Kommissionens beslut av den 18 december 2009 om antagande av ett flerårigt gemenskapsprogram för insamling, förvaltning och utnyttjande av uppgifter inom fiskerisektorn för perioden 2011–2013 [delgivet med nr K(2009) 10121] (2010/93/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 199/2008 av den 25 februari 2008 om upprättande av en gemenskapsram för insamling, förvaltning och utnyttjande av uppgifter inom fiskerisektorn och till stöd för vetenskapliga utlåtanden rörande den gemensamma fiskeripolitiken, särskilt artikel 3.1, och

(1) Enligt artikel 3.2 i förordning (EG) nr 199/2008 ska fleråriga gemenskapsprogram för insamling, förvaltning och utnyttjande av uppgifter inom fiskerisektorn utarbetas för perioder om tre år. Det fleråriga gemenskapsprogrammet för perioden 2011–2013 bör därför inrättas.

(2) I kommissionens meddelande av den 5 februari 2009 om Europeiska gemenskapens handlingsplan för bevarande och förvaltning av hajar rekommenderas insamling av tillförlitliga och detaljerade artspecifika och biologiska uppgifter om kommersiellt fiske som omfattar fångster av broskfiskar (nedan kallade hajar). Dessutom föreslås övervakning av fångster av hajarter inom fritidsfisket.

(3) På grundval av det meddelandet rekommenderar vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen att uppgifter om sådant kommersiellt fiske och fritidsfiske tas upp i förteckningen över fiskeverksamhet per region och i förteckningen över biologiska variabler för vilka uppgifter ska samlas in.

(4) Det fleråriga gemenskapsprogrammet för perioden 2011–2013 bör därför föreskriva insamling, förvaltning och utnyttjande av uppgifter om hajar utöver de uppgifter som redan krävs för programperioden 2009–2010 enligt kommissionens beslut 2008/949/EG.

(5) Av rättssäkerhetsskäl bör beslut 2008/949/EG upphöra att gälla från och med den 1 januari 2011.

(6) De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för fiske och vattenbruk.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det fleråriga gemenskapsprogrammet för insamling, förvaltning och utnyttjande av uppgifter inom fiskerisektorn för perioden 2011–2013, som avses i artikel 3.1 i förordning (EG) nr 199/2008, fastställs i bilagan.

Artikel 2

Beslut 2008/949/EG ska upphöra att gälla den 1 januari 2011.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

1 EUT L 60, 5.3.2008, s. 1.

2 KOM(2009) 40 slutlig.

3 EUT L 346, 23.12.2008, s. 37.

BILAGA

FLERÅRIGT GEMENSKAPSPROGRAM

KAPITEL I Syfte och definitioner

1. I detta fleråriga gemenskapsprogram gäller följande definitioner:

a) aktiva fartyg: fartyg som har bedrivit någon fiskeverksamhet (mer än 0 dagar) under ett kalenderår. Fartyg som inte bedrivit någon fiskeverksamhet under ett år anses vara inaktivt.

b) samtidig provtagning: samtidig provtagning på alla arter, eller ett förutbestämt urval av arter, i ett fartygs fångst eller landning.

c) dagar till havs: en kontinuerlig 24-timmarsperiod (eller del därav) under vilken ett fartyg är närvarande i ett område och ute ur hamn.

d) flottsegment: en grupp fartyg inom samma längdklass (LOA) och samma övervägande fiskeutrustning under året, enligt tillägg III. Fartygen kan bedriva olika fiskeverksamheter under referensperioden men de får klassificeras som tillhörande ett enda flottsegment.

e) fiskedagar: en fiskedag hänförs till det område där den längsta fisketiden tillbringades under den berörda dagen till havs. Vad beträffar passiva redskap gäller dock att om fiskeverksamhet inte bedrivs från fartyget under en dag då minst ett (passivt) redskap ligger kvar i vattnet, ska den dagen hänföras till det område där fiskeredskapet sist lades ut under fiskeresan.

f) fiskeresa: alla resor som ett fiskefartyg genomför från en plats på land till en landningsplats, med undantag för icke fiskerelaterade resor (dvs. resor som genomförs av fiskefartyg från en plats på land till en annan plats på land under vilka fartyget inte bedriver fiskeverksamhet och alla redskap ombord är säkert fastsurrade och stuvade så att de inte lätt kan tas i bruk).

g) verksamhetsgren: en grupp fiskeverksamheter som är inriktade på likartade artgrupper och använder likartade redskap under samma period av året och/eller inom samma område samt kännetecknas av ett liknande fiskemönster.

h) fartygsbestånd: samtliga fartyg i registret över gemenskapens fiskeflotta enligt definitionen i kommissionens förordning (EG) nr 26/2004.

i) utvald art: art som är relevant av förvaltningsmässiga skäl och för vilken en efterfrågan inlämnats av ett internationellt vetenskapligt organ eller regionala fiskeriförvaltningsorganisationer.

j) nedsänkningstid: tid räknad från den tidpunkt då varje enskilt redskap läggs ut till och med den tidpunkt då samma redskap tas in.

2. För följande termer ska definitionerna från Förenta nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation (www.fao.org/fi/glossary/default.asp) samt vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen gälla: anadroma arter, katadroma arter, fångster, bläckfisk, kräftdjur, djuphavsarter, bottenlevande fisk, bottenlevande arter, utnyttjandemönster, benfiskar, sötvattensarter, redskap, landningar, fångst som kastas överbord, stora pelagiska fiskar, blötdjur, annan verksamhet än fiske, pelagiska fiskar, små pelagiska fiskar, målarter.

KAPITEL II Innehåll och metod

A. GEMENSKAPSPROGRAMMETS INNEHÅLL

Gemenskapsprogrammet ska omfatta följande moduler:

1. Utvärdering av fiskerisektorn Programmet för insamling av uppgifter för fiskerisektorn ska innehålla följande avsnitt:

a) Insamling av ekonomiska variabler

b) Insamling av biologiska variabler

c) Insamling av övergripande variabler

d) Forskningsstudier till havs

2. Utvärdering av vattenbrukets och beredningsindustrins ekonomiska situation

a) Insamling av ekonomiska uppgifter för vattenbruket

b) Insamling av ekonomiska uppgifter för beredningsindustrin

3. Utvärdering av fiskerisektorns effekter på det marina ekosystemet

4. Förvaltning och utnyttjande av uppgifter inom ramen för insamlingen av uppgifter

B. PRECISIONSNIVÅER OCH PROVTAGNINGSINTENSITET

1. Om det är omöjligt att kvantifiera målen för stickprovsprogrammen, vare sig det gäller precisionsnivåer eller urvalsstorlek, ska pilotundersökningar i statistisk mening utföras. Vid pilotundersökningarna ska problemets omfattning bedömas och nyttan av mer detaljerade undersökningar i framtiden utredas liksom kostnadseffektivitetsförhållandet för sådana detaljerade undersökningar.

2. Om det går att kvantifiera målen kan de fastställas antingen direkt genom urvalsstorlek eller provtagningsfrekvens, eller genom en definition av de precisionsnivåer och konfidensgrader som ska uppnås.

3. Om hänvisning görs till en urvalsstorlek eller en provtagningsfrekvens i en statistiskt definierad population ska provtagningsmetoden vara minst lika effektiv som obundet slumpmässigt urval. Sådana provtagningsmetoder ska beskrivas i respektive lands nationella program.

4. När hänvisning görs till precisionsnivå eller konfidensgrad ska följande gälla:

a) Nivå 1: En nivå som gör det möjligt att skatta en parameter antingen med en precision på plus minus 40 % för en konfidensgrad på 95 % eller en variationskoefficient (CV) på 20 % använd som approximation.

b) Nivå 2: En nivå som gör det möjligt att skatta en parameter antingen med en precision på plus minus 25 % för en konfidensgrad på 95 % eller en variationskoefficient (CV) på 12,5 % använd som approximation.

c) Nivå 3: En nivå som gör det möjligt att skatta en parameter antingen med en precision på plus minus 5 % för en konfidensgrad på 95 % eller en variationskoefficient (CV) på 2,5 % använd som approximation.

KAPITEL III Utvärdering av fiskerisektorn

A. INSAMLING AV EKONOMISKA VARIABLER

1. Variabler

1) De variabler som ska samlas in anges i tillägg VI. Alla ekonomiska variabler ska samlas in årsvis, förutom de variabler som identifieras som övergripande variabler enligt tillägg VIII och de som identifierats för att mäta fiskeverksamhetens påverkan på de marina ekosystemen enligt tillägg XIII, som ska samlas in på fler uppdelade nivåer. Populationen är samtliga fartyg i gemenskapens fiskeflotta den 1 januari. För aktiva fartyg ska alla ekonomiska variabler samlas in. För varje fartyg, för vilket ekonomiska variabler enligt tillägg VI samlas in, ska motsvarande övergripande variabler enligt tillägg VIII också samlas in.

2) För inaktiva fartyg ska endast kapitalvärde (tillägg VI), flotta (tillägg VI) och kapacitet (tillägg VIII) samlas in.

3) Nationella valutor ska omvandlas till euro med hjälp av den årliga genomsnittliga växelkursen som är tillgänglig från Europeiska centralbanken (ECB).

2. Uppdelningsnivåer

1) Ekonomiska variabler ska redovisas för varje flottsegment (tillägg III) och supra- region (tillägg II). Sex längdklasser (genom mätning av största längd [LOA]) ska anges. Om det behövs kan medlemsstaterna dock dela upp längdklasserna ytterligare.

2) Dominanskriterier ska användas för att hänföra varje fartyg till ett segment utifrån antalet fiskedagar där varje redskap används. Om ett fiskeredskap används mer än alla andra redskap tillsammans (dvs. om ett fartyg använder det redskapet mer än 50 procent av fisketiden) ska fartyget hänföras till det segmentet. I annat fall ska fartyget hänföras till något av följande flottsegment:

a) Fartyg som använder polyvalenta aktiva redskap om det endast använder aktiva redskap.

b) Fartyg som använder polyvalenta passiva redskap om det endast använder passiva redskap.

c) Fartyg som använder aktiva och passiva redskap.

3) Om ett fartyg har sin verksamhet i mer än en supraregion enligt tillägg II ska medlemsstaterna i sina nationella program förklara vilken supraregion fartyget har tilldelats.

4) Om ett flottsegment består av mindre än tio fartyg

a) kan det vara nödvändigt att använda klusterurval för att utforma provtagningsplanen och för att redovisa ekonomiska variabler,

b) ska medlemsstaterna redovisa vilka flottsegment som har grupperats på nationell nivå och ska motivera klusterurvalet utifrån statistisk analys,

c) ska medlemsstaterna i sina årsrapporter redovisa det antal fartyg från vilka stickprov tagits i varje flottsegment oavsett om klusterurval använts för att samla in eller lämna uppgifter,

d) ska homogena metoder för klusterurval på supraregional nivå fastställas vid regionala samordningsmöten för att få jämförbara ekonomiska variabler.

3. Provtagningsmetod

1) Medlemsstaterna ska ange vilka metoder de använt för att uppskatta de ekonomiska variablerna, inbegripet kvalitetsaspekterna, i sina nationella program.

2) Medlemsstaterna ska säkerställa att samtliga ekonomiska variabler överensstämmer och är jämförbara när de härrör från olika källor (t.ex. undersökningar, flottregister, loggböcker, försäljningsrapporter).

4. Precisionsnivåer

1) Medlemsstaterna ska i sina årliga rapporter lämna information om uppskattningarnas kvalitet (noggrannhet och precision).

B. INSAMLING AV BIOLOGISKA VARIABLER

B1. Yrkesrelaterade variabler

1. Variabler

1) Provtagning ska genomföras för att per kvartal utvärdera arternas längdfördelning i fångsterna och volymen av fisk som kastas överbord. Uppgifterna ska samlas in per verksamhetsgren enligt nivå 6 i den matris som definieras i tillägg IV (1–5) samt för de bestånd som förtecknas i tillägg VII.

2) Där så är relevant ska ytterligare biologiska stickprovsprogram genomföras för de osorterade landningarna i syfte att uppskatta

a) de olika beståndens andel av landningarna när det gäller sill i Skagerrak IIIA-N, Kattegatt IIIa-S respektive östra Nordsjön samt lax i Östersjön,

b) de olika arternas andel för de artgrupper som bedöms internationellt, t.ex. glasvarar, marulkfiskar samt hajar och rockor.

2. Uppdelningsnivå

1) För att optimera stickprovsprogrammen kan de verksamhetsgrenar som anges i tillägg IV (1–5) slås samman. När verksamhetsgren slås ihop (vertikal sammanslagning), ska statistiskt underlag föras in över de sammanslagna verksamhetsgrenarnas homogenitet. Sammanslagning av angränsande celler motsvarande flottsegment med fartyg (horisontell sammanslagning) ska underbyggas med statistiskt underlag. Horisontella sammanslagningar ska i första hand göras genom sammanslagningar av angränsande LOA-klasser för fartyg, oberoende av den dominerande fiskemetoden, när det krävs för att urskilja olika fiskemönster. Regionala avtal om sammanslagningar ska eftersträvas i relevanta regionala samordningsmöten och godkännas av vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen.

2) På nationell nivå kan en verksamhetsgren enligt nivå 6 i matrisen i tillägg IV (1–5) ytterligare delas upp i flera exaktare skikt, dvs. genom urskiljning av olika målarter. Vid en sådan ytterligare skiktindelning ska följande två principer respekteras:

a) De skikt som fastställts på nationell nivå får inte överlappa de verksamhetsgrenar som definieras i tillägg IV (1–5).

b) De skikt som fastställts på nationell nivå måste tillsammans innehålla samtliga fiskeresor i verksamhetsgrenen enligt nivå 6.

3) De rumsliga enheterna för stickprovet av verksamhetsgrenen anges i nivå 3 i tillägg I för samtliga områden med följande undantag:

a) Östersjön (Ices-områden III b–d), Medelhavet och Svarta havet där fördelningen ska vara nivå 4.

b) Regionala fiskeriförvaltningsorganisationsenheter, förutsatt att de är baserade på verksamhetsgrenar (om sådana definitioner inte finns ska de regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna genomföra lämpliga sammanslagningar).

4) För insamling och sammanställning av data får rumsliga enheter för stickprov efter överenskommelse med de berörda regionala samordningsmötena läggas ihop per region enligt artikel 1 i kommissionens förordning (EG) nr 665/2008.

5) För de parametrar som anges i kapitel III avsnitt B/B1 1.2 ska uppgifter lämnas kvartalsvis och överensstämma med fiskeflottans verksamhetsmatris som anges i tillägg IV (1–5).

3. Strategi för genomförande av stickprov

1) För landningarna gäller följande:

a) De medlemsstater på vars territorium den första försäljningen görs ska ansvara för att biologisk provtagning sker enligt reglerna i detta gemenskapsprogram. Vid behov ska medlemsstaterna samarbeta med myndigheter i tredjeland utanför EU för att upprätta biologiska provtagningsprogram för de landningar som görs av fartyg som för tredjelandsflagg.

b) Av provtagningsmässiga skäl behöver endast de största verksamhetsgrenarna beaktas. För att identifiera de verksamhetsgrenar som ska ingå i provtagningen ska följande rangordningssystem användas för nivå 6 i matrisen i tillägg IV (1–5), på nationell nivå per medlemsstat, med medelvärdena för de två föregående åren som referens. Följande gäller:

Verksamhetsgrenarna ska först rangordnas i enlighet med deras andel av det totala antalet kommersiella landningar. Andelarna ska sedan kumuleras, med början hos den största, tills en gränsnivå på 90 procent uppnås. Samtliga verksamhetsgrenar som då tillhör toppskiktet 90 procent ska ingå i provtagningen.

Förfarandet ska sedan upprepas i enlighet med de kommersiella landningarnas totala värde och upprepas en tredje gång i enlighet med den totala ansträngningen räknat i dagar till havs. Verksamhetsgrenarna i toppskiktet 90 procent som inte tillhör det tidigare toppskiktet 90 procent ska läggas till urvalet.

Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen kan till detta urval lägga de verksamhetsgrenar som inte fångats upp av rangordningssystemet men som är av särskild betydelse förvaltningsmässigt.

c) Provtagningsenhet ska vara fiskeresan, och det antal fiskeresor som ska ingå i provtagningen ska garantera en god översikt över verksamhetsgrenen.

d) Precisionsvärden och rangordningssystem anges på samma nivå som stickprovsprogrammen, dvs. på nationell verksamhetsgrensnivå för uppgifter som samlas in via nationella program och på regional verksamhetsgrensnivå för uppgifter som samlas in via regionalt samordnade stickprovsprogram.

e) Provtagningsintensiteten ska vara proportionell mot verksamhetsgrenens relativa ansträngning och variationerna i dess fångster. Det minsta antalet fiskeresor som ska ingå i provtagningen får aldrig vara mindre än 1 fiskeresa per månad under fiskesäsongen för resor som varar mindre än 2 veckor, annars 1 fiskeresa per kvartal.

f) När prover ska tas för en fiskeresa, ska provtagning av arterna samtidigt ske på följande sätt: Varje art inom en region enligt tillägg II ska klassificeras inom en grupp i enlighet med följande regler:

— Grupp 1: Arter som driver den internationella förvaltningsprocessen, bland annat arter enligt EU:s förvaltningsplaner, EU:s återhämtningsplaner, EU:s långsiktiga fleråriga planer eller EU:s handlingsplaner för bevarande och förvaltning som omfattas av rådets förordning (EG) nr 2371/2002.

— Grupp 2: Övriga internationellt reglerade arter och stora icke-internationellt reglerade arter som endast tas som bifångst.

— Grupp 3: Alla andra arter som endast tas som bifångst (fiskar och skaldjur). Förteckningen för arter i grupp 3 ska sammanställas på regional nivå i berört regionalt samordningsmöte och godkännas av vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen.

g) Artfördelningen i grupp 1 och 2 anges i tillägg VII. Valet av stickprovsprogram ska bero på mångfalden i de arter som ska kontrolleras och de operativa villkoren under vilka provtagningen äger rum. Stickprovstagningen per verksamhetsgren ska ta hänsyn både till provtagningstillfällenas periodicitet och det provtagningsprogram som ska tillämpas. Möjliga stickprovsprogram, som beskrivs i tabellen nedan, omfattar följande: Tabell 1 Sammanfattning av programmen för samtidig provtagning Stickprovsprogram Frekvens Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Program 1 Varje provtillfälle Program 2 x % av provtillfällena (100 – x) % av provtillfällena Program 3 x % av provtillfällena Provtagning till havs (100 – x) % av provtillfällena

— Program 1: Fullständig provtagning av samtliga arter.

— Program 2: För varje tidsnivå delas provtagningstillfällena upp i två delar. En del av provtagningstillfällena (x %) omfattar stickprov av alla arter på land, medan den andra delen av provtagningstillfällena (100 – x %) endast omfattar stickprov av arter från grupp 1.

— Program 3: För varje tidsnivå delas provtagningstillfällena upp i två delar. En del av provtagningstillfällena (x %) omfattar stickprov av alla arter i grupp 1 och 2 på land, medan den andra delen av provtagningstillfällena (100 – x %) endast omfattar stickprov av arter från grupp 1. I detta program måste stickprov för arter i grupp 3 ske till havs.

h) Provtagningssystemet för varje enskilt prov ska redovisas (tabell 1) tillsammans med information om hur provtagningen genomförts: Vid provtagning på en art ska antalet individer som mätts uppfylla kvaliteten och exaktheten av resulterande längdfrekvens. Antalet längdklasser inom ett prov kan uppskattas från den ungefärliga längdvariationen inom den/klassen, från detta, ska antalet fisk som mätts ligga mellan 3 x antalet längdklasser och 5 x antalet längdklasser som en första approximering, i frånvaro av statistisk optimering av provtagningsmönstret.

i) Andra provtagningsförfaranden kan användas om det finns vetenskapliga belägg för att dessa förfaranden kommer att uppnå samma mål som beskrivs i punkt 3.1 g.

j) Medlemsstaterna ska tillhandahålla en sammanfattning av provtagningsprotokollen till vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen genom de nationella programmen för varje verksamhetsgren som lämnat prover.

2) För fångst som kastas överbord gäller följande:

a) Det rangordningssystem som avses i kapitel III avsnitt B/B1 3.1 b ska användas för urvalet av verksamhetsgrenar i syfte att uppskatta den fångst som kastas överbord. I alla fall där fångsten som kastas överbord för en viss verksamhetsgren uppskattas till över 10 % av den sammanlagda fångstmängden och denna verksamhetsgren inte tas upp i rangordningssystemet, ska stickprov tas för den verksamhetsgrenen.

b) Stickprovsenheten ska vara fiskeresan, och antalet fiskeresor för vilka stickprov tas ska garantera god täckning av verksamhetsgrenen.

c) Precisionsvärden och rangordningssystemet bestäms på samma nivå som provtagningsprogrammen, dvs. på nationell verksamhetsgrensnivå för uppgifter som samlas in genom nationella program och på regional verksamhetsgrensnivå för uppgifter som samlas in genom regionalt samordnade stickprovsprogram.

d) Provtagningsintensiteten ska vara proportionell mot verksamhetsgrenens relativa ansträngning och variationerna i dess fångster. Det minsta antalet fiskeresor som ska ingå i provtagningen får inte vara mindre än 2 fiskeresor per kvartal.

e) Fångst som kastas överbord kommer att övervakas för arter i grupperna 1, 2 och 3 enligt kapitel III avsnitt B/B1/3 f, i syfte att uppskatta den genomsnittliga vikten av fångst som kastas överbord per kvartal. Dessutom gäller följande:

Fångst som kastas överbord måste uppskattas kvartalsvis med avseende på längdfördelning om de årsvis antingen utgör mer än 10 % av de sammanlagda fångsterna uttryckta i vikt eller mer än 15 % av fångsterna uttryckt i antal för arter i grupp 1 och 2.

Om fångst kastas överbord i artlängdkategorier som inte förekommer i landningarna ska åldersbestämning ske i enlighet med reglerna i tillägg VII.

f) Där så är relevant ska pilotundersökningar enligt kapitel II B 1 genomföras.

g) Medlemsstaterna ska tillhandahålla en sammanfattning av provtagningsprotokollen till vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen genom de nationella programmen för varje verksamhetsgren som lämnat prover.

3) För fritidsfiske gäller följande:

a) För fritidsfiske efter arter som förtecknas i tillägg IV (1–5) ska medlemsstaterna kvartalsvis utvärdera fångsternas vikt.

b) Där så är relevant ska pilotundersökningar enligt kapitel II B 1 genomföras för att uppskatta omfattningen av det fritidsfiske som avses i punkt 3.3 a.

4. Precisionsnivåer

1) För landningarna gäller följande:

a) Precisionsnivå 2 ska eftersträvas på beståndsnivå både för arter i grupp 1 och 2. Vid behov ska särskilda beståndsbaserade stickprov läggas till om provtagning baserad på verksamhetsgren inte ger tillräcklig precision för längdfördelningen på beståndsnivå.

2) För fångst som kastas överbord gäller följande:

a) Uppgifter inom ramen för de kvartalsvisa uppskattningarna av längd- och ålderssammansättning för fångst som kastas överbord av arter i grupp 1 och 2 ska leda till precisionsnivå 1.

b) Viktuppskattningar för grupperna 1, 2 och 3 ska leda till precisionsnivå 1.

3) För fritidsfiske gäller följande:

a) Uppgifter inom ramen för de årsvisa uppskattningarna av fångstvolym ska leda till precisionsnivå 2.

5. Undantag

1) Om medlemsstaterna inte kan uppnå de precisionsnivåer som anges i kapitel III avsnitt B/B1/4 2 a och b och 3 a och b, eller endast till orimliga kostnader, får kommissionen på grundval av rekommendationer från vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen bevilja dem undantag och sänka precisionsnivån, minska provtagningsfrekvensen eller undanta dem från kravet att genomföra en pilotundersökning, förutsatt att denna begäran är fullständigt dokumenterad och vetenskapligt styrkt.

B2. Beståndsrelaterade variabler

1. Variabler

1) För bestånd i tillägg VII ska följande variabler samlas in:

a) Individuell information om ålder.

b) Individuell information om längd.

c) Individuell information om vikt.

d) Individuell information om kön.

e) Individuell information om mognad.

f) Individuell information om fruktsamhet.

g) Detta ska göras med hjälp av det provtagningsprogram som anges i tillägg VII.

2) Insamlingen av de individuella uppgifter som anges i punkt 1 ska kopplas till motsvarande uppgifter om geografiskt område och tidsrymd.

3) För vilda laxbestånd i de indexfloder som Ices definierat och som mynnar ut i Östersjön III b–d ska följande variabler samlas in:

a) Information om förekomsten av smolt.

b) Information om förekomsten av stirr.

c) Information om antalet uppvandrande individer.

2. Uppdelningsnivå

1) Nödvändiga uppdelningsnivåer liksom insamlingsperiodiciteten för samtliga variabler och provtagningsintensiteten för ålder anges i tillägg VII. För provtagningsmetoder och provtagningsintensiteten gäller reglerna som fastställts i kapitel I avsnitt B (precisionsnivåer och provtagningsintensitet).

3. Provtagningsstrategi

1) När det är möjligt ska kommersiella fångster åldersbestämmas för att uppskatta åldersfördelningen per art och, där så är relevant, tillväxtparametrarna. Om så inte är möjligt ska medlemsstaterna meddela detta i sina nationella program.

2) Om samarbetet mellan medlemsstaterna ser till att den totala bedömningen av parametrarna i tillägg VII uppnår den precisionsnivå som krävs ska varje enskild medlemsstat se till att dess egna bidrag till de gemensamma datasamlingarna är tillräckliga för att uppnå denna precisionsnivå.

4. Precisionsnivåer

1) För artbestånd för vilka åldern kan bestämmas ska den genomsnittliga vikten och längden per ålder uppskattas med en precision som motsvarar nivå 3, upp till en ålder där de ackumulerade landningarna för de motsvarande åldrarna utgör minst 90 procent av de nationella landningarna av berört bestånd.

2) För bestånd för vilka åldern på enskilda fiskar inte kan bestämmas, men för vilka en tillväxtkurva kan uppskattas, ska den genomsnittliga vikten och längden per pseudoålder (t.ex. härledd från tillväxtkurvorna) uppskattas med en precision som motsvarar nivå 2, upp till en ålder där de ackumulerade landningarna för de motsvarande åldrarna utgör minst 90 procent av de nationella landningarna av berört bestånd.

3) När det gäller mognad, fruktsamhet och kön kan man välja mellan att hänvisa till ålder eller längd, förutsatt att de medlemsstater som måste genomföra den tillhörande biologiska provtagningen har samtyckt till följande:

a) När det gäller mognad och fruktsamhet, beräknat som andel av vuxen fisk, ska precisionsnivå 3 uppnås inom det ålders- och/eller längdintervall, för vilket gränserna utgörs av 20 och 90 procent mogen fisk.

b) När det gäller kön, beräknat som andel av honor, ska precisionsnivå 3 uppnås upp till en ålder eller längd där de kumulerade landningarna för motsvarande ålder eller längd utgör minst 90 procent av de nationella landningarna av det beståndet.

5. Undantagsregler

1) En medlemsstats nationella program behöver inte omfatta en bedömning av beståndsrelaterade variabler av bestånd för vilka det har fastställts TAC och kvoter, om följande villkor är uppfyllda:

a) Den berörda kvoten motsvarar mindre än 10 procent av gemenskapens andel av TAC eller mindre än 200 ton i genomsnitt under de tre föregående åren.

b) Summan av alla kvoter för medlemsstater vars tilldelade andel är mindre än 10 procent utgör mindre än 25 procent av gemenskapens andel av TAC.

2) Om villkoret i punkt 1 a ovan är uppfyllt, men inte villkoret i punkt 1 b, kan de berörda medlemsstaterna upprätta ett samordningsprogram för att uppnå ett för deras gemensamma landningar gemensamt stickprovssystem, eller så kan medlemsstaterna var och en för sig upprätta andra nationella stickprovssystem med samma precision.

3) Om så är nödvändigt får det nationella programmet ändras till och med den 1 februari varje år för att ta hänsyn till kvotutbyte mellan medlemsstater.

4) Samma regler enligt punkt 5.1 gäller för bestånd utanför Medelhavet för vilka TAC och kvoter inte har fastställts, på grundval av de genomsnittliga landningarna under de tre föregående åren och med gemenskapens totala landningar av ett bestånd som referens.

5) För bestånd i Medelhavsområdet, de landningar av en art, uttryckta i vikt, som gjorts av en medlemsstat vid Medelhavet och som utgör mindre än 10 procent av gemenskapens totala landningar från Medelhavsområdet, eller mindre än 200 ton, utom för tonfisk.

C. INSAMLING AV ÖVERGRIPANDE VARIABLER

1. Variabler

1) Variabler som ska samlas in finns i förteckningen i tillägg VIII. Uppgifterna ska lämnas in enligt de tidsintervall som anges i tillägget.

2) Vissa dröjsmål kan förekomma mellan information som lämnats in om flottsegment och om fiskeansträngning.

2. Uppdelningsnivå

1) Uppdelningsnivån anges i tillägg VIII i enlighet med de kriterier som definieras i tillägg V.

2) Uppdelningsgraden ska motsvara den mest uppdelade nivån som krävs. En gruppering av celler i detta system kan skapas förutsatt att en lämplig statistisk analys påvisar dess lämplighet. Denna typ av sammanslagning måste godkännas vid ett lämpligt regionalt samordningsmöte.

3. Provtagningsstrategi

1) När det är möjligt ska övergripande uppgifter samlas in så att de är så fullständiga som möjligt. Om så inte är möjligt ska medlemsstaterna ange provtagningsmetoder i sina nationella program.

4. Precisionsnivåer

1) Medlemsstaterna ska i sina årliga rapporter lämna information om uppskattningarnas kvalitet (noggrannhet och precision).

D. FORSKNINGSSTUDIER TILL HAVS

1) Alla undersökningar som förtecknas i tillägg IX berättigar till bidrag.

2) Medlemsstaterna ska i sina nationella program garantera kontinuitet i förhållande till tidigare undersökningsupplägg.

3) Trots vad som sägs i punkterna 1 och 2 får medlemsstaterna föreslå en anpassning av undersökningsintensiteten eller utformningen av provtagningen, förutsatt att detta inte inverkar negativt på resultatkvaliteten. Kommissionens godkännande av ändringar ska vara beroende av ett godkännande från vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen.

KAPITEL IV Utvärdering av vattenbrukets och beredningsindustrins ekonomiska situation

A. INSAMLING AV EKONOMISKA UPPGIFTER FÖR VATTENBRUKSSEKTORN

1. Variabler

1) Alla variabler enligt förteckningen i tillägg X ska samlas in en gång om året för varje segment enligt segmentindelningen i tillägg XI.

2) Den statistiska enheten ska vara företaget definierat som den lägsta/minsta rättsliga enheten av bokföringsskäl.

3) Populationen ska referera till företag vars primära verksamhet är definierad enligt Europeiska gemenskapernas statistikkontors definition under kod nr 05.02 i Nace: vattenbruk.

4) Nationella valutor ska omvandlas till euro med hjälp av den årliga genomsnittliga växelkursen tillgänglig från Europeiska centralbanken (ECB).

2. Uppdelningsnivå

1) Uppgifter ska delas in i segment utifrån art och metoder för vattenbruk, som anges i tillägg XI. Om det behövs kan medlemsstaterna göra ytterligare segmentindelning för företagets storlek eller andra relevanta kriterier.

