Premiepensionsmyndigheten betänkande
Ur KB:s samlingar
Digitaliserad år 2015
Premiepensions-
myndigheten
SEJJEU
1998:87 Betänkande av om Utredningen bildandet av Premiepensionsmyndigheten
Kc-f Kl;
Öcc SO
11%
W;
Statens offentliga utredningar l 99 8:87 Finansdepartementet
Premiepensions-
myndigheten
Betänkande av Utredningen om bildandet av Premiepensionsmyndigheten Stockholm 1998
köpasfrån Fritzeskundtjänst.För remissutsändningaravSOU ochDssvarar SOUochDs kan FritzesOffentligaPublikationerpåuppdragavRegeringskanslietsförvaltningsavdelning.
Beställningsadress:Fritzeskundljänst 10647Stockholm Orderfax:08-69091 91 Ordertel:08-69091 90 E-post:fritzes.order@liber.se Internet:www.fritzes.se
Svara remiss.Hur ochVarför. Statsrádsberedningen,1993. litenbroschyr underlättararbetetför densomskallsvara remiss. En som - Broschyrenkanbeställashos: Regeringskanslietsförvalmingsavdelning Distributionscentralen 10333Stockholm Fax:08-405 10 10 Telefon: 08-405 1025
Tryckt av REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN91-38-20957-8 Stockholm1998 ISSN0375-250X
Till statsrådet och chefen för
Finansdepartementet
Regeringen beslutade den 26 mars 1998 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att förbereda och bilda en myndighet
- Premiepensionsmyndigheten som skall fungera som försäkrings-
givare for premiepensionen i det reformerade ålderspensionssystemet Utredningen bildandet av Premiepensions-
om myndigheten, Fi 1998:03. Till utredare utsågs generaldirektören Hans Jacobson.
Som i utredningen har ingått direktören Jan-Åke
experter Brorsson, departementssekreteraren Ylva Grahn Agering, hovrättsassessom Katarina Holmberg, enhetschefen Kristina Lundqvist, kanslirådet Astrid Nensén Uggla, överdirektören Ingrid Petersson samt generaldirektören StureWallm0n. Som experter har vidare varit förordnade aktuarien Bengt von Bahr, överstelöjtnant Lars-Göran Berglund, kanslichefen Johan Hellman samt hovrättsassessom Hans Nyman. Den senare gruppen har dock endast i begränsad omfattning deltagit i utredningsarbetet, utan mera medverkat i det praktiska arbetet med att bygga upp myndigheten.
Huvudsekreterare har varit departementssekreteraren Ingrid Strömberg. Marianne Jonson har tjänstgjort som biträdande sekreterare.
Utredningen överlämnar härmed betänkandet Premiepensionsmyndigheten SOU 1998:87. Utredningsuppdraget är därmed slutfört. Stockholm i juni 1998
Hans Jacobson
/Ingrid Strömberg
Sammanfattning
Utredningen har haft i uppdrag att Förbereda den myndighet, Premiepensionsmyndigheten, som skall vara Försäkringsgivare för premiepension i det reformerade ålderspensionssystemet. Enligt direktiven skall förslag lämnas om bl.a. Verksamhetsmål för myndigheten och riktlinjer för myndighetens organisation och verksamhet samt formerna för samråd med övriga socialförsäkringsorgan. Vidare har i uppdraget ingått att vidta de förberedande åtgärder som krävs för att myndigheten skall kunna inleda sin verksamhet den l juli 1998. I utredningen har ingått företrädare för Regeringskansliet, Riksförsäkringsverket, Riksrevisionsverket och Försäkringskasseförbundet.
Förslag om verksamhetsindelning och Verksamhetsmål för Premiepensionsmyndigheten lämnas i kapitel Svårigheten att på detta stadium bedöma hur myndigheten bäst bör organisera sitt arbete framhålls där. Till kapitlet bifogas ett förslag till instruktion för myndigheten under uppbyggnadsskedet, dvs. fram till den 31 december 1998.
Frågor myndighetens organisation, bemanning och
om lokalisering behandlas i kapitel Med utgångspunkt i utredningens direktiv föreslås att Premiepensionsmyndigheten skall vara en liten myndighet med hög kompetens och vara lokaliserad till Stockholm. Vissa verksamheter skall dock kunna läggas ut på utomstående uppdragstagare när detta bedöms bli billigare och effektivare. l sådana fall kan verksamhet komma att förläggas till andra orter än Stockholm. Det totala antalet anställda i myndighetens centrala förvaltning bedöms uppgå till ca 50-80
när myndigheten är fullt utbyggd. personer
6 Sammanfattning
diskuteras frågor rörande samverkan och gräns- I kapitel 4
Premiepensionsmyndigheten och övriga
dragning mellan
socialförsäkringsorgan. Ugångspunkten är att premiepensions-
del det reforrneradeålderspensionssystemet. För systemet är en av god service till den enskilde finns ett stort behov av att kunna ge
Premiepensionsmyndigheten, Riksförsäkrings-
samordning mellan
Det gäller information till de verket och försäkringskassorna
ADB/IT-stöd. Även hanteringen bl.a. försäkrade och frågor om av
utbetalningar pension från de olika delarna ansökningar om och av
pensionssystemet ställer krav på samordning. av redovisas i kapitel 5 jämte bilagor Enligt de beräkningar som
behöva kredit i Riksgäldskontoret på bedöms myndigheten en
finansiera myndighetens löpande 45 miljoner kronor för att
andra halvåret 1998. Den största utgiftsposten kostnader under beräknas bli kostnader i samband med under den aktuella perioden
Investeringsbehovet bedöms för
organisationsuppbyggnaden.
miljoner kronor, och är till största del period uppgå till 22 samma och utvecklingen det IT-baserade att hänföra till upphandlingen av
skall hantera de individuella administrativa system som
pensionskontona hos myndigheten.
diskuteras även den framtida finansieringen av I kapitel 5 bedömning avgiftema under de myndigheten. Utredningens är att
verksamhetsåren fördelningsskäl inte bör sättas så högt att Ersta av samtliga kostnader. I stället bör de täcker myndighetens
myndigheten spridas jämnare kostnaderna för uppbyggnaden av
så kunna bäras flera pensionssparare. över tiden för att på sätt av myndigheten skall kunna erhålla Mot denna bakgrund föreslås att
Riksgäldskontoret. Utredningen föreslår att långsiktig kredit i en 1998 skall lämna ett underlag i denna
myndigheten under hösten
fråga till regeringen. skall upprätta årsredovisning
Premiepensionsmyndigheten
årsredovisning i försåkringsföretag. enligt lagen 1995:1560 om
skyldig följa det statliga Samtidigt är myndigheten att
redovisning och finansiering. Med regelsystemet för bl.a.
från RRV angående utgångspunkt i tidigare rapport en lämnar utredningen i kapitel 6 redovisningfrågor RRV 1998:15
Sammanfattning 7
förslag formerna för den statliga redovisningen. Bl.a. föreslås
om att Premiepensionsmyndigheten i likhet med andra myndigheter skall lämna en årsredovisning till regeringen.
l kapitel 8 redovisas avslutningsvis inriktningen av det fortsatta arbetet med uppbyggnaden av Premiepensionsmyndighetens verksamhet och organisation.
l Utredningsuppdraget och dess genomförande
Utredningen har hañ i uppdrag att förbereda den myndighet, Premiepensionsmyndigheten, skall vara försäkringsgivare för
som premiepension i det refonnerade ålderspensionssystemet. Enligt direktiven dir.l998:24, bilaga 1 skall förslag lämnas om bl.a.
se verksarnhetsmål för myndigheten och riktlinjer för myndighetens organisation och verksamhet samt formerna för samråd med övriga socialförsäkringsorgan. Vidare ingår i uppdraget att vidta de Förberedande åtgärder krävs för att myndigheten skall kunna
som inleda sin verksamhet den 1juli 1998.
Utredningen, där företrädare för Regeringskansliet, Riksförsäkringsverket, Riksrevisionsverket och Försäkringskasseförbundet har ingått, har haft tre sammanträden.
För att myndigheten skall kunna inleda sin verksamhet den l juli 1998 har vissa centrala befattningshavare rekryterats, arbetsoch organisationsplaner utarbetats, sökning av lokaler genomförts etc. I detta arbete har även ingått att ta kontakt ochsarnråda med de myndigheter i olika grad berörs inrättandet av den nya
som av myndigheten.
Samråd har skett med Arbetsgivarverket om arbetsgivarfrågor och myndighetens personalfunktion, med Kammarkollegiet i ekonomiadministrativa frågor, med Överstyrelsen för civil beredskap vad gäller myndighetens beredskapsplanering samt med Riksgäldskontoret i fråga om kapitalförvaltning m.m. Samråd har också ägt med Riksarkivet i frågor rörande utformningen av
rum myndighetens arkivfunktion, varvid Riksarkivet har åtagit sig att bistå i uppbyggnaden arkivfunktionen. Samrådet med dessa
av
10 Utredningsuppdraget
myndigheter har huvudsakligen avsett sådana praktiska frågor som inte närmare i betänkandet. Ingen myndigheterna har tas upp av haft någon invändning mot det sätt på vilket myndighetens verksamhet föreslås bli uppbyggd på respektive myndighets ansvarsområde. Vidare har utredningen i arbetets slutskede gett Finansinspektionen allmän information om arbetslaget och en planerna för den fortsatta verksamheten. Ett närmare samråd med inspektionen under hösten 1998 har överenskommits. Slutligen har utredningen samrått med de berörda centrala arbetstagarorganisationema, Statstjänstemannaförbundet, JUSEK SEKO. En överenskommelse har träffats att inleda och om diskussioner inom för det centrala ramavtaletSamverkan ramen för utveckling. Utredningen har mottagit skrivelser från Dalarnas läns allmänna försäkringskassa, Falu kommun, Härnösands kommun samt från riksdagsledamöter i Västernorrlands län. Vidare har utredningen del skrivelse från Ljusdals kommun till statsrådet tagit av en Åsbrink, skrivelse från riksdagsledamöter i Dalamas län till en statsråden Klingvall och Åsbrink samt skrivelse från Falu en kommun till statssekreteraren Kari Lotsberg. Under den korta tid stått till utredningens förfogande har som varit möjligt grundligt utreda och lämna slutliga förslag det inte att till lösningar i alla de frågor är betydelse för den som av kommande verksamheten. Detta gäller bl.a. det praktiska samarbetet med Riksförsäkringsverket och försäkringskassoma. Premiepensionsmyndigheten kommer under andra halvåret 1998 detta arbete inför ikrañträdandet det reformerade att fortsätta av ålderspensionssystemet den l januari 1999.
ll
Premiepensionsmyndighetens
och mål
uppgifter
2.1 uppgifter Myndighetens
Det ålderspensionssystemet innehåller flera olika delar.
nya Huvudkomponenten år den inkomslgrundade pensionen, som i sig innehåller två delar: inkomstpension från ett fördelningssystem och premiepension från ett fonderat system. Den som inte har kunnat arbeta ihop en inkomstgrundad pension till viss nivå får en utfyllnad s.k. garantipension. Ålderspensionssystemet har
genom vidare kopplingar till närliggande system som t.ex. förtidspension.
