter tar jag i två avsnitt upp frågan om svenskan som arbets-

språk i anslutning till gällande riktlinjer och behandlar då också tolkningen och frågan om hur vi skall arbeta för att främja tillgänglig-

het och begriplighet i EU-textema.

I ett avslutande avsnitt tar jag sedan vissa frågor som inte

upp naturligen låtit sig behandlas i det föregående.

7 Några erfarenheter utredningens försöksverksamhet med samordning av av redaktionella och språkliga synpunkter på EU-rättsakter. Stockholm den 12 december 1996.

2 De svenska måste ha

texterna hög

kvalitet

Det är viktigt att de texter produceras inom EU:s institutioner har som

hög kvalitet. Det gäller naturligtvis i första hand lagstiftningen. Dåliga

svenska texter ställer till mer skada än de är till nytta.

2.1 Goda texter behövs för att trygga rättssäkerhet och samhällsdebatt

främja

Goda svenska texter under beredningsarbetet i kommittéer och arbetsgrupper är nödvändig förutsättning för bedömning av den

en en sakliga helheten. Det är vanligt att man måste ta ställning utifrån engelska eller franska texter. Visst förstår handläggarna i huvudsak

diskussioner och texter på något dessa språk, hur är det med

av men Det har förekommit att svenska representanter har drabbats nyanserna. obehaglig överraskning när de fått den svenska översättningen av en se

av en text, som de redan överenskommit på franska eller engelska. Man hade inte uppfattat de franska uttrycken som så kategoriska eller

krävande som saken nu framstod i den svenska översättningen. Då var det för sent. Alla texterna skall nämligen ha samma innehåll och

juristlingvistema kommer att motsätta sig att man uttrycker sig mjukare

i den svenska texten.

Det är central rdttssdkerhetsfidga att EU:s rättsliga texter, det må

en

lagstiftningens förordningar, direktiv och beslut eller domstolens

vara

prejudicerande domar, är tillförlitliga och begripliga . De måste kunna

användas utgångspunkt för svensk lagstiftning och i svensk som rättstillämpning. En svensk medborgare har självklar rätt att förstå en den förordning tillämpas på henne eller honom eller att kunna som

kontrollera att bestämmelser i EG-direktiv genomförs på ett korrekt sätt

‘ Frågan aktualiserades under våren 1997 i en interpellation 1996/97:283 om svenska språket Bengt Hurtig v. Svaret lämnades av utrikesminister Lena av Hjelrn-Wallén tisdagen den 27 maj 1997.

22 De svenska texterna måste ha hög kvalitet SOU 1998:1 14

i svensk lagstiftning. En svensk domare måste kunna lita att den text han eller hon håller i sin hand ett begripligt sätt förmedlar samma

innehåll som samma text på andra språk. Goda svenska texter på alla stadier arbetet är en förutsättning

av

också för eflektiv svensk samhällsdebatt. I utvecklingsarbetet är det

en

nödvändigt i ett tidigt skede finna lämpliga 0rd och uttryck för

att

företeelser diskuteras. Dem behöver våra tjänstemän i sina interna

som

diskussioner och när de skall presentera sakfrågoma för de politiska beslutsfattarna. Dem behöver våra politiker när de skall föra ut frågorna till diskussion i sina partiorganisationer och när dessa skall presenteras för allmänheten. Dem behöver våra journalister och samhällsdebattörer

för diskussionen i medierna.

2.2 Goda texter behövs för att undvika

skadlig påverkan på svenska språket

Språklig påverkan från EU-textema kan tänkas av många olika

vara slag.

Det mest närliggande är att tänka sig en negativ påverkan vårt svenska författnings- och förvaltningsspråk. Sedan årtionden arbetar vi här i landet systematiskt på modernisering och förenkling av vårt

en

svenska myndighetsspråk. Arbetet går ut på att i allt högre grad ta hänsyn till medborgarens behov. På författningarnas område har det i

första hand varit fråga att utveckla ett enklare och mer tidsenligt om

ord- och formval och enklare meningsbyggnad. Därutöver har vi

en försökt göra texterna överskådliga t.ex. innehållsförteckmer genom

ningar, rubriker och punktuppställningar. Allt för att underlätta för

läsaren Det arbetet är på sätt och vis ett brott mot äldre kontinental en

språktradition. En språktradition fortfarande får anses vara den

som

förhärskande inom EU:s institutioner. Krav på att texterna inte

uteslutande är till för experter utan också för vidare krets har inte en

fått något genomslag. Vi måste så långt möjligt till att de principer gäller för vårt

se som

inhemska skrivande också tillämpas på de svenska texterna inom EU.

2 Den vill få fyllig bild det arbete som under olika tidsåldrar som en av bedrivits på central nivå för ett begripligt myndighetsspråk kan börja med att läsa Gösta Bergmans Kunglig språkvård från 1952, Språkvårdsutredningens Klarspråk grund för god offentlig service från 1985, Språkvårdsrapport - en projektets rapport Visst går det att förändra myndighetsspråket från 1993 och Klarspråksgruppens nyhetsblad Klarsprâlcsbulletinen första numret 1995, har hittills utkommit med 4 nummer om âret.

SOU 1998:1 14 De svenska texterna måste ha hög kvalitet 23

Så skedde i stor utsträckning i det översättningsarbete bedrevs som av

Översättningsdelegationen inför vårt inträde i EU. Delegationens över-

sättare och granskare försökte åstadkomma ett gott modernt författ-

ningsspråk genom att så långt möjligt tillämpa Regeringskansliets rikt-

linjer såsom de återfinns i Myndigheternas föreskrifter, Myndighe-

ternas Skrivregler och Svarta listan’.

Det gäller nu att till att denna tradition bevaras i det fortsatta se översättningsarbetet hos EU:s institutioner. Det finns annars en uppenbar risk för att våra myndighetsskribenters känsla för enkelhet och klarhet trubbas av genom det dagliga umgänget med EU-textema.

Likaså oroar man sig för att det redan stora anglosaxiska inflytandet

på vårt modersmål skall förstärkas inte ansträngningar görs för att om finna goda nybildningar med utnyttjande de möjligheter av som

svenska språket självt erbjuder.

Av ännu större vikt är att se till att vårt medlemskap i EU inte leder

till att svenska språket förlorar fler användningsområden, på språk-

vetares fikonspråk "domäner", än det redan gjort. Inom många veten-

skapsområden publiceras inte längre originaltexter på svenska i Sverige. Endast populära framställningar skrivs på svenska. Det gäller t.ex. på medicinens område. Det vore en katastrofal utveckling om man accepterade att de viktiga texter som på olika områden arbetas fram i EU:s utredningsarbete inte översattes till god svenska. Att special-

vetenskaper av olika slag bedrivs på främmande språk måste vi kanske

acceptera, men att också viktiga samhällsområden endast skulle låta sig behandlas på ett språk som är ett mischmasch av engelska, franska och svenska kan inte accepteras. Det är därför glädjande att Svenska språknämnden i dagarna fått i

uppdrag av regeringen att utarbeta ett förslag till språkligt handlings-

program se bilaga 8. Arbetet med att åstadkomma goda EU-texter

framstår som ett viktigt led i strävandena att främja det svenska språket.

3 Delegationen utarbetade anvisningar för översättningsarbetet först utgående från engelskan senare också från franskan. Se litteraturlistan för närmare uppgifler. Förslaget överlämnades till regeringen den 27 mars 1998.

3 Goda och

texter goda översättningar

3.1 En god översättning kan vara en dålig

text

I kapitel 2 har jag i första hand talat goda svenska texter, inte om

om översättningar. Detta distinktion viktig för det fortsatta är en som är resonemanget. En översättning kan i princip inte bli bättre än den text den är en översättning av, källtexten. Detta beror på att en som översättning radikalt bryter sambandet med källtexten, när det som

gäller disposition, presentationsteknik och innehåll, inte längre är en

översättning bearbetning, parafras. De insatser från svensk utan en en sida kan behövas för att åstadkomma goda källtexter är andra än som de krävs för att åstadkomma goda översättningar. som

3.2 Öppenheten kräver att källtexterna

utformas for vidare kretsar

Sverige har med framgång drivit kravet på öppenhet i EU-arbetet. För insynen krävs inte bara att texterna rent fysiskt görs tillgängliga. De måste också tillgängliga i mening, de måste i princip vara vara annan

begripliga också för vidare kretsar. Redan vid tillkomsten måste hänsyn tas inte bara till experterna inom området och de expertstödda

beslutsfattarna, utan också till alla dem som följer vad som sker. Här

tänker jag på press och etermedier, politiska föreningar, fackliga organisationer, branschorganisationer, konsumentorganisationer, miljö-

rörelsens organisationer etc. Jag tänker då inte bara dem som yrkesmässigt sysslar med dessa frågor utan också på alla de lekmän som är verksamma inom dessa organisationer.

26 Goda texter och goda översättningar

Att skriva för vidare krets ställer stora krav på författaren på alla en

språkliga nivåer, det gäller presentationsteknik, disposition, menings-

byggnad och ordval.

Jag återkommer i kapitel 9 till frågan vad som kan göras senare om för att åstadkomma bättre källtexter hos EU.

3.3 Hur åstadkommer vi goda översättningar

För att vi skall kunna tala om en översättning och inte en parafras måste

källtextens innehåll återges i innehållsliga enheter i samma ordning i källtexten. Den innehållsliga enheten måste kunna avgränsas på som ett tydligt sätt i källtexten. Den kan inte ligga på en så hög nivå att

själva presentationen förändras. Vi kan alltså knappast tänka oss en översättning endast följer kapitelindelning och inom kapitlet

som en

hanterar innehållet på ett självständigt sätt. De enheter som är aktuella

för översättning är närmast stycket eller meningen. en Vilken enhet väljer är beroende vilken typ av översättning man av eftersträvar. Vi kan i princip se två typer av översättningar: man

på målspråket vill återskapa också själva formen i källtexten,

- en som

textens funktion det väsentliga. - en annan som ser som

målet

3.3.1 Självständigt fungerande texter är

Den forrninriktade översättaren kommer självklart att anse att mening skall mot mening i källtext och måltext. Men det är inte säkert att svara översättaren hejdar sig vid detta: han kanske kräver att bisats skall motsvaras bisats, att ett substantiv i pluralis alltid skall motsvaras av av ett substantiv i pluralis etc‘. Den fonninriktade översättningen ofta gränserna för vad pressar kan ett naturligt språkbruk på målspråket och blir i sina som anses vara extrema former endast läshjälp till källtexten. Den blir inte en

självständigt användbar på målspråket.

Den funktionsinriktade översättaren kommer att välja stycket som

innehållslig enhet. Han vill ha möjlighet att ändra meningsbyggnaden

‘ Ett exempel på denna typ återfinns i bilaga 9 där jag granskar av resonemang ett utlåtande i språkfråga. Mitt står for den mer funktionsinrilcen resonemang tade typen översättning. Det granskade utlåtandet står for en forminriktad av syn på översättning: varje ord måste ha en formell motsvarighet.

SOU 1998:1 14 Goda texter och goda översättningar 27

så att den motsvarar de krav ställs i det avseendet på texter på

som

målspråket. Han vill skapa text leder till samma resultat: ger

en som

kunskaper i fråga om en informativ text eller ger samma till-

samma

lärnpning i fråga om en författningstext. Han vill dra uppmärksamheten från formen till innehållet. Hans text skall så litet som möjligt avvika

från motsvarande texter på målspråket. I valet mellan dessa översättning bestämde sig Översätt-

typer av

ningsdelegationen till delegationens för den senare. Inledningsavsnittet

anvisningar kan förtjäna att återges här citerat efter upplagan från

oktober 1995:

1 Språk och stil i de svenska texterna

1.1 Vilka krav kan ställas stilen i de svenska texterna Målet för översättningen är texter som stilmässigt avviker så litet som möjligt från moderna svenska regeltexter. Eftersom det svenska törfattningsspråket i stilistiskt hänseende skiljer sig mindre från vanlig bruksprosa än andra länders törfattningsspråk bör översättaren inte sträva efter att finna stilistiska motsvarigheter till eventuella stelbenta 0rd och fraser i originalet. Inriktningen skall i stället vara att uttrycka textens innehåll på ett så ledigt och begripligt sätt som möjligt. Regeringskansliets anvisningar för ordformer, ordval och ordföljd skall följas. Dessa återfinns i Myndigheternas föreskrifter, Myndigheternas Skrivregler kapitel 4 och Svarta listan. Skrivsättet skall vara enhetligt och följa anvisningarna i Myndigheternas Skrivregler, t.ex. när det gäller sifferuttryck, förkortningar, sarnmanskrivning eller särskrivning av ord och användning av stor eller liten begynnelsebokstav.

1.2 Hur bunden är översättaren av originalets form’ översättningen måste följa själva grundstrukturen hos originalet: dispositionen, indelningen i kapitel, artiklar, punkter och stycken. Inom meningens ram kan vi naturligtvis välja den ordföljd och de syntaktiska konstruktioner som en smidig svenska kräver. I rättsaktema förekommer ibland mycket långa meningar av en typ som numera undviks i svenskt författningssprâk. Vid ändringar av äldre svenska författningar är det vanligt att man delar upp sådana meningar. Det vore därför naturligt att göra detsamma när man översätter EG:s regeltexter.

2 Denuppmärksamma läsarenkanhär se att detfinnsvissahinderför en konsekvent tillämpning av ñmktionsprincipen: detfinnscentrala anvisningar för EU:s flsrfattningstcxter som kräver att mening skallmotsvaras av mening.

28 Goda och goda översättningar texter

Emellertid vållar den hänvisningsteknik som används vissa svårigheter. Det är nämligen vanligt att hänvisa till viss mening i ett stycke. Om vi helt en okontrollerat ändrade meningsindelningen skulle det kunna vålla problem vid hänvisningar. Återhållsamhet bör visas.

1.3 När bör avvika från originalet på fras- och meningsnivå man

Det skall aldrig ett självändamål att ändra på en menings uppbyggnad vid vara översättningen till svenska I de flesta fall går det utmärkt att i stora drag följa originaltexten. Detta är också önskvärt, inte minst granskar-nas synvinkel. Det ur försvårar deras arbete de inte känner igen sig i texten utan måste pricka av om de olika satsleden för att vara säkra att allt kommit med.

Det gäller för översättaren att med hjälp sin yrkesskicklighet avgöra i vilka av fall det är nödvändigt att avvika, och hur stor avvikelsen behöver vara, för att resultatet skall bli "smidig svenska" och inte knagglig översättningsen en produkt.

Det viktigt alla deltar i tillblivelsen de svenska texterna är att som av

har dessa principer ledstjäma: det gäller översättama i EU:s

som

institutioner och det gäller svenska tjänstemän medverkar i

organ, som

arbetsgrupper och kommittéer, det gäller dem som i Regeringskansliet

till de svenska rättsaktsversionema inför besluten

tar slutlig ställning

hos EU.

3.3.2 Den fulländade facköversättaren, finns han

Jag har mycket klar bild den idealiske facktextöversättaren:

en av

Han är oerhört kunnig i det ämne texten behandlar, gärna som -

professor.

Han har mycket goda kunskaper i det språk som han skall översätta

-

från, särskilt på det speciella sakområdet.

Han mycket god skribent på svenska inom sitt område, med

- är en

bred vetenskapliga avhandlingar och uppsatser, läro-

repertoar: böcker för den akademiska undervisningen och for skolan, popuframställningar debattartiklar i dagspress och

lärvetenskapliga samt allmänna tidskrifter som inte har snäv fackinriktning.

Det lätt förstå att detta är sällsynt fågel, svår att finna i den är att en svenska faunan. Ändå översätts många fackböcker till svenska med gott

resultat. Hur bär sig förlagen åt

SOU 1998: 114 Goda texter och goda översättningar 29

Svaret är enkelt. Man fördelar uppgifterna på flera:

Man anlitar en översättare med goda kunskaper i källtextens språk

och helst med vana att översätta texter från fackområdet.

Man anlitar en fackexpert granskar översättningen och till

- som ser

att inga missförstånd har smugit sig och att fackområdets

terminologi är den riktiga.

En forlagsredaktör går igenom texten och till att den uppfyller

- ser

rimliga krav språklig korrekthet och begriplighet.

På samma sätt är det med översättningen EU-textema. Ingen kan av ensam klara uppgiften. Alla goda krafter måste samverka.

3.3.3 Vi måste alla samverka för att nå det

målet: goda översättningar

gemensamma

Vilka är då de olika aktörerna hos EU och i Sverige måste som

samverka för att vi skall få goda översättningar

Aktörer hos EU

En central uppgift har de svenska översättarna och granskarna hos

EU:s olika organ se tabell

Till detta kommer ett stort antal frilansöversättare anlitas som av

parlamentet, kommissionen och Översättningscentmmet för Europeiska

unionens organ. En central roll hos EU spelar de s.k. juristlingvisterna. För att

undvika missförstånd: det är fråga jurister har goda språkfär-

om som digheter i centrala EU-språk, inte yrkesspråkvetare. De är tre hos rådet, två hos kommissionen och hos parlamenet. Juristlingvistema en har en betydelsefull roll; de svarar for slutgranskningen rättsakter av inför beslut hos de politiska organen.

En viktig uppgift har också de nio korrekturläsama på Publikationskontoret i Luxemburg övervakar att Skrivregler och andra

som

redaktionella regler följs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning och i andra EU-publikationer.

SOU 1998:1 14 30 Goda texter och goda översättningar

Tabell 1 Översättare och granskare hos EU

Antal översättare Organ och granskare

3 Revisionsrätten

17 Ekonomiska och sociala

kommittén

bortser för tillfället från enheter med administrativa uppgifter som

Jag samordningen hos rådssekretariatet svarar för den centrala som och distribution texter infor

samordning översättning, tryckning av

av på olika nivåer och dess motsvarighet hos andra organ. möten

deltar naturligtvis sakhandläggare och

I utarbetandet av källtexten Jag behandlar dock här endast översättningjurister i de olika organen.

arna.

Svenska aktörer

och myndigheter direkt inblandade i lagstift- Hos oss är departement

ningsprocessen. samråd hemma och medverkar i arbetsgrupper hos Man deltar i

kommissionen. Enligt uppgift från departementens EU-

rådet och

samordnare är 86 myndigheter berörda av EU:s lagstiftningsarbete se

Hos Kommerskollegium finns databas som tabell 2 och bilaga 10. en kommittéer där Sverige är representerat, komskall förteckna samtliga långsamt och basen är ännu inte

mittébasen. Uppbyggnaden har gått uppgift i maj 1997 finns det komplett och allmänt tillgänglig. Enligt

och arbetsgrupper registrerade i kommittébasen se

490 kommittéer

tabell 2.

Goda och goda översättningar 31 texter

Närings- och handelsdeparte-

17 31 mentet

Hur är rollfördelningen

Låt oss gå tillbaka till tanken på fackboksöversättningen och de olika

rollerna där, fackgranskaren, översättaren och forlagsredaktören, och se vem som har vilken roll i översättningen EU-lagstiftningen. Jag av

skiljer här på två slag fackgranskning, teknisk och juridisk.

av Med teknisk fackgranskning jag granskning är menar en som inriktad på det speciella fackområdets terminologi och den sakliga

korrektheten. Med juridisk fackgranskning jag den granskning

menar som svarar för den juridiska kvaliteten på texten.

Den tekniska och juridiska fackgranskningen kan naturligtvis i praktiken inte strängt hållas isär, det är lätt att Visa på typfall. Så

men kan vi vara överens om att namnet på viss djurart eller beteckningen en för en viss teknisk detalj på ett fordon båda hör till den tekniska

32 Goda texter och goda översättningar

område. Vi kan säkert också att det hör till den

granskningens enas om

område avgöra hur förfaranderegler skall

juridiska granskningens att

hur den rättsliga fraseologin skall återges: hur skall utformas eller olika kommittéforfarandena utfonnas eller hur skall reglerna om de

återge uttryck "mutatis mutandis" och "sans préjudice".

man som

Sverige Roll EU

Översättare: Allt ansvar för

Översättning själva översätt-

ningen ligger hos EU:s översättare.

Svenska fackex- Fackexpert: Tek- Endast undantags-

hos myndig- nisk fackgransk- vis finns det en

perter

heter och organisa- ning. Stöd till svensk fackexpert

översättarna i på det aktuella tioner.

fråga termino- området hos kom-

om Tekniska Nomen- logi, svensk be- missionen. Däremot

klaturcentralen greppsbildning kan man naanlitas kommis- och kännedom turligtvis fá upp-

av om sionens speciella svenska lysningar om den översättare termstöd- förhållanden. avsedda innebörden via den kom- från den ansvariga tjänst som missionens termi- handläggaren.

nologiavdelning

tillhandahåller.

Jurister hos depar- Fackexpert: Ju ri- EU:s juristlingvister

och myndig- disk fackgransk- övervakar bl.a. tement

heter bidrar med ning. att lagstiftningen

-

terminologiskt och

sina kunskaper om

nationell lagstift- författningstekniskt

och bevakar är konsekvent och ning

tillämp- enhetlig; i synnerhet

textemas barhet i Sverige. övervakar man att fördragens och sekundärrättens etablerade tenni-

nologi respekteras,

Goda texter och goda översättningar 33

att den svenska texten innehållsligt överensstämmer

med originaltexten,

att hänvisningar till och citat ur tidigare texter är korrekta.

Fackexperter hos Förlagsredaktör: Granskare hos över-

departement, myn- Språklig-stilistisk sättningstjänsten,

digheter och redigering läsbar- tjänstemän på sakorga-

nisationer, språkex- het, idiomatisk enheterna jurist-

perter i Regerings- svenska, korrekt lingvister, korrek-

kansliet och hos tillämpning av turläsare.

myndigheter. Skrivregler och andra redaktionella regler.

Det är endast själva grundöversättningen kan föras till enda som en

aktör, nämligen EU:s översättare de fast anställda och frilans-

översättama. I övrigt finns det många innehavare av samma roll. I synnerhet finns det många som vill spela förlagsredaktörens roll. Skillnaden mot översättningen fackboken blir ännu större om vi av betänker att det inte gäller översättning en slutlig text utan av en en av text under arbete. Låt oss ta ett enkelt normalfall:

Kommissionen: Texten utarbetas eller bearbetas i en arbetsgrupp eller kommitté. Översätts ibland i flera versioner under arbetets

gång. Granskas eventuellt av kommissionens juristlingvister. Sänds

till rådet och samtidigt för synpunkter till Ekonomiska och sociala kommittén och parlamentet.

Rådet: behandlas kommissionsförslaget och hante- I en arbetsgrupp synpunktema från Ekonomiska och sociala kommittén och ras

parlamentet. Texten revideras och de ändrade partierna översätts av

rådets översättare. När texten kommit så långt att det börjar bli dags

for beslut granskas texten rådets juristlingvister och skickas

av sedan över till medlemsländernas representationer för granskning och godkännande.

2 SOU 1998:-I

34 Goda texter och goda översättningar

Svenska departement och myndigheter anmärker på eventuella brister i den svenska texten. Juristlingvistema går igenom syn-

punkterna och sänder ut rättelser sin text när de finner dem

av motiverade. Efter beslut sänds texten till Publikationskontoret i

Luxemburg for publicering. Där gör korrekturläsama en sista

granskning före tryckningen.

Detta enkelt fall. Turerna är olika i de olika beslutsforfarandena. var ett I samarbets- och medbeslutandeförfarandena medverkar parlamentets

översättare och juristlingvister ett sätt får direkta konsekvenser

som för den text skall tas till slutligt beslut hos rådet. som upp Tanken svindlar. Hur skall alla dessa människor kunna samverka på

effektivt i språkliga och redaktionella frågor Var brister det

ett sätt Vad kan vi göra Dessa frågor skall jag försöka besvara i de två

följande kapitlen.

4 Brister och behov i det nuvarande

arbetet

Under det dryga halvår jag bedrev min försöksverksamhet se

som

kapitel 1 kunde jag konstatera stora brister när det gällde texternabrister både i de översättningar producerades EU och brister när

som av det gällde svensk medverkan i arbetet.

4.1 Brister och behov hos EU

Det finns många brister i de översättningar från EU:s institutioner som

överlämnas till svenska departement och myndigheter för synpunkter.

Detta är knappast förvånande, när betänker hur svår den ofta man

underskattade översättningsuppgiften är.

Under hela den tid jag följt arbetet har EU:s översättningssom

verksamhet varit under uppbyggnad. Det har varit svårt att rekrytera så

många kompetenta översättare krävs för att klara av de stora textsom mängdema. De rekryterade översättama har i allmänhet saknat kunskap om

svenskt författnings- och förvaltningsspråk. De har självklart inte heller haft sakkunskap på alla de fackområden vart och ett med sin speciella

-

terminologi och fraseologi som är aktuella i EU-sammanhanget‘.

- Ett stort stöd har de haft i den grund lades av Delegationen för som

översättning av EG:s regelverk Översättningsdelegationen i form av

anvisningar samt text- och termbaser. En viss förvirring har vållats av

att många svenska tjänstemän hos departement och myndigheter saknat kunskap eller tillgång till dessa och därför inte sällan framfört om motstridiga synpunkter.

Det finns ett uppenbart behov hos översättare och juristlingvister av

ha någon vända sig till i situationer där åsikterna går isär. Överatt att

1 En bild spännvidden i fråga ämnen förteckningen över de arbetsav om ger deltog i granskningsarbetet hos Delegationen för översättning av grupper som EG:s regelverk. Se bilaga 11.

36 Brister och behov i det nuvarande arbetet

inte det är deras uppgift att avgöra i språk- eller

sättama anser att

termfrågor olika myndigheter har olika åsikter eller när en åsikt

när

framförd myndighet strider mot Svenska språknämndens rekom-

av en

mendationer. Rådets juristlingvister behöver ett kompetent och

auktoritativt diskutera språkliga frågor med när åsikterna skär organ att

sig i beredningsarbetets slutfas. Någon måste kunna uppträda som medlare mellan fackdepartement/fackmyndighet och juristlingvistema.

sådan medlare behövdes kunde jag konstatera under försöks- Att en verksamheten då jag fungerade en sådan. som Stora insatser har gjorts för att utveckla olika former av datorstöd i översättningsarbetet, främst kommissionen. Fortfarande- juni 1997 av

finns emellertid inte de slutliga versionerna av den lagstiftning som

—

Översättningsdelegationen inför medlemskapet, tillgäng-

översattes av

liga i maskinläslig form. Det kommer troligen att dröja ytterligare

mellan ett halvt och ett år innan det är fallet. Även datorstödet i princip godo, har det också vissa om är av

måste uppmärksam på. Så förvaras till

avigsidor som man vara både hos kommissionen och rådet alla texter översatts i

exempel som

och arkiv. När översättare söker förebilder riskerar han ett samma en eller hon följa texter är allt annat än förebildliga. Det kan gälla att som frilansöversättningar låg kvalitet, det kan gälla

ogranskade av förslagstexter reviderats grundligt på ett stadium. Det finns

som senare således risk för misstag Det är svårt att ändra ett en stor att upprepas. uttryckssätt det redan förekommit några gånger i textbas. om en

En svaghet i EU:s organisation är naturligtvis att det inte finns en

översättningstjänst, utan att varje institution har sin egen. gemensam Samordningen mellan institutionerna är inte särskilt utvecklad när det de De svenska översättama har emellertid

gäller "gamla" EU-språken.

etablerat ett informellt samarbete för att kunna fatta gemensamma beslut främst i termfrågor också när det gäller andra språkliga men

problem. Utarbetandet skrivregelsamling, Publika-

av en gemensam exempel det bilaga 3.

tionshandboken, är ett senare se

Det är tydligt förbättring är på gång, översättama blir allt mer att en rutinerade, de får så småningom allt fler kontakter med experter i Sverige, samordningen mellan institutionerna utvecklas, term- och

textbaser byggs upp. Det torde emellertid ta åtskilliga år innan det svenska översättningsarbetet fått stabilitet arbetet på de tidigare EUsamma som också då kommer det behövas ett effektivt stöd från

språken. Men att

svensk sida för att garantera kvaliteten på texterna. Översättama kommer att behöva stöd i sitt tennsökande, de kommer

behöva sakkunnig granskning texterna både innehållslig och

att av ur

SOU 1998: 1 14 Brister och behov i det nuvarande arbetet 37

språklig synpunkt. De saknar kontakt med läsarna: går texterna att

använda vad är bra vad är dåligtz

En typ problem är den "harmonisering" som påtvingas annan av språken Publikationsbyrån av tekniska/ekonomiska skäl. Så har man av t.ex. bestämt att alla språk utom grekiska måste använda den latinska prepositionen "ex" framför tullnumren i de tabeller där man närmare vad inryms under ett tullnummer. I svensk tullagstiftning anger som

använder där "ur" vilket gör saken mer allmänbegriplig Beslutet

man har fattats Publikationsbyrån utan språkliga hänsyn. Det är av

förvånande att Sverige accepterat ett sådant språkligt övervåld. I den av rådet beslutade texten användes "ur" enligt svensk praxis; detta har

sedan ändrats vid publiceringen. Ännu förvånande är det att mer Finland kunnat acceptera ett sådant övergrepp, eftersom finska språket

saknar prepositioner, i finsk lagstiftning används en böjningsändelse

för att återge "ur". Ytterligare ett problem kan ett alltför EU-centriskt synsätt i vara

vissa språkfrågor på juristhåll. Som ett exempel kan nämnas att rådets jurister kräver att alla språkversioner skall använda de långa stats-

på medlemsländerna t.ex. Konungadömet Sverige också i namnen

löpande text, i strid med svensk praxis där dessa förbehålls de högtidli-

inledande och avslutande avsnittet i internationella överenskomga melser. Samma område också exempel på ett något konservativt ger synsätt. I svenska internationella överenskommelser har man gått över

till att skriva Republiken Frankrike i stället för Franska republiken,

Republiken Italien i stället för Italienska republiken. En motsvarande övergång i EU-textema motsätter sig rådets jurister: man måste på alla språk följa de använts i grundfördragen också i sekundärnamn som rätten.

