Gröna nyckeltal för en ekologiskt hållbar utveckling : betänkade

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

hållbar

utveckiing

STATENSOFFENTLIGA UTREDNINGAR BETÄNKANDE AV MILJOVÅRDSBEREDNINGEN

aÃ/ÃCB ÖCáSÖU

W:

Statens offentliga utredningar WW 1998:170

w Miljödepartementet

Gröna

nyckeltal

för

ekologiskt

hållbar

utveckling

en

Betänkande av Miljövårdsberedningen Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.order@liber.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. I-lur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. -

Broschyren kan beställas hos: Information Rosenbad Regeringskansliet 103 33 Stockholm Fax: 08-405 42 95 Telefon: 08-405 47 29

Layout: Jupiter Omslag, foto: Lars Tunbjörk ISBN 91-38-21104-1 Elanders Graphic Systems, 1999 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för Miljödepartementet Miljövårdsberedningen överlämnar här- tas och redovisas till riksdagen samt att med sitt betänkande med reviderade och indikatorerna inte bör vara fler än att de utvecklade förslag till gröna nyckeltal för ett enkelt och informativt sätt visar en ekologiskt hållbar utveckling. Vi vill riktningen utvecklingen mot ekogenom förslaget till gröna nyckeltal lyfta logisk hållbarhet. Vidare att indiangavs fram några faktorer som är särskilt vikti- katorerna bör tas fram utifrån befintlig ga för samhällsutvecklingen ett ekolo- statistik och så långt möjligt samordnas ur giskt perspektiv. Vi hoppas därför att de med indikatorer som används i andra gröna nyckeltalen ska ge en enkel och länder. överskådlig information till allmänhet Miljövårdsberedningen har mot och beslutsfattare. Tanken är att de gröna denna bakgrund vidareutvecklat förslanyckeltalen ska redovisas för riksdagen gen som lämnades i den första rapporten varje år. SOU 1998:15. I oktober 1998 presente- Genom tilläggsdirektiv den 26 janu- rade beredningen en reviderad version ari 1995 gav regeringen Miljövårdsbe- av nyckeltalen i broschyren Gröna nyckredningen Io l968:A som löpande eltal för en ekologiskt hållbar utveckling uppdrag att under mandatperioden utre- och i detta betänkande presenteras de da, formulera och föreslå konkreta åtgär- reviderade nyckeltalen utförligt. mer der för en hållbar samhällsutveckling. Miljövårdsberedningens ordförande Som ett led i detta generella uppdrag avi- har varit riksdagsledamot Ian Bergqvist, serade regeringen i vårpropositionen och övriga ledamöter har varit generalprop. 1997:150 ett uppdrag för Miljö- direktör Rolf Annerberg, statskonsulent vårdsberedningen att ta fram förslag till Åsa Domeij, biolog Stefan Edman, indikatorer för en ekologiskt hållbar museichef Désirée Edmar, förvaltningutveckling. schef Karin Jonsson, forskningssam- I januari 1998 presenterade Miljö- ordnare Kerstin Lövgren, generalvårdsberedningen en första rapport direktör Maria Norrfalk, universitetsom indikatorer Gröna nyckeltal Indika- rektor Thomas Rosswall och miljörevisor - torer för ett ekologiskt hållbart samhälle Marja Widell. SOU 1998:15. Rapporten remittera- Från Miljövårdsberedningens kansli des till ett sextiotal remissinstanser. I har kanslichef Siv Näslund, expert Mona regeringens skrivelse till riksdagen Blomdin Persson och expert Caroline l997/98zl3 angavs att indikatorer för Dickson deltagit i arbetet med detta ekologiskt hållbar utveckling ska utarbe- betänkande.

Stockholm december 1998

Ian Bergqvist

/Siv Näslund Mona Blomdin Persson Caroline Dickson

Sammanfattning

Utvecklingen mot ett ekologiskt hållbart samhälle måste följas olika sätt. Ett system med ett fåtal strategiska nyckeltal upp gör det möjligt för allmänhet och beslutsfattare att enkelt och överskådligt en uppfattning om huruvida utvecklingen mot ett ekologiskt hållbart samhälle går rätt håll och i rimlig takt. De gröna nyckeltal som Miljövårdsberedningen föreslår speglar viktiga miljöproblem som t.ex. försurning, övergödning och växthuseffekt. De mäter också väsentliga förhållanden bakom miljöproblemen, bl.a. energianvändningen, samt företagens och hushållens omställning till ett ekologiskt hållbart samhälle. Tanken är att de gröna nyckeltalen ska bidra till en livligare, bredare och sakligare samhällsdebatt. Miljövårdsberedningens förhoppning är att de ska samma uppmärksamhet som exempelvis mått på inflation, tillväxt och arbetslöshet.

Milj övårdsberedningen föreslår följ ande: ° Elva gröna nyckeltal antas som mått på utvecklingen till ett ekologiskt hållbart samhälle. ° Användning av energi ° El för uppvärmning ° Utsläpp av koldioxid - Bensenhalt i luft - Utsläpp av försurande ämnen - Miljöanpassade färdsätt - Miljöcertiñerade företag ° Avfall till soptippar - Tillförsel av kväve och fosfor till haven

- Återföring av fosfor till odlingsmark

- Andelen skyddad skog

Sex framtida områden där gröna nyckeltal bör tas fram. Miljövårdsberedningen fortsätter att utveckla och föreslå färdiga mått på dessa områden. 0 Biologisk mångfald Materialflöden 0 0 Användning av kemikalier v Konsumenternas produktval - Miljö i undervisningen/miljömärkta skolor - Miljöanpassad offentlig upphandling

Regeringen redovisar årligen utvecklingen av de gröna 0 nyckeltalen till riksdagen. Naturvårdsverket ett övergripande för den årliga 0 ges ansvar redovisningen till regeringen av de gröna nyckeltalen.

Miljövårdsberedningens utgångspunkter för valet av nyckeltal har varit följande: - Nyckeltalen ska ge medborgare och beslutsfattare enkel och överskådlig information om utvecklingen mot ett ekologiskt hållbart samhälle. - Nyckeltalen ska spegla områden och förhållanden som är strategiska för omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle. - Nyckeltalen ska vara mätbara och möjliga att följa i tidsserier. ° Nyckeltalen ska vara lätta att förstå. ° Nyckeltalen ska vara till antalet. 0 Nyckeltalen ska kunna påverkas av politiska beslut och relativt snabbt kunna indikera effekter av olika åtgärder eller samhällsförändringar. ° Nyckeltalen bör så långt som möjligt bygga på befintlig statistik/ tillgänglig data.

författningsförslag Förslag till: Förordning om ändring i förordningen 1998:943 med instruktion för Naturvårdsverket.

2 § Verket skall i sitt arbete särskilt:

ansvara för officiell statistik enligt förordningen 1992: 1668 om den officiella statistiken samt för den årliga redovisningen till regeringen av gröna nyckeltal/indikatorer för ekologiskt hållbar utveckling.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1999.

Uppdraget,

avgränsningar och

genomförande

Genom tilläggsdirektiv den 26 januari slår att regeringen årligen publicerar 1995 gav regeringen Miljövårdsbered- nyckeltalens utveckling och förordar att ningen Io 1968:A i uppdrag att utreda, Naturvårdsverket för att underansvarar formulera och föreslå konkreta åtgärder lag till den årliga redovisningen tas fram. för att nå en hållbar samhällsutveckling. Miljövårdsberedningen föreslår att detta Som ett led i detta generella uppdrag avi- bör komma till uttryck i Naturansvar serade regeringen i Vårpropositionen vårdsverkets instruktion författningsprop. 1997:150 ett uppdrag till Miljö- förslag sid. 9. vårdsberedningen att ta fram förslag till Förslaget till nyckeltal utgår från indikatorer för ekologiskt hållbar utveck- regeringens definition ekologiskt egen av ling. hållbar utveckling. I skrivelsen Ekologisk Miljövårdsberedningen överlämnade hållbarhet reg.skr. 1997/98: 13 beskriver i januari 1998 ett betänkande till rege- regeringen sin vision ett ekologiskt om ringen med förslag till gröna nyckeltal för hållbart samhälle och deñnierar begrepekologiskt hållbar utveckling SOU pets tre delmål: skydd miljö, effektivaav 1998:15. Betänkandet har remitterats resursanvändning och hållbar försörjre till ett sextiotal remissinstanser. Försla- ning. De tre delmålen har varit en gen i betänkandet och remissvaren har utgångspunkt för valet gröna nyckeltal. av varit utgångspunkt för det förslag som Denna rapport är vidareutvecken nu lämnas. Det tidigare betänkandet har ling och delvis en revidering av de förslag även diskuterats med ett antal forskare, till nyckeltal lämnades i betänkandet som myndigheter och departement; exempel- Gröna nyckeltal för ekologiskt hållbar vis arrangerade Miljövårdsberedningen utveckling SOU 1998:15. De synpunkden 31 mars 1998 ett seminarium där ter lämnades i samband med remissom inbjudna forskare och representanter somgången den förra rapporten har av från kommuner och myndigheter disku- diskuterats och beaktats i så stor terade förslaget. utsträckning möjligt. Dessutom ligsom Miljövårdsberedningen har också ger även synpunkter har kommit som haft löpande kontakt och ingående dis- fram vid ovan nämnda seminarium och kussioner kring de föreslagna nyckeltalen i andra sammanhang till grund för detta med framför allt Naturvårdsverket och reviderade förslag. Vi har också gjort en Statistiska centralbyrån. fördjupad genomgång det internatioav Tanken är att den uppsättning nyck- nella arbetet området inför detta föreltal som Miljövårdsberedningen nu slag. föreslår ska kunna användas regering- Det reviderade förslaget till gröna av en för en redovisning till riksdagen av nyckeltal presenterades kortfattat av utvecklingen mot ett ekologiskt hållbart Miljövårdsberedningen i oktober 1998 i samhälle. Miljövårdsberedningen före- broschyren Gröna nyckeltal för ekoloen

giskt hållbar utveckling. Broschyren eller flera nyckeltal som på ett rättvist sätt ñnns översatt till engelska. visar utvecklingen detta område. Miljövårdsberedningen föreslog i det Flera remissinstanser till det förra förra betänkandet ett antal nyckeltal för betänkandet SOU 1998:15 ansåg att varje delmål begreppet ekologisk håll- Miljövårdsberedningen borde ha formuav barhet. Miljövårdsberedningens förslag lerat nyckeltal för hela hållbarhetstill nyckeltal i förra betänkandet SOU begreppet. Miljövårdsberedningen håller 1998:15 återfinns i bilaga Det dåva- med om att det är angeläget att kunna rande förslaget innehöll totalt 23 nyckel- följa alla aspekterna hållbarhetsupp av tal, 6 framtida nyckeltal. I detta begreppet. Beredningens uppdrag från varav var reviderade förslag föreslås 11 nyckeltal regeringen har dock varit att utveckla samt 6 framtida nyckeltal. Några nyckel- nyckeltal för den ekologiska hållbarhetal har tillkommit och andra har fallit ten. Nyckeltal för ekonomiska och sociaifrån. förhållanden finns utvecklade i andra De nyckeltal kallar framtida sammanhang och har haft stort genomrepresenterar områden vi har identifierat slag, till exempel BNP, mått arbetslössom strategiskt viktiga för att beskriva het och inflation m.m. Miljövårdsberedsom utvecklingen mot ekologisk hållbarhet. ningen har därför hållit fast vid huvu- Dessa framtida nyckeltal går olika duppgiften, nämligen att föreslå ett fåtal av anledningar inte att mäta i dag eftersom indikatorer för ekologiskt hållbar utveckdet saknas statistik eller krävs ytterligare ling, och det angeläget att dessa nu anser arbete för att utveckla själva nyckeltalet. också blir välkända och etablerade. I ett Ett exempel är biologisk mångfald kommande steg kan det vara lämpligt att som är väsentlig parameter för se över de ekonomiska och sociala nyckanser en ekologisk hållbarhet. Biologisk mångfald eltalen för att ñnna en uppsättning av ett är dock ett komplext begrepp, och Miljö- fåtal nyckeltal ett samlat sätt täcksom vårdsberedningen bedömer att det krävs in alla tre dimensionerna av hållbarer ytterligare analyser för att utveckla ett hetsbegreppet.

Hållbar

utveckling

och ekologiskt

hållbar

utveckling

2.1 Vad är hållbar utveckling

En av de stora framtidsfrågorna är den leddes Gro Harlem Brundtment som av

globala befolkningsutvecklingen. I dag land. När presenterades

rapporten lever nästan sex miljarder människor påbörjades förberedelsearbetet med

jorden. Varje år ökar befolkningen med FN:s konferens miljö och utveckling om cirka 90 miljoner människor. Trycket hölls i Rio de Janeiro år 1992 nya som på jordens ekosystem är redan mycket UNCED. Syftet med konferensen var stort. Skogar, jordbruksmarker, våtmar- att utveckla strategier och metoder för att ker, luft, sjöar och hav hotas av förore- bromsa miljöförstöringen och stimulera ningar och överutnyttjande. Resursan- hållbar och miljömässigt hållbar en vändningen behöver bli effektivare. utveckling i alla länder.

Ett begrepp som blivit allt vanligare i Vid konferensen i Rio de Janeiro den internationella debatten är faktor 10, antogs handlingsprogrammet Agenda vilket innebär att resursanvändningen 21, där slog fast följande man att tre under de närmaste till två generatio- dimensioner samhällsutveckling en av nerna behöver bli i genomsnitt tio gånger måste fås att samverka för hållbar en effektivare jordens ekosystem ska utveckling: om kunna bära ökande världsbefolkning en och samtidigt lämna utrymme för Den sociala dimensionen en ökad levnadsstandard i världens utveck- Den ekonomiska dimensionen 0 lingsländer. Den fortsatta samhällsut- Den ekologiska dimensionen 0 vecklingen måste därför hållbar i ett vara långt tidsperspektiv. Dessa dimensioner påverkar varandra

Begreppet hållbar utveckling sustai- ömsesidigt. De är inbördes beroende och nable development- formulerades första ömsesidigt förstärkande delar hållav en gången 1987 i den så kallade Brundtland- bar utveckling.

rapporten. Enligt rapporten definieras För Sveriges del har arbetet mot ett begreppet enligt följandek hållbart samhälle betonats i många sammanhang och många nivåer. I reger- "En hållbar utveckling innebär en utveckingsförklaringen den 17 september 1996 ling som tillfredsställer dagens behov utan framhöll statsministern att Sverige ska att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." vara en pådrivande internationell kraft och ett föregångsland i strävan att skapa

en ekologiskt hållbar utveckling. I Författare till rapporten World Com- regeringsförklaringen den 6 oktober var mission on Environment and Develop 1998 framhölls återigen Sverige ska att vara ett föregångsland i omställningen 1OurCommon Future, WorldCommissionEnvironment on andDevelopment Brundtlandkommissionen, 1987 till hållbar utveckling.

Begreppet ekologiskt hållbar utveckling Enligt regeringens bedömning i prosammanfattas enligt propositionen i tre position 1997/98:145 år det viktigt att huvudmål som formuleras enligt följande: öka ansträngningarna för att vidare

med den ekologiska dimensionen. Målet Skyddat av miljön innebär att utsläppen föroreningar inte ska skada männisenligt regeringen år lösa de stora av att kans hälsa eller överskrida naturens miljöfrågorna inom generation, dvs. dem. en förmåga att ta emot eller bryta ner till omkring år 2020-2025. Regeringen Naturligt förekommande ämnen ska användas ett sådant sätt att de naturframhåller i propositionen att en hållbar liga kretsloppen värnas. Naturfrämmande utveckling utmaning för hela det är en hälso- och miljöskadliga ämnen bör

svenska samhället och att det ytterst är sikt inte förekomma i miljön. Den omfattande omställningsar- biologiska mångfalden ska bevaras och fråga om ett värdefulla kulturmiljöer skyddas. bete där samhällets olika system för pro-

duktion, distribution och konsumtion En hållbar försörjning innebär att ekosyste-

måste förändras. mens långsiktiga produktionsförmåga måste säkras. Så långt som möjligt ska försörjningen baseras ett långsiktigt 2.2 Vad är ekologiskt hållbar utveckling hållbart nyttjande av förnybara resurser. I flera propositioner de senaste åren Det betyder att användningen inte långsiktigt kan överskrida den takt med vilken betonas och förklaras också Sveriges naturen skapar nya resurser och att mateinriktning mot ekologiskt hållbar en rial bör återvinnas i kretslopp. ska utveckling, t.ex. i propositionen Svenska vidare hushålla med icke förnybara

miljömål prop. 1997/982145 i resurser och kontinuerligt sträva efter samt förnybara ersättningar. 1997 års och 1998 års ekonomiska vår-

propositioner prop. 1996/97:150 resp. En effektiv användning innebär att använd-

1997/98150. ning av energi och andra naturresurser kan bli mycket effektivare än den är i dag. En beskrivning innebörden av av energi och material kan Flödena av begreppet ekologiskt hållbar utveckling begränsas så att de är förenliga med en finns i såväl regeringens skrivelse till hållbar utveckling. Samhällsplanering,

skr. teknikutveckling och investeringar ska riksdagen Ekologisk hållbarhet reg. därför också inriktas resurssnåla 1997/98:13 och i propositionen Svenska produkter och processer." miljömål prop. 1997/98:145.

De tre delmålen motsvarar i stort sett

den ekologiska delen Brundtlandav kommissionens hållbarhetsbegrepp.

lpropositionen Svenska miljömål, Miljöpolitik ett för hållbart Sverige prop. 1997/98:145.

Vad är gröna

nyckeltal och varför

behövs de

3.1 Vad är ett grönt nyckeltal

Begreppet indikator används vanligen i logiska hållbarheten ett enda nyckelur samma betydelse som begreppet nyckel- tal. Men de komplexa sammanhang och tal, och i denna rapport använder egenskaper vi vill bedöma helt som ryms begreppen synonymt. enkelt inte i ett enda mått. Det finns allt- Nyckeltal är mätbara företeelser så motsättning inbyggd i indikatorarsom en visar indikerar tillståndet eller väsent- betet. Å sidan vill vi ha så enkelt - - ena ett liga förhållanden hos ett större system. beslutsunderlag möjligt, då som men Inom miljöområdet kan nyckeltal måste vi acceptera de felkällor ge som information om t.ex. miljötillståndet, oundvikligen finns inbakade i den förmiljöpåverkan, resursanvändning eller enklade indikatorn eller systemet av själva miljöarbetet. Våra gröna nyckeltal indikatorer. Å andra sidan vill vi ha så en är alltså mått på tillstånd och förhållan- komplett bild möjligt verklighesom av den av väsentlig betydelse för omställ- ten, då måste titta på mycket men ett ningen till ett ekologiskt hållbart samhäl- stort antal indikatorer samtidigt och själle. Om nyckeltalet förändras över tiden va göra en samlad slutbedömning. ska de visa hur miljöförhållandena för- De gröna nyckeltal Miljövårdssom ändras. beredningen föreslår är mått nu ut- Detta är ingenting nytt. Det finns vecklingen mot ett ekologiskt hållbart många exempel hur människan har samhälle. De speglar viktiga miljöproanvänt indikatorer inom olika områden blem till exempel försurning, översom som mått på tillståndet hos komplexa gödning och växthuseffekt. De mäter system. Människans kroppstemperatur också väsentliga förhållanden bakom är exempelvis den vanligaste indikatorn miljöproblemen, exempelvis enegisom på hälsotillståndet. Förekomst E.c0li- användningen, och företagens och husav bakterier är indikator dricks- och hållens omställning till ekologiskt en ett badvattenkvalitet, vilken har använts hållbart samhälle. sedan början av 1900-talet. Inom det ekonomiska området finns sedan länge 3.2 Varför behövs nyckeltal för ekologiskt indikatorer i form bruttonationalpro- hållbar utveckling av dukt per capita, inflationstal, arbetslös- Sedan FN:s konferens miljö och om hetstal Även näringslivet använder utveckling 1992 i Rio de Janeiro har m.m. dagligen olika nyckeltal. många internationella organisationer,

Miljövårdsberedningen har fått i enskilda länder, sektorer, kommuner och

uppdrag att ta fram ett fåtal indikatorer. företag börjat arbeta i riktning mot en Vi lämnar förslag elva nyckeltal och långsiktigt hållbar utveckling. Arbetet sex områden för framtida nyckeltal. med att följa utvecklingen miljöom- Helst skulle vi vilja kunna utläsa den eko- rådet bygger på omfattande miljöstaen

tistik. Den stora mängd statistik håll indikatorer, utredningar och som genom finns på miljöområdet är inte möjlig forskningsresultat. I stället ska nyckelatt r

tillägna sig för allmänheten, icke-experter talen ses som ett komplement.

och olika beslutsfattare. Ett system med 3.3 Pågående arbeten i Sverige ett fåtal särskilt utvalda gröna nyckeltal

behövs därför för informera och öka Ett omfattande arbete med att utveckla att allmänhetens kunskaper omställ- indikatorer för såväl ekologiska som ekoom ningen mot ett ekologiskt hållbart nomiska och sociala aspekter pågår samhälle. internationellt och i enskilda länder, lik-

FN:s sekretariat för hållbar utveck- även regionalt, lokalt och inom som ling och även OECD har arbetat med att olika sektorer. I detta avsnitt ges några

försöka identifiera och etablera indikato- exempel de arbeten som pågår i Sverige.

för hållbar utveckling. Även andra rer organisationer inom miljöområdet har 3.3.1 Indikatorer för uppföljning av miljökvalitetsmålen arbetat med att ta fram sådana indikatorer.

Syftet med de gröna nyckeltalen är att I regeringens proposition Svenska miljö-

enkelt och överskådligt sätt mål Miljöpolitik för ett hållbart Sverige ett en -

uppfattning om huruvida utvecklingen propn 1997/982145 presenteras 15

går år rätt håll och i rimlig takt. Tanken är nationella miljökvalitetsmålz. Natur-

också att de gröna nyckeltalen ska bidra vårdsverket har på uppdrag av regering-

till livligare, bredare och sakligare föreslagit ett system för uppföljning av en en samhällsdebatt. De gröna nyckeltalen dessa mål3. För varje mål finns flera indi-

kan också signalera det finns anled- katorer sammantaget ska ge en bild om som ning överväga ytterligare åtgärder för hur vi närmar de olika miljökvaliatt av oss utvecklingen i önskvärd rikt- tetsmålen; bland annat finns flera mått att styra ning. för respektive mål innefattar såväl som De gröna nyckeltalen bör i så stor påverkan på miljön, miljötillståndet som

utsträckning möjligt återfinnas åtgärder. Naturvårdsverkets uppföljning som bland de indikatorer Naturvårds- miljömålen har skett efter samråd som av uppföljningen mil- med Statistiska centralbyrån, Boverket, verket tar fram för av

jökvalitetsmålen. En rad internationella Kemikalieinspektionen och Statens strål-

organisationer arbetar med uppföljning skyddsinstitut.

och utvärdering miljöpåverkan Naturvårdsverkets arbete syftar till av m.m. Några de remissinstanser ytt- att skapa ett system för uppföljning de av som av sig över vårt tidigare förslag har beto- 15 miljökvalitetsmålen. Naturvårdsverrat att det ska möjligt att fördjupa kets system och Miljövårdsberedningens nat vara sig och information än vad nyckel- förslag till gröna nyckeltal kompletterar mer talen Vår avsikt är att nyckeltalen ska varandra. Vårt förslag med ett fåtal ger. kunna ge ett snabbt första intryck av ut- 2 De femton miljökvalitetsmålen är följande: friskluft, vecklingen sedan kan kompletteras levande sjöar ochvattendrag, som grundvatten av godkvalitet, heltäckande och detaljerad myllrande våtmarker, havibalans samt levande kustoch med en mer skärgård, ingen övergödning, bara naturlig försurning, levande information bör analyseras av bl.a. skogar, ett rikt odlingslandskap, storslagen fjällmiljö, god som bebyggd miljö, giftfrimiljö,säker strålmiljö, skyddande experter innan åtgärder vidtas. De nyckozonskikt samt begränsad klimatpåverkan. eltal föreslås ersätter således inte som nu 3 deFact0;98 Uppföljning av föreslagna nationella miljö den information som tas fram på annat kvalitetsmál, Naturvårdsverket 1998,ISBN 9162011871

nationella indikatorer för ekologiskt Utveckling indikatorer eller nyckav hållbar utveckling ger en första översikt eltal pågår också andra håll i Sverige. av utvecklingen som syftar till att Flera kommuner och landsting arbetar ge allmänhet, riksdag, regering och icke- med att utveckla system för att följa upp experter kunskap och information. den ekologiska utvecklingen. Inom Naturvårdsverkets system går ett steg näringslivet är det många företag som längre och visar fler aspekter av miljötill- systematiskt följer miljöeffekterna upp ståndet, åtgärderna och olika påverkans- verksamheten nyckeltal. De av genom faktorer. nyckeltal vi föreslår ska spegla som nu Sammantaget inkluderar Natur- utvecklingen nationellt, vi hoppas men vårdsverkets uppföljningssystem ett 60- att de även kan tjäna utgångspunksom tal olika indikatorer. Flertalet av Mil- ter eller referenspunkter vid framtagande jövårdsberedningens elva gröna nyckel- regionala, lokala och företagsanknutav tal ingår bland dessa 60-tal indikatorer. nyckeltal. na Våra nyckeltal kan därför delvis ses som ett urval av mått ur Naturvårdsverkets 3.3.2 Miljöräkenskaper och för uppföljning miljöekonomiska indikatorer system av miljökvalite tsmålen. Bruttonationalprodukten, BNP, är det Naturvårdsverket har i rapporten vanligaste måttet på ett lands samlade Preliminärt förslag till system med indi- inkomster. BNP har inte konstruerats

katorer för uppföljning de nationella med sikt på att utgöra mått på välfär-

av miljömålen från december år 1997 dnr den i ett land. BNP tar inte heller hän- 731-519-97-Mu beskrivit statistik och syn till faktorer miljöförstöring eller som indikatorer som en informationspyra- utnyttjande jordens på ett av resurser mid figur I toppen finns de fåtal icke långsiktigt hållbart sätt. Men tillväxt gröna nyckeltal som Miljövårdsbered- kan också till nytta för miljön eftervara ningen har i uppdrag att välja ut. I ökad inkomst innebär ökad pyra- som en en midens mitt ligger de indikatorer som förmåga att betala för och vidta åtgärder beskriver utvecklingen mot miljömålen till skydd för miljön Sambanden m.m. cirka 60-70 stycken, och i pyramidens mellan miljö och ekonomi är dock ofta bas finns all den samlade kunskapen oklara. Därför är de arbeten pågår som med tusentals uppgifter eller mått på med miljöräkenskaper och miljöekonomiljötillståndet och på miljöpåverkande miska indikatorer också viktiga instrufaktorer. ment i arbetet för hållbar utveckling. en

Indikatorer för ekologiskt hållbar utveckling

Indikatorer för uppföljning av miljömålen

Det totala dataunderlaget från forskning, miljöövervakning, officiell statistik m.m. Figur lnformationspyramiden Källa:Naturvårdsverket

