Gröna nyckeltal följ den ekologiska omställningen : betänkande från Miljövårdsberedningen

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Båänkandêfrån

Miljövårdsberedningen

a

omställningen

h STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

Zac /cá

040 S00

Krim

l

Statens offentliga utredningar

WW

1999:127

W Miljödepartementet

Gröna

nyckeltal

följ den ekologiska omställningen

-

Betänkande från övârdsberedningen

lylilj

Stockholm 1999

ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt. SOU och Ds som För remissutsändningar av SOU och Ds som ingår i I999 års nummerserie svarar Fakta Info Direkt uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice Box 6430, l 13 82 Stockholm Tel: 08-587 671 00, Fax: 08-587 671 71 E-post: order@faktainfo.se

Svara remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställas hos: Information Rosenbad Regeringskansliet 103 33 Stockholm Fax: 08-405 42 95 Telefon: 08-405 47 29

Layout: Nils Höglund Foto: Lars Tunbjörk ISBN 91-7610-762-0 Tryck: ElandersGraphic SystemsAB ISSN 0375-25OX Stockholm 1999

Gröna nyckeltal

l

följ den ekologiska omställningen

-

Till statsrådet och chefen för Miljödepartementet

Miljövårdsberedningen överlämnar härmed sitt betänkande med förslag till samtliga Gröna nyckeltal för att följa utvecklingen mot ett ekologiskt hållbart samhälle. De Gröna nyckeltalen är valda för att lyfta fram några faktorer är

som särskilt viktiga för samhällsutvecklingen i vårt land, ur ett ekologiskt perspektiv. Tanken är att de Gröna nyckeltalen ska ge enkel och överskådlig information om utvecklingen miljöområdet till allmänhet och beslutsfattare. Vi föreslår att de Gröna nyckeltalen årligen redovisas för riksdagen i budgetpropositionen.

Miljövårdsberedningen lämnade i januari 1998 en första rapport SOU 1998:15 om Gröna nyckeltal. Hösten 1998 presenterades ett utvecklat och reviderat förslag i rapporten; Gröna nyckeltal .för en ekologiskt hållbar utveckling SOU 1998: 170. I rapporten föreslog sjutton Gröna nyckeltal samtidigt som där aviserades att en vidare analys krävdes för att utveckla sex av dessa nyckeltal biologisk mångfald, kemikalieanvändning, materialflöden, kon-

sumenternas produktval, miljö i undervisningen/miljöskolor och miljöanpassad offentlig upphandling. Det är nyckeltal nämnda områden presenteras i

som denna rapport. De tidigare presenterade nyckeltalen redovisas kortfattat i sammanfattningen för att visa helheten. I denna rapport har den totala uppsättningen av nyckeltal strukturerats om och delvis fått nya namn, för att tydligt visa vad de följer. Våra förslag omfattar därmed tolv områden tolv Gröna

nyckeltal som olika sätt följer samhällsutvecklingen.

Miljövårdsberedningens ordförande har varit riksdagsledamot Jan Bergqvist. Övriga ledamöter har varit generaldirektör Rolf Annerberg -september 1999 statskonsulent Åsa Domeij, biolog Stefan Edman, museichef Désirée Edmar -augusti 1999, verkställande direktör Karin Jonsson, forskningssamordnare Kerstin Lövgren, generaldirektör Maria Norrfalk, universitetsrektor Thomas Rosswall och miljörevisor Marja Widell.

Från Miljövårdsberedningens kansli har experterna Maria Delvin, Nils Höglund och Caroline Dickson samt kanslichef Siv Näslund deltagit i arbetet med detta betänkande.

Stockholm november 1999 Jan Bergqvist

/Siv Näslund

Maria Delvin

Nils Höglund

Caroline Dickson

Fotnotslista 64 Bilaga 1 65

Bilaga 2 67

Litteraturförteckning 68

Arbetet med att följa den ekologiska

Sammanfattning -

utvecklingen bygger en stor mängd statistik, vilket gör det svårt för icke-

Gröna nyckeltalen

experter att snabbt tillägna sig informationen. Ett system med ett fåtal Totalt föreslår Miljövårdsberedningen strategiska Gröna nyckeltal gör det Gröna nyckeltal på tolv områden för möjligt för allmänhet och beslutsfatatt allmänhet och beslutsfattare ska tare att enkelt och överskådligt få en kunna följa den ekologiska omställ- uppfattning huruvida utvecklingen om ningen i vårt land. I denna rapport fö- går rätt håll och i önskvärd takt. Avreslås och presenteras Gröna nyckel- sikten med de Gröna nyckeltalen är tal fem områden. Övriga nyckeltal alltså att komplettera den information presenterades i tidigare rapport, tas fram annat håll. en som SOU 1998:170. Begreppet nyckeltal Vi hoppas att de Gröna nyckelanvänds i våra rapporter i be- talen efterhand ska få samma uppsamma tydelse begreppet indikatorer. märksamhet dagens mått insom som flation, tillväxt m.m. och därmed fung- De fem områden där Gröna nvckel- underlag för politiska beslut era som tal föreslås och presenteras i denna samt bidra till en livli gare, bredare och rapport är: sakligare debatt om det ekologiskt håll- Biologisk mångfald bara samhället. Livsmiljöer De nyckeltal som vi föreslår - Kemikalieanvändning ska spegla utvecklingen nationellt, men Mängd farliga kemiska produkter de bör också kunna bidra till det på- - Materialanvändning gående arbetet med att ta fram inter- Total materialomsättning nationellt vedertagna nyckeltal. I rap- - Miljöanpassade inköp porten redovisas även kortfattat hur -Inköp miljömärkta produkter de Gröna nyckeltalen förhåller sig till av Miljöanpassad offentlig upp de miljökvalitetsmål som beslutats av handling riksdagen. Miljöanpassade arbetssätt Skolor med utmärkelsen Miljö Vad visar de Gröna nyckel- skola talen Miljövårdsberedningens förslag till Vad är syftet med Gröna Gröna nyckeltal följ er tolv strategiskt nyckeltal viktiga områden. Den fortsatta samhällsutvecklingen Tre nyckeltalen illustrerar av måste ekologiskt hållbar. Mycket bakomliggande orsaker till problemen. vara arbete och krävs för att Utsläppen och miljöproblemen beror i engagemang omställningen till ett ekologiskt hållbart stor utsträckning på samhällets stora samhälle ska lyckas. För att mäta omsättning material, kemikalier och av framgångarna i detta pågående arbete energi. Det är därför angeläget att behövs uppföljningssystem av olika minska material- och energiomsättslag. ningen samt byta till mindre hälso- och

miljöpåverkande kemikalier, material Vi bedömer med de här valda

att och energislag. nyckeltalen har fångat strategiska ak-

Fem andra nyckeltal illustrerar törer och att följer viktiga faktorer i mått utsläppsnivåer eller tillståndet deras ekologiska omställning. i miljön med koppling till fem viktiga Vi har valt ändra strukturen

att miljöproblem: växthuseffekt, försur- för nyckeltalen jämfört med vår tidining, övergödning, luftkvaliteten i tät- rapport för att förtydliga vad de

gare orter och utarmning av den biologiska följer. Därför har tidigare

namnen mångfalden. presenterade tal ändrats

i denna rap-

För att komma till rätta med port. miljöproblem krävs att ett stort antal I remissomgången SOU

av aktörer i samhället börjar 1998:170 framkom vissa alternativa

agera mer milj Minskad miljöpåverkan förslag till utformning de där

av preär ett ansvar för oss alla. De reste- senterade måtten, t.ex. för återför-

rande fyra nyckeltalen speglar takten ingen näringsämnen till odlings-

av på denna ekologiska omställning hos mark.Vi har dock inte reviderat de tiviktiga aktörer, såsom allmänhet och digare presenterade nyckeltalen

i ankonsumenter, företagen, i den offent- nat avseende än struktur och

namn liga sektorn och i skolan. Mängden eftersom

dessa redan presenterats av möjliga mått inom detta område är stor, regeringen i budgetproposition och

nu och gruppen nyckeltal skulle lätt kunna utvecklas inom Regeringskansliet.

utökas, t.ex. vad gäller transportsektorn.

Miljövårdsberedningens föreslår Gröna nyckeltal på

följande tolv områden:

Energianvändning Total energianvändning Energieffektivitet El för uppvärmning

Mått på bakomliggande Materialanvändning orsaker Total mate rialomsättni ng Avfall till soptipp

Kemikalieanvändning Totala volymen hälso- eller miljöfarliga kemikalier

Växthuseffekt Utsläpp av koldioxid

Försurning Utsläpp av svaveldioxid till luft Utsläpp av kväveoxid till luft

Övergödning Mått på utsläppsnivåer och Tillförsel av fosfor till hav tillståndet i miljön I|lIförseI av kväve till hav

Luftkvalitet i tätort Bensenhalt i tätortsluft

Biologisk mångfald Livsmiljöer för biologisk mångfald Andel skyddad skog

miljöanpassade färdsätt Andelen kollektiva transporter m.m. Persontransporter med bil

Miljöanpassade inköp Inköp av miljömärkta produkter Miljöanpassad offentlig Mått på omställningen hos upphandling viktiga aktörer

Kretslopp av näringsämnen Återföring fosfor till odlingsmark

av

Miljöanpassade arbetssätt Företag med miljöledningssystem Skolor med utmärkelsen Miljöskola

De Gröna nyckeltal som tidigare De tre delmålen skydd miljö, ef-

av presenterats och föreslagits i fekriva vändning och

re resursan SOU 1998:170 är: hållbar vilka

samman- -Användning av energi samt fattar begreppet ekologiskt hållbar utenergieffektivitet veckling prop. Svenska miljömål 1997/ -El för uppvärmning 98: 145, är utgångspunkten för valet Utsläpp av koldioxid av Gröna nyckeltal. Vi har valt att fo- -Bensenhält i luft kusera såväl miljöproblemen

som Utsläpp av försurande ämnen strategiska faktorer bakom problemen

svaveldioxid och kväveoxider vilka kräver en förändring i en ekolo- -Miljöanpassade färdsätt giskt hållbar riktning. Företag med miljöledningssystem

EMAS och ISO 14001 Nyckeltalen ska vara få till antalet

- Avfall till soptippar -Tillförsel av kväve och fosfor till Miljövårdsberedningens ambition är haven att hålla nere antalet nyckeltal så att -Återföring av fosfor i slam till uppsättningen blir överskådlig. Vi lämodlingsmark nar förslag till nyckeltal på tolv områ- -Andelen skyddad skog den. Vi tror inte att det inom över-

en

skådlig framtid är möjligt att väsentli- Som troligen det första landet i värl- få antalet Gröna nyckeltal utan

gen ner den har regeringen presenterat Gröna att tappa mycket viktiga områden för nyckeltal, vilket skedde våren 1999 i samhällets pågående omställning. anslutning till finansplanen och budgetpropositionen. Nyckeltalen ska vara enkla och lätta

-

Miljövårdsberedningen föreslår att förstå att regeringen även fortsättningsvis årligen redovisar utvecklingen de Olika användare har olika behov

av av Gröna nyckeltalen till riksdagen i vår- information. Beslutsfattare och allpropositionen eller i budgetproposi- mänhet har behov kortfattad in-

av en tionen. formation för att snabbt förstå

sam-

Naturvårdsverket bör ges ett manhangen. De Gröna nyckeltalen övergripande ansvar för den årliga re- vänder sig till denna målgrupp. dovisningen av de Gröna nyckeltalen På expertnivå finns djupare informatill regeringen. tion att tillgå via t.ex. Naturvårds-

verkets system med indikatorer för att

följa riksdagens miljökvalitetsmål. Kriterier för val av nyckeltal

Nyckeltalen ska var mätbara och

-

Nyckeltalen ska ett relevant sätt möjliga att följa i tidsserier spegla förhållanden är strategiska

som för omställningen till ett ekologiskt håll- Det är viktigt att talen går att följa i bart samhälle. tidsserier och att de inom rimlig tid kan

uppvisa förändringar. Talen ska kunna

användas för analyser av den ekolo- Indikatorerna utvecklas även mot att giska samhällsutvecklingen övertid. indexkaraktär t.ex. för biolovara av gisk mångfald. ska så långt som möj- Vi har valt nyckeltal som speg-

,ijxvlsvlyckeltalen

bygga tillgänglig data lar samhällets utveckling i ett brett eko- : logiskt perspektiv, och vår metod föl- Uppdraget har varit att föreslå nyckel- jer i huvudsak de modeller som utvecktal utifrån befintlig statistik. För vissa lats internationellt. Det är nu angeläföreslagna nyckeltal saknas dock sta- get att Gröna nyckeltal som följer den tistik idag, sådan är under utveck- ekologiska omställningen till hållbarhet men ling inom nära framtid. Den mät- presenteras och etableras som välen metod används för att samla in kända begrepp. För ekonomiska och som data måste vara vetenskaplig. sociala förhållanden finns det etablerade begrepp och mått, t.ex. bruttointernationell jämförelse nationalprodukt och mått arbetslös- Sverige är tidigt framme med att ut- het. Ett fåtal nyckeltal, som ett samveckla ett fåtal strategiska nyckeltal lat sätt omfattar de tre dimensionerna det ekologiska området. Det inter- måste fås att samverka för en som nationella arbetet har hittills varit in- hållbar utveckling, finns inte idag. riktat på att hitta heltäckande system Miljövårdsberedningen anser för att följa utvecklingen mot hållbar- att det i ett kommande steg kan vara het. Under tid har bl.a. EU lämpligt att se över befintliga mått för senare påbörjat ett arbete för att få fram att finna en begränsad uppsättning också ett mindre antal nyckeltal, så nyckeltal som samlat täcker in alla tre kallade Headline Indicators dimensionerna hållbarhetsbeg- - av rubrikindikatorer. Detta arbete liknar reppet. våra nyckeltal. Olika urvalsmetoder används i de olika internationella och nationella arbeten som pågår för att utveckla indikatorer för den ekologiska dimensionen av hållbarhetsbegreppet. Det finns ingen enkel och heltäckande metod för att välja ut vare sig en större mängd indikatorer eller ett fåtal Gröna nyckeltal. Underlag för att mäta den ideala indikatorn saknas i regel. Valet blir en kompromiss där befintligt dataunderlag får avgöra hur indikatorn utformas. Den internationella utvecklingen kan sikt sägas mot indikatorer som övergripande följer samband mellan miljöpåverkan och mänskliga aktiviteter, t.ex. resursutnyttjande.

De tolv Gröna nvckeltalen istället ska återanvändas, materialras återvinnas eller energiutvinnas. Reger- Mått på bakomliggande ingen har beslutat förbud orsa- om mot deker ponering brännbart av utsorterat avfall från år 2002 och organiskt av av- -Energianvändning fall från år 2005. Nyckeltalet mäts på tre sätt: den totala energianvändningen -Kemikalieanvändning - TWh/år Nyckeltalet mäts som: energieffektiviteten, genom att re- mängden klassificerat hälso- eller - latera energianvändningen till brutto- miljöfarliga kemiska produkter som nationalprodukten Sverige tillverkar och importerar ton/ mängden för uppvärmning av bo- person och år. Petroleumbaserade städer och lokaler TWh/år bränslen exkluderas i nyckeltalet.

Samhällets användning av energi be- Under år 1998 tillfördes det svenska lastar miljön, och den bör därför ef- samhället 32 miljoner ton hälso- elca fektiviseras så långt som möjligt. ler miljöfarliga kemiska produkter, för- Utvecklingen visar att energi- utom den stora mängden bränslen. användningen blivit effektivare, men Det motsvarar ca 2.8 ton per person. att den totala energianvändningen trots För år 1996 mängden 2,7 ton var per detta inte minskat över tiden. Det be- Utvecklingen under perioden person. ror bl.a. på att reser mer, har större 1996 till 1998 visar uppgång, vilen bostäder och använder fler elektriska ken kan förklaras periodens högav apparater. konjunktur. Elanvändningen har ökat under Enligt regeringens kemikaliede senaste decennierna. riktlinjer bör användningen ämnen av som har allvarliga eller negativa kro- °Materialanvändning niska effekter upphöra, och ämnen Nyckeltalet mäts två sätt: är långlivade och lagras i lesom upp mängden material som årligen till- vande organismer bör inte förekomma förs samhället ton/person och år i förs ut marknaden. varor som mängden avfall till soptipp ton/år. -

Mått på utsläppsnivåer och till-

Material bör användas så effektivt ståndet i miljön som möjligt. För materialomsättningen beräknas statistik finnas framme vå- -Växthuseffekt ren 2000 för en serie av år. Nyckeltalet mäts som: Utvecklingen för mängden av- mängden koldioxid som Sverige släp- fall visar att den mängd som depone- per ut ton/år ras på tipp minskat från 6,0 miljoca ner ton år 1994 till ca 4,8 miljoner ton Koldioxid är den volymsmässi viktiår 1997. Riksdagen har beslutat att gaste växthusgasen från mänsklig stora delar av det avfall som depone-

verksamhet. Utvecklingen visar att främst p.g.a. vårt ökande resande. utsläppen koldioxid nästan halv- Vidare har utsläppen från arbetsfordon av erats sedan år 1970, främst beroende och sjöfart haft större betydelse än på energieffektivisering, strukturom- först uppskattat. Ett nytt mål är att utvandling industrisektorn samt ut- släppen av kväveoxider ska minskas av byggnad kärnkraften. På år med 40 procent till år 2005 jämfört av senare dock ökande trend utsläp- med år 1995. syns en av pen. EU har åtagit sig att gemen- Övergödning minska utsläppen med 8 procent Detta nyckeltal mäts på två sätt: samt till senast år 2012 räknat från 1990 års -tillförsel av fosfor till omgivande hav nivå. ton/år -tillförsel av kväve till omgivande hav -Försurning ton/år Detta nyckeltal mäts två sätt: svaveldioxid till luft För mycket kväve och fosfor leder till - utsläpp av ton/år övergödning av sjöar och hav vilket kväveoxider till luft påverkar den biologiska mångfalden. - utsläpp av ton/år Belastningen beror utsläpp från trafik, jordbruk och avloppsvatten. Försurande utsläpp idag omfat- Utvecklingen av nyckeltalet viger tande negativa effekter framför allt sar att tillförseln av fosfor till haven skogsmarken, sjöarna, vattendragen minskade i slutet av 1980-talet men och grundvattnet. Dessutom har ut- att den på senare år har ökat något släppen medfört stora skador kul- igen. Tillförseln av kväve ökade unturföremål och byggnader. der första halvan av 1990-talet. Hel- Utvecklingen nyckeltalet vi- singforskommissionens mål är att utav utsläppen svaveldioxid mins- släppen ska minska med 50 procent i sar att av kat med drygt 80 procent och utsläp- Östersjön. Det målet har inte uppnåtts, kväveoxider med 15-25 och inte heller regeringens mål om att pen av procent mellan åren 1985 och 1995. Riks- minska utsläppen av kväve till havet mål svavelutsläp- söder Ålands hav med 40 dagens tidigare för om procent med 80 procents minskning räknat från 1995 års nivå. pen under perioden 1980 till 2000 har uppnåtts bättre reningsteknik, -Luftkvalitet i tätort bl.a. genom minskat svavelinnehåll i olja och över- Nyckeltalet mäts som: gång från olja till el. Ett nytt mål är att halten bensen i tätortsluft mikro- de svenska utsläppen svaveldioxid gram per kubikmeter luft som vinterav till luft ska minska med ytterligare 25 halvårsmedelvärde procent till år 20l0jämfört med 1995 års nivå. Luftkvaliteten i våra tätorter påverkar Tidigare mål för kväveoxider människors hälsa och skadar djur, växmed minskning med 30 procent under ter och kulturvärden. Generellt sett har perioden 1980 till 1995 nåddes inte, luftkvaliteten väsentligt förbättrats un-

ll

der de senaste decennierna, det skyddad mark. Dessutom skydmen avses finns fortfarande rad problem att dad skog i s.k. domänreservat. en lösa. Halten bensen ger ett mått Mellan åren 1990 och 1996 luftkvaliteten i tätorter. Bensen är ett ökade andelen skyddad skog med 1,2 cancerframkallande ämne som bildas procentenheter från 2,5 till 3,6 procent. vid förbränning av främst bensin. Riks- Regeringen har mål 250 000 som att dagen har beslutat att utsläppen hektar skogsmark bör skyddade av vara cancerframkallande ämnen ska halv- naturreservat och 25 000 som m.m. ca eras till år 2005 jämfört med utsläp- hektar biotopskyddsobjekt. Om som pen år 1995. detta uppnås ökar andelen skyddad Utvecklingen av talet visar att skog till nära 5 procent. I 1999 års bensenhalten har minskat under 1990- vårproposition beviljades ytterligare talet, främst beroende på minskad till markinköp. Cirka 80 resurser probensenhalt i bensin och katalytisk cent den idag skyddade skogen av- av gasrening bensindrivna personbilar. finns i det fjällnära området. Men nivån bensen i tätortsluft är fortfarande över den lågrisknivå som Institutet för miljömedicin angivit Mått på omställningen hos som långtidsmedelvärde. viktiga aktörer

Biologisk mångfald -Miljöanpassade färdsätt Nyckeltalet mäts på två sätt: Nyckeltalet mäts på två sätt: ett index beräknat på vissa förut- andel färdsträckan till och från - - av sättningar i fyra viktiga livsmiljöer arbete och skola årligen görs till som skog, sjöar, odlingslandskap, hav som fots, cykel eller kollektiva per genom följs varje år transportmedel procent år per andelen skyddad skog årlig antalet fordonskilometer med bil - som an- del av den produktiva skogsmarken kilometer och år per person även andelen skyddad skog inte som utgör fjällnära skog anges i nyckel- Vägtrafiken är den största källan till talet. luftföroreningar och buller, särskilt i tätorterna. Behovet av bevarande och skydd Utvecklingen nyckeltalet viav av den biologiska mångfalden nämns i att andelen miljöanpassade färdsar flera av de miljökvalitetsmål be- sätt till arbetet ligger relativt oförändsom slutats av riksdagen. Statistik för de rat 20 procent under perioden ca olika förutsättningar i livsmiljön Skog 1978 till 1996 och att vårt bilåkande och i viss utsträckning Odlingslandskap har ökat de senaste decennierna. beräknas finnas framme i början av år 2000. Övrig statistik bedöms finnas framme till hösten år 2000. Det som avses med skyddad skog är enligt Miljöbalken skog i nationalparker, naturreservat och biotop-

-Miljöanpassade inköp minskade mellan 1985 och 1991, men sedan dess har ökat. År 1995 Nyckeltalet mäts på två sätt: att den värdet konsumtionen miljö- återfördes ca en tredjedel av allt pro- - av av märkta och tjänster i samhället ducerat slam. Resten hamnade på varor kr och år deponi. Talet visar hur mycket slam per person värdet de offentliga upphandlingar klarar uppsatta gränsvärden och av som i vilka det tas miljöhänsyn kronor som återförs till odlingsmark. I framper år tiden kan det finnas möjlighet att med tekniker återföra fosfor andra nya Miljöanpassade inköp har stor bety- sätt då också kan mätas. som delse för att mer miljöanpassade ge och naturresurseffektiva på -Miljöanpassade arbetssätt varor marknaden. Nyckeltalet mäts två sätt: Utvecklingen nyckeltalet vi- företag med miljöledningssystem av att inköpen och utbudet miljö- antal företag per år sar av märkta har ökat kraftigt. Sveri- skolor med utmärkelsen Miljöskola varor konsumenter köpte 1998 miljö- antal skolor per år ges märkta varor för Ca 2 400 kronor per vilket tiodubb- Företagens produkter påverkar miljön person, innebär nära en ling jämfört med 1995 då beloppet under hela sin livstid. Genom att årlivar 250 kronor Nyckeltalet följa det antal företag som är ca per person. gen bygger statistik från miljömärkning- certifierade enligt miljöledningssorganisationerna SIS-miljömärkning systemen EMAS eller ISO 14001 kan Svanen och EU-blomman, Svenska näringslivets integrering av miljönaturskyddsföreningen Bra Miljöval frågorna i verksamheten mätas. och KRAV. Mellan år 1995 och år Utvecklingen visar att det sker 1998 ökade antalet miljömärkta kontinuerlig ökning av antalet föpro- en dukter marknaden från l 850 retag som har miljöledningssystem. ca till 4 050. Det är dock ännu bara en liten del av ca Uppgifter andelen offentliga det totala antalet företag som har inom upphandlingari vilka det tas miljöhän- fört sådana. beräknas finnas från och med år Kunskap om ekologiska samsyn 2000. manhang måste in tidigt i skolornas undervisning. Genom att följa antalet -Kretslopp näringsämnen skolor som fått utmärkelsen Miljöskola av Nyckeltalet enligt Skolverkets kriterier, kan skomäts som: mängden fosfor från slam årli- lornas integrering miljöfrågorna i som av återförs till odlingsmark göd- verksamheten mätas. Första utmärkelgen som sel ton/år beräknas komma under år 2000. sen

