Företagsbeskattning

Skatteutskottets betänkande 1989/90:SkU4

Företagsbeskattning

1989/90

SkU4

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet ett antal motioner som väckts under den allmänna motionstiden 1989 och gäller eller har anknytning till företagsskattefrågor. Utskottet avstyrker samtliga motioner. Beträffande flertalet motioner hänvisar utskottet till det förslag om en genomgripande skattereform som regeringen aviserat till våren 1990.

Med anledning av att pälsdjursnäringen har akuta ekonomiska problem föreslår utskottet att de pälsdjursuppfödare som avsatt medel till allmän investeringsreserv får en möjlighet att använda dessa för att täcka förluster vid 1991 års taxering.

Vid betänkandet har fogats 28 reservationer och 5 särskilda yttranden.

Motionerna

1988/89:Sk304 av Martin Olsson och Karin Israelsson (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om införande av renkonto och översyn av rennäringens beskattning för att anpassa denna till näringens speciella förhållanden.

1988/89:Sk306 av förste vice talman Ingegerd Troedsson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att egenföretagens pensionsförsäkringspremie skall vara avdragbar som kostnad i rörelsen från 1990 års taxering.

1988/89:Sk316 av Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om avdragsrätt för anslag till Norrbottens Forskningsråd.

1988/89:Sk317 av Marianne Andersson och Ingbritt Irhammar (båda c) vari yrkas att riksdagen beträffande 3 § lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv beslutar att "eller, om avsättningen görs av handelsbolag senast den 31 mars" tas bort ur lagen.

1 Riksdagen 1989/90.6 sami. Nr 4

1988/89:Sk320 av Erik Holmkvist (m) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om att

hyresersättning från famansfö retag till s.k. närstående behandlas på samma sätt som om ersättningen utgått till annan,

2. att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om att den tidsgräns om 400 timmar som uppställts för att medhjälpande make själv skall beskattas för lön eller motsvarande inkomst slopas,

3. att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om att

åldersgränsen för att rörelseidkares, jordbrukares och företagsledares barn själv skall beskattas för inkomst från företaget eller verksamheten sänks från 16 till 15 år,

4. att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om att

förmånsreglerna för äldre bilar tillämpas enhetligt oavsett förmånstagare.

1988/89:Sk350 av Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om lagstiftning mot s.k. skalbolagstransaktioner.

1988/89:Sk354 av Göthe Knutson m.fl. (m,fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om beskattningen av bilförmån för rörelseidkare och närstående i fåmansfö retag.

1988/89:Sk355 av Marianne Andersson m.fl. (c,m,fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om att regeringen måtte utreda frågan om möjligheterna att medge avdragsrätt för premier till s.k. kompanjonförsäkringar.

1988/89:Sk360 av Rolf Clarkson m.fl. (m,fp,c) vari yrkas att riksdagen beslutar återinföra arbetsgivares avdragsrätt för allmänna skadestånd inom arbetsrätten.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A723.

1988/89:Sk365 av Gudrun Norberg och Ulla Orring (båda fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kapitaluppbyggnad för att få till stånd stiftelser "hem för gamla".

1988/89:Sk369 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om behovet av en reformerad företagsbeskattning.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:N258.

1988/89:Sk374 av Carl Bildt m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om reformerad bolagsbeskattning i enlighet med vad som anförts i motionen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattesituationen för egenföretagare och ägare av fåmansaktiebolag.

1989/90:SkU4

1988/89:Sk388 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att avskaffa 400-timmarsregeln i företag.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A804.

1988/89:Sk389 av Anna Wohlin-Andersson och Roland Larsson (båda c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till en fusionsskatt i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:N283.

1988/89:Sk390 av Ingrid Ronne-Björkqvist och Carl-Johan Wilson (båda fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att investeringsfonderna bör frisläppas för förbättringar av den inre arbetsmiljön.

1988/89:Sk392 av Karl-Gösta Svenson och Ingrid Hemmingsson (båda m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att samebyar från 1990 års taxering medges rätt till avdrag i förvärvskällan rörelse för s.k. återbäring till byns medlemmar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samebyarnas beskattningssituation i övrigt.

1988/89:Sk393 av Karl-Gösta Svenson och Wiggo Komstedt (båda m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att yrkesfruktodlare under tiden 1 juli 1989 — 30 juni 1994 får ianspråktaga medel avsatta till allmän investeringsfond och allmän investeringsreserv för täckande av löpande driftkostnader i verksamheten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resultatutjämning.

1988/89:Sk400 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att aktiebolag bör få avsluta alla sina inkomstslag per bokslutsdagen.

1988/89:Sk401 av Ingrid Hemmingsson och Hans Dau (båda m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett till Tjernobylolyckan relaterat renkonto.

1988/89:Sk405 av Stig Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av reglerna i kommunalskattelagen (1928:370) om avdrag för kostnader för pensionsåtaganden.

1988/89:Sk408 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade möjligheter till avsättningar till resultatutjämningsfonder. Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo259.

1989/90:SkU4

1988/89:Sk413 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m) vari 1989/90:SkU4

— såvitt nu är i fråga — yrkas

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att begränsningsregeln om viss minsta arbetsinsats för medhjälpande make i småföretag eller jordbruk slopas.

1988/89:Sk416 av Ingvar Eriksson och Bertil Danielsson (båda m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att trädgårdskonto bör införas.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo263.

1988/89:Sk428 av Marianne Andersson och Göran Engström (båda c) vari yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om sänkning av åldersgränsen, för rätt till avdrag för lön som utbetalas till barn som arbetar i föräldraägt företag, från 16 till 15 år.

1988/89:Sk432 av Carl G Nilsson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att ändra 20 § punkt 5 kommunalskattelagen i enlighet med vad i motionen anförts.

1988/89:Sk442 av Kjell Johansson (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av reglerna för förvärvskälla i enlighet med vad i motionen anförs.

1988/89:Sk444 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari — såvitt nu är i fråga

— yrkas

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om en breddad bas för företagsbeskattningen och ett ökat skatteuttag från företagssektorn och likformigt skatteuttag mellan stora och små företag.

1988/89:Sk445 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga

— yrkas

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan lagändring att arbetsrättsligt skadestånd betraktas som avdragsgill kostnad i rörelsen,

8. att riksdagen beslutar sänka åldersgränsen för barns sambeskattning med föräldrar från 16 till 15 år i enlighet med vad i motionen anförs.

1988/89:Sk450 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga

— yrkas

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för avdrag för pensionsförsäkring för egenföretagare i enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen beslutar att begränsningsregeln om en minsta årsarbetstid på 400 timmar för medhjälpande make avskaffas för fåmansföretag,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler vad avser lön till egna barn under 16 år enligt vad som anförts i motionen,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande av särreglerna för famansföretag vad avser enkelbeskattade skattesubjekt,

9. att riksdagen beslutar att s.k. allmänt skadestånd enligt arbetsrätts- 1989/90:SkU4 lig lagstiftning skall vara avdragsgillt vid inkomsttaxeringen,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för avdrag för kapitalförluster i samband med konkurs i enlighet med vad som anförts i motionen,

11. att riksdagen beslutar att preliminär B-skatt skall debiteras med 100 % av den slutliga skatten året före inkomståret.

1988/89:Sk454 av Lars Norberg (mp) vari yrkas att riksdagen begär förslag av regeringen till ändrad lagstiftning när det gäller avdragsrätt för representation.

Inkomna skrivelser

Skrivelser har inkommit från bl.a. Sveriges Pälsdjursuppfödares Riksförbund.

Utskottet

Inledning

De tre parlamentariska kommittéer som haft i uppdrag att se över inkomstbeskattningen (RINK), företagsbeskattningen (URF) och de indirekta skatterna (KIS) har i somras presenterat sina förslag (SOU 1989:33— 35). Förslagen har remissbehandlats och är för närvarande föremål för överväganden inom regeringskansliet. Avsikten är att förslag till reformer på dessa områden skall kunna behandlas av riksdagen våren 1990 och träda i kraft den 1 januari 1991.

Utredningen om reformerad företagsbeskattning (URF) föreslår att skattesatsen för juridiska personer sänks till 30 % och att beskattningsunderlaget breddas genom att de nuvarande reserveringsmöjligheterna ersätts med en särskild skatteutjämningsreserv (SURV). Också i övrigt föreslår URF förändringar av genomgripande art. För en närmare redovisning av förslaget hänvisar utskottet till URF:s betänkande Reformerad företagsbeskattning.

URF:s förslag bygger på en nominell metod. Utredningen om inflationskorrigerad inkomstbeskattning (IBU) har i ett samtidigt avlämnat betänkande (SOU 1989:36) visat hur underlaget för företagsbeskattningen kan korrigeras för inflationseffekter.

När det gäller egenföretagarna föreslår URF ett tak på 8 basbelopp för den särskilda skatteutjämningsreserven. För egenföretagare med behov av större reserveringsutrymme har URF övervägt dels möjligheten att låta dessa bilda enmanshandelsbolag, dels möjligheten att införa en metod för särredovisning av näringsverksamhet. Av tidsskäl har URF inte kunnat utreda detta senare alternativ. Regeringen har i

augusti 1989 tillsatt en utredning om särskild redovisningsmetod för 1989/90:SkU4 enskild näringsverksamhet (Dir. 1989:41). Avsikten är att utredningen skall redovisa sitt arbete i sådan tid att betänkandet och remissynpunkterna finns tillgängliga vid beredningen av de förslag som regeringen avser att lämna till riksdagen våren 1990.

Av betydelse för utformningen av det kommande förslaget om en reformerad företagsbeskattning är också de förslag om ändringar av reglerna om inkomstuppdelning i familjeföretag och 1976 års särskilda regler för beskattningen av fåmansföretag och deras ägare som 1980 års företagsskattekommitté (FSK) redovisat i sitt slutbetänkande Beskattning av fåmansföretag (SOU 1989:2).

En reformerad företagsbeskattning

Övergripande synpunkter på utformningen av en reformerad företagsbeskattning läggs fram i tre partimotioner. I moderata samlingspartiets motion — Sk374 (yrkandena 8 och 9) av Carl Bildt m.fl. — hemställs att riksdagen begär förslag om en reformerad bolagsbeskattning som innebär att bolagsskattesatsen sänks till 25— 30 %, att underlaget för skatten breddas i motsvarande mån och att dubbelbeskattningen av aktiebolags inkomster slopas. Vidare yrkar motionärerna att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den ändrade bolagsbeskattningen inte får innebära försämringar för egenföretagare eller ägare av fåmansföretag samt att dessas situation bör förbättras genom sänkta marginalskatter, slopad förmögenhetsskatt på arbetande kapital och förenklingar av de särskilda reglerna för fåmansföretagare. I centerpartiets motion — Sk369 av Olof Johansson m.fl. — begärs ett tillkännagivande om att skattereglerna måste ändras till de mindre företagens fördel, eftersom dessa i nuläget inte har samma möjligheter till överföringar och omfattande bokslutsdispositioner som de större företagen. I vänsterpartiet kommunisternas motion — Sk444 (yrkande 2) av Lars Werner m.fl. — anförs att skatteuttaget i företagssektorn bör ökas genom att skatteunderlaget breddas och att en utjämning med ökat uttag för de större företagen och minskat uttag för de mindre företagen bör genomföras.

Det råder en bred enighet om behovet av sänkta skattesatser, bredare skatteunderlag och en mer likformig beskattning av olika inkomsttyper. De förslag som utarbetats inom RINK och URF har också denna huvudsakliga inriktning. Förslagen har varit föremål för ett omfattande remissförfarande som avslutats den 6 oktober i år, och avsikten är att förslagen och de synpunkter som framkommit vid remissbehandlingen skall läggas till grund för en proposition till riksdagen våren 1990. I avvaktan härpå är utskottet inte berett att tillstyrka tillkännagivanden om utformningen av en reformerad företagsbeskattning eller åtgärder som innebär ställningstaganden till de olika delfrågor som berörs av reformarbetet. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

6 Inkomstuppdelning i familjeföretag

1989/90:SkU4

Särskilda regler gäller för makars fördelning av inkomsten i ett familjeföretag, om verksamheten bedrivs av den ene maken med den andre som medhjälpare. Den medhjälpande maken får i sådana fall inte redovisa inkomst av verksamheten med större belopp än som svarar mot marknadsmässig ersättning för det utförda arbetet. En första förutsättning för att inkomst skall få redovisas av den medhjäpande maken är dock att arbetsinsatsen överstiger 400 timmar. Avsikten med denna senare regel är att taxeringsmyndigheterna inte skall tvingas pröva fall där arbetsinsatsen är ringa och en kontroll framstår som praktiskt ogenomförbar.

Också när det gäller lön till egna barn finns särskilda regler. En näringsidkare får inte göra avdrag för lön till barn under 16 år, och för hemmavarande barn över 16 år gäller att lönen inte får överstiga ett marknadsmässigt vederlag för arbetsinsatsen.

För fåmansföretag gäller i princip motsvarande regler.

