OAS i framtiden betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Oberoende Alkoholsamarbetet

i framtiden

l

Statens offentligautredningar

E 1998: 154

w

W Socialdepartementet

OAS

i framtiden

Betänkande Kommittén samverkan angående

av om

information kring bruk alkohol, dess risker och

av

skadeverkningar mellan branschorganisationer,

och berörda myndigheter OAS försäkringsbolag

Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kimdtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadrcss: Fritzes kimdtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

E-post: ñitzes.order@liber.se

Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Information Rosenbad Regeringskansliet 103 33 Stockholm Fax: 08-405 42 95 Telefon: 08405 47 29

ISBN 91-38-21078-9

Stockholm 1998 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för

Socialdepartementet

den 9 januari 1997 bemyndigade regeringen dåvarande Genom beslut för Socialdepartementet att tillkalla kommitté med uppdrag chefen en samarbete mellan branschorganisationer, försäkringsboatt organisera

berörda myndigheter mil. när det gäller alkoholförebyggande

lag och arbete. Kommittén antog namnet OAS S 1997:02. ordförande i kommittén utsågs den l februari 1997 dåvarande Till statssekreteraren i Socialdepartementet Ulf Westerberg. Som ledamöter Carl Gustav Femlund, Finansdeparte-

förordnades departementsrådet

generaldirektör Agneta Dreber, Folkhälsoinstitutet, generaldimentet, Alkoholinspektionen, direktör Björn Hibell, CAN, rektör Gun Neuman, Hans Laurell, Vägverket, länspolismästare Mats

avdelningsdirektör

Rikspolisstyrelsen verkställande direktör Gabriel Romanus,

Vangstad,

verkställande direktör Egon Jacobsson, Vin Sprit

Systembolaget,

verkställande direktör Paul Bergqvist, Pripps Ringnes AB, vice AB, direktör Allan Nyrén, Sveriges Hotell- och Restaurangföverkställande direktör Nils-Erik Åhmansson, Skandia, direktör Peter Mattretagare, Livsmedelshandlareförbundet och verkställande direktör Roland son, Kooperativa Förbundet. Den 20 augusti 1997 förordnades till Svensson, ledamöter även direktör Christer Tegnér, Sveriges Vin Spritimportöoch vice verkställande direktör Anders Beskow, Försäkrers Förening

ringsförbundet.

1998 entledigades Egon Jacobsson och Christer Fr.o.m. 28 januari och fr.o.m. den l 1998 förordnades till Tegnér som ledamöter mars ordföranden Feldt, Sprit- och Vinleverantörsföre-

ledamöter Kjell-Olof

ningen, verkställande direktör Bertil Swartz, Sprit- och Vinleverantörsföreningen, kanslirådet Gert Knutsson, Socialdepartementet, generaldi-

rektören Kjell Jansson, Generaltullstyrelsen. den l april 1998 entledigades Carl Gustav Femlund och för- Fr.o.m. ordnades departementsrådet Agneta Bergqvist. huvudsekreterare förordnades den l augusti 1997 kanslirådet Till Gert Knutsson, Socialdepartementet, t.o.m. den 1 mars 1998. Fr.o.m.

den 1 augusti 1997 förordnades programchefen Maria Renström till selqeterare. Fr.0.m. den l november 1997 förordnades avdelningsdirektören Peter Laming, Socialstyrelsen till sekreterare och fr.o.m 1 april 1998 fil dr. Håkan Leifman, Stockholms universitet till sekreterare på halvtid.

Kommittén får härmed överlämna betänkandet OAS i framtiden SOU 1998: 154. Stockholm i december 1998.

Ulf Westerberg

Agneta Dreber Gabriel Romanus Paul Bergqvist Allan Nyrén Nils-Erik Åhmansson Anders Beskow Peter Mattsson Agneta Bergqvist Gun Neuman Björn Hibell Hans Laurell Mats Vangstad Roland Svensson Kjell-Olof Feldt Bertil Swartz Kjell Jansson Gert Knutsson

/Maria Renström, sekreterare

Peter Lamming, projektledare

opinonsinsatsen mot illegal alkohol

Håkan Leifman, utvärderare

Bilaga 1 Kommittédirektiv 109 Bilaga 2 Framtidsgruppens kriterier 115 Bilaga 3 Mål och medel för OAS 117 Bilaga 4 Kriterier för OAS samarbete 121 Bilaga 5 Intervjuer OAS framtid med medlemmar i

om

framtidsgruppen och OAS ledamöter ..123

l Inledning

l l Bakgrund

. 1990-talet har hel del förändringar skett i Sverige inom alko- Under en holområdet. alkohollag har trätt i lcraft. Import-, export,- tillverk- En ny och partihandelsmonopolen har avvecklats. Sverige har fått en ningsväxande konkurrensutsatt alkoholnäring. Nya statliga myndigheter har och överflyttning verksamheter och beslut har skett från inrättats en av till kommun. Parallellt med denna utveckling har inom många omstat råden ökad internationalisering skett. Den ökade intemationaliseen ringen har medfört både ett ökat handelsutbyte, ett ökat privat resande närmande det gäller attityder och värderingar. Internatiooch ett när nella influenser och demografiska förändringar har gjort det svenska samhället hetero Bruket alkohol är del kultunnönstret mer av en av andra länder, inte minst i Europa. Alla dessa föri Sverige och många ändringar och EU-medlemskapet har påverkat förutsättningarna för den svenska alkoholpolitiken och för olika aktörer inom alkoholornrådet. svenska alkoholpolitiken består flera olika delar. Höga pri- Den av

detaljhandelsmonopol, begränsningar i tillgänglighet och i gräns-

ser, information, utbildning etc. På ett område, information och handel samt opinionsbildning, har regeringen tagit ett samarbetsinitiativ genom att kommitté skall utveckla samarbetet mellan berörda tillsätta en som myndigheter, försäkringsbolag och olika branschorganisationer på alkoholområdet. Kommittén kallar sig Oberoende Alkoholsamarbetet OAS. Kommitténs uppgift är att initiera och uppmuntra olika aktörer sig i samverkan kring informations- och opinonsinsatser att engagera har till syfte stödja människor att fatta övervägda beslut om sin som att alkoholkonsumtion och verka för måttfulla och återhållsamma alkoatt holvanor. OAS är ett forum för dialog mellan staten, försäkringsbolaoch branschorganisationema i frågor relaterade till alkohol. OAS gen dock inte ställning i andra frågor än de berör samverkan om tar som information och opinionsbildning. Liknande samarbete mellan stat och branschorgan inom näringslivet förekommer redan på flera håll utomlands. Ett sådant samarbetsorgan när det gäller att informera om alkooch dess risker Edudalcool i provinsen Québec i Kanada. holen är

10 Utredningens direktiv och arbetssätt SOU 1998: 154

Edudalcool är självständig organisation, finansierad alkoholen av branschens intressenter, informerar alkoholens konsekvenser. som om

l Direktiven

OAS verksamhet grundar sig på regeringens beslut den 9 januari 1997, som bemyndigade chefen för Socialdepartementet att tillsätta komen mitté med uppgift att organisera ett samarbete mellan branschorganisationer, försäkringsbolag och berörda myndigheter m.fl. Kommittén fick i uppgift att verka för ett samarbete när det gäller olika infonnationsinsatser kring måttfullhet i bruket alkohol och dess risker. Kommittén av skulle även undersöka förutsättningarna för och hur samarbetet om skulle kunna organiseras i permanenta former och lämna förslag mer till Organisationsform och fortsatt finansiering. I direktiven dir. 1997:3, bilaga l redovisas de förändrade förutse sättningarna för att bedriva traditionell svensk alkoholpolitik. Målet en för den svenska alkoholpolitiken, att begränsa alkoholens skadeverkningar, ligger fast och ambitionsnivån är oförändrat hög. Intemationaliseringen och EU-medlemskapet innebär att det blir nödvändigt söka att delvis metoder och arbetssätt för att uppnå målen. Ett intensivare nya samarbete mellan de olika aktörerna på området nödvänuppges som digt liksom att fler aktörer utöver de traditionellt inblandade i engageras arbetet. Regeringskansliet förde under 1996 diskussioner med olika branschföreträdare m.fl. möjligheten att finna samarbetsfonner skulle om som kunna leda till att parterna på alkoholområdet i framtiden ökat tar ett socialt ansvar när det gäller det förebyggande infonnationarbetet och opinionsbildningen. Målet med diskussionerna att få till stånd ett var samarbete som skulle leda till insatser i syfte vidgemensamma att makthålla eller förstärka opinion till förmån för återhållsamma alkoen

holvanor i befolkningen och för punktnykterhet vissa

när det gäller grupper och i vissa situationer. I direktiven anges att ett annat viktigt prioriterat område att samverka kring är insatser motverkar den illegala hanteringen, dvs. som illegalt tillverkad eller insmugglad alkohol och langning till ungdomar. Utgångspunkten för samarbetet är de prioriteringar gjorts i den som av berörda myndigheter upprättade nationella handlingsplanen för alkohol- och drogförebyggande insatser. I direktiven redovisas också att alkoholpolitiska intressen och enskilda företagsintressen inte alltid sammanfaller. Mot denna bakgrund anger direktiven att det krävs att målsättningen med samordningen och de särskilda aktiviteterna klarläggs noggrant. En helt nödvändig ut-

Utredningens direktiv och arbetssätt ll

för det framtida samarbetet är enligt direktiven att alla ac-

gångspunkt

nationella handlingsplanens riktlinjer, liksom det faktum cepterar den

majoritet svenska folket betraktar alkoholdrycker som ett att en stor av de inte vill De flesta använder alkohol på ett inslag i livet som avvara.

det inte vållar problem, varken för dem själva eller samsådant sätt att måste dock att alkoholkonsumtion är förenad hället. Budskapet vara

angeläget informera I direktiven uttalamed risker, vilka det är att om.

mobilisering krafter på lokal nivå är viktig för att des också att en av

förstärka informationsinsatserna.

ska enligt direktiven driva och samordna insatser som Kommittén

syftar till:

alkoholens medicinska och sociala verkatt sprida kunskap om ningar i olika skeden av livet,

att främja alkoholfri uppväxt, en att motverka langning till ungdomar, måttfull alkoholkonsumtion bland dem som att eftersträva en alkohol och särskilt bland dem riskerar att bli använder som

storkonsumenter,

verka för kvinnans graviditetsperioder, arbetsplatserna att att och trafiken lands och sjöss blir alkoholfria,

till

motverka konsumtionen av ille-

att genom attitydförändringar

galt tillverkad eller insmugglad alkohol.

de aktiviteter genomförs genom olika Kommitténs arbete, liksom som

överenskommelser, skall löpande dokumenteras och utvärderas.

1.3 Kommitténs organisation

Oberoende Alkoholsamarbetet OAS, Kommittén, som antagit namnet

ledamöter från Socialdepartementet, Svenska Bryggareförebestår av Sprit- och Vinleverantöremas Förening, ningen, Folkhälsoinstitutet,

Alkohol- och Narkotikaupplysning CAN, Sveri- Centralförbundet för

Hotell-och Restaurangföretagare, Vägverket, Alkoholinspektionen, ges Livsmedelshandlaretörbundet SSLF, Rikspolisstyrelsen, Kooperativa

Försäkringsförbundet, Finansdepartementet förbundet, Systembolaget,

Generaltullsstyrelsen. Ordförande i kommittén är f.d. statssekreteoch Ulf Westerberg. Kommitténs ledamöter vid Socialdepartementet, raren har enhälligt beslutat att inga ersättare ska utses.

De olika medlemmarna i OAS har formulerat egna programförkla-

i samarbetet. Från Regeringskansliet och ringar varför man ingår om för samarbetet baserat på folkhälsopers- Folkhälsoinstitutet är intresset

12 Utredningens direktiv och arbetssätt SOU 1998: 154

pektivet. "Sverige har inte råd med alkoholskadoma, ekovarken ur ett nomiskt eller mänskligt perspektiv. Det är dags att pröva åtgärder nya för att åstadkomma resultat inom antal områden, ett framförallt med tanke på nästa generation. Genom ett brett samarbete med många av dem som har anknytning till alkohol stärks förutsättningarna att nå framgång i arbetet med att förebygga risken för skador medicinska och sociala alkoholen orsakar. - som Från Svenska Bryggareföreningen, Sveriges Hotell- och Restau-

rangföretagare SHR, Livsmedelshandlareförbundet SSLF och Sve-

riges Sprit- och Vinleverantörers förening SVL sida betonas de att deltar i samarbetet för att de vill att alkoholdrycker skall brukas med måtta och vid rätt tillfälle- de vill inte att alkoholdrycker ska missbrukas. SHR vill bidra till att stärka förtroendet för restaurangernas servering av alkohol så att den utvecklas viktig och ansvarstagande som en del i samhälle och näringsliv. SVL är med i OAS for att visa att alkoholbranschen har ett för att bidra till måttfull alkoholkonansvar en

sumtion bland befolkningen. Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning CAN

är en kunskapsbank i alkohol- och narkotikafrågor. CAN är med i infonnationssamarbetet eftersom CAN lägger stor vikt vid information att och annan förebyggande verksamhet sker på saklig och vetenskaplig grund.

Vägverket verkar för den s.k. nollvisionen i trafiken, där ingår målet att ingen människa skall behöva skadas eller dödas på grund alkoholav i trafiken. Vägverket är med i OAS för att samverka kring information om alkohol och trafik.

Alkoholinspektionens intresse är att till så att alkohollagama ef-

se terlevs. Inspektionen är även tillstånds- och tillsynsmyndighet för till-

verkning och partihandel med sprit, spritdrycker, vin, starköl och öl. I

Inspektionens uppgifter ingår att informera och utbilda de regler om som gäller för alkoholhanteringen och den ingår därför i OAS.

Rikspolisstyrelsen är bl.a. med i OAS för att samarbeta kring bekämpningen av den illegala alkoholhandeln eftersom den inte bara i sig är olaglig utan dessutom ofta är förknippad med brottslighet. annan Kooperativa förbundet är med i OAS i egenskap Sveriges av en av största detaljhandelskedjor. Och stor folkrörelse vill på som en man ett aktivt sätt verka för god hälsa och miljö bland medlemmar och kunder.

Försäkringsförbundets medlemsbolag försäkringstagare

ger som drabbas skador och sjukdom ersättning av samt hjälp vid rehabilitering. Försälcringsförbundet vill samverka med andra för skador

att förebygga

orsakade alkohol i trafiken, på arbetsplatser och på hälsa av människors och egendom.

Systembolaget är med i OAS eftersom bolaget har till uppgift att sälja alkoholdrycker med bra service och socialt En hederlig ansvar.

Utredningens direktiv och arbetssätt 13 SOU 1998: 154

omfattar också alkooch saklig information om Systembolagets varor

holens risker. dess främsta anledning att delta i

Generaltullsstyrelsen uppger att

bekämpa alkoholsmugglingen. För att lyckas OAS är dess ansvar att hela samhällets stöd, bl.a. måste samhället med denna uppgift behövs svenska befolkningen inte köper eller tar del av svartverka för att den

sprit. har knutits kansli består en sekreterare Till kommittén ett som av kansliet och OAS löpande verksamhet, utredningar, med ansvar för och projektledare ansvarar för

budget och planeringsfrågor en som

alkohol. Kansliet har också hjälp från

OAS opinionsinsats mot illegal

kommittéservice.

regi opinionsinsats mot illegal alko-

Kommittén bedriver i egen en OAS-kommittén har det övergripande ansvaret för opinionshol. med representanter från de orinsatsen. Insatsen leds av en styrgrupp inom OAS finansierar eller på annat

ganisationer och myndigheter som

illegal alkohol. Styrgruppens uppgift är sätt aktivt stödjer arbetet mot OAS-kommittén när det gäller budget och verkatt lämna förslag till står för löpande övergripande beslut inom samhetsplaner. Styrgruppen kommittén beslutat. Styrgruppen har vidare i uppgift att de ramar som och stå for viss samordsamordna de olika delarna av opinionsinsatsen åtgärder mot illegal alkoholhantering som genomning när det gäller ingår i OAS, t.ex. med

de organisationer och myndigheter som

förs av polisens svartspritgruppen och tullens arbete. Folkhälsoinstitutet, och bransch gemensamt. OAS- Opinionsinsatsen finansieras av stat

förvaltar medlen för opinionsinsatsen. Ett förvaltningsavtal

kommittén Kammarkollegiet. Kammarkollegiet sköter enligt avhar tecknats med förvaltningen medlen. Medlen redovisas i Sotalet den ekonomiska av cialdepartementets räkenskaper.

anställts för leda opinionsinsatsens operati- En projektledare har att

huvuduppgift under 1998 har varit att plane-

va arbete. Projektledarens

OAS del vid de regionala konferenser som genom-

ra och genomföra

omkring i Sverige och hålla kontakt med de pilotförts på 28 orter runt arbete mot illegal alkoholhantering och langkommuner som bedriver har projektledaren arbetsgrupp som består av rening. Till sin hjälp en olika medlemmar i OAS-kommittén. I arbetsgruppen presentanter från Folkhälsoinstitutets regionala samordnare. Folkhälsoingår bl.a. en av för fördelning och uppföljning de medel som institutet har ansvarat av finansierat det regionala arbetet.

14 Utredningens direktiv och arbetssätt SOU 1998: 154

1.4 Kommitténs arbetssätt och

uppdrag

OAS-kommittén har sammanträtt sex gånger år 1997 och 1998. per De aktiviteter genomförs i kommitténs som namn måste godkännas av en enhällig kommitté. En OAS viktigaste uppgifter av är att samordna

de olika aktörernas insatser när det det gagnar gemensamma målet och ligger inom OAS plattform. OAS-kansliet ingår mot denna bakgrund i

olika styr- eller arbetsgrupper för projekt som kommittén ställt sig bak-

s.k. samverkan med OAS-aktiviteter om -

OAS arbete ska bedrivas på sådant ett sätt att bredden i kommitténs

sammansättning tillvaratas och därmed ger största möjliga genomslag

för de opinions- och samordningsinsatser stöds kommittén. som av Alla deltagare i kommittén har påtagit sig särskilt ett ansvar att främja att

bruk av alkohol sker ansvarsfullt och motverka missbruk alkohol av både inom den organisationen eller egna företaget och i sina kontakter

med allmänheten

I direktiven slås fast att samordning en av aktiviteter finansieras som av aktörer i vissa fall har skilda intressen

som kräver att målsättningen

med samordningen och de särskilda aktiviteterna

noggrant klarläggs.

OAS-kommittén har därför enats om gemensamma mål och medel för

OAS, se bilaga 3 och aktivitetsplan

samt gemensamma kriterier för

samarbetet, se bilaga 4.

Aktiviteter olika medlemmar som genomför i egen regi utanför ramen för samarbetet med kommittén förväntas sådan karaktär vara av att budskapet inte strider mot grundvalama för kommitténs arbete. Aktivi-

teter som inte godkänts kommittén får inte åberopa kommitténs av stöd

eller använda sig av kommitténs eller logotype. namn Kommitténs aktiviteter finansieras egna av deltagande företag, organisationer och myndigheter.

Samverkansaktiviteter finansieras ofta

av en eller flera medlemmar i OAS.

I det policydokument antagits som av kommittén har uppdraget

fonnulerats enligt följ ande:

"Kommittén ska organisera

ett alkoholförebyggande informationssamarbete mellan branschorganisationer, försäkringsbolag och be-

rörda myndigheter m.fl. kring bruk alkohol, av dess risker och ska-

deverkningar. Insatser ska genomföras vidmakthåller som eller för-

stärker opinion till förmån för återhållsamma en och måttfulla alko-

holvanor i befolkningen

och motverkar bruk alkohol på arbetsav platser och under kvinnans

graviditetsperioder. Kommittén

ska arbeta aktivt för att göra trafiken till ett totalt alkoholfritt område.

Kommittén ska vidare arbeta för alkoholdebuten att skjuts upp ge-

Utredningens direktiv och arbetssätt 15 SOU 1998: 154

för alkoholfri uppväxt samt genomföra insatser nom att verka en

motverkar den illegala hanteringen av alkohol". som

samordna inforrnationsinsatser och aktiviteter

OAS huvuduppgift är att

nationell nivå behov finns eller när det finns samordningsvinster på när ska riktas till de målgrupper och de att hämta. Informationsinsatsema

kommittén ställt sig bakom. OAS insatser ska fölsituationer som enat

utvärderas för mäta graden måluppfyllelse. OAS

jas och att av upp tillskapa organisation ska på den uppdrag är inte att en ny som agera

eller lokala nivån utan uppdraget är att rikta uppmärksamhet

regionala

de sakfrågor OAS medlemmar beslutat på och öka kunskapen om som

kring. Det konkreta arbetet bör utföras och organiseras att lcraftsamla

utifrån lokala behov och förutsättningar.

opinions- och informationsarbete ska vara flexi- Sättet att bedriva

gått har det förekommit olika typer av aktiviteter belt. Under det år som

former samordning inom OAS. Dessa har varit: och olika av

Opinionsinsatsen mot illegal alkohol

- Avsändare och finansiär är OAS.

kopplingen mellan alkoholism och

Trafikprojektet om

-

rattbtlleri. OAS. Vägverketg och Försäkringsför-

Avsändare är delar av

och aktiviteten sker i samverkan med bundet är initiativtagare

OAS-samarbetet bidrar Systembolaget, Folkhälso- OAS. Inom Socialdepartementet med finansiering och hjälp institutet och

marknadsföra projektet. Ansvaret för projektledning ligger att

hos NTF.

mellan för mycket alkohol Alkohål i huvudet- om kopplingen -

och våld. Målgrupp: ungdomar över 18 år.

finansiär är Bryggareföreningen i samverkan Avsändare och

med OAS.

huvudet gränsvärden för skadlig

Drick med information om

- alkoholkonsumtion. Målgrupp: 18-25 åringar.

Folkhälsoinstitutet i samverkan med Avsändare och finansiär är

OAS.

Raka besked bättre ålderskontroller vid folkölsförsälj- - om - Målgrupp: anställda vid livsmedelsbutiker.

ning. personal

och finansiär: Sveriges Livsmedelshandlare i sam- Avsändare

verkan med OAS och Handelsanställdas förbund.

16 Utredningens direktiv och arbetssätt SOU 1998: 154

- Ansvarsfull alkoholhantering ett utbildningspaket till hotell-

och restauranganstâllda. Avsändare och finansiär är Sveriges Hotelloch Restaurangforetagare i samverkan med OAS.

Mot langning till underåriga

- - en reklamfilm om vådan av att langa till ungdomar. Målgrupp: de som kan tänka sig att köpa ut till ungdomar. Avsändare och finansiär är Systembolaget i samverkan med OAS.

- Alkoholfria arbetsplatser internt eget utvecklingsarbete. - OAS samarbetar med Riks-Alna för att utveckla metoder för det alkoholforbyggande och rehabiliterande arbetet på arbetsplatserna.

Alkohol och graviditet kvalitativ

- - undersökning om inställ-

ningen till alkohol bland barnmorskor och blivande föräldrar. Ansvarig och finansiär: OAS i samarbete med Folkhälsoinstitutet.

På vems sida står du Information alkohol - - om och graviditet. Ansvarig och finansiär: Systembolaget i samverkan med OAS.

- Konsumtionsundersökningar, attitydmätningar ett led i den

löpande uppföljningen OAS aktiviteter. av

Ansvarig och finansiär är både OAS, Folkhälsoinstitutet, CAN,

Systembolaget och övriga medlemmar i OAS.

2 Historik

2.1 En blick framåt och en blick tillbaka

l En blick framåt

OAS har tillkommit för att förutsättningarna på alkoholområdet ändrats. Förändringarna i omvärlden har ökat trycket på förnyelse och ökat behovet samarbete för att förhindra att dryckesvanor och

av dryckesmönster utvecklas som leder till ökade skador. Bl.a. handlar det om att utveckla samarbetet mellan stat och alkoholnäring på informationsornrådet och öka det individuella, kollektiva och professionella ansvarstagandet. OAS-kommittén menar att en viktig väg för att uppnå detta mål är att förbättra informationen och opinionsbildningen. Det behövs mer kunskaper om alkoholens verkningar, såväl sociala som medicinska, i olika situationer och skeenden i livet.

Inom Socialdepartementet har ett scenarieprojekt genomförts under våren 1998. Syftet med scenariema var att skapa ett bredare underlag för alkohol- och narkotikapolitiska överväganden. En del av arbetet handlade om att lista den nuvarande alkoholpolitikens styrkor, svagheter, möjligheter och hot i perspektivet år 2005. Bl.a. diskuterades de alkoholpolitiska instrumenten. Den övergripande slutsatsen i scenariearbetet var att de traditionella alkoholpolitiska verktygen med undantag för opinionsbildning, upplysning, information och forskning kommer att minska i betydelse därför att internationaliseringen och europaintegrationen hindrar oss att använda vissa av dem fullt ut, medan ett ökat individuellt och lokalt ansvarstagande med stöd av nya samarbetsformer och samverkansallianser av typ OAS kommer att ökad betydelse och vara nya värdefulla instrument år 2005 Alkohol- och narkotikasituationen inför år 2005: Scenarier om drivkrafter som påverkar förutsättningarna för svensk

alkohol- och narkotikapolitik. Nationella ledningsgruppen för alko-

hol- och narkotikaförebyggande insatser, september 1998.

I scenarierarbetet har blickat framåt. Eftersom det kan vara

man lätt att uppförstora samtidens betydelse kan det vara aktuellt att även blicka bakåt. När det gäller avvägningen mellan den enskildes be-

18 Historik SOU 1998: 154

hov och ansvar, kommersiella intressen och statlig inblandning i tillverkning och försäljning alkohol kan det därför på sin

av vara plats att ge en liten historisk tillbakablick. Kanske kan tillbakablicken öka förståelsen för att relationerna mellan staten och de kommersiella krafterna på alkoholornrådet varierat och ständigt varit föremål för olika åtgärder. OAS är nutidens samarbetsforum på alkoholinformationsområdet mellan stat och näringsliv historien har

men många exempel på hur man försökt att klara balansgången mellan kundernas efterfrågan, kommersiella intressen och statens och övriga aktörers behov att minska alkoholens skadeverkningar och

av även statens behov av inkomster för att täcka kostnaderna för alko-

holens skadeverkningar.

2.1.2 En blick tillbaka

I ett delbetänkande av Alkoholpolitiska kommissionen SOU 1994:25 har en historisk tillbakablick gjorts med utgångspunkt i olika märkesår i den svenska alkoholpolitikens historia. Utredningen redovisar hur olika beslut har påverkats av utvecklingen inom restaurangbranschen och alkoholnäringen och av inflytandet från folkrörelser och stat. Redovisningen här nedan bygger i huvudsak på uppgifter från Alkoholpolitiska kommissionens delbetänkande.

Under l200-l400-talen styrdes statens reglering till stor del av behovet att underlätta för personer som av olika skäl tvingades att resa omkring på den svenska landsbygden. Bl.a. lagfästes böndernas skyldighet att tillhandahålla mat och dryck till resande. På 1300-talet anlades s.k. tavernor vid de allmänna vägarna, vilket det första

var steget i restaurangnäringens utveckling i Sverige. Mot slutet av 1400-talet gjorde brännvinet sin entré. I dag är det svårt att tänka sig att brännvin fram till 1400-talet endast användes som råvara vid lcruttillverlming. Brännvinet blev emellertid så snabbt populärt att Sten Sture d.ä. blev tvungen att förbjuda brännvinsförsäljning för att det skulle bli något över till lcruttillverkningen.

En mycket stor del av alkoholkonsumtionen ägde rum utanför hemmets väggar under den här perioden. 1500-talet gillenas år-

var hundrade. Det kan avläsa i den mängd regler infördes för

man som att få bättre ordning på utskänkningen alkoholdrycker.

av

Mot slutet av 1500-talet ökade den statliga inblandningen. Hela restaurangrörelsen belades med s.k. accis. Införandet accis ledde

av till hel del privata utskänkningsställen fick läggas Myn-

att en ner. digheterna tvingades efter ett tag att lätta på restriktionerna när det blev brist på matserveringar och hotellrum. Paralleller kan dras till dagens situation. Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare har på-

SOU 1998: 154 Historik 19

talat svårigheterna för seriösa restaurangföretagare att överleva i konkurrens med mindre seriösa aktörer. Man föreslår b1.a. sänkt moms och ändrade Skatteregler för de seriösa aktörerna.

Den första egentliga alkohollagstiftningen 1622 års allmänna gästgivare- och lcrögarförordning kom också till för att reglera utskänkningen. Staten lagstiftade om att utskänkningsställena endast skulle ha tillstånd att servera en enda sorts alkohol för att myndigheterna lättare skulle kunna kontrollera att drycken inte förfalskades.

Mot slutet 1600-talet var ordningsproblemen på krogarna så

av stora började införa begränsningar i öppettider. Bl.a. för-

att man bjöds all utskänkning under julmässor, gudstjänster och andra kyrkliga högtider. Importen belades med tullavgift och man försökte att förbehålla rätten att bränna sprit till enbart bryggarskrået. Detta lyckades inte helt utan husbehovsbränningen ökade på l600-talet.

1731 trädde den första stora brännvinsförordningen i kraft. Förordningen innebar att staten för första gången ingrep i den enskildes frihet att efter eget behag använda sin säd till bränning. Bakgrunden till förordningen att många bönder använde för mycket säd till

var brännvin istället för att tillverka mjöl vilket ledde till att människor svalt. Under missväxt förbjöds husbehovsbränning helt. I början av 1800-talet började potatisen att ersätta säden som råvara- brännvinstillverkningen fördubblades. Början av 1800-talet var den mest liberala tiden vad gäller alkoholregleringar. Detsamma gällde nivån på den genomsnittliga konsumtionen som låg mycket högt. Supandet och skadeverkningama av alkohol ökade till den grad att motkrafter började Den första nykterhetsföreningen bildades.

växa upp. Kommunerna fick vissa befogenheter att besluta om rättigheter för utminutering och utskänkning. Det kommunala vetot började ta form. I mitten 1800-talet förbjöds fylleri på allmän plats.

av

Samtidigt skedde också förändringar tillverkningssidan. Husbehovsbränningen började konkurreras fabrikstillverkningen.

ut av Man började bilda lokala spritbolag. Avsikten var att vinsten skulle tillfalla kommunen eller användas till allmänna ändamål. Nykterhetsrörelsens framgångar och de ökade restriktionema ledde till att spritkonsumtionen halverades på ca 25 år. 1855 års försäljningsförordning betraktas som det första verkliga försöket att med hjälp av lagstiftning pressa tillbaka superiet. De nya restriktionema riktades framför allt mot husbehovsbränningen genom att handeln delades

i partihandel, minuthandel och utskänkning. Mattvånget införupp des. Utvecklingen kan ses som en kombination av förändringar i tillverkningsledet både styrdes marknadskrafter och lagreg-

som av leringar från husbehovsbränning till fabrikstillverkning och efter-

20 Historik SOU 1998:1154

frågebegränsande lagreglering ledde fram till de absolut

som en av största förändringarna i alkoholhanteringens historia.

Slutet av 1800-talet dominerades av en strid kunderna mellan

om det privata intresset L O Smith och samhällsintresset kommunala destillatörema. Det privata intresset förlorade och utvecklingen gick mot ett samhällsmonopol på försäljningen alkohol.

av

Under denna tid växte också nykterhetsrörelsen. Det fanns två falanger inom nykterhetsrörelsen. En absolutistisk IOGT

och en som i första hand vände sig mot brännvinsmissbruket Wieselgren. Under 1900-talets början, fram till folkomröstningen 1922, pågick diskussionen om totalförbud eller restriktioner. Samtidigt pågick

en omfattande desintressering minskning av det privata vinstintresset av rusdryckshanteringen. Ivan Bratt var chef för AB Stockholmssystemet och genom dotterföretaget Grönstedt Co förvärvade bolaget fullständigt monopol inom vin- och spritförsäljningen i Stockholm. För att vinna kontroll över partihandel och tillverkning bildades 1912 ännu ett dotterföretag AB Vin- Spritcentralen. V S inköpte Reimersholmsbolaget och hade därmed total kontroll. 1923 fick bolaget även formellt monopol.

Fram till 1940-talet gick utvecklingen av tillverkning-/försäljning och lagstiftning i samma riktning. Motbok, inköpskontroll och mattvång infördes. Systembolagen gavs ensamrätt att driva s.k. folkrestauranger. På 1940-talet kom motreaktionema, denna gång från två håll. Motboken ansågs av nykterhetsvänner bidra till att befolkningen konsumerade upp den maximala Från annat

ransonen. håll framfördes kritik mot den alltför reglerade serveringen. Knepen att kringgå reglerna var många. I riksdagsdebatten ifrågasattes motbokssystemet. För att ge ett exempel på att ett liknande tankesätt som dagens även om ordvalet är annorlunda förekom redan vid mitten av 1950-talet när det gäller synen på information och opinionsbildning citeras riksdagsmannen Per Edvin Sköld: "Tyvärr måste vi nog slå fast, att det inte finns några genvägar på detta fält, lika lite som på andra där det gäller att råda bot på mänsklig vanart. Det finns bara den urgamla envisa kulturkampen, att ihärdigt fostra och ihärdigt försöka påverka månniskoma. Det är ett långvarigt uppfostringsarbete, och det kan dröja sekler innan det verkar, det är det

men enda man har att göra, och det finns i alla fall möjlighet att däri-

en genom steg för steg komma till ett bättre läge.

Motboken avskaffades 1955 och istället tillämpades höga skattepåslag för att begränsa konsumtionen. Högprispolitiken visade sig vara ett effektivt sätt att begränsa alkoholkonsumtionen. De positiva resultaten ledde till att det vid mitten av 1960-talet på nytt blev aktuellt att införa vissa lättnader i lagstiftningen också hade effekt

som på tillverkning och försäljning. Mellanölet fick säljas i livsmedelsaf-

SOU 1998: l 54 Historik 21

fárer, mattvånget luckrades Relativt snabbt ledde dock mellanupp. ölsförsäljningen till ökad alkoholkonsumtion, främst bland ungdo- Redan 1977 förbjöds försäljning av mellanöl i livsmedelsbutimar. kerna. Från mitten 1980-talet genomfördes så på nytt olika förändav ringar i liberal riktning och ett flertal detaljrestriktioner avskaffades. Sverige påbörjade sina förberedelser för ett medlemskap i EES och EU. Mellanölet återinfördes särskild skatteklass det säljs som men endast på Systembolaget eller serveras på restaurang. Systembolaget öppnade allt fler butiker, införde Självbetjäning och utökade sitt sortiment. I och med Sveriges medlemskap i EU avskaffades import-, export-tillverknings- och partihandelsmonopolen. Ett nytt alkoholpolitiskt motiverat system för tillstånd, kontroll och tillsyn infördes. Det enda monopol blev kvar var Systembolagets detaljhandelsmosom nopol. Efter nästan 80 år statligt monopol började på nytt en priav vat alkoholnäring att växa inom import, export, tillverkning och upp partihandel. Efter EU-inträdet har den legala marknaden både statlig och privat utsatts för påfrestningar från en växande illegal marknad, ñämst ökad smuggling Generaltullsstyrelsens promemoria genom alkoholsmuggling 1998-09-08. Statens skatteintäkter från alkoom holförsäljningen minskar. Prisinstrumentet medel att minska som konsumtionen har försvagats både den ökade illegala marknaden av och av befolkningens ökade rörlighet över gränserna. Antalet restauranger ökar. Andelen alkohol som konsumeras på restaurang är långsamt ökande från 6 procent vid 80-talets börca jan till 20 procent 1998. En långsam förändring sker även av ca konsumtionsmönstren. Tidigare Sverige ett land där spritkonvar sumtionen stod för stor del konsumtionen. Numera dricks en av nästan lika mycket alkohol i form sprit, vin och öl. Det är främst av ölkonsumtionen ökat under senare år. Men i ett längre perspeksom tiv är det vinkonsumtionen som står för den största ökningen. Svenska folkets att främst dricka alkohol under helgerna består vana dock. nyligen genomförd undersökning KALK visade det sig I en att vi dricker 60 procent all alkohol på fredagar och lördagar. ca av Kommunerna har fått ett allt större inflytande över alkoholserveringen. Ett ökat samarbete mellan kommunföreträdare och alkoholnäring har utvecklas. En liknande utveckling sker på statlig nivå. Den statliga alkoholhnteringen har minskat genom avvecklingen av tillverknings- och partihandelsmonopolen. Istället har central en ny statlig myndighet inrättats för tillståndsgivning, kontroll och tillsyn. Ett ökat samarbete med den legala näringen har inletts för att man tillsammans ska arbeta för att den ökade kommersialiseringen inte

22 Historik

ska leda till ökade alkoholskador. En effekt detta ökade

av samarbete är informationssamarbetet inom OAS.