Ett arbete pågår inom Statistiska Genom att redovisa tidsserier för de centralbyrån, Naturvårdsverket och Kon- miljöekonomiska indikatorerna ges en junkturinstitutet med att utveckla miljö- bild hur miljöpåverkan utvecklas i av räkenskaper för Sverige. Mer samlad relation till andra aspekter respektive av data för miljöräkenskaperna finns för branschs utveckling. Genom indikatonärvarande för åren 1989, 1991 samt rerna kan man även erhålla en bild av 1993-1995. hur branscherna lyckas i sitt arbete med Miljöräkenskaper är ett informa- att effektivisera produktionen med avtionssystem för att systematiskt beskriva seende miljöpåverkan. Effektivitet avsambanden mellan miljö och ekonomi. i detta sammanhang att miljöpåverser Grunden i detta informationssystem år kan i förhållande till förädlingsvärdet statistik både ekonomi och miljö. minskar, dvs. det man i bland kallar för om Genom att lyfta fram och kombinera ekoeffektivitet. vissa delar av denna statistik kan indikaför relationen mellan miljö och 3.3.3glggmmunernas arbete torer ekonomi skapas. Miljöräkenskaperna Många kommuner använder i dag olika kan t.ex. användas underlag för former nyckeltal för att bedöma resulsom av kostnadsberäkningar miljöåtgärder taten av sitt miljöarbete. Enligt Svenska av och miljöskador samt för analyser kommunförbundets hemsida5 använder av miljöpolitik och ekonomisk politik. de flesta av de drygt hundra kommuner De miljöekonomiska indikatorerna gjort miljöredovisning någon som en kan visa det bidrag respektive form gröna nyckeltal. som av bransch till den svenska ekonomin, Nyckeltalens utformning och antal ger sysselsättningen samt andelen energi- varierar mycket, men vissa mönster kan av användning, avfallsproduktion och ut- dock urskiljas. De kommunala verksamsläpp exempelvis ämnena koldioxid, heterna år ofta berörda. Nyckeltal som av kväveoxid och svaveldioxid. rör avfall, avlopp, vattenrening och den Statistiska centralbyrån har nyligen lokala energiproduktionen är vanliga, presenterat rapport med ett antal liksom olika nyckeltal för trafik. Skyddad en miljöekonomiska indikatorer kan skog och biologisk mångfald förekomsom användas för att belysa samband mellan ofta, vanligen kopplat till specifika mer miljö och ekonomi. Indikatorerna är områden i kommunen. Hos flera komhämtade från miljöräkenskaperna, vilka finns också nyckeltal för de lokala muner redovisar miljöpåverkan från branscher, industrierna, ibland sammanslagna men offentliga myndigheter och hushåll. I lika vanligt är att ortens stora industrier rapporten redovisas bland annat luft- redovisas för sig. Flera kommuner var utsläpp, energianvändning, kemikalie- har en folkhälsoprägel på sina nyckeltal användning och avfall kopplat till ekono- ibland del i argumentationen för som en miska data t.ex. produktionsvärden, ett nyckeltal, i bland som mer renodlade som förädlingsvärden, export och sysselsätt- hälsonyckeltal till exempel rökning som ning. I rapporten redovisas indikatorer- i årskurs nio. En redovisning av några från tre perspektiv: en översikt över na 4 Rapport 1998:11 Indikatorer för hållbar utveckling utvecklingen på nationell nivå, utvecken pilotstudie, SCB 1998 lingen för branscher/ägare utsläppav 5 http://www.svekom.se/samhplan/miüosid/komexhtmitnyckex, skällor samt miljöpåverkan kopplat till 981209

varugrupper.

kommuners arbete med gröna nyckeltal 3.3.4 Näringslivets arbete

g g finns i Bilaga Miljöinformation kan i sig vara ett vik- Arbetet med nyckeltal är ett område tigt styrmedel. Genom information om som är under utveckling hos kommu- miljöprestanda kan till exempel efternerna. De kommuner som i dag har frågan på miljöanpassad teknik och nyckeltal nämner ofta att nyckeltalen ska miljöanpassade produkter öka och goda utvärderas och anpassas efter erfaren- effekter uppnås. Allt fler företag preheterna, och många kommuner inte senterar sina miljöprestanda i årsredosom har nyckeltal i sin miljöredovisning ännu visningar eller i separata miljöredovisär gång med att utveckla sådana. ningar. Bedömning av miljöprestanda Kommunförbundet lämnade 1996 har diskuterats i ökad utsträckning under ett diskussionsförslag innehållande tio senare år. I näringslivets arbete mot ett gröna nyckeltal för framtida frivilliga ekologiskt hållbart samhälle kan inforjämförelser mellan kommuner. Förslamation om hur framgångsrika företagen get ska följas upp av Kommunförbundet är i sitt miljöarbete och i att uppfylla och ett antal kommuner under 1999. olika miljökrav bli ett viktigt verktyg, och både nationellt och internationellt pågår De föreslagna nyckeltalen är: arbete med att ta fram nyckeltal för hållbar utveckling, nya former för miljöre- 0 Andel förnybar energi av hushållens dovisning samt värdering av miljöinforenergianvändning per invånare. mation. - De kommunala lokalernas energi- Världsbanken utvecklar för närvaanvändning per kvadratmeter, upp- rande en indexbaserad metod för att värmning och el. ett mer samlat sätt kunna bedöma olika ° Andel invånare som går eller cyklar, företags miljöarbete och möjliggöra jämåker kollektivt respektive bil till arbetet, förelser företag emellan. Inom Internasommar- respektive vinterhalvår. tionella standardiseringsorganisationen Tätortsluften, halter till exempel ISO, pågår ett arbete med att utveckla 0 av en svaveldioxid, kväveoxider, sot och internationell standard för miljöindikakolväten. torer företagsnivå, ISO 14031. Stan- 0 Andel vattenprov från det kommunala darden beräknas bli färdig under år 1999. ledningsnätet som uppfyller Livs- Regeringen har nyligen givit Miljömedelsverkets gränsvärden. i vårdsberedningen i uppdrag fram att ta ° Andel ekologiskt lantbruk. strategier för ett ekologiskt hållbart 0 Andel slam från VA-verk som uppfyller näringsliv dir. 1998:65. I detta uppdrag gränsvärden respektive används på ingår att belysa och analysera olika system åkrar och skogsmark. för indikatorer inom näringslivet. Upp- 0 Hushållsavfall per invånare, totalt och draget ska redovisas för regeringen sefördelat på omhändertagande genom nast december år 2000. återvinning, rötning, förbränning eller deponering kilo/invånare. ° Miljöfarligt avfall per invånare. - Andel kommunal upphandling med 6www.svekom.se/samhplan/miliosid/komexhtmitnyckex, miljömärkning eller enligt miljökrav, 981209,förslaget presenteras också i skriften Kommunerna ochmiljön - Gröna nyckeltal i kommunal miljöredovisning, totalt och för vissa produktgrupper. Svenska kommun förbundet, 1996.

4. Det internationella

arbetet

4.1 Sammanfattande jämförelse

Flera länder och internationella organi- komma i gång. Det är vår förhoppning sationer arbetar med att utveckla nyckel- att de nyckeltal vi föreslår ska som nu tal för såväl ekologiskt hållbar utveckling tillräckligt robusta och intressanta vara som för hela hållbarhetsbegreppet, dvs. för att stå sig som översiktliga måttäven sociala och ekonomiska indikato- stockar under så lång period att vi får en rer. FN, EU och OECD har tagit fram jämförbarhet i mätningarna. olika förslag till nyckeltal för hela hållbar- Många miljöproblemen är interav hetsbegreppet, medan exempelvis Nor- nationella och kan inte lösas i ett land. diska ministerrådet har koncentrerat sig Men det är ändå viktigt mäta utveckatt på de ekologiska delarna begreppet. lingen i varje land eftersom alla bidrar till av De enskilda länder som har presenterat problemen. Typiska internationella milfärdiga förslag för ett fåtal nyckeltal är jöproblem är klimatfrågan samt nedbland annat Storbritannien och Tysk- brytningen atmosfärens skyddande av land. ozonskikt. En modell som används inom bl.a. Det är angeläget att så långt möjligt OECD och FN är den så kallade PSR- ha internationellt överenskomna nyckelmodellen. Påverkan pressure, tillstånd tal för att möjliggöra internationella jäm-

state och åtgärder response har förelser. Miljövårdsberedningen har där-

nu utvidgats med drivkrafter driving for- för studerat de internationella organisa-

ces och följder impact. Genom model- tionernas förslag till nyckeltal.

len kan diskutera hur snabbt olika De internationella indikatorsystemen man indikatorer kan redovisa förändringar. är fortfarande alla förslagsstadiet. Förändringar i tillståndet i miljön kan Arbetet med att utveckla de internatioibland ta lång tid innan de märks, medan nella förslagen fortskrider och Sverige förändringar i de faktorer påverkar har experter med i organisationersom egna miljön kan ske mycket snabbare. Miljö- bevakar att nyckeltalen får na som en vårdsberedningens förslag innehåller relevans för Sverige. indikatorer som kan hänföras till såväl Andra miljöproblem är regionala påverkan, tillstånd och åtgärder, eller lokala till sin karaktär. Även de även om om vi inte har använt oss av själva modellen. ekologiska sammanhangen oftast är Inget land har ännu beslutat sig för gränsöverskridande kan därför probleen uppsättning nyckeltal för ekologiskt olika aktuella och eller men vara mer hållbar utveckling, även flera länder mindre akuta i skilda länder. Försurningom har börjat formulera förslag. Vi tror att är exempelvis ett stort problem i Sveen det är viktigt att sådana förslag kommer rige på grund våra markförhållanden, av fram, används och sprids. På så satt kan medan vi inte har samma problem med problemen fokuseras och debatt vattentillgång och Vattenkvalitet en som

många andra länder. Även många långt framme i arbetet med att om av ger de indikatorer utvecklas internatio- utveckla indikatorer. Ännu har inget som nellt kommer att ha relevans i de flesta enskilt land fastställt en uppsättning länder så behöver varje enskilt land där- indikatorer utan alla är fortfarande på för komplettera och prioritera utifrån förslagsstadiet. sina förhållanden. Nedan finns översiktlig jämförelse en Miljövårdsberedningen kan konsta- mellan Miljövårdsberedningens förslag tera att Sverige, tillsammans med fram- till gröna nyckeltal och några av de nyckför allt Storbritannien och Tyskland, lig- eltal som tagits fram internationellt.

Gröna nyckeltal hos internationella organ och andra länder

sammanfattande jämförelse -

Miljövårds- Eurostat7 FNI 08D Nordiska miljöbarometer Headline beredningens ministerrådet Tyskland indicators grönanyckeltal Key indicators Storbritannien"

Energianvändning Energianvändning Energianvändning Andel icke Energianvändning totalt i förhållande i förhållande fossilenergi i förhållande - -i förhållande till BNP till BNP till BNP till BNP

föruppvärmning

Utsläpp av Utsläpp av Utsläpp av Utsläpp av Utsläpp av Utsläpp av koldioxid koldioxid växthusgaser koldioxid koldioxid koldioxid

Bensenhalt i luft Utgifterför att Utgifterför att Utsläpp av Antaldagar med minska Iuftföro- minska luftföro- luftföroreningar luftföroreningar reningarna reningarna VOC över gräns- - - S02 värdena - NO, - NH3

Utsläpp av Utsläpp av Utsläpp av Utsläpp av försurande ämnen - S0 - SOK försurande ämnen - S02 - NO, - NOX - No,

Miljöanpassade - Antalfordons- Vägtrafik färdsätt kilometrar för i miles - Andel färd av kollektivtrafiken sträckan till arbetet i huvudstäder som är miljöanpassat - Antalbilar km per Antal med km i huvudstäderna bilper invånare och

Antalmiljöcerti fierade företag

Avfall till deponi Grad av återvinning Återvinning och Avfalltill Totalavfallsmängd och återanvändning återanvändning deponi ochmängd avfall av avfall av avfall till deponi

Tillförsel kväve av Utsläpp kväve Utsläpp av av Vattenkvalitet ochfosfortill ochfosfortill kväve och fosfor - kvåvebelastning haven haven till haven i vattendrag

Återföringfosfor av till odlingsmark

Skyddad skog Andel skyddade Andelskyddad Andelskyddade Areal ekologiskt områden skogsareal områden prioriterade områden

7 Eurostat har föreslagit indikatorer bl.anedutgångspunkt i 10Förslaget innehållerbarometer en bestående nyckeltal. av 9 CSD:sförslag 46 indikatorer, - varav 21direktmiliörelate Indikatorerna återfinns bland annat följande internetadress: rade,harutarbetats. Förslaget presenterades 1997. http://www.bmu.de/englisch/programme/baromete.htm

8 FN:skommission förhållbar utveckling CSDharföreslagit 11 Förslag presenterat i november 1998.Sammanlagt 13 132nyckeltal, varav 54ekologiska. indikatorer förhållbar utveckling, varav 3 ekonomiska, 3 sociala 7 och ekologiska. 9 Indikatorerna presenterades i rapporten lndicators theState theEnvironment Nordic countries, TemaNord 1997:537

4.2 FN:s kommission för hållbar sentanter för etniska minoriteter och utveckling urbefolkningar i nationella råd för håll- FN:s kommission för hållbar utveckling bar utveckling samt utgifter för forsk-

Commission on Sustainable Develop- ning och utveckling som andel av BNP.

ment, CSD har föreslagit uppsätt- Exempel CSD:s ekologiska nyckelen ning indikatorer i fyra kategorier socia- tal är grundvattenreserver, vattenkon- la, ekonomiska, institutionella och eko- sumtion capita, landområden påverper logiska nyckeltal. Nyckeltalen är struk- kade av ökenspridning, användning av turerade med avseende på om de till bekämpningsmedel inom jordbruket, hör bakomliggande drivkrafter driving hållbar användning av naturresurser i force indicators, tillståndet state indi- bergsområden, förändring av skogsom-

cators eller åtgärder response indica- råden, andel hotade arter, andel skydda-

tors. Totalt har CSD utarbetat 132 indi- de områden, utgifter som går till forskkatorer för hållbar utveckling, varav 54 ning och utveckling inom bioteknik, indikatorer faller inom kategorin ekolo- utsläpp växthusgaser, utsläpp kväve, av av giska indikatorer. utsläpp av svavel, konsumtion av ozon- Exempel CSD:s sociala nyckeltal är nedbrytande ämnen, återvinning och andel yrkesverksamma kvinnor i förhål- återanvändning av avfall, koncentrationer lande till män, andel BNP går till föroreningar i tätorter, hushållsavfall av som av utbildning, grad av arbetslöshet, läs- och per capita, import och export av farligt skrivkunnighet bland avfall, alstrat radioaktivt avfall, antal vuxna, genomsnittlig lön för kvinnor i förhållande till kemikalier som är förbjudna, tillförsel av lön för män, utgifter för infrastruktur kväve och fosfor till kustvatten samt per capita samt befolkningsökning. utgifter för avfallshantering. Exempel på CSD:s ekonomiska nyck- CSD:s förslag i sin helhet återfinns i eltal är BNP per capita, utländska inves- bilaga teringar, årlig energikonsumtion, nettotransfereringar i förhållande till 4.3 Världsbanken BNP, skulder i förhållande till BNP, utgifter till Världsbanken presenterade 1997 ett miljöskydd som andel av BNP, antal fon- nytt samlat arbete med globala indikader för hållbar utveckling, bevisade torer som visar hur utvecklingen går reserver av mineral, materialanvänd- mot de internationella utvecklingsmålen. ningens intensitet och konsumtion Världsbankens arbete inkluderar indiav förnybara energiresurser. katorer för bl.a. social, ekonomisk och Exempel CSD:s institutionella miljömässig utveckling. I 1998 års upplanyckeltal är strategier för hållbar utveck- ga av indikatorarbetet har de miljömäsling, nationella råd för hållbar utveck- siga indikatorerna blivit fler. ling, integrerade program för redovisekonomi, telefoner ning av miljö och per 100 invånare, ratificering av globala överenskommelser, genomförande av ratiñcerade globala överenskommelser, representation olika i natioav grupper 12 Word Development Indicators 1998,Världsbanken, nella råd för hållbar utveckling, repre- Washington 1998.

Världsbanken har delat indika- Trafik t.ex. antal motorfordon upp ° per torerna miljöområdet i 13 områden. 1000 invånare, antal motorfordon per För vart och ett av dessa områden finns kilometer väg, antal fordonskilometer mellan två och sex indikatorer. - Utsläpp till luft t.ex. utsläpp av svaveldioxid och utsläpp kvävedioxid av De 13 områdena är följande: 0 Miljööverenskommelser t.ex. av staten antagna miljöstrategier/planer, landets ° Markanvändning och skog t.ex. årlig medverkan i internationella miljökonminskning av skogsarealen ventioner ° Jordbruk input t.ex. odlingsbar areal per capita, bekämpningsmedelsan- Världsbanken, FN och OECD har vid en vändning per hektar odlingsbar mark konferens 1998 identifierat nio miljöin- - Jordbruk produktivitet och output dikatorer ska användas inom - som ramen t.ex. skördeindex, index för livsme- för en internationell utvecklingsstrategi. delsproduktion, produktivitet för jord- Indikatorerna är förekomst nationell av bruket som värde per arbetskraft resp. strategi för hållbar utveckling, andel av per hektar jordbruksmark befolkningen i ett land har tillgång som ° Biologisk mångfald och skyddade till rent vatten, användning av färskt vatområden t.ex. nationellt skyddade ten i förhållande till den totala tillgången, områden, totalt antal fågelarter, antal skyddade områden i förhållande till total hotade fågelarter, totalt antal blom- yta, BNP i förhållande till energianvändmande växtarter och antal hotade ning, utsläpp koldioxid, mått luftav blommande växtarter kvalitet, mått markan- - Sötvatten t.ex. sötvattenresurser, årlig vändning samt mått havsmiljön. minskning sötvattenresurser, andel av befolkningen har tillgång till 4.4 EU Eurostat av som sötvatten EUzs statistikkontor Eurostat har utarbe- ° Utsläpp till vatten t.ex. utsläpp av tat ett förslag till indikatorer för att visa organiska vattenföroreningar utvecklingen mot ett hållbart samhälle ° Energiproduktion och energianvänd- inom medlemsländerna. Eurostat har ning t.ex. energianvändning per capi- valt indikatorer utifrån CSD:s förslag, ta, energiproduktion motsvarande men man har delvis ändrat CSD:s förslag antal ton kubikmeter olja mot bakgrund såväl tillgången till data av ° Energieffektivitet och utsläpp av kol- som med hänsyn till nyckeltalens reledioxidutsläpp t.ex. BNP i förhållande vans för Europa. Eurostat har därför valt till energianvändning, användning indikatorer representerar de allvarliav som traditionella bränslen i förhållande till gaste hoten mot en hållbar samhällsuttotal energianvändning, totala utsläpp veckling för EU:s medlemsländer. av kodioxid samt utsläpp per capita Förslaget har samma fyra kategorier - Energikällor för elproduktion t.ex. som CSD:s förslag men de inkluderar total elproduktion samt andel från kol, inte CSD:s tredelning, dvs. bakomligganolja, kärnkraft och vattenkraft gas, ° Urbanisering t.ex. andel invånare som 13lndicatorsSustainable Development- Apilotstudy bor i städer, andel befolkning i städer following themethodology oftheUnited Nations Commission on Sustainable Development, European Commission DGXIand som har tillgång till Sanitär utrustning Statistical Office theEuropean Communities Eurostat,1997

de drivkrafter, tillstånd och åtgärder. 4.5 OECD Totalt har Eurostat utarbetat 46 indikato- OECD har utarbetat miljöindikatorer rer varav 21 är direkt miljörelaterade. som kallas OECD Core Set of Environ- Nedan redovisas Eurostats förslag till mental Indicators. Miljöindikatorer direkt miljörelaterade indikatorer. I publicerades första gången år 1994, med bilaga 2 redovisas Eurostats alla indikato- syftet att indikatorerna ska vara verktyg rer, dvs. även de ekonomiska och socia- för att följa upp miljöarbetet och miljöåtla. gärder i OECD:s medlemsländer. Eurostats förslag till direkt miljörela- Totalt finns drygt 70 indikatorer terade indikatorer är följande: inom OECD:s system. Indikatorerna är strukturerade efter miljöproblemområkonsumtion ozonnedbrytande den finns inom de tre kategorierna ° av som ämnen näringar, miljöproblem och naturresurutsläpp växthusgaser Dessutom finns några generella indi- ° av ser. ° utsläpp av svaveloxider katorer som inte hänförs till specifika utsläpp kväveoxider problemområden. OECD:s uppsättning ° av ° utgifter för att minska luftföroreningar av indikatorer är fortfarande under vattenkonsumtion capita utveckling, och har för avsikt att - per man 0 andel av befolkningen som är ansluten successivt fylla med nya indikatorer. till avloppsrening 0 årlig användning av grund- och De näringar som ingår är energi, trafik, ytvatten skog och jordbruk. 0 odlingsbar areal capita per ° förändringar i markanvändning De miljöproblem som ingår är: - energianvändning inom jordbruket 0 klimatförändring - användning av gödsel inom jordbruket ° förtunning av ozonlagret 0 användning av bekämpningsmedel 0 försurning inom jordbruket ° eutroñering 0 mängder industriavfall och hushålls- ° toxiska ämnen avfall ° tätortskvalitet 0 utgifter för avfallshantering ° biodiversitet/landskap ° andel avfall som återvinns eller åter- 0 avfall används ° förändrad skogsareal De naturresurser som ingår är vatten, 0 skogsbruksintensitet skog, fisk samt mark/land andel skog brukas enligt skogs- ° som bruksplaner godkända myndigheter För varje område kategoriseras miljöinav i land dikatorerna efter om de refererar till resp. 0 hotade arter som procent av totala miljöpåverkande aktiviteter t.ex. enerantalet inhemska arter gianvändning, transporter miljöpåverskyddade områden procent kan t.ex. utsläpp, avfall, miljötillstånd ° som av total yta t.ex. luft- och Vattenkvalitet, miljöproblem sämre hälsa, hotade djur- och växtarter eller samhällsåtgärder t.ex. lagar, skatter, ny teknik

Syftet är att med indikatorer för 0 användning av icke fossil energi som

hur olika verksamheter i samhället på- total energianvändning procent av verkar miljötillståndet samt vad som görs för att förhindra fortsatt miljö- Uttunning av ozonlagret påverkan. Tanken är att utveckla indi- 0 konsumtion av ozonnedbrytande katorer av varje kategori för varje mil- ämnen jöhot. totalt - ozon De identifierade indikatorerna delas - mål för reduktion ozonnedbrytande av också in i kort- respektive långsiktiga. ämnen Med kortsiktiga indikatorer avses sådana man kan börja använda direkt, som finns Eutroñering tillgängliga och har acceptabel kvalitet. - kväve och fosfor från gödsel och Långsiktiga indikatorer är sådana som gödningsmedel bättre uttrycker det man vill ha svar totala utsläpp kväve och fosfor till ° av men för vilka det i dag inte ñnns tillräck- kustvatten ligt dataunderlag. 0 fosfor i vattendrag ° näringstillstånd i sjöar och vattendrag 4.6 Nordiska ministerrådet s näringstillstånd i havsvatten Inom ramen för Nordiska ministerrådet 0 andel jordbruksområde som har grön arbetar de nordiska länderna med indi- vegetation även vintertid katorer som till stor del baseras på - tillgång till kemiska vattenreningsverk OECD:s system. Men det finns också skillnader som beror att man har Försurning anpassat indikatorerna för att spegla för- 0 utsläpp försurande ämnen svavelav hållanden är speciella i Norden. dioxid och kvävedioxid som Miljöindikatorerna är baserade på deponering försurande ämnen ° av uppdelningen i miljöpåverkan, miljötill- ° områden där kritiska belastningsstånd och samhällsåtgärd PSR-kedjan, gränser för svavel har överskridits dvs. state response. För pressure - varje indikator bedömning Toxisk kontaminering görs en av huruvida utvecklingen är positiv, liten försäljning bekämpningsmedel 0 av eller oförändrad, eller negativ. För de inom jord- och skogsbruket flesta indikatorer redovisas denna nationella mål för bekämpnings- 0 bedömning separat för varje land. medelsanvändning De miljöindikatorer som Nordiska ministerrådet redovisar är följande: Tätortskvalitet ° antal privata bilar och lätta kommer- Klimatförändring siella fordon per km2 i huvudstäderna ° utsläpp av koldioxid kvävedioxidkoncentration i huvud- ° ° atmosfärisk koncentration av koldioxid städerna ° global temperatur - antal befolkningen i huvudstäderna av som exponeras för kraftigt buller från biltrafik 14I rapporten Towards Sustainable Development- Environ antal fordonskilometrar för kollektiv- ° mental indicatorsiParis 1998används begreppen pressure trafiken i huvudstäderna state response. -

Biologisk mångfald Markresurser i jordbruket totalt antal kilometrar väg m2 land - återföring av mark till jordbruket ° per förändring de viktigaste faktorerna jordbruksmark i användning både per ° av inom utvalda ekosystem capita och som andel av total yta ° yta av utvalda ekosystem 4.7 Enskilda länders arbete 0 hotade arter som procent av totala antalet arter Många enskilda länder arbetar liksom

° skyddade områden som procent av Sverige med att utveckla nyckeltal för att

total yta beskriva den ekologiska utvecklingen ° skyddade områden av särskilda eko- och utvecklingen mot ett hållbart sam-

system som procent av den totala ytan hälle. Storbritannien, Danmark och

dessa ekosystem Tyskland är några länder som också av arbetar med att utveckla ett fåtal mel- - Kulturlandskap lan 7 och 20 nyckeltal för att följa upp nordiska platser Världsarvslistan utvecklingen i det landet. Syftet är - egna World Heritage List att fram mått områden som är sär- ° storlek på områden som är skyddade skilt angelägna för det egna landet. för att bevara natur- och kulturland- Även olika samarbetsprojekt mellan skapet enskilda länder arbetar med indikatorer på miljöområdet. Baltic 21 är exempelvis Avfall ett samarbetsprojekt mellan länderna i

0 kvantitet hushållsavfall per capita Östersjöregionen vars syfte är miljösam-

kommunalt avfall till soptippar Verkan. Baltic 21 har utvecklat ett antal 0 nyckeltal för de sju sektorerna jordbruk, Vattenresurser energi, fiske, skogsbruk, industri, turism intensiteten i vattenanvändningen och transporter. Varje sektor har 20-100 0 ° procent av vattentillgångar som inte nyckeltal. håller dricksvattenkvalitet statistik saknas ännu 4.7.1 Tyskland skydd vattenresurser mått saknas Tyskland har presenterat ett förslag med ° av ännu nio nationella gröna nyckeltal. Indikaårliga kostnader för vatten kommuna- torerna är utvalda inom sex fokuserade ° taxor och avgifter för typfamilj miljöområden klimat, luft, mark, en natur, vatten och resurser. Trä/virkesresurser - uttag timmer/virke i relation till Klimat av produktiv kapacitet Indikator för utsläpp av växthusgaser: I ° skogsplantering och sådd Utsläpp av koldioxid - förändring i skogbeståndet

Fiskresurser ° graden av utnyttjande av sillstammen ° utvecklingen av sillrom - fångstkvoter 15Environment-Barometer for Germany. Indikatorerna återfinns blandannat följande internetadress: http:// www. bmu.de/ englisch/programme/baromete.htm

Luft begreppet och är uppdelat på ekono-

- Indikator för luftföroreningar miska, sociala och ekologiska indikatorer. : Utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider, Förslaget remitteras för närvarande och i

ammoniak ochflyktiga organiska början av 1999 kommer utförligare en ämnen VOC rapport kallad A Sustainable Develop-

ment Strategy att presenteras, där hän- Mark har tagits till de synpunkter syn som ° Indikator för markanvändning: daglig kommer in förslaget. Tanken är att ökning markyta täcks indikatorerna ska av som av presenteras årligen ett

bostäder, infrastruktur tredje år och femte år, och

m.m. vart ett vart syftet är att de ska öka medvetenheten Natur förmedla information genom att om ° Indikator för bevarande naturområ- utvecklingen hållbart samhälle. av mot ett den: areal ekologiskt prioriterade Indikatorerna ska användbara och om- vara råden informativa för näringslivet, i kommu-

ner och för allmänheten. Vatten Sammanlagt föreslår Storbritannien

Indikatorer för Vattenkvalitet: följande 13 indikatorer för hållbar ut- Kvävebelastning i vattendrag veckling:

Viktiga föroreningar AOX i vattendrag

Andel vattendrag som uppfyller kraven Ekonomiska indikatorer

för "Chemical Quality Class II " för ekonomiskt tillväxt BNP kväve och AOX Adsorbent Organoha- sociala investeringar -investeringar i logenic Compounds. Indikatorn offentliga sektorn transporter, sjuk-

mäter huvudsakligen utsläpp från in- hus, skolor m.m.

dustrier, diffusa utsläpp från jordbruk ° arbete personer i arbetsför ålder - som samt utsläpp från trafik arbetar

Resurser Sociala indikatorer ° Indikator för energianvändning: hälsa förväntade antal år med - -

energiproduktiviteten, dvs. BNP i för- god hälsa

hållande till energikonsumtionen ° utbildning utbildning vid 19 års ålder - Indikator för användning råmateral: bostadskvalitet hem bedöms av ° som -

resurs och rämaterialproduktivitet, olämpliga bo

- som att dvs. BNP i förhållande till använd-

ningen av icke-förnybara råmaterial Ekologiska indikatorer/skydd miljön av

° klimatförändring de totala utsläppen

- 4l3§2@lê"i! av växthusgaser; särredovisning av 7 i Storbritannien presenterade i november koldioxid

1998 ett förslag till indikatorer för hållbar luftföroreningar antal dagar med ° utveckling luftföroreningar över gränsvärdena

Förslaget gäller hela hållbarhets- redovisning landsav tätorter samt bygd 16Sustainability CountsConsultation paperona set of - vägtrañk mätt headiine indicatorssustainable development, Department ° transporter i totala theEnvironment, Transport andtheRegions, London, antalet miles för alla fordon med särnovember 1998.

redovisning för personbilar och taxi- Men vi bedömer ändå att en samman-

bilar andra fordon fattning Danmarks urval av strategisresp. av Vattenkvalitet vattendrag med bra ka parametrar är intressant att redovisa. - eller acceptabel kvalitet mäts Utgångspunkten för Danmark har som andel vattendragens totala längd varit att ekonomiska aktiviteter är viktiga av wildlife populationer fåglar för miljötillståndet, liksom att miljötill- - - av ett index 139 fågelarter med ståndet är avgörande för ekonomisk av särredovisning för i skogs- aktivitet. Danmark försöker därmed visa arter landskap respektive för arter vid på samspelet mellan ekonomi och miljö.

jordbrukslandskap De elva parametrar används vid som markanvändning antal bostäder miljöbedömningen budgetförslagen i - nya av byggda tidigare exploaterad mark Danmark är:

- koldioxidutsläpp

Användning naturresurser svaveldioxidutsläpp av avfall totala avfallsmängder och ° kvävedioxidutsläpp ° mängd avfall till deponering total utsläpp flyktiga organiska ämnen - av avfallsmängd i ton samt andel avfall VOC

går till soptipp, till återvinning, utsläpp av partikelföroreningar som ° energiutvinning och annat bullerbelastning återanvändning, förbränning och ° 5.13 Danmark deponering avfall av Danmark värderar hur budgetförslagen förbrukade dricksvattenmängder ° påverkar miljön utifrån elva parametrar/ försäljning bekämpningsmedel ° av indikatorer, och värderingen genomför- mätt i ton verksam beståndsdel

des första gången 1998. Danmark har ° naturskydd

inte syfte med sina nyckeltal ekologisk omställning samma som - Sverige, Tyskland och Storbritannien.

