Skatteutskottets betänkande om företagsbeskattning

Skatteutskottets betänkande

om företagsbeskattning

SkU

1987/88:30

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet ett antal motioner som gäller eller har anknytning till företagsskattefrågor. Utskottet avstyrker samtliga motioner. Beträffande flertalet motioner hänvisar utskottet härvid till det arbete som för närvarande pågår i olika utredningar, främst inom den utredning om en reformerad företagsbeskattning som tillsattes år 1985 och 1980 års företagsskattekommitté.

Vid betänkandet har fogats 39 reservationer och 2 särskilda yttranden.

Motionerna

1987/88:Sk301 av förste vice talman Ingegerd Troedsson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att egenföretagares pensionsförsäkringspremie skall vara avdragbar som kostnad i rörelsen från 1989 års taxering.

1987/88:Sk306 av Martin Olsson och Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär översyn och förslag i syfte att i högre grad anpassa rennäringens beskattning till renskötselns speciella förhållanden.

1987/88:Sk313 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att reglerna för öppna koncernbidrag bör justeras så att de också kommer att omfatta sådana bidrag mellan två ekonomiska föreningar.

1987/88:Sk315 av Marianne Karlsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar införa skärpta regler för att begränsa möjligheten att i bokföringen dra av butikernas svinn samtidigt som åtgärder för att förhindra snatterier ges ökad avdragsrätt.

1987/88:Sk321 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att aktiebolag skall få avsluta alla sina inkomstslag per bokslutsdagen.

1987/88:Sk323 av Carl Bildt m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de mindre och medelstora företagens betydelse för den ekonomiska utvecklingen i Sverige,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att regeln om 30 %

1 Riksdagen 1987/88. 6 sami. NrM)

reduktion för företagsförmögenhet skall gälla även för successiva överlåtelser vid gåvobeskattning,

4. att riksdagen beslutar att skattereglerna för egendomslivränta återställs till vad som gällde före 1984,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för avdrag för pensionsförsäkring för egenföretagare i enlighet med vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler så att underskott i näringsverksamhet kan kvittas mot överskott i motsvarande förvärvskälla i enlighet med vad som anförts i motionen,

8. att riksdagen beslutar att begränsningsregeln om en minsta årsarbetstid på 400 timmar för medhjälpande make avskaffas för fåmansföretag,

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler vad avser lön till egna barn under 16 år enligt vad som anförts i motionen,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande av särreglerna för fåmansföretag vad avser enkelbeskattade skattesubjekt,

11. att riksdagen beslutar att s.k. allmänt skadestånd enligt arbetsrättslig lagstiftning skall vara avdragsgillt vid inkomsttaxeringen,

13. att riksdagen beslutar att debitering av prelimär B-skatt skall ske med 100 % av den slutliga skatten året före inkomståret.

1987/88:Sk327 av Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att stimulera till ökade investeringar i Jämtlands län.

1987/88:Sk332 av Birgitta Hambraeus och Karl Boo (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär tilläggsdirektiv till företagsskatteutredningen, innebärande gynnsammare regler för småföretagen i enlighet med vad som framförts i motionen.

1987/88:Sk333 av Göte Jonsson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning beträffande skattereduktion för byggnader med bevarandevärde.

1987/88:Sk338 av Göran Magnusson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skatteplanering genom anlitande av kommanditbolag.

1987/88:Sk340 av Ingvar Björk (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avskrivningsreglerna för personbilar i företag ändras så att ett tak sätts för den del av anskaffningsvärdet som skall vara avskrivningsbart,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att taket för den del av anskaffningsvärdet för personbilar som skall vara avskrivningsbart indexuppräknas varje år.

1987/88:Sk342 av Carl Bildt m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen beslutar ändra skattelagstiftningen så att gåva av hel förvärvskälla med mellanrevers möjliggörs.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Jo213.

SkU 1987/88:30

1987/88:Sk344 av Karl-Gösta Svenson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade avskrivningsregler i enlighet med de riktlinjer som angivits i motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Fi203.

1987/88:Sk345 av Anna Wohlin-Andersson och Marianne Andersson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av resultatutjämningsfonder,

2. att riksdagen beslutar om ändring i lagen om allmän investeringsfond (1979:609) i enlighet med vad som förordats i motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Fi708.

1987/88:Sk348 av Karl-Gösta Svenson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av ett egenföretagarekonto i enlighet med vad som angivits i motionen.

1987/88:Sk349 av Karl-Gösta Svenson och förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att nettointäkten av jordbruksfastighet och rörelse uppdelas i A- och B-inkomst från taxeringsåret 1989.

1987/88:Sk350 av Kjell Johansson (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny lagstiftning beträffande representationsgåvor i enlighet med vad i motionen anförts.

1987/88:Sk352 av Marianne Andersson och Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas att riksdagen i lagen om allmän investeringsreserv (1979:610) gör den ändringen att 3 § "eller, om avsättningen görs av handelsbolag senast den 31 mars" tas bort ur lagen.

1987/88:Sk353 av Erik Hovhammar m.fl. (m, fp, c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag i enlighet med vad som i motionen anförts angående ett avskaffande av förmögenhetsskatt på kapital som arbetar i familjeföretag.

1987/88:Sk354 av Marianne Karlsson m.fl. (c, m, fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär utredning av frågan om möjligheterna att medge avdragsrätt för premier till s.k. kompanjonförsäkringar.

1987/88:Sk355 av Göte Jonsson och Stig Bertilsson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär sådana förslag att allmän investeringsfond och investeringsreserv får användas för anskaffning av begagnade maskiner och inventarier.

1987/88:Sk357 av Sten Svensson m.fl. (m, fp, c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till avsevärt lägre arvs- och gåvoskattesatser i samband med generationsskiften i familjeföretag,

2. att riksdagen beslutar att kapitalförsäkringar som tas för att möjliggöra ett generationsskifte i familjeföretag skall befrias från förmögenhetsskatt.

1987/88:Sk358 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av

SkU 1987/88:30

skattereglerna för ekonomiska föreningar med anledning av de nya former av kooperativa föreningar som växer fram.

1987/88:Sk366 av Olof Johansson m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktlinjer för skattereform inför 90-talet.

(Yrkandet behandlas i detta betänkande endast i vad det avser beskattning av arbetande kapital i företag.)

1987/88:Sk367 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande en reformerad företagsbeskattning.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:N240.

1987/88:Sk368 av Rolf Clarkson m.fl. (m, fp, c) vari yrkas att riksdagen beslutar återinföra arbetsgivares avdragsrätt för allmänna skadestånd inom arbetsrätten.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:A727.

1987/88:Sk371 av Stig Bertilsson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att företagsbeskattningskommittén ges i tilläggsdirektiv att utreda hur kapitalplaceringar i nystartade företag skattemässigt kan gynnas.

1987/88:Sk372 av Erik Holmkvist (m) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om att hyresersättningfrån fåmansföretag till s.k. närstående behandlas på samma sätt som om ersättningen utgått till annan,

2. att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om att den tidsgräns om 400 timmar som uppställts för att medhjälpande make själv skall beskattas för lön eller motsvarande inkomst slopas,

3. att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om att åldersgränsen för att rörelseidkares, jordbrukares och företagsledares barn själv skall beskattas för inkomst från företaget eller verksamheten sänks från 16 till 15 år,

4. att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om att förmånsreglerna för äldre bilar tillämpas enhetligt oavsett förmånstagare.

1987/88:Sk373 av Anna Wohlin-Andersson och Gösta Andersson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om sänkning av åldersgränsen för rätt till avdrag för lön, som utbetalas till barn som arbetar i föräldraägt företag, från 16 till 15 år.

1987/88:Sk375 av Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om skattefri avsättning för underhåll av hyresfastigheter fr.o.m. 1989 års taxering i enlighet med de riktlinjer som angivits i motionen.

1987/88:Sk384 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avdragsrätt för privata sjukförsäkringar.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:So442.

1987/88:Sk385 av Björn Körlof och Margareta Gard (m) vari yrkas att

SkU 1987/88:30

riksdagen hos regeringen begär förslag om avdragsrätt vid beskattning för styrkta lantmäterikostnader i samband med strukturrationalisering. Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Bo411.

1987/88:Sk387 av Rolf Clarkson m.fl. (m, fp, c) vari yrkas att riksdagen beslutar återinföra arbetsgivares avdragsrätt för allmänna skadestånd inom arbetsrätten.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:A730.

1987/88:Sk389 av Göte Jonsson och Stig Bertilsson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär sådana förslag att allmän investeringsfond och investeringsreserv får användas för anskaffning av begagnade maskiner och inventarier.

1987/88:Sk393 av Stig Josefson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att förslag snarast framläggs om rätt för egenföretagaren att göra avdrag för pensionsförsäkringspremier i förvärvskällan.

1987/88:Sk397 av Leif Olsson (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att riksskatteverket får i uppdrag att vid tillämpningen av reglerna för värdering av kundfordringar tillåta att avskrivning må medges för kundförluster som konstaterats efter bokslutsdag men under bokslutsarbetets gång.

1987/88:Sk399 av Stig Josefson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om återinförande av arbetsgivares avdragsrätt för allmänna skadestånd inom arbetsrätten.

1987/88:Sk408 av Ing-Marie Hansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avdragsrätt för bokinköp till arbetsplatsbibliotek.

1987/88:Sk409 av Sven Eric Lorentzon och Jens Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen vidtar sådana ändringar i lagen om allmän investeringsreserv att den kan användas för köp av begagnade inventarier.

1987/88:Sk410 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stimulans av enskilt stöd till kulturlivet.

1987/88:Sk413 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av avdragsmöjligheterna för yrkesfiskare, där det bör övervägas hur de nu gällande skatteavdragen också skall kunna tillämpas av yrkesfiskarna.

1987/88:Sk414 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga-yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan lagändring att arbetsrättsligt skadestånd betraktas som avdragsgill kostnad i rörelsen,

2. att riksdagen beslutar sänka åldersgränsen för barns sambeskattning med föräldrar från 16 till 15 år enligt vad som redovisats i motionen,

3. att riksdagen beslutar avskaffa 400-timmarsregeln för medhjälpande make/maka,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till slopad förmögenhetsskatt på arbetande kapital enligt vad som anförts i motionen,

SkU 1987/88:30

1987/88:Sk416 av Karl-Gösta Svenson och Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att samebyar från 1989 års taxering medges möjlighet till skattefria reserveringar i enlighet med de bestämmelser som gäller för ekonomiska föreningar, samt att s.k. återbäring till byns medlemmar blir avdragsgill i förvärvskällans rörelse.

1987/88:Sk419 av Rolf Kenneryd och Ivar Franzén (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av reglerna för beskattning av jordbruksfastigheters bostadsförmån i enlighet med vad i motionen anförts,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder på beskattningsområdet med syfte att minska missgynnandet av landsbygdsboende och i stället stimulerar detsamma.

1987/88:Sk420 av Rolf Kenneryd (c) vari yrkas att riksdagen beslutar om införande av en kompletteringsregel till reglerna om avsättning till resultatutjämningsfond i enlighet med vad i motionen anförts.

1987/88:Sk423 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att jämställa ekonomiska föreningar med aktiebolag vad gäller möjligheter till överföring av fonder,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvidgning av rätten att göra avdrag för avsättning till återanskaffningsfonder.

1987/88:Sk427 av Kerstin Keen (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om företagsskatteutredningen.

1987/88:Sk428 av Kerstin Keen (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begären sådan ändring i förordningen (1975:127) att utbildning, bedriven vid högskolor, universitet och gymnasier skall vara avdragsgill kostnad.

1987/88:Sk430 av Kersti Johansson och Stina Gustavsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna det nödvändiga i att det sker en ändring i skattelagstiftningen i enlighet med vad som anförts i motionen.

1987/88:Sk442 av Ingvar Eriksson och Bertil Danielsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att trädgårdskonto bör införas.

1987/88:Sk447 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av beskattningsreglerna vad gäller lantbrukets bostadsförmåner.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Jo260.

1987/88:Sk449 av Lennart Brunander och Kerstin Göthberg (c) vari yrkas att riksdagen beslutar om införande av ett skörderegleringskonto. Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Jo261.

1987/88:Sk450 av Göte Jonsson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

SkU 1987/88:30

anförts om nyföretagarkonton, problem vid generationsväxlingar och behovet av ändrade skatteregler vid successiv gåva,

2. att riksdagen hos regeringen begär skyndsamt förslag om slopande av skatten på det i företagen arbetande kapitalet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna nödvändigheten av att nya regler beträffande fåmansföretagen snarast kommer till stånd i enlighet med vad i motionen anförts.

1987/88:Sk451 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beskattningen som ett instrument för regional utveckling.

1987/88:Sk454 av Knut Wachtmeister (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i beskattningen av viss förmånsbil i enlighet med vad som anförts i motionen.

1987/88:Sk457 av Kjell Johansson och Christer Eirefelt (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att göra föreslagna tillägg i anvisningarna till 29 § p 9 kommunalskattelagen (1928:370).

Avdrag medges för premie för sådan pensionsförsäkring som avses i 31 § p 1. 2 st. anv. samt gruppsjukförsäkring som avses i 32 § tredje mom 3 st. även om försäkringen tecknats av fysisk person i hans egenskap av utövare av viss rörelse.

1987/88:Sk459 av Knut Wachtmeister (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om större avsättningsmöjligheter för tjänsteföretag än nuvarande 20 % av löneutbetalningarna.

1987/88:Sk463 av Gudrun Norberg och Leif Olsson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att medge direktavskrivning vid inköp av reservelverk inom jordbruket.

1987/88:Sk465 av Gudrun Norberg och Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om lämplig form av skattereduktion för belopp som företag avsätter till startkapital för stiftelsen Hem för gamla.

1987/88:Sk469 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om sänkning av åldersgränsen från 16 till 15 år för rätt till avdrag för lön som utbetalas till barn som arbetar i föräldraägt företag.

1987/88:Sk470 av Carl Bildt m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om reformerad bolagsskatt i enlighet med vad som anförts i motionen,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande av förmögenhetsbeskattning av arbetande kapital i mindre och medelstora företag enligt vad som anförts i motionen,

1987/88:Sk471 av Stig Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av kommunalskattelagen.

1987/88:Sk475 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att beskattning -

SkU 1987/88:30

en av arbetande kapital i mindre och medelstora företag slopas så länge kapitalet är bundet i företaget,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att generationsskiften underlättas genom ytterligare sänkning av arvs- och gåvobeskattningen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att tidigare gällande regler för beskattning av s.k. egendomsiivräntor återinförs,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att begränsningsregeln om viss minsta arbetsinsats för medhjälpande make i småföretag eller jordbruk bör slopas.

1987/88:Sk482 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om småföretagsbeskattning och ny företagande.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:N331.

1987/88:Sk485 av Alf Svensson (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

10. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av arvs- och gåvoskattereglerna i syfte att lindra deras negativa effekter i enlighet med vad som anförts i motionen,

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag till avskaffande av den allmänna löneavgiften som erläggs av arbetsgivarna i enlighet med vad som anförts i motionen,

12. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande av förmögenhetsbeskattningen på arbetande kapital i små och medelstora företag i enlighet med vad som anförts i motionen.

1987/88:Sk491 av Wiggo Komstedt och Per Arne Agiert (m,fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att kommunalskattelagens 20 § ändras så att parkeringsavgifter, som hyrbilsföretagen inte lyckas driva in, får bokföras som kostnad i rörelsen.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:T440.

1987/88:Sk576 av Stig Josefson och Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tullskydd för trädgårdsnäringens produkter.

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resultatutjämning i trädgårdsnäringen.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Jo289.

1987/88:Sk716 av Anders Andersson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar anta följande förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272): Härigenom föreskrivs att orden "120 procent" i 13 § första stycket uppbördslagen (1953:272) skall utgå.Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag då den enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången i fråga om preliminär skatt för uppbördsåret 1988/89.

1987/88:Sk727 av Karl-Anders Petersson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av den preliminära beräkningen av B-skattegrundande inkomst i enlighet med vad som i motionen anförts.

SkU 1987/88:30

8 Utskottet

SkU 1987/88:30

Inledning

Det pågår för närvarande ett omfattande utredningsarbete på beskattningsområdet. När det gäller utredningar med speciell inriktning på företagens beskattning har den i december 1985 tillkallade utredningen om reformerad företagsbeskattning (URF) i uppdrag att pröva flera frågor av grundläggande natur. De viktigaste uppgifterna för URF består i att åstadkomma en mer likformig beskattning av arbete och kapital, att analysera underlagen för vinstbeskattning och uttaget av arbetsgivaravgifter och att pröva frågan om ett bredare skatteunderlag och sänkta skattesatser. Ett omfattande utredningsuppdrag har också 1980 års företagsskattekommitté (FSK). Den sistnämnda kommittén har lagt fram olika delbetänkanden, bl.a. med förslag till en s.k. staketmetod för beskattning av dels enskild näringsverksamhet (SOU 1984:70). dels handelsbolag (SOU 1986:44). Båda dessa förslag bereds för närvarande inom regeringskanliet.

De motioner som utskottet behandlar i detta betänkande gäller eller har anknytning till frågor på företagsskatteområdet. Flertalet av de i motionerna framlagda förslagen har tidigare prövats av utskottet i olika sammanhang. I betänkandet SkU 1986/87:27 om vissa företagsbeskattningsfrågor m.m. finns en sammanställning med hänvisningar till tidigare betänkanden. Den som vill få en utförligare redovisning av gällande ordning och tidigare behandling i riksdagen än som framgår i det följande kan söka vidare i det nämnda betänkandet eller i annat betänkande av skatteutskottet som anges i det följande.

