Miljöavgifter m.m.
Skatteutskottets betänkande 1989/90:SkU8
Miljöavgifter m.m.
1989/90
SkU8
Sammanfattning
I betänkandet behandlas ett antal under den allmänna motionstiden 1989 väckta motioner om bl.a. ett införande av olika slag av s.k. miljöavgifter, en ändrad utformning av den nyligen införda flygmiljöskatten, ett slopande av eller ändringar i avgifterna för gödselmedel och bekämpningsmedel, ett införande av skatter på avfall, engångsartiklar och engångsförpackningar samt ändringar i reklamskatten. Utskottet avstyrker samtliga motioner.
I fråga om miljöavgifter har reservationer avgivits av m, fp, c och mp. Vidare har reservationer avgivits beträffande frågan om miljöavgifter och skatter för bilismen av c och mp och beträffande miljöavgift för affärscentra av mp. Samtliga oppositionspartier har reserverat sig i fråga om flygmiljöskatten och m, vpk och mp beträffande gödselmedels- och bekämpningsmedelsavgiften. Mp har ensamt reserverat sig angående avfall, engångsförpackningar m.m. samt omfattningen av reklamskatten. Slutligen har en gemensam reservation avgivits beträffande uppbörden av reklamskatten av m och fp.
Motionerna
1988/89:Sk322 av Tom Heyman (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär nya regler för uppbörd av reklamskatt.
1988/89:Sk372 av Carl Frick (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det skall tas ut en speciell miljöavgift för affärscentra oavsett ålder för att delvis kunna täcka de samhällskostnader som de drar med sig och att en lämplig nivå på avgiften kan vara 2 % på bruttoomsättningen.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo773.
1988/89:Sk406 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om borttagande av skatterna på handelsgödsel och bekä m p n i ngsmede 1.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo257.
1988/89:Sk455 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari — såvitt nu är i fråga 1989/90:SkU8
— yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om höjda avgifter på handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utsläppsskatter inklusive radioaktiva utsläpp,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om höjda punktskatter.
!988/89:Sk628 av Olof Johansson m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga
— yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om miljöavgifter på internationell flygtrafik.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T215.
1988/89:Sk634 av Carl Frick (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning om köpfrid som innebär att det tas fram en reformerad reklamskatt i enlighet med speciell motion från miljöpartiet de gröna.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:K414.
1988/89:Sk637 av Inger Schörling och Carl Frick (båda mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att omläggningen delfinansieras av en sopeldningsavvecklingsavgift på 10 000 kr. per eldat ton sopor som drivs in av staten och betalas till kommunerna när de har fattat beslut om att avveckla sopeldningen efter ansökan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att miljöoch energidepartementet måste vara berett att anslå medel så att avvecklingen av giftspridningen genom sopeldning kan genomföras om inte medel som inflyter från sopeldningsavvecklingsavgiften skulle räcka.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo774.
1988/89:Sk642 av Stig Gustafsson och Björn Ericson (båda s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av miljöavgifter på icke återfyllningsbara förpackningar.
1988/89:Sk645 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om miljöavgifter.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo796.
1988/89:Sk646 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar hos regeringen begära förslag‘till en miljöavgift på koldioxidutsläpp,
2. att riksdagen beslutar införa en miljöavgift på svaveldioxid med 30 000 kr ./ton,
3. att riksdagen beslutar införa en miljöavgift på organiska klorföre- 1989/90:SkU8 ningar med 50 kr ./kg organiskt bundet klor.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo797.
1988/89:Sk648 av Håkan Hansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av miljöavgifter för fast avfall som förs till brännerier och sopstationer.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo798.
1988/89:Sk649 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöavgifter.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo801.
1988/89:Sk671 av Carl Frick och Gösta Lyngå (båda mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att införa en utsläppsskatt om en krona per miljon becquerel aktivitetsutsläpp,
2. att riksdagen hos regeringen begär att riksskatteverket får i uppdrag att verkställa uppbörd av skatt enligt vad i motionen anförs.
1988/89:Sk677 av Åsa Domeij och Roy Ottosson (båda mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att skatt på engångsartiklar bör införas i enlighet med vad som anförts i motionen.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:J0866.
1988/89:Sk678 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att avgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel fördubblas,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till avgiftssystem för bekämpningsmedel som baseras på bekämpad areal och inte på mängden använt bekämpningsmedel,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om fortsatt successiv upptrappning av avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel över en 10-årsperiod.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo267.
1988/89:Sk686 av Carl Frick och Gösta Lyngå (båda mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att införa en utsläppsskatt om en krona per miljon becquerel aktivitetsutsläpp,
2. att riksdagen hos regeringen begär att riksskatteverket får i uppdrag att verkställa uppbörd av skatt enligt ovan.
1988/89:Sk695 av Inger Schörling m.fl (mp) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts om utformningen av den framtida reklambeskattningen enligt uppläggningen i denna motion och om hur omställningen till en väsentligt minskad reklamvolym skall kunna underlättas i pressen och andra berörda branscher,
3. att riksdagen beslutar införa en punktskatt på parabolantenner 1989/90:SkU8 med 3 000 kr. per antenn och en skatt på vidareutsändning av program med reklaminslag i kabelnät på en jämförbar nivå.
1988/89:Sk696 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en utsläppsskatt motsvarande 23 000 kriton på svaveldioxid, kväveoxider resp. kolväten bör införas i enlighet med vad som anförs i motionen.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo967.
1988/89:Sk697 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att höga avgifter bör användas för att minska konstgödselanvändningen och att dessa bör återföras till jordbruket i enlighet med vad som anförts i motionen.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo293.
1988/89:Sk698 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en särskild miljöskatt på fosfat i tvättmedel bör införas.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo968.
1988/89:Sk700 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar införa skatt på flygbränsle motsvarande biltrafikens drivmedelsskatt vilket motsvarar minst en intäkt om 1 miljard kronor.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T258.
1988/89:Sk702 av Ivar Franzén (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur en koldioxidavgift för fossilbränsledrivna fordon skulle kunna balanseras så att effekterna för enskilda personer och regionalt blir acceptabla.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T259.
1988/89:T222 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga
— yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskild utsläppsavgift för flyget.
1988/89:T225 av Carl Bildt m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga
— yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den nuvarande miljöskatten på inrikesflyget.
4 Gällande ordning, utredningar m.m.
1989/90:SkU8
Miljöavgifter m.m.
Kommittén för indirekta skatter (KIS) lade i juni 1989 fram betänkandet (SOU 1989:35) Reformerad mervärdeskatt, vilket utgör ett led i den förestående reformeringen av skattesystemet. Kommittén föreslår bl.a. att mervärdeskatten görs mera generell så att den i princip träffar all omsättning av varor och tjänster. Vidare innehåller betänkandet en översyn av vissa punktskatter. Beträffande beskattningen på energiområdet anser kommittén att punktskatter behövs som energi- och miljöpolitiska styrmedel och föreslår att energi dels beläggs med mervärdeskatt med en enhetlig skattesats om 23,46 %, dels punktbeskattas på viss nivå.
Kommittén (MIA) om ökad användning av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken (dir. 1988:44 och 1989:33) har i uppdrag att för olika typer av utsläpp och miljöfarlig verksamhet analysera förutsättningarna för och lämpligheten av att införa ekonomiska styrmedel eller öka användningen av dessa i syfte att minska utsläpp och andra miljöstörningar. I våras avlämnade kommittén delbetänkandet (SOU 1989:21) Sätt värde på miljön med förslag om miljöavgifter på svavel vid förbränning av olja och om avgift på utsläpp av klororganisk substans till vatten. Kommittén har härefter helt nyligen i ett annat delbetänkande presenterat vissa förslag i vad avser styrmedel inom energi- och trafikområdena. Avsikten är att förslagen i de nämnda delarna skall samordnas med de reformer inom den indirekta beskattningen som föreslagits av KIS. I övrigt skall kommittén redovisa sina förslag senast den 1 maj 1990.
