Om ändringar i taxeringsorganisationen (prop. 1986/ 87:47 delvis och 1986/87:16 i viss del)

Skatteutskottets betänkande 1986/87:11

om ändringar i taxeringsorganisationen (prop. 1986/ 87:47 delvis och 1986/87:16 i viss del)

SkU

1986/87:11

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag i proposition 1986/ 87:47 om ändringar i taxeringsorganisationen och de i anslutning därtill väckta motionerna. Ett par av lagförslagen behandlas dock i annat sammanhang. Vidare behandlar utskottet ett antal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden vid förra riksmötet avseende frågor om taxering och uppbörd. Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker samtliga motionsyrkanden. Samtidigt tillstyrker utskottet i proposition 1986/87:16 framlagt förslag om en följdändring i uppbördslagen (1953:272).

Vid betänkandet har fogats 23 reservationer och ett särskilt yttrande.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1986/87:47 att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

2. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

3. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

4. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,

5. lag om ändring i lagen (1986:169) om ändring i lagen (1971:289) om

allmänna förvaltningsdomstolar,

6. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

7. lag om ändring i lagen (1951:442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor,

8. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

9. lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst,

10. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

11. lag om ändring i förordningen (1963:587) om inkomstbeskattning av fideikommissbo, m.m.,

12. lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m.,

13. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601),

14. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

15. lag om ändring i bokföringslagen (1976:125),

16. lag om ändring i jordbruksbokföringslagen (1979:141),

17. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

18. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),

1 Riksdagen 1986187. 6 sami. Nr 11

19. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter,

20. lag om ändring i lagen (1908:128 s. 1) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter,

21. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

22. lag om ändring i lagen (1933:395) om ersättningsskatt,

23. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,

24. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

25. lag om ändring i lagen (1954:40) om särskild fartygsfond,

26. lag om ändring i förordningen (1957:686) om taxeringsväsendet under krigsförhållanden m. m.,

27. lag om ändring i lagen (1958:575) om avskrivning å vissa oljelagringsanläggningar, m. m.,

28. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensiongrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,

29. lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension,

30. lag om ändring i lagen (1986:271) om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension,

31. lag om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag,

32. lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m. m.,

33. lag om ändring i lagen (1967:96) om särskild nyanskaffningsfond,

34. lag om ändring i folkbokföringslagen (1967:198),

35. lagom ändring i lagen (1967:752) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet,

36. lag om ändring i lagen (1969:738) om rätt att vid inkomsttaxering erhålla avdrag för belopp som tillförts Stiftelsen Petroleumindustriens Beredskapsfond, m. m.,

37. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

38. lag om ändring i lagen (1971:171) om särskilt uppskattningsvärde på fastighet,

39. lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291),

40. lag om ändring i datalagen (1973:289),

41. lag om ändring i tullagen (1973:670),

42. lag om ändring i lagen (1974:325) om avsättning till arbetsmiljöfond,

43. lag om ändring i lagen (1974:988) om avsättning till särskild investeringsfond,

44. lag om ändring i lagen (1974:989) om insättning på investeringskonto för skog,

45. lag om ändring i kommunallagen (1977:179),

46. lag om ändring i lagen (1978:401) om exportkreditstöd,

47. lag om ändring i lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst,

48. lag om ändring i bötesverkställighetslagen (1979:189),

49. lag om ändring i lagen (1979:362) om skatteutjämningsbidrag,

50. lag om ändring i lagen (1979:609) om allmän investeringsfond,

51. lag om ändring i lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv,

SkU 1986/87:11

52. lag om ändring i lagen (1980:456) om insättning på tillfälligt vinstkonto,

53. lag om ändring i lagen (1981:296) om eldsvådefonder,

54. lag om ändring i lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar,

55. lag om ändring i lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter,

56. lag om ändring i lagen (1982:1185) om inbetalning på särskilt investeringskonto,

57. lag om ändring i lagen (1984:533) om arbetsställenummer m.m.,

58. lag om ändring i lagen (1984:1090) om inbetalning på förnyelsekonto,

59. lag om ändring i lagen (1985:533) om skatteutjämningsavgift,

60. lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617),

Vidare föreslår regeringen riksdagen att godkänna vad i regeringsprotokollet föreslagits om ett nytt taxeringsförfarande och bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad föredraganden i övrigt i regeringsprotokollet har anfört om det nya taxeringsförfarandet.

Propositionen innehåller dels förslag till lagreglering av vissa frågor rörande taxeringsorganisationen, dels ett principförslag till ett nytt taxeringsförfarande.

Lagregleringen innebär till att börja med att mellankommunala skatterätten avvecklas. Domstolens verksamhet skall övertas av länsrätterna. Den nuvarande mellankommunala målgruppen skall i princip fördelas mellan alla länsrätter. En möjlighet skall dock öppnas att till en länsrätt föra samman sådana mål från olika länsrätter som har nära samband med varandra. Uppgiften att föra det allmännas talan i de mål som nu handläggs i mellankommunala skatterätten läggs i princip på länsskattemyndigheterna. Det nuvarande allmänna ombudet för'mellankommunala mål avskaffas följaktligen.

Överklaganden fr. o. m. 1987 års taxering skall handläggas vid länsrätterna. Verksamheten vid mellankommunala skatterätten skall vara helt avvecklad den 1 juli 1988.

Vidare föreslås att besvär av en skattskyldig över ett beskattningsbeslut skall ges in till beslutsmyndigheten i stället för till den myndighet eller domstol som har att pröva besvären. Besvär över beslut av en taxeringsnämnd skall dock ges in till den lokala skattemyndigheten. Den föreslagna regleringen föranleds av den nya förvaltningslagen som träder i kraft den 1 januari 1987.

I propositionen föreslås också lagändringar med anledning av inrättandet av länsskattemyndigheter och några mindre ändringar som rör den förenklade självdeklarationen.

SkU 1986/87:11

Principförslaget till ett nytt taxeringsförfarande innebär i huvudsak följande.

Taxeringsbesluten skall enligt förslaget fattas av länsskattemyndigheterna och de lokala skattemyndigheterna och inte som för närvarande av taxeringsnämnderna. Men också enligt den föreslagna nya ordningen skall det finnas en beslutsform där förtroendevalda lekmän deltar. I varje skattemyndighet skall det nämligen finnas en skattenämnd, i vilken lekmän skall ingå. Skattenämndens och därmed lekmännens medverkan vid taxeringen skall koncentreras till ärenden där ett behov av insyn och inflytande gör sig gällande. Lekmännen skall i första hand delta i beslut som avser omprövning av tidigare taxeringsbeslut. Till ordförande i en skattenämnd skall förordnas en tjänsteman inom skatteförvaltningen.

Möjligheterna till omprövning av ett taxeringsbeslut föreslås bli väsentligt vidgade. Skattemyndigheterna skall inom fem år från taxeringsårets utgång ompröva ett beslut om den enskilde begär det. På skattemyndigheternas initiativ skall omprövning kunna ske inom ett år från taxeringsårets utgång. Efter ettårsfristens utgång skall liksom för närvarande eftertaxering kunna äga rum om den skattskyldige lämnat ett oriktigt meddelande.

Reglerna om överklagande till länsrätt föreslås bli anpassade till det nya omprövningsförfarandet. Om den skattskyldige överklagar ett taxeringsbeslut skall länsskattemyndigheten svara för processföringen för det allmänna. I fråga om det allmännas rätt att överklaga ett beslut av en skattemyndighet föreslås att en överordnad skattemyndighet skall få överklaga ett beslut av en lägre myndighet.

Avsikten är att riksdagen skall ta ställning till principförslagen. En reform med detaljerade lösningar förutsätter ytterligare utredningsarbete och kan genomföras tidigast vid 1990 års taxering.

I propositionen föreslås vidare vissa ändringar i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare. Andra ändringar i den lagen har föreslagits i proposition 1986/87:16 med förslag om förhandsbesked i socialavgiftsfrågor, m. m. och proposition 1986/87:46 om beskattning av förmån av fri bil. Utskottet tar upp de till skatteutskottet remitterade ändringsförslagen i betänkandet 1986/87:19.

Även i fråga om 37 § taxeringslagen (1956:623) förekommer ändringsförslag i såväl förevarande proposition som de båda tidigare nämnda propositionerna och dessutom i proposition 1986/87:61 om en tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag, m. m. Även dessa ändringar behandlas i betänkandet 1986/87:19

Däremot behandlar utskottet i detta betänkande det förslag till ändring i uppbördslagen (1953:272) som läggs fram i proposition 1986/87:16 och som socialförsäkringsutskottet överlämnat till skatteutskottet (SfU 1986/87:4).

Lagförslagen har - med uteslutande av de föreslagna ändringarna i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare och 37 § 1 mom. taxeringslagen (1956:623) och sedan det i proposition 1986/87:16 framlagda förslaget angående uppbördslagen (1953:272) sammanförts med det i proposition 1986/87:47 framlagda förslaget angående samma lag - följande lydelse.

SkU 1986/87:11

1 Förslag till

SkU 1986/87: 11

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1956:623)1 dels att 3 och 29 §§, 105 § 2 mom. och 109 § skall upphöra att gälla, dels att i 6—9, 12 och 13 §§, 16 § 4 morn., 35 §, 37 § 2 morn., 50 § 2 morn., 61 § 1 morn., 116 d § och 129 § 2 mom. ordet ”länsstyrelse” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet” i motsvarande form,

dels att i 15 och 26 §§, 31 § 3 morn., 33 §, 37 § 2 morn., 42 § 4 mom. och 46 § ordet ”skattechef’ i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet” i motsvarande form, dels att i 74 och 96 §§, 101 § 1—3 morn., 102, 115 och 116 n §§ ordet ”taxeringsintendenf ’ i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet” i motsvarande form, dels att nuvarande 16 § 4 mom. och 105 § 1 mom. skall betecknas 16 respektive 105 §,

dels att 2 § 1 morn., 10, 11, 14 och 18 §§, 22 § 1 och 3 morn., 24 § 2 och 3 morn., 25 och 28 §§, 38 § 1 morn., 42 § 1 och 2 morn., 43 § 5 morn., 51 och 53 §§, 56 § 3 morn., 57 §,61 § 2 morn., 63 och 66 a-68 §§, 69 § 1 morn., 72 a, 73, 75, 76 och 100 §§, den nya 105 §, 106, 116 1, 116 m, 116 o och 124 §§ samt 129 § 3 och 5 mom. skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 6 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §

/ morn.21 denna lag förstås med

inkomsttaxering: taxering till kommunal inkomstskatt och till statlig inkomstskatt;

förmögenhetstaxering: taxering till statlig förmögenhetsskatt;

allmän fastighetstaxering: sådan taxering av fastighet, som enligt 1 kap. 7 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall verkställas vart femte år; samt

allmän fastighetstaxering: sådan taxering av fastighet, som enligt 1 kap. 7 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall verkställas vartannat år; samt

1 Lagen omtryckt 1971: 399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773

3 § 1978:316

6 § 1978:316

7 § 1981:1110

8 § 1981:1110

9 § 1981: 1110

10 § 1978:316

12 § 1978:316

13 § 1978:316

16 § 4 mom. 1979:490 26 § 1983:318 29 § 1984:1081 31 § 3 mom. 1986:467 33 § 1984:1081

2 Senaste lydelse 1981:1120.

35 § 1979:490

37 § 2 mom. 1986: 513

42 § 4 mom. 1984:952

46 § 1980:1086

50 § 2 mom. 1980: 1086

61 § 1 mom. 1981: 1110

96 § 1979:175

101 § 1 mom. 1985:406

101 § 3 mom. 1978:196

102 § 1981: 1120

105 § 2 mom. 1979: 175

115 § 1985: 106

116 d § 1980:1015 116 n § 1979:175 124 § 1979:175

129 § 2 mom. 1974:773.

5 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

särskild fastighetstaxering: sådan taxering av fastighet, som enligt 16 kap. fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall verkställas de år, då allmän fastighetstaxering inte äger rum.

Inkomsttaxering och förmögenhetstaxering samt särskild fastighetstaxering innefattas under benämningen ärlig taxering.

Till den årliga taxeringen hänförs också vad som enligt 68 § skall antecknas i skattelängden i fråga om annat än inkomsttaxering eller förmögenhetstaxering.

Med länsrätt förstås i denna lag även den mellankommunala skatterätten, om inte annat framgår av omständigheterna.

6 a §

Länsskattemyndigheten får förordna en tjänsteman vid myndigheten eller vid lokal skattemyndighet (taxeringsnämndsombud) att fullgöra de uppgifter i en taxeringsnämnd som följer av 11 § andra stycket och 63 § tredje stycket. Förordnandet får när som helst återkallas.

10 §3

Besvär över kommunfulimäk- Besvär över kommunfullmäktiges eller landstings beslut enligt tiges eller landstings beslut enligt

7 § eller över val av ledamöter och 7 § eller över val av ledamöter och

suppleanter i taxeringsnämnd an- suppleanter i taxeringsnämnd anförs hos länsstyrelsen. I fråga om förs hos kammarrätt. I fråga om

överklagandet skall / övrigt bestäm- överklagandet skall bestämmelser melserna

i kommunallagen na i kommunallagen (1977:179) om

(1977:179) om besvär över beslut besvär över beslut av kommunfull av

kommunfullmäktige tillämpas. mäktige tillämpas.

Mot länsstyrelsens beslut enligt Mot en kammarrätts beslut enligt

första stycket får talan ej föras. Ta- första stycket får talan ej föras. Talan får ej heller föras mot beslut lan får ej heller föras mot beslut

enligt 5 § eller mot länsstyrelsens enligt 5 § eller mot en läns skatt e beslut

enligt 6—9 §§. myndighets beslut enligt 6—9 §§.

II §4

Taxeringsnämndens ordförande skall, utöver vad i denna lag annars anges, huvudsakligen ha till uppgift att planera och leda nämndens arbete. Ordföranden skall granska deklarationer och andra handlingar i den utsträckning som behövs för en noggrann och tillförlitlig taxering och vid behov föranstalta om utredning i ärendena. Ordföranden får själv föredra ärende i nämnden.

3 Senaste lydelse 1978:316.

4 Senaste lydelse 1978: 316.

6 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

14 Skattechefen skall bevaka det allmännas rätt i taxeringsfrågor och verka för att taxeringarna blir likformiga och rättvisa. Han leder och ansvarar för deklarationsgranskningen och annan kontroll vid taxeringen. Han skall även ansvara för att taxeringarna granskas i erforderlig omfattning, varvid särskilt skall uppmärksammas ojämnheter mellan olika taxeringsdistrikt.

Skattechefen får anlita sakkunnig för utredning av taxeringsfråga, som kräver särskild sakkunskap.

Om det behövs, får skattechefen kalla ordförande eller annan ledamot av taxeringsnämnd i länet för att av denne erhålla upplysningar.

18 Riksskatteverket skall genom råd och anvisningar främja en riktig och enhetlig tillämpning av denna lag och av de skatteförfattningar, enligt vilka taxering verkställes på sätt i denna lag sägs.

Taxeringsnämndsombudet skall biträda nämndens ordförande i arbetet med förenklade självdeklarationer. Ombudet får föredra ärende i nämnden.

§5

Länsskattemyndigheten får anlita sakkunnig för utredning av taxeringsfråga, som kräver särskild sakkunskap.

Om det behövs, får länsskattemyndigheten kalla ordförande eller annan ledamot av taxeringsnämnd i länet för att av denne erhålla upplysningar.

§6

Riksskatteverket leder och ansvarar för skatteförvaltningens verksamhet enligt denna lag. Länsskattemyndigheten leder och ansvarar för verksamheten i länet.

Riksskatteverket har samma befogenheter som länsskattemyndighet enligt 14 §, 43 § 5 morn., 46, 51 och 53 §§, 61 § 2 mom. och 124 § och som chef för länsskattemyndighet enligt 57 §.

Det allmännas talan i ärenden enligt denna lag förs av länsskattemyndigheten. En länsskattemyndighel får uppdra åt en annan länsskattemyndighet att föra det allmännas talan i visst ärende eller viss grupp av ärenden. Ett uppdrag får ges endast om den andra myndigheten medger det.

5 Senaste lydelse 1978: 316.

6 Senaste lydelse 1974:773.

7 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

Riksskatteverket får ta över uppgiften att föra det allmännas talan i visst ärende eller viss grupp av ärenden. Därvid skall vad som är föreskrivet angående länsskattemyndighet gälla i tillämpliga delar.

22 §

I morn.1 Nedannämnda skattskyldiga är, om ej annat följer av 3 morn., skyldiga att utan anmaning till ledning för egen taxering avlämna deklaration (självdeklaration), nämligen:

1) aktiebolag, ekonomisk förening, sparbank, ömsesidig skadeförsäkringsanstalt och aktiefond ävensom sådan stiftelse, fond eller inrättning som har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen,

2) ideell förening, som avses i 7 § 5 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, om dess bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor under beskattningsåret överstigit grundavdraget enligt 8 § nämnda lag,

3) annan juridisk person, om dess bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor under beskattningsåret uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,

4) fysisk person, vilkens brut- 4) fysisk person, vilkens bruttointäkter av en eller flera förvärvs- tointäkter av en eller flera förvärvskällor under beskattningsåret upp- källor under beskattningsåret uppgått, om han varit här i riket bosatt gått, om han varit här i riket bosatt

under hela beskattningsåret och un- under hela beskattningsåret och under denna tid icke erlagt sjömans- der denna tid icke erlagt sjömansskatt, till sammanlagt minst 6000 skatt, till sammanlagt minst 10000

kronor och eljest till sammanlagt kronor och eljest till sammanlagt

minst 100 kronor, minst 100 kronor,

5) fysisk eller juridisk person, vilkens tillgångar av den art som anges i 3 § 1 mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, vid beskattningsårets utgång haft ett värde överstigande 400000 kronor eller, såvitt angår sådan juridisk person som avses i 6 § 1 mom. b nämnda lag, 25 000 kronor,

6) skattskyldig, för vilken garantibelopp för fastighet skall tas upp såsom skattepliktig inkomst,

7) juridisk person för vilken un- 6) juridisk person för vilken underlag för skogsvårdsavgift eller derlag för skogsvårdsavgift eller

statlig fastighetsskatt skall faststäl- statlig fastighetsskatt skall fastställas. las.

Vid bedömandet av fysisk eller juridisk persons deklarationsskyldighet enligt punkterna 2)—5) skall hänsyn icke tagas till sådan inkomst eller förmögenhet, för vilken den fysiska eller juridiska personen icke är skattskyldig enligt kommunalskattelagen (1928: 370), lagen om statlig inkomstskatt eller lagen om statlig förmögenhetsskatt.

7 Senaste lydelse 1984:1081.

8 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

Har makar, som ingått äktenskap före ingången av beskattningsåret och levt tillsammans under större delen därav, var för sig haft inkomst eller förmögenhet, skall vardera makens deklarationsskyldighet bedömas med hänsyn till makarnas sammanlagda inkomst och förmögenhet.

Skall skattskyldig enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt taxeras för förmögenhet, som tillhör barn eller annan, skall hänsyn därtill tagas vid deklarationsskyldighetens bedömande.

Vid tillämpning av vad i första stycket vid 4) är stadgat, skall svensk medborgare, som under beskattningsåret tillhört svensk beskickning hos utländsk makt, svensk permanent delegation hos mellanstatlig organisation eller lönat svenskt konsulat eller beskickningens, delegationens eller konsulatets betjäning och som på grund av sin tjänst varit bosatt utomlands, anses ha varit bosatt här i riket. Detsamma skall gälla sådan persons make samt barn under 18 år, om de har varit svenska medborgare och har bott hos honom. En person, som under beskattningsåret har tillhört främmande makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller beskickningens eller konsulatets betjäning, som inte har varit svensk medborgare och som inte var bosatt här i riket när han kom att tillhöra beskickningen eller konsulatet eller beskickningens eller konsulatets betjäning, anses däremot vid tillämpningen av vad i första stycket vid 4) är stadgat inte ha varit bosatt här i riket. Detsamma skall gälla sådan persons make, barn under 18 år och enskilda tjänare om de har bott hos honom och inte har varit svenska medborgare.

1 fråga om deklarationsskyldighet för dödsbo efter skattskyldig, som har avlidit under beskattningsåret, skall tillämpas vad som skulle ha gällt för den avlidne.

3 morn} Skattskyldig, som uppburit folkpension, är med undantag som anges i andra stycket skyldig att utan anmaning avlämna självdeklaration endast om hans bruttointäkt av en eller flera förvärvskällor under året varit större än belopp motsvarande intäkten för skattskyldig, som under beskattningsåret inte haft annan intäkt än ålderspension enligt 6 kap. 2 § första stycket lagen (1962: 381) om allmän försäkring och pensionstillskott enligt 2 § lagen (1969:205) om pensionstillskott. För gift skattskyldig, som uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, beräknas intäkten med utgångspunkt från en pension utgörande 78,5 procent av basbeloppet. För övriga skattskyldiga beräknas intäkten med utgångspunkt från en pension utgörande 96 procent av basbeloppet. Sistnämnda beräkningsgrund gäller också för gift skattskyldig som under viss del av beskattningsåret uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, och under återstoden av året uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make saknar folkpension. Med folkpension avses folkpension i form av ålderspension, förtidspension, änkepension och hustrutillägg. Som folkpension räknas inte barnpension eller vårdbidrag.

Bestämmelserna i första stycket Bestämmelserna i första stycket gäller inte om den skattskyldiges gäller inte om den skattskyldiges

make är skyldig att utan anmaning make är skyldig att utan anmaning

avlämna självdeklaration, om den avlämna självdeklaration eller om

skattskyldige har varit bosatt i riket den skattskyldige har varit bosatt i

endast en del av beskattningsåret riket endast en del av beskattnings -

Senaste lydelse 1983:971.

9 Nuvarande lydelse

eller om garantibelopp för fastighet skall upptagas såsom skattepliktig inkomst för honom. Bestämmelsen gäller inte heller i fråga om ogift skattskyldig om hans skattepliktiga förmögenhetstillgångar överstiger 90000 kronor och i fråga om gift skattskyldig om makarnas gemensamma skattepliktiga förmögenhetstillgångar överstiger 180000 kronor.

24 §

2 morn.9 Fysisk person får, om inte annat följer av 3 morn., avlämna förenklad självdeklaration, om vad som skall redovisas i fråga om intäkter och avdrag avser endast

1. inkomst av annan fastighet beträffande högst två fastigheter vilka den skattskyldige innehaft hela beskattningsåret och för vilka dels intäkten skall beräknas enligt 24 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928: 370), dels taxeringsvärde har bestämts för beskattningsåret,

2. inkomst av tjänst samt intäkten utgått i pengar och annat avdrag än som avses i 33 § 2 mom. kommunalskattelagen inte yrkas för kostnader för fullgörande av tjänsten,

3. inkomst av kapital samt avdrag för kostnader yrkas endast för ränta och intäkten utgörs av

a) ränta,

b) utdelning på svenska aktier och andelar i svenska aktiefonder eller ekonomiska föreningar eller

c) sådan förmån av fastighet som skall tas upp som skattepliktig intäkt enligt punkt 2 andra stycket av anvisningarna till 38 § kommunalskattelagen och förmånen inte har överlåtits under beskattningsåret,

4. allmänt avdrag för underhåll av icke hemmavarande barn eller för avgift för pensionsförsäkring,

5. sådant avdrag för nedsatt skatteförmåga som avses i 50 § 2 mom. andra eller fjärde stycket kommunalskattelagen.

3 morn.10 Förenklad självdeklaration får inte avlämnas, om

1. den skattskyldige eller den med vilken den skattskyldige skall samtaxeras inte varit bosatt här i riket under hela beskattningsåret,

2. den skattskyldige under beskattningsåret haft inkomst av anställning i utlandet eller annars från utlandet haft inkomst eller vid utgången av beskattningsåret där ägt skattepliktig förmögenhet,

3. den skattskyldige under beskattningsåret varit skyldig att betala sjömansskatt enligt lagen (1958: 295) om sjömansskatt,

a) ränta eller

b) utdelning på svenska aktier och andelar i svenska aktiefonder eller ekonomiska föreningar,

Föreslagen lydelse

året. Bestämmelsen gäller inte heller i fråga om ogift skattskyldig om hans skattepliktiga förmögenhetstillgångar överstiger 90000 kronor och i fråga om gift skattskyldig om makarnas gemensamma skattepliktiga förmögenhetstillgångar överstiger 180000 kronor.

9 Senaste lydelse 1985:406.

10 Senaste lydelse 1985:406.

10 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

4. den skattskyldige är företags- 4. den skattskyldige är företagsledare i fåmansföretag, närstående ledare i fåmansföretag, närstående

till sådan person eller delägare i få- till sådan person eller delägare i fåmansföretag, mansföretag eller

5. den skattskyldige skall sam- 5. den skattskyldige skall samtaxeras med person som är skyldig taxeras med person som är skyldig

att i självdeklaration lämna uppgift att i självdeklaration lämna uppgift

om inkomst av rörelse eller jord- om inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet eller av annan fastig- bruksfastighet eller av annan fastighet, för vilken intäkten skall beräk- het, för vilken intäkten skall beräknas enligt 24 § 1 mom. kommunal- nas enligt 24 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928: 370) eller skattelagen (1928: 370).

6. den skattskyldige skall redovisa sådant räntetillägg som avses i 10 § 6 mom. fjärde stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

25 §"

Allmän självdeklaration skall uppta

1) den skattskyldiges namn och postadress, hemortskommun, där sådan finnes, och hemvist därstädes, personnummer samt nummer å för honom utfärdad skattsedel å preliminär skatt för året näst före taxeringsåret ävensom beträffande utlänning nationalitet, beträffande utländsk juridisk person det land, där styrelsen haft sitt säte, samt beträffande skattskyldig, som allenast under någon del av beskattningsåret varit i riket bosatt, uppgift om den tid, han sålunda haft bostad härstädes,

2) alla förvärvskällor, beträffande vilka skattskyldighet för beskattningsåret åligger den skattskyldige; och skall därvid i fråga om förvärvskälla, i vilken skattepliktig fastighet ingått, särskilt angivas dels beskaffenheten av den skattskyldiges innehav av fastigheten, dels fastighetens taxeringsvärde året näst före taxeringsåret eller, om sådant värde det året icke varit fastigheten åsatt, dess eljest antagliga värde vid taxeringsårets ingång, dels ock, därest fastigheten icke ingått i förvärvskällan under hela beskattningsåret eller fastigheten ingått däri endast till viss del, huru lång tid eller till vilken del fastigheten sålunda ingått i förvärvskällan,

3) de intäkter och de avdrag, som äro att hänföra till varje förvärvskälla, dock att ersättning, som enligt bestämmelserna i 37 § 1 mom. l.g) icke behöver upptagas i kontrolluppgift, ej heller behöver upptagas i deklarationen såsom intäkt,

4) de allmänna avdrag, som den skattskyldige yrkar få tillgodonjuta vid taxeringen,

5) den skattskyldiges tillgångar och skulder vid slutet av beskattningsåret, ändå att förmögenheten icke uppgår till skattepliktigt belopp, dock endast om och i den mån skattskyldighet för förmögenhet åligger honom,

6) beloppet av den preliminära 6) beloppet av den preliminära skatt, som genom skatteavdrag er- skatt, som genom skatteavdrag erlagts för året näst före taxerings- lagts för året näst före taxeringsåret, ävensom året,

7) garantibelopp,

Senaste lydelse 1986:513. 11

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

7) om deklarationen avser fåmansföretag, delägares eller honom närstående persons namn, personnummer och adress och i förekommande fall aktie- eller andelsinnehav tillika med angivande av röstvärde, om olika röstvärden förekomma, dock att uppgifter icke behöva lämnas för närstående person, som ej uppburit ersättning från, träffat avtal eller haft annat därmed jämförligt förhållande med företaget,

8) räntetillägg som skall beaktas vid fastställande av underlag för tilläggsbelopp.

8) om deklarationen avser fåmansföretag, delägares eller honom närstående persons namn, personnummer och adress och i förekommande fall aktie- eller andelsinnehav tillika med angivande av röstvärde, om olika röstvärden förekomma, dock att uppgifter icke behöva lämnas för närstående person, som ej uppburit ersättning från, träffat avtal eller haft annat därmed jämförligt förhållande med företaget,

9) räntetillägg som skall beaktas vid fastställande av underlag för tilläggsbelopp samt grunderna för beräkning av räntetillägget.

Allmän självdeklaration skall därjämte innehålla de uppgifter, som för särskilda fall föreskrivs i denna lag eller som erfordras för beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller för beräkning av skogsvårdsavgift enligt lagen (1946: 324) om skogsvårdsavgift eller fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.

Om skattskyldig skall taxeras för barns eller annans förmögenhet, skall uppgift lämnas även om sådan förmögenhet.

Belopp, som upptagas i självdeklaration, skola utföras i hela krontal så att överskjutande öretal bortfalla.

28 §12

Förenklad självdeklaration skall uppta

1) den skattskyldiges namn, personnummer, postadress och hemortskommun,

2) de uppgifter som behövs för att bestämma huruvida den skattskyldige skall samtaxeras eller inte,

3) de intäkter och avdrag som är att hänföra till inkomst av annan fastighet, varvid särskilt skall anges fastighetens taxeringsvärde för beskattningsåret,

4) de intäkter som är att hänföra till inkomst av tjänst och som den skattskyldige inte har fått meddelande om enligt 37 § 5 morn., med undantag av ersättning som enligt 37 § 1 mom. 1 g inte behöver tas upp i kontrolluppgift,

5) de intäkter som är att hänföra till inkomst av kapital och som den skattskyldige inte har fått meddelande om enligt 37 § 5 morn., jämfört med 8 mom. fjärde stycket, samt de avdrag för ränta som den skattskyldige yrkar,

5) de intäkter som är att hänföra till inkomst av kapital och som den skattskyldige inte har fått meddelande om enligt 37 § 5 morn., jämfört med 8 mom. femte stycket, samt de avdrag för ränta som den skattskyldige yrkar,

12 Senaste lydelse 1985:406.

12 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

6) garantibelopp, 6) sådant räntetillägg som den

skattskyldige inte har fått meddelande om enligt 37 § 5 morn., jämfört med 2 mom. tionde stycket,

7) de avdrag som den skattskyldige yrkar för underhåll av icke hemmavarande barn, för avgift för pensionsförsäkring eller för nedsatt skatteförmåga enligt 50 § 2 mom. andra stycket kommunalskattelagen (1928:370),

8) den skattskyldiges skattepliktiga tillgångar och hans skulder vid utgången av beskattningsåret, om hans skattepliktiga förmögenhetstillgångar uppgick till minst 90000 kronor eller, om beskattningsbar förmögenhet skall beräknas gemensamt för den skattskyldige och hans make eller barn enligt 12 § 1 mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, de sammanlagda skattepliktiga förmögenhetstillgångarna uppgick till minst 180000 kronor,

9) de uppgifter som behövs för beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring eller av fastighetsskatt enligt lagen (1984: 1052) om statlig fastighetsskatt.

Skall den skattskyldige taxeras för barns eller annans förmögenhet, skall uppgift lämnas också om sådan förmögenhet som om den tillhörde den skattskyldige. Härvid tillämpas första stycket 8.

Om uppgiftsskyldighet i fråga om skuldbelopp och långivare föreskrivs i 25 c §.

38 §

1 morn.15 Vanligt handelsbolag, kommanditbolag och rederi för registreringspliktigt fartyg skall varje år till ledning för delägares taxering utan anmaning avlämna följande uppgifter angående bolaget eller rederiet, nämligen

a) för varje kommun, där delägare är skattskyldig till statlig inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt: uppgift, särskilt för varje sådan delägare, vilken uppgift skall avfattas enligt reglerna för allmän självdeklaration och tillika innehålla upplysning om den delägaren tillkommande andelen av bolagets eller rederiets inkomst och värdet av hans andel eller lott i bolaget eller rederiet; samt

b) för varje kommun, dit någon av bolaget eller rederiet innehavd förvärvskälla är att hänföra: uppgift, avfattad enligt reglerna för särskild självdeklaration, med upp -

1 mom. Vanligt handelsbolag, kommanditbolag och rederi för registringspliktigt fartyg skall vaije år till ledning för delägares taxering utan anmaning avlämna uppgifter särskilt för vaije delägare, angående den delägaren tillkommande andelen av bolagets eller rederiets inkomst och värdet av hans andel eller lott i bolaget eller rederiet. Uppgifterna skall avfattas och avlämnas enligt reglerna för allmän självdeklaration. Till uppgifterna skall fogas de i 30 § 1 mom. första och andra styckena nämnda handlingarna.

15 Senaste lydelse 1973: 1106.

\

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

lysning tillika om den andel av inkomsten, som å varje delägare belöper.

Äro bolagets eller rederiets samtliga delägare skattskyldiga till statlig inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt i samma kommun, skall dock uppgift, som i b) avses, icke lämnas för den kommunen.

Innefattar kommun flera församlingar, skola vid avlämnande av uppgifter som ovan sägs i förekommande fall jämväl lämnas erforderliga uppgifter för tillämpning av bestämmelserna i 60 § kommunalskattelagen.

Vid uppgift, som i denna paragraf sägs, skola fogas i 30 § 1 mom. första och andra styckena omförmälda handlingar.

42 §

1 morn.'6 Har medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag under hela eller större delen av beskattningsåret helt eller till övervägande del till annan upplåtit honom i nämnda egenskap tillkommande lägenhet, skall till ledning för medlemmens eller delägarens taxering varje år av föreningen eller bolaget lämnas uppgift om beloppet av medlemmens eller delägarens inbetalningar till föreningen eller bolaget och huru mycket därav som utgör kapitaltillskott.

Bostadsförening och bostadsaktiebolag skall även lämna uppgift angående värdet av varje medlems eller delägares andel i föreningens eller bolagets behållna förmögenhet beräknat på sätt anges i punkt 2 andra stycket av anvisningarna till 38 § kommunalskattelagen

(1928:370).

Motsvarande gäller beträffande sådan ekonomisk förening eller sådant aktiebolag som enligt punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 38 § kommunalskattelagen likställs med bostadsförening och bostadsaktiebolag vid inkomstbeskattningen.

Uppgift om förmögenhetsvärde behöver inte lämnas om föreningen eller bolaget saknar behållen förmögenhet. Skattechefen i det län där föreningen eller bolaget har sitt säte får i andra fall medge befrielse från att lämna uppgift om förmö -

16 Senaste lydelse 1984: 1081.

14 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

genhetsvärde. Beslut som skattechefen meddelat enligt detta stycke får inte överklagas.

