Civilutskottets betänkande i anledning av dels propositionen 1974:1 i vad avser vissa anslag för budgetåret 1974/75 för bostadsbyggande m.m., dels propositionen 1974:5 med förslag till lag om ändring i förordningen (1960:77) angående byggnadsforskningsavgift, dels i dessa ämnen väckta motioner
Civilutskottets betänkande nr 14 år 1974
CU 1974:14
Nr 14
Civilutskottets betänkande i anledning av dels propositionen 1974:1 i vad avser vissa anslag för budgetåret 1974/75 för bostadsbyggande m.m., dels propositionen 1974:5 med förslag till lag om ändring i förordningen (1960:77) angående byggnadsforskningsavgift, dels i dessa ämnen väckta motioner.
Propositionerna
Kungl. Maj:t har i propositionen 1974:1 bilaga 14 (bostadsdepartementet) punkterna B 1 — B 2, B 5 — B 9 (s. 11 — 13, 17 — 45) och IV:11
(delvis) — IV:14 (s. 67 — 142) föreslagit riksdagen att
1. medge att sådan ersättning till kommuner som angivits i statsrådsprotokollet bestrids från anslaget Räntebidrag m. m.,
2. godkänna de ändringar i grunderna för förbättringslån, som förordats i statsrådsprotokollet, att gälla fr. o. m. den 1 juli 1974,
3. medge att räntefria förbättringslån beviljas med högst 130 000 000 kr. under vart och ett av åren 1974 och 1975,
4. bemyndiga Kungl. Maj:t att vid behov besluta om ökning av den
under 3 upptagna ramen för långivningen under år 1974,
5. medge att beslut om anordnings- och inventariebidrag samt lån för allmänna samlingslokaler under budgetåret 1974/75 meddelas inom en ram av 25 000 000 kr., varav högst 15 000 000 kr. får tas i anspråk för bidrag,
6. medge att den under 5 angivna ramen får överskridas om det behövs av sysselsättningsskäl,
7. medge att beslut om upprustningsbidrag och särskilda eftergifter av äldre lån meddelas inom en ram av 5 000 000 kr. under budgetåret 1974/75,
8. uttala sig för en bostadsbyggnadsplan för år 1974 med den omfattning och fördelning som förordats i statsrådsprotokollet,
9. medge att ramen för beviljande av bostadslån till nybyggnad under år 1974 fastställs till 8 375 000 m2 våningsyta, motsvarande ett beräknat antal lägenheter av 75 000 jämte lokaler som omfattas av låneunderlag och pantvärde för bostadslån,
10. medge att ramarna för bostadslån och byggnadstillstånd för nybyggnad under år 1974 får tas i anspråk för ombyggnads- och förbättringsverksamhet, i den mån de inte utnyttjas helt för sitt ändamål,
11. medge att ramen för beviljande av bostadslån till nybyggnad under vart och ett av åren 1975 och 1976 får samma omfattning som den under 9 föreslagna ramen för år 1974,
12. medge att av ramen för bostadslån för vart och ett av åren 1974— 1976 högst 20 000 m2 våningsyta får tas i anspråk för nybyggnad av
1 Riksdagen 1974. 19 sami. Nr 14
CU 1974:14
lokaler i äldre bostadsområden,
13. medge att Kungl. Maj:t meddelar bestämmelser om projektreserv för åren 1974 och 1975 i enlighet med vad som förordats i statsrådsprotokollet,
14. medge att beslut om bostadslån till nybyggnad meddelas intill ett belopp av 1 985 000 000 kr. under år 1974,
15. medge att beslut om bostadslån till ombyggnad samt räntebärande förbättringslån meddelas intill ett belopp av 240 000 000 kr. under vart och ett av åren 1974 och 1975,
16. bemyndiga Kungl. Maj:t att under de förutsättningar som angetts i statsrådsprotokollet besluta om utökning av de under 14 och 15 upptagna ramarna,
17. medge att långivningen avseende kostnader för outhyrda lägenheter får avse även hyresförluster uppkomna under år 1974,
18. godkänna vad i statsrådsprotokollet anförts om belåning av integrerade anläggningar för boendeservice,
19. bemyndiga Kungl. Maj:t att i särskilda fall medge fortsatt ränteoch amorteringsfrihet under viss tid beträffande vissa lån och delar av lån till studentbostadsföretag,
20. på driftbudgeten under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1974/75 anvisa
a. till Bostadsstyrelsen ett förslagsanslag av 13 989 000 kr.,
b. till Länsbostadsnämnderna ett förslagsanslag av 27 460 000 kr.,
c. till Räntebidrag m. m. ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.,
d. till Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. ett förslagsanslag av 195 000 000 kr.,
e. till Byggnadsforskning ett anslag av 9 000 000 kr.,
f. till Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.,
g. till Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.,
21. på kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder för budgetåret 1974/75 anvisa
a. till Lånefonden för bostadsbyggande ett investeringsanslag av 3 155 000 000 kr.,
b. till Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder ett investeringsanslag av 1 000 kr.,
c. till Lånefonden för kommunala markförvärv ett investeringsanslag av 125 000 000 kr.,
d. till Lånefonden för allmänna samlingslokaler ett investeringsanslag av 1 000 kr.
Kungl. Majit har vidare i propositionen 1974:5 föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i förordningen (1960:77) angående byggnadsforskningsavgift.
Frågor om bostadstillägg m. m. behandlas i socialutskottets betänkande SoU 1974:6. Vissa frågor om konsumentskydd vid köp av egnahem behandlas i lagutskottets betänkande LU 1974:8.
CU 1974:14
3 Motionerna
I detta sammanhang har utskottet behandlat motionerna 1974:
52 av herr Gustavsson i Eskilstuna (s) vari hemställs
A. att riksdagen ger Kungl. Maj:t till känna vad som i motionen anförts om handläggning av teknisk granskning före beslut om förbättringslån och bostadsanpassningsbidrag,
B. att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller att åtgärder vidtas för att möjliggöra utflyttning av denna granskning till förmedlingsorganen med samma verkan som nu gäller för bostadslån enligt KK 1967:552, § 39 och dess tillämpningsföreskrifter och anvisningar,
54 av herr Henmark (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos Kungl. Maj:t anhålla att en översyn görs av i motionen påtalade förhållanden,
93 av herr Bohman m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga — hemställs att riksdagen beslutar
e. att avslå Kungl. Maj:ts hemställan att till Lånefonden för kommunala markförvärv för budgetåret 1974/75 anvisa ett investeringsanslag av 125 000 000 kr.,
258 av herrar Hörberg (fp) och Jonsson i Alingsås (fp) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär en parlamentarisk utredning med representanter även från koloniträdgårdsintressenter och hyresgäster med uppgift att föreslå normer i olika avseenden för koloniträdgårdens förefintlighet i våra tätorter,
346 av herrar Östrand (s) och Westberg i Hofors (s) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär förslag till åtgärder i syfte att skydda konsumentintressen på bostadsmarknaden i enlighet med de riktlinjer som förordats i motionen,
578 av herr Fälldin m. fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga — hemställs att riksdagen beslutar
4. att låneunderlagsnivån för lån till ombyggnad av småhus som inte uppfyller kraven på varaktigt behov höjs från 25 000 kr. till 30 000 kr. frän den 1 juli 1974,
579 av herr Glimnér (c) och fru Karlsson (c) vari hemställs att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit anhåller om sådan ändring av kungörelse om förbättringslån att för förbättringslån som utgör räntefri stående del och som uppgår till högst 5 000 kr. säkerhet icke behöver ställas,
902 av herr Brännström m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om att åtgärder vidtas, som innebär en likvärdig låne- och kreditbedömning inom en och samma kommun,
908 av herr Lindkvist (s) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger Kungl. Majit till känna att reglerna om fördjupning av bostadslån för ombyggnad bör ändras i huvudsaklig överensstämmelse med vad i motionen anförts,
915 av herr Wachtmeister i Staffanstorp (m) och fru Sundberg (m) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om utredning och
1* Riksdagen 1974. 19 sami. Nr 14
CU 1974:14
förslag till förändring i lånebestämmelserna för enfamiljshus i enlighet med de riktlinjer som i motionen anförts,
916 av herr Wennerfors m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — hemställs
A. att riksdagen beslutar
1. att för år 1974 fastställa en bostadsbyggnadsplan för maximalt 80 000 lägenheter,
2. att ramen för bostadslån inom bostadsbyggnadsplanen förvart och ett av åren 1975 och 1976 fastställes till en våningsyta i m2 motsvarande maximalt 75 000 lägenheter,
3. att medge att ramarna för bostadslån och byggnadstillstånd för nybyggnad under år 1974 får tas i anspråk för ombyggnads- och förbättringsverksamhet i den mån de inte utnyttjas helt för sitt ändamål,
5. att räntan på amorteringspliktiga tilläggslån skall vara sex procent från 1 juli 1974,
6. att till Bostadsstyrelsen för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 13 000 000 kr.,
7. att till Länsbostadsnämnderna för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 25 460 000 kr.,
B. att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller
3. att en rationaliseringsutredning genomföres av länsbostadsnämndernas verksamhet,
C. att riksdagen med anledning av Kungl. Maj:ts anhållan om bemyndigande att kunna bevilja amorteringsfrihet för vissa studentbostadslån som sin mening uttalar att Kungl. Majit vid handläggning av dessa lånefrågor skall visa största möjliga återhållsamhet,
