Med anledning av propositionen 1978/79:100 såvitt gäller vissa anslag till bostadsbyggande m. m. jämte motioner

CU 1978/79:26

Civilutskottets betänkande 1978/79:26

med anledning av propositionen 1978/79:100 såvitt gäller vissa anslag till bostadsbyggande m. m. jämte motioner

1. Propositionen

Regeringen har i propositionen 1978/79:100 bilaga 16 (bostadsdepartementet) under litt. B 3-B 7 och B 9-B 10 (s. 21-58,62-68) samt IV: 12-15 och V: 11 (s. 93-152) föreslagit riksdagen att

1. godkänna den höjning av det statliga bostadsbidraget som förordats i regeringsprotokollet,

2. godkänna de ändringar i fråga om hyresgränser för statskommunalt bostadsbidrag till barnfamiljer och hushåll utan barn och till vissa folkpensionärer m. fl. som förordats i regeringsprotokollet,

3. godkänna den ändring av reglerna för inkomstprövningen som förordats i regeringsprotokollet,

4. godkänna de ändringar i övrigt i grunderna för statliga och statskommunala bostadsbidrag till barnfamiljer och hushåll utan barn och vissa folkpensionärer m. fl. som förordats i regeringsprotokollet,

5. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om lägsta garanterade räntesatser,

6. godkänna de ändringar i fråga om inkomstgränser för förbättringslån som förordats i regeringsprotokollet,

7. godkänna de ändringar i fråga om maximibeloppen för räntefria förbättringslån som förordats i regeringsprotokollet,

8. medge att räntefria förbättringslån beviljas med högst 50 000 000 kr. under vart och ett av åren 1979 och 1980,

9. bemyndiga regeringen att besluta om ändringar av den under 8 upptagna ramen för långivning under år 1979, om det behövs av sysselsättningsskäl,

10. godkänna den ändring i fråga om maximibeloppet för bostadsanpassningsbidrag som förordats i regeringsprotokollet,

11. medge att bostadsanpassningsbidrag utgår för reparation av lyftanordningar m. m.,

12. medge att beslut om anordnings- och inventariebidrag samt lån för allmänna samlingslokaler under budgetåret 1979/80 meddelas inom en ram av 30 000 000 kr., varav högst 20 000 000 får tas i anspråk för bidrag,

13. medge att den under 12 angivna ramen får överskridas om det behövs av sysselsättningsskäl,

14. medge att beslut om upprustningsbidrag och särskilda eftergifter av äldre lån meddelas inom en ram av 10 000 000 kr. under budgetåret

1 Riksdagen 1978/79. 19 sami. Nr 26

CU 1978/79:26

1979/80,

15. medge att den under 14 angivna ramen får överskridas om det behövs av sysselsättningsskäl,

16. ge regeringen det bemyndigande i fråga om ramar för ny- och ombyggnad för år 1979 som förordats i regeringsprotokollet,

17. medge att för vart och ett av åren 1980 och 1981 ramen för beslut om bostadslån till nybyggnad fastställs till 7 810 000 m2 våningsyta,

18. medge att beslut om bostadslån till ombyggnad samt räntebärande förbättringslån under år 1980 meddelas intill ett belopp av 825 000 000 kr.,

19. godkänna de ändringar i reglerna för uthyrning av bostäder till lokaler som förordats i regeringsprotokollet,

20. godkänna de ändringar i reglerna för förskott på lån och bidrag som förordats i regeringsprotokollet,

21. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats om säkerhet för lån till församlingar och samfalligheter,

22. godkänna vad i regeringsprotokollet i övrigt förordats om säkerhet för bostadslån,

23. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats om bostadslån till studentbostadsföretag,

24. medge att beslut om markförvärvslån meddelas intill ett belopp av 210 000 000 kr. under budgetåret 1979/80,

25. medge att beslut om förhöjt låneunderlag och tilläggslån meddelas intill ett belopp av 25 000 000 kr. för år 1979 och 32 000 000 kr. för år 1980 samt att beslut avseende projekt som har fått preliminärt beslut om bostadslån före år 1978 får tas utanför 1979 års ram,

26. medge att ramen för de antikvariska myndigheternas tillstyrkan av ombyggnader som bör komma i fråga för förhöjt låneunderlag och/eller tilläggslån bestäms till 32 000 000 kr. år 1979 och till 30 000 000 kr. år 1980,

27. medge att de under 25 och 26 angivna ramarna får vidgas om det behövs av sysselsättningsskäl,

28. på driftbudgeten under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1979/80 anvisa

a. till Bostadsbidrag m. m. ett förslagsanslag av 1 907 000 000 kr.,

b. till Räntebidrag m. m. ett förslagsanslag av 4 025 000 000 kr.,

c. till Eftergift av hyresförlustlån ett förslagsanslag av 75 000 000 kr.,

d. till Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. ett förslagsanslag av 120 000 000 kr.,

e. till Bidrag till förbättring av boendemiljön ett reservationsanslag av 35 000 000 kr.,

f. till Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler ett reservationsanslag av 24 000 000 kr.,

g. till Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler ett reservationsanslag av 21 000 000 kr.,

CU 1978/79:26

29. på kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder för budgetåret 1979/80 anvisa

a. till Lånefonden för bostadsbyggande ett investeringsanslag av 5 100 000 000 kr.,

b. till Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder ett investeringsanslag av 1 000 kr.,

c. till Lånefonden för kommunala markförvärv ett investeringsanslag av 133 000 000 kr.,

d. till Lånefonden för allmänna samlingslokaler ett investeringsanslag av 8 000 000 kr.,

30. på kapitalbudgeten under Fonden för låneunderstöd för budgetåret 1979/80 anvisa till Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse ett investeringsanslag av 1 000 kr.

2. Motionerna

Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionerna 1978/79:

396 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, föreslås

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

a. att all mark som enligt planläggningsbeslut e. d. avses för samhällsbyggande skall föras över i kommunal ägo,

b. att enskilt ägda hyreshus successivt bör föras över i kommunal ägo och att en plan för detta snarast bör utarbetas,

2. att riksdagen

a. som sin mening ger regeringen till känna att markförvärvslån bör vara amorteringsfria under fem år för att därefter amorteras under de följande tio åren,

b. medger att beslut om markförvärvslån meddelas intill ett belopp av 260 milj. kr. under budgetåret 1979/80 (+ 50 milj. kr.),

c. till Lånefonden för kommunala markförvärv för budgetåret 1979/80 anvisar ett investeringsanslag av 183 milj. kr. (+ 50 milj. kr.),

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kommunal mark endast skall få upplåtas till nyttjande med tomträtt,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

а. att tomträttslån bör lämnas på samma villkor som vid varje tillfälle gäller för bostadslån till allmännyttigt bostadsföretags nybyggnad av flerfamiljshus,

б. att riksdagen som riktlinjer för bostadsförsörjningen godkänner

a. att planeringen skall syfta till en utrymmesstandard där varje människa har rätt till ett eget rum, kök och vardagsrum oräknade,

b. att planeringen skall syfta till att skapa socialt fullvärdiga miljöer,

c. att särskild hänsyn skall tas till önskemål om byggnader för ett kollektivt boende,

CU 1978/79:26

d. att planeringen även skall utgå från behovet av lämpliga bostäder för en snabbt stigande andel äldre personer,

e. att bristen på sålunda godtagbara bostäder snabbt skall avskaffas,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

a. att riktlinjerna för bostadsförsörjningsprogrammen snarast bör ses över mot bakgrund av riktlinjerna för bostadsförsörjningen och obligatoriska bostadssociala inventeringar,

b. att i kommunal aktiv samverkan bör redovisas samlade bostadsförsörjningsprogram för regionala bostadsförsörjningsområden,

c. att riksdagen årligen bör ges sådana sammanfattande redovisningar av bostadsförsörjningsprogrammen varav framgår vilka kvarstående behov som behöver tillgodoses för att gällande riktlinjer skall kunna anses uppfyllda,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de samhällsekonomiska och sociala konsekvenserna av ett omfattande småhusbyggande bör utredas och redovisas för riksdagen i förening med därav föranledda förslag,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att samlade åtgärder bör vidtas för att

a. öka nybyggandet till en igångsättning av 65 000 lägenheter år 1979 med en successiv ytterligare årlig ökning till 75 000 lägenheter år 1981,

b. öka ombyggandet utöver energisparåtgärder till 25 000 lägenheter per år under 1979 och 1980,

10. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förslag snarast bör läggas fram till statlig totalfmansiering av bostadsbyggandet och dess följdinvesteringar genom enhetslån med lång amorteringstid samt till låg och fast ränta från en statlig bostads- och samhällsbyggnadsbank till allmännyttiga och sådana bostadsrättsföreningar som nu kan få 99-procentig belåning, såvitt rör lånevillkoren,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att, fr. o. m. budgetåret 1979/80 och i avvaktan på genomförandet av förslag enligt hemställan under 10,

a. bostadslån inte skall utgå för ny- eller ombyggnad av enskilt eller av därmed jämställda bostadsrättsföreningar ägda flerbostadshus eller småhus som inte skall bebos av låntagaren,

b. den garanterade räntan för bostadslån till allmännyttiga bostadsföretag och vissa bostadsrättsföreningar fastställs till 3 % för en till 60 år förlängd lånetid, med tillämpning på alla ansökningar som inkommit till förmedlingsorganet efter utgången av år 1978,

c. den garanterade räntan för utestående lån m. m. till allmännyttiga bostadsföretag och vissa bostadsrättsföreningar inte skall trappas upp ytterligare,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förslag snarast bör läggas fram om åtgärder som dels hindrar tillkomsten av bostadsrätts- och andelshus med s. k. strimlade lån, dels leder till en

CU 1978/79:26

avveckling av sådana låneförhållanden,

13. att riksdagen

a. som sin mening ger regeringen till känna att miljöförbättringsbidrag och kompletterande lån i princip bör kunna utgå för alla åtgärder som av de boende anses nödvändiga för att åstadkomma en socialt fungerande och även i övrigt god boende- och närmiljö,

b. som sin mening ger regeringen till känna att miljöförbättringsbidrag skall utgå med 75 96 av godkänd kostnad, dock att bidrag får utgå med 100 % då särskilda skäl föreligger,

c. till Bidrag till förbättring av boendemiljön för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 100 milj. kr. (+ 65 milj. kr.),

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förslag om ett särskilt statligt bidrag till allmännyttiga bostadsföretag för ombyggnad bör föreläggas riksdagen,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att prisstopp på byggnadsmaterial bör genomföras omedelbart att gälla t. o. m. utgången av år 1979,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förslag snarast bör föreläggas riksdagen

b. till ett system med ränte- och amorteringsfria lån till allmännyttiga bostadsföretag för såväl reguljära kostnader vilka inte kan tas ut på grund av ett hyresstopp som de särskilda kostnader företagen tagit på sig för att uppfylla sitt bostadssociala ansvar,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förslag bör föreläggas riksdagen om

a. en köpeskillingskontroll för småhus med bostadslån under hela lånetiden,

b. ändrade grunder för räntebidrag enligt vilka subventioner skall upphöra vid konstaterad kraftig värdestegring på småhus,

c. kontroll av överlåtelsepriset för bostadsrätter,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förslag bör föreläggas riksdagen som öppnar bättre möjligheter för de boendes faktiska inflytande över förvaltningen av hyreshus,

488 av Maj-Lis Landberg (s) och Per Olof Håkansson (s) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

1. att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till lag om handlingsprogram för utveckling av bostadsförsörjningen i enlighet med vad som anges i motionen,

560 av Kurt Hugosson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att de administrativa rutinerna för beräkning och utbetalning av bostadsbidragen utformas i enlighet med de riktlinjer som skisserats i föreliggande motion, innebärande att felutbetalningar undviks och att skyddet för den personliga integriteten samtidigt ökas,

CU 1978/79:26

673 av Per Bergman (s) och Birgitta Dahl (s) vari föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en översyn bör göras av utformningen av anvisningar och föreskrifter rörande bostadsstöd i enlighet med vad i motionen anförts,

674 av Åke Wictorsson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att formerna för och omfattningen av samlingslokalstödet med beaktande av hittills gjorda erfarenheter och de i motionen behandlade problemen utreds och utvärderas och att för riksdagen framläggs de förslag till förbättringar som utredningen kan föranleda,

777 av Rolf Hagel (apk)och Alf Lövenborg (apk) vari föreslås att riksdagen hos regeringen hemställer om en lagstiftning som effektivt motverkar spekulationen i bostadsrätter exempelvis genom en hembudsskyldighet av i motionen antydd karaktär,

783 av Oskar Lindkvist (s) vari föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att sådana åtgärder för konstnärlig utsmyckning eller gestaltning som kan beaktas i låneunderlaget för bostadslån försöksvis skall kunna beaktas också som grund för bidrag till förbättring av boendemiljön och kompletterande bostadslån,

785 av Oskar Lindkvist (s) och Maj Britt Theorin (s) vari föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att överväganden av möjligheterna att med stöd av bostadslånereglema motverka tillkomsten av bostadshus med s. k.strimlade lån bör göras och snarast redovisas för riksdagen i förening med därav föranledda förslag,

786 av Oskar Lindkvist (s) och Lars Ulander (s) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

1. att ytterligare överväganden om spekulation i vid mening i småhus och flerbostadshus bör göras och redovisas för riksdagen i förening med därav föranledda förslag,

2. att en redovisning bör göras av rättsliga synpunkter på kommunernas möjligheter att ställa särskilda villkor för övertagande av bostadslån för småhus,

4. att bankinspektionen bör få i uppdrag att utreda i vad mån bankerna direkt eller indirekt förmedlat krediter vid spekulativa överlåtelser av bostadshus samt att lämna förslag till därav föranledda åtgärder,

787 av Sven-Erik Nordin m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen 1978/79:708 angående egenföretagarnas situation beträffande bostadsbidrag,

788 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en utredning snarast bör tillsättas för att överväga och lämna förslag till ett utvecklings -

CU 1978/79:26

program för den framtida samhällsutbyggnaden enligt vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

a. att förslag innebärande ett lagfäst ansvar för kommunerna när det gäller bostadsmiljön i dess helhet snarast bör föreläggas riksdagen,

b. vad i motionen anförts om bostadssociala inventeringar,

c. vad i motionen anförts om kommunala bostadsförsörjningsprogram,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bostäder för äldre m. fl.,

7. att riksdagen uttalar sig för ett bostadsbyggnadsprogram enligt vilket bostadsbyggandet snabbt ökas till 70 000-75 000 lägenheter per år, i huvudsak i de allmännyttiga och rikskooperativa bostadsföretagens regi,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prisövervakning och skärpt kontroll av entreprenadpriser på byggnadsområdet m. m.,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en utredning bör tillsättas för att göra en fullständig redovisning och analys av orsakerna till prisutvecklingen på byggnadsmarknaden samt att redovisning därav jämte förslag till konkreta aktiva åtgärder snarast bör föreläggas riksdagen,

10. att riksdagen - under förutsättning av bifall till hemställan under 8 - godkänner i motionen förordade riktlinjer beträffande tilläggslån till flerbostadshus som påbörjas före utgången av år 1979,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att åtgärder snarast bör vidtas för att förbättra beredskapen när det gäller planering för bostadsbyggande enligt byggnadslagstiftningen,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förslag om en statlig hyresgaranti för outhyrda lägenheter i flerbostadshus hos allmännyttiga och rikskooperativa företag enligt vad i motionen anförts snarast bör föreläggas riksdagen,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en samlad översyn bör göras rörande åtgärder som skapar ökad ekonomisk rättvisa mellan olika former av bostadsupplåtelser,

14. att riksdagen godkänner de ändringar beträffande hyresgränser för statskommunalt bostadsbidrag till barnfamiljer m. fl. som förordats i motionen,

15. att riksdagen godkänner den ändring beträffande inkomstprövningsreglerna som förordats i motionen,

16. att riksdagen godkänner den ändring beträffande åldersgränsen för barnfamiljer som förordats i motionen,

17. att riksdagen inte godkänner vad i regeringsprotokollet förordats om bostadsbidrag för handikappad,

18. att riksdagen till Bostadsbidrag m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 195 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 2 102 000 000 kr.,

CU 1978/79:26

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att aviserad utredning om administration m. m. av bostadsbidragen bör omfatta även i motionen aktualiserade frågor, så vitt inte rör samordningen mellan olika bostadsbidragssystem,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

b. att ytterligare åtgärder bör vidtas för att hävda kreditmarknadsöverenskommelsernas faktiska genomförande så att brister däri inte hindrar planerad igångsättning av bostadsbyggande,

789 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

1. att riksdagen beslutar att den övre lånegränsen för bostadslån som nu är 22/92 procent av låneunderlaget resp. pantvärdet sänks till 15/85 procent,

791 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari,såvitt nu är i fråga och med hänvisning till motiveringen i motionen 1978/79:396, hemställs

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om att ett program för vidareutveckling av redan befintliga flerfamiljshusområden till mer kollektiva boendeformer utarbetas,

3. att riksdagen uttalar att statliga lån bör utgå till utrustning och inventarier i kollektivhus,

802 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, med hänvisning till motiveringen i motionen 1978/79:800, föreslås

att riksdagen hemställer hos regeringen om ett åtgärdsprogram som syftar bl. a. till att

1. bryta ålderssegregeringen i boendet,

2. höja de äldres bostadsstandard,

3. stimulera kollektiva bostadslösningar som rymmer alla åldrar,

1056 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag, som förhindrar kommun förvägra medlemmar i bostadsrättsförening att erhålla fastighetsombildning i samband med friköp av sin bostad,

1057 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om en ökning av bostadsbyggandet till 100 000 lägenheter,

2. att riksdagen beslutar hos regeringen anhålla att bostadsbyggandet därvid bör fördelas på 70 % av lägenheterna i flerfamiljshus och 30 % i småhus,

1058 av Ove Karlsson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen ger till känna vad i motionen anförts om kommande översyn av administration av bostadsbidragen,

1059 av Sven Lindberg m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen beslutar anhålla att regeringen låter utreda och framlägga förslag i frågan om de stora

CU 1978/79:26

överkostnaderna för bostadsbyggande i glesbygd samt - i avvaktan på detta utredningsarbete - ger glesbygdskommunerna möjlighet till lån utöver de i budgetförslaget angivna tilläggslånen,

1060 av Carl-Wilhelm Lothigius (m) och Margaretha af Ugglas (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att bestämmelserna för statligt stöd till upprustning av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse tillämpas så att finansieringen säkras för grundförstärkningsåtgärder och upprustning av lokaler i Gamla stan i Stockholm,

1065 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga och med hänvisning till motiveringen i motionen 1978/79:396, föreslås

2. att riksdagen beslutar att åldersgränsen för rätt till eget statskommunalt bostadsbidrag för hushåll utan barn sänks till 17 år fr. o. m. den 1 juli 1979,

3. att riksdagen beslutar att åldersgränsen för bostadsbidrag för barnfamiljer skall höjas från 17 till 18 år,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förslag snarast bör föreläggas riksdagen som innebär att bostadsbidrag till pensionärer bör täcka bostadskostnaderna för 2 rum och kök för ensamstående och 3 rum och kök för sammanboende,

5. att riksdagen beslutar att följande övre hyresgränser för bostadsbidrag skall gälla fr. o. m. 1 juli 1979: för ensamstående utan barn 800 kr., för makar utan barn 900 kr., för hushåll med lbarn 1 125 kr., med 2 barn 1 250 kr., med 3 barn 1 400 kr., med 4 barn 1 550 kr. och för hushåll med 5 eller flera barn 1 700 kr.,

6. att riksdagen beslutar att bibehålla nedre hyresgränsen för bostadsbidrag vid 400 kr. per månad,

7. att riksdagen beslutar höja nedre inkomstgränserna för bostadsbidrag med 6 000 kr. för barnfamiljer och med 4 000 kr. för hushåll utan barn att gälla fr. o. m. den 1 juli 1979,

8. att riksdagen beslutar att höja övre inkomstgränsen från 54 000 kr. till 65 000 kr. fr. o. m. den 1 juli 1979,

9. att riksdagen till Bostadsbidrag m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 2 500 milj. kr. (+ 593 milj. kr.),

1066 av Olle Östrand (s) och Ivar Nordberg (s) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

2. att lånevillkoren för markförvärvslån bör förbättras så snart det statsfinansiella läget ger utrymme därtill,

3. att målsättningen bör vara att i princip all kommunal mark upplåts med tomträtt,

4. att ytterligare överväganden bör göras om

a. hur en snabb ökning av tomträttsupplåtelser skall främjas,

b. möjligheterna att förbättra villkoren för tomträttslån,

CU 1978/79:26

1067 av Olle Östrand (s) och Lars Ulander (s) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att överväganden snarast bör göras för att motverka finansiering av flerbostadshus med s. k. strimlade lån,

1571 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari, med hänvisning till motiveringen i motionen 1978/79:1108 avsnittet ”Högre utbildning”, hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande huvudmannaskapet för studentbostäder,

1573 av Georg Danell m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om kostnadsgränsen för småhus,

1587 av Kjell Mattsson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gränsen för fördjupning m. m. av bostadslån i vissa fall samt om räntebidrag vid ombyggnad av småhus, såvitt inte avser energisparstödet,

1588(delvis) av Kjell Mattsson m. fl. (c) vari föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att reglerna om en högsta kostnadsgräns för småhus vid bostadslån snarast bör utvärderas, så att negativa effekter därav kan undanröjas - i vad motionen inte rör räntebidrag vid energisparstöd,

1590 av Kjell Mattsson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om kommunal borgen som krav för statligt bostadslån,

1594 av Börje Nilsson (s) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om en översyn av bidraget till handikappanpassning av samlingslokaler i syfte att vidga bidragen till andra fritids- och kulturlokaler än samlingslokaler enligt kungörelsen 1973:400,

1595 av Börje Nilsson (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om en översyn av bestämmelserna beträffande lånetak för vissa fastigheter i enlighet med motionen,

1596 av Börje Nilsson (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till ändring av bestämmelserna för bostadsanpassningsbidraget, så att det även utgår till fritidshus,

1597 av Börje Nilsson (s) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om förslag till riksdagen om statligt bidrag till produktion av lägenheter med boendeservice,

1601 av Per-Olof Strindberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att i bilaga 16 till budgetpropositionen för 1979/80 under anslaget B 5 Eftergift för hyresförlustlån upptas ett anslag av 50 000 000 kr.,

2. att lånefonden för kommunala markförvärv avvecklas,

CU 1978/79:26

3. att inga nya medel anvisas förbudgetåret 1979/80 under anslaget IV: 14 Lånefonden för kommunala markförvärv,

1606 av Åke Wictorsson m. fl. (s) vari föreslås att riksdagen hos regeringen begär snabbt förslag om samlingslokalstöd till byggande av samlingslokaler i Umeå,

1609 av Lena Öhrsvik m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär en översyn av gällande regler i syfte att endast allmännyttiga och kooperativa bostadsföretag får uppträda som byggherrar och ägare av flerfamiljshus,

1619 av Georg Danell m. fl. (m) vari, med hänvisning till motiveringen i motionen 1978/79:1614, hemställs

1. att riksdagen hemställer att regeringen snarast möjligt förelägger riksdagen förslag om äganderätt av lägenhet i flerfamiljshus,

2. att riksdagen hemställer att regeringen vidtar åtgärder för att stimulera bildandet av bostadsrättsföreningar i hyresrättsfastigheter,

1644 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, med hänvisning till motiveringen i motionen 1978/79:1639, föreslås att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om åtgärder för att ett bostadsbyggnadsprogram om 75 000 nya och 25 000 sanerade lägenheter genomförs under budgetåret 1979/80,

1669 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga och med hänvisning till motiveringen i motionen 1978/79:1108 avsnittet ”Mark- och bostadspolitik”, hemställs att riksdagen

1. hos regeringen begär förslag till de lagändringar som erfordras för att direktägande av lägenheter i flerfamiljshus skall vara möjligt,

2. hos regeringen begär förslag till företrädesrätt för hyresgäster att köpa det hus de bor i när detta försäljs,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försäljning av allmännyttiga bostadsföretags hyreshus till hyresgäster,

4. hos regeringen anhåller om förslag om att det enskilda hushållets bostadsbidrag slutligt prövas i samband med inkomsttaxeringen,

6. anhåller att regeringen vidtar sådana åtgärder att samma lånegränser - 95 % av låneunderlaget - bör gälla för olika byggherrekategorier,

2073 av Kerstin Andersson i Hjärtum m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om höjt bostadslån i vissa fall,

2074 av Kerstin Andersson i Hjärtum (c) och Elvy Olsson (c) vari hemställs att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande reglerna för bostadsbidrag till hushåll utan barn,

CU 1978/79:26

2083 av Torsten Gustafsson m. fl. (c, s, m) vari hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

a. att beslut i fråga om förhöjt låneunderlag utan samband med tilläggslån för kulturhistoriskt värdefulla byggnader bör delegeras till länsbostadsnämnderna,

b. att bostadsstyrelsen bör bemyndigas att lämna erforderliga föreskrifter om avräkning av beslut enligt a mot gemensamma ramar för förhöjt låneunderlag och tilläggslån,

c. att åtgärder bör vidtas för att förenkla handläggningen av ansökningar om lån för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse,

2. att riksdagen medgeratt i budgetpropositionen för år 1979/80 föreslagna ramar för beslut om resp. tillstyrkan av förhöjt låneunderlag och tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse får vidgas såväl om det behövs av sysselsättningsskäl som även eljest i den mån det i propositionen beräknade behovet av byggnadskrediter för bostadsbyggandet ger utrymme därtill,

2084 av Elver Jonsson (fp) och Rune Ångström (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en översyn av gällande regler för bostadsanpassningsbidrag innefattande bl. a. även anpassning av utomhusmiljö,

2085 av Stig Josefson m. f). (c, m, fp) vari hemställs att riksdagen uttalar att länsstyrelserna skall fördela bostadsbyggandet inom resp. län,

2086 av Torkel Lindahl (fp) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om

1. slopande av beaktande av underskottsavdrag vid inkomstprövningen av bostadsbidrag,

2. slopande av avskrivningsposten i bidragsgrundande bostadskostnad för egna hem,

3. tilläggsdirektiv till bostadsrättsutredningen om översyn av reglerna för beräkning av bidragsgrundande bostadskostnad för bostadsrätts- och andelslägenheter,

2088 av Oskar Lindkvist (s) och Olle Östrand (s) vari föreslås

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en kartläggning av prisutvecklingen på bostadsrättsmarknaden m. m. och dess orsaker bör göras med förtur och redovisas för riksdagen i förening med därav föranledda förslag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det från bostadspolitisk synpunkt är uteslutet att införa ett system med ägarlägenheter i flerbostadshus,

2091 av Sven-Erik Nordin m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att utredningen om bostadsbidragens

CU 1978/79:26

administration inriktas på att administrationen helt förläggs till kommunerna,

2099 (delvis) av Per Stjernström (c) vari hemställs att riksdagen begär hos regeringen att bostadslånereglerna förändras i enlighet med vad som anförts i motionen, allt i vad fråga inte är om prioritering av vissa krediter,

2101 av Ingegerd Troedsson m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen med avslag på förslaget i propositionen 1978/79:100 hos regeringen hemställer om nytt förslag till bostadsbidrag för barnfamiljer för år 1980 i enlighet med vad i motionen anförs,

2122 av Anders Dahlgren m. fl. (c) vari, med hänvisning tili motiveringen i motionen 1978/79:2119, hemställs att riksdagen beslutar att för förvärv av mark för fritidsändamål skall kunna utgå markförvärvslån med speciella regler i enlighet med vad som i motionen anförs,

2126 av Svante Lundkvist m. fl. (s) vari, med hänvisning till motiveringen i motionen 1978/79:2125, hemställs att riksdagen beslutar uttala att villkoren för markförvärvslån avseende mark för fritidsbebyggelse ändras så att lån för detta ändamål är ränte- och amorteringsfria de två första åren och därefter amorteras på 20 år.

CU 1978/79:26 14

3. Statistiska uppgifter om bostadsbyggandet m. m.

Bostadsproduktionens omfattning och fördelning på hustyper hittills under 1970-talet framgår av följande tabell:

Tabell 1

Antalet påbörjade lägenheter 1970-1978

År

Påbörjade

lägenheter

Därav i småhus

Därav i fler- bostadshus

Andel småhus (96) av samtliga

100 000

30 850

69 250

30,8

104 600

35 700

68 900

34,1

98 500

42 750

55 750

43,4

79 800

43 150

36 650

54,1

53 450

27 550

66,0

36 150

15 250

70,3

57 200

42 700

14 500

74,7

53 900

40 200

13 700

74,6

56 400

40 000

16 400

70,9

jan

3 550

2 750

77,5

3 300

2 450

74,3

4 500

2 900

1 600

64,4

3 350

1 850

1 500

55,2

Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB) 1 Preliminär uppgift

Som framgår av tabellen har nyproduktionen av bostäder mätt i antalet påbörjade lägenheter fallit under perioden 1970-1977 men vänt upp igen år 1978. Ökningen mellan 1977 och 1978 var 2 500 lägenheter. Ökningen hänförs helt till lägenheter i flerbostadshus (+ 2 700 lägenheter) medan påbörjandet av småhuslägenheter sjönk (- 200 lägenheter). I den preliminära nationalbudgeten för 1979 (prop. 1978/79:100, underbilaga 1.1, s. 133) har antagits att 62 000 lägenheter kommer att påbörjas år 1979 varav 42 000 (67,7 %)\småhus. Bostadsministern beräknar (bil. 16,s. 125) igångsättningen till sammanlagt drygt 60 000 lägenheter under 1979.

Tabell 2

Anta! lägenheter med preliminära beslut om ombyggnadslån 1976-1978

1976 1977 1978 Förändring (96) mel lan -

1976-77

1977-78

Ombyggnadslån

16 800

17 600

22 900

6,6

30,1

därav småhus

8 300

9 500

14,4

36,8

därav flerbostadshus

8 500

8 100

9 900

- 4,7

22,2

Källa: Bostadsstyrelsen

CU 1978/79:26

15 Tabell 3

AntaI outhyrda lägenheter den 1 september åren 1973-1978 samt den 1 mars 1978 i statligt belånade flerbostadshus färdigställda under perioden januari 1967-juni 1978. Länsvis.

Län

Antal outhyrda lägenheter

09-01

09-01

09-01

09-01

09-01

03-01

09-01

Stockholms län

4 322

7 688

8 231

5 014

3 206

2 884

ex kl. Stor-

stockholm

1 549

1 183

1 290

1 107

1008 Uppsala

55 Södermanlands

184 Östergötlands

1 122

1 336

305 Jönköpings

477 Kronobergs

186 Kalmar

534 Gotlands

-

-

-

-

-

-

Blekinge

234 Kristianstads

176 Malmöhus

2 452

2 837

2 692

2 644

2 400

1 974

1 837

exkl. Stor-

Malmö

404 Hallands

exkl. Stor-

Göteborg

-

64 Göteborgs och

Bohus

4 519

5 299

4 665

3 770

2 968

2 604

2 512

exkl. Stor-

Göteborg

60 Älvsborgs

1 384

1 780

1 348

exkl. Stor-

Göteborg

1 162

1 556

1 158

679 Skaraborgs

216 Värmlands

119 Örebro

163 Västmanlands

1 537

1 316

519 Kopparbergs

-

104 Gävleborgs

122 Västernorrlands

68 Jämtlands

-

16 Västerbottens

-

159 Norrbottens

1029 Samtliga

21 309

26 628

23 042

18 861

14 435

12 069

12 704

Källa: Bostadsstyrelsen

Antalet outhyrda lägenheter i statsbelånade flerbostadshus som fallit vid varje mättillfälle (i mars och i september resp. år) sedan september 1974 ökade något mellan mars och september 1978 i nästan samtliga län. Ökningarna

CU 1978/79:26

inom de olika kommunerna är ofta små. Dock kan nämnas att antalet outhyrda lägenheter mellan mars och september 1978 ökade med ca 150 i Botkyrka, 60 i Oskarshamn, 50 i Landskrona och 170 i Luleå. Antalet outhyrda lägenheter minskade i vissa kommuner. Som exempel kan anges att minskningen i Haninge uppgick till ca 250, i Upplands-Bro till 80, i Södertälje till 100, i Göteborg till 100, i Malmö till 140, i Trelleborg till 80.

Prisutvecklingen inom bostadsproduktionen första halvåret 1974 - forsta halvåret 1978 har undersökts av statens pris- och kartellnämnd.

Tabell 4

Prisökningen på statligt belånade lägenheter mellan första halvåret 1974 och första halvåret 1978

År/halvår Småhus

Flerbostadshus

Totalt

Exploate-

Sanerings-

ringsområde

område

1 000 kr/

Kr/

1000 kr/

Kr/

1 000 kr/ Kr/

1 000 kr/

Kr/

lägenhet

m2 vy

lägenhet

m2 vy lägenhet m2 vy

lägenhet

m2 vy

1974:1

1 333

107 1310

lil

1 381

1978:1

2 270

2 309

211 2 152

2 432

Källa: SPK

Prisökningen för småhuslägenheter uppgick till 74 procent och på lägenheter i flerbostadshus till 113 procent under perioden första halvåret 1974-första halvåret 1978. Under samma period ökade den allmänna prisnivån med 50 procent. Prisökning för såväl småhus som flerbostadshus har varit särskilt markant under 1977 och 1978. Under detta år ökade lägenhetspriserna i småhus med 22 procent medan ökningen under tidigare undersökta perioder legat på mellan 9 och 16 procent per år. Även lägenheter i flerbostadshus har en likartad prisutveckling. Prisökningen för denna typ av lägenheter var större i saneringsområde än i exploateringsområde.

Beträffande projektstorleken för flerbostadshus var denna 65 lägenheter under första halvåret 1978 mot 146 lägenheter första halvåret 1974. Prisökningen av 91 procent för projekt med mindre än 50 lägenheter, 73 procent i projekt om 50-100 lägenheter och 62 procent vid projekt större än 100 lägenheter.

Prisspridningen för lägenheter i flerbostadshus är statistiskt sett högre än för lägenheter i småhus. Spridning geografiskt sett visar att prisnivån genomsnittligt är lägst i södra Sverige, Stor-Malmö och i Mellansverige exkl. Stor-Stockholm och Stor-Göteborg. Dessa båda områden uppvisar de högsta prisnivåerna.