17 Miljövurdering finanslovsforslaget for 1998. Finansministeriet, Danmark, 1997, lsBNz87-785frl24-8.

Val av gröna nyck-

våra

utgångtst-

eltal -

punkter och kriterier

Miljövårdsberedningens uppdrag har mellan agerande och miljöpåverkan, dvs.

varit att utveckla och föreslå ett fåtal kan visa att den enskildes val har som nyckeltal som ett enkelt sätt speglar betydelse för omställningen, liksom att utvecklingen mot ett ekologiskt hållbart alla företag har för den ett stort ansvar samhälle. Regeringens definition ekologiska utvecklingen. av begreppet ekologiskt hållbar utveckling Nyckeltalen valda med statistiktillär har därför varit utgångspunkt för arbe- gången begränsande faktor. Eftersom en tet. Regeringens definition begreppet beredningen har haft ambitionen av som att redovisas under avsnitt 2.2. nyckeltalen ska kunna användas omedel-

Det är svårt att finna helt stringent bart har därför statistiktillgången i vissa en och konsekvent metod för att välja ut ett fall fått styra valet nyckeltal inom av ett litet antal nyckeltal ska spegla något område. Men det betyder inte statistiksom att så omfattande och komplext ekolo- tillgången helt har varit den styrande som giskt hållbar utveckling. faktorn. För vissa nyckeltal har valt att Miljövårdsberedningen har studerat redovisa statistik för utvecklingen trots att de olika internationella och nationella sådan enbart finns för några år.

arbeten som pågår för att utveckla gröna Det är i detta sammanhang viktigt att nyckeltal. Det har visat sig att metoderna betona statistiktillgången inte har att för urvalet olika ut, och att ingen påverkat de områden vi betraktar ser som enkel och heltäckande metod finns för strategiska följa vid omställsom att en att välja ut ett fåtal nyckeltal. EU, ning mot ett ekologiskt hållbart samhälle

FN/CSD och OECD har en betydligt bl.a. övergödningen, energianvänd- större uppsättning nyckeltal än före- ningen, försurningen, växthuseffekten, slår. Deras urval har dock varit idéunder- materialanvändningen, den biologiska lag för vårt urval. mångfalden företagens och medsamt Det har inte varit lätt uppgift att borgarnas omställning till ekologiskt en en hitta ett fåtal nyckeltal vart och ett är hållbar utveckling. Om har funnit som straså strategiska att de tillsammans kan tegiska områden där nyckeltal behövs ge en bild utvecklingen och samti- där det ännu saknas relevant statistik av som men

digt uppfyller de kriterier vi satt se för att kunna följa utvecklingen, har i

upp

nedan. Miljovårdsberedningen har velat sådana fall pekat dem bland de framti-

ut ha med viktiga faktorer för miljöskyddet da nyckeltalen Se kapitel 7. men också nyckeltal verkligen kan För de områden där statistik helt saksom spegla omställningen till ett hållbart eller där statistik inte fram varje år mer nas tas samhälle. är det angeläget sådan statistik verkliatt Dessutom har vi också velat ha med tas fram, så utvecklingen nyckgen att av några nyckeltal visar kopplingen eltalen går följa längre tid. som att en

Vissa nyckeltalen är utsläppsrelate- Nedan redovisas Miljövårdsberedninav rade. De är valda för att spegla de vikti- sju utgångspunkter eller kriterier gens miljöproblemen. Växthuseffekt, för urvalet av nyckeltal: gaste försurning och övergödning är sådana

viktiga miljöproblem. Andra väsentliga Nyckeltalen ska spegla förhållanden ° miljöproblem inte valt att utvecksom är strategiska för omställningen som nyckeltal för är t.ex. uttunningen det av ekologiskt hållbart samhälle till ett skyddande ozonskiktet. Kraftfulla åtgärder har vidtagits för åtgärda detta Vi har valt att fokusera såväl miljöproatt problem, och har bedömt den nödvän- blemen de faktorer som finns att som diga omställningen redan genomförs i bakom problemen och som kräver en

Sverige. förändring för att utvecklas i en ekolo-

Vår strävan har varit att titta på fak- giskt hållbar riktning. Det kan vara frå-

påverkar utsläppen och finna systemförändringar, förändringtorer som gan om nyckeltal visar vilken vår konsumtion och produktion, som typ av sam- ar av hällsomställning krävs för förändring näringslivet och den som att ner av utsläppen i syfte komma åt miljö- offentliga sektorn eller förändring av att problemen. Viktiga faktorer bakom de enskilda människors livsstil.

flesta miljöproblem är samhällets omsätt- Att vissa ekologiska problemområ-

ning energi och material. Avgörande den inte alls berörs nyckeltalen kan av av faktorer effektivare energi- och bero att vi bedömt att utvecklingen är är en materialanvändning, övergång till mindre rätt väg eller att omfattande åtgärder

miljöbelastande energislag och material satts in för att komma tillrätta med pro-

liksom mindre energi- och material- blemen. Det gäller exempelvis en senare krävande livsstil. uttunningen ozonskiktet. av Miljövårdsberedningen har diskuterat

och prövat principen att välja nyckeltalen relevanta - Nyckeltalen måste vara så att positiv utveckling av talen en beskriver positiv ekologisk utveckling, Det bör finnas tydlig koppling, ett en en efter principen har vi samband, mellan det påverkar milmen att ha prövat som den. Ett viktigt skäl är att många jön och det påverkas i miljön. Ett övergett som människor uppfattar ökade värden exempel är totala utsläpp av koldioxid av faktorer negativa för miljön påverkar miljön att bidra till som är som som genom något negativt, vilket också gäller utsläpp växthuseffekten.

olika slag koldioxidutsläppen av - om ökar är det något dåligt. Om en princip Nyckeltalen ska till antalet 0 vara är att alla nyckeltal ska utformas så att en ökning innebär något positivt måste Helst skulle vilja utläsa den ekologiska

vissa nyckeltal omformas. Det leder till hållbarheten ett enda nyckeltal. Men ur nyckeltalet blir komplicerat och de komplexa sammanhang och egenskaatt mer därmed svårare förstå. Våra förslag vi vill bedöma ryms helt enkelt att per som till nyckeltal mäter alltså såväl bra inte i ett enda mått. Det finns alltså en som dåliga saker för miljön, och utvecklingen motsättning inbyggd i indikatorarbetet.

dem måste tolkas för vart och ett Å sidan vill vi ha ett så enkelt beslutsav av ena dem. För vissa är det bra talet ökar, underlag möjligt, men vi måste då om som för andra är det bra om talet minskar.

acceptera de felkällor som oundvikligen utformat nyckeltal rak och enkel ger en finns inbakade i den förenklade indika- information. torn eller systemet indikatorer. Å av andra sidan vill vi ha en så komplett bild ° Nyckeltalen ska vara mätbara och möjsom möjligt av verkligheten, men liga att följa i tidsserier måste då titta på en mycket stor mängd indikatorer samtidigt, och utifrån detta Ett syfte med nyckeltalen är att det ska göra en samlad bedömning. För att att analysera utvecklingen över tiden och man ska kunna en översiktlig bild av när förändringar sker i förhållandena. se utvecklingen måste antalet nyckeltal där- Det måste därför att fram intresen för vara begränsat. sant tidsserie för indikatorn. Det innebär Miljövårdsberedningens ambition att nyckeltalen måste lättrörliga, dvs. vara har varit att hålla antalet nyckeltal så förändras på ett märkbart och tydligt sätt nere att resultatet blir överskådligt. Enligt vår när det sker förändringar i de förhållanbedömning bör antalet inte vara mer än den nyckeltalet speglar. som tio till tjugo stycken för att vara överskådliga och lättillgängliga. Vi lämnar - Nyckeltalen ska så långt som möjligt därför förslag på elva färdiga nyckeltal bygga på tillgänglig data och sex framtida nyckeltal. Uppdraget har varit att föreslå nyckeltal utifrån befintlig statistik I vissa fall har ° Nyckeltalen ska enkla och lätta att vara det dock saknats statistik områden förstå som vi tror är centrala för omställningen Målgruppen för nyckeltalen är besluts- till ett ekologiskt hållbart samhälle. Det fattare och allmänhet utan expertkun- gäller t.ex. materialanvändningen i samskap. Därför är det viktigt att välja nyck- hället. Vi har då föreslagit att ett nyckeltal eltal som inte kräver expertkunskap. utvecklas för att i framtiden ingå i redomer komplicerat och komplext ett visningen. nyckeltal är utformat, desto mer påverkas det också av de antaganden ligger Den mätmetod används för att som - som till grund för utformningen nyckel- samla in data måste vetenskaplig. av vara talet. Det blir därför både svårare att förstå själva nyckeltalet och svårare att tolka utvecklingen av nyckeltalet. Ett enkelt

Miljövårdsberedningens

6.

förslag till gröna nyckeltal

I detta kapitel föreslås och presenteras ° Energianvändning capita relaterat per följande elva gröna nyckeltal: till BNP

Användning av energi ° Energianvändningen sektorsvis rela- El för uppvärmning terad till förädlingsvärdet i respektive . Utsläpp av koldioxid sektor . Bensenhalt i luft Vid remissomgången lämnades bland . Utsläpp av försurande ämnen annat följande synpunkter förslaget . Miljöanpassade färdsätt till nyckeltal: . Antal miljöcertiñerade företag Några remissinstanser påpekar att

Avfall till soptipp jämför Sveriges energianvändnär man . Tillförsel av kväve och fosfor till ning per capita med andra länder bör . haven beakta att delar vårt lands man av

10. Återföring av fosfor till näringsliv är energiintensivt, vilket gäller

odlingsmark exempelvis och stålindustrin. gruv- 11. Skyddad skog Sveriges lantbruksuniversitet anser att en bättre formulering är energianvändning per capita relaterad till BNP

per capita och energianvändning sektorsvis per sektorns förädlingsvärde.

Man anser att det senare ger intressant information om vilka sektorer eller bran-

6.1 Användning av energi

scher som orsakar stor miljöbelastning i förhållande till det ekonomiska bidraget.

6.1.1 Miljövårdsberedningens förslag till Förändringar i den nationella produknyckeltal tionens sammansättning måste vägas in Miljövårdsberedningen föreslår att nyckel- eftersom BNP inte säger så mycket om talet delas upp i två mått: effektiviseringen energianvändningav en. Naturens förmåga att ta hand om 0 Energianvändningen relaterad till avfallsprodukter blir inte större för att BNP TWh/år BNP stiger. Det är därför ett dåligt miljö-

° Den totala energianvändningen mått enligt Sveriges lantbruksuniversitet. TWh/år Energimyndigheten att nyckelanser talet är samhällsrelevant, svårtolkat. men 6.1.2 Miljövårdsberedningens tidigare förslag Den energintensiva industrins energief- 31 emläi"$tI§§UE$5y"PWki°' fektivitet varierar uppåt och nedåt med Miljövårdsberedningens tidigare förslag i tiotals procentenheter under konjunk-

rapporten Gröna nyckeltal indikatorer turcykeln. Ett bättre mått skulle därför för ett ekologiskt hållbart samhälle SOU till exempel produktionskostnad. vara 1998:15 var följande: Väg- och transportforskningsinstitu-

tet anser att nyckeltalet borde vara upp- felaktiga slutsatser i den mån som den delat energikällor för varje sektor, används för jämförelser mellan olika läneftersom valet av energikälla i likhet med der. Energianvändning per capita är i den totala energianvändningen har stor Sverige högre än i till exempel Danmark betydelse. och Nederländerna. Detta beror på att Skogsstyrelsen föreslår att nyckeltalet de svenska anläggningarna kräver mer utvecklas för att fokusera användningen energi än de som utgör basen för av förnyelsebar energi. näringslivet på kontinenten eftersom Länsstyrelsen i Gävleborg att Sverige har många stora gruvor, stålanser nyckeltalet måste korrigeras för skillna- industrier m.m. Kemikontoret anser der i medeltemperaturen mellan åren. därför att det är onödigt att använda Uppdelning mellan olika energislag bör per capita-mått, åtminstone när det också göras. Om delning inte görs bör gäller industrin. man ta hänsyn till förlusterna vid pro- Miljöförbundet Jordens Vänner duktion olika energislag. att förslaget att även relatera den av anser Eskilstuna kommun saknar ett mått totala energianvändningen till BNP är total användning förnybar energi. märkligt. Man anser att ett sådant mått i av Skogsindustrierna anser att det före- värsta fall riskerar att misstolkas som ett slagna nyckeltalet är för grovt och inte tar miljömått och i bästa fall är meningslöst. hänsyn till bl.a. strukturförändringar. Om energianvändningen ökar med fem Exempelvis innebär ökad produktion procent och BNP med tio procent ger ett en baserad mekanisk i sådant mått felaktig signal förav papper massa en om en stället för kemisk massa en ökad energi- bättring förbrukning, men det behöver därför inte felaktig utveckling. 6.1.3 Miljövårdsberedningens vara en SACO/Agrifack, SACO/Sveriges Natur- överväganden Samhällets användning i energi belasvetareförbund och LO anser att nyckel- av talet är bra. tar miljön flera olika sätt. Förbrän- Sveriges Naturvetareförbund efter- ning fossila bränslen t.ex. kol, olja av lyser dessutom koppling till nödvän- försurande en och gas -leder till utsläpp av diga respektive onödiga varor eller tjänster. ämnen och ämnen som förvärrar över- Jämförelser görs med hjälp BNP gödningen mark och vatten. Stoft, som av av är ur miljösynpunkt vansklig då beräk- kolväten och tungmetaller försämrar lufningen BNP inte skiljer på nöd- ten och påverkar hälsa och miljö. Vid som ger vändiga/onödiga varor och tjänster. förbränning bildas också koldioxid som Kemikontoret att energi- är den viktigaste orsaken till den så kallaanser användningen relaterad till BNP är bra, de växthuseffekten. Miljöpåverkan beror påpekar att tolkningen kan svå- bland annat vilka energislag, energimen ge righeter. Industrin kan t.ex. sluta med och reningstekniker som processer viss tillverkning i Sverige och bygga används, men det finns goda skäl att följa anläggningar utomlands. En redovisning den totala energianvändningens utveckpå sektorsnivå minskar problemet och ling. Dessutom finns effekter som inte är bör kunna fungera bra för exempelvis utsläppsrelaterade. bostäder och transporter. En redovisning Genom att koppla energianvändcapita kan däremot anledning till ningen till utvecklingen BNP kan se per ge av

hur energianvändningen förändras i för- 6.1.4 Beslutade mål hållande till produktionen av varor och Det finns inget kvantitativt mål från riks-

tjänster. På så sätt får vi fram ett värde dagen eller regeringen för detta nyckeltal. som beskriver hur effektivt energin an- Men enligt regeringens proposition vänds. Svenska miljömål prop.l997/98:145

I det ursprungliga förslaget föreslog bör material och energi användas så Miljövårdsberedningen att nyckeltalet effektivt möjligt. som skulle vara sektorsindelat. Den önsk- Riksdagen har också uttalat att ener-

värda sektorsindelningen sektorerna gipolitiken ska skapa Villkor för en effektransporter, energi, processindustri m.m. tiv energianvändning och en kostnadsgår inte att göra med dagens statistik effektiv svensk energiförsörjning med låg

eftersom Statistiska centralbyråns bran- negativ inverkan hälsa, miljö och schredovisning inte klarar sådan sek- klimat samt underlätta omställningen en

torsindelning. Miljövårdsberedningen till ett ekologiskt hållbart samhälle prop

har därför valt att avstå från sektorsindel- 1996/ 97:84, NU12, rskr. 1996/ 97:272 ningen. Vår strävan att hålla antalet 6.1.5 Utvecklingen av nyckeltalet nere nyckeltal och underlätta överblicken har Sett över en längre tidsperiod har energi-

också varit ett viktigt skäl att inte utöka användningen blivit effektivare. Exemantalet mått som mäter energianvänd- pelvis har energianvändningen per m2

ningen. bostadsyta minskat med cirka en tredje- En remissinstans påpekar att nyckel- del under de senaste 40 åren. I dag kan talet ger en felaktig signal om en förbätt- bygga ett fristående hus på 100 m2 man rad situation om energianvändningen boyta som bara drar 6000-8000 kWh ökar med fem procent och BNP med tio år. Det kan jämförs med per genomprocent, och att ekosystemen inte blir snittshusen som drar 25 000 kWh per år. tåligare för att BNP ökar. Miljövårds- Ett annat exempel är att ett kylskåp på

beredningen anser att den absoluta nivån 1950-talet krävde ungefär 20 gånger så på energianvändning därför är väsentlig mycket energi som ett kylskåp i dag. att redovisa för miljöbelast- Ökad användning och ökad materiell att veta om ningen kan antas minska. Därför föreslår att såväl de absoluta talen för energi- Energianvändning relateradtill BNP användningen som energianvändningen TWh i förhållande till BNP redovisas. 500 Några remissinstanser framförde Energianvändningen harblivit 450 önskemål om att fördela energianvänd- effektivare underdesenaste 400 25åren. ningen olika energikällor. Miljövårds- 350 beredningen instämmer i att det är in- 300 tressant att veta hur energianvändningen 250 fördelar sig över olika energikällor, men 200 beredningen har ändå valt att inte göra 150 en sådan uppdelning. Skälet att inte 100 redovisa detta är att det är så pass viktigt 50 att sträva efter att hålla nere antalet nyck- O eltal för att underlätta överblickbarheten. 1970-72-74 -76 -78 -80 -82 -84 -86 -88 -90 -92 -94 -96 Källa: SCB. Na18SM9601 samt SCB 1998.

välfärd har dock ätit upp vinsten med - Den totala elanvändningen för upp-

dessa effektiviseringar. I dag har vi större värmning av bostäder och lokaler

bostäder och vi omger oss med fler elek- Twhl år

triska apparater.

Den totala energianvändningen har 6.2.2 Miljövårdsberedningens tidigare förslag

bara förändrats marginellt under senare och remissinstansernassynpunkter

år och det går inte att utläsa någon trend Miljövårdsberedningens tidigare förslag i

i utvecklingen. rapporten Gröna nyckeltal indikatorer för ett ekologiskt hållbart samhälle SOU

1998:15 var följande:

Den totala elanvändningen under de Energianvändning och BNP ° E"°Ii"5"4"'"i TWh ° Mkr kalla vintermånaderna december, janu-

500 1600000 ari och februari

450 1500000 Vid remissomgången lämnades bland

400 1 400000 följande synpunkter på förslaget annat 350 J 1300000 till nyckeltal:

300 - 1200000

vr

Energimyndigheten anser att målet 250 - 1100000 bör vara att minska det genomsnittliga 200 av 1000000 150 900000 effektbehovet under hela året. Man anser

att det krävs två nyckeltal för omställ- 100 800000 ningen och kärnkraftavvecklingen ett 50 700000 o 500000 som relaterar till effektförbrukningen 1970-72-74-76-78-80-82-84-86-88-90-92-94-96 till produktionskaoch ett som relaterar Källa: SCB. Na18SM9601 SCB samt 1998. paciteten. Nyckeltalen kan formuleras

andelen förnybar elproduktion i som förhållande till total elproduktion.

Internationell jämförbarhet Energimyndigheten påpekar dock att 6.1.6 frågan är komplicerad och att deras för- I FNzs förslag till indikatorer finns detta slag är preliminärt. Det andra nyckeltalet mått med. Världsbanken har såväl enerföreslås genomsnittligt årligt att vara gianvändning som energieffektiviteten behov av eleffekt. med bland de olika indikatorer som pre- Länsstyrelsen i Gävleborg påpekar att senteras i World development indicators. nyckeltalet enbart mäter effekttopparna i Eurostat har med årlig energikonsumelanvändningen. tion capita. Även Tyskland och Norper Göteborgs kommun undrar om diska ministerrådet har mått på energinyckeltalet avser elanvändningen under användning. perioden december till februari eller

effekttoppar under perioden. Man anser

att nyckeltalet måste kompenseras för

6.2 för uppvärmning

temperaturvariationer.

Skogsindustrierna anser att nyckel- 6.2.1 Miljövårdsberedningens förslag till talet som måttstock kärnkraftsavveck- FY9K° lingsbarheten är otillräckligt. Problemet

Miljövårdsberedningen föreslår följande är inte bara tillgången utan även

nyckeltal som mått elanvändningen: kostnaden.

SACO/Agrifack att indikatorn energikälla ungefär dubbelt så mycket anser borde kopplas till samhällets användning koldioxidutsläpp som naturgas. Kärnicke förnyelsebar energi. Indikatorn är kraften genererar däremot utan att ge av inte heller robust, främst på grund att några koldioxidutsläpp, men i stället av den varje år måste från säsongsva- finns det säkerhets- och slutförvaringsrensas riationer. problem med kärnkraften. El via vissa LO att det är fel att utveckla alternativa energikällor, exempelvis solanser en särskild indikator för elanvändningen energi, är däremot säkrare och oftast ger vintertid. El är energibärare och i mindre utsläpp av skadliga ämnen. I en detta sammanhang knappast miljö- bland uppstår dock andra negativa effekett problem. Ur miljösynpunkt är det ter av sådana energikällor. Vindkraft och snarafortsatt effektivisering och reduktion solenergi är exempelvis inte utan negatire inom fossilbränsleanvändningen är va miljömässiga effekter. som av intresse. Att konstruera ett särskilt En stor del av elproduktionen i Sverinyckeltal för elanvändning enbart i syfte ge går till uppvärmning. Småhus har att påvisa statistiskt utrymme för förtida sedan 1970-talet blivit mer beroende än kärnkraftavveckling förfelar syftet med tidigare elenergi för sin uppvärmning. av miljöindikatorn som instrument för I dag har nästan vart fjärde småhus rationell resursanvändning. direktverkande för sin uppvärmning. Kemikontoret tycker att man av prak- Om det inte behövdes så mycket för att tiska skäl borde använda första kvartalet. värma våra hus under vintermånaderna Kraftverksföreningen anser att nyck- skulle kraftproduktionen kunna minska eltalet saknar relevans. Analyser och betydligt, vilket skulle underlätta den avvägningar som ligger bakom förslaget planerade kärnkraftsavvecklingen. redovisas inte. El förädlad form I det tidigare betänkandet föreslog är en av energi, och så gott som all användning av Miljövårdsberedningen nyckeltalet total kännetecknas hög effektivitet. En elanvändning under december-februari. av ökad användning av behöver som Några remissinstanser hade invändningar sådan inte stå i motsatsförhållande till en mot förslaget. Ett argument var att promiljöanpassad utveckling. Föreningen är blemet med kärnkraftawecklingen inte också frågande till nyckeltalet som ett är effekttopparna utan att viss tillförsel av mått för att Visa förutsättningarna att basenergi upphör. Miljövårdsberedningen avveckla kärnkraften. Det är inte effek- gör dock bedömningen att effekttopparna ttoppar under de kalla vintermånaderna under de kalla vintermånaderna innebär som är problemet vid en kärnkraftsav- ett stort problem. Miljövårdsberedveckling utan att en väsentlig tillförsel av ningen har ändå valt att ändra måttet till basenergi upphör. total elanvändning för uppvärmning av bostäder och lokaler. Ett viktigt skäl för §.g2.3 Miljövårdsberedningens överväganden denna ändring är att det då blir möjligt att med hjälp av befintlig statistik följa Tillgången till energi och till elektricitet i utvecklingen under en längre period synnerhet är viktiga faktorer i männisbakåt i tiden. kors levnadsstandard. Men elproduktion är också en faktor som kan skada miljön.