4.2 Brister och behov i Sverige

Under utredningsarbetets och försöksverksamhetens gång har jag

kunnat konstatera många brister i de svenska insatserna för goda

2 En bild Översättamas problem Bertil Lundgren, chef för rådets av gav svenska översättningsavdelning, i ett anförande vid det seminarium som Nordiska språksekretariatet gav i december 1996 Lundgren 1997. 3 Att ett "ex" i detta sammanhang är svårt att förstå framgår av att man under EES-tiden, när problemet först dök upp, fick översättningar som "före detta" och "t.ex.". Översättamas problem kommer att "ex" i svenska endast av används i sammansättningar "ex-president" eller i latinska fraser tillsammans med ett latinskt substantiv "ex officio, ex cathedra".

arbetet SOU 199311 14 38 Brister och behov i det nuvarande

översättningar lagstiftningen. Jag påtalade del dem i min PM

av en av

Några erfarenheter utredningens försöksverksamhet från 1996 se

av litteraturförteckningen. Det brister knappast i engagemang i de

har synpunkter. Det tråkiga är att det saknas

språkliga frågorna, många

Med viss överdrift

en effektiv organisation för synpunktslämnandet. en

kunna alltför ofta lämnas fel synpunkter till fel

skulle man säga att instans vid fel tidpunkt.

lämnas för stadium i

4.2.1 Synpunkter på ett sent lagstiftningsprocessen

svenska insatserna har i alltför stor utsträckning koncentrerats på de De

slutliga de texter efter att ha granskats av rådets jurist-

texterna, som lingvister skall tas upp till beslut i rådet. .

finner det naturligt satt till alla klutar för att försöka

Jag att man avhjälpa brister i innan det för sent, det är knappast texterna var men ändamålsenligt koncentrera insatserna till slutfasen. Det är naturligtatt vis lika viktigt det förslagstexter lämnar kommissionen har hög att som kvalitet. de skall underlag för debatt och diskussion Det är som vara

under den tid ärendet bereds hos rådet och parlamentet.

viktigt de svenska tjänstemän deltar i expertgrupper, Det är att som

och förvaltningskommittéer hos kommissionen gör vad

arbetsgrupper de kan för till kommissionens svenska texter blir så goda som att se att möjligt. Ofta kommer svenska texter till på ett sent stadium. Det är

viktigt tjänstemännen sig i språkfrågan redan

ändå att engagerar

dessförinnan. Ett sätt kan att kontakta den översättningsenhet hos

vara

kommissionen kommer att för översättningsarbetet och

som svara

erbjuda dem hjälp i arbetet med råd och granskning. Ett annat är att

utgående från den engelska eller franska texten fastställa vilka

termproblem kan finnas i texten och försöka lösa dem. Gäller det som i allmänt bruk eller ännu inte finns, krävs det säkert termer som inte är

kontakter med språklig expertis. Resultatet tennsökandet bör natur-

av ligtvis förmedlas till den aktuella svenska översättningsenheten. När

sedan svensk föreligger är det viktigt att med kommissionens en text

handläggare komma överens hur och när synpunkter kan lämnas.

om Om låter översättama helt på hand försöka klara textens man egen finns det uppenbara risker för att texten inte fyller rimliga krav

problem på ett gott underlag för samhällsdebatt och beredningsarbete.

att vara

viktigt svenska synpunkter lämnas på ett så tidigt stadium

Det är att möjligt. Det gäller naturligtvis inte bara hos kommissionen utan som också hos rådet. Den deltar i de arbetsgrupper som bereder som

ärenden hos rådet måste naturligtvis gå igenom den kommissionstext

Brister och behov idet nuvarande arbetet 39

föreligger så tidigt möjligt och till rådets handläggare som som överlämna de synpunkter som man har på texten, så att dessa kan hanteras under ärendets gång och inte lämnas till själva slutfasen i

textarbetet: juristlingvistgranskningen och genomgången av den text

som till Sverige överlämnats efter deras granskning. Tidsbrist ofta som orsak till att man framför synpunkter på ett

anges sent stadium. Det är riktigt att det förekommer att texter föreligger först dag de skall behandlas i Coreper Comité des representants samma som perrnanents, de ständiga representantemas kommitté, där ärenden förbereds inför beslut i rådet. Men det förekommer också att texter har

legat i månader hos svenska departement och myndigheter utan att texten granskats. Granskningen blir först när ärendet sätts upp på

av rådets föredragningslista.

En anledning till att dröjer kan naturligtvis vara tidsbrist, men

man jag har kunnat konstatera att många tjänstemän saknar kunskap om

dokumentflödet, om vad som är nästa steg i beredningsarbetet".

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att det behövs fasta och

enhetliga riktlinjer för hur, och när synpunkter skall framföras i

var EU:s lagstiftningsarbete samt kunskaper dokumentflödena inom om EU:s beslutsapparat. Ett lowärt initiativ togs i juni månad 1997 av

Jordbruksdepartementet började utarbeta en handledning för

som granskning av EG-rättsakter.

4.2.2 De lämnas många gånger synpunkter som är dåligt underbyggda

Jag har under försöksverksamheten följt synpunktslämnandet till rådets

juristlingvister och kunnat konstatera stora brister i detta. Inte sällan framförs förslag beror bristande kunskap hos synpunktssom lämnaren:

Han eller hon saknar kunskaper i det språk som källtexten originalet är avfattad på. Vanligt är att en svensk text som översatts från franska granskas utifrån den engelska versionen.

Han eller hon saknar kunskaper vad översättning är, saknar om

grundläggande insikter i översättandets teori och praktik Detta

4 Ett exempel på hur komplicerad dokumenthanteringen är och vilken typ av kunskap de deltar i beredningsarbetet har återfinns i en promemoria som som om rådets dokumenthantering. Se bilaga 12. 5 Detta är för övrigt kunskapsbrist som också finns hos sakhandläggare och en jurister hos EU:s institutioner.

40 Brister och behov i det nuvarande arbetet

ibland till formbundenhet. Man tycker att översättningen varit leder skulle det få förödande konsekvenser för begripför fri. Tyvärr Synpunkterna följdes. Andra gånger kan bristen på ligheten om översättandets Villkor leda till att kräver uttryckssätt insikt om man stöd i källtexten, bara därför att det brukar stå så i som saknar

svenska Inte heller sådana synpunkter kan

motsvarande texter.

naturligtvis beaktas.

Han eller hon saknar kännedom de anvisningar som gäller för

om översättningsarbetet litteraturlistans Anvisningar för översätt-

se

ofta till förslag förs fram i strid med de

ningsarbetet. Detta leder att

tillämpats Översättningsdelegationen och fortfa-

principer som av

tillämpas EU:s institutioner. Det kan gälla mallar för rande av rättsakter, det kan gälla stående formuleringar, det

uppställningen av och generell fraseologi i rättsaktema, det kan gälla generella termer utformningen uppräkningar etc. Det naturligtvis

kan gälla av irriterande och förvirrande att enskilda tjänstemän kräver avvikelser

undantag krävs mycket goda skäl. från gällande anvisningar. För

eller hon saknar kunskap författningstekniken. Skillnaden

Han om sakändring och redaktionell rättelse är inte klar. I mellan en en samband med sakändring föreslår tjänstemännen att en term eller en skall bytas både i de delar rättsakten är föremål för en fras ut av som ändringen och i de delar skall fortsätta att gälla oförändrade. som ändra i de delarna krävs ett helt annat förfarande. För att senare

hon saknar överblick över terminologi och fraseologi i Han eller EG-rättsaktema. Tjänstemannen kan begära att få ändra en term medveten att termen förekommer i ett stort antal utan att vara om

rättsakter. Naturligtvis kräver terrnbyte får konsekven-

andra ett som för många andra texter ett noggrant förberedelsearbete. ser

det mycket svårt att få sådan överblick utan Det skall sägas att är en tillgång till tillförlitliga textbaser. I Sverige har sådan indexerad en

bas med de rättsakter översattes Översättningsdelegationen

som av

endast varit tillgänglig hos delegationen själv. Det har inte heller hos funnits någon allmänt tillgänglig textbas med motsvarande

EU innehåll.

eller hon saknar kunskap de språkliga principer följs i

Han om som

svenskt lagstiftningsarbete. Förslag till ändringar ord och uttryck

av

inte ovanliga där EU:s översättare följer de för svensk lagstiftning

är

riktlinjerna Svarta listan, Myndigheternas föreskrifter, gällande Myndigheternas Skrivregler.

Brister och behov i det nuvarande arbetet 41

Han eller hon saknar djupare insikter i bedömning av språkliga

frågor. Tjänstemännen tycker att något kärms ovant eller konstigt

inte sällan ett prepositionsval och föreslår en ändring i enlighet

med sitt eget språkbruk. Tyvärr saknar tjänstemännen mestadels den professionella bedömarens insikter det språkbrukets ofta

om egna begränsade räckvidd, den naturliga och ofta önskvärda variatioom

nen i modersmålet och de har oftast ingen vana eller möjlighet att

göra kontroller i ordböcker och textbaser. Därmed vill jag inte ha sagt att en majoritet av synpunktema skulle vara av stilistisk natur

och oberättigade, men sådana är alltför vanligt förekommande.

Tjänstemännen saknar också vana att argumentera i språkliga frågor och alltför ofta krävs ändringarna utan att några egentliga skäl

framförs. En saklig argumentation är oftast nödvändig om man skall kunna övertyga andra om det riktiga i det egna språkbruket. Att en diskussion av ändringsönskemål ofta kräver språkvetenskaplig sakkunskap kan exempliñceras genom den diskussion om krav på ändringar i fördragstext som diskuterades i samband med

Amsterdamfordraget bilaga 15.

4.2.3 Ett exempel på synpunkter i ett lagstiftningsärende

De föregående avsnitten naturligtvis mycket negativ bild av det ger en

arbete som svenska tjänstemän lägger ner på att höja den språkliga

kvaliteten på EU-rättsakter. Det skall sägas att den bilden inte är

fullständig och rättvisande. Jag har här uppehållit mig vid bristerna,

inte vid förtjänstema.

För att ge en mer nyanserad bild av synpunktslämnandet bifogar jag

ett urval av synpunkter i ett lagstiftningsärende med en bedömning av

synpunktema Bilaga 13. Åtskilliga av de brister som här påtalats

förekommer i texten, men där förekommer också synpunkter som är av

betydelse för textens tillämpbarhet och begriplighet.

5 En effektiv

samordning av Sveriges insatser i arbetet på goda översättningar

Jag föreslår central samordning för EU-språksfrågoma

att en skapas.

Av det föregående framgår att det finns behov åtgärder både hemma

av och hos EU. Låt mig först uppehålla mig vid vad som kan och bör göras i Sverige för att främja kvaliteten på de svenska texterna. I det inhemska språkvårdsarbetet brukar vi arbeta med fyra slag åtgärder: av

vägledning i form av riktlinjer‘, utbildning, rådgivning och granskning. På samma sätt borde arbetet med EU-språkfrågoma kunna bedrivas. Detta är emellertid komplicerat än det inhemska språkarbetet

mer eftersom det involverar inte bara svenska tjänstemän utan också EUtjänstemännen. Behovet central instans, central samordning av en en

för EU-språksfrågor är uppenbart vi skall ha möjlighet att

om en

systematiskt avhjälpa de brister finns och tillfredsställa de behov

som

som jag påvisat i det föregående kapitlet.

5.1 Riktlinjer for svenska änstemäns

arbete med EU:s rättsakter: från ax till

limpa

Jag föreslår att den centrala samordningen får till uppgift att utarbe-

ta riktlinjer för svenska tjänstemäns språkliga arbete med EU:s rätts-

akter.

‘ Goda exempel finner vi i Statsrådsberedningens riktlinjer av olika slag för de olika textyperna förenar språk- och saksynpunkter: Gula boken

som om protokoll och beslut, Propositionshandboken, Svarta listan om modernisering

av ordförrådet i törfattningsspråket, Svara på remiss m.fl.

samordning Sveriges insatser SOU 1998:1 14 44 En eflektiv av

Idag finns det riktlinjer endast för kontakter med rådets juristlingvister behov rättelser publicerade rättsakter och för åtgärder vid av av

Statsrådsberedningens rättschef, bilaga 6 samt för utfärdade av se

användningen svenska språket inom EU-institutionema Cirkulär 6

av med riktlinjer för främja svenska språkets ställning i EU-arbetet. att Utrikesdepartementets EU-sekretariat, bilaga 14. Utfärdat av se

riktlinjer de språkliga insatser behöver

Det behövs som styr som olika stadier rättsakts tillblivelse, för att se till att det görs av en

börjar tillräckligt tidigt. Som typexempel skall jag ta språkliga arbetet till rådsdirektiv från det att beredningsarbetet börjar inom

ett forslag

kommissionen3 till slutliga förslaget föreläggs rådet för

dess att det

Sådana i drag ha följande innehåll. beslut. riktlinjer bör grova

Stadium i arbetet Vad bör den svenske Vilka kontakter bör tjänstemannen göra tas Till vem framförs synpukter

Beredningsarbetet hos Gå igenom texten för Kontakter med kommissionen börjar, vilka tennino- Regeringskansliets att se endast på logiska problem den centrala samordning texter engelska eller franska. och försöka for att diskutera tennrymmer

lösa dessa. problemen den

centrala samordningen, kontaktar vid behov det berörda rättssekretariatet och språkliga instanser som Tekniska nomenklaturcentralen och Svenska språknämnden. Kontakt med den språklige samordnaren hos kommissionens översättningstjänst for att erbjuda hjälp med termproblem och andra språkliga frågor.

2 for de riktlinjer Jordbruksdepartementet utfärdat för sitt Med undantag som område. 3 kommissionen gäller i tillämpliga delar for arbetet hos Vad som här sägs om gäller det mellanstatliga samarbetet på det utrikes- och säkerhetsrådet när det området på det rättsliga och inrikespolitiska området, där politiska samt förslagen från början utarbetas hos rådet.

En eflektiv samordning av Sveriges insatser 45

Stadium i arbetet Vad bör den svenske Vilka kontakter bör tjänstemannen göra tas Till vem framförs synpukter

Svensk text föreligger Vidta åtgärder för att Begära att få lämna före beslut hos få tillfälle att lämna synpunkter på texten kommissionen. synpunkter på texten. innan beslutet fattas. Granska texten Under granskningfrån språklig och ter- gång eventuellt ens minologisk synpunkt. kontakter med Regeringskansliets centrala samordning som sköter det samråd i övrigt som kan behövas. Synpunkter framförs via sakhandläggaren, som i sin tur kontaktar kommissionens översättningstjänst.

Kommissionens Texten granskas på Kontakt med rådets förslag har över- nytt eller för första svenska översättlämnats till rådet. gången från språklig ningsavdelning for att Svensk text föreligger. och terminologisk erbjuda hjälp i språksynpunkt. liga och terrninologiska frågor. Synpunkter på texten framförs till salhandläggaren hos rådet, som i sin tur kontaktar rådets svenska översättningsavdelning, eventuellt via rådets centrala

samordning

4 En möjlighet är att kräva att det berörda rättsselcretariatet skall kontaktas annan och detta i sin tur svara för övrigt samråd. 5 Om dokumenthanteringen i rådssekretariatet finns särskild promemoria, se en bilaga 12.

46 En eflektiv samordning Sveriges insatser SOU 1998:1 14 av

Stadium i arbetet Vad bör den svenske Vilka kontakter bör tjänstemannen tas Till vem framförs göra synpukter

I beredningsarbetet hos Den svenske repre- Kontakter med Regerådet görs ändringar sentanten uppmärk- ringskansliets centrala av innehållslig och sammar om nya samordning för att redaktionell art i termer införs for att i diskutera tennproblekommissionstexten. tid kunna bereda den centrala sammen termfrågoma. ordningen, kontaktar vid behov det berörda rättssekretariatet och språkliga instanser som Tekniska nomenklaturcentralen och Svenska språknänmden. Under granskningen Han eller hon kontakt med det berörda granskar också nya rättssekretariatet som versioner av den vid behov kontaktar svenska texten. Regeringskansliets centrala samordning. Synpunkterna framförs till sakhandläggaren hos rådet som för dem vidare.

Texten har granskats Slutlig genomgång av Det berörda rättssekrådets jurist- texten. retariatet tar ställning av lingvister. Kontakt med det till vilka synpunkter berörda rättssekreta- som eventuellt skall riatet. föras vidare till juristlingvistema hos rådet. Vid behov samråd med Regeringskansliets centrala samordning, som alltid kontaktas när det gäller frågan om att vidhålla språkreservationer°.

6 Om språkreservationer bilaga 14, sidan Mer om olika typer av se reservationer återfinns i cirkulär 4 från UD:s EU-sekretariat med riktlinjer for nr handläggning s.k. A-punkter och skriftliga beslutforfaranden i EU-irågor, av avsnitt sidan

SOU 1998:1 14 En eflektiv samordning Sveriges insatser 47 av

Stadium i arbetet Vad bör den svenske Vilka kontakter bör tjänstemannen göra tas Till vem framförs synpukter Synpunkter bör i första hand framföras via sakhandläggaren hos rådet. Det bör framgå vart juristlingvisterna kan vända sig för en diskussion av synpunktema. Direktkontakt med juristlingvisterna är också möjlig. Om rättssekretariatet inte före överlämnandet av synpunkterna samrått med den centrala samordningen bör synpunkter översändas till samordningen samtidigt som de lämnas till rådet.

Rättsakten har publi- Det berörda rättssekcerats i Europeiska retariatet kontaktas gemenskapernas som efter samråd med officiella tidning och den centrala samordett språkligt fel eller ett ningen avgör om olämpligt uttryck rättelse skall begäras. konstateras. För kommissionens rättsakter vänder sig rättssekretariatet till det berörda generaldirektoratet. För rådets rättsakter vänder sig rättssekretariet till juristlingvistema.

Det närmare detaljerna i sådana riktlinjer måste naturligtvis diskuteras med departementens rättssekretariat och översättningsavdelningar och juristlingvister hos rådet och kommissionen. Det behövs naturligtvis också råd om innehållet i språkarbetet i olika faser: vad bör tänka i termarbetet, vad som gäller för

man

48 En eflektiv samordning Sveriges insatser SOU 1998: 1 14 av

svenskt författnings- och forvaltningsspråk och vilka anvisningar för

översättningsarbetet hos EU gäller. Vidare behövs information om som befintliga text- och termbaser i Sverige och hos EU, deras innehåll om och användning.

5.2 Utbildning för dem som medverkar i

EU-arbetet

Jag föreslår att den centrala samordningen f°ar till uppgift att svara

för utbildning i språkliga frågor för dem som medverkar i EUarbetet.

För att svenska tjänstemän på effektivt sätt skall kunna bevaka de språkliga frågorna krävs minimiutbildning för alla tjänstemän som en

deltar i EU-arbetet hos myndigheter och departement.

En utbildning för alla

En sådan utbildning bör omfatta:

l Genomgång dokumentflödet hos kommissionen och rådet. av 2 Genomgång och diskussion de riktlinjer nämnts i avsnitt 5.1. av som 3 Genomgång och diskussion de riktlinjer gäller för svenskt av som

författnings- och forvaltningsspråk.

4 Genomgång och diskussion grundläggande översättningsfrågor,

av forrn- eller funktionsinriktad översättning jfr avsnitt 3.3.

5 Genomgång anvisningar för översättningsarbetet hos EU. av 6 Presentation text- och termbaser. av 7 Genomgång och diskussion exempel på synpunkter som av framförts på EU-texter, goda och mindre goda sådana.

En sådan utbildning bör kunna genomföras under en dag, inledningsvis lämpligen kurs för ett departement och myndigheterna inom som en dess område.

Jag har här medvetet bortsett från den utbildning i engelska och

franska är nödvändig for att tjänstemännen skall kunna fullgöra som

sina uppgifter. Jfr kapitel 7.

SOU 1998:1 14 En eflektiv samordning Sveriges insatser 49 av

Vidareutbildning för särskilda grupper

fördjupad och återkommande utbildning behövs för tjänste-

En mer - -

har särskilda uppgifter i det språkliga EU-arbetet. Jag tänker

män som då på tjänstemän vid departementens rättssekretariat och de tjänstemän

ingår i den referensgrupp/det nätverk för termfrågor som jag

som

ämnar föreslå. se kapitel 6.

i dag tjänstemännen vid vår representation hos En speciell roll har

EU i Bryssel. Dessa är förmedlare synpunkter hemifrån och anlitas av ofta EU:s framförallt rådets tjänstemän i termfrågor. Den första av - -

dessa uppgifter kommer säkert att bestå, den andra kanske tonas ner

av i framtiden. Redan den första uppgiften motiverar emellertid särskilda

insatser för fördjupa deras insikter i språkliga och terminologiska

att frågor. kontakterna i termfidgor avsnitt 5.1 med den

Själva se ovan

samordningen fungerar naturligtvis sorts utbildning.

centrala som en

Men det är rimligt att årligen anordna ett halv- eller heldagsseminarium dessa där principer för termarbete diskuteras och aktuella

för grupper tennfrågor analyseras. Också övningar i användningen och text- och

tennbaser bör ingå.

När det gäller andra språkliga frågor fungerar naturligtvis också här

det återkommande samrådet enligt kapitel 5.1 sorts utbildning, som en

därutöver är det lämpligt att anordna seminarier för de tjänstemän

men

hos rättssekretariaten för EU-lagstiftning. Rättssekreta-

som ansvarar

riaten förutsätts i min skiss till riktlinjer för det språkliga arbetet ha en nyckelroll. Det är rättssekretariaten har ansvaret för EU-lagstift-

som

ningen på sitt område och det är därför alltid de har avgörandet i

som

sin hand det gäller de slutliga texterna. Det krävs därför uppbygg-

när nad särskild kompetens hos dessa och utvecklandet av en samsyn av en

i översättningsfrågor. Seminarierna anordnas lämpligen departementsvis och till dem bör också andra intresserade tjänstemän inbjudas. Det

kan gälla tjänstemän på departementens sakenheter arbetar mycket som

med textgranskning eller tjänstemän hos departementets myndigheter

samordnar textgranskning hos sin myndighet.

som

för alla

5.3 Rådgivning

Jag föreslår att den centrala samordningen f°ar till uppgift att för rådgivning i EU-språksfrågor till svenska departement och

svara

myndigheter till EU-institutionemas översättare, granskare och

samt juristlingvister.

50 En eflektiv samordning Sveriges insatser SOU 1998:1 14 av

Rådgivning behövs

Som framgått av det föregående anser jag att det finns ett stort behov

av rådgivning under olika stadier av rättsaktemas tillblivelse. Vi sörjer för redaktionell och språklig enhetlighet i Regeringskansliets författ-

ningstexter genom en rigorös granskning texterna, detta trots att det av

finns en lång tradition inom Regeringskansliet på författningsskrivan-

dets område och antalet aktörer ändå är relativt begränsat. När vi vänder oss mot EU-textema är situationen I arbetet deltar en annan. hundratals tjänstemän från våra myndigheter. De utgår från sin myndig-

hets författningsskrivningstradition, inte alltid överensstämmande med de principer tillämpas i Regeringskansliet. Arbetet med att

som modernisera det svenska författningsbeståndet är långt i från slutfört. De insatser gjorts för att styra arbetet råd i skrifter som genom som Myndigheternas föreskrifter och genom den informations- och semina-

rieverksamhet som bedrivits av Klarspråksgruppen se avsnitt 5.5 har

långt ifrån varit verkningslösa, för att använda det klassiska men -

svaret på frågor och interpellationer i riksdagen "mycket har gjorts,

men mycket återstår att göra". Vi kan således långt ifrån utgå från

någon enhetlig uppfattning hos svenska tjänstemän i språkfrågor. Om

de synpunkter förs fram under beredningen rättsaktema som av avspeglar alltför stora skillnader i språksyn, skapas det förvirring hos översättare och granskare i EU-institutionema. Om synpunktema skall

respekteras får de inte sträva olika håll utan grundas på en samsyn. Rådgivningen är tillsammans med de andra uppgifter som presenteras i detta kapitel ett viktigt medel för att skapa sådan

en samsyn.

Rådgivningen bör som jag föreslagit i skissen till riktlinjer avsnitt

5.1 stå till förfogande under hela beredningsprocessen. Enligt min

mening bör samråd obligatoriskt när det gäller synpunkter vara som

framförs till rådets juristlingvister i slutet beslutsprocessen till detta

av återkommer jag i nästa avsnitt.

Rådgivning till E Uss översättare, granskare och juristlingivster

Rådgivningen bör stå öppen inte bara för svenska departement och

myndigheter. Den bör också kunna utnyttjas EU-institutionemas av översättare, granskare och juristlingvister. Hit bör dessa kunna vända sig för att

få hjälp med fackgranskning av svenska texter,

få hjälp med termproblem jfr kapitel 6 och andra språkliga -

problem som de möter i sitt dagliga arbete,

SOU 1998: l 14 En eflektiv samordning Sveriges insatser 51 av

diskutera sådana synpunkter, framförda svenska myndigheter,

av som de önskar diskutera närmare.

När det gäller de båda första strecksatsema kan hjälpen ofta bestå i att

förmedla kontakter med kompetenta kan svara för fackpersoner som

granskning texter och upplysningar i terrnfrågor.

av ge

Rådgivningen bör omfatta alla typer av språkliga problem, även

hjälp med översättning

Rådgivningen bör omfatta alla typer språkliga problem. Jag tänker

av då förutom på terrnfrågor de problem valet av stilistiska rena som

alternativ kan vålla. Svarta listan förtecknar exempel ord och uttryck

brukar användas i författningsspråket i stället för stelare och som ålderdomliga varianter listan är långt ifrån uttömmande. Skilda men

meningar gör sig ofta gällande. Synpunkter framförda från svenska tjänstemän bör grunda sig på den språksyn präglat arbetet på en

som

modernisering svenska författnings- och förvaltningsspråk under de

av årtiondena. Rådgivningen spelar central roll för att förmedla senaste en och vidmakthålla denna språksyn.

En särskild roll medlare mellan rättssekretariat och juristling-

som

vister när åsikterna går isär jag som en viktig del av rådgivningen.

ser

För svenska myndigheter och departement finns det ytterligare en

viktigt uppgift, nämligen den att hjälpa till med tolkningen av innebörden centrala textpartier där tjänstemän är osäkra, i den mån av

tveksamheten beror på bristande insikter i källspråken och EG-rättens terminologi. Den centrala samordningen bör också kunna förmedla hjälp med översättning viktiga texter, när för beredningen

av en nödvändig svensk text saknas.

5.4 Granskning

Jag föreslår att den centrala samordningen får till uppgift

att fortlöpande följa synpunktslämnandet i beredningsprocessen,

stickprovsvis kontrollera kvaliteten hos de rättsakter som att publiceras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning,

på begäran från department och myndigheter granska centrala

texter.

52 En effektiv samordning Sveriges insatser SOU 1998: 1 14

av

Jag föreslår vidare att den centrala samordningen sticksprovsvis kontrollerar andra texter än rättsakter från de europeiska gemenska-

pernas institutioner

I utarbetandet av lagförslag och förordningar inom Regeringskansliet

spelar granskningen en viktig roll. Alla texter granskas före regeringsbeslutet hos Justitiedepartementets granskningsenhet, där Regerings-

kansliets språkexperter ingår jfr nästa avsnitt. En sådan obligatorisk

central granskning av samtliga EG-rättsaktsförslag på olika stadier i

beredningsprocessen är det inte möjligt att genomföra. Det skulle kräva orimliga resurser i den centrala samordningen. T.o.m. en obligatorisk granskning av alla texter inför det slutliga

beslutet hos rådet eller kommissionen skulle ställa sig svår i praktiken. Framförallt är det de knappa tidsmarginalema som lägger hinder i vägen. Ett sätt att lösa detta är att endast granska på begäran av department eller myndigheter. Och det är klart att en sådan möjlighet bör erbjudas för centrala texter. Det är emellertid viktigt att också mer systematiskt- och utan att vara beroende av upplevda behov hos departement och myndigheter -

följa de synpunkter som lämnas på de texter som granskats av juristlingvistema. Som framgår av skissen till riktlinjer i avsnitt 5.1 anser jag att alla synpunkter som framförs i den viktiga slutfasen av lagstifningsarbetet också bör överlämnas till den centrala samordningen. Detta ger samordningen möjlighet dels att ingripa om den

skulle finna krav på ändringar mindre välbetänkta, dels möjlighet att effektivt sköta sin rådgivande/medlande uppgift vid diskussioner med

juristlingvistema.

Rimligt är också ett obligatoriskt samråd när det gäller krav på rättelser i rättsakter som redan offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Därutöver bör den centrala samordningen stickprovsvis kontrollera den språkliga kvaliteten på de rättsakter publiceras i Europeiska som

gemenskapernas tidning. En sådan kontroll kan exempelvis ske ämnesområdesvis och lämna underlag för genomgångar med berörda rättssekretariat och deras myndigheter.

Naturligtvis finns det andra betydelsefulla texter inte ingår i som

lagstiftningsarbetet som domar, vitböcker, grönböcker, informations-

material och rapporter. I viss utsträckning bör samordningen också granska sådana texter kanske i samarbete med Svenska språknämn- —— den. Det är naturligtvis särskilt viktigt att uppmärksamma om sådana texter utsätts för kritik exempelvis i medierna och riksdagsdebatten.

SOU 1998:1 14 En eflektiv samordning av Sveriges insatser 53

Sådana problem måste hanteras av den centrala samordningen som

måste försöka finna en lösning dem.

5.5 Organisatoriska frågor

Jag föreslår

de uppgifter för Språkvård och kvalitetskontroll i dag

att som -

finns fördelade på tre instanser, nämligen Statsrådsberedningen,

Justitiedepartementet och Finansdepartementet, förs samman på ett ställe,

den centrala samordningen för EU-språksarbetet också förs dit

att —

det språkliga arbetet förstärks med 2-3 medarbetare på

och att heltid,

för allt språkvårdsarbete i fortsättningen förläggs till

att ansvaret - Statsrådsberedningen.