En översyn av miljöskyddslagstiftningen (dir. 1989:32) görs av en parlamentariskt sammansatt kommitté, som har tillkallats för att se över miljöskyddslagstiftningen och utreda hur de olika lagarna som gäller miljöskydd skall kunna bli effektivare i arbetet för en bättre miljö. Lagarna skall enligt direktiven på ett bättre sätt samordnas och bli lättare att överblicka och tillämpa. Förslag skall presenteras till hur skärpta miljökrav skall återspeglas i lagstiftningen. Kommittén skall före den 1 februari 1991 i ett principbetänkande redovisa den kartläggning som gjorts samt ett principiellt ställningstagande angående den framtida miljölagstiftningen. Regeringen kommer därefter att överväga hur det fortsatta utredningsarbetet bör bedrivas. 1 den utsträckning särskilda frågor gör det nödvändigt med skyndsamma agändringar bör dock förslag till sådana ändringar presenteras för sig.
5 Flygmiljöskatten
1989/90:SkU8
Sedan den 1 mars 1989 utgår en miljöskatt på vissa avgasutsläpp förorsakade av den inrikes flygtrafiken (prop. 1988/89:39, Skll 1988/89:10). Grundprincipen är att flygplan med motorer som avger stora mängder skadliga avgasutsläpp belastas med högre skatt än flygplanstyper med motorer som avger mindre mängder utsläpp. Skatten tas ut för varje flygning och beräknas i första hand schablonmässigt med ledning av luftfartsverkets uppgifter om utsläpp av kolväten och kväveoxider från den aktuella flygplanstypen under en genomsnittligt beräknad flygsträcka. Om tillförlitliga uppgifter i detta avseende inte finns beräknas skatten med ledning av flygplanets högsta tillåtna startvikt.
KIS har övervägt tanken på att generellt beskatta flygbränsle men avstått från ett sådant förslag, bl. a. med hänsyn till att en beskattning av utrikestrafiken är utesluten på grund av internationella konventioner som Sverige anslutit sig till. KIS anför vidare att SAS och Linjeflyg använder samma flygplan för både inrikes och utrikes flygningar och att en beskattning av flygbränslet i Sverige skulle kunna medföra en från miljösynpunkt negativ ökning av bränsletankning utomlands.
Gödsel- och bekämpningsmedelsavgiften
Gödselmedelavgiften regleras i lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel. Avgiftsplikten omfattar handelsgödsel med vissa undantag (gödselmedel i form av tabletter, pastiller e.d. eller i förpackningar om högst 10 kg). Sedan den 1 juli 1988 uppgår avgiften till 60 öre per kg kväve och 1:20 kr. per kg fosfor i gödselmedlet, om andelen kväve resp. fosfor i gödselmedlet är minst 2 %.
Bekämpningsmedelsavgiften utgår enligt lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel. Med bekämpningsmedel avses ämnen eller beredningar som är avsedda att användas till skydd mot egendomsskada, sanitär olägenhet eller annan jämförbar olägenhet, förorsakad av växter, djur, bakterier eller virus. Som bekämpningsmedel anses dock inte varor avsedda att användas vid beredning av livsmedel eller annan jämförbar vara. Aven färger, fernissor och tjäror faller — med vissa undantag — utanför beskattningen, liksom träskyddsmedel. Avgiften uppgår sedan den 1 juli 1988 till 8 kr. per kg verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet.
Avgifterna, som infördes den 1 juli 1984, har till huvudsakligt syfte att minska användningen av handelsgödsel och hälso- och miljöfarliga kemikalier. Avgifterna behandlades av riksdagen senast våren 1988 (Prop. 1987/88:128, SkU 1987/88:5y, JoU 1987/88:24). I den då aktuella propositionen aviserades att ett särskilt handlingsprogram utarbetats i syfte att minska hälso- och miljöriskerna vid användning av bekämpningsmedel i jordbruket. Ett delmål i programmet var att åstadkomma en halvering av bekämpningsmedelsanvändningen på fem år. Detta s.k.
halveringsprogram har därefter ytterligare skärpts genom att regeringen i september 1988 gav berörda myndigheter i uppdrag att överväga förutsättningarna för och effekterna av en ytterligare halvering, alternativt avskaffande av bekämpningsmedel i jordbruket (se härom 1988/89:JoU20 s. 3).
Proposition 1987/88:128 innehöll även en uppgift om att jordbruksministern avsåg att låta se över konstruktionen av bekämpningsmedelsavgiften, något som skatteutskottet tog fasta på i sitt yttrande i lagstiftningsärendet. Regeringen har härefter lämnat ett sådant uppdrag åt lantbruksstyrelsen m.fl. myndigheter, vilka i maj 1989 avlämnat en utredningsrapport "Minskad kemisk bekämpning". I rapporten föreslås av olika skäl — främst att man bör avvakta det förändringsarbete som pågår inom bekämpningsmedelsområdet och utformningen av en ny jordbrukspolitik — ingen förändring av nuvarande avgiftskonstruktion. Rapporten remissbehandlas för närvarande.
Avfall, engångsartiklar och engångsförpackningar
För närvarande utgår skatt enligt lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar m.m. på sådana dryckesförpackningar som innehåller minst 0,2 och högst 3 liter. Skatten utgår med 8 öre för varje pantförpackning — härmed avses en sådan flaska eller burk som ingår i det riksomfattande pantsystemet för sådana dryckesförpackningar
— och med 10— 25 öre per förpackning för övriga skattepliktiga förpackningar.
Reklamskatt
Reklamskatt utgår enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam. Reklamskatten omfattar i huvudsak tre skattepliktiga områden
— annonser, visst annat offentliggörande av reklam samt reklamtrycksaker. Någon allmän reklambeskattning föreligger således inte. Skatten utgår med fyra procent av annonspriset för annonser i dagspress och i övrigt med elva procent av vederlaget för offentliggörandet.
För att av administrativa skäl begränsa antalet skattskyldiga gäller vissa beloppsgränser för redovisningsskyldigheten. För periodiska publikationer som inte är att anse som annonsblad föreligger skyldighet att redovisa skatt först om annonsomsättningen överstiger 60 000 kr. per år räknat. Gränsen tillämpas för varje publikation för sig. För övrig skattepliktig verksamhet gäller att redovisningsskyldighet föreligger om den sammanlagda övriga reklamskattepliktiga omsättningen överstiger 20 000 kr. per beskattningsår räknat.
1989/90:SkU8
7 Riksskatteverket (RSV) återbetalar så stor del av skatten som belöper 1989/90:SkU8 på en skattepliktig omsättning på 12 milj. kr. för helt år för dagspress och 6 milj. kr för helt år för övrig periodisk press av fack- och populärpresskaraktär. En dagstidning kan således maximalt få tillbaka 480 000 kr. i skatt, och för övrig periodisk press kan återbetalningen maximalt bli 660 000 kr. Utgivning av annonsblad, program och katalog berättigar inte till återbetalning.
Liksom vad som gäller för de flesta andra punktskatter regleras förfarandet genom lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter (LPP). Detta innebär bl.a. att betalning av skatten anses ha skett den dag då den bokförts på RSV:s postgirokonto om man betalar skatten genom att använda det till den förtryckta deklarationsblanketten fogade inbetalnings- och gireringskortet. Skatten måste därför betalas i sådan tid att den bokförs på postgirokontot senast sista inbetalningsdagen.
Av motiven till LPP (se SOU 1981:83 Punktskatter och prisregleringsavgifter 1 s. 169 ff.) framgår att den nämnda ordningen för inbetalning av punktskatter tillämpats tidigare i praxis för flertalet punktskatter och att den medfört relativt enkla avgöranden för beskattningsmyndigheten. Bestämmelserna i uppbördslagen och mervärdeskattelagen innebär däremot att betalning anses verkställd när den gjorts på postanstalt eller när försändelse med bl.a. gireringskort kommit in till postanstalt. Enligt punktskatteutredningen medförde emellertid den ordningen svårigheter att i efterhand bestämma när en försändelse med gireringskort kommit in till postanstalt. I praktiken fick man — framhöll utredningen — utgå från bokföringsdagen för inbetalningen och beräkna om försändelsen med hänsyn till den tid som normalt behövdes för postbefordran från avsändningsorten kunde antas ha kommit in till postanstalt i rätt tid, om inbetalning gjorts genom girering från eget postgirokonto.