FSK har bl.a. haft i uppdrag att se över reglerna om inkomstuppdelning. Kommittén förslår i sitt slutbetänkande att 400-timmarsregeln avskaffas då den inte kan anses utgöra någon effektiv spärr mot obehöriga inkomstöverföringar. Utredningen har också övervägt frågan om en sänkning av gränsen för lön till barn från 16 till 15 år men har inte funnit skäl att föreslå någon ändring. Förslaget har remissbehandlats och övervägs nu inom regeringskansliet.

I flera motioner framställs yrkanden om att 400-timmarsregeln skall avskaffas. I motionerna Sk320 (yrkande 2) av Erik Holmkvist (m), Sk388 (yrkande 1) av Bengt Westerberg m.fl. (fp), Sk413 (yrkande 4) av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m) hemställs om ett förslag av denna innebörd, och i motion Sk450 (yrkande 6) av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs ett beslut.

När det gäller åldersgränsen för lön till barn yrkas genomgående en sänkning till 15 år. Beslut av denna innebörd begärs i motionerna Sk428 av Marianne Andersson och Göran Engström (båda c) och Sk445 (yrkande 8) av Kjell Johansson m.fl. (fp), under det att motionärerna bakom Sk320 (yrkande 3) av Erik Holmkvist (m) och Sk450 (yrkande 7) av Bo Lundgren m.fl. (m) hemställer om förslag. Det sistnämnda yrkandet innefattar också att avdrag för lön till barn över 15 år skall vägras bara i de fall då det är uppenbart att lönen överstiger ett marknadsmässsigt vederlag.

Utskottet har under den tid FSK bedrivit sitt utredningsarbete avstyrkt yrkanden som rör inkomstuppdelningen i familjeföretag med hänvisning till den pågående översynen (senast i SkU 1987/88:30). Utskottet anser att regeringens ställningstagande nu bör avvaktas och avstyrker därför motionsyrkandena.

7 Fåmansföretag

1989/90:SkU4

Fr o m. 1977 års taxering gäller särskilda bestämmelser för aktiebolag, ekonomiska föreningar och handelsbolag som ägs av ett fåtal personer. Huvudparten av bestämmelserna har till syfte att förhindra att ägarna tillgodogör sig företagets vinstmedel på ett sådant sätt att dubbelbeskattningen kringås.

I m-motionen Sk450 (yrkande 8) av Bo Lundgren m.fl. framhålls att fåmansföretagsreglerna är dåligt anpassade till handelsbolagen och därför inte bör vara tillämpliga på dessa. Motionärerna hemställer att riksdagen begär förslag om ändrade regler i denna del.

FSK föreslår att handelsbolagen inte skall omfattas av de särskilda reglerna för fåmansföretag eftersom de är enkelbeskattade, medan URF föreslår att handelsbolagen skall beskattas efter samma principer som aktiebolag och således vara dubbelbeskattade. Det är således oklart vad vårens skatteförslag innebär för handelsbolagens beskattning. I avvaktan på ställningstagandena till dessa förslag är utskottet inte berett att tillstyrka åtgärder beträffande olika delfrågor som t.ex. fåmansföretagsreglernas tillämpning på handelsbolagen.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk450 yrkande 8.

En av fåmansföretagsreglerna gäller beskattningen av hyresersåttning . Av bl.a. praktiska skäl är beloppsmässigt mindre hyresinkomster normalt undantagna från beskattning. Detta gäller t.ex. vid upplåtelse av en schablonbeskattad fastighet för annat ändamål än bostad om ersättningen uppgår till högst 8 000 kr. eller 2 % av taxeringsvärdet. För att förebygga missbruk finns en särskild bestämmelse enligt vilken ersättning för upplåtelse av lokal som en företagsledare eller en denne närstående person uppbär från företaget alltid skall beskattas.

I motion Sk320 (yrkande 1) av Erik Holmkvist (m) yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att bestämmelsen om företagsledares och närståendes beskattning för hyresersåttning slopas.

Även frågan om beskattning av hyresersåttning från fåmansföretag är beroende av hur skattereglerna i stort kommer att vara utformade i framtiden. Så innebär t.ex. RINK:s förslag att ersättning för upplåtelse av privatbostad skall vara generellt skattepliktig. Också i denna del anser utskottet att de väntade förslagen bör avvaktas. Utskottet avstyrker således motion Sk320 yrkande 1.

Också för beskattningen av fåmansföretagsledares bilförmån finns en särskild bestämmelse. Enligt denna skall en företagsledare som får utnyttja en bil som är betydligt dyrare än som kan anses erforderligt för verksamheten beskattas för skillnaden mellan de faktiska kostnaderna för bilens användning och de för verksamheten erforderliga kostnaderna (s.k. merkostnadstillägg). Merkostnadstillägg utgår normalt om nybilspriset överstiger 7 basbelopp. Om den skattskyldige inte visar merkostnaden görs ett schablonmässigt merkostnadstillägg genom att den allmänna förmånsschablonen höjs med 4 procentenheter. Är bilen

tre år eller yngre stiger den allmänna förmånsschablonen således från 1989/90: 22 % till 26 % av nybilspriset. För bilar som är sex år eller äldre beräknas den allmänna förmånsschablonen normalt till 18 % av ett nybilspris som uppgår till 85 % av nybilspriset för de vanligast förekommande bilarna. Överstiger nybilspriset 7 basbelopp jämkas dock förmånen uppåt genom det s.k. allmänna lyxbilstillägget om 5 % av skillnaden mellan nybilspriset och 7 basbelopp. Eftersom merkostnadstillägg normalt kommer i fråga för bilar med ett inköpspris över 7 basbelopp är utgångspunkten vid beräkning av merkostnadstillägg för en äldre bil normalt en förmån som beräknats på ett reducerat nybilspris men jämkats uppåt genom ett allmänt lyxbilstillägg. För äldre bilar tas merkostnadstillägg ut dels genom den sedvanliga höjningen av förmånsschablonen med 4 procentenheter, dvs. från 18 till 22 %, dels genom ett särskilt tillägg om 4 % av skillnaden mellan nybilspriset och 7 basbelopp.

När de nu gällande allmänna reglerna om beskattning av bilförmån antogs hösten 1986 begärde riksdagen en uppföljning av systemet för att fa en ordentlig belysning av dess effekter (SkU 1986/87:9).

I två motioner Sk320 (yrkande 4) av Erik Holmkvist (m) och Sk354 av Göthe Knutson m.fl. (m, fp) vänder sig motionärerna mot merkostnadstillägget för fåmansföretagare och då särskilt det extra tillägg som görs om årsmodellen är äldre än sex år. I Sk345 tar motionärerna vidare upp vissa andra frågor i anslutning till företagares beskattning för bilförmån.

Inte heller när det gäller beskattningen av bilförmån bör det enligt utskottets mening komma i fråga att vidta några åtgärder i nuläget.

FSK har vid sin behandling av fåmansföretagsreglerna funnit att den särskilda bestämmelsen om beskattning av företagsledares bilförmån kan undvaras men lägger inte fram något förslag i denna del. Skälet är att frågan — enligt FSK:s mening — bör behandlas i anslutning till den begärda översynen som enligt gällande planer kommer att redovisas för riksdagen våren 1990. Det finns enligt utskottets mening skäl att avvakta denna redovisning. Utskottet avstyrker därför motionerna.

De allmänna investeringsfonderna och arbetsmiljön

Vid beräkning av nettointäkt av fastighet eller av rörelse har aktiebolag och ekonomisk förening m.fl. rätt att göra avdrag för belopp som har avsatts till allmän investeringsfond. Enligt förordningen om frisläpp av investeringsfonder får statens industriverk medge att företag tar fondavsättning i anspråk för utgifter för åtgärder som väsentligt begränsar störningar i den yttre miljön i form av vatten- eller luftföroreningar eller i form av buller, skakningar, ljus eller annat sådant. Härutöver får fonderna tas i anspråk för vissa utgifter inom stödområdena.

I motion Sk390 av Ingrid Ronne-Björkqvist och Carl-Johan Wilson (båda fp) hemställs att investeringsfonderna skall få användas också för förbättringar av arbetsmiljön. Motionärerna begär ett tillkännagivande härom.

Åtgärder för en bättre arbetsmiljö har under senare år vidtagits i ett 1989/90:SkU4 flertal sammanhang. Regeringen har tillsatt en arbetsmiljökommission som före den 30 juni 1990 skall redovisa en kartläggning av arbetsmiljöproblemen. Arbetsmiljökommissionen skall också överväga om ekonomiska styrmedel bör skapas för att få en bättre arbetsmiljö. Vidare har riksdagen under våren 1989 fettat beslut om en tillfällig arbetsmiljöavgjft som ett led i den finanspolitiska åtstramning som bedömts som nödvändig (bet. 1988/89:FiU30). Medlen skall förvaltas av arbetslivsfonden och avsikten är att de skall användas för investeringar med ändamål att i väsentlig grad bidra till att förbättra arbetsmiljön. Fondens medel skall också kunna utnyttjas för åtgärder som kan bli aktuella genom arbetsmiljökommissionens arbete.

Utskottet delar motionärernas syn när det gäller behovet av kraftfulla insatser på arbetsmiljöområdet. Emellertid ankommer det i första hand på regeringen att besluta om frisläpp av investeringsfonderna.

Mot bakgrund av att kraftfulla insatser redan görs på arbetsmiljöområdet och med hänsyn till att de överväganden som nu pågår i regeringskansliet också avser frågor kring ett avskaffande av investeringsfondslagstiftningen är utskottet inte berett att nu tillstyrka något tillkännagivande i saken.

Med det anförda avstyrker utskottet motionen.

Tidpunkten för inbetalning på allmänt investeringskonto

En förutsättning för avdrag för avsättning till allmän investeringsreserv är att ett motsvarande belopp sätts in på särskilt konto i bank.

Inbetalning skall ske senast den dag då allmän självdeklaration skall ha avlämnats. Har anstånd medgivits med avlämnande av deklarationen får också inbetalningen senareläggas. I fråga om handelsbolag gäller dock att inbetalning skall ske senast den 31 mars taxeringsåret.

Marianne Andersson och Ingbritt Irhammar (båda c) anser att även handelsbolag bör ha en möjlighet att senarelägga inbetalningen på investeringskonto vid anstånd och begär i motion Sk317 att riksdagen fettar beslut om denna ändring.

Ett handelsbolags inkomst beskattas direkt hos delägarna, och dessa kan avlämna sina allmänna självdeklarationer vid olika tidpunkter. På grund härav kan huvudregeln om förskjutning av inbetalningstidpunkten vid anstånd leda till vissa kontrollproblem om den tillämpas på handelsbolag, och utskottet har därför också vid flera tidigare tillfällen avstyrkt yrkanden om en sådan tillämpning. Utskottet har inte ändrat inställning i denna fråga. Såväl handelsbolagens ställning i skattehänseende som lagstiftningen om allmän investeringsreserv är föremål för överväganden inom ramen för det väntade skatteförslaget. I avvaktan på detta förslag avstyrker utskottet motionen.

10 Försäkringar m.m.

1989/90:SkU4

Nuvarande regler i fråga om egenföretagares pensionsförsälcringspremier innebär att en egenföretagare får göra avdrag för premier i form av ett allmänt avdrag. Härigenom kommer även den del av egenföretagarens inkomst som används för att betala premier för dennes pensionering att utgöra underlag för egenavgifter. Bedrivs verksamheten däremot genom aktiebolag utgör bolagets kostnader för pensionering av en anställd inte underlag för arbetsgivaravgiften, och detta gäller även om den anställde är huvudaktieägare i företaget.

I två motioner — Sk306 av Ingegerd Troedsson m.fl. (m) och Sk450 (yrkande 5) av Bo Lundgren m.fl. (m) — yrkas att avdrag i stället skall få göras i förvärvskällan.

Utskottet har vid sin tidigare prövning av motsvarande yrkanden framhållit att den nuvarande ordningen är otillfredsställande från likformighets- och rättvisesynpunkt och att en ändring av bestämmelserna är önskvärd. Frågan har uppmärksammats i FSK:s betänkande Staketmetoden (SOU 1984:70). Utskottet konstaterade vid sin senaste behandling av frågan våren 1988 (SkU 1987/88:30) att en staketmodell vid beskattningen skulle kunna lösa problemet men att den av FSK framlagda modellen visat sig medföra komplikationer bl.a. på socialförsäkringsområdet. Utskottet förutsatte att regeringen skulle uppmärksamma problemet och lägga fram förslag som undanröjer olikheterna i de nuvarande bestämmelserna i lämpligt sammanhang.

Det förslag som lagts fram av URF och RINK innebär att egenföretagares pensionspremier blir avdragsgilla också vid beräkning av underlaget för socialavgifter. Regeringens förslag med anledning av dessa betänkanden bör nu avvaktas. Utskottet avstyrker motionerna.

