Förslag till avgörande av generaladvokat Dámaso Ruiz-Jarabo Colomer föredraget den 24 juni 1997

1 Originalspråk: spanska.

2 Homeros: Odysséen, svensk översättning av Erland Lagerlöf, Wahlström & Widstrand, 1990, nionde sången, rad 244— 247.

3 Samma verk, nionde sången, ett trotsigt och laglöst släkte det är (raderna 106 och 107); Ej de rådslå heller på ting och ej ha de lagar (rad 112); och envar som domare råder själv över maka och barn och frågar ej efter de andra (raderna 114 och 115); cyklopen är en, som var rustad med jättelik styrka, vild och barbarisk och utan respekt för rätt eller lagar (raderna 214 och 215).

4 Samma verk, tjugonde sången, rad 69.

5 Homeros: Iliaden, svensk översättning av Erland Lagerlöf,Wahlström & Widstrand, 1991, elfte sången, rad 638—640, där det berättas om hur Hekamede, med de vackra lockarna, beredde en dryck åt Patroklos och Nestor genom att däri blanda vin och däröver riva getmjölksost med en bronssmidd kniv.

6 De Guevara, Λ.: Menosprecio de corte y alabanza de aldea, Madrid, 1984, s. 177, lovordar det lantliga livet i några småbyar ty, som han säger, deras invånare har kulingar som de kan äta, får som de kan röka [...] tjurar för fäktning, fårkött som de kan lagra [...] mjölk som de kan livnära sig på, ost som de kan spara [...]. Fri översättning. Miguel de Cervantes talar i Rinconete y Cortadillo om ost från Flandern. I sin komedi El Infamador anser Juan de la Cueva en ostbit från Mallorca vara en festmåltid. Prinsen Don Juan Manuel kallar saga V i El Conde Lucanor Det som hände en räv samt en korp som hade en ostbil i näbben, i vilken han framhåller smickrets styrka för att uppnå ett syfte, varvid berättelsen når sin höjdpunkt med följande sensmoral: Om någon berömmer dig för det du inte har, var då på din vakt så att han inte tar ifrån dig det du har. Fri översättning

7 Cervantes y Saaveedra, M.: El ingenioso hidalgo Don Quijote de la Mancha fi svensk översättning: Den sinnrike Junkern Don Quijote av La Mancha], 33: c upplagan, colección Austral, Espasa-Calpe, Madrid, 1985 [Den svenska översättningen av Edvard Lidforss, såsom den följer av en förkortad och stilistiskt överarbetad upplaga, Forum, tryckt hos Bohusläningens AB, Uddevalla, 1979]. I verket anförs följande: Här har jag en lök och litet ost och några brödbitar, sade Sancho, men inte är det mat som anstår en så båld riddare som Ers nåd (del I, kapitel X, s. 56, i Forums utgåva sidorna 75 och 76). Senare berättas att [n]är köttmaten var slut skakade de ut på skinnen en hel hop hasselnötter och framsatte därjämte en halv ost som var så hård som en tegelsten (del I, kapitel XI, s. 58, i Forums utgåva s. 78). När Don Quijote sedan frågar sin vapendragare om vad för smycke som hans älskade gav åt denne när nan log avsked av henne, som tack för det meddelande som han hade med sig åt henne, varvid han förklarar bland vandrande riddare och damer är det ett vanligt och uråldrigt bruk att åt vapendragare, kammarjungfrur eller dvärgar som kommer med bud till riddarna ... ge något präktigt smycke som fägnad och till tack för deras budskap, svarar Sancho Det kan väl så vara och jag håller det för ett gott bruk. Men det måtte ha varit förr i världen det, ty nuförtiden brukas det visst bara att ge en bil bröd och ost, för det var vad fröken Dulcinea räckte mig över gårdsmuren när jag tog avsked av henne, och till yttermera visso var det fårost (del I, kapitel XXXI, s. 192, i Forums utgåva samma sida). Vidare anförs på ett annat ställe denna del bröd och ost som jag nu ger er, svarade Sancho, ty Gud vet att jag kommer att sakna den! Ni skall nämligen veta, käre vän, att vi vapendragare åt de vandrande riddarna är utsatta för rätt mycken hunger och motgång och även för andra saker, som bättre låter sig kännas än omtalas. (del I, kapitel XXXI, s. 196, i Forums utgåva s. 197). Slutligen återges Don Quijotes protester när det från ostmassan som Sancho hade lagt i hans hjälm rann vassle nerför ansiktet och skägget (del II, kapitel XVII, sidan 406 och följande sidor, i Forums utgåva s. 346).