Reklamskatten har varit föremål för en omfattande översyn av reklamskatteutredningen, som 1988 överlämnade betänkandet Reklamskatt (SOU 1988:17). Syftet med översynen har bl.a. varit att komma till rätta med de tillämpningsproblem och konkurrensneutralitetsproblem som den tekniska utvecklingen på mediaområdet i ökande omfattning gett upphov till. Ett annat syfte har varit att förenkla administrationen av reklamskatten. Betänkandet har remissbehandlats, men förslagen till förändringar har ännu inte prövats av regeringen.
8 Utskottet
1989/90:SkU8
Miljöavgifter m.m.
I olika motioner från m, fp, c och mp framställs yrkanden som går ut på att införa miljöavgifter eller liknande styrmedel för att nedbringa miljöfarlig verksamhet och begränsa skadliga utsläpp o.d.
I motion Sk645 av Carl Bildt m.fl. (m) begärs — med hänvisning till motivering i motion Jo796 — ett uttalande om att ekonomiska styrmedel skall vara ett komplement till existerande lagstiftning och syfta till att reducera utsläppen ytterligare genom en ökning av kostnaderna för miljöfarlig verksamhet och en minskning av kostnaderna för miljövänlig verksamhet. Meningen får dock inte vara att introducera en ny skattekälla utan att värna om miljön. Ett system med miljöavgifter får vidare enligt motionärerna inte undergräva de svenska företagens internationella konkurrenskraft.
I motion Sk649 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) begärs — med hänvisning till motivering i motion J08OI — ett riksdagsuttalande om att miljöavgifter bör relateras till de faktorer i t.ex. ett företags verksamhet som man verkligen vill påverka. Miljöavgifter bör vidare enligt motionärerna konstrueras så att de sjunker om förorenaren vidtar de reningsåtgärder man vill åstadkomma. Motionärerna föreslår att man prövar att lägga miljöavgifter på utsläpp av kväveföreningar i vatten, kväveoxider från förbränningsanläggningar och industriprocesser i luft, organiska lösningsmedel samt på koldioxid.
Olof Johansson m.fl. (c) föreslår i motion Sk646 — med hänvisning till motivering i motion Jo797 — en miljöavgift på koldioxidutsläpp (yrkande 1), en på svaveldioxid (yrkande 2) och en på organiska klorföreningar (yrkande 3). Syftet bör enligt motionärerna vara att stimulera företag att vidta åtgärder för att minska föroreningarna under den tillåtna nivån och markera att samhället inte accepterar miljöstörningar.
Företrädare för miljöpartiet de gröna har i ett flertal olika motioner tagit upp frågan om miljöavgifter. I motionerna Sk455 (yrkande 11) av Inger Schörling m.fl. (mp) och Sk696 — med hänvisning till motivering i motion Jo967 — av Claes Roxbergh m.fl. (mp) begärs sålunda ett uttalande om att införa beskattning av utsläpp av kolväten, kväveoxider och svaveldioxid. I den förstnämnda motionen begärs dessutom en beskattning av radioaktiva utsläpp. Även Carl Frick och Gösta Lyngå (båda mp) yrkar i motionerna Sk671 (yrkandena 1 och 2) och Sk686 (yrkandena 1 och 2) på införande av en skatt på radioaktivt utsläpp och att uppbörden sker genom RSV:s försorg. I motion Sk698 — med hänvisning till motivering i motion Jo968 — av Inger Schörling m.fl. (mp) begärs i syfte att skydda havsmiljön införande av en särskild miljöskatt på fosfat i tvättmedel.
1* Riksdagen 1988/89. 6 sami. Nr 8
Som framgår av inledningen till detta betänkande övervägs för 1989/90:SkU8 närvarande en genomgripande omläggning av såväl den direkta som den indirekta beskattningen, och remissbehandlingen av de betänkanden som innehåller de aktuella reformförslagen har avslutats helt nyligen. Ett intensivt beredningsarbete pågår för närvarande inom regeringskansliet. Vad särskilt gäller införandet av miljöavgifter är denna fråga dessutom föremål för särskild utredning av MIA, som hittills har avlämnat två delbetänkanden. Det första, i vilket förslag läggs fram om miljöavgifter på svavel och klor, lades fram i våras och det andra med förslag om ekonomiska styrmedel inom energi- och trafiksektorn har presenterats helt nyligen. Till bilden hör att ytterligare en kommitté nyligen har tillkallats för att se över miljöskyddslagstiftningen och utreda hur de olika lagarna som gäller miljöskydd skall kunna bli effektivare i arbetet för en bättre miljö. Aven detta utredningsarbete bör komma att ge ökat beslutsunderlag till frågan hur miljöförstöring bör motverkas — genom avgiftsbeläggning eller på annat sätt. Ett ställningstagande till förändringar inom den indirekta beskattningen och införande av eventuella miljöavgifter bör enligt utskottet anstå till dess att underlag för en mera samlad bedömning av hithörande frågor föreligger. Någon åtgärd av riksdagen i dessa frågor är enligt utskottets mening för närvarande inte påkallad, och utskottet avstyrker därför samtliga de aktuella motionsyrkandena.
Miljöavgifter och skatter för bilismen
I några motioner berörs särskilt de miljöproblem som hänger samman med bilismen. 1 motion Sk702 av Ivar Franzén (c) föreslås — med hänvisning till motivering i motion T259 — en koldioxidavgift för fossilbränsledrivna fordon i kombination med skattesänkningar på andra områden så att effekterna för enskilda personer och regioner blir acceptabla. Inger Schörling m.fl. (mp) föreslår i motion Sk455 (yrkande 12) höjda punktskatter i form av drivmedels- och fordonsskatter.
MIA har som nämnts nyligen presenterat ett delbetänkande om ekonomiska styrmedel inom energi- och trafiksektorerna (SOU 1989:83). Enligt utskottets uppfattning bör ett ställningstagande till frågan om sådana miljömässigt motiverade pålagor för bilismen som motionärerna förespråkar anstå till dess att regeringen prövat utredningens förslag i dessa avseenden. Utskottet avstyrker följaktligen motion Sk702 och motion Sk455 i denna del.
10 Miljöavgift för affärscentra
I motion Sk372 av Carl Frick, (mp) begärs — med hänvisning till motivering i motion Jo773 — ett tillkännagivande om att införa en miljöavgift för affärscentra med 2 % av bruttoomsättningen. Enligt motionären leder sådana etableringar till en omfattande trafik med allvarliga konsekvenser i form av miljöskador, buller och trafikolyckor. Motionären anser att de som på detta sätt förorsakar samhället stora kostnader för att tjäna pengar också bör vara med och betala dessa kostnader.
Även beträffande denna fråga bör man enligt utskottets mening avvakta regeringens kommande förslag till skattereform, som också kommer att inbegripa en omläggning av företagsbeskattningen. Utskottet avstyrker således motionen.
Flygmiljöskatten
I några av motionerna har yrkanden ställts beträffande den sedan den 1 mars 1989 utgående miljöskatten på inrikes flygtrafik.
I motion T225 (yrkande 8) av Carl Bildt m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande som går ut på att miljöskatten på inrikesflyget bör komma miljöarbetet på flygets område till godo. Den bör vidare enligt motionärerna användas till en utveckling av miljövänligare teknik och bättre mätmetoder.
Enligt motion T222 (yrkande 9) av Bengt Westerberg m.fl. (fp) bör flygmiljöavgiften vara dels så hög att den avspeglar den samhällsekonomiska miljösärkostnaden, dels så utformad att den verkligen stimulerar en övergång till miljövänligare flygplan. I motionen begärs ett uttalande av riksdagen härom.
Olof Johansson m.fl. (c) anser att Sverige bör verka för ett avskaffande av hindret för att ta ut miljöavgifter även på internationell flygtrafik. I motion Sk628 (yrkande 2) begär motionärerna — med hänvisning till motivering i motion T215 — ett tillkännagivande härom av riksdagen.
I motion Sk700 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas — med hänvisning till motivering i motion T258 — ett införande av en skatt på flygbränsle motsvarande biltrafikens drivmedelsskatter. En sådan åtgärd skulle enligt motionärernas beräkning öka statens skatteintäkter med minst en miljard kronor om året och inverka positivt på tågtrafiken.