Ansvaret för språkvårdsfrågor inom Regeringskansliet

Ansvaret för språkvårdsarbetet i Regeringskansliet är i dag uppdelat på

instanser, nämligen Statsrådsberedningen, Justitiedepartementet och tre Finansdepartementet. Huvudansvaret ligger rättschefema i Statsrådsberedningen och Justitiedepartementet. Ansvarsfördelningen mellan de båda rättschefera

återfinns i instruktionen för Regeringskansliet SFS 1996: 15 l 5:

26 § Rättschefen i Statsrådsberedningenskall svara särskilt för sådan samordning inom Regeringskansliet i rättsliga och språkliga frågor främjar enhetlighet och hög kvalitet i lagstiñning och förvaltsom ning. Rättschefen kan i det syfiet ge ut handböcker, riktlinjer och annat material. Sådant material kan riktas även till myndigheter under regeringen. Rättschefen skall vidare uppmärksamma möjligheten att delegera ärenden till myndigheter under regeringen. Den chefstjänsteman i Justitiedepartementet som är utgivare av Svensk författningssamling skall i samverkan med rättschefen i Statsrådsberedningen vaka över lagenlighet, följdriktighet och enhetlighet i författningsförslag, förslag till riksdagen och kommittédirektiv samt främja enhetlig handläggning av ärenden inom Regeringskansliet. en De skall båda medverka till att språket i författningar och andra beslut blir så enkelt och klart som möjligt

54 En effektiv samordning Sveriges insatser SOU 1998:1 14

av

Till detta kommer Klarspråksgruppen sorterar under Finansdeparsom

tement och som 1993 inrättades för att främja språkvårdsarbete hos myndigheterna.

Klarspråksgruppen

förmedlar kunskaper och idéer från språkvårdsarbete som pågår hos svenska myndigheter och utomlands.

arrangerar språkvårdsseminarier. håller föredrag hos myndigheter medverkar vid internationella språkvårdskonferenser. ger ut ett nyhetsblad om Språkvård, Klarspråksbulletinen. - Arbetet leds av rättschefen Statsrådsberedningen. i Gruppens ledamöter kommer från Justitedepartementet, Finansdepartementet, Riksdagens ombudsmän, Regeringsrätten och Högsta domstolen, Statskontoret, Länsstyrelsen i Stockholms län och Svenska språknärrmden.

Det finns historiska förklaringar till denna splittrade organisation av

verksamheten. Fram till 1992 låg ansvaret för kvalitetskontroll och språkvårdsarbete på rättschefen i Statsrådsberedningen. Då infördes försökvis en omorganisation verksamheten. Språkexpertema och av

juristema i gransknings- och anvisningsverksamheten överfördes till Justiedepartementet, där de bildade granskningsenheten. Rättschefen i

Statsrådsberdningen hade ingen egen personal för de uppgifter som vilade på honom utan skulle hjälp av granskningsenhetens personal. Klarspråksgruppen inrättades när utbildningsmyndigheten SIPU lades ner. SIPU hade under 1980-talet fått i uppdrag att svara för det språkliga utvecklingsarbetet hos myndigheterna och där genomfördes

ett språkvårdsprojekt under 1990-talets första år som avslutades med

rapporten Visst går det att förändra myndighetsspråket. För att föra erfarenheterna från projektet vidare inrättades då hos Finansdeparte-

mentet Klarspråksgruppen, eftersom Finansdepartementet svarar för kompetensutvecklingsfrågor i myndighetsvärlden. Det tycks mig föga ändamålsenligt att på detta sätt sprida ansvaret.

Det bör ligga på ett och samma ställe.

Ansvaret för den centrala samordningen av E U-språksarbetet

När man betänker vilka krav ställs på den centrala samordningen som av EU-språksarbetet inser man att en sådan organisation inte lämpligen

SOU 1998:1 14 En eflektiv samordning Sveriges insatser 55 av

kan byggas skild från annat språkarbete inom Regeringskansliet.

upp Samordningen måste ha

goda insikter i svensk inhemsk tradition när det gäller författnings- -

texter och andra myndighetstexter och det pågående reformarbetet,

kunskap de principer som följts i översättningsarbetet av EU-

- om texter inför EES-avtal och medlemskap,

kunskaper svensk rätt och EG-rätt, - om

förtrogenhet med text- och termbaser hemma och hos EU. -

Det uppenbart alla dessa kunskaper inte kan finnas hos eller två

att en enskilda här krävs det samverkan mellan folk med olika bakpersoner, grund. Det är därför naturligt att den centrala samordningen integreras

med det övriga språkvårdsarbetet. Ansvaret för detta arbete bör ligga på

ställe för övrigt språkvårdsarbete. Därmed har jag också samma som avvisat alternativet att förlägga den centrala samordningen till EUsekretariatet eller Utrikesdepartementets rättssekretariat för EU-frågor.

När det gäller resursbehoven så kan de synas oändliga när man betänker arbetsuppgiftemas omfattning och svårighetsgrad. Emellertid

är både mänskliga och ekonomiska knappa och det tycks mig resurser

därför lämpligt att föreslå att språkvården förstärks med 2-3 medarbe-

tare på heltid för att möta de nya kraven.

Vem skall för språkvårdsarbetet i framtiden

ansvara

Det är naturligt att Finansdepartementet lämnar ifrån sig ansvaret för Klarspråksgruppen. Frågan är till vem.

Skall ansvaret för språkvårdsarbete och kvalitetskontroll ligga i Statsrådsberedningen eller i Justitiedepartementet. Såvitt jag har kunnat har uppdelningen ansvaret och överföringen av personalresurser-

se av

till Justitiedepartementet inte inneburit några fördelar för det

na

språkliga utvecklingsarbetet. Tyngdpunkten i arbetet har förskjutits mot granskningsverksamhet, eftersom Justitiedepartementet sett detta som

sin huvuduppgift departementets arbetsordning. Departementet har

se

alltså i första hand naturligt inriktat sin verksamhet på Rege- - nog ringskansliets texter, ansetts kräva stora insatser. Arbetet egna som riktat mot myndigheterna har kommit i andra hand. Rättschefen i Statsrådsberedningen har inte haft de hade krävts för att med resurser som tillräcklig kraft driva utvecklingsarbetet framåt.

Den centraliserade språkvård och kvalitetskontroll jag här

som

föreslagit måste rikta sig både mot Regeringskansliet självt och mot

56 En eflektiv samordning Sveriges insatser SOU 1998:1 14 av

dess myndigheter när det gäller EU-arbetet är detta en nödvändighet.

- Det tycks mig naturligt att ansvaret för samordnande verksamhet en som gäller hela statsförvaltningen läggs hos Statsrådsberedningen, där språkvårdsarbete och kvalitetskontroll med framgång bedrivits under årtionden.

6 Termarbete

6.1 Behovet av flerspråkiga termbaser for

internationellt arbete

Jag föreslår att regeringen låter utreda skapandet och tillhandahåll-

andet flerspråkiga termbaser för internationellt arbete hos mynav

digheter, organisationer och företag samt Tekniska nomenklatur-

centralens roll i detta.

Redan delegationen för översättning EG:s regelverk Översätt-

av ningsdelegationen påtalade i sin promemoria Svenskan i EU vikten av

termarbetet. Arbetet med terminologi är också det inledningsvis

som har krävt störst insatser i översättningsarbetet både här hemma och hos EU. De viktigaste aktörerna området är Tekniska nomenklaturcentralen TNC, EU-institutionemas teminologi- och översättningsenheter, Regeringskansliets språkexpeiter, UD:s translatorsenhet, SIS-Standardiseringen i Sverige samt de internationella enheterna/avdelningarna

hos svenska myndigheter, organisationer och företag. Det blir alltför snävt att endast anlägga ett EU-perspektiv på term-

arbetet i betydelsen insamlandet, skapandet och tillhandahållandet av svenska motsvarigheter till fackterrninologi på de stora världsspråken

engelska och franska. Tillförlitliga sådana flerspråkiga termbaser är en

nödvändighet i vår intemationaliserade värld både för myndigheter,

organisationer och företag. En nyckelroll i skapandet och tillhanda-

hållandet sådana termbaser tillkommer enligt min mening TNC. Jag av avstår emellertid från att behandla termfrågorna i deras helhet, utan koncentrerar mig på EU-termarbetet och dess olika aktörer.

Därvid bör naturligtvis arbetet med att bygga upp en nordisk

terrnbas i Nordterrns regi särskilt beaktas.

58 T ermarbete

6.2 EU-termarbetet

Före 1995

Under arbetet med översättning de rättsakter krävdes för EESav som avtalet termarbetet i huvudsak fackexpertema och över-

skottes av

Översättningsdelegationens arbetsgrupper bilaga ll och

sättama i se

TNC.

TNC:s viktigaste uppgift var

dels lägga grund för termarbetet att framställa ordlistor

att en genom utifrån centrala EG-dokument Romtördraget och vitboken om som

genomförandet av den inre marknaden,

dels att lämna råd i tennfrågor till översättama, ——

dels att välja ut och systematisera termer och fraser ur de översatta

- EES-textema‘.

Till detta kom det arbete Översättningsdelegationens kansli och

som

Statsrådsberedningens rättsavdelning lade på termfrågor av olika

ner

slag.

TNC:s roll mindre dominerande under arbetet med översättvar

ningen de rättsakter krävdes för medlemskapet. översättnings-

av som

delegationens översättare och granskare vände sig i första hand till centrala myndigheter Jordbruksverket, Tullverket och Fiskeriver-

som

ket arbetsgruppemas fackexperter när det gällde de terminolo-

samt

giska problemen. Hos Översättningsdelegationen skapades en termbas

överlämnades till EU-institutionernas översättare. som senare

Efter 1995

Vid Sveriges inträde i EU gick ansvaret för tennarbetet i princip över på EU. Man började systematiskt att arbeta på att förse befintliga

termbaser med motsvarigheter på svenska och finska. Mest aktiv har därvid kommissionen varit i flera omgångar handlat upp arbetet som med att finna svenska motsvarigheter till termposter i olika samlinger ingår i kommissionens termbas Eurodicautom. som

‘ De insamlade tennerna ut i bokform under titeln EG:s ord och gavs senare uttryck.

Termarbete 59

Kommissionen handlar upp tjänsterna genom ett formellt

anbudsförfarande och det är i huvudsak TNC anförtrotts uppgiften

som

att komplettera termbasen med svenska motsvarigheter. Vidare har TNC mot ersättning från kommissionen utrett term-

- -

frågor som förmedlats via kommissionens tenninologiavdelning.

Institutionemas översättare har på olika vägar sökt svar akuta tennproblem och registrerat sina resultat i interna termbaser för att så småningom föra in dem i de stora terrnbasema, Eurodicautom hos kommissionen, TIS hos rådet och Euterpe hos parlamentet. Betydelsefulla insatser gör de svenska tjänstemän lämnar som

synpunkter på svenska texter, sådant borde som jag antytt i kapitel 4 och 5 ske betydligt systematiskt.

mer

Översättama klagar över att det ibland är svårt få hjälp och det

att att

många gånger är svårt att bedöma tillförlitligheten uppgifter

av som olika tjänstemän och experter lämnar.

De skulle önska ett kontaktnät av det slag Översättningsdele-

gationen föreslog i sin promemoria Svenskan i EU.

Ett annat önskemål är att de terrnsamlingar finns på olika håll som hos myndigheter, organisationer och företag skall hållas tillgängliga på ett effektivt sätt.

I framtiden

Jag anser att Tekniska nomenklaturcentralen i princip bör bestå i sin nuvarande form och inte slås samman med Svenska språknämn-

den eller inlemmas i SIS-Standardiseringen i Sverige.

Tekniska nomenklaturcentralens insatser är i dag så väsentliga att den inte för närvarande bör undergå några större organisatoriska förändringar av det slag som föreslagits under år, nämlingen senare sammanslagning med Svenska språknämnden eller inlemmande i SIS-

Standardiseringen i Sverige. De obetydliga kostnadsbesparingar som

utredare sett i sådana åtgärder motiverar på inget sätt de föreslagna

ingripande förändringarna som allvarligt skulle kunna störa arbetet i ett kunskapsföretag av TNC:s typ. Det är viktigt att TNC kan fortsätta att fungera som det gjort hittills i

EU-termarbetet och att TNC kan anförtros nya uppgifter i detta.

Jag anser att det är viktigt att TNC har tillräckliga basresurser för att kunna åta sig uppdrag EU:institutionema kompletteringar som av termsamlingar och rådgivning åt översättare.

60 T ermarbete

Tekniska nomenklaturcentralen måste också fortsättningsvis ha tillräck-

liga för kunna åta sig uppdrag EU-institutionerna som de resurser att

ovannämnda kompletteringama termsamlingar och rådgivning åt

av

översättare. För denna tennarbete finns det få alternativ i Sverige och typ av inga företag eller institutioner täcker så många ämnesområden som som TNC. Hos EU-institutionerna känner stor tacksamhet för att det i man

Sverige och Finland finns institutioner med vana vid systematiskt tenn-

arbete. Man har vid mina kontakter framhållit hur smidigt samarbetet

fackorgan fungerar. TNC:s insatser har getts mycket med ett kompetent

höga betyg vid de jämförande bedömningar som skett.

Jag föreslår att regeringen avtalar med Tekniska nomenklatur-

centralen

systematisk insamling och genomgång termsamlingar

om en av —

betydelse for EU-arbetet hos myndigheter, företag och

av

organisationer samt till att dessa hålls allmänt tillgängliga

ser

med hjälp informationsteknik, och

av

ersättning for rådgivning till EU-översättare, denna inte om om - EU-institutionerna. täcks av

I dag finns det termsamlingar på olika håll i Sverige. I Regerings-

kansliet finns hos UD termbas byggts för UD:s behov. Riksen som har termsamlingar för sina behov. Hos många myndigheter finns dagen termsamlingar används för deras internationella kontakter, det som gäller Jordbruksverket, Luftfartsverket, Naturvårdsverket och t.ex.

Riksskatteverket. Organisationer olika slag bygger upp termsam-

av

lingar, Kommun- och Landstingsförbunden. Företag med inter-

t.ex. nationell verksamhet Ericsson samlar termer på sitt område. som Det vikt att dessa termbaser samlas och hålls allmänt är av största ställe. Den centrala samordningen för

tillgängliga på ett och samma

bör anförtros uppgiften att närmare diskutera med de

EU-språkarbetet berörda hur sådan uppgift skulle kunna genomföras.

en I detta sammanhang måste planerna att bygga en nordisk upp termbank tillgänglig på Internet beaktas. Det är skrivande stund inte

Termarbete 61

möjligt att bedöma i vilken utsträckning de samlingar som jag här avser är lämpade att ingå i den planerade nordiska termbankenz. I dag har TNC ett avtal om rådgivning i termfrågor med kommissio-

nens terminologiavdelning. Sådana avtal existerar inte för andra språk

och får förutse att avtalet inte kommer att förnyas. Det är man

emellertid viktigt att TNC kan rådfrågas i det löpande översättnings-

arbetet. Ett avtal om ersättning för sådan rådgivning bör slutas med

staten. Diskussioner utformning bör anförtros den centrala samord-

om ningen. Hos kommissionen förmedlas sådana frågor av terminologiavdelningen. På motsvarande sätt bör det den centrala samordvara ningen som avgör när översättares termfrågor som ersätts enligt avtalet, skall vidarebefordras till TNC.

Jag föreslår att den centrala samordningen får till uppgift att bygga upp ett kontaktnät för EU-termarbetet hos svenska myndigheter.

Jag förutsätter att de rutiner som jag föreslagit i avsnitt 5.1 leder till att EU:s översättare vet till vem de kan vända sig för att få hjälp med de termfrågor som aktualiseras i arbetet med rättsaktema. Arbetet omfattar emellertid många andra typer av texter och det är viktigt för översättarna att få kontakt med någon som verkligen tar sig an deras problem. I dag är de i mycket utelämnade tillfälligheter. De kanske känner någon med kunskaper inom ett område, de har kanske tur och får

kontakt med en expert som är intresserad av att hjälpa till, de kanske i

stället möter någon som bara försöker hålla besväret ifrån sig. Det behövs ett stabilt kontaktnät dit översättare kan vända sig och få

kontakt med viktig uppgift att hjälpa dem

en person som ser som en med deras problem. Den centrala samordningen bör bygga ett sådant kontaktnät. upp Vid varje myndighet bör det finnas en person som är ansvarig för

terrnfrågoma och som hjälper till med att lösa terrnproblem inom myn-

dighetens område. Det innebär inte att kontaktpersonen själv måste kunna svara på alla frågor, men han eller hon skall kunna leda frågan vidare till någon sakkunnig inom vid andra den egna myndigheten eller instanser myndigheter, organisationer eller företag där sakkunska- - pen finns.

2 När detta betänkande slutredigeras våren 1998 har planerna fått konkret fonn. EU har ställt pengar till förfogande och en Nordtennbank kommer att byggas. Uppgifter om detta återfinns på Internet under adress http://www.tsk.f1/ti/nnet.html.

62 T ermarbete

centrala samordningen för att listan över kontakt- Den ansvarar

aktuell och tillgänglig för översättama hos EU-

personer hålls

institutionerna.

föreslår samråd med den centrala samordningen skall vara Jag att

det skapandet på EU-området. obligatoriskt när gäller av nya termer

insamlandet redan existerande termer så bör detta

När det gäller av

skötas inom detta kontaktnät. En annan sak är

huvudsakligen kunna

antingen för företeelser eller som

skapandet av nya termer nya mindre lämpliga Här bör regler gälla som ersättning för termer. samma de för beredning nationell lagstiftning inom som gäller gemensam av

Statsrâdsberedningens promemoria Samråds- Regeringskansliet jfr

vill föreslå sådana tenner måste

former i Regeringskansliet. Den som

centrala samordningen, bedömer vilka alltid samråda med den som

kontakter inom och utom Regeringskansliet som måste tas.

ytterligare

den centrala samordningen upprättar riktlinjer för Jag föreslår att kontaktrutiner i tennfrågor.

huvudalternativ för EU-översättamas kontakter i termfrå- Jag ser då tre kontaktnätet, den centrala samordningen och det föreslagna gor:

nomenklaturcentralen. Det naturligtvis viktigt att avgör i

Tekniska

vilken frågor de lämpligen kontaktas. vilken ordning och i typ av

behövs vid översättning rättsakter tycks mig När kontakter av

följande ordning den lämpliga:

vara

översättaren kontaktar den tjänsteman enligt rutinerna i avsnitt l som

5.1 erbjudit sina tjänster.

hjälp inte erbjudits vänder sig översättaren till den

2 Om någon sådan

med hjälp det berörda rättssekrecentrala samordningen som av tariatet finner en lämplig kontaktperson.

Om kontakterna inte resultat överväger översättaren möjligheten

3 ger rådfråga Tekniska nomenklaturcentralen. Ett alternativ är att att till den centrala samordningen för att där nytt vända sig se om man

kan finna en lösning på problemet.

får motstridande uppgifter vid olika kontakter

4 Om översättaren hon sig till den centrala samordningen som efter vänder han eller

SOU 1998: 1 14 T ermarbete 63

kontakter med myndigheter och språkvårdande föreslår organ en

lämplig lösning.

När kontakter behövs vid översättning andra typer bör av av texter

följande ordning tillämpas:

1 Översättaren kontaktar kontaktpersonen

vid en lämplig myndighet

som antingen själv kan lösa problemet eller förmedlar som en

kontakt med sakkunnig inom eller utom den

en annan egna myndigheten.

2 Om detta inte resultat, kontaktas den centrala samordningen ger som

avgör om frågan skall vidarebefordras till Tekniska nomenklaturcentralen eller till någon lämplig instans.

annan

3 Om översättaren får motstridande uppgifter vid sina kontakter gäller det samma här vid översättning rättsakter: översättaren som av

kontaktar den centrala samordningen.

I båda dessa fall gäller som tidigare framhållits att den centrala samordningen skall kontaktas det inte finns etablerade svenska termer om eller om man önskar skapa ersättning för de tidigare använda. nya som

7 Behovet av Översättning i Sverige

Jag föreslår att en enkät genomförs under 1998 för att ta reda vilka behov som myndigheter har av översättning till svenska för EU-arbetet.

Det ingick i mitt uppdrag att utreda

hur svenska behov av översättning till svenska- utöver den som EU svarar för skall tillgodoses, såväl under inledningsfasen som på sikt.

Under inledningsfasen erbjöds departement och myndigheter möjlighet

att låta översätta viktiga dokument genom Översättningsdelegationens

försorg.

Under den försöksverksamhet jag bedrivit se avsnitt 1.4

som

erbjöds departement och myndigheter också översättningshjälp. Efter-

frågan på dessa tjänster var mycken liten, kanske berodde detta på att

information om möjligheten inte fick tillräcklig spridning.

Att mer systematiskt undersöka behoven av översättning till svenska för EU-arbetet fann jag föga ändamålsenligt eftersom EU:s översättningsresurser inte blir fullt utbyggda förrän hösten 1997. Emellertid talar mycket för att det finns ett behov av översättningdet kan inte slump att det brittiska utrikesdepartementet vara en sysselsätter tolv översättare som huvudsakligen sysslar med översätt-

ning av EU-dokument till engelska. Detta trots att engelska texter i

allmänhet föreligger på ett betydligt tidigare stadium än svenska texter. Jag har föreslagit att det inom ramen för den centrala samordningens

rådgivning skall finnas möjligt att få hjälp med översättningen av mindre textavsnitt och förmedling av översättningstjänster då det gäller

texter av större omf°ang. Visserligen kan efterfrågan på dessa tjänster vara ett indicium på behovet, jag förordar ändå att den centrala samordningen men genomför en enkät för att kartlägga behovet. Under 1998 bör tiden vara mogen för att genomföra sådan enkät, då torde EU:s översättningsen

3 SOU l998zlH

66 Behovet av översättning i Sverige SOU 1998:1 14

verksamhet filllt utbyggd och svenska texter tillhandahållas i den vara utsträckning EU:s resurser tillåter. I en sådan enkät bör man fråga

i vilken utsträckning sig ha behov sådana tjänster och

- man anser av

hur hanterar behovet, klarar sig utan trots att det vållar - man om man problem, man har egna översättningsresurser eller om man om anlitar frilansöversättare eller översättningsbyråer.

Jag att UD inför det förestående svenska ordförandeskapet i anser EU bör undersöka hur medlemsländer med jämförbara språk hanterat mötesledning och dokumentframställning. Om man väljer

att producera texter på engelska bör en kompetent engelskspråkig

redaktion för de engelska texterna finnas.

Det förestående svenska ordförandeskapet i EU aktualiserar en annan typ tolknings- och översättningsproblem. Jag har fått veta att man

av hos UD att alla sammanträden hos rådet ska ledas på svenska. Jag avser ställer mig skeptisk till möjligheten att få tolkning från svenska i samtliga arbetsgrupper utan att anlita relätolkning tolkning via ett annat språk. Det är illa att leda förhandlingar med direkt tolkning. nog Men den slow-motioneffekt som uppstår om ordförandens inlägg skall flera led innan det nått alla deltagare blir etter värre. Jag anser passera

att UD bör undersöka hur ordförandeländer med jämförbara språk

hanterat frågan, innan slutligt bestämmer sig. man En fråga är i vilken utsträckning det svenska ordförandeannan

landets dokument skall utformas svenska eller på engelskal. Vi har i

gott minne den jämmer som rådde under det spanska ordförandeskapet, då många dokument gjordes tillgängliga inför beslut endast på spanska.

Sannolikheten för att rådets kapacitet att översätta från svenska skulle vara större än dess kapacitet att översätta från spanska tycks mig liten.

Också här bör UD undersöka hur andra ordförandeländer med jämför-

bara språk gjort. Om bestämmer sig för att producera texter på man

engelska bör man betänka att svenska tjänstemäns engelskkunskaper

knappast räcker till för att producera engelska texter som möter höga

krav på språklig kvalitet. Engelska texter skrivna av svenska tjänstemän

måste granskas för att en acceptabel språkform skall kunna garanteras.

‘ Alternativen franska eller tyska torde uteslutna. Svenska tjänstemäns vara kunskaper i främmande språk tillåter inte de alternativen.

8 EU

Svenskan som arbetsspråk i

Jag anser att det finns goda skäl att inför en utvidgning av EU se över principer för tolkning och översättning inom EU-institutionerna. Möjligheten att få tolkning från modersmålet borde utvidgas bekostnad av tolkning till modersmålet. Kravet översättning av arbetsdokument borde skärpas. Effekterna planerade rationalise-

av

ringar av EU:s översättnings- och tolkningsverksamhet måste noga

analyseras.

Det är rådet som genom enhälligt beslut fastställer regler för språk-

användningen i Europeiska gemenskapens institutioner artikel 217 i

Romfördraget. Enligt rådets beslut skall alla medlemsländemas offi-

ciella språk vara likställda som arbetsspråk se rådets förordning nr 1

från 195 8, I praktiken behandlas dock inte alla språken lika i alla sam-

manhang. Dokument föreligger först på franska och engelska och först

senare på andra språk. Tolkning erbjuds långt ifrån alltid från och till samtliga språkz. EU-sekretariatet hos Utrikesdepartementet har utarbetat riktlinjer för svenska krav på användningen av svenska språket i EU-arbetet bilaga

14. Dessa riktlinjer anser jag väl tillgodose rimliga krav från svensk sida i dagsläget. Jag vill emellertid här diskutera den situation som kan

tänkas uppstå vid utvidgning med fem eller tio språk till. Jag

en behandlar först tolkningsfrågoma och därefter översättningsfrågoma. Oavsett antalet tolkriktningar anser jag att tolkning till och från alla officiella språk också i överskådlig framtid måste ske i enlighet med en EU-sekretariatets riktlinje, när det gäller vissa församlingar:

‘ Frågan om arbetsspråken och den rättsliga bakgrunden behandlas i Översättningsdelegationens promemoria Svenskan i EU, avsnitten l-4. 2 I sin rapport Dansk i EF beskriver Allan Karker förhållandena för danskans del vid decenniets början. Man kan räkna med att den beskrivning som där lämnas, i dag också stämmer svenskan, eftersom UD strävat efter att få svenskan behandlad på samma sätt som andra "mindre" språk, t.ex. danskan.

68 Svenskan arbetsspråk i EU som

Svenska folkvalda representanter i Europaparlamentet och

svenska företrädare i andra EU-organ på hög nivå såsom rådet,

Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén

måste ha möjlighet att kommunicera på svenska. Valet av dessa

representanter får inte avgöras av deras språkkunskaper.

Däremot jag att det är orealistiskt att tänka sig lika omfattande anser en tolkning i församlingar där tjänstemän företräder medlemsländerna. En tolkning till svenskai den utsträckning förekommer i dag syns mig som

svår motivera i ett perspektiv där tolkning skulle behöva ske från

att

och till 15-20 språk. Det tycks mig rimligt att av de svenska tjänstemän

deltar i EU-arbetet kräva att de på ett tillfredsställande sätt kan som

förstå engelska inom sina fackområden. På många fackområden inom naturvetenskap och samhällsvetenskap är huvuddelen litteraturen i

av

avancerade studier på engelska. Den omfattande utbildnings-

mer

verksamhet bedrivs i juridisk engelska i Forum Europas regi torde

som komplettera de fackkunskapema på ett tillfredsställande sätt. rena

Eventuellt måste alla i engelskt EU-rättsspråk. I dag har man

gnuggas

strömlinjeforrnade regler för krav på tolkning till svenska oberoende av

kompetensen hos de deltagande svenska tjänstemännen: "svenskan

skall inte behandlas annorlunda än andra jämförbara språk". Det borde

lämpligare kraven till de faktiska behoven hos de vara att anpassa deltagande tjänstemännen.

Problemet gäller knappast förståelse engelska, utan förståelse av

av franska. Det bör därför i alla sammanhang krävas garantier för att det

tolkas till engelska. T olkningen från svenska är helt sak. Få tjänstemän har en

en annan sådan behärskning ett främmande språk att de i förhandlings- och av en sammanträdessituation kan hantera det ett andra modersmål. Vi som måste betänka att det rör sig stora tjänstemän, inte bara om grupper av UD:s verserade polyglotter. De allra flesta förlorar i karisma och om övertygande kraft de måste framträda på ett annat språk än sitt om modersmål. Alla tjänstemän, svenska och andra, bör ha en rätt att använda sitt modersmål. För att möjliggöra det måste man sannolikt inskränka tolkningen till modersmålet. Det är uppenbart utvidgad tolkning från modersmålet kräver att en inskränkning tolkriktningama. Man borde kunna förvänta sig att en av

medlemsländemas tjänstemän skulle kunna följa förhandlingarna om tolkning till ett fåtal språk skedde, t.ex. till engelska, franska och tyska.

Man skulle då till att förstärka dessa tolkgrupper så att man utan att se behöva tillgripa relätolkning tolkning via ett annat språk skulle kunna klara tolkning från samtliga medlemsspråk. Visserligen skulle de hade tolkspråken modersmål utvidgad som som gynnas, men en

Svenskan arbetsspråk i EU 69 som

tolkning från modersmålet skulle ändå betyda en förbättring i förhållande till dagens praxis, med begränsade möjligheter till tolkning från och till svenska. Skulle den tolkningsordning som jag här förordar vara till nackdel för Sverige och för svenska språket Enligt min mening borde en effektiv tolkning från svenska snarare främja Sveriges möjligheter att driva sina frågor. Svenska tjänstemän skulle yttra sig oftare och med större kraft i arbetsgrupper och kommittéer. Till nackdel för det svenska språket skulle det knappast kunna vara. Svenskan skulle användas mer än idag. Det kan vidare knappast vara till nackdel att svenska tjänstemän måste göra klart för sig vilka de svenska motsvarigheterna är till arbetsdokumentens engelska/franska tenner och uttryck. Det skulle rent av befrämja ett tidigt terrnarbete, eftersom tolkarna skulle ställa krav på terrnhjälp inför mötena.. När det gäller översättning jag saken annorlunda. Här anser jag ser att borde öka kraven på att på ett tidigt stadium få snarare man arbetsdokument på svenska. Det är viktigt att det finns svenska texter för beredningsarbetet och samhällsdebatten i Sverige. Det är betydelsefullt för det svenska språkets användbarhet att det finns goda svenska översättningar inte bara slutliga dokument utan också av av arbetsdokument jfr avsnitt 2. Det är mycket viktigt från ovan att man svensk sida hävdar kravet på svenska texter. Visserligen är kostnaderna för översättning stora, men det är enligt min mening väl använda Vi skall inte några illusioner: slutar vi EUpengar. göra oss översätta dokument till svenska så f°ar det svåra följder för svenskt språk och svensk samhällsdebatt. En stor majoritet av svenska folket utestängs från möjligheten att ta del av viktiga samhällsdokument. De kunskaper förmedlas grundskola och gymnasium i engelska är för som genom flertalet helt otillräckliga när det gäller att tillgodogöra sig genomsnittliga EU-texter. Det stora arbete vi lagt ner på att reforsom mera vårt eget författnings- och förvaltningsspråk skulle i mycket vara spilld möda vi släppte kravet på att få alla centrala EU-texter på om vårt modersmål. Det är därför oroande när vi får signaler att utvidgningen skulle om kunna klaras utan ökade kostnader också när det gäller tolkning- och översättning hos EU-institutionema. Kan man minska kostnaderna att skriva kortare och enklare texter så är det bara att välkomna genom det gäller att följa diskussionerna på detta område och se till men noga att rationaliseringar inte går ut över kvaliteten på översättningama och inte leder till att centrala texter lämnas oöversatta.

