Beskattning utan taxfree delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

t®

gg Statens offentliga utredningar g 1998: I26 Finansdepartementet

Dclbctänkattdc 1998 års

av punktskattcutrcdniitg

Stockholm 1998

Ke

Ö

cc

l

Statens offentliga utredningar WW 1998: 126

W

Finansdepartementet

utan

Beskattning

taxfree

Delbetänkande 1 998 års av punktskatteutredning Stockholm 1998

i

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

E-post: fritzes.order@liber.se

Internet: www. fritzes se

.

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Distributionscentralen

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 9138410324 Stockholm 1998 ISSN O375-250X

Till statsrådet och chefen för

Finansdepartementet

Genom beslut den 18 december 1997 bemyndigade regeringen statsrådet Thomas Östros att tillkalla särskild utredare med uppdrag

en att se över förfarandereglema för punktskatter m.m.

Till särskild utredare förordnades den 20 januari 1998 kammarrättslagmannen Per Anders Lindgren.

Att som experter biträda utredningen förordnades den 25 februari 1998 kammarrättsassessom Petter Classon, departementssekreteraren Monica Falck, kammarrättsassessom Johan Montelius, förste tullinspektören Kenneth Persson, direktören Gunnar Rabe, kanslirådet Marianne Svanberg och kammarrättsassessom Monika Wendleby.

Till sekreterare förordnades kammarrättsassessom Rolf Bohlin.

Utredningen, som arbetar under namnet 1998 års punktskatteutredning, överlämnar härmed delbetänkandet Beskattning utan taxfree.

Stockholm i oktober 1998

Per Anders Lindgren

/Rolf Bohlin

Innehållsförteckning

Förkortningar 9 Sammanfattning l 1

Förslag till lag om ändring i lagen 1994:1551 om frihet från skatt vid import m. m. 39

1 Inledning 41 1.1 Utredningens direktiv 41 1.2 Utredningens arbete 41 1.3 Framställningar 42

2 Nuvarande ordning 43 2.1 Harmoniserade punktskatter och cirkulationsdirektivet 43 2.1.1 Inledning 43 2.1.2 Några centrala begrepp i cirkulationsdirektivet 44 2.1.3 Cirkulationsdirektivets geografiska omfattning 44 2.1.4 Huvudprinciper för beskattningsförfarandet 45 2.1.5 Framställning, bearbetning och lagring av skattepliktiga varor 45 2.1.6 Krav på dokument 46 2.1.7 Avvikelser från suspensionsordningen 46 2.1.8 Förflyttning av varor som släppts för konsumtion 47 2.1.9 Införsel för privat bruk 47 2.1.10 Taxfreeförsäljning 48 2.2 Huvuddragen i de svenska lagarna om skatt på alkohol och tobak 48 2.2.1 Allmänt 48

6 Innehållsförteckning SOU 1998: 126

2.2.2 Upplagshavare 49

2.2.3 Varumottagare 50 2.2.4 Yrkesmässig införsel som släppts for konsumtion i

av varor annat EG-land 50 2.2.5 Införsel för privat bruk 51 2.2.6 Förfarande och kontroll 51 2.3 Dagens regler leveranser alkohol och tobak till fartyg och

om av

flygplan samt exportbutiker 52

2.3.1 Inledning 52

2.3.2 Importerade 53

varor 2.3.3 Varor från annat EG-land 54

2.3.4 Leveranser från upplagshavare till provianteringslager eller

g 55

exportbutik

2.4 inom mervärdesskatteområdet 56

Taxfree

2.4.1 Inledning 56 2.4.2 Försäljning ombord 57

2.4.3 Försäljning i exportbutik 58

2.4.4 Taxfreeförsäljning till resenärer bosatta i tredje land 59 2.4.5 Proviantering 60 2.4.6 Privat införsel alkohol- och tobaksvaror 62

av

2.5 Den nordiska provianteringsöverenskommelsen 62

2.5.1 Syfte och tillämpningsområde 62

2.5.2 Vad får provianteras 63

som 2.5.3 Vilka mängder f°ar provianteras 63

som 2.5.4 Var och till försäljning får ske ombord 64

vem 2.5.5 Vilka får proviantera obeskattade 65

turer som varor 2.5.6 Redovisning 65 2.5.7 Sanktioner 65 2.5.8 Samråd och informationsutbyte mellan länderna 66

m.m. 6 Förordningen 1994:1694 viss proviantering m. 66

om m.

2.6.1 Tillämpningsområde 66

2.6.2 Definitioner 66 2.6.3 Vad får provianteras obeskattat 67

som 2.6.4 Proviantering inte är gemenskapsvaror 67

av varor som

2.6.5 Vissa ytterligare generella begränsningar 68

2.6.6 Inskränkningar för inom Norden 68

resor 2.6.7 Begränsningar till vissa fartyg och luñfartyg 70 2.6.8 Proviantering skall ske i skälig omfattning och kräver

SOU 1998: 126 Innehållyörteckning 7

3 Reformbehov 73 3.1 Den skattejria försäljningen inom EU upphör den 30 juni 1999 73 3.2 Fortsatt skattefri förbrukning ombord 73 3.3 Vilka resor är att betrakta E U-interna 74 som 3.3.1 Regler finns redan för mervärdesskatt 74 3.3.2 Kommissionens uppfattning 75 3.3.3 Utredningens slutsatser 77 3.3.4 Resor via internationellt vatten 78

3.4 Framtida taxjreelinjer 79

3.5 Försäljning ombord av beskattade med nuvarande varor cirkulationsdirektiv 80 3.5.1 När inträder skattskyldigheten 80 3.5.2 Ett exempel på konsekvenser vid en strikt tillämpning 82 3.5.3 När sker förvaring för kommersiella ändamål 83

6 Mervärdesskattereglerna vid försäljning ombord 84

7 Den nordiska provianteringsöverenskommelsen efter den 3 0 juni 1999 85

4 Utredningens förslag 87 4.1 Utgångspunkter för utredningens förslag och förslagen i

sammanfattning 87

4.2 Förslag till ändringar i alkohol- och tobaksskattelagarna 88 4.2.1 Proviantering av fartyg och flygplan 88 4.2.2 Försäljning av beskattade på fartyg och luftfartyg 93 varor 4.2.3 Exportbutiker 94 4.3 Förslag till ändringar på mervärdesskattens område 98 4.4 Är reglerna klara, enkla och lätta att tillämpa 101 4.5 Åtgärder som kan underlätta för skeppshandlare m.fl. 102 4.6 Förslag till ny lag om exportbutiker 103 7 Förslag till lag proviantering fartyg och luftfartyg 105 ny om av

4.7.1 Nordiska provianteringsöverenskommelsen bör 105

sägas upp 4.7.2 En ny lag om proviantering bör införas 106 4.7.3 Generella förutsättningar för proviantering 107 4.7.4 Vilka fartyg och luftfartyg skall få proviantera som obeskattade alkoholdrycker och tobaksvaror 108 4.7.5 Tillstånd till proviantering 109 4.7.6 Tillsyn 110 4.7.7 Återkallelse tillstånd 111 av

4.7.8 Överklagande 112

5 Effekter 1 15

6 Förslaget till lag ändring i mervärdesskattelagen

om 1994:200 127

7 Förslaget till lag ändring i lagen 1994:1551 frihet från

om om skatt vid import, 128

m. m.

Bilaga 1 Kommittédirektiv 129 Bilaga 2 Regler proviantering, 137

om m.m.

Förkortningar

Alkoholskattelagen Lagen 1994:1564 om alkoholskatt

Cirkulationsdirektivet Rådets direktiv 92/12/EEG den 25

av februari 1992 om allmänna regler för

punktskattepliktiga varor och om in-

nehav, flyttning och övervakning

av sådana varor

EGT Europeiska gemenskapernas officiella tidning

LPP Lagen 1984:151 punktskatter

om

och prisregleringsavgifter

ML Mervärdesskattelagen 1994:200

Privatinförsellagen Lagen 1994:1565 beskattning

om av privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska unionen

Provianteringsförordningen Förordningen 1994:1694 viss

om proviantering m.m.

Sjätte direktivet Sjätte rådsdirektivet 77/3 88/EEG

av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande

omsättningsskatter Gemensamt sys-

tem för mervärdesskatt; enhetlig be-

räkningsgrund

SOU Statens offentliga utredningar

SÖ Sveriges överenskommelser med främmande makter

10 Förkortningar SOU 1998: 126

Tillämpningskodexen Kommissionens förordning EEG

2454/93 av den 2 juli 1993 om

tillämpningsföreskrifter för rådets för-

ordning EEG 2913/92 om inrättandet

av en tullkodex för unionen

Tobaksskattelagen Lagen 1994:1563 om tobaksskatt

Tullkodexen Rådets förordning EEG 2913/92 om

inrättandet av en tullkodex för unio-

nen

ll

Sammanfattning

Utredningens uppdrag

Utredningens huvuduppgift är att se över förfarandereglema för punktskatter m.m. och översynen skall koncentreras till förfarandet för de harmoniserade punktskatterna. Den första arbetet enligt

etapp av som direktiven redovisas med förtur i detta delbetänkande rör främst frågor som aktualiseras den 1 juli 1999 då taxfreehandeln i EU-intem trafik upphön

I denna första del har ingått att lägga fram förslag till hur försäljningen av beskattade ombord transportmedel skall hanteras

varor skattemässigt när taxfreehandeln upphör. Utredningens uppgift har också varit att överväga åtgärder för kontroll proviantering för

av skattefri försäljning och förbrukning ombord transportmedel och i det sammanhanget göra en allmän översyn av den s.k. provianteringsförordningen samt analysera EG:s regler på taxfreeområdet och be-

stämmelserna i den nordiska provianteringsöverenskommelsen.

Allmänna utgångspunkter

En grundläggande utgångspunkt för utredningens arbete har varit att taxfreeförsäüningen kommer att upphöra på resor inom EU efter den 30 juni 1999. Däremot inträffar inga förändringar när det gäller sådan försäljning på resor till tredje land. Som resor till tredje land räknas också resor till områden inte ingår i EG:s skatteområde, t.ex.

som Åland och Kanarieöarna.

En annan utgångspunkt har varit att förbrukningen ombord på

resor inom EU även efter den 30 juni 1999 kommer att kunna ske med obeskattade varor.

EU-interna resor

Avgörande för om skattefri försäljning skall få ske ombord är

om resan skall EU-intem eller inte. Om går direkt mellan ett

anses som resan medlemsland och ett tredje land är den självklart inte

att anse som en

12 Sammanfattning

EU-intem Lika klart är att som går direkt mellan två resa. en resa medlemsländer är att som EU-intem. anse Situationen kan dock bli annorlunda vid resa mellan två om, en medlemsländer, färjan går i hamn eller flygplanet mellanlandar, i ett tredje land. Även dessa kan bli att betrakta såsom icke EUresor intema. Detta förutsätter dock att passagerarna har en faktisk möjlighet göra inköp i det landet. Det får således inte fråga om endast en att vara symbolisk visit i landet. situationer bör kunna uppkomma vid färjetrafik i Öster- Följande sjön. Om exemplen, gäller både mervärdesskatt och punktskatt, som skall appliceras på flygtrafiken kan Åland bytas ut mot t.ex. Kanarieöarna och Estland mot t.ex. Schweiz.

Resan inland är EU-intem där skattefri försäljning

Sverige-F en resa

ombord inte kan förekomma. Detsamma gäller för returresa med en samma sträckning. Resan inland är i sin helhet tredjelandsresa varför

Sverige-Åland-F en

skattefri försäljning kan förekomma. Detsamma gäller för en retursträckning. resa med samma Resan är tredjelandsresa och skattefri försäljning är

Sverige-Estland en

tillåten och detta gäller även vid returresan. Resan är EU-intem resa första sträckan

Sverige-Finland-Estland en

blir tredjelandsresa mellan Finland och Estland. Detta innemen en bär skattefri försäljning inte kan ske på första sträckan men väl att på den andra. Resan Estland-Finland-Sverige är tredjelandsresa från Estland till en Finland EU-intem från Finland och Sverige. Skatmen en resan tefri försäljning kan alltså ske första sträckan inte den men andra. Resan är i sin helhet en tredjelandsresa.

Sverige-Estland-Finland

Enligt utredningens bedömning innebär inte folkrättsliga regler att försäljning sker på det fria havet vid EU-intem resa skulle vara som en undantagen från reglerna om beskattning.

Försäljning beskattade varor på fartyg eller luftfartyg av

Beträffande mervärdesskatten finns redan EG-regler talar hur som om beskattningen skall till. Det är i avgångslandet som varan anses om- Således gäller svensk mervärdesskatt för säljs en satt. varor som EU-intem avgår från Sverige och den skall betalas till svensresa som ka skattemyndigheter.

Sammanfattning 13

För punktskattemas del är den legala situationen inte lika klar. Utredningen anser dock att beskattning skall ske senast när tas

varorna ombord på ett fartyg eller luftfartyg. För varor som provianteras i Sverige gäller således svensk punktskatt. I det s.k. cirkulationsdirektivet finns regler att skatt skall återbetalas för kommersiella

om om varorna ändamål förs till ett annat land. Dessa regler förutsätter emellertid

en mycket omfattande administrativ hantering både för myndigheterna och företagen. Kommissionen har tillsammans med medlemsländerna kommit överens om en tolkning av direktivet som kan underlätta för de inblandade parterna. Enligt kommissionen skall varor som säljs till resenärer ombord på fartyg och luftfartyg inom EU beskattas med den punktskatt som gäller i den medlemsstat där varorna tas ut från skatteupplag och lastas ombord på färjan eller flygplanet.

Om en passagerare tar en färja från Storbritannien till Frankrike eller från Tyskland till Danmark blir det inte möjligt att köpa obeskattade varor för privat bruk även om färjan måste passera internationellt vatten på rutten till destinationsmedlemsstaten. Enligt gemenskapsrätten måste varje resa till sjöss eller i luften som börjar i en medlemsstat och där den faktiska ankomstplatsen är belägen i en annan medlemsstat betraktas som en EU-intem resa.

Beträffande den skattemässiga behandlingen av varor som lastas ombord under en mellanlandning i tredje land eller på det fria havet anför kommissionen följande. Om en färja eller ett plan som går mellan två medlemsstater t.ex. från Sverige till Finland mellan-

gör en landning i ett tredje land t.ex. Estland eller i ett område utanför EG:s skatteområden t.ex. Åland kommer reglerna för resenärer till och från tredje land att fortsätta att gälla dvs. de kvantitativa och värdemässiga begränsningarna såsom 1 liter sprit och 200 cigaretter. Varor inköpta på Åland eller ombord på färjan kommer bli föremål för de kvanti-

att tativa och värdemässiga begränsningar som gäller köp i länder utanför EG:s tullområde, vilket innebär att tullagstiftningens kontrollregler måste tillämpas.

Om obeskattade tredjelandsvaror lastat ombord på färja i regel-

en mässig trafik mellan två gemenskapshamnar medan färjan är utanför EU:s territorialvatten, kommer dessa varor att bli föremål för

samma mervärdesskatt, punktskatt och tull gäller för all import till

som gemenskapens territorium från tredje land. Detta gäller t.ex. om obeskattade varor av polskt ursprung lastas ombord på färja går från

en som Lübeck till Helsingfors under dess passage över internationellt vatten. Under sådana omständigheter kan mervärdesskatt, punktskatt och tull tas ut av både passageraren som köpt dessa produkter ombord på färjan och rederiet. Eftersom passagerarna i sådan fall har gått ombord skeppet i Tyskland och inte i ett tredje land får de inte tillämpa reg-

14 Sammanfattning

lema skatte- och tullfri införsel för resenärer från tredje land och

om kan därför inte dra något skatte- eller tullundantag.

nytta av

Utredningen gör bedömning kommissionen när det

samma som gäller tolkningen de gällande bestämmelserna. Däremot har utred-

av ningen svårt att instämma i kommissionens samtidigt gjorda uttalande

systemet är klart, enkelt och lätt att tillämpa. Behovet långtgåenatt av de förenklingar framstår stort utredningen kan endast kon-

som men

det saknas utrymme för Sverige att ensidigt förändra restatera att nu gelsystemet så att det blir enklare att tillämpa. I fråga om de grundläggande reglerna för den skattemässiga hanteringen av försäljningen av beskattade på transportmedel redovisas således inga direkta för-

varor slag. Däremot lämnar utredningen förslag främst provianteringsom-

tillgodoser högt ställda krav enkla och moderna regler. rådet som

Utredningens förslag

Ändringar i alkohol- och tobaksskattelagama samt mervärdesskattela-

avseende proviantering fartyg och luftfartyg gen av

För inom EU föreslår utredningen att det införs avdragsrätt för

resor en upplagshavaren för levererats för förbrukning ombord på

varor som fartyg eller luftfartyg till någon fått tillstånd tullmyndigheten

som av

ombord för detta ändamål. Den på detta sätt tagit att ta varorna som ombord obeskattade blir själv skattskyldig om varorna kommit

varor att användas för annat ändamål. För att t.ex. rederier och flygbolag skall kunna få levererade direkt från en utländsk upplagshavare

varor föreslås att de, registrerade varumottagare, skall kunna göra av-

som drag vartefter förbrukas ombord.

varorna

Beträffande proviantering fartyg och luftfartyg i trafik till tredje

av land införs inte några särskilda regler. För den situationen finns redan i dag regler i alkohol- och tobaksskattelagama att upplagshavaren får

om göra avdrag när varor levereras för export.

Som konsekvens att taxfreeförsäljningen upphör skall be-

en av stämmelsen i 3 kap. 30 § mervärdesskattelagen upphävas. Skattefri-

c heten för proviantering utvidgas till att även avse leverans av varor

skall användas för försäljning ombord fartyg eller flygplan i som EU-trañk.

Exportbutiker

En lag exportbutiker föreslås ersätta motsvarande regler i

ny om som dag finns i tullagstiftningen. Regeringen skall enligt förslaget även

fortsättningsvis meddela tillstånd bara kan ges till flygplatshålla-

som

SOU 1998: 126 Sammanfattning 15

ren. Försäljningen i exportbutikema skall endast få ske till resande till tredje land och endast avse obeskattade gemenskapsvaror.

Den som bedriver verksamheten i exportbutik skall godkänd

en vara upplagshavare och exportbutiken ett godkänt skatteupplag. Avdrag skall för dessa upplagshavare medges för den försäljning sker till

som resande till tredje land men försäljningen får bara vissa och

avse varor vissa kvantiteter dessa

av varor.

Smärre justeringar föreslås också i mervärdesskattelagen och lagen om frihet från skatt vid import med anledning den lagen

m.m. av nya om exportbutiker.

Ny lag om proviantering av fartyg och lujifartyg

En ny lag om proviantering av fartyg och luftfartyg bör införas och ersätta den nuvarande provianteringsförordningen. I den lagen

nya anges bl.a. under vilka förutsättningar som tullen får medge att obeskattade varor eller inte är gemenskapsvaror får provianteras och

varor som vilka särskilda krav på redovisning som skall ställas på den har

som varorna ombord. Vidare ges i provianteringslagen vissa beskattningsregler som tar sikte speciella situationer kring fartygslinjer mellan Sverige och Norge och som inte bör tynga mervärdesskattelagen.

Proviantering av obeskattade varor skall få ske för försäljning vid resa till plats utanför EG:s skatteområde och för förbrukning ombord vid resa till utländsk ort. Varor som inte är gemenskapsvaror skall få provianteras för försäljning och förbrukning ombord vid till plats

resa utanför EG:s tullområde. Proviantering skall

inte medges i större omfattning än vad som är skäligt med hänsyn till resans art och varaktighet samt det antal personer som beräknas kunna komma att medfölja transportmedlet. Tullmyndigheten skall den myndighet med-

vara som delar tillstånd.

Tullmyndigheten skall också utöva tillsyn enligt den lagen.

nya Tillståndshavarens bokföring skall utformad så att kontroll verk-

var av samheten är möjlig. Regeringen skall få bemyndiga Generaltullstyrelsen att i samråd med Riksskatteverket meddela föreskrifter hur

om bokföringen skall vara utformad. Tillståndshavaren skall på tullmyndighetens begäran tillhandahålla bokföringshandlingar och övriga handlingar som rör verksamheten samt lämna tillträde till utrymmen som används i verksamheten.

Ett tillstånd till proviantering får återkallas förutsättningarna för

om att meddela tillstånd inte längre finns eller tillståndshavaren använ-

om der varorna för andra ändamål än vad i tillståndet. Vidare

som anges får tillståndet återkallas tillståndshavarens bokföring inte är utfor-

om

16 Sammanfattning

mad på ett tillfredsställande sätt eller han inte medverkar vid kon-

om trollen av verksamheten.

Nordiska provianteringsöverenskommelsen bör

sägas upp

När det gäller den nordiska provianteringsöverenskommelsen och för-

hållandet mellan Danmark, Finland och Sverige är det utredningens bedömning att i vart fall de regler gäller försäljningen ombord inte

som har någon giltighet efter det att taxfreeförsäljningen upphör för resor inom EU. Överenskommelsen får ha spelat ut sin roll och Sveri-

anses

bör därför säga upp den. ge

mellan Sverige och Norge föranleder inte beslutet inom

För resor EU att de begränsningar följer överenskommelsen är överspe-

som av lade. Detta medför dock inte tillräckliga skäl att inte säga upp överenskommelsen. I stället bör även förhandlingar med Norge inledas för att

över vilka regler bör gälla i framtiden. I avvaktan på vad som se som kan komma dessa förhandlingar bör dock Sverige fortsätta att i

ut av praktiken hålla sig till överenskommelsen när det gäller fartygstrafiken till Norge.

Författningsförslag

1 till om i lagen 1994:1563

Förslag lag ändring

om tobaksskatt

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1994:1563 om tobaksskatt om dels att l 20, 22, 32 och 33 skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas paragraf, 31 b § samt närmast en ny före 31 b § rubrik följande lydelse. en ny av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 Skyldig att betala skatt skattskyldig är den som har godkänts upplagshavare enligt 10 § eller den som i Svesom rige yrkesmässigt tillverkar skattepliktiga varor, yrkesmässigt från ett annat EG-land tar emot skattepliktiga varor enligt 13 eller 14 har godkänts skatterepresentant enligt 15 som säljer skattepliktiga till Sverige distansförsäljning varor genom enligt 16 i annat fall än i 1-3, från ett annat EG-land till Sverige som avses För eller emot skattepliktiga skall användas för tar varor, om varorna annat än privat bruk, från tredje land importerar skattepliktiga varor, förvärvat varor för vilka ingen skatt skall tas ut när vaanvänds för visst ändarorna mål, varorna kommit att anom vändas för annat ändamål än det förutsättningen för att som var köptes utan skatt. varorna skattskyldighet föreligger inte för varor som förs till Sverige under sådana omständigheter att förutsättningar skulle finnas att medge återbetalning av skatten enligt 31 a

Senaste lydelse 1995:612

18 F örfattningsförslag SOU 1998: 126

Upplagshavare i Sverige säljer obeskattade till som varor annan svensk upplagshavare eller till näringsidkare i ett annat EG-land skall

hos beskattningsmyndigheten ställa säkerhet för betalning den skatt

av som kan påföras honom i Sverige eller annat EG-land, innan leverans av skattepliktiga varor påbörjas. Säkerheten skall uppgå till ett belopp som motsvarar den skatt som i medeltal belöper på de obeskattade varor som upplagshavaren transporterar under ett dygn. Vid beräkningen av medeltalet skall hänsyn endast tas till de dygn under ett år då transport av obeskattade varor sker. Upplagshavare skall även ställa säkerhet för betalning skatten i av samband med tillverkning, bearbetning eller lagring skattepliktiga av varor. Säkerheten skall uppgå till ett belopp motsvarar tio procent som av skatten på de varor som upplagshavaren i medeltal förvarar i skatteupplaget under ett år. Den säkerhet som anges i första stycket skall också omfatta transporter i samband med sådana leveranser i som avses 32 § första stycket e.

20 §

Skattskyldigheten inträder för

den som är upplagshavare när a denne levererar skattepliktiga till köpare i Sverige varor en som inte är upplagshavare eller till köpare i ett annat EG-land inte en som är upplagshavare eller registrerad eller Oregistrerad varumottagare eller exporterar skattepliktiga varor till en köpare i tredje land, b denne tar i anspråk skattepliktiga varor för annat ändamål än försäljning eller när varorna annars tas ut ur skatteupplaget utan att föras till något annat godkänt skatteupplag, c denne avregistreras, och omfattar de då ingår i hans varor som lager och som inte redan har beskattats, den som är registrerad varumottagare, vid mottagandet skatteav pliktiga varor, den som är oregistrerad varumottagare, vid mottagandet skatav

tepliktiga varor,

den som är godkänd som skatterepresentant enligt 15 vid mottagandet av skattepliktiga varor, den som är säljare vid distansförsäljning enligt 16 när leverans sker,

2 Senaste lydelse 1997:357

SOU 1998: 126 Författningsförslag 19

den är skattskyldig enligt 9 § när de skattepliktiga varorna som fors till Sverige, den som är skattskyldig enligt 9 § när varorna används för annat ändamål än det förutsättningen för att som var köptes utan skatt. varorna Skattskyldigheten inträder for den, som utan att vara upplagshavare enligt 10 tillverkar skattepliktiga när varorna tillverkas. varor,

223 § Den är Oregistrerad varumottagare enligt 14 § skall lämna desom klaration för varje mottagen leverans skattepliktiga varor. Deklaraav tionen skall ha kommit till beskattningsmyndigheten senast fem daefter den dag då varorna togs emot. gar Den är skattskyldig enligt 9 § 5 skall lämna deklaration när som skattepliktiga förs till Sverige. Deklarationen skall ha kommit varor till beskattningsmyndigheten senast fem dagar efter införseln. Den tillverkar skattepliktiga utan att vara upplagshavare som varor skall lämna deklaration tillverkas. Deklarationen skall ha när varorna kommit till beskattningsmyndigheten senast fem dagar efter den dag då varorna tillverkades. Den enligt 16 § femte stycket överför skattepliktig vara skall som en lämna deklaration för varje avsänd leverans. Deklarationen skall ha en kommit till beskattningsmyndigheten senast fem dagar efter avsändandet av varorna. Den som är skattskyldig enligt 9 § och som inte är registrerad varumottagare enligt 13 skall lämna deklaration när skattepliktiga varor använts för annat ändamål än det som var förutsättningen för att varorna köptes utan skatt. Deklarationen skall ha kommit in till beskattningsmyndigheten senast fem dagar efter den dag då varorna användes för annat ändamål.

3Senaste lydelse 1998:512

20 F öifattningsförslag

Inköp av varor utan skatt

31b§ Den som har tillstånd från tullmyndigheten enligt lagen 1999:000 om proviantering av fartyg och luftfartyg får, i enlighet med vad som anges i tillståndet, från en upplagshavare köpa tobaksvaror utan skatt för förbrukning ombord på fartyg eller luftfartyg på till annat resa EG-land.

32§ l deklaration som lämnas upplagshavare i 10 § får av som avses avdrag göras för skatt på varor a som har återtagits i samband med återgång köp, av b som har förstörts genom olyckshändelse eller force majeure, c för vilka skattskyldighet enligt denna lag tidigare inträtt, d som har exporterats till d har exporterats till som tredje land eller förts till frizon tredje land eller förts till frizon eller frilager för annat ändamål eller frilager för annat ändamål än att förbrukas där, än att förbrukas där, eller e som har lagts på tull- e har levererats för förupp som lager som inrättats för förvaring brukning ombord på fartyg eller av proviant, eller luftfartyg på till EGresa annat f som har levererats för för- land till någon fått tillstånd som säljning i exportbutik. enligt lagen 1999:000 om proviantering av fartyg och luftfartyg att ta ombord för varorna detta ändamål. Upplagshavare, som bedriver verksamhet i exportbutik som avses i lagen 1999:000 om exportbutiker, får utöver vad som anges i första stycket göra avdrag för skatt på varor som levererats till resande kan som uppvisa en färdhandling för resa till plats utanför EGss punktskatteområde. Avdrag medges dock högst med vad enligt som

Författningsförslag 21

3 § lagen exportbutiker får

om säljas till varje resande.

33 § I deklaration lämnas en registrerad eller Oregistrerad varusom av enligt 13 och 14 eller skatterepresentant enligt 15 § får mottagare en avdrag göras för skatt på tobaksvaror förstörts under transporten som till varumottagaren olyckshändelse eller force majeure. genom Registrerad varumottagare får utöver vad som anges i första stycket göra avdrag för tobaksvaror som förbrukats ombord på fartyg eller luftfartyg på till annat EG-land, om han resa fått tillstånd enligt lagen 1999:000 om proviantering av fartyg och luftfartyg att ta omför detta ändamål. bord varorna

lag träder i kraft den 1juli 1999. Äldre föreskrifter gäller Denna fortfarande i fråga förhållanden hänför sig till tiden före om som ikraftträdandet. Skatt enligt denna lag skall betalas för obeskattade tobaksvaror förvärvats före den 1 juli 1999 och säljs i Sverige för annat som som ändamål än förbrukning ombord till resande fartyg eller luftfartyg till annat EU-land efter denna tidpunkt. resa

22 F ärfattningsförslag SOU 1998: 126

2 till i

Förslag lag om ändring lagen 1994:1564

om alkoholskatt

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1994:1564 alkoholom om skatt dels att 10, 19, 21, 31 32 och 33 samt rubriken närmast före 31 b § skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas paragraf, 31 följande en ny c av lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 § Skyldig att betala skatt skattskyldig är den som har godkänts upplagshavare enligt 9 § eller den i Sverisom som

ge yrkesmässigt tillverkar skattepliktiga

varor, yrkesmässigt från ett annat EG-land tar emot skattepliktiga varor enligt 12 och 13 §§, har godkänts som skatterepresentant enligt 14

säljer skattepliktiga till Sverige distansförsäljning

varor genom enligt 15 i annat fall än som avses i 1-3, från ett annat EG-land till Sverige för in eller tar emot skattepliktiga skall användas för varor, om varorna annat än privat bruk,

från tredje land importerar skattepliktiga

varor, annars i Sverige tillverkar etylalkohol, förvärvat varor för vilka ingen skatt skall tas ut när varorna används för visst ändamål, om varorna kommit att användas för annat ändamål än

det som varit förutsättningen för

att varorna köptes utan skatt.

skattskyldighet föreligger inte för varor förs till Sverige

som under sådana omständigheter att förutsättningar skulle finnas att medge återbetalning av skatten enligt 31 a

Senaste lydelse 1995:613

SOU 1998: 126 F örfattningsförslag 23

10 Upplagshavare i Sverige säljer obeskattade varor till annan som svensk upplagshavare eller till näringsidkare i ett annat EG-land skall hos beskattningsmyndigheten ställa säkerhet för betalning den skatt av kan påföras honom i Sverige eller annat EG-land, innan leverans som

skattepliktiga påbörjas. Säkerheten skall uppgå till ett belopp

av varor motsvarar den skatt i medeltal belöper på de obeskattade vasom som upplagshavaren transporterar under ett dygn. Vid beräkningen ror som medeltalet skall hänsyn endast tas till de dygn under ett år då tranav sport obeskattade varor sker. av Upplagshavare skall även ställa säkerhet for betalning av skatten i samband med tillverkning, bearbetning eller lagring av skattepliktiga Säkerheten skall uppgå till ett belopp som motsvarar tio procent varor. skatten på de upplagshavaren i medeltal förvarar i skatteav varor som upplaget under ett år. Den säkerhet som anges i första stycket skall också omfatta transporter i samband med sådana leveranser som avses i 32 § första stycket e.

19 § Skattskyldigheten inträder för

den som är upplagshavare när

denne levererar skattepliktiga till köpare i Sverige som a varor en inte är upplagshavare eller till köpare i ett annat EG-land inte en som är upplagshavare eller registrerad eller oregistrerad varumottagare eller exporterar skattepliktiga till köpare i tredje land, varor en denne tar i anspråk skattepliktiga för annat ändamål än förb varor säljning eller när tas ut skatteupplaget utan att föras varorna annars ur till något annat godkänt skatteupplag, denne avregistreras, och omfattar de då ingår i hans c varor som lager och inte redan har beskattats, som den är registrerad varumottagare, vid mottagandet av skattesom pliktiga varor, den är Oregistrerad varumottagare, vid mottagandet av skatsom

tepliktiga varor,

den är godkänd skatterepresentant enligt 14 vid motsom som tagandet av skattepliktiga varor, den är säljare vid distansförsäljning enligt 15 när leverans som sker,

2Senaste lydelse 1997:358

den som är skattskyldig enligt 8 § när de skattepliktiga varorna förs till Sverige,

den är skattskyldig

som enligt 8 § när varorna används för annat ändamål än det

som varit förutsättningen för att

varorna köptes utan skatt. Skattskyldigheten inträder för den, som utan att upplagshavare vara enligt 9 tillverkar skattepliktiga när tillverkas. varor, varorna

21 § Den som är Oregistrerad varumottagare enligt 13 § skall lämna deklaration för varje mottagen leverans skattepliktiga Deklaraav varor. tionen skall ha kommit till beskattningsmyndigheten fem dasenast gar efter den dag när varorna togs emot. Den som är skattskyldig enligt 8 § 5 skall lämna deklaration när skattepliktiga varor förs till Sverige. Deklarationen skall ha kommit till beskattningsmyndigheten senast fem dagar efter införseln. Den som tillverkar skattepliktiga utan att godkänd varor vara upplagshavare skall lämna deklaration när tillverkas. Deklaratiovarorna nen skall ha kommit till beskattningsmyndigheten fem dagar senast efter den dag då varorna tillverkades.

Den som är skattskyldig

enligt 8 § och inte är registsom rerad varumottagare enligt 12 skall lämna deklaration när skattepliktiga varor använts för annat ändamål än det varit som

förutsättningen för att

varorna köptes utan skatt. Deklarationen skall ha kommit in senast fem

dagar efter

den dag då varorna användes för annat ändamål.

Inköp mot försäkran Inköp skatt m. m. av varor utan

31 b Den som har tillstånd från Läkemedelsverket enligt lagen 1961:181 om försäljning teknisk sprit inköpa minst 25 av m. m. att kilogram alkohol under ett kalenderår, får från upplagshavare köpa en sådan alkohol som anges i tillståndet utan alkoholskatt han lämmot att

3 Senaste lydelse 1995:613

F örfattningsförslag 25

nar en försäkran till denne om att alkoholen skall användas För sådant ändamål som anges i 20 § första stycket e-j. Om skattepliktiga varor har levererats utan skatt enligt första stycket och varorna används för annat ändamål än som anges där, skall lämnat förden som säkran svara för skatten. Beskattning skall därvid ske i den ordning som föreskrivs för skattskyldig enligt 8 § första stycket

3lc§ Den som har tillstånd från tullmyndigheten enligt lagen 1999:000 om proviantering av fartyg och luftfartyg får, i enlighet med vad som anges i tillståndet, från en upplagshavare köpa alkoholvaror utan skatt för förbrukning ombord på fartyg eller luftfartyg på resa till annat EG-land.

32§ I deklaration som lämnas av upplagshavare som avses i 9 § får avdrag göras for skatt på varor a som har återtagits i samband med återgång av köp, b som har förstörts genom olyckshändelse eller force majeure, c for vilka skattskyldighet enligt denna lag tidigare inträtt, d som har exporterats till d som har exporterats till tredje land eller förts till frizon tredje land eller förts till frizon eller frilager för annat ändamål eller frilager for annat ändamål än att förbrukas där, än att förbrukas där, eller e som har lagts upp på tull- e som har levererats för för-

lager inrättats för förvaring brukning ombord på fartyg eller

som av proviant, eller luftfartyg på resa till annat EGf har levererats för för- land till fått tillstånd som någon som säljning i exportbutik. enligt lagen 1999:000 om proviantering av fartyg och luftfartyg att ta ombord varorna för detta ändamål.

26 F örfattningsförslag SOU 1998: 126

Upplagshavare, som bedriver verksamhet i exportbutik

som avses i lagen 1999:000 om exportbutiker, får utöver vad som anges i första stycket göra avdrag för skatt på varor som levererats till resande som kan uppvisa en färdhandling för resa till plats utanför EGxs punktskatteområde. Avdrag medges dock högst med vad som enligt 3 § lagen exportbutiker får

om säljas till varje resande.

33 § I deklaration som lämnas av en registrerad eller Oregistrerad varumottagare enligt 12 och 13 eller en skatterepresentant enligt 14 § får avdrag göras för skatt på alkoholvaror som förstörts under transporten till varumottagaren genom olyckshändelse eller force majeure.

Registrerad varumottagare får utöver vad som anges i första stycket göra avdrag för alkoholvaror som förbrukats ombord på fartyg eller luftfartyg på resa till annat EG-land, om han fått tillstånd enligt lagen 1999:000 om proviantering av fartyg och luftfartyg att ta ombord varorna för detta ändamål.

Denna lag träder i kraft den 1juli 1999. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Skatt enligt denna lag skall betalas för obeskattade alkoholvaror som förvärvats före den 1juli 1999 och som säljs i Sverige för annat ändamål än förbrukning ombord till resande på fartyg eller luftfartyg på resa till annat EU-land efter denna tidpunkt.

SOU 1998: l 26 F örfattningsförslag 27

3 till om i

Förslag lag ändring tullagen

1994:1550

Härigenom föreskrivs i fråga om tullagen 1994:1550 dels att 51§ skall upphöra att gälla, dels att 45, 46, 52, 57 och 117 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

45 §

Bestämmelser tillfälliga lager, tullager, transitering samt frizoner

om och frilager finns i rådets förordning EEG nr 2913/92 och kommissionens förordning EEG 2454/93. Regeringen får meddela före-

nr skrifter till utfyllnad och verkställighet av dessa bestämmelser.

För försäljning oförtulla-

av de eller obeskattade varor till flygpassagerare som avreser till utlandet får inrättas butik på flygplats exportbutik. Om det finns särskilda skäl, får exportbutik inrättas även på någon annan plats.

46 §

Tillstånd att inrätta frizon, Tillstånd att inrätta frizon elfrilager eller exportbutik med- ler frilager meddelas av regedelas av regeringen. ringen.

52 §

Tillfälliga lager, tullager, fri- Tillfälliga lager, tullager, frizoner och frilager samt export- zoner och frilager är underkastabutiker är underkastade tullmyn- de tullmyndigheternas övervakdighetemas övervakning och ning och kontroll. kontroll.

Regeringen får meddela föreskrifter om redovisningsskyldighet i fråga om varor som förvaras sådana platser.

57 §

För kontroll av att deklarations- och uppgiftsskyldighet enligt tullagstiftningen har fullgjorts riktigt och fullständigt får tullmyndigheten undersöka

28 F örfattningsförslag SOU 1998: 126

transportmedel, containrar, lådor och andra utrymmen där varor kan förvaras,

områden för tillfälligt la- områden för tillfälligt lager,

tullager, frizoner, frilager tullager, frizoner och frilager, ger, och exportbutiker, flygplatser flygplatser och bangårdar, där varor och bangårdar, där varor som som står under tullkontroll förvaras, står under tullkontroll förvaras, och även lokaler inom sådana och även lokaler inom sådana områden, samt områden, samt

handresgods, såsom resväskor och portföljer, samt handväskor och liknande som medförs av resande vid inresa till eller utresa från EGzs tullområde eller av person som kan anmanas stanna enligt 58

Bestämmelser om kroppsvisitation och kroppsbesiktning finns i 19 § lagen 1960:418 om straff för varusmuggling.