2) Insamling av uppgifter om sötvattensarter är inte obligatorisk. Om sådana uppgifter samlas in ska medlemsstaterna emellertid följa den segmentindelning som anges i tillägg XI.

3. Provtagningsstrategi

1) Medlemsstaterna ska beskriva de metoder de använder för att uppskatta varje ekonomisk variabel, inbegripet kvalitetsaspekterna, i sina nationella program.

2) Medlemsstaterna ska säkerställa att samtliga ekonomiska variabler överensstämmer och är jämförbara när de härrör från olika källor (t.ex. frågeformulär, räkenskaper).

4. Precisionsnivåer

1) Medlemsstaterna ska i sina årliga rapporter lämna information om uppskattningarnas kvalitet (noggrannhet och precision).

B. INSAMLING AV EKONOMISKA UPPGIFTER OM BEREDNINGSINDUSTRIN

1. Variabler

1) Samtliga variabler för populationen, enligt förteckningen i tillägg XII, ska samlas in en gång om året.

2) Populationen ska referera till företag vars huvudsakliga verksamhet är definierad enligt Europeiska gemenskapernas statistikkontors definition under kod nr 15.20 i Nace: Beredning och hållbarhetsbehandling av fisk och fiskprodukter.

3) Som en riktlinje ska medlemsstaternas nationella kodsystem som tillämpas enligt Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 852/2004, (EG) nr 853/2004 och (EG) nr 854/2004 även användas för dubbelkontroll och identifiering av företag klassificerade under kod nr 15.20 i Nace.

4) Nationella valutor ska omvandlas till euro med hjälp av den årliga genomsnittliga växelkursen tillgänglig från Europeiska centralbanken (ECB).

2. Uppdelningsnivå

1) Den statistiska enheten ska vara företaget definierat som den lägsta rättsliga enheten av bokföringsskäl.

2) För företag som utför beredning av fisk men inte som huvudverksamhet är det obligatoriskt att samla in följande uppgifter, under varje programperiods första år:

a) Antal företag

b) Omsättningen som tillskrivs beredning av fisk.

3. Provtagningsstrategi

1) Medlemsstaterna ska beskriva de metoder de använder för att uppskatta varje ekonomisk variabel, inbegripet kvalitetsaspekterna, i sina nationella program.

2) Medlemsstaterna ska säkerställa att samtliga ekonomiska variabler överensstämmer och är jämförbara när de härrör från olika källor (t.ex. frågeformulär, räkenskaper).

4. Precisionsnivåer

1) Medlemsstaterna ska i sina årliga rapporter lämna information om uppskattningarnas kvalitet (noggrannhet och precision).

KAPITEL V Utvärdering av fiskerisektorns effekter på det marina ekosystemet

1. Variabler

1) För beräkningen av indikatorer enligt förteckningen i tillägg XIII ska de fastställda uppgifterna i det här tillägget samlas in en gång om året, med undantag för sådana för vilka det föreskrivs att samlas in på mer uppdelade nivåer.

2) Uppgifter enligt tillägg XIII ska samlas in på nationell nivå för att slutanvändarna ska kunna beräkna indikatorerna på berörd geografisk nivå enligt tillägg II.

2. Uppdelningsnivå

1) Den uppdelningsnivå som fastställs i de specifikationer som anges i tillägg XIII ska användas.

3. Provtagningsstrategi

1) Medlemsstaterna ska tillämpa de rekommendationer som anges i specifikationerna i tillägg XIII.

4. Precisionsnivåer

1) Medlemsstaterna ska tillämpa de rekommendationer som anges i specifikationerna i tillägg XIII.

KAPITEL VI Förvaltning och utnyttjande av uppgifter som omfattas av insamlingen av uppgifter

A. FÖRVALTNING AV UPPGIFTERNA

1. När det gäller de uppgifter som omfattas av detta gemenskapsprogram täcker detta avsnitt utvecklingen av databaser, indata (lagring), kvalitetskontroll och validering av uppgifter och omvandling av primära uppgifter till detaljerade eller aggregerade uppgifter i enlighet med artikel 17.1 i rådets förordning (EG) nr 199/2008.

2. Det ska inkludera omvandlingsprocessen av primära socioekonomiska uppgifter till metauppgifter enligt artikel 13 b i rådets förordning (EG) nr 199/2008.

3. Medlemsstaterna ska garantera att informationen om omvandlingsprocessen enligt punkt 2 kan lämnas på kommissionens begäran.

B. UTNYTTJANDE AV UPPGIFTERNA

1. Avsnittet omfattar produktionen av uppsättningar av uppgifter och dess användning i syfte att stödja vetenskaplig analys som grund för utlåtanden till fiskeriförvaltningen enligt artikel 18.1 a i förordning (EG) nr 199/2008.

2. Det ska inkludera uppskattningar av biologiska parametrar (ålder, vikt, kön, mognad och fruktsamhet) för bestånd förtecknade i tillägg VII, utarbetning av uppsättningar av uppgifter för beståndsbedömningar och bioekonomiska modeller samt motsvarande vetenskaplig analys.

1 EUT L 5, 9.1.2004, s. 25.

2 EUT L 186, 15.7.2008, s. 3.

3 EGT L 358, 31.12.2002, s. 59.

4 EUT L 139, 30.4.2004, s. 1.

5 EUT L 139, 30.4.2004, s. 55.

6 EUT L 139, 30.4.2004, s. 206.

Tillägg I

| Ices | Nafo | Iccat | AKFM | CCAMLR | IOTC | Övriga

Nivå 1 | Område | Område | FAO-område | Område t.ex. 37 Medelhavet och Svarta havet | Område t.ex. 48 | FAO-område | FAO-område

Nivå 2 | Delområde t.ex. 27.IV Nordsjön | Delområde t.ex. 21.2 Labrador | FAO-delområde | Delområde t.ex. 37.1 Västra Medelhavet | Delområde t.ex. 48.1 Antarktiska halvön | FAO-delområde | FAO-delområde

Nivå 3 | Sektion t.ex. 27.IV c | Sektion t.ex. 21.2 H | Sektion 5° × 5° | Sektion t.ex. 37.1.2 Lionbukten | Sektion t.ex. 58.5.1 Kerguelen | Sektion 5° × 5° | Sektion 5° × 5°

Nivå 4 | Delsektion t.ex. 27.III.c.22 | | | GSA t.ex. GSA 1

Nivå 5 | Rektangel 30′ × 1° | Rektangel | Rektangel 1° × 1° | | Rektangel 30′ × 1° | Rektangel 1° × 1° | Rektangel 1° × 1°

Tillägg II

| Delregion/fiskeplats | Region | Supra-region

Nivå | 1 | 2 | 3

| Kluster av rumsliga enheter på nivå 4 i enlighet med tillägg I (Ices-delsektion) | Östersjön (Ices-områden III b–d) | Östersjön (Ices-områden III b–d), Nordsjön (Ices-områden IIIa, IV och VIId) och östra delarna av Norra Ishavet (Ices-områden I och II) och Nordatlanten (Ices-områden V–XIV och Nafo-områden).

| Kluster av rumsliga enheter på nivå 3 i enlighet med tillägg I (Ices-sektion) | Nordsjön (Ices-områden IIIa, IV och VIId) och östra delarna av Norra Ishavet (Ices-områden I och II)

| Kluster av rumsliga enheter på nivå 3 i enlighet med tillägg I (Ices-/Nafo-sektion) | Nordatlanten (Ices-områden V–XIV och Nafo-områden)

| Kluster av rumsliga enheter på nivå 4 i enlighet med tillägg I (GSA) | Medelhavet och Svarta havet | Medelhavet och Svarta havet

| Regionala fiskeriförvaltningsorganisationers delområden för provtagning (utom AKFM) | Övriga regioner där EU-fartyg bedriver fiske och som förvaltas av regionala fiskeriförvaltningsorganisationer där gemenskapen är avtalsslutande part eller observatör (t.ex. Iccat, IOTC, Cecaf m.fl.) | Övriga regioner

1 Delregioner eller fiskeplatser ska fastställas av medlemsstaterna för den första programperioden (2009–2010). De kan om nödvändigt omdefinieras vid regionala samordningsmöten och ska godkännas av STECF. Denna nivå bör överensstämma med befintliga geografiska områdesindelningar.

Tillägg III

| Längdklasser (LOA)

| 0–< 10 m 0– < 6 m | 10–< 12 m 6– < 12 m | 12–< 18 m | 18–< 24 m | 24–< 40 m | 40 meter eller längre

som använder aktiva redskap | Bomtrål

Bottentrål och/eller snurrevad

Flyttrål

Snörpvad

Skrapa

Fartyg som använder andra aktiva redskap

Fartyg som endast använder polyvalenta aktiva redskap

som använder passiva redskap | Fartyg som använder krokredskap

Drivgarn och fasta garn

Fartyg som använder tinor och/eller fällor

Fartyg som använder andra passiva redskap

Fartyg som endast använder polyvalenta passiva redskap

som använder polyvalenta redskap | Fartyg som använder aktiva och passiva redskap

Inaktiva fartyg

1 För fartyg som är kortare än 12 meter i Medelhavet och Svarta havet är längdkategorierna 0–< 6, 6–< 12 meter. För övriga regioner är längdkategorierna 0–< 10, 10–< 12 meter.

2 Fartyg som är kortare än 12 meter och som använder passiva redskap i Medelhavet och Svarta havet får delas upp efter redskapstyp.

Tillägg IV

Fiskeverksamhet (verksamhetsgren) indelad efter region

1) Östersjön (Ices-delområden 22–32)

Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Nivå 4 | Nivå 5 | Nivå 6 | LOA-klasser (i meter)

Verksamhet | Redskapsklass | Redskapsgrupp | Redskapstyp | Grupp av målarter | Maskstorlek och annan selektiv utrustning | < 10 | 10 <12 | 12 <18 | 18- <24 | 24-<40 | 40 &+

Fiskeverksamhet | Trålar | Bottentrålar | Bottentrål [OTB] | Kräftdjur

Bottenlevande fisk

Små pelagiska fiskar

Sötvattensarter

Dubbeltrål [OTT] | Kräftdjur

Bottenlevande fisk

Små pelagiska fiskar

Partrål [PTB] | Bottenlevande fisk

Små pelagiska fiskar

Sötvattensarter

Flyttrålar | Bomtrål [OTM] | Bottenlevande fisk

Små pelagiska fiskar

Sötvattensarter

Partrål [PTM] | Bottenlevande fisk

Små pelagiska fiskar

Sötvattensarter

Krokar och linor | Spön och linor | Pil- och angelgarn | Benfiskar

Backor/långrevar | Drivande backor/långrevar [LLD] | Små pelagiska fiskar

Anadroma arter

Förankrade backor/långrevar [LLS] | Bottenlevande fisk

Små pelagiska fiskar

Sötvattensarter

Anadroma arter

Katadroma arter

Fällor | Fällor | Tinor och fällor [FPO] | Bottenlevande fisk

Små pelagiska fiskar

Sötvattensarter

Anadroma arter

Katadroma arter

Ryssjor [FYK] | Bottenlevande fisk

Små pelagiska fiskar

Sötvattensarter

Anadroma arter

Katadroma arter

Fasta ej täckta bottengarn [FPN] | Bottenlevande fisk

Små pelagiska fiskar

Sötvattensarter

Anadroma arter

Katadroma arter

Nätredskap | Nätredskap | Grimgarn [GTR] | Bottenlevande fisk

Små pelagiska fiskar

Sötvattensarter

Fasta bottengarn (förankrade) [GNS] | Bottenlevande fisk

Små pelagiska fiskar

Sötvattensarter

Anadroma arter

Katadroma arter

Not/vad | Insnärjningsnät | Snörpvad [PS] | Små pelagiska fiskar

Not/vad | Skotska vadar, flytvadar [SSC] | Bottenlevande fisk

Sötvattensarter

Snurrevadar [SDN] | Bottenlevande fisk

Små pelagiska fiskar

Parnotar [SPR] | Bottenlevande fisk

Notar som används från strand eller båt[SB] [SV] | Benfiskar

Fiskeverksamheten saknar information | Fiskeverksamheten saknar information

Annan verksamhet än fiske | Annan verksamhet än fiske

Inaktivt | Inaktivt

Fritidsfiske | Endast för följande arter: lax, torsk, ål, haj | Ej tillämpligt | Alla eventuella fartygsklasser tillsammans

Anmärkning:

Om så är lämpligt ska pilotundersökningar göras i syfte att upprätta protokoll för övervakning av inlandsfiske av ål.

2) Nordsjön (Ices-områden IIIa, IV och VIId) och östra delarna av Norra Ishavet (Ices-områden I och II)

Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Nivå 4 | Nivå 5 | Nivå 6 | LOA-klasser (i meter)

Verksamhet | Redskapsklass | Redskapsgrupp | Redskapstyp | Grupp av målarter | Maskstorlek och annan selektiv utrustning | < 10 | 10–<12 | 12–<18 | 18–<24 | 24–<40 | 40 &+

Fiskeverksamhet | Skrapor | Skrapor | Skrapor som används från fartyg | Blötdjur

Mekaniska skrapredskap | Blötdjur

Trålar | Bottentrålar | Bottentrål [OTB] | Blötdjur

Kräftdjur

Bottenlevande fisk

Kräftdjur och bottenlevande fisk blandat

Bläckfisk och bottenlevande fisk blandat

Små pelagiska fiskar

Djuphavsarter

Pelagiska fiskar och bottenlevande fisk blandat

Bottenlevande fisk och djuphavsarter blandat

Dubbeltrål [OTT] | Blötdjur

Kräftdjur

Bottenlevande fisk

Djuphavsarter

Kräftdjur och bottenlevande fisk blandat

Pelagiska fiskar och bottenlevande fisk blandat

Partrål [PTB] | Bottenlevande fisk

Kräftdjur

Små pelagiska fiskar

Bomtrål [TBB] | Kräftdjur

Bottenlevande fisk

Kräftdjur och bottenlevande fisk blandat

Flyttrålar | Bomtrål [OTM] | Små pelagiska fiskar

Bottenlevande fisk

Partrål [PTM] | Små pelagiska fiskar

Bottenlevande fisk

Krokar och linor | Spön och linor | Pil- och angelgarn[LHP] [LHM] | Benfiskar

Backor/långrevar | Förankrade backor/långrevar [LLS] | Bottenlevande fisk

Fällor | Fällor | Tinor och fällor [FPO] | Blötdjur

Kräftdjur

Benfiskar

Ryssjor [FYK] | Katadroma arter

Nätredskap | Nätredskap | Grimgarn [GTR] | Bottenlevande fisk

Fasta bottengarn (förankrade) [GNS] | Små pelagiska fiskar

Bottenlevande fisk

Kräftdjur

Drivgarn [GND] | Små pelagiska fiskar

Bottenlevande fisk

Not/vad | Insnärjningsnät | Snörpvad [PS] | Små pelagiska fiskar

Not/vad | Skotska vadar, flytvadar [SSC] | Bottenlevande fisk

Snurrevadar [SDN] | Bottenlevande fisk

Parnotar [SPR] | Bottenlevande fisk

Notar som används från strand eller båt[SB] [SV] | Benfiskar

Övriga redskap | Övriga redskap | Glasålsfiske | Glasål

Diverse (specificera) | Diverse (specificera)

Annan verksamhet än fiske | Annan verksamhet än fiske

Inaktivt | Inaktivt

Fritidsfiske | Endast för följande arter: torsk, ål, haj | Ej tillämpligt | Alla eventuella fartygsklasser tillsammans

Anmärkning:

Om så är lämpligt ska pilotundersökningar göras i syfte att upprätta protokoll för övervakning av inlandsfiske av ål.