2 mom. Efter anmaning åligger det bostadsförening eller bostadsaktiebolag att även beträffande andra medlemmar eller delägare än som avses i 1 mom. i den omfattning, som i anmaningen angives, avlämna uppgift angående värdet av medlems eller delägares andel i föreningens eller bolagets behållna förmögenhet.

5 morn.17 Chef för taxeringsenhet, revisionsenhet eller lokal skattemyndighet samt taxeringsintendent eller, efter hans förordnande, honom underställd tjänsteman är berättigad att hos den, som har mottagit uppgifter som i 1 mom. sägs, för taxeringskontroll taga del av dessa uppgifter. Den hos vilken uppgifterna förvaras är därvid skyldig att lämna det biträde, som erfordras för kontrollens genomförande.

51 Anmaning som avses i 22 § 2 morn., 24 § 2 morn., 31 § 2 morn., 33 och 36 §§, 39 § 1 mom. samt 45 § får utfärdas av chef för taxeringsenhet, revisionsenhet eller lokal skattemyndighet, taxeringsnämnd, taxeringsintendent samt tjänsteman som biträder taxeringsnämnden. Samma rätt tillkommer den, som verkställer taxeringsrevision, dock att han icke får anmana någon att avlämna självdeklaration.

Anmaning som avses i 39 § 2 mom. utfärdas av skattechefen i det län, där den uppgiftsskyldige är bosatt eller, efter skattechefens förordnande, av annan tjänsteman.

I de fall som avses i 39 § 3 morn., 41 §, 42 § 2 mom. samt 42 § 3 mom. andra stycket får anmaning utfär -

2 mom. Efter anmaning åligger det bostadsförening eller bostadsaktiebolag att i den omfattning, som i anmaningen angives, avlämna uppgift angående värdet av medlems eller delägares andel i föreningens eller bolagets behållna förmögenhet.

§

5 mom. Länsskattemyndighet och lokal skattemyndighet är berättigad att hos den, som har mottagit uppgifter som i 1 mom. sägs, för taxeringskontroll taga del av dessa uppgifter. Den hos vilken uppgifterna förvaras är därvid skyldig att lämna det biträde, som erfordras för kontrollens genomförande.

18 Anmaning som avses i 22 § 2 morn., 31 § 2 morn., 33 och 36 §§, 39 § 1 mom. samt 45 § får utfärdas av länsskattemyndighet, lokal skattemyndighet, taxeringsnämnd, och tjänsteman som biträder taxeringsnämnden. Samma rätt tillkommer den, som verkställer taxeringsrevision, dock att han icke får anmana någon att avlämna självdeklaration.

Anmaning som avses i 39 § 2 mom. utfärdas av länsskattemyndigheten i det län där den uppgiftsskyldige är bosatt.

I de fall som avses i 39 § 3 morn., 41 §, 42 § 2 mom. samt 42 § 3 mom. andra stycket får anmaning utfär -

17 Senaste lydelse 1978: 316.

18 Senaste lydelse 1983: 1045.

15 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

das av chef för taxeringsenhet, das av länsskattemyndighet och lo revisionsenhet

eller lokal skatte- kal skattemyndighet,

myndighet, taxeringsintendent samt den som får meddela beslut om taxeringsrevision.

53 §19

I anmaning, som utfärdas av chef för taxeringsenhet, revisionsenhet eller lokal skattemyndighet, taxeringsnämnd eller taxeringsintendent, får, utom i fall som i 31 § 2 mom. andra stycket sägs, vite föreläggas.

I anmaning, som utfärdas av länsskattemyndighet, lokal skattemyndighet eller taxeringsnämnd får, utom i fall som i 31 § 2 mom. andra stycket sägs, vite föreläggas.

56 §

3 mom. Taxeringsrevision skall såvitt möjligt ske på sådant sätt och på sådan tid att den icke förorsakar hinder i verksamheten för den, hos vilken revisionen sker.

Skattechefen äger, när det finnes påkallat, bestämma tid och plats för revisionen. Denna må verkställas hos den, vars verksamhet skall granskas. Skall revisionen äga rum annorstädes, skola räkenskaper och andra handlingar, som skola granskas, på anfordran av den som skall verkställa revisionen mot kvitto överlämnas till denne.

Den som meddelar ett beslut om taxeringsrevision äger, när det finnes påkallat, bestämma tid och plats för revisionen. Denna må verkställas hos den, vars verksamhet skall granskas. Skall revisionen äga rum annorstädes, skola räkenskaper och andra handlingar, som skola granskas, på anfordran av den som skall verkställa revisionen mot kvitto överlämnas till denne.

Böcker och andra handlingar, som överlämnats för taxeringsrevision, må ej vara tillgängliga för annan än den som har att verkställa revisionen och honom underställt biträde ävensom tjänsteman, som har att övervaka revisionens verkställande. Handlingarna skola återställas så fort ske kan.

Meddelande om resultatet av revisionen skall snarast lämnas den, hos vilken revisionen skett, i vad angår hans taxering.

57 §2

Beslut om taxeringsrevision meddelas av skattechefen eller tjänsteman som har erhållit uppdrag enligt 3 § andra stycket. Finner skattechefen taxeringsrevision böra verkställas i annat län, skall han framställa begäran därom hos skattechefen i det länet.

Beslut om taxeringsrevision meddelas av chef för länsskattemyndighet eller av en sådan annan kvalificerad tjänsteman vid myndigheten eller vid lokal skattemyndighet som länsskattemyndigheten har gett i uppdrag att meddela sådana beslut. En sådan tjänsteman är granskningsledare enligt bevis -

19 Senaste lydelse 1978:316.

20 Senaste lydelse 1978:316.

16 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse SkU 1986/87:11

säkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen endast om länsskattemyndigheten särskilt har förordnat honom till det. Finner en länsskattemyndighet att taxeringsrevision hör verkställas i annat län, skall begäran om detta framställas till länsskattemyndigheten i det länet.

Finner taxeringsnämnd taxeringsrevision vara erforderlig, har nämnden att göra framställning därom till den som får meddela beslut om taxeringsrevision.

Taxeringsrevision skall verkställas av tjänsteman, som den, som får meddela beslut om revision, därtill förordnar. Taxeringsrevision får även uppdragas åt annan i bokföring och taxering sakkunnig person, som därtill har godkänts av länsstyrelsen.

Tjänsteman vid länsstyrelse eller lokal skattemyndighet, som i taxeringsnämnd har deltagit i slutlig handläggning av taxering, får utan hinder av 4 § första stycket 3 förvaltningslagen (1971:290) utföra taxeringsrevision rörande taxeringen om särskilda skäl föreligger. Detsamma gäller sådan tjänsteman som avses i 13 §.

Taxeringsrevision skall verkställas av tjänsteman, som den, som får meddela beslut om revision, därtill förordnar. Taxeringsrevision får även uppdragas åt annan i bokföring och taxering sakkunnig person, som därtill har godkänts av länsskattemyndigheten .

Tjänsteman vid länsskattemyndighet eller lokal skattemyndighet, som i taxeringsnämnd har deltagit i slutlig handläggning av taxering, får utan hinder a v // § första stycket 3 förvaltningslagen (1986:223) utföra taxeringsrevision rörande taxeringen om särskilda skäl föreligger. Detsamma gäller sådan tjänsteman som avses i 13 §.

Mot beslut om taxeringsrevision får talan ej föras.

61 §

2 morn.2' Sammanträde med taxeringsnämnd skall hållas inom stängda dörrar.

Taxeringsnämndsombud, föredragande tjänsteman och suppleant som ej har trätt i ledamots ställe får deltaga i nämndens överläggningar men ej i dess beslut.

Är den som har verkställt taxeringsrevision ej tillika föredragande får han företräda inför nämnden för att lämna upplysningar i ärendet.

Föredragande tjänsteman och suppleant som ej har trätt i ledamots ställe får deltaga i nämndens överläggningar men ej i dess beslut.

Skattechefen eller tjänsteman, som han har beordrat, får närvara vid sammanträde med taxeringsnämnd men har rätt att närvara vid nämndens överläggningar endast om nämnden beslutar det.

Länsskattemyndigheten får bestämma att viss tjänsteman skall få närvara vid sammanträde med taxeringsnämnd. En sådan tjänsteman har rätt att närvara vid nämndens överläggningar endast om nämnden beslutar det.

Senaste lydelse 1978:316.

2 Riksdagen 1986187. 6 sami Nr 11

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse SkU 1986/87:11

63 §22

Taxeringsnämnd är beslutför med ordföranden och minst två eller, i taxeringsnämnd vars distrikt omfattar mer än en kommun, minst tre andra ledamöter. Dock skall den omständigheten att ledamot har att avträda vid behandling av visst ärende icke utgöra hinder mot att beslut fattas rörande detta ärende.

Om det ej är påkallat av särskild anledning att ärendet prövas av fullsutten nämnd, är taxeringsnämnd beslutför med ordföranden ensam vid

1) beslut som ej innefattar prövning av ärendet i sak,

2) beslut om taxering utan avvikelse från självdeklaration eller annan av den skattskyldige till ledning för egen taxering lämnad uppgift,

3) beslut om taxering med avvikelse från självdeklaration eller annan av den skattskyldige till ledning för egen taxering lämnad uppgift, om avvikelsen uppgår till högst 2500 kronor taxerad inkomst,

4) beslut om rättelse av tidigare beslut, som till följd av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende innehåller uppenbar oriktighet,

5) beslut i ärende i vilket saken är uppenbar samt

6) avgivande av yttrande i besvärsmål eller i annat mål eller ärende.

Taxeringsnämnd är beslutför med taxeringsnämndsombudet ensam vid beslut om taxering på grundval av en förenklad självdeklaration i fall som avses i andra stycket 2.

66 a23

Vid inkomsttaxeringen skall sär- Vid inkomsttaxeringen skall särskilt iakttas att den skattskyldige skilt iakttas att den skattskyldige

utan yrkande medges de avdrag utan yrkande medges de avdrag

som han har rätt till enligt 33 § 2 som han har rätt till enligt 33 § 2

morn., 39 § 3 morn., 45 §, 46 § 1 morn., 39 § 3 morn., 46 § 1 mom.

mom. och 50 § 2 mom. fjärde och 50 § 2 mom. fjärde stycket

stycket kommunalskattelagen kommunalskattelagen (1928:370).

(1928:370).

66 b §24

Taxering får beslutas på grundval av en förenklad självdeklaration utan att den som avgett deklarationen underrättats om och beretts tillfälle att yttra sig över

1. vad som från folkbokföringsmyndighet har inhämtats i fråga om förutsättningarna för sådan skattereduktion enligt 2 § 4 mom. uppbördslagen (1953: 272) som får åtnjutas av ogift skattskyldig eller

2. kontrolluppgift som den lokala 2. kontrolluppgift som den lokala

skattemyndigheten fått enligt 37 § skattemyndigheten fått enligt 37 §

och som avser inkomst av tjänst el- och som avser inkomst av tjänst eller kapital. ler kapital eller avser räntetillägg.

22 Senaste lydelse 1983:976.

25 Senaste lydelse 1985:406.

24 Senaste lydelse 1985:406.

18 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

Har den skattskyldige lämnat en förenklad självdeklaration, får taxering beslutas på grundval av denna, även om förutsättningarna enligt 24 § 2 och 3 mom. för en sådan självdeklaration inte föreligger i alla delar. Detta gäller dock inte om uppgift skall lämnas om inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet eller av annan fastighet, för vilken intäkten skall beräknas enligt 24 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928: 370).

67 §25

Omräkning av inkomst på grund Omräkning av inkomst på grund av 43 § 1 mom. kommunalskattela- av 43 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370) eller taxering till gen (1928: 370) får inte verkställas

kommunal inkomstskatt på grund av taxeringsnämnd. Anser nämn av

57 § 3 mom. samma lag får inte den att sådan åtgärd bör vidtas skall

verkställas av taxeringsnämnd. An- skriftlig anmälan härom göras hos

ser nämnden att sådan åtgärd bör länsskattemyndigheten, som får

vidtas skall skriftlig anmälan härom göra framställning i frågan hos läns göras

hos skattechefen. Denne får rätten. I förekommande fall skall

göra framställning i frågan hos läns- länsskattemyndigheten överlämna

rätten. I förekommande fall skall anmälan till annan länsskattemyn han

överlämna anmälan till all- dighet för framställning hos läns männa

ombudet för mellankom- rätten i det länet. Vad nu sagts gäl munala

mål för framställning hos ler också i fråga om tillämpning av

den mellankommunala skatterätten lagen (1980: 865) mot skatteflykt.

och samtidigt underrätta skattechefen i annat län, där den skattskyldige taxerats till kommunal inkomstskatt. Vad nu sagts gäller också i fråga om tillämpning av lagen (1980: 865) mot skatteflykt.

Om handläggning av framställning enligt första stycket och om fullföljd av talan mot beslut i sådan fråga skall i tillämpliga delar gälla vad som är stadgat om besvär rörande taxering.

68 §26

Av taxeringsnämnd beslutade taxeringar skall för varje skattskyldig införas i skattelängd.

1 skattelängden antecknas särskilt

dels i avseende på statlig inkomstskatt inkomst av olika förvärvskällor, medgivet avdrag för underskott i förvärvskälla, sammanräknad nettoinkomst (summan av inkomsterna av olika förvärvskällor, minskad med avdrag för underskott), medgivna allmänna avdrag som inte avser underskott i förvärvskälla, taxerad och beskattningsbar inkomst samt räntetilllägg och underlag för tilläggsbelopp,

dels beskattningsbar inkomst enligt 2 § lagen (1958:295) om sjömansskatt och enligt 1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning samt det antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige har uppburit sådan inkomst under beskattningsåret, samt sjömansskattenämndens beslut om jämkning enligt 12 § 4 mom. lagen om sjömansskatt,

25 Senaste lydelse 1980: 867.

26 Senaste lydelse 1986:513. 19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse SkU 1986/87: 11

dels i avseende på kommunal inkomstskatt taxerad och beskattningsbar inkomst,

dels beslut i övrigt, som avser förutsättning för avdrag enligt 48 § 2 och 3 mom. kommunalskattelagen (1928: 370) eller för skattereduktion enligt 2 § 4 mom. uppbördslagen (1953: 272), dels beslut om avräkning av utländsk skatt eller tillämpning av progressionsbestämmelser enligt avtal för undvikande av dubbelbeskattning, dels uppgift om underlag, varpå skogsvårdsavgift skall beräknas, dels uppgift om underlag, varpå statlig fastighetsskatt skall beräknas, dels vinstdelningsunderlag,

dels skattepliktig och beskattningsbar förmögenhet, om skatt skall utgå enligt 11 § lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.

Uppgår den enligt lagen om statlig inkomstskatt beräknade taxerade inkomsten till minst 6 000 kronor för ensamstående och till sammanlagt minst 6 000 kronor för makar, som varit gifta vid ingången av beskattningsåret och under detta år levt tillsammans, skall den beräknade taxerade inkomsten införas, även om beskattningsbar inkomst icke uppkommer.

Skattelängden skall underskrivas av lokal skattemyndighet. Den skall därefter såvitt gäller den årliga taxeringen anses innefatta taxeringsnämndens beslut.

69 §

/ morn.27 Har självdeklaration icke blivit följd vid taxeringen, skall deklarationen förses med uppgift om avvikelsen och skälen därför. Tillika skall till den skattskyldige sändas underrättelse om i vilka hänseenden deklarationen har frångåtts samt om skälen härför och om möjligheten till omprövning enligt 3 mom. Vad nu har sagts skall också gälla beträffande avvikelse från annan av skattskyldig till ledning för egen taxering lämnad uppgift eller upplysning.

Underrättelse enligt första stycket får underlåtas, om avvikelsen leder till lägre taxering och grundas på förhållanden som anges i högst två av följande punkter:

1. uppenbar felräkning eller uppenbart felaktig överföring av belopp i självdeklarationen;

2. uppenbar felaktighet i fråga om 2. uppenbar felaktighet i fråga om beräkning av intäkt av annan fastig- beräkning av intäkt av annan fastighet enligt 24 § 2 mom. kommunal- het enligt 24 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370), beräkning skattelagen (1928: 370);

av avdrag enligt 45 § första stycket kommunalskattelagen eller beräkning av garantibelopp enligt 47 § kommunalskattelagen;

27 Senaste lydelse 1983: 976.

20 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

i. uppenbar felaktighet i fråga om avdrag enligt 25 § 3 mom. andra stycket kommunalskattelagen;

4. uppenbar felaktighet i fråga om avdrag enligt 33 § 2 mom. kommunalskattelagen; 5.

uppenbar felaktighet i fråga om avdrag enligt 39 § 3 mom. kommunalskattelagen.

3. uppenbar felaktighet i fråga om avdrag enligt 33 § 2 mom. kommunalskattelagen; 4.

uppenbar felaktighet i fråga om avdrag enligt 39 § 3 mom. kommunalskattelagen.

Bestämmelsen i andra stycket skall inte tillämpas, om särskilda skäl talar för att den skattskyldige underrättas enligt första stycket. Tillämpas bestämmelsen i andra stycket skall den skattskyldige i stället underrättas om avvikelsen genom anmärkning på skattsedeln för slutlig skatt enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Har taxering för inkomst eller förmögenhet åsatts skattskyldig, som icke avgivit deklaration, skall underrättelse om taxeringen sändas till den skattskyldige, dock att sådan underrättelse icke är erforderlig, då den som i fastighetslängden för året näst före taxeringsåret upptagits såsom ägare till fastighet åsättes allenast taxering till kommunal inkomstskatt för garantibelopp för fastigheten.

Har taxering för inkomst eller förmögenhet åsatts skattskyldig, som icke avgivit deklaration, skall underrättelse om taxeringen sändas till den skattskyldige.

72 a §2

Har taxering för inkomst eller förmögenhet som har beslutats av taxeringsnämnd icke införts i skattelängd inom föreskriven tid eller har sådan taxering införts för annan än den taxeringen avsett eller eljest uppenbarligen införts felaktigt i sådan längd, får länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten besluta om rättelse av längden i denna del. Har beskattningsbar inkomst enligt 2 § lagen (1958: 295) om sjömansskatt eller enligt 1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning eller det antal perioder om trettio dagar för vilka skattskyldig uppburit sådan inkomst ändrats, skall myndigheten vidtaga härav betingad rättelse av längden.

Har taxering för inkomst eller förmögenhet som har beslutats av taxeringsnämnd icke införts i skattelängd inom föreskriven tid eller har sådan taxering införts för annan än den taxeringen avsett eller eljest uppenbarligen införts felaktigt i sådan längd, får länsskattemyndigheten eller den lokala skattemyndigheten besluta om rättelse av längden i denna del. Har beskattningsbar inkomst enligt 2 § lagen (1958:295) om sjömansskatt eller enligt 1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning eller det antal perioder om trettio dagar för vilka skattskyldig uppburit sådan inkomst ändrats, skall myndigheten vidtaga härav betingad rättelse av längden.

28 Senaste lydelse 1986: 513.

21 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

Länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten får vidare, om inte särskilda skäl talar för att länsrätten bör avgöra frågan, besluta om rättelse av taxeringen i den mån denna blivit oriktig till följd av

Läns skattemyndigheten eller den lokala skattemyndigheten får vidare, om inte särskilda skäl talar för att länsrätten bör avgöra frågan, besluta om rättelse av taxeringen i den mån denna blivit oriktig till följd av

1) uppenbar felräkning eller uppenbart felaktig överföring av belopp i deklaration,

2) uppenbar felaktighet i fråga om uppgift till ledning för påförande av skogsvårdsavgift eller statlig fastighetsskatt eller om fastighets taxeringsvärde,

3) uppenbar felaktighet i fråga om beräkning av intäkt av annan fastighet enligt 24 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928: 370),

3) uppenbar felaktighet i fråga om beräkning av intäkt av annan fastighet enligt 24 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370), beräkning av avdrag enligt 45 § kommunalskattelagen eller beräkning av garantibelopp enligt 47 § kommunalskattelagen. ,

4) uppenbar felaktighet i fråga om schablonavdrag för egenavgift och avstämning av sådant avdrag eller avdrag som annars medges skattskyldig utan särskild utredning,

5) uppenbar felaktighet i fråga om avdrag, vars rätta belopp framgår av debitering,

6) uppenbar felaktighet i fråga om grundavdrag,

5) uppenbar felaktighet i fråga om avdrag, vars rätta belopp framgår av debitering eller avräkning enligt 46 § 4 mom. kommunalskattelagen av allmänt avdrag,

6) uppenbar felaktighet i fråga om grundavdrag eller avräkning enligt 50 § 3 mom. andra stycket kommunalskattelagen av sådant avdrag,

7) uppenbar felaktighet i fråga om sådana förutsättningar för skattereduktion, som enligt 68 § skall antecknas i skattelängd,

9) uppenbar felaktighet i fråga om beräkning av makars och hemmavarande barns förmögenhet enligt 12 § lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

11) uppenbarligen för lågt avdrag enligt 50 § 2 mom. fjärde stycket kommunalskattelagen eller motsvarande avdrag enligt lagen om statlig inkomstskatt.

Länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten får också, om inte särskilda skäl talar för att länsrätten bör avgöra frågan, besluta om rättelse av taxeringen i de fall då denna uppenbarligen blivit för hög till följd av

Länsskattemyndigheten eller den lokala skattemyndigheten får också, om inte särskilda skäl talar för att länsrätten bör avgöra frågan, besluta om rättelse av taxeringen i de fall då denna uppenbarligen blivit för hög till följd av

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Skill 986/87: 11

1) att den skattskyldige på grund av ett felaktigt eller ofullständigt underlag, som lämnats av annan än honom själv, har taxerats för en intäkt som han inte har haft,

2) att den skattskyldige först efter taxeringsperiodens utgång har styrkt sin rätt till ett i självdeklarationen eller hos taxeringsnämnden yrkat avdrag,

3) att taxeringsnämnden inte har prövat uppgifter som varit tillgängliga för skattemyndigheterna,

4) att den skattskyldige först efter taxeringsperiodens utgång yrkat avdrag enligt 46 § 2 mom. första stycket 3 kommunalskattelagen.

Föreligger felaktighet av angivna slag får myndigheten även besluta om därav föranledd ändring av den skattskyldiges eller makens taxering i ovan angivna hänseenden.

Efter utgången av maj månad året efter taxeringsåret får rättelse enligt denna paragraf beslutas endast om anmärkning i fråga om felaktighet av den art som denna paragraf avser dessförinnan har gjorts hos den som har att besluta om rättelsen.

Innan rättelse beslutas skall, om det behövs, yttrande inhämtas från taxeringsnämndens ordförande. Innebär ifrågasatt åtgärd enligt andra eller fjärde stycket höjning av taxering, skall den skattskyldige beredas tillfälle yttra sig innan rättelse sker, om hinder härför ej möter.

Beslutas rättelse eller vägras rättelse som den skattskyldige har yrkat, skall, om detta ej är uppenbart överflödigt, beslutet inom två veckor tillställas den skattskyldige i den ordning som i 69 § 4 mom. föreskrivs i fråga om underrättelse beträffande taxeringsnämnds beslut.

Talan mot beslut i fråga om rättelse enligt denna paragraf förs genom besvär över den taxering som avses med rättelsebeslutet.

73 §29

Talan mot taxeringsnämnds be- En taxeringsnämnds beslut får

slut föres genom besvär hos läns- överklagas genom besvär hos länsrätten. rätten.

Är förvärvskälla i fråga om be- En skattskyldig eller en kommun

skattningsort att hänföra till skilda skall ge in besvärsskrivelsen till lolän, skall dock den mellankomma- kala skattemyndigheten i det fög nala

skatterätten pröva besvär rö- deri där den skattskyldiges hem rande

taxering av den skattskyldige ortskommunför det taxeringsår be och

hans hemmavarande barn, svårén avser är belägen. Saknar

som icke fyllt 18 år. Om den skatt- den skattskyldige hemortskommun

skyldige varit gift vid ingången av i riket skall besvären ges in till lobeskattningsåret och under detta år kala skattemyndigheten i Stock levt

tillsammans med maken, skall holms fögderi. Lokala skattemyn den

mellankommunala skatterätten digheten skall överlämna besvärs pröva

besvär jämväl rörande ma- skrivelsen och övriga handlingar i

kens taxering. ärendet till den länsrätt som skall

Den mellankommunala skatte- pröva överklagandet,

rätten prövar likaledes besvär rö- Besvär av en länsskattemyn rande

fråga, i vilket län skattskyl- dighet skall ges in till länsrätten, dig skall taxeras. Länsrätten prövar om besvärs Besvär

rörande taxering av aktie- skrivelsen har kommit in i rätt tid.

bolag, som tillsammans med annat Ett överklagande av en taxe -

29 Senaste lydelse 1983:976.

23 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

sådant bolag utgör koncernbolag enligt I kap. 2 § aktiebolagslagen (1975:1385), prövas av den mellankommunala skatterätten, om bolagen avlämnat eller skulle ha avlämnat självdeklaration inom skilda län.

ringsnämnds beslut förfaller, om beslutet med stöd av 72 a § ändrats så som klaganden begärt.

Bestämmelserna i andra—femte styckena gäller i tillämpliga delar i fråga om sådana framställningar som skall prövas av länsrätten enligt 49 §, 50 § 2 mom. och 75 § I mom. kommunalskattelagen (1928:370), 9 § 2 mom. och 15 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt samt 15 § 1 mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.

75 §30

Ha besvärshandlingarna till- Har en skattskyldig eller en komställts annan länsrätt än den som mun inom överklagandetiden gett

har att pröva besvären, utgör detta in besvärsskrivelsen till en annan

ej hinder för målets prövning. lokal skattemyndighet än den som

Handlingarna skola då omedelbart anges i 73 § andra stycket, skall

översändas till den länsrätt som detta inte hindra att målet prövas,

skall pröva besvären. Detsamma gäller om skrivelsen

getts in till en taxeringsnämnd, en länsrätt eller en länsskattemyndighet. Skrivelsen skall i sådana fall omedelbart översändas till den lokala skattemyndighet som enligt 73 § andra stycket skall ta emot den.

Har en länsskattemyndighet inom överklagandetiden gett in besvärsskrivelsen till en annan länsrätt än den som skall pröva överklagandet skall inte heller detta hindra att målet prövas. 1 sådant fall skall skrivelsen omedelbart översändas till den länsrätt som skall pröva överklagandet.

Bestämmelserna i första stycket gäller i tillämpliga delar i fråga om sådana framställningar som avses i 73 § sjätte stycket.

76 §31

Besvär av skattskyldig skall ha inkommit före utgången av februari månad året efter taxeringsåret.

Kommuns besvär skall ha inkommit före utgången av maj månad året efter taxeringsåret.

30 Senaste lydelse 1979: 175.

31 Senaste lydelse 1979: 175.

24 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

Besvär av taxeringsintendent Besvär av länsskattemyndighet skall ha inkommit före utgången av skall ha inkommit före utgången av

juni månad året efter taxeringsåret, juni månad året efter taxeringsåret.

Han skall inom samma tid ha angi- Myndigheten skall inom samma tid

vit yrkanden och grunder för be- ha angivit yrkanden och grunder för

svärstalan, om ej med hänsyn till besvärstalan, om ej med hänsyn till

utredningens vidlyftighet eller and- utredningens vidlyftighet eller andra synnerliga skäl länsrätten med- ra synnerliga skäl länsrätten medgiver anstånd, dock längst intill ut- giver anstånd, dock längst intill utgången av september månad sam- gången av september månad samma år. ma år.

Inkommer skattskyldigs besvär Inkommer skattskyldigs besvär efter den i första stycket angivna efter den i första stycket angivna

tiden men före utgången av juni må- tiden men före utgången av juni månad året efter taxeringsåret, får nåd året efter taxeringsåret, får

länsrätten pröva besvären om taxe- länsrätten pröva besvären om

ringsintendenten helt eller delvis länsskattemyndigheten helt eller

biträder besvären i sak. delvis biträder besvären i sak.

Har länsrätten avgjort besvär över viss skattskyldigs taxering får besvär ej anföras hos länsrätten rörande samma taxering.

100 §32

Besvär må jämväl i särskild ordning anföras av den skattskyldige,

1) om han taxerats för inkomst eller förmögenhet, som icke är av skattepliktig natur,

2) om han taxerats för inkomst eller förmögenhet, för vilken han icke är skattskyldig,

3) om han taxerats till kommunal inkomstskatt för garantihelopp för fastighet, vilket icke bortför honom upptagas såsom skattepliktig inkomst,

4) om han taxerats för samma inkomst eller förmögenhet på mer än en ort eller eljest taxerats å orätt ort,

5) om hans taxering blivit oriktig på grund av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende eller på grund av att kontrolluppgift enligt 37 §, som avser inkomst av tjänst eller kapital, saknats eller varit felaktig,

6) om han, till följd av underlåtenhet att avgiva deklaration eller annan uppgift eller på grund av felaktighet i deklaration eller i annan uppgift från honom eller i annan kontrolluppgift än som avses vid 5) eller i handling som legat till grund för sådan deklaration eller uppgift, taxerats till väsentligt högre belopp än som svarar mot hans inkomst eller förmögenhet,

7) om han eljest kan åberopa omständighet eller bevis som bort föranleda väsentligt lägre taxering eller väsentligt lägre skatt på grund av taxeringen,

8) om han inte erhållit avräkning av utländsk skatt eller avdrag enligt 46 § 2 mom. första stycket 3 kommunalskattelagen som han är berättigad till.

32 Senaste lydelse 1985:924.

25 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

I de fall som angivas i första stycket vid 6) och 7) må besvärstalan ej tagas upp till prövning, med mindre den kan grundas på omständighet eller bevis, varom kännedom saknats vid fastställandet av den taxering vari rättelse sökes, och det framstår såsom ursäktligt att den skattskyldige icke i annan ordning åberopat omständigheten eller beviset till vinnande av riktig taxering.

Besvär som avses i denna paragraf må anföras inom fem år efter taxeringsåret.

105 §

1 morn.33 Finner kammarrätt eller regeringsrätten vid prövning av besvär, att taxering verkställts på orätt ort eller underlåtits på rätt ort eller ej skett till riktigt belopp, må rätten, efter vederbörandes hörande, vidtaga erforderlig rättelse. Skattskyldigs hela taxering må dock icke höjas utöver vad tidigare bestämts, om icke sådan höjning yrkats i besvären. Ändras taxering av kammarrätten eller regeringsrätten därför att inkomst eller utgift bör hänföras till annat beskattningsår än det som taxeringen avser, må härav föranledd ändring vidtagas i den skattskyldiges taxering för det förstnämnda beskattningsåret. Om någon av kammarrätten eller regeringsrätten befrias från taxering därför att annan person i stället bort taxeras, må rätten överflytta taxeringen på denne.

Kammarrätt eller regeringsrätten äger vid ändring i skattskyldigs taxering besluta om härav påkallad rättelse i taxering, som avser den skattskyldiges make eller med make vid taxeringen jämställd skattskyldig, såvitt angår tillämpning av 48 § 2 morn., 52 § 1 mom. eller anvisningarna till 52 § kommunalskattelagen, 11 § 1 mom. lagen om statlig inkomstskatt eller 12 § 1 mom. lagen om statlig förmögenhetsskatt eller avser förutsättning för skattereduktion enligt 2 § 4 mom. uppbördslagen. I mål angående avdrag eller beskattning för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning äger

Finner länsrätt, kammarrätt eller regeringsrätten vid prövning av besvär, att taxering verkställts på orätt ort eller underlåtits på rätt ort eller ej skett till riktigt belopp, må rätten, efter vederbörandes hörande, vidtaga erforderlig rättelse. Skattskyldigs hela taxering må dock icke höjas utöver vad tidigare bestämts, om icke sådan höjning yrkats i besvären. Ändras taxering därför att inkomst eller utgift bör hänföras till annat beskattningsår än det som taxeringen avser, må härav föranledd ändring vidtagas i den skattskyldiges taxering för det förstnämnda beskattningsåret. Om någon befrias från taxering därför att annan person i stället bort taxeras, må rätten överflytta taxeringen på denne.

Vid ändring i skattskyldigs taxering äger rätten besluta om härav påkallad rättelse i taxering, som avser den skattskyldiges make eller med make vid taxeringen jämställd skattskyldig, såvitt angår tillämpning av 52 § 1 mom. eller anvisningarna till 52 § kommunalskattelagen (1928:370), 11 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt eller 12 § 1 mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt eller avser förutsättning för skattereduktion enligt 2 § 4 mom. uppbördslagen (1953:272). I mål angående avdrag eller beskattning för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning äger rätten vid ändring av givarens eller mottagarens taxering vidtaga därav för -

33 Senaste lydelse 1984: 349.

26 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

kammarrätt eller regeringsrätten vid ändring av givarens eller mottagarens taxering vidtaga därav föranledd ändring av den andres taxering.

Hava besvär anförts hos kammarrätten eller regeringsrätten rörande taxering, som åsatts avliden person eller hans dödsbo, och har dödsboet tidigare befriats från att erlägga skatt på grund av taxeringen, skall vid ändring av taxeringen i anledning av besvären jämväl beslutet om skattebefrielse i erforderlig mån ändras.

Vidtager kammarrätt eller regeringsrätten sådan ändring i fråga om taxering till kommunal inkomstskatt inom viss kommun att avdrag enligt 46 § 2 mom. kommunalskattelagen eller kommunalt grundavdrag icke vidare kan helt utnyttjas inom samma kommun, skall, ändå att yrkande därom icke framställts, sådan ändring vidtagas i taxering inom annan kommun som kan föranledas av bestämelserna i 46 § 4 mom. eller 50 § 3 mom. andra stycket nämnda lag.

106 §

Taxeringsintendent får inom den för honom gällande besvärstiden anföra besvär till den skattskyldiges förmån. Därvid har han samma behörighet som den skattskyldige.

116 Talan mot lokal skattemyndighets beslut i fråga om särskild avgift förs genom besvär hos länsrätten.

anledd ändring av den andres taxering.

Har besvär anförts rörande taxering, som åsatts avliden person eller hans dödsbo, och har dödsboet tidigare befriats från att erlägga skatt på grund av taxeringen, skall vid ändring av taxeringen i anledning av besvären jämväl beslutet om skattebefrielse i erforderlig mån ändras.

Länsskattemyndighet får inom den för myndigheten gällande besvärstiden anföra besvär till den skattskyldiges förmån. Därvid har myndigheten samma behörighet som den skattskyldige.

1§34

En lokal skattemyndighets beslut om särskild avgift får överklagas genom besvär hos länsrätten.