117§

Regeringen får föreskriva att avgifter skall betalas för

tillstånd till betalningsan- tillstånd till betalningsanstånd, stånd, och

2. utfárdande av särskild tull- utfárdande av särskild tullräkning, och räkning.

tillstånd att inneha exportbutik.

Bestämmelsen i 36 § tillämpas även i fråga om avgifter enligt första stycket.

Denna lag träder i kraft den l juli 1999. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om förhållanden hänför sig till tiden före

som ikraftträdandet.

SOU 1998: 126 Författningsförslag 29

4 till om

Förslag lag exportbutiker

Härigenom föreskrivs följande.

l § För försäljning av obeskattade gemenskapsvaror till flygpassagerare som avreser till plats utanför EG:s skatteområde får inrättats butik flygplats exportbutik. Tillstånd att inrätta exportbutik meddelas regeringen och kan av endast ges till flygplatshållaren. Verksamheten i en exportbutik skall bedrivas godkänd av en upplagshavare enligt lagen 1994:1563 tobaksskatt och lagen om 1994:1564 om alkoholskatt.

2 § l denna lag förstås med obeskattade varor: a varor som inte varit föremål för någon beskattning i Sverige, eller b varor som visserligen varit föremål för beskattning för vilka men avdrag medgivits eller återbetalning skett så i praktiken inte att varorna är belastade med skatt, EG:s skatteområde: det område inom vilket gemenskapens bestämmelser om en viss skatt är tillämpliga.

3 § Försäljningen får endast ske till den till plats utanför som avreser EG:s skatteområde och endast följande och i angivna fall avse varor kvantiteter av dessa varor: 200 cigaretter eller 100 cigariller eller 50 cigarrer eller 250 gram röktobak eller en proportionell blandning dessa tobaksvaror, av en liter spritdryck eller två liter starkvin, två liter vin, två liter starköl, och parfym, luktvatten och andra kosmetiska preparat samt chokladoch konfektyrvaror. Till den som avreser med bestämmelseort i Norge får försäljning inte ske till större mängder än vad resande får införa tullfritt till det landet. Vid tillämpning av första stycket förstås med spritdryck: alkoholdryck med en alkoholhalt överstiger 22 som volymprocent, starkvin: alkoholdryck med alkoholhalt överstiger 15 en som men inte 22 volymprocent, samt mousserande vin, vin: annat vin än starkvin alkoholdryck med alkoholsamt annan en halt som överstiger 3,5 men inte 15 volymprocent och inte är som starköl,

30 F örfattningjörslag SOU 1998: l 26

starköl: med en alkoholhalt som överstiger 3,5 volymprocent,

cigarill: cigarrer med högsta vikt av 3 gram per styck.

en

Denna lag träder i kraft den 1juli 1999.

SOU 1998: 126 F örfattningsförslag 31

5 till om av och

Förslag lag proviantering fartyg luftfartyg

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

l § I denna lag finns bestämmelser om proviantering med

varor som inte är gemenskapsvaror och med obeskattade för förbrukning

varor eller försäljning ombord på fartyg eller luftfartyg vid till utländsk

resa ort samt tillstånd till sådan proviantering. I lagen finns också bestämmelser om försäljning obeskattade på fartygslinjer mellan

av varor Sverige och Norge.

2 § I denna lag förstås med

obeskattade varor:

a varor som inte varit föremål för någon beskattning i Sverige,

b varor som visserligen varit föremål för beskattning för vilka

men avdrag medgivits eller återbetalning skett så i praktiken inte

att varorna är belastade med skatt,

gemenskapsvara:

a vara som i sin helhet framställts inom gemenskapens tullområde enligt villkoren i artikel 23 i förordning EEG nr 2913/92 den 12

av oktober 1992 om inrättandet tullkodex för gemenskapen och inte

av en innefattar varor som importerats från länder eller territorier som inte utgör en del av EG:s tullområde,

b vara som importerats från länder eller territorier som inte utgör en del av EG:s tullområde och som övergått till fri omsättning,

c vara som har framställts inom EG:s tullområde, antingen endast av varor enligt a eller av varor enligt a och

EG:s tullområde: de områden som anges i artikel 3 i förordning EEG nr 2913/92,

EG:s skatteområde: det område inom vilket gemenskapens bestämmelser om en viss skatt är tillämpliga.

32 F örfattningsförslag SOU 1998: l 26

Proviantering

3 § Proviantering med obeskattade gemenskapsvaror får ske för försäljning vid resa till plats utanför EG:s skatteområde och för förbrukning ombord vid till utländsk ort.

resa

Såvitt mervärdesskatt får proviantering med obeskattade ge-

avser menskapsvaror även ske för försäljning vid resa till plats inom EG:s skatteområde.

4 § Proviantering med obeskattade gemenskapsvaror och med varor

inte är gemenskapsvaror får ske för försäljning och förbrukning som ombord till plats utanför EG:s tullområde.

vid resa

5 § Proviantering enligt denna lag med alkoholdrycker och tobaksvaror får ske endast till

luftfartyg har högsta tillåtna startvikt som överstiger 5 700

som en kilogram och är destinerat till utländsk flygplats för att lämna eller

som hämta passagerare eller last,

fartyg går i yrkesmässig trafik, dock inte fiskefartyg, och

som

bruttodräktighet är minst 75 och skall anlöpa utländsk hamn vars som för att lämna eller hämta eller last eller skall företa

passagerare som kryssning i mer avlägsna farvatten som turistfartyg, eller

fartyg och luftfartyg som disponeras av Försvarsmakten.

Särskilt linjer mellan Sverige och Norge

om

6 § Proviantering med obeskattade gemenskapsvaror och med varor

inte är gemenskapsvaror för försäljning från kiosk eller liknande som

försäljningsställe ombord fartyg linjer mellan Sverige och Norge

får endast avse spritdrycker, vin, starköl, öl, tobaksvaror, parfymer, kosmetiska preparat, toalettmedel eller choklad- eller konfektyrvaror.

7 § Proviantering med obeskattade gemenskapsvaror och med varor

inte är gemenskapsvaror får inte spritdrycker, vin eller starköl som avse

fartygslinje mellan svensk hamn från norska gränsen i norr till och med Lysekil i söder och norsk hamn från och med Risör i väster till svenska gränsen i öster.

På sådan fartygslinje får obeskattad försäljning inte överstiga 20 cigaretter eller 10 cigariller eller cigarrer eller 50 gram tobaksvaror per passagerare.

SOU 1998: 126 F örfattningyörslag 33

Tillstånd

8 § Tillstånd till proviantering skall meddelas den bedriver verksom samheten fartyget eller luftfartyget han med hänsyn till sina ekoom nomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt bör meddelas sådant tillstånd. Tillstånd enligt första stycket meddelas för viss tid eller för varje tillfälle som proviantering sker. Tillstånd för viss tid får meddelas den som bedriver reguljär trafik eller liknande verksamhet.

9 § Proviantering får inte ske i större omfattning än vad är skäligt som med hänsyn till art och varaktighet samt det antal resans personer som beräknas kunna komma att medfölja transportmedlet. Därvid skall beaktas de begränsningar avseende omsättning färdmedlet kan som föreligga och det förråd redan finns ombord dylika som av varor.

10 § Tillstånd till proviantering meddelas tullmyndigheten.

av

Tillsyn

1 1 § Tillsyn över denna lag tullmyndigheten. utövas av

12 § Bokföring för den meddelats tillstånd skall utformad så som vara att kontroll av verksamheten är möjlig.

Regeringen får bemyndiga Generaltullstyrelsen i samråd med

att Riksskatteverket meddela föreskrifter hur bokföring enligt första om stycket skall vara utformad.

13 § Om tullmyndigheten begär det skall tillståndshavaren tillhandahålla bokföringshandlingar och övriga handlingar rör verksamhesom ten. Tillståndshavaren skall också lämna tillträde till utrymmen som används i verksamheten. Bestämmelserna om handlingar och uppgifter skall undantas i som 3 kap. 15-15 d lagen 1984:151 punktskatter och prisregleom ringsavgifter gäller i motsvarande mån handlingar och uppgifter som skall tillhandahållas enligt denna lag.

Återkallande tillstånd av

14 § Tullmyndigheten får återkalla ett tillstånd till proviantering om, förutsättningarna för att meddela tillstånd inte längre finns, tillståndshavaren använder för andra ändamål än vad varorna som anges i tillståndet,

2 18-5688

34 F örfattningsfärslag SOU 1998: 126

tillståndshavaren inte fullgör sina skyldigheter enligt 12 eller 13 eller

tillståndshavaren inte medverkar vid skatterevision enligt lagen 1984:151 punktskatter och prisregleringsavgifter eller skattebetal-

om ningslagen 1997:484.

Beslut återkallelse gäller omedelbart, om inte annat förordnas.

om

Uppgiftsskyldighet

15 § Uppgifter en myndighet förfogar över och som behövs för

som prövning och tillsyn enligt denna lag skall på tullmyndighetens begäran tillhandahållas denna.

Uppgiftsskyldighet enligt första stycket föreligger dock inte i fråga

uppgifter för vilka sekretess gäller till följd av 2 kap. 1 eller 2 § elom ler 3 kap. 1 § sekretesslagen 1980:100 eller en bestämmelse till vilken hänvisas i någon av de nämnda paragraferna.

Om sekretess gäller för uppgift enligt någon annan bestämmelse i sekretesslagen och ett utlämnande skulle medföra synnerligt men för något enskilt eller allmänt intresse föreligger uppgiftsskyldighet endast

regeringen ansökan tullmyndigheten beslutar att uppgiften om av skall lämnas ut.

Överklagande

16 § Beslut enligt 13 § första stycket får inte överklagas. Övriga beslut enligt denna lag överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Generaltullstyrelsen får överklaga beslut som avses i första stycket andra meningen.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

17 § Generaltullstyrelsen får från tullmyndigheten ta över uppgiften att i allmän förvaltningsdomstol föra det allmännas talan i ett visst ärende eller viss ärenden. Generaltullstyrelsen för det allmännas

en grupp av talan i Regeringsrätten.

Denna lag träder i kraft den 1juli 1999.

6 till i

Förslag lag om ändring mervärdesskattelagen 1994:200

Härigenom föreskriv i fråga om mervärdesskattelagen 1994:200 dels att 3 kap. 30 c § skall upphöra att gälla, dels att 5 kap. 9 7 kap. 5 § och 10 kap. och 12 skall ha föl-

jande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap.

En omsättning enligt 2 a, 2 b eller 3 §

av en vara anses som en omsättning utomlands,

om

säljaren levererar till plats utanför EG,

varan en

direkt utförsel av varan till plats utanför EG ombesörjs

en av en speditör eller fraktförare,

en utländsk företagare förvärvar för sin verksamhet i utlan-

varan det och hämtar den här i landet för direkt utförsel till plats utanför

en EG,

varan levereras till ett far- levereras till ett far-

varan tyg eller ett luftfartyg i utrikes tyg eller ett luftfartyg i utrikes trafik för bruk ombord på ett trafik för bruk eller omsättning sådant fartyg eller luftfartyg el- ombord på ett sådant fartyg eller ler för sådan omsättning luftfartyg,

som anges i 1 § tredje stycket,

varan omsätts på fartyg

eller luftfartyg i de fall

som avses i 2 b § för konsumtion

ombord,

varan levereras för försälj- 5. levereras för försälj-

varan ning i exportbutik enligt 45 § ning till eller försäljs i sådan tullagen 1994:1550, butik i lagen

som avses

1999:000 om exportbutiker,

varan är en personbil eller är personbil eller

varan en motorcykel som vid leveransen motorcykel vid leveransen

som är införd i exportvagnförteck- är införd i exportvagnförteckning, ning,

Senaste lydelse 1996:1 174 2 Senaste lydelse 1997:331

3 6 Författn ingsförslag

varan levereras för en så- varan levereras för en sådan utländsk företagares räkning dan utländsk företagares räkning som inte är skattskyldig för om- som inte är skattskyldig för omsättningen och leveransen görs sättningen och leveransen görs inom ramen för ett garantiåta- inom ramen för ett garantiåtagande som företagaren gjort, gande som företagaren gjort, eller eller

levereras här i landet varan levereras här i landet

varan till fysisk som är bo- till en fysisk person som är bo-

en person satt eller stadigvarande vistas i satt eller stadigvarande vistas i ett annat land än ett EG-land, ett annat land än ett EG-land, under förutsättning att under förutsättning att

ersättningen utgör minst ersättningen utgör minst

a. a. 200 kronor, och 200 kronor, och

säljaren kan visa att köpa- säljaren kan visa att köparen har medfört varan vid resa ren har medfört varan vid resa till plats utanför EG före ut- till en plats utanför EG före ut-

en gången av tredje månaden efter gången av tredje månaden efter den månad under vilken leveran- den månad under vilken leveran-

gjordes. gjordes. sen av varan sen av varan

Vid leverans av en vara inom landet till en fysisk person som är bo-

i Norge eller Åland omsättningen omsättning utsatt anses som en omlands endast om

leveransen avser en vara eller en grupp av varor som normalt ut-

helhet och ersättningen utgör minst 1 000 kronor efter avdrag gör en för skatt enligt denna lag som hänför sig till ersättningen och

säljaren kan visa att köparen i nära anslutning till leveransen fört

eller till Norge eller till Åland och därvid enligt tull-

varan varorna räkning eller liknande handling betalat skatt motsvarande skatt enligt denna lag.

Om en gemenskapsvara le- Leverans av varor till fartyg

för försäljning från ki- på linjer mellan Sverige och vereras osk eller liknande försäljnings- Norge för försäljning från kiosk ställe ombord på fartyg på linjer eller liknande försäljningsställe mellan Sverige och Norge och ombord anses som en omsättleveransen görs till fartyget, ning utomlands endast i de fall gäller första stycket endast om som avses i 6 och 7 §§ lagen varan består av spritdrycker, 1999:000 om proviantering av vin, starköl, öl, tobaksvaror, fartyg eller luftfartyg. parfymer, kosmetiska preparat, toalettmedel eller choklad- eller konfektyrvaror.

SOU 1998: 126 Författningsförslag 37

7 kap. 5 Vid uttag av sådana tjänster gällande fastigheter i 2 kap. 7 som avses

eller 8 § utgörs beskattningsunderlaget

av de nedlagda kostnaderna, beräknad ränta kapital, annat än lånat, är nedlagt i sådant som

varulager eller sådana andra tillgångar än omsättningstillgångar

som används för tjänsterna, samt värdet av arbete som den skattskyldige personligen utfört. Vid uttag av tjänster i 2 kap. 8 § utgörs beskattningsunsom avses derlaget, om den skattskyldige begär det, i stället lönekostnadema, av inräknat skatter och avgifter grundas på dessa kostnader. som Vid uttag för försäljning från Vid uttag för försäljning från kiosk eller liknande försäljnings- kiosk eller liknande

försäljnings-

ställe ombord fartyg på linjer ställe ombord fartyg på linjer mellan Sverige och Norge mellan Sverige och Norge av av andra varor än sådana andra än sådana som upp- varor som avses räknas i 5 kap. 9 § tredje stycket i 6 § lagen 1999:000 om pro-

utgörs beskattningsunderlaget av viantering fartyg eller luft-

av

inköpsvärdet. fartyg utgörs beskattningsun-

derlaget av inköpsvärdet.

10 kap. 11

Den som i en yrkesmässig Den i yrkesmässig

som en verksamhet omsätter eller verksamhet omsätter eller varor varor tjänster inom landet har rätt till tjänster inom landet har till rätt

återbetalning av ingående skatt återbetalning ingående skatt

av för vilken han saknar rätt till för vilken han saknar rätt till avdrag enligt 8 kap. på grund avdrag enligt 8 kap. på grund av av att omsättningen är undantagen att omsättningen är undantagen

från skatteplikt enligt 3 kap. 9 § från skatteplikt enligt 3 kap. 9 §

utom tredje stycket 10 19 § utom tredje stycket 10 19 § första stycket 21 21 första stycket 21 21 a a 22 23 § 4 eller 26 22 23 § 4 eller 26 a a 30 a 30e 30 32 § eller 30 30 32 § eller enligt e a e enligt 9 c kap. 1 9 kap. 1 c

Rätten till återbetalning ingående skatt hänförlig till sådan

av omsättning som avses i 3 kap. 9 § utom tredje stycket 10 § 23 § samt gäller endast under förutsättning att den förvärvar eller som varan

3 Senaste lydelse 1994: 1798 4 Senaste lydelse 1996:1320

38 F örfatmingsförslag SOU 1998: l 26

tjänsten bedriver verksamhet utanför EG eller att tjänsten har direkt samband med exporteras till ett land inte är medlem i

varor som som EG.

Rätt till återbetalning föreligger också för ingående skatt som hänför sig till förvärv och tjänster skall omsatta i ett annat

av varor som anses EG-land. Rätten till återbetalning gäller under förutsättning att avdragsrätt eller återbetalningsrätt för den ingående skatten skulle ha förelegat

eller tjänsten hade ansetts omsatt här i landet. om varan

Den omsätter eller Den omsätter varor eller

som varor som tjänster export har rätt till tjänster genom export har rätt till

genom återbetalning ingående skatt återbetalning av ingående skatt

av för vilken han saknar rätt till för vilken han saknar rätt till avdrag enligt 8 kap. på grund avdrag enligt 8 kap. grund av

av att omsättningen sker utanför att omsättningen sker utanför EG. Rätten till återbetalning EG. Rätten till återbetalning gäller under förutsättning att gäller under förutsättning att omsättningen är skattepliktig omsättningen är skattepliktig eller undantagen från skatteplikt eller undantagen från skatteplikt enligt 3 kap. 9 § utom tredje enligt 3 kap. 9 § utom tredje stycket 10 19 § första stycket lO 19 § första stycket 21 23 § 2 eller stycket 21 23 § 2 eller 4 30 §eller 30 eller 30 e

c e

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga förhållanden härför sig till tiden före

om som ikraftträdandet

5Senaste lydelse 1995:1364

SOU 1998: 126 F örfattningsförslag 39

7 Förslag till om i

lag ändring lagen 1994:1551

om frihet från skatt vid

import, m.m.

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 § lagen 1994:1551 frihet om från skatt vid import, m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap. 4 § Bestämmelser frihet från Frihet från mervärdesskatt om skatt för varor vilka såsom för- vid import skall medges för nödenheter och proviant förs vilka såsom förnövaror ombord på fartyg eller luftfartyg denheter och proviant fors omi internationell trafik finns i mer- bord fartyg eller Iuftfartyg i värdesskattelagen 1994:200. internationell trafik för sådana ändamål som medför att skatt inte skall tas ut enligt mervärdesskattelagen 1994:200, och för varor som förs in för

försäljning till eller försäljs

som i en sådan butik som avses i lagen l999z000 exportbutiom ker.

Denna lag träder i kraft den l juli 1999.

1 Inledning

1.1 Utredningens direktiv

Utredningens direktiv dir. 1997:152 beslutades regeringen den 18

av december 1997. Direktiven återges i sin helhet i bilaga

Utredningen har inledningsvis haft i uppdrag att lägga fram förslag till åtgärder för kontroll av proviantering för skattefri försäljning och förbrukning ombord på transportmedel och i det sammanhanget göra en allmän översyn av provianteringsförordningen samt analysera EG:s regler på taxfreeområdet och bestämmelserna i den nordiska provianteringsöverenskommelsen. Med anledning av att taxfreehandeln i EUintem trafik skall upphöra den 1juli 1999 har i uppdraget vidare ingått att lägga fram förslag till hur försäljningen beskattade ombord

av varor

transportmedel skall hanteras skattemässigt. nämnda frågor

De nu har i enlighet med direktiven behandlats med förtur.

1.2 arbete

Utredningens

Utgångspunkten för utredningens arbete har varit att taxfreeförsäljningen efter den 30 juni 1999 skall upphöra vid inom EU. Lag-

resor stiftningen när det gäller mervärdesskatt och punktskatter på alkohol och tobak är gemensam för länderna inom EU. Detta har i hög utsträckning styrt utredningens arbete.

Under arbetets gång har utredningen haft ett antal kontakter med enskilda berörda parter, bl.a. Sveriges redareförening och Sveriges skeppshandlareförbund. Utredningen har besökt några intressenter och har vidare uppvaktats Ålands redareförening. Information och sak-

av uppgifter har under hand inhämtats från olika myndigheter, företag och organisationer men även från andra länder inom EU och från kommissionen.

42 Inledning SOU 1998: 126

l Framställningar

Genom beslut regeringen den 23 april 1998 har följande framställ-

av ningar, berör frågor behandlas i detta delbetänkande, över-

som som lämnats till utredningen.

Swedish Duty Free Association har i skrivelse den 13 juni 1997

en hemställt att Sverige bör drivande för att nå en uppgörelse att av-

vara vakta med beslutet taxfreeförsäljningens upphörande inom EU till

om dess harmonisering av skatterna skett inom EU.

Sveriges Fartygsbefälsförening har i en skrivelse den 24 april 1997 hemställt att regeringen skall verka för att undanröja alternativt uppskjuta beslutet ett upphörande skattefri försäljning på fartyg i

om av trafik mellan EU-länder.

Stena Line AB har i skrivelser den 22 december 1997 och den 6 februari 1998 hemställt besked om hur försäljning av varor ombord på

om de färjor rederiet trafikerar efter den 30 juni 1999 kommer att

som mervärdesbeskattas respektive punktskattebeläggas. Bolaget har vidare hemställt att arbetet med dessa frågor i utredningen Fi 1998:01 om översyn förfarandereglema för punktskatter påskyndas så att

av m.m. utredningen kan klar med detta under våren 1998 och/eller att

vara andra åtgärder vidtas för att klarhet i frågan skall kunna fås före sommaren 1998.

Till utredningen har kommit in skrivelse från Inflight Service AB

en den 10 juni 1998 med ett antal frågor om vilka beskattningsregler som skall gälla när taxfreeförsäljningen upphör.

Vidare har till utredningen kommit in två skrivelser den 6 och den 9 oktober 1998 från Stena Line AB. Bolaget gör i skrivelsen den 6 oktober gällande att kommissionens och vissa medlemsstaters tolkning av gällande mervärdes- och punktskattedirektiv avsnitt 3.3.2 inte är

se

förenlig med EG-rätten. l skrivelsen den 9 oktober ger bolaget vissa kommentarer till ett avgörande från Skatterättsnämnden se avsnitt 3.3.4.

Slutligen har till utredningen kommit skrivelse den 15 oktober

en 1998 från Sveriges redareförening med frågor utifrån kommissionens tolkning.

Utredningen har tagit del av framställningarna och vägt synpunkterna tillsammans med övrigt utredningsmaterial. Framställning-

får besvarade med detta delbetänkande. arna anses

2 Nuvarande

ordning

2.1 Harmoniserade och

punktskatter

cirkulationsdirektivet

2.1.1 Inledning

Före den 1 januari 1993 var EG en tullunion med tullmur

gemensam utåt mot tredje land och inga tullar mellan medlemsländerna. Skatter reglerades nationellt och påfördes vid gränspassering även vid passage mellan medlemsländerna. Vid årsskiftet 1992/93 genomfördes dock den inre marknaden och i samband därmed slopades gränskontrollema mellan medlemsländerna vad avser kommersiell trafik och resandetrafik. Huvudregeln är numera att inga gränsforrnaliteter skall förekomma enbart grund av att en gräns mellan medlemsländer

passeras.

För att fri rörlighet för varor skall uppnås är det viktigt att medlemsstatemas forfarandebestämmelser om punktskatter och beskattningsordning för mervärdesskatt harmoniseras. För punktskatter på alkohol- och tobaksvaror samt mineraloljeprodukter har

gemensamma förfaranderegler införts genom rådets direktiv 92/ 12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för punktskattepliktiga och

varor om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor EGT nr L 076, 23.3.1992 s. Celex 392L00l2, det s.k. cirkulationsdirektivet. Direktivet är ändrat genom direktiv 92/ 108/EEG och 94/74/EEG. Vissa artiklar i direktivet ñnns återgivna i bilaga

Den gemensamma beskattningsordningen för mervärdesskatt regleras i rådets sjätte direktiv 77/388 EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter

- Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund EGT nr L 145, 13.6.1977, s. Celex 377L0388, det s.k. sjätte direktivet. I det följande behandlas cirkulationsdirektivet. Frågan

om mervärdesbeskattningen tas upp i avsnitt 2.4.

44 Nuvarande ordning

2.1.2 Några centrala begrepp i cirkulationsdirektivet

I direktivet definieras inledningsvis vissa begrepp som är centrala för förståelsen förfarandereglema. Dessa begrepp är

av

godkänd lagerhavare: fysisk eller juridisk en medlems-

person som av stats behöriga myndigheter fått tillstånd att tillverka, bearbeta, för-

ta emot och avsända punktskattebelagda varor inom ramen för vara, sin affärsverksamhet, varvid punktskatten är vilande enligt uppskovsreglema för skatteupplag, skatteupplag: plats där är belagda med punktskatt tillver-

en varor som kas, bearbetas, förvaras, mottas eller avsänds enligt uppskovsreglema godkänd lagerhavare inom för hans affärsverk-

av en ramen samhet, under de särskilda villkor som fastställts av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där skatteupplaget är beläget, uppskovsregler: skatteordning tillämpas på tillverkning, bear-

en som betning, förvaring och flyttning varvid punktskatten är vi-

av varor,

lande suspensionsordningen,

näringsidkare med punktskatteregistrering: fysisk eller juridisk person utan ställning godkänd lagerhavare, som av behöriga myndig-

som heter i medlemsstat fått tillstånd att, inom ramen för sin affars-

en verksamhet, ta emot punktskattebelagda från annan med-

varor en lemsstat enligt uppskovsreglema; denna typ av näringsidkare skall ställa säkerhet för skatten och får varken förvara eller avsända så-

dana punktskattebelagda varor enligt uppskovsreglema,

näringsidkare utan punktskatteregistrering: fysisk eller juridisk person utan ställning godkänd lagerhavare, som har rätt att inom ra-

som

för sin affärsverksamhet tillfálligtvis ta emot punktskattebemen lagda från medlemsstat enligt uppskovsreglema;

varor en annan

näringsidkare får varken förvara eller avsända sådana denna typ av

enligt uppskovsreglema och måste garantera betalningen av varor punktskatt till skattemyndighetema i destinationsmedlemsstatema

avsänds. innan varorna

2.1.3 Cirkulationsdirektivets geografiska

omfattning

Cirkulationsdirektivet skall enligt huvudregeln tillämpas på gemenska-

territorium, såsom detta territorium definieras i Fördraget om pens upprättande Europeiska ekonomiska gemenskapen och då särskilt

av artikel 227 i fördraget.

Nuvarande ordning 45

Från denna huvudregel har dock dessa områden undantagits:

Tyskland: ön Helgoland och området Büsingen, - Italien: Livigno, Campione dItalia och de italienska delarna Lu- - av ganosjön, Spanien: Ceuta, Melilla och Kanarieöarna, - Finland: Åland, och - Frankrikes utomeuropeiska departement. -

2.1.4 för

Huvudprinciper beskattningsförfarandet

Förfarandereglema i cirkulationsdirektivet innebär i princip att punktskattepliktiga varor kan cirkulera fritt dvs. utan gränskontroller, att beskattningskonsekvensema skjuts tills når den slutgiltiga upp varorna konsumenten och att beskattningen skall ske i konsumtionslandet. Syftet med suspensionsordningen är att trots att de är skatvarorna, tepliktiga, skall kunna bearbetas, lagras och förflyttas mellan medlemsländema i tidigare led än detaljistledet utan att beskattningskonsekvenser inträder. Skatten förfaller med andra ord inte till betalning under den tid varorna befinner sig inom suspensionsordningen. Betalningsskyldighet för punktskatt inträder först blir tillgänglig när varan för konsumtion, vilket den anses vara när den upphör att omfattas av

suspensionsordningen. För punktskattepliktiga varor, som inte omfattas

av suspensionsordningen, gäller att punktskatten förfaller till betalning i samband med att varan framställs eller importeras från land utanför gemenskapen. Omfattas något gemenskapens tullförfavarorna av av rande vid införandet till EU dock importen äga först när anses rum varorna lämnar tullförfarandet.

2.1.5 F och

ramställning, bearbetning lagring av skattepliktiga varor

Framställning, bearbetning och lagring av skattepliktiga skall i

varor princip alltid ske i skatteupplag skatten inte är betald. Flyttning om av punktskattepliktiga varor under skatteuppskov skall enligt huvudregeln ske från ett skatteupplag till ett annat. De risker är förknippade som med sådan flyttning skall täckas säkerhet för punktskattens beav en talning. Säkerheten skall ställas den avsändande godkända lagerhaav varen. En godkänd lagerhavare i ett medlemsland kan alltså sända skattepliktiga varor till ett skatteupplag i ett annat medlemsland eller till ett

46 Nuvarande ordning

annat skatteupplag i det egna landet utan att det får några beskattningskonsekvenser.

Mottagaren skattepliktiga varor som sänds från ett skatteupplag

av under skatteuppskov är dock inte alltid en godkänd lagerhavare. Mottagaren kan också näringsidkare med eller utan punktskattere-

vara en gistrering i ett annat EU-land. Sådana näringsidkare skall alltid ställa säkerhet for skattens betalning och detta skall ske innan leveransen påbörjas. Skatten förfaller till betalning när varorna tas emot.

2.1.6 Krav på dokument

Vid förflyttning mellan medlemsstater av skattepliktiga varor, som omfattas suspensionsordningen, skall varorna åtföljas av ett ledsagar-

av dokument upprättas av avsändaren. Syftet med dokumentet är att

som underlätta skattekontrollen och det för en effektiv kontroll nödvändiga samarbetet mellan medlemsländerna. Ledsagardokumentet skall upprättas i fyra exemplar, ett skall behållas av avsändaren och resten

varav skall medfölja under transporten. Efter leverans skall ett exemplar behållas mottagaren och ett, returexemplaret, återsändas till avsända-

av ren.

2.1.7 Avvikelser från suspensionsordningen

Avvikelser från de bestämmelser som gäller under den tid som skatte-

pliktiga omfattas suspensionsordningen innebär att varorna

varor av upphör att omfattas ordningen, dvs. att de anses släppta för kon-

av sumtion. Detta innebär i sin tur att skatten omedelbart förfaller till betalning. Skatten skall därvid betalas i det land där överträdelsen har skett den har ställt säkerhet för betalning av skatten. Om det

av som inte går att fastställa överträdelsen har skett, den ha skett i

var anses den medlemsstat där felaktigheten konstaterades. Om en punktskattepliktig inte när fram till mottagaren och det inte är möjligt att fast-

vara ställa finns, skall skatten betalas i det land varifrån varan le-

var varan vererades.

Nuvarande ordning 47

2.1.8 för

Förflyttning av varor som släppts

konsumtion

Varor anses släppta för konsumtion när de lämnar suspensionsordningen. Det saknar betydelse detta sker överträdelser om genom av uppskovsreglema eller genom att varorna levereras till detaljistledet. Då punktskattepliktiga redan släppts för konsumtion i varor som en medlemsstat förvaras för kommersiella ändamål i medlemsen annan stat skall punktskatt tas ut i den medlemsstat där förvaras. varorna Detta innebär att då redan släppts för konsumtion flyttas till varor som en annan medlemsstat för kommersiella ändamål skall punktskatt tas ut i denna andra medlemsstat. Beroende på omständigheterna skall skatten betalas av den som utför leveransen eller innehar de är varor som avsedda för leverans eller den tar emot för användning. av som varorna När varor som släppts för konsumtion flyttas mellan olika medlemsstater skall de åtföljas av ett förenklat ledsagardokument. Den som skall betala skatten på skall innan avsänds lämna varorna varorna en deklaration till skattemyndighetema i destinationsmedlemsstaten och ställa säkerhet för betalning skatten. Han skall vidare samtycka till av varje kontroll som gör det möjligt för destinationsmedlemsstatens myndigheter att förvissa sig om att faktiskt har mottagits och varorna att utgående punktskatt har betalats. Den punktskatt betalats i den som första medlemsstaten skall återbetalas.

2.1.9 Införsel för privat bruk

För skattepliktiga varor, som privatpersoner medför för eget bruk från ett EU-land till ett annat och transporterats dem själva, gäller som av att skatten skall betalas i det land där anskaffades. Att varorna varorna måste transporteras privatpersonema själva framgår EGav av domstolens dom i det s.k. Man in Black-fallet C-296/95. Vid bedömningen av om de varor som en privatperson medför skall anses vara avsedda för eget bruk skall hänsyn tas till bl.a. mängden Medvaror. lemsländema får utfärda vägledande anvisningar vilken mängd om som därvid bör godtas. Det förhållandet att medför större en person mängder än vad som anges i anvisningarna får emellertid inte ensamt medföra att varorna anses avsedda för annat än eget bruk. Andra omständigheter som talar för motsatsen skall alltså beaktas. Mängdangivelsema i sådana eventuella vägledande anvisningar får inte understiga 800 cigaretter, 400 cigariller, 200 cigarrer, l kg röktobak, 10 liter sprit,

48 Nuvarande ordning

20 liter starkvin, 90 liter vin inklusive högst 60 liter mousserande vin samt 110 liter öl.

2.1 .10 Taxfreeförsälj ning

När det gäller alkohol- och tobaksvaror ombord på fartyg och flygplan skiljer cirkulationsdirektivet på medtas i det personliga ba-

varor som gaget den resande och varor som konsumeras ombord.

av

Fram till den l juli 1999 får medlemsstaterna skattebefria varor som tillhandahålls skattefria butiker och tas med i den resandes per-

av som sonliga bagage vid flyg- eller sjöresa från en medlemsstat till en annan. Detsamma gäller tillhandahålls ombord ett flygplan eller

varor som

fartyg i passagerartrafik inom gemenskapen. Befrielsen omfattar ett dock endast vissa kvantiteter, nämligen de kvantiteter som kan föras från tredje land utan att tull skall betalas. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder är nödvändiga för att se till att undantaget tillämpas

som korrekt och utan krångel och för att förebygga skatteundandragande, skattefusk eller missbruk.

Detta undantag upphör automatiskt och skattefri försäljning av va-

tas med i bagaget kan därför inte ske i exportbutiker och omror som bord fartyg och luftfartyg efter den 30 juni 1999.

För förbrukning ombord gäller andra regler. Till dess att rådet på kommissionens förslag har infört gemenskapsbestämmelser provi-

om antering får medlemsstaterna enligt cirkulationsdirektivet behålla sina nationella bestämmelser i detta ämne. För förbrukning ombord finns således inte något krav på att efter den 30 juni 1999 skall vara

varorna beskattade.

2.2 Huvuddragen i de svenska lagarna om

skatt på alkohol och tobak

2.2.1 Allmänt

Cirkulationsdirektivets bestämmelser införlivades med svensk lagstiftning lagen 1994:1563 tobaksskatt, lagen 1994:1564 om

genom om alkoholskatt och lagen 1994:1776 skatt på energi. Begreppet sus-

om pensionsordning har dock inte förts in i lagarna. Det ingår i utredning-

uppdrag att analysera begreppet skall införlivas i svensk lagens om stiftning. Den analysen kommer att redovisas i ett senare betänkande. Suspensionsordningen har dock i praktiken införlivats med de svenska

Nuvarande ordning 49

lagarna t.ex. genom att skattskyldighet inte inträder i vissa fall.

I lagarna om skatt på tobak, alkohol och energi används termen upplagshavare i stället för lagerhavare. Termema registrerad och oregistrerad varumottagare används i stället för näringsidkare med eller

utan punktskatteregistrering.

Beskattningsmyndighet för punktskatter är Skattemyndigheten i Dalarnas län från den 1januari 1999 Skattemyndigheten i Gävle.

2.2.2 Upplagshavare

Upplagshavare godkända av beskattningsmyndigheten. God-

skall vara känd upplagshavare kan den bli som avser att yrkesmässigt till-

som verka eller bearbeta skattepliktiga varor, bedriva yrkesmässig försäljning skattepliktiga till näringsidkare eller yrkesmässigt i större

av varor omfattning lagra skattepliktiga varor. Dessutom krävs att sökanden med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig upplagshavare. Även skatteupplagen måste god-

som kännas beskattningsmyndigheten. Upplagshavares tillverkning, be-

av arbetning och lagring skattepliktiga skall äga i ett godkänt

av varor rum skatteupplag.

Upplagshavare skall ställa säkerhet för betalning i samband med transport av obeskattade varor. Det skall dessutom finnas en säkerhet för förvaras i skatteupplaget. Säkerhetemas storlek be-

de varor som räknas enligt schablonregler. Vid transporter skall säkerheten motsvara den skatt som i medeltal belöper på de obeskattade varor som upplagshavaren transporterar under ett dygn. För varor i skatteupplag skall säkerheten motsvara tio procent av skatten de varor som i medeltal

förvaras i upplaget.

Godkännande av upplagshavare eller av skatteupplag får återkallas

förutsättningar för godkännande inte längre finns. Godkännande av om upplagshavare får också återkallas om ställd säkerhet inte längre är godtagbar.

En upplagshavare kan leverera skattepliktiga varor till en upplagshavare i Sverige eller till en upplagshavare eller registrerad eller oregistrerad varumottagare i ett annat EU-land utan att skattskyldighet inträder. Om varor tas ut ur skatteupplaget av annan anledning utan att föras till något annat skatteupplag inträder dock skattskyldighet.

Vid transport obeskattade varor mellan Sverige och ett annat EU-

av land skall upplagshavaren upprätta ett ledsagardokument i fyra exemplar. Tre exemplar av dokumentet skall åtfölja varorna under transport. Har en upplagshavare inte inom två månader efter utgången av

50 Nuvarande ordning

den kalendermånad under vilken varorna avsänts fått tillbaka returexemplaret skall han utan dröjsmål underrätta beskattningsmyndigheten. Om varorna inte når den mottagare angetts i ledsagardokumentet

som skall varorna beskattas i Sverige om varorna finns här eller kan antas ha konsumerats här. Detsamma gäller det inte kan utredas

om var varorna finns eller har konsumerats. I sådana fall är den som ställt säkerhet för transporten skattskyldig.

2.2.3 Varumottagare

Den som yrkesmässigt tar emot skattepliktiga varor från en godkänd upplagshavare i ett annat EU-land eller som yrkesmässigt från tredje land importerar skattepliktiga varor och som inte själv är godkänd

som upplagshavare, kan hos beskattningsmyndigheten ansöka om registrering som varumottagare. En registrerad varumottagare skall ställa säkerhet för betalning av skatten på de varor som han tar emot. Säkerheten skall uppgå till tio procent den beräknade årliga skatten

av varorna. Registreringen kan återkallas om säkerheten inte längre är godtagbar.