Arbetande kapital i företag

1 flera motioner-Sk353 av Erik (delvis) av Olof Johansson m.fl. (c). Sk414 yrkande 4 av Kjell Johansson m.fl. (fp), Sk450 yrkande 2 av Göte Jonsson (m), Sk470 yrkande 10 av Carl Bildt m.fl. (m), Sk475 yrkande 1 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m) samt Sk485 yrkande 12 av Alf Svensson (c) - föreslås slopande av förmögenhetsskatt på arbetande kapital i företag.

Yrkande om lägre arvs- och gåvoskatt i samband med generationsskiften i familjeföretag har väckts i motion Sk357 yrkande 1 av Sten Svensson m.fl. (m.fp.c) och i motion Sk475 yrkande 2 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m). Sten Svensson (m) har i sin nyss nämnda motion Sk357 yrkande 2 även föreslagit att kapitalförsäkringar som tas för att möjliggöra generationsskifte i familjeföretag skall befrias från förmögenhetsskatt. Enligt motion Sk485 yrkande 10 av Alf Svensson (c) bör riksdagen begära att regeringen gör en översyn av arvs- och gåvoskattereglerna i syfte bl.a. att lindra vissa effekter i samband med generationsväxlingar i företag.

Den nuvarande regeln om reduktion till 30 % för företagsförmögenhet skall enligt motion Sk.323 yrkande 3 av Carl Bildt m.fl. (m) göras tillämplig även för successiva överlåtelser vid gåvobeskattning. Ett liknande yrkande har väckts också i motion Sk450 yrkande 1 (delvis) av Göte Jonsson (m).

Motionsyrkanden av samma innebörd som de nu nämnda har utskottet prövat vid upprepade tillfällen och senast i samband med behandlingen av vissa förslag i kompletteringspropositionen (prop. 1986/87:150) i slutet av förra riksmötet (SkU 1986/87:50). Utskottet avstyrkte motsvarande motionsyrkanden med hänvisning till att frågorna är av den arten att de bör prövas först i samband med ställningstagandena till kommande förslag på bl.a. företagsskatteområdet. Som utskottet redovisat i det nyligen framlagda betänkandet SkU 1987/88:25 om inkomstbeskattning, pågår för närvarande inom finansdepartementet även ett arbete med att se över förmögenhetsskatten med avseende på bl.a. eventuell särbeskattning, skattens bas, nivån på skatteuttaget, värderingsreglerna och behovet av särskilda lättnadsregler. Detta arbete bedrivs parallellt med arbetet i kommittén (Fi 1987:07) med uppdrag att göra en översyn av inkomstskattesystemet (RINK). Vid översynen av förmögenhetsbeskattningen bör vara av intresse även sådana frågor om beskattning av arbetande kapital som tagits upp i motionerna.

Vissa frågor rörande reglerna om värdet på företagsförmögenhet i samband med arv eller gåva har även berörts i arvs- och gåvoskattekommitténs slutbetänkande (SOU 1987:62) som för närvarande bereds i regeringskansliet. I det nämnda kommittébetänkandet tas upp bl.a. frågan om gåva av hel förvärvskälla med mellanrevers, något som aktualiserats i motion Sk342 yrkande 1 av Carl Bildt m.fl. Även denna fråga kommer alltså att bli belyst i det pågående arbetet.

Med hänvisning till utskottets tidigare ställningstagande i betänkandet SkU 1986/87:50 och till det ovan anförda avstyrker utskottet motionerna Sk323 yrkande 3, 342 yrkande 1, Sk353, Sk357, Sk366 yrkande 1 (delvis), Sk414 yrkande 4, Sk450 yrkande 1 (delvis) och yrkande 2, Sk470 yrkande 10, Sk475 och Sk485 yrkande 12.

Egendomsli vränta

Före den 1 juli 1984 kunde den som sålde egendom mot vederlag i livränta beskattas i takt med att livräntan inflöt. Köparen erhöll då avdrag med utgivna belopp. Numera skall livräntan tas upp som vanlig köpeskilling till ett kapitaliserat värde. Någon avdragsrätt för köparen föreligger inte.

I två motioner, Sk323 yrkande 4 av Carl Bildt m.fl. (m) och Sk475 yrkande 3 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m), yrkas att skattereglerna för egendomslivränta skall återställas till vad som gällde före 1984.

De skäl som tidigare allmänt åberopades för att en överlåtelse mot vederlag i egendomslivränta i beskattningshänseende borde behandlas annorlunda än en försäljning var att livräntan hade en funktion som pensioneringsform för överlåtaren och som ett medel att underlätta finansieringen av ett företagsförvärv. Skälet till att systemet med egendomslivränta slopades var att det framstod som inkonsekvent att behålla en form för pensionering vid överlåtelser mot livränta som inte omfattades av de begränsningar som i övrigt gäller i fråga om avdrag för pensioneringskostnader. Utskottet anser nu i likhet med vad utskottet uttalat i samband med tidigare behandling att detta skäl mot att behandla egendomslivräntor annorlunda i beskattningshänseende än en vanlig köpeskilling alltjämt är

SkU 1987/88:30

vägande. Den som säljer en jordbruksfastighet eller en rörelse torde ha goda möjligheter att sörja för sitt pensionsskydd utan ett system med egendomslivräntor. Motionerna Sk323 yrkande 4 och Sk475 yrkande 3 avstyrks följaktligen.

Allmän investeringsfond och investeringsreserv

Vid beräkning av nettointäkt av fastighet eller av rörelse har aktiebolag och ekonomisk förening m. fl. rätt att göra avdrag för belopp som i räkenskaperna har avsatts till allmän investeringsfond. Enskilda rörelseidkare och jordbrukare har en motsvarande rätt till avdrag för avsättning till allmän investeringsreserv. Investeringsfonden och investeringsreserven får tas i anspråk för vissa särskilt angivna ändamål avseende företrädesvis utgifter för investeringar i byggnader, markanläggningar och inventarier, dock inte begagnade inventarier.

Utskottet behandlade så sent som hösten 1987 i betänkandet SkU 1987/88:27 vissa motionsvägen väckta förslag om ändringar i olika hänseenden i bestämmelserna om allmän investeringsfond och allmän investeringsreserv. Med anledning av de förslag till förändringar som då hade väckts uttalade utskottet att gällande bestämmelser, som de praktiskt tillämpas, kunde te sig svårbegripliga för de skattskyldiga. Enligt utskottet kunde det dock förutsättas att man i det pågående utredningsarbetet inom skatteområdet skulle gå in också på de i motionerna aktualiserade frågorna. Utskottet ansåg sig mot denna bakgrund inte kunna biträda de då aktuella motionsyrkandena.

En av de frågor som behandlades i höstas gällde en förändring i reglerna som öppnar möjlighet för att ta allmän investeringsfond och investeringsreserv i anspråk för inköp även av begagnade maskiner och inventarier. Denna fråga har nu på nytt aktualiserats i motionerna Sk355 och Sk389 av Göte Jonsson och Stig Bertilsson (båda m) samt i motion Sk409 av Sven Eric Lorentzon och Jens Eriksson (båda m).

Utskottet får med hänvisning till det ovan redovisade ställningstagandet på nytt avstyrka dessa motionsförslag.

Endast företag som bedriver industriell tillverkning kan få ta investeringsfond i anspråk för kostnader som avser bl. a. tekniskt och naturvetenskapligt forskningsarbete. Anna Wohlin-Andersson och Marianne Andersson (båda c) föreslår i motion Sk345 yrkande 2 en ändring i lagen om allmän investeringsfond så att även tjänsteproducerande företag skall ha rätt att ta i anspråk investeringsfondmedel för kostnader för tekniskt och naturvetenskapligt forskningsarbete samt kostnader för utbildning av arbetstagare hos företaget.

Utskottet anser också beträffande denna fråga att resultatet av det pågående utredningsarbetet bör avvaktas. Detsamma gäller yrkandet i motion Sk430 av Kersti Johansson och Stina Gustavsson (båda c) om generösare regler för icke börsnoterade företags avsättning till och ianpråktagande av investeringsfonder. Utskottet avstyrker alltså även förslagen i motionerna Sk345 yrkande 2 och Sk430.

En förutsättning för att en enskild näringsidkare skall få avdrag för

SkU 1987/88:30

avsättning till investeringsreserv är att inbetalning görs på särskilt bankkonto senast den dag då allmän självdeklaration skall lämnas för det beskattningsår som avsättningen avser. För handelsbolag gäller den 31 mars taxeringsåret som sista inbetalningstidpunkt. Utskottet har tidigare prövat frågan om ett slopande av tidsgränsen den 31 mars för handelsbolag. I betänkandet SkU 1987/88:27 motiverade utskottet sitt ställningstagande med bl.a. att ett borttagande av en sista inbetalningstidpunkt för handelsbolag kan medföra kontrollproblem, eftersom delägarna kan ha att avlämna självdeklaration vid olika tidpunkter. Då det kunde förutsättas att denna fråga skulle komma att tas upp i det pågående utredningsarbetet borde enligt utskottets mening det då förevarande motionsyrkandet inte föranleda någon särskild åtgärd.

I motion Sk352 av Marianne Andersson och Ingbritt Irhammar (båda c) har frågan om slopande av den sista inbetalningstidpunkten för handelsbolag åter aktualiserats. Utskottet avstyrker motionen med hänvisning till det tidigare ställningstagandet.

Resultatutjämning m.m.

Fr.o.m. 1981 års taxering har öppnats en möjlighet för de löneintensiva företagen till resultatutjämning och konsolidering genom särskild fondavsättning. Penning- och försäkringsrörelse är undantagen härifrån. Avsättningen kan beräknas dels på grundval av lönekostnaderna under beskattningsåret (lönebaserad resultatutjämningsfond), dels på den vid taxering till statlig inkomstskatt beräknade inkomsten i förvärvskällan efter korrigering för olika avsättningar (inkomstbaserad resultatutjämningsfond). Den lönebaserade avsättningen får uppgå till högst 20 % av lönekostnaden och den inkomstbaserade till högst 15 % av inkomsten. Avdragsrätten är inte beroende av att medel sätts in på bank. Det belopp som avsatts skall återföras till beskattning påföljande år.

I flera motioner hemställs om ändringar i bestämmelserna för avsättning till resultatutjämningsfond. Bättre villkor för tjänsteföretagens möjlighet till avsättningar efterlyses i motion Sk345 yrkande 1 av Anna Wohlin-Andersson och Marianne Andersson (båda c). Införande av en kompletteringsregel till reglerna om avsättning till resultatutjämningsfond föreslås i motion Sk420 av Rolf Kenneryd (c). En sådan regel skulle enligt motionen innebära i huvudsak att avsättningen alltid skall få uppgå till det högsta belopp som avsatts enligt huvudregeln under de senaste fem åren. Förbättrade villkor för konsolidering av tjänsteföretag genom höjning av nuvarande högsta avsättningsnivå förordas i två motioner, Sk427 av Kerstin Keen (fp) och Sk459 av Knut Wachtmeister (m). Trädgårdsföretagens möjlighet till avsättning till resultatutjämningsfond tas upp i motion Sk576 yrkande 2 av Stig Josefson och Ingbritt Irhammar (båda c). Enligt motionen bör högsta möjliga avsättningsnivå höjas från nuvarande 20 % till 50 % av lönesumman.

Andra frågor rörande företagens resultatutjämningsmöjligheter har tagits upp i ytterligare ett antal motioner. Införande av egenföretagarkonto föreslås i motion Sk348 av Karl-Gösta Svenson (m). Samme motionär föreslår i motion Sk375 ett underhållskonto för hyresfastighet. Ingvar Eriksson och Bertil Danielsson (båda m) yrkar i motion Sk442 införande av

SkU 1987/88:30

ett trädgårdskonto. Lennart Brunander och Kerstin Göthberg (båda c) föreslår i motion Sk449 införande av ett särskilt skörderegleringskonto. I motion Sk450 av Göte Jonsson (m) föreslås - såvitt nu är i fråga (yrkande 1 delvis) - utredning om inrättande av nyföretagarkonton. Någon form av personliga investeringskonton bör införas enligt motion Sk482 (delvis) av Per-Ola Eriksson m.fl. (c).

Utskottet har vid upprepade tillfällen behandlat olika förslag rörande ändringar i befintliga regler om resultatutjämning och införande av nya möjligheter till resultatutjämning. Med hänvisning till det pågående arbetet på företagbeskattningens område avstyrkte utskottet senast förra våren (SkU 1986/87:27) yrkanden gällande nyetableringskonto, personligt investeringskonto och trädgårdskonto. Särskilda reserveringsmöjligheter för jordbrukare har prövats bl.a. i betänkandet SkU 1985/86:28. Beträffande underhållskonto för hyresfastighet har utskottet tidigare vid prövning av denna fråga erinrat om att större kostnader för underhåll efter den skattskyldiges fria val kan fördelas på tre år och avstyrkt de då aktuella motionsyrkandena, bl.a. med hänvisning till de allmänna strävandena att söka förenkla taxerings- och deklarationsarbetet. Utskottet har också framhållit att de pågående övervägandena rörande en reformerad företagsbeskattning och därmed sammanhängande resultatutjämningsfrågor även omfattar beskattningen av hyresfastigheter. I sammanhanget vill utskottet nämna att bostadsutskottet nyligen i betänkandet BoU 1987/88:10 avstyrkt ett yrkande, Bo211 yrkande 13 av Carl Bildt m.fl. (m). enligt vilket nuvarande ROT-finansieringsregler bör ersättas med en rätt för fastighetsägare att göra skattefria avsättningar till reparationsfonder. Utskottet hänvisar med anledning av nu föreliggande motioner ånyo till det pågående utredningsarbetet och avstyrker de nu nämnda motionsyrkandena.

Försäkringar, m.m.

Nuvarande regler i fråga om egenföretagares pensionsförsäkringar innebär att en egenföretagare får göra avdrag för premierna i form av allmänt avdrag. Härigenom kommer även den del av egenföretagarens inkomst som används för att betala premier för dennes pensionering att utgöra underlag för egenavgifter. Bedrivs verksamheten däremot genom aktiebolag utgör bolagets kostnader för pensionering av en anställd inte underlag för arbetsgivaravgifter, och detta gäller även i det fall att den anställde är huvudaktieägare i företaget.

I motionerna Sk3()l av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson m.fl. (m), Sk323 yrkande 6 av Carl Bildt m.fl. (m). Sk393 av Stig Josefson m.fl. (c) och Sk457 av Kjell Johansson och Christer Eirefelt (båda fp) hemställs om ändring i gällande lagstiftning så att egenföretagares pensionförsäkringsavgift skall kunna dras av direkt i förvärvskällan. Enligt den sistnämnda motionen föreslås en sådan avdragsrätt även få omfatta företagarnas egna s.k. AGS-försäkringar.

Utskottet har vid tidigare prövning av motsvarande yrkanden framhållit att den nuvarande ordningen, som innebär att premierna för egenföretagarnas pensionering ingår i underlaget för beräkning av egenavgifter, är

SkU 1987/88:30

otillfredsställande från likformighets- och rättvisesynpunkt och att en ändring av bestämmelserna är önskvärd. Frågan har uppmärksammats i FSK:s betänkande (SOU 1984:70) Staketmetoden. En staketmodell vid beskattningen skulle kunna lösa den i motionerna aktualiserade frågan om egenföretagares avdrag för pensionsförsäkringspremier. Som utskottet framhållit i samband med tidigare behandling har emellertid framkommit vid remissbehandlingen av det nämnda betänkandet att den föreslagna lösningen inte är invändningsfri. Den kan också medföra komplikationer i andra sammanhang, bl.a. vad gäller socialförsäkringsområdet. Utskottet förutsätter att regeringen uppmärksammar problemet och i lämpligt sammanhang lägger fram förslag som undanröjer olikformigheten i de nuvarande bestämmelserna. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk301, Sk323 yrkande 6, Sk393 och Sk457.

I motion Sk354 av Marianne Karlsson m.fl. (c, m, fp) har begärts en utredning om avdrag för premier till s.k. kompanjonsföräkringar.

Utskottet har behandlat denna fråga vid tidigare tillfällen och har då avstyrkt motionsförslaget med anledning av att frågan behandlas inom FSK. Utskottet har inte nu funnit skäl till annat ställningstagande och avstyrker följaktligen motion Sk354.

Enligt motion Sk384 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) bör privata patientförsäkringar vara avdragsgilla omkostnader i rörelse.

Utskottet behandlade denna fråga hösten 1987 i betänkandet SkU 1987/88:8. Utskottet framhöll då att rätten till avdrag för kostnader för annan sjukvård än den som tillhandahålls av det allmänna inom ramen för den allmänna försäkringen eller genom företagshälsovården inte är självklar. Avdragsrätten medför att underlaget för beskattningen minskar och att sjukvårdskostnaderna övervältras på andra. Med hänsyn härtill ansåg utskottet att arbetsgivaren inte borde få avdrag för kostnaderna att bereda den anställde privat sjukvård och - i konsekvens därmed - inte heller avdrag för privata sjukförsäkringar. Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker motion Sk384.