8 Samma verk. Cervantes avslutar gethcrden Eugenios berättelse om den nyckfulla Lcandras olycka och säger: Det är denna historia som jag lovade att berätta för er. Aven om jag har gjort den läng, kommer jag inte att vara knapp i min betjäning. I närheten har jag mitt fårhus, där jag nar färsk mjölk och mycket välsmakande ost, med olika sorters mogen frukt, som inte är mindre angenäma i utseende än i smak (del I, kapitel LI, s. 321, fri översättning). På ett annat ställe uppges att [o]starna, lagda över varandra som taktegel, bildade en hel mur (del II, kapitel XX, s. 424, i Forums utgåva s. 363).

9 Rabelais, F.: I Gargantua y Pantagruel [i svensk översättning: Den gudomliga flaskans orakel, svensk översättning av Holger Petersen Dyggvc, Atlantis, Grafica i Malmö AB, 1985], berättas om Kvintessensens konungarike, som kallas Entclc-chcia, där drottningen åt ingenting till middag om man bortser från några kategorier, abstraktioner, sanningar, liknelser, idéer, begrepp, andrahands slutsatser, mardrömmar, antiteser, metempsykoser, transcendenta prolcpsicr (Femte boken, kapitel XX, i Atlantis utgåva sidorna 92 och 93). Det bjöds på middag där [s]crvcringcn försiggick så att drottningen inte åt annat än himmelsk ambrosia ... men för herrarna och damerna vid hennes hov ... sattes sällsynta, läckra och dyrbara rätter fram ... Som sista rätt frambärs ett fat ... fullt av olika slags soppor, sallader, frikasseer, saltade bönor, rostat getkött, stekar, kokt kött, halstrat kött, stora stycken saltat oxkött, rökt skinka, gudomliga saltvaror, både i form av kött och fisk, kakor och tårtor, en hel värld av morisk couscous, ostar och andra mjölkprodukter, geléer, frukter av alla slag (Femte boken, kapitel XXIII, i Atlantis utgåva sidorna 101 och 102).

10 Proust, M.: På spaning efter den tid som flytt, La Pleiade, Gallimard, Paris, 1988. Verket handlar om den middag som herrskapet Verdurin ger på La Raspclicrc och vid vilken baron de Charlus deltar. Medan alla lovordade desserten, jordgubbsfromagc, och förklarade att den förtjänade att man drog upp buteljer med Châtcau-Margaux, Châtcau-Lafitc och portvin, föredrog värden sin tallrik med schweizerost som han försvarade med alla krafter, trots sin hustrus order om att osten, som var så ful i färgen (si vilains de ton) skulle tas ut (III Sodom och Gomorra, s. 330, svensk översättning av Gunnel Vallquist, Bonniers, 1969, s. 319).

11 Calvino, I.: Palomar, utgivare Giulio Einaudi, Turin, 1983, s. 75, svensk översättning av Vivcka Melander, Bonniers, 1985, sidorna 79 och 80.

12 Samma verk, sidorna 75 och 76.

13 Sarago, J.: Viaje a Portugal, Alfaguara, Madrid, 1995, s. 150. I detta verk påminner Guerra resanden om de bevingade orden om brödet, osten och vinet, som lyder pan con ojos, queso sin ojos, vino que salte a los ojos (bröd med hål, ost utan hål, klart vin).

14 Bland de latinamerikanska författarna kan såsom exempel nämnas införandet av quesito helado (fryst ost) bland de desserter till en middag som omfattas av kapitlet Futtig meny i verket av Vargas Llosa, M.: Los cuadernos de Don Rigoberto, Alfaguara, Madrid, 1997, sidorna 191 och 192.

15 Påstående av A. Hernández Gil i boken av Ortega, S.: Quesos españoles. Alianza Editorial, Madrid, 1987, s. 142. Hernández Gil, som var ordförande för Tribunal Supremo och för Poder Judicial españole, anger på samma ställe att lagstiftningen på området måste vara urtråkig.