Genom en kompanjonsförsäkring kan egenföretagare som bedriver näringsverksamhet gemensamt teckna en kapitalförsäkring som utfaller när någon av dem avlider. Härigenom får den eller de som driver verksamheten vidare möjlighet att t.ex. lösa ut den avlidnes dödsbo. Premierna för en sådan försäkring är inte avdragsgilla, och det utfallande kapitalbeloppet är inte heller skattepliktigt.

I motion Sk355 av Marianne Andersson m.fl. (c,m,fp) begärs en utredning av möjligheterna att medge avdragsrätt för premier för kompanjonsförsäkringar av detta slag. Motionärerna anser att dagens höga skatteläge gör det svårt att avsätta tillräckliga medel för premier till kompanjonsförsäkringar och att det vore en fördel med en konstruktion där premierna är avdragsgilla och beskattning sker vid utbetalningen.

Utskottet har behandlat liknande yrkanden vid ett flertal tidigare tillfällen (senast i SkU 1987/88:30) och har därvid hänvisat till att frågan får anses ingå i FSK:s uppdrag. FSK har under våren 1989 avslutat sitt arbete med betänkandet Beskattning av fåmansföretag (SOU 1989:2) utan att gå in på denna fråga. Som framgått tidigare i

detta betänkande kan ett förslag om en samordnad och genomgripande 1989/90:SkU4 skattereform väntas inom kort. Enligt utskottets mening bör frågan om en utredning av avdragsrätten för kompanjonsförsäkringar nu vila till dess större klarhet råder när det gäller inkomstbeskattningens utformning i stort, och utskottet avstyrker därför motionen.

Också när det gäller arbetsgivares kostnader för anställdas tjänstepensioner har ett motionsyrkande framställts. Enligt den s.k. huvudregeln får en arbetsgivare dra av kostnader för anställdas pensionsförmåner enligt allmän pensionsplan. Alternativt medges avdrag med 35 % av lönen upp till 20 basbelopp och 25 % av lönen mellan 20 och 30 basbelopp.

Alternativregeln är avsedd att lämna ett schablonmässigt avdragsutrymme som motsvarar avdraget för kostnader för förmåner enligt allmän pensionsplan. Om en anställd har pensionsförmåner enligt allmän pensionsplan får arbetsgivaren därför inte använda alternativregeln för en komplettering av pensionsskyddet.

Stig Gustavsson m.fl. (s) framhåller i motion Sk405 att en ITPpremie i unga år är väsentligt lägre än det schablonutrymme som alternativregeln ger och att detta förhållande leder till att många tjänstemän ansöker om undantag från den kollektivavtalsenliga skyldigheten att teckna ITP-försäkring. Motionärerna begär ett tillkännagivande om att reglerna bör ändras så att avdraget för kostnader för förmån enligt pensionsplan kan kompletteras upp till alternativregelns nivå.

Tjänstepensionsutredningen har i sitt slutbetänkande Tjänstepension, tryggande och beskattning (SOU 1985:63) föreslagit förändringar när det gäller de nu berörda reglerna om avdrag för kostnad för pension till arbetstagare. Utredningens förslag är föremål för överväganden inom finansdepartementet. I anslutning härtill har enligt vad utskottet inhämtat också den av motionärerna väckta frågan aktualiserats genom en framställning från TCO. Det finns mot bakgrund härav inte anledning till ett tillkännagivande och utskottet avstyrker därför motionen.

Arbetsrättsligt skadestånd

Enligt 20 § första stycket kommunalskattelagen skall vid beräkning av inkomsten i en förvärvskälla från bruttointäkterna i förvärvskällan avräknas alla omkostnader under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och bibehållande. Denna huvudregel kompletteras i andra stycket av samma lagrum och i anvisningarna med bestämmelser om vilka kostnader som inte är avdragsgilla vid taxeringen. Till sådana kostnader räknas — förutom den skattskyldiges levnadskostnader och därtill hänförliga utgifter — bl.a. avgifter enligt lagen om felparkeringsavgift och avgifter enligt lagen om överlastavgift. Till sådana inte avdragsgilla kostnader hör numera — efter lagstiftning år 1984 — även allmänna skadestånd för åsidosättande av arbetsrättsliga regler.

12 I några motioner yrkas att avdragsrätten för arbetsrättsligt skadestånd 1989/90:SkU4 återinförs. Dessa motioner är Sk360 av Rolf Clarksson m.fl. (m,fp,c),

Sk445 (yrkande 7) av Kjell Johansson m.fl. (fp) och Sk450 (yrkande 9) av Bo Lundgren m.fl. (m).

I samband med att avdragsrätten för arbetsrättsligt skadestånd slopades framhöll skatteutskottet bl.a. att skadeståndets preventiva funktion enligt utskottets uppfattning jämställer detta med böter och vitén och att det för övrigt kan sägas vara av samma slag som flera av de avgifter vilka enligt 20 § kommunalskattelagen utgör inte avdragsgill kostnad i förvärvskällan. Med hänvisning till vad utskottet tidigare uttalat avstyrker utskottet de nu aktuella motionsyrkandena.

Representationskostnader

Av punkt 1 av anvisningarna till 20 § kommunalskattelagen framgår att utgifter för representation och liknande är avdragsgilla i förvärvskälla endast under förutsättning att utgiften har ett omedelbart samband med verksamheten i förvärvskällan. Riksskatteverket har meddelat närmare anvisningar av förhållandevis restriktiv karaktär i ämnet (RSV Dt 1988:20).

Lars Norberg (mp) anser att avdragsrätten för representation leder till slöseri och dolda förmåner för vissa grupper och yrkar därför i motion Sk454 att riksdagen begär förslag om en slopad avdragsrätt för representationskostnader.

Vad motionären anfört utgör enligt utskottets uppfattning inte tillräckliga skäl för att frångå den nuvarande ordningen med avdragsrätt i de fall då det föreligger ett nära samband mellan utgiften för representation och intäkterna i förvärvskällan. Utskottet avstyrker motionen.

Föräldrapenning

Enligt en särskild regel i punkt 12 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen hänförs föräldrapenning alltid till inkomst av tjänst. En skattskyldig som normalt har sin inkomst av rörelse kan således redovisa inkomst av tjänst i form av föräldrapenning samtidigt som han redovisar ett underskott i rörelsen. I sådana fall kan underskottet vanligen kvittas mot tjänsteinkomsten. Överstiger inkomsten den s.k. brytpunkten får emellertid den allmänna begränsningen av underskottsavdragens skattemässiga värde till följd att kvittning inte kan ske fullt ut.

I motion Sk442 av Kjell Johansson (fp) tar motionären upp denna fråga och yrkar att riksdagen hos regeringen begär förslag om en ändring av reglerna så att föräldrapenning i stället hänförs till den förvärvskälla där den skattskyldige normalt har sin inkomst.

13 Det kan i och för sig förefalla skäligt att en person som har avbrutit 1989/90: sin normala förvärvsverksamhet för att vårda ett barn skall kunna ta upp föräldrapenningen i denna förvärvskälla för att täcka ett underskott. Samtidigt vill utskottet framhålla att det i det enskilda fallet kan vara svårt att avgöra vad som bör anses som den skattskyldiges normala förvärvsverksamhet, exempelvis vid blandad förvärvsverksamhet. Problemet är också av begränsad natur, eftersom avdragsbegränsningen sätter in först när den samlade inkomsten överstiger brytpunkten och inkomsten i dessa fall utgörs av föräldrapenning. Det kan i sammanhanget också påpekas att den särskilda rätten till kvittning mellan villaunderskott och kapitalinkomst, som infördes samtidigt med reglerna om begränsning av underskottsavdragens värde, sedermera slopats då den bedömts utgöra ett komplicerande moment vid beskattningen. Sammanfattningsvis anser utskottet att problemet inte är av sådan karaktär att det för närvarande är påkallat med någon åtgärd. I vart fall bör reglerna kunna kvarstå oförändrade i avvaktan på det väntade skatteförslaget. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Aktiebolags räkenskapsår

Ett aktiebolag kan — bortsett från dispensfall — avsluta sitt räkenskapsår endast per den 30 april, den 30 juni, den 31 augusti eller den 31 december.

Om ett aktiebolag gör sitt bokslut per den 30 april 1989 skall taxering med anledning av detta bokslut ske år 1990. Skulle bolaget sälja en fastighet under tiden maj— december 1989 skall en eventuellt uppkommande reavinst enligt nu gällande bestämmelser också tas upp till beskattning vid 1990 års taxering. Däremot är kostnader som uppkommer i rörelsen under samma tid i princip inte avdragsgilla mot reavinsten, eftersom de skall tas med i bokslutet per den 30 april 1990, för vilket taxering sker först 1991.

I motion Sk400 av Ylva Annerstedt (fp) hemställs att riksdagen uttalar sig för en ändring av de nyss nämnda bestämmelserna. Ändringen skall enligt motionen innebära att aktiebolag skall få avsluta alla sina inkomstslag per bokslutsdagen.

Utskottet har prövat denna fråga vid ett flertal tillfallen med anledning av en motion av samma motionär och då även givit uttryck för en viss förståelse för de i motionen framförda synpunkterna. Vid det senaste tillfallet ansåg utskottet det inte vara påkallat med någon åtgärd från riksdagens sida eftersom frågan behandlades inom URF.

I det förslag som URF lagt fram hänförs ett aktiebolags alla inkomster till en enda förvärvskälla. Härigenom har i förslaget det förevarande problemet eliminerats. Regeringens förslag bör nu avvaktas. Utskottet avstyrker motion Sk400.

Fusionsskatt

1989/90:SkU4

I motion Sk389 av Anna Wohlin-Andersson och Roland Larsson (båda c) vill motionärerna förhindra koncentrationen inom näringslivet och yrkar att riksdagen hos regeringen begär förslag om en skatt på fusioner.

Enligt utskottets uppfattning bör man inte genom åtgärder vid beskattningen försvåra en strukturomvandling av näringslivet. Utskottet vill inte bestrida att sammanslagningen av företag i vissa fall kan medföra ej önskvärda effekter. I första hand bör man emellertid söka andra lösningar av dessa frågor än att införa en allmän skatt på fusioner. Utskottet avstyrker därför motionen.

Skalbolag

En särskild stopplagstiftning har införts i syfte att förhindra att ägarna av ett aktiebolag tillgodogör sig de vinster i bolaget som inte företagsbeskattats. Enligt denna skall hela den ersättning som ägaren får för aktierna i ett bolag anses som skattepliktig vinst om bolaget innehåller obeskattade vinstmedel som en följd av att större delen av dess tillgångar överlåtits före avyttringen (prop. 1972:93, bet. SkU31).

Nuvarande lagstiftning hindrar inte att delägare i aktiebolag sparar sina arbetsinkomster i bolaget och senare tillgodogör sig inkomsterna genom försäljning av aktierna.

Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (båda s) tar i motion Sk350 upp problemet med handeln med vinstbolag och den organiserade plundringen av sådana bolag. Motionärerna anser att lagstiftningen bör skärpas framför allt gentemot säljarna.

Utskottet har vid upprepade tillEllen haft anledning att tillstyrka åtgärder som riktar sig mot olika former av avancerad skatteflykt och har också hösten 1988 hållit en offentlig hearing med bl.a. företrädare för riksskatteverket angående problemen med skatteflykt. Härvid togs den ökade handeln med vinstbolag upp. Det kan konstateras att vinstbolagshandeln har sin grund i de långtgående reserveringsmöjligheter som de svenska skattelagarna erbjuder och i bristen på likformigheten vid beskattningen av arbete och kapital. RINK har haft i uppdrag att söka få till stånd en förbättring i dessa hänseenden och bedömer också i sitt slutbetänkande att de förslag om sänkta skattesatser, minskade reserveringsmöjligheter och ökade likformigheter vid beskattningen av olika inkomster gör att den nuvarande stopplagstiftningen kan slopas. Det finns enligt utskottets mening skäl att avvakta det kommande förslaget också i denna del. Utskottet avstyrker motionen.

15 Förlust genom borgensförbindelse

1989/90:

Till kapitalförlust räknas förlust sorn inte har samband med någon förvärvskälla samt förlust som har sådant samband men inte kan anses normal för förvärvskällan i fråga. Till kapitalförlust räknas dock inte förlust genom borgensförbindelse, om denna betingas av näringsverksamhet som bedrivs av den skattskyldige eller annan som med hänsyn till äganderättsförhållandena eller organisatoriska förhållanden kan anses stå den skattskyldige nära (punkt 5 av anvisningarna till 20 § kommunalskattelagen). Stadgandet infördes 1981 och avsågs inte innebära någon ändring av då gällande praxis (prop. 1980/81:68, bet. SkU25).

1 ett refererat avgörande av regeringsrätten (RÅ 1988 ref. 95) har en skattskyldig som var både anställd och delägare i ett fåmansaktiebolag vägrats avdrag för förlust på borgensförbindelse för bolaget.

Carl G Nilsson (m) anser i motion Sk432 att förlust genom borgensförbindelse som betingas av näringsverksamhet i aktiebolag bör vara avdragsgill för ägarna och begär att riksdagen fattar beslut om en ändring av reglerna i enlighet härmed.