9 Enklare och EU-

mer begripliga

texter

Jag föreslår att den centrala samordningen får i uppdrag att tillsam-

mans med Utrikedsdepartementets EU:sekretariat ta initiativ till ett utvecklingsarbete inom EU-institutionema när det gäller arbetet på att öka tillgängligheten hos EU:s texter.

I kapitel 3 uppehöll jag mig vid distinktionen mellan goda texter och goda översättningar. Resonemangen i det föregående har främst gällt åtgärder för att främja kvaliteten på översättningama. I detta kapitel kommer jag att behandla vad som kan göras för att förbättra kvaliteten på de texter som man översätter från. Det finns flera orsaker till att dessa uppvisar brister. Den främsta är att EU:s skribenter har andra strävanden i skrivandet än de som under senare årtionden alltmer kommit att prägla utformningen av svenska

författningar och myndighetstexter. Det är uppenbart att EU:s

författningstexter och politiska planeringsdokument vänder sig till experter och inte till en vidare allmänhet. Det är svårt för EU-medbor-

garen att tillgodogöra sig innehållet i merparten av de tiotusentals sidor

som årligen produceras hos EU:s institutioner. En annan viktig orsak är att flertalet EU-tjänstemän inte använder

sitt modersmål när de skriver. Redan förmågan att hantera modersmålet är mycket skiftande. Risken för bristande språkbehandling är naturligt-

vis mycket större när man skriver på ett annat språk än sitt modersmål.

Problemet med textemas otillgänglighet har i olika sammanhang uppmärksammats. Upprepade gånger har Europeiska rådet krävt att

EU-lagstiftningen måste göras bättre tillgänglig för medborgaren. Rådet uttalade sig i en resolution 1992 den redaktionella kvaliteten om

på gemenskapslagstiftningen och krävde vissa åtgärder för att göra

gemenskapslagstiftningen tillgängligare.

72 Enklare och mer begripliga E U-texter

Ekonomiska och sociala kommittén tog på eget initiativ frågan i upp ett yttrande till rådet och konstaterade att "ett klart och tydligt språk är oumbärligt för att skapa en öppnare gemenskap". Effekterna dessa uttalanden har gett få konkreta resultat. Detta av förvånar desto när betänker att så gott som alla medlemsmer man länder arbetar på att modernisera och förenkla sitt författnings- och

förvaltningsspråk. Det gäller så vitt mig är bekant Belgien, Danmark,

Finland, Frankrike, Italien, Storbritannien, Spanien, Sverige, Tyskland, och Österrike Av erfarenhet vet vi att det inte är lätt att ändra skrivtraditioner. Vårt eget arbete har pågått i decennier och kan på intet sett betraktas som avslutat. Detta trots att det i Sverige funnits betydligt färre aktörer än vad det gör inom EU och betydligt kraftfullare samordningsen

organistion i denna frågor än vad EU kan uppvisa.

typ av Den typ uttalanden gjorts har föga effekt i sig. Det går inte av som att beordra fram skrivtradition, den måste växa fram i ett en ny

systematiskt utvecklingsarbete. Men hur skall ett sådant arbete kunna

komma till stånd och vad kan Sverige bidra med

Svenskarna har i olika sammanhang beskyllts för självgodhet. De påstås slå sig för bröstet och "hurra vi ä bra" och förvänta sig

ropa va att alla rättar in sig i ledet. En mer försiktig framtoning är att

rekommendera om vi skall kunna vinna gehör för våra synpunkter.

Enligt min mening borde man kunna arbeta i följande steg:

En konferens EU-språket anordnas där medlemsländerna preom

senterar sina erfarenheter från det nationella språkreformarbetet. Till

konferensen inbjuds tongivande företrädare för EU-institutionema. Konferensen avslutas med diskussion vilka åtgärder som kan en av

vidtas för att påbörja ett utvecklingsarbete.

Senast i samband med att Sverige blir ordförandeland bör en sådan konferens ordnas och försöksverksamhet inledas. en

Hur skulle sådan försöksverksamhet kunna läggas upp Det tycks

en mig lämpligt att inleda arbetet med någon form rättsakt inom något av område. Låt säga direktiv på miljöområdet eller förordningar på oss jordbruksområdet. Att tänka sig att reformera direktiv- eller förord-

Yttrande på eget initiativ från Ekonomiska och sociala kommittén om Ett klart och tydligt språk. Bryssel 12 juli 1995. Se bilaga 17. 2 Vissa dessa projekt presenteras i Klarspråksbulletinen, utgiven av Klarav språksgruppen. 95:3 engelska, 95:4 franska, 96:2 italienska, spanska, nr

97:2 franska och spanska.

SOU 1998: l 14 Enklare och begripliga E U-texter 73

mer

ningsskrivandet i dess helhet är ett alltför ambitiöst mål. Det skulle säkert misslyckas bl.a. på grund av resursbrister. Det är möjligt att till och med de begränsade projekt som jag här antytt måste göras ännu snävare. För att ett sådant projekt skall kunna vara framgångsrikt krävs följande: De juridiska avdelningarna hos rådet och kommissionen måste tillåta sådana avvikelser från sina författningstekniska riktlinjer som

främjar tillgängligheten utan att gå ut över precisionen i texten.

Hos kommissionen måste man finna en generaldirektör eller

direktör är villig att ställa sig i spetsen för ett sådant arbete som inom sitt revir. Kommissionens generalsekretariat eller möjligen det aktuella kommissionärskansliet måste tillföras redaktionella resurser och juridisk komptens för det språk som används vid generaldirektoratet. Textemas tillkomst måste följas av dess experter under

hela deras tillblivelser, det sätt som Regeringskansliets språkexperter deltagit experter och sakkunniga inom det svenska

som kommittéväsendet. I den mån texten går vidare till andra institutioner måste man försäkra sig att de också där får en särbehandling. Redaktionell och juridisk expertis måste följa texten på dess väg genom beredningen hos rådet, så att inte texten förfaller på vägen. Efter tids arbete kan erfarenheterna sammanfattas. Riktlinjer för en författningsskrivandet revideras och arbetssättet utvidgas till nya områden.

Detta kan jag föreställa mig är framkomlig väg. Vad verkligen en som

bör göras är naturligtvis också beroende av vad som händer under de

närmaste året och åren. Det ryktas att Storbritannien under sitt

ordförandeskap kommer att driva tillgänglighetsfrågoma. Det är natur-

ligtvis viktigt att stödja sådant arbete och till att det får en se fortsättning. Det är lämpligt att den centrala samordningen i samråd med UD:s EU-sekretariat bevakar och driver dessa frågor. Utöver dessa samnordnade ansträningar krävs naturligtvis en vaksamhet hos svenska tjänstemän i arbetet med texterna. Det bör vara

lika självklart att klaga över otillgängligheten hos tungfotad och

en

svårgenomtränglig engelska eller fransk text som det enligt EUsekretariatets riktlinjer skall vara att klaga över att man inte får tolkning

eller att svenska texter inte kommit i tid för mötet.

Övriga

frågor

I detta kapitel tar jag upp vissa frågor inte naturligen låtit sig

som behandlas i det föregående.

10.1 Samarbete med nordiska länder

övriga

Samarbetet med övriga nordiska länder kan ske i olika konstellationer:

När det gäller terrnarbetet innefattas samtliga nordiska länder inom

-

Nordtermsamarbetet kapitel 5.

se ovan

När det gäller arbetet på att skapa en ny texttradition, bättre texter,

-

bör man, som nämnts ovan kapitel 9, söka samverkan med med-

lemmama i EU, Danmark och Finland, som båda driver ett

modemiserings- och förenklingsarbete när det gäller författningsoch förvaltningsspråket på hemmaplan.

När det gäller det löpande samarbetet om de svenska texterna är det - Finland som är den naturliga samarbetspartner. Här skall jag ta upp denna aspekt av samarbetet.

För det första är det viktigt att till att samverkan sker med finlandsse

svenska språkvårdsorgan när det gäller mer generella ställningstagan-

den. Under försöksverksamhetens gång har jag haft anledning att samråda med Svenska språkbyrån och Justitieministeriet/Utrikesministeriet när det gällt frågan om statsnamn och andra nationalitetsord, och när det gällt skrivregelsfrågor i allmänhet. Ansvaret för ett samråd med

Sverige och Finland i denna typ av frågor vilar naturligtvis i första hand

på EU:s institutioner, men det är uppenbart att Sverige och Finland bör söka gemensamma ståndpunkter i språkliga frågor av denna art.

Ansvaret för att samråd sker bör ligga på samordningsfunktionen.

En annan sak är lämnandet av synpunkter på de svenska över-

sättningarna i det löpande lagstiftningsarbetet. Vid de kontakter som jag haft med Justitieministeriet i Helsingfors har det framgått att det for de

svenska textemas del inte sker någon egentlig samordning i Finland

76 Övriga frågor

och det är därför svårt att se hur samverkan skall kunna organiseras. Samordningsfunktionen bör få till uppgift att tillsammans med EUsekretariatet försöka finna former för samordning av synpunkter. en Det är nämligen mycket olyckligt motstridiga synpunkter förs fram om under arbetets gång. En mycket enkel tänkbar form för samordning är följande. Finländska språkliga synpunkter på de svenska texterna förekommer relativt sällan. Man borde därför kunna komma överens med EU:s institutioner att dessa kontaktar samordningsfunktionen när de fått språkliga om

synpunkter inte är förenliga med svenska synpunkter i det aktuella

som eller tidigare ärenden. Samordningen skulle sedan kunna ta de kontak-

ter som krävs för att lösa problemet.

10.2 Var skall EU:s översättningsarbete

bedrivas

Jag att Sverige bör verka för att översättningsarbetet i större anser utsträckning bedrivs i medlemsländerna.

Det översättningsarbete EU bedriver i regi utförs huvudsaklisom egen i Bryssel och Luxemburg. Frilansöversättningama utförs huvudgen sakligen i respektive medlemsländer. Det har i många sammanhang påpekats att det i det långa loppet innebär risker för EU-svenskan att översättarna under en lång följd av

år lever utanför det svenska språkområdet. Många har påpekat att man relativt snart förlorar känsla för vad som är levande svenskt språkbruk.

Man blir allt benägen att acceptera ord och konstruktioner präglade mer

engelska eller franska, språkkänslan trubbas Det har därför

av av. framförts tankar på att förlägga översättningen till medlemsländemai stället.

Vid sina representationer i medlemsländerna har kommissionen små filialer två översättare plats, håller kontakt med frilans-

- per som

översättare och också sprider information om översättningsverksamheten till universitet, myndigheter, företag och organisationer. De står också till tjänst med översättningar för representationens behov och deltar i viss utsträckning i det löpande översättningsarbetet hos kom-

missionens översättningstjänst.

För närvarande finns det, så vitt jag kunnat finna, inga planer hos

EU:s institutioner på att utöka filialverksamheten. Enligt min mening bör emellertid Sverige verka för att så sker. Visserligen kan man räkna

Övriga frågor 77

med att andelen frilansöversättning hos institutionerna ökar- möjligen med undantag för rådet, inte använder sig någon frilansöversom av sättning i dag. Redan detta innebär naturligtvis en ökning av andelen översättare som lever i det svenska språkområdet. Men tyvärr är yrkeskurmandet hos dem är verksamma frilansöversättare som som mycket skiftande. Det är inte givet att en utökad frilansöversättning i sig innebär en garanti för ett idiomatiskt svenskt språkbruk. Också i fortsättning kommer en stor del av översättningsarbetet att bedrivas i egen regi. Det är därför viktigt att Sverige verkar för att större filialer skapas, så att institutionemas översättare f°ar möjlighet att under några år återvända till de länder där deras språk talas. För svenskans del skulle en sådan filial kunde bestå av ett 30-tal översättare i Stockholm, en mindre del med fast stationering där, resten med tillfällig. Det skulle ge översättare stationerade i Bryssel och Luxemburg möjlighet att för några år återvända till det svenska språkområdet för att stärka känslan för levande svenskt språkbruk. Ett liknande system tillämpas för de svenska UD-tjänstemännen som efter en tids utlandstjänstgöring måste återvända till arbetet i Sverige.

10.3 EU:s text- och termbaser måste göras

för

tillgängliga alla som har behov av

dem.

En nödvändig förutsättning för ett effektivt språkarbete är fri tillgång till term- och textbaser hos EU. Fram till i dag har man där betraktat sina term- och textbaser en kommersiell tillgång som kan utnyttjas som för att förstärka budgeten hos Publikationsbyrån i Luxemburg. En sådan hållning är oförenlig med kraven på tillgänglighet och effektivitet. I Rixlex har vi fri tillgång till svenska lagstiftning och den politiska beslutsprocessens centrala dokument. På samma sätt måste EU:s rättsdatabas Celex göras tillgänglig för alla EU-medborgare. I ett första steg måste svenska myndigheter få fri tillgång till Celexbasen. Sverige bör verka för fri tillgång via Internet för de EU-baser som innehåller offentliggjorda dokument. Ett första steg har kommissionen tagit genom att öppna sin termbas Eurodicautom för allmänt bruk på Internet. Sverige bör verka för fortsätter den inslagna att man vägen.

‘ Behoven för engelska, tyska, nederländska och franska översättare är mindre än för andra språk eftersom det för dessa är lätt att uppehålla kontakt med det levande språket.

78 Övriga fifigor

10.4 Kostnader och Vissa andra konsekvenser

av förslagen

I betänkandet har jag föreslagit och motiverat inrättandet av en central samordningsfunktion i Regeringskansliet för EU-språkarbetet. Samord-

ningsuppgiften är offentlig angelägenhet. Kostnaderna kan bli en

relativt begränsade, huvudsakligen för nyanställningar avsnitt 5.5.

Tekniska nomenklaturcentralen kan vidare behöva vissa resursförstärkningar. Hur stora får den mig föreslagna utredningen utvisa. av

Några regional- eller jämställdhetspolitiska konsekvenser är knapp-

aktuella, än mindre några konsekvenser för brottsligheten och det ast

brottsförebyggande arbetet.

SOU 1997:114 79

Bilaga 1

dä;

Kommittédirektiv

WW

Svenskan i EU Dir.

1995:81

Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 1995

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppdrag att utreda vilka åtgärder som kan behövas i den svenska förvaltningen och i EU för att garantera kvaliteten på svenska EU-texter.

Utredaren skall föreslå

hur Sverige skall arbeta inom EU för att främja kraven på begriplighet

-

och lättillgänglighet i lagstiftningen,

hur Sveriges deltagande i EU:s redaktionella lagstiftningsarbete bör

organiseras,

hur erfarenheterna från det svenska arbetet med översättning av EES-

-

och EU-texter, bl.a. användningen informationsteknik, skall tas till

av vara i det fortsatta arbetet,

hur kvalitetskraven i arbetet med svenska termer för EU-behoven skall kunna tillgodoses och hur termerna skall komma till allmän kännedom,

hur de översättare och tolkar i EU som arbetar med svenska språket -

skall kunna få stöd i sitt arbete under inledningsfasen samt föreslå åtgärder för att sikt stödja fortbildning och rådgivning för

översättare, tolkar och terminologer,

80 Bilaga 1 SOU 1997:114

hur svenska behov av översättning till svenska utöver den som EU - svarar för skall tillgodoses, såväl under inledningsfasen som på sikt, -

vilka krav Sverige skall ställa på användning av svenska som arbetsspråk inom EU:s institutioner,

hur arbetet med svenska språket i EU bör samordnas och organiseras i

- Sverige.

Utredaren får också lämna förslag till lösning på andra problem med svenskan i EU möter under arbetets gång. En utgångspunkt för som utredaren är att det är EU:s institutioner som har ansvaret för såväl översättning EU-dokument till svenska som tolkning. av Arbetet skall avslutat före utgången av år 1996. vara

Problem och behovet av samordning

Språkfrâgor naturliga skäl viktiga inom Europeiska unionen. Att den är av

språkliga kommunikationen fungerar är grundförutsättning för att

en unionen skall kunna arbeta effektivt. Det gäller den muntliga och skriftliga kommunikationen inom EU:s egna institutioner. Det gäller EU-texter riktade till medlemsländer och medborgare, numera också till Sverige och svenskarna. Det gäller språket i den allmänna information om EU-frågor

som vi behöver för att kunna diskutera unionen och dess politik i den

svenska samhällsdebatten. Före Sveriges inträde i EU har den huvudsakliga insatsen gällt översättning av de 50 000 sidor bindande EG-regler som översatts av Delegationen

för översättning av EG:s regelverk Översättningsdelegationen, som inom

kort avslutar sitt arbete med översättningen inför det svenska medlemskapet. Inträdet i EU aktualiserar rad språkliga problem, bl.a. följande: en

EU:s institutioner har ännu inte byggt upp en fungerande svenskspråkig tolk- och översättningsverksarnhet, inte heller någon fungerande tenninologiverksarnhet.

Bristen på tolkar och översättare mellan svenska och västeuropeiska språk är stor. EU:s institutioner får inte tillräckligt många kompetenta

sökande för att kunna fylla sina personalbehov inom den närmaste

framtiden.

SOU 1997:114 Bilaga I 81

Svenska myndigheter har språkproblem. För ställningstagande fär de

ofta texter andra EU-språk än engelska det enda icke nordiska språk kan räkna med att det finns kompetens att klara hos en man svensk myndighet.

Regeringskansliet och svenska myndigheter, organisationer och företag

-

ställs inför ständiga problem när det gäller namn och termer inom EU-

onrrådet. De finns inte tillgängliga på något enkelt sätt.

Det finns ingen svensk instans har ett samordnande ansvar för EU- - som

språkliga frågor. Många vänder sig till Översättningsdelegationen för att

få hjälp, andra till regeringskansliets språkexperter, Svenska språknämnden eller Tekniska nomenklaturcentralen TNC.

Alla dessa problem bör ñnna sin lösning, åtminstone tillfälligt, under 1995. Ett första steg har redan tagits genom att regeringen den 6 april 1995

bemyndigade Översättningsdelegationen att mot ersättning åta sig

översättningsuppdrag för EU:s institutioner. De åtgärder som vidtas på

svensk sida får emellertid inte leda till någon begränsning av det ansvar för översättning och tolkning som ligger institutionerna. Det finns också frågor måste lösas på längre sikt. som I Sverige har vi sedan årtionden bedrivit ett arbete med att modernisera

och förenkla myndigheternas språk, särskilt författningsspråket. Vårt mål

har varit lagar och andra författningar riktar sig inte bara till experter. som Intresset för arbetet har varit stort och stor enighet har rått om dess vikt. Nu senast har insatserna redovisats i ett betänkande från konstitutionsutskottet bet. 1994/95:KUl3 s. 8-12.

Inom EU möter vi författningstradition av annat slag. Den är präglad

en helt andra språkliga ideal än de bestämmer det svenska av som nu författningsspråket. En för negativ påverkan från EU-texterna har oro kommit fram i olika sammanhang. Det är viktigt, bl.a. ur rättssäkerhetssynpunkt, att till att EU-rättsaktema så långt möjligt uppfyller se svenska krav på begriplighet och lättillgänglighet och att nyskapade termer inte präglas den fransk-engelskt dominerade miljön i EU. av

Utredningsuppdraget

I uppdraget ingår att lösa vissa akuta problem som gett sig till känna i

inledningfasen medlemskapet, främst problem som har med översättav ningsarbetet att göra, också att föreslå åtgärder som sikt garanterar men en hög kvalitet på svensk tolkning och på svenska EU-texter.

82 Bilaga I SOU 1997:114

Hur stödja översättningsarbetet i E Uss regi

I Utredaren skall föreslå i vilka former de av EU:s översättare som

arbetar med svenska språket skall kunna få stöd i sitt arbete under

inledningsfasen och föreslå åtgärder för att på sikt stödja fortbildning och rådgivning för översättare, tolkar och tenninologer.

De översättare som nu arbetar som anställda eller som frilansare hos EU ställs inför många svåra problem. De anställda många tidigare anställda -

hos Översättningsdelegationen har en god grundkunskap men har inte

-

tillgång till effektiva hjälpmedel när det gäller terminologi och anknytande

texter på svenska. Frilansarna saknar ofta helt kunskap om de redaktionella principer etablerats under det svenska översättningsarbetets gång. som För att säkra kvaliteten de svenska texterna behövs rådgivning till båda grupperna. En sådan rådgivning bör organiseras i samarbete med de berörda EU-institutionerna. Också på längre sikt behövs ett stöd för översättningsarbetet i EU i fråga om fortbildning och termrådgivning.

Medverkan i E Uxs lagstifiningsarbete

I Utredaren skall föreslå hur Sveriges deltagande i EU:s redaktionella

lagstiftningsarbete bör organiseras.

En rad svenska myndigheter sänder experter som medverkar i olika skeden av lagstiftningsarbetet. Det är viktigt att dessa svenska representanter är

medvetna om språkfrågornas vikt och att de har någonstans att vända sig

för diskussion av redaktionella problem och terrnproblem.

Under författningsarbetets slutfas görs i EU en författningsteknisk granskning de förslag skall läggas fram. Till dessa kallas också av som nationella juristlingvister. Det är viktigt att Sveriges deltagande i dessa genomgångar organiseras på ett ändamålsenligt sätt.

Den svenska standardiseringsorganisationen är genom medlemskap i de europeiska standardiseringsorganen CEN, CENELEC och ETSI bunden av kontrakt med kommissionen för översättning av standarder som anknyter till EG:s metod för rättslig harmonisering. Det är viktigt att detta arbenya te samordnas med det övriga språkarbetet.

SOU 1997:114 Bilaga I 83

T erminologiskt arbete

I Utredaren skall föreslå hur kvalitetskraven i arbetet med svenska termer för EU-behoven skall kunna tillgodoses och hur termer skall komma till allmän kännedom.

Det terrninologiska arbetet inom EU har traditionellt två sidor: En insamlande och dokumenterande del: man samlar in och tillhanda- -

håller etablerade motsvarigheter till termer på andra språk.

En skapande del: man finner lämpliga beteckningar för nya företeelser.

-

Det är viktigt att kvaliteten båda sidorna av detta arbete blir god. En förutsättning för detta kan vara ett systematiskt arbete med att analysera

svensk terminologi inom viktiga EU-ornräden och att finna motsvarigheter

på andra språk. TNC har i dagarna slutit avtal med kommissionens översättningstjänst om att finna motsvarigheter till vissa delar av kommissionens termbas Eurodicautom samt att upprätta en termtjänst för översättama i Bryssel och Luxemburg i första hand under 1995. Arbetet med att finna terrnmotsvarigheter bedrivs av olika ämnesexperter med TNC som samordnare och kvalitetsgarant. Viktigt är det nordiska termsamarbetet. Så samarbetar de finska och svenska terminologicentralerna om en EU-

termbank. Vidare har ett samarbete mellan Nordisk spréksekretariat och

Nordterrn inletts om en förstudie till en samnordisk tennbank.

Hur hjälpa svenska myndigheter med översättningar

I Utredaren skall föreslå hur svenska behov av översättning till svenska utöver den som EU svarar för skall tillgodoses, såväl under inled- ningsfasen som på sikt.

Under de första åren kommer EU endast att kunna översätta delar av de icke bindande rättsakter som utfärdas av institutionerna. Vidare kommer många anmälningar från medlemsländerna för ställningstagande till Sverige

respektive anmälarlands språk. Översättningar av dessa texter kommer

att behövas i det löpande arbetet hos riksdag, regering och myndigheter.

Hur erfarenheterna från det svenska översättningsarbetet tas till vara

I Utredaren skall föreslå hur erfarenheterna från det svenska översättningsarbetet skall tas till vara i det framtida arbetet.

84 Bilaga 1 SOU 1997:114

Under arbetet med att översätta regelverket har en stor kunskap om EU:s

texter och språket i dem byggts upp hos Översättningsdelegationen och

TNC. Den kunskapen finns dels hos de individer som arbetat med texterna, dels i de olika term- och textbaser som byggts upp. Vidare har arbetet bedrivits med avancerade infonnationstekniska hjälpmedel, som medger snabb åtkomst till termer och texter. Det är viktigt att dessa erfarenheter tas till vara när översättningen inför medlemskapet avslutas. De möjligheter till informationssökning som nu finns bör göras tillgängliga för riksdagen, regeringen och deras myndigheter.

Kvaliteten på de svenska texterna, särskilt författningstexterna

I Utredaren skall föreslå hur Sverige skall arbeta inom EU för att främja

kraven på begriplighet och lättillgänglighet i lagstiftningen.

Mötet med EU:s författningstradition får inte ge negativa språkliga konsekvenser för det pågående reformarbetet i Sverige. För att undvika detta är det naturligtvis viktigt att språkliga och redaktionella frågor beaktas

under hela författningsarbetets gång hos EU, både när förslagen utarbetas,

i allmänhet på franska eller engelska, och när dessa källtexter översätts till svenska.

Översättningsdelegationen har i sin promemoria Svenskan i EU januari

1994 pekat på en rad faktorer som är av betydelse för kvaliteten EU:s texter. En viktig framtidsfråga som kräver sin lösning är frågan var översåttningsarbetet skall bedrivas: i de länder där EU:s institutioner finns eller i medlemsländerna I arbetet med språkfrågor inom EU bör möjligheterna till nordisk samverkan tas till vara. En önskan om sådant samarbete har redan förts fram av Forskningscentralen för de inhemska språken i Helsingfors.

Svenskan som arbetsspråk

I Utredaren skall föreslå vilka krav Sverige skall ställa på användning av svenska som arbetsspråk inom EU:s institutioner.

Utökningen av antalet språk inom EU leder till många praktiska problem

när det gäller användningen de officiella språken som arbetsspråk på av olika nivåer inom unionen. Det är viktigt att ange riktlinjer för vilka krav som skall ställas på tolkning och översättning till och från svenska i olika sammanhang.

SOU 1997:114 Bilaga 1 85

Organisationen i Sverige

I Utredaren skall föreslå hur arbetet med svenska språket i EU bör samordnas och organiseras i Sverige.

Frågan svenskan i EU har många aspekter. Det är viktigt att finna en

om effektiv lösning organisationsproblemen. Särskilt viktigt är det att så av snart som möjligt föreslå hur arbetet skall samordnas. EU:s lagstiftningsarbete är integrerad del författningsarbetet hos regering och en av myndigheter. Det är därför viktigt att de båda delarna styrs av samma

språkliga och redaktionella principer. Den organisation för arbetet som

föreslås bör garantera detta.

Också andra problem får behandlas

Språkproblemets komplexitet gör det omöjligt att här förutse alla de typer

problem kan komma att möta under inledningsfasen efter Sveriges av som inträde i EU. Inget bör hindra att problem som inte berörts här tas upp och leder till förslag från utredaren.

Tidsplan och andra ramar för arbetet

Utredaren skall bedriva sitt arbete skyndsamt och successivt lämna förslag

till lösningar på de olika delproblem behöver lösas, åtminstone

som provisoriskt, under år 1995. Utredningsarbetet i dess helhet skall vara avslutat före utgången av år 1996. Utredaren skall samråda med Svenska språknämnden, Tekniska nomenklaturcentralen, SIS Standardiseringen i Sverige, Kommissionen för att främja bred användning informationsteknik SB 1995:01, en av regeringskansliets språkexperter och Utrikesdepartementets översättningssektion. Utredaren skall beakta regeringens direktiv om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, om att pröva offentliga

åtaganden dir. 1994:23 och om att redovisa jämställdhetspolitiska

konsekvenser dir. 1994: 124.

Statsrådsberedningen

Bilaga 2

Erfarenheter från det första årets arbete hos rådet

och kommissionen

Referat av delar av Statskontorets rapport. "Ett år med

EU. Svenska erfarenheter arbetet i

statstj änstemäns av

EU"

När det gäller en bredare kartläggning av svenska erfarenheter efter EU-inträdet har den s.k. EU 96-kommittén som har haft i uppdrag att

-

låta göra utredningar om viktigare sakfrågor som kan komma att behandlas vid 1996 års regeringskonferens inom EU och stimulera den offentliga debatten kring regeringskonferensens huvudfrågor samt ge

företrädare för olika åsiktsriktningar utrymme att argumentera för sina

uppfattningar funnit det angeläget bl.a. att få fram en tidig invente-

-

ring av den svenska statsförvaltningens erfarenheter av och syn på EU:s struktur och arbetsformer. Statskontoret överlämnade i januari

1996 rapporten "Ett år med EU. Svenska statstjänstemäns erfarenheter

arbetet i EU" till EU 96-kommittén. Den rapporten bygger i första av

hand på intervjuer med svenska tjänstemän främst vid departement och myndigheter. Intervjuerna har skett vid personliga sammanträffanden

och per telefon. Denna beskrivning erfarenheter bygger i första hand av

på Statskontorets rapport.

Erfarenheterna från det första året visar att det varit stora problem både i råds- och kommissionsarbetet. Informations- och dokumentflödet från

EU:s institutioner är mycket stort. Vid rådet upprättas ungefär 11 000 officiella dokument varje år medan ungefär 50 000 sidor text översätts. Antalet officiella dokument vid kommissionen är betydligt mindre,

knappt 1 000 per år. Härtill kommer det stora flödet av inofficiella dokument. Hos kommissionen översätts därför dubbelt så många sidor per språk hos rådet. När den svenska översättningen blir fullt som

utbyggd, kommer ca 100 000 sidor per år att översättas.