1161 av herr Adolfsson m. fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit hemställer om bestämmelser som gör det möjligt för ägare av grannfastighet att begära upprustning enligt bostadssaneringslagen av annan fastighet inom samma byggnadskvarter som inte uppfyller föreskriven standard, när bristen är till påtaglig olägenhet för övriga fastigheter i kvarteret,
2. att bestämmelser utfärdas om att saneringslagen i detta fall även skall vara tillämplig på fastighet som ägs av kommun eller av staten,
1163 av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c) och Gustavsson i Alvesta (c) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit begär att tillämpningsföreskrifterna till 6 § bostadslånekungörelsen måtte bli föremål för översyn i syfte att skapa bättre förutsättningar för statligt bostadslån vid byggande på landsbygden, samt att lantbruksnämndernas bedömning av det varaktiga behovet av bostaden inte skall ha jordbrukets rationaliseringskungörelse som utgångspunkt,
1164 av herr Gustavsson i Ängelholm (s) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos Kungl. Majit anhålla om sådan lagändring att elfirmor med mindre än fem anställda befrias från byggnadsforskningsavgift,
117Ö av herr Stjernström (c) vari hemställs att riksdagen måtte ge Kungl. Majit till känna att reglerna för bostadslån till jordbruksfastigheter
CU 1974:14
bör utformas i enlighet med vad som anförts i motionen,
1173 av herrar Åkerfeldt (c) och Mattsson i Skee (c) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna att räntefria stående förbättringslån om ursprungligen högst 4 000 kr., vilka beviljats även före den 1 juli 1972, genast får avskrivas,
1580 av herr Helén m. fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga — hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär
3. att låneunderlagsnivån för lån till ombyggnad av småhus som inte uppfyller kravet på varaktigt behov höjs från nuvarande 25 000 kronor till 30 000 kr.,
1583 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs
1. att riksdagen beslutar att till Lånefonden för kommunala markförvärv för budgetåret 1974/75 anvisa ett investeringsanslag på 210 milj. kr.,
2. att lånetiden för kommunala markförvärvslån fastställs till minst 15 år, varav de första 5 åren är amorteringsfria,
3. att tomträttslån, när marken bebyggs med statliga lån, utbetalas året efter det att preliminärt beslut om bostadslån meddelats,
1585 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari - med hänvisning till motiveringen i motionen 1974:1194 — föreslås att riksdagen beslutar att uttala sig för en ökad bostadsproduktion innebärande 100 000 lägenheter årligen under den närmaste treårsperioden,
1589 av herr Mattsson i Lane-Herrestad (c) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller att Kungl. Majrts föreskrifter av den 27 april 1973 utökas så att specialistrådgivning skall ske genom bostadsstyrelsens delegation för samlingslokaler på i motionen angivna grunder,
1594 av herr Wennerfors (m) vari hemställs att riksdagen beslutarom ett administrationsbidrag å 25 000 kr. till Svenska förbundet för koloniträdgårdar och fritidsbyar under budgetåret 1974/75.
Utskottet
Bostadslån
Bostadslån för nybyggnad utgår (6 § bostadslånekungörelsen) under förutsättning bl. a. att det kan antas föreligga ett varaktigt behov av de bostäder och lokaler till vilka hänsyn tas vid beräkning av låneunderlaget. Enligt bostadsstyrelsens anvisningar skall denna förutsättning bedömas med beaktande av bl. a. försörjningsmöjligheterna och befolkningsutvecklingen på längre sikt i orten, belägenhet i förhållande till allmän service, tomtens beskaffenhet m. m. Vidare skall konstaterad svårighet att sälja statsbelånade fastigheter beaktas.
Härtill knyter delvis an vad departementschefen anfört (s. 1 25) om att förekomsten av ett betydande antal tomma lägenheter i en ort eller region är en omständighet som bör beaktas ”vid fördelning av bostadsbyggnadsramar och turordning inom ramarna”.
Statsutskottet konstaterade (SU 1964:42) att bostadsmyndigheternas bedömning inte har till ändamål att allmänt styra lokaliseringen av
CU 1974:14
bostäder. Frågor om fastighetsbildning och byggnadsrätt regleras i allmän lag. Den omständigheten att gällande lag gav den enskilde en betydande frihet i fråga om lokalisering av bostäder kunde emellertid inte rimligen anses medföra någon förpliktelse för staten att för den enskildes räkning ikläda sig de finansiella risker som en ur kreditvärdesynpunkt tvivelaktig lokalisering innebar. Syftet med bostadslångivarens prövning var enligt statsutskottet allmänt sett att klarlägga kreditriskerna i samband med bo stad slångivningen. Vid bedömningen skulle kreditriskerna vägas mot lånsökandenas skäliga intressen. Prövningen fick inte bli så snäv att bostadsbyggandet på landsbygden systematiskt missgynnas.
Civilutskottet har i anslutning till behandlingen av planeringskrav för även glesbebyggelse uttalat (CU 1971:26, s. 5) att sådana krav inte innebär att glesbebyggelse som sådan skulle motarbetas. Utskottet uttalade vidare att glesbebyggelse är och kommer att vara den enda lämpliga byggandeformen i stora delar av landet. Vid behandlingen (CU 1972:35, s. 34-38) av föreslagna medel för att åstadkomma en lämplig glesbebyggelseutveckling godtogs förslag till ändringar i byggnadslagstiftningen som innebar ett krav på att mark som avses för glesbebyggelse skall ha prövats från allmän synpunkt lämpad därför. Denna prövning skulle ske genom generalplanläggning utan krav på fastställelse, annan översiktlig planläggning eller översiktliga bedömningar i enkla former. Prövningen kommer därför att ytterst åligga kommuns byggnadsnämnd och även kunna göras i byggnadslovsärendet. Statens planverk har i samråd med lantmäteristyrelsen i augusti 1973 lämnat kommunstyrelser och byggnadsnämnder anvisningar beträffande lämplighetsprövning av bebyggelse utanför detaljplan.
Det nu gällande kravet på en prövning ur allmänna synpunkter av även glesbebyggelses lämplighet innebär att 1964 års refererade uttalanden nu får ses i en annan belysning. Enligt civilutskottets mening bör därför i samband med överväganden om nya bostadspolitiska riktlinjer prövas förslag till nya utgångspunkter för bostadslångivningen även i denna del. Syftet bör därvid i första hand vara att anpassa låneprövningsreglerna till de ändrade planeringsförutsättningarna. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge Kungl. Maj:t till känna.
Statsutskottet anförde i det ovan refererade uttalandet år 1964 vidare att bostadslån för jordbruksfastighet inte borde ges så att målet för jordbrukspolitiken äventyras.
1 anslutning till sistnämnda uttalande har lantbruksnämnd nu att avge yttrande i fråga om bostadslån som avser jordbruksfastighet och därvid pröva om jordbruket är att anse som en för framtiden bestående jordbruksenhet.
1 motionen 1974:1 163 (c) föreslås riksdagen begära en översyn av anvisningarna till 6 § bostadslånekungörelsen i syfte att skapa bättre förutsättningar för bostadslån vid byggande på landsbygden samt att lantbruksnämndernas bedömning inte skall utgå endast från rationaliseringssynpunkter. I motionen 1974:1170 (c) föreslås riksdagen ge Kungl. Maj:t till känna bl. a. att reglerna för bostadslån till jordbruksfastigheter
CU 1974:14
främst bör utgå från bostadssociala bedömningar och att det är angeläget att med rimliga insatser rusta upp bostadshus i glesbygden för permanentboende.
Den av utskottet ovan förordade översynen torde komma att beröra också frågan om hur de jordbrukspolitiska intressena skall beaktas i den kommunala bebyggelseplaneringen och den statliga långivningen. I avvaktan på denna översyn bör enligt utskottets mening riksdagen inte göra några särskilda uttalanden i ämnet. Motionernas syfte kan till väsentlig del anses tillgodosett genom vad utskottet ovan förordat.
I motionen 1974:902 (s) begärs åtgärder för att bottenlån vid nybyggnad av småhus skall lämnas upp till 70 % av låneunderlaget i de fall där bostadslån beviljas. Motionärerna anför att långivarna anpassar bottenlånets storlek efter ortens centralitet och därvid i vissa fall hänvisar till ortsklassificeringen inom den regionalpolitiska planeringen.
I statsverkspropositionen (s. 126) anmäls att frågan om vidgade fördjupningsmöjligheter för nybyggda småhus bereds i samband med övriga frågor om förbättrad småhusbelåning. Frågan om möjligheterna för vissa kreditinstitut att lämna lån utanför hälsovårdstätort bereds inom finansdepartementet.
Det bör i detta sammanhang noteras att av riksdagen godtagen plan för utveckling av den regionala strukturen (prop. 1972:111, InU 1972:28) inte syftar till annat än att ge underlag för prioriteringar i fråga om behovet av insatser mellan de olika kommunerna (kommunblocken). Planeringstekniken avses i sig förena så vidsträckt regional och lokal handlingsfrihet som möjligt med sådan överblick på central nivå som behövs för en enhetlig regionalpolitik. Frånsett de inskränkningar som kan följa av den fysiska riksplaneringen kvarstår den kommunala planeringsbefogenheten inom dess område — en befogenhet som förstärkts genom 1971 och 1972 års ovan berörda riksdagsbeslut.