En fråga angående ändring i kommunalskattelagens bestämmelser om avdragsrätten för kollektiva pensionsförsäkringar har tagits upp i motion Sk471 av Stig Gustafsson m.fl. (s). Försäkringsrättskommittén har i betänkandet SOU 1986:56 lagt fram förslag om en rättslig reglering av kollektivavtalsgrundad försäkring. Det framgår av årets budgetproposition (prop. 1987/88:100, bil. 4) att kommitténs förslag har remissbehandlats och att det för närvarande övervägs i regeringskansliet. Utskottet förutsätter att den i motionen väckta frågan kan komma att aktualiseras i samband med det pågående beredningsarbetet. Utskottet anser det inte vara påkallat med någon åtgärd från riksdagens sida. Motion Sk471 avstyrks följaktligen.

I detta sammanhang vill utskottet ta upp två yrkanden som har anknytning till reglerna för beräkning av egenavgifter och pensionsgrundande inkomst. I motion Sk349 av Karl-Gösta Svenson och förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (båda m) förordas att intäkterna i förvärvskällorna jordbruksfastighet och rörelse skall delas upp i A- och B-inkomster. Endast A-inkomsten skall enligt motionen ligga till grund för beräkning av egenavgift och vara pensionsgrundande. Enligt motion Sk323 yrkande 7 av Carl Bildt m.fl (m)

SkU 1987/88:30

bör underskott i förvärvskälla av karaktären ”näringsverksamhet” få dras av mot inkomst från andra förvärvskällor. Vidare skall enligt motionen underskott i inkomstslagen jordbruk och rörelse få kvittas mot överskott i annan förvärvskälla inom dessa inkomstslag vid beräkning av egenavgifter. I sistnämnda hänseende föreligger även ett yrkande till behandling i socialförsäkringsutskottet.

Motsvarande yrkanden behandlades hösten 1987 i samband med behandlingen av proposition 1986/87:140 om egenavgifter och pensionsgrundande inkomst för jordbrukare. Yrkandena avstyrktes av socialförsäkringsutskottet (SfU 1987/88:1). Skatteutskottet har inte funnit anledning till ett annat ställningstagande. Frågorna har för övrigt ett samband med frågor som URF behandlar. Utskottet avstyrker motionerna.

Vissa frågor rörande beskattningen av fåmansföretag

Fr.o.m. 1977 års taxering gäller särskilda bestämmelser för beskattning av fåmansföretag och företagsledare och delägare i sådana företag. Bestämmelserna har betydelse även för närstående personer till företagsledare och delägare i fåmansföretag. Dessa bestämmelser syftar till att förhindra att personkretsen kring ett fåmansföretag uppnår skattefördelar som inte är motiverade av den bedrivna verksamheten. De särskilda bestämmelserna rörande fåmansföretagen är för närvarande föremål för utredning inom 1980 års företagsskattekommitté.

En av de särskilda bestämmelserna för fåmansföretagen innebär att den av makarna som haft den ledande ställningen i företaget beskattas för hela inkomsten om förhållandena inte är sådana att båda makarna skall anses som företagsledare. Medhjälpande make får deklarera och beskattas för sin del av inkomsten om han eller hon utfört arbete i förvärvskällan minst 400 timmar under beskattningsåret. För medhjälpande make får tas upp högst så stort belopp som svarar mot värdet av arbetsinsatsen. Motsvarande regler gäller för inkomstfördelningen i en rörelse eller ett jordbruk som drivs utan förmedling av juridisk person.

Ett avskaffande av 400-timmarsregeln för medhjälpande make yrkas i motionerna Sk323 yrkande 8 av Carl Bildt m.fl. (m), Sk372 yrkande 2 av Erik Holmkvist (m), Sk414 yrkande 3 av Kjell Johansson m.fl. (fp) samt Sk475 yrkande 4 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m).

Med hänvisning till vad utskottet nyss anfört om det pågående utredningsarbetet avstyrker utskottet de i motionerna väckta yrkandena.

En annan begränsande regel gäller lön till barn. Som avdragsgill kostnad räknas inte värdet av arbete som i den skattskyldiges förvärvsverksamhet utförs av den skattskyldiges barn som ej fyllt 16 år. Barnets ålder bedöms efter förhållandet den 1 november året före taxeringsåret.

I motionerna Sk323 yrkande 9 av Carl Bildt m.fl. (m), Sk372 yrkande 3 av Erik Holmkvist (m), Sk373 av Anna Wohlin-Andersson och Gösta Andersson (båda c), Sk414 yrkande 2 av Kjell Johansson m.fl. (fp) samt Sk469 av Marianne Andersson m.fl. (c) hemställs om en sänkning av åldersgränsen för avdragsrätt för lön till barn från 16 till 15 år. Enligt den förstnämnda motionen skall sammanläggning dock ske endast i de fall lönen ligger

SkU 1987/88:30

uppenbart över marknadsmässig lön.

Utskottet avstyrker även dessa yrkanden med hänvisning till vad utskottet ovan anfört angående det pågående utredningsarbetet.

I några motioner har tagits upp ytterligare frågor rörande de särskilda bestämmelserna för fåmansföretagen. I motion Sk323 yrkande 10 av Carl Bildt m. fl. (m) yrkas om ett avskaffande av särreglerna för fåmansföretag vad gäller enkelbeskattade skattesubjekt. I motion Sk372 yrkande 1 av Erik Holmkvist (m) kritiseras de särbestämmelser som gäller i fråga om hyresersättningar från fåmansföretag till företagsledaren eller honom närstående. Motionären föreslår i samma motion, yrkande 4, att förmånsreglerna för äldre bilar skall tillämpas enhetligt oavsett vem som är förmånstagare. Bilförmånsreglerna har tagits upp även i motion Sk454 av Knut Wachtmeister. Enligt motionen bör olikheterna i beskattningen av företagsledare i fåmansföretag och anställd vad gäller förmånsvärde för dyrare bil upphävas. Slutligen hemställs i motion Sk450 yrkande 3 om ett tillkännagivande till regeringen att nya regler för fåmansföretagen snarast kommer till stånd.

Av skäl som anförts ovan avstyrker utskottet också dessa motioner. Utskottet vill emellertid erinra om ett uttalande som utskottet gjorde i betänkandet SkU 1986/87:9 angående en uppföljning av det nya system för beskattning av bilförmån som beslutades i slutet av år 1986. I en sådan uppföljning kan även frågor om bilförmån i fåmansföretag uppmärksammas.

Beskattning av rennäringen

Frågor som gäller beskattningen av rennäringen tas upp i två motioner. Martin Olsson och Karin Israelsson (båda c) yrkar i motion Sk306 om en översyn och förslag i syfte att i högre grad anpassa rennäringens beskattning till renskötselns speciella förhållanden. I motion Sk416 av Karl-Gösta Svenson och Ingrid Hemmingsson (m) föreslås att samebyar fr.o.m. 1989 års taxering skall ges möjlighet till skattefria reserveringar i enlighet med de bestämmelser som gäller för ekonomiska föreningar. Vidare hemställs att riksdagen beslutar om en ordning som innebär att s.k. återbäring till byns medlemmar blir avdragsgill i förvärvskällan rörelse.

Riksdagen behandlade hösten 1986 vissa skattefrågor rörande rennäringen i samband med Tjernobylpropositionen (prop. 1986/87:18) och avslog då motioner som gällde införande av någon form av särskilt konto (s.k. renkonto) som skulle ge möjlighet till generell skatteutjämning för renskötselföretag. I skälen för beslutet hänvisades till att redan gällande bestämmelser om lagervärdering, resultatutjämningsfond, investeringsreserv och ackumulerad inkomst gav renägarna möjlighet att utjämna varierande resultat i renskötseln. Vidare framhölls att frågan om ett renkonto gällde införande av en ny beskattningsprincip för renskötselföretag och alltså utgjorde en skattepolitisk fråga, som borde diskuteras i ett vidare perspektiv och i ett större sammanhang. Med anledning av riksdagsbeslutet har genom riksskatteverkets försorg renskötselföretagen fått särskild information om möjligheterna till resultatutjämning.

Under den allmänna motionstiden 1987 väcktes ånyo motioner om

SkU 1987/88:30

beskattningen av renskötseln. Också i dessa motioner väcktes förslag om införande av ett renkonto. Motionerna behandlades under våren 1987 (SkU 1986/87:27). Riksdagen intog därvid samma ståndpunkt som året före.

I de två motioner som nu är föremål för behandling har frågan om beskattningen av rennäringen tagits upp och även andra frågor än sådana som har att göra med renskötselföretagens möjligheter till skattemässig resultatutjämning. Mot bakgrund av det omfattande utredningsarbete som för närvarande pågår och som gäller grunderna för en framtida beskattning av näringsverksamhet i olika former anser utskottet att det inte bör övervägas särregler för en viss grupp av näringsidkare innan grunderna för hela företagsbeskattningen lagts fast. Enligt vad utskottet erfarit har representanter för samernas riksorganisation till finansdepartementet fört fram förslag till förändringar i beskattningen av renskötseln. Skattefrågorna inom rennäringen är alltså redan uppmärksammade i finansdepartementet. Utskottet anser det inte vara motiverat för riksdagen att vidta någon särskild åtgärd i frågan och avstyrker följaktligen motionerna.

Y rkesfiskares skatteavdrag

I motion Sk413 av Erling Bager m.fl. (fp) hemställs om en översyn av avdragsmöjligheterna för yrkesfiskare. Motionärerna hänvisar till att yrkesfiskare enligt norsk skattelagstiftning har rätt till vissa avdrag för kostutgifter som kan beräknas på grundval av faktiska kostnader eller enligt schablon.

Det finns bestämmelser i kommunalskattelagen som ger yrkesfiskare rätt till avdrag för ökade levnadskostnader vid fiske utanför hemorten. I avdragsbeloppet får ingå endast merkostnader för mat och diverse småutgifter. Riksskatteverket har i föreskrifter (RSFS 1987:16) för kalenderåret 1987, som tillämpas vid 1988 års taxering, fastställt ett belopp om 60 kr. vid havsfiske och 30 kr. vid annat yrkesfiske (hemmafiske) såsom högsta normala ökning i levnadskostnaden för ett dygn. Avdraget beräknas utifrån 150 fiskedagar per år. Högsta normala ökning i levnadskostnaden för ett helt år räknat uppgår därmed till 9 000 kr. vid havsfiske och 4 500 kr. vid hemmafiske. Högre avdrag kan utgå om ett större antal fiskedagar kan styrkas genom löpande förda anteckningar eller på annat sätt.

Enligt utskottet har motionärerna inte redovisat något förhållande som kan medföra att de avdragsmöjligheter för ökade levnadskostnader som redan finns för yrkesfiskare skulle kunna anses otillräckliga. Utskottet vill erinra om att det även finns annan särreglering som tar sikte på yrkesfisket. Utskottet syftar här på de regler som innebär bl.a. att yrkesfiskare får utnyttja systemet med allmän investeringsreserv i inkomstutjämnande syfte. Behovet av ytterligare särskilda avdragsregler m.m. bör inte bedömas utan hänsyn till kommande ställningstaganden angående ett reformerat skattesystem. Motion Sk413 avstyrks.

Reservelverk i jordbruket

Utgifter för anskaffande av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier dras i regel av genom årliga värdeminskningsavdrag

SkU 1987/88:30

2 Riksdagen 1987188. 6 sami. Nr30

enligt bestämmelserna om räkenskapsenlig avskrivning och restvärdeavskrivning. Om livslängden hos inventarierna kan beräknas uppgå till högst tre år (s.k. korttidsinventarier) får hela anskaffningskostnaden dras av på en gång.

I motion Sk463 av Gudrun Norberg och Leif Olsson (båda fp) yrkas om ett tillkännagivande till regeringen av innebörd att det skall finnas möjlighet till direkt avskrivning av hela anskaffningskostnaden vid inköp av reservelverk i jordbruket.

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen, senast i betänkandet SkU 1986/87:29, behandlat motsvarande motionsyrkanden. Utskottet har anfört att ett reservelverk regelmässigt torde vara av den beskaffenheten att det kan skrivas av enligt de för maskiner och inventarier gällande bestämmelserna. Detta innebär i princip att 51 % av anskaffningsvärdet kan skrivas av redan under de två första åren och att elverket kan vara helt avskrivet redan på fem år. Utskottet vidhåller sin uppfattning i denna fråga att en sådan avskrivningstakt torde vara helt tillräcklig för att kompensera värdeminskningen och avstyrker därför motionen.

Arbetsrättsligt skadestånd

Enligt 20 § första stycket kommunalskattelagen skall vid beräkning av inkomsten av särskild förvärvskälla från bruttointäkterna i förvärvskällan avräknas alla omkostnader under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och bibehållande. Denna huvudregel kompletteras i andra stycket av samma lagrum och i anvisningarna med bestämmelser om vilka kostnader sorn inte är avdragsgilla vid taxeringen. Till sådana kostnader räknas - förutom den skattskyldiges levnadskostnader och därtill hänförliga utgifter - bl.a. avgifter enligt lagen om felparkeringsavgift och avgifter enligt lagen om överlastavgift. Till sådana inte avdragsgilla kostnader hör numera - efter lagstiftning år 1984 - även allmänna skadestånd för åsidosättande av arbetsrättsliga regler.

I några motioner yrkas om ett återinförande av avdragsrätten för arbetsrättsligt skadestånd. Dessa motioner är Sk323 yrkande 11 av Carl Bildt m.fl. (m), Sk368 och Sk387 av Rolf Clarkson m.fl. (m, fp, c), Sk399 av Stig Josefson m.fl. (c) och Sk414 yrkande 1 av Kjell Johansson m.fl. (fp).

I samband med att avdragsrätten för arbetsrättsligt skadestånd slopades framhöll skatteutskottet bl.a. att skadeståndets preventiva funktion enligt utskottets uppfattning jämställer detta med böter och vitén och att det för övrigt kan sägas vara av samma slag som flera av de avgifter vilka enligt 20 § kommunalskattelagen utgör inte avdragsgill kostnad i förvärvskällan. Med hänvisning till vad utskottet tidigare uttalat avstyrker utskottet de nu aktuella motionsyrkandena.

Representationsgåvor

Enligt gällande regler (punkten 1 andra stycket av anvisningarna till 20 § kommunalskattelagen) är utgifter för representation och liknande ändamål att hänföra till omkostnader i förvärvskällan, endast om de har omedelbart

SkU 1987/88:30

samband med verksamheten, t.ex. då det är fråga uteslutande om att inleda eller bibehålla affärsförbindelser och liknande eller då utgifterna avser jubileum för företaget, invigning av mera betydande anläggning för verksamheten, stapelavlöpning eller jämförliga händelser eller då utgifterna är att hänföra till personalvård. Avdrag medges endast för de kostnader som kan anses vara skäliga i det enskilda fallet.

Riksskatteverket har utfärdat anvisningar rörande representationsgåvor. Anvisningarna för 1988 års taxering finns i RSV Dt 1987:29. Enligt anvisningarna bör avdrag för representationsgåva till affärsförbindelser vid helger eller personliga högtidsdagar inte medges. Detsamma gäller för kostnad avseenden kransar eller blommor i samband med dödsfall. Sådana representationsgåvor får enligt anvisningarna som regel anses ha ett alltför stort inslag av personlig generositet för att avdrag utan vidare skall kunna medges.

Enligt motion Sk350 av Kjell Johansson (fp) framstår den i riksskatteverkets anvisningar rekommenderade begränsningen som omotiverad. Motionären förordar en omprövning av bestämmelserna om avdrag för representationsgåvor. Ändringarna bör enligt motionen inriktas på att tillskapa avdragsrätt för sådana gåvor vid helger, personliga högtidsdagar och dödsfall som av sedvana lämnas som ett led i normala affärsförhållanden.

De bestämmelser som reglerar avdragsrätten för representationsgåvor har som syfte att åstadkomma en rimlig avvägning mellan vad som kan accepteras som omkostnadsavdrag i förvärvskällan och vad som skall anses som levnadskostnader som inte bör medföra avdragsrätt. Detta syfte ligger också bakom de anvisningar som riksskatteverket utfärdat i ämnet. Det är enligt utskottets mening inte på grund av vad som anförts i motionen motiverat för riksdagen att hos regeringen begära ett förslag till ny lagstiftning. Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk350.

Avdragsrätt för stöd till kulturlivet

Svensk skattelagstiftning saknar bestämmelser om avdrag för bidrag till ideella organisationer. Utskottet har vid upprepade tillfällen prövat yrkanden om att införa en sådan avdragsrätt. Frågan har nu på nytt aktualiserats genom motion Sk410 av Sten Svensson (m).

Vid tidigare behandling har utskottet pekat på bl.a. de gränsdragningsproblem en sådan avdragsrätt skulle medföra och på att de ideella organisationerna redan åtnjuter stöd genom direkta bidrag och skattelättnader. Utskottet har också erinrat om att kostnader för sponsorverksamhet med hänsyn till det reklamvärde och goodwillvärde sådan verksamhet kan ha för ett företag inte sällan borde kunna hänföras till avdragsgilla driftkostnader vid taxeringen. Utskottet har inte funnit skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionen. Motion Sk410 avstyrks därför.

Lantmäterikostnader

En fråga om omedelbar avdragsrätt för lantmäterikostnader i samband med strukturrationalisering har tagits upp i motion Sk385 av Björn Körlof och

SkU 1987/88:30

19 Margareta Gard (båda m). I motionen hemställs att riksdagen skall hos regeringen begära förslag om införande av en sådan avdragsrätt.

Denna fråga har aktualiserats också genom strukturutredningens betänkande (SOU 1983:71).