Flygmiljöskatten började som nämnts tidigare utgå så sent som den 1 mars i år. I sitt av riksdagen godkända betänkande i lagstiftningsärendet förra hösten avstyrkte utskottet bl.a. motioner liknande de nu aktuella (SkU 1988/89:10). Som skäl anfördes bl.a. att anslag till tuftvårdsområdet även i fortsättningen borde beslutas efter sedvanlig budgetmässig prövning, att regeln om att beräkna skatten efter ett flygplans högsta tillåtna startvikt var praktiskt betingad och gällde endast det fatal flygplanstyper som uppgifter om utsläpp saknades om samt att Sveriges internationella åtaganden ansetts utgöra hinder för att belägga
1989/90:SkU8
den utrikes linjefarten med en pålaga. 1 det i dagarna framlagda 1989/90:SkU8 delbetänkandet av MIA angående ekonomiska styrmedel inom energioch trafiksektorn föreslås en förhöjning och vissa andra förändringar av flygmiljöskatten, och utskottet anser att resultatet av beredningen inom regeringskansliet av dessa förslag bör avvaktas innan man tar ställning till en förändring av utformningen av skatten. Mot bakgrund härav avstyrker utskottet samtliga nu behandlade motioner och motionsyrkanden.
Gödsel- och bekämpningsmedelsavgiften
I motion Sk406 (yrkande 2) av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) yrkas
— med hänvisning till motivering i motion Jo257 — avskaffande av skatterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel. Motionärerna anser att denna punktbeskattning av produktionsmedel leder till en felaktig resursanvändning både från företagets och från samhällets synpunkt. De framhåller också att medlen, rätt använda, inte har någon negativ effekt på miljön.
I syfte att minska användningen av handelsgödsel och bekämpningsmedel yrkar å andra sidan Lars Werner m.fl. (vpk) i motion Sk678
— med hänvisning till motivering i motion Jo267 — en fördubbling av avgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel (yrkande 1).
Beträffande bekämpningsmedel begärs i motionen också förslag om en reformering av avgiftssystemet till att baseras på bekämpad areal och inte mängden använt bekämpningsmedel (yrkande 2). Vidare föreslås en fortsatt successiv upptrappning av avgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel över en 10-årsperiod (yrkande 3).
För att påskynda en omställning av det svenska jordbruket vill även miljöpartiet de gröna höja avgifterna för handelsgödsel och bekämpningsmedel. Avgifterna skall därefter enligt motionärerna återföras till jordbruksnäringen, en större del som arealbidrag och en mindre del som stöd till lantbrukare vid omställningen. I motion Sk455 (yrkande 10) begär Inger Schörling m.fl. (mp) ett uttalande härom. I motion Sk697 — med hänvisning till motivering i motion Jo293 — återkommer därefter Inger Schörling m.fl. (mp) med ett förslag om höjda avgifter på konstgödsel.
Vad först gäller gödselmedel finner utskottet att det för närvarande inte kan anses aktuellt med någon förändring i avgiftsuttaget. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att avgiften, med hänsyn till behovet av en minskning av användningen av bl.a. gödselmedel, fördubblades den 1 juli 1988. Utskottet avstyrker följaktligen motion Sk406 yrkande 2 i denna del, motion Sk678 yrkandena 1 och 3 i denna del, motion Sk455 yrkande 10 i denna del samt motion Sk697.
Vad därefter angår bekämpningsmedelsavgiften vill utskottet framhålla att även dessa avgifter höjdes till det dubbla den 1 juli 1988. Till saken hör också att lanbruksstyrelsen m.fl. myndigheter i en rapport Minskad kemisk bekämpning nyligen föreslagit att denna avgift inte ändras nu. Anledningen härtill är pågående översyn av jordbrukspoliti- 1
ken, de äldre bekämpningsmedlen samt dosrekommendationerna. I rapporten föreslås vidare att den uppburna avgiften återgår till jordbruksnäringen och andra berörda näringar genom att användas till att helt eller delvis finansiera det åtgärdsprogram som beslutas för att minska riskerna med bekämpningsmedel. Rapporten remissbehandlas för närvarande, och utskottet anser att resultatet av regeringens överväganden med anledning av den bör avvaktas innan ställning tas till frågan om en förändring av avgiften. Utskottet avstyrker således även motion Sk406 yrkande 2 i denna del, motion Sk678 yrkandena 1 och 3 i denna del och yrkande 2 samt motion Sk455 yrkande 10 i denna del.
Avfall
I motion Sk648 av Håkan Hansson (c) begärs — med hänvisning till motivering i motion Jo798 — ett tillkännagivande om att fast avfall som förs till brännerier och sopstationer bör beläggas med en miljöavgift för att finansiera forskning och utvecklingsprojekt inom miljövänlig teknik. I motion Sk637 (yrkandena 1 och 2) av Inger Schörling och Carl Frick (båda mp) begärs också — med hänvisning till motivering i motion Jo774 — införande av en speciell sopeldningsavgift, och motionärerna föreslår 10 000 kr. per eldat ton sopor. Avgiften skall enligt den sistnämnda motionen tas in till staten och utbetalas till de kommuner som har beslutat att avveckla sopeldningen. Statsmakterna bör därutöver tillskjuta de extra medel som behövs för att en avveckling av giftspridningen genom sopeldningen skall kunna genomföras.
Som nämnts i inledningen till detta betänkande utreds för närvarande frågor om skatter och avgifter på miljöområdet av MIA, och utredningen torde vara oförhindrad att ta upp även de frågor om en eventuell avgiftsbeläggning på avfall som aktualiserats i de ifrågavarande motionerna. Ett ställningstagande till denna fråga bör därför enligt utskottets mening anstå till dess att resultatet av utredningens arbete på detta område föreligger. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna Sk648 och Sk637.
Engångsförpackningar m.m.
Stig Gustafsson och Björn Ericson (båda s) föreslår i motion Sk642 av miljöskäl införande av kännbara miljöavgifter på alla icke återfyllningsbara förpackningar. Åsa Domeij och Roy Ottosson (båda mp) föreslår i motion Sk677 — med hänvisning till motivering i motion J0866 — en skatt på engångsförpackningar och andra engångsartiklar för att åstadkomma en snabb minskning av användningen härav.
Vad som nyss anförts om avfall gäller även frågan om en avgiftseller skattebeläggning på engångsförpackningar och andra engångsartiklar av olika slag. Utskottet avstyrker därför även motionerna Sk642 och Sk677.
1989/90 :SkU8
13 Omfattningen av reklamskatten
I två motioner från miljöpartiet de gröna efterlyses förändringar av reklamskatten ägnade att skapa en ökad "köpfrid", dvs. att ingen människa mot sin vilja utsätts för kommersiella budskap som han eller hon inte har bett om. I detta syfte föreslås i motion Sk634 av Carl Frick (mp) — med hänvisning till motivering i motion K414 — att reklamskatten utvidgas till alla medier där reklam förekommer. Vidare begärs i motion Sk695 av Inger Schörling m.fl. (mp) en utredning om en ny inriktning av reklambeskattningen med ett särskiljande av reklam från produktinformation och åtgärder för att klara omställningen till en väsentligt minskad reklamvolym i pressen och andra berörda branscher. Vidare föreslås i motionen en beskattning av reklam via satellit (yrkande 1). 1 motionen yrkas också införande av en punktskatt på parabolantenner med 3 000 kr. per antenn och en skatt på vidareutsändning av program med reklaminslag i kabelnät på en jämförbar nivå (yrkande 3).
Reklamskatten har nyligen varit föremål för en omfattande översyn i syfte att bi a. lösa olika tillämpningsproblem och konkurrensneutralitetsproblem som den tekniska utvecklingen på mediaområdet i ökande omfattning gett upphov till. Ett annat syfte har varit att förenkla administrationen av skatten. Reklamskatteutredningens förslag (SOU 1988:17) har remissbehandlats men ännu inte prövats av regeringen. Utskottet anser att ett ställningstagande till de förslag till förändringar av reklamskatten som lagts fram i motionerna bör anstå till dess att resultatet av regeringens överväganden med anledning av det berörda betänkandet föreligger. Utskottet avstyrker därför motionerna.
