lagen.nu
TSFS 2013:12

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om certifikat, auktorisationer och behörighetsbevis, TSFS 2013:12

Titel
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2013:12) om certifikat, auktorisationer och behörighetsbevis, TSFS 2013:12
Utgivare
Transportstyrelsen
Beslutad
2013-03-15
Ikraftträdande
2013-04-08
Källa
www.transportstyrelsen.se
Konsoliderad versionTexten nedan är en inofficiell sammanställning med ändringar införda till och med TSFS 2025:82. Grundförfattningen och ändringsförfattningarna är de officiella texterna. Visa grundförfattningen i ursprunglig lydelse.

Bemyndigande

1 §

Dessa föreskrifter gäller för 1. certifikat, auktorisationer och behörighetsbevis som utfärdas av Transportstyrelsen och som inte omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1139 av den 4 juli 2018 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 2111/2005, (EG) nr 1008/2008, (EU) nr 996/2010, (EU) nr 376/2014 och direktiv 2014/30/EU och 2014/53/EU, samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 552/2004 och (EG) nr 216/2008 och rådets förordning (EEG) nr 3922/91 och dess tillämpningsförordningar, och 2. auktorisationer för språkkontrollanter och för den som utför test för radiotelefonibehörighet. För vissa certifikat finns särskilda bestämmelser utöver bestämmelserna i dessa föreskrifter. (TSFS 2020:74)

Definitioner och förkortningar

2 §

I dessa föreskrifter avses med

AFIS (Aerodrome Flight Information Service, flyg-informationstjänst för flygplats) verksamhet med uppgift att bedriva flyginformationstjänst vid okontrollerad flygplats AFIS-personal personer som är behöriga att utföra flyginformationstjänst för flygplats

AMC (Acceptable Means of Compliance) godtagbara sätt att uppfylla kraven auktorisation tillstånd som ger de befogenheter som framgår av handlingen i fråga behörighet tillstånd som är en del av certifikatet och som anger specifika villkor, rättigheter eller begränsningar för certifikatet; tillståndet kan antingen vara angivet på certifikatet eller vara knutet till det på annat sätt behörighetsbevis av luftfartsmyndighet utfärdat godkännande att utöva viss tjänst elevtillstånd behörighetshandling som visar att vissa krav för att få delta i viss luftfartsutbildning är uppfyllda FIS (Flight Information Service) verksamhet med uppgift att lämna information och upplysningar av betydelse för luftfartens säkerhet och effektivitet (TSFS

2025:82)

flygdagbok personlig dagbok där uppgifter om utbildningar, flygningar, tid i simulerade hjälpmedel och luftfartyg redovisas flygplan luftfartyg tyngre än luften, som framdrivs av en kraftkälla och som får sin lyftkraft under flygning huvudsakligen genom luftens reaktioner mot ytor, vilka förblir fasta under givna flygtillstånd och som inte definieras som ultralätta flygplan flygskola organisation som har Transportstyrelsens tillstånd att bedriva utbildning för flygcertifikat och behörigheter knutna till flygcertifikat flygtid den totala tiden räknat från det att ett luftfartyg bringas i rörelse i avsikt att starta till dess det efter flygning bringats att stanna (TSFS 2021:23) flygtid i den totala tiden räknad från det att helikopterns helikopter rotorer börjar röra sig till det att helikoptern står stilla efter flygning och rotorerna har stannat flygtid i segel- den totala tiden räknat från det att ett segelflygplan flygplan börjar röra sig längs sin startrullsträcka till dess att det efter flygning bringats att stanna (TSFS 2021:23) flygtid i varm- den totala tiden räknat från det att luftfartyget lämnar luftsballong/- marken vid flygningens början till dess att den står varmluftsskepp stilla på marken efter flygningen förlängning förnyelse under giltighetstiden

förnyelse administrativ åtgärd som vidtas efter det att en behörighet eller ett godkännande har upphört att gälla och som förnyar befogenheterna enligt behörigheten eller godkännandet för ytterligare en angiven tidsperiod som följer efter det att angivna krav har uppfyllts; det kan t.ex. röra en förnyelse av en behörighet eller ett godkännande (TSFS 2021:23) GM (Guidance Material) vägledande material helikopter luftfartyg tyngre än luften, som får lyftkraft under flygning genom luftens reaktion mot en eller flera motordrivna rotorer ICAO (International Civil Aviation Organization) internationella civila luftfartsorganisationen (TSFS 2021:23) ICAO AELTS (ICAO´s Aviation English Language Test Service) service som identifierar och erkänner de språktester som uppfyller ICAO:s krav klass av luftfartyg typer av luftfartyg som i certifikat- och utbildningshänseende är sammanförda och som är likvärdiga kompetens- uppvisande av färdigheter för att förlänga eller förnya kontroll behörigheter, inbegripet sådana muntliga prov som kan krävas kontrollant person som är auktoriserad av en luftfartsmyndighet att genomföra prov eller kompetenskontroll för certifikat,

behörighetsbevis, behörigheter och auktorisationer

luftfartyg anordning som kan få bärkraft i atmosfären genom luftens reaktioner med undantag av dess reaktioner mot jordytan nationellt lätt flygplan som inte är ett obemannat eller ett nationellt flygplan (NLF) ultralätt flygplan och som har högst två sittplatser, en mätbar stallfart eller en minimal konstant flyghastighet i landningskonfiguration som inte överstiger 45 knop CAS samt, när det gäller flygplan som inte är avsedda att användas på vatten, en MTOM på högst 600 kg, eller, när det gäller flygplan som är avsedda att användas på vatten, en MTOM på högst 650 kg