Bostadsstyrelsen har frågat kommunerna om bostadsmarknadsläget vid årsskiftena 1977-78 och 1978-79. Svaren framgår av följande'tabell.

CU 1978/79:26

Tabell 5

Bostadsmarknadsläget vid årsskiftena 1977/78 och 1978/79

17 Årsskifte

Antal

svar

Bostad kan erhållas

praktiskt

taget

genast

efter

3-4 månaders väntetid

efter

lång

väntetid

1977/78

lil •

1978/79

/ procent

1977/78

1978/79

42 Storstadsområdena

1977/78

1978/79

23 Övriga kommuner

1977/78

1978/79

85 Källa: Bostadsstyrelsen

4. Vissa behandlingsfrågor

Regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till Byggnadsforskning utgår från nu gällande ordning, enligt vilken bl. a. en viss del av de avgiftsmedel som tillförs fonden för byggnadsforskning används för energiinriktad verksamhet. Dessa medel har hittills använts inom industridepartementets ansvarsområde. I propositionen 1978/79:115 (bil. 3 s. 44) om riktlinjer för energipolitiken förordar bostadsministem att dessa medel utnyttjas för den energi inriktade utvecklings- och demonstrationsverksamheten inom bostadsdepartementets ansvarsområde. Beslutsmässigt får detta uttryck genom förslag till riksdagen i den sistnämnda propositionens bilaga 1 (s. 291). Även om det i och för sig är möjligt att nu ta upp anslaget till Byggnadsforskning till behandling har utskottet dock ansett sig böra bevara sin handlingsfrihet och få möjligheter att beakta även motionsförslag som kan väckas med anledning av propositionen om riktlinjer för energipolitiken.

Det anförda innebär att utskottet i ett senare sammanhang kommer att behandla regeringens förslag i budgetpropositionen (bilaga 16 s. 58-62) om anslag till Byggnadsforskning liksom därtill knutna förslag i motionerna 1978/79:788 (s), yrkandet 22 a, om ett uttalande om inriktningen m. m. av byggnadsforskningen, 791 (vpk), yrkandet 2, om höjt anslag samt 2089 (c), yrkandet 3, om inriktning av forskningen i ett visst hänseende.

Regeringen har vidare i budgetpropositionen lagt fram förslag om ramar

2 Riksdagen 1978/79. 19 sami. Nr 26

CU 1978/79:26

och anslag för Län till experimentbyggande m. m. I den nämnda propositionen om riktlinjer för energipolitiken (bilaga 3 s. 46-47) ingår i hemställan förslag som innebär ändring av tidigare förslag. Härtill anknyter också vissa uttalanden i övrigt från bostadsministerns sida till regeringsprotokollet.

Utskottet kommer med anledning av det anförda att i ett senare sammanhang behandla de förslag i budgetpropositionen (bilaga 16 s. 152-153) som rör anslaget Lån till experimentbyggande m. m. I detta senare sammanhang tas då också upp förslaget i motionen 1978/79:788 (s), yrkandet 22 b, om ett uttalande rörande ramar och anslag till experimentbyggande m. m.

Vidare har till sista veckan i mars aviserats en proposition med anledning av kapitalmarknadsutredningens förslag.

I motionen 1978/79:396 (vpk), yrkandet 10 (delvis), föreslås - förutom förbättrade lånevillkor-en statlig totalfmansiering av bostadsbyggandet och dess följdinvesteringar genom lån från en statlig bostads- och samhällsbyggnadsbank. 1 motionen 1978/79:788 (s), yrkandet 21, föreslås riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om statlig totalfmansiering av bostäder och bostadskomplement. Förslagen har direkt samband med frågeställningar som bedömts av utredningen.

I vissa till utskottet hänvisade motioner väcks förslag om ändring av det prioriterade kreditområdet. 1 motionen 1978/79:788 (s), yrkandet 20 a, föreslås riksdagen uttala sig för att lån till enskilt finansierat byggande inte skall prioriteras på lånemarknaden. 1 motsatt riktning går förslag i motionerna 1978/79:790 (m) om prioritering av lån till förvärv av småhus när förvärvet följs av en omfattande energibesparande renovering, samt 2099 (c) (delvis) i vad yrkandet avser prioritering av krediter för förvärv av äldre bostadshus. Till denna ärendegrupp hör också förslaget i motionen 1978/79:488 (s), yrkandet 3, om finansieringsformerna för bostadsbyggandet. Vidare föreligger motionerna 1978/79:1570 (m)om bostadslån för byggande av ålderdomshem samt 2081 (c, s) om bostadslån i vissa fall för i servicehus m. m. integrerade långvårdsavdelningar. Motionsyrkandena faller i och för sig inom det beredningsområde som utbildats för civilutskottet men har ett visst samband med kreditmarknadspropositionen.

Frågan om behandlingen av här nämnda motionsyrkanden kommer att tas upp när motionstiden utgått för kapitalmarknadspropositionen.

1 propositionen 1978/79:95 om den kommunala ekonomin, bilaga 6, tas upp frågan om ändring av statens andel av kostnaderna för statskommunala bostadsbidrag. Utskottet kommer att i denna fråga yttra sig till finansutskottet. I yttrandet kommer att behandlas motionen 1978/79:1065 (vpk), yrkandet 1, om förslag till uttalande om bostadsstödets finansiering. Även motionen 1978/79:788 (s), yrkandet 19 (delvis) om samordning av bostadsbidragssystemet för folkpensionärer m. fl. med systemet för kommunalt bostadstillägg för folkpension kommer att behandlas i detta sammanhang.

Propositionen 1978/79:111 om åtgärder mot krångel och onödig byråkrati har avlämnats den 20 mars. Propositionen har i viss del hänvisats till

CU 1978/79:26

civilutskottet. Utskottet kommer att i detta sammanhang behandla motionen 1978/79:1669 (m), yrkandet 5, om förslag till förenkling av föreskrifter om byggande.

Det till förslag i motionen 1978/79:788 (s)om ett lagfast kommunalt ansvar för bostadsmiljön m. m. anslutande yrkandet 3 om planläggning från bostadsförsörjningssynpunkt behandlas i ett senare sammanhang i samband med övriga frågor om byggnadslagstiftningen m. m.

Förslag i motionen 1978/79:396 (vpk), yrkandet 22, om vidgat boendeinflytande inom bostadssaneringslagens ram, och yrkandet 4 b, om tilläggsdirektiv till tomträttskommittén - båda inom justitiedepartementets ansvarsområde - behandlas i det samtidigt härmed beslutade betänkandet CU 1978/79:27.

5. Utskottets yttrande

5.1 Inriktningsfrågor m. m.

5.1.1 Program o. d.

Frågan om hur samhället genom programbeslut skall ge verkställbara uttryck för vad som är önskvärt i bostadsproduktionen tas upp i flera motioner. Sålunda föreslås i motionen 1978/79:396 (vpk), yrkandet 6 b, ett uttalande att planeringen skall syfta till att skapa socialt fullvärdiga miljöer, och i yrkandet 7, en översyn av riktlinjerna för bostadsförsörjningsprogrammen, samlade bostadsförsörjningsprogram för regionala bostadsförsörjningsområden och årliga redovisningar till riksdagen av vad som behöver göras för att uppfylla ställda mål. I motionen 1978/79:488 (s), yrkandet 1, hemställs att riksdagen begär ett förslag till lag om handlingsprogram för utveckling av bostadsförsörjningen - handlingsprogram grundade på sociala inventeringar och kartläggningar av bostadsbebyggelsens beskaffenhet. Detta yrkande ansluter till förslag i motionen 1978/79:788 (s), yrkandena 1 och 2 a-c. Där begärs en utredning för att föreslå ett utvecklingsprogram för den framtida samhällsutbyggnaden, ett förslag om lagfäst ansvar för kommunerna för bostadsmiljön, bostadssociala inventeringar och kommunala bostadsförsörjningsprogram.

Förslagen i motionen 1978/79:396 (vpk), yrkandena 6 b och 7, avstyrks. Den förordade inriktningen av planeringen är i sak obestridd. Ett riksdagens uttalande med anledning av motionsförslaget skulle inte tjäna något praktiskt syfte. Frågorna om bostadsförsörjningsprogrammens innehåll och hantering får bedömas i det löpande arbetet.

De förslag som förts fram i motionen 1978/79:488 (s), yrkandet 1, och 788 (s), yrkandena 1 och 2 a-c, är i huvudfrågan endast tekniska omformuleringar av förslag till föregående riksmöte. Allmänt sett gäller förslagen i fråga om nyproduktion och genomgripande förändringar samma frågeställningar om

CU 1978/79:26

underlag och målinriktning av bostadsbyggandet som är aktuella vid planering enligt byggnadslagstiftningen. Det skulle i denna del kunna få negativa effekter om skillnader i formella utgångspunkter skulle motverka den samlade bedömning som bör göras. När det gäller åtgärder för att följa den bostadssociala utvecklingen i de byggda områdena är inte heller utgångspunkterna oförenligt skilda. Målen är också här i grunden gemensamma. Motionsförslagen tillför emellertid inte genomförandet av dessa mål något väsentligt nytt som inte kommunerna redan kan beakta - ändrade verbala uttryck enligt motionerna för hur planeringsarbetet skall sammanhållas medför inte några praktiska fördelar. Motionsförslagen avstyrks därför.

5.1.2 De äldres bostäder

Bostadsfrågorna för de äldre tas upp i flera motioner. I motionen 1978/79:396 (vpk), yrkandet 6d, betonas planeringsfrågorna medan motionen 1978/79:802 (vpk), yrkandena 1 och 2, syftar till ett åtgärdsprogram i denna del. Motionen 1978/79:788 (s), yrkandet 6, innebär att det påkallas initiativ från regeringens sida så att översiktliga utgångspunkter för kommunala bedömningar presenteras.

Expertgruppen för forskning om fysisk planering och bebyggelse har efter uppdrag från bostadsdepartementet 1978 presenterat en översikt Åldrande och boende. Översikten har tillställts kommunerna.

Regeringen har den 8 februari 1979 förordnat att en äldreberedning skall inrättas inom regeringskansliet för behandling av frågor som gäller de äldres levnadsförhållanden. Beredningen skall stå under socialministerns ordförandeskap. Däri ingår vidare statssekreterarna i statsrådsberedningen, social-, budget-, utbildnings-, bostads-och arbetsmarknadsdepartementen. Bostadsfrågorna skall, enligt vad utskottet erfarit, behandlas med förtur.

Utskottet, som behandlar frågorna inom sitt beredningsområde, delar motionärernas utgångspunkter i vad de innebär att ytterligare särskilda överväganden bör göras när det gäller de äldres bostadsfrågor - frågor som befolkningsutvecklingen geren ökande aktualitet. De av naturliga skäl långa planerings- och genomförandetiderna i fråga om bostadsproduktion och bostadsombyggnad gör att denna del av de samlade äldrefrågorna bör behandlas skyndsamt. Utskottet har förutsatt att den tillkallade äldreberedningen snarast tar upp och redovisar kravsituationen mot bakgrund av bl. a. pensionärsundersökningens redovisningar (SOU 1977:98-100) liksom socialutredningens slutbetänkande (SOU 1977:40) i denna del och att den i samråd med bl. a. statens planverk, bostadsstyrelsen och kommunerna lägger fram överväganden om hur man bör möta de krav som samhället ställs inför i fråga om byggnormer, planöverväganden och statligt bostadsstöd. Det anförda innebär, vilket bör strykas under, att utskottet utgår från att den tillsatta äldreberedningen ges positiva arbetsuppgifter och inte endast fungerar som

CU 1978/79:26

ett samrådsorgan inom regeringskansliet. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Med vad ovan förordats har motionsyrkandena tillgodosetts i väsentliga delar.

5.1.3 Kollektivt boende

I motionerna 1978/79:396 (vpk), yrkandet 6 c, 791 (vpk), yrkandet 1, samt 802 (vpk), yrkandet 3, fors fram förslag som i olika former avser att öka förutsättningarna för kollektiva boendeformer.

Den i motionen 1978/79:791 (vpk), yrkandet 3, upptagna specifika frågan om belåning av vissa utrymmen tas upp nedan (avsnitt 5.15.2).

Bostadsstyrelsen har 1977 publicerat skriften God bostad 5 - Kollektivhus. Styrelsen har där för att främja byggandet av kollektivhus sammanställt ett principprogram för byggande av ett sådant hus och detaljerat redogjort för de därtill knutna statliga lånebestämmelserna.

Enligt utskottets mening skall planerings- och låneförutsättningar inte verka styrande så att de motverkar kollektiva boendeformer. Detta har inte heller varit förutsatt. Anledning finns inte heller till antagande att statliga normer e. d. generellt verkar i sådan riktning. Låneunderlagsregler m. m. får löpande anpassas för att ge neutralitet i dessa hänseenden. Planeringsansvaret faller på kommunerna. Utskottet har inte heller i denna del funnit annat än att kommuner i allmänhet är beredda att även i detta hänseende beakta växlande efterfrågesituationer. Någon åtgärd från riksdagens sida är inte behövlig.

5.1.4 Hustyp

I motionen 1978/79:1057 (apk), yrkandet 2, förordas att ett ökat bostadsbyggande. /ö></<?/as på hustyper med 70 % av lägenheterna i flerfamiljshus och 30 % i småhus.

Utskottet avstyrker förslaget som i sin förlängning principiellt innebär att staten skulle reglera den kommunala planläggningen enligt byggnadslagstiftningen. De kommunala besluten i denna del - grundade i stort på en efterfrågan som vägts mot samhälleliga värderingar - bör även fortsättningsvis styra fördelningen på hustyper.

En utredning och förslag om de samhällsekonomiska och sociala konsekvenserna av ett omfattande småhusbyggande föreslås genom yrkandet 8 i motionen 1978/79:396 (vpk).

Det är i och för sig obestritt att de privatekonomiska och de samhällsekonomiska värderingarna kan leda till skilda preferenser när det gäller att avgöra hur ett visst område skall bebyggas. Den enskildes val påverkas bl. a. av de ekonomiska villkoren för skilda bostadstyper. Byggbeslutet styrs allmänt sett av kommunens överväganden i plansammanhang,

CU 1978/79:26

där även bebyggelsens eventuella segregerande effekter för förutsättas bli beaktade. Det råder inte heller delade meningar om att skilda bebyggelsemönsters effekter även i andra hänseenden - bl. a. i fråga om energiåtgång - kräver fortsatta studier. Detta ingår som ett naturligt led såväl i byggforskningssammanhang som i kommunala kunskapssammanställningar. Ett initiativ från riksdagens sida kan nu inte anses behövligt.

5.1.5 Utrymmesstandard

Motionen 1978/79:396 (vpk), yrkandet 6 a, innehåller förslag om en ny planeringsnorm: varje människa skall ha rätt till ett eget rum, kök och vardagsrum oräknade. Den nu accetperade planeringsnormen riktar in sig på högst två boende per rum utöver kök och ett rum.

Utskottet kan inte biträda motionsförslaget. Det hittillsvarande målet är att i första hand avveckla den trångboddhet som fortfarande kvarstår enligt gällande tolkningar av detta begrepp. Detta mål bör prioriteras före ytterligare generella vidgningar. I detta sammanhang måste också iakttas det samband som föreligger mellan utrymmesstandard och energiåtgång. Det är angeläget att, inom de begränsningar som av olika skäl måste föreligga, grupper med klart eftersatta behov i första hand för sina önskemål tillgodosedda.

5.1.6 Tomträtt

I motionen 1978/79:396 (vpk), yrkandet 3, föreslås riksdagen uttala att kommunal mark endast skall fö upplåtas till nyttjande med tomträtt, medan i motionen 1978/79:1066 (s), yrkandet 3, föreslås ett uttalande att målsättningen bör vara att i princip all kommunal mark upplåts med tomträtt. Yrkandet 4 a i den sistnämnda motionen är att riksdagen bör begära ytterligare överväganden om hur en snabb ökning av tomträttsupplåtelsen skall främjas.

Utskottet behandlar nedan (5.17) förslag som rör tomträttslångivningen. Förslag om tilläggsdirektiv till tomträttskommittén behandlas i betänkandet CU 1978/79:27.

Riksdagens allmänna uttalanden åren 1967 och 1974 om tomträttens användning vid kommunal markfördelning innebar att kommunerna - utan någon tvingande regel därom - företrädesvis borde upplåta byggmarken med tomträtt. Angelägenheten av detta ströks under. Utskottet anförde bl. a. (CU 1974:36) att det är uppenbart att tomträttens fördelar gör sig gällande med olika styrka i skilda områden. I reservation (c, fp) till betänkandet betonades att avgörandet lagts på kommunerna för att de skulle kunna ta hänsyn till skiftande lokala förhållanden. Reservanterna fortsatte:

Det är uppenbart att tomträttsupplåtelsen kan vara att föredra i

områden med förväntad högre markvärdestegring eller där kommunerna behöver planeringsfrihet, dvs. främst i de större tätorternas centrala delar.

CU 1978/79:26

23 Lika uppenbart är att kommunernas valmöjligheter beträffande upplåtelseform bör tillämpas så att den enskilde kan välja den form som passar bäst, dvs. att det i samtliga kommuner även skall erbjudas tomter med äganderätt.

Reservanter (m) anförde bl. a. att ett ökat utnyttjande av tomträttsinstitutet innebär för kommunerna att ytterligare stora kapital låses i bundna markförvärv. Försäljning till småhusägare gav i stället möjligheter att frigöra kapital för önskvärda investeringar och fortsatt samhällsbyggande.

Med anledning av motion (m)om vikten av valfrihet mellan äganderätt och tomträtt berördes den här aktuella frågan vid 1975/76 års riksmöte (CU 1975/76:22 s. 24). Utskottsmajoriteten anförde bl. a.:

Motionsförslaget om valfrihet för den byggande mellan tomträtt och äganderätt är närmast en argumentering mot tomträttsinstitutet. En bred riksdagsmajoritet har anfört den uppfattningen att kommunerna har att ta ansvaret i dessa bedömningar och att motiven för tomträtt självfallet kan ha växlande tyngd med hänsyn bl. a. till markvärdeutvecklingen. Det kan sålunda inte bli fråga om att inskränka kommunernas beslutsmöjligheter genom att kräva en byggarens valfrihet vid varje enskild upplåtelse. En helt annan sak är att de nämnda växlande förhållandena i-regel leder till att kommunen kan upplåta mark såväl med tomträtt som med äganderätt. De meningsskiljaktigheter som kan råda i fråga om betoningen av dessa olika utbud aktualiseras inte i detta sammanhang.

Reservanter (m) anförde:

Som även framhållits i motionen kan tomträtt i vissa fall vara en lämplig form för markupplåtelse. En väsentlig utgångspunkt för frågans bedömning - hos kommunerna - är emellertid att när det gäller egnahemsbebyggelse skall småhusköparnas egna önskemål ställas i första rummet. De skall garanteras en faktisk valfrihet i denna del, innebärande att efterfrågan på tomtmark med äganderätt alltid skall kunna tillgodoses.

Vid frågans behandling på följande riksmöte (CU 1976/77:21) hänvisade utskottsmajoriteten i fråga om valfrihet mellan ägande och tomträtt till tidigare uttalanden. Reservanter (m) hävdade att eftersom äganderätten ger ekonomisk trygghet genom att de boende fortlöpande anpassar sig till utvecklingen av markkostnaden och eftersom medborgarna i allmänhet vill disponera sina tomter med äganderätt det också var ett minimikrav att det skall erbjudas valfrihet mellan äganderätt och tomträtt.

Lagutskottet (LU 1976/77:9) noterade i december 1976 att en utredning om avgäldsreglering m. m. förbereddes i regeringens kansli. Utskottet strök enhälligt under angelägenheten av att eventuella ändringar i tomträttsreglerna inte skulle få en sådan utformning att förtroendet för tomträtten och därigenom dess användbarhet minskar. Även andra moment i gällande ordning än olägenheter i samband med avgäldsregleringen borde ses över.

Tomträttskommittén (Ju 1977:12) tillkallades sommaren 1977 för att se över bestämmelserna om tomträttsavgäld m. m. Kommittén skall också föreslå en avvägning mellan och formulering av tomträttsinstitutets syften som är bäst förenlig med den övergripande målsättningen att mark för

CU 1978/79:26

bostadsändamål skall kunna upplåtas med både äganderätt och tomträtt.

Civilutskottet avstyrkte (CU 1977/78:20) en motion (vpk) om tilläggsdirektiv till tomträttsutredningen beträffande förhållanden som försvårar en tillämpning och utökning av tomträtten. Utskottet åberopade därvid att kommitténs uppdrag att föreslå en viss avvägning mellan och formulering av tomträttsinstitutets syften delvis kunde bidra till att belysa de i motionen angivna frågorna.

Enligt utskottets uppfattning finns nu inte grund för några principiellt nya uttalanden från statsmakternas sida i fråga om användning av tomträtt. De år 1976 gjorda uttalandena är därför alltjämt giltiga. Skulle tomträttsutredningens överväganden i avgäldsfrågoma möjliggöra att den tar upp även andra principiella frågeställningar får dessa behandlas utifrån de förutsättningar som då föreligger. MotionsfÖrslagen avstyrks.

5.1.7 Agarkategorier

Förslag om att den statliga belåningen av flerbostadshus skulle begränsas till allmännyttiga och kooperativa företag fors fram i motionerna 1978/79:396 (vpk), yrkandena 10 och 11 (båda delvis), samt. 1609 (s). I motionen 1978/79:788 (s), yrkandet 7 (delvis), i ngår ett förordande att nyprodu ktionen i huvudsak skall ske i de allmännyttiga och rikskooperativa företagens regi.

Längre gående förslag om förändringar i ägarstrukturen förs fram genom motionen 1978/79:396(vpk), yrkandet 1. Där föreslås riksdagen uttala dels att all mark som enligt planläggningsbeslut m. m. avses för samhällsbyggande förs över i kommunal ägo, dels att en sådan överföring successivt också skall ske beträffande enskilt ägda hyreshus efter en plan som snarast bör utarbetas.

De riktlinjer i denna del som riksdagen antog 1967 (prop. 1967:100, SU 1967:100) och bekräftade år 1974 (prop. 1974:150, CU 1974:36 s. 32) innebär dels att en likställighetsprincip i fråga om fördelningen av byggherreuppdrag bör underordnas kravet på en rationell produktion, dels att självkostnadsföretagen bör ges en dominerande ställning inom produktionen av flerfamiljshus utan att man uppoffrar konkurrensen mellan olika företagsformer. Dessa ställningstaganden från riksdagens sida innebär inte att kommunerna är bundna av särskilda regler, något som inte ansetts utesluta att statsmakterna tar ställning till vissa allmänna riktlinjer.

Utskottet har inte genom vad i motionerna anförts eller eljest getts anledning att gå ifrån tidigare uttalanden. MotionsfÖrslagen avstyrks.

5.1.8 Upplåtelseformer

Riksdagens uttalanden om ägarkategorier för bostäder får indirekt tillämpning också i fråga om upplåtelseformerna. Motionsvis har emellertid tagits upp ett antal förslag som specifikt utgår från syften att främja eller motverka en viss utveckling i denna del.

CU 1978/79:26

25 Vad först angår frågan om s. k. ägarlägenheter föreligger oförenliga förslag. Å ena sidan föreslås i motionen 1978/79:1619 (m), yrkandet 1, att riksdagen begär ett snabbt förslag om äganderätt av lägenheter i flerbostadshus, ett förslag som nära knyter an till motionen 1978/79:1669 (m), med dess yrkande 1 att riksdagen begär förslag till de lagändringar som behövs för att möjliggöra direktägande av lägenheter i flerbostadshus. Häremot ställs förslaget i motionen 1978/79:2088 (s), yrkandet 2, om ett riksdagens uttalande att det från bostadspolitisk synpunkt är uteslutet att införa ett system med ägarlägenheter i flerbostadshus.

Frågan behandlades tidigare i betänkandet CU 1977/78:34. Utskottets majoritet (s, fp, c) enade sig om att avstyrka motionsförslag i båda riktningarna med hänvisning till en uppgift att regeringen avsåg att inom sitt kansli utarbeta en kunskapsöversikt över frågan om äganderätt till enskilda lägenheter i flerbostadshus. Utskottet anförde vidare:

Översikten avses innehålla en genomgång av de fastighetsrättsliga problem som sammanhänger med institutet äganderätt i flerbostadshus samt en bedömning av de samhällsekonomiska och privatekonomiska effekterna av ett äganderättsinstitut i flerbostadshus. Därvid kommer att uppmärksammas eventuella effekter för drift- och underhållskostnader som kan följa av förändrade besittningsformer.

En central del av översikten avses vara en belysning av de bostadssociala effekterna av institutet äganderätt och en bedömning av i vilken utsträckning den nuvarande kombinationen av låne- och skatteregler ger en tillfredsställande neutralitet mellan de olika besittningsformerna vad gäller kapitalutgifterna i boendet och eventuell värdestegring. Vidare kommer erfarenheter från länder som i dag har institutet att redovisas.

Utskottsledamöter (s) reserverade sig och anförde bl. a. att ett kategoriserande, vidgat äganderättssystem inte är önskvärt. Vidare anfördes att ett ägarsystem hade spekulationsbefrämjande effekter som inte kunde förenas med de officiellt gällande bostadspolitiska riktlinjerna.

Bostadsministern har i interpellationssvar den 16 januari 1979 meddelat att arbetet på en kunskapsöversikt inletts och att ett preliminärt underlag för regeringens överväganden bör kunna föreligga till sommaren. Det beräknades som möjligt att då ange i vilka former och i vilken takt ett eventuellt fortsatt arbete skall bedrivas. Bostadsministern anförde vidare bl. a. att diskussionen om upplåtelseformerna hade sin utgångspunkt i boendeinflytandet. Argument för ägarlägenheter som utgick från lagfartsmöjligheter och kreditunderlag hör inte hemma i en bostadspolitisk debatt.

Utskottet noterar att de motionsförslag om äganderätt till lägenhet i flerbostadshus som behandlades i det ovan nämnda betänkandet CU 1977/78:34 utgick från skilda formella motiveringar. I en motion (fp, m) angavs syftet vara att stärka de boendes inflytande och ansvar. I en annan motion (fp) tilläts de verkliga intressena få ett mer oförblommerat uttryck: ägda lägenheter skulle kunna tjäna som kreditunderlag, dvs. ge möjlighet att

CU 1978/79:26

realisera spekulationsvinster. Tanken var uppenbarligen den att en av samhällets insatser orsakad värdeökning av bostaden skulle kunna på ett enklare sätt omsättas i nya spekulationsobjekt genom belåning av värdeökningen.

Den centrala frågan i diskussionen om ägarlägenheterna är uppenbarligen inte om ägandet ger ett bättre boendeinflytande än bostadsrätten och en hyresrätt som tillförsäkrar de boende inflytande. Den centrala frågan är om ännu en form skall skapas för att överföra resultatet av samhällsarbetet till ekonomiska fördelar för redan gynnade och om ännu en sektor av bostadsmarknaden skall avgränsas för samma personkrets - en personkrets som kan betala överlåtelsepriser kontant eller via eventuellt tillgängliga lån. Enligt utskottets uppfattning är denna uppdelning av bostadsmarknaden i en kapitalkategori och en övrig kategori och därav följande segregation det som i första hand måste uppmärksammas.

Det här föreliggande förslaget i motionen 1978/79:1619 (m) om införande av ägarlägenheter är en naturlig fullföljd av förslagsställarnas grundsyn. Förslaget i motionen 1978/79:2088 (s), yrkandet 2 - om ett uttalande att det från bostadspolitisk synpunkt är uteslutet att införa ett system med ägarlägenheter - får anses som en självklar reaktion mot det förut nämnda motionsförslaget.

Från utskottets bostadspolitiska utgångpunkter är det närmast en över all diskussion höjd självklarhet att åtkomsten av en bostad med av samhället accepterad standard i ett godtagbart område inte skall begränsas till en grupp av människor med förmögenhet eller kreditmöjligheter. Det är enligt utskottets mening förvånande att sådana synpunkter förs fram i en som seriös avsedd diskussion.

Utskottet har för sin del uppfattat den av trepartiregeringen aviserade kunskapsöversikten över frågan om ägarlägenheter som ett sätt att dölja de bostadspolitiskt sett främmande inslag som förslagen därom röjer. Det är emellertid mer klarläggande om riksdagen mot bakgrund av politiska preferenser redan nu tar ställning till den i praktiken redan klarlagda grundfrågan. Utskottet föreslår att detta sker genom att riksdagen bifaller motionen 1978/79:2088 (s), yrkandet 2, och avslår motionen 1978/79:1619 (m), yrkandet 1.

Vidare tas i motioner upp förslag som syftar till att främja upplåtelser med bostadsrätt. Sålunda föreslås i motionen 1978/79:1619 (m), yrkandet 2, att riksdagen begär åtgärder för att stimulera bildandet av bostadsrättsföreningar i hyresfastigheter. Enligt motiven för förslaget - i motionen 1978/79:1614 (m) (s. 10)- skulle detta gälla främst åtgärder i nu allmännyttiga bostadsföretag. Yrkandet ansluter till förslag i motionen 1978/79:1669 (m). I dess yrkande 2 begärs ett förslag till företrädesrätt för hyresgäster att köpa det hus de bor i när det säljs, medan dess yrkande 3 är att riksdagen skall ge regeringen till känna uttalanden i motivmotionen 1108 (m) om försäljning av allmännyttans hus till hyresgästerna. De åberopade motivuttalandena innebära» de allmännyt -

CU 1978/79:26

tiga företagen bör aktivt främja att bostadsrättsföreningar bildas genom att hyresgäster köper fastigheten liksom att hyresgästerna skall få överta eventuella statliga lån.

Den nyligen tillsatta utredningen om ökad användning av bostadsrätt inom bostadsbeståndet behandlar hithörande frågor.

Enligt vad utskottet erfarit har de år 1975 vidgade möjligheterna att få förvärvslån lett till att 5 000-6 000 lägenheter förts över från privata fastighetsägare till kooperativ ägo.

Här bör även noteras att regeringen i beslut den 22 februari i år inte medgett kommunalt förköp beträffande vissa fastigheter som sålts till en av hyresgästerna bildad bostadsrättsförening. Regeringen konstaterade att förköpsrätt förelåg för kommunen men att föreningsmedlemmarna hade så starkt intresse att ett tillstånd vore obilligt.

Som inledningsvis berörts påverkar den kommunala fördelningen av bygguppdragen också fördelningen mellan upplåtelseformerna. Motionsförslagen torde emellertid i första hand ta sikte på förändringar i det nuvarande beståndet.

Enligt utskottets mening bör riksdagen innan den ovan nämnda utredningen slutfört sitt arbete inte ta ställning till några nya principer om främjande av bostadsrätt. Det är emellertid allmänt sett obestritt att bostadsrätten som sådan och bostadskooperationen har en central bostadspolitisk roll.

Utredningen torde dock kunna lägga fram ett ytterligare material i fråga om vissa inte önskvärda företeelser som kan förknippas med även bostadsrätt: överlåtelsepriser som begränsar eller gör om intet de bostadssökandes möjligheter att få tillgång till dessa bostäder, skattefrågor m. m. Detta tas upp i avsnittet 5.2.5. Motionsförslagen bör därför nu inte leda till föreslagna beslut om riktlinjer m. m. från riksdagens sida.

Slutligen förs i motionen 1978/79:1056 (m) fram en begäran om ett förslag som skulle tvinga kommunen att deta en tomträttsupplåtelse till en bostadsrättsförening i motsvarande upplåtelser av tomträtt till skilda tomter för friköpta hus.

Det är enligt utskottets mening uteslutet att staten genom lagstiftning skulle begränsa kommunernas handlingsfrihet på denna speciella sektor av deras mark- och bostadspolitiska befogenheter. Motionen avstyrks.

5.1.9 Boendeinflytande

Åsikten att riksdagen bör begära ett förslag som öppnar bättre möjligheter för de boendes inflytande över förvaltningen av hyreshus förs fram i motionen 1978/79:396 (vpk), yrkandet 23.

Motionärerna anför (s. 13) bl. a. att f. n. bostadsrätten ger det bästa inflytandet förde boende. Hyresrätten behöver inte avskaffas eller utbytas för att utveckla boendedemokratin. Den förvaltningsform som tillämpas i

CU 1978/79:26

bostadskooperationen bör kunna kombineras med ett kommunalt ägande. Utskottet delar motionärernas uppfattning i fråga om bostadsrättens förtjänster.

Möjligheterna att finna lämpliga förvaltningsmetoder och konkreta alternativ inom de allmännyttiga bostadsföretagen ingår i ett av byggforskningsrådet stött utvecklingsprojekt. Dessa erfarenheter torde också i inte oväsentlig omfattning kunna överföras till den övriga hyresmarknaden och där ge upphov till initiativ. Någon åtgärd från riksdagens sida är därför nu inte nödvändig. Motionsförslaget avstyrks.

I den nämnda motionens yrkande 22 föreslås riksdagen begära vissa ändringar i bostadssaneringslagen. Detta förslag behandlas i betänkandet CU 1978/79:27.

5.2 Bostadens pris

5.2.1 Allmänt

Bostadens pris är när det gäller hyreslägenheterna inte direkt kopplat till den aktuella förvaltningsenhetens kapital- och driftkostnader. Hyressättningssystemet innebär - starkt förenklat - att hyran för nyproducerade lägenheter i allmännyttiga företag sätts efter en självkostnad, vars storlek dock bestäms efter förhandlingar. Hyran för övriga lägenheter avses relaterad till den förstnämnda hyran med hänsyn till skillnader i lägenheternas bru ksvärde - också efter förhandi ingar. Dessa regler berörs y tterl igare i ett kommande betänkande.

Boendekostnaden i bostadsrättshus och av de boende ägda småhus är en direkt effekt av bl. a. byggkostnader, räntesubventioner och skatteregler.

Skattereglernas inverkan på bostadens pris kan av formella skäl inte tas upp i detta sammanhang. Utskottet noterar dock att dessa skatteregler i praktiken har verkningar som i många hänseenden kan anses främst bostadspolitiska. Det blir i längden ohållbart om inte dessa bedömningar förenas i regeringsoch riksdagsarbetet - det är inte alltid möjligt att i korrigerande syfte ingripa med ändringar i de statliga finansieringsreglerna.