För oregistrerade varumottagare gäller delvis andra regler vad gäller ställandet av säkerhet. En Oregistrerad varumottagare är dessutom skyldig att innan varorna transporteras från det andra EU-landet anmäla leveransen till beskattningsmyndigheten.

För varumottagare inträder skattskyldigheten vid mottagandet av varorna. Skillnaden mellan en registrerad och en Oregistrerad

varumottagare är att den som regelbundet tar emot punktskattepliktiga

varor kan ansöka om att bli registrerad.

2.2.4 införsel för

Yrkesmässig av varor som släppts

konsumtion i annat EG-land

Den som utan att vara upplagshavare eller varumottagare från ett annat EU-land till Sverige för eller tar emot skattepliktiga skall be-

varor tala skatt i Sverige om varorna skall användas för annat än privat bruk. Den som är skattskyldig i sådana fall skall innan transporteras

varorna från det andra EU-landet, anmäla till beskattningsmyndigheten

varorna och ställa säkerhet för skattens betalning. skattskyldigheten inträder vid införseln till Sverige.

Nuvarande ordning 51

2.2.5 Införsel för privat bruk

Sverige fick vid anslutningen till EU ett undantag från huvudregeln i cirkulationsdirektivet att privatpersoners inköp alkohol- och tobaksav varor endast skall beskattas i inköpslandet. Undantaget innebär att Sverige får beskatta privat införsel över vissa angivna kvantiteter. Dessa kvantiteter är: 1 liter spritdryck eller 3 liter starkvin, 5 liter vin, 15 liter starköl, 300 cigaretter eller 150 cigariller eller 75 cigarrer eller 400 gram röktobak. Enligt rådets direktiv 96/99/EG får Sverige, till och med den 30 juni 2000 och underkastat en översyn, fortsätta att tillämpa dessa kvantitativa begränsningar. Sveriges uppfattning är att undantaget förlängs automatiskt såvida inte ett enigt rådsbeslut motsatsen om fattas. Enligt nämnda direktiv får Sverige utföra nödvändiga kontroller med avseende på de varor som omfattas direktivet. Bestämmelser av beträffande beskattningen resandes införsel för privat bruk alkoav av holdrycker och tobaksvaror och vilka kvantiteter får föras i lansom det utan att punktskatt skall betalas finns i lagen 1994:1565 beom skattning av privatinförsel alkoholdrycker och tobaksvaror från land av som är medlem i Europeiska unionen privatinförsellagen. I samma direktiv regleras också undantag för Danmark och Finland. Dessa medlemsländers begränsningar gäller till och med den 31 december 2003 och skall enligt direktivet successivt avskaffas. För Finland handlar det om samma kvantitativa begränsningar för Sverige som förutom att man efter en lagändring får föra 1 liter sprit och numera 3 liter starkvin. De danska begränsningarna är lika vad beträffar tobaksvaror gäller på alkoholsidan endast 1,5 liter sprit. I rådsprotomen kollet finns en anteckning om att rådet att för det fall Sverige vid anser sin omförhandling ett datum än Danmark och Finges gynnsammare land skall detta datum även gälla dem.

2.2.6 Förfarande och kontroll

Bestämmelser om förfarandet vid uttag punktskatter finns i lagen av 1984:151 om punktskatter och prisregleringsavgifter LPP. Kontrollen av punktskatter sker liksom skattekontroll deklaannan genom rationsgranskning, kontrollbesök och revision. Deklarationema innehåller endast ett fåtal uppgifter. En djupare kontroll förutsätter därför

nonnalt revision eller fördjupad skrivbordsgranskning.

Enligt LPP får beskattningsmyndigheten besluta Skatterevision om för att kontrollera att deklarations- och uppgiftsskyldighet fullgjorts riktigt och fullständigt eller att förutsättningar finns att fullgöra uppgiftsskyldighet kan antas uppkomma. Skatterevision får göras hos som

52 Nuvarande ordning

den som är eller kan antas vara bokforingsskyldig enligt bokföringslagen 1976:125 och hos annan juridisk person än dödsbo. En skatterevision skall bedrivas i samverkan med den reviderade och på ett sådant sätt att den inte onödigt hindrar verksamheten. Revisionen får verkställas hos den reviderade om han medger det. Vid skatterevision får räkenskapsmaterial och andra handlingar som rör verksamheten

granskas. Revisorn får ta prov används, säljs eller tillhanda-

varor som hålls på annat sätt i verksamheten. Vidare får han inventera kassan, granska varulager, inventarier, fordon, särskild räknarapparatur, mätapparatur och tillverkningsprocesser. Revisorn får också prova särskild räknarapparatur och mätapparatur. Den reviderade skall tillhandahålla revisorn de handlingar och lämna de upplysningar som behövs för revisionen. Den reviderade skall också lämna tillträde till utrymmen

som huvudsakligen används i verksamheten för granskning varulager

av m.m. För de fall den reviderade inte samverkar finns bestämmelser

om vite och om andra tvångsåtgärder i lagen 1994:466 särskilda

om tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet.

Genom lagen 1998:506 om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter har tullen getts befogenheter att kontrollera vägtransporter och postforsändelser som kan innehålla alkohol- och tobaksvaror. Enligt lagen får tullen omhänderta skattepliktiga varor för att utreda om skatt skall betalas i Sverige. Tullen kan besluta om skatt på de Omhändertagna varorna och varorna kan förverkas om skatten inte betalas.

Vidare har tullen enligt privatinförsellagen möjlighet att omhänderta alkoholdrycker och tobaksvaror om det finns påtaglig risk att den skattskyldige inte kommer att betala skatten och skatten förblir

om obetald kan varorna förverkas.

2.3 Dagens om leveranser av alkohol

regler

och tobak till fartyg och flygplan samt

exportbutiker

2.3.1 Inledning

I detta avsnitt redovisas hur de nuvarande reglerna är konstruerade från det att alkohol- eller tobaksvaror importeras till gemenskapen eller tillverkas där till dess de säljs utan skatt i exportbutiker och ombord på fartyg och flygplan eller förbrukas ombord utan skatt.

Nuvarande ordning 53

2.3.2 varor

Importerade

Enligt cirkulationsdirektivet artikel 5.1 blir de varor som direktivet omfattar skattepliktiga när de tillverkas inom gemenskapens territorium eller importeras dit. I alkohol- och tobaksskattelagama har detta uttryckts genom att skatt skall betalas for varor som tillverkas i Sveri-

förs eller tas emot från ett annat EG-land eller som importege, som ras från tredje land.

Om omfattas av något gemenskapens tullförfarande vid infö-

varan randet till gemenskapens territorium skall importen dock anses äga

när lämnar gemenskapens tullförfarande artikel 5.1 i direkrum varan tivet.

Till tullforfarande räknas enligt artikel 4.16 rådets förordning 2913/92 den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för

av gemenskapen, den s.k. tullkodexen bl.a. övergång till fri omsättning, lagring i tullager och export.

Alkohol- och tobaksvaror som kommer från tredje land, men som t.ex. lagras i tullager, anses således inte importerade till gemenskapen och omfattas därför inte heller cirkulationsdirektivets bestämmelser.

av

Om lämnar gemenskapens tullförfarande förfarandet

en vara genom övergång till fri omsättning skall tull betalas och den blir en gemenskapsvara. Enligt cirkulationsdirektivets bestämmelser är den då också importerad och således även en skattepliktig vara.

Import av någon som inte är upplagshavare eller registrerad varumottagare

När skattepliktiga varor importeras från tredje land av någon som inte är upplagshavare eller registrerad varumottagare skall skatt betalas till tullmyndigheten och därvid gäller tullagen 18 § alkoholskattelagen och 19 § tobaksskattelagen.

Enligt 10 § tullagen 1994:1550 är den som är skyldig att betala import- eller exporttull för en vara, eller skulle ha varit det om varan varit tullbelagd den tullskyldige, skyldig att betala skatt eller avgift

skall tas ut for vid import eller export. Skatt och avgift skall som varan fastställas och betalas i den ordning som gäller för tull.

Någon särskild regel för när skattskyldigheten inträder för den som inte är upplagshavare eller registrerad varumottagare finns inte i alkohol- och tobaksskattelagama utan detta regleras i tullagen och skattskyldigheten inträder således samtidigt med att varorna övergår till fri omsättning.

54 Nuvarande ordning

Import av en registrerad varumottagare m. m.

För den registrerade varumottagaren innebär tullförfarandet övergång till fri omsättning inte i sig att skattskyldigheten inträder. I stället inträder skattskyldigheten när han 19 § första stycket 2

tar emot varorna alkoholskattelagen och 20 § första stycket 2 tobaksskattelagen. Redovisningen av skatten sker enligt reglerna i LPP.

För såväl den registrerade som oregistrerade varumottagaren finns möjlighet att undgå beskattning för skattepliktiga varor genom avdrag i deklarationen under förutsättning att förstörts under transpor-

varorna ten till dem genom olyckshändelse eller force majeure 33 § i såväl alkoholskattelagen som tobaksskattelagen. Däremot finns i dag inga möjligheter för en varumottagare att leverera alkohol- och tobaksvaror till exportbutiker eller för proviantering av fartyg och flygplan och få tillbaka den tidigare betalade skatten.

Import av en upplagshavare

Den som är upplagshavare skall inte heller betala någon skatt till tullmyndigheten. Vid transporten efter förtullningen skall ledsagardokument upprättas 23 § alkoholskattelagen och 24 § tobaksskattelagen. Regeln om ledsagardokument gäller även när varor importeras av en registrerad varumottagare. Så länge varorna förvaras i ett godkänt skatteupplag inträder i princip ingen skyldighet att betala skatt för en upplagshavare 19 § alkoholskattelagen och 20 § tobaksskattelagen.

2.3.3 Varor från annat EG-land

Registrerade och oregistrerade varumottagare kan visserligen ta emot varor från en upplagshavare från en annan medlemsstat skattskyl-

men digheten inträder alltid direkt när de tar emot varorna. Varumottagarna har inte heller någon avdragsmöjlighet som tar sikte på proviantering av fartyg och flygplan eller försäljning i exportbutik. En upplagshavare kan däremot ta emot från ett annat EU-land utan att beskattning

varor aktualiseras så länge han förvarar dem sitt skatteupplag. Det innebär

skotsk tillverkare av whisky i praktiken inte kan sälja sina att t.ex. en varor direkt till en svensk exportbutik utan leveransen måste först genom en svensk upplagshavare och ett svenskt skatteupplag. Den skotske tillverkaren behöver i och för sig inte betala skatt i sitt hemland om han levererar till en varumottagare men varumottagaren kan inte i sin tur lyfta av den svenska skatten.

Nuvarande ordning 55

2.3.4 Leveranser från till

upplagshavare provianteringslager eller exportbutik

Enligt artikel 6 i cirkulationsdirektivet inträder skattskyldighet när varan blir tillgänglig för konsumtion. Med tillgänglig för konsumtion avses att varan upphör att omfattas av suspensionsordningen, varan framställs utanför suspensionsordningen och vid import, såvida varorna inte är underställda suspensionsordningen. En vara upphör att om-

fattas av suspensionsordningen när den tas ut från ett skatteupplag och

av upplagshavaren levereras till köpare som inte har rätt att ta emot varan under suspension av skatten. Vid försäljning inom Sverige innebär det att skattskyldighet inträder när leverans sker till en köpare som

inte själv är godkänd upplagshavare här i landet.

Skattskyldighetens inträde för upplagshavare regleras i 19 § alkoholskattelagen respektive 20 § tobaksskattelagen. Där sägs, såvitt nu är

intresse, att skattskyldigheten inträder när upplagshavaren levererar av skattepliktiga till köpare i Sverige som inte är upplagshavare.

varor en Om upplagshavaren levererar till svensk varumottagare skall alltså

en

upplagshavaren betala skatten. En leverans till ett provianteringslager

innebär således att skattskyldigheten inträder.

Skattskyldigheten inträder alltså men å andra sidan uppkommer en avdragsrätt. Upplagshavaren får nämligen göra avdrag för skatt på va-

"som har lagts upp på tullager som inrättats för förvaring av proviror ant 32 § i både alkoholskattelagen och tobaksskattelagen.

e

Enligt sin ordalydelse måste regeln innebära att upplagshavaren inte kan göra sitt avdrag förrän de formaliteter som kringgärdar lagts upp på tullager är slutförda. Enligt uppgift från tullen är det normalt så att upplagshavaren i sin bokföring har en uppläggningsanmälan påtecknad

tullen på den ort där uppläggningen skett provianteringslagret. I

av praktiken har också de skeppshandlare som sysslar med proviantering ett skatteupplag i anslutning till sitt provianteringslager. Härigenom kan upplagshavare på distans skicka varor till skeppshandla-

en annan ren utan att skattskyldigheten inträder.

Som alkohol- och tobaksskattelagama är uppbyggd är enda möjlig-

heten att åstadkomma "provianteringsavdraget" att först finns

varorna hos en upplagshavare. Således kan inte importerade varor skattefritt lastas ombord direkt från provianteringslagret utan måste ta vägen via ett skatteupplag och sedan föras tillbaka i provianteringslagret. Detta gäller fartyget går i intern EU-trafik. Om varan transiteras till ett

om

fartyg går i tredjelandstrafik kan dock skattefrihet uppnås utan att

som

tar vägen via ett provianteringslager. Genom detta förfarande har man

aldrig blivit gemenskapsvara och cirkulationsdirektivet komvaran en

56 Nuvarande ordning

mer därför inte i bilden och därmed inte heller alkohol- och tobaksskattelagama.

Även leverans till exportbutik innebär att skattskyldighet in-

en en träder för en upplagshavare men även här uppkommer en avdragsrätt. Upplagshavaren får nämligen göra avdrag för skatt varor som har levererats för försäljning i exportbutik 32 § f i både alkoholskattela-

och tobaksskattelagen. Skattskyldigheten och avdragsrätten gen uppkommer alltså vid samma tidpunkt.

2.4 Taxfree inom mervärdesskatteområdet

2.4.1 Inledning

Mervärdesskatteregler som rör taxfreefrågor finns inom fem olika områden.

0 Försäljning omsättning fartyg och luftfartyg i utrikes trafik av

varor som antingen är avsedda för konsumtion ombord eller av va-

ror som är avsedda att tas med av resenären. 0 Försäljning i exportbutik. 0 Skattefri försäljning till tredjelandsresenärer. 0 Proviantering av varor avsedda för fartyg eller luftfartyg i utrikes tra-

fik eller för exportbutik. Varor avsedda för proviantering kan an-

skaffas genom inhemskt köp omsättning, genom s.k. gemenskaps-

internt förvärv från annat EU-land eller genom import från tredje

land. 0 Privat införsel av varor som köpts ombord på fartyg eller luftfartyg i

utrikes trafik eller i utländsk exportbutik.

Nedan redovisas de olika områdena i nu nämnd ordning. Hänvisningar till artiklar i avsnitten om mervärdesskatt avser sjätte direktivet 77/388/EEG. För svensk del återfinns reglerna i mervärdesskattelagen 1994:200, i det följande ML.

I avsnitt 2.1.3 finns en redogörelse för cirkulationsdirektivets geografiska omfattning. För mervärdesskattens del tillkommer några undantagna områden. Det är när det gäller Grekland Agio Oros, när det gäller Danmark Grönland och Färöarna och när det gäller Storbritannien Kanalöarna och Gibraltar, se 1 a § mervärdesskatteförordningen 1994:223.

Nuvarande ordning 57

2.4.2 Försäljning ombord

Försäljning på linjer som trafikerar annat E U-land

För mervärdesbeskattningen gäller att skatteplikt föreligger för alla transaktioner görs i yrkesmässig verksamhet och inte ut-

som som tryckligen undantagits. Det följer 1 kap. 1 § ML. Motsvarande prin-

av cip gäller i sjätte direktivet. Skatteplikten förutsätter dock att transaktionen sker inom landet. I vilka fall en omsättning skall ha gjorts

anses inom landet framgår av 5 kap. ML. I vilka fall omsättningen skall

anses undantagen framgår av 3 kap. ML.

Av 5 kap. 2 b § ML motsvarar artikel 8.l.c framgår att Sverige utgör beskattningslandet för omsättning på fartyg, flyg eller tåg under passagerartransport mellan EG-länder om avreseorten är belägen i Sverige och ankomstorten är belägen inom EU.

.

Med avreseort belägen i Sverige avses att första orten för påstigning av passagerare finns i Sverige beträffande den del görs

av resan som inom EU. Detta gäller även om en del av transporten dessförinnan utförts utanför EU.

Med ankomstort inom EU avses sista orten för avstigning

av passagerare inom EU i fråga om passagerare som steg på inom EU. Detta gäller fortsätter utanför EU.

även om resan

Huvudregeln är att försäljningen skall beskattas. Tre undantag finns dock från denna huvudregel.

För det första omsättning ombord omsättning ut-

anses en som en omlands om vid resan mellan EU-orter uppehåll gjorts i tredje land. Detta framgår av 5 kap. 1 sista stycket och 5 kap. 2 b § ML.

För det andra anses en omsättning ombord som en omsättning utomlands om varan omsatts för konsumtion ombord på fartyg eller flyg i EU-trafik. Detta framgår av 5 kap. 9 § första stycket 5 ML, vilken motsvaras av artikel 8.1 sista stycket.

Det skall i detta sammanhang uppmärksammas att möjligheten i

artikel 8.1 sista stycket för ett medlemsland att undanta omsättning

av varor avsedda för konsumtion ombord på EU-resor har tidsbegränsats. Tidsfristen löpte ut den 31 december 1993. Enligt artikel 8.1 fjärde stycket skulle dock kommissionen senast den 30 juni 1993 ha lämnat en rapport till rådet, eventuellt med förslag till nya regler beträffande beskattningsland för varor som omsätts för konsumtion ombord inklusive restaurangtjänster. Så har emellertid inte skett.

Det bör även noteras att EG-domstolen i en dom från maj 1996 C- 231/94 Faaborg-Gelting linien A/S v. Finanzamt Flensburg konstaterat att transaktioner i restaurangverksamhet skall anses som omsättning av tjänster vilka skall beskattas med stöd av artikel 9.1, dvs. i det land där

58 Nuvarande ordning

den som tillhandahåller tjänsten har sitt fasta driftställe. Domstolen ansåg i fråga om restaurangtjänster ombord fartyg att de inte kunde anses utförda från ett fast driftställe ombord på fartyget. I stället skulle de anses utförda från tillhandahållarens permanenta driftställe.

Slutligen är viss omsättning ombord inte skattepliktig eftersom den är särskilt undantagen i 3 kap. 30 c § ML. Undantaget gäller vid försäljning av vissa varor på flyg- och båtlinjer där Sverige skall anses

beskattningsland enligt 5 kap. 2 b § ML och varan skall tas med i som resenärens bagage för hans personliga bruk. Skattefriheten avser försäljning av l liter sprit eller 2 liter starkvin och 2 liter vin och 2 liter starköl, 200 cigarretter m.m., 50 gram parfym och 0,25 l luktvatten samt andra varor upp till maximalt 800 kr. Detta undantag baserar sig på artikel 28k i sjätte direktivet som bara gäller till den 1juli 1999.

Undantaget är kvalificerat, dvs. återbetalning medges för ingående skatt hänförlig till verksamheten, se 10 kap. 11 § ML.

Beträffande rutter mellan Sverige och Danmark eller Finland har de kvantitativa begränsningarna i 3 kap. 30 c § ML begränsats ytterligare i 6 och 7 provianteringsförordningen, se avsnitt 2.6.6. Begränsningarna bygger på ett bemyndigande i 3 kap. 30 c § sista stycket.

Försäljning på linjer som trafikerar tredje land

Försäljningen i tredjelandstrañk är skattefri enligt 5 kap. l § tredje stycket ML oavsett den avser varor som skall konsumeras ombord eller avser varor som skall tas med av resenären. Omsättning på fartyg eller flyg i utrikes trafik i andra fall än som avses i 5 kap. 2 b § räknas aldrig som omsättning inom landet. Försäljningen ligger i de här fallen utanför den svenska beskattningsrätten. Eller annorlunda uttryckt. Försäljning ombord fartyg eller flyg i annan utrikes trafik än den där Sverige skall anses som beskattningsland enligt 5 kap. 2 b § utgör omsättning utomlands och skall därmed inte beskattas.

2.4.3 i

Försäljning exportbutik

För försäljning av oförtullade eller obeskattade varor till flygpassagerare som avreser till utlandet får inrättas butik flygplats exportbutik. Om det finns särskilda skäl, får exportbutik inrättas även på någon annan plats. Detta framgår av 45 § tullagen. Vad som får säljas och till vilka mängder har dock begränsats i 45 § tullförordningen.

De varor som kan komma i fråga är alkoholdrycker, tobaksvaror, kosmetiska preparat och choklad- och konfektyrvaror.

Nuvarande ordning 59

För resenärer med resmål inom EG:s tullområde således även Åland gäller i princip samma kvantitativa begränsningar finns för som den skattefria varuförsäljningen ombord enligt 3 kap. 30 § ML. c För resande med bestämmelseort i Norge får enligt tullförordningen försäljning från exportbutik inte ske till större mängder än vad resande får tullfritt införa dit. För resande med bestämmelseort i annat tredje land än Norge gäller i princip fri försäljning från exportbutik sådana särskilt av varor som räknas upp i 45 § tullförordningen. I praktiken kan försäljningen vara begränsad av vad som tullfritt får införas till respektive land. Skattefriheten för försäljningar från exportbutik till EU-resenärer finns i artikel 28k.1 första stycket. Beträffande försäljningar till tredjelandsresenärer följer skattefriheten undantaget för exportomsättav ningar i artikel 15.2.

2.4.4 till resenärer bosatta i

Taxfreeförsäljning

tredje land

I 5 kap. 9 § första stycket 9 finns regler enligt vilka varuförsäljningar till personer bosatta i ett land utanför EG under vissa förutsättningar i efterhand får räknas som omsättning utomlands exportomsättning. Förutsättningarna är att ersättningen utgör minst 200 kr inkl. moms, att säljaren kan Visa att förts ut EG och att detta skett före utvaran ur gången av tredje månaden efter den månad levererades. För att varan styrka uppgifterna skall säljaren i sina räkenskaper ha antingen intyg från Skattemyndigheten godkänd intygsgivare f.n. Sweden Tax en av Free Shopping AB om att köparen medfört till plats utanför varan en EG eller en handling påstämplad av det tullkontor där lämnat varan EG. Till grund för bestämmelsen ligger artikel 15.2 sjätte direktivet i dess lydelse enligt rådets direktiv 95/7/EG det s.k. andra förenklingsdirektivet. För bosatta i Norge och Åland gäller enligt 5 kap. 9 § personer andra stycket ML särskilda regler. Försäljning till sådana får i personer efterhand behandlas som exportomsättning ersättningen utgör om minst 1000 kr exkl. moms, det kan visas att i nära anslutom varan ning till leveransen 14 dagar har införts till Norge eller Åland och att mervärdesskatt erlagts i hemlandet. Detta förutsätter att säljaren får en kopia av tullräkning eller motsvarande handling från köparen.

60 Nuvarande ordning

2.4.5 Proviantering

Varor avsedda för fartyg eller flygplan

Huvudprincipen är att provianteringen är skattefri om försäljningen är det. Proviantering inhandlade i Sverige är således skattefri i

av varor följande tre situationer.

Till att börja med gäller skattefrihet för proviantering som avser va-

skall brukas ombord på fartyg eller flyg i utrikes trafik, dvs. ror som

trafikerar annat EU-land eller tredje land. Detta framgår av 5 kap. som 9 § första stycket 4 första ledet ML. Med varor avsedda för bruk ombord förstås varor som skall brukas konsumeras såväl för fartygets eget behov försäljning av varor som en resande konsumerar om-

som bord servering. Regeln korresponderar med 3 § 1 och 2 i provianteringsförordningen enligt vilken proviantering får ske med obeskattade

för förbrukning ombord vid till plats utanför EG eller till en varor resa utländsk ort inom EG. Jämför även 7 § andra stycket provianteringsförordningen där möjligheten att proviantera skattefritt vissa fartygslinjer mellan svensk och dansk hamn har begränsats.

Skattefri proviantering får vidare ske skall försäljas

av varor som ombord på fartyg eller flyg i passagerartrafik mellan Sverige och annat EU-land försäljningen är undantagen enligt 3 kap. 30 c § ML. Att

om provianteringen är skattefri framgår inte direkt av mervärdesskattela-

utan 3 § 3 provianteringsförordningen, avsnitt 2.6.3. Jfr även gen av se artikel 28k punkten 4 i sjätte direktivet.

Slutligen får skattefri proviantering ske av varor som skall omsättas

försäljas ombord på fartyg eller flygplan i passagerartrafik mellan

Sverige och tredje land. Detta följer 5 kap. 9 § första stycket 4 andra

av ledet jämförd med 5 kap. 1 § tredje stycket och 5 kap. 2 b § ML. Provianteringen är skattefri eftersom den omsättning utom

anses som en landet. Bestämmelsen avser de fall där varan skall levereras till ett fartyg eller flygplan i utrikes trafik för sådan omsättning på fartyget eller flygplanet inte görs inom landet. Omsättning inom landet

som föreligger endast i de i 5 kap. 2 b § ML angivna fallen, dvs. omsättning

fartyg eller flyg under passagerartransport mellan EU-länder om avreseorten är belägen i Sverige. En mellanlandning i tredje land medför att omsättningens karaktär EU-intem går förlorad. Regeln kor-

av

responderar med 3 § 1 iprovianteringsförordningen.

Vissa begränsningar i skattefriheten för proviantering avseende tredjelandstrafik finns beträffande leveranser till fartygslinjer i norsk

trafik. Enligt 6 § provianteringsförordningen får proviantering av obe-

skattade för försäljning vissa fartygslinjer mellan svensk och

varor norsk hamn endast ske med vissa kvantiteter, se avsnitt 2.6.6. Vidare

Nuvarande ordning 61

finns i 5 kap. 9 § sista stycket ML begränsningar i skattefriheten avseende leveranser för försäljning från kiosk eller liknande försäljningsställe ombord på fartyg på linjer mellan Sverige och Norge. Den skattefria provianteringen får här endast spritdrycker, vin, starköl, avse tobaksvaror, parfymer, kosmetiska preparat, toalettmedel eller chokladeller konfektyrvaror. Till denna bestämmelse hör särskild avdragsen regel i 8 kap. 9 § första stycket 3 ML och en särskild regel i 7 kap. 5 §

andra stycket ML avseende beräkning beskattningsunderlaget vid

av uttag i dessa fall. Innebörden bestämmelserna beskrivs enklast med av hjälp av ett exempel: En leverantör säljer dels spritdrycker, vin och öl, dels kameror, nyckelringar, tröjor och läskedrycker till färja går mellan Sveen som rige och Norge för kioskförsäljning ombord. Den förstnämnda varukategorin kan levereras mervärdesskattefritt till rederiet med stöd av 9 kap. första stycket 4 ML jämförd med 5 kap. 9 § sista stycket ML och leverantören får återbetalning den ingående skatten enligt de av allmänna reglerna i 10 kap. 12 § ML. Rederiet i sin tur skall inte ta ut mervärdesskatt vid kioskförsäljningen eftersom den omsättning avser på fartyg i tredjelandstrafik jfr 5 kap. 1 § tredje stycket ML. Beträffande den andra varukategorin skall leverantören däremot debitera mervärdesskatt vid leveransen till fartyget eftersom det är fråga om varor om inte omfattas av det särskilda exportundantaget i 5 kap. 9 § sista stycket ML. Rederiet får i dessa fall inte göra avdrag för den ingående mervärdesskatten enligt 8 kap. 9 § första stycket 3 ML. Därmed kan beskattning sägas ske vid leveransen till fartyget. Leverantören säljer även varor bägge kategorier för konsumtion av ombord. Detta kan han göra mervärdesskattefritt med stöd 5 kap. av 9 § första stycket 4 ML och får återbetalningsrätt med stöd 10 kap. av 12 § ML. Rederiet i sin tur skall inte ta ut mervärdesskatt vid försäljningen för konsumtion eftersom den utgör omsättning på fartyg i en tredjelandstrafik jfr 5 kap. 1 § tredje stycket ML. Om rederiet inte använder alla på detta sätt inköpta för konsumtion ombord utan varor

istället för skattepliktig försäljning i kiosken skall uttagsbeskattning

ske med stöd av de allmänna bestämmelserna i 2 kap. ML. Detta kan endast bli aktuellt för den andra kategorin. Beskattningsunvaror ur derlaget utgörs i dessa av varans inköpsvärde, 7 kap. 5 § sista styckse et ML. Det kan t.ex. vara fråga om mineralvatten sålts utan som mervärdesskatt till fartygets restaurang tagits ut därifrån för i men som att stället försäljas i fartygets kiosk. Genom uttagsbeskattningen i dessa

fall blir mervärdesskattebelastningen i princip densamma

som om rederiet betalat skatt redan vid förvärvet. Om proviantering sker med kommer från ett annat EUvaror som land gäller reglerna s.k. gemenskapsintema förvärv, vilket innebär om

62 Nuvarande ordning

att förvärvet är skattepliktigt motsvarande omsättning skulle ha

om varit det, 3 kap. 1 § tredje stycket ML. Att proviantering kan ske

se med importerats från tredje land framgår 2 kap. 4 § lagen

varor som av 1994: l 55 1 frihet från skatt vid import. Skattefri proviantering kan

om också ske överförts från egen verksamhet i ett annat EU-

av varor som land, se 2 kap. 7 § andra stycket 1 ML.

Varor avsedda för exportbutik

En omsättning omsättning utomlands om varan

av en vara anses som levereras för försäljning i exportbutik. Detta framgår av 5 kap. 9 § första stycket 6 ML. Leveransen till exportbutiken är således skattefri.

2.4.6 Privat införsel alkohol- och tobaksvaror

av

Införsel från annat EG-land tobaksvaror och alkoholdrycker som

av exempelvis köpts skattefritt i exportbutik eller på linjer som trafike-

en

annat EU-land mervärdesbeskattas inte. Dock tas punktskatter ut rar

med stöd av privatinförsellagen.

När det gäller förs från tredje land är importen fri från

varor som mervärdeskatt till vissa kvantiteter och belopp som regleras i

upp 3 kap. 4-6 lagen 1994:1551 frihet från skatt vid import. Be-

om gränsningarna motsvarar i princip den begränsning finns för skat-

som tefri försäljning ombord i 3 kap. 30 § ML. Dessutom finns i lagen om

c frihet från skatt vid import ett krav på att inresan skall ha skett med luftfartyg i yrkesmässig trafik eller att utlandsvistelsen varat mer än 20 timmar eller beskattats Åland eller i Norge.

att varorna

2.5 Den nordiska

provianteringsöverenskommelsen

2.5.1 Syfte och tillämpningsområde

Den nordiska provianteringsöverenskommelsen mellan Danmark, Fin-

land, Norge och Sverige har gällt sedan år 1969. Syftet är att förenkla tullkontrollen resandetrafiken med passagerarfartyg i trafik mellan

av hamnar i länderna utan att effektiviteten i tullkontrollen eftersätts, samt att effektivt kunna kontrollera försäljningen och serveringen av obeskattade på passagerarfartyg. Överenskommelsen i sin nuvarande

varor lydelse finns återgiven i bilaga

Nuvarande ordning 63

Överenskommelsen gäller passagerarfartyg, som i utrikes trafik uteslutande går mellan hamnar i Danmark, Finland, Norge och Sverige artikel 2. Hamnar Färöarna och Grönland samt Svalbard och Jan Mayen omfattas inte. Eftersom den uteslutande gäller trafik mellan nordiska hamnar torde reglerna i överenskommelsen inte kunna göras gällande på en rutt går t.ex. Sverige Estland Finland. som - -

2.5.2 Vad får

som provianteras

Vilka obeskattade får provianteras i syfte att försäljas från varor som kiosker eller liknande försäljningsställen ombord regleras i artikel 3 och beror på om det är fråga om en kort rutt eller inte. Till korta rutter räknas rutter i Öresund och vissa mellan Sverige och rutter Norge. På korta rutter får proviantering ske endast med tobaksvaror, chok-

lad och konfektyrer.

På andra rutter kan proviantering ske spritdrycker med alkoav en holhalt högst 60 volymprocent, vin, öl, tobaksvaror, cigarrettpapper, av choklad- och konfektyrvaror och parfymer, kosmetiska preparat och toalettmedel. För servering till passagerare får proviantering ske med obeskattade varor med undantag av tobaksvaror och cigarrettpapper. I övrigt får proviantering ske endast med beskattade varor. Proviantering med spritdrycker på korta rutter får inte ske i mindre flaskstorlekar än 3/4 liter och andra rutter 3/8 liter. Förbudet mot att proviantera småflaskor på korta rutter upprätthålls i praktiken inte längre.

2.5.3 Vilka får

mängder som provianteras

Artikel 4 innehåller detaljerade regler vilka kvantiteter fartyom som gen får provianteras med. För försäljning till får fartyg provianteras med ett efter passagerare

tullmyndighetens bedömning lämpligt lager obeskattade

av varor. Kvantitetema av de enskilda varuslagen skall efter fartygets avpassas storlek, trafikområde och förseglingsmöjligheter samt efter fartyget om går på kort rutt eller på annan rutt. Det är tullmyndigheten i det land där rutten har sin utgångspunkt skall fastställa vad är som som en lämplig storlek på lagret. För andra än korta rutter får lagret spritdrycker, vin, öl och toav baksvaror fyllas på med kvantiteter, erhålls att det efter som genom den senaste provianteringen befordrade antalet multiplicepassagerare

64 Nuvarande ordning

med den maximala tullfrihetskvantiteten för resande, bosatt i euroras peiskt land, med erforderliga avdrag med hänsyn till

inte uppnått den för tullfri införsel stadgade mia passagerare som nimiåldem, tur- och returpassagerare inte är berättigade till fullt obeskatb som tat inköp i båda riktningama, grund utlandsvistelsens korta varaktighet c passagerare som av inte är berättigade till ovannämnda maximala tullfrihetskvantiteter

samt, d inte alls eller inte fullt ut utnyttjar möjligheten till passagerare som inköp av obeskattade varor.

För korta rutter finns liknande regler för tobaksvaror. Dessutom finns vissa särskilda regler för bl.a. cigarettpapper, choklad- och konfektyroch kosmetika. Beträffande obeskattade för servering till varor varor får proviantering ske i den omfattning som tullmyndighepassagerare ten bedömer lämplig.

2.5.4 Var och till får ske ombord

vem försäljning

Även här innehåller överenskommelsen detaljerade regler artikel 5. För det första skall försäljning till passagerare av spritdrycker och vin i flaskor samt tobaksvaror och cigarrettpapper ske från kiosk eller liknande försäljningsställe och inte i samband med servering. Försäljning till ombordanställda får inte ske. Försäljning de nämnda får dessutom endast ske till pasav varorna uppvisar för gällande fardbiljett även fribiljett. sagerare som resan Biljetten skall vederbörligen ha klippts eller på annat sätt märkts vid ombordgåendet. Vid försäljningen skall biljetten av försäljaren märkas tydligt och varaktigt sätt med uppgift varuslag, försäljningsdaom och, så erfordras, fårdriktning. Om särskilda omständigheter tum om föreligger får berörda länders tullmyndigheter avtala att kontrollen av försäljningen får ske annat sätt. Genom anslag ombord skall uppmärksammas på gälpassagerarna lande tullfrihetsregler i de länder rutten omfattar. Säljaren bör besom gränsa de kvantiteter säljs så att passagerarna inte i något av de som länder rutten omfattar kan föra in än de kvantiteter som tullsom mer frihetsreglerna fastställer.

Nuvarande ordning 65

2.5.5 Vilka turer får obeskattade

som proviantera

varor

Ett villkor för att proviantering med obeskattade skall få ske är varor att huvudsyftet med de enskilda turerna är att upprätthålla trafik i vanlig mening. Framgår det av omständigheterna att så inte är fallet, t.ex. om särskilda arrangemang ombord är huvudsyftet med turen, kan proviantering med obeskattade inte medges artikel 6. I Generaltullvaror styrelsens tillämpningsföreskrifter TF S 1968:210 till överenskommelsen anges att fartyg går i regelbunden trafik efter försom en hand uppgjord och kungjord turlista i regel torde uppfylla villkoren i artikel Dock bör enligt Generaltullstyrelsen uppmärksamma man att det i turlista kan finnas turer inlagda uppenbarligen har karaktär en som av restaurangturer, månskensturer eller liknande. Sådan turer uppfyller inte villkoren i artikel

Redovisning

Regler om redovisning finns i artikel Redovisning skall ske av de kvantiteter obeskattade spritdrycker, vin, tobaksvaror och cigarrettpapper säljs från kiosk eller liknande som försäljningsställe och av de kvantiteter obeskattade spritdrycker och vin som förbrukas vid servering. Det skall göras separat redovisning en för försäljning i kiosk och liknande försäljningsställe och separat en redovisning för servering. Redovisningen skall avslutas gång dygn inte turen en per om varar mer än ett dygn. I annat fall skall den ske när varje tur avslutas. Redovisningen skall ske på fastställda formulär och innehålla uppgifter om antalet på varje enkel tur. I Generaltullstyrelsens tillämppassagerare ningsföreskrifter sägs att inventering förråden ombord bör ske tid av efter annan och att inventeringen i första hand bör göras den av tullmyndighet där rutten har sin utgångspunkt.

2.5.7 Sanktioner

Den sanktion föreskrivs i överenskommelsen är att fartyg som som överträder bestämmelser i överenskommelse kan nekas tilldelningen av obeskattade varor till fartyget helt eller för viss tid. Tullmyndighetema i de länder berörs rutten skall samråda sådan åtgärd som av om en

artikel 8.

3 18-5688

66 Nuvarande ordning

2.5.8 Samråd och informationsutbyte mellan

länderna m.m.

Överenskommelsen avslutas med vissa regler rör ländernas inforsom mationsutbyte artiklarna 9-15 Där framgår bl.a. att vid handm.m. läggning ett ärende behandlas i överenskommelsen skall samav som råd äga mellan tullmyndighetema i de länder berörs av aktuell rum som Vidare förpliktar sig länderna att underrätta varandra etablerutt. om ring rutter och ändring redan befintliga rutter samt att efter av nya av samråd beträffande de enskilda ruttema utväxla uppgifter rörande -

passagerarantal och proviantmängder m.m.

För uppsägning överenskommelsen gäller frist av 6 månader av en och avvikelser från överenskommelsen får inte göras om inte samtliga länder är eniga om det.

2.6 Förordningen 1994:1694 om viss

proviantering m.m.

2.6.1 Tillämpningsområde

Förordningen finns återgiven i bilaga I 1 § att det i förordningen finns bestämmelser om provianteanges ring med inte är gemenskapsvaror och med obeskattade vavaror som för förbrukning eller försäljning ombord på transportmedel. Förror ordningen innehåller vidare bestämmelser begränsningar i det unom dantag från skatteplikt vid viss omsättning fartyg och luftfartyg som i 3 kap. 30 § ML. Den angivna bestämmelsen i mervärdesanges c nu skattelagen finns beskriven i avsnitt 2.4.2.