Utskottet har tidigare prövat ett liknande yrkande i betänkandet SkU 1985/86:7. Utskottet ansåg sig inte kunna medverka till att lantmäterikostnader i normalfallet blir omedelbart avdragsgilla i förvärvskällan. Utskottet erinrade samtidigt om att vid rationaliseringsförvärv i underlaget för skogsavdrag skall inräknas mäklararvoden, värderingskostnader, lagfart och fastighetsbildningskostnader som uppkommer med anledning av förvärvet och som belöper på skog och skogsmark. Detta innebär, anförde utskottet, att avdrag för lantmäterikostnader i sådana fall kan medges med 50 % av den totala kostnaden för lantmäteriförrättningen. Utskottet vill hänvisa till det tidigare uttalandet och avstyrker motion Sk385.

Kulturbyggnader

I motion Sk333 återkommer Göte Jonsson (m) till en av utskottet i betänkandet SkU 1987/88:31 behandlad fråga om utredning av frågan om en skattereduktion för byggnader med bevarandevärde.

Utskottet uttalade i det nyss nämnda betänkandet att i de fall då möjligheterna att utnyttja en fastighet på lämpligt sätt av olika skäl är begränsade, t.ex. enligt lagen om fornminnen, är detta något som givetvis bör kunna beaktas vid fastighetstaxeringen. Såvitt gäller värderingen av en sådan fastighet som avses i motionen ingår detta alltså som ett naturligt led i förberedelserna inför de kommande fastighetstaxeringarna, och något särskilt uttalande från riksdagens sida i denna fråga torde inte erfordras. När det gäller vård och underhåll av kulturbyggnader erinrade utskottet i det nyss nämnda betänkandet om att kostnader härför i princip är avdragsgilla enligt vanliga regler. Utskottet står kvar vid sin tidigare redovisade uppfattning att särskilda lättnader härutöver för sådana ändamål som det här är fråga om i hög grad skulle strida mot gällande principer vid beskattningen. Utskottet avstyrker motionen.

Bidrag till utbildning

Kerstin Keen (fp) återkommer i motion Sk428 till en tidigare av utskottet i betänkandet SkU 1986/87:27 behandlad fråga om att företag skall få avdrag för bidrag till utbildning vid högskolor, universitet och gymnasier. Utskottet avstyrkte motionen.

Utskottet har inte nu funnit anledning till ett annat ställningstagande i denna fråga och avstyrker följaktligen motion Sk428.

Vissa ytterligare avdragsfrågor, m.m.

I några motioner har tagits upp ytterligare frågor om en förändring i skattereglerna i olika hänseenden.

Enligt motion Sk315 av Marianne Karlsson (c) bör avdragsrätten för svinn begränsas och en avdragsrätt för kostnader för kampanjer mot snatteri

SkU 1987/88:30

införas. I motion Sk408 av Ing-Marie Hansson m.fl. (s) bör riksdagen uttala sig beträffande avdragsrätten för bokinköp till arbetsplatsbibliotek. Beträffande bilkostnader i företag har Ingvar Björk (s) i motion Sk340 tagit upp en fråga om ändring av avskrivningsreglerna för bilar så att ett tak sätts för den del av anskaffningsvärdet som skall vara avskrivningsbart. Enligt motionen bör ett sådant tak för anskaffningsvärdet indexuppräknas varje år. Företag som avsätter medel till stiftelser som erbjuder bostäder åt gamla bör enligt motion Sk465 av Gudrun Norberg och Ulla Orring (båda fp) få skattelättnader härför. En fråga om att ändra i kommunalskattelagen så att avdrag medges för parkeringsavgifter, som hyrbilsföretag erlagt med ej lyckats driva in hos hyresmannen, tas upp i motion Sk491 av Wiggo Komstedt (m) och Per Arne Aglert (fp).

Utskottet vill först nämna att det utredningsarbete som nu pågår i syfte att åstadkomma en reformerad företagsbeskattning kan medföra att många frågor om hur skattesystemets alla olika detaljer skall vara utformade kan komma i ett annat läge än tidigare. En mer ingående prövning av sådana olika delfrågor som tagits upp i motionerna ter sig mindre meningsfull innan det är möjligt att skönja huvuddragen i en kommande skattereform.

Beträffande den fråga om en avdragsrätt för kampanjer mot snatteri som tagits upp i motion Sk315 vill utskottet ifrågasätta om en sådan åtgärd skulle kunna utgöra ett verkningsfullt instrument. Problemet med butiksstölder uppmärksammas på olika sätt i det brottsförebyggande arbetet. Det framgår av årets budgetproposition (prop. 1987/88:100, bil. 4) att exempel på och modeller för aktioner mot bl.a. butiksstölder nyligen lämnats i en rapport från rikspolisstyrelsen. Utskottet är inte med anledning av vad som anförts i motionen berett att tillmötesgå de krav om förändringar i skattesystemet som motionären framfört. Utskottet avstyrker motion Sk315.

Beträffande motion Sk408 av Ing-Marie Hansson m.fl. (s) har utskottet inte erfarit att det i praktiken skall behöva uppkomma några större problem när det gäller skattemässigt avdrag för bokinköp till bibliotek som står till arbetsplatsens förfogande. Bidrag eller gåvor till personalsammanslutningar är normalt avdragsgilla som personalkostnader, något som även bör kunna gälla i de fall bokinköp avser bibliotek som hela personalen har tillgång till. Givetvis måste dock från fall till fall bedömas om en utgift skall accepteras som en avdragsgill personalkostnad eller inte. I den mån gällande ordning innehåller oklarheter kan dessa inte undanröjas endast genom ett uttalande i frågan från riksdagens sida. En förändring i lagform måste ske i så fall. Utskottet har inte nu kunnat finna ett klart behov av en sådan lagändring och avstyrker motion Sk408.

Utskottet avstyrker med hänvisning till vad utskottet uttalade inledningsvis i detta avsnitt även motionerna Sk465 och Sk491.

Aktiebolags räkenskapsår

Ett aktiebolag kan - bortsett från dispensfall - avsluta sitt räkenskapsår endast per den 30 april, den 30 juni, den 31 augusti eller den 31 december.

Om ett aktiebolag gör sitt bokslut per den 30 april 1988 skall taxering med anledning av detta bokslut ske år 1989. Skulle bolaget sälja en fastighet under

SkU 1987/88:30

tiden maj-december 1988 skall en eventuellt uppkommande reavinst enligt nu gällande bestämmelser också tas upp till beskattning vid 1989 års taxering. Däremot är kostnader som uppkommer i rörelsen efter utgången av samma tid i princip inte avdragsgilla mot reavinsten, eftersom de skall tas med i bokslutet per den 30 april 1989, för vilket taxering sker först 1990.

I motion Sk321 av Ylva Annerstedt (fp) hemställs att riksdagen uttalar sig för en ändring av de nyss nämnda bestämmelserna. Ändringen skall enligt motionen innebära att aktiebolag skall få avsluta alla sina inkomstslag per bokslutsdagen.

Utskottet har prövat denna fråga tidigare med anledning av en motion av samma motionär. Utskottet (SkU 1986/87:27) konstaterade att den nu gällande ordningen kan medföra problem av administrativ och annan art. Enligt vad utskottet då erfarit hade detta problem aktualiserats i skrivelser till finansdepartementet. Eftersom frågan redan var föremål för överväganden ansåg utskottet att det inte var påkallat med en åtgärd från riksdagens sida.

Vid den förra behandlingen gav utskottet uttryck för en viss förståelse för de i motionen framförda synpunkterna. Som utskottet tidigare nämnt har emellertid frågan redan tidigare aktualiserats i finansdepartementet. Problemet har även beröring med frågor som behandlas inom utredningen för en reformerad företagsbeskattning och de nyss nämnda skrivelserna har enligt vad utskottet erfarit överlämnats till utredningen. Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och avstyrker motion Sk321.

När ett räkenskapår gått ut skall enligt gällande bestämmelser i bokföringslagen (1976:125) ett årsbokslut färdigställas så snart det kan ske och senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. I motion Sk397 av Leif Olsson (fp) framhålls att det i vissa fall kan inträffa omständigheter strax efter räkenskapårets utgång men under bokslutsarbetets gång som innebär att en fordran måste betraktas som en befarad eller konstaterad förlust, t.ex. genom konkurs. Enligt motionären bör skattereglerna garantera avdragsrätt för kundförluster som blivit kända under bokslutsarbetets gång.

Det framgår av punkten 1 första stycket av anvisningarna till 41 § kommunalskattelagen att värdet av bl.a. fordrings- och skuldposter skall bestämmas med hänsyn till förhållandena vid beskattningsårets utgång. En prövning av ett eventuellt nedskrivningsbehov måste alltså göras i samband med varje års bokslut. Det är inte bara vid beskattningsårets utgång konstaterade förluster som kan grunda en avdragsrätt. Om det på goda grunder kan antas att en fordran är helt eller delvis osäker kan detta förhållande beaktas vid taxeringen. I många fall torde också tecken på att en fordran inte kan betraktas som säker uppträda en tid innan, t.ex. en konkurs, och detta förhållande får då läggas till grund för taxeringen. I de flesta fall torde det inte behöva uppkomma några större problem. En ändring av den innebörd som föreslås i motionen skulle kunna föranleda behov av en omprövning också beträffande värderingen av andra tillgångar. Utskottet anser det inte med anledning av vad som anförts i motionen vara befogat att överväga någon ändring i regelsystemet. Motion Sk397 avstyrks följaktligen.

SkU 1987/88:30

22 Beskattning av bostäder i jordbruket

SkU 1987/88:30

I två motioner har tagits upp frågor rörande värdering av förmån av bostad inom jordbruket. Enligt motion Sk419 yrkande 1 av Rolf Kenneryd och Ivar Franzén (båda c) bör den som varaktigt bebor sin jordbruksfastighet få ett ”extra avdrag” på värdet av bostadsförmånen. I motion Sk447 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) förordas en översyn av beskattningsreglerna för lantbrukets bostadsförmåner.

Bostadskommittén har i sitt betänkande (SOU 1986:6) tagit upp vissa frågor rörande beskattningen av jordbrukets bostäder. Utskottet anser att den fortsatta beredningen av hithörande frågor bör avvaktas innan riksdagen tar ställning till olika förändringar eller bedömer ett eventuellt ytterligare utredningsbehov. Utskottet avstyrker motionerna Sk419 yrkande 1 och motion Sk447.

Uttaget av B-skatt

Enligt huvudregeln i 13 § uppbördslagen skall preliminär B-skatt i princip utgå med ett belopp motsvarande 120 % av den slutliga skatt som påförts den skattskyldige året före inkomståret. I tre motioner - Sk323 yrkande 13 av Carl Bildt m.fl. (m), Sk716 av Anders Andersson (m) och Sk727 av Karl-Anders Petersson (c) - yrkas om ändrade regler i fråga om storleken på uttaget av preliminär B-skatt. Enligt motionerna skall den preliminära B-skatten i stället motsvara den slutliga skatten året före inkomståret.

Den nuvarande nivån på B-skatteuttaget bestämdes genom lagstiftning hösten 1982. B-skatteuttaget höjdes då från 100 % till 120 % av den slutliga skatt som påförts den skattskyldige året före inkomståret. Som skäl för höjningen anfördes (SkU 1982/83:11) att det under en lång följd av år visat sig att B-skatteinbetalningarna under uppbördsåret varit otillräckliga och att reglerna inte tillgodosåg syftet att i möjligaste mån få en överensstämmelse med den slutliga skatten. Detta hade enligt utskottet sin förklaring i främst att den slutliga skatt som skall ligga till grund för debiteringen av B-skatten avser inkomster som ligger två år tillbaka i tiden.

Utskottet behandlade senast i betänkandet SkU 1986/87:28 yrkanden om ändringar i gällande bestämmelser. Utskottet hänvisade till att frågan var under utredning i riksskatteverket. Verket har nyligen avslutat sin utredning och har i en skrivelse till regeringen lagt fram ett förslag till vissa ändringar. Enligt detta förslag skall B-skatteuttaget för fysiska personer och dödsbon motsvara 110 % av den slutliga skatten året före inkomståret eller - om detta belopp är högre - den senast fastställda B-skatten året före inkomståret. I fråga om juridiska personer utom dödsbon skall enligt riksskatteverkets förslag den nuvarande 120-procentsnivån behållas utom i sådana fall då den senast fastställda B-skatten före inkomståret är högre och därför skall utgöra beräkningsgrund.

Enligt vad utskottet erfarit förbereds inom regeringskansliet för närvarande en remissbehandling av det nämnda förslaget tillsammans med vissa ytterligare förslag rörande skatteuppbörden som riksskatteverket lämnat. Utskottet anser det inte vara lämpligt att ta ställning i frågan innan remissinstanserna lämnat sina synpunkter och den pågående beredningen

inom regeringskansliet är slutförd. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna Sk323 yrkande 13, Sk716 och Sk727.

Vissa regionala frågor

I några motioner har väckts olika förslag att skattevägen åstadkomma stimulanser till vissa regioner. Enligt motion Sk327 av Ingrid Hemmingsson(m) bör riksdagen besluta ett tillkännagivande till regeringen angående vissa åtgärder för att stimulera till ökade investeringar i Jämtlands län. Rolf Kenneryd och Ivar Franzén (båda c) föreslår i motion Sk419 yrkande 2 åtgärder i syfte att stimulera landsbygdsboende. I motion Sk451 av Olof Johansson m.fl. (c) föreslås ett tillkännagivande till regeringen om att det skall beaktas i det pågående utredningsarbetet hur skatteinstrumentet kan utnyttjas som medel för att uppnå en bättre regional balans. Karl-Gösta Svenson m.fl. (m, c) förordar i motion Sk344 införande av ett direktavdrag för nyinvesteringskostnader i sydöstra Sverige.

Skatteutskottet har uppfattningen att regionala skattelättnader från rent tekniska utgångspunkter bör komma i fråga endast i rena undantagsfall. Vid tidigare prövning av liknande yrkanden har utskottet också så gott som undantagslöst avvisat tanken på en regional differentiering av skatterna. Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker motionerna. I sammanhanget vill utskottet emellertid nämna att förutsättningarna för att i ett framtida skattesystem kunna ta hänsyn till olika regionala aspekter är avhängigt kommande ställningstagande med anledning av det pågående utredningsarbetet på företagsskatteområdet. (Jfr även direktiven, Dir. 1987:48, till den nyligen tillsatta regionalpolitiska kommittén.)

Företagsbeskattningens framtida inriktning, m.m.

I några motioner har framställts yrkanden som gäller den mera allmänna inriktningen i det pågående reformarbetet på företagsbeskattningens område. Flera av yrkandena gäller en ökad uppmärksamhet i fråga om de mindre företagens skatteförhållanden.

Betydelsen för svenskt näringsliv av de mindre och medelstora företagens verksamhet bör betonas enligt motion Sk323 yrkande 1 av Carl Bildt m.fl. (m). Enligt motionen måste dessa företags och de enskilda företagarnas villkor förbättras. I en annan partimotion från moderata samlingspartiet, Sk470 yrkande 6, förordas en reformering av företagsbeskattningen som innefattar flera olika åtgärder i syfte att uppnå en mer ändamålsenlig och investeringsbefrämjande beskattning. I motionen nämns en rad olika åtgärder, bl.a. sänkt bolagsskatt genom en breddning av skattebasen, slopande av dubbelbeskattningen av aktieutdelningar, slopande av vinstdelningsskatten och införande av nya regler om förlustutjämning.

Olika frågor som gäller de mindre företagen tas upp i motion Sk332 av Birgitta Hambraeus och Karl Boo (båda c). Bl.a. förordas ändringar i skattesatserna för att gynna småföretagen. Motionärerna framför också tanken att åstadkomma en skattelindring för hemslöjden genom att åtminstone ett belopp upp till ett basbelopp undantas från skatt och sociala avgifter.

SkU 1987/88:30

24 Motionärerna efterlyser tilläggsdirektiv till företagsskattekommittén angående gynnsammare regler för småföretagen.

I motion Sk367 hävdar Olof Johansson m.fl. (c) att det råder skilda förutsättningar mellan de mindre företagen och de större företagen samt mellan olika branscher när det gäller skattebelastning och bokslutsdispositioner m.m. Enligt motionen måste företagsbeskattningen ändras till de mindre företagens fördel.

Enligt motion Sk371 av Stig Bertilsson (m) är skatteförhållandena mycket besvärliga för nystartade företag som vill attrahera riskvilligt kapital. Motionären tar upp frågan om tilläggsdirektiv till företagsskattekommittén med uppdrag att utreda hur kapitalplaceringar kan gynnas skattemässigt.

Per-Ola Eriksson m.fl.(m) förordar i motion Sk482 (delvis) förändringar av företagsbeskattningen till de mindre företagens fördel.

Utskottet har tidigare redovisat en del av det omfattande arbete som för närvarande pågår när det gäller företagsbeskattningens framtida utformning. Flera av de frågeställningar som tagits upp i motionerna kommer att få en belysning i det pågående utredningsarbetet. Beträffande den fråga om skattelindring för hemslöjden som tagits upp i en av motionerna vill utskottet nämna att liknande förslag nyligen avstyrkts av utskottet i betänkandet SkU 1987/88:25 om inkomstbeskattning. Utskottet avstyrker bifall till motionerna Sk323 yrkande 1, Sk332, Sk367, Sk371, Sk470 yrkande 6 och Sk482 såvitt nu är i fråga.