(TSFS 2021:23)

nationell lätt helikopter som inte är en obemannad eller en nationell helikopter (NLH) ultralätt helikopter och som har högst två sittplatser samt, när det gäller helikoptrar som inte är avsedda att användas på vatten, en MTOM på högst 600 kg, eller, när det gäller helikoptrar som är avsedda att användas på vatten, en MTOM på högst 650 kg (TSFS 2021:23)

nationellt lätt ett luftfartyg som är antingen ett nationellt lätt luftfartyg (NLL) flygplan (NLF), en nationell lätt helikopter (NLH) eller ett nationellt lätt segelflygplan (NLS) (TSFS

2021:23)

nationellt lätt segelflygplan eller motordrivet segelflygplan som inte segelflygplan är ett obemannat eller ett nationellt ultralätt segelflyg- (NLS) plan eller nationellt ultralätt motordrivet segelflygplan, och som har högst två sittplatser samt en MTOM på högst 600 kg, och som delas in i klass NLS-S för segelflygplan, klass NLS-SLG för självstartande motordrivna segelflygplan, klass NLS-SSG för segelflygplan med hjälpmotor och klass NLS- TMG för turmotorsegelflygplan (TSFS 2021:23)

nationellt ultralätt bemannat luftfartyg som har högst två sittplatser och flygplan (NUF) 1. vars MTOM inte överstiger 300 kg för ensitsiga varianter eller 450 kg för tvåsitsiga, 2. vars MTOM, ifråga om amfibieflygplan (NUF), sjöflygplan (NUF), får utökas med 30 kg för ensitsiga varianter och 45 kg för tvåsitsiga, 3. som vid sin MTOM har en mätbar stallfart eller en minimal konstant flyghastighet i landningskonfiguration som inte överstiger 35 knop CAS, 4. som delas in i klass UL-A för flygplan som manövreras helt eller delvis med tyngdpunktsförflyttning, och klass UL-B för flygplan som manövreras helt med roder- eller spoilerstyrning, 5. vars MTOM, ifråga om gyroplan, inte överstiger 600 kg. För ovan angivna kategorier av luftfartyg, utom gyroplan, med monterade fallskärmssystem som kan bära hela luftfartyget kan MTOM utökas med ytterligare 15 kg för ensitsiga varianter och 25 kg för tvåsitsiga. Om ett amfibieflygplan eller ett sjöflygplan används både som sjöflygplan och som landflygplan, måste det hålla sig inom den tillämpliga MTOMgränsen (TSFS 2021:23)

nationellt ultralätt bemannat luftfartyg som har högst två sittplatser och luftfartyg (NUL) 1. vars MTOM, ifråga om flygplan (NUF) och helikoptrar (NUH), inte överstiger 300 kg för ensitsiga varianter eller 450 kg för tvåsitsiga, 2. vars MTOM, ifråga om amfibieflygplan (NUF), sjöflygplan (NUF) och sjöhelikoptrar (NUH), får utökas med 30 kg för ensitsiga varianter och 45 kg för tvåsitsiga, 3. som, ifråga om flygplan (NUF), vid sin MTOM har en mätbar stallfart eller en minimal konstant flyghastighet i landningskonfiguration som inte överstiger 35 knop CAS, 4. som, ifråga om flygplan (NUF), delas in i klass UL-A för flygplan som manövreras helt eller delvis med tyngdpunktsförflyttning, och klass UL-B för flygplan som manövreras helt med roder- eller spoilerstyrning, 5. vars MTOM, ifråga om segelflygplan (NUS), inte överstiger 250 kg för ensitsiga varianter eller 400 kg för tvåsitsiga, och ifråga om motordrivna segelflygplan (NUS), inte överstiger 300 kg för ensitsiga varianter eller 450 kg för tvåsitsiga, 6. som, ifråga om segelflygplan och motordrivna segelflygplan (NUS), delas in i klass NUS-S för segelflygplan, klass NUS-SLG för självstartande motordrivna segelflygplan, NUS-SSG för segelflygplan med hjälpmotor och NUS-TMG för turmotorsegelflygplan 7. vars MTOM, ifråga om gyroplan, inte överstiger 600 kg. För ovan angivna kategorier av luftfartyg, utom gyroplan, med monterade fallskärmssystem som kan bära hela luftfartyget kan MTOM utökas med ytterligare 15 kg för ensitsiga varianter och 25 kg för tvåsitsiga. Om ett amfibieflygplan eller ett sjöflygplan används både som sjöflygplan och som landflygplan, måste det hålla sig inom den tillämpliga MTOMgränsen. Om en sjöhelikopter används både som sjöhelikopter och som landhelikopter, måste den hålla sig inom den tillämpliga MTOM-gränsen (TSFS 2021:23)

nationellt ultralätt bemannat luftfartyg som har högst två sittplatser och segelflygplan 1. vars MTOM, ifråga om segelflygplan (NUS), (NUS) inte överstiger 250 kg för ensitsiga varianter eller 400 kg för tvåsitsiga, och ifråga om motordrivna segelflygplan (NUS), inte överstiger 300 kg för ensitsiga varianter eller 450 kg för tvåsitsiga, 2. som, ifråga om segelflygplan och motordrivna segelflygplan (NUS), delas in i klass NUS-S för segelflygplan, klass NUS-SLG för självstartande motordrivna segelflygplan, NUS-SSG för segelflygplan med hjälpmotor och NUS-TMG för turmotorsegelflygplan För ovan angivna kategorier av luftfartyg med monterade fallskärmssystem som kan bära hela luftfartyget kan MTOM utökas med ytterligare 15 kg för ensitsiga varianter och 25 kg för tvåsitsiga (TSFS