Slutna kretslopp av näringsämnen bör skapas mellan stad och land. Utvecklingen av nyckeltalet viatt återföringen fosfor från slam sar av

1 och bak-

Uppdraget grund

Genom tilläggsdirektiv den 26 januari ingen förslag sjutton Gröna nyckel- 1995 gav regeringen Miljövårdsbered- tal i Gröna nyckeltal för rapporten ningen J o 1968:A som löpande upp- ekologiskt hållbar utveckling, en drag att utreda, formulera och föreslå SOU 1998: 170. Förslagen i dessa rapkonkreta åtgärder för en hållbar sam- utgår från regeringens definiporter hällsutveckling. tion ekologisk hållbarhet. Talen är av I regeringens skrivelse till riks- valda främst för regeringen till riksatt dagen 1997/98: 13 Ekologisk hållbar- dagen ska kunna redovisa samhälls-

het, anges att indikatorer för ekologiskt utvecklingen ekologiskt perspekur ett hållbar utveckling ska utarbetas och tiv.

redovisas till riksdagen samt att indika- På elva områden fanns Gröna

torerna inte bör vara fler än att de på nyckeltal framtagna och kunde presenett enkelt och informativt sätt visar ut- i SOU 1998:170. Som teras rapporten vecklingen mot ekologisk hållbarhet. första EU-land och troligen försom Vidare anges att indikatorerna bör tas sta land i världen, har regeringen prefram utifrån befintlig statistik och så Gröna nyckeltal i den ekonosenterat långt möjligt samordnas med indika- miska vårpropositionen prop. 1998/

torer som används i andra länder. 99: 100. Regeringen har där tagit upp I regeringens skrivelse Håll- Miljövårdsberedningens förslag bara Sverige 1998/99:5, att elva nyckeltal och redovisat regeringanges uppföljningssystem för arbetet med att bedömning framtida utveckens av ställa om Sverige till ett ekologiskt håll- lingsmöjligheter. Regeringen angav att bart samhälle bör utvecklas. Dessutom det är angeläget att Gröna nyckeltal anges det i skrivelsen att genom utarbetas indikatorer för mäta en som att årli uppföljning med ett antal nyckel- utvecklingen ekologiskt hållg mot ett tal kan omställningsprocessen mot eko- bart samhälle. Regeringen valde i att logisk hållbarhet följ över- finansplanen redovisa fem Miljöas upp en av gripande nivå. vårdsberedningens utvecklade förslag

I början av 1998 presenterade till nyckeltal; Användning energi, av Miljövårdsberedningen ett första för- Utsläpp försurande ämnen, Utsläpp av slag till Gröna nyckeltal Gröna koldioxid, Bensenhalt i luft, av samt nyckeltal indikatorer för ett eko- Tillförsel kväve och fosfor till ha- - av logiskt hållbart samhälle, SOU Regeringen redovisven. angav att 1998:15. Rapporten remitterades till ningen kan första ses som ett steg mot ett 50-tal instanser. Förslagen vidare- att spegla andra samhälleliga dimenutvecklades och reviderades mot bak- sioner än den ekonomiska. I bilaga fem

grund av remissynpunktema och i slu- till finansplanen redogörs kortfattat för tet av 1998 överlämnades till Milj övårdsberedningens samtliga elva reger-

tidigare föreslagna nyckeltal. Vidare För att få fram Gröna nyckeltal angavs att de Gröna nyckeltalen ska som bästa sätt speglar utvecklingen ses som ett komplement till det sys- dessa sex områden efterfrågade tem med indikatorer som Naturvårds- beredningen förslag på lämpliga verket utvecklar för att följa upp miljö- nyckeltal från närmast berörda mynkvalitetsmålen. digheter. Dessa är Naturvårdsverket,

I budgetpropositionen 1999/ Kemikalieinspektionen, Statistiska 2000:1, bilaga 20, har regeringen pre- centralbyrån, Konsumentverket, Skolsenterat nyckeltal som ett av reger- verket och Delegationen för ekologiskt ingens instrument för att följa det över- hållbar upphandling, EKU. Myndighegripande målet för det miljöpolitiska ternas och delegationens förslag remitarbetet. Detta övergripande mål är att terades av beredningen till 57 instantill nästa generation kunna lämna över ser. Den 23 augusti 1999 diskuteraett samhälle där de stora miljö- des förslagen vid ett remissmöte med problemen är lösta. Regeringen anger forskare och representanter från

mynatt alla nyckeltalen beskriver en ut- digheter, näringslivet, intresseorganiveckling i samhället inom angelägna sationer och kommuner. Några instanområden för miljön. Utvecklingen har inkommit med skriftliga

av ser synnyckeltal och regeringen punkter. Framkomna synpunkter redo-

är en process kommer därför att fortsätta arbetet visas kortfattat under varje nyckeltal. med att vidareutveckla nyckeltalen I denna rapport har samtliga samt avser att regelbundet för riksda- nyckeltal strukturerats och i stort getts gen presentera Gröna nyckeltal. nya namn för att tydligt visa vad de

I finansplanen påtalar reger- följer. Vårt förslag omfattar därmed ingen att nyckeltalen kan användas för tolv områden tolv nyckeltal där

vägledning politiska beslut och olika sätt följer utvecklingen mot ett

av som underlag för samhällsdebatt samma ekologiskt hållbart samhälle. sätt som de ekonomiska nyckeltalen. Det internationella arbetet med Nyckeltalet total energianvändning tas att utveckla indikatorer är inne i en upp som ett exempel nyckeltalens aktiv fas där överenskomna förslag om koppling till ekonomisk utveckling. s.k. Headline Indicators eller rubrik- Enligt budgetpropositionen studerar indikatorer på EU-nivå kan tänkas regeringen även möjligheten att i fram- komma i slutet av år 2000. Arbetet tiden presentera prognoser för vissa med rubrikindikatorer liknar vårt arav talen. bete med de Gröna nyckeltalen. Olika

Miljövårdsberedningen föreslog inriktningar har studerats och beskrivs i rapporten SOU 1998:170 sjutton i denna rapport. nyckeltal, men att en fortsatt analys krävdes för att utveckla sex nyckeltal av dessa. Detta gällde för biologisk mångfald, kemikalieanvändning, materialflöden, konsumenternas produktval, miljö i undervisningen/miljöskolor och miljöanpassad offentlig upphandling.

2 hållbart

Ekologiskt

samhälle och Gröna

nyckeltal

I flera propositioner och regerings- perspektiv. I regeringens skrivelse förklaringar de senaste åren betonas 1998/99:5 Hållbara Sverige,

anges och förklaras Sveriges inriktning mot att de övergripande målen för ett eko-

ekologiskt hållbar utveckling. En- logiskt hållbart samhälle är att lången ligt regeringens bedömning i proposi- siktigt skydda miljön och människors tionen Svenska miljömål prop. 1997/ hälsa, att använda jordens resurser 98: 145 är målet att lösa de stora miljö- effektivt och att nå hållbar försörj-

en frågorna inom en generation, dvs. till ning. För att nå dessa mål krävs att år 2020-2025. I propositionen föreslås naturens kretslopp och mångfald be- 15 nationella miljömål. och att människans behov

varas av

Regeringen framhåller i propo- kan tillgodoses och i fram-

resurser nu sitionen att en ekologiskt hållbar ut- tiden. veckling är en utmaning för hela det För att mäta framgångarna i det svenska samhället och att det ytterst pågående arbetet mot ett ekologiskt är fråga om ett omfattande omställ- hållbart samhälle behövs uppföljningsningsarbete där samhällets olika sys- system av olika slag. tem för produktion, distribution och En beskrivning innebörden

av konsumtion måste förändras. Avse- begreppet ekologiskt hållbar ut-

av ende resursförbrukningen gör reger- veckling finns i såväl regeringens skriingen den bedömningen att för att nå velse till riksdagen Ekologisk hållen hållbar utveckling globalt krävs en barhet regskr. 1997/98: l 3 i

som proavsevärd effektivisering. Begreppet positionen Svenska miljömål. Det är faktor 10 kan i det sammanhanget ge denna definition vi har haft som uten signal om vilken storlek på effekti- gångspunkt vid valet nyckeltal.

av visering som krävs i ett längre tids-

ekologiskt hållbar utveckling sammanfattas i tre huvud-

Begreppet mål formuleras enligt följande:

som

Skyddet miljön innebär utsläppen föroreningar inte ska skada av att av människans hälsa eller överskrida naturens förmåga att ta emot eller bryta dem. Naturligt förekommande ämnen ska användas på ett sådant sätt ner de naturliga kretsloppen värnas. Naturfrämmande hälso- och miljöatt skadliga ämnen bör på sikt inte förekomma i miljön. Den biologiska mångfalden ska bevaras och värdefulla kulturmiljöer skyddas.

En hållbar försörjning innebär att ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga måste säkras. Så långt möjligt ska försörjningen baseras på som långsiktigt hållbart nyttjande förnybara Det betyder att ett av resurser. användningen inte långsiktigt kan överskrida den takt med vilken natuskapar och att material bör återvinnas i kretslopp. Vi ska ren nya resurser vidare hushålla med icke förnyelsebara och kontinuerligt sträva resurser efter förnybara ersättningar.

En användning innebär att användning energi och andra natur-

effektiv av

kan bli mycket effektivare än den är i dag. Flödena av energi resurser och material kan begränsas så att de är förenliga med en hållbar utveckling. Samhällsplanering, teknikutveckling och investeringar ska därför också inriktas på resurssnåla produkter och processer:

3 Val av Gröna

nyckeltal

Vårt uppdrag finna fåtal 3.1 Våra utgångspunkter och är att ett

nyckeltal som följer samhällets utveck- kriterier

ling mot ekologisk hållbarhet. Det är Nedan redovisas Miljövårds-

nu angeläget att Gröna nyckeltal beredningens som viktigaste utgångspunk-

följer den ekologiska omställningen till vid valet ter av Gröna nyckeltal

hållbarhet presenteras och etableras

som välkända begrepp. N yckeltalen ska på ett relevant sätt - Några remissinstanser har påspegla förhållanden är strategiska som talat behovet av nyckeltal för hela for omställningen till ett ekologiskt

hållbarhetsbreppet. För ekonomiska bart samhälle

och sociala förhållanden finns det eta-

blerade begrepp och mått, t.ex. brut- De tre, av regeringen definierade, del-

tonationalprodukt och mått på arbets- målen skydd av miljö, effektivare relöshet. Ett fåtal nyckeltal, som på ett sursanvändning och hållbar försörjning

samlat sätt omfattar de tre dimensioner är utgångspunkt för valet Gröna av som måste fås att samverka för en nyckeltal. Vi har valt att fokusera på

hållbar utveckling, finns inte idag. I såväl miljöproblemen som strategiska

Storbritannien har de sammanställt faktorer bakom problemen vilka krä-

mått för de ekonomiska, sociala och ver en förändring i en ekologiskt håll-

ekologiska dimensionerna i ett förslag bar riktning.

på sammanlagt 150 indikatorer. Ur

dessa har 14 lyfts fram som så kal- Nyckeltalen ska vara få till antalet lade rubrikindikatorer. Det finns även

ett internationellt forskningssamarbete

Miljövårdsberedningens ambition är

med att revidera nuvarande ekonoatt hålla nere antalet nyckeltal så att

miska och sociala mått i syfte att finna uppsättningen blir överskådlig. Vi läm-

ett fåtal indikatorer rättvisom mer nar förslag till nyckeltal på tolv områ-

sande följer utvecklingen mot hållbarden.

het.

Miljövårdsberedningen anser Nyckeltalen ska enkla och lätta - vara att det i ett kommande steg kan förstå vara att

lämpligt att se över befintliga mått för ga

att finna en begränsad uppsättning Olika användare har olika behov av nyckeltal som samlat täcker in alla tre information. Beslutsfattare och all-

dimensionerna av hållbarhetsbemänhet har behov av en kortfattad in-

greppet. formation för snabbt förstå att sam-

manhangen. De Gröna nyckeltalen

vänder sig till denna målgrupp.

Nyckeltalen ska mätbara och tur följer i huvudsak de modeller som - var möjliga att följa i tidsserier utvecklats internationellt. OECD utvecklade i början av l990-talet en Det är viktigt att talen går att följa i modell för miljörapporterin g med hjälp tidsserier och att de inom rimlig tid kan indikatorer kallad, PSR-modellen av uppvisa förändringar. Talen ska kunna Modellen är baserad orsakssamanvändas för analyser den ekolo- band, där samhällets behov orsakar av giska samhällsutvecklingen övertid. påverkan som skapar ett tillstånd i miljön, vilket kräver åtgärder. Nyckeltalen ska så långt möj- Europeiska miljöbyrån, EEA, - som ligt bygga på tillgänglig data har vidareutvecklat modellen i en längre kedja DPSlR-modelleng Med - Uppdraget har varit att föreslå nyckel- drivkrafter Driving forces som påtal utifrån befintlig statistik. För vissa verkar Pressure tillståndet State i föreslagna nyckeltal saknas statistik miljön, vilket ger konsekvenser Impidag men är under utveckling inom en acts för t.ex. människors hälsa eller nära framtid. Den mätmetod utarmning den biologiska mångfalsom an- av vänds för att samla in data måste den. Samhället åtgärder Response vara vetenskaplig. kan riktas mot såväl drivkrafter som mot påverkansfaktorerna eller konse- I de olika internationella och nationella kvenserna. arbeten pågår för att utveckla I vår struktur illustrerar tre av som indikatorer används olika urvalsmeto- nyckeltalen bakomliggande orsaker till der. Det finns ingen enkel och heltäck- problemen D. Utsläppen och miljöande metod för att välja ut ett fåtal problemen beror i stor utsträckning Gröna nyckeltal. Den ideala indikatom samhällets stora omsättning av matesaknas i regel. Valet blir en kompro- rial, kemikalier och energi. Det är därmiss där befintligt dataunderlag ofta för angeläget att minska material- och fäller avgörandet. Utvecklingen inter- energiomsättningen samt byta till minnationellt kan sikt sägas emot dre hälso eller miljöpåverkande kemiindikatorer övergripande följer kalier, material och energislag. Fem som samband mellan miljöpåverkan och andra nyckeltal mäter utsläppsnivåer mänskliga aktiviteter, t.ex. resursut- eller tillståndet i miljön PSI, med nyttjande. Utvecklingen går även mot koppling till fem viktiga miljöproblem indikatorer indexkaraktär t.ex. för växthuseffekt, försurning, övergödav biologisk mångfald. ning, luftkvaliteten i tätorter och utarmning den biologiska mångfalav den. För att komma till rätta med 3.2 Vad visar de Gröna miljöproblemen krävs att ett stort annyckeltalen tal aktörer i samhället börjar agera mer milj Minskad miljöpåverkan Miljövårdsberedningens förslag till för alla. De resterande Gröna nyckeltal följer tolv strategiskt är ett ansvar fyra nyckeltalen speglar takten viktiga områden och vårt val av struk-

denna ekologiska omställning R hos ver strategiska val. Inom överskåden allmänhet och konsumenter, hos före- lig framtid går det inte att väsentligen tagen, i den offentliga sektorn och i få ner antalet Gröna nyckeltal, utan skolan R. Mängden möjliga tal är här att tappa mycket viktiga områden i stor och denna grupp av nyckeltal samhällets pågående omställning. Jämskulle lätt kunna utökas t.ex. vad gäl- förelser kan göras med de ekonomiska ler transportsektorn. Vi bedömer att nyckeltalen. Det tog 50 år att hitta ca med de här valda nyckeltalen fångat uppgifter sätt att aggregera om proin de strategiska aktörer och att föl- duktionen till ett enda tal, bruttonatiojer viktiga faktorer i deras ekologiska nalprodukten, BNP. Fortfarande redoomställning. visas i årets finansplan jämte BNP En viktig utgångspunkt är att även ett tiotal andra mått för den ekotalen ska vara till antalet, vilket krä- nomiska dimensionen.

Miljövårdsberedningen föreslår Gröna nyckeltal på följande tolv områden

Energianvändning Total energianvändning Energieffektivitet EI för uppvärmning

Mått på bakomliggande Materialanvändning orsaker Total materialomsättni ng Avfall till soptipp

Kemikalieanvändning Totala volymen hälso- eller miljöfarliga kemikalier Växthuseffekt Utsläpp av koldioxid

Försurning Utsläpp av svaveldioxid till luft Utsläpp av kväveoxid till luft

Övergödning Mått på utsläppsrivåer och tillförsel av fosfor till hav tillståndet i miljön ñllförsel av kväve till hav

Luftkvalitet i tätort Bensenhalt i tätortsluft

Biologisk mångfald Livsmiljöer för biologisk mångfald Andel skyddad skog Miljöanpassade färdsätt Andelen kollektiva transporter m.m. Persontransporter imed bil

Mlliöanpassade inköp Inköp av miljömärkta produkter Mått på omställningen hos Miljöanpassad offentlig upphandling viktiga aktörer Kretslopp av näringsämnen Återföring av fosfor till odlingsmark

Miljöanpassade arbetssätt Företag med miljöledningssystem Skolor med utmärkelsen Miljöskola

till I arbetet med uppföljningsmått har

3.3 Nyckeltalens koppling

indikatorarbete Naturvårdsverket följt den intematio-

annat centralt

nellt vedertagna sk. DPSIR-modellen.

Se förklarande text i avsnitt 3.2. I regeringens proposition Svenska Denna modell fokuserar orsaksmiljömål Miljöpolitik för ett håll- - Indikatorema föreslås sambanden. rebart Sverige prop. 1997/98: 145 predovisas i en årlig indikatorrapport samt senteras 15 nationella miljökvalitets-

internet. målf Dessa mål klargör vilken önsk-

Miljövårdsberedningens förslag

värd kvalitet i miljön som vi bör uppnå till Gröna nyckeltal kompletterar väl inom generation. I samband med en Naturvårdsverkets uppföljningssys-

miljömålspropositionen presenterade

Vårt förslag med ett fåtal natio- Naturvårdsverket i maj 1998 preli- tem. ett nella nyckeltal syftar till att ge allmänminärt system för uppföljning av dessa het, riksdag och beslutsfattare utan

mål5. Arbetet med uppföljningssystem expertkunskap, en första uppfattning

för de i april 1999 riksdagen besluav huruvida den ekologiska utveck-

tade miljökvalitetsmålen, har fortsatt. om

lingen går rätt håll och i tillräcklig I september 1999 presenterade Natakt. Naturvårdsverkets uppföljningsturvårdsverket rapport med vidaen omfattande infonnaförslag; System med system ger mer reutvecklade tion och riktar sig främst till personer indikatorer för nationell uppföljhar sakkunskap området. I

miljökvalitetsmålen. I denna som

ning av basen finns dessutom all samlad kunrapport föreslås för varje mål ett urskap med hundratusentals uppgifter val indikatorer ska ge en bild av som eller mått miljötillståndet och miljötillståndet i miljön, vilka konsekvenav påverkande faktorer från forskning,

miljöförändringarna får, hur på-

ser miljöövervakning, officiell statistik verkansfaktorer och bakomliggande I figuren nedan beskriver vi hur drivkrafter utvecklas och hur åtgär- m.m.

nyckeltalen förhåller sig till övrig miljöder vidtas på nationell nivå.

övervakning. Syftet med Naturvårdsverkets

riksdag, regeringen och arbete är att ge

de målansvari myndigheterna inforga

rniljöutvecklingen i riktning

mation om

mot målen. Sammantaget inkluderar

Naturvårdsverkets uppföljningssystem

200 olika indikatorer. Flertalet av ca nyckel- deGröna Milj övårdsberedningens Gröna nyckeltalen

tal ingår bland dessa indikatorer eller

finns med bland listor övervägda, övrigtindikatorarbeteLe i nuläget inte upptagna indikatorer. hosNaturvårdsverketoch men sektorsmyndigbeter För att fånga upp viktigt miljövårdsar-

inte är knutet till specifika bete som

miljökvalitetsmål, redovisar Natur- dettotalaunderlagetfrånforskning ochstatistikm.m. vårdsverket samtliga Gröna nyckeltal.

De Gröna nyckeltalen är framtagna för talen och de femton mil jökvalitetsmåatt följa de övergripande målen för len. De Gröna nyckeltal som ingår i ekologiskt hållbar utveckling. De hari Mått gruppen på omställningen hos många fall direkta kopplingar till miljö- viktiga aktörer, speglar åtgärder som kvalitetsmålen. Det finns också många behöver genomföras i det pågående indirekta kopplingar. För arbetet att ge en upp- mot ekologisk hållbarhet. fattning om helheten redovisar vi i Dessa åtgärder en är nödvändiga för att tablå nedan översiktligt de mer direkta miljökvalitetsmålen ska kunna uppfylkopplingama mellan de Gröna nyckel- las.

Gröna nyckeltal Miljökvalitetsmålen

Mått på bakomliggande faktorer Energianvändning Begränsad klimatpåverkan Bara naturlig försurning Säker strålmiljö

Materialanvändning Begränsad klimatpåverkan Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Giftfri miljö

Kemikalieanvändning Giftfri miljö Grundvatten av god kvalitet Mått på utsläppsnivåer och miljötillstånd växthuseffekt Begränsad klimatpåverkan

Försurning Bara naturlig försurning Levande skogar Levande sjöar och vattendrag Övergödning Ingen övergödni ng Havi balans samt levande kust och skärgård

Luftkvalitet i tätort Frisk luft Giftfri miljö

Biologisk mångfald Levande skogar Levande sjöar och vattendrag Havi balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Ett rikt odlingslandskap Mått på omställningen hos viktiga aktörer Miljöanpassade färdsätt Begränsad klimatpåverkan Frisk luft God bebyggd miljö Bara naturlig försurning Giftfri miljö

Kretslopp av näringsämnen Rikt odlingslandskap

Miljöanpassade inköp Indirekt koppling till flertalet miljömål

Miljöanpassade arbetssätt Indirekt koppling till flertalet miljömål

4 Internationellt

4.1 Miljövårdsberedningens flera länder har börjat formulera

om överväganden förslag. Vi kan konstatera att Sverige

ligger långt framme i arbetet med att Där så är möjligt är det angeläget att

utveckla indikatorer. Andra länder som ha internationellt överenskomna

har presenterat rapporter med förslag nyckeltal för att möjliggöra internatio-

till ett fåtal nyckeltal är bland annat nella jämförelser. Det har dock visat

Storbritannien och Tyskland. Vi tror sig att metoderna för urvalet av

att det är viktigt att förslag kommer nyckeltalen ser olika ut i de interna-

fram, används och sprids. På så sätt tionella och nationella på-

arbeten som

kan problemen fokuseras och en degår. Det finns inget enkelt och heltäck-

batt komma i gång. ande sätt för att välja ut ett fåtal

nyckeltal som ska spegla något så

4.1.1 Metoder för att strukturera omfattande och komplext som ekolo-

indikatorer giskt hållbar utveckling.

