Endast den slovakiska texten är giltig
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget), särskilt artikel 108.2 första stycket,
med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a,
efter att i enlighet med nämnda artiklar ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig, och
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Följande åtgärder som Republiken Slovakien har genomfört till förmån för Spoločná zdravotná poisťovňa, a. s. (SZP) och/eller Všeobecná zdravotná poisťovňa, a. s. (VZP) utgör inte ett stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget:
a) Kapitalökningen i SZP på 450 miljoner slovakiska kronor mellan den 28 november 2005 och den 18 januari 2006.
b) Betalningen av SZP:s skulder genom Veritel' a. s. från 2003 till 2006.
c) Det bidrag som hälsoministeriet beviljade SZP 2006.
d) Kapitalökningen i VZP på 65,1 miljoner euro den 1 januari 2010.
e) Det riskutjämningssystem som inrättades genom del 3 i lag nr 580/2004.
f) Överföringen av portföljer från likviderade sjukförsäkringsbolag, särskilt från bolaget Družstevná zdravotná poisťovňa till VZP och från bolaget Európská zdravotná poisťovňa till SZP.
Artikel 2
Detta beslut riktar sig till Republiken Slovakien.
1 EUT C 278, 26.9.2013, s. 28.
2 Se fotnot 1.
3 Se även 2004 års rapport av Hlavačka S, Wágner R, Riesberg A., Health care systems in transition: Slovakia (vol. 6, nr 10, 2004), s. 36 ff., utgiven av det europeiska observationsorganet för hälso- och sjukvård (finns på http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0007/95938/E85396.pdf), särskilt s. 99.
4 I enlighet med avsnitt 3 i lag nr 580/2004 ska en fysisk person som är varaktigt bosatt i Republiken Slovakien vara försäkrad genom det offentliga sjukförsäkringssystemet. Lagen ger möjlighet till undantag, men bara för personer som har sjukförsäkring i ett annat land. I avsnitt 3 anges också vilka personer som ska vara försäkrade genom det offentliga sjukförsäkringssystemet även om de inte är varaktigt bosatta i Republiken Slovakien. I detta beslut avses med person bosatt i Slovakien, i tillämpliga fall, alla kategorier av personer som ska vara försäkrade genom det offentliga sjukförsäkringssystemet.
5 Se även 2011 års rapport av Szalay T, Pažitný P, Szalayová A, Frisová S, Morvay K, Petrovič M och van Ginneken E., Slovakia: Health system review. Health Systems in Transition (vol. 13, nr 2, 2011), utgiven av det europeiska observationsorganet för hälso- och sjukvård (finns på http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0004/140593/e94972.pdf), s. 78.
6 Lag nr 352/2005, för personer som inte är varaktigt bosatta och inte är anställda i Slovakien och personer som är varaktigt bosatta i Slovakien men har utländsk sjukförsäkring. Enligt de slovakiska myndigheternas synpunkter på beslutet om att inleda förfarandet avskaffades denna möjlighet till frivillig försäkring från och med den 1 maj 2010 genom lag nr 121/2010.
7 Villkoren är 1) obligatorisk användning av vinst för bildande av en reserv på upp till 20 % av inbetalt aktiekapital (reservfonden får endast användas för att täcka förluster) och 2) obligatoriskt bildande av försäkringstekniska avsättningar för betalning av planerad vård för försäkrade personer på väntelistor.
8 Överträdelse nr 2008/4268, där Europeiska kommissionen skickade en formell underrättelse till den slovakiska regeringen enligt reglerna för den inre marknaden och påpekade att förbudet för sjukförsäkringsbolag att fritt disponera över eventuella vinster från tillhandahållandet av offentlig sjukförsäkring i Slovakien enligt avsnitt 15.6 i lag nr 581/2004 utgör en omotiverad begränsning av friheten för kapitalrörelser, som garanteras genom artikel 63 i fördraget.
9 Permanenta skiljedomstolen har nyligen avvisat talan från det nederländska företaget Achmea (som äger Union Health Insurance) gällande dessa planer – se Achmea mot Republiken Slovakien, Permanenta skiljedomstolens mål nr 2013-12, dom av den 24 maj 2014, finns på http://news.achmea.nl/achmea-discloses-awards-of-arbitration-tribunals/.
10 Se http://spectator.sme.sk/articles/view/54162/3/achmea_loses_against_slovakia.html
11 Siffror för 2011–2013 lämnades av klaganden i synpunkterna på beslutet om att inleda förfarandet.
12 Se även punkt 37 i Permanenta skiljedomstolens dom av den 24 maj 2014 i mål nr 2013-12, Achmea mot Republiken Slovakien (se fotnot 9).