Ett överklagande av en skattskyldig skall ges in till den lokala skattemyndighet som har meddelat det beslut som överklagas. Ett överklagande av en länsskattemyndighet skall ges in till länsrätten. Länsrätten skall pröva om be svärs skriv elsen har kommit in i rätt tid.

34 Senaste lydelse 1979: 175.

27 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

116m §3

Skattskyldigs besvär över lokal skattemyndighets beslut om särskild avgift som har meddelats under taxeringsåret skall ha kommit in till länsrätten före utgången av februari månad året därefter. Har den skattskyldige inte fått del av beslutet under taxeringsåret får han dock anföra besvär intill utgången av året efter taxeringsåret eller, om han inte under taxeringsåret har fått del av skattsedel eller annan handling med uppgift om den särskilda avgiftens storlek, inom ett år efter det han erhöll sådan handling.

Skattskyldigs besvär över lokal skattemyndighets beslut om särskild avgift som har meddelats under taxeringsåret skall ha kommit in före utgången av februari månad året därefter. Har den skattskyldige inte fått del av beslutet under taxeringsåret får han dock anföra besvär intill utgången av året efter taxeringsåret eller, om han inte under taxeringsåret har fått del av skattsedel eller annan handling med uppgift om den särskilda avgiftens storlek, inom ett år efter det han erhöll sådan handling.

Har den lokala skattemyndigheten meddelat beslut i fråga om särskild avgift efter taxeringsårets utgång, får den skattskyldige anföra besvär inom två månader från det han fick del av beslutet.

Utan hinder av bestämmelserna i första och andra styckena skall skattskyldigs yrkande i fråga om särskild avgift prövas, om den taxering som avgiften avser inte har vunnit laga kraft. Detsamma gäller sådant yrkande av taxeringsintendent till förmån för skattskyldig. Om yrkande som har sagts nu framställs först hos regeringsrätten eller kammarrätt, kan domstolen förordna att målet om särskild avgift skall upptagas och vidare handläggas av länsrätt.

Utan hinder av bestämmelserna i första och andra styckena skall skattskyldigs yrkande i fråga om särskild avgift prövas, om den taxering som avgiften avser inte har vunnit laga kraft. Detsamma gäller sådant yrkande av länsskattemyndighet till förmån för skattskyldig. Om yrkande som har sagts nu framställs först hos regeringsrätten eller kammarrätt, kan domstolen förordna att målet om särskild avgift skall upptagas och vidare handläggas av länsrätt.

116 o §3

Har beslut om skattetillägg vunnit laga kraft, får den skattskyldige genom besvär i särskild ordning föra talan mot beslutet, om detta blivit oriktigt på grund av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende. Detsamma gäller, om den skattskyldige kan åberopa tidigare ej framförd omständighet eller nytt bevis till stöd för yrkandet och det framstår som ursäktligt att han ej i annan ordning åberopat omständigheten eller beviset. Besvär som nu har sagts

Har beslut om skattetillägg vunnit laga kraft, får den skattskyldige genom besvär i särskild ordning föra talan mot beslutet, om detta blivit oriktigt på grund av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende. Detsamma gäller, om den skattskyldige kan åberopa tidigare ej framförd omständighet eller nytt bevis till stöd för yrkandet och det framstår som ursäktligt att han ej i annan ordning åberopat omständigheten eller beviset. Besvär som nu har sagts

35 Senaste lydelse 1980: 1015.

36 Senaste lydelse 1979: 175.

28 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

S kU 1986/87: 11

får föras även av taxeringsintendent till den skattskyldiges förmån.

Taxeringsintendent får genom besvär i särskild ordning föra talan om höjning av skattetillägg, om beslut i fråga om tillägg blivit oriktigt på grund av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende. Beslutas på grund därav höjning av skattetillägg enligt 116 c § med anledning av utebliven självdeklaration, gäller bestämmelserna i 116 d § i fråga om undanröjande eller nedsättning av tillägget.

Besvär som avses i första eller andra stycket får föras hos länsrätt. Besvären skall ha kommit in till länsrättens kansli inom fem år från utgången av det taxeringsår som skattetillägget avser.

får föras även av länsskattemyndighet till den skattskyldiges förmån.

Länsskattemyndighet får genom besvär i särskild ordning föra talan om höjning av skattetillägg, om beslut i fråga om tillägg blivit oriktigt på grund av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende. Beslutas på grund därav höjning av skattetillägg enligt 116 c § med anledning av utebliven självdeklaration, gäller bestämmelserna i 116 d § i fråga om undanröjande eller nedsättning av tillägget.

Besvär som avses i första eller andra stycket får föras hos länsrätt. Besvären skall ha kommit in inom fem år från utgången av det taxeringsår som skattetillägget avser.

124 §37

Om uttagande av vite förordnar Om uttagande av vite förordnar länsrätten efter anmälan av skatte- länsrätten efter anmälan av länschefen eller chef för lokal skatte- skattemyndighet eller lokal skattemyndighet. myndighet.

Finnes, då fråga uppkommer om utdömande av vite, ändamålet med vitet hava förfallit, får vitet ej utdömas. Har vitesföreläggande iakttagits först efter det anmälan enligt första stycket har inkommit, skall ändamålet med vitet icke anses hava därigenom förfallit.

Vid prövning av anmälan enligt första stycket får också fråga, huruvida och med vilket belopp vitet hade bort föreläggas, komma under bedömande.

3 mom. Sakkunnig eller tolk erhåller gottgörelse, som bestämmes av länsstyrelsen eller, då den sakkunnige eller tolken biträtt allmänna ombudet för mellankommunala mål, av riksskatteverket.

I fråga om gottgörelse till sakkunnig eller tolk, som anlitats av domstol, finnas särskilda bestämmelser.

3 mom. Sakkunnig eller tolk erhåller gottgörelse, som bestämmes av länsskattemyndigheten eller, då den sakkunnige eller tolken biträtt

riksskatteverket, av verket.

5 morn?* De ordförande och andra ledamöter i taxeringsnämnd, som har inställt sig efter kallelse av skattechefen eller länsstyrelsen för att lämna upplysningar eller för

5 mom. De ordförande och andra ledamöter i taxeringsnämnd, som har inställt sig efter kallelse av länsskattemyndigheten för att lämna upplysningar eller för överlägg -

37 Senaste lydelse 1979: 175.

38 Senaste lydelse 1979:490.

29 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

överläggningar rörande taxerings- ningar rörande taxeringsarbetet,

arbetet har rätt att för inställelsen få har rätt att för inställelsen få ersätt ersättning

av statsmedel enligt be- ning av statsmedel enligt bestäm stämmelser

som meddelas av rege- melser som meddelas av regeringringen. en.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

2. Äldre bestämmelser som rör mellankommunala skatterätten eller allmänna ombudet för mellankommunala mål tillämpas intill utgången av juni 1988 såvitt gäller åtgärder med anledning av 1986 års taxering samt extraordinära besvär och eftertaxering för samma eller tidigare år.

3. Mål som är anhängigt vid mellankommunala skatterätten vid utgången av juni 1988 prövas av den länsrätt som är behörig enligt de nya bestämmelserna.

4. De nya bestämmelserna i 22 § 1 mom. tillämpas första gången vid 1988 års taxering utom såvitt avser första stycket 4 som tillämpas första gången vid 1989 års taxering.

5. Vid 1987 och 1988 års taxeringar gäller, i stället för vad som i 28 § första stycket 5 anges om intäkter, som skall upptas i den förenklade självdeklarationen, att alla intäkter som är att hänföra till inkomst av kapital skall upptas. Vad som i 28 § första stycket 6 anges om räntetillägg tillämpas första gången vid 1988 års taxering.

6. De nya bestämmelserna i 66 b § första stycket 2 tillämpas första gången vid 1988 års taxering utom såvitt avser kontrolluppgift om inkomst av kapital som tillämpas första gången vid 1989 års taxering.

7. De nya bestämmelserna i 22 § 3 morn., 24 § 2 och 3 morn., 25 §, 42 § 1 och 2 morn., 66 a §, 69 § 1 morn., 72 a § andra stycket 3, 5 och 6 och 100 § tillämpas första gången vid 1988 års taxering.

8. Äldre bestämmelser i 22 § 1 mom. första stycket 6, 22 § 3 morn., 25 § första stycket 7, 29 §, 38 § 1 mom. tredje stycket, 67 § såvitt gäller hänvisningen i första stycket till 57 § 3 mom. kommunalskattelagen (1928: 370), 69 § 1 morn., 72 a § andra stycket 3, 100 § samt 105 § 1 mom. Qärde stycket tillämpas i fråga om förvärvskälla för vilken beskattningsåret påbörjats före den 1 maj 1986.

9. Med avvikelse från vad annars stadgas skall följande gälla beträffande överklagande av taxeringsnämnds beslut och lokal skattemyndighets beslut om särskild avgift, som rör 1987 och tidigare års taxeringar.

En skattskyldig eller en kommun skall ge in skrivelsen med överklagandet till länsrätten. Har skrivelsen inom överklagandetiden kommit in till en annan länsrätt än den som skall pröva överklagandet eller till en taxeringsnämnd, en lokal skattemyndighet eller en länsskattemyndighet utgör detta inte hinder för målets prövning. Skrivelsen skall i sådana fall översändas till den länsrätt som har att pröva besvären.

10. Bestämmelsen i 73 § femte stycket tillämpas första gången vid 1988 års taxering.

2 Förslag till SkU 1986/87:11

Lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953: 272)1

dels att i 22 §, 27 § 4 morn., 39 § 4 morn., 40 § 3 morn., 45 § 1 morn., 49 §

2 morn., 52 §,53 § 1 och 2 morn., 54 § 1-3 morn., 55 § 1 och 2 mom.,57 §,

58 § 2 morn., 61 § 1 morn., 62 och 67 §§, 68 § 1-4 morn., 69 a §, 70 § 2 morn., 74, 75 a och 75 b §§, 78 § 1 och 2 morn., 83 §, 85 § 2 morn., 86 § 1 mom. och 88 § samt punkt 1 av anvisningarna till 45 § ordet ”länsstyrelse” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet" i motsvarande form,

dels att i punkt 1 av anvisningarna till 49 § ordet ”taxeringsintendent” skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet”, dels att 2 § 1 morn., 3 § 2 morn., 18 och 25 §§, 40 § 1 morn., 44 §, 49 §

1 morn., 72 §, 75 §, 85 § 1 mom. och 87 § skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 86 a §, och anvisningar till 75 § av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

1 mom} Beteckningar som används i kommunalskattelagen (1928: 370), lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt eller taxeringslagen (1956:623) har samma betydelse i denna lag, om inte annat anges eller framgår av sammanhanget.

Med länsrätt förstås i denna lag även den mellankommunala skatterätten, om inte annat framgår av omständigheterna.

3 §

2 morn.3 Preliminär skatt utgår såsom preliminär A-skatt eller preliminär B-skatt.

1. Preliminär A-skatt skall med de undantag, som framgår av vad nedan i detta moment och i 10 § sägs, utgöras för sådan inkomst av tjänst, vilken helt eller delvis utgår i penningar och vilken hänför sig till den skattskyldiges huvudsakliga arbetsanställning eller eljest utgör hans huvudsakliga

1 Lagen omtryckt 1972:75. 68 § 1 mom. 1974: 853

Senaste lydelse av 68 § 2 mom. 1974: 853

lagens rubrik 1974:771 68 § 4 mom. 1979:489

22 § 1984:1084 69 a § 1983:977

27 § 4 mom. 1985:404 70 § 2 mom. 1974:853

40 § 3 mom. 1979:489 74 § 1984:669

45 § 1 mom. 1979: 489 75 a § 1985: 149

49 § 2 mom. 1980:868 75 b § 1985:404

52 § 1985:404 78 § 1 mom. 1979:489

53 § 1 mom. 1984:669 78 § 2 mom. 1979:489

53 § 2 mom. 1979:489 83 § 1979:489

54 § 1 mom. 1986:474 85 § 2 mom. 1981:254

55 § 1 mom. 1984:669 86 § 1 mom. 1979:489

55 § 2 mom. 1979:489 88 § 1974: 771

57 § 1984:669 punkt 1 av anvisningarna

61 § 1 mom. 1981:839 till 49 § 1979:999.

62 § 1981: 839 44 § föreslås ändrad i prop. 1986/87: 16.

67 § 1974:853

2 Senaste lydelse 1979: 1159.

3 Senaste lydelse 1985:407.

31 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

inkomst av tjänst. För inkomst av sådan huvudsaklig arbetsanställning hos fysisk person eller dödsbo, som är avsedd att vara kortare tid än en vecka, skall dock preliminär A-skatt erläggas endast om vad som utbetalats utgör utgift i en av arbetsgivaren bedriven rörelse.

Med tjänst likställes i denna lag rätt till pension, livränta, som utgår på grund av sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsäkring eller annorledes än på grund av försäkring och inte utgör vederlag vid avyttring av egendom, ersättning, som i annan form än livränta utgår på grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkring, tagen i samband med tjänst, samt undantagsförmåner ävensom sådant periodiskt understöd eller sådan därmed jämförlig periodisk intäkt, varför givaren enligt 22, 25 eller 29 § kommunalskattelagen är berättigad till avdrag.

Preliminär A-skatt skall utgå enligt skattetabell, som avses i 4 §, eller enligt de grunder som angivas i 7, 12 eller 40 §. Beträffande preliminär A-skatt för inkomst som avses under 1 andra stycket eller punkt 12 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen må regeringen föreskriva särskild beräkningsgrund. För enskilda fall må lokal skattemyndighet föreskriva särskild beräkningsgrund, exempelvis att skatten skall beräknas å viss del av inkomsten eller å inkomsten minskad med visst belopp eller att skatten skall utgå med särskilt angiven procent av inkomsten.

Är den, som åtnjuter ovan avsedd inkomst av tjänst, skattskyldig jämväl för annan inkomst, för garantibelopp för fastighet eller för förmögenhet må lokal skattemyndighet, då särskilda skäl därtill föranleda, föreskriva att preliminär A-skatt skall erläggas jämväl för sistnämnda inkomst eller för garantibeloppet eller förmögenheten.

Därvid skall den skattskyldiges preliminära skatt beräknas antingen till viss procent av den huvudsakliga inkomsten av tjänst eller enligt skattetabell å nämnda inkomst ökad med visst belopp eller ock utgå med visst belopp utöver vad i skattetabellen angives för den huvudsakliga inkomsten av tjänst.

Är i fall varom i föregående stycke sägs inkomsten vid sidan av den huvudsakliga inkomsten av tjänst betydande i förhållande till denna eller föreligga eljest särskilda omständigheter, må lokal skattemyndighet föreskriva, att preliminär B-skatt skall erläggas i stället för preliminär A-skatt.

Öretal som uppkommer vid beräkning av skatteavdrag skall jämnas till närmast högre hela krontal.

Är den, som åtnjuter ovan avsedd inkomst av tjänst, skattskyldig jämväl för annan inkomst eller för förmögenhet må lokal skattemyndighet, då särskilda skäl därtill föranleda, föreskriva att preliminär A-skatt skall erläggas jämväl för sistnämnda inkomst eller för förmögenheten. Därvid skall den skattskyldiges preliminära skatt beräknas antingen till viss procent av den huvudsakliga inkomsten av tjänst eller enligt skattetabell å nämnda inkomst ökad med visst belopp eller ock utgå med visst belopp utöver vad i skattetabellen angives för den huvudsakliga inkomsten av tjänst.

2. Preliminär B-skatt skall för inkomståret betalas av skattskyldig, som inte skall betala preliminär A-skatt enligt 1. Preliminär B-skatt skall betalas för inkomster från den skattskyldiges samtliga förvärvskällor samt för garantibelopp för

2. Preliminär B-skatt skall för inkomståret betalas av skattskyldig, som inte skall betala preliminär A-skatt enligt 1. Preliminär B-skatt skall betalas för inkomster från den skattskyldiges samtliga förvärvskällor och för förmögenhet. Preli -

32 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

fastighet och för förmögenhet. Pre- minär B-skatt skall betalas enligt

liminär B-skatt skall betalas enligt särskild debitering,

särskild debitering.

Den lokala skattemyndigheten får besluta att fysisk person, som har inkomst av sådan uppdragsverksamhet som avses i 4 § lagen (1982: 1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar, skall betala preliminär A-skatt i stället för preliminär B-skatt. Ett sådant beslut får meddelas om den för inkomståret beräknade slutliga skatten kan antas till huvudsaklig del bli betald genom avdrag för skatt.

18 §

Preliminär självdeklaration skall avfattas å blankett enligt formulär som riksskatteverket fastställer.

Preliminär självdeklaration enligt 17 § 1 mom. skall avlämnas senast den 1 december under året näst före inkomståret eller, om den skattskyldige då icke ägde kännedom om att han kommer att för inkomståret taxeras för inkomst, senast fjorton dagar efter det han vunnit sådan kännedom.

Preliminär självdeklaration enligt 17 § 1 mom. skall avlämnas senast den 1 december under året näst före inkomståret eller, om den skattskyldige då icke ägde kännedom om att han kommer att för inkomståret taxeras för inkomst eller garantihelopp för fastighet, senast fjorton dagar efter det han vunnit sådan kännedom.

Preliminär självdeklaration enligt 17 § 2 mom. skall avlämnas senast den 1 december året näst före inkomståret.

Preliminär självdeklaration skall avlämnas till den lokala skattemyndighet, som har att debitera skatt enligt vad i 22 § sägs.

25 §4

Vid debitering av preliminär B-skatt med ledning av preliminär taxering skall iakttas:

att egenavgifter uträknas med ledning av bestämmelserna i lagen (1981:691) om socialavgifter samt

att kommunal inkomstskatt uträknas med ledning av den skattesats, som för inkomståret gäller i beskattningsorten; dock får regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer, om det föreligger särskilda omständigheter, förordna att utdebitering i hemortskommunen får läggas till grund vid debitering av preliminär B-skatt även om beskattningsorten är en

att kommunal inkomstskatt uträknas med ledning av den skattesats, som för inkomståret gäller i beskattningsorten.

4 Senaste lydelse 1984: 1083. 33

3 Riksdagen 1986/87. 6 sami. Nr 11

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse SkU 1986/87:11

40 §

I morn.5 Arbetstagare, som skall I mom. Arbetstagare, som skall vidkännas avdrag för preliminär vidkännas avdrag för preliminär

A-skatt, skall överlämna skattsedel A-skatt, skall överlämna skattsedel

å sådan skatt till arbetsgivaren å sådan skatt till arbetsgivaren

omedelbart efter det han mottagit omedelbart efter det han mottagit

den. Annan arbetstagare skall sna- den. Annan arbetstagare skall snarast för arbetsgivaren uppvisa rast för arbetsgivaren uppvisa

skattsedel å preliminär B-skatt, på- skattsedel å preliminär B-skatt eller

förd i hemortskommunen, eller skattekort å sådan skatt eller intyg

skattekort å sådan skatt eller intyg av lokal skattemyndighet, att han

av lokal skattemyndighet, att han icke har att erlägga preliminär A icke

har att erlägga preliminär A- skatt,

skatt.

Fullgör icke arbetstagare sin skyldighet enligt första stycket, skall avdrag för preliminär skatt göras enligt skattetabellen för den ort, där arbetsgivaren har sitt kontor eller lönen eljest utbetalas, efterföljande grunder, nämligen

1) i fråga om inkomst som avses i 4 § 4 morn.: ett belopp, motsvarande avdrag enligt skattetabellen för sådan inkomst jämte tio procent av nämnda avdrag;

2) i fråga om inkomst som avses i 7 § första stycket: ett belopp, motsvarande avdrag för månadslön enligt den i 4 § 2 mom. första stycket vid 1) avsedda kolumnen i skattetabellen jämte tio procent av nämnda avdrag;

3) i fråga om inkomst som avses i 7 § andra stycket: ett belopp, motsvarande avdrag för sådan inkomst beträffande skattskyldig, som avses i 4 § 2 mom. första stycket vid 1), jämte tio procent av nämnda avdrag;

4) i övriga fall: ett belopp, motsvarande avdrag enligt den i 4 § 2 mom. första stycket vid 1) avsedda kolumnen i skattetabellen jämte tio procent av nämnda avdrag.

Åtnjuter arbetstagaren, förutom kontant inkomst, naturaförmån som avses i 8 § första stycket, skall skatteavdraget enligt andra stycket beräknas även på naturaförmånens värde för den tid lönen avser.

Förhöjningen av avdrag som avses i andra stycket vid 1)—4) skall utgöra minst en krona för daglön, fem kronor för veckolön, tio kronor för halvmånadslön och tvåveckorslön samt tjugu kronor för månadslön.

44 §

Länsstyrelsen skall övervaka, att arbetsgivare behörigen fullgör sina skyldigheter enligt bestämmelserna i 39-43 §§.

Det åligger lokal skattemyndighet att biträda länsstyrelsen vid fullgörande av ovannämnda övervakning.

På begäran av arbetsgivare eller arbetstagare skall den lokala skattemyndigheten å den ort, där arbetsgivaren har sitt kontor eller lönen

Läns skatte myndigheten skall

övervaka, att arbetsgivare behörigen fullgör sina skyldigheter enligt bestämmelserna i 39-43 §§.

Det åligger lokal skattemyndighet att biträda länsskattemyndigheten vid fullgörande av ovannämnda övervakning.

På begäran av arbetsgivare eller arbetstagare skall den lokala skattemyndigheten lämna besked i frågor, som angår skyldigheten att verk -

5 Senaste lydelse 1979:489.

34 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

eljest utbetalas, lämna besked i frågor som angå skyldigheten att verkställa skatteavdrag, beräknandet av sådant avdrag eller tillämpningen i övrigt av bestämmelserna i 39-43 §§.

Länsstyrelsen och den lokala skattemyndigheten äger på begäran av arbetsgivare lämna besked beträffande arbetstagares skatteavdrag.

ställa skatteavdrag, beräknandet av sådant avdrag eller tillämpningen i övrigt av bestämmelserna i 39— 43 §§. Sådana besked skall meddelas av den lokala skattemyndighet hos vilken arbetsgivaren är registrerad för inbetalning och redovisning av arbetstagares skatt. Är arbetsgivaren inte registrerad, meddelas besked av den lokala skattemyndigheten i det fögderi där arbetsgivaren är bosatt. Saknar en arbetsgivare, som är bosatt utomlands eller är utländsk juridisk person, fast driftställe här i riket, meddelas beskedet av den lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi.

Länsskattemyndigheten och den lokala skattemyndigheten äger på begäran av arbetsgivare lämna besked beträffande arbetstagares skatteavdrag.

49 §

I momf Skattskyldig får av den lokala skattemyndigheten beviljas anstånd med inbetalning av skatt, kvarskatteavgift eller ränta,

1) om taxeringsintendenten har anfört besvär över taxeringen med yrkande om ändring till den skattskyldiges förmån: till det belopp som betingas härav,

2) om den skattskyldige har anfört besvär över taxeringsnämndens beslut om taxering och taxeringsintendenten helt eller delvis har tillstyrkt besvären eller ansökan om anstånd eller det - utan att yttrande har inhämtats från taxeringsintendenten — kan med skäl antas att besvären kommer att bifallas helt eller delvis: till det belopp som betingas härav,

3) om den skattskyldige har anfört besvär över länsrätts eller kammarrätts beslut om taxering och taxeringsintendenten helt eller delvis har tillstyrkt besvären eller ansökan om anstånd: till det belopp som betingas härav,

1) om länsskattemyndigheten har anfört besvär över taxeringen med yrkande om ändring till den skattskyldiges förmån: till det belopp som betingas härav,

2) om den skattskyldige har anfört besvär över taxeringsnämndens beslut om taxering och länsskattemyndigheten helt eller delvis har tillstyrkt besvären eller ansökan om anstånd eller det - utan att yttrande har inhämtats från länsskattemyndigheten — kan med skäl antas att besvären kommer att bifallas helt eller delvis: till det belopp som betingas härav,

3) om den skattskyldige har anfört besvär över länsrätts eller kammarrätts beslut om taxering och länsskattemyndigheten helt eller delvis har tillstyrkt besvären eller ansökan om anstånd: till det belopp som betingas härav,

6 Senaste lydelse 1981:1156.

35 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

4) om taxeringen har blivit oriktig på grund av felräkning, felskrivning eller annat uppenbart förbiseende: till det belopp som betingas av förbiseendet,

5) om den skattskyldige har taxerats på mer än en ort för samma inkomst eller förmögenhet: till det belopp som svarar mot ettdera av eller båda de skattebelopp som har påförts med anledning av taxeringen.

5) om den skattskyldige har taxerats på mer än en ort för samma inkomst, garantibelopp för fastighet eller förmögenhet: till det belopp som svarar mot ettdera av eller båda de skattebelopp som har påförts med anledning av taxeringen,

6) om avgiftsunderlag för egenavgifter har bestämts till för högt belopp: till det belopp som betingas av felaktigheten,

7) om skatt har påförts obehörigen eller med för högt belopp på grund av fel vid debiteringen: till det belopp som betingas av felaktigheten i debiteringen,

8) om preliminär skatt, som enligt 27 § 2 mom. skall gottskrivas den skattskyidige, kan beräknas överstiga motsvarande slutliga skatt och bli avkortad enligt 65 § samt den skattskyldige inte har erhållit jämkning enligt bestämmelserna i 45 § 1 mom. sista stycket: till så stor del av skatten som kan antas bli avkortad.

72 §7

Riksskatteverket leder och ansvarar för skatteförvaltningens verksamhet enligt denna lag och tagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare. Länsskattemyndigheten leder och ansvarar för verksamheten i länet.

Det åligger riksskatteverket att efter framställning från länsskattemyndighet, lokal skattemyndighet, arbetsgivare eller när anledning därtill eljest uppkommer meddela bindande förklaring beträffande frågor om sättet för uttagande av preliminär skatt samt om verkställande av skatteavdrag.

Ärenden enligt andra stycket skall avgöras inom riksskatteverket av den särskilda nämnd, som avses i 19 § taxeringslagen.

Talan får ej föras mot beslut som avser bindande förklaring.

Riksskatteverket skall handlägga centrala uppgifter inom och utöva tillsyn över uppbördsväsendet i riket såvitt avser debitering och uppbörd av skatt enligt denna lag och arbetsgivaravgifter som uppbärs enligt lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.

Det åligger verket att efter framställning från länsstyrelse, lokal skattemyndighet, arbetsgivare eller när anledning därtill eljest uppkommer meddela bindande förklaring beträffande frågor om sättet för uttagande av preliminär skatt samt om verkställande av skatteavdrag.

75 §

Om arbetsgivare utan skälig anledning underlåter att göra avdrag för preliminär eller kvarstående skatt, är han ansvarig för skatt, som skatteavdraget skulle ha avsett, till belopp som svarar mot vad han har underlåtit att avdraga. Gäller arbetsgivarens ansvarighet på grund av underlåtenhet

7 Senaste lydelse 1984:669.

36 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

att göra avdrag för preliminär skatt arbetstagare, som ej är känd, skall vad arbetsgivaren har underlåtit att avdraga anses utgöra 40 procent av den lön på vilken skatteavdrag skulle ha gjorts.

Fråga om arbetsgivares betal- Fråga om arbetsgivares betalningsskyldighet enligt första styc- ningsskyldighet enligt första stycket skall prövas av den lokala skat- ket skall prövas av den lokala skattemyndighet som har eller skulle ha temyndighet som avses i 44 § tredje

utfärdat arbetstagarens skattsedel. stycket.

Om arbetstagaren ej är känd, skall dock frågan prövas av den lokala skattemyndighet som skall debitera slutlig skatt för arbetsgivaren för det inkomstår under vilket skatteavdraget skulle ha gjorts.

Åläggs betalningsskyldighet arbetsgivare på grund av underlåtenhet att göra avdrag för preliminär skatt, innan slutlig skatt har debiterats för det inkomstår under vilket skatteavdraget skulle ha gjorts, skall betalningsskyldighet för skattebeloppet åläggas också arbetstagaren, om han är känd. Beloppet får indrivas hos arbetstagaren i samma ordning som gäller för restförd skatt.

Om arbetstagare blir känd först sedan betalningsskyldighet har ålagts arbetsgivaren, men före debiteringen av slutlig skatt som avses i tredje stycket, skall betalningsskyldighet för skattebeloppet åläggas arbetstagaren. Blir arbetstagaren känd senare än som har sagts nu skall beslut meddelas om hur stor del av arbetstagarens kvarstående eller tillkommande skatt som omfattas av arbetsgivarens betalningsskyldighet.

Betalningsskyldighet får i fall som avses i tredje eller fjärde stycket åläggas arbetstagaren också efter det att slutlig skatt har debiterats, om det med fog kan antagas att tillkommande skatt kommer att påföras honom.

(Se vidare anvisningarna.)

85 §

I momf Den lokala skattemyndighetens beslut enligt denna lag överklagas hos länsrätten genom besvär, om inte annat följer av andra stycket. I fråga om beslut om fastställande av avgiftsunderlag för egenavgifter gäller vad som föreskrivs i 11 § lagen (1959: 551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring.

Beslut om preliminär taxering, sättet för uttagande av preliminär skatt, debitering eller jämkning av sådan skatt, verkställande av skatteavdrag och anstånd med inbetalning av skatt överklagas hos länsstyrelsen genom besvär. Vad som sagts nu gäller dock inte lokal skattemyndighets beslut med anledning av en begäran enligt 44 § om besked angående skyldigheten att verkställa skatteavdrag.

Beslut om preliminär taxering, sättet för uttagande av preliminär skatt, debitering eller jämkning av sådan skatt, verkställande av skatteavdrag och anstånd med inbetalning av skatt överklagas hos länsskattemyndigheten genom besvär. Vad som sagts nu gäller dock inte lokal skattemyndighets beslut med anledning av en begäran enligt 44 § om besked angående skyldigheten att verkställa skatteavdrag.

8 Med nuvarande lydelse avses den i prop. 1986/87: 16 föreslagna lydelsen.

37 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

De allmänna ombuden får överklaga lokala skattemyndigheters beslut endast i fråga om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt.

Lokala skattemyndigheters beslut om revision enligt 78 § 1 mom. eller varigenom vite har förelagts får inte överklagas.

Om en besvärshandling före besvärstidens utgång inkommit till någon annan länsrätt eller länsstyrelse än den som har att pröva besvären, skall de trots detta tas upp till prövning. Handlingarna skall då omedelbart översändas till den länsrätt eller länsstyrelse som skall pröva besvären.

86 a §

/ fråga om besvär över länsrättens eller kammarrättens beslut beträffande beräkning av avgiftsunderlag för egenavgifter gäller vad som föreskrivs i 11 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

87 §9

Besvär över beslut enligt denna lag eller över taxering inverkar icke på skyldigheten att erlägga den skatt, som besvären rör.

Åtgärd enligt denna lag skall verkställas oavsett att det beslut eller utslag som föranleder åtgärden icke vunnit laga kraft. Motsvarande gäller vid verkställighet enligt utsökningsbalken. Beslut eller utslag i taxeringsmål, där taxeringen fastställts till lägre belopp än taxeringsintendenten yrkat eller medgivit, får dock icke föranleda restitution om taxeringsintendenten anmält hinder härför. I sistnämnda fall får länsstyrelsen på ansökan medgiva restitution, varvid bestämmelserna i 49 § 2 mom. sista stycket om ställande av säkerhet tillämpas.

Bestämmelserna i andra stycket om restitution äga motsvarande tillämpning i mål där allmänt om -

Åtgärd enligt denna lag skall verkställas oavsett att det beslut eller utslag som föranleder åtgärden icke vunnit laga kraft. Motsvarande gäller vid verkställighet enligt utsökningsbalken.

9 Senaste lydelse 1981:839.

38 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

bud har besvärsrätt samt i mål om skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen.

Anvisningar till 75 §

En arbetsgivare får anses ha haft skälig anledning att underlåta skatteavdrag bland annat omförutsättning för eftergift föreligger enligt 22 d § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare i fråga om arbetsgivaravgifterna för den ersättning på vilken skatteavdrag skulle ha gjorts.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande såvitt angår

1. 44 § tredje stycket, i fråga om besked som begärts före ikraftträdandet; 2.

85 § 1 mom. andra stycket, i fråga om beslut med anledning av sådan begäran om besked som gjorts före ikraftträdandet;

3. 86 a §, i fråga om beslut som meddelats före ikraftträdandet.

De nya bestämmelserna i 3 § 2 morn., 18, 25 och 40 §§ tillämpas första gången i fråga om preliminär skatt för år 1987. Äldre bestämmelser tillämpas dock i fråga om preliminär skatt som skall avräknas på slutlig skatt såvitt avser förvärvskälla för vilken beskattningsåret har påbörjats före den 1 maj 1986. Den nya bestämmelsen i 49 § 1 mom. 5 tillämpas första gången i fråga om skatt på grund av 1988 års taxering. Äldre bestämmelse i 2 § 1 mom. tillämpas intill utgången av juni 1988. Äldre bestämmelser i 85 § 1 mom. femte stycket gäller fortfarande i fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

3 Förslag till

SkU 1986/87: 11

Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1968:430)1 om mervärdeskatt dels att 75 a § skall upphöra att gälla,

dels att i 2, 2 a, 3, 5, 5 a, 6, 10, 19, 20, 22, 23, 25, 28, 29, 33, 37, 39-41, 43, 45, 46, 49, 51, 64 a, 64 g och 69 §§ samt anvisningarna till 2, 16 och 22 §§ ordet ”länsstyrelse” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet” i motsvarande form, dels att i 57 § ordet ”taxeringsintendent” skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet”, dels att 52, 61 och 62 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

52 §

Besvär enligt 51 § första stycket skall ha inkommit till länsrätten inom två månader från det klaganden fått del av det överklagade beslutet.

Besvär enligt 51 § första stycket skall ha inkommit inom två månader från det klaganden fått del av det överklagade beslutet.

61 §

Riksskatteverket skall genom råd och anvisningar främja en riktig och enhetlig tillämpning av denna lag.

Riksskatteverket leder och ansvarar för skatteförvaltningens verksamhet enligt denna lag.

62 §2

Riksskatteverket kan för att tillgodose det syfte som anges i 61 § meddela bindande förklaring huruvida vara eller tjänst är skattepliktig enligt denna lag. Även i annan fråga kan verket meddela bindande förklaring som rör tillämpningen av denna lag.

Riksskatteverket kan för att främja en riktig och enhetlig tillämpning av denna lag meddela bindande förklaring huruvida vara eller tjänst är skattepliktig. Även i annan fråga kan verket meddela bindande förklaring som rör tillämpningen av denna lag.