Uppbörden av reklamskatten
I motion Sk322 av Tom Heyman (m) begärs förslag till en förändring av uppbördsreglerna för reklamskatten. I likhet med vad som gäller för de direkta skatterna och mervärdeskatten bör enligt motionären betalning av reklamskatt anses verkställd när den gjorts på postanstalt eller när försändelse med gireringskort kommit in till postanstalt.
Utskottet vill erinra om att den ifrågavarande regeln om när betalning skall anses ha skett gäller inte bara för reklamskatten utan för alla punktskatter som regleras enligt lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter. Enligt vad utskottet erfarit förbereds för närvarande inom regeringskansliet en översyn av postverkets monopolställning vid in- och utbetalning av skatt. Om en förändring av denna monopolställning skulle övervägas, torde det vara naturligt att i detta sammanhang även granska de för olika skatter olika bestämmelserna om när en skatteinbetalning skall anses ha ägt rum. Ett ställningstagande till frågan om en ändring av denna detaljbestämmelse bör därför enligt utskottets uppfattning anstå till dess att resultatet av det planerade översynsarbetet föreligger. Utskottet avstyrker följaktligen motionen.
1989/90:SkU8
14 Hemställan
1989/90:SkU8
Utskottet hemställer
1. beträffande miljöavgifter
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk645, 1988/89:Sk649, 1988/89:Sk646, 1988/89:Sk455 yrkande 11, 1988/89:Sk696,
1988/89:Sk671, 1988/89:Sk686 och 1988/89:Sk698,
res. 1 (m) res. 2 (fp) res. 3 (c) res. 4 (mp)
2. beträffande miljöavgifter och skatter för bilismen
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk702 och
1988/89:Sk455 yrkande 12,
res. 5 (c) res. 6 (mp)
3. beträffande miljöavgift för affärscentra att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk372,
res. 7 (mp)
4. beträffande flygmiljöskatten
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:T225 yrkande 8, 1988/89:T222 yrkande 9, 1988/89:Sk628 yrkande 2 och
1988/89:Sk700,
res. 8 (m) res. 9 (fpj res. 10 (C) res. 11 (vpk. mp)
5. beträffande gödselmedelsavgiften
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk406 yrkande 2 i denna del, 1988/89:Sk678 yrkandena 1 och 3 i denna del, 1988/89:Sk455 yrkande 10 i denna del och 1988/89:Sk697,
res. 12 (m) res. 13 (vpk) res. 14 (mp)
6. beträffande bekämpningsmedelsavgiften
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk406 yrkande 2 i denna del, 1988/89:Sk678 yrkandena 1 och 3 i denna del samt yrkande 2 och 1988/89:Sk455 yrkande 10 i denna del,
res. 15 (m) res. 16 (vpk) res. 17 (mp)
7. beträffande avfall
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk648 och 1988/89:Sk637,
res. 18 (mp)
8. beträffande engångsförpackningar m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk642 och
1988/89:Sk677,
res. 19 (mp)
9. beträffande omfattningen av reklamskatten
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk634 och
1988/89:Sk695 yrkandena 1 och 3,
res. 20 (mp)
10. beträffande uppbörden av reklamskatten att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk322.
res. 21 (m, fp)
Stockholm den 17 oktober 1989 På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Forslund (s), Torsten Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Anita Johansson (s), Hugo Hegeland (m). Bruno Poromaa (s), Yvonne Sandberg-Fries (s), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c), Lars Bäckström (vpk), Gösta Lyngå (mp), Kjell Nordström (s), Knut Wachtmeister (m), Håkan Hansson (c) och Lisbeth Staaf-IgeIström (s).
Reservationer
1. Miljöavgifter (mom. 1)
Hugo Hegeland, Karl-Gösta Svenson och Knut Wachtmeister (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med “Som framgår" och slutar med "aktuella motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Bred enighet råder om att ekonomiska styrmedel bör utgöra en väsentlig del av miljöpolitiken. Ekonomiska styrmedel bör emellertid enligt utskottets mening när så är möjligt utgöras av stimulanser och i andra hand av avgifter och bördor. Lagstiftning om avgifter och skatter bör inte tillgripas när enbart ett litet antal anläggningar berörs av regelverket, vilket bör beaktas när ställning tas till frågan om en avgift på klorutsläpp, något som endast berör 19 aktörer i landet.
1989/90:SkU8
16 Miljöavgifter finner den effektivaste användningen där konsumenten 1989/90:SkU8 eller förbrukaren kan välja mellan olika alternativ och leder då snabbt till långtgående goda effekter. Miljöavgifter kan även vidare ge god styreffekt i de fell då avgiftsbeläggningen förväntas leda till ett bortfall av efterfrågan. Renodlad sparstimulans innebär emellertid oftast att andra värden går förlorade.
Efterfrågan som hämmas genom avgifter eller skatter återgår till den normala nivån så snart kostnadsfördyringen upphör, varför sparstimulanser som åstadkommes på detta sätt måste ses som beskattning och ej som miljöavgifter. Riksdagen har inte tidigare varit helt främmande för en styrande beskattning — alkoholbeskattningen är ett exempel. Sådan styrande beskattning bör dock användas mycket återhållsamt. Det gäller även på miljöområdet.
Utskottet vill betona att alltför höga miljöavgifter eller miljöskatter tenderar att för långsiktiga miljömål bli kontraproduktiva. Avgifter och skatter inskränker de resurser som är nödvändiga för att uppnå miljöförbättringar.
Utskottet biträder m-motionärernas uppfattning hur ekonomiska styrmedel bör användas för att minska föroreningarna. Eventuella miljöavgifter bör utformas med tanke på att det primära syftet bör vara att minska miljöskadorna. De får således inte betraktas som en inkomstkälla för staten. Utgångspunkten bör vara omtanken om miljön och inte omtanken om statsbudgetens saldo. Återställande av förstörd natur bör prioriteras när influtna avgiftsmedel används.
Ett system med miljöavgifter får inte undergräva de svenska företagens internationella konkurrenskraft. Resultatet kan annars — som framhålls i motion Jo796 — bli att svensk förhållandevis miljöväniig produktion ersätts med produktion i utlandet, vilket inte sällan sker men då med mycket sämre teknik. Att avgifterna utformas så att konkurrenskraften inte undergrävs behöver inte betyda att avgifterna blir obetydliga. Utskottet förutsätter att MIA i sitt fortsatta arbete närmare utvärderar möjligheterna att kanalisera intäkterna så att utvecklingen av mera miljövänliga processer gynnas samtidigt som höga utsläppsmängder medför en avsevärd kostnad.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att utskottet tillstyrker motion Sk645 och avstyrker övriga nu behandlade motioner.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande miljöavgifter att riksdagen med bifall till motion 1988/89;Sk645 och med avslag på motionerna 1988/89:Sk649, 1988/89:Sk646,
1988/89:Sk455 yrkande 11, 1988/89:Sk696, 1988/89:Sk671,
1988/89:Sk686 och 1988/89:Sk698 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Miljöavgifter (mom. 1)
Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Som framgår" och slutar med "aktuella motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som sägs i motion Jo801 att det finns anledning att gå vidare i arbetet med att utforma miljöavgifter och ekonomiska styrmedel. Utskottet delar också uppfattningen att ett grundläggande krav är att eventuella miljöavgifter relateras till de faktorer i t.ex. ett företags verksamhet som man verkligen vill påverka. Miljöavgifter måste vidare konstrueras så att de sjunker om förorenaren vidtar de reningsåtgärder som man vill åstadkomma. Annars blir miljöavgiften en skatt och — som framhålls i motionen — risken är då stor att företaget för att fa ned sina kostnader ändrar sin verksamhet i något annat avseende än det som innebär risker för miljön.
Detta innebär också att miljöavgifter inte utan vidare kan återgå till företagen genom t.ex. fonder för miljöförbättrande åtgärder inom den berörda industrin. I så fall åstadkoms bara en rundgång av pengar som inte påverkar företagets ekonomiska situation. Däremot kan miljöavgifterna gärna användas till miljösatsningar inom andra områden eller till miljöforskning.