En grundläggande princip att eftersträva har ansetts vara att bostadens pris - med beaktande av lånevillkor och skatteregler - skall återspegla boendevärdet. Några uttryckliga invändningar mot principen som sådan - accepterad av en stark majoritet vid 1974 års riksmöte (prop. 1974:150, CU 36) - har inte anförts.

I motionen 1978/79:788 (s), yrkandet 13, föreslås en samlad översyn rörande åtgärder som skapar ökad ekonomisk rättvisa mellan olika upplåtelseformer. 1 motionen hävdas att relationerna i boendekostnad mellan hyres-, bostads- och äganderätt har förändrats på ett inte acceptabelt sätt till hyresrättens nackdel. Till detta läggs en bedömning av de negativa effekter detta för med sig: en principiell orättvisa, segregation m. m.

CU 1978/79:26

29 Enligt utskottets mening kan den grundläggande principen om ekonomisk rättvisa mellan skilda boendeformer inte möta befogade invändningar. De grundläggande förhållandena behöver knappast ytterligare belysas utredningsvägen. Förslaget i motionen om en samlad översyn torde närmast få uppfattas som en ersättning för konkreta och behandlingsbara förslag i ämnet. De motsättningar som kan kvarstå får lösas genom att sådana förslag underkastas sedvanlig politisk prövning. Motionsförslaget avstyrks därför.

5.2.2 Underhållslän

I budgetpropositionen (bilaga 16 s. 126-127) läggs fram förslag om medel för underhållslån för nästa budgetår. De frågor om låntagarkretsen m. m. som påverkar dessa bedömningar har nyligen åter avgjorts av riksdagen (CU 1978/79:12). Medelsberäkningen behandlas nedan i avsnittet 5.19.7.

5.2.3 Kompensationslån till allmännyttiga bostadsföretag

1 motionen 1978/79:396 (vpk), yrkandet 17 b, föreslås ett system med ränte- och amorteringsfria lån till allmännyttiga bostadsföretag för bl. a. de särskilda kostnader som dessa tagit på sig för att uppfylla sitt bostadssociala ansvar. Lånet skulle även täcka de reguljära kostnader som inte kan täckas om ett hyresstopp införs enligt förslag i motionens yrkande 17 a - ett förslag som utskottet avser att avstyrka i ett senare sammanhang.

De allmännyttiga bostadsföretagens situation i stort bör otvivelaktigt ytterligare belysas. Utskottet förutsätter att företagen tillför regeringen de grundläggande uppgifterna. I samband med behandlingen av bl. a. underhållsfondsutredningens betänkande kommer av naturliga skäl överväganden att påkallas även i detta hänseende. Anledning finns inte till ett i motionen föreslaget beslut.

5.2.4 Köpeskillingskontroll för småhus, m. m.

Köpeskillingskontrollen för bostadsbelånade småhus syftar i första hand till att motverka prishöjningar vid överlåtelse, vilka höjer köparens boendekostnader. Inom vissa gränser är sådana prishöjningar acceptabla, något som också beaktas i systemet. När höjningarna är ett resultat av ett särskilt efterfrågetryck innebär prisbildningen emellertid också att de kvarstående statliga räntesubventionerna kapitaliseras i säljarens hand.

Riksdagen har hösten 1978 (prop. 1978/79:55, CU 1978/79:7) skärpt den tidigare kontrollen. Den skall nu omfatta överlåtelser som sker inom tre år från utbetalningen av det statliga lånet. Kontrollen skall också omfatta styckebyggda småhus. Till utskottets betänkande fogades en reservation (m) i vilken förslagen om skärpningar avvisades.

CU 1978/79:26

30 I motionen 1978/79:396 (vpk), yrkandet 19 a, föreslås att köpeskillingskontrollen skall omfatta hela lånetiden.

Förslag om ytterligare förlängning av kontrolltiden har behandlats i det nyss nämnda betänkandet. Med hänvisning till vad då anförts och till att det kapitaliserade värdet av räntesubvention avtar under lånetiden anser utskottet att fördelarna av förslaget inte uppväger de därmed förknippade nackdelarna. Motionsförslaget avstyrks.

I den nämnda motionen 1978/79:396 (vpk), yrkandet 19 b, föreslås vidare att räntesubventionerna skall upphöra vid konstaterad kraftig värdestegring på småhus. En sådan möjlighet nämns också av bostadsministern i propositionen 1978/79:55 (s. 5) i anslutning till ämnen som bör ytterligare övervägas. Där anförs att överväganden bör göras om behovet av räntebidrag och bostadslån till småhus mot bakgrund av skillnaden mellan ursprungligen godtagna överlåtelsevärden och marknadsprisnivån samt räntebidragens ursprungliga syfte. Med hänsyn till dessa överväganden inom regeringens kansli bör en riksdagens bedömning av frågan anstå tills vidare. Motionsförslaget avstyrks därför.

Vidare föreslås i motionen 1978/79:786 (s), yrkandet 2, att en redovisning bör göras av rättsliga synpunkter på kommunernas möjligheter att ställa särskilda villkor för övertagande av bostadslån för småhus.

I en av bostadsstyrelsen gjord kartläggning (1978-01-11) Spekulation på bostadsmarknaden, vilken remissbehandlats och redovisas i propositionen 1978/79:55 (s. 6) ingår redovisningar och bedömningar av bestämmelser i köpeavtal eller tomträttskontrakt i syfte att motverka spekulation i viss mening. Motionsyrkandet torde ta sikte på att denna redovisning skall bearbetas för att kunna tjäna som underlag för kommunala bedömningar. Bostadsministern anför att bl. a. de oklarheter som f. n. råder beträffande giltigheten av vissa av de villkor som kommunerna nu använder bör närmare klarläggas. Med hänsyn till vad bostadsministern anfört är dock ett initiativ från riksdagens sida inte påkallat. 1 tillämpningen sker fortlöpande klarlägganden. Kommunerna och Kommunförbundet torde också själva eller i samråd under hand med statliga organ kunna ta fram det underlag de anser behövligt. Utskottet förutsätter att ett samråd i denna del fortlöpande sker mellan kommunala och statliga sakkunniga på området. Motionsförslaget avstyrks därför.

5.2.5 Priser vid överlåtelse av bostadsrätt

Förslag om priskontroll vid överlåtelse av bostadsrätt förs fram i motionen 1978/79:396 (vpk), yrkandet 19 c. Ett motsvarande förslag behandlades senast i betänkandet CU 1977/78:34. Utskottet har inte nu funnit anledning frångå tidigare bedömningar och avstyrker motionsförslaget.

Till den nyssnämnda frågan anknyter förslaget i motionen 1978/79:777 (apk) om en lagstiftning mot spekulation i bostadsrätter, t. ex. genom

CU 1978/79:26

hembudsskyldighet. Frågan har behandlats av bostadsrättskommittén (SOU 1969:4 s. 180-181), vilken fann att förtursrätt och lösningsrätt eller förköp inte bör medges.

Utskottet är inte berett att förorda sådana bostadspolitiskt grundade åtgärder som skulle få uttryck i den under lagutskottets beredningsområde fallande bostadsrättslagen. Motionsförslaget avstyrks.

I motionen 1978/79:2088 (s), yrkandet 1, föreslås att riksdagen begär att en kartläggning av prisutvecklingen på bostadsrättsmarknaden m. m. och dess orsaker bör göras med förtur och redovisas för riksdagen i förening med därav föranledda förslag.

Ett likartat yrkande behandlades i betänkandet CU 1977/78:34 (s. 3-4). Utskottet fann inte anledning ändra sin tidigare bedömning att utvecklingen på bostadsrättsmarknaden noga bör följas. Med hänsyn emellertid till bl. a. då pågående överväganden om en utredning angående bostadsrätt ansågs dock någon riksdagens åtgärd inte erforderlig. Sedermera har som framgått ovan (5.1.8) tillkallats en utredning om ökad användning av bostadsrätt inom bostadsbeståndet. I direktiven anförs bl. a.:

Man kan inte bortse från att en övergång från hyresrätt till bostadsrätt kan innebära risker för en ökad segregation i boendet som en följd av att personer med låga inkomster och utan tillräckliga medel för kapitalinsats får svårt att göra sig gällande på denna del av bostadsmarknaden. Kommittén bör när den utformar sina förslag så långt möjligt söka eliminera dessa risker. Kommittén bör därvid söka belysa utvecklingen av priserna vid försäljning av bostadsrätter under senare år och överväga om denna utveckling kan ge anledning till åtgärder från statens sida. Av särskild betydelse i fråga om riskerna för segregation i samband med övergång från hyresrätt till bostadsrätt är de ekonomiska villkoren i samband med övertagandet av fastigheten. Jag återkommer i det följande till frågan om finansieringen av hyresgästernas förvärv av den fastighet som de bor i.

Med det givna utredningsuppdraget är motionsyrkandet i allt väsentligt tillgodosett. En föreslagen åtgärd från riksdagens sida behövs inte.

Utskottet noterar att budget- och ekonomiministern den 15 mars 1979 bemyndigats tillkalla en utredning om aktievinstbeskattningen. Denna utredning skall också behandla frågor om beskattningen vid avyttring av andelar i bostadsrättsföreningar och andra s. k. äkta bostadsföretag. Utredningen skall enligt direktiven lägga fram förslag om en i tiden obegränsad beskattning av dessa andelar. Skattefrihet föreligger nu när avyttring sker efter mer än fem års innehav.

5.2.6 Särskilda frågor

5.2.6.1 Åtgärder mot spekulation i allmänhet

1 motionen 1978/79:786 (s), yrkandet 1, föreslås riksdagen uttala att ytterligare överväganden om spekulation i vid mening i småhus och flerbo -

CU 1978/79:26

stadshus bör göras och redovisas för riksdagen i förening med därav föranledda förslag.

Motionärerna utgår från de ovan (5.2.4) berörda uttalanden i propositionen 1978/79:55 (s. 6), varigenom bostadsministern pekar på behovet av fördjupade överväganden om vilka metoder som på längre sikt kan användas för att motverka spekulation. I frågesvar den 7 december 1978 har bl. a. hänvisats till den då pågående behandlingen av remissyttrandena över bostadsstyrelsens kartläggning och förslag i de delar som inte direkt angår den behandlade frågan om köpeskillingskontrollen för småhus. Enligt vad utskottet erfarit pågår fortfarande arbetet med att ställa samman remissvaren. Remisstiden utgick under hösten 1978.

Som framgår av redogörelsen ovan är de av motionärerna upptagna frågorna föremål för fortsatt uppmärksamhet inom regeringens kansli. Det behövs därför inte någon åtgärd från riksdagens sida. Motionsförslaget avstyrks.

Den nämnda motionen 1978/79:786 (s) innehåller i yrkandet 4 också förslag om ett uppdrag till bankinspektionen att utreda i vad mån bankerna direkt eller indirekt förmedlat krediter vid spekulativa överlåtelser av bostadshus samt att lämna förslag till därav föranledda åtgärder.

Utskottet har i frågan inhämtat synpunkter från bankinspektionen.

Vad utskottet erfarit leder till slutsatsen att ett särskilt utredningsuppdrag inte är lämpligt eller erforderligt. De påtalade frågorna får som hittills bevakas inom ramen för bankinspektionens arbetsuppgifter. Resultaten därav visar att detta arbete är effektivt. Riksdagen bör därför inte följa motionsförslaget, vars huvudsakliga syfte får anses tillgodosett.

5.2.6.2 S. k. strimlade lån

I motionerna 1978/79:396 (vpk), yrkandet 12, och 1067 (s) krävs åtgärder mot finansiering med strimlade lån.

Enligt utskottets mening är de generellt sett främst verksamma åtgärderna mot bostadspolitiskt oacceptabla konsekvenser av denna belåningsmetodik att söka inom skatteområdet. Bostadsskattekommittén har (SOU 1976:11 s. 105-124) behandlat frågan om andelshus och bostadsrättsföreningar med ”fördelade lån”. Utskottet har erfarit att inom regeringen övervägs att under våren lägga fram en proposition inom det område som bostadsskattekommittén tagit upp. Ett sådant förslag torde komma att hänvisas till skatteutskottets beredning. Civilutskottet anser sig emellertid kunna förutsätta att redan propositionsförslaget utgår även från grundläggande bostadspolitiska värderingar. Därmed finns inte anledning att i detta sammanhang följa motionsförslagen.

Härtill anknytande frågor har tagits upp även i motioner som faller under skatteutskottets beredning. Skatteutskottet torde komma att ta slutlig ståndpunkt till dessa motionsförslag först i samband med den aviserade

CU 1978/79:26

propositionen.

Vidare förs i motionen 1978/79:785 (s) fram en begäran om överväganden och förslag med syfte att bosiadsldnereglerna ändras så att denna låneform inte medverkar till tillkomsten av hus där vissa lån fördelas på andelsägare.

Bostadsstyrelsen har i skrivelse till bostadsdepartementet den 1 februari 1979 tagit upp frågor om lån till ombyggnad samt beskattning av enskilt ägda flerfamiljshus med ett flertal ägare - en situation som även motionärerna utgått från. Bland styrelsens förslag ingår en begäran om överväganden om inte statligt lån till flerfamiljshus i enskild ägo bör utgå endast till fastigheter med högst två ägare eller till juridisk person, vars huvudsakliga ändamål är att förvalta och upplåta lägenheter i flerfamiljshus till, när det gäller hyresrätt, andra än intressenter i företaget.

Även dessa bostadsstyrelsens förslag har emellertid en grundläggande anknytning till beskattningsfrågorna. Bortsett från de därtill knutna övervägandena kvarstår endast administrativa skäl för styrelsens förslag.

Utskottet anser även i denna del att skattefrågorna är det centrala. Överväganden om att motverka vissa skatterättsliga effekter med åtgärder på bostadslåneområdet bör därför anstå.

5.3 Byggnadskostnad, byggnadspris och lånetak

5.3.1 Allmänt

Systemet med ett lånetak, mark- och konkurrensvillkor m. m. har införts bl. a. som ett led i strävandena att dämpa byggprisutvecklingen. Lånetakets avsedda syfte att hämma en efterfrågan till priser som inte anses kalkylmässigt godtagbara inrymmer i sig en konflikt mellan motstridiga intressen: belåning till begärda anbudspriser minskar kapitalkostnaderna men befaras ge prisuppdrivande effekter. Byggadministrationsutredningen (SOU 1976:76) har förordat belåning till produktionskostnaden - dock endast under förutsättning att den kan relateras till en i princip schablonberäknad kostnadsnivå samt att förutsättningarna för full konkurrens i entreprenörsledet förelegat. Samtidigt kvarstår strävandena att pressa entreprenadpriserna genom prisövervakning m. m.

5.3.2 Åtgärder i prispressande syfte

Till det nämnda förslaget om prisövervakning m. m. anknyter ämnesmässigt förslaget i motionen 1978/79:396 (vpk), yrkandet 16, om ett omedelbart prisstopp på byggnadsmaterial t. o. m. utgången av år 1979.

Motsvarande förslag har tidigare behandlats av utskottet senast i betänkandet CU 1978/79:27 (s. 22-23 och 24) och yttrandet CU 1978/79:1 y.

Förslaget om ett temporärt prisstopp på byggnadsmaterial i motionen

3 Riksdagen 1978/79. 19 sami. Nr 26

CU 1978/79:26

1978/79:396 (vpk), yrkandet 16, avstyrks. Prisutvecklingen på denna sektor i förening med gällande prisövervakning kan inte anses motivera en föreslagen åtgärd.

Det anförda gäller delvis även motionen 1978/79:788 (s), yrkandet 8, såvitt det avser prisövervakning m. m. i dess nuvarande former. När det gäller yrkandets återstående del - en skärpt kontroll av entreprenadpriser på byggnadsområdet - får noteras att varje övervägande om skärpt kontroll av entreprenadpriserna förutsätter ytterligare kunskaper om denna prisutveckling och dess grunder, ett ämne som motionärerna tar upp i yrkandet 9 med förslaget att en utredning tillsätts. I denna del har utskottet gjort följande överväganden.

Som motionärerna själva erinrar om har utskottet i betänkandet CU 1977/78:3 (s. 8-9 och 14) allmänt sett ansett det viktigt att kostnadsutvecklingen och dess orsaker också fortlöpande följs med uppmärksamhet. Utskottet förutsatte att i fråga om anbudsnivåerna m. m. statens pris- och kartellnämnd (SPK) kan utföra ytterligare nödvändiga undersökningar. Reservanter (s) godtog inte detta uttalande utan begärde ett riksdagens uttalande i ämnet kombinerat med krav på redovisning och förslag. Utskottsmajoritetens av riksdagen godkända uttalande har lett till att SPK - som tidigare inte ägnat entreprenadverksamheten samma uppmärksamhet som byggmaterialområdet - påbörjat en utredning om pris- och konkurrensförhållandena inom bostadsbyggandet med speciell inriktning på orsakerna till den kraftiga prisökningen under senare år. 1 en nyligen publicerad delrapport (SPK-utredningen 1979:2) redovisas en analys av prisutvecklingen inom bostadsbyggandet mellan första halvåret 1974 och första halvåret 1978. Rapporten kommer senare att följas av en utredning som närmare analyserar orsakerna till den konstaterade prisutvecklingen. Utskottet noterar vidare att handelsministern i budgetpropositionen bilaga 14 (handelsdepartementet)(s. 69) refererat SPK:s förslag om prisövervakning på boendeområdet, ett förslag som syftar till att påverka prissättningen i en för konsumenterna gynnsam riktning. Frågan skulle övervägas skyndsamt.

Enligt utskottets mening för motionärernas åter upprepade önskemål om en utredning beträffande entreprenadpriserna anses vara tillgodosett i den utsträckning som nu rimligen kan påfordras. SPK:s arbete är inriktat enligt utskottsmajoritetens uttalande år 1977 och därmed på det som motionärerna i sak kräver. Det kan rimligen inte begäras att riksdagen, innan den aviserade - och av motionärerna önskade - närmare analysen av orsakerna till prisutvecklingen blivit färdig, skall ta ställning till om ytterligare utredning kan anses påkallad.

CU 1978/79:26

5.3.3 Åtgärder för att höja belåningsgränserna

5.3.3.1 Tilläggslån

Med utskottets ovan angivna ställningstagande till motionen 1978/79:788 (s), yrkandet 8, om prisövervakning och skärpt kontroll av entreprenadpriserna har formellt yrkandet 10 beträffande tilläggslån förfallit och kräver inte ytterligare överväganden från utskottets sida. Utskottet vill emellertid trots detta i sakfrågan notera att användning av temporära tilläggslån för att påverka boendekostnaden eller för att stimulera till igångsättning kan komma i fråga endast under speciella konjunkturförhållanden eller förhållanden inom bostadssektorn - förhållanden som inte nu föreligger. Lånetypen medför också uppenbara problem vid avvecklingen. Det är också tveksamt om den får avsedda effekter i en så långsiktig process som bostadsbyggandet under de knappt åtta månader den skulle vara tillämpbar enligt motionsförslaget.

5.3.3.2 OrtskoefTicienter m. m.

Vid nybyggnad bestäms låneunderlag och pantvärde för byggnader genom en schablonmetod där de olika beloppen uttrycks i prisläget den 1 oktober 1976. Beloppen anpassas till byggprisutvecklingen genom en tidskoefficient. Kostnadsskillnader melian olika orter och områden får uttryck genom att beloppen också omräknas med en ortskoefficient. I prop. 1977/78:93 (s. 211) anmäldes att grunderna för beräkning av ortskoefficient skulle ändras. Regeringens beslut därom gavs genom 7§ förordningen (1978:384) om beräkning av låneunderlag och pantvärde för bostadslån (BLP), vilket stadgande trädde i kraft den 1 januari 1979. Bostadsstyrelsen har genom föreskrifter (BOFS 1978:55) beslutat om nya ortskoefficienter enligt de ändrade grunderna.

Samtidigt höjdes tidskoefficienten med 4 procentenheter. Det har uppgetts att detta gjorts för att motverka den sänkning av det totala lånetaket som de nya koefficienterna i sig innebär.

Ändringarna innebar i huvudsak dels att ortskoefficienten skall begränsas till att främst avse kostnadsskillnader i fråga om frakter och löner, dels att koefficienten 1,00 skall avse medelvärdet för landet och inte som tidigare vissa mellansvenska län. Beslutet innebär vidare att för delar av Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands, Kopparbergs och Värmlands län samt hela Jämtlands län som har koefficienten 1,10 eller 1,04 skall gälla en högre koefficient i vissa fall. Koefficienten 1,10 resp. 1,04 får höjas med högst 0,10 när det gäller flerfamiljshus i mindre ort och ärendet avser ett litet projekt.

I interpellationssvar den 16 januari 1979 har bostadsministern bl. a. redogjort för de beslutade ändringarna.

Utskottet noterar att i den ovan nämnda motionen 1978/79:788 (s) i

CU 1978/79:26

anslutning till behandlade frågor (s. 15) åberopats en relativt stark spridning av byggpriserna även mellan olika orter med i stort sett samma prisförutsättningar liksom att produktionsbilden förändrats på ett sätt som kan påverka de önskade konkurrensförutsättningarna.

1 motionen 1978/79:1059 (s) föreslås riksdagen dels begära utredning och förslag i fråga om de stora överkostnaderna för bostadsbyggande i glesbygdsområden, dels - i avvaktan på utredningen - ge glesbygdskommunerna möjlighet till ytterligare särskilda höjningar av ortskoefTicienten. Motionen torde utgå från de förhållanden som rör små flerbostadshus i mindre orter inom vissa områden - projekt som nu kan få ett tillägg till ortskoefficienten om högst 0,10. Motionärerna anför att tillägget kan höjas från högst 0,10 till högst 0,20 enheter. Motionärerna anför att överkostnaderna över pantvärdet är särskilt stora när det gäller mindre flerbostadsprojekt i tätorter i glesbygd. De ändrade grunderna för ortskoefficient när det gäller ett litet flerfamiljshusprojekt i vissa områden har minskat problemen. Överkostnaderna ärdock alltjämt så stora att de nödvändiga kommunala subventionerna närmar sig en nivå som medför risk för att planerade flerbostadshus i glesbygdsorter kommer att stoppas. Överkostnadernas samband med projektstorleken och avståndet till ort med produktionskonkurrens betonas.

När det gäller kostnadernas beroende av projektstorleken hänvisas till en av Riksbyggen och BPA gjord undersökning som anges visa att kostnaden ökar med ca 20 % då projektstorleken faller från 450 till 45 lägenheter per projekt - en ökning som blir allt snabbare ju mindre projektet blir.

Den av statens pris- och kartellnämnd (SPK) nyligen publicerade undersökningen av prisutvecklingen inom bostadsproduktionen innehåller även vissa uppgifter rörande sambandet mellan kostnad och projektstorlek. Den genomsnittliga projektstorleken vid nybyggnad har sjunkit från 164 lägenheter per projekt första halvåret 1974 till 92 lägenheter första halvåret 1978. Prisökningen för projekt mindre än 50 lägenheter var under angiven period 91 % medan den för projekt om 100 eller flera lägenheter var 62 %. Kvadratmeterpriserna för nämnda typer och tid ökade från 1 238 till 2 369 resp. från 1 403 till 2 278 kr/m2 våningsyta. Enligt undersökningen kan de redovisade siffrorna ha påverkats av olika förhållanden beträffande t. ex. typ av hus, geografisk belägenhet m. m. Det sägs att det därför inte kan dras några slutsatser om ”de kalkylmässiga förutsättningarna” vid byggande av hus i olika projektstorlekar.

Den åberopade avståndsfaktorn beaktas i den nya ortskoefficienten i fråga om kostnadsskillnader i frakter och löner. Återverkan av t. ex. strukturella skillnader i tillgänglig produktionsapparat beaktas genom möjligheten att höja koefficienten för vissa projekt i vissa orter.

Utskottet har i den genom motionen aktualiserade frågan gjort följande bedömningar. Tillgängligt underlag medger inte något ställningstagande till den konkreta frågan om högsta tillägg till ortskoefficienten. Motionens syfte att åstadkomma belåningsmöjligheter som inte påverkar den kommunala

CU 1978/79:26

byggnadsstrukturen är emellertid tungt vägande. Det bör därför - i anknytning till SPK:s fortsatta analysarbete - göras ytterligare överväganden om prisstrukturen i de berörda orterna och dess kalkylmässiga bakgrund. Riksdagen bör med anledning av motionen som sin mening ge regeringen detta till känna.

Till den behandlade frågeställningen anknyter det genom motionen 1978/79:2099 (c)(delvis) aktualiserade förslaget att ortskoefficienten höjs när det gäller områden där det endast kan bli fråga om att bygga enstaka småhus.

Motionären anför att kostnaderna ofta blir högre när man bygger ett enstaka hus än när det gäller ett gruppbygge. Denna accepterade uppfattning verifieras bl. a. av en inom bostadsstyrelsens konsulentgrupp gjord undersökning av kostnaderna för styckebyggda småhus i Jönköpings län med beslut under år 1977 om statligt bostadslån.

Överkostnaderna för styckebyggda småhus varierar enligt vad utskottet erfarit regionalt - något som torde kunna hänföras bl. a. till produktionsstrukturen i skilda områden. Även i detta fall får bedömningarna därför i första hand göras utifrån den allmänna frågeställningen om belåningen skall mer eller mindre direkt anpassas till en kostnadsutveckling i fråga om anbudspriser eller om hänsyn skall tas till andra kalkylmässigt relevanta skillnader i produktionskostnaderna än mätbara skillnader i frakter och löner. Här tillkommer emellertid frågan om särbehandling av vissa områden där en prispress genom samverkan är mindre aktuell eller ibland orealistisk. Utskottet erinrar dock om de möjligheter som prövas på vissa håll till en samverkan även vid byggande av spridda enstaka småhus inom en kommun. Också frågan om en ur kreditvärdessynpunkt inte godtagbar utveckling kan här komma in i bilden.

Väd i motionen anförts anknyter enligt utskottets mening till sådana principiella frågor att den aktualiserade prisstrukturen bör ytterligare belysas och redovisas för riksdagen. Detta bör ske i anslutning till de överväganden som ovan förordats om belåningsnivån för vissa flerbostadshus. Någon anledning att frångå de allmänna grunderna för ortsprisanpassningen finns f. n. inte. Vad utskottet anfört härom bör riksdagen, med anledning av motionsförslaget i här behandlad del, som sin mening ge regeringen till känna.

5.3.3.3 Bidrag för ombyggnad

I motionen 1978/79:396 (vpk), yrkandet 14, begärs ett förslag om ett särskilt statligt bidrag till allmännyttiga bostadsföretag för ombyggnad.

Enligt utskottets mening är det inte lämpligt att överväga en generell subvention fö rombyggnad i allmänhet-detta vare sig den är riktad till en viss ägarkategori eller inte. En avsikt att stödja de allmännyttiga bostadsföretagen får diskuteras utifrån andra utgångspunkter än ombyggnadskostnaderna.

CU 1978/79:26

38 Denna fråga behandlas under 5.2.3. Möjligheten och lämpligheten av att staten i vissa särskilda syften stödjer vissa typer av ombyggnad tas upp närmast här nedan och i avsnitten 5.7.3, 5.7.4 och 5.13.

5.3.3.4 Kostnader för att uppfylla vissa av samhället ställda krav

I budgetpropositionen (bilaga 16 s. 132-133) redovisar bostadsministern sina överväganden med anledning av bostadsstyrelsens förslag om statligt bidrag vid hissinstallation. Vad där anförts i fråga om principiella bedömningar har inte gett anledning till erinran från utskottets sida. Utskottet har inte ansett sig böra ta ställning till uttalandena om det fortsatta arbetets administration. I vad slutligen gäller kommunens möjlighet att göra avvägningar mellan teknisk-ekonomiska förutsättningar och bostadssociala krav noterar utskottet att grundläggande avgöranden i denna del kommer att fattas vid den fastställelse av härtill anknytande regler i Svensk byggnorm, vilken måste beslutas i god tid före halvårsskiftet. Frågor i anslutning härtill behandlas även i närmast följande avsnitt.

5.3.3.5 Särskilda frågor

Motionen 1978/79:1595 (s) innehåller en begäran om en översyn av lånetaksreglerna. Syftet torde vara att kostnader för hiss i tvåvåningshus skulle kunna grunda bostadslån - dvs. i de hus där krav inte kan ställas enligt byggnadsstadgan på att hiss skall anordnas.

Enligt vad utskottet inhämtat uppgår kostnaden för en hiss i ett tvåvåningshus vid nyproduktion till lägst 150 000-200 000 kr. per uppgång, intrånget oräknat.

Utskottet noterar att gällande regler för bostadslån inte utesluter belåning av hiss i tvåvåningshus. Möjligheten att anordna hiss i dessa fall är därmed ytterst en fråga, om kostnaderna kan finansieras. En begärd översyn är inte påkallad.

I detta sammanhang tas också upp förslaget i motionen 1978/79:2073 (c), vilket innebär att bostadslån kan beräknas även för en andra lägenhet i småhus - en lägenhet lämplig för föräldrar eller utflyttande barn.

I låneunderlagsreglerna ingår inte något som syftar till att motverka en förordad bostadstyp. 1 den mån effekterna av reglerna i vissa fall undantagsvis kan uppfattas så, får detta beaktas vid den fortgående och löpande översynen därav. Motionärernas syfte får anses tillgodosett utan någon riksdagens åtgärd.

CU 1978/79:26

5.4 Kostnadsgränsen för småhus

Tidigare gällde regeln att lån för småhus som skall bebos av låntagaren i princip kunde beviljas endast om huset hade en lägenhetsyta av högst 125 m2. Denna ytgräns omvandlades (prop. 1967:100, SU 1967:208) till en däremot svarande kostnadsgräns gällande för alla småhus.

När byggnadslov söks före år 1980 gäller nu enligt 17 § bostadsfinansieringsförordningen (BFF) att bostadslån för nybyggnad av enfamiljshus inte utgår om byggnadskostnaden för huset överstiger byggnadskostnaden i orten, beräknat enligt grunderna för låneunderlaget, för en viss angiven typ av enfamiljshus med en lägenhetsyta av 125 m2. Enligt bostadsstyrelsens föreskrifter (BOFS 1978:59) skall denna kostnadsgräns nu i princip vara 207 200 kr. eller-under vissa förutsättningar-222 200 kr. Utanför gränserna ligger belopp för värmeproducerande anläggning samt för vissa energibesparande åtgärder, bl. a. extra värmeisolering. Kostnadsgränsen räknas upp med tids- och ortskoefficienter.

Enligt en ändring i angivna grunder (prop. 1977/78:100 bilaga 16, CU 1977/78:27 s. 29-31) gäller när byggnadslov söks efter år 1979 en lägre kostnadsgräns - den dåvarande gränsen 200 000 kr. sänktes till 190 000 kr. Den är numera enligt regler i 17 § BFF 197 000 kr. I samband med höjningen från 190 000 till 197 000 kr. -en följd av att grundbeloppet i låneunderlaget för småhus höjts - föreskrevs också vissa ändringar beträffande vilka kostnader som skulle begränsas. De nu gällande reglerna innebär bl. a. att kostnader för yttervägg och yttertak utöver enklaste utförande skall ligga utanför kostnadsgränsen. I fråga om värmeisolering skall de värden som är föreskrivna för norra Sverige inte föranleda ett mindre eller ett sämre utrustat hus än i södra Sverige.

Vid behandlingen av det ovan nämnda förslaget att sänka gränsen anförde utskottet, utöver en tillstyrkan, att det förutsatte att de nya reglerna kommer att noga följas av de bostadspolitiska organen.

1 motionen 1978/79:1573 (m) föreslås riksdagen ge regeringen till känna att de ändringar som blir tillämpliga då byggnadslov söks efter utgången av år 1979 bör upphävas. Motionärerna anser att sänkningen i flera hänseenden kan få negativa effekter på sätt som exemplifieras i motionen. Vidare föreslås i motionen 1978/79:1588 (c) att riksdagen bör begära en snar utvärdering av den nya kostnadsgränsen och dess utformning så att den inte ger negativa effekter i något hänseende.

Utskottet noterar att tidigare kritik mot sänkningen delvis grundats på ätt skillnader i utförandet av yttertak och yttervägg kunde leda till att byggherren valde enklaste möjliga konstruktion med ökade underhållskrav som följd. Denna invändning har nu beaktats genom att kostnaden utöver enklaste utförande inte begränsas. Det avsedda förhållandet att byggherren även inom kostnadsbegränsade belopp har valfrihet mellan önskemål om extra kvaliteter eller ökad yta kan principiellt sett inte leda till invändningar.

CU 1978/79:26

40 Varje restriktivt ingrepp i regler som påverkar produktionen under lång tid medför emellertid uppenbara risker för att kostnadsbegränsningarna eftersträvas på ett sätt som inte är det bästa, sett från samhällsekonomisk synpunkt. Även om utgångspunkten att inte ge statligt stöd för lyxbetonat byggande är obestridd bör därför, som utskottet uttalade vid föregående riksmöte, effekten av de ändrade reglerna noga följas av de bostadspolitiska organen. En sådan utvärdering bör göras så snart underlag därför finns. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motionsförslagen som sin mening ge regeringen till känna.

5.5 Vissa produktionsförutsättningar i övrigt

5.5.1 Hyresförlust/ån m. m.

I budgetpropositionen (bilaga 16 s. 102-103) lämnas vissa uppgifter om antalet outhyrda lägenheter. Bostadsministern förordar (s. 118) att det får lämnas hyresförlustlån även för förluster som uppkommer under år 1980. Utskottet föreslår att detta bostadsministerns uttalande till regeringsprotokollet får grunda ett motsvarande medgivande från riksdagens sida.

Medel för långivning för hyresförlustlån beräknas under anslaget till Lånefonden för bostadsbyggande. Medelsberäkningen bedöms i avsnittet 5.19.7.

Frågan om en fortsatt möjlighet till eftergift av hyresförlustlån tas upp (s. 45-46) genom förslag om anslag även för nästa budgetår. Häremot ställs motionen 1978/79:1601 (m), yrkandet 1, där anslaget för ändamålet föreslås minskat från 75 milj. kr. enligt regeringens förslag till 50 milj. kr. Förslaget innehåller ingen erinran mot eftergiftsmöjligheterna som sådana. Utskottet behandlar i avsnittet 5.19.3 medelsberäkningen även i denna del.