Utskottet anser sig inte kunna tillstyrka den av motionären föreslagna ändringen. Utskottet föreslår därför att motionen avslås.

Kapitalförlust vid konkurs

Ett konkursbo är enligt praxis (RÅ 1955 ref. 21) inte skattskyldig? för inkomst. Trots detta beskattas en näringsidkare i konkurs bara för en del inkomster som tillfällig förvärvsverksamhet, inkomst av tjänst, vissa fondmedel i rörelse etc. I övrigt sker en tyst kvittning. Konkursgäldenären beskattas således inte för inkomst men får heller inte avdrag för förlust.

Frågan om en lagreglering av skattskyldigheten vid konkurs har utretts av uppbördsutredningen som i betänkandet Skattskyldighet under konkurs (Ds Fi 1969:13) lagt fram ett förslag till reglering. Betänkandet har inte lett till lagstiftning.

I motion Sk450 (yrkande 10) av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas att riksdagen begär ett förslag som innebär att kapitalförlust vid konkurs i enskild firma eller handelsbolag skall få dras av i förvärvskällan tillfållig förvärvsverksamhet.

Det finns enligt utskottets mening goda skäl för den nuvarande ordningen med en tyst kvittning. Att beskatta konkursgäldenären för de inkomster som konkursboets förvaltning för med sig framstår i vart fall som problematiskt. När det gäller avdragsrätten för ett uppkommet underskott kan noteras att uppbördsutredningen inte ansåg sig kunna föreslå att denna utsträcktes längre än till en kvittning mot inkomster av konkursboets förvaltning. Utskottet anser inte att det finns något skäl för riksdagen att vidta den begärda åtgärden och avstyrker därför motionen.

Debiteringen av preliminär B-skatt

1989/90:SkU4

Preliminär B-skatt debiteras normalt med 120 % av den slutliga skatt som påförts året före inkomståret. Genom lagstiftning hösten 1988 (prop. 1988/89:46, bet. SkU4) har en kompletterande bestämmelse införts. Denna innebär att B-skatteuttaget sänks till 110 % om en tillämpning av den högre procentsatsen skulle ha lett till överdebitering tidigare år.

I motion Sk450 (yrkande 11) av Bo Lundgren m.fl. (m) hemställs om ändring av reglerna så att preliminär B-skatt normalt debiteras med ett belopp som svarar mot den slutliga skatten året före inkomståret.

Ett motsvarande yrkande prövades när frågan om en nedsättning av schablonen i vissa fall till 110 % behandlades. Utskottet kunde då konstatera att de gällande schablonreglerna i allmänhet leder till en tämligen god överensstämmelse mellan preliminär och slutlig skatt. I fråga om vissa grupper gav dock schablonen en mer regelbunden överdebitering och därför infördes en kompletterande regel om sänkt uttag för den som blivit överdebiterad tidigare år. Utskottet är alltjämt av uppfattningen att de gällande schablonreglerna i allmänhet ger ett gott resultat och anser det därför inte påkallat med någon sänkning av schablonen. Utskottet avstyrker motion Sk450 yrkande 11.

Rennäringen

Frågor angående beskattningen av rennäringen tas upp i tre motioner. Martin Olsson och Karin Israelsson (båda c) yrkar i motion Sk304 om införande av någon form av generell möjlighet till skattefria reserveringar för renskötselföretag (s.k. renkonto ) och om en översyn av rennäringens beskattning . Ett yrkande om renkonto framställs också av Ingrid Hemmingsson och Hans Dau (båda m) i Sk401. De anser att ett sådant konto bör införas för de renägare som omfattas av speciella åtgärder med anledning av Tjernobylolyckan. I motion Sk392 (yrkandena 1 och 2) av Karl-Gösta Svenson och Ingrid Hemmingsson (båda m) begärs ett tillkännagivande om att samebyarnas situation bör beaktas i samband med en förändrad företagsbeskattning. Vidare hemställs att riksdagen beslutar om en ordning som innebär att s.k. återbäring till byns medlemmar blir avdragsgill i rörelsen.

Riksdagen behandlade hösten 1986 vissa skattefrågor rörande rennäringen i samband med Tjernobylpropositionen (prop. 1986/87:18) och avslog då motioner som gällde införande av renkonto. Beslutet grundade sig på att redan gällande bestämmelser om lagervärdering, resultatutjämning, investeringsreserv och ackumulerad inkomst gav renägarna möjlighet att utjämna varierande resultat i renskötseln. Vidare framhölls att frågan om ett renkonto gällde införande av en ny beskatt -

2 Riksdagen 1989190. 6sami. Nr 4

ningsprincip för renskötselföretag och alltså utgjorde en skattepolitisk 1989/90: fråga som borde diskuteras i ett vidare perspektiv och i ett större sammanhang. Med anledning av riksdagsbeslutet har genom riksskatteverkets försorg renskötselföretagen fått särskild information om möjligheterna till resultatutjämning.

Även under den allmänna motionstiden 1988 har väckts motioner om beskattningen av renskötseln och om ett renkonto. Riksdagen intog våren 1988 (SkU 1987/88:30) samma ståndpunkt som året före.

Mot bakgrund av att ett förslag till genomgripande förändringar av den framtida beskattningen av näringsverksamhet i olika former är att vänta till våren anser utskottet att man inte nu bör överväga särregler för en viss grupp av näringsidkare innan grunderna för hela företagsbeskattningen lagts fast. Som framgått vid utskottets behandling av dessa frågor våren 1988 har skattefrågorna inom rennäringen också uppmärksammats i finansdepartementet. Utskottet anser det inte vara motiverat för riksdagen att vidta någon särskild åtgärd i frågan och avstyrker följaktligen motionerna.

T rädgårdsnäri ngen

Också trädgårdsnäringens situation tas upp i vissa motioner. KarlGösta Svenson och Wiggo Komstedt (båda m) hemställer i Sk393 (yrkandena 1 och 2) om ett tillkännagivande att fruktodlarnas behov av resultatutjämning bör beaktas i arbetet med en reformerad företagsbeskattning. Vidare begär de att riksdagen fattar beslut om att fruktodlare skall få använda medel som avsatts till allmän investeringsreserv eller -fond för löpande driftkostnader under tiden den 1 juli 1989 — den 30 juni 1994. 1 motion Sk408 begär Karl Erik Olsson m.fl. (c) ett tillkännagivande om att trädgårds®retags möjligheter till avsättningar till resultatutjämningsfond bör ökas från 20 till 50 % av lönesumman. Ingvar Eriksson och Bertil Danielsson (båda m) hemställer i Sk416 om ett tillkännagivande om att s.k. trädgårdskonto bör införas.

Som utskottet anfört när det gäller rennäringen är ett förslag om en genomgripande reformering av hela företagsbeskattningen att vänta våren 1990 och bör särregler för vissa grupper av näringsidkare vid detta förhållande inte komma i fråga. Utskottet kan inte heller tillstyrka något tillkännagivande om fruktodlarnas resultatutjämning. Utskottet avstyrker motionerna.

Stiftelser för hem åt gamla

1989/90:SkU4

I motion Sk365 av Gudrun Norberg och Ulla Orring (båda fp) begärs ett tillkännagivande om att företag som bidrar med kapital vid bildande av stiftelser för hem åt gamla bör få skattelättnader härför.

Utskottet har avstyrkt ett motsvarande yrkande av samma motionärer våren 1988 (SkU 1987/88:30) med hänvisning till att det pågående arbetet med en reformerad företagsbeskattning borde avvaktas. Arbetet med reformen befinner sig nu i sitt slutskede. Utskottet har inte ändrat uppfattning och avstyrker därför motionen.

Norrbottens forskningsråd

Enligt punkt 18 första stycket av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen (1928:370) kan avdrag medges för forskning och utvecklingsarbete som har eller kan antas få betydelse för den skattskyldiges rörelse. Med stöd av andra stycket i nämnda bestämmelse kan regeringen förordna att bidrag som den skattskyldige lämnar till viss forskning helt eller delvis skall anses som driftkostnad i den skattskyldiges rörelse. Motsvarande regler gäller enligt punkt 1 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen vid beräkning av inkomst av jordeller skogsbruk. I förordningen (1975:127) om avdrag för bidrag till viss forskning m.m. har regeringen angivit ett antal institutioner till vilka bidrag kan lämnas med avdragsrätt för bidragsgjvande företag.

1 motion Sk316 begär Per-Ola Eriksson (c) ett tillkännagivande om Norrbottens forskningsråd bör infogas i katalogen över institutioner till vilka bidrag kan lämnas med avdragsrätt.

Den ovan nämnda bestämmelsen i kommunalskattelagen anger att det skall finnas ett visst samband mellan företagets verksamhet och forsknings- eller utvecklingsarbetet. När det gäller bidrag till stiftelser och andra institutioner som inte själva bedriver forskning, utan endast deltar i planering och finansiering härav, kan ett sådant samband vara svårare att fastställa än när bidraget går direkt till den som skall utföra forskningsarbetet. Vid en översyn av 1975 års förordning som ägde rum år 1986 hade frågan om att föra in Norrbottens forskningsråd i förordningen aktualiserats genom en framställning. Regeringen avslog den framställningen.

Utskottet vill erinra om att det ankommer på regeringen att pröva behovet av ändringar i 1975 års förordning. Regeringen har därvid att iaktta de ramar som dragits upp genom kommunalskattelagens ovan nämnda bestämmelser. Utskottet har inte funnit skäl att med anledning av vad som anförts i motionen förorda ett tillkännagivande till regeringen i frågan. Motionsyrkandet avstyrks följaktligen.

19 Pälsdjursnäringen

1989/90:SkU4

I detta sammanhang tar utskottet upp pälsdjursuppfödarnas situation. Utskottet har bl.a. genom skrivelser från Sveriges Pälsdjursuppfödares Riksförbund fått uppgift om att näringen är inne i en svår kris. Medelpriset för minkskinn, som utgör den huvudsakliga produkten, har i det närmaste halverats de senaste åren. Detta har lett till att många uppfödare tvingas driva säsongens uppfödning med förlust och att alla uppfödare har stora ekonomiska problem. Eftersom det inte är ovanligt att uppfödarna tidigare år gjort avsättningar till allmän investeringsreserv eller allmän investeringsfond finns det ett önskemål om att få ta de avsatta medlen i anspråk för att täcka uppkommande förluster.

Enligt utskottets uppfattning är näringens problem så allvarliga att det finns skäl att söka tillgodose de framförda önskemålen. Som framgått tidigare i detta betänkande är utskottet emellertid inte berett att tillstyrka åtgärder som innebär att det väntade beslutet om en skattereform föregrips i något hänseende eller som tar sikte på införandet av särregler för någon näring. Det kan därför bara bli fråga om tillfälliga åtgärder.

1 lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv finns redan bestämmelser som gör det möjligt för yrkesfiskare att använda avsatta medel för inkomstutjämning. Enligt utskottets mening bör motsvarande bestämmelser gälla för pälsdjursuppfödarna vid 1991 års taxering. För att undvika att denna möjlighet utnyttjas av skattskyldiga som har pälsdjursuppfödningen som binäring bör en förutsättning vara att medlen avsatts i en förvärvskälla som till övervägande del avser yrkesmässig uppfödning av mink, räv eller iller.

Utskottet anser inte att det är motiverat med liknande bestämmelse för pälsdjursuppfödare som bedriver sin verksamhet i aktiebolag och därför har avsatt medel till allmän investeringsfond. I lagen (1979:609) om allmän investeringsfond finns inte heller någon motsvarighet till de särskilda bestämmelserna för yrkesfiskare i lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv.

Med det anförda hemställer utskottet att riksdagen antar det förslag till lag med tillfälliga bestämmelser om pälsdjursuppfödares investeringsreserv som intagits i hemställan. Lagen har utformats efter mönster av motsvarande bestämmelser för yrkesfiskare.