2021:23)

PC (Proficiency Check) kompetenskontroll pilot behörig person med uppgift att föra luftfartyg segelflygplan luftfartyg som är tyngre än luft och som vid flygning får sin lyftkraft från luftens dynamiska reaktion mot dess fasta lyftytor; det är inte beroende av en motor för friflygning (TSFS 2021:23) skillnads- utbildning som genomförs på en annan typ eller utbildning variant av luftfartyg som är införd i certifikatinnehavarens certifikat eller flygdagbok och som dokumenteras i flygdagboken språkbehörighet en anteckning i ett certifikat som anger språknivå och giltighetstid för det språk som används i radiotelefoni språknivå 1–6 enligt mom. 1.2.9 i kap. 1 i ICAO:s annex 1 typ av luftfartyg luftfartyg av samma grundkonstruktion, vilket även innefattar modifieringar som inte medför förändringar i handhavande, flygegenskaper eller flygbesättning UL-certifikat pilotcertifikat som kan omfatta nationellt lätt luftfartyg (NLL) och nationellt ultralätt luftfartyg (NUL)

(TSFS 2021:23)

varmluftsballong/ luftfartyg vars hölje innehåller uppvärmd luft

varmluftsskepp

variant av luft- luftfartyg med vissa karakteristika som särskiljer det fartyg från andra luftfartyg av samma typ

(TSFS 2025:82)

Krav på certifikat, auktorisation eller behörighetsbevis

3 §

Den som tjänstgör som pilot eller flygmaskinist på ett luftfartyg som omfattas av dessa föreskrifter eller som flygtekniker ska inneha ett för tjänsten gällande certifikat samt i förekommande fall giltiga behörigheter som är utfärdade eller godkända av Transportstyrelsen. För luftfartyg som omfattas av bilaga I till förordning (EU) 2018/1139 och civilt registrerade statsluftfartyg krävs ett flygcertifikat och behörigheter som uppfyller samma krav som framgår av kommissionens förordning (EU) nr 1178/2011 av den 3 november 2011 om tekniska krav och administrativa förfaranden avseende flygande personal inom den civila luftfarten i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008 samt en tillhörande bilaga utfärdad av Transportstyrelsen. De krav som gäller för flygning med nationellt lätt luftfartyg (NLL) och nationellt ultralätt luftfartyg (NUL) framgår av Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2021:26) om UL-certifikat. De krav som gäller för flygning med före detta militära komplexa luftfartyg framgår av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2024:43) om certifikat och utbildning för före detta militära komplexa luftfartyg. En bilaga för luftfartyg enligt bilaga I ska utfärdas och förnyas med en längsta giltighetstid av 10 år. Tillhörande klassbehörighet eller typbehörighet ska utfärdas med samma giltighetstid som framgår av förordning (EU) nr 1178/2011, kommissionens förordning (EU) 2018/395 av den 13 mars 2018 om detaljerade regler för ballongverksamhet enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008 eller kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1976 av den 14 december 2018 om detaljerade regler för segelflygverksamhet enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1139. För piloter som tidigare fått behörigheter för luftfartyg enligt bilaga I utfärdade genom anteckning i flygdagbok, ska en bilaga enligt tredje stycket utfärdas i samband med nästa certifikatåtgärd. (TSFS 2024:44)

4 §

Den som tjänstgör som fallskärmstekniker, AFIS- eller FIS-personal ska inneha behörighetsbevis som är utfärdat av Transportstyrelsen. (TSFS

2025:82)

5 §

Den som framför ett luftfartyg på marken och som inte innehar något pilot- eller flygmaskinistcertifikat ska inneha ett flygteknikercertifikat med behörighet att taxa den aktuella typen av luftfartyg eller en certifieringsauktorisation med den aktuella taxningsbehörigheten införd och utfärdad av en godkänd underhållsorganisation eller av ägaren eller brukaren till luftfartyget.

6 §

Den som genomgår utbildning och prov för att få ett certifikat eller ett behörighetsbevis får utföra en sådan tjänst som utbildningen avser utan att inneha certifikat eller behörighet för tjänsten. Detta förutsätter i vissa fall innehav av elevtillstånd, behörighetsbevis för AFIS- eller FIS-elev eller ensamflygarbevis. (TSFS 2025:82)

7 §

Den som utför språktest och test för radiotelefonibehörigheter, ska inneha en auktorisation som är utfärdad eller godkänd av Transportstyrelsen.

Den som är auktoriserad i ett EU-land och som omfattas av förordning (EU) nr 1178/2011 är godkända att göra språktestet på engelska.