Avgifterna måste slutligen relateras till någon form av bedömning av hur stora utsläpp av olika ämnen som miljön tål och ligga på en nivå som verkligen innebär kännbara ekonomiska konsekvenser för de företag som drabbas av dem. Utskottet finner det i likhet med fpmotionärerna motiverat att pröva att lägga miljöavgifter på utsläpp av kväveföreningar i vatten, kväveoxider från förbränningsanläggningar och industriprocesser i luft, organiska lösningsmedel samt på koldioxid.
Vad nu anförts bör enligt utskottets uppfattning riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att utskottet tillstyrker motion Sk649 och avstyrker övriga nu behandlade motioner.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande miljöavgifter att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk649 och med avslag på motionerna 1988/89:Sk645, 1988/89:Sk646,
1988/89:Sk455 yrkande 11, 1988/89:Sk696, 1988/89:Sk671,
1988/89:Sk686 och 1988/89:Sk698 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
1989/90:SkU8
3. Miljöavgifter (mom. 1)
Rolf Kenneryd och Håkan Hansson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Som framgår" och slutar med "aktuella motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motion Jo797 att man måste använda både lagstiftning och ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. Miljöavgifter skall stimulera företag att vidta åtgärder för att minska föroreningarna under den tillåtna nivån. Miljöavgifter skall också markera att samhället inte accepterar miljöstörningar. Dessutom skall aldrig utsläpp uppfattas som gratis vare sig för samhället eller för företaget i fråga.
I likhet med c-motionärerna anser utskottet att det är viktigt att miljöavgiften sätts så högt att den ger tydliga signaler att nedbringa utsläppen till vad naturen tål. Det är också önskvärt att miljöavgifterna avskaffar sig själva genom att de avgiftsbelagda utsläppen minskar. En del av de influtna medlen bör utnyttjas till utvecklande av ny teknik och stimulanser till utnyttjande av miljöåtgärder. I den mån de influtna medlen återförs skall de enligt utskottets mening inte räknas in i skattekvoten.
Det utredningsförslag om införande av miljöavgift på svaveldioxid och klorutsläpp som lämnats bör enligt utskottets mening genomföras, och utskottet föreslår att riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag i enlighet härmed. Dessutom bör ett förslag om miljöavgift på koldioxid läggas fram. Detta innebär att utskottet i allt väsentligt biträder motion Sk646 och avstyrker övriga nu behandlade motioner.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha föjande lydelse:
1. beträffande miljöavgifter att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Sk646 och med avslag på motionerna 1988/89:Sk645, 1988/89:Sk649,
1988/89:Sk455 yrkande 11, 1988/89:Sk696, 1988/89:Sk671,
1988/89:Sk686 och 1988/89:Sk698 hos regeringen begär förslag till miljöavgifter i enlighet med vad utskottet anfört.
4. Miljöavgifter (mom. 1)
Gösta Lyngå (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Som framgår" och slutar med "aktuella motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som förordas i mp-motionerna att man måste tillskapa företagsekonomiska drivkrafter för att förmå företagen att byta till miljövänligare processteknik. Man bör därför införa en beskattning av utsläpp från minsta mätbara till högsta tillåtna utsläppsmängder och -halter. Utsläpp utöver dessa gränsvärden är kriminella och skall bestraffas som brott.
1989/90:SkU8
19 Mot denna bakgrund biträder utskottet mp-motionärernas förslag till 1989/90:SkU8 miljövårdsavgifter för utsläpp av kolväten, kväveoxider och svaveldioxid. Det uttag som föreslås — 23 000 kr. per ton för mängder över 1 ton/år — finner utskottet utgöra en väl motiverad avvägning.
Även radioaktiva utsläpp bör enligt utskottets mening beskattas för att skapa incitament för kärnkraftsindustrin att begränsa utsläppen så långt som möjligt. Utskottet ställer sig därför bakom det förslag som lagts fram i motionerna Sk455, Sk67l och Sk686 och som innebär ett uttag av en krona per miljon becquerel.
Som framhålls i motion Jo968 leder också utsläpp av fosfor till övergödning. Det är enligt utskottets uppfattning angeläget att tå till stånd en minskning av dessa utsläpp. Som påpekas i motionen kommer en stor del av det fosfor som släpps ut från tvättmedel, och utskottet stöder därför tanken att införa en speciell miljöskatt på fosfor i tvättmedel.
Vad utskottet nu anfört bör enligt utskottets mening riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att utskottet tillstyrker motion Sk455 i denna del och motionerna Sk696, Sk671, Sk686 och Sk698. Övriga nu behandlade motioner avstyrker utskottet.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande miljöavgifter att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk455 yrkande 11 och motionerna 1988/89:Sk696, 1988/89:Sk671, 1988/89:Sk686 och 1988/89:Sk698 samt med avslag på motionerna 1988/89:Sk645, 1988/89:Sk649 och 1988/89:Sk646 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
5. Miljöavgifter och skatter för bilismen (mom. 2)
Rolf Kenneryd och Håkan Hansson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "MIA har" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Med hänsyn till trafikens betydande andel av koldioxidutsläppen stöder utskottet den uppfattning som kommer till uttryck i motion Sk702 att man från en koldioxidavgift inte kan undanta bilar som drivs med fossila bränslen. Som motionären framhåller gäller det emellertid att samtidigt ge dem som drabbas av dessa avgifter en rimlig kompensation genom skattesänkningar på andra områden. Denna kompensation måste ta hänsyn till vilka alternativ som finns att tillgå.
Syftet med avgiften måste vara att begränsa biltrafiken, men samtidigt måste den balanseras så att effekterna för enskilda personer och regioner blir acceptabla.
Riksdagen bör enligt utskottets uppfattning begära förslag av regeringen i enlighet med det anförda. Detta innebär att utskottet tillstyrker motion Sk702 och avstyrker motion Sk455 i denna del.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande miljöavgifter och skatter för bilismen att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk702 och med avslag på motion 1988/89:Sk455 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
6. Miljöavgifter och skatter för bilismen (mom. 2)
Gösta Lyngå (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "MIA har" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill i likhet med motionärerna bakom motion Sk455 understryka att trafikens utveckling under det senaste decenniet varit ytterst olycklig från miljösynpunkt och att en omläggning av trafikens inriktning är angelägen. I detta arbete bör man som motionärerna framhåller utnyttja den ekonomiska styrning som ett väl genomtänkt skattesystem kan ge. De olika drivmedels- och fordonsskatterna bör utformas i enlighet härmed.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Detta innebär att utskottet tillstyrker motion Sk455 i denna del och avstyrker motion Sk702.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande miljöavgifter och skatter för bilismen
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk455 yrkande 12 och med avslag på motion 1988/89:Sk702 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
7. Miljöavgift för affärscentra (mom. 3)
Gösta Lyngå (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Även beträffande" och slutar med "således motionen" bort ha följande lydelse:
Med tanke på den omfattande vägtrafik med aila dess konsekvenser — miljöskador, buller och trafikolyckor — som etablerandet av stora affärscentra utanför tätorterna förorsakar stöder utskottet förslaget i motion Sk372 att dessa affärscentra skall betala en speciell miljöavgift. Den nivå som föreslås av motionären, 2 procent av bruttoomsättningen, finnér utskottet rimlig. Detta bör enligt utskottet riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk372.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande miljöavgift för affärscentra
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk372 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
1989/90 :SkU8
8. Flygmiljöskatten (mom. 4)
Hugo Hegeland, Karl-Gösta Svenson och Knut Wachtmeister (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Flygmiljöskatten började" och på s. 12 slutar med "och motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:
I likhet med vad som anförts i motion T225 förordar utskottet att den nuvarande miljöskatten på inrikesflyget omarbetas till miljöavgift. Skillnaden mellan begreppen är enligt utskottet att intäkterna från en miljöavgift skall återgå till berörd verksamhet för åtgärder i miljövårdande syfte medan intäkterna från en miljöskatt tillfaller statskassan. Om avgifterna, som föreslås i motion T225, används till utveckling av miljövänligare teknik och bättre mätmetoder inom flyget kommer detta att stimulera en övergång till miljövänligare flygplansmotorer och även andra förbättringar av miljön inom luftfartsområdet, t.ex. minskad glykolanvändning vid avisning och minskad användning av urea för rengöring av landningsbanorna vintertid.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker följaktligen motion T225 i denna del och avstyrker övriga nu behandlade motioner.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande flygmiljöskatten att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T225 yrkande 8 och med avslag på motionerna 1988/89:T222 yrkande 9, 1988/89:Sk628 yrkande 2 och 1988/89:Sk700 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
9. Flygmiljöskatten (mom. 4)
Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Flygmiljöskatten började" och på s. 12 slutar med "och motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i den kritik som framförs i motion T222 mot den nu gällande miljöskatten på den inrikes flygtrafiken. Det innebär att utskottet anser att miljöskatten bör omvandlas till en miljöavgift och höjas till en nivå som avspeglar den samhällsekonomiska miljösärkostnaden. Den bör vidare omkonstrueras så att den verkligen stimulerar till en övergång till miljövänligare flygplan. Någon bestämmelse som innebär att pålagan beräknas efter flygplanets vikt bör inte finnas med, eftersom man med en sådan beräkningsgrund inte uppnår syftet att påverka flygföretagen att satsa på miljömässigt bättre utrustade maskiner.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att utskottet tillstyrker motion T222 i denna del och avstyrker övriga nu behandlade motioner.