Premiepensionen skall skötas av Premiepensionsmyndigheten, medan de övriga förmånsslagen skall hanteras av Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassoma. Det är emellertid i grunden fortfarande fråga om ett sammanhållet allmänt ålderspensionssystem som måste kunna fungera på det sättet gentemot de försäkrade. En viktig utgångspunkt vid uppbyggandet
premiepensionsverksamheten måste alltså vara att skapa av förutsättningar för ett väl fungerande samarbete mellan de olika socialförsäkringsorganen, är inriktat mot en helhetsbild av de
som försäkrades situation.
Sedd utifrån behovet verksamhetsindelning innebär
mera av en Premiepensionsmyndighetens uppgift Försäkringsgivare i
som premiepensionssystemet bl.a. att hantera pensionsmedel i värdepappersfonder, att besluta om och betala ut pensioner, att tillhandahålla efterlevandeskydd samt att informera om
12 Premiepensionsmyndigheten
premiepensionssystemet. Myndigheten skall också ansvara för den tillfälliga förvaltningen avgiñsmedlen hos Riksgäldskontoret. av är svårt redan ha någon helt bestämd uppfattning om Det att nu hur myndigheten bäst bör organiserad och arbeta; säkra vara förebilder saknas. En bättre bild kommer att växa fram under det uppbyggnadsarbete har inletts, någon mer slutlig som nu men organisation bör inte läggas fast förrän verksamheten har prövats i
praktiken. Utredningen föreslår att myndighetens verksamhet tills vidare indelas i följande huvudsakliga verksamhetsområden:
förvaltning medel på Riksgäldskontoret - av förvaltning medel i värdepappersfonder av förvaltning medel hänför sig till livränteverksamheten av som eller efterlevandeskyddet före pensionstiden försäkringsadministration information och kundservice -
2.2¶Verksamhetsmål
direktiven skall utredningen lämna förslag till Enligt Verksamhetsmål för myndigheten. Också i den delen gör bristen på erfarenhet och användbara jämförelseobjekt det svårt att i praktisk lämna förslag till konkreta och uppföljningsbara mål. När nuläget utvärdering verksamheten har gjorts, kommer det att en första av lättare fastställa sådana mål. Allmänt kan sägas att vara att myndigheten skall medverka till att ålderspensionssystemet som kraven och önskemålen från de enskilda i olika helhet kan möta måste också ambition att kostnaden för de situationer. Det vara en administration systemet över tiden skall vara lägre enskilda för av vad gäller för motsvarande verksamhet hos de privata än som försäkringsbolagen. till versamhetsmål lämnas i det följande avser De förslag som den fullt utbyggda verksamheten.
Premiepensionsmyndigheten 13
Förvaltning av medel på Riksgäldskontoret
Målet för den tillfälliga förvaltningen av pensionsmedlen i Riksgäldskontoret bör vara att med ett lågt risktagande och med hänsyn till kravet på betalningsberedskap uppnå så god avkastning på medlen som möjligt.
Förvaltning av medel i värdepappersfonder
Myndigheten skall kunna erbjuda ett brett utbud av fonder till en låg kostnad. Myndigheten skall på ett smidigt och kostnadseffektivt sätt tillgodose pensionssparamas önskemål om val och byten fonder. Gentemot fondförvaltama skall
av verksamheten bedrivas på ett objektivt och effektivt sätt som så långt möjligt gör det enkelt för förvaltama att delta i systemet.
som
Förvaltning av medel som hänför sig till livränteverksamheten eller efterlevandeskyddet före pensionstiden
Målet för denna verksamhet bör vara att inom de ramar som dras
-
placeringsreglema i 7 kap. 9-ll §§forsälcringsrörelselagen upp av 1982:713 uppnå så god avkastning på medlen som möjligt med
upprätthållande av tillräcklig likviditet och god kontroll av de risker som är förknippade med verksamheten.
F örsäkringradministration
Myndigheten skall administrera fondförsälcring under spartid och utbetalningstid samt såsom traditionell livförsäkring efterlevandeskydd före pensionstid och livräntefcirsäkring under utbetalningstid. För denna verksamhet skall myndigheten
analysera riskrörelsen och bestämma riskpremier/arvsvinster
0 så att de på ett skäligt sätt avspeglar riskutfallet,
analysera driftskostnadema och bestämma avgifterna så att de
0 på ett skäligt sätt fördelas över försåkringsproduktema,
14 Premiepensionsmyndigheten
beräkna tillgodohavanden och belopp att utbetala enligt 0 forsäkringsmässiga principer, handlägga föxsäkringsfall och i övrigt utföra tjänster 0 pensionssparama på ett sätt förenar kostnadseffektivitet med som en hög servicenivå. Vad gäller utbetalningar premiepension kommer av pensionstagaren oftast att samtidigt uppbära inkomstpension, och då skall utbetalningen de båda pensionsslagen samordnas av av Riksförsäkringsverket, så att den enskilde får samlad en utbetalning. Detta minskar avsevärt Premiepensionsmyndighetens praktiska arbete med utbetalningarna. Målet för myndighetens verksamhet i denna del bör vara korrekta och effektiva betalningar. Redan med tanke på det stora antalet betalningar är det nödvändigt att myndigheten redan från början uppnår hög grad träffsäkerhet, dvs. rätt belopp till rätt en av person i rätt tid.
Ejlerlevandeslçvdd före pensionstiden
Vid sidan kravet på god service till pensionssparama och deras av efterlevande bör det viktigaste målet för myndigheten vara att fortlöpande riktigt avvägd premie för efterlevandeskyddet. hålla en
Information och kundtjänst
Målet for detta verksamhetsområde bör att i samverkan med vara övriga socialförsäkringsorgan nå ut till pensionssparama med en information premiepensionssystemet och dess roll inom det om reformerade ålderspensionssystemet gör det möjligt for som pensionssparama att bedöma och påverka sin framtida pension. En ambition bör att så många möjligt medvetet tar ställning vara som till förvaltningen de pensionsmedel satts av för deras av som räkning. kontakten med allmänheten skall hög tillgänglighet och l snabb handläggning eftersträvas.
l5
Organisation
3.1¶Myndighetens organisation och bemanning
Av direktiven framgår att Premiepensionsmyndigheten skall ledas
styrelse med fullt inför regeringen. l styrelsen skall av en ansvar ingå med god kunskap om och bred erfarenhet av
personer socialförsäkring, privat livförsäkring och de finansiella marknaderna samt även företrädare för allmänintresset.
I förarbetena till beslutet att bilda myndigheten anges vidare att Premiepensionsmyndigheten bör vara en liten organisation med hög kompetens och att det inte skall vara nödvändigt för myndigheten att bygga resurser på alla
upp egna verksamhetsområden se l997/98zl5l, s443. Premie-
prop. pensionsmyndigheten skall ha möjlighet att i stället anlita organ utanför myndigheten för skötseln olika funktioner. På grund av
av regeringsformen gäller dock den begränsningen att myndigheten inte utan stöd lag kan överlämna en förvaltningsuppgift som
av innefattar myndighetsutövning till enskilda. Vidare måste synpunkter från tillsynsmyndighetema, dvs. Finansinspektionen och Riksförsäkringsverket, inhämtas och beaktas.
I den mån det blir billigare och effektivare bör myndigheten alltså pröva inte delar verksamheten kan läggas ut på
om av utomstående uppdragstagare. Exempel på funktioner där möjligheten till s.k. outsourcing bör prövas är IT-drift, kapitalförvaltning, försäkringsadministration och kundtjänst samt reception och andra administrativa tjänster. Åtminstone när det
16 Organisation
gäller törsäkringsadministrationen och kundtjänsten måste dock uppmärksammas den angivna begränsningen att det inte går nyss att överlämna myndighetsutövning till enskilda. Vissa funktioner bör dock inte läggas ut på utomstående. Hit räknar utredningen i första hand de aktuariella beräkningarna och den löpande uppföljningen verksamheten från aktuariell av synpunkt. Denna funktion bör säkerhetsskäl och med hänsyn till av dess avgörande betydelse för systemet skötas i myndighetens egen
regi. Premiepensionsmyndighetens interna organisation avses byggas platt organisation med funktionsansvariga chefer upp som en placerade direkt under generaldirektören. Sådana funktioner kan fondhandel, ekonomi, försäkringsadministration, vara t.ex. kundtjänst, information och utbildning samt IT. Funktionema kan i vissa fall sträcka sig över flera eller t.o.m. alla verksamhetsområden jfr avsnitt 2.1. På alla ovanstående områden kommer myndigheten att behöva ha personal med adekvat och delvis mycket hög kompetens. l den mån olika funktioner har lagts ut på utomstående uppdragstagare, kan naturligtvis myndighetens personal liten. Det krävs egen vara myndigheten har särskild kompetens för att kunna beställa dock att uppdragen följa uppdragstagamas arbete och bedöma om de samt sköter sina uppdrag på ett tillfredsställande sätt. Bl.a. i fråga om ITdriften bör denna gransknings- och uppföljningsverksamhet vara ganska omfattande och hög kvalitet. När myndigheten är fullt av utbyggd bedöms det totala antalet anställda vid myndigheten komma uppgå till 50-80 Härvid förutsätts dock att att ca personer. de funktionerna t.ex. kundtjänst kan läggas
personalintensiva som
ut på utomstående uppdragstagare.