Teoriprov som rör flygcertifikat och certifikat för flygtekniker

7a §

Den som ansöker om flygcertifikat, certifikat för flygtekniker eller tillhörande behörigheter som kräver teoriprov ska visa att han eller hon har förvärvat tillräckliga teoretiska kunskaper genom teoriprov. Före teoriprovet ska provdeltagaren skriftligen försäkra på heder och samvete att han eller hon inte kommer att använda otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt vilseleda vid provet. Tillåtna hjälpmedel är sådana som provförrättaren tillhandahåller eller godkänner. (TSFS 2024:60)

7b §

Provdeltagaren ska placera sina personliga tillhörigheter på anvisad plats. Mobiltelefon och annan otillåten teknisk utrustning ska vara avstängd under provet och förvaras bland personliga tillhörigheter. (TSFS 2024:60)

7c §

Följande omständigheter utgör hinder för teoriprov: 1. Provdeltagaren kommer inte i tid till provet. 2. Provdeltagaren har inte lämnat försäkran enligt 7 a §. 3. Provdeltagaren följer inte det som framgår av 7 b §. 4. Provdeltagaren kan inte identifiera sig. 5. Provdeltagaren använder otillåtna hjälpmedel eller försöker på annat sätt vilseleda vid provet. 6. Provdeltagaren bör på grund av någon annan omständighet inte genomgå provet.

Allmänna råd

Exempel på omständighet som innebär att provdeltagaren inte bör genomgå provet är att provdeltagaren gör sig skyldig till våld eller hot om våld mot provförrättaren eller annan befattningshavare, eller uppträder bråkigt eller störande vid provet så att det inte kan

genomföras på föreskrivet sätt. (TSFS 2024:60)

Kontrollanter

8 §

En kontrollant är endast godkänd att förrätta prov och tester på innehavare av svenska flygcertifikat och behörighetsbevis under förutsättning att kontrollantens auktorisation och flygcertifikat eller behörighetsbevis har utfärdats av en och samma stat.

8a §

Om den sökande prövas i en enpilotsbesättning i luftfartyget, ska kontrollanten vara befälhavare under flygprovet om inget annat skriftligen har överenskommits mellan sökanden och kontrollanten. Om den sökande prövas i flerpilotsbesättning, ska en behörig typinstruktör vara befälhavare om flygprovet sker i ett luftfartyg, även om sökanden prövas i befälhavarfunktion. (TSFS 2018:16)

Elevtillstånd

9 §

Den som vill utbilda sig för att erhålla ett certifikat eller ett behörighetsbevis för vilket medicinskt intyg krävs enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TFSF 2013:14) om medicinska undersökningar m.m., ska inneha ett elevtillstånd som är utfärdat av Transportstyrelsen. Elevtillstånd krävs dock inte för den som innehar ett gällande certifikat eller en AFIS- eller FIS-behörighet som har utfärdats eller godkänts av Transportstyrelsen. (TSFS2025:82)

10 §

Ett elevtillstånd ska vara gällande vid varje ensamflygning och vid certifikatprov om inte annat anges i serie PEL/FSTD i Transportstyrelsens föreskrifter.

11 §

För att ett elevtillstånd ska kunna utfärdas, förnyas eller förlängas ska sökanden ha genomgått de medicinska undersökningar som krävs och ha visat sig uppfylla gällande medicinska krav för det aktuella certifikatet eller behörighetsbeviset. Vidare ska sökanden anses lämplig enligt de krav som framgår av luftfartslagen (2010:500). (TSFS 2018:16)

12 §

En ansökan om ett elevtillstånd ska lämnas på en av Transportstyrelsen för ändamålet fastställd blankett. Om svenskt personnummer saknas ska personbevis eller kopia av pass bifogas ansökan.

Allmänna villkor för utfärdande eller förnyelse av certifikat eller behörighetsbevis

Certifikat och behörighetsbevis

13 §

För att ett certifikat ska kunna utfärdas, förnyas eller förlängas ska sökanden uppfylla kraven för elevtillstånd om så krävs och i förekommande fall inneha ett giltigt medicinskt intyg och språkbehörighet. Motsvarande gäller för ett behörighetsbevis som ska utfärdas, förnyas eller förlängs. Vid en ansökan om certifikat för flygtekniker ska ett personbevis eller kopia av pass endast bifogas i de fall då personen saknar svenskt personnummer eller inte innehar ett annat gällande certifikat utfärdat av Transportstyrelsen.

(TSFS 2018:16)

14 §

Om giltighetstiden för ett certifikat har gått ut krävs ett elevtillstånd för förnyelse endast om ensamflygning ska utföras i samband med eventuell kompletterande utbildning.

15 §

En ansökan om utfärdande eller förnyelse av certifikat eller behörighetsbevis ska lämnas till Transportstyrelsen på en för ändamålet fastställd blankett.

Tillgodoräknande av militär flygförarutbildning

16 §

En sökande som har genomgått militär teoretisk och praktisk flygförarutbildning med godkänt resultat, motsvarande kraven för respektive certifikat och behörighet, ska genomgå teoretisk och praktisk utbildning vid en godkänd flygskola för aktuellt certifikat eller behörighet. Utbildningen

får förkortas efter skolchefens bedömning. Sökanden ska även avlägga teoretiska prov och flygprov på det sätt som Transportstyrelsen har godkänt.