Förutsättningarna för och innehållet i alkoholpolitiken

har som synes förändrats under åren. En faktor är utmärkande för de

som

senaste årens utveckling är att förändringstakten har ökat.

2.2 Konsumtionstrender under de senaste

50 åren

Inom OAS-samarbetet har framtagits mängd data underlag

en som för de regionala konferensema hållits under 1998 illegal

som om alkoholhantering och som underlag för OAS egen planering, t.ex. för att analysera behovet information och för att utforma infor-

av mation, budskap m.m. Statistikbearbetning och analys har gjorts

av den fristående utvärderingsgruppen och av Håkan Leifman, sekreterare i utvärderingsgruppen.

Sett ur ett längre tidsperspektiv har den svenska alkoholkonsumtionen varierat ganska kraftigt. Figur A visar utvecklingen den

av registrerade konsumtionen Systembolagets försäljning, restaurangförsäljningen och försäljningen av folköl omräknat till 100 % alkohol per invånare, 15 år och äldre totalt och uppdelat på olika alkoholdrycker från 1950 till 1997. Efter andra världskriget

var den registrerade konsumtionen mycket låg ca 4 liter alkohol. Från

ren mitten av 1950-talet, efter motbokens avskaffande, fram till mitten av 1970-talet ökade konsumtionen lcraftigt. Denna ökning ägde för övrigt rum i de flesta västeuropeiska länder och kan bl.a. förklaras av ett kraftigt ökat välstånd. Efter 1976 då konsumtionen i Sverige nådde sin topp med 7,7 liter, sjönk konsumtionen med 22 procent fram till 1984. Därefter har den enbart uppvisat smärre förändringar. Om man endast ser till den registrerade alkoholkonsumtionen kan

en minskning iakttas, sedan 1996 har den registrerade konsumtionen minskat med ca 5 %.

Historik 23

Figur A

Utør100%nikohol

l -Total alkohol"-Sptit - - Starköl.folkol -o-wn |

Under 1980- och 90-talen har problemet att tillförlitlig kunskap

den totala alkoholkonsumtionen uppmärkssammats allt mer, alltom

problemet att få kunskap både den registrerade och den icke-

om registrerade konsumtionen.

Inom för den s.k. KALK-undersökningen har man försökt

ramen att skatta utvecldingstrenden den icke-registrerade alkoholkon-

av sumtionen från 1980 till 1996 se Kühlhorn, mil., 1998. Skattning-

visar, dels att den icke-registrerade konsumtionen alkohol har en av ökat med 80 % från 1980 till 1996, dels att minskningen av kon-

ca

sumtionen i enlighet med försäljningsstatistiken kompenserats av en

ökning konsumtionen icke-registrerad alkohol, vilket innebär

av av att den totala alkoholkonsumtionen sannolikt har varit relativt stabil under år. Ytterligare tecken på att den icke-registrerade, i

senare detta fall den illegala spritkonsumtionen, ökat under de senaste decennierna redovisas i tabell

24 Historik

Tabell 1 Andelen som uppger konsumtion av hembränt och smuggelsprit under det

senasteåret. Resultat från olika riksrepresentativa undersökningar, bl.a. TEMO 1992-

199818-75år

Andelsomuppgerbruk av

.. ..

.. .. Samtliga utomOASbaseratpå två frågor, i OASenfrågaombruk antingenhembränt

av eller smuggelsprit. 2 antaletsomsvaratpå bådafrågorna 3 Intervjuer 0 m mars-1996t.o.m.febr 1997. Annorlunda formulerad.

Andelen som uppger bruk hembränt ökade aningen under 1980-

av talet. Under 1990-talets första år tycks en reell ökning ha ägt rum. Andelen som uppger att de druckit hembränt har därefter legat tämligen konstant runt ca 20 %. Andelen som uppger bruk smug-

av gelsprit låg på 4-5 % i TEMO 1994 och 1996 uppvisade

men en fördubbling vid den senaste mätningen 10 %. Idag

svarar ca en fjärdedel av svenskarna att de druckit hembränt eller smuggelsprit under de senaste 12 månaderna Leifman, mfl., 1999. Det är

se

emellertid svårt att tolka eftersom många de

svaren av som svarar ofta inte vet de köpt hembränd sprit eller smuggelsprit. I dag

om säljs även smuggelsprit i dunkar på liknande sätt hembränt gör.

som

Den registrerade konsumtionsutvecklingen har tidigare varit

en god indikator på utvecklingen totalkonsumtionen vilket inte

av minst dess samband med olika alkoholrelaterade skador visat. I framtiden måste dock större hänsyn tas till den icke-registrerade alkoholkonsumtionens utveckling och samband med skadenivåer. Det framgår av Figur A att spritkonsumtionen har sjunkit stadigt sedan slutet av 1970-talet. Spritkonsumtionens andel den totala

av konsumtionen har också minskat. 1967 det senaste året den

var som registrerade spritkonsumtionen stod för mer än 50 % den regist-

av

Historik 25

rerade totalkonsumtionen alkohol. Idag är den faktiska konsumav tionen av sprit på grund av den icke-registrerade konsumtionen med största sannolikhet nästan dubbelt så hög som den registrerade KALK-undersökningen. Detta innebär att spritens andel totalav konsumtionen är högre än vad den registrerade konsumtionen ger vid handen. Tabell 2 redovisar den beräknade totala alkoholkonsumtionen 1996-97. Siffrorna är baserade på KALK-data. Enligt denna skulle spritkonsumtionen uppgå till 2,7 liter alkohol årligen vilket ca ren motsvarar drygt tredjedel totalkonsumtionen. Vinkonsumtioen av plus starkvin uppgår till 2,2 liter 100 % alkohol

nen bordsvin ca

vilket motsvarar drygt 28 % den totala konsumtionen. Starkölav skonsumtionen beräknades till 1,59 liter 20 % totalkonsumtioav och folköl till 1,25 liter 16 %.

nen

26 Historik SOU 1998: 154

Tabell 2 Skattningen av svenskafolkets alkoholkonsumtionunder 1996, uppdeladpå olika sorter och delmängder

Alkoholsort och Liter Volymlit Andel % Andel % delmängd alkohol 1000 av resp avdentotala

100%per alkoholsort alkohol-

inv 15år+ alk 100%per konsumtionenalk

inv 100% perinv

15år+ 15år+

Sprit

Statistikförd 1,45 27 409 53,2 18,2 försäljning

Starkvin

Statistikförd 0,14 5 746 57,2 1,8

försäljning

Privat införd legalt 0,10 4259 42,8 1,3

Totalt 0,23 1005 100,0 3,1

Bordsvin

Statistikförd 1,64 105181 81,8 20,6

försäljning

Stark/mellanöl

Statistikförd 1,35 186484 81,4 16,9

försäljning

n Ca 10delavskattningamafaller inom kalenderåret1997.

Historik 27

Tabell 2a Privatimporter under 1996, uppdeladeefter avgifttsfria och ickeavgiftsfria kvoter vid inresan

Alkoholsort och Liter Andel % Andel % Andel% delmängd alkohol avimporten av avden

100%per inv av resp dentotala totalaalko-

15 alkoholsort importen holkonsum-

tionen

Sprit

Starkvin

Bordsvin

Stark/mellanöl

Totalt

Ca 10delavskattningamafaller inomkalenderåret1997.

28 Historik SOU 1998: 154

Alkøholkonsumtiønens utveckling i olika grupper

Under efterkrigstiden har kvinnornas alkoholbruk ökat mer än männens. För vissa tidpunkter under perioden 1967-1998 är det möjligt att redovisa kvinnornas andel av den totala alkoholkonsumtionen se tabell 3.

Tabell 3 Totalkonsumtionens fördelning mellan manliga och kvinnliga alkoholkonsumenter

1967 1978 1987-90 1992-94 1996 1997 1998

RUS NORD SIFO TEMO TEMO KALK TEMO

Samtliga Antal respon- 2029 1787 4357 2926 1303 2303 5054 denter Andel nykterister 25 11 28 11 12 12 9 %

Kvinnor Antal respon- 1245 910 2152 1464 655 1203 2510 denter Andel nykterister 28 15 35 14 15 14 11 %

Andel kvinnliga konsumenterav samtliga 43,8 49,5 44,5 48,5 48,2 50,7 48,9

Kvinnorskonsumtion i % avtotalkonsumtionen 20,1 27,3 27,2 31,7 31,3 33 31,0

Män Antal responden- 1287 877 2205 1462 648 l 100 2529 ter Andel nykterister 12 8 21 8 8 9 7 %

Andel manliga konsumenterav samtliga 56,1 50,5 55,2 51,5 51,8 49,3 51,1

Mannenskonsumtion i % av totalkonsumtionen 79,9 72,7 72,8 68,3 68,7 67.0 69,0

Medelkonsumtion Konsumtionper inv 15år+ liter alk 100% enligt försäljningsstatistiken 7,03 7,10 6,39 6,26 6,00 5,90

-

Avserpersonersominte dricker alkohol underennormalvecka.

Historik 29

År 1967 kvinnornas andel den totala konsumtionen 20 var av prounder 1990-talet ökade den till mellan 31 och 33 procent. Ökcent, ningen kvinnornas konsumtion har, av allt att döma, inträffat av speciellt efter motbokstiden och pågick främst under 1960- och 70talen. Under 1980- och 90-talen har skillnaden i konsumtion mellan könen visat sig vara ganska konstant. Enligt surveyundersölcningar från 1980- och 1990-talen dricker männen 2-2,5 gånger alca mer kohol än kvinnor. Vid slutet 1960-talet drack männen 4 gånger av Den långsiktiga ökningen av kvinnornas andel av totalkonmer. sumtionen beror inte bara på att antalet kvinnliga alkoholkonsuökat färre absolutister. Kvinnor dricker även än vad meriter mer fallet under tidigare decennier. som var

Åldersgrupper

I Sverige uppvisar ungdomarnas alkoholvanor likheter med trenden hos den övriga befolkningen. När den svenska alkoholkonsumtionen och åtskilliga alkoholrelaterade problem nådde sin topp under det 1970-talet alkoholmissbruket också utbrett bland ungsena var mer domarna i dag. Det finns tecken på att alkoholproblemen ökade i än större utsträckning bland ungdomar under denna tid. Analyser av den alkoholrelaterade medicinska dödligheten har visat att dödstalet ökade kraftigast bland människor mellan 1970 som yngre och 1976. Från och med slutet 1970-talet och fram till mitten 80-talet av av minskade alkoholkonsumtionen bland ungdomar liksom bland vux-

na. Som helhet har perioden från början 1980-talet varit tämligen av stabil när till ungdomarnas genomsnittliga alkoholkonsumman ser tion. Det har förekommit små variationer dessa har följt den men allmänna utvecklingen. Det finns dock tecken på att konsumtionen alkohol bland ungdomar ökat under år. Flera undersökav senare ningar bl.a. CAN: skol- och vämpliktsundersökningar under de åren visar att andelen ungdomar ofta berusar sig ökar senaste som och andelen aldrig berusar sig minskar. Bilden är dock inte helt som entydig. I OAS, FHI:s, CAN och Systembolagets konsumtionsun- :s dersökning TEMO-98 intervjuades ca 2 000 ungdomar i åldrama 16-24 år 950 i gymnasieåldem. Vid närmare analys varav ca var en visade det sig att det fanns signifikant skillnad i fråga av svaren en konsumtionsnivåer och kontakt med illegal alkohol mellan eleom går på praktiska program och elever på teoretiska program. ver som Pojkar går på praktiska program dricker mer alkohol per år än som pojkar går på de teoretiska linjerna. De kommer dessutom oftasom

30 Historik

re i kontakt med hembränt och smuggelsprit än pojkarna på de teoretiska linjerna. Än större skillnader finns bland flickorna. Det är generellt så att flickor som går på teoretiska program dricker mindre än flickor som går på praktiska program. Andelen flickor som går på praktiska program och kommit i kontakt med svartsprit ökar medan andelen flickor på de teoretiska programmen som kommit i kontakt med "svartsprit" minskar något.

P°°° Figur AndelensomuppgerattdeköptsmuggelsprltellerHembränt

ellerbllvltbjuden hembråntpå underdesenaste12månaderna BO 70 eo7- -- 50- 40e

Pojkar.teoretisktprogram Pojkarpraktisktprogram Flickor,teoretisktprogram Flickor.praktisktprogram

i 01905 una i

t .

CI1007.alkoholperÅr 600

400 300- 200-

Pojkar,teoretisktprogram Pojkar.praktisktprogram Flickor,teoretisktprogram Flickor.praktisktprogram

i unna :m: I19Blmannlkolüsklclder J Studier av frågeundersölcningar genomförda under olika årtionden visar på tydliga åldersrelaterade skillnader i alkoholkonsumtion.

SOU 1998: 154 Historik 31

Tabell 4 redovisar åldersskillnader enligt olika undersökningar genomförda 1987 till 1998. Tabell 4Årskonsumtion i liter alkohol 100% i olika åldrar, män ochkvinnor

Sifñ-omaunder 1987-1990ärenhopslagningavresultateti fyra årligaundersökningargenomförda SIFO. 1992-1994ärenhopslagningavtreårliga undersökningargenomfördaav TEMO. Undersökningenför 1990harett extremthögttotalvärdeför kvinnor ochdettapåverkar skillnadernamellandetvåperioderna.

I samtliga urval är kvinnornas medelkonsumtion betydligt lägre än männens. De äldre åldersgrupperna tenderar att dricka mindre än de yngre. Att alkoholkonsumtionen generellt är lägre bland äldre än

framkommer i såväl svenska utländska studier. Det finns yngre som därför fog för antagandet, att detta till stor del är en ålderseffekt,

med ökande ålder minskar alkoholkonsumtionen. dvs. att personer En sociologisk förklaring till denna ålderseffekt är, att sociala förväntningar och rollbeteenden skiljer sig för olika åldersgrupper. Det finns emellertid också andra faktorer som påverkar åldersproñlen, nämligen kohorteffekter givna åldersgruppers specifika situation till följd att de är födda under tidsperiod och perio-

av samma deffekter givna åldersgruppers erfarenheter av specifika situationer som under en viss period förelegat i samhället.

Av speciellt intresse är konsumtionen av alkohol i mycket unga år. I tabell 5 redovisas årskonsumtionen för bam och ungdomar. I Sverige finns i tolvårsåldern fortfarande alkoholkonsumenter. Sedan debuterar allt fler och konsumtionen i tjugoårsåldem skiljer sig inte markant från äldre gruppers.

32 Historik

SOU 1998: 154

Tabell 5 Könstördelad årskonsumtion för barn och ungdomar

Ålder Flickor

Pojkar Antal Medel- Andel Medel- Antal Medel- Andel Medelinter- konsum- konsu- konsumtion inter- konsum- konsu- konsumvjuade tion i menter i alk 100 vjuade tion i menter tion i

Källa:SIFO:sungdomsunderökningar,Kühlhorn, 1998.

Statistisktsäkerställdaskillnadermellankönenp0.05.

Dryckesmönster

Hittills har vi enbart studerat skillnader mellan tidsperioder och grupper i den genomsnittliga alkoholkonsumtionen. Under år

senare har också sättet att dricka, dryckesmönstret, fått ökad uppmärksamhet. Ett viktigt skäl är att sättet att dricka, förutom den totala volymen, också påverkar omfattningen speciellt de sociala alkohol-

av relaterade problemen. Med dryckesmönster ofta den tidsbe-

menas stämda variationen i drickandet samt storkonsumtionstillfállen berusningsdrickande. I Sverige är de intimt förknippade med

varandra: storkonsumtionstillfállen är förlagda till veckoslut och helgdagar. I Sverige torde studier dryckesmönster särskilt

av vara av stort intresse eftersom man kan befara att det typiska svenska dryckesmönstret resulterar i specifika sociala problem.

Tabell 6 visar utvecklingen omfattningen storkonsum-

av av tionstillfállen utifrån tre undersökningar genomförda 1967, 1992 och 1997.

Historik 33

alkoholintag, män och kvinnor 1967, 1992 Tabell 6 Frekvens av tillfällen med stora och 1997

Åldersgrupper gång 2-6 Högst lcke-konsu-Ingen Totalt Minst 2 En ochår gångeri gånger engång meriter inforper mån månad årligen perår mation

Män Alder 16-25

Alder 26-45

Alder46-70

Kvinnor Alder 16-25

Alder 26-45

Alder46-70

sprit37 cl eller l flaskavin 75 cl eller6burkarstarköl, Alkohol motsvarandeminst flaska eller 8burkarfolköl.

sådana tillfällen har ökat över tid och störst har ölmingen Antalet Bland kvinnorna framträder också under 1990varit bland kvinnor. skillnader mellan och äldre. Det finns vidare studier talet stora yngre koncentrationen drickandet till veckoslut och pekar på att av som de decennierna än minskat. helger ökat under senaste snarare och öl än tidigare och mindre sprit. Svenskarna dricker mer vin i valet alkoholdrycker har således inte resulte- Denna förändring av rat i ett förändrat dryckesmönster.

2 18-6336

34 Historik

Regioner

Trots att konsumtionen den icke-registrerade alkoholen av har ökat har vi i Sverige en förhållandevis god kontroll över utvecklingen av alkoholkonsumtionen i riket både totalt sett och uppdelat för män och kvinnor och ungdomar och Riktar vi i stället vårt intresse vuxna. på att se om det finns regionala eller lokala skillnader dock kunär

skapen mer begränsad.

Nyligen genomförda studier Svenska alkoholvanor i förändring Red: Björ och Kühlhorn, 1998 visar att skillnaderna i alkoholvanor och alkoholrelaterad dödlighet minskat mellan länen under de senaste 30-40 åren, inte minst mellan storstadslänen och övriga län.

Utjämningstrenden visade sig krañigast i analyser självrap-

vara av porterad alkoholkonsumtion enligt surveydata. Enligt dessa data

har konsumtionsslcillnadema mellan storstadsregioner

och resten av landet i stort sett jämnats ut under de 25 åren Kühlhorn, senaste se mil., 1998. Analyser den alkoholrelaterade dödsorsaksstatistiav ken 1973-93 levercirros, alkoholism, alkoholpsykos och alkoholförgiftning visade också på viss klart utjämningsten men svagare rend mellan regioner under hela perioden detta kvarstår men trots betydande skillnader mellan land och stad i dödlighet. Figur B visar på utvecklingen spridningen den alkoholrelaterade dödligheav av ten i procent medelvärdet från 1973 till 1996. Spridningen låg av tämligen konstant eller ökade t.o.m. under 1970-talet under den tid som den alkoholrelaterade dödligheten steg. Därefter och fram till början 1990-talet har spridningen minskat, alltså under period av en i då också den alkoholrelaterade dödligheten har minskat. Under de

senaste åren finns dock inga tecken på ytterligare utjämning mellan länen.

Historik 35

Spridning mellan länen1973-96ialkohoirelaterad dödlighet Qvatzøauawlølsuilprøeamavmaøaivâuat

a --ä-g 50 -u/ - --- -- ---------------- ----------------- -. ... ------.----------- ----- ---- ------------- x..x--_x§_ a

0 w . 7374 7576 7778 7960 8182 8384 85% 8788 NW 9192 9394 §96 J l "."AAAA -Ö lsverdnos -Totaiaanuetdøttsfall -K- Aikoholsmlalkømiberoerlde

En möjlig förklaring till utjämningen mellan länen är att länsindelningars betydelse markör för kulturella skillnader i allmänhet som och även för dryckeskulturer har minskat. Avståndsfaktoms betydelse för människor har krympt betydligt under de senaste decenni- Nya dryckestrender sprids troligen fortare idag än tidigare. Ju ema. folk i olika regioner kommunicerar med varandra desto svårare mer blir det för regionala kulturer att överleva. Ett exempel på den utjämning skett är att dödligheten 1980 fyra gånger så hög i som var de län hade högst dödlighet jämfört med de län som hade lägst som dödlighet. dödligheten endast dubbelt så hög i länen med 1998 är högst dödlighet jämfört med de har lägst dödlighet. som Större skillnader återfinns dock mellan olika kommuner, även mellan kommuner inom ett och samma län. Idag dödligheten ca 5-6 gånger högre i de kommuner som har högst dödlighet, jämfört med de med lägst dödlighet. Medan skillnader i konsumtion och dödlighet mellan länen till viss del troligen uttrycker skillnader i dryckeskulturer, är det troligt att skillnader mellan kommuner i störutsträckning uttrycker skillnader i socioekonomiska förhållanden. re

3 OAS

Beskrivning av verksamhet

3 l Ungdomar

.

Hembrännarens

"mest lönsamma kund.

Bland ungdomar förknippas konsumtion alkohol ofta med att bli av Något tyvärr har lett till att många tonåringar gör sin alkovuxen. som holdebut alltför tidigt, då de varken har fysisk eller psykisk mognad att hantera alkohol. OAS ska verka för alkoholfri uppväxt. OAS har en beslutat prioritera samarbete inriktas på att bekämpa langning att som och försäljning illegal alkohol till ungdomar, att upprätthålla åldersav vid försäljning och servering och att motverka berusningsgränser drickande. Under 1998 har några medlemmarna i OAS genomfört av olika aktiviteter riktade till ungdomar. Det finns både likheter och olik-

38 Beskrivning OAS verksamhet av SOU 1998: 154

heter mellan de olika insatserna. En viktig gemensam nämnare är att informationen syftar till att stärka det enskilda ansvaret, inte bara i det egna förhållningssättet till alkohol utan även ansvaret för andra och det

yrkesmässiga ansvar som anställda inom OAS branschorganisationer

har.

3.1. l Alkohål i huvudet

Under 1998 genomfördes informationssatsning i Svenska Bryggareen

föreningens och Stiftelsen Non-Violences inforrnationsprogram

"Alkohål i huvudet. Satsningen skedde i samverkan med OAS.

Inför informationssatsningen genomförde Bryggareföreningen

en undersökning där försökte få veta varför ungdomar dricker. Inte man helt oväntat visade undersökningen att ungdomar dricker bl.a. för de att vill bli berusade. De att de kände sig säkra uppgav mer och vågade mer när de drack. Undersökningen visade också att ungdomar är trötta på att enbart höra hur farligt det är att dricka alkohol. Samtidigt visade undersökningen att det är rädslan för att bli full och utsättas för våld som upplevs som mest negativt med alkohol. Berusning och rädsla för våld

är därför en utgångspunkt för Bryggareföreningens kampanj. Kampan-

jen består tre filmer våren 1998 visades på ñlmduk, av som en uppsatt på en vägg vid Stureplan i Stockholm, och på TV3 och Z-TV. Filmerna visar ett händelseförlopp där alkohol ingår och där huvudpersonerna råkar in i situationer de inte riktigt har kontroll över. Filmerna har öppna slut så att betraktaren själv får fylla i vad händer som sen.

Bryggareföreningen skickade ut en tidning till 102 000

ca personer födda 1980 där kända skribenter berättade sina erfarenheter unga om av alkohol, berusning och Vidare producerades hemsida med liksex. en

nande uppläggning.

Non-Violence ansvarade för ett skolprogram vände sig till elesom ver som gick sista terminen i gymnasiet. Skolprogrammet uppbyggt var

kring föreläsningar och efterföljande diskussioner. TV-filmema använ-

des för att starta diskussion bland ungdomarna. Non-Violence been sökte 20 skolor och mötte 7 000 elever under våren 1998. Lärare och ca elever uppmanades vid besöken att söka stipendier för på hand att egen fortsätta det förebyggande arbetet med alkohol och ungdomar. De skolor som ingick i skolprogramrnet erbjöds även delta i tävling. att en Under försommaren åkte vinnarna tävlingen till Miami och fick tillav sammans med representanter för Non-Violence besöka det riktiga Miami Vice och se hur deras förebyggande ungdomsarbete fimgerade. Under hösten 1998 beräknar Non-Violence att besöka 1 l skolor. ca

Beskrivning OAS verksamhet 39 av

Bryggareföreningen har följt vårens aktiviteter. En eftennätning upp har skett projektets olika delar. Eftermätningen av tidningens geav nomslag visade att den hade nått ut till 77 procent av målgruppen. Av dessa hade 89 procent läst eller bläddrat i tidningen. 43 procent hade sparat den, 88 procent tyckte att den intressant, 92 procent tyckte att var den trovärdig och 70 procent tyckte att den förmedlade något till var dem. Av de hade tagit del tidningen hade 76 procent börjat fimsom av dera över hur andra förhåller sig till alkohol och 50 procent 38 000 ungdomar hade börjat fundera över sitt eget förhållande till alkohol. När det gäller skolprogrammet har det visat sig svårare än bevara räknat komma in på skolorna. Enligt Non-Violence har det bl.a. beatt på den individuella skolplanen innebär att ett visst antal rott nya som timmars undervisning ska garanteras i alla ämnen. Uteblir en timme måste den kompenseras. Erfarenheten att det har blivit svårt att kom- -

in på gymnasieskolan bekräftas också av andra än Bryggareföre-

ma ningen och Non-Violence. Samma erfarenheter har gjorts Socialdeav partementets Drugsmart-projekt och Folkhälsoinstitutet. Den nya gymnasieskolans organisation ställer stora krav på långsiktig planering för få möjlighet att lämna information till och föra dialog med gymatt en nasieelever alkohol. En väg är att utveckla arbetet med ANTom annan kontaktpersoner och samarbetet med Skolverket, för att på så sätt möjliggöra att tid frigörs för alkoholförebyggande arbete i gymnasieskolan. De ändrade förutsättningarna för alkoholförebyggande arbete riktat till gymnasieelever är något bör lyftas fram i diskussionen om det som mer framtida informations- och opinionsarbetet riktat till ungdomar. En kvantitativ eftermätning målgruppens attityder har gjorts. 63 av målgruppen 18-åringar har hört talas "Alkohål i huvuprocent av om det". 45 bidrag lämnades in till "Alkohål i huvudets tävling. Information "Alkohål i huvudet och TV-filmer har visats i oliom ka sammanhang, bl.a. på Socialdepartementets Resource Konferens i Stockholm i maj 1998, på OAS regionala konferens i Stockholm i juni 1998 och på Ungdomsdisco i Gallerian i Stockholm under Vattenfesti-

valen sommaren 1998.

3.1.2 Drick med huvudet

Under 1995 påbörjade Folkhälsoinstitutet sin rikstäckande insats för att informera gränsvärden för skadlig alkoholkonsumtion och ge imom pulser till hur kan dricka klokare, den s.k. djurkampanjen. man Djurkampanjen har rönt stort intresse och över 130 000 personer ringde under 1996 till Folkhälsoinstitutets OZO-nummer lanserades som via kampanjen. I november 1997 startade Folkhälsoinstitutet på tredje

40 Beskrivning OAS verksamhet SOU av 1998: 154

året, nu i samverkan med OAS, rikstäckande omgång sin inen ny av fonnationsinsats. Under 1997/98 är målgrupperna för informationsm-

satsen ungdomar mellan 18-25 år, tonårsföräldrar och lokala kontakt-

personer. Folkhälsoinstitutet har valt att koncentrera sina insatser på målgruppen 18-25-åringar eftersom det är i dessa åldrar konsumeman rar som mest alkohol i livet. Syftet med insatserna är att skapa upp-

märksamhet kring den alkoholkonsumtionen,

egna varna för dåliga vanor pga alltför hög alkoholkonsumtion, älpa föräldrar att sätta gränser och fimgera som stöd för lokalt förebyggande arbete. Man vill fä ungdomar att själva söka information, i första hand ringa 020genom att ett nummer. För att nå en ung målgrupp producerade Folkhälsoinstitutet världens första "telefonsåpa. Den ringer O20-numret deltar själv i som såpan genom lcnappval. Förutom telefonsåpan lanserades kampanjen via en webbsida "Hur dricker du ungdomar på Frys- - - som en grupp huset producerat tillsammans med reklambyrå. Två reklamfilmer en producerades, båda handlar dagen innan har druckit om personer som för mycket. Via och vykort spreds budskap och information annonser om webbsidan och informationstelefonnumret. Folkhälsoinstitutet samarbetade med tidningen Frida publicerade artiklar ungdomar som om och alkohol. Tidningen Frida läses stora tonårsflickor. I av grupper samarbete med OAS presenterades informationskampanjen vid Aftonbladets rockgala på Cirkus.

Informationsinsatsen bygger mycket på lokalt Ute i engagemang. länen ordnades olika aktiviteter. Målet med kampanjen kunvar att ge skap om gränsvärden för skadlig konsumtion, förstärka flickors unga kunskap om att de tål alkohol sämre än pojkar, acceptans och kunskap om alkoholfria zoner. Informationskampanjen lanserades vid en välbesökt presskonferens i november 1997 och fick bra genomslag i medierna.

Under kampanjperioden satt skyltar med djur och lappar med informationstelefonnumret i tågvagnar, tunnelbanan och bussar. uppe Över 100 000 vykort och 16 000-18 000 affischer gick åt. Reklamñlmerna visades vid 196 tillfällen och nådde 590 000 personer i målgruppen. Telefonnumret har haft 250 000 besökare sedan november 1997. Hemsidan har besökts 63 000 av personer.

3.1.3 Förbättrad ålderskontroll för

och stopp

langning

Systembolaget arbetar löpande med alkoholinformation. Kampanjen "Leg 25" startades 1991 och pågår fortfarande. Syftet med kampanjen är att få alla kunder är än 25 år att självmant visa legitimasom yngre

Beskrivning av OAS verksamhet 41

tion när de gör sina inköp. Det har funnits annonser i dagspress, reklamfilmer på bio, affischer i butikerna och broschyrer till kunderna. Under 1997 började visningen "Papi Raul-f1lmerna mot langav ning. Under hösten 1997 genomförde Systembolaget två undersökningkvantitativ undersökning som ska fungera som en nollmätning ar, en inför framtiden vilka attityder finns till Systembolagets filmer om som och langning. Undersökningen genomfördes gruppintervjuer med som tjejer och killar i åldern 20-25 år hade yngre syskon. De flesta insom tervjupersonerna uppfattade Papi Raul-filmema som roliga. Budskapet att handla gärna på Systemet köp inte ut samt att "det är ditt anmen någon råkar illa ut uppfattades tydligt. Det uppfattades vidare svar om generellt fel att köpa ut till ungdomar som är runt 15-16 år, men som de flesta intervjupersonerna kunde tänka sig att köpa ut till bekanta av är runt 18 år. De skäl framfördes till varför de kunde tänka sig som som att köpa ut till personer som är under 20 år var följande;

de känner personen de blir tillfrågade om de vill köpa en flaska vin frågar uppfattas som "m0gen - personen som personen bör vara mellan 16 och 18 år drickandet ska äga rum på en speciell plats det känns bättre att köpa ut till flickor än pojkar. -

Resultatet undersökningarna användes utgångspunkt för det av som fortsatta arbetet med kampanjer mot langning. Under 1998 producerades två filmer mot langning i samverkan med OAS. Filmerna visanya des bl.a. i samband med skolavslutningarna och Lucia. Livsmedelshandlareförbundet SSLF producerade -tillsammans med ICA-handlama, D-gruppen, Hemköp, Dagab och Bergendahls i samarbete med OAS tidning, Raka Besked, delades ut till all en som personal i butiker tillhör förbundets medlemmar. I tidningen insom formerades de lagar och regler gäller för folkölsförsäljning. I om som tidningen går ordföranden i Handelsanställdas förbund och VD:n för Svensk Handel ut tillsammans och redovisar sin enighet bakom målet 0 noll olagliga folköl. Båda betonar vikten att lagen följs och att ingav skapar regler på minsta vis mjukar upp tillämpningen. en egna som Tidningen innehåller också praktiska råd hur ska bemöta kunom man der vill köpa folköl när man är osäker på om de är 18 år. som

42 Beskrivning OAS verksamhet SOU 1998: 154

av

3.2 Trafikanter

Svartspritens Väg

till köksbordet.

Även antalet motorförare påträffas

om som alkoholpåverkade har minskat under de senaste åren är problemet fortfarande stort. 19 %

av alla motorfordonsförare dör i trafiken är alkoholpåverkade. Vidare

som

beräknas att ungefär fyra miljoner rattfylleribrott begås årligen. Polisen

upptäcker ca 12 000, vilket är i ungefär antal dags be-

samma som en räknat rattfylleri. Ett viktigt mål för OAS-samarbetet är att minimera skador och dödlighet i trafiken är relaterade till alkohol.

som

Vi har en stark social mot rattfylleri i Sverige. I de flesta

norm grupper är det inte socialt accepterat att köra bil efter har

att man druckit alkohol, men det finns undantag. Framförallt är det

tre grupper som står för merparten rattfylleriet. Den är ungdomar i

av ena gruppen åldern 18-25 år, står för fjärdedel rattfylleriet tidigare

som en av en tredjedel, den andra är kriminella och den tredje är alkoholmissbrukare. Ungdomarna adresseras sedan tre år i det landsomfattande projektet Civilkurage. Men de andra två grupperna, står for merparten, är

som målgrupper i ett nytt projekt rattfylleri och alkoholism, produ-

om som ceras av Vägverket, Försälcringsförbundet och NTF i samverkan med OAS.

Beskrivning av OAS verksamhet 43

Syftet med projektet är att väcka diskussion kring rattfylleriets starka koppling till alkoholmissbruk, ett olika, sammankopp-

genom par men lade kommunikationsåtgärder. Projektet bygger på ett brett samarbete mellan olika aktörer både inom och utanför OAS-samarbetet. På många sätt har trañkprojektet fungerat som ett första pilotprojekt för samverkan. Opinionsinsatsen mot illegal alkohol har varit OAS pilotprojekt när det gäller att bygga ett projekt i egen regi, trañkprojektet har

upp varit det första försöket att samordna olika medlemmar inom OASsamarbetet bakom ett projekt där projektledningen ligger utanför OAS, hos NIF.

Projektet består två huvudaktiviteter med flera stödjande sidoak-

av tiviteter. Huvudaktivitetema är TV-programserie som produceras av

en Kjell Dabrowski och visas i TV 4 och omfattar tvåx25 minuters pro-

tar rattfylleri ur såväl offrets som forövarens synvinkel, gram som upp med en efterfölj ande debatt på 50 minuter och ett antal utbildningspaket med Videofilmer, handledning och faktamaterial specialdesignade för olika målgrupper. TV4 sänder programmen i december 1998. I anslutning till TV-programserien anordnades en telefonsluss och en informationstelefonlinje i samarbete med Folkhälsoinstitutet. Samma 020-nummer, som har inarbetats under ca tre års djurkampanj, an-

44 Beskrivning OAS verksamhet SOU 1998: 154

av

vändes. Efter TV4:s programserie kommer Systembolaget att aktualisera problemet alkohol och trafik i sina butiker.

Flera olika kanaler har upparbetats för att marknadsföra både

pro-

gramserien och utbildningspaketet. Rikspolisstyrelsen kommer

att an-

vända utbildningspaketet i sin intemutbildning. Poliser har medverkat i framtagningen av det utbildningspaket vänder sig till poliser.

som Folkhälsoinstitutets länskontaktpersoner kommer i arbetet

att engageras med att sprida kunskap om TV-program och utbildningspaket. Folkhälsoinstitutetets webbsida "Drick med huvudet" kommer att kompletteras med material alkohol och trafik, OAS har spritt information

om om projektet till landets samtliga socialchefer, Olika aktiviteter kom-

osv. mer att pågå under kampanjeperioden. Polisen kommer bl.a. att intensi-

fiera sin trafikövervakning.

NTF producerar alla delar projektet i samråd med övriga deltaga-

av re samt leder projektet i sin helhet. En styrgrupp har tillsatts med medlemmar från Vägverket, Försäkringsförbundet, MHF, NTF och OAS kansli.

År 2000 kommer den femtonde internationella konferensen

om Alcoho1, Drugs and Traffic Safety" att hållas i Stockholm, också

som stod som värd för den allra första konferensen år 1950. Sverige har

under hela perioden varit ett föregångsland inom området alkohol och trañk. Sverige har varit världsledande inom forskningen och vidtagit åtgärder som andra länder följt med stort intresse. Flera medlemmar inom OAS-samarbetet deltar i förberedelserna konferensen. Presi-

av dent i the International Council on Alcohol, Drugs and Traffic Safety ICADTS, den organisation står bakom konferensserien är Hans

som Laurell, som också är ordförande i organisationskommittén för konferensen. Han är Vägverkets expert på alkohol och trafik och verkets

representant i OAS.