3.2¶Lokalisering
utredningsdirektiven framgår att myndighetens centrala Av förvaltning skall lokaliseras till Stockholmsområdet. Det finns inget hindrar delar den verksamhet som skall däremot som att av
Organisation l7
läggas ut på utomstående uppdragstagare förläggs till orter utanför Stockholm. Frågan får övervägas ytterligare i det fortsatta arbetet med uppbyggnaden av myndigheten.
Samverkan och gränsdragning mellan Premiepensionsmyndigheten och
i övrigt
socialförsäkringssektom
Som redan angetts består det reformerade ålderspensionssystemet
allmän ålderspension i form inkomstgrundad ålderspension av av och garantipension. lnkomstgrundad ålderspension omfattar dels inkomstpension från fördelningssystemet, dels premiepension från premiepensionssystemet. Som framhållits redan i kapitel 2 är det
stor vikt att Premiepensionsmyndigheten, Riksförsäkringsverket av och försäkringskassoma samarbetar på ett sådant sätt att ålderspensionssystemet betraktat enhet fungerar effektivt
som en och med hög kvalitet på servicen till de enskilda.
Behovet samordning mellan myndigheterna är därför stort.
av Det gäller informationen till de försäkrade men också frågor om ADB/lT-stöd. Till detta kommer bl.a. ansökningar och
om utbetalning pension från de olika delarna av pensionssystemet.
av Över huvud taget är det tydligt att det i praktiken kommer att uppstå mängd skiftande situationer kräver kontakt mellan
en som den enskilde och socialförsäkringsadministrationen. Det blir en viktig uppgift att utforma rutiner gör att administrationen som
som helhet kan möta de enskilda på ett smidigt sätt och tillgodose deras berättigade krav. Den närmare utformningen dessa rutiner måste
av dock lämnas till fortsatta diskussioner mellan myndigheterna.
20 Samverkan och gränsdragning
1¶Information
det refonnerade pensionssystemet är det stor vikt att varje l av försäkrad har grundläggande kunskaper hur systemet fungerar om och vilka möjligheter systemet att påverka den egna pensionen. ger Informationsarbetet skall därför ha sin utgångspunkt i de försäkrades olika behov både vad gäller innehållet i informationen
och de kommunikationsformer som väljs. Det krävs därför tydlig rollfordelning och effektiv samverkan en mellan Premiepensionsmyndigheten, Riksförsäkringsverket och försäkringskassoma. Det är angeläget att en samlad gnmdinformation pensionssystemet och den försäkrades om tillgodohavande där enkelt kan erhållas, oavsett till vilken myndighet den försäkrade vänder sig. Informationen skall hålla
hög kvalitet och till olika behov och målgrupper. anpassas Hur informationen konkret skall utformas och distribueras for möta den enskildes behov i olika situationer kommer att kräva att fortgående nära samarbete mellan de berörda myndigheterna. ett Allmänt kan sägas att den som besöker ett sett försäkringskassekontor bör utöver uppgifter sin pensionsrätt om och inkomst- och garantipensionema kunna få följande om information:
Allmän information det reforrnerade ålderspensionsom inklusive översiktlig information om premiepensionssystemet, en systemet.
Alla de uppgifter sitt tillgodohavande i premiepensionsom pensionstagaren skulle ha kunnat få om han eller hon systemet som hade vänt sig direkt till Premiepensionsmyndigheten fondinnehav,
andelsvärden, kostnadsuttag osv..
över den framtida ålderspensionen utifrån olika Prognoser antaganden. Prognosverktyget bör vara framtaget av
Riksförsäkringsverket/försälcringskassoma och Premiepensions-
myndigheten så att och ansvarar for gemensamt, var en
Samverkan och gränsdragning 21
beräkningen sitt pensionsslag men den enskilde får en samlad
av bild.
Samma basinformation som den som lämnas på kontoren bör också finnas tillgänglig genom telefonservice och på Internet hos både kassoma och Premiepensionsmyndigheten. Av basinformationen bör framgå vilken roll respektive institution har och hur man går vidare för ytterligare information. Däremot finns det knappast någon anledning att ha detaljerad information om t.ex. beräkning av pensionsrätt upplagd på Premiepensionsmyndighetens hemsida eller information om t.ex. fondsparande och sparstrategier på försäkringskassomas hemsidor. l stället bör det finnas ett genomtänkt system av länkar mellan de olika hemsidoma.
Varken försäkringskassoma eller Premiepensionsmyndigheten bör ge placeringsråd till pensionssparama. Detta hindrar dock inte att det informationsmaterial tas fram bör redovisa allmän
som kunskap om sparande och placeringar, om vilka metoder som finns för att begränsa risk Sådan information kan vara nödvändig för
osv. att pensionssparare som inte tidigare kommit i kontakt med liknande sparfonner skall kunna göra ett välgrundat val.
Det hittills sagts gäller den enskildes behov av information
som
det reformerade ålderspensionssystemet. När det gäller ansvaret om för utformningen informationen gör utredningen Följande
av bedömning.
Riksförsäkringsverket har ansvar för samordningen av informationen till de enskilda om det reformerade pensionssystemet. När det gäller ansvaret för informationen om inkomstpensionen respektive premiepensionen, bör man skilja mellan å sidan skall ansvara för utformningen av
ena vem som informationen och å andra sidan vem som skall förmedla informationen till de enskilda. Enligt utredningens mening bör som huvudregel gälla att Riksförsäkringsverket skall ansvara för utformningen all information beräkning pensionsrätt och
av om av
inkomstpensionen, även till den del informationen skall om förmedlas till de enskilda Premiepensionsmyndigheten. På
av motsvarande sätt bör Premiepensionsmyndigheten ansvara för
22 Samverkan och gränsdragning
utformningen informationen premiepensionen, även till den
av om del informationen skall förmedlas törsäkringskassoma. l detta
av ligger även att det bör åligga Premiepensionsmyndigheten att bidra med sin sakkunskap t.ex. i utbildningen kassapersonal. På detta
av sätt undviks de enskilda skulle kunna få motstridiga besked
att beroende på vart de vänder sig.
Att myndighet för utformningen av viss information
en ansvarar betyder naturligtvis inte att de övriga socialtörsäkringsorganen inte skall delta i arbetet. Tvärtom är det viktigt t.ex. att Premiepensionsmyndigheten utformar sin information med stort hänsynstagande till de synpunkter kommer fram från
som Riksförsäkringsverket och försäkringskassoma, särskilt när synpunktema är grundade på erfarenheter av kundmöten på kassoma. Vidare mäste viss information planeras och/eller utformas gemensamt. Det gäller bl.a. trycksaker som delas ut på begäran eller sprids imassutskick och kan även gälla information
utformas för medierna TV, press. som
Årlig information
Upplysningar den enskildes intjänade pensionsrätt inom såväl
om fördelnings- premiepensionssystemet skall lämnas i ett
som sammanhang senast den 31 andra året eñerintjänandeåret.
mars Beträffande intjänad pensionsrätt for åren 1995-1997 gäller dock
årsbesked lämnas senast den 31 maj 1999. l den årliga att informationen skall också lämnas for den framtida
en prognos pensionen gemensamt prognosverktyg.
4.2¶ADB/ IT-stöd
Samverkan mellan socialförsäkringsorganen inklusive Premiepensionsmyndigheten är nödvändig vad gäller ADB/IT-stöd bl.a. för kunna god information till de enskilda och för de
att ge framtida pensionsutbetalningama. Enligt utredningens mening
Samverkan och gränsdragning 23
förutsätter sådan samverkan dock inte gemensamt ägda system
en eller gemensam drift.
Premiepensionsmyndigheten bör i stället utveckla ett eget ADB-system samordnas med övriga socialförsäkringssystem.
som Detta bör praktiskt kunna ordnas genom att
Riksförsäkringsverket/försäkringskassoma får viss behörighet till
Premiepensionsmyndighetens ADB-system För att enligt förslaget
kunna tillhandahålla information till de enskilda. På ovan motsvarande sätt bör Premiepensionsmyndigheten ha behörighet
Riksförsäkringsverkets/försäkringskassomas system.
till delar av
Kostnader och finansiering
5.1¶Finansiering av myndighetens
kostnader fram till den 1 januari
1999 Kostnadema för Premiepensionsmyndighetens administration skall täckas med avgifter dras från de försäkrades som av premiepensionskonton. Även kostnaderna för uppbyggnaden av verksamheten skall belasta pensionsmedlen. Enligt direktiven ingår det i utredningens uppdrag att göra budget För myndigheten for en perioden l juli 31 december 1998. Vidare skall ett underlag lämnas för regeringens beslut kredit i Riksgäldskontoret för att om finansiera myndighetens kostnader under 1998. Som framgår det budgetunderlag återfinns i bilaga 3 av som beräknas myndighetens driftskostnader under andra halvåret 1998 uppgå till 45 miljoner kronor. Den största utgiftsposten är kostnaden För organisationsuppbyggnaden, beräknas uppgå till som 15 miljoner kronor. Investeringsbehovet beräknas totalt till 22 miljoner kronor under tidsperiod och består i huvudsak samma kostnaden för det kontoadministrativa systern som skall av upphandlas. Mot denna bakgrund föreslås kreditutrymmet på räntekontokrediten uppgå till 45 miljoner kronor och låneramen till 22 miljoner kronor för perioden 1juli 31 december 1998. - Riksförsäkringsverket har haft regeringens uppdrag att förbereda administrationen det refonnerade ålderspensionsav l beräkningen Premiepensionsmyndighetens systemet. av
26 Kostnader och finansiering
kostnader för år 1998 ingår inte sådana kostnader som verket ådragit sig under förberedelsearbetet och som bedöms som hänförliga till premiepenssionssystemet. Enligt uppgift från Riksförsäkringsverket uppgår dessa kostnader till sammanlagt 7,6 miljoner kronor. Frågan om dessa kostnader skall belasta premiepensionssystemet får enligt utredningens mening prövas av regeringen.