(TSFS 2018:16)

Radiotelefonibehörighet och språkkrav

17 §

För att en certifikatinnehavare eller en innehavare av behörighetsbevis för AFIS eller FIS ska få använda radiotelefoni på marken eller ombord på luftfartyg krävs en radiotelefonibehörighet. För att få en radiotelefonibehörighet ska ett prov avläggas inför Transportstyrelsen eller inför kontrollant utsedd av Transportstyrelsen. (TSFS 2025:82)

18 §

En innehavare av ett flygmaskinistcertifikat eller en innehavare av behörighet för AFIS eller FIS med radiotelefonibehörighet ska uppfylla ett allmänt språkkrav på språknivå 4 för att få använda flygradio. Språkkravet uppfylls genom att innehavaren avlägger ett godkänt prov. Provet består av sex moment enligt bilagan. Det lägsta provresultatet avgör språknivån. Följande gäller för respektive språknivå: 1. Språknivå 1 till 3 – provet är underkänt och flygradio får inte användas på det aktuella språket. 2. Språknivå 4 – ett nytt språkprov ska genomföras inom 4 år utom för innehavare av behörighetsbevis för AFIS där ett nytt språkprov ska genomföras inom 3 år. Genomfört prov med godkänt resultat förlänger språkbehörigheten med 4 år, respektive 3 år för innehavare av behörighetsbevis för AFIS, räknat från sista dagen i den månad då provet genomförts. 3. Språknivå 5 – ett nytt språkprov ska genomföras inom 6 år. Genomfört prov med godkänt resultat förlänger språkbehörigheten med 6 år räknat från sista dagen i den månad då provet genomförts. 4. Språknivå 6 – inget nytt språkprov krävs. Språkkravet gäller inte för innehavare av UL-certifikat. (TSFS 2025:82)

19 §

har upphävts genom (TSFS 2018:16).

20 §

För att få, förnya eller förlänga en språkbehörighet ska ett prov avläggas vid Transportstyrelsen eller inför en person som innehar en auktorisation för detta. Auktorisationen ska vara utfärdad eller godkänd av Transportstyrelsen. (TSFS 2018:16)

21 §

Den som ansöker om en auktorisation för att få utföra språkbehörighetstester ska 1. göra ett prov och där uppnå minst språknivå 6 i engelska respektive språknivå 6 i svenska, och 2. med godkänt resultat genomgå en utbildning som är anordnad eller godkänd av Transportstyrelsen. Provet i punkt 1 ska göras inför Transportstyrelsen eller inför en av Transportstyrelsen auktoriserad person. Den auktoriserade personens språkbehörighet ska vara på nivå 6 i engelska och svenska. Språkkontrollanten ska se till att språkbehörighetstester genomförs enligt tillämpliga bestämmelser i:

1. ICAO Doc 9835 – Manual on the Implementation of ICAO Language Proficiency Requirements, 2nd edition. 2. Bilaga I (Del FCL) till kommissionens förordning (EU) nr 1178/2011 av den 3 november 2011 om tekniska krav och admini-strativa förfaranden avseende flygande personal inom den civila luftfarten i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008. 3. Bilaga I (Del ATCO) till kommissionens förordning (EU) 2015/340 av den 20 februari 2015 om tekniska krav och administrativa förfaranden avseende flygledarcertifikat samt andra certifikat och intyg enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008, ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 923/2012 och upphävande av kommissionens förordning (EU) nr 805/2011. 4. Bilaga IV (Del-ADR.OPS) till kommissionens förordning (EU) nr 139/2014 av den 12 februari 2014 om krav och administrativa rutiner för flygplatser enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008. (TSFS 2024:44)

22 §

För att erhålla ett flygmaskinistcertifikat med radiotelefonibehörighet ska ett godkänt språkprov avläggas på svenska och/eller engelska. För att språkbehörigheten ska gälla internationellt ska provet avläggas på engelska. För att erhålla ett behörighetsbevis för AFIS eller FIS med radiotelefonibehörighet ska godkända språkprov avläggas på engelska och svenska. Språkprov som uppnått status ”conforms” genom ICAO AELTS är godkända att användas.(TSFS 2025:82)

23 §

En sökande som genomgår utbildning ska inneha ett interimistiskt intyg för radiotelefonibehörighet innan flygradio får användas utan övervakning av en lärare eller en instruktör. För att få ett interimistiskt intyg ska sökanden avlägga ett godkänt prov inför en ansvarig utbildare som utfärdar intyget.

Allmänna skyldigheter för innehavare av certifikat eller behörighetsbevis

24 §

Innehavaren av ett certifikat eller behörighetsbevis ska hålla sig underrättad om de förändringar i och tillägg till gällande föreskrifter för civil luftfart som har betydelse för den tjänst som certifikatet eller behörighetsbeviset berättigar till.

25 §

Innehavaren får inte utöva de befogenheter som certifikatet eller behörighetsbeviset avser, om innehavaren är medveten om en sådan förändring i sitt hälsotillstånd som innebär att befogenheterna inte kan utövas på ett säkert sätt. Motsvarande gäller i tillämpliga delar även en innehavare av ett elevtillstånd.

26 §

En innehavare av ett certifikat eller behörighetsbevis får inte utöva de befogenheter som certifikatet med eventuella behörigheter avser, om innehavaren genom en underkänd kompetenskontroll eller på något annat sätt

har blivit medveten om en sådan förändring i sin standard som innebär att befogenheterna inte kan utövas på ett säkert sätt.

27 §

En innehavare av ett certifikat ska före flygning sätta sig in i de skillnader som kan finnas mellan den aktuella luftfartygsindividen och tidigare flugna individer av samma klass, typ eller variant. (TSFS 2018:16)

28 §

Innan en innehavare av ett certifikat får föra en ny klass, grupp eller typ av luftfartyg, ska utbildning ha genomförts och godkänt prov ha avlagts. I vissa fall kan skillnadsutbildning krävas mellan olika klasser, typer eller varianter av luftfartyg. (TSFS 2018:16)

29 §

Certifikat, behörighetsbevis, legitimation och medicinska intyg ska medföras under flygning och uppvisas på begäran. Även en flygdagbok ska medföras, när så behövs, för att styrka en viss behörighet.