Även miljöproblemen ofta Det förekommer flera olika metoder

om är gränsöverskridande för att strukturera nyckeltal. Inget sätt

kan de vara olika aktuella och eller mindre är nödvändigtvis bättre än det andra,

mer akuta i skilda länder. Försurningen är de har alla sina för- och nackdelar. Det exempelvis problem i Sverige är dessutom möjligt att kombinera flera

ett stort

grund våra markförhållanden, av metoderna med varandra. Val av

av medan Sverige inte har metod är ofta beroende av vilket syfte

samma problem med vattentillgång och och mål nyckeltalen har. Det tre

vatten- vankvalitet många andra länder. ligaste metoderna kan sammanfattas

som Även många de indikatorer enligt följande:

om av som utvecklas internationellt kommer att ha relevans i de flesta länder så behöver En indelning i kategorier och intresvarje enskilt land komplettera och prio- seområden bedöms intressanta

som ritera utifrån sina eller mindre att följa. Efter urval av viktiga områ-

mer unika förhållanden. Detta framhålls den, väljs indikatorer som följer utockså i FN:s arbete med indikatorer vecklingen på ett så rättvisande sätt

för hållbar utveckling. Vi har den som möjligt. Exempel: biologisk mång-

mot bakgrunden studerat internationella fald, klimatförändring, resursanvänd-

organisationer och enskilda länders ning, med en eller flera indikatorer för förslag till nyckeltal. varje grupp. Det är vanligt att områ-

Inget enskilt land har ännu be- dena sammanfattas i index bestående slutat sig för uppsättning nyckeltal av de underliggande nyckeltalen i varje

en för ekologiskt hållbar utveckling, även grupp

En eller flera indikatorer som kopp- helst finnas tre för varje problem man las direkt till olika typer mål. Ex- vill belysa. Modellen gör anspråk

av empel: koldioxidutsläpp som relateras att beskriva ett linjärt orsakssamband,

till ett bestämt utsläppsbegränsande men problemen är mer komplexa än mål, eller användningen vad kan beskrivas i några få

av en resurs som kopplat till faktor 10 begreppet. nyckeltal.

En indelning i tänkt orsak-ver- 4.1.2 Olika syften med

en kan kedja, där mänsklig aktivitet dri- indikatorer

ver och skapar ett problem. Detta För kunna ställa olika miljönyckel-

att ger i sin tur ett tillstånd i naturen eller tal i relation till varandra är det viktigt i samhället. Det tillståndet behöver se- känna till grundläggande syfte med

att dan förändras genom åtgärder. Åtgär- talen. De olika projekt pågår

som runt der som är en mänsklig aktivitet vilket i Europa och övriga världen har

om påverkar kedjan. Denna modell har olika karaktär och syfte, och bör där-

flera varianter. FN:s kommission för för klassificeras med det i åtanke. För hållbar utveckling CSD och OECD förenkla jämförelser kan de olika

att har benämnt modellen DSR respek- nyckeltalsprojekten delas i två

gruptive PSR. Förkortningarna står för

per: Driving Force, State och Respons respektive Eressure, State A Indikatorer syftar till

som att vara och Respons och är snarlika varan- detaljerade mått utvecklingen

mer dra. FN/CSD har bytt Pressure mot i miljön och i vissa fall dessutom

som Driving Force för att bättre kunna täcka in hela hållbarhets-

avser att beskriva de sociala och ekonomiska begreppet, har det arbetats med interdimensionerna i hållbarhetsbegreppet. nationellt sedan Rio. I denna

grupp Termen Driving Force ger bättre återfinns Naturvårdsverkets arbete

förståelse för att en drivkraft inte en- med för uppföljningen de

system av bart behöver vara negativt för en håll- nationella miljökvalitetsmålen i Svebar utveckling. Europeiska Miljöbyrån, rige. Här finns också FN/CSD:s för-

EEA, har vidareutvecklat tanken med slag vilket för tillfället omfattar 134

något längre kedja, kallad DPSIRf indikatorer. Detta förslag innehåller en Ett exempel enligt SR-modellen är: indikatorer täcker hela hållbar-

som genererande av farligt avfall P, an- hetsbereppet. del mark som är påverkat av farligt avfall S och slutligen satsning på B Den andra indikatorer

gruppen av bättre avfallshantering R. är de förenklat lyfter fram få-

som ett

tal mått för att spegla den övergripande De tre metoderna redovisade här är utvecklingen. Med förenklat

menas att inte utan problem. Orsak och verkan istället för visa detaljer varje

att om kedjorna är svåra att applicera på alla miljöområde, så väljs möjligt in-

om en dimensionerna i hållbarhetsbegreppeü dikator på ett strategiskt sätt

som Metoden genererar också per defini- speglar till exempel biologisk mång-

tion ett stort antal nyckeltal. Det ska fald. Denna andra indikatorer

grupp av

har internationellt fått namnet "Head- indikatorer. Förslaget är för närva-

line Indicators här benämnda rande inne i test-och utvärderingssom en

rubrikindikatorer. De Gröna nyckel- fas i vilken flera länder deltar. Bland

talen hör hemma i denna annat har Finland tagit fram ett förgrupp.

slag till nationella uppföljningsindika-

4.2 Internationell överblick i samarbete med FN/CSD, viltorer

ket ska presenteras hösten 1999. FN/ Det bedrivs för närvarande ett inten-

CSD beräknar att en uppsättning sivt utvecklingsarbete med indikatorer färdigbehandlade tal ska finnas år både för ekologisk hållbarhet enbart,

och för hela hållbarhetsbegreppet 2001.

nationell nivå. Det är viktigt att poängtera att global, europeisk och

uppdateringsarbete FN/CSD:s urval av nyckeltal ska ses Dessutom pågår

ett idéunderlag och ingen mall för av redan framtagna förslag. Flera rap- som

alla att använda. Skillnader i naturtyper porter med förslag till indikatorer kom-

och andra skilda nationella förhållanatt presenteras under senare demer den kräver anpassning många av len år 1999. av av beskrivning de föreslagna talen. Här följer en av

Exempel FN/CSD:s ekolonågra av de internationella nyckeltals-

giska nyckeltal är grundvattenreserförslag som presenterats under senare

vattenkonsumtion capita, landår. Varje projekt kategoriseras efter ver, per

områden påverkade av ökenspridning, vilken metod som använts och om

användning bekämpningsmedel nyckeltalen kan klassas som rubrik- av

inom jordbruket, hållbar användning av indikatorer eller inte. Kapitlet avslu-

jämfö- naturresurser i bergsområden, förändtas med en sammanfattande

ring skogsområden, andel hotade relse de Gröna nyckeltalen med lik- av av arter. andel skyddade områden. utgifnande nyckeltal som tagits fram inter-

går till forskning och utvecknationellt. ter som

ling inom bioteknik, utsläpp av växt-

4.2.1 FN:s kommission för håll- husgaser, utsläpp av kväve, utsläpp av

bar svavel, konsumtion ozonnedbryt-

utveckling av

ande ämnen, återvinning och återan- FN:s kommission för hållbar utveckvändning avfall, koncentrationer av ling Commission Sustainable av on föroreningar i tätorter, hushållsavfall Development, CSD har föreslagit en capita, import och export av faruppsättning indikatorer i fyra katego- per

ligt avfall, antal kemikalier som är förrier sociala, ekonomiska, institutio- - tillförsel kväve och fosfor bjudna, av nella och ekologiska nyckeltal. Nycktill kustvatten samt utgifter för avfallseltalen är strukturerade enligt FN:s hantering Den understrukna texten DSR-kedja och förslaget avser att mer är förslag till nyckeltal som liknar de detaljerat täcka hela hållbarhets- Gröna nyckeltalen. FN/CSD uppmärkbegreppet. Totalt har FN/CSD utarsammar i en utvärdering även miljöbetat 134 indikatorer för hållbar utmärkta intressant framveckling i sin helhet, 54 indika- varor som en varav tida indikator. torer faller inom kategorin ekologiska

Några de länder testar och finns drygt 70 indikatorer inom av som utvärderar FN/CSD:s förslag påpekar OECD:s system kallat OECD Core att det saknas vissa områden bör Set of Environmental Indicazors. som följas upp med nyckeltal. Exempel på Indikatorerna är strukturerade enligt sådana områden är transporter, be- PSR-modellen och är indelade i folkningens medvetenhet och hållbar miljöproblemområden finns inom som användning av begränsade natur- de tre kategorierna näringssektorer, resurser. Vidare har flera av test- miljöproblem och naturresurser. Dessländerna haft problem med att få fram utom finns några generella indikatorer tillförlitliga dataunderlag vilket resul- inte hänförs till specifika problemsom terat i att de inte hittat bra indikatorer områden. OECD:s uppsättning av på områden är specificerade i indikatorer är fortfarande under som ut- FN/CSD:s lista. Några av problem- veckling, och har för avsikt man att områdena har varit hantering gif- successivt fylla på med indiav nya tiga kemikalier och hantering far- katorer. av ligt avfall. De näringssektorer ingår som är energi, trafik, skog och jordbruk. De 4.2.2 Världsbanken miljöproblem som ingår är klimatför- Världsbanken presenterade år 1997 ändring, föitunning av ozonskiktet, förett samlat arbete med globala indi- surning, övergödning, toxiska ämnen, katorer syftar till att visa hur tätortskvalitet, biologisk mångfald/ som utvecklingen går mot de internationella landskap och avfall. De naturresurser målen. som ingår är vatten, skog, fisk och Världsbankens arbete inklude- mark/land. indikatorer för social, ekonomisk De identifierade indikatorerna rar och ekologisk utveckling. I 1998 års delas också in i kort- respektive långupplaga indikatorarbetet har de siktiga. Med kortsiktiga indikatorer av ekologiska indikatorerna blivit fler. 9 avses sådana man kan börja använda Världsbanken har delat indi- direkt, där data med acceptabel kvaliupp katorerna på miljöområdet i 13 områ- tet finns tillgängligt. Långsiktiga den. För vart och dessa områ- indikatorer är sådana bättre utett av som den finns mellan två och indika- trycker det man vill ha på, sex svar men torer.° för vilka det i dag inte finns tillräckligt dataunderlag." 4.2.3 OECD 4.2.4 EU-kommissionens Miljöindikatorer publicerades av

expertgrupp

OECD första gången år 1994, med syftet att indikatorerna ska verk- På EU-nivå har arbetet intensifierats vara tyg för att följa miljöarbete och under 1999 och ett förslag till indikaupp miljöåtgärder i OECD:s medlems- torer ska presenteras till Ministerråländer. dets möte i Helsingfors, december Indikatorerna är avsedda att 1999. Det europeiska arbetet, som leds presentera detaljerad bild än av EU-kommissionen, har delvis sin en mer vad de Gröna nyckeltalen gör. Totalt utgångspunkt i det faktum att enskilda

länder, bl.a. Sverige, börjat utveckla 4.2.5 Europeiska miljöbyrån

ett fåtal rubrikindikatorer. På EU-kom-

Europeiska miljöbyrån EEA presenmissionen initiativ skapades en expert- terade i juni 1999 sin miljötillstånds-

grupp bestående av representanter

rapport Miljön i Europa vid sekelfrån DGXI, Eurostat och Europeiska

skiftet. I rapporten beskriver EEA en Miljöbyrån, EEA, samt deltagare från

kommande rapport som går under

Sverige och de övriga medlemsländ- arbetsnamnet EU-miljösignaler.

erna. Expertgruppen har lagt fram ett

Rapporten kommer att använda indikaförsta förslag till ett fåtal så kallade

torer som redskap för att årligen visa rubrikindikatorer. Indikatorema syftar

utvecklingen miljöområdet i Europa. till att vara ett kommunikationsredskap

Dessa indikatorer avser ge en mer och att uppmärksamma de viktigaste

frekvent övervakning av framsteg och miljöproblemen och riktar sig till EU:s

trender mot en hållbar utveckling i beslutsfattare så väl som allmänhet.

Europa och komplettera de miljö- De nuvarande förslaget innehåller tio

tillståndsrapporter EEA ska leverera

områden är vik-

som gruppen anser vart fjärde år. EU-miljösignaler betiga att följa. Dessa tio är:

står i nuläget av 60 indikatorer som

koncentrerar sig på den ekologiska °Klimatförändring

utvecklingen och syftar till att vara Luftkvalitet

heltäckande. EEA:s DPSIR-modell -Tätortsområden

används som arbetsmetod. E U-miljö- Vattenkvalitet hav och sjö

signaler beräknas vara färdiga sent

-Vattentillgång år 1999.

-Ömtåli ekosystem kust, våtmarker

ga och bergsområden 4.2.6 Nordiska ministerrådet

Natur och biologisk mångfald

Inom för Nordiska ministerrå-

ramen

-Markanvändning

det arbetar de nordiska länderna med Kemikalier

indikatorer som till stor del baseras

-Resursanvändning och avfall

OECD:s system. Men det finns också

skillnader som beror att man har För varje område vill gruppen ha en

anpassat indikatorerna för att spegla indikator. I nuläget formulerar man två

förhållanden som är speciella i Norindikatorer. En idealindikator för vil-

den. De milj öindikatorer som Nordiska ken data saknas idag, och en indika-

ministerrådet redovisar i rapporten, tor som kan redovisas med befintlig

Indicators of the State of the Envstatistik och som kan användas som

ironment in the Nordic Countries, mått tillsvidare. Gruppen påpekar att

håller att uppdateras och ska preval av de områden man vill följa inte

under år 1999. Syftet

senteras senare bör styras av statistiktillgång i nuläget,

med rapporten är att ge en beskrivoch att ny statistik kan behöva tas fram

ning av tillståndet i miljön i de nordför att kunna redovisa den ideala

iska länderna och att peka behov indikatom. Förslaget finns redovisat i

av förändring i samhället. sin helhet i bilaga

Miljöindikatorema är indelade

enligt den s.k. PSR-kedjan. För varje

indikator görs en bedömning av huru- är att effektivt skydda miljön. I rapvida utvecklingen är positiv, litenloför- porten har tidigare presenterade indiändrad, eller negativ. För de flesta katorer reviderats. Strategin omfattar indikatorer redovisas denna bedöm- förslag på ca 150 indikatorer varav 14 ning separat för varje land. Förutom är rubrikindikatorer. Storbritannien indelningen i PSR-kedjan, delas strukturerar sina indikatorer enligt moindikatorerna in i områden som för- dellen som innebär att nyckeltal koppsurning och klimatförändring, vilket las till ett mål. Indikatorema är ämmotsvarar OECD:s modell. Totalt nade att täcka alla tre dimensionerna finns det 13 områden och 45 indika- i hållbarhetsbegreppet, dels med torer som avser att vara heltäckande många indikatorer och dels med några och alltså inte rubrikindikatorer. 2 få utplockade rubrikindikatorer.

Tanken är att indikatorerna ska pre- 4.2-.7 Tyskland årligen två dem tredje

senteras av vart Tyskland har förslag år resp. vart femte år, och syftet är

presenterat ett med nio nationella rubrikindikatorer. att de ska öka medvetenheten genom Indikatorema är utvalda inom följ ande att förmedla information om huruvida

miljöornråden: klimat, luft, mark, utvecklingen går mot ett hållbart samsex natur, resurser. hälle. Indikatorema ska vara använd-

vatten,

bara och informativa för näringslivet, Klimat- utsläpp koldioxid i kommuner och för allmänheten. In-

av -Luft- svaveldioxid, kväve- tressant att notera är att Storbritan-

utsläpp av oxider, ammoniak och flyktiga nien tar upp ekologisk anpassning i den

organiska ämnen VOC offentliga verksamheten, medvetenhet -Mark- daglig ökning markyta om hållbar utveckling i skolor och nä-

av som täcks bostäder, infrastruktur ringslivet engagemang i miljöfrågor

av

som indikatorer i den större uppsättm.m. -Natur- areal ekologiskt prioriterade ningen nyckeltal.

områden -Vatten- kvävebelastning i vattendrag, Storbritannien föreslår följande 14 andel vattendrag uppfyller rubrikindikatorer:

som vissa kemiska krav -B NP -Resurser- energiproduktivitet, dvs. -Investeringar i offentliga sektorn, i BNP relaterat till energikonsumtio- näringslivet och den privata sfä-

nen,samt råmaterialproduktivitet, ren.

dvs.BNP relaterat till användningen Andel av befolkningen i arbetsför ål-

icke-fömyelsebara råmaterial der har arbete. av som

Befolkningens utbildning och kvali- 4.2.8 Storbritannien fikationer vid 19 års ålder

Befolkningens förväntad livslängd I maj 1999 presenterade miljödeparte-

-Hem som bedöms olämpliga som bomentet i Storbritannien rapporten A

städer Better Quality Of Life a strategy

-

°Nivå brottslighet for Sustainable Development in the

Utsläpp av växthusgaser UK. Ett huvudmålen med strategin

av

Antal dagar med luftföroreningar rubrikindikatorer. Dessa indikatorer över gränsvärdena har delvis syfte och bygger på

samma Trafik väg idé som de Gröna nyckeltalen.

samma -Floder med bra eller godkänd vatten- Exempel gemensamma utgångskvalitet punkter är att talen skall vara enkla Population vilda fåglar att förstå, till antalet och baserade

av Nya bostäder byggda tidigare be- beñntli g statistik. Att rubrikindikabyggd mark torerna skall vara få till antalet gör att Avfallsmängd och avfallshantering allt inte kan täckas in. En jämförelse

med system med fler och mer omfat- 4.3 Sammanfattande tande indikatorer där denna begränsjämförelse ning inte finns blir således missvisande. På översiktlig jäm- De redovisade indikatorerna i

nästa sida finns en

Miljövårdsberedning- tabellens andra kolumn är EU-komförelse mellan

missionens expertgrupps förslag som ens samtliga tolv förslag till Gröna

är möjliga att ta fram idag. nyckeltal och några av de nyckeltal man anser

Förslaget finns redovisat i sin helhet i som tagits fram internationellt. De jämförelser bilaga

som görs här är gentemot sådana nyckeltal definieras som

som

Nyckeltal hos EU-kommissionens expertgrupp, Tyskland,

Storbritannien och Sverige

tabellen baseras på förslag under utveckling

Miljövårdsberedningens EU-kommisionens Miljöbarometer Headline Gröna nyckeltal förslag till Headline Tyskland lndicators

Indicators Storbritannien

Energianvändning Energitillgångprimary Energianvändning totalt och relaterat till BNP energysupply relaterat till BNP samtel lör uppvärmning

Materialanvändning Volym av avfall till deponi Hesursproduktivitet Total total materialomsättning idealindikator Total råvarumaterial avfallsmängd TMR samt avfall till soptipp Material RequiremenIMFt relaterat till BNP och mängd till

deponi Kemikalieanvändning Ett med avseende giftighet totala volymen hälso-eller viktat index på användning miljöfarliga kemikalier av kemikalier

Växthuseffekt Utsläppav växthusgaser, Utsläpp av Utsläppav utsläppav koldioxid indexav de tre gaserna koldioxid koldioxid

C02, CH4,N20

Försurning Utsläppav luftföroreningar- Utsläpp av Antal dagar med utsläpp till luft avS02 samt VOCs, so, NOX,NHa luftföroreningar-SO- luftföroreningar utsläpp till luftav NOX NOx,NH3,VOCs övergränsvärdena

2, Luftkvalitet i tätort eller antal dagar med bensenhalt i tätortsluft luftföroreningar över

gränsvärden vid vissa

mätplatser Övergödning Sjö: andel vattendrag Kvävebelastni

som ng i tillförsel avfosfor och kväve klarar EU och nationellakrav vattendrag till hav eller N och P koncentrationer

i större floder

Hav: Eutrofieringsindex av

kväve och fosfor till

kustomráden och haven

Biologisk mångfald Andel skyddat område Areal ekologiskt

Population av livsmiljöer för biologisk enligt NATURA 2000 prioriterade vilda fåglar mångfald samt andelen områden index pá skyddad skog artmángfald

Miljöanpassaie färdsätt Passagerar km med bil Vägtrafik i andel kollektiva transporter engelska mil m.mtillarbete/skola,samtantal km med bil per innevånare och år

Miljöanpassade inköp inköpavmiljömärktaprodukter, samt miljöanpassad offentlig upphandling

Kretslopp av näringsämnen áterföring av fosfor till odlingsmark

Miljöanpassade arbetsätt skolor med utmärkelsen Miljöskola, samt företag med miljöledningssystem

övårdsberedning-

W örslag till Gröna

g i

pplpeltal

I detta kapitel föreslås och presente- Livsmiljöindex-Skog, parat som ras Gröna nyckeltal följande om- och

Livsmiljöindex-Hav etc. samman-

råden: övergripande Livsmiljöslagna till ett index för biologisk mångfald. Biologisk mångfald

Livsmiljöer för biologisk 5.1.2 Utvecklingen mångfald Naturvårdsverket har vid närmare Materialanvändning undersökning av tillgängligt data- Total materialomsättning - underlag, sett att arbete återstår för Kemikalieanvändning att få fram de data som behövs för att Mängd farliga kemiska produkter - visa på en utveckling av nyckeltalet. Miljöanpassade inköp Utveckling av nyckeltalet kan tas fram Inköp av miljömärkta produkter - för livsmiljön Skog och sannorlikt Miljöanpassad offentlig - också helt eller delvis för livsmiljön

- upphandling Odlingslandskap till den 1 februari Miljöanpassade arbetssätt år 2000. Statistik för livsmiljöerna Skolor med utmärkelsen - Sjöar och Hav beräknas kunna fin- Miljöskola

framme till hösten år 2000. nas

5.1.3 Miljövårdsberedningens

5.1 Nyckeltal för biologisk överväganden.

mångfald

I Sverige finns omkring 50 000 arter av växter och djur. När det gäller vissa

5.1.1 Miljövårdsberedningens

artgrupper, främst mossor och lavar,

förslag

är Sverige väl så artrikt som den tro- Miljövårdsberedningen föreslår föl- piska regnskogen. Åtskilliga inom

arter jande mått som nyckeltal för biologisk dessa har betydande delar

grupper av mångfald sitt europeiska bestånd här. Den di-

rekta orsaken till att arter trängs unjöer för biologisk mångfald dan och försvinner är i de flesta fall i kyddad skog tidigare redo- deras livsmiljöer förändras eller - att Ö SOU 1998:170 förstörs.