Talan får ej föras mot beslut om bindande förklaring.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. Äldre bestämmelser i 52 § gäller fortfarande i fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

' Lagen omtryckt 1979:304 . 25 § 1980: 1090

Senaste lydelse av 28 § 1981: 1276

lagens rubrik 1974:885 40 § 1985:110

2 § 1985: 1116 49 § 1985: 147

2a § 1985: 1116 51 § 1981: 1276

5 a § 1983:1052 69 § 1984:357

6 § 1985: 1116 anvisningarna till 2 § 1985: 1116

10 § 1985: 1116 anvisningarna till 16 § 1984:357.

19 § 1981: 1276

2 Senaste lydelse 1984:357.

4»

4 Förslag till SkU 1986/87: 11

Lag om ändring i lagen (1971: 289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar1 dels

att 22-25 §§ samt rubriken närmast före 22 § skall upphöra att gälla,

dels att 1, 20 och 28 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Regeringsrätten är, i enlighet med vad i regeringsformen sägs, högsta allmänna förvaltningsdomstol. Den har sitt säte i Stockholm.

Kammarrätterna är allmänna förvaltningsdomstolar närmast under regeringsrätten.

Kammarrätterna är kammarrätten i Stockholm, kammarrätten i Göteborg, kammarrätten i Sundsvall och kammarrätten i Jönköping.

Länsrätterna och mellankom- Länsrätterna är allmänna förvalt munala

skatterätten är allmänna ningsdomstolar närmast under

förvaltningsdomstolar närmast un- kammarrätterna. I varje län finns

der kammarrätterna. I varje län en länsrätt,

finns en länsrätt. Mellankommunala skatterätten har sitt säte i Stockholm.

20 §2

Valbar till nämndeman i kammarrätt och länsrätt är myndig svensk medborgare, som är kyrkobokförd i länet och inte har fyllt sjuttio år.

Tjänsteman vid allmän förvalt- Tjänsteman vid allmän förvaltningsdomstol, länsstyrelse eller un- ningsdomstol, länsstyrelse, läns der

länsstyrelse lydande myndig- skattemyndighet eller under läns het,

lagfaren domare, åklagare, po- styrelse eller länsskattemyndighet

lisman eller advokat eller annan lydande myndighet, lagfaren doma som

har till yrke att föra andras ta- re, åklagare, polisman eller advokat

lan inför rätta får inte vara nämnde- eller annan som har till yrke att föra

man. andras talan inför rätta får inte vara

nämndeman.

Nämndeman i länsrätt får inte samtidigt vara nämndeman i kammarrätt.

Den som har fyllt sextio år eller uppger annat giltigt hinder är inte skyldig att mottaga uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som nämndeman är inte skyldig att mottaga nytt uppdrag förrän efter sex år.

Rätten prövar självmant den valdes behörighet.

28 §

Ledamöter och föredragande i Ledamöter och föredragande i

allmän förvaltningsdomstol skall allmän förvaltningsdomstol skall

vara svenska medborgare. Den som vara svenska medborgare. Den som

1 Lagen omtryckt 1981: 1323. Senaste lydelse av 24 § 1984: 135.

2 Senaste lydelse 1983:372.

41 Nuvarande lydelse

är omyndig eller i konkurstillstånd får inte utöva befattning som ledamot eller föredragande. I fråga om nämndemän i kammarrätterna och länsrätterna gäller 20 och 21 §§ och i fråga om nämndemän i mellankommunala skatterätten 25 §.

Ledamöter och föredragande i allmän förvaltningsdomstol skall ha avlagt domared.

De som står i sådant förhållande till varandra som anges i 4 kap. 12 § rättegångsbalken får inte samtidigt tjänstgöra som ledamöter i allmän förvaltningsdomstol.

Denna lag träder i kraft, i fråga om 20 § den 1 januari 1987, och i övrigt den 1 juli 1988.

5 Förslag till Lag om ändring i lagen (1986: 169) om ändring i lagen (1971: 289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar i paragrafens lydelse enligt lagen (1986: 169) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 §

Länsrätt prövar

1. mål enligt skatte-, taxerings-, uppbörds- och folkbokföringsförfattningarna i den utsträckning som är föreskrivet i dessa författningar,

2. mål enligt socialtjänstlagen (1980:620), lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga, lagen (1981: 1243) om vård av missbrukare i vissa fall, utlänningslagen (1980: 376), smittskyddslagen (1968: 231), lagen (1970:375) om utlämning till Danmark, Finland, Island eller Norge för verkställighet av beslut om vård eller behandling och körkortslagen (1977:477) i den utsträckning som är föreskrivet i dessa lagar samt mål enligt 6 kap. 21 § och 21 kap. föräldrabalken,

3. mål som avses i 24 § lagen (1984: 3) om kärnteknisk verksamhet,

4. mål som avses i 6 § första stycket lagen (1985: 206) om vitén.

Länsrätten i Östergötlands län prövar mål enligt luftfartslagen

(1957:297) i den utsträckning som är föreskrivet i den lagen.

Förekommer vid mer än en länsrätt flera mål enligt skatte-, taxerings- eller uppbördsförfattningarna som har nära samband med varandra, får målen handläggas vid en av länsrätterna, om det kan ske utan avsevärd olägenhet för någon enskild. Närmare föreskrifter om

överlämnande av mål mellan läns- 42

rätter meddelas av regeringen.

Föreslagen lydelse SkU 1986/87:11

är omyndig eller i konkurstillstånd får inte utöva befattning som ledamot eller föredragande. I fråga om nämndemän i kammarrätterna och länsrätterna gäller 20 och 21 §§.

6 Förslag till Lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100)

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 1 och 2 §§ sekretesslagen (1980: 100)* skall ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

9 kap.

1 §2

Sekretess gäller i myndighets verksamhet, som avser bestämmande av skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för bestämmande av skatt, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Motsvarande sekretess gäller i myndighets verksamhet som avser förande av eller uttag ur register som avses i skatteregisterlagen (1980: 343) för uppgift som har tillförts sådant register. Uppgift hos tullverket får dock lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. För uppgift i mål hos domstol gäller sekretessen endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Har uppgiften erhållits från annan myndighet och är den sekretessbelagd där, gäller dock denna sekretess hos domstolen, om uppgiften saknar betydelse i målet.

Sekretess gäller i myndighets verksamhet, som avser bestämmande av skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för bestämmande av skatt, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Motsvarande sekretess gäller i myndighets verksamhet som avser förande av eller uttag ur register som avses i skatteregisterlagen (1980: 343) för uppgift som har tillförts sådant register. Uppgift hos tullverket får dock lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. För uppgift i mål hos domstol gäller sekretessen endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Detsamma gäller uppgift som med anledning av överklagande hos domstol registreras hos annan myndighet enligt 15 kap. 2 § första stycket 3 eller 4. Har uppgift i mål hos domstol erhållits från annan myndighet och är den sekretessbelagd där, gäller dock denna sekretess hos domstolen, om uppgiften saknar betydelse i målet.

Med skatt avses i detta kapitel skatt på inkomst eller förmögenhet samt omsättningsskatt, tull och annan indirekt skatt. Med skatt jämställs arbetsgivaravgift, prisregleringsavgift och liknande avgift samt skatte- och avgiftstillägg och förseningsavgift. Med verksamhet som avser bestämmande av skatt jämställs verksamhet som avser bestämmande av pensionsgrundande inkomst.

Sekretessen gäller inte beslut, varigenom skatt eller pensionsgrundande inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fastställs, såvida inte beslutet meddelas i ärende om

1. förhandsbesked i taxerings- eller skattefråga,

,SkU 1986/87: 11

1 Lagen omtryckt 1985: 1059.

2 Senaste lydelse 1986: 618.

43 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse SkU 1986/87: 11

2. befrielse från tillämpning av bestämmelserna om beräkning av skattepliktig realisationsvinst vid avyttring av aktier och liknande egendom i samband med strukturrationalisering,

3. rätt att erhålla avdrag vid taxeringen för avsättning till särskild nyanskaffningsfond,

4. rätt att erhålla avdrag vid taxeringen för kostnad för exportkredit,

5. beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige när beslutet har fattats av forskarskattenämnden.

Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lag om förfarandet vid beskattning eller om skatteregister.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

2 §3

Sekretess gäller i

1. särskilt ärende om kontroll beträffande skatt eller om säkringsåtgärd i samband med sådan kontroll samt annan verksamhet som avser tullkontroll och som inte faller under 1 §,

2. ärende om kompensation för eller återbetalning av skatt,

3. ärende om anstånd med erläggande av skatt för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.

I fråga om sekretess enligt denna I fråga om sekretess enligt denna paragraf tillämpas 1 § första stycket paragraf tillämpas 1 § första stycket tredje-femte meningarna. tredje-sjätte meningarna.

Sekretessen gäller inte beslut i ärende som avses i första stycket 2 och 3.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. 3 Senaste lydelse 1986:618.

7 Förslag till Lag om ändring i lagen (1951: 442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1951: 442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor1

dels att i 3, 5 och 6 §§ ordet ”taxeringsintendent” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet” i motsvarande form, dels att 11 § skall ha följande lydelse.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1980:866 3 § 1970:914

5 § 1984:359

6 §1971:312. 44

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse SkU 1986/87: 11

11 §2

Vad i denna lag sägs om taxe- Vad i denna lag sägs om länsskatringsintendent skall avse jämväl temyndighet skall avse jämväl all allmänna

ombudet för mellankom- mänt ombud enligt lagen (1968:430)

munala mål och allmänt ombud en- om mervärdeskatt,

ligt lagen om mervärdeskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. Intill utgången av juni 1988 får allmänna ombudet för mellankommunala mål i fråga om ett visst förhandsbesked ta över den befogenhet att anföra besvär som enligt 6 § tillkommer en länsskattemyndighet.

2 Senaste lydelse 1980:866.

8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att 8 § och 12 § 1 mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

8 §

Skattskyldig med hemmavarande barn under 18 år taxeras även för barnets förmögenhet, om barnets till statlig inkomstskatt beräknade beskattningsbara inkomst inte uppgår till minst 6 000 kronor. Barnets förmögenhet räknas då in i den skattskyldiges skattepliktiga förmögenhet.

Föreslagen lydelse

Skattskyldig med hemmavarande barn under 18 år taxeras även för barnets förmögenhet, om barnets till statlig inkomstskatt beräknade beskattningsbara inkomst inte uppgår till minst 100 kronor. Barnets förmögenhet räknas då in i den skattskyldiges skattepliktiga förmögenhet.

12 §

1 morn.3 För makar som levt tillsammans under beskattningsåret beräknas den skattepliktiga förmögenheten för makarna var för sig. Brist som uppkommer vid beräkningen av den ena makens förmögenhet, får avräknas från den andres förmögenhet.

Har skattskyldig hemmavarande barn under 18 år, vars till statlig inkomstskatt beräknade beskattningsbara inkomst uppgår till minst 6000 kronor, beräknas den skattepliktiga förmögenheten för den skattskyldige och barnet var för sig.

Har skattskyldig hemmavarande barn under 18 år, vars till statlig inkomstskatt beräknade beskattningsbara inkomst uppgår till minst 100 kronor, beräknas den skattepliktiga förmögenheten för den skattskyldige och barnet var för sig.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 859.

2 Senaste lydelse 1980: 270.

3 Senaste lydelse 1980:270.

45 Den beskattningsbara förmögenheten beräknas i fall som avses i första SkU 1986/87: 11

stycket gemensamt för makarna och i fall som avses i andra stycket gemensamt för föräldrar och barn. Frågan om skatteplikt enligt 10 § bedöms med hänsyn till den gemensamma beskattningsbara förmögenheten.

Skatten beräknas med hänsyn till denna förmögenhet och fördelas på var och en efter hans skattepliktiga förmögenhet. Därvid skall 11 § 3 mom. iakttas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. De nya bestämmelserna tillämpas första gången vid 1988 års taxering.

9 Förslag till Lag om ändring i lagen (1951: 763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst1 dels att i 5 § ordet ”länsstyrelsen” skall bytas ut mot ”länsskattemyndigheten” dels

att 4 och 8 §§ samt anvisningarna till 4 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §

Skattskyldig, som vill åtnjuta förmånen av skatteberäkning enligt 1 §, har att därom göra ansökan. I fråga om sådan ansökan och beslut i anledning därav skall vad i taxeringslagen (1956:623) är föreskrivet om yrkanden och beslut rörande taxering tillämpas, om icke annat följer av bestämmelserna i denna lag.

Med länsrätt förstås i denna lag även den mellankommunala skatterätten, om inte annat framgår av omständigheterna.

(Se vidare anvisningarna.)

8 §3

Föreligger förutsättningar för skatteberäkning enligt 1 § först efter meddelandet av sådant beslut av länsrätt, kammarrätt eller regeringsrätten, som i 7 § sägs, eller har den beräknade ackumulerade inkomsten höjts genom sådant beslut, äger den skattskyldige inkomma med ansökan enligt 4 § inom ett år från det ifrågavarande beslut med 1

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 860 5 § 1974:860.

2 Senaste lydelse 1979: 173.

3 Senaste lydelse 1979: 173.

Föreligger förutsättningar för skatteberäkning enligt 1 § först efter meddelandet av sådant beslut av länsrätt, kammarrätt eller regeringsrätten, som i 7 § sägs, eller har den beräknade ackumulerade inkomsten höjts genom sådant beslut, äger den skattskyldige inkomma med ansökan enligt 4 § inom ett år från det ifrågavarande beslut med -

46 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

delades. Detsamma gäller i fråga om beslut som meddelas av taxeringsnämnd eller av lokal skattemyndighet enligt 72 a § taxeringslagen (1956:623), om förutsättningar för skatteberäkning enligt 1 § föreligger först efter meddelandet av beslutet.

delades. Detsamma gäller i fråga om beslut som meddelas av taxeringsnämnd eller av lokal skattemyndighet enligt 72 a eller 72 b § taxeringslagen (1956:623), om förutsättningar för skatteberäkning enligt 1 § föreligger först efter meddelandet av beslutet.

Äger skattskyldig enligt 99 § taxeringslagen (1956:623) i särskild ordning anföra besvär hos länsrätt, får han tillika inom där angiven tid inkomma med ansökan enligt 4 §.

Har skatteberäkning enligt 1 § skett och visas att skatteberäkningen med hänsyn till sedermera framkomna omständigheter har grundats på oriktiga förutsättningar, äger vederbörande taxeringsintendent i särskild ordning anföra besvär rörande skatteberäkningen. Härvid tillämpas bestämmelserna i 103 § taxeringslagen (1956:623). Ny skatteberäkning i anledning av besvär som nu sagts får icke verkställas med mindre fråga därom prövats inom fem år efter utgången av det kalenderår, under vilket den ansökan, som har föranlett skatteberäkningen enligt 1 §, har inkommit till taxeringsnämnden eller länsrätten. Har den skattskyldige avlidit, får sådan ny skatteberäkning som här avses icke verkställas med mindre fråga därom har prövats inom två år efter utgången av det kalenderår, under vilket bouppteckning efter honom har blivit ingiven för registrering.

Har skatteberäkning enligt 1 § skett och visas att skatteberäkningen med hänsyn till sedermera framkomna omständigheter har grundats på oriktiga förutsättningar, äger vederbörande länsskattemyndighet i särskild ordning anföra besvär rörande skatteberäkningen. Härvid tillämpas bestämmelserna i 103 § taxeringslagen (1956:623). Ny skatteberäkning i anledning av besvär som nu sagts får icke verkställas med mindre fråga därom prövats inom fem år efter utgången av det kalenderår, under vilket den ansökan, som har föranlett skatteberäkningen enligt 1 §, har inkommit till taxeringsnämnden eller länsrätten. Har den skattskyldige avlidit, får sådan ny skatteberäkning som här avses icke verkställas med mindre fråga därom har prövats inom två år efter utgången av det kalenderår, under vilket bouppteckning efter honom har blivit ingiven för registrering.

Anvisningar

till 4 §4

Ansökan om skatteberäkning görs hos den taxeringsnämnd, som har att åsätta den skattskyldige taxering till statlig inkomstskatt för det taxeringsår, då inkomsten tages till beskattning. Ansökan bör göras i den skattskyldiges självdeklaration. Skattskyldig som icke har kommit in med ansökningshandling

Ansökan om skatteberäkning görs hos den taxeringsnämnd, som har att åsätta den skattskyldige taxering till statlig inkomstskatt för det taxeringsår, då inkomsten tas till beskattning. Ansökan bör göras i den skattskyldiges självdeklaration. Skattskyldig som icke har kommit in med ansökningshandling

4 Senaste lydelse 1979: 173.

47 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

före utgången av november månad under taxeringsåret får göra ansökan om skatteberäkning hos den länsrätt som har att upptaga besvär rörande den taxering som förut har sagts. Ansökningshandlingen skall, med undantag för fall varom i 8 eller 9 § sägs, ha kommit in till länsrätten före utgången av året efter taxeringsåret. Den omständigheten att ansökningshandlingen har ingivits till annan taxeringsnämnd eller länsrätt än nu har sagts utgör ej hinder för ärendets prövning.

Har ansökningshandlingen kommit in till taxeringsnämnd inom föreskriven tid men efter utgången av september månad under taxeringsåret äger taxeringsnämnden, när ärendets särskilda beskaffenhet påkallar det, genom särskilt beslut överlämna ärendet till länsrätten för prövning.

före utgången av november månad under taxeringsåret får göra ansökan om skatteberäkning hos den länsrätt som har att upptaga besvär rörande den taxering som förut har sagts. Ansökningshandlingen skall, med undantag för fall som i 8 eller 9 § sägs, före utgången av året efter taxeringsåret ha kommit in till lokala skattemyndigheten i det fögderi där den skattskyldiges hemortskommun för det taxeringsår då inkomsten tas till beskattning är belägen. Den omständigheten att ansökningshandlingen har getts in till en annan taxeringsnämnd eller lokal skattemyndighet än nu har sagts eller till en länsskattemyndighet eller en länsrätt, utgör inte hinder för ärendets prövning. Handlingarna skall då omedelbart översändas till den taxeringsnämnd eller lokala skattemyndighet som skall ta emot ansökningen.

Har ansökningshandlingen kommit in till taxeringsnämnd inom föreskriven tid men efter utgången av september månad under taxeringsåret får taxeringsnämnden, när ärendets särskilda beskaffenhet påkallar det, genom särskilt beslut överlämna ärendet till den lokala skattemyndigheten för prövning av länsrätten.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. 4 § i sin äldre lydelse tillämpas intill utgången av juni 1988. Har ansökan om skatteberäkning hos mellankommunala skatterätten inte avgjorts vid utgången av juni 1988, skall ansökningen prövas av den länsrätt som är behörig enligt de nya bestämmelserna.

2. Bestämmelsen i anvisningarna till 4 § om november månad skall till dess regeringen förordnar annat avse oktober månad.

10 Förslag till

SkU 1986/87: 11

Lag om ändring i lagen (1958: 295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1958: 295) om sjömansskatt1 dels att i 19 och 30 §§ ordet ”länsstyrelse” skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet”, dels att 2 och 31 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I denna lag förstås med

sjöman: arbetstagare som enligt sjömanslagen (1973:282) anses som sjöman,

handelsfartyg: fartyg, som nyttjas till handelssjöfart eller resandes fortskaffande eller till annat ändamål, som äger gemenskap med handelssjöfarten,

närfart: linjefart mellan svenska hamnar utanför öppen kust eller utomskärs vid kusterna samt linjefart mellan svensk och utländsk hamn, dock ej linjefart bortom linjen Hanstholm-Lindesnäs eller bortom Cuxhaven, fjärrfart: annan fart än inre fart och närfart,

inkomst ombord: lön eller annan gottgörelse, som sjöman uppbär på grund av sin anställning ombord och som skulle hava utgjort intäkt av tjänst enligt kommunalskattelagen, beskattningsbar inkomst: inkomst ombord med undantag för sådan fri kost som har beaktats vid bestämningen av tabellerna i 7 § 1 mom. och 8 § samt fri logi, i förekommande fall minskad med belopp, som har fastställts genom beslut om jämkning och, i den mån det har medgivits av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer, med belopp som enligt avtal mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer utgör krigsrisktillägg eller motsvarande ersättning, beskattningsår: det kalenderår, under vilket sjömansskatt erlägges.

Med länsrätt förstås i denna lag även den mellankommunala skatterätten, om inte annat framgår av omständigheterna.

beslut i ärenden som avses i 21 § 1 ärenden som avses i 21 § 1 mom.

mom. vid 6) må klagan föras hos vid 6) får överklagas hos regeringregeringen genom besvär, vilka en.

skola ingivas till finansdepartementet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. 2 § i sin äldre lydelse tillämpas intill utgången av juni 1988.

1 Lagen omtryckt 1970:933.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:777

19 § 1978:319 30 § 1981:389.

2 Senaste lydelse 1979:176.

2 §2

(Se vidare anvisningarna.)

Över sjömansskattenämndens

Sjömansskattenämndens beslut i

3 Senaste lydelse 1974:777.

4 Riksdagen 1986/87. ösaml. Nr 11

11 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1963: 587) om inkomstbeskattning av fideikommissbo, m. m.

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1963: 587) om inkomstbeskattning av fideikommissbo, m.m dels att 6 § skall upphöra att gälla,

dels att rubriken till förordningen samt 3-5 §§ skall ha följande lydelse.

SkU 1986/87: 11

Nuvarande lydelse

Förordning om inkomstbeskattning av fideikommissbo, m. m.

3 §'

Föreslagen lydelse

Lag om inkomstbeskattning av fideikommissbo, m. m.

Fråga om befrielse från beskattning och om överförande av rätt till värdeminskningsavdrag för täckdikningsanläggningar och skogsvägar handlägges av länsrätten i det län, där fastigheten är belägen. Är fråga om fastighet eller fastighetskomplex i mer än ett län, skall ärendet handläggas av den mellankommunala skatterätten.

Framställning om befrielse och överförande ingives eller insändes till länsrättens kansli, eller om ärendet skall handläggas av den mellankommunala skatterätten till den mellankommunala skatterättens kansli, och skall vara till kansliet inkommen före utgången av året efter det varunder fastigheten överförts till bolaget. Har ansökan gjorts hos annan länsrätt än i första stycket sägs eller hos den mellankommunala skatterätten, skola handlingarna omedelbart översändas till kansliet hos den länsrätt som har att pröva ansökningen. Har ansökan gjorts hos länsrätt, då den mellankommunala skatterätten har att pröva ansökningen, skola handlingarna omedelbart översändas till den mellankommunala skatterättens kansli.

Fråga om befrielse från beskattning och om överförande av rätt till värdeminskningsavdrag för täckdikningsanläggningar och skogsvägar handläggs av den länsrätt som har att pröva besvär rörande inkomsttaxeringen det år som framställningen avser av bolag som avses i 2 § första stycket.

Framställning om befrielse och överförande skall ges in till lokala skattemyndigheten i det fögderi där bolaget har sin hemortskommun och skall ha kommit in före utgången av året efter det då fastigheten överfördes till bolaget. Den omständigheten att framställningen getts in till en annan lokal skattemyndighet eller till en länsrätt eller en länsskattemyndighet utgör inte hinder för ärendets prövning. Handlingarna skall då omedelbart översändas till den lokala skattemyndighet som skall ta emot dem.

4 §

Om handläggning av framställning som avses i denna förordning, så ock om fullföljd av talan mot be -

Om handläggning av framställning som avses i denna lag och om fullföljd av talan mot beslut rörande

' Senaste lydelse 1979:179.

2 Senaste lydelse 1979:179.

50 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

slut rörande tillämpning av förordningen skall i tillämpliga delar gälla vad i taxeringslagen är stadgat rörande handläggning av besvär över taxeringsnämnds beslut och om fullföljd av talan mot länsrätts och den mellankommunala skatterättens beslut rörande taxering.

tillämpning av lagen skall i tillämpliga delar gälla vad i taxeringslagen (1956:623) är stadgat rörande handläggning av besvär över taxeringsnämnds beslut och om fullföljd av talan mot länsrätts beslut rörande taxering.

5 §3

Berör beslut enligt 3 § första stycket åsatt taxering, skall av beslutet betingad ändring i taxeringen vidtagas. Ändringen ankommer på den länsrätt, som har att taga befattning med taxeringen, eller på den mellankommunala skatterätten om denna har att taga befattning med taxeringen, eller, om besvär rörande taxeringen äro föremål för prövning i högre instans, på denna.

Underrättelse angående beslut enligt 3 § första stycket skall i förekommande fall tillställas den myndighet som har att vidtaga ändringen i taxeringen samt länsstyrelsen i det län där bolagets styrelse har sitt säte för att tillställas den taxeringsnämnd, som har att verkställa taxering av bolaget.

Berör beslut enligt 3 § första stycket åsatt taxering, skall av beslutet betingad ändring i taxeringen vidtagas. Ändringen ankommer på den länsrätt som har att taga befattning med taxeringen eller, om besvär rörande taxeringen är föremål för prövning i högre instans, på denna.

Underrättelse angående beslut enligt 3 § första stycket skall i förekommande fall tillställas den myndighet som har att vidtaga ändringen i taxeringen samt länsskattemyndigheten i det län där bolagets styrelse har sitt säte för att tillställas den taxeringsnämnd, som har att verkställa taxering av bolaget.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987 och tillämpas första gången i fråga om 1987 års taxering.

3 Senaste lydelse 1979:179.

12 Förslag till Lag om ändring i lagen (1967: 531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m.

Härigenom föreskrivs att 33 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

33 §'

Talan mot tillsynsmyndighetens beslut enligt 22 § föres hos regeringen genom besvär.

1 Senaste lydelse 1975: 1388.

51 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

Talan mot annat beslut av tillsynsmyndigheten enligt denna lag och mot länsskattemyndighetens beslut enligt 11 § tredje stycket föres hos kammarrätten genom besvär.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

13 Förslag till Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973: 601)

Härigenom föreskrivs att 3 och 30 §§ vägtrafikskattelagen (1973:601)’ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Beskattningsmyndighet är länsstyrelsen i det län, där fordonets ägare har sin adress enligt bilregistret eller, om fordonet ej är registrerat, i det län där fordonets ägare har sin hemvist. Saknar ägaren hemvist inom landet, är länsstyrelsen i Stockholms län beskattningsmyndighet.

Beskattningsmyndigheten får anlita sakkunnig i enlighet med reglerna i 1 kap. 6 § lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Hos beskattningsmyndigheten Det allmännas talan hos förvalt skall

det finnas ett allmänt ombud ningsdomstol i mål och ärenden en somför

det allmännas talan hos för- ligt denna lag förs av ett allmänt

valtningsdomstol i mål och ärenden ombud. Ombudet skall också yttra

enligt denna lag. Ombudet skall sig i mål och ärenden hos riksskat också

yttra sig i mål och ärenden teverket om förhandsbesked,

hos riksskatteverket om förhandsbesked.

Regeringen eller den myndig- Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer för- het som regeringen bestämmer förordnar det allmänna ombudet och ordnar allmänna ombud och ersät ersättare

för denne. tare för dessa.

30 §2

Vad som föreskrivs i uppbördsla- Vad som föreskrivs i uppbördslagen (1953:272) om indrivning, av- gen (1953:272) om indrivning, av kortning

och avskrivning av skatt kortning och avskrivning av skatt

skall i tillämpliga delar gälla for- skall i tillämpliga delar gälla fordonsskatt, kilometerskatt, skatte- donsskatt, kilometerskatt, skattetillägg och förseningsavgift. For- tillägg och förseningsavgift. Vad i

donsskatt som förfallit till betalning 58 § 2 mom. första stycket och 67 §

men inte har erlagts får dock avkor- första stycket uppbördslagen sägs

Talan mot annat beslut av tillsynsmyndigheten enligt denna lag föres hos kammarrätten genom besvär.

' Lagen omtryckt 1984:256. 2 Senaste lydelse 1986:214.

52 Föreslagen lydelse SkU 1986/87: 11

om länsskattemyndighet skall därvid i stället gälla länsstyrelse. Fordonsskatt som förfallit till betalning men inte har erlagts får dock avkortas genom automatisk databehandling på grundval av uppgifter i bilregistret, utan att beslut meddelas av beskattningsmyndigheten. Vid återbetalning av skatt skall avräknas endast sådan till betalning förfallen fordonsskatt eller kilometerskatt som ej erlagts, resta vgift och skattetillägg som belöper på sådan skatt, förseningsavgift enligt 28 § samt sådan avgift enligt bilregisterkungörelsen (1972:599) som uppbärs i samband med uppbörd av vägtrafikskatt. I fråga om avräkningen skall 23 och 31 §§ tillämpas.

Införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken får äga rum vid indrivning av fordonsskatt, kilometerskatt, restavgift, skattetillägg och förseningsavgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

14 Förslag till Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975: 1385)

Härigenom föreskrivs att i 12 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975: 1385)' ordet ”länsstyrelsen” skall bytas ut mot ”länsskattemyndigheten”.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

1 Lagen omtryckt 1982: 739.

15 Förslag till Lag om ändring i bokföringslagen (1976: 125)

Härigenom föreskrivs att i 12, 22 och 23 §§ bokföringslagen (1976: 125)' ordet ”länsstyrelse” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”länsskattemyndighef ’ i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

Nuvarande lydelse

tas genom automatisk databehandling på grundval av uppgifter i bilregistret, utan att beslut meddelas av beskattningsmyndigheten. Vid återbetalning av skatt skall avräknas endast sådan till betalning förfallen fordonsskatt eller kilometerskatt som ej erlagts, restavgift och skattetillägg som belöper på sådan skatt, förseningsavgift enligt 28 § samt sådan avgift enligt bilregisterkungörelsen (1972:599) som uppbärs i samband med uppbörd av vägtrafikskatt. I fråga om avräkningen skall 23 och 31 §§ tillämpas.

1 Senaste lydelse av

12 § 1976:991

22 § 1982:151

23 § 1985:929.

16 Förslag till

SkU 1986/87: 11

Lag om ändring i jordbruksbokföringslagen (1979: 141)

Härigenom föreskrivs att i 8, 18 och 19 §§ jordbruksbokföringslagen (1979: 141)' ordet ”länsstyrelse” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet” i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

' Senaste lydelse av

18 § 1982:153

19 § 1985:930

17 Förslag till Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979: 1152)

Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetstaxeringslagen (1979:1152) dels att 17 kap. 1 § skall upphöra att gälla,

dels att i 17 kap. 6-9, 11, 13, 15 och 22 §§, 18 kap. 9 och 10 §§, 19 kap. 8 §, 25 kap. 4 och 6 §§, 26 kap. 1 § och 28 kap. 12 § ordet ”länsstyrelse” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet” i motsvarande form, dels att i 17 kap. 17, 20 och 21 §§,18 kap. 28 §, 19 kap. 5 och 6 §§ samt 20 kap. 1 § ordet ”skattechef’ i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet” i motsvarande form, dels att i 21 kap. 6 § och 22 kap. 3 § ordet ”taxeringsintendent” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet” i motsvarande form,

dels att 17 kap. 14, 19 och 24 §§, 18 kap. 22 och 24 §§, 19 kap. 1 §, 20 kap. 4 §, 21 kap. 1, 2 och 5 §§, 24 kap. 2 §, 25 kap. 7 § och 29 kap. 2 § skall ha följande lydelse.

1 Senaste lydelse av

17 kap. 8 § 1981:1111

18 kap. 9 § 1986:258

19 kap.5 § 1986:258 19 kap. 6 § 1986:258 19 kap. 8 § 1986:258

21 kap. 6 § 1985:820

22 kap. 3 § 1981:280 25 kap.4 § 1981:1119

25 kap.6 § 1981:1119

26 kap. 1 § 1981:1119 28 kap. 12 § 1981:1119

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

17 kap. 14 §

Besvär över kommunfullmäktiges eller landstings beslut enligt 7, 8 eller 12 § anförs hos länsstyrelsen. I fråga om överklagandet skall i övrigt bestämmelserna i kommunallagen (1977: 179) om besvär över beslut av kommunfullmäktige tilllämpas.

Mot länsstyrelsens beslut enligt första stycket får talan ej föras. Talan får ej heller föras mot beslut enligt 5 § eller mot länsstyrelsens beslut enligt 6—8 och 11 — 13 §§.

Besvär över kommunfullmäktiges eller landstings beslut enligt 7, 8 eller 12 § anförs hos kammarrätt. 1 fråga om överklagandet skall bestämmelserna i kommunallagen (1977:179) om besvär över beslut av kommunfullmäktige tillämpas.

Mot en kammarrätts beslut enligt första stycket får talan ej föras. Talan får ej heller föras mot beslut enligt 5 § eller mot en länsskattemyndighets beslut enligt 6—8 och 11-13 §§.

19 §

Skattechefen skall bevaka det allmännas rätt i fastighetstaxeringsfrågor och verka för att taxeringarna blir likformiga och rättvisa. Han leder och ansvarar för deklarationsgranskningen och annan kontroll vid fastighetstaxeringen. Han skall även ansvara för att taxeringarna granskas i den omfattning som behövs, varvid särskilt skall uppmärksammas ojämnheter mellan olika fastighetstaxeringsdistrikt.

Riksskatteverket leder och ansvarar för skatteförvaltningens verksamhet enligt denna lag. Länsskattemyndigheten leder och ansvarar för verksamheten i länet.

Det allmännas talan i ärenden enligt denna lag förs av länsskattemyndigheten.

24 §

Person, som skattechefen kallat med stöd av 20 § samt person, som kallats till instruktionssammanträde, som anordnats av riksskatteverket, statens lantmäteriverk eller länsstyrelse får för inställelsen betalt av statsmedel enligt bestämmelser som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

Person, som kallats med stöd av 20 § samt person, som kallats till instruktionssammanträde, som anordnats av riksskatteverket, statens lantmäteriverk eller läns skattemyndighet får för inställelsen betalt av statsmedel enligt bestämmelser som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestäm -

18 kap. 22 §

Anmaning får utfärdas av chef för taxeringsenhet eller lokal skattemyndighet , fastighetstaxeringsnämnd, taxeringsintendent samt tjänsteman eller konsulent för fastighetstaxering som biträder fastighetstaxeringsnämnden. Konsu -

Anmaning får utfärdas av länsskattemyndighet, lokal skattemyndighet eller fastighetstaxeringsnämnd samt tjänsteman eller konsulent för fastighetstaxering som biträder fastighetstaxeringsnämnden. Konsulent för fastighetstaxering får

55 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

lent för fastighetstaxering får dock ej anmana någon att lämna allmän fastighetsdeklaration.