Utskottet har förutsatt att den i motionen upptagna frågan bevakas av delegationen för bostadsfinansiering i den mån den inte ligger inom refererade överväganden inom Kungl. Maj:ts kansli. Utgångspunkten att en regionalpolitisk och kommunal planering inte bör motverkas av kreditfördelningsregler som kan påverkas av statsmakterna torde vara obestridd. En riksdagens åtgärd är inte nu påkallad.
Bostadslån för ombyggnad av hus som inte fyller ett varaktigt behov utgår under förutsättning (7 §) bl. a. att lägenheterna får lägsta godtagbara standard. Denna förutsättning gäller dock inte för småhus när låneunderlaget är högst 25 000 kr. Fyller huset efter ombyggnaden ett varaktigt behov gäller att huset i väsentliga avseenden skall få nybyggnadsstandard, om inte skäl föreligger till annat.
Bostadslån kan fördjupas om sökanden inte kan få underliggande kredit. Gäller lånet ombyggnad får det dock fördjupas utan behovsprövning dels då lånet avser småhus och låneunderlaget utgör högst 25 000 kr., dels då lånet avser flerfamiljshus som inte fyller ett varaktigt behov. Fördjupning av ombyggnadslån får uppgå till 70 % av låneunderlaget. Gäller lånet småhus och låneunderlaget överstiger 25 000 kr. får
1 "'"‘Riksdagen 1974. 19 sami. Nr 14
CU 1974:14
fördjupning enligt 26 § bostadslånekungörelsen dock endast ske i den utsträckning bostadsstyrelsen bestämmer. Bostadsstyrelsen har i anvisningar till 26 § bostadslånekungörelsen medgett att 70-procentig fördjupning får ske då lånet avser ombyggnad av bl. a. småhus.
Som förutsättning för bostadslån för småhus som skall bebos av låntagaren gäller även att kommunen ikläder sig borgen för förlust på lånet intill 5 % av låneunderlaget. Borgen krävs dock inte vid ombyggnad då låneunderlaget är högst 25 000 kr.
I motionen 1974:908 (s) föreslås riksdagen uttala sig för att bostadslån till ombyggnad av flerfamiljshus får fördjupas utan prövning av behovet då låneunderlaget är högst 100 000 kr. Frågan om huset fyller ett varaktigt behov eller inte skulle därmed sakna betydelse i fördjupningsfrågan.
Principen att enklare regler och mindre stränga krav skall gälla vid åtgärder av mindre omfattning har godtagits i fråga om småhus. Lån för ombyggnad av flerfamiljshus kan lämnas om kostnaderna inte understiger 15 000 kr. Enligt utskottets mening bör syftet att undvika administrativ omgång i mindre låneärenden tillgodoses. Motionen tillstyrks därför.
I motionerna 1974:578 (c), yrkandet 4, och 1580 (fp), yrkandet 3, föreslås att låneunderlagsnivån för lån till ombyggnad av småhus som inte uppfyller kraven på varaktigt behov höjs från 25 000 kr. till 30 000 kr. Yrkandena torde ha avsetts omfatta beloppsgränsen vid såväl undantag från nybyggnadsstandard som fördjupning och krav på kommunal borgen.
Beloppsgränsen höjdes år 1973 till 25 000 kr. Tidigare hade sedan år 1966 i tillämpliga delar gällt en gräns vid 20 000 kr. Höjningen avsåg att svara mot den höjning av låneunderlagsnivån för småhus med ca 25 % som dittills ägt rum. Låneunderlagsnivån för småhus har därefter höjts med drygt 4 %. Enligt utskottets mening finns f. n. inte anledning till en förnyad justering av dessa beloppsgränser. Motionsyrkandena avstyrks sålunda.
I motionen 1974:915 (m) begärs utredning och förslag om ändring i bestämmelserna om pantvärde för småhus. Förslagen skulle syfta till att den egna insatsen skall öka med hänsyn till husets storlek och inte minska och därmed styra utvecklingen mot större ytor.
Ett motsvarande förslag väcktes i motion (fp) till 1973 års riksdag. Civilutskottet (CU 1973:19, s. 31) anslöt sig till motionärens uppfattning och förutsatte att den önskade utvecklingen inte motverkas av styrande låneregler. Riksdagen gav Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.
Motionärernas förslag får anses tillgodosett redan genom riksdagens tidigare beslut.
Beträffande lån till studentbostadsföretag gäller bl. a. följande (prop. 1971:1, bil. 13, CU 1971:12, s. 23—24). Tidigare särskilda villkor för studentbostäder skulle upphöra efter en övergångstid om tre år. Det uttalades att de särskilda produktions- och förvaltningsbolagen borde avvecklas. Ränte- och amorteringsfria tilläggslån och motsvarande delar av bostadslån skall sägas upp till amortering och förräntning efter tio år
CU 1974:14
från utbetalningen. I statsverkspropositionen föreslås riksdagen bemyndiga Kungl. Maj:t att i särskilda fall medge fortsatt ränte- och amorteringsfrihet under viss tid. Förslaget läggs fram med åberopande av företagens ekonomiska svårigheter, främst beroende på sjunkande studentantal, och därmed förenade uthyrningssvårigheter. I motionen 1974:916 (m), yrkandet C, föreslås ett riksdagens uttalande att Kungl. Maj.t vid handläggningen av dessa lånefrågor skall visa största möjliga återhållsamhet.
Kungl. Maj:ts förslag innebär att anstånd skall ges endast i särskilda fall och sålunda då vägande skäl anförts. Ett uttalande enligt motionsförslaget torde — sammanställt därmed — inte tjäna något praktiskt syfte.
Lån till täckande av kostnader för outhyrda lägenheter får utgå för sådana kostnader som uppkommit åren 1971 — 1973. Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att medge att lån bör utgå för att täcka även kostnader under år 1974.
En redovisning av undersökningar angående antalet outhyrda lägenheter har tagits in i statsverkspropositionen (bil. 14, s. 75—77).
Enligt vad utskottet inhämtat har lån t. o. m. februari 1974 beviljats med 27,7 resp. 83,2 milj. kr. för räkenskapsåren 1971 och 1972. För 1972 återstår att behandla 45 ansökningar, medan 189 bifallits och 6 avslagits. Sammanlagt avsåg ansökningarna lån om 89,9 milj. kr. För räkenskapsåret 1973 har av 22 inkomna ansökningar avseende sammanlagt 7,8 milj. kr. 9 beviljats med 5,6 milj. kr. medan en avslagits.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag.
I detta sammanhang kan noteras att 1973 års riksdag (CU 1973:19, s. 41—42) lämnade Kungl. Maj:t ett bemyndigande att under vissa förutsättningar ge vidgade anstånd med betalning av eller, när ett företags fortsatta verksamhet äventyrades, efterge lån till kostnader för outhyrda lägenheter.
Ansökningar avseende lånebelopp om sammanlagt ca 45 milj. kr. har hittills inkommit. I ett fall har eftergift beviljats för 1 425 000 kr., motsvarande hälften av lånebeloppet.
Enligt beslut av 1972 års riksdag (prop. 1972:72, CU 1972:28) får skollokaler i integrerade serviceanläggningar under vissa förutsättningar räknas in i låneunderlaget för bostadslån. Syftet var bl. a. att underlätta kreditförsörjningen för sådana skollokaler som utformats så att behovet av övriga lokaler nedbringades. En förutsättning är att anläggningen till övervägande del består av andra servicelokaler än skollokaler.
I propositionen föreslås riksdagen godkänna att undantag får ges från regeln att den övervägande delen av lokalerna i en integrerad anläggning skall innehålla andra lokaler än skolor. Förutsättningen skall vara att det finns en betydande andel samutnyttjade utrymmen. Endast dessa integrerade skollokaler får då räknas in i låneunderlaget medan de renodlade skollokalerna får finansieras i vanlig ordning.
Utskottet har ingen erinran mot förslaget, som sålunda inte innebär någon ändring i fråga om möjligheten att som hittills enligt allmänna
CU 1974:14
låneregler belåna andra lokaler än skollokaler i integrerade serviceanläggningar.
Åtgärder till skydd av konsumentintressen vid köp av gruppbyggda småhus förordas i motionen 1974:346 (s). Förslagen syftar till att initiera överväganden av frågor om prövning av dels försäljningspris och priset vid överlåtelse av inte statligt belånade småhus, dels utformning av indexklausuler, garantiutfästelser m. m. oberoende av finansieringsform. Övervägandena avses leda till förslag som kan prövas vid riksdagens höstsession.
Frågan om en vidgad prisprövning ansluter till frågor som behandlats av boendeutredningen (SOU 1974:17, s. 405—430) på riksdagens begäran (CU 1973:19, s. 34). Frågorna om bl. a. påverkan av avtalsvillkoren vid byggnadsentreprenad berörs i lagutskottets betänkande LU 1974:8.
Anknytningen av prisprövningsfrågorna till boendeutredningens tidigare uppdrag talar för att motionen i denna del också får prövas av samma utredning. Motionsförslaget i övrigt rör frågor som kan komma att tas upp av konsumenttjänstutredningen. Med hänsyn till frågornas anknytning till bostadspolitiska överväganden bör emellertid boendeutredningen i samråd med konsumenttjänstutredningen få tillfälle att pröva frågorna även i denna del. Enligt utskottets mening bör motionen därför överlämnas till boendeutredningen.