I motion Sk485 yrkande 11 av Alf Svensson (c) yrkas att riksdagen skall hos regeringen begära ett förslag av innebörd att den almänna löneavgiften slopas fr.o.m. den 1 juli 1988. Detta yrkande har samband med förslag i samma motion rörande utredning om en omläggning av beskattningen från produktionsfaktorn arbete till beskattning av råvaror, energi, maskiner och kapital. Sistnämnda förslag har utskottet behandlat och avstyrkt i det nyss nämnda betänkandet SkU 1987/88:25. Av motiveringen till yrkande 11 framgår att ett slopande av löneavgiften skall ses som en förberedelse inför en sådan omläggning av skattesystemet som förordas i motionen. Utskottet avstyrker även det nu aktuella yrkande 11 i motion Sk485.

I detta sammanhang vill utskottet även ta upp de olika frågor om beskattningsreglerna för ekonomiska föreningar som aktualiserats i tre motioner. Roland Sundgren m.fl. (s) har i motion Sk313 föreslagit ett tillkännagivande till regeringen angående en justering av reglerna för öppna koncernbidrag så att de kan omfatta sådana bidrag mellan två ekonomiska föreningar. Enligt motion Sk423 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) bör ett jämställande ske av ekonomiska föreningar och aktiebolag vad gäller möjligheten till överföring av fonder (yrkande 1) samt rätten för ekonomiska föreningar att göra avsättning till återanskaffningsfonder utvidgas (yrkande 2). I ytterligare en motion, Sk358 av Roland Sundgren m.fl. (s), föreslås en översyn av skattereglerna för ekonomiska föreningar med anledning av de nya former av kooperativa föreningar som växer fram.

Den i motion Sk358 väckta frågan har fått aktualitet med anledning av förslag som lagts fram av folkrörelseutredningen i tre betänkanden (SOU 1987:33-35). Enligt nyligen utfärdade utredningsdirektiv angående en översyn av beskattningsreglerna för stiftelser och idella föreningar (dir.

SkU 1987/88:30

1988:6) kommer dessa frågor att bli föremål för ytterligare prövning. Dessa frågor har också ett samband med kommande ställningstaganden i fråga om ett nytt skattesystem. I sistnämnda sammanhang bör också de övriga frågor om ekonomiska föreningar som väckts i motionerna kunna prövas. Utskottet anser det inte vara nödvändigt att riksdagen beslutar om tillkännagivanden till regeringen i dessa frågor och avstyrker därför motionerna.

I ytterligare en motion, Sk338 av Göran Magnusson (s), hemställs om en översyn i syfte att förhindra skatteplanering genom anlitande av kommanditbolag. Utskottet ser allvarligt på rapporterna om förekomsten av sådan skatteplanering och utgår ifrån att regeringen fortlöpande bevakar olika former av skatteplanering och lägger fram förslag till riksdagen i de fall åtgärder är erforderliga. Vid utskottets utfrågning den 5 april i år framkom också att finansdepartementet redan arbetar med dessa frågor. Utskottet finner därför inte anledning att göra ett tillkännagivande till regeringen i frågan. Motionen avstyrks.

Tullskyddet för trädgårdsprodukter

I motion Sk576 yrkande 1 av Stig Josefson och Ingbritt Irhammar (båda c) hemställs att riksdagen skall uppdra åt regeringen att detaljerat följa utvecklingen av importen av trädgårdsprodukter samt att inom ramen för den inledda nya GATT-rundan utnyttja de tillfällen som kan erbjudas till att höja tullarna på trädgårdsområdet i avsikt att skapa en rimligare konkurrenssituation för näringen.

Ett liknande yrkande har behandlats av utskottet så sent som i början av detta riksmöte (SkU 1987/88:1). Utskottet betonade då liksom tidigare vikten av att den svenska trädgårdsnäringen ges det stöd som behövs för att vidmakthålla och om möjligt stärka dess internationella konkurrenskraft. Samtidigt erinrade utskottet om att utskottet förespråkat försiktighet med ensidiga svenska tullhöjningar, eftersom sådana åtgärder skulle riskera att motverka andra strävanden från svensk sida att avveckla de internationella handelshindren. Utskottet framhöll även att regeringens åtgärder på detta område ligger i linje med ett sådant betraktelsesätt. Utskottet förutsätter nu liksom tidigare att regeringen och berörda myndigheter även i fortsättningen uppmärksamt följer utvecklingen på området och vid behov vidtar åtgärder för att stärka den svenska trädgårdsnäringen. Utskottet avstyrker motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande arbetande kapital i företag att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk323 yrkande 3, 1987/ 88:Sk342 yrkande 1, 1987/88:Sk353, 1987/88:Sk357, 1987/88:Sk366 yrkande Iså vitt nu är i fråga, 1987/88:Sk414 yrkande 4,1987/88:Sk450 yrkande 1 såvitt nu är i fråga och yrkande 2,1987/88:Sk470 yrkande 10, 1987/88:Sk475 yrkandena 1 och 2 samt 1987/88:Sk485 yrkandena 10 och 12,

SkU 1987/88:30

2. beträffande egendomslivränta

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk323 yrkande 4 och 1987/ 88:Sk475 yrkande 3,

3. beträffande ianspråktagande av investeringsfond och investerings reserv för inköp av begagnade inventarier

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk355, 1987/88:Sk389 och 1987/88:Sk409,

4. beträffande tjänsteproducerande företags ianspråktagande av investeringsfon d

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk345 yrkande 2,

5. beträffande vissa särregler för icke börsnoterade företag att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk430,

6. beträffande tidpunkt för inbetalning på investeringsreserv att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk352,

7. beträffande resultatutjämningsfond i tjänsteföretag

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk345 yrkande 1, 1987/ 88:Sk427 och 1987/88: Sk459,

8. beträffande en kompletteringsregel i fråga om resultatutjämningsfond att

riksdagen avslår motion 1987/88:Sk420,

9. beträffande resultatutjämningsfond i trädgårdsföretag att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk576 yrkande 2,

10. beträffande egenföretagarkonto och nyföretagarkonto

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk348 och 1987/88:Sk450 yrkande 1 såvitt nu är i fråga,

11. beträffande personliga investeringskonton

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk482 såvitt nu är i fråga,

12. beträffande underhållskonto för hyresfastighet att riksdagen avslår motion 1987/88 :Sk375,

13. beträffande trädgårds konto

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk442,

14.beträffande skörderegleringskonto att riksdagen avslår motion 1987/88 :Sk449,

15. beträffande egenföretagares pensionsförsäkringspremier

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk301,1987/88:Sk323 yrkande 6, 1987/88:Sk393 och 1987/88:Sk457,

16. beträffande kompanjonsförsäkringar att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk354,

17. beträffande privata patientförsäkringar att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk384,

18. beträffande vissa kollektiva försäkringar att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk471,

19. beträffande uppdelning i A- och B-inkomst att riksdagen avslår motion 1987/88 :Sk349,

20. beträffande kvittning av underskott i näringsverksamhet att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk323 yrkande 7,

21. beträffande medhjälpande make

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk323 yrkande 8, 1987/

SkU 1987/88:30

88:Sk372 yrkande 2, 1987/88:Sk414 yrkande 3 och 1987/88:Sk475 yrkande 4,

22. beträffande lön till barn

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk323 yrkande 9, 1987/ 88:Sk372 yrkande 3, 1987/88:Sk373, 1987/88:Sk414 yrkande 2 och 1987/88:Sk469,

23. beträffande hyresersättning

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk372 yrkande 1,

24. beträffande värdering av bilförmån

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk372 yrkande 4 och 1987/ 88:Sk454,

25. beträffande särreglerna för fåmansföretag i fråga om enkelbeskattade skattesubjekt, m.m.

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk323 yrkande 10 och Sk450 yrkande 3,

26. beträffande beskattning av rennäringen

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk306 och 1987/88:Sk416,

27. beträffande yrkesfiskares skatteavdrag att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk413,

28. beträffande reservelverk i jordbruket att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk463,

29. beträffande arbetsrättsligt skadestånd

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk323 yrkande 11, 1987/ 88:Sk368, 1987/88:Sk387, 1987/88:Sk399 och 1987/88:Sk414 yrkande 1,

30. beträffande representationsgåvor

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk350,

31. beträffande bidrag till kulturlivet

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk410,

32. beträffande lantmäterikostnader

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk385,

33. beträffande kulturbyggnader

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk333,

34. beträffande bidrag till utbildning

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk428,

35. beträffande kampanjer mot snatteri, m.m. att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk315,

36. beträffande arbetsplatsbibliotek

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk408,

37. beträffande bilkostnader i företag att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk340,

38. beträffande stiftelser för hem åt gamla att riksdagen avslår 1987/88:Sk465,

39. beträffande parkeringsavgifter

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk491,

40. beträffande aktiebolags räkenskapsår, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk321 och 1987/88:Sk397,

SkU 1987/88:30

41. beträffande bostäder i jordbruket

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk419 yrkande 1 och 1987/ 88:Sk447,

42. beträffande uttaget av B-skatt

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk323 yrkande 13, 1987/ 88:Sk716 och 1987/88:Sk727,

43. beträffande vissa regionala frågor

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk327, 1987/88:Sk344,1987/ 88:Sk419 yrkande 2 och 1987/88:Sk451,

44. beträffande företagsbeskattningens framtida inriktning

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk323 yrkande 1, 1987/ 88:Sk332, 1987/88:Sk367, 1987/88:Sk371, 1987/88:Sk470 yrkande 6, 1987/88:Sk482 såvitt nu är i fråga och 1987/88:Sk485 yrkande 11,

45. beträffande ekonomiska föreningar

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk313, 1987/88:Sk358 och 1987/88:Sk423,

46. beträffande förlustbolag

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk338,

47. beträffande tullskyddet för trädgårdsprodukter att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk576 yrkande 1.

Stockholm den 12 april 1988 På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Anita Johansson (s). Lars Hedfors (s), Britta Bjelle (fp), Bruno Poromaa (s), Karl-Anders Petersson (c), Tommy Franzén (vpk), Sverre Palm (s), Kjell Nordström (s), Karl-Gösta Svenson (m) och Sylvia Lindgren (s).

Reservationer

1. Arbetande kapital i företag (mom. 1)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c) och Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Motionsyrkanden av” och slutar med ”yrkande 12” bort ha följande lydelse:

Till följd av kombinationen hög förmögenhetsskatt, hög marginalskatt och arbetsgivaravgifter tvingas ofta den som driver mindre företag att ta ut

SkU 1987/88:30

betydande belopp ur rörelsen för att kunna betala sin förmögenhetsskatt. Reglerna om arvs- och gåvoskatt innebär också att generationsskiften försvåras på ett olyckligt sätt.

Företagsskattekommittén har i sitt betänkande Ds B 1981:13 undersökt olika beskattningsmodeller i syfte att bryta kapitalbeskattningens negativa effekter på näringslivet och har kommit fram till att den bästa lösningen är att i princip helt undanta arbetande kapital i mindre och medelstora företag från förmögenhetsbeskattning. En nödvändig förutsättning för att lönsamheten i mindre företag skall kunna bevaras och för att företagen skall kunna göra sig gällande i en alltmer hårdnande konkurrens, internationellt och inom landet, är att de har tillgång till riskvilligt kapital, och detta tillgodoser man bäst genom åtgärder i denna riktning. Kapitalskatterna utgör en allvarlig belastning för företagen. Ett borttagande av förmögenhetsskatten på arbetande kapital framstår som mer angeläget än någonsin. Det skattebortfall en sådan åtgärd kan förväntas medföra torde vara försumbart. Utskottet tillstyrker med hänvisning till det anförda att förmögenhetsskatten på arbetande kapital i mindre och medelstora företag slopas.

De särskilda regler som gäller för värderingen av förmögenhet i företag tillämpas vid förmögenhetsbeskattningen och vid arvsbeskattningen och även vid gåvobeskattningen om gåvan avser hela företaget. Att reglerna inte gäller vid successiva överlåtelser genom gåva hindrar i många fall att ett generationsskifte i företaget kan genomföras på lämpligt sätt. Utskottet finner att de krav härom som framförts i två motioner är välmotiverade. Detta gäller även förslaget i en av motionerna att ändra i gällande regler så att gåva av hel förvärvskälla med mellanrevers blir möjlig.

Beslutet för några år sedan att förmögenhetsskatt skall utgå på kapitalförsäkringar har uppställt ytterligare svåra hinder att överföra familjeföretag från en generation till en annan. Detta beslut innebär bl.a. att skattebördan ökar ytterligare för de familjeföretagare som inför ett generationsskifte planerat finansieringen av den betungande arvs- eller gåvobeskattning som i allmänhet drabbar det arbetande kapitalet i denna situation.

I de flesta av motionerna har hemställts att riksdagen skall hos regeringen begära förslag i enlighet med motionsyrkandena. I ett par av motionerna har hemställts att riksdagen redan nu skall fatta beslut med anledning av yrkandet. Utskottet anser att riksdagen i ett sammanhang bör ta slutlig ställning till detaljutformningen av erforderliga lagändringar. Utskottet förordar därför att riksdagen begär av regeringen att den snarast möjligt och i ett sammanhang lägger fram förslag i nu berörda frågor.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa:

1. beträffande arbetande kapital i företag att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk323 yrkande 3, 1987/88:Sk342 yrkande 1, 1987/88:Sk353, 1987/88:Sk357, 1987/ 88:Sk366 yrkande 1 så vitt nu är i fråga, 1987/88:Sk414 yrkande 4, 1987/88:Sk450 yrkande 1 såvitt nu är i fråga och yrkande 2, 1987/ 88:Sk470 yrkande 10, 1987/88:Sk475 yrkandena 1 och 2 samt 1987/ 88:Sk485 yrkandena 10 och 12 hos regeringen begär förslag till ändringar i skattelagstiftningen i enlighet med vad utskottet anfört.

SkU 1987/88:30

2.Egendomslivränta (mom. 2)

SkU 1987/88:30

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp). Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c) och Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”De skäl” och på s. 11 slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse:

När ett enigt skatteutskott våren 1981 med anledning av en motion med begäran om lagstiftning i syfte att förhindra icke avsedda skattelättnader i samband med överlåtelser mot vederlag i livränta tillstyrkte en utredning i ämnet, skedde det med ett uttryckligt förbehåll. Syftet borde - framhöll utskottet - uteslutande vara att söka komma till rätta med missbruksfallen, inte att hindra eller försvåra överlåtelseformer som var avsedda att underlätta generationsväxlingar eller att bereda en tidigare innehavare av ett företag en rättmätig pension.

Det förslag till lagändring som våren 1984 lades på riksdagens bord och antogs av en majoritet bestående av s och vpk var så utformat att det i praktiken innebar att egendomslivräntor som finansieringsform i samband med företagsöverlåtelser kom att helt upphöra. Det huvudsakliga motivet för regeringsförslaget var att det från principiella utgångspunkter var motiverat att livräntor får samma skattemässiga behandling som andra slag av vederlag vid egendomsöverlåtelser. Någon hänsyn till att näringslivets representanter vid remissbehandlingen av den departementspromemoria som propositionen byggde på så gott som samfällt uppgivit att egendomslivräntorna haft och hade betydelse som pensioneringsform för den som sålde och som finansieringskälla för den som förvärvade ett företag togs över huvud taget inte.

Förslaget i propositionen framstod som märkligt även mot den bakgrunden att finansministern i propositionen anförde att det huvudsakliga missbruket av livränta som överlåtelsevederlag var det som förekom i samband med utflyttning från Sverige. En naturlig lösning för att stävja ett sådant missbruk hade såvitt utskottet kan bedöma varit att tillgripa särskilda i stället för generella regler.

I samband med generationsskiften uppstår i dag allvarliga finansieringsproblem, inte minst till följd av de mycket kraftiga höjningar av kapitalskatterna som skedde i början av 1980-talet.

Mot den bakgrunden och med hänsyn till vad utskottet i övrigt anfört anser utskottet att man bör återinföra de regler i fråga om egendomslivräntors skattemässiga behandling som gällde före den 1 juli 1984. Som utskottet tidigare nämnt bör det avsteg från denna huvudregel som kan vara motiverat för att stävja ett befarat missbruk utformas som en undantagsregel.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa:

2. beträffande egendomslivränta att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88: Sk323 yrkande 4 och 1987/88:Sk475 yrkande 3 hos riksdagen begär förslag om återinförande av avdragsrätt för egendomslivräntor i enlighet med vad som anförts i motionerna.

3. Ianspråktagande av investeringsfond och investeringsreserv för inköp av begagnade inventarier (mom. 3)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet får” och slutar med ”dessa motionsförslag” bort ha följande lydelse:

Som skäl för sina förslag anför motionärerna bl.a. att gällande begränsning i fråga om begagnade maskiner och inventarier kan drabba främst mindre företag, eftersom kostnaderna för köp av ny materiel ofta avsevärt överstiger kostnaderna vid köp av motsvarande materiel i begagnat skick. Det påpekas även att de nuvarande reglerna kan styra en rörelseidkare att göra ett val som ur företagsekonomisk synpunkt är ofördelaktigt. Utskottet delar motionärernas uppfattning och anser att en sådan förändring som motionärerna föreslår bör genomföras. Utskottet förordar med tillstyrkande av motionerna att riksdagen hos regeringen begär förslag om här avsedda ändringar i fråga om allmän investeringsfond och investeringsreserv.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa:

3. beträffande ianspråktagande av investeringsfond och investeringsreserv för inköp av begagnade inventarier

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk355,1987/88:Sk389 och 1987/88:Sk409 hos regeringen begär förslag till ändringar i lagstiftningen i enlighet med vad utskottet anfört.