§:z-4_3_§ålllldå,ll_åtltt

Framför allt beror skador hur elen i t genereras; exempelvis innebär kol som

Det finns inget kvantitativt mål från riks- 6.3 Utsläpp av koldioxid

dagen eller regeringen för användning av el. Riksdagen har dock formulerat ett 6.3.1 Miljövårdsberedningens förslag till

övergripande mål för energipolitiken se nyckeltal

nyckeltal l avsnitt 6.1.4. Miljövårdsberedningen föreslår följande mått klimatpåverkan och utsläpp av växthusgaser: 6.2.5 Utvecklingen av nyckeltalet

Elanvändningen för uppvärmning av - Utsläpp av koldioxid ton/âr våra bostäder och lokaler har ökat under de senaste decennierna. Enstaka avvikel- 6.3.2 Miljövårdsberedningens tidigare förslag ser från trenden beror vädret till - och remissinstansernassynpunkter exempel en ovanligt kall eller en ovanligt Miljövårdsberedningens tidigare förslag i varm vinter. rapporten Gröna nyckeltal indikatorer för ett ekologiskt hållbart samhälle SOU 1998: l 5 följande: var

° Utsläpp av koldioxid sektorsvis och El för uppvärmning relaterat till respektive sektors föräd- TWh lingsvärde 30 Vid remissomgången lämnades bland 25 annat följande synpunkter på förslaget till nyckeltal: 20 of Luftfartsverket anser att målet bör 15 formuleras så att det framgår att utsläppen 10 av koldioxid ska vara från fossilt bränsle. Stockholms universitet, Institutionen 5 för biologisk grundutbildning, påpekar att nyckeltalet är ett relativt nyckeltal, s.k. O 1978 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 andelsnyckeltal, vilket är bra eftersom ett Källa: SCB och NUTEK, 1998. enskilt flöde inte säger så mycket om det 6.2.6 Internationell inte relateras till någonting annat. Detta Detta är en indikator som valts för att nyckeltal relaterar något icke önskvärt till mäta de specifika förhållanden som något önskvärt. Ett alternativ är dock att råder i Sverige och som rör ett nationellt relatera vad som är önskvärt till vad som beslut om avveckling kärnkraften. EU inte är önskvärt. Nyckeltal detta slag av av och FN har inte föreslagit motsvarande håller att slå igenom inom näringsindikator. Inom Världsbankens arbete livet enligt Stockholms universitet. med indikatorer World development Lunds universitet anser att nyckeltalet indicators finns total elproduktion med. rimligtvis nettoutsläpp. måste avse Världsbanken fördelar också nyckeltalet Energimyndigheten framför att kolde olika energikällor som den som dioxidutsläpp inom landet går att beräkproduceras inom ett land kommer från. na och ange. Indirekt import av koldioxär inte lika enkel att hantera. Globalt

sett blir det ingen minskning av utsläp- bränslen främst olja och gas inom

I avvaktan på internationella över- transportområdet, energiområdet och pen. enskommelser bör man avstå från att tillverkningsindustrin. För att minska inräkna importerad koldioxid i de sven- utsläppen krävs både energieffektiviseska koldioxidutsläppen. ring och övergång från fossila bränslen Länsstyrelsen i Gävleborg anser att till alternativa energikällor. talet måste klimatkorrigeras och delas Ungefär en tredjedel av koldioxidutupp i olika bränsleslag. släppen kommer från enskilda individers Göteborgs kommun påpekar att det aktiviteter, bl.a. från villapannor, bilar, viktiga är de totala utsläppen. motorbåtar och arbetsredskap. Men SACO/Agrifack anser att det borde även företagen har ett ansvar för att ta förtydligas att utsläppen av koldioxid ur fram varor som är mer energisnåla och ett hållbarhetsperspektiv främst handlar som kan drivas med annat än fossila om fossilt kol. bränslen. SACO/SN skriver att relationen till Miljövårdsberedningen har valt utfossila bränslen har fallit bort i måttet; släpp av koldioxid som nyckeltal, eftermed mindre än att den relationen åter- som det är den viktigaste växthusgasen förs kan inte en eventuell övergång från och eftersom riksdagen har formulerat fossila till alternativa bränslen mätas ett mål för reduktion av koldioxidutsläpfullt ut. pen.. Alla länder som ratiñcerat klimat- Kemikontoret tror att tolkningen av konventionen lämnar uppgifter om de erhållna värden för industrin blir svår. nationella koldioxidutsläppen. Konven- Industrin med stora utsläpp av koldioxid tionen har beslutat om metoderna för kanske bara flyttar sin verksamhet utom- beräkning av utsläppen så att siffrorna lands, vilket ger sken att Sverige blivit ska vara internationellt jämförbara. bättre att undvika koldioxidutsläpp. I Miljövårdsberedningens ursprungliga förslag till nyckeltal fanns sektorsen §33Miljövårdsheredningens överväganden indelning utsläppen. Vi har dock valt av Sedan industrialismens början har män- att avstå från den indelningen eftersom niskan genom olika aktiviteter ökat den önskvärda sektorsindelningen atmosfärens innehåll av gaser som bidrar sektorerna transport, energi, processintill växthuseffekten, dvs. den globala dustri m.m. inte är möjlig att presentera

uppvärmningen. Koldioxid, som hejdar med dagens statistik se även nyckeltal

värmestrålningen tillbaka från jorden ut 1. Några remissinstanser har också mot rymden, är den viktigaste växthus- påpekat att det är de totala utsläppen och gasen från mänsklig verksamhet. inte olika sektorers bidrag som är det En naturlig växthuseffekt är en förut- intressanta. sättning för liv på jorden, men när

koldioxidhalten ökar, okar också jordens ö-s-esesrutadeomâr

medeltemperatur, vilket kan innebära globalt perspektiv 77 77 i i hal- 7 i att Sett ur ett måste t.ex. havsytans nivå höjs. Stora kustom- ten av olika växthusgaser i atmosfären råden kan då dränkas eller drabbas stabiliseras på nivå innebär att av en som översvämningar. människans påverkan på klimatsyste- Utsläppen av koldioxid kommer met inte blir skadlig. Inom ramen för framför allt från förbränningen av fossila FN:s ramkonvention för klimatförän-

dringar beslutades 1997 att industri- Det beror framför allt att vår enerländerna ska reducera sina utsläpp av giproduktion till så stor del baseras växthusgaser med 5,2 procent räknat vattenkraft, kärnkraft och biobränsle. från 1990-års nivå. Målet ska vara nått Utsläppen av koldioxid har dock ökat fram till åren 2008-2012. EU har åtagit med cirka sju procent under 1990-talet sig att gemensamt minska utsläppen jämfört med 1980-talets nivåer. Orsaken med åtta procent. till ökningen är framför allt ökade trans- Riksdagen har tidigare beslutat att porter, t.ex. biltrafik, samt ökad användkoldioxidutsläppen från fossila bränslen ning av fossila bränslen inom el- och värår 2000 inte ska vara större än de var meproduktion. 1990, och att koldioxidutsläppen efter år 2000 ska minska. 6.3.6 Internationell jämförbarhet g Både FN, Eurostat, Nordiska ministerrå- 6.3.5 Utvecklingen det, Tyskland och Storbritannien har i Utsläppen i Sverige har nästan halverats utsläpp av växthusgaser och/eller koldisedan år 1970. Om jämför de svenska oxid bland sina indikatorer. Alla länder utsläppen av koldioxid per person eller i som ratificerat klimatkonventionen lämrelation till BNP, har Sverige bland de nar också uppgifter om de nationella lägsta utsläppen bland OECD-länderna. koldioxidutsläppen. Konventionen har beslutat om metoderna för beräkning av utsläppen så att siffrorna ska vara internationellt jämförbara. Utsläpp av koldioxid 1000 ton/år Utsläpp av koldioxid finns också med inom ramen för Världsbankens arbete 90000 med indikatorer World development q 80000 indicators. Förutom de totala koldioxidutsläppen redovisas där även koldioxid- 70000 utsläppen per capita samt relaterade till 60000 BNP.

40000 6.4 Bensenhalt i luft 30000

20000 6.4.1 Miljövårdsberedningens förslag till nyçksltal. 10000 T .. . .. , ., Miljövårdsberedningen föreslår följande 0 nyckeltal som mått på luftkvaliteten: 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 Källa: SCB och Naturvårdsverket, förlPCC. Bensenhalt i tätortsluft mg/m3

0 luft

Diagrammetbaserat uppgifter skiljersig är som något i förhållande till deuppgifter Sverige lämnar den till internationellaklimatkonventionen. Främsta skillnaden äratt utsläpp internationellt från flygsochsjöfarts bunkring oljainte av ingår i redovisningen till klimatkonventionen. De uppgifter som redovisas internationelltdärförlägre. är

4B

6.4.2 Miljövårdsberedningens tidigare förslag är regler avgasutsläpp från motorforom qqh remissinstansernasgsynpunkter don samt regler om luftkvalitet. Detta nyckeltal fanns inte med i Miljö- Bensen är ett cancerframkallande vårdsberedningens tidigare förslag SOU finns i luftföroreningar. ämne som Ben- 1998:15. I det förra förslaget föreslogs sen ingår i bensin med till fem upp proföljande nyckeltal: cent, vilket är den högsta tillåtna halten. Bensen dunstar från bensinen och släpps - Antal dagar per år Naturvårds- ut med bilavgaserna; därmed utsätts som verkets gränsvärden för luftförorening- befolkningen i framför allt tätorterna för ar och gränsvärden för marknära ozon bensen i luften. Bensen bildas också vid överskrids förbränning, speciellt vid Vedeldning. Enligt Miljöhälsoutredningen SOU I remissvaren påpekades bland annat att 1996:124 kan bensen framkalla leukegränsvärdena för luftföroreningar myck- mi, även andra cancerformer. Enligt men et sällan överskrids och att det därför inte utredningen kan bensen också ge uppbra indikator. hov till mutationer och olika och är en DNA- Flera remissinstanser har påpekat att kromosomskador. Dagens utsläpp av hälsoindikatorer bör finnas med bland bensen beräknas leda till cirka 30 cancerde gröna nyckeltalen. fall varje år i Sverige. Detta nyckeltal fanns inte med i Q:fl:§MÃJÖYåEFElEL-5UDESE§,Öl/ewägande" Miljövårdsberedningens tidigare för- Luften utomhus påverkar alla männi- slag. För att följa utvecklingen för vissa skor. Luften måste vara så ren att männi- hälsoskadliga kolväten är dock bensen skors hälsa samt djur, växter och kultur- ett bra mått. Hälsoindikatorer efterlysvärden inte skadas. Generellt sett har tes också av några remissinstanser i luftkvaliteten förbättrats under år, samband med beredningens förra besenare det finns fortfarande rad tänkande SOU 1998:15. Detta är också men en problem att lösa. ett skäl till att beredningen övervägt och Hälsoriskerna med luftföroreningar föreslagit bensenhalt i tätortsluft. Vi kan är framför allt ett tätortsproblem, där också konstatera att en omställning av den största källan generellt sett är vägtra- transportsystemet skulle påverka nyckelfiken. De luftföroreningar som i dag talet. bedöms vara viktigast vad gäller effekter I Miljövårdsberedningens tidigare på luftvägarna är kvävedioxid, ozon, betänkande föreslogs nyckeltalet antal inandningsbara partiklar och dagar år Naturvårdsverkets cancer- per som framkallande luftföroreningar. gränsvärden för luftföroreningar och Olika luftföroreningar i Sverige gränsvärden för marknära överozon beräknas förorsaka några hundra fall av skrids. I remissvaren påpekades att luftvägssjukdomar som kräver sjukvård gränsvärdena för luftföroreningar myckvarje år, och betydligt fler fall med lindri- et sällan överskrids och att det därför inte gare effekter. Luftföroreningar beräknas är bra indikator. en dessutom ge mellan 100 och 1000 cancerfall årligen i Sverige. Av stor betydelse för att minska utsläppen från vägtrafiken

6.4.4 Beslutade mål Vid mätning bensenhalten vinterav Riksdagen har beslutat att utsläppen av tid i svenska tätorter inom ramen för det cancerframkallande ämnen, däribland så kallade urbanmätnätet visar medelbensen, ska halveras till år 2005 jämfört värdena för vinterhalvåret variationer med utsläppen 1995. mellan orterna. I de flesta tätorter ligger Institutet för miljömedicin, IMM, dock bensenhalten i luften över den låghar angivit lågrisknivå 1,3 mg/m3 risknivå som IMM har angivit. en 0,4ppb som långtidsmedelvärde. Det motsvarar den halt som teoretiskt skulle 6.4.6 Internationell jämförbarhet medföra livstidscancerrisken 1 Tyskland använder nyckeltalet utsläpp 100 000. Detta värde baseras på riktlinjer av VOC, och Storbritannien mäter från Världshälsoorganisationen WHO. antal dagar med luftföroreningar över gränsvärdena. FN har med en 6.4.5 Utvecklingen indikator för luftkvalitet i tätorter. Bensenhalten i luften har minskat under 1990-talet. Det beror främst minskad bensenhalt i bensinen och katalytisk

6.5 Utsläpp av försurande ämnen

avgasrening i bensindrivna personbilar.

6.5.1 Miljövårdsberedningens förslag till nyckeltal Bensenhalt, vinterhalvårsmedelvärde i olika Miljövårdsberedningen föreslår två mått tätorter variation mellanorter utsläpp försurande ämnen: UE/m av

Bensenhalten i tätort- Utsläpp svaveldioxid ton/ år 0 av sluftharminskat, men ligger ändå över - Utsläpp av kväveoxid ton/ år Iágriskniván. 6.5.2 Miljövårdsberedningens tidigare förslag och remissinstansernassynpunkter Miljövårdsberedningens tidigare förslag till nyckeltal för att mäta försurningen SOU 1998:15 var följande:

- Andelen mark där nedfallet av försurande ämnen inte överskrider kritisk belastningsnivå ° Utsläpp av försurande ämnen Lágrisknivå sektorsvis och relaterat till respektive 1 sektors forädlingsvärde Flera remissinstanser anser att det är bra 1992/93 93/94 94/95 95/96 96/97 att Miljövårdsberedningen har fokuserat 11 orter 18 orter 25 orter 28 orter 33 orter Källa: Institutet lör och Iultvårdsforskning URBANmätet. försurningsproblematiken men valet av vattennyckeltal har föranlett en del synpunkter. När det gäller det första nyckeltalet andelen mark där nedfallet av försuran-

de ämnen inte överskrider kritisk belast- När det gäller det andra nyckeltalet ningsnivå kom bl.a. följande synpunk- utsläpp försurande sektorsvis - av ämnen ter in från remissinstanserna: och relaterat till respektive sektors föräd-

Väg- och transportforskningsinstitu- lingsvärde kom bl.a. följande synpunk- tet, VTI, anser att nyckeltalet borde ha ter från remissinstanserna: följande lydelse: andel mark där nedfallet Skogsstyrelsen föreslår att nyckeltalet av försurande ämnen är mindre än den omprövas åtminstone vad gäller skogs-

kritiska belastningsnivån. näringen, eftersom produkterna därifrån

SMHI påpekar att det kan uppstå ersätter leder tillnämnda varor som svårigheter att göra analyser nyckel- utsläpp. av talets utveckling i tiden och dess LRF skriver ammoniak avgår till geogra- att fiska fördelning. luften från all stallgödsel och omvandlas

Energimyndigheten understryker att där till ammonium. Ammoniumjonen huvuddelen av försurande nedfall beror faller till marken, och ner när växterna föroreningar utanför landets gränser. kvävet i ammoniumjonen eftertar upp Nyckeltalet är därmed framför allt lämnas vätejoner och marken försuras. en indikator på hur miljöarbetet fortskrider Ammoniumjonen dock transporteras i närområdet. inte långa sträckor faller ofta i utan ner Göteborgs kommun påpekar att de närheten utsläppet. LRF det av anser att totala utsläppen också är mycket viktiga inte är rimligt att jordbrukssektorn lastas med hänsyn till utsläppens effekter, dvs. för den försurning sker på den som egna att utsläppen måste ligga under kritisk odlingsmarken, och tycker därför att belastning. enbart utsläpp sker utanför den som Gävle kommun framhåller att det odlingsmarken ska räknas med i egna krävs en säkerställd metod att beräkna nyckeltalet.

området för att kunna ta fram nyckelta- SACO/Agrifack har svårt hur att se let. Både indata mätstationernas utform- indikatorn skulle kunna mäta påverkan

ning, placering och täthet och beräk- på miljön följd försurande som en av ningsmetoderna måste vara validerade. utsläpp. Indikatorn mäter utsläppen av LRF påpekar att den kritiska belast- försurande ämnen från olika sektorer ningen inte överskrids jordbruksoch ingenting annat. marken eftersom dessa arealer kalkas. Kemikontoret nyckeltalet kan tror att Bondens åtgärder neutraliserar det fungera förhållandevis bra. sura nedfallet och nyckeltalet kommer Miljöförbundet Jordens att Vänner påpeka ökad uthållighet. pekar utsläpp försurande att av ämnen SACO/SN skriver att negationer lätt sektor dividerat med respektive sekper blir vilseledande, och i detta fall kan tors förädlingsvärde är bra, vill ändå men intrycket bli att det är legitimt med mark att nyckeltalet bytes till utsläpp försuav där det sura nedfallet överstiger den kri- rande ämnen capita. per tiska belastningsnivån. Ett bättre mått

vore andel mark där nedfallet överskri- 6.5.3 Miljövårdsberedningens överväganden der kritisk belastningsnivå. Svaveldioxid och kvävedioxid medför

Miljöförbundet Jordens Vänner vill risker för såväl miljö, människor och

ha som tillägg andel sjöar/skogsmark kulturföremål. som är försurade.

Försurande utsläpp i dag omfat- och allergiutveckling är större i städer än ger tande negativa effekter på framför allt landsbygden. skogsmarken, sjöarna, vattendragen och Kvävedioxid påverkar också vår lunggrundvattnet. De svenska sjöarna och funktion och ökad risk för luftvägsinger markerna känsliga för försurning. I fektioner hos barn. Kvävedioxid förstärär dag har exempelvis många försvun- ker allergiska reaktioner, och personer arter nit från de försurade sjöarna. med astma löper ökad risk att mer Det nedfallet lagras i naturen besvär. Halterna kvävedioxid har inte sura av och det lång tid att skadorna. minskat lika kraftigt i våra tätorter som tar reparera Även det nedfallet upphör helt, halterna svaveldioxid, eftersom bidraom sura av skulle det minst 50-100 år innan get kväveoxider i tätorter till 70-80 ta mar- av ken har återhämtat sig. procent härrör från vägtrafiken. Under Försurningen orsakas utsläpp 1990-talet har dock den ökade användav av svaveldioxid och kväveföreningar ningen katalysatorer i bensinbilar gett som av omvandlas i luften till ämnen och märkbart minskande effekt. Natursura en faller ned områden ofta ligger vårdsverket beräknade år 1990 att cirka över som långt från utsläppsstället. Utsläppen 300 000 människor i Sverige som bor vid kommer framför allt från energianvänd- starkt trafikerade gator exponeras för ningen kol- och oljekraftverken, halter kvävedioxid överstiger det ex. av som väg- och flygtrañken, arbetsredskap, sjö- nuvarande gränsvärdet. fart och från vissa industrier. Hälsoriskerna med svaveldioxid - Mellan 20 och 30 det bronkit och andra luftvägssjukdomar procent av sura nedfallet i Sverige beror våra uppmärksammades redan 1950-talet egna utsläpp. Resten kommer från andra län- då periodvis mycket höga koncentratioder, till exempel Tyskland, Storbritannien, uppkom i samband med smogepisoner Polen och Danmark. På motsvarande der i stora europeiska städer. Den mest våra svenska utsläpp kända smogkatastrofen inträffade i Lonsätt transporteras till andra länder. En minska försurning i don 1952, då flera tusen människor med Sverige förutsätter även våra kroniska lung- och hjärtsjukdomar avled att grannländer i Europa drastiskt minskar sina till följd luftföroreningarna. Halterna av totala utsläpp försurande ämnen. då mycket höga i städerna grund av var måste svaveldioxidutsläppen individuell uppvärmning bostäder- Dessutom av av från den internationella sjöfarten i Nord- med kol kan innehålla höga halna som

sjön och Östersjön minska kraftigt. ter av svavel.

Som åtgärd för minska skadorna I de svenska tätorterna har halterna en att försurningen kalkas omkring 7 500 sjunkit avsevärt sedan 1970-talet som en av sjöar och 700 vattendrag varje år i Sverige. följd minskad svavelhalt i eldningsolja av Försurande ämnen i kombination och byggandet fjärrvärmeanläggningav med andra luftföroreningar påverkar Av Miljöhälsoutredningen SOU ar. också människors hälsa. Miljöfaktorer 1996:124 framgår att svaveldioxidhalhar tillsammans med ärftliga faktorer terna i svenska tätorter nu för tiden i betydelse för utvecklande sett alltid ligger under gränsvärdestor av astma stort och allergi, och internationella under- I dag utgör därför svaveldioxidhalterna. sökningar tyder på risken för i våra tätorter knappast något hälsoatt astma- na problem längre.

Utsläpp av försurande ämnen har 1997/98:56 föreslagit mål inneett som också medfört skador på tekniska mate- bär utsläppen kväveoxider från att av rial, kulturhistoriskt värdefulla byggna- transportsektorn ska minskas med 40 der och kulturföremål. Ett stort antal procent till år 2005 jämfört med 1995. hällristningar kommer exempelvis Det tidigare målet inte nåddes att som - -

vara helt utplånade inom en tjugoårspe- att kväveoxidutsläppen skulle minska

var riod om nedbrytningen får fortgå i med 30 till år 1995 jämfört med nuva- procent rande takt. 1980 års nivå.

I det förra betänkandet SOU

1998:15 föreslog Miljövårdsberedning- 6.5.5 Utvecklingen

en nyckeltalet andel mark där nedfallet Utsläppen svaveldioxid har minskat av av försurande ämnen inte överskrider med drygt 80 och utsläppen procent av kritisk belastningsnivå samt nyckeltalet kväveoxider med sedan 15-25 procent utsläpp försurande ämnen sektorsvis 1980. Det innebär har nått målet av att och relaterat till respektive sektors föräd- för utsläppen svaveldioxid, inte av men lingsvärde. för kväveoxid.

För att åskådliggöra den första indi- Minskningen utsläppen beror av katorn vore en karta bäst. Tyvärr finns främst bättre reningsteknik, ökad

ingen sådan karta tillgänglig, och dessut- energihushållning, minskat svavelinne

om är luftföroreningarnas försurande håll i olja och övergång från olja till el. effekt långsam vilket innebär En rad gamla industrianläggningar en process att en karta med stor sannolikhet skulle har också lagts ned. se likadan ut under lång tidsperiod. Minskningen de försurande en av Miljövårdsberedningen har därför i utsläppen innebär dock inte försuratt stället valt att belysa utvecklingen de av försurande utsläppen att nyckelgenom talet dels hur många ton svavelanger dioxid, dels hur många ton kväveoxid

som Sverige släpper ut varje år. Dessa uppgifter finns redan tillgängliga årligen

genom så kallade modellbaserade skattningar. Data utgörs bland annat av upp-

gifter om bränsleförbrukning, tekniska förbrännings- och processdata samt Utsläpp av svaveldioxid och kväveoxid O Kväveoxid

emissionsfaktorer. 1000ton 0 svaveldioxid - - - Beräkningsaknas 500 6.5.4 Beslutade mål O ___ Målet för de svenska svavelutsläppen är 400 . - . - . - - - - - - - n c l en minskning med 80 procent under Målnivå kväve- 300 perioden 1980-2000. Ett nytt mål är att oxid de svenska utsläppen av svaveldioxid till 200 luft ska minska med 25 till år Mâlnivâ procent svanl- 100 2010 jämfört med 1995 års nivå. dioxin Regeringen har nyligen i den transo portpolitiska propositionen prop. 1980 -83 -85 -87 -89-90-91-92-93-94-95-96 Kalla: SCB Naturvårdsverket, och Na18SM.

försurande 6.6.2 Miljövårdsheredningens tidigare förslag ningsproblemet är över. De och remissinstansernas synpunkter effekterna nedfall och markanvändav ning måste underskrida gränsen för vad I Miljövårdsberedningens tidigare förmark och tål för förenligt slag flera nyckeltal för att visa på vatten att vara angavs hållbar utveckling. hushållens, företagens och övriga sekmed en långsiktigt nå det långsiktiga miljökvalitets- torers omställning till ett ekologiskt För att målet för försurning måste det ned- hållbart samhälle. Följande nyckeltal sura fallet i Sverige svavel och kväve minska föreslogs mått omställningen av som ytterligare med till 70 procent från till miljöanpassade färdsätt: upp dagens nivå. Regeringen uppskattar att svavelutsläppen i Sverige måste minska ° Andel invånare som promenerar, kväveoxidut- cyklar eller åker kollektivtrafik till och med cirka 25 procent och släppen med 40-70 procent jämfört med från arbetet dagens nivål8. År 1990 cirka 17 000 Andel bilar klassas i miljöklass 1 var - som sjöar försurade. Sedan slutet 1980- Antal invånare bil av 0 per talet har försurningen de svenska sjöav minskat, bland tack När det gäller det första nyckeltalet arna annat vare kalkningen sjöarna. Däremot har för- föreslogs andelen invånare som av som surningen den svenska skogsmarken cyklar eller åker kollektivav promenerar, inte minskat. trafik till och från arbetet lämnades bland annat följande synpunkter från

6.5.6 Internationell jämförbarhet remissinstanserna. Mått utsläpp försurande ämnen Socialstyrelsen uppfattar förslaget av finns med såväl bland Eurostats, FNzs, ett mått på alternativet att resa till som Nordiska ministerrådets och Tysklands och från arbetet med bil. Måttet säger indikatorer. I samtliga dessa förslag är det enligt Socialstyrelsen inte så mycket om

svaveldioxid och kväveoxider mäts. hur stort trafikarbete som sker utan egen som bil. Socialstyrelsen föreslår att nyckeltalet i stället formuleras följande vis:

färdsätt totala mängden transportarbete km/

6.6 Miljöanpassade person till och från arbetet, samt andel

detta transportarbete som inte sker 6.6.1 Miljövårdsheredningens förslag till av nyckeltal med egen bil. Miljövårdsberedningen föreslår följande Väg- och transportforskningsinstimått medborgarnas omställning till tutet vill modiñera nyckeltalet till att

miljöanpassade färdsätt: gälla alla veckans rutinbetonade resor, mer eftersom fritidsresorna för närvarande Andel färdsträckan till och från utgör cirka hälften allt resande och ° av av arbete och skola görs till fots, arbetsresorna bara runt en tredjedel. som cykel eller kollektiva Uppsala universitet föreslår följanper genom transportmedel till exempel de omskrivning nyckeltalet: andelen som av buss, tunnelbana eller tåg invånare cyklar eller som promenerar, Persontransporter i bil krn/person åker kollektivtrafik till och från arbete i ° och år förhållande till den kollektivtrafik som

erbjuds.

18Regeringens proposition 1997/98145, Sld107

Lunds universitet anser att hushållens Uppsala universitet föreslår följande totala trañkarbete bör utgöra nyckeltal. formulering nyckeltalet: andel bilar av Man anser att utredningen inte har klassas miljöklass i 1 alla bilar. som av nya beaktat att endast en fjärdedel utgörs Lunds universitet att nyckeltalet av anser arbetsresor. bör utgå. Möjligheterna att använda Energimyndigheten tror att nyckel- begreppet miljöklass i Sverige är helt talet kan leda till målkonflikter med flera avhängigt hur förslag till direktiv inom andra politikområden. Man har inte EU utformas. bedömt orsakskedjor och konsekvenser Energimyndigheten att nyckelanser med de åtgärder som kan komma att talet lider den svagheten att klassningav genomföras med anledning av utveck- miljön över tiden troligen kommer en av ling för olika indikatorer. Även måttens att förändras. Det är bättre indikasom relevans kan ifrågasättas. Fortsatta över- tor att använda drivmedelsförbrukning väganden bör göras, vilka inkluderar dels samt utsläpp olika miljöpåverkande av hela samhällets transportarbete, dels ämnen dels totalt personkilometer, - per även fordons- och drivmedelsteknik. dels tonkilometer. per Länsstyrelsen i Gävleborg att de Länsstyrelsen i Gävleborg att anser anser flesta bilresor görs fritiden och att det den nuvarande miljöldassningen bilar av därför är önskvärt med ett mått som har ett begränsat värde eftersom den inte mäter även detta. är relaterad till koldioxidutsläppen från SACO/SN anser att en aspekt bilarna. som borde vara med är möjligheten till Karlskrona kommun att det är anser distansarbete. Nyckeltalet bör kopplas viktigare att miljöanpassa transportsystill transportpersondagar, dvs. andelen temet än fordonsbeståndet. Skador som dagar som en individ transporteras till orsakas för ökande bilism anpassad av en arbetet med egen bil. Målsättningen är infrastruktur glöms ofta bort i debatten. så nära 0 procent som möjligt. Då kan Göteborgs kommun att nyckelanser både distansarbete och samåkning fångas talet bör vara andelen fordon. Ett annat upp, vilket annars inte är fallet. nyckeltal skulle kunna den totala vara LO tycker att nyckeltalet är motiverat, förbrukningen miljöanpassade bränsav men påpekar att utformningen kan len. behöva ses över. SACO/Agrifack undrar vad nyckel- När det gäller det andra nyckeltalet talet har med hållbarhet att göra. andel bilar som klassas i miljöklass 1 Miljöförbundet Jordens Vänner vill lämnade remissinstanserna bland annat ha nyckeltalet mängden nysålda bilar följande synpunkter: klassas i miljöklass 1 jämfört med som Väg- och transportforskningsinstitu- mängden andra nysålda bilar. tet anser att miljöklasserna för bilar När det gäller Miljövårdsberedninganvänds nätt och jämt i dagsläget, och tredje förslag till nyckeltal för miljöens det är högst osäkert om detta system anpassade färdsätt antal invånare - per kommer att någon betydelse sikt. bil lämnade remissinstanserna bland - Man förslår att nyckeltalet byts mot annat följande synpunkter: andel bilar som drivs förnybara bräns- Väg- och transportforskningsinstituav len eller andel bilar som drar mindre än tet att Miljövårdsberedningens förx anser kWh mil och ton fordonsvikt. slag är ett betydligt bättre mått än måttet per

genomsnittlig beläggning i bilar. Eko- motsvara påverkan från flera nya bilar logisk hållbarhet påverkas inte bara av med bättre teknik. körsträckan utan även hur många bilar SACO/ SN tycker att antal passagerare av finns. mindre bil körs, desto transporttillfälle är ett bättre mått. som en per längre livslängd får den sannolikt. Om LO anser att indikatorn bör utgå däremot färre bilar utnyttjas effektivare, eftersom det säger föga om bilåkandet kan bilparken snabbare förnyas och för- och intrycket att en hög bilfrekvens ger bättras med avseende miljöprestanda. generellt bör motverkas. Stockholms universitet att nyck- Miljöförbundet Jordens Vänner föreanser eltalet indikerar aspekt är viktig slår att nyckeltalet byts till: mängd benen som från dematerialiseringssynpunkt nyck- sin, diesel och flygfotogen som används eltalet kommer att utvecklas i en positiv per år. riktning bilpoolskonceptet blir om lyckosamt. 6.6.3 Miljövårdsberedningens överväganden Sveriges lantbruksuniversitet anser att Vägtrañken är den största källan till lufti stället kan använda bensinförbruk- föroreningar och buller, särskilt i tätorman ning eftersom capita-mått terna. För omställningen till ett ekoloper person, per är ofta relevant än BNP-mått, giskt hållbart samhälle krävs både minmer per speciellt vid internationella jämförelser. skade utsläpp från bilarna och ett min- Länsstyrelsen i Blekinge län anser att skat bilåkande. beläggningsgraden är ett bättre mått. Katalysatorerna på bensinbilar har Karlskrona kommun föreslår nyckel- inneburit stora förbättringar. De bilar talet volymen landbaserade långväga som klarar 1989 års avgaskrav släpper ut av 100 km godstransporter järnväg omkring 80 procent mindre kolväten kontra lastbil. och 70 procent mindre kväveoxider än Göteborgs kommun tycker att nyckel- bilar från mitten 1980-talet. Katalysaav talet är intressant, ändå att det torerna har dock ingen effekt på koldioxmen anser knappast är ett mått bilanvändningen. idutsläppen. Svenska kommunförbundet tycker att En fortsatt teknikutveckling, bland måttet kan ersättas med ett mått annat med miljöklassade fordon, kan som beskriver bränsleförbrukningen. Eurostat minska utsläppen. Dessutom behöver har tagit fram nationell statistik för miljöanpassade bränslen utvecklas. nya användning fossilt bränsle för motor- Men den totala biltrafiken fortsätter av om fordon capita. Där det finns interna- att öka minskar ändå inte utsläppen tillper tionell statistik och parametrar bör de räckligt. Satsningar på trafikplanering användas i första hand för att öka jämför- och ökad andel kollektivtrafik är därför barheten mellan länderna. förutsättning för att utsläppen ska bli en Industriförbundet undrar vilken väg- tillräckligt låga. Den enskilde kan påverledande information nyckeltalet egentli- ka miljöbelastningen genom att medve- Det säger inget om behovet av tet välja färdsätt. Framför allt i tätorter är gen ger. nödvändig transport till och från arbets- det ofta möjligt att avstå från att köra bil platsen eller aktuell infrastruktur till och från arbetet. om medger alternativa transportsätt. Dessut- I Miljövårdsberedningens första förkan miljöpåverkan från äldre bil slag till nyckeltal föreslogs två mått för att om en

belysa bilanvändningen dels andel bilar Andel av färdsträckantill och från arbeteoch skola som företas till fots. per cykeleller i miljöklass dels antal bil. invånare per kollektivt Flera remissinstanser ansåg att det var mer intressant att belysa genomsnittlig °/o färdsträckan av beläggning i bilar. Efter samråd med flera 100 experter och myndigheter föreslår nu 90 Miljövårdsberedningen två indikatorer för att mäta våra miljöanpassade färdsätt 80 dels antal fordonskilometer invå- - per 70 nare, dels andelen av färdsträckan till och från arbete och skola görs till fots, som 60 per cykel eller genom kollektiva trans- 50 portmedel. Några remissinstanser poängterar att 40 fritidsresor ofta är omfattande än mer 30 går.cyklar arbetsresor och att man därför bör inrik- eller åker sig fritidsresorna i stället. kollektivt ta att mäta 20 knappt20% Miljövårdsberedningen anser att det av färd- 10 sträckan. ändå bör vara resorna till och från arbete eller skola bör mätas. På fritiden har som 0 särskilda behov exempelvis 1978 -85 -94-95-96 man som Källa: Riks-RVU, SCB. innebär att det kan vara svårare att välja bort bilen för dessa resor.