16 Finans- och jordbruksministcricrnas ministcrbcslut nr 15294/1987; FEK B 347.

17 FEK B 892.

18 FEK B 663.

19 FEK B 667.

20 FEK A 36.

21 Rådets förordning (EEG) nr 2081/92 av den 14 juli 1992 om skydd för geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EGT L 208, s. 1).

22 FEK A 130.

23 FEK B 8.

24 FEK B 624.

25 Dom av den 20 februari 1979 i mål 120/78, Rewe-Zentral, nedan kallad domen i målet Cassis de Dijon (Rec. 1979, s. 649).

26 Rådets direktiv 79/112/EEG av den 18 december 1978 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning, presentation och reklam i fråga om livsmedel (EGT L 33, 1979, s. 1).

27 Rådets direktiv 74/409/EEG av den 22 juli 1974 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om honung (EGT L 221, 1974, s. 10).

28 Rådets direktiv 73/241/EEG av den 24 juli 1973 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kakao- och chokladvaror avsedda som livsmedel (EGT L 228, 1973, s. 23).

29 Dom av den 9 december 1981 i mål 193/80, kommissionen mot Italien, nedan kallad domen i målet avseende vinäger (Rec. 1981, s. 3019).

30 Dom av den 26 november 1985 i mil 182/84, Miro (Rec. 1985, s. 3731).

31 Dom av den 12 mars 1987 i mål 178/84, kommissionen mot Tyskland, nedan kallad domen avseende öl (Ree. 1987, s. 1227).

32 Domar av den 14 juli 1988 i mål 407/85, 3 Glocken och Kritzinger (Rec. 1988, s. 4233) och mål 90/86, Zoni (Ree. 1988, s. 4285).

33 Dom av den 14 juli 1988 i mål 298/87, Smanor (Rec. 1988, s. 4489).

34 Dom av den 22 september 1988 i mål 286/86, Descrbais (Rec. 1988, s. 4907), punkt 12.

35 Domar av den 11 oktober 1990 i mål C-210/89, kommissionen mot Italien (Rec. 1990, s. I-3697), punkt 12, och mål C-196/89, Nespoli och Crippa (Rcc. 1990, s. I-3647).

36 Dom av den 13 november 1990 i mål C-296/89, Bonfait (Rec. 1990, s. I-4169), punkt 13.

37 Dom av den 19 februari 1981 i mål 130/80, Kelderman (Rcc. 1981, s. 527), den 14 juli 1994 i mål C-17/93, Van der Vcldt (Rcc. 1994, s. I-3537) och den 13 mars 1997 i mål C-358/95, Morcllato (REG 1997, s. I-1431).

38 Se domen i det ovannämnda målet Nespoli och Crippa, punkt 13.

39 Se domen i det ovannämnda målet avseende vinäger, punkt 27, och domen i det ovannämnda målet Miro, punkt 22.

40 Domen i det ovannämnda målet Smanor, punkt 19—24.

41 Innehållet i punkt 13 i den ovan nämnda domen i målet Deserbais har följande lydelse: Fråga skulle kunna uppkomma om samma regel skall tillämpas när en produkt som har presenterats under en viss benämning, i fråga om sammansättning eller framställning, avviker i sådan grad från de varor som i allmänhet är kända inom gemenskapen under denna benämning att den inte kan anses tillhöra samma kategori.

42 Se de intressanta kommentarerna av C. Lister: The naming of foods: the European Community's rules for non-brand food product names, European Law Review 1993, sidan 186 och följande sidor.

43 Meddelande från kommissionen om tolkningen av livsmedels handclsbcnämningar (EGT C 271, 1991, s. 2).

44 Geografiska beteckningar, vilket uttryck motsvarar geografiska benämningar, omnämns i avtalet om handelsrelaterede aspekter av immatcrialrätter, Resultaten av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, GATT-sekretariatet, Genève, 1995, s. 381, och definieras i artikel 22.1 som beteckningar som anger att en vara har sitt ursprung i en medlemsstats territorium, eller i en region eller ort inom detta territorium, om varans egenskaper, rykte eller andra karakteristiska egenskaper i huvudsak kan hänföras till dess geografiska ursprung.