20 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande en reformerad företagsbeskattning

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk369, 1988/89:Sk374 yrkandena 8 och 9 samt motion 1988/89:Sk444 yrkande 2,

res. I (m) res. 2 (c) res. 3 (vpk)

sy- 1 (fp)

2. beträffande medhjälpande make i familjeföretag

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk320 yrkande 2, 1988/89:Sk388 yrkande 1, 1988/89:Sk413 yrkande 4 och

1988/89:Sk450 yrkande 6,

res. 4 (m, fp, c)

3. beträffande lön till barn i familjeföretag

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk320 yrkande 3, 1988/89:Sk428, 1988/89:Sk445 yrkande 8 och 1988/89:Sk450 yrkande 7,

res. 5 (m,fp, c)

4. beträffande fåmanshandelsbolag

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk450 yrkande 8,

res. 6 (m, fp)

5. beträffande hyresersättning från fåmansföretag

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk320 yrkande 1,

res. 7 (m)

6. beträffande fåmansföretagsledares bilförmån

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk320 yrkande 4 och 1988/89:Sk354 i denna del,

res. S (m. fp)

7. beträffande bilförmån i övrigt

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk354 i denna del,

res. 9 (m. fp) s.y. 2 (mp)

8. beträffande de allmäna investeringsfonderna och

arbetsmiljön

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk390,

res. 10 (m, fp)

9. beträffande tidpunkten för inbetalning på allmänt investeringskonto att

riksdagen avslår motion 1988/89:Sk317,

res.11 (m, fp, c)

10. beträffande egenföretagares pensionering

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk306 och

1988/89:Sk450 yrkande 5,

res. 12 (m, fp, c)

11. beträffande kompanjonsförsåkringar att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk355,

res. 13 (m, fp)

12. beträffande tjänstepension

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk405,

res. 14 (m) res. 15 (vpk)

13. beträffande arbetsrättsligt skadestånd

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk360, 1988/89:Sk445 yrkande 7 och 1988/89:Sk450 yrkande 9,

res. 16 (m, fp, c)

14. beträffande representationskostnader att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk454,

res. 17 (vpk, mp)

15. beträffande föräldrapenning

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk442,

res. 18 fm, fp)

16. beträffande aktiebolags räkenskapsår att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk400,

17. beträffande fusionsskatt

att riksdagen avslår motion !988/89:Sk389,

18. beträffande skalbolag

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk350,

res. 19 (vpk)

19. beträffande förlust genom borgensförbindelse att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk432,

res. 20 (m)

20. beträffande kapitalförlust vid konkurs

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk450 yrkande 10,

res. 21 (m)

21. beträffande debiteringen av preliminär B-skatt

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk450 yrkande 11,

res. 22 (m) s.y. 3 (fp. c)

22. beträffande renkonto

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk304 i denna del och

1988/89:Sk401,

res. 23 (c)

23. beträffande en översyn av rennäringens beskattning att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk304 i denna del,

res. 24 (m, fp, c)

24. beträffande samebyarna

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk392 yrkandena 1 och 2,

res. 25 (m)

25. beträffande yrkesfruktodlare

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk393 yrkandena 1 och 2,

res. 26 (m)

1989/90:SkU4

26. beträffande trädgårdsföretags resultatutjämningsfond att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk408,

res. 27 (c)

27. beträffande trädgårdskonto

att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk416,

28. beträffande stiftelser för hem åt gamla att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk365,

29. beträffande Norrbottens forskningsråd att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk316,

res. 28 (c)

30. beträffande pälsdjursnäringen

att riksdagen antar det förslag till lag med tillfälliga bestämmelser om pälsdjursuppfödares investeringsreserv som intagits i bilaga till betänkandet.

s.y. 4 (m) s.y. 5 (fp. c)

Stockholm den 17 oktober 1989 På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Forslund (s), Torsten Karlsson (s), Kjell Johansson (fp). Anita Johansson (s), Hugo Hegeland (m), Bruno Poromaa (s). Yvonne Sandberg-Fries (s), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c), Lars Bäckström (vpk), Gösta Lyngå (mp), Kjell Nordström (s), Knut Wachtmeister (m), Håkan Hansson (c) och Lisbeth Staaf-Igelström (s).

Reservationer

1. En reformerad företagsbeskattning (mom. 1)

Hugo Hegeland, Karl-Gösta Svenson och Knut Wachtmeister (alla m) anser

1989/90:SkU4

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Det råder" och slutar med "därför motionsyrkandena." bort ha följande lydelse:

En omläggning av företagsbeskattningen i syfte att minska inlåsningen av kapital i företagen och att öka investeringsincitamentet är nödvändig om förutsättningarna för entreprenörsandan och nyföretagandet skall kunna förbättras. Omläggningen bör innefatta en sänkning av bolagsskattesatsen till ca 30 % och en samtidig breddning av skatteunderlaget genom att de allmänna investeringsfonderna slopas och reserveringsmöjligheterna omformas och begränsas. Härvid bör också vinstdelningsskatten inom löntagarfondsystemet avskaffas.

Beskattningen av vinstmedel som förs vidare till bolagets ägare är av stor betydelse för bolagens möjligheter att dra till sig riskkapital. I dag beskattas vinsterna först i företaget och därefter, vid utdelning, hos ägarna. Denna dubbelbeskattning bör avskaffas.

URF:s förslag går i den angivna riktningen men avviker när det gäller dubbelbeskattningen. I stället för att avskaffa denna vill URF slopa de lättnader i dubbelbeskattningen som införts. Utskottet anser bl.a. mot bakgrund härav att det är påkallat med ett tillkännagivande till regeringen om att en reformerad företagsbeskattning bör utformas i enlighet med vad utskottet anfört.

Egenföretagarnas skattesituation förbättras avsevärt genom sänkta marginalskattesatser. Samtidigt innebär den ändrade företagsbeskattningen med t.ex. minskat utrymme för lagernedskrivning att skatteunderlaget breddas också för denna grupp. Utskottet vill framhålla vikten av att dessa förändringar inte medför en försämrad skattesituation för egenföretagarna eller för ägare av fåmansföretag. Egenföretagarnas konsolideringsmöjligheter måste också i fortsättningen tillgodose deras särskilda behov och får inte försämras. Reformen måste också innebära att de särskilda regler som gäller för fåmansföretagare förenklas och att förmögenhetsskatten på kapital slopas för mindre och medelstora företag.

Av det anförda framgår att utskottet tillstyrker moderata samlingspartiets motion Sk374 yrkandena 8 och 9.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande en reformerad företagsbekaltmng att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk374 yrkandena 8 och 9 och med avslag på motionerna 1988/89:Sk369 och 1988/89:Sk444 yrkande 2

a) hos regeringen begär förslag om reformerad bolagsbeskattning i enlighet med vad utskottet anfört,

b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om skattesituationen för egenföretagare och ägare av fåmansaktiebolag.

1989/90:SkU4

2. En reformerad företagsbekattning (mom. 1)

1989/90:SkU4

Rolf Kenneryd och Håkan Hansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Det råder" och slutar med "därför motionsyrkandena." bort ha följande lydelse:

I en offensiv och framtidsinriktad näringspolitik har småföretagsamheten en strategisk betydelse för möjligheterna att skapa arbete, utveckla industrier och serviceföretag.

Det är särskilt viktigt att genom gynnsamma villkor för de mindre företagen och nyföretagandet balansera beroendet av de stora företagen och den internationalisering som pågår inom industrin. Genom ett stort antal mindre företag kan sårbarheten i näringslivet och på den lokala arbetsmarknaden minska. Detta kräver emellertid att småföretagens arbetsvillkor väsentligt förbättras. De mindre företagen måste främjas i förhållande till de stora. Samhällets regelsystem måste i ökad utsträckning anpassas till småföretagens förutsättningar.

Dagens system för företagsbeskattningen är komplicerat och svåröverskådligt och leder till stora skillnader i skattebelastning mellan företag i olika branscher, i skilda tillväxtskeden och med varierande storlek. Skattesystemet skapar också skillnader mellan företag med olika lönsam hetsnivåer, skilda ägarkategorier och varierande skuldsättning. Detta är ofta till nackdel för småföretagare.

De mindre företagen beskattas generellt klart hårdare än de större. De har inte lika stora möjligheter till överföringar och till omfettande bokslutsdispositioner. Därför måste företagsbeskattningen ändras till de mindre företagens fördel.

Det anförda bör ges regeringen till känna, och utskottet tillstyrker därför centerpartiets motion Sk369.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande en reformerad företagsbekattning att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk369 och med avslag på motionerna 1988/89:Sk374 yrkandena 8 och 9 och 1988/89:Sk444 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om behovet av en reformerad företagsbeskattning.

3. En reformerad företagsbeskattning (mom. 1)

1989/90:SkU4

Lars Bäckström (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Det råder" och slutar med "därför motionsyrkandena." bort ha följande lydelse:

Den svenska beskattningen av företag är internationellt sett mycket gynnsam. T.o.m. USA har en hårdare och effektivare beskattning på företagssektorn. Vinstutvecklingen inom svenskt näringsliv är också mycket god. De svenska affärsbankerna var t.ex. världens mest vinstgivande 1988. Det finns således skäl att öka skatteuttaget i företagssektorn.

Företagens gynnade ställning beror framför allt på de generösa avskrivnings- och fonderingsreglerna i det svenska skattesystemet. Dessa möjligheter kan dock inte utnyttjas på lika villkor. Storföretagen har bättre möjligheter till fördelaktiga dispositioner. Detta är inte rimligt. Företagsbeskattningen bör vara utformad så att den i praktiken ger ett likformigt skatteuttag mellan små och stora företag.

Utskottet stöder tanken på att bredda basen för företagsbeskattningen genom att de nuvarande reserveringsmöjligheterna begränsas. Härigenom kan nivån på skatteuttaget minskas, samtidigt som beskattningen totalt ger högre intäkter. Basbreddningen innebär att det ökade skatteuttaget träffar i första hand de stora företagen och ger också en möjlighet att sänka skattetrycket för de mindre företag som inte manipulerat med avdrag och bokslutsdispositioner.

Utskottet tillstyrker med det anförda vänsterpartiet kommunisternas motion Sk444 yrkande 2.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande en reformerad företagsbekattning att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk444 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1988/89:Sk369 och 1988/89:Sk374 yrkandena 8 och 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en breddad bas för företagsbeskattningen, ett ökat skatteuttag från företagssektorn och ett likformigt skatteuttag mellan stora och små företag.

4. Medhjälpande make i familjeföretag (mom. 2) !989/90:SkU4

Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c), Knut Wachtmeister (m) och Håkan Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet har" och slutar med "därför motionsyrkandena." bort ha följande lydelse i fråga om medhjälpande make:

Särregeln om minst 400 timmars arbetsinsats innebär att sambeskattningen kvarstår för vissa arbetsinkomster trots att B-inkomster numera särbeskattas. En arbetsinsats på 400 timmar motsvarar ca 25 % av full tjänstetid vilket är en icke ovanlig deltidstjänstgöring för löntagare. Reglerna påverkar också den framtida pensionens storlek.

1980 års företagsskattekommitté (FSK) har i sitt slutbetänkande konstaterat att regeln inte utgör någon effektiv spärr mot obehörig inkomstöverföring och har föreslagit att den avskaffas.

Utskottet anser att bestämmelsen är oacceptabel ur rättvise- och jämlikhetssynpunkt och tillstyrker därför motionsyrkandena om att den avskaffas. Regeringen bör skyndsamt återkomma med förslag i saken så att ändringen kan tillämpas fr.o.m. den 1 januari 1990.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande medhjälpande make i familjeföretag att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk320 yrkande 2, 1988/89:Sk388 yrkande 1 och 1988/89:Sk413 yrkande 4 och med anledning av motion 1988/89:Sk450 yrkande 6 hos regeringen begär ett förslag som innebär att 400-timmarsregeln avskaffas.

5. Lön till barn i familjeföretag (mom. 3)

Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c), Knut Wachtmeister (m) och Håkan Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet har" och slutar med "därför motionsyrkandena." bort ha följande lydelse i fråga om lön till barn:

Ersättning till barn under 16 år läggs ihop med någon av föräldrarnas inkomst och blir där marginalbeskattad. Det är barnets ålder den 1 november året före beskattningsåret som är avgörande. Enligt utskottets mening finns det skäl att nu sänka denna åldersgräns något. Härigenom kan fler barn fa möjlighet att arbeta i föräldrarnas företag. Utskottet delar motionärernas åsikt att gränsen bör sänkas till 15 år. Regeringen bör skyndsamt lägga fram ett förslag med detta innehåll.

27 Även om barnet fyllt 16 år beskattas den del av lönen som överstiger 1989/90:SkU4 marknadsmässig ersättning hos någon av föräldrarna. Det finns enligt utskottets mening i detta sammanhang också skäl att överväga om inte kravet bör lindras så att beskattningen flyttas över till någon av föräldrarna först när lönen uppenbarligen överstiger marknadsmässig ersättning. Regeringen bör överväga även en sådan förändring och återkomma med förslag.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande lön till barn i familjeföretag

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk320 yrkande 3, 1988/89:Sk428 och 1988/89:Sk450 yrkande 7 och med anledning av motion 1988/89:Sk445 yrkande 8 hos regeringen begär förslag om ändrade bestämmelser för beskattning av lön till barn i enlighet med vad utskottet anfört.

6. Fåmanshandelsbolag (mom. 4)

Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m),

Leif Olsson (fp) och Knut Wachtmeister (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "FSK föreslår" och slutar med "yrkande 8." bort ha följande lydelse:

Särreglerna för fåmansföretag innebär bl.a. en ingripande redovisningsskyldighet som förutsätter att företagsledaren har en mycket omfattande överblick över samtliga transaktioner som görs av personer i den s.k. närståendekretsen.

Fåmansreglerna syftar i stor utsträckning till att förhindra att dubbelbeskattningen av aktiebolagens inkomster undgås genom olika transaktioner mellan bolaget och ägarna. Handelsbolagen är enkelbeskattade, och ägarnas kontantuttag ur bolaget påverkar inte den löpande beskattningen av bolaget eller dess ägare. Fåmansföretagsreglerna fyller således i väsentliga delar inte något egentligt syfte när det gäller handelsbolag. De har också visat sig medföra problem vid upplösning av handelsbolag.