4. Tjänsteproducerande företags ianspråktagande av investeringsfond, m.m. (mom. 4och 5)

Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”och Sk430” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i förslaget i motion Sk345 yrkande 2 att även tjänsteproducerande företag bör ha möjlighet att ta i anspråk investeringsfondmedel för täckande av kostnader för tekniskt och naturvetenskapligt forsknings- och utvecklingsarbete samt kostnader för utbildning av arbetstagare hos företaget. Enligt utskottet bör det uppdras åt regeringen att lägga fram förslag härom innan riksdagen fattar beslut om erforderliga lagändringar. Utskottet förutsätter att beredningen av förslagen kan göras skyndsamt.

Även det i motion Sk430 väckta förslaget om en ändring i bestämmelserna om investeringsfond och investeringsreserv så att dessa blir gynnsammare för mindre företag i enlighet med vad som anförts i motionen bör enligt utskottets mening genomföras. Utskottet tillstyrker motionen.

dels att utskottet under mom. 4 och 5 bort hemställa:

4. beträffande tjänsteproducerande företags ianspråkstagande av in vesteringsfond

att riksdagen med anledning av motion 1987/88: Sk345 yrkande 2 hos regeringen begär förslag till lagändring i enlighet med motionen,

SkU 1987/88:30

5. beträffande vissa särregler för icke börsnoterade företag

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk430 som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om vissa särregler för icke börsnoterade företag.

5. Tidpunkt för inbetalning på investeringsreserv (mom. 6)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c) och Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”En förutsättning” och på s. 12 slutar med ”tidigare ställningstagandet” bort ha följande lydelse:

I motion Sk352 har frågan om slopande av den sista inbetalningstidpunkten för handelsbolag aktualiserats. Med hänsyn till den arbetsbelastning revisorer och bokföringsbyråer har under deklarationsperioder beviljas många skattskyldiga anstånd med avlämnande av deklaration. Tidpunkten för inbetalning till allmän investeringsreserv förskjuts då i motsvarande mån, dock inte när det gäller handelsbolag. Motivet för denna särbehandling av handelsbolag, som alltid måste göra inbetalningen senast den 31 mars taxeringsåret, angavs i proposition 1978/79:210 vara att en senare inbetalning för handelsbolagens del skulle kräva särskilda dispensregler. Detta skulle göra systemet alltför komplicerat.

Utskottet finner denna motivering föga bärande. I praktiken torde delägarna i handelsbolaget och dess revisor göra bokslut och deklaration för alla delägarna samtidigt, och någon komplikation behöver då inte uppstå. Enligt utskottets mening bör man kunna jämställa delägarna i ett handelseller kommanditbolag med delägarna i ett fåmansföretag som drivs som enskild firma. De sistnämnda behöver inte göra inbetalningen till banken förrän de lämnar sin deklaration. Samma regler bör rimligen gälla också i fråga om handels- och kommanditbolag. Det bör åligga regeringen att föreslå erforderliga författningsändringar.

dels att utskottet under mom. 6 bort hemställa:

6. beträffande tidpunkt för inbetalning på investeringsreserv

att riksdagen med anledning av motion 1987/88: Sk352 hos regeringen begär förslag till ändrad lagstiftning i enlighet med vad utskottet anfört.

6. Resultatutjämningsfond i tjänsteföretag (mom. 7)

Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Karl-Anders Petersson (c) och Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att utskottet i fråga om resultatutjämningsfond i tjänsteföretag bort anföra följande:

Tjänsteföretagens förutsättningar när det gäller tillgängliga instrument för att uppnå en nödvändig konsolidering tas upp i motionerna Sk345 yrkande 1, Sk427 och Sk459.

SkU 1987/88:30

3 Riksdagen 1987188. 6 sami. Nr30

I motion Sk345 yrkande 1 betonas mot bakgrund av pågående utredningsarbete vikten av att tjänsteföretagens möjligheter till en stabil utveckling inte försvåras genom ett slopande av resultatutjämningsfonden. Motionärerna hemställer att riksdagen skall besluta ett tillkännagivande till regeringen av den nämnda innebörden.

Enligt motion Sk427 bör riksdagen besluta om ett tillkännagivande till regeringen om att fråga om avsättningsmöjligheter utöver nuvarande 20 % av löneutbetalningarna bör tas upp till behandling i det pågående utredningsarbetet på företagsskatteområdet. I motion Sk459 föreslås att riksdagen ger regeringen i uppdrag att lägga fram ett förslag om större avsättningsmöjligheter än vad nuvarande nivå medger.

Utskottet vill betona angelägenheten av att tjänsteföretagens förutsättningar att uppnå en önskvärd konsolidering blir föremål för ett särskilt studium i det pågående utredningsarbetet. Behovet av en ordning med resultatutjämningsfond kvarstår givetvis även i framtiden, om inte ett mera överlägset system för förbättrade konsolideringsmöjligheter kan åstadkommas. Redan nu bör emellertid vissa förbättringar kunna uppnås genom en uppjustering av nuvarande högsta avsättningsnivå på sätt föreslagits i två av motionerna. Det får ankomma på regeringen att snarast lägga fram ett förslag till riksdagen om en sådan justering. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 7 bort hemställa:

7. beträffande resultatutjämningsfond i tjänsteföretag att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk345 yrkande 1, 1987/88:Sk427 och 1987/88:Sk459 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om resultatutjämningsfond i tjänsteföretag.

7. En kompletteringsregel i fråga om resultatutjämningsfond (mom. 8)

Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser

dels att utskottet beträffande en kompletteringsregel i fråga om resultatutjämningsfond bort anföra följande:

I motion Sk420 framhålls att möjligheterna till avsättning till resultatutjämningsfond är ofullständiga när det gäller en- och fåmansföretag med arbete som helt dominerande intäkt, t.ex. hantverkare av olika slag, konsulenter, m.fl. Enligt motionen består denna ofullständighet i att en avsättning som görs ett år måste upplösas redan nästa år, då en ny avsättning får beräknas utifrån inkomsterna detta år. Motionären föreslår införande av en kompletteringsregel av innebörd att avsättningen alltid skall få uppgå till det största belopp som avsatts enligt huvudregeln under de senaste fem åren. Utskottet ansluter sig till förslaget. Enligt utskottets mening bör det ankomma på regeringen att lägga fram ett förslag till en sådan ändring i nuvarande regler. Utskottet utgår ifrån att detta kan ske så snart som möjligt.

SkU 1987/88:30

dels att utskottet under mom. 8 bort hemställa:

8. beträffande en kompletteringsregel ifråga om resultatutjämningsfond att

riksdagen med anledning av motion 1987/88:Sk420 hos regeringen begär förslag till lagändring i enlighet med vad utskottet anfört.

8. Resultatutjämningsfond i trädgårdsföretag(mom. 9)

Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser

dels att utskottet i fråga om resultatutjämningsfond i trädgårdsföretag bort anföra följande:

I motion Sk576 yrkande 2 har tagits upp frågan om särskilda bestämmelser som tar hänsyn till de speciella förhållanden som råder inom trädgårdsnäringen. Enligt motionen uppkommer inom denna näring stora variationer när det gäller arbetskostnader i verksamheten. Om trädgårdsföretagen kunde i ökad utsträckning använda resultatutjämningsfond skulle enligt motionen uppnås en större stabilitet i verksamheten, och detta skulle även räcka till större trygghet för de anställda. Utskottet anser att trädgårdsföretagens möjlighet att göra avsättning till resultatutjämningsfond måste förbättras avsevärt. Som anförs i motionen bör trädgårdsföretagens möjlighet till avsättning ökas från 20 % till 50 % av lönesumman. Utskottet tillstyrker motionsyrkandet.

dels att utskottet under mom. 9 bort hemställa:

9. beträffande resultatutjämningsfond i trädgårdsföretag

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk576 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om förbättrade möjligheter i fråga om avsättning till resultatutjämningsfond i trädgårdsföretag.

9. Egenföretagarkonto och nyföretagarkonto (mom. 10), m. m.

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp) och Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att utskottet i fråga om egenföretagarkonto och nyföretagarkonto bort anföra följande:

1 motion Sk450 hemställs att riksdagen skall besluta ett tillkännagivande till regeringen angående utredning av frågor rörande de svårigheter som uppkommer i samband med finansiering av nystartad verksamhet. Motionären anser att det bör övervägas att inrätta särskilda nyföretagarkonton som möjliggör ett skattefritt sparande. Med hänvisning till förhållandena i vissa särskilda branscher föreslås i motion Sk348 inrättande av ett egenföretagarkonto, som öppnar möjlighet att genom insättning av medel på ett bankkonto uppskjuta beskattningen under en tioårsperiod.

När det gäller nyetableringskonto har utskottet redan 1981 beslutat att föreslå riksdagen att överlämna en tidigare väckt motion till FSK. Något förslag om ett sådant konto har ännu inte lagts fram. Utskottet anser att så bör ske och tillstyrker motion Sk450 såvitt nu är i fråga. Utskottet tillstyrker även förslaget i motion Sk348 om inrättande av ett s.k. egenföretagarkonto. I samband med att regeringen tar upp denna fråga är det enligt utskottet lämpligt att även den i motion Sk348 väckta frågan tas upp till prövning.

SkU 1987/88:30

35 Utskottet anser att motion Sk482 om personliga investeringskonton delvis bör kunna anses tillgodosedd genom vad utskottet föreslagit

dels att utskottet under mom. 10 bort hemställa:

10. beträffande egenföretagarkonto och nyföretagarkonto

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk348 och 1987/ 88:Sk450 yrkande 1 såvitt nu är i fråga begär förslag till lagstiftning i enlighet med vad utskottet anfört.

10. Personliga investeringskonton (mom. 11), m. m.

Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser

dels att utskottet i fråga om personliga investeringskonton bort anföra följande:

I motion Sk482 såvitt nu är i fråga har tagits upp en fråga om införande av ett s.k. personligt investeringskonto till vilket medel skall kunna avsättas med rätt till avdrag vid taxeringen och vilka skall kunna tas i anspråk i samband med investeringar i företag, bostad eller studier. Ett sådant system skulle förutom de fördelar det erbjuder kontoinnehavaren även få betydelse som sparstimulerande åtgärd. Ett konto av detta slag täcker även in delar av vad som föreslås i motionerna Sk348 och Sk450 yrkande 1 (delvis). Utskottet tillstyrker förslaget i motion Sk482 om ett tillkännagivande till regeringen angående vad som i motionen anförts om personliga investeringskonton.

dels att utskottet under mom. 11 bort hemställa:

11. beträffande personliga investeringskonton

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk482 såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om införande av personliga investeringskonton.

11. Underhållskonto för hyresfastighet (mom. 12)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att utskottet i fråga om underhållskonto för hyresfastighet bort anföra följande:

En fastighetsägare har ansvar för att en fastighet underhålls på ett godtagbart sätt. Enligt motion Sk375 är det mot denna bakgrund naturligt att fastighetsägaren har möjlighet att avsätta en del av överskottet för det framtida underhållet. Avsatta medel bör enligt motionen kunna insättas på ett bankkonto med avdragsrätt vid taxeringen. Uppskovstiden bör vara femton år. Utskottet biträder motionsförslaget. Ett sådant system skulle även kunna bidra till mindre byråkrati och krångel, eftersom behovet av de nuvarande ROT-finansieringsreglerna skulle komma i ett annat läge. Detta har redovisats i en motion från moderaterna som riksdagen behandlar i ett annat sammanhang (BoU 1987/88:10).

dels att utskottet under mom. 12 bort hemställa:

12. beträffande underhållskonto för hyresfastighet

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk375 hos regeringen begär förslag om införande av ett underhållskonto för hyresfastighet.

SkU 1987/88:30

12. Trädgårdskonto (mom. 13)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att utskottet i fråga om trädgårdskonto bort anföra följande:

I motion Sk442 redovisas de allvarliga påfrestningar som kan drabba enskilda på grund av variationer i väder, köldskador, olika växtsjukdomar och angrepp av skadedjur. Utskottet anser att det konkreta förslag som läggs fram i motionen - införande av ett trädgårdskonto efter mönster av skogskontoreglerna - är välmotiverat och bör genomföras. Utskottet tillstyrker motionen.

dels att utskottet under mom. 13 bort hemställa:

13. beträffande trädgårdskonto

att riksdagen med bifall till motion 1987/88: Sk442 som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om införande av trädgårdskonto.

13. Skörderegleringskonto (mom. 14)

Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser

dels att utskottet i fråga om skörderegleringskonto borde anfört följande:

I motion Sk449 föreslås att ett särskilt skörderegleringskonto skall införas och utformas efter mönster av de nuvarande skogskontoreglerna. Utskottet biträder förslaget. Det bör få ankomma på regeringen att lägga fram förslag till en särskild lag härom.

dels att utskottet under mom. 14 bort hemställa:

14. beträffande skörderegleringskonto

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Sk449 hos regeringen begär förslag om införande av ett skörderegleringskonto.

14. Egenföretagares pensionsförsäkringspremier (morn. 15)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c) och Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet har vid tidigare” och på s. 14 slutar med ”och Sk457” bort ha följande lydelse: Frågan om den skattemässiga behandlingen av egenföretagares pensionsförsäkringspremier har under en lång följd av år prövats av skatteutskottet. Utskottet har därvid vid upprepade tillfällen konstaterat att den nu gällande ordningen, som innebär att premier för egenföretagares pensionering ingår i underlaget för beräkning av egenavgifter, är otillfredsställande och att en ändring av bestämmelserna därför är önskvärd.

Utskottet finner det utomordentligt anmärkningsvärt att regeringen trots upprepade krav från riksdagens sida inte ansett sig böra lägga förslag till riksdagen i denna från rättvise- och likformighetssynpunkt så angelägna

SkU 1987/88:30

fråga. Utskottet tillstyrker motionerna. Förslag till erforderlig författningsändring bör föreläggas riksdagen i år.

dels att utskottet under mom. 15 bort hemställa:

15. beträffande egenföretagares pensionsförsäkringspremier

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk301, 1987/88:Sk323 yrkande 6, 1987/88:Sk393 och 1987/88:Sk457 hos regeringen begär förslag om rätt till avdrag för egenföretagares pensionsförsäkringspremier.

15. Kompanjonsförsäkringar (mom. 16)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Utskottet har behandlat” och slutar med "motion Sk354” bort ha följande lydelse: Utskottet anser att i motionen anförts vägande skäl för att begära utredning av frågan om införande av avdragsrätt för s.k. kompanjonsförsäkringar. Utskottet tillstyrker motionen.

dels att utskottet under mom. 16 bort hemställa:

16. beträffande kompanjonsförsäkringar

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk354 hos regeringen begär utredning om rätt till avdrag för premier för kompanjonsförsäkringar.

16. Privata patientförsäkringar (mom. 17)

Knut Wachtmeister (m). Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp) och Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Utskottet behandlade" och slutar med "motion Sk384” bort ha följande lydelse: Kostnader för privata patientförsäkringar utgör principiellt en för arbetsgivaren avdragsgill personalkostnad enligt 29 § 1 mom. kommunalskattelagen. Ofta avser vården nyckelpersoner i företag, som har intresse av att dessa personer vid sjukdomsfall snabbt kan återställas och återgå till arbetet med full arbetsförmåga.

I samband med att avdragsrätten för privata patientförsäkringar slopades hävdade finansministern att en bibehållen avdragsrätt leder till att den offentliga vårdens resurser urholkas och bidrar till ojämnheter i fördelningen av det totala utbudet av sjukvård. Utskottet kan inte dela en sådan uppfattning. De företag som åtar sig att betala kostnaden för privat sjukvård av de anställda gör detta utöver erläggandet av socialavgifter för offentlig sjukvård. Genom att en privat vårdinrättning anlitas minskas belastningen på de offentliga sjukhusen och vårdköerna kortas. Inga ytterligare offentliga vårdresurser tas i anspråk. Dessutom sparar samhället pengar på minskade sjukförsäkringsutbetalningar då vårdköerna kan kortas. Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet vad som anförts i motion Sk384 om avdragsrätten för privata patientförsäkringar.

SkU 1987/88:30

dels att utskottet under mom. 17 bort hemställa:

17. beträffande privata patientförsäkringar att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk384 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om att återinföra avdragsrätten för privata patientförsäkringar.

17. Privata patientförsäkringar (mom. 17)

Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet behandlade” och slutar med ”motion Sk384” bort ha följande lydelse: Kostnader för privata patientförsäkringar utgör principiellt en för arbetsgivaren avdragsgill personalkostnad enligt 29 § 1 mom. kommunalskattelagen. Ofta avser vården nyckelpersoner i företag, som har intresse av att dessa personer vid sjukdomsfall snabbt kan återställas och återgå till arbetet med full arbetsförmåga.

I samband med att avdragsrätten för privata patientförsäkringar slopades hävdade finansministern att en bibehållen avdragsrätt leder till att den offentliga vårdens resurser urholkas och bidrar till ojämnheter i fördelningen av det totala utbudet av sjukvård. Utskottet kan inte dela en sådan uppfattning. De företag som åtar sig att betala kostnaden för privat sjukvård av de anställda gör detta utöver erläggandet av socialavgifter för offentlig sjukvård. Genom att en privat vårdinrättning anlitas minskas belastningen på de offentliga sjukhusen och vårdköerna kortas. Inga ytterligare offentliga vårdresurser tas i anspråk. Dessutom sparar samhället pengar på minskade sjukförsäkringsutbetalningar då vårdköerna kan kortas. Mot bakgrund av det anförda ansluter utskottet sig till vad som anförts i motionen angående avdragsrätt för privata sjukförsäkringar, dock att avdragsrätt endast skall tillåtas under förutsättning att alla anställda erbjuds samma förmån.

dels att utskottet under mom. 17 bort hemställa:

17. beträffande privata patientförsäkringar att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Sk384 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om att återinföra rätten för privata patientförsäkringar.