I anmaning, som utfärdas av chef för taxeringsenhet eller lokal skattemyndighet , fastighetstaxeringsnämnd eller taxeringsintendent, får vite föreläggas utom i fall som sägs i 7 §.

dock ej anmana någon att lämna allmän fastighetsdeklaration.

I anmaning, som utfärdas av länsskattemyndighet, lokal skattemyndighet eller fastighetstaxeringsnämnd, får vite föreläggas utom i fall som sägs i 7 §.

24 §

19 kap.

1 §

Senast den 15 december andra året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum, skall regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer besluta föreskrifter för förberedelsearbetet.

Senast nämnda dag lämnar riksskatteverket beträffande småhus och tomtmark förslag till sådana föreskrifter som avses i 7 kap. 7 §. Senast den 1 mars året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum lämnar riksskatteverket beträffande övriga byggnadstyper och ägoslag förslag till de föreskrifter som avses i 7 kap. 7 §.

Sådana föreskrifter och förslag till föreskrifter skall omedelbart tillställas statens lantmäteriverk och länsstyrelserna.

Senast nämnda dag lämnar riksskatteverket beträffande småhus och tomtmark förslag till sådana föreskrifter som avses i 7 kap. 7 §. Senast den 15 maj året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum lämnar riksskatteverket beträffande övriga byggnadstyper och ägoslag förslag till de föreskrifter som avses i 7 kap. 7 §.

Sådana föreskrifter och förslag till föreskrifter skall omedelbart tillställas statens lantmäteriverk och läns skattemyndigheterna.

20 kap.

4 §

Sammanträde med fastighetstaxeringsnämnd skall hållas inom stängda dörrar.

Föredragande tjänsteman och konsulent för fastighetstaxering samt suppleant som inte har trätt i ledamots ställe får delta i nämndens överläggningar men ej i dess beslut.

Sakkunnig samt tjänsteman som av statens lantmäteriverk har beordrats biträda arbetsgrupp enligt 19 kap. 2 §, får företräda inför nämnden för att lämna upplysningar. Skattechefen eller tjänsteman, som denne har beordrat, får närvara vid sammanträde med fastighetstaxeringsnämnd, men har rätt att närvara vid nämndens överläggningar endast om nämnden beslutar det.

Sakkunnig samt tjänsteman som av statens lantmäteriverk har beordrats biträda arbetsgrupp enligt 19 kap. 2 §, får företräda inför nämnden för att lämna upplysningar. Länsskattemyndigheten får bestämma att viss tjänsteman skall få närvara vid sammanträde med fastighetstaxeringsnämnd. En sådan tjänsteman har rätt att närvara vid nämndens överläggningar endast om nämnden beslutar det.

56 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

21 kap.

1 §2

Talan mot fastighetstaxeringsnämnds beslut förs genom besvär hos länsrätten.

Besvär får anföras av ägare av den fastighet beslutet rör samt av vederbörande kommun och taxeringsintendent.

En fastighetstaxeringsnämnds beslut får överklagas genom besvär hos länsrätten.

Besvär får anföras av ägare av den fastighet beslutet rör samt av vederbörande kommun och länsskattemyndighet.

En fastighetsägare eller en kommun skall ge in besvärsskrivelsen till lokala skattemyndigheten i det fögderi där fastigheten är belägen. Lokala skattemyndigheten skall överlämna besvärsskrivelsen och övriga handlingar i ärendet till den länsrätt som skall pröva överklagandet.

Besvär av en länsskattemyndighet skall ges in till länsrätten.

Länsrätten prövar om besvärsskrivelsen har kommit in i rätt tid.

Ett överklagande av en fastighetstaxeringsnämnds beslut förfaller, om beslutet med stöd av 20 kap. 23 § ändrats så som klaganden begärt.

Har besvärshandlingarna sänts till annan länsrätt än den som har att pröva besvären, utgör detta inte hinder för målets prövning. Handlingarna skall då omedelbart översändas till den länsrätt som skall pröva besvären.

Har en fastighetsägare eller en kommun inom överklagandetiden gett in besvärsskrivelsen till en annan lokal skattemyndighet än den som anges i 1 § tredje stycket, skall detta inte hindra att målet prövas. Detsamma gäller om skrivelsen getts in till en fastighetstaxeringsnämnd, en länsrätt eller en länsskat te myndighe t. Skrivelsen skall i sådana fall omedelbart översändas till den lokala skattemyndighet som enligt I § tredje stycket skall ta emot den.

Har en länsskattemyndighet inom överklagandetiden gett in besvärsskrivelsen till en annan länsrätt än den som skall pröva överklagandet skall inte heller detta hindra att målet prövas. I sådant fall skall skrivelsen omedelbart översändas till den länsrätt som skall pröva överklagandet.

2 Senaste lydelse 1981:280.

3 Senaste lydelse 1981: 280.

57 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

5 §4

Taxeringsintendent har rätt att anföra besvär intill utgången av maj året efter taxeringsåret. Han skall inom samma tid ange yrkanden och grunder för besvärstalan, om inte med hänsyn till utredningens vidlyftighet eller andra synnerliga skäl länsrätten medger anstånd.

Länsskattemyndighet har rätt att anföra besvär intill utgången av maj året efter taxeringsåret. Myndigheten skall inom samma tid ange yrkanden och grunder för besvärstalan, om inte med hänsyn till utredningens vidlyftighet eller andra synnerliga skäl länsrätten medger anstånd.

24 kap.

2 §5

Taxeringsintendent får inom den för honom gällande besvärstiden anföra besvär till fastighetsägarens förmån. Därvid har han samma behörighet som fastighetsägare.

Länsskattemyndighet får inom den för myndigheten gällande besvärstiden anföra besvär till fastighetsägarens förmån. Därvid har myndigheten samma behörighet som fastighetsägare.

25 kap. 7 §6

Besvär över kommunfullmäktiges eller landstings beslut enligt

5 § eller 6 §, såvitt den gäller tilllämpningen av 17 kap. 8 och 12 §§, anförs hos länsstyrelsen. I fråga om överklagandet skall i övrigt bestämmelserna i kommunallagen (1977:179) om besvär över beslut av kommunfullmäktige tillämpas.

Mot länsstyrelsens beslut enligt första stycket får talan inte föras. Talan får inte heller föras mot beslut enligt 3 § eller mot länsstyrelsens beslut enligt 4 och 5 §§ samt

6 §, såvitt den gäller tillämpningen av 17 kap. 8 och 11-13 §§.

Besvär över kommunfullmäktiges eller landstings beslut enligt 5 § eller 6 §, såvitt den gäller tiillämpningen av 17 kap. 8 och 12 §§, anförs hos kammarrätt. I fråga om överklagandet skall bestämmelserna i kommunallagen (1977: 179) om besvär över beslut av kommunfullmäktige tillämpas.

Mot en kammarrätts beslut enligt första stycket får talan inte föras. Talan får inte heller föras mot beslut enligt 3 § eller mot en länsskattemyndighets beslut enligt 4 och 5 §§ samt 6 §, såvitt den gäller tilllämpningen av 17 kap. 8 och 11 — 13 §§.

29 kap.

2 §7

Besvär av ägare av fastighet skall ha kommit in senast den 15 december under taxeringsåret.

Kommuns besvär skall ha kommit in före utgången av januari året efter taxeringsåret.

Besvär av taxeringsintendent Besvär av länsskattemyndighet skall ha kommit in före utgången av skall ha kommit före utgången av

4 Senaste lydelse 1985:820.

5 Senaste lydelse 1981:280.

6 Senaste lydelse 1981:1119.

7 Senaste lydelse 1985:820.

58 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

maj året efter taxeringsåret. Han skall inom samma tid ha angivit yrkanden och grunder för besvärstalan, om ej med hänsyn till utredningens vidlyftighet eller andra synnerliga skäl länsrätten medger anstånd dock längst intill den 15 oktober samma år.

Kommer besvär från ägare in efter den i första stycket angivna tiden men före utgången av maj året efter taxeringsåret, får länsrätten pröva besvären om taxeringsintendenten helt eller delvis biträder besvären i sak.

maj året efter taxeringsåret. Myndigheten skall inom samma tid ha angivit yrkanden och grunder för besvärstalan, om ej med hänsyn till utredningens vidlyftighet eller andra synnerliga skäl länsrätten medger anstånd dock längst intill den 15 oktober samma år.

Kommer besvär från ägare in efter den i första stycket angivna tiden men före utgången av maj året efter taxeringsåret, får länsrätten pröva besvären om länsskattemyndigheten helt eller delvis biträder besvären i sak.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

2. Den nya bestämmelsen i 21 kap. 1 § sjätte stycket tillämpas första gången vid 1988 års taxering.

3. 29 kap. 2 § tillämpas i sin lydelse enligt lagen (1981: 1119) om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) vid särskild fastighetstaxering år 1987 eller tidigare såvitt gäller vid vilken tidpunkt besvär skall ha kommit in.

4. Med avvikelse från vad annars stadgas skall följande gälla beträffande överklagande av fastighetstaxeringsnämnds beslut, som rör 1987 och tidigare års taxeringar.

En fastighetsägare eller en kommun skall ge in skrivelsen med överklagandet till länsrätten. Har skrivelsen inom överklagandetiden kommit in till en annan länsrätt än den som skall pröva överklagandet eller till en fastighetstaxeringsnämnd, en lokal skattemyndighet eller en länsskattemyndighet utgör detta inte hinder för målets prövning. Skrivelsen skall i sådana fall översändas till den länsrätt som har att pröva besvären.

18 Förslag till Lag om ändring i skatteregisterlagen (1980: 343)

Härigenom föreskrivs i fråga om skatteregisterlagen1 dels att i 4 och 10 §§ ordet ”länsstyrelse” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet” i motsvarande form, dels att 5 och 7 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §2

För fysisk person som är kyrkobokförd i riket skall i det centrala skatteregistret anges

1 Lagen omtryckt 1983: 143. Senaste lydelse av 10 § 1985:155.

2 Senaste lydelse 1983:143.

59 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

1. personnummer, namn, adress, civilstånd, datum för civilståndsändring, kyrkobokförings- och mantalsskrivningsförhållanden,

2. registrering enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt, särskilt registrerings- och redovisningsnummer, organisationsnummer och firma,

3. förhållanden som enligt lag eller förordning skall antecknas i skattelängd,

4. registrering i sjömansregistret, tillhörighet till icke territoriell församling, tillhörighet till svenska kyrkan,

5. nationalitet, antal hemmava- 5. nationalitet, personnummer rande barn som inte har uppnått 16 för hos personen kyrkobokförda

eller 18 års ålder, personnummer barn under 18 år, antal hemmava för

make och, om samtaxering sker rande barn som inte har uppnått 16

med annan person, personnummer eller 18 års ålder, personnummer

för denne. för make och, om samtaxering sker

med annan person, personnummer för denne,

6. slag av pensionsförmån som personen är berättigad till enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, i den mån det behövs för att debitera socialförsäkringsavgift,

7. slag av preliminär skatt som personen skall betala.

För person som inte har uppnått 18 års ålder skall också anges personnummer för den hos vilken personen är kyrkobokförd.

För person som inte har uppnått 15 års ålder skall införas endast uppgift om personnummer, namn och adress samt personnummer för den hos vilken personen är kyrkobokförd, om inte ytterligare uppgifter som avses i första stycket behövs för beskattning.

För person som ej är kyrkobokförd här i riket skall uppgifter enligt första, andra eller tredje stycket införas i den mån det behövs för beskattning här i riket.

7 §3

För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5 och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.

1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag som avses i 25 § 8) taxeringslagen (1956:623).

2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt taxerings- eller mervärdeskattebesök eller annat sammanträffande enligt 31 § 2 mom. tredje stycket taxeringslagen eller 26 a § lagen (1968: 430) om mervärdeskatt. För varje sådan åtgärd får anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts.

3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgifter som behövs för att bestämma skatt enligt uppbördslagen (1953:272) och lagen om mervärdeskatt eller avgift enligt lagen (1982:423) om allmän löneavgift och lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare samt uppgifter om redovisning, inbetalning och återbetalning av sådana skatter eller avgifter.

4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till sådant beslut som enligt lag eller förordning skall antecknas i skattelängd.

3 Senaste lydelse 1985: 155.

60 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

5. Uppgift om beslut om anstånd med avgivande av deklaration och med betalning av skatt, dock ej skälen för besluten, samt uppgift om att laga förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet.

6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.

7. Uppgifter som skall lämnas i 7. Uppgifter som skall lämnas i självdeklaration i sammanställning- allmän självdeklaration i samman arna

för statlig och kommunal in- ställningarna för statlig och kom komstskatt

samt i förmögenhetsre- munal inkomstskatt, i förmögen dovisningen

om skattepliktig för- hetsredovisningen om skattepliktig

mogenhet. förmögenhet samt uppgifter som

skall lämnas i förenklad självdeklaration.

8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet, samt uppgift om utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen.

9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogdemyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om beslut om ackord, likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.

10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.

11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsförsändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud.

12. Uppgift från kontrolluppgift 12. Uppgift från kontrolluppgift enligt 37 § 1 mom. 1-3, 3 b-3 f, 4 enligt 37 § 1 mom. 1-3, 3 b-3 f, 4,

och 8 samt 42 § 1 mom. och 3 mom. 4 a, 8 och 10, 8 mom. samt 42 § 1

första stycket taxeringslagen samt mom. och 3 mom. första stycket

från sådan särskild uppgift som taxeringslagen samt från sådan sär avses

i 3 § lagen (1959:551) om be- skild uppgift som avses i 3 § lagen

räkning av pensionsgrundande in- (1959:551) om beräkning av pen komst

enligt lagen (1962:381) om sionsgrundande inkomst enligt la allmän

försäkring. gen (1962:381) om allmän försäk ring.

13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, taxeringsvärde, delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och tidpunkt för fånget för fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens storlek om fastigheten har flera ägare, sådan uppgift om fastigheten som behövs för bedömning huruvida inkomst av fastigheten skall beräknas med tillämpning av 24 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) och uppgift om intäkt som har beräknats med tillämpning av nämnda lagrum, övriga uppgifter som behövs för beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs för värdering av bostad på fastighet.

14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid för planerat taxerings- eller mervärdeskattebesök eller annat sammanträffande enligt 31 § 2 mom. tredje stycket taxeringslagen eller 26 a § lagen om mervärdeskatt.

15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är näringsidkare.

16. Uppgift om bruttointäkt av tjänst och dennas fördelning på olika kategorier av tjänst samt summan av avdrag från intäkten och dennas fördelning på kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats å ena sidan och övriga kostnader å andra sidan.

17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.

18. Uppgift angående varulager, resultat av bruttovinstberäkning, annan SkU 1986/87: 11 beräkning av relationstal eller liknande, nettointäkt eller underskott av

förvärvskälla med angivande av den del därav som belöper på delägare, skönsmässig beräkning, belopp som under beskattningsåret har stått till förfogande för levnadskostnader, varuuttag, totala bilkostnader samt privat andel därav, bilförmån, bostadsförmån eller annan sådan förmån, avsättning till fond, investeringsreserv eller liknande, insättning på skogskonto eller liknande, nedskrivning av fordringar samt av- och nedskrivning med högsta möjliga belopp, dock endast uppgift om att här angivet förhållande föreligger och om belopp, procenttal eller årtal.

19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell.

20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift.

21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättningsland.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

19 Förslag till Lag om ändring i lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter dels att i 5 kap. 5 § ordet ”taxeringsintendent” skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet ”, dels att 8 kap. 5 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap.

5 §

Besvär över kammarrättens be- Besvär över kammarrättens beslut i frågor som avses i 1 § första slut i frågor som avses i 1 § första

stycket skall ha kommit in till rege- stycket skall ha kommit in inom två

ringsrätten inom två månader från månader från den dag då den som

den dag då den som klagar har fått klagar har fått del av beslutet,

del av beslutet.

Besvär över kammarrättens be- Besvär över kammarrättens beslut om utdömande av vite skall ha slut om utdömande av vite skall ha

kommit in till regeringsrätten inom kommit in inom tre veckor från den

tre veckor från den dag då den som dag då den som klagar har fått del

klagar har fått del av beslutet. av beslutet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

20 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1908: 128 s. 1) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter

Härigenom föreskrivs att i 4 § 5, 13, 15 och 16 mom. samt 6 § lagen (1908: 128 s. 1) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter1 ordet ”länsstyrelse” i olika böjningsformer skall bytas ut mot "länsskattemyndighet” i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 855 4 § 5 morn. 1974:855 4 § 13 mom. 1974:855 4 § 15 mom. 1974:855 4 § 16 mom. 1973:71

6 § 1971:413.

21 Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom föreskrivs att 3 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §'

Med taxeringsår förstås i denna lag det kalenderår, under vilket taxering i första instans verkställes, och med beskattningsår det kalenderår, som närmast föregått taxeringsåret, eller, där räkenskapsår icke sammanfaller med kalenderår (brutet räkenskapsår), det räkenskapsår, som gått till ända närmast före den 1 mars under taxeringsåret.

Med länsrätt förstås i denna lag även den mellankommunala skatterätten, om inte annat framgår av omständigheterna.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. Äldre bestämmelser tillämpas dock intill utgången av juni 1988.

1 Senaste lydelse 1979: 169.

22 Förslag till Lag om ändring i lagen (1933: 395) om ersättningsskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1933: 395) om ersättningsskatt1

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1984: 1077

7 § 1979: 170.

dels att i 7 § ordet ”länsstyrelsen” skall bytas ut mot ”länsskattemyn- SkU 1986/87: 11 digheten” dels att 4 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Fråga om taxering till ersätt- Fråga om taxering till ersättningsskatt prövas, efter framställ- ningsskatt prövas, efter framställning från taxeringsintendent, av ning från länsskattemyndighet, av

den länsrätt, som har att upptaga den länsrätt, som har att upptaga

besvär rörande företagets taxering besvär rörande företagets taxering

till statlig inkomst- och förmögen- till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt. hetsskatt.

Framställning om taxering skall ske hos länsrätten senast andra året efter det år, då företaget rätteligen skolat taxeras till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt för sin inkomst under det i 1 § avsedda verksamhetsåret.

Med länsrätt förstås i denna lag även den mellankommunala skatterätten, om inte annat framgår av omständigheterna.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. Äldre bestämmelse i 4 § tredje stycket tillämpas intill utgången av juni 1988. Mål som då är anhängigt hos mellankommunala skatterätten prövas av den länsrätt som är behörig enligt de nya bestämmelserna.

2 Senaste lydelse 1984: 1077.

23 Förslag till Lag om ändring i lagen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom föreskrivs att i 17 §, 22 § 2 morn., 26 och 44 §§, 52 § 1 morn., 52 a och 53 §§, 55 §2,4 och 6 morn., 56, 59, 60, 61, 61 a och 62 §§, 64 § 2 mom. samt 70 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt1 ordet ”länsstyrelse” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet” i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

1 Senaste lydelse av

lagens rubrik 1974:857

17 § 1974:857

22 § 2 mom. 1983:384

26 § 1983:384

44 § 1967:793

52 § 1 mom. 1983:978

52 a § 1974:857

53 § 1974:857

55 § 2 mom. 1983: 384

55 §4 mom. 1981: 1118

55 §6 mom. 1983:384

56 § 1977:1174

59 § 1980:75

60 § 1964:800

61 § 1986:475

61 a § 1986:475

62 § 1974:857

64 § 2 mom. 1974:857 70 § 1983:384.

24 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt1 dels

att i 7 § 5 mom. uttrycket ”Skattechefen eller tjänsteman, som skattechefen förordnar,” skall bytas ut mot ordet ”Länsskattemyndigheten”,

dels att 1 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §2

Till staten skall årligen erläggas inkomstskatt enligt i denna lag givna bestämmelser.

Beträffande statlig inkomstskatt i form av kupongskatt för utdelning å aktie i svenskt aktiebolag och beträffande sjömansskatt skall gälla vad därom finnes särskilt stadgat.

Angående taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering till statlig inkomstskatt stadgas i taxeringslagen.

Med länsrätt förstås i denna lag även den mellankommunala skatterätten, om inte annat framgår av omständigheterna.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. Äldre bestämmelse i 1 § tillämpas intill utgången av juni 1988.

'Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 770 7 §5 mom. 1984: 1061.

2 Senaste lydelse 1979: 171.

25 Förslag till Lag om ändring i lagen (1954:40) om särskild fartygsfond

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1954:40) om särskild fartygsfond1 dels

att 14 § skall upphöra att gälla,

dels att i 2, 4, 10 och 12 §§ ordet ”länsstyrelse” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet” i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1984: 1075

2 § 1984: 1075

4 § 1984: 1075

10 § 1984: 1075 12 § 1984: 1075 14 § 1984: 1075.

5 Riksdagen 1986/87. ösaml. Nr 11

26 Förslag till

SkU 1986/87: 11

Lag om ändring i förordningen (1957: 686) om taxeringsväsendet under krigsförhållanden m. m.

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1957:686) om taxeringsväsendet under krigsförhållanden m. m. dels att i 1-7 §§ ordet ”Konungen” skall bytas ut mot ”regeringen”, dels att i 2 § ordet ”taxeringsförordningen” skall bytas ut mot ”taxeringslagen (1956:623)”, dels att i 3 § orden ”uppbördsförordningen” och ”folkbokföringsförordningen” skall bytas ut mot ”uppbördslagen (1953:272)” respektive ”folkbokföringslagen (1967: 198)”, dels att i 6 § ordet ”länsstyrelse” skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet”,

dels att i 6 och 7 §§ ordet ”förordning” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”lag” i motsvarande form, dels att rubriken till förordningen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Förordning om taxeringsväsen- Lag om taxeringsväsendet under det under krigsförhållanden m. m. krigsförhållanden m.m.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

27 Förslag till Lag om ändring i lagen (1958: 575) om avskrivning å vissa oljelagringsanläggningar, m. m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1958:575) om avskrivning å vissa oljelagringsanläggningar, m. m.1 dels att 9 § skall upphöra att gälla,

dels att i 7 § 3 mom. ordet ”länsstyrelsen” skall bytas ut mot ”länsskattemyndigheten”.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1977:940.

Lagen omtryckt 1977:940.

28 Förslag till Lag om ändring i lagen (1959: 551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring1 skall ha följande lydelse.

1 Lagen omtryckt 1976: 1015.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1976: 1015.

Nuvarande lydelse

10 Handlingar, som har upprättats för beräkning av pensionsgrundande inkomst eller som har avlämnats eller tillhandahållits enligt någon bestämmelse i denna lag, får inte tillhandahållas annan tjänsteman än den som för sin befattning bör få del av dessa. Ledamöter i taxeringsnämnden, länsrätten eller mellankommunala skatterätten får ta del av handlingar som nyss har sagts.

Den som får ta del av sådana handlingar, som avses i första stycket, får också ta del av självdeklarationer och andra uppgifter eller handlingar som har avlämnats till ledning vid årlig taxering, handlingar som har upprättats vid taxeringskontroll enligt taxeringslagen (1956:623) samt handlingar som har avlämnats till ledning för uppbörd av skatt, om han behöver det för att kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag.

Föreslagen lydelse

Handlingar, som har upprättats för beräkning av pensionsgrundande inkomst eller som har avlämnats eller tillhandahållits enligt någon bestämmelse i denna lag, får inte tillhandahållas annan tjänsteman än den som för sin befattning bör få del av dessa. Ledamöter i taxeringsnämnden eller länsrätten får ta del av handlingar som nyss har sagts.

SkU 1986/87: 11

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988. 2 Senaste lydelse 1980: 189.

29 Förslag till Lag om ändring i lagen (1962: 392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension

Härigenom föreskrivs att i 15 § lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension1 ordet ”länsstyrelsen” skall bytas ut mot ”länsskattemyndigheten”.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

1 Lagen omtryckt 1976: 1014.

30 Förslag till Lag om ändring i lagen (1986: 271) om ändring i lagen (1962: 392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1986:271) om ändring i lagen (1962: 392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension dels att i 16 § ordet ”länsstyrelserna” skall bytas ut mot ”länsskattemyndigheterna”,

dels att ikraftträdandebestämmelserna till lagen skall ha följande lydelse. 67

Nuvarande lydelse

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987. Äldre bestämmelser gäller i fråga om avräkning av kommunernas kostnader för kommunala bostadstillägg för tid före ikraftträdandet.

Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft, i fråga om 16 § andra stycket den 1 januari 1987, och i övrigt den 1 juli 1987. Äldre bestämmelser i 16 § första stycket gäller i fråga om avräkning av kommunernas kostnader för kommunala bostadstillägg för tid före den 1 juli 1987.

SkU 1986/87: 11

31 Förslag till Lag om ändring i lagen (1960: 63) om förlustavdrag

Härigenom föreskrivs att i 11 § lagen (1960: 63) om förlustavdrag1 ordet ”taxeringsintendent” skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet”.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1983:987 11 § 1983:987.

32 Förslag till Lag om ändring i lagen (1965: 269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m. m.

Härigenom föreskrivs att i 1, 3, 4, 4 a, 5 och 6 §§ lagen (1965: 269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.1 ordet ”länsstyrelse” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet” i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

Senaste lydelse av 4 § 1985: 534

lagens rubrik 1977: 191 4 a § 1985:534

1 § 1982:1054 5 § 1977:191

3 § 1979: 1161 6 § 1977: 191.

33 Förslag till Lag om ändring i lagen (1967:96) om särskild nyanskaffningsfond

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1967:96) om särskild nyanskaffningsfond1 1

Senaste lydelse av lagens rubrik 1984: 1074 8 § 1984: 1074

10 § 1984: 1074

11 § 1984: 1074. 68

dels att 11 § skall upphöra att gälla, SkU 1986/87: 11

dels att i 8 och 10 §§ ordet ”länsstyrelsen” skall bytas ut mot ”länsskattemyndigheten”.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

34 Förslag till Lag om ändring i folkbokföringslagen (1967: 198)

Härigenom föreskrivs att i 3, 40 och 57 §§ folkbokföringslagen (1967: 198)' ordet ”länsstyrelse” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet" i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1985: 1121 40 § 1985:1121 57 § 1982:1135.

35 Förslag till Lag om ändring i lagen (1967: 752) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1967:752) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet1 dels att 13 § skall upphöra att gälla,

dels att i 3, 4, 10 och 11 §§ ordet ”länsstyrelse” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet” i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1976: 345 4 § 1976:345

10 § 1976:345

11 § 1976:345 13 § 1976:345.

36 Förslag till Lag om ändring i lagen (1969: 738) om rätt att vid inkomsttaxering erhålla avdrag för belopp som tillförts Stiftelsen Petroleumindustriens Beredskapsfond, m. m.

Härigenom föreskrivs att i 3 § lagen (1969: 738) om rätt att vid inkomsttaxering erhålla avdrag för belopp som tillförts Stiftelsen Petroleumindustriens Beredskapsfond, m.m. ordet ”länsstyrelsen” skall bytas ut mot ”länsskattemyndigheten”.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

37 Förslag till SkU 1986/87: 11

Lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)

Härigenom föreskrivs i fråga om kupongskattelagen (1970: 624)1

dels att i 17, 21, 22, 25 och 29 §§ ordet "länsstyrelse” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet” i motsvarande form,

dels att 27 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

27 §2

Har i annat fall än som avses i 9 eller 16 § kupongskatt innehållits fastän skattskyldighet ej förelegat eller har kupongskatt innehållits med högre belopp än vad som skall erläggas enligt avtal för undvikande av dubbelbeskattning, har den utdelningsberättigade rätt till restitution av vad som innehållits för mycket.

Ansökan om restitution skall göras skriftligen hos riksskatteverket senast vid utgången av femte kalenderåret efter utdelningstillfället. Vid ansökningshandlingen skall fogas intyg eller annan utredning om att kupongskatt innehållits för sökanden liksom utredning till styrkande av att skattskyldighet ej föreligger för honom.

Beslut rörande restitution får anstå intill dess fråga om skattskyldighet för utdelningen enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt slutligen prövats.

Föreligger de förutsättningar för Föreligger de förutsättningar för restitution som anges i första restitution som anges i första

stycket först sedan länsrätt, den stycket först sedan länsrätt, kam mellankommunala

skatterätten, marrätt eller regeringsrätten med kammarrätt

eller regeringsrätten delat beslut angående utdelningsbe meddelat

beslut angående utdel- loppet eller efter det att utdelnings ningsbeloppet

eller efter det att ut- berättigad åsatts eftertaxering för

delningsberättigad åsatts eftertax- detsamma, kan ansökan om restitu ering

för detsamma, kan ansökan tion göras hos riksskatteverket seom restitution göras hos riksskatte- nast inom ett år efter det beslutet

verket senast inom ett år efter det meddelades eller eftertaxeringen

beslutet meddelades eller eftertax- skedde,

eringen skedde.

Är den som har rätt till restitution av kupongskatt skyldig att erlägga skatt enligt denna lag eller uppbördslagen (1953: 272), gäller 68 § 3 och 4 mom. uppbördslagen i tillämpliga delar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. Äldre bestämmelser i 27 § tillämpas alltjämt i fråga om beslut av mellankommunala skatterätten.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996 25 § 1980:76

29 § 1974:996.

2 Senaste lydelse 1979: 182. 70

38 Förslag till SkU 1986/87:11

Lag om ändring i lagen (1971: 171) om särskilt uppskattningsvärde på fastighet

Härigenom föreskrivs att i 4, 5 och 6 §§ lagen (1971:171) om särskilt uppskattningsvärde på fastighet1 ordet ”länsstyrelsen” skall bytas ut mot ”länsskattemyndigheten”.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

1 Lagen omtryckt 1980:960.

39 Förslag till Lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971: 291)

Härigenom föreskrivs att 1, 9, 27 och 33 §§ förvaltningsprocesslagen (1971: 291) skall ha följande lydelse.

1 Nuvarande lydelse

Denna lag gäller rättskipning i regeringsrätten, kammarrätt, länsrätt och den me liankommunala skatterätten samt i försäkringsöverdomstolen och försäkringsrätt.

Föreslagen lydelse

i

Denna lag gäller rättskipning i regeringsrätten, kammarrätt och länsrätt samt i försäkringsöverdomstolen och försäkringsrätt.

9 §

Förfarandet är skriftligt.

1 handläggningen får ingå muntlig förhandling beträffande viss fråga, när det kan antas vara till fördel för utredningen eller främja ett snabbt avgörande av målet.

I kammarrätt, försäkringsrätt, länsrätt och den mellankommunala skatterätten skall muntlig förhandling hållas, om enskild som för talan i målet begär det samt förhandlingen ej är obehövlig och ej heller särskilda skäl talar mot det.

27:

Finner länsrätt att förhör med vittne eller sakkunnig lämpligen bör hållas av annan länsrätt eller av den mellankommunala skatterätten, får rätten efter samråd med denna besluta härom. Vad nu har sagts gäller också den mellankommunala

I kammarrätt, försäkringsrätt och länsrätt skall muntlig förhandling hållas, om enskild som för talan i målet begär det samt förhandlingen ej är obehövlig och ej heller särskilda skäl talar mot det.

Finner länsrätt att förhör med vittne eller sakkunnig lämpligen bör hållas av annan länsrätt, får rätten efter samråd med denna besluta härom.

1 Senaste lydelse 1979:167.

2 Senaste lydelse 1983:461.

3 Senaste lydelse 1979: 167.

71 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

skatterätten, om denna finnér att förhör med vittne eller sakkunnig lämpligen bör hållas av länsrätt.

I fråga om bevisupptagning enligt första stycket gäller 35 kap. 10 och 11 §§ rättegångsbalken i tillämpliga delar.

33 §“

Mot länsrätts och den mellan- Mot länsrätts beslut föres talan kommunala skatterättens beslut hos kammarrätt. Mot kammarrätts

föres talan hos kammarrätt. Mot beslut föres talan hos regeringsrät kammarrätts

beslut föres talan hos ten. Mot försäkringsrätts beslut

regeringsrätten. Mot försäkrings- föres talan hos försäkringsöver rätts

beslut föres talan hos försäk- domstolen. Talan föres genom be ringsöverdomstolen.

Talan föres svär.

genom besvär.

Talan får föras av den som beslutet angår, om det gått honom emot.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988. I fråga om besvär över beslut som meddelats före ikraftträdandet gäller den äldre lydelsen av 33 §.

4 Senaste lydelse 1979: 167.

40 Förslag till Lag om ändring i datalagen (1973: 289)

Härigenom föreskrivs att i 28 § datalagen (1973:289)' ordet ”länsstyrelse” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ordet ”länsskattemyndighet” i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

1 Lagen omtryckt 1982:446.

41 Förslag till Lag om ändring i tullagen (1973: 670)

Härigenom föreskrivs att i 54 a § tullagen (1973:670)' ordet ”länsstyrelse” skall bytas ut mot "länsskattemyndighet”.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

1 Senaste lydelse av 54 a § 1986:315.

42 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974: 325) om avsättning till arbetsmiljöfond

Härigenom föreskrivs att i 8, 10, 11 och 19 §§ lagen (1974:325) om avsättning till arbetsmiljöfond1 ordet ”länsstyrelse” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet” i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

I Senaste lydelse av 8 § 1983:666

10 § 1983: 666

II § 1983:666 19 § 1983:666.

43 Förslag till Lag om ändring i lagen (1974:988) om avsättning till särskild investeringsfond

Härigenom föreskrivs att i 7, 9, 10 och 18 §§ lagen (1974:988) om avsättning till särskild investeringsfond1 ordet ”länsstyrelse” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet” i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

1 Senaste lydelse av 7 § 1983:667

9 § 1983:667

10 § 1983: 667 18 § 1983:667.

44 Förslag till Lag om ändring i lagen (1974:989) om insättning på investeringskonto för skog

Härigenom föreskrivs att i 7 och 16 §§ lagen (1974:989) om insättning på investeringskonto för skog ordet ”länsstyrelse” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet” i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

45 Förslag till Lag om ändring i kommunallagen (1977:179)

Härigenom föreskrivs att i 6 kap. 5 § kommunallagen (1977: 179) ordet "länsstyrelsen” skall bytas ut mot ”länsskattemyndigheten”.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

SkU 1986/87: 11

46 Förslag till SkU 1986/87:11

Lag om ändring i lagen (1978:401) om exportkreditstöd

Härigenom föreskrivs att i 7 § lagen (1978:401) om exportkreditstöd ordet ”länsstyrelsen” skall bytas ut mot ”länsskattemyndigheten”.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

47 Förslag till Lag om ändring i lagen (1978: 970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst dels att i 7, 8 och 9 §§ ordet ”skattechefen” skall bytas ut mot ”länsskattemyndigheten”, dels att i 13 § ordet "länsstyrelsen” skall bytas ut mot ”länsskattemyndigheten”, dels att 12 § skall ha följande lydelse.

i , - '

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 §'

Uppskov erhålles endast om den Uppskov erhålles endast om den skattskyldige framställer ett yr- skattskyldige framställer ett yrkande om detta hos taxeringsnämn- kande om detta hos taxeringsnämnden eller, såvida besvär har anförts, den eller, såvida besvär har anförts,

hos länsrätten, eller om besvären hos länsrätten. Yrkandet skall gö skall

prövas av den mellankom- ras på blankett enligt ett formulär

munala skatterätten, hos denna. som riksskatteverket fastställer.