Äldre löneformer
Utskottet har ovan (s. 8) behandlat vissa frågor om tilläggslön för studentbostäder.
I motionen 1974:916 (m), yrkandet A 5, föreslås att räntan på amorteringspliktiga tilläggslön skall vara 6 % från den 1 juli 1974. Räntan löper nu med 3,5 eller 4 %.
I enlighet med beslut av 1967 års riksdag uppdrog Kungl. Maj:t åt bostadsstyrelsen att undersöka möjligheterna att ändra bl. a. de angivna räntesatserna. Bostadsstyrelsen framhöll att ingenting antyder att statsmakterna avsett att ändra besluten och att dessa beslut allmänt uppfattats som slutgiltiga. Statsutskottet fann vid 1968 års riksdag mot bakgrund av utredningen att statens agerande måste bindas av det genom långivningen grundade avtalsförhållandet. Eventuell ovisshet om avtalsläget borde lända låntagarparten till fördel. Med hänsyn därtill och till att statsmakterna även eljest har att ta hänsyn till en låntagarna bibringad uppfattning avstyrkte statsutskottet motionerna i denna del. Samma uppfattning vidhölls vid 1969 och 1970 års riksdagar. Civilutskottet har tagit motsvarande ställning vid 1971 — 1973 års riksdagar. Budgeteffekten av en föreslagen räntehöjning beräknas till ca 12 milj. kr.
Enligt utskottets mening bör — helt bortsett från bedömningen av skälig räntenivå — den ovisshet som råder om avtalsförhållandet med låntagarna leda till att motionsyrkandet inte bifalles.
CU 1974:14
11 Förbättringslån
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag att maximibeloppet för räntefritt förbättringslån höjs till 15 000 resp. 17 000 kr.
Förbättringslån, som i sin helhet utgör räntefritt stående lån, får utlämnas utan säkerhet om lånet inte överstiger 4 000 kr. Beloppsgränsen gäller fr. o. m. den 1 juli 1972. Dessförinnan gällde fr. o. m. den 14 maj 1970 en beloppsgräns om 3 000 kr., vilken i sin tur ersatte den ursprungliga beloppsgränsen fr. o. m. den 1 juli 1963 om 2 400 kr. Beloppsgränsen gäller även för omedelbar avskrivning av räntefritt stående lån.
I motionen 1974:579 (c) förordas att beloppsgränsen höjs till 5 000 kr., medan det i motionen 1974:1173 (c) förordas att beloppsgränsen 4 000 kr. skall få gälla även lån som beviljats före den 1 juli 1972.
Utskottet har inte anledning motsätta sig förslaget om en ytterligare höjning av beloppsgränsen. De skäl som talar för bifall till förslaget om övergångsregler bör då föranleda till att beloppsgränsen höjs till 5 000 kr. för såväl nya som äldre lån och avse såväl säkerheter som omedelbar avskrivning.
Vissa frågor om teknisk granskning i förbättringslåneärenden behandlas nedan (s. 14).
Markförvärvslån
Frågan om anslag behandlas nedan (s. 19). Det i motionen 1974:93 (m) framförda yrkandet e innebär emellertid förslag att långivningen helt skall upphöra.
Utskottet kan med hänvisning till av en stark riksdagsmajoritet stödda uttalanden om markpolitikens inriktning inte ansluta sig till motionens syfte.
I motionen 1974:1583 (vpk), yrkandet 2, föreslås att lånetiden fastställs till minst 1 5 år, varav de första fem åren skall vara amorteringsfria. Lånetiden är nu tio år. Amorteringsfrihet kan medges för de två första åren av tioårsperioden.
Civilutskottet anslöt sig år 1973 (CU 1973:19, s. 39-40) till departementschefens då anförda mening att frågan får behandlas i samband med proposition i anledning av byggkonkurrensutredningens betänkande.
Utskottet har inte nu anledning till ändrad bedömning och avstyrker motionsyrkandet.
Tomträttslån
Civilutskottet anförde vid 1973 års riksdag (CU 1973:19) att möjligheterna att på begäran av kommun betala ut tomträttslån i direkt anslutning till slutligt beslut om bostadslån borde övervägas. Lånen betalas nu ut — då bostadslån kommer i fråga — året efter slutligt beslut om bostadslån. I statsverkspropositionen (s. 129) redovisas en av bostadsstyrelsen gjord utredning i ämnet. Enligt denna utredning skulle sålunda ändrade utbetalningsregler medföra en utgiftsökning av engångskaraktär med 100 milj. kr.
CU 1974:14
12 Departementschefen anför att kommunernas svårigheter att i vissa ekonomiska lägen finansiera kostnaderna för tomträttsmark väsentligen är en kreditmarknadsfråga som bör lösas genom förhandlingar mellan delegationen för bostadsfinansiering och kreditinstituten. Enligt vad utskottet erfarit har dessa förhandlingar slutförts. Kreditinstituten har åtagit sig att under år 1974 tillhandahålla krediter till kommuner även för tomträttsmark.
I motionen 1974:1583 (vpk), yrkandet 3, föreslås att tomträttslån betalas ut året efter det att preliminärt beslut om bostadslån meddelats. Förslaget har tidigare förts fram av saneringsutredningen och i motion (vpk) till 1973 års riksdag. Ett genomförande därav under en femårig övergångstid beräknades år 1973 medföra ökade anspråk på statliga lånemedel med sammanlagt ca 570 milj. kr.
Förslaget i motionen avstyrks redan på grund av dess budgetkonsekvenser. Med hänsyn till resultatet av nämnda slutförda förhandlingar har utskottet inte heller i övrigt funnit någon riksdagens åtgärd nu påkallad.
Samlings lo ka ler
Frågor om samlingslokalstöd till kyrkor och trossamfund kommer att behandlas i ett senare betänkande.
I motionen 1974:1589 (c) förordas en ökad specialistrådgivning till kommuner och andra som bygger samlingslokaler. Rådgivningen skulle avse såväl byggandet som den tekniska basutrustningen.
Delegationen för samlingslokalfrågor har fått i uppdrag att dels leda utvecklingsarbetet i fråga om lokalernas funktion, dels överväga frågan om en för riksorganisationerna gemensam teknisk och ekonomisk rådgivning. Några särskilda medel för utvecklingsarbete har inte anvisats och har inte heller begärts i petitan för nästa budgetår. Civilutskottet har bl. a. uttalat (CU 1974:10, s. 6) att uppdraget till delegationen torde där få föranleda överväganden om dess fullföljande i praktiska åtgärder.
Vidare har beräknats medel för vissa ersättningar till riksorganisationerna på området. Civilutskottet uttalade år 1973 (CU 1973:10, s. 7) att lämpligheten av en samordning av organisationernas tekniska och ekonomiska rådgivning — delvis av utvecklingskaraktär — syntes så stark att åtgärder, även från statsmakternas sida, som skulle främja detta bör noggrant övervägas.
Utskottet delar motionärens uppfattning att det ökande samlingslokalsbyggandet ställer vidgade krav på funktionsplanering m. m. av lokalerna. Riksorganisationerna har även i denna del påtagit sig aktiva arbetsuppgifter. Enligt utskottets mening bör åtgärder och utvecklingsarbete samordnas enligt lämnat uppdrag. Utskottet har som tidigare förutsatt att inom delegationen, vari riksorganisationerna är representerade, fortsatta överväganden sker om hur och med vilka medel praktiska åtgärder kan initieras. Motionens syfte skulle därmed täckas. Ett bifall till motionsyrkandet kan nu inte anses meningsfullt.
CU 1974:14
13 Räntebidrag
Kungl. Maj:ts förslag att ersättning till kommunerna enligt äldre lånekungörelser bestrids från anslaget till Räntebidrag m. m. tillstyrks.
Byggnadsforskning
Departementschefen förordar (prop. 1974:1, bil. 14, s. 39) att byggnadsforskningsavgiften höjs från 0,5 % till 0,6 % av avgiftsunderlaget fr. o. m. den 1 januari 1975. 1 prop. 1974:5 läggs fram förslag till lag om ändring i förordningen (1960:77) angående byggnadsforskningsavgift, varigenom höjningen kommer till uttryck. Syftet med förslagen är att möjliggöra ökad forsknings- och rationaliseringsverksamhet i byggnadsbranschen.
Utskottet tillstyrker förslaget.
I motionen 1974:1164 (s) föreslås riksdagen begära förslag till sådan lagändring att elfirmor med mindre än fem anställda befrias från ifrågavarande avgift. Motionären hänvisar särskilt till mindre firmor som huvudsakligen sysslar med reparationer och service.
Byggnadsforskningsavgift beräknas som en andel av den lön m. m. som betalats till arbetstagare för vilka skall utgå avgift enligt lagen om yrkesskadeförsäkring och som är att hänföra till näringsgrenen byggnadsindustri enligt yrkesskadestatistiken. Med hänsyn därtill och till att en särregel av förordad typ måste anses olämplig, avstyrks motionen. Resultatet av byggnadsforskningen tillgodoförs vidare byggnadsindustrin i vid mening.
Det statliga anslaget till byggnadsforskning behandlas nedan (s. 19).