SOU 1998: 154 Beskrivning OAS verksamhet 45

av

3.3 Arbetsplatsema

Alkoholdrycker uppfattas många något ibland kan vara

av som som trevligt i samband med god mat eller på fest, är direkt livs-

en men som farligt arbetsplats. Alkohol försämrar koordination och reaktions-

på en förmåga och är den direkta orsaken till alltför många arbetsplatsolyck-

Ofta hinner missbrukare förlora både familj och vänner innan or. en

eller hon förlorar jobbet. Arbetsplatsen är därför viktig fast han en punkt.

Enligt arbetsmiljölagstiftxiingen bör varje arbetsgivare utarbeta en

alkoholpolicy och fram ett handlingsprogram för hur företaegen ta

och dess anställda ska En policy och hand-

get/myndigheten agera.

lingsplan bör omfatta både det förebyggande arbetet och hur man ska

när missbruk uppdagas bland de anställda eller när någon bryter agera

de regler för alkoholförtäring gäller inom företamot som

Studier från Sverige och USA visar att alkohol-

get/myndigheten.

problemen står för 2,5 procent den totala lönekostnaden. Att före-

av bygga missbruk och rehabilitera anställda med problem lönar sig alltså,

46 Beskrivning OAS verksamhet av SOU 1998: 154

både ur ett mänskligt och ett ekonomiskt perspektiv. En viktig del av OAS-samarbetet är att på olika sätt bidra till att öka medvetenheten om riskerna och kostnadema förknippade med alkohol på arbetsplatserna. Ett sätt att bidra i detta arbete är att OAS medlemmar har beslutat sig för att försöka föregå med gott exempel och därigenom bidra till ökad medvetenhet att alkohol inte har i arbetslivet Under om att göra. 1998 genomförs en kartläggning OAS medlemmars alkoholpoav

licy/handlingsplaner. Med kartläggningen bas har diskussioner

som inletts med Alna-Riks. Alna drivs SAF, LO och TCO i syfte föav att rebygga missbruk i arbetslivet. Kartläggningen och samarbetet med Alna-Riks ska ligga till grund för det fortsatta arbetet alkohol på mot arbetsplatserna. Ett samarbete har redan inletts mellan Alna och SHR inom OAS. Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare SHR arbetsgivarförär ett bund och branschorganisation organiserar hotell- och en som restaurangföretag i Sverige. SHR organiserar 3 100 hotell- och restaurangarbetsplatser runt om i Sverige. Under 1997 utarbetade SHR i samarbete

med OAS ett utbildningspaket består grundläggande lärobok

som av en och tre arbetsböcker med totalt 295 frågor alkoholpolitik, regler om om tillstånd och tillsyn, personalens möjligheter påverka både om att den egna och gästernas alkoholkonsumtion och frågor riktas direkt till som serveringstillståndshavare. Utbildningspaketet har fått Ansvarsnamnet full alkoholhantering. Paketet är tänkt ett hjälpmedel i det

som dagliga

arbetet för restaurangpersonal och serveringstillståndshavare. De som

dagligen yrkesmässigt hanterar alkoholdrycker bör ha grundläggande

kunskaper om de bestämmelser gäller för alkoholservering, ktmsom skap om dryckema sådana och vad händer när dricker som som man alkohol, fysiskt och psykiskt. Fram till oktober 1998 hade l 000 ca ex-

emplar av utbildningspaketet beställts SHR:s olika medlemsföretag.

av En särskild insats kommer även att riktas till kommunernas tillsynsenheter under hösten 1998. Under 1999 kommer ett projekt att geomföras SHR, gemensamt av Alna och OAS. Projektet har till syfte att integrera arbetet med fâ till att stånd ansvarsfull alkoholhantering med alkoholförebyggande en ett arbete på dc utvalda arbetsplatserna. Ett urval kommuner kommer att erbjudas att delta i arbetet. I projektet kommer medarbetare från Alna,

OAS och SHR att delta. Projektet finansieras till lika delar OAS och av SHR.

SOU 1998: 154 Beskrivning OAS verksamhet 47 av

3.4 Gravida

De flesta kvinnor avstår från alkohol när de får reda på att de är gravida. Alla vill föda friska barn och det är i allmänhet ingen större uppoffring under kortare period avstå från t.ex. alkohol och rökning. att en Sambandet mellan alkohol och fosterskador är väl belagt, de men bam s.k. fetalt alkoholsyndrom har regel utsatts för

som uppvisar som

mängder alkohol under fosterlivet. Forskningen har ännu inte stora kunnat visa det finns någon "säker lägre gräns. Det enda riktigt om säkra därför avstå helt. Trots att mödra- och bamavårdscentralerär att insatser föds alltjämt cirka 100 bam år med fetalt alkona gör stora per holsyndrom i Sverige. Ett ständigt pågående informationsarbete riktat till blivande föräldrar är nödvändigt för att nå det uppenbara målet- att inga barn skall behöva födas med alkoholskador i Sverige. Folkhälsoinstitutets insatser inriktas på att kombinera information med att utveckla metoder för att förebygga fosterskador på grund av alkoholkonsumtion. Folkhälsoinstitutet har ett väl uppbyggt samarbete med mödra- och barnavårdscentraler runt i Sverige. Bl.a. har man om

48 Beskrivning OAS verksamhet av

producerat material olika slag, Videofilmer Silversträngen, Liav som vets viktigaste nio månader, samt översättning den danska filmen En av skaev start, broschyrer till personal och blivande föräldrar, gratisboken

"En dans på rosor" till flickor i gymnasiets

unga avslumingsklasser

m.m. Man har också genomfört annonskampanjer "Graviditet temat Vit zon" i student- och nöjestidningar, samt i form gratisvykort på - av universitet, högskolor och på restauranger. Ett 15-tal lokala projekt har

fått stöd för metodutveckling.

Systembolaget har under 1998 producerat informationssluift en om alkohol och graviditet i samarbete med OAS. Informationsskriften finns

b1.a. i Systembolagets butiker.

OAS genomförde under november 1997 mindre, kvalitativ en undersökning bland MVC-barnmorskor och gravida kvinnor i Storstock-

holm. Data samlades in personliga intervjuer med barnmorskor genom och gruppintervjuer med gravida kvinnor.

Resultaten visar att samtliga barnmorskor rekommenderar nollgräns

vad gäller alkoholkonsumtion under graviditet. Bland de gravida kvin-

norna finns en mycket hög medvetenhet att alkohol och graviditet om inte hör ihop. Barnmorskomas uppfattning är få gravida att ytterst kvinnor konsumerar alkohol under graviditeten. Resultatet bland de

gravida tyder på att några avstår helt att andra dricker alkohol men under graviditeten, även det rör sig mycket små mängder vid om om speciella tillfällen. Undersökningen visar att gravida kvinnor inte någon är homogen grupp. Det är OAS-kommitténs åsikt att kommunikationen

med de gravida bör anpassas till de olika delmålgrupper framträder som i undersökningen och att kommunikationen och infonnationen alom kohol och graviditet bör bli individualiserad. Rapportens resultat mer har diskuterats med Folkhälsoinstitutet och planer finns på fortsatt samarbete.

Beskrivning OAS verksamhet 49 av

3.5 Illegal alkohol

små iábY0der i rödam

stugor längre.

Ändrade införselregler, ökad smuggling och illegal alkoholhanannan tering är faktorer utsätter alkoholpolitiken för ökat tryck. Regesom ringen uppdrog därför i november 1995 Rikspolisstyrelsen RPS att tillsammans med Läkemedelsverket, Folkhälsoinstitutet, Alkoholinspektionen och Generaltullsstyrelsen, efter samråd med Svenska kommunförbundet och länsstyrelserna, kartlägga omfattningen och kaav raktären på den olovliga sprithanteringen i landet och lämna förslag till lämpliga åtgärder för att minska denna hantering. Utredningen, som kom kallas Svartspritsutredningen, har bla. föreslagit att en lcrirniatt nalisering köp och innehav hembränt och smuggelsprit inte kan av av avfärdas ytterligare utredning. Man föreslog också att en ändring utan straffskaloma skulle övervägas. Svartspritsgmppen förelog vidare av långsiktig informationssatsning skulle startas för att förändra atatt en titydema till och kunskaperna om den illegala alkoholhanteringen.

50 Beskrivning av OAS verksamhet SOU 1998: 154

Spritsmuggli

lite otradi

sätt att

go

Den Nationella ledningsgruppen under ledning socialministem före-

av slog, på initiativ från OAS, under våren 1997 att OAS-kommittén skulle för bred och långsiktig opinionsinsats mot den ille-

ansvara en gala alkoholhanteringen. Parallellt med opinionsinsatsen skulle de berörda myndigheterna, ingår i både Nationella ledningsgruppen och

som OAS, på olika sätt prioritera bekämpningen smuggling, illegal till-

av verkning och langning till minderåriga. Den s.k. Svartspritutredningen ñck i uppdrag att sprida den polisiära metod för bekämpning

av svartsprit som gruppen hade utvecklat.

Inom regeringskansliet pågår ett flertal olika utredningar berör

som området. En särskild utredare har tillkallats med uppdrag över

att se vissa bestämmelser i alkohollagen samt i lagen försäljning tek-

om av nisk sprit Utredningen har bl.a. att behandla den promemoria,

m.m. "Svartsprit och ungdomar", som upprättades av Svartspritgruppen.

För att effektivisera arbetet mot den illegala alkoholhanteringen har bl.a. regeringskansliets representanter i OAS framfört att det finns behov av samordning och informationsutbyte mellan de olika aktörerna på området. Det gäller såväl de insatser som görs myndigheter på

av central nivå, som av branschorganisationer och myndigheter på

av regional och lokal nivå. Många olika organisationer och myndigheter har

SOU 1998: 154 Beskrivning av OAS verksamhet 51

till uppgift att följa arbetet, t.ex. Svenska kommunförbundet när det gäller kommunernas förebyggande arbete, Folkhälsoinstitutet när det gäller det förebyggande folkhälsoarbetet och länssarnrådsgruppernas arbete, Alkoholinspektionen när det gäller tillsynen tillverkning och

av partihandel, Rikspolisstyrelsen och Generaltullstyrelsen när det gäller de brottsbekämpande delarna och OAS när det gäller opinionsinsatsen mot illegal alkohol.

Mycket av det långsiktiga arbetet sker dock på lokal nivå. Det har därför framförts som önskvärt från regeringskansliets ledamöter att arbetet mot illegal alkoholhantering blir en naturlig del av kommunernas förebyggande arbete på alkoholområdet, t.ex. tas med i kommunernas alkoholpolitiska program. Det är också önskvärt att kommunerna breddar sitt samarbete med övriga aktörer på det lokala planet.

För att kunna utvärdera det arbete som bedrivs finns behov av en samlad bild av resultaten av de olika insatserna, både på lokal och central nivå. Berörda myndigheter, forskare m.fl. genomför redan idag olika undersökningar med anknytning till området illegal alkohol både på central och lokal någon egentlig samordning sker inte. Under

nivå men den tid som OAS opinionsinsats pågår och eventuellt även därefter finns därför behov att, i vissa delar, samordna dessa undersökningar

av för att få en samlad utvärdering. En fristående utvärderingsgrupp bestående av bl.a. olika alkoholforskare har i uppgift att stå för denna samordning och tör den slutliga utvärderingen av insatserna. Till den fristående utvärderingsgruppen har från OAS sekretariat även lcnutits en sekreterare på halvtid.

3.5.1 Övergripande målsättning för arbetet mot

illegal alkoholhantering

De tre övergripande alkoholpolitiska målen för samhällets samlade insatser mot illegal alkohol är att:

minska tillgången på illegal alkohol -

minska efterfrågan av illegal alkohol genom att öka kunskaperna -

om och ändra attityderna till illegal alkoholhantering minska konsumtionen av illegal alkohol genom att ändra märmi-

skors beteenden.

52 Beskrivning OAS verksamhet SOU 1998: 154

av

Minska tillgången

Att minska tillgången på illegal alkohol är i första hand uppgift för

en polis och tull men det är även en viktig uppgift för samarbetet på lokal och regional nivå mellan allmänheten, myndigheter, organisationer och branschföreträdare.

Ändra attityder Huvudansvaret för arbetet med attitydpåverkan på central nivå är i första hand OAS-kommittens, opinionsinsatsen mot illegal al-

genom kohol. På lokal nivå ingår ofta attitydpåverkande delar i de alkoholpolitiska program som upprättats i de flesta kommuner. På regional nivå har

länssamrådsgrupperna en viktig roll i det förebyggande arbetet där attitydpåvcrkan är en del.

Det övergripande attitydmålet har brutits ner i följande delmål:

Öka kunskapen hos de myndigheter som har till uppgift att bekämpa

-

den illegala alkoholhanteringen genom att verka för att frågan prioriteras. De problem som den illegala alkoholen skapar bör lyftas fram i personalens utbildning och fortbildning. Öka kunskaperna i samhället illegal alkoholhantering ofta

- om att är

storskalig och har kopplingar till grov kriminalitet annat slag.

av

Öka kunskapema om att konsumtion av illegal sprit kan leda till sto- -

ra sociala och medicinska skador.

Öka kunskaperna om vad det innebär för individen och för samhäl- -

let i stort, och framför allt för utsatta ungdomsgrupper, den ille-

om gala marknaden växer.

Minska acceptansen i samhället för illegal alkoholhantering och -

langning till minderåriga, både bland ungdomar och vuxna.

Ändra beteende Att ändra befolkningens beteende, att minska konsumtionen illegal

av alkohol är naturligtvis slutmålet för både OAS opinionsinsats, kommunernas förebyggande arbete och polisens/tullens operativa arbete. Utgångspunkten för OAS opinionsinsats är att det vid sidan av olika regler och bestämmelser är nödvändigt att stärka den enskilda individens eget ansvarstagande för att begränsa den illegala alkoholens skadeverkningar. Det är också nödvändigt att uppnå större medvetenhet och handlingsberedskap både hos allmänhet, myndigheter och branschorganisationer för att de olika insatserna ska varaktig effekt.

ge en

SOU 1998: 154 Beskrivning OAS verksamhet 53 av

Det övergripande slutmålet kan brytas i följande mätbara delner mål:

ska köpa och dricka illegal alkohol. - Färre personer ska tillverka illegal alkohol. - Färre personer Färre personer ska smuggla alkohol. ska sälja illegal alkohol. - Färre personer ska langa alkohol till minderåriga. - Färre personer

3.5.2 Opinionsinsatsen mot illegal alkohol

Bakgrund

Ett sätt att bekämpa den illegala alkoholhanteringen är via information och opinionsbildning. Mot bakgrund Svartspritutredningens förslag, av

redovisas i departementspromemorian Svartsprit och ungdomar

som 1997:8 tog OAS initiativ till opinionsinsats mot illegal alkohol-

U3S en

hantering. Opinionsinsatsen ska pågå i 3-5 år och genomförs i två steg. Det första pågår under hela 1998 och riktas till centrala och losteget kala myndigheter, branschorganisationer och andra viktiga aktörer. Syftet med det första steget är att det ska bereda väg för ett andra steg innehåller bredare informationsinsats riktas till allmänhesom en som och speciella målgrupper. Steg två inleds vid årsskiftet 1998/ 1999. ten Det finns två viktiga skäl till varför OAS har prioriterat bred opien nionsinsats mot den illegala alkoholanteringen. Det är hotet från en växande organiserad brottslighet och omsorgen om den unga generationen.

Organisation

OAS-kommittén har det övergripande ansvaret för opinionsinsatsen. Insatsen leds styrgrupp med representanter från de organisationer av en och myndigheter inom OAS finansierar eller på annat sätt aktivt som stödjer arbetet mot illegal alkohol. Styrgruppens uppgift är att lämna förslag till OAS-kommittén när det gäller budget och verksamhetspla- Under den tid opinionsinsatsen pågår ska styrgruppen stå för löner. pande övergripande beslut, policyfrågor m.m. inom de ramar som kommittén har angivit. Styrgruppen har vidare i uppgift att samordna de olika delarna opinonsinsatsen och stå för viss samordning när det av gäller åtgärder mot illegal alkoholhantering genomförs de olika som av organisationer och myndigheter ingår i OAS, t.ex. med Folkhälsom soinstitutets, Svartspritsgruppens och tullens arbete.

54 Beskrivning OAS verksamhet SOU 1998: 154 av

En projektledare har anställts för att leda det operativa arbetet. Projektledarens huvuduppgift under 1998 har varit att planera och genomföra OAS del vid de regionala konferenser som anordnats i samtliga län i Sverige och vid behov hålla kontakt med de kommuner bedriver som arbete mot illegal alkoholhantering och langning. Till sin hjälp har projektledaren arbetsgrupp består från olika en som av representanter medlemmar i OAS-kommittén. I arbetsgruppen ingår Folkhälsoen av institutets regionala samordnare. Folkhälsoinstitutet har för ansvarat fördelning och uppföljning de medel stöder det regionala arbeav som tet. Folkhälsoinstitutets kontaktpersoner har i sin tur ansvarat för den

regionala samordningen.

3.5.3 Mål och verksamhet 1998

Under hela 1998 pågick opinionsinsatsens första steg. Det första steget handlade om att nå ut till landets olika myndigheter och opinionsbildare, från norr till söder. Målsättningen med det första steget var:

att skapa en gemensam uppfattning problemets omfattning och - om karaktär bland berörda aktörer, att förankra uppfattningen att köp och bruk illegal alkohol får - om av negativa effekter på folkhälsan samt medför ökade risker för akuta skador, att öka kunskapen om de kopplingar finns mellan tillverkning - som och handel med illegal alkohol och övrig kriminell verksamhet, Lex.

narkotikasmuggling,

att samordna medlemmarna i OAS bakom informationsinsats och - en ett opinionsskapande arbete med en gemensam kommunikationsstrategi nationellt, regionalt och lokalt, att engagera fler aktörer än idag i ett långsiktigt arbete mot den ille- -

gala alkoholhanteringen.

3.5.4 Arbetssätt

För att nå de mål sattes beslutade OAS att inleda sitt arbete som upp med aktiviteter: tre typer av

Regionala konferenser för att nå regionala och lokala nyckelperso- ner. Mediaaktiviteter både lokalt och nationellt. -

Undersökningar och uppföljning.

-

Beskrivning OAS verksamhet 55 av

Under våren och hösten 1998 kanaliserade OAS-kommittén fakta och budskap om den illegala alkoholmarknaden via regionala upptaktskonferenser, redaktionella insatser av olika slag, faktatrycksaker, annonser och TV-ñlmer. Opinionsinsatserna på det nationella planet hade två syften. De skulle skapa opinion för arbetet inom det politiska etaben lissemanget, på företag, inom organisationer och föreningar och fungera som ett stöd för det lokala arbete som pågår runt om i landet.

3.5.5 Regionalt arbete

Opinionsinsatsens regionala arbete mot illegal alkoholhantering har under 1998 i huvudsak koncentrerats på att anordna 28 regionala upptaktskonferenser i hela Sverige. På konferensema har presenteras fakta illegal alkohol och exempel på hur man kan arbeta för att bekämpa om den. Konferensema har anordnas de regionala länssamrådsgrupperav i samarbete med OAS och Folkhälsoinstitutet. Folkhälsoinstitutet har na finansierat de regionala insatserna. Konferensema har i första hand riktats till opinionsbildare, eldsjälar, ansvariga myndigheter, ideella organisationer och representanter från branschorganisationerna. Knappt 3 000 har deltagit. Av dessa personer representerade 18 % polis- eller tullväsendet, knappt hälften 47 % andra myndigheter, 13 % branschföreträdare och 15 % frivilligorganisationema. Återstående 7 % har varit politiker eller studerande. Dessutom har nästan 100 föreläsare framträtt. Nästan alla kommittéledamöter har medverkat vid konferensema. Representanter från länssamrådsgrupperna, polisen, tullen och alkoholforskare har medverkat både i planeringen de regionala konferenav och föreläsare. Både tull och polis har regelbundet informesema som rat massmedia. Mediagenomslaget från de regionala konferensema har varit mycket stort under både våren och hösten. De regionala konferensema har bevakats lokalpress, radio och TV, samt i vissa fall även IT. Konfeav har genererat knappt tusen temarelaterade artiklar och cirka rensema hundra radio- och TV-inslag. Det allmänna intrycket hos arrangörerna är att frågan illegal alkohol, med hjälp pressbevakningen konom av av ferensema har nått ut till allmänheten. Nästan alla upptaktskonferenser har följts upp med hjälp av en enkät. Cirka l 200 har svarat på enkäten. Merparten deltagarna har av sagt sig nöjda med konferensen och har ansett att de fått användvara bar information. Enkätsvaren från vårens och höstens konferenser ger bild, 96 % att det varit väl använd tid att delta. samma svarar

56 Beskrivning OAS verksamhet SOU 1998: 154

av

I planeringen ingår att de regionala arrangörerna ska följa

upp resultatet av konferensema. Uppföljningsarbetet kommer att utformas olika och baseras på de lokala/regionala behoven. Några regioner har

t.ex. valt att arrangera uppföljningskonferenser.

Merparten av landets kommuner har antagit drog- och/eller alkoholpolitiska handlingsprogram. Tyvärr är det fortfarande få dessa

av som specifikt nämner begreppet illegal alkoholhantering. Inför nästa års planering är detta en viktig uppgift vidare under kapitlet OAS verk-

se

samheter 1999. Det faktum att den illegala alkoholen inte omnämns i handlingsprogrammen ska dock inte tolkas att frågan inte är känd i

som kommunerna. I de flesta kommuner känner till förekomsten

man av

langning till minderåriga, hembränning och smuggling. Lokalt arbete

mot illegal alkoholhantering finns på flera håll och fler kommer att starta sådant under kommande år. Från de lokala aktörerna och OASkommittén betonas att fortsatt långsiktig nationell insats behövs för

en att arbetet ska resultat. Det finns utbredd kritik korta ad hoc-

ge en mot insatser och tillfälliga kampanjer i såväl kommuner och landsting

som folkrörelser. Ett exempel på ett lokalt arbete som pågår är i Umeå.

mammagruppen Mamman till en 13-årig pojke i Holmsund höll på att förlora sin

son, som druckit hembränt och många mammor hörde sig efter detta.

av Man beslöt att bilda föräldragrupp för att bekämpa illegal alkohol-

en hantering. Bl.a. har gruppen stoppat en langare vid Valborg, vik-

men tigast är det positiva stöd kan varandra och den hjälp föräld-

man ge rarna kan ge sina bam att t.ex. motstå grupptryck.

3.5.6 delen

Kampanj

Under perioden 27 april till 15 maj 1998 pågick den kampanjdelen

rena av opinionsinsatsen. Målet för denna del arbetet att via olika

av var publika kanaler skapa kännedom och kunskap den illegala alkohol-

om hanteringen och dess negativa kopplingar. Filmer och annonser skulle skapa en negativ attityd till smuggling, illegal tillverkning och langning. Kampanjinslagen syftade också till att understödja det regionala och lokala arbetet.

Under 3 veckor i april visades ett antal olika inslag i TV3, TV4 och Kanal Filmerna visade på ett dokumentärt sätt okända sidorna

av hembränning och spritsmuggling, nämligen kopplingen till den kriminella världen. Filmerna är gjorda Jonas Åkerlund flera

av som vann utmärkelser på MTV Musical Award.

SOU 1998: 154 Beskrivning OAS verksamhet 57

av

En serie annonser publicerades under perioden 29 april till 10 maj där en fördjupad bild av problematiken och kopplingen till kriminell

en värld och dess handlingar gavs.

30 000 exemplar av en informationsbroschyr bakgrund och

som ger

fakta gällande den illegala alkoholhanteringen i Sverige har spritts.

En s.k. verktygslåda med såväl mallar för annonser, afñscher, enkla trycksaker och radiosnuttar som tips och konkreta förslag angående olika massmediaaktiviteter har distribuerats via Internet och OAS kansli.

Affischer har delats ut till de regionala arrangörerna upptaktskon-

av ferenserna.

i

En egen webbsida har producerats där fakta olika slag har funnits

av

tillgänglig. Den innehåller undersökningsresultat, fakta, rapporter

nya m.m.

I november och december 1998 visades "reklamfilmema mot hembränning och svartsprit på nytt i TV. Diskussioner inleddes med de olika TV-kanalerna för att de skulle intressera sig för problemet med illegal alkohol och även bidra med redaktionell bevakning den illegala

av

alkoholhanteringen.

Rapporter

OAS har publicerat 4 rapporter illegal alkohol:

om

Vill du sponsra den kriminella världen Köp hembränt eller

smug-

gelsprit,

2. Polisiära metoder för bekämpning av svartsprit,

Kalk-rapporten Svenskarnas konsumtion alkohol från legala

- av

och illegala källor vid mitten av 1990-talet och

Från Hembränt till Mariakliniken.

Dessutom har OAS producerat och distribuerat olika typer stödmate-

av rial till både myndigheter, skolor och olika organisationer. Här följer en redovisning av materialåtgången fram till den 15 november 1998.

58 Beskrivning av OAS verksamhet

Vill du sponsra den kriminella världen 30 000 Köp hembränt eller smuggelsprit

Polisiära metoder för bekämpning av svartsprit ca 750 Sammanställning av polisiär försöksverksamhet

Kalk-rapporten 800 Svenskarnas konsumtion av alkohol från legala och illegala källor vid mitten av 1990-talet

Från hembränt till Mariakliniken 2 500

ca Fakta om ungdomar och svartsprit

Vi tänker inte torrlägga Sverige... ca 90 000 Den s.k. missionsslcriften som beskriver OAS-samarbetets uppgift

regionala konferenser

Affischer l 80 Inbladningsannons 31 l 600 Bildexempel på vad OAS skall inrikta sig på

Beskrivning OAS verksamhet 59

av

Undersökningar

OAS-kommittén beslutade att avsätta medel den bud-

ur gemensamma geten för opinionsinsatsen till uppföljning och utvärdering. En fristående utvärderingsgmpp har tilldelats ansvaret för utvärderingen. Till utvärderingsgruppen har lcnutits forskare på halvtid. I första hand

en kommer uppföljningen att ske via konsumtions- och attitydundersökningar för att mäta om insatserna får någon effekt olika målgruppers inställning till och konsumtion illegal alkohol.

av

CAN och FHI genomför löpande undersökningar på alkoholområdet. Under den tid som OAS opinionsinsats pågår kommer t.ex. CAN

:s

skolundersökningar att kompletteras med frågor hembränt,

om smuggelsprit och langning. Löpande attitydmätningar kommer att genomföras för att följa allmänhetens attityder till illegal alkohol.

Under perioden 23 mars till 5 juni 1998 flertalet intervjuer

genomfördes under mars och april genomfördes den s.k. nollmätningen TEMO 1998. Nollmätningen ska fungera bas för kommande at-

som tityd- och konsumtionsundersökningar. Totalt genomfördes 5 404 intervjuer med personer mellan 16 och 75 år. Intervjupersonerna fick

svara på frågor om konsumtion av och inställning till illegal alkohol.

En mediaanalys baserad på över 130 pressklipp gjordes Rikta

av kommunikation under 1998.

sommaren

För att få veta om allmänheten hade uppmärksammat och förstått de rena kampanjdelama TV-filmer och gjordes mätning vid

annonser en

slutet av opinionskampanjen. Drygt 700 fick på de

personer svara om uppmärksammat informationen mot svartsprit.

CARAT Sverige genomförde en tittaruppföljning för att kam-

se om panjen hade nått de avsedda målgruppema.

En utvärdering av de regionala konferensema har genomförts

av OAS arbetsgrupp. Cza 700 personer har svarat på frågor konferen-

om semas innehåll och användbarhet.

Till de regionala konferensema har material producerats lä-

om nets/kommunemas alkoholkonsumtion, främst illegal alkohol, tillslag av polisen och skador. i

Folkhälsoinstitutet och OAS har samlat in uppgifter från Folkhälsoinstitutets länskontaktpersoner de regionala konferensema har bi-

om dragit till att utveckla eller stödja det lokala arbetet. Resultatet

av enkäten kommer att ligga till grund för Folkhälsoinstitutets och OAS fortsatta regionala arbete.

60 Beskrivning OAS verksamhet SOU 1998: 154

av

3.5.9 allmänhetens

Mätning av uppmärksamhet

En förutsättning för att allmänheten längre fram skall ändra attityder och beteende som ett resultat de insatser OAS har initierat är att

av som man har tagit del av insatsema. En viktig uppgift för OAS var att undersöka om insatserna har nått ut till allmänheten. Därför gjordes i maj 1998 en mätning för att ta reda på om allmänheten hade uppmärksammat TV-ñlmerna och armonsema. Undersökningen genomfördes av CARAT. Nedan följer en beskrivning av uppmärksamheten bland allmänheten i stort och en detaljerad beskrivning av skillnader mellan män och kvinnor.

Sammantaget 38,5 % av samtliga tillfrågade har sett reklamen eller infonnationen mot svartsprit i tidningar eller TV tabell 10. Av dessa 38,5 % 271 totalt 703 personer svarar 43,9 % tabell 11- eller

av 16,9 % av samtliga tillfrågade att de kan beslq-iva reklamen/-

infonnationen. Enligt CARAT är detta en relativt bra siffra med tanke

på kampanjens omfattning. Som jämförelse kan nämnas Föreningsspar-

bankens kampanj för att skapa kännedom om sitt nya varumärke. Banken satsade ca 100 miljoner kronor och uppnådde ca 50 % spontan kännedom att jämföra med 38,5 % för OAS som satsade ca 10 miljo-

ner honor.

Tabell 10 Antal och andelsomuppmärksammat reklamen eller informationenmot svartsprit

Tabell 11 Antal och andelav de 271tillfrågade somsagtatt desettreklamen/informationen och somkan beskriva den

Vidare ställdes ett antal frågor om inställningen till svartsprit. Det visade sig att 70 % redan innan kampanjen startade hade kännedom om att det finns koppling mellan illegal sprit och organiserad brottslighet.

en Här är dock intembortfallet hela 54 % varför det är svårt att dra några mer långtgående slutsatser. När man talar om kampanjer använder man

Beskrivning OAS verksamhet 61

av

fta uttrycket kampanjräckvidd. Räckvidden bör ligga mellan 40 och S0%. Den förväntade räckvidden för OAS 45-50 %. Resultatet

var iamnade 46 %.

Den allra första frågan som ställdes var en attitydfråga beskri-

som J61 en speciell handlingssituation. Frågan hade följande lydelse:

4ntag att du skulle bjuda på fest och gästerna förväntar sig att du bjuler på starksprit. Skulle du då kunna tänka dig att köpa dig dunk

en zembränt eller flaskor smuggelsprit

ett par

ölj ande svarstördelning framkom:

Tabell 12 Svarsfördelning på frågan om mankan tänka sig köpa endunk iembränt/smuggelsprit lör att bjuda gästerpå fest.

Nära tvâtredjedelar svarade att de aldrig skulle kunna tänka sig att köpa Jembränt eller smuggelsprit för ett sådant syfte. Drygt femtedel upp-

en ger att de utan tvekan eller förmodligen skulle köpa.

Fördelning på olika bakgrundsvariabler

Kön

En större andel män 41 % än kvinnor 36 % uppger att de sett reklam eller information mot svartsprit den senaste tiden. Skillnaden är icke statistiskt signifikant. Likaså visade det sig att av de som sett reklamenlinformationen är det en större andel män kan beskriva den 46 %

som mot 42 %. Skillnaden är icke statistiskt signifikant. Det visade sig även vara en större andel män än kvinnor som uppgav att de före kampanjen haft kännedom kopplingen mellan illegal sprit och organiserad

om brottslighet Dock ingen signifikant skillnad.

Vad gäller benägenheten att köpa hembränt eller smuggelsprit finns tydliga skillnader mellan män och kvinnor, se tabell

62 Beskrivning av OAS verksamhet SOUT 1998: l 54

Tabell 13 Köpa hembränt eller smuggelsprit enligt fråga fördelat på mänoch kvinnor %.

s.k. nollmätningen

Under våren 1998 genomförde TEMO på uppdrag bl.a. OAS frå-

av en geundersökning rörande attityder till och bruk illegal alkohol. Sam-

av manlagt intervjuades 5 504 personer varav 2 000 ungdomar mellan 16- 24 år. En mer ingående beskrivning av tillvägagångssätt och resultatredovisning publiceras i OAS rapportserie. I detta avsnitt presenteras endast några av de viktigaste resultaten vad gäller attityder och beteenden.

Attityder till illegal alkohol

I undersökningen ställdes många frågor om inställningen till bl.a. smuggelsprit och hemtillverkad sprit. Idag är det enligt svensk lag förbjudet att tillverka, sälja, och inneha för försäljning hemtillverkad sprit. Enligt varusmugglingslagen är inte bara smugglingen otillåten utan också försäljning, innehav och köp av smuggelsprit. I tabell l redovisas attityderna till olika påståenden om illegal sprit. Männen uppvisar en mertillåtande inställning än kvinnor och yngre en mer tillåtande än äldre. Den mest tillåtande inställningen svarar åldersgruppen 20-29 år för. Det är också här som alkoholkonsumtionen är högst. Flera tidigare studier har visat på ett mycket kraftigt samband mellan egen konsumtion och attityder till alkohol. Ju mer man dricker desto mer tillåtande hållning till alkohol och alkoholpolitik i allmänhet och också till illegal alkohol t.ex. FHI CAN, 1998; Leifman mil. OAS; 1998,

se

8117025 Alkoholtypologier. Liknande samband framkom också i analyser av detta undersökningsmaterial Leifman, mil., OAS, 1998. Av tabellen framgår vidare att i nästan alla åldersgrupper utom män 20-24

SOU 1998: 154 Beskrivning OAS verksamhet 63

av

år instämde en majoritet de svarande i påståendet att det borde

av vara straffbart att köpa hembränt.

Tabell 14 Attityder till svartsprit och icke-registrerad sprit. Andelensominstämmer helt och hållet eller delvis

Män

16-19 20-24 25-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-75 Totalt Det börvaralagligt 31 39 44 39 27 22 21 13 30 atttillverka spritför egetbruk

Detärenbagatellartad 48 65 66 70 69 64 52 43 62 törseelseattsmuggla sprit för egetbruk

Det börvarstañbart 53 48 53 55 56 64 69 78 59 attköpahembränt

Kvinnor Detbörvaralagligt 20 25 27 23 17 10 8 5 l7 atttillverka sprit för egetbruk

Detärenbagatellartad 33 47 53 54 53 46 33 27 46 töiseelseattsmuggla sprit för egetbruk

Detbörvarstaffbart 53 57 60 62 71 78 78 87 69 attköpa hembränt

I undersökningen ställdes ett antal mer handlingsorienterade frågor. Delar av resultaten framgår av tabell Tabellen är inte uppdelad på män och kvinnor men om svaren bryts ner på män/kvinnor framkommer samma sak som ovan, nämligen att männen är tillåtande. En

mer större andel män säger sig kunna tänka sig att köpa illegal alkohol enligt de olika frågealtemativen. Inte oväntat säger klar maj oritet att de

en kan tänka sig att köpa sprit av en bekant mycket utomlands

som reser och som varje gång tar in liter sprit legalt. Den lägsta andelen poten-

en tiella köpare visade sig gälla köp av en främmande säljer

person som hembränt eller smuggelsprit ja, absolut, ja, kanske: 3 % följt

av en bekant som köpt hembränt eller smuggelsprit via bekantas bekanta 9 %. Det tycks som om relationen till säljaren och/eller tillverkaren är mycket viktig för beslutet att köpa eller Ju nämnare relation desto större andel som kan tänka sig att köpa illegal sprit.