Naturvårdsverket har presente- Talet om livsmiljöer tas fram genom rat tre förslag för att i ett nyckeltal

att i ett index mäta och väga ihop valda följa den biologiska mångfalden. Vi har förutsättningar för arternas överlev- övervägt dessa förslag och konnoga nad i de fyra olika livsmiljöerna Skog, det är svårt välja staterat att att ett Odlingslandskap, Sjöar och Hav. mått rättvist sätt speglar

som ett Dessa naturtyper redovisas både se- utvecklingen den biologiska mång-

av

falden i landet. Det finns ingen natur- bild av om det blivit bättre eller sämre typ eller art återger den utan att behöva tränga in i all under-

som ensam komplexa verkligheten. Det mått liggande information. valt Livsmiljöer för biologisk mång- Vi föreslår att nyckeltalet redo-

fald bedömer vi ger den bästa visas både som ett sammansatt index

täckningen för att följa bevarandet av för de olika livsmiljöuppdelade måtten, Sveriges biologiska mångfald. Våra och som index som anges för var och överväganden avseende förslagen re- en av miljötyperna skogslandskap, dovisas i det följande. odlingslandskap, sjöar och våtmarker

respektive havsmiljö. Redovisningen Livsmiljäe/Qför biologisk mångfald kan göras i ett och samma diagram. Vi har efter överväganden valt nyckel- Varje mått utgår från ett referenstalet livsmiljöer för biologisk mångfald värde, troligen 100, för att få samma redovisat i form av index. Detta vikt. I referensvärdet inverteras mått nyckeltal speglar viktiga förutsätt- med negativ inverkan så att t.ex. minsningar för bevarande av den biologiska kad areal syrefria bottnar ökar värdet mångfalden i Sverige. Påverkas för- indexet Livsmiljö hav. Genom att utsättningarna så förändras mångfal- även redovisa de olika livsmiljöerna den i positiv eller negativ riktning. var för sig bör det bli lättare att förstå Nyckeltalet har fokus viktiga kom- nyckeltalet och att analysera förändponenter i miljön för biologisk mång- ringar. De olika mil jötyperna bör även fald i fyra strategiskt valda livsmiljöer. särredovisas, därför att i det samman- Vi har tidigare föreslagit nyckeltalet lagda nyckeltalet kan det förhållandet

- Andel skyddad skog. Talet mäts som uppstå att en positiv utveckling av ett andel skyddad skog av produktiv mått i en miljötyp döljs av en negativ skogsmark, fjällnära och icke fjällnära utveckling ett annat mått i en an-

av skog.. Det nyckeltalet behöver, för att nan miljö. ge större bredd i begreppet biologisk Med det föreslagna nyckeltalets mångfald, kompletteras med ett konstruktion är att det är möjligt att nyckeltal som mäter flera vikti ga natur- vid behov förändra uppsättningen av typer. mått. Eventuella framtida tillägg för-

av

Riktningen nyckeltalets för- utsättningar som anses angelägna att ändring utgör informationen om till- följa under en miljötyp bör om möjligt ståndet för landets biologiska mång- åtföljas tillägg under de andra för

av fald. Vid behov av analys av vad för- att ge alla livsmiljöer samma vikt vid ändringen beror på finns en stor sammanvägningen. mängd information att tillgå i underla- För var och en av miljötyperna get till nyckeltalen. Detta förhållande Skog, Odlingslandskap, Sjöar/våtatt stora informationsmängder förlo- marker samt Hav, väljs tre mått. ras i det sammanlagda indexet, är inte Dessa mått är utifrån dagens kunskap unikt för nyckeltalet Livsmiljö för bio- och tillgängliga data, vikti ga förutsättlogisk mångfald. Bruttonationalpro- ningar för bevarande av den biologiska dukten, och konsumentprisindex är mångfalden i den miljön. Även rad

en andra exempel där mottagaren får en andra överväganden ligger bakom

Naturvårdsverkets val ingående utelämnats av Naturvårdsverket, trots av mått bl.a. att olika samhällssektorer dess stora betydelse för den biologiska

har tydlig relation till valda ingå- mångfalden. Avseende våtmarker been ende mått. Varje mått är valt för att dömer Naturvårdsverket efter över-

vara påverkbart, dvs. det är genom syn av datatillgången att underlaget är

beslut och åtgärder möjligt att förändra så bristfälligt att även våtmarker tills-

en utveckling av nyckel- vidare bör utelämnas i nyckeltalet. ogynnsam talet. Exempel sådana åtgärder är Därför föreslår Naturvårdsverket att

krav vid skogsskötsel och olika åtgär- våtmarker tillsvidare inte ingår bland

der mot försurningen och övergöd- måtten.Vi delar Naturvårdsverkets

ningen i sjöar och hav. bedömning att förutsättningar för bio-

Andelen reglerade älvar har logisk mångfald i fjällmiljön och våt-

övervägts ett tänkbart mått. Måt- marker bör införas i nyckeltalet så som tet anses dock med nuvarande riks- snart det är möjligt.

dagsbeslut de kvarvarande stora Nedan redogörs för hur Naturom oreglerade älvarna visa sådan liten vårdsverket resonerat avseende möj-

förändring över tiden att andra mått ligheter och svårigheter att få fram

har valts för livsmiljön Sjöar. relevanta data för att följa viktiga för-

utsättningar för den biologiska mång- Följande mått föreslås för de fyra falden. kan finnas tillgängliga i början

livsmiljöernaTecknet + anger

år 2000 genom bearbetning av maav positiv och - anger negativ inverterial från befintliga eller beslutade kan den biologiska mångfalden. miljöövervakningssystem. Underlaget

har tagits fram av Naturvårdsverket SKOG: förekomst av död ved +, efter den remissomgång som gjordes förekomst gammal skog +, av samtliga förslag. Miljövårdsberedav lövinslag +. ningen har därför delat underlaget med

närmast berörda instanser för att få ODLINGSLANDSKAP: ogödslade deras synpunkter. Deras synpunkter ängs- och hagmarker +, förekomst har arbetats in i texten. småvatten mindre än två hektar av +, förekomst av gamla lövträd i Bakgrund och bedömning av dataodlingsmarker +. underlag

Underlag för alla måtten för miljötypen SJÖAR: försurningsläget -, skog kan efter bearbetningar hämtas övergödningsläget -. från riksskogstaxeringen. Denna tax-

ering har bedrivits under många de- HAV: syrefria bottnar -, cennier. övergödningssituationen -, ostörda Förekomst död ved i olika av grunda bottnar +. nedbrytningsstadier är betyav stor delse för skogens biologiska mångfald, Kunskapen om förutsättningarna för framförallt vedlevande insekter, svambiologisk mångfald i fjällmiljön är idag Mängden död par, lavar och mossor. bitvis så osäker att den naturtypen har uppvisar betydande ved per hektar en

variation över landet. Möjligheterna att i LIM-projektet kommer att utgöra

unmot den bakgrunden få ett rättvisande derlaget för den samordnade miljömått ur perspektivet biologisk mång- övervakningen i odlingslandskapet. fald undersöks för närvarande. Naturvårdsverket har lagt ut uppdrag

Förekomst av gammal skog är till Miljödatacenter i Kiruna för att mycket betydelsefullt för den biolo- kvalitetsgranska befintliga databaser. giska mångfalden. Möjligheterna att ArtDatabanken det olyckligt att

anser definiera andel gammal skog som använda LIM-projektet som underlag skog äldre än 150 år i de nordligare eftersom detta inte alls kan

sägas reregionerna och äldre än 130 år i de presentera hela Sverige. Data kan södra regionerna undersöks av Na- därför bli missvisande varför jordturvårdsverket. Skogsstyrelsen har i bmksstatistiken bör utvecklas istället. arbetet med miljökvalitetsmålet Le- Arealen småvatten de bör föl-

anser vande skogar föreslagit att definitio- jas via fjärranalys. Jordbruksverket är nen gammal skog är skog äldre än tveksamma till vad referensområdena 120 år i södra Sverige, samt 140 år i i LIM-projektet säger om den biolonorra Sverige. giska mångfalden i hela landet. De

Lövdominerad skog såväl framför att LIM-projektet kanske har som inslag av lövträd i barrskog är av den bästa statistik som finns för tillvärde för den biologiska mångfalden fället. Denna planeras in kort ersättas och går att ange olika sätt. Mest miljöövervakningens

av programrelevant för den biologiska mångfal- område Landskap. En väl genomtänkt den är andelen skog med en given löv- uppföljning ängs- och hagmarksin-

av andel. Naturvårdsverket föreslår att venteringen bör ge en god uppfattning måttet ska anges som andelen skog förändring.

om med en lövandel över 40 procent. De ogödslade ängs- och hag- Detta mått har dock visat sig vara markerna representerar kanske de mycket stabilt under de senaste 15 viktigaste miljöerna i odlingslandskapet åren, varför fortsatt utvecklingsarbete när det gäller bevarande av biologisk behövs för att öka måttets rörlighet. mångfald. Statistik finns över de area- Skogsstyrelsen hari arbetet med miljö- ler ogödslade ängs- och hagmarker kvalitetsmålet Levande skogar före- fått miljöstöd. Många mindre bru-

som slagit att andel lövrik skog följs. kare söker dock inte stöd varför

un-

Enligt Naturvårdsverket ger derlaget blir något missvisande. Uppnuvarande jordbruksstatistik inget till- gifter om andel och eventuella förändfredsställande underlag till måtten för ringar över tiden kan även hämtas ur miljötypen odlingslandskap. I stället det ovan nämnda LIM-projektet. bedömer de att data kan hämtas från Jordbruksverket att miljöstöden

anser de områden som etablerades i sam- för den hävdade, ogödslade ängs- och band med uppdraget att följa effek- hagmarken kan komplettera uppgifterna av det livsmedelspolitiska beslu- terna ur LIM-projektet. tet år 1992, det så kallade LIM-pro- Inslaget småvatten i 0a-

av jektet. Effekterna omfattar såväl na- lingslandskapet är även det mycket tur- som kultunniljön. Dessa områden viktigt för bevarandet hela denna

av

landskapstyps biologiska mångfald, för stor vikt då antal sjöar mäts, är det framförallt fåglar och kräldjur. Ratio- enligt Naturvårdsverket, mer relevant naliseringar under hela 1900-talet har att följa försurad sjöyta. Ett sådant inneburit att småvattnen kraftigt redu- mått kan tas fram genom en kombicerats. Det måste, enligt Naturvårs- nation fältdata och modellering och av verket, undersökas närmare typ- visar att andelen försurad sjöyta idag om områdena i LIM-projektet tillräck- är 10 procent av den totala sjöytan. ger lig information dessa förändringar. Fiskeriverket instämmer i att arealen om Arealen småvatten kan även tas fram sjöyta är bättre än antal sjöar. De ser Lantmäteriverkets databaser. även gärna ett mått den kalkade genom Jordbruksverket framför att miljö- arealen för att kunna följa om ökad stödsstatistiken god upplysning försurad sjöyta beror direkt av minsger en om nyanläggning vilket kan ge viss kad kalkning. information inslaget småvatten. Övergödningen av sjöar och om av De gamla lövträden, ofta vattendrag leder till att vattenmiljön ensamt stående, i odlingslandskapet ska- förändras i så måtto att sjötypen blir viktiga livsmiljöer för många växt- mer näringsrik och att ekosystemet par och djurarter. Senare tids forskning har genom detta ändras. Artsammanvisat att dessa träd i södra Sverige sättningen i sjö beror till stor del av en också har viktig funktion för sjöns näringshalt. Övergödningen var en mer skogsbundna här fått al- tidigare ett större problem än idag då arter som en ternativ miljö i avsaknad gamla löv- utbyggnaden av vattenreningsverk av träd i skogslandskapet. Förutom LIM- minskat utsläppen av bl.a. fosfor. typområdena kan det, enligt Natur- Dock har påverkan från jordbruket, vårdsverket, finnas möjligheter att genom näringsläckage, ökat senare hämta data från Riksskogstaxeringens tid. Samma detaljerade underlag som databaser. Jordbruksverket för försurade sjöar finns inte för översaknar en precisering vad är ett gammalt gödda sjöar. Måttet föreslås av Naav som träd och andra kriterier för att träden turvårdsverket bygga fosforhalten ett mått odlingslandskapets bio- i flodmynningarna som arealviktas ger logiska mångfald. med aktuellt avrinningsområdes yta. Avseende livsmiljön sjö är för- Fosforhalten i flodmynningarna mäts sumingen det största hotet mot ytvatt- kontinuerligt som tillförseln till omgibiologiska mångfald. Genom be- vande hav vilket innebär att måttet kan nens tydande kalkningsinsatser idag ett tas fram årligen. ArtDatabanken anges uppehållande försvar för att kunna vid- att ett sådant mått är mycket disser makthålla den viktigaste mångfalden. kutabelt bl.a. då många kraftigt över- Kalkningen påverkar naturligtvis sta- gödda sjöar släpper ifrån sig mycket tistiken rörande försumingsläget. Trots lite fosfor. kalkning är idag cirka 17 000 sjöar Förekomst av våtmarker är ett försurade mänskliga aktivite- typiskt inslag i den svenska landskagenom Av totalt cirka 90 000 sjöar inne- pet och viktigt för bevarandet av den ter. bär det cirka 20 procent. Eftersom rika biologiska mångfald som präglar antalet små försurade sjöar får allt- dessa miljötyper. Dikningar, torvtäkter en

etc. har påverkat denna förekomst sättas med siktdjupsmätningar vilka utnegativt. Genom den sedan 20 år på- förs återkommande. Det återstår mer gående våtmarksinventeringen har dock del utvecklingsarbete för att en en databas byggts upp för att ge kunna vikta mätningarna samman planeringsunderlag för skydd och be- ett bra sätt. Naturhistoriska riksmuseet varande av de värdefullaste våtmarke- har framfört att siktdj upsmätnin är gar rna. Denna databas har dock för ore- tänkbara som ett mått på övergödgelbunden uppdatering för att kunna ningen, att det kräver studie men en utgöra ett underlag för måttet. I fram- för att lösa när och hur måttet bör tiden bör den utvidgade miljööver- avläsas. De påtalar att siktdj upets norvakningen kunna lämna bättre data- mala årsvariationer med tanke på underlag. ArtDatabanken framför att vattentemperaturer och stormar måste en av de viktigaste negativa faktorerna beaktas. för biologisk mångfald i våtmarker är Olika ingrepp, muddringar, igenväxning till följd minskat bete, byggnation etc. utgör hot av ett mot kvävenedfall och markavvattning. De grundområden. För närvarande finns påtalar att denna bör kunna det ingen heltäckande systematisk process följas med fjärranalys. informationsinsamling rörande ingrepp För livsmiljön hav är över- och störningar i dessa miljöer. Det är, gödningen, tillsammans med miljö- enligt Naturvårdsverket, möjligt att gifter, det dominerande miljöpro- samla denna information fjärgenom blemet. Ökad övergödning har di- ranalys det krävs utvecklingsaren men rekt påverkan havets biologiska bete för att göra detta effektivt ett mångfald långsamt förändras till och jämförbart sätt. ArtDatabanken som karaktär och sammansättning. Utbred- att det är viktigare att få med anser ningen av syrefria bottnar i haven areal berörs bottentrålning än ger som av en viss information framförallt att följa övergående ingrepp. om mer Övergödningen av havet. Detta mått Fiskeriverket framför att ostörda kan SMHI, uppdrag från Natur- grunda bottnar är ett viktigt mått. De vårdsverket, ta fram årligen. har planer tillsammans med att, ev. Grundområden, framförallt Naturvårdsverket, inventera för fiskostörda bottnar i vikar etc. utgör reproduktion viktiga kustområden. mycket värdefulla lokaler för växt- Miljövårdsberedningen anser och djurarter. Dessa områden är också det viktigt att mått bästa möjsom viktiga för reproduktion fisk och liga sätt följer förutsättningarna för den av har därmed stor betydelse för hela biologiska mångfalden i de valda havsmiljön. Avseende mått på ostörda livsmiljöerna tas fram. Vi kan konstabottnar så har data över förhållandet tera att Naturvårdsverket och hörda makroalger/trådalger på hårdbottnar instanser att vidareutveckling anser samt opåverkade mjukbottnar visat sig behövs för att fastställa bra sätt att ha alltför dålig geografisk täckning mäta förutsättningarna. Miljövårdsvarför måtten utgått från Naturvårds- beredningen förutsätter detta att arverkets tidigare förslag. De måtten bete fortskrider. Vi konstaterar sambör, enligt Naturvårdsverket, kunna er- tidigt att det i allt pågående indikator-

avvägning mellan det Det skisserade nyckeltalet Artmångarbete sker en ideala och vad är möjligt att uppnå fald kräver att ett brett urval ca som med utgångspunkt från befintlig sta- 150 arter följs årligen. Ska nyckeltalet tistik. Naturvårdsverket har bedömt att bli rättvisande måste vissa arter som i

statistik för kunna visa utvecklingen dag inte övervakas ingå i underlaget att nyckeltalet fram för livs- exempelvis ryggradslösa djur och av kan tas och sannorlikt också helt kryptogamer. Underlag till ett sådant miljön Skog delvis för livsmiljön Odlings- nyckeltal saknas idag. För att få fram eller landskap till den l februari år 2000. ett sådant nyckeltal krävs därmed yt- Statistik för livsmiljöerna Sjöar och terligare medel inom ramen för den

Hav beräknas kunna finnas framme nationella miljöövervakningen. Det in-

till hösten år 2000. Den statistiken bör dex, som tas fram genom att mäta ardå kunna överlämnas till regeringen ternas situation i så olika enheter, som underlag för regeringens nämnts är mycket svårtillgängoch utgöra ovan, presentation nyckeltalen. ligt för andra än insatta. Påverkav barheten blir därför mindre än då för-

Artmångfald utsättningar i livsmiljöer mäts. Livs-

Naturvårdsverket har för Miljövårds- miljöernas förutsättningar kan även ge beredningen också förslag tidigare information om behovet av presenterat en nyckeltal mäter arternas åtgärder för att värna den biologiska ett som mångfald. Utgångspunkten för så- mångfalden. Mot den bakgrunden har ett nyckeltal i index mäta valt att inte föreslå artmångfaldsdant är att ett den artmångfaldens utveckling i index nyckeltal för biologisk stora som landet. Detta skulle göras indirekt ge- mångfald.

ett urval så kallade indikatornom av Förenklat skulle ett sådant in- Rödlistade arter arter. dex innebära urval Miljövårdsberedningen har även överatt ett arter - ungefär 150 stycken väljs för ingå i vägt ett förslag till nyckeltal som fölatt indexet. Urvalet ska representa- jer landets rödlistade arter. Talet fövara svenska eller reslås konstrueras i indexform och så tivt för flertalet arter känsliga/indikativa för miljöföränd- antal steg uppåt att man summerar ringar möjliga övervaka på eller nedåt för art i en rödlistesamt att en årlig basis. Högst 20 hierarki. Denna hierarki består av fölen procent av får sakna data givet år. Det jande kategorier: försvunnen, arterna ett sex sammanlagda gröna nyckeltalet för akut hotad, starkt hotad, sårbar, artmångfald blir alla art- missgynnad/insarsberoende samt summan av delnyckeltal delad med antal ingå- fara. Förändringarna registreers utom ende Arternas situation kan mä- för de arter där hotsituationen förarter. ras olika enheter, antal indivi- ändrats, dvs. art flyttats från tas i t.ex. om en der, antal under året, avskjut- kategori till en annan. Indexet föungar en ningsstatistik eller index från invente- reslås beräknas enligt följande: rade provytor/standardrutter. Situatio- förändringssteg i hierarkin/n x 100,

för sammanfattas i ett in- där är antal rödlistade arter. nen arterna n dex.

Ett nyckeltal om rödlistade arter skulle Dessa förslag har beskrivits kortfat-

vara ett, enligt vår bedömning, svår- tat under våra överväganden.

tillgängligt index av förändringarna för Flertalet remissinstanser tycker att tavåra mest utsatta arter, där koppling let Livsmiljö för biologisk mångfald är

till åtgärder inte går att påvisa. Dessa bra och bör att naturtyperna även re-

arters verkliga indikation på den bio- dovisas Några saknade separat. en

logiska mångfalden har ifrågasätts diskussion osäkerheten i siffror och om från experthåll och vissa data.Vissa förespråkar mått menar att ett som

mängden av t.ex. utter säger föga mäter artmångfald eller förekomst om av

den biologiska mångfalden i den natur- viss ArtDatabanken önskar en art. att

typ den lever Miljövårdsberedningen uttalar viljeen

riktning om att Artmångfaldsindex i Den övervakning av rödlist-

framtiden bör tas fram. AssiDomän orna som görs i dag ungefär vart påpekar att det finns ett pedagogiskt femte år, ger värdefull information i

den nationella problem med att död ved faktiskt är

miljöövervakningen.

bra för mångfalden eftersom där finns Den artövervakning görs som ger kopplingar till försumingsskadad skog. också en viktig kompletterande infor-

De påpekade att andel löv bör mation om det faktiska arttillståndet i vara

absoluta tal andel. De framförde de olika livsmiljöerna. Viktiga inte

även att gammal skog finns i normal-

livsmiljöbetingade effekter den bio-

bruket av skog då enskilda logiska mångfalden t.ex. blyför- men som som giftning träd, inte sammanhängande områden. av fåglar eller andra djur, kan

Skogstyrelsen att andel löv bör upptäckas genom artövervakningen. anser

definieras. Jordbruksverket att anser

hävdade ängs- och hagmarker skulle 5.1.4 Naturvårdsverkets förslag vara ett bättre mått än ogödslade och mar-

remissinstansernas syn-

ker. Vidare saknar definition man en

punkter

av gamla träd och tillägger att det sak-

Naturvårdsverket har presenterat tre mått för åkermark. nas Centrum för

olika förslag till nyckeltal för biologisk ekologisk hållbarhet saknar definien mångfald. Förslagen har utvecklats i tion av vad gamla träd är. De poäng-

samarbete med ArtDatabanken och terar angående andel löv i skogen att

Naturhistoriska riksmuseet. Miljö- lövträd är viktigast för mångfalden om vårdsberedningens förslag överens- de finns i större sammanhängande be-

stämmer med Naturvårdsverkets förstånd. Instansen tycker vidare att nam-

slag Livsmiljö för biologisk mång- på sjöar net gruppen och våtmarker

fald. Naturvårdsverket att ett bör ändras anser till vattendrag och våt-

nyckeltal konstruerat enligt denna marker och att reglerade älvar bör

modell täcker utvecklingen förut- i nyckeltalet. av synas De påtalar även

sättningarna för bevarande Sveri- det finns naturligt av att sura sjöar som

ges biologiska mångfald i stort. De två inte ska räknas med i nyckeltalet.

övriga förslagen från Naturvårdsver- Östersunds kommun ser gärna att regket är index för artmångfald respek- lerade älvar är med i nyckeltalet.

tive index för s.k. rödlistade arter. Naturvetareförbundet anser att fjäll-

miljön bör inkluderas snarast möjligt. 5.2 Nyckeltal för kemikalie- Att annan påverkan som jakt, fiske, användningen

miljögifter och landskapets fragmentering inte ingår i nyckeltalet bör kom- 5.2.1 Miljövårdsberedningens

menteras. Svenska arbetsgivare- förslag föreningen och Lantbrukarnas riksför-

Miljövårdsberedningen föreslår föl-

buárm saknar tal om odlingsmarken.

jande nyckeltal mått samhäl-

som Umeå Miliöhögskola och Väg- och

lets hantering av kemikalier: transnortforskningsinstitutet. VTI poängterar att det i nyckeltalet saknas

Mängden klassificerat hälso- eller hänsyn till den påverkan biologiska

miljöfarliga kemiska produkter mätt i mångfalden som fragmenteringen av

ton per person och år. naturtyper innebär. Dessutom anser VTI att landskapets kulturhistoriska

5.2.2 Utvecklingen

värden bör tas upp. VTI saknar också

Volymen av samtliga klassificerat skärgårdsmilj öer och fjällen i talet.

miljö- eller hälsofarliga kemiska pro-

dukter, var 61 miljoner ton år 1998. 5.1.5 Beslutade mål

Av den totala volymen var ca 35 mil- Sverige har genom att ansluta sig till

joner ton klassificerat farliga petrokonventionen om biologisk mångfald

leumbaserade bränslen, dvs. diesel, åtagit sig att aktivt värna den biolo-

bensin och oljor för förbränning. Av giska mångfalden.Enli miljökvalitet-

olika skäl, som redovisas under översmålen i regeringens proposition

väganden, har vi valt att inte ta med Svenska miljömål prop. 1997/98: 145

petroleumbaserade bränslen i redovisska den biologiska mångfalden säker-

ningen av nyckeltalet. ställas. Nyckeltalet Livsmiljö för bio-

Uttryckt som mängd klassificelogisk mångfald har direkt kopp-

en rat hälso- eller miljöfarliga kemiska ling till flera av de beslutade miljö-

produkter per person, exklusive bränskvalitetsmålen, Levande skogar, Le-

len, blir talet för åren 1996 1998 en-

vande sjöar, Myllrande våtmarker,

ligt nedan. Diagrammet bygger på Hav i balans samt levande kust och

uppgifter om tillverkade och importeskärgård och Rikt odlingslandskap.

rade mängder inrapporterade till

Kemikalieinspektionens produktreg- 5.1.6 Internationellt arbete

ister. Reglerna för produktregistret En vanlig men omdiskuterad indikator ändrades år 1992 och från år 1996 be-

biologisk mångfald internationellt, dömer Kemikalieinspektionen att de är antal hotade arter i förhållande till inrapporterade siffrorna är tillförlitliga.

det totala antalet arter i ett land. Inom EU-kommissionens pågående arbete

med rubrikindikatorer diskuteras ett ännu inte definierat index för biologisk

mångfald som ett önskat sätt att följa mångfalden. Dessutom diskuteras an-

delen skyddat område.

5.2.3 Miljövårdsberedningens öven/äganden.

Mängden farliga kemiska produkter Det moderna samhället är i hög grad

exkl. bränslen beroende av kemiska produkter. De-

finitionen av kemisk produkt är enligt

tonper miljöbalken kapitel 14, §2 kemiskt

ett

person

ämne och beredningar av kemiska

5-

ämnen. Samhället kommer även i

.%7,øO4Ã3. ag framtiden att vilja utnyttja kemi-

25 kaliernas alla positiva egenskaper.