45 Se bland andra F.-K. Bcicr och R. Knaak: The Protection of Direct and Indirect Indications of Source in Germany and the European Community, International Review of Industrial Property and Copyright Law, 1994, nr 1, s. 1; P. Jimenez Blanco: Las denominaciones de origen en el derecho del comercio internacional, Eurolex, Madrid, 1996, och G. Salignon: La jurisprudence et la réglementation communautaires relatives à la protection des appellations d'origine, des dénominations géographiques et des indications de provenance, Revue du Marché Unique Européen, 1994, nr 4, s. 107.

46 Dom av den 20 februari 1975 i mål 12/74, Kommissionen mot Tyskland, nedan kallad domen i målet Sekt (Rec. 1975, s. 181), punkt 7, och den 7 maj 1997 i de förenade målen C-321/94, C-322/94, C-323/94 och C-324/94, Pistre m. fl. (REG 1997, s. I-2343), punkterna 35 och 36. I domen i målet Pistrc m. fl. ansåg domstolen att benämningen berg, vars användning reglerades i franska bestämmelser, inte var en geografisk benämning, eftersom den är av allmän karaktär som går över de nationella gränserna och inte anger något bestämt geografiskt ursprung.

47 Domen i det ovannämnda målet Sekt, punkt 9, dom av den 12 oktober 1978 i mål 13/78, Eggers (Rec. 1978, s. 1935), punkt 16, och av den 9 juni 1992 i mål C-47/90, Delhaize och Le Lion (Rec. 1992, s. I-3669), punkterna 22 och 23. I den senare domen ansåg domstolen att förbudet mot att buteljera riojavin utanför ursprungsterritoriet inte påverkade vinets kvalitet.

48 Dom av den 10 november 1992 i mål C-3/91, Exportur (Rec. 1992, s. I-5529), punkt 11.

49 Domen i det ovannämnda målet Sekt, punkt 7.

50 I bilagan till förordning nr 1107/96 förekommer Parmigiano Reggiano som skyddad ursprungsbeteckning till förmån för Italien, och det anges inte i någon fotnot att det har ansökts om skydd för namnet parmesan. Jag anser emellertid att parmesanost är en benämning som har blivit generisk.

51 De viktigaste multilaterala konventionerna på detta område är följande: Lissabonkonventionen av den 31 oktober 1858 om skydd för ursprungsbclcckningar och deras internationella registrering, ändrad i Stockholm den 14 juli 1967, Receuil des traités des Nations unies, volym 923, nr 13172, s. 205; Pariskonventionen av den 20 mars 1883 om skydd för industriell äganderätt, ändrad i Stockholm den 14 juli 1967, Recueil des traités des Nations unies, volym 828, nr 11851, s. 305; Madridkonventionen av den 14 april 1891 om beivrande av falska och vilseledande beteckningar för att ange ursprung, ändrad i Stockholm den 14 juli 1967, Recueil des traités des Nations unies, volym 828, nr 11848, s. 163, och det ovan nämnda avtalet om handclsrclaicradc aspekter av immalcrialrättcr.

52 Domen i det ovannämnda målet Exportur, punkt 12.

53 Se kommentarerna av L. A. Fuentes Núñez: La protección de las denominaciones de origen en cl derecho comunitario, Boletín de la Gacela Jurídica de la C. E. y de la Competencia, B-101 februari/mars 1995, s. 31.

54 Domen i det ovannämnda målet Exportur, punkt 25.

55 Domarna i de ovannämnda målen Exportur, punkt 11, samt Delhaize och Le Lion, punkterna 17 och 18.

56 Domen i det ovannämnda målet Exportur, punkt 11.

57 Ibidem, punkterna 27 och 28.

58 Domen i det ovannämnda målet Sekt, punkterna 3 och 4.

59 Dom av den 13 mars 1984 i mål 16/83, Prantl (Ree. 1984, s. 1299), punkt 35, och domen i det ovannämnda målet Exportur, punkt 34.

60 Domen i det ovannämnda målet Exportur.

61 Kommissionens förordning (EEG) nr 2037/93 av den 27 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2081/92 om skydd för geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel. (EGT L 185, s. 5).

62 Se de nionde och tionde övervägandena i ingressen till förordning nr 2081/92.

63 Kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 av den 12 juli 1996 om registrering av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar enligt förfarandet i artikel 17 i rådets förordning (EEG) nr 2081/92 (EGT L 148, s. 1).