FSK föreslår att handelsbolaget inte skall omfattas av de särskilda reglerna för fåmansföretag. Utskottet delar denna bedömning och anser att ett förslag bör föreläggas riksdagen snarast. Utskottet tillstyrker därför motion Sk450 yrkande 8.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande fåmanshandelsbolag

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk450 yrkande 8 hos regeringen begär ett förslag som innebär att de särskilda bestämmelserna för fåmansföretag inte är tillämpliga på handelsbolag.

7. Hyresersättning från fåmansföretag (mom. 5)

Hugo Hegeland, Karl-Gösta Svenson och Knut Wachtmeister (alia m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Även frågan" och slutar med "Sk320 yrkande 1." bort ha följande lydelse:

De särskilda reglerna för fåmansföretagares beskattning har sedan länge väckt berättigad kritik för att de är alltför krångliga och leder till avsevärt merarbete för såväl de skattskyldiga som de tillämpande myndigheterna. Reglerna medför också orättvisor, eftersom fåmansföretagaren och denne närstående personer i många situationer beskattas väsentligt hårdare än vad sorn gäller för andra skattskyldiga. Ett exempel härpå är att fåmansföretagare och närstående vägras den skattefrihet för hyresersättning som gäller för andra skattskyldiga.

I likhet med motionärerna bakom motion Sk320 anser utskottet att denna särbehandling är opåkallad och orättvis. Regeringen bör lägga fram förslag om avskaffande av denna särbehandling. Utskottet tillstyrker motion Sk320 yrkande 1.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande hyresersättning från fåmansföretag

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk320 yrkande 1 begär att regeringen lägger fram förslag om att hyresersättning från fåmansföretag till s.k. närstående behandlas på samma sätt som om ersättningen utgått till annan.

8. Fåmansföretagsledares bilförmån (mom. 6)

Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) och Knut Wachtmeister (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Inte heller" och slutar med "därför motionerna." bort ha följande lydelse i fråga om företagsledares bilförmån:

Beträffande bilförmån till företagsledare i fåmansföretag frnns särskilda regler som enligt motionärerna bakom Sk320 och Sk354 är särskilt diskriminerande när det gäller bilar med en årsmodell som är sex år eller äldre. Utskottet delar motionärernas åsikt och tillstyrker därför yrkandena om en mer enhetlig beskattning i denna del. Regeringen bör återkomma med ett förslag i saken.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna Sk320 yrkande 4 och Sk354 i denna del.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande fåmansföretagsledares bilförmån

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk320 yrkande 4 och 1988/89:Sk354 i denna del begär att regeringen lägger fram ett förslag som innebär att det särskilda merkostnadstillägget för äldre bilar slopas.

1989/90:SkU4

9. Bilförmån i övrigt (mom. 7)

1989/90:SkU4

Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) och Knut Wachtmeister (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Inte heller" och slutar med "därför motionerna" bort ha följande lydelse i fråga om bilförmån i övrigt:

I likhet med motionärerna bakom Sk354 anser utskottet att större hänsyn bör tas till den privata körningens faktiska omfattning och att schablonbeloppet för lätta lastbilar bör sänkas med möjlighet till ytterligare jämkning för tunga lastbilar. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande bilförmån i övrigt att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk354 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ändrade regler för beskattning av bilförmån.

10. De allmänna investeringsfonderna och arbetsmiljön (mom. 8)

Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) och Knut Wachtmeister (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Åtgärder för" och slutar med "i saken." bort ha följande lydelse: Motionärerna bakom Sk390 har framhållit det anmärkningsvärda i att de allmänna investeringsfonderna får användas för åtgärder som begränsar störningar i den yttre miljön men däremot inte för förbättringar av den inre miljön. Detta är enligt motionärerna märkligt, eftersom det är den inre miljön som orsakar ohälsa hos arbetstagarna.

Lagstiftningen om allmänna investeringsfonder är enligt utskottets mening ett exempel på vad som inträffar när regler utformas på ett sådant sätt att de medger en styrning av de skattskyldiga. Som påpekats i annat sammanhang (res. 13 i bet. 1988/89:FiU20) används lagstiftningen av regeringen för att detaljstyra företagens investeringar på olika sätt.

URF har föreslagit att lagstiftningen avskaffas i samband med den planerade skattereformen. I avvaktan härpå bör regeringen enligt utskottets mening besluta om ett generellt frisläpp av investeringsfonderna.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Härigenom tillgodoses i allt väsentligt motionens syfte.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande de allmänna investeringsfonderna och arbetsmiljön att

riksdagen med anledning av motion 1988/89:Sk390 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om frisläpp av investeringsfonderna.

11. Tidpunkten för inbetalning på allmänt investeringskonto (mom. 9)

Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m). Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c), Knut Wachtmeister (m) och Håkan Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Ett handelsbolags" och slutar med "utskottet motionen." bort ha följande lydelse:

1 motion Sk317 har frågan om slopande av den sista inbetalningstidpunkten för handelsbolag aktualiserats. Med hänsyn till den arbetsbelastning revisorer och bokföringsbyråer har under deklarationsperioder beviljas många skattskyldiga anstånd med avlämnande av deklaration. Tidpunkten för inbetalning till allmän investeringsreserv förskjuts då i motsvarande mån, dock inte när det gäller handelsbolag. Motivet för denna särbehandling av handelsbolag, som alltid måste göra inbetalningen senast den 31 mars taxeringsåret, angavs i proposition 1978/79:210 vara att en senare inbetalning för handelsbolagens del skulle kräva särskilda dispensregler. Detta skulle göra systemet alltför komplicerat.

Utskottet finner denna motivering föga bärande. I praktiken torde delägarna i handelsbolaget och dess revisor göra bokslut och deklaration för alla delägarna samtidigt, och någon komplikation behöver då inte uppstå. Enligt utskottets mening bör man kunna jämställa delägarna i ett handels- eller kommanditbolag med delägarna i ett famansföretag som drivs som enskild firma. De sistnämnda behöver inte göra inbetalningen till banken förrän de lämnar sin deklaration. Samma regler bör rimligen gälla också i fråga om handels- och kommanditbolag. Det bör åligga regeringen att föreslå erforderliga författningsändringar.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande tidpunkten för inbetalning på allmänt investeringskonto att

riksdagen med anledning av motion 1988/89:Sk317 hos regeringen begär förslag som innebär att handelsbolag jämställs med övriga skattskyldiga när det gäller tidpunkten lör inbetalning på allmänt investeringskonto.

1989/90:SkU4

12. Egenföretagares pensionering (mom. 10)

1989/90:

Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c), Knut Wachtmeister (m) och Håkan Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet har" och slutar med "avstyrker motionerna." bort ha följande lydelse:

Frågan om den skattemässiga behandlingen av egenföretagares pensionsförsäkringspremier har under en lång följd av år prövats av skatteutskottet. Utskottet har därvid vid upprepade tillfällen konstaterat att den nu gällande ordningen, som innebär att premier för egenföretagares pensionering ingår i underlaget för beräkning av egenavgifter, är otillfredsställande och att en ändring av bestämmelserna därför är önskvärd.

Utskottet finner det utomordentligt anmärkningsvärt att regeringen trots upprepade krav från riksdagens sida inte ansett sig böra lägga förslag till riksdagen i denna från rättvise- och likformighetssynpunkt så angelägna fråga. Utskottet tillstyrker att riksdagen begär förslag om erforderliga författningsändringar. Förslaget bör föreläggas riksdagen redan i år.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande egenföretagares pensionering

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk450 yrkande 5 och med anledning av motion 1988/89:Sk306 hos regeringen begär förslag om ändrade regler för avdrag för pensionsförsäkring för egenföretagare i enlighet med vad utskottet anfört.

13. Kompanjonsförsäkringar (mom. 11)

Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) och Knut Wachtmeister (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet har" och på s. 12 slutar med "därför motionen." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det i motion Sk355 anförts vägande skäl för att begära utredning av frågan om införande av en avdragsrätt för s.k. kompanjonsförsäkring. Utskottet tillstyrker motionen.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande kompanjonsförsäkringar

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk355 hos regeringen anhåller om en utredning av möjligheterna att medge avdragsrätt för premier för s.k. kompanjonsförsäkring.

14. Tjänstepension (mom. 12)

1989/90:SkU4

Hugo Hegeland, Karl-Gösta Svenson och Knut Wachtmeister (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Tjänstepensionsutredningen har" och slutar med "därför motionen." bort ha följande lydelse:

Den s.k. alternativregeln är avsedd att ge ett avdragsutrymme som svarar mot den kostnad som en arbetsgivare har för anställda med pensionsförmåner enligt allmän pensionsplan, men regeln tar inte hänsyn till det faktum att kostnaden för förmåner enligt pensionsplan påverkas av den förmånsberättigades ålder vid inträdet i pensionssystemet. För unga förmånsberättigade är därför schablonregelns avdragsutrymme väsentligt större än kostnaden för förmåner enligt t.ex. 1TPplanen. Detta riskerar att ge snedvridande effekter, och sådana har enligt vad som framgår av motion Sk405 nu också börjat uppkomma. Frågan har också uppmärksammats inom TCO som gjort framställningar i saken till regeringen.

Utskottet delar motionärernas oro över den utveckling som den uppenbarligen alltför hårda schabloniseringen givit upphov till och anser att det nu är påkallat med åtgärder i syfte att bringa alternativregeln till en bättre överensstämmelse med kostnaderna för pensionsförmåner enligt allmän pensionsplan.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande tjänstepension att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Sk405 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ändrade bestämmelser om avdrag för kostnad för tjänstepension.

15. Tjänstepension (mom. 12)

Lars Bäckström (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Tjänstepensionsutredningen har" och slutar med "därför motionen." bort ha följande lydelse:

Stig Gustavsson m.fl. (s) uppmärksammar i motion Sk405 att företag i ökande grad väljer att teckna individuella tjänstepensionsforsäkringar i stället för kollektivavtalsbundna pensionsförsäkringar. Motionären framhåller att en ökande individualisering av försäkringsskyddet leder till ökade skillnader mellan olika löntagare.

Motionärerna konstaterar att alternativregeln ger arbetsgivare utan kollektivavtal möjlighet till avdrag för högre förmåner än arbetsgivare som är bundna av allmän pensionsplan. Mot denna bakgrund menar motionärerna att i alla åldersgrupper skall avdragsmöjligheten för kollektivavtalade försäkringar ej vara lägre än för individuella tjänstepensionsförsäkringar.

3 Riksdagen 1989/90. 6 sami. Nr 4

Rättelse: S. 46 rad 8 står; stycket samma Rättat till: stycket a samma

Utskottet delar motionärernas oro över en ökad individualisering av 1989/90:SkU4 försäkringsskyddet och anser att det nu är påkallat med åtgärder i syfte att bringa alternativregeln till en bättre överensstämmelse med kostnaderna för pensionsförmåner enligt allmän pensionsplan.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande tjänstepension att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Sk405 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ändrade bestämmelser om avdrag för kostnad för tjänstepension.

16. Arbetsrättsligt skadestånd (mom. 13)

Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m),

Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c), Knut Wachtmeister (m) och Håkan Hansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "I samband" och slutar med "aktuella motionsyrkanden." bort ha följande lydelse:

Från borgerligt håll har vid upprepade tillfällen framhållits att regeringsrätten i dom meddelad i februari 1980 med en mycket betydande majoritet (20 röster mot 4) beslutat att arbetsrättsligt skadestånd skall anses utgöra driftkostnad i arbetsgivarens rörelse. Härigenom har alltså fastslagits att utgivandet av skadeståndet har direkt samband med rörelseintäkternas förvärvande och bibehållande. Det är mot den bakgrunden mycket anmärkningsvärt att regeringen med vpk:s hjälp genomdrivit en lagändring som innebär ett klart avsteg från grundläggande principer i svensk beskattningsrätt. Förbudet mot avdrag för arbetsrättsligt skadestånd är enligt utskottets mening märkligt även i andra hänseenden. Arbetsrättsliga regler återfinns i dag i en mängd olika lagar, däribland MBL och semesterlagen. Bestämmelserna är i stor utsträckning både svåröverskådliga och svårtolkade, och det kan knappast sägas ligga något onormalt eller orimligt i att en arbetsgivare någon gång omedvetet bryter mot lagar eller kollektivavtal.

Utskottet anser således i likhet med motionärerna att allmänt skadestånd för åsidosättande av arbetsrättsliga regler bör utgöra avdragsgill omkostnad i en arbetsgivares rörelse och detta så mycket mer som det vid bedömningen av ett sådant skadestånds storlek finns möjlighet för domstolen att väga in också skattemässiga konsekvenser.

Skatteutskottet vill avslutningsvis erinra om att en huvudprincip vid beskattningen är att belopp som är skattepliktigt för mottagaren också skall vara avdragsgillt för utgivaren av beloppet. Genom avdragsförbudet har man brutit denna kongruens i systemet.