14 Beslutet om att inleda förfarandet, skälen 23 och 24.
15 Skyldigheten att vara försäkrad föreskrivs i lag för alla där definierade personer (avsnitt 3 i lag nr 580/2004). Alla medborgare enligt lagens definition är rättsligt skyldiga att betala offentliga sjukförsäkringsavgifter (avsnitt 11 i lag nr 580/2004). Underlåtenhet att betala avgifter betecknas som en straffbar gärning.
16 I artikel 40 i Republiken Slovakiens författning föreskrivs följande i de författningsenligt garanterade grundläggande rättigheterna och friheterna: Var och en har rätt till skydd av hälsan. På grundval av sjukförsäkringen har medborgarna rätt till kostnadsfri sjukvård och medicinska förnödenheter på lagstadgade villkor.
17 I samband med de lagändringar som antogs 2004 betalade Republiken Slovakien skulder på nästan 1 miljard euro som hälsovårdssektorn tidigare ådragit sig, däribland privatägda sjukförsäkringsbolags skulder (enligt upplysningar som de slovakiska myndigheterna lämnade till kommissionen den 9 juli 2010).
18 Se fotnot 4.
19 Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen (EGT L 149, 5.7.1971, s. 2).
20 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT L 166, 30.4.2004, s. 1).
21 Se även avsnitt 6.9 i lag nr 580/2004.
22 Del 3 i lag nr 580/2004.
23 Se skälen 45–47.
24 Se lag nr 577/2004.
25 Exempelvis styrs förhållandet mellan den försäkrade personen och sjukförsäkringsgivaren inte av avtal utan av lagen (se avsnitt 4 i lag nr 580/2004). Tillsynen av sjukförsäkringsbolag och sjukvård regleras också i lag.
26 Åtgärderna beskrivs närmare i skälen 44–72 i beslutet om att inleda förfarandet.
27 SZP var en offentlig institution före den 1 maj 2005 och fungerade då som ett försäkringsbolag med en specifik och relativt begränsad försäkringsportfölj som dock också, till skillnad från andra sjukförsäkringsgivare, hade en skyldighet gentemot sina försäkringstagare att täcka särskild förebyggande vård och särskild vård i samband med arbetsskador och yrkessjukdomar.
28 Veriteľ a. s. bildades enligt den slovakiska regeringens resolution nr 262 av den 2 april 2003.
29 Se 2011 års rapport av Szalay T, Pažitný P, Szalayová A, Frisová S, Morvay K, Petrovič M och van Ginneken E., Slovakia: Health system review. Health Systems in Transition (vol. 13, nr 2, 2011), utgiven av det europeiska observationsorganet för hälso- och sjukvård (finns på http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0004/140593/e94972.pdf), s. 142.
30 Enligt klaganden fick som jämförelse Dôveras företrädare, som tillsammans var större än SZP, en skuldlättnad på bara 27,25 miljoner euro.
31 Enligt klaganden, som hänvisar till rapporten om granskning av verksamheten i Veriteľ a. s. under hela dess existens, slovakiska finansministeriet, september 2007.
32 Del 3 i lag nr 580/2004.
33 RES beskrivs närmare i skälen 60–67 i beslutet om att inleda förfarandet.
34 Dom av den 12 september 2013 i mål T-347/09, Tyskland mot kommissionen, ännu ej offentliggjord.
35 Mål C-280/00, Altmark, REG 2003, s. I-7747.
36 Framför allt de förenade målen C-159/91 och C-160/91, Poucet och Pistre; mål C-218/00, Cisal och INAIL; de förenade målen C-264/01, C-306/01, C-354/01 och C-355/01, AOK Bundesverband.
37 Undersökning av antimonopolbyrån i samband med den föreslagna sammanslagningen av SZP och VZP, slutförd den 3 december 2009; se även 2009 års rapport från antimonopolbyrån på http://www.antimon.gov.sk/data/att/958.pdf
38 Se t.ex. de förenade målen C-180/98 till C-184/98, Pavlov m.fl., REG 2000, s. I-6451, punkt 74.
39 Mål 118/85, kommissionen mot Italien, REG 1987, s. 2599, punkt 7; mål C-35/96, kommissionen mot Italien, REG 1998, s. I-3851, punkt 36; de förenade målen C-180/98 till C-184/98, Pavlov m.fl., punkt 75.
40 De förenade målen C-159/91 och C-160/91, Poucet och Pistre, REG 1993, s. I-637.
41 Se även meddelandet från kommissionen om tillämpningen av Europeiska unionens regler om statligt stöd på ersättning för tillhandahållande av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (nedan kallat 2012 års meddelande om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse) (EUT C 8, 11.1.2012, s. 5), punkt 12.
42 Kommissionen har sammanfattat domstolens relevanta rättspraxis avseende tillämpningen av dessa regler på finansiering av sociala trygghetssystem och hälso- och sjukvårdsystem i 2012 års meddelande om tillämpningen av Europeiska unionens regler om statligt stöd på ersättning för tillhandahållande av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.