Krav för luftfartyg enligt bilaga I till förordning (EU) 2018/1139

Utfärdande

29a §

All utbildning för behörighet att flyga luftfartyg enligt bilaga I till förordning (EU) 2018/1139 ska följa samma krav som framgår av förordning (EU) nr 1178/2011, kommissionens förordning (EU) 2018/395 av den 13 mars 2018 om detaljerade regler för ballongverksamhet enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008 eller kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1976 av den 14 december 2018 om detaljerade regler för segel-flygverksamhet enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1139 beroende på vilken förordning som är tillämplig för relevant kategori av luftfartyg. Vid utbildning för flygning med nationellt lätt luftfartyg (NLL) och nationellt ultralätt luftfartyg (NUL) gäller dock bestämmelserna i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2021:26) om UL-certifikat. Vid utbildning för flygning med före detta militära komplexa luftfartyg gäller Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2024:43) om certifikat och utbildning för före detta militära komplexa luftfartyg. (TSFS

2024:44)

Segelflygplan

29b §

För att få framföra ett segelflygplan enligt bilaga I till förordning (EU) 2018/1139 ska piloten uppfylla de krav på aktuell erfarenhet som framgår av genomförandeförordning (EU) 2018/1976. (TSFS 2020:74)

Ballong

29c §

För att få framföra en ballong enligt bilaga I till förordning (EU) 2018/1139 ska piloten uppfylla kraven på aktuell erfarenhet som framgår av förordning (EU) 2018/395. (TSFS 2020:74)

Flygplan och helikopter

29d §

För att få vara behörig som pilot på en klass av flygplan, typ av flygplan eller typ av helikopter enligt bilaga I till förordning (EU) 2018/1139 ska piloten uppfylla samma krav för förnyelse eller förlängning av klassbehörighet eller typbehörighet som framgår av förordning (EU) nr 1178/2011. Vid verksamhet med nationellt lätt luftfartyg (NLL) och nationellt ultralätt luftfartyg (NUL) gäller dock bestämmelserna i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2021:26) om UL-certifikat. Vid verksamhet med före detta militära komplexa luftfartyg gäller Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2024:43) om certifikat och utbildning för före detta militära komplexa luftfartyg. (TSFS

2024:44)

30 §

har upphävts genom (TSFS 2020:74).

31 §

har upphävts genom (TSFS 2020:74).

Flygning med passagerare

32 §

Vid flygning med luftfartyg enligt bilaga I till förordning (EU) 2018/1139 får passagerare medföras endast om piloten uppfyller motsvarande krav för att ta med passagerare som framgår av förordning (EU) nr 1178/2011, förordning (EU) nr 2018/395 eller genomförandeförordning (EU) nr 2018/1976, beroende på vilken förordning som är tillämplig för relevant kategori av luftfartyg. (TSFS 2020:74)

33 §

har upphävts genom (TSFS 2020:74).

34 §

All flygtid och kompetenskontroll på ett luftfartyg som omfattas av förordning (EU) nr 1178/2011 får tillgodoräknas vid förlängning eller förnyelse av behörighet för motsvarande klass eller typ av luftfartyg enligt bilaga I. (TSFS 2020:74)

Flygtidsberäkning

35 §

Flygtid ska beräknas på samma sätt som framgår av förordning (EU) nr 1178/2011 och tillhörande AMC och GM. (TSFS 2018:16)

Flygdagbok

36 §

Piloter ska föra in uppgifter om samtliga flygningar som utförts i en flygdagbok. En elektronisk loggbok kan användas om flygtidsuppgifterna skrivs ut och signeras av piloten när uppgifterna måste uppvisas. Flygdagbok ska föras på samma sätt som anges i förordning (EU) nr 1178/2011 och tillhörande AMC och GM. (TSFS 2020:74)

36a §

Flygbolag kan erhålla godkännande av Transportstyrelsen att elektroniskt logga flygtid för bolagets piloter. Flygtiden ska i dessa fall ha utförts som kommersiell lufttransport. Flygbolaget ska då också ha ett

system som omhändertar övrig information som ska skrivas in i flygdagboken. (TSFS 2020:74)

Undantag

37 §

Transportstyrelsen kan medge undantag från dessa föreskrifter.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna författning träder i kraft den 8 april 2013 då – Luftfartsstyrelsens föreskrifter (LFS 2008:1) om allmänna bestämmelser för certifikat, auktorisationer och behörighetsbevis, – Luftfartsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (LFS 2008:9) om flygskolor, certifikat, behörigheter och auktorisationer för flygplan, samt – Luftfartsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (LFS 2008:31) om flygskolor, certifikat, behörigheter och auktorisationer för helikopter ska upphöra att gälla. 2. Bestämmelserna i Luftfartsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (LFS 2008:9) om flygskolor, certifikat, behörigheter och auktorisationer för flygplan och Luftfartsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (LFS 2008:31) om flygskolor, certifikat, behörigheter och auktorisationer för helikopter ska dock fortfarande gälla för certifikat som omfattas av artikel 12.4 i förordning (EU) nr 1178/2011. 3. Certifikat, auktorisationer och behörighetsbevis som utfärdats enligt äldre föreskrifter gäller fortfarande för den giltighetstid som framgår av respektive handling.

TSFS 2018:16

Denna författning träder i kraft den 8 april 2018.

TSFS 2020:74

Denna författning träder i kraft den 8 december 2020.

TSFS 2021:23

Denna författning träder i kraft den 9 april 2021.