Med det anförda tillstyrker utskottet att rätten till avdrag för arbetsrättsligt skadestånd återinförs. Förslag bör snarast föreläggas riksdagen.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande arbetsrättsligt skadestånd

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk445 yrkande 7 och med anledning av motionerna 1988/89:Sk360 och 1988/89:Sk450 yrkande 9 hos regeringen begär ett förslag som innebär att rätten till avdrag för arbetsrättsligt skadestånd återinförs.

17. Representationskostnader (mom. 14)

Lars Bäckström (vpk) och Gösta Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Vad motionären" och slutar med "avstyrker motionen." bort ha följande lydelse:

Det pågår ett omfettande slöseri i Sverige som kan hänföras till gällande regler för traktamenten och kostnader för representation. Detta slöseri innebär också stora dolda förmåner för berörda grupper. Behovet av en grundläggande genomarbetning av gällande lagstiftning är därför stort.

Företagens representationsmåltider är skattemässigt avdragsgilla som en kostnad för verksamheten. Privatpersoner betalar alltid sina måltider med beskattade pengar. Att det inspirerar till en viss lyxkonsumtion när företag och andra institutioner betalar räkningen är otvivelaktigt. Därför bör i fortsättningen företagens rätt att göra avdrag för representationsmåltider upphöra. Statliga och kommunala institutioner som ej betalar skatt bör betala in ett schablonmässigt tillägg till statsverket för sina representationskostnader.

Med det anförda tillstyrker utskottet att avdragsrätten för representation avskaffas. Det bör ankomma på regeringen att lägga fram ett förslag av denna innebörd.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande representationskostnader

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk454 hos regeringen begär förslag om ett avskaffande av avdragsrätten för representationskostnader.

18. Föräldrapenning (mom. 15)

Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) och Knut Wachtmeister (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Det kan" och slutar med "avstyrker motionsyrkandet." bort ha följande lydelse:

Föräldrapenning hänförs alltid till inkomst av tjänst. En rörelseidkare som varit föräldraledig under en del av beskattningsåret redovisar därför normalt både inkomst av tjänst och rörelse vid taxeringen.

1989/90:SkU4

35 Om rörelsen visar underskott kan detta normalt kvittas fullt ut mot föräldrapenningen. Om den sammanlagda inkomsten överstiger den s.k. brytpunkten inträder emellertid en begränsning av underskottets skattemässiga värde. Följden blir då att föräldrapenningen inte fullt ut kan kvittas mot de övriga inkomsterna.

Mot bakgrund av att föräldrapenningen är en ersättning för det inkomstbortfall som uppkommer i den skattskyldiges normala förvärvskälla framstår den angivna begränsningen när det gäller möjligheten att kvitta föräldrapenning mot t.ex. ett underskott av rörelse som oacceptabel. Som framhålls i motion Sk442 löses problemet enklast genom att reglerna ändras så att föräldrapenning i stället betraktas som inkomst av den förvärvskälla där personen normalt har sin inkomst. Regeringen bör återkomma med förslag i enlighet härmed.

Utskottet tillstyrker motion Sk442.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande föräldrapenning att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk442 hos regeringen begär förslag om ändring av reglerna för förvärvskälla i enlighet med vad utskottet anfört.

19. Skalbolag (mom. 18)

Lars Bäckström (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Utskottet har" och slutar med "avstyrker motionen." bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Sk350 har handel med skalbolag nu fatt sådana proportioner och konsekvenser att det framstår som helt uppenbart att en skärpning av lagstiftningen är den enda möjligheten att komma till rätta med de avarter som det här är fråga om. Lagstiftningsåtgärderna bör i första hand omfatta skärpta regler för säljarna. Det anförda bör ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker motionen.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande skalbolag att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk350 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om behovet av lagstiftning mot s.k. skalbolagstransaktioner.

1989/90:SkU4

20. Förlust genom borgensförbindelse (mom. 19)

Hugo Hegeland, Karl-Cösta Svenson och Knut Wachtmeister (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "motionen avslås." bort ha följande lydelse:

Om en näringsverksamhet bedrivs direkt av en enskild företagare och denne gör en förlust på en borgensförbindelse som ingåtts för verksamheten är denna förlust avdragsgill.

Bedrivs näringsverksamheten genom ett mindre aktiebolag uppställer finansiärer, kunder och andra affärskontakter ofta ett motsvarande krav på att aktieägarna går i borgen för bolagets åtaganden. Eftersom borgensåtagandena har ett direkt samband med den genom bolaget bedrivna näringsverksamheten anser utskottet att en förlust på ett sådant borgensåtagande bör vara avdragsgill för ägarna. Annars försvåras de mindre företagens verksamhet. Regeringen bör återkomma med ett förslag i saken.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk432.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande förlust genom borgensförbindelse

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk432 hos regeringen begär förslag om ändrade bestämmelser för förlust genom borgensförbindelse i enlighet med vad utskottet anfört.

21. Kapitalförlust vid konkurs (mom. 20)

Hugo Hegeland, Karl-Gösta Svenson och Knut Wachtmeister (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Det finns" och slutar med "därför motionen." bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna anser utskottet att det finns skäl som talar för att anse förlust som enskild företagare åsamkas till följd av konkurs i företagsformerna enskild firma och handelsbolag som en avdragsgill förlust i inkomstslaget tillfällig förvärvsverksamhet. Utskottet tillstyrker således att frågan om en inskränkning av kapitalförlustbegreppet utreds i syfte att möjliggöra en sådan avdragsrätt. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

Med hänsyn härtill tillstyrker utskottet motion Sk450 yrkande 10.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande kapitalförlust vid konkurs

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk450 yrkande 10 hos regeringen begär utredning och förslag om avdragsrätt för förlust i samband med konkurs i enlighet med vad utskottet anfört.

1989/90:SkU4

22. Debiteringen av preliminär B-skatt (mom. 21)

Hugo Hegeland, Karl-Gösta Svenson och Knut Wachtmeister (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Ett motsvarande" och slutar med "Sk450 yrkande 11." bort ha följande lydelse:

De nuvarande reglerna om B-skatteuttag bidrar till att försämra likviditeten för främst små och medelstora företag, särskilt under tider med sänkt inflationstakt, och utskottet anser därför att bestämmelserna bör ändras så att den preliminära B-skatten motsvarar den slutliga skatt som påförts året före inkomståret. Utskottet tillstyrker motion Sk450 yrkande 11. Regeringen bör dock lägga fram ett förslag i saken.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande debiteringen av preliminär B-skatt

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Sk450 yrkande 11 hos regeringen begär förslag om ändrade regler för debitering av preliminär B-skatt i enlighet med vad utskottet anfort.

23. Renkonto (mom. 22)

Rolf Kenneryd och Håkan Hansson (båda c) anser

dels att i fråga om renkonto den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Riksdagen behandlade" och på s. 18 slutar med "följaktligen motionerna." bort ha följande lydelse:

Frågan om införande av någon form av resultatutjämningsmöjlighet i renskötseln (s.k. renkonto) efter gällande ordning med skogskonton har tidigare aktualiserats i riksdagen men har tyvärr inte fått gehör. Utskottet anser att en sådan resultatutjämningsmöjlighet bör införas så snart som möjligt. Härigenom tillgodoses också önskemålet om ett särskilt till Tjernobylolyckan relaterat renkonto. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. beträffande renkonto

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk304 i denna del och 1988/89:Sk401 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om införande av ett s.k. renkonto.

24. En översyn av rennäringens beskattning (mom. 23)

Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c), Knut Wachtmeister (m) och Håkan Hansson (c) anser

1989/90:SkU4

dels att i frågan om en översyn av rennäringens beskattning den dei av 1989/90:SkU4 utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Riksdagen behandlade" och på s. 18 slutar med "följaktligen motionerna." bort ha följande lydelse:

I motion Sk304 aktualiseras frågan om en övergripande förändring av skattereglerna så att de blir bättre anpassade till rennäringens speciella förutsättningar.

I likhet med motionärerna bakom Sk304 anser utskottet det angeläget att en översyn av rennäringens beskattning kommer till stånd utan dröjsmål. Det är viktigt att de framtida beskattningsreglerna är anpassade till rennäringens förhållanden och utskottet anser därför att översynsarbetet brådskar. Det bör bedrivas skyndsamt så att de nya bestämmelserna kan träda i kraft samtidigt med det väntade förslaget om ändrade grunder för företagsbeskattningen i övrigt. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk304.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. beträffande en översyn av rennäringens beskattning att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk304 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en översyn av rennäringens beskattning.

25. Samebyarna (mom. 24)

Hugo Hegeland, Karl-Gösta Svenson och Knut Wachtmeister (alla m) anser

dels att i fråga om samebyarnas beskattning den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Riksdagen behandlade" och på s. 18 slutar med "följaktligen motionerna." bort ha följande lydelse:

Samebyarna är oinskränkt skattskyldiga och saknar möjlighet till skattefria reserveringar. Någon avdragsgill återbäring, som förekommer hos de ekonomiska föreningarna, är inte möjlig.

Samebyn företer stora likheter med en ekonomisk förening och bör enligt utskottet mening på samma sätt som dessa ha en rätt till avdrag för återbäring till medlemmarna. Annars kommer de inkomster som medlemmarna får genom samebyn att bli dubbelbeskattade. Regeringen bör återkomma med ett förslag av denna innebörd och förslaget bör läggas fram i så god tid att det kan börja tillämpas redan vid 1990 års taxering.

Utskottet anser också att det är viktigt att samebyarnas beskattningssituation i övrigt beaktas i samband med en förändrad företagsbeskattning. Detta bör ges regeringen till känna.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk392 yrkandena 1 och

2.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. beträffande samebyarna att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk392 yrkandena 1

och 2

a) hos regeringen begär förslag som innebär att samebyar får en rätt till avdrag för återbäring till medlemmarna fr.o.m. 1990 års taxering,

b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om samebyarnas beskattningssituation i övrigt.

26. Yrkesfruktodlare (mom. 25)

Hugo Hegeland, Karl-Gösta Svenson och Knut Wachtmeister (alla m) anser

dels att i fråga om yrkesfruktodlare den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Som utskottet" och slutar med "avstyrker motionerna." bort ha följande lydelse:

Riksdagens beslut att importregleringen av äpplen och päron avvecklas och ersätts med ett tullskydd innebär att den yrkesmässiga svenska fruktodlingen i vart fall på kort sikt kan hamna i svåra ekonomiska situationer beroende på ökad utländsk konkurrens.

Många tecken tyder på att lönsamheten i näringen snabbt försämras. Det är därför nödvändigt att vidta alla möjliga åtgärder så att näringen kan överleva.

Yrkesfiskarna har rätt att i inkomstutjämnande syfte utnyttja medel avsatta till allmän investeringsreserv. I det läge som fruktodlarna befinner sig i är det rimligt att motsvarande möjlighet skapas för denna näring. Det är rimligt att näringen får utnyttja sina egna avsatta medel för att bemästra en nedåtgående trend i verksamheten. Medel avsatta till investeringsfond eller allmän investeringsreserv bör därför också kunna utnyttjas till löpande driftkostnader. De strukturåtgärder som måste vidtas för att på ett bättre sätt kunna möta utländsk konkurrens kan inte ge resultat förrän tidigast om fem år. Under denna tidsperiod bör fruktodlingen fa rätt att ianspråkta avsatta medel.

Yrkesfruktodlarna och trädgårdsnäringen har ett stort behov av möjligheter till resultatutjämning mellan olika år. Utskottet förutsätter att detta beaktas vid beredningen av de väntade förslagen om ändrade grunder för företagsbeskattningen. Om behovet av resultatutjämning inte tillgodoses genom en kraftig sänkning av skattesatsen måste enligt utskottets uppfattning särskilda åtgärder vidtas.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk393 yrkandena 1 och

2. I fråga om ett frisläpp av investeringsreserver och fonder bör dock regeringen återkomma med ett skyndsamt förslag.

1989/90:S k U4

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande yrkesfruktodlare

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk393 yrkandena 1 och 2

a) hos regeringen begär ett förslag som innebär att yrkesfruktodlare under tiden den 1 juli 1989 — den 30 juni 1994 får använda medel som avsatts till allmän investeringsfond och allmän investeringsreserv för att täcka löpande driftkostnader i verksamheten,

b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om resultatutjämning.

27. Trädgårdsföretags resultatutjämningsfond (mom. 26)

Rolf Kenneryd och Håkan Hansson (båda c) anser

dels att i fråga om trädgårdsföretags resultatutjämningsfond den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Som utskottet" och slutar med "avstyrker motionerna." bort ha följande lydelse:

I motion Sk408 har tagits upp frågan om särskilda bestämmelser som tar hänsyn till de speciella förhållanden som råder inom trädgårdsnäringen. Enligt motionen uppkommer stora variationer när det gäller arbetskostnader i verksamheten. Om trädgårdsföretagen kunde använda resultatutjämningsfond i ökad utsträckning skulle en större stabilitet uppnås, och detta skulle medföra en större trygghet för de anställda. Utskottet anser att trädgårdsföretagens möjlighet att göra avsättning till resultatutjämningsfond måste förbättras avsevärt. Som anförs i motionen bör trädgårdsföretagens möjlighet till avsättning ökas från 20 % till 50 % av lönesumman. Utskottet tillstyrker motionsyrkande!.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. beträffande trädgårdsföretags resultatutjämningsfond

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk408 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ökade möjligheter till avsättningar till resultatutjämningsfond.