2.6.2 Definitioner

I 2 § finns följande definitioner.

Gemenskapsvara: i sin helhet framställts inom gemenskapens tullområde dels vara som enligt villkoren i artikel 23 i förordning EEG 2913/92 av den 12 nr oktober 1992 inrättandet tullkodex för gemenskapen och om av en inte innefattar importerats från länder eller territorier som varor som inte utgör del EG: s tullområde, en av dels importerats från länder eller territorier som inte utgör en vara som del EG: tullområde och övergått till fri omsättning, av s som

SOU 1998: 126 Nuvarande ordning 67

och dels har framställts inom EG: tullområde, antingen vara som s endast av varor enligt andra satsen eller enligt första och andav varor ra satsen. EG:s tullområde: de områden som anges i artikel 3 i förordning EEG nr 2913/92. EG:s skatteområde: det område inom vilket gemenskapens bestämmelser om en viss skatt är tillämpliga.

2.6.3 Vad får obeskattat

som provianteras

Enligt 3 § i förordningen får proviantering med obeskattade ske i varor tre fall.

För det första får proviantering ske för förbrukning och försäljning

ombord vid till plats utanför EG:s tullområde eller EG:s skatteomresa råde i de fall där tillhandahållandet inte utgör omsättning i landet. Det rör sig således om rena exportsituationer. För det andra får proviantering ske för förbrukning ombord vid resa till utländsk ort inom EG:s tullområde eller EG:s skatteområde. Det rör sig här om förbrukning ombord på inom EU där några kvantitatiresor

va begränsningar för försäljningen inte följer av gemenskapsrätten. Slutligen får proviantering ske för sådan försäljning är undan-

som tagen från skatteplikt enligt 3 kap. 30 c § ML.

2.6.4 inte är

Proviantering av varor som

gemenskapsvaror

Regler om proviantering av varor som inte är gemenskapsvaror finns i

4 § i förordningen.

När det gäller förbrukning ombord får proviantering ske vid till resa plats utanför EG:s tullområde eller EG:s skatteområde och vid till resa utländsk ort inom EG:s tullområde och EG:s skatteområde. Regeringen har möjlighet att meddela föreskrifter om tullfrihet för förnödenheter och proviant medförs eller tas ombord på transsom portmedel som går i utrikes trafik, om varorna är avsedda för transportmedlet eller för besättning eller 7 § lagen passagerare, se 1994:1547 om tullfrihet Detta grundar sigi sin tur på artikel m.m. 139 b i rådets förordning EEG 918/83 den 28 1983 nr av mars om upprättande av ett gemenskapssystem för tullbefrielse. Regeringen har meddelat föreskrifter om tullfrihet i 6 § andra stycket förordningen 1994:1605 om tullfrihet Där framgår att m.m. tullfrihet gäller för proviant för besättningens eller bepassageramas

68 Nuvarande ordning

hov då den medförts eller tagits ombord på fartyg, med undantag för fritidsfartyg, eller luftfartyg, ankommer till eller avgår från Sveri-

som

tullområde. Med Sveriges tullområde enligt 2 § tullagen Sveges avses riges landområde och sjöterritorium samt luftrummet däröver.

Gäller det försäljning ombord får proviantering endast ske vid resa till plats utanför EG:s tullområde.

2.6.5 Vissa ytterligare generella begränsningar

Vid till utländsk ort inom EG:s tull- och skatteområde skall dess-

resa utom proviantering vägras för förbrukning ombord under vissa förutsättningar 5 § i förordningen.

För det första skall proviantering inte medges för förbrukning ombord för tillhandahållanden där kan medföras av passagerare el-

varan ler besättning från transportmedlet. Det skall alltså inte gå att proviantera för förbrukning ombord förhållandena är sådana att man försö-

om ker kringgå de kvantitativa begränsningarna för vad som får säljas utan mervärdesskatt. Regeln täcker också in bestämmelsen i den nordiska

provianteringsöverenskommelsen säger att försäljning av alko-

som holdrycker och tobaksvaror inte får ske till ombordanställda artikel 5 i överenskommelsen.

För det andra skall proviantering inte medges obeskattade alko-

av holvaror inte god ordning och nykterhet upprätthålls ombord eller

om

spritdrycker eller vin tillhandahålls som inte fyllt 18 år. om passagerare Denna bestämmelsen ha tagits över från den numera upphävda

synes förordningen 1961:128 utförsel obeskattade varor i fartygstra-

om av ñk över Öresund.

2.6.6 Inskränkningar för resor inom Norden

I förordningens 6 och 7 finns begränsningar i rätten till proviantering hänger dels med det i avsnitt 2.4.2 nämnda bemyn-

som samman digandet i 3 kap. 30 § sista stycket ML, dels med den nordiska provi-

c anteringsöverenskommelsen och dels med ännu äldre överenskommelse med Danmark.

Enligt 6 § första stycket i förordningen skall, fartygs- och flyglinjer mellan Sverige och Danmark eller Finland, undantaget enligt 3 kap. 30 § tredje stycket ML för maximalt 800 kr avse endast

c varor

starköl, samt choklad- och konfektyrvaror, kosmetiska preparat och tobaksvaror. Detta har sin grund i den begränsning som finns i artikel 3

i nordiska provianteringsöverenskommelsen att endast vissa uppräkna-

Nuvarande ordning

de varor får säljas skattefritt. Att tobaksvaror hamnat i denna bestäm-

melse förfaller i det förstone märkligt eftersom dessa uttrycklivaror gen är undantagna från tredje stycket i den i ML angivna paragrafen och i stället finns i andra stycket. Med tobaksvaror måste därför rimligen i detta sammanhang och andra tobaksprodukter avses snus som man inte röker. På vissa linjer till Danmark får, enligt 6 § andra stycket i förord-

ningen, den skattefria försäljningen enligt ML inte spritdrycker, avse vin eller starköl och tobaksförsäljningen är begränsad till 20 cigaretter eller 10 cigariller eller cigarrer eller 50 tobaksvaror. De linjer gram som har dessa inskränkningar är följande.

Fartyg i trafik mellan svensk hamn i Skåne och Blekinge län eller i Kalmar län från länsgränsen i söder till och med Kalmar i och norr dansk hamn vid Öresund eller Östersjön. Detta den bemotsvaras av gränsning som gäller för s.k. korta rutter att endast obeskattade tobaksvaror och choklad och konfektyrer får provianteras artikel 3 i den nor-

diska provianteringsöverenskommelsen.

Luftfartyg i trafik mellan Malmö eller Malmö-Sturup och Köpenhamn. Denna punkt skall jämföras med 46 § tullförordningen. Där

sägs att på Malmö-Sturups flygplats och i Malmö flygplatsterminal får försäljning inte ske till passagerare med Köpenhamn bestämmelsom seort. Denna regel har sitt i förordning 1962:376 med ursprung en vissa bestämmelser rörande försäljning obeskattade tullav varor flygplats. Förordningen tillkom i samband med kommitté utsedd att en av kommunikationsministrama i Danmark, Norge och Sverige såg över SAS organisation, administration och driftsformer 1962:140. se prop. Samma kvantitativa begränsningar gäller för proviantering obeav skattade varor på fartygslinje mellan svensk hamn från norska gränsen i norr till och med Lysekil i söder och norsk hamn från och med Risör i väster till svenska gränsen i öster. Även här är det fråga korta om rutter

artikel 3 i den nordiska provianteringsöverenskommelsen.

Regeringen kan medge att de angivna bestämmelserna inte skall nu gälla i fråga om viss fartygslinje. Detta sker förvaltningsbeslut genom och för sex linjer har regeringen medgivit sådan dispens.

Ytterligare begränsningar finns i 7 § för passagerarfartyg i trafik mellan svenska hamnar, belägna söder Kullens fyr och om norr om Falsterbo fyr samt danska hamnar från och med Gilleleje i till och norr med Köge i söder.

Här gäller beträffande försäljning att undantaget i 3 kap. 30 § ML c endast gäller för chokladvaror och 20 cigaretter eller 10 cigariller eller cigarrer eller 50 tobaksvaror. gram För förbrukning ombord dessa rutter får proviantering spritav drycker och vin medges endast dryckerna inte utskänks till om passa-

70 Nuvarande ordning

före klockan 12. Av spritdrycker får dessutom medföras högst gerama 5 liter 1 000 för varje enkel resa om resan går från

per passagerare svensk hamn Landskrona till dansk hamn norr om Vedbaek

norr om och i annat fall högst 25 liter 1 000 passagerare för varje enkel resa.

per

7 § har sin motsvarighet i den tidigare nämnda förordningen

utförsel obeskattade i fartygstrafik över Öre- 1961:128 om av varor sund. Den förordningen förgicks förhandlingar mellan de svenska

av och danska fmansdepartementen se prop. 1961:157.

2.6.7 Begränsningar till vissa fartyg och luftfartyg

Enligt 8 § i förordningen är det endast vissa fartyg och luftfartyg som har möjlighet att proviantera obeskattade alkoholdrycker och tobaksva-

nämligen ror

luftfartyg har högsta tillåtna startvikt överstiger 5 700

som en som

kilogram och är destinerat till utländsk flygplats för att lämna

som

eller hämta passagerare eller last,

fritidsfartyg bruttodräktighet inte understiger 75 som skall avgå

vars

till utländsk hamn i annat land än Danmark, Finland eller Norge,

annat fartyg inte är fiskefartyg och vars bruttodräktighet är

som

minst skall anlöpa utländsk hamn for att lämna eller hämta

75 som

eller last, eller skall företa kryssning i mer avlägs-

passagerare som

farvatten som turistfartyg.

na

Ett undantag från denna regel finns beträffande försvarets fartyg. Enligt 8 § andra stycket får nämligen proviantering med obeskattade alkoholdrycker och tobaksvaror även ske i enlighet med särskilda bestämmelser till fartyg disponeras försvarsmakten. De särskilda

som av bestämmelserna det refereras till torde vara Försvarsdepartemen-

som tets ämbetsskrivelse till chefen för marinen den 27 september 1963 angående tillhandahållande obeskattade rusdrycker och tobaksvaror

av på svenska örlogsfartyg och svenskt militärt luftfartyg vid utrikes resa med ändring enligt Kungl. Maj:ts brev till Överbefälhavaren den 15

1968 i ämne skrivelsema införda i tullverkets författmars samma ningssamling TFS 1963:223 och TFS 1968:40.

Nuvarande ordning 71

2.6.8 skall ske i

Proviantering skälig omfattning

och kräver tillstånd

I förordningen anges att proviantering obeskattade från tullaav varor ger eller skatteupplag inte skall medges i större omfattning än vad som är skäligt med hänsyn till art och varaktighet det antal resans samt personer som beräknas kunna komma att medfölja transportmedlet. Därvid skall beaktas de begränsningar avseende omsättning fardmedlet som kan föreligga och det förråd redan finns ombord dylika som av varor 9 §. Proviantering från tullager eller skatteupplag får inte heller ske utan medgivande från en tullmyndighet 10 §. Ett beslut tullmynav annan dighet än Generaltullstyrelsen får överklagas till Generaltullstyrelsen och Generaltullstyrelsens beslut kan överklagas till regeringen. Förordningen avslutas med ett bemyndigande till Generaltullstyrelsen att meddela de närmare föreskrifter erfordras för verkställigsom

heten av förordningen l l §.

2.7 av från s.k.

Proviantering flygplan

proviantlokaler

Proviantering av obeskattade till flygplan sker, såvitt utredningen varor har uppfattat det, uteslutande via s.k. proviantlokaler. Reglerna för dessa lokaler återfinns i 13 kap. Tullordningen TFS 1994:45. Tullordningen är föreskrifter som getts ut Generaltullstyrelsen. Proviantloav kalerna är inte skatteupplag. Däremot de enligt tullordningen anses som tullager som inrättats för förvaring proviant. En leverans av av alkohol och tobaksvaror kan således ske skattefritt till sådan lokal en eftersom upplagshavare får göra ett avdrag i sin deklaration för det en som levererats. Enligt tullordningen får proviantlokal inrättas på flygplats. I praktiken har dock proviantlokaler tillåtits att ligga mycket långt från flygplatser. Exempelvis finns proviantlokal i Tibro i en Västergötland varifrån flygplan trafikerar Arlanda tar sina som varor. I proviantlokalema förpackas för varje flygning i särskilda varor vagnar och det är olika för det skall säljas ombord och det vagnar som som skall serveras under flygningen. Varorna antecknas på provien anteringsanmälan till tullen. När planet återvänder fraktas som ges de finns kvar tillbaka till proviantlokalen och dessa varor som varor skall också anmälas till tullen. Vid transporterna är såväl lastbilar som vagnar plomberade.

72 Nuvarande ordning

2.8 Hanteringen i exportbutiker

De grundläggande reglerna för försäljningen i exportbutiker finns i tullagen och tullförordningen. Det är regler om att exportbutiker får inrättas och tillstånd till detta. Vidare regleras vad, till

vem som ger

och vilka kvantiteter som tår säljas. vem

Inte heller exportbutikema är skatteupplag. Ett tillstånd att inrätta

exportbutik dock enligt tullordningen TFS 1994:45 som tillen anses stånd att inneha ett tullager.

Oförtullade får enligt tullförordningen säljas utan tull endast

varor till direkt till tredje land. Vid kontakter med

passagerare som avreser representanter för exportbutiker har framkommit att butikerna i praktiken uteslutande innehåller gemenskapsvaror. Huvudorsaken till detta

nästan alltid är tillverkade inom EU och därmed automaär att varorna tiskt är gemenskapsvaror. För den mycket begränsade mängd varor

kommer utanför EU enligt uppgift l procent- anser butikerna som - ca att det inte är rationellt att särskilja tullstatus för att kunna

varomas sälja dem tullfritt. När leveranser sker till exportbutikema av det som

ursprungligen varit icke-gemenskapsvaror har leverantören därför re-

dan betalat den tull belöper Det rör sig i flertalet fall

som varorna.

små tullbelopp. om

3 Reformbehov

3.1 Den skattefria inom EU

försäljningen

den 30 1999

upphör juni

Fram till den 1 juli 1999 får medlemsstaterna skattebefria varor som tillhandahålls i taxfreebutiker och tas med den resandes personliga som bagage vid flyg- eller sjöresa från medlemsstat till Deten en annan. samma gäller varor som tillhandahålls ombord på ett flygplan eller ett fartyg i passagerartrafik inom gemenskapen. Som cirkulationsdirektivet och sjätte direktivet är utformade upphör denna möjlighet automatiskt den 30 juni 1999. En fortsatt möjlighet till skattebefrielse skulle kräva dels ett förslag från kommissionen och dels att medlemsstaterna fattade ett enhälligt beslut med detta innehåll. Kommissionen och flertalet medlemsstater har emellertid avvisat tankarna på fortsatt skattebefrielse. Det har också varit utgångspunkt i en denna utrednings direktiv att taxfreeförsäljningen skall upphöra för resor inom EU. Det bör dock påpekas att för försäljning i exportbutiker eller på fartyg och flygplan till resenärer till tredje land innebär den 30 juni 1999 ingen förändring. Även efter detta datum kan således i dessa fall skattefri försäljning ske.

3.2 Fortsatt skattefri

förbrukning ombord

Till skillnad från försäljning i exportbutiker och ombord på fartyg och flygplan finns för förbrukning ombord inga gemenskapsbestämmelser som med automatik innebär att förbrukningen skall ske med beskattade varor. För punktskattemas vidkommande är cirkulationsdirektivet klart på denna punkt artikel 23.5. Sjätte direktivet är något oklart utmer format genom att upphörandet den skattefria konsumtionen är av kopplat till att kommissionen skulle ha lämnat rapport i frågan en

artikel 8.1.

Det bör i sammanhanget noteras att i EG-domstolens dom i Faaborgmålet, avsnitt 2.4.2, har servering mat och dryck i restause av

74 Reformbehov SOU 1998: 126

rangverksamhet ansetts omsättning restaurangtjänster och

som en av inte Eftersom något undantag för tillhandahållande av restau-

av varor. rangtjänster inte finns i ML eller i sjätte direktivet kan det hävdas att sådana tjänster principiellt borde beskattas. Flertalet medlemsländer, däribland Sverige, beskattar dock för närvarande inte konsumtion ombord på EU-resor. Riksskatteverket anser i sin Handledning för mervärdesskatt 1998 s. 311 att tjänst, t.ex. serveringstjänst, omsatt ombord pâ fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik är omsatt utomlands enligt 5 kap. l § tredje stycket ML. Den regeln i ML är enligt Riksskatteverket generell och gäller alla slag tjänster oavsett om det sker i trafik

av inom unionen eller i tredjelandstrafik. Utredningen finner för sin del inte anledning att föreslå någon ändring i den tillämpningen. I avsaknad klara regler på EU-nivå torde artikel 8.1 sista stycket utgöra

av rättslig grund för att tills vidare bibehålla skattefriheten för konsumtion ombord.

3.3 är att betrakta EU-

Vilka resor som

interna

3.3.1 finns redan för mervärdesskatt

Regler

För mervärdesskattens del finns redan definierat vad som skall anses

inom unionen. Definitionen finns i artikel 8.1.c i sjätte disom en resa rektivet överförts till 5 kap. 2 b § ML.

som

Nämnda bestämmelse i ML säger att en vara som omsätts på fartyg, luftfartyg eller tåg under del passagerartransport mellan EG-

av en länder, skall omsatt i Sverige om avreseorten är belägen i Sveri-

anses ge.

Därefter finns följande definitioner för att avgöra resan är sådan

om att omsättningen skall beskattas i Sverige.

Med del passagerartransport mellan EG-länder den del av 0 av en avses

passagerartransporten utan uppehåll utanför EG utförs mellan

som

avreseorten och ankomstorten.

Med avreseorten den första orten för påstigning av passagerare 0 avses

inom EG. Detta gäller del transporten dessförinnan

även om en av

utförts utanför EG.

Med ankomstorten den sista orten för avstigning av passagerare 0 avses

inom EG i fråga passagerare som steg på inom EG. Detta gäller

om

del transporten därefter utförs utanför EG.

även om en av

SOU 1998: 126 75

Reformbehov

0 För en resa tur och retur gäller att återresan skall friståanses som en ende transport.

Definitionema får inte lättlästa, så dock klara. anses, om

3.3.2 Kommissionens

uppfattning

Den definition som finns i sjätte direktivet stämmer också överens med hur kommissionen ser på vad är EU-intem när det gäller som en resa punktskatter. Kommissionen har i ett pressmeddelande den 2 oktober 1998 IP/98/85 8 redogjort för sin uppfattning. I pressmeddelandet anför kommissionen inledningsvis beträffande punktskatter att skattskyldighet enligt gällande gemenskapsrätt inträder för produkter avsedda för detaljhandeln vid den tidpunkt då de lämnar ett skatteupplag. Beträffande varor som säljs till resenärer ombord fartyg och luftfartyg inom EU innebär detta, efter den 1 juli 1999, att den punktskatt som gäller i den medlemsstat där tas ut från varorna skatteupplaget och lastas ombord på färjor och flygplan skall tillämpas. Denna medlemsstat måste vara en medlemsstat omfattas fárjesom av

eller tlygrutten.

Exempelvis kommer ett rederi som är verksamt på linjer mellan Storbritannien och Frankrike eller mellan Tyskland och Danmark att i det första fallet kunna välja mellan att köpa antingen i Frankrivarorna ke eller England och i det andra fallet i antingen Tyskland eller Danmark. Rederiema kommer troligtvis att handla i medlemsstaten med den lägre skattesatsen. Varor köpta av ett rederi i Frankrike och därmed belagda med den lägre franska skatten kan säljas ombord med fransk skattesats inte bara på från Frankrike till Storbritannien resor utan också på resor från Storbritannien till Frankrike, förutsatt att forsäljning inte sker på Storbritanniens territorialvatten. Detta innebär enligt kommissionen att resenärer kommer att kunna köpa för varor eget bruk inte för kommersiella syften såväl ombord på fartyget - som i andra medlemsstater till lägre skattesatser, utan några de av kvantitativa eller värdemässiga begränsningar för närvarande gälsom

ler för taxfreeförsäljningen.

Vidare säger kommissionen att enligt gemenskapens mervärdesskattelagstiftning skall varor som tillhandahålls ombord på fartyg och luftfartyg från den 1 juli 1999 beskattas med den skattesats är tillsom lämplig i den medlemsstat varifrån går. Detta kommer att gälla resan oavsett om varorna säljs på den första eller andra medlemsstatens territorialvatten eller på internationellt vatten.

76 Reformbehov SOU 1998: 126

Exempelvis kommer rederier, bedriver trafik mellan Tyskland

som och Danmark, att tvungna att registrera sig som mervärdesskatte-

vara pliktiga i Tyskland och redovisa tysk mervärdesskatt för försäljning av

från Tyskland till Danmark respektive registrera sig i varor under resor Danmark och redovisa dansk mervärdesskatt på resor från Danmark till

Tyskland.

Enligt kommissionen är EU-intema resor sådana som börjar i en medlemsstat och slutar i en annan medlemsstat. Om en passagerare tar

färja från Storbritannien till Frankrike eller från Tyskland till Danen mark blir det inte möjligt att köpa obeskattade varor för privat bruk även färjan måste internationellt vatten på rutten till desti-

om passera nationsmedlemsstaten. Enligt gemenskapsrätten måste varje resa till sjöss eller i luften börjar i medlemsstat och där den faktiska

som en ankomstplatsen är belägen i en annan medlemsstat betraktas som en EU-intem resa.

Beträffande den skattemässiga behandlingen av varor som lastas ombord under mellanlandning i tredje land eller det fria havet

en anför kommissionen följande. Om en färja eller ett plan som går mellan två medlemsstater t.ex. från Sverige till Finland gör en mellanlandning i ett tredje land t.ex. Estland eller i ett område utanför EG:s skatteområden t.ex. Åland kommer reglerna för resenärer till och från tredje land att fortsätta att gälla dvs. de kvantitativa och värdemässiga

begränsningarna såsom l liter sprit och 200 cigaretter. Detta gäller

bara när har möjlighet att stiga av och göra inköp i

passagerarna en dessa tredje länder eller områden utanför EG:s skatteområden. Denna möjlighet är inte tillämplig om vistelsen i tredje land är av rent symbolisk natur. Det föreligger således ett krav på att passagerarna måste ha tillfälle att både gå i land och gå ombord igen.

Varor inköpta på Åland eller ombord färjan kommer att bli föremål för de kvantitativa och värdemässiga begränsningar som gäller köp i länder utanför EG:s tullområde, vilket innebär att tullagstiftning-

kontrollregler måste tillämpas. Varor som köpts av passagerare ens

från Sverige till Finland under normala Skatteregler före resom reser

beskattas inte vid ankomst till Finland förutsatt att resenären kan san visa varomas EU-status. Beträffande gällande införselbegränsningar se dock avsnitt 2.2.5.

Om obeskattade tredjelandsvaror lastat ombord på en färja i regelmässig trafik mellan två gemenskapshamnar medan färjan är utanför EU:s territorialvatten, kommer dessa varor att bli föremål för samma mervärdesskatt, punktskatt och tull som gäller för all import till gemenskapens territorium från tredje land. Eftersom passagerarna har gått ombord på skeppet i ett EU-land får de inte tillämpa reglerna om

SOU 1998: 126 Reformbehov 77

skatte- och tullfri införsel för resenärer från tredje land och kan därför inte dra nytta av något skatte- eller tullundantag. Avslutningsvis uttalas att reglerna för varor som säljs för omedelbar konsumtion ombord kommer att bli oförändrade efter den 1juli 1999. Således kommer rederier och flygbolag att kunna sälja eller gratis dela ut obeskattade alkoholdrycker eller tobaksprodukter för omedelbar konsumtion ombord, förutsatt att den nationella lagstiftningen i medlemsstaten tillåter sådana skatteundantag för proviantering. Flertalet medlemsländer, däribland Sverige, har accepterat den tolkning som kommissionen gett uttryck för i sitt pressmeddelande. Enligt uppgift avser kommissionen att utveckla sina tankar och publicera dem i EGT. Publiceringen kommer dock att ske vid en sådan tidpunkt att den inte kan beaktas i detta betänkande.

3.3.3 Utredningens slutsatser

Även utredningen ansluter sig till den tolkning kommissionen som gör beträffande vad enligt gemenskapsrätten skall EUsom anses som en intem resa. För den eventuella konflikten mellan gemenskapsrätten och folkrättsliga överenskommelser redogörs i nästa avsnitt. Utredningens slutsatser kan enklast åskådliggöras några genom exempel på resor i Östersjön med olika länder och områden inblandade. För slutsatserna gäller som en första utgångspunkt att områden som inte omfattas av EG:s skatteområden tredje land. En andra anses vara utgångspunkt är att om en färja lägger till i ett tredje land måste resenären ha en faktisk möjlighet att göra inköp i det landet för att det skall kunna betraktas som en tredjelandsresa. Det får således inte fråga vara om att endast symboliskt angöra en hamn i tredje land. Detta framgår av två domar från EG-domstolen, Rewe-Handelsgesellschaft Nord mbH och Rewe-Markt Steff Hauptzollamt Kiel C-158/80 och v. Rewe-Handelsgesellschaft Nord mbH och Rewe-Markt Herbert Kureit v. Hauptzollämter Flensburg, Itzehoe och Lübeck-West C-278-82. Följande situationer bör kunna uppkomma vid färjetrafik i Östersjön. Om exemplen, som gäller både mervärdesskatt och punktskatt, skall appliceras på flygtrafiken kan Åland bytas ut mot t.ex. Kanarieöarna och Estland mot t.ex. Schweiz.

En resa Sverige-F inland är EU-intem där skattefri försäljning en resa ombord inte kan förekomma. Detsamma gäller för returresa med en samma sträckning. En resa Sverige-Åland-Finland är en tredjelandsresa såväl på sträckan mellan Sverige och Åland på sträckan mellan Åland och Finsom

78 Reformbehov SOU 1998: 126

land varför skattefri försäljning kan förekomma. Detsamma gäller

för returresa med sträckning.

en samma En Sverige-Estland tredjelandsresa och skattefri försäljning

resa är en

är tillåten och detta gäller även vid returresan. En Sverige-Finland-Estland är en EU-intem resa första sträckan

resa

blir tredjelandsresa mellan Finland och Estland. Detta inne-

men en

bär att skattefri försäljning inte kan ske på första sträckan men väl

på den andra. En Estland-FinIand-Sverige är tredjelandsresa från Estland till

resa en

Finland EU-intem på från Finland och Sverige. Skat-

men en resan

tefri försäljning kan alltså ske på första sträckan men inte på den

andra. En Sverige-Estland-F inland tredjelandsresa såväl på sträck-

resa är en

mellan Sverige och Estland som mellan Estland och Finland.

an

Skattefri försäljning är alltså tillåten.

3.3.4 Resor via internationellt vatten

Frågan har uppkommit huruvida beskattning kan ske av försäljningar på internationellt vatten. Detta mot bakgrund att såväl Sverige som

av EU skrivit under FN:s havsrättskonvention. Vad som då särskilt har åberopats är artikel 89 i konventionen säger att ingen stat kan göra

som anspråk på suveränitet över någon del av det fria havet.

Det kan inledningsvis värt att redogöra för vad som anses gälla

vara på inkomstskattemas område. Riksskatteverket i sin Handled-

anger ning för internationell beskattning 1998 bl.a. att några folkrättsliga eller andra regler för hur stat skall begränsa sina interna beskattnings-

en anspråk inte finns. Några principer tillämpas dock. Den första är hemvistsprincipen innebär att den stat där person är bosatt beskattar

som en all inkomst uppbär inom eller utom staten. Denna prin-

som personen cip tillämpas Sverige. Vidare finns källskatteprincipen där beskatt-

av ningen sker i den stat där inkomsten härrör ifrån oavsett var den skattskyldige är bosatt. Sverige tillämpar denna princip i vissa fall. Nationalitetsprincipen slutligen innebär att stat beskattar sina medborgare

en oavsett de uppehåller sig och oavsett varifrån inkomsten härrör.

var Denna princip tillämpas av USA.

För inkomstskattemas del kan således konstateras att beskattningsrätten inte är begränsad till händelser sker på statens eget territori-

som um.

I den proposition där riksdagen föreslogs att godkänna havsrättskonventionen inte någon större ledning för tolkningen av arti-

ges kel 89. Där kommenteras kortfattat att i artikeln fastställs att ingen stat

SOU 1998: 126 Reformbehov 79

rättsligt får lägga någon del det fria havet under sin suveränitet

av prop. l995/96:140, s. 85. Från doktrinen kan dock följande uttalande hämtas Folkrätten Eek/Bring/Hjemer 1987 s. 449. Förbudet att lägga havet eller delar därav under nationell suveränitet eller överhöghet innebär ett förbud mot maktutövning i skilda former uppbringning och bordande av fartyg, utövande av militärt våld, avspärrning våld

genom eller hot därom av delar av havet m.m.. Däremot innebär principen

om havets frihet inte hinder mot att en stat lagstiftar saker och händel-

om ser på havet och, inom det egna territoriet, sätter denna lagstiftning i tillämpning."

Från praxis skall först nämnas EG-domstolens dom i målet C- 168/84 Gunter Berkholz Finanzamt Hamburg Mitte Altstadt.

v. - - Målet gällde mervärdesskatt för omsättning av en tjänst färja

en som gick mellan Tyskland och Danmark. Domstolen uttalar där att sjätte direktivets territoriella tillämpningsområde sammanfaller, beträffande varje medlemsstat, med tillämpningsområdet för medlemsstatens mervärdesskattelagstiftning. Direktivets artikel 9 om var en tjänst skall anses vara tillhandahållen hindrar inte medlemsstaten från att beskatta tjänster utanför deras territoriella jurisdiktion ombord på fartyg

som staten har jurisdiktion över. Slutligen skall ett förhandsbesked angående mervärdesskatt från Skatterättsnämnden den 7 oktober 1998 Dnr 27-98/I nämnas. I förhandsbeskedet uttalar nämnden att varor som omsätts under passagerartransport mellan Göteborg och Kiel respektive Göteborg och Fredrikshamn fartyg är registrerade i Sverige

som skall omsatta i Sverige oavsett omsättningen äger på

anses om rum svenskt sjöterritorium, internationellt vatten eller tyskt respektive danskt sjöterritorium. Nämnden uttalar vidare att det inte har någon betydelse om ett fartyg skulle var registrerat i ett annat EG-land eller i ett tredje land.

Jämförelsen med vad som gäller inkomstskattens område och vad som uttalats i doktrin och praxis leder utredningen till slutsatsen att några folkrättsliga begränsningar inte finns att beskatta försäljningar som sker utanför Sveriges territorium, t.ex. på det fria havet.

3.4 Framtida er

taxfreelinj

Av betänkandet Konsekvenser att taxfreeförsäljningen avvecklas

av inom EU SOU 1998:49 framgår att ca 90 procent färjetrafiken till

av och från Sverige baserat på och lastbilar sker med län-

- passagerare der där taxfreeförsäljning inte kommer att finnas kvar. I betänkandet anges dock också att vissa linjer kan komma att ändra sin sträckning så att fartygen även fortsättningsvis kan ägna sig åt taxfreeförsäljning.

80 Reformbehov SOU 1998: 126

Sålunda kan linjer som i dag går direkt från Stockholm till hamn på finska fastlandet efter den 30 juni 1999 tänkas lägga till på Åland. Vidare antas i betänkandet att trafiken på Norge kommer att öka delvis beroende att existerande linjer mellan Sverige och England kommer att mellanlanda i Norge.

Även stor del färjetrafiken berörs att möjligheterna till

om en av av skattefri försäljning upphör kommer således ändå en inte oväsentlig taxfreeförsäljning att ske även fortsättningsvis. Inte minst Ålands särställning när det gäller skatter bidrar till detta.

För flygtrafikens del framgår rapport från Luftfartsverket att,

av en beräknat på antalet passagerare, trafiken med destinationsorter inom EU för knappt 80 procent den internationella trafiken LVF

svarar av 1997-2999-163.

3.5 Försäljning ombord av beskattade varor

med nuvarande cirkulationsdirektiv

3.5.1 När inträder skattskyldigheten

För går direkt mellan EU-länder utan att tredje land eller

resor, som område som står utanför EG:s punktskatteområde är inblandade, får efter den 30 juni 1999 försäljning av alkoholdrycker och tobaksvaror endast ske med beskattade varor i de fall varorna är avsedda att tas med i den resandes bagage.

Som framgår av avsnitt 2.1.4 inträder skattskyldighet för de varor som direktivet omfattar när varorna släpps för konsumtion. Varorna anses släppta for konsumtion när de lämnar suspensionsordningen, vilket i normalfallet är när de levereras till detaljistledet. I alkohol- och tobaksskattelagarna motsvaras detta av att skattskyldigheten inträder for upplagshavare när levereras till en köpare i Sverige som

en varorna inte är upplagshavare. Detta innebär att när alkohol- och tobaksvaror levereras från ett skatteupplag till en båt eller ett flygplan i EU-trafik så skall skatt tas ut.

Beskattningsögonblicket skulle kunna tänkas skjutas ytterligare framåt för det fall att rederiet eller flygbolaget skulle uppträda som upplagshavare och deras skatteupplag befinna sig ombord på båten eller flygplanet.

Ett skatteupplag är enligt artikel 4 i cirkulationsdirektivet en plats där upplagshavaren, utan att skatten förfaller till betalning, inom ramen för sin näringsverksamhet tillverkar, bearbetar, förvarar, mottar eller avsänder är belagda med punktskatt under de särskilda vill-

varor som

SOU 1998: 126 Reformbehov 81

kor som fastställts av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där skatteupplaget är beläget.

Även ordalydelsen i bestämmelsen inte helt utesluter att ett

om skatteupplag skulle mobilt kan det knappast ha varit tanken.

kunna vara Att villkoren för skatteupplaget skall fastställas av myndigheten i den medlemsstat där skatteupplaget är beläget talar också mot en sådan tolkning. Skulle den svenska beskattningsmyndigheten tillåta att skatteupplag fick finnas ombord på fartyg eller flygplan kan detta tillstånd knappast gälla när transportmedlet kommer på ett annat medlemslands territorium. I vart fall skulle det kräva att det andra medlemslandets myndigheter gett sitt tillstånd. Det skall emellertid nämnas att skatteupplag finns på färjor mellan Tyskland och Danmark. Bakgrund-

till att i dessa länder tillåtit skatteupplagen torde vara att fören man säljningen ombord är skattefri.

När det gäller fartyg skulle det möjligen för beskattningsmyndigheten att hantera skatteupplag ombord. Däremot synes det uteslutet att beskattningsmyndigheten skulle kunna hantera och kontrollera skatteupplag flygplan. Ingenting hindrar visserligen rederier och flygbolag från att ansöka om att bli upplagshavare men slutsatsen blir att deras skatteupplag inte kan befinna sig på fartyget eller flygplanet.

Detta innebär att fartyget eller flygplanet köper alkohol- eller

som tobaksvaror i Sverige gör det med svensk punktskatt varorna. Frå-

är då vad som händer när fartyget kommer till ett annat EU-land gan och vad händer när det återvänder till Sverige. Om försäljning

som sker under hela är det klart att följande gäller enligt artikel 7 i

resan cirkulationsdirektivet.

Då punktskattepliktiga redan släppts för konsumtion i en

varor som medlemsstat förvaras för kommersiella ändamål i en annan medlemsstat skall punktskatt tas ut i den medlemsstat där varorna förvaras. Detta innebär att då varor som redan släppts för konsumtion flyttas till en annan medlemsstat för kommersiella ändamål skall punktskatt tas ut i denna andra medlemsstat. Beroende på omständigheterna skall skatten betalas av den som utför leveransen eller innehar de varor som är avsedda för leverans eller den för användning.

av som tar emot varorna När varor som släppts för konsumtion flyttas mellan olika medlemsstater skall de åtföljas ett förenklat ledsagardokument. Den som

av skall betala skatten på varorna skall innan varorna avsänds lämna en deklaration till skattemyndighetema i destinationsmedlemsstaten och ställa säkerhet för betalning skatten. Han skall vidare samtycka till

av varje kontroll som gör det möjligt för destinationsmedlemsstatens myndigheter att förvissa sig om att varorna faktiskt har mottagits och att utgående punktskatt har betalats.

82 Reformbehov SOU 1998: l 26

Den punktskatt som betalats i den första medlemsstaten skall återbetalas enligt reglerna i artikel 22. Dessa regler innebär att återbetalningen förutsätter att ansökan om återbetalning skall ske innan

en varorna förs ut ur den första medlemsstaten. Bevis krävs också om att skatten tagits ut. Vidare skall returexemplaret det förenklade ledsa-

av gardokument som skall åtfölja varorna under transporten ges till myndigheten undertecknat av mottagaren. Slutligen skall den som ansöker om återbetalning förete ett dokument som visar att skatten har betalats eller att säkerhet ställts för skatten i mottagarlandet.

Artikel 7 och 22 motsvaras i alkoholskattelagen 8 § första

av stycket 16 19 § första stycket 21 25 § och 28 § tredje stycket och av 9 § första stycket 17 20 § första stycket 22 25 § och 28 § tredje stycket i tobaksskattelagen.

3.5.2 Ett på konsekvenser vid strikt

exempel en tillämpning

Följande exempel med en färjelinje som trafikerar Sverige Tyskland

kan tjäna som en illustration.

Rederiet köper alkohol- och tobaksvaror i Sverige. Svensk skatt har då tagits ut på varorna. En del av varorna kommer också att finnas kvar ombord när färjan kommer till Tyskland. Rederiet skall därför innan resan påbörjas lämna en deklaration till de tyska myndigheterna, ställa säkerhet för betalning av skatten i Tyskland och upprätta ett s.k. förenklat ledsagardokument som skall åtfölja varorna. Rederiet skall således redan när resan startar veta hur stora mängder som kommer att föras till Tyskland.

Samtidigt skall rederiet innan varorna förs ut ur Sverige ansöka om återbetalning av den skatt som påförts i Sverige och visa att skatt betalats för varorna i Sverige. Återbetalningen sker först när rederiet gett dokument som visar att skatt betalats för varorna i Tyskland eller att säkerhet ställts för den tyska skatten. Vidare krävs för återbetalning att ett av mottagaren undertecknat exemplar av det förenklade ledsagardokumentet returexemplaret ges in.

Innan återresan köper rederiet ytterligare varor, nu med tysk skatt. Även här kommer del komma till Sverige och

en av varorna att en liknande procedur tar vid med begäran om återbetalning av skatt i Tyskland, ställande av säkerhet för svensk skatt osv. Proceduren omfattar inte bara de varor som köpts i Tyskland utan också de som inhandlats i Sverige men som grund av att de förts till Tyskland belagts med tysk skatt. När färjan kommer till Sverige skall rederiet deklarera och betala skatt för de alkohol- och tobaksvaror som finns

ombord inom fem dagar. Mycket talar för att vissa dessa varor redan

av behandlas beskattningsmyndigheten, nämligen med anledning av

av den ansökan återbetalning rederiet gjorde innan färjan avgick

om som till Tyskland.