2. Men det finns oönskade sidoeffekter.

En ekologiskt hållbar utveckling hotas

L5

bl.a. av den stora diffusa spridningen

av olika farliga kemiska ämnen i alla

Q5 hanteringsled. uppnå lång-

För att ett

0 sikti hållbart samhälle måste styra

1996 1997 1998 bort från användningen

av de mest

farliga kemikalier. källa: Kemikalieinspektionen Det finns 60 000 kemiska

ca

produkter i Sverige. Dessa omsattes i

ca 80 miljoner ton den svenska År 1998 tillförseln farliga ke- marknaden 34 miljoner

var av varav ton exmikalier 2,8 ton vilket är porterades. Tre fjärdedelar av den

per person, en svag ökning jämfört med tillförseln volymen ca 60 miljoner ton har be-

- år 1996. Ökningen kan förklaras dömts vara hälso- eller miljöfarlig.

av periodens högkonj unktur. Talet ska åt- Petroleumprodukter är idag den ojämföljas av information om antal klassi- förligt största produktgruppen klassificerade ämnen, vilka under perioden ficerat farliga kemikalier med ca 35 1996 1998 har ökat från 2 375 till miljoner ton. Med farliga kemikalier

- 3 213 ämnen. Ökningen mängden menas här ämnen har bedömts

av som klassificerade ämnen främst och utifrån sin farlighet klassificerats

avser miljöklassificering av redan hälso- som miljö- eller hälsofarliga i enlighet klassificerade ämnen varför volymen med EU:s direktiv 67/548/EEG. Direkinte bedöms påverkas i större omfatt- tivet är genomfört i Sverige

genom ning. I framtiden ska volymen beräk- Kemikalieinspektionens klassificernas både utifrån 1999 års antal klassi- ingslista, KIFS 1999:3. Företag som ficerade ämnen och det enskilda årets tillverkar, importerar eller för in keantal. Rutiner för sådan beräkning be- miska ämnen till Sverige måste lämna dömer Kemikalieinspektionen finnas i uppgifter om produkterna till Kemibörjan nästa år. kalieinspektionens produktregister

av

KIFS 1998:8.

Ett viktigt inslag i hanteringen

av riskerna med kemikalieanvänd-

ningen är klassificering och märkning

av kemiska produkter med avseende liga kemikalier. Vi har noga övervägt på inneboende farliga egenskaper. dessa tänkbara nyckeltal och konsta- Exempel egenskaper utgör terar att det är svårt att välja ett enda

som grund för klassificeringen är mått som ett helt rättvisande sätt

cancerframkallande, giftigt för människan el- följer vår kemikalieanvändning i arbeler levande organism och tet mot ett ekologiskt hållbart samhälle.

annan allergiframkallande egenskaper. En Förslagen och våra överväganden avkemisk produkt som blir farlighets- seende dessa förslag redovisas kortklassificerad måste förses med pro- fattat nedan. Vi har efter remissomduktmärkning. De flesta klassifice- gång och diskussioner med Kemiringar medför i sig inga begränsning- kalieinspektionen valt ett nyckeltal skonsekvenser. En begränsning som som följer den totala volymen tillverdock gäller är att ämnen som blir klas- kade och importerade klassificerat sificerade som cancerframkallande, milj ö- och eller hälsofarliga produkter, mutagena framkallar förändringar redovisat i mängd per person. Detta

av arvsmassan eller reproduktions- nyckeltal bedömer vi bäst speglar störande, i princip inte får ingå i kemikaliebelastningen i samhället.

produkter av sedda för konsumentbruk. Ett Då antalet klassificerade ämbetydande undantag från denna be- nen som ska räknas med i nyckeltalet gränsning är att bensin och diesel, som varierar och troligen kommer att öka är både bl.a. cancerframkallande och relativt omfattande i framtiden, ska giftigt, får säljas direkt till konsumen- nyckeltalet kompletteras med informater. tion om antalet klassificerade ämnen

Risken för skada från kemika- talet bygger på. Vårt förslag är

som lier beror dels på de farliga egenska- att den totala volymen farliga kemiska

kemikalie har, dels män- produkter följs varje år både utifrån per en om niskor och miljö blir exponerade för antalet klassificeringar det aktuella kemikalien så att skadan kan uppstå. beräkningsåret och som den volym det Ett sätt att minska risken är att be- blir då urvalsgrunden låses till 1999 gränsa förekomsten den farliga års klassificeringar. Genom detta fås

av kemikalien så att exponeringen mins- information om hur stor del av volymskar eller upphör. Detta är särskilt vik- förändringen som beror av tillkomtigt för de allra farligaste ämnena. mande klassificeringar och hur stor del Regering och riksdag och i vissa fall som är faktisk volymsförändring. Ett Kemikalieinspektionen har beslutat annat alternativ skulle kunna vara att

förbud eller begränsningar för låsa vid 1999 års klassificeringsantal om enskilda särskilt farliga ämnen som t.ex. och sedan revidera periodvis. DDT, PCB, klorerade lösningsmedel, Hur volymen klassificerat farozonnedbrytande ämnen, kvicksilver, liga ämnen fördelar sig grupper efbly och kadmium. ter typ av farlighet kan ses i diagram-

Kemikalieinspektionen har för met nedan. Beräkningen utgår från Miljövårdsberedningen presenterat 1998 års nivåer med en total volym

alternativa förslag till nyckeltal för 52 miljoner ton klassificerat farliga sex att följa samhällets användning av far- kemiska ämnen.

bär att ämnet omvandlas kemiskt och blir nya ämnen. Dessa ämnen hanteras i slutna system och är oftast omvandlade till ämnen utan klassificerad hälsopåverkan när de länmar industrin. Siffrorna säger alltså inte vad arbetarna verkligen blir utsatta för eller hur mycket av ämnet som blir kvar i varan. Avseende kemiska produkter beräknas ca 75 procent volymen utav göras av vad som av tillverkarna inrapporteras som syntesråvara. Detta är en stor mängd farliga ämnen som människor utsätts för yrkesmässigt. Vissa ämnen vilka inrapporteras som syntesråvara, är inte avsedda för att omvandlas utan är allmän råvara t.ex. råolja, fyllmedel och lösningsmedel. Den största gruppen utgörs av Dessa går vidare i olika produkter ut i ämnen som är cancerogena, mutagena samhället. eller reproduktionsstörande, s.k. CMR- Genom hanteringen av farliga ämnen. I diagrammet är denna grupp kemiska produkter för export vid tilluppdelad petroleumbaserade bränsverkning, lastning och transporter utlen och övriga CMR-ämnen. Det är sätts samhället för kemikalierisker. viktigt att observera att då kemiska Det går att i viss utsträckning klara produkter är klassificerade i flera farrisker med användningen av farliga lighetskategorier så blir det vissa kemiska produkter genom att ställa överlappningar mellan de olika grupupp krav vid hanteringen. Det gäller perna som inte syns i diagrammet. både t.ex. bränslen, som är giftiga,

Miljöklassiñceringar för svåmedbryt-

brandfarliga och cancerframkallande, bara, s.k. persistenta ämnen som även där samhället i dag accepterar stora lagras upp i levande organismer bioinneboende risker genom att ställa upp ackumuleras saknas idag, men beräkhanteringskrav. Men felaktig hantering nas komma inom en nära framtid. av kemiska produkter kan påtagge Det är av intresse att kunna följa liga miljö- eller hälsoeffekter. hur de olika kategorierna ändras år Kemikaliepolitiken har utveckfrån år. Det kräver dock uppbyggnad lats till och att mer mer se till ämnens av vissa nya rutiner vid Kemikalieinneboende egenskaper som grund för inspektionens produktregister. att användningen bör begränsas. Detta Vid framtagandet av detta mer generella angreppssätt innebär att nyckeltal har vi övervägt om mängvissa ämnen inte bör förekomma i vaden syntesråva eller mängden exporror eller processer och omfattar därterad produkt ska tas med eller exkludmed syntesråvaror och produkter för eras ur nyckeltalet. Syntesråvara inneexport. Mot denna bakgrund gör be-

redningen den bedömningen att mäng- uppföljningsindikatorer ingår att mäta den syntesråvaror liksom yrkes- nettotillförseln av alla klassificerade annan mässig användning och export ska räk- ämnen, både totalt och uppdelat med i nyckeltalet. särskilt farliga ämnen, samt farlighetsnas Cirka femtedel, alla de index för alla klassificerade ämnen. en av kemiska produkter inrapporteras Underlag uppges där finnas delvis. som till produktregistret är inte klassifice- Dessutom inkluderar Kemikalieinrade farliga. En analys totala spektionen i uppföljningsmåtten bl.a. som av mängden inrapporterade kemiska att följa riskindex för bekämpningsmeprodukter skulle kunna visa utveck- del och ett kunskapsmått där man om lingen går mot ökad användning inte mäter antal ämnen där det enligt en av klassificerat farliga produkter. Sådan internationell databas finns minimidata. statistik finns lättillgänglig hos Kemi- Även halten vissa långlivade av orgakalieinspektionen och kan hämtas in niska ämnen i bl.a. human mjölk, fåsidoinfonnation och underlag för geln sillgrissla och i strömming föresom analys och bedömning nyckeltalets slås följas. av utveckling. När utvecklingen nyckeltalet Översiktlig jämförelse med möjliga av analyseras så skulle det också nyckeltal inom området vara bra att kunna kommentera det är Ett förslag som har övervägts är ett om några de ingående typerna far- nyckeltal som visar samhällets kunav av liga kemikalier förändrats än skap kemikaliers farliga egensom mer om andra. För närvarande finns inte den skaper. Nyckeltalet skulle visa antainformationen lättillgänglig, eftersom let hälso- eller miljöfarlighetsklasssystemet inte är uppbyggt för att ur- ificerade ämnen i bestämmelserna alskilja volymer efter typ av hälso- eller ternativt antalet ämnen för vilka kunmiljöskada utan efter olika grad skaper som underlag för klassificering av skada t.ex. mycket giftigt, giftigt, frä- saknas. Enligt en amerikansk kartläggtande och måttligt hälsoskadligt. Infor- ning av högvolymkemikalier saknas mation utvecklingen kemikalie- minimidata, enligt OECDs riktlinjer, för om av volymer indelat efter typ skada bör 93 procent av dessa kemikalier. av därför tas fram och finnas tillgänglig I produktregistret finns uppgifhos Kemikalieinspektionen för dju- ter om allergi- och cancerframkalen analys förändringar nyckel- lande, mutagena och reproduktionspare av talet. Den informationen kan behövas störande samt på andra sätt farliga också i andra sammanhang, t.ex. för ämnen som ingår i kemiska produkuppföljning uppsatta riktlinjer inom ter. För dessa effekter finns kriterier av kemikaliepolitiken. och tillgången till testdata är relativt Kemikalieinspektionen har den sett god. Det som saknas är bedöm- 29 september 1999 redovisat delmål ningskriterier för vissa hälso- eller för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. I miljöfarliga effekter, bl.a. miljöfarliguppdraget ingick även att föreslå het i luft och i mark och för hormonindikatorer för att kunna mäta hur ut- störande effekter. Kriterier för bedömvecklingen mot målet fortlöper. I dessa ning förväntas utvecklas, och inom en

nära framtid förväntas ytterligare ca för reproduktionsstörande. 600 ämnesklassificeringar varav en För de så kallade PBT-ämnena stor andel miljöfarlighetsklassificer- gäller att det ännu saknas utvecklade ingar. Detta kan skenbart ge bilden av kriterier för klassificering ämnen av att kemiska produkter blir allt fler och och kemiska produkter, främst för farligare över tiden. Men kunskap om miljöfarlighet. Antalet klassificerade kemikaliers farliga egenskaper kan produkter är därför litet idag men försikt leda till att volymerna minskar. väntas växa snabbt under de närmaste Beredningen anser att det är åren. Utvecklingen skulle därmed mycket angeläget att kunskaper så spegla kunskapsuppbyggnad och snabbt som möjligt tas fram för de klassificeringsarbetet snarare än förkemikalier där kunskap om egenska- ändringar i faktisk användning såav per och skadlighet i dag saknas. Det dana kemiska ämnen. Vi bedömer därgäller särskilt för högvolymkemikalier för att denna enskilda är mingrupp med stor spridning i samhället. Kun- dre lämplig nyckeltal i dagsläget. som skapsökningen är dock främst ett in- Samtidigt vill betona att detta är den ternationellt arbete som bara delvis kan ämnen sikt sannolikt är grupp som påverkas av svenska beslut och åtgär- den mest riskabla eftersom dessa der. Av detta skäl och eftersom det ämnen finns kvar länge i miljön och nyckeltal vi väljer framför allt bör kan ackumuleras i näringskedjorna. spegla användningen av farliga kemi- Det finns därför all anledning att kalier, har avstått från att välja ett framöver följa utvecklingen dessa av nyckeltal som visar hur kunskaps- kemikalier. underlaget för klassificering utveck- De så kallade CMR-klassificelas. rade ämnena domineras helt av Vi har således koncentrerat petroleumprodukterna. Om dessa tas vårt arbete att hitta ett bra mått bort blir relativt smal. Om de gruppen hur användningen av skadliga ämnen är med så kommer förändringarna av utvecklas i samhället. Vi har därvid petroleumprodukterna att skymma förövervägt Kemikalieinspektionens olika ändringar av alla andra kemikalier i förslag till nyckeltal mäter volysom gruppen. men för specifika grupper av farliga Miljövårdsberedningen har särkemikalier eller kemikalier med viss skilt övervägt Kemikalieinspektionens funktion. förslag att följa den totala mängden Förslag till mått för tre grupper allergiklasszficerade ämnen i konav farliga ämnen har övervägts, sumenttillgängliga produkter per nämnli gen PBT-ämnen, CMR-ämnen Förslaget är attraktivt därför person. och allergiframkallande ämnen. P står att det avser vanligt förekommande för persistenta eller långlivade, B står konsumentprodukter och därför berör för bioackumulerande dvs. lagras upp allmänheten. Dessutom utgör allergier i levande organismer och T för toxiska ett växande samhällsproblem. dvs. giftiga ämnen. C står för När det gäller allergiframkallande efcancerframkallande, M för mutagena eller att fekt så finns kriterier och klassificeämnen påverkar och R ringar sedan flera år. Det är många arvsmassan

olika typer konsumenttillgängliga med ca 70 procent och hälso-riskindex

av

innehåller allergiframkall- minskat med 80 procent fram till varor som ca ande ämnen. Några exempel är olika år 1995. Därefter har en mindre öklimmer, färger, rengöringsmedel, bil- ning skett under perioden 1996 1998.

vårdsprodukter, träskyddsmedel och Vi har gjort den bedömningen golvbeläggningsmaterial. att detta är ett viktigt område och att

Ca l 500 konsumenttillgängliga utvecklingen bör följas även fortsättprodukter med innehåll allergi- ningsvis. Det särskilda godkännandet

av klassificerat ämne finns markna- gör att användningen av dessa kemiden. Mängden allergiframkallande kalier är utsatta för en större kontroll ämnena utgör dock med l 000 ton än andra kemiska produkter. Vi har

ca

mycket liten andel det totala därför ansett att det är strategiskt viken av antalet hälso- eller miljöfarliga ämnen. tigare att följa den totala tillförseln av Detta gäller även om man skulle vidga farliga kemiska produkter och att det

till att omfatta också yrkes- tal som föreslår ger en bredare bild gruppen mässigt använda produkter. av samhällets kemikalieanvändning.

Vår samlade bedömning är att Riskindex ingåri Kemikalieinspektion-

och de tre föreslagna förslag till indikatorer för att följa var en av grup- ens

speglar alltför smala fält den miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. perna av totala hanteringen av farliga kemikalier och att det blir rättvisande att Kemikalieinspektionen har även lagt

mer låta nyckeltalet visa hur den totala vo- fram förslag på ett nyckeltal som mälymen utvecklas. I den bakomliggande ter enbart volymen petrøleunzinformationen till nyckeltalet över den baserade drivmedel och andra totala volymen farliga produkter bör bränslen. Det är den utan jämförelse finnas underlag för att följa utveck- största kemiska produktgruppen som lingen farliga kemikalier med olika hanteras i samhället idag. Hanteringen

av typer inneboende skaderisk. är förknippad med risker, såväl genom

av

direktexponering av människor och Ett annat förslag från Kemikalie- miljö vid tankning av bilar som indiinspektionen har övervägt är rekt genom förbränningsgaser. An-

som ett ri.skincle.rf'r växr.skycldsmedel. vändningen är möjlig att påverka för Växtskyddsmedel är definition enskilda människor och genom politiska

per miljöfarliga och är avsedda att spri- beslut. das i naturen. Bekämpningsmedel Vi har övervägt att inkludera måste granskas och godkännas av volymen petroleumbaserade bränslen Kemikalieinspektionen innan de får i nyckeltalet genom en särredovisning användas. Sverige har mycket bra men valt att inte göra det. En fördel data området internationellt sett. skulle att det blir påtagligt för lä-

vara För att illustrera riskminskningen för saren hur stor mängd av samhällets växtskyddsmedel har riskindex beräk- användning av farliga kemikalier som nats där både farlighet och försåld faktiskt är bensin och diesel. En nackvolym har vägts in. Sedan början av del med att låta nyckeltalet omfatta 1980-talet har miljö-riskindex minskat bränslen är att denna grupp är så stor

och dominerande att viktiga föränd- olika nyckeltal föreslås enbart

som ringar i andra grupper blir svåra att speglar förekomst av ämnen i kemiska särskilja. En annan viktig anledning till produkter och inte i andra

varor. varför valt att inte ta med petroleum- Kemikalieutredningen pekar att det produkter i nyckeltalet för kemikalier, är viktigt med nyckeltal kemikalieär att användningen av petroelum- området och föreslår minst två tal. Tal produkter återspeglas i nyckeltalen för följer kunskapsläget samt

som grup- Energianvändning och Växthuseffekt per av farliga ämnen föredras. Som samt som andel icke-förnyelsebara alternativ eller komplement föreslår material i Total materialomsättning utredningen ett nyckeltal speglar

som

den totala volymen av hälso- och 5.2.4 Kemikalieinspektionens miljöfarlighetsklassificerade

ämnen förslag och remissinstansernas tillförs samhället varje år. Kemi-

som synpunkter kontoret talet blir mycket

anser att Kemikalieinspektionen har tidi- missvisande oavsett vilket beredningen

som

nämnts tagit fram alterna- väljer, bland annat grund att risgare sex av tiva förslag till nyckeltal för samhäl- kerna för miljö och människor är vitt lets kemikalieanvändning vilka redo- skilda med olika kemikalier. Jordbruksvisats kortfattat under överväganden. verket anser att bekämpningsmedel Ett förslagen är tal mäter bör finnas med i ett nyckeltal. Lat;

av ett som samhällets kunskap kemikalier brukarnas riksförbund är tveksamma

om ge-

mäta antalet klassificerade till om riskindex för bekämpningsmenom att ämnen. Ett annat alternativ är att mäta del är intressant som ett mått för att volymen någon två särskilt far- beskriva kemikalieanvändningen i hela

av av liga ämnesgrupper, relaterat till anta- Sverige. Nationella Agenda 21-komlet sådana produkter där ämnet ingår. mittén anser att det vore positivt med Ytterligare förslag är mäta ett tal för någon kemikalie som varje

ett att mängden allergiklassificerade ämnen enskild konsument kan känna igen.

finns i konsumenttillgängliga Naturvetareförbundet anser att ett som produkter, redovisat Ett nyckeltal som speglar volymföränd-

per person. annat föreslaget sätt att mäta samhäl- ringen av en grupp farliga ämnen bör lets kemikalieanvändning titta kunna spegla förändringar i kemikalie-

är att produktgrupp med viss funktion. användningen. De anser att detta tal Kemikalieinspektionen föreslår det om möjligt bör kompletteras med ett området ett riskindex mäter nyckeltal som speglar hur många pro-

som användningen växtskyddsmedel eller dukter som innehåller hälso- och

av ett tal mäter totalvolymen miljöfarlighetsklassificerade ämnen.

som petroleumbaserade bränslen.

Miljövårdsberedningens förslag

till nyckeltal för kemikalieanvändningen har utvecklats tillsammans med Kemikalieinspektionen vid beredningen av de olika förslagen. Ett antal remissinstanser påtalar att de

5.2.5 Beslutade mål 5.3 Nyckeltal för material-

Enligt miljökvalitetsmålen i regering- användning

ens proposition Svenska miljömål prop. 1997/98: 145 ska miljön fri 5.3.1 Miljövårdsberedningens

vara från ämnen skapats i eller utvun- förslag

som nits av samhället och som kan hota Vi föreslår följande nyckeltal mått

som människors hälsa eller den biologiska på materialanvändningen i samhället:

mångfalden. För att uppnå detta mål

behöver användningen av de mest mätt i

Total måttárialomsätüiing ton

skadliga ämnena avvecklas helt. Hit .och samt fördelat

per hör organiska ämnen som tar lång tid och

icke-förnyelsebara förnyelse-

att bryta ned i naturen och som lagras

i kroppen hos människor och ur. Till till e.

SWÅPPW/ükethaf

de ämnen som behöver avvecklas el- i SBU 1998:170;

redovisats tidigare

ler begränsas hör också cancerfram-

kallande, arvsmassepåverkande och reproduktionstörande ämnen. 5.3.2 Utvecklingen

För totalmaterialomsättning finns ännu Regeringen har tillsatt en kommitté

inga färdiga uppgifter att tillgå. Under Kemikalieutredningen, Ml998z09

våren 2000 ska sådana uppgifter fösom har till uppgift att precisera vil-

religga i en tidsserie för några år. ken grad av bioackumulerbarhet förmåga att lagras i levande

upp orga- 5.3.3 Miljövårdsberedningens

nismer och persistens svårnedbryt-

överväganden

barhet som är skäl för åtgärder, samt

En viktig orsak bakom miljöproblemen att föreslå styrmedel. Kommittén ska

är de stora materialströmmama i samredovisa sitt uppdrag senast den l juni

hället. Det handlar både om den to- 2000.

tala användningen av material och om

vilka material väljer. Vi behöver min-

5.2.6 Internationellt arbete

ska inflödet till samhället, särskilt av Inom EU:s pågående arbete med

material som är skadliga för hälsa och rubrikindikatorer diskuteras avseende

miljö. Genom materialsnåla och långkemikalieanvändningen mått den

livade varor, och genom återanvändtotala volymen klassificerat farliga

ning och återvinning av materialen i kemikalier. Framtida viktning för att

kretslopp, kan vi hushålla och effektifå med risken för skada diskuteras.

visera användningen.