3) Nordatlanten (Ices-områden V–XIV och Nafo-områden)

Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Nivå 4 | Nivå 5 | Nivå 6 | LOA-klasser (i meter)

Verksamhet | Redskapsklass | Redskapsgrupp | Redskapstyp | Grupp av målarter | Maskstorlek och annan selektiv utrustning | < 10 | 10–<12 | 12–<18 | 18–<24 | 24–<40 | 40 &+

Fiskeverksamhet | Skrapor | Skrapor | Skrapor som används från fartyg | Blötdjur

Mekaniska skrapredskap | Blötdjur

Trålar | Bottentrålar | Bottentrål [OTB] | Blötdjur

Kräftdjur

Bottenlevande fisk

Kräftdjur och bottenlevande fisk blandat

Bläckfisk och bottenlevande fisk blandat

Små pelagiska fiskar

Djuphavsarter

Pelagiska fiskar och bottenlevande fisk blandat

Bottenlevande fisk och djuphavsarter blandat

Dubbeltrål [OTT] | Blötdjur

Kräftdjur

Bottenlevande fisk

Djuphavsarter

Kräftdjur och bottenlevande fisk blandat

Pelagiska fiskar och bottenlevande fisk blandat

Partrål [PTB] | Bottenlevande fisk

Kräftdjur

Små pelagiska fiskar

Bomtrål [TBB] | Kräftdjur

Bottenlevande fisk

Kräftdjur och bottenlevande fisk blandat

Bottenlevande fisk och bläckfisk blandat

Flyttrålar | Bomtrål [OTM] | Små pelagiska fiskar

Bottenlevande fisk

Partrål [PTM] | Små pelagiska fiskar

Stora pelagiska fiskar

Bottenlevande fisk

Krokar och linor | Spön och linor | Pil- och angelgarn [LHP] [LHM] | Benfiskar

Bläckfisk

Dörjlinor [LTL] | Stora pelagiska fiskar

Backor/långrevar | Drivande backor/långrevar [LLD] | Stora pelagiska fiskar

Bottenlevande fisk

Djuphavsarter

Förankrade backor/långrevar [LLS] | Djuphavsarter

Bottenlevande fisk

Fällor | Fällor | Tinor och fällor [FPO] | Blötdjur

Kräftdjur

Benfiskar

Ryssjor [FYK] | Katadroma arter

Bottenlevande arter

Fasta ej täckta bottengarn [FPN] | Stora pelagiska fiskar

Nätredskap | Nätredskap | Grimgarn [GTR] | Bottenlevande fisk

Fasta bottengarn (förankrade) [GNS] | Små pelagiska fiskar

Bottenlevande fisk

Kräftdjur

Djuphavsarter

Drivgarn[GND] | Små pelagiska fiskar

Bottenlevande fisk

Not/vad | Insnärjningsnät | Snörpvad[PS] | Små pelagiska fiskar

Stora pelagiska fiskar

Not/vad | Skotska vadar, flytvadar [SSC] | Bottenlevande fisk

Snurrevadar[SDN] | Bottenlevande fisk

Parnotar [SPR] | Bottenlevande fisk

Notar som används från strand eller båt[SB] [SV] | Benfiskar

Övriga redskap | Övriga redskap | Glasålsfiske | Glasål

Diverse (specificera) | Diverse (specificera)

Annan verksamhet än fiske | Annan verksamhet än fiske

Inaktivt | Inaktivt

Fritidsfiske | Endast för följande arter: lax, havsabborre, ål, haj (endast för Ices-områden) | Ej tillämpligt | Alla eventuella fartygsklasser tillsammans

Anmärkning:

Om så är lämpligt ska pilotundersökningar göras i syfte att upprätta protokoll för övervakning av inlandsfiske av ål.

4) Medelhavet och Svarta havet

Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Nivå 4 | Nivå 5 | Nivå 6 | LOA-klasser (i meter)

Verksamhet | Redskapsklass | Redskapsgrupp | Redskapstyp | Grupp av målarter | Maskstorlek och annan selektiv utrustning | < 6 | 6–<12 | 12–<18 | 18–<24 | 24–<40 | 40 &+

Fiskeverksamhet | Skrapor | Skrapor | Skrapor som används från fartyg | Blötdjur

Trålar | Bottentrålar | Bottentrål [OTB] | Bottenlevande arter

Djuphavsarter

Bottenlevande arter och djuphavsarter blandat

Dubbeltrål [OTT] | Bottenlevande arter

Partrål [PTB] | Bottenlevande arter

Bomtrål [TBB] | Bottenlevande arter

Flyttrålar | Bomtrål [OTM] | Bottenlevande arter och pelagiska arter blandat

Partrål [PTM] | Små pelagiska fiskar

Krokar och linor | Spön och linor | Pil- och angelgarn [LHP] [LHM] | Benfiskar

Bläckfisk

Dörjlinor [LTL] | Stora pelagiska fiskar

Backor/långrevar | Drivande backor/långrevar[LLD] | Stora pelagiska fiskar

Förankrade backor/långrevar [LLS] | Bottenlevande fisk

Fällor | Fällor | Tinor och fällor [FPO] | Bottenlevande arter

Ryssjor [FYK] | Katadroma arter

Bottenlevande arter

Fasta ej täckta bottengarn [FPN] | Stora pelagiska fiskar

Nätredskap | Nätredskap | Grimgarn [GTR] | Bottenlevande arter

Fasta bottengarn (förankrade) [GNS] | Små och stora pelagiska fiskar

Bottenlevande arter

Drivgarn [GND] | Små pelagiska fiskar

Bottenlevande fisk

Not/vad | Insnärjningsnät | Snörpvad [PS] | Små pelagiska fiskar

Stora pelagiska fiskar

Utan snörplinor (lampara) [LA] | Små och stora pelagiska fiskar

Not/vad | Skotska vadar, flytvadar [SSC] | Bottenlevande arter

Snurrevadar [SDN] | Bottenlevande arter

Parnotar [SPR] | Bottenlevande arter

Notar som används från strand eller båt[SB] [SV] | Bottenlevande arter

Övriga redskap | Övriga redskap | Glasålsfiske | Glasål

Diverse (specificera) | Diverse (specificera)

Annan verksamhet än fiske | Annan verksamhet än fiske

Inaktivt | Inaktivt

Fritidsfiske | Endast för följande arter: tonfisk, ål, haj | Ej tillämpligt | Alla eventuella fartygsklasser tillsammans

Anmärkning:

Om så är lämpligt ska pilotundersökningar göras i syfte att upprätta protokoll för övervakning av inlandsfiske av ål.

5) Övriga regioner där EU-fartyg bedriver fiske och som förvaltas av regionala fiskeriförvaltningsorganisationer där gemenskapen är avtalsslutande part eller observatör (t.ex. Iccat, IOTC, Cecaf m.fl.)

Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Nivå 4 | Nivå 5 | Nivå 6 | LOA-klasser (i meter)

Verksamhet | Redskapsklass | Redskapsgrupp | Redskapstyp | Grupp av målarter | Maskstorlek och annan selektiv utrustning | < 10 | 10–<12 | 12–<18 | 18–<24 | 24–<40 | 40 &+

Fiskeverksamhet | Trålar | Bottentrålar | Bottentrål [OTB] | Kräftdjur

Bottenlevande fisk

Bläckfisk och bottenlevande fisk blandat

Dubbeltrål [OTT] | Kräftdjur

Flyttrålar | Bomtrål [OTM] | Små pelagiska fiskar

Krokar och linor | Spön och linor | Pil- och angelgarn [LHP] [LHM] | Stora pelagiska fiskar

Bottenlevande fisk

Backor/långrevar | Drivande backor/långrevar[LLD] | Stora pelagiska fiskar

Förankrade backor/långrevar [LLS] | Bottenlevande fisk

Fällor | Fällor | Tinor och fällor [FPO] | Kräftdjur

Benfiskar

Nätredskap | Nätredskap | Grimgarn [GTR] | Bottenlevande fisk

Fasta bottengarn (förankrade) [GNS] | Bottenlevande fisk

Drivgarn [GND] | Bottenlevande fisk

Not/vad | Insnärjningsnät | Snörpvad [PS] | Små pelagiska fiskar

Stora pelagiska fiskar

Diverse (specificera) | Diverse (specificera)

Annan verksamhet än fiske | Annan verksamhet än fiske

Inaktivt | Inaktivt

1 Den del av fångsten som behålls ombord ska om möjligt klassificeras per grupp av målarter (kräftdjur, bläckfisk, bottenlevande fisk osv.) på fiskerese- eller fiskeverksamhetsnivå och delas upp i vikt eller totalt värde, när det gäller värdefulla arter (t.ex. havskräftor och räkor). Den grupp av målarter som får den högsta placeringen bör betraktas som den grupp av målarter som ska rapporteras i tabellen.

2 Enligt rådets förordningar (EG) nr 88/98 (EGT L 9, 15.1.1998, s. 1) och (EG) nr 2187/2005 (EUT L 349, 31.12.2005, s. 1).

3 Inklusive ål i förvaltningsenheter enligt rådets förordning (EG) nr 1100/2007 (EUT L 248, 22.9.2007, s. 17).

61 Den del av fångsten som behålls ombord ska om möjligt klassificeras per grupp av målarter (kräftdjur, bläckfisk, bottenlevande fisk osv.) på fiskerese- eller fiskeverksamhetsnivå och delas upp i vikt eller totalt värde, när det gäller värdefulla arter (t.ex. havskräftor och räkor). Den grupp av målarter som får den högsta placeringen bör betraktas som den grupp av målarter som ska rapporteras i tabellen.

62 Enligt rådets förordningar (EEG) nr 1899/85 (EGT L 179, 11.7.1985, s. 2), (EEG) nr 1638/87 (EGT L 153, 13.6.1987, s. 7) och (EG) nr 850/98 (EGT L 125, 27.4.1998, s. 1), kommissionens förordningar (EG) nr 2056/2001 (EGT L 277, 20.10.2001, s. 13) och (EG) nr 494/2002 (EGT L 77, 20.3.2002, s. 8) samt rådets förordning (EG) nr 40/2008 (EUT L 19, 23.1.2008, s. 1).

63 Inklusive ål i förvaltningsenheter enligt förordning (EG) nr 1100/2007.

112 Den del av fångsten som behålls ombord ska om möjligt klassificeras per grupp av målarter (kräftdjur, bläckfisk, bottenlevande fisk osv.) på fiskerese- eller fiskeverksamhetsnivå och delas upp i vikt eller totalt värde, när det gäller värdefulla arter (t.ex. havskräftor och tonfiskar). Den grupp av målarter som får den högsta placeringen bör betraktas som den grupp av målarter som ska rapporteras i tabellen.

113 Enligt förordning (EG) nr 850/98, rådets förordning (EG) nr 2549/2000 (EGT L 292, 21.11.2000, s. 5), förordningarna (EG) nr 2056/2001 och (EG) nr 494/2002, rådets förordning (EG) nr 1386/2007 (EUT L 318, 5.12.2007, s. 1) och förordning (EG) nr 40/2008.

114 Inklusive ål i förvaltningsenheter enligt förordning (EG) nr 1100/2007.

175 Den del av fångsten som behålls ombord ska om möjligt klassificeras per grupp av målarter (kräftdjur, bläckfisk, bottenlevande fisk osv.) på fiskerese- eller fiskeverksamhetsnivå och delas upp i vikt eller totalt värde, när det gäller värdefulla arter (t.ex. havskräftor och tonfiskar). Den grupp av målarter som får den högsta placeringen bör betraktas som den grupp av målarter som ska rapporteras i tabellen.

176 Enligt rådets förordning (EG) nr 1967/2006 (EUT L 409, 30.12.2006, s. 11).

177 Avser endast räkor av arterna Aristaeomorpha foliacea och Aristeus antennatus som inte ingår i definitionen av djuphavsarter i rådets förordning (EG) nr 2347/2002 (EGT L 351, 28.12.2002, s. 6).

178 Inklusive ål i förvaltningsenheter enligt förordning (EG) nr 1100/2007.

214 Den del av fångsten som behålls ombord ska om möjligt klassificeras per grupp av målarter (kräftdjur, bläckfisk, bottenlevande fisk osv.) på fiskerese- eller fiskeverksamhetsnivå och delas upp i vikt eller totalt värde, när det gäller värdefulla arter (t.ex. havskräftor och tonfiskar). Den grupp av målarter som får den högsta placeringen bör betraktas som den grupp av målarter som ska rapporteras i tabellen.

215 Enligt rådets förordningar (EG) nr 600/2004 (EUT L 97, 1.4.2004, s. 1), (EG) nr 830/2004 (EUT L 127, 29.4.2004, s. 31), (EG) nr 115/2006 (EUT L 21, 25.1.2006, s. 1), (EG) nr 563/2006 (EUT L 105, 13.4.2006, s. 33), (EG) nr 764/2006 (EUT L 141, 29.5.2006, s. 1), (EG) nr 805/2006 (EUT L 151, 6.6.2006, s. 1), (EG) nr 1562/2006 (EUT L 290, 20.10.2006, s. 1), (EG) nr 1563/2006 (EUT L 290, 20.10.2006, s. 6), (EG) nr 1801/2006 (EUT L 343, 8.12.2006, s. 1), (EG) nr 2027/2006 (EUT L 414, 30.12. 2006, s. 1) (EG) nr 450/2007 (EUT L 109, 26.4.2007, s. 1), (EG) nr 753/2007 (EUT L 172, 30.6.2007, s. 1), (EG) nr 893/2007 (EUT L 205, 7.8.2007, s. 1), (EG) nr 894/2007 (EUT L 205, 7.8.2007, s. 35), (EG) nr 1386/2007 (EUT L 318, 5.12.2007, s. 1), (EG) nr 1446/2007 (EUT L 331, 17.12.2007, s. 1), (EG) nr 31/2008 (EUT L 15, 18.1.2008, s. 1), (EG) nr 241/2008 (EUT L 75, 18.3.2008, s. 49) och (EG) nr 242/2008 (EUT L 75, 18.3.2008, s. 51).

Tillägg V

| Delregioner eller fiskeplatser | Regioner | Supra-regioner

1 | 2 | 3

Verksamhetsgren*flottsegment (cell) | A | A1 | A2 | A3

Verksamhetsgren | B | B1 | B2 | B3

Flottsegment | C | C1 | C2 | C3

Tillägg VI

Variabelgrupp | Variabel | Specifikation för insamlingen av uppgifter | Enhet | Definition av statistik över företagsstrukturer enligt kommissionens förordning (EG) nr 2700/98 | Riktlinje

Intäkter | Bruttovärdet av landningar | Övergripande | euro | 12 11 0 utom punkt 4

Intäkter från uthyrda kvoter eller andra fiskerättigheter | | euro | 12 11 0 utom punkt 4

Direkta bidrag | | euro | 12 11 0 utom punkt 4

Andra intäkter | | euro | 12 11 0 utom punkt 4

Personalkostnader | Löneutgifter för besättning | | euro | 13 31 0

Imputerat värde av obetald arbetskraft | | euro | 13 32 0

euro

Energikostnader | Energikostnader | | euro | 20 11 0 (13 11 0)

Reparations- och underhållskostnader | Reparations- och underhållskostnader | | euro | (13 11 0) | ENS 3.70. e) (1) (2)

Andra driftskostnader | Variabel kostnad | | euro | (13 11 0)

Icke-variabel kostnad | | euro | (13 11 0)

Betalningar för hyra av kvoter eller andra fiskerättigheter | | euro | (13 11 0)

Kapitalkostnader | Årlig avskrivning | | euro | | ENS 6.02.–6.05.

Kapitalvärde | Värdet av fysiskt kapital: Nedskrivet återanskaffningsvärde | | euro | | ENS 7.09.–7.24.

Värdet av fysiskt kapital: Nedskrivet anskaffningsvärde | | euro | | ENS 7.09.–7.24.

Värdet av kvoter och andra fiskerättigheter | | euro | | ENS 7.09.–7.24.

Investeringar | Investeringar i fysiskt kapital | | euro | 15 11 0 | ENS 3.102.–3.111.