Exemplet talar för sig självt.

3.5.3 När sker förvaring för kommersiella

ändamål

Enligt artikel 7 i cirkulationsdirektivet skall, redan beskat-

om en vara tats i medlemsstat förvaras för kommersiella ändamål i en an-

en men

medlemsstat, punktskatt tas ut i den medlemsstat där varorna förnan

Frågan är då vad menas med att varorna förvaras för komvaras. som mersiella ändamål. Av det tidigare refererade pressmeddelandet från kommissionen framgår att kommissionen inte att så är fallet om

anser

färja går mellan två länder stänger butikerna i det land där man en som inte har provianterat Ett tänkbart exempel är en färjelinje

varorna. mellan Tyskland och Sverige, där provianteringen för försälj-

av varor ning med all sannolikhet kommer att ske i Tyskland eftersom de tyska punktskattema är betydligt lägre än de svenska. Om varorna inte säljs under den tid färjan befinner sig på svenskt territorium skulle enligt kommissionens tolkning inte heller svensk skatt komma i fråga.

Enligt utredningens uppfattning måste begreppet förvaras för kommersiella ändamål tolkas utifrån vad som kan vara syftet med bestämmelsen i artikel

Rådet och kommissionen har i en protokollsanteckning till bl.a. artikel 7 förklarat att flyttning varor inom gemenskapen för kommer-

av siella ändamål i allmänhet kommer att ske mellan skatteupplag. Inom

för den inre marknaden bör emellertid flyttning inom gemenramen skapen för kommersiella ändamål kunna ske av produkter som redan släppts för konsumtion. I sådana fall kommer kommersiella förfaranden innefattar punktskattepliktiga varor och som sker för kommer-

som siella ändamål att upphov till betalning punktskatt i destina-

ge av tionslandet. Artikel 7 reglerar skatteuttaget för dessa fall.

Syftet med artikel 7 bör enligt utredningens mening vara att även

släppts för konsumtion i ett land skall den kunna säljas till om en vara konsumenter i ett annat medlemsland under samma skattemässiga förutsättningar släppts i det landet. Utgångspunkten för

som om varan artikel 7 bör således ha varit att reglera det förhållandet att varan faktiskt skall säljas i destinationslandet. En annan tolkning av artikeln skulle också kunna leda till omfattande administrativ hantering vid

en alla transporter sker inom EU av redan beskattade varor. Utred-

som

84 Reformbehov SOU 1998: 126

ningen ställer sig därför bakom den tolkning som kommissionen gett uttryck för i pressmeddelandet.

Således bör varor som tagits ombord i ett annat medlemsland och som endast finns ombord utan att försäljning sker på svenskt territorium inte bli föremål för beskattning i Sverige när de förs hit. Detta gäller dock endast för varor som tagits ombord i ett EU-land som omfattas av färje- eller flygplansrutten. Om varorna tagits ombord i ett annat EU-land och förs till avgångslandet för att där börja försäljas ombord kommer de att förvaras för kommersiella ändamål i avgångslandet och därför skall avgångslandets skatt gälla i enlighet med artikel 7 i cirkulationsdirektivet. En liknande situation gäller för det fall

varorna tagits ombord i ett tredje land. Då blir varorna skattepliktiga i och med att de förs in till EG. För ett flygplan provianterat i

som varor Norge och går via Sverige till Danmark innebär införseln till Sverige att svensk skatt skall utgå på varorna.

För rederier och flygbolag som bedriver EU-intem trafik finns således två alternativ att välja mellan. Om försäljning sker endast i det land där varorna tagits ombord och på territorium som inte omfattas av någon annan medlemsstat, kan försäljning ske till den skatt gäller i

som landet för ombordtagandet. För flygtrafrken bör det räcka med att försäljning inte sker på destinationslandets territorium. Alternativet är att försäljning sker på hela resan. I så fall gäller reglerna i artikel 7 och det tidigare beskrivna förfarandet med ställande av säkerhet, ansökning om återbetalning m.m. måste tillämpas.

Det senare alternativet är naturligtvis mycket besvärligt för rederier och flygbolag att hantera. Mot detta står dock att det likställer dem med andra näringsidkare på en väsentlig punkt, nämligen att svensk skatt skall betalas säljs i Sverige.

när varor

3.6 vid

Mervärdesskattereglerna försäljning

ombord

Som behandlats i avsnitt 2.4.2 finns redan klara regler för för-

när en säljning ombord på ett fartyg eller luftfartyg skall beskattas i Sverige. Av 5 kap. 2 b § ML framgår att beskattning skall ske i Sverige för omsättning fartyg, luftfartyg eller tåg under passagerartransport mellan EG-länder utan uppehåll i tredje land om avreseorten är belägen i Sverige och ankomstorten är belägen inom EU.

Det är således avreseorten som styr vilket lands mervärdesskatt som skall tas ut omsättningen och till vilket land som skatten skall redovisas. Även för tagits ombord i land säljs

varor som annat men som

SOU 1998: 126 Reformbehov 85

från Sverige gäller svensk mervärdesskatt. Det motsvarande gäller resa för tagits ombord i Sverige men som säljs på en resa från ett

varor som annat medlemsland till Sverige. Detta innebär att rederier och flygbolag i många fall måste registrera sig som skattskyldiga för mervärdesskatt i ett flertal medlemsländer.

Eftersom den skattefria försäljningen upphör den 30 juni 1999 kommer den begränsning som i dag gäller för skattefri försäljning vid

inom EU att sakna grund. Bestämmelsen i 3 kap. 30 c § ML skall resor således upphävas.

3.7 Den nordiska

provianteringsöverenskommelsen efter

den 30 1999

juni

Ett huvudsyfte med överenskommelsen är att effektivisera kontrollen

försäljningen och serveringen av obeskattade varor på passagerarav fartyg. I praktiken handlar dock artiklarna i överenskommelsen i stort sett bara försäljning. Endast i artikel 3 finns regel som specifikt

om en tar sikte på vad som får provianteras för servering. Enligt nämnda artikel får proviantering för servering till passagerare ske med obeskattade

med undantag tobaksvaror och cigarettpapper. Övriga bevaror av gränsningar av provianteringen gäller försäljning.

Efter den 30 juni 1999 skall någon skattefri försäljning inte längre ske på EU-intema Detta innebär att överenskommelsen har spe-

resor. lat ut sin roll när det gäller att begränsa den skattefria försäljningen

mellan å sidan Sverige och Danmark och å andra sidan Sveresor ena rige och Finland.

Möjligen kan det hävdas att överenskommelsen fortfarande skulle äga aktualitet såvitt gäller Åland, eftersom detta landskap ligger utanför EG:s skatteområde. Härvid är dock att märka att Finland, utan att formellt överenskommelsen, i praktiken ensidigt har gått

ha sagt upp ifrån den. Detta visar sig bl.a. att de finska tullmyndighetema

genom inte längre sina svenska kollegor uppgifter om vilka mängder som

ger provianteras i Finland. Vidare har rederierna, genom en ändring i den finska mervärdesskattelagstiftningen, kunnat utöka sitt skattefria sortiment till praktiskt taget vilka varor som helst, t.ex. kläder och elektronikvaror. Detta strider mot överenskommelsen eftersom den säger att endast alkoholdrycker, tobaksvaror, parfym och kosmetika får provianteras skattefritt. Någon officiell förklaring varför Finland detta sätt frångått överenskommelsen har inte lämnats. Den troliga förkla-

86 Reformbehov SOU 1998: 126

ringen är att Finland anser att överenskommelsen inte längre gäller mellan de länder som blivit medlemmar i EU.

Slutsatsen blir att i förhållandet mellan Danmark, Finland och Sverige har överenskommelsen spelat ut sin roll efter den 30 juni 1999. Däremot påverkar nämnda datum inte i sig passagerartrafiken till Norge. I avsnitt 4.7.1 återkommer utredningen med sina förslag beträffande den fortsatta hanteringen av överenskommelsen.

4 Utredningens förslag

1 för

Utgångspunkter utredningens förslag och förslagen i sammanfattning

Utgångspunktema för utredningens förslag kan sammanfattas enligt följande.

Taxfreeförsäljningen upphör den 30 juni 1999 resor inom EU. Taxfreeförsäljningen kan fortsätta vid resor till tredje land vilket även innefattar till t.ex. Åland och Kanarieöarna.

resor Förbrukningen ombord kommer även fortsättningsvis att kunna ske med obeskattade varor. Alkohol- och tobaksvaror lämnar suspensionsordningen senast när de levereras för att tas ombord på ett fartyg eller flygplan. Detta innebär att svensk skatt skall tas ut senast när varorna tas ombord i Sverige.

Stora delar den nordiska provianteringsöverenskommelsen sak-

av

relevans efter den 30 juni 1999. nar

Utredningens förslag kan sammanfattas enligt följande.

Den nuvarande konstruktionen i alkohol- och tobaksskattelagama med ett avdrag för skatten när varorna levereras till ett tullager slo-

I stället införs ett avdrag för leveranser från en upplagshavare pas. till ett fartyg eller flygplan i EU-intem trafik under förutsättning att varorna är avsedda för förbrukning ombord och tullen har medgivit att varorna får tas ombord. Den förvärvat under de förutsättningar nyss angi-

som varorna som vits men som använder varorna för annat ändamål än förbrukning ombord blir själv skattskyldig för denna användning. Rederier och flygbolag som är registrerade varumottagare, ges möjlighet att göra avdrag för förbrukning ombord vid reguljär trafik. För leveranser för försäljning och förbrukning ombord vid tredjelandsresor gäller den avdragsrätt redan i dagens regler finns för

som export.

88 Utredningens förslag

0 Den nuvarande möjligheten för upplagshavare att göra avdrag för leveranser till en exportbutik slopas. I stället förutsätts att innehavarna av exportbutikema blir godkända upplagshavare och att exportbutikema blir skatteupplag. Särskilda Skatteregler för försäljningen i exportbutikema införs. 0 När det gäller mervärdesskatt upphävs den bestämmelse i ML som reglerar taxfreeförsäljningen på resor inom EU. Skattefriheten för proviantering utvidgas till att även avse leverans av varor som skall användas för försäljning ombord på fartyg eller flygplan i EUtrafik. 0 En ny lag om exportbutiker införs med regler om bl.a. vad som får säljas i butikerna och till vem. Den nordiska provianteringsöverenskommelsen bör sägas upp.

lag om proviantering av fartyg och luftfartyg införs och er- En ny sätter den nuvarande provianteringsförordningen. I den nya lagen skall bl.a. anges under vilka förutsättningar som tullen får medge att obeskattade gemenskapsvaror och icke-gemenskapsvaror får tas ombord och vilka särskilda krav redovisning som kan ställas den som har varorna ombord.

4.2 till i alkohol- och

Förslag ändringar tobaksskattelagama

4.2.1 Proviantering fartyg och flygplan

av

Inledning

Det är i två situationer som varor ombord fartyg och flygplan inte skall beläggas med alkohol- eller tobaksskatt. För det första kan förbrukning ombord vid EU-intema resor ske med obeskattade varor. För det andra är såväl förbrukning som försäljning skattefri när det rör sig om en tredjelandsresa. Däremot skall försäljning, som medför att den resande tar med sig varorna, ske med beskattade varor vid resor inom EU. Reglerna för proviantering skall spegla förhållandet ombord. Med andra ord skall lagstiftningen var utformad så att varor får tas ombord utan skatt endast i de fall som de kan hanteras skattefritt ombord.

Utredningens förslag 89

Förbrukning ombord på resor inom EU

Utredningens förslag: Det nuvarande avdraget för varor som lever-

eras till ett tullager slopas. Upplagshavaren får i stället göra avdrag

för varor som levererats för förbrukning ombord under förutsättning

att tullen medgivit att varorna får tas ombord för detta ändamål.

Om den som köpt varorna från upplagshavaren använder dem för

annat ändamål än förbrukning ombord blir han skattskyldig för det-

ta.

Ett nytt avdrag införs för rederier och flygbolag som innebär att

de som registrerade varumottagare får göra avdrag för skatten vart-

efter varorna förbrukas ombord.

Som framgår av avsnitt 2.3.4 åstadkoms Skattefriheten i dagens system genom att upplagshavaren får göra ett avdrag för skatten de varor som levereras till ett tullager som är inrättat för förvaring proviant.

av Skeppshandlama, som i praktiken är dem rederierna vänder sig

som till, har både ett tullager och ett skatteupplag. Behovet av både skatteupplag och tullager är dock med nuvarande system skattetek-

mer av nisk karaktär, på så sätt att måste ta vägen via ett skatteupplag

varorna där skatten sedan kan lyftas av när varorna går på tullagret. Detta innebär att det i tullagren finns stora mängder gemenskapsvaror, vilket inte är meningen enligt EU:s tullagstiftning. Några skäl varför denna konstruktion har valts redovisas inte i förarbetena till alkohol- och tobaksskattelagama utan den synes mer ha tagits över från den lagstiftning som gällde innan Sveriges inträde i EU.

Rågången bör så långt möjligt vara klar mellan är

varor som gemenskapsvaror, och därmed omfattas av cirkulationsdirektivets regler, och varor som är inte är gemenskapsvaror och således inte heller faller inom ramen för direktivet. För gemenskapsvaror innebär detta att

reglerna om beskattning bör finnas i alkohol- och tobaksskattelagama utan den inblandning av tullagstiftning som nuvarande avdragsregel medför. Härigenom bör också ansvarsfördelningen mellan tullmyndigheten och beskattningsmyndigheten bli tydligare.

Utredningen anser därför att den nuvarande regeln om att en upplagshavare får göra avdrag för skatt på varor som levererats till ett tulllager bör tas bort. Skattefriheten för varor förbrukas ombord bör i

som stället utformas på ett sätt tar direkt sikte den situationen.

som

Enligt utredningens mening bör detta ske genom att upplagshavaren får göra ett avdrag i sin deklaration för levereras för för-

varor som brukning ombord på exempelvis en färja, dock under förutsättning att tullmyndigheten gett färjan tillstånd att ta ombord varorna för detta

90 Utredningens förslag

ändamål. De närmare reglerna för dessa tillstånd skall finnas i den nya lagen om proviantering av fartyg och luftfartyg, se avsnitt 4.7. För transporter som sker vid dessa leveranser skall säkerhet ställas. Förslaget innebär att de proviantlokaler i dag betjänar flygtrafiken måste

som innehas godkända upplagshavare och att lokalerna måste vara god-

av

kända skatteupplag.

När levereras till färjan är de i praktiken obeskattade. Upp-

varorna lagshavaren har visserligen tagit dem till beskattning i sin deklara-

upp tion har samtidigt fått göra avdrag med motsvarande belopp.

men Skattefriheten är dock inte tänkt att gälla annat än förbrukningen. Om

exempelvis säljs i en butik ombord eller stjäls från ett lager varorna skall skatt betalas för varorna. Ansvaret för detta kan emellertid inte läggas på upplagshavaren utan måste ligga på den som förvärvat varor-

utan skatt. En regel bör därför införas som innebär att den som förna värvat utan skatt blir skyldig att betala skatt för varorna om de

varorna inte används för förbrukning. Skattskyldigheten gäller om varorna kommit att användas för annat ändamål än det som var förutsättningen för fick köpas utan skatt. Det innebär att skattskyldighet

att varorna skall uppkomma vid varje situation som inte täcks av det skattefria ändamålet. Att säljs för att den resande skall ta den med sig innebär

varan således att skattskyldighet uppkommer men bestämmelsen skall även omfatta svinn, stöld eller att varorna förstörs. Skattskyldigheten skall inträda samtidigt med att varorna används annat än avsett sätt.

Beträffande frågan när skatten skall redovisas i dessa fall bör det framhållas att enligt cirkulationsdirektivets bestämmelser inträder Skattskyldigheten direkt vid varje avvikelse från suspensionsordningen. Detta talar för att redovisning skatten skall ske i nära anslutning till

av att skattskyldigheten inträder. För oregistrerade varumottagare, den som för eller tar emot varor från annat EG-land utan att vara upplagshavare eller registrerad varumottagare samt för den som tillverkar alkohol- eller tobaksvaror godkänd upplagshavare, finns i

utan att vara dag regel säger att redovisning skatten skall ske senast fem

en som av dagar efter den skattepliktiga händelsen. Utredningen anser att denna femdagarsregel även bör omfatta det nu aktuella fallet.

Alternativet till vad som nu föreslagits är att upplagshavaren inte får göra avdrag vid leveransen utan måste leverera varorna beskattade. Köparen får sedan ansöka återbetalning vartefter förbrukas

om varorna ombord. Liknande återbetalningar finns redan i dag för t.ex. beskattade varor som exporteras till tredje land. De ansökningar som görs för des-

återbetalningar skall omfatta en period av ett kalenderkvartal. Prosa blemet med sådan lösning när det gäller proviantering är att det rör

en sig mycket stora belopp som t.ex. ett rederi skulle få ligga ute med

om innan återbetalning sker. Även återbetalningsperioden begränsas

om

Utredningens förslag 91

till en månad skulle likviditetsproblemen bli betydande. Detta skulle också med stor sannolikhet få till följd att proviantering för förbrukning ombord skulle upphöra i Sverige. Ett system med återbetalning anser utredningen därför inte lämpligt. Det finns visserligen risker förknippade med att varorna kan köpas obeskattade. Beskattningsmyndigheten har dock möjlighet att kontrollera köparen eftersom han är skattskyldig i de fall varorna används felaktigt. Dessutom bör det verka

avhållande att tullen kan vägra tillstånd till proviantering eller åter-

att ge kalla ett sådant tillstånd om köparen inte sköter sig, se avsnitt 4.7.7.

Den nu föreslagna avdragsrätten för upplagshavare kan endast utnyttjas av svenska upplagshavare. Det är något osäkert om, och i så fall i vilken utsträckning, rederier och flygbolag önskar att få varor levererade direkt från en utländsk upplagshavare. En möjlighet bör dock öppnas för detta för att inte utländska upplagshavare skall missgynnas. Detta kan ske genom att rederier och flygbolag, registrerade

som varumottagare, får göra avdrag vartefter varorna förbrukas ombord. En annan lösning vore att låta rederier och flygbolag få avdrag som skatterepresentant. Rederier och flygbolag kan dock inte själva välja att bli skatterepresentanter utan måste utses till representant utländsk

av en upplagshavare. Att använda bestämmelserna om skatterepresentant för att uppnå skattfrihet i nu aktuella fall skulle dessutom kräva att rederier och flygbolag utsågs till skatterepresentanter av samtliga utländska upplagshavare som de vill köpa varor ifrån. Med hänsyn till dessa omständigheter har utredningen valt att låta rederier och flygbolag få avdrag som registrerade varumottagare.

Som framgår av avsnitt 2.2.3 inträder skattskyldigheten för en registrerad varumottagare när han tar emot varorna. I praktiken behöver han dock betala skatten först i och med att den skall deklareras. För den registrerade varumottagaren innebär detta att det han tar emot en månad skall redovisas och betalas den tjugonde, månaden efter. Det som under redovisningsperioden har förbrukats ombord får avräknas i deklarationen. Det kan naturligtvis tänkas att varorna inte hinner förbrukas under samma redovisningsperiod som de tagits emot från den utländske upplagshavaren. I så fall får den registrerade varumottagaren ändå göra ett avdrag i sin deklaration för det som förbrukas senare och om det avdraget överstiger vad han har att betala sker en återbetalning. Reglerna för deklaration, betalning och återbetalning av skatt finns i 2 kap. och 5 kap. LPP.

Det avdrag som här föreslås bör endast gälla registrerade varumottagare. Beskattningsmyndigheten har nämligen möjlighet att avregistrera den som har åsidosatt vad som åligger honom enligt gällande föreskrifter. Någon motsvarande möjlighet finns inte för den oregistrerade varumottagaren. Den registrerade varumottagaren är dessutom skyldig

92 Utredningens förslag

att varje månad lämna deklaration, vilket inte gäller för den oregist-

en rerade. Med tanke på de stora skattebelopp som det kan röra sig om bör därför den föreslagna avdragsrätten bara komma i fråga för den som är registrerad Även här bör avdragsrätten förutsätta att

varumottagare. tullen medgivit att varorna får tas ombord för förbrukning där.

Resor till tredje land

Utredningens förslag: Några särskilda regler för proviantering av fartyg och flygplan i trafik till tredje land införs inte. För denna proviantering gäller den nuvarande regeln för upplagshavare om avdrag för skatt varor som exporteras.

Olika uppgifter har framkommit om huruvida proviantering av fartyg och flygplan redovisas som export eller inte när det gäller skatterna på alkohol och tobak. Däremot verkar det genomgående vara så att man på mervärdesskattesidan redovisar det som export.

Enligt utredningens uppfattning skall leveransen till fartyg och flygplan i trafik till tredje land anses som export. För denna situation finns redan i dag regler i alkohol- och tobaksskattelagama 32 § d i båda lagarna. Där framgår att en upplagshavare får göra avdrag för skatt på varor som exporterats till tredje land.

För att avdrag skall medges krävs att den skattskyldige upplagshavaren iakttagit den ordning som finns i 25 § alkoholskattelagen och 24 § tobaksskattelagen se prop. 1994/95:56 s. 104. Där framgår att avsändaren skall upprätta ett ledsagardokument i fyra exemplar. Tre exemplar dokumentet skall åtfölja varorna under transporten. Ut-

av farts-tullkontoret skall attestera att varorna lämnat gemenskapen och återsända det attesterade exemplaret av ledsagardokumentet till avsändaren inom 15 dagar.

Parallellt sker i grova drag följande inom tullprocedurens ram. Vid export skall enligt tullkodexen exportdeklaration som huvudregel läm-

till det tullkontor är ansvarigt för övervakningen av den plats nas som där exportören är etablerad eller den plats där varorna packas eller lastas för exportsändning. Sker utförseln vid annat tullkontor skall detta förvissa sig om att det presenterade godset motsvarar det som tulldeklarerats och övervaka utförseln.

Leveransen från upplagshavaren skall alltså åtföljas av ett ledsagardokument och upplagshavaren slipper ifrån sitt ansvar genom att tullen bekräftar att varorna lämnar gemenskapen. För hanteringen och kontrollen därefter gäller tullreglema, vilket bl.a. innebär att

av varorna

Utredningens förslag 93

om varorna senare skall tas i land i Sverige måste de anmälas till tullen. Även Åland ligger inom om t.ex. EG:s tullområde skall proviantering av fartyg dit export eftersom Åland inte tillhör EG:s anses som skatteområde. Enligt 9 § tullagen är den till Sverige för eller som låter föra en vara från ett område ligger inom EG:s tullområde som men utanför EG:s skatteområde, skyldig att anmäla införseln till tullmyndigheten. Motsvarande gäller den för ut eller låter föra ut som en vara till ett sådant område. Således gäller tullens kontrollmöjligheter enligt tullagstiftningen även provianteras för till varor som resor Åland.

4.2.2 beskattade och

Försäljning av varor på fartyg luftfartyg

Utredningens bedömning: Några ändring i alkohol- och tobaks-

skattelagama krävs inte med anledning att försäljningen ombord

av efter den 30 juni 1999 skall ske med beskattade på EU-intema varor resor.

I avsnitt 3.5 har utredningen redogjort för hur cirkulationsdirektivets bestämmelser skall tolkas alkohol- och tobaksvaror säljs ombord på om fartyg och luftfartyg efter den 30 juni 1999. I korthet innebär tolkningen att för varor som tas ombord i Sverige utgår svensk skatt. För varor som tas ombord i ett annat medlemsland gäller det landets skatt. Om varorna i det fallet säljs på svenskt territorium skall svensk skatt senare tas ut men om sådan försäljning inte sker utlöses ingen beskattning i

Sverige.

De bestämmelse som motsvarar artikel 7 i cirkulationsdirektivet är 8 § första stycket 5 i alkoholskattelagen och 9 § första stycket 5 tobaksskattelagen. Där stadgas att den som från ett annat EG-land för eller tar emot skattepliktiga varor är skyldig att betala skatt om varorna skall användas för annat än privat bruk. I de fall tagits varor, som ombord i ett annat medlemsland, säljs i Sverige är det ingen tvekan om att regeln blir tillämplig. När inte säljs skulle uttrycket om varorna varorna skall användas för annat än privat bruk möjligen kunna tolkas som att beskattning skall ske. Utredningen dock att bestämmelanser sen måste läsas i ljuset cirkulationsdirektivets artikel 7 talar av som om att varor förvaras för kommersiella ändamål. Om inte säljs bör varorna det inte vara fråga att de förvaras för kommersiella ändamål och om

94 Utredningens förslag

inte heller att varorna används för annat än privat bruk. Slutsaten blir således att någon förändring av den nuvarande lydelsen inte krävs.

Även försäljning inte sker i destinationslandet innebär förflytt-

om ningen av varorna ett krav på att ledsagardokument skall upprättas. Av punkten 7 i artikel 7 framgår nämligen att när punktskattepliktiga varor

redan frisläppts för konsumtion i medlemsstat skall flyttas till som en

bestämmelseort i samma medlemsstat via en annan medlemsstats en territorium skall de åtföljas ett förenklat ledsagardokument. I punk-

av ten 8 finns ytterligare krav skall uppfyllas vid dessa leveranser

som bl.a. krav deklaration från avsändaren och intyg.

Emellertid finns i punkten 9 en möjlighet att underlätta hanteringen i angivna fall. Där föreskrivs att punktskattepliktiga varor ofta

nu om och regelbundet flyttas på det i punkten 7 kan medlems-

sätt som anges staterna, genom bilaterala avtal, tillåta förenklingar som avviker från punkterna 7 och Det förefaller naturligt att regeringen överväger denna möjlighet och tar kontakt med i vart fall de medlemsländer dit

omfattande trafik förekommer för att nå sådana bilaterala avtal. en mer

Exportbutiker

Utredningens förslag: Försäljning i exportbutiker får endast ske till

resande till tredje obeskattade gemenskapsva-

land och endast avse

Innehavama exportbutiker får kompensation för att de inte

ror. av

har möjlighet att sälja varor tullfritt genom att den nuvarande av-

giften som betalas till Tullverket slopas.

Den nuvarande avdragsregeln för leveranser till exportbutiker

slopas. I stället förutsätts innehavarna av exportbutiker vara god-

kända upplagshavare och exportbutikema skatteupplag.

Avdrag medges för den försäljning som sker till resande till

tredje land men den skattefria försäljningen begränsas till vissa

kvantiteter.

Till vem skall försäljning få ske

Den 30 juni 1999 upphör möjligheterna till skattefri försäljning i exportbutiker till den som reser inom EU. Däremot kommer resenärer till tredje land fortfarande att ha möjlighet att köpa obeskattade varor. Enligt alkohollagen 1994:1738 gäller ett detaljhandelsmonopol i Sverige såvitt spritdrycker, vin och starköl, dvs. detaljhandel av dessa

avser varor får endast bedrivas av Systembolaget se 5 kap. alkohollagen. Från denna regel finns ett undantag när det gäller exportbutiker. Enligt

3 kap. 2 § alkohollagen inskränker nämligen inte lagen exportbutikernas rätt till försäljning obeskattade Att skattefri försäljning av varor. inte kan ske till resanden inom EU efter den 30 juni 1999 innebär således också att det enligt alkohollagen blir förbjudet att till dessa resanden idka sådan försäljning i exportbutik. I 45 § tullagen anges att för försäljning oförtullade eller obeav skattade varor till flygpassagerare till utlandet får inrättas som avreser butik på flygplats exportbutik. Även i tullagstiftningen förutsätts således att exportbutikema endast skall sälja obeskattade eller oförtullade

varor. Utredningen anser sig inte ha anledning att överväga några föränd-

ringar i alkohollagstiftningen utan konstaterar vad gäller alkoholdryck-

er att försäljning till den inom EU kommer att förbjuden som reser vara i exportbutiker efter den 30 juni 1999. Vidare utredningen det anser att ligger i sakens natur att exportbutikema är avsedda för skattefria varor. Det skulle bl.a. försvåra kontrollen verksamheten försäljning i av om en exportbutik skulle kunna ske såväl beskattade obeskattade av som varor. Utredningen anser att försäljning i exportbutiker, även beträffande andra varor än alkoholdrycker, endast skall få omfatta obeskattade varor. Det innebär med andra ord att försäljning i exportbutik bara får ske till den som reser till tredje land. En uttrycklig regel som anger detta bör införas i en ny lag om exportbutiker, avsnitt 4.6. se

Exportbutikerna bör vara skatteupplag

Som regelverket ser ut i dag blir varorna befriade från punktskatt genom att upplagshavaren får avdrag när han levererar till varor en exportbutik. För vad därefter händer med finns inga regler i som varorna alkohol- och tobaksskattelagama utan tullagstiftning tar vid. Av avsnitt 2.8 framgår att innehavama exportbutiker inte ansett av sig ha haft anledning att hålla isär olika tullstatus. Även det varors som en gång varit icke-gemenskapsvaror har praktiska skäl förtullats. av Detta innebär att det i exportbutikema, har status tullager, i som som praktiken bara finns gemenskapsvaror. Som utredningen tidigare uttalat beträffande proviantering fartyg av och flygplan avsnitt 4.2.1 bör rågången så långt möjligt klar vara mellan varor är gemenskapsvaror, och därmed omfattas cirkusom av lationsdirektivets regler, och är inte är gemenskapsvaror och varor som således inte heller faller inom för direktivet. I enlighet med vad ramen som föreslås beträffande proviantering bör därför reglerna för beskattning av gemenskapsvaror i exportbutik återfinnas i alkohol- och en tobaksskattelagama. En lämplig lösning är enligt utredningens uppfattning att innehavama av exportbutiker förutsätts upplagshavare vara

96 Utredningens förslag

och exportbutikerna skatteupplag. Samtidigt slopas det nuvarande avdraget för leveranser till exportbutiker. För leveranser till exportbutiker gäller i stället de vanliga reglerna om leveranser mellan upplagshavare, dvs. leveranserna utlöser ingen beskattning. Det kan här vara värt att nämna att skattskyldighet inträder för en upplagshavare om varorna tas

skatteupplaget utan att föras till ett annat godkänt skatteupplag. ut ur Detta innebär att t.ex. svinn utlöser beskattning.

Endast gemenskapsvaror bör få säljas i exportbutikerna

Som redan framgått är det i praktiken så att endast gemenskapsvaror säljs i exportbutikerna. De nuvarande reglerna tillåter dock att även icke-gemenskapsvaror säljs om det sker till dem som skall resa till tredje land. Kontrollskäl talar starkt för att alla varor i en exportbutik bör lyda under samma regler. Det finns således från kontrollsynpunkt anledning att inte ha ett regelverk för gemenskapsvaror och ett annat för icke-gemenskapsvaror i butikerna. Det finns enligt utredningens bedömning ingen möjlighet att med den nuvarande EG-lagstiftningen omvandla icke-gemenskapsvara till en gemenskapsvara och samti-

en digt medge tullfrihet for varan bara av det skälet att varan skall säljas i en exportbutik.

Som också framgår i avsnitt 2.8 är det mycket liten andel, ca 1

en procent, exportbutikemas som inte redan från början är ge-

av varor menskapsvaror. Den tull det är fråga uppgår regel till små be-

om som lopp. Exempelvis utgör tullen för en liter amerikansk whisky mindre än 1 kr och för vin i genomsnitt 1:50 kr liter. Tullen för tobaksvaror

ca per är högre och kan för limpa cigaretter beräknas till ca 40 kr. Det bör

en således inte medföra allt for negativa konsekvenser för butiksinneha-

det införs regel som innebär att det endast är gemenvama om en skapsvaror som får säljas i butikerna. Detta skapar också en enkelhet i systemet och kontrollmöjlighetema bör underlättas. Utredningen förslår därför att sådan regel skall införas i en ny lag om exportbutiker,

en se avsnitt 4.6.

I tullagen och tullförordningen finns regler om avgifter för innehavarna av exportbutiker. Enligt 78 § tullförordningen skall innehavare

exportbutik på flygplats betala en årlig avgift till Tullverket om av 75 000 kr för butik under närmast föregående kalenderår hade

en som

omsättning minst 10 miljoner kronor. För att kompensera inneen av havama exportbutikerna för att de legala möjligheterna att sälja

av icke-gemenskapsvaror utan tull försvinner, anser utredningen det skäligt att denna avgift tas bort. Enligt uppgift från Generaltullstyrelsen inbringade avgiften 1 125 000 kr år 1997.

Utredningens förslag 97

En avdragsregel för exportbutiker med kvantitativa begränsningar

För exportbutikema skatteupplag behövs avdragsregel

som en som tar sikte på det specifika syftet med butikerna. Efter den 30 juni 1999 är syftet att skattefria varor skall kunna säljas till resenärer till tredje land. En sådan regel bör utformas så upplagshavare, bedriver att en som sin verksamhet i en exportbutik, får göra avdrag för skatt varor som levererats till resenär kan uppvisa färdhandling för till som en resa plats utanför EG:s punktskatteområde. Om denna försäljning får ske utan begränsningar finns det dock risk att EU-resenärer ber tredjelandsresenärer att bistå dem med lämplig en ranson. Chansen att EU-resenären hittar någon är villig att stå till som tjänst är också sannolikt stor. För att systemet skall kunna fungera i praktiken måste det därför finnas några kvantitativa begränsningar i avdragsreglerna. En obegränsad försäljning till tredjelandsresenärer kan rent faktiskt innebära att taxfreeförsäljningen skulle ske även till resanden inom unionen. Vidare torde flertalet länder, inte samtliga, om tillämpa importrestriktioner för i vart fall alkohol- och tobaksvaror. Även detta faktum talar för bör begränsas.

att försäljningen

De begränsningar som i dag finns i 45 § tullförordningen beträffande resenärer inom EU bör därför gälla gräns för avdragsrätten som en enligt alkohol- och tobaksskattelagama resande till tredje men nu avse land. Själva begränsningen förs i den lagen exportbutiker. nya om Dessa begränsningar är för alkohol liter spritdryck eller två liter en starkvin, två liter vin och två liter starköl och för tobak 200 cigaretter eller 100 cigariller eller 50 cigarrer eller 250 röktobak eller gram en proportionell blandning av dessa tobaksvaror. Vidare bör från 45 § tullförordningen till den lagen nya om exportbutiker också föras över den begränsning gäller försäljning till som resenärer till Norge, nämligen att inte större mängder får säljas än vad som den resande får föra tullfritt till det landet.

4 18-5688

98 Utredningens förslag

4.3 Förslag till ändringar på

mervärdesskattens område

Utredningens förslag: Bestämmelsen i 3 kap. 30 c § ML upphävs.

Skattefriheten för proviantering utvidgas till att även avse leve-

skall användas för försäljning ombord på fartyg

rans av varor som

eller flygplan i EU-trafik.

Justeringar görs i ML och lagen frihet från skatt vid import

om

med anledning av den föreslagna lagen om exportbutiker.

Begränsningama i ML för försäljning ombord på fartygsresor

mellan Sverige och Norge kopplas till den föreslagna lagen om pro-

viantering fartyg och luftfartyg.

av

Försäljningar ombord

I 3 kap. 30 § ML finns vissa kvantitativa begränsningar för hur

c mycket får säljas skattefritt ombord vid inom EU. Eftersom

som resor den skattefria försäljningen upphör efter den 30 juni 1999 skall bestämmelsen upphävas. Ändringen kräver följdändringar i 10 kap. 11 och 12 ML.

Försäljning i exportbutik

Som framgår avsnitt 4.2.3 och 4.6 föreslår utredningen i en ny lag

av

exportbutiker att försäljning i exportbutiker endast skall få omfatta om

gemenskapsvaror för försäljning till tredjelandsresenärer. Eftersom

detta innebär måste förtullas gäller att skatt måste betalas

att varorna vid förtullningen inte undantag görs i lagen 1994:1551 om frihet

om från skatt vid import. För att inte försvåra för exportbutikema att ha importerade i sina butiker bör ändring göras i nämnda lag så

varor en att frihet från mervärdesskatt medges vid import av varor som förs för försäljning till eller försäljs i en exportbutik. Det kan i detta

som sammanhang nämnas att motsvarande problem inte uppstår punktskattesidan eftersom innehavama exportbutiker skall vara godkända

av upplagshavare och därmed kan importera punktskattepliktiga varor utan att skatt tas ut vid själva importen. Att försäljning i exportbutiker till tredjelandsresenärer skall ske mervärdesskattefritt bör framgå klart

ML. Utredningen föreslår därför justering 5 kap. 9 § första av en av stycket 6 ML i enlighet härmed. Av den nya lagen om exportbutiker

Utredningens förslag 99

framgår att Försäljningen i exportbutik är begränsad till vissa och varor vissa angivna kvantiteter.

Taxfreeförsäljningen till tredjelandsresenärer

Taxfreeförsäljningen till resenärer bosatta i tredje land avsnitt

se

2.4.4 är i dag EG-reglerad. Särregleringen i 5 kap. 9 § andra stycket ML för personer bosatta i Norge och Åland grundar sig en nordisk överenskommelse den 26 1980 SÖ 1980:81, ändav mars senast rad SÖ 1988:34 beskattning resgods i resetrafiken genom om av mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige skattefri försäljning samt om till den är bosatt i ett annat nordiskt land. Överenskommelsen går som ut på att skattefri försäljning till den är bosatt i ett annat nordiskt som land endast skall kunna ske om det visas att skatt betalas i hemlandet. Utredningen anser att det finns skäl att kontakter tas med berörda länder för att undersöka lämpligheten att bibehålla denna särreglering. av

Proviantering

Enligt vad utredningen erfarit har nuvarande mervärdesskatteregler för

proviantering av fartyg och flygplan inneburit stora tillämpnings-

problem för skeppshandeln. Sveriges Skeppshandlareförbund har i en skrivelse till Finansdepartementet den 11 april 1996 framhållit att det är mycket svårt för att inte säga nästan omöjligt för skeppshandlare att vid beställning av en vara veta om den skall användas för bruk ombord och därmed levereras mervärdesskattefritt eller för skattepliktig omsättning ombord och därmed levereras med mervärdesskatt. I vissa fall

uppges konsekvenserna bli särskilt besvärande, exempelvis då flasen ka mineralvatten kan säljas mervärdesskattefritt i fartygets restaurang men skall säljas med mervärdesskatt i fartygets butiker och kiosker.

I sjätte direktivet finns i artikel 15.4 och 15.7 regler undantar som proviantering från beskattning. Skattefriheten omfattar leverans av varor avsedda som bränsle eller proviantering dels för fartyg som används on the high seas utanför territorialgränsen för passagerarbefordran mot betalning, dels för luftfartyg används flygföretag som av som mot betalning flyger på huvudsakligen utrikes trafik. Medlemsstaterna har rätt att inskränka undantaget avseende fartyg till dess att gemenskapsregler antagits specificerar tillämpningssom området för och de praktiska kring undantaget. arrangemangen Direktivets bestämmelser har i Sverige tillämpats så att med varor avsedda för proviantering endast avsetts skall användas för varor som bruk eller skattefri försäljning ombord på fartyg eller flygplan. En ut-

vidgning av undantagsregeln för proviantering till även

att avse varor

100 Utredningens förslag

skall användas för skattepliktig försäljning ombord strider mot som principen beskattning varje led i varuhandeln. Det kan ifråga-

om av

detta varit avsikten när undantaget för proviantering infördes sättas om i sjätte direktivet.

