Förslag till avgörande av generaladvokat Georges Cosmas föredraget den 14 maj 1998

1 Originalspråk: grekiska.

2 Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter — Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, s. 1; svensk specialutgåva, volym 1, s. 28).

3 Till exempel kan en person som redan har anställning som direktör skaffa sig lämpligt kompetensbevis hos institutet, för att visa att såväl han som det bolag där han är anställd har erforderlig kompetens. Den person som vill bli direktör kan skaffa sig lämplig utbildning och få ett motsvarande intyg, som gör det möjligt att ansöka om tjänsten i fråga. Det förhåller sig på samma sätt på alla nivåer. Som den nationella domstolen har angett är målet att fastställa vilken typ av personal branschen behöver och som kunderna förväntar sig. Institutet värvar medlemmar och utfärdar intyg och försöker därvid att anpassa dem till branschens behov. I det syftet för institutet ett arbctsplaccringsrcgistcr.

4 På denna plakett anges namnen på de medlemmar i institutet som arbetar för organisationen, och en inskription anger att personerna i fråga är bundna av institutets uppförandekodex. Plaketten lånas ut till organisationen i fråga. Priset för detta är 350 UKL plus mervärdesskatt vid mottagandet och därefter 100 UKL plus mervärdesskatt per år. Plaketten kan dras tillbaka om de regler som organisationen tillämpar inte är förenliga med de regler som anges i uppförandekodexen, eller om organisationen inte längre uppfyller kravet att 60 procent av tjänstemännen skall vara medlemmar i institutet. Sammanfattningsvis kräver uppförandekodexen att institutets medlemmar uppför sig kompetent och med integritet, att de utför sitt arbete på ett effektivt och hederligt sätt, att de uppför sig som fackmän gentemot allmänheten och sina kollegor, att de är yrkesmässigt kompetenta, att de håller sig à jour med nya tekniker och ny lagstiftning, att de inte missbrukar sin ställning eller auktoritet för personlig vinning, att de rättar sig efter nationell lagstiftning, att de iakttar tystnadsplikt och uppmuntrar de anställda att komplettera sin utbildning. Institutet har en egen disciplinkommitté, som har behörighet att handlägga överträdelser.

5 National Vocational Qualifications (nationellt utbildningsintyg)

6 Scottish Vocational Qualifications (skotskt utbildningsintyg).

7 Institutet utfärdar trettio olika VQ. Det har kontakter med 150 anknutna organisationer som säkerställer utbildningen och en utförlig kontroll av de färdigheter som krävs för att institutet skall utfärda utbildningsintyg.

8 Den nationella domstolen har angett att tills helt nyligen hade institutet och Engineering Council ett gemensamt arbctsplaccringsrcgistcr.

9 Institutet har hittills inte ansökt om oktroj.

10 2640 av dessa hade ställning som fellow. Enligt begäran om förhandsavgörande anges det i institutets broschyr att en fellow (FIMI) är en person som på grund av sin erfarenhet och utbildning är kvalificerad att inneha högre tjänster. Antalet members var 12864. En member (MIMI) är en person som på grund av sin erfarenhet och utbildning är kvalificerad att inneha mcllanhöga tjänster. 8305 hade ställning som associate member. En associate member är en person som är kvalificerad att arbeta enligt vissa normer utan tillsyn. Alla dessa medlemmar utgör corporate members och har rösträtt. Att inneha NVQ krävs för närvarande i de flesta fall för att upptas som corporate member. Det fanns 984 affiliate members. Affiliate member är en person som är anställd eller som utbildas i branschen, och som arbetar i enlighet med de krävande regler som fastställts i uppförandekodexen, men som ännu inte uppfyller villkoren för att bli associate member. Det fanns 1181 studcrandcmcdlcmmar. En studerande är en person som studerar för att få en kompetens som ger möjlighet att eventuellt bli en corporate member med rösträtt. Enligt generaldirektören är institutets mål att värva 50000 medlemmar, med tanke på att ungefär en halv miljon personer är anställda inom bilbranschen i Förenade kungariket (med undantag av biltillverkning). Vid den muntliga förhandlingen förklarade institutet att det belopp som crläggs vid anslutning varierar i förhållande till varje medlems ställning.

11 Den nationella domstolen har angett att det finns ett flertal lokala center som sköts av lokala kommittéer runt om i Storbritannien.

12 Bestämmelserna i laws affecting champerty and maintenance rör ekonomisk hjälp till en utomstående part i en rättegång som innebär att den som gett hjälpen får dela eventuellt skadestånd med den berörda parten om denna har framgång i rättegången.