Finansiell ställning | Skuld i förhållande till tillgångar | | %

Sysselsättning | Anställd besättning | | antal | 16 11 0; 16 13 0; 16 13 1; 16 13 2 16 13 5; 16 14 0 16 15 0 | ENS 11.32.–11.34.

Heltidsekvivalenter enligt nationella regler | | antal | 16 11 0; 16 13 0 16 13 1; 16 13 2 16 13 5; 16 14 0 16 15 0 | ENS 11.32.–11.34.

Heltidsekvivalenter enligt harmoniserade regler | | antal | 16 11 0; 16 13 0 16 13 1; 16 13 2 16 13 5; 16 14 0 16 15 0 | ENS 11.32.–11.34.

Flotta | Antal | Övergripande | antal | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt

Genomsnittlig LOA | Övergripande | meter | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt

Genomsnittligt fartygstonnage | Övergripande | GT | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt

Fartygens genomsnittliga maskinstyrka | Övergripande | kW | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt

Genomsnittlig ålder | Övergripande | år | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt

Ansträngning | Dagar till havs | Övergripande | dagar | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt

Energiförbrukning | | liter | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt

Antal fiskeföretag/enheter | Antal fiskeföretag/enheter | Efter storlekskategori: 1. Ägt fartyg 2. 2–5 ägt fartyg 3. > 5 ägt fartyg | antal | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt

Produktionsvärde per art | Värdet av landningarna per art | Övergripande | euro | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt

Genomsnittspris per art | Övergripande | euro/kg | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt

1 De ekonomiska variablerna ska samlas in på årsbasis på C3-nivå (tillägg V), med undantag för de variablersom betraktas som övergripande och som samlas in på mer uppdelade nivåer (enligt tillägg VIII) och medolika intervall.

2 EGT L 344, 18.12.1998, s. 49.

3 Inbegriper direktstöd, t.ex. kompensation för fiskestopp, återbetalning av bränsleavgift eller liknandekompensationsbetalningar i form av en klumpsumma. Inbegriper inte sociala förmåner, indirekta stöd (t.ex.nedsatt avgift på insatsvaror såsom bränsle) eller investeringsstöd.

4 Inbegriper andra intäkter från användningen av fartyget, t.ex. fritidsfiske, turism, tjänster till oljeplattformarosv. samt försäkringsutbetalningar för skador på/förlust av redskap/fartyg.

5 Inbegriper socialförsäkringskostnader.

6 Till exempel fartygsägarens eget arbete. Medlemsstaten ska redogöra för vald metod i sitt nationella program.

7 Exklusive smörjolja. Om möjligt uppdelade efter typ (bensin, diesel, biobränsle osv.).

8 Bruttokostnaderna för reparation och underhåll av fartyget och redskapen.

9 ENS hänvisar till det europeiska nationalräkenskapssystemet 1995 (förordning (EG) nr 2223/96 och (EG) nr1267/2003, Eurostats manual för ENS 95).

10 Inbegriper alla inköpta insatsvaror (varor och tjänster) som har att göra med fiskeansträngningen och/ellerfångster/landningar.

11 Inbegriper inköpta insatsvaror som inte har något att göra med ansträngningen och/eller fångster/landningar(även hyrd utrustning).

12 Uppskattning enligt [den PIM-metod som föreslås i kapitalvärderingsrapporten i undersökning nr FISH/2005/03:IREPA Onlus Co-ordinator, 2006. Evaluation of the capital value, investments and capitalcosts in the fisheries sector Study No FISH/2005/03, 203p.]. Det bör redogöras för data ochuppskattningsmetod i det nationella programmet.

13 Fartygets värde, dvs. skrov, motor, all utrustning ombord och redskapen. Uppskattning enligt [den PIM-metod som föreslås i kapitalvärderingsrapporten i undersökning nr FISH/2005/03:IREPA Onlus Co-ordinator, 2006. Evaluation of the capital value, investments and capital costs in the fisheries sector Study No FISH/2005/03, 203p.]. Det bör redogöras för data och uppskattningsmetod i det nationella programmet.

14 I lämpliga fall. Det ska redogöras för uppskattningsmetoden i det nationella programmet.

15 Förbättringar av befintliga fartyg/redskap under det berörda året.

16 Skuld i procent i förhållande till det totala kapitalvärdet (se definition ovan).

17 Antal anställda ombord, motsvarande det genomsnittliga antal personer som arbetar för och avlönas avfartyget. Detta inbegriper tillfälligt anställda samt roterande besättning. [Se rapport om undersökningenFISH/2005/14, LEI WAGENINGENUR Co-ordinator, 2006. Calculation of labour including full-timeequivalent (FTE) in fisheries Study No FISH/2005/14, 142 p].

18 Heltidsekvivalent (FTE) baserad på den nationella referensnivån för FTE-arbetstimmar förbesättningsmedlemmar ombord på fartyget (exkl. vilotid) och arbetstimmarna i land. Om det årliga antaletarbetstimmar per besättningsmedlem överskrider referensnivån är FTE=1 per besättningsmedlem. I motsattfall är FTE=förhållandet mellan antalet arbetstimmar och referensnivån. [Metoden bör överensstämma medundersökningen FISH/2005/14, LEI WAGENINGENUR Co-ordinator, 2006. Calculation of labourincluding full-time equivalent (FTE) in fisheries Study No FISH/2005/14, 142 p., ändrad genom SGECA-rapporten 07–01 (15–19 januari 2007, Salerno, s. 21 + bilagor) och det bör redogöras för metoden i detnationella programmet.]

19 Heltidsekvivalent (FTE) baserad på en gräns på 2000 timmar per FTE med användning av samma metod somfotnot 18.

20 Situationen per den 1 januari i enlighet med flottregistret. Delägarskap (som omfattar fler än en person) börbetraktas som en enhet.

21 Priser i euro per kilo levande vikt.

Tillägg VII

Art (svenskt namn) | Art (latinskt namn) | Område/bestånd | Artgrupp | Ålder antal/1000 ton | Vikt | Kön | Mognad | Fruktsamhet

Ål | Anguilla anguilla | I, II | G1 | | T | T | T

Lubb | Brosme brosme | I, II | G2 | 250 | T | T | T

Brugd | Cetorhinus maximus | I,II | G1

Sill/strömming | Clupea harengus | I, II,V | G1 | 25 | Y | Y | Y

Plogjärnsrocka | Dipturus oxyrinchus | II | G1

Blåkäxa | Etmopterus spinax | II | G1

Torsk | Gadus morhua | I, II | G1 | 125 | Y | Y | Y

Hågäl | Galeus melastomus | II | G1

Lodda | Mallotus villosus | I, II | G2

Kolja | Melanogrammus aeglefinus | I, II | G1 | 125 | Y | Y | Y

Blåvitling | Micromesistius poutassou | I–IX, XII, XIV | G1 | 25 | Y | Y | Y

Nordhavsräka | Pandalus borealis | I, II | G1 | | Y | Y | Y

Gråsej | Pollachius virens | I, II | G1 | 125 | Y | Y | Y

Ljusrocka | Raja brachyura | I, II | G1

Knaggrocka | Raja clavata | I, II | G1

Blomrocka | Raja naevus | I,II | G1

Klorocka | Raja radiata | I,II | G1

Liten hälleflundra | Reinhardtius hippoglossoides | I, II | G1 | 50 | Y | Y | Y

Lax | Salmo salar | I, II | G1 | 250 | T | T | T

Makrill | Scomber scombrus | II, IIIa, IV, V, VI, VII, VIII, IX | G1 | 25 | Y | Y | Y

Större kungsfisk | Sebastes marinus. | I, II | G1 | 125 | Y | Y | Y

Djuphavskungsfisk | Sebastes mentella. | I, II | G1 | 125 | Y | Y | Y

Havsängel | Squatina squatina | Alla områden

Taggmakrill | Trachurus trachurus | IIa, IVa, Vb, VIa, VIIa-c, e-k, VIIIabde | G2 | 25 | T | T | T

Tobisfiskar | Ammodytidae | IIIa | G2 | 50

Ål | Anguilla anguilla | IIIa | G1 | | T | T | T

Brugd | Cetorhinus maximus | IIIa | G1

Sill | Clupea harengus | IV, VIId, IIIa/22-24, IIIa | G1 | 25 | Y | Y | Y

Skoläst | Coryphaenoides rupestris | IIIa | G2 | 100 | T | T | T

Knot | Eutrigla gurnardus | IIIa | G2 | 250 | T | T | T

Torsk | Gadus morhua | IV, VIId, IIIaN | G1 | 250 | Y | Y | Y

Torsk | Gadus morhua | IIIaS | G1 | 125 | Y | Y | Y

Rödtunga | Glyptocephalus cynoglossus | IIIa | G2 | 250 | T | T | T

Sandskädda | Limanda limanda | IIIa | G2 | 125

Kolja | Melanogrammus aeglefinus | IV, IIIa | G1 | 125 | Y | Y | Y

Vitling | Merlangius merlangus | IIIa | G2 | 125 | T | T | T

Kummel | Merluccius merluccius | IIIa, IV, VI, VII, VIIIab | G1 | 125 | Y | Y | Y

Blåvitling | Micromesistius poutassou | I–IX, XII, XIV | G1 | 25 | Y | Y | Y

Havskräfta | Nephrops norvegicus | Funktionell enhet | G1 | | Y | Y | Y

Nordhavsräka | Pandalus borealis | IIIa, IVa östra | G1 | | Y | Y | Y

Rödspätta | Pleuronectes platessa | IIIa | G1 | 250 | Y | Y | Y

Gråsej | Pollachius virens | IV, IIIa, VI | G1 | 125 | Y | Y | Y

Piggvar | Psetta maxima | Alla områden | G2 | 250 | T | T | T

Rockor | Rajidae | IIIa | G1

Makrill | Scomber scombrus | II, IIIa, IV, V, VI, VII, VIII, IX | G1 | 25 | Y | Y | Y

Slätvar | Scophthalmus rhombus | IIIa | G2 | 125 | T | T | T

Småfläckig rödhaj | Scyliorhinus canicula | IIIa | G1

Haj | Hajliknande Selachii | IIIa | G1

Tunga | Solea solea | IIIa, 22 | G1 | 250 | Y | Y | Y

Skarpsill | Sprattus sprattus | IIIa | G1 | 500 | Y | Y | Y

Vitlinglyra | Trisopterus esmarki | IV, IIIa | G2 | 25

Ål | Anguilla anguilla | IIIb–d | G1 | | T | T | T

Sill | Clupea harengus | 22–24/25–29, 32/30/31/Rigabukten | G1 | 25 | Y | Y | Y

Lavaretsik | Coregonus lavaretus | IIId | G2 | 250 | T | T | T

Gädda | Esox lucius | IIId | G2 | 250 | T | T | T

Torsk | Gadus morhua | 22-24/25-32 | G1 | 125 | Y | Y | Y

Sandskädda | Limanda limanda | 22-32 | G2 | 125 | T | T | T

Abborre | Perca fluviatilis | IIId | G2 | 250 | T | T | T

Skrubbskädda | Platichtys flesus | 22-32 | G2 | 250 | T | T | T

Rödspätta | Pleuronectes platessa | 22-32 | G2 | 250 | T | T | T

Piggvar | Psetta maxima | 22-32 | G2 | 250 | T | T | T

Lax | Salmo salar | 22-31/32 | G1 | 250 | Y | Y | Y

Öring | Salmo trutta | 22-32 | G2 | 250 | T | T | T

Gös | Sander lucioperca | IIId | G2 | 250 | T | T | T

Slätvar | Scophthalmus rhombus | 22-32 | G2 | 125 | T | T | T

Tunga | Solea solea | 22 | G1 | 125 | Y | Y | Y

Skarpsill | Sprattus sprattus | 22-32 | G1 | 50 | Y | Y | Y

Tobisfiskar | Ammodytidae | IV | G2 | 25

Havskatter | Anarhichas spp. | IV | G2 | 250

Ål | Anguilla anguilla | IV, VIId | G1 | | T | T | T

Guldlaxfiskar | Argentina spp. | IV | G2 | 50

Rödknot | Aspitrigla cuculus | IV | G2 | 250 | T | T | T

Lubb | Brosme brosme | IV, IIIa | G2 | 250 | T | T | T

Brun pigghaj | Centrophorus squamosus | IV | G1

Svart pigghaj | Centroscyllium fabricii | VIId | G1

Pailonahaj | Centroscymnus coelolepis | VII | G1

Långnosad småpiggshaj | Centroscymnus crepidater | VIId | G1

Brugd | Cetorhinus maximus | IV, VIId | G1

Sill | Clupea harengus | IV, VIId, IIIa | G1 | 25 | Y | Y | Y

Sandräka | Crangon crangon | IV, VIId | G2 | | T | T | T

Chokladhaj | Dalatias licha | VIId | G1

Spjutrocka | Dasyatis pastinaca | VIId | G1

Skednoshaj | Deania calcea | VIIa | G1

Havsabborre | Dicentrarchus labrax | IV, VIId | G2 | 125 | T | T | T

Blåkäxa | Etmopterus spinax | IV, VIIa | G1

Knot | Eutrigla gurnardus | IV | G2 | 250 | T | T | T

Torsk | Gadus morhua | IV, VIId, IIIa | G1 | 125 | Y | Y | Y

Hågäl | Galeus melastomus | VIIa | G1

Rödtunga | Glyptocephalus cynoglossus | IV | G2 | 250 | T | T | T

Blåkäft | Helicolenus dactylopterus | IV | G2 | 250 | T | T | T

Fyrfläckig var | Lepidorhombus boscii | IV, VIId | G2 | 50 | T | T | T

Glasvar | Lepidorhombus whiffiagonis | IV, VIId | G2 | 50 | T | T | T

Sandrocka | Leucoraja circularis | VIId | G1

Sandskädda | Limanda limanda | IV, VIId | G2 | 125 | T | T | T

Mindre marulk | Lophius budegassa | IV, VIId | G1 | 125 | Y | Y | Y

Marulk | Lophius piscatorius | IIIa, IV, VI | G1 | 125 | Y | Y | Y

Långstjärt | Macrourus berglax | IV, IIIa | G2 | 250 | T | T | T

Kolja | Melanogrammus aeglefinus | IV, IIIa | G1 | 125 | Y | Y | Y

Vitling | Merlangius merlangus | IV, VIId | G1 | 125 | Y | Y | Y

Kummel | Merluccius merluccius | IIIa, IV, VI, VII, VIIIab | G1 | 125 | Y | Y | Y

Blåvitling | Micromesistius poutassou | I–IX, XII, XIV | G1 | 25 | Y | Y | Y

Bergtunga | Microstomus kitt | IV, VIId | G2 | 100 | T | T | T

Birkelånga | Molva dypterygia | IV, IIIa | G1 | 125 | T | T | T

Långa | Molva molva | IV, IIIa | G2 | 125 | T | T | T

Röd mulle | Mullus barbatus | IV, VIId | G2 | 125 | T | T | T

Mulle | Mullus surmuletus | IV, VIId | G2 | 125 | T | T | T

Hundhaj | Mustelus spp. | VIIa | G1

Havskräfta | Nephrops norvegicus | Alla funktionella enheter | G1 | | Y | Y | Y

Nordhavsräka | Pandalus borealis | IIIa, IVa östra/IVa/IVb | G1 | | T | T | T

Stor kammussla | Pecten maximus | VIId | G2 | | T | T | T

Fjällbrosme | Phycis blennoides | IV | G2 | 50 | T | T | T

Klippbrosme | Phycis phycis | IV | G2 | 50 | T | T | T

Skrubbskädda | Platichthys flesus | IV | G2 | 125 | T | T | T

Rödspätta | Pleuronectes platessa | IV | G1 | 50 | Y | Y | Y

Rödspätta | Pleuronectes platessa | VIId | G1 | 125 | Y | Y | Y

Gråsej | Pollachius virens | IV, IIIa, VI | G1 | 125 | Y | Y | Y

Piggvar | Psetta maxima | IV, VIId | G2 | 250 | T | T | T

Ljus rocka | Raja brachyura | IV | G1

Knaggrocka | Raja clavata | IV, VIId | G1 | | T | T | T

Fläckrocka | Raja montagui | IV, VIId | G1 | | T | T | T

Blomrocka | Raja naevus | IV, VIId | G1 | | T | T | T

Klorocka | Raja radiata | IV, VIId | G1 | | T | T | T

Andra rockor | Rajidae | IV, VIId | G1

Liten hälleflundra | Reinhardtius hippoglossoides | IV | G2 | 250 | T | T | T

Lax | Salmo salar | IV | G1 | 250 | T | T | T

Makrill | Scomber scombrus | II, IIIa, IV, V, VI, VII, VIII, IX | G1 | 25 | Y | Y | Y