6.6.4g Beslutade mål Persontransporterna med bil ökade mel-

Det finns inget mål från riksdagen eller lan 1978 och 1995, för att sedan minska regeringen för detta nyckeltal. mellan 1995 och 1996. Den minskningen beror troligtvis att bensinskatten höj- 6.6.5 Utvecklingen des. Det visar i sin tur att nyckeltalet är Vi går cyklar eller åker kollektivt mellan lättrörligt och känsligt för exempelvis 15% och 20% av färdsträckan till och styrmedel. från arbete och skola. Det visar de Även för detta mått är det viktigt att resvaneundersökningar som gjorts. Jämför- mätningarna görs varje år för att jämbara levnadsundersökningar har inte förlig statistik och därmed hur utveckse gjorts regelbundet, därför saknas statistik lingen går. Hittills finns bara jämförlig för vissa år. statistik för vissa år från 1970-talet till i dag. När det gäller det andra måttet- hur

många kilometer bil åker per person 5-5-5 Internationell

och år kan konstatera bil- indikator T , T man att vårt Denna saknas i EU:s och FN:s åkande har ökat de senaste decennierna. förslag. Inom för Världsbankens ramen indikatorarbete World development indicators finns däremot ett mått hur många kilometer alla bilar i ett land åker totalt per år. Antalet bilar i ett land mul-

tipliceras med den genomsnittliga färd- ras till antingen total mängd inom katesträckan. Nordiska ministerrådet mäter gorin eller antalet invånare och föreslår antal fordonskilometrar för kollektiv- att man anger antalet ISO-certifierade trafiken i huvudstäderna. Storbritannien eller EMAS-registrerade företag per har med ett mått antal miles vägtrañk tusen invånare. år. Uppsala universitet pekar på ett alterper nativt nyckeltal: andel företag efter storleksgrupp som offentliggör en miljö-

6.7 Antal miljöcertifierade företag redovisning.

Lunds universitet anser att bara antalet Miljövårdsberedningens registrerade anläggningar enligt EMAS 6.7.1 förslag till nyckeltal bör användas som mått. Miljövårdsberedningen föreslår följande Länsstyrelsen i Blekinge län påpekar nyckeltal mått på företagens om- att i certifieringen saknas mått på företasom ställning till ett ekologiskt hållbart gens transporter av råvaror och produkter. samhälle: Ett mått järnvägs-/sjötransporter av gods förhållande till i totalt transporterad Antal företag är certifierade godsmängd skulle kunna illustrera detta. 0 som enligt EU:s miljöstyrningssystem Certiñeringen i sig innebär inte någon

EMAS Environmental Manage- garanti för att den tillverkande produkment and Audit Scheme eller den ten är miljöanpassad.

internationella standardiserings- Karlskrona kommun är tveksam om organisationen ISO:s miljöstyrnings- nyckeltalet tillräckligt bra informager system ISO 14001 tion. Ett företag med en för miljön dålig produkt kan klara certiñeringen om själva produktionen uppfyller ISO-kra- 6.7.2 Miljövårdsberedningens tidigare förslag och remissinstansernassynpunkter ven. Miljövårdsberedningens tidigare förslag Gävle kommun påpekar att certifiestämmer överens med det förslag ringen är krävande process som kostar som nu en föreslås. mycket tid och pengar. Alla företag har Vid remissomgången lämnades bland inte råd att miljöcertiñera sig. Nyckeltalet annat följande synpunkter från remiss- kan då ge en snedvriden bild av tillinstanserna: ståndet då miljöpåverkan från företagen Riksrevisionsverket saknar en mer till största delen kommer från småskalig kritisk diskussion kring miljölednings- verksamhet. systemen ISO och EMAS. Certiñeringen Skogsindustrierna anser att nyckelinnebär inte automatiskt att miljöbelast- talet kan relevant. vara ningen från företaget är låg utan reglerar SACO/Agrifack undrar vad detta endast företagets sätt att arbeta med mil- nyckeltal har med hållbarhet att göra jöfrågor, inte vilka miljömål företaget och vill att nyckeltalet stryks. Avgörande sätter. hållbarhetsperspektiv är dels de miljöur Stockholms universitet skriver att de framsteg som görs, dels inom vilka branabsoluta nyckeltalen skulle kunna relate- scher dess system finns etablerade.

Många småföretag utvecklar egna system syftar till att förse näringsliv och offentlig för miljöstyrning och är inte intresserade verksamhet med verktyg att bedriva ett av EMAS eller ISO. förebyggande och kostnadseffektivt miljö- SACO/ SN anser att ordet antal borde arbete. Det handlar bl.a. om att ha tydliga ersättas med andel. mål och riktlinjer, ansvarsförhållanden LO anser att indikatorn är relevant och rutiner för att följa upp och redovisa även om dess system inte anger någon resultaten på miljöområdet. Ett grundgiven nivå på miljöarbetet. Andel är att läggande krav är att verksamheten stänföredra framför antal. digt ska förbättras. Miljöledningssyste- NUTEK utgår från att det med ISO men är därför viktiga hjälpmedel för att åsyftas ISO 14001. NUTEK anser att förbättra miljön. nyckeltalet är missvisande då det knap- EU har utvecklat miljöstyrningssyspast är vare sig realistiskt eller eftersträ- temet EMAS, och den internationella vansvärt att alla svenska företag ska vara standardiseringsorganisationen ISO har ISO 14001-certifierade eller EMAS- tagit fram systemet ISO 14001. Syftet registrerade. Ett bättre nyckeltal är antal med dessa system är att etablera arbetsföretag som arbetar enligt ISO 14001- rutiner för miljöarbetet. Inom EMAS ska strukturen och/eller redovisar sitt miljö- företagen exempelvis ge ut en granskad arbete. Det som bör mätas är alltså och godkänd miljöredovisning varje år. företag/verksamhet som bedriver ett i En synpunkt som kom fram i remissobjektiv mening systematiskt miljö- omgången Miljövårdsberedningens av arbete. första rapport om gröna nyckeltal SOU 1998:15 att certiñeringen inte autovar

651.3 Miljövårdsberedningens överväganden matiskt innebär att miljöbelastningen

Företagen måste ta ett stort för att från företaget är låg utan att detta endast ansvar omställningen mot ekologiskt hållbar reglerar företagets sätt att arbete med en utveckling ska bli framgångsrik. Många miljöfrågor. Miljövårdsberedningen införetag vidtar redan åtgärder till skydd stämmer i detta men anser ändå att det för miljön utöver vad som krävs i lagar är ett bra mått på hur miljöfrågorna och föreskrifter. Sådana initiativ är vikti- förs in i företagens verksamhet. Certioch driver på utvecklingen. ñeringen innebär också att företaget ga Att miljöanpassa företagen handlar arbetar med ständiga förbättringar inte bara om att begränsa den direkta genom att identifiera miljöaspekter av påverkan miljön, till exempel från verksamheten, sätta upp mål för miljöindustriella utsläpp. Hela verksamheten arbetet och utforma program för att nå måste miljöanpassas. Företagens pro- målen. Genom att miljöledningssystemen dukter påverkar till exempel miljön introduceras i Sverige bygger företagen under hela sin livstid vid råvaruutvin- förutsättningar för att arbeta för - upp ningen, tillverkningen, användningen, miljöförbättringar i alla led i verksamskrotningen och också vid transporter i heten. alla dessa led. Tjänsteproducerande före- Antalet företag i Sverige som är certitag kan också påverka miljön, exempelvis ñerade enligt ISO 14001 eller registreragenom sina inköp, transporter m.m. de enligt EMAS sammanställs kontinu- Frivilliga miljöledningssystem, eller erligt av SIS och av Miljöstyrningsrådet. miljöstyrningssystem som de också kallas, Statistiskt underlag finns alltså redan till-

gängligt och behöver inte bearbetas. För 6.8 Avfall till soptipp/deponi

framtida redovisning av nyckeltalet bör ett datum fastställas då kontroll en av 6.8.1 Miljövårdsberedningens förslag till antalet företag görs. Det kan förslagsvis nyckeltal göras i maj eller juni varje år eftersom Miljövårdsberedningen föreslår följande företagens miljörapportsarbete kan ha nyckeltal som mått på resursanvändning betydelse för certifieringstidpunkt. och avfallshantering:

6.7.4 Beslutade mål - Avfall till soptippar ton/ år Det finns inga mål från riksdagen och regeringen för detta nyckeltal. 6.8.2 Miljövårdsberedningens tidigare förslag och remissinstansernas synpunkter 6.7.5 Utvecklingen Detta nyckeltal fanns inte med i Miljövårdsberedningens tidigare förslag SOU 1998:15. Antal miljöcertifieradeföretag I samband med såväl remissomgång- Antalföretag i de diskussioner som har fört en som 400 / med experter och myndigheter har detta nyckeltal framhållits som en relevant 300 indikator för belysa resursanvändatt

f

ning, resurseffektivitet och kretslopps- 200 anpassning. Uppsala universitet påpekade exem- 100 pelvis i remissomgången att det är Viktigt att ett mått hur väl lyckas hålla resurserna i ett kretslopp. Man framhöll att så fort resurserna inte längre är i 1995 1996 1997 28/2-98 kretslopp har förlorat dem och detta är Källa: SISMiljömärkning. inte hållbart. Därför föreslogs de två Det sker kontinuerlig ökning anta- alternativa nyckeltal: andelen energin en av av let miljöcertiñerade företag, men ännu är som kommer från förnyelsebara energidet bara en liten andel av det totala antalet källor samt mängden avfall per capita företag som infört miljöledningssystem. som går till slutdeponi. I augusti 1998 totalt 350 företag Svenska kommunförbundet ansåg i var certifierade enligt ISO eller EMAS. Antalet remissomgången att det var bättre att ISO 14001-certifierade företag 292 använda nivån på deponering av avfall var stycken och antalet EMAS-registrerade som ett mått än till exempel nivån på företag var 114 stycken. materialåtervinning. Man påpekade att statistikunderlag för nyckeltalet är lättill- 6.7.6 Internationell jämförbarhet gängligt mot bakgrund av förslaget till Antal miljöcertiñerade företag saknas deponiskatt. nyckeltal i de internationella för- Även Socialstyrelsen ansåg att andesom slagen. len avfall som deponeras kunde vara en lämplig indikator effektiv resursanvändning. Socialstyrelsen ansåg att ett

sådant nyckeltal också har hälso- För att kunna resultatet arbetet och en se av aspekt, eftersom stora deponier av hus- för att kunna föreslå nya åtgärder krävs hållssopor innebär ett latent hälso- ett gediget uppföljningsarbete där ett problem. viktigt inslag är den avfallsstatistik som Länsstyrelsen i Blekinge län ansåg att tas fram varje år. På lite längre sikt komett bra mått att mäta effektiviteten i mer även material- och varuflödesstatisresursutnyttjandet är den restmängd tik bli viktig för att skapa bild hur en av som inte utnyttjas, dvs. deponerad använder våra resurser och hur gifter mängd avfall. Minskningen depone- sprids i miljön i samband med tillverkav rad mängd avfall skulle enligt Länsstyrel- ning och konsumtion av varor och proi Blekinge län kunna utgöra ett bra dukter. sen mått hur effektivt resurserna utnyttjas. Miljövårdsberedningen vill betona att det behövs fler nyckeltal speglar som 6.8.3 Miljövårdsberedningens överväganden detta områdes utveckling mot ett ekolo- Ekosystemens långsiktiga produktions- giskt hållbart samhälle. Vi har därför förmåga måste säkras. Vi måste hushålla inom ramen för de framtida nyckeltalen

med de ändliga resurserna t.ex. grus, se kapitel 7 föreslagit att flera nyckeltal

metaller, olja och gas framför allt för att tas fram som belyser detta område. De användningen dem medför svåra områden vi pekar är nyckeltal för av miljöproblem. I stället bör använda materialflöden, användningen av kemiförnybara inte än att kalier, konsumenternas produktval samt resurser, men mer naturen hinner förnya dem. Vi behöver miljöanpassad offentlig upphandling. därför begränsa inflödet dessa För flertalet dessa nyckeltal har inte av resurser av och i stället återvinna eller återanvända statistik funnits tillgänglig och för vissa dem när det är möjligt. krävs ytterligare utredningsarbete för att När en vara eller produkt som vi har definiera och välja ut själva nyckeltalet. använt kastas och hamnar på soptippen Miljövårdsberedningen föreslår i kommer dessutom ämnen som varan detta sammanhang ett färdigt nyckeltal. består av förr eller senare att läcka ut till Hur många ton avfall lägger på vår omgivningen. De mängder avfall som soptippar i Sverige varje år är en bra indiläggs våra soptippar måste därför kator för att belysa resursanvändning, minska. Avfall bör i första hand mini- resurseffektivitet och kretsloppsanpassmeras, därefter återanvändas, material- ning. Nyckeltalet kan också redovisas återvinnas, energiutvinnas för- med befintlig statistik. genom bränning och i sista hand läggas Indikatorn fanns inte med i bereddeponi/soptipp. ningens förra förslag SOU 1998:15, Miljövårdsberedningen anser att men i de synpunkter som lämnats från avfalls- och kretsloppsarbetet är viktiga flera remissinstanser samt i de diskussiodelar i arbetet med att skapa ett långsik- ner som har fört med experter och tigt hållbart samhälle. Olika styrmedel myndigheter har detta nyckeltal från har blivit ett allt viktigare inslag i detta flera håll framhållits som en viktig och arbete, exempelvis producentansvar, dif- relevant indikator omställningen till ferentierade renhållningstaxor, utbild- ett ekologiskt hållbart samhälle. ning, miljömärkning av varor, deponiskatt, miljöanpassad upphandling m.m.

6.8.4 Beslutade mål ° mängd avfall från hushåll och industri Riksdagen har beslutat att stora delar av - mängd avfall som återanvänds eller det avfall som i dag deponeras i stället ska återvinns återanvändas, materialåtervinnas eller - kostnader för avfallshantering energiutvinnas. Regeringen har föreslagit ett förbud mot deponering av utsorterat FN:s förslag till miljöindikatorer innebrännbart avfall från år 2002 och orga- håller följande förslag på avfallsområdet: av niskt avfall från skatt år 2005, samt att en införs avfall läggs på deponilsop- ° mängd hushållsavfall per capita som tipp. ° mängd industriavfall och hushållsavfall 6.8.5 Utvecklingen - kostnader för avfallshantering I dag lägger vi mindre mängder avfall på ° mängd avfall som återvinns eller åtesoptipparna än vad vi gjorde för fyra år ranvänds sedan. Vi återvinner också mer av avfallet. - hushållsavfall till deponi

Deponerademängder FN och Eurostat använder alltså graden avfallsupplagi Sverige återvinning och återanvändning av av tonavfall avfall mått. som 6000000 5000000 6.9 Tillförsel av kväve och fosfor till haven 4 000 000 6.9.1 Miljövårdsberedningens förslag till 3000000 nyckeltal 2 000 000 Miljövårdsberedningen föreslår följande indikatorer övergödning: 1000000 Mängden avfallsom lägger på ° Fosfor till våra hav ton/år 1994 1995 1996 1997 soptipparna ° Kväve till våra hav ton/ år Källa: Renhållningsverksfñreningen. minskar.

Nyckeltalet föreslås ange den totala 6.8.6 Internationell jämförbarhet belastningen från reningsverk, industri Nordiska ministerrådet använder mäng- samt från jordbruk våra omgivande den kommunalt avfall till soptippar som hav. När man beräknar belastning utgår mått. Storbritannien har med den totala man från utsläppen, men man tar sedan avfallsmängden samt mängden avfall till hänsyn till retensionen av näringsämnen

deponi mått bland sina indikatorenl som inte når haven i sediment m.m.

som EU:s förslag till indikatorer finns flera indikatorer som mäter avfallsmängd och 6.9.2 Miljövårdsberedningens tidigare förslag hantering av avfall. EU föreslår följande och remissinstansernassynpunkter indikatorer: I Miljövårdsberedningens tidigare förslag SOU 1998:15 var nyckeltalet följande:

° Tillförseln av kväve och fosfor till biologiska mångfalden vilket även kan kustvatten. hota exempelvis fisket.

Övergödningen är det miljöproblem

Nedan redovisas en sammanfattning av som påverkat störst arealer i Sverige. remissinstansernas synpunkter på för- Från den norska kusten i väst till Ålands slaget. hav i öst är havet bitvis kraftigt övergött. Socialstyrelsen påpekade att det skulle Dessutom är sjätte sjö alltför näringsvar kunna vara möjligt att koppla nedfallet rik. Särskilt allvarligt är läget omkring av kväve över mark till de kritiska belast- stora tätorts- och jordbruksområden. ningsgränser är kopplade till risken Även marken påveras och i många skosom för kvävemättnad. En indikator ängar och hagmarker har floran förannan gar, belastningen av kväve och fosfor är ändrats.

förbrukningen av gödningsmedel per Övergödningen är ett resultat av fos-

hektar åkermark respektive skogsmark. for som läcker till vattendrag och kvä- SMHI påpekade att metoderna att veutsläpp till luft och vatten. Utsläppen mäta årlig tillförsel av kväve från lan- kommer särskilt från jordbruket, trafidområde till hav är behäftade med osä- ken och utsläpp avloppsvatten. När av kerheter. SMHI påpekade också att nyck- det gäller jordbruket är det gödslingen av eltalet sikt bör utvidgas till att omfatta jordbruksmarken som leder till ett stort även andra ämnen såsom stabila orga- utflöde av näringsämnen. Olika utsläpp niska ämnen samt vissa tungmetaller. och utflöden näringsämnen vållar av Eskilstuna kommun önskar att detta syrebrist i bland annat vikar och skärgårtal även redovisade utsläppen till de stora dar vilket leder till att fisk och musslor sjöarna. försvinner samt att havskräftor och LRF anser bland annat att nyckeltalet andra bottendjur slås ut. är ett mycket viktigt och relevant mått på Det tar lång tid innan utsläppsminskuthållighet. ningar får effekter i miljön. Återhämt- SACO/Agrifack anser att vår förmåga ningsprocessen är lång innan halterna av att i dag kunna mäta utsläppen på ett till- gödningsämnen når önskvärda nivåer. förlitligt sätt inte är godtagbart. Indika- När det gäller Övergödningen Österav torn ska ett effektivitets- sjön i sin helhet kan ett ekologiskt hållsnarare ses som mått. Ett miljömål och därtill hörande bart tillstånd troligen uppnås först mot indikator skulle i stället vara förbruk- slutet av nästa sekel. Det är därför viktigt ningen av ändligt fosfor eller andel fosfor att man bedriver ett skyndsamt åtgärdsi kretslopp anser SACO/Agrifack. arbete. Belastningen av näringsämnen och föroreningar får inte försämra förut- 6.9.3 Miljövårdpsberpedningens överväganden sättningarna för den biologiska mångfal- Alla växter och djur behöver näring, bl.a. den eller den marina miljöns produknärsalterna kväve och fosfor. Men för tionsförmåga. mycket kväve och fosfor kan orsaka stör- Miljövårdsberedningen anser att ningar. Människan har under 1900-talet antal ton kväve respektive antal ton fosåstadkommit markant ökning när- for belastar våra omgivande hav är en av som salterna i våra hav och sjöar. Detta har bra indikatorer för att följa övergödninglett till en övergödning som påverkar den en. Det är ett relativt lättrörligt nyckeltal,

dvs. förändringar i omfattningen av minska med 40 procent räknat från 1995 utsläppen syns relativt snabbt indika- års nivå. Helsingforskommissionens mål torn. Däremot kan det ta lång tid innan är att närsaltsbelastningen ska minska

utsläppsminskningar får effekter i miljön. med 50 procent i Östersjön.

De uppgifter om tillförsel av kväve och fosfor redovisas för nyckeltalet som gäller belastningen havet från renings- 6.9.5 Utvecklingen verk och industri samt från jordbruk. De uppgifter över kväve och fosfor som Den svenskabelastningen av kväve havet redovisas gäller dels den totala belastton kväve ningen från reningsverk, industri och 160000 jordbruk alla våra hav Bottenviken,

Bottenhavet, egentliga Östersjön, Öre-

sund, Kattegatt och Skagerack samt en 140000 särredovisning av tillförseln till haven söder Ålands hav. Tillförseln kväve av om 120000 till havet ökade Beräkningar av tillförsel av kväve och underförstahalvan av 1990-talet. fosfor görs av Naturvårdsverket varje år för Västerhavet och vart tredje år för 100000 .1937 .1990

Östersjön. Uppgifterna som nyckeltalet

1992 bygger ingår i Sveriges rapportering 1995 80000 till konventionerna inom för ramen

OSPAR respektive HELCOM. Övriga

konventionsländer redovisar motsvaran- 60000 de uppgifter. Några remissinstanser har påpekat 40000 att metoderna att mäta årlig tillförsel av kväve till haven är behäftade med osäkerheter. Miljövårdsberedningen med- 20000 är veten om sådana osäkerheter i beräkningsmetoderna för nyckeltalet och har alá. Totalt Söder om därför noga övervägt om nyckeltalet Ålandshav bör finnas med eller Miljövårdsbered- Källa: SCB och Naturvårdsverket. Na29SM. ningen betonar att övergödningen är ett så viktigt miljöproblem att det ska speglas i uppsättningen nyckeltal. Bered- Tillförseln fosfor till haven minskade i av ningens slutsats är därför att nyckeltalet slutet av 1980-talet och början av 1990ger en bra indikation på omfattningen talet har därefter ökat igen. Tillförmen av tillförseln av fosfor och kväve till seln av kväve till havet ökade under första våra hav. halvan 1990-talet. De mål tidigare av som har beslutats har inte uppnåtts. 6.9.4 Beslutade mål Regeringens mål är att vattenburna 6.9.6 Internationell jämförbarhet utsläpp kväve från mänsklig verksam- Denna indikator ñnns med i FN:s förslag av het till havet söder Ålands hav ska till indikatorer för uthålligt samhälle. om ett

EU Eurostat saknar denna indikator i 6.10 Ãterföring av fosfor till

sitt förslag. Världsbankens arbete med odlingsmark

miljöindikatorer inom ramen för World development indicator saknar detta Miljövårdsberedningens 6.10.1 förslag till nyckeltal. nyckeltal Miljövårdsberedningen föreslår följande indikator vad gäller återföring av fosfor till odlingsmark:

- Fosfor som återförs till jordbruket Den svenska belastningen av fosfor havet genom användning av slam som ton fosfor gödsel ton/år 6000 Indikatorn visar hur mycket slam som klarar de uppsatta riktvärdena och som 5000 Tillförseln fosfor av också faktiskt återförs till odlingsmark. till havet minskade framtill 1992,men ökarnu igen. 6.102 Miljövårdsberedningens tidigare för- 4000 . 1937 slag och remissinstansernas synpunkter | 1990 Miljövårdsberedningens tidigare förslag 1992 1995 SOU 1998:15 överensstämmer med det 3000 som nu förslås, men namngavs tidigare som återföring av kvalitativt slam till odlingsmark. 2000 Nedan följer sammanfattning en av remissomgången. Stockholms universitet, Institutionen 1000 för biologisk grundutbildning anser att det är frågan om bara ett delflöde av den näring som återförs till produktiv mark. De anser att de skulle vara bättre att ange Totalt sade om Ålandshav all den näring som återförs i relation till Källa: SCB och Naturvårdsverket. Na29SM. potentiellt tillgänglig näring och att renheten i näringsflödena ska beaktas. Länsstyrelsen i Blekinge län anser att Konventionerna OSPAR Konventio slammet är ett bra nyckeltal men poängnen för skydd av den marina miljön i terar att inte bara slammets innehåll av Nordatlanten respektive HELCOM 1992 föroreningar det återförs till avgör om

års konvention om skydd av Östersjöom- odlingsmark, utan att opinionen mot

rådets marina miljö ställer krav rap- slammet hindrar att hela den godkända portering som motsvarar denna indika- mängden blir återförd till odlingsmark. tor, vilket innebär att de länder som skri- Länsstyrelsen i Gävleborg framför att vit under konventionerna redovisar nyckeltalet måste preciseras så att alla motsvarande uppgifter. förstår vad med begreppet som menas kvalitativt slam. Länsstyrelsen föreslår

följande omformulering: mängden slam ter, humanurin och olika komposter kan återförs till odlingsmark. då inkluderas i nyckeltalet. som Eskilstuna kommun anser att det Ekologiska lantbrukarna undrar vad skulle intressant att redovisa de riktvärden som Miljövårdsberedningvara mer den totala importen av fosfor och se en hänvisar till innebär för innehåll av detta ett mått förlusten fosfor t.ex. organiska ämnen i slam. Man anser som av till sjöar, hav och soptippar. att underlaget till nyckeltal bör inbegripa Karlskrona kommun anser att nyck- även detta. eltalet inte kan bli användbart förrän LO tycker att nyckeltalet är bra. opinionen mot återföring till odlingsmark har svängt. Kommunen föreslår 6.103 Mgiljövårdsberedningens överväganden återföring humanurin till åkermark Fosfor är livsnödvändigt för människor, av nyckeltal. Urinens innehåll såväl växter och djur. Men vi använder fossom av om kväve, kalium fosfor borde göra den for ett sådant sätt att det läcker från som kretsloppssynpunkt. jordbruksmark till sjöar, vattendrag och viktig ur Göteborgs kommun att nyckel- hav kan det leda till övergödning, syreanser talet kan andel av den totala brist och algblomning. Det är därför vikanges som slammängden klarar de uppsatta tigt att använda fosforn effektivt och att som gränsvärdena och kan återföras till jord- åstadkomma ett så bra kretslopp som bruksmarken. Som nyckeltal kan även möjligt. användas mängderna av det fasta biolo- För att ersätta den fosfor som läcker giska avfallet komposteras eller ut i våra hav och sjöar används bland som rötas för biogasutvinning. annat handelsgödsel. Det mesta av den Gävle kommun att nyckeltalet fosfor ingår i handelsgödsel komanser som kan bli missvisande i områden med liten från fosfortillgångar inte förnyas. mer som tillgång till odlingsbar mark. Då längre Fosfor återfinns bland annat i körsträckor ökar kostnaderna så kan reningsverkens slam. Slammet innehålekonomin komma att bli avgörande för ler organiskt material och näringsämnen återföringen och inte kvaliteten slam- kan även innehålla en del icke önskmen met i dessa områden. värda ämnen som smittämnen, tungme- Svenska kommunförbundet påpekar taller och giftiga organiska föreningar. att det pågår diskussion definitio- Under perioden 1985 till 1995 var fosforen om nen av bra slam. På områden där det innehållet i slammet mellan 2,5 och 2,8 finns ont om odlingsbar mark kan kör- procent. Till viss del återförs detta slam sträckor, kostnader m.m. bli avgörande till åkermarken. Men för att kunna återför återföringen slam. föras till åkermarken måste slammet av LRF att nyckeltalet bör ändras hålla viss kvalitet och ha mycket låga anser en till att omfatta växtnäringsämnena fos- halter av tungmetaller och organiska for, kväve och kalium som kvot mellan miljögifter. Bara det slam som klarar den växtnäring är införd till kom- uppsatta riktvärden får därför återföras som och återförd till jordbruket. till åkermark Naturvårdsverket har tillmunen Växtnäringsperspektivet är nödvändigt sammans med LRF och Vatten- och både när det gäller återföring till odlings- avloppsverksföreningen tagit fram sådamark och förorening vattendrag. riktvärden. av na Andra restprodukter som biogasrötres-

Om man förbättrar fosforns krets- 6.10.5 Utvecklingen lopp och minskar förlusterna fosfor Mellan åren 1985 och 1991 minskade av innebär det att även andra viktiga återföringen slam till odlingsmark, av näringsämnen återförs till åkermarken, sedan 1991 har återföringen ökat. men och den mängd fosfor återförs kan År 1995 återfördes cirka tredjedel som en av fungera som indikator för hur bra hus- allt producerat slam till jordbruksmarken. hållningen är för del dessa ämnen. Resten hamnade på soptippar. en av Miljövårdsberedningen anser därför att återföring fosfor till odlingsmark är av en bra indikator Återföring fosfori slamtill jordbruket av på en aspekt av omställningen till ett ekologiskt hållbart samhäl- ton fosfor

le. Nyckeltalet visar dessutom krets- 3000 loppet mellan stad och land.