Det stora flertalet tjänstemän att dokumentationen inför mötena anser skickas ut alltför sent. Arbetsbördan blir mycket tung eftersom ambitionen är att hinna läsa allt innan mötet.

88 Bilaga2

Det flertalet de tillfrågade att fördragstexter och stora av anser dokument är tunglästa och bär spår annan rättstradition än den av en

svenska. Vidare menar många att författningstraditionen inom EU präglas helt andra språkliga ideal än de krav på begriplighet och

av

lättillgänglighet kännetecknar det svenska författningsspråket. En

som

del upplever det ett problem att kallelser och de dokument som

som bifogas dessa är otydligt och ofullständigt fonnulerade. Tjänstemännen är ofta inte insatta i den förhistoria är knuten till sakfrågan. Prosom

tokoll och bakgrundsinformation tidigare handläggning inom EU

om borde därför distribueras i större utsträckning.

Språket i dokumenten

Det språk används i kallelser och andra dokument varierar. Vissa som

departement och myndigheter får nästan allt på engelska medan andra

får många dokument enbart franska. När det gäller arbetsgrupps-

i rådet det ordförandelandet styr valet språk i möten är som av arbetspapper och utkast till texter. Detta medförde att det under nya hösten 1995 skickades spanska. Många tjänstemän anser att papper Sverige bör kräva att få alla dokument översatta till åtminstone

engelska.

Översättningar: kvalitet och tillgänglighet

Det EU:s institutioner har ansvaret för såväl översättning av är som EU-dokument till svenska tolkning. Det kan emellertid konstateras som EU:s institutioner vid slutet år 1995 ännu inte byggt upp någon att av

svenskspråkig tolk- och översättningsverksamhet fungerar till-

som

fredssällande. Det finns inte heller någon väl fungerande terminologiverksamhet. Detta har helt naturligt medfört merarbete och problem för

svenska departement och myndigheter. översättningen av arbetsdoku-

lång tid eftersom inte omedelbart får fram adekvat och ment tar man en

korrekt svensk översättning. Det är ett känt faktum att ofta inte kan

man nöja sig med svensk version texten. Ofta är det nödvändigt att en av

jämföra med de engelska, franska, tyska och danska versionerna.

rättsakt skall kunna beslutas skall den finnas på alla officiella För att en språk. I brådskande fall avviker rådet från denna regel. För att göra det krävs enhällighet. Innan rättsakt träder i kraft måste den dock en

undantagslöst finnas på alla språk.

Bilaga 2 89

Reservationer

Under det första året som medlem i unionen har Sverige vid ett inte

obetydligt antal tillfällen framställt språkreservationer. Genom en

språkreservation markerar medlemsstaten i fråga att förslaget är

acceptabelt i sak och att det endast är översättningsfrågor som återstår.

Om språkfrågan Väntas kunna dölja problem i sak skall i stället en

annan typ av reservation utnyttjas, oftast granskningsreservation som

används när ett förslag verkar godtagbart önskar granska "det men man finstilta". Om företrädarna för medlemsstaten inte haft tid att studera ett förslag eller få instruktioner framställs en reservation i avvaktan på studium eller instruktioner. Om ett förslag kan godkännas endast under förutsättning att regeringen skall få tillfälle att samråda med riksdagen

kan en s.k. reservation för parlamentarisk granskning framställas.

Ovan nämnda reservationer är s.k. provisoriska reservationer. Om en medlemsstat är negativ till sakinnehållet i ett förslag framställs en

reservation i sak.

Reservationer förekommer även i arbets- och expertgrupper.

Bilaga 3

Pubükaüonshandboken

lnstitutionernas redaktionella regler

Innehållsförteckning

l innehållsförteckningen hänvisas till avsnittens sidnummer.

l texten hänvisas dels till de olika delarna i innehållsförteckningen t.ex. "se punkt 2.1.1", dels till hänvisningssiffrorna i marginalen t.ex. "se nummer 86".

Förord

Referenser

inledning

Första delen Europeiska gemenskapernas

-

officiella tidning

1. Förfarande vid publicering

2. Referenslitteratur

3. EGT:s struktur

3.1 Allmän struktur 3.1.1 Serier 3.1.2 Hänvisningar till EGT 3.1.3 Numrering av akterna 3.2 Rättsakternas grundstruktur 3.3 Analys av en rättsakt 3.4 Skrivregler 3.4.1 Definitioner och hänvisningar 3.4.2 Uppräkningsordning 3.4.3 Punktuppställningar och andra uppräkningar

92 Bilaga 3

3.4.4 Kommittéer och övriga organ 3.4.5 Förkortningar 3.4.6 Adresser

Andra delen Publikationer

-

4. Förfarande och grundformat

4.1 Arbetsgången mellan författare, beställare, publikationsbyrån

och tryckerier 4.1.1 Inom institutionerna

4.1.2 Arbetsgången vid publikationsbyrån

4.1.3 Kostnader och tidsramar för olika produktionsförfaranden

4.1.4 Produktion vid publikationsbyrån

4.1.5 Publikationsbyråns korrekturavdelning 4.2 Utformning av manus eller dokument 4.2.1 Traditionella manus 4.2.2 Tryckfärdiga original 4.2.3 Elektroniska manus

5. Publikationens struktur

5.1 Omslag 5.1.1 Allmänt 5.1.2 Formella utgivare 5.1.3 Omslagets beståndsdelar 5.1.4 Internationellt standardboknummer ISBN 5.1.5 internationellt standardserienummer ISSN 5.1.6 Färger på omslaget 5.2 Försättssidor 5.2.1 Titelsida 5.2.2 Titelsidans baksida 5.3 Inledande och avslutande texter 5.3.1 Dedikation 5.3.2 Förord, företal och inledning 5.3.3 Innehållsförteckning 5.3.4 Litteraturförteckning 5.3.5 Register 5.3.6 Kataloguppgifter 5.4 Indelning av texten

Bilaga 3 93

5.4.1 Rubriknivåer 5.4.2 Uppräkningar 5.4.3 Markeringar i texten 5.4.4 Hänvisningar och citat 5.4.5 Fotnoter 5.5 Illustrationer och tabeller 5.5.1 Illustrationer 5.5.2 Tabeller 5.5.3 Flerspråkiga verk och tabeller 5.6 Standardformat och utformning 5.6.1 Sättningsanvisningar 5.6.2 Tryckfärdiga dokument

Tredje delen

-

Gemensamma för o

regler alla sprak

Typografiska anvisningar och granskning av

texter

6.1 Manusläsning 6.2 Elektroniska manus 6.3 Korrekturtecken 6.4 Mellanrum vid skiljetecken 6.5 Skiljetecken i sifferuttryck

Bokstavskoder för länder, språk och valutor

7.1 Länder 7.1.1 Bokstavskoder 7.1.2 Uppräkningsordning 7.1.3 Adresser 7.2 Språk

7.2.1 Språkordning flerspråkiga texter

7.2.2 Uppräkningsordning 7.2.3 Angivande av publikationsspråk 7.3 Valutor

Fotnoter och nottecken

8.1 Fotnotsordning

94 Bilaga 3

8.2 Nottecken

9. Andra regler

9.1 Citat ur andra verk 9.2 Telefonnummer 9.3 Elektroniska adresser 9.4 Hänvisningar till EGT

Fjärde delen

- °

Särskilda regler för svenska spraket

10. Textens utformning

10.1 Stavning 10.2 Avstavning 10.3 Pluralformer och bestämd form 10.4 Skiljetecken 10.4.1 Kommatecken 10.4.2 Punkt 10.4.3 Tre punkter 10.4.4 Kolon 10.4.5 Semikolon 10.4.6 Parentes 10.4.7 Hakparentes 10.4.8 Citattecken 10.4.9 Bindestreck 10.4.10 Tankstreck 10.4.11 Snedstreck 10.4.12 Diakritiska tecken 10.5 Små och stora bokstäver 10.6 Siffror och datum 10.7 Förkortningar 10.8 lnitialförkortningar och bokstavskoder

1 Referenslitteratur

Bilagor

Bilaga 1 Europaemb|emet—— en grafisk guide -

Bilaga 3 95

Bilaga 2 Logotyper institutioner och organ - - Bilaga 3 Förkortningar och symboler — Bilaga 4 - Initialförkortningar

Bilaga Länder 5 - Bilaga 6 Landgrupperingar och regioner - Bilaga 7 Landskoder -- Bilaga 8 Valutakoder -

Bilaga 9 Övrigt

-

Register

Bilaga 4

Svenska interinstitutionella språkvårdsgruppen

DAGORDNING 1 99 7-06-09

Godkännande av protokollet från mötet den 14 mars 1997.

Meddelanden angående protokollet från mötet den 14 mars 1997.

Fastställande av dagordning

Val av sekreterare dagens möte Snabbrapport

a Övriga meddelanden

b Inventering av ordlistor

c Celex

Frågor som tog upp på förra mötet Svenska titlar på befattningshavare i andra länder M. Kihlberg

Benchmarking M. Kihlberg

"Refonte" U. Jonsson

10. "Crédit pour engagement" K. Larsson

11. Euro Info Point K. Larsson

12. "Education primaire et secondaire" K. Larsson

4 SOU 1998 IH

98 Bilaga 4

13. Modala hjälpverb K. Larsson 14. Förkortning för den gemensamma organisatio-nen av marknaden GOM K. Larsson 15. Förkortning för den jordbruks-poli-ti-ken CAP gemensamma eller GJP eller GEJP K. Larsson 16. Förkortning för länderna i Central- och Östeuropa PECO/CEEC K. Larsson 17. Namn på kommissionens generaldirektorat GD XI och XXIV M. Kinde Nya frågor: 18. "Transmissibel, överförbar, smittsam"rådet kom 19. "Införliva i / med" kom 20. Inrättade kortformer och förkort-ningar kom-Lux organ inkl. förkortn. för Europeiskt centrum för övervakning av narkotika och narkotikamissbruk rådet 21. "Communautaire" kom-Lux 22. "Europe/Europa/europeisk" EP kom-Lux 23. EES kom-Lux 24. Namn på stater kom-Lux 25. Hänvisningar till publikationer kom-Lux 26. "Implementation and enforcement of Community Law" kom- Lux 27. "Consumer education and training" kom-Lux 28. Användningen att i rubriker och mål kom-Lux av 29. "Sponsored by" EP

Bilaga 4 99

30. "Fair trading" EP 31. Bestämd eller obestämd form i titlar kom-Bxl 32. "Multimedia content" kom-Bxl 33. Samrådsförfarandet/rådfrågningsförfarandet kom-Bxl 34. "Groupe interservice" kom-Bxl 35. "Dialogue structuré/structural dialogue" kom-Bxl 36. "Actions" kom-Bxl 37. Hänvisning till stycken i ingressen kom-Bxl 38. "Communication" kom-Bxl 39. Artighetsfraser kom-Bxl 40. Vad heter CSSE, ETUCE och ETUC på svenska rådet 41. Förkortningar i budgeten rådet 42. Hur skall man markera ett byte av term på svenska kom-Bxl 43. Övriga frågor

Bilaga 5

Decentraliserade inrättningar skapade av rådet,

officella namn

Byrån för harmonisering inom den inre marknaden varumärken och -

mönster Alicante

Europeiska arbetsmiljöbyrån Bilbao

-

Europeiska byrån för besiktning och kontroll på veterinär- och

-

växtskyddsområdet Dublin

Europeiska centralbanken Frankfurt

-

Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotika- -

missbruk Lissabon

Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildningen -

Thessaloniki

Europeiska investeringsfonden -

Europeiska läkemedelsmyndigheten London

-

Europeiska miljöbyrån Köpenhamn

-

Europeiska polisbyrån Haag -

Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor -

Dublin

Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen Turin

-

Gemensamt europeiskt torus EG:s fusionsforskningsanläggning -

Culham

Gemenskapens växtsortsmyndighet Angers -

Översättningscentrum för Europeiska unionens organ Luxemburg

-

Bilaga 6

STATSRÅDSBEREDNINGEN 1996-07-01 Rättschefen

Till

expeditionschefema och rättschefema

Samordning kontakter med rådets juristlingvister av samt rättelser i EGT

Kritik mot Sveriges agerande

Rådets juristlingvister har riktat kritik mot hur Sverige framför synpunkter på de svenska versionerna av rådets rättsakter. Framför allt

har man kritiserat att Sverige enligt uppgift till skillnad från övriga

-

EU-länder inte samordnar Synpunkterna genom sin representation.

- Det förekommer att flera svenska myndigheter lämnar olika förslag till

skrivningar av samma text.

Utredningen Svenskan i EU SB 1995:03 har bl.a. i uppdrag att föreslå

hur arbetet med svenska språket i EU bör samordnas och organiseras i

Sverige.

För att underlätta samarbetet mellan Sverige och rådet är det dock

nödvändigt att snarast samordna de svenska synpunktema. Till dess att

utredningen kommer med ett förslag i frågan bör samordningen

organiseras enligt följande.

104 Bilaga 6

Kontakter med juristlingvisterna

Varje rättschef inom sitt verksamhetsområde för att ansvarar

kontakterna med juristlingvistema samordnas. Synpunkter från förvalt-

ningsmyndigheter och sakenheter på departementet på den svenska versionen måste alltså gå via rättschefen, avgör om synpunkten är som

den digniteten att den skall föras vidare. I principiellt viktiga

av

språkfrågor ska samråd ske med språkexpertema på gransknings-

enheten i Justitiedepartementet.

EGT

Motsvarande rutiner bör gälla för rättelse i rättsakt som har en

publicerats i EGT. Det är således respektive rättschef som avgör i vilka

fall Sverige skall begära rättelse och för kontakterna med som svarar det ansvariga organet i EU.

/Bengt-Åke Nilsson/

Bengt-Åke Nilsson

Bilaga 7

STATSRÅDSBEREDNINGEN 1996- 10-3 1

Rättschefen

Chefstjänstemännen Chefen för EU-sekretariatet

Svenskan i EU riktlinjer för en försöksverksamhet -

En särskild utredare Kenneth Larsson har regeringens uppdrag att

föreslå

a hur Sveriges deltagande i EU:s redaktionella lagstiftningsarbete

skall organiseras,

b hur de översättare, tolkar och tenninologer i EU som arbetar med

svenska språket skall få råd och stöd i det arbetet,

c hur svenska behov av översättning av EU-texter till svenska utöver

den som EU svarar för skall tillgodoses, och

d hur arbetet med svenska språket i EU skall samordnas och

organiseras i Sverige.

I anslutning till utredarens arbete och då främst uppdraget enligt a och d genomförs försöksverksamhet. Den tar sikte på att praktiskt nu en pröva och utveckla metoder som förstärker samordningen av och genomslaget för svenska synpunkter på den redaktionella och språkliga utformningen av rättsakter i EU-arbetet. Tanken är bl.a. att vi som ett led i dessa strävanden med hjälp utredaren skall skaffa oss av en samlad och fullständig bild av våra kontakter med rådets juristlingvister under den tid försöksverksamheten pågår. som

106 Bilaga 7

Alla företräder Sverige i någon rådsarbetsgrupp de må komma som -

från departement eller andra myndigheter- bör delta i försöksverksam-

heten enligt följande riktlinjer:

Varje rättschef i regeringskansliet ansvarar för granskningen av

på sitt område. Den företräder Sverige i

författningsförslagen som en rådsarbetsgrupp och behöver råd i redaktionell eller språklig

som en

fråga eller behöver granskningsstöd eller översättningsstöd kan

som vända sig till rättschefen.

Innan synpunkter lämnas till rådets juristlingvister bör de

underställas rättschefen eller någon rättschefen har delegerat som

granskningen till. I frågor termbildning och i andra redaktionella

om

och språkliga frågor har principiell betydelse rättschefen till att

som ser

synpunktema utformas i samråd med den särskilda utredaren. Dennes postadress är Statsrådsberedningen, Svenskan i EU, Kenneth Larsson,

103 33 Stockholm, telefon 08-405 46 74, telefax 08-405 46 77.

Utredaren hjälper dem vänder sig till honom i redaktionella som

och språkliga frågor. Hjälpen lämnas i form råd, granskningsstöd

av

och översättningsstöd. Den kan gälla enstaka ord och fraser eller större

textpartier. Vid behov delas hela texten med utredaren.

Rättschefema för att de synpunkter samordnas som läm-

svarar

till rådets juristlingvister. Rättschefema också till att utredaren

nas ser

fortlöpande får del dessa synpunkter även bagatellartade. Det kan

av -

ske att synpunktema lämnas via utredaren. Allmänt gäller att

genom

synpunkter till juristlingvistema bör lämnas skriftligt, gäma som telefax. När synpunkter lämnas direkt till delningsanmärkningar per

juristlingvistema och inte via utredaren skall en kopia så snart som möjligt skickas till honom för kännedom.

Rådets juristlingvister är välkomna att kontakta utredaren för att

till honom eller via honom lämna synpunkter eller få synpunkter.

I principiellt viktiga frågor skall utredaren samråda med rättschefema och också med språkexpertema granskningsenheten i

Justitiedepartementet.

Dessa riktlinjer skall tillämpas från och med måndagen den ll november 1996. De gäller tills utredaren har avslutat sitt arbete.

Bilaga 7 107

Varje rättschef svarar på sitt område för att riktlinjerna når ut till alla berörda.

Bengt-Åke Nilsson

Bilaga 8

REGERINGEN REGERINGSBESLUT 12

Kulturdepartementet

1997-04-30 Ku96/2527/ESU

delvis

Ku97/ 5 5/K0

Svenska språknämnden Box 9215 102 73 STOCKHOLM

Uppdrag till Svenska språknämnden att utarbeta förslag till handlingsprogram för att främja svenska språket

Bakgrund

Svenska språket måste vårdas så att det även i framtiden kan fungera som ett allsidigt och gemensamt medel for tänkande och kommunikaion. Svenska språknämndens huvuduppgift är att bidra till vården av det gemensamma svenska språket.

Svenska språknämnden och Svenska Akademien m.fl. har uttryckt en oro för vad kan hända med språket i framtiden. Det gäller framför som allt hur medie- och IT-samhället kan komma att förändra villkoren för

det skrivna ordet och for språkbruket samt vad en ökad europeisk och

global integrering innebär för svenska språket.

Svenska språkets ställning viktig kulturfråga. Regeringen gjorde i

är en

propositionen 1996/97:3 kulturpolitik bedömningen att åtgärder bör

om

vidtas för att stärka svenska språkets ställning och aviserade att ge

Svenska språknämnden i uppdrag att utarbeta förslag till ett handlingsprogram för att främja svenska språket. Nämnden har ställt sig positiv till ett sådant uppdrag.

Vid behandlingen propositionen om kulturpolitik har riksdagen

av framhållit att det talade och skrivna språket är den främsta kulturbära-

110 Bilaga 8

ren och utgör de viktigaste förutsättningarna för människans en av kulturella identitet. Riksdagen betonar vikten att det svenska språket av

vårdas och att dess ställning stärks och har välkomnat regeringens förslag om att ge Svenska språknämnden ett uppdrag att utarbeta

förslag till handlingsprogram. Riksdagen har i sin bedömning utgått från att uppdraget kommer att innefatta de frågor som aktualiserats motionerna skolans och lärarutbildningens roll och om genom om bevarandet bokstäverna ä och ö. Vidare utgår riksdagen från att av språknämnden i sitt arbete kommer att hålla kontakt med andra språkvårdande medier, representanter för skola och organ, lärarutbildning m.fl. bet. 1996/97:KrU1 69-71, rskr. 1996/97:129. s.

Regeringens beslut

Regeringen uppdrar åt Svenska språknämnden att redovisa vilken omfattning språkvården har idag, i vilka former den bedrivs och hur de

olika språkvårdsorganen samarbetar.

Nämnden skall vidare identifiera och analysera de faktorer som har betydelse för det svenska språkets bestånd och utveckling och i det sammanhanget beakta vad riksdagen anfört.

På grundval analysen skall Svenska språknämnden utarbeta ett

av förslag till handlingsprogram. Handlingsprogrammet skall innehålla mål för svensk språkvård samt förslag till framtida strategier och

konkreta åtgärder för att främja det svenska språket. Språknämnden bör utföra sitt uppdrag i nära samarbete med universitet och högskolor samt

andra språkvårdande organ.

Förslag innebär ökade kostnader för staten skall åtföljas av kostsom

nadsberäkningar och ñnansieringsförslag. Utgångspunkten skall vara att förslag skall rymmas inom befintliga utgiftsramar för statsbudgeten.

Uppdraget skall redovisas till Kulturdepartementet senast den 1 mars 1998.

På regeringens vägnar

Marita Ulvskog

Birgit Gunnarsson

Bilaga 9

Utlåtande

EG-direktiv

om en översättningsfråga i ett om varningstexter på tobaksförpackningar

Inledning

Socialstyrelsen har Bo Pettersson vänt sig till mig för att få ett genom

utlåtande den språkliga bedömning professor Ulf Bemitz gjort

om som i ett rättsutlåtande från den 23 januari 1997 vamingstexters och ang.

innehållsdeklarationers synlighet på tobaksförpackningar.

Jag kommer först att sammanfatta Bemitz analys och därefter göra min egen bedömning.

Bernitz analys

Det är Bemitz mening att socialstyrelsen ställer alltför långtgående krav

på läsbarheten hos vamingstexter och innehållsdeklarationer bl.a. med stöd felaktig översättning i den svenska versionen av rådets av en direktiv 13 november 1989 tillnännning medlemsstaternas lagar om av och andra författningar tobaksvaror. Det diskuterade stället om återfinns i artikel 4.4 andra stycket där det sägs att varningstextema a skall "tydliga och lätt läsbara". vara

Bemitz jämför med motsvarande textställe på

franska "Claire et lisible" engelska "clear and legible" tyska "deutlich lesbar"

Bemitz räknar sedan ord och söker ett ord motsvarande "lätt" i den svenska översättningen, konstaterar att det saknas och menar därför att

112 Bilaga

socialstyrelsen inte kan kräva att texterna skall vara "lätt läsbara"

eftersom detta inte har stöd i de övriga språkversionema. Socialstyrelsen skulle endast kunna kräva att texterna var "läsbara".

Min bedömning av översättningen

Bemitz metod mig något vansklig. Man kan knappast bedöma syns översättningen att söka motsvarigheter ord for ord. Motsvariggenom heter måste sökas på betydelsenivå. Låt oss se vad vi får för resultat.

Vad betyder då "lisible" på franska. Enligt centrala ordböcker är betydelsen:

"aisé â lire" Le petit Larousse, Le Robert methodique,

"lätt att läsa" "facile â lire" Larousse, lätt att läsa

Den franska versionen således ett mycket klart stöd för den svenska ger textens "lätt läsbar". Hur är det då med de två övriga.

Enligt ordböckema har "1egib1e" och "lesbar" en mer neutral betydelse

"able to be read" Collins och "so beschaffen dass lesen kann"

man es Brockhaus-Wahrig så beskaffad att man kan läsa den.

Ord den här typen kan graderas från "med stor lätthet" till "med av som yttersta svårighet" får sin positiva eller negativ betydelse ur sammanhanget. Att det är positiv betydelse som avses här framgår av samen

manställningen med "clear" och "deutlich", båda entydigt positiva ord.

"Clear" betyder "easy to see" Collins, "deutlich" betyder "gut

wahmembar, scharf umrissen" Duden lätt att i akttaga, med skarpa

konturer. Den tyska versionen för de två adjektiven ännu närmare varandra och visar tydligt att det positiva gäller dem båda.

Jag drar slutsatsen att den svenska versionen är god översättning av en

rådsdirektivets uttryck. Det finns ingen anledning att rätta den gällande

autentiska texten.

Det kan också finnas anledning att påpeka att redan det ensamma ordet läsbar på svenska kan ha positiv innebörd. Det är nämligen så att en adjektiv är bildade -bar, -lig och -abel/ibel ofta har betydelsen som "som lätt kan + verb i s-forrn" Thorén, Svensk ordbildningslära, s. 25.

Bilaga9 113

Vi kan ta ett par tydliga exempel:

Ordet "användbar" betyder inte "som är möjlig att använda" det betyder

"som det går bra att använda" Norstedts stora svenska ordbok.

Ordet "tillgänglig" betyder inte "som det är möjligt att nå" utan snarare

"som kan nås med normala fortskaffningsmedel" samma ställe.

Många minns kanske de första "bärbara" datorerna som användarna hånfullt till "släpbara" eftersom det inte gick lätt att bära dem. döpte om

Låt på vårt 0rd i Svenska akademiens ordbok: Under uppslagsoss se

ordet "läsbar" hittar vi hänvisning till "läslig": "som utan svårighet

en kan läsas, läsbar, lättläst". Som står ordet läsbar mellan de båda synes

positivt bestämda Betydelsen uppfattas således som

synonymema. positiv.

När kvalificerar ordet "läsbar" med "lätt" så gör man således man inneboende betydelse hos ordet explicit. endast en

Sammanfattning: "lätt läsbar" är korrekt översättning av en direktivets uttryck.

Stockholm den 25 mars 1997

Kenneth Larsson

Litteratur: Brockhaus- Wahrig, Deutsches Wörterbuch. Band Stuttgart 1982. Collins, English Dictionary. 1991. Duden, Deutsches Universalwörterbuch. Mannheim 1989. Larousse, Dictionnaire de langue francaise. Paris 1989. Le petit Larousse illustré 1994. 1994. Norstedts stora svenska ordbok. Stockholm 1986. Robert methodique, Dictionnaire méthodique du francais actuel. Paris 1990. Svenska Akademiens ordbok. Lund 1942. Band 16. Thorén, Svensk ordbildningslära. 1981.

114 Bilaga 9

Utdrag ur

RÄTTSUTLÅTANDE

ang vamingstexters och innehållsdeklarationers synlighet på tobaksförpackningar

Uppdraget

Jämförelse med EG-direktivet och Socialstyrelsens föreskrifter

Direktivets art 4.4 andra stycket närmare bestämmelser om ger

vamingstextemas utformning. Där föreskrivs:

"De föreskrivna vamingstextema på de två största sidorna på varje

cigarettförpackning

skall tydliga och lätt läsbara

a vara

b skall tryckas med fetstil

c skall tryckas mot en kontrasterande bakgrund,

d skall inte tryckas på ett ställe där texten kan skadas när paketet

öppnas,

skall inte tryckas på det genomskinliga omslaget eller på något annat

e

yttre omslag."

Den citerade texten har inte ändrats 1992 års direktiv. genom

I sak utgör den svenska direktivtexten översättning, i första hand en citerade punkten lyder i den

från den engelska texten. Den ovan a

engelska texten: "shall be clear and legible".

Bilaga9 115

Man noterar att denna text saknar motsvarighet till ordet lätt i den svenska texten. Motsvarande olikhet föreligger i förhållande till den

franska texten som lyder:

"doivent être clairs et lisibles".

Den motsvarande tyska texten lyder:

"müssen deutlich lesbar sein".

Man observerar i denna ordet deutlich, betyder tydlig. Å andra

text som

sidan saknar den tyska texten motsvarighet till orden år resp. m.

Ordet deutlich fyller uppenbarligen funktion som dessa ord.

samma

Också den tyska texten saknar motsvarighet till ordetPÅt i den svenska

texten.

Någon förklaring till varför man vid översättningen till svenska i direktivtexten fört in ordet Pit, som sålunda saknar motsvarighet i de andra språkversionema, är inte bekant för mig.

Uppgiften att implementera direktivbestämmelsema i nu aktuell del har lagstiftningsdelegation uppdragits Socialstyrelsen och har

genom

genomförts inom för Socialstyrelsen ovannämnda föreskrifter.

ramen Dessa innehåller i 3 § närmare regler vamingstextemas utformning om

och lyder numera:

"Textema skall

vara tydliga och lätt låsbara

tryckas med fet stil samt tryckas mot kontrasterande bakgrund. -

Texterna får inte

tryckas på ett ställe där texten kan skadas när paketet öppnas eller

-

tryckas på det genomskinliga omslaget eller på något annat yttre

-

omslag".

I stort återger dessa föreskrifter direktivtexten. Några skillnader kan

dock iakttas. Tydlighetskravet har uttryckts på samma sätt som i den svenska versionen direktivtexten, dvs det innehåller ett krav på att

av

texten skall vara kåt läsbar.

116 Bilaga 9

Vad gäller föreskriftemas bestämmelse om att vamingstexten skall vara

ligt läsbar har denna, behandlats, visserligen motsvarighet i

som ovan den svenska direktivtexten inte i den engelska, franska eller tyska. men

I EG-rätten är det ett välkänt problem att mindre olikheter kan föreligga

mellan olika språkversioner. EG-domstolen har uttalat sig om detta problem framför allt i det kända målet CILFIT 283/81, 1982 ECR 3415. Domstolen framhöll att vid oöverensstämmelse mellan språkversioner måste vid tolkning en jämförelse göras mellan de olika

språkversionema. En sådan jämförelse visar att ordet lätt är specifikt

för den svenska versionen, dessutom den i och för sig som - även om

är autentisk i sak utgör en översättning i efterhand. I en sådan

situation är det riktigaste att låta den svenska versionen vika. Detta innebär att direktivet- och därmed även den i sak likalydande texten i

Socialstyrelsens föreskrifter skall tillämpas som om ordet "lätt"

saknades.