Slätvar | Scophthalmus rhombus | IV, VIId | G2 | 125 | T | T | T

Småfläckig rödhaj | Scyliorhinus canicula | IV, VIIa | G1

Djuphavskungsfisk | Sebastes mentella. | IV | G1 | 125 | Y | Y | Y

Djuphavshaj | Hajliknande Selachii | IV | G1 | | T | T | T

Liten haj | Hajliknande Selachii | IV, VIId | G1 | | T | T | T

Tunga | Solea solea | IV | G1 | 250 | Y | Y | Y

Tunga | Solea solea | VIId | G1 | 250 | Y | Y | Y

Skarpsill | Sprattus sprattus | IV/VIIde | G1 | 50 | T | T | T

Pigghaj/rödhaj | Squalus acanthias | IV, VIId | G1 | | T | T | T

Havsängel | Squatina squatina | Alla områden | G1

Havsängel | Squatina squatina | VIIa | G1

Taggmakrill | Trachurus trachurus. | IIa, IVa, Vb, VIa, VIIa–c, e–k, VIIIabde/IIIa, IVbc, VIId | G2 | 25 | T | T | T | T

Fenknot | Trigla lucerna | IV | G2 | 250 | T | T | T

Vitlinglyra | Trisopterus esmarki | IV, IIIa | G2 | 25

Sanktpersfisk | Zeus faber | IV, VIId | G2 | 250 | T | T | T

Bairds släthuvudfisk | Alepocephalus bairdii | VI, XII | G2 | | T | T | T

Tobisfiskar | Ammodytidae | VIa | G2 | 25

Ål | Anguilla anguilla | Alla områden | G1 | | T | T | T

Dolkfiskar | Aphanopus spp. | Alla områden | G1 | 50 | Y | Y | Y

Guldlaxfiskar | Argentina spp. | Alla områden | G2 | 50 | T | T | T

Havsgös | Argyrosomus regius | Alla områden | G2 | 50 | T | T | T

Rödknot | Aspitrigla cuculus | Alla områden | G2 | 250 | T | T | T

Beryxar | Beryx spp. | Alla områden utom X och IXa | G1 | 50 | Y | Y | Y

Beryxar | Beryx spp. | IXa och X | G1 | 125 | T | T | T

Krabbtaska | Cancer pagurus | Alla områden | G2 | | T | T | T

Sorghaj | Centrophorus granulosus | Alla områden | G1 | | T | T | T

Brun pigghaj | Centrophorus squamosus | Alla områden | G1 | | T | T | T

Svart pigghaj | Centroscyllium fabricii | V, VI, VII, XII | G1

Pailonahaj | Centroscymnus coelolepis | Alla områden | G1 | | T | T | T

Långnosad småpiggshaj | Centroscymnus crepidater | V, VI, VII, IX, X, XII | G1

Brugd | Cetorhinus maximus | Alla områden | G1

Sill | Clupea harengus | VIa/VIaN/ VIa S, VIIbc/VIIa/VIIj | G1 | 25 | Y | Y | Y

Havsål | Conger conger | Alla områden utom X | G2 | 25 | T | T | T

Havsål | Conger conger | X | G2 | 125 | T | T | T

Skoläst | Coryphaenoides rupestris | Alla områden | G1 | 100 | Y | Y | Y

Chokladhaj | Dalatias licha | Alla områden | G1

Spjutrocka | Dasyatis pastinaca | VII, VIII | G1

Skednoshaj | Deania calcea | V, VI, VII, IX, X, XII | G1

Havsabborre | Dicentrarchus labrax | Alla områden utom IX | G2 | 125 | T | T | T

Havsabborre | Dicentrarchus labrax | IX | G2 | 125 | T | T | T

Tjocktunga | Dicologoglosa cuneata | VIIIc, IX | G2 | 100

Slätrocka | Dipturus batis | V, VI, VII, VIII | G1

Plogjärnsrocka | Dipturus oxyrinchus | V, VI, VII, VIII | G1

Ansjovis | Engraulis encrasicolus | IXa (endast Cádiz-bukten) | G1 | 125 | T | T | T | T

Ansjovis | Engraulis encrasicolus | VIII | G1 | 125 | Y | Y | Y | Y

Blåkäxa | Etmopterus spinax | VI, VII, VIII | G1

Knot | Eutrigla gurnardus | VIId,e | G2 | 250 | T | T | T

Torsk | Gadus morhua | Va/Vb/VIa/VIb/VIIa/VIIe–k | G1 | 125 | Y | Y | Y

Hågäl | Galeus melastomus | VI, VII, VIII, IX, X | G1

Rödtunga | Glyptocephalus cynoglossus | VI, VII | G2 | 50

Blåkäft | Helicolenus dactylopterus | Alla områden | G2 | 100

Hummer | Homarus gammarus | Alla områden | G2 | | T | T | T

Atlantisk soldatfisk | Hoplostethus atlanticus | Alla områden | G1 | 50 | Y | Y | Y

Mako | Isurus oxyrinchus | Alla områden | G1

Håbrand | Lamna nasus | Alla områden | G1

Strumpebandsfisk | Lepidopus caudatus | IXa | G2 | | T | T | T

Fyrfläckig var | Lepidorhombus boscii | VIIIc, IXa | G1 | 250 | Y | Y | Y

Glasvar | Lepidorhombus whiffiagonis | VI/VII, VIIIabd/VIIIc, IXa | G1 | 125 | Y | Y | Y

Sandrocka | Leucoraja circularis | VI, VII, VIII | G1

Näbbrocka | Leucoraja fullonica | V, VI, VII, VIII | G1

Sandskädda | Limanda limanda | VIIe/VIIa,f–h | G2 | 125 | T | T | T

Vanlig bläckfisk | Loligo vulgaris | Alla områden utom VIIIc, IXa | G2

Vanlig bläckfisk | Loligo vulgaris | VIIIc, IXa | G2 | | T | T | T

Mindre marulk | Lophius budegassa | IV, VI/VIIb–k, VIIIabd | G1 | 125 | Y | Y | Y

Mindre marulk | Lophius budegassa | VIIIc, IXa | G1 | 125 | Y | Y | Y

Marulk | Lophius piscatorious | IV, VI/VIIb–k, VIIIabd | G1 | 125 | Y | Y | Y

Marulk | Lophius piscatorious | VIIIc, IXa | G1 | 125 | Y | Y | Y

Lodda | Mallotus villosus | XIV | G2 | 50

Kolja | Melanogrammus aeglefinus | Va/Vb | G1 | 125 | Y | Y | Y

Kolja | Melanogrammus aeglefinus | VIa/VIb/VIIa/VIIb–k | G1 | 125 | Y | Y | Y

Vitling | Merlangius merlangus | VIII/IX, X | G2 | 25 | T | T | T

Vitling | Merlangius merlangus | Vb/VIa/VIb/VIIa/VIIe–k | G1 | 250 | Y | Y | Y

Kummel | Merluccius merluccius | IIIa, IV, VI, VII, VIIIab / VIIIc, IXa | G1 | 125 | Y | Y | Y

Tjocktunga | Microchirus variegatus | Alla områden | G2 | 50

Blåvitling | Micromesistius poutassou | I–IX, XII, XIV | G1 | 25 | Y | Y | Y

Bergtunga | Microstomus kitt | Alla områden | G2 | 100 | T | T | T

Birkelånga | Molva dypterygia | Alla områden utom X | G1 | 125 | T | T | T

Birkelånga | Molva dypterygia | X | G1 | 125 | T | T | T

Långa | Molva molva | Alla områden | G2 | 125 | T | T | T

Mulle | Mullus surmuletus | Alla områden | G2 | 125 | T | T | T

Nordlig hundhaj | Mustelus asterias | VI, VII, VIII, IX | G1

Sydlig hundhaj | Mustelus mustelus | VI, VII, VIII, IX | G1

Svartfläckig hundhaj | Mustelus punctulatus | VI, VII, VIII, IX | G1

Örnrocka | Myliobatis aquila | Alla områden | G1

Havskräfta | Nephrops norvegicus | VI Funktionell enhet | G1 | | Y | Y | Y

Havskräfta | Nephrops norvegicus | VII Funktionell enhet | G1 | | Y | Y | Y

Havskräfta | Nephrops norvegicus | VIII, IX Funktionell enhet | G1 | | Y | Y | Y

Vanlig åttaarmad bläckfisk | Octopus vulgaris | Alla områden utom VIIIc, IXa | G2 | | T | T | T

Fläckpagell | Pagellus bogaraveo | IXa, X | G1 | 250 | T | T | T

Vanlig åttaarmad bläckfisk | Octopus vulgaris | VIIIc, IXa | G2

Räkor | Pandalus spp. | Alla områden | G2

Djuphavsräka | Parapenaeus longirostris | IXa | G2 | | T | T | T

Fjällbrosme | Phycis blennoides | Alla områden | G2 | 50 | T | T | T

Klippbrosme | Phycis phycis | Alla områden | G2 | 50 | T | T | T

Rödspätta | Pleuronectes platessa | VIIa/VIIe/VIIfg | G1 | 100 | Y | Y | Y

Rödspätta | Pleuronectes platessa | VIIbc/VIIh-k/VIII, IX, X | G1 | 25 | Y | Y | Y

Bleka | Pollachius pollachius | Alla områden utom IX, X | G2 | 25 | T | T | T

Bleka | Pollachius pollachius | IX, X | G2 | 500 | T | T | T

Gråsej | Pollachius virens | Va/Vb/IV, IIIa, VI | G1 | 125 | Y | Y | Y

Gråsej | Pollachius virens | VII, VIII | G2 | 125 | T | T | T

Vrakfisk | Polyprion americanus | X | G2 | 125

Blåhaj | Prionace glauca | Alla områden | G1

Piggvar | Psetta maxima | Alla områden | G2 | 250 | T | T | T

Violett spjutrocka | Pteroplatytrygon violacea | Alla områden | G1

Grårocka | Raja alba | IX | G1

Ljusrocka | Raja brachyura | VII, IX | G1

Knaggrocka | Raja clavata | Alla områden | G1 | | T | T | T

Småögd rocka | Raja microocellata | VII, IX | G1

Spegelrocka | Raja miraletus | IX | G1

Fläckrocka | Raja montagui | Alla områden | G1 | | T | T | T

Blomrocka | Raja naevus | Alla områden | G1 | | T | T | T

Klorocka | Raja radiata | V | G1

Andra rockor | Rajidae | Alla områden | G1

Liten hälleflundra | Reinhardtius hippoglossoides | V, XIV/VI | G1 | 250 | Y | Y | Y

Lax | Salmo salar | Alla områden | G1 | 250

Sardin | Sardina pilchardus | VIIIabd/VIIIc, IXa | G1 | 50 | Y | Y | Y | T

Spansk makrill | Scomber japonicus | VIII, IX | G2 | 25 | T | T | T

Makrill | Scomber scombrus | II, IIIa, IV, V, VI, VII, VIII, IX | G1 | 25 | Y | Y | Y | T

Slätvar | Scophthalmus rhombus | Alla områden | G2 | 125 | T | T | T

Större kungsfisk | Sebastes marinus | Ices-delområden V, VI, XII, XIV och Nafo SA 2 + (div. 1F + 3K) | G1 | 250 | Y | Y | Y

Djuphavskungsfisk | Sebastes mentella | Ices-delområden V, VI, XII, XIV och Nafo SA 2 + (div. 1F + 3K) | G1 | 250 | Y | Y | Y

Sepiabläckfisk | Sepia officinalis | Alla områden | G2 | | T | T | T

Tunga | Solea solea | VIIa/VIIfg | G1 | 250 | Y | Y | Y

Tunga | Solea solea | VIIbc/VIIhjk/IXa/VIIIc | G1 | 250 | Y | Y | Y

Tunga | Solea solea | VIIe | G1 | 250 | Y | Y | Y

Tunga | Solea solea | VIIIab | G1 | 250 | Y | Y | Y

Havsrudefiskar | Sparidae | Alla områden | G2 | 50

Pigghaj/rödhaj | Squalus acanthias | Alla områden | G1 | | T | T | T

Havsängel | Squatina squatina | Alla områden | G1

Marmorerad darrocka | Torpedo marmorata | VIII | G1

Medelhavstaggmakrill | Trachurus mediterraneus | VIII, IX | G2 | 25 | T | T | T

Blå taggmakrill | Trachurus picturatus | X | G2 | 25 | T | T | T

Taggmakrill | Trachurus trachurus | IIa, IVa, Vb, VIa, VIIa–c, e-k, VIIIabde/X | G2 | 25 | T | T | T | T

Taggmakrill | Trachurus trachurus | VIIIc, IXa | G2 | 25 | T | T | T | T

Skäggtorsk, glyskolja, vitlinglyra | Trisopterus spp. | Alla områden | G2 | 25

Sanktpersfisk | Zeus faber | Alla områden | G2 | 250 | T | T | T

Storögd rävhaj | Alopias superciliosus | Alla områden | G1

Rävhaj | Alopias vulpinus | Alla områden | G1

Ål | Anguilla anguilla | Alla områden | G1 | | T | T | T

Räka | Aristeomorpha foliacea | Alla områden | G1 | | Y | Y | Y

Blåröd räka | Aristeus antennatus | Alla områden | G1 | | Y | Y | Y

Oxögonfisk | Boops boops | 1.3, 2.1, 2.2, 3.1, 3.2 | G2 | | T | T | T

Högfenad haj | Carcharhinus plumbeus | Alla områden | G1

Oxhaj | Carcharias taurus | Alla områden | G1

Sorghaj | Centrophorus granulosus | Alla områden | G1

Brugd | Cetorhinus maximus | Alla områden | G1

Mindre guldmakrill | Coryphaena equiselis | Alla områden | G2

Guldmakrill | Coryphaena hippurus | Alla områden | G2 | 500 | T | T | T

Chokladhaj | Dalatias licha | Alla områden | G1

Havsabborre | Dicentrarchus labrax | Alla områden | G2 | 100 | T | T | T

Slätrocka | Dipturus batis | Alla områden | G1

Plogjärnsrocka | Dipturus oxyrinchus | Alla områden | G1

Åttaarmad bläckfisk | Eledone cirrosa | 1.1, 1.3, 2.1, 2.2, 3.1 | G2 | | T | T | T

Vit bläckfisk | Eledone moschata | 1.3, 2.1, 2.2, 3.1 | G2 | | T | T | T

Ansjovis | Engraulis encrasicolus | Alla områden | G1 | 50 | Y | Y | Y

Ansjovis | Engraulis encrasicolus | Svarta havet | G1 | | T | T | T

Blåkäxa | Etmopterus spinax | Alla områden | G1

Knot | Eutrigla gurnardus | 2.2, 3.1 | G2 | 250 | T | T | T

Gråhaj | Galeorhinus galeus | Alla områden | G1

Hågäl | Galeus melastomus | Alla områden | G1

Marmorerad fjärilsrocka | Gymnura altavela | Alla områden | G1

Pärlhaj | Heptranchias perlo | Alla områden | G1

Sexbågig kamtandhaj | Hexanchus griseus | Alla områden | G1

Bläckfisk | Illex spp., Todarodes spp. | Alla områden | G2 | | T | T | T

Spjutfiskar | Istiophoridae | Alla områden | G1 | | T | T | T

Mako | Isurus oxyrinchus | Alla områden | G1

Håbrand | Lamna nasus | Alla områden | G1

Sandrocka | Leucoraja circularis | Alla områden | G1

Rocka | Leucoraja melitensis | Alla områden | G1

Vanlig bläckfisk | Loligo vulgaris | Alla områden | G2 | | T | T | T

Mindre marulk | Lophius budegassa | 1.1, 1.2, 1.3, 2.2, 3.1 | G2 | 250 | T | T | T