Några remissinstanser påpekar att 2500 det finns ett motstånd hos vissa aktörer 2000 mot att använda reningsverkens slam även om det klarar riktvärdena. Att välja 1500

återföring av fosfor ett nyckeltal för som 1000 ekologiskt hållbar utveckling tror kan

bidra till en bred diskussion samhäl- 500 om lets användning tungmetaller och av svårnedbrytbara organiska ämnen. En 1985 1987 1991 1994 1995 sådan diskussion bör kunna leda till Källa: SCB Naturvårdsverket, och Na22SM, SCB Na40 SM.

åtgärder som ger bättre möjligheter till återföring växtnäring. Miljövårdsbeav redningen avser också att utveckla nyck- 610.6 Internationell jämförbarhet

eltal för kemikalieanvändning se kap 7.

Vid remissomgången kom det också I det internationella arbetet saknas motfram att nyckeltalet även borde omfatta svarande indikator.

andra näringsämnen. Med nuvarande statistik är det inte möjligt. Miljövårds-

6.11 Skyddad skog

beredningen att enbart återföranser ingen av fosfor är tillräckligt bra en 6.1 1.1 Miljövårdsberedningens förslag till indikator. nyckeltal

8.10.4 Beslutade mål Miljövårdsberedningen föreslår följande

Regeringen har nyligen föreslagit att slut- indikatorer mått förutsättningarsom na kretslopp bör skapas mellan samhälle för biologisk mångfald i skogen: na och jordbruk för närings- och humusämnen, framför allt fosfor. Någon önsk- Andel skyddad skog andel ° som av värd nivå på återföringen fosfor till produktiv skogsmark av odlingsmark har dock inte beslutats. Andel skyddad skog 0 som inte utgör fjällnära skog

Det är skyddad skog enligt Skogsstyrelsen föreslår att nyckeltasom avses Naturvårdslagen, dvs. skog i nationalpar- lets lämplighet omprövas. Ett alternativ ker och Dessutom inllu- är skog har naturskogskaraktär, dvs. naturreservat. som deras även skyddad skog i så kallade variabel som registreras av riksskogsen domänreservat. taxeringen sedan två år tillbaka. Man att det bästa Skogsstyrelanser vore om fick i uppdrag att i samråd med 6.1 1.2 Miljövårdsberedningens tidigare för- sen 99h Naturvårdsverket ta fram indikatorer för

ålâå i9,",l$$l"§la"$"l3$_åYEEllllkteri

, , skogssektorn. Det Miljövårdsbered- Miljövårdsberedningens förslag motsva- av det tidigare förslaget. Nedan följer ningen föreslagna nyckeltalen har låg rar en sammanfattning remissinstansernas validitet för bedömning av miljötillav en synpunkter detta nyckeltal. ståndet i skogen. Det finns flera skäl till

Uppsala universitet att stor detta, t.ex. att arealen skyddad skog ökar menar en del det faktiska skyddet inom skogs- varje år eller mindre oberoende av av mer bruket erhålls hänsynstagande hur mycket värdefulla skogsbiotoper genom mark är föremål för aktiv skogssköt- förstörs. Det finns inte heller något som som sel. Nyckeltalet därför partiell bild. entydigt innebörd i begreppet skyddad ger en Lunds universitet nyckeltalet skog, eftersom många stora skogsföretag anser att bör ändras så skyddet skyddsvärda har avsatt reservat och många priatt av egna biotoper framhävs, eftersom förslaget vata skogsägare skyddar betydande areainte hänsyn till skogsindustrins för ler. Antalet träd eller grov död ved tar grova ändring i miljövänlig riktning. påverkas inte ändring arealen mer av en av Sveriges lantbruksuniversitet skyddad skog utan beror på hur mycket anser nyckeltalet inte är något bra mått på sparas vid avverkningar. Stora areaatt som grund dess icke linjära karaktär. Den ler skyddad skog innehåller ofta områav skogsmark skyddas den med höga naturvärden och sådana första procenten som betyder mycket, värdet ytterliga- med ganska ordinarie värden. De högsta men av skydd snabbt. Det måste naturvärdena förekommer som små re avtar vara bättre sätta ett mål andelen kärnområden, s.k. nyckelbiotoper, utatt upp produktiv skogsmark bör skyddas spridda med varierande koncentration som och sedan hur väl uppfyllt detta i landskapet. Kvaliteten hos de skyddade se man mål. Ett alternativt eller kompletterande områdena är alltså helt avgörande för

nyckeltal skulle kunna baseras på arealen värdet skyddet. av äldre orörd skog enligt riksskogstaxe- Länsstyrelsen i Gävleborg anser att

ringen. begreppet måste preciseras. Energimyndigheten att Göteborgs kommun anser att nyckelanser samhällsrelevansen hos denna indikator kan talet bör kompletteras med ett som anger ifrågasättas. Tillämpningen indikatorn graden störning de skogar som inte av av leder till målkonflikter mellan närings- är skyddade. Även samhällets tillägnelse

politiken och miljöpolitiken. En bättre ekosystemets primärproduktion är ett av formulering andelen skyddad skog bra mått ekologisk hållbarhet. är av den skyddsvärda skogen. Förutsättning- Gävle kommun anser att typ av skydd

är kan definiera begreppet bör anges. Det finns även privata reseren att man skyddsvärd skog samt kring hur vat och frågan är om dessa ska ingå. enas mycket skog är skyddsvärd. Svenska kommunförbundet anser att som

måtten för skyddad skog och ekologisk 6.1 1.3 Miljövårdsberedningensöverväganden

odlingsmark med fördel kan redovisas Miljövårdsberedningen konstaterar att för några olika markslag. det är svårt välja enda mått att ett som Ekologiska lantbrukarna skriver att ett rättvist sätt speglar utvecklingen av nyckeltalet är relevant, men att det blir den biologiska mångfalden i landet. Det ointressant om man inte kompletterar ñnns ingen biotop eller art som ensam med miljömål för den produktiva skogs- återger den komplexa verkligheten. Det marken. nyckeltal vi föreslår behöver därsom nu Skogsindustrierna att nyckel- för kompletteras med ytterligare nyckelanser

talet för att vara relevant måste beskriva tal se avsnitt 7.1.

hur lyckats bevara den biologisk Skogsmark med särskilda biologiska man ur synpunkt mest värdefulla skogen. De värden måste skyddas, bl.a. för bevara att frågar också efter hur skyddad skog defi- det stora antal växt- och djurarter som nieras. Skogsbrukets frivilliga åtgärder finns där. Skogsawerkning påverkar måste fångas nyckeltalet. Begrep- starkt antalet växt- och djurarter i skoupp av pet produktiv skog har unik deñni- När mängden död ved stående och en gen. tion i Sverige, vilket gör att nyckeltalet liggande döda träd i skogen minskar, inte kan användas vid internationella minskar också antalet växter och djur. I jämförelser. brukad skog finns bara några en pro- Skogsägarnas riksförbund framhåller cent död ved medan motsvarande siffra att det för den biologiska mångfalden för orörd skog är cirka 25 procent. en är svårt att finna samlande indikator Miljövårdsberedningen en anser att och anger att det kanske behövs flera indikatorn skyddad skog andel som av indikatorer för detta. Man framhåller produktiv skogsmark mått är ett som också att undantagande av skogsmark belyser flera viktiga förutsättningar en av från brukande är en av flera åtgärder för för många skogslevande Produktiv arter. att den biologiska mångfalden ska beva- skogsmark har särskilda biologiska som ras. Man avråder från att andelen värden behöver skyddas för bevara separera att skyddad skog lämplig indikator, den biologiska mångfalden. Skogen besom en samtidigt som det behövs ytterligare höver ytterligare skydd för att säkra bioutredningsarbete för att hitta lämpliga logisk mångfald. Vårt förslag visar hur indikatorer för biologisk mångfald. stor andel produktiv skogsmark för som SACO/SN ifrågasätter den mark närvarande är skyddad Naturom genom som åsyftas, dvs. värdefulla biotoper, vårdslagen. verkligen kommer att skyddas med detta Flera remissinstanser har påpekat att nyckeltal. Det skulle bättre nyck- många skogsföretag och privata skogsvara om eltalet kunde kopplas till en skyddsklass- ägare har avsatt reservat och skyddar egna ning av skogsmarken. därigenom betydande arealer. Miljö- LO tycker att nyckeltalet är alltför vårdsberedningen instämmer dessa 1 syntrubbigt. Det skulle bättre med punkter och det önskvärt vara anser att vore nyckeltal som redovisar hur stor andel att i framtiden även kunna beräkna den skog som uppfyller kraven på miljöcerti- frivilligt skyddade skogen. Med dagens ñering. statistik är det dock inte möjligt.

Ytterligare något nyckeltal be- 6.11.4 Beslutade mål som lyser utvecklingen för den biologiska Regeringen har nyligen föreslagit att

mångfalden de 95 procent den ytterligare cirka 250 000 hektar skogsav produktiva skogsmarken inte är for- mark bör skyddas naturreservat och som som mellt skyddad behöver också utvecklas cirka 25 000 hektar biotopskyddsom enligt Miljövårdsberedningen. Under år sobjekt. Om detta uppnås ökar andelen

1999 har Skogsstyrelsen i uppdrag att skyddad skog till knappt 5 procent.

utveckla och föreslå delmål för den bio-

logiska mångfalden. Dessa delmål eller

därur härledda parametrar kan utgöra 6.115 Utvecklingen andra nyckeltal. För diskussion Mellan åren 1990 och 1996 ökade andeen om ytterligare nyckeltal för biologisk mång- len skyddad skog med 1,2 procentenhefald, avsnitt 7.1. ter. Nästan 80 procent den skyddade se av Av den produktiva skogsmarken är skogen finns i det fjällnära området. Det

cirka tre procent skyddad, framtida skyddet bör bland annat priorivarav merparfinns i det fjällnära området. Utanför tera skogar utanför ñällområdena. ten detta område är bara 0,5 procent skyd-

dad från skogsbruk genom avsättning av Skyddad skog som andel av produktiv reservat. För att behålla den nuvarande skogsmark, 1990-1996 °/o Icke fjällnära skor: artrikedomen behöver betydligt stören Q0 lämnas ostörd. re andel av skogsarealen 35 Viktiga komplement till naturreservat år 3.0 Andelen de styrmedlen biotopskydd, natur- skyddadskog25 m , . nya ökar långsamt. " 20 vårdsavtal och stöd till naturvårdsåtgär- i 1,5 der. Till detta kommer dessutom cirka 40 LO kvadratkilometer lågproduktiva sko- O di. 000 1990 19911992 19931994 1995 19 skyddas genom Skogsvårdslagen. Mätvärde för 1990 saknas. gar som I dag utgörs den helt övervägande Källa: Skogsstatistlsk årsbok, Skogsstyrelsen,

delen skyddad skog av fjällnära skogar. Eftersom den skyddade skogen utanför

det ñällnära området också är mycket 611.6 Internationell jämförbarhet viktig för förutsättningarna till artrike- FN har med motsvarande indikator i sitt dom föreslår Miljövårdsberedningen att förslag. I Eurostats förslag finns miljönyckeltalet även bör visa den skydda- skyddade områden andel av total var som de skogen finns. I beredningens för- Nordiska ministerrådet har indikanya area. slag ingår därför även mått hur stor torn andel skyddade områden i sitt arbeett andel den produktiva skogsmarken te och Tyskland har föreslagit arealen av inte utgörs ñällnära skog. Nyckel- ekologiskt prioriterade områden som en som av andel skyddad svensk indikator. talet som anger skog enligt Naturvårdslagen, respektive andelen skyddad skog utanför den fjäll-

nära skogen, innebär att befintlig statis-

tik kan användas.

6.12 Remissinstansernas

allmänna synpunkter

Miljövårdsberedningens förra

förslag SOU 1998:1 5

Miljövårdsberedningens första förslag Flera remissinstanser har synpunk- till gröna nyckeltal SOU 1998:15 har ter på att regeringen uppdrag gett ett varit remiss och ett sextiotal remissin- att formulera indikatorer för ekoom stanser har lämnat remissvar. Här nedan logiskt hållbar utveckling och inte för följer en kort sammanfattning remiss- hela hållbarhetsbegreppet. av instansernas mer allmänna synpunkter på Miljövårdsberedningens förra förslag De flesta remissinstanser att ° anser till gröna nyckeltal. Utförligare synpunk- nyckeltalen måste formas så att de ter de enskilda nyckeltalen har läm- kan användas under lång tid. en nats i anslutning till genomgången Arbete med nyckeltalen olika håll av varje nyckeltal i detta kapitel. bör samordnas så att man slipper dubbelarbete. ° Remissinstanserna är överlag positiva till både ansatsen att utveckla Många remissinstanser vill veta gröna nyckeltal för ekologiskt hållbar vilka urvalskriterier eller metoder utveckling och till flera av Miljö- Miljövårdsberedningen har använt. vårdsberedningens förslag till nyceltal även om många remissinstanser är Några remissinstanser, bl. 0 a. kritiska till enskilda nyckeltal. Några Naturvårdsverket, framför också att remissinstanser är mycket kritiska till kontinuerlig översyn nyckelen av förslaget som helhet de tycker är talen är nödvändig i takt med att som ett hastverk, men de är ändå eniga samhället och miljöproblemen om att förslagen kan användas förändras. som grund för fortsatt arbete. v Några remissinstanser berör ° Flertalet av remissinstanserna problemet med bristande statistik understryker att förslaget behöver riskerar att leda till att som man utvecklas och förankras ytterligare. mäter det kan mäta i stället man Många remissinstanser vill delta i ett för det vill mäta. man sådant fortsatt arbete.

0 Många remissinstanser tycks föredra begreppet indikator.

7 Framtida

nyckeltal

l detta kapitel presenteras Miljövårdsbe- återger den komplexa verkligheten. Det redningens förslag till och bedömning av nyckeltal som vi redan har föreslagit sex framtida områden där gröna nyckel- andel skyddad skogsmark behöver där- tal bör utvecklas och tas fram. Dessa sex för kompletteras med ytterligare nyckeltal. framtida nyckeltal bör spegla: Miljövårdsberedningen har diskuterat olika möjliga indikatorer för biolo 0 Biologisk mångfald giskt mångfald. v Materialflöden Det finns exempelvis några enskilda 0 Användningen av kemikalier biotoper är särskilt intressanta för som ° Konsumenternas produktval den biologiska mångfalden, till exempel ° Miljö i undervisningen/miljömärkta ogödslad betesmark. Men kan man skolor också följa utvecklingen för någon 0 Miljöanpassad offentlig upphandling enskild art eller några utvalda arter som vägs samman till ett index. I det interna- Utöver de elva färdiga och presenterade tionella arbetet med nyckeltal finns också nyckeltalen föreslår alltså ytterligare flera exempel mått för biologisk sex nyckeltal, men de kan inte redovisas mångfald. Det vanligaste måttet internaännu grund av att det saknas statistik tionellt verkar vara antal hotade arter i eller på grund av att själva nyckeltalet inte förhållande till det totala antalet arter i är färdigutvecklat. Vi kallar dem därför ett land. Detta mått anses dock många av för framtida gröna nyckeltal. Vi bedömer experter otillförlitligt och inte ett vara att de ska kunna redovisas under år 1999. representativt mått biologisk mångfald. Miljövårdsberedningens bedömning

7.1 Biologisk mångfald

är att endast ett eller högst två ytterligare I Sverige finns omkring 50 000 arter av nyckeltal för biologisk mångfald kan välväxter, svampar och djur. Det är cirka tre jas eftersom nyckeltalen bör vara till procent av det totala artbeståndet i värl- antalet för att vara överblickbara. De förden. När det gäller vissa artgrupper, slag beskrivs nedan är fortfarande som främst mossor och lavar, är Sverige väl så på idéstadiet och flertalet behöver vidaartrikt som den tropiska regnskogen. reutvecklas. Miljövårdsberedningen

Åtskilliga arter inom dessa grupper har eftersträvar också att sådan statistik som

betydande delar sitt europeiska redan tas fram eller kan tas fram av som bestånd här. Den direkta orsaken till att utan större ytterligare arbetsinsatser eller arter trängs undan och försvinner är i de kostnadsökningar, ska utnyttjas för flesta fall att deras livsmiljöer förändras nyckeltalet. eller förstörs. Vi har varit i kontakt med bland Miljövårdsberedningen konstaterar annat Naturhistoriska Riksmuséet samt

att det är svårt att välja ett enda mått ArtDatabanken en enhet för

som gemensam på ett rättvist sätt speglar utvecklingen av Sveriges lantbruksuniversitet och Naturden biologiska mångfalden i landet. Det vårdsverket. Både Naturhistoriska Riksfinns ingen biotop eller art som ensam muséet och ArtDatabanken arbetar med

att utveckla indikatorer för biologisk att ett urval arter ungefär 150 stycken - mångfald. ArtDatabanken är en kun- väljs ut för att ingå i indexet. Arterna som skapsbank vad gäller arters överlevnads- väljs ut kan dels vara representativa för situation i landet; samlar in, lagrar, flertalet svenska arter, dels vara känsliga/ man analyserar, utvärderar och tillhandahål- indikativa för miljöförändringar, dels ler viktig information såväl hotade möjliga att övervaka en årlig om vara arter som om andra minskande och basis. Situationen för arterna sammansällsynta arter. ArtDatabanken fattas i ett index. sammanställer också förslag till nationella så kal- Arternas situation kan mätas i olika lade rödlistor, därefter fastställs enheter, till exempel antal individer, antal som Naturvårdsverket. ungar under året eller index från inventeav Tillsammans med ArtDatabanken rade provytor. För att spegla utvecklingdiskuteras sex olika nyckeltal för biolo- en inom de olika naturtyperna kan man gisk mångfald, utöver det redan låta indexet bestå ett antal delindex av föreslagna andel skyddad skogsmark. för olika naturtyper som skogslandskap, De nyckeltal diskuteras är följande: odlingslandskap, våtmark, rinnande som vatten/sjö, hav, fjäll samt urban miljö. Artindexet utgår från år 1 som kan vara - Rödlistade arter År exempelvis år 2000. 1 sätts varje arts Utgångspunkten för detta nyckeltal är ett delindex till 1,0 vilket motsvarar medelindex förändringarna för våra mest tillståndet under de senaste fem åren före av Förändringarna kan mätas i startåret. Årets redovisade tillstånd sätts utsatta arter. samband med den revision rödlistor- till rullande treårsmedeltal. Högst omav na i dag görs ungefär vart femte år. kring 20 procent av värdena får sakna som Nyckeltalet kan konstrueras så att man data ett givet år. antal steg uppåt eller nedåt för Av det rullande treårsmedelvärdet summerar art i rödlistehierarkin, vilken består av räcker det med en mätpunkt under inneen följande kategorier: försvunnen, akut varande år, alternativt mätpunkter för sex hotad, starkt hotad, sårbar, missgyn- båda de två föregående åren. När de olika nad/ insatsberoende samt utom fara. För- naturtypernas delindex vägs samman till ändringarna registreras för de arter där nyckeltalet bör viktning göras som en hotsituationen förändrats, dvs. art speglar flera olika faktorer såsom naturom en flyttats från en kategori till en annan. typens totala areal, artrikedomen, påver- Indexet beräknas enligt följande: förän- kansgraden, viljan att bevara arten och dringssteg i hierarkin/n x 100, där n är även det internationella perspektivet. antal rödlistade arter. Eftersom nyckeltalet förutsätter att det finns kontinuerlig uppföljning/ en övervakning av de ingående arterna bör - Artmångfald arturvalet i så stor utsträckning som Utgångspunkten för detta nyckeltal är att möjligt göras så att arter som redan övermäta den stora artmångfaldens utveck- vakas kontinuerligt tas med exempelvis ling i landet. Detta görs indirekt genom många fåglar och kärlväarter. Ska nyckelett urval så kallade indikatorarter och talet bli rättvisande bör dock även vissa av andra arter speglar den generella arter ingå som i dag inte övervakas som artmångfalden. Förenklat innebär indexet exempelvis ryggradslösa djur och kryp-

togamer. I sådana fall innebär det att vore därför värdefullt. Nyckeltalet kan ytterligare medel behövs för detta inom konstrueras antal i fjällregiosom renar ramen för den nationella miljööver- nen, men även ytterligare variabler skulle vakningen. kunna tas med.

7.2 Materialflöden Odlingslandskap En viktig orsak bakom miljöproblemen Utgångspunkten för detta nyckeltal är att är de stora materialströmmarna i sammäta arealen av högkvalitativa gräsmarker hället. Det handlar både om den totala vilkas tillgång i landskapet starkt styr användningen av material och om Vilka förekomsten av många olika arter. Nyckel- material väljer. Vi behöver minska talet skulle kunna konstrueras som sum- inflödet till samhället, särskilt av material man av arealen ogödslad betesmark och som är skadliga för hälsa och miljö. arealen ogödslad slåttermark Genom materialsnåla och långlivade varor, och genom återanvändning och återvinning av materialen i kretslopp, kan -Våtmark och rinnande vatten vi hushålla och effektivisera använd- Utgångspunkten för detta nyckeltal är att ningen. mäta förekomsten våtmarker och Miljöarbetet har också börjat fokusera av oreglerade vattendrag som båda är stor allt problemet med den intensiva av mer betydelse för den biologiska mångfalden. omsättningen och förbrukningen av Nyckeltalet skulle kunna konstrueras så material och varor. En minskning av föratt man viktar samman arealen våtmarker brukningen av material och energi med och oreglerade vattensträckor, men även faktor 4 eller 10 beroende tidshori- andra alternativa konstruktioner kan sont och ökad grad återanvänd- - en av tänkas. ning och återvinning diskuteras exempelvis. I framtiden behöver vi kunna följa upp beslut som rör varor och material -Hav och följa förbrukningen av olika resurser Utgångspunkten för detta nyckeltal är att men ännu finns inte statistik som ger det mäta arealen syrefria bottnar. Sådana nödvändiga underlaget för detta. syrefria bottnar begränsar starkt fort- I propositionen Svenska miljömål levnaden ett stort antal arter. Nyckel- prop.l997/98:l45, sid.186 ff. aviserar av talet kan konstrueras som andelen syrefri regeringen ett uppdrag till Statistiska areal i förhållande till total bottenareal. centralbyrån att utveckla statistik för Nyckeltalet kan även delas upp i olika materialflöden i samhället. Det anges regioner. också att arbetet bör ske i samverkan med bland annat Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen. Regeringen anser -Fjäll att det finns ett motsvarande behov att Utgångspunkten för detta nyckeltal bygga officiell materialflödesär en upp en bedömning att renbetestrycket har stor statistik för att på sikt kunna följa trender betydelse för den biologiska mångfalden och grad av måluppfyllelse i riktning mot i fjällen. Ett nyckeltal som mäter eller ett kretsloppsanpassat samhälle. Materialinkluderar antalet renar i fjällregionen flödesstatistik underlag för att underger

söka effekter att byta till miljö- TMR motsvarar den totala vikten av av mer anpassade material. De materialflöden allt material som flyttas eller extraheras enligt regeringen behöver följas är från naturen för att upprätthålla ekonosom miljö- och hälsofarliga ämnen samt stora, min och påminner till strukturen om ekonomiskt betydelsefulla materialflöden ekonomiska räkenskaper. En del av dessa som till exempel järn och stål, massa materialflöden kommer in i ekonomin och papper, grus, cement och livsmedel. som varor, men stora delar syns aldrig i Syftet med att följa de stora material- den ekonomiska bokföringen. flödena är ett i svenskt perspektiv framför Intresset för materialflödesstudier är allt dess koppling till materialutnyttjande, stort också i de andra nordiska länderna. energiförbrukning och avfall. De stora