Departementschefen gör vidare (s. 40—41) vissa uttalanden om forskningsverksamhetens huvudsakliga inriktning. Bl. a. konstateras att byggnadsforskningens tillämpningsområde successivt vidgats så att nu på goda grunder kan hävdas att det omfattar all fysisk miljö som kommer eller kommit till genom byggande. I gränsområdena mot t. ex. arbetsmiljöfrågor och samhällsvetenskapliga frågor bör, enligt vad departementschefen anför, byggforskningsrådets insatser inriktas på att klarlägga fördelningen av forskningsinsatserna mellan de olika organen.
1972 års riksdag (CU 1972:13) fann att riksdagen tills vidare borde avstå från en detaljprövning av krav som då framställts på vidgad forskning med anknytning till samhällsplaneringsområdet. Civilutskottet fann det önskvärt att Kungl. Maj:t lämnade riksdagen en översikt över inriktningen av samhällsplaneringsforskningen i vid bemärkelse tillika med bedömningar av vilka organisatoriska och prioriterande beslut som kan ankomma på statsmakterna. Vad utskottet uttalat övervägs nu inom bostadsdepartementet.
Även enligt utskottets nuvarande mening måste en översiktlig redovisning vara av värde. Bedömningarna av byggnadsforskningen blir beroende av om den uppfattas som en branschforskning med möjlighet att vidga sitt område eller som en del i en integrerad samhällsbyggnadsforskning.
CU 1974:14
14 Administration
1 motionen 1974:52 (s) förordas en vidgad kommunal beslutskompetens och föreslås att möjligheter öppnas att flytta ut teknisk granskning beträffande förbättringslån och bostadsanpassningsbidrag till kommunernas förmedlingsorgan. Förslaget syftar närmast till att undvika dubbelarbete och även i övrigt förenkla ärendeprövningen.
Frågan om uppgiftsfördelningen mellan staten och kommunerna även inom den bostadspolitiska organisationen torde komma att beröras av länsberedningen. Förändringar i det bostadspolitiska stödsystemet och kommunernas roll inom den fysiska planeringen kan ge anledning till mer preciserade överväganden om uppgiftsfördelningen. Utskottet har förutsatt att de nämnda övervägandena leder fram till samordnade bedömningar utifrån de delvis nya utgångspunkterna. Vad utskottet anfört i denna del bör riksdagen som sin mening ge Kungl. Maj:t till känna.
Mot bakgrund av dessa överväganden har utskottet inte funnit anledning att nu särskilt pröva förslagen i motionen 1974:52. Dessa förslag torde komma att omfattas av den ovan förutsatta prövningen.
Förslaget i motionen 1974:54 (fp) innebär en begäran om en översyn i syfte att förenkla den administrativa hanteringen av ärenden angående närmast bostadslån men även i fråga om byggnadsrätt, fastighetsförvärv m. m.
Civilutskottet erinrade i anledning av motion (c) vid 1973 års riksdag angående ett enklare förfarande på bostadsbyggnadsområdet om att pågående utredningar bl. a. syftar till att dra upp riktlinjer för den framtida bostadspolitiken och att statsmakterna i samband därmed fick tillfälle att pröva regelsystemet med beaktande bl. a. även av önskemål om ett enklare förfarande. Det var enligt utskottets mening obestritt och närmast självklart att regler och krav skall vara motiverade av något samhällets syfte att påverka en utveckling — något som också får beaktas i riksdagens bedömningar i hithörande frågor.
Med hänsyn till civilutskottets nämnda uttalande och med beaktande även av vad utskottet ovan förordat torde motionen få anses tillgodosedd utan någon riksdagens åtgärd.
Slutligen har i motionen 1974:916 (m), yrkandet B 3, föreslagits en rationaliseringsutredning beträffande länsbostadsnämndernas verksamhet.
Riksrevisionsverket har nyligen slutfört en förvaltningsrevisionen studie av den bostadspolitiska organisationen. Studiens resultat har sammanfattats i en rapport.
Med hänsyn bl. a. till den nyligen genomförda utredningen avstyrks motionsyrkandet.
Övriga frågor
Frågor om koloniträdgårdar har tagits upp i två motioner. Sålunda föreslås i motionen 1974:258 (fp) att riksdagen begär utredning för att föreslå normer för storlek m. m. och för omfattningen av sådan mark i
CU 1974:14
relation till antalet lägenheter. 1 motionen förordas en lagfäst skyldighet att tillhandahålla visst relativt minimiantal kolonilotter. Vidare förslås i motionen 1974:1594 (m) ett bidrag om 25 000 kr. till riksorganisationen Svenska förbundet för koloniträdgårdar och fritidsbyar.
Riksdagen avslog år 1962 (SU 1962:56) motioner om anslag med 13 000 kr. till Sveriges koloniträdgårdsförbund för främjande av dess upplysnings- och rådgivningsverksamhet. Utskottet fann att de åberopade omständigheterna inte utgjorde tillräckligt skäl för bidrag av statsmedel. 1964 års riksdag (SU 1964:10, s. 30) avslog motioner i vad avsåg yrkande om bidrag med 25 000 kr. till nämnda förbund men gav Kungl. Maj:t till känna att frågan om koloniträdgårdsverksamhetens främjande borde prövas, förslagsvis genom 1962 års fritidsutredning. På grundval av utredningens betänkande framlades i prop. 1967:59 förslag om naturvårdens organisation m. m. I anledning av propositionen väcktes motioner om att bevakningen av koloniträdgårdsrörelsens fritidsintresse skulle ingå i länsstyrelsens uppgifter i samband med översiktsplanering av marktillgång och markanvändning. Riksdagen (JoU 1967:17, s. 27) avslog motionen. Utskottet fann det värdefullt att uppmärksamhet riktades på frågan men hänvisade till att propositionen inte omfattade fritidsutredningens förslag i fråga om bl. a. koloniträdgårdar. Ställning borde därför tas i annat sammanhang. Fritidsutredningen (SOU 1966:33, s. 156—162) hade inte funnit statliga åtgärder påkallade för att främja koloniträdgårdsrörelsen. Utredningen rekommenderade kommunala åtgärder i planeringen.
Utskottet anser sig inte kunna tillstyrka vad i motionen föreslagits. Några statliga normer kan inte anses påkallade för att styra den kommunala planeringen i detta hänseende. Inte heller finner utskottet det lämpligt att genom medelsanvisning från riksdagens sida stödja riksförbundet.
De av förbundet stödda intressena är emellertid värda uppmärksamhet i den kommunala planeringen, vilket också tagit praktiska uttryck i flera kommuner. Utskottet har förutsatt att inom planverkets rådgivande och upplysande verksamhet m. m. finns utrymme för att vidareföra kommunala erfarenheter även på detta område. Därmed skulle motionernas syfte kunna tillgodoses i andra än de föreslagna formerna.
I motionen 1974:1161 (m) föreslås beträffande bostadssaneringslagen (1973:531) dels att fastighetsägare under vissa förutsättningar skall kunna påkalla tvångsåtgärder för upprustning av grannfastighet, dels att i sådant fall föreläggande m. m. skall kunna riktas även mot staten eller kommun som ägare av fastighet.
Planeringen av saneringsverksamheten och initiativen till tvångsåtgärder enligt bostadssaneringslagen har lagts i kommunens hand. Riksdagen har tidigare (CU 1973:20, s. 11 —12) avslagit motioner om rätt för hyresgäst att hos hyresnämnd påkalla upprustningsåläggande eller användningsförbud. Bl. a. har hänvisats till att initiativ kan påkallas hos kommunerna och att hyresgästorganisationerna i ett förutsatt samarbete med kommunerna kan ge ytterligare underlag för bedömningar. På samma sätt bör även fastighetsägare kunna föra fram synpunkter till
CU 1974:14
kommunen liksom det får förutsättas att även fastighetsägarnas organisationer får tillfälle till samråd med kommunen under planeringsskedet.
Syftet att även på initiativ av fastighetsägare kunna främja en samlad sanering är emellertid beaktansvärt och knyter delvis an till anläggningslagens grunder. Med hänsyn därtill bör enligt utskottets mening även de i motionen föreslagna initiativmöjligheterna övervägas i samband med prövningen av boendeutredningens förslag i anslutande delar. En förutsättning bör dock vara att sådana initiativ kan förenas med kommunens roll inom planeringen av saneringsverksamheten. Vad utskottet anfört i denna del bör riksdagen som sin mening ge Kungl. Maj:t till känna.
Motionsförslaget att åtgärdsföreläggande skulle kunna riktas även mot stat eller kommun kan inte förenas med de grundläggande principerna för verksamheten. Motionen avstyrks därför i denna del.
Ramar m. m.
Kungl. Maj:t föreslår i fråga om nybyggnad riksdagen (s. 124
— 125) att uttala sig för en bostadsbyggnadsplan för år 1974 som inte innebär någon ändring i gällande preliminära plan för året.
1973 års riksdag medgav dels att ramen för beviljande av bostadslån under 1974 fastställdes till en våningsyta som motsvarar ca 75 000 lägenheter av — med hänsyn till den ökande andelen småhus nu beräknad
— medelstorlek jämte vissa lokaler, dels att bestämmelser gavs om en projektreserv för statligt och privat finansierat byggande motsvarande 10 000 lägenheter — av då beräknad medelstorlek - och vissa lokaler. 1 detta sammanhang angavs i statsrådsprotokollet att byggandet utan statliga lån år 1974 beräknades till 8 000 lägenheter.