Marulk | Lophius piscatorius | 1.1, 1.2, 1.3, 2.2, 3.1 | G2 | 250 | T | T | T

Kummel | Merluccius merluccius | Alla områden | G1 | 125 | Y | Y | Y

Blåvitling | Micromesistius poutassou | 1.1, 3.1 | G2 | 250 | T | T | T

Multefiskar | Mugilidae | 1.3, 2.1, 2.2, 3.1 | G2

Röd mulle | Mullus barbatus | Alla områden | G1 | 125 | Y | Y | Y

Mulle | Mullus surmuletus | Alla områden | G1 | 125 | Y | Y | Y

Nordlig hundhaj | Mustelus asterias | Alla områden | G1

Sydlig hundhaj | Mustelus mustelus | Alla områden | G1

Svartfläckig hundhaj | Mustelus punctulatus | Alla områden | G1

Örnrocka | Myliobatis aquila | Alla områden | G1

Havskräfta | Nephrops norvegicus | Alla områden | G1 | | Y | Y | Y

Vanlig åttaarmad bläckfisk | Octopus vulgaris | Alla områden | G2 | | T | T | T

Rovhaj | Odontaspis ferox | Alla områden | G1

Trekantshaj | Oxynotus centrina | Alla områden | G1

Rödpagell | Pagellus erythrinus | Alla områden | G2 | 125 | T | T | T

Djuphavsräka | Parapenaeus longirostris | Alla områden | G1 | | Y | Y | Y

Gaffelräka | Penaeus kerathurus | 3.1 | G2 | | T | T | T

Blåhaj | Prionace glauca | Alla områden | G1

Småtandad sågfisk | Pristis pectinata | Alla områden | G1

Sågfisk | Pristis pristis | Alla områden | G1

Piggvar | Psetta maxima | Svarta havet | G1 | | T | T | T

Violett spjutrocka | Pteroplatytrygon violacea | Alla områden | G1

Klorocka | Raja asterias | Alla områden | G1

Knaggrocka | Raja clavata | 1.3, 2.1, 2.2, 3.1 | G1 | | T | T | T

Spegelrocka | Raja miraletus | 1.3, 2.1, 2.2, 3.1 | G1 | | T | T | T

Brokrocka | Raja undulata | Alla områden | G1

Hajrocka | Rhinobatos cemiculus | Alla områden | G1

Hajrocka | Rhinobatos rhinobatos | Alla områden | G1

Grårocka | Rostroraja alba | Alla områden | G1

Atlantisk bonit | Sarda sarda | Alla områden | G2 | 50 | T | T | T

Sardin | Sardina pilchardus | Alla områden | G1 | 50 | Y | Y | Y

Makrill | Scomber spp. | Alla områden | G2 | 50 | T | T | T

Småfläckig rödhaj | Scyliorhinus canicula | Alla områden | G1

Storfläckig rödhaj | Scyliorhinus stellaris | Alla områden | G1

Sepiabläckfisk | Sepia officinalis | Alla områden | G2 | | T | T | T

Hajar | Hajliknande Selachii | Alla områden | G1 | | T | T | T

Tunga | Solea vulgaris | 1.2, 2.1, 3.1 | G1 | 250 | Y | Y | Y

Guldsparid | Sparus aurata | 1.2, 3.1 | G2 | | T | T | T

Flerhornig hammarhaj | Sphyrna lewini | Alla områden | G1

Hammarhaj | Sphyrna mokarran | Alla områden | G1

Småögd hammarhaj | Sphyrna tudes | Alla områden | G1

Hammarhaj | Sphyrna zygaena | Alla områden | G1

Pikareller | Spicara smaris | 2.1, 3.1, 3.2 | G2 | 100 | T | T | T

Skarpsill | Sprattus sprattus | Svarta havet | G1 | | T | T | T

Pigghaj/rödhaj | Squalus acanthias | Svarta havet | G1 | | T | T | T

Pigghaj/rödhaj | Squalus acanthias | Alla områden | G1

Galludohaj | Squalus blainvillei | Alla områden | G1

Tagghavsängel | Squatina aculeata | Alla områden | G1

Havsängel | Squatina oculata | Alla områden | G1

Havsängel | Squatina squatina | Alla områden | G1

Mantis | Squilla mantis | 1.3, 2.1, 2.2 | G2 | | T | T | T

Långfenad tonfisk | Thunnus alalunga | Alla områden | G2 | 125 | T | T | T

Tonfisk | Thunnus thynnus | Alla områden | G1 | 125 | T | T | T

Marmorerad darrocka | Torpedo marmorata | Alla områden | G1

Medelhavstaggmakrill | Trachurus mediterraneus | Alla områden | G2 | 100 | T | T | T

Medelhavstaggmakrill | Trachurus mediterraneus | Svarta havet | G1 | | T | T | T

Taggmakrill | Trachurus trachurus | Alla områden | G2 | 100 | T | T | T

Taggmakrill | Trachurus trachurus | Svarta havet | G1 | | T | T | T

Fenknot | Trigla lucerna | 1.3, 2.2, 3.1 | G2 | | T | T | T

Venusmusslor | Veneridae | 2.1, 2.2 | G2 | | T | T | T

Svärdfisk | Xiphias gladius | Alla områden | G1 | 125 | T | T | T

Torsk | Gadus morhua | 2J 3KL | G1 | 125 | Y | Y | Y

Torsk | Gadus morhua | 3M | G1 | 125 | Y | Y | Y

Torsk | Gadus morhua | 3NO | G1 | 125 | Y | Y | Y

Torsk | Gadus morhua | 3Ps | G2 | 125 | T | T | T

Torsk | Gadus morhua | SA 1 | G1 | 125 | Y | Y | Y

Rödtunga | Glyptocephalus cynoglossus | 3NO | G2 | | T | T | T

Lerskädda | Hippoglossoides platessoides | 3LNO | G1 | 100 | Y | Y | Y

Lerskädda | Hippoglossoides platessoides | 3M | G1 | 100 | T | T | T

Gulstjärtsskädda | Limanda ferruginea | 3LNO | G2 | | T | T | T

Skolästfiskar | Macrouridae | SA 2 + 3 | G2 | 250 | T | T | T

Räkor | Pandalus spp. | 3L | G1 | | Y | Y | Y

Räkor | Pandalus spp. | 3M | G1 | | Y | Y | Y

Rockor | Raja spp. | SA 3 | G1 | | T | T | T

Liten hälleflundra | Reinhardtius hippoglossoides | 3KLMNO | G1 | 200 | Y | Y | Y

Liten hälleflundra | Reinhardtius hippoglossoides | SA 1 | G1 | 200 | Y | Y | Y

Lax | Salmo salar | Ices-delområde XIV och Nafo-delområde 1 | G1 | 500 | Y | Y | Y

Djuphavskungsfisk | Sebastes mentella. | SA 1 | G1 | 250 | Y | Y | Y

Kungsfiskar | Sebastes spp. | 3LN | G1

Kungsfiskar | Sebastes spp. | 3M | G1 | 50

Kungsfiskar | Sebastes spp. | 3O | G1

Auxid | Auxis rochei | | G2 | | T | T | T

Silkeshaj | Carcharhinus falciformis | Alla områden | G1

Tunnina | Euthynnus alleteratus | | G2 | | T | T | T

Segelfiskar | Istiophoridae | | G1 | | T | T | T

Makrillhaj | Isurus oxyrinchus | | G1 | | T | T | T

Bonit | Katsuwonus pelamis | | G1 | | T | T | T

Håbrand | Lamna nasus | | G1 | | T | T | T

Blåhaj | Prionace glauca | | G1 | | T | T | T

Ryggstrimmig pelamid | Sarda sarda | | G1 | | T | T | T

Djuphavshaj | Hajliknande Selachii | | G1 | | T | T | T

Övriga hajar | Squaliformes | | G1 | | T | T | T

Långfenad tonfisk | Thunnus alalunga | | G1 | | T | T | T

Gulfenad tonfisk | Thunnus albacares | | G1 | | T | T | T

Storögd tonfisk | Thunnus obesus | | G1 | | T | T | T

Tonfisk | Thunnus thynnus | | G1 | | T | T | T

Svärdfisk | Xiphias gladius | | G1 | | T | T | T

Dolkfisk | Aphanopus carbo | Madeira | G1 | | T | T | T

Ansjovis | Engraulis encrasicolus | Marocko | G1 | | T | T | T

Sydlig rosenräka | Farfantepenaeus notialis | Alla områden | G1 | | T | T | T

Strumpebandsfisk | Lepidopus caudatus | Mauretanien | G2

Vanlig bläckfisk | Loligo vulgaris | Alla områden | G2 | | T | T | T

Kummel | Merluccius spp. | Alla områden | G1 | | T | T | T

Vanlig åttaarmad bläckfisk | Octopus vulgaris | Alla områden | G1 | | T | T | T

Djuphavsräka | Parapenaeus longirostris | Alla områden | G1 | | T | T | T

Småtandad sågfisk | Pristis pectinata | Alla områden | G1

Sågfisk | Pristis pristis | Alla områden | G1

Violett spjutrocka | Pteroplatytrygon violacea | Alla områden | G1

Andra rockor | Rajidae | Alla områden | G1

Hajrocka | Rhinobatos cemiculus | Alla områden | G1

Hajrocka | Rhinobatos rhinobatos | Alla områden | G1

Sardin | Sardina pilchardus | Alla områden | G1 | | T | T | T

Rund sardinell | Sardinella aurita | Alla områden | G1 | | T | T | T

Afrikansk sardinell | Sardinella maderensis | Alla områden | G1 | | T | T | T

Spansk makrill | Scomber japonicus | Madeira | G1

Spansk makrill | Scomber japonicus | Alla områden utom Madeira | G1 | | T | T | T

Sepiabläckfisk | Sepia hierredda | Alla områden | G1 | | T | T | T

Sepiabläckfisk | Sepia officinalis | Alla områden | G1 | | T | T | T

Hajar | Hajliknande Selachii | Alla områden | G1

Tagghavsängel | Squatina aculeata | Alla områden | G1

Havsängel | Squatina oculata | Alla områden | G1

Havsängel | Squatina squatina | Alla områden | G1

Taggmakrill | Trachurus spp. | Alla områden | G1 | | T | T | T

Sydlig rödsnapper | Lutjanus purpureus | Franska Guyanas EEZ | G2 | | T | T | T

Penaeusräka | Penaeus subtilis | Franska Guyanas EEZ | G1 | | Y | Y | Y

Andra rockor | Rajidae | Alla områden | G1

Hajar | Hajliknande Selachii | Alla områden | G1

1 Se kapitel III sektion B.B1.3. 1 f.

2 Åldersanalys av europeisk ål (Anguilla anguilla) ska omfatta minst fem individer per centimeter längdintervall. Minst 100 individer ska analyseras per förvaltningsenhet i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 1100/2007 för gulål respektive blankål.

3 Anges per art enligt uppgifter om landning, undersökning eller fångst.

4 Tidsintervallet för ålder är tre år (första året är 2009) och samtidigt ska det göras uppskattningar av vikt, mognad och kön.

Tillägg VIII

Rubrik | Variabel | Specifikation | Enhet | Redskap (nivå 2 i matrisen) | Uppdelningsnivå | Referensperiod

| Antal fartyg | | | | C3 | År

| GT, kW, fartygets ålder | | | | C3 | År

| Antal fartyg | | | | B1 | Månad

| Dagar till havs | Se definition i kapitel I | dagar | Alla redskap | B1 och C3 | Månad

| Antal fisketimmar | | timmar | Skrapor och trålar | A1 | Månad

| Fiskedagar | Se definition i kapitel I | dagar | Alla redskap | Alla celler | Månad

| kW * fiskedagar | | | Skrapor och trålar | Alla celler | Månad

| GT * fiskedagar | | | Skrapor och trålar | Alla celler | Månad

| Antal resor | | antal | Alla redskap | Alla celler | Månad

| Antal uppsättningar | | antal | Dubbeltrål (nivå 4) | A1 | Månad

| Antal fiskeinsatser | | antal | Snörpvad | A1 | Månad

| Antal nätredskap/längd | | antal/meter | Nätredskap | A1 | Månad

| Antal krokar, antal linor | | antal | Krokar och linor | A1 | Månad

| Antal tinor, fällor | | antal | Fällor | A1 | Månad

| Nedsänkningstid | | timmar | Alla passiva redskap | A1 | Månad

| Värdet av landningarna totalt och per kommersiell art | | euro | | B1 och C1 | Månad

| Landningarnas levande vikt totalt och per art | | ton | | A1 | Månad

| Priser per kommersiell art | | euro/kg | | B2 och C2 | Månad, år

| Omräkningsfaktor per art | | | | | Årlig uppdatering

1 Uppdelningsnivåerna hänvisar till tillägg V (Anm.: Hänvisning till verksamhetsgren eller fiskeverksamhet är nivå 6 i tillägg IV [1–5]).

2 Enligt förordning (EG) nr 26/2004.

3 På regionala samordningsmöten kan det föreslås justeringar.

4 För vissa variabler är uppdelningsnivån A tillräcklig eftersom Σ iA ij = B i… och Σ jA ij = C j (till exempel: antalet fisketimmar), men för andra variabler Σ iA ij ≠ B i… och Σ jA ij ≠ C j (till exempel: fiskedagar där det på en och samma fiskedag kan utövas två eller flera verksamhetsgrenar som medräknas mer än en gång).

5 Om det inte är möjligt att direkt dela in landningarna från en resa i verksamhetsgrenar, bör fördelningen vara baserad på regler som godkänts av STECF.

6 Om möjligt bör prisuppgifter samlas in på nivå A1 (se tillägg V) för att omedelbart kunna beräkna landningarnas värde på samma nivå.