Ett generellt undantag för leveranser skall användas

av varor som för bruk eller försäljning ombord på fartyg och flygplan i utrikes trafik skulle emellertid kunna lösa de tillämpningsproblem som Sveriges Skeppshandlareförbund pekat på och utredningen under hand har

som fått bekräftade. Problemen kommer med all sannolikhet att accentueras efter den 30 juni 1999 då den skattepliktiga försäljningen fartyg och flyg till andra EU-länder kommer att utökas med ett varusortiment som är till delar identiskt med det kan säljas skattefritt för kon-

stora som sumtion ombord. Det främsta problemet för dem som levererar varor till flyget kommer sannolikt bli svårigheten att med hänsyn till mel-

lanlandningar skilja ut de skall levereras skattefritt

m.m. varor som

för försäljning och konsumtion på linjer i tredjelandstrafik och de varor

skall beskattas därför att de skall användas för skattepliktig försom säljning på linjer i EU-trafik.

Mot bakgrund de tillämpningsproblem som den nuvarande lag-

av stiftningen leder till redan i dag och i än högre grad kan förmodas leda till när taxfreehandeln avskaffas väljer utredningen att lägga fram ett förslag generellt undantag för proviantering. Ett undantag av detta

om slag strider visserligen inte mot ordalydelsen i direktivet men kan ändå

principiellt tveksamt. Sannolikt är detta därför inte en på sikt anses hållbar lösning. Den bör dock kunna godtas i avvaktan att klarhet skapas på gemenskapsnivå. Av betydelse för frågan är också hur de länder svensk skeppshandel konkurrerar med kommer att tillämpa

som direktivet i aktuellt avseende. Om Sverige har striktare tolkning

nu en än exempelvis Finland innebär det att svensk skeppshandel kommer i konkurrensunderläge i förhållande till de finska leverantörerna. Om Sverige har vidsträcktare tolkning än exempelvis Danmark kommer

en den danska skeppshandeln i motsvarande konkurrensunderläge. En

EU-nivå torde således på sikt nödvändig. Enligt vad samsyn vara utredningen erfarit kommer den skattemässiga hanteringen av proviantering att bli föremål för diskussioner inom EU i höst. Den slutliga lösningen på denna fråga måste därför hållas öppen.

I 5 kap. 9 § sista stycket ML finns i dag bestämmelse som inne-

en bär att gemenskapsvara levereras för försäljning från kiosk eller

om en liknande försäljningsställe ombord på fartyg på linjer mellan Sverige och Norge och leveransen görs till fartyget, skall omsättningen anses

omsättning utomlands endast varan består av spritdrycker, som en om vin, starköl, öl, tobaksvaror, parfymer, kosmetiska preparat, toalettmedel eller choklad- eller konfektyrvaror. Med andra ord kan skattefri

Utredningens förslag 101

försäljning på mellan Sverige och Norge endast ske i begränsad resor omfattning. Bestämmelserna härrör från den upphävda förordnumer ningen 1968:591 om mervärdesskatt i vissa fall vid utförsel, i sin som tur baseras på artikel 3 i den nordiska provianteringsöverenskommelsen. Bestämmelsen kan sätt att beskattningsvägen reglera ses som en införselbegränsningama. Lämpligheten av den valda metoden kan ifrågasättas. Enligt utredningens uppfattning bör det i samband med att

den nordiska provianteringsöverenskommelsen omförhandlas kunna

övervägas att slopa detta tämligen komplicerade regelsystem se exempel, avsnitt 2.4.5 och eventuellt ersätta det med reglering. annan För den händelse finner att reglerna ändå skall kvar bör fråman vara

gan om kioskförsäljningen färjetrafiken till och från Åland närmare

övervägas jfr prop. 1996/97:81 19. I avvaktan på ett sådant ställs. ningstagande bör bestämmelsen lämpligen kopplas till den föreslagna

lagen om proviantering fartyg och luftfartyg. Samtidigt krävs

av en följdändring i 7 kap. 5 § ML.

4.4 Är enkla och lätta

reglerna klara, att

tillämpa

I det tidigare nämnda pressmeddelandet från kommissionen det sägs att skattesystem som gäller efter den 30 juni 1999 är klart, enkelt och lätt att tillämpa. Av utredningens beskrivningar vilka regler komav som mer att gälla för såväl punktskatter som för mervärdesskatt framgår att detta verkligen kan ifrågasättas. Frågan hur situationen skulle ut om se när taxfreehandeln upphörde har med all sannolikhet inte varit föremål för några närmare överväganden när t.ex. cirkulationsdirektivet togs fram. Klart är dock att de svårigheter kan föreligga för de aktörer som som berörs måste hanteras EU-nivå. Det får hållas för troligt diskussionerna kring beskattningen försäljningen ombord på fartyg och av luftfartyg kommer att fortsätta. Möjligen är också kommissionen mer

benägen att aktivt delta i ett sådant förändringsarbete när väl slopandet

av taxfreeförsäljningen är ett faktum. Detsamma kan gälla för rederier, flygbolag och andra berörda aktörer. Utredningen kan för sin del bara konstatera att kommissionen och medlemsländerna bör fortsätta att diskutera frågan och försöka finna lösningar som tillfredsställer kraven på enkelhet och samtidigt inte som strider mot principerna för den inre marknaden.

102 Utredningens förslag

4.5 som kan underlätta för

Åtgärder

m.fl.

skeppshandlare

Att taxfreeforsäljningen upphör kan få mycket negativa konsekvenser för svenska skeppshandlare och deras motsvarighet flygsidan efter-

de svenska punktskattema är väsentligt högre än andra medlemssom staters. För exempelvis liter 40-procentig sprit är den svenska skat-

en

200 kr. I Tyskland är den runt 50 kr och i Spanien runt 25 kr. Det är ten egentligen bara Finland har någorlunda jämförbara punktskatter.

som Det förefaller därför högst troligt att skall säljas ombord i

varor som mycket liten utsträckning kommer att provianteras i Sverige. För de skeppshandlare betjänar Östersjötrafiken kommer dock situatio-

som

fönnodligen att bli i stort sett densamma i och med att färjerederinen

kan förutsättas lägga sina rutter så blir tredjelandsema om att resorna

resor.

En möjlig åtgärd för dem på detta sätt drabbas av skillnaderna i

som punktskatter är att använda sig av möjligheten att utse skatterepresen-

i andra medlemsländer. Dessa representanter regleras i artikel 17 tanter i cirkulationsdirektivet. Skatterepresentant får den avsändande

utses av upplagshavaren och skatterepresentant måste vara etablerad i destinationsmedlemsstaten och godkänd skattemyndighetema där.

vara av Han skall i upplagshavarens ställe garantera betalningen av punktskatt på de villkor bestäms skattemyndighetema i destinationsmed-

som av lemsstaten. Vidare skall han betala punktskatten i destinationsmedlemsstaten mottagits. I alkohol- och tobaksskattelagarna

när varorna regleras skatterepresentanten i 14 § respektive 15

En svensk skeppshandlare kan således, i egenskap av upplagshava-

Skatterepresentant i ett annat medlemsland. Varorna kan, re, utse en åtföljda ett ledsagardokument, sändas obeskattade och skattskyldig-

av heten inträder när tas emot i det andra medlemslandet och det

varorna medlemslandets skatt kommer att gälla.

En möjlig åtgärd är att skeppshandlaren etablerar ett samar-

annan bete med registrerad varumottagare i ett annat medlemsland. Enligt

en artikel 16 i cirkulationsdirektivet får en registrerad varumottagare inom

för sin affärsverksamhet ta emot punktskattebelagda varor från ramen andra medlemsstater enligt reglerna om uppskov. Han får däremot varken förvara eller avsända sådana Även för den registrerade

varor. varumottagaren inträder skattskyldigheten när varorna tas emot. Registrerade varumottagare regleras i alkohol- och tobaksskattelagarna i 12 §

respektive 13

Skeppshandlaren kan på sätt gäller för skatterepre-

samma som en sentant sända tillsammans med ett ledsagardokument till en re-

varor

Utredningens förslag

gistrerad varumottagare i ett annat medlemsland och det landets punktskatt kommer att gälla. Reglerna för den oregistrerade varumottagaren liknar dem för en registrerad. Eftersom Oregistrerad varumottagare endast en mera undantagsvis antas ta emot torde han inte intresse i aktuvaror vara av nu ella fall. Slutsatsen blir att det finns möjligheter för skeppshandlama och de som provianterar luftfartyg att från Sverige sända till varor ett annat medlemsland på ett sätt gör att det andra medlemslandets punktsom skatt kommer att tas ut. Cirkulationsdirektivet innehåller i sig inga regler som hindrar att transporteras med fartyg eller varorna samma luftfartyg som sedan använder ombord för försäljning. De varorna nu berörda aktörerna bör dock undersöka vilka regler gäller i de länsom der där man har anledning att utse skatterepresentant eller etablera en ett samarbete med en registrerad varumottagare.

4.6 till om

Förslag ny lag exportbutiker

Utredningens förslag: En ny lag om exportbutiker införs. Den nya lagen skall reglera frågan tillstånd att inrätta exportbutik och om en vilka varor som får säljas i butiken. Den lagen ersätter nya motsvarande regler i dag finns i tullagstiftningen. som

Utredningen har i avsnitt 4.2.3 föreslagit att endast obeskattade gemenskapsvaror skall få säljas i exportbutikema. I och med detta kommer verksamheten i exportbutikema inte att ha någon anknytning till tullagstiñningen. Det finns därför inte heller någon anledning att ha kvar några regler om exportbutikema i den lagstiftningen. I stället anser utredningen att frågan tillstånd att inrätta exportbutiker och vad om som skall få säljas där bör regleras i särskild lag. Förslaget får också till en följd att bestämmelsen i 45 § tullförordningen kan upphävas. I dag är det regeringen tillstånd till att inrätta exportbutiker. som ger Denna tillståndsgivning är i huvudsak näringspolitisk och av art en central myndighet bör avgöra det i landet är lämpligt låta sådana var att butiker finnas. Utredningen att regeringen även i fortsättningen anser är mest lämpad att svara för dessa tillstånd. Regeringen har på senare tid meddelat tillstånd till flygplatshållaren. Detta framstår som den naturliga lösningen och den bör regleras i lag. Utredningen föreslår således att ett tillstånd till att inrätta exportbutiker skall till flygplatshållaren. Det betyder inte det flygges att är

104 Utredningens förslag

platshållaren måste bedriva själva verksamheten i butiken utan som verksamheten kan t.ex. upplåtas efter offentlig upphandling. en Enligt nuvarande lydelse 45 § tullagen får exportbutiker inrättas av flygplats även, det finns särskilda skäl, på någon annan men om plats. I praktiken finns bara ett fall där exportbutik finns på en anen plats och det är SAS flygpassagerarterminal i Malmö. Utredningen nan kan för sin del inte några skäl till varför exportbutiker skulle inrättas se någon annanstans än på flygplatser med internationell lufttrafik. Med de rutiner gäller på flygplatserna får det mindre troligt att de som anses köpts i exportbutik inte också lämnar landet. Att tillåta varor som en sådana butiker andra platser bör rimligen leda till betydande kontrollproblem. I den lagen exportbutiker saknas därför möjlignya om inrätta exportbutiker på plats än flygplats. Beträffande heten att annan SAS flygterminal i Malmö är den klassad internationell flygplats. som Samtliga tillstånd till exportbutiker löper emellertid ut den 30 juni 1999. Det blir således regeringen får bedöma den terminalen som om även fortsättningsvis skall få ha en exportbutik. Verksamheten i exportbutik skall bedrivas av en godkänd uppen lagshavare. Om denne inte sköter sin verksamhet på ett tillfredsställande sätt kan godkännandet återkallas. Detta sker i enlighet med punktskattelagama inverkar inte det tillstånd enligt den fömen som ges reslagna lagen exportbutiker. Utredningen förutsätter att flygplatsom hållama, vid utformningen avtalen med de skall bedriva verkav som samheten, villkorar avtalen med att ett godkännande som upplagshavakommer att erhållas och att avtalet upphör att gälla om godkännanre det återkallas. I 45 § tullförordningen finns vissa begränsningar när det gäller vilka får säljas i exportbutik. För resenärer med bestämmelsevaror som en ort inom EG:s tullområde gäller dessutom vissa kvantitativa restriktio- Varusortimentet är, förutom alkohol- och tobaksvaror, bl.a. parfyner. och chokladvaror, alltså sådana enligt äldre punktskatmer varor som telagar varit belagda med s.k. lyxskatt. Utredningen sig inte ha anser anledning att överväga det varusortiment som skall få finnas i butiom kerna bör förändras. De nuvarande reglerna från tullförordningen förs därför över till den lagen exportbutiker. I fråga resande till nya om om tredje land står det medlemsstaterna fritt att föreskriva om begränsningar. Enligt tullförordningen finns i dag endast begränsningar beträffande försäljningar till resenärer skall till länder inom tullområdet som däribland Åland och till Norge nedan. Utredningen föreslår

se

emellertid att kvantitetema bör motsvara vad som i dag gäller för resenärer med bestämmelseort inom EU. Skälen till detta förslag finns angivna i avsnitt 4.2.3. En viss modifiering bör göras att de kvangenom titativa begränsningarna för parfymer och luktvatten tas bort.

Utredningens förslag 105

Begränsningen i tullförordningen för försäljning till resande med bestämmelseort i Norge till att inte större mängder än vad resande avse får tullfritt införa dit grundas med vissa justeringar på särskilda restriktioner som antogs i nordiskt samförstånd i början 1960-talet för av försäljning till den som avreser till Danmark, Finland eller Norge

se

prop. 1962:140. I sammanhanget kan noteras den särskilda överenskommelsen SÖ 1980:81, ändrad SÖ senast genom 1988:34 mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige skattefri försäljning på flygom plats i dessa länder. Enligt överenskommelsen gäller att på flygplats får till resande som är bosatt i något länderna skattefritt säljas endast av alkoholhaltiga drycker, tobaksvaror, choklad- och konfektyrvaror, parfymer, kosmetiska preparat och toalettmedel Det kan ifrågasättas det finns skäl att upprätthålla denna särom reglering i dag endast gäller i förhållande till Norge. som

4.7 till om

Förslag ny lag proviantering av fartyg och luftfartyg

4.7.1 Nordiska

provianteringsöverenskommelsen

bör sägas

upp

Utredningens förslag: Sverige bör säga den nordiska proviupp anteringsöverenskommelsen. Vissa begränsningar i förhållande till Norge följer översom av enskommelsen förs över till den nya lagen proviantering farom av tyg och luftfartyg.

Som framgår av avsnitt 3.7 reglerar överenskommelsen i stort sett bara försäljning av obeskattade varor. Beträffande servering säger den endast att provianteringen inte får ske obeskattade tobaksvaror och av cigarettpapper. Eftersom någon försäljning obeskattade inte av varor får ske i trafiken mellan de tre länder ingår i EU måste överenssom kommelsen i praktiken ha spelat ut sin roll efter den 30 juni anses 1999. Detta gäller i vart fall i förhållandet mellan dessa tre länder. Som framgår av avsnitt 3.7 har Finland redan frångått överenskommelsen. Från dansk sida anser man att överenskommelsen gäller i dag har men också framfört önskemål om att länderna skall diskutera vad skall som gälla efter taxfreeförsäljningens avskaffande. Även Danmark synes således anse att överenskommelsen inte gäller efter den 30 juni 1999.

106 Utredningens förslag SOU 1998: 126

Det är också utredningens bedömning att i vart fall de regler som gäller försäljningen ombord inte har någon giltighet efter nämnda datum. Överenskommelsen får ha spelat ut sin roll och Sverige bör

anses därför den. Det kan finnas anledning för de berörda länderna

säga upp att komma överens om utbyte av upplysningar m.m. som kan underlätta kontrollen verksamheten. Detta kan ske exempelvis genom

av bilaterala avtal. Utformningen av sådana eventuella avtal anser sig utredningen dock inte ha anledning att lämna några förslag om.

När det däremot gäller Norge föranleder inte beslutet inom EU att de begränsningar som följer av överenskommelsen är överspelade. Detta medför dock inte tillräckliga skäl att inte säga upp överenskommelsen. I stället bör även förhandlingar med Norge inledas för att se över vilka regler som bör gälla i framtiden. I avvaktan vad som kan komma dessa förhandlingar bör dock Sverige fortsätta att i prak-

ut av tiken hålla sig till överenskommelsen när det gäller fartygstrafiken till Norge. Utredningen lämnar därför förslag regler som medför att överenskommelsens begränsningar även gäller efter den 30 juni 1999. Eftersom det är mycket speciella särlösningar och det är osäkert vad

skall gälla efter förhandlingar mellan länderna bör dessa begränssom ningar föras i den nya lagen om proviantering av fartyg och luftfartyg-

4.7.2 En lag bör införas

ny om proviantering

Utredningens förslag: En lag proviantering fartyg och

ny om av luftfartyg införs och ersätter den nuvarande provianteringsförordningen. I den nya lagen anges bl.a. under vilka förutsättningar som tullen får medge att obeskattade gemenskapsvaror eller varor som inte är gemenskapsvaror får provianteras och vilka särskilda krav på redovisning som skall ställas på den som har varorna ombord. Vida-

ges i provianteringslagen vissa regler som tar sikte på speciella re situationer kring fartygslinjer mellan Sverige och Norge.

I avsnitt 2.6 finns en genomgång av provianteringsförordningen. Av genomgången framgår att förordningen innehåller regler av olika slag. Den innehåller t.ex. regler om vad som får tas ombord i obeskattat skick, tillståndsregler, överklaganderegler men också rena ordningsregler. En stor del dessa bestämmelser är av en sådan ingripande

av karaktär att de bör ges i lag.

Flertalet de bestämmelser som finns i förordningen bör därför fö-

av

över till lag proviantering fartyg och luftfartyg. Det gäller ras en om av

vad som får provianteras och skall tillstånd till av vem, vem som ge provianteringen och hur kontrollen skall vara utformad. Vidare när tillstånd får återkallas och regler för överklagande beslut av m.m. En utgångspunkt för förslaget till den nya lagen är att den nordiska provianteringsöverenskommelsen skall sägas Detta innebär att de upp. nuvarande reglerna som tar sikte på särskilda rutter mellan Sverige och Danmark inte förs över till den nya lagen. Däremot återfinns den bestämmelse som gäller vissa korta rutter mellan Sverige och Norge i den nya lagen och, som framgår av avsnitt 4.3, även regel mervären om desbeskattning för fartygslinjer mellan dessa båda länder kopplad till ML. Som framgår av avsnitt 4.2.1 kommer upplagshavares avdrag en att kopplas till att tullen medgivit tillstånd till proviantering. En viktig anledning att införa regler om sådana tillstånd är således att stärka den fiskala kontrollen över provianteringen.

4.7.3 Generella för

förutsättningar proviantering

Utredningens förslag: Proviantering med obeskattade gemenskapsvaror skall få ske för försäljning vid resa till plats utanför EG:s skatteområde och för förbrukning ombord vid till utländsk ort. resa När det gäller mervärdesskatt får proviantering obeskattade av gemenskapsvaror dock även få ske för försäljning vid till plats inresa om EG:s skatteområde. Proviantering med obeskattade gemenskapsvaror och varor som inte är gemenskapsvaror skall få ske för försäljning och förbrukning ombord vid resa till plats utanför EG:s tullområde.

Reglerna för proviantering skall spegla de skatte- och tullrättsliga möjlighetema till försäljning och förbrukning ombord obeskattade av varor eller icke-gemenskapsvaror. När det gäller obeskattade gemenskapsvaror måste efter den 30 man juni 1999 skilja på försäljning och förbrukning ombord. Den skattefria försäljningen upphör när det gäller inom EU kvarstår vid resor men resa till tredje land. Förbrukning ombord kommer dock även fortsättningsvis att kunna ske med obeskattade Således får när det gäller varor. varor som skall säljas ombord proviantering endast ske sker om resan till plats utanför EG:s skatteområde. Som framgår avsnitt 4.3 föreav slår dock utredningen att all proviantering, alltså även den som avser försäljning ombord, skall kunna ske utan mervärdesskatt. För förbrukning ombord gäller endast kravet på skall ske till utländsk att resan en ort.

108 Utredningens förslag

För icke-gemenskapsvaror bör gälla att sådana får provianteras endast sker till plats utanför EG:s tullområde. Detta oavsett om om resan är avsedda för försäljning eller förbrukning. För förbrukning varorna ombord på EU-intema gäller visserligen att den kan ske med varesor är tullfria. Detta bör dock inte ske genom att ickeror som gemenskapsvaror får tas ombord utan den möjlighet till tullfri genom proviantering regleras i lagen 1994:1547 om tullfrihet m.m. och som förordningen 1994:1605 om tullfrihet m.m.

4.7.4 Vilka och skall få

fartyg luftfartyg som

proviantera obeskattade alkoholdrycker och

tobaksvaror

Utredningens förslag: De nuvarande begränsningarna att endast vissa fartyg och luftfartyg får proviantera obeskattade alkoholdryckoch tobaksvaror behålls till stora delar i den lagen. Dock skall er nya endast provianteringen tillåtas för fartyg i yrkesmässig trafik, utom fiskefartyg, och i dag kunna ske till fritidsfartyg. inte som Provianteringen försvarsmaktens fartyg och luftfartyg skall av regleras direkt i lagen.

Proviantering obeskattade alkoholdrycker och tobaksvaror får enligt av

8 § provianteringsförordningen ske endast till:

luftfartyg har högsta tillåtna startvikt som överstiger 5 700 0 som en kilogram och är destinerat till utländsk flygplats för att lämna som eller hämta passagerare eller last, fritidsfartyg bruttodräktighet inte understiger 75 som skall avgå 0 vars till utländsk hamn i annat land än Danmark, Finland eller Norge, annat fartyg inte är fiskefartyg och bruttodräktighet är 0 som vars minst 75 skall anlöpa utländsk hamn för att lämna eller hämta som eller last, eller skall företa kryssning i mer avlägspassagerare som na farvatten som turistfartyg.

Enligt förordningen får dessutom proviantering av dessa varor ske, i enlighet med särskilda bestämmelser, till fartyg som disponeras av Försvarsmakten. Med tanke den risk för skattefusk som alltid föreligger när det gäller obeskattade alkoholdrycker och tobaksvaror bör endast fartyg och luftfartyg viss storlek komma i fråga för proviantering av sådaav Enligt utredningens bedömning finns inte anledning att frånna varor.

Utredningens förslag 109

gå de begränsningar i detta hänseende som gäller i dag. Risken för skattefusk är dock skäl att göra en förändring mot dagens regler så sätt att fritidsfartyg inte bör få proviantera de nu aktuella varorna obeskattade. Enligt utredningens mening är det rimligt att begränsa denna proviantering till fartyg som går i yrkesmässig trafik.

Att Försvarsmaktens fartyg och luftfartyg skall få proviantera obeskattade alkoholdrycker och tobaksvaror bör framgå direkt den

av nya lagen. För dessa fartyg synes några begränsningar till viss storlek inte vara nödvändig.

4.7.5 Tillstånd till

proviantering

Utredningens förslag: Tillstånd till proviantering skall meddelas den som bedriver verksamheten på fartyget eller luftfartyget han

om med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt bör meddelas sådant tillstånd. Tillstånd skall meddelas för viss tid eller för varje tillfälle proviantering sker.

som

Proviantering skall inte medges i större omfattning än vad som är

skäligt med hänsyn till resans art och varaktighet samt det antal

per-

soner som beräknas kunna komma att medfölja transportmedlet.

Tillstånd till proviantering meddelas av tullmyndigheten.

Även försäljning obeskattade inte skall förekomma vid

om av varor resor inom EU kommer det ändå av vara avsevärda mängder obeskattade tas ombord för förbrukning ombord. Vid till tredje

varor som resor land tillkommer varor för försäljning. Det är således klart att det måste ställas stora krav på den på detta sätt får hantera obeskattade

som varor. Den som får ett tillstånd till proviantering är i mycket att jämställa med den som är upplagshavare enligt alkohol- och tobaksskattelagama. I dessa lagar finns ett krav på att endast den, med hänsyn till sina

som ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig, får godkännas som upplagshavare. Samma krav bör gälla för den

som skall ges tillstånd till proviantering.

Tillstånd till proviantering bör kunna vara av mer permanent art eller gälla endast för varje proviantering. Det skulle bli mycket

en omfattande hantering exempelvis ett rederi bedriver reguljär fär-

om som jetrafik skulle behöva tillstånd varje gäng provianteras. I

som varor andra fall, t.ex. lastfartyg som endast enstaka gånger angör svenska hamnar, är det naturligt att ett tillstånd bara gäller varje proviantering för sig. Således bör både tillstånd för viss tid och tillstånd för varje

110 Utredningens förslag

proviantering förekomma. Tillstånd för viss tid bör endast komma i

bedriver reguljär trafik eller liknande verksamhet. fråga för den som

Provianteringen bör inte få ske i större utsträckning än nödvändigt. Därför bör, liksom i dag, proviantering inte få ske i större omfattning än vad som är skäligt men hänsyn till resans art och varaktighet. Hänsyn skall också tas till hur många passagerare som kan antas medfölja transportmedlet.

Tillstånd till proviantering meddelas i dag av tullmyndigheten. Inte minst tullens närvaro vid flygplatser och hamnar, vilket i sig ger större möjligheter till att upptäcka missförhållanden, talar för att tullen behåller denna funktion även i den lagen. Utredningen föreslår därför

nya att tullen även skall vara tillståndsmyndighet enligt den nya lagen.

4.7.6 Tillsyn

Utredningens förslag: Tullmyndigheten skall utöva tillsyn enligt

lagen. den nya

Tillståndshavarens bokföring skall var utformad så att kontroll

verksamheten är möjlig. Regeringen skall få bemyndiga Geneav raltullstyrelsen att i samråd med Riksskatteverket meddela föreskrifter hur bokföringen skall vara utformad.

om

Tillståndshavaren skall på tullmyndighetens begäran tillhandahålla bokföringshandlingar och övriga handlingar som rör verksamheten samt lämna tillträde till utrymmen som används i verksamheten.

Av skäl tullmyndigheten bör tillståndsmyndighet bör

samma som vara den även tillsynsmyndighet enligt den nya lagen. För att kontrol-

vara len skall kunna genomföras ett meningsfullt sätt krävs att tillståndshavarens bokföring är utformad så att kontrollen är möjlig. Exempelvis bör lagerbokföring finnas som gör det möjligt att kontrollera vad

en

tagits ombord på olika platser samt vad förbrukats ombord som som och vad som eventuellt har använts för försäljning ombord. De nämnare föreskrifterna för hur denna bokföring skall vara utformad bör, efter bemyndigande av regeringen, meddelas av Generaltullstyrelsen i samråd med Riksskatteverket.

Därutöver krävs för fungerande kontroll att tullmyndigheten har

en möjlighet att rent fysiskt kontrollera verksamhet. Tillståndshavaren skall därför vara tvungen att lämna tillträde till utrymmen som han använder i sin verksamhet.

Efter förebild i 3 kap. 6 a § LPP bör det i den nya lagen införas

en bestämmelse om att en uppgift myndighet förfogar över och

som en som behövs för tillsynen skall tillhandahållas tullmyndigheten på begäran.

4.7.7 Återkallelse tillstånd

av

Utredningens forslag: Ett tillstånd till proviantering får återkallas

om förutsättningarna för att meddela tillstånd inte längre finns eller

om tillståndshavaren använder varorna för andra ändamål än vad

som anges i tillståndet. Vidare får tillståndet återkallas till-

om

ståndshavarens bokföring inte är utformad på ett tillfredsställande

sätt eller om han inte medverkar vid kontrollen av verksamheten.

Återkallelse tillstånd bör regel bli aktuellt vid tillstånd

av som som gäller för viss tid, även om det inte kan uteslutas att det även kan förekomma när tillstånd getts för ett enstaka tillfälle.

En första återkallelsegrund bör att förutsättningarna för att

vara meddela tillstånd inte längre finns. Detta innebär att tillståndet skall återkallas om de ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är sådana att tillstånd inte skulle ha medgivits.

Tillståndet bör också återkallas om varorna används på annat sätt än vad som gäller enligt tillståndet, t.ex. om varor som provianterats för förbrukning ombord säljs på en EU-intem resa. Härvid bör dock tullmyndigheten ta hänsyn till om den som fått tillståndet deklarerat sin försäljning och vid inte allt för omfattande försäljning vid enstaka tillfällen bör återkallelse inte tillgripas. Om däremot en mer regelmässig försäljning sker bör tillståndet återkallas eftersom i dessa fall proviantering skall ske med beskattade varor. Detsamma gäller vid omfattande svinn.

Slutligen bör återkallelse ske när tillståndshavaren inte uppfyller kraven på hur bokföringen skall vara utformad eller han försöker

om försvåra kontrollen verksamheten. Med tanke på de stora skattebe-

av lopp som kan belöpa varorna bör återkallelse även komma i fråga om tillståndshavaren inte medverkar vid skattemyndighetemas kontroll.

112 Utredningens förslag

4.7.8 Överklagande

Utredningens förslag: Beslut om att utföra kontroll skall inte få överklagas. Övriga beslut skall överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Generaltullstyrelsen ges rätt att överklaga beslut och att från tullmyndigheten ta över uppgiften att föra det allmännas talan. Generaltullstyrelsen skall föra det allmännas talan i Regeringsrätten.

Prövningstillstånd skall krävas för överklagande till kammarrätten.

För närvarande överklagas beslut om proviantering till Generaltullstyrelsen, vars beslut kan överklagas till regeringen. Numera förekommer i mycket ringa utsträckning att ärenden överklagas till regeringen. Vidare är det också i få fall som förvaltningsärenden inte över-

numera klagas till allmän förvaltningsdomstol. Enligt utredningens bedömning bör överklagande enligt den nya lagen om proviantering inordnas i det system företrädesvis gäller. Överklagande skall således ske till

som nu allmän förvaltningsdomstol, dvs. i första instans länsrätten. Om ett mål överklagas till kammarrätten är den myndighet vars beslut har överklagats också part i målet i kammarrätten. Om ett mål om tillstånd eller återkallelse av tillstånd enligt den nya lagen förs i kammarrätten är alltså tullmyndigheten motpart.

Ett beslut om skatterevision enligt LPP får inte överklagas. En tullmyndighets beslut att kontrollera en verksamhet enligt den nya lagen

proviantering bör inte heller att överklaga. om

Förutom tillståndshavaren skall också Generaltullstyrelsen få överklaga ett beslut om proviantering. För att Generaltullstyrelsen skall ha möjlighet att driva mer principiella ärenden bör den få överta tullmyndighetens uppgift att vara motpart. Generaltullstyrelsen bör också var det allmännas företrädare om ett ärende går till Regeringsrätten.

I samband med instansordningsreformen 1994 infördes regler om prövningstillstånd i kammarrätten. Sådant tillstånd får meddelas om det är vikt för ledningen av rättstillämpningen, om anledning före-

av kommer att ändra länsrättens beslut eller om det finns synnerliga skäl att ändå pröva överklagandet. Regler om när prövningstillstånd krävs finns i de materiella författningama.

Krav på prövningstillstånd får numera betraktas som huvudregel. Utredningen kan inte finna någon anledning att frångå denna huvud-

Utredningens förslag 113 regel. Prövningstillstånd bör därför krävas vid överklagande till kammarrätten.

5 Effekter

Utredningens förslag innebär att klar rågång skapas mellan gemen-

en

skapsvaror och icke-gemenskapsvaror. För gemenskapsvaror gäller

skattelagstiftningen och Skattemyndigheten för kontroll m.m.

ansvar För icke-gemenskapsvaror gäller tullagstiftningen och dessa varor är tullmyndighetens ansvarsområde. Den sammanblandning av dessa båda regelverk i dag finns när det gäller provianteringen och export-

som butiker och därmed också oklarheten beträffande ansvarsfördelningen mellan myndigheterna bör försvinna. Härigenom bör också kontrollen

verksamheten underlättas. Även för de företag bedriver verkav som samhet kring proviantering bör förslagen innebära större klarhet och därmed underlätta t.ex. redovisningen.

Genom att obeskattade får tas ombord på fartyg och luftfartyg

varor öppnas möjlighet till fusk. Mot detta står dock de tillstånds- och

en tillsynsregler föreslås i den lagen om proviantering av fartyg

som nya och luftfartyg. Inte minst risken för att inte få ett tillstånd eller få tillståndet återkallat bör verka återhållande. Ur ett brottsförebyggande perspektiv bör förslagen därför inte medföra några negativa konsek-

venser.

Mycket talar för att fartyg och luftfartyg i större utsträckning kom-

att proviantera avsedda för försäljning i länder med lägre mer varor punktskatter. Detta gäller främst flygtrafiken också den färjetrafrk

men

går till Tyskland och Storbritannien. För fárjetrafiken på Östersjön som bör däremot situationen bli i stort sett i dag, eftersom rederierna

som med all sannolikhet kommer att anpassa sina rutter så att de blir att betrakta tredjelandsresor. Punktskattema i Finland och Sverige lig-

som

också ungefär på nivå. De provianterar fartyg som går ger samma som till Tyskland och Storbritannien samt de provianterar luftfartyg

som kommer dock att få konkurrensnackdelar i förhållande till dem som är verksamma i länder med lägre punktskatter. Detta är emellertid en konsekvens hur reglerna inom EU är utformade och att Sverige har

av av betydligt högre punktskatter än flertalet andra medlemsländer.

Redan i dag gäller att tullmyndigheten skall tillstånd till provi-

ge antering. Den föreslagna lagen proviantering av fartyg och luftfar-

om tyg bör därför inte medföra några ytterligare kostnader för tullen. La-

innebär också att de allmänna förvaltningsdomstolama får en ny gen

116 Efekter SOU 1998: 126

måltyp. Det är utredningens bedömning att ett mycket begränsat antal mål kommer att prövas i domstol. Den eventuella merkostnad kan som uppkomma bör därför kunna finansieras omfördelning genom av anslaget för de allmänna förvaltningsdomstolama. Förlaget till lag ny om exportbutiker innebär att kontrollen verksamheten skall ligga på av

beskattningsmyndigheten i stället for på tullmyndigheten. Med tanke

på de fåtal butiker det rör sig bör det ha endast marginella effekter om på myndigheternas kostnader. Förslaget att slopa den nuvarande om avgiften för exportbutiker har mycket ringa finansiell effekt, i storleksordningen 1 miljon kr. Den kan dock uppvägas att exportbutigenom kema inte har möjlighet att sälja utan tull. Vilken effekt det har varor statens finanser är dock mycket svår att uppskatta. Vidare bör det faktum att taxfreehandeln slopas inom EU innebära ökad försäljning en av punktskattepliktiga varor i Sverige. Dessutom kommer den försäljning som sker på EU-resor med Sverige avgångsland att mervärsom desbeskattas i Sverige. Sammantaget bör utredningens förslag tillsammans med att taxfreehandeln upphör innebära ökade inkomster för staten. För samtliga kommittéer och särskilda utredare gäller att förslagens effekter på regionalpolitiken och jämställdhetspolitiken skall redovisas dir 1992:50 och dir 1994:124. Enligt utredningens uppfattning påverkar inte förslagen dessa områden.

6 Författningskommentar

6.1 till lag om ändring i lagen Förslaget

1994: l 563 om tobaksskatt

9§

Den punkten 7 i första stycket innebär att den som förvärvat to-

nya baksvaror utan skatt på grund att de skall användas för ett skattefritt

av ändamål blir skattskyldig om varorna används för ett annat ändamål. Bestämmelsen har generell lydelse kommer för tobaksskattens

en men del för närvarande endast att gälla den provianterat efter till-

som varor stånd enligt den lagen proviantering av fartyg och luftfartyg,

nya om jämför kommentaren till 31 b

Skattskyldigheten gäller om varorna kommit att användas för annat ändamål än det förutsättningen för att varorna fick köpas utan

som var skatt. Det innebär att skattskyldighet uppkommer vid varje situation

inte täcks det skattefria ändamålet, dvs. allt annat än förbruksom av ning ombord. Om säljs för att den resande skall ta den med sig

varan uppkommer skattskyldighet men också svinn, stöld eller att varorna förstörs har denna effekt.

I avsnitt 2.7 finns beskrivning hur provianteringen av flygplan

en av

går till från de s.k. proviantlokalema. I proviantlokalema, som med

utredningens förslag måste skatteupplag, packas varor för för-

vara brukning ombord i särskilda När planet återvänder fraktas de

vagnar.

finns kvar tillbaka till proviantlokalen. Om förs tillvaror som varorna baka till skatteupplaget i direkt anslutning till att flygplanet återvänder skall inte skattskyldighet enligt den punkten uppkomma. För det

nya fall närmare regler behövs för dessa situationer bör de kunna ges av Riksskatteverket i form föreskrifter.

av

11 §

När leveranser sker från/till ett skatteupplag till/från någon som fått tillstånd enligt den lagen proviantering fartyg och luftfartyg

nya om av kommer det att obeskattade varor som transporteras. För dessa

vara

1 18 F örfattningskommentar SOU 1998: 126

transporter skall säkerhet ställas enligt det sista stycket. Detta sker nya genom att den transportsäkerhet som skall ställas enligt första stycket även skall omfatta transporter i samband med proviantering.

20§

En ny punkt 7 har tillkommit som reglerar när skattskyldigheten skall anses inträda i de fall som regleras i 9 § Skattskyldigheten inträder när varorna används för annat ändamål än det varit förutsättningen som för skattefriheten.

22§

Det nya sista stycket innebär som huvudregel att skattskyldighet om föreligger enligt 9 § 7 skall deklaration lämnas och därmed även betalning av skatten ske senast fem dagar efter skattskyldighetens inträde. Detta gäller dock inte den som är registrerad varumottagare. Av förslaget till 33 § framgår att den fått tillstånd till proviantering enligt som lagen om proviantering fartyg och luftfartyg kan göra avdrag för av tobaksvaror vartefter de förbrukas. Om sådan registrerad en varumottagare även blir skattskyldig enligt 9 § 7 behöver han inte deklarera den skattepliktiga händelsen separat inom fem dagar utan redovisningen skall i stället göras i deklarationen för den ordinarie redovisningsperioden.

3lb§

Bestämmelsen är i huvudsak upplysande karaktär och att den av anger som fått tillstånd till proviantering enligt den lagen proviantenya om ring av fartyg och luftfartyg har möjlighet att köpa utan skatt i varor enlighet med vad som anges i tillståndet.