64 Kommissionens förordning (EG) nr 1263/96 av den 1 juli 1996 om komplettering av bilagan till förordning (EG) nr 1107/96 beträffande registrering av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar enligt förfarandet i artikel 17 i förordning (EEG) nr 2081/92 (EGT L 163, s. 19).

65 Kommissionens förordning (EG) nr 123/97 av den 23 januari 1997 om komplettering av bilagan till förordning (EG) nr 1107/96 beträffande registrering av geografiska beteckningar och ursprungsbcleckningar enligt förfarandet i artikel 17 i förordning (EEG) nr 2081/92 (EGT L 22, s. 19).

66 Rådets förordning (EG) nr 535/97 av den 17 mars 1997 om ändring av förordning (EEG) nr 2081/92 om skydd för geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EGT L 83, s. 3).

67 Domstolen förklarade i dom av den 7 oktober 1984 i mål 237/83, Jongcnccl Kaas m. fl. (Rec. 1984, s. 483), punkt 13, att dl det inte finns gcmcnskapsbestämmclscr om kvaliteten hos ostar är medlemsstaterna alltjämt behöriga att gentemot ostproducentcrna göra gällande bestämmelser som har till syfte att skydda konsumenterna och folkhälsan samt att förbättra kvaliteten inom den inhemska ostproduktioncn, förutsatt att bestämmelserna inte är diskriminerande i förhållande till importerad ost och att de inte försvårar sådan import som kommer från andra medlemsstater.

68 Dom av den 11 juli 1974 i mål 8/74, Dassonvillc (Rcc. 1974, s. 837), punkt 5.

69 Dom av den 24 november 1993 i de förenade målen C-267/91 och C-268/91, Keck och Mithouard (Rec. 1993, s. I-6097).

70 Den ovan nämnda domen i målet Cassis de Dijon.

71 Den ovan nämnda domen i de förenade målen Kcck och Mithouard, punkt 15.

72 Denna tolkning bekräftas i de domar som domstolen har avkunnat efter domen i de förenade målen Kcck och Mithouard och som rör bestämmelser om produkters kännetecken. Se bland andra dom av den 2 februari 1994 i mål C-315/92, Verband Sozialer Wettbewerb (Rcc. 1994, s. I-317), den 1 juni 1994 i mål C-317/92, kommissionen mot Tyskland (Rec. 1994, s. I-2039), den ovan nämnda domen i målet Van der Velt, och dom av den 6 juli 1995 i mål C-470/93, Mars (REG 1995, s. I-1923).

73 Se bland andra dom av den 12 oktober 1978 i mål 13/78, Eggers (Rcc. 1978, s. 1935), punkt 25, och den ovan nämnda domen i målet Pistre m. fl., punkt 49.

74 Se den ovan nämnda domen i målet Smanor, punkt 12— 14, där som åtgärd med motsvarande verkan ansågs bestämmelser enligt vilka de franska myndigheterna endast medgav att en importerad produkt salufördes under benämningen fryst fermentcrad mjölk och inte fryst yoghurt.

75 Domen i det ovannämnda målet Sekt; dom av den 16 december 1980 i mål 27/80, Fietje (Rec. 1980, s. 3839); och domarna i de ovannämnda målen Miro och Exportur.

76 Domen i det ovannämnda målet Nespoli och Crippa, punkt 14.

77 Domstolen har i sin rättspraxis vid upprepade tillfällen funnit att nationella bestämmelser som är diskriminerande i förekommande fall endast kan vara berättigade med stöd av någon av de grunder som anges i artikel 36 i fördraget. Se bland andra dom av den 17 juni 1981 i mål 113/80, kommissionen mot Irland (Ree. 1981, s. 1625), punkterna 8 och 11, och domen i det ovannämnda målet Pistre m. fl., punkt 52.

78 Se ovan punkt 29— 34.

79 Därefter finner man endast en hänvisning som berör denna fråga i punkt 3 i generaladvokaten Van Gervens förslag till avgörande i det ovannämnda målet Nespoli och Crippa. I fotnot fem skiljer Van Gerven mellan den i nämnda mål bedömda åtgärden, som avsåg användningen av den generiska benämningen ost, och de fall där den använda benämningen med nödvändighet förutsätter att det finns en ingrediens eller ett framställningssätt som är typiskt och att den erbjudna produkten inte uppfyller dessa krav. Han anger att användningen av benämningen feta hade behandlats vid sammanträdet.

80 Se den rapport som antogs under den XXII sessionen vid Joint FAO/WHO Committee of Government Experts on The Code of Principles concerning Milk and Milk Products, som ägde rum i Rom den 5 till den 9 november 1990.

81 Se kommissionens förordning (EEG) nr 3846/87 av den 17 december 1987 om upprättandet av en exportbidragsnomenklatur för jordbruksprodukter (EGT L 366, s. 1).

82 Kommissionens förordning (EG) nr 3009/95 av den 22 december 1995 om ändring av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 319, s. 1). I nomenklaturen hänvisas till feta enligt följande: Feta: 0406 90 31 — Av fårmjölk eller buffelmjölk i behållare innehållande saltlake eller i behållare av får eller getskinn ... 0406 90 33 — Annan.

83 Dom av den 27 februari 1980 i mål 170/78, kommissionen mot Förenade kungariket (Rec. 1980, s. 417) och domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Tyskland, domen avseende öl, punkt 32.

84 Dom av den 26 oktober 1995 i mål C-51/94, kommissionen mot Tyskland (REG 1995, s. I-3599), punkt 34.

85 Domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Tysk-land, punkt 36.

86 Avgörandena behöver inte nödvändigtvis sammanfalla och det är möjligt au feta var en geografisk benämning i Grekland vid tidpunkten för omständigheterna i målet och att domstolen ogiltigförklarar förordning nr 1107/96 av det skälet alt beteckningen fela inte uppfyller kraven i förordning nr 2081/92 för att utgöra en SUB pi gemenskapsnivå.

87 Domen i det ovannämnda målet Exportur, punkt 12.

88 Domen i det ovannämnda målet Exportur, punkt 23— 25.

89 Se ovan, punkt 35— 37.

90 Enligt artikel 3.2 i förordning nr 2081/92 får skydd ges åt indirekta geografiska benämningar, eftersom det föreskrivs att som ursprungsbeteckningar också skall betraktas [v]issa traditionella geografiska eller ickc-geografiska namn pá en jordbruksprodukt eller ett livsmedel som härstammar från en viss region eller viss ort och som uppfyller de villkor som avses i andra strecksatsen i punkt 2 a.

91 I punkt 8 i ovannämnda domen Sekt fann domstolen att det område som en produkt, med en geografisk benämning, kommer från måste uppvisa naturliga, homogena faktorer som skiljer det i förhållande till de angränsande områdena, och att ett geografiskt område som definieras på grundval av antingen en nations territoriella utsträckning eller ett språkligt kriterium inte kan utgöra ett geografiskt område enligt ovan som kan motivera en geografisk benämning. Detta var fallet för benämningarna Sekt och Wein-brand som enligt den tyska vinlagstiftningen betraktades som indirekta geografiska beteckningar som avsåg produkter med ursprung i hela Förbundsrepubliken Tyskland eller i andra länder med tyska som officiellt språk.

92 Domen i det ovannämnda målet Exportur, punkt 11. I artikel 2.2 i förordning nr 2081/92 medges i undantagsfall även att en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning kan omfatta ett helt land. Vad beträffar betydelsen av denna ändrade rättspraxis se O. W. Brouwer: Annotation of casc C-3/91, Exportur S. A. v. LOR SA and Confiserie de Tech, Common Market Law Review, 1993, sidan 1209 och följande sidor.

93 Domen i det ovannämnda målet Sekt, punkt 7.

94 Domen i det ovannämnda målet Exportur, punkterna 27 och 28.

95 Se klassificeringen av härkomstbeteckningar, till följd av domen i det ovannämnda målet Exportur, punkterna 11 och 28.

96 I domen i det ovannämnda målet Sekt, punkt 12, underströk domstolen de svårigheter som är knutna till denna typ av undersökningar och förringade deras betydelse för att fastställa om det är fråga om en geografisk benämning.

97 Domen i det ovannämnda målet Prantl, punkt 30.

98 I domen i det ovannämnda målet Exportur, punkt 34, klargjorde domstolen att rättsfallet Prantl avsåg fall där det förekom såväl en indirekt beteckning av inhemskt ursprung som en indirekt beteckning av utländskt ursprung.