Förslag till avgörande av generaladvokat Siegbert Alber föredraget den 17 september 1998
1 Originalspråk: tyska.
2 Kommissionens beslut av den 10 april 1996 om avslut av medlemsstaternas räkenskaper avseende utgifter som finansieras genom garantisektionen vid Europeiska utvccklingsoch garantifonden för jordbruket (EUGFJ) för räkenskapsåret 1992 samt vissa utgifter för räkenskapsåret 1993 (EGT L 117, s. 19). Republiken Italien har även väckt talan mot kommissionen om delvis ogiltigförklaring av detta beslut. Se härom generaladvokaten Albcrs förslag till avgörande av den 24 mars 1998 i mål C-242/96, Italien mot kommissionen (REG 1998, s. I-5863).
3 EGT L 323, s. 26.
4 Sammanfattande rapport om resultaten av kontrollerna för avslut av räkenskaper avseende utgifter som finansieras genom EUGFJ för räkenskapsåret 1992 och vissa utgifter för räkenskapsåret 1993 (kommissionens dokument av den 27 mars 1996 VV6355/95 slutlig).
5 Rådets förordning av den 22 september 1966 om den gemensamma organisationen av marknaden för oljor och fetter (EGT 172, 1966, s. 3025; svensk specialutgåva, område 3, volym 1, s. 167).
6 Rådets förordning av den 19 juli 1988 om ändring av förordning nr 136/66/EEG om den gemensamma organisationen av marknaden för oljor och fetter (EGT L 197, s. 1; svensk specialutgåva, område 3, volym 27, s. 31).
7 Rådets förordning av den 19 december 1978 om allmänna bestämmelser för konsumtionsstöd för olivolja (EGT L 369, s. 12; svensk specialutgåva, område 3, volym 10, s. 152).
8 Kommissionens förordning av den 24 september 1985 om genomförandebcstämmelser för systemet för konsumtionsstöd för olja (EGT L 254, s. 5; svensk specialutgåva, område 3, volym 19, s. 165).
9 Kommissionens förordning av den 8 mars 1991 om ändring av förordning (EEG) nr 2677/85 om genomförandebcstämmclscr för systemet för konsumtionsstöd för olivolja (EGT L 63, s. 19; svensk specialutgåva, område 3, volym 36, s. 202).
10 Kommissionens förordning av den 22 juli 1985 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med säkerheter för jordbruksprodukter (EGT L 205, s. 5; svensk specialutgåva, område 3, volym 19, s. 55).
11 Rådets förordning av den 21 april 1970 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken (EGT L 94, s. 13; svensk specialutgåva, område 3, volym 3, s. 23).
12 Kommissionens förordning av den 26 juli 1972 om avslut av räkenskaper gällande garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EGT L 186, s. 1; svensk specialutgåva, område 3, volym 4, s. 242).
13 Kommissionens förordning av den 25 februari 1986 om ändring av förordning (EEG) nr 1723/72 om avslut av räkenskaper gällande garantisektionen vid Europeiska utvecklings-och garantifonden för jordbruket (EGT L 48, s. 31; svensk specialutgåva, område 3, volym 20, s. 106).
14 Den italienska regeringen har i denna del dock varken återkallat sin talan eller begärt ett beslut om att det saknas anledning att pröva målet.
15 Dom av den 7 februari 1979 i mål 11/76, Nederländerna mot kommissionen (REG 1979, s. 245), punkt 9, och av den 10 november 1993 i mål C-48/91, Nederländerna mot kommissionen (REG 1993, s. 5611), punkt 16.
16 Punkt 17 i den i fotnot 14 nämnda domen i mål C-48/91.
17 Därvid skall beaktas att kommissionen inte har någon särskilt långtgående befogenhet att kontrollera nationella myndigheters förvaltning av EG-medel, varför fördelningen av bevisbördan även ur denna synpunkt förefaller riktig. Detta har Europaparlamentet hänvisat till i sitt beslut av den 13 april 1989 om förebyggande och bekämpande av EGbedrägcrier i Europa 1992 (EGT C 120, s. 279).
18 Se beträffande detta även dom av den 22 juni 1993 i mil C-54/91, Tyskland mot kommissionen (REG 1993, s. I-3399), punkt 14.