5.5.2 Hyresgaranti

I motionen 1978/79:788 (s), yrkandet 12, föreslås riksdagen begära ett snabbt förslag om en statlig hyresgaranti för outhyrda lägenheter i flerbostadshus hos allmännyttiga och rikskooperativa företag. Garantin skulle innebära att staten skulle åta sig att lämna ”visst ekonomiskt stöd” för outhyrda lägenheter och därmed undanröja ovisshet om denna förutsättning för en jämn bostadsproduktion.

Motionärerna har inte närmare utvecklat sina synpunkter på hur hyresgarantin - enligt motionen ett s. k. lagerstöd - närmare anses böra utformas. Det kan enligt utskottets mening knappast begäras att riksdagen skulle ta positiv ställning till ett förslag som grundas endast på syftet att man i den kommunala planeringen inte behöver ta hänsyn till efterfrågan på bostäderna. Motionsförslaget avstyrks.

CU 1978/79:26

5.5.3 Kreditmarknadsöverenskommelserna

I propositionen (s. 119-120) redovisas vissa synpunkter på kreditförsörjningen under åren 1977 och 1978. Bostadsministern anför (s. 125) att dessa överenskommelser i huvudsak grundas på den bedömning av bostadsbyggandets omfattning som lånemyndigheterna gör. Delegationen för bostadsfinansiering har den 9 januari 1979 träffat en överenskommelse med företrädare för bankerna angående krediterna för år 1979. Till meddelandet om denna överenskommelse har knutits uppgifter att antalet nya lägenheter år 1979 beräknas uppgå till drygt 60 000. Överenskommelsen innebär att bankerna-de privata affärsbankerna, PK-banken, sparbankerna och föreningsbankerna - förklarat sig villiga att svara för de byggnadskrediter som behövs för statligt belånade nybyggnader och ombyggnader, allmänna samlingslokaler och tomrättsmark som finansieras med statligt stöd, samt för energisparåtgärder i bostäder när det statliga stödet inte betalas ut i förskott. Bankerna har härutöver förklarat sig villiga att medverka till att byggnadskrediter ställs till förfogande även för bostadsbyggande utan statliga lån. I fråga om den slutliga finansieringen har bankerna förklarat sig villiga att medverka till avlyft i färdiga fastigheter genom att de under året ökar sitt nettoinnehav av bostadsobligationer med 6 000 milj. kr.

1 motionen 1978/79:788 (s), yrkandet 20 b, föreslås riksdagen som sin mening ge regeringen till känna att ytterligare åtgärder bör vidtas för att hävda kreditmarknadsöverenskommelsernas faktiska genomförande så att brister däri inte hindrar planerad igångsättning av bostadsbyggande.

Svenska bankföreningen har i skrivelse den 20 februari 1979 till civilutskottet anfört att överenskommelserna medfört att finansieringen normalt fungerar tämligen friktionsfritt. Under 1977 uppstod störningar av speciella anledningar medan situationen åter normaliserades under 1978.

Enligt vad utskottet erfarit har hittills inte förekommit några uppgifter som tyder på att överenskommelsen inte nu skulle fungera tillfredsställande. Ett föreslaget tillkännagivande är därför inte motiverat.

5.5.4 Planberedskap

1 motionen 1978/79:788 (s), yrkandet 11, föreslås riksdagen uttala att åtgärder snarast bör vidtas för att förbättra beredskapen när det gäller planering för bostadsbyggande enligt byggnadslagstiftningen.

1 de kommunala bostadsbyggnadsprogrammen, redovisade i bostadsstyrelsens anslagsframställningar, lämnas uppgifter om detaljplaneläget för de två första programårens produktion i programomgångarna 1975-1979 t. o. m. 1978-1982. En sammanställning därav ges i följande tabell.

CU 1978/79:26 42

Andel (%) lägenheter i bostadsbyggnadsprogrammen på mark medfastställd eller antagen detaljplan

Första programåret

Andra programåret

Programomgång

Programomgång

75- 76-

77-

78-

75-

76- 77-

78-

79 80

80 81

82 Samtliga

72 72

42 44

42 Flerfamiljshus

80 78

45 45

44 Småhus

68 68

40 42

42 Källa: Bostadsstyrelsen

Sammanställningen utvisar att planberedskapen för riket i dess helhet är i stort sett oförändrad.

I vissa områden har planberedskapen - även i relation till bostadsbyggnadsprogrammen - ansetts som mycket bristfällig. Sydvästra Skånes kommunalförbund (SSK) har i skrivelse till bl. a. bostadsdepartementet den 14 februari 1979 ansett sig med säkerhet kunna fastslå att en viktig orsak till den låga igångsättningen är svårigheterna att fl detaljplaner fastställda. SSK anges enligt skrivelsen ha det sämsta detaljplaneläget i landet, främst i vad avser småhusbyggandet.

Motionsyrkandet torde främst fl ses som ett komplement till förslag i samma motion om ett högre bostadsbyggande än det som kommunerna lagt in i sin planering. Utskottet ansluter sig till den bakomliggande uppfattningen att brister i planberedskapen inte i sin tur skall begränsa den kommunala bostadsbyggnadsplaneringen. I den mån det inom det statliga området ges möjligheter att förbättra denna situation bör dessa möjligheter utnyttjas vid fastställelse- och besvärsprövning m. m. Vad utskottet anfört bör med anledning av motionsförslaget ges regeringen till känna.

5.6 Bostadsbyggandets omfattning m. m.

5.6.1 Nybyggnad

Bostadsministern beräknar (prop. s. 125) igångsättningen under år 1979 till sammanlagt drygt 60 000 lägenheter. Riktmärket bör dock (s. 117) vara att under de närmaste åren öka produktionen till en nivå av ca 65 000 lägenheter per år. Vid beräkning av behovet av byggnadskrediter (s. 126) har utgångspunkten varit en beslutsnivå för bostadslån motsvarande 58 000 lägenheter och beslut om tillstånd för byggande utan statligt stöd av 5 000 lägenheter, sammanlagt 63 000 lägenheter. I finansplanen (preliminär nationalbudget s. 133) redovisas konjunkturinstitutets och SCB:s prognos om ett påbörjande år

CU 1978/79:26

1979 av 20 000 lägenheter i flerbostadshus och 42 000 lägenheter i småhus, sammanlagt 62 000 lägenheter.

När det gäller 1979 föreslås att riksdagen inte som tidigare fastställer någon nybyggnadsram. Riksdagen föreslås i stället ge regeringen ett bemyndigande "att anpassa det statligt belånade bostadsbyggandets omfattningmed hänsyn till uppkommande behov”. Det anförs dock (s. 125 n.) att regeringen skall tilldela länen ramar i den omfattning som behovet föranleder - vilket anges vara den omfattning som länsstyrelserna finner nödvändig. Avsikten torde vara att länsstyrelserna sorn hittills skall fördela dessa ramar på kommuner eller grupper av kommuner.

För vart och ett av åren 1980 och 1981 föreslås, enligt hittills använd metod, att riksdagen medger att ramar för beslut om bostadslån fastställs till 7 810 000 m2 våningsyta, vilket motsvarar 60 000 lägenheter jämte vissa lokaler.

Motionsvägen förs fram flera förslag som har samband med bostadsbyggnadsplanen. Sålunda föreslås i motionen 1978/79:396 (vpk), yrkandet 9 a, att regeringen ges till känna att samlade åtgärder bör vidtas för att öka nybyggandet till en igångsättning av 65 000 lägenheter år 1979 med en successiv ytterligare årlig ökning till 75 000 lägenheter år 1981. Därtill knyts yrkandet 6 e i samma motion om ett uttalande att bristen på godtagbara bostäder skall avskaffas. Detta sistnämnda yrkande skall ses mot bakgrund av förslaget i samma motion om att skärpa utrymmesnormerna - ett yrkande som utskottet sakbehandlat i avsnittet 5.1.5. I motionen 1978/79:1644 (vpk) (delvis), ingår-med arbetsmarknadsmässiga motiv - en begäran om åtgärder för ett bostadsbyggnadsprogram om 75 000 nya lägenheter under budgetåret 1979/80. Motionen 1978/79:788 (s), yrkandet 7 (delvis), innefattar förslaget att riksdagen uttalar sig för ett bostadsbyggnadsprogram enligt vilket bostadsbyggandet snarast ökas till 70000-75 000 lägenheter per år. Det i yrkandet ingående förslaget om viss inriktning av byggandet har behandlats i avsnittet 5.1.7. Slutligen föreslås i motionen 1978/79:1057 (apk), yrkandet 1, att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om en ökning av bostadsbyggandet till 100 000 lägenheter.

Uttalandena till regeringsprotokollet beträffande igångsättningen år 1979 och förslagen beträffande åren 1980 och 1981 röjer enligt utskottets mening en passiv inställning till en ökning av bostadsbyggandet. Det måste noteras att de kommunala bedömningarna gjorts mot bakgrund av läget för ett år sedan och att de allmänt sett blir beroende av den inriktning som statsmakternas samlade åtgärder vill främja. En anpassningsplanering av sådan typ och som endast hänvisar till bristande kommunala initiativ tenderar alltid att dämpa både ambitionsnivån och utfallet.

Det ligger i sakens natur att ett riksdagens uttalande om en viss önskad igångsättning inte har direkta effekter. Ett sådant uttalande har emellertid den effekten att den klargör en offensiv viljeinriktning. Detta är positivt för nödvändiga vidare överväganden om hur skilda förslag till praktiska åtgärder

CU 1978/79:26

skall förenäs. De samhällsekonomiska ramarna lägger inte - även enligt regeringens bedömning - hinder i vägen för en sådan utveckling. I det läge som denna passivitet nu lett till är det inte meningsfullt att välja bland skilda ramanknutna uttryck för en höjd ambitionsnivå. Utskottet föreslår emellertid att en grund för ett mer aktivt statligt intresse för bostadsbyggnadsutvecklingen läggs genom ett riksdagens uttalande. Detta uttalande, som bör ges regeringen till känna med anledning av motionerna och överväganden inom utskottet, bör innebära att regeringen i sina samlade åtgärder på skilda sektorer skall utgå från att bostadsbyggandet bör öka snabbare än vad dess egna förslag antyder i fråga om viljeinriktningen. Målet måste vara att inte endast nå en årlig igångsättning om 65 000 lägenheter - otillfredsställda grundbehov och önskvärd standardstegring bör leda till att målet sätts högre. Det får förutsättas att vad utskottet anfört leder till konkreta förslag genom regeringsåtgärder eller i form av förslag till riksdagen. Ett sålunda föreslaget uttalande tillgodoser syftet med motionsförslagen i denna del.

Mot bakgrund av att det förordade uttalandet görs kan utskottet tillstyrka de av regeringen föreslagna formella ramarna för åren 1980 och 1981 med deras av uttalandet vidgade innebörd.

För år 1979 föreslås, som nämnts, ingen särskild ram. Utskottet godtar dessa bedömningar.

Bostadsministern har i detta sammanhang gjort vissa uttalanden (prop. s. 125 n.) om ”den administrativa tillämpningen” av att riksdagen inte fastställer någon ram. Denna tillämpning innebär enligt uttalandena att regeringen fastställer länsvisa ramar motsvarande vad länsstyrelserna anser nödvändigt. Om regeringsbesluten, som förordats, skall ha ett endast registrerande syfte kan också formella beslut av regeringen i denna del avvaras. Under utskottsbehandlingen har emellertid yppats farhågor om att länsstyrelsen med hänvisning endast till detta uttalande skulle kunna undgå överprövning av en avvisad begäran om ytterligare kvot till viss kommun. Förutsatt att länsstyrelsen redovisar även inte tillgodosedda anspråk från kommuner om viss ramtilldelning och att även denna fråga ingår i regeringens bedömning kan det förordade systemet försvaras. Regeringens prövning blir då endast långsiktigt regionalpolitisk! grundad och skall inte kunna innebära att de kommunala anspråken avvisas endast med hänvisning till bristande ramutrymme. Med denna utvidgade motivering har utskottet inte anledning till något särskilt uttalande med anledning av bostadsministerns redovisning av den administrativa hanteringen av de avskaffade ramarna. Utskottet har förutsatt att, i lämpligt sammanhang, förslag lämnas om hur de statliga regionalpolitiska riktlinjerna skall förenas med kommunens primära befogenheter i fråga om planering enligt byggnadslagstiftningen. Därmed har inte satts i fråga de regionalpolitiska riktlinjernas karaktär av riksintresse.

CU 1978/79:26

5.6.2 Ombyggnad

Regeringen föreslår riksdagen att i fråga om ram för ombyggnad för år 1979 ge regeringen ett bemyndigande av samma innehåll som beträffande nybyggnad - att anpassa den statliga belåningens omfattning till uppkommande behov. Vidare föreslås riksdagen medge att beslut om bostadslån till ombyggnad samt räntebärande förbättringslån under år 1980 meddelas intill ett belopp av 825 milj. kr.

Utskottet hänvisar i denna del till vad ovan anförts om nybyggnad.

De av bostadsministern redovisade beräkningarna av behovet av byggnadskrediter under år 1979 utgår från att bostadslån för ombyggnad kan lämnas för 25 000 lägenheter. Härtill kommer även om- och tillbyggnad utan statligt stöd.

I motionen 1978/79:396 (vpk), yrkandet 9 b, föreslås riksdagen förorda samlade åtgärder för att öka ombyggandet utöver energisparåtgärder till 25 000 lägenheter per år under 1979 och 1980. Motsvarande yrkande förs även fram i motionen 1978/79:1644 (vpk) (delvis).

Utvecklingen av ombyggnad med statligt stöd framgår av uppgifter som refereras i avsnittet 3. Dessa uppgifter visar bl. a. att preliminära beslut om bostadslån för ombyggnad under år 1978 lämnats för objekt motsvarande ca 22 900 lägenheter, varav ca 13 000 i småhus och 9 900 i flerbostadshus. Den procentuella ökningen från år 1977 är totalt ca 30 %. Fördelat på hustyper har ombyggnad av småhus ökat med ca 37 % men motsvarande siffra för flerbostadshusen är ca 22 %.

Det finns inom utskottet inga delade meningar om att ombyggnadstakten bör höjas ytterligare. Det finns emellertid inte anledning att genom ett uttalande låsa dessa ambitioner till antalet 25 000 lägenheter för de närmast följande två åren. Tvärtom bör även i fråga om ombyggnad gälla att utgångspunkterna för konkreta åtgärder bör vara att detta tal kan överskridas. Motionsförslaget avstyrks.

5.6.3 Fördelning av ramar inom vissa län

Statsmakterna har(prop. 1977/78:93, CU 1977/78:28 s. 19-20) godkänt en ordning enligt vilken den centrala fördelningen av tidigare ramar i fortsättningen skall göras enbart på län. Länsstyrelserna har sedan att fördela ramarna på storstadsområden och på kommunerna i övrigt i länet. Fördelningen inom storstadsområdena skall även i fortsättningen ankomma på de kommunala samarbetsorganen. För Göteborgsregionen skall en särskild ram avdelas, då inkluderande de kommuner som ingår i Hallands och Älvsborgs län.

I motionen 1978/79:2085 (c, m, fp) föreslås ett riksdagens uttalande om att länsstyrelserna skall även i Stockholms och Malmö storstadsregioner fördela ramarna direkt på kommuner och inte på dessa områden, inom vilka de nu

CU 1978/79:26

fördelas på kommuner av Storstockholms planeringsnämnd resp. Sydvästra Skånes kommunalförbund. Förslaget motiveras i huvudsak med att länsstyrelserna har ansvaret för den övergripande regionala planeringen.

Likartade frågor har vid flera tillfällen tidigare behandlats i utskottet. Utskottet har inte funnit tillräckliga skäl att gå ifrån de vid föregående riksmöte godtagna fördelningsprinciperna. Frågan kan möjligen ha kommit i ett något annorlunda läge i och med att länsstyrelsens fördelning nu inte avser en andel av en av riksdagen för riket angiven ram utan en ram, vars storlek enligt ovan (5.6.1) anpassas till vad länsstyrelsen anser nödvändigt. Detta förhållande rubbar emellertid inte den principiella bedömningen att de kommunala samverkansorganen bör besluta om fördelningen därav inom sina respektive verksamhetsområden. Motionen avstyrks därför.

5.7 Vissa villkor för bostadslån och räntebidrag

5.7.1 Generella Jorbä tt ringar

I motionen 1978/79:396 (vpk), yrkandet 10 (delvis), förordas en statlig långivning med lång amorteringstid och låg och fast ränta. I anslutning härtill föreslås i yrkandena 11 b och c förbättringar av lånevillkoren i avvaktan på genomförande av de förstnämnda förslagen.

Som bostadsministern anför i propositionen (s. 123) tillhandahåller samhället ett betydande stöd till bostadsproduktion och bostadskonsumtion genom räntebidrag och bostadsbidrag samt skattevägen. Utskottet ansluter sig till bostadsministerns uppfattning att det inte är rimligt att räkna med någon väsentlig höjning av subventionsnivån i framtiden och att det därför finns anledning att fortlöpande överväga inriktningen av dessa subventioner. Bostadsministern stryker under vikten av att beräkningar av skatteeffekterna fortlöpande utförs och anger att hon skall ta initiativ till att så sker.

Utskottet kan mot bakgrund av det ovan anförda inte tillstyrka motionsförslagen.

5.7.2 Lånegränser

Liksom tidigare förs fram förslag om ändrade lånegränser. I motionen 1978/79:789 (s), yrkandet 1, föreslås lånegränsen 15/85 96 för enskilt ägda flerbostadshus medan det i motionen 1978/79:1669 (m), yrkandet 6, föreslås att lånegränsen skall vara 25/95 96 för alla låntagarkategorier - sålunda även för allmännyttiga och bostadskooperativa företag.

Den nuvaranden övre lånegränsen vid nybyggnad av enskilt ägda hyreshus m. m., 22/92 96, infördes genom ett beslut år 1977 (CU 1976/77:18). Reservanter (s) föreslog att den tidigare lånegränsen, 15/85 96, skulle bibehållas. Något förslag om en för alla kategorier gemensam gräns vid 25/95 96 fördes inte fram i detta sammanhang.

CU 1978/79:26

47 Höjningen medförde en omedelbar resultatförbättring för enskilda ägare av hyreshus utan någon motsvarande förbättring för hyresgästerna i dessa fastigheter. Det ökade statens utlåning. Inte heller tog riksdagsmajoriteten hänsyn till den alltfort gällande utgångspunkten att de självkostnadsbestämda företagen skall ha ett dominerande inflytande.

Utskottet kan för sin del inte finna anledning att behålla en hyresgräns vars syfte är att förbättra avkastningen på kapitalplaceringar i hyreshus och därmed främja den långsiktiga privata kapitaltillväxt som är det privata hyreshusägandets yttersta mål.

Av det anförda följer att utskottet inte heller kan ställa sig bakom det moderata förslaget om en enhetlig gräns vid 25/95 %. Mot detta förslag talar vidare att det skulle medföra krav på väsentliga kapitalinsatser från kommunernas sida och på kraftigt ökade insatser vid förvärv av nya bostadsrätter.

5.7.3 Fördjupning

Vid mindre ombyggnad av småhus - med ett låneunderlag av högst 25 000 kr. - kan bostadslånet fördjupas i sin helhet utan prövning av kreditmöjligheterna och utan krav på kommunal borgen. Bostadsstyrelsen har föreslagit att låneunderlagsgränsen höjs till 50 000 kr. och att styrelsen bemyndigas höja denna gräns med ledning av kostnadsutvecklingen inom byggandet. Bostadsministern anför (s. 127) att hon f. n. inte är beredd att ta ställning till förslaget. Denna bedömning grundas på att överväganden pågår huruvida låneformen fyller någon funktion.

Motionen 1978/79:1587 (c) (delvis) innehåller bl. a. även yrkandet att riksdagen bör ge regeringen till känna att bostadsstyrelsens förslag bör genomföras.

Utskottet ansluter sig till bedömningarna i propositionen och avstyrker motionsförslaget.

5.7.4 Räntebidrag

Regeringen föreslår (prop. s. 43-45) att riksdagen godkänner att de lägsta garanterade räntesatserna för ny- och ombyggnad som påbörjas åren 1979 och 1980 skall vara desamma som för år 1978. Utskottet har ingen erinran mot förslaget. Enligt utskottets mening bör emellertid dessa räntesatser läggas fast i god tid före tillämpningsperiodens början. Med hänsyn därtill förordas att den nu föreslagna räntesatsen skall gälla intill dess ett nytt beslut trätt i kraft, dock minst för åren 1979 och 1980. Detta tillägg bör i förening med godkännandet ges regeringen till känna.

Utskottet noterar i anslutning härtill att sambandet mellan ränte-, bidragsoch bostadsläneregler samt skatteregler\\å ombyggnad övervägts. Angelägenheten av förslag i denna del bör enligt utskottets mening leda till att dessa

CU 1978/79:26

överväganden påskyndas. Även detta bör ges regeringen till känna.

Räntebidrag utgår inte i samband med bostadslån för mindre ombyggnad av småhus när låneunderlag är högst 25 000 kr. Bostadsstyrelsen har föreslagit att räntebidrag bör utgå utan hänsyn till någon beloppsgräns. Motivet har i första hand varit att undanröja den skarpa gränsen i fråga om lånevillkor mellan denna låneform och förbättringslån med räntefri stående del och skapa samma regler som beträffande flerbostadshus. I konsekvens med detta föreslår styrelsen också att räntebidrag i de fall då bostadslånet kombineras med energisparlån utgår också för energisparlånet trots att den sammanlagda godkända kostnaden, såvitt gäller bostäder, inte överstiger 25 000 kr. Bostadsministern har inte biträtt förslaget. Hon hänvisar till pågående överväganden beträffande förbättringslångivningen.

I motionen 1978/79:1587 (c) (delvis) vidareförs bostadsstyrelsens förslag i denna del.

Utskottet noterar att frågan om räntebidrag då bostadslån kombineras med energisparlån också tas upp i prop. 1978/79:115 om riktlinjer för energipolitiken (bilaga 3 s. 11-12, hemställan 2). Motionen i motsvarande del får därför tas upp i senare sammanhang.

När det gäller återstående del av yrkandet har utskottet inte ansett att tillräckliga skäl visats för en föreslagen ändring. Motionen avstyrks sålunda i motsvarande del.

I motionen 1978/79:2099 (c) (delvis) föreslås att räntebidrag utgår även för underliggande Jorvärvskredit vid ombyggnad av vissa småhus. Syftet med förslaget i denna del torde vara i första hand - att räntebidrag skulle utgå för den särskilda fördjupning av bostadslånet som kan utgå i vissaområden,bl. a. Norrland, vid ombyggnad inom fem år efter förvärvet. I andra hand torde yrkandet avse att räntebidrag skall räknas på hela förvärvskostnaden och inte på låneunderlaget för ombyggnad.

Nuvarande ordning utgår från avsikten att inte subventionera fastighetsomsättningen med därav föranledd prishöjning. Utgångspunkten allmänt sett har också varit att begränsa stödet till kostnader för produktiva åtgärder - en fråga som också kommer att beröras när utskottet i anslutning till andra prioriteringsfrågor behandlar motionen i vad den avser finansieringen av förvärvskostnad.

Utskottet noterar redan i detta sammanhang att det i motionen redovisade exemplet, med rak amortering, överdriver skillnaderna i årlig kapitalkostnad vilken angetts till 32 088 kr. för ombyggnad och till 22 841 kr. vid nybyggnad. Med tillgängliga annuitetslån och räntebidrag och med avdrag för egen insats bör - enligt vad utskottet erfarit - motsvarande belopp beräknas till 22 883 kr. resp. 16 810 kr. det första året och till 29 083 kr. resp. 29 210 kr. det fjortonde året, då räntebidraget avvecklats.

Utskottet avstyrker med hänsyn till det anförda motionsförslaget i motsvarande del.

CU 1978/79:26

5.7.5 Särskilda frågor

5.7.5.1 Uthyrning av bostäder som lokaler

Utskottet har ingen erinran mot vad i propositionen (s. 127-128) förordats om möjligheten att med bibehållet bostadslån temporärt hyra ut bostäder för andra ändamål, m. m. Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner de föreslagna ändringarna.

5.7.5.2 Säkerhet för lån i vissa fall

Utskottet tillstyrker regeringens förslag beträffande län tillförsamlingar och samfälligheter (s. 129-130) liksom beträffande säkerhet för bostadslån i övrigt (s. 138-140).

5.8 Kommunalt ansvar

5.8.1 Bostadslån

Den kreditriskbedömning som skall föregå beslut om bottenlån har flyttats över på kommunerna (prop. 1974:150, CU 1974:36 s. 43-44). I anslutning därtill föreslogs i propositionen att som förutsättning för lån för småhus som skall bebos av låntagaren skulle gälla att kommunen åtar sig ansvar för förluster på lånet under hela dess löptid och till ett belopp som svarar mot 10 % av låneunderlaget. I motion (c) föreslogs att det kommunala ansvaret skulle vara 5 % av samma belopp. Riksdagen följde ett utskottets förslag att ansvaret skulle knytas till lånets storlek och inte till låneunderlaget och att därvid det kommunala ansvaret skulle motsvara 40 % av det totala statslånet under lånets löptid. I reservation (c, m) föreslogs bifall till motionen.

Frågan togs åter upp i samband med förslag om undantag från plankravet vid tätbebyggelse av mindre omfattning (prop. 1976/77:122, CU 1976/77:35). Riksdagen godkände i enlighet med utskottets tillstyrkan propositionsförslaget att det kommunala ansvaret skulle begränsas till 40 % av det normala bostadslånet -sålunda inte till andel av eventuell fördjupning. Reservanter (s) hade yrkat att propositionsförslaget skulle avslås.

I motionen 1978/79:1590 (c) föreslås att kravet på kommunalt ansvarstagande i här berörda fall helt skall avstås. Motiven för förslagen är i huvudsak desamma som för tidigare förslag i motion (c) och proposition om att minska ansvaret, nämligen att bebyggelsens lämplighet och därmed kreditvärdighet skall avgöras av kommunen vid planering eller byggnadslovgivning enligt byggnadslagen.

Vad i motionen anförts har inte tillfört utskottet några nya grunder för bedömningarna. Ytterligare överväganden bör i stället avse en återgång till tidigare gällande borgenskrav.

4 Riksdagen 1978/79. 19 sami. Nr 26

CU 1978/79:26

5.8.2 Förskott

I propositionen (s. 128-129) förordas att bestämmelserna om kommunal borgen vid förskott på lån och bidrag tas bort. Utskottet har ingen erinran mot vad i detta sammanhang anförts och föreslagits.

5.9 Bostadsbidrag

5.9.1 Allmänt

I budgetpropositionen (bil. 16, s. 21-40) behandlas frågan om anslag till bostadsbidrag.

Statligt bostadsbidrag (SBB) utgår till familj med barn under sjutton år som helt eller delvis försörjs inom familjen. Det har ingen direkt anknytning till bostadskonsumtionen utan syftet är främst fördelningspolitiskt. Oreducerat bidrag utgår fr. o. m. den 1 januari 1979 med 1 260 kr. per barn och år. Bidraget är inkomstprövat. Oreducerat bidrag utgår vid årsinkomst som inte överstiger 38 000 kr. Vid inkomster mellan 38 000 kr. och 54 000 kr. reduceras bidraget med 15 %. Överstiger inkomsten 54 000 kr. reduceras bidraget med 24 % av inkomst över detta belopp. Även förekomst av förmögenhet kan medföra reduktion av bidraget.

Statskommunalt bostadsbidrag (SKBB) utgår till såväl barnfamiljer som hushåll utan barn. Inkomstprövningsreglerna är gemensamma med SBB utom såvitt gäller hushåll utan barn. För dessa hushåll reduceras bidraget med 15 % vid inkomster i intervallet 29 000-54 000 kr. SKBB är vidare knutet till bostadskostnaden. Sålunda utgår bidrag med 80 % av bostadskostnaden mellan vissa s. k. hyresgränser. Den nedre gränsen är f. n. 400 kr. per månad. Den övre hyresgränsen är avpassad till bostadsbehovet för olika stora hushåll. Utskottet behandlar nedan (5.9.4.1) konstruktionen m. m. av bl. a. dessa gränser.

Statskommunalt bostadsbidrag till vissa folkpensionärer m. Jl. utgår i vissa fall som ett utfyllnadsbidrag till kommunalt bostadstillägg till folkpension. Inkomstprövnings- och förmögenhetsprövningsreglerna är desamma som vid SBB och SKBB.

Bostadsministern föreslår i budgetpropositionen riksdagen att godkänna en höjning av SBB, ändringar i fråga om hyresgränsen för SKBB till barnfamiljer, hushåll utan barn och till vissa folkpensionärer. Vidare föreslås riksdagen godkänna den ändring i reglerna för inkomstprövningen som förordats i budgetpropositionen. Förslagen i budgetpropositionen anges bl. a. syfta till att öka konsumtionsförmågan för hushåll med stor försörjningsbörda, mildra vissa s. k. marginaleffekter, höja bostadsbidragen vid ökade bostadsutgifter och anpassa bidragen till aktuella bostadskostnadsnivåer. De föreslagna förändringarna avses träda i kraft den 1 januari 1980.

CU 1978/79:26

51 J. 9.2 Nytt förslag

Innan utskottet går närmare in på förslagen i propositionen och i motionerna tar utskottet upp motionen 1978/79:2101 (m) i vilken föreslås att riksdagen med avslag på förslaget i budgetpropositionen om bostadsbidragen för barnfamiljer för år 1980 hos regeringen begär ett nytt förslag i enlighet med vad i motionen anförts. Motionärerna anser bl. a. att reduktionsreglemas utformning medför inte önskvärda konsekvenser, att inkomstprövningsbegreppet är otillfredsställande och bl. a. innebär orimliga marginaleffekter samt att vissa s. k. sambeskattningskonsekvenser uppstår. Vissa beräkningar i motionen avses ge stöd för kritiken.

Riksrevisionsverket har i en revisionsrapport granskat bostadsstyrelsens utvärdering av bostadsbidragens effekter och den 30 januari 1979 delgivit styrelsen resultatet av granskningen. Resultatet har av riksrevisionsverket även redovisats till regeringen för dess information. Beräkningarna i rapporten ger i huvudsak samma utfall som de i motionen presenterade.

Frågan om den sammantagna effekten av skattesystemet och bostadsbidragsreglerna har tagits upp i en interpellation.

Med anledning av yrkandet i motionen 1978/79:2101 (m) vill utskottet anföra följande. Ett riksdagens bifall till motionen innebär att ett nytt förslag om bostadsbidrag rimligen inte skulle kunna behandlas av riksdagen förrän under hösten år 1979. Ett riksdagsbeslut skulle därmed kunna föreligga tidigast i slutet av oktober i år. För att det skall vara möjligt för bl. a. kommunerna att vidta erforderliga åtgärder inför 1980 års bidragsgivning - om ändrade regler skall gälla per den 1 januari - är det nödvändigt med ett riksdagsbeslut under våren 1979. Ett bifall till motionen kan sålunda redan på dessa grunder inte förordas av utskottet. Utskottet återkommer nedan (5.9.6) till vissa av de frågor som tas upp i motiveringen i motionen. Det anförda innebär att förslagen i propositionen om bostadsbidragen samt i motionerna bör sakgranskas i förevarande sammanhang.

5.9.3 Statligt bostadsbidrag

Det statliga bostadsbidraget föreslås höjt från 1 260 kr. per barn och år med 240 kr. per barn och år till 1 500 kr. per barn och år fr. o. m. den 1 januari 1980. Utskottet har ingen erinran mot förslaget. I sammanhanget bör noteras att utskottet hösten 1978 i ett yttrande till finansutskottet (CU 1978/79:1 y) enhälligt, utifrån de synpunkter utskottet har att beakta, uttalat sig för en höjning av SBB i samma storleksordning som förordas i budgetpropositionen - en höjning som enligt utskottet borde gälla fr. o. m. den 1 januari 1979.

CU 1978/79:26

5.9.4 Statskommunalt bostadsbidrag

5.9.4.1 Hyresgränser

Som framgått ovan utgår SKBB med 80 % mellan vissa hyresgränser. Den nedre hyresgränsen är fr. o. m. den 1 januari 1979 400 kr. 1 propositionen föreslås att gränsen höjs till 450 kr. I motionerna 1978/79:788 (s), yrkandet 14 såvitt nu är i fråga, och 1978/79:1065 (vpk), yrkandet 6, yrkas att den nedre hyresgränsen behålls oförändrad på 400 kr.

Beträffande de övre hyresgränserna framgår gränsernas nuvarande utformning, förslagen i propositionen, i motionerna 1978/79:788 (s), yrkandet 14 såvitt nu är i fråga, samt 1978/79:1065 (vpk), yrkandet 5, av nedanstående sammanställning.

Övre hyresgränser kr/månad

Ensamstående utan barn Makar utan barn Hushåll med 1 barn ) Hushåll med 2 barn j Hushåll med 3 barn / Hushåll med 4 barn ) Hushåll med 5 eller flera barn

Fr. o. m. 1979-01-01

Förslag i

proposi-

motion

motion

tionen

788 (s)

1065 (vpk)

1 100

1 125

1 125

1 250

1 250

1 400

1 400

1 150

1 375

1 550

1 550

1 350

1 625

1 700

1 700

Förslaget i (s)-motionen överensstämmer med bostadsstyrelsens förslag i anslagsframställning i augusti 1978. Som framgår av sammanställningen föreslås i motionerna att den övre hyresgränsen differentieras för varje barn i familjen och inte som nu är gemensam för familjer med ett och två barn och för familjer med tre och fyra barn.

Beträffande de övre hyresgränserna anförs i budgetpropositionen (s. 38) att dessa alltjämt bör anpassas till trångboddhetsnormen - för hushåll med två personer eller fler, högst två personer per rum utöver kök och vardagsrum. Bostadsstyrelsens förslag om differentiering för varje barn bör därför - enligt bostadsministem - inte genomföras. Dock bör de övre hyresgränserna höjas för barnfamiljer så att högre bidrag utgår vid ökade bostadsutgifter.