32 §

Första stycket

För närvarande uppnås skattefrihet vid all proviantering att genom avdrag medges för varor som lagts på tullager inrättats för förupp som varing av proviant, första stycket e. Denna regel försvinner. I stället kan avdrag vid proviantering av transportmedel som går till tredje land medges enligt den regel som redan i dag finns i första stycket nämligen att avdrag medges för varor som har exporterats till tredje land.

SOU 1998: 126 F örfattningskommentar 1 19

För varor som levereras för förbrukning ombord vid EU-intema re-

kan avdrag medges enligt den nya lydelsen av första stycket e. Avsor draget förutsätter att ett tillstånd enligt den nya lagen om proviantering

fartyg och luftfartyg har getts och att tillståndet omfattar de varor av

levereras. Upplagshavaren bör spara en kopia på tillståndet för att som kunna styrka sin rätt till avdrag.

Andra stycket

Verksamheten i exportbutikema skall bedrivas av godkända upplagshavare och butikerna förutsätts bli godkända skatteupplag. I alkoholoch tobaksskattelagama finns regler om att den som yrkesmässigt i större omfattning lagrar skattepliktiga varor får godkännas som upplagshavare. Enligt 2 § förordningen 1994:1614 om alkoholskatt är kravet på lagerhållning uppfyllt om den som söker om att få bli upplagshavare disponerar över en lagerkapacitet för skattepliktiga varor

minst 5 000 liter. Det bör i nämnda förordning men även i förom nu ordningen 1994:1613 tobaksskatt anges att den som bedriver

om verksamhet i exportbutik kan godkännas som upplagshavare oavsett lagringskapacitet.

Avdrag enligt andra stycket kan göras för varor som levererats till den uppvisar en färdhandling för resa till plats utanför EG:s

som punktskatteområde. För kontroll av att inte försäljning sker till EUresenärer bör någon form registrering förekomma. Exempelvis kan

av vid varje försäljning numret på resenärens flygrutt registreras. Utredningen lämnar till Riksskatteverket att bedöma i vad mån särskilda föreskrifter behövs i denna del.

Även försäljning sker till resenär till tredje land medges av-

om en drag bara till vissa kvantiteter. Dessa kvantiteter återfinns i lagen

upp

exportbutiker. om

Slutligen bör påpekas att ett godkännande som upplagshavare kan återkallas förutsättningarna för godkännande inte längre finns. Om

om ett tillstånd återkallas innebär det att försäljningen inte längre kan ske i exportbutiken och att skattskyldighet inträder för de varor som finns i butiken. Däremot inverkar det inte på det tillstånd som finns enligt la-

exportbutiker att inrätta exportbutik. I praktiken måste dock i gen om sådana fall upplagshavare bedriva verksamheten för att butiken

en ny skall kunna fungera som tänkt.

33§

Regeln i det andra stycket är avsedd för att den som har tillstånd

nya enligt lagen proviantering fartyg och luftfartyg skall kunna köpa

om av

120 F örfattningskommentar SOU 1998: 126

sina varor direkt från utländsk upplagshavare. Skattskyldigheten för

en en registrerad varumottagare inträder när tas emot. Med den

varorna nu föreslagna regeln kan avdrag göras för dessa vartefter de förbru-

varor kas ombord på till annat EG-land.

resa

Övergångsbestämmelser

I samband med att de nya reglerna träder i kraft den 1juli 1999 lär det

transportmedlen finnas obeskattade provianterats före

varor som detta datum. För det fall dessa varor säljs efter detta datum och det inte gäller förbrukning ombord skall skatt tas ut enligt punkten

6.2 till om i

Förslaget lag ändring lagen

1994: 1564 om alkoholskatt

8§

Den nya punkten 8 i första stycket motsvaras 9 § första stycket 7 i

av tobaksskattelagen. Den kommer för alkoholskattens del att omfatta såväl den som fått tillstånd att proviantera enligt lagen proviante-

om ring av fartyg och luftfartyg den enligt 31 b § har möjlighet

som som att köpa alkohol utan skatt mot lämnande försäkran. I övrigt hänvi-

av sas till kommentaren till 9 § tobaksskattelagen.

10 §

Se kommentaren till 11 § tobaksskattelagen.

19 §

Se kommentaren till 20 § tobaksskattelagen.

21 §

Se kommentaren till 22 § tobaksskattelagen.

31 b §

I nuvarande andra stycket regleras skattskyldigheten för den köpt

som alkohol utan skatt mot försäkran använder för annat än

men varorna avsett ändamål. Denna bestämmelse ersätts den generella regeln i

nu av

SOU 1998: 126 Författningskommentar 121

8 § första stycket Det är emellertid inte fråga om någon ändring i sak.

31 c §

Se kommentaren till 31 b § tobaksskattelagen.

32 §

Se kommentaren till 32 § tobaksskattelagen.

33 §

Se kommentaren till 33 § tobaksskattelagen.

6.3 Förslaget till lag om ändring i tullagen

1994: l 5 50

Samtliga ändringar är föranledda av att exportbutikema föreslås regleras i en särskild lag.

Beträffande övergången till de nya reglerna har utredningen inhämtat att samtliga tillstånd som getts med stöd av tullagen har tidsbegränsats så att de löper ut den 30 juni 1999.

6.4 till om

Förslaget lag exportbutiker

1 §

Första stycket innebär att försäljningen i exportbutiker bara får ske

av obeskattade gemenskapsvaror. Beskattade varor och icke-gemenskapsvaror får alltså inte säljas i butikerna. Mot bakgrund av att den skattefri försäljningen upphör för resande inom EU får försäljningen bara ske till den som reser till tredje land. Exportbutiker skall dessutom bara kunna inrättas flygplatser.

Tillstånd att inrätta exportbutiker skall enligt andra stycket liksom i dag meddelas av regeringen. Tillstånd skall också bara kunna ges till flygplatshållaren. Detta överensstämmer med den praxis som regeringen i dag tillämpar. Utredningen utgår ifrån att regeringen följer sin nu-

122 F örfattningskommentar SOU 1998: 126

varande praxis och tidsbegränsar tillstånden. Tillstånden bör regel

som förlängas om inte sådana omständigheter inträffar medför att flyg-

som platsen inte skall ha tillstånd. Det kan t.ex. fallet när det på flyg-

vara platsen inte längre förekommer trafik till tredje land. Någon bestämmelse om återkallelse av tillstånd behövs därför inte.

Tredje stycket upplyser att verksamheten i exportbutik skall

om en bedrivas av en som är godkänd som upplagshavare enligt alkohol- och tobaksskattelagama.

2§

Paragrafen innehåller definitioner av vad som enligt lagen skall

avses med obeskattade varor och EG:s skatteområde.

3§

Försäljningen i exportbutikema får bara ske av vissa varor och när det gäller alkohol- och tobaksvaror bara upp till vissa kvantiteter

per resenär. Detta regleras i första och andra stycket. En försäljning av andra varor eller utöver angivna kvantiteter är alltså inte tillåten och sådan

en försäljning innebär också att mervärdesskatt och punktskatt skall tas ut.

I tredje stycket ges en definition av vad som enligt lagen skall avses med vissa alkoholdrycker och tobaksvaror.

6.5 till lag om av

Förslaget proviantering fartyg och luftfartyg

1§

Lagen är avsedd att reglera provianteringen obeskattade och

av varor

icke-gemenskapsvaror för förbrukning och försäljning ombord far-

tyg och luftfartyg när dessa reser till utländsk ort.

2§

I bestämmelsen finns vissa definitioner av begrepp sedan används

som i lagen.

SOU 1998: 126 F örfattningskommentar 123

3§

Första stycket reglerar proviantering av obeskattade gemenskapsvaror för försäljning vid resa till plats utanför EG:s skatteområde och för förbrukning ombord vid resa till utländsk ort.

Eftersom den skattefria försäljningen upphör vid resor inom EU skall någon proviantering av obeskattade varor inte förekomma för detta ändamål utan sådan proviantering får bara ske med beskattade varor.

Förbrukningen ombord kan dock även fortsättningsvis ske med obeskattade varor vilket innebär att även proviantering då kan ske av sådana varor. Här bör dock särskilt uppmärksammas att icke-gemenskapsvaror inte får provianteras för förbrukning vid resa till plats inom EG:s tullområde. Varor som kommer från tredje land måste således förtullas innan de kan tas ombord. Provianteringen kan dock ske tullfritt enligt reglerna i lagen 1994:1547 om tullfrihet m.m. och förordningen 1994:1605 om tullfrihet m.m.

Som framgår av avsnitt 4.3 föreslår utredningen att all proviantering av fartyg och luftfartyg i utrikes trafik skall kunna ske utan att mervärdesskatt skall tas ut. Detta förhållande speglas i paragrafens andra stycke.

4§

När det gäller resa till plats utanför EG:s tullområde kan proviantering ske med såväl obeskattade gemenskapsvaror som icke-gemenskapsvaror och avse såväl försäljning som förbrukning ombord.

5§

Paragrafen överensstämmer i stort med motsvarande bestämmelse i den nuvarande provianteringsförordningen dock att proviantering med obeskattade alkoholdrycker och tobaksvaror för fritidsfartyg inte längre skall vara tillåten utan endast kan komma i fråga för fartyg i yrkesmässig trafik. Vidare regleras nu direkt i lagen att Försvarsmaktens fartyg och luftfartyg kan proviantera obeskattade alkoholdrycker och tobaksvaror.

6 och 7 §§

I 6 och 7 ges särskilda regler som tar sikte på fartygstrafik mellan Sverige och Norge och som bygger på överenskommelser mellan länderna. I paragrafema begränsas det varusortiment som får provianteras

124 F örfattningskommentar SOU 1998: 126

på sådana linjer. I 7 § andra stycket finns också en begränsning av hur mycket som får säljas ombord på vissa linjer mellan Sverige och Norge.

De begränsningar som ges i dessa paragrafer korresponderar med ML så sätt att provianteringen är skattefri endast om den håller sig inom angivna gränser.

8§

Enligt första stycket skall tillstånd till proviantering ges till den som bedriver verksamheten fartyget eller luftfartyget om han med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt bör meddelas tillstånd.

Vad först gäller de ekonomiska förhållandena och omständigheterna i övrigt måste detta ställas i relation till att det i flertalet fall rör sig om proviantering av varor vilka det i vanliga fall utgår betydande skattebelopp. De risker som är förknippade med den skattefria provianteringen får således betydelse för vilka krav som skall ställas på tillståndshavaren.

När det sedan gäller vem som skall ges tillståndet bör det som huvudregel vara den som bedriver verksamheten transportmedlen i vid bemärkelse. Enligt vad som framkommit sköts försäljningsverksamheten och restaurangverksamheten på de stora färjorna uteslutande av rederierna själva. Det är således rederierna som skall ges tillstånd till proviantering och tillstånden bör normalt ges för varje fartyg för sig. För flygtrafikens del förekommer, i vart fall när det gäller chartertrafiken, att den som ha rätten att sälja inte är samma person som flygbolaget. I sådana fall kan den som har rätt att sköta försäljningen ges tillståndet i stället för flygbolaget. Vidare gäller för flygtrafiken att flygbolagen förfogar över en mängd flygplan och även hyr plan under längre eller kortare tid. Det får ankomma tullmyndigheten att avgöra

det bör generella tillstånd till ett flygbolag eller om det om ges mer skall ske för varje plan för sig.

Tillstånd skall enligt andra stycket kunna ges för viss tid eller endast för varje proviantering. Tillstånd för viss tid bör som regel endast förekomma vid reguljär trafik.

9§

Bestämmelsen innebär att proviantering inte får ske i större omfattning än vad som kan anses behövas för resan. Bestämmelsen riktar sig både till tullmyndigheten vid dess tillståndsgivning och till den som getts tillstånd till proviantering.

SOU 1998: 126 F örfattningskommentar 125

10 och 11 §§

Tullmyndigheten är såväl tillstånds- som tillsynsmyndighet. Det bör vara den tullmyndighet där varorna tas ombord som svarar för tillståndsgivning och tillsyn.

12§

Enligt paragrafen skall tillståndshavarens bokföring vara utformad så att kontroll av verksamheten är möjlig. Det kan t.ex. innebära att det klart skall gå att skilja vad som förbrukats ombord från det som sålts

annat sätt. Vidare bör det också framgå vad som provianterats i andra länder. Det bör ankomma på Generaltullstyrelsen efter bemyndigande av regeringen och i samråd med Riksskatteverket att meddela föreskrift om hur bokföringen skall vara utfonnad.

13§

För att tullmyndigheten skall kunna utöva sin tillsyn på ett tillfredsställande sätt måste tillståndshavaren begäran av tullmyndigheten tillhandahålla bokföring och andra handlingar som rör verksamheten och lämna tillträden till utrymmen som används i verksamheten. Som framgår av kommentaren till 8 § förutsätter utredningen att ett tillstånd ges till ett rederi eller flygbolag. För det fall den som har tillståndet låter någon annan sköta själva verksamheten får det ankomma på tillståndshavaren att även i dessa fall se till att tullmyndigheten får tillgång till handlingar och tillträde till utrymmen. Uppfylls inte detta krav bör tillståndet återkallas.

I 3 kap. 15 -15 d LPP finns bestämmelser om handlingar och uppgifter som skall undantas vid revision och föreläggande enligt den lagen. Enligt andra stycket skall LPP:s regler i denna del gälla också de handlingar och uppgifter skall tillhandahållas enligt den före-

som nu slagna lagen. Om någon begär undantag av handling skall det prövas i den ordning som anges i LPP. Så länge domstolsprövningen är aktuell kan tillståndet inte återkallas enligt 14 §

14§

I första stycket anges fyra situationer då ett tillstånd får återkallas.

Enligt första punkten får tillståndet återkallas om förutsättningarna för att meddela tillstånd inte längre finns. Det är således fråga att

om de ekonomiska förhållandena och omständigheterna i övrigt för den som fått tillstånd förändrats på ett sådant sätt att han inte skulle ha

126 F örfattningskommentar

medgivits tillstånd vid tidpunkten för återkallandet. Det kan också vara så att tillståndshavaren inte längre bedriver trafik till utländsk ort.

l andra punkten anges att tillståndet får återkallas om varorna används för annat ändamål än vad anges i tillståndet. Om exempel-

som vis varor provianterats för förbrukning ombord men säljs i en butik

färja i EU-intem trafik kan alltså tillståndet återkallas. För det fall en denna försäljning inte har deklarerats på sätt anges i alkohol- och tobaksskattelagarna bör tillståndet regel återkallas. Även i de fall

som sådan deklaration lämnas bör återkallelse komma i fråga om försäljning sker i större omfattning. Detta mot bakgrund av att proviantering-

för försäljning ombord skall ske med beskattade varor. Detsamma en gäller vid omfattande svinn.

Återkallelse får också ske enligt tredje punkten om tillståndshava-

inte fullgör sina skyldigheter enligt 12 eller 13 dvs. om hans ren bokföring inte är utformad så att kontroll är möjlig eller han inte tillhandahåller begärda handlingar eller lämnar tillträde till utrymmen.

Slutligen utgör det faktum att tillståndshavaren inte medverkar vid

eventuell revision verksamheten grund att återkalla tillståndet en av en enligt fjärde punkten.

Enligt andra stycket gäller ett beslut återkallelse omedelbart,

om

återkallelsebeslutet överklagas. dvs. även om

15 §

Bestämmelsen har utformats med ledning av 3 kap. 6 a § LPP.

16 §

l första stycket första meningen att beslut enligt 13 § inte får

anges överklagas, alltså beslut att begära tillgång till handlingar eller till-

om träde till utrymmen. Övriga beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol, dvs. länsrätt.

Även Generaltullstyrelsen i andra stycket rätt att överklaga. Av

ges tredje stycket framgår att prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt.

17§

I paragrafen regleras Generaltullstyrelsens möjlighet att överta tullmyndighetens uppgift att föra det allmännas talan. I de flesta fall kommer tullmyndigheten den enskildes motpart när denne har

att vara överklagat till länsrätten eller kammarrätten. Att tullmyndigheten är den enskildes motpart följer 7 § förvaltningsprocesslagen

av a

SOU 1998: l 26 F örfattningskommentar 127

1971:291. Generaltullstyrelsen kan dock alltid överta tullmyndighetens roll som part. Det gäller både när tullmyndigheten har överklagat och när myndigheten är den enskildes motpart. Ett Övertagande kan t.ex. ske i mål av principiell betydelse. När Generaltullstyrelsen inträder i målet förlorar tullmyndigheten sin partsroll. Generaltullstyrelsen har också möjlighet att överklaga i tullmyndighetens ställe.

Slutligen anges i paragrafen att Generaltullstyrelsen skall föra det allmännas talan i Regeringsrätten.

6.6 Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen 1994:200

3 kap. 30 c §

Paragrafen skall upphöra att gälla.

5 kap. 9 §

De tidigare punkterna 4 och 5 i första stycket har förts samman. Den

lydelsen punkten 4 innebär att proviantering fartyg och luftnya av av fartyg i utrikes trafik kan ske utan mervärdesskatt för såväl EU-intema

tredjelandsresor och omfatta såväl förbrukning som försäljresor som ning ombord.

Den punkten 5 motsvaras i första stycket av tidigare punkten 6

nya och innebär att leveranser till och försäljning i exportbutiker kan ske utan mervärdesskatt.

I tredje stycket har mervärdesbeskattningen av omsättningen ombord på fartygslinjer mellan Sverige och Norge kopplats till vad som får provianteras och försäljas enligt den nya lagen om proviantering av fartyg och luftfartyg.

7 kap. 5 §

Ändringen i tredje stycket är föranledd av ändringen i 5 kap. 9 § tredje stycket.

10 kap. 11 och 12 §§

Ändringarna är föranledda att 3 kap. 30 c § upphör att gälla.

av

128 F örfattningskommentar SOU 1998: 126

6.7 till om ändring i lagen

Förslaget lag

om frihet från skatt vid

1994:1551 import, m.m.

I den nuvarande lydelsen 2 kap. 4 § hänvisas till att bestämmelser

av

frihet från skatt vid proviantering finns i ML. Den bestämmelse om

är 3 kap. 30 § ML som säger att från skatteplikt undantas som avses sådan import som medför frihet från skatt enligt lagen om frihet från skatt vid import. Paragrafema hänvisas således till varandra. Genom

förslagna första punkten blir sambandet mellan lagarna klarare. den nu

Eftersom det inte skall vara tillåtet att sälja icke-gemenskapsvaror i exportbutikema måste som importeras för försäljning i sådan

varor butik förtullas. För att inte mervärdesskatt skall behöva tas ut vid den-

förtullning i andra punkten en möjlighet att importera dessa vana ges ror utan att sådan skatt tas ut vid förtullningen.

Bilaga 1 129

Kommittédirektiv

Översyn av förfarandereglerna för punkt-

Dir skatter, m.m. 1997:152

Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 1997

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas för att över förfarandereglema för punktse skatter, m.m. Översynen skall koncentreras till förfarandet för de harmoniserade punktskattema. Utredaren skall bl.a. kartlägga hur lagstiftningen har tillämpats sedan den 1 januari 1995 då Sverige blev medlem i Europeiska unionen EU och mot bakgrund erfarenheterna från tillämpav ningen överväga om det behövs ändringar i lagarna skatt på alkohol, tobak och - om energi, om cirkulationsdirektivets begrepp suspensionsordning bör införlivas i de svenska lagarna, om bestämmelserna om skattskyldighetens inträde är förenliga med cirkulationsdirektivet, om bestämmelserna om godkännande av upplagshavare och skatteupp- lag behöver ändras i skärpande riktning, om det finns behov att ändra bestämmelserna inköp mot försäk- - av om ran, om kraven på säkerhet för transporter bör utvidgas. - I uppdraget ingår även att göra en allmän översyn lagen punktav om skatter och prisregleringsavgifter. Utredaren skall i detta sammanhang undersöka om punktskattema kan inordnas i skattekontosystemet och i sådant fall föreslå nödvändiga lagändringar. Utredaren skall också lägga fram förslag till åtgärder för kontroll av proviantering för skattefri försäljning och förbrukning ombord på transportmedel och i det sammanhanget göra allmän översyn provianteen av ringsförordningen samt analysera EG:s regler på taxfreeområdet och bestämmelserna i den nordiska provianteringsöverenskommelsen. Vidare skall utredaren med anledning att taxfreehandeln i EU-intem trafik av skall upphöra den 1 juli 1999 lägga fram förslag till hur försäljningen av

5 18-5688

130 Bilaga I

beskattade ombord på transportmedel skall hanteras skattemässigt.

varor Sistnämnda frågor skall behandlas med förtur och redovisas senast den 1 oktober 1998. Utredningsarbetet i övrigt skall vara avslutat senast den 1 december 1999.

Bakgrund

F örfarandereglerna för punktskatter

Bestämmelser förfarandet vid uttag punktskatter och prisregle-

om av ringsavgifter finns i lagen 1984:151 om punktskatter och prisregleringsavgifter LPP. Av l kap. l § första stycket l LPP framgår vilka olika punktskatteförfattningar LPP är tillämplig på. I LPP regleras sådant som skatteredovisning, skattekontroll, beskattningsbeslut, betalning av skatt

Vem är skattskyldig och tidpunkten för skattskyldighetens m.m. som inträde regleras däremot inte i LPP utan i respektive skatteförfattning.

Inför anslutningen till EU det nödvändigt förfarande-

var att anpassa reglema för skatterna på alkohol, tobak och mineraloljor till EG:s förfaranderegler på området. EG:s förfaranderegler finns i rådets direktiv 92/12/EEG den 25 februari 1992 allmänna regler för punktskatte-

av om pliktiga och innehav, flyttning och övervakning av sådana varor

varor om EGT L 076, 23.3.1992 Celex 392LO012, det s.k. cirkulationsdi-

nr s rektivet. Anpassningen till EG:s förfaranderegler krävde omfattande förändringar förfarandet vid uttag skatt på alkohol, tobak och

av av mineraloljor. Mot den bakgrunden beslutades hösten 1994 att tre nya lagar skulle införas där de EG-anpassade förfarandereglema togs in, nämligen lagen 1994:1563 skatt på tobak, lagen 1994:1564 om skatt

om alkohol prop. 1994/95:56, bet. l994/95:SkU6, rskr. 1994/95:95 och lagen 1994:1776 skatt på energi prop. 1994/95:54, bet.

om 1994/95:SkU4, rskr. 1994/951152. Propositionema föregicks av ett delbetänkande från Utredningen teknisk EG-anpassning av de indi-

om rekta skatterna SOU 1994:74 och ett betänkande från Energiskatteutredningen SOU 1994:85.

Såväl betänkandena propositionema arbetades fram under stor

som tidspress. Det fanns därför inte någon möjlighet att utreda samtliga frågor så noggrant hade varit önskvärt. Det har gått nästan tre år sedan

som nu

Sverige blev medlem i EU och de EG-anpassade förfarandereglema

började tillämpas. Med utgångspunkt från de erfarenheter vunnits

som under denna tid och de problem uppmärksammats är det nu lämpligt

som att göra översyn förfarandereglema i lagarna om skatt på alkohol,

en av tobak och energi.

Bilaga 1 131

Förfarandereglerna i LPP gäller även vid uttag skatt alkohol, toav bak och energi. Vid arbetet med att EG-anpassa förfarandet för nämnda skatter utgick man ifrån att förfarandereglema i LPP i stort sett inte alls berördes av reglerna i cirkulationsdirektivet och att LPP därför utan väsentliga ändringar kunde tillämpas på de lagarna skatt på nya om alkohol, tobak och energi. Erfarenheterna nästan tre års tillämpning av av LPP på de harmoniserade punktskattema gör att det är möjligt att nu utvärdera antagandet att LPP inte behövde till EG:s förfarandeanpassas regler. I samband därmed är det lämpligt att även göra allmän översyn en av LPP.

Proviantering, taxfiee, m.m.

I tilläggsdirektiv dir. Fi 1995:04 fick Skatteflyktskommittén i uppdrag att bl.a. lägga fram förslag till åtgärder för kontroll proviantering för av försäljning av skattefria alkohol- och tobaksvaror ombord färjor mellan länder inom EU. I sitt slutbetänkande uttalade kommittén att problemen på provianteringsområdet inte bara omfattade punktskattefrågor utan även frågor rörande mervärdesskatt m.m. Kommittén ansåg därför att frågan om kontroll av proviantering skattefria alkohol- och tobaksvaror av färjor i EU-intem trafik borde behandlas i ett större sammanhang SOU 1997:86 s. 545. Denna fråga har i flera avseenden kopplingar till lagarna om skatt på alkohol, tobak och energi och bör därför utredas i det här sammanhanget. Den första juli 1999 slopas nuvarande möjligheter att ombord på transportmedel och vid resa mellan EU-ländema skattefritt sälja är varor som avsedda att tas med i resenäremas bagage för personligt bruk. Avskaffandet av taxfreehandeln i EU-intem trafik kan leda till ökad försäljning en av beskattade varor på färjor och då särskilt på färjor mellan länder med stora skatteskillnader. Eftersom det är oklart hur sådan försäljning skall behandlas skattemässigt, framförallt vad gäller punktskatt, är det lämpligt att i det här sammanhanget ta fram förslag till hur beskattning skall ske.

Uppdraget

F örfarandereglerna för punktskatter

Utredaren skall göra en allmän översyn av de EG-anpassade förfarandereglema i lagarna om skatt på alkohol, tobak och energi samt LPP och lämna förslag till de ändringar kan visa sig behövliga från såväl som sakliga som språkliga och redaktionella utgångspunkter. I detta sammanhang skall utredaren också undersöka punktskattema i stället kan om

132 Bilaga 1

inordnas i skattekontosystemet och utarbeta förslag till de lagändringar

då blir nödvändiga. som

För de omfattas cirkulationsdirektivet uppkommer skyl-

varor som av dighet att betala skatt i och med att de framställs inom EU eller importeras till EU från tredje land. Omfattas varorna av den s.k. suspensionsordning-

gäller dock i stället att skatten förfaller till betalning först när varan blir en tillgänglig för konsumtion. Syftet med suspensionsordningen är att varor-

trots att de är skattepliktiga skall kunna bearbetas, lagras samt förflyttas na mellan medlemsländerna i ett tidigare led än detaljistledet utan att det medför några beskattningskonsekvenser. Enligt cirkulationsdirektivet skall framställning, bearbetning och tillverkning av skattepliktiga varor under skattesuspension alltid ske godkänd upplagshavare i ett

av en godkänt skatteupplag. Flyttning skattepliktiga varor under skattesus-

av pension får, med vissa undantag, endast ske mellan skatteupplag.

Termema upplagshavare och skatteupplag har förts i lagarna om skatt på alkohol, tobak och energi. Däremot har inte begreppet suspensionsordning förts i aktuella lagar. Suspensionsordningen har dock i praktiken införlivats i de svenska lagarna att skattskyldighet

t.ex. genom inte inträder i vissa fall. Utredaren bör särskilt överväga om den valda lagtekniska lösningen är lämplig.

För upplagshavare inträder skattskyldigheten enligt den svenska lagstiftningen bl.a. när denne levererar skattepliktiga varor till en köpare som inte kan ta emot under skattesuspension. En vara anses normalt

varorna levererad vid tidpunkt den enligt köplagen 1990:931 anses

samma som avlämnad. Detta leder i vissa fall till att skattskyldigheten inträder först när avlämnats annan ort. Det innebär i praktiken att varorna

varorna transporteras under skattesuspension trots att köparen inte kan ta emot

under sådan suspension. Utredaren bör analysera om en sådan varorna ordning är förenlig med cirkulationsdirektivet.

Enligt lagarna skatt alkohol, tobak och energi prövar beskatt-

om ningsmyndigheten frågor godkännande av upplagshavare och skatte-

om upplag. Utredaren bör analysera tillämpningen av bestämmelserna om godkännande upplagshavare och skatteupplag i syfte att klargöra om

av det krävs ändringar lagstiftningen i skärpande riktning samt om

av beskattningsmyndigheten bör få möjlighet att besiktiga lokaler m.m.

I lagarna skatt på alkohol och energi ges möjligheter att köpa alko-

om hol respektive bränsle utan skatt eller enligt en reducerad skattesats mot försäkran att användning skall ske för i lagarna särskilt angivna ändamål. Energiskatteutredningen redogjorde i sitt betänkande SOU 1994:85 för olika problem vid tillämpningen bestämmelser om inköp av bränsle

av mot försäkran. Möjligheterna till inköp mot försäkran har dock utvidgats efter det att Energiskatteutredningen lämnade sitt betänkande. En annan

Bilaga 1 133

skillnad mot då är att förfarandereglema för skatterna på alkohol och mineraloljor har anpassats till EG:s förfaranderegler på området. Utredaren bör därför kartlägga hur försäkranssystemen i lagarna skatt på om alkohol och energi tillämpas i dag och huruvida erfarenheterna från tillämpningen visar att ändringar behövs vissa punkter och då särskilt vad gäller kontrollen systemen, systemens förenlighet med EG-rätten av samt möjligheterna att ta ut skatt i de fall produkterna använts för ändamål som inte medför skattebefrielse eller reducerad skatt. Enligt lagarna om skatt på alkohol, tobak och energi skall upplagshavare ställa säkerhet för betalning av skatt i samband med transport obeav skattade varor. Kravet på säkerhet för transporter har sin grund i cirkulationsdirektivet. De svenska bestämmelserna omfattar endast transport av varor som sålts inom EU och inte importerats eller skall varor som exporteras. Utredaren skall därför lägga fram förslag till lagändring en som utvidgar kraven säkerhet. Vid utformningen lagförslagen bör av utgångspunkten vara att kraven på säkerhet skall täcka samtliga de fall som inte täcks de krav på säkerhet finns i EG:s tullagstiftning. av som Enligt cirkulationsdirektivet skall skatten vilande anses om varorna omfattas av vissa särskilt angivna tulluppskovsförfaranden eller de om placerats i en frizon eller i ett frilager. Detsamma gäller när skattepliktiga varor sänds mellan medlemsstater via EFTA-länder eller mellan en medlemsstat och ett EFTA-land enligt gemenskapens interna transiteringsförfarande, eller via ett eller flera tredje länder utanför EFTA med användning av TIR- eller ATA-camet. Utredaren bör analysera hur dessa bestämmelser förhåller sig till lagarna skatt alkohol, tobak och om energi. LPP:s tillämpningsområde regleras så sätt att det i 1 kap. l § anges vilka skatter och avgifter LPP gäller för, den s.k. uppräkningsmetoden.

Även tillämpningsområdet för skattebrottslagen 1971:69 reglerades

tidigare enligt uppräkningsmetoden. Genom nyligen beslutad lagänden ring har uppräkningen i skattebrottslagen de skatter och avgifter av som lagen var tillämplig på upphävts och ersatts med bestämmelse en som föreskriver att skattebrottslagen är generellt tillämplig på skatter se prop. 1995/962170, bet. 1995/96:JuU23, rskr. l995/96:277. Med ledning av

ändringen skattebrottslagen slopades även uppräkningsprincipen i lag 1971:1072 om förmânsberättigade skattefordringar och lag

m.m. 1978:880 om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter. De skäl som anfördes för att frångå uppräkningsmetoden i skattebrottslagen är i viss utsträckning även giltiga vad gäller LPP. Utredaren bör därför överväga om LPP:s tillämpningsområde kan på något annat sätt än anges genom en uppräkning av de skatter och avgifter lagen gäller för. som

134 Bilaga 1

Proviantering, taxfree, m.m.

Den första juli 1999 slopas nuvarande möjligheter att ombord transportmedel och vid mellan EU-ländema skattefritt sälja varor som är

resa avsedda att tas med i resenärernas bagage för personligt bruk. Däremot kan alltjämt skattefrihet förekomma i fråga konsumtion som sker

om ombord på transportmedlen, och generellt när det gäller försäljning under transporter till icke-EU länder. I den situationen erfordras således

nya regler medger att viss försäljning ombord beskattas enligt samma

som huvudprinciper dem gäller för handel inom landet, medan annan

som som försäljning kan undantas från beskattning. I mervärdesskattelagstiftningen finns redan regler i princip är konstruerade på detta sätt. På punkt-

som skatteområdet uppnås nuvarande skattefrihet genom provianteringsregler. Det bör övervägas vilken teknik är lämplig för att åstadkomma

som skattefrihet, och särskilt då provianteringsregler är lämpliga för att

om åstadkomma frihet från punktskatter eller om andra lösningar är att föredra. Utredaren skall lägga fram förslag till en lagreglering i dessa hänseenden.

Utredaren bör särskilt belysa vilka möjligheter till skattefria tillhandahâllanden ombord på transportmedel som är möjliga till följd av EG-rätten och till följd andra internationella överenskommelser på området,

av särskilt då mellan de Nordiska länderna den nordiska provianteringsöverenskommelsen. Utredaren bör beakta dessa begränsningar vid utformningen av lagförslagen.

Utredaren bör vidare överväga hur kontrollen av den beskattade försäljningen ombord transportmedel i utrikes trafik skall utformas.

I denna del omfattar uppdraget även de administrativa och kontrollmässiga aspekterna mervärdesskatten.

Gemensamma riktlinjer för uppdraget

I uppdraget ingår att kartlägga hur lagstiftningen har tillämpats sedan EUinträdet och huruvida erfarenheterna från tillämpningen visar att ändringar behövs på särskilda punkter. Det står vidare utredaren fritt att ta upp även andra frågeställningar kan intresse i sammanhanget och som

som vara av aktualiseras under utredningsarbetet.

Som ett underlag för sina överväganden bör utredaren undersöka motsvarande lagstiftning i några jämförbara medlemsländer.

Bilaga 1 135

Redovisning av uppdraget m.m.

För utredarens arbete gäller regeringens generella direktiv att redovisa

om de regionalpolitiska konsekvenserna av framlagda förslag dir. 1992:50, om att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, att redovisa jäm-

om ställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124 samt att redovisa

om konsekvenserna för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49. Utredningen bör först överväga frågorna proviantering,

om taxfreeförsäljning och därmed sammanhängande frågor samt redovisa förslag i dessa delar senast den l oktober 1998. Övriga delar uppdraget

av skall redovisas senast den l december 1999.

Bilaga2 137

Regler om proviantering, m.m.

Förordning 1994:1694 om viss proviantering m.m.

1 § I denna förordning finns bestämmelser proviantering med om varor som inte är gemenskapsvaror och med obeskattade varor för förbrukning eller försäljning ombord på transportmedel. Förordningen innehåller även bestämmelser om begränsningar i det undantag från skatteplikt vid viss omsättning på fartyg och luftfartyg i 3 kap. som anges 30 c § mervärdesskattelagen 1994:200.

2 § I denna förordning förstås med gemenskapsvara: dels vara som i sin helhet framställts inom gemenskapens tullområde enligt villkoren i artikel 23 i förordning EEG 2913/92 den nr av 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen och inte innefattar varor som importerats från länder eller territorier som inte utgör en del EG: tullområde, av s dels vara som importerats från länder eller territorier inte utgör som en del av EG: s tullområde och övergått till fri omsättning, som dels vara som har framställts inom EG: s tullområde, antingen endast av varor enligt andra satsen eller enligt första och andra av varor satsen, EG:s tullområde: de områden som anges i artikel 3 i förordning EEG nr 2913/92, EG:s skatteområde: det område inom vilket gemenskapens bestämmelser om en viss skatt är tillämpliga.

3 § Proviantering med obeskattade varor får ske för förbrukning och försäljning vid till plats utanför EG: resa s tullområde eller EG: skatteområde i fall där tillhandahållandet inte s utgör omsättning i landet, för förbrukning ombord vid till utländsk ort inom EG: tullresa s område och EG: s skatteområde, eller för sådan försäljning är undantagen från skatteplikt enligt som

3 kap. 30 c § mervärdesskattelagen 1994:200.

4 § Proviantering med varor som inte utgör gemenskapsvaror får ske för förbrukning ombord i fall som avses i 3 § l och 2 samt för försäljning vid resa till plats utanför EG:s tullområde. För sådan proviantering gäller i övrigt vad som gäller för proviantering med obeskattade varor.

5 § Proviantering för ändamål i 3 § 2 skall inte medges

som avses

för tillhandahållanden där varan kan medföras av passagerare eller besättning från transportmedlet,

obeskattade alkoholvaror inte god ordning och nykterhet

av om upprätthålls ombord eller spritdrycker eller vin tillhandahålls pas-

om

inte fyllt 18 år. sagerare som

6 § På fartygs- och flyglinjer mellan Sverige och Danmark eller Finland skall undantaget enligt 3 kap. 30 § tredje stycket mervärdes-

c skattelagen 1994:200 endast starköl, öl samt choklad- och kon-

avse fektyrvaror, kosmetiska preparat och tobaksvaror.

På sådana fartygs- och flyglinjer mellan Sverige och Danmark som

i tredje stycket skall undantaget enligt 3 kap. 30 c § mervärdesanges skattelagen 1994:200 inte spritdrycker, vin eller starköl och inte

avse

än 20 cigaretter eller 10 cigariller eller cigarrer eller 50 gram tomer baksvaror.

Inskränkningen enligt andra stycket gäller försäljning

fartyg i trafik mellan svensk hamn i Skåne och Blekinge län eller i Kalmar län från länsgränsen i söder till och med Kalmar i och

norr dansk hamn vid Öresund eller Östersjön eller

luftfartyg i trafik mellan Malmö eller Malmö-Sturup och Köpenhamn.

På fartygslinje mellan svensk hamn från norska gränsen i norr till och med Lysekil i söder och norsk hamn från och med Risör i väster till svenska gränsen i öster skall motsvarande begränsningar som följer

andra stycket gälla för proviantering av obeskattade varor. av

Regeringen kan medge att bestämmelserna i andra-fjärde styckena

inte skall gälla i fråga viss fartygslinje.

om

7 § På passagerarfartyg i trafik mellan svenska hamnar, belägna söder

Kullens fyr och Falsterbo fyr samt danska hamnar från om norr om och med Gilleleje i till och med Köge i söder skall undantaget en-

norr ligt 3 kap. 30 § mervärdesskattelagen 1994:200 endast avse chok-

c ladvaror och 20 cigaretter eller 10 cigariller eller cigarrer eller 50 gram tobaksvaror.

Till passagerarfartyg i trafik enligt första stycket får proviantering

spritdrycker och vin enligt 3 § 2 medges endast om sådana drycker av inte utskänks till före klockan 12. Av spritdrycker får i

passagerarna sådan trafik medföras högst 5 liter per 1 000 passagerare för varje enkel går från svensk hamn Landskrona till dansk

resa om resan norr om hamn Vedbaek och i annat fall högst 25 liter per 1 000 passa-

norr om gerare för varje enkel resa.

8 § Proviantering med obeskattade alkoholdrycker och tobaksvaror får ske endast till

luftfartyg som har en högsta tillåtna startvikt som överstiger 5 700 kilogram och som är destinerat till utländsk flygplats för att lämna eller hämta passagerare eller last,

fritidsfartyg vars bruttodräktighet inte understiger 75 som skall avgå till utländsk hamn i annat land än Danmark, Finland eller Norge,

annat fartyg som inte är fiskefartyg och vars bruttodräktighet är minst 75 som skall anlöpa utländsk hamn för att lämna eller hämta

passagerare eller last, eller som skall företa kryssning i mer avlägsna farvatten som turistfartyg.