5.2¶Finansiering av myndighetens
kostnader från år 1999
Som framgår ovan skall myndighetens kostnader täckas med avgifter från pensionssparamas konton. Den totala behållningen premiepensionskontona basen för avgiñsuttaget kommer 1999
- att uppgå till 34 miljarder kronor och beräknas därefter öka med
ca 15 20 miljarder kronor år. År 2010 förväntas den totala
- per behållningen uppgå till 300 miljarder kronor. Samtidigt bedöms
ca myndighetens kostnader vara något högre under uppbyggnadsfasen, främst på grund av de investeringar som behöver göras under denna period. I betänkandet Lag om premiepension SOU 1997:131 har myndighetens kostnader uppskattats till 1,2 1,7 miljarder kronor år 1999 för att därefter
sjunka något.
En närmare beräkning myndighetens kostnader år 1999 och
av framåt är på detta stadium knappast möjlig att göra. Det kan dock antas att kostnaderna under 1999 i vissa avseenden kommer att
I betänkandet framhålls att kostnadsberåkningama varit svåra att göra mot bakgrund av att myndighetens verksamhet saknar motsvarighet i den statliga förvalmingen. De beräkningar som utförts utredningens uppdrag grundar sig olika nyckeltal som framtagits med ett privat försäkringsbolag jåmförelseobjdct. Det nyckeltal som valts som
som utgångspunkt för bedömningen om Premiepensionsmyndighetens kostnader är driftskostnaderna i förhållande till antalet försäkrade, som bedömts uppgå till 200-300 kr per försäkrad och år. Därutöver har ett påslag gjorts för höga initiala kostnader under de första åren.
Kostnader och finansiering 27
lägre än under "normalår" mot bakgrund att vissa delar vara ett av försäkringsfunktionen inte kommer att aktualiseras förrän längre av fram. Samtidigt kan det förutses att myndighetens kostnader för framtagande och spridning information till allmänheten kommer av särskilt höga under det första verksamhetsåret. att vara Även det för närvarande finns betydande osäkerheter i om kostnadsuppskattningen, står det klan att myndighetens kostnader
kommer högst under den period då försäkringsatt vara verksamheten och behållningen på premiepensionskontona är
under uppbyggnad. Om myndighetens kostnader som ett räkneexempel ligga i närheten den nivå som anges i antas av utredningen 1 miljard kronor och dessa skall täckas med ovan ca avgifter från pensionssparama, skulle den årliga avgiften år 1999
behöva uppgå till 3 % fondvärdet. Det är knappast rimligt att ca av belasta pensionssparama i den första generationen med så höga
avgifter. Enligt utredningens mening bör avgiftssättningen anpassas till
premiepensionssystemets långsiktiga karaktär, varför det ekonomiska målet rörande full kostnadstäckning 5 § avgiftsförordningen får uppnås under längre period än normalt. en rörelsekapital får i stället tillgodoses kredit i Behovet av genom en Riksgäldskontoret. På så sätt kan avgiñema hållas på en rimlig nivå När sedan det ackumulerade underskottet i verksamheten
blivit noll kan avgifterna sänkas. Enligt 39 § lagen 1998:000 införande lagen 1998:000 om av inkomstgrundad ålderspension har myndigheten under år 1999 om möjligheten efter regeringens medgivande, finansiera även att, utgifter från avkastningen på de fonderade medel som förvaltats i
Riksgäldskontoret. Sammanfattningsvis föreslås att Premiepensionsmyndigheten under uppbyggnadsfasen premiepensionssystemet medges av
från 23 § kapitalförsörjningsförordningen 1996:1188
undantag myndigheten under denna period erhåller långsiktig samt att en kredit i Riksgäldskontoret för att finansiera underskott i eller, vad år 1999, får dra kostnader från verksamheten avser av avkastningen på fonderade medel i Riksgäldskontoret. Mot
Kostnader och finansiering
bakgrund svårigheterna att bedöma Premiepensionsav nu myndighetens kostnader och finansiering föreslår utredningen att myndigheten i regleringsbrevet se bilaga 4 får i uppdrag att under hösten 1998 inkomma till regeringen med ett underlag i denna
fråga.
5.3¶Tillsynsav gifter
Premiepensionsmyndigheten skall stå under tillsyn av
Riksförsäkringsverket och Finansinspektionen. Riksförsäkringsverkets tillsyn skall att bestämmelserna om premiepension avse på likformigt och rättvist sätt i förhållande till de tillämpas ett enskilda. Finansinspektionens tillsyn skall avse den försäkringsmässiga verksamheten. Enligt 10 § lagen 1998:000 med vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten skall försäkringsrörelselagens 1982:713 bestämmelse avgifter för att bekosta om Finansinspektionens tillsyn 19 kap. 15 § tillämplig på vara Premiepensionsmyndigheten. De närmare bestämmelserna om tillsynsavgiftema finns i förordningen 1995:1116 finansiering om Finansinspektionens verksamhet. Förordningen anger på vilka av grunder avgifterna skall faställas för olika typer institut. Av 6 § av förordningen framgår att vissa institut såsom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag, börser, m.fl. betalar en avgift baseras på Finansinspektionens tidsredovisning för årlig som respektive institut och den timkostnad som fastställts av
inspektionen. Efter samråd med Finansinspektionen föreslår utredningen att denna ordning också skall gälla för Premiepensionsmyndigheten förordningen justeras i enlighet därmed. och att övergripande princip gäller att samtliga kostnader som Som uppkommer skall finansieras inom premiepensionssystemet. Det även Riksförsäkringsverkets tillsyn skall bör därför övervägas om med avgifter. De närmare formerna för detta får klaras ut i bekostas arbetet, möjlig lösning är att även i detta fall det fortsatta men en
Kostnader och finansiering 29
tillämpa debitering utgår från Riskförsäkringsverket
en som en av fastställd timkostnad.
6¶Redovisning
Enligt lagen 1998:000 med vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten skall myndigheten upprätta årsredovisning enligt lagen 1995:1560 årsredovisning i försäkringsföretag om ÅRFL. Myndighet är vidare skyldig att också följa det statliga
regelsystemet för redovisning och finansiering. Lagen med vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten träder i kraft år 1999. Fram till dess omfattas myndigheten enbart det statliga regelverket. av Riksrevisionsverket har på uppdrag av regeringen redovisat vilka bestämmelser i det statliga regelsystemet som verket bedömer nödvändiga för Premiepensionsmyndigheten och som därför inte kan bli föremål för undantag RRV 1998:15. som Utredningen skall med utgångspunkt från Riksrevisionsverkets rapport lämna förslag angående formerna för den statliga
redovisningen. Utredningen delar Riksrevisionsverkets åsikt att Premiepensionsmyndigheten bör lämna årsredovisning till regeringen i en enlighet med vad föreskrivs i förordningen 1996:882 om som myndigheternas årsredovisning FÅR. Detta underlag är m.m. viktigt bl.a. för regeringens resultatredovisning till riksdagen. Förordningens bestämmelser delårsrapport och budgetunderlag om bör också gälla för Premiepensionsmyndigheten. Utformningen av de finansiella delarna i årsredovisning respektivedelårsrapport bör dock ske i enlighet med bestämmelserna i ÅRFL, vilket innebär
undantag från Riksrevisionsverkets från den l juli 1988 - Ekonomistymingsverkets föreskrifter till 12 och 13 bokföringsförordningen 1979: 1212.
32 Redovisning
Vidare år det nödvändigt att Premiepensionsmyndigheten uppfyller kraven på rapportering till riksredovisningen vid Riksrevisionsverket/Ekonomistymingsverket av bl.a. finansstatistisk information. Frekvensen för inrapportering bör dock övervägas ytterligare; åtminstone under det första verksamhetsåret 1999 kan det motiverat med lägre frekvens än vad som är
vara en nonnalt. Rapporteringen till Riksrevisionsverket/Ekonomistymingsverket kräver vidare uppställningsform för
en arman resultat- och balansräkning än den gäller enligt ÅRFL.
som Riksrevisionsverket har därför förslagit att Premiepensionsmyndigheten i den löpande redovisningen följer ÅRF L i samband med inrapportering av års- ochdelårsbokslut
men till riksredovisningen omklassifrcering och ombearbetning
gör en till de uppställningsfomrer gäller inom staten enligt
som Riksrevisionsverkets/Ekonomistymingsverkets föreskrifter till bokföringsförordningen. Utredningen instämmer i det förslaget. De närmare formerna för arbetet får avgöras i samråd med Riksrevisionsverket/Ekonomistymingsverket.
Beträffande övriga statliga ekonomiadministrativa regler föreslås inga undantag för Premiepensionsmyndigheten förutom vad gäller bestämmelserna disposition över- och underskott
om av i 23 § kapitalförsörjningsförordningen jfr avsnitt 5.2.