Stockholm den 23 januari 1997

Ulf Bemitz

Bilaga 10

Myndigheter berörda av EU:s lagstiftningsarbete

Justitiedepartementet Smittskyddsinstitutet Handikappombudsmannen

Domstolsverket Riksåklagaren Kommunikationsdeparte- Rikspolisstyrelsen mentet Kriminalvårdsstyrelsen

Datainspektionen Banverket

Kustbevakningen Luftfartsverket Socialstyrelsen Kommunikationsforsknings- Läkemedelsverket beredningen Folkhälsoinstitutet Post- och telestyrelsen

Generaltullstyrelsen Sjöfartsverket Vägverket

Utrikesdepartementet Statens institut för kommunikationsanalys Statens invandrarverk Statens väg- och

Utlänningsnämnden transportforskningsinstitut

Styrelsen för internationellt

utvecklingsarbete Sida Finansdepartementet

Inspektionen för strategiska produkter Riksrevisionsverket Statistiska Centralbyrån Försvarsdepartementet Finansinspektionen Riksgäldskontoret Försvarsmakten Riksskatteverket Försvarets materielverk Nämnden för offentlig

Överstyrelsen för civil upphandling

beredskap Bokföringsnämnden

Statens räddningsverk Kustbevakningen Utbildningsdepartementet

Socialdepartementet Högskoleverket

Centrala studiestödsnämnden

Riksförsäkringsverket RFV Forskningsrådsnämnden

118 Bilaga 10

Humanistisk-samhällsveten- Närings- och

skapliga forskningsrådet handelsdepartementet

Jordbruksdepartementet Sveriges geologiska

undersökning SGU

Statens jordbruksverk Bergsstaten

Fiskeriverket NUTEK

Livsmedelsverket Skogsstyrelsen Statens veterinärmedicinska Skogsvârdsstyrelsema

anstalt Turistdelegationen Sveriges lantbruksuniversitet Konkurrensverket

Skogs- och jordbrukets Revisorsnämnden

forskningsråd Rymdstyrelsen

Statens växtsortsnämnd Delegationen för utländska

Statens utsädeskontroll investeringar i Sverige, ISA Livsmedelsekonomiska Elsäkerhetsverket

samarbetsnämnden Exportkreditnämnden Centrala försöksdjursnämnden Kommerskollegium Statens maskinprovningar Patent- och registreringsverket

PRV Arbetsmarknadsdeparte- Patentbesvärsrätten PBR

Sprängämnesinspektionen SÄI

mentet Styrelsen för ackreditering och Arbetsmarknadsstyrelsen teknisk kontroll SWEDAC Arbetarskyddsstyrelsen JämO Inrikesdepartementet J ämställdhetsnämnden Arbetsdomstolen Boverket Lantmäteriverket Konsumentverket

Kulturdepartementet Resegarantinämnden

Radio- och TV-verket Miljödepartementet Granskningsnämnden for radio och TV Statens naturvårdsverk

Riksarkivet Kemikalieinspektionen Riksantikvarieämbetet Statens strålskyddsinstitut Statens kulturråd Statens kämkraftinspektion

1 1

Bilaga

DELEGATIONENS ARBETSGRUPPER

arbetsmarknad, rörlighet och jämställdhet

personers

arbetsmiljö

arbetsrätt

behörighet för hälso- och sjukvårdspersonal

bolagsrätt

byggprodukter

elektrotekniska varor energifrågor

etableringsrätt för självständiga näringsidkare

Euratom-rättsakter finansiella tjänster fordonsbestämmelser I fordonsbestämmelser forskning och utveckling generella tbt-frågor gödselmedel immaterialrätt järnvägstransporter konkurrensrätt

konsumentlagstiftning landtransporter

livsmedel luftfart läkemedelslagstiftning mätinstrument naturskyddslagstiftning, kemikaliefrågor inbegripet produktansvar sjöfart skatter socialförsäkring

spritdrycker

statistik

120 Bilaga 11

statliga stödåtgärder och offentlig upphandling

telekommunikationer traktorbestämmelser utbildning utsäde veterinära frågor I

veterinära frågor livsmedel

Bilaga 12

EUROPEAN UNION THE couucn. JANUARY 1997

THE CODING, PRODUCTION AND DISTRIBUTION OF COUNCIL DOCUMENTS

Document for internal use drawn up by Central Coordination

SN 1271/97 kea/CH/Jrb EN DG A 1

122 Bilaga 12

TABLE OF CONTENTS 1. WORKING LANGUAGES AND CODE NUMBERS 3 1.1. Working languages 3 1.2. Types of document 4 1.3. Chronological numbering 5 a numbers above 5000 5 b numbers below 5000 5 1.4. Suffixes 6 1.5. Subject codes 7 1.6. Confidentiality rating 8 1. Non-classified documents 8 2. Classified documents 8 1.7. Interinstitutionai code number 10 2. DOCUMENT PRODUCTION 11 2.1. The production circuit 11 2.2. Central Coordination 12

DG A

Bilaga 12 123

1. WORKING LANGUAGES AND CODE NUMBERS

1.1. Working languages

In principle, documents for the Council or its subordinate bodies Coreper and Working Parties should be all the official languages of the Union principle that each language version has equal status. For the purposes of the day-to-day management of document production, the languages are listed the following order: D, NL, EN, DK, GR, Fl, S. This simply the order which the different languages have been added further to successive accessions. As far as treaties and agreements are concerned, the official order as follows: DK, D, GR, EN, IRL, IT, NL, Fl, S. Here, the languages are listed alphabetical order of the names of the languages the original. Spanish comes first since the official language Spain "Castillano". Note that treaties and certain agreements are also drawn up in Irish.

SN 1271/97 kea/CH/jrb EN DG A III b 3

124 Bilaga 12

1 .2. Types of document

Council documents fall into the following categories: ST: "Standard" documents. These documents are translated, typed and distributed within the General Secretariat and sent to the Permanent Representations and relevant Ministries of the Member States. Some "Standard" documents containing legislative texts to be adopted by the Council and published in the Official Journal are revised by the Legal/Linguistic Experts Department. SN: Unofficial documents "Sans Numéro" the translations of which are sent only to the Directorate-General which has requested them. T: Telexes, which translated and telexed to the addressees. are LT: Letters. The following categories for internal documents intended solely for the staff of the are General Secretariat: CP: Staff Communications "Communications au Personnel". NC: Notes from the Staff Committee. RS: Documents reproduced by the special reprographic service "Reproduction Spéciale" such as forms for the purposes of personnel administration, etc. DA: Confidential documents from the Administration.

The above codes do not necessarily appear on the documents themselves. They category have been created particular in order to identify and encode the various types of document when programming translations, typing and printing.

SN 1271/97 kea/CH/jrb EN DG A lll

Bilaga 12 125

1.3. Chronological numbering

a Numbers above 5000

Official documents issued by the Council and addressed to the Member States and some cases to other Community Institutions are numbered from 5001 upwards, from as 1 January 1997 4001 previously.

bl Numbers below 5000

Documents originating from the Council acting jointly with other Community institutions or with third—party organizations or States are numbered between 1 and 5000. The numbers are reserved in blocks of 50 or morefor each different institutional framework.

For example, the block from 3600 to 3799 used for legislative texts adopted jointly by the Parliament and the Council, in accordance with the Maastricht Treaty on European Union.

Annex I contains a table setting out in detail the institutional frameworks to which the blocks of numbers under 5000 are allocated.

SN 1271/97 kea/CH/jrb EN DG A IH 5

126 Bilaga 12

1 .4. Suffixes

always susceptible modification. Documents are, of course, to

created several suffixes which added to the original document number The Council has are modifications issued. These suffixes are as follows: when are

COR1, COR2, etc. For Corrigendum Corrigendum etc.

For proposed modification by a delegation subject to the approval AMD1, AMD2, etc. a of the other Member States Amendment

ADD1, ADDZ, etc. For Addendum Addendum 2, etc.

when from documents are issued. This often the case for EXT1, EXT2, etc. extracts minutes of Council and Coreper meetings, when necessary to publish the minute concerning a particular subject before the complete text of the minutes has been finalized.

When document completely revised for the first, second, etc., REV1, REV2, etc. a time.

combined. For example, addendum can be corrected ADD1 COR1. Suffixes can be an revision amended REV1 AMD1, etc. a

noted that document with suffix not drawn up in all the language should be a a made in brackets immediately after the document number and suffix versions, mention of the languages issued e.g. 4001/94 COR1 f, i.

kea/CH/jrb EN SN 1271/97 DG A lll 5

Bilaga 12 127

1.5. Subiect codes

ln addition to its chronological number, each document also bears one or several subject code numbers which are also attributed in chronological order. Such subject codes mean that documents can be filed by subject matter.

Annex contains a complete list of subject codes, together with a brief explanation of the meaning of each code. This list being constantly updated, as new matters are dealt with.

After consultation with each Member State, the Secretariat has drawn up different lists of addressees for each subject matter. For example, documents bearing the subject matter code AGRI will be addressed to the divisionhdealing with agricultural matters at the Permanent Representation, and to the Ministry of Agriculture in each Member State, as well as to any other addressee which the Permanent Representation requests.

SN 1271/97 kea/CH/jrb EN DG A IH 7

128 Bilaga 12

1.6. Qonfidentiality rating

their degree of confidentiality, documents bear one of the following Depending upon references:

1. Non-classified dggumengs

reference at all for releases: these documents are for the information of the no press — public and sent all over the world;

from releases, all documents issued by the Council Secretariat LIMITE: apart press — distributed only to Member States’ governments or their representatives and not are the general public hence the reference "LlMlTE". Several copies of such to — documents number of addressees see chapter on subject codes. are sent to a individual undertaking wishes to receive documents. an application must be an or made in writing to the General Secretariat of the Council. Directorate—General F information, public relations will examine the merits of the transparency, application before taking action bringing the problem before the Council; or

NK/NM: in addition non-classified documents may bear the reference NK which means the Commission, NM which means they are not sent to Ministries. they are not sent to or small number of documents also bear the reference "TRA" meaning transitory and A very short-lived.

2. C|a§§ifigg dgggmgngs agg staff Note §§§

RESTREINT: this the least confidential of the three categories of documents — containing information which rated "classified". The translation and as distribution of classified information managed by the classified information bureau known the "BIC" Bureau des lnformations Classifiées, see page 14 below. as Documents bearing this reference are sent in envelopes to specific addressees, each of whom receives only At meetings only the interpreters are one copy. provided with of these documents. placed in the booths by the one copy Conference Department, under the responsibility of the classified information

bureau, and recovered at the end of the meeting.

SN 1271/97 kea/CH/jrb EN

DG A III 8

Bilaga 12 129

CONFIDENTIEL: the second most Confidential category of classified information, the translation and distribution of which also managed by the BIC. The recipients of documents rated CONFIDENTIEL are always specified by name and the document dispatched one of the three following ways:

by internal mail, two envelopes, the outside one bearing no distinctive sign and the inside one being marked "CONFlDENTlEL";

by registered post, with acknowledgement of receipt, or by a private delivery company. Here again the document placed in two envelopes and only the inside one marked "CONFlDENTlEL";

‘ in encrypted form CFSP and JHA documents for the time being;

SECRET: the most confidential category of classified information, also dealt with by — the BIC. These documents are not translated unless the Secretary-General or the Director-General responsible, acting under the Secretary-General’s authority. decides otherwise. The recipients are always specified by name and the document dispatched in one of the two following ways:

either in two envelopes, the outside one bearing no distinctive sign, and the inside one being stamped "SECRET". The envelopes are delivered by authorized messenger, who must obtain an acknowledgement of receipt;

or in encrypted form, CFSP and JHA documents for the time being.

SN 1271/97 kea/CH/jrb EN DG A m g

130 Bilaga 12 sou 1998:114

1.7 lnterinstiggional code number

1994 the Commission has allocated an interinstitutional code number to Since 1 January proposals for Community legislation. the intention that each Institution will each of its number all documents drawn up in connection with the proposal mention this on which should facilitate the compilation of complete dossiers on the evolution of question, procedure, from its inception until adopted by the Council or the Parliament and each the Council acting jointly as the case may be.

the procedure for adoption of the legislation to be followed in accordance Depending upon with the Treaties, the interinstitutional code number followed by one of the six

abbreviations set out below:

COD: for the codecision procedure Article 189b of the Treaty on European - Union

SYN: for the cooperation procedure Article 189c of the Treaty on — European Union

AVC: for the "avis conforme" Parliament assent procedure Article O of — the Treaty European Union, Articles 228 and 238 of the Treaty on establishing the European Community

CNS: for the consultation procedure —

ACC: for the procedure under Article 113 of the Treaty establishing the — European Community

for procedures falling under the Protocol on Social Policy PRT: —

The interinstitutional dossier number attributed by the Commission and mentioned on the of proposals for legislation "COM" and "SEC" documents mentioned on the cover page left-hand side, box, of the first page of Council documents concerning the top a proposals in question.

SN 1271/97 kea/CH/jrb EN

DG A lll 10

Bilaga 12 131

2. DOCUMENT PRODUCTION

2.1. The production cirgui;

The original versions of documents drawn up by the Private Office, the Legal Service or the Directorates-General are dealt with the order shown the following diagram for translation purposes. The original document sent directly from Central Coordination to the reproduction department.

PRIVATE OFFICE LEGAL SERVICE DIRECTORATES-GENERAL

CENTRAL COORDINATION

LANGUAGE DIVISIONS FDINLENDKGREPFIS

TYPING POOLS FDINLENDKGREPFIS

/ REPRODUCTION DEPARTMENT

I

/ DOCUMENT DISTRIBUTION DEPARTMENT

ELL

PERMANENT CAPITALS COUNCIL SECRETARIAT REPRESENTATIONS ADDRESSEES

SN 1 271/97 kea/CH/jrb EN DGAIII 11

132 Bilaga 12

2.2 Central Coordination

the translation, reproduction and distribution of Council This department manages documents, taking into account the dates and level of the meetings at which they are to

be examined. In practice, this that Central Coordination responsible for means programming the work of about thousand people, all of whom are connected with the one production circuit. i.e. translators, typists, and staff involved the printing, document photocopying and distribution of the documents.

tasks performed by Central Coordination may be listed as follows: The

allocation of document numbers and subject codes at the request of the — Directorates—General;

the documents received from the Directorates-General to the relevant — passing on production departments about 20 000 documents per year:

programming the translation and printing of each document, taking into account its interesting to note that ‘since the Council often fails to respect its urgency. Rules of Procedure concerning requests for inclusion of documents on agendas own for meetings, there frequently little time available for translating and printing very such documents. For this hours of overtime are worked by the staff reason, many involved in the document production circuit;

ensuring that dossiers compiled in all the Community languages ahd that stocks ~ are of documents placed the meeting rooms for Council, Coreper and Working are Party meetings. This involves ensuring that where possible translations are completed in time for the meetings and that the extra quantities necessary for the

dossiers and stocks printed. Note that each year there are more than are 3 000 days of Working Party meetings and about 110 Council and Coreper

meetings;

receiving stocks of documents produced by the Commission proposals for legislation, reports, etc. and to lesser degree by other institutions and a organizations, and informing the Directorate-General dealing with the matter

concerned of the arrival of such stocks. The Directorate-General then responsible

for ensuring that such documents forwarded to the Member States and are practice draws a short note occasionally the form of a copy/translation of a up letter which forwarded Central Coordination for dispatch to the Member to States and Permanent Representations.

SN 1271/97 kea/CH/jrb EN

DG A Ill 12

sou 1998:114 Bilaga 12 133

Central Coordination deals with the documents receives from the Directorates, etc., either electronic form or on paper, as follows:

each document given a formal check to ensure that bears the codes, - correct contains the number of pages indicated on the job slip. etc.:

Central Coordination checks that the background documents mentioned for the translators are correct and already translated into the various languages. provides a link between the different language divisions and plays the of linguistic part a information office;

for each document an electronic record "fiche de coordination" established — a central data base Oracle to which all the departments concerned with the production circuit have access. As this record has been completed soon as by Central Coordination, prints out automatically the departments which are to deal with the document question. enables the progress of the document be to monitored each department marks the documents in when receives them and out when has dealt with them and contains instructions concerning order of priority

for translation, typing, reproduction and. distribution, together with codes which

indicate the number of copies to be printed in each language, and addressees;

a copy of the document to be translated, together with an electronic rough - copy "brouillon" such rough copy available, put onto a server to which all the translation divisions and typing pools have access. The document also copied

onto the central electronic archiving system Archive Information System. no electronic version of the document to be translated available, copies of the paper document, together with any handwritten drafter’s rough copies, by are sent Central Coordination by fax, by mechanical document carrier or by messenger to the translation divisions and typing pools. Each document set identically in out each language same paragraphs on each page.

SN 1271/97 kea/CH/jrb EN DG A Ill 13

134 Bilaga 12

The following departments operate in close collaboration with Central Coordination:

the classified information bureau "BIC" which, as its name implies, deals with all documents classified as "SECRET", "CONFIDENTIEL" or "RESTREINT" see page point 1.6, Confidentiality rating.

the Letters Unit, which arranges for signature by the President, the Secretary-General — the appropriate Director-General of all official acts such as regulations, directives, or decisions, letters, etc, as well as their transmission to the Central Archives and to the Permanent Representatives, where appropriate.

the Agreements Office, which responsible for the technical preparation of —

international agreements and conventions entered into between the European

Communities and third countries, as well as related documents such as instruments of full powers and acts of notification. The Council the Institution responsible for concluding the vast majority of such international agreements Article 228 of the Treaty and the Agreements Office acts as the depositary for such agreements, on behalf of the Secretary-General. This involves the organization of signatures ceremonial or otherwise, the transmission of certified true copies to each contracting party, the registration of all related acts and letters and the general dissemination of information relating to the agreements concluded.

2.3. The Translation Degagmgnt

This department responsible for translating the documents at the latest by the date set by Central Coordination. Approximately 55 000 pages are translated into each of the Community languages per year fewer into French, which in 1995 accounted for 68% of the original texts and in 1996 for 46%, compared with 35% in English.

Translations made two stages. Documents are first translated by a translator and are then passed on to a senior translator or "Fleviser" who checks them carefully, making any improvements he feels necessary, before handing the rough copy on to the typing pools.

During Council sessions, small teams of translators and typists move into special "express translation offices located near the meeting room. Thus, documents emanating from Council meetings can be translated and distributed in the meeting in all the languages with minimum delay.

SN 1271/97 kealCH/jrb EN DG A Ill 14

Bilaga 12 135

2.4. TheT Pools

Each pool types up clean copies of the documents sent to them by the language divisions, together with those sent by the LegaI/Linguistic Experts Department, which means a total output of about 80 000 pages per year and per |anguage 50 000 for the French pool.

When documents are typed up. the format of the document the original language respected meticulously. Before being sent to the printing department documents are reread and any necessary corrections are made.

In addition to documents sent by the language divisions, the pools type up documents for the Legal/Linguistic Experts Department approximately 24% of the total. These are fact texts of legislation in its final form to be adopted by the Council and signed by the President, prior to publication the Official Journal. After they have been typed, these texts are generally returned to the Legal/Linguistic Experts Department or to the Agreements Office for further verification. Only after any final corrections have been made by the typing pools are these documents sent on to the printing department.

Throughout the Council Secretariat WordPerfect 5.1 word-processing software used, facilitating the electronic transfer of documents, etc. The Commission has recently adopted a policy imposing the same software throughout the Institution. This should further simplify interinstitutional exchange of documents in electronic form.

SN 1 271/97 kea/CH/jrb EN DG A lll 15

136 Bilaga 12 sou 1998:114

2.5. The Printing Department

typed documents reach the printing department their arrival registered the When the production monitoring system, which prints out a slip indicating the number of copies per be printed. Such quantities are calculated on the basis of the subject and language to codes typed into the computer by Central Coordination when creating the distribution electronic record which accompanies each document. The computer also takes into codes indicating any extra quantities which may be necessary for certain account documents in order to provide stocks for files and meeting rooms.

the printing department offset machines for documents of which a large At present uses number of copies required almost 1 000 copies are made of the French and often the English version and sent to all addressees, no matter what their mother tongue may be. For smaller quantities photocopying machines are used. As photocopying machines are becoming faster and faster, they will probably replace the offset machines before very long 64% of the total in 1995.

About 140 000 000 pages are printed or photocopied each year, of which approximately

800 000 pasted to documents produced by the Commission. 1 are cover pages

addition, the Council has photocopying machines dispersed throughout the ln many building for by the Directorates~General. These machines produce about use 50 000 000 copies per year.

SN 1271/97 kea/CH/jrb EN DG A lll 15

Bilaga 12 137

3. DOCUMENT DISTRIBUTION

Distributing Council documents a very complicated task. indeed, there are few any organizations apart from the institutions of the European Union which issue documents eleven languages, varying quantities for each addressee and consisting of from to one several hundred pages per document.

At present document distribution entirely manual, and documents are sorted into named pigeonholes similar to those traditionally used post-office sorting offices.

the intention that at some time in the near future all documents will be archived electronically, which will mean that they can also be electronically dispatched to the Permanent Representations Brussels and to the Ministries the Member States. No doubt the Council will continue for some time to come to send out paper copies addition to the electronic versions.

The document distribution department carries out the following tasks:

the distribution of the documents both to the members of staff concerned at the — General Secretariat and to outside addressees Permanent Representations, the relevant Ministries and other European Union Institutions. Lists of addressees correspond to subject and distribution codes indicated by Central Coordination on the job slip for each document;

the compilation of dossiers for various meetings; —

the filing of one copy of every document in each language in numerical order, to facilitate rapid retrieval of any document should new photocopies be required. Copies are kept within the distribution department for two or three years. Documents dating further back can be obtained from the official archives department. Until recently the ’distribution department kept such copies on paper only, but since the beginning of 1994 an electronic scanning system has been place, and documents can also be retrieved and copied electronically, using sophisticated equipment.

SN 1271/97 kea/CH/jrb EN DG A Ill 17

138 Bilaga 12

In order to carry out the above tasks, the distribution department has been divided into six different parts:

the document distribution area, where the documents are sorted into the named — pigeonholes;

the dispatch department, responsible for actually sending the documents to outside addressees. Documents for the Permanent Representations and other EU Institutions located Brussels are delivered by driver three times a day. Documents sent to the Member States go by post 20 000 000 Belgian francs per year are spent on stampsl;

an office where files for meetings are made up "Service Dossiers"; — an office where lists of addressees and the number of copies to be printed of each — document are kept up to date "Service Adressographe";

a department responsible for sending out documents other than standard Council — documents, such as Official Journals, trade union tracts, äte. "Service Brochures":

a department responsible for filing in numerical order one paper copy of every document each language. In fact, "-this department mainly assists Central Coordination, which regularly called upon to obtain documents for administrators and for delegations who have mislaid copies or not received the document certain languages, and compiles dossiers for meetings or simply stocks for meeting rooms "Service Classement général".

As far as distributing documents within the Council Secretariat concerned, several means are available. In addition to staff responsible for delivering documents on each floor. transmission can be by fax, electronic mail or a mechanical transportation system along the corridors of the new Justus Lipsius Council Secretariat building. Minibuses are also on call for delivering documents to the departments located other buildings Finnish and Swedish translation divisions.

4. ARCHIVING OF DOCUMENTS

Documents are officially filed in paper form the Central Archives Department Historical Archives.

ln addition, an imagery department scans all documents and keeps them at the disposal of DG A lll, for the purpose of reproducing stocks for meetings, and the Permanent Representations on optical disc.

Finally, documents recently started being filed electronically a system called AIS Archieve Information System, available to all Secretariat staff with a PC linked to the central network.

SN 1271/97 kea/CH/jrb EN DG A lll 13

Bilaga 12 139

Annex 1 NUMBERS RESERVED FORDOCUMENTS CONCERNING INSTITUTIONAL FRAMEWORKS OTHERTHANTHE COUNCIL AND THE REPRESENTATIVES OF GOVERNMENTS OF MEMBERSTATES Numbers Subject Subject matter attributed code EUROMED 1 - 99 Euro-MediterraneanConference 101 199 CE-TR ECfTurkeyAssociation Agreement - 201 499 COST European Cooperationin the field of Scientific and Technical Research 501 599 CPE StandingCommittee on Employment - 601 699 CE-M EC/MaltaAssociation Agreement - 701 799 CE-CY EC/CyprusAssociation Agreement - 801 999 - COM-INT Interim Committeepending accessions 1001 1199 CE-YU EClYugoslaviaCooperationAgreement - 1201 1399 CREST Scientific and Technical Research Committee - 1401 - 1499 UE-PL EU/PolandAssociation Agreement 1501 1599 UE-H EUlHungaryAssociation Agreement - 1601 1699 EEE EuropeanEconomicArea - 1701 1799 UE/CZ EU CzechAssociation Agreement - 1801 1899 UE/RO EU RumaniaAssociation Agreement - 1901 1999 UE/BG EU BulgariaAssociation Agreement - 2001 2099 UE/SK EU Slovak RepublicAssociation Agreement - 2101 2299 ACP-CE ECIACPCooperationAgreement - 2301 2599 CONF/VAR Intergovernmental Conference miscellaneous - 2601 2699 CE-TU EClTunisia Cooperation Agreement - 2701 2799 CE-MA EC/MoroccoCooperationAgreement - 2801 2899 CE-RAE EC/EgyptCooperationAgreement - 2901 2999 CE-ISR EC/lsraelCooperationAgreement - 3001 - 3099 CE-RL EC/LebanonCooperationAgreement 3101 3199 - CE-AL EC/AlgeriaCooperationAgreement 3201 3299 CE-SY EC/SyriaCooperationAgreement - 3301 3399 - CE-RHJ EC/Jordan Cooperation Agreement 3401 3499 CE-YAR EC/YemenCooperationAgreement - 3501 3599 CE-GOLFE EC/GulfStates CooperationAgreement - 3601 3800 PE-CONS Joint CouncilIEuropeanParliament Legislation - 3801 3999 CONF lntergovernmentalConference -

SN 1271/97 EN DG A lll 19

Bilaga 13

Ett lagstiftningsärende om tullsamarbete

Under november 1996 anmälde Näringsdepartementet problem med

tullsamarbetsavtal. Främst invände mot användningen av man

ansökande myndighet i stället för begärande myndighet som beteckning för den myndighet för hjälp vände sig till tullmyndighet hos det

som en

andra landet, den anmodade myndigheten. Jag föreslog Näringsdeparte-

mentet att ta frågan senare i samband med behandlingen av en ny upp tullsamarbetsförordning. En sådan överenskommelse träffades också

med rådets juristlingvister först ställt sig avvisande till kravet

som ändring till begärande myndighet. Redan den 7 februari 1995 hade ett förslag till tullsamarbetsförord-

ning slutgranskats rådets juristlingvister. I slutet 1996 eller början

av av 1997 det slutliga beslutet att förvänta. Inför det hade Näringsav var departementet föranstaltat en genomgång av texten och lämnat in om ett förslag till ändringar. Jag hade under hösten 1996 konstaterat att det fanns brister av olika slag i de ändringsförslag fördes fram svenska departement och som av

myndigheter Se promemorian Några erfarenheter utredningens

av

försöksverksamhet med samordning av redaktionella och språkliga

synpunkter på EU-rättsakter, sidan 9-11. Jag beslöt att göra en grundlig genomgång de lämnade förslagen. av Jag gjorde i tabellform jämförelse mellan förslaget till svensk, en

fransk och engelsk version, förde in det ändringsförslag som från

svensk sida lämnats, kommenterade ändringsförslaget och tog ställning till det. Ibland ansåg jag att det borde vidhållas, andra gånger att det

inte fanns någon anledning att följa ändringsförslaget släpps, åter

andra gånger ansåg jag att ändring visserligen befogad men en var lämpligen kunde göras på annat sätt. I denna bilaga återges ett urval mitt arbetsmaterial i tabellform. av För att underlätta för läsaren har den text som behandlas tryckts av in extenso på motstående sida.

I särskild PM behandlade jag termfrågan begärande eller

en

ansökande myndighet se bilaga 16.

142 Bilaga 13

Ingressen

m a o

H

E

m E

. .. 3 H m N H N

SOU 1998 :114 Bilaga 13 143

8 E 8

m

0 0 0 W 0 m

0 A 0 0 0 0 m

m

m 0 å 0 0 a m 0 2 m M 0 a m m

0 0 E E

ä 0 0

0 0 0

0 0: E

m 5

144 Bilaga 13 SOU 1998 :114

:a m

. .. :a a H

m

0 n m m v m m v m

Bilaga 13 145

m... 02 a

E

:2 0 02 m 02 02 02 02 W u. M 02 02 W H 2 E W 02

mm 2 0

0 0 0 0 2

146 Bilaga 13

m

å E E o Z N v v v o n. w

Bilaga 13 147

3 0 0 0

8 0 0 8 0

0 0 0 0 8 8

8 8

a W

a m 0

0 m

a a m m m 0 : 0 0 W 0

a

a 0 E

ä 8 0

0 0

148 Bilaga 13

5 ø

-

a

v 3 m m w o Z m

SOU 1998 2114 Bilaga 13 149

8 8 8

8 O 8 8 0 0 Gm

8 0 0 0 8

a 0 0 m 0 M m 0 m 0 0 W u m m a, 0 0 A 0

8.08 0 m8

0 0 0 0 0 E 0 0 0

o

150 Bilaga 13

C AN 3 a mm s m m

- C AN ä 5

m e

Bilaga 13 151

: a 3

E

m a i

a. o 8 o a a 8 m a S

ä

152 Bilaga 13

Avdelning 1

a

m

M H m.. r. å

S

E m

.

u u

å v a

m 3 m m a E r. 2 AN m

E å S

a

E

m m

u n m v m

Bilaga 13 153

a a 3 E a 0 b u

a

n 0

u 3 u m m m m A

a 0 h m 0 m 4 n

4 m 0

ä 0 n e.

. 0

0 ä

a: 0 0 M

- 0

M v m

154 Bilaga 13 SOU 1998 :114

m

0 0 H

m Q

m .0 m å. S M m: 0

0 ax. Q AN Am mm C AN Am

E

0 0

o n w m Z

Bilaga 13 155

S 8 : E

S A

A .A a AA a

A A

3 Au G A :

E

E A E E :

: : 0

A 3 A0 G A

156 Bilaga 13

a å

.a .o M

M

å M M ö

o 2 AN

M é M .. 4 w M M M

: 2

m I m

Bilaga 13 157

E E

S

E 0.: : o

:: E m v

m M 0 S 0 m 0 m

W o o 0 m u. a v a a

: : 0 : :

:

: : : a 5

N v

Bilaga 14

UTRIKESDEPARTEMENTET EU-sekr./cirk.6: 1996 E U-sekretariatet 1 996- 12- 12

CIRKULÄR 6

Riktlinjer for att främja svenska språkets ställning i EU-arbetet

l EU-sekretariatets cirkulär

Cirkulär l grunderna för EU-samordningen iregeringskansliet.