TSFS 2024:44

Denna författning träder i kraft den 1 oktober 2024.

TSFS 2024:60

Denna författning träder i kraft den 1 december 2024.

TSFS 2025:82

Denna författning träder i kraft den 15 januari 2026.

Bilaga

Bilaga. Bedömningsskala för språkkompetens

e ed n er. r ler ner m ick å on fö na tt. r ästa ch r p ra sä ktio ati ett i n slig ara å gt ra ge et situ än ala o ala sig sv p pli

tera a rb rb h m Inte In lätth all Är k ve ve oc de läm

ng r ns är ha de stan era v ch ya n an a n en nä o r. m ud else gå i ga lla de else m kl else m kt re sa in kli na rstå rstå no rre a h rstå rå ltu ill

Fö Fö ge ko all oc fö sp ku sk

ra r ett - p- h il- - ch å rd . fö erse att p oc tt. st ex läm tals r o nv r o ör na er kopp de gt en t. nt m re rhet ra t f nd ko en rli t sä å eto t. ta sa r. kt, kö tals lfö n tu ig rie de pn b go vä a ga gå on m

Ta Ka in na led Va flö up effe att nå An sp lig mar sa lin

er vt n- r u- nta ts ck m ka t ä ch ns d kti rt ka t, de rä m de t o till tio ch ffe lbe be sk et ko sto ra at örrå rrå o e vä o n. rrå ati . th tt tt se ss ersa fö ra ch fö m dd ak e tal ne an pa nv ån rdf r a io

O Ord bre ex fö nice om an ta o äm Ord id ny an ko niv

r r ga ve ne . a ch g- de ö h a ch pli en - de sk yg örs av tio en oll oc ra r. ta r o nd tisk r o ati vg nk gift gå e ce de gsb ntr ru gs an m ure r läm m nd ma ure na in r a kfu ä pp ko g pli in uktur m kt ga m kt lev de rå m r u no d de m gg en en Str Re gra stru m na sp so fö Ge go bå läg ko gra stru m by

- - n ia m rts , er d so n na a de ng tan else an ell e ftfa ka to en ni äs ess ka d n in rstå d t k er ns ål er /eller ett lu eto la n. m ch r n m ell re m ch he . fö åv l nd so b o tu na stö p ers ta vä t o al etar i nsc n rig en en ra tala riatio rstå tm o od gio

Ut An lek utt arb bra fö Uttal, ry tio ald äv ev va av m re va

t 6

å per

Niv Ex

Bilaga

- h el oc -

ner ed lan ss

ata . r- el ly tt. om m h tt kv va e sä ktio är r fö de ati et oc ra n på vt nd n , a rm re n kti are ra ntera lla re Inte fo

Sv ba in Ha hå tala na effe

h r ta g tt t - oc nä ter /- er - kre la n kli n, r e . tt är de kt d ch en rå lle n- e rian ell n on ne lls tio ra pp är sp e else n em k etsre m orre stä ka ce hä rlo va al) else n rstå ter o kt a, ä n on tal r g t k pli pli tat fö fö utt m arb de re r e ati lek rstå rstå rre lle h m m än lse n tal ia er m fö gister.

Fö Fö ko gä sa oc tera oftas tala in ko ko situ ov de Ka an (d ell re

t ra nta - sk r p-

ka rd sig re nd op hi ilisti a kö ch be te o att äl att nd ga ar o be en st rhet a v m talsk de m r in ör en vä pli t o m åg m n t f å an r. lfö en kt. tals sa o ne de n rm gå lativ riera pn läm m h ga

Ta

Fö in re tala äm va flö up effe Ka av sa oc lin

er vt ch t r - - ats ck ra t ä d kti - ett t o m rä on riv srik de ice å en de io ch en k de sk et effe un ch ng id örrå rrå o a, - ra n. m r p kv rrå th tt m em gå d fö dd g m ta o ets ga fö t. ak ne r o nse m rdf r a m late tt. lan

O Ord bre ex fö kom om sa kre arb re äm Gö nin ko fra sä Ord ib tisk

h er. od de å oc ad g e å d bå m r de a gn p a en er nd de ch de ra en ra sk yg ra sk l so n. öv ga r o r sig r m nd gå ll ce ati ce ati r fe hi lse m läg ure gsb ke ure pli m in pli m d de uktur nd m kt m kt no ntro m rsö m pstå ty en lan

Str Ge ko gru ko gra stru m Fö ko gra stru up ib be

en å-

tm r äv p n. ra ns n , ry stö re se va er ng n el n ell riatio ni tio tala ka ål va na rstå a av eto e m la l to fö b ess na ta in n ad ers h d rk Ut lla od gio

Uttal, oc sä om ve m re

5

d

ga å id

Niv Utv

Bilaga

- h el oc -

ner ed lan ss

ata . r- el ly tt. om m h tt kv va e sä ktio är r fö de ati et oc ra n på vt nd n , a rm re n kti are ra ntera lla re Inte fo

Sv ba in Ha hå tala na effe

h r ta g tt t - oc nä ter /- er - kre la n kli n, r e . tt är de kt d ch en rå lle n- e rian ell n on ne lls tio ra pp är sp e else n em k etsre m orre stä ka ce hä rlo va al) else n rstå ter o kt a, ä n on tal r g t k pli pli tat fö fö utt m arb de re r e ati lek rstå rstå rre lle h m m än lse n tal ia er m fö gister.