7¶Övriga
frågor
l Beredskapsfrågor
Enligt 12 § beredskapsforordningen 1993:242 åligger det varje myndighet att beakta totalförsvarets krav. Myndighetens planering skall ske i samverkan med bl.a. berörda statliga och kommunala myndigheter. Riksförsäkringsverket är funktionsansvarig myndighet for funktionen Socialförsäkring och har till uppgiñ att svara för utbetalning av pensioner. Finansinspektionen är funktionsansvarig myndighet för funktionen Finansiella tjänster, vari ingår företag och myndigheter som inspektionen har tillsyn över. Överstyrelsen för civil beredskap har det övergripande ansvaret för att samordna beredskapsförberedelsema inom det civila försvaret.
Motiv kan finnas för att Premiepensionsmyndigheten i beredskapsfrågor skall samverka med både Riksförsäkringsverket och Finansinspektionen på samma sätt som tillsynsansvaret delas mellan dessa båda myndigheter. Denna fråga får övervägas ytterligare i det fortsatta arbetet efter det att Premiepensionsmyndighetens uppgifter under höjd beredskap klarlagts.
34 Övriga frågor sou 1998:87
7.2¶Regeringens särskilda direktiv till
kommittéer och särskilda utredare
Enligt direktiven skall utredaren beakta regeringens generella direktiv till kommittéer och särskilda utredare om redovisning av regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, om att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, att redovisajämställdhets-
om politiska konsekvenser dir. 1994:124 samt att redovisa
om konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49.
Regiønalpolitiska konsekvenser
Som angetts i avsnitt 3.2 skall myndighetens kämverksamhet förläggas till Stockholmsområdet, medan sådan verksamhet som skall läggas ut på utomstående uppdragstagare bedöms kunna i vissa fall med fördel förläggas till orter utanför Stockholm. Av skål
redovisats i avsnitt 3.1 är det ännu inte klart hur mycket av som verksamheten kan läggas ut på uppdragstagare, och det är
som därför för tidigt att hur många arbetstillfällen som på detta sätt
ange kan skapas utanför Stockholmsområdet.
För den del myndighetens verksamhet består i service
av som till allmänheten saknar lokaliseringen i stort sett betydelse. Myndigheten kommer inte att ha något kontor för kundbesök utan utgångspunkten är att i så hög utsträckning möjligt utnyttja
som moderna kommunikationsfonner t.ex. Internet. De som önskar
som personlig service kommer att kunna ringa myndigheten för samma kostnad oavsett geografisk hemort.
Offentliga åtaganden
Riksdagen har lagt fast principerna för ett nytt offentligt ålderspensionssystem, där premiepensionssystemet ingår. Enligt
sou 1998:87 Övriga frågor 35
riksdagens beslut skall försäkringsfunktionen inom systemet
statlig myndighet, Premiepensionsmyndigheten. Det handhas av en har enligt utredningens mening inte funnits anledning att pröva detta statliga åtagande.
Jämställdhetspolitiska konsekvenser
Utredningens förslag gällande Premiepensionsmyndighetens verksamhet bedöms inte få några jämställdhetspolitiska konsekvenser.
Konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet
Några konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet bedöms inte uppkomma till följd av inrättandet av myndigheten. Det är dock nödvändigt att säkerhetsfrågoma ges stor vikt vid uppbyggnaden av bl.a. det kontoadministrativa system som skall hantera de individuella pensionskontona.
Fortsatt arbete 37
8¶Fortsatt arbete
Premiepensionsmyndighetens organisation och verksamhet kommer till stora delar att byggas upp och bemannas under andra halvåret 1998. Vissa funktioner behöver dock inte stå klara förrän under 1999. Nedan redovisas det fortsatta arbetet uppdelat på ett antal centrala områden.
Kontoadministration
En upphandling ett lT-baserat administrativt system för att
av hantera de individuella pensionskontona har redan påbörjats. Utveckling och anpassning detta system kommer därefter att ske
av fortlöpande med planerad driftstart hösten 1999. I detta arbete ställs långtgående krav på att leverentören säkrar systemet inför sekelskiftet.
Fondförvaltning
Avtal skall under hösten 1998 slutas med de fondförvaltare som skall medverka ipremiepensionssystemet. Vidare skall ett system för köp och Försäljning fondandelar tas fram och tillföras det
av kontoadministrativa systemet.
F örsäkringsfunktionen
Arbetet med att fastställa närmare villkor för bl.a. efterlevandeskydd och ålderspension samt utformningen regelverket i detta
av
38 Fortsatt arbete
avseende planeras klart i september 1998. Utveckling av
vara tekniskt systemstöd skall pågå fortlöpande under hösten.
Aktuariefunktionen
Grunderna för forsäkringsrörelsen skall färdigställas. Härtill kommer att reglera kraven på redovisning m.m. gentemot Finansinspektionen. Vidare skall analys av kostnader och intäkter
en göras i syfte att fastställa avgiftsnivån och behov av kredit i Riksgäldskontoret.
Kundtjänst
Uppbyggnad och upphandling kundtjänstfunktionen skall
av påbörjas under hösten. Samverkan avses ske med Riksförsäkringsverket och försäkringskassoma för att åstadkomma en totalt sett effektiv lösning.
Information
Grundläggande information premiepensionssystemet skall tas
om fram senast i mitten augusti. Informationen skall sedan finnas
av tillgänglig på myndighetens hemsida samt i den samlade informationen från Riksförsäkringsverket och forsåkringskassoma. Vidare skall allmän beskrivning fondsparande tas fram under
en av hösten. Under hösten påbörjas även arbetet med att utforma en katalog över de fonder kommer att finnas i systemet. För
som närvarande planeras inte några stora utskick av information till hushållen under 1998.
Juridik
Myndighetens verksamhet kommer att ställa krav på juridisk kompetens dels, till mindre del, för myndighetens egen
Fortsatt arbete 39
administration, dels för den egentliga verksamheten i Förhållande till pensionssparare och andra. Det innefattar både
senare utvecklande praxis och handläggning av ett sannolikt inte
av obetydligt antal ärenden omprövning och överklagande av
om myndighetens beslut. I detta sammanhang skall också förhållandet till Riksförsäkringsverket och Riksförsäkringsverkets partsroll klargöras. Uppbyggnad juristfunktion kommer att ske under
av en hösten 1998.
Ekonomi
Under andra halvåret 1998 hanteras alla ekonomiadministrativa funktioner hos myndigheten av Kammarkollegiet. Ett eget ekonomiadministrativt system skall dock upphandlas och utvecklas i samråd med bl.a. Kammarkollegiet. Ekonomisystemet skall kopplas till det kontoadministrativa systemet och försäkringsverksamheten.
Förvaltning
En förvaltningsavdelning för myndighetsfrågor och administrativa ärenden skall byggas upp. Avdelningen skall också handha myndighetens interna ekonomiadministration samt ansvara för kontaktema med de kapitalförvaltare skall sköta förvaltningen
som av medlen på Riksgäldskontoret.
Samverkan med den övriga .socialjdrsäkringsadministrationen
Riksförsäkringsverket har haft regeringens uppdrag att förbereda det reformerade pensionssystemet. De delar som berör Premiepensionsmyndigheten överlämnas till denna. Ett fortsatt
nu nära samarbete kommer att krävas under hösten 1998 för att klargöra myndigheternas olika roller och samarbetsformer. Detta gäller i första hand hur kommunikationen i olika ärenden skall ske
40 Fortsatt arbete
mellan myndigheterna, hur informationen till medborgarna skall
utformas och förmedlas, vissa beredskaps- och statistikfrågor, m.m.
Bilaga 4l
Kommittédirektiv
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare tillkallas med uppgift att förbereda och bilda
myndighet Premiepensionsmyndigheten som skall fungera en - -
försäkringsgivare för premiepensionen i det reformerade som ålderspensionssystemet. Uppdraget skall slutföras under förutsättning att riksdagen godkänner regeringens kommande förslag den myndigheten. Förslaget är avsett att lämnas i
om nya april i år i proposition inkomstgrundad ålderspension.
en om
Utredaren skall lämna förslag om
Verksamhetsmål för den nya myndigheten, -
riktlinjer för myndighetens organisation, -
den kompetens som den nya myndigheten behöver, -
instruktion för myndigheten, -
myndighetens styrning samt principer för styrelsens arbetsuppgifter,
former för den nya myndighetens kontakter med - Riksförsäkringsverket, de allmänna försäkringskassoma och andra
organ.
Utredaren skall vidta de förberedande åtgärder som krävs för att myndigheten skall kunna inleda sin verksamhet den 1 juli 1998.
Därefter skall Premiepensionsmyndighetens organisation byggas
så premiepensionskapital under senare delen av år 1999 kan upp att
42 Bilaga I
föras över från den tillfälliga förvaltningen hos Riksgäldskontoret till olika fondförvaltare.
Bakgrund
Efter överenskommelse mellan de fem politiska partier som står
en bakom ålderspensionsreformen beslutade regeringen den l9 januari i år att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslag om ett nytt system för inkomstgrundad ålderspension. En del av detta system är fullt ut fonderat med individuella konton för de enskilda. Denna del kallas premiepensionssystemet.
Enligt lagrådsremissen skall Premiepensionsmyndigheten i huvudsak ha följande uppgifter.
Myndigheten skall fungera som törsäkringsgivare för premiepension. Myndigheten skall i stor utsträckning bedriva en verksamhet liknar den som bedrivs av privata
som försäkringsbolag. Verksamheten skall således drivas enligt forsäkringsmässiga principer och huvuddelen de rörelseregler
av
gäller för försäkringsbolag skall också gälla för myndigheten. som Samtidigt är myndigheten en del av socialförsäkringsadministrationen.
Premiepensionsmyndighetens verksamhet skall finansieras
avgifter från de enskilda pensionssparamas genom tillgodohavanden i premiepensionssystemet. Verksamheten skall inte redovisas på statsbudgeten.
Myndigheten skall stå under tillsyn såväl Finansinspektionen
av som Riksförsäkringsverket.
Uppdraget
En särskild utredare tillkallas med uppgift att lämna förslag till Verksamhetsmål för den nya myndigheten samt att dra upp riktlinjer för myndighetens organisation.
Bilaga I 43
Myndighetens organisation
Myndigheten skall på de finansiella marknaderna och agera samarbeta med mängd företag på dessa marknader. Detta spelar en stor roll för lokaliseringen myndigheten. En utgångspunkt är av därför att myndighetens kämverksamhet skall förläggas till Stockholmsområdet. Ett ytterligare skäl för denna lokalisering är tidsschemat för myndighetens uppbyggnad. För att det premiepensionssystemet skall kunna sättas igång nya under 1999 krävs ett omfattande uppbyggnadsaibete på mycket kort tid. För att detta skall vara möjligt är det nödvändigt att utnyttja den kompetens framför allt finns i som Stockholmsområdet. Inget hindrar dock myndigheten från att lägga ut verksamheter utanför kämverksamheten på uppdragstagare utanför Stockholm. Utredaren skall också ange vilken kompetens den nya myndigheten behöver utifrån vad som anförs ilagrådsremissen och den kommande propositionen inkomstgrundad ålderspension. om Utredaren skall lämna förslag till instruktion för myndigheten till sådana ändringar instruktionen kan föranleda i andra samt som författningar. Myndigheten skall ledas styrelse med fullt ansvar för av en verksamheten. I styrelsen bör det ingå med god kunskap personer och bred erfarenhet socialförsäkring, privat livförsäkring om av och de finansiella marknaderna. l styrelsen bör det också finnas företrädare för allmänintresset. Regeringen skall utse styrelse och myndighetschef.
Redovisning
Som framgår lagrådsremissen skall myndigheten upprätta av årsredovisning enligt lagen 1995:1560 årsredovisning i om försäkringsföretag. Den myndigheten är också skyldig att följa ett statligt nya regelsystem för redovisning. Mot bakgrund å ena sidan de av problem två delvis parallella regelsystem för redovisning kan som
44 Bilaga I
rymma och å andra sidan de särskilda behoven av en statlig redovisning har regeringen gett Riksrevisionsverket i uppdrag att undersöka vilka bestämmelser i det statliga regelsystemet för redovisning och ekonomisk förvaltning som är nödvändiga för den
myndigheten och som därför inte kan bli föremål för undantag. nya
Riksrevisionsverket redovisade sitt uppdrag den 20 februari 1998 RRVl998:l5.
Utredaren skall, med stöd av Riksrevisionsverkets rapport
formerna för den "statliga" redovisningen. lämna förslag om
Kostnaderna för administrationen av myndigheten skall täckas med avgifter tas ut från de individuella
som premiepensionskontona. Även kostnaden för uppbyggnaden
av myndigheten skall belasta premiepensionsmedlen. Det gäller även investeringar som initieras under utredningstiden. Det fordras därför ett regeringsbeslut om kredit hos Riksgäldskontoret jfr 20 och 21 lagen l996:1059 statsbudgeten. Utredaren skall
om lämna ett underlag för ett sådant beslut.
Samordning med annan verksamhet
Finansinspektionens tillsyn över myndigheten skall ta sikte på kapitalförvaltningen och den försäkringsmässiga verksamheten. Riksförsäkringsverkets tillsyn över myndigheten skall omfatta de delar ligger vid sidan dessa verksamheter.
som av Riksförsäkringsverket skall dessutom ha huvudansvaret för samordningen information till de enskilda.
av
Riksförsäkringsverket för ekonomistymingen inom
ansvarar den nuvarande socialförsäkringsadministrationen och ansvarar som systemägare för de ADB-systemen för verket och
gemensamma försäkringskassoma.
Utredaren skall belysa frågan samverkan och gränsdragning
om mellan premiepensionsmyndighetens verksamhet och verksamheten i övriga socialtörsäkringsorgan, och ägna särskild uppmärksamhet frågan samordning av information till de
om enskilda. Det får dock godtas att åtskilliga frågor samordning
om kan lösas först under premiepensionssystemets uppbyggnad.
senare
Bilaga 1 45
I fråga samordningen bör följande uttalande i om lagrådsrernissen tjäna till ledning för utredarens arbeteDet är inte möjligt avgöra hur ADB-verksamheten i att nu premiereservsystemet skall vara organiserad. Premiepensionsmyndigheten har ansvaret för ADB-systemet inom sitt område. Uppbyggnaden ett sådant system kräver ett av långtgående samarbete mellan Premiepensionsmyndigheten och RFV. Vid arbetsfördelningen dem emellan skall stor vikt läggas vid effektiv samverkan mellan de olika en socialförsäkringsorganen. Självfallet bör möjligheten att utnyttja befintliga administrativa resurser och rutiner inom socialförsäkringsområdet beaktas när Premiepensionsmyndigheten byggs Denna myndighet och övriga socialforsäkringsorgan upp. skall samarbeta på ett sådant sätt att systemet för den inkomstgrundade åldexspensionen fungerar effektivt och till en låg kostnad samtidigt hög kvalitet på informationen till de som en enskilda upprätthålls.Det är självfallet också av stor vikt att de särskilda IT-problem är förenade med sekelskiftet som uppmärksammas.
Myndighetens bemanning
Utredaren skall vidta de förberedande åtgärder som krävs för att myndigheten skall kunna fungera fr.o.m. den 1 juli 1998. I den nya detta ingår bemanna den myndigheten och att vidta de att nya bedöms nödvändiga för att verksamheten skall kunna åtgärder som Till sådana åtgärder hör också att göra en budget och en starta verksamhetsplan för myndigheten gäller perioden den 1 julisom 31 december 1998. Utredaren skall lämna underlag till regeringen for direktiv för myndighetens verksamhet år 1999. Andra uppgifter ansluta den myndigheten till det statliga är att nya redovisningssystemet, att lägga redovisningsplaner för upp myndighetens verksamhet och ingå de avtal som bedöms vara nödvändiga for verksamheten skall kunna starta redan vid att halvårsskiftet i år.
46 Bilaga I
Bestämmelserna i 6 § anställningsförordningen 1994:373 om information om lediga anställningar behöver inte tillämpas när den nya myndigheten bemannas.
Utredaren skall hälla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om utredningens arbete och bereda dem tillfälle att framföra synpunkter samt genomföra förhandlingar enligt lagen 1976:580 medbestämmande i arbetslivet. Utredaren skall
om också samråda med berörda myndigheter och i sitt betänkande redovisa deras inställning till utredningens förslag.
Övrigt
Uppdraget skall redovisas senast den 18 juni 1998. För utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om redovisning av regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, om att pröva offentliga åtaganden dir.l994:23, om att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124, samt om att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49.
Bilaga 47
Förslag till förordning med instruktion
för för år
Premiepensionsmyndigheten
1998 Regeringen föreskriver följande.
Uppgifter
1 § Premiepensionsmyndigheten har år 1998 till uppgift att bygga
myndighetens verksamhet och organisation inför upp ikraftträdandet det reformerade ålderpensionssystemet.
av
Verksförordningens tillämpning
2 § Verksförordningen 1995:1322 skall tillämpas på Premiepensionsmyndigheten med undantag av 3-5, 12 och 34 §§.
Det sägs i 6-9 verksförordningen om myndighetens
som chef skall i stället gälla styrelsen.
Premiepensionsmyndighetens ledning m.m.
3 § Premiepensionsmyndigheten leds av en styrelse som ansvarar för verksamheten.
Generaldirektören för och leder den löpande
ansvarar verksamheten enligt styrelsens direktiv och riktlinjer.
4 § Premiepensionsmyndighetens styrelse består högst sju
av ledamöter, generaldirektören inräknad.
48 Bilaga 2
Den är styrelseledamot eller tjänsteman hos myndigheten
som får inte utan regeringens tillstånd vara ledamot eller suppleant i styrelsen för fondförvaltare utövar fondverksamhet enligt
som lagen 1990:1114 om värdepappersfonder eller i sjunde fondstyrelsen inom Allmänna pensionsfonden. Ledamoten eller den anställde får inte heller anställd hos eller åta sig uppdrag
vara for en sådan förvaltare.
Revisorer
5 § Riksrevisionsverket skall årligen utse en eller flera auktoriserade revisorer att for verkets räkning granska Premiepensionsmyndighetens årsredovisning enligt 5 § lagen 1998:000 med vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten jämte räkenskapema samt ledningens förvaltning. Revisorerna skall ha erfarenhet redovisning och
av ekonomiska förhållanden i försäkringsbolag. De skall avge ett revisorsintyg till Riksrevisionsverket.
Denna förordning träder i kraft den l juli 1998. Premiepensionsmyndighetens beslut om myndighetens uppbyggnad får även arbete som utförts före ikraftträdandet.
avse
Bilaga 49
för 1998
Budgetunderlag
Premiepensionsmyndigheten kommer under den aktuella perioden
befinna sig i ett uppbyggnadskede. Detta innebär viss osäkerhet att vad gäller de kostnader kan uppkomma under den aktuella
som perioden. Vidare kommer vissa engångsvisa kostnader i samband med organisationsuppbyggnaden och verksamhetsstarten att belasta myndighetens budget.
Förvaltningskostnader
Den största utgiftsposten beräknas bli kostnaden i samband med organisationsuppbyggnaden, vilken beräknas uppgå till sammanlagt 15 miljoner kronor under 1998. Kostnaderna för löner och andra personalkostnader har beräknats till 1 l miljoner kronor. 1 beräkningen har antagits att myndigheten inte är fullt bemannad förrän efter tredje kvartalet 1998. ADB/lT-stöd För själva myndigheten kommer att förhyras leasingavtal och belastar därför forvaltningsbudgeten med 0,5 miljoner kronor.
De sammanlagda förvaltningskostnadema för perioden 1juli
- 31 december 1998 beräknas uppgå till 45 miljoner kronor.
Räntekonto med kredit
Räntekontokrediten föreslås uppgå till 45 miljoner kronor för perioden 1 juli 31 december 1998. Frånräntekontokrediten skall
myndighetens löpande kostnader finansieras.
50 Bilaga 3
Investeringar i anläggningstillgångar
lnvesteringsbehov
lnvesteringsbehovet för perioden 1 juli 31 december 1998
beräknas uppgå till 22 miljoner kronor. För samma period föreslås en låneram i Riksgäldskontoret på 22 miljoner kronor.
Verksamhet som skall tillgodoses genom investeringar
Det största investeringsbehovet som följer av bildandet av myndigheten är upphandlingen och utvecklingen av ett kontoadministrativt systemet som skall hantera de individuella premiepensionskontona. Investeringskostnaden under 1998 beräknas uppgå till 20 miljoner kronor. Vidare krävs investeringar i ett ekonomi- och personaladministmtivt system, viss teknisk utrustning och kommunikation samt inredning och anpassning av lokaler.
Bilaga 4 51
för år 1998
Förslag till regleringsbrev
avseende Premiepensionsmyndigheten
har beslutat Premiepensionsmyndighetens
Riksdagen om perioden 1 juli 31 december 1998 verksamhet För - 1997/98:SfIJ13, rskr. 1997/98:315 och
prop.1997/98:151, bet.
316 följande skall gälla under perioden l juli Regeringen beslutar att
31 december 1998 för Premiepensionsmyndigheten.
-
Verksamhet
den period under vilken Premie- Regleringsbrevet avser verksamhet och organisation skall byggas
pensionsmyndighetens
ikraftträdandet det reformerade ålderspensionsupp infor av systemet den 1januari 1999.
Verksamhetsmål och återrapportering
Premiepensionsmyndighetens verksamhet
Ingen indelning görs av för perioden l juli 31 december 1998. -
kostnadseffektivt sätt vidta de åtgärder Myndigheten skall på ett skall kunna fungera från
krävs för att premiepensionssystemet
som uppbyggnaden ett system för hantering år 1999. Härmed avses av uppbyggnaden försäkrings- och
premiepensionskonton, av
av
52 Bilaga 4
aktuariefunktionen, utarbetande av Standardavtal För samarbetsavtal med fondförvaltare, informationsåtgärder samt bemanning av myndigheten.
Återrapportering: Myndigheten skall i särskild rapport till
en regeringen senast den 1 november 1998 redovisa vilka åtgärder som vidtagits med anledning av detta Verksamhetsmål samt uppkomna kostnader.
Uppdrag
Premiepensionsmyndigheten skall lämna ett underlag avseende myndighetens kostnader och finansiering for år 1999. I underlaget skall ingå beräknade drifts- och investeringskosmader år 1999 samt forslag till finansiering vad avser beräknat avgiñsuttag, eventuellt förslag att ianspråkta fonderade medel i Riksgäldskontoret samt förslag till räntekontokredit eller annan kredit i Riksgäldskontoret. Myndigheten skall även lämna förslag till lâneram i Riksgäldskontoret för år 1999.
Uppdraget skall redovisas senast den 20 augusti vad avser förslag till kredit och låneram i Riksgäldskontoret samt den 21 september 1998 vad avser övrigt underlag.
Premiepensionsmyndigheten skall lämna ett underlag för regeringens beslut om avgiftsförordning för myndigheten. Uppdraget skall redovisas senast i samband med årsredovisningen.
Bilaga 4 53
Finansiering
Avgifter och andra inkomster
sikt skall Premiepensionsmyndighetens verksamhet finansieras På
från pensionsmedlen. Under år 1998
med avgifter som tas ut finansieras myndighetens verksamhet dock genom räntekontokredit och lån i Riksgäldskontoret.
bemyndiganden och ekonomiska villkor
Övriga
Räntekonto
Myndigheten har tillgång till ett räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret. Kreditutrymmets storlek är 45 miljoner kronor.
Finansiering av anläggningstillgångar
disponerar under budgetåret 1998 låneram på Myndigheten en miljoner kronor i Riksgäldskontoret för finansiering av 22 anläggningstillgångar används i verksamheten. som
från EA-regler
Undantag
undantas från bestämmelserna över- och Myndigheten om
i 23 § kapitalförsöijningsförordningen 1996:1188.
underskott
Statens offentliga utredningar 1998
Kronologisk förteckning
Omstruktureringarochbeskattning.Fi. 29.l976årslag immunitetom ochprivilegiervissa Tänderhelalivet fallvrenöversyn.UD. vnyttersättningssystemforvuxenlandvård.S. 30.Utlandsstyrkan.Fö. Välfärdensgenusansikte.A. 3l. Detgällerlivet.Stödochvårdtillbarnoch MänpassaralltidNivå-ochorganisationsspeciñkaungdomarmedpsykiskaproblem.Bilaga.+ S. processermedexempelfrånhandeln,A, 3 Rättssäkerhet.vårdbehovochsamhällsskyddvid VVårtlivsomkön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch psykiatrisktvångsvård.S. maktdiskurser.A. 3wHistoria,ekonomi forskning.och
. 9 Tymaktendinär Mytenomdetrationella Femrapporteromidrott,In. arbetslivetochdetjämställdaSverige.A. 3 Företagaremedrestarbetsfomiåga.S. HÖversynavrörelse-ochtillsynsreglerforkollektiva 35.Förordningartillmiljöbalken.+BilagonM. försäkringar. 3 ldentifieringochidentitetidigitalamiljöer Alkoholreklam.Marknadsföringavalkoholdrycker Referatfrån hearingen denl2novemberI997.
ochSystembolagetsprodukturval. lT-kommissionenrapport K. IntegritetEffektivitet-Skattebrott.Fi. 37.Denframtidaarbetsskadeforsäkringen.
- . Campusförkonst,U. 38.Vadtår forpengarna- Resultatstyrningav Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn statsbidragtill vissaorganisationerinomdetsociala . inomolikaområden.U. området.S4 l2.SjälvdekIarationkontrolluppgiñcroch 39.Detfinsk-svenskagränsälvssamarbetet.M. - förenkladeförfaranden,Fi. 40.BROTTSOFFER. 13.Säkrarekemikaliehantering,Fö VadhargjortsVadbörgörasJu. E-pengarnäringsrättsliga- frågor,Fi. 4l.Läkemedelsinfonriationforalla.S, . Grönanyckeltal-Indikatorerforettekologiskt 4 Försvarsmaktsgemensamutbildningfor . hållbartsamhälle.M. framtidakrav.Fö. Näråsikterblirhandling,Enkunskapsöversiktom 4 HurskallSverigemåbättre . bemötandeavpersonermedfunktionshinder.S. - förstastegetmotnationellafolkhälsomål.S. l7.Samordningdigitalmarksändav TV.Ku. 44.Ensamladvapenlagstiltning.Ju. l8.Engränsen- myndighetFi. 4V Sotningi framtiden.Fö. l9.ll ochregionalutveckling. 46.Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.Ju. l20exempelfrånSveriges K.län. 4 Bulvanerochannat.Ju.
. 2 lT-kommisionenshearing infrastrukturenom 4 Kontrolleradochifrågasatt tördigitalamedier,Andrakammarsalen, vintervjuermedpersonermedfunktionshinder.S. Riksdagenl997I0-24.K. 4OKonsekvenseravatttaxfreeforsäljningenavvecklas 2 ProblemmedinbäddadesysteminforZOOO-skiñet, inomEU.K. . Hearinganordnad kommissionenavll i 5 De39stegen,Läkemedelsutredningarunder samverkanmedlndustrifdrhundetochStatskontoret l900-taletochannatunderlagsmaterialtill l997-ll-I4.K, Läkemedeli vårdochhandel,SOUI998128.S. Försåkringsgaranti. 5 Vuxenutbildningochlivslångtlärande.
. Ettgarantisystemforforsäkringsersättningar,Fi. Situationeninförochunderförstaåretmed 2 Statenochexporttinansieringen.N. kunskapslyltet.U. 2. FiskeriadministralioneniettEU-perspcktiv. 5NUtstationeringarbetstagare.av A. ÖversynavñskeriadministralionenJo.m.in. 53.I"avara möjligheternaiÖstersjöregionen.N. Trestäder,Enstorstadspolitiklörhelalandet. 54.HuroffensivIT-användningkanskapatillväxt + st4 bilagor.S. formindreföretag.Ettrådslaganordnatav 26.FrånhembränttillMariakliniken. lT-kommissionenuppdrag Kommunikations-av 4fakta ungdomarom ochsvartsprit. departementet,Näringsochhandelsdepartementet 27.Nyaledningsreglcrforbankaktiebolagoch ochlndustriforbundet. försäkringsbolag.Fi. Rotundan.Rosenbad1997-l-l8.K. 2 Läkemedelivårdochhandel.Om säker.en flexibel 5VDemokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett ochsamordnadläkemedelsforsörjning. seminarium.Demokratiutredningensskriftserie.SB.
Statens 1998
offentliga utredningar
Kronologisk förteckning
56.Avdragforökadelevnadskostnadervidtjänsteresa 83.DUKOMDistansutbildningskommittén.
ochtillfälligtarbete. Pâdistansutbildning,undervisningochlärande, 57.DUKOMDistansuthildningskommittén. Kostnadseffektivdistansutbildning.U.
Utvärderingavdistansutbildningsprojektmed 84.DUKOMDistansutbildningskommittén.
lllstöd.U. Flexibelutbildning distans.U. 5 lTochnationalstaten.Fyraframtidsscenarier. 85,Attröstamedhänderna.Omstonnöten,
lT-kommissionens 6/98,K.rapport folkomröstningarochdirektdemokratii Schweiz.SB. 5 Räddningstjänsteni Sverige 86.Utvecklingssamarbeterättsområdet.