1 motionen 1974:916 (m), yrkandet A 1, föreslås riksdagen fastställa en bostadsbyggnadsplan för år 1974 om maximalt 80 000 lägenheter. Förslaget i motionen 1974:1585 (vpk) innebär bl. a. att riksdagen bör uttala sig för att 100 000 lägenheter byggs under år 1974.
1973 års riksdagsbeslut i denna del innebar bl. a. att programmet för det statligt belånade bostadsbyggandet bestämdes i avvaktan på resultatet av boendeutredningens arbete. Boendeutredningen har (SOU 1973:50) enhälligt uttalat följande beträffande bostadsproduktionen under 1970- talet.
För det ökande antalet hushåll, specialbostäder och en viss mindre lägenhetsreserv behöver ca 47 000 lägenheter nybyggas per år. Tillsammans med ett ersättningsbehov om 47 000—52 000 lägenheter per år skulle årligen under 1970-talet genomsnittligt behöva byggas 90 000— 100 000 lägenheter per år. Med ett beräknat färdigställande av omkring 390 000 lägenheter under åren 1971 — 1974 återstår att färdigställa genomsnittligt mellan 91 000 och 100 000 lägenheter per år under de sex åren 1975 — 1980.
De år 1973 redovisade kommunala bostadsbyggandsprogrammen omfattar för perioden 1973—1977 i genomsnitt ca 80 000 lägenheter per år med en minskning från omkring 90 000 lägenheter det första planeringsåret till omkring 70 000 under år 1977. Detta innebär en
CU 1974:14
sänkning av planeringsnivån med ca 20 % jämfört med föregående programomgång.
Antalet påbörjade lägenheter har under åren 1971, 1972 och 1973 utgjort ca 104 600, 98 300 respektive 79 100.
Preliminärt beslutade ramar för år 1974 har, som departementschefen anför, redan fördelats. Även om bostadsproduktionen under innevarande år inte kan beräknas nå planerad omfattning bör emellertid ramarna inte sättas lägre än enligt Kungl. Maj:ts förslag. Vad som inte tas i anspråk av garanterade låneramar för nybyggnad får, som nedan berörs, tas i anspråk för ombyggnad m. m. Hänsyn får även tas till beslutet om mervärdeskattekompensation. Ett bifall till motionen 1974:916 skulle vidare uppfattas som en anslutning till däri förordad sänkning av de bostadspolitiska ambitionerna. Förslaget i motionen 1974:1585 ansluter närmare till utskottets bedömningar av bostadsbyggnadsbehovet, vilket motiverar ett fortsatt bostadsbyggande av stor omfattning. Ett föreslaget uttalande skulle emellertid inte nu tjäna avsett syfte.
Kungl. Maj:ts förslag i fråga om ramar för år 1974 omfattar ytramar dels för bostadslån till nybyggnad motsvarande 75 000 lägenheter och vissa lokaler, dels en projektreserv motsvarande 10 000 statligt eller privat finansierade lägenheter. Vidare föreslås riksdagen medge en medelsram om 1 985 000 000 kr. beträffande bostadslån för nybyggnad.
Slutligen föreslås riksdagen medge att ramarna för bostadslån och byggnadstillstånd för nybyggnad får tas i anspråk för ombyggnads- och förbättringsverksamhet, i den mån de inte helt utnyttjas för sitt ändamål. Motionen 1974:916 (m), yrkandet A 3, svarar helt mot Kungl. Maj:ts förslag i denna del.
I detta sammanhang får noteras att lagen(1971:1204)om byggnadstillstånd ger Kungl. Maj:t en inte tidsbegränsad fullmakt att förordna om byggnadstillstånd under vissa angivna förutsättningar. Sådant förordnande får begränsas att avse viss tid, visst slag av byggnadsarbete eller viss del av landet. Det har förutsatts att styrningen av det inte statligt belånade bostadsbyggandet skall ske på grundval av igångsättningsramar fastställda av Kungl. Maj:t.
Utskottet tillstyrker förslagen i propositionen och motionen, såvitt nu är i fråga.
Beträffande ramar för åren 1975 och 1976 innebär Kungl. Maj:ts förslag följande. För beviljande av bostadslån till nybyggnad skall gälla motsvarande ytramar som enligt förslaget för år 1974, dvs. motsvarande för vart och ett av åren 75 000 lägenheter jämte vissa lokaler. För år 1975 föreslås en projektreserv, likaledes av samma omfattning som för år 1974, dvs. motsvarande 10 000 lägenheter jämte vissa lokaler.
Förslaget i motionen 1974:916 (m), yrkandet A 2, innebär att ytramarna för bostadslån under vart och ett av åren 1975 och 1976 skulle motsvara 75 000 lägenheter. I motionen 1974:1585 (vpk) föreslås i denna del att riksdagen uttalar sig för ett byggande av 100 000 lägenheter vart och ett av åren 1975 och 1976.
Med hänvisning till vad utskottet ovan anfört om nybyggnadsramar för år 1974 tillstyrks förslagen i propositionen och motionen 1974:916 i
CU 1974:14
denna del. Beträffande motionen 1974:1585 hänvisas till vad utskottet ovan anfört.
Kungl. Maj:t föreslår vidare att en särskild ytram för bostadslån till nybyggnad av lokaler i äldre bostadsområden för ettvart av åren 1974-1976. Årsramarna, vilka ingår i ovan behandlade ytramar, skulle omfatta 20 000 m2 våningsyta.
Denna ram innebär en inskränkning i de allmänna riktlinjerna (prop. 1972:72, CU 28) om en gemensam ram för bostäder och vissa servicelokaler. Motsvarande rambeslut fattades av 1973 års riksdag (CU 1973:19) för åren 1974—1975. Ramens storlek har beräknats i avvaktan på erfarenheter av låneanspråken.
Erfarenheterna av låneanspråken torde ge underlag för prövning även av behovet av att denna ram fastställs av riksdagen. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag.
Vad härefter angår ramar för ombyggnad m. m. har i statsverkspropositionen föreslagits att bostadslån till ombyggnad samt räntebärande förbättringslån får meddelas intill ett belopp av 240 milj. kr. under 1974 respektive 1975. Ramen skall täcka även det ökade lånebehov som kan föranledas av beslut om förhöjt låneunderlag (CU 1974:13). Enligt vad som ovan angetts föreslås riksdagen medge att bl. a. outnyttjad ytram för bostadslån till nybyggnad under år 1974 får tas i anspråk för ombyggnad m. m. Omvandlingen från ytram till penningram torde ha avsetts ske så att medelytan för en nybyggd lägenhet skall svara mot genomsnittligt lånebelopp vid ombyggnad av två lägenheter.
Riksdagen föreslås i statsverkspropositionen vidare medge att räntefria förbättringslån beviljas med högst 130 milj. kr. under vart och ett av åren 1974 och 1975.
Utskottet tillstyrker förslagen.
I fråga om allmänna samlingslokaler innebär Kungl. Maj:ts förslag i denna del att beslut om anordnings- och inventariebidrag samt län för sådana lokaler under budgetåret 1974/75 meddelas inom en ram av 25 milj. kr., varav högst 15 milj. kr. får tas i anspråk för bidrag. Beslut om upprustningsbidrag och särskilda eftergifter av äldre lån föreslås få meddelas inom en ram av 5 milj. kr. under budgetåret 1974/75.
Utskottet har ingen erinran mot Kungl. Maj:ts förslag.
Kungl. Maj:t föreslås i statsverkspropositionen få bemyndigande att besluta om utökning av medelsramen för bostadslån till nybyggnad år 1974. Sådan utökning skulle förutsätta att den motiveras av ändrad produktionsinriktning, låneunderlagsnivå m. m. eller av att projektreserven tas i anspråk. Ett likartat bemyndigande föreslås i fråga om medelsramen för bostadslån till ombyggnad och räntebärande förbättringslån. En ökning skall förutsätta att den behövs av sysselsättningsskäl. Ramen för räntefria förbättringslån under år 1974 föreslås få vidgas om det behövs. Slutligen föreslås ramen för anordnings- och inventariebidrag till allmänna samlingslokaler få överskridas om det behövs av sysselsättningsskäl.
Förslagen tillstyrks.
CU 1974:14
19 Anslag
Kungl. Maj.'t föreslår att till bostadsstyrelsen respektive länsbostadsnämnderna anvisas förslagåanslag om 13 989 000 kr. respektive 27 460 000 kr. I motionen 1974:916, yrkandena A 6 och 7, föreslås att anslag anvisas med 13 000 000 respektive 25 460 000 kr. Yrkandena grundas i huvudsak på att verksamheten delvis kan avvecklas.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker sålunda motionsyrkandena på denna punkt. Även bortsett från den extra belastning som aviserade bostadspolitiska reformer medför under nästa budgetår torde bostadsverkets instruktionsenliga uppgifter kunna motivera anslagen. De fortsatta bedömningarna får göras mot bakgrund av de överväganden i fråga om organisationen som utskottet ovan (s. 14) aktualiserat.
I fråga om anslag för markförvärvslån har Kungl. Maj:ts förslag om ett till 125 milj. kr. ökat anslag ställts mot yrkandena i motionen 1974:93 (m), yrkandet e, att anslag inte anvisas, och i motionen 1974:1583 (vpk), yrkandet 1, om att anslag anvisas med 210 milj. kr.