13 Den fråga som ställts rörande huruvida verksamheten i vissa organisationer som verkar i fackligt syfte kan undantas från mervärdcsskattcplikt är av stort intresse för brittiska jurister. Som bilaga til! sitt yttrande ingav institutet ett utdrag ur Tolley's VAT Case Digest 1996, som rör mål avseende undantag från mcrvärdesskattcplikt och skillnaden mellan organisationer som är eller inte är av yrkesmässig och/eller facklig karaktär enligt engelsk rätt. En organisation för taxichaufförer (Association of Taxi-Cab Owners) har inte ansetts utgöra en yrkes- eller fackorganisation — vilket skulle ha medfört att dess medlemmar kunde åtnjuta undantag från mervärdcsskattcplikt för de medlemsavgifter som crlagts — därför att dess huvudsakliga verksamhet bestod i att tillhandahålla kommunikationsradiotjänstcr till medlemmarna, vilka för övrigt inte var arbetstagare (Tolley's Digest, punkt 13.19). En organisation för pensionerade begravningsentreprenörer (National Association of Funeral Directors; Tolley's Digest, punkt 13.18) och en förening för pensionerade tjänstemän (Civil Service Pensioner's Alliance — CPSA, Tolley's Digest, punkt 13.29) vägrades också undantag från mervärdcsskattcplikt, eftersom den behöriga nationella domstolen ansåg att den inte utgjorde en facfecllcr yrkesorganisation enligt nationell rätt. I sistnämnda fall ansågs medlemmarna i CPSA vara pensionärer och inte arbetstagare, och organisationen i fråga inte vara en yrkesorganisation.

14 Se till exempel Webster's Third New International Dictionary of the English Language unabridged 1981, under trade union.

15 Se till exempel Dictionnaire alphabétique et analogique de la langue française av Paul Robert, sjätte volymen, 1972, under syndicale.

16 Se anfört arbete, under syndicat

17 Att det franska uttrycket syndicat har en omfattande betydelse framgår även av att det används i uttrycket syndicat d'initiative, som åsyftar en organisation som har till syfte att främja turism.

18 Domstolen har avgjort en liknande fråga i dom av den 30 september 1982 i mål 295/81, IFF (REG 1982, s. 3239), punkterna 8 och 9.

19 Dom av den 12 november 1969 i mål 29/69 (REG 1969, s. 419; svensk specialutgåva, volym 1, s. 421).

20 Domen i målet Stauder, punkt 3. Se även dom av den 5 december 1967 i mål 19/67, Van der Vecht (REG 1967, s. 445).

21 Domen i målet Stauder, punkt 4.

22 Dom av den 27 mars 1990 i mål C-372/88 (REG 1990, s. I-1345), punkt 18.

23 Dom av den 28 mars 1985 i mål 100/84, kommissionen mot Förenade kungariket (REG 1985, s. 1169), punkt 17. Se även dom av den 17 oktober 1991 i mål C-100/90, kommissionen mot Danmark (REG 1991, s. I-5089), punkt 8, och av den 7 december 1995 i mil C-449/93, Rockfon (REG 1995, s. I-4291), punkt 28. Rörande denna fråga i samband med begäran om förhandsavgörande, se dom av den 27 oktober 1977 i mål 30/77, Bouchcrcau (REG 1977, s. 1999; svensk specialutgåva, volym 3, s. 459), punkt 14, och av den 13 juli 1989 i mål 173/88, Henriksen (REG 1989, s. 2763), punktil, generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande inför samma dom, punkt 12 och följande punkter, samt domen i målet Cricket St Thomas (se ovan fotnot 21), punkt 18, och generaladvokaten Tesauros förslag till avgörande inför samma dom, punkt 6 och följande punkter.

24 Se till exempel dom av den 11 augusti 1995 i mål C-453/93, Bulthuis-Griffioen (REG I-2341), punkt 18, och av den 15 juni 1989 i mål 348/87, Stichting Uitvoering Financiële Acties (REG 1989, s. 1737), punkt 11.

25 Se till exempel dom av den 26 mars 1987 i mål 235/85, kommissionen mot Nederländerna (REG 1987, s. 1471), punkt 7— 10, och domen i de ovannämnda målen Stichting Uitvoering Financiële Acties, punkterna 10 och 13, och Bulthuis-Griffioen, punkt 19.

26 Se domen i de ovannämnda målen Stichting Uitvoering Financiële Acties, punkterna 13 och 14, och Bulthuis-Griffioen, punkt 19.

27 Se dom av den 11 juli 1985 i mål 107/84, kommissionen mot Tyskland (REG 1985, s. 2655), punkt 17, och domen i det ovannämnda (se punkt 23) målet Stichting Uitvoering Finacicle Acties, punkt 12.

28 Sc domen i det ovannämnda (se fotnot 26) målet kommissionen mot Tyskland, punkt 20, och generaladvokaten Darmons förslag till avgörande, punkt 16, inför dom av den 15 december 1993 i mål C-63/92, Lubbock Fine (REG 1993, s. I-6665).

29 Dom av den 4 juli 1991 i mil C-213/90 (REG 1991, s. I-3507, svensk specialutgåva, volym 11), punkt 13—17. Se även generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande i samma mål, punkt 16 och följande punkter.