18. Uppdelning i A- och B-inkomst och kvittning av underskott i näringsverksamhet (mom. 19 och 20)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Motsvarande yrkanden” och slutar med ”avstyrker motionerna” bort ha följande lydelse: Hösten 1987 beslutade riksdagen att intäkter på högst 15 000 kr. som är hänförliga till egenverksamhet i förvärvskällan jordbruksfastighet inte skall belastas med egenavgifter och ej heller vara pensionsgrundande. I motion Sk349 påtalas de stora tröskeleffekter som uppkommit till följd av det nämnda riksdagsbeslutet. När intäkterna av egenverksamheten överstiger 15 000 kr. kommer egenavgift att påföras hela inkomsten. Detta innebär i sin

SkU 1987/88:30

tur att inkomster med karaktär av såväl A- som B-inkomster avgiftsbeläggs. I förvärvskällan rörelse finns ingen möjlighet till reducering av avgiftsunderlaget. Hela rörelseintäkten skall alltså i detta fall ligga till grund för beräkning av egenavgift och pensionsgrundande inkomst.

Som framhålls i motionen är det högst otillfredsställande att t.ex. en hyresintäkt behandlas olika i avgiftshänseende beroende på vilken förvärvskälla den skall redovisas i. Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att denna olikformighet bör undanröjas. Detta bör åstadkommas genom att intäkterna i förvärvskällorna rörelse och jordbruksfastighet uppdelas i Aoch B-inkomster. Endast A-inkomsten skall ligga till grund för beräkning av egenavgift och vara pensionsgrundande. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk349.

I motion Sk323 yrkande 7 har tagits upp det sedan 1982 vid beräkning av egenavgifter gällande förbudet att kvitta underskott i rörelse eller jordbruk mot överskott i annan rörelse eller annat jordbruk. Detta kvittningsförbud har inte betydelse endast i fråga om socialförsäkringsavgifterna utan kan också leda till ökade inkomstskatter. Enligt ett förslag i motionen bör bestämmelserna ändras så att underskott i förvärvskälla av karaktären ”näringsverksamhet” får dras av mot inkomst från andra förvärvskällor. Utskottet ansluter sig till motionens yrkande om att riksdagen skall begära ett förslag hos regeringen om ändrade regler av den nu nämnda innebörden.

Utskottet utgår ifrån att regeringens förslag i de nu berörda hänseendena skall kunna föreligga inom kort.

dels att utskottet under mom. 19 och 20 bort hemställa:

19. beträffande uppdelning i A- och B-inkomst

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk349 hos regeringen begär om förslag om uppdelning i A- och B-inkomst i enlighet med vad som anförts i motionen,

20. beträffande kvittning av underskott i näringsverksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk323 yrkande 7 hos regeringen begär förslag om ändrade regler om kvittning av underskott i näringsverksamhet.

19. Medhjälpande make (mom. 21)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp) och Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Med hänvisning” och slutar med ”väckta yrkandena” bort ha följande lydelse:

För det fall att en make är medhjälpare i den andre makens verksamhet har man infört vissa särbestämmelser som innebär en faktisk sambeskattning. För att medhjälparen själv skall beskattas för inkomst av den egna arbetsinsatsen krävs nämligen att han/hon arbetat minst 400 timmar under beskattningsåret. Detta motsvarar ca 25 % av full tjänstetid eller en icke ovanlig deltidstjänstgöring för löntagare. Reglerna har inte bara skatteeffekter. De påverkar också den framtida pensionen.

Utskottet anser att bestämmelserna om faktisk sambeskattning i med -

SkU 1987/88:30

hjälpsfallen är oacceptabla från rättvise- och jämställdhetssynpunkt och tillstyrker därför motionsförslagen. Förslag i ämnet bör föreläggas riksdagen.

dels att utskottet under mom. 21 bort hemställa:

21. beträffande medhjälpande make

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk323 yrkande 8, 1987/88:Sk372 yrkande 2,1987/88:Sk414 yrkande 3 och 1987/88:Sk475 yrkande 4 hos regeringen begär förslag om avskaffande av den s.k. 400-timmarsregeln i fåmansföretag.

20. Lön till barn (mom. 22)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c) och Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Utskottet avstyrker” och slutar med ”pågående utredningsarbetet” bort ha följande lydelse:

För att avdrag skall beviljas för värdet av arbete som ett barn utför i ett föräldraägt företag krävs att barnet har fyllt 16 år. Ersättningen läggs annars till någon av föräldrarnas inkomst och blir där marginalbeskattad. Utskottet tillstyrker motionsförslagen om att sänka åldersgränsen till 15 år.

dels att utskottet under mom. 22 bort hemställa:

22. beträffande lön till barn

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk323 yrkande 9, 1987/88:Sk372 yrkande 3, 1987/88:Sk373, 1987/88:Sk414 yrkande 2 och 1987/88:Sk469 hos regeringen begär förslag om sänkning från 16 till 15 år av den åldersgräns som för närvarande gäller för rätt till avdrag för lön till barn som arbetar i föräldraägt företag.

21. Hyresersättning (mom. 23)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att utskottet i fråga om hyresersättning bort anföra följande:

De särskilda beskattningsreglerna för fåmansföretagare har sedan länge väckt berättigad kritik för att de är alltför krångliga och leder till avsevärt merarbete för såväl de skattskyldiga som de tillämpande myndigheterna. Reglerna medför också orättvisor, eftersom fåmansföretagaren och närstående personer i många situationer beskattas väsentligt hårdare än vad som gäller för andra skattskyldiga. Ett exempel av flera på fall då fåmansföretagare och/eller honom närstående diskrimineras i förhållande till andra är det som nämns i motion Sk372 yrkande 1. Utskottet anser i likhet med motionären att samma regler bör gälla i fråga om hyresersättning till närstående som i fråga om ersättning för hyra av villa eller fritidshus.

SkU 1987/88:30

4 Riksdagen 1987188. 6 sami. Nr 30

dels att utskottet under mom. 23 bort hemställa:

23. beträffande hyresersättning

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk372 yrkande 1 hos regeringen begär förslag till lagändring i enlighet med vad som anförts i motionen.

22. Värdering av bilförmån (mom. 24)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att utskottet i fråga om värdering av bilförmån bort anföra följande: Beträffande bilförmån till företagsledare eller närstående gäller för närvarande särregler som enligt motionerna Sk372 yrkande 2 och Sk454 innebär en diskriminering gentemot övriga anställda i ett fåmansföretag. Företagsledaren själv kan i vissa fall beskattas avsevärt hårdare än en anställd i samma företag. Enligt utskottets mening är detta förhållande inte tillfredsställande. Utskottet ansluter sig till yrkandena i motionerna om att det bör ske en ändring i skattereglerna. Motionerna tillstyrks.

dels att utskottet under mom. 24 bort hemställa:

24. beträffande värdering av bilförmån

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk372 yrkande 4 och 1987/88: Sk454 hos regeringen begär förslag till ändring i bestämmelserna om värdering av bilförmån i enlighet med vad utskottet anfört.

23. Särreglerna för fåmansföretag i fråga om enkelbeskattade skattesubjekt, m.m. (mom. 25)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp) och Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att utskottet i fråga om enkelbeskattade skattesubjekt m.m. bort anföra följande:

De särregler som gäller för fåmansföretagen är av tre olika slag. Utskottet har nyss prövat flera yrkanden som gällt de materiella reglerna, t.ex. 400-timmarsreglen för medhjälpande make och lön till barn. Härutöver finns en rad formella regler som innebär en mycket långtgående informationsskyldighet. En berörd företagare måste också rätta sig efter olika anvisningar som utfärdats av riksskatteverket.

Den personkrets kring ett fåmansföretag som berörs av särreglerna är mycket omfattande. Reglerna förutsätter att företagsledaren har överblick över samtliga transaktioner som görs av personer i denna närståendekrets. Det betonas både i motion Sk323 och i motion Sk450 att särreglerna är sämst anpassade till fåmansföretag som drivs av enkelbeskattade subjekt som handelsbolag. Utskottet instämmer i detta och att reglerna redan nu bör ändras så att de inte gäller för sådana rättssubjekt. I enlighet med vad som yrkas i motion Sk323 yrkande 10 bör riksdagen hos regeringen begära ett sådant förslag. Beträffande övriga särregler anser utskottet att riksdagen bör besluta om ett tillkännagivande av den innebörd som avses i motion Sk450 yrkande 3.

SkU 1987/88:30

dels att utskottet under mom. 25 bort hemställa:

25. beträffande särreglerna för fåmansföretag i fråga om enkelbeskattade skattesubjekt, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk323 yrkande 10 hos regeringen begär förslag till ändrade regler i enlighet med vad utskottet anfört samt att riksdagen med bifall till motion 1987/ 88:Sk450 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om särregler för fåmansföretag.

24. Beskattning av rennäringen (mom. 26)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c) och Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”1 de” och slutar med ”följaktligen motionerna” bort ha följande lydelse:

Frågan om införande av någon form av resultatutjämningsmöjlighet i renskötseln (s.k. renkonto) efter mönster av gällande ordning med skogskonton har tidigare aktualiserats i riksdagen men tyvärr ej fått gehör hos riksdagsmajoriteten. Utskottet anser att en sådan resultatutjämningsmöjlighet bör införas så snart som möjligt. Det bör ankomma på regeringen att lägga fram ett förslag till riksdagen som ger möjlighet till inkomstutjämning i denna form inom rennäringen. I motionerna Sk306 och Sk416 aktualiseras även frågan om mera övergripande förändringar som bättre än för närvarande är anpassade till rennäringens speciella förutsättningar. Utskottet anser att frågan om vilka förändringar som kan vara lämpligast måste utredas närmare. Det är viktigt att det sker en ordentlig genomgång av de önskemål som kommit fram från samernas sida och att de speciella villkor som gäller i fråga om rennäringen beaktas. Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 26 bort hemställa:

26. beträffande beskattning av rennäringen

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Sk306 och 1987/88:Sk416 hos regeringen begär utredning om beskattning av rennäringen i enlighet med vad utskottet anfört.

25. Yrkesfiskares skatteavdrag (mom. 27)

Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Enligt utskottet” och slutar med ”Sk413 avstyrks” bort ha följande lydelse:

De särskilda avdrags- och resultatutjämningsregler som redan finns för yrkesfisket innebär att det redan i dag tas hänsyn till de speciella förutsättningar som gäller för de svenska yrkesfiskarna. Utskottet anser emellertid att det kan finnas skäl för att se över dessa regler och överväga om det finns ett behov av att göra förändringar. Det bör ankomma på regeringen att vidta nödvändiga åtgärder för att en sådan översyn kommer till stånd.

SkU 1987/88:30

dels att utskottet under mom. 27 bort hemställa:

27. beträffande yrkesfiskares skatteavdrag

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk413 hos regeringen begär utredning om yrkesfiskares skatteavdrag i enlighet med vad utskottet anfört.

26. Reservelverk i jordbruket (mom. 28)

Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Britta Bjelle (fp) och Karl-Anders Petersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”därför motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet har förståelse för de i motionen framförda synpunkterna. Genom att medge direktavskrivning stimulerar man intresset för installation av reservelverk, och detta i sin tur medför ökad beredskap mot de strömavbrott som under senare tid inneburit stora bekymmer för jordbruket. Ett ökat intresse för reservelverk bör också ge utslag i form av ökad industrisysselsättning. Vidare undanröjer en direktavskrivning den tveksamhet som i vissa fall kan råda beträffande frågan om ett reservelverk i avskrivningshänseende är att hänföra till byggnad eller inventarium. Utskottet tillstyrker således att reservelverk i avskrivningshänseende hänförs till korttidsinventarium.

dels att utskottet under mom. 28 bort hemställa:

28. beträffande reservelverk i jordbruket

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk463 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om att reservelverk i avskrivningshänseende skall hänföras till korttidsinventarium.

27. Arbetsrättsligt skadestånd (mom. 29)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c) och Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”1 samband” och slutar med ”aktuella motionsyrkandena” bort ha följande lydelse: Från borgerligt håll har under senare tid vid upprepade tillfällen framhållits att regeringsrätten i dom meddelad i februari 1980 med en mycket betydande majoritet (20 röster mot 4) beslutat att arbetsrättsligt skadestånd skall anses utgöra driftkostnad i arbetsgivarens rörelse. Härigenom har alltså fastslagits att utgivandet av skadeståndet haft direkt samband med rörelseintäkternas förvärvande och bibehållande. Det är mot den bakgrunden mycket anmärkningsvärt att regeringen med vpk:s hjälp genomdrivit en lagändring som innebär ett klart avsteg från grundläggande principer i svensk beskattningsrätt. Förbudet mot avdrag för arbetsrättsligt skadestånd är enligt utskottets mening märkligt även i andra hänseenden. Arbetsrättsliga regler återfinns i dag i en mängd olika lagar, däribland MBL och semesterlagen. Bestämmelserna är i stor utsträckning både svåröverskådliga och svårtolka -

SkU 1987/88:30

de, och det kan knappast sägas ligga något onormalt eller orimligt i att en arbetsgivare någon gång omedvetet bryter mot lagar eller kollektivavtal.

Utskottet anser således i likhet med motionärerna att allmänt skadestånd för åsidosättande av arbetsrättsliga regler bör utgöra avdragsgill omkostnad i en arbetsgivares rörelse och detta så mycket mer som det vid bedömningen av ett sådant skadestånds storlek finns möjlighet för domstolen att väga in också skattemässiga konsekvenser.

Skatteutskottet vill avslutningsvis erinra om att en huvudprincip vid beskattningen är att belopp som är skattepliktigt för mottagaren också skall vara avdragsgillt för utgivaren av beloppet. Genom avdragsförbudet har man brutit denna kongruens i systemet.

Med det anförda tillstyrker utskottet att rätten till avdrag för arbetsrättsligt skadestånd återinförs. Förslag bör snarast föreläggas riksdagen, vilket bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 29 bort hemställa:

29. beträffande arbetsrättsligt skadestånd

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Sk323 yrkande 11, 1987/88:Sk368, 1987/88:Sk387, 1987/88:Sk399 och 1987/88:Sk414 yrkande 1 hos regeringen begär förslag om återinförande av rätten till avdrag vid beskattningen för arbetsrättsligt skadestånd.

28. Representationsgåvor (mom. 30)

Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Britta Bjelle (fp) och Karl-Anders Petersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”De bestämmelser” och slutar med ”motion Sk350” bort ha följande lydelse: Att gåvor som ett företag lämnar vid helger, personliga högtidsdagar och dödsfall är undantagna från avdragsrätt är enligt utskottets mening egentligen inte förenligt med den grundläggande principen att omkostnader i förvärvskällan som har omedelbart samband med verksamheten bör grunda en avdragsrätt. Som framhålls i motionen är det ju mot bakgrund av affärsmässiga relationer som sådana gåvor lämnas. Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motionen att avdragsrätten för representationsgåvor bör omprövas och preciseras. Dessa preciseringar bör inriktas på att avdrag medges för sådana gåvor vid helger, personliga högtidsdagar och dödsfall som av sedvana lämnas som ett led i normala affärsförbindelser. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk350.

dels att utskottet under mom. 30 bort hemställa:

30. beträffande representationsgåvor

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk350 hos regeringen begär förslag om rätt till avdrag för sådana gåvor som avses i motionen.

SkU 1987/88:30

29. Lantmäterikostnader (mom. 32)

Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Karl-Anders Petersson (c) och Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ”Utskottet har tidigare” och slutar med ”motion Sk385” bort ha följande lydelse: Motionärerna i motion Sk385 redovisar att snabbt stigande lantmäterikostnader är en omständighet som oftast åberopas som hinder för att kunna köpa, byta och sammanlägga mark till rationella enheter. Även om kostnaderna slås ut på många markägare, blir situationen enligt motionen ändå sådan att många markägare inte vill medverka till en i övrigt önskvärd strukturrationalisering. Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att en avdragsrätt vid beskattning för styrkta lantmäterikostnader i samband med strukturrationalisering bör införas. Med tillstyrkande av motion Sk385 förordar därför utskottet att riksdagen hos regeringen begär förslag härom.

dels att utskottet under mom. 32 bort hemställa:

32. beträffande lantmäterikostnader att riksdagen med bifall till motion 1987/88: Sk385 hos regeringen begär förslag om rätt till avdrag för lantmäterikostnader i samband med strukturrationalisering.

30. Bidrag till utbildning (mom. 34)

Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ”Utskottet har inte” och slutar med ”motion Sk428" bort ha följande lydelse:

Svenska högskolor kan enligt gällande ordning erhålla bidrag från näringslivet som därigenom kan stödja svensk forskning. Bidrag även till utbildningsändamål kan dock inte lämnas med avdragsrätt. Utskottet anser att detta är en brist och instämmer i motionärens förslag att även bidrag till utbildning vid högskolor, universitet och gymnasier skall få utgöra avdragsgill kostnad. Motion Sk428 tillstyrks därför.

dels att utskottet under mom. 34 bort hemställa:

34. beträffande bidrag till utbildning att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk428 hos regeringen begär att åtgärder vidtas så att bidrag till utbildning vid högskolor, universitet och gymnasier skall utgöra avdragsgilla kostnader.