Utan hinder av vad som sägs i första stycket får proviantering med obeskattade alkoholdrycker och tobaksvaror även ske i enlighet med särskilda bestämmelser till fartyg som disponeras av Försvarsmakten.

9 § Proviantering av obeskattade varor från tullager eller skatteupplag skall inte medges i större omfattning än vad är skäligt med hänsyn

som till resans art och varaktighet samt det antal personer som beräknas kunna komma att medfölja transportmedlet. Därvid skall beaktas de begränsningar avseende omsättning fárdmedlet som kan föreligga och det förråd som redan finns ombord av dylika

varor.

10 § Proviantering från tullager eller skatteupplag får endast ske efter medgivande från en tullmyndighet. Ett beslut tullmyndighet

av annan än Generaltullstyrelsen får överklagas till Generaltullstyrelsen.

Generaltullstyrelsens beslut kan överklagas till regeringen.

11 § Generaltullstyrelsen meddelar de närmare föreskrifter erford-

som ras för verkställigheten av denna förordning.

Nordisk provianteringsöverenskommelse

Överenskommelse angående proviantering passagerarfartyg i trafik

av mellan hamnar i Danmark, Finland, Norge och Sverige

Regeringen i Finland och tulladministrationema i Danmark, Norge och Sverige det danska finansministeriet, det norska tolldirektoratet och den svenska generaltullstyrelsen har,

i syfte att förenkla tullkontrollen resandetrafiken med

av passagerarfartyg i trafik mellan hamnar i sagda länder utan att effektiviteten i tullkontrollen eftersättes, samt

för att effektivt kunna kontrollera försäljningen och serveringen av obeskattade varor på passagerarfartyg,

140 Bilaga2

träffat följande överenskommelse om proviantering m.m. av passagerarfartyg i trafik mellan ovannämnda hamnar nordisk proviante-

ringsöverenskommelse:

Artikel 1

I denna överenskommelse förstås med

proviantering: ombordtagande ett fartyg av varor för försäljning eller servering till de ombordvarande passagerarna,

beskattade vid ombordtagandet är tull-, skatte-

varor: varor, som och avgiftsbelagda enligt regler vid försäljning till för-

samma som brukning i det nordiska land där de inlastas, härvid förutsättes, att det

i samband med utförsel åtnjutes restitution eller avkortning

varomas

tull, skatter eller avgifter och heller statssubvention, samt av

obeskattade andra varor än ovan nämnda.

varor:

Artikel 2

Överenskommelsen gäller passagerarfartyg, i utrikes trafik ute-

som slutande går mellan hamnar i Danmark med undantag Färöarna och

av Grönland, Finland, Norge med undantag Svalbard och Jan Mayen

av och Sverige.

Artikel 3

Proviantering får ske med följande obeskattade varor för försäljning till

från kiosker eller liknande försäljningsställen ombord, passagerare nämligen

rutter, enligt tullfrihetsreglema för resande anses som

a som korta: tobaksvaror samt choklad och konfektyrer, b på andra rutter: spritdrycker med alkoholhalt högst 60 volymprocent,

en av vin, öl, tobaksvaror, cigarrettpapper, choklad- och konfektyrvaror, parfymer, kosmetiska preparat och toalettmedel.

För servering till får proviantering ske med obeskattade

passagerare

med undantag tobaksvaror och cigarrettpapper. varor av

I övrigt får proviantering ske endast med beskattade varor.

BiIaga2 141

Proviantering med spritdrycker på korta rutter får icke ske i mindre flaskstorlekar än 3/4 liter och på andra rutter 3/8 liter.

Artikel 4

För försäljning till passagerare får fartyg provianteras med ett efter tullmyndighetens bedömande lämpligt lager av obeskattade varor. Kvantitetema av de enskilda varuslagen avpassas efter fartygets storlek, trafikområde och förseglingsmöjligheter. Vidare skall hänsyn tagas till om fartyget går på kort rutt eller på annan rutt.

För andra än korta rutter får lagret av spritdrycker, vin, öl och tobaksvaror fyllas på med kvantiteter, som erhålles genom att det efter den senaste provianteringen befordrade antalet passagerare multipliceras med den maximala tullfrihetskvantiteten för resande, bosatt i europeiskt land, med erforderliga avdrag med hänsyn till

a passagerare, som uppnått den för tullfri införsel stadgade minimi-

åldern, b tur- och returpassagerare, som är berättigade till fullt obeskattat

inköp i båda riktningama, c passagerare, som på grund av utlandsvistelsens korta varaktighet

är berättigade till ovannämnda maximala tullfrihetskvantiteter samt, d passagerare, som icke alls eller icke fullt ut utnyttjar möjligheten till

inköp av obeskattade varor.

För korta rutter får lagret av tobaksvaror fyllas med kvantiteter, som erhålles genom att det efter den senaste provianteringen befordrade antalet passagerare multipliceras med den maximala tullfrihetskvantiteten för varor inköpta korta rutter, med erforderliga avdrag med hänsyn till de under a, b och d nämnda passagerarna.

Storleken av det i första stycket omnämnda lagret fastställes av tullmyndigheten i den hamn, där rutten har sin utgångspunkt.

Avdrag bestämmes för varje rutt av berörda länders tullmyndigheter.

Proviantering med obeskattat cigarrettpapper får ske till en myckenhet, som högst motsvarar tilldelad kvantitet finskuren tobak cigarrettobak.

Proviantering med obeskattade choklad- och konfektyrvaror,

parfymer, kosmetiska preparat och toalettmedel samt obeskattade varor för servering till passagerare får ske i en efter tullmyndighetens bedömande lämplig omfattning.

142 Bilaga2

Artikel 5

Försäljning till spritdrycker och vin i flaskor samt to-

passagerare av baksvaror och cigarrettpapper skall ske från kiosk eller liknande försäljningsställe och i samband med servering. Försäljning till ombordanställda får ske.

Sådan försäljning av varor som avses i föregående stycke får endast ske till uppvisar för resan gällande fårdbiljett även

passagerare, som fribiljett, vederbörligen klippts eller på annat sätt märkts vid om-

som bordgåendet. Vid försäljningen skall biljetten av försäljaren märkas tydligt och varaktigt sätt med uppgift varuslag, försäljningsdatum

om och, så erfordras, fårdriktning. Då särskilda omständigheter före-

om ligger, äger berörda länders tullmyndigheter avtala, att kontrollen av försäljningen får ske annat sätt.

Passagerarna skall genom anslag ombord göras uppmärksamma gällande tullfrihetsregler i de länder rutten omfattar.

som

Försäljningskvantitetema bör av säljaren begränsas så, att passage-

icke i något de länder som rutten omfattar kan införa mer än rarna av de i tullfrihetsreglema fastställda kvantitetema.

Artikel 6

Såsom villkor för proviantering med obeskattade varor gäller, att huvudsyftet med de enskilda turerna är att upprätthålla trafik i vanlig mening. Framgår omständigheterna, att detta icke är fallet, t.ex. om

av särskilda ombord är huvudsyftet med turen, kan provian-

arrangemang tering med obeskattade varor medges.

Artikel 7

Redovisning skall ske beträffande de kvantiteter obeskattade spritdrycker, vin, tobaksvaror och cigarrettpapper som försäljes från kiosk eller liknande försäljningsställe samt i fråga de kvantiteter obe-

om skattade spritdrycker och vin förbrukas vid servering.

som

Redovisning skall ske särskilt för försäljning i kiosk och liknande försäljningsställe och särskilt för servering. Redovisningen, som skall avslutas gång dygn eller, turen mer än l dygn, vid av-

en per om varar slutningen varje tur, skall innehålla uppgifter om antalet passagerare

av på varje enkel tur och skall föras formulär enligt bilagor till denna överenskommelse.

Bilaga2 143

Artikel 8

Överträder fartyg bestämmelser i denna överenskommelse kan tilldelningen av obeskattade varor till fartyget, efter samråd mellan tullmyndighetema i de länder som beröres av rutten, nekas helt eller för viss tid.

Artikel 9

Vid handläggning av ärende, som behandlas i denna överenskommelse, skall samråd mellan tullmyndighetema i de länder berö-

äga rum som res av den rutt, varom fråga är.

Artikel 10

De kontraherande parterna förpliktar sig att underrätta varandra om etablering av nya rutter och ändring av redan befintliga rutter samt att

efter samråd beträffande de enskilda ruttema utväxla uppgifter röran-

de passagerarantal och proviantmängder m.m.

Artikel 11

Kontraherande part äger uppsäga denna överenskommelse med en frist av 6 månader.

Artikel 12

Bestämmelserna i denna överenskommelse bör i största möjliga utsträckning tillämpas i fråga om passagerarfartyg som också anlöper hamnar utanför Danmark, Finland, Norge och Sverige samt hamnar på Färöarna, Grönland, Svalbard och Jan Mayen.

Artikel 13

Avvikelser från denna överenskommelse får göras, såvida samtliga kontrahenter är eniga därom.

Artikel 14

Överenskommelsen träder i kraft den 1 januari 1969 för Danmark, Norge och Sverige. För Finlands del träder överenskommelsen i kraft 30 dagar räknat från den dag då man från finskt håll meddelat de andra

144 Bilaga2

kontraherande parterna, att Finlands regering uppfyllt de konstitutionella åtgärder, som ikraftträdandet förutsätter.

3 Vissa artiklar i cirkulationsdirektivet

I artiklarna endast de punkter som är av intresse för detta delbe-

anges tänkande.

Artikel 6

skattskyldighet för punktskatt inträder släpps för kon-

när varan sumtion eller när sådana lagerbrister har registrerats som i enlighet med artikel 14.3 måste beläggas med punktskatt.

Frisläppande punktskattepliktiga för konsumtion skall ut-

av varor göras av:

varje avvikelse, inklusive otillåten avvikelse, från uppskovsreg-

a

lema,

b all tillverkning, inklusive otillåten tillverkning, av sådan varor

utom ramen för uppskovsreglema,

all införsel, inklusive otillåten införsel, av sådana varor som inte

c

omfattas av uppskovsreglema.

Artikel 7

Då punktskattebelagda varor som redan släppts för konsumtion i

medlemsstat förvaras för kommersiella ändamål i en annan meden lemsstat, skall punktskatten tas ut i den medlemsstat där varorna förvaras.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 6 skall därför, då

redan släppts för konsumtion enligt definitionen i artikel 6 varor som antingen levereras till, är avsedda att levereras till eller används i en annan medlemsstat av en näringsidkare som bedriver självständig verksamhet eller ett offentligrättsligt reglerat organ, punktskatten tas ut i den andra medlemsstaten.

Beroende på omständigheterna skall skatten betalas av den som utför leveransen eller innehar de varor som är avsedda för leverans, av den tar emot varorna för användning i en annan medlemsstat än

som den där de redan blivit släppta för konsumtion eller av näringsidkaren eller det offentligrättsliga organet.

De avses i punkt 1 som flyttas mellan olika medlems-

varor som staters territorier skall åtföljas ett ledsagardokument som upptar de

av väsentliga uppgifterna från den handling som avses i artikel 18.1. Led-

Bilaga 2 145

sagardokumentets form och innehåll skall fastställas i överensstämmelse med det förfarande som fastställs i artikel 24 i detta direktiv.

För den person, den näringsidkare eller det organ som avses i punkt 3 gäller följande: a Han skall innan varorna avsänds göra en deklaration till skattemyn-

dighetema i destinationsmedlemsstaten och garantera betalning av

punktskatten. b Han skall betala punktskatten i destinationsmedlemsstaten i enlighet

med det förfarande som fastställts i denna medlemsstat. c Han skall samtycka till varje kontroll som gör det möjligt för desti-

nationsmedlemsstatens myndigheter att förvissa sig om att varorna faktiskt har mottagits och att utgående punktskatt erlagts.

Den punktskatt som erlagts i den första medlemsstat som avses i punkt 1 skall återbetalas i enlighet med artikel 22.3.

När punktskattepliktiga varor som redan frisläppts för konsum-

tion i en medlemsstat skall flyttas till en bestämmelseort i samma medlemsstat via en annan medlemsstats territorium skall de åtföljas av ledsagardokument enligt punkt 4 och en lämplig väg skall väljas för transporten.

I de fall som avses i punkt 7 skall a avsändaren, innan varorna sänds iväg, lämna en deklaration till den

skattemyndighet som ansvarar för punktskattekontrollen, b mottagaren intyga mottagandet av varorna i enlighet med de före-

skrifter som givits av den skattemyndighet på bestämmelseorten som ansvarar för punktskattekontrollen,

avsändaren och mottagaren samtycka till varje kontroll som gör det

c

möjligt för deras respektive skattemyndigheter att förvissa sig om

att varorna verkligen har tagits emot.

Om punktskattepliktiga ofta och regelbundet flyttas på det

varor sätt som anges i punkt 7 kan medlemsstaterna, genom bilaterala avtal, tillåta förenklingar som avviker från punkterna 7 och

Artikel 16

Utan hinder av artikel 15.1 får mottagaren vara näringsidkare utan ställning som godkänd lagerhavare. Denne får inom ramen för sin affärsverksamhet ta emot punktskattebelagda varor från andra medlemsstater enligt reglerna uppskov. Han får däremot varken förvara

om eller avsända sådana varor.

Med förbehåll för vad som föreskrivs i gemenskapsrätten f°ar medlemsstater fastställa särskilda regler för tillämpningen av denna bestämmelse på punktskattebelagda varor som omfattas av särskilda nationella distributionsregler som är förenliga med fördraget.

146 Bilaga 2

Nyssnämnda näringsidkare får innan han har mottagit varorna ansöka om att bli registrerad for punktskatt hos Skattemyndigheten i sin medlemsstat.

En näringsidkare med punktskatteregistrering skall

a garantera betalning av punktskatt på de villkor som fastställs av

skattemyndighetema i hans medlemsstat, utan att det påverkar tilllämpningen av artikel 15.4

b föra bok över varuleveranser,

förete varorna närhelst det begärs,

c

d samtycka till all övervakning och alla varulagerinventeringar.

För denna typ av näringsidkare skall punktskatt tas ut när varorna mottagits och skall betalas i enlighet med det förfarande som fastställs av varje medlemsstat.

Artikel 17

En skatterepresentant får utses av den avsändande godkända lagerhavaren. Denne skatterepresentant måste vara etablerad i destinationsmedlemsstaten och godkänd av skattemyndighetema där. Han skall, i stället för en mottagare utan ställning som godkänd lagerhavare och i dennes ställe, a garantera betalningen av punktskatt på de villkor som bestäms av

skattemyndighetema i destinationsmedlemsstaten, utan att tillämpningen av artikel 15.4 påverkas,

b betala punktskatten i destinationsmedlemsstaten när varorna motta-

gits i enlighet med det förfarande som fastställs av destinationsmedlemsstaterna,

c föra bok över varuleveranser och meddela skattemyndighetema i

destinationsmedlemsstatema vart varorna levererats.

Artikel 22

På begäran näringsidkare inom för dennes affärs-

av en ramen

verksamhet kan i tillämpliga fall punktskattebelagda varor som har

släppts för konsumtion komma i fråga for återbetalning av punktskatt från skattemyndighetema i den medlemsstat där de släpptes för konsumtion, då de inte är avsedda att förbrukas i den medlemsstaten.

Medlemsstaten får dock avslå en sådan begäran om återbetalning

den inte uppfyller de kvar på korrekthet som de lägger fast. om

Vid tillämpningen av punkt skall följande bestämmelser tillämpas: Innan varorna avsänds måste avsändaren anhålla om återbetalning från

de behöriga myndigheterna i sin medlemsstat och forete bevis att

punktskatten har erlagts. De behöriga myndigheterna får dock inte vägra återbetalning enbart på den grunden att det dokument som har utfärdats samma myndigheter och som intygar att den ursprung-

av liga betalningen blivit gjord inte företetts. Sådana varuförflyttningar som avses under punkt a skall ske i överensstämmelse med bestämmelserna i avdelning III. Avsändaren skall till de behöriga myndigheterna i sin medlemsstat lämna returexemplaret av det dokument som avses i punkt vederbörligen påtecknat mottagaren. Detta måste antingen åtföljas av

av

handling som intygar att punktskatten kommer att betalas i konen sumtionslandet eller förses med följande uppgifter: adressen till det berörda skattekontoret hos skattemyndighetema i destinationsmedlemsstaten, datum för detta skattekontors godkännande av deklarationen till- -

med hänvisningsnumret denna deklaration. sammans Punktskattebelagda släppts för konsumtion i en medlems-

varor som stat och således bär den statens skattemärke eller identifieringsmärke kan komma i fråga för återbetalning av punktskatt från den skattemyndighet utfärda skattemärkena eller identifieringsmärkena,

som förutsatt att dessa skattemyndigheter har konstaterat att märkena har makulerats.

I de fall avses i artikel 7 är avsändarmedlemsstaten skyldig

som att återbetala den erlagda punktskatten endast om punktskatten tidigare har erlagts i destinationsmedlemsstaten i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 7.5.

Skattemyndigheterna i varje medlemsstat skall bestämma de metoder och övervakningsförfaranden som gäller återbetalning deterritorium. Medlemsstaterna skall se till att återbetalningen av ras punktskatt inte överstiger det belopp som verkligen har erlagts.

Artikel 23

Till dess rådet enhälligt på kommissionens förslag har infört gemenskapsbestämmelser furnering fartyg och luftfartyg fårmed-

om av lemsstatema bibehålla sina nationella bestämmelser i detta ämne.

Artikel 28

Följande bestämmelser gäller för den period som slutar den 30 juni 1999.

148 Bilaga2

Medlemsstaterna får skattebefria tillhandahålls varor som av skattefria butiker och som medtas i det personliga bagaget resande av vid flyg- eller sjöresa från en medlemsstat till en annan. I denna bestämmelse används följande beteckningar i den betydelse som anges här a skattefri butik: inrättning belägen inom flygplats eller hamn en som uppfyller de villkor som fastställts av de behöriga myndigheterna bl.a. i punkt 3 i denna artikel, b resande till en annan medlemsstat: passagerare innehar färdsom en handling för flyg eller sjöresa som ange att den omedelbara destinationen är en flygplats eller hamn i en annan medlemsstat, c flyg- eller sjöresa inom gemenskapen: med flyg eller till sjöss resa som börjar inom en medlemsstat och har den faktiska ankomstorten i en annan medlemsstat, Varor som tillhandahålls ombord ett flygplan eller fartyg i passagerartrafik inom gemenskapen skall behandlas på sätt samma som varor som tillhandahålls av skattefria butiker. Denna bestämmelse skall också tillämpas på tillhandavaror som hålls av skattefria butiker som är belägna inom någon av de två terrninalema för Kanaltunneln till passagerare med fårdhandlingar är som giltiga för resan mellan de två terrninalema.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Omstmktureringarochbeskattning.Fi. 29.1976årslagomimmunitetochprivilegieri vissa

N Tänderhelalivet fall- enöversyn.UD. .

nytt ersättningssystemför vuxentandvård. 30.Utlandsstyrkan.Fö. - Välfärdensgenusansikte.A. 31.Detgällerlivet.Stödochvårdtill bamoch

Mänpassaralltid Nivå- ochorganisationsspeciñka ungdomarmedpsykiskaproblem. Bilaga.S.+

processermedexempelfrånhandeln.A. 32.Rättssäkerhet,vårdbehovochsamhällsskyddvid

V Vårtliv somkön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch psykiatrisktvångsvård.S.

maktdiskurser.A. 33.Historia,ekonomiochforskning.

Ty makten dinär Mytenomdetrationella Femrapporteromidrott.In.

arbetslivetochdetjämställdaSverige.A. 34.Företagaremedrestarbetsformåga.S. Översyn rörelse-ochtillsynsreglerför kollektivaav 35.Förordningartill miljöbalken. Bilagor.+ M.

försäkringar.Fi 36.Identifieringochidentitet digitalamiljöeri

Alkoholreklam.Marknadsföring alkoholdryckerav Referatfrånenhearingden12november1997.

ochSystembolagetsprodukturval. IT-kommissionensrapport4/98.K.

Integritet- Effektivitet- skattebrott.Fi. 37.Denframtidaarbetsskadeforsälcringen. . 10.Campusförkonst.U. 38 Vad fårvi för pengarna Resultatstymingav

. - Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn statsbidragtill vissaorganisationerinom detsociala . inomolikaområden.U. området.

Självdeklarationochkontrolluppgifter 39.Detfmsk-svenskagränsälvssamarbetet.M. .

förenkladeförfaranden.Fi. 40.BROTISOFFER - 13.Säkrarekemikaliehantering.Fö Vad hargjorts Vad bör göras Ju.

14.E-pengar näringsrättsligafrågor.Fi. 4i Läkemedelsinfomiationföralla.S.

- . l Grönanyckeltal-Indikatorer förettekologiskt 42.Försvarsmaktsgemensamutbildningför . hållbartsamhälle.M. framtidakrav.Fö.

Näråsikterblir handling.Enkunskapsöversiktom 43.HurskallSverigemåbättre . bemötandeavpersonermedfunktionshinder. förstastegetmotnationellafolkhälsomål.

- 17.Samordning digitalmarksändav TV. Ku. 44.Ensamladvapenlagstiftning.Ju.

18.Engräns enmyndighet Fi. 45.Sotningi framtiden.Fö.

- 19.IT ochregionalutveckling. 46.Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.Ju.

120exempelfrånSverigeslän.K. 47.Bulvanerochannat.Ju.

20.IT-kommisionenshearingominfrastrukturen 48.Kontrolleradochifrågasatt

fordigitalamedier.Andrakammarsalen, intervjuermedpersonermedfunktionshinder.S.

- Riksdagen1997-10-24.K. 49.Konsekvenseravatttaxfreeförsäljningenavvecklas

2 Problemmedinbäddadesysteminför 2000-skiftet. inomEU.K. . HearinganordnadavIT kommissioneni De39stegen.Läkemedelsutredningarunder

samverkanmedIndustriförbundetoch Statskontoret 1900-taletochannatunderlagsmaterialtill

1997-1l-l4.K. Läkemedelivårdochhandel,SOU1998:28.

Försäkringsgaranti. 5 Vuxenutbildningochlivslångtlärande.

. Ett garantisystemför försäkringsersättningar.Fi. Situationeninför ochunderförstaåretmed

23.Statenochexportñnansieringen.N. kunskapslyftet.U.

FiskeriadrninistrationeniettEU-perspektiv. 52.Utstationeringavarbetstagare.A. Översyn fiskeriadministrationen Jo. 53.Ta möjligheternaiÖstersjöregionen.N.

av m.m. vara 25.Tre städer.Enstorstadspolitikför helalandet. HuroffensivIT-användningkanskapatillväxt

. + st4 bilagor.S. for mindreföretag.Ettrådslaganordnatav

26.Frånhembränttill Mariakliniken. IT-kommissionen uppdrag Kommunikations-av

faktaomungdomarochsvartsprit.S. departementet,Närings-ochhandelsdepartementet - 27.Nyaledningsreglerfor bankaktiebolagoch och Industriförbundet.

försäkringsbolag.Fi. Rottmdan,Rosenbad1997-11-l8.K.

28.Läkemedelvårdochhandel.i Omensäker,flexibel 55.Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett

ochsamordnadläkemedelsforsörjning. seminarium.Demokratiutredningensskriftserie.SB.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

56.Avdrag för ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa 83.DUKOM Distansutbildningskomrnittén. ochtillfälligt arbete.Fi Pådistansutbildning,undervisningoch lärande. 57.DUKOM Distansutbildningskommittén. Kostnadseffektivdistansutbildning.U. Utvärderingavdistansutbildningsprojektmed DUKOM Distansutbildningskommjttén. . IT-stöd.U. Flexibelutbildningpådistans.U. 58.IT ochnationalstaten.Fyraframtidsscenarier. 85.Att röstamedhänderna.Omstormöten, IT-kommissionensrapport6/98.K. folkomröstningarochdirektdemokratii Schweiz.SB. 59.Räddningstjänsteni Sverige 86.Utvecklingssamarbete rättsområdet. RäddaochSkydda.Fö. Östeuropa.Ju. - 6. KringHallandsåsen.M. Premiepensionsmyndigheten.Fi. . 61.Livsmedelstillsyni Sverige.Jo. 88.DomarenochBeredningsorganisationen 62.Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om utbildningocharbetsfördelning.Ju. kämavfallsomröstningenMalåi kommun1997.M. 89.Greppet attvändaenregionsutveckling. - 63.Engod affär i MotalaJoumalistemasavslöjanden RapportfrånSöderhamnskomrrnttén.N. ochläsarnasetik.Demokratiutredningensskriftse- 90.Stegetföre.Nedslagi detlokala rie.SB. brottsförebyggandearbetet.Ju. Bättreochmertillgängliginfonnation. 9 Nya kommunalförnyelseochkompetens- . grepp- Småföretagsdelegationensrapport N. utveckling.In. Nya tider,nyaförutsättningar... Godaidéeromsmåföretagochsamverkan. . . lT-komrnissionensrapport8/98.K. Småföretagsdelegationensrapport N. FUNKIS funktionshindradeeleveri skolan.U. 93.Kapitalforsörjningtill småföretag. - Socialavgiftslagen. Småföretagsdelegationensrapport N. . Kunskapslägetpåkämavfallsområdet1998.M. 94.Förslagskatalog. Lämplighetsprövning personalinomav Småföretagsdelegationensrapport N. förskoleverksamhet,skolaochskolbamornsorg.U. 95.Förstärktskyddavskogsmarkför naturvård.M. 70. Skolan,ITochdetlivslångalärandet. 96.NaziguldetochRiksbanken.Interirnrapport.UD. Hearinganordnad Utbildningsdepartementetav och 97.Gör barntill medborgareOmbarnochdemokrati IT-komrnissionen,Rosenbadl997-l 2-04, under1900-talet.SB. lT-komnrmissionensrapport7/98.K. 98.Konkurrenslagensregleromföretags- 71. Denkommunalarevisionen ettdemokratiskt koncentration. Bilaga.+ N. kontrollinstrument.In. 99. accepteraBetänkandefråndennationellasam- 72.Kommunalafmansförbund.Fi. ordningskorrnnitténför Europaåretmotrasism.ln. 73.OrganisationerMångfaldIntegration Ettframtida 100.Har rasismentagit slutnu Bilagatill betänkande systemför statsbidragtill invandrarnas från dennationellasamordningskommitténför riksorganisationer In. Europaåretmotrasism.In. 74.Styrningenavpolisen.Ju. 101.Detungamedborgarskapet.Dokumentationfrån 75.Djurförsök.Jo. ettseminarium.SB. 76. Idrott ochmotionför livet.Statensstödtill idrotts- 102.Lekmannastyreiexperternastid. Dokumentation rörelsenochfriluftslivetsorganisationer.In. frånettseminarium.SB. Kompetens småföretag.Småföretagsdelegationensi 103.Bemäktigaindividerna.Omdomstolarna,lagenoch rapport N. de individuellarättigheternai Sverige.SB. 78.Regelförenklingförframtiden.Småföretags- 104.Arbetsgivarensrehabiliteringsansvar. delegationensrapport N. 105.Minskaregleringenavkommunerochlandsting. 79.ITochregionalutveckling. In. erfarenheterfråntrehearingarundermarsl 998. 106.Ungai ohälsoförsäkringen. IT-kommmissionensrapport9/98.K. Tid för aktivitet ochutveckling.S. 80.Bostadsrättsregister.Ju. l07 Främjandelagenenöversyn.A. . - 81.Användningenavvissastatsflygplan,m.m.SB. 108.Analyseramera.Jo. 82.Försäkringstöreningar-ettreformeratregelsystem 109.RättsinformationochIT. Rapportfrån tvåsemi- Fi. narier 1996och 1998.IT-kommissionensrapport 10/98.K.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

110.Makesarvsrätt,dödsboforvaltareochdödförkla-

ring. Ju. lll. E-plikt. Att säkradet elektroniskakulturarvet.U. 112.Resurser lika villkor U. 113.I GodTro. Samhälletochnyandligheten.S. 114.Svenskani EU. Hur vi kan främjakvalitetenpåde

svenskaEU-textema.SB. 115.Distansarbete.A. 116.Stoppreglema.Fi. 117.Utgått 118."SustainableSweden" aSUCCESSstory.

- Möjligheterochhinderför eninternationalisering avettsvensktmiljöanpassatnäringsliv. + Bilaga.N.

119.Kommunaluppdragsverksamhet1998.In. 120.EfterlevandepensionEnanpassningtill detrefor

meradeålderspensionssystemet.S. 12 Arbetsförhållandenochattityder.

.

professionellasmötenmedpersonermed

-

funktions-hinder.S. 122.E-pengar civilrättsligafrågorm.m.Fi.

- 123.Folkrättsligstatusm.m.Fö. 124.Demokrati europeisknivå Demokrati-

utredningensskriftserie.SB. 125.Statensmuseerför världskultur.Ku. 126.Beskattningutantaxfree.Fi.

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Räddningstjänsteni Sverige RäddaochSkydda.59

-

Folkrättsligstatusm.m.123 Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett

seminariumDemokratiutredningensskriftserie.55 Socialdepartementet

Engodaffär i Motala.Joumalistemasavslöjandenoch

Tänderhelalivet läsarnasetik.Demokratiutredningensskriftserie.63

nytt ersättningssystemför vuxentandvård.2 Användningenavvissastatstlygplan,m.m.81 -

Alkoholreklam.Marknadsföring alkoholdryckerochav Att röstamedhänderna.Omstormöten,

Systembolagetsprodukturval.8 folkomröstningarochdirektdemokratiiSchweiz.SB.85 Görbarntill medborgareOmbamochdemokratiunder Näråsikterblir handling.Enkunskapsöversiktom

1900-talet.97 bemötandeavpersonermedfunktionshinder.16

Det medborgarskapet.Dokumentationfrån Trestäder.Enstorstadspolitikfor helalandet.

unga ett seminarium.101 + st4 bilagor. 25

Lekmannastyrei tid. Dokumentationfrån Frånhembränttill Mariakliniken.

experternas

seminarium.102 faktaomungdomarochsvartsprit.2 6 ett -

Läkemedelivårdochhandel.Omensäker,flexibel Bemäktigaindividerna.Omdomstolarna,lagenoch deindividuellarättigheternai Sverige.103 ochsamordnadläkemedelsforsörjning.28

Svenskani EU. Hur vi kanfrämjakvalitetenpåde Detgällerlivet. Stödochvårdtill barnoch

svenskaEU-textema.l 14 ungdomarmedpsykiskaproblem. Bilaga.3 1+

Demokratipå europeisknivå Demokratiutredningens Rättssäkerhet,vårdbehovoch samhällsskyddvid

skriftserie.124 psykiatrisktvångsvård.32

Företagaremedrestarbetsfonnåga.34

Justitiedepartementet Denframtidaarbetsskadeförsäkringen.37

Vad fårvi förpengarna Resultatstyrningav BRCYITSOFFER -

statsbidragtill vissaorganisationerinom detsociala Vad hargjorts Vadbörgöras 40

området.38 Ensamladvapenlagstiftning.44

Läkemedelsinformationforalla.4 l Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.46

HurskallSverigemåbättre Bulvanerochannat.47

förstastegetmotnationellafolkhälsomål.43 Styrningen polisen.74av -

Kontrolleradochifrågasatt Bostadsrättsregister.80

intervjuermedpersonermedfunktionshinder.48 Utvecklingssamarbete rättsområdet. -

De39stegen.Läkemedelsutredningarunder Östeuropa.86

1900-taletochannatunderlagsmaterialtill DOMARENOCHBEREDNINGSORGANISATIONEN

Läkemedelivårdochhandel,SOU1998:28.50

utbildningocharbetsfördelning.88 - Socialavgiftslagen.67 Stegetföre.Nedslagi detlokalabrottsförebyggande

Arbetsgivarensrehabiliteringsansvar.104 arbetet.90 Makes dödsboforvaltareoch dödförklaring. Ungaiohälsoförsäkringen.

arvsrätt,

Tid för aktivitet ochutveckling.106 1 10

I GodTro. Samhälletochnyandligheten.113

Utrikesdepartementet Efterlevandepension. anpassningtill detreformeradeEn

ålderspensionssystemet.120 1976årslagomimmunitetochprivilegieri vissafall

Arbetsförhållandenochattityder.

enöversyn.29 - professionellasmötenmedpersonermedfunktions NaziguldetochRiksbanken.Interimrapport.96 -

hinder. 121

Försvarsdepartementet

Säkrarekemikaliehantering.13 Kommunikationsdepartementet

Utlandsstyrkan.3 0

IT ochregionalutveckling. Försvarsmaktsgemensamutbildningför

120exempelfrånSverigeslän.19 framtidakrav.42

IT-kommisionenshearingominfrastrukturen Sotningi framtiden.45

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Fördigitalamedier.Andrakammarsalen, Beskattningutantaxfree.126 Riksdagen1997-10-24.20 Problemmedinbäddade inför 2000-skiftet. Utbildningsdepartementet

system HearinganordnadavIT kommissioneni Campusför konst10 samverkanmedIndustriforbundetochStatskontoret Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn 1997-11-14.21 inomolikaområden.1 1 Identifieringochidentiteti digitalamiljöer. Vuxenutbildningochlivslångtlärande.

Referatfrånenhearingden 12november1997. Situationeninför ochunderförstaåretmed - IT-kommissionensrapport4/98. 36 kunskapslyftet.5 1 Konsekvenseravatttaxfreeförsäljningenavvecklas DUKOM Distansutbildningskommittén. inom EU. 49 Utvärderingavdistansutbildningsprojektmed HuroffensivIT-användningkan skapatillväxt IT-stöd. 57 för mindreföretag.Ettrådslaganordnatav FUNKIS funktionshindradeeleveri skolan.66

- IT-kommissionenpå uppdragavKommunikations- Lämplighetsprövningavpersonalinom departementet,Närings-ochhandelsdepartementet förskoleverksamhet,skolaochskolbamomsorg.69 och Industriförbundet.Rotundan,Rosenbad1997-11- DUKOM Distansutbildningskommittén. 18.54 Pådistansutbildning,undervisningochlärande. IT ochnationalstaten.Fyraframtidsscenarier. Kostnadseffektivdistansutbildning.83 IT-kommissionensrapport6/98.58 DUKOM Distansutbildningskornmittén. Nya tider,nyaförutsättningar... Flexibelutbildning distans.84 IT-kommissionensrapport8/98.65 E-plikt.Att säkradetelektroniskakuturarvet.l 11 Skolan,IT ochdetlivslångalärandet. Resurser lika villkor 112 Hearinganordnad Utbildningsdepartementetav och IT-komrnissionen,Rosenbad1997-l 2-04, Jordbruksdepartementet

lT-kommmissionensrapport7/98.K. 70 i EU-perspektiv.

Fiskeriadministrationenett ITochregionalutveckling. Översyn ñskeriadminisüationen 24

av m.m. erfarenheterfråntrehearingarundermars1998. LivsmedelstillsynSverige.61i IT-kornrnmissionensrapport9/98. 80 Djurforsök.75 RättsinformationochIT. Rapportfrån tvåseminarier Analysera 108

mera. 1996och 1998.IT-kommissionensrapport10/98.109

Arbetsmarknadsdepartementet Finansdepartementet

Välfärdensgenusansikte.3 Omstruktureringarochbeskattning.1 alltid Nivå- ochorganisationsspecifrka

Män passar Översyn rörelse-ochtillsynsreglerfor kollektivaav medexempelfrånhandeln.4

processer försäkringar.7 Vårt kön.Kärlek,ekonomiska och

liv som resurser Integritet Effektivitet Skattebrott.9 maktdiskmser.5

-

älvdeklarationochkontrolluppgifter Ty makten dinär Myten detrationella

om förenkladeförfaranden.12 arbetslivetochdetjämställdaSverige.6 E-pengar näringsrättsligafrågor.14 Utstationering arbetstagare.52

- av Engräns enmyndighet 18 Främjandelagen översyn.107

- - en Försäkringsgaranti. Distansarbete.1 15 Ettgarantisystemfor försäkringsersättningar.22 Nya ledningsreglerför bankaktiebolagoch Kulturdepartementet

försäkringsbolag.27 Samordning digital marksändTV. 17

av Avdrag för ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa Statens for världskultur.125

museer ochtillfälligt arbete.56 Kommunalafinansförbund.72 Närings- och handelsdepartementet Försäkringsföreningar-ettreforrneratregelsystem82

Statenochexportñnansieringen.23 Premiepensionsmyndigheten.87 Östersjöregionen,

Ta vara möjligheternai 53 Stoppreglema.1 16

Bättreochmertillgänglig information. E-pengar civilrättsligafrågorm.m.122

- Småföretagsdelegationensrapport 64

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Kompetensi småföretag. Småforetagsdelegationensrapport 77 Regelförenklingforframtiden. Småföretagsdelegationensrapport4. 78 Greppet attvändaenregionsutveckling.

- RapportfrånSöderhamnskomrnittén.89 Godaidéeromsmåföretagochsamverkan. Småföretagsdelegationensrapport 92 Kapitalförsörjningtill småföretag. Småföretagsdelegationensrapport 93 Förslagskatalog. Småföretagsdelegationensrapport 94 Konkurrenslagensregleromforetagskoncentration. +Bilaga.98 "SustainableSweden" aSUCCESSstory.

- Möjligheterochhinderför eninternationaliseringav ettsvensktmiljöanpassatnäringsliv. Bilaga.118+

Inrikesdepartementet Historia,ekonomiochforskning. Femrapporteromidrott. 33 Denkommunalarevisionen ettdemokratiskt

kontrollinstrument.71 OrganisationerMångfaldIntegration Ett framtida

systemfor statsbidragtill invandrarnas xiksorganisationermfl.73 Idrottochmotionför livet. Statensstödtill idrottsrörelsenochfriluftslivets organisationer.76

kommunalförnyelseochkompetens- Nya grepputveckling.91 accepteraBetänkandefråndennationellasamordningskommitténförEuropaåretmotrasism.99 Harrasismentagitslutnu Bilagatill betänkandefrån dennationellasamordningskommitténförEuropaåret motrasism. 00l Minskaregleringen kommunerochav landsting.105 Kummunaluppdragsverksamhet1998.119

Miljödepartementet Grönanyckeltal- Indikatorerförettekologiskthållbart samhälle.15 Förordningartill +Bilagor.35 Detfinsk-svenskagränsälvssamarbetet.39 KringHallandsåsen.60 Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om kämavfallsomröstningeniMalå kommun1997.62 Kunskapslägetpåkämavfallsområdet1998.68 Förstärktskyddavskogsmarkfor naturvård.95

POT.IRl.S\: 10647 STOKHOI M FAX08400 gu 91. TI|,rF0N:o8-69o u: 90 EP0sr: frit1cs.rdcr@|iherme Hur/I x INIIRNIVIBKHANIII: ww',fritzcs.st'

ISBN 9 -38-2I I032-0 ISSN0375-2SOX