30 Det rörde sig om artikel 8.1 första stycket i rådets förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen (EGT L 257, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 33), där det stadgas att en arbetstagare som är medborgare i en medlemsstat och som är anställd inom en annan medlemsstats territorium skall få lika behandling vad avser medlemskap i fackföreningar och utövande av därmed sammanhängande rättigheter in-klusivc rätten att rösta. Arbetstagaren får uteslutas från deltagande i ledningen av organisationer som regleras av offentlig rätt och från att inneha en tjänst som regleras av offentlig rätt. Dcssutom skall arbetstagaren ha rätt att vara valbar till de organ som representerar arbetstagaren i företaget.

31 Domen i målet ASTI, punkt 15.

32 Det rörde sig om Chambre des employés privés i Luxemburg, en yrkesorganisation som lyder under luxemburgsk lagstiftning.

33 Domen i målet ASTI, punkt 16. Se även punkt 19 i generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande i samma mål. Tanken att en yrkcssammanslutning försvarar och främjar medlemmarnas intressen, som följer av att föreningsfriheten har erkänts (den säkerställs exempelvis genom artikel 24a i tjänsteföreskrifter för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna), följer av domarna av den 8 oktober 1974 i mål 175/73, Union syndicale —Service public européen m. fl. mot rådet (REG 1974, s. 917), punkt 14, och i mål 18/74, Syndicat général du personnel des organismes européens mot kommissionen (REG 1974, s. 933; svensk specialutgåva, volym 2, s. 351), punkt 10, av den 18 mars 1975 i mål 72/74, Union syndicale m. fl. mot rådet (REG 1975, s. 401), punkterna 17 och 19, och av den 18 januari 1990 i de förenade målen C-193/87 och C-194/87, Maurisscn och Union syndicale mot revisionsrätten (REG 1990, s. I-95), punkt 13.

34 Det skall erinras om att i den internationella konventionen nr 87 från år 1948 om föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten ges en allmän definition av det syfte som arbetstagar- eller arbetsgivarorganisationer (artikel 10) verkar för i följande ordalag: främja och försvara de sistnämndas intressen (för texten till denna internationella konvention, se Conventions et recommendations internationales du travail 1919 — 1984, Bureau international du travail, Genève, 1992, volym 1, s. 4).

35 Se Vcrdicr, T. M: Syndicats et droit syndical, band 5, volym 1, (Libertés-Structures-Action), Paris, Dalloz, andra utgåvan, 1987, punkt 58, s. 202 och följande sidor. I fransk rätt består fackföreningarnas uppdrag enligt lag i att informera sig om och försvara rättigheter samt ekonomiska och etiska intressen, såväl i individuellt som kollektivt hänseende, för de personer som avses i stadgarna (artikel L.411-1 i Code du travail (lagen om arbetsrätt)). I Grekland framgår det av artikel 23.1 i konstitutionen att de fackliga organisationerna har till syfte att värna om och främja arbetstagarnas ekonomiska och professionella intressen, medan det i lagen nr 1264/82 utöver dessa syften tilläggs syftet att främja arbetstagarnas intressen i fråga om social trygghet samt på det sociala och fackliga området. Se till exempel Lcvcndis, G.: Συλλογικό εργατικό δίκαιο, Aten, Dcltiou Ekdoscis Ergatikis Nomothcsias, 1996, punkt 12, s. 122 och följande sidor. Dessutom utför de fackliga organisationerna sitt uppdrag på olika sätt i de olika medlemsstaterna. Se i det avseendet Lyon-Cacn, G., Pélissicr, J. och Suptio, A.: Droit du travail, Paris, Précis Dalloz, 18: c upplagan, 1996, s. 482 och följande sidor.

36 EGT C 25, 1983, s. 1.

37 Kommissionen upprepade detta svar år 1984 genom den behöriga kommissionsledamoten vid en annan skriftlig fråga från Europaparlamentet (nr 532/84, EGT C 308, s. 3).

38 Det skall erinras om att i förevarande mål ansåg den nationella domstolen att institutet inte är en fackförening eller en annan organisation av enskilda personer som har till huvudsakligt syfte att på medlemmarnas vägnar föra förhandlingar avseende deras arbetsvillkor, vilket krävs enligt VATA.

39 Se domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Tyskland (ovan fotnot 26, punkt 20), och gcncraladvoktcn Darmons förslag till avgörande (punkt 16) i det ovannämnda målet Lubbock Fine (ovan fotnot 27).

40 EGT C 139, 1974, s. 15, punkt 1 i yttrandena avseende artikel 14 i förslaget till direktiv, som innehöll en förteckning över undantagen från mcrvärdcsskattcplikt.

41 Ekonomiska och sociala kommittén noterade därefter att fackföreningarna och yrkesorganisationcrna borde kunna avstå från undantaget från skatteplikt och betala skatten, för att därefter kunna återfå den mervärdesskatt som redan crlagts (skatter på fast egendom och kontorsmaterial).