Kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/2485 av den 27 juni 2023 om ändring av delegerad förordning (EU) 2021/2139 om fastställande av ytterligare tekniska granskningskriterier för att avgöra under vilka villkor vissa ekonomiska verksamheter ska anses bidra väsentligt till begränsningen av eller anpassningen till klimatförändringarna och för att avgöra om dessa verksamheter inte orsakar någon betydande skada för något av de andra miljömålen (Text av betydelse för EES)
Hänvisat till av
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088, särskilt artiklarna 10.3 och 11.3, och
1 I förordning (EU) 2020/852 fastställs en allmän ram för att avgöra huruvida en ekonomisk verksamhet ska anses vara miljömässigt hållbar i syfte att fastställa i vilken grad en investering är miljömässigt hållbar. Den förordningen ska tillämpas på åtgärder som antas av medlemsstater eller unionen i vilka det fastställs krav på finansmarknadsaktörer eller emittenter med avseende på finansiella produkter eller företagsobligationer som tillhandahålls som miljömässigt hållbara, finansmarknadsaktörer som tillhandahåller finansiella produkter och företag som omfattas av skyldigheten att offentliggöra en icke-finansiell rapport enligt artikel 19a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU eller en icke-finansiell rapport för koncernen enligt artikel 29a i det direktivet. Även ekonomiska aktörer eller offentliga myndigheter som inte omfattas av förordning (EU) 2020/852 får frivilligt tillämpa förordningen.
2 I kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2139 fastställs de tekniska granskningskriterierna för att avgöra under vilka villkor en viss ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till begränsningen av eller anpassningen till klimatförändringarna. Dessa ekonomiska sektorer och verksamheter valdes ut på grund av deras andel av de totala utsläppen av växthusgaser och deras bevisade potential att undvika produktion av växthusgasutsläpp, minska utsläppen eller eliminera utsläppen. Dessutom har dessa ekonomiska sektorer och verksamheter en bevisad potential att möjliggöra undvikande, minskning och eliminering av växthusgasutsläpp för andra ekonomiska sektorer och verksamheter, eller att säkerställa långsiktig lagring av sådana utsläpp för andra sektorer och verksamheter.
3 Delegerad förordning (EU) 2021/2139 omfattar inte all ekonomisk verksamhet som väsentligt kan bidra till att begränsa klimatförändringarna eller anpassa sig till klimatförändringarna. För att ytterligare underlätta miljömässigt hållbara investeringar är det nödvändigt att fastställa ytterligare tekniska screeningkriterier för de ekonomiska verksamheter som kan bidra väsentligt till att begränsa eller anpassa sig till klimatförändringar utan att i någon större utsträckning skada de andra miljömålen, men som för närvarande inte omfattas av delegerad förordning (EU) 2021/2139. De ytterligare ekonomiska verksamheter som bidrar väsentligt till begränsningen av klimatförändringarna omfattar i stor utsträckning transportsektorn och dess värdekedja. De ytterligare ekonomiska verksamheter som bidrar väsentligt till anpassningen till klimatförändringarna omfattar i stor utsträckning verksamheter som möjliggör anpassning till de oundvikliga effekterna av klimatförändringarna, såsom avsaltning och tjänster för att förebygga och reagera på klimatrelaterade katastrofer och nödsituationer.
4 Om möjligt bör därför de tekniska granskningskriterierna för dessa ytterligare ekonomiska verksamheter följa näringsgrensindelningen Nace rev. 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006. För att göra det lättare för företag och finansmarknadsaktörer att identifiera ekonomiska verksamheter för vilka tekniska granskningskriterier bör fastställas, bör den specifika beskrivningen av en ekonomisk verksamhet också innehålla hänvisningar till de Nace-koder som kan förknippas med den verksamheten. Dessa hänvisningar bör betraktas som vägledande och inte väga tyngre än den specifika definition som tillhandahålls i beskrivningen av verksamheten.