64 Beskrivning av OAS verksamhet

Tabell 15 Attityder till svartsprit ochicke-registrerad sprit Antagatt du skulle bjudapåfest ochgästerna Ja, Ja, Nej, Nej, förväntar sig att du bjuderpå starksprit. absolut kanske troligen absolut Skulledu då kunnatänkadig att köpadigen inte inte Vet dunk hembränteller tre-jfvraflaskor... av engodvänsomDu vethar kommit överettparti insmuggladmärkessprit 19 18 16 46 l

av enbekantsomköper hembräntdirekt 9 9 12 70 l avtillverkaren

av enbekantsomköpt hembränteller smuggelspritvia bekantasbekanta 4 5 10 80 1

av enfrämmandepersonsomDu har hört säljerhembräntellersmuggelsprit l 2 6 91 0

direkt av enför Dig kändhusbehovs- 12 1l 7 69 l brännare av enbekantsomresermycketutomlands ochsomvarjegångtarin enliter starksprit 61 15 4 20 1 lagligt

Bruk av illegal alkohol

Det är sedan tidigare känt att yngre personer och män oftare uppger att de har druckit illegal alkohol än vad äldre personer respektive kvinnor gör. Detta bekräftas också i denna studie se tabell Samma frågor

ställdes i den ungdomsundersökning som genomfördes 1996. Resultaten icke oväntat vid handen att män och yngre uppger större andelar

ger än kvinnor och äldre. Tabellen visar på andra intressanta förhållanden. Vid jämförelse mellan 1996 och 1998 i åldersgruppen 16-24 år

en framkommer generellt sett små ökninganDen största ökningen har skett bland dem att de köpt smuggelsprit. Vidare framkommer

som uppger att ökningen mellan 1996 och 98 är tydligare bland kvinnor än män. I 1998 års undersökning inkluderas också äldre personer än 24 år. Tabellen visar att köp smuggelsprit, till skillnad mot köp hembränt,

av av är vanligare bland äldre än bland Fr.o.m. åldersgruppen 40-49 år

yngre.

större andel att de har köpt smuggelsprit än den andel som uppger en har köpt hembränt.

SOU 1998: 154 Beskrivning OAS verksamhet 65

av

Tabell 16 OASTEMO-mätning våren 1998n5054 ochTEMO:s ungdomsundersökning1996n2004. I procent

Män Kvinnor År Bjudenpå Köpt Köpt Bjudenpå Köpt Köpt

hembränt hembränt smuggel hembränt hembränt smuggel-

-sprit sprit I 996: 16-19 64 32 9 55 18 2 20-24 72 34 11 46 10 2

1998.-

Till sist uppmärksammas regionala skillnader i bruket av illegal sprit.

Kunskapen regionala skillnader i alkoholvanor är begränsad. Detta

om gäller inte minst bruket illegal alkohol. Tabell 4 sammanfattar delar

av

resultaten. fullständig redogörelse återfinns i OAS kommanav En mer de regionala rapport. Tabellen vid handen att skillnaderna mellan

ger olika län är relativt stora. Vidare framkommer skilda regionala mönster för bruk smuggelsprit och bruk hembränt. Vad gäller hembränt

av av

norrlandslänen de högsta andelama. Även län Halland, uppvisar som Uppsala och Östergötland visade höga andelar. Storstadslänen svarade

for relativt låga andelar. Smuggelspriten tycks dock ha sin största utbredning i de län ligger närmast kontinenten. Högst andelar uppvi-

som

f.d. Malmöhus län och f.d. Kristianstad län, följt Halland och sar av Blekinge. Närheten till Danmark är troligen viktig förklaring till att

en dessa län uppvisar höga andelar. Detta är också orsaken till att f.d. Göteborgs och Bohus län ligger högre upp i denna lista över smuggelsprit

än i fråga hembränt. Stockholms län ligger lågt vad gäller smugg-

om ling. Många de län uppvisar höga andelar brukare av hembränt

av som uppvisar låga andelar konsumenter av smuggelsprit.

3 18-6336

66 Beskrivning OAS verksamhet

av

Tabell 17 Andel som druckit hembränt eller smuggelsprit, blivit bjuden på smuggelsprit och hembränt under senaste12månaderna,länsvis procent

Andelsom Andelsom Andel som

druckit blivit bjuden blivit

hembränteller på hembränt bjudenpå

smuggelsprit undersenaste smuggelsprit

undersenaste 12mån. under senaste

12mån. 12mån. Län Län Län

Halland 37 Dalarna 47 Malmöhus 35 Västernorrland 33 Uppsala 45 Kristianstad 32 Östergötland 32 Värmland 44 Halland 32 Västerbotten 30 Gävleborg 44 Blekinge 30 Malmöhus 30 Halland 43 Kronoberg 27 Uppsala 30 Östergötland 42 Jönköping 26 Kristianstad 30 Jämtland 42 Södermanland 25 Värmland 29 Jönköping 38 Uppsala 25 Kronoberg 29 Kronoberg 38 Älvsborg 24 Gävleborg 29 Västmanland 38 Gbgoch 23

Bohus Dalarna 28 Västerbotten 37 Jämtland 22 Jämtland 27 Södermanland 37 Örebro 22 Södermanland 27 Västernorrland 36 Östergötland 22 Kalmar 26 Örebro 36 Dalarna 21 Jönköping 24 Malmöhus 35 Gävleborg 21 Västmanland 23 Norrbotten 34 Kalmar 20 Älvsborg 23 Kalmar 34 Stockholm l9 Gbg och Bohus 23 Kristianstad 31 Gotland 18 Norrbotten 23 GbgochB 31 Västerbotten 17 Stockholm 22 Stockholm 30 Västmanland 16 Blekinge 22 Skaraborg 29 Skaraborg l 5 Örebro 2l Blekinge 27 Västernorrland l 2 Skaraborg 2l Älvsborg 27 Värmland 10 Gotland 12 Gotland 20 Norrbotten 9

3.5.11 insatser och tullen

Övriga svartspritgruppen

-

3.5.1 1.1 svartspritgruppen

Regeringen har beviljat totalt 8 miljoner kronor till Rikspolisstyrelsens och Svartspritgruppens arbete mot svartsprit. Inom svartspritgruppen har man utarbetat en modell for polisiärt arbete mot svartsprit. Under november -97 inbjöd man samtliga länspolismästare att inkomma med förslag till åtgärder. Av de inlämnade förslagen valde svartspritgruppen att stödja tolv av initiativen. Projekten genomfördes for att försöka fmna och utveckla lämpliga metoder för insatser mot olovlig sprithantering. Projekten har utvärderats externa forskare. Bearbetningen har

av resulterat i en metodmodell för den polisiära bekämpningen svart-

av sprit. I metodmodellen har den rent attitydpåverkande delen i princip

SOU 1998: 154 Beskrivning OAS verksamhet 67

av

lämnats utanför. Attitydpåverkan sker inom OAS opinionsinsats. Metoden lcräver dock ett nära samarbete med andra myndigheter för att lyckas. Den rena proj ektverksamheten upphörde under 1998. Insatserna har därefter inriktats på att bygga upp en varaktig strategi där polisen ska ha en central roll i det operativa samverkansarbetet. Svartspritgrup-

pen erbjöd under våren 1998 samtliga länspolismästare ekonomiskt

stöd för implementering av metodmodellen. Sammanlagt har 14 län beviljats stöd för att komma igång med arbetet enligt den metodmodell

Svartspritgruppen utvecklat på basis utvärderingen försökssom av av verksamheten. Insatser pågår i följande 141än.

Blekinge län Skåne län Dalarnas län Södermanlands län Gotlands län Uppsala Gävleborgs län Västerbottens län Jämtlands län Västernorrlands län Kalmar och Kronobergs län Västmanlands län Norrbottens län Örebro län

Samtliga länspolismästare ålades att inkomma med delredovisningar tre gånger per år. Den första redovisningen har lämnats i oktober 1998. Här nedan ges två exempel på pågående insatser inom polisen.

Gävleborgs län

En fast organisation för att varaktigt bekämpa svartspriten har inrättats. Omfattande ungdomsfylleri och ett stort tipsintlöde ledde till att polisen gjorde en särskild satsning mot gymnasieskolans danser. Insatserna ledde till att en mängd allvarliga brott och grov kriminalitet uppdagades. Brotten är direkt relaterade till ungdomars drogmissbruk.

Skåne län

hel del olika aktiviteter, bl.a. har kontaktnäten utvid- I Skåne pågår en gats med daglighandelns grossister vilket har gett goda resultat.

68 Beskrivning av OAS verksamhet

Svartspritgruppen har löpande samarbetat med OAS projektledning för opinionsinsatsen. Gruppens sekreterare har deltagit i planeringen och genomförandet av de regionala konferensema mot illegal alkohol

som hållits runt omkring i Sverige under 1998.

Svartspritgruppen fortsätter att följa utvecklingen inom de polismyndigheter som har fått särskilda medel. Under maj 1999 kommer ett seminarium att genomföras med representanter från polismyndigheterna i de aktuella länen.

3.5.1 1.2 Generaltullstyrelsen

Generaltullstyrelsen ingår sedan 1998 i OAS-samarbetet. Här nedan följer en kort redovisning baserad på promemoria upprättades

en som av Kontrollbyrån vid Generaltullstyrelsen till OAS möte i september 1998.

Under 1998 har beslagen av insmugglad alkohol ökat markant jämfört med tidigare år. Fram till och med den 31 augusti 1998 hade det beslagtagits 335 135 liter alkohol, vilket skall jämföras med drygt 16088 liter för samma period 1995. De senaste siffrorna t.o.m. 21

SOU 198:154 Beskrivning OAS verksamhet 69 av

oktober 1998 visar att 433 324 liter alkohol har beslagtagits. Av dessa 217 710 liter 96-procentig alkohol. Omräknat till 45-procentig var drickbar alkohol innebär detta att 651 034 liter beslagtagits fram till den 21 oktober. Den beslagtagna alkoholen motsvarar skatt på 185 milen joner lcronor. Tullens beslag för tiden 1995-1998 är större än de sammanlagda beslagen förtiden 1955-1994.

Beslag av smugglad sprit 1995 1998 varav217710 januari oktober m.. 9av. - var alkohol

1995 1996 1997 1998 Källa:Geueraltullstyrelsen27oktober

Beslag av smugglad alkohol 1995 1998 januari oktober

1995 1996 1997 1998

Källa:Generaltullstyrelsenoktober199827

70 Beskrivning av OAS verksamhet SOU 1998: 154

Omfattning

Enligt tullen har misstankar ökning den organiserade alkoom en av holsmugglingen till Sverige funnits sedan Sveriges inträde i EU årsskiftet 1994/95. Omfattningen tullens beslag för 1995 t.0.m.1998 av visar att dessa misstankar har besannats. Under perioden 1995 t.o.m. 1998 har alkoholsmugglingen ökat samtidigt omfattande minsksom en ning av de inbetalade punktskattema på alkohol har skett enligt punktskattekontoret i Ludvika. Därtill kommer den minskade registrerade försäljningen av spritdrycker från Systembolaget. Under perioden januari-november 1998 minskade försäljningen spritdrycket med drygt av 4% jämfört med samma period 1997 detaljhandeln. Enligt tullen är det svårt att säga den ökade smugglingen påverkar omfattningen om av annan illegal sprithantering hembränning, denatuering telcnisk av sprit. Det finns enligt tullen dock indikationer på att priset på hembränd sprit har sjunkit på grund konkurrensen från insmugglad sprit. av Tullverket har antagit åtgärdsplan för att komma tillrätta med alen koholsmugglingen. Den innehåller åtgärder på flera plan t.ex.: internationell samverkan -

riktad infonnationsinhämtning

-

utveckling av tekniska system för underrättelseinhämtning och

övervakning målinriktade spaningsinsatser krav på leverantörer att ställa säkerhet för alkoholtransporter informationsinsatser riktade till allmänheten OAS opinionsin- sats straffskärpning förslag inlämnat till varusmugglingsutred- - ningen

Generaltullstyrelsen har tagit initiativ till utredning syftar till att

en som få bättre kunskaper samhällets samlade kostnader föranledda om av smuggling. Utredningen kommer att ske i samarbete med bl.a. Alkoholinspektionen, Rikspolisstyrelsen och Folkhälsoinstitutet.

3.5.1 1.3 Alkoholinspektionen

Alkoholinspektionen har fått i uppdrag av regeringen att i samråd med Generaltullsstyrelsen, Rikspolisstyrelsen, Läkemedelsverket och Folkhälsoinstitutet följa utvecklingen och bedöma omfattningen och karaktären på den illegala alkoholhanteringen vad tillverkning och distavser ribution. Inspektionen ska vidare i samråd med de övriga myndigheterna lämna förslag på hur den illegala alkoholhanteringen kan minskas. Uppdraget skall avrapporteras till regeringen senast den l september

SOU 1998: 154 Beskrivning av OAS verksamhet 71

1999". Alkoholinspektionen har avsatt heltids årsarbetskraft för en projektet "Illegal alkoholhantering. En preliminär arbetsplan har presenterats. Planen omfattar följande delar:

D En allmän beskrivning av rättsläget. D En kartläggning av vad övriga myndigheter gjort, gör och/eller ska göra på området. D En kartläggning av den olovliga tillverkningen och försäljningalkohol i Sverige. Alkoholinspektionen kommer att läsa en av och analysera ett urval de cirka 800 domar finns tillav som gängliga hos det särskilda skattekontoret i Ludvika samt läsa förundersökningsprotokoll för att få bättre bild distribuen av tionen av hembränt. D En kartläggning vamsmugglingen alkoholdrycker till av av Sverige. Alkoholinspektionen kommer att läsa och analysera ett urval de domar finns tillgängliga hos Generaltullstyrelav som och gå igenom fönmdersökningsprotokoll för att eventuellt sen få en bättre bild av distributionen av smuggelsprit. D En genomgång av domar angående administrativa ingripanden, återkallelser och varningar i serveringsärenden för att se i vilken omfattning förekomsten svartsprit har varit anledning till av

ingripandet.

Intervjuer med avtjänar straff för brott mot alkopersoner som

hollagen eller varusmugglingslagen.

En sammanställning av diverse statistiska uppgifter och av länsstyrelsens årsrapporter frågor svartsprit kommer att stälom las.

3.6 Erfarenheter av hittillsvarande verksam-

het

de viktigaste utredningsuppgiftema för OAS-kommittén har varit En av att utreda ett samarbete mellan staten och dess myndigheter, alkoom holnäringen, försäkringsbranschen och livsmedelsbranschen om alkoholinforrnation och opinionsbildning är möjlig och effektiv. Redogörelhar gjorts för att ge en bild av hur verksamheten inom OAS sen ovan och dess medlemmar har fungerat under den tid OAS har varit som verksamt. Viktiga erfarenheter har gjorts vägledning i det fortsom ger satta arbetet. Dessa har varit följande: Det går att samordna alkoholinformationsinsatser på områden där samsyn råder.

72 Beskrivning OAS verksamhet av SOU 1998: 154

Det har varit viktigt att samarbetet har byggt på konsensusprincipen. En annan viktig förutsättning för samarbetet har varit att parterna visar respekt för varandras olika roller och kulturer, att de accepterar de gemensamma kriterierna för samarbetet och inte driver särintressen inom OAS ram. Tveksamheter har uppstått vid några tillfällen men verksamheten har För den skull inte äventyrats, eftersom samtliga medlemmar i OAS efter viss diskussion ställt sig bakom de antagna kriterierna för samarbetet. Något i sig visar att samarbetet har varit som

verlcningsfullt.

4. Det har varit en fördel för informations- och opinionsarbetet att ha ett forum med uppgift att samordna infonnationsaktiviteter både vad

gäller tidsplanering, budskap

och resurser. När man lyckas knyta ihop OAS olika samarbetspartners budskap till ett gemensamt har budskapet fått större genomslag i bl.a. media. En gemensam avsändare som består företrädare för flera olika intresav sen har förutsättning att få större legitimitet bland allmänheten eftersom den sammanhållande "logotypen" visar att det råder stor enighet bakom budskapet. En avsändare blir också bekräftelse på gemensam en att informationen inte partsinlaga. är en Det pågår en ständig ström information och de flesta männiav skor uttalar i dag att de har svårt att uppfatta och till sig all informata tion Det tyder också på att det finns vinster med att öka som ges. samordningen informationsspridningen för att få större genomslag. av Att utforma ett gemensamt budskap måttfulla och återhållom samma alkoholvanor svenska förhållanden kommer bli som passar att en viktig del i den framtida alkoholpolitiken.

Slutligen kan konstateras att förutsättning för informations- och opien nionssamarbetet har varit att det sker på lika villkor. Ett framtida OAS bör varken domineras staten och dess myndigheter eller alkoholav av näringens olika organisationer. En mer utförlig beskrivning OAS uppbyggnadsarbete och resultat av ges i kapitel 5 OAS framtid. om

4 OAS verksamhet 1999

4.1 alkohol

Illegal

Opininonsinsatsen mot illegal alkohol fortsätter och ska pågå i minst två år. Målsättningen för den fortsatta insatsen är högt ställd. OAS ska:

skapa medvetenhet hos befolkningen att illegal alkoholkonsum- - om tion utgör ett problem för individ och samhälle, påverka attityder till illegal alkoholkonsumtion hos befolkningen så att det felaktigt att inköpa illegalt införd eller tillverkad man anser alkohol, få färre att köpa, dricka eller smuggla illegal alkohol. - personer

Det handlar alltså att ändra attityden hos stora delar av befolkningom och på sikt även dess beteende. Huvudmålgrupper for det andra steen get är ungdomar, i deras omgivning, i distributionsledet vuxna vuxna och nyckelpersoner i det alkoholförebyggande arbetet.

4.1.1 Regionala och lokala aktiviteter

Under det första halvåret pågår fortfarande det regionala arbete som har initierats på de konferenser har ägt under 1998 i landets samtsom rum liga län. Varje länskontaktperson har fått 100 000 kronor som ska ca användas till olika insatser inom opinionsinsatsens ram. Finansieringen dessa regionala aktiviteter ryms inom de 3,5 miljoner kronor som av Folkhälsoinstitutet avsatte 1998 för länskontaktpersonemas regionala aktiviteter. Under 1999 ska arbetet inriktas både på att behålla det regionala nätverket kanal ut i landet och på att utveckla kontakterna med som en OAS pilotkommuner och andra aktörer som har påbörjat ett praktiskt arbete mot den illegala alkoholen. För att nå de uppsatta målen för opinionsinsatsen krävs ett långsiktigt arbete. En viktig aktör i det förebyggande arbetet är Folkhälsoin-

74 OAS Verksamhet 1999

stitutet och det nätverk institutet bygger I Folkhälsoinstitutets upp. förebyggande arbete med att minska alkoholens skadeverkningar kommer arbetet mot den illegala alkoholen att vara en integrerad del. Under hösten 1998 genomför Folkhälsoinstitutet i samarbete med OAS en uppföljning av den första regionala satsningen. Resultatet uppföljav

ningen ska bl.a. ligga till grund för den detaljerade planeringen

mer av det fortsatta regionala och lokala arbetet. En del stor av det operativa arbetet med att stimulera och initiera fortsatt regionalt arbete

mot illegal

alkohol bör diskuteras och ske i samarbete mellan Folkhälsoinstituet och OAS. Även andra aktörer på den regionala nivån, t.ex. frivilligorganisationer, branschföreträdare och myndigheter bör involveras i både diskussionerna och i arbetet. Under 1999 kommer OAS fortsätta att verka för stärka den loatt kala förankringen i arbetet mot den illegala

alkoholhanteringen. Det är

önskvärt och naturligt att det fortsatta arbetet integreras i kommunernas arbete. På lokal nivå är det också naturligt att knyta ihop de olika delarna, det polisiära operativa arbetet och det förebyggande arbete besom

drivs av frivilligorganisationer, branschföreträdare, föräldrar m.fl. i

kommunen. Diskussioner har inletts mellan Socialdepartementet och Kommunförbundet framtida strategier för det alkoholom och drogförebyggande arbetet i kommunerna. Det lokala arbetet mot den illegala alkoholhanteringen ska integreras i kommunernas strategiarbete. Ett tvåårigt kompetenshöjande arbete i Kommunförbundets regi påbörjas under 1999. OAS roll i förhållande till den lokala och regionala nivån kommer att vara stödjande och inriktad på att ta fram bra material och an-

vändbara kunskaper den illegala alkoholhanteringen, konsum-

om om tionsmönster och attityder till illegal alkohol.

4.1.2 Internt

förankringsarbete och egna aktiviteter

En viktig uppgift under 1999 blir att bättre förankra opinionsinsatsen inom de organisationer och myndigheter Ett"intemt som ingår i OAS. opinionsarbete kommer att prioriteras. Ett målen integrera av är att ar-

betet mot den illegala alkoholen i de policydokument/handlingsplaner

angående alkohol finns inom de myndigheter och organisationer som som ingår i OAS. En viktig målgrupp för OAS opinionsinsats är politiker på både lokal och nationell nivå. Under 1999 planeras träffar med viktiga politis-

ka nyckelpersoner.

OAS Verksamhet 1999 75

4.1.3 Kommersiell och redaktionell kommunikation

En kommunikationsplan har utarbetats för opinonsinsatsen. Det övergripande målet för kommunikationen är att minska den sociala acceptansen i samhället för illegal alkoholhantering dvs. tillverkning, langning, försäljning och köp sådan alkohol samt att skapa kännedom av och kunskap kopplingama till organsierad brottslighet. Kommuniom kationen ska utgå från tro på den enskilda människans förmåga att en fatta beslut hur hon eller han vill Kommunikationen ska vara om agera. fri från pekpinnar och förmynderi. Samtidigt är det viktigt att kommunikationen bygger på rationella argument och fakta. Under 1999 kommer en alternativt två större mediakampanj er att - genomföras. En kampanj under våren 1999 då nya reklamfilmer om den illegala alkoholen kommer att visas i TV, under hösten då en en dokumentärfilm visas. Diskussioner med flera olika TV-kanaler har inletts för att intressera kanalerna för problemet med den framväxande illegala alkoholmarknaden. Målet för diskussionerna är att kanalerna på eget initiativ ska vilja gå vidare och undersöka den illegala marknaden i Sverige, särskilt dess utnyttjande ungdomars nyfikenhet att pröva alkohol. Ett samarbete av har redan inletts med ZTV. Under 1999 kommer OAS att fortsätta att publicera uppgifter om konsumtion och attityder till illegal alkohol. I OAS-serien planeras av minst rapport med undersökningsresultat. en Fakta och övrigt material produceras OAS kommer att sprisom av das i huvudsak via OAS webbsida. Den kommer att vidareutegen vecklas för att bättre kunna aktuell information både OAS arbete ge om och övrigt som pågår relaterat till bl.a. illegal alkohol.

4.1.4 Undersökningar och rapporter

En plan for utvärderingen OAS opinionsinsats mot illegal alkohol av har utarbetats den fristående utvärderingsgruppen KAMEL. Utvärav deringsgruppens sekreterare, alkoholforskaren Håkan Leifman, komtillsammans med att för samordning av undersökmer gruppen ansvara ningarna och analys av det insamlade materialet.

76 OAS Verksamhet 1999

Utvärderigsplanen

1998 1999 2000

vår sommar- vinter vår vinter vår vinter

sommar- sommar-

höst höst höst Huvud- noll- ett-års två-års material: mätning mätning mätning

Mindre attityd/ kunskapsmätn:

Andra data: Fråge- Skol- Skol- Skolunder- elever elever elever sökn:

TEMO- TEMOvuxen vuxen

Vpl Vpl Vpl

CARATmätn.

Andra System- System- System- System-System- System- System- System- Systemmöjliga bolaget bolaget bolaget bolaget bolaget bolaget bolaget bolaget bolaget data:

Polis/ Polis/ Polis/ Polis/ Polis/ Polis/ Polis/ Polis/ Polis/

tull tull tull tull tull tull tull tull tull

Under 1999 kommer även djupintervjustudie att genomföras och

en eventuellt en mediaanalys.

Förutom utvärderingen OAS opinionsinsats är det väsentligt att

av genomföra en större undersökning där syftet är, i KALK, att

ny som kvantifiera delmängder, både bland allmänheten och bland alkoholproblematiker. Det är OAS mening sådan KALK-studie bör

att en ny genomföras om ca 3-4 år. Den undersölmingen skulle då dels mäta

omfattningen av den konsumerade mängden icke registrerad alkohol, dels mäta förändringar från KALK 1996.

4.2 aktiviteter 1999

Övriga

4.2. l Trañkområdet

Vägverkets, Försäkringsforbundets och NTF:s trañkprojekt

i samverkan med OAS fortsätter även under 1999. Flera utbildningspaket kommer att tas fram och distribueras till olika yrkeskategorier/målgrupper.

1998:154 OAS Verksamhet 1999 77 SOU

Folkhälsoinstitutets infonnationsmaterial "Drick med huvudet" har med uppgifter alkohol och trafik. På Intemetsidan

kompletterats om

det första svenska spelet alkohol och trafik att finnas. Bekommer om få på att köra bana med olika alkoholhalsökaren kommer att prova en för därmed vilka skillnader det blir i körresultat. Till ter i blodet att se faktadel alkohol och trafik. Folkhälsoinstitutets spelet är kopplat en om informationstelefonnummer kommer även 1999 att innehålla uppgifter

alkohol och trafik. om har diskussioner förts ytterligare TV-

Inom trafikprojektet om

OAS-samarbetet har framförallt Vägverket och program 1999. Inom

Försäkringsförbundet aktualiserat behovet ytterligare insatser mot

av högkonsumenter står för den allra största delen av trañknyktersom for trañkprojektet har vid flera tillfällen

hetsbrotten. Projektledningen

besökt USA för informationsutbyte och ñlminspelningar. I USA pågår mycket väl skulle kunna anpassas för många intressanta projekt som svenska förhållanden och till vissa delar genomföras även

4.2.2 Gravida

Folkhälsoinstituet och eventuellt andra intresserade Tillsammans med fortsatt samarbete kring alkohol och graviditet, bl.a. planerar OAS ett framtiden ska kunna individualiserad information for att man i ge mer den basinformation till alla och utveckla bättre vid sidan av som ges för kommunicera med olika typer gravida kvinnor. I det metoder att av arbetet det viktigt att ta tillvara erfarenheterna olika projekt som är av omkring i landet. Erfarenheterna från den relativt begränsapågår runt de kvalitativa undersökningen inställningen till alkohol bland barnav och blivande föräldrar, genomfördes OAS 1998, bör morskor som av ligga till grund for omfattande undersökning på samma tema. en mer sida riktad studie kring FAS fetalt alko- Från Folkhälsoinstitutets är en

och FAE alkoholeffekter planerad och skall på-

holsyndrom fetala

interaktivt multimediaprogram MIMMI bl.a. börjas under 1999. Ett

alkohol och graviditet, har producerats och kommer att erbjudas

om alla mördavårdscentraler under 1999.

4.2.3 Arbetsplatser

kartläggning medlemmarnas alkoholpolicies och Resultatet av OAS av beräknas klar i början 1999. Under 1999 handlingsprogram vara av arbetet inriktas på att stödja och utveckla det interna arbetet kommer att Målet i samarbete med bl.a. Alna-Riks utveckla verkinom OAS. är att

78 OAS Verksamhet 1999

ningsñilla metoder, dels för det alkoholförebyggande arbetet och dels för det rehabiliterande alkoholrelaterade

arbetsmiljöarbetet på OAS

arbetsplatser. Under 1999 kommer ett Hotell- och

Restaurangprojekt att genomfö-

ras tillsammans med SHR och Alna på 10 ca orter runt omkring i Sverige. Målet är att ett urval restauranger på dessa ska av orter ett personligt besök där restaurangägare och anställda ges möjlighet att dels ta upp sina egna behov även få information SHR:s men om syn på missbruk av droger eller alkohol på arbetsplatser och SHR:s syn på ansvarsfull alkoholhantering. Restaurangerna kommer även att att få inforrnation om vad Alna kan stödja arbetsplatsen med. Inom projektet kommer man också att sträva efter att etablera ett samarbete med de utvalda orternas kommunala tillsynsenheter.

4.2.4 Måttfulla och återhållsamma

alkoholvanor

En av OAS-samarbetets prioriterade uppgifter verka for är att måttfulla och återhållsamma alkoholvanor bland

Sveriges befolkning. Vid sidan

om opinionsinsatsen mot illegal alkohol kommer OAS initiera att en insats för måttfulla och återhållsamma alkoholvanor. Arbetet beräknas starta under våren 1999. Ett material redan finns embryot till som nu är ett medicinskt infonnationsprogram vad händer om som i kroppen när man dricker alkohol.

Ungdomar

Folkhälsoinstitutet planerar att fortsätta sin

informationssatsning"Drick

med huvudet". Man planerar även att utveckla "Drick med huvudets" hemsida.

Systembolaget har producerat två filmer på "Leg 25". nya temat Filmerna skall visas på SF-biografema första och tredje kvartalet -99. Syftet är att få ungdomar mellan 20 och 25 år att visa legitimation när de besöker Systembolagets butiker.

SekLmdär-målgruppen är ungdomar

i åldern 17-20 år med budskapet- ingen idé försöka". att ens För att motverka langning till ungdomar har Systembolaget producerat två nya PapiRaul-reklamsnuttaf för radio. Två filmer kommer nya att produceras under 1999. Målgruppen för

langningskampanjen är 20-23-år-

ingar och budskapet är "att inte köpa ut". Sekundärmålgiupp föräldär rar. Aktiviteterna kommer att ske i samarbete med OAS.

1998:154 79 SOU

5 OAS framtid

5.1 och innehåll for ett långsiktigt

Former

samarbete

Redan ñån uttalades från regeringens sida Dir:1997:3 att komstart mittéforrnen endast tillfällig lösning i avvaktan på att formerna var en samarbete skulle utvecklas. OAS-kommittén fick

för ett mer långsiktigt

undersöka förutsättningama för ett eventuellt framtida

i uppgift att

OAS. Ett förslag till Organisationsform och fortsatt finansiepermanent ring ska lämnas till regeringen senast den 30 augusti 1999. till Organisationsform presenteras har kommittén haft Innan förslag ställning till samarbetet inom OAS ska permanentas. I direktiatt ta om formulerades vissa uppdrag till kommittén, t.ex. ska kommittén ven organisera samarbete mellan parter med i vissa delar olika intressen. ett ska till ansvarsfullt bruk alkohol och Kommittén uppmuntra ett mer av olika aktörer i arbetet mot missbruk och för måttfullhet i bruengagera alkohol och söka samordna de olika aktörernas insatser. Komket av arbeta med enhällighet princip. Inom kommittén har mittén ska som och i direktiven har kompletterats med diskussioner forts uppdragen ytterligare målsättningar kommittén har fonnulerat i en gemensam som plattfonn och strategi för samarbetet. en gemensam De viktigaste frågeställningarna kommittén har haft i uppgift att som

utreda är följande:

D Är OAS effektivt sätt att bedriva informations- och opiniett onsarbete på lyckats organisera och uppmuntra till ett samarbete D Har OAS mellan parter med i vissa delar olika intressen D Är OAS-samarbetet rätt väg för att uppnå ett ansvarsfullt mer bruk alkohol och måttfulla och återhållsamma alkoholvanor av hos befolkningen

80 OAS framtid

l l

Uppbyggnadsskedet

.

Under det första året OAS existens har samarbetet av och dialogen inom OAS utvecklats fortlöpande. Inför OAS i november

lansering 1997

prioriterades arbetet med att utarbeta en gemensam plattform och att hitta kriterier för samarbetet. gemensamma Både plattformen och kriterierna växte fram i ett nära samarbete med samtliga OAS medlemmar, bl.a. intervjuades alla OAS ledamöter. Under intervjun ställdes frågor om Förväntningar på och motiv för samarbetet, önskemål om gemensamma inforrnationssatsningar, egna eventuella åtaganden I disosv. kussionerna utlcristalliserades de områden där medlemmarna har ett

gemensamt synsätt och där det därmed finns möjlighet till samarbete

om information och opinionsbildning. Samsynen handlar bl.a. om total avhållsamhet från alkohol i trafiken, under kvinnans

graviditetsperioder

och i arbetet. Det finns också uppfattning en gemensam om att ungdomar ska förhindras att få tag på alkohol och att den illegala alkoholmarknaden ska bekämpas.

Ett område utpekades som det största omedelbara hotet samtliga av medlemmar: Framväxten omfattande illegal marknad. av en Den illegala marknaden är både ett hot mot den svenska fun-

alkoholpolitikens

dament detaljhandelsmonopol, åldersgränser

och högprispolitiken och

ett hot mot den legala alkoholnäringen. OAS aktiviteter i egen regi inleddes mot denna bakgrund med insats en gemensam mot den illegala

alkoholhanteringen. Samtliga medlemmar hade, olika

av skäl, ett samhälleligt och/eller ett kommersiellt intresse av att bekämpa den illegala marknaden.

När det gäller på alkoholkonsumtion finns synen vuxnas däremot vissa skillnader. Bland medlemmarna i OAS finns ingen enad syn på den s.k. totalkonsumtionsmodellen att det finns ett samband mellan den totala konsumtionen i ett land och alkoholskadornas omfattning.

Det finns inte heller någon på prisinstrumentets betydelgemensam syn se och på alkoholmonopolets eller icke OAS vara vara. är ett samarbete uppbyggt kring det som förenar och kring samverkan informationsom och opinionsbildning. OAS är ett forum för dialog mellan staten och branschorganisationema i frågor relaterade till alkohol. OAS dock tar inte ställning i andra frågor än de berör som samverkan om information

och opinionsbildning.

Det är förenligt med ett deltagande i OAS framföra att särintressen i frågor som ligger utanför OAS plattform det i den om man gör egna organisationens namn och så länge medlemmarna inte för motstridiut ga budskap i de frågor ingår i OAS plattform. Det däremot inte som är förenligt med OAS-samarbetet att i OAS och framföra namn ut åsikter i dessa frågor, eftersom de ligger utanför ramarna för samarbe-

tet. Att denna rågång måste hållas klar, har varit en av de viktigaste erfarenheterna OAS första år. Det är också förutsättning för ett

av en framtida OAS-samarbete. Ett framtida OAS måste tydligt utåt när

vara det gäller medlemmarnas olika roller utanför samarbetets ramar.

Inom kommittén har även andra frågor beröits, t.ex. om det i OAS namn ska utvecklas etiska regler för försäljning och marknadsföring. Diskussionerna resulterade i att branschorganisationema i egen regi utarbetade och enade sig kring etiska regler för hur branschen bör uppträda på ett ansvarsfullt sätt.

När det gäller synen på berusningsdrickande och missbruk finns enighet inom OAS. I direktiven sägs att kommittén ska verka för måttfulla alkoholvanor. Inom kommittén har målsättningen konkretiserats något och har följande lydelse: att kommittén ska förstärka en opi-

nu nion för måttfulla och återhållsamma alkoholvanor i befolkningen i syfte att minska alkoholens skadeverkningar".

5.1.2 Klart att lansera

Under hösten 1997 presenterades OAS och dess första insats för en större publik. Ett presseminarium anordnades där den s.k. KALKundersökningen presenterade sina preliminära resultat svenskarnas

om konsumtion alkohol från legala och illegala källor. KALK var ett

av resultat av ett tidigare samarbete mellan fem av OAS medlemmar, nämligen Vin Sprit AB, Systembolaget AB, Svenska Bryggareföreningen Folkhälsoinstitutet och Alkoholinspektionen. Under flera år hade olika undersökningar av det s.k. mörkertalet icke registrerad alkohol säljs utanför Systembolaget och restaurangerna kommit fram

som till olika resultat. De skilda resultaten medförde att det fanns en osäkerhet hur stor den svenska totalkonsumtionen alkoholdrycker

om av För att undanröja denna osäkerhet gick dessa organisationer med delvis olika alkoholpolitiska intressen ihop och gav fyra olika forskare Eckart Kühlhorn, ordf., Stig Larsson, Hans L Zetterberg och Björn Hibell i uppdrag att genomföra de största irågeundersölmingar som gjorts

en av i Sverige. Över 10 000 intervjuades under ett helt år sin

personer om alkoholkonsumtion under de två dagarna närmast före intervjudagen. I Kalkundersökningen vägdes även uppgifter in baserade på studier av alkoholproblematiker och personer som lagförts för grövre brott.

KALK-undersökningen visade att av den totala alkoholkonsumtionen kom ca 13 procent från illegala källor. Om man enbart betraktar spritkonsumtionen kom mellan 30 och 35 procent från illegala källor. Ungdomar och storkonsumenter var de viktigaste kimdgruppema.

Undersökningens resultat blev den gemensamma faktabasen för OAS opinionsinsats mot illegal alkohol. En problembe-

gemensam skrivning var helt nödvändig för att OAS medlemmar tillsammans skulle kunna ut i aktion. Den positiva effekten

en gemensam av samarbetet inom KALK-projektet hade stor betydelse för det fortsatta OAS-samarbetet. OAS presseminarium mycket välbesökt och

var resultatet fick stor spridning i både dagstidningar och etermedia. Presseminariet följdes presskonferens där OAS och opinionsinsatsen

av en mot illegal alkohol presenterades.

5.1.3 Fortsatt

utvecklingsarbete

Under 1998 har fortlöpande diskussioner förts inom OAS och bland OAS medlemmar hur ett effektivt och verkningsfullt infonnations-

om och opinionsarbete bör bedrivas. Inom OAS finns mycket bred och

en allsidig kompetens som många gånger haft en positiv effekt på det konkreta arbetet. Det har varit viktigt att finna ett arbetssätt ut-

som ger rymme för de olika kulturema. Inom branschorganisationema har

man t.ex. stor erfarenhet av marknadsföring och näringsverksamhet. Inom myndigheterna har kunskaper den illegala marknaden, alko-

man om holens skadeverlmingar, förebyggande arbete Ett första försök att

m.m. utveckla ett integrerat arbetssätt var opinionsinsatsen mot illegal alkohol. Opinionsinsatsen kom att bestå av både marknadsföring i form av TV-reldam, annonser m.m., ett brett regionalt och lokalt samarbete där både myndigheter och bransch involverades och ett intimt

samarbete med alkoholforskare. Inom insatsen arbetade OAS medlemmar aktivt, i kontakt med media för att intressera dem för frågan, också

men för att lämna fakta eller nyheter. På grund OAS bredd har det

nya av också varit möjligt att samordna polisens och tullens operativa arbete med OAS opinionsinsats. En av OAS presskonferenser hölls t.ex. i tullens lager med beslagtagen sprit. Genom att utnyttja Folkhälsoinstitutets nätverk har länskontaktpersonerna och OAS hållit intensiv kon-

en takt med lokalpressen. Vid samtliga regionala konferenser som hållits under 1998 har föreläsarna presenterat lokala och regionala fakta

om olika aktiviteter och alkohol och presskonferens har anordnats

om en dit lokal press och lokal TV inbjudits.

Nästa uppgift för kommittén blir att utforma information om måttfulla och återhållsamma alkoholvanor svenska förhållanden.

som passar En gemensam definition kommer att göras begreppet måttfull och

av återhållsam konsumtion i OAS budskap. Detta kommer blir OAS

en av viktigaste utvecklingsuppgifter under 1999.

1 Resultatet

1 Det är möjligt att organisera och uppmuntra ett samarbete

.

Erfarenheterna från det hittillsvarande arbetet visar att det är möjligt att organisera ett meningsfullt samarbete mellan parter med i vissa delar motstridiga intressen, när det råder stor enighet bakom budskapet. Under den korta period som OAS funnits har flera olika samarbetsprojekt påbörjats se kapitel 3. En förutsättning för samarbete är att medlem-

har möjlighet att vid sidan om OAS fortsätta att driva sina legimarna tima särintressen så länge de inte strider mot den gemensamma plattformen. Staten och dess myndigheter kan sprida information till stöd för de alkoholpolitiskt motiverade restriktionema. Alkoholnäringen kan driva sina branschintressen.

Informationssamarbetet måste vara klart avgränsat

Det är viktigt inför framtiden att se att samordningen av informationsinsatser inom OAS endast omfattar avgränsade delar av informationsarbetet på alkoholområdet. Det finns alkoholinformation inte bör

som eller kan drivas i OAS eller med stöd OAS, t.ex. information

namn av om alkoholens generella risker, information om svenska alkoholpolitiken och motiven bakom den eller information för att sprida branschens särintressen. En konsekvens denna erfarenhet är att det även i fram-

av tiden finns behov av statlig alkoholinforrnation vid sidan om OAS. Folkhälsoinstitutet och Systembolaget har i uppgift att ansvara för dessa delar. På samma sätt kommer de olika branschorganisationema att ha behov att informera om sina produkter eller tjänster.

av

Ett fungerande samarbete ger större legitimitet till informationen

En avsändare, består flera olika intressen, får ofta en

gemensam som av större legitimitet eftersom den avsändaren visar att det

gemensamma råder stor enighet om budskapet.

Samarbetet måste bygga på konsensus och en gemensam plattform och strategi

Ett samarbete mellan till vissa delar "oliktänkande" kräver att alla ställer sig bakom det företas i samarbetsorganisationens namn. En

som gemensam plattform och strategi för arbetet lcrävs. OAS har lyckats finna en gemensam plattform och möjliga Samarbetsområden och har även lyckats formulera gemensamma budskap på de områden samar-

betet omfattar. Ett konkret exempel på detta är infonnationsskriftenVi tänker inte torrlägga..." som OAS gav ut hösten 1997.

Samarbetet måste bygga på nytänkande och kulturutbyte

En av styrkorna med OAS är dess bredd och kontakt med skilda kulturer. Inom OAS kan en dialog ske där de olika synsätten bryts i ett gemensamt forum. Dialogen och kulturutbytet har bl.a. lett till att företrädare från branschorganisationema på alkoholområdet tagit egna initiativ för att förbättra egenkontrollen inom alkoholnäringen. Det har också lett till att statliga myndigheter i högre grad än tidigare intresserat sig för den växande icke registrerade konsumtionen av alkohol. I många frågor har det visat sig att viljan att ta ett ökat är gemensam.

ansvar Kommittén har också fått ta del av helt nya aspekter på det förebyggande arbetet, t.ex. har Försäkringsförbundet utarbetat policy angå-

en ende alkohol, läkemedel och droger i trafiken som bland annat tar upp frågan om ersättningsreglema i trafikförsälaingen till skadade kört

som rattfulla. Det är viktigt att nytänkande blir något karaktäriserar

som OAS informations- och opinionsarbete i framtiden.

OAS möjliggör ett ejfektivt sätt att bedriva informations- och opinionsarbete

Endast drygt 1,5 år har gått sedan OAS bildades och det är för tidigt att säga något bestämt insatsemas resultat innan de har utvärderats.

om Några tendenser kan dock redan Det infonnationsmaterial

ses. som OAS gemensamt har tagit fram har fått mycket stor spridning. Ett

en och samma material, med ett gemensamt budskap från stat och näringsliv, har kunnat spridas till anställda inom livsmedelskedjoma,

anställda vid bryggerier och restauranger, regionala kontaktpersoner för de statliga myndigheterna m.fl. Om denna större kontaktyta och det gemensamma budskapet också leder till att befolkningen ändrar sina attityder till t.ex. illegal alkohol och sina alkoholvanor, får de kommande utvärderingama visa.

Ett annat exempel på att samarbetet har resulterat i ett effektivt informationsarbete är det s.k. trafikprojektet. Både FHI och Systembolaget har i uppdrag att uppmärksamma frågan om alkohol och trafik. I och med OAS beslut att ställa sig bakom NTF:s, Vägverkets och Försäkringsförbundets trafikprojekt valde FHI och Systembolaget att medverka i detta projekt i stället för att bedriva separata projekt vid

egna sidan om. I och med detta blev det möjligt att samordna mängd akti-

en viteter både i tid och innehåll. Under december 1998 och januari 1999

kommer flera koordinerade aktiviteter kopplingen alkohol, trafik om och alkoholism att ske. Ett gemensamt informationsmaterial är ofta billigare att producera och distribuera än flera olika aktörer och producerar och om var en distribuerar olika material i stort sett handlar fråga och som om samma dessutom sprids till samma målgrupp. Det är kostnadseffektivt att samproducera material när finns om både vad materialet ska innesamsyn hålla och vad syñet med materialet bör vara. Ett gemensamt agerande ökar dessutom förutsättningama för att få fram erforderliga resurser för

ett framgångsrikt projekt.

Ett nära samarbete mellan myndigheter, informationsspridare och

forskare är verkningsfullt

En viktig lärdom från arbetet med opinionsinsatsen mot illegal alkohol är de positiva effekter det intima samarbetet med alkoholforskare som och statistiker har haft. Tillsammans med en grupp forskare lades grunderna för utvärderingen innan insatsen startade. En fristående utvärderingsgrupp bestående alkoholforskare utsågs. En halvtids alkoholav forskare, anställd OAS-sekretariatet, utsågs till sekreterare för grupav Inom den fristående utvärderingsgruppen utarbetades frågeformupen. lär med frågor både konsumtion och attityder till illegal alkohol. om av Innan den kampanjdelen startades gjordes s.k. nollmätning. rena en Resultatet nollmätningen bör kunna fungera ett hjälpmedel både av som i kartläggningen och utvärderingen det lokala arbetet. Mätningarna av under den tid opinionsinsatsen pågår. Samarbetet har ska upprepas även resulterat i mängd data tagits fram till OAS regionala konfeatt en illegal alkohol. renser om En förutsättning för att informations- och opinionsarbete på nationell nivå ska få effekter är att insatserna leder till lokalt och regionalt Fakta och infonnation måste därför tas fram såväl engagemang. om övergripande frågor regionala/lokala förhållanden. En erfarenhet som gjorts till följd OAS opinionsarbete mot den illegala alkoholen som av är att konsumtions- och attityd-undersökningar alkohol i framtiden om bör utformas på ett sådant sätt att det är möjligt att göra både regionala nedbrytningar och nedbrytningar på mindre målgrupper. När material bryts på undergrupper män, kvinnor, gamla osv. och på rener unga, gioner den differentierade information är nödvändig för att ges som ska kunna bedriva ett effektivt informations- och opinionsarbete. man Undersökningar denna storlek är kostsamma vilket ytterligare talar av för att det finns vinster med att samordna även frågeundersökningar i

framtiden.

5.1.5 Statskontorets översyn

Regeringen gav 1997 OAS i uppdrag att lämna förslag sin om egen framtid. Under 1998 regeringen Statskontoret i uppdrag kartläggav att ga vissa centrala och regionala myndigheters och andra organisationers

ansvar och uppgifter på alkohol- och narkotikaområdet. I uppdraget ingick också att lämna ett principiellt förslag till myndighetsen ny struktur på området. Statskontoret överlämnade den sista oktober 1998

en rapport Samordning mot droger- kartläggning och skiss till ny myndighetsstruktur på alkohol- och narkotikaornrådet 1998:22.

I rapporten konstaterar Statskontoret att likartad kampanj- och upp-

lysningsverksamhet, riktad till samma målgrupper bedrivs såväl

av centrala myndigheter i regeringskansliet OAS, Natiosom av organ nella ledningsgruppen. Statskontoret föreslår att ansvaret för infor-

mationssatsningar bör ligga på myndighetsnivå. Regeringsinitiativ bör förmedlas i form uppdrag. Myndigheterna bör därvid huvudsakligen av fungera som beställare och i förekommande fall avsändare. Frisom villigorganisationer och näringslivsorgan bör i större utsträckning svara för utformning och genomförande. Statskontoret framför man kan att överväga att knyta en permanent branschsamarbetsdelegation för informationsverksamhet efterträdare till OAS till stabsmyndig- - - en ny het med dess chef som ordförande. I förhållande till nuvarande kom-

mittéfonn begränsas då rollen till rådgivande till myndigheten att vara och ett forum för att komma överens vissa insatser". om Statskontoret har i sin utredning inte närmare gått in och analyserat vilken typ av information och opinionsbildande arbete den nya organisationen bör utföra. Någon definition vad med beav man menar greppet informations- och opinionsarbete har inte heller framförts. Inför framtiden, när infonnations- och opinionsarbete med all sannolikhet kommer att bli allt viktigare, är det nödvändigt att närmare analysera mål, motiv och metoder för informations- och opinonsarbetet. Inom OAS-samarbetet har det t.ex. visat sig viktigt pröva vilatt noga ken information som kan spridas i samarbete med andra parter än staten, vilken information även fortsättningsvis endast kan ha staten som som avsändare och vilken information endast kan ha alkoholnäsom ringen avsändare. Det är att förenkla problemet att endast det som se organisationsfråga. Även samordning liknande inforsom en om en av mation till samma målgrupper är önskvärd så är det inte möjligt

attall

information kan ha avsändare. Tanken bakom OAS är att det samma ska finnas ett forum där de olika parterna på alkoholområdet kan delta. Ett forum där aktörerna från fall till fall möjlighet ställning till ges att ta om avsändaren bör/kan vara OAS och avsändare gör om en gemensam det lättare att uppnå målet för insatsen.

OAS anser att det är viktigt att det i framtiden finns ett sådant forum har till uppgift att uppmärksamma och bevaka och när inforsom om mationsinsatser blir mer effektiva genom ett brett samarbete med många olika kanaler ut i samhället. Från OAS sida anser vi vidare att information har många kanaler och infonnationsspridare har större som chans att nå ut till målgruppema än information hänvisas till en som eller få kanaler. Ibland är det dessutom så att målgruppen för informationen är både allmänheten, offentliganställda, ñivilligorganisationer och anställda inom alkohol-, livsmedels- eller försäkringsbranschen. I många sammanhang är det är mot denna bakgrund enligt OAS uppfattning stor fördel avsändaren är ett samarbetsorgan där samtliga en om "aktörer ingår, istället för att avsändaren är en enskild aktör. En annan viktig faktor att ta hänsyn till när diskuterar samarbete mellan staman ten och dess myndigheter och andra aktörer är enligt OAS att samarbetet just förutsätter samarbetd. Framtidens samarbetsorganisation mellan stat och bransch måste växa fram i en dialog mellan parterna, baserad på de frågor som samarbetspartema önskar samarbeta kring. OAS första år har gett goda erfarenheter som belyser hur ett långsiktigt och fungerande samarbete bör byggas upp. OAS framtid måste med andra ord i första hand, inom vissa ramar, formuleras av medlemmarna i OAS själva. Sammanfattningsvis kommittén att det gångna årets erfarenanser heter har gett tillräckliga resultat och erfarenheter för att gå vidare och lägga grunden till ett långsiktigt samarbete i ett framtida OAS.

5.2 OAS

organisation

Mot bakgrund av ovanstående tillsatte OAS den 11 mars 1998 en arbetsgrupp fick namnet Framtidsgruppen med uppgift att utarbeta som underlag för kommitténs förslag om OAS framtid. Framtidsgruppens arbete skulle grundas på kommitténs bedömningar och på de riktlinjer regeringen föreslagit i sin proposition Former for verksamhet som som är beroende statligt stöd, prop 1995/96:61 Bet.1995/96:LU7. av m.m. Framtidsgruppen fick i uppgift att ta fram tre olika alternativ:

Ideell förening Statlig delegation Samarbetsavtal mellan två grupperingar staten och dess myndigheter och branschens organisationer

5.2.1 och OAS-ledamötemas

Framtidsgruppens uppfattning om ett framtida OAS

För att utreda förutsättningarna för långsiktigt åtagande från de i

ett mer OAS ingående myndigheterna och organisationerna på alkohol-, försäkrings- och livsmedelsornrådena genomfördes under våren och

sommaren intervjuer med ledamöter i OAS och medlemmar i den kom-

av mittén utsedda "Framtidsgruppen.

Under intervjun ställdes frågor framtida samverkansform, sta-

om tens roll i samarbetet, finansiering, verksamhetens innehåll Inter-

m.m. vjufrågoma hade sänts över i förväg för intervjupersonerna möj-

att ge lighet att förankra sina inom den myndighe-

svar egna ten/organisationen. Majoriteten av de intervjuade ledamöterna hade emellertid inte haft möjlighet att inhämta den styrelsens eller fö-

egna retagsledningens synpunkter vilket innebar att de redovisas i

svar som bilaga 5 endast representerar OAS-ledamoten eller framtidsgruppsrepresentanten. Här nedan följer en mycket kort sammanfattning vad

av som framkom under intervjuerna.

Majoriteten av de intervjuade kunde tänka sig att OAS blev antingen en ideell förening eller statlig delegation. Den avgörande frågan

en var inte organisationsformen i sig utan betonade vikten att finna

man av den Organisationsform som möjliggör ett samarbete går att för-

som verkliga inom rimlig tid. Majoriteten framhöll vidare att grundförutsättningen för ett framtida OAS var att det kunde fungera ett forum

som för samverkan mellan stat och näringsliv när det gäller alkoholinformation och opinionsbildning. OAS måste fungera ett forum för

som nya initiativ, som en idéspruta och som ett forum för korsbefruktande diskussioner om alkoholinforrnation. Samtliga framhöll att statens delta-

gande är en förutsättning för ett framtida OAS. Samtliga intervjuade

ansåg också att nuvarande plattform för OAS arbete är bra, att

men man samtidigt måste ha en viss flexibilitet när viktiga frågor eller

nya områden aktualiseras på grund förändringar i omvärlden. Alla inter-

av vjuade ansåg vidare att det krävs att alla är eniga medlem ska

när en ny väljas in och att ett medlemskap bör följas ett långsiktigt åtagande.

av Samtliga medlemmar betonade att ett medlemskap i OAS bör för-

vara enat med ett finansiellt åtagande.

OAS bör ha en liten flexibel organisation, dvs. mindre basorgani-

en sation och aktiviteter i fonn projekt.

av

När det gäller frågan vilken typ alkoholinfonnation och opi-

om av nionsbildning som bör ske inom OAS framfördes många förslag.

ram Enligt majoriteten de intervjuade bör OAS utveckla information

av som bidrar till att ett moget förhållningssätt till alkohol utvecklas, ett förhållningssätt som mer handlar om måttfullhet än berusning. En

om an-

nan gemensam nämnare var att OAS bör arbeta för att öka kunskapen hos allmänheten alkoholens verkningar på ett nyanserat och fakta-

om betonat sätt. En utgångspunkt för OAS information ska vara att en stor majoritet svenska folket betraktar alkoholdrycker som ett naturligt

av inslag i livet och använder alkohol på ett sådant sätt att det inte vållar problem.

När det gäller sammansättningen var de flesta intervjuade nöjda med den sammansättning som kommittén haft men många framförde också att i framtiden bör se över vilka som ska vara med i ett permanent

man OAS.

5.3 överväganden och förslag

OAS-kommittén att informations- och opinionsarbete på alkoho-

anser lområdet kommer att spela viktig roll i framtiden. Infonnationsinsat-

en

ska inte genomföras isolerat utan integreras i ett brett samarbete och ser samordnas med andra aktiviteter. Arbetet måste vara långsiktigt och utföras i nära samarbete mellan myndigheter, branschföreträdare, forskare och andra viktiga aktörer på alkoholområdet. De erfarenheter som gjorts inom OAS-samarbetet god vägledning och tillräcklig grund

ger för att föreslå att det nuvarande samarbetet perrnanentas.

Under utredningens gång har det framstått allt tydligare att det

som inte är organisationsformen i sig är huvudfrågan utan det handlar

som

att formulera kriterier och ett bra innehåll för samarom gemensamma betet. Kommittén har enat sig bakom en gemensam plattform och om ett arbetssätt gör att alla ledamöter ett inflytande över OAS

som ges verksamhet. Grunden för ett framtida OAS är därmed till viss del redan lagd. En viktig fråga för utredningen har därför varit hur dagens arbetssätt ska kunna befästas och ytterligare utvecklas i en permanent organisation. Mot bakgrund de tidigare diskussionerna inom OAS och någ-

av

intervjusvaren formulerade kommittén de kriterier de ansåg ra av som viktiga för den framtida organisation. Dessa kriterier var följ

: Den framtida organisationen ska lätt att bilda. Bildandet av

vara

organisationen ska både politiskt, ekonomiskt och administ-

vara

rativt hanterbart. Den nya organisationen måste finnas på plats in-

om en snar framtid. -- Den organisationen ska trovärdig i breda kretsar. Den ska

nya vara

inte representera något särintresse.

90 OASfraMtid SOU 1998: 154

-: Den ska representera ett tydligt, jämställt och långsiktigt åtagande där statliga medlemmar ska jämställda med övriga vara medlemmar. Oavsett organisationsform bör det statliga inflytandet över den löpande verksamheten inte dominerande. vara Den ska ha "ett ansikte utåt". Det ska finnas tillräckligt många intressenter är beredda att som stå för baskostnadema och dela på ansvaret för den organisanya tionens finansiering och verksamhet. Den ska tillåta ett flexibelt arbetssätt. Den ska ett forum för diskussion och fungera idékälla för vara som gemensamma eller enskilda initiativ. Den ska möjliggöra ett samarbete med parter står utanför den som egna organisationen. Den ska vara en sluten associationsform inte förhindra att men kretsen vidgas vid behov. För att bli medlem i organisationen ska ställa bakom dess man upp

gemensamma plattform. Alla principiellt viktiga beslut måste fattas enhälligt.

Ett deltagande måste vara förenat med någon form minimiåtaav gande.

5.4 De olika

organisationsaltemativen

Som tidigare nämnts kan ett samarbete mellan stat och näringsliv på alkoholinfonnationsområdet organiseras på flera sätt. Inom OASkommittén har tre tänkbara alternativ utretts

Alternativ ideell förening. Alternativ statlig delegation Alternativ samarbetsavtal

Syftet med följande avsnitt beskrivning de olika organiär att ge en av sationsalternativen. När det gäller föreningsaltemativet görs även en genomgång för att se om ett framtida OAS skulle kunna uppfylla de formella krav som ställs för att bli förening. Beskattningsñågan är en också väsentlig för val av organisation. Kapitlet innehåller därför en

redogörelse för skattereglema för ideella och allmännyttiga föreningar.

Därefter följer ett avsnitt som redovisar hur de olika organisationsförmema svarar mot de kriterier som kommittén formulerat för sitt framtida samarbete.

5.4.1 Alternativ l en ideell förening

- När privaträttslig form krävs för statlig verksamhet är beroende

en som

återkommande tilldelning av anslagsmedel ska främst formerna akav tiebolag och ideell förening användas. Regeringens proposition 1995/96:61. bet 1995/96:LU7. I propositionen slås fast att statlig verksamhet i första hand bör bedrivas i myndighetsform. I några fall kan det

aktuellt att statlig uppgift istället utförs i privaträttslig verkvara en en samhetsfonn, t.ex. när det finns statsfmansiella eller andra skäl för staten att samverka med någon Men även då staten själv ñnansi-

annan.

och driver verksamhet kan behovet av en självständig framtoerar en ning för verksamheten utgöra skäl för att utnyttja en privaträttslig verksamhetsfonn. Enligt regeringen kan verksamhets-forrnen ideell förening övervägas i sådana fall där det hos större krets finns intresse för

en den uppgift skall delegeras. I OAS fall rör det sig att det finns

som om intresse hos större krets att samverka kring alkoholinforrnation och

en opinionsbildning. Från regeringens sida betonas vikten av att staten tillsammans med övriga föreningsbildare ska ha ett avgörande inflytande i föreningen, att i föreningens stadgar ta in bestämmel-

t.ex. genom ser om rätten att utse styrelsemedlemmar samt om hur rösträtten utövas vid föreningsmöten.

Utgångspunkten för en ideell förening är att årsmötet har rätten att utse styrelse etc. Verksamheten ska ges en tydlig självständighet. För att undvika alltför stora svängningar kan verksamhetsmålet för föreningen omgärdas med barriärer till skydd mot att tillfälliga opinioner genomför ändringar verksamhetens mål. Via stadgar och avtal kan

av föreningens medlemmar lika stort formellt och inflytande

ges ansvar över föreningens angelägenheter. Statens inflytande regleras också via stadgar och avtal.

Ideella föreningar som får särskilt organisationsanslag måste uppfylla vissa krav. De måste lämna in både anslagsframställan och en

en årsredovisning och de har samma krav på revision som anslagsfinansierade myndigheter. Krav på hur de statliga medlen ska användas preci-

i tidsbegränsade avtal mellan staten och föreningen. Regeringen seras bör vara avtalspart för staten vid upprättande av sådana avtal.

5.4. l Bildandet av en ideell förening tillvägagångssätt

- När stadgar antagits och styrelse utsetts är föreningen OAS en juridisk person. OAS stadgar måste innehålla:

D föreningens namn

D föreningens ändamål

D hur beslut i föreningens angelägenheter åstadkoms

Dessutom gör stadgarna innehålla

verksamhetens slag den ort där styrelsen ska ha sitt säte regler om hur medlemmar ska vinna in- och utträde regler om hur medlemsavgifter bestäms uppgift om antalet styrelseledamöter och suppleanter uppgift om antalet revisorer uppgift om tiden för styrelsens och revisorernas uppdrag uppgift om hur styrelseordföranden ska utses beslutsförhetsregler för styrelsen uppgift om räkenskapsår regler för föreningssammanträden regler om hur beslut fattas på föreningssammanträden

regler om vilka ärenden som ska förekomma på ordinarie före-

ningsmöte CI regler hur ska förfara med föreningens tillgångar sedan

om man

skulderna betalats vid dess upplösning.

Innan en förening bildas bör man även reglera medlemmarnas ekonomiska rättigheter och skyldigheter i ett ñnansieringsavtal. Enskilda medlemmar och styrelseledamöter är i princip fria från ansvar för föreningens förpliktelser.

En ideell förening kan finansieras med olika former av avgifter inträdesavgifter, årsavgifter, särskilda uttaxeringar, insatser m.m.

5.4.1.2 Förvaltning

En ideell förening har normalt följande förvaltning:

D En föreningsstämma beslutar.

som D En styrelse förvaltar.

som D En chefstjänsteman som antingen fungerar relativt själv-

som en

ständig VD eller som en verkställande kanslichef. D Ett kansli av varierande storlek.

Föreningen kan också inrätta olika typer av råd eller beredande orgar. Det förekommer också att en fullmäktigeförsamling, representantföisamling eller liknande handhar vissa uppgifter i stämmans ställe.

En ideell eller allmännyttig ideell förening a.

För att staten ska medverka i förening krävs i regel att föreningen en klassas allmännmig. Det är dock inte nödvändigt. För att klassas som allmännyttig ideell förening ställs särskilda ldav. Här nedan som en följer mycket kortfattad beskrivning av vilka krav som ett framtida en OAS måste uppfylla för att få lyda under de regler gäller för en som ideell förening och allmännyttig ideell förening. en

Intresseområdet för samverkan mellan staten och andra måste identifieras. Detta gäller både för vanlig ideell förening och en allmännyten tig förening. Det ideella målet bör klart och tydligt. Gäller alltid vara Verksamhetens art och finansiering bör harmonisera med det ideella ändamålet. Gäller alltid. För att klassas allmännyttig ideell förening måste föreningen som en ha öppen associationsforrn. Detta är ett ett generellt krav om man en ska få klassas förening, både vanlig ideell förening och en som som en allmännyttig förening. En "vanlig ideell förening kan emellertid vara eller mindre sluten. För att föreningen ska klassas som allmännytmer tig förening ställs däremot absoluta krav på öppenhet. Vissa avgränsningar kan dock förenliga med kraven huvudregeln är att alla vara men är beredda att följa föreningens stadgar och omfattar dess ändamål som ska ha rätt att bli medlemmar i föreningen. Bildandet ideell förening måste ske del i den statliga av en som en budgetprocessen Gäller alltid. Riksdagen måste för statens del godkänna engagemanget i föreningen. Riksdagen ska godkänna verksamhetens inriktning och statens ekonomiska åtaganden. Innan beslut fattas riksdagen måste kommittén utreda det finns behov ändrad av om av lagstiftning.

Innan staten kan avtala medlemskap måste regeringen utse tecknare om avtal, slutligt godkänna avtalet med fullmakt att av samt utse personer företräda staten vid föreningsstämman. Alternativt kan regeringen delegera detta till ett statsråd Övriga avtalsteclcnare måste få ett liknande beslut från sina respektive beslutsorgan.

5.4.1.3 Skattemässiga förutsättningar

skattskyldighet

En annan faktor som kan ha betydelse för OAS framtid är de skattemässiga förutsättningarna för verksamheten. För ideella föreningar gäller som huvudprincip beskattningsregler för andra nä-

samma som ringsidkare, dvs. obegränsad skattskyldighet. Däremot kan ideella föreningar har allmännyttiga ändamål få förmånlig behandling i

som en skattehänseende och bli begränsat skattskyldiga. För att föreningen inte ska bli skattepliktig krävs:

att den klassas allmännyttig Skattemyndigheten

som av

att 75-80 % av verksamheten är inriktad på det allmännyttiga än-

damålet att dess verksamhet är ideell att ingen utdelning sker till medlemmarna att föreningen har mer än två medlemmar att föreningen är bidragsberoende inte finansieras via ersättning för utförda tjänster

att föreningen inte får vägra någon inträde eller utesluta någon

som delar föreningens målsättning och följer dess stadgar.

För att man definitivt ska veta förening blir befriad från skatt,

om en måste ett förhandsbesked begäras skatterättsnämnden.

av

Rörelseinkomster

Allmännyttiga ideella föreningar är undantagna från skattskyldighet för rörelseinkomster försäljning böcker, affischer En förutsätt-

av av m.m. ning- för skattefrihet är att den huvudsakliga delen rörelseinkomster-

av na kommer från den skattefria delen föreningens verksamhet.

av

Om en ideell förening inte uppfyller kraven på allmännyttigt ändamål, verksamhetens art, öppenhet i medlemsantagning och inkomstanvändning, blir föreningen obegränsat skattskyldig.

Medlemsavgifter

Medlemsavgifter beskattas inte. Anslag och bidrag från offentlig

myndighet, annan organisation eller privatperson undantas från beskattning om pengarna går till den allmännyttiga verksamheten.

Grundavdrag

En allmännyttig förening, som är skattskyldig för inkomst medges ett grundavdrag på 15 000 kr. Avdraget görs av skattemyndigheten.

Den ideella föreningen betalar inkomstskatt, avkastningsskatt och särskild löneskatt på pensionsförrnâner på samma sätt som övriga arbetsgivare.

Deklarationsskyldighet

Deklaration ska lämnas av ideell förening om underlag för avkastningskatt, löneskatt och skattepliktiga inkomster är högre än 15 000 kr. För den förening som helt eller delvis undantagits från skattskyldighet lämnas en särskild uppgift till skattemyndigheten. Självdeklaration och särskild uppgift ska lärrmas enligt bokföringsmässiga grunder vilket innebär att redovisning ska ske för inkomster och utgifter som belöper

på räkenskapsåret. En ideell förening kan ha annat räkenskapsår än ka-

lenderår. En allmärmyttig ideell förening kan ges befrielse från skyldigheten att lämna särskild uppgift.

Arbetsgivaravgift

Har en förening anställda ska föreningen betala arbetsgivaravgifter och göra avdrag för preliminär skatt.

Moms

Det är bara den som har momspliktig omsättning som får dra av moms på inköp av varor och tjänster. Förutsättningen är att man i en yrkesmässig verksamhet har skattepliktig omsättning av varor eller tjänster. Allmännyttiga ideella föreningar som inte är skattskyldiga vid inkomstbeskattningen är inte heller skyldiga att betala moms. Föreningen ska då inte ta ut moms vid försäljning av varor och tjänster och får därför inte dra av moms på inköp för denna verksamhet.

Ideella föreningar som inte är allmännyttiga och bedriver en verksamhet som uppfyller kraven på näringsverksamhet ska betala moms för sådan omsättning av varor och tjänster som är skattepliktig. Det är ingen skillnad mellan dessa föreningar och vanliga näringsidkare.

5.4.1.4 Avtalsmässiga förutsättningar

Om staten ska finansiera en ideell förening via anslag krävs ett s.k. konsortialavtal här kallat huvudavtal. Huvudavtalet sluts mellan de som avser att tillsammans bilda en förening och dess första med-

vara lemmar. I huvudavtalet överenskommer parterna ett gemensamt

om uppträdande i vissa frågor rörande föreningens angelägenheter,

t.ex. om hur styrelse och ordförande ska utses. Huvudavtalet bör finnas innan riksdagen eller styrelserna tar ställning. Det bör ett villko-

m.a .o. vara rat avtal.

En del av huvudavtalet bör vara förslag till stadgar. Stadgama kan emellertid inte börja gälla förrän de har fastställts den konstituerade

av

föreningsstämman.

Förutom huvudavtal bör även finansieringsavtalet ldart innan

vara ärendet går vidare. I avtalet ska de finansiella åtagandena slås fast, t.ex. om medlemmarna har sk maximiåtaganden för budget eller budget-

om beloppen fastställs med fasta belopp. Likaså bör avtalet innehålla beslut om eget kapital ska finnas eller En förening bör enligt Statskontoret ha ett finansieringsavtal som gäller under rimligt lång period i alla

en fall när förening startar. Normalt avtalar parterna ett 3-årigt åta-

en om gande. De exakta beloppen fastställs däremot via budgetårsvisa beslut.

5.4.2 Alternativ 2

- en statlig delegation

Föreningsalternativet bygger på att staten och de olika branschorganisationema delar på ansvaret. Det andra alternativet- statlig delegation -innebär att huvudansvaret för verksamheten och finansieringen ligger kvar hos staten. Eftersom ett viktigt kriterium, som fonnulerats av OAS-kommittén för det fortsatta samarbetet, är att parterna i samarbetet ska vara jämställda, innebär detta alternativ vissa problem. Detta problem uppstår även den ideella föreningens basorganisation till

om stor del finansieras av staten. En förutsättning för att bilda en statlig delegation är därför enligt kommittén att man på frivillig väg lyckas reglera delegationens arbetsformer och finansiering. Medlemmarna i OAS bör, på samma sätt som man har gjort under kommittéperioden, frivilligt kunna komma överens att alla viktiga beslut ska

om vara enhälliga, samt att projekt som drivs i egen regi bör samfinansieras. Projekt som drivs i OAS regi bör kunna styras OAS utsedd styr-

av en av grupp. I styrgruppen ska representanter från statliga myndigheter och från branschorganisationer finnas representerade.

En statlig delegation påminner i mycket kommitté men har en om en organisatorisk status, den blir myndighet. En kommitté annan en egen är en del av regeringskansliet När staten bedriver verksamhet i privaträttsliga former löses ofta finansieringen genom att medel tillskjuts föreningen/bolaget som kapital eller löpande bidrag. Medlemmarna kan emellan sig reglera de finansieringsfrågor uppkommer genom aktieägaravtal, konsortialavtal som eller särskilt ñnansieringsavtal. Kommittén att liknande lösanser en ning bör eftersträvas OAS blir en statlig delegation. om Huvudprincipen är dock att staten finansierar statliga myndigheters verksamhet delegation är en myndighet genom anslag över stats-

en

budgeten. Det är emellertid möjligt att delvis finansiera en statlig verksamhet med hjälp privata intressenter. Inget hindrar myndighet att av en tillhandahålla tjänster mot avgift. Det förekommer också att statliga myndigheter får gåvor eller bidrag från givare utanför staten. När bidrag till statliga myndigheter, till skillnad mot avgifter, tillfaller den ges prestation utförs myndigheten någon än den som lämnar som av annan bidraget. Om delegations basorganisation och projekt ska samfrnansieras en kan detta lösas via olika avtal. I OAS fall skulle det både kunna röra sig bidrag till verksamheten och avgifter för tjänster. De olika projekom bedrivs i OAS regi finansieras redan i dag med bidrag från ten som branschorganisationema. Som bidragsgivare har man möjlighet att ställa villkor att viss verksamhet ska bedrivas för det bidrag som en

lämnas. Om de i OAS ingående branschorganisationema/bolagen läm-

bidrag till OAS har de alltså rätt att ställa sådana villkor se prop. nar 1995/961220 44, jfr SOU 1996:14 202. Villkoren får dock inte s. s. utformas på ett sådant sätt att skulle kunna uppfatta det som om man har bildat stiftelse. man en Om OAS kansli ska samfrnansieras bör utforma den privata fiman nansieringen avgifter för tjänster. som De skattemässiga konsekvenserna för de privata intressentema i OAS blir olika lämnar bidrag för en prestation som i princip om man tillfaller projektstöd eller det som köp av tjänsen annan om man ser myndigheten betalar för kansliets arbete. Skattetelcniskt är det ter av ingen skillnad OAS medlemmar bidrag till OAS som kommitté om ger eller delegation. Skattereglema för köp tjänster är de som gäller för av alla typer av köp av tjänster. För statens del måste de budgetmässiga konsekvenserna beaktas. Det bidrag staten lämnar till verksamheten måste anvisas som ansom slag över statsbudgeten. Om övriga avgifter eller bidrag från de privata intressenterna i OAS är anpassade till utgifterna går jämnt ut så be-

4 18-6336

98 OAS/ramtid

höver troligtvis inte dessa inkomster redovisas på statsbudgeten. I OAS fall ska inkomster och utgifter balansera varandra över tiden.

Mellanhavandena mellan staten och de privata intressentema i OAS regleras på ett sådant sätt att de inte kan uppfattas statsstöd eller

som handelshinder vilket är oförenligt med EG-reglema.

En statlig delegations syfte, verksamhet, sammansättning och beslutsfonner regleras primärt i förordning med instruktion för dele-

en gationen. I OAS fall krävs även ett kompletterande avtal. Det be-

som höver regleras i avtalet är bidragen med belopp och tidsperiod samt vad de som är finansiärer har rätt att för bidragen Vidare kan det

vara nödvändigt att i avtalet reglera vilka krav staten ställer på sina medkontrahenter. Det kan t.ex. finnas anledning att i avtalet reglera

användningen av OAS-namnet och OAS-logotypen. Ett sådant avtal kan inte binda tredje man.

Av avtalet måste framgå om det handlar köp tjänster eller

om av om bidrag. Avtalet måste också reglera hur samarbetet ska avslutas. OAS har redan i dag ett gemensamt åtagande, fonden i Nordbanken,

som förvaltas Kammarkollegiet. Ett avtal finns mellan OAS och Kam-

av markollegiet.

Ett avtal träffas regeringen företrädare för staten. Avtal

av som måste träffas med och de privata intressentema. Tekniskt kan

var en av det lösas på olika sätt, antingen med hjälp av ett avtal som alla skriver på eller ett avtal mellan staten och och de privata in-

genom var en av tressentema. Om det finnas behov av att reglera vissa frågor de privata intressentema sinsemellan, bör man ha ett gemensamt avtal alla

som skriver på. För OAS del förefaller detta alternativ det lämpligaste.

vara Om avtal mellan staten och branschen innebär att staten binder sig for utgifter för flera år krävs ett särskilt bemyndigande från riksdagen

se

prop. l995/96:220

De statliga myndigheternas deltagande i OAS regleras i princip inte i avtal. De ingår i staten som är en och samma juridiska Deras

person. medverkan i delegationen och villkoren för detta kan i princip beslutas av regeringen, efter normal beredning.

Det avtal som upprättas mellan deltagarna i OAS bör begränsas till ett juridiskt/tekniskt dokument där nödvändiga formella, ekonomiska och juridiska frågor regleras. Övriga frågor rör samarbetet bör

som istället fonnuleras i någon form policydokument. Eventuellt kan

av samarbetet även regleras i delegationens instruktion.

OAS som delegation kommer att omfattas det statliga ekonomi-

av administrativa regelverket och resultatstymingen. OAS ska därmed

av lärrma årsredovisning och budgetunderlag, RRV ska granska den finansiella redovisningen och resultatredovisningen. Detta kan både

vara positivt och negativt för OAS räkning. Å sidan hamnar OAS i ett

ena

statligt regelverk, å andra sidan underlättar detta OAS administration eftersom det finns klara regler och rutiner att följa. En viktig faktor är att regeringen varje år ska formulera mål annan för OAS verksamhet i regleringsbrev. Det innebär en viss begränsning övriga deltagares inflytande. av

5.4.2.1 När inrättas delegationer

En delegation inrättas när regeringen under begränsad tid vill samen ordna olika insatser eller angelägen fråga kräver kraftfulla åtgärnär en der. Regering och riksdag har en restriktiv inställning till inrättandet av små myndigheter. Förslag att inrätta statlig delegation bör därför nya en vara välmotiverat. Här nedan följer några exempel på när delegationsfonnen valts. Exemplen bra bild när delegationsformen tillger en av lämpas. Ett de mest kända delegationerna är Arvsfondsdelegationen par av och AIDS-delegationen. Delegationerna inrättades med ställning som myndigheter inom Regeringskansliet. Allmänna Arvsfondsdelegationens uppgifter framgår av en förordning om Allmänna arvsfonden. Enligt ett regeringsbeslut Allmänna arvsfonden för svarar samtliga egna kostnader. Arvsfondsdelegationen kvarstår inte som en myndighet inom Regeringskansliet. Det är inte förenligt med principen Regeringskansliet myndighet kan inte ha myndigom som en man en het inom myndighet. Arvsfondsdelegationen myndighet en är nu en med organisatorisk knytning till Regeringskansliet. AIDS-delegationen tillsattes den 9 maj l985.Den hade till uppgift att samordna arbetet med att begränsa spridningen sjukdomen AIDS. av Fr.o.m den l juli 1991 Protokoll vid regeringssammanträde 1991-06- 20 hade delegationen ställning som myndighet inom regeringskansliet. Regeringen bemyndigade chefen för Socialdepartementet att tillkalla ledamöter, att utse ordförande samt att besluta om sakkunniga, experter och annat biträde åt delegationen. AIDS-delegationens arbete reglerades i särskilda föreskrifter. Bl.a. innehöll föreskrifterna uppgifter om hur delegationen skulle vara sammansatt och att delegationen fick knyta särskilda referensgrupper till sig. Delegationen hade även permanent samrådsgrupp. Kostnaderna en för delegationen belastade Socialdepartementets anslag och anställningsvillkoren för kansliet var motsvarande de som gällde för kommittéanställda. Ett exempel är delegationen för Kunskapslyftet. Den har annat nyare ställning myndighet ingår inte i den reguljära statsförvaltsom men ningen. Den har ett särskilt ändamål fördela bidrag. Uppdraget är

tidsbegränsat. Delegationen består av tjänstemän från berörda departement och företrädare från Svenska kommunförbundet, Skolverket, AMS och Kunskapslyftskommittén.

Enligt en promemoria från Kunskapslyftskommittén kan delega-

en tions verksamhet sägas innebära ett mellanting mellan självständig

myndighetsutövning och direkt regeringsstyming. En delegationsmodell är ett alternativ eller komplement till de förvaltningsmyndigheter

som redan arbetar inom ett aktuellt verksamhetsområde. Det kan finnas flera skäl för modellen i ett enskilt fall, t.ex. att det är svårt att välja

en ansvarig myndighet bland flera möjliga när frågorna tvärsektoriell

är av karaktär eller att uppgiften är avgränsad i tiden och kräver snabbt

genomförande. En delegation inrättas snabbt vill få igång

när man en verksamhet eller snabbt genomföra ett politiskt beslut.

Beslut om att inrätta en delegation tas normalt regeringen. Om

av delegationen finansieras via anslag krävs ett riksdagsbeslut. I OAS fall handlar det om att regeringen i budgetpropositionen begär medel till OAS verksamhet.

5.4.3 Alternativ 3 OAS

- gemensamma

informationsinsatser regleras i avtal

Det har varit svårt att hitta något konkret exempel på att staten valt avtalsformen för sin verksamhet, är relevant för OAS. Ett exempel är

som SIPRI som var ett enkelt bolag, gemensamt för staten och Landstingsförbundet. I dag är SIPRI ideell förening och ett avtal mellan staten

en och Landstingsförbundet reglerar samarbetet.

En möjlighet för OAS skulle kunna vara att staten träffar ett avtal med föreningen OAS om vilket samarbete ska bedrivas, och vilket

som ansvar som avtalspartema ska ta inom alkoholinfonnationsområdet. Föreningen OAS består i detta exempel enbart av företrädare för alkohol-, livsmedels- och försäkringsbranschen. Statliga bidrag till föreningen OAS skulle ges på samma villkor som till andra privaträttsliga organisationer, alltså via en myndighet.

De allmänna förutsättningarna för att staten ska lämna ekonomiskt bidrag slås fast i ett avtal mellan staten och OAS. Allt som inte står i avtalet faller helt utanför det reglerade samarbetet. OAS ändamål och organisation måste vara utformat på ett sådant sätt att staten kan lämna bidrag till föreningen. Stadgar måste utformas på ett sådant sätt att statens synpunkter beaktas, t.ex.:

G9 Föreningen måste uppfylla kraven på att vara en juridisk person. G9 Föreningens existens får inte bli beroende bidraget från staten.

av

G9 Staten bör ha rätt att utse ledamot i föreningens styrelse, eventuellt

även en revisor. ä Stadgama bör ge rätt för staten att godkänna stadgeändringar så

länge staten lämnar ekonomiskt bidrag till uppbyggnaden av verk-

samheten.

En konsekvens avtalsfonnen OAS viktigaste uppgifter,

av är att en av att fungera ett forum för diskussion mellan staten och dess myn-

som digheter och branschens företrädare, försvinner. OAS blir i denna modell en förening med en begränsad statlig medverkan. Staten finns endast med finansiär, eventuellt med styrelseledamot och som

som en avtalspart. Föreningen OAS skulle få en liknande ställning som övriga föreningar är beroende av statliga bidrag. Föreningen skulle inte

som uppfattas som en gemensam organisation för staten och dess myndigheter och övriga parter.

Det finns ytterligare avtalsmodell innebär ännu ett steg bort

en som från OAS som en samlande organisation. I denna modell avtalar staten med de parter som vill samarbeta kring definierade projekt. En sådan modell innebär att OAS inte blir någon egen juridisk person. Konsek-

denna modell är att ett eventuellt kansli blir°°hängande i lufvensen av ten" eftersom det inte finns någon organisation-/arbetsgivare som har

för kansliet. En möjlighet år att projektanställa personer för säransvar skilda uppgifter. Staten och övriga avtalspartner måste då komma över-

ska stå arbetsgivare och ansvarig för varje prorens om vem som som jekt/projektledare.

5.4.4 Kriterier och val av Organisationsform

Inom kommittén har utrett de förmodade för- och nackdelarna

man med de olika organisationsforrnema, om nuvarande arbetsformer, plattform och de kommittén formulerade kriteriema ska gälla för den nya

av organisationen. Kommittén har även övervägt aktiebolagsformen och stiftelseformen valt att inte gå vidare in på de alternativen i den

men fortsatta utredningen. Även aktiebolagsformen kan användas för

om icke vinstgivande verksamhet är den formen ändå främst avpassad för kommersiell verksamhet. Aktiebolagsformen har inte bedömts ha såda-

fördelar i övrigt att den skulle uppväga den nämnda nackdelen. När na det gäller bildandet stiftelser med statlig medverkan, råder för

av nya närvarande stor försiktighet, varför även det alterantivet har lämnats utanför utredningen.

De flesta kriterier kan uppfyllas inom både ideell förening och en

en statlig delegation. De flesta administrativa och finansiella förberedel-

serna är dock lättare att genomföra vid bildandet av en delegation. Delegationsfonnen innebär ett större inflytande för staten. För övriga medlemmar i OAS kan delegationsformen innebära mindre inflytande. Samtidigt innebär delegationsformen ett större ansvarstagande för staten medan föreningsfonnen innebär ett större ansvarstagande för övriga medlemmar. De olika organisationsforrnemas konsekvenser

för samarbetet beror också mycket på hur avtal, instruktioner eller stadgar utformas.

Två av organisationsformema framstår dock som svårgenomförliga,

nämligen avtal mellan staten och föreningen OAS och den renodlade avtalsformen. Båda dessa alternativ domineras minustecken. De är

av administrativt svårhanterliga, ansvarförhållandena blir oklara, det blir inget "ansikte utåt osv. Det första avtalsaltemativet innebär att OAS blir en egen juridisk enbart består branschmedlemmar.

person som av Den privaträttsliga sammanslutningen tecknar därefter ett avtal med staten som reglerar anslag och inflytande. OAS blir däremot inte en juridisk person som består av både stat och näringsliv. Det andra avtalsaltemativet är ett rent avtalsförhållande där staten tecknar individuella avtal med övriga samarbetspartners. I ett sådant alternativ finns ingen ny organisation eller juridisk person.

Alternativen statlig delegation och ideell förening skiljer sig åt när det gäller juridisk status föreningen är en egen juridisk person, en öppen association, jämställdheten och kravet på ett långsiktigt finansiellt ansvarstagande. På minussidan för den statliga delegationen finns det faktum att delegationsformen innebär att det är är den juri-

staten som diska På minussidan för den ideella föreningen finns kravet

personen. på öppenhet öppen associationsform och kraven på ett jämställt långsiktigt finansiellt åtagande från samtliga föreningsbildare. Ett annat minus för den ideella föreningen är att det är relativt svårt att bilda en förening där staten ingår som bildare av föreningen. Avgörandet ligger på riksdagsnivå.

Efter genomgången de olika lcriterierna och organisationsfonner-

av na beslutade kommittén att förorda något av avtalsalternativen. Ett gemensamt forum för samarbete mellan stat och näringsliv ansågs angeläget.

till framtida organisation

Förslag

Kommittén har utrett flera olika alternativ till framtida organisation men har inte funnit något förslag som vunnit full enighet. Kommittén lämnar mot denna bakgrund två förslag varav det ena är en statlig delegation som övergångslösning under 3 5 år och det andra förslaget en

privaträttslig organisation t.ex. ideell förening. Kommittén tar inte nu

ställning till vilken organisation som bör väljas efter en statlig delegation, om en sådan skulle inrättas.

Kommittén anser att den avgörande frågan inte är organisationsförmen i sig, även om det finns för- och nackdelar med båda de föreslagna organsiationsfonnema, utan den viktigaste uppgiften är att finna en Organisationsform möjliggör ett fortsatt brett, effektivt och

som meningsfullt samarbete, och som går att förverkliga inom en rimlig tid. En

grundförutsättning för ett framtida OAS är att den nya organisationen

kan fungera som ett forum för samverkan mellan stat och näringsliv när det gäller alkoholinformation och opinionsbildning. Den nuvarande plattformen för OAS arbete bör också fortsättningsvis gälla som utgångspunkt för samarbetet. En viss flexibilitet måste emellertid finnas

viktiga frågor eller områden aktualiseras på grund av förändnär nya ringar av förutsättningarna inom alkoholområdet.

Konsensusprincipen, dvs enighet, bör gälla vid beslut om OAS verksamhet och vid inval av nya medlemmar. Ett medlemskap i det framtida OAS bör även vara förenat med ett finansiellt åtagande. OAS bör bestå av en liten basorganisation kansli som kan kompletteras med proj i lämplig form för större engagemang.

Alternativ Den statliga delegationen OAS övergångsform i 3-5

år

Grundprinciper

Staten tar huvudansvaret för den statliga delegationen OAS under ett övergångsskede. OAS syfte, verksamhet, sammansättning och beslutsformer regleras primärt förordning med instruktion för delegatio-

i en nen. Instruktionen bör begränsas till ett juridiskt/tekniskt dokument där nödvändiga formella, ekonomiska och juridiska frågor regleras. Övriga frågor som rör samarbetet bör formuleras i någon form av policydokument baseras på de samlade erfarenheter som erhållits under kom-

som mittéarbetet. Delegationen ska arbeta enligt konsensusprincipen.

Finansieringen av basorganisationen sker genom anslag över statsbudgeten. Infonnations/opinionsinsatser finansieras de organisatio-

av ner motsvarande som står bakom delegationens medlemmar.

OAS får status av egen myndighet under Socialdepartementet. OAS blir en organisation som har rätt att agera i eget namn. OAS får i uppgift att under en begränsad tid samordna informations- och opinionsinsatser på alkoholområdet i enlighet med kommitténs förslag. OAS huvuduppgifter bör vara de som anges i måldokumentet för den nuvarande kommittén OAS.

Delegationens sammansättning

Delegationens slutliga sammansättning bör fastställas regeringen

av efter att ärendet har beretts på sedvanligt sätt inom regeringskansliet. Regeringen utser en ordinarie ledamot deltagande organisation

per motsvarande och en personlig suppleant. En förutsättning för att få nominera delegationsmedlem är att förbinder sig att bidra till

en man finansieringen av OAS egna insatser. Det vill säga att alla medlemmar i OAS ska bidra till finansieringen informations- och opinionsinsatser

av som bedrivs i OAS regi och/eller samverkansprojekt. Storle-

egen som ken på bidragen kan variera men grundprincipen är att alla under

en avgränsad tidsperiod, beslutas delegationen, ska medfmansiera

som av något av de projekt delegationen enhälligt beslutar att driva i

som egen regi eller som samverkansprojekt. Delegationen fastslår miniminivå

en för medlemmarnas informationsinsatser. Alla medlemmar behöver alltså inte anslå till samtliga aktiviteter däremot

pengar gemensamma men måste de bidra till någon av de gemensamma aktiviteter delegatio-

som nen beslutar om. Delegationen bör även fastslå någon form minimi-

av nivå vad gäller informations- och opinionsarbetet.

Delegationen OAS kommer att omfattas det statliga ekonomiad-

av ministrativa regelverket och resultatstymingen. OAS ska lämna års-

av redovisning och budgetunderlag, Riksrevisionsverket ska granska den

finansiella redovisningen och resultatredovisningen. Målen för OAS

verksamhet formuleras i regleringsbrev för OAS. En förutsättning för det framtida samarbetet är att målfonnuleringar sker i dialog med delegationens medlemmar och att mål och plattform är i linje med kommit-

téns förslag.

Beslut om att inrätta delegationen OAS tas regeringen. Delega-

av tionens ordförande måste har samtliga delegations-

vara en person som ledamöters förtroende. Delegationens beslutsordning regleras delvis genom instruktion och delvis genom frivilligt avtal. Eftersom delegationen har till syfte att samordna inforrnationsinsatser är det viktigt att enighet råder i följ ande frågor:

Mål och plattform Kriterier för samverkan Budget och verksamhetsplaner Aktiviteter i OAS regi Samverkansaktiviteter Val av ordförande Medlemmars inval och beslut uteslutning

om

Basorganisation

Kansliet finansieras av staten via anslag. Kansliet bör bestå av 3 personer. Den totala kostnaden uppskattas till ca 3 miljoner kronor per år. I

den statliga delegationens budget ingår investeringsbudget.

även en

Alternativ 2. Den privaträttsliga organisationen OAS permanent

organisation

I dagsläget förefaller ideell förening att vara den mest passande privaträttsliga organisationsformen. Någon definitiv ståndpunkt till vilken privaträttslig Organisationsform bör bli bestående för OAS tar dock

som inte kommittén. Oavsett val av privatträttslig organisation föreslår kommittén att:

ä statliga medlemmar i OAS finansierar 50 procent av OAS basor-

ganisation via medlemsavgifter. Staten betalar resterande 50 procent

via anslag över statsbudgeten. 9 alla aktörer som antingen arbetar med alkoholinfonnation-/opinions-

bildning eller bedriver näringsverksamhet på alkoholornrådet ska be-

redas möjlighet att vara med i föreningen. 49 medlemmar i OAS ska bidra till finansieringen infonnations- och

av

opinionsinsatser som bedrivs antingen i OAS egen regi och/eller

samverkansprojekt. Föreningen bör fastslå den lägsta tillåtna fi-

som

nansieringsnivån för deltagande i föreningen.

Medlemskapet i föreningen innebär dessutom att samtliga medlemmar bör söka samordna sina informationsinsatser när budskapet ligger i linje med organisationens plattform och samarbetet kan få positiva effekter på arbetet att uppnå de gemensamma målen.

Den totala budgeten bas och projekt för den ideella föreningen OAS föreslås vara densamma som för den statliga delegationen OAS. Skilladen är att staten finansierar en större andel av informations-/opinionsinsatsema i föreningsaltemativet än i delegationsalternativet.

Styrelsens sammansättning

Samtliga medlemmar som bidrar till basfinansieringen bör ha rätt att utse en ordinarie ledamot och en suppleant i styrelsen. För varje ordinarie styrelseedamot personlig suppleant. Styrelsen väljer ord-

utses en förande. Föreningens ordförande bör vara en person har samtliga

som medlemmars förtroende.

5 18-6336

Eftersom föreningen har till syfte att samordna informationsinsatser är det viktigt att enighet råder i följande frågor:

Mål och plattform.

Kriterier för samverkan.

Budget och verksamhetsplaner

Aktiviteter i OAS regi Samverkansaktiviteter Val av ordförande Medlemmars inval och beslut uteslutning

om

Basorganisationen bör vara den samma som för den statliga delegationen. Total budget för basorganisationen: 3 miljoner kronor/år.

ca

Avtal Ideella föreningar får särskilt organisationsanslag måste uppfylla

som vissa lcrav. Den privaträttsliga organisationen OAS måste lämna in

en

anslagsframställan och en årsredovisning varje år. OAS kommer att ha

samma krav på revision anslagsfinansierade myndigheter. Rege-

som ringen kommer att vara avtalspart för staten och användningen de

av statliga medlen preciseras i tidsbegränsade avtal mellan staten och föreningen. Etts.k. konsortialavtal bör slutas mellan samtliga medlemmar i OAS. I avtalet kommer OAS medlemmar överens ett gemensamt

om uppträdande i vissa frågor rörande föreningens angelägenheter, t.ex. hur styrelse och ordförande ska utses. Avtalet innehåller även förslag till stadgar.

På samma sätt måste ett ñnansieringsavtal upprättas där de finansiella åtagandena slås fast. OAS ñnansieringsavtal bör reglera medlemsavgiftemas storlek, budget för basorganisationen, ñnansieringsnivå för information/opinionsbildning och beslut om OAS startkapital. Ett medlemskap i den privaträttsliga organisationen bör förenat med ett

vara minst 3-årigt åtagande.

5.5 OAS-kommitténs

förslag

Kommittén föreslår att

OAS ett samarbete mellan regeringskansliet, branschorganisatio-

-

försäkringsbolag och berörda myndigheter m.fl. ombildas till

ner, -

antingen statlig delegation under en övergångsperiod eller en

en privaträttslig organisation, t.ex. en ideell förening, samarbetet ska initiera, samordna och effektivisera informationsoch opinionsinsatser för att främja måttfullhet och återhållsamhet i alkoholbmket samt motverka alkoholskador, QOAS ska fungera ett forum för dialog mellan staten och dess

som

myndigheter, branschorganisationer, företag m.fl. i frågor relaterade

till alkohol och dess risker. OAS ska dock inte ta ställning i andra frågor än de berör samverkan om informations- och opinions-

som bildning, samarbetet bygger på de erfarenheter erhållits under kommitté-

som perioden och på den plattform och de kriterier som formulerats inom det nuvarande kommittésamarbetet, Qen finansiell miniminivå för deltagandet i den nya organisationen fastslås, även organisationskommitté tillsätts med uppgift att förbereda inrät-

tandet samarbetsorganisation så snart möjligt, dock se-

av en ny som nast fr.o.m. l januari 2000.

Bilaga 1 109

l ll

Kommtttedirektiv

Samverkan angående information kring

bruk risker och skadeverkningar Dir

av alkoholrdess

mellan branschorganisationer, försäkringsbolag

och berörda myndigheter

Beslut vid regeringssammanträde den 9 januari 1997.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild kommitté tillsätts får i uppdrag att organisera ett samsom mellan branschorganisationer, försäkringsbolag och berörda myndigarbete mil. det gäller alkoholförebyggande arbete. Kommittén :får i heter verka för samarbete mellan olika företag, branschorganisationer, uppgift att försäkringsbolag, myndigheter och andra när det gäller olika infomiationsinsatser kring bruk alkohol, dess risker och skadeverkningar. av Kommittén skall även undersöka förutsättningarna för hur man kan orgasamarbetet i permanenta former och lämna förslag till organisanisera mer och fortsatt finansiering. Kommittén skall avrapportera sitt artionsform bete senast den 30 augusti 1998.

Bakgrund

Även förutsättningarna för bedriva traditionell svensk alkoholom att en påverkas vårt medlemskap i Europeiska unionen EU ligger politik av den svenska alkoholpolitiken, att begränsa alkoholens skadeverkmålet för och ambitionsnivån är oförändrat hög. EU-medlemskapet inneningar. fast emellertid det blir nödvändigt att söka delvis nya metoder och arbär att uppnå målet. Ett intensivare samarbete mellan de olika betssätt för att området är därför nödvändigt liksom att fler aktörer utöver de aktörerna traditionellt inblandade engageras i arbetet. Från regeringskansliets sida har inletts diskussioner med olika branschföreträdare m.fl. möjligheten att finna samarbetsformer som kan leda om ökat socialt när det gäller det förebyggande till att parterna tar ett ansvar

arbetet. ,Syftet med dessa överläggningar är att olika bransch-organisationer, företag alkoholområdet och försäkringsbolag

att samarbeta med berörda myndigheter och andra när det gäller Lex informationsinsatser kring bruk av alkohol, dess risker och skadeverkningar.

Utgångspunkten för samarbetet skall vara de prioriteringar har gjorts

som i den av berörda myndigheter upprättade nationella handlingsplanen för alkohol- och drogförebyggande insatser. Insatser skall genomföras

som vidmakthåller eller förstärker en opinion till förmån för återhållsamma alkoholvanor i befolkningen och för punktnykterhct när det gäller vissa grupper och i vissa situationer. Detta innebär att en alkoholfri uppväxt ska främjas i syfte att skjuta upp alkoholdebuten, att trafiken, kvinnans graviditetsperioder och arbetsplatserna skall helt alkoholfria och att förut-

vara sättningar för återhållsamma alkoholvanor i befolkningen skall skapas genom bland annat omfattande opinionsbildning. Ett proriterat område att samverka kring är också insatser som motverkar den illegala hanteringen. dvs. illegalt tillverkad eller insmugglad alkohol och s.k.langning

till ungdomar.

Människor bör stödjas att själva fatta övervägda beslut sin alkohol-

om konsumtion. För detta krävs att de har kunskap om zilkoholkonsumtionens effekter på beteendet och övriga konsekvenser. I detta sammanhang kan det tyckas rimligt att de, som säljer och hanterar alkohol, också är med och delar ansvaret för att förebygga och minska alkoholens skadeverkningar. Försäkringsbolagen. som får ta hand om en del av skadorna av alkoholmissbruket, torde ha ett intresse av mindre skadeverkningar. Att samverka kring informationsaktiviteter, som riktas till hela befolkningen, eller insatser för särskilda grupper, som är extra sårbara eller av andra skäl kan betraktas som riskgrupper, är ett sätt att dela detta ansvar.

Denna samarbetsform mellan å ena sidan regering och myndigheter och å andra sidan branschorgan inom näringslivet förekommer redan flera håll utomlands. Ett sådant samarbetsorgan mellan myndigheter och bransch när det gäller att informera om alkoholen och dess verkningar är Iâdudalcool i provinsen Quebec i Canada.

Edudalcool är självständig organisation, finansierad alkoholbran-

en av schens intressenter, som informerar om alkoholens konsekvenser. Viktigt att understryka i sammanhanget är att alkoholkulturen i det fransktalande Quebec skiljer sig väsentligt från den svenska. Det är inte frågan att

om importera Edudalcools budskap eller de kanadensiska dryckesvanorna

utan snarare att idéer från samarbetsformen som sådan mellan å sidan

ena

111 Bilaga 1

myndigheter och forskare och å andra sidan alkoholbranschens intressenter.

I dessa avseenden kan Edudalcool ge impulser.

Möjliga samarbetsformer

E/.dudalcool organisation för samarbete mellan myndigheter och är en bransch, med liten fast kärna medarbetare där olika samarbetspartner en av deltar i olika projekt. Samlande är logotyp och ett terna som förekomen i alla infonnationsinsatser. mer Det råder inte minsta tvivel att alkoholpolitiken och enskilda föreom tagsintressen inte alltid sammanfaller. För samordning av aktiviteter en finansierade aktörer med i vissa fall skilda intressen krävs att målsättav ningen med samordningen och de särskilda aktiviteterna noggrant klarläggs. En helt nödvändig utgångspunkt är därför att alla accepterar den nationella handlingsplanens riktlinjer, liksom det faktum att stor majoritet en svenska folket betraktar alkoholdrycker som ett inslag i livet som de av inte vill De flesta använder alkohol ett sådant sätt att det inte avvara. vållar problem, varken för dem själva eller samhället. Budskapet måste dock alkoholkonsumtion är förenad med risker, vilka det är angevara att läget att informera om. Vem är samarbetspartner kan olika i de olika insatserna. Om som vara samarbetet slår väl kan det komma att utvidgas till att omfatta även ut andra branscher, medieföretag m.fl. Att mobilisera krafter lokal t.ex. nivå är också viktigt för att förstärka informationsinsatserna.

Kommitténs uppgift

En kommitté tillsätts med uppgift att uppmuntra olika aktörer, t.ex företag, branschorganisationer, försäkringsbolag, berörda myndigheter och andra att sig i arbetet mot missbruk och för måttfullhet i bruket av alkohol engagera och där det det målet, söka samordna de olika att, gagnar gemensamma aktörernas insatser. Utgångspunkten för samarbetet är de prioriteringar som gjorts i den nationella handlingsplanen för alkohol- och drogförebyggande insatser. Kommittén bör driva och samordna insatser som syftar till

att sprida kunskap om alkoholens medicinska och sociala verkningar i -

olika skeden av livet,

att främja en alkoholfri uppväxt, -

att motverka langning till ungdomar, -

att eftersträva en måttfull alkoholkonsumtion bland dem som använder -

alkohol och särskilt bland dem som riskerar att bli storkonsumenter,

att verka för att kvinnans graviditetsperioder, arbetsplatserna och tra- -

fiken till lands och till sjöss blir alkohofria,

att genom attitydförändringar motverka konsumtionen av illegalt till- -

verkad eller insmugglad alkohol. Kommittén får i uppgift att genom olika överenskommelser verka för samarbete mellan olika företag, branschorganisationer, försäkringsbolag, myndigheter och andra när det gäller olika alkoholförebyggande insatser.

Kommitténs arbete, liksom de aktiviteter som genomförs genom olika överenskommelser, skall löpande dokumenteras och utvärderas.

Kommittén skall också i sitt arbete beakta direktivet till samtliga kommittéer och särskilda utredare att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser.

Kommitténs arbetssätt Kommittén skall arbeta med enhällighet som princip. De aktiviteter som skall genomföras i kommitténs namn måste godkännas av en enhällig kommitté. Varje intressent genomför sina aktiviteter antingen i egen regi eller i samverkan med flera intressenter. Kommitténs sekretariat deltar i föreberedelser och samordning av insatserna.

Aktiviteter som olika intressenter/samarbetsparter genomför i egen regi utanför ramen för samarbetet med kommittén, förväntas vara av sådan karaktär att budskapet inte strider mot grundvalarna för kommitténs arbete.

Finansiering Kommitténs sekretariat finansieras från utgiftsområde Rikets Styrelse ramanslag C l Regeringskansliet m.m., anslagsposten 4 Socialdepartementet.

De olika aktiviteterna finansieras deltagande företag, organisationer

av och myndigheter.

Redovisning av uppdraget Kommittén skall undersöka förutsättningarna för hur man mer permanent kan organisera detta samarbete och lämna förslag till lämplig organisationsforrn och Finansiering.

Kommittén skall avrapportera sitt arbete senast den 30 augusti 1998.

Socialdepartementet

Bilaga 2 115

2 kriterier

Bilaga Framtidsgruppens

Den framtida organisationen ska vara lätt att bilda. Bildandet organisationen ska vara politiskt hanterbart. av Bildandet organisationen ska administrativt hanterbart. av vara Den ska även fortsättningsvis politiskt och administrativt vara hanterbar. : Den ska "representera ett tydligt, jämställt och långsiktigt åtagande. 0 statliga medlemmar ska vara jämställda. 9 Det statliga inflytandet bör inte än 50 procent OAS vara mer om blir en ideell förening. : Den ska ha "ett ansikte utåt". : Det ska finnas minst 10 fasta/långsiktiga intressenter är beredda som stå för baskostnadema och dela på ansvaret för den organiatt nya sationens verksamhet. rå Den ska tillåta ett flexibelt arbetssätt. { Den ska ett forum för diskussion och fungera som idékälla för vara eller enskilda initiativ. gemensamma d Den ska möjliggöra ett samarbete med parter står utanför den som egna organisationen. -. Den ska sluten associationsform inte förhindra att lcretvara en men sen vidgas vid behov. l För bli medlem i organisationen ska ställa bakom komatt man upp mitténs gemensamma plattform. : Alla principiellt viktiga beslut måste fattas enhälligt.

Bilaga 3 ll7

3 Mål för OAS

Bilaga och medel

Branschsamarbetskommitténs uppdrag

Kommittén ska organisera ett alkoholförebyggande informationssamarbete mellan branschorganisationer, försäkringsbolag och berörda myndigheter m.fl. kring bruk alkohol, dess risker och skadeverkningar. av Insatser ska genomföras vidmakthåller eller förstärker en opinion som till förmån för återhållsamma och måttfulla alkoholvanor i befolkningoch motverka bruk alkohol på arbetsplatser och under kvinnans en av graviditetsperioder. Kommittén ska arbeta aktivt för att göra trafiken till totalt alkoholfritt område. Kommittén ska vidare arbeta för att alkoett holdebuten skjuts att verka för en alkoholfri uppväxt samt upp genom genomföra insatser motverkar den illegala hanteringen av alkohol. som Kommittén ska undersöka hur kan organisera samarbetet i mer man permanenta former och lämna förslag till organisationsfonn och fortsatt finansiering.

Mål

Att förstärka opinion för måttfulla och återhållsamma alkoholvaen nori befolkningen i syfte att minska alkoholens skadeverkningar. Att öka befolkningens kunskaper alkoholens medicinska och om sociala verkningar i olika skeden livet och verka för alkoholfri av en graviditet. Att stödja människor, främst äldre ungdomar, att fatta övervägda beslut sin alkoholkonsumtion och därmed minska berusningsom drickandet. Att öka insikten hos föräldrar/vuxna och ungdomarna själva om att alltför tidig alkoholdebut innebär både fysiska, psykiska och soen ciala faror. Att verka för att ungdomar inte uppnått de gällande 18- och 20som års-gränsema inte får tillgång till alkohol bl a en effektiv ålgenom derskontroll och genom att bekämpa langning. Att verka för att arbetsplatserna och trafiken blir alkoholfria.

118 Bilaga 3

Att genom attitydförändringar och aktiva insatser bekämpa kon-

sumtionen av illegalt tillverkad eller insmugglad alkohol.

Kommittén ska, inför varje delaktivitet, bryta ner ovanstående mål i

operativa uppföljningsbara delmål.

Kommitténs roll

Inom regeringen finns en nationell ledningsgrupp har till uppgift

som att samordna ett förstärkt alkohol- och narkotikaförebyggande arbete. Utgångspunkt för arbetet är de prioriteringar som gjorts i den upprättade nationella handlingsplanen för alkohol- och drogförebyggande insatser. Inom den nationella ledningsgruppens ram kommer ett antal alkohol- och drogförebyggande insatser med huvudsaklig inriktning på ungdomar att starta under de närmaste åren. Insatserna ska utgå ifrån lokala behov och ha mål att utveckla modeller och metoder för

som

förebyggande insatser.

Alkoholbranschsamarbetskommittén OAS är ett samarbetsorgan

n mellan å ena sidan regeringen och dess myndigheter och å andra sidan branschorgan inom näringslivet. Kommitténs roll är att initiera olika typer av insatser utifrån den strategi och målsättning kommitténs

som medlemmar enigt ställt sig bakom. Kommitténs uppgift är att uppmuntra olika aktörer att engagera sig i arbetet mot missbruk och för återhållsamhet och måttfullhet i bruket av alkohol och att, där det gagnar det gemensamma målet, söka samordna de olika aktörernas insatser. De områden som kommittén kommer att verka inom är alkohol och trafik, alkohol på arbetsplatser, en alkoholfri uppväxt, alkohol och graviditet, alkohol och våld samt illegal alkoholhantering. Kommittén ska också uppmärksamma om de olika målgruppema kvinnor, män och ungdomars alkoholvanor och förutsättningar skiljer sig åt. Kommitténs arbete ska med andra ord fokuseras på samordning samt opinions- och informationsinsatser som riktar sig till de målgrupper och de situationer

som kommittén enat sig kring.

Kommitténs arbete ska bedrivas på ett sådant sätt att bredden i kommitténs sammansättning tillvaratas och därmed största möjliga

ger genomslag för de opinions- och samordnings insatser stöds

som av kommittén. Alla deltagare i kommittén har påtagit sig ett särskilt

ansvar för att främja att bruk alkohol sker ansvarsfullt och för att motverka

av missbruk av alkohol, både inom den egna organisationen eller företaget och i sina kontakter med allmänheten. Samarbete

ska ske med regeringens nationella ledningsgrupp.

Bilaga 3 119

De aktiviteter ska genomföras i kommitténs måste godsom namn kännas enhällig kommitté. Samlande logotyp och grafisk av en är en manual ska förekomma i alla informationsinsatser i kommitténs som regi. Deltagarna i kommittén åtar sig att medverka till att aktiviteterna får största möjliga spridning och stöd, t.ex. att utnyttja befintliga genom kanaler butiker eller branschorganisationemas eget material. Varje som intressent kan därutöver genomföra aktiviteter eller aktiviteter i egna samverkan med andra intressenter. Om dessa aktiviteter sker inom områden kommittén verkar inom t.ex. alkoholinformation om trafik, som graviditet, bör dessa redovisas för den samlade kommittén innan osv. de presenteras för bredare allmänhet och de får inte strida mot en kommitténs gemensamma plattform. Kommitténs aktiviteter samñnansieras deltagande företag, egna av organisationer och myndigheter. Idéer och förslag till opinionsinsatser ska presenteras och förankras i kommittén. För att uppnå samordningsvinster och långsiktighet i arbetet ska kommittén upprätta en aktivitetsplan över samtliga aktiviteter planeras både i kommitténs egen regi som och de myndigheter och organisationer som ingår i kommittén. av En viktig del i kommitténs arbete är att hela tiden utvärdera sina insatser. Uteblivna effekter bör analyseras och ligga till grund för nya ställningstaganden insatsemas inriktning och genomförande. Av de om medel avsätts till olika typer opinionsinsatser ska en viss del som av till uppföljnings- och utvärderingsarbete av kommitténs inreserveras satser. En plan för utvärdering bör upprättas inför varje aktivitet i kommitténs regi.

Prioriterade insatser

Ungdomar Bland ungdomar förknippas konsumtion alkohol ofta med att bli av Något tyvärr lett till att många tonåringar gör sin alkoholvuxen. som debut alltför tidigt, innan de vare sig har fysisk eller psykisk mognad att hantera alkohol. Kommittén kommer att inrikta sitt arbete på att bekämpa langning och försäljning av illegal alkohol till ungdomar, att upprätthålla åldersgränser vid försäljning och servering och motverka berusningsdrickande bland äldre ungdomar. Sambandet alkohol och våld kommer att uppmärksammas särskilt.

Trafikanter 20-30 procent alla dödas i trafiken har alkohol i blodet, åtta av av som tio dem drunknar likaså. Ett viktigt mål är att minimera skador av som och dödlighet i trafiken är relaterade till alkohol. Kommittén som

kommer med olika metoder att stödja bl.a. Vägverkets, försäkringsbolagens och polisens arbete med att minska skadorna i trafiken.

Ilegal handel med alkohol En rapport har nyligen publicerats arbetsgrupp tillsattes

av en som av regeringen för att klarlägga omfattningen den illegala alkoholhante-

av ringen i landet. I rapporten konstateras att den illegala alkoholens utbredning är växande. Risken för människor hamnar i alkohol-

att unga beroende ökar eftersom de ofta är målgrupp för illegal alkoholhantering. Smuggling och tillverkning illegal alkohol är idag till del

av stor en kriminell verksamhet i stor skala. Mot denna bakgrund kommer kommittén att prioritera insatser leder till att nuvarande negativa

som utvecklingstrender när det gäller ökad illegal alkoholhantering stoppas.

Arbetsplatserna Alkohol hör inte hemma på arbetsplatserna. På vissa arbeten är alkoholkonsumtion förenat med direkt fara, t.ex. inom sjukvården, på byggarbetsplatser, inom flyget, kollektivtrafiken På tid har ock-

osv. senare så framkommit att arbetsplatser de kanaler försäljare

är en av som av illegal alkohol använder för att få ut sina Flera de deltar i

varor. av som kommittén representerar dessutom arbetsplatser är särskilt utsatta,

som t.ex. restaurangnäringen. Det är därför naturligt att alkoholfria arbetsplatser är ett de områden kommitténs medlemmar enats sig

av som

kring.

Gravida Att alkohol är skadligt för barn under graviditeten är känt sedan länge. Ett framgångsrikt förebyggande arbete har bedrivits bl.a. Mödra-

av och barnavårdscentralema. Under år har emellertid uppgifter

senare framkommit att inställningen till total avhållsamhet under graviditeten inte är lika självklar tidigare. Mot denna bakgrund är det viktigt att

som kunskap och alkoholens verkningar under graviditeten på nytt sprids ut.

Bilaga 4 121

4 Kriterier för OAS samarbete

Bilaga

Utgångspunkten för kommitténs samarbete är att majoriteten av svenska folket betraktar alkoholdrycker som en del av vårt samhälles kultur. O En viktig utgångspunkt är de prioriteringar som gjorts i den

annan nationella handlingsplanen för alkohol- och drogförebyggande insatser. Ö Kommitténs insatser ska vidmakthålla eller förstärka en opinion till förmån för återhållsamma och måttfulla alkoholvanor i befolkningen. Ö Kommitténs insatser ska syfta till att ge människor ökade möjligheter att fatta övervägda beslut sin alkoholkonsumtion så att

om risken för alkoholrelaterade skador och kostnader för samhället minskar. Myndigheter och representanter från alkoholnäringen som deltar i kommitténs arbete ska bidra till att nå de alkoholpolitiska målen genom ett ansvarsfullt uppträdande på marknaden i syfte att motverka missbruk av alkohol. 0 Kommittén bör driva och samordna insatser syftar till

som

att sprida kunskap om alkoholens medicinska och sociala verk- ningar i olika skeden livet och verka för att kvinnans graviditet-

av sperioder blir helt fria från alkohol,

att främja en alkoholfri uppväxt, -

att bekämpa langning till ungdomar, -

att eftersträva måttfull alkoholkonsumtion bland dem som - en använder alkohol och särskilt bland dem som riskerar att bli storkonsumenter,

att verka för att arbetsplatserna och trafiken blir alkoholfria, -

att bekämpa konsumtion och försäljning av illegalt tillverkad eller insmugglad alkohol. 0 Kommittén skall arbeta med enhällighet som princip. De aktiviteter som skall genomföras i kommitténs namn måste godkännas av

enhällig kommitté. Varje intressent genomför sina aktiviteter en antingen regi eller i samverka med flera intressenter. Kom-

i egen

6 18-6336

122 Bilaga 4

mitténs sekretariat deltar i förberedelser och samordning av insatserna. Kommitténs aktiviteter finansieras deltagande företag, organi-

av sationer och myndigheter. O Aktiviteter som olika intressenter/samarbetsparter genomför i

egen regi utanför ramen för samarbetet med kommittén, förväntas vara av sådan karaktär att budskapet inte strider mot grundvalama för kommitténs arbete. Aktiviteter som inte godkänts av kommittén får inte åberopa kommitténs stöd eller använda sig av kommitténs namn eller logotype.

5 OAS framtid med

Bilaga Intervjuer om

medlemmar i OAS

framtidsgruppen och

ledamöter

För att utreda förutsättningarna för ett mer långsiktigt åtagande från de i OAS ingående myndigheterna och organisationerna på alkohol, försäkrings- och livsmedelsområdena genomfördes under våren och sommaren 1998 intervjuer med de personer som antingen ingår i den av kommittén utsedda arbetsgruppen har till uppgift att utreda OAS Bam-

som tid den s.k. framtidsgruppen och med ledamöterna i OAS.

Under intervjun ställdes frågor framtida samverkansform, sta-

om tens roll i samarbetet, finansiering, verksamhetens innehåll m.m. Här nedan följer kort sammanfattning vad framkom under inter-

en av som vjuerna. Intervjupersonema uttalar sig endast som medlemmar i OAS. I ett skede kommer de organisationer och myndigheter som ingår

senare i OAS att ta slutlig ställning.

2.1 Branschorganisationer och bolag

Fråga OAS egen juridisk person

-

Flertalet intervjuade representerar branschorganisationer i OAS,

som utom KF:s representant i framtidsgruppen och Försäkringsiörbundets representant, ställde sig positiva till att OAS i framtiden helst bör bli en

juridisk KF:s representant ställde sig tveksam till om KF egen person. kan med i ideell förening. Detta har bland annat sin orsak i att

vara en alkoholfrågan inte är av medlemmarna prioriterad fråga. Från För-

en säkringsförbundet framfördes liknande invändningar.

Fråga Val av associations- /organisationsform

Ingen av de intervjuade vill ännu helt binda sig for någon organisationsform några ställer sig negativa till att OAS ombildas till före-

men ning t.ex. SHR eller framför att de troligen inte kan med

vara som en av bildama t.ex. KF och Försäkringsförbundet. Majoriteten de in-

av tervjuade kan tänka sig båda organisationsfonnema. Den avgörande frågan verkar emellertid inte vara organisationsfonnen i sig utan samtliga intervjuade betonar vikten av att finna den Organisationsform

som möjliggör ett samarbete och som går att förverkliga. Majoriteten

av branschföreträdama ställer sig positiva till föreningsformen kan

men även tänka sig andra organisationsfonner, t.ex. delegationsformen.

Repr. SVL: Samverkan bör utformas så att de reguljära finansiärerna har inflytande. SVL tar inte ställning till OAS bör bli förening

om en eller en delegation i dagsläget. Staten bör dock part och

vara en en av finansiärema utan att OAS för den skull måste direkt knutet till

vara regeringskansliet. Regeringen bör bestämma ska statens

vem som vara representant.

Repr. Systembolaget: Om staten deltar i ett framtida OAS, oavsett Organisationsform, bör Systembolaget vara med. Möjligen är delegationsformen bättre än den ideella Föreningsformen. En alkoholinformationsdelegation bör i längden inte ligga direkt under regeringen utan det borde uppdras någon myndighet att inrätta samverkansdelegation.

en Systembolaget ställer sig inte avvisande till att pröva permanent

en organisation för samverkan på alkoholinformationsornrådet det kan

men vara för tidigt att säga på vilken nivå samarbetet ska ligga.

Repr. Bryggareföreningen: Föreningsformen är att föredra. Sta-

tens/regeringskansliets deltagande är en förutsättning för att

en pennanent organisation ska kunna fungera. Motorn i samverkan är öppen

en dialog med den offentliga sektorn. Deltagarna i OAS bör vara de som är beredda att ingå ett avtal- eventuellt kan 3 år ett lämpligt åta-

vara gande.

Repr. SSLF: Regeringens deltagande är nödvändigt OAS ska kun-

om na fungera som egen organisation. Det är kopplingen och samarbetet med regeringen som ger auktoritet till framtida förening. SSLF är

en positiva till att delta i framtida förening. Ett alternativ till förening är

en någon form av avtal som reglerar samarbetet.

Bilaga 5 125

Repr. KF: KF kan troligen inte med bildarna en idevara som en av av ell förening. OAS bör i framtiden behålla någon form stark statlig av inblandning för att KF ska kunna medverka. Delegationsaltemativet torde därför den bästa lösningen om KF ska delta mer permanent. vara Avtal form för samverkan är givetvis också möjlig lösning. som en

Repr. SHR: Grundförutsättningen för OAS är att staten och näringslisamverkar. Huvudansvaret är statens och SHR vill i första hand vet överlämna till staten att bestämma verksamhetsforrnen. Från SHR:s sida det starkt önskemål att samverkan sker med Socialdeparteär ett mentet.

Försäkringsförbundet: Anser att det är för tidigt att binda sig Repr. för organisation. Alternativet att ombilda OAS till en en permanent statlig delegation är därför att föredra. Ett starkt engagemang från sta-

ten är nödvändigt.

Fråga 3. Plattform

Samtliga intervjuade tyckte att dagens plattform för OAS arbete är bra.

Försäkringsförbundets representant framförde att begränsningen till

alkohol till viss del begränsar arbetet på trafikornrådet. Försäkenbart ringsförbundet att även läkemedel och droger i trafiken är viktigt. anser

Fråga 4. Öppen eller sluten association/organisation

Ingen ansåg OAS ska ha helt öppen associationsform. De flesta att en tyckte skulle tillämpa någon form inval i föreningen. De att man av träder in bör också beredda på ett mer långsiktigt åtagande. som vara

SVL: De träder in i föreningen bör ställa på ett 3-årigt Repr. som upp

åtagande.

Systembolaget: Ingen öppen associationsform. De ska träda Repr. som in bör enhälligt accepteras medlemmarna. Stiftarna av föreningen av bör ha någon form vetorätt vid invalsförfarandet. av

Repr. Bryggareföreningen: Man ska beredd att ingå avtal för att vara bli medlem. T.ex. bör kunna ställa på ett engagemang i få man upp minst 3 år.

126 Bilaga 5

Repr. SSLF och KF: Ingen öppen associationsfonn. För KF:s del

handlar det att de troligtvis inte kan med OAS blir föreom vara om en ning.

Repr. SHR: Ingen öppen associationsforrn. Invalsförfarande.

Repr. Försäkringsförbundet: Invalsförfarande, bör man noga pröva vilka som ska ingå i framtida förening eller delegation. en

Fråga 5 Finansiering/avtal

De flesta anser att kansliet personalkostnader och OH-kostnader + en mindre summa till information ska finansieras samtliga genom att medlemmar betalar grundavgift. SI-IR vill ska för en att staten ansvara finansieringen av kansliet. Alla är överens att aktiviteter i OAS regi om ska budgeteras för sig och bedrivas i projektform. Alla vidare anser att det är OAS medlemmar ska avgöra de vill med och finansom om vara siera de projekt/aktiviteter OAS beslutar att driva eller Samtisom digt betonar intervjupersonerna medlemskap i OAS

olika starkt att ett

är förenat med någon form finansiellt åtagande. av

Repr. SVL: Ett litet kansli 1,5 finansieras med grundpersoner en plåt också innehåller möjlighet driva viss basverksamhet. som att en Projekt budgeteras för sig. Eftersom SVL branschorganisation är en som är beroende av medlemmarnas ekonomiska bidrag har SVL svårt att binda sig för någon exakt nivå. Möjligheten bidra till OAS finanatt siering bestäms försäljningsutvecklingen. SVL kan troligen teckna av ett 3-årigt avtal. Finansiering kansliet bör enligt principen 50 av vara procent från stat/myndigheter och 50 från övriga parter.

Repr. Systembolaget: Systembolaget är berett att bidra med fast en summa plus medel till kampanjer. Systembolaget kan också bidra med

personella resurser. Ett 3-årsavtal skulle möjligt det utformavara om des så att ett åtagande från Systembolaget är möjligt. Grimdfinansie-

ringen bör lika för alla. vara

Repr. Bryggareföreningen: Kan tänka sig att sig i framengagera ett tida OAS ett 3-årigt avtal. Ett föreningskansli finansieras genom som genom en basavgift som eventuellt kan vara differentierad. Ett annan alternativ är att staten står för 50 % kostnaden för kansliet OH av + kostnader och övriga står för den andra halvan. "Branschens" halva

skulle förslagsvis finansieras fast avgift lika för alla. I dagsläget som en

förordar Bryggareföreningen att OAS blir ideell förening som består en regeringskansliet och de kommersiella aktörerna på alav ca 5 parter,

koholområdet.

SSLF Kan tänka sig ingå avtal med finansiella åtaganden. En Repr. : baskostnad för kansli delas mellan staten och branschen. Bransom halva skulle delas lika mellan medlemmarna. I övrigt kan OAS schens fungera idag att aktiviteter finansieras de är berörsom genom av som da/villiga finansiera aktiviteten. För SSLF:s del handlar det mycket att bidra på andra sätt än t.ex. att distribuera materiom att pengar, genom al, sig i lokalt arbete SSLF kan tänka sig ett åtagande engagera m.m.

sträcker sig 2 -3 år framåt. som

Repr. KF: KF kan troligen inte medverka i form innebär fören som hållandevis årliga fasta kostnader. Sannolikt kan dock KF stå för stora kostnaden för material och övrigt arbete de genomför inom KF. som T.ex. kostnader för förbättra ålderskontroller, att genomföra olika att projekt alkohol Vissa opinionsinsatser rör verksamheten om m.m. som eller ligger i konsumentkooperationens medlemmars intresse kan an-

tagligen också få ekonomiskt stöd.

Repr. SHR: OAS måste ha ett kansli. Några måste ha som personer huvuduppgift att för "driften av OAS och dess olika engageansvara Eftersom OAS är ett initiativ från Socialdepartementet bör kansmang. liet finansieras Medlemmarna i OAS medverkar i olika aktiav staten. Det viktigt aktiviteterna har sin upprinnelse i OAS plattviteter. är att form. När det gäller projekt bedrivs i OAS regi ej medlemmarnas som aktiviteter sker i samverkan med OAS SHR att alla egna som anser med och lägga någon form "insats. Den kan i vissa fall måste vara av enbart symbolisk det är viktigt att alla är med och står bakom vara men OAS driver i regi. Det bör enligt SHR inte helde aktiviteter som egen ler någon huvudregel att aktiviteter ska betalas enligt 50-50 revara Huvudansvaret för det alkoholförebyggande arbetet ligger hos geln. måste finnas tyngd bakom OAS argumentering Det är det staten. Det . är viktigast inte valet finansiering. som - av

Repr. Försäkringsförbundet: Förbundet kan inte åta sig att vara en

fast finansiär. Förbundet kan i dagsläget dock tänka sig att vara med

och finansiera projekt syftar till att minska skadorna alkohol i som av trafiken vilket positivt för branschen. Ett möjligt alternativ när det är gäller OAS också skulle söka samarbete med enskilda förär att man säkringsbolag, antingen medlemmar eller samarbetspartners i som som

128 Bilaga 5

enskilda projekt. Om OAS ombildas till statlig delegation Försäken är ringsförbundet i dagsläget intresserat att ingå. Ett ställningstagande som dock slutligen måste göras mot bakgrund vad blir resultatet av som av samarbetet i OAS. En utvärdering OAS verksamheter måste göras av

fortlöpande.

Fråga 6 OAS ledning

De flesta intervjuade talar någon form chefstjänsteman VD och om av medhjälpare. Några framför att det finns ett behov chef är av en som drivande och karismatisk och kanslichef håller ordning. Andra en som säger att chefstjänstemannen måste väl hemmastadd i statlig admivara nistration och ha god kunskap alkoholpolitiken. Om väljer om man föreningsaltemativet de flesta att styrelsen bör bestå samtliga anser av avtalstecknare eller eventuellt samtliga är medlemmar i OAS. Ordsom föranden bör "neutral" eller så bör ordförandeskapet för vara reserveras statsselcreteraren vid Socialdepartementet. Ordföranden bör dock verka för OAS bästa utan partsintressen.

Repr. SVL: En chefstjänsteman med halvtidsassistent. Chefspersoen nen bör inte identifieras med någon sida, inte ha "alkoholpolitisk" en profil men gärna eldsjäl. Styrelsen bör bestå de reguljära vara en av finansiärerna. Staten kan garanteras ordförandeskapet eller så kan ord-

föranden hämtas från neutral mark.

Repr. Systembolaget: En chefstjänsteman krävs måste kunna alsom

koholfrågan. Lobbyegenskaper viktiga. En inte står på nå-

person som gons sida. Eventuellt kan man börja med projektanställning. Däruten över behövs ytterligare Alla stiftama bör ingå i styrelsen. en person. Ordföranden bör neutral, med högt förtroende. vara en person

Repr. Bryggareföreningen: Styrelsen bör bestå samtliga intressenav ter. Ordföranden bör väljas och gärna utifrån kommande vara en person. Statssekreteraren på Socialdepartementet kan också tänkvara en bar person.

Chefstjänstemannen ska vara en entusiastisk kan sälja in person som idéer, jämka viljor Därutöver behövs administratör kan osv. en som hålla i kansliet.

Repr. SSLF: En drivande VD behövs och ett flexibelt kansli. Styrelsen bör bestå samtliga medlemmar. Ordföranden bör neutral av vara en person.

Bilaga 5 129

Repr. SHR: Statssekreteraren på Socialdepartementet bör vara ordförande. Alternativt högt uppsatt politiker. Det är viktigt att det finns en politisk anknytning mellan ledningen för OAS och regering/riksdag. en Personalen på kansliet måste väl hemmastadd i statlig administravara tion och ha kunskap hur myndigheter arbetar. De bör ha god kunom skap alkoholpolitiken /näringen och gärna erfarenhet långsiktigt om av opinionsarbete. De arbetar på kansliet bör odogmatiska och som vara kunna alkoholfrågan från två håll stat och bransch. De bör också ha se förmåga alternativa lösningar och ha god social kompetens. De att se en måste kan röra sig i de två världar som finns reprevara personer som senterade i OAS. I delegationen eller föreningen bör principen l man 1 tillämpas. Avgörande beslut bör enhälliga. När det gäller olika röst vara projekt/opinionsinsatser bör de står för finansieringen ha ett större som inflytande.

Repr. Försäkringsförbundet: Det måste finnas ett kansli med hög servicenivå står för samordning. Ledning och kansli måste återsom spegla någon form balans mellan stat och näringsliv. Ordföranden av bör har stark position i staten. Viktigast är att det är en vara en som en neutral och trovärdig representerar OAS och inte företräder person som något partsintresse.

Fråga 7 Vilken typ alkoholinformation och opinionsbildning bör av ske inom OAS ram

Här framför intervjupersonerna olika förslag.

Repr. SVL: OAS bör stå för information måttfullhet. En tänkbar om uppgift för ett framtida OAS skulle kunna att granska och godkänvara marknadsför alkohol vi får alkoholreklam. De na annonser som om ska alla innehålla ett OAS-budskap i Kanada. En möjlig åtgärd

som

redan i dag använder måttfullhetsbudskapet på den reklam är att man är tillåten idag restauranger, flyg. OAS skulle med respekt kunna som driva måttfullhetsbudskapet.

Repr. Systembolaget: OAS uppgift bör att kraftsamla kring nåvara stor aktion varje år. Kan nå kraftsamling kring budskap kan gon man nå längre, få bättre resultat. Driva information alkoholfria man om miljöer.

Repr. Bryggarföreningen: OAS roll bör att fungera forum

vara som för initiativ- samlade initiativ där det inte är viktigt med avsändaegen re, där gemensamma intressen finns. En viktig fråga är alkohol annan på arbetsplatserna. OAS kan arbeta för inställning på arbetsen annan platserna. OAS fungera idéspruta och inspiratör för kommer-

kan som

siella aktörer. Finna de "lönsamma" korsbefruktande diskussionerna t.ex. öka medvetenheten om att det finns att tjäna på att få pengar ner

alkoholproblemen för samtliga aktörer.

Repr. SSLF: OAS är viktigt för att det kan fungera brygga mellan som regering myndigheter och branschema. För SSLF är ungdomsfokuse- ringen viktig och samarbetet mellan branschorganisationema. Livsmedelshandeln är beredd att ta ett större för att ökad kommersiansvar en alisering inte ska leda till ökat ungdomsmissbruk, t.ex. höja åldersgränser för folköl, inga tillfälliga prisnedsättningar m.m.

Repr. KF: Kan troligen samarbeta med OAS i olika projekt kopplade till KF :s arbetsplatser, t.ex. insatser för att uppmärksamma att åldersreglerna upprätthålls vid ölförsäljning och alkholförebyggande insatser. KF borde också kunna medverka i arbetet att bekämpa den illegala

hanteringen.

Repr. SHR: OAS bör ett forum för samarbete mellan stat och nävara ringsliv. Under 1990-talet har det skett positiv förändring i regering en

och riksdags förhållningssätt till Hotell- och Restaurangnäringen. OAS

arbete och plattform SHR förlängning den utvecklingen. ser som en av OAS viktigaste uppgift är att bidra till utvecklingen ett annat förav hållningssätt till alkoholen måttñillhet m.m.. Inom OAS kan stat och näringsliv utveckla ett budskap är gemensamt och även utveckla som metoder för att föra ut det budskapet. En viktig mottagare är enligt SHR "alkoholstrulcturen" dvs. de tunga intressentema, riksdagen, alkoholpolitiskt aktiva t.ex. borde Socialutskottet informeras OAS m. om arbete. Målet för OAS infonnationsarbete allmänheten ska kunna är att tillräckligt mycket om alkohol och dess verkningar så att de kan dricka på ett sådant sätt att det inte medför alkoholskador. OAS skulle även kunna seminarier eftersom OAS är trovärdig avsändare. arrangera en

Repr. Försäkringslörbundet: För oss är det viktigt att samarbetet i OAS får positiva effekter på arbetet att minska alkoholens skadeverkningar i trafiken. En viktig målgrupp på trañknylcterhetsområdet är personer med alkoholproblem. OAS bör också ha till uppgift att informera

kan söka hjälp. OAS uppgift bör vara att samordna medom var man lemmamas insatser för att få bättre resultat.

Fråga 8 Samverkansparter

I stort sett är samtliga nöjda med den sammansättning OAS har som idag. Intervjupersonerna lägger tonvikten på lite olika aktörer men ingframför att sammansättningen bör ändras, möjligen bör kretsen viden gas eller begränsas något.

Repr. SVL Viktiga samarbetspartners är aktörer kommersiellt : som hanterar alkohol, inklusive Systembolaget och regeringskansliet. Myndigheter har verksamhet inom områden kan vara aktuella. som som

Repr. Systembolaget: Eventuellt bör en myndighet ta över regeringskansliets roll.

Repr. Bryggareföreningen: Viktiga samarbetspartner är restauranger-

dagligvaruhandeln, Systembolaget, SVL, Försäkringsbolagen och

na,

de fackliga organisationerna arbetsplatsområdet/skador, regeringskansliet, vägverket/trañknykterhetsorganisationema trañkområdet,

Alkoholinspektionen, FHI.

Repr. SSLF: Livsmedelsindustrin, Bryggarna, de fackliga organisatiomyndigheter som är verksamma på området, Försäkringsbrannerna, schen, Kommunförbundet.

Repr. KF: Viktigaste samarbetspartema för insatser de slag som KF av troligen kan medverka i blir de fackliga organisationerna och olika expertorgan på alkoholområdet, ALNA-rådet t.ex.

Repr. SHR: sammansättningen medlemmar i OAS borde kanske av över något. En del de är medlemmar idag kanske skulle vara ses av som fasta samarbetspartners istället.

Repr. Försäkringsförbundet: Dagens sammansättning är bra, eventuellt skulle enskilda iörsälqingsbolag, BRÅ och NTF ingå, antingen som medlemmar eller samarbetspartners.

132 Bilaga 5

Fråga 9 Förberedelser

För de flesta branschorganisationer som igår i OAS finns inga formella hinder för att deras organisation/bolag ska kunna ingå i ett framtida OAS. Vad som krävs är ofta ett beslut i organisationens styrelse. Ett undantag är dock KF, KF:s representant i framtidsgmppen tror inte att det finns någon möjlighet för KF med och bilda förening.

att vara en När det däremot gäller möjligheten med och finansiera OAS

att vara verksamhet framför de flesta branschorganisationer att de måste ha medlemmarnas stöd för att åta sig ett finansiellt vilket innebär

ansvar, en viss föreberedelse tid och även viss osäkerhet. De finansiella bi-

en dragen till OAS måste tas med i respektive organisations budgetbered-

ning.

Regeringskansliets uppfattning

Fråga OAS egen juridisk person

-

Regeringskansliet betonar vikten att kan hitta form är

av man en som friare än dagens. Den organisationen bör därför organisato-

nya vara riskt fristående och kunna i eget

agera namn.

Fråga 2. Val av associations-/organisationsform

Repr. Regeringskansliet: OAS bör i framtiden ha form medger

en som att basorganisation och eventuella projekt finansieras samtliga parter

av genom någon form avgifter eller projektstöd. Staten kommer alltid

av att ha en särställning, oavsett Organisationsform, övriga parter bör

men ges lika tyngd. I dagsläget verkar delegationsfonnen mest realistisk även om inrättandet av en statlig delegation också inrymmer vissa komplikationer. På sikt är kanske föreningsformen att föredra det

men är troligtvis för tidigt att redan idag starta ideell förening. Det är allt-

en för många frågor som måste lösas staten och branschen ska bilda

om en förening på alkoholinformationsområdet. Det är riksdagen ska

som ta ställning till om statlig verksamhet ska utföras i privaträttslig

en verksamhetsfonn eller myndighetsfonn. Starka motiv måste finnas för att staten ska vara med och bilda förening. Samma förhållande gäller

en om staten skall inrätta delegation. En delegation kan emellertid till-

en sättas om den har ett avgränsat och klart syfte och dess uppdrag är tidsbegränsat. Delegationsformen innebär självständigt och lång-

ett mer siktigt engagemang än valet kommittéfonnen innebär. Delegationen

av

Bilaga 5 133

självständig enhet och kan som sådan agera i eget

är en organisatoriskt

starka motiv för ett statligt engagemang i syfte att namn. Det finns

aktiviteter bidrar till att minska alkoholens samordna och initiera som

eftersom den svenska alkoholpolitiken utsätts för stora skadeverkningar finns risk för att skadorna ökar i

påfrestningar i dagsläget. Det en stor

eventuell delegation kan få sådana framtiden. Det är dock viktigt att en

sådan verksamhet och ett sådant arbetsinstruktioner att den medger en

OAS eftersträvar. Detta är fråga som måste medlemmarna i en sätt som innan kan ta slutlig ställning till vilken organisationsform utredas man bäst. Vi bör fortfarande arbeta utifrån 3 eller

OAS syften

som passar tidigt binda sig för någon bestämd åtminstone 2 alternativ, det är för att

form.

Fråga 3. Plattform

Regeringskansliet: OAS plattform dagens bör ses som en

Repr. Det framtida OAS bör ha viss fleximinsta gemensamma nämnare. en

det gäller plattformen. Nya frågor kan dyka upp som bilitet även när

kräver förändringar.

Fråga 4. Öppen eller sluten association/organisation

OAS kan inte ha helt öppen associations-

Repr. Regeringskansliet: en

bör väljas in och ett medlemskap bör följas av form. Nya medlemmar

Eventuellt kan OAS i framtiden ha kärna någon fonn åtagande. en av och därutöver medlemmar väljs in åtar sig ett större ansvar som som de fungerar samarbetspartner i separata projekt. mera utifrån att som

Fråga Finansiering/avtal

Samtliga medlemmar bör dela på kostnader-

Repr. Regeringskansliet:

kansli. Detta bör det är formellt möjligt för ett gemensamt - om na blir förening eller statlig delegation. Det är gälla oavsett om OAS en

bli jämställt och för att ansvaret ska delas av viktig för att åtagandet ska

kan stå för större del t.ex. 50 procent samtliga medlemmar. Staten en

bidrar till resterande kostnader. En möjlig medan övriga medlemmar

betalar resterande kostnader i lika stolösning är att övriga medlemmar

andelar. Projekt bör särñnansieras. ra

134 Bilaga 5

SOU 1998: 154

Fråga 6. OAS ledning

Repr. Regeringskansliet: Det är svårt att redan idag ha någon bestämd

åsikt om ledning och storlek på kansliet. Även denna fråga är avhängig vilken verksamhet OAS kommer bedriva och

att i vilken omfattning.

Man bör bestämma viss miniminivå på det en permanenta kansliet. En realistisk nivå är 3 Färre kan bli för sårbart. Även personer. personer kansliet bör ha möjlighet till internt idéutbyte och diskussioner. En neutral VD eller kanslichef är nödvändig. Utöver miniminivån bör kansliet "flexibelt". Kansliet bör vara projektanställa folk när behov finns, t.ex. när OAS bedriver aktiviteter.

egna Ordförandeskapet kan

vara rullande eller så ordförandeskapet för reserveras staten. Frågan om ordförandeskap behöver diskuteras vidare och beror på vilken organisationsform blir aktuell. som

Fråga 7. Vilken typ alkoholinformation och

av opinionsbildning

bör ske inom OAS ram

Repr. Regeringskansliet: OAS fyra alkoholfria områden trafik, graviditet, ungdom, arbetsplatser är givna områden för OAS när det gäller alkoholinformation. Dessutom bör OAS verka för måttfulla och återhållsamma alkoholvanor och för att gällande

alkoholpolitiskt motivera-

de regler följs, t.ex. bekämpa den illegala handeln. I övrigt bör OAS inte begränsa verksamhetens innehåll. Framtiden kan föra med sig förändringar som kräver att OAS initierar insatser inom andra områden. Från regeringskansliets sida är det angeläget OAS uppmärksammar att allt som kan leda till att alkoholskadoma ökar. OAS bör bedriva information eller opinionsbildning för att minska alkoholskadoma. Formen för OAS arbete bör vara flexibel och från fall till fall. anpassas

Fråga 8. Samverkansparter

Repr. Regeringskansliet: Alla organisationer som ingår i OAS bör ha en representant i styrelsen l organisation. Det bör råda balans per mellan myndigheter och bransch. Eventuellt kan man även ha mera passiva medlemmar endast inbjuds till

som föreningsstämma eller

om OAS blir delegation inbjuds till samarbete en i proj ektform.

Bilaga 5 135

och CAN:s uppfattning Myndigheternas

redovisas nedan är endast myndigheternas OAS-

De uppfattningar som

ledamöters åsikter.

Fråga OAS egen juridisk person

-

Folkhälsoinstitutet är statlig myndighet har till uppgift Repr. en som arbete. Det är därför naturligt att det

att bedriva alkoholförebyggande

hand ligger hos den myndighet som har förebyggande arbetet i första området. Det är regering och riksdag som har regeringens uppdrag på samordnande organisation ska att besluta det ska finnas en som om kunna egen juridisk person. agera som

Vägverket tycker att OAS ska bli en egen juridisk person som Repr. kan agera i eget namn.

Alkoholinspektionen: En samarbetsorganisation mellan staten Repr. viktig funktion eftersom i dagens situation och branschen har en man vidare för på så sätt minska alkoholens måste hitta nya sätt att att skadeverkningar.

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Repr. i OAS behöver längre tid Stabilisering innan CAN: Samarbetet en av aktuellt med omfattande organisatoriska förändringar. det känns mer

Repr. Rikspolisstyrelsen: OAS bör bli en egen juridisk person.

Fråga Val associations-lorganisationsform

av

Initiativet bilda OAS har kommit från Repr. Folkhälsoinstitutet; att därför Folkhälsoinstitutet inte

regeringskansliet. Som myndighet tar organisationsformema. Kanske är de-

ställning till de olika alternativa alternativ för Folkhälsoinstitutet eftersom det

legationsfonnen ett bättre

ansvarstagandet är tydligare. Från Folkhälsoinstatliga inflytandet och är det däremot inte nödvändigt att den nya orga-

stitutets utgångspunkt

till regeringskansliet. Det viktigaste med en ny nisationen är knuten den möjliggör ett brett samarbete. Myndigheter, som

organisation är att

Folkhälsoinstitutet, bör inte enbart samarbeta inom sin egen sektor utan skapa samarbete över gränserna, t.ex. med näringslivet. försöka ett

136 Bilaga 5

Repr. Vägverket: Det statliga engagemanget är viktigt. Det är också viktigt att den nya organisationen har legitimitet. Kanske ger delegationsfonnen större legitimitet OAS en och dess aktiviteter än föreningsfonnen gör. Fram till idag har regeringskansliets engagemang varit avgörande för att OAS ett större genomslag ge och en legitimitet i bredare kretsar. Föreningsaltemativet kan bli ett svårare alternativ för Vägverket eftersom Verket under senare år varit inblandat i olika externa åtaganden. Det kan ifrågasättas varför Vägverket ska vara med och bilda förening på detta område. en

Repr. Alkoholinspektionen: Situationen inom alkoholnäringen, med

många små bolag, försvårar bildandet förening. Ett samarbetsorav en gan måste vila på en stabil grund. Därför är delegationsfonnen nog den enda möjliga i dagsläget. Alkoholinformation är i första hand en statlig angelägenhet. Det är inte säkert att styrkeförhållandena ens skulle bli

mer jämlika i förening eftersom styrkeförhållandena

en inom branschen inte är det. Det finns endast några få stora aktörer som skulle ha möjlighet att finansiera ideell förening. en

Repr. CAN: En statlig delegation är föredra i att dagsläget. Det statliga engagemanget är viktigt för OAS framtid. I dag finns det också mycket som talar för att delegationen ligger under

Socialdepartementet.

Repr. RPS: En ideell förening föredra. är att RPS samverkar även i

andra sammanhang i föreningar

som har till uppgift att på olika sätt

förebygga och bekämpa brott. Den statliga delegationsfonnen

är också möjlig om det visar sig att den olika skäl skulle lämpligare. av vara Om OAS blir ideell förening kan RPS emellertid en inte bli en betalande medlem.

Fråga 3. Plattform

Repr. Folkhälsoinstitutet: Nuvarande plattform är bra. Huvudmålet är att begränsa alkoholens skadeverkningar.

Repr. Vägverket: Nuvarande plattform är bra.

Repr. Alkoholinspektionen: Dagens plattform

är bra. Man bör dock

vara öppen för förändringar.

Repr. CAN: Det framtida OAS bör byggas på en plattform som överensstämmer med dagens.

Bilaga 5 137

Repr. RPS: Dagens plattform fungerar bra. Från RPS sida är det främst de delar plattformen handlar bekämpning den illegala

av som om av verksamheten som är viktig

Fråga 4. Öppen eller sluten association/organisation

Repr. Folkhälsoinstitutet: FHI har ingen uppfattning. Alla viktiga beslut bör dock tas enhälligt. För att använda OAS måste alla ställa upp.

Repr. Vägverket: Man bör bli invald i OAS och frågan om nya medlemmar är en av de frågor där koncensus lqävs för att en ny medlem ska kunna väljas in. Alla viktiga principiella beslut bör tas enhälligt. Det är viktigt att alla känner att de kan stå bakom besluten, även detta är viktigt för organisationens legitimitet och trovärdighet.

Repr. Alkoholinspektionen: OAS bör vara en sluten association/organisation. Detta är ytterligare ett argument talar mot före-

som ningsaltemativet. En ideell förening är öppen associationsform.

en

Repr. CAN: Om OAS ombildas till en förening bör den inte vara öppen. En ny medlem måste ställa upp bakom den plattform som OAS antagit och acceptera OAS arbetsformer. Dessutom bör inval av nya medlemmar ske enhälligt.

Repr. RPS: Om OAS blir en ideell förening bör någon form av invalsförfarande tillämpas. Total enighet är inte nödvändig minst 2/3 bör

men rösta för ett inval. Kravet för att bli medlem bör vara att man ställer upp bakom plattformen och är beredd att stå för antingen viss finansiering eller på annat sätt bidrag i OAS arbete.

Fråga 5. Finansiering/avtal

Repr. Folkhälsoinstitutet: Har inga synpunkter på hur finansieringen

kansliet ska lösas det bör vara flera som ställer upp och finansiav men

OAS aktiviteter. Sättet att finansiera kan variera från fall till fall. erar FHI har bidragit till opinionsinsatsen genom att finansiera det regionala arbetet. Det har fungerat bra. FHI kan även bidra med kunskaper och personer som kan delta i arbetet.

Repr. Vägverket: Staten bör ha huvudansvaret för finansieringen av kansliet från Vägverkets sida är det inte någon avgörande fråga

men

om kansliet finansieras staten eller staten och branschen

av av gemensamt. Däremot är det viktigt att de olika informationsinsatsema finansieras gemensamt. Huvudfinansiärer för de olika aktiviteterna bör de

vara som är intresserade av att agera. Vägverket kan bidra med

pengar men även med annat som kan bli aktuellt.

Repr. Alkoholinspektionen: Finansieringsfrågan är det stora problemet. Det vore enklare om vi kunde lösa finansieringen på sätt

samma som man gjort i Kanada. Inom alkoholnäringen finns det endast några få bolag som har möjlighet att bidra med några större Det

summor. finns dessutom bolag där de utländska intressema är stora. Det är svårt för företag med utländska ägare att förstå varför de, inte kan

som annonsera överhuvudtaget i svenska dagspress, skall bidra till informationskampanjer mot svartsprit. Finansieringen av basorganisationen måste vara löst i ett framtida OAS. Det troligaste är att staten måste bidra med betydligt mer än baskostnadema. Därutöver måste hitta

man någon mer stabil finansiering av de projekt OAS ska bedriva.

som

Repr. CAN: Ser inte finansieringen kansliet någon avgörande

av som fråga. Om staten bär kanslikostnaden så kan övriga medel läggas på alkoholinformation. När det gäller OAS informationsinsatser bör principen 50-50 gälla för OAS egna aktiviteter. Vissa avsteg från principen kan bli nödvändiga men varje undantag måste prövas Ett alterna-

noga. tiv är att principen inte gäller för varje enskild aktivitet utan för OAS sammantagna aktiviteter under en viss period. CAN kan inte bidra med pengar i första hand utan med arbetstid, erfarenheter, kunskap och nätverk för att bidra till genomförandet av vissa aktiviteter, sprida material och eventuellt ta visst ansvar för utvärderingen av OAS insatser.

Repr. RPS kan inte bidra till OAS finansiering utan statens del måste gå via regeringskansliets anslag. OAS kansli bör finansieras av både stat och bransch 50-50. Det är en viktig princip för att markera det gemensamma ansvaret för OAS. OAS egna aktiviteter bör finansieras via en gemensam pott som avsätts budgetårsvis. OAS styrelse beslutar om "pottens" storlek och om dess användning. En verksamhetsplan bör finnas för varj budgetårs aktiviteter.

e

Fråga OAS ledning

Repr. Folkhälsoinstitutet OAS bör ha ett litet kansli, oavsett vilken

: Organisationsform som väljs. Den bör ledas är förtro-

av en person som gen med svensk alkoholpolitik och ha alla medlemmars förtroende. I

Bilaga 5 139

den nya organisationens styrelse eller i delegationens bör alla ha en representant. I övrigt är det för tidigt att uttala sig kansli och led-

om ning från FHI:s sida. I konkreta projekt kan OAS med fördel söka and-

samarbetspartners utanför OAS. ra

Repr. Vägverket: Från Vägverkets sida har man inga bestämda åsikter om kansliets bemanning m.m. Det är viktigt att de personer som arbetar är trovärdiga och OAS legitimitet. De bör representera hela bredden

ger av samarbetet och kunna fungera i båda" världama.

Repr. Alkoholinspektionen: OAS bör nog ha en ordförande statlig delegation som är en statlig tjänsteman, t.ex. statssekreteraren vid Socialdepartementet. Eftersom staten bör stå för huvuddelen finansie-

av ringen bör ordföranden vara en person som kan ta ekonomiska beslut och har politisk auktoritet. Det bör finnas en chefstjänsteman för

som kansliet och eventuellt ett arbetande arbetsutskott. Ordföranden i arbetsutskottet skulle med fördel kunna väljas från alkoholnäringen.

Repr. CAN: OAS bör ha ett litet kansli. Kansliet bör ledas av en person som både kan entusiasmera och samordna OAS medlemmar. Det bör drivande har djup medvetenhet vad platt-

vara en person som en om formen innebär och är hängiven området. När OAS bedriver större projekt bör externa projektledare anställas. I övrigt kan OAS arbeta vidare med liknande arbets- och ledningsorganisation som i dag. En styrelse/delegation som tillsätter styrgrupper .som har till uppgift att leda enskilda projekt.

Repr. RPS: OAS måste ha ett eget kansli. Kansliet måste ha en chef

är allmänt driftig, kreativ och har samtliga medlemmars försom som troende. En mycket viktig egenskap är social kompetens. Ordföranden bör väljas styrelsen det är önskvärt att ordföranden som idag är

av men statsselcreteraren i Socialdepartementet. Det ger organisationen en viss tyngd. Fråga 7. Vilken typ av alkoholinformation och opinionsbildning bör ske inom OAS ram

Repr. Folkhälsoinstitutet: OAS bör hålla sin information till de ornråden/frågor alla är överens Aktivitetema bör växa fram i en dialog

om. inom OAS för att tillsammans hitta de inforrnationsfrågor som OAS ska aktivera sig Man bör även diskutera vilka frågor som OAS ska driva och vilka frågor de olika organisationerna som ingår i OAS ska driva i

regi. Ibland har beslutsprocessen gått lite för fort och man har egen

140 Bilaga 5

kanske förlitat sig för mycket på reklambyrån. Inom OAS bör finnas

en stor öppenhet och medlemmarna bör få med i diskussionen och

vara planeringen av inforrnationsinsatsema. OAS bör inte utvecklas till att fungera som remissinstans" eller få konkurrerande roll till de

en organisationer som ingår. Gränsdragningen mot Folkhälsoinstitutet är viktig.

Repr. Vägverket: Det är viktigt att hålla särintressen utanför OAS. Sådana kommer alltid att finnas. För OAS del gäller det att utnyttja bredden i samarbetet och hitta de frågor samlar alla. Det är viktigt

som att få med så många som möjligt för att uppnå synergieffekter.

Repr. Alkoholinspektionen: OAS bör även fortsättningsvis arbeta på liknande sätt kommittén gjort hitintills. Arbetet bör utgå från den

som ram som slagits fast för OAS arbete. OAS har viktig uppgift även

en som forum för dialog med branschen. Från Alkoholinspektionens sida anser man att måttfullhetsbudskapet är avgörande för att samarbetet ska bli framgångsrikt. Det är också viktig att arbeta för att alkoholbranschen ska leva under sunda konkurrensvillkor, t.ex. motarbeta den illegala hanteringen. De seriösa aktörerna ska få hjälp så att de inte slås ut av de oseriösa aktörerna. Det vinner alla på.

Repr. CAN: OAS bör i första hand fungera som ett komplement till de

i OAS ingående organisationemas/myndighetemas informations-

egna och opinionsarbete. OAS bör vara avsändaren när det är naturligt att samverka med andra kan identifiera intressen.

- när man gemensamma T.ex. har OAS en viktig roll att stå avsändare när alla i OAS är

som överrens om både innehåll och målsättning. Genom OAS-samarbetet kan man nå ut bredare än någon går ut Via OAS har

om ensam. man tillgång till fler kanaler. Huvudansvaret för alkoholinfonnation till allmänheten bär dock staten, vilket inte innebär att det måste vara staten som själv driver alla verksamheter.

Repr. RPS. Vårt främsta intresse är att OAS bedriver ett aktivt arbete mot svartspriten. Därutöver bör OAS verka för ett måttfullare förhållningssätt till alkohol. Missbruk alkohol och berusningsdrickande får

av allvarliga konsekvenser på polisens arbete och från polisens sida är det därför naturligt att att OAS på olika sätt verkar for att minska alkoholens skadeverkningar och därmed indirekt bidrar till brottsbekämpningen.

1998:154 Bilaga 5 141 SOU

Fråga 8. Samverkansparter

Repr. Folkhälsoinstitutet: Den sammansättning OAS har idag är som bra. Samarbetet inom opinionsinsatsen har fungerat bra och det är en möjlig väg för fortsatt samarbete.

Repr. Vägverket: Samarbetet inom OAS har fungerat bra med nuvarande sammansättning. Det har gett större slagkraft att ha alla parter bakom går ut och än vi agerat och en för sig. när man agerar om var Arbetet blir också effektivt när samordnar de olika parternas mer man insatser.

Repr. Alkoholinspektionen: De viktigaste samverkansparterna för Alkoholinspektionen är branschen alkoholnäringen, länsstyrelserna kommunen. OAS sammansättning har därför varit bra från inoch spektionens sida.

Repr. CAN Framtidens samverkansparter bör i stort sett vara de som : samverkar i dag inom OAS. OAS kan även ha ett mer ad hocbetonat samarbete med organisationer, myndigheter m.f1. i enskilda frågor eller i särskilda projekt.

RPS: Kommunförbundet saknas i dagens OAS. De har viktig Repr. en roll det gäller serveringstillstånd OAS bör sträva efter ett brett när m.m. samarbete. också viktigt att det är ett samarbete på hög nivå. Det Det är har varit positivt att medlemsskapet i OAS inneburit ett "personligt" åtagande i och med att ersättare inte accepterats.

Fråga 9. Förberedelser

Repr. Folkhälsoinstitutet: FHI är statlig myndighet och om regeen ringen beslutar FHI ska ingå i förening eller delegation så beatt en en reder det inga svårigheter.

Repr. Vägverket kan teckna samarbetsavtal om finansiering men som andra myndigheter det svårt att lova ett flerårigt finansiellt åtaalla är gande. Anslag bestäms budgetårsvis. m.m.

Repr. Alkoholinspektionen: Vi är statlig myndighet så vi har enen följa regeringens beslut. Vi är positiva till att ingå i ett framtida dast att OAS eftersom vårt arbete bygger på samarbete med branschen.

142 Bilaga 5

Repr. CAN: Det är CAN styrelse har besluta

:s som att om ett eventuellt medlemskap i ett framtida OAS. Styrelsen sammanträder

ungefär fem gånger om året.

Repr. RPS: Från vår sida räcker det troligtvis med

en sedvanlig bered-

ning för att myndigheten ska kunna ta beslut.

/l/ /m /cøfü ffU/jLÅ-m /m

1998 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

ochbeskattning.Fi. 29 1976årslagomimmunitetochprivilegier i vissa Omstruktureringar .

Tänderhelalivet fall- enöversyn.UD.

nytt ersättningssystemför vuxentandvård. 30 Utlandsstyrkan.Fö. - . Välfärdensgenusansikte.A. 31.Detgällerlivet. Stödochvårdtill barnoch

alltid Nivå- ochorganisationsspecifika ungdomarmedpsykiskaproblem.+Bilaga. Män passar exempelfrånhandeln.A. 32.Rättssäkerhet,vårdbehovochsamhällsskyddvid processermed

Vårt liv kön.Kärlek,ekonomiska och psykiatrisktvångsvård.S. som resurser . Historia,ekonomiochforskning. maktdiskurser.A. 33.

Ty maktenärdin Myten detrationella Femrapporteromidrott. In. om . medrestarbetsformåga.S. arbetslivetochdetjämställdaSverige.A. 34. Företagare

Översyn rörelse-ochtillsynsreglerför kollektiva 35.Förordningartill miljöbalken.+ Bilagor. M. av . 36.Identifieringochidentiteti digitalamiljöer försäkringar.Fi

Marknadsföring alkoholdrycker Referatfrån hearingden 12november1997. Alkoholreklam. av - en . IT-kommissionensrapport4/98.K. ochSystembolagetsprodukturval.

Integritet- Effektivitet- Skattebrott.Fi. 37. Denframtidaarbetsskadeförsäkringen.

. 38.Vad får vi förpengarna Resultatstymingav 10.Campusfor konst.U. utbildningarmedstatligtillsyn statsbidragtill vissaorganisationerinomdetsociala 1 Fristående

inomolikaområden.U. området.

Självdeklarationochkontrolluppgifter 39.Detfmsk-svenskagränsälvssamarbetet.M. 12.

förenkladeförfaranden.Fi. 40.BROTTSOFFER. - 13.Säkrarekemikaliehantering.Fö Vad hargjorts Vad börgöras Ju.

näringsrättsligafrågor.Fi. 41.Läkemedelsinformationfor alla.S. 14.E-pengarnyckeltal Indikatorerför ettekologiskt 42.Försvarsmaktsgemensamutbildning for 15.Gröna hållbartsamhälle.M. framtidakrav. Fö.

åsikterblir handling.Enkunskapsöversikt 43.HurskallSverigemåbättre När om . första nationellafolkhälsomål. bemötande personerav medfunktionshinder. - stegetmot

Samordning digitalmarksändTV. Ku. 44.Ensamladvapenlagstifming.Ju. 17. av myndighet Fi. 45.Sotningi framtiden.Fö. 18 En gräns en- . 46. Ombuggnirigochandrahemligatvångsmedel.Ju. 19.IT ochregionalutveckling.

120exempelfrån Sverigeslän.K. Bulvanerochannat.Ju. . 20.IT-komrnisionenshearing infrastrukturen 48.Kontrolleradochifrågasatt om Andrakammarsalen, intervjuermedpersonermedfunktionshinder. for digitalamedier. - 1997-10-24.K. 49.Konsekvenseravatttaxfreeforsäljningenavvecklas Riksdagen

2 Problemmedinbäddadesysteminför 2000-skiftet. inom EU. K.

. 50. De39 Läkemedelsutredningarunder HearinganordnadavIT kommissioneni stegen.

medIndustriforbundetochStatskontoret 1900-taletochannatunderlagsmaterialtill samverkan Läkemedeli vårdochhandel,SOU1998:28.S. 1997-11-14.K. Försäkringsgaranti. 51.Vuxenutbildningochlivslångtlärande. 22. försäkringsersättningar.Fi. Situationeninfor ochunderforstaåretmed Ettgarantisystemfor

23. Statenochexportfinansieringen.N. kunskapslyftet.U.

24.Fiskeriadministrationeniett EU-perspektiv. 52.Utstationeringavarbetstagare.A.

Översyn fiskeriadministrationen Jo. 53.Ta möjligheternai Östersjöregionen,N. av mm. vara storstadspolitikförhelalandet. 54.Hur offensivIT-användningkanskapatillväxt 25. Trestäder.En bilagor.S. för mindreföretag.Ettrådslaganordnatav + st4 hembränttill Mariakliniken. IT-kommissionen uppdragavKommunikations- 26.Från ochsvartsprit. departementet,Nårings-ochhandelsdepartementet faktaomungdomar - 27.Nyaledningsreglerför bankaktiebolagoch ochIndustriforbundet.

försäkringsbolag.Fi. Rotundan,Rosenbad1997-11-18.K.

handel.Om säker,flexibel 55.Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett 28.Läkemedeli vård och en samordnadläkemedelsförsörjning.S. seminarium.Demokratiutredningensskriftserie. och

SB.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

56.Avdrag för ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa 83.DUKOM Distansutbildningskommittén. ochtillfälligt arbete.Fi Pådistansutbildning,undervisningoch lärande. 57.DUKOM Distansutbildningskommittén. Kosmadseffektivdistansutbildning.U. Utvärderingavdistansutbildningsprojektmed 84.DUKOM Distansutbildningskommittén. IT-stöd.U. Flexibelutbildning distans.U. 58.IT ochnationalstaten.Fyraframtidsscenarier. 85.Att röstamedhänderna.Om stormöten, IT-kommissionensrapport6/98.K. folkomröstningarochdirektdemokratii Schweiz. 59.Räddningstjänsteni Sverige SB. - RäddaochSkydda.Fö. 86.Utvecklingssamarbetepå rättsområdet. 60.Kring Hallandsåsen.M. Östeuropa.Ju. 61.Livsmedclstillsyni Sverige.Jo. 87.Premiepensionsmyndigheten.Fi. 62.Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om 88.DomarenochBeredningsorganisationen kämavfallsomröstningeni Malå kommun1997.M. utbildningocharbetsfördelning.Ju. - 63.En god affär i Motala.Joumalistemasavslöjanden 89.Greppet attvända regionsutveckling. - en och läsarnasetik. Demokratiutredningensskriftse- RapportfrånSöderharrmskommittén.N. rie. SB. 90. Stegetföre.Nedslagi detlokala 64.Bättreochmertillgänglig information. brottsförebyggandearbetet.Ju. Småföretagsdelegationensrapport N. 9 Nya kommunalförnyelseochkompetens- . grepp- 65.Nya tider,nyaförutsättningar... utveckling.In. IT-kommissionensrapport8/98.K. 92.Godaidéer småföretagochsamverkan. om 66.FUNKIS funktionshindradeeleveri skolan.U.- Småföretagsdelegationensrapport N. Socialavgiftslagen.S. 93.Kapitalförsörjningtill småföretag. . 68.Kunskapslägetpå kämavfallsområdet1998.M. Småföretagsdelegationensrapport N. 69. Lämplighetsprövning personalinomav 94. Förslagskatalog. förskoleverksamhet,skolaochskolbamomsorg.U. Småföretagsdelegationens N. rapport 70.Skolan,IT ochdet livslångalärandet. 95. Förstärktskydd skogsmarkför naturvård.M. av Hearinganordnad Utbildningsdepartementetav 96.NaziguldetochRiksbanken.Interirnrapport.UD. ochIT-kommissionen,Rosenbad1997-12-04, 97. Gör bamtill medborgareOm barnoch demokrati IT-kornrnmissionensrapport7/98.K. underl900-talet.SB. 7 Denkommunalarevisionen ettdemokratiskt 98. Konkurrenslagensregler företags- . - om kontrollinstrument.In. koncentration. Bilaga.N.+ 72.Kommunalafinansförbund.Fi. 99.accepteraBetänkandefrån dennationellasam- 73. OrganisationerMångfaldIntegration Ett framtida ordningskommitténför Europaåretmotrasism.In. systemför statsbidragtill invandrarnas 100.Har rasismentagit slut nu Bilagatill betänkande riksorganisationerm.fl. In. från dennationellasamordningskommitténför 74. Styrningenavpolisen.Ju. Europaåret rasism.In. mot 75.Djurförsök.Jo. 101.Detungamedborgarskapet.Dokumentationfrån 76.Idrott ochmotion för livet. Statensstödtill idrotts- ettseminarium.SB. rörelsenochfriluftslivets organisationer.In. 102.Lekrnannastyreiexperternastid. Dokumentation 77.Kompetens småföretag.i Småföretagsdelegation frånettseminarium.SB. ensrapport N. 103.Bemäktigaindividerna.Om domstolarna,lagenoch 78.Regelförenklingför framtiden.Småföretags- de individuellarättigheternai Sverige.SB. delegationensrapport4. N. 104.Arbetsgivarensrehabiliteringsansvar.S. 79. IT ochregionalutveckling. 105.Minskaregleringen kommuneroch landsting. av Erfarenheterfråntrehearingarundermars1998. In. IT-kommmissionensrapport9/98.K. 106.Ungai ohälsoförsäkringen. 80.BostadsrättsregisterJu. Tid för aktivitet ochutveckling. 81.Användningen vissastatsflygplan,av m.m.SB. 107.Främjandelagen översyn.A. - en 82.Försäkringsföreningar-ettreforrneratregelsystem 108.Analyseramera.Jo. Fi.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

109.RättsinformationochIT. Rapportfrån tvåsemi- 140.Effektivitetochkvalitet i tvångsvården.Fortsatt

narier1996och 1998.IT-kommissionensrapport utvecklingavStatensinstitutionsstyrelseSiS

10/98.K. +Bilagedel.S. 110.Makesarvsrätt,dödsboforvaltareochdödförkla- 141.Medlingochlönebildning.+ Bilagor.A.

ring. Ju. 142.Ny svenskñlmpolitik. Ku. 111.E-plikt. Att säkradetelektroniskakulturarvet.U. 143.EtttryggareSverige.Ettgemensamtsystemför 112.Resurser lika villkor U. mobilkommunikation.K. 113.I GodTro. Samhälletochnyandligheten.S. 144.Automatspel.Fi. 114.Svenskani EU. Hurvi kanfrämjakvalitetenpå de 145.EU- ettdemokratiprojektDokumentationfrånett

svenskaEU-textema.SB. seminarium.Demokratiutredningensskriftserie. 115.Distansarbete.A. SB. 116.Stoppreglema.Fi. 146.FrånMagnaChartatill Motionema.Omlobbningi 117.Utgått USA,EUochSverige.Demokratiutredningens 118."SustainableSweden" aSUCCESSstory. skriftserie.SB.

-

Möjligheterochhinderför internationalisering 147.EffektivarehanteringavEU:sdirektstödtill

en

avettsvensktmiljöanpassatnäringsliv. jordbruket.Jo.

+ Bilaga.N. 148.Rikstrafiken vissaprincipfrågor.K.

- 119.Kommunaluppdragsverksamhet1998.In. 149.Att bildaförsäkringskassai VästraGötaland.S. 120.Efterlevandepension.Enanpassningtill detrefor- 150.Utvidgatbalanskrav omfattandeverksamheti

-

meradeålderspensionssystemet.S. kommunalaföretag.In. 12 Arbetsförhållandenochattityder. 151.Kosnadsutjämningför kommunerochlandsting.

.

professionellasmötenmedpersonermed Enöversynavstatsbidrags-ochutjämnings-

-

funktionshinder. systemet.+Bilaga.In. 122.E-pengar civilrättsligafrågor Fi. 152.Vindkraften enrenenergikälla tarplats.M.

- m.m. - - 123.Folkrättsligstatusm.m.Fö. 153.Hur skallmanfinansieravälfärdeni det 124.Demokrati europeisknivå Demokrati- globaliseradeIT-samhället EttsamtalomIT-

utredningensskriftserie.SB. utvecklingochoffentlig ekonomianordnatavIT- 125.Statens for världskultur.Ku. kommissionenochESO.Rotundan,Rosenbad.

museer 126.Beskattningutantaxfree.Fi. IT-kommissionensrapport12/98.K. 127 Tullagensöverklagandereglerm. m.vid en 154.OASi framtiden.S.

.

omorganisationavTullverket. Fi. 128.Forskningspolitik.U. 129.Svensksjöfartsnäringhot ochmöjligheter.K. 130.KärnavfallochSäkerhet.Rapportfrånett

seminariumomsäkerhetsanalys slutförvaringenav

avanväntkämbränsle.M. 131.CSN Enmyndigheti ständigförändring.U.

- 132.EngranskningavEstoniakatastrofenochdess

följder. K. 133.Godetik nätet.IT-kommissionensrapport

11/98K. 134.Läsarnaoch demokratin ettbrevtill detläsande

-

Sverige.SB. 135.Domstolsorganisationensammanställningav

-

grundmaterialfrån 1995årsDomstolskommitté.Ju. 136.Redovisningochaktiekapitali euro.Ju. 137.Miljö i grundochbotten erfarenheterfrån

-

Hallandsåsen.M. 138.Kvinnor, mänochfunktionshinder.S. 139.Ensärskildutsatthet.Ompersonermed

funktionshinderfrån andraländer.

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Utrikesdepartementet

Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett 1976årslagomimmunitetochprivilegier vissafalli seminarium.Demokratiutredningensskriftserie.55 enöversyn.29

- En god affär i Motala.Journalisternasavslöjandenoch NaziguldetochRiksbanken.Interimrapport. 96 läsarnasetik. Demokratiutredningensskriftserie.63 Användningen vissastatsflygplan, 81 Försvarsdepartementet

av m.m. Att röstamedhänderna.Omstor-möten, Säkrarekemikaliehantering.13 folkomröstningarochdircktdemokratii Schweiz.SB. Utlandsstyrkan.30 35 l Försvarsmaktsgemensarnutbildning för Gör barntill medborgareOmbarnochdemokratiunder framtidakrav. 42 1900-talet.97 Sotningi framtiden.45 Detungamedborgarskapet.Dokumentationfrånett Räddningstjänsteni Sverige RäddaochSkydda.59

seminarium.101 Follcrättslig 123

statusm.m. Lekrnannastyrei experternastid. Dokumentationfrån ettseminarium.102 Socialdepartementet Bemäktigaindividerna.Omdomstolarna,lagenoch Tänderhelalivet deindividuellarättigheternai Sverige.103 ersättningssystemför vuxentandvård.2

- nytt Svenskani EU. Hur vi kanfrämjakvaliteten de Alkoholreklam.Marknadsföring alkoholdryckeroch

av svenskaEU-texterna.114 Systembolagetsprodukturval.8 Demokratipå europeisknivå Demokratiutredningens Näråsikterblir handling.

En ktmskapsöversiktom skriñserie.124 bemötande medfunktionshinder.16

av personer Läsarnaochdemokratin ettbrev till detläsande Tre städer.En storstadspolitikför helalandet.

- Sverige.134 4 bilagor.25

+ st EU-ettdemokratiprojektDokumentationfrånett Frånhembränttill Mariakliniken. seminarium.Demokratiutredningensskriftserie.145 fakta ungdomarochsvartsprit.26

- om FrånMagnaChartatill Motionerna.Om lobbningi USA, Läkemedel vårdi ochhandel.Om säker,flexibel

en EUochSverige.Demokratiutredningensskriñserie.146 ochsamordnadläkemedelsförsörjning.28

Detgäller livet. Stödochvårdtill barnoch Justitiedepartementet

ungdomarmedpsykiskaproblem. Bilaga.31+ BROTTSOFFER. Rättssäkerhet,vårdbehovoch samhällsskyddvid Vad hargjorts Vad bör göras 40 psykiatrisktvångsvård.32 Ensamladvapenlagstiftning.44 Företagaremedrestarbetsfonnåga.34 Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.46 Denframtidaarbetsskadeforsäkringen.37 Bulvanerochannat.47

Vad får vi för pengarna Resultatstymingav- Styrningenavpolisen.74 statsbidragtill vissaorganisationerinom detsociala Bostadsrättsregister.80 området.38 Utvecklingssamarbete rättsornrådet. Läkemedelsinformationför alla. 41 Östeuropa.86 Hur skall Sverigemåbättre DOMAREN OCH BEREDNINGS- förstastegetmotnationellafolkhälsomål.43

- ORGANISATIONEN Kontrolleradochifrågasatt utbildningoch arbetsfördelning.88 intervjuermed medfunktionshinder.48 - - personer Stegetföre.Nedslagi det lokalabrottsförebyggande De39stegen.Läkemedelsutredningarunder arbetet.90 1900-taletochannatunderlagsmaterialtill Makesarvsrätt,dödsboforvaltareochdödforklaring. Läkemedel vårdochi handel,SOU 1998:28.50 110 Socialavgiftslagen.67 Dornstolsorganisationensammanställning grundav Arbetsgivarensrehabiliteringsansvar.104

materialfrån 1995årsDomstolskommitté.135 Ungai ohälsoförsäkringen. Redovisningochaktiekapitali euro.136 Tid för aktivitet ochutveckling.106

I GodTro.Samhälletochnyandligheten.113

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Efterlevandepension.En anpassningtill det reforrnerade Godetikpånätet.IT-kommissionensrapport1198.l33 ålderspensionssystemet.120 EtttryggareSverige.Ettgemensamtsystemför mobil Arbetsförhållandenochattityder. kommunikation.143

professionellasmötenmedpersonermedfunktions Rikstrafiken vissaprincipfrågor.148 - hinder. 121 Hur skallmanfinansieravälfärdeni detglobaliserade Kvinnor, mänochfunktionshinder.138 IT-samhället EttsamtalomIT-utveckling ochoffentlig Ensärskildutsatthet.Ompersonermedfunktionshinder ekonomianordnatavIT-kommissionenochESO. frånandraländer.139 Rotundan,Rosenbad.IT-kommissionensrapport12/98. Effektivitet ochkvalitet i tvångsvården.Fortsatt 153 utvecklingavStatensinstitutionsstyrelseSiS

Bilagedel.140 Finansdepartementet + Att bilda försäkringskassai VästraGötaland.149 Omstruktureringarochbeskattning.1 OAS i framtiden.154 Översyn rörelse-ochtillsynsreglerför kollektiva

av

försäkringar.7 Kommunikationsdepartementet

Integritet- Effektivitet- skattebrott.9 IT ochregionalutveckling. Självdeklarationochkontrolluppgifter 120exempelfrånSverigeslän. 19 förenkladeförfaranden,12

- IT-kommissionenshearingominfrastrukturen E-pengar näringsrättsligafrågor.14

för digitalamedier.Andrakammarsalen, Engräns enmyndighet 18

- Riksdagen1997-10-24.20 Försäkringsgaranti. Problemmedinbäddadesysteminför 2000-skiftet. Ettgarantisystemför forsäkringsersättningar.22 Hearinganordnad IT-kommissioneniav Nyaledningsreglerför bankaktiebolagoch samverkanmedIndustriförbundetochStatskontoret försäkringsbolag.27 1997-11-14.21 Avdrag för ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa Identifieringochidentiteti digitalamiljöer. ochtillfälligt arbete.56

Referatfrånenhearingden 12november1997. Kommunalafmansförbund.72 - IT-kommissionensrapport4/98. 36 Försäkringsföreningar-ettrefonneratregelsystem82 Konsekvenser attav taxfreeforsäljningenavvecklas Premiepensionsmyndigheten.87 inomEU.49 Stoppreglema.116 Hur offensivIT-användningkanskapatillväxt E-pengar civilrättsligafrågorm.m.122

for mindreföretag.Ettrådslaganordnatav Beskattningutantaxfree.126 IT-kommissionen uppdragavKommunikations- Tullagensöverklagandereglerm. m.vid en departementet,Närings-ochhandelsdepartementet omorganisationavTullverket. 127 ochIndustriforbundet.Rotundan,Rosenbad1997-11- Automatspel.144 18.54 IT ochnationalstaten.Fyraframtidsscenarier. Utbildningsdepartementet IT-kommissionensrapport6/98.58 Campusför konst10 Nya tider,nyaförutsättningar... Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn IT-kommissionensrapport8/98.65 inomolikaområden.ll Skolan,IT ochdetlivslångalärandet. Vuxenutbildningochlivslångtlärande. Hearinganordnad Utbildningsdepartementetav och Situationeninför ochunderförstaåretmed IT-kommissionen,Rosenbad1997- 2-04,l kunskapslyftet.51 IT-kommissionensrapport7/98.K. 70 DUKOM Distansutbildningskommittén. IT ochregionalutveckling. distansutbildningsprojektmed

Utvärderingav erfarenheterfråntrehearingarundermars1998. IT-stöd. 57 IT-kommissionensrapport9/98. 79 FUNKIS funktionshindradeelever skolan.i 66

- RättsinformationochIT. Rapportfråntvåseminarier Lämplighetsprövning personalinomav 1996och 1998.IT-kommissionensrapport10/98.109 förskoleverksamhet,skolaochskolbamomsorg.69 Svensksjöfartsnäringhot ochmöjligheter.129 DUKOM Distansutbildningskommittén. En granskningavEstoniakatasrofenochdessföljder. Pådistansutbildning,undervisningochlärande. 129 Kostnadseffektivdistansutbildning.83

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

DUKOM Distansutbildningskommittén. Förslagskatalog. Flexibelutbildningpå distans.84 Småföretagsdelegationensrapport 94 E-plikt. Att säkradetelektroniskakulturarvet.111 Konkurrenslagensreglerom företagskoncentration. Resurser lika villkor l 12 +Bilaga.98 Forskningspolitik.128 "SustainableSweden" aSUCCESSstory. w CSN En myndigheti ständigförändring.131- Möjligheterochhinder för en internationaliseringav ettsvensktmiljöanpassatnäringsliv. Bilaga.118+ Jordbruksdepartementet Fiskeriadministrationen Inrikesdepartementet i ettEU-perspektiv. Översyn ñskeriadministrationen 24 Historia,ekonomioch forskning. av m.m. Livsmedelstillsyni Sverige.61 Femrapporteromidrott. 33 Djurförsök. 75 Denkommunalarevisionen ettdemokratiskt - Analyseramera.108 kontrollinstrument.71 EffektivarehanteringavEU:sdirektstödtill OrganisationerMångfald Integration Ettframtida jordbruket. 147 systemför statsbidragtill invandrarnas riksorganisationerm.f1.73

Arbetsmarknadsdepartementet

Idrott ochmotionför livet. Statensstödtill idrotts- Välfärdensgenusansikte.3 rörelsenochfriluftslivets organisationer.76 Mänpassaralltid Nivå- ochorganisationsspeciñka Nya kommunalförnyelseochkompetensgreppprocessermedexempelfrånhandeln.4 utveckling.91 Vårt liv somkön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch accepteraBetänkandefråndennationellasamordningsmaktdiskurser.5 kommitténför Europaåretmot rasism.99 Ty maktenärdin Mytenomdetrationella Har rasismentagit slutnu Bilagatill betänkandefrån arbetslivetochdetjämställdaSverige.6 dennationellasamordningskommitténför Europaåret Utstationeringavarbetstagare.52 motrasism.100 Främjandelagen en översyn.107 Minskaregleringenavkommunerochlandsting.105 - Distansarbete.115 Kummunaluppdragsverksamhet1998.119 Medling och lönebildning.+ Bilagor. 141 Utvidgatbalanskrav omfattandeverksamhet kommu-i nalaföretag.150 Kulturdepartementet Kosmadsutjämningför kommuner och landsting.En Samordning digital marksändTV. 17 översynavstatsbidrags-och utjärrmingssystemet. av Statens för världskultur.125 + Bilaga.151 museer Ny svenskñlmpolitik. 142

Miljödepartementet

Närings- och handelsdepartementet Grönanyckeltal- Indikatorerför ettekologiskthållbart Statenochexportfinansieringen.23 samhälle.15 Ta varapå möjligheternai Östersjöregionen.53 Förordningartill miljöbalken. Bilagor.+ 35 Bättreoch tillgänglig information. Detfinsk-svenskagränsälvssamarbetet.39 mer Småföretagsdelegationensrapport 64 Kring Hallandsåsen.60 Kompetens småföretag.i Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om Småföretagsdelegationensrapport 77 kämavfallsornröstningenMalåi kommun1997.62 Regelförenklingför framtiden. Kunskapsläget kåmavfallsområdet1998.68 Småföretagsdelegationensrapport4. 78 Förstärktskyddavskogsmarkför naturvård.95 Greppet attvända regionsutveckling. Kämavfall ochSäkerhet.Rapportfrånettseminarium - en RapportfrånSöderhamnskormnittén.89 omsäkerhetsanalys slutförvaringav avanvänt Godaidéer småföretagochsamverkan. kämbränssle.130 om Småföretagsdelegationensrapport 92 Miljö i grundochbotten erfarenheterfrån - Kapitalforsörjningtill småföretag. Hallandsåsen.137 Småföretagsdelegationensrapport 93 Vindkraften enrenenergikälla tarplats.152 - -

Panama n: lot 4- Sun mm u I 0x mm -n 9:. T|I|0:o8-u0 s: 90 l-Pnu: tnt/cxnrgic-rtühhcrmx I Nll/l x Isu nu xBnxn-xwnu \\\\.1rxlIc\.sI:

ISBN 91-38-21078-9 ISSN O375-25OX