I budgetpropositionen framförda förslag om ändrade hyresgränser innebär sammanfattningsvis följande. En höjning av nedre hyresgränsen med 50 kr. per månad kompenseras av en samtidig höjning av den övre hyresgränsen med minst samma belopp under förutsättning att bostadskostnaden når upp till den föreslagna övre hyresgränsen 1980. Barnfamiljerna får dessutom en reell ökning av bidragen 1980 jämfört med 1979 genom att höjningen av den övre hyresgränsen är större än höjningen av den nedre. En förutsättning är dock att bostadskostnaderna ligger inom eller över det hyresintervall inom

CU 1978/79:26

vilket SKBB utgår. För dem som har bostadskostnader under den övre hyresgränsen kan bidraget minska med högst 40 kr. per månad på grund av höjningen av den nedre hyresgränsen. Den föreslagna höjningen av SBB med 240 kr. per barn och år kompenserar dock hushåll med minst två barn för denna minskning.

Förslagen om ändrade hyresgränsen innebär sålunda att barnfamiljernas bostadsstöd i de flesta fall kommer att förbättras under 1980. Utskottet anser att de i budgetpropositionen gjorda satsningarna på ett förbättrat bostadsstöd för barnfamiljerna får accepteras vid en prioritering i en allmänt ansträngd samhällsekonomisk situation. Utskottet tillstyrker sålunda förslagen i budgetpropositionen om ändrade hyresgränser och avstyrker därmed bifall till motionerna 1978/79:788 (s), yrkandet 14, och 1978/79:1065 (vpk), yrkandena 5 och 6.

5.9.4.2 Inkomstgränser

Bostadsbidragen reduceras efter inkomst enligt regler som angivits ovan (s. 48). Av nedanstående sammanställning framgår den nuvarande nivån på inkomstgränserna samt olika förslag till förändringar.

Fr. o. m. 1979-01-01

Ökningar enligt förslag i

budgetpro-

positionen

motionen 788 (s) yrk. 15

motionen 1065 (vpk) yrk. 7 o. 8

Nedre inkomstgräns för hushåll utan barn barnfamiljer Övre inkomstgräns

29 000 38 000 54 000

+ 5000

+ 2000 + 3000 + 5000

+ 4 000 + 6 000 + 11 000

Bostadsstyrelsen hade i anslagsframställningen i augusti 1978 föreslagit att de nedre inkomstgränserna skulle höjas enligt förslaget i (s)-motionen och att den övre inkomstgränsen höjdes enligt förslaget i (vpk)-motionen.

Enligt bostadsministerns uppfattning bör reformerna inom bidragssystemet främst syfta till att öka konsumtionsförmågan för hushåll med stor försörjningsbörda och underlätta för sådana hushåll att förbättra sin bostadsstandard. En höjning av den nedre inkomstgränsen för barnfamiljerna enligt förslaget i (s)-motionen skulle medföra att bidraget höjdes med 450 kr. per år (15 % av 3 000) och med 900 kr. per år (15 % av 6 000) om förslaget i (vpk)-motionen genomfördes. Höjningen -450 kr. eller 900 kr.-blir lika stor för alla som har inkomster över nuvarande inkomstgräns oberoende av försörjningsbördan.

Också enligt utskottets mening bör i nuvarande läge i en valsituation en höjning av SBB vara att föredra framför en höjning av den nedre inkomstgränsen eftersom en höjning av SBB relativt sett ger större bostads -

CU 1978/79:26

bidrag åt barnfamiljerna och ger större bidrag vid högre försörjningsbörda. Utskottet som ovan (5.9.3) har accepterat den i budgetpropositionen föreslagna höjningen av SBB anser liksom bostadsministern att denna höjning bör prioriteras framför en höjning av de nedre inkomstgränserna. Motionerna 1978/79:788 (s), yrkandet 15, och 1065 (vpk), yrkandet 7, avstyrks med hänvisning till det ovan anförda.

I budgetpropositionen föreslås att den övre inkomstgränsen höjs från 54 000 kr. till 59 000 kr. I motionen 1978/79:1065 (vpk), yrkandet 8, föreslås gränsen höjas till 65 000 kr.

Utskottet, som delar förslaget i budgetpropositionen om nödvändigheten av att den övre inkomstgränsen höjs, är inte berett att förorda en höjning av den storleksordning som föreslås i motionen 1978/79:1065 (vpk), yrkandet 8. Den av bostadsministern förordade höjningen godtas.

5.9.5 Beräkning av bostadskostnad

I motionen 1978/79:1065 (vpk), yrkandet 4, yrkas att förslag snarast föreläggs riksdagen som innebär att bostadsbidrag till pensionärer bör täcka bostadskostnaderna för 2 rum och kök för ensamstående och 3 rum och kök för sammanboende. Som framgått ovan (5.9.1) kan statskommunalt bostadsbidrag utgå till vissa folkpensionärer m. fl. Bostadskostnaderna beräknas enligt de grunder som gäller för beräkning av bostadskostnaderna i ärende om kommunalt bostadstillägg till folkpension. Bostadskostnaden i ärenden om sådant tillägg utgår enligt grunder som riksförsäkringsverket bestämmer. Hur stor del av kostnaden som skall täckas av KBT bestäms av den enskilda kommunen. I sammanhanget bör erinras om att i propositionen 1978/79:95 om den kommunala ekonomin angivits att en interdepartemental arbetsgrupp kommer att tillsättas med uppgift att utreda de tekniska förutsättningarna att inom en rimlig kostnadsram samordna SKBB- och KBT-systemen. Utskottet är inte berett förorda att det samband som finns vid beräkning av pensionärernas bostadskostnader enligt de båda systemen bryts. Motionsyrkandet avstyrks sålunda.

5.9.6 Utredning om bostadsbidragssystemet m. m.

Bostadsministem anmäler i budgetpropositionen (s. 34) sin avsikt att föreslå regeringen att bemyndiga henne att tillkalla en utredningJör översyn av administrationen av bostadsbidrag. Utskottet vill med anledning härav anföra följande.

Ovan (5.9.1) har i korthet redogjorts för bostadsbidragen till barnfamiljer m. fl. Systemet har under hand byggts ut och medför en omfattande administration. Kritik har från skilda utgångspunkter riktats mot bl. a. inkomstbegreppet - det har hävdats att det är en dålig mätare på hushållens förmåga att betala bostadskostnaden och att det är inaktuellt vid tiden för

CU 1978/79:26

prövningen av bostadsbidragen.

Till grund för inkomstprövningen ligger den till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten vid taxeringen året före bidragsåret. För makar och för vissa sammanboende räknas den sammanlagda inkomsten. Viss del av förmögenhet över 75 000 kr. samt underskottsavdrag över 4 000 kr. läggs till inkomsten. Bidraget reduceras om inkomsten överstiger en viss gräns, olika för barnfamiljer och för hushåll utan barn.

Frågan om ett bättre inkomstbegrepp har tidigare utretts i skilda sammanhang bl. a. av boende- och bostadsfinansieringsutredningarna i dess slutbetänkande Bostadsförsörjning och bostadsbidrag (SOU 1975:51-52). Utredningarna fann att olika alternativ var möjliga att använda vid inkomstprövningen, nämligen ett inkomstbegrepp inom beskattningens ram, en självdeklarerad framtida inkomst eller den sjukpenninggrundande inkomsten. Inget alternativ gav enligt utredningarna en rättvisande och entydig bild av den ekonomiska bärkraften hos olika hushåll. Nuvarande inkomstprövningssystem fick enligt utredningarna accepteras tills vidare i avvaktan på frågans lösning i ett större sammanhang.

Avtrappningsreglerna innebär tillsammans med effekterna av marginalskatt och andra inkomstprövade förmåner i vissa fall höga marginaleffekter vid en inkomstökning. 1972 års skatteutredning har behandlat denna fråga och bl. a. konstaterat att mera väsentliga sänkningar av avtrappningsreglerna vid beräkning av bostadsbidrag inte kan företas utan att stödet utsträcks till familjer i betydligt högre inkomstskikt än där stödet nu utgår.

Utskottet anser det viktigt att en utredning om bostadsbidragen kommer till stånd - en utredning som bör avse inte endast en översyn av bidragens administration utan även omfatta en översyn av bostadsbidragssystemet. I ett sådant större sammanhang är naturligtvis frågan om inkomstprövningsbegreppet central. Därvid kan de alternativ boendeutredningarna presenterade alltjämt vara intressanta. Även andra alternativ kan behöva undersökas. Vid en genomgång av inkomstprövningsreglerna bör vidare utredas inkomstens relation till faktisk ekonomisk bärkraft, förmögenhets inverkan på möjligheterna att erhålla bostadsbidrag, om underskottsavdrag skall tillmätas betydelse i sammanhanget och hur detta i så fall skall ske. Undersökas bör också hur bostadskostnaden skall bestämmas vid skilda upplåtelseformer, samt om bostadsanknytningen fortfarande skall finnas kvar. Bostadsbidragssystemet bör vara enkelt att administrera. Enligt vad utskottet sedermera erfarit kommer den i budgetpropositionen aviserade utredningen att utvidgas till att omfatta en översyn av bostadsbidragssystemet och sålunda ges en av utskottet förordad inriktning.

Vid skilda tillfällen har konstaterats att bostadsbidragen är ett medel i fördelningspolitiken och att bidragsgivningens omfattning och inriktning är beroende av skattesystemet och av andra bidragssystem. Det kan därför vara motiverat att dessa frågor behandlas i lämpligt sammanhang. Enligt vad utskottet erfarit kommer en utredning om barnfamiljernas, särskilt flerbarns -

CU 1978/79:26

familjernas, ekonomiska situation att tillkallas inom kort. Inom denna utredning kommer att behandlas bl. a. skattesystemets effekt på bidragsgivningen. Utskottet förutsätter att utredningen om bostadsbidragssystemet kommer att samråda med utredningen om flerbarnsfamiljernas ekonomiska situation varvid det blir naturligt att ta upp frågan om den sammanlagda effekten av skattesystemet och olika bidragssystem.

I flera motioner har tagits upp frågor som kommer att övervägas av utredningen. Vissa av motionerna rör inkomstbegreppets utformning och beräkning av bostadskostnaden vid olika upplåtelseformer. Så är fallet med motionerna 1978/79:788 (s), yrkandet 19, och 1978/79:2086 (fp). Även frågan om sammanboendebegreppet som behandlas i motionen 1978/79:2074(c) har beröring med denna fråga liksom motionen 1978/79:1058 (s). Samtliga dessa motioner bör behandlas av utredningen liksom motionen 1978/79:787(c)om egenföretagarnas rätt till bostadsbidrag.

I motionen 1978/79:2091 (c) föreslås att utredningen om bostadsbidragen skall inriktas på att administrationen helt skall förläggas till kommunerna. Denna fråga kommer att tas upp av utredningen. Motionen bör överlämnas till utredningen.

I två motioner--1978/79:560(s)och 1978/79:1669(m), yrkandet 4,-yrkas att bostadsbidragen prövas i samband med inkomsttaxeringen och att hänsyn tas till bostadskostnaden vid skatteuttaget. Liknande förslag har förts fram i samband med överväganden om att använda sjukpenninggrundande inkomst vid kontroll av bostadsbidragen. De har därvid ansetts inte nu böra prövas. Frågorna i motionerna rördelvis taxeringssystemets utformning och omfattning.

Såvitt motionerna rör administrationen av bostadsidragen finns enligt utskottets mening inte tillräcklig anledning att tillstyrka dem.

SBBoch SKBB utgår till familj med barn under 17 år. SKBB utgår till familj med barn som fyllt 17 år och som uppbär förlängt barnbidrag eller studiehjälp. Studiehjälp utgår i vissa fall till studerande upp till 20 år. Bostadsstyrelsen anför i sin anslagsframställning att det är ett betydande administrativt arbete att ta in uppgifter från skolorna om barnens studiegång, inte minst därför att studieavbrott blir allt vanligare. Föräldrar med arbetslösa ungdomar i motsvarande ålder måste - enligt bostadsstyrelsen - uppleva det som en stor orättvisa att de inte får bidrag för sina hemmavarande ungdomar över 17 år. En gemensam åldersgräns på 18 år skulle vara lättare att förstå för bidragstagarna. Denna gräns sammanfaller dessutom med myndighetsåldern. Styrelsen föreslåratt åldersgränsen för SBBoch SKBB höjs till 18 år och att därvid möjligheten att för SKBB medräkna äldre barn som får studiehjälp slopas.

Bostadsministem förordar att förslagen itne genomförs. Bestämmelserna anges ha samband med utformning av studiestödet. Bostadsstyrelsens förslag har avstyrkts av studiestödsutredningen. Centrala studiestödsnämnden anser att anledning finns att avvakta studiestödsutredningens arbete.

CU 1978/79:26

57 I motionerna 1978/79:788 (s), yrkandet 16, och 1978/79:1065 (vpk), yrkandet 3, hemställs att åldersgränsen bestäms så att barn upp till 18 år räknas som bidragsberättigande i familjens bidragsansökan. Den möjlighet som nu finns att räkna in studerande ungdomar mellan 18 och 20 år i familjen bör enligt vad som anförs i (s)-motionen bibehållas i avvaktan på studiestödsutredningens förslag.

Utskottet anser att frågan om åldersgränserna bör prövas när studiestödsutredningens förslag föreligger eller att frågan behandlas av den förordade utredningen om bostadsbidragssystemet. Utskottet finner det mycket angeläget att riksdagen skyndsamt föreläggs förslag så att den olägenhet som åldersgränsernas utformning i nu behandlad del utgör kan undanröjas. Motionerna 1978/79:788 (s) och 1978/79:1065 (vpk) i nu behandlade delar bör överlämnas till den föreslagna utredningen. Frågan bör därvid lämpligen beredas i samråd med studiestödsutredningen. Den bör behandlas med förtur.

I motionen 1978/79:1065 (vpk), yrkandet 2, hemställs att riksdagen beslutar att åldersgränsen för rätt till SKBB för hushåll utan barn sänks till 17 år. Även detta yrkande bör övervägas av den förordade utredningen.

År 1977 infördes gynnsammare regler vid beräkning av bostadsbidrag för hushåll med handikappade familjemedlemmar. Om familjen på grund av den handikappade hushållsmedlemmen kan behöva en särskilt stor bostad eller en bostad utrustad med särskilda detaljer för att tillgodose den handikappades behov kunde den övre hyresgränsen i vissa fall överskridas. En höjning med 150 kr. anses av bostadsstyrelsen tillräcklig i de flesta fall. Beloppet kan överskridas om synnerliga skäl föreligger. Sociala centralnämnden yttrar sig till det kommunala förmedlingsorganet i frågan huruvida den övre hyresgränsen skall överskridas. Förmedlingsorganet avgör hur mycket gränsen skall få överskridas.

Bostadsstyrelsen föreslår i sin anslagsframställning att bestämmelsen om undantag från den övre hyresgränsen tas bort eftersom samhället redan tar hänsyn till de handikappade genom det särskilda kommunala bostadstillägget för handikappade (KBH) och genom bostadsanpassningsbidraget. Vidare uppges de sociala centralnämnderna ha svårigheter att bedöma om högre bostadskostnad är motiverad. Bostadsstyrelsen harberäknat besparingen per helår om bestämmelsen slopas till 3 milj. kr. Besparingen för staten blir drygt 2 milj. kr. och för kommunerna knappt 1 milj. kr.

Bostadsstyrelsens förslag avstyrks av De handikappades riksförbund (DHR) medan Handikappförbundens centralkommitté (HCK) är starkt tveksam. Svenska kommunförbundet tillstyrker att regeln slopas.

Bostadsministern anser det inte möjligt att i ett stort generellt system tillgodose alla individuella behov om kraven på enkel administration samtidigt skall gälla. Eftersom regeln om handikappad hushållsmedlem endast rör en liten del av ansökningarna och då de handikappades behov enklare anses kunna tillgodoses genom KBH förordas att regeln slopas.

CU 1978/79:26

58 I motionen 1978/79:788 (s), yrkandet 17, hemställs att riksdagen inte godkänner vad i budgetpropositionen förordats om bostadsbidrag för handikappad.

Enligt vad utskottet erfarit avses frågan om de handikappades bostadsbidrag ingå i utredningens direktiv. Utskottet finnér det därför inte lämpligt att förslaget i budgetpropositionen nu genomförs. Motionen 1978/79:788 (s), yrkandet 17, tillstyrks såvitt nu är i fråga.

Motionen bör i nu berörd del överlämnas till utredningen.

Utredningen kommer som framgår av vad som ovan anförts att behöva arbeta förutsättningslöst inom vida ramar. En utredning med sådan omfattning och inriktning bör ha parlamentarisk förankring. Enligt vad utskottet erfarit kommer så att ske. Med anledning av att flera frågor kräver snara lösningar bör utredningen vara oförhindrad att lägga fram delförslag.

Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna att utredningen överväger förslagen i motionerna 1978/79:787 (c), 788 (s), yrkandena 16, 17 och 19, de båda sistnämnda såvitt nu är i fråga, 1058 (s), 1065 (vpk), yrkandena 2 och 3, 2074 (c), 2086 (fp) och 2091 (c).

Anslag till bostadsbidrag behandlar utskottet nedan (5.19.1).

5.9.7 Övriga frågor

Vad i övrigt anförts av bostadsministern om bostadsbidragen har inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

5.10 Bidrag till förbättring av boendemiljön

Bidrag till förbättring av boendemiljön kan utgå för olika åtgärder som förbättrar denna miljö i första hand i flerbostadshusområden. Bidrag utgår med högst 50 % av den godkända kostnaden, dock högst med 1 000 kr. per lägenhet. Om synnerliga skäl föreligger får bidrag utgå med mer än 50 %, dock högst med 75 %. Beloppet per lägenhet får i dessa fall vara högst 3 000 kr. Bostadslån - s. k. kompletterande lån - kan utgå till den del av bidragsgrundande kostnader som inte täcks av bidraget.

I motionen 1978/79:396 (vpk), yrkandena 13 a-b, föreslås att bidrag och lån skall kunna utgå för alla åtgärder sorn de boende anser nödvändiga för att åstadkomma en socialt fungerande och även i övrigt god boende- och närmiljö, liksom höjning av bidragsandelarna till 75 resp. 100 %. Anslagsfrågan tas upp i avsnittet 5.19.5.

Även om bidragsgivningen är avsedd att täcka ett brett falt av åtgärder kvarstår emellertid ett behov att ge en yttre ram för det bidragsberättigade området. Endast därmed kan avsedda prioriteringar genomföras. Motionsförslaget bör därför avstyrkas.

Bidragens användningsområde när det gäller konstnärlig utsmyckning tas uppi motionen 1978/79:783 (s). Där konstateras bl. a. att miljöbidrag kan utgå

CU 1978/79:26

för ”arbetsinsats av bildkonstnär som avser utformning av olika inslag i

en förbättrad boendemiljö etc.” men inte för ”utförande av konstverk”.

Här återstår en lånemöjlighet under vissa förutsättningar. Motionären föreslåratt bidrag till konstnärlig utsmyckning försöksvis skall kunna lämnas för sådana kostnader som kan ingå i underlaget för bostadslån.

Enligt utskottets uppfattning finns inte anledning att motsätta sig en sådan bidragsgivning. Motionärens avsikt har inte varit att därmed öka bidragsgivningen utan endast att ändra ett av åtgärdsalternativen. Valet mellan dessa alternativ är en lämplighetsfråga som praktiskt sett avgörs genom de kommunala bedömningarna. Vad utskottet anfört bör, med bifall till motionen, riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

5.11 Bostadsanpassningsbidrag m. m.

Bostadsanpassningsbidrag utgår för åtgärder inom och i anslutning till bostadslägenhet, vilka behövs för att en person med handikapp skall kunna utnyttja lägenheten på ändamålsenligt sätt. Det utgår nu med högst 15 000 kr. men kan beviljas med högre belopp om det föreligger särskilda skäl.

I budgetpropositionen (s. 51) föreslås riksdagen godkänna att maximibeloppet höjs till 20 000 kr. fr. o. m. nästa budgetår. Förslaget tillstyrks.

Regeringen föreslår vidare riksdagen att medge att bostadsanpassningsbidrag utgår för reparation av lyftanordningar m. m. Också detta förslag tillstyrks.

Som ovan angetts utgår bidraget endast i anslutning till bostadslägenhet. I motionen 1978/79:1596 (s) föreslås att bidrag skall kunna lämnas även för motsvarande anpassning a\ fritidshus.

Ett motsvarande förslag fördes fram i motion (s) till 1973 års riksmöte. Utskottet (CU 1973:19 s. 37) anförde enhälligt att behovet av bidrag även i vissa sådana fall torde vara obestritt. Utskottet ansåg emellertid att - vid en prioritering av de uppgifter som återstår att lösa inom denna sektor - detta initiativ dock tills vidare torde böra stå tillbaka.

Riksdagen har sedermera (SoU 1976/77:3) hos regeringen hemställt att en motion (s) om statsbidrag för anpassning av fritidsbostäder för handikappade skulle överlämnas till handikapputredningen. I samband med att denna utredning avslutades har ärendet överlämnats till bostadsdepartementet. Regeringen har nyligen överlämnat motionen till fritidsboendeutredningen.

Med hänvisning till att frågan nu kommer under fritidsboendeutredningens uppmärksamhet är någon riksdagens åtgärd nu inte erforderlig.

I motionen 1978/79:2084 (fp) föreslås riksdagen begära en översyn av bidragsreglerna, innefattande bl. a. även anpassning av utomhusmiljö. Motionärerna anför att det borde vara rimligt att alla med gravt handikapp och alla som i hemmet vårdar gravt handikappad kunde få bidrag för att anpassa bostaden till den handikappades behov - något som också bör gälla utemiljön,

CU 1978/79:26

dvs. närliggande tomtmark m. m.

Nuvarande bidragsgrunder gör det möjligt att lämna bidrag också för anordningar utanför huset som har samband med tillgängligheten till bostaden och därtill anknytande utrymmen, uteplatser o. d. Motionärernas syfte får med hänsyn även till hittillsvarande tillämpning anses redan tillgodosett i rimlig utsträckning. Motionen avstyrks därför.

Genom motionen 1978/79:1597 (s) väcks frågan om statligt bidrag till produktionen av lägenheter med boendeservice. Förslaget syftar till att sänka kostnaderna för produktion av bostäder med service för handikappade. Dessa kostnader kan inte täckas genom bostadsanpassningsbidrag. Bostadsbidragen anses också olämpligt konstruerade för detta syfte.

Utskottet hänvisar i första hand till vad i avsnittet 5.9.6 anförts om bostadsbidrag för handikappade. I övrigt föreligger i väsentliga hänseenden motsvarande förutsättningar som gäller beträffande servicebostäder för äldre och liknande bostadsformer med kollektiva anordningar. Anslagsmöjligheterna och därmed räntesubvention har där fortlöpande anpassats till särskilda krav. Utskottet förutsätter att detta gäller även de i motionen åberopade servicebostäderna. Enligt utskottets mening bör det reguljära bostadsstödet utnyttjas så långt möjligt innan överväganden görs om ett särskilt bidrag till angivna kostnader.

Utskottet tar i detta sammanhang upp förslaget i motionen 1978/79:1594 (s) om en översyn i syfte att öppna möjlighet för bidrag för handikappanpassning av även andra samlingslokaler än de allmänna samlingslokalerna.

Grunder för upprustningsbidrag för handikappanpassning av allmänna samlingslokaler har tidigare behandlats av riksdagen (prop. 1976/77:87 bil. 3, CU 1976/77:31 s. 6). Utskottet anslöt sig till vad i motion (fp) om vidgat stöd anförts och att stöd kan motiveras för en mångfald lokaler som står öppna för allmänt nyttjande eller i vart fall för inte alltför begränsade grupper. Av prioriteringsskäl ansåg utskottet dock att stödet fortfarande borde förbehållas de allmänna samlingslokalerna. Riksdagen följde utskottet.

Det finns enligt utskottets mening inte tillräcklig anledning att frångå tidigare överväganden. Motionen avstyrks därför.

5.12 Förbättringslån

Riksdagen begärde med bifall till motion (c) vid 1975/76 års riksmöte en översyn av förbättringslångivningen (CU 1975/76:22 s. 51). Utskottet anslöt sig enhälligt till meningen att bostadspolitikens ändrade former kan utgöra anledning att se över förbättringslångivningen. Den grundläggande frågan är, anförde utskottet, i vilken utsträckning denna särskilda låneform med dess inslag av kapitalsubventioner är ett nödvändigt komplement till kreditstödet, räntebidragen, bostadstilläggen och bostadsbidragen.

I budgetpropositionen (bilaga 16 s. 49) hänvisar bostadsministern till att dessa överväganden alltjämt pågår och till att kommunalekonomiska

CU 1978/79:26

utredningens förslag (SOU 1977:78) om ändringar i de kommunala bostadstilläggen m. m. skulle beaktas vid översynen. Regeringen har numera i prop. 1978/79:95 om den kommunala ekonomin tagit ställning till dessa förslag. Någon redovisning av den begärda översynen av förbättringslånen har inte aviserats.

I budgetpropositionen (bil. 16 s. 50) föreslås riksdagen godkänna att inkomstgränsen höjs för makar från 28 000 kr. till 32 000 kr. och för ensamstående från 18 000 kr. till 20 000 kr. Ändringen föreslås ske den 1 juli 1979. Maximibeloppet för räntefritt förbättringslån för enskilda personer föreslås (s. 50) höjt från 17 000 kr. till 20 000 kr. samt för kommuner och företag från 12 000 kr. till 14 000 kr., även detta fr. o. m. den 1 juli 1979. Utskottet tillstyrker även dessa förslag.

Ramar och anslag behandlas nedan (5.19.7).

5.13 Kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse

Bevarandet av kulturhistoriskt intressant bostadsbebyggelse stöds dels genom att låneunderlaget för bostadslån kan höjas, dels genom att tilläggslån till bostadslånet kan beviljas.

Vid ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse m. m. får låneunderlaget bestämmas till högre belopp än eljest. En gräns för denna höjning sätts för flerbostadshus genom regeln att kapitalkostnaderna skall kunna förräntas inom ramen förbruksvärdeshyran. En motsvarande gräns gäller för småhus. Pantvärdet fastställs i dessa fall regelmässigt till ett belopp som motsvarar summan av - även det förhöjda - låneunderlaget och värdet av icke belånade lokaler m. m.

Från kulturhistorisk synpunkt särskilt värdefull byggnad, av byggnadsminneskaraktär, kan grunda rätt även till ett under viss tid räntefritt och stående tilläggslån. Lånet och låneunderlagshöjningen avses säkra finansiering upp till 140 % av låneunderlaget för en motsvarande nybyggnad. När ombyggnadskostnaden överstiger 140 % men inte överstiger 200 % av detta låneunderlag skall inom denna nivå det statliga stödunderlaget svara mot tre fjärdedelar av finansieringsbehovet. Endast i undantagsfall om synnerliga skäl föreligger skall kostnader utöver 200 % av ombyggnadslåneunderlaget kunna stödjas med tilläggslån.

De antikvariska myndigheterna prioriterar ombyggnadsföretagen inom en särskild årlig kostnadsram.

I budgetpropositionen (bil. lös. 150-152) liksom i motionen 1978/79:2083 (c, s, m), yrkandet 2, förs fram förslag om ramar och anslag. Dessa förslag tar utskottet upp under avsnittet 5.19.10.

Motionen 1978/79:2083 (c, s, m) tar upp frågor såväl om administrationen av det finansiella stödet som vissa ramfrågor. När det gäller handläggningsfrågor innebär motionens yrkanden att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna dels d a) att beslut i fråga om förhöjt låneunderlag utan

CU 1978/79:26

samband med tilläggslån bör delegeras till länsbostadsnämnderna och i anslutning därtill (1 b) att bostadsstyrelsen bör få föreskriva hur sådana beslut skall avräknas mot beslutsramen, dels (1 c) att åtgärder bör vidtas för att förenkla handläggningen av ansökningar och lån.

Det torde i princip ankomma på regeringen att utan riksdagens medgivande överlåta beslutsrätten i angivna frågor till länsbostadsnämnden. Det har uppgetts att ett hinder för detta t. v. är att beräkningsreglerna, särskilt när det gäller inverkan av vissa skatteförhållanden, ännu inte fått sådan entydig utformning att en spridd tillämpning därav är lämplig. Utskottet förordar emellertid att motionsförslaget följs i här behandlade delar så snart de aministrativa förutsättningarna därför föreligger. Arbetet i denna del bör påskyndas. Därvid bör också övervägas i vad mån en ytterligare förenkling av handläggningen kan åstadkommas. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

I motionen 1978/79:1060 (m) föreslås riksdagen uttala sig för att bestämmelserna om det finansiella stödet får en generösare tillämpning när det gäller bevarandet av Gamla slån i Slockholm. Det föreslås dels att särskilt förhöjt tilläggslån - över 200 % av låneunderlaget för bostadslån - ges vid upprustning av fastigheter med svåra grundskador, dels att stödet vidgas att gälla alla typer av lokaler.

De av riksdagen godkända grunderna för tilläggslån medger att stöd undantagsvis om synnerliga skäl föreligger beräknas även i de fall som motionärerna tar upp. Enligt utskottets mening är det emellertid inte lämpligt att riksdagen uttalar sig om tillämpningen inom grundernas ram i här aktualiserade speciella lånesituationer. Motionen avstyrks därför.

5.14 Allmänna samlingslokaler

Regeringens förslag i denna del avser ram- och anslagsfrågor för nästa budgetår. Utskottet behandlar dessa frågor under avsnittet 5.19.6 men kommer i detta sammanhang att behandla vissa frågor om ramar och anslag på längre sikt. Utskottet noterar redan i anslutning härtill att angivna ramar nu får överskridas om det behövs av sysselsättningsskäl.

I motionen 1978/79:674 (s, c) förs fram ett förslag om utredning och utvärdering av formerna föroch omfattningen av samlingslokalstödet samt att regeringen bör lägga fram ett förslag för riksdagen om de förbättringar som utredningen kan föranleda. Motionsförslaget pekar i här behandlad del på ett antal särskilda förhållanden.

Vad som enligt utskottets mening främst tilldrar sig uppmärksamhet är den förskjutning av initiativens inriktning när det gäller projektstorlek som nu manifesterar sig. Denna ändrade inriktning måste mötas med snara principiella ställningstaganden. Frågan om byggandet även av lokaler för en större region har nu blivit aktuell. Det är enligt utskottets mening uppenbart att ställning så snart som möjligt måste tas till dessa inriktningsfrågor.

CU 1978/79:26

63 Ett sådant ställningstagande förutsätter att de överblickbara anspråkens inriktning klarläggs och relateras till samhällets mål på detta område. Detta kan ge nödvändig bakgrund för ställningstaganden även på andra områden. Motionärerna tar också upp en rad ytterligare frågeställningar som de anser olösta. Enligt utskottets mening är de angivna frågeställningarna, när de gäller principiella ställningstaganden, av sådan tyngd att de motiverar en utredning med parlamentarisk förankring om samlingslokalstödet. En sådan utredning bör dock, för att inte försena avgöranden, begränsas till de principiella frågor som inte lämpligen kan avgöras i den vanliga beslutsprocessen. Exempel på sådana frågor som utan ytterligare utredning kan tas upp till avgörande är maximibeloppet för inventariebidrag, stöd för föreningslivets kontorslokaler, lokaler för barn verksamhet, förskott på stöd och vissa handläggningsfrågor. Till denna grupp av frågor hör också finansieringen av sådana ombyggnadskostnader som är motiverade av kulturhistoriska skäl. Vad utskottet anfört i denna del bör riksdagen med anledning av motionen 1978/79:674 (s, c) som sin mening ge regeringen till känna.

1 motionen 1978/79:1606 (s) föreslås riksdagen hos regeringen begära ett snabbt förslag om stöd för byggande av samlingslokaler i Umeå.

Enligt utskottets mening bör riksdagen av principiella skäl inte ta ställning till enskilda låne- och bidragsfrågor. Det här aktuella projektet är det första stora projekt som kan ställa krav på principiella överväganden enligt vad utskottet ovan förordat. Utskottets förslag om överväganden påverkar emellertid självfallet inte bostadsstyrelsens möjligheter att inom ramen för tillgängliga medel självständigt pröva ett stöd till detta projekt. Ett riksdagens uttalande är inte lämpligt. Motionsyrkandet avstyrks därför.

5.15 Vissa specialbostäder m. m.

5.15.1 Studentbostäder

Riksdagen föreslås (budgetpropositionen bilaga 16 s. 140-143) att godkänna vad bostadsministern förordat om bostadslån till studentbostadsföretag. Förslaget innebär att sådant lån för ombyggnad får utgå med 30 % av låneunderlaget mot säkerhet inom 100 % av pantvärdet utan hinder av att kommunen inte tillskjutit hela grundkapitalet och inte utser samtliga ledamöter i företagsstyreisen. Krav bör emellertid ställas på kommunal insyn och på att kommunen i dessa fall ställer borgen såsom för egen skuld.

Utskottet har ingen erinran mot förslaget.

I motionen 1978/79:1571 (m) föreslås, att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 1108 anförts rörande huvudmannaskapet för studentbostäder. Där sägs bl. a. att riksdagens beslut (CU 1971:12 s. 23-24) att avveckla byggandet i studentbostadsföretagens regi gjort det omöjligt att få smidiga uppgörelser som förutsätter statlig belåning. Ungdomsbostadsut -

CU 1978/79:26

redningens ambitioner har inte kunnat förverkligas. Därmed finns knappast någon anledning att vidmakthålla beslutet om en integration av studentbostäderna. Riksdagen bör därför, enligt motionärerna, uttala att i de fall som det är lämpligt och rationellt att vidmakthålla studentbostadsföretagen detta också bör göras.

Motionärernas angivna syfte måste till väsentlig del anses tillgodosett redan genom de i budgetpropositionen framförda och ovan tillstyrkta förslagen om ombyggnadslån till studentbostadsföretag. Vad i övrigt anförts av motionärerna har inte kunnat föranleda utskottet att frångå tidigare principiella ställningstaganden. Motionen avstyrks.

5.15.2 Inventarier i vissa specialbostäder, m. m.

Bostadsministern anför i budgetpropositionen (bilaga 16 s. 144) - liksom i föregående budgetproposition - att ställningstagandet till ett bostadsstyrelsens förslag om lån för anskaffning och förnyelse av lös utrustning i de gemensamma utrymmena i kollektivhus bör anstå i avvaktan på bl. a. översynen av de äldres boendeförhållanden - en översyn som angavs pågå inom regeringskansliet. Frågan om en sådan översyn berörs i avsnittet 5.1.2.1 avsnittet 5.1.3 tas upp vissa yrkanden som avser inriktningen mot produktion av bostäder för kollektivt boende.