Fö Fö ko gä sa oc tera oftas tala in ko ko situ ov de Ka an (d ell re

t ra nta - sk r p-

ka rd sig re nd op hi ilisti a kö ch be te o att äl att nd ga ar o be en st rhet a v m talsk de m r in ör en vä pli t o m åg m n t f å an r. lfö en kt. tals sa o ne de n rm gå lativ riera pn läm m h ga

Ta

Fö in re tala äm va flö up effe Ka av sa oc lin

er vt ch t r - - ats ck ra t ä d kti - ett t o m rä on riv srik de ice å en de io ch en k de sk et effe un ch ng id örrå rrå o a, - ra n. m r p kv rrå th tt m em gå d fö dd g m ta o ets ga fö t. ak ne r o nse m rdf r a m late tt. lan

O Ord bre ex fö kom om sa kre arb re äm Gö nin ko fra sä Ord ib tisk

h er. od de å oc ad g e å d bå m r de a gn p a en er nd de ch de ra en ra sk yg ra sk l so n. öv ga r o r sig r m nd gå ll ce ati ce ati r fe hi lse m läg ure gsb ke ure pli m in pli m d de uktur nd m kt m kt no ntro m rsö m pstå ty en lan

Str Ge ko gru ko gra stru m Fö ko gra stru up ib be

en å-

tm r äv p n. ra ns n , ry stö re se va er ng n el n ell riatio ni tio tala ka ål va na rstå a av eto e m la l to fö b ess na ta in n ad ers h d rk Ut lla od gio

Uttal, oc sä om ve m re

5

d

ga å id

Niv Utv

Bilaga

- i- - k- id el äl n a- . ner ata a- t v än ed t in pp pli v pp kv ne t- h rm u re m lig ktio är om lativ dra a o situ vis rlo de fo ch äm öru ck de n d in a r. gt ta fö ra , a in re o åll en i f ara

are ra h a. n eh ra ift nd h ne nli llrä än lse lan tth gb

Inte Sv ib ba oc tiv Ka ob tie rä sk kä oc sä tio Va oti ov de

- et n ll- t a d en ta - tio n ka tt ofta r d r ti lig ell ra as e pli em kre late dä ria ce r e else är rip on ck m n r g n va ds ä . rstå lle nd on eg ati ly pli e ne än fö ko hä else fö k etsre er t b are . else m iss tt g om kt a, ell nv tern arb ä a lig nd m a kli k else tat pp m rstå rstå rre h al m r in vä n rå n, nd än rlo m de ck ed

Fö Fö ko sa oc ra utt so rä fö an Ka m sp tio hä ov fö

n

en v ge - d

h a in llm n mu lan oc en ter eller r en fta t i etn e m n r ib ck ng r o he he rb ko ra ge g. dra . Utfy ä e ni m m ea v rhet ce r ä sa on rd rin nd pli hin nd du ksty kb kti lfö se vä use ek gsa n ati dso ra rå rå

Ta Pro sp fra an pa oläm Tv lån sp ka effe nik na stö

tt m s. en å r a o e d- te t. d na ög de ts ofta fö a, ad e- or ar ak d era ler in lig rm ka a m b h ng t s de är ic ter en fta en ch m el är oc fö yc ni de et lig un m n o o örrå rrå o sa eta ela d åls a l rå th ck m n, är m riv fö en kr tsr de sa fta ör ör dd ak rä m ne sk rdf m be ed än let da r o g df

O Ord bre ex till ko ge kon ar äm br gr va än Ä att om or

id e ad

nd a ch gn a- ofta

t- t- te allt ör ga sk r o yg n. ru on ati situ l st läg gsb s in lse m ure fö r k nd in ara ra Fe de uktur m kt en vid gb ne lle l. ty

Str Gru gra stru m er sä tio ro vä be

, - - as er

ng ell ria to rk tta ni va in ve ål ör ns de eto på la h ch re n. b n na fta f l ersm oc

ta tm o tio tala n r o else od gio

Ut Uttal, ry na av m re tio stö stå

ativ

per å å 3 ro

Niv Fö niv

Bilaga

r är r n l .

ne ä ch - til - en . ne en o da d tin ift tio tio m lig a ak än nsa en ak ig ksk

arstid gsa grä kla ru åls ter äss pli

Inter Sv lån ofta o m In be en m re

är l

n til de d m kta gt. ra else else de re sa dli nsa r so ty rstå rstå grä lera se alas h

Fö Fö be iso memo fra utt oc

e r ra - r v ed nd a fter . ce ta, m se rd fö de e or , m ko öra ng so ch äl et du ra au ord t k de en re p st ni ad leta o la v rh re pro ke nd de en nd lln tt ck tta nta dre lfö n lera ra h vä r a ry u ka yc an in

Ta Ka m iso memo ytt ofta fö m oc an utfy fö utt att m be

dd om v ch

o t s r a bre rd d de de åd estå o ra

rr nsa rrå de re

fö fö st b r.

grä rd da lera se

rd

O Be i o en iso memo fra

tt a e ch gg ast de sk r d av ra r o by nd la ati tu ll re ure gs nsa nk m r e in r. uk m kt grä ntro r e en de

Str Visa be ko pa memo gra stru m na

, ns er - - as ng re ria to rk ell tta ni va in ve tala ål n. de eto på v la h ch b n na fta else l t a ersm oc

tio rk n r o tm o od gio rstå

Utta Uttal, ry na sta m re tio stö fö

2

å

iv

n

å nd

Niv Gru

Ändringsförfattningar