Förslag till avgörande av generaladvokat Nial Fennelly föredraget den 26 oktober 1995

1 Originalspråk: engelska.

2 Rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar, EGT nr L 103, s. 1.

3 I syfte att vara kortfattad kommer jag att fortsättningsvis skriva Europa istället för medlemsstaternas europeiska territorium.

4 £n lista över sådana arter, vilken allmänt kallas I. R. S. N. B 1988 är offentliggjord i kommissionens första rapport om tillämpningen av direktivet, EUR 12835 (1990).

5 Rådets direktiv 92/43/EEG iv den 21 maj 1992, om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, EGT nr L 206, s. 7.

6 Dom iv den 11 januari 1990, Blangucrnon (C-38/89, Rec. s. I-83, punkterna 7 och 8).

7 Se t. ex. dom av den 22 september 1988, brottmålet mot X (228/87, Rec. s. 5099, punkt 7).

8 Denna rättspraxis har sammanställts av Wouter Wils i The Birds Directive 15 years laten a survey of the case-law and a comparison with the habitats directive, Journal of Environmental Law, vol. 6, s. 219 (1994).

9 Cramp och Simmons (red.), Handbook of the Birds of Europe the Middle East and North Africa — The Birds of the Western Palaearctic, Oxford University Press, Oxfora, 1977, voi. I, inledning, s. 2.

10 Cramps och Simmons auktoritativa betydelse inom området för vilda fåglar har konstaterats av domstolen i domen av den 17 januari 1991, kommissionen mot Italien (C-157/89, Rec. s. I-57, punkt 15).

11 Ibidem.

12 Ibidem.

13 Encyclopaedia Britannica, 15: e upplagan, Chicago, 1992, vol. 15, s. 95.

14 Genomförd i gemenskapen genom ridets förordning (EEG) nr 3626/82 av den 3 december 1982, EGT nr L 384, s. 1 (nedan kallad förordning 3626/82). Konventionen återges pä samma ställe, s. 7.

15 Van der Feestens ombud sökte särskilja exotiska vilda fåglar frän fåglar som förekommer fritt i vilt tillstånd i Europa. Emellertid faller exotiska vilda fågelarter, som inte finns i Europa, i vilket fall inte inom direktivets tillämpningsområde. Detta utgör ytterligare en avvikelse. Det vore fullt lagligt att importera och handla med icke-europeiska fågelarter för det fall artikel 1 gavs den föreslagna extensiva tolkningen, men däremot inte med ickeeuropeiska raser där en annan ras av samma art förekom i Europa.

16 European Community Environmental Legislation, byrån för europeiska gemenskapernas offentliga publikationer, 1992, volym 4, s. 14—48.

17 I artikel 1.3 i direktivet uteslöts från början Grönland även om fördraget i enlighet med fördraget av den 13 mars 1984 (EGT 1984 nr L 29, s. 7) inte längre är tillämpligt i Grönland.

18 EGT nr C 112, s. 40 (min kursivering) [vid översättningen fanns ingen svensk version att tillgå].

19 Yttrande av den 25 maj 1977, punkterna 1.1, 1.2 och 1.5 (min kursivering), EGT nr C 152, s. 3. [vid översättningen fanns ingen svensk version att tillgå}.

20 Yttrande av den 14 juni 1977, punkterna 1 och 2 (min kursivering), EGT nr C 163, s. 28 och 29 [vid översättningen fanns ingen svensk version att tillgå].

21 Se ovan fotnot 13.

22 Artikel I a och II.l i konventionen, ibidem, punkt 7.

23 EGT 1982 nr L 210, s. 10.

24 Kommissionens andra rapport om tillämpningen av direktiv nr 79/409/EEG om bevarande av vilda fåglar, COM(93) 572, slutlig, den 24 november 1993, s. 2 (min kursivering) [vid översättningen fanns ingen svensk version att tillgå].

25 Dom av den 8 juli 1987, kommissionen mot Belgien (247/85, Rec. s. 3029, punkt 22, min kursivering).

26 Dom av den 23 maj 1990 (C-169/89, Rec. s. I-2143, punkt 9).

27 I sitt skriftliga yttrande har den nederländska regeringen anfört att det ofta är liten skillnad mellan raser, vilket är mindre kategoriskt än dess ståndpunkt vid den mündiga förhandlingen.

28 Punkt 24 i detta förslag till avgörande.

29 EGT, nr C 26, 1992, s. 1. En ändrad version av förslaget lades fram för Europaparlamentet och ridet den 21 januari 1994; EGT, nr C 131, s. 1.

30 Encyclopaedia Britannica, se fotnot 12, vol. 18, s. 872. Denna omständighet togs upp av kommissionens expert vid den muntliga förhandlingen.

31 Dom av den 19 januari 1994 (C-435/92, Rec. s. I-67, s. 75— 77).

32 Dom av den 15 juni 1995, Zăbala Erasun m. fl (C-422/93— C-424/93 REG. s. I— 1567, punkt 29).

33 Dom av den 15 januari 1986, kommissionen mot Belgien (52/84, Rec. s. 89, punkt 16).

34 Frågan behandlas nedan (punkt 55— 63).

35 Dom av den 7 februari 1979, kommissionen mot Förenade kungariket (128/78, Rec. s. 419, punkt 10).

36 Se punkt 27— 36 i mitt förslag till avgörande av den 26 oktober 1995 i milet Vcrgy (C-149/94), om fåglar som uppfötts i fångenskap, vilket jag också anser falla utanför direktivets tillämpningsområde.

37 I exempelvis dom av den 8 juni 1995, Délavant (C-451/93, REG s. I— 1545) besvarade domstolen den fråga som den nationella domstolen rätteligen borde ha ställt, i stället för att vara bunden av ett felaktigt antagande i fråga om de tilllämpliga bestämmelserna (punkt 12 i domen). I dom av den 29 juni 1995, SCAC (C-56/94, REG s. I— 1769) besvarade domstolen en fråga som det i princip inte fanns något behov av att besvara för att ge (den nationella domstolen) ett ändamålsenligt svar (punkt 26 i domen).

38 Dom av den 28 mars 1995, Evans Medical Ltd och Macfarlan Smith Ltd (C-324/93, REG s. I-563, punkt 20).

39 Se fotnot 25 ovan, punkt 6 i domen.

40 Förslaget omnämnt i punkt 41 i detta förslag till avgörande. Europaparlamentets yttrande av den 24 juni 1993, EGT 1993 nr C 194, s. 289.

41 COM (91) 448, slutlig, punkt 2.5, s. 4.

42 Dom av den 20 februari 1979, Rewc-Zentral (120/78, Rec. s. 649, punkt 8).

43 Dom av den 20 september 1988, kommissionen mot Danmark (302/86, Rec. s. 4607, punkterna 6 och 9). Begreppet varor är att föredra framför produkter med anledning av karaktären på varorna i fråga.

44 Om tillämpligheten av the rule of reason på förbud mot import och saluföring, se dom av den 23 februari 1988, kommissionen mot Frankrike (216/84, Ree. s. 793, punkt 7).

45 Se exempelvis den första strecksatsen i livsmiljödirektivet som angivits i fotnot 4 ovan.

46 Punkt 17 i detta förslag till avgörande.

47 Se exempelvis Europaparlamentets skrifdiga fråga E-3182/93 av Jessica Larive, EGT 1994, nr C 296, s. 49, och de hänvisningar som ges i kommissionens svar.

48 Punkt 41 i detta förslag rill avgörande.