Motionen 1978/79:791 (vpk), yrkandet 3, innebär att riksdagen skulle uttala att statliga lån bör utgå till utrustning och inventarier i kollektivhus. Motionsförslaget har - även om yrkandet saknar särskilt utvecklade motiveringar - uppfattats som anknytande till bostadsstyrelsens ovan nämnda förslag.

Det i propositionen anförda skälet för att skjuta upp ett ställningstagande till finansieringen av utrustning i gemensamma utrymmen i kollektivhus är, som angetts, en hänvisning till pågående överväganden om de äldres boendeförhållanden. Denna bedömning delas även av utskottet. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Frågan om anslag till lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder behandlas i avsnittet 5.19.8.

5.16 Markförvärvslån till kommun

Markförvärvslån till kommun utgår numera för alla förvärv av fast egendom som med hänsyn till den framtida utvecklingen krävs för tätbebyggelse eller därmed sammanhängande anordningar eller som behöver rustas upp. Detta innebärenligt bostadsstyrelsens föreskrifter att lån kan utgå för förvärv av fastighet eller tomträtt avsedda att användas för bostads- eller industribebyggelse, allmänna platser, fritidsområden m. m. Därmed sammanfaller - enligt utskottets och riksdagens tidigare önskemål (CU 1976/77:22)-ändamålsbestämmelsen för markförvärvslånen med den som

CU 1978/79:26

gäller i fråga om förköp.

För det fall att under Lånefonden för kommunala markförvärv medgivna ramar inte är tillräckliga finns vissa prioriteringsregler. När det gäller fast egendom i saneringsområde och tomträtt i sådan egendom gäller dock att lån företrädesvis utgår i fall där ny- eller ombyggnad kan antas ske med stöd av statligt bostadslån. Lån utgår inte om fastigheten skall exploateras eller rustas upp inom en snar framtid.

Linder budgetåret 1977/78 beviljades lån i 1 Härendén medea 181 milj. kr. av sökta belopp om ca 246 milj. kr. Tio ansökningar avseende sammanlagt ca 230 000 kr. avslogs.

Förslag all långivningen upphör förs fram i motionen 1978/79: 1601 (m), yrkandet 2. Enligt utskottets mening finns inte anledning att överväga ett förslag med sådan inriktning. Motionsyrkandet avstyrks.

Amorteringstiden för markförvärvslån är sju år. Lånen löper med ränta (f. n. 9,75 %) från utebetalningsdagen. Amorteringsfrihet kan medges för de två första åren av sjuårsperioden. Amortering skedde tidigare under tio år. Avkortningen av amorteringstiden behandlades 1975(prop. 1975:1 bilaga 14, CU 1975:7). Utskottet fann sig kunna godta sänkningen med beaktande av att ”tidsperspektivet för de kommunala markförvärven kan minskas på grund av markvillkoref’. Frågan har därefter behandlats vid de två senaste riksmötena (prop. 1976/77:100 bilaga 16,CU 1976/77:22; prop. 1977/78:100 bilaga 16,CU 1977/78:24).

Bostadsstyrelsen har föreslagit att amorteringstiden förlängs från sju till tolv år. Bostadsministern (s. 147) anser sig inte kunna förorda detta förslag med hänsyn till statsmakternas upprepade överväganden i denna fråga och förevarande statsfinansiella läge.

Förslag om längre amorteringstid har nu förts fram i motioner. Sålunda föreslås i motionen 1978/79:396 (vpk), yrkandet 2 a, amorteringsfrihet under fem år och amortering under de följande tio åren. I motionen 1978/79:1066 (s) föreslås ett uttalande att lånevillkoren bör förbättras så snart det statsfinansiella läget ger utrymme därtill. Motionärerna nämner särskilt värdet av längre amorteringstid när det gäller att utnyttja förköpsmöjligheter, vilka inte kan planeras in tidsmässigt. Vidare föreslås i motionen 1978/ 79:2122 (c), att lån för förvärv av mark för fritidsändamål skall lämnas på i huvudsak de villkor som rekreationsberedningen föreslagit, dvs. med en amorteringstid på upp till 20 år - en tid som kan avkortas vid snabbare exploatering. Härtill ansluter förslaget i motionen 1978/79:2126 (s) att riksdagen beslutar uttala sig för att markförvärvslån avseende mark för fritidsbebyggelse ändras så att lånen är såväl ränte- som amorteringsfria under de två första åren för att därefter amorteras på 20 år.

Rekreationsberedningen (Ds Jo 1978:2) noterade att villkoren för markförvärvslånen inte var tillräckligt förmånliga för att de skulle kunna användas för att förvärva mark som är lämpad för utbyggnad av turism och rekreation. Man föreslog därför att för detta ändamål en ny markförvärvslånefond skulle

5 Riksdagen 1978/79. 19 sami Nr 26

CU 1978/79:26

inrättas, till vilken årligen i ett inledningsskede skulle avsättas 15 milj. kr. För lånen borde kunna medges en lånetid upp till 20 år, såvida inte marken dessförinnan avyttras. Amorteringsanstånd och anstånd med betalning av ränta borde kunna medges upp till 5 år, och, om särskilda skäl förelåg, ytterligare 1 å 2 år. Någon proposition med anledning av förslaget har inte aviserats.

Bostadsministem anför (s. 148) som sin mening att statsmakterna inte har anledning att tillskapa nya låneformer eller ökade lånemöjligheter för markförvärv för fritidsändamål förrän nuvarande lånemöjligheter prövats fullt ut och befunnits vara otillräckliga. » .

Enligt utskottets mening finns det emellertid nu grundad anledning att pröva om amorteringstiderna är sådana att långivningen fyller avsett syfte. Till en början får beaktas det behov av förbättrade lånemöjligheter för viss mark för utbyggnad av turism och rekreation som rekreationsberedningen tagit upp och som förts fram i motionerna 1978/79:2122 (c)och 2126 (s). Detta lånebehov måste anses vara väl belagt och förenligt med samhällets intressen. Utskottet anser därför att markförvärvslån skall fl lämnas i huvudsaklig överensstämmelse med rekreationsberedningens förslag när det gäller låneändamål och amorteringstider. Utskottet anser vidare att långivningen skall gälla förvärv av sådan mark som i konkret planering visat sig lämpad till utbyggnad av turism och rekreation inom i första hand de primära rekreationsområdena. Fråga om viss räntefrihet behandlas nedan. Tills vidare bör enligt regeringens närmare bestämmande en särskild kvot avsättas för ändamålet. Utskottet noterar dels att beredningen ansett att inledningsvis 15 milj. kr. bör avsättas för ändamålet och dels att 27 milj. kr. av beslutsramen för markförvärvslån för budgetåret 1977/78 inte utnyttjades. När anspråken på dessa lån ytterligare klarlagts bör regeringen redovisa därav påkallade bedömningar för riksdagen i förening med eventuella förslag.

Frågan om amorteringstiderna för markförvärvslån för andra ändamål behöver enligt utskottets mening ytterligare övervägas. Även inom denna sektor finns mer långsiktiga förvärv som kan motivera längre amorteringstider. Regeringen bör förelägga riksdagen förslag i denna del under nästa riksmöte.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motionerna som sin mening ge regeringen till känna.

Förslaget om viss räntefrihet, uttalat i motionen 1978/79:2126 (s) och indirekt ingående i motionen 1978/79:2122 (c) har inte särskilt motiverats i motionerna.

Enligt utskottets mening bör denna långivning inte förenas med någon subvention. Förslaget avstyrks.

Anslaget till fonden och ramar för utlåningen behandlas under avsnittet 5.19.9.

CU 1978/79:26

5.17 Tomträttslån till kommuner

Tomträttslån kan utgå till kommuner samt till Stockholms läns landstingskommun, som upplåtit tomträtt till mark för bostadsändamål. Lånet är amorteringsfritt till dess tio år förflutit från utgången av det år då lånet utbetalades. Därefter skall lånet amorteras årligen med en trettiondel av det ursprungliga beloppet. Räntan är f. n. 9,75 %.

I motionen 1978/79:396 (vpk), yrkandet 4 a, föreslås att tomträttslån bör lämnas på samma villkor som vid varje tillfälle gäller för bostadslån till allmännyttigt bostadsföretags nybyggnad av flerfamiljshus. Yrkandet torde få ses mot bakgrund även av förslaget i motionens yrkanden 10 och 11 om bostadslån med ytterligare subventionering och längre amorteringstid. Vidare föreslås i motionen 1978/79:1066 (s), yrkandet 4 b, att ytterligare överväganden bör göras om möjligheterna att förbättra villkoren för tomträttslån. Ett i motionen angivet syfte är att göra tomträttsupplåtelsen mer attraktiv från kommunal synpunkt utan att boendekostnaderna påverkas negativt.

Utskottet har ovan (5.7) funnit sig inte kunna biträda förslag om radikala förbättringar av bostadslånevillkoren. Tomträttslånen måste allmänt sett redan nu anses vara en förmånlig kreditform. Det antydda förslaget att förena lånen med räntesubventioner måste avvisas redan på principiella grunder. Tomträttskommitténs pågående arbete syftar bl. a. till ett förslag om avgäldsregleringen som kan förena boendesynpunkterna med kommunalekonomiska överväganden. Det bör i sammanhanget noteras att räntebidrag utgår även till kostnad för tomträttsavgäld, vid ombyggnad dock endast om lånet avser flerfamiljshus. Utskottet avstyrker motionsförslagen.

Medelsberäkningen behandlas i avsnittet 5.19.7.

5.18 Bostadsstyrelsens föreskrifter

1 motionen 1978/79:673 (s) föreslås en översyn av utformningen av bostadsstyrelsens anvisningar och föreskrifter rörande bostadsstödet. Översynen skulle närmast avse att ur de bindande föreskrifterna utmönstra sådana stadganden där enligt nu gällande ordning lånemyndigheten i princip skall följa kommunens bedömning av lämplighetsfrågor.

Bostadsstyrelsen har uppgett att motionärernas synpunkter numera beaktas i dess arbete och att en genomgång görs även av äldre anvisningar i samma syfte. Utskottet, som stryker under vikten av att tillämpningen av nu gällande ansvarsfördelningen mellan stat och kommun inte motverkas, anser därför att motionärernas syfte får anses tillgodosett även utan ett föreslaget uttalande från riksdagens sida.

Utskottet förutsätter i detta sammanhang att fortsatt uppmärksamhet ägnas möjligheterna att inom tillgängliga resurser få en lättillgänglig presentation även av föreskrifter i bostadsstyrelsens författningssamling. Det kan

CU 1978/79:26

också finnas skäl att på samma sätt ytterligare överväga formerna för en löpande översiktlig information om föreskrifter och tillämpning m. m., en information riktad även till kommunernas förtroendemän och övriga bostadspolitiskt intresserade.

5.19 Ramar och anslag

5.19.1 Bostadsbidrag.

Förslaget i budgetpropositionen innebär att anslaget anvisas med 1 907 milj. kr.

Utskottet har ovan förordat att de särskilda bestämmelserna om bostadsbidrag för handikappade inte - enligt förslaget i budgetpropositionen - skall slopas. Detta ställer emellertid nu inte krav på annan anslagsberäkning.

I motionen 1978/79:788 (s), yrkandet 18, föreslås ett i förhållande till regeringens förslag med 195 milj. kr. förhöjt anslag för nästa budgetår, medan i motionen 1978/79:1065 (vpk), yrkandet 9, anslaget i budgetpropositionen föreslås ökat med 593 milj. kr. för samma period.

Motionsförslagen avstyrks med hänvisning till utskottets ställningstagande i sakfrågorna (se ovan 5.9). Regeringens förslag tillstyrks.

5.19.2 Räntebidrag m. m.

Utskottet har ingen erinran mot medelsberäkningen.

5.19.3 Eftergift av hyresförlustlån

Regeringen föreslår (s. 46) att anslaget förs upp med ett oförändrat belopp om 75 milj. kr. I motionen 1978/79:1601 (m), yrkandet 1, föreslås att anslaget anvisas med 50 milj. kr.

Även om medelsberäkningen kan vara något osäker finns det enligt utskottets mening inte anledning att frångå regeringens förslag. Motionsförslaget avstyrks.

5.19.4 Viss bostadsforbättringsverksamhet m. m.

Regeringens förslag om ramar för räntefria förbättringslån tillstyrks. Inte heller föreslaget anslag har gett anledning till erinran.

5.19.5 Bidrag till förbättring av boendemiljön

Regeringen föreslår ett reservationsanslag av 35 milj. kr. 1 motionen 1978/79:396 (vpk), yrkandet 13 c, föreslås att anslaget anvisas med 100 milj. kr.

CU 1978/79:26

69 Motionsförslaget är i väsentliga delar motiverat av de förslag om ändrade grunder om bidragsgivningen som utskottet ovan avstyrkt. Med hänsyn därtill avstyrks även det här upptagna motionsförslaget.

Enligt utskottets bedömning är anslaget även med nu gällande utgångspunkter beräknat i underkant och till ett lägre belopp än vad som, med anslag på tilläggsstat, står till förfogande för innevarande budgetår. Det är i princip olämpligt att beräkna anslag med hänsyn redan från början till möjligheten att senare tillföra ytterligare medel. Utskottet anser sig dock med hänsyn till de budgetpolitiska bedömningarna kunna tillstyrka regeringens förslag.

5.19.6 Anordningsbidrag och upprustningsbidrag m. m. lill allmänna samlingslokaler. Lånefonden för allmänna samlingslokaler

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att avstyrka motionen 1978/ 79:2083 (c, s, m), yrkandet 2.

5.19.7 Lånefonden för bostadsbyggande

Anslagsbehovet för nästa budgetår har enligt vad utskottet erfarit beräk -

nats utifrån följande utgångspunkter (milj. kr.):

Lån till nybyggnad av flerbostadshus (19 035 Ightr å 67 000 kr.) 1 275

Lån till nybyggnad av småhus tvåbeslutsärenden (22 075 x 73 000) 1 610

ettbeslutsärenden (17 000 x 80 000) 1 360

Ombyggnads- och förbättringslån 655

Räntelån 225

Tomträttslån 225

Hyresförlustlån 150

Underhållslån 500

6000 Amorteringar och inlösen -900

5 100

1 motionen 1978/79:789 (s) redovisas en anslagsberäkning som bl. a. innehåller att ett bifall till förslag i motionen om sänkta lånegränser skulle minska anslagsbehovet med minst 30 milj. kr. Ett i betänkandet CU 1978/79:12 behandlat förslag om att underhållslån skulle utgå endast till allmännyttiga och kommunala företag skulle medföra en ytterligare minskning med 110 milj. kr. Förslag om kostnadspressande åtgärder skulle medföra besparingar om ca 90 milj. kr. Å andra sidan beräknas ytterligare medel, 200 milj. kr., för tilläggslån.

CU 1978/79:26

70 Utskottet hänvisar till sina bedömningar av nämnda sakfrågor och finner därför inte anledning att på grund av vad i motionen anförts gå ifrån regeringens medelsberäkning.

Även om medelsberäkningarna i denna del visat sig och fortfarande är osäkra har utskottet inte funnit skäl till annat än att tillstyrka regeringens anslagsförslag.

Härtill anknytande ramfrågor har utskottet behandlat ovan.

5.19.8 Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

5.19.9 Lånefonden för kommunala markförvärv

Lånefondens utlåningskapacitet anges genom en ram, vilken regeringen föreslår fastställd till 210 milj. kr. för nästa budgetår. I motionen 1978/79:396 (vpk), yrkandet 2 b, föreslås att ramen vidgas med 50 milj. kr. Motionsförslaget grundas i huvudsak på samtidigt förordade ändringar i stödet, vilka utskottet avstyrkt. Det finns därför inte anledning att frångå regeringens förslag. Med samma utgångspunkter tillstyrks också den i propositionen förordade medelsanvisningen. Förslaget i den sistnämnda motionens yrkande 2 c om ökat anslag avstyrks därför.

Utskottet har ovan tagit ställning mot förslaget i motionen 1978/79:1601 (m), yrkandet 2, nu att avvekla lånefonden. Med hänvisning därtill avstyrks även yrkandet 3 i nämnda motion om att inga medel skall anvisas för nästa budgetår.

5.19.10 Tilläggslån för kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot regeringens förslag.

6. Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande mål för bostadsplaneringen m. m. att riksdagen avslår motionen 1978/79:396, yrkandena 6 b och 7,

2. beträffande ett utvecklingsprogram för samhällsutbyggnaden, m. m. att riksdagen avslår motionerna 1978/79:488, yrkandet 1, och 788, yrkandena 1 och 2a-c,

3. beträffande de äldres bostäder att riksdagen

a. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b. avslår motionerna 1978/79:396, yrkandet 6 d, 788, yrkandet 6, samt 802, yrkandena 1 och 2,

CU 1978/79:26

4. beträffande planering för kollektivt boende att riksdagen avslår motionerna 1978/79:396, yrkandet 6 c, 791, yrkandet 1, samt 802, yrkandet 3,

5. beträffande fördelning på hustyper att riksdagen avslår motionen 1978/79:1057, yrkandet 2,

6. beträffande utredning om konsekvenserna av ett omfattande småhusbyggande att riksdagen avslår motionen 1978/79:396, yrkandet 8,

7. beträffande ny norm för utrymmesstandard att riksdagen avslår motionen 1978/79:396, yrkandet 6 a,

8. beträffande uttalande om användning av tomträtt att riksdagen avslår motionerna 1978/79:396, yrkandet 3, och 1066, yrkandena 3 och 4 a,

9. beträffande ägarkategorierna att riksdagen

a. avslår motionerna 1978/79:396, yrkandena 10 och 11, 788, yrkandet 7, de nämnda yrkandena såvitt nu är i fråga, samt 1609,

b. avslår motionen 1978/79:396, yrkandet 1,

10. beträffande s. k. ägarlägenheter att riksdagen med avslag på motionerna 1978/79:1619, yrkandet 1 och 1669, yrkandet 1, samt med bifall till motionen 1978/79:2088, yrkandet 2, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

11. beträffande främjande av bostadsrättsupplätelser, m. m. att riksdagen avslår motionerna 1978/79:1056,1619, yrkandet 2, samt 1669, yrkandena 2 och 3,

12. beträffande boendeinflytande att riksdagen avslår motionen 1978/79:396, yrkandet 23,

13. beträffande ökad ekonomisk rättvisa mellan olika upplåtelseformer att riksdagen avslår motionen 1978/79:788, yrkandet 13,

14. beträffande kompensationslån att riksdagen avslår motionen 1978/79:396, yrkandet 17 b,

15. beträffande köpeskillingskontroll och indragning av räntesubventioner att riksdagen avslår motionen 1978/79:396, yrkandena 19 a och b,

16. beträffande redovisning av vissa rättsliga synpunkter att riksdagen avslår motionen 1978/79:786, yrkandet 2,

17. beträffande priskontroll vid överlåtelse av bostadsrätt att riksdagen avslår motionen 1978/79:396, yrkandet 19 c,

18. beträffande hembudsskyldighet m. m. att riksdagen avslår motionen 1978/79:777,

19. beträffande en kartläggning av prisutvecklingen på bostadsrättsmarknaden m. m. att riksdagen avslår motionen 1978/ 79:2088, yrkandet 1,

CU 1978/79:26

20. beträffande spekulation i vid mening att riksdagen avslår motionen 1978/79:786, yrkandet 1,

21. beträffande uppdrag till bankinspektionen att riksdagen avslår motionen 1978/79:786, yrkandet 4,

22. beträffande åtgärder mot s. k. strimlade län att riksdagen avslår motionerna 1978/79:396, yrkandet 12, och 1067,

23. beträffande sådana förutsättningar för bostadslån som motverkar strimlade län att riksdagen avslår motionen 1978/79:785,

24. beträffande prisstopp pä byggnadsmaterial att riksdagen avslår motionen 1978/79:396, yrkandet 16,

25. beträffande prisövervakning och skärpt kontroll av entreprenadpriserna att riksdagen avslår motionen 1978/79:788, yrkandena 8 och 9,

26. beträffande tilläggslån att riksdagen avslår motionen 1978/ 79:788, yrkandet 10,

27. beträffande län för vissa ferbostadshus i glesbygd att riksdagen med artledning av motionen 1978/79:1059 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

28. beträffande kostnader för enstaka småhus att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:2099 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

29. beträffande bidrag för ombyggnad att riksdagen avslår motionen 1978/79:396, yrkandet 14,

30. beträffande bostadslån för hiss i tvåvåningshus att riksdagen avslår motionen 1978/79:1595,

31. beträffande bostadslån för en andra lägenhet i småhus att riksdagen avslår motionen 1978/79:2073,

32. beträffande kostnadsgränsen för småhus att riksdagen med anledning av motionerna 1978/79:1573 och 1588 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

33. beträffande lån för hyresförluster under år 1980 att riksdagen medger att sådana lån får lämnas,

34. beträffande hyresgaranti för outhyrda lägenheter att riksdagen avslår motionen 1978/79:788, yrkandet 12,

35. beträffande genomförande av kreditmarknadsöverenskommelserna att riksdagen avslår motionen 1978/79:788, yrkandet 20 b,

36. beträffande planberedskapen att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:788, yrkandet 11, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

37. beträffande bostadsbyggandets omfattning m. m. att riksdagen

a. ger regeringen det bemyndigande i fråga om ramar för nyoch ombyggnad under år 1979 som förordats i regeringsprotokollet,

b. medger att för vart och ett av åren 1980 och 1981 ramen för

CU 1978/79:26

beslut om bostadslån till nybyggnad fastställs till 7 BIO 000 m2 våningsyta,

c. medger att beslut om bostadslån till ombyggnad samt räntebärande förbättringslån under år 1980 meddelas intill ett belopp av 825 000 000 kr.,

d. med anledning av motionerna 1978/79:396, yrkandena 6e och 9 a, 788, yrkandet 7 såvitt nu är i fråga, 1057, yrkandet 1, och 1644 såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om nybyggnadsvolymen,

e. avslår motionerna 1978/79:396, yrkandet 9 b, samt 1644 i vad den inte behandlats ovan,

38. beträffande fördelning av ramar inom vissa län att riksdagen avslår motionen 1978/79:2085,

39. beträffande generella förbättringar av bostadslänevillkoren att riksdagen avslår motionerna 1978/79:396, yrkandet 10 i motsvarande del samt yrkandena 11 b och c och 788, yrkandet 21 i här behandlad del,

40. beträffande lånegränserna att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:789, yrkandet 1, och med avslag på motionen 1978/ 79:1669, yrkandet 6, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

41. beträffande fördjupning av vissa lån att riksdagen avslår motionen 1978/79:1587 i motsvarande del,

42. beträffande lägsta garanterade räntesatser att riksdagen

a. godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

b. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

43. beträffande sambandet mellan räntebidrags- och bostadslåneregler samt skatteregler att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

44. beträffande räntebidrag vid mindre ombyggnad av småhus att riksdagen avslår motionen 1978/79:1587 i motsvarande del,

45. beträffande räntebidrag för förvärvskredit att riksdagen avslår motionen 1978/79:2099 i motsvarande del,

46. beträffande uthyrning av bostäder som lokaler, m. m. att riksdagen godkänner de ändringar i reglerna som förordats i regeringsprotokollet,

47. beträffande säkerhet för lån till församlingar och samfälligheter samt till bostadslån i övrigt att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

48. beträffande kommunalt ansvar för bostadslån att riksdagen avslår motionen 1978/79:1590,

49. beträffande kommunal borgen vid förskott på lån och bidrag att riksdagen godkänner de ändringar i reglerna som förordats i regeringsprotokollet,

CU 1978/79:26

50. beträffande nytt förslag till bostadsbidrag att riksdagen avslår motionen 1978/79:2101,

51. beträffande höjning av det statliga bostadsbidraget att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

52. beträffande ändringar av hyresgränser för statskommunalt bostadsbidrag att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats och avslår motionerna 1978/79:788, yrkandet 14, och 1065, yrkandena 5 och 6,

53. beträffande ändring av den nedre inkomstgränsen att riksdagen avslår motionerna 1978/79:788, yrkandet 15, och 1065, yrkandet 7,

54. beträffande ändring av den övre inkomstgränsen att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats och avslår motionen 1978/79:1065, yrkandet 8,

55. beträffande beräkning av bostadskostnad för bostadsbidrag till pensionärer att riksdagen avslår motionen 1978/79:1065, yrkandet 4,,

56. beträffande bestämmelser om bostadsbidrag för handikappad att riksdagen inte godkänner vad i regeringsprotokollet förordats samt med bifall till motionen 1978/79:788, yrkandet 17 såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om dessa bestämmelser,

57. beträffande bostadsbidragsprövning vid inkomsttaxering m. m. att riksdagen avslår motionerna 1978/79:560 och 1669, yrkandet 4,

58. beträffande ytterligare behandling av frågor om bostadsbidragssystemet såvitt dessa inte behandlats under 57 att riksdagen med anledning av motionerna 1978/79:787, 788, yrkandena 16,17 och 19, de båda sistnämnda såvitt nu är i fråga, 1058, 1065, yrkandena 2 och 3, 2074, 2086 och 2091 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

59. beträffande de ändringar i övrigt i grunderna för statliga och statskommunala bostadsbidrag i vad dessa inte behandlats under 52-57 att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

60. beträffande upphävande av begränsningar av åtgärder som kan grunda boendemiljöbidrag att riksdagen avslår motionen 1978/ 79:396, yrkandena 13 a-b,

61. beträffande miljöbidrag för konstnärlig utsmyckning att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:783 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

62. beträffande maximibeloppet för bostadsanpassningsbidrag att riksdagen godkänner den ändring som förordats i regeringsprotokollet,

CU 1978/79:26

63. beträffande bostadsanpassningsbidrag för reparation av lyftanordningar m. m. att riksdagen medger att bidrag utgår,

64. beträffande bostadsanpassningsbidrag för fritidshus att riksdagen avslår motionen 1978/79:1596,

65. beträffande bostadsanpassningsbidrag för utemiljö att riksdagen avslår motionen 1978/79:2084,

66. beträffande bostadsanpassningsbidrag för lägenheter med boendeservice att riksdagen avslår motionen 1978/79:1597,

67. beträffande bidrag för handikappanpassning av även andra än allmänna samlingslokaler att riksdagen avslår motionen 1978/ 79:1594,

68. beträffande inkomstgränsen för förbättringslån och maximibeloppen för räntefria förbättringslån att riksdagen godkänner de ändringar som förordats i regeringsprotokollet,

69. beträffande handläggning av frågor om förhöjt löneunderlag att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:2083, yrkandet

1 a-c, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

70. beträffande bevarandet av Gamla stan att riksdagen avslår motionen 1978/79:1060,

71. beträffande utredning om stödet till allmänna samlingslokaler att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:674 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

72. beträffande samlingslokaler i Umeå att riksdagen avslår motionen 1978/79:1606,

73. beträffande bostadslån till studentbostadsföretag att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

74. beträffande huvudmannaskapetJör studentbostäder att riksdagen avslår motionen 1978/79:1571,

75. beträffande lån till utrustning i kollektivhus att riksdagen avslår motionen 1978/79:791, yrkandet 3,

76. beträffande förslag om att avskaffa markförvärvslånen att riksdagen avslår motionen 1978/79:1601, yrkandet 2,

77. beträffande amorteringstiden för markförvärvslån, m. m., att riksdagen med anledning av motionerna 1978/79:396, yrkandet

2 a, 1066, yrkandet 2, samt 2122 och 2126 i motsvarande del, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

78. beträffande ränta på markförvärvslån att riksdagen avslår motionerna 1978/79:2122 och 2126 i motsvarande delar,

79. beträffande villkoren för tomträttslån att riksdagen avslår motionerna 1978/79:396, yrkandet 4 a, och 1066, yrkandet 4 b,

80. beträffande bostadsstyrelsens föreskrifter att riksdagen avslår motionen 1978/79:673,

CU 1978/79:26

81. beträffande ram för markförvärvs/än att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1978/79:396, yrkandet 2 b, medger att beslut om markförvärvslån meddelas intill ett belopp av 210000 000 kr. under budgetåret 1979/80,

82. beträffande ramar i övrigt i vad de inte behandlats under 37 och 79 att riksdagen

a. medger att räntefria förbättringslån beviljas med högst 50 000 000 kr. under vart och ett av åren 1979 och 1980,

b. bemyndigar regeringen att besluta om ändringar av den under a upptagna ramen för långivning under år 1979, om det behövs av sysselsättningsskäl,

c. medgeratt beslut om anordnings- och inventariebidrag samt lån för allmänna samlingslokaler under budgetåret 1979/80 meddelas inom en ram av 30 000 000 kr., varav högst 20 000 000 kr. får tas i anspråk för bidrag,

d. medger att beslut om upprustningsbidrag till allmänna samlingslokaler och särskilda eftergifter av äldre lån meddelas inom en ram av 10 000 000 kr. under budgetåret 1979/80,

e. medger att beslut om förhöjt låneunderlag och tilläggslån meddelas intill ett belopp av 25 000 000 kr. för år 1979 och 32 000 000 kr. för år 1980 samt att beslut avseende projekt som har fått preliminärt beslut om bostadslån före år 1978 får tas utanför 1979 års ram,

f. medger att ramen för de antikvariska myndigheternas tillstyrkan av ombyggnader som bör komma i fråga för förhöjt låneunderlag och/eller tilläggslån bestäms till 32 000 000 kr. för år 1979 och till 30 000 000 kr. för år 1980

g. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1978/79:2083, yrkandet 2, medgeratt de underc-f angivna ramarna får vidgas om det behövs av sysselsättningsskäl,

83. beträffande anslag till bostadsbidrag att riksdagen på driftbudgeten under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1979/80 med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1978/79:788, yrkandet 18, och 1065, yrkandet 9 till Bostadsbidrag m. m. anvisar ett förslagsanslag av 1 907 000 000 kr.,

84. beträffande anslag för eftergift av hyresförlustlån att riksdagen på driftbudgeten under trettonde huvudtiteln för budgetåret 19/9/ 80 med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1978/79:1601, yrkandet 1, till Eftergift av hyresförlustlän anvisar ett förslagsanslag av 75 000 000 kr.,

85. beträffande anslag för förbättring av boendemiljön att riksdagen på driftbudgeten under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1979/80 med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1978/79:396, yrkandet 13 c, till Bidrag till förbättring

CU 1978/79:26

av boendemiljön anvisar ett reservationsanslag av 35 000 000 kr.,

86. beträffande anslag i övrigt pä driftbudgeten under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1979/80 att riksdagen anvisar

a. till Räntebidrag m. m. ett förslagsanslag av 4 025 000 000 kr.,

b. till Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. ett förslagsanslag av 120 000 000 kr.,

c. till Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler ett reservationsanslag av 24 000 000 kr.,

d. till Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler ett reservationsanslag av 21 000 000 kr.,

87. beträffande anslag för markförväivslån att riksdagen på kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder för budgetåret 1979/80 med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1978/79:396, yrkandet 2 c, och 1601, yrkandet 3, till Lånefonden för kommunala markförvärv anvisar ett investeringsanslag av 133 000 000 kr.,

88. beträffande anslag i övrigt på kapitalbudgeten för budgetåret 1979/80 att riksdagen anvisar

a. under Statens utlåningsfonder

1. till Lånefonden för bostadsbyggande ett investeringsanslag av 5 100 000 000 kr.,

2. till Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder ett investeringsanslag av 1 000 kr.,

3. till Lånefonden för allmänna samlingslokaler ett investeringsanslag av 8 000 000 kr.,

b. under Fonden för låneunderstöd anvisar till Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Stockholm den 29 mars 1979

På civilutskottets vägnar KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s), Per-Olof Strindberg (m), Sven Eric Åkerfeldt (c), Lars Henrikson (s), Karl-Erik Strömberg (fp), Thure Jadestig (s), Maj-Lis Landberg (s), Birgitta Dahl1 (s), Kerstin Andersson i Hjärtum (c), Magnus Persson (s), Karin Ahrland (fp), Elvy Olsson (c), Per Olof Håkansson (s), Lennart Nilsson2 (s), Rolf Dahlberg3 (m) och Georg Danell4 (m).

1 vid behandling av p. 24-88

2 vid behandling av p. 1-23

3 vid behandling av p. 50-88

4 vid behandling av p. 1-49

CU 1978/79:26

78 Reservationer

1. Utvecklingsprogram för samhällsutbyggnaden, m. m.

Per Bergman, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg, Magnus Persson, Per Olof Håkansson och Lennart Nilsson, alla (s), anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 19 börjar ”De förslag” och på s. 20 slutar ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

De nämnda förslagen i motionen 1978/79:488 (s), yrkandet 1, och 788 (s), yrkandena 1 och 2 a-c tar upp centrala bostadspolitiska frågeställningar - de grundläggande uttrycken för att påverka samhällsutbyggnaden i en från medborgarnas synpunkt sett önskvärd riktning. Huvudfrågan är att åstadkomma ett med utgångspunkt i de bostadssociala målen - tillämpade i kommunal planering - formulerat utvecklingsprogram för den framtida samhällsutbyggnaden.

I motionen 1978/79:788 (s) redovisas en sammanfattad syn på utvecklingen av samhällsbyggandet i framtiden. Bl. a. påpekas att åtgärderna i ökande omfattning måste riktas mot det existerande bostadsbeståndet och där ta sikte på att undanröja brister i de sammantagna miljöfunktionerna - bl. a. brister på servicesidan och klara tendenser till en ökande bostadssegregation. Åtgärderna för att undanröja dessa brister skall inriktas så att målet nås med beaktande också av syftena att förbättra hushållningen med energi för uppvärmning och transporter, vatten och råvaror, samt att effektivare utnyttja gjorda investeringar.

Bl. a. mot den angivna allmänna bakgrunden bör ett utvecklingsprogram formuleras som utifrån ett bostadssocialt syfte knyter samman de ovan angivna målen och därutöver beaktar även bl. a. de motiverade kraven på bättre boendemiljö, jämställdhet, barnomsorg och åldringsvård, handikappanpassning, närhet mellan bostäder och arbetsplatser, tillgänglighet till allmänna lokaler, trafikförsörjning, trafiksanering, avfallshantering och energiförsörjning. Det bör också betonas att miljöutvecklingen skall ha ett estetiskt innehåll.