1989/90:SkU8
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande flygmiljöskatten att riksdagen med bifall till motion 1988/89:T222 yrkande 9 och med avslag på motionerna 1988/89:T225 yrkande 8, 1988/89:Sk628 yrkande 2 och 1988/89:Sk700 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
10. Flygmiljöskatten (mom. 4)
Rolf Kenneryd och Håkan Hansson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 1L börjar med "Flygmiljöskatten började" och på s. 12 slutar med "och motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motion T215 att det är en allvarligare brist att den nuvarande miljöskatten på flyget till följd av internationella överenskommelser endast kan läggas på inrikesflyget. Som föreslås i motionen bör Sverige verka för att denna begränsning i möjligheterna att ta ut en miljöavgift snarast avskaffas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna, och utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk628 i denna del. Övriga nu behandlade motioner avstyrker utskottet.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande flygmiljöskatten att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk628 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1988/89:T225 yrkande 8, 1988/89:T222 yrkande 9 och 1988/89:Sk700 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
11. Flygmiljöskatten (mom. 4)
Lars Bäckström (vpk) och Gösta Lyngå (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Flygmiljöskatten började" och på s. 12 slutar med "och motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill erinra om att riksdagen tidigare fattat beslut om en begränsning av koldioxidutsläppen (JoU 1987/88:23 s. 83). Skall detta mål uppnås måste enligt utskottets uppfattning utvecklingen styras mot en ökad användning av flygplanstyper med låg bränsleförbrukning. Detta talar för att man slopar den enligt utskottets mening helt omotiverade skattefriheten för flygbränsle. Det förtjänar också framhållas att riksskatteverket tidigare av administrativa skäl förordat ett fullständigt slopande av skattefriheten för flygbränsle. Som framhålls i motion T258 skulle en skatt på flygbränslet motsvarande biltrafikens drivmedelsskatt öka statens skatteintäkter med minst en miljard kronor.
1989/90:SkU8
23 Genom en bränsleskatt på flygtrafiken uppnås också en förbättrad konkurrenssituation för den miljövänligare järnvägstrafiken som för närvarande missgynnas av det förhållandet att skatt över huvud taget inte utgår för flygbränsle. För att uppnå ytterligare fördelar i det avseendet bör enligt utskottets mening en del av intäkterna av skatten användas till att förbättra järnvägstrafiken, särskilt i de glesbefolkade skogslänen.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att utskottet tillstyrker motion Sk700 och avstyrker övriga nu behandlade motioner.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande flygmiljöskatien
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk700 och med avslag på motionerna 1988/89:T225 yrkande 8, 1988/89:T222 yrkande 9 och 1988/89:Sk628 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
12. Gödselmedelsavgiften (mom. 5)
Hugo Hegeland, Karl-Gösta Svenson och Knut Wachtmeister (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Vad först" och slutar med "motion Sk697" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion Jo257 att punktbeskattning av produktionsmedel leder till felaktig resursanvändning från både företagets och samhällets synpunkt. Det är därför oacceptabelt att beskatta handelsgödsel utgörande produktionsmedel för jordbrukare, särskilt som skatten inte tar kompenseras genom höjda produktpriser. Därtill kommer att medlen, rätt använda, inte har någon negativ effekt på miljön — i varje fall saknas vetenskapliga belägg för att näringsläckagets storlek skulle bero på mängden tillförd näring.
Mot denna bakgrund bör nämnda skatt avskaffas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker följaktligen såvitt avser skatten på handelsgödsel motion Sk406 och avstyrker övriga motioner och motionsyrkanden.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande gödselmedelsavgiften
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk406 yrkande 2 i denna del och med avslag på motionerna 1988/89:Sk678 yrkandena 1 och 3 i denna del, 1988/89:Sk455 yrkande 10 i denna del och 1988/89:Sk697 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
1989/90:SkU8
13. Gödselmedelsavgiften (mom. 5)
Lars Bäckström (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Vad först" och slutar med "motion Sk697" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion Jo267 att det av miljöskäl är angeläget att minska användningen av bl.a. handelsgödsel. Utskottet biträder därför förslaget i motionen att fördubbla avgiften. Utskottet instämmer också i att en regional differentiering av gödselmedelsavgiften bör övervägas så att högre avgifter tas ut i de södra delarna av landet, där problemen med kväveläckage är störst. Utskottet ställer sig vidare bakom förslaget att — för att ge näringen en möjlighet till omställning — avgiften i framtiden ytterligare höjs genom en successiv upptrappning under 10 år. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker motion Sk678 såvitt avser gödselmedelsavgift och avstyrker övriga nu behandlade motioner såvitt nu är i fråga.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse.
5. beträffande gödselmedelsavgiften att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk678 yrkandena 1 och 3 i denna del och med avslag på motionerna 1988/89:Sk406 yrkande 2 i denna del, 1988/89:Sk455 yrkande 10 i denna del och 1988/89:Sk697,
dels att utskottet antar följande
Förslag till Lag om ändring i lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §
Avgift skall erläggas med Avgift skall erläggas med en 60 öre för varje helt kilogram krona 20 öre för varje helt kilokväve och en krona 20 öre för gram kväve och två kronor 40 öre
varje helt kilogram fosfor i göd- för varje helt kilogram fosfor i
selmedlet, om andelen kväve re- gödselmedlet, om andelen kväve
spektive fosfor i medlet är minst respektive fosfor i medlet är
två procent. minst två procent.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990. dels att regeringen begär förslag i enlighet med vad utskottet anfört.
1989/90:SkU8
14. Gödselmedelsavgiften (mom. 5)
Gösta Lyngå (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Vad först" och slutar med "motion Sk697" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna från miljöpartiet de gröna att användningen av handelsgödsel av miljöskäl bör minska med 30 % inom ett år och med 50 % inom fem år. Utskottet delar dessutom uppfattningen att man vid valet av styrmedel bör välja ekonomiska styrmedel. Motionärernas uppskattning att man för att uppnå målsättningen 30 % minskning bör öka avgiften på handelsgödselkväve med 300 % finner utskottet realistisk. Som framhålls av motionärerna bör en minskning av användningen av kväve i jordbruket fa en dämpande effekt också på forsforanvändningen genom att gödslingen måste balanseras.
Utskottet biträder dessutom förslaget att avgiftsmedlen skall återföras till jordbruket framför allt som arealbidrag men också som t.ex. omställningsstöd till dem som vill gå över till alternativ odling. Det nu anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker följaktligen mp-motionen Sk455 i denna del samt motion Sk697 och avstyrker övriga nu behandlade motioner.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande gödselmedelsavgiften att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk455 yrkande 10 i denna del och 1988/89:Sk697 och med avslag på motionerna 1988/89:Sk406 yrkande 2 i denna del och 1988/89:Sk678 yrkandena 1 och 3 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
15. Bekämpningsmedelsavgiften (mom. 6)
Hugo Hegeland, Karl-Gösta Svenson och Knut Wachtmeister (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Vad därefter" och på s. 13 slutar med "denna del" bort ha följande lydelse: Som anförts i reservation 12 delar utskottet den uppfattning som framförs i motion Jo257 att en punktbeskattning av produktionsmedel leder till felaktig resursanvändning från både företagets och samhällets synpunkt. Därför är det oacceptabelt att beskatta bekämpningsmedel som utgör produktionsmedel för jordbrukare, särskilt som skatten inte får kompenseras genom höjda produktpriser och medlen, rätt använda, inte har någon negativ effekt på miljön.