43 De förenade målen C-159/91 och C-160/91, Poucet och Pistre, REG 1993, s. I-637, punkt 13.
44 Mål C-218/00, Cisal och Inail, REG 2002, s. I-691, punkt 45.
45 De förenade målen C-264/01, C-306/01, C-354/01 och C-355/01, AOK Bundesverband, REG 2004, s. I-2493, punkterna 47–55.
46 De förenade målen C-159/91 och C-160/91, Poucet och Pistre (se ovan), punkterna 15–18.
47 Mål C-218/00, Cisal och Inail (se ovan), punkt 40.
48 De förenade målen C-159/91 och C-160/91, Poucet och Pistre (se ovan), punkt 14; mål C-218/00, Cisal och Inail (se ovan), punkterna 43–48; de förenade målen C-264/01, C-306/01, C-354/01 och C-355/01, AOK Bundesverband (se ovan), punkterna 51–55.
49 Mål C-67/96, Albany, REG 1999, s. I-5751, punkterna 80–87.
50 Mål C-244/94, FFSA m.fl. (se ovan), punkterna 9 och 17–20; mål C-67/96, Albany (se ovan), punkterna 81–85; se även de förenade målen C-115/97 till C-117/97 Brentjens, REG 1999, s. I-6025, punkterna 81–85, mål C-219/97, Drijvende Bokken REG 1999, s. I-6121, punkterna 71–75, och de förenade målen C-180/98 till C-184/98, Pavlov m.fl., punkterna 114 och 115.
51 De förenade målen C-115/97 till C-117/97, Brentjens (se ovan).
52 De förenade målen C-180/98 till C-184/98, Pavlov m.fl. (se ovan).
53 Se t.ex. domstolens viktning i mål C-350/07, Kattner Stahlbau, REG 2009, s. I-1513, särskilt punkterna 33–68.
54 I detta avseende bör det också noteras att den nya dom (dom av den 12 september 2013 i mål T-347/09, Tyskland mot kommissionen, ännu ej offentliggjord) som klaganden Dôvera hänvisar till i sina synpunkter på beslutet om att inleda förfarandet endast bekräftar att organisationer utan vinstsyfte också kan erbjuda varor och tjänster på en marknad (se även 2012 års meddelande om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, punkt 9, med hänvisningar till rättspraxis). Detta påverkar dock inte det faktum att slutsatsen i fråga om den ekonomiska eller icke-ekonomiska arten hos verksamheten i ett givet fall måste baseras på förekomsten och vikten av vart och ett av de olika inslagen.
55 Se skälen 23–25.
56 Se skälen 26–29.
57 Se skälen 23–25.
58 Se skäl 32.
59 Det slovakiska obligatoriska sjukförsäkringssystemet påminner om det tyska lagstadgade offentliga sjukförsäkringssystem som bedömts av domstolen i de förenade målen C-264/01, C-306/01, C-354/01 och C-355/01, AOK Bundesverband. Domstolen ansåg att det tyska systemet var av icke-ekonomisk art och noterade framför allt att de tyska sjukförsäkringskassorna enligt lag var skyldiga att tillhandahålla sina anslutna obligatoriska förmåner som väsentligen var identiska och fastställda av staten och utgavs oberoende av avgifternas storlek, att de därför inte konkurrerade sinsemellan vid tillhandahållande av lagstadgade obligatoriska förmåner samt att de medverkade i ett riskutjämningssystem (se punkterna 52–54 i den domen).
60 Se även mål C-350/07, Kattner Stahlbau (se ovan), punkt 53, särskilt generaladvokat Mazáks förslag till avgörande i det målet (punkt 59).
61 I detta avseende erinrar kommissionen om att det faktum att de tyska sjukförsäkringskassorna i AOK-målet (de förenade målen C-264/01, C-306/01, C-354/01 och C-355/01, AOK Bundesverband) till och med bedrev viss priskonkurrens, genom en viss frihet att variera avgifterna för anslutna, inte medförde något ifrågasättande av domstolens slutsats att de inte bedrev ekonomisk verksamhet. Enligt domstolen infördes en viss konkurrens när det gäller avgifter för att förmå sjukförsäkringskassorna att bedriva verksamheten enligt principerna för en god förvaltning, det vill säga på ett så effektivt och kostnadsbesparande sätt som möjligt, för att det tyska socialförsäkringssystemet skulle fungera väl. Domstolen menade att detta syfte inte påverkade arten av sjukförsäkringskassornas verksamhet (se punkt 56 i den domen).
62 Se mål T-319/99, Fenin, REG 2003, s. II-357 (särskilt punkt 37).
63 Skälen 84–88.
64 Även mot bakgrund av det främsta (effektivitets)syftet med den reform som nämns i skäl 13.