RäddaochSkydda.Fö. Östeuropa.Ju.
- 60.KringHallandsåsenM. 87.Plcinicpcn myndigheten.Fi 6l.Livsmedelstillsyni Sverige.Jo. 6k Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om
.
kämavfaliomröstningeni Malåkommun1997.M. 63.Engodañäri MotalaJoumalistemasavslöjanden
ochläsarnasetik.Demokratiutredningensskriftserie.SB, Bättre meroch tillgängliginfonnation. . Småforetagsdelegationens N.rapport
6V Nyatider,nyaförutsättningar...
lT-kommissionensrapport8/98.K. 66.FUNKIS funktionshindradeeleveri skolan.U.
- 6 Socialavgiftslagen.S.
. 68.Kunskapslägetpåkämavfallsområdet M.l998. 69Lämplighetsprövningavpersonalinom
.
förskoleverksamhet,skolaochskolbamomsorg.U, 70.Skolan.ITochdetlivslångalärandet.
HearinganordnadavUtbildningsdepartementetoch lT-kommissionen,Rosenbad1997-12-04, IT-kommmissionensrapport7/98.K.
7 Denkommunalarevisionen-ettdemokratiskt
. kontrollinstrument,In. 72,Kommunalafinansförbund.Fi. 73.OrganisationerMångfaldIntegration framtida- Ett
systemforstatsbidragtill invandrarnas riksorganisalionermtl.In,
74.Styrningenavpolisen.Ju, 75.Djurforsök.Jo. 76.Idrottochmotionförlivet.Statensstödtillidrotts-
rörelsenochfriluftslivetsorganisationer.In. 77.Kompetensismåföretag.Smâforetagsdelegalionens
rapportN. 78.Regelforenklingförframtiden.Småföretags-
delegationensrapport4,Nl 79.T ochregionalutveckling.
erfarenheter trefrån hearingarundermars1998. lT-kommmissioncnsrapport9/98.K,
8 BostadsrättsregisterJu. 81.Användningenavvissastatsflygplan. SB.m.m. 82.Försäkringsforeningar-ettreformeratregelsystem
Fi.
Statens 1998
offentliga utredningar
Systematisk förteckning
Statsrådsberedningen Denframtidaarbetsskadeforsäkringen.37
Vadfår forpengarnaResultatstymingav Demokratinsräckvidd.Dokumentationettfrån -
statsbidragtill vissaorganisationerinomdetsociala seminarium.Demokratiutredningensskriftserie.55
omrâdet.38 Engodaffäri Motala..lournalistemasavslöjandenoch
Läkemedelsinformationforalla.4 l läsarnasetik.Demokratiutredningensskriftserie.63
HurskallSverige bättremå Användningenvissastatsflygplan, 8lav m.m.
- forstastegetmotnationellafolkhälsomål.43 Attröstamedhänderna.Omstonnöten,
Kontrolleradochifrågasatt folkomröstningarochdirektdemokratiiSchweiz. 85SB.
eintervjuermedpersonermedfunktionshinder.48
Justitiedepartementet De39stegen.Läkemedelsutredningarunder
I900-talet annatoch underlagsmaterialtill BROTTSOFFEK
Läkemedelivårdochhandel,SOU1998:28.50 VadhargjortsVadbörgöras40
Socialavgiñslagen.67 Ensamladvapenlagstiñning.44
Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.46 Komm unikationsdepartementet
Bulvanerochannat.47 Styrningenpolisen.74 lTochregionalutveckling.
av Bostadsrättsregister.80 l20exempelfrånSverigeslän,l9
lT-kommisionenshearingominfrastrukturen Utvecklingssamarbeterättsområdet. Östeuropa. fordigitalamedier.Andrakammarsalen,
Riksdagenl997-I0-24420
Utrikesdepartementet ProblemmedinbäddadesysteminförZOOO-skiftet.
HearinganordnadITkommissionenav i l976årslag immunitetom ochprivilegieri vissafall
samverkanmedlndustriforbundetochStatskontoret - enöversyn.29
l997-ll-l4.2l
Identifiering identitetdigitalamiljöer.och i Försvarsde artementet
- Referatfrån hearingen denl2 novemberI997. Säkrarekemikalieantering.3l
30 lT-kommissionensrappor14/98.36 Utlandsstyrkan. Försvaismaktsgemensamutbildningfor Konsekvenser taxfreeforsäljningenavatt avvecklas
inom 49EU. framtidakrav.42
HuroffensivlT-användningkanskapatillväxt Sotningframtiden.i 45
formindreföretag. rådslagEtt anordnatav Räddningstjänsteni Sverige
lT-kommissionenuppdrag Kommunikations-av ARäddaochSkydda.59
departementet,Närings-ochhandelsdepartementet
Socialdepa rtementet ochlndustriforbundet.Rotundan.Rosenbadl997-ll-I8.
54 Tänderhelalivet
lTochnationalstaten. framtidsscenarierFyra 4nyttersättningssystemforvuxentandvård.2
lT-kommissionensrapport6/98.58 Alkoholreklam.Marknadsföringavalkoholdryckeroch
Nyatider,nyaförutsättningar... Systembolagetsprodukturval.8
lllkommissionensrapport8/98.65 Näråsikterblirhandling. kunskapsöversiktEn om
Skolan, ochdetlivslångalT lärandet. bemötandeavpersonermedfunktionshinder.16
HearinganordnadUtbildningsdepartementetav och Trestäder.Enstorstadspolitikforhelalandet.
lTkommissionen,Rosenbad997-12-04, + st4 bilagor.25
lT-kominmissionens 7/98.K.rapport 70 FrånhembränttillMariakliniken.
lTochregionalutveckling. fakta ungdomarom ochsvartsprit.26 - erfarenheterfrån hearingartre undermarsl998. Läkemedelivårdochhandel.Om säker.en flexibel
lT-kommmissionens 9/98.80rapport ochsamordnadläkemcdelsforsörjning.28
Detgällerlivet.Stödochvårdtillbarnoch
ungdomar psykiskamed problem.Bilaga.+ 3 l
Rättssäkerhet,vårdbehovochsamhällsskyddvid
psykiatrisktvångsvård.32
Företagaremedrestarbetsformåga.34
1998 Statens offentliga utredningar
Systematisk förteckning
Finansdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet
Omstruktureringarochbeskattning.l välfärdensgenusansikte.3 Översynrörelse-ochtillsynsreglerforkollektiva Mänpassaralltid Nivå-ochorganisationsspeciñka
av försäkringar.7 processermedexempelfrånhandeln.4 IntegritetEffektivitetskattebrott.9 Vårtlivsomkön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch
7 Självdeklarationochkontrolluppgitter maktdiskurser,5 förenkladeförfaranden.l2 Tymaktenårdin Mytenomdetrationella - E-pengarnâringsrättsligafrågor.14 arbetslivetochdetjämställdaSverige,6
- Engränsenmyndighet 8l Utstationeringavarbetstagare.52
Försäkringsgaranti. Ettgarantisystemförforsäkringsersättningar.22 NyaledningsreglerRirbankaktiebolagoch
Kulturdepartementet försäkringsbolag.27
vidtjänsteresa Samordningavdigitalmarksänd lTV. 7 Avdragforökadelevnadskostnader ochtillfålligtarbete.56
Närings- och handelsdepa rtementet Kommunalañnansforbund.72 Försäkringsforeningar-ettrefonneratregelsystem82 Statenochexponñnansieringen.23 Premiepensionsmyndigheten.87 TavarapåmöjligheternaiÖstersjöregionen.53
Bättreochmertillgângligformation. Utbildningsdepartementet Småfui gsdelegationensrapport 64
CampusförkonstIO Kompetensi småföretag.
medstatligtillsyn Småföretagsdelegalionensrapport 77 Friståendeutbildningar inomolikaområden.l I Regelforenklingförframtiden.
Småföretagsdelegationcnsrapport4.78 Vuxenutbildningochlivslångtlärande. Situationeninforochunderforstaåretmed
lnrikesdepa rtementet kunskapslyñet.5 l DUKOMDistansutbildningskommittén. Historia,ekonomiochforskning, Utvärderingdistansutbildningsprojektmed Femrapporteromidrott.33
av lT-stöd.57 Denkommunalarevisionenettdemokratiskt
- FUNKISfunktionshindradeeleveri skolan.66 kontrollinstrument.71
- IntegrationEttñamtida Lämplighetsprövningpersonalinom OrganisationerMångfald -
av förskoleverksamhetskolaochskolbamomsorg.69 systernförstatsbidragtill invandrarnas
DUKOMD ldningskommitténi riksorganisationermtl.73 Pådistansutbildningundervisningochlärande. Idrottochmotionforlivet.Statensstödtill idrottsa kostnadseffektivdistansutbildning.83 rörelsenochfrilutlslivetsorganisationer.76
DUKOMDistansutbildningskommittén.
Miljödepartementet Flexibelutbildningdistans.84
Grönanyckeltalindikatorerförettekologiskthållbart
- Jordbruksdepartementet samhålle.l 5
FiskeriadministrationeniettEU-perspektiv. Förordningartillmiljöbalken.+Bilagor.35 Översynfiskeriadministrationen24 Detfinsk-svenskagränsälvssamarbetet.39
av m.m. Livsmcdelstillsyni Sverige.l6 KringHallandsåsen.60 Djurforsök.75 Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om
kämavfallsomröstningeniMalákommun1997462
Kunskapslägetkämavfallsområdet1998.68
6,38% åååâ
FRITZES
OFFENTLIGA PUB
1.1KATION 1212
POSTADRESS10647STOCKHOLM FAX08-690 9191TELEFON08-690 9190 E-POSTfritzcs.order@libcr.se INTERNETwwvmñitzesse
ISBN 91-38-20957-8
ISSN0375-25OX