1989/90:SkU4

28. Norrbottens forskningsråd (mom. 29)

Rolf Kenneryd och Håkan Hansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Den ovan" och slutar med "avstyrks följaktligen." bort ha följande lydelse: Som framhålls i motionen har Norrbottens forskningsråd en viktig funktion för forsknings- och utvecklingsarbetet i Norrbotten. Enligt utskottets uppfattning skulle det vara värdefullt om bidrag kunde lämnas via forskningsrådet med avdragsrätt för bidragsgivande företag. Detta skulle också vara en praktisk ordning. Utskottet anser därför att en sådan förändring bör ske i gällande regler för kommunalskattelagen att det blir klart att bidrag till forsknings- och utvecklingsarbete kan lämnas med avdragsrätt via forskningsrådet.

dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:

29. beträffande Norrbottens forskningsråd att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk316 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om avdragsrätt för anslag till Norrbottens forskningråd.

Särskilda yttranden

1. En reformerad företagsbeskattning (mom. 1)

Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) anför:

Folkpartiet har länge kritiserat skattesystemet och hävdat att det måste ändras så att det lönar sig bättre att arbeta, spara och studera samt att ta risker och ansvar. Sveriges ekonomi är i grunden beroende av att sådana verksamheter lönar sig bättre än skatteplanering, skatteflykt och andra aktiviteter som bygger på ett skickligt utnyttjande av skattereglerna. Allteftersom beskattningen av arbete blivit allt högre har de negativa effekterna på ekonomin blivit allt tydligare. Sveriges ekonomiska tillväxt har också på senare år halkat efter andra länders. Vi delar folkpartiets kritiska syn på dagens skattesystem och ser de skatteförslag som lagts fram av RINK och URF som en möjlighet att nu få ett skattesystem som i vart fall inte i lika hög grad som det nuvarande utgör ett hinder för möjligheterna att få till stånd en acceptabel ekonomisk utveckling i Sverige. På företagsbeskattningens område är det enligt vår mening viktigt att inlåsningen av kapital i företagen minskas genom en sänkning av skatten på företagsinkomster och en samtidig minskning av de reservationsmöjligheter som nuvarande regler ger. Härvid är det nödvändigt att småföretagens särskilda problem

och behov ges en stor uppmärksamhet. Småföretagen har en central uppgift i den tekniska utvecklingen och för skapandet av arbetstillfällen, och de är en av nycklarna till ekonomisk tillväxt. De är också på ett annat sätt än större företag känsliga för skattereglernas utformning. Därför är det viktigt att skapa goda betingelser för småföretagandet.

De förslag som lagts fram av skatteutredningarna har varit föremål för ett omfattande remissförfarande, och vissa delfrågor är alltjämt under utredning. Vi anser att det i detta läge inte finns någon anledning till uttalanden från riksdagens sida när det gäller utformningen av den framtida företagsbeskattningen. I stället bör enligt vår mening regeringens förslag och underlaget för detta avvaktas. Vi har därför inte något yrkande i denna del.

2. Bilförmån (mom. 7)

Gösta Lyngå (mp) anför:

Enligt punkt 2 av anvisningarna till 42 § kommunalskattelagen beskattas förmånen att ha fri bil enligt ett schablonbelopp som är oberoende av körsträckan och som beror av bilens ålder enligt ett system med tre åldersklasser, 0-3 år, 3-6 år och mer än 6 år.

Det blir tre effekter av dessa regler, alla tre tenderande att öka onödigt bilkörande:

1. Den anställde, som ändå beskattas med ett schablonbelopp, kommer att använda bilen betydligt mer än som är nödvändigt, t.ex. för resor till arbetet och fritidsresor.

2. Företaget, som ändå håller den anställde med bil, betalar ogärna dennes resor med andra transportmedel.

3. Det stora intervallet, tre år för varje åldersklass, innebär att användaren byter ut bilen årligen — han får ju ändå skatta som om bilen tillhörde den yngsta årsmodellen i intervallet.

Effekterna 1 och 2 innebär ökad bilkörning med oönskade utsläpp och försvårad framkomlighet som följd, och effekt 3 innebär frekventa bilbyten, dvs. resursslöseri. Eftersom bilismen är en av vår tids största miljöfaror, ser vi allvarligt på den uppmuntran av bilismen som de här refererade reglerna innebär. Dessa regler är sålunda mycket olyckliga, och det är viktigt att de ändras, även om vi inser att det är svårt att finna en idealisk lösning.

En betydligt bättre metod för beskattning av förmånen att ha fri bil är att utnyttja körsträckan som bas för beräkningen. För att dessutom undvika problem 3 ovan skulle en tabell baserad på årsklassen av bilen vara en god lösning. I en motion inlämnad under allmänna motionstiden föreslog vi en sådan tabell. Problemet är oförändrat och jag räknar med att mitt förslag kan aktualiseras i samband med den nu förestående skattereformen.

1989/90:SkU4

3. Debiteringen av preliminär B-skatt (mom. 21)

Kjell Johansson (fp), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och Håkan Hansson (c) anför:

Vi anser att schablondebiteringen av preliminär B-skatt bör sänkas från 120 % till 110 % av den slutliga skatt som påförts året före inkomståret. Som framgår av en fp-reservation i utskottets betänkande hösten 1988 (1988/89:SkU4 res. 17) har riksskatteverket undersökt överensstämmelsen mellan den preliminära B-skatten och den slutliga skatten vid ett flertal taxeringar och som en följd härav föreslagit att schablonen för fysiska personer och dödsbon sätts ner till 110 %. Vi anser riksskatteverkets förslag väl avvägt när det gäller fysiska personer. Schablonen bör emellertid också sänkas för juridiska personer. Det prognosticerade underuttag som riksskatteverket funnit beror enligt vår mening på att dessa skattskyldiga i stor utsträckning undgår schablondebiteringen genom att avlämna en preliminärdeklaration. Om schablonen sätts ner till 110 % också för dessa skattskyldiga kan därför faktiskt en bättre överensstämmelse uppnås.

Det väntade förslaget om en reform på företagsbeskattningens område kommer enligt vår mening med all sannolikhet att innebära ändrade förutsättningar för bedömningen av hur reglerna bör vara utformade på detta område. Vi har därför inte något yrkande utan vill avvakta tills större klarhet råder om vilka materiella skatteregler som skall gälla i framtiden.

4. Pälsdjursnäringen (mom. 30)

Hugo Hegeland, Karl-Gösta Svenson och Knut Wachtmeister (alla m) anför:

Vi anser att utskottet bort lägga fram ett förslag som går längre.

Utskottets förslag avser bara medel som avsatts till allmän investeringsreserv och begränsas därmed till pälsdjursuppfödare som valt att bedriva sin verksamhet under enskild firma eller i ett handelsbolag. Många pälsdjursuppfödare, kanske 60— 70 %, bedriver emellertid sin verksamhet i aktiebolag och har därför gjort sina avsättningar enligt lagen om allmän investeringsfond. Det är fråga om små företag där ägarna ofta tvingats göra personliga åtaganden för verksamheten. Att verksamheten bedrivs i bolagsform kan många gånger vara en ren slump. Även dessa företag gör naturligtvis förluster i den konjunktur som råder inom näringen, och det finns enligt vår mening inte något skäl att utestänga dem från möjligheten att använda egna medel för att täcka uppkommande förluster. En sådan åtgärd riskerar också ge snedvridande effekter inom branschen. Även verksamhet som bedrivs i aktiebolag bör därför enligt vår mening omfattas av förslaget.

1989/90:SkU4

44 Vidare bör förslaget inte vara begränsat till 1991 års taxering utan gälla tills vidare. Ett skäl är att skattereformen kan väntas innebära en generell möjlighet att återföra medel som avsatts till allmän investeringsfond och allmän investeringsreserv till en skattekostnad som i stort sett motsvarar den skattelindring som erhållits vid avsättningen.

5. Pälsdjursnäringen (mom. 30)

Kjell Johansson (fp), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och Håkan Hansson (c) anför:

Utskottets förslag avser bara medel som avsatts till allmän investeringsreserv och begränsar sig därmed till pälsdjursuppfödare som valt att bedriva sin verksanhet under enskild firma eller i ett handelsbolag. Många pälsdjursuppfödare, kanske 60— 70 %, bedriver emellertid sin verksamhet i aktiebolag och har därför gjort sina avsättningar enligt lagen (1979:609) om allmän investeringsfond. Det är fråga om små företag där ägarna ofta tvingats göra personliga åtaganden för verksamheten. Att verksamheten bedrivs i bolagsform kan också många gånger vara en ren slump. Aven dessa företag gör naturligtvis förluster i den konjunktur som råder inom näringen, och det finns enligt vår mening inte något skäl att utestänga dem från möjligheten att använda sina egna medel för att täcka uppkommande förluster. En sådan åtgärd riskerar också att ge snedvridande effekter inom branschen. Aven verksamhet som bedrivs i aktiebolag bör därför enligt vår mening omfattas av förslaget.

1989/90:SkU4

45 Utskottets lagförslag

1989/90 :SkU4 Bilaga

Förslag till Lag med tillfälliga bestämmelser om pälsdjursuppfödares investeringsreserv

Härigenom föreskrivs följande.

Tillägg enligt 13 § första stycket lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv skall inte göras på belopp som återförs enligt 11 § första stycket a samma lag om det återförda beloppet är hänförligt till en förvärvskälla vari den skattskyldige det beskattningsår då avsättningen gjordes har redovisat intäkt, som till övervägande delen avser yrkesmässig uppfödning av mink, räv eller iller, och om hans intäkt av sådan verksamhet under det år då återföring sker understiger motsvarande intäkt under något av de två föregående åren.

Denna lag träder i kraft den 1 december 1989 och tillämpas endast vid 1991 års taxering.

1989/90:SkU4

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Motionerna 2

Inkomna skrivelser 5

Utskottet 5

Inledning 5

En reformerad företagsbeskattning 6

Inkomstuppdelning i familjeföretag 7

Fåmansfö retag 8

De allmänna investeringsfonderna och arbetsmiljön .... 9

Tidpunkten för inbetalning på allmänt investeringskon to

10 Försäkringar m.m 11

Arbetsrättsligt skadestånd 12

Representationskostnader 13

Föräldrapenning 13

Aktiebolags räkenskapsår 14

Fusionsskatt 15

Skalbolag 15

Förlust genom borgensförbindelse 16

Kapitalförlust vid konkurs 16

Debiteringen av preliminär B-skatt 17

Rennäringen 17

Trädgårdsnäringen 18

Stiftelser för hem åt gamla 19

Norrbottens forskningsråd 19

Pälsdjursnäringen 20

Hemställan 20

Reservationer 23

1. En reformerad företagsbeskattning (m) 23

2. En reformerad företagsbeskattning (c) 24

3. En reformerad företagsbeskattning (vpk) 25

4. Medhjälpande make i familjeföretag (m, fp, c) 26

5. Lön till barn i familjeföretag (m, fp, c) 27

6. Fåmanshandelsbolag (m, fp) 27

7. Hyresersättning från famansföretag (m) 28

8. Fåmansföretagsledares bilförmån (m, fp) 29

9. Bilförmån i övrigt (m, fp) 29

10. De allmänna investeringsfonderna och arbetsmilön

(m, fp) 30

11.Tidpunkten för inbetalning på allmänt investerings konto

(m, fp, c) 30

12. Egenföretagares pensionering (m, fp, c) 31

13. Kompanjonsförsäkringar (m, fp) 32

14. Tjänstepension (m) 32

15. Tjänstepension (vpk) 33 1989/90:SkU4

16. Arbetsrättsligt skadestånd (m, fp, c) 34

17. Representationskostnader (vpk, mp) 35

18. Föräldrapenning (m, fp) 35

19. Skalbolag (vpk) 36

20. Förlust genom borgensförbindelse (m) 36

21. Kapitalförlust vid konkurs (m) 37

22. Debiteringen av preliminär B-skatt (m) • 38

23. Renkonto (c) 38

24. En översyn av rennäringens beskattning (m, fp, c) . . 38

25. Samebyarna (m) 39

26. Yrkesfruktodlare (m) 40

27. Trädgårdsföretags resultatutjämningsfond (c) 41

28. Norrbottens forskningsråd (c) 42

Särskilda yttranden 42

1. En reformerad företagsbeskattning (fp) 42

2. Bilförmån (mp) 43

3. Debiteringen av preliminär B-skatt (fp, c) 44

4. Pälsdjursnäringen (m) 44

5. Pälsdjursnäringen (fp, c) 45

Bilaga 46

gotab 99097, Stockholm 1989