Ett program av ovan skisserad typ kräver för sitt genomförande medvetna förberedelser och planering. Frågan bör därför bli föremål för en samlad översyn i en statlig utredning. Utredningen bör inledningsvis ha tre huvuduppgifter: 1.

Kommunerna bör genom utredningen uppmuntras att inventera och redovisa tillgången på sådan outnyttjad byggnadsmark inom tätorterna som kan användas för kommande bostadsbebyggelse eller Som grönområden för rekreation och fritid.

2. Utredningen bör studera och pröva frågan om ombyggnadsverksamhetens finansiering-inklusive energisparåtgärder, handikappanpassning m. m. - även utanför bostadssektorn.

3. Utredningen bör vidare överväga möjligheterna att komplettera

CU 1978/79:26

kommunernas bostadsbyggnadsprogram med program för den totala bebyggelseutvecklingen - program som bör läggas till grund för ett långsiktigt nationellt miljöutvecklingsprogram.

Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna att en utredning snarast bör tillsättas för att överväga och lämna förslag till ett utvecklingsprogram för den framtida samhällsutbyggnaden enligt vad som anförts i motionen 1978/79:788 (s)(s. 2-5) och ovan sammanfattats. Därmed är i allt väsentligt även syftet med motionen 1978/79:488 (s), yrkandet 1, tillgodosett. Ett sådant beslut tillgodoser även de grundläggande syftena bakom motionen 1978/79:396 (vpk), yrkandet 6 b.

Förslaget i motionen 1978/79:788 (s), yrkandet 2 a, innebären begäran om ett lagfäst ansvar.för kommunerna när det gäller bostadsmiljön i dess helhet - inte endast när det gäller bostadsförsörjning i begränsad mening. Förslaget motiveras i motionen (s. 8-9).

En föreslagen vidgning av bostadsförsörjningslagens tillämpningsområde är enligt även utskottets mening en grundläggande förutsättning för att den kommunala samhällsbyggnadsplaneringen skall kunna effektivt riktas in på de uppgifter som ovan angetts böra ingå i ett utvecklingsprogram. Det bör knappast finnas några bärande invändningar mot att den kommunala kompetensen säkras på föreslaget sätt eller mot att detta sker i lagstiftningens form. Motionsförslaget tillstyrks därför.

Vidare föreslås i motionen 1978/79:788 (s), yrkandet 2 c, ett tillkännagivande av motionens krav beträffande kommunala bostadsforsörjningsprogram. Härtill knyter ämnesmässigt an även förslaget i motionen 1978/79:396 (vpk), yrkandet 7, om en översyn av riktlinjerna för bostadsförsörjningsprogrammen, m. m.

Det är enligt även utskottets mening viktigt och nödvändigt att bostadsförsörjningsprogrammen inte endast till namnet utan även till gagnet fyller sitt avsedda syfte. Detta innebär att programmen måste dels redovisa såväl bostäder som verksamheter, dels innehålla planer för

- komplettering och förändring av befintliga bebyggelsemiljöer,

- ombyggnad av bostäder

- nybyggnad av bostäder.

Det sagda innebär bl. a. att samtliga förvaltningars investeringsprogram för ett visst område eller en viss kommundel skall vägas in. Programmet skall vara ett instrument även för att fullfölja de riktlinjer som, enligt vad ovan angetts, kommer att dras upp i det föreslagna utvecklingsprogrammet.

Utskottet tillstyrker sålunda förslaget i motionen 1978/79:788 (s), yrkandet 2 c. Därigenom tillgodoses i inte oväsentlig utsträckning även syftet med motionen 1978/79:396 (vpk), yrkandet 7.

Slutligen - i detta sammanhang - föreslås i motionen 1978/79:788 (s), yrkandet 2 b, ett riksdagens uttalande om bostadssociala inventeringar. Förslaget innebär ett förordande av att kommunerna regelbundet bör genomföra sådana inventeringar av olika bostadsområden inom kommunen.

CU 1978/79:26

80 Syftet är att fä en vid och djup kunskap om bostadsområdena och de boende, bl. a. för att skapa ett gemensamt planeringsunderlag för olika kommunala förvaltningar, bostadsföretag m. fl. De boende liksom folkrörelser, kommunala institutioner och bostadsföretag i området bör engageras i arbetet. Utksottet delar helt motionärernas synpunkter i denna del och tillstyrker motionsförslaget.

dels utskottet under 2 bort hemställa:

2. beträffande eli utvecklingsprogram för samhällsulbyggnaden, m. m., att riksdagen med bifall till motionerna 1978/79:488, yrkandet 1, och 788, yrkandena 1 och 2 a-c, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. De äldres bostäder

Per Bergman, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg, Magnus Persson, Per Olof Håkansson och Lennart Nilsson, alla (s), anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar ”Utskottet, som” och slutar ”väsentliga delar” bort lyda:

När det gäller att nå fram till praktiskt verksamma åtgärder för att främja de äldres bostadssituation är det särskilt viktigt att få igång de långsiktigt verkande åtgärderna och åtgärder med lång planerings- och genomförandetid. Det förhållandet att regeringen gett namnet äldreberedning åt en grupp departementstjänstemän under socialministerns ordförandeskap innebär i realiteten ingenting nytt. Det får självfallet förutsättas att frågor av denna typ som berör flera departments ansvarsområden under alla förhållanden tas upp till gemensam beredning genom kontakter mellan för områdena sakansvariga tjänstemän inbördes och de politiskt ansvariga representanterna.

Praktiskt verksamma resultat kan åstadkommas endast genom aktiva konkreta åtgärder. Kommunerna har visat beredvillighet att ta sitt ansvar men kan ställa rättmätiga krav på att staten presenterar utgångspunkter för generella planerings- och inriktningsbedömningar liksom till syftet anpassade lösningar i fråga om finansiering och normer. Det som i första hand är aktuellt är att regeringen snarast tar initiativ till att översiktliga utgångspunkter för de kommunala bedömningarna presenteras. Denna utskottets mening bör riksdagen som sin ge regeringen till känna och därmed bifalla motionen 1978/79:788 (s), yrkandet 6.

dels utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande de äldres bostäder att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:788, yrkandet 6, samt med anledning av motionerna 1978/79:396, yrkandet 6 d, och 802, yrkandena 1 och 2, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

CU 1978/79:26

3. Tomträtt

Per Bergman, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg, Magnus Persson, Per-Olof Håkansson och Lennart Nilsson, alla (s), anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 24 som börjar ”Enligt utskottets” och slutar ”Motionsförslagen avstyrks” bort lyda:

Tomträttens roll i samhällsbyggandet och särskilt inom bostadssektorn har sedan lång tid diskuterats i riksdagen utifrån skilda utgångspunkter. En sådan har varit dess värde som förmedlare av skilda villkor för markens utnyttjande - en annan har varit dess roll när det gäller att förbehålla samhället vinsterna av oförtjänst markvärdestegring. När dessa sakliga utgångspunkter konfronterats med traditionellt konservativa krav på att värdeökningar, spekulativa eller tillfälliga, skall tillföras enskilda markägare har motsättning uppstått - motsättningar som i huvudsak hållits vid liv av ett dogmatiskt hävdande av principen att vinster tillhör enskilda medan förluster och utgifter tillhör samhället.

En bred riksdagsmajoritet har enats om att tomträtten har väsentliga positiva fördelar när det gäller att fördela effekter av områdesmässigt markerade och av samhällsutvecklingen orsakade markvärdestegringar. Skillnader inom denna uppfattnings ram har gällt beskrivningar av sådant som karaktäriserar dessa områden. Det har enhälligt ansetts vara en kommunal uppgift att bedöma om tomträttens fördelar skall utnyttjas vid markupplåtelser inom ett visst område.

Förslaget i motionen 1978/79:1066 (s), yrkandet 3, syftar till att slå fast utgångspunkten att all kommunal mark bör upplåtas med tomträtt. Utskottet ställer sig bakom detta uttalande om en målsättning - en målsättning som innebär att i praktisk hantering avsteg får göras när inte särskilda samhällsskapande värdestegringar kan antas komma att inträffa. Uttalandet avser självfallet inte att inskränka den kommunala beslutskompetensen. Redan på denna grund tillstyrks det nämnda motionsförslaget.

Utskottet noterar i sammanhanget att tomträttsutredningen som en huvudfråga behandlar avgäldssystemet. Enligt utskottets mening är en lösning av denna fråga avgörande för hur frågan om de samhälleliga anspråken på att tillgodoföras en av den enskilda markägaren oförtjänt markvärdestegring skall få uttryck. Det gjorda tillstyrkandet innebär därför att statsmakterna på nytt måste ta ställning till de grundläggande frågorna. Därvid måste beaktas, å ena sidan, de förslag om avgäldsregleringen som kan föras fram dels för bostadssektorn, dels för mark i övrigt, samt å andra sidan kommunernas finansieringssituation där ett avgäldssystem får jämföras med villkoren för tomträttslånen och de kommunalekonomiska åtaganden i övrigt som blir nödvändiga. Frågan om på vilket administrativt område ändringar bör påkallas står därför tills vidare öppen.

Det är i detta sammanhang att notera att åsikten att valrätten ifråga om upplåtelseformen för viss tomt tillkommer den presumtive köparen stöds 6 Riksdagen 1978/79. 19 sami. Nr 26

CU 1978/79:26

endast av dem som principiellt hävdar rätten till markspekulation i förening med en lindrig beskattning av därvid uppkomna vinster.

dels utskottet under 8 bort hemställa:

8 beträffande uttalande om användning av tomträtt att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:1066, yrkandena 3 och 4 a, samt med anledning av motionen 1978/79:396, yrkandet 3, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

4. Ägarlägenheter

a. Kjell A. Mattsson (c), Sven Eric Åkerfeldt (c), Karl-Erik Strömberg (fp). Kerstin Andersson i Hjärtum (c). Karin Ahrland(fp)och Elvy Olsson (c)anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 25 börjar ”Utskottet noterar” och på s. 26 slutar ”yrkandet 1” bort lyda:

Utskottet anser för sin del att riksdagen i avvaktan på den aviserade kunskapsöversikten inte har anledning göra några ytterligare uttalanden i denna fråga. Samtliga motionsförslag i denna del avstyrks.

dels utskottet under 10 bort hemställa:

10. beträffande s. k. ägarlägenheter att riksdagen avslår motionerna 1978/79:1619, yrkandet 1,1669, yrkandet l,och 2088, yrkandet

b. Per-Olof Strindberg (m) och Georg Danell (m) anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 25 börjar”Utskottet noterar” och på s. 26 slutar ”yrkandet 1” bort lyda:

Med anledning bl. a. av förslagen i motionerna vill utskottet anföra följande.

Intresset för den egna bostaden och beredvilligheten till uppoffring av annan konsumtion för att uppnå förmånen av att äga sin bostad är djupt rotade i det svenska samhället. Ägande gerde bästa förutsättningarna för ett verkligt inflytande över den egna bostaden.

Småhus av olika slag kan upplåtas med hyresrätt, bostadsrätt eller äganderätt. Detsamma bör gälla för lägenheter i flerfamiljshus. Direkt ägande av lägenhet i flerfamiljshus står öppet för medborgarna i en rad europeiska stater och hör till vanligheten i bl. a. Västtyskland, Frankrike och t. o. m. Jugoslavien. Enskilt ägande ger bl. a. möjlighet förden boende att nedbringa driftkostnaderna genom omsorgsfull vård av hemmet, sparsamhet och egna arbetsinsatser.

Fastighetslagstiftningen ger f. n. inte den boende möjlighet att erhålla lagfart på en lägenhet. Därav följer bl. a. att man inte kan inteckna den egna lägenheten som säkerhet för lån och därmed nedbringa behovet av kontantinsats till en nivå som är realistisk för en normalinkomsttagare. Så snart det

CU 1978/79:26

kan ske bör förslag läggas fram om de ändringar i fastighetslagstiftningen som krävs för att direkt ägande av lägenheter skall bli möjligt. I detta sammanhang bör också övervägas möjligheterna att erbjuda hyresgäster företrädesrätt att köpa det hus och de lägenheter de bor i.

Utskottet tillstyrker sålunda förslagen i motionerna 1978/79:1619 (m), yrkandet l,och 1669 (m), yrkandet l.och avstyrker motionen 1978/79:2088 (s), yrkandet 2.

dels utskottets under 10 bort hemställa

10. beträffande s. k. ägarlägenheter att riksdagen bifaller motionerna 1978/79:1619, yrkandet 1, och 1669, yrkandet 1, samt avslår motionen 1978/79:2088, yrkandet 2,

5. Främjande av bostadsrättsupplåtelser, m. m.

Per Olof Strindberg (m) och Georg Danell (m), anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 27 som börjar ”Utredningen torde” och slutar ”riksdagens sida” bort lyda:

Utskottet instämmer i motionerna 1978/79:1619, 1614 och 1669 om behovet av att främja bildandet av bostadsrättsföreningar i befintligt hyreshusbestånd. Äganderätt som behandlas i detta betänkande ovan och bostadsrätt ger den bästa bostadsekonomin för den enskilde men också väsentliga fördelar för samhället. Även i bostadsrätt betyder delägandet av en fastighet, genom minskat slitage men också ökad delaktighet i fastigheternas skötsel, att kraven på allmänna subventioner och kraftiga hyreshöjningar motverkas.

Såväl förslagen i motionen 1978/79:1619, yrkandet 2, som 1669, yrkandet 2, behandlas enligt direktiven av den nyligen tillsatta bostadsrättsutredningen. Dessa yrkanden bör således inte föranleda någon riksdagens åtgärd nu. Däremot är det angeläget att, såsom föreslås i motionen 1978/79:1669, yrkandet 3, riksdagen genom ett uttalande betonar vikten av att allmännyttans fastigheter försäljs till de boende och att därmed tillkomsten av bostadsrättsföreningar främjas. En sådan åtgärd stämmer väl överens med många boendes önskemål och kan i många fall mildra bostadsekonomiska problem för kommuner och bostadsföretag.

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 27 som börjar ”Slutligen förs” och slutar ”Motionen avstyrks” bort lyda:

I motionen 1978/79:1056 (m) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag, som förhindrar kommun förvägra medlemmar i bostadsrättsförening att erhålla fastighetsombildning i samband med friköp av bostad. Motionärerna erinrar om att i många bostadsrättsföreningar har beslut fattats om att upplösa föreningen och låta medlemmarna köpa sin bostad. Därvid är det önskvärt att bostadsrättsföreningens tomt skall kunna delas upp i ett antal mindre tomträtter, en för varje hus. Det förekommer i dag

CU 1978/79:26

att kommun vägrar medverka till att en sådan uppdelning kommer till stånd. Förslag som undanröjer detta förhållande bör utarbetas och föreläggas riksdagen. Motionen tillstyrks.

dels utskottet under 11 bort hemställa:

11. beträffande främjande av bostadsrättsupplätelser, m. m., att riksdagen bifaller motionerna 1978/79:1056 och 1669, yrkandet 3, samt avslår motionerna 1978/79:1619, yrkandet 2, och 1669, yrkandet 2,

6. Ökad ekonomisk rättvisa mellan olika upplåtelseformer

Per Bergman, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg, Magnus Persson, Per Olof Håkansson och Lennart Nilsson, alla (s), anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 29 som börjar ”Enligt utskottets” och slutar ”avstyrks därför” bort lyda:

Den grundläggande principen om ekonomisk rättvisa mellan skilda upplåtelseformer har inte mött invändningar inom utskottet. Skiljelinjerna framträder emellertid klart-då principen skall konkretiseras. Ett uttryck för detta är att relationerna i boendekostnad mellan olika boendeformer har fått förändras på ett oacceptabelt sätt. I ägarfallen och i mångå fall med bostadsrätt har de boende kunnat tillgodogöra sig ansenliga värdestegringsvinster - ofta skattefria. Orsakerna till denna inte önskade utveckling är att förändringar skett i finansieringssystemet och skattesystemet som ibland direkt avsett att gynna ägargrupperna, ibland genom bristande samordning sammantaget fått negativa effekter. För att få utgångspunkter för åtgärder som syftar till en bättre ekonomisk rättvisa måste, som motionärerna föreslår, en översyn göras - en översyn som ger en klarare bild av förändringarnas följder i detta hänseende. Ett grundläggande steg är redan i detta sammanhang att göra underhållsavdragen lika värda - detta genom avdrag på skatten och inte på inkomsten - och att begränsa dem. Denna fråga faller under skatteutskottets beredning. Därefter fordras att skatte- och finansieringssystemen justeras så att likställighet uppnås samt att åtgärder vidtas för att behålla denna likställighet. Översynen bör också gälla rätten att belåna frigjorda eller uppkommande säkerheter i fastigheter m. m. för konsumtion.

Vad utskottet anfört bär riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet kommer i denna del även att ha sin uppmärksamhet riktad på hur bostadsstyrelsen utnyttjar sina möjligheter (prop. s. 140 ö) att från kreditpolitiska utgångspunkter ge föreskrifter om rätten att återbelånaöverhypotek på bottenlån.

dels utskottet under 13 bort hemställa:

13. beträffande ökad ekonomisk rättvisa mellan olika upplåtelseformer att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:788, yrkan -

CU 1978/79:26

det 13, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

7. Kompensationslån till allmännyttiga bostadsföretag

Per Bergman, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg, Magnus Persson, Per Olof Håkansson och Lennart Nilsson, alla (s), anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 29 som börjar ”De allmännyttiga” och slutar ”föreslaget beslut” bort lyda:

1 den del motionsförslaget om kompensationslån till de allmänyttiga bostadsföretagen motiverats med syftet att täcka överkostnader vid hyresstopp finns inga nu aktuella motiv för ett bifall.

När det gäller lån för att kompensera de allmännyttiga företagen för de särskilda kostnader de tagit på sig för att uppfylla sitt bostadssociala ansvar är situationen en annan. I tidigare sammanhang (CU 1978/79:6 reservation 2) har påkallats en analys av de nämnda företagens ekonomiska situation - en analys som bl. a. skulle utgå från samhällets bostadssociala mål och statens yttersta ansvar för bostadssektorns funktionsbetingelser. Enligt utskottets mening bör en sådan analys snarast komma till stånd. Denna analys skall bl. a. kunna grunda överväganden om vilka åtgärder som staten bör vidta. Motionsförslaget i denna del blir aktuellt först om det finner stöd i dessa överväganden.

8. Redovisning av vissa rättsliga synpunkter

Per Bergman, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg, Magnus Persson, Per Olof Håkansson och Lennart Nilsson, alla (s), anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 30 som börjar ”1 den ” och slutar ”avstyrks därför” bort lyda:

Bostadsstyrelsen har kartlagt spekulationen på bostadsmarknaden i viss bemärkelse. I detta sammanhang bör även översiktligt redovisas vissa överväganden om kommunernas möjligheter att genom särskilda avtalsvillkor eller med tillämpning av lånebestämmelser bidra till att motverka spekulativa tendenser. På flera punkter råder emellertid oklarhet i fråga om kommunernas befogenheter, oklarheter som kan medföra att kommunerna avstår från att ingripa. Det är i och för sig riktigt att kommunerna och Kommunförbundet har kompetens att bygga ut den grundläggande redovisningen. Det måste emellertid i första hand vara en statens skyldighet att samla och bearbeta denna information så att kommunerna kan tillhandahållas ett så klart underlag som möjligt för sina rättsliga bedömningar. En helt annan sak är att staten därvid självfallet skall tillgodogöra sig kommunernas erfarenheter och överväganden. Motionsförslaget tillstyrks.

7 Riksdagen 1978/79. 19 sami. Nr 26

CU 1978/79:26

dels utskottet under 16 bort hemställa:

16. beträffande redovisning av vissa rättsliga synpunkter att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:786, yrkandet 2, som .sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

9. Ytterligare överväganden om spekulation i vid mening

Per Bergman, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg, Magnus Persson, Per Olof Håkansson och Lennart Nilsson, alla (s), anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 32 som börjar ”Sorn framgår” och slutar ”Motionsförslaget avstyrks” bort lyda:

Utskottet har noterat att man inom regeringens kansli fortfarande arbetar med att ställa samman remissmaterialet över bostadsstyrelsens kartläggning. Utskottet har också noterat bostadsministerns uttalanden om avsikten att vidga tidigare överväganden på ett sätt som nära ansluter till motionsförslaget. Enligt utskottets mening är dessa överväganden av central betydelse för fortsatta åtgärder mot spekulation i vid mening. Med hänsyn därtill bör riksdagen med bifall till förslaget i motionen 1978/79:786 (s), yrkandet 1, som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anför i detta sammanhang: att dessa överväganden skall gälla spekulation i vid mening, att de skall gälla både småhus och flerbostadshus och att överväganden om därav föranleda förslag bör redovisas för riksdagen.

dels utskottet under 20 bort hemställa:

20. beträffande spekulation i vid mening att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:786, yrkandet 1, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Uppdrag till bankinspektionen

Per Bergman, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg, Magnus Persson, Per Olof Håkansson och Lennart Nilsson, alla (s), anser att

dels det stycke i utskottets yttrande pås. 32 som börjar ”Vad utskottet” och Slutar ”anses tillgodosett” bort lyda:

Bankinspektionens instruktionsenliga arbete har angetts vara riktat mot samma principiella mål som motionärerna förordar. Enligt utskottets mening är det värdefullt att detta arbete fullföljs med kraft. Motionsförslaget syftar emellertid inte till någon ändring av inspektionens uppgifter - det är i grunden en begäran om utredning av ett visst ämnesområde. Det förhållandet att uppdraget föreslagits lagt just på bankinspektionen har motiverats av en önskan att dra nytta av inspektionens grundläggande kunskaper och erfarenheter på kreditområdet. Utskottet tillstyrker motionsförslaget.

CU 1978/79:26

dels utskottet under 21 bort hemställa:

21. beträffande uppdrag lill bankinspektionen att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:786, yrkandet 4, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Åtgärder mot finansiering med strimlade lån

Per Bergman, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg, Magnus Persson, Per Olof Håkansson och Lennart Nilsson, alla (s), anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 32 som börjar ”Enligt utskottets” och slutar ”följa motionsförslagen” bort lyda:

Det är otvivelaktigt så att åtgärder mot finansiering med strimlade lån med deras bostadspolitiskt oacceptabla konsekvenser främst är att söka inom skatteområdet. Detta kan emellertid inte hindra riksdagen från att påkalla initiativ från regeringens sida även utanför denna sektor. Utskottet tillstyrker därför motionsförslagen.

dels utskottet under 22 bort hemställa:

22. beträffande åtgärder mot s. k. strimlade lån att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:1067 och med anledning av motionen 1978/79:396, yrkandet 12, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Förutsättningar för bostadslån som motverkar strimlade lån

Per Bergman, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg, Magnus Persson och Lennart Nilsson, alla (s), anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar ”Även dessa” och slutar ”därför anstå” bort lyda:

Bostadsstyrelsens nämnda förslag syftar uppenbarligen till att bostadslån skall vägras i fall där det medger ägarmässiga förutsättningar för utnyttjande av skattemässiga fördelar vid s. k. strimlade lån. Det har inte förts fram några konkreta invändningar mot detta och inte heller visats något behov av att främja en långivning till aktuella låntagarkombinationer. Detta borde rimligtvis leda till att lånemöjligheterna begränsades i enlighet med förslaget. Utskottet föreslår därför att riksdagen ställer sig bakom förslaget i motionen 1978679:785 (s) genom att som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels utskottet under 23 bort hemställa:

23. beträffande sådana förutsättningar för bostadslån som motverkar strimlade län att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:785 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

CU 1978/79:26

13. Prisövervakning m. m.

Per Bergman, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg, Birgitta Dahl, Magnus Persson och Per Olof Håkansson, alla (s), anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 34 som börjar ”Det anförda” och slutar ”följande överväganden” bort lyda:

I motionen 1978/79:788 (s), yrkandet 8, förordas skärpningar av prisövervakningen och en skärpt kontroll av entreprenadpriserna på byggnadsområdet m. m. Härtill knyter an yrkandet 9 i samma motion med krav på en utredning som skall göra en fullständig redovisning och analys av orsakerna till prisutvecklingen på byggnadsmarknaden och med krav på att resultaten därav och förslag till konkreta aktiva åtgärder snarast bör föreläggas riksdagen.

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 34 som börjar ”Enligt utskottets” och slutar ”anses påkallad” bort lyda:

Upprepade motionsförslag om att uppmärksamhet måste riktas mot utvecklingen av entreprenadpriserna i relation till normala kalkylpriser har lett till vissa resultat genom att statens pris- och kartellnämnd (SPK) inlett undersökningar. Dessa undersökningar bekräftar i hittills redovisad del att motionärernas uppfattning varit riktig. De kan också redan i detta skede anses visa att förutsättningar för en effektiv och prispressande konkurrens inte föreligger i stora områden där produktionsapparatens struktur närmar sig monopolssituationer. SPK:s arbete bör självfallet fortsätta och intensifieras med stöd av tillräckliga resurser. Detta bör emellertid inte anföras som skäl för att ytterligare fördröja en utredning om de grundläggande problemen och möjligheter till en lösning därav. En sådan utredning bör tillsättas så snart som möjligt. I avvaktan på resultat av utredningens arbete krävs att kontrollen av entreprenadpriserna skärps inom det nuvarande systemets ram. Utskottet tillstyrker därför motionen 1978/79:788 (s), yrkandena 8 och

9.

dels utskottets hemställan under 25 bort lyda:

25. beträffande prisövervakning och skärpt kontroll av entreprenadpriserna att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:788, yrkandena 8 och 9, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Tilläggslån

Per Bergman, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg, Birgitta Dahl, Magnus Persson och Per Olof Håkansson, alla (s), anser - under förutsättning av bifall till reservationen 13 - att

dels det stycke i utskottets hemställan på s. 35 som börjar ”Med utskottets” och slutar ”enligt motionsförslaget” bort lyda:

CU 1978/79:26

89 Förslaget i motionen 1978679:788 (s), yrkandet 10, är att riksdagen godkänner riktlinjer beträffande tills vidare ränte- och amorteringsfria tilläggslån till flerbostadshus när byggnadsarbetena påbörjas i år. Enligt vad som förordas i motionen skall tilläggslånet utgöra 10 % av låneunderlaget - ett belopp som i stort motsvarar mervärdeskatten.

Från regeringens håll har vid upprepade tillfällen framhållits att bostadsbyggandets omfattning är en produkt av de kommunala initiativen. Det har däremot inte betonats att de kommunala initiativen i sin tur är beroende av de produktionsförutsättningar som statsmakterna skapar. Detta är enligt utskottets mening en av de grundläggande åsiktsskillnaderna. En i sak passiv inställning och anföranden om kommunernas ansvar främjar inte en ökad igångsättning. Här anvisas ett direkt incitament till påverkan av de kommunala initiativen som nu hämmas av bl. a. de bristande ekonomiska förutsättningarna. De i motionen föreslagna tilläggslånen är ett sätt att från den i denna del ansvariga statens sida ta ett praktiskt verksamt och snabbt verkande initiativ för att uppnå den ökning av bostadsproduktionen som regeringen i ord, men inte i gärning, anser önskvärd. Förslaget om tilläggslån tillstyrks alltså.

dels utskottet under 26 bort hemställa:

26. beträffande tilläggslön att riksdagen med bifall till motionen 1978679:788, yrkandet 10, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Hyresgaranti för outhyrda lägenheter

Per Bergman, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg, Birgitta Dahl, Magnus Persson och Per Olof Håkansson, alla (s), anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 40 som börjar ”Motionärerna har” och slutar ”Motionsförslaget avstyrks” bort lyda:

Den föreslagna hyresgarantin innebär i princip en utfästelse att staten åtar sig ansvaret för ekonomiska konsekvenser av uthyrningssvårigheter då statliga åtgärder eller generellt verkande ekonomiska förhållanden radikalt ändrat de kommunala förutsebara planeringsförutsättningarna. Förslaget innebär sålunda inte ett stöd för en bostadsproduktion som inte kommer att efterfrågas - stödet är snarast ett försäkringsåtagande att staten svarar för följden av konkreta ändringar i förutsättningarna för bostadsproduktionen utanför kommunens bedömnings- och handlingsområde. En garanti av detta innehåll är ännu ett exempel på att svagheten i bostadsbyggandets utveckling inte - som enligt vad som förts fram från regeringshåll - kan lastas endast på bristande kommunala initiativ. Produktionsförutsättningarna i detta och andra hänseenden beror på statens politiskt grundade vilja att ta ett aktivt och inte endast verbalt ansvar för bostadsproduktionen. Det anförda knyter också an till förslagen om att genom prispress, tilläggslån och undanröjande av

CU 1978/79:26

planeringshinder m. m. stimulera byggnadsinitiativen. Enligt utskottets mening ligger ansvaret i denna del ytterst på staten. De upprepade uttalandena från regeringshåll om att de uteblivna men önskade ökningarna av bostadsproduktionen beror på passivitet från kommunernas sida kan närmast uppfattas som en skymf mot den svenska kommunala verksamheten - detta även om orsaken endast är att söka i en principiell tilltro till varje delmarknads förmåga att i-s. k. fri konkurrens lösa sina problem enligt liberalt merkantila teorier med grund i för länge sedan passerade realiteter. Utskottet tillstyrker sålunda motionsförslaget. De arbetsmarknadsmässigt positiva konsekvenserna av ett sådant handlande är alltför uppenbara för att behöva utvecklas.

dets utskottet under 34 bort hemställa:

34. beträffande hyresgaranti för outhyrda lägenheter att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:788, yrkandet 12, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Kreditmarknadsöverenskommelserna

Per Bergman, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg, Birgitta Dahl, Magnus Persson och Per Olof Håkansson, alla (s), anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 41 som börjar ”Enligt vad” och slutar ”inte motiverat” bort lyda:

Utskottet har noterat uppgiften att allvarliga störningar inte hittills i år underställts bostadsfinansieringsdelegationen för dess ingripande. Detta är närmast en självklarhet i ett läge där anspråken på kapitalmarknadens organisation är så låga som nu. Uppgiften får också ses i kombination med uppgiften i budgetpropositionen (s. 5) att vid årsskiftet anmälningarna om kreditbrist fortfarande låg på en hög nivå. Förslaget i motionen 1978/79:788 (s), yrkandet 20 b, syftar till att regeringen redan nu skall rikta sin uppmärksamhet mot förutsättningarna för överenskommelsernas praktiska fullföljd i ett läge när anspråken motsvarar det önskade byggandet. Det finns utan tvekan utrymme för en påverkan på bankerna för att skapa smidigare rutiner inte endast i de sektorsmässiga utan också i de regionala avgörandena. Denna sektor får inte, som år 1977 och delvis under år 1978, bli en flaskhals som hämmar initiativen. Åtgärder på detta område är också ett sätt att visa att regeringen inte som hittills, vältrar över ansvaret för en sviktande bostadsproduktion på kommunerna. Motionsförslaget tillstyrks.

dels utskottet under 35 bort hemställa

35. beträffande genomförande av kreditmarknadsöverenskommelserna att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:788, yrkandet 20 b, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

CU 1978/79:26

17. Bostadsbyggandets omfattning

Karl-Erik Strömberg (fp) och Karin Ahrland (fp) anser att

dels den del i utskottets yttrande som pås. 43 börjar ”Uttalandena till” och på s. 44 slutar ”denna del” bort lyda:

Regeringens förslag i här behandlad del visar en fast inriktning att ytterligare öka bostadsbyggandet. Utskottet ställer sig bakom inte endast de här upptagna förslagen utan även den rad av aktiva åtgärder som regeringen vidtagit för att förbättra produktionsförutsättningarna och bota de försummelser från den socialdemokratiska regeringens tid som lett till tidigare svårigheter. Bostadsbyggandet är nu påtagligt på väg upp sedan den nedåtgående trenden under 1970-talet brutits.

En grundläggande faktor är regeringens medvetna satsning på att begränsa inflationen, vilket lett till att kostnadsökningarna inom bostadsbyggandet dämpats påtagligt.

Kostnaderna för drift och underhåll har emellertid ökat snabbare än kapitalkostnaderna och även snabbare än konsumentprisindex. Bostadsbidragen förbättras dock och dämpar effekterna av hyresökningarna. De nya underhållslånen har begränsat hyreshöjningarna för år 1979.

Den nya ordningen för att anpassa låneunderlag och pantvärde till kostnadsutvecklingen har lett till minskade tröskeleffekter och till en stimulans av bygginitiativen. Räntetillägget har ersatts med ett räntebidrag för hyres- och bostadsrättslägenheter, vilket påtagligt minskat kapitalkostnaderna. De låga garanterade räntorna bibehålls.

Regeringens förslag om bostadsbyggnadsplaner lägger fast en ambitiös målsättning. Låne- och bidragsmedel ställs till förfogande för all den igångsättning som kan ske.

De uttalanden i propositionen som regeringen ställt sig bakom är att riktmärket skall vara att inom de närmaste åren öka produktionen till en nivå av ca 65 000 lägenheter per år, dvs. till medeltalet av det beräknade nybyggnadsbehovet fram till mitten av 1980-talet. Det framhålls att det är angeläget att nyproduktionen i snabbast möjliga takt ökar till den på längre sikt behövliga nivån, dvs. inte endast till etappmålet 65 000 lägenheter per år utan även därutöver. Inga motsättningar torde behöva föreligga i frågan om syftet att även volymmässigt uppfylla de grundläggande bostadspolitiska kraven.