Yrkandet skall göras på blankett Till självdeklarationen skall fogas

enligt ett formulär som riksskatte- två exemplar av blanketten,

verket fastställer. Till självdeklaration skall fogas två exemplar av blanketten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. Äldre bestämmelse i 12 § tillämpas intill utgången av juni 1988.

1 Senaste lydelse 1979: 187.

48 Förslag till Lag om ändring i bötesverkställighetslagen (1979: 189)

Härigenom föreskrivs att i 10 och 11 §§ bötesverkställighetslagen (1979: 189) ordet ”länsstyrelse” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet” i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

49 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979: 362) om skatteutjämningsbidrag

Härigenom föreskrivs att i 11, 15 och 16 §§ lagen (1979:362) om skatteutjämningsbidrag ordet ”länsstyrelse” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet” i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

50 Förslag till Lag om ändring i lagen (1979: 609) om allmän investeringsfond

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1979:609) om allmän investeringsfond' dels

att i 3, 15 och 17 §§ ordet ”länsstyrelsen” skall bytas ut mot ”länsskattemyndigheten”,

dels att 14 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 §2

Medel, som har inbetalats till konto för investering, får utbetalas endast

a) i fall som avses i 8 § första stycket,

b) i fall som avses i 9 § första stycket,

c) om allmän investeringsfond i fall som avses i 11 § första stycket a)-g) helt eller delvis har återförts till beskattning,

d) om beslut har meddelats att företaget skall försättas i konkurs,

e) om allmän investeringsfond helt eller delvis har överförts till annat företag och medlen därför skall överföras till annat företags konto för investering eller

f) om företaget för visst beskattningsår inbetalat mer än tre fjärdedelar av det belopp som företaget avser att avsätta till allmän investeringsfond eller för vilket avdrag vid taxeringen har medgetts enligt bestämmelserna i 2 §.

Tidigare inbetalade medel skall anses ha utbetalats före senare inbetalade medel.

I fall som avses i första stycket c) I fall som avses i första stycket c) skall länsstyrelsen på framställning skall länsskattemyndigheten på

av företaget besluta om utbetalning framställning av företaget besluta

av medel som svarar mot tre fjärde- om utbetalning av medel som sva delar

av den återförda fonden i den rar mot tre fjärdedelar av den åter mån

medlen inte tidigare har åter- förda fonden i den mån medlen inte

gått till företaget. Sådant beslut får tidigare har återgått till företaget.

' Senaste lydelse av 3 § 1986:481 15 § 1986:481 17 § 1983:668.

2 Senaste lydelse 1984: 1091.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

inte utan medgivande av taxeringsintendent fattas förrän taxeringen för det beskattningsår, då återföringen har skett, har vunnit laga kraft.

I fall som avses i första stycket O skall länsstyrelsen på framställning av företaget besluta om utbetalning av det överskjutande beloppet.

Om hinder inte föreligger får sådant beslut fattas även om taxeringen för det beskattningsår, då återföringen har skett, inte har vunnit laga kraft.

I fall som avses i första stycket f) skall länsskattemyndigheten på framställning av företaget besluta om utbetalning av det överskjutande beloppet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

51 Förslag till Lag om ändring i lagen (1979: 610) om allmän investeringsreserv

Härigenom föreskrivs att i 15 § lagen (1979: 610) om allmän investeringsreserv1 ordet ”länsstyrelsen” skall bytas ut mot ”länsskattemyndigheten”.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

1 Senaste lydelse 1986:482.

52 Förslag till Lag om ändring i lagen (1980:456) om insättning på tillfälligt vinstkonto

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1980:456) om insättning på tillfälligt vinstkonto1 dels att i 6, 14, 16 och 19 §§ ordet ”länsstyrelse” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet” i motsvarande form, dels att 15 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 §

Företag som skall betala in medel till vinstkonto skall vid självdeklarationen lämna uppgifter om beräkningen som skall ligga till grund för inbetalningsskyldigheten. Uppgifterna skall lämnas på blankett enligt formulär som fastställs av riksskatteverket.

Företag som vid beskattningsårets utgång har vinstfond eller som under beskattningsåret har avvecklat sin vinstfond skall vid självdeklarationen

1 Senaste lydelse av 6 § 1983:670 14 § 1986:483 19 § 1983:670.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse SkU 1986/87:11

lämna uppgifter om fondens storlek, användning och avveckling. Uppgifterna skall lämnas i två exemplar på blankett enligt formulär som fastställs av riksskatteverket. Till deklarationen skall fogas bevis från riksbanken angående insättning på vinstkonto.

Efter anmaning är ett företag, som avses i 1 §, skyldigt att lämna uppgifter enligt första stycket. Anmaningen får utfärdas av chef för taxeringsenhet elter revisionsenhet, taxeringsnämnd eller taxeringsintendent. 1 anmaningen får vite föreläggas. Bestämmelserna om vite i 123—125 §§ taxeringslagen (1956: 623) gäller i tillämpliga delar på sådant vite.

Efter anmaning är ett företag, som avses i 1 §, skyldigt att lämna uppgifter enligt första stycket. Anmaningen får utfärdas av länsskattemyndighet eller taxeringsnämnd. I anmaningen får vite föreläggas. Bestämmelserna om vite i 123— 125 §§ taxeringslagen (1956:623) gäller i tillämpliga delar på sådant vite.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

53 Förslag till Lag om ändring i lagen (1981: 296) om eldsvådefonder

Härigenom föreskrivs att i 12 och 13 §§ lagen (1981: 296) om eldsvådefonder ordet ”länsstyrelsen” skall bytas ut mot ”länsskattemyndigheten”.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

54 Förslag till Lag om ändring i lagen (1982: 1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar

Härigenom föreskrivs att i 9, 11, 18, 20, 25, 27, 28, 30 och 31 §§ lagen (1982: 1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar1 ordet ”länsstyrelse” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet” i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

1 Senaste lydelse av 9 § 1983:856 20 § 1985:152 25 § 1985: 114.

55 Förslag till SkU 1986/87: 11

Lag om ändring i lagen (1982: 1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter

Härigenom föreskrivs att i 8 kap. 5 § lagen (1982: 1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter ordet ”länsstyrelsen” skall bytas ut mot ”länsskattemyndigheten”.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

56 Förslag till Lag om ändring i lagen (1982: 1185) om inbetalning på särskilt investeringskonto

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982: 1185) om inbetalning på särskilt investeringskonto' dels att i 3, 6, 14, 16 och 19 §§ ordet ”länsstyrelse” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet” i motsvarande form, dels att 15 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

15 §

Företag som skall betala in medel till särskilt investeringskonto skall i självdeklarationen lämna uppgifter om beräkningen som skall ligga till grund för inbetalningsskyldigheten. Uppgifterna skall lämnas på blankett enligt formulär som fastställs av riksskatteverket.

Företag som vid beskattningsårets utgång har särskild investeringsfond eller som under beskattningsåret har avvecklat sin särskilda investeringsfond skall i självdeklarationen lämna uppgifter om fondens storlek, användning och avveckling. Uppgifterna skall lämnas i två exemplar på blankett enligt formulär som fastställs av riksskatteverket. Till deklarationen skall fogas bevis från riksbanken angående inbetalning på särskilt investeringskonto.

Efter anmaning är ett företag, som avses i 1 §, skyldigt att lämna uppgifter enligt första stycket. Anmaningen får utfärdas av chef för taxeringsenhet eller revisionsenhet, taxeringsnämnd eller taxeringsintendent. I anmaningen får vite föreläggas. Bestämmelserna om vite i 123-125 §§ taxeringslagen (1956:623) gäller i tillämpliga delar på sådant vite.

Efter anmaning är ett företag, som avses i 1 §, skyldigt att lämna uppgifter enligt första stycket. Anmaningen får utfärdas av länsskattemyndighet eller taxeringsnämnd. I anmaningen får vite föreläggas. Bestämmelserna om vite i 123— 125 §§ taxeringslagen (1956:623) gäller i tillämpliga delar på sådant vite.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

Senaste lydelse av 3 § 1983:985

6 § 1983:671 14 § 1986:484

19 § 1983:671. 78

57 Förslag till SkU 1986/87:11

Lag om ändring i lagen (1984: 533) om arbetsställenummer m. m.

Härigenom föreskrivs att i 6 § lagen (1984:533) om arbetsställenummer m. m. ordet ”länsstyrelsen” skall bytas ut mot ”länsskattemyndigheten”.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

58 Förslag till Lag om ändring i lagen (1984: 1090) om inbetalning på förnyelsekonto

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984: 1090) om inbetalning på förnyelsekonto'

dels att i 3, 6, 14, 16 och 19 §§ ordet ”länsstyrelse” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet” i motsvarande form,

dels att 15 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 §

Företag som skall betala in medel till förnyelsekonto skall i självdeklarationen lämna uppgifter om beräkningen som skall ligga till grund för inbetalningsskyldigheten. Uppgifterna skall lämnas på blankett enligt formulär som fastställs av riksskatteverket.

Företag som vid beskattningsårets utgång har förnyelsefond eller som under beskattningsåret har avvecklat sin förnyelsefond skall i självdeklarationen lämna uppgifter om fondens storlek, användning och avveckling. Uppgifterna skall lämnas i två exemplar på blankett enligt formulär som fastställs av riksskatteverket. Till deklarationen skall fogas bevis från riksbanken angående inbetalning på förnyelsekonto.

Efter anmaning är ett företag. Efter anmaning är ett företag, som avses i 1 §, skyldigt att lämna som avses i 1 §, skyldigt att lämna

uppgifter enligt första stycket. An- uppgifter enligt första stycket. An maningen

får utfärdas av chef för maningen får utfärdas av länsskat taxeringsenhet

eller revisionsenhet, temyndighet eller taxeringsnämnd,

taxeringsnämnd eller taxeringsin- I anmaningen får vite föreläggas.

tendent. I anmaningen får vite före- Bestämmelserna om vite i 123—

läggas. Bestämmelserna om vite 125 §§ taxeringslagen (1956:623)

i 123-125 §§ taxeringslagen gäller i tillämpliga delar på sådant (1956:623) gäller i tillämpliga delar vite. på sådant vite.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

' Senaste lydelse av 14 § 1986:485.

59 Förslag till SkU 1986/87: 11

Lag om ändring i lagen (1985: 533) om skatteutjämningsavgift

Härigenom föreskrivs att i 7 och 9 §§ lagen (1985:533) om skatteutjämningsavgift1 ordet ”länsstyrelse” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet” i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

1 Senaste lydelse av 7 § 1986:495 9 § 1986:495.

60 Förslag till Lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986: 617)

Härigenom föreskrivs att i 8 § utsökningsregisterlagen (1986:617) ordet ”länsstyrelse” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet” i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

80 Motionerna

SkU 1986/87:11

Motioner väckta med anledning av propositionen

1986/87:Skl25 av Kjell Johansson m.fl. (fp), vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag att avveckla mellankommunala skatterätten (MKSR),

2. att riksdagen avslår regeringens förslag att avskaffa allmänna ombudet för mellankommunala mål (AO),

3. att riksdagen avslår regeringens förslag om nya bestämmelser om begränsning av sekretessen för sådana uppgifter som behövs för skattemyndigheternas diarieföring av överklagande till domstol (9 kap. 1 och 2 §§ sekretesslagen),

4. att riksdagen hos regeringen begär ett mera detaljerat förslag om sammansättningen av skattenämnderna,

5. att riksdagen avslår regeringens förslag att till ordförande och vice ordförande i skattenämnderna skall förordnas tjänsteman i skatteförvaltningen,

6. att riksdagen avslår regeringens förslag att skattemyndigheten skall sorn första instans få fatta beslut om eftertaxering,

7. att riksdagen avslår regeringens förslag att länsskattemyndighet skall till skattemål få utse tjänsteman hos berörd lokal skattemyndighet som har meddelat det överklagade beslutet att såsom ombud företräda det allmänna.

1986/87:Skl26 av Knut Wachtmeister m.fl. (m), vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att mellankommunala skatterätten och den till denna knutna AO-funktionen bibehålls,

2. att riksdagen beslutar att det allmännas processföring skall ske i enlighet med det av skatteförenklingskommittén föreslagna alternativ Al., innebärande att det allmännas ombud skall vara självständigt i förhållande till skatteförvaltningen i övrigt,

3. att riksdagen avslår propositionen i vad avser förslag om ändring av 9 kap. 1 och 2 §§ sekretesslagen,

4. att riksdagen avslår propositionen i vad avser förslag om att skattemyndigheten som första instans skall få fatta beslut om eftertaxering,

5. att riksdagen avslår propositionen i vad avser förslag om förändrad beslutsordning för förenklade självdeklarationer.

1986/87:Skl27 av Stig Josefson m.fl. (c), vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokala samhällsmyndigheter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om taxeringsorganisationen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det allmännas processföring.

6 Riksdagen 1986187. 6 sami. Nr 11

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1985/86

SkU 1986/87:11

1985/86:Sk288 av Karin Söder m. fl. (c), vari - med hänvisning till motion 1985/86:N267 — och såvitt nu är i fråga yrkas

3. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om sänkt preliminär B-skatt till 100 % av föregående års slutliga skatt,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande begränsning och koncentration av företagens uppgiftslämnande till myndigheter,

7. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en översyn av reglerna om skyldigheten för företagsledare m. fl. i fåmansföretag att avge deklarationsblankett 10.

1985/86: Sk501 av Knut Wachtmeister m. fl. (m), vari såvitt nu är i fråga yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen beträffande tidsgräns för beslut om avvikelse från självdeklaration,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förenklad självdeklaration i enlighet med vad som anförts i motionen,

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för taxeringsrevision i enlighet med vad som anförts i motionen,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen beträffande tidsgräns för behandlingen av besvär i länsrätt och mellankommunal skatterätt,

13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för anstånd med erläggande av skatt vid besvär enligt vad som anförts i motionen,

15. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för skattetillägg i enlighet med vad som anförts i motionen,

16. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av uppbördslagen i vad avser betalningsskyldighet för arbetstagares skatt i enlighet med vad som anförts i motionen,

17. att riksdagen beslutar avskaffa lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar.

1985/86:Sk567 av Görel Thurdin (c), vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den enskilda människans situation på grund av långa skatteprocesser.

1985/86:Sk704 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), vari - med hänvisning till motion 1985/86:K207 - och såvitt nu är i fråga yrkas

2. att riksdagen beslutar att avskaffa lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar.

1985/86:Sk705 av Knut Wachtmeister m.fl. (m), vari yrkas att riksdagen beslutar att uttaget för jordbrukare med preliminär B-skatt fr. o. m. uppbördsåret 1986/87 skall vara 100% av den slutliga skatt som påförts den skattskyldige året före inkomståret.

1985/86:Sk707 av Bengt Harding Olson (fp) och Elver Jonsson (fp), vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i taxeringslagen som i motionen anförts om taxeringsintendentens roll i skatteprocessen.

1985/86:Sk709 av Rune Backlund m.fl. (c, m, fp), vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådana ändringar i uppbörslagen som i motionen anförts angående utvidgade möjligheter till anstånd med betalning av tvistig skatt enligt taxeringsbeslut.

1985/86:Sk710 av Rolf Dahlberg (m) och Wiggo Komstedt (m), vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär ett förenklat förfarande för ansökan om förtidsåterbetalning av överskjutande skatt i enlighet med vad i motionen anförts.

1985/86:Sk712 av Knut Wachtmeister m. fl. (m), vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av A-skattetabellerna i enlighet med vad som anförts i motionen.

1985/86:Sk713 av Sten Andersson i Malmö (m) och Gullan Lindblad (m), vari yrkas att riksdagen hemställer att regeringen vidtar åtgärder för att en redovisning av lönekostnader och sociala avgifter skall göras på kontrolluppgiften inför deklarationen från den 1 januari 1986.

1985/86:Sk714 av förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) och Karl-Gösta Svenson (m), vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande att uppbörden av källskatt och arbetsgivaravgifter ändras till att ske varannan månad.

1985/86:Sk715 av Anders Andersson (m) och Karl Björzén (m), vari yrkas att riksdagen beslutar anta följande

Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272).

Härigenom föreskrivs att orden ”120 procent” i 13 § första stycket uppbördslagen (1953:272) skall utgå.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag den enligt därpå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången i fråga om preliminär skatt för uppbördsåret 1987/88.

1985/86:Sk718 av Bo Lundgren m. fl. (m, fp, c), vari såvitt nu är i fråga yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts i fråga om taxeringsnämnds omprövning av taxeringsbeslut,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bättre motiverade avvikelser från självdeklaration.

1985/86:Sk719 av Margit Gennser (m) och Olle Aulin (m), vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tiden för avlämnande av självdeklaration.

SkU 1986/87:11

1985/86:Sk720 av Ivar Virgin (m), vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om borttagandet av kvarskatteavgift i samband med annuitet på avdikningslån.

1985/86:Sk721 av Rosa Östh (c) och Kerstin Göthberg (c), vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att sista dag för fyllnadsinbetalning av skatt flyttas från den 30 april till annan lämpligare dag.

1985/86:Sk904 av Anders Andersson (m) och Karl Björzén (m), vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avveckling av taxeringslagens bestämmelser om skattetillägg och eventuell justering av skattelagstiftningen i övrigt med anledning av en sådan förändring.

Yttrande från annat utskott

Skatteutskottet har berett konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen och motionerna såvitt de avser frågan om ändring i 9 kap. 1 och 2 §§ sekretesslagen (1980:100). Yttrandet (KU 1986/87:8 y) har fogats som bilaga till betänkandet.

Utskottet

Inledning

Ett omfattande reformarbete pågår sedan lång tid tillbaka för att förbättra taxeringsorganisationen och förenkla skattesystemet. Avsikten är att förenkla de materiella reglerna och på olika sätt skapa goda förutsättningar för arbetet i första instans genom att förbättra beslutsfunktionerna och möjligheterna till omprövning och rättelse.

Den mest omfattande reformen hittills är den av riksdagen våren 1985 beslutade nyordningen med en förenklad självdeklaration (prop. 1984/ 85:180, SkU 60, rskr. 375). Den innebär att ca fyra miljoner löntagare och pensionärer fr. o. m. taxeringsåret 1987 kan använda sig av en starkt förenklad deklarationsblankett. Samtidigt förenklas de materiella beskattningsreglerna, bl. a. genom höjda schablonavdrag. Vidare beslutade riksdagen våren 1986 i bl. a. förenklingssyfte att avskaffa sambeskattningen av makars B-inkomster (prop. 1985/86:130, SkU 40, rskr. 332) och slopa den kommunala garanti- och utbobeskattningen (prop. 1985/86:150 bil. 1, SkU 50, rskr. 360). För juridiska personer har kommunaltaxeringen redan tidigare slopats.

Som ett led i arbetet med att förbättra taxeringsorganisationen beslutade riksdagen förra hösten om en ny sammanhållen skatteförvaltning (prop. 1985/86:55, BoU 11, SkU 2 y, rskr. 82). Beslutet innebär bl. a. att skatteförvaltningen bryts ut ur länsstyrelserna och bildar självständiga länsskattemyndigheter under riksskatteverkets (RSV) ledning. Den nya organisationen träder i kraft den 1 januari 1987.

I den nu aktuella propositionen tar regeringen upp dels vissa följdfrågor med anledning av de angivna reformerna, dels vad som i framtiden bör gälla beträffande mellankommunala skatterätten och allmänna ombudet för

SkU 1986/87:11

mellankommunala mål, dels ordningen för ingivande av besvär på skatteområdet med anledning av de av riksdagen i april 1986 antagna förslagen till ny förvaltningslag och ändringar i förvaltningsprocesslagen (prop. 1985/86:80, KU 21, rskr. 202).

I propositionen lägger regeringen vidare fram principförslag till ett nytt taxeringsförfarande på grundval av skatteförenklingskommitténs betänkande (SOU 1985:42) Förenklad taxering. Till denna del finns således inte några lagförslag. Sedan riksdagen har fattat principbeslutet om en samordning av beslutsfunktionerna och ett utvidgat omprövningsförfarande skall skatteförenklingskommittén fortsätta arbetet med reformen och i ett senare betänkande lägga fram detaljförslag. Avsikten är att det nya taxeringsförfarandet - åtminstone delvis - skall kunna genomföras i samband med 1990 års taxering.

Utskottet kommer först att behandla de principfrågor som tas upp i propositionen och sedan övergå till de aktuella lagregleringsfrågorna. Med anledning av propositionen har väckts motioner med yrkanden om avslag på och ändringar i vissa av förslagen. Även motioner från den allmänna motionstiden vid förra riksmötet innehåller yrkanden som direkt eller indirekt knyter an till frågor som behandlas i propositionen och som därför tas upp i det här sammanhanget. Slutligen behandlar utskottet vissa andra motionsyrkanden avseende taxering och uppbörd, vilka med hänsyn till sitt innehåll ansetts lämpligen böra tas upp i detta betänkande.

Principförslag om förenklad taxering Beslutsorganisationen

I propositionen föreslås bl. a. att beslut om taxering skall fattas av de lokala skattemyndigheterna och länsskattemyndigheterna och att i var och en av dessa myndigheter skall finnas en skattenämnd med förtroendevalda lekmän. Till ordförande och vice ordförande i skattenämnden skall enligt förslaget förordnas tjänstemän inom skatteförvaltningen, företrädesvis från den egna myndigheten.

Kjell Johansson m. fl. (fp) begär i motion Skl25 bl. a. ett mera detaljerat förslag i olika avseenden. Vidare yrkar motionärerna avslag på propositionen i vad den avser frågan om ordförande och vice ordförande i skattenämnd. De anser att även kompetenta lekmän skall kunna inneha dessa poster.

Även Stig Josefson m. fl. (c) kritiserar i motion Skl27 förslaget om beslutsorganisationen. Enligt motionärerna bör skattenämnderna fatta samtliga beslut men med möjlighet att delegera vissa typer av ärenden till föredragande tjänstemän. De anser även att nämnderna bör ha förtroendevald ordförande och vice ordförande.

I propositionen (s. 122 f. och s. 146 f.) uttalar sig finansministern i stora drag om fördelningen av beslutskompetensen mellan tjänstemän och skattenämnd. Som exempel på ärendetyper som bör avgöras av skattenämnd nämns ärenden angående omprövning och eftertaxering samt andra taxeringsbeslut som rymmer svårare skälighets- och bedömningsfrågor med kännbara ekonomiska konsekvenser för den skattskyldige. Däremot bör otvistiga ärenden av rutinkaraktär kunna avgöras av tjänstemän. Enligt

SkU 1986/87:11

finansministern kan någon detaljreglering om beslutsfunktionerna knappast förekomma, men han avser att i ett senare sammanhang återkomma med mera preciserade riktlinjer och eventuella författningsförslag.

Utskottet kan för sin del ställa sig bakom det förslag till en ny beslutsorganisation som presenteras i propositionen. Med den nya organisationen bör enligt utskottets mening taxeringsarbetet i framtiden kunna bedrivas mera effektivt än i dag, samtidigt som fördelarna med ett medborgerligt inflytande tas till vara i de fall där det är särskilt önskvärt. Att nu ta ställning till olika detaljfrågor med avseende på den nya organisationen kan emellertid inte komma i fråga, utan detta bör anstå tills konkreta förslag föreligger. Med det sagda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker motionerna Skl25 yrkande 4 och 5 samt Skl27 yrkande 2.

I motion Skl27 av Stig Josefson m. fl. (c) begärs bl. a. ett tillkännagivande att man även överväger i vilken utsträckning taxeringsverksamheten kan samordnas med annan statlig verksamhet i en s. k. lokal samhällsmyndighet, som skulle bestå av bl. a. den nuvarande lokala skattemyndigheten.

Utskottet har tidigare - samtidigt som utskottet helt allmänt ställt sig positiv till en decentralisering av statsförvaltningen och en förstärkning av det lokala inflytandet - framhållit skatteförvaltningens karaktär av en för riket gemensam angelägenhet där krav ställs på en enhetlig praxis samt en jämlik och rättvis behandling av alla skattskyldiga i landet. Utskottet vidhåller denna uppfattning men vill samtidigt erinra om att finansministern i återkommande sammanhang betonat att tyngdpunkten i förfarandet bör förskjutas nedåt mot skattemyndigheten, vilket i viss mån tillgodoser motionärerna. Med det anförda avstyrker utskottet även motion Skl27 yrkande 1.

Beslutsbehörigheten beträffande eftertaxering

I propositionen föreslås att länsskattemyndigheter och lokala skattemyndigheter som första instans skall få fatta beslut om eftertaxering.

I motionerna Skl25 av Kjell Johansson m. fl. (fp) och Skl26 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) yrkas avslag på propositionen i denna del. Motionärerna anser det vara av stor principiell betydelse att en skattskyldig får sitt mål prövat av domstol i första instans.

Avsikten är att talan om eftertaxering även i fortsättningen skall kunna väckas direkt i länsrätten. Därmed undviker man den fördröjning som en obligatorisk skattemyndighetsprövning skulle kunna innebära i svårbedömda och tvistiga fall. Om även skattemyndigheterna blir behöriga att meddela beslut om eftertaxering skapar man förutsättningar för en samordning med andra skatteslag så att de t. ex. vid s. k. integrerade revisioner kan fatta beslut för samtliga berörda skatter. Som anförs i propositionen kan man också uppnå en klar förbättring när det i samband med granskning av det löpande årets deklaration uppmärksammas utelämnade inkomster som avser löpande och tidigare år. Kan myndigheten pröva samtliga sådana ärenden vid ett enda tillfälle bör beslutsprocessen kunna bli avsevärt snabbare och smidigare än för närvarande. Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motionerna Skl25 yrkande 6 och Skl26 yrkande 4.

SkU 1986/87:11

86 Det allmännas processföring

SkU 1986/87:11

Det allmännas processföring i taxeringsmål sköts för närvarande av taxeringsintendenter vid besvärsenheten inom länsstyrelsens skatteavdelning. Med taxeringsintendent avses också skattechefen som bl. a. skall bevaka det allmännas rätt i taxeringsfrågor och verka för att taxeringarna blir likformiga och rättvisa.

Principbeslutet 1985 om en ny sammanhållen skatteförvaltning innebär att länsstyrelsernas skatteavdelningar den 1 januari 1987 bryts ut ur länsstyrelserna och bildar egna myndigheter, länsskattemyndigheter, en i varje län. Tillsammmans med RSV och de lokala skattemyndigheterna kommer länsskattemyndigheterna att bilda en renodlad och sammanhållen beskattningsorganisation. Samtidigt avvecklas skattechefsinstitutet.

I överensstämmelse med tankegångarna i principbeslutet föreslås i propositionen att det allmännas talan i skattemål i ett framtida taxeringsförfarande skall vara en uppgift för beskattningsmyndigheterna som sådana. Om den skattskyldige överklagar ett taxeringsbeslut skall enligt förslaget länsskattemyndigheten svara för processföringen för det allmänna, och en överordnad myndighet skall få föra talan om ändring i en lägre myndighets beslut. Detta innebär att länsskattemyndighet skall få överklaga beslut av lokal skattemydighet medan RSV skall få överklaga beslut av länsskattemyndighet.

I motionerna Skl26 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) och Skl27 av Stig Josefson m. fl. (c) yrkas avslag på propositionen i denna del. Motionärerna förordar en ordning som i stort sett motsvarar den nu gällande, dvs. funktionellt fristående allmänna ombud som administrativt är knutna till skatteförvaltningen. Motionärerna bakom motion Skl26 anser även att RSV:s roll i sammanhanget enbart borde vara ledande och samordnande.

En viktig målsättning med det nya taxeringsförfarandet är att skattemyndigheterna i hela landet uppträder enhetligt och konsekvent gentemot de skattskyldiga. Mot den bakgrunden är det enligt utskottets uppfattning viktigt att det allmänna i en process företräds av en representant med stark bindning till skatteförvaltningen, så att även processverksamheten så långt det är möjligt samordnas med övrig beskattningsverksamhet. Antalet mål som kommer att prövas av domstol på skattemyndigheternas initiativ torde med hänsyn därtill minska kraftigt i förhållande till i dag och främst avse fall där tveksamhet råder om rättsläget och behov finns av ett prejudicerande avgörande. Det allmännas talan bör - som föreslagits i propositionen - i sådana fall föras av länsskattemyndighet och RSV. När det gäller att uppträda som motpart i mål där den skattskyldige överklagar finns det enligt utskottets mening inga principiella hinder mot att myndigheten som sådan fullgör partsfunktionen. Så är för övrigt fallet i fråga om många andra förvaltningsområden. Utskottet vill i sammanhanget - i likhet med finansministern - betona de starka krav på objektivitet som ställs på skattetjänstemännen inkl. processförarna. De skall alla ha målet inriktat på att nå riktiga och rättsenliga beskattningsbeslut.

Med hänsyn till det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker motionerna Skl26 yrkande 2 och Skl27 yrkande 3.

87 Ett annat förslag i propositionen går ut på att en länsskattemyndighet får - om det är lämpligt - utse tjänsteman hos den lokala skattemyndighet som har meddelat det överklagade beslutet att såsom ombud företräda det allmänna.

Kjell Johansson m. fl. (fp) anser i motion Skl25 bl. a. att detta är oacceptabelt av principiella skäl och yrkar därför avslag på propositionen i denna del.

Utskottet finner - liksom finansministern - att det kan vara lämpligt med en delegationsmöjlighet i vissa fall och avstyrker motion Skl25 i denna del.

I en motion från förra riksmötet, Sk707, yrkar Bengt Harding Olson och Elver Jonsson (båda fp) att taxeringsintendentens roll i skatteprocessen ändras och görs mindre offensiv och mer lik åklagarens roll i den allmänna straffprocessen.

Utöver det som redan anförts ovan vill utskottet i sammanhanget tillägga att beslut om beskattning är ett led i en fördelning av den samlade kostnaden för statens och kommunernas verksamhet. Genom beskattningen fastläggs efter noggrant bestämda regler hur mycket var och en med hänsyn till sin förmåga skall bidra med till de gemensamma kostnaderna. Det är i detta sammanhang inte fråga om att bestämma någon form av straff och man kan inte dra någon direkt parallell mellan taxeringsintendent och allmän åklagare. Med det sagda avstyrker utskottet motion Sk707.

Lagreglering

Förutom principförslag till ett nytt taxeringsförfarande innehåller propositionen förslag till lagreglering av vissa frågor som i huvudsak föreslås träda i kraft den 1 januari 1987.

Mellankommunala skatterätten m. m.

I propositionen föreslås att mellankommunala skatterätten (MKSR) avvecklas den 1 juli 1988. Domstolens verksamhet skall enligt förslaget övertas av länsrätterna, och den nuvarande mellankommunala målgruppen skall i princip fördelas mellan alla länsrätter. En möjlighet skall dock öppnas att till en länsrätt föra samman sådana mål från olika länsrätter som har nära samband med varandra. Uppgiften att föra det allmännas talan i de mål som nu handläggs i mellankommunala skatterätten läggs i princip på länsskattemyndigheterna. Det nuvarande allmäna ombudet (AO) för mellankommunala mål avskaffas.

I motionerna Skl25 av Kjell Johansson m.fl. (fp) och i Skl26 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) framhålls vikten av att behålla MKSR som en väl fungerande domstol för storföretagens ofta komplicerade taxeringsmål. Som en följd av denna inställning yrkar motionärerna att såväl MKSR som AO-funktionen bibehålls.

Utskottet vill inte bestrida att det finns behov av en viss samordning på domstolsnivå av mål angående storföretagens taxeringar som ofta avser komplicerade skattefrågor och betydande belopp. De synpunkter som kan tala för att storföretagens taxeringar hålls samman motiverar dock inte ett

SkU 1986/87:11

bibehållande av en helt fristående specialdomstol vid sidan av de ordinarie förvaltningsdomstolarna. En tillräcklig samordning kan uppnås genom att — såsom även föreslås i propositionen — ge länsrätterna möjlighet att föra samman sådana mål som har nära samband med varandra. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen om en avveckling av MKSR och avstyrker motionerna Sk 125 yrkande 1 och Sk 126 yrkande 1 i denna del.

Utskottet biträder också propositionens förslag att föra över det allmännas talerätt från de allmänna ombuden i mellankommunala mål till regional nivå, vilket enligt utskottet ligger i linje dels med den föreslagna fördelningen av de mellankommunala målen på domstolssidan, dels med riksdagens principbeslut år 1985 att inrätta särskilda länsskattemyndigheter och avveckla skattechefsinstitutet. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionerna i denna del.

Registrering och sekretess

Den ändrade ordningen för ingivande av besvär, som föreslås i propositionen i anslutning till den nya förvaltningslagen, innebär bl. a. att de lokala skattemyndigheterna kommer att få hantera överklaganden som för närvarande ges in direkt till länsrätterna.

Mot bakgrund av denna nya ordning föreslås i propositionen en begränsning av sekretessen för sådana uppgifter som behövs för skattemyndigheternas diarieföring av överklaganden till domstol. För uppgifter som med anledning av ett överklagande till domstol registreras hos myndighet enligt 15 kap. 2 § första stycket 3 eller 4 sekretesslagen skall således sekretess gälla endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Enligt gällande rätt råder s. k. absolut sekretess, dvs. utan skaderekvisit, för alla uppgifter i skatteärenden hos andra myndigheter än tullverket och domstolarna; beslut i skatteärenden är dock i princip undantagna. Avsikten med ändringen är att undvika att dubbla diarier behöver föras beträffande besvär till domstol.

I två motioner Skl25 av Kjell Johansson m.fl. (fp) och Skl26 av Knut Wachtmeister m,fl. (m) yrkas avslag på propositionen i vad avser förslaget till ändring i 9 kap. 1 och 2 §§ sekretesslagen. Motionärerna hänvisar till vad lagrådet i detta hänseende anfört om att underlaget för förslaget inte är tillräckligt för att bedöma konsekvenserna av det.