Förslaget i den förstnämnda motionen avstyrks med hänvisning till vad utskottet ovan anfört om denna långivning. Förslaget i motionen 1974:1583 kan f. n. av prioriteringsskäl och med hänsyn till ännu osäkert provningsunderlag inte tillgodoses i vidare mån än genom den ökning som ligger i Kungl. Maj:ts förslag, vilket sålunda tillstyrks.
Föreslaget anslag till byggnadsforskning tillstyrks.
Frågan om anslag till Statens hyresråd behandlas i samband med aviserad proposition om förlängning av hyresregleringen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande varaktigt behov av bostäder som förutsättning för bostadslån att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,
2. beträffande bostadslån för jordbruksfastighet m. m. att riksdagen avslår motionerna 1974:1163 och 1170,
3. beträffande bottenlån för vissa småhus att riksdagen avslår motionen 1974:902,
4. beträffande fördjupning av bostadslån för flerfamiljshus att riksdagen bifaller motionen 1974:908,
5. beträffande undantagsregler vid mindre ombyggnad av småhus att riksdagen avslår motionerna 1974:578, yrkandet 4, och 1580, yrkandet 3,
6. beträffande pantvärde för småhus att riksdagen avslår motionen 1974:915,
7. beträffande lån till studentbostadsföretag att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen 1974:916, yrkandet C, bemyndigar Kungl. Maj:t att i särskilda fall medge fortsatt ränte- och amorteringsfrihet under viss tid beträffande vissa lån och delar av lån,
CU 1974:14
8. beträffande långivningen avseende kostnader för outhyrda lägenheter att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag medger att denna får avse även hyresförluster uppkomna under år 1974,
9. beträffande belåning av integrerade anläggningar för boendeservice att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag godkänner vad i statsrådsprotokollet anförs,
10. beträffande åtgärder till skydd för konsumentintressen att riksdagen i anledning av motionen 1974:346 som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,
11. beträffande räntan på amorteringspliktiga tilläggslån att riksdagen avslår motionen 1974:916, yrkandet A 5,
12. beträffande maximibelopp för räntefritt förbättringslån att riksdagen godkänner de ändringar som förordats i statsrådsprotokollet, att gälla fr. o. m. den 1 juli 1974,
13. beträffande säkerhet m. m. för vissa förbättringslån att riksdagen i anledning av motionerna 1974:579 och 1173 som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,
14. beträffande fortsatt långivning för kommunala markförvärv, m. m., att riksdagen avslår motionen 1974:93, yrkandet e, såvitt nu är i fråga,
15. beträffande villkoren för markförvärvslån att riksdagen avslår motionen 1974:1583, yrkandet 2,
16. beträffande utbetalning av tomträttslån att riksdagen avslår motionen 1974:1583, yrkandet 3,
17. beträffande expertrådgivning vid byggande av samlingslokaler att riksdagen avslår motionen 1974:1589,
18. beträffande viss ersättning till kommunerna enligt äldre lånekungörelser att riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts förslag,
19. beträffande visst undantag från skyldigheten att utge byggnadsforskningsavgift att riksdagen avslår motionen 1974:1164,
20. beträffande byggnadsforskningsavgift att riksdagen för sin del antar det vid propositionen 1974:5 fogade lagförslaget,
21. beträffande kommunal beslutskompetens i fråga om stöd för bostadsbyggande att riksdagen
a. som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,
b. avslår motionen 1974:52,
22. beträffande förenklad administrativ hantering att riksdagen avslår motionen 1974:54,
23. beträffande en rationaliseringsutredning att riksdagen avslår motionen 1974:916, yrkandet B 3,
24. beträffande koloniträdgårdar att riksdagen i anledning av motionerna 1974:258 och 1594 som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,
CU 1974:14
25. beträffande bostadssaneringslagen (1973:531) att riksdagen ‘a. i anledning av motionen 1974:1161, yrkandet 1, som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,
b. avslår motionen 1974:1161, yrkandet 2,
26. beträffande ytramar för nybyggnad under år 1974 att riksdagen
a. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag på motionerna 1974:916, yrkandet A 1, och 1585 i motsvarande del uttalar sig för en bostadsbyggnadsplan med den omfattning och fördelning som förordats i statsrådsprotokollet,
b. medger att ramen för beviljande av bostadslån fastställs i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag,
c. medger att Kungl. Maj:t meddelar bestämmelser om projektreserv i enlighet med vad som förordats i statsrådsprotokollet,
d. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och motionen 1974:916, yrkandet A 3, medger att ramarna för bostadslån och byggnadstillstånd får tas i anspråk för ombyggnads- och förbättringsverksamhet, i den mån de inte utnyttjas helt för sitt ändamål,
27. beträffande ytramar för nybyggnad under åren 1975 och 1976 att riksdagen
a. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och motionen 1974:916 yrkandet A 2, och med avslag på motionen 1974:1585, i vad motionen inte behandlats under 26 a ovan, medger att ramarna för bostadslån får samma omfattning som den under 26 b förordade ramen för år 1974,
b. medger att Kungl. Maj:t meddelar bestämmelser om projektreserv för år 1975 i enlighet med vad som förordats i statsrådsprotokollet,
28. beträffande ramar i övrigt att riksdagen
a. medger att räntefria förbättringslån beviljas med högst 130 000 000 kr. under vart och ett av åren 1974 och 1975,
b. medger att beslut om anordnings- och inventariebidrag samt lån för allmänna samlingslokaler under budgetåret 1974/75 meddelas inom en ram av 25 000 000 kr., varav högst 15 000 000 kr. får tas i anspråk för bidrag,
c. medger att beslut om upprustningsbidrag och särskilda eftergifter av äldre lån till allmänna samlingslokaler meddelas inom en ram av 5 000 000 kr. under budgetåret 1974/75,
d. medger att av ramen för bostadslån för vart och ett av åren 1974—1976 högst 20 000 m2 våningsyta får tas i anspråk för nybyggnad av lokaler i äldre bostadsområden,
e. medger att beslut om bostadslån till nybyggnad meddelas intill ett belopp av 1 985 000 000 kr. under år 1974,
CU 1974:14
f. medger att beslut om bostadslån till ombyggnad samt räntebärande förbättringslån meddelas intill ett belopp av 240 000 000 kr. under vart och ett av åren 1974 och 1975,
g. bemyndigar Kungl. Majit att under angivna förutsättningar besluta om ökning av den under a angivna ramen under år 1974 samt de under b, e och f angivna ramarna,
29. beträffande anslag för bostadsmyndigheterna att riksdagen med bifall till Kungl. Majits förslag och med avslag på motionen 1974:916, yrkandena A 6 respektive A 7, på driftbudgeten under tolte huvudtiteln för budgetåret 1974/75 anvisar
a. till Bostadssstyrelsen ett förslagsanslag av 13 989 000 kr.,
b. till Länsbostadsnämnderna ett förslagsanslag av 27 460 000 kr.,
30. beträffande anslag för markförvärvslån att riksdagen med bifall till Kungl. Majits förslag samt med avslag på motionerna 1974:93, yrkandet e,i vad det inte behandlats under 14, och 1583, yrkandet l,på kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder för budgetåret 1974/75 anvisar till Lånefonden för kommunala markförvärv ett investeringsanslag av 125 000 000 kr.,
31. beträffande anslag i övrigt att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar
1. på driftbudgeten under tolfte huvudtiteln
a. till Räntebidrag m. m. ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.,
b. till Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. ett förslagsanslag av 195 000 000 kr.,
c. till Byggnadsforskning ett anslag av 9 000 000 kr.,
d. till Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.,
e. till Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.,
2. på kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder
a. till Lånefonden för bostadsbyggande ett investeringsanslag av 3 155 000 000 kr.,
b. till Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder ett investeringsanslag av 1 000 kr.,
c. till Lånefonden för allmänna samlingslokaler ett investeringsanslag av 1 000 kr.
Stockholm den 19 mars 1974
På civilutskottets vägnar ELVY OLSSON
CU 1974:14
23 Närvarande: Fru Olsson i Hölö (c), herrar Petersson i Nybro (s), Wennerfors (m), Lindkvist (s), Åkerfeldt (c), Högström (s), Mattsson i Skee (c), Jadestig (s), Adolfsson (m), Häll (s), Olof Johansson i Stockholm (c), Claeson (vpk), fru Landberg (s), herrar Håkansson i Trelleborg (s) och Strömberg i Botkyrka (fp).
Reservationer
1. beträffande räntan på amorteringspliktiga tilläggslån av herrar Wennerfors (m) och Adolfsson (m) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Enligt utskottets” och slutar med ”inte bifalles” bort ha följande lydelse:
Det torde vara obestritt att det inte finns sakliga skäl för att räntenivån för en typ av reguljära lån skall vara lägre än den räntenivå som i övrigt ansetts lämplig. Då det inte gjorts sannolikt vare sig att avtalsmässiga hinder finns för eller att andra skäl talar mot en räntehöjning tillstyrks motionen.
dels utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande räntan på amorteringspliktiga tilläggslån att riksdagen bifaller motionen 1974:916, yrkandet A 5,
2. 1 beträffande fortsatt långivning för kommunala markförvärv, m. m., av herrar Wennerfors (m) och Adolfsson (m) som anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet kan” och slutar med ”avstyrker motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:
Det är obestritt att kommunerna måste ha lånemöjligheter för behövliga och lämpliga markförvärv som inte syftar till att skapa ett kommunalt markmonopol. Dessa lånemöjligheter måste dock skapas på annat sätt än genom att överföra en ytterligare del av tillgänglig kreditvolym till den prioriterade sektorn utan hänsyn till behovet av en flexibel kreditallokering på den öppna kreditmarknaden. Motionen 1974:93 tillstyrks därför i här behandlad del.