- ger Cirkulär 2 riktlinjerna för regeringskansliets samråd och - ger information mellan regering och riksdag i EU-frågor. Cirkulär 3 ger riktlinjerna för den gemensamma beredningen - av svenska ståndpunkter och instruktioner i EU-frågor. Cirkulär 4 ger riktlinjerna för beredningen s.k. A-punkter och - av

skriftliga beslutsforfaranden.

Cirkulär 5 ger riktlinjerna för handläggning frågor rörande — av Europeiska kommissionens verkställighetskommittéer. Cirkulär 6 ger riktlinjerna för att främja svenska språkets ställning i - EU-arbetet.

Bilaga 14 160

2 Tillämpningsområde

cirkulär den promemoria svenska språket i EU som

Detta ersätter om distribuerades i maj 1995. Det skall tillämpas i samtliga forum i EU där regeringen oavsett Sverige företräds av den svenska representeras, om

eller tjänstemän från regeringskansliet eller medlemmar av regeringen Sålunda språk principerna även för deltagare i en myndighet. gäller kommissionens verkställighetskommittéer, inte i de expertkommit-

men

eller vetenskapliga kommittéer där svenskar deltar i egenskap av

téer uppdrag kommissionen eller annat EU-organ. experter, av

Sedan den l januari 1995 är svenska ett EU:s officiella språk.

av

svårigheter med språk är inte unika vid utvidgning av Inledande nya en och det är ofrånkomligt att EU-institutionema medlemskretsen,

behöver viss tid för anpassning sitt arbete.

av

3 Språkprincipema

Inför våra fortsatta strävanden efter större öppenhet och djupare demokratisk förankring EU-samarbetet är språkfrågan av mycket

av betydelse. Regeringen fäster största vikt vid svenska språkets stor ställning inom EU.

policy förmå EU:s institutioner att ta sitt fulla Syftet med Sveriges är att

för tolkning och översättning. Såväl enskilda som myndigheter

ansvar använda svenska vid kontakter med EU:s

måste ha möjlighet att institutioner. Detta kräver ett konsekvent och målmedvetet agerande på

alla nivåer av såväl politiker som tjänstemän.

institutioner förfogar över nödvändigt antal tolkar och Till dess EU:s

för tillgodose de krav berättigas av svenska språkets

översättare att som

officiellt språk, får vissa principer ligga till grund för

ställning som

svenskt agerande:

Svenska folkvalda representanter i Europaparlamentet och svenska

0 i andra EU-organ på hög nivå såsom rådet, Ekonomiska företrädare

och sociala kommittén och Regionkommittén måste ha möjlighet att

kommunicera på svenska. Valet dessa representanter får inte av

avgöras av deras språkkunskaper.

Svenska språket skall inte behandlas sämre än jämförbara språk.

I

Bilaga 14 161

0 För svensk del är de bästa alternativen antingen tolkning till och från samtliga officiella språk eller en begränsning till engelska och franska. I det senare fallet är det ett starkt svenskt intresse att engelskan hävdas i förhållande till franskan. 0 Så länge som institutionerna inte anställt det planerade antalet svenskspråkiga översättare bör Sverige verka för att institutionerna koncentrerar sina krafter att få fram bra översättningar av sådana dokument som är normativ karaktär och rättsligt bindande för av Sverige. 0 EG-domstolens domar betraktas delar det som av gemensamma regelverket. Domar som offentliggjorts före Sveriges inträde i EU skall därför översättas till svenska utan onödigt dröjsmål. Det är

nödvändigt att medborgarna får möjlighet att tillgodogöra sig EG-

domstolens avgöranden och på så sätt ta del utvecklingen av - av praxis på svenska. -

Åtgärder på politisk nivå för att uppnå syftet med denna policy skall

stödjas av ett konsekvent agerande alla företräder Sverige på

av som

övriga nivåer i unionens olika forum.

Nedanstående riktlinjer syftar till att möjliggöra ett sådant konsekvent agerande. Riktlinjerna skall tillämpas med fasthet och konsekvens. Särskilda omständigheter kan dock medföra att svenska

regeringsföreträdare, politiker såväl som tjänsteman, i konkreta

situationer måste göra självständiga bedömningar hur både det av svenska språket och den aktuella sakfrågan bäst främjas.

Riktlinjerna kommer att revideras med hänsyn till utvecklingen av svenska språkets användning i EU-arbetet. En utvärdering av

språkprincipema och deras praktiska tillämpning planeras till hösten 1997. Det är således viktigt att kunna överblicka hur det svenska språket behandlas i olika EU-forum. De företräder Sverige vid som möten bör därför rapportera till EU-sekretariatet om mötestillfällen där

de bedömer att de svenska språkprincipema inte beaktats. Dessa reaktioner kommer att följas och bl.a. utgöra del underlaget

upp en av

för utvärderingen.

6SOU17998.‘/I-I

162 Bilaga 14

4 Riktlinjer för praktisk tillämpning av språkprinciperna

4.1 Tolkning

vi inte någon nivå godtar någon särställning Grundprincipen är att enskilt språk varken positiv eller negativ. I vissa forum har

för ett etablerade arbetssätt vi accepterar; t.ex. i Ständiga man som

kommitté Coreper, där talar engelska, franska

representantemas man

och tyska, Politiska kommittén Poco där man talar engelska och

tolkning och de olika där efter särskilt beslut franska utan grupper man

inom endast talar engelska eller franska. Den fem- eller

gruppen fanns etablerad i vissa redan vid det

sexsprâksordning som grupper

svenska EU-inträdet finner oförenlig med EU:s grundläggande

efter den skall försvinna. Vi

språkprinciper och vi kommer att sträva att kan dock tills vidare tolerera den i de grupper där den är praxis.

För rådsmöten skall vi målmedvetet hävda våra krav på tolkning i

båda riktningama, enligt principen för folkvalda representanter.

För arbetsgrupperna rådsarbetsgrupper och kommissionens skall principen tolkning till och från

verkställighetskommittéer vara

svenska i utsträckning till och från något de med samma som av

svenskan närmast jämförbara språken t.ex. danska, finska, grekiska och

Vi skall eftersträva arbetsgrupper arbetar antingen

portugisiska. att

samtliga språk eller enbart på engelska och franska.

Svenska deltagare i arbetsgrupper skall alltid, helst i förväg inför varje

fråga tolkning till respektive från svenska finns tillgänglig.

möte, om begära tolkning till och från svenska, när detta är rimligt De skall alltid

och lämpligt i ljuset behandlingen av jämförbara språk.

av

svenska inte får ställning jämförbara språk trots att de

Om samma som svenska deltagarna begärt detta, skall de verka för att man i stället

övergår till två- eller trespråksordning. Detta kan lämpligen

en mötesdeltagaren gör ett standardiserat uttalande,

genomföras genom att

‘ EU har 11 officiella språk: engelska, franska, tyska, italienska, spanska, nederländska, grekiska, portugisiska, danska, svenska och finska. En tvåspråksordning innebär arbetar på engelska och franska, en att man trespråksordning talar dessa två samt tyska, osv... att man

Bilaga 14 163

enligt den formulering som anges i bilagan till detta cirkulär, i början varje möte där diskriminering svenska språket förekommer. av av I de fall då tolkamas arbetsdag når sitt slut, och mötet skall besluta om vilket språk skall användas under återstoden mötet, skall den som av svenske deltagaren kräva att mötet fortsätter på ett språk denne behärskar tillräckligt väl.

1.1. Prioriterad tolkning

Representationen i Bryssel skall upprätta och löpande uppdatera en

förteckning över de har högst prioritet att få tolkning till

grupper som

eller från svenska. Representationen skall också se till att denna lista är

känd och efterlevs institutionerna. av

4.2 Informella ministermöten

Informella ministermöten är inte rådsmöten i egentlig mening. Därför

gäller inte rådets arbetsordning och inte heller EU:s språkregler. Vid

diskussionen om rådets arbetsmetoder i april maj 1995 konstaterades -

att tolkning skall erbjudas efter faktiska behov och värdlandets

gottñnnande. Vid informella ministermöten skall, när faktiskt behov

föreligger, starka önskemål uttryckas tolkning både till och från

om svenska. Vi skall i varje enskilt fall ta tidig kontakt med ordförandelandet i syfte att undersöka förutsättningarna för tolkning och behovet av den.

4.3 Översättning av arbetsdokument

Arbetsdokument kommer så gott som alltid ut först på franska och därefter, med några dagars eller någon veckas fördröjning, på engelska.

På vissa områden, t.ex. EG:s budget och jordbrukspolitiken, är det inte

helt ovanligt att dokument levereras enbart på franska.

När det gäller arbetsdokument med förslag till rättsakter skall en fullt

godtagbar svensk översättning finnas tillgänglig inom rimlig tid före

det rådsmöte då ett fonnellt beslut om förslaget förutses. Enligt rådets

arbetsordning skall texterna finnas tillgängliga minst två veckor före

beslut. Detta gäller såväl nya rättsakter som ändringar av existerande.

164 Bilaga 14

medges endast flera andra länder

Avsteg från tvåveckorsregeln kan om

enskilda fall visar motsvarande flexibilitet, eller om det finns i samma

andra särskilda skäl.

ansträngningar i ökande grad få fram svenska

Parallellt med våra att

med likasinnade driva på och texter skall vi gärna tillsammans ~ -

med franska arbetsspråk och att verka för att engelska jämställs som rådsdokumenten kommer ut samtidigt franska och engelska.

4.4 Översättning av rättsakter

rättsakter giltiga översatts till samtliga

Normalt är endast de som

publicerats i EGT. När det saknas en officiella språk och som med allmän giltighet utgör detta således ett

översättning en rättsakt av

för hela EU-kretsen. Detta rättsliga läge är entydigt. problem

samtliga språkversioner skall finnas Varje avsteg från grundregeln att

beslutstillfållet förutsätter enhällighet i rådet. Sådana

tillgängliga vid

skall inte medges från svensk sida. avsteg

Översättning konventioner och avtal med tredje land

4.5 av

med tredje land skall undertecknas endast om Konventioner och avtal

det finns svensk översättning. en

endast i exceptionella fall och flera andra

Undantag kan medges om

enskilda fall visar motsvarande flexibilitet. Det är länder i samma

Bryssel i god tid skall identifiera de problem representationen i som avseende. Det är också representationen som i

kan uppstå i detta som EU-institutionema skall försäkra sig att det finns direktkontakt med om

dokumentet enligt planerna skall

en svensk språkversion när

undertecknas.

4.6 Skriftliga omröstningar/förfaranden

omröstningar och förfaranden skall vi generellt svara på

Vid skriftliga

och ärendet är brådskande, kan

svenska. Under en övergångsperiod om

det att ett avfattas på engelska. accepteras svar

Bilaga 14 165

I Coreu-trafiken EU:s kommunikationsnätverk för samråd inom den

utrikes- och säkerhetspolitiken, GUSP brukas emellertid

gemensamma enbart engelska och franska. Svenska Coreu skall avfattas på engelska.

4.7 Skriftväxlingar med EU:s institutioner

Huvudregeln är att all korrespondens sänds till institutionerna skall

som

avfattas på svenska. Under övergångsperiod kan dock skrivelser

en förses med ett missivbrev på engelska, så att de snabbare når rätt adressat inom den aktuella institutionen. Ett annat alternativ är att

"arbetsöversättning" till engelska. Det medger kontroll över bifoga en

hur budskapet förs fram och används ofta bl.a. Danmark, Portugal, av Nederländerna och Grekland.

Vid skriftväxlingar med ordförandelandets huvudstad bör svenska skrivelser avfattas antingen på mottagarlandets språk eller på engelska.

Exempel på formella skriftväxlingar är anmälningar och svar på frågor

inom artikel l69-procedurer, dvs. kommissionens talan om

fördragsbrott. Skrivelser avsända Sverige inom för dessa av ramen

procedurer skall avfattas svenska.

där det i skriftväxling praxis använda endast engelska,

I organ är att

endast franska, eller engelska och franska kan Sverige följa ett sådant bruk. Svenska skrivelser skall i sådana fall författas på engelska utom

när det är praxis att använda enbart franska.

4.8 Språkreservationer, t.ex. i Coreper och vid rådsmöten

Den juridiska statusen på det eller de dokument skall antas som

påverkar vilket beslut skall fattas om språkreservation.

som Om det är ett juridiskt bindande dokument t.ex. förordning, -

skall det enbart det finns tillgängligt på svenska.

direktiv antas om

skall anmälas vi inte har fått tillgång till det

Språkreservation när

eller de relevanta dokumenten, eller vi inte kan acceptera om

översättningen. Vid uppenbara översättningsfel mindre vikt kan

av det ansvariga departementet ta direktkontakt med rådssekretariatets

översättare. I detta fall behöver språkreservation inte anmälas.

166 Bilaga 14

Om ett dokument inte är juridiskt bindande t.ex. riktlinjer, rapport, -

förklaringar beaktas till vilka andra språk dokumentet är översatt.

Svenska skall inte behandlas sämre än jämförbara språk.

Den svenske representanten vid mötet bör ha mandat att göra en bedömning. Om det visar sig att kravet på en svensk version är egen

orimligt, skall representanten ha möjlighet att häva reservationen.

I vissa fall behöver språkreservation inte anmälas trots att ett

dokument inte finns på svenska:

Dokumentet är "Note point I/A", alltså en missivskrivelse - en varigenom arbetsgrupp lämnar över ett ärende och passar på att en beskriva t.ex. frågans läge eller förslag den fortsatta hanteringen om

ärendet. Språkreservation skall emellertid anmälas om svenska

av

inte behandlas på samma sätt som jämförbara språk.

Arbetsgruppen har att dokumentet skall översättas enbart - enats om

till ett mindre antal språk.

Dokumentet översätts hävd endast till vissa språk. Som exempel — av

kan nämnas EU:s memorandum till FN:s generalförsamling, som översätts till de EU-språk också är FN-språk engelska, franska

som och spanska.

Ett juridiskt bindande mellanstatligt avtal t.ex. resolution, -

konvention kan godkännas det inte finns tillgängligt på

även om svenska, beroende på vad beslutats vid förhandlingarna och vad som står i avtalstexten vilka språk avtalet är giltigt. som om

4.9 Kvalitet på tolkning och översättning

Frågan tolkning och översättning kan inte enbart ses i ett om

kvantitativt perspektiv. Det är också högsta vikt att kvaliteten på

av svenska texter är fullgod. Synpunkter på texter används i som

kommissionens framförs lämpligen den ansvariga enheten

grupper av

inom regeringskansliet till kommissionens ansvariga för en viss

kommitté eller grupp.

Vad gäller rådets översättningar granskas kvaliteten på svenska texter inom för försöksverksamhet med särskild utredare SB ramen en en 1995:03 Svenskan i EU. Utredaren har bl.a. i uppdrag att föreslå hur

arbetet med svenska språket i EU skall samordnas och organiseras i Sverige. Synpunkter från ansvariga enheter i regeringskanliet på

översättningar underställs rättschefema vid behov skall samråda som

Bilaga 14 167

med den särskilde utredaren innan kommentarer lämnas till rådet. Denna ordning kan med föredel användas även för kommissionens översättningar texter större betydelse. av av

168 Bilaga 14

UTRIKESDEPARTEMENTET Bilaga till CIRKULÄR 6 E U-sekretariatet

Förslag till uttalande vid möten där det är konstaterat att svenska

behandlas sämre än jämförbara språk

Svensk version:

Tyvärr har jag kunnat konstatera att tolkning till och från svenska

språket inte förekommer i samma utsträckning som till andra officiella språk. Från svensk sida förutsätter vi att man arbetar för att

mötesdeltagare från alla medlemsstater skall erbjudas möjlighet att kommunicera på sitt eget officiella språk. Denna situation får inte

Skulle så visa sig fallet är vi tvungna att verka för att upprepas. vara endast två eller tre språk f°ar användas vid möten denna kategori. av

English version:

I have unfortunately noted that interpretation to and from the

Swedish language not provided to the extent the of

same as case

other official languages. For Swedens part we see as a prerequisite

that participants from all Member States shall be afforded equal opportunity to communicate their official language at meetings. own

This situation must not be repeated. Should that appear to be the case

shall have to work towards the of only two three languages at we use or meetings falling within this category.

Bilaga 15

1997-06-15

Synpunkter på ändringsförslaget till Euratomfördraget:

Articles 171, 175, 176, 178, 179, 181 and 183

The words "den budgetförordning skall fastställas/utfärdats

som

enligt artikel 183" should be replaced by "den budgetförordning

som skall utfärdas enligt artikel 183".

Ändringen kan inte utformas som det gjorts här.

Det är nämligen så att det finns 3 olika grupper av formuleringar: 1 Artikel 171 2 Artikel 175,176,178,179, 181 3 Artikel 183 Låt jämföra formuleringar i svenska, franska, tyska, engelska och oss danska texterna Vi börjar med första gruppen:

Artikel svenska danska tyska engelska franska 171 i denbudgetför- i et regnskabs- in einer gemäss in financial un rêglement 183 regulations financier pris ordning som regulativ, deer Artikel skall fastställas udstedes i festgelegten made persuant en executionde enligt artikel henholdtil Haushaltsord- to Article 183 larticle183 183 artikel 183 nung

Nu går vi över till grupp nr 2

170 Bilaga 15

Artikel svenska danska tyska engelska franska

175 den budgetför- det medför i af die gemäss the regulations du reglement ordning som artikel 183 Artikel 183 madepersuant pris en utfärdatsenligt udstedte regn- festgelegte to Article 183 execution de artikel 183 skapsregulativ Haushaltsord- lamcle183 nung

176 denbudgetför- dito dito dito au ordning som fastställts enligt artikel 183

178 den budgetför- dito dito dito du... ordning som utfärdats enligt artikel 183

179 denbudgetför- dito dito dito du... ordning som utfärdatsenligt artikel 183

181 denbudgetför- dito dito the financial du... ordning som regulations utfärdatsenligt made persuant artikel 183 to Article 183

Och till sist grupp 3

Artikel svenska danska tyska engelska franska

183 utfärdabudget- udstede legt. make Financial arrêteles .. förordningar regnskabs- folgendes festa Regulations rêglements regulativer a die Haus- ñnaciers haltsordnung

Följande generella iakttagelser kan göras:

Förordning/budgetförordning

Svenska, danskan och tyskan har det sammansatta ordet för "budgetförordning .

Franskan har substantiv + adjektiv första gången 171 och i

huvudbestämmelsen.

Engelskan har adjektiv + Substantiv på samma ställen som franskan men

dessutom i artikel 181.

Bilaga 15 171

Slutsats: De tre språken bildar sannnanskrivna sammansättningar som upprepar hela ordet, vilket ter sig naturligt, särskilt i tyskan har som

bildat ett specialord för budgetförordningen.

Vi bör ha budgetförordning genomgående.

fastställa/utfärda

Alla språk utom svenskan har ett och verb i alla tre

samma grupperna. Svenskan vacklar mellan utfärda och fastställa

Slutsats: Vi bör ändra till utfärda eftersom det är mest frekvent och dessutom används i huvudbestämmelsen.

numerus och bestämdhet

Grupp 1: Alla språk utom svenskan och engelskan har obestämd form

singularis. Svenskan har besätmd form singularis, engelskan obestämd

form pluralis.

Slutsats: vi bör ändra till singularis obestämd form.

Grupp 2: Alla språk utom engelskan har bestämd form singularis.

Engelskan har obestämd form singularis.

Slutsats: Ingen ändring krävs här

Grupp 3: Endast tyskan har singularis bestämd form Svenskan danskan och engelskan har obestämd form pluarlis

Franskan har besätmd form pluralis.

Slutsats: Ingen anledning att ändra.

tempus

Grupp alla språk utom danskan och svenskan har former för förfluten

tid dock med olika former satsförkortningar. Danskan och svenskan

av

konstruerar med fullständiga meningar och kraven på tempusföljd kan

här motiver användningen av modalverbet "skall" bjduande på presens danska.

172 Bilaga 15

Slutsats: Knappast motiverat att ha speciellt tempus i denna artikel med endast danskan stöd.. som

Grupp 2: Svenskan har här genomgående perfekturn. Alla övriga språk har temups för förfluten tid om än i satsförkortningar.

Slutsats: Ingen anledning att ändra tempus här.

Grupp Varierande .val mellan presens och inñtiitiv beroende syntaktsik konstruktion.

Slutsats: ingen ändring behövs.

Sammanfattning av ändringsbehovet:

Grupp Artikel 171 här ändras bestämdheten och verbet. Eventuellt också tempus, men först efter påtryckningar.

Article 171.2 second paragraph. The words " den budgetförordning som skall fastställas enligt artikel 183" should be

replaced by the words "en budgetförordning som skall utfärdas

enligt artikel 183" Man skulle också kunna tänka sig att byta till

"som utfärdats" om vi utsätts för påtryckningar. K:s kommentar bör komma med i slutpapperet

Grupp Endast artikel 176 behöver ändras och där byts verbet till utfärdats.

Article 176.3. The word "fastställts" should be replaced by the word "utfärdats"

Grupp Ingen ändring behövs

Bilaga 16

STATSRÅDSBEREDNINGEN PROMEMORIA

1997-01-07

Utredningen om

Svenskan i EU Kenneth Larsson Telefon 405 46 74

Begärande eller ansökande myndighet i tullsamarbetstexter

Problem: Fram till 1992 användes motsatsparet anmodande/anmodad cza

myndighet i svenska bilaterala avtal om tullsamarbete för att återge engelskans requesting/requested authority. Den obetydliga yttre

skillnaden mellan anmodande och anmodad ledde till problem, man

blandade i hop uttrycken. Sverige verkade därför att få olika verb: på svenska blev det begärande/anmodad på engelska applicant/requested.

Denna terminologi etablerades på svenska före Sveriges anslutning till EU och används i svenska bilaterala tullsamarbetsavtal. Efter anslutningen har ett antal tullsamarbetstexter beslutats hos EU.

I dessa har applicant återgivits med ansökande i stället för begärande. under inledningsfasen På grund av samordningsproblem

uppmärksammades detta först under slutet av 1996. Krav på övergång till begärande framfördes under hösten 1996 till

rådets svenska juristlingvister. Kraven avvisades preliminärt med

följande argument: Hos EU hade ett språkbruk etablerats, som följdes konnu

sekvent. En övergång skulle medföra oenhetlighet i EU-lagstifningen

och kräva extra övervakningsinsatser.

174 Bilaga 16

2. Något saklig grund för att byta till "begärande" skulle inte

finnas. "ansöka" skulle vara fullt acceptabelt.

överenskoms frågan nytt skulle tas upp. Tiden är nu mogen Det att för detta.

Invändningar mot ansöka/anmoda

typiskt används någon har rätt att kräva anmoda är ett verb som av som

någon att den gör något. Den anmodade är skyldig att göra

av annan den. Vid remisser betänkanden "anmodades" det som krävs av av

under regeringen att inkomma med synpunkter tidigare myndigheter

remissinstanser "bereddes tillfälle" att yttra sig. medan övriga

ansöka verb i och för sig inte utesluter betydelsen göra

är ett som till, normalt används i anspråk på något som man har rätt men som

sammanhang där den ansökan ställs till inte är skyldig att

som

ansökan beviljas först efter prövning. Typiska

tillmötesgå denna, utan "ansöka lån, ansöka medlemsskap".

exempel är om ett om

ansöka/anmoda således dåligt ordpar i sammanhanget, passar som

de inte tillräckligt Det tycks också ha uppfattats

eftersom är synonyma. där nyligen börjat använda

kommissionens översättningstjänst man

av

paret ansökande/tillfrågad myndighet.

båda mildare innebörden än anmoda och ansöka och tillfråga har en for att kunna användas i begära och bildar ett tillräckligt synonymt par

sammanhanget.

från ordet anmoda så erbjuder sig som första

Om man däremot utgår fordra, begära. synonymer

har tidigare nämnts använts i svenska begärande myndighet som

begära är lämplig till bilaterala tullsamarbetstexter. en synonym

framförts, nämligen att bibetydelsen hysa

anmoda. En invändning som inverka störande, tycks knappast hållbar. Sammanhanget begär skulle utesluter associationer det slaget. av

sakliga skäl ändra den terminologi håller Slutsats: Det finns att som

i EU-textema. Ordparet ansöka/anmoda är olämpligt.

på att etableras

Det bör ersättas ett bättre synonympar begära/anmoda eller

av ansöka/tillfråga.

Bilaga 16 175

Vilket ordpar bör väljas begära/anmøda eller ansöka/tillfråga

I valet mellan de tvâ aktuella ordparen bör välja det sedan man som längre tid används i svenska tullsamarbetstexter det inte finns om

språkliga skäl som talar mot det. Ett starkt sådant skäl att de andra

vore språken hade uttryck närmast motsvarande det "mildare" paret som

anséka/tillfiéga.

Jag begränsar mig här till att analysera de engelska och franska

uttrycken:

a Engelskan: apply/request Att döma av betydelsebeskriv-

ningar i enspråkiga ordböcker är betydelsen de engelska orden

av mycket vid och tycks snarast vetta den "mildare" betydelsen, även

om den "strängare" också klingar med. Som exempel på användningen

av apply anges "to an employer for job, to bank for loan". a a a Betydelsen av request "to desire for; ask for anges som express a , demand"

b Franskan: requérant/requise verbet requérir. Det franska

verbet har mycket klart den "strängare" innebörden. Det översätts i Natur och kulturs stora Fransk-svensk ordbok med "kräva, begära, fordra; jur. äv. yrka på"

Slutsats: Det i svensk lagstiftning redan etablerade ordparet

begära/anmoda svarar mycket väl mot det franska verbet requérir och övervägande skäl talar därför för att välja det redan etablerade framför ansöka/tillfråga

Sammanfattning

Ordparet ansöka/anmoda är olämpligt, eftersom de båda orden inte är tillräckligt synonym för att användas som beskrivning

av en symmetrisk relation mellan två parter. En ändring i EU-textema är därför motiverad.

Hos kommisisonen används för närvande paret ansöka/tillfråga. I

valet mellan detta och det i svenska tullsamarbetstexter etablerade paret

begära/anmoda bör det föredrasav följande skäl:

senare

a Det är välbekant för de svenska tillämparna

b Det stämmer bäst med vanligt juridiskt språkbruk. tillfråga

förekommer ytterst sparsamt i SFS, endast tre förekomster två i

Bilaga 16 176

anbudssammanhang"ti11fr5ga leverantör", gång i

en en inte kan"tillfråga den är under

adoptionssammanhang om man som

sexton år"

har stöd i den franska texten.

c Det gott

Bilaga 17

SOC/ 29 1 KLART OCH TYDLIGT SPRÅK

Bryssel 12 juli 1995

YTTRANDE PÅ EGET INITIATV från Ekonomiska och sociala kommittén om

Ett klart och tydligt språk

178 Bilaga I7

Ekonomiska och sociala kommittén beslöt den 29 mars 1995, i enlighet med artikel 23, tredje stycket i arbetsordningen, att utarbeta ett yttrande på eget initiativ om

Ett klart och tydligt språk.

Sektionen för sociala frågor och familje-, utbildnings- och kulturfrågor ansvarig för beredningen yttrandet godkände yttrandet den 15 - av juni 1995. Föredragande Angela GUILLAUME. var

Vid sin 327:e plenarsession sammanträdet den 5 juli 1995 godkände Ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande enhälligt:

1 Inledning .

1.1. Debatten kring Maastrichtfördraget visade att Europas befolkning inte längre förbehållslöst accepterar EU.

Effektiv kommunikation är nödvändig EU skall kunna 1.1.1. om förväntningar. Detta innebär att jargong skall motsvara befolkningens undvikas. Även Generaldirektorat X har ett övergripande ansvar är om det kommissionen för definitionerna av de politiska som ansvarar prioriteringarna inom informations- och kommunikationspolitiken. En ledningsgrupp bestående högre tjänstemän från samtliga av genomföra samordnad infonnationsstrategi. generaldirektorat skall en

1.2. En omorganisation är nödvändig. Kommissionens ståndpunkt måste förmedlas snabbt och tydligt. Ett klart och tydligt språk är oumbärligt för att skapa en öppnare gemenskap.

Synpunkter

2.1. Skulle det fördel att använda ett klart och tydligt vara en

språk i officiella dokument

officiella dokument skulle förstås bli lättare, översättningen 2.1.1. Ja, förenklas, bli snabbare och billigare.- Framförallt skulle skulle fientligheten europeiska idéer och principer minska eftersom mot känna sig tillfreds med europeiska Europas befolkning skulle mer institutioner, lagar och de ansvarar för EU:s politik. EU:s personer som skulle utvecklingen i riktning mot harmonisering dokument påverka och sammanhållning i Europa. I detta sammanhang kan man skilja mellan lagtexter och politiska texter. Lagtexter kan vara komplicerade

Bilaga 17 179

och kräver definitioner. Politiska texter innehåller ett noggranna budskap måste kunna förstås av samtliga medborgare. Maastrichtsom fördraget misslyckades på båda dessa punkter. Det avgörande är av betydelse att framtida revideringar fördraget är förståeliga, såväl av politiskt som juridiskt.

2.2. Kan officiella dokument skrivas på ett klart och tydligt språk

2.2.1. Ja, samtidigt är det svårt för tjänstemän och andra att bli men

av med vanan att använda jargong, juridiskt språk och onyanserade termer, t.ex den felaktiga användningen av det engelska ordet "migrant". En lång tradition att använda ett officiellt språk och en

av stark strävan efter likfonnighet och kontinuitet har skapat förkärlek en

för långa 0rd och meningar. Det behöver inte vara så. Exempel på hur

officiella dokument kan skrivas med ett klart och tydligt språk har bifogats detta yttrande.

2.3. Är det uttalad politik att ett klart och tydligt språk skall

en användas så långt som möjligt

2.3.1 Ja, Jaques Delors, dåvarande kommissionsordförande, sade

inför Europaparlamentet 10 juni 1992: "... vi måste nå enkelhet som

en

leder till samlad självrannsakan först inom kommissionen, vars

en

texter måste tydligare..., strävan efter kompromisser på rådsnivå

vara resulterar i texter är för komplicerade, till och med obegripliga". som

2.3.2. Deklarationen från Birmingham-mötet den 16 oktober 1992

fastslog: "Vi vill att gemenskaps-lagstiftningen skall vara enklare och

tydligare".