Tillägg IX

Undersökningens namn | Förkortning | Område | Period | Huvudsakliga målarter m.m. | Undersökningsintensitet

Dagar (maximalt antal)

Baltic International Trawl Survey | BITS Q1 BITS Q4 | IIIaS, IIIb–d | 1:a och 4:e kvartalet | Torsk och andra bottenlevande arter | 160

Baltic International Acoustic Survey (Autumn) | BIAS | IIIa, IIIb–d | september–oktober | Sill och skarpsill | 115

Gulf of Riga Acoustic Herring Survey | GRAHS | IIId | 3:e kvartalet | Sill | 10

Sprat Acoustic Survey | SPRAS | IIId | Maj | Skarpsill och sill | 60

Rügen Herring Larvae Survey | RHLS | IIId | mars–juni | Sill | 50

International Bottom Trawl Survey | IBTS Q1 IBTS Q3 | IIIa, IV | 1:a och 3:e kvartalet | Kolja, torsk, gråsej, sill, skarpsill, vitling, makrill, vitlingslyra | 315

North Sea Beam Trawl Survey | BTS | IVb, IVc, VIId | 3:e kvartalet | Rödspätta, tunga | 65

Demersal Young Fish Survey | DYFS | Nordsjökusten | 3:e och 4:e kvartalet | Rödspätta, tunga, aztekräka | 145

Sole Net Survey | SNS | IVb, IVc | 3:e kvartalet | Rödspätta, tunga | 20

North Sea Sandeels Survey | NSSS | IVa, IVb | 4:e kvartalet | Tobisfiskar | 15

International Ecosystem Survey in the Nordic Seas | ASH | IIa | Maj | Sill, blåvitling | 35

Redfish Survey in the Norwegian Sea and adjacent waters | REDNOR | II | augusti–september | Kungsfisk | 35

Mackerel egg Survey (Triennial) | NSMEGS | IV | maj–juli | Äggproduktion: makrill | 15

Herring Larvae survey | IHLS | IV, VIId | 1:a och 3:e kvartalet | Sill, skarpsillarv | 45

NS Herring Acoustic Survey | NHAS | IIIa, IV, VIa | juni, juli | Sill, skarpsill | 105

Nephrops TVsurvey (FU 3 & 4) | NTV3&4 | IIIA | 2:a eller 3:e kvartalet | Havskräfta | 15

Nephrops TVsurvey (FU 6) | NTV6 | IVb | september | Havskräfta | 10

Nephrops TVsurvey (FU 7) | NTV7 | IVa | 2:a eller 3:e kvartalet | Havskräfta | 20

Nephrops TVsurvey (FU 8) | NTV8 | IVb | 2:a eller 3:e kvartalet | Havskräfta | 10

Nephrops TVsurvey (FU 9) | NTV9 | IVa | 2:a eller 3:e kvartalet | Havskräfta | 10

International Redfish Trawl and Acoustic Survey (Biennial) | REDTAS | Va, XII, XIV; Nafo SA 1–3 | juni/juli | Kungsfisk | 30

Flemish Cap Groundfish survey | FCGS | 3M | juli | Bottenlevande arter | 35

Greenland Groundfish survey | GGS | XIV, Nafo SA1 | oktober/november | Torsk, kungsfisk och andra bottenlevande arter | 55

3LNO Groundfish survey | PLATUXA | 3LNO | 2:a och 3:e kvartalet | Bottenlevande arter | 55

Western IBTS 4th quarter (including Porcupine survey) | IBTS Q4 | VIa, VII, VIII, IXa | 4:e kvartalet | Bottenlevande arter | 215

Scottish Western IBTS | IBTS Q1 | VIa, VIIa | mars | Torskfiskar, sill, makrill | 25

ISBCBTS September | ISBCBTS | VIIa f g | september | Rödspätta, tunga | 25

WCBTS | VIIe BTS | VIIe | oktober | Tunga, rödspätta, marulk, bergtunga | 10

Blue whiting survey | | VI, VII | 1:a och 2:a kvartalet | Blåvitling | 45

International Mackerel and Horse Mackerel Egg Survey (Triennial) | MEGS | VIa, VII, VIII, IXa | januari–juli | Äggproduktion: makrill, taggmakrill | 310

Sardine, Anchovy Horse Mackerel Acoustic Survey | | VIII, IX | mars–april–maj | Abundansindex för sardin, ansjovis, makrill, taggmakrill | 95

Sardine DEPM (Triennial) | | VIIIc, IXa | 2:a och 4:e kvartalet | Lekbeståndets biomassa (SSB) för sardiner och användningen av CUFES | 135

Spawning/Pre spawning Herring acoustic survey | | VIa, VIIa–g | juli, sept., nov., mars, jan. | Sill, skarpsill | 155

Biomass of Anchovy | BIOMAN | VIII | maj | Lekbeståndets biomassa (SSB) för ansjovis (DEP) | 25

Nephrops UWTV survey (offshore) | UWTV (FU 11-13) | Via | 2:a eller 3:e kvartalet | Havskräfta | 20

Nephrops UWTV Irish Sea | UWTV (FU 15) | VIIa | augusti | Havskräfta | 10

Nephrops UWTV survey Aran Grounds | UWTV (FU 17) | VIIb | juni | Havskräfta | 10

Nephrops UWTV survey Celtic Sea | UWTV (FU 20-22) | VIIg, h, j | juli | Havskräfta | 10

Nephrops TV Survey Offshore Portugal | UWTV (FU28-29) | IXa | juni | Havskräfta | 20

Mediterranean International bottom trawl survey | MEDITS | 37 (1, 2, 3.1, 3.2) | 2:a och 3:e kvartalet | Bottenlevande arter | 410

Pan-Mediterranean pelagic survey | MEDIAS | 37 (1.1, 1.2, 2.1, 2.2, 3.1) | 2:a, 3:e och 4:e kvartalet | Små pelagiska arter | 185

Bottom Trawl Survey | | Svarta havet | 2:a och 4:e kvartalet | Piggvar | 40

Pelagic Trawl Survey | | Svarta havet | 2:a och 4:e kvartalet | Skarpsill och vitling | 40

Tillägg X

Variabelgrupp | Variabel | Specifikation | Enhet | Definition av statistik över företagsstrukturer enligt förordning (EG) nr 2700/98 | Riktlinje

Intäkter | Omsättning | Per art | euro | 12 11 0

Bidrag | | euro

Andra intäkter | | euro

Personalkostnader | Löner | | euro | 13 31 0

Imputerat värde av obetald arbetskraft | | euro

Energikostnader | Energikostnader | | euro | 20 11 0

Råvarukostnader | Kostnader för djur | | euro | | SBS (13 11 0)

Kostnader för foder | | euro | | SBS (13 11 0)

Reparations- och underhållskostnader | Reparation och underhåll | | euro | | SBS (13 11 0)

Andra driftskostnader | Andra driftskostnader | | euro | | SBS (13 11 0)

Kapitalkostnader | Avskrivningar av kapital | | euro | | ENS 6.02.–6.05.

Finansiella kostnader, netto | | euro

Extraordinära kostnader, netto | Extraordinära kostnader, netto | | euro

Kapitalvärde | Totalt värde av tillgångar | | euro euro | 43 30 0 | ENS 7.09.–7.24.

Investeringar | Nettoinvesteringar | | euro euro | 15 11 0 15 21 0 | ENS 3.102.–3.111.

Skuld | Skuld | | euro

Råvaruvolym | Djur | | ton

Fiskfoder | | ton

Försäljningsvolym | Försäljningsvolym | Per art | Ton

Sysselsättning | Antalet anställda | Per kön | Antal | 16 11 0

Heltidsekvivalenter enligt nationella regler | Per kön | Antal | 16 14 0

Antal företag | Antal företag | Per storlekskategori där antalet anställda är (SBS 16.11.0): 1. ≤ 5 2. 6–10 3. > 10 | Antal | 11 11 0

1 Inbegriper direktstöd, t.ex. kompensation för handelsstopp, återbetalning av bränsleavgift eller liknande kompensationsbetalningar i form av en klumpsumma. Inbegriper inte sociala förmåner, indirekta stöd (t.ex. nedsatt avgift på insatsvaror såsom bränsle) eller investeringsstöd.

2 Inbegriper socialförsäkringskostnader.

3 Medlemsstaten ska redogöra för vald metod i sitt nationella program.

4 Förpackningskostnader ingår i andra driftskostnader.

5 Medlemsstaten ska redogöra för vald metod i sitt nationella program.

6 ENS hänvisar till det europeiska nationalräkenskapssystemet 1995 (förordningarna (EG) nr 2223/96 och (EG) nr 1267/2003, Eurostats manual för ENS 95).

7 Räntekostnader på kapital. Räntor på nationella femåriga statsobligationer får användas som ett mått på finansiella kostnader.

8 Vid årets slut.

9 Köp och försäljning av tillgångar under året.

10 Vid räkenskapsårets slut.

11 Variabeln för råvaruvolym bör överensstämma med variabeln för råvarukostnad.

12 Variabeln för produktionsvolym bör överensstämma med variabeln för omsättningsvärdet.

13 Faktorer för omräkning från antal till ton bör anges i det nationella programmet.

14 Heltidsekvivalenter enligt nationella regler är antalet heltidsekvivalenter som uppskattas från ett nationellt tröskelvärde.

15 Frivillig uppgift.

Tillägg XI

| Fiskodlingsmetoder | Skaldjursodlingsmetoder

Landbaserat vattenbruk | Kassar

Kläckerier och yngelanläggningar | Uppfödning | Kombinerade | Kassar | Flottar | Långrev | Bottenodling | Andra

Lax

Öring

Havsabborre & fläckpagell

Karp

Andra sötvattenfiskar

Andra saltvattenfiskar

Musslor

Ostron

Venusmusslor

Andra skaldjur

1 Företagen bör vara uppdelade efter sina primära odlingsmetoder.

2 Kläckerier och yngelanläggningar definieras som platser för artificiell avel, kläckning och uppfödning under vattendjurens tidiga livsstadier. För statistiska ändamål är kläckerier begränsade till produktion av befruktade ägg. Unga individer av vattendjur anses vara producerade i yngelanläggningar. När kläckerier och yngelanläggningar är i nära anslutning till varandra ska statistiken endast avse det senaste juvenila stadium som producerats. (KOM(2006) 864).

3 Kombinerade avser företag som använder kläckerier, yngelanläggningar och uppfödningsområden.

4 Kassar är öppna eller täckta tillslutna strukturer som är tillverkade av nät eller annat poröst material som tillåter naturligt in- och utflöde av vatten. Dessa strukturer kan antingen vara flytande, upphängda eller fästa vid substratet, dock så att vatten kan flöda in och ut på undersidan. (KOM(2006) 864).

5 Bottenodling omfattar skaldjursodling i tidvattenområden (direkt på botten eller upphöjt).

Tillägg XII

Variabelgrupp | Variabel | Specifikation | Enhet | Definition av statistik över företagsstrukturer enligt förordning (EG) nr 2700/98 | Riktlinjer

Intäkter | Omsättning | | euro | 12 11 0

Bidrag | | euro

Andra intäkter | | euro

Personalkostnader | Löner för anställda | | euro | 13 31 0

Imputerat värde av obetald arbetskraft | | euro

Energikostnader | Energikostnader | | euro | 20 11 0 | SBS 13 11 0

Råvarukostnader | Inköp av fisk och andra råvaror för produktion | | euro | | SBS 13 11 0

Andra driftskostnader | Andra driftskostnader | | euro | | SBS 13 11 0

Kapitalkostnader | Avskrivningar av kapital | | euro | | ENS 6.02.–6.05.

Finansiella kostnader, netto | | euro

Extraordinära kostnader, netto | Extraordinära kostnader, netto | | euro

Kapitalvärde | Totalt värde av tillgångar | | euro | 43 30 0 | ENS 7.09.–7.24.

Nettoinvesteringar | Nettoinvesteringar | | euro | 15 11 0 15 21 0 | ENS 3.102.–3.111.

Skuld | Skuld | | euro

Sysselsättning | Antalet anställda | Per kön | antal | 16 11 0

Heltidsekvivalenter enligt nationella regler | Per kön | antal | 16 14 0

Antal företag | Antal företag | Per storlekskategori där antalet anställda (16.11.0) är 1. ≤ 10 2. 11–49 3. 50–249 4. > 250 | antal | 11 11 0

1 Inbegriper direktstöd. Inbegriper inte sociala förmåner och indirekta stöd.

2 Inbegriper socialförsäkringskostnader.

3 Medlemsstaten ska redogöra för vald metod i sitt nationella program.

4 Förpackningskostnaderna ingår i andra driftskostnader.

5 Det ska redogöras för vald metod i det nationella programmet.

6 ENS hänvisar till det europeiska nationalräkenskapssystemet 1995 (förordningarna (EG) nr 2223/96 och (EG) nr 1267/2003, Eurostats manual för ENS 95).

7 Räntekostnader på kapital. Räntor på nationella femåriga statsobligationer får användas som ett mått på finansiella kostnader.

8 Totalt ackumulerat värde av alla nettoinvesteringar i företaget vid årets slut.

9 Köp och försäljning av tillgångar under året.

10 Vid årets slut.

11 Metoden bör överensstämma med undersökningen FISH/2005/14, LEI WAGENINGENUR Co-ordinator, 2006. Calculation of labour including full-time equivalent (FTE) in fisheries Study No FISH/2005/14, 142 p.

12 Frivillig uppgift.

Tillägg XIII

Specifikationskod | Indikator | Definition | Uppgifter som krävs | Precisionsnivå

1 | Fiskarters bevarandestatus | Indikator på biologisk mångfald som ska användas för att sammanfatta, bedöma och rapportera trender för biologisk mångfald av sårbara fiskarter. | Art, längd och abundans från fiskerioberoende forskningsstudier för relevant marin region. En korrekt rapportering av dessa indikatorer förutsätter att alla arter som ingår i indikatorn identifieras konsekvent och tillförlitligt. Fångster i samband med undersökningar ska sorteras i sin helhet (ingen uppdelning i delprover) för att säkerställa att alla arter som ingår i indikatorn registreras, men det är tillåtet att ta ut delprover för längdmätning om det är motiverat. | Forskningsstudier bör omfatta en så stor del av den marina regionen som möjligt under så lång tid som möjligt. Indikatorn är specifik för undersökningen. Metoderna förutsätter att undersökningarna görs varje år i samma område och med ett standardredskap.

2 | Andelen stor fisk | Indikator på andelen stor fisk efter vikt i gruppen som ger en bild av fisksamhällets storleksstruktur och sammansättning under livscykeln.

3 | Fiskars genomsnittliga maximilängd | Indikator på fisksamhällets sammansättning under livscykeln.

4 | Fiskade fiskarters storlek vid könsmognad | Indikator på eventuella genetiska effekter på en population. | Individuella mätningar av ålder, längd, kön och mognad från fiskerioberoende forskningsstudier för relevant marin region. | Minst 100 individer per ålderskategori, men mer fisk stärker denna indikator.

5 | Fiskeverksamhetens geografiska fördelning | Indikator på fiskeverksamhetens geografiska utbredning. Den bör rapporteras i samband med indikatorn aggregering av fiskeverksamhet. | Uppgifter om position och fartygsregistrering baserade på VMS. Ska finnas tillgängliga senast två månader efter det att positionsrapporterna har inkommit med alla positioner kopplade till nivå 6 i indelningen av verksamhetsgrenar (se tillägg IV [1–5]). Detta omfattar inte fartyg kortare än 15 meter. | Företrädesvis positionsrapporter varje halvtimme.

6 | Aggregering av fiskeverksamhet | Indikator på i vilken utsträckning fiskeverksamheten är aggregerad. Den bör rapporteras i samband med indikatorn fiskeverksamhetens geografiska fördelning.

7 | Områden som inte påverkas av mobila bottenredskap | Indikator på havsbottenareal som inte har påverkats av mobila bottenfiskeredskap under det senaste året. Den påverkas av ändringar i den geografiska fördelningen av bottenfiskeverksamhet till följd av kontroller av fångster, kontroller av ansträngning eller tekniska åtgärder (inbegripet skyddade marina områden som inrättats enligt naturvårdslagstiftningen) och av utvecklingen av annan verksamhet som bedrivs av människor och som tränger undan fiskeverksamheten (t.ex. vindkraftparker).

8 | Utkastnivåer för kommersiella arter | Indikator på mängden kommersiella fiskarter som kastas överbord i förhållande till landningarna. | Arter, längd och abundans för fångster och utkast baserat på loggböcker respektive observatörsresor som behandlas var för sig. Uppgifter kopplade till nivå 6 i indelningen av verksamhetsgrenar (se tillägg IV [1–5]). | I enlighet med det här gemenskapsprogrammet för utkast.

9 | Fiskets bränsleeffektivitet | Indikator på förhållandet mellan bränsleförbrukning och värdet av landad fångst. Den ger information om trenderna i de olika fiskenas bränsleeffektivitet. | Landningarnas värde och bränslekostnaderna. Värdet beräknas som produkten av landningar per art och priser. Bränslekostnaden definieras i detta gemenskapsprogram. Indikatorn ska beräknas för varje verksamhetsgren baserat på nivå 6 i indelningen av verksamhetsgrenar (se tillägg IV [1–5]) per region, kvartal och år. | I enlighet med det här gemenskapsprogrammet.

1 Se kommissionens arbetsdokument (SEK 2008/449) för specifikation och beräkning av indikatorer.