Konstitutionsutskottet noterar i sitt yttrande att propositionen efter lagrådets påpekande ändrats i förhållande till lagrådsremissen. Det ursprungliga förslaget avsåg en generell uppmjukning av sekretessen i vad gäller skattemyndigheternas diarieföring. Efter lagrådets kritik fick paragrafen den i propositionen angivna lydelsen, som också föreslogs av lagrådet som ett alternativ till förslaget i lagrådsremissen. Med det anförda har konstitutionsutskottet förklarat sig inte ha någon erinran mot propositionsförslaget i denna del.

Med instämmande i vad konstitutionsutskottet anfört tillstyrker skatteutskottet propositionen i denna del och avstyrker motionsyrkandena Skl25 yrkande 3 och Sk 126 yrkande 3.

SkU 1986/87:11

89 Taxeringsnämndsombud

I propositionen föreslås att det fr. o. m. 1987 års taxering och tills det nya taxeringsförfarandet genomförts, kanske med början vid 1990 års taxering, införs en modifierad beslutsordning. Länsskattemyndigheten skall nämligen få förordna en tjänsteman vid myndigheten eller en lokal skattemyndighet (taxeringsnämndsombud) att biträda ordföranden i arbetet med de förenklade deklarationerna. Taxeringsnämnden föreslås bli beslutför med taxeringsnämndsombudet ensamt vid beslut om taxering som grundar sig på förenklad självdeklaration och som inte föranleder någon avvikelse från uppgifterna i deklarationen.

I motion Skl26 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) yrkas avslag på propositionen i denna del. Motionärerna anser det inte vara meningsfullt att under en övergångsperiod flytta beslutsbehörigheten från en taxeringsnämnd till en av länsskattemyndigheten förordnad tjänsteman.

Den förenklade självdeklarationen införs vid 1987 års taxering. Såvitt man i dag kan bedöma kommer större delen av dessa deklarationer att leda till beslut om taxering enligt lämnade uppgifter, varför man i fråga om dessa deklarationer kan tala om ett rutinmässigt beslutsförfarande. De förenklade deklarationerna måste normalt resultera i beslut så tidigt att de skattskyldiga kan få meddelande om taxeringen senast vid utgången av juni månad taxeringsåret. Enligt utskottets mening talar redan dessa omständigheter för en lösning där rutinuppgifterna sköts och beslutas av en till skattemyndigheterna knuten tjänsteman. Denne kan på ett snabbt sätt få t. ex. registeruppgifter och liknande uppgifter som han behöver från skattemyndigheterna. Denna ordning resulterar i att taxeringsnämndens ordförande har större möjligheter att ägna sig åt mer komplicerade ärenden.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker motion Skl26 yrkande 5.

Förutom de förslag till lagreglering som utskottet behandlat särskilt i detta betänkande föreslås i propositionen bl. a. lagändringar föranledda av den redan beslutade omorganisationen av skatteförvaltningen. Under utskottsbehandlingen har uppmärksammats att riksdagens principbeslut förra hösten föranleder ytterligare lagändringar — utöver de som intagits i propositionen. Med anledning härav förordar utskottet att i förekommande paragrafer i kungörelsen (1913:380) om rätt för den som är bosatt i utlandet att giva eller medverka i offentlig föreställning m. m. i Sverige och i kungörelsen (1969:5) om skatteavdrag i vissa fall från artistersättning skall ordet ”länsstyrelsen” bytas ut mot ”länsskattemyndigheten”.

Mot de delar av propositionen som utskottet inte behandlat särskilt har utskottet inte funnit anledning till erinran.

Övriga frågor Taxering

Förenklad självdeklaration m. m.

I motion Sk719 begär Margit Gennser och Olle Aulin (båda m) att ordinarie tiden för fysiska personers avlämnande av självdeklaration skall utsträckas

SkU 1986/87:11

till den 1 mars och i motion Sk501 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) begärs ändrad självdeklaration med förtryckta inkomstuppgifter.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att riksdagen nyligen har beslutat att ändra sista dag för att avlämna självdeklaration taxeringsåret 1987 till den 10 mars med anledning av uppkomna förseningar i förberedelsearbetet inför taxeringen på grund av stridsåtgärder på den offentliga arbetsmarknaden under hösten 1986 (prop. 1986/87:64, SkU 14, rskr. 25). Tidigare har emellertid utskottet avstyrkt en allmän förlängning av den ordinarie deklarationstiden till den 1 mars med hänsyn till möjligheterna att få anstånd i enskilda fall om kravet på en förlängd deklarationstid stödde sig på beaktansvärda skäl.

Utskottet vidhåller denna ståndpunkt och vill dessutom betona att det främsta skälet till att man våren 1985 valde en deklarationsmetod med försäkran angående innehållet i kontrolluppgifter i stället för en metod med förtryckta inkomstuppgifter var att i det senare fallet skulle deklarationstiden förlängas med minst två månader. En senarelagd deklarationstidpunkt skulle bl. a. motverka strävandena mot en utskrift av slutskattesedlarna i juni månad under taxeringsåret.

I samband med behandlingen av propositionen angående förenklad självdeklaration prövade och avstyrkte utskottet ett liknande motionsyrkande som Sk501 yrkande 8. Enligt utskottets uppfattning är det för tidigt att uttala sig om effekterna av den förenklade självdeklarationen innan den börjat användas.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk719 och Sk501 yrkande

8.

Taxeringsperiodens längd m. m.

I motion Sk501 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) yrkas att tiden för beslut om avvikelse från självdeklaration skall utgå senast en månad före taxeringsperiodens utgång. Skulle tidsgränsen inte följas får beslut om avvikelse ej leda till ändrad taxering. Motionärerna bakom motion Sk718, Bo Lundgren m. fl. (m, fp, c), anser att under oktober månad taxeringsåret skall endast omprövningsbeslut få fattas. Motionärerna efterlyser även bättre motiverade avvikelse beslut.

I det taxeringsförfarande som föreslagits i förevarande proposition blir visserligen behovet av en bestämd taxeringsperiod inte lika påtagligt som för närvarande men som finansministern påpekar är det lämpligt med vissa fasta hållpunkter, bl. a. för att ange när den skattskyldige senast skall få besked om sin taxering. Finansministern redovisar i propositionen vissa överväganden rörande taxeringsperiodens längd och när de skattskyldiga skall få besked om sin taxering; dock utan att lämna några förslag till riksdagen. Avsikten är att frågan om taxeringsperiodens längd skall utredas ytterligare, och finansministern utgår från att detta skall kunna göras i samband med ställningstagandet till skatteförenklingskommitténs kommande betänkande om detaljutformningen av de behandlade förslagen.

Utskottet förutsätter att även frågor om besluts- och underrättelseformer kommer att utredas i det sammanhanget.

SkU 1986/87:11

91 Resultatet av detta utredningsarbete bör enligt utskottet avvaktas innan ställning tas till de frågor motionärerna aktualiserat. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Besvär hos länsrätt

I motion Sk501 yrkar Knut Wachtmeister m. fl. (m) att besvär i länsrätt resp. mellankommunal skatterätt skall vara prövade senast vid utgången av året efter taxeringsåret. På något längre sikt bör tiden sträcka sig till utgången av taxeringsperioden efter den taxering besvären avser.

Utskottet har tidigare framhållit att det inte är lämpligt att införa särskilda tidsfrister för handläggningen i länsrätt eller kammarrätt. Utskottet vidhåller denna ståndpunkt men vill samtidigt framhålla att det i proposition 1986/ 87:47 föreslagna omprövningsförfarandet bör leda till att balanserna i länsrätterna och därmed också handläggningstiderna avsevärt förkortas. Härigenom torde syftet med motionen vara i viss mån tillgodosett och utskottet avstyrker därför motionen i denna del.

Taxeringsrevision

I motion Sk501 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) yrkas även ändrade regler för taxeringsrevision så att revisionen endast får avse kontroll att en deklarations- eller uppgiftsskyldig fullgjort sin egen skyldighet enligt taxeringslagen.

Yrkandet riktar sig mot den nya lag om utredning för beskattning som utredningen om säkerhetsåtgärder m. m. i skatteprocessen (USS-utredningen) föreslagit i sitt slutbetänkande (SOU 1986:39) Skatteutredningar och som för närvarande bereds inom regeringskansliet. I avvaktan på regeringens ställningstagande till USS-utredningens förslag avstyrker utskottet motion Sk501 yrkande 9.

Skattetillägg

I samband med införandet av det förenklade deklarationsförfarandet bestämde riksdagen att något skattetillägg inte längre skall utgå för de fall då en skattskyldig lämnat en oriktig uppgift i fråga om inkomst av tjänst eller kapital och som rättats eller hade kunnat rättas med ledning av en kontrolluppgift enligt 37 § taxeringslagen som varit tillgänglig för taxeringsnämnden före taxeringsperiodens utgång.

I motion Sk904 av Anders Andersson och Karl Björzén (båda m) yrkas en avveckling av taxeringslagens bestämmelser om skattetillägg och i motion Sk501 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) yrkas ändrade regler om skattetillägg så att hänsyn alltid skall kunna tas till omständigheterna i det enskilda fallet.

Utskottet har i olika sammanhang framhållit vikten av att förenkla deklarations- och taxeringsarbetet och att förenklingen förutsätter schabloner som är lätta att tillämpa. Från denna utgångspunkt är ett administrativt sanktionssystem med enkla och klara gränsdragningar att föredra framför ett mera nyanserat system. Ett bifall till yrkandena i motionerna leder — såvitt utskottet kan bedöma — inte till några förenklingar utan till antingen ytterligare nyansering av systemet eller en återgång till ett system med enbart straffrättsliga påföljder. Med hänsyn härtill och då — enligt vad utskottet

SkU 1986/87:11

erfarit - regeringskansliet har bestämmelserna om skattetillägg under överväganden avstyrker utskottet motionerna Sk904 och Sk501 yrkande 15.

Uppbörd

Avdrags- och uppgiftsskyldighet för vissa uppdragsersättningar

I syfte att minska användningen av grå arbetskraft infördes lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet för vissa uppdragsersättningar (prop. 1982/83:11, SkU 1983/84:5) (AUL). Hösten 1983 genomfördes vissa lättnader för småhus- och lägenhetsägare (prop. 1982/83:177, SkU 1983/84:5).

I motion Sk501 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) och Sk704 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) yrkas avskaffande av lagen. Motionärerna anser att lagen inte är nödvändig mot bakgrund av redan gällande uppbördsbestämmelser.

Utskottet (SkU 1984/85:49) avstyrkte ett likalydande yrkande våren 1985 med motiveringen att det då var för tidigt att uttala sig om effekterna av lagstiftningen.

För närvarande övervägs inom regeringskansliet en vidareutveckling av socialavgiftsutredningens förslag angående möjligheterna att knyta skyldigheten att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter närmare reglerna om utfärdande av skattsedlar. Enligt vad utskottet erfarit kommer i det sammanhanget även frågan om AUL:s framtid att övervägas. I avvaktan på resultatet därpå avstyrker utskottet motionerna Sk501 yrkande 17 och Sk704 yrkande 2.

Arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt

Enligt 75 § uppbördslagen är arbetsgivare ansvarig för arbetstagares skatt om arbetsgivaren utan skälig anledning underlåter att göra skatteavdrag. 44 § uppbördslagen ger arbetsgivaren möjlighet att få besked huruvida han är skyldig att göra skatteavdrag eller ej. Har han följt ett besked att ej göra avdrag anses han i praxis ha haft ”skälig anledning”.

I motion Sk501 yrkar Knut Wachtmeister m.fl. (m) ändring i reglerna avseende arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt. Motionärerna anser att 75 § uppbördslagen bör kompletteras så att det klart framgår att hänsyn skall tas till omständigheterna i det enskilda fallet vid bedömingen av om arbetsgivaren haft skälig anledning att göra skatteavdrag eller inte.

Utskottet vill erinra om att riksdagen inom kort kommer att ta ställning till ett förslag från regeringen om en möjlighet att efterge skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter (prop. 1986/87:16, SfU 4). Eftergiftsgrund eller skälig anledning att underlåta skatteavdrag enligt 75 § uppbördslagen skall enligt förslaget anses föreligga om en arbetsgivare i ett visst fall inte insåg att han var arbetsgivare och med hänsyn till föreliggande omständigheter måste anses ha saknat anledning räkna med att han var arbetsgivare. Om uppdragstagaren var registrerad till preliminär A-skatt får dock eftergift medges endast om särskilda skäl föreligger.

Med det anförda får yrkande 16 i motion Sk501 anses tillgodosett. Utskottet avstyrker motionen i denna del.

SkU 1986/87:11

93 Uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgift

SkU 1986/87:11

Med verkan fr. o. m. 1985 (prop. 1983/84:167, SfU 28, SkU 13 y, rskr. 369) gäller samlad uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgifter. Den 18:e i varje månad skall en gemensam uppbördsdeklaration för källskatt och arbetsgivaravgifter avges.

I motion Sk714 av förste vice talman Ingegerd Troedsson och Karl-Gösta Svenson (båda m) pekar motionärerna på bl. a. de problem i form av likviditetsindragningar som de nya bestämmelserna inneburit för inte minst småföretagarna. De yrkar därför en återgång till uppbörd varannan månad.

Redan i förarbetena (prop. s. 78 ff. och SfU s. 7) till den nya lagstiftningen kommenterades och avfärdades arbetsgivarnas likviditetsproblem i sammanhanget. Enligt finansministern skulle arbetsgivarna visserligen få en viss likviditetsförsämring, men det tidigare systemet gav i vissa fall krediter till näringslivet som inte var avsedda och socialförsäkringsutskottet framhöll att det förhållandet att arbetsgivarna på grund av brister i uppbördssystemet kunnat göra likviditets- och räntevinster inte kunde tas till intäkt för att staten skulle underlåta att vidta åtgärder för att rätta till bristerna. Enligt vad utskottet erfarit är arbetsgivarna genomgående nöjda med reformen. Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk714.

Företagens uppgiftsskyldighet

Enligt förordningen (1982:668) om statliga myndigheters inhämtande av uppgifter från näringsidkare och kommuner skall myndigheterna samråda med företagens uppgiftslämnardelegation. Den s. k. normgruppen (inom industridepartementet) är en sammanhållande länk och pådrivande kraft i arbetet att skapa färre och enklare regler samt bättre regeltillämpning gentemot näringslivet.

I motion Sk288 yrkar Karin Söder m. fl. (c) att företagens skyldighet att lämna uppgifter av olika slag bör begränsas och koncentreras och att riksdagen begär en översyn av skyldigheten för fåmansföretagare att avge deklarationsblankett 10.

Utskottet kan konstatera att åtskilliga insatser har gjorts på skatte- och avgiftsområdet för att förenkla och minimera uppgiftslämnandet och som exempel kan nämnas den samordnade uppbörden. Vidare vill utskottet framhålla att det pågår utredningsarbete som kan komma att leda till enklare deklarationsförfarande även för företagarna. RSV har en särskild grupp med uppdrag att föreslå förenklingar vari ingår även översyn av blanketter. Vidare har regeringen givit RSV i uppdrag att undersöka förutsättningarna att vid deklaration och taxering som rör företag arbeta med ett standardiserat räkenskapsschema. I det sammanhanget avses företagens uppgiftsskyldighet att övervägas. Även den ovannämnda normgruppen har i sitt arbete uppmärksammat frågan om företagens uppgiftsskyldighet.

Med det anförda finner utskottet anledning att avvakta resultaten av pågående utredningsarbeten. Utskottet avstyrker därför de aktuella motionsyrkandena.

94 Sten Andersson i Malmö och Gullan Lindblad (båda m) begär i motion Sk713 att arbetsgivaren skall informera de anställda om den sammanlagda lönekostnaden inkl. arbetsgivaravgifter på kontrolluppgiften.

Som utskottet tidigare framhållit vid sin prövning av likartade frågor är en arbetsgivare alltid oförhindrad att till sina anställda lämna information i sådana frågor som anges i motionen. Men någon obligatorisk skyldighet att lämna sådan information bör enligt utskottets mening inte komma i fråga. Utskottet avstyrker därför motion Sk713.

Preliminärskattetabellerna för A-skatt

I samband med beslutet om 3000 kr. i schablonavdrag i inkomstslaget tjänst (prop. 1984/85:180, SkU 60) beslöts — på förslag av finansministern — att skattetabellerna för preliminär A-skatt skulle grundas på ett motsvarande schablonavdrag om 1500 kr., dock högst 5 procent av intäkten.

I motion Sk712 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) begärs en översyn av preliminärskattetabellerna för A-skatt i syfte att reducera uttaget till en rimligare nivå.

Utskottet vill erinra om att skälet till att schablonavdraget inte tillåtits återverka fullt ut i preliminärskattetabellerna är den omständigheten att skattetabellerna inte beaktar de övriga inkomster, t. ex. räntor eller utdelningar eller sidoinkomster av annat slag, som den skattskyldige kan ha. Utskottet finner inte anledning att nu ompröva denna fråga som riksdagen fattade beslut om våren 1985 och som tillämpats första gången i fråga om preliminär skatt för år 1986. Utskottet avstyrker motion Sk712 och utgår från att regeringen noga följer den fortsatta utvecklingen.

Debiteringen av B-skatt

Preliminär B-skatt betalas huvudsakligen av dem som driver rörelse och skulle tidigare motsvara den slutliga skatt som påförts den skattskyldige året före inkomståret. Fr. o. m. 1983 skall preliminär B-skatt utgå enligt schablon med 120 procent av den slutliga skatten året före inkomståret (prop. 1982/83:53, SkU 11).

I motionerna Sk288 av Karin Söder m. fl. (c) och Sk715 av Anders Andersson och Karl Björzén (båda m) yrkas en återgång till tidigare regler. I motion Sk705 yrkar också Knut Wachtmeister m. fl. (m) en återgång till de tidigare reglerna beträffande jordbrukarna.

Utskottet vill inledningsvis påpeka att redan nu är vissa grupper skattskyldiga undantagna från 120-procentsregeln nämligen: pensionärer, skattskyldiga med enbart annan fastighet och dödsbon. Även annan skattskyldig kan efter kontakt med lokal skattemyndighet bli debiterad lägre preliminärskatt.

— I samband med att regeringen i december 1985 prövade en ansökan från Lantbrukarnas riksförbund om att jordbrukare för år 1986 borde undantas från den generella uppräkningen av den preliminära B-skatten förutskickades en utredning om uppbörden av preliminär B-skatt. I mars 1986 fick RSV uppdraget att försöka skapa en bättre överensstämmelse mellan preliminär och slutlig skatt. Enligt vad utskottet erfarit är underuttaget fortfarande stort

— för fysiska personer ca 2,5 miljarder/år - men för många kan det förhöjda

SkU 1986/87:11

uttaget antas ha lett till ett överuttag. Den överskjutande skatten har nämligen ökat betydligt mer än fyllnadsbetalningarna.

I avvaktan på resultatet av RSV:s utredningsuppdrag som kan beräknas föreligga vid nästa höstsession avstyrker utskottet samtliga motioner i denna fråga.

Förtidsåterbetalning av skatt och fyllnadsinbetalning av skatt

I motion Sk710 av Rolf Dahlberg och Wiggo Komstedt (båda m) yrkas ett förenklat förfarande om förtidsåterbetalning av överskjutande skatt genom en kryssmarkering på deklarationsblanketten. I motion Sk721 av Rosa Östh och Kerstin Göthberg (båda c) yrkas med hänsyn till postgiropersonalens arbetsbörda att sista dagen för fyllnadsinbetalning av preliminärskatt senareläggs till förslagsvis den 8 maj.

Utskottet har tidigare motsatt sig att deklarationsblanketterna utformas på sätt som yrkats i motion Sk710 (SkU 1982/83:11).

Skatteförenklingskommittén har i sitt betänkande SOU 1985:42 föreslagit att skattskyldiga som taxeras på grundval av en förenklad självdeklaration skall få slutskattesedeln redan i juni under taxeringsåret och därmed utbetalning av överskjutande skatt. Vidare har kommittén som en följd därav föreslagit att rätt till förtida återbetalning av skatt inte skall föreligga för denna kategori. För övriga deklaranter skall fortsättningsvis gälla nuvarande regler. Fyllnadsinbetalning av preliminär skatt skall tidigareläggas till den 10 april taxeringsåret.

Finansministern framhåller i proposition 1986/87:47 att man bör avvakta erfarenheterna från något års hantering av det förenklade deklarationsförfarandet innan ställning tas till en tidigareläggning av utskriften av slutskattesedlarna och att man i samband därmed överväger de båda andra frågorna.

Resultatet av utredningsarbetet bör enligt utskottets mening avvaktas innan ställning tas till de frågor motionärerna aktualiserat. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Anståndsregler

Som allmän regel gäller att en skattskyldig i vanlig tid och ordning skall betala det skattebelopp som han debiterats på grund av taxeringen, även om han överklagar denna. Under vissa förutsättningar kan dock lokal skattemyndighet eller länstyrelse medge anstånd med inbetalningen.

I motionerna Sk501 av Knut Wachtmeister m.fl. (m), Sk567 av Görel Thurdin (c) och Sk709 av Rune Backlund m.fl. (c, m, fp) kritiseras de nuvarande bestämmelserna om anstånd med inbetalningen av skatt med anledning av att den skattskyldige anfört besvär hos domstol.

Skatteförenklingskommittén lämnade i sitt betänkande (SOU 1985:42) Förenklad taxering även ett principförslag om ökade möjligheter att medge anstånd med skatteinbetalningen. Även finansministern anser enligt propositionen att de nuvarande villkoren för anstånd bör kunna mildras, men enligt hans mening bör frågan tas upp i särskild ordning och han räknar med att presentera ett förslag i ämnet inom en nära framtid.

I avvaktan på detta förslag bör enligt utskottets mening ett ställningstagan -

SkU 1986/87:11

de till de frågor motionärerna tagit upp anstå, och utskottet avstyrker följaktligen motionerna Sk501 yrkande 13, Sk567 och Sk709.

Kvarskatteavgift pä annuitet pä avdikningslån

I motion Sk720 kritiserar Ivar Virgin (m) det förhållandet att en låntagare som första gången får anmodan att betala en annuitet på avdikningslån samtidigt påförs en kvarskatteavgift. Han yrkar borttagande av kvarskatteavgiften på annuitet på avdikningslån.

Annuitet på avdikningslån räknas som skatt i uppbördslagens mening. Dessa lån skall återbetalas med ett lika stort belopp årligen. Lånen skall vara slutbetalade år 1992. Annuiteten följer fastigheten och debiteras den som är ägare enligt senaste fastighetstaxeringslängd. Om flera fastighetsägare skall svara för återbetalningen proportionerar majoriteten av skattemyndigheterna annuiteten mellan antalet nya fastigheter och debiterar vardera fastighetsägaren. Annuiteten beaktas vid debitering av slutlig skatt men inte vid debitering av preliminär skatt (vid tillämpning av 120-procentsregeln i 13 § uppbördslagen frånräknas den dock inte). 127 § 3 mom. uppbördslagen finns regler om beräkning av kvarskatteavgift. Denna är 10 % om kvarskattebeloppet uppgår till 5100 kr. eller mer. I annat fall är avgiften 8 %. Belopp under 50 kr. påförs inte. Vid beräkningen av avgiften är det endast skattetillägg och förseningsavgift som inte inräknas i den slutliga skatten. (Information därom ges bl. a. i RSV:s deklarationsupplysningar för löntagare 1986 s. 40). Då kvarskatteräntan gällde — till för ca 10 år sedan - räknades inte heller annuitet på avdikningslån in i den slutliga skatten. På förslag av departementschefen och med biträdande av utskottet beslutades ändringar (prop. 1974:159, SkU 57, rskr. 360) med bl. a. den motiveringen att det huvudsakligen var fråga om kända belopp för den som skulle betala dem och små belopp samt att underlaget för kvarskatteavgiften och räntan på överskjutande skatt genom ändringen skulle komma att beräknas enligt samma principer.

Enligt vad utskottet erfarit uppgick vid 1985 års taxering det sammanlagda annuitetsbeloppet för avdikningslån till 1032182 kr. fördelat på 2926 fastigheter (ungefär 350 kr./fastighet). Det förtjänar påpekas att endast belopp på minst 700 kr. medför avgift. Inom RSV har väckts frågan att bryta ut annuitet på avdikningslån från skatteuppbörden i övrigt, men ett sådant förfarande skulle enligt verket föra med sig ett utbyte av en maskinell rutin mot en mera opraktisk manuell rutin. Med hänsyn härtill och då utskottet inte funnit anledning att frångå sin tidigare uppfattning i frågan avstyrker utskottet motion Sk720.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande beslutsorganisationen i första instans att riksdagen bifaller proposition 1986/87:47 i denna del och avslår motionerna 1986/87:Skl25 yrkandena 4 och 5 och 1986/87:Skl27 yrkande 2,

SkU 1986/87:11

7 Riksdagen 1986/87. 6 sami. Nr 11

2. beträffande lokal samhällsmyndighet

att riksdagen avslår motion 1986/87:Skl27 yrkande 1,

3. beträffande beslutsbehörigheten i ärenden om eftertaxering

att riksdagen bifaller propositionen i denna del och avslår motionerna 1986/87:Sk 125 yrkande 6 och 1986/87:Sk 126 yrkande 4,

4. beträffande det allmännas processföring

att riksdagen bifaller propositionen i denna del och avslår motionerna 1986/87: S k 125 yrkande 7,1986/87:Sk 126 yrkande 2 och 1986/87:Skl27 yrkande 3,

5. beträffande taxeringsintendentens roll i skatteprocessen att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk707,

6. beträffande mellankommunala skatterätten

att riksdagen med bifall till propositionen i denna del och med avslag på motionerna 1986/87:Sk 125 yrkande 1 och 1986/87: Sk 126 yrkande 1 i motsvarande del beslutar avveckla mellankommunala skatterätten,

7. beträffande allmänna ombudet för mellankommunala mål

att riksdagen med bifall till propositionen i denna del och med avslag på motionerna 1986/87:Sk 125 yrkande 2 och 1986/87:Skl26 yrkande 1 i motsvarande del beslutar avveckla allmänna ombudet för mellankommunala mål,

8. beträffande registrering och sekretess

att riksdagen med bifall till propositionen i denna del och med avslag på motionerna 1986/87:Skl25 yrkande 3 och 1986/87:Sk 126 yrkande 3 beslutar anta propositionens förslag om sekretessbegränsning för skattemyndighets diarieföring av överklaganden till domstol,

9. beträffande taxeringsnämndsombud

att riksdagen med bifall till propositionen i denna del och med avslag på motion 1986/87:Skl26 yrkande 5 beslutar anta propositionens förslag om ett taxeringsnämndsombud,

10. beträffande tiden för avlämnande av självdeklaration att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk719,

11. beträffande ny förenklad självdeklaration

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk501 yrkande 8,

12. beträffande taxeringsperiodens längd

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk501 yrkande 7 och 1985/ 86:Sk718 yrkande 2,

13. beträffande beslutsmotivering

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk718 yrkande 3,

14. beträffande tidsfrist för behandling av besvär i underrätt att riksdagen avslår motion 1985/86: Sk501 yrkande 12,

15. beträffande taxeringsrevision

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk501 yrkande 9,

16. beträffande skattetillägg

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk501 yrkande 15 och 1985/86:Sk904,

17. beträffande vissa uppdragsersättningar

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk501 yrkande 17 och 1985/86:Sk704 yrkande 2,

SkU 1986/87:11

18. beträffande arbetsgivaransvar

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk501 yrkande 16,

19. beträffande gemensam uppbörd

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk714,

20. beträffande företagens uppgiftsskyldighet

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk288 yrkande 6,

21. beträffande deklarationsblankett 10

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk288 yrkande 7,

22. beträffande redovisning på kontrolluppgift att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk713,

23. beträffande preliminärskattetabellerna för A-skatt att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk712,

24. beträffande debiteringen av B-skatt avseende jordbrukare

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk288 yrkande 3 i motsvarande del, 1985/86:Sk705 och 1985/86:Sk715 i motsvarande del,

25. beträffande debiteringen av B-skatt beträffande övriga

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk288 yrkande 3 i motsvarande del och 1985/86:Sk715 i motsvarande del,

26. beträffande förtidsåterbetalning av överskjutande skatt att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk710,

27. beträffande fyllnadsinbetalning av preliminär skatt att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk721,

28. beträffande anståndsreglerna m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk501 yrkande 13, 1985/ 86:Sk567 och 1985/86:Sk709,

29. beträffande kvarskatteavgift på annuitet pä avdikningslän att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk720,

30. beträffande vad i propositionen i övrigt anförts att riksdagen bifaller proposition 1986/87:47,

31. beträffande lagförslagen

att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan anfört och hemställt

dels antar de här ovan på s. 5-80 återgivna förslagen till

1. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

2. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

3. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

4. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,

5. lag om ändring i lagen (1986:169) om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,

6. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

7. lag om ändring i lagen (1951:442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor,

8. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

9. lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst,

10. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

SkU 1986/87:11

11. lag om ändring i förordningen (1963:587) om inkomstbeskattning av fideikommissbo, m.m.,

12. lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m.,

13. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601),

14. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

15. lag om ändring i bokföringslagen (1976:125),

16. lag om ändring i jordbruksbokföringslagen (1979:141),

17. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

18. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),

19. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter,

20. lag om ändring i lagen (1908:128 s. 1) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter,

21. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

22. lag om ändring i lagen (1933:395) om ersättningsskatt,

23. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,

24. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

25. lag om ändring i lagen (1954:40) om särskild fartygsfond,

26. lag om ändring i förordningen (1957:686) om taxeringsväsendet under krigsförhållanden m. m.,

27. lag om ändring i lagen (1958:575) om avskrivning å vissa oljelagringsanläggningar, m.m.,

28. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensiongrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,

29. lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension,

30. lag om ändring i lagen (1986:271) om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension,

31. lag om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag,

32. lag om ändring i lagen (1965:269) om särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.,

33. lag om ändring i lagen (1967:96) om särskild nyanskaffningsfond,

34. lag om ändring i folkbokföringslagen (1967:198),

35. lag om ändring i lagen (1967:752) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet,

36. lag om ändring i lagen (1969:738) om rätt att vid inkomsttaxering erhålla avdrag för belopp som tillförts Stiftelsen Petroleumindustriens beredskapsfond, m. m.,

37. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

38. lag om ändring i lagen (1971:171) om särskilt uppskattningsvärde på fastighet,

39. lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291),

40. lag om ändring i datalagen (1973:289),

41. lag om ändring i tullagen (1973:670),

42. lag om ändring i lagen (1974:325) om avsättning till arbetsmiljö fond,

SkU 1986/87:11

43. lag om ändring i lagen (1974:988) om avsättning till särskild investeringsfond,

44. lag om ändring i lagen (1974:989) om investeringskonto för skog,

45. lag om ändring i kommunallagen (1977:179),

46. lag om ändring i lagen (1978:401) om exportkreditstöd,

47. lag om ändring i lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst,

48. lag om ändring i bötesverkställighetslagen (1979:189),

49. lag om ändring i lagen (1979:362) om skatteutjämningsbidrag,

50. lag om ändring i lagen (1979:609) om allmän investeringsfond,

51. lag om ändring i lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv,

52. lag om ändring i lagen (1980:456) om insättning på tillfälligt vinstkonto,

53. lag om ändring i lagen (1981:296) om eldsvådefonder,

54. lag om ändring i lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar,

55. lag om ändring i lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter,

56. lag om ändring i lagen (1982:1185) om inbetalning på särskilt investeringskonto,

57. lag om ändring i lagen (1984:533) om arbetsställenummer m. m.,

58. lag om ändring i lagen (1984:1090) om inbetalning på förnyelsekonto,

59. lag om ändring i lagen (1985:533) om skatteutjämningsavgift,

60. lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617),

dels antar 1 Förslag till

Lag om ändring i kungörelsen (1913:380) om rätt för den som är bosatt i utlandet att giva eller medverka i offentlig föreställning m.m. i Sverige Härigenom föreskrivs att i 1 § 2 morn., 2 och 3 §§ kungörelsen (1913:380) om rätt för den som är bosatt i utlandet att giva eller medverka i offentlig föreställning m.m. i Sverige ordet ”länsstyrelsen” skall bytas ut mot ”länsskattemyndigheten”

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

2 Förslag till

Lag om ändring i kungörelsen (1969:5) om skatteavdrag i vissa fall från artistersättning Härigenom föreskrivs att i 5 och 6 §§ kungörelsen (1969:5) om skatteavdrag i vissa fall från artistersättning ordet ”länsstyrelsen” skall bytas ut mot ”länsskattemyndigheten”

SkU 1986/87:11

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

101 Stockholm den 4 december 1986 På skatteutskottets vägnar

SkU 1986/87:11

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Olle Westberg (s), Bo Forslund (s)*, Kjell Johansson (fp)*, Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s)*, Anita Johansson (s), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Bruno Poromaa (s), Karl-Anders Petersson (c), Tommy Franzén (vpk)*, Gunnar Nilsson (s)* och Margit Gennser (m).

* Ej närvarande vid justeringen.

Beslutsorganisationen i första instans (mom. 1)

1. Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anser

dels att utskottet i fråga om beslutsorganisationen i första instans bort anföra följande:

1 propositionen föreslås att taxeringsnämnderna skall ersättas av skattenämnder utan att det t. ex. klargörs när skattenämnd skall delta i besluten eller vem som skall avgöra när lekmannainflytande är påkallat. Detta anser utskottet vara en brist. I fråga om ordförande resp. vice ordförandeposten i skattenämnd anser utskottet att det skulle vara värdefullt om dessa poster också kunde innehas av kompetenta lekmän. Den ”pool” av lekmän som föreslås måste enligt utskottets mening få en så allsidig sammansättning som möjligt, varför poolen inte får göras för liten. Utskottet anser det angeläget att regeringen redan på det här stadiet preciserar de kriterier efter vilka lekmännen skall utses. Utskottet förväntar sig ett mera detaljerat förslag från regeringen och tillstyrker motion Skl25 i denna del. Motion Skl27 yrkande 2 får härigenom anses i huvudsak tillgodosedd.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Skl25 yrkandena 4 och 5, med anledning av motion 1986/87:Skl27 yrkande 2 och med avslag på propositionen i denna del hos regeringen begär dels ett mera detaljerat förslag om sammansättningen av skattenämnderna, dels begär ett ändrat förslag beträffande ordförandeposterna i enlighet med vad utskottet anfört.

2. Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser

dels att utskottet i fråga om beslutsorganisationen i första instans bort anföra följande:

I den nya taxeringsorganisationen minskas antalet lekmän genom att antalet nämnder minskas. Man minskar även lekmännens reella inflytande genom att minska kontinuiteten, eftersom de kallas till sammanträden enligt ett rullande schema. Enligt utskottet finns det risk för att de ej kan fullfölja

ärendena. Dessutom ökas tjänstemannainflytandet ytterligare genom att ordföranden är tjänsteman. Utskottet anser att detta resulterar i en oönskad sammanblandning av fiskala och dömande funktioner. Kraven på objektivitet skjuts i bakgrunden och taxeringsförfarandet blir mer fiskalt inriktat. Myndighetsmakten stärks på lekmannainflytandets bekostnad. Behovet av förenklingar för myndigheten går ut över den enskilde. Utskottet anser vidare att det är viktigt att skilja myndigheten från det formella ansvaret för besluten. Därför bör skattenämnderna ha fasta medlemmar med deltidsarvoderade förtroendevalda som ordförande och vice ordförande. Tjänstemännen bör endast vara föredragande sekreterare i nämnden. Nämnden skall vidare ha rätt att delegera beslutsfunktionen till de granskande tjänstemännen. Det skall dock vara nämnden som ytterst är ansvarig för besluten.

Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger det nu anförda regeringen till känna och tillstyrker därmed motion Skl27 i denna del. Motion Skl25 yrkandena 4 och 5 får härigenom anses i huvudsak tillgodosedd.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk 127 yrkande 2, med anledning av motion 1986/87:Skl25 yrkandena 4 och 5 och med avslag på propositionen i denna del ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Lokal samhällsmyndighet (mom. 2)

3. Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser

dels att utskottet i fråga om lokal samhällsmyndighet bort anföra följande: Enligt utskottets mening är det viktigt att vid överväganden om ändringar av taxeringsorganisationen pröva i vilken utsträckning denna verksamhet kan samordnas med annan statlig verksamhet i servicekontor eller lokal samhällsmyndighet. I vart fall bör det vara möjligt och lämpligt att genom samlokalisering och visst samarbete öka förutsättningarna att bedriva verksamheten så, att människors servicebehov bättre tillgodoses. Vid omorganisation av den exekutiva verksamheten bör dessa samarbetsmöjligheter beaktas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Med det anförda tillstyrker utskottet motion Skl27 yrkande 1.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Skl27 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i fråga om lokal samhällsmyndighet.

Beslutsbehörigheten i ärenden om eftertaxering (mom. 3)

4. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c) och Margit Gennser (m) anser

SkU 1986/87:11

dels att utskottet i fråga om beslutsbehörigheten i ärenden om eftertaxering bort anföra följande:

Trots finansministerns uttalade tveksamhet om det lämpliga i att förändra

den nuvarande ordningen för beslutsbehörigheten beträffande eftertaxering anser han att skattemyndigheten skall fatta beslut om eftertaxering i första instans därför att beslutsprocessen då blir avsevärt snabbare och smidigare. Utskottet delar inte denna uppfattning utan anser det vara av stor principiell betydelse att en skattskyldig kan få sin sak prövad direkt av domstol i första instans.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna Skl25 yrkande 6 och Skl26 yrkande 4 om avslag på propositionen i denna del.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Skl25 yrkande 6 och 1986/87:Skl26 yrkande 4 avslår propositionen i denna del.

Det allmännas processföring (mom. 4)

5. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c) och Margit Gennser (m) anser

dels att utskottet i fråga om det allmännas processföring bort anföra följande: Enligt utskottets mening är det angeläget att det allmännas talan även framgent kan föras av ett fristående allmänt ombud med en gentemot myndigheten självständig och oberoende ställning. RSV:s roll i skatteprocessen bör begränsas till att vara ledande och samordnande utan rätt att överklaga beslut av länsskattemyndigheterna. Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna och avstyrker propositionen i denna del.

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Skl25 yrkande 7,

1986/87:Sk 126 yrkande 2 och 1986/87:Skl27 yrkande 3 avslår propositionen i denna del.

Taxeringsintendentens roll i skatteprocessen (mom. 5)

6. Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anser

dels att utskottet i fråga om taxeringsintendentens roll i skatteprocessen bort anföra följande:

Utskottet delar motionärenas uppfattning att taxeringsintendentens roll i skatteprocessen bör göras mindre offensiv och att större hänsyn bör tas till ”positiva” fakta. Vid överklagande till den skattskyldiges nackdel bör krävas mycket starka skäl. Till vederbörandes fördel kan det räcka med svagare skäl. Härigenom skulle ”onödiga” processer undvikas utan att man allvarligt äventyrar likformig och rättvis beskattning och behovet av prejudikatbildning. En sådan ordning skulle även på ett positivt sätt förbättra klimatet mellan skattskyldiga och skattemyndigheterna.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk707.

dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk707 hos regeringen begär förslag till sådan ändring i taxeringslagen som föranleds av vad

SkU 1986/87:11

utskottet anfört i fråga om taxeringsintendentens roll i skattepro- SkU 1986/87:11 cessen.

Mellankommunala skatterätten (mom. 6och 31 i motsvarande del)

7. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Margit Gennser (m) anser

dels att utskottet i fråga om mellankommunala skatterätten bort anföra följande:

Enligt utskottets uppfattning bör mellankommunala skatterätten (MKSR) bibehållas. Under en lång följd av år har en unik kompetens och erfarenhet samlats i MKSR, och det vore mycket olyckligt att splittra denna väl fungerande domstol. Särskilt när det gäller storföretagens komplicerade, ofta internationella, skattefrågor är det otänkbart att länsrätterna kan förvärva sådana personella och administrativa resurser som erfordras för att, vid sidan av övriga uppgifter, snabbt och effektivt kunna lösa uppkomna tvister. Detta gäller även om merparten av de mål som nu handläggs av MKSR fördelas på ett begränsat antal länsrätter i första hand på länsrätten i Stockholms län som på det sättet i realiteten blir en ”ny” MKSR. Enligt vad utskottet erfarit vid kontakter med representanter för näringslivet åtnjuter MKSR ett stort förtroende hos berörda skattskyldiga. I samband med behandlingen av propositionen om slopandet av den kommunala taxeringen av juridiska personer underströk skatteutskottet (SkU 1984/85:23) det angelägna i att i samlad form behålla den särskilda kompetens som MKSR förvärvat. Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna Sk 125 yrkande 1 och Skl26 yrkande 1 i motsvarande del om avslag på propositionen i denna del. Förslag om MKSR:s återinförande bör föreläggas riksdagen så snart som möjligt.

dels att utskottet under mom. 6 och 31 i motsvarande del bort hemställa att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Skl25 yrkande 1 och 1986/87:Skl26 yrkande 1 i motsvarande del och propositionen i denna del hos regeringen begär förslag om att mellankommunala skatterätten bibehålls.

Allmänna ombudet för mellankommunala mål (mom. 7 och 31 i motsvarande del)

8. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Margit Gennser (m) anser

dels att utskottet i fråga om ett allmänt ombud i mellankommunala mål bort anföra följande:

Utskottet har tillstyrkt att MKSR bibehålls. Av skäl som utskottet därvid åberopat bör enligt utskottets mening också det allmänna ombudet för mellankommunala mål (AO) finnas kvar.

Utskottet tillstyrker således motionerna Skl25 yrkande 2 och Skl26 yrkande 1 i denna del om avslag på propositionen i denna del. Förslag om 105

AO:s återinförande bör föreläggas riksdagen så snart som möjligt.

8 Riksdagen 1986187. 6 sami. Nr 11

dels att utskottet under mom. 7 och 31 i motsvarande del bort hemställa att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Skl25 yrkande 2 och 1986/87:Skl26 yrkande 1 i motsvarande del och propositionen i denna del hos regeringen begär förslag om att allmänna ombudet för mellankommunala mål bibehålls.

Registrering och sekretess (mom. 8 och 31 i motsvarande del)

9. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp). Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Margit Gennser (m) anser

dels att utskottet i fråga om registrering och sekretess bort anföra följande: Lagrådet har framhållit att de administrativa fördelarna av en uppmjukning av sekretessreglerna i vad gäller den integritetskänsliga skattesekretessen noga måste vägas mot nackdelarna för den enskilde. Enligt utskottets mening har några vägande skäl för behovet av den föreslagna ändringen inte anförts. Utskottet noterar i sammanhanget att förslaget i förevarande del beretts uteslutande som en för skattemyndigheterna intern fråga och att utomstående intressen inte fått tillfälle att komma till tals. Utskottet anser med hänvisning till det anförda att propositionens förslag i ifrågavarande del inte bör godtas.

Utskottet tillstyrker följaktligen motionerna Skl25 yrkande 3 och Skl26 yrkande 3 om avslag på propositionens förslag i denna del.

dels att utskottet under mom. 8 och 31 i motsvarande del bort hemställa att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Skl25 yrkande 3 och 1986/87: Sk 126 yrkande 3 avslår det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Taxeringsnämndsombud (mom. 9 och 31 i motsvarande del)

10. Knut Wachtmeister (m), Karl Björzén (m) och Margit Gennser (m) anser

dels att utskottet i fråga om taxeringsnämndsombud bort anföra följande:

I likhet med motionärerna finner utskottet det inte meningsfullt att beslutsbehörigheten under den övergångsperiod det här är fråga om flyttas från taxeringsnämnd till en av länsskattemyndigheten förordnad tjänsteman.

Utskottet tillstyrker således motion Skl26 i denna del och avstyrker propositionens förslag om ett taxeringsnämndsombud.

dels att utskottet under mom. 9 och 31 i motsvarande del bort hemställa att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Skl26 yrkande 5 och med avslag på propositionen i denna del beslutar att 6 a § och de föreslagna ändringarna i 11 §,61 § 2 mom. och 63 § taxeringslagen (1956:623) utgår.

Ny förenklad självdeklaration (mom. 11)

11. Knut Wachtmeister (m), Karl Björzén (m) och Margit Gennser (m) anser

dels att utskottet i fråga om förenklad självdeklaration bort anföra följande: Enligt utskottets mening bör ett förenklat självdeklarationsförfarande

SkU 1986/87:11

utformas så att de till skattemyndigheten inkomna inkomstuppgifterna finns SkU 1986/87:11 förtryckta på en blankett som översänds till deklaranten. Denne får därigenom möjlighet att kontrollera att de uppgifter som kommit in till skattemyndigheten är korrekta. Utskottet är medvetet om att ett sådant system förutsätter en förlängd deklarationstid, men enligt utskottets mening bör en sådan förlängning vara möjlig utan att gransknings- och taxeringsarbetet blir lidande. Utskottet biträder alltså motionärernas yrkande att regeringen återkommer med förslag om förenklad självdeklaration i enlighet med vad utskottet anfört.

dels att utskottet under mom. 11 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk501 yrkande 8 hos regeringen begär förslag om förenklad självdeklaration i enlighet med vad utskottet anfört.

Taxeringsperiodens längd (morn. 12)

12. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Margit Gennser (m) anser

dels att utskottet i fråga om taxeringsperiodens längd bort anföra följande:

Utskottet delar finansministerns i propositionen uttryckta uppfattning att om taxeringsperioden får fortgå till den 30 november taxeringsåret granskningsperioden bör kunna utnyttjas effektivare och jämnare, vilket för de skattskyldiga betyder längre rådrum för skriftväxling. Utskottet delar även finansministerns uppfattning att det skulle vara lämpligt att förena en förlängning av taxeringsperioden med en särskild regel om när den skattskyldige senast skall ha underrättats om taxeringen vid avvikelse från deklarationen. På det sättet skulle den sista delen av taxeringsperioden kunna användas för omprövningar av den årliga taxeringen. Utskottet vill dock för sin del poängtera att grundläggande taxeringsbeslut skall ha fattats före september månads utgång under taxeringsåret. Den sista månaden skall förbehållas omprövningsbeslut. Utskottet anser att frågan om taxeringsperiodens längd är så angelägen att den inte bör skjutas upp.

dels att utskottet under mom. 12 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk718 yrkande 2 och med anledning av motion 1985/86:Sk501 yrkande 7 ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Beslutsmotivering (morn. 13)

13. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp). Stig Josefson (c). Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c) och Margit Gennser (m) anser

dels att utskottet i fråga om beslutsmotivering bort anföra följande:

Enligt utskottets mening är det av största vikt att beslut om taxering är klart och fullständigt motiverade så att den skattskyldige dels kan kontrollera att beslutet är riktigt, dels vet vad han skall utgå från om han avser att begära omprövning resp. anföra besvär. Det finns visserligen bestämmelser i 69 § 1

mom. taxeringslagen att beslut skall vara motiverade, men det förekommer inte sällan att taxeringsnämnderna använder sig av blanketter med förtryckta avslagsbeslut utan någon motivering alls - ett förhållande som justitieombudsmannen har kritiserat. På grund av det anförda förordar utskottet en tydligare formulering av 69 § 1 mom. taxeringslagen och att man inför en bestämmelse om sanktion mot dåligt motiverade beslut. Utskottet tillstyrker därför motion Sk718 i denna del.

dels att utskottet under mom. 13 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk718 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om bättre motiverade avvikelser från självdeklaration.

Tidsfrist för behandling av besvär i underrätt (mom. 14)

14. Knut Wachtmeister (m), Karl Björzén (m)och Margit Gennser (m) anser

dels att utskottet i fråga om en tidsfrist för behandling av besvär i underrätt bort anföra följande:

Enligt utskottet är det synnerligen otillfredsställande från rättssäkerhetssynpunkt att det i ett stort antal fall tar flera år att behandla ett ärende i länsrätten (mellankommunala skatterätten). Utskottet förordar därför en nyordning där en första målsättning bör vara att besvär skall vara prövade i underrätten senast vid utgången av året efter taxeringsåret. På något längre sikt bör målsättningen dock vara att besvär normalt skall vara avgjorda före utgången av taxeringsperioden efter den taxering besvären avser. Det anförda bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 14 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk501 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet ovan anfört.

Taxeringsrevision (morn. 15)

15. Knut Wachtmeister (m), Karl Björzén (m) och Margit Gennser (m) anser

dels att utskottet i fråga om taxeringsrevision bort anföra följande:

Enligt 56 § taxeringslagen får en taxeringsrevision i dag äga rum hos deklarations- och uppgiftsskyldig för att bereda beskattningsmyndigheten upplysning till ledning vid beslut om taxering eller eftertaxering. Utgångspunkten är att den enskildes skatteförhållanden i första hand bör behandlas som en angelägenhet mellan skattemyndigheten och den enskilde. Utomstående personer bör inte i onödan engageras i utredningen. I dagens skattelagstiftning saknas emellertid betämmelser härom, och det är inte ovanligt att utomstående personer avkrävs uppgifter om den skattskyldiges förhållanden innan denne själv tillfrågats. För att komma till rätta med dessa förhållanden förordar utskottet uttryckliga regler som hindrar skattemyndigheterna från att kontrollera andra än den granskade. Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk501 yrkande 9.

SkU 1986/87:11

dels att utskottet under mom. 15 bort hemställa SkU 1986/87:11

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk501 yrkande 9 hos regeringen begär förslag om ändrade regler för taxeringsrevision i enlighet med vad utskottet ovan anfört.

Skattetillägg (morn. 16)

16. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c) och Margit Gennser (m) anser

dels att utskottet i fråga om skattetillägg bort anföra följande:

Systemet med skattetillägg och förseningsavgift genomfördes år 1971 i syfte att genom enkla och effektiva sanktioner mot deklarationsförsummelser av olika slag inskärpa vikten av att deklarationsskyldigheten fullgörs på ett riktigt sätt och samtidigt begränsa åtalen för skattebrott till fall av allvarliga förseelser. Härav följer att sanktionssytemet måste vara enkelt, schabloniserat och likformigt i tillämpningen. Enligt utskottets uppfattning måste systemet för att fungera också vara så utformat att det uppfattas som rättvist. Detta förutsätter att hänsyn tas till omständigheter i det enskilda fallet, och utskottet anser att regeringens fortsatta överväganden rörande det skatteadministrativa sanktionssystemet bör inriktas på att utforma nya regler som medger en ökad individualisering i tillämpningen. Utskottet finner det anmärkningsvärt att regeringen drygt fyra år efter det att skattetilläggsutredningen avgett sina betänkanden (SOU 1982:54 och 55) ännu inte presenterat något förslag eller redovisat något resultat av sina överväganden. Utskottet förutsätter att de fortsatta övervägandena sker skyndsamt.

Utskottet tillstyrker motion Sk501 yrkande 15. Härmed får syftet med motion Sk904 anses i huvudsak tillgodosett.

dels att utskottet under mom. 16 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk501 yrkande 15 och med anledning av motion 1985/86:Sk904 hos regeringen begär förslag om ändrade regler för skattetillägg i enlighet med vad i förstnämnda motion anförts.

Vissa uppdragsersättningar (mom. 17)

17. Knut Wachtmeister (m), Karl Björzén (m)och Margit Gennser (m) anser

dels att utskottet i fråga om vissa uppdragsersättningar bort anföra följande:

Den särskilda uppgiftsskyldighet som — trots borgerligt motstånd - ålades småhusägare och lägenhetsinnehavare hösten 1982 har alltsedan dess utsatts för berättigad kritik från olika håll. Denna kritik har bekräftat utskottets uppfattning att de vidgade krav som dessa medborgare utsatts för inte har förankring i det allmänna rättsmedvetandet. Utskottet anser att det är orimligt att kräva att personer som i allmänhet saknar praktisk erfarenhet som arbetsgivare skall lämna uppgifter i sina självdeklarationer om företag, hantverkare eller andra uppdragstagare av skilda slag som de har anlitat och att den som äger en vanlig bostad skall kunna åläggas betalningsansvar för en 209

uppdragstagares skatteskulder i långt större utsträckning än tidigare. Risken är bl. a. att den osäkerhet som dessa regler medför leder till att fler betalningar sker under bordet. Det kan dessutom ifrågasättas - att döma av rapporter från olika håll under senare tid — om reglerna över huvud taget haft någon nämnvärd effekt när det gäller att minska förekomsten av s. k. ”grå arbetskraft”.

Lagen om avdrags- och uppgiftsskyldighet är enligt vår mening inte erforderlig med tanke på de bestämmelser som redan finns i uppbördslagen. Regler om när kontrolluppgift skall lämnas finns redan och innebär skyldighet att lämna sådan uppgift så fort ett anställningsförhållande uppstår. Lagen bör därför omedelbart avskaffas. Utskottet tillstyrker följaktligen motionerna Sk501 och Sk704 i denna del.

dels att utskottet under mom. 17 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Sk501 yrkande 17 och 1985/86:Sk704 yrkande 2 antar följande

Förslag till Lag om upphävande av lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar

Härigenom förskrivs att lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar skall upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

Arbetsgivaransvar (morn. 18)

18. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp). Stig Josefson (c), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c) och Margit Gennser (m) anser

dels att utskottet i fråga om arbetsgivaransvar bort anföra följande: Bestämmelserna i uppbördslagen om arbetsgivares ansvar för arbetstagares skatt har de senaste åren - mot bakgrund av att bestämmelserna i enskilda fall kommit att tillämpas på ett sätt som lagstiftaren uppenbarligen inte avsett och som varit stötande för rättskänslan — debatterats ingående i massmedia. Utskottet anser också — i likhet med motionärerna bakom motion Sk501 - att reglerna bör ändras så att den enskildes rättstrygghet stärks och större hänsyn kan tas till omständigheterna i varje enskilt fall. De nya möjligheterna till eftergift av betalningsskyldighet som riksdagen inom kort skall behandla är ett steg i rätt riktning, men ytterligare förändringar behövs för att öka rättssäkerheten.

Numera förekommer ett vidgat samarbete mellan lokala skattemyndigheter och länsstyrelsernas mervärdeskatteenheter när det gäller inbetalningen av preliminär skatt och registrering till mervärdeskatt. Det sker en mycket noggrann kontroll innan någon person registreras som skatte- och redovisningsskyldig till mervärdeskatt. Med hänsyn härtill anser utskottet att reglerna bör utformas så, att om arbetstagaren vid tidpunkten för avtalets

SkU 1986/87:11

ingående är registrerad för betalning av preliminär B-skatt eller för redovisning av mervärdeskatt arbetsgivaren inte skall kunna åläggas betalningsansvar för skatten.

Det nu föreslagna systemet bör införas i avvaktan på resultatet av de överväganden som pågår med att vidareutveckla socialavgiftsutredningens förslag, och regeringen bör skyndsamt lägga fram förslag till lagändringar i enlighet med vad utskottet ovan anfört. Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk501 i denna del.

dels att utskottet under mom. 18 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk501 yrkande 16 hos regeringen begär förslag om ändring av uppbördslagen i vad avser betalningsskyldighet för arbetstagares skatt i enlighet med vad i motionen anförts.

Företagens uppgiftsskyldighet och deklarationsblankett 10 (mom. 20 och 21)

19. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c) och Margit Gennser (m) anser

dels att utskottet i fråga om företagens uppgiftsskyldighet och deklarationsblankett 10 bort anföra följande:

Som utskottet anfört vid tidigare års behandling av dessa frågor bör regeringen utan särskild framställning från riksdagen uppmärksamt följa utvecklingen i fråga om kraven på olika uppgifter från företagen och tillse att uppgiftsskyldigheten i möjligaste mån förenklas. Det grundläggande problemet i fråga om deklarationsblanketterna är emellertid att beskattningsreglerna är för krångliga. När det gäller företagsledare i fåmansföretag gäller särskilda regler som — trots att det många gånger gäller bagateller - kan föranleda ett avsevärt merarbete såväl för de skattskyldiga som för beskattningsmyndigheterna och väcka förståelig irritation. Hithörande problem bör enligt utskottets uppfattning lämpligen uppmärksammas av 1980 års företagsskattekommitté.

Med det anförda förordar utskottet att riksdagen med anledning av motionen hos regeringen begär att 1980 års företagsskattekommitté får tilläggsdirektiv att i samråd med skatteförenklingskommittén föreslå förenklingar av beskattningsreglerna för företagsledare i fåmansföretag.

dels att utskottet under mom. 20 och 21 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motion 1985/86: Sk288 yrkandena 6 och 7 hos regeringen begär att 1980 års företagsskattekommitté får tilläggsdirektiv att i samråd med skatteförenklingskommittén föreslå förenklingar av de särskilda beskattningsreglerna för företagsledare i fåmansföretag.

SkU 1986/87:11

lil

Preliminärskattetabellerna för A-skatt (mom. 23)

20. Knut Wachtmeister (m), Karl Björzén (m) och Margit Gennser (m) anser

dels att utskottet i fråga om preliminärskattetabellerna för A-skatt bort anföra följande:

Det för närvarande mycket höga överuttaget av preliminär A-skatt beror på flera faktorer. Överuttaget sker numera i inkomstskiktets övre gräns mot tidigare i mitten. Hänsyn tas vidare inte till avdrag för vare sig resor till och från arbetet eller fackföreningsavgifter.

Överuttaget av preliminär A-skatt anser utskottet vara oacceptabelt stort, och utskottet tillstyrker därför att en utredning tillsätts med uppgift att reducera uttaget till en rimligare nivå, exempelvis genom att låta schablonavdraget i dess helhet slå igenom i preliminärskattetabellerna.

dels att utskottet under mom. 23 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk712 hos regeringen begär en översyn av A-skattetabellerna i syfte att reducera uttaget av preliminär A-skatt till en rimlig nivå.

Debiteringen av B-skatt avseende jordbrukare m. fl. (mom. 24 och 25)

21. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m). Karl-Anders Petersson (c) och Margit Gennser (m) anser

dels att utskottet i fråga om debiteringen av B-skatt avseende jordbrukare m.fl. bort anföra följande:

Inkomstutvecklingen för de egna företagarna och i synnerhet jordbrukarna har varit mycket svag under de senaste åren. Den av riksdagen 1982 beslutade uppräkningen av preliminär B-skatt till 120 % av den slutliga skatten nästföregående år är mot bakgrund av regeringens inflationsmål svårförståelig och innebär otvivelaktigt en belastning för inte bara de skattskyldiga utan också för skattemyndigheterna, eftersom dessa tvingas handlägga ett växande antal jämkningsansökningar. I likhet med motionärerna bakom motionerna Sk288 och Sk715 anser utskottet att B-skatt bör debiteras med 100 % av föregående års slutliga skatt.

dels att utskottet under mom. 24 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Sk288 yrkande 3 i motsvarande del, 1985/86:Sk705 och 1985/86:Sk715 i motsvarande del hos regeringen begär förslag om sänkt preliminär B-skatt beträffande jordbrukare.

dels att utskottet under mom. 25 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Sk288 yrkande 3 i motsvarande del och 1985/86:Sk715 i motsvarande del hos regeringen begär förslag om sänkt preliminär B-skatt beträffande övriga.

SkU 1986/87:11

11 Förtidsåterbetalning av överskjutande skatt (mom. 26)

22. Knut Wachtmeister (m). Kjell Johansson (fp). Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Margit Gennser (m) anser

dels att utskottet i fråga om förtidsåterbetalning av överskjutande skatt bort anföra följande:

Den omständigheten att ansökan om återbetalning av för mycket erlagd skatt måste göras senast den 30 april innebär för vissa småföretagare, exempelvis jordbrukare, betydande problem.

En lantbrukare, som sökt och erhållit anstånd med att avlämna sin självdeklaration till den 15 maj, saknar kanske möjlighet att senast den 30 april ansöka om förtidsåterbetalning.

Denna olägenhet skulle kunna undanröjas om man genom en kryssmarkering på blanketten kunde anmäla att man önskar förtidsåterbetalning. Om deklaration sedan inlämnas inom anståndstiden skulle återbetalningsansökan vara giltig.

dels att utskottet under mom. 26 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk710 hos regeringen begär förslag om ett förenklat förfarande för ansökan om återbetalning av överskjutande skatt i enlighet med vad utskottet anfört.

Anståndsreglernam. m. (mom. 28)

23. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c) och Margit Gennser (m) anser

dels att utskottet bort anföra följande:

Enligt 49 § 1 mom. uppbördslagen kan länsstyrelse bevilja anstånd med inbetalning av skatt om den skattskyldige anfört besvär över en inte lagakraftvunnen taxering, och det skulle medföra betydande skadeverkningar eller framstå som obilligt om den skattskyldige skulle betala skatten. En ytterligare förutsättning för anstånd är att den skattskyldige ställer säkerhet hos länsstyrelsen, om det inte med hänsyn till anståndstidens varaktighet, den skattskyldiges förhållanden och omständigheter i övrigt kan antas att skatten ändå kommer att betalas.

Mot bakgrund av de långa handläggningstiderna i domstolarna har behovet av ett skydd mot indrivningsåtgärder blivit allt större. Genomsnittsåldern för skattemål i länsrätternas utgående målbalans 1984 var mellan 15 och 16 månader.

För att få anstånd vid taxeringsbesvär måste de skattskyldiga vända sig till såväl domstol som LSM och/eller länsstyrelse. Uppdelningen på två beslutsmyndigheter kan medföra rättsförluster för den enskilde.

Den skattskyldige är ofta helt beroende av taxeringsintendentens ställningstagande. Denne är part i processen och borde därför inte ha inflytande på anståndsfrågan. En annan väsentlig brist är att länsstyrelses beslut inte kan överklagas.

Skatteförenklingskommittén har i sitt betänkande (SOU 1985:42) Förenk -

SkU 1986/87:11

lad taxering lagt fram förslag som - om de genomförs - kommer att undanröja nuvarande brister i anståndssystemet.

Enligt utskottets mening bör de av kommittén behandlade anståndsfrågorna behandlas med förtur. Utskottet tillstyrker alltså att riksdagen hos regeringen begär att de av skatteförenklingskommittén föreslagna åtgärderna angående anstånd med att betala tvistigt skattebelopp enligt taxeringsbeslut skall tillämpas redan fr. o. m. 1986 års taxering.

dels att utskottet under mom. 28 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk709 och med anledning av motionerna 1985/86:Sk501 yrkande 13-och 1985/86:Sk567 hos regeringen begär förslag om utvidgade möjligheter att erhålla anstånd med inbetalning av skatt i enlighet med vad i förstnämnda motion anförts.

Särskilt yttrande

Tiden för avlämnande av självdeklaration (mom. 10)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp). Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Margit Gennser (m) anför:

Eftersom man på goda grunder kan anta att större delen av de förenklade självdeklarationerna kommer att leda till beslut om taxering enligt lämnade uppgifter bör enligt vår mening en senareläggning av deklarationstidpunkten med 14 dagar kunna ske utan att skattemyndigheternas gransknings- och taxeringsarbete blir lidande.

SkU 1986/87:11

114 Konstitutionsutskottets yttrande skui986/87:ii

Bilaga 1

1986/87:8 y

över viss sekretessfråga i proposition 1986/87:47 angående ändringar i taxeringsorganisationen

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har berett konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1986/87:47 om ändringar i taxeringsorganisationen såvitt den avser frågan om registrering och sekretess jämte motionerna 1986/87:Sk 125 av Kjell Johansson m. fl. (fp) och 1986/87:Sk 126 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) i de delar de tar sikte på nyssnämnda fråga.

Propositionen

I propositionen läggs bl. a. fram förslag till lagreglering av vissa frågor rörande taxeringsorganisationen. Den ändring som föreslås i sekretesslagen avser en begränsning av sekretessen för sådana uppgifter som behövs för skattemyndigheternas diarieföring av överklagande till domstol. För uppgifter som med anledning av överklagande till domstol registreras hos myndighet enligt 15 kap. 2 § första stycket 3 eller 4 sekretesslagen skall således sekretess gälla endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Enligt gällande rätt råder s. k. absolut sekretess, dvs. utan skaderekvisit, för alla uppgifter i skatteärenden hos andra myndigheter än tullverket och domstolarna; beslut i skatteärenden dock i princip undantagna. Avsikten med ändringen är att undvika att dubbla diarier behöver föras beträffande besvär till domstol.

Regeringsförslaget kritiseras i denna del i motionerna 1986/87:Skl25 av Kjell Johansson m. fl. (fp) och 1986/87:Sk 126 av Knut Wachtmeister m. fl. (m). I båda motionerna yrkas avslag på propositionen i vad avser förslaget till ändring av 9 kap. 1 och 2 §§ sekretesslagen. Motionerna hänvisar till vad lagrådet i detta hänseende anfört om att underlaget för förslaget inte är tillräckligt för att bedöma konsekvenserna av det.

Konstitutionsutskottets bedömning

Beträffande den föreslagna ändringen av 9 kap. 1 § sekretesslagen noterar utskottet att propositionen efter lagrådets påpekande ändrats i förhållande till lagrådsremissen. Det ursprungliga förslaget avsåg en generell uppmjukning av sekretessen vad gäller skattemyndigheternas diarieföring. Efter lagrådets kritik fick paragrafen den i propositionen angivna lydelsen, som föreslogs av lagrådet som ett alternativ till förslaget i lagrådsremissen.

Konstitutionsutskottet har utifrån de synpunkter utskottet företräder ingen erinran mot att sekretessen för diarieuppgifter uppmjukas på sätt som föreslagits i propositionen.

Stockholm den 27 november 1986

På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Wivi-Anne Cederqvist (s), Kurt Ove Johansson (s), Bertil Fiskesjö (c), Sture Thun (s), Hans Nyhage (m), Börje Stensson (fp), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Torgny Larsson (s), Bengt Kindbom (c), Nils Berndtson (vpk), Ulla Pettersson (s), Ingela Mårtensson (fp) och Ove Karlsson (s).

Avvikande mening

Anders Björck (m), Bertil Fiskesjö (c), Hans Nyhage (m), Börje Stensson (fp), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Bengt Kindbom (c) och Ingela Mårtensson (fp) anser att utskottet i stället för det stycke som börjar ”Konstitutionsutskottet har” och slutar ”i propositionen” bort anföra följande.

Som lagrådet framhållit måste de administrativa fördelarna av en uppmjukning av sekretessreglerna vad gäller den integritetskänsliga skattesekretessen noga vägas mot nackdelarna för den enskilde. Enligt utskottets mening har övertygande skäl för behovet av den föreslagna ändringen inte anförts. Utskottet noterar i sammanhanget att förslaget i förevarande del beretts uteslutande som en för skattemyndigheterna intern fråga och att utomstående intressen inte fått tillfälle att anlägga synpunkter. Utskottet anser med hänvisning till det anförda att propositionens förslag i ifrågavarande del inte bör godtas.

SkU 1986/87:11

Bilaga 1

116 Innehållsförteckning

Sammanfattning

Propositionen

Lagförslagen

Motionerna

Utskottet

Inledning

Principförslag om förenklad taxering

Beslutsorganisationen

Beslutsbehörigheten beträffande eftertaxering ....

Det allmännas processföring

Lagreglering

Mellankommunala skatterätten m. m

Registrering och sekretess

Taxeringsnämndsombud

Övriga frågor

Taxering

Förenklad självdeklaration m. m

T axeringsperiodens längd m. m

Besvär hos länsrätt

Taxeringsrevision

Skattetillägg

Uppbörd

Avdrags- och uppgiftsskyldighet för vissa uppdrags ersättningar

Arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt . .

Uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgift

Företagens uppgiftsskyldighet

Preliminärskattetabellerna för A-skatt

Debiteringen av B-skatt

Förtidsåterbetalning av skatt och fyllnadsinbetalning av skatt

Anståndsregler

Kvarskatteavgift på annuitet på avdikningslån ....

Hemställan

Reservationer

Beslutsorganisationen i första instans

Lokal samhällsmyndighet

Beslutsbehörigheten i ärenden om eftertaxering

Det allmännas processföring

Taxeringsintendentensrolliskatteprocessen

Mellankommunala skatterätten

Allmänna ombudet för mellankommunala mål

Registrering och sekretess

Taxeringsnämndsombud

Ny förenklad självdeklaration

Taxeringsperiodens längd

Beslutsmotivering

Tidsfrist för behandling av besvär i underrätt 108 SkU 1986/87:11

Taxeringsrevision 108

Skattetillägg 109

Vissa uppdragsersättningar 109

Arbetsgivaransvar 110

Företagens uppgiftsskyldighet m.m lil

Preliminärskattetabellerna för A-skatt 112

Debiteringen av B-skatt avseende jordbrukare m. fl 112

Förtidsåterbetalning av överskjutande skatt 113

Anståndsreglerm. m 113

Särskilt yttrande

Tiden för avlämnande av självdeklaration 114

Bilaga

Konstitutionsutskottets yttrande 115