Materialströmmama ger miljö-

problem i alla led vid utvinningen, vid

-

förädling och produktion, under och

efter användningen och vid transpor-

ter i alla dessa led. I de flesta fall går

också energi för bearbetning och

hantering i alla led. Skälet att minska

inflödet av material till samhället är i skulle konsumera livsmedel samma första hand de hälso- och miljörisker nivå och med samma sammansättning som är förknippade med materialen i som de 20 procent av befolkningen sig eller hanteringen av materialen. På som bor i de rika länderna gör i dag, längre sikt, och i vissa fall också mer så skulle det leda till både miljöprokortsiktigt finns anledning att hushålla blem och knapphet. med materialen även därför att de är Av dessa olika skäl har miljöknappa. arbetet börjat fokusera allt mer pro-

Materialomsättningen påverkar blemet med den intensiva omsättsåledes miljön flera olika sätt. En ningen och förbrukningen av material del material är giftiga eller miljö- och varor. Internationellt har t.ex. bestörande i sig, t.ex. tungmetaller som greppet faktor 10 utvecklats. Med fakkvicksilver, bly och kadmium, och bör tor 10 menas att resursanvändningen avvecklas eller minska i användning sikt behöver bli i genomsnitt tio av det skälet. Vissa material som an- gånger effektivare för att utvecklingen vänds i stora mängder kan störa ba- ska vara hållbar. I miljöpropositionen lansen i miljön även om de inte i sig är Svenska miljömål prop. 1997/98: 145 skadliga. Det gäller t.ex. fosfor och säger regeringen att begreppet kan kväve som genom bl.a. växtnärings- fungera som en kompass och stimuläckage övergödning av sjöar och lera till nödvändigt nytänkande.

ger hav. Miljövårdsberedningen har valt

Fosfor är också en knapp re- måttet Total materialomsättning trots surs. Ett annat exempel en knapp att statistik ännu inte finns framme. resurs är naturgruset som börjar ta slut För att förstå hur samhällets materiali södra Sverige. Detta påverkar i sin användning ser ut behövs en översikt tur vattenkvaliteten eftersom över vilka tillförs årli-

grus- resurser som åsarna fungerar naturliga filtrer- Det gäller både förnyelsebara

som gen. ingsanläggningar. För många de skog, foder och livsmedel,

av resurser som ändliga tillgångarna, t.ex. de fossila, liksom icke-förnyelsebara som fossila är det omtvistat hur knappa de är. För bränslen, metaller, grus och kemikafossila material är det därför utsläp- lier. Många av dessa resurser har ett pen av koldioxid och förorenande äm- betydande ekonomiskt värde och åternen som i första hand sätter gränserna finns i varustatistiken, dock inte i fyför hur mycket som kan användas av siska termer. Men även de materialresursen. Om hela jordens befolkning flöden som inte speglas alls i varuskulle använda olja i den utsträckning statistiken, som t.ex gruvavfall, är av som gör idag i den rika delen av intresse för att förstå miljöpåverkan. världen så skulle även knappheten bli Nyckeltalet mäter den totala vikten av kännbar allt material som flyttas eller extra-

Inte bara de ändliga utan också heras från naturen för att upprätthålla de förnyelsebara kan bli ekonomin och skapar på så vis en

resurserna knappa. Tillgången till mark och vat- slags spegelbild i fysiska termer till de ten sätter gränser för produktionen av ekonomiska räkenskaperna. biomassa. Om hela jordens befolkning

En fördel med det föreslagna nyckel- dovisas nedan en del uppgifter från de talet Total materialomsättning, är så- beräkningar som gjorts av materialledes att det är heltäckande och visar användningen i Tyskland, Holland, Japå råvaruanvändningen i stort. En in- och USA för åren 1975-1994

pan vändning mot nyckeltalet har varit att Resource flows: The material badet faktiskt kan vara önskvärt att öka sis of industrial economies. World användningen av vissa resurser Resources Institute, 1997. Man har andras bekostnad. Genom att en upp- beräknat hur mycket naturresurser delning görs förnyelsebara och icke som tas i bruk per år och räknat samförnyelsebara material är det möjligt man dessa till en materialflödesatt följa den typen av önskvärd om- indikator, kallad TMR Total Material ställning. Samtidigt vore det fel att helt Requirement. utesluta t.ex. biomassematerial ur redovisningen eftersom framtagandet av

indirektaflöden dessa också har miljökonsekvenser Tonlpers

av

90 direktaflöden olika slag. Måttet kan redovisas i olika

80 kategorier t.ex. fossila bränslen, me-

70 taller, byggmaterial, förnyelsebara so

so material och material vid arbeten för

40 infrastruktur t.ex. schaktmassor, grus 30

20 och sten.

Sammanfattningsvis gör vi be- 0 dömningen nyckeltalet total Tyskland Japan NederländernaUSA

att materialomsättning sikt kommer att utvecklas till att vara ett viktigt tal för Andelen direkta och indirekta flöden i att följa samhällets ekologiska omställ- TMR, 1991 ning. Talet kan även användas för in- Källa: World Resource Institute ternationellajämförelser och visa hur mycket vi svenskar belastar de glo- Beräkningar visar att dessa länder har bala resurserna. en inaterialanvändning mellan 45

Under våren 2000 ska, enligt och 85 ton naturresurser per person Statistiska centralbyrån, uppgifter och år, varav 17-38 ton är direkta flö-

om materialomsättningen i Sverige finnas den. De indirekta flödena härstammar framme i tidsserie för några år. från gruvdrift, jordbruk eller sekundär

en Kostnadsberäkningar för att ta fram inverkan från andra aktiviteter såsom underlag till total materialomsättning jorderosion, etc. kommer att ingå i Statistiska centralbyråns avrapportering i mars år 2000 och kan alltså inte bedömas i nuläget.

Uppgifter om total materialomsättning har tagits fram i internationella studier. För att ge en mer konkret uppfattning om vilken typ av information som nyckeltalet kan ge, re-

t.ex. återvunna material också trans-

porteras. Transportsektoms effekter

speglas också i flera andra av de valda

Gröna nyckeltalen, bl.a. i nyckeltalen

Luftkvalitet i tätort, Växthuseffekten

och Miljöanpassade färdsätt.

5.3.4 Statistiska centralbyråns

förslag och remissinstansernas

synpunkter v

Statistiska centralbyrån, SCB, har som

nämnts tagit fram förslag på två

nyckeltal vilka presenteras under våra

överväganden. Dessa är Total mate- Statistiska centralbyrån har för Miljö- rialomsättning mätt i ton per person vårdsberedningen även presenterat respektive Varutransporter på väg Varutransporter väg ett mått mätt i tonkm och redovisas kortfattat

som på resursanvändningen i samhället. I ovan under våra överväganden. Förförslaget mäts det transportarbete i slaget om Total materialomsättning tonkm, utförs svenska lastbi- överensstämmer med Miljövårds-

som av lar med maximilastvikt 3,5 ton beredningens förslag.

en om eller mer. Varutransporter med lastbil ökar i omfattning i Sverige och i EU. Flera remissinstanser påpekar att Godset är t.ex. schaktmassor, skogs- miljöeffekterna med materialflöden produkter, livsmedel och petroleum- bör lyftas fram för att talet ska vara produkter. Antal transporter utan last, intressant som ett nyckeltal. Skogsså kallade tomkömingar, utgjorde 39 industrierna tycker att talet är svårprocent det totala antalet transpor- kommunicerbart. Väg- och transpon-

av

Nyckeltal forskningsinstitutet, påpekar att återter. för varutransporter väg kan grundas befintlig statistik. vinning inte bör med i talet samt

vara Dock saknas sådan statistik för trans- att förslaget till nyckeltal för transpor-

med lastbilar under 3,5 ter är bristfälligt då stor och växporter ton. en

Milj övårdsberedningen har gjort ande del av transporterna sker med den bedömningen förslaget Varu- fordon i storleken under 3,5 ton.

att transporter på väg fångar en del av

5.3.5 Beslutade mål

problematiken med samhällets stora materialflöden men att det främst I propositionen Svenska miljömål speglar transportsektoms utveckling. anges som riktlinjer att material och Även många utvunna material energi ska användas så effektivt

om som transporteras så visar talet inte den möjligt med hänsyn taget till alla .årliga nytillförseln av material. Vissa rersurstillgångar, att användningen

av materialströmmar fångas knappast in fossila bränslen ska hållas låg

en alls, t.ex. gruvavfall, och andra skulle nivå och att det samlade biomassekomma att dubbelräknas eftersom uttaget inte får utarma den biologiska

5.4 Nyckeltal för miljöanpass-

mångfalden. Dessutom anges att flerade inköp konsumenter materialsnåla och talet varor ska vara energieffektiva, uppgraderingsbara

5.4.1 Miljövårdsberedningens

samt kunna återanvändas eller åter-

förslag

vinnas med avseende material och energi. Regeringen bedömer vidare att Miljövårdsberedningen föreslår fölfaktor 10 kan fungera kompass jande som mått på konsumenternas som och stimulera till nödvändigt nytän- inköp miljöanpassade varor och av kande. Faktor 10 bedöms signal tjänster: ge en vilken storlek resurseffektiviom sering som krävs, snarare än att vara ett exakt mål. Statistiska centralbyrån arbetar uppdrag av regeringen med att ta fram materialflödesstatistik. Reger- Med miljömärkta varor och tjänster ingen enligt uppdraget, så- sådana certifierats av SIS anser, att avses som dan statistik behövs för att sikt Miljömärkning omfattar Svanen och kunna följa trender och grad mål- EU-blomman, Naturskyddsförenav uppfyllelse i riktning kretslopp- ingen avser Bra Miljöval och KRAV. mot ett samhälle och Talet ska åtfölj med information om sanpassat som ett un- as derlag i arbetet med resurseffektiv- antalet miljömärkta produkter. isering.

5.4.2 Utvecklingen

5.3.6 Internationellt arbete Utvecklingen nyckeltalet visar av att TMR Total Material Requirement inköpen och utbudet av miljömärkta finns med den ideala indikatorn har ökat kraftigt. Sveriges konsom varor för resursanvändning i EU:s arbete sumenter köpte 1998 miljömärkta vamed rubrikinidikatorer. Även Tyskland för ca 2 400 kronor per person, ror har med mått på materialanvänd- vilket innebär en tiodubbling jämfört ningen bland sina fåtal strategiska med 1995 då beloppet var ca 250 kronyckeltal. Totalt såldes miljönor per person. märkta produkter för ungefär 19 miljarder kronor år 1998. Under perioden 1995 till 1998 har antalet miljömärkta produkter fördubblats från l 852 till 4 039.

tet som mäter efterfrågan miljöav iinköp av miljömärkta produkter i kronor märkta produkter, ger en god uppfattper person ning konsumentens bidrag via sina om inköp till det hållbara samhället.

Försäljningen av miljömärkta produkter i kronor dvs. i ett absolut ekonomiskt värde, visar tydligt för producenter vilken utvecklingspotential

dessa produkter har. En positiv utveckling av nyckeltalet signaler till föger retag och branschorgan om att efterfrågan ökar, vilket bl.a. kan leda till

1995 1996 1997 snabbare produktutveckling miljöav källa:Konsumentverket märkta produkter. Med ett ekonomiskt

värde underlättas även internationella

jämförelser. Genom utvecklingen av nyckeltalet kan den enskilde konsu-

5.4.3 Miljövårdsberedningens

menten följa sitt och andras miljö-

överväganden

medvetna köpbeteende. I framtiden Konsumenters och företags val av kan talet behöva justeras bl.a. beromiljömärkta varor och tjänster är av ende inflation, vilket görs med hjälp stor betydelse för omställningen till av konsumentprisindex. ekologisk hållbarhet. Miljömedvetna Vi har övervägt att konstruera inköp är en stark drivkraft för att utmåttet som andelen försålda miljöveckla mer miljöanpassade produkter. märkta produkter i förhållande till den Välkända exempel är efterfrågan totala försäljningsvolymen eller den miljömärkt klorfritt papper och fosfattotala privata konsumtionen. Eftersom fria tvättmedel. det saknas miljömärkta alternativ för Miljömärkta varor och tjänster många produkter och tjänster skulle

innebär, i regelbunden uppdaterad jäm-

ett sådant mått bli missvisande. Vid förelse med andra produkter mark- behov av sådan analys finns den innaden, en lägre miljöbelastning. Att formationen att tillgå. Enligt årets fisom enskild konsument eller företag, nansplan uppgick den privata konsumnär så är möjligt, välja t.ex. närodlad tionen till ca 900 miljarder kronor. frukt och mat, producerad utan be- Vi har även övervägt att välja kämpningsmedel och konstgödsel, elett tal som följer inköp av en produkt ler mindre miljöbelastande rengöringseller produktgrupp men detta har bemedel, är av betydelse för att vi ska dömts vara alltför smalt. uppnå beslutade miljömål. Det är vis- Utbudet av miljömärkta proserligen inte likhetstecken mellan miljödukter är avgörande för nyckeltalets märkt och miljövänligt miljömen utveckling. Skillnader mellan åren märkningen är ett system stänsom kommer att uppträda i nyckeltalet till digt utvecklas i strävan att minska följd av att licenser utfärdas för nya milj Det föreslagna måtstora produktgrupper. Genom uppgif-

antalet produkter kan denna åren 1995 och 1996, varför nyckeltalet ter :om faktor beaktas när utvecklingen för dessa år grundar sig på KRAV och analysetras. l antalet licenser kan idag Bra Miljöval. Från KRAV saknas uppen uppåtgående trend klart urskiljas. gifter miljömärkta textilier för åren om 1996 och 1998. I tjänster ingår inte

År Antal KRAV-auktoriserade restauranger licenser och affärer eftersom det inte finns upp- 1995 1 852 gifter butikernas försäljning av enom 1996 2427 i dast KRAV-varor. Vissa produkter 1 997 3393 Bra Miljöval finns inte medräknade

1998 4039 från år l995. T.ex. finns uppgifter om

Konsumentverket miljömärkta maskindiskmedel medräkkälla: nade från år 1996. Något skulle kunna medföra ett Underlaget från Bra Miljöval är som utbud och förmodad miss- framtaget konsult med tillgång ojämnt en av en visande försäljningsmängd är till handelns försäljningsvärden. För att att kriterierna för Svanen och Bra Miljö- omvandla övriga uppgifter, till det pris

val ändras ungefär tredje år. Då konsumenten betalar, har ett omvar som ändringarna inte sker samtidi för alla räkningstal framtaget av Statistiska produktgrupper har enskilda kriterie- centralbyrån använts. Att påslaget i

skärpningar försumbar effekt handeln varierar har därmed inte kunen det totala utbudet miljömärkta nat beaktas. I ett inledningsskede beav va- Dessutom aviseras skärpningarna hövs bearbetning av data och utror. en kriterierna i god tid och många fö- formning standard för lagring av av en sig snabbt för att inte information. Konsumentverket har, retag anpassar av förlora sina produktlicenser. Därmed inom ramen för sitt sektorsansvar, avförblir utbudet relativt intakt över ti- satt medel för den bearbetning av data den. behövs inledningsvis för att ta som En ökad konkurrens bör kunna fram måttet. En engångskostnad

pressade priser. Ekonomiskt domi- uppskattningsvis 100 000 kr per orgage produktgrupper kemtek- nisation behövs för att lägga upp sysnanta som produkter, trycksaker, och för bearbetning materianiska papper, tem av byggskivor, elleverans och let. Därefter behövs årlig lägre erperson- en har inflytande sättning varierar beroende ortransporter stort som nyckeltalet. För vidare analys nyck- ganisation. av eltalets utveckling kommer informa- Det är värt att observera att

tion produktgrupper och prisbilden som nyckeltalet är utformat mäter om tillgå hos Konsumentver- nyckeltalet både konsumenters och att finnas att ket. företags inköp av miljömärkta varor Nyckeltalet föreslås baseras och tjänster. För att i möjligaste mån

miljömärkningsorganisationernas be- avgränsa nyckeltalet har Konsumentfintliga uppgifter. Underlaget är idag verket inte tagit med produkter som inte helt komplett. Från SIS Miljömärk- uppenbarligen inte säljs till privat-

ning finns i nuläget inget underlag för konsumenter som t.ex. godstranspor-

ter. Ett alternativ att endast mäta 5.4.4 Konsumentverkets fören-

skilda konsumenters inköp förutsätter slag och remissinstansernas

bl.a. datakassor, fullständiga synpunkter

och upp-

daterade register över miljömärkta Konsumentverkets förslag har tagits produkter samt att ett system för sam- fram i samråd med Naturvårdsverket

manställning av försäljningsstatistik

och Statistiska centralbyrån. Det finns

utvecklas. Beredningen detta alser enligt Konsumentverkets bedömning

ternativ som en möjlig framtida utinget alternativ ett som ger mer anveckling för direkt följa den att mer vändbart nyckeltal eller har bättre som enskilda konsumenten. I nuläget finns tillgång till grunddata. Miljövårds-

inte det underlag som behövs varför beredningens förslag överensstämmer

vi mot denna bakgrund inte har valt med Konsumentverkets förslag.

denna utformning av nyckeltalet. Flertalet remissinstanser tycker

att nyckeltalet är bra. SIS miljömärk- Beredningens utgångspunkt har varit ning anser att antal etablerade varuatt hitta ett mått som kan spegla kongrupper med miljömärkning bör redo-

sumenternas miljömedvetenhet och visas för att ge en mer komplett bild.

produktval. Måttet miljömärkta pro- Länsstyrelsen Västra Götaland efter-

dukter har den begränsningen att det lyser fler mått på förändring av kanske inte speglar hela marknadsviljeinrikting i samhället. Naturvetar-

potentialen för miljöval. Konsumenter förbundet efterlyser att talet relateras

kan göra eller vilja göra miljömedvetna till den totala konsumtionen i samhäl-

val också för produkter och tjänster

let. Svenska arbetsgivareföreningen som saknar miljömärkningskriterier.

påpekar att talet inte speglar produk-

Beredningen har därför övervägt an- förbättras miljösynpunkt, ter som ur dra sätt att mäta konsumenternas bemen som aldrig blir certifierade. nägenhet att köpa miljöanpassat, t.ex. Energimyndigheten påpekar att talets

genom enkätundersökningar. Konsu-

redovisning i ekonomiska värden kan

mentverket genomför regelbundet ge resultatet att om priset på miljö-

enkätundersökningar där konsumen-

märkta produkter sjunker, vilket är bra,

ternas attityder mäts. En svaghet med så sjunker även nyckeltalet, vilket inte

sådana undersökningar är att den ut-

är bra. Väg- och transportforsknings-

talade viljan inte alltid motsvaras av institutet poängterar detta lyfts att om faktiska miljöval i verkligheten. Därfram som ett nyckeltal måste det vara med fås inget mått på konsumentertrovärdigt att just köpa miljömärkt be-

nas verkliga omställningsarbete. tyder bra för miljön. Vidare påpekar

man att närodling som är viktigt ur

miljösynpunkt inte i talet. syns

5.4.5 Beslutade mål

Det finns inga direkta mål från riks-

dagen och regeringen för detta nyckel-

tal. Ett mål för konsumentpolitiken är

att sådana konsumtions- och produk- och landsting. EKU-delegationen avtionsmönster utvecklas som minskar ser att ta fram ett förslag till hur datapåfrestningarna miljön och bidrar insamlingen kan ske under hösten till en långsiktigt hållbar utveckling, 1999. Data för att presentera de för- Konsumenterna och miljön, skr. 997/ sta siffrorna för nyckeltalet beräknas 98:67. Regeringen har i skrivelsen finnas tillgängliga hösten år 2000. Ekologisk hållbarhet 1997/98213 framhållit utvecklingen ändrade 5.5.3 Miljövårdsberedningens

av beteendemönster hos konsumenter överväganden. och ökad kunskapsnivå viktiga Genom att påverka utbudet mark-

som delar konsumentpolitik för ekolo- naden kan beståndet produkter

av av gisk hållbarhet. snabbare anpassas till kraven eko-

logisk hållbarhet. Stat, kommun och 5.4.6 internationella landsting upphandlar för ca 500 mil- FN överväger framtida indi- jarder kronor år. Detta innebär att

som en per kator att mäta handeln med miljö- offentliga organisationer har stora märkta varor. möjligheter att påverka leverantörerna

att ta fram varor och tjänster som är

mer miljöanpassade och mer natur- 5.5 Nyckeltal för miljö- resurseffektiva. anpassade inköp offentliga Det föreslagna nyckeltalet för

sektorn ekologiskt hållbar upphandling

ger

möjlighet att följa hur den offentliga 5.5.1 Miljövårdsberedningens upphandlingen inriktas ekologiskt

mot förslag hållbara och tjänster. Försälj-

varor Miljövårdsberedningen föreslår föl- ningsvärdet offentliga upphand-

av jande som mått den offentliga sek- lingar inom kommun och lands-

stat, torns inköp av miljöanpassade varor ting, i vilka det tas miljöhänsyn mäts i och tjänster: kronor år. Det går så Öns-

per om man

kar, att redovisa stat, kommun och Det ekonomiska värdet av offentliga landsting för sig. Vidare går det

att upphandlingar i vilka det tas miljö- uppdelning på upphandlingar

göra en hänsyn, redovisat i kronor per år över och under tröskelvärdet, dvs. min-

dre och större upphandlingar. Det bör

5.5.2 Utvecklingen

möjligt att föra in några nivåer

vara Det finns inget underlag i dagsläget miljöhänsyn i nyckeltalet. En

tagen för att visa utvecklingen av ande- inledande kartläggning EKU-dele-

av len offentliga upphandlingari vilka det gationen visar de den

att varor som tas miljöhänsyn. Regeringen har till- främst ställer

offentliga sektorn idag satt en delegation för ekologiskt håll- miljökrav kontorsmaterial, IT-ut-

är bar offentlig upphandling EKU-dele- rustning, städmaterial och livsmedel. gationen Ml998:Ol till utgången

som

år 2000 ska driva en ekologiskt av En avgörande förutsättning för nyckhållbar upphandling inom stat, kommun EKU-delegationen i sitt

eltalet är att

fortsatta arbete kan utveckla en tyd- All offentlig upphandling över tröskellig definition miljöhänsyn och fast- värdena ska rapporteras till den interställa kriterier för när miljöhänsyn ska nationella upphandlingsdatabasen, kalanses ha tagits vid upphandlingen. lad TED-databasen Tenders Elect- Miljöhänsynen ska avse varan, tjäns- ronic Daily. Det gäller såväl

annonten, entreprenaden eller leverantören. sering som pågående och avslutad EKU-delegationen har i sitt underlag upphandling. Nämnden för offentlig till Miljövårdsberedningen angett att ett upphandling, NOU, för den

ansvarar tydligt mått går att få genom att låta svenska delen TED. Statistiska

av miljöhänsyn i nyckeltalet vara lika med centralbyrån gör sedan några år tillom den offentlige aktören i upphand- baka utdrag och sammanställningar lingen specificerar vilken prioritets- om de svenska upphandlingarna

ur ordning och vikt miljökraven ges jäm- denna databas uppdrag NOU.

av fört med andra typer av krav. Detta Sammanställningarna görs för alla avskulle kunna kombineras med uppgif- slutade upphandlingar över tröskelter om vilken typ av miljöhänsyn som värdena och alla enheter omfat-

som tagits avseende t.ex. innehåll av miljö- tas Lagen offentlig upphand-

av om farliga kemikalier, energi- och bräns- ling. För att även täcka in upphandleförbrukning eller leverantörens lingar under tröskelvärdena, 1,2

generella miljöarbete i form av miljö- miljoner kronor för statliga myndigheledningssystem eller mätt annat ter, görs kompletterande enkätun-

en sätt. Ett annat sätt skulle kunna vara dersökning. att bestämma att miljöhänsyn är det Det finns däremot ingen

samsamma som att använda sig av det lad information om miljöhänsynen vid gemensamma verktyget eller manua- dessa upphandlingar. Ett sätt att få len för att ta miljöhänsyn inom offent- fram statistik till nyckeltalet är att komlig verksamhet som EKU-delegationen plettera de blanketter används för

som avser att presentera under nästa år. rapporten till TED-databasen med

Miljövårdsberedningen har några frågor om vilka miljökrav som noga övervägt den tydliga svaghet det ställs vid upphandlingen och enligt vilka innebär att vad som menas med mil- kriterier. Likaså behöver den kompletjöhänsyn i nuläget inte är etablerat. terande enkätundersökningen

för upp- Mot bakgrund av att det är ett ekono- handlingar under tröskelvärdena utömiskt stort och strategiskt viktigt kas med frågor rörande miljökrav vid

område att följa i det pågående arbetet upphandlingen. De frågor bör

som mot ekologiskt hållbart samhälle och ingå vid komplettering håller EKU-

en att EKU-delegationen gör den bedöm- delegationen att undersöka. Dataningen att kriterier miljöhänsyn går underlag för nyckeltalet beräknas att att få fram inom en nära framtid, fö- finnas från hösten 2000. reslår vi nyckeltalet i denna utform- Kostnaderna borde, med denna ning. utformning, inte bli särskilt omfattande

Det finns ett etablerat system eftersom det för varje gjord upphandför att få fram informationsunderlag ling idag krävs en inrapportering till rörande den offentliga upphandlingen. upphandlingsdatabasen. Eventuella

behov justeringar i databasen be- menters attityd till miljömärkta produkav döms också mindre omfatt- ter, mer visa kunskap om miljön och vara av ning. Inte heller bör de frågor får viljan till miljöhänsyn än faktiskt tagen som läggas till nuvarande enkätundersök- miljöhänsyn. ning för upphandling under tröskelvärdena leda till några större merkost-

5.5.4 Förslag från EKU-delega-

nader. Nämnden för offentlig upphand- TED-data- tionen och remissinstansernas ling, som har ansvaret för basen, böri samarbete med Statistiska synpunkter centralbyrån och Naturvårdsverket ha Delegationen för ekologiskt hållbar för statistiken fram. upphandlings, EKU-delegationen ansvaret att tas En utformning nyckel- Ml998zOl, förslag till nyckeltal för annan av talet har övervägts följa ekologiskt hållbar upphandling, översom är att de offentliga upphandlingar ensstämmer med Miljövårdsberedandelen av där miljöhänsyn Genom att följa ningens förslag. tas. andelen upphandlingar kan man få effekten många små upphandlingar Endast ett fåtal remissinstanser har att tryckpapper och rengörings- yttrat sig om talet. Kommunförbundet av t.ex. medel döljer värdemässigt tycker att definitionen av miljöhänsyn stora upphandlingar brobygge. Måt- är otydlig. Naturvetareförbundet stält.ex. av ett inte fångar in de ler sig avvisande till förslaget. Sundtet anger om man miljömässigt viktigaste upphandlinga- svalls kommun påpekar att det behövs Att istället försäljningsvär- stöd till upphandlare i form av kriterna. ange det innebär å andra sidan att mindre rier för vad miljöhänsyn är. Folkhälsoupphandlingar kan döljas helt eko- institutet saknar hälsoaspekten. av nomiskt stora upphandlingar. Enligt 5.5.5 Beslutade mål EKU-delegationen är det för upphandtröskelvärdet svårare Det finns inga beslutade mål från rikslingar under att fram andelen värdet. För dagen eller regeringen för detta ta än upptröskelvärdet det nyckeltal, men arbete pågår för att handlingar över är lägga fram förslag till regeringen mer komplicerat att fram värdet än detta område. Regeringen har i skriandelen. velsen Hållbara Sverige skr. 1998/ Vi har efter överväganden av nyckeltals utformning valt tal 99:5 tagit upp att statens, landstingdetta ett och kommunernas upphandlingar som följer det ekonomiska värdet av ens med stora kvantiteter och långsiktiga gjorda offentliga upphandlingar där det arbete leveranser kan skapa förutsättningar tagits miljöhänsyn. När mer området det finnas för teknikutveckling i företagen. Den gjorts kan anoffentliga sektorn bör således kunna ledning att ompröva utformningen av utgöra en pådrivande kraft i utvecknyckeltalet. lingen miljövänliga och resurssnåla Miljöutbildningen hos upphand- av för vilken miljö- produkter. I skrivelsen påtalas tillsätlare är av betydelse Mått miljöutbild- tandet ovan nämnda delegation, hänsyn som tas. av för konsu- syfte är att främja miljöhänsyn i ning riskerar dock att, liksom vars

offentlig upphandling. Delegationen

5.6 Nyckeltal för miljöanpass-

ska bl.a. driva en ekologiskt hållbar ade arbetssätt upphandling inom stat, kommuner och landsting, initiera och utveckla väg-

5.6.1 Miljövårdsberedningens

ledningar och metoder, sprida kunska-

förslag

per, erfarenheter och goda exempel. Även Miljöteknikdelegationen, Miljövårdsberedningen föreslår fölsom inrättades januari 1997, har till uppgift jande mått på skolornas och företaatt stimulera till utveckling och under- gens omställning till ett ekologiskt hålllätta upphandling och introduktion bart samhälle: av miljöanpassade produkter, processer och teknik som syftar till ekologiskt en hållbar utveckling.

