Förslag till avgörande av generaladvokat Philippe Léger föredraget den 16 maj 2000

1 Originalspråk: franska.

2 Nedan kallat beslut 97/825 eller det ifrågasatta beslutet.

3 EGT L 342, s. 18, nedan kallad konventionen.

4 Se domar av den 14 juli 1998 i mål C-284/95, Safety HiTech (REG 1998, s. I-4301), punkt 36 och i mål C-341/95, Bettati (REG 1998, s. I-4355), punkt 34.

5 Till exempel de som tillhör Förenta Nationerna, Europarådet eller vissa permanenta kommissioner som tillkommit för att förvalta bestämda ekologiska miljöer, som til! exempel Internationella kommissionen för att skydda Rhen mot förorening.

6 Denna artikel är emellertid inte tillämplig pä avtal som ingåtts inom ramen för monetär politik (se artikel 109 i EG-fördraget (nu artikel 111 EG)) eller gemensam handelspolitik (se artikel 113 i EG-fördraget (nu artikel 133 EG i ändrad lydelse)).

7 Genom Europeiska enhetsakten infördes ett enda förfarande. I artikel 130s föreskrevs nämligen tidigare att [rådet skall besluta] enhälligt, på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén. Sedan Amsterdamfördraget trädde i kraft har artikel 175.1 EG ändrats och där föreskrivs numera att beslutsordningen för gemenskapsrätt på miljö politikens område framgår av artikel 251 EG.

8 EGT 1996, C 288 s. 19.

9 Artikel 1 i beslut 97/825.

10 Ibidem, tredje övervägandet.

11 Ibidem, åttonde övervägandet.

12 Tïll exempel utsläpp av avloppsvatten, värmentsläpp, planerade verksamheter och åtgärder för vattenbyggnadsarbeten, drift av befintliga vattenbyggnadstekniska anläggningar, till exempel reservoarer och vattenkraftverk, åtgärder eller verksamheter för vattenanvändning, till exempel utnyttjande av vattenkraft, avledning av vatten och vattentäkt eller hantering av ämnen som är farliga för vattnet.

13 Med punktkällor och diffusa källor till vattenföroreningar avses källor till skadliga ämnen och näringsämnen vars inflöde i vattendragen orsakas antingen av lokalt avgränsade utsläpp (punktkällor) eller av diffusa effekter som är vitt utspridda över hela avrinningsområdet (diffusa källor) (Artikel 1 f).

14 Uttrycket vattenbalans betecknar det förhållande som kännetecknar den naturliga vattenförsörjningen i ett helt flodbäcken med avseende på dessa beståndsdelar (nederbörd, avdunstning och avrinning över och under markytan). Däri ingår även sådana faktorer som beror på människans pågående ingrepp i form av vattenanvändning och påverkan på vattenkvaliteten (artikel Ig).

15 Med undantag av Republiken Finland.

16 Rådet har obestritt uppgett att beslut 97/825 har antagits enhälligt av rådets medlemmar.

17 Den spanska regeringens representant