7.3 Användning av kemikalier

materialflödena har en stark koppling till energibehovet. Genom denna koppling Det moderna samhället är i hög grad kan möjligheter till energieffektivise- beroende mängd kemikalier. I nya av en ring och utsläppsreducering studeras. dag används över 30 000 olika kemiska Materialanvändningen således ämnen i världen. Användningen kemiger en av bild av vad behovet av energi består av kalier påverkar både vår hälsa och miljön. och därmed andra aspekter på möjlig- Farliga ämnen kan komma ut i miljön heterna till energi- och resurseffektivi- genom utsläpp från tillverkningsindussering. trin, ännu vanligare är att kemiska men Användning jungfruliga metaller ämnen ingår i varor som sprids via handel av kan ett mått kan användas över hela världen. Ämnena kan då läcka vara som som nyckeltal för materialflöden i framtiden ut i miljön vid användningen av varorna när det finns ett statistikunderlag. Ett eller då dessa slutligen blir avfall. I miljön annat mått för att mäta materialflödet i sker en ytterligare spridning genom vinsamhället är att mäta återanvändning dar, vattenströmmar och andra naturliga och materialåtervinning av några strate- processer. giska material. Men även här saknas det i Många ämnen är långlivade och en dag statistik kan ligga till grund för del kan därtill ansamlas och spridas i som ett sådant nyckeltal. miljön ett sätt som inte kan förutses. Internationellt finns flera arbeten giftfri miljö ska kunna åstad- För att en med materialflödesstatistik och indika- kommas måste utsläpp, läckage och diffus torer för materialflöden. För närvarande spridning av farliga ämnen upphöra. pågår ett EU-samarbete inom material- Enligt miljökvalitetsmålet i regeringflödesområdet med syfte att sprida infor- ens proposition Svenska miljömål prop. mation de studier hittills gjorts. l997/98zl45 ska miljön vara fri från om som Statistiska Centralbyrån deltar i projektet. ämnen som skapats i eller utvunnits av TMR Total Material Requirements samhället och som kan hota männiär en materialflödesindikator som håller skors hälsa eller den biologiska mångatt utvecklas i samarbete mellan falden. För att uppnå detta mål behöver Wuppertalinstitutet, World Resources de mest skadliga ämnena avvecklas helt. Institute, japanska National Institute for Hit hör exempelvis vissa tungmetaller - Environmental Studies och holländska kvicksilver, bly och kadmium liksom miljöministeriet. många organiska ämnen som tar lång tid att bryta ned i naturen och som lagras i

kroppen hos människor och djur. Till de ningslistan, t.ex. alla ämnen utom högämnen behöver avvecklas eller volymämnena. som begränsas hör också många cancerfram- - Användning av bekämpningsmedel kallande och allergiframkallande ämnen. Kemikalieinspektionen publicerar Ett mått skulle kunna vara försåld, tillregelbundet statistik över miljö- och verkad och importerad mängd aktiv hälsoskadliga kemikalier. Men för att substans i bekämpningsmedel eller grupp kunna välja en strategisk kemikalie eller av bekämpningsmedel. Substansernas grupp av kemikalier att följa behövs farlighet bör kunna viktas samman så ytterligare analys av kemikalieanvänd- att det är möjligt att ta fram ett index. ningen i samhället och kemikaliernas Statistiktillgången är god för bekämpeffekter i miljön. Det pågår arbete för att ningsmedel, till exempel för biocider, ta fram ett rättvisande nyckeltal för kemi- träskyddsmedel, båtbottenfärger, växtkalieanvändningen som det finns eller skyddsmedel, slembekämpningsmedel går att ta fram statistiskt dataunderlag och fungicider. för. Miljövårdsberedningen bedömer att De arbeten som pågått med krav på ytterligare analyser krävs innan ett nyckel- minskning av användningen av bekämptal för kemikalieanvändningen kan före- ningsmedel som skett de senaste 15 åren

slås och presenteras. gäller främst växtskyddsmedel. Övriga

Exempel på nyckeltal för kemika- bekämpningsmedel har inte minskat i lieanvändningen kan vara följande: samma utsträckning. Vissa har dessutom ökat i användning. Det kan därför vara - Ett hälso- eller miljöskadligt ämne motiverat att följa några sådana pro- En grupp av hälso- eller miljöskadliga duktgrupper. ärrmen Någon utvald grupp kemiska - av produkter Olika grupper av ämnen är tänkbara att följa, exempelvis ämnen på Kemi- Ett nyckeltal skulle kunna följa ändrade kalieinspektionens OBS-lista och/eller kvantiteter av någon utvald produktbegränsningslista. Ett annat alternativ grupp som har stor spridning i samhället, är att redovisa volymförändring i den så exempelvis målarfarg. kallade begränsningslistan. Ett problem är att både hög- och lågvolymämnen är

7.4 Konsumenternas produktval

blandade på de båda listorna. En mycket liten konjunkturorsakad förändring i ett Konsumenternas produktval är av stor högvolymämne till exempel ben- betydelse för att signaler till producensom ge sen eller klor, dränker då en 90 procentig ter av varor och tjänster om att de måste minskning ett kanske mycket farligt utveckla mer miljöanpassade produkter. av lågvolymämne. Ett sätt att överbrygga Miljövårdsberedningen bedömer att detta problem kan att redovisa ett nyckeltal för konsumenternas provara ämnena på OBS-listan och/eller begräns- duktval bör tas fram. Det har dock ningslistan uppdelat på hög- och visat sig svårt att finna statistik och men vara lågvolymämnen. relevanta underökningar att bygga ett Ett annat sätt är att redovisa ett sådant nyckeltal på. Ett nyckeltal som urval av ämnen från OBS- och begräns- övervägts inom ramen för vårt arbete är

bl.a. andelen försålda varor som är miljö- Miljövårdsberedningen bedömer därför märkta. Även enkätundersökningar att detta arbete bör avvaktas innan ett av konsumenternas attityder till att handla sådant nyckeltal kan föreslås. miljöanpassat har diskuterats som under-

7.6 Miljöanpassad offentlig

lag för ett nyckeltal för konsumenternas

upphandüng

produktval. Statistiska centralbyrån har vid flera tillfällen ställt frågor till ett Den offentliga upphandlingen omfattar urval av hushåll i Sverige inställ- stora belopp varje år, nästan 300 miljarom ningen till att köpa och använda miljö- der kronor. Det vore önskvärt att utveckla anpassade alternativ av tvättmedel, disk- ett nyckeltal för att mäta hur upphandmedel, batterier m.m. lingen förändras till mer miljöanpassade Miljövårdsberedningen bedömer att produkter och tjänster. Regeringen har ett ytterligare analysarbete krävs innan tillsatt en delegation för offentlig uppförslag kan lämnas ett lämpligt handling ska över möjligheterna som se nyckeltal för konsumenternas produkt- att ta ytterligare miljöhänsyn vid offentlig val som indikator allmänhetens livsstil upphandling. och omställning till ett ekologiskt hållbart Miljövårdsberedningen bedömer att samhälle. Nyckeltalet bör tas fram i ytterligare analys behövs innan ett färdigt samarbete med Konsumentverket, Natur- nyckeltal kan föreslås som indikator vårdsverket och Statistiska centralbyrån. den offentliga sektorns omställning till ett ekologiskt hållbart samhälle.

7.5 Miljökunskap i undervisningen/miljömärkta 7.7 Fortsatt arbete

skolor Miljövårdsberedningens tanke är att den Insikt är den viktigaste drivkraften för uppsättning nyckeltal som Miljövårdsförändring. Kunskap miljöfrågor beredningen föreslår ska kunna användas om måste därför in tidigt i skolornas under- av regeringen för redovisningen till riksvisning. Det är i dag upp till varje enskild dagen av utvecklingen mot ett ekologiskt skola att välja hur miljöundervisningen hållbart samhälle. Miljövårdsberedningen integreras i den övriga undervisningen föreslår att regeringen årligen publicerar eftersom miljö inte är ett eget ämne i nyckeltalens utveckling och att Naturgrundskolan. vårdsverket bör för att underlag ansvara Skolverket och Naturvårdsverket arbe- till den årliga redovisningen tas fram. tar bland annat med att ta fram kriterier för miljömärkning av skolor. För att en skola ska bli miljömärkt krävs både att miljöfrågorna ingår i undervisningen och att miljötänkandet finns med i skolans övriga arbete. Kriterierna för miljömärkning av skolor är inte färdiga ännu.

8.

Bedömning av

ekonomiska och

andra konsekvenser

8.1 Ekonomiska konsekvenser För detta uppdrag gäller regeringens just bristen statistik gjort att de som direktiv till samtliga kommittéer om att inte är färdigutvecklade. Miljövårdsbepröva offentliga åtaganden. Det som redningens ambition att nyckeltalen ska skulle kunna orsaka kostnader för sam- bygga på befintliga statistik- och dataunhället i vårt förslag är framtagandet derlag kvarstår givetvis även i det vidare av den statistik som krävs för att redovisa arbetet. Samtidigt tycker vi det är viktigt nyckeltalen. Miljövårdsberedningens att peka att det kan behövas typer nya strävan har därför varit att föreslå gröna av statistik om verkligen ska kunna nyckeltal bygger på befintliga statis- bedöma läget i miljön. som tik- och dataunderlag. Miljövårdsberedningen föreslår att Vi kan konstatera redovisning Naturvårdsverket ska ha huvudansvaret att en av gröna nyckeltal går väl i linje med de för att årligen presentera utvecklingen av allmänna strävandena inom regerings- de gröna nyckeltalen för bl.a. allmänhet kansliet att utveckla mål- och resultat- och regering. Detta innebär bl.a. att samstyrningen, bland annat när det gäller att ordna arbetet med att ta fram underlag förbättra redovisningen av mål och till nyckeltalen. Vår bedömning är att resultat till riksdagen. detta arbete kan inom rymmas ramen För de nyckeltal som vi föreslår, finns för myndigheternas ordinarie verksambefintligt statistik- och dataunderlag. het eftersom de gröna nyckeltalen bör Naturvårdsverket har på uppdrag av ingå i den uppsättning indikatorer som regeringen utvecklat ett system för tas fram för att årligen följa de 15 upp- upp följning de 15 miljökvalitetsmål miljökvalitetsmål regeringen föreslår i av som regeringen presenterade i propositionen proposition 1 997/ 98: 145. Svenska miljömål Miljöpolitik för ett Redovisningen av gröna nyckeltal är hållbart Sverige prop.1997/98:145. ett viktigt led i arbetet för att allmänhet, Naturvårdsverkets system inkluderar ett riksdag och regering ska får bättre infor- 60-tal olika indikatorer. Flertalet Mil- mation och kunskaper effekter av om av jövårdsberedningens elva gröna nyckel- genomförda åtgärder på miljöområdet. tal kommer att återfinnas bland dessa Det bör kunna leda till bredare och en indikatorer. Våra nyckeltal kan därför mer saklig debatt om vilka åtgärder som delvis ses som ett urval av indikatorer ur mest angelägna och mest kostnadsefar Naturvårdsverkets systern för uppfölj- fektiva. ning av miljökvalitetsmålen. För de elva nyckeltalen finns befintlig Konsekvenserna när det gäller de statistik i dag. På omstående sida redoframtida nyckeltalen är svårare att bedö- visas var statistiken tas fram för respektima eftersom de ännu inte är färdigut- ve nyckeltal. vecklade. För vissa av dem är det dock

MVB:sgröna Varfinns nyckeltal statistik

Användning av Statistik finns.Beredningen föreslår ingen sektors- SCB energi indelning eftersom sådan statistik saknas

för Statistik finns SCB uppvärmning NUTEK

Utsläpp av Statistik finns. Beredningen föreslår ingen sektors- SCB koldioxid indelning eftersom sådan statistik saknas NV

Bensen halt Statistik finns URBANi luft nätet

Utsläpp av Statistik finns SCB försurande NV ämnen

Miljöanpassade Statistik finns Riks-RVU färdsätt SCB

Antal miljö- Statistik finns S|S-miIjöcertifierade märkning företag

Avfalltill Statistik finns Renhållningssoptipp verksföreningen

Tillförsel av Statistik finns SCB kväve och NV fosfortill haven

Återföring av Statistik finns SCB fosfor NV odIingsmark

Skyddad skog Statistik finns Skogsstyrelsen

Bedömning av statistiskt underlag m.m. för de framtida nyckeltalen redovisas nedan:

Framtida Varfinns gröna statistik nyckeltal

Biologisk Olikaformer statistik av finns,bland annatartdatabasen. i ArtDatamångfald Svårigheten liggeriatthitta eller ett ett par nyckeltal som banken geren rättvisbild helheten. av

Material- Statistik saknas idag,SCB fått har i uppdrag attta fram flöden sådan statistik,

Användning av Statistik finnstill stordel, men svårigheter atthitta nyckeltal ett Kemi kemikalier somgeren god helhetsbild.

Konsumenter-Statistik saknas idag. nas produktval

Miljömärkta Skolverket Naturvårdsverket och arbetar medattta fram skolor ett systern fördetta, när systemet träderkraft dataför i är nyckeltalet ingetproblem eftersom systemet kommer ändå att kräva någon form register. av

MiljöanpassadStatistik saknas idag. offentlig upphandling

8.2 Andra konsekvenser

För detta uppdrag gäller regeringens torer för ekologiskt hållbar utvecken direktiv till samtliga kommittéer att ling. Arbetet bygger i huvudsak redan om redovisa regional- och jämställdhetspoli- befintlig nationell miljöstatistik. tiska konsekvenser samt konsekvenser Vår bedömning innehållet i är att för brottsligheten och det brottsförebyg- vårt förslag är den karaktären det av att gande arbetet. Vårt förslag går ut på att inte ett meningsfullt sätt kan göras en välja ut och redovisa nationella indika- analys utifrån dessa perspektiv.

Litteraturförteckning

Carlson Ulrika, Dn indicators for Indikatorer för hållbar utveckling Sustainability, Uppsats för avläggande av en pilotstudie, Rapport 1998:11, teknisk licentiatexamen i fysisk resursteori, - Statistiska centralbyrån, 1998 Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg 1997

Miljö för en hållbar hälsoutveckling De Facto uppföljning av föreslagna - förslag till nationellt handlingsprogram, nationella miljökvlitetsmål, - Betänkande från Miljöhälsoutredningen, Naturvårdsverket, 1998 SOU 1996:124

Eco-Efficiency, OECD, Paris 1998 Moldan, Bedrich and Billharz, Suzanne.

Sustainability indicators Gröna nyckeltal rapport till Miljövårds- - project beredningen, Statistiska report of the on Indicators centralbyrån, 1998 - Sustainable Development.Published by John

Gröna Wiley and Sons Ltd, West Sussex, England nyckeltal i kommunal redovisning, 1997, Scientific Committee on Problems of Svenska kommunförbundet 1996, ISBN 91-7099-597-4 the Environment, SCOPE 58, nr ISBN 0-471-97352-1.

Gröna nyckeltal för en ekologiskt hållbar Proposition 1997/98:145 Svenska miljömål utveckling, Miljövårdsberedningen, Miljöpolitik för ett hållbart Sverige. oktober 1998 -

Indicators Sustainable Development SOU 1998:15 Grönanyckeltal för en

ekologiskt hållbar utveckling, Miljövårds- A pilot study following the methodology united beredningen, januari 1998 of the Nations Commissionon

Sustainable Development,European Commission DGXI and Statistical Office Sustainability Counts Consultation paper -

on a set of headline indicators of sustainable of the European Communities Eurostat, development, Department of the European Communities, 1997 Environment, Transport and the Regions,

United Kingdom 1998. Indicators Sustainable Development

- Framework and Methodologies, Towards Sustainable Development United Nations, 1996 Environmetal Indicators, OECD, 1998 -

Indicators of the State of the Environment Nordic World DevelopmentIndicators 1998, the Countries, The World Bank, Washington, 1998 Nordiska Ministerrådet, TemaNord

1997:537, Köpenhamn 1997.

Bilaga Kommuners

gröna nyckeltal

Enköping

Miljöutredningen1996 innehåller ett antal indikatorer på miljöläget. De är i hu- Alternativa fordonsbränslen vudsak beskrivna i 0rd, men en del siffror ° Utsläpp koldioxid från fossila av finns. Indikatorerna är följande: bränslen

° Utsläpp av koldioxid från Stora ° Luftföroreningar från vägtrañk i kom- Grycksbo

munens tätorter 0 Miljöfarligt avfall från hushållen ° Luftföroreningar från Vedeldning Metallutsläpp till Runn från ° - Ozon gruvavfallsupplagen i Falun ° Växthuseffekt Utryckningar till olyckor med olja eller ° ° Försurning kemikalier 0 Kommunalt dricksvatten Vattenproduktion ° per person - Enskilt dricksvatten Ut- och inläckage i kommunala - vatten

- Övergödning och avloppsledningar

Organiska miljögifter Biologisk mångfald i skogen 0 ° Metaller Utsläpp svavel ° av ° Koppar och zink Utsläpp kväveoxider ° av ° Avlopp Kvävedioxidhalter i centrala Falun - ° Trafik Cykelvägar ° ° Avfallsmängder Radon °

° Återvinningscentraler för Andel med godkänt

grovsopor - renvattenprover ° Förpackningsinsamling resultat ° Källsortering av organiskt avfall Rökning i årskurs 9

Falun Gislaved

I det kompletta Agenda 21-bokslutet Område för område går igenom man finns 24 jämförelsetal. Några exempel läget och målsättningarna i kommunen finns på kommunens hemsida. För föl- igenom; några kvantiñerade mått finns jande rubriker finns nyckeltal: inte. ° Deponering av vissa avfallsslag på Falu avfallsanläggning Gotland

- Material till återvinning Gotlands kommun deltar just nu i ett ° Avloppsslam projekt utveckla som ut att sam- ° Energitillförsel och energislag hällsekologiska nyckeltal. - Energislag i fjärrvärmen Kopparstadens kommunala bostads- Karlstad ° bolaget uppvärmning Varje år sammanfattas såväl tillståndet i - Elanvändningen i Falu kommun miljön arbetet med miljöfrågor i som en ° Trañkflöde miljöredovisning.

Landskrona Blyinnehåll - i mossa Miljöförvaltningen har på kommun- Barrförlust hos granar Nyckelviken ° styrelsens uppdrag producerat ett miljö- respektive Velamsund bokslut för kommunen. Bokslutet inne- Utsläpp kväveoxider - av fattar dels de kommunala nämndernas Utsläpp av koldioxid och styrelsernas berättelser, dels tio större Trañkarbete i fordonskilometer ° industriers berättelser. I avslutande del en behandlas kommunens miljötillstånd. Man även hel del procentsiffror anger en rörande kommunens interna verksam- Lund heter och inköpsrutiner.

Lund gick tillsammans med Göteborg, Skövde Sala och Katrineholm med i ett forskningsprojekt 1992 för utveckla 1997 är tredje året med miljöbokslut. Det att en metod kallas naturekonomi. Målet innehåller bl.a. "miljöbarometrar som som utveckla där med presenterar gröna nyckeltal vilka visar var att ett systern man hjälp nyckeltal visar förändringar i miljöarbetet går rätt håll: av om miljön under flera år. Deponigas från Risängen - Forskningsprojektet är i dag avslutat, 0 Bränsleslagens andel i procent användningen metoden har Miljöarbete på skolor åtta indikatorer men av spridit sig: i dag arbetar tiotal korn- Inköp kontorsmaterial ett ° av i Sverige med den. Även företag Inköp kravodlade livsmedel muner - - av bl.a. hotell och restauranger har börjat v Kemikalieförbrukning arbeta med metoden. Areal säkerställd mark i procent av rik- 0 sintresse för naturvård hnahnö Areal säkerställd lövskog procent av ° som

1997 gjorde Malmö miljöbokslut för förs- lövskog med högsta naturvärde fattas

gången; bokslutet ganska omfattan- Ekologiskt odlad jordbruksmark ta är . de, håller sig ganska generellt Restauranger godtagbara enligt tobakmen ett 0 plan för varje område. I förordet nämns slagen arbetet med nyckeltal något Radon i flerbostadshus som som 0

ska göra framöver. ° Koldioxidhalt i grundskolelokaler

man Kväve i utgående vatten ° Nacka Fosfor i utgående vatten - Nacka i sitt miljöbokslut gröna - Bly i rötslam anger sex nyckeltal: 0 Kvicksilver i rötslam Vattenförbrukning i bostäder Enskilda avlopp med långtgående ° 0 Bensinförsäljning rening 0 Antal personbilar i trafik Deponerad mängd avfall - - Grönt hushållsavfall ° Insamling av batterier ° Total oljeförbrukning för bostäder Insamling glas - ° av Kollektivtrafikens andel Insamling farligt avfall - av resorna ° av Danvikstull Insamling kylrnöbler. över 0 av

Därutöver siffror för följande anger man områden:

Stockholm Växjö

Utvecklar för närvarande indikatorer i Årliga miljöbokslut genomförs. Växjö

samarbete med TH. kommuns ställningstaganden miljöområdet utgår från allmänt accepterade Sundsvall kunskaper miljöproblem och deras om I miljöbokslutet finns 66 nyckeltal inom effekter. Man lyssnar till och hämtar områdena: dokumentation från myndigheter, for- ° Trañk och luftfjroreningar skare, miljörörelse, näringsliv och all- ° Natur mänhet. - Jordbruk De kunskaper och uppgifter kommu- - Kommunikatic ner nen möter bildar underlag när bedöm- - Godstransporter ningen behov åtgärder och förändav av

- Avloppsvatten ringar görs. Åtgärder och ska

program 0 Dricksvatten utvärderas varje år i samband med ett 0 Avfall särskilt miljöbokslut. ° Energi i ljärrvâtmeproduktionen - Industrierna.

Bilaga

2: Eurostats

förslag

Economic indicators Environmental indicators

Per capita GDP Consumption of depleting ozone

Investment share in GDP substances

Share of manufacturing value-added . Emissions of greenhouse gases

in GDP Emissions of sulphur oxides . Annual consumption of Emissions of nitrogen oxides . energy . per capita Expenditure air pollution on . Consumption of renewable abatement . energy

Lifetime of Consumption of capita . proven energy reserves water per . Environmental protection Waste water treatment . . expenditure percentage of GDP Annual withdrawals of ground and as a . Foreign direct investment surface water

Total ODA given or received as a Arable land capita per . percentage of GDP 10. Land changes use

11. Energy use in agriculture

Social indicators Use of fertilisers 12. in agriculture

Population growth rate 13. Use of agricultural pesticides

Net migration rate 14. Generation of industrial and . Total fertility rate municipal solid . waste

Infant mortality rate 15. Expenditure . on waste management

Life expectancy at birth 16. Rate of recycling and . waste re-use

Total national health expenditure 17. Forest change . area as a proportion of GDP 18. Wood harvesting intensity

Unemployment rate 19. Managed forest ratio . area Women per 100 in the 20. Threatened species . men as a percentage

labour force of total native species

Ratio of average female to 21. Protected of . wage area as a percentage

male wage total area

10. Population density

11. Percent of population in urban Institutional indicators areas

12. Rate of growth of urban population Expenditure R D on as a 13. Floor area per person of GDP percentage

14. Per capita consumption of fossil fuel Main telephone lines per

motor vehicle transport 100 inhabitants

indicatorsSustainable Development- A pilot study following themethodology of the united Nations Commission on Sustainable Development, European Commission DGXIand Statistical OfficeoftheEuropean Communities Eurostat, European Communities, 1997

Bilaga

FN:

Working List Indicators

Sustainable Development proposed the

DPCSD

Chapters Drivingforce State Response ofAgenda 21 indicators indicators indicators

CATEGORY: SOCIAL

Chapter

Com batingpoverty Unemployment rate Head count indexof poverty e A - Poverty index gap - Squared poverty gap index e Giniindexofincome inequality - Ratioof average female wage to male wage

chapter

Demographic dynamics and Population growth rate Population density - sustainability Netmigration rate e Totalfertilityrate

chapter 3G:

Promoting education, public Rateofchange ofschool-ageChildren reaching grade 5 GDPspent education - - - on awareness andtraining population ofprimary education e Primary school enrolment School lifeexpectancy e ratiogrossandnet - Difference between male - Secondary school enrol- andfemale school enrolment ment ratio grossandnet ratios - Adultliteracy rate Women hundred per men e thelabour force Chapter 6:

Protecting andpromoting Basicsanitation: Percent of lmmunization against e e human health population withadequate infectious childhood disease excreta disposal facilities Contraceptive prevalence - - Access tosafedrinking water Proportion ofpotentially e Lifeexpectancy atbirth hazardous chemicals - Adequate birthweight monitoredfood - lnfantmortality rate Totalnational health e Maternal mortality rate expenditure related GNP to Nutritional status ofchildren

chapter

Promoting sustainable Rateof growth urban of Percent ofpopulation Infrastructure expenditure e w i human settlement population urban capita areas per development Percapitaconsumption Areaandpopulation of - offossilfuel moto urbanformal and informal vehicle transport settlements - Human andeconomic - Floorareaperperson lossduetonatural disasters House - price income to ratio

Chapters Drivingforce State Response ofAgenda 21 indicators indicators indicators

GATEGORY: ECONOMIC

chapter 2:

International cooperation to GDP per capita 7 Environmentally adjusted 7 accelerate sustainable Net investment share GDP Net - Domestic Product 7 development countries Sum exports of and imports 7 Share ofmanufactured goods 7 and related domestic asa percent ofGDP total merchandise exports

policies

Chapter 4:

Changing consumption Annual energy consumption 7 Proven mineral reserves patterns Share ofnatural-resource - Proven fossil fuel energy 7 intensive industries reserves manufacturing value-added Lifetime of proven energy 7 reserves 7 lntensity of material use Share of manufacturing 7 value-added GDP 7 Share of consumption of renewable energy resources

chapter 33:

Financial and Net resources transfer/GNP Debt/ GNP - Environmental protection resources 7 7 mechanisms Total ODA given or received Debt service/ export expenditures asa percent of 7 7 GDP 7 Amount newor of additional funding for sustainable

development

Chapter 34:

Transfer ofenvironmentally Capital goods imports Share of environmentally 7 Technical cooperation grants 7 7 sound technology, Foreign directinvestments sound capitalgoods imports cooperation and capacitybuilding

CATEGORY: ENVIRONMENTAL

chapter 18:

Protection ofthe quality Annual withdrawals of Groundwater reserves 7 Waste-water treatment 7 andsupply offreshwater ground and surface water - Concentration offaecal coverage Domestic consumption coliform freshwater Density of hydrological resources 7 ofwater per capita Biochemlcal oxygen networks 7 demand water bodies

chapter 17:

Protectiontheoceans, of Population growth Maximum sustained yield 7 7 all kindsof seas and coastal areas for fisheries coastal areas Discharges ofoilinto - Algae index coastal waters Releases ofnitrogen and phosphorus to coastal waters

chapter 10:

oflandresources

chapters Drivingforce State Response Agenda 21 indicators indicators indicators

Chapter 12:

Managing fragile eco Population livingbelow National monthly rainfall - systems: combating poverty line dryland index desertification and areas Satellite derived vegetation drought index - Landaffected desertification

Chapter 13:

Managing fragileecosystems: Population change Sustainable otnatural use - sustainable mountain mountain areas resources mountain areas development

Chapter 14:

e lrrigation percent ofarable landandwaterlogging - Energy use agriculture chapter 11:

Combating deforestation Wood harvesting intensity Forest change Managed forest ratio - - area - area - Protected forestareaasa percent of total forest area chapter 15:

Conservation ofbiological Threatened species Protected - as - areaasa percent diversity a percent total of oftotal area nativespecies

chapter IG:

Environmentally sound RD expenditure forbio- management ofbiotechnology technology

- Existence ofnational biosafety regulations or guidelines

chapter

Protection oftheatmosphereEmissions ofgreenhouse Ambient concentrations of Expenditureair - - - on gasses pollutants urban areas pollution abatement - Emissions ofsulphur oxides - Emissionsnitrogen on oxides i Consumption ofozone depleting substances

Chapter 21:

Environmentally sound Generation ofindustrial and Expenditurewaste - - on management ofsolide wastesmunicpal solidwaste management andsewage-related issues Household waste disposed Waste recycling and - - reuse per capita Municipal waste disposal

Chapter 19:

Environmentally sound Chemically induced Number ofchemicals banned - management of toxic acute poisonings severely restricted or chemicals

Chapter 20:

Environmentally sound Imports and exports of Areaoflandcontaminated Expenditurehazardous - - on management ofhazardous hazardous wastes hazardous wastes waste treatment wastes

Chapters Drivingforce State Response Agenda 21 indicators indicators indicators

Chapter 22:

Safeand environmentally Generation of radioactive 7 sound management of wastes radioactive wastes

CATEGDRY: INSTITUTIONAL

chapter

Integrating environment and Sustainable development 7 development decision- strategies making Programme of integrated 7 environmental and economic accounting Mandated Environmental 7 Impact Assessment National councils for sustainable development chapter 35:

Science for sustainable Potential scientists and Scientists andengineers - 7 development engineers million engagedR D per population per millionpopulation Expenditure on R D as 7 a percent of GDP

Chapter 37:

National mechanisms and international cooperation for capacity-building developing countries

chapter 38:

International institutional arrangements

chapter 39:

legalinstruments Ratification of International and mechanisms global agreements - Implementation ratitied global agreements

Chapter 40:

Information for decision- Maintelephone lines - Programmes for per 100 inhabitants national environmaking Access to information mental statistics 7

chapters 23-32:

roleof Representation of Strengthening the 7 majorgroups majorgroups national councils for sustainable development Representatives of ethnic minorities andindigenous people national councils for sustainable development Contribution of 7 NGOs to

Bilaga Miljövårdsberedningens

4:

förslag i

SOU 1998:15

Gröna nyckeltal för effektivitetsmålet Gröna nyckeltal för hushållens, företa- Energianvändning capita relaterat gens och övriga sektorers omställning per till till ett ekologiskt hållbart samhälle BNP samt sektorsvis relaterat till förädlingsvärdet i respektive sektor. Andel invånare som promenerar, cyklar eller åker kollektivtrafik till Elanvändning december-februari. och från arbetet.