5.5.6 Internationellt arbete Storbritannien har ett förslag i sitt mer omfattande indikatorsystem vilket lik- Det är angeläget att utveckla verktyg vårt förslag avseende offentlig för att integrera miljöfrågor i verksamnar upphandling. Indikatom heten hos olika aktörer i samhället. För benämns som Green Housekeeping in Govemm- att utvecklingen ska bli ekologiskt hållent. bar är det avgörande att företagen ut- I Danmark finns det inskrivet i vecklar miljöanpassade produkter och miljölagstiftningen offentliga att skolorna ger kunskap ekoloatt orga- om nisationer skata hänsyn till miljön vid giska sammanhang. Måttet fölsom sina inköp. En särskild arbetsgrupp har jer antalet företag med miljöledningstillsatts den danska regeringen system har tidigare redovisats i SOU av som under år 1999 ska ta fram antal 1998: 170. Texten i detta avsnitt ett avser indikatorer för att göra det möjligt att måttet skolor med utmärkelsen miljölikartat sätt dokumentera och skola. ett föra statistik över miljö- och energimedvetna inköp. 5.6.2 Utvecklingen

I Kanada har de federala myn- Underlag till redovisning utveckav digheterna en intern arbetsgrupp lingen avseende antalet miljöskolor som bl.a. prövar att ta fram ett antal kommer inte finnas förrän nåatt om indikatorer för grön upphandling De eller några år. Under år 2000 begot indikatorer som diskuteras är antal räknas de första utmärkelserna till upphandlingar där miljökrav stills, Milj kunna utdelas. inköpsvolymen mätt i dollar det sorr ställs miljökrav på, antal upphandlade 5.6.3 Miljövårdsberedningens produkter som klassats som gröaa", överväganden. samt antal och procent av inköpirna Insikt är den viktigaste drivkraften för som utbildats i miljökrav vid upphindförändring. Utbildning ger kunskaper ling. som är avgörande för att främja hållbar utveckling och förbättra männis-

kors förmåga lösa miljö- och logotyp under tre år. Sedan måste de

att utvecklingsfrågor. Kunskap miljö- redovisa resultat i sitt miljöarbete för

om frågor måste därför in tidigt i skolor- att behålla utmärkelsen. Utmär-

undervisning. kande för en Miljöskola är att alla i nas

Miljö är idag inget eget ämne i skolan ska vara aktiva deltagare i utgrundskolan många skolor vecklingen mot ett hållbart samhälle.

även om har bra program för att integrera miljö- Genom att utmärkelsen omvärderas frågorna i undervisningen. Miljö- vart tredje år finns en inbyggd möjligutmärkelsen syftar främst till att ge het till översyn av de skolor som har skolorna ett handfast verktyg för att fått utmärkelsen och deras fortsatta bedriva detta arbete. status och arbete.

Det har blivit alltmer klart att Syftet med ett nyckeltal som för att få ekologiskt hållbara och lång- mäter antalet skolor med utmärkelsen siktiga lösningar miljöproblemen så Miljöskola är enligt beredningen att måste de kopplas till övriga samhälls- försöka spegla det viktiga omställningfrågor. Genom ett gränsöverskridande sarbete för ekologisk hållbarhet som arbetssätt kan milj öfrågoma komma in pågår inom skolornas undervisning, i alla skolans ämnen. Skolverket och från förskoleklasser till och med gym- Naturvårdsverket har tagit fram kri- nasienivån och KOMVUX. Beredterier för miljömärkning av skolor som ningen noterar att högskolan idag inte väl uppfyller dessa krav. Miljöfrågorna ingår i arbetet med Miljöskolor. Vi vill ska enligt dessa kriterier ingå i under- därför framhålla att det även är angevisningen och miljötänkandet finnas läget att undervisning om de ekologiska med i skolans hela övriga arbete. grundvillkoren snarast integreras i un-

För att en skola ska utmär- dervisningen högskolenivå framfökelsen Miljöskola krävs att miljöfråg- rallt i ekonom- och ingenjörsutbild-

ingår i undervisningen och att ningar samt mediautbildningar. orna teori integreras med praktisk verksamhet. Syftet med utmärkelsen är att sti- 5.6.4 Skolverkets förslag och

mulera brett genomförande bra remissinstansernas synpunkter

ett av milj öundervisning i skolan. Arbetet för Skolverket har i föreskrifter fastlagt att få och behålla utmärkelsen Miljö- de miljökriterier ska

som vara uppskola är dessutom avsett att vara en fyllda för att kunna få utmärkelsen kontinuerligt pågående där Miljöskola. Kriterierna har utarbetats

process miljöarbetet ständigt förbättras. i samråd med Naturvårdsverket och

Skolorna ska först göra en kart- baseras den miljöproblemen

syn läggning av sin verksamhet miljö- utvecklats under de senaste årti-

ur som synpunkt och sedan skriva ett hand- ondena. Det finns miljökriterier

upplingsprogram med uppsatta mål enligt ställda för undervisningen och hela utformade kriterier för Milj öskolor. Då verksamheten såsom skolans arbetsmålen är uppnådda kan de till Skol- miljö, hälso- och friskvård samt för verket ansöka om utmärkelsen Miljö- den fysiska milj ön. Detta system överskola. De får vid utmärkelsen ett dip- ensstämmer med Milj övårdsberedninglom och rätten att använda en särskild förslag.

ens

För närvarande genomför Skolverket ekologiskt hållbar utveckling

inom uten granskning av inkomna handlings- bildningen. Som väg att synliggöra

en program och en pilotverksamhet där och konkretisera miljöfrågorna framca 100 pilotskolor har valts ut. Dessa hålls införandet miljömärkning

av en representerar skolor för olika ålders- av skolor. grupper och i skilda delar av Sverige. I skollagen, läroplaner och i Skolverket stödjer skolornas arbete studieplaner för grundskolan

och gymmed kontakter och seminarier. M e r nasieskolan står att undervisningen ska information om Miljöskolor inklusive kunskaper ekologiska

ge om sammande fastställda kriterierna finns på Skol- hang. Enligt läroplanerna för det obliverkets webbsida på adressen: gatoriska skolväsendet, sägs att underwww.skolverket.se/c/miljo/. visningen bör belysa hur samhällets

funktioner och vårt sätt att leva och Endast ett fåtal remissinstanser har arbeta kan för skapa

anpassas att en uttalat sig om att följa antalet miljö- hållbar utveckling. märkta skolor varav de flesta tillstyrkt förslaget. Naturvetareförbundet ansåg 5.6.6 Internationellt arbete att det inte finns något klart samband

I Storbritanniens större uppsättning mellan miljöskolor och förhållandena i indikatorer

finns medvetenhet om hållmiljön varför de avvisade förslaget.

bar utveckling i skolor upptaget.

I Europa är det för närvarande 5.6.5 Beslutade mål

Sverige, Österrike och den tyska del- Det finns inga mål från riksdag och staten Hessen arbetar med att

som regering för detta nyckeltal. utveckla Miljöskolor i form

av ett na-

Regeringen har i skrivelsen tionellt initiativ. Ekologisk hållbarhet 1997/ l 998: 13 lagt fram ett åtgärdsprogram för

en

6 fortsatta

Nyckeltalens

användning

Avsikten med de Gröna nyckeltalen är nyckeltalen. De Gröna nyckeltalen att uppmärksamhet och kunskap kan användas som vägledning för po-

ge

miljöförändringar och behovet litiska beslut och som underlag för om av omställning till ett ekologiskt hållbart samhällsdebatt samma sätt som de samhälle. ekonomiska nyckeltalen. Gröna nyck-

För att uppnå acceptans lik- eltal bör därför redovisas för riksdag nande den vi har för t.ex. brutto- och allmänhet varje åri samband med

som nationalprodukten och konsumentpris- budgetpropositionerna. Det är naturindex vi att talen behöver ligt att, i de texter som i budgetprop-

anser användas och analyseras under serie ositionerna belyser de Gröna nyckel-

en

år. Det är vår förhoppning att de talen, successivt utveckla förklaringar av Gröna nyckeltalen vi föreslår ska och analyser. Analysema kan omfatta

som

tillräckligt robusta och intressanta samband mellan de Gröna nyckelvara för att stå sig översiktliga mått- talens utveckling, den ekonomiska ut-

som stockar under så lång period att vi vecklingen och politiska beslut. Ett

en får jämförbarhet över tid. Först efter sätt att ytterligare förbättra möjlighepraktisk användning kan nyckeltalen ten att använda de Gröna nyckeltalen etableras till att bli de uppstickande som underlag för politiska beslut, är indikatorer vi anser att de är. Dess- att om möjligt presentera prognoser

behövs praktisk användning för något eller några år framåt i tiden. utom att kunna utvärdera om det finns behov av att i något avseende revidera

7 ca 200 000 kr. Huvuddelen av kost-

av konse-

naderna tillskrivs arbetet med att få

kvenserBedömnigåm

anledning

fram data för livsmiljöema Sjö och

av nyckeltalen

Hav. Kostnaden för att därefter årli-

gen ta fram underlaget bör låg. 7.1 konsekven- vara

Ekonomiska

För att följa konsumtionen av ser miljömärkta varor och tjänster har

För detta uppdrag gäller regeringens Konsumentverket, inom ramen för sitt

direktiv till samtliga kommittéer om att sektorsansvar, avsatt medel för den

pröva offentliga åtaganden. Det som bearbetning av data som behövs.

skulle kunna orsaka kostnader för Kostnaden uppskattas till 300 000 ca samhället i vårt förslag är framtagankr i ett inledningsskede och därefter

det av den statistik krävs för att som ca 40 000 kr per år.

redovisa nyckeltalen. Enligt uppdraget Vad gäller nyckeltalet för den

ska nyckeltalen främst bygga på be- offentliga sektorns miljöanpassade in-

fintliga statistik- och dataunderlag. För köp så kommer EKU-delegationen att

vissa av de nu framtagna nyckeltalen ta fram de kompletteringar besom har det varit just bristen statistik hövs. Kompletteringarna behövs i den

som gjort att de inte var färdigrapportering som görs till den interna-

utvecklade hösten 1998. En rad intionella databasen för upphandlingar

ternationella organisationer ställer krav över tröskelvärdet, samt i de enkät-

Sverige att lämna en omfattande undersökningar som görs. Kostna-

rapportering miljöområdet. Fram- derna bedöms vara små och bör ligga

förallt EU:s direktiv ställer stora krav inom sektorsansvaret för Nämnden

rapportering. Den internationella för offentlig upphandling.

rapporteringen styr idag mycket av I regeringens uppdrag till Sta-

den svenska statistikproduktionen tistiska centralbyrån om den totala

miljöområdet. materialomsättningen ingår att till mars

Vår bedömning är att de flesta år 2000 göra en uppskattning av kost-

nyckeltalen kan baseras befintliga naderna.

eller föreslagna miljöövervaknings- Redovisningen av Gröna nyck-

program och statistik och ger därmed eltal är ett viktigt led i arbetet för att

inte ökade kostnader. I några fall har allmänhet, riksdag och regering ska får

det inte varit möjligt att helt och hållet bättre information och kunskaper om

utgå från befintlig statistik. Det gäller effekter genomförda av åtgärder på

för livsmiljöer, miljöanpassade inköp miljöområdet. Det bör efterhand kunna

och andelen total materialomsättning. leda till positiva samhällsekonomiska

Dataunderlag för att visa på en effekter genom t.ex. effektivare re-

utveckling för de olika livsmiljöema surshushållning. Nyckeltalen bör bidra

som ingår i nyckeltalet för biologisk till en saklig debatt om vilka åtgärder

mångfald ska tas fram av Naturvårdssom är mest angelägna och mest

verket. De har grovt uppskattat kostkostnadseffektiva miljöområdet.

naderna för utformning valda mätav

metoder samt bearbetning av data till

Sammanfattningsvis bedömer bered- digheternas sektorsansvar. I tabellen ningen att statistik kan tas fram inom nedan redovisas var statistiken tas ramen för befintliga uppdrag och myn- fram för föreslagna nyckeltal.

Bedömning av statistiskt underlag för samtliga tolv nyckeltal

Gröna nyckeltal Statistiku nderlag

Energianvändning Statistik finns hos Statistiska centralbyrån SCB och NUTEK

Statistik för total materialomsättning saknas i dag, men SCB har Materialanvändning fått i uppdrag att till mars 2000 ta fram sådan statistik. Statistik

för avfall till soptipp finns hos Renhållningsverksföreningen Kemikalieanvändni Statistik finns i Kemikalieinspektionens produktregister

ng växthuseffekt Statistik finns hos SCB och Naturvårdsverket NV Försurning Statistik finns hos SCB och NV övergödning Statistik finns hos SCB och NV Luftkvalitet i tätort Statistik finns i URBAN-nätet

Olika former av statistik finns, bland annat i Fiiksskogstaxeringen,

miljöövervakningsprogram och miljöstödstatistik. Underlag för Biologisk mångfald

livsmiljön skog beräknas finnas att tillgå den 1 februari 2000 och övrigt under senare delen av år 2000 Underlag finns hos SCB genom den årliga

Miljöanpassade färdsätt

Fiesvaneundersökningen, Riks-RVU Statistik för den offentliga upphandlingen kan tas fram genom

kompletteringar av befintliga inrapporteringar och enkäter som Miljöanpassade inköp görs. Data bör finnas tillgänglig om något år. Statistik för

miljömärkta produktval finns grundat på

miljömärkningsorganisationernas register Kretslopp av näringsämnen Statistik finns hos SCB och NV

Statistik för företag med miljöledningssystem finns hos SIS- Miljöanpassade arbetssätt miljömärkning. Skolverkets system med Miljöskolor omfattar

ett centralt register

7.2 Andra konsekvenser

För detta uppdrag gäller regeringens katorer Gröna nyckeltal för att följa

- direktiv till samtliga kommittéer utvecklingen mot ett ekologiskt håll-

om att redovisa regional- och jämställdhets- bart samhälle. Vår bedömning är att politiska konsekvenser samt konse- nyckeltalen rimligen inte får konsekvenser för brottslighet och det brotts- kvenser inom ovan nämnda områden. förebyggande arbetet. Vårt betänkade presenterar förslag till nationella indi-

Fotnotslista

A Better Quality of Life A Strategy for Sustainable Development for the

- United Kingdom, 1999. 3 P: Pressure/påverkan, SState/tillstånd och R: Respons/vidtagna åtgärder 3 DPSIR-modellen; D Driving forces/rivkrafter, P: Pressure/miljöpåverkan, S State/miljötillstånd, 1 Impact/konsekvenser, R: Response/vidtagna åtgärder. 4De femton miljökvalitetsmålen är följande: frisk luft, grundvatten god kva-

av litet, levande sjöar och vattendrag, myllrande våtmarker, hav i balans samt levande kust och skärgård, ingen övergödning, bara naturlig försurning, levande skogar, ett rikt odlingslandskap, storslagen fjällmiljö, god bebyggd miljö, giftfri miljö, säker strålmiljö, skyddande ozonskikt, samt begränsad klimatpåverkan. 5 deFact0;98 Uppföljning av föreslagna nationella miljökvalitetsmål,

- Naturvårdsverket 1998, ISBN 9 -620-1l 187-1. 1D miljöpåverkande aktiviteter t.ex. energianvändning, transporter, P miljöpåverkan t.ex. utsläpp, avfall, S miljötillstånd t.ex. luft- och vattenkvalitet, I konsekvenser sämre hälsa, hotade djur- och växtarter R åtgärder t.ex. lagar, skatter, ny teknik. 1 Problemet har identifierats i flera utvärderingar av FN/CSD:s arbete. 1 Se utförligare i SOU 1998:170, och för uppdaterad information http:// www.un.org/esa/sustdev/isdhtm 9 World Development Indicators 1998, Världsbanken, Washington 1998 111Se utförligare i SOU 1998: 170. 1 Towards Sustainable Development-Environmental Indicators, OECD 1998 3 se utförligare i SOU 1998:170 13Environment-Barometer for Germany. Indikatorerna återfinns bland annat på följande internetadress: http://www.bmu.de/englisch/programme/ baromete.htm 14Läs mer om indikatorerna http://www.environment.detr.gov.uk/sustainable/ quality/monitor/index.htm 15EU-kommissionens förslag finns i sin helhet i bilaga 15Environment-Barometer for Germany se http://www.bmu.de/englisch/ programme/barometehtm 17 Förslag presenterat i maj 1999. Sammanlagt 14 indikatorer för hållbar utveckling, varav 3 ekonomiska, 4 sociala och 7 ekologiska. Förslaget ska vidareutvecklas under 1999. 11Nemoral och boreonemoral zon. 9 Nordligt och sydligt boreal zon.

Bilaga

Remisssynpunkter på förslagen till Gröna nyckeltal i SOU 1998:170

De flesta remissinstanser är positiva till att ett system med gröna nyckeltal utvecklas. De flesta även att nyckeltalen bör kunna förändras när så är

anser motiverat.

Användning av energi: Flertalet remissinstanser är positiva till nyckeltalet. Några vill komplettera med andelen icke förnyelsebar energi. Flera remissinstanser anser att energianvändning i relation till BNP säger ganska lite om hur energieffektiviteten utvecklas i olika sektorer eller för olika energitjänster. Som grovt nyckeltal över utvecklingen kan det dock användas och används också för internationella jämförelser och trendanalyser.

El för uppvärmning: Majoriteten av remissinstanserna stöder nyckeltalet, nio är kritiska och två avstyrker. Lunds Tekniska Högskola påpekar att direktverkande elvärme endast utgör en typ av elanvändning. Elanvändningen kan sänkas genom effektivisering eller substitution inom andra användningsområden. Där det är mest lönsamt att effektivisera eller ersätta elanvändningen bör det göras först.

Utsläpp av koldioxid: En majoritet av remissinstanserna anser att nyckeltalet är relevant och att det behövs för vårt internationella deltagande i klimatarbetet.

Bensenhalt i luft: Flertalet remissinstanser stöder detta nyckeltal. Naturvårdsverket varnar för att detta nyckeltal kan vara missvisande. En övergång från bensindrivna till dieseldrivna fordon skulle sänka bensenhalten men inte nödvändigtvis förbättra hälsoläget.

Utsläpp av försurande ämnen: Flertalet remissinstanser stöder detta nyckeltal. Göteborgs kommun påpekar att den första delen av det tidigare förslaget till nyckeltal se SOU 1998: 15 har tagits bort. Den avsåg andelen mark där nedfallet inte överskrider den kritiska belastningsnivån. Avsteget från denna del av förslaget ansågs beklaglig eftersom nyckeltalet i den tidigare utformningen utgjorde en indikator EU:s försurningsstrategi.

Miljöanpassade färdsätt: En majoritet av remissinstanserna anser att nyckeltalet är relevant, men några påpekar att det inte ger någon bra bild av i vilken utsträckning hållbarheten i transportsystemet ökar. Den större delen av det privata trafikarbetet utelämnas, och nyttotrafiken berörs inte alls.

Antal miliöcertifierade företag: Detta nyckeltal tillhör ett av de mest kritiserade och flera remissinstanser önskar kompletteringar.

Avfall till soptippar: Flera remissinstanser anser att nyckeltalet är välgrundat. Somliga anser dock att det även bör inkludera återanvändning och återvinning samt uttrycka vilken typ av avfall som avses.

Tillförsel av kväve och fosfor till haven: En majoritet av remissinstanserna anser att detta nyckeltal är bra.

Ãterföring fosfor till odlingsmark: Flera remissinstanser påpekar att det även

av finns andra metoder att återvinna fosfor slam. Risken är att

ur en gynnsam utveckling för dessa metoder skulle kunna innebära att fosfor återutnyttjas alltmer samtidigt som det föreslagna nyckeltalet pekar i ogynnsam riktning. I dag förs till exempel mer slam till grönområden än till jordbruket, och detta redovisas inte i nyckeltalet.

Skyddad skog: En majoritet av de remissinstanser som har synpunkter detta nyckeltal anser att det bör kompletteras eller ersättas med bättre nyckeltal för biologisk mångfald. Mycket av arbetet med att säkerställa den biologiska mångfalden sker i skogar utan formellt skydd. För att belysa förutsättningarna för den biologiska mångfalden är det således angeläget att beskriva det naturvårdsarbete som ingår som en integrerad del i skogsbruket. Utöver reservatavsättningar måste därför nyckeltalet spegla såväl arealer frivilligt undantas från bruk-

som ande som den naturvårdshänsyn som tas i den löpande verksamheten.