Vid denna bedömning saknar yrkandet 2 i motionen 1974:1583 aktualitet.
dels utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande fortsatt långivning för kommunala markförvärv, m. m., att riksdagen med bifall till motionen 1974:93, yrkandet e, såvitt nu är i fråga, som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,
1 Vid bifall till reservationen 2 förfaller utskottets hemställan under 15 samt reservationen 3.
CU 1974:14
3. beträffande villkoren för markförvärvslån av herr Claeson (vpk) som anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Civilutskottet anslöt” och slutar med ”avstyrker motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:
Markförvärvslånen bör vara ett finansieringsstöd som kan kraftigt stimulera till nya kommunala fastighetsförvärv. De förbättrade återbetalningsvillkor som förordas i motionen 1974:1583 ger kommunerna bättre möjligheter att förvärva och behålla mark även på längre sikt. Motionen tillstyrks därför i denna del.
dels utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande villkoren för markförvärvslån att riksdagen bifaller motionen 1974:1583, yrkandet 2,
4. beträffande utbetalning av tomträttslån av herr Claeson (vpk) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Förslaget i ” och slutar med ”nu påkallad” bort ha följande lydelse:
De tillfälligt ökade anspråk på lånemedel som ett bifall till motionsförslaget skulle föra med sig är överkomliga och kan i och för sig täckas genom hittills minskade anspråk i övrigt inom bostadssektorn. Budgetbelastningen bör även bortsett därifrån kunna anses motiverad genom avsedd ökad användning av tomträttsinstitutet. Därmed skulle kommunerna kunna behålla avkastning av markvärdestegring och få bättre planeringsmöjligheter. Särskilt för kommuner som ännu inte, med hänsyn till kostnadsbedömningen av kortsiktigt privatekonomisk karaktär, övergått till tomträttsupplåtelser skulle en föreslagen tidigare utbetalning utgöra en avsevärd stimulans. Utskottet tillstyrker därför motionen i denna del.
dels utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande utbetalning av tomträttslån att riksdagen bifaller motionen 1974:1583 yrkandet 3,
5. beträffande koloniträdgårdar av herrar Wennerfors (m) och Adolfsson (m) som anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”föreslagna formerna” bort ha följande lydelse:
Som anförs i motionen 1974:1594 ökar i dagens urbaniserade samhälle behovet hos de enskilda tätortsmänniskorna att vistas i rekreationsområden. Många, som inte har råd eller lust med ett fritidshus, vill ha ett odlingsland - helst med kolonistuga. För de äldre är denna rekreationsform mycket lämplig — liksom för småbarnsfamiljer.
Svenska förbundet för koloniträdgårdar och fritidsbyar bär upp de samlade insatserna för att i denna form ge ett meningsfullt innehåll åt fritiden för både unga och gamla. Förbundets ekonomiska resurser är, enligt vad utskottet kunnat konstatera, inte tillräckliga för att det
CU 1974:14
effektivt skall kunna nå alla dem som har ett ansvar för planering och stöd och föra vidare erfarenheter och sakkunskap. Förbundet är därför värt étt i motionen föreslaget stöd om 25 000 kr. såsom administrationsbidrag. Kungl. Maj:t bör därför inom lämplig myndighets ansvarsområde eller av eljest tillgängliga medel lämna ett sådant årligt stöd. Det är dessutom självklart att stöd även bör ges i andra lämpliga former då det gäller att vidareföra information och erfarenheter. Statliga ingrepp i den kommunala markanvändningsplaneringen måste dock på principiella grunder avvisas.
dels utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:
24. beträffande koloniträdgårdar att riksdagen i anledning av motionen 1974:1594 och med avslag på motionen 1974:258 som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,
6. beträffande bostadssaneringslagen av herrar Wennerfors (m) och Adolfsson (m) som anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Motionsförslaget att” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:
Å tgärdsföreläggande kan nu inte riktas mot kommun och stat som ägare av fastigheter — en ordning som utgår från att det allmänna, och då närmast kommunen såsom ansvarig för saneringsverksamheten självmant följer lagstiftningens intentioner. Det kan dock lätt konstateras att så inte alltid är fallet. Bristerna är inte så undantagsmässiga att de kan försummas. Med hänsyn härtill bör på sätt som föreslås i motionen enskild fastighetsägare kunna påkalla åtgärd även beträffande av stat och kommun ägd grannfastighet. Förslag till lagändring bör föreläggas riksdagen.
dels utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:
25. beträffande bostadssaneringslagen (1973:531) att riksdagen i anledning av motionen 1974:1161, yrkandet 1, med bifall till motionsyrkandet 2 som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,
7. beträffande anslag för bostadsmyndigheterna av herrar Wennerfors (m) och Adolfsson (m) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Utskottet tillstyrker” och slutar med ”ovan (s. 14) aktualiserat” bort ha följande lydelse:
Bostadsstyrelsens verksamhet kan även enligt utskottets mening minskas på grund av minskad byggvolym. Även med nuvarande låneregler kan viss verksamhet avstås utan negativa effekter. På denna grund tillstyrks anslag endast i den omfattning som föreslås i motionen.
Länsbostadsnämndernas verksamhet är det främsta exemplet på ett långt drivet detaljreglerande inom den statliga bostadsbyråkratin. Redan en normal rationalisering av verksamheten motiverar att anslag inte
CU 1974:14
anvisas utöver vad i motionen föreslagits.
Den yttersta orsaken till denna byråkrati är emellertid regleringssystemet som sådant. Målet måste vara att avveckla all verksamhet som inte direkt tjänar bostadspolitiska intressen i en marknad med fri konkurrens — en marknad som bäst kan tillgodose efterfrågan av goda bostäder till rimliga priser.
dels utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:
29. beträffande anslag för bostadsmyndigheterna att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till motionen 1974:916, yrkandena A 6 respektive A 7, på driftbudgeten under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1974/75 anvisar
a. till Bostadsstyrelsen ett förslagsanslag av 13 000 000 kr.,
b. till Länsbostadsnämnderna ett förslagsanslag av 25 460 000 kr.,
8. beträffande anslag för markförvärvslån
a. av herrar Wennerfors (m) och Adolfsson (m) som — under förutsättning av bifall till reservationen 2 — anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Förslaget i” och slutar med ”sålunda tillstyrks” bort ha följande lydelse:
Av utskottets ovan angivna ställningstagande att låneverksamheten skall upphöra följer att anslag inte skall beviljas.
dels utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:
30. beträffande anslag för markförvärvslån att riksdagen med bifall till motionen 1974:93, yrkandet e, i vad det inte behandlats under 14, avslår Kungl. Maj:ts förslag om medelsanvisning till lånefonden för kommunala markförvärv och motionen 1974:1583, yrkandet 1,
b. av herr Claeson (vpk) som — under förutsättning av bifall till utskottets hemställan under 14 — anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Förslaget i” och slutar med ”sålunda tillstyrks” bort ha följande lydelse:
Kungl. Maj:ts förslag är uppenbart otillräckligt enligt den utredning som bostadsstyrelsen gjort av lånebehovet. Det är ett väsentligt krav att ökade förvärv av saneringsfastigheter skall kunna ske och därmed möjliggöra avsedda insatser på detta område. Anslag bör därför anvisas med 210 milj. kr.
dels utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:
30. beträffande anslag för markförvärvslån att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, med bifall till motionen 1974:1583, yrkandet 1, och med avslag på motionen 1974:93, yrkandet e, på kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder för budgetåret 1974/75 anvisar till Lånefonden för kommunala markförvärv ett investeringsanslag av 210 000 000 kr.,
CU 1974:14
27 Särskilt yttrande
av herrar Wennerfors (m) och Adolfsson (m) som anför:
Frågan om ramar för år 1974 är som den underställts riksdagens prövning av närmast akademisk natur. Besluten i denna del kan inte påverka utvecklingen. Det bör framhållas att ett fortsatt byggande av lägenheter som inte efterfrågas inte främjar de allmänna bostadspolitiska målen.
Svårigheter vid betalningen av lån för studentbostäder beror delvis på långivarmyndigheternas hantering men återförs ytterst till en bristfällig planering och en byråkratisk bostadspolitik. Lånebevakningen och fortsatt långivning får förutsättas komma att ske från helt andra utgångspunkter.
Möjligheterna att bevilja lån för hyresförluster och även ytterst bevilja eftergift av lånebeloppen bör enligt vår mening användas endast då synnerligen speciella skäl talar därför. Har en felaktig bedömning gjorts bör det ekonomiska ansvaret regelmässigt utkrävas i vanlig ordning.
En ökad byggnadsforskning kan motiveras ur allmänna utgångspunkter. En förutsättning är dock att forskningen inriktas på områden av väsentlig nytta för utvecklingen så att värdet kan anses motsvara insatserna. Utfallet är hittills inte helt övertygande.
Utskottets initiativ i fråga om kreditvärdesprövningen är i och för sig tekniskt motiverat. Vi förutsätter att den begärda översynen inte leder fram till en kommunal kreditprioritering.
GOTAB 74 7197 S Stockholm 1974