Mot denna bakgrund bör även denna skatt avskaffas, vilket riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk406 såvitt avser skatten på bekämpningsmedel och avstyrker övriga motioner och motionsyrkanden i nämnda avseende.
1989/90:SkU8
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande bekämpningsmedelsavgiften att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk406 yrkande 2 i denna del och med avslag på motionerna 1988/89:Sk678 yrkandena 1 och 3 i denna del samt yrkande 2 och 1988/89:Sk455 yrkande 10 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
16. Bekämpningsmedelsavgiften (mom. 6)
Lars Bäckström (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Vad därefter" och på s. 13 slutar med "denna del" bort ha följande lydelse: Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion Jo267 att det av miljöskäl är angeläget att minska användningen av bl.a. bekämpningsmedel. Utskottet biträder därför förslaget i motionen att fördubbla avgiften. Utskottet finner det vidare välmotiverat att förändra beräkningsgrunden för avgiften som nu är utformad så att den bidrar till en utveckling mot allt giftigare medel. I stället bör som föreslås i motionen avgiften beräknas på basis av bekämpad areal, och en ny metod för avgiftsberäkningen bör därför utarbetas snarast. Utskottet ställer sig vidare bakom förslaget att — för att ge näringen en möjlighet till omställning — avgiften i framtiden ytterligare höjs genom en successiv upptrappning under 10 år. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker motion Sk678 såvitt avser bekämpningsmedelsavgift och avstyrker övriga nu behandlade motioner såvitt nu är i fråga.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande bekämpningsmedelsavgiften att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk678 yrkandena 1 och 3 i denna del samt yrkande 2 och med avslag på motionerna 1988/89:Sk406 yrkande 2 i denna del och 1988/89:Sk455 yrkande 10 i denna del.
dels att utskottet antar följande
Förslag till Lag om ändring i lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel skall ha följande lydelse.
1989/90:SkU8
1989/90:SkU8
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §
Avgift skall erläggas med Avgift skall erläggas med åtta kronor för varje helt kilo- sexton kronor för varje helt kilogram verksam beståndsdel i be- gram verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet. kämpningsmedlet.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.
dels att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
17. Bekämpningsmedelsavgiften (mom. 6)
Gösta Lyngå (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Vad därefter" och på s. 13 slutar med "denna del" bort ha följande lydelse: Utskottet anser i likhet med motionärerna från miljöpartiet de gröna att man för att påskynda en nödvändig omställning av det svenska jordbruket bör väsentligt höja avgiften på kemiska bekämpningsmedel. Utskottet biträder dessutom förslaget att avgiftsmedlen skall återföras till jordbruket framför allt som arealbidrag men också som t.ex. omställningsstöd till dem som vill gå över till alternativ odling. Det nu anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker följaktligen mp-motionen Sk455 i denna del och avstyrker övriga nu behandlade motioner.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande bekämpningsmedelsavgiften att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk455 yrkande 10 i denna del och med avslag på motionerna 1988/89:Sk406 yrkande 2 i denna del och 1988/89:Sk678 yrkandena 1 och 3 i denna del samt yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
18. Avfall (mom. 7)
Gösta Lyngå (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Som nämnts" och slutar med "och Sk637" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i kravet från miljöpartiet de gröna att sopeldningen i landet bör avvecklas under en treårsperiod och källsortering införas i landets kommuner. För att detta skall kunna genomföras bör som föreslås i motion Jo774 staten gå in med utvecklings- och genomförandestöd. För att i någon mån minska belastningen på statskassan bör, som också föreslås i motionen, en speciell sopeldningsawecklingsavgift införas uppgående till 10 000 kr. per eldat ton sopor. Avgiften tas in av staten och utbetalas till de kommuner som har beslutat avveckla sopeldningen.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk637 och avstyrker motion Sk648.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
7. beträffande avfall
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk637 och med avslag på motion 1988/89:Sk648 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
19. Engångsförpackningar m.m. (mom. 8)
Gösta Lyngå (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Vad som" och slutar med "och Sk677" bort ha följande lydelse:
I likhet med miljöpartiet de gröna anser utskottet att det är angeläget att fa till stånd en snabb minskning av engångsförpackningar och andra engångsartiklar. Utskottet stöder därför tanken i motion J0866 att införa en förpackningsskatt. Som också föreslås i motionen bör skatten differentieras med hänsyn till de miljöproblem som varje produkt orsakar. Vad nu anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Detta innebär att utskottet tillstyrker motion Sk677 och avstyrker motion Sk642 i den mån den motionen inte kan anses tillgodosedd.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
8. beträffande engångsförpackningar m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk677 och med anledning av motion 1988/89:Sk642 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
20. Omfattningen av reklamskatten (mom. 9)
Gösta Lyngå (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Reklamskatten har" och slutar med "därför motionerna" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar miljöpartiet de grönas uppfattning att det är omoraliskt att i dag, i ett läge där en stor del av världens befolkning svälter, satsa 20 miljarder kronor på reklam som med påträngande metoder försöker få svenska folket att konsumera ännu mera varor och tjänster. Utskottet ställer sig också bakom miljöpartiets idé om köpfrid, dvs. att ingen människa mot sin vilja skall behöva utsättas för kommersiella budskap som han eller hon inte bett om. För att åstadkomma detta bör som föreslås i mp-motionerna reklamskatten dels höjas väsentligt, dels tas ut enbart på egentlig reklam. Vad som kan betecknas som produktinformation bör däremot vara fritt från skatt. En utredning bör tillsättas med uppgift att utarbeta förslag om en sådan inriktning av reklamskatten och om vilka åtgärder som bör vidtas för att klara omställningen till en väsentligt minskad reklamvolym i pressen och andra berörda branscher. Det är som framhålls av företrädarna för miljöpartiet de gröna också viktigt att reklam i TV-sändningar från utlandet beskattas, t.ex. genom en skatt på reklamsändningar i kabelnäten och en punktskatt på parabolantenner.
Vad nu anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att utskottet tillstyrker motionerna Sk634 och Sk695 i berörd del.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
9. beträffande omfattningen av reklamskatten att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk634 och 1988/89:Sk695 yrkandena 1 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
21. Uppbörden av reklamskatten (mom. 10)
Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m). Leif Olsson (fp) och Knut Wachtmeister (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "följaktligen motionen" bort ha följande lydelse:
Betalningsreglerna är för närvarande olika för punktskatter och prisregleringsavgifter — däribland reklamskatt — å ena sidan och inkomstskatt, arbetsgivaravgifter och mervärdeskatt å andra sidan. Enligt utskottets uppfattning är det inte tillfredsställande att olika principer tillämpas för när en betalning skall anses ha skett. Det rådande förhållandet är förvirrande, särskilt för småföretag.
1989/90:SkU8
30 Gällande regler för inbetalning av reklamskatt och andra punktskatter och prisregleringsavgifter innebär att en skattskyldig på grund av förseningar som uppkommit på posten i samband med inbetalningen eller gireringen riskerar att bli skyldig att betala restavgift till följd av att betalningen bokförts någon dag för sent. Betalningar som sker enligt uppbördslagen eller lagen om mervärdeskatt anses däremot ha skett den dag insättning gjorts på särskilt postgirokonto eller gireringshandlingar inkommit till postanstalt.
Den ordning som gäller för punktskatter och prisregleringsavgifter torde ha tillkommit för att förenkla hanteringen hos myndigheterna. Utskottet anser emellertid att inbetalningsrutinerna beträffande olika skatter och avgifter bör samordnas. Generellt bör gälla att inbetalning skall anses ha skett i rätt tid om inbetalningen verkställts eller gireringshandlingar inkommit till postkontor senast den dag då redovisning skall ske. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motion Sk322 gör ett uttalande härom.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
10. beträffande uppbörden av reklamskatten att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Sk322 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
1989/90:SkU8