Det anförda innebär att riksdagsbeslut med uttalanden i anslutning till de här behandlade motionerna inte tjänar något reellt syfte. Motionsförslagen avstyrks därför.

dels utskottet under 37 bort hemställa:

37. beträffande bostadsbyggandets omfattning m. m. att riksdagen

a. ger regeringen det bemyndigande i fråga om ramar för nyoch ombyggnad under år 1979 som förordats i regeringsprotokollet,

CU 1978/79:26

b. medger att för vart och ett av åren 1980 och 1981 ramen för beslut om bostadslån till nybyggnad fastställs till 7 810 000 m2 våningsyta,

c. medger att beslut om bostadslån till ombyggnad samt räntebärande förbättringslån under år 1980 meddelas intill ett belopp av 825 000 000 kr.,

d. avslår motionerna 1978/79:396, yrkandena 6 e och 9 a, 788, yrkandet 7 såvitt nu är i fråga, 1057, yrkandet 1, och 1644 såvitt nu är i fråga,

e. avslår motionerna 1978/79:396,yrkandet9b,samt 1644 i vad den inte behandlats ovan,

18. Lånegränserna

a. Kjell A. Mattsson (c), Sven Eric Åkerfeldt (c), Karl-Erik Strömberg (fp). Kerstin Andersson i Hjärtum (c), Karin Ahrland(fp)och Elvy Olsson (c) anser att

dels den del i utskottet yttrande som på s. 46 börjar ”Den nuvarande” och på s. 47 slutar ”nya bostadsrätter” bort lyda:

Utskottet avstyrker förslagen med hänvisning till tidigare bedömningar.

dels utskottet under 40 bort hemställa:

40. beträffande lånegränserna att riksdagen avslår motionerna 1978/79:789, yrkandet 1, och 1669, yrkandet 6,

b. Per-Olof Strindberg (m) och Georg Danell (m) anser att

dels den del i utskottets yttrande som på s. 46 börjar ”Den nuvarande” och på s. 47 slutar ”nya bostadsrätter” bort lyda:

Med växlande inflation, snabbt föränderlig sammansättning av bostadsproduktionen och förhållandevis stora regionala förändringar är det svårt att utforma ett finansieringssystem som tillfredsställer grundläggande bostadspolitiska krav. Finansieringssystemet måste medverka till att ge rättvisa kostnader för bostäder av olika årgång och med olika upplåtelseformer. Subventionsinslag i finansieringssystemet skall på sikt begränsas till att skapa sådan likställdhet. Dessa subventioner måste utformas så att de inte minskar ellersnedvrider konkurrensen mellan olika bostadsproducenter utan ökar konsumenternas möjlighet att välja mellan olika boendeformer. Samma lånegränser - 95 % av låneunderlaget - bör gälla för alla byggherrekategorier.

dels utskottet under 40 bort hemställa:

40. beträffande lånegränserna att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:1669, yrkandet 6, och med avslag på motionen 1978/ 79:789, yrkandet 1, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

CU 1978/79:26

19. Fördjupning av vissa lån

Kjell A. Mattsson, Sven Eric Åkerfeldt, Kerstin Andersson i Hjärtum och Elvy Olsson, alla (c), anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 47 som börjar ”Utskottet ansluter” och slutar ”avstyrker motionsförslaget” bort lyda:

Möjligheten att vid mindre ombyggnad av småhus fördjupa bostadslånet så att det omfattar även den del som motsvarar underliggande lån har haft stor betydelse som ett incitament till förbättringsåtgärder. Under senare år har dock intresset avtagit. Detta beror självfallet på att kostnadsutvecklingen medfört att även ordinära åtgärder inte längre ryms inom ett belopp av 25 000 kr. Ett belopp om 50 000 kr. som enligt motionsförslaget skulle motsvara den allmänna kostnadsutvecklingen och vara jämförbart med utvecklingen när det gäller förbättringslån. Denna höjning har föreslagits av bostadsstyrelsen som även begärt bemyndigande att fortsättningsvis få höja beloppet med hänsyn till kostnadsutvecklingen.

Enligt utskottets mening har inga bärande invändningar anförts mot bostadsstyrelsens genom motionen nu till rikdagen vidareförda förslag. Motionen tillstyrks därför i denna del.

dels utskottet under 41 bort hemställa:

41. beträffande fördjupning av vissa lån att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:1587 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. Räntebidrag vid mindre ombyggnad av småhus

Kjell A. Mattsson, Sven Eric Åkerfeldt, Kerstin Andersson i Hjärtum och Elvy Olsson, alla (c), anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 48 som börjar ”När det” och slutar ”motsvarande del” bort lyda:

Bostadsstyrelsens förslag om att räntebidrag bör utgå utan hänsyn till någon beloppsgräns innebär att reglerna blir de samma som för flerbostadshusen. Det innebär också att skillnaden i fråga om kapitalkostnad inte blir så stor mellan den som kan få förbättringslån och den som endast kan få bostadslån. Det noteras att en allmän förutsättning för bostadslån till ombyggnad är att denna inte är av endast ringa omfattning. När det gäller små hus har denna gräns satts till 10 000 kr.

Hänvisningar i budgetpropositionen till att pågående överväganden om förbättringslångivningen bör avvaktas kan, enligt utskottets mening, inte grunda ett beslut att avstå från de välmotiverade förändringarna. Motionsförslaget tillstyrks därför.

CU 1978/79:26

dels utskottet under 44 bort hemställa:

44. beträffande räntebidrag vid mindre ombyggnad av småhus att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:1587 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. Kommunalt ansvar för bostadslån

Kjell A. Mattsson (c), Per-Olof Strindberg (m), Sven Eric Åkerfeldt (c), Kerstin Andersson i Hjärtum (c), Elvy Olsson (c) och Georg Danell (m) anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 49 som börjar ”Vad i” och slutar ”gällande borgenskrav” bort lyda:

Utskottet ansluter sig till uppfattningen att när mark vid planering eller byggnadslovsprövning enligt byggnadslagen ansetts lämplig för visst byggande så är därmed också den samhälleliga prövningen i denna del avslutad. Det är självfallet stridande såväl mot planeringssystemet som sådant och mot principerna för ansvarsfördelningen mellan stat och kommun att införa ytterligare statliga krav. Ett borgenskrav kan uppfattas som att staten önskar hävda särskilda restriktioner mot byggande i mindre orter och på landsbygden. Det skulle också kunna uppfattas som ett misstroende mot sakligheten i de kommunala planövervägandena. Motionsförslaget tillstyrks därför. dels utskottet under 48 bort hemställa:

48. beträffande kommunalt ansvar för bostadslån att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:1590 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet och motionärerna anfört,

22. Nytt förslag om bostadsbidrag

Per-Olof Strindberg (m) och Rolf Dahlberg (m) anser att dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 51 börjar ”Med anledning” och på s. 54 slutar ”höjningen godtas” bort lyda:

Utskottet vill framhålla följande med anledning av vad i motionen 1978/79:2101 (m) anförts och hemställts. Som framgår av motionen innebär bostadsbidragens utformning och effekter utomordentligt allvarliga verkningar ur social och fördelningspolitisk synpunkt. Systemet innebär också allt svårare konsekvenser ju mera pengar det tillförs. Inkomstprövningen är vidare så bristfällig att i de större tvåföräldrafamiljema är bostadsbidragen helt avtrappade redan innan existensminimum uppnåtts. Marginaleffekterna drabbar allt bredare inkomstskikt och marginaleffekter på över 100 % blir allt vanligare. I familjer med vanliga inkomster eller många barn får de ökande bostadsbidragen i nuvarande utformning samma effekt som om sambeskattningen återinfördes - dessa skatteeffekter drabbar i första hand familjer med

CU 1978/79:26

låg ekonomisk bärkraft i förhållande till försörjningsbördan.

De påvisade bristerna skulle ytterligare förvärras genom förslaget i budgetpropositionen om bostadsbidrag för barnfamiljerna för år 1980. I avvaktan på en allsidig utvärdering av det sammantagna ekonomiska stödet till barnfamiljer anser utskottet att ett nytt och överarbetat förslag till regler om bostadsbidrag för år 1980 snarast möjligt föreläggs riksdagen i enlighet med i motionen uppdragna riktlinjer. Syftet med detta förslag måste i första hand vara att inte ytterligare förvärra de negativa effekterna av nuvarande system, som i första hand drabbar flerbarnsfamiljerna. En del av bostadsbidragen för dessa bör därför utformas som en ”stående” del som ej avtrappas.

Enligt utskottets mening bör riksdagen snarast föreläggas förslag om ett nytt förslag till bostadsbidrag för år 1980 enligt förslaget i motionen 1978/79:2101 (m).

Det ovan anförda innebär att skäl saknas att närmare pröva de ändringsförslag om bostadsbidragen som förs fram i budgetpropositionen. Anledning saknas vidare att pröva förslagen i motionerna 1978/79:788 (s), yrkandena 14, 15 och 17 det sistnämnda såvitt nu är i fråga, och 1065 (vpk), yrkandena 5,6,7 och 8.

dels utskottet under 50 bort hemställa

50'. beträffande nytt förslag för bostadsbidrag att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:2101 samt med avslag på vad i regeringsprotokollet förordnats om bostadsbidrag för år 1980 och på motionerna 1978/79:788, yrkandena 14, 15 och 17 det sistnämnda såvitt nu är i fråga,och 1065, yrkandena 5,6,7 och 8, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet förordat om ett nytt förslag för bostadsbidrag för år 1980,

1 vid bifall till denna hemställan förfaller utskottet hemställan under 51-54 samt 56.

23. Hyresgränser

Per Bergman, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg, Magnus Persson och Per Olof Håkansson, alla (s), anser att

dels den del i utskottets yttrande som på s. 52 börjar ”1 budgetpropositionen” och på s. 53 slutar ”yrkandena 5 och 6” bort lyda:

Av bostadsstyrelsens anslagsframställning framgår att mer än hälften av hushållen med bostadsbidrag i december 1977 hade bostadsutgifter som översteg då gällande övre hyresgränser - en andel som beräknats öka ytterligare. Anpassningen mellan bostadsutgifter och den övre hyresgränsen är sämst för familjer med 2 barn - 63 % av dessa familjer hade i december 1977 bostadsutgifter som var högre än de då gällande övre hyresgränserna.

CU 1978/79:26

96 Även för barnfamiljer med 1 och 3 barn var anpassningen mellan bostadsutgifter och övre hyresgränser dålig.

En av orsakerna till den dåliga överensstämmelsen för 2-barnsfamiljerna beror på att den övre hyresgränsen är densamma för denna familjestorlek och för familjer med 1 barn medan det faktiska utrymmesbehovet och därmed bostadsutgiften ökar med barnantalet.

Liksom bostadsstyrelsen anser utskottet att goda skäl finns för att differentiera de övre hyresgränserna per barn, något som skulle innebära att bidragen bättre anpassades till bostadskostnaden och som skulle betyda mycket inte minst för familjer med 2 eller 4 barn. Nämnas bör att 2-barnsfamiljerna representerar den ojämförligt största delen av bidragstagare med barn. Andelen torde kunna uppskattas till drygt 40 % i december 1977.

En differentiering medför också att bidragssökande med umgängesrätt eller gemensam vårdnad om barn i tidigare äktenskap fåren reell möjlighet att vid ansökan om SKBB alltid medräkna kostnader för bostadsutrymme även för dessa barn. Med nuvarande utformning innebär regeln om gemensamma hyresgränser för 1- och 2-barnsfamiljer och för 3- och 4-barnsfamiljer i vissa fall att s. k. ”umgängesrättsbarn” och barn för vilka föräldrarna har gemensam vårdnad inte räknas med som bidragsberättigande.

Enligt utskottets mening bör sålunda en differentiering per barn göras. Vidare bör de övre hyresgränserna höjas enligt förslaget i motionen 1978/79:788 (s). En sådan höjning innebär att hyresgränserna bättre kommer att anpassas till de faktiska bostadsutgifterna än vad som blir fallet om förslag i budgetpropositionen följs. Utskottet kan däremot inte ansluta sig till motionen 1978/79:1065 (vpk), yrkandet 5, med dess förslag om ytterligare höjningar av den övre hyresgränsen. Den nedre hyresgränsen som den 1 januari 1979 höjdes från 350 till 400 kr. föreslås i budgetpropositionen höjas med ytterligare 50 kr. fr. o. m. den 1 januari 1980. Den nu föreslagna höjningen drabbar betydligt flera än den som genomfördes den 1 januari i år. Höjningen drabbar också speciellt utsatta grupper. Genom den föreslagna höjningen av den nedre hyresgränsen urholkas bidragen för de hushåll som många gånger är i stort behov av bostadsbidragen för att kunna efterfråga en bostad med rimlig utrymmes- och utrustningsstandard. Med tanke på att så många bostadskonsumenter under de senaste åren fått sitt bostadsbidrag minskat är det av största vikt att den av bostadsministern föreslagna höjningen av den nedre hyresgränsen avvisas. Trots att samhällets kostnader för att behålla den nedre hyresgränsen är stora är det enligt utskottets mening viktigt att hushållens förmåga att efterfråga och behålla en god bostad inte ytterligare försämras. Genom utskottets ställningstagande kommer många hushåll att få ett bostadsbidrag som med 40 kr. i månaden överstiger det som skulle utgått om förslaget i budgetpropositionen genomförts.

Utskottet ansluter sig till vad som föreslagits i motionen 1978/79:788 (s), yrkandet 14, i denna del, och i motionen 1978/79:1065 (vpk), yrkandet 6.

CU 1978/79:26

dels utskottet under 52 bort hemställa:

52. beträffande ändringar av hyresgränser för statskommunalt bostadsbidrag att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionerna 1978/79:788, yrkandet 14, och 1065, yrkandet 6, samt med avslag på motionen 1978/ 79:1065, yrkandet 5, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

24. Inkomstgränserna

Per Bergman, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Ländberg, Birgitta Dahl, Magnus Persson och Per Olof Håkansson, alla (s), anser att

dels den del i utskottets yttrande som på s. 53 börjar ”Enligt bostadsministerns” och på s. 54 slutar ”ovan anförda” bort lyda:

1 december 1977 utgick bostadsbidrag till 591 000 hushåll varav 484 000 hushåll med barn och 107 000 hushåll utan barn. Under år 1978 väntas antalet hushåll som erhåller bostadsbidrag minska ytterligare. En undersökning rörande bidragsgivningen i elva län visar att gruppen makar med barn minskat med 12 procent under år 1978. Grupperna ensamstående med barn och hushåll utan barn har i dessa elva län ökat med 8 procent. Totalt har antalet hushåll med bostadsbidrag i de nu undersökta länen minskat från 241 000 till 229 000 under 1978.

Minskningen av antalet hushåll med barn beror som framhålls i motionen 1978/79:788 (s) på att höjningen av den nedre inkomstgränsen för oreducerat bidrag inte har följt inkomstutvecklingen. För övriga hushål Isgrupper har gränsen haft mindre betydelse eftersom en stor del av dessa hushåll har inkomster som understiger gränsen. För att inte antalet bidragstagare skall minska ytterligare bör därför de nedre inkomstgränserna höjas enligt förslaget i (s)-motionen.

I budgetpropositionen föreslås inga höjningar av den nedre inkomstgränsen. Bostadsministern finner vid en prioritering det väsentligare att höja det statliga bostadsbidraget (SBB). Utskottet har ovan godtagit detta förslag. Detta ställningstagande innebär inte att det nu finns anledning att inte föreslå även en höjning av den nedre inkomstgränsen. Enligt utskottets mening kan en höjning av SBB inte ersätta den höjning av den nedre inkomstgränsen som erfordras för att motverka ytterligare bortfall ur bidragssystemet. Utskottet vill erinra om att bostadsstyrelsen i sin anslagsframställning föreslagit höjningar av den nedre inkomstgränsen av samma storleksordning som i motionen 1978/79:788 (s). Utskottet tillstyrker bifall till motionen i denna del. Utskottets förslag innebär att gränsen för oreducerat bidrag höjs till 41 000 kr. (+ 3 000 kr.) för barnfamiljer och till 31 000 kr. (+ 2 000 kr.) förhushåll utan barn. Förslaget i motionen 1978/79:1065(vpk), yrkandet 7, om ytterligare höjning kan inte förordas.

CU 1978/79:26

dels att utskottet under 53 bort hemställa

53. beträffande ändring av den nedre inkomstgränsen att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:788, yrkandet 15, och med avslag på motionen 1978/79:1065, yrkandet 7, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

25. En utrednings uppgifter - prövning av bostadsbidrag vid inkomsttaxering m. m.

Per-Olof Strindberg (m) och Rolf Dahlberg (m) anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 56 som börjar ”Såvitt motionerna” och slutar ”tillstyrka dem” bort lyda:

Utskottet anser att den nedan förordade utredningen bör få i uppdrag att lägga fram förslag, som också innebär att de enskilda hushållens bostadsbidrag slutligt prövas vid inkomsttaxeringen. Detta bör ges regeringen till känna.

dels utskottet under 57 bort hemställa

57. beträffande bostadsbidragsprövning vid inkomsttaxering m. m. att rikdagen med bifall till motionen 1978/79:1669, yrkandet 4,och med anledning av motionen 1978/79:560, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

26. En utrednings uppgifter - åldersgränser för bostadsbidrag

Per Bergman, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg, Birgitta Dahl, Magnus Persson och Per Olof Håkansson, alla (s), anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 57 som börjar ”Utskottet anser” och slutar ”med förtur” bort lyda:

Enligt utskottets mening bör bostadsstyrelsens förslag genomföras i vad det avser höjningen av åldersgränsen från 17 till 18 år. Det måste som styrelsen anför upplevas som mycket orättvist att föräldrar till arbetslösa ungdomar mellan 17 och 18 år inte får medräkna dessa när det statskommunala bostadsbidraget skall bestämmas. Genom förslaget torde vidare en viss förenkling av ansökningsförfarandet kunna uppnås. Slutligen kommer det ”glapp” i bidragssystemet som nu finns beträffande 17-åringarna att försvinna, och bostadsbidraget blir från denna synpunkt heltäckande eftersom statskommunalt bostadsbidrag kan utgå till ensamstående eller till makar utan barn om sökanden fyllt 18 år.

Utskottets förslag innebär sålunda att upp till 18 år räknas barnen med som bidragsberättigande i familjens ansökan och efter fyllda 18 år kan bostadsbidrag utgå om övriga förhållanden för bidrag är uppfyllda. Vi kan inte acceptera att den angelägna reform som höjningen av åldersgränsen till 18 år

CU 1978/79:26

innebär fördröjs ytterligare. Enligt 1979 års kommittéberättelse avser studiestödsutredningen att arbeta hela 1979. Riksdagen bör därför nu fatta beslut om höjning av åldersgränsen till 18 år. Den möjlighet som nu finns att i vissa fall räkna in studerande ungdomar mellan 18 och 20 år i familjen bör däremot bibehållas i avvaktan på utredningens förslag.

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 56 som börjar ”Riksdagen bör” och slutar ”och 2091 (c)” bort lyda:

Det ovan anförda innebär att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna att utredningen överväger förslagen i motionerna 1978/79:787 (c), 788 (s), yrkandena 17 och 19, båda såvitt nu är i fråga, 1058 (s), 1065 (vpk), yrkandet 2, 2074 (c), 2086 (fp) och 2091 (c). Den i motionerna 1978/79:788, yrkandet 16, och 1065 (vpk), yrkandet 3, upptagna frågan om åldersgränser för bidragsberättigande barn behöver inte utredas ytterligare. Beslut kan utan ytterligare utredning fattas enligt förslagen i motionerna. Detta bör ges regeringen till känna.

dets utskottet under 58 bort hemställa

58. beträffande ytterligare behandling av frågor om bostadsbidragssystemet såvitt dessa inte behandlats under 57 att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:788, yrkandet 16, och 1065, yrkandet 3, samt med anledning av motionerna 1978/79:787,788, yrkandena 17 och 19, båda såvitt nu är i fråga, 1058,1065, yrkandet 2,2074,2086 och 2091 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

27. Huvudmannaskapet för studentbostäder

Per-Olof Strindberg (m) och Rolf Dahlberg (m) anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 64 som börjar ”Motionärernas angivna” och slutar ”Motionen avstyrks” bort lyda:

Enligt utskottets mening bör riksdagen bifalla motionen 1978/79:1571 (m) och sålunda uttala att studentbostadsföretagen bör finnas kvar när det är lämpligt och rationellt

dels utskottet under 74 bort hemställa

74. beträffande huvudmannaskapet för studentbostäder att riksdagen bifaller motionen 1978/79:1571,

28. Förslag om att avskaffa markförvärvslånen

Per-Olof Strindberg (m) och Rolf Dahlberg (m) anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 65 som börjar ”Förslag att” och slutar ”Motionsyrkandet avstyrks” bort lyda:

De markpolitiska bedömningarna i motionen 1978/79:1601 (m) leder till att

CU 1978/79:26

markförvärvslånen bör upphöra. Inte minst ur konsumenternas synpunkt måste det vara av stort värde att kommunerna använder sig av en rullande markplanering och inte binder avsevärda medel i markinnehav. Det anförda innebär även att ett enskilt markägande i högre grad än f. n. kommer att bli möjligt.

dets utskottet under 76 bort hemställa:

76. beträffande förslag om att avskaffa markförvärvslånen att riksdagen bifaller motionen 1978/79:1601, yrkandet 2,

29. Amorteringstiden för markförvärvslån, m. m.

Per-Olof Strindberg (m) och Rolf Dahlberg (m) anser - under förutsättning . av bifall till reservationen 28 - att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 65 börjar ”Amorteringstiden för” och på s. 66 slutar ”Förslaget avstyrks” bort lyda:

Utskottets ställningstagande att markförvärvslånen bör upphöra leder till att några ändringar beträffande tillämpningsområdet eller lånevillkoren inte behöver övervägas.

dels utskottet under 77 bort hemställa:

77.1 beträffande amorteringstiden för markförvärvslån, m. m., att riksdagen avslår motionerna 1978/79:396, yrkandet 2 a, 1066, yrkandet 2, samt 2122 och 2126,

1 vid bifall till reservationen förfaller utskottets hemställan under 78.

30. Anslag till bostadsbidrag

Per Bergman, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg, Birgitta Dahl, Magnus Persson och Per Olof Håkansson, alla (s), anser - under förutsättning av bifall till reservationerna 23, 24, 26 - att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 65 som börjar ”MotionsfÖrslagen avstyrks” och slutar ”förslag tillstyrks” bort lyda:

Utskottet har ovan tillstyrkt förslag i motionen 1978/79:788 (s)om ändring av inkomstprövningsregler, hyresgränser och åldersgräns i vissa fall. Utskottet tillstyrker därför förslaget i samma motion om anslagsberäkningen till bostadsbidrag. Motionen 1978/79:1065 (vpk), yrkandet 9, avslås med hänvisning till tidigare ställningstaganden.

dels utskottet under 83 bort hemställa

83. beträffande anslag till bostadsbidrag att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till motionen 1978/79: 788, yrkandet 18, och med avslag på motionen 1978/79:1065,

CU 1978/79:26

yrkandet 9, på driftbudgeten under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1979/80 anvisar till Bostadsbidrag m. m. ett förslagsanslag av 2 102 000 000kr.,

31. Eftergift av hyresförlustlån

Per-Olof Strindberg (m) och Rolf Dahlberg (m) anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 68 som börjar ”Även om” och slutar ”Motionsförslaget avstyrks” bort lyda:

Under budgetåret 1977/78 beviljades ansökningar om eftergift av hyresförlustlån på 25,5 milj. kr. Bostadsstyrelsen konstaterar i sin anslagsframställning att antalet outhyrda lägenheter har minskat snabbare än hyresnivån har stigit och att utgifterna därför kan beräknas minska successivt. Detta är ur alla synpunkter att hälsa med tillfredsställelse.

Enligt bostadsstyrelsen är beräkningen av kostnaderna svår att göra för nästa budgetår, men styrelsen uppskattar utgifterna för innevarande budgetår till 60 milj. kr. och för budgetåret 1979/80 till 50 milj. kr. Departementschefen föreslår att 75 milj. kr. bör anvisas med hänsyn till svårigheten att med säkerhet ange medelsbehovet. Det finns anledning förmoda att även bostadsstyrelsens beräkning ligger i överkant, men utskottet accepterar denna och föreslår att riksdagen i enlighet därmed anvisar 50 milj. kr. för nästa budgetår.

dels utskottet under 84 bort hemställa

84. beträffande anslag för eftergift av hyresförlustlån att riksdagen på driftbudgeten under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1979/ 80 med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1978/79:1601, yrkandet 1, till Eftergift av hyresförlustlån anvisar ett förslagsanslag av 50 000 000 kr.,

32. Anslag till lånefonden för bostadsbyggande

Per Bergman, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg, Birgitta Dahl, Magnus Persson och Per Olof Håkansson, alla (s), anser - under förutsättning av bifall till reservationerna 13 och 14 -att det stycke i utskottets yttrande på s. 70 som börjar ”Även om” och slutar "regeringens anslagsförslag” bort lyda:

De av utskottet förordade tilläggslånen medför en ökad anslagsbelastning om 200 milj. kr. Därifrån avgår effekten av besparingar om 90 milj. kr. på grund av de förordade prispressande åtgärderna och 110 milj. kr. som sparas om underhållslån inte utgår till enskilda fastighetsägare. 1 det senare avseendet anser utskottet att medel inte bör beräknas för nästa budgetår. Härav följer att regeringens anslagsförslag nu godtas.

CU 1978/79:26

102 Särskilt yttrande Planberedskap

Karl-Erik Strömberg (fp) och Karin Ahrland (fp) anför:

Utskottet har påkallat ett riksdagens uttalande med syfte att betona vikten att den kommunala beredskapen för ett ökat byggande är hög såväl när det gäller planering enligt byggnadslagen som allmänna planeringsförutsättningar. Det bör slås fast att detta inte innebär någon kritik mot kommunernas hittillsvarande agerande på dessa ansvarssektorer. Utskottets uttalande syftar i allt väsentligt till att betona de svårigheter som kommunerna kan drabbas av genom en starkt stegrad besvärsfrekvens och genom en noggrann prövning i fastställelsefrågor. Det bör noteras att ärendebalansen på detta område numera avarbetas i en takt som är högre än tidigare. Det bör också noteras att en avplanande ärendeutveckling kan antas följa av att från regeringens sida numera inte utställs generella löften om en legär besvärshantering i vissa markägares intressen - något som påtagligt ökat omfattningen av överprövningarna. Inverkan i administrativt paralyserande riktning av den fysiska riksplaneringens riktlinjer kan också avmattas genom tillämpningsbeslut från regeringens sida och som en följd av riksdagens kommande bedömning av redovisningar av det kommunala planeringsskedet. Det av utskottet förordade uttalandet är i princip att uppfatta som en anslutning till regeringens handlingslinje i denna del.

CU 1978/79:26

103 Bilaga

Motionsyrkandenas behandling

Yrkande Utskottets Utskottets hem- Reservation (nr)

Motion (nr) yttrande ställan (punkt)

(s)

396 (vpk)

1 a

9b

1 b

9b

2a

2b

2c

4 a

6 a

6b

6 c

6 d

6 e

37 d

7a

7b

7c

9a

37 d

9b

37 e

24,46

9 a, 39

11 a

9 a

11 b

24,46

9 a, 39

11 c

24,46

9 a, 39

13 a

13 b

13 c

17 b

19 a

19 b

19 c

488 (s)

560 (s)

673 (s)

674 (s)

777 (apk)

783 (s)

785 (s)

786 (s)

787 (c)

788 (s)

2 a

2b

2c

1 CU 1978/79:26

104 Motion (nr)

Yrkande

Utskottets

yttrande

(s)

Utskottets hem- ställan (punkt)

Reservat i o

24,43

9 a, 37 d

52,53

22, 23

53,54

22,23

56,58

22,26

20 b

789 (s)

18 a, 18 b

791 (vpk)

802 (vpk)

1056 (m)

1057 (apk)

37 d

1058 (s)

1059 (s)

1060 (m)

1065 (vpk)

52, 53

22,23

52, 53

22, 23

53, 54

22,23

53, 54

1066 (s)

4 a

4 b

1067 (s)

1571 (m)

1573 (m)

1587 (c)

47,48

41,44

19,20

1588 (c)

1590 (c)

1594 (s)

1595 (s)

1596 (s)

1597 (s)

1601 (m)

40, 68

1606 (s)

72 CU 1978/79:26

105 Motion (nr)

Yrkande

Utskottets

yttrande

(s)

Utskottets hem- ställan (punkt)

Reservation (nr)

1609 (s)

9a

1619 (m)

4 a, 4 b

1644 (vpk)

43,45

37 d, 37 e

1669 (m)

4 a, 4 b

18 a, 18 b

2073 (c)

2074 (c)

2083 (c,s,m)

1 a

1 b

1 c

82 g

2084 (fp)

2085 (c,m,fp)

2086 (fp)

2088 (s)

4 a, 4b

2091 (c)

2099 (c)

37,48

28,45

2101 (m)

2122 (c)

65,66

78,79

2126 (s)

65,66

78,79

29 CU 1978/79:26

106 Innehåll

1 Propositionen ; 1

2 Motionerna 3

3 Statistiska uppgifter 14

4 Vissa behandlingsfrågor 17

5 Utskottets yttrande 19

5.1 Inriktningsfrågor 19

5.1.1 Program o. d 19

5.1.2 De äldres bostäder 20

5.1.3 Kollektivt boende 21

5.1.4 Hustyp 21

5.1.5 Utrymmesstandard 22

5.1.6 Tomträtt 22

5.1.7 Ägarkategorier 24

5.1.8 Upplåtelseformer 24

5.1.9 Boendeinflytande 27

5.2 Bostadens pris 28

5.2.1 Allmänt 28

5.2.2 Underhållslån 29

5.2.3 Kompensationslån till allmännyttiga bostadsföretag .... 29

5.2.4 Köpeskillingskontroll för småhus, m. m 29

5.2.5 Priser vid överlåtelse av bostadsrätt 30

5.2.6 Särskilda frågor 31

5.2.6.1 Åtgärder mot spekulation i allmänhet 31

5.2.6.2 S. k. strimlade lån 32

5.3 Byggnadskostnad, byggnadspris och lånetak 33

5.3.1 Allmänt 33

5.3.2 Åtgärder i prispressande syfte 33

5.3.3 Åtgärder för att höja belåningsgränserna 35

5.3.3.1 Tilläggslån 35

5.3.3.2 Ortskoefficienter m. m 35

5.3.3.3 Bidrag för ombyggnad 37

5.3.3.4 Kostnader för att uppfylla vissa av samhället ställda krav 38

5.3.3.5 Särskilda frågor 38

5.4 Kostnadsgränsen för småhus 39

5.5 Vissa produktionsförutsättningar i övrigt 40

5.5.1 Hyresförlustlån m. m 40

5.5.2 Hyresgaranti 40

5.5.3 Kreditmarknadsöverenskommelserna 41

5.5.4 Planberedskap 41

5.6 Bostadsbyggandets omfattning m. m 42

5.6.1 Nybyggnad 42

CU 1978/79:26 107

5.6.2 Ombyggnad 45

5.6.3 Fördelning av ramar inom vissa län 45

5.7 Vissa villkor för bostadslån och räntebidrag 46

5.7.1 Generella förbättringar 46

5.7.2 Lånegränser 46

5.7.3 Fördjupning 47

5.7.4 Räntebidrag 47

5.7.5 Särskilda frågor 49

5.7.5.1 Uthyrning av bostäder som lokaler 49

5.7.5.2 Säkerhet för lån i vissa fall 49

5.8 Kommunalt ansvar 49

5.8.1 Bostadslån 49

5.8.2 Förskott 50

5.9 Bostadsbidrag 50

5.9.1 Allmänt 50

5.9.2 Nytt förslag 51

5.9.3 Statligt bostadsbidrag 51

5.9.4 Statskommunalt bostadsbidrag 52

5.9.4.1 Hyresgränser 52

5.9.4.2 Inkomstgränser 53

5.9.5 Beräkning av bostadskostnad 54

5.9.6 Utredning om bostadsbidragssystemet m. m 54

5.9.7 Övriga frågor 58

5.10 Bidrag till förbättring av boendemiljön 58

5.11 Bostadsanpassningsbidrag m. m 59

5.12 Förbättringslån 60

5.13 Kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse 61

5.14 Allmänna samlingslokaler 62

5.15 Vissa specialbostäder m. m 63

5.15.1 Studentbostäder 63

5.15.2 Inventarier i vissa specialbostäder, m. m 64

5.16 Markförvärvslån till kommun 64

5.17 Tomträttslån till kommuner 67

5.18 Bostadsstyrelsens föreskrifter 67

5.19 Ramar och anslag 68

5.19.1 Bostadsbidrag 68

5.19.2 Räntebidrag m. m 68

5.19.3 Eftergift av hyresförlustlån 68

5.19.4 Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m 68

5.19.5 Bidrag till förbättring av boendemiljön 68

5.19.6 Allmänna samlingslokaler 69

5.19.7 Lånefonden för bostadsbyggande 69

5.19.8 Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder 70

5.19.9 Lånefonden för kommunala markförvärv 70

CU 1978/79:26 108

5.19. lOTilläggslån för kulturhistoriskt värdefull

bostadsbebyggelse 70

6 Utskottets hemställan 70

Reservationer 78

1. Utvecklingsprogram för samhällsutbyggnad, m. m. (s) 78

2. De äldres bostäder (s) 80

3. Tomträtt (s) 81

4 Ägarlägenheter (c, fp) (m) 82

5. Främjande av bostadsrättsupplåtelser, m. m. (m) 83

6. Ökad ekonomisk rättvisa emellan olika upplåtelseformer (s)... 84

7. Kompensationslån till allmännyttiga bostadsföretag (s) 85

8. Redovisning av vissa rättsliga synpunkter (s) 85

9. Ytterligare överväganden om spekulation i vid mening (s) 86

10. Uppdrag till bankinspektionen (s) 86

11. Åtgärder mot finansiering med strimlade lån (s) 87

12. Förutsättningar för bostadslån som motverkar strimlade lån (s) 87

13. Prisövervakning m. m. (s) 88

14. Tilläggslån (s) 88

15. Hyresgaranti för outhyrda lägenheter (s) 89

16. Kreditmarknadsöverenskommelserna (s) 90

17. Bostadsbyggandets omfattning (fp) 91

18. Lånegränserna (c, fp) (m) 92

19. Fördjupning av vissa lån (c) 93

20. Räntebidrag vid mindre ombyggnad av småhus (c) 93

21. Kommunalt ansvar för bostadslån (c, m) 94

22. Nytt förslag om bostadsbidrag (m) 94

23. Hyresgränser (s) 95

24. Inkomstgränser (s) 97

25. Bostadsbidragsprövning vid inkomsttaxering (m) 98

26. Åldersgränsen (s) 98

27. Huvudmannaskapet för studentbostäder (m) 99

28. Förslag om att avskaffa markförvärvslån (m) 99

29. Amorteringstiden för markförvärvslån, m. m. (m) 100

30. Anslag till bostadsbidrag (s) 100

31. Eftergift av hyresförlustlån (m) 101

32. Anslag till lånefonden för bostadsbyggande (s) 101

Särskilt yttrande (fp) 102

Bilaga: motionsyrkandenas behandling 103

GOTAB 61739 Stockholm 1979