2.3.3. Den 8 juni 1993 antog rådet resolution om kvaliteten på en

gemenskapslagstiftningen, med det "övergripande målet att göra gemenskapslagstiftningen tillgänglig". Emellertid lyckades inte

mer rådet med att lägga fram resolutionen ett klart och tydligt språk.

Bilaga A till denna rapport är texten till rådsbeslutet, i den form det

godkändes den 8 juni 1993. Bilaga B är texten till resolutionen omarbetad till ett klart och tydligt språk.

2.4. Kommittén kan många exempel på hur ett klart och tydligt ge språk skulle kunna användas i EU-texter. Följande exempel är en definition från rådet av "finansiellt institut":

180 Bilaga 1 7

2.4.1. "Finansiellt institut" innebär en rörelse, annan än ett kreditinstitut, huvudaktivitet är att utföra eller fler av de vars en

uppgifter benämns i 2 12 och 14 i förteckningen bilagd

som nr -

direktiv 89/646/EEG, eller försäkringsbolag godkänt enligt direktiv

ett 79/267/EEG, ändrat direktiv 90/619/EEG, iden mån som senast genom

institutionen utför uppgifter faller under det direktivet; denna

som

definition i gemenskapen förlagda filialer vilkas inbegriper även

huvudkontor finns utanför gemenskapen.

EGT L 166/79 1991-06-28

- 91‘/308/CEE -

Bilaga 17 181

Översättning

2.4.2. Om inte är utrustad med de tre nämnda direktiven, är det man fullständigt omöjligt för den vanlige medborgaren att förstå ovanstående definition.

Slutsats

3.1 Kommissionen bör vidta åtgärder för att göra det 1993 års

som rådsresolution ansåg borde göras. Kommittén har visat att det är en

uttalad använda klart och tydligt språk. Kommittén har politik att ett visat det möjligt använda ett klart och tydligt språk i officiella

att är att dokument och lagstiftning. Allt krävs är att det verkligen sker. som nu

Europas befolkning längtar efter ett klart och enkelt språk i europeiska

dokument. Låt oss ge dem det.

Bryssel den 12 juli 1995

Ordföranden för Generalsekreteraren Ekonomiska och i Ekonomiska och sociala kommittén sociala kommittén

Carlos FERRER Simon-Pierre NOTHOMB

OBS: Bilagor medföljer

182 Bilaga 1 7

RÅDET

RÅDETS RESOLUTION

av den 8 juni 1993

om gemenskapslagstiftningens språkliga kvalitet

93/c 166/01

EUROPEISKA GEMENSKA- att formulera förslag till rådet PERNAS RÅD, och dess underordnade organ.

utfärdar denna resolution med HÄRIGENOM FÖRESKRIVS

beaktande Fördraget Kol- FÖLJANDE: av om och stålunionen, Europeiska eko- Målet att göra gemenskapsnomiska gemenskapen och Eurolagstiftningen mer tillgänglig bör peiska atomenergigemenskapen, eftersträvas, inte bara genom ett med beaktande slutsatser ifrån systematiskt konsolideringsarbeav presidiet för Europeiska rådets te, utan också genom att tillämpa

möte i Edinburgh 11-12 decem- följande riktlinjer som kriterier

ber 1992 om praktiska steg mot för rådstexter: att göra gemenskapslagstiñning- handlingens formulering bör en tydligare och enklare, och vara klar, enkel, koncis och en-

med beaktande av följande: tydig; onödiga törkortningar,

"gemenskapsjargong" och Riktlinjer med kriterier för kvaliöverdrivet långa meningar bör tetskontroll av utkasten till geundvikas; menskapslagstifining bör antas. otydliga hänvisningar till Trots att sådana riktlinjer varken andra texter bör undvikas likskulle vara bindande eller fullsom alltför många korshänständiga skulle de sträva mot att visningar som gör texten göra gemenskapslagstiftningen svårtörstâelig; så tydlig, enkel, koncis och lättförståelig som möjligt. de olika stadgandena i hand-

lingen bör vara konsekventa; Dessa riktlinjer är avsedda att samma term bör användas för tjäna som referens för alla organ att beskriva ett enskilt besom är engagerade i att upprätta grepp; handlingar för rådet, inte bara inom rådet självt utan också rättigheter och skyldigheter

inom De ständiga representan- för dem som handlingen be-

temas kommitté och i syrmerhet rör bör klart definieras; inom arbetsgruppema. handlingen bör utformas en- Rådets juridiska byrå anmodas ligt en standard kapitel, sek-

att använda dessa riktlinjer för tioner, artiklar, stycken;

Bilaga 17 183

i inledningen bör lagstift- av handling bör tydligt marningen motiveras i lättförstå- keras; eliga formuleringar; en handling som ändrar en . stadganden som är av lag- tidigare handling bör innestiftande karaktär bör undvi- hålla självständiga stadgankas önsketänkande, politiska den utan enbart stadganden uttalanden; som kan införlivas med den handling som ändras; inkonsekvens med existerande lagstiftning bör undvikas 10. datum för handlingens ilqañliksom meningslös upprep- trädande och övergångsstad-

ning stadganden. Ändring, ganden som eventuellt

av utvidgning eller upphävande behövs bör markeras tydligt.

184 Bilaga 1 7

"Översättning" till ett klart och tydligt språk:

"DE EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD RÅDETS RESOLUTION av den 8 juni 1993

om gemenskapslagstiftningens språkliga kvalitet"

93/C 166/01

RÅDET BESLUTAR: RIKTLINJER

att gemenskapslagstift- Formuleringen bör vara ningen upprättas så att den, så tydlig och enkel. Jargong bör långt som möjligt, kan förstås av inte användas. Ord, meningar var och en, och stycken bör vara korta.

2. att gemenskapslagstift- Hänvisningar bör vara ningen bör omarbetas systema- exakta. Korshänvisningar bör tiskt och ofta, så att all lagstift- endast användas där det är ning inom ett område kan föras nödvändigt. samman, Lagar bör vara konseatt nedan upprättade kventa: samma term bör användas riktlinjer bör användas för upp- för att beskriva samma företeelse, rättande av gemenskapstexter, både i en ny lag och i överensoch stämmelse med befintliga lagar. att gemenskapstexter alltid kontrolleras för att se att En standard för utfonndessa riktlinjer följs. ning av texter bör användas.

Lagar bör användas endast för att stifta lagar. Önsketänkande och politiska uttalanden bör utelämnas, men målsättningar kan tas med.

Där det är möjligt bör en ändring av befintlig lag göras genom en helt ny text, inte med en text som måste läsas tillsammans med en gammal. 10. Det datum då en ny lag träder i krafi bör markeras tydligt.

Citerad och omnämnd litteratur

Anvisningar for översättningsarbetet Engelsk version. Delegationen

.

for översättning EG:s regelverk. Stockholm oktober 1995.

av

Anvisningar för översättningsarbetet Fransk version. Delegationen för . översättning EG:s regelverk. Stockholm oktober 1995. av

Bergman, Gösta 1952. Kunglig Språkvård. Till Nils Hänninger

27.5.1952 Festskrift. Stockholm: Bonniers.

EG:s ord och uttryck. Svenska och engelska termer Romfordraget,

ur Vitboken, Maastrichtfördraget och rättsakter som omfattas av EESavtalet. Tekniska nomenklaturcentralen, TNC, 1993.

Ett år med EU. Svenska statstjänstemäns erfarenheter av arbetet i EU.

Statskontoret 1996. har varit tillgänglig arbetsutkast.

som

Gula boken: Handläggningen ärenden i regeringskansliet.

av Stockholm: Statsrådsberedningen 1994. Ds 1994:70.

Karker, Allan 1993. Dansk i EF en situationsrapport om sproget. -

Oslo: Nordisk språksekretariat. Nordisk Språksekretariats Skrifter 16.

Klarspråk grund för god offentlig service. Språkvårdsutredningens

- en rapport. Stockholm 1985. Ds C 1985:3

Klarspråksbulletinen. Utgiven Klarspråksgrupen. Fyra nummer

av årligen. Från och med 1995 .

Larsson, Kenneth 1997. EG:s regelverk på svenska. Ett översättningsprojekt.

Nordens språk i EU. Rapport från ett seminarium den 6--7 december

1996 i Bryssel. Redigerad Birgitta Lindgren och Mikael Reuter.

av

Stockholm: Nordiska språkrådet.

186 Citerad och omnämnd litteratur

Lundgren, Bertil 1997. Svenska översättningsavdelningen vid Europeiska unionens råd. Nordens språk i E U. Rapport från ett seminarium den 6--7 december 1996 i Bryssel. Redigerad Birgitta av Lindgren och Mikael Reuter. Stockholm: Nordiska språkrådet.

Myndigheternas föreskrifter: Handbok i författningsskrivning. Stats-

rådsberedningen. Stockholm 1992. Ds 1992:112

Myndigheternas skrivregler. 3 upplagan. Stockholm: Fritzes 1994. Ds

1994:1.

Några erfarenheter av utredningens försöksverksamhet med samord-

ning av redaktionella och språkliga synpunkter på EU-rättsakter. Utred-

ningen om svenskan i EU. Stockholm 12 december 1996.

Propositionshandboken.:Teknik och metoder i propositionsarbetet.

Stockholm: Statsrådsberedningen 1987. Ds SB 1987:2.

Riktlinjer för handläggning s.k. A-punkter och skriftliga beslutsför-

av faranden i EU-frågor. Utrikesdepartementet. EU-sekretariatet. Stockholm 1996. EU-sekr./cirk.4:1996.

Riktlinjer för att främja svenska språkets ställning i EU-arbetet. Utrikesdepartementet. EU-sekretariatet. Stockholm 1996. EU-

sekr./cirk.6:1996.

Rådets förordning 1 den 15 april 1958 vilka språk som skall

nr av om

användas i Europeiska ekonomiska gemenskapen. Återgiven i Över-

sättningsdelegationens promemoria Svenskan i EU.

Rådets resolution av den 8 juni 1993 om den redaktionella kvaliteten på

gemenskapslagstiftningen. Återgiven i översättningsdelegationens

promemoria Svenskan i EU.

Samrådsformer i Regeringskansliet. Statsrådsberedningen. Stockholm 1997. SB PM 1997:4.

Svarta listan 1993. Ord och fraser som kan ersättas i

myndighetsspråket. Statsrådsberedningen. Stockholm 1993. Senare

oförändrade omtryck.

Svara på remiss hur och varför. Statsrådsberedningen. Stockholm - 1993 .

Citerad och omnämnd litteratur 187

Svenska Skrivregler utgivna Svenska språknämnden. Stockholm: av

Almqvist/ Wiksell 1991 omtryck. Skrifter utgivna Svenska

senare av

språknämnden 77.

Svenskan i EU. En promemoria. Delegationen för översättning av EG:s

regelverk. 1994.

Vissa samordningsbehov i EU-lagstiftningsarbetet. En problemskiss

och ett förslag till försöksverksamhet. Utredningen om svenskan i EU. Stockholm 15 juli 1996.

Visst går det förändra myndighetsspråket En rapport från Språk-

att

vårdsprojektet. Stockholm: Allmänna förlaget 1993. Ds 1993:61

Statens offentliga utredningar

1998 Kronologisk förteckning

Omstruktureringar ochbeskattning. Fi. 29. 1976 års lag immunitetochprivilegieri vissa om Tänderhelalivet fall översyn.UD. — en nytt ersättningssystem for vuxentandvård.S. 30.Utlandsstyrkan.Fö. - Välfärdensgenusansikte. A. 31.Detgällerlivet. Stödochvårdtill bamoch

Män passar alltid Nivå- ochorganisationsspeciñka ungdomarmedpsykiskaproblem. Bilaga. + processer medexempelfrånhandeln.A. 32.Rättssäkerhet, vårdbehovochsamhällsskydd vid

Vårtliv som kön.Kärlek,ekonomiska resurser och psykiatrisk tvångsvård.S.

maktdiskurser.A. 33.Historia,ekonomiochforskning.

Ty makten din är Myten om detrationella Fem idrott. In. rapporterom arbetslivetochdetjämställdaSverige.A. 34.Företagaremedrestarbetstörmåga. Översyn rörelse-ochtillsynsreglerför kollektiva av 35.Förordningartill miljöbalken. Bilagor.M. +

försäkringar.Fi 36.Identifieringochidentiteti digitalamiljöer

Alkoholreklam.Marknadsföring alkoholdrycker av Referatfrån en hearingden 12november1997. ochSystembolagets produkturval.S. IT-kommissionens 4/98.K. rapport Integritet Effektivitet- Skattebrott.Fi. — 37. Den framtida arbetsskadeförsäkringen.

10.Campusfor konst.U. 38. Vad får vi för pengarna Resultatstyrning — av l Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn statsbidragtill vissaorganisationerinomdetsociala inomolikaområden.U. området.

N älvdeklaration ochkontrolluppgifter 39.Det finsk-svenskagränsålvssamarbetet. M. - förenkladeförfaranden.Fi. 40.BROTTSOFFER

Säkrarekemikaliehantering. Fö Vad hargjorts Vad bör göras Ju.

w

E-pengar näringsrättsligafrågor.Fi. - 41.Läkemedelsinformation foralla.S.

Grönanyckeltal Indikatorerför ett ekologiskt 42. Försvarsmaktsgemensam utbildningfor hållbartsamhälle.M. framtidakrav.Fö.

När åsikter blir handling.Enkunskapsöversikt 43.HurskallSverigemåbättre om bemötande av personer medfunktionshinder.S. första nationellafolkhälsomål. - stegetmot Samordning digitalmarksändTV. Ku. av 44. Ensamladvapenlagstittning.Ju.

En gräns en myndighet Fi. 45.Sotning i framtiden.Fö. - IT ochregionalutveckling. 46.Ombuggningochandrahemligatvångsmedel. Ju.

120exempelfrånSverigeslän.K. 47.Bulvaneroch annat. Ju.

NO IT-kommisionenshearing om infrastrukturen 48.Kontrolleradochifrågasatt . för digitalamedier.Andrakammarsalen, intervjuermed personer medfunktionshinder. - Riksdagen1997-10-24. K. 49.Konsekvenser att taxfreetörsäljningen awecklas av 21.Problemmedinbäddade system infor2000-skiñet. inom EU.K.

Hearinganordnad IT kommissionen av i 50.De39 stegen. Låkemedelsutredningar under

samverkanmedIndustriförbundetoch Statskontoret l 900-taletoch annat underlagsmaterial till

1997-1 1-l4.K. Läkemedel ochhandel,SOU1998:28. 22.Försäkringsgaranti. 51.Vuxenutbildning och livslångt lärande. Ett garantisystemför försäkringsersättningar. Fi. Situationeninfor ochunderförstaåretmed

23.Statenochexportfmansieringen. N. kunskapslyftet.U.

24.Fiskeriadministrationen i ett EU-perspektiv. 52.Utstationering arbetstagare. A. av Översyn ñskeriadministrationen av m.m. o. I 53.Ta påmöjligheternai Östersjöregionen. N. vara 25.Tre städer.En storstadspolitikför helalandet. 54.HuroffensivIT-användningkanskapatillväxt

+ 4 bilagor. S. för mindreföretag. Ett rådslag anordnatav 26.Frånhembränttill Mariakliniken. IT-kommissionenpåuppdrag Kommunikationsav fakta om ungdomarochsvartsprit.S. departementet, Närings-ochhandelsdepartementet - 27. Nya ledningsregler för bankaktiebolag och och Industriförbundet.

försäkringsbolag.Fi. Rotundan, Rosenbad1997-11-18.K.

28.Läkemedeli vårdochhandel. Om en säker, flexibel 55.Demokratinsräckvidd.Dokumentation frånett ochsamordnadläkemedelsfdrsörjning. seminarium. Demokratiutredningens skrifiscrie.SB.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

56.Avdragför ökadelevnadskostnader tjänsteresa vid 83.DUKOM Distansutbildningskommittén. ochtillfälligt arbete.Fi På distansutbildning,undervisningoch lärande. 57. DUKOMDistansutbildningskomnlittén. Kostnadseffektivdistansutbildning.U. Utvärderingav distansutbildningsprojekt med 84.DUKOM Distansutbildningskommittén. IT-stöd.U. Flexibelutbildningpå distans. U. 58.IT och nationalstaten. Fyra framtidsscenarier. 85.Att rösta med händerna. Om stonnöten, IT-kommissionens rapport 6/98.K. folkomröstningarochdirektdemokrati i Schweiz. SB. 59. Räddningstjänsten i Sverige 86. Utvecklingssamarbete pårättsornrådet. RäddaochSkydda.Fö. Östeuropa.Ju. - 60. Kring Hallandsåsen. M. 87. Premiepensionsmyndigheten. Fi. 61.LivsmedelstillsyniSverige.Jo. 88.Domaren och Beredningsorganisationen 62.Kampanj medkunskaperochkänslor.Om utbildningocharbetsfördelning.Ju. kämavfallsomrösmingen i Malå kommun 1997.M. 89.Greppet att vända en regions utveckling. - 63.En godaffär i Motala.Joumalistemas avslöjanden Rapport från Söderhanmskommittén. N. ochläsarnasetik. Demokratiutredningens skriftse- 90.Steget fore.Nedslagi det lokala rie.SB. brottsförebyggande arbetet. Ju. 64. Bättre och mer tillgänglig information. 91.Nya grepp kommunal förnyelseochkompetens- — Småföretagsdelegationens rapport N. utveckling. In. 65. Nya tider, nya förutsättningar... 92. Godaidéer om småföretag ochsamverkan. IT-kommissionens rapport 8/98.K. Småföretagsdelegationens rapport N. Kapitalforsörjningtill småföretag. 66.FUNKISfunktionshindrade eleveri skolan. U. 93. 67.Socialavgiftslagen. S. Småföretagsdelegationens rapport N. 68.Kunskapsläget påkåmavfallsomrädet l 998.M. 94. Förslagskatalog. 69. Lämplighetsprövning av personalinom Småforetagsdelegationens rapport 7. N. förskoleverksamhet, skola ochskolbamomsorg. U. 95. Förstärktskydd av skogsmark för naturvård. M. 70. Skolan, ochdetlivslånga IT lärandet. 96. NaziguldetochRiksbanken. Interimrapport.UD. Utbildningsdepartementet och 97. Gör barn till medborgareOm bam ochdemokrati Hearinganordnadav IT-kommissionen, Rosenbad 1997-12-04, underl900-talet.SB. IT-kommmissionens rapport 7/98.K. 98. Konkurrenslagens regler om företags- 71. Den kommunalarevisionen ett demokratiskt koncentration. Bilaga.N. + kontrollinstrument.In. 99. acceptera Betänkandefrån dennationella sam- 72.Kommunalafmansförbund.Fi. ordningskommitténfor Europaåret mot rasism. In. l b OrganisationerMångfald Integration Ett firamtida 100.Har rasismentagit slutnu Bilagatill betänkande . system för statsbidragtill invandrarnas från den nationella samordningskommittén for riksorganisationer m.fl.In. Europaåret mot rasism.In. 74. Styrningen polisen.Ju. 101.Det unga medborgarskapet. Dokumentationfrån av 75. Djurförsök. Jo. ett seminarium.SB. 76.Idrott ochmotionför livet. Statens stödtill idrotts- 102. Lekmarmastyre i experternas tid. Dokumentation rörelsenochfrilufislivets organisationer. In. från ett seminarium. SB. 77. Kompetensi småföretag.Småforetagsdelegationens 103. Bemäktigaindividerna.Om domstolarna,lagenoch rapport N. de individuellarättigheterna i Sverige. SB. 78. Regelförenklingför framtiden. Småföretags- 104. Arbetsgivarensrehabiliteringsansvar. delegationens rapport 4. N. 105. Minskaregleringen av kommuner och landsting. 79.IT ochregionalutveckling. In. erfarenheterfrån tre hearingar under mars 1998. 106.Unga i ohälsoforsälaingen. IT-kommrnissionens rapport 9/98. K. Tid för aktivitet och utveckling. 80.BostadsrättsregisterJu. 107. Frärnjandelagen en översyn. A. - 81.Användningen vissastatsflygplan, m.m. SB. 108. Analysera mera. Jo. av 82.Försäkringsföreningar-ett reformerat regelsystem 109. RättsinformationochIT. Rapport från två semi- FL narier 1996 och 1998. IT-kommissionens rapport 10/98.K.

Statens

offentliga utredningar 1998

Kronologisk förteckning

110.Makes arvsrätt, dödsbotörvaltare ochdödförldaring. Ju. lll. E-plikt. Att säkradet elektroniskakulturarvet.U. l 12.Resurserpålika villkor U. 113. God I Tro. Samhälletochnyandligheten. 114.Svenskani EU. Hur vi kanfrämjakvalitetenpåde svenskaEU-textema.SB.

1998 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Socialdepartementet

Demokratins räckvidd.Dokumentation från ett Tänderhelalivet seminarium. Demokratiutredningens skriftserie.55 nytt ersättningssystem för vuxentandvård.2 - En god affär i Motala.Journalistemas avslöjanden och Alkoholreklarn.Marknadsföring av alkoholdryckeroch läsarnasetik.Demokratiutredningens skriftserie. 63 Systembolagets produktun/al.8 Användningen vissa av statstlygplan, m.m. 81 När åsikterblir handling. En krmskapsöversikt om Att rösta medhänderna.Om stor-möten, bemötande avpersoner med funktionshinder. 16 folkomröstningaroch direktdemokrati i Schweiz.SB. 85 Tre städer.En storstadspolitikför helalandet. Gör barntill medborgareOmbarn och demokratiunder + 4 st bilagor.25 1900-talet. 97 Frånhembränt till Mariakliniken. Det unga medborgarskapet. Dokumentation från ett fakta om ungdomaroch svartsprit.26 - 10 1 Läkemedel ivård ochhandel.Om en säker,flexibel Lekemarmastyre i experternas tid. Dokumentation från och samordnad läkemedelsforsörjning. 28 ett seminarium.102 Det gällerlivet. Stödochvårdtill barnoch Bemäktigaindividerna.Om domstolarna, lagen och ungdomar problem.+Bilaga.3 1 de individuellarättigheterna i Sverige. 103 Rättssäkerhet, vårdbehovoch samhällsskydd vid Svenskani EU. Hur vi kanfrämja kvalitetenpåde psykiatrisktvångsvård. 32 svenskaEU-textema.l 14 Företagare med restarbetstörmåga. 34 Den framtida arbetsskadeförsäkringen. 37 Justitiedepartementet Vad får vi for pengarna Resultatstyming — av BROTTSOFFER. statsbidrag till vissa organisationerinomdet sociala Vad hargjorts Vad bör göras 40 området.3 8 En samladvapenlagstifining. 44 Läkemedelsinformation för alla.4 1 Ombuggning ochandrahemliga tvångsmedel. 46 Hur skallSverigemåbättre Bulvaneroch 47 förstastegetmot nationella folkhälsomål. 43 annat. - Kontrolleradoch ifrågasatt Styrningenav polisen.74 Bostadsrättsregister. 80 intervjuer med personer med funktionshinder.48 - Utvecklingssamarbete pårättsområdet. De 39 stegen. Läkemedelsutredningar under Östeuropa. 86 1900-taletoch annat underlagsmaterial till DOMAREN Läkemedel och handel, SOU 1998:28. 50 utbildning och arbetsfördelning. 88 Socialavgifislagen. 67 - Steget före. Nedslag detlokala i brottsförebyggande Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar. 104 arbetet. 90 Unga i ohålsoforsälcringen. Makesarvsrätt, dödsboförvaltare ochdödförklaring. Tid for aktivitetoch utveckling.106 110 I God Tro. Samhälletoch nyandligheten. 113

Utrikesdepartementet Kommunikationsdepartementet 1976 års immunitetoch privilegieri vissafall IT ochregional utveckling. lagom 29 120 exempelfrånSverigeslän. 19 - en översyn. Naziguldet ochRiksbanken.Interimrapport. 96 IT-kommisionenshearing om infrastrukturen for digitalamedier. Andrakamrnarsalen, Försvarsdepartementet Riksdagen 1997-10-24. 20 Problem med inbäddade system infor2000-skifiet. Säkrarekemikaliehantering. 13 30 Hearing anordnad av IT kommissioneni Utlandsstyrkan. for samverkanmed Industriforbundetoch Statskontoret Försvarsmaktsgemensam utbildning framtida krav. 42 1997-1 1-14.21 Sotningi framtiden.45 Identifieringoch identiteti digitalamiljöer. Referat från en hearingden 12 november1997. RäddningstjänstenSverige i - RäddaochSkydda.59 IT-kommissionensrapport 4/98. 36 -

Statens

offentliga utredningar 1998

Systematisk förteckning

Konsekvenser av att taxñeeförsäljningen awecklas FUNKIS — funktionshindradeeleveri skolan.66 inomEU. 49 Lämplighetsprövning personalinom av

Hur offensivIT-användningkanskapatillväxt förskoleverksamhet, skolaochskolbamomsorg.69

för mindreföretag.Ett rådslaganordnat av DUKOM Distansutbildningskommittén.

IT-kommissionenpå uppdrag Kommunikations- av Pådistans utbildning,undervisningochlärande.

departementet, Närings-ochhandelsdepartementet Kostnadseffektivdistansutbildning.83 ochlndustriforbundet.Rotundan,Rosenbad1997-11- DUKOM Distansutbildningskommittén.

18.54 Flexibelutbildningpå distans.84

IT ochnationalstaten. Fyraframtidsscenarier. E-plikt. Att säkradet elektroniskakuturan/et.111

IT-kommissionens rapport 6/98.58 Resurserpå lika villkor 112

Nyatider, nya förutsättningar...

IT-kommissionens rapport 8/98.65 Jordbruksdepartementet

Skolan,IT ochdetlivslångalärandet. Fiskeriadministrationen i ett EU-perspektiv. Hearinganordnad Utbildningsdepartementet av och Översyn ñskeriadministrationen av m.m. 24 IT-kommissionen, Rosenbad1997-12-04, LivsmedelstillsyniSverige.61 IT-kommrnissionens rapport 7/98. 70 K. Djurforsök.75 IT ochregionalutveckling. Analysera mera. 108 erfarenheter från tre hearingar under 1998. mars

IT-komrnmissionens rapport 9/98.80 Arbetsmarknadsdepartementet

RättsinformationochIT. Rapportfråntvå seminarier Välfärdensgenusansikte.3 1996och 1998.IT-kommissionens rapport 10/98.109 Män passar alltid Nivå- ochorganisationsspeciñka

Finansdepartementet processer medexempelfrånhandeln.4

Vårt liv som kön.Kärlek,ekonomiska och Omstruktureringar resurser ochbeskattning.1 maktdiskurser. 5

Översyn rörelse-ochtillsynsreglerför kollektiva av Ty makten din är Myten om detrationella törsälcrirtgar. 7 arbetslivetochdetjämställdaSverige.6 Integritet Effektivitet- Skattebrott.9 - Utstationering arbetstagare. 52 av Självdeklaration ochkontrolluppgiñer Främjandelagen en översyn. 107 - - förenkladeförfaranden.12

E-pengar näringsrättsligafrågor.14 Kulturdepartementet

- En gräns en myndighet 18 - Samordning digitalmarksänd TV. l 7 Försäkringsgaranti. av

Ettgarantisystem för försäkringsersättningar. 22 Närings- och handelsdepartementet

Nyaledningsreglerfor bankaktiebolagoch Statenochexportfmansieringen. 23 försäkringsbolag. 27 Ta vara påmöjligheternai Östersjöregionen. 53 Avdrag för ökadelevnadskostnader vid änsteresa Bättreoch mer tillgängliginformation. ochtillfälligt arbete.56 Småföretagsdelegationens rapport 64 Kommunalafinansförbund.72 Kompetensi småföretag. Försakringstöreningar-ett reformerat lsystem82 rege Småföretagsdelegationens Premiepensionsmyndigheten. rapport 77 87 Regelforenklingfor framtiden.

Utbildningsdepartementet Småforetagsdelegationens rapport 4. 78

Greppet att vända en regions utveckling. Campusfor konst10 - RapportfrånSöderhamnskomrnittén. 89 Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn Godaidéer om småföretagochsamverkan. inomolikaområden.l l Småtöretagsdelegationens rapport 92 Vuxenutbildningochlivslångtlärande. Kapitalförsörjningtill småföretag. Situationeninför ochunderförstaåretmed Småtöretagsdelegationens rapport 93 kunskapslyñet.5 l Förslagskatalog. DUKOM Distansutbildningskommittén. Småföretagsdelegationens rapport 94 Utvärdering av distansutbildningsprojekt med Konkurrenslagens regler om företagskoncentration. IT-stöd. 57 + Bilaga.98

1998 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Inrikesdepartementet Historia, ekonomioch forskning. Femrapporterom idrott. 33 Den kommunalarevisionen ett demokratiskt kontrollinstmment.71 OrganisationerMångfald Integration Ett framtida systern för statsbidragtill invandrarnas riksorganisationer m.fl. 73 Idrott ochmotion för livet. Statens stödtill idrottsrörelsenoch frilufislivets organisationer. 76 Nya grepp-— kommunalförnyelse ochkompetensutveckling.9 1 acceptera Betänkande från den nationella samordningskommitténför Europaåret mot rasism. 99 Har rasismentagitslut nu Bilaga till betänkande från den nationellasarnordningskommittén för Europaåret motrasism.100 Minska regleringen kommuneroch av landsting. 105

Miljödepartementet Gröna nyckeltal Indikatorerför ett ekologiskt hållbart samhälle.l 5 Förordningartill milj + Bilagor.3 5 Det finsk-svenskagränsälvssamarbetet. 3 9 Kring Hallandsåsen.60 Kampanj medkunskaperochkänslor.Om kärnavfallsomrösmingen iMalå kommun 1997. 62 Kunskapslägetpåkämavfallsområdet 1998. 68 Förstärkt skydd av skogsmarkför naturvård.95

FRITZES

POSTADRESS: 10647 STOCKHOLM FAX 08-690 91 91,TI-:L1-:FoN o8-69o 91 90 EPOST: fritzes.order@liber.se INTERNET: wwvv.fritzes.se