31. Parkeringsavgifter (mom. 39)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Utskottet avstyrker” och slutar med ”Sk491" bort ha följande lydelse i fråga om parkeringsavgifter:

Som redovisas av motionärerna till motion Sk491 kan hyrbilsföretag drabbas av att få slutligt betala felparkeringsavgifter som egentligen bort erläggas av hyresmannen. Det är enligt utskottets mening inte tillfredsstäl -

SkU 1987/88:30

lande att sådana kostnader i rörelsen inte skall vara avdragsgilla. Det bör få ankomma på regeringen att lägga fram ett förslag till lagändring som på lämpligt sätt kan undanta sådana utlägg för felparkeringsavgifter från det nu gällande avdragsförbudet i 20 § kommunalskattelagen.

dels att utskottet under mom. 39 bort hemställa:

39. beträffande parkeringsavgifter

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Sk491 hos regeringen begär förslag om rätt till avdrag för felparkeringsavgifter i enlighet med vad utskottet anfört.

32. Aktiebolags räkenskapsår, m.m. (morn. 40)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp) och Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse: Utskottet anser i likhet med motionären i motion Sk321 att det är nödvändigt med en lagändring som innebär att olika inkomstslag i ett och samma företag skall kunna tas upp inom ramen för samma taxering. Utskottet tillstyrker motionsyrkandet om ett tillkännagivande till regeringen i frågan. Vad gäller motion Sk397 instämmer utskottet i motionens syfte att tillåta nedskrivning för kundförluster som konstaterats efter bokslutsdag men under bokslutsarbetets gång. Enligt motionen bör regeringen ge riksskatteverket i uppdrag att vid tillämpningen av reglerna tillåta sådan avskrivning. Utskottet anser att en sådan förändring som nu är i fråga bör genomföras lagstiftningsvägen. Regeringen bör därför lägga fram ett förslag till riksdagen i frågan.

dels att utskottet under mom. 40 bort hemställa:

40. beträffande aktiebolags räkenskapsår, m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk321 och 1987/ 88:Sk397 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört rörande avlutande av inkomstslag i aktiebolag och nedskrivning av kundförluster i vissa fall.

33. Uttaget av B-skatt (mom. 42)

Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Karl-Anders Petersson (c) och Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med ”Enligt vad” och på s. 24 slutar med ”och Sk727” bort ha följande lydelse:

De nuvarande reglerna som B-skatteuttaget har bidrar till att försämra likviditeten för främst små och medelstora företag särskilt under tider med sänkt inflationstakt. Enligt utskottets mening bör riksdagen nu besluta om en återgång till de före 1982 gällande reglerna i uppbördslagen att gälla fr. o. m. 1989. Reglerna bör alltså innebära att B-skatt skall uttas med ett belopp som svarar mot den slutliga skatten året före inkomståret. Utskottet tillstyrker därför motionerna Sk323 yrkande 10, Sk716 och Sk727.

SkU 1987/88:30

dels att utskottet under mom. 42 bort hemställa:

42. beträffande uttaget av B-skatt

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk323 yrkande 13, 1987/88:Sk716 och 1987/88:Sk727 hos regeringen begär förslag om uttaget av B-skatt i enlighet med vad utskottet anfört.

34. Vissa regionala frågor (mom. 43)

Karl-Gösta Svenson (m) anser

dels att utskottet beträffande nyinvesteringskostnader i sydöstra Sverige i avsnittet om vissa regionala frågor bort anföra följande:

Stimulans av näringsverksamhet genom att medge direkt avskrivning av kostnader i samband med nyinvesteringar i regioner med behov av särskilt stöd anser utskottet vara en acceptabel form av regional skattedifferentiering i speciella fall. Sådana åtgärder bör - vid sidan av de rent regionalpolitiska effekterna - även på sikt kunna få betydelse ur statsfinansiell synpunkt. Genom att på sätt som föreslås i motion Sk344 stimulera vinstgivande företag till nyinvesteringar skapas goda förutsättningar för en snabb ökning av den ekonomiska tillväxten, något som även i ett längre perspektiv gynnar hela landet. Utskottet anser att en möjlighet till direktavskrivningar för nyinvesteringar i sydöstra Sverige bör införas. Detta kan samtidigt ses som en försöksverksamhet. Om effekterna blir gynnsamma, vilket kan förväntas, är det inget som hindrar att en liknande lösning används för stimulanser i andra regioner, t.ex. i Jämtlands län, som föreslagits i en annan motion. Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk344.

dels att utskottet under mom. 43 bort hemställa:

43. beträffande vissa regionala frågor

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk344 hos regeringen begär förslag om rätt till avdrag för nyinvesteringskostnader i sydöstra Sverige samt att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk327, 1987/ 88:Sk419 yrkande 2 och 1987/88:Sk451.

35. Vissa regionala frågor (mom. 43)

Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ”Skatteutskottet har” och slutar med ”regionalpolitiska kommittén)” bort ha följande

lydelse:

Det har i den allmänna politiska debatten framförts olika förslag till förändringar av beskattningen för att stimulera en inflyttning till inlandskommunerna. Vid sidan av förstärkta bidrag till den kommunala skatteutjämningen och ökat kommunalt grundavdrag har även förslag om minskad statlig beskattning grundade på regionalpolitiska skäl framförts. Enligt utskottets uppfattning är det nödvändigt att i det pågående utredningsarbetet beakta i vilka former skatteinstrumentet kan utnyttjas som ett medel för att nå en bättre regional balans. Utskottet tillstyrker således förslaget i motion Sk451 om ett tillkännagivande till regeringen av den nämnda innebörden. Utskottet

SkU 1987/88:30

ställer sig även bakom förslaget i motion Sk419 att riksdagen hos regeringen skall begära förslag till åtgärder på beskattningsområdet med syfte att minska missgynnandet av landsbygdsboende och i stället stimulera detsamma. Utskottet avstyrker motionerna Sk327 och Sk344.

dels att utskottet under mom. 43 bort hemställa:

43. beträffande vissa regionala frågor

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk419 yrkande 2 och 1987/88:Sk451 samt med avslag på motionerna 1987/88:Sk327 och 1987/88 :Sk344 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

36. Företagsbeskattningens framtida inriktning (mom. 44)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ”Utskottet har ” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Av de stora svenska företagen är många vitala, dynamiska och viktiga inom sina respektive områden, och de är därför betydelsefulla för dagens svenska välfärd. Morgondagens välfärd och möjligheterna att på allvar föra Sverige ut ur den ekonomiska krisen beror emellertid av de nya idéer som prövas och utvecklas i dag. I morgondagens samhälle kommer att krävas mer decentralisering, dynamik och variationsrikedom. Det är inte endast de stora företagen utan även de små företagen som nu skal! bryta väg mot en ny tid. De mindre och medelstora företagen måste få en renässans. Det är mot denna bakgrund enligt utskottets mening angeläget att de mindre och medelstora företagen och den enskilde företagarens villkor förbättras. Utskottet tillstyrker yrkande 1 i motion Sk323 att riksdagen skall besluta ett tillkännagivande till regeringen i denna fråga.

Utskottet ansluter sig även till de i motion Sk470 yrkande 6 framlagda förslagen rörande åtgärder för att uppnå en mer ändamålsenlig och investeringsbefrämjande beskattning. Bland förslagna åtgärder framstår förslaget om en kraftig sänkning av bolagsskatten som en av de mest angelägna åtgärderna. Vidare bör, som framhålls i motionen, dubbelbeskattningen av aktieutdelningar slopas så att riskkapitalförsörjningen underlättas. Ytterligare åtgärder som nämns i motionen är bl.a. att slopa vinstdelningsskatten inom löntagarfondssystemet och att införa regler om förlustutjämning inom det s.k. ”carryback”-systemet. Utskottet biträder yrkandet i motionen att riksdagen skall begära förslag av regeringen i enlighet med vad som anförts i motionen. Utskottet tillstyrker således motionerna Sk323 yrkande 1 och Sk470 yrkande 6. Motionerna Sk332, Sk367, Sk371 och Sk482 såvitt nu är i fråga är enligt utskottets mening i väsentliga delar tillgodosedda genom vad utskottet ovan förordat.

dels att utskottet under mom. 44 bort hemställa:

44. beträffande företagsbeskattningens framtida inriktning

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk323 yrkande 1 och 1987/88:Sk470 yrkande 6 och med avslag på motionerna 1987/ 88:Sk332, 1987/88:Sk367, 1987/88:Sk371,1987/88:Sk482 såvitt nu är i

SkU 1987/88:30

fråga och motion 1987/88:Sk485 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om de mindre och medelstora företagens betydelse samt hos regeringen begär förslag till ändringar i lagstiftningen i enlighet med vad utskottet anfört.

37. Företagsbeskattningens framtida inriktning (mom. 44)

Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

De problem som dagens skattesystem tillskapar för de mindre företagen har tagits upp i flera motioner. Enligt motion Sk367 leder dagens skattesystem till stora skillnader i skattebelastning mellan företag i olika branscher och även mellan företag med olika lönsamhetsnivåer, skilda ägarkategorier och varierande skuldsättning. Dessa förhållanden är enligt motionen ofta till nackdel för småföretagare. De mindre företagen beskattas också generellt hårdare än de större. De har, framhålls det i motion Sk367, inte lika stora möjligheter till överföringar mellan olika bolag och till omfattande bokslutsdispositioner. Därför måste, betonar motionärerna, företagsbeskattningen ändras till de mindre företagens fördel. Utskottet instämmer i motionsförslaget att riksdagen skall besluta ett tillkännagivande till regeringen om att sådana förändringar som avses i motionen kommer till stånd och tillstyrker motion Sk367. Uttalande av riksdagen i samma riktning som den nyss nämnda yrkas även i motionerna Sk332 och Sk482 såvitt nu är i fråga. Utskottet ansluter sig även till vad som anförs i dessa motioner, dock att utskottet anser att frågan om vilka åtgärder regeringen skall vidta inte bör begränsas till tilläggsdirektiv till FSK som yrkas i Sk332.

Förslagen i motionerna Sk323 yrkande 1, Sk371 och Sk 470 yrkande 6 får enligt utskottets mening i väsentliga delar anses tillgodosedda genom att riksdagen beslutar ett tillkännagivande i enlighet med vad utskottet ovan förordat.

dels att utskottet under mom. 44 bort hemställa:

44. beträffande företagsbeskattningens framtida inriktning att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk367 och 1987/ 88:Sk482 såvitt nu är i fråga och med anledning av motion 1987/ 88:Sk332 samt med avslag på motionerna 1987/88:Sk323 yrkande 1, 1987/88:Sk371, 1987/88:Sk470 yrkande 6 och motion 1987/88:Sk485 yrkande 11 som sin mening ger regering till känna vad utskottet anfört.

38. Tullskyddet för trädgårdsprodukter (mom. 47)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ”Ett liknande” och slutar med ”avstyrker motionen” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör den svenska handelspolitiken i princip inriktas på att slå vakt om frihandeln och att så långt det är möjligt undanröja

SkU 1987/88:30

de hinder sorn nu finns mot en fri handel mellan olika länder. Ett undantag utgör jordbruket, där bl.a. försörjningsmässiga skäl gjort det nödvändigt med ett visst gränsskydd. Även för trädgårdsprodukter framstår det i dagens läge som orealistiskt att inte använda sig av tullar för att undvika en ohållbar konkurrenssituation för inhemsk odling. Svensk trädgårdsnäring är i dag utsatt för ett mycket starkt importtryck, ofta genom ren dumpning. Eftersom alla våra grannländer har ett starkare tullskydd än vad vi har i Sverige finns inga större möjligheter att exportera tillfälliga överskott eller att möta de till Sverige exporterande länderna på deras hemmamarknad.

Mot den ovan angivna bakgrunden vill utskottet betona vikten av att regeringen utan dröjsmål försöker att i förhandlingar med EG åstadkomma sänkningar av EG-tullarna på frukt- och grönsaker och övriga trädgårdsprodukter. Om framgång inte snarast nås i dessa förhandlingar kan en anpassning av de svenska tullarna bli ofrånkomlig på de i motionen angivna produkterna.

Vad nu anförts bör enligt utskottet ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 47 bort hemställa:

47. beträffande tullskyddet för trädgårdsprodukter att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Sk576 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående den allmänna inriktningen av tullskyddet för trädgårdsprodukter.

39. Tullskyddet för trädgårdsprodukter (mom. 47)

Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ”Ett liknande” och slutar med ”avstyrker motionen” bort ha följande lydelse:

Den svenska trädgårdsnäringen har en stor regionalpolitisk betydelse. Konsumenternas krav på livsmedel av hög kvalitet och kontroll över användningen av bekämpningsmedel m.m. gynnas av en större andel inhemsk produktion. Sverige har emellertid ett svagt gränsskydd för bl.a. dessa produkter och är utsatt för ett starkt importtryck, ofta genom ren dumpning. För att förbättra konkurrensförhållandena gentemot lågprisimporten behövs det ett förstärkt tullskydd. Utskottet ställer sig bakom förslaget i motion Sk576 yrkande 1 att regeringen får i uppdrag att detaljerat följa utvecklingen av importen av trädgårdsprodukter. Inom ramen för den nya G ATT-rundan bör vidare, som föreslås i motionen, regeringen utnyttja de tillfällen som kan erbjudas till att höja tullarna på trädgårdsområdet i avsikt att skapa en rimligare konkurrenssituation för näringen. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk576 yrkande 1.

dels att utskottet under mom. 47 bort hemställa:

47. beträffande tullskyddet för trädgårdsprodukter att riksdagen med bifall till motion Sk576 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om den allmänna inriktningen av tullskyddet för trädgårdsprodukter.

SkU 1987/88:30

51 Särskilda yttranden

SkU 1987/88:30

1 .Företagsbeskattningens framtida inriktning (mom. 44)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (alla m) anför:

Förslagen i de motioner från borgerligt håll som gäller frågor om hur företagsbeskattningen skall reformeras för att vi skall få gynnsammare villkor för näringsverksamhet som bedrivs i olika former är i många viktiga hänseenden likartade eller har ett grundläggande gemensamt syfte. När det gäller de motioner som i detta betänkande sammanförts under rubriken företagsbeskattningens framtida inriktning finns det i alla dessa önskemål bl.a. om en ökad uppmärksamhet åt de särskilda problem som nuvarande skattesystem skapar för de mindre företagen. Vi moderater i utskottet har yrkat bifall till de förslag som lagts fram i den moderata samlingpartiets partimotioner. Dessa motioner innebär att riksdagen redan nu skall begära att regeringen arbetar fram olika förslag med viss inriktning. Vi vill emellertid nämna att detta inte innebär ett avståndstagande till andra förslag som behandlas under samma moment. Det finns tvärtom en rad framträdande punkter där vi kan instämma.

2. Företagsbeskattningens framtida inriktning m.m.

Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anför

Folkpartiet har i en motion (1987/88:N304) som bereds i näringsutskottet tagit upp frågor rörande företagsbeskattningens näringpolitiska effekter. I motionen betonas att beskattningen är den kanske viktigaste av de förutsättningar för näringslivets verksamhet som kan påverkas genom nationella beslut. De negativa effekterna för företagandet av nuvarande skattesystem har belysts i motionen. En djupgående reformering av företagsbeskattningen måste komma till stånd. En grundläggande del av en sådan reform är bl.a. en kraftig sänkning av den nuvarande nominella skattesatsen för rörelseinkomster från nuvarande nivå samtidigt som möjligheterna till resultatreglering i form av lagernedskrivningar, avsättning till resultatutjämningsfond och avsättning till investeringsfond och investeringsreserv avskaffas. Dessa regler medverkar bl.a. till en ekonomiskt ofördelaktig inlåsning av kapital i vinstgivande företag. En annan viktig åtgärd är att slopa dubbelbeskattningen av aktiebolagens inkomster. Vi kan i väsentliga hänseenden dela synpunkter som lagts fram i motionerna angående den framtida inriktningen av företagsbeskattningen. När det gäller de förslag om investeringsfonder och resultatutjämning m.m. som utskottet behandlat under momenten 3-5 och 7-9 har vi, även om vi mot ovan angiven bakgrund inte biträtt de väckta motionerna, en stor förståelse för motionärernas syfte. De problem som är bakgrunden till att motionerna väckts skulle inte uppkomma i ett reformerat skattesystem i enlighet med folkpartiet utvecklat i den ovan nämnda motion N304.

52 Innehållsförteckning SkU 1987/88:30

Sammanfattning 1

Motionerna 1

Utskottet 9

Inledning 9

Arbetande kapital i företag 9

Egendomslivränta 10

Allmän investeringsfond och investeringsreserv 11

Resultatutjämning m.m 12

Försäkringar, m.m 13

Vissa frågor rörande beskattningen av fåmansföretag 15

Beskattning av rennäringen 16

Y rkesfiskares skatteavdrag 17

Reservelverk i jordbruket 17

Arbetsrättsligt skadestånd 18

Representationsgåvor 18

Avdragsrätt för stöd till kulturlivet 19

Lantmäterikostnader 19

Kulturbyggnader 20

Bidrag till utbildning 20

Vissa ytterligare avdragsfrågor, m.m 20

Aktiebolags räkenskapsår 21

Beskattning av bostäder i jordbruket 23

Uttaget av B-skatt 23

Vissa regionala frågor 24

Företagsbeskattningens framtida inriktning, m.m 24

Tullskyddet för trädgårdsprodukter 26

Hemställan 26

Reservationer 29

Särskilda yttranden 52