Bilaga 2

EU-kommissionens expertgrupps nuvarande förslag För varje område vill ha indikator. I nuläget formulerar två indikatorer, en gruppen en man idealindikator och indikator kan redovisas med befintlig statistik nu. Tabellen nedan en som redovisar förslagen de ut just Ett färdigt förslag skall presenteras för EU:s som ser nu. statsministrar i Helsingfors december år 1999.

i i i iaeaunialige..

områden indikator

nu aggregerat index baserat på aggregerat index baserat på utsläpp av Klimatförändring utsläpp av 3 växthusgaser C02, 6 vänhusgaser C02 ,CH4,N20, HFCs, CH N20 PFCs och SFS 4, antal dagar med luftföroreningar antal dagar med luftföroreningar över över gränsvärden på olika gränsvärdena eller aggregerat index Luftkvalitet mätställen eller aggregerat index med 4 ämnen S02, NOX,NHS,VOCs med 3-4 ämnen S02, NOK,NH3 VOCs

passagerar-kilometer med bil har ännu inte specificeras, eventuellt Tätortsområden4 indikatorer på transport, /uflkvalitet och markanvändning

Sjö: andel vattendrag som klarar Sjö: andel vattendrag som klarar EUs EUs och nationella krav vad det och nationella kvaliteteller ett gäller nitrater eller N och P Europeiskt flodkvalitetsindex ännu Vattenkvalitet hav koncentrationer i stora floder definierad och sjö Hav: eutrofieringsindex Hav. en idealindikator är definierad sammansatt av utsläppsdata av kväve och fosfor till haven

Vatten kvantitet totalt färskvattenuttag intensiteten i vattenanvändningen

Ömtåliga ekosystem områden utpekade i NATURA idea/indikator är definierad kust, våtmarker och 2000, antal och yta med eller bergsområden utan skötselplan

andel skyddat område enligt index på biologisk mångfald baserat på Natur och biologisk NATURA 2000 genetiska förärdrirtgar och mångfald livsmiljöförärwdringar

Markanvändning tillväxt av bebyggt område idea/indikator är definierad

ett första försök med ett, avseende ett mer utvecklat, avseende giftighet, Kemikalier giltighet, viktat index på viktat index på användningen av användningen kemikalier kemikalier

avfall: volym av avfall till deponi avfall: volym av avfall till deponi och Resursanvändning resursanvändning: sopförbränning och avfall energitillgång primary energy resursanvändni ng: Total Material SUPPW Requirement, TMFl

Litteraturförteckning

A Better Quality of Life A Strategy for Sustainable Development for the United Kingdom, Departement of the Environment, Transport and the Regions, United Kingdom 1999. Rapporten finns på http://

www.environment.detngov.uk/sustainable/quality/life/index.htm

de Facto uppföljning av föreslagna nationella miljökvalitetsmål, Na- turvårdsverket, 1998.

Indicators of Sustainable Development A pilot study following the methodology of the United Nations Commission Sustainable on Development, European Commission DGXI and Statistical Office of the European Communities Eurostat, European Communities, 1997.

Indicators of Sustainable Development Framework and - Methodologies, United Nations 1996. Se http://www.un.org/esa/sustdev/ isd.htm för uppdaterad information FN:s arbetet med indikatorer och om nuvarande förslag.

Indicators of the State of the Environment in the Nordic Countries, Nordiska Ministerrådet, TemaNord 1997:537, Köpenhamn 1997.

Indikatorer för hållbar utveckling pilotstudie, Rapport 1998: 1 Sta- - en tistiska centralbyrån, 1998.

Kemikalieinspektionens förattningsamling, KIFS 1998:8, Kemikalieinspektionens föreskrifter om kemiska produkter och biotekniska organismer.

KIFS 1999:3, Föreskrifter ändring i Kemikalieinspektionens föreom skrifter om klassificering och märkning kemiska produkter, del 1 av och

Kretsloppsdelegationens rapport 1997: 14, Strategi for kretsloppsanpassade material och varor, 1997.

Measuring Changes in Consumption and Production Patterns, Division for Sustainable Development, Department of Economic and Social Affairs, United Nations, New York 1998. Uppdaterad information och rapport finns

http://www.unorg/esa/sustdev/cppl224.htm

Miljön i Europa vid sekelskiftet, Europeiska Miljöbyrån EEA, juni 1999.

Rapporten finns att läsa http://www.eea.eu.int/Document/3-yearly/eu98/

index.htrnl

Proposition 1999/2000:1, Budgetproposition för 2000.

Proposition 1998/99: 100, Vårbudgetproposition.

Proposition 1997/98: 145, Svenska miljömål Miljöpolitik för ett hållbart

- Sverige.

SOU 1997:84, En hållbar kemikaliepolitik, Kemikommittén 1997.

SOU 1998:170, Gröna nyckeltal for ekologiskt hållbar utveckling

en Miljövårdsberedningen, december 1998.

SOU 1998:15, Gröna nyckeltal, Miljövårdsberedningen, januari 1998.

Sustainability Counts Consultation paper on a set of headline indicators

of sustainable development, Departement of the Environment, Transport and the Regions, United Kingdom 1998.

System med indikatorer för nationell uppföljning av miljökvalitetsmålen, Naturvårdsverket 1999.

Regeringens skrivelse 1997/98:13, Ekologisk hållbarhet.

Regeringens skrivelse 1998/9925, Hållbara Sverige uppföljning och fort-

satta åtgärder för ekologisk hållbar utveckling.

en

Towards Sustainable Development Environmental Indicators, OECD,

- 1998.

World Development Indicators 1998, The World Bank, Washington, 1998.

anna wr |JJO1. LL. STOCKHOLM

Statens 1999

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

NyaförmånsrättsreglerBilagor.+ Ju. 32 Utvecklingssamarbete rättsområdet.Ju. . . Steriliseringsfrâgani Sverige1935-1975. 33.Bo Betalaratt.Särskildaboendeformerför . tryggt- Ekonomiskersättning.S. äldresamtavgifterför aldre-ochhandikappomsorg.

Yrkesfisketskonkurrenssituation.Jo. . Godsedi forskningen.U. 34. Svensktmedborgarskap.Ku. . Effektivavärme-ochmiljölösningar.N. Fastighetsmäklarnämndeneffektivaretillsyn. Fi. . - EffektivareTotalförsvarsstödiÖstersjöområdet.Fö. 36.Likvidationavaktiebolag.Ju. . Märk väl Fi. 37.Underrättelsetjänstenenöversyn.Fö. . lnvandrarskapochmedborgarskap. 38.Följdleveranseri sambandmedexportav . Demokratiutredningensskriftserie.Ju. krigsmateriel.UD.

Att slaktaettfåri Gudsnamn.Omreligionsfrihet 39.Vuxenutbildningför alla Andraåretmed . ochdemokrati.Demokratiutredningensskriftserie. Kunskapslyftet.U.

Ju. 40. Demokratini denoffentligasektornsförändring.

Rasism,nynazismochfrämlingskap. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. . Åtgardsför- Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 4 Bevaradokumentärtilmenskulturarv. . Bör demokratinavnationaliseras slagsamtförslagtill ettcentrumför dokumentärfilm . Demokratiutredningensskriftserie.Ju. ochentilmvårdscentral.Ku.

Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens 42.Nyluftfanslag.N. . skriftserie.Ju. 43. Oberoende,ägandeochtillsyn i revisions-

Etik ochdemokratiskstatskonst. verksamhet.Ju. . Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 44.Öppenelmarknad.N.

I4. Denframtidakommersiellalokalradion.Ku. 45.Slutförvaring kärnavfall.Kommunernaochav

15.Nyttsystemför prövningavhyres-och platsvalsprocessen.M. arrendemål.Ju. 46.Ökadesocialbidrag.Enstudieominkomsteroch

16.Ökadrättssäkerheti asylarenden.UD. socialbidragåren1990till 1996.S.

17 GarantipensionochBosättningstilläggför personer 47.Mervärdesskatt-Frivillig skattskyldighet.Fi. . föddaår 1937ellertidigare. 48. LäraavEstonia.Denandradelrapportenoch

18.Frågortill detindustriellasamhället.Ku. slutredovisning.N.

19.Artikel 7 i EG:svarumärkesdirektiv. 49. Invandraresomföretagare.Ku. Ändringarivarumärkeslagen.Ju. 50.skyddsjakt varg.M.

20. Sverigeochjudarnastillgångar.UD. 5l. Smittskydd,samhälleochindivid. Del A+B. S.

21.Lindqvistsnia niovägarattutvecklabemötandet 52.Inkomstprövningavbostadstilläggtill pensionärer.

av personermedfunktionshinder.S.

22. Denskyddadeprovinsen.Enessäomdemokratins 53.Ekonomiskbrottslighetochsekretess.Ju.

värdeochvärdighet.Demokratiutredningens 54.Ennytullag.Fi.

skriftserie.Ju. 55. Konvergensochförändring.Samordningav

Utvecklingavmänskligaresurseri arbetslivet. lagstiftningenför medie ochtelesektorerna.Ku. . Förslagtill inriktningav nyamål3 inom EG:s 56.Globaliseringenochdemokratin.

strukturfonder.N. Demokratiutredningensskriftserie.Ju.

24.EG:sstrukturstöd.Nyorganisationför degeogra- 57.Rikstrafiken Ennymyndighet.N. fisktavgränsadestrukturfondsprogrammen.N. 58.Löserjuridikendemokratinsproblem

Samerna ettursprungsfolki Sverige. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. .. . - 26. Införselavbeskattadevaror.Fi. 59.Begränsadfastighetsskatt.Fi.

27. Delta Utredningenomdeltidsarbete,tillfälliga 60.Kundvänligaretaxi. N. jobb ocharbetslöshetsersättningen.N. 6 Brottsförebyggandearbetei landetskommuner.Ju.

28.Kontantmetodför småföretagare.Fi. 62.Bilen, miljönochsäkerheten.Fi.

29. Internationellkonflikthantering attförberedasig 63.Att läraochleda Enlärarutbildningför samverkan - tillsammans.Fo. ochutveckling.U.

30. YttrandefrihetenochkonkurrensenFörslagtill 64.Representativdemokrati.Demokratiutredningens mediekoncentrationslag.m m.Ku. skriftserie.Ju.

3 Tillsynöveradvokaterm m.Ju. .

Statens 1999

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

65 Barnombudsmannenföreträdareför bamoch 90.Narkotikastatistik.Omsamhälletsbehovav . ungdomar. informationomnarkotikautveckling.

66.Godvårdpålika villkor omstatensstyrningav 91.Enöversynavjämställdhetslagen.N. hälso-ochsjukvården+ 2 bilagor.S. 92.Premiärför personval.Ju. 67.KÄRNAVFALL metod plats 93.Det folkstyret.ForskarvolymVI. - - - unga miljökonsekvens.KASAMs yttrandeöverSKBs Demokratiutredningen.Ju.

FUD-program98.M. 94.Förmånerochökadelevnadskostnader.Fi.

68.Brandkatastrofeni Göteborg. 95.Småskaligelproduktionsamtmätningoch

DrabbadeMedierMyndigheter.Ku. debitering elförbrukning.N.av

69. Individenocharbetslivet.Perspektiv det 96.Statistikrefonnen.Utvärderingochförslagtill

samtidaarbetslivetkring sekelskiftet2000.N. utveckling.Bilaga: Uppsatserskrivnaför

70.Gentekniknämnden.U. utvärderingen reformen.Ju.av

71 Oseriösabostadsfönnedlare. 97.Socialtjänsti utveckling. . Boendesocialaeffekteravkonkurseroch Del A ochB Bilagor.S. . rekonstruktioner bostadsrättsföreningaroch 98.Likvärdigavillkor U. egnahem.S. 99 Översyn stiftelsenför internationell . av 73. Handikappombudsmannensframtida rapportering läkemedelsbiverkningar.av S.

förutsättningarocharbetsuppgifter. 100 Bibeln texterna. . - 74.Demokratinochdetgemensammabästa. Gamlatestamentet Volym

Demokratiutredningensskriftserie.Ju. GamlatestamentetII. Volym

75.Rättplatsför vindkraften.Del 1och Del M. Tillägg till Gamlatestamentet.De apokryfa

76.Maktdelning.Forskarvolym ellerdeuterokanoniskaskrifterna.Volym

Demokratiutredningen.Ju. Nyatestamentet.Volym Ku.

77.Demokratiteoriochmedborgarskap.Forskar- lO Olydigamedborgare.Omflyktinggömmare . volymII. Demokratiutredningen.Ju. ochdjurrättsaktivister.

78.Jordbrukochmiljönytta nyttmiljöprogramför Demokratiutredningensskriftserie.Ju. jordbruket.Jo. 102.Ansvarsfördelningför internationellaprogram

79.Källskattpåutdelningochroyaltytill begränsat utbildnings-ochungdomsområdet.U.

skattskyldiga.Fi. 103.Regionreform försök förstastegenmot - 80.Demokratiopinioner. ennyregionalsamhällsorganisation.Ju.

Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 104.Nyasamboregler.Ju.

8 Förhandlingsersättningtill hyresgästorganisation. 105.Skatt Tull Exekution Normerför behandling . - - - Ju. avpersonuppgifter.Fi.

82.Vårdslöskreditgivningsamtsekretessi banker 106.KonsumenternaochIT- enutredningomdatorer,

m.m.Fi. handelochmarknadsföring.Fi.

83.Globalisering.ForskarvolymIX. Demokrati- 107.Nyamål3 för utvecklingavmänskligaresurser

utredningen.Ju. i arbetslivet.N.

84.Civilsarnhället.ForskarvolymVIII. 108.Handläggning ungdomsmålav enutvärderingav - Demokratiutredningen.Ju. 1995årsungdomsmålsreform.Ju.

85.Bredbandför tillväxt i helalandet. 109 Behandling personuppgifterav inomsocialtjänsten. . Närings-,regional-ochvälfärdspolitiska S.

aspekter IT-infrastrukturen.N. ll0 Ledandeforskning för säkerhetsskull.Fö. . - 86.PC:n död längelevePC:n Nya möjligheterär - lll Att sökakostnadseffektivalösningarinom . för Sverige. klimatområdet.N.

Enrapportfrånhearingen"Efter PC:n"anordnad l12 Civilsamhälletsomdemokratinsarena. . avIT-kommissionenjuni 1999.N. Någrakritiskareflektioner.

87.Vagnbolagförjärnvägen.N. Demokratiutredningensskriftserie.Ju.

88.Granskningskommissionensbetänkandei anledning l 3 Medborgarnaserfarenheter.ForskarvolymV. . avBrottsutredningeneftermordet statsminister Demokratiutredningen.Ju.

Olof Palme.Ju. l14 Matsommedicin. . Statsbidragtill handikapporganisationer. ll5 Handelmedgasi konkurrens.N. . .

Statens 1999

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

116.Denregionalasamhällsorganisationeni vissa

europeiskastater. Enöversättningi urvalavantologinThe IntermediateLevelof Governmentin European States.ComplexityversusdemocracyJu.

ll7. IT i demokratinstjänst.ForskarvolymVll.

Demokratiutredningen.Ju. 118.Kommunaluppdragsverksamhetinom

kollektivtrafiken utvärderingav-

försöksverksamheten.Ju. 1I9. Utvärderingen KY. U.av 120.Frånenantill enannan transplantationfrån

-

djur till människa.S. l2l. Avkorporativiseringochlobbyism.

ForskarvolymXIII. Demokratiutredningen.Ju. 122.KY Kvalificeradyrkesutbildning.U.

- 123.Mötesplatsför designochkonsthantverk.Ku. 124.Konsumentprisindex.Ju. 125.NäringslivsutvecklingiÖstersjöregionen.UD. 126.Politikensmedialisering.ForskarvolymIII.

Demokratiutredningen.Ju. 127.Grönanyckeltal följ denekologiska

-

omställningen.M.

Statens 1999

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Premiärförpersonval.92

förmånsrättsregler DetungaFolkstyret.ForskarvolymVl. Nya +Bilagor. l

Demokratiutredningen.93 lnvandrarskapochmedborgarskap.Demokrati-

Statistikreformen. Utvärderingochförslagtill utredningensskriftserie.8 -

utveckling.Bilaga: Uppsatserskrivnaför utvärderingen Att slaktaettfåri Gudsnamn.Omreligionsfrihetoch

avreformen.96 demokrati.Demokratiutredningensskriftserie.9

Olydigamedborgare.Omflyktinggömmare Rasism,nynazismochfrämlingskap.

ochdjurrättsaktivister. Demokratiutredningensskriftserie.10

Demokratiutredningensskriftserie. 101 Bör demokratinavnationaliseras Demokratiutredningensskriftserie.1 l Regionreform försök förstastegenmot-

ennyregionalsamhallsorganisation.103 Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens

Nya samboregler.104 skriftserie.12

Handläggningavungdomsmålenutvärdering 1995av års Etik ochdemokratiskstatskonst.

ungdomsmålsreform.108 Demokratiutredningensskriftserie.13

Civilsamhälletsomdemokratinsarena.Någrakritiska Nytt systemför prövningavhyres-ocharrendemål.15

reflektioner.Demokratiutredningensskriftserie.l 12 Artikel 7 i EG:svarumarkesdirektiv.

Medborgarnaserfarenheter.ForskarvolymV. Ändringari varumärkeslagen.19

Demokratiutredningen.1 13 Denskyddadeprovinsen.Enessäomdemokratins

Denregionalasamhällsorganisationeni vissaeuropeiska värdeochvärdighet.Demokratiutredningensskriftserie

stater.Enöversättningi urvalavantologinThe 1221

IntermediateLevelof Governmentin EuropeanStates. Tillsynöveradvokaterm m. 31

Complexityversusdemocracy.1 16 Utvecklingssamarbete rättsområdet.32

lT i demokratinstjänst.ForskarvolymVll. Likvidationavaktiebolag.36

Demokratiutredningen.l 17 Demokratini denoffentligasektornsförändring. Demokratiutredningens Kommunaluppdragsverksamhetinomkollektivtrafiken

skriftserie.40

utvärdering försöksverksamheten.18av l Oberoende,ägandeochtillsyn i revisionsverksamhet.43 -

Avkorporativiseringochlobbyism.ForskarvolymXlll. Ekonomiskbrottslighetochsekretess.53 Globaliseringenochdemokratin. Demokratiutredningen.121

Konsumentprisindex.124 Demokratiutredningensskriftserie.56

Politikensmedialisering.Forskarvolym111. Löser demokratinsproblem

Demokratiutredningen.126 Demokratiutredningensskriftserie.58

Demokratinsestetik.ForskarvolymIV. Brottsförebyggandearbetei landetskommuner.61

Representativdemokrati.Demokratiutredningens

Utrikesdepartementet skriftserie.64 Demokratinochdet bästa.Demokrati- Ökadrättssäkerhetiasylärenden.16

gemensamma utredningensskriftserie.74 Sverigeochjudarnastillgångar.20

Maktdelning.Forskarvolym Demokratiutredningen. Följdleveranseri sambandmedexportavkrigsmateriel.

1761 Demokratiteoriochmedborgarskap.ForskarvolymIl. Näringslivetsutvecklingi Östersjöregionen.125

Demokratiutredningen.77

Försvarsdepartementet Demokratiopinioner. Demokratiutredningensskriftserie.80 EffektivareTotalförsvarsstödiÖstersjöområdet.6

Förhandlingsersättningtill hyresgästorganisation.8 l Internationellkonflikthantering att förberedasig

- Globalisering.ForskarvolymIX. Demokratiutredningen. tillsammans.29

1831 Underrättelsetjänstenenöversyn.37

- Civilsamhället.ForskarvolymVIII. Demokrati- Ledandeforskning för säkerhetsskull. 101

utredningen.84

Socialdepartementet Granskningskommissionensbetänkandei anledningav

Brottsutredningeneftermordet statsminister Steriliseringsfrågani Sverige1935-1975.Ekonomisk

Olof Palme.88 ersättning.2

Statens 1999

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

GarantipensionochBosâttningstilläggförpersoner Utbildningsdepartementet

födda år 1937eller tidigare.17

Godsedi forskningen.4 Lindqvistsnia nio vägarattutvecklabemötandetav

A Vuxenutbildningför alla Andraåretmed personermedfunktionshinder.21

Kunskapslyftet.39 Botryggt Betalarätt.Särskildaboendeformerför äldre

- Att läraochleda Enlärarutbildningför samverkan

avgifterföräldre-ochhandikappomsorg.33 samt ochutveckling.63 Ökadesocialbidrag.Enstudieominkomsteroch

Gentekniknämnden.70 socialbidragåren1990till 1996.46

Likvärdigavillkor. 98 Smittskydd,samhälleochindivid.Del A+B.51

Ansvarsfördelningför internationellaprogram Inkomstprövningavbostadstilläggtill pensionärer.52

utbildnings-ochungdomsområdet.102 Barnombudsmannenföreträdareför barnoch

- UtvärderingenavKY. 119 ungdomar.65 yrkesutbildning.122

Kvalificerad Godvård lika villkor styrning KY -

- omstatens avhalso-ochsjukvården+2bilagor.66 Jordbruksdepartementet

Oseriösabostadsförmedlare.71

Yrkesfisketskonkurrenssituation.3 Boendesocialaeffekteravkonkurseroch

Samerna ettursprungsfolki Sverige.25

bostadsrättsföreningaroch A rekonstruktioner- Jordbrukochmiljönytta nyttmiljöprogramföregnahem.72 -

jordbruket.78 Handikappombudsmannensframtidaförutsättningaroch

arbetsuppgifter.73 Kulturdepartementet

statsbidragtill handikapporganisationer.89

Denframtidakommersiellalokalradion.14 Narkotikastatistik.Om samhälletsbehovavinformation

Frågortill detindustriellasamhället.18 omnarkotikautveckling.90

YttrandefrihetenochkonkurrensenFörslagtill Socialtjänsti utveckling.DelA ochB Bilagor.97 -

- mediekoncentrationslag 30 Översyn stiftelsenför internationellrapportering m. m.

av av

Svensktmedborgarskap.34 lakemedelsbiverkningar.99 Åtgärdsförslag

Bevaradokumentärfilmenskulturarv. Behandlingavpersonuppgifterinomsocialtjänsten.

samtförslagtill ettcentrumfördokumentärfilmochen 109

filmvårdscentral.41 Mat sommedicin.114

Invandraresomföretagare.49 Frånenarttill transplantationfråndjurtill

enannanv Konvergensochförändring.Samordningavlagstiftmänniska.120

ningenför medie-ochtelesektorerna.55

Brandkatastrofeni Göteborg. Finansdepartementet

DrabbadeMedierMyndigheter.68

Märk val 7 Bibeln-texterna

Införselavbeskattadevaror.26 Gamlatestamentet Volym

Kontantmetodför småföretagare.28 GamlatestamentetII. Volym

Fastighetsmäklarnämndeneffektivaretillsyn.35 Tilläggtill Gamlatestamentet.Deapokryfaeller

- MervärdesskattFrivillig skattskyldighet.47 deuterokanoniskaskrifterna.Volym

- Ennytullag.54 Nya testamentet.Volym 4. 100

Begränsadfastighetsskatt.59 Mötesplatsför designochkonsthantverk.123

Bilen, miljön ochsäkerheten.62

Källskatt utdelningochroyaltytill begränsat Näringsdepartementet

skattskyldiga.79 Effektivavärme-ochmiljölösningar.5

Vårdslöskreditgivningsamtsekretessi bankerm.m.82 mänskligaresurseriarbetslivet.

Utvecklingav Förmånerochökadelevnadskostnader.94 mål3 inomEGzsstruktur-

Förslagtill inriktningavnya Skatt Tull Exekution Normerförbehandlingav

- fonder.23 personuppgifter.105 EG:sstrukturstöd.Nyorganisationför degeografiskt

KonsumenternaochIT- enutredningomdatorer. avgränsadestrukturfondsprogrammen.24

handelochmarknadsföring.106 Utredningen deltidsarbete.tillfälliga jobb

Delta om

-

ocharbetslöshetsersättningen.27

Statens 1999

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Nyluftfartslag.42 Öppenelmarknad.44 LäraavEstonia.Denandradelrapportenoch slutredovisning.48 Rikstrafiken Ennymyndighet.57

- Kundvänligaretaxi. 60 Individenocharbetslivet.Perspektiv det samtida arbetslivetkring sekelskiftet2000.69 Bredbandför tillväxt i helalandet.Närings-,regionalochvälfárdspolitiskaaspekter IT-infrastrukturen. 85 PC:n död längelevePCznlär - Nya möjligheterför Sverige.Enrapportfrånhearingen"Efter PC:n" anordnad IT-kommissionenjuni 1999.86av Vagnbolagför jämvägen.87 Enöversynavjämställdhetslagen.91 Småskaligelproduktionsamtmätningochdebitering avelförbrukning.95 Nyamål3 för utvecklingavmänskligaresurseri arbetslivet.107 Att sökakostnadseffektivalösningarinom klimatområdet.l l l Handelmedgasi konkurrens.l 15

Miljödepartementet Slutförvaring kämavfall.Kommunernaochav platsvalsprocessen.45 skyddsjakt varg.50 KÄRNAVFALL metod plats miljökonsekvens.

- - - KASAMs yttrandeöverSKBsFUD-program98. 67 Rättplatsför vindkraften.Del ochl Del 75 Grönanyckeltal följ denekologiskaomställningen.

- 127

fakta info direkt

Tel 08-587671oo.Fax08-58767171.

Box6450. I 1382Stockholm.

order@fa.ktainfo.sewwwfaktainfose