Vattenanvändning per capita relaterat Ekologisk odlingsmark del som av till BNP samt sektorsvis relaterat till total odlingsmark. förädlingsvärdet i respektive sektor. Antal företag som är certifierade

Återföring av kvalitativt slam till enligt miljöledningssystemen ISO

odlingsmark. eller EMAS.

Gröna nyckeltal för miljömålet Volym miljömärkta konsumentvaror. Andel mark där nedfallet av försurande ämnen inte överskrider Andel bilar klassas Milsom som kritisk belastningsnivå. jöklass

Utsläpp av försurande ämnen Hushållens konsumtion förnyelseav sektorsvis och relaterat till respektive bara bränslen i relation till hushållens sektors förädlingsvärde. totala energikonsumtion.

Antal dagar per år som SNV:s gräns- Antal invånare bil. per värden för luftföroreningar och riktvärden för marknära Framtida gröna nyckeltal ozon inte överskrids. Nivån på återanvändning av varor, produkter och material. Tillförsel av kväve och fosfor till kustvatten. Nivån på materialåtervinning av varor och produkter. Skyddad skog andel produksom av tiv skogsmark. Kemikalieanvändningen.

Utsläpp av koldioxid sektorsvis och Antal miljömärkta skolor. relaterat till respektive sektors förädlingsvärde. Andel offentlig upphandling är som miljömärkt.

Biologisk mångfald.

êgBu°

åå®ä

äâivg

90x30

Statens offentliga utredningar 1998

Kronologisk förteckning

Omstruktureringarochbeskattning.Fi. 29. 1976 års lag om immunitetoch privilegier i vissa . Tänderhela livet fall en översyn. UD. nytt ersättningssystem för vuxentandvård.S. 30. Utlandsstyrkan. Fö. - .Välfardensgenusansikte.A. 31.Det gäller livet. Stöd och vård till barnoch

Män passar alltid Nivå- och organisationsspecifika ungdomarmedpsykiskaproblem. . processer medexempelfrån handeln.A. 32.Rättssäkerhet, vårdbehovoch samhällsskyddvid

Vårt liv som kön. Kärlek,ekonomiska resurser och psykiatrisk tvångsvård. S. . maktdiskurser.A. 33. Historia,ekonomioch forskning.

Ty makten är din Myten om det rationella Fem rapporterom idrott. ln. . arbetslivetoch detjämställdaSverige.A. 34.Företagaremedrestarbetsförrnåga. x Översyn av rörelse-och tillsynsreglerför kollektiva 35.Förordningartill miljöbalken. Bilagor. M. . + försäkringar.Fi. 36. Identifieringoch identiteti digitala miljöer.

Alkoholreklam.Marknadsföring alkoholdrycker av Referatfrån en hearingden 12november1997. . och Systembolagets produkturval. IT-kommissionens rapport 4/98. K.

Integritet Effektivitet Skattebrott.Fi. 37. Den framtidaarbetsskadeförsäkringen. S. . - - 10.Campusför konst.U. 38.Vad får för pengarna Resultatstymingav ll. Fristående utbildningarmedstatlig tillsyn inom olika statsbidragtill vissaorganisationerinom det sociala

områden.U. området.

Självdeklarationoch kontrolluppgifter förenklade 39.Det finsk-svenskagränsälvssamarbetet. M. . förfaranden.Fi. 40. BROTTSOFFER.

l3. Säkrarekemikaliehantering.Fö. Vad har gjorts Vad bör göras Ju.

14.E-pengar näringsrättsligafrågor. Fi. - 41. Läkemedelsinformation för alla. S.

15.Grönanyckeltal Indikatorerför ett ekologiskt 42. Försvarsmaktsgemensam utbildningför hållbartsamhälle.M. framtidakrav. Fö.

16. När åsikter blir handling.En kunskapsöversikt om 43. Hur skall Sverige må bättre

bemötandet av personer med funktionshinder. S. första stegetmot nationellafolkhälsomål. - 17.Samordning av digital marksändTV. Ku. 44. En samladvapenlagstiftning.Ju.

18.En gräns en myndighet Fi. 45. Sotningi framtiden.Fö. - 19.IT och regionalutveckling. 46. Om buggningoch andrahemliga tvångsmedel. Ju.

120exempel från Sverigeslän. K. 47. Bulvaneroch annat. Ju.

20.IT-kommissionenshearing om infrastrukturenför 48. Kontrollerad och ifrågasatt

digitala medier.Andrakammarsalen, Riksdagen intervjuermed personer medfunktionshinder. - 1997-10.24.K. 49. Konsekvenser av att taxfreeförsäljningenavvecklas

2 Problemmed inbäddade system inför 2000-skiftet. inom EU. K. . Hearinganordnad av IT-kommissioneni 50. De 39 stegen. Läkemedelsutredningar under

samverkanmed Industriförbundetoch Statskontoret 1900-taletoch annat underlagsmaterial till

1997-11-14.K. Läkemedeli vård och handel,SOU 1998:28.S.

22.Försäkringsgaranti. 5 Vuxenutbildning och livslångt lärande. . Ett garantisystemför försäkringsersättningar. Fi. Situationeninför och underförsta året med

23.Statenoch exponfinansieringen.N. kunskapslyftet.U.

24.Fiskeriadministrationeni ett EU-perspektiv. Översyn 52. Utstationering arbetstagare. A. av av fiskeriadministrationen m.m. Jo. 53.Ta vara möjligheternai Östersjöregionen. N.

25.Tre städer.En storstadspolitikför helalandet. 54. Hur offensiv IT-användningkan skapatillväxt

+4 st bilagor. S. för mindreföretag. Ett rådslag anordnatav 26.Från hembränttill Mariakliniken. IT-kommissionen uppdrag Kommunikationsav fakta om ungdomaroch svartsprit. departementet, Närings-och handelsdepartementet - 27.Nya ledningsreglerför bankaktiebolagoch och Industriförbundet.

försäkringsbolag.Fi. Rotundan,Rosenbad1997-11-18.K.

28. Läkemedeli vård och handel.Om en säker, flexibel 55. Demokratinsräckvidd. Dokumentation från ett och samordnadläkemedelsförsörjning. S. seminarium.Demokratiutredningens skriftserie.SB.

1998 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

56. Avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa DUKOM Distansutbildningskommittén. . och tillfälligt arbete.Fi. På distans utbildning, undervisningoch lärande. 57. DUKOM Distansutbildningskommittén. Kostnadseffektiv distansutbildning.U. distansutbildningsprojekt med 84. DUKOM Distansutbildningskommittén. Utvärderingav IT-stöd.U. Flexibelutbildning distans.U. 58.IT och nationalstaten.Fyra framtidsscenarier. 85. Att rösta med händerna. Om ston-näten. IT-kommissionensrapport 6/98. K. folkomröstningar och direktdemokratii Schweiz. 59. Räddningstjänsten i Sverige SB. Rädda och Skyddas.Fö. 86. Utvecklingssamarbete rättsområdet. - 60. Kring Hallandsåsen. M. Östeuropa.Ju. 61. Livsmedelstillsyni Sverige.Jo. 87. Premiepensionsmyndigheten. Fi. 62. Kampanjmedkunskaper och känslor. Om 88.Domaren och Beredningsorganisationen kärnavfallsomröstningen i Malå kommun 1997.M. utbildning och arbetsfördelning.Ju. - 63.En god affär i Motala. 89. Greppet att vända en regionsutveckling. - Demokratiutredningens skriftserie.SB. Rapport från Söderhamnskommittén. N. 64.Bättreoch mer tillgänglig information. 90.Steget före. Nedslagi det lokala Småföretagsdelegationens rapport N. brottsförebyggande arbetet.Ju. 65.Nya tider, förutsättningar. 9 Nya grepp kommunal förnyelseoch kompetensnya . . . - IT-kommissionensrapport 8/98. K. utveckling.In. 66.FUNKIS funktionshindrade eleveri skolan.U. 92.Godaidéer om småföretagoch samverkan. - 67. Socialavgiftslagen.S. Småföretagsdelegationens rapport N. 68. Kunskapsläget kärnavfallsområdet 1998.M. 93. Kapitalförsörjning till småföretag. 69. Lämplighetsprövning av personalinom Småföretagsdelegationens rapport N. förskoleverksamhet, skola och skolbamomsorg. U. 94. Förslagskatalog. 70. Skolan,IT och det livslångalärandet. Småföretagsdelegationens rapport N. Hearing anordnad Utbildningsdepartementet och 95.Förstärkt skydd av skogsmarkför naturvård.M. av IT-kommissionen, Rosenbadl 997-l 2-04, 96. Naziguldetoch Riksbanken. Interirnrapport. UD, IT-kommissionensrapport 7/98. K. 97.Gör barn till medborgareOm barn och demokrati 7 Den kommunala revisionen ett demokratiskt under 1900-talet.SB. . kontrollinstmment.In. 98. Konkurrenslagens regler om företagskoncentration. 72. Kommunala frnansförbund. Fi. + Bilaga.N. 73. Organisationer MångfaldIntegration Ett framtida 99.Acceptera Betänkande från den nationella sam- system för statsbidragtill invandrarnas ordningskommittén för Europaåret mot rasism.In. riksorganisationerm.fl. In. 100. Har rasismen tagit slut nu Bilaga till betänkande 74.Styrningenav polisen.Ju. från den nationella samordningskommittén för 75. Djurförsök.Jo. Europaåret mot rasism.In. 76.Idrott och motion för livet. Statens stödtill 10 Det unga medborgarskapet. Dokumentation från ett . idrottsrörelsenoch friluftslivets organisationer.In. seminarium.SB. 77. Kompetens i småföretag. Småföretagsdelegationens 102.Lekrnannastyre i experternas tid. Dokumentation rapport N. från ett seminarium.SB. 78. Regelförenklingför framtiden. Småföretags- 103. Bemäktiga individerna.Om domstolarna, lagen och delegationens rapport N. de individuella rättigheterna i Sverige.SB. 79.IT och regional utveckling. 104. Arbetsgivamas rehabiliteringsansvar. Erfarenheter från tre hearingar under mars 1998.IT- 105.Minska regleringen av kommuner och landsting. kommissionensrapport 9/98. K. In. 80.Bostadsrättsregister. Ju. 106.Unga i ohälsoförsäkringen. 81. Användningen av vissa statsflygplan, m.m. SB. Tid för aktiviet och utveckling.S. 82. Försäkringsföreningar ett refonneratregelsystem. 107.Frärnjandelagen en översyn. A. - - Fi. 108. Analysera mera. Jo.

Statens offentliga utredningar 1998

Kronologisk förteckning

109. Rättsinformationoch lT. Rapport från två semi- 140.Effektivitet och kvalitet i tvångsvården. Fortsatt narier 1996och 1998.IT-kommissionens rapport utveckling av StatensinstitutionsstyrelseSiS + 10/98.K. Bilagadel. 110.Makes arvsrätt, dödsboförvaltareoch dödförklaring. 141.Medling och lönebildning. + Bilagor. A. Ju. 142. Ny svensk filmpolitik. Ku. lll. E-plikt. Att säkra det elektroniska kulturarvet. U. 143. Ett tryggare Sverige. Ett gemensamtsystem för 112.Resurser lika villkor U. mobil kommunikation.K. 113.l God Tro. Samhälletoch nyandligheten.S. 144.Automatspel.Fi. 114.Svenskani EU. Hur kan främja kvaliteten de 145.EU ett demokratiprojekt Dokumentation från ett svenskaEUtextema. SB. seminarium.Demokratiutredningens skriftserie.SB. 115.Distansarbete, A. 146. Från Magna Charta till Motionema.Om lobbningi 116.Stoppreglerna.Fi. USA, EU och Sverige.Demokratiutredningens 117.Utgått skriftserie.SB. 118."SustainableSweden" a SUCCESS story. 147.Effektivarehantering av EU:s direktstödtill - Möjligheteroch hinderför en internationalisering jordbruket.Jo. av ett svensktmiljöanpassatnäringsliv. 148. Rikstrafiken vissa principfrågor. K. - + Bilaga. N. 149. Att bilda försäkringskassa i VästraGötaland. 119.Kommunaluppdragsverksamhet 1998.In. 150.Utvidgatbalanskrav omfattandeverksamheti - 120.Efterlevandepension. anpassning En till det kommunalaföretag.In. reformeradeäldrepensionssystemet. 15 Kostnadsutjämning för kommuneroch landsting. . 5 Arbetsförhållanden och attityder. En översynav statsbidrags-och . Professionellas möten med personer med utjämningssystemet. + Bilaga.In. funktionshinder. 152.Vindkraften en ren energikälla tar plats.M. - - 122. E-pengar civilrättsliga frågor m.m. Fi. 153.Hur skall man finansieravälfärdeni det - 123.Folkrättslig statusm.m. Fö. globaliseradelT-samhället Ett samtal om IT- 124. Demokrati europeisk nivå Demokrati utvecklingoch offentlig ekonomianordnat av ITutredningensskriftserie.SB. kommissionenoch ESO.Rotundan,Rosenbad.IT 125.Statens museer för världskultur.Ku. kommissionens rapport 12/98.K. 126.Beskattning utan taxfree.Fi. 154. OAS framtiden. i S. 127.Tullagensöverklaganderegler m.m. vid en 155.Lokalademokratiexperiment exempeloch omorganisation Tullverket, Fi. av analyser.Demokratiutredningens skriftserie.Ju. 128.Forskningspolitik.U. 156.Alkoholpolitikens medel. Införsel av och 129.Svensksjöfartsnäring hot och möjligheter.K. - partihandelmedspritdrycker,vin och starköl.S. 130.Kärnavfall och Säkerhet. Rapport från ett 157.Biogas som fordonsbränsle.N. seminarium om säkerhetsanalys slutförvaringen av 158.Att komma oljeutsläppen.K. av använt kämbränsle.M. 159.Kassaservice. Fi. 131.CSN En myndigheti ständigförändring.U. 160.Regleringoch tillsyn av bankeroch kredit- - 132.En granskning av Estoniakatastrofen och dess marknadsföretag. Fi. följder. K. 16 På marginalen. En intervjubok från Socialtjänst- . God etik nätet. IT-kommissionens rapport utredningen.Demokratiutredningens skriftserie.Ju. . . 11/98.K. 162.Vägtrafikregistrering.K. 134.Läsarnaoch demokratin ett brev till det läsande 163.Bildandet av Skåne länsallmänna försäkringskassa. Sverige.SB S. 135.Domstolsorganisationensammanställning av 164.Allas frihet. Demokratin möter marknaden.Tre grundmaterial från 1995 års Domstolskommitté.Ju. ronder.Demokratiutredningens skriftserie.Ju. 136.Redovisningoch aktiekapitali euro. Ju. 165.Validering av utländskyrkeskompetens. U. 138.Kvinnor, män och funktionshinder. 166.Regionalfrihet och statligt ansvar en principiell - 139 En särskild utsatthet. Om personer med diskussion.In. . funktionshinderfrån andraländer. 167. Överskottet den regionala nivån mellannivån i - Europa.In.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

168. skämingspunkten. I Landshövdingaroch den centrala och regionala samordningen. In. 169.Miljöstyrande vägavgifteri täten. Ett förslagtill lagstiftning.K. 170.Grönanyckeltalför en ekologiskt hållbar utveckling.M.

Statens offentliga utredningar 1998

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Allas frihet. Demokratin möter marknaden.Tre

Demokratinsräckvidd. Dokumentation från ett ronder. Demokratiutredningens skriftserie. 164

seminarium.Demokratiutredningens skriftserie.55 En godaffär i Motala. Utrikesdepartementet

Demokratiutredningens skriftserie.63 1976 års lag immunitet och privilegier i vissafall om Användningen vissastatsflygplan, av m.m. 81 översyn. 29 - en Att rösta medhänderna.Om stonnöten, Naziguldetoch Riksbanken.Interimrapport.96

folkomröstningaroch direktdemokratii Schweiz.85

Gör barn till medborgare Om barnoch demokratiunder Försvarsdepartementet

1900-talet.97 Säkrarekemikaliehantering.13 Det unga medborgarskapet. Dokumentation från ett Utlandsstyrkan.30 seminarium.101 Försvarsmaktsgemensarn utbildningför Lekmannastyrei experternas tid. Dokumentation från ett framtidakrav 42 seminarium.102 Sotningi framtiden45 Bemäktigaindividerna.Om domstolarna,lagenoch de Räddningstjänsten i Sverige

individuellarättigheternai Sverige.103 Rädda Skyddas. - och 59 Svenskani EU. Hur kan främja kvaliteten de Folkrättslig statusm.m. 123 svenskaEU-textema.114

Demokrati europeisk nivå Demokratiutredningens Socialdepartementet

skriftserie.124 Tänderhelalivet Läsarnaoch demokratin ett brev till det läsande - nytt ersättningssystem för vuxentandvård.2 Sverige.134 - Alkoholreklam.Marknadsföring av alkoholdrycker EU ett demokratiprojekt Dokumentationfrån ett - och Systembolagets produkturval.8 seminarium.Demokratiutredningens skriftserie.145 När åsikter blir handling.En kunskapsöversiktom FrånMagnaChartatill Motionerna.Om lobbningi bemötandet av personer med funktionshinder. 16 USA, EU och Sverige.Demokratiutredningens Tre städer.En storstadspolitikför helalandet. skriftserie.146 +4 st bilagor. 25

Frånhembränttill Mariakliniken. Justitiedepartementet fakta om ungdomaroch svartsprit.26 BROTTSOFFER. - Läkemedeli vård och handel.Om en säker,flexibel Vad har gjorts Vad bör göras 40 och samordnadläkemedelsförsörjning. 28 En samladvapenlagstiftning.44 Det gäller livet. Stöd och vård till barnoch ungdomar Om buggningoch andrahemligatvångsmedel.46 medpsykiskaproblem.31

Bulvaneroch annat. 47 vårdbehov Rättssäkerhet, och samhällsskyddvid Styrningen av polisen.74 psykiatrisktvångsvård.32 Bostadsrättsregister. 80 Företagaremedrestarbetsförrnåga. 34 Utvecklingssamarbete på rättsornrådet. Den framtidaarbetsskadeförsäkringen. 37 Östeuropa.86 Vad får vi för pengarna Resultatstymingav Domarenoch Beredningsorganisationen statsbidragtill vissaorganisationerinom det sociala utbildning och arbetsfördelning.88 - området.38 Stegetföre. Nedslagi det lokalabrottsförebyggande Läkemedelsinformation för alla. 41 arbetet.90 Hur skall Sverige må bättre Makes arvsrätt, dödsboförvaltareoch dödförklaring. första stegetmot nationellafolkhälsomål.43 110 - Kontrolleradoch ifrågasatt Domstolsorganisationensammanställningav - intervjuermed medfunktionshinder.48 - personer grundmaterial från 1995 års Domstolskommitté.135 De 39 stegen. Läkemedelsutredningar under Redovisningoch aktiekapitali euro. 136 1900-taletoch annat underlagsmaterial till Lokala demokratiexperiment exempeloch analyser. Läkemedeli vård - och handel,SOU 1998:28.50 Demokratiutredningens skriftserie.155 Socialavgiftslagen.67 Påmarginalen.En intervjubokfrån Socialtjänst- Arbetsgivamasrehabiliteringsansvar. 104 utredningen.Demokratiutredningens skriftserie.161

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Unga i ohälsoförsäkringen. IT och regional utveckling. Tid för aktivitet och utveckling.106 Erfarenheter från tre hearingarunder mars 1998. IT- I GodTro. Samhälletoch nyandligheten.113 kommissionens rapport 9/98. 79 Efterlevandepension. anpassningtill det En reformerade Rättsinformation och IT. Rapport från två seminarier

En särskildutsatthet.Om personer medfunktionshinder God etik nätet. IT-kommissionens rapport från andraländer. 139 11/98.133 Effektivitet och kvalitet i tvångsvården. Fortsatt Ett tryggare Sverige.Ett gemensamtsystem för mobil utveckling av Statens institutionsstyrelseSiS + kommunikation.143 Bilagadel. 140 Rikstrafiken vissa principfrågor.148 - Att bilda försäkringskassaVästra i Götaland.149 Hur skall man finansiera välfärdeni det globaliserade OAS i framtiden.154 IT-samhället Ett samtal om IT-utvecklingoch Alkoholpolitikensmedel. Införsel av och partihandel offentlig ekonomianordnat av IT-kommissionen och medspritdrycker, vin och starköl. 156 ESO. Rotundan, Rosenbad.IT-kommissionens rapport Bildandetav Skånelänsallmännaförsäkringskassa. 12/98.153 163 Att komma oljeutsläppen. 158 Vägtrafrkregistrering.162 Kommunikationsdepartementet Miljöstyrande vägavgifteri tätort. Ett förslag till IT och regional utveckling. lagstiftning.169 120 exempel från Sverigeslän. 19 Finansdepartementet IT-kommissionenshearingom infrastrukturenför digitala medier.Andrakammarsalen, Riksdagen Omstruktureringaroch beskattning.1 l997v10-24.20 Översyn av rörelse- och tillsynsreglerför kollektiva Problemmedinbäddadesystem inför 2000-skiftet. försäkringar.7 Hearinganordnadav IT-kommissioneni samverkan med Integritet Effektivitet Skattebrott.9 - - Industriförbundetoch Statskontoret 1997-11-14.21 Självdeklarationoch kontrolluppgifter Identifieringoch identiteti digitala miljöer. förenklade förfaranden.12 - Referat från hearingden 12 november1997.IT- E-pengar näringsrättsliga frågor. 14 - en kommissionens rapport 4/98. 36 En gräns en myndighet 18 - Konsekvenser att av taxfreeförsäljningen avvecklas Försäkringsgaranti. inom EU. 49 Ett garantisystem för försäkringsersättningar. 22 Hur offensiv IT-användningkan skapatillväxt Nya ledningsregler för bankaktiebolagoch för mindreföretag.Ett rådslaganordnat av försäkringsbolag.27 IT-kommissionen uppdragav Kommunikations- Avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa departementet, Närings-och handelsdepartementet och tillfälligt arbete.56 och Industriförbundet.Rotundan, Rosenbad1997-11-18. Kommunala frnansförbund.72 54 Försäkringsföreningar ett reformerat regelsystem. 82 - IT och nationalstaten.Fyra framtidsscenarier. IT- Premiepensionsmyndigheten. 87 kommissionens rapport 6/98. 58 Stoppreglema. 116 Nya tider, nya förutsättningar E-pengar civilrättsliga frågor m.m. 122 . . . - IT-kommissionens rapport 8/98. 65 Beskattning utan taxfree.126 Skolan,IT och det livslånga lärandet. Tullagens överklaganderegler m.m. vid en Hearinganordnad av Utbildningsdepartementet och IT- omorganisation av Tullverket. 127 kommissionen,Rosenbad1997-12-04, Automatspel.144 IT-kommissionensrapport 7/98. 70 Kassaservice.159 Regleringoch tillsyn av bankeroch kreditmarknadsföretag. 160

Statens offentliga utredningar 1998

Systematisk förteckning

Utbildningsdepartementet Närings- och handelsdepartementet Campusför konst.10 Staten och exportfinansieringen. 23 Friståendeutbildningarmedstatlig tillsyn inom olika Ta möjligheternai Östersjöregionen. 53 vara områden.11 Bättreoch mer tillgänglig information. Vuxenutbildning och livslångt lärande. Småföretagsdelegationens rapport 64 Situationen inför och underförsta året med Kompetensi småföretag.Småföretagsdelegationens kunskapslyftet.51 rapport 77 DUKOM Distansutbildningskommittén. Regelförenklingför framtiden.Småföretags- Utvärdering av distansutbildningsprojekt med IT-stöd. delegationens rapport 78 57 Greppet att vända en regionsutveckling. - FUNKIS funktionshindradeeleveri skolan.66 Rapport från Söderhamnskommittén. 89 - Lämplighetsprövning personalinom av Godaidéer om småföretagoch samverkan. förskoleverksamhet, skolaoch skolbarnomsorg.69 Småföretagsdelegationens rapport 92 DUKOM Distansutbildningskommittén. Kapitalförsörjningtill småföretag. Pådistansutbildning,undervisningoch lärande. Småföretagsdelegationens rapport 93 kostnadseffektivdistansutbildning.83 Förslagskatalog. DUKOM Distansutbildningskommittén. Småföretagsdelegationens rapport 94 Flexibelutbildning distans.84 Konkurrenslagens regler om företagskoncentration. E-plikt. Att säkradet elektroniskakulturarvet.111 + Bilaga.98 Resurser lika villkor 112 "SustainableSweden a SUCCESSstory. - Forskningspolitik.128 Möjligheteroch hinderför en internationalisering av CSN En myndighet i ständigförändring.131 ett svensktmiljöanpassatnäringsliv. Bilaga. 118 + - Validering av utländskyrkeskompetens. 165 Biogas som fordonsbränsle.157

Jordbruksdepartementet Inrikesdepartementet Fiskeriadministrationen i ett EU-perspektiv. Översyn av Historia,ekonomioch forskning. fiskeriadministrationen m.m. 24 Fem rapporter om idrott. 33 Livsmedelstillsyni Sverige.61 Den kommunalarevisionen ett demokratiskt - Djurförsök. 75 kontrollinstrument.71 Analysera mera. 108 Organisationer Mångfald Integration Ett framtida - Effektivarehantering av EU:s direktstödtill system för statsbidragtill invandrarnas jordbruket. 147 riksorganisationerm.fl. 73 Idrott och motionför livet. Statensstödtill Arbetsmarknadsdepartementet idrottsrörelsenoch friluftslivets organisationer.76 Välfärdensgenusansikte.3 Nya kommunalförnyelseoch kompetensgrepp- Män passar alltid Nivå- och organisationsspecifika utveckling.91 processer medexempel från handeln.4 Acceptera Betänkande från dennationella sam- Vårt liv kön. Kärlek, ekonomiska och ordningskommittén för Europaåret mot rasism.99 som resurser maktdiskurser.5 Har rasismentagit slut nu Bilaga till betänkande från Ty makten är din Myten om det rationella arbetslivet den nationellasamordningskommittén Europaåret för och detjämställdaSverige.6 mot rasism.100 Utstationering arbetstagare.52 Minska regleringen av kommuneroch landsting.105 av Främjandelagen översyn. 107 Kommunaluppdragsverksamhet 1998.119 - en Distansarbete.115 Utvidgat balanskrav omfattandeverksamheti - Medling och lönebildning. + Bilagor. 141 kommunalaföretag.150 Kostnadsutjämning för kommuneroch landsting.En Kulturdepartementet översynav statsbidrags- och utjämningssystemet. + Samordning digital marksändTV. 17 Bilaga. 151 av Statens Regional frihet och statligt ansvar en principiell museer för världskultur.125 - Ny svenskfilmpolitik, 142 diskussion.166

1998 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Överskottet den regionala nivån mellannivån i - Europa. 167 1 skärningspunkten. Landshövdingaroch dencentrala och regionalasarnordningen.168

Miljödepartementet Gröna nyckeltal Indikatorerför ett ekologiskt hållbart samhälle.15 Förordningartill miljöbalken. Bilagor. 35 + Det finsk-svenskagränsälvssamarbetet. 39 Kring Hallandsåsen.60 Kampanjmedkunskaperoch känslor.Om kämavfallsomröstningen i Malå kommun 1997.62 Kunskapsläget kämavfallsområdet 1998. 68 Förstärktskydd av skogsmark för naturvård. 95 Kämavfall och Säkerhet.Rapport från ett seminarium om säkerhetsanalys av slutförvaringen av använt kämbränsle. 130 erfarenheter från Miljö i grundoch botten- Hallandsåsen.137 Vindkraften en ren energikälla tar plats. 152 - - Grönanyckeltal för en ekologiskt hållbar utveckling. 170

ø x

//L

OH PUBLIK POSTADRESS: 10647 STOCKHOLM FAX:08-690 9191, TELEFON:08-690 91 90 E-POST: FRITZES.0RDER@LIBER.SE INTERNET:www.ER1TzEs.sE