5 De tekniska granskningskriterierna för ekonomisk verksamhet som väsentligt bidrar till att begränsa klimatförändringarna eller anpassa sig till klimatförändringarna bör säkerställa att den berörda ekonomiska verksamheten har en positiv inverkan på begränsningen av klimatförändringen eller anpassningen till klimatförändringarna eller minskar de negativa effekterna på sådan begränsning eller anpassning. Dessa tekniska granskningskriterier bör därför hänvisa till tröskelvärden eller prestandanivåer som den ekonomiska verksamheten bör uppnå för att anses bidra väsentligt till begränsning av eller anpassning till klimatförändringar. De tekniska granskningskriterierna för att inte orsaka betydande skada bör säkerställa att den ekonomiska verksamheten inte har någon betydande negativ miljöpåverkan. Dessa tekniska granskningskriterier bör följaktligen specificera de minimikrav som den ekonomiska verksamheten måste uppfylla för att anses vara miljömässigt hållbar.
6 De tekniska granskningskriterierna för att fastställa huruvida en ekonomisk verksamhet bidrar väsentligt till begränsning av klimatförändringar eller anpassning till klimatförändringar enligt artikel 9 i förordning (EU) 2020/852 och inte orsakar betydande skada för något av de andra miljömålen bör, där så är relevant, utgå från befintlig unionslagstiftning, bästa praxis, standarder och metoder, liksom från väletablerade standarder, förfaranden och metoder som har utvecklats av internationellt erkända offentliga enheter. I situationer där det objektivt sett inte finns några fungerande alternativ för ett visst politikområde skulle de tekniska granskningskriterierna även kunna utgå från väletablerade standarder som har utvecklats av internationellt erkända privata organ.
7 Enligt artikel 19.1 h i förordning (EU) 2020/852 ska de tekniska granskningskriterierna ta hänsyn till den ekonomiska verksamhetens och den berörda sektorns art och omfattning, inbegripet huruvida den ekonomiska verksamheten är en möjliggörande verksamhet enligt artikel 16 i den förordningen eller en omställningsverksamhet enligt artikel 10.2 i den förordningen. För att de tekniska granskningskriterierna ska uppfylla kraven i artikel 19 i förordning (EU) 2020/852 på ett ändamålsenligt och balanserat sätt bör de fastställas som ett kvantitativt tröskelvärde eller ett minimikrav, som en relativ förbättring, som kvalitativa prestandakrav, som process- eller verksamhetsgrundade krav eller som en exakt beskrivning av den ekonomiska verksamhetens art, om den verksamheten i sig själv kan bidra väsentligt till att begränsa klimatförändringarna. De tekniska granskningskriterierna för möjliggörande verksamhet bör ytterligare säkerställa att de verksamheter som direkt gör det möjligt för andra verksamheter att förbättra sin miljöprestanda, har en betydande positiv miljöpåverkan och inte leder till en inlåsning av miljöskadliga tillgångar. För att säkerställa att omställningsverksamheter fortfarande följer en trovärdig bana som är förenlig med en klimatneutral ekonomi bör de tekniska granskningskriterierna för omställningsverksamheter ses över vart tredje år i enlighet med artikel 19.5 i förordning (EU) 2020/852, med vederbörlig hänsyn till ändringar i unionsrätten.
8 Tillverkningen av elektrisk utrustning kan bidra väsentligt till att begränsa klimatförändringarna, särskilt genom att främja användningen av förnybara energikällor i unionens elnät och utveckla laddningsanläggningar för utsläppsfria fordon och verktyg för smart energianvändning för hushåll. För att ytterligare frigöra potentialen för elektrifiering i unionen och för att ytterligare påskynda investeringarna i tillverkning av elektrisk utrustning är det nödvändigt att fastställa tekniska kriterier för säkerhetskontroll vid tillverkning av elektrisk utrustning.
9 Tillverkning av fordon med låga koldioxidutsläpp, personliga rörlighetsanordningar och rullande järnvägsmateriel och infrastruktur beror på komponenter som spelar en nyckelroll för att minska utsläppen av växthusgaser eller, när det gäller järnväg. Detta är avgörande för miljöprestanda, drift och funktion under taxonomins och järnvägsinfrastrukturens hela livslängd, men tillverkas ofta av företag som inte monterar dessa fordon eller andra transportmedel. För att säkerställa att dessa företag och de komponenter de tillverkar i samband med begränsning av klimatförändringar vederbörligen erkänns, bör tillverkningen av de komponenter som är väsentliga för att leverera och förbättra miljöprestandan hos ett fordon med låga koldioxidutsläpp eller andra transportmedel ingå som en särskild ekonomisk verksamhet i delegerad förordning (EU) 2021/2139. Tekniska granskningskriterier för komponenter som är avgörande för miljöprestanda bör ingå. För fordon omfattar detta särskilt styrenheter, transformatorer, elmotorer, laddningsportar och laddare, DC/DC-omvandlare, växelriktare, generatorer, styrenheter, regenerativa bromssystem, bromsar med teknik för att minska luftmotståndet, värmeregleringssystem, transmissionssystem, vätgaslagrings- och bränslesystem, elektronik när det är nödvändigt för driften av drivlinor, drivsystem, förstklassiga fjädringssystem som leder till förbättrad energieffektivitet, hjälpaggregat när dessa är nödvändiga för koldioxidsnåla fordon och när dessa är betydligt mer energieffektiva än alternativen, aktiva aerodynamiska funktioner på koldioxidsnåla fordon som minskar luftmotståndet och släpvagnar som innehåller energisparande teknik, t.ex. en kombination av regenerativ bromsning eller aerodynamiska förbättringar. För järnvägen omfattar detta i synnerhet järnvägskomponenter som beskrivs i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/797.
10 Däck står för 20 % av fordonens energiförbrukning och därför har däcktillverkningen, genom att använda sig av innovation, möjlighet att minska utsläppen av växthusgaser från transportsektorn. Däck kan också bidra till en mer cirkulär ekonomi. Även om däcktillverkning inte ingår i verksamheten för tillverkning av komponenter som är nödvändiga för att åstadkomma och förbättra miljöprestandan hos koldioxidsnåla fordon kommer tillverkningen av däck att behöva bedömas ytterligare för att fastställa särskilda tekniska granskningskriterier för denna verksamhet, med vederbörlig hänsyn till rättsliga krav enligt de senaste förslagen till unionslagstiftning och bästa praxis, särskilt när det gäller utsläpp av mikroplast, luftföroreningar, buller, direkta växthusgasutsläpp och uttjänta produkter. Under tiden fortsätter däcktillverkning att vara en berättigad verksamhet enligt avsnitt 3.6 i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2021/2139 om annan koldioxidsnål teknik. Särskilt för vägfordon i kategorierna M och N bör däck uppfylla kraven på externt däck- och vägbanebuller i den högsta utnyttjade klassen samt rullmotståndskoefficienten (som påverkar fordonets energieffektivitet) i de två högsta utnyttjade klasserna enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/740 och som kan kontrolleras i produktdatabasen (Eprel). Däcken bör dessutom uppfylla Euro 7-förslaget om krav för däckslitage.
11 I sitt meddelande av den 9 december 2020 Strategi för hållbar och smart mobilitet – att sätta EU-transporterna på rätt spår för framtiden påpekade kommissionen att alla transportslag är nödvändiga för transportsystemet och att luftfarten spelar en avgörande roll för att främja sammanhållning, konnektivitet och tillträde till den inre marknaden för alla regioner. Luftfarten har en viktig potential att minska sina utsläpp av växthusgaser, bidra till att minska koldioxidutsläppen från transporter och har därmed potential att bidra väsentligt till att begränsa klimatförändringarna. Det är därför nödvändigt att fastställa tekniska kontrollkriterier för tillverkning av luftfartyg, leasing, person- och godstrafik samt marktjänstverksamhet inom lufttransporter. Utsläppsfria kommersiella lufttransporter med noll direkta koldioxidutsläpp eller helt på hållbara flygbränslen är ännu inte tekniskt tillgängliga. Fram till dess att sådana kommersiella lufttransporter med nollutsläpp är tekniskt tillgängliga bör lufttransporter betraktas som en övergångsverksamhet, med de tekniska granskningskriterierna baserade på bästa tillgängliga teknik för flygkroppar och motorbränsleeffektivitet, baserat på potentialen att avsevärt minska utsläppen av växthusgaser under luftfartens livscykel genom ett successivt införande av hållbara flygbränslen. Att underlätta finansieringen av effektivare och miljövänligare flygplan, samtidigt som man undviker inlåsningseffekter av mer koldioxidintensiva tillgångar och inte hindrar utvecklingen av utsläppsfria kommersiella lufttransporter, bör ersättningsgraden, som beaktar proportionen mellan de flygplan som permanent tas ur bruk och de flygplan som levereras på global nivå, endast gälla de intäkter som genereras av verksamheter som uppfyller de tekniska granskningskriterierna. Kommissionen får med stöd av Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet, inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1139, offentliggöra ersättningsgraden för att stödja de ekonomiska aktörerna i deras offentliggörande. I linje med verksamhetens övergångskaraktär och med hänsyn till utvecklingen på marknaden för flygplansteknik bör de tekniska granskningskriterierna för flygplanstillverkning vara tillämpliga till och med 2032 och vid det datumet bör dessa tekniska granskningskriterier ses över för att säkerställa att artikel 10 2 i förordning (EU) 2020/852 följs i linje med den tekniska utvecklingen. Dessutom bör nivån på användningen eller inblandningen av hållbara flygbränslen som ingår i de tekniska granskningskriterierna ses över vart tredje år för att ta hänsyn till nya tekniker för hållbara flygbränslen och den nuvarande och förväntade framtida tillgången på hållbara flygbränslen på marknaden. När det gäller anpassning till klimatförändringar kan dock vissa verksamheter relaterade till katastrofriskhantering endast utföras av särskilt utformade och utrustade flygplan. Det kan därför vara nödvändigt att fastställa separata tekniska granskningskriterier i ett senare steg för tillverkningen av dessa flygplan.
12 I delegerad förordning (EU) 2021/2139 fastställs tekniska screeningkriterier för viktig vattenburen verksamhet. De tekniska granskningskriterier som är tillämpliga efter 2025 för fartyg på inre vattenvägar återspeglar en gradvis minskning av utsläppen fram till 2050, på grundval av en bedömning av växthusgasintensiteten för den energi som används av fartyg på inre vattenvägar, på grundval av utsläppen från källa till kölvatten. För att säkerställa att de tillämpliga tekniska granskningskriterierna för sjöfrakt och passagerartransport är så användbara som möjligt och anpassa dem till nyligen antagna internationella referensvärden och unionsreferensvärden bör de tekniska granskningskriterierna uppdateras. Dessa referensvärden omfattar fas 3 i Internationella sjöfartsorganisationens energieffektivitetsindex som gäller från och med den 1 januari 2025, det energieffektivitetsindex för befintliga fartyg som trädde i kraft den 1 januari 2023 och gränsvärden för växthusgasintensitet för den energi som används ombord enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1805 om användning av förnybara och koldioxidsnåla bränslen för sjötransport och om ändring av direktiv 2009/16/EG, som är tillämplig från och med den 1 januari 2025. För att säkerställa lika konkurrensvillkor för järnvägstransporter bör de tekniska granskningskriterierna för infrastrukturen för transporter på inre vattenvägar ses över och omfatta moderniseringen av infrastrukturen för transporter på inre vattenvägar, eftersom infrastrukturen är nödvändig för att säkerställa navigering av fartyg med nollutsläpp på vattenvägar. För att säkerställa lika konkurrensvillkor med infrastruktur för järnvägs-, väg- och vattentransporter bör de tekniska granskningskriterierna för infrastruktur för flygplatser med låga koldioxidutsläpp ses över så att omlastning mellan transportsätten inkluderas.
13 I kommissionens meddelande av den 24 februari 2021 om EU-strategin för klimatanpassning påpekas att extrema väderförhållanden blir allt vanligare och allvarligare, vilket i sin tur har lett till en snabb uppgång i antalet klimatrelaterade katastrofer under de senaste 20 åren, liksom de skador som dessa har orsakat.
14 Räddningstjänsten räddar liv, skyddar egendom och miljö, hjälper samhällen som drabbats av katastrofer och hjälper till att återhämta sig i nödsituationer. Den ökade frekvensen av naturkatastrofer orsakade av klimatförändringar gör därför räddningstjänsten ännu viktigare. Räddningstjänsten är dock inte nödvändigtvis rustad att hantera omfattningen, arten och frekvensen av katastrofer i de förändrade klimatförhållandena. Räddningstjänstverksamheten måste därför omfatta anpassningslösningar för att anpassa sig till klimatförändringarnas effekter och, när de är anpassade, tillhandahålla anpassningslösningar för att förbättra den övergripande motståndskraften i ett område och samhälle. För att ytterligare påskynda investeringarna i dessa räddningstjänster som ökar den övergripande motståndskraften är det nödvändigt att fastställa tekniska granskningskriterier för sådana ekonomiska verksamheter.
15 Den globala uppvärmningen förväntas leda till en högre nederbördsintensitet och längre torrperioder i Europa. Kraftiga regn leder regelbundet till översvämningar i hela unionen. För att uppmuntra till ytterligare investeringar i anpassningslösningar mot översvämningar är det nödvändigt att fastställa tekniska kriterier för säkerhetskontroll för att förhindra risken för översvämningar och skydda samhällen från deras konsekvenser.
16 Effekterna av klimatförändringarna, inklusive ökad evapotranspiration och mer frekvent torka, kan förstärka bristen på vatten, vilket kan äventyra vattenförsörjningen, vilket i sin tur kan leda till överexploatering av grundvatten och ytvattenresurser och ökad konkurrens om dessa resurser. I linje med begränsningsåtgärderna enligt vattenhierarkin ska man beakta genomförbara åtgärder för vatteneffektivitet och därefter genomförbara åtgärder för vattenåteranvändning innan man vidtar åtgärder för avsaltning av vatten. Samtidigt är det nödvändigt att stimulera investeringar i avsaltning av havsvatten eller bräckt vatten som kan minska överexploateringen av befintliga vattenresurser och också skapa en stabiliserande buffert för bristen på sötvatten. Det är därför nödvändigt att fastställa tekniska granskningskriterier för avsaltning av havsvatten eller bräckt vatten.
17 Konsultverksamhet och programvara som möjliggör hantering av klimatrisker har potential att tillhandahålla anpassningslösningar som stöder företag i deras prognoser, projektioner, hantering och övervakning av nuvarande eller förväntade framtida klimatrisker. För dessa verksamheter är det därför nödvändigt att fastställa de tekniska granskningskriterierna för att avgöra om en ekonomisk verksamhet i väsentlig grad kan bidra till klimatanpassning genom att tillhandahålla anpassningslösningar i enlighet med artikel 11 1 b i förordning (EU) 2020/852.
18 I tillägg C till bilagorna I och II till delegerad förordning (EU) 2021/2139 (tillägg C) fastställs allmänna tekniska granskningskriterier för att inte orsaka betydande skada på förebyggande och bekämpning av föroreningar som är tillämpliga på olika verksamheter. I det tillägget anges kriterier för användning och förekomst av kemikalier. Hittills har undantag medgivits i vissa fall, om användningen av dessa kemikalier bevisligen är nödvändig för samhället. Detta undantag ger upphov till vissa farhågor när det gäller rättssäkerhet och kontroll för företag och finansmarknadsaktörer, på grund av avsaknaden av en tydlig definition av begreppet nödvändig användning. I avvaktan på ytterligare vägledning om hur aktörerna bör bedöma och dokumentera att de följer kommissionens kommande övergripande principer om väsentlig användning av kemikalier, bör riktade ändringar göras i tillägget och begreppet användning som är nödvändig för samhället ersättas med kriterier som ger större rättssäkerhet och för vilka efterlevnaden lättare kan kontrolleras. I avvaktan på denna ytterligare vägledning bör begreppet användning som är nödvändig för samhället därför ersättas med kravet att inga andra lämpliga alternativa ämnen eller alternativ teknik finns tillgängliga på marknaden och att ämnena används under kontrollerade förhållanden.
19 För att ytterligare förbättra användbarheten av tillägg C bör ytterligare riktade ändringar göras av led f i det tillägget för att specificera en lägsta koncentrationsgräns för ämnen som inger mycket stora betänkligheter i en produkt och ett referensdatum för bedömningen av efterlevnaden av det krav som anges i den punkten. Dessutom bör led g i tillägg C utgå och ersättas med en ny punkt som anger en lägsta koncentrationsgräns och tillämpningsområdet för det krav som anges i den punkten.
20 Eftersom klimatförändringarna sannolikt kommer att påverka alla sektorer inom ekonomin kommer alla ekonomiska sektorer att behöva anpassa sig till de negativa följderna av det nuvarande klimatet och det förväntade framtida klimatet. Tekniska granskningskriterier för väsentligt bidrag till anpassningen till klimatförändringarna ska därför fastställas i framtiden för alla sektorer och ekonomiska verksamheter som omfattas av de tekniska granskningskriterierna för väsentligt bidrag till begränsningen av klimatförändringarna som fastställs i denna förordning.
21 För att åtgärda vissa tekniska och rättsliga inkonsekvenser som identifierats sedan tillämpningen av delegerad förordning (EU) 2021/2139 bör riktade ändringar även införas i den förordningen.
22 Delegerad förordning (EU) 2021/2139 bör därför ändras i enlighet med detta.
23 Denna förordning är förenlig med målet om klimatneutralitet i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 och säkerställer att framsteg görs i det anpassningsarbete som avses i artikel 5 i den förordningen.
24 För att synkronisera tillämpningen av denna förordning med rapporteringen enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2178 bör denna förordning tillämpas från och med den 1 januari 2024, med undantag av punkt g i tillägg C. För att företagen ska få tillräckligt med tid på sig att iaktta den ändringen bör den tillämpas från och med den 1 januari 2025.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1 – Ändringar av delegerad förordning (EU) 2021/2139
Delegerad förordning (EU) 2021/2139 ska ändras på följande sätt:
1 Bilaga I ska ändras i enlighet med bilaga I till denna förordning.
2 Bilaga II ska ändras i enlighet med bilaga II till denna förordning.
Artikel 2 – Ikraftträdande och tillämpning
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2024.
Punkt 28 i bilaga I och punkt 26 i bilaga II ska dock tillämpas från och med den 1 januari 2025.
1 EUT L 198, 22.6.2020, s. 13.
2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).
3 Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2139 av den 4 juni 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 genom fastställande av tekniska granskningskriterier för att avgöra under vilka villkor en ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till begränsningen av eller anpassningen till klimatförändringarna och för att avgöra om den ekonomiska verksamheten inte orsakar någon betydande skada för något av de andra miljömålen (EUT L 442, 9.12.2021, s. 1).
4 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden (EUT L 393, 30.12.2006, s. 1).
5 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/797 av den 11 maj 2016 om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom Europeiska unionen (omarbetning) (EUT L 138, 26.5.2016, s. 44).
6 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/740 av den 25 maj 2020 om märkning av däck med avseende på drivmedelseffektivitet och andra parametrar, om ändring av förordning (EU) 2017/1369 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1222/2009 (EUT L 177, 5.6.2020, s. 1).
7 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Strategi för hållbar och smart mobilitet – att sätta EU-transporterna på rätt spår för framtiden, COM(2020) 789 final.
8 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1139 av den 4 juli 2018 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 2111/2005, (EG) nr 1008/2008, (EU) nr 996/2010, (EU) nr 376/2014 och direktiv 2014/30/EU och 2014/53/EU, samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 552/2004 och (EG) nr 216/2008 och rådets förordning (EEG) nr 3922/91, EUT L 212, 22.8.2018, s. 1.
9 Energy Efficiency Design Index enligt IMO (version av den 27 juni 2023: https://www.imo.org/fr/ourwork/environment/pages/technical-and-operational-measures.aspx).
10 Energy Efficiency Existing Ship Index enligt IMO (version av den 27 juni 2023: https://www.imo.org/en/MediaCentre/HotTopics/Pages/EEXI-CII-FAQ.aspx).
11 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1805 av den 13 september 2023 om användning av förnybara och koldioxidsnåla bränslen för sjötransport och om ändring av direktiv 2009/16/EG (EUT L 234, 22.9.2023, s. 48).
12 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Att bygga upp ett klimatresilient Europa – den nya EU-strategin för klimatanpassning, COM(2021) 82 final.
13 IPCC, Managing the Risks of Extreme Events and Disasters to Advance Climate Change Adaptation. Särskild rapport från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar.
14 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).
15 Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2178 av den 6 juli 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 genom specificering av innehållet i och presentationen av de upplysningar som ska lämnas av företag som omfattas av artikel 19a eller 29a i direktiv 2013/34/EU vad gäller miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter samt specificering av den metod som ska användas i syfte att fullgöra denna upplysningsskyldighet (EUT L 443, 10.12.2021, s. 9).
BILAGA I
ÄNDRINGAR AV BILAGA I TILL DELEGERAD FÖRORDNING (EU) 2021/2139
Bilaga I till delegerad förordning (EU) 2021/2139 ska ändras på följande sätt:
1 Avsnitt 3.3, underavsnitt Tekniska granskningskriterier ska ändras på följande sätt:
2 Följande avsnitt ska läggas till som avsnitten 3.18, 3.19, 3.20 och 3.21.
3 I avsnitt 4.4, underavsnitt Tekniska granskningskriterier, underavsnitt Orsakar inte betydande skada ska punkt 5 ersättas med följande:
4 I avsnitt 4.9 ska underavsnitt Tekniska granskningskriterier, punkt 2 c ersättas med följande:
5 I avsnitt 4.26, underavsnitt Tekniska granskningskriterier ska underavsnitt Ytterligare kriterier för principen om att inte orsaka betydande skada, punkt 3 ersättas med följande:
6 I avsnitt 4.27, underavsnitt Tekniska granskningskriterier, ska underavsnitt Ytterligare kriterier för principen om att inte orsaka betydande skada ersättas med följande punkt 3:
7 I avsnitt 4.28, underavsnitt Tekniska granskningskriterier ska punkt 3 i underavsnitt Ytterligare kriterier för principen om att inte orsaka betydande skada ersättas med följande:
8 I avsnitt 6.3, underavsnitt Tekniska granskningskriterier, underavsnitt Orsakar inte betydande skada, ska punkt 5 ersättas med följande:
9 I avsnitt 6.5, underavsnitt Tekniska granskningskriterier, underavsnitt Orsakar inte betydande skada ska punkt 5 ersättas med följande:
10 I avsnitt 6.6, underavsnitt Tekniska granskningskriterier, underavsnitt Orsakar inte betydande skada, ska punkt 5 ersättas med följande:
11 Avsnitt 6.7 ska ändras på följande sätt:
12 Avsnitt 6.8 ska ändras på följande sätt:
13 Avsnitt 6.9 ska ändras på följande sätt:
14 Avsnitt 6.10 ska ändras på följande sätt:
15 Avsnitt 6.11 ska ändras på följande sätt:
16 Avsnitt 6.12 ska ändras på följande sätt:
17 I avsnitt 6.13, underavsnitt Beskrivning av verksamheten, ska andra stycket ersättas med följande:
18 Avsnitt 6.14 ska ändras på följande sätt:
19 I avsnitt 6.15, underavsnitt Beskrivning av verksamheten, ska andra stycket ersättas med följande:
20 Avsnitt 6.16 ska ändras på följande sätt:
21 Avsnitt 6.17 ska ändras på följande sätt:
22 Följande avsnitt ska läggas till som avsnitt 6.18, 6.19 och 6.20:
23 I avsnitt 7.1, underavsnitt Tekniska granskningskriterier, underavsnitt Orsakar inte betydande skada, ska punkt 5 ersättas med följande:
24 I avsnitt 7.2, underavsnitt Tekniska granskningskriterier, underavsnitt Orsakar inte betydande skada, ska punkt 5 ersättas med följande:
25 I tillägg B ska följande stycke läggas till:
26 I tillägg C ska led f ersättas med följande:
27 I tillägg C ska led g utgå.
28 I tillägg C ska följande stycke läggas till efter led f:
BILAGA II
Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2021/2139 ska ändras på följande sätt:
1 I avsnitt 3.13, underavsnitt Tekniska granskningskriterier, underavsnitt Orsakar inte betydande skada ska punkt 6 ersättas med följande:
2 I avsnitt 4.14, underavsnitt Beskrivning av verksamheten ska tredje stycket ersättas med följande:
3 I avsnitt 4.14, underavsnitt Tekniska granskningskriterier, underavsnitt Orsakar inte betydande skada ska punkt 1 ersättas med följande:
4 I avsnitt 5.6, underavsnitt Beskrivning av verksamheten ska andra stycket ersättas med följande:
5 Följande avsnitt ska införas som avsnitt 5.13:
6 I avsnitt 6.3, underavsnitt Tekniska granskningskriterier, underavsnitt Orsakar inte betydande skada, ska punkt 5 ersättas med följande:
7 Rubriken på avsnitt 6.5 ska ersättas med följande:
8 Avsnitt 6.5 ska ändras på följande sätt:
9 I avsnitt 6.6, underavsnitt Tekniska granskningskriterier, underavsnitt Orsakar inte betydande skada ska punkt 5 ersättas med följande:
10 Avsnitt 6.12 ska ändras på följande sätt:
11 I avsnitt 6.13, underavsnitt Beskrivning av verksamheten ska andra stycket ersättas med följande:
12 I avsnitt 6.15, underavsnitt Beskrivning av verksamheten ska andra stycket ersättas med följande:
13 I avsnitt 6.16, underavsnitt Beskrivning av verksamheten ska tredje stycket ersättas med följande:
14 I avsnitt 7.1, underavsnitt Tekniska granskningskriterier, underavsnitt Orsakar inte betydande skada ska punkt 5 ersättas med följande:
15 I avsnitt 7.2, underavsnitt Tekniska granskningskriterier, underavsnitt Orsakar inte betydande skada ska punkt 5 ersättas med följande:
16 I avsnitt 7.3, underavsnitt Tekniska granskningskriterier, underavsnitt Orsakar inte betydande skada ska punkt 2 ersättas med följande:
17 I avsnitt 7.4, underavsnitt Tekniska granskningskriterier, underavsnitt Orsakar inte betydande skada ska punkt 2 ersättas med följande:
18 I avsnitt 7.5, underavsnitt Tekniska granskningskriterier, underavsnitt Orsakar inte betydande skada ska punkt 2 ersättas med följande:
19 I avsnitt 7.6, underavsnitt Tekniska granskningskriterier, underavsnitt Orsakar inte betydande skada ska punkt 2 ersättas med följande:
20 Följande avsnitt ska införas som avsnitt 8.4:
21 Följande avsnitt ska införas som avsnitt 9.3:
22 Följande rubrik på avsnitt 14 ska införas:
23 Följande avsnitt ska införas som avsnitt 14.1 och 14.2:
24 I tillägg B ska följande stycke läggas till:
25 I tillägg C ska led f ersättas med följande:
26 I tillägg C ska led g utgå.
27 I tillägg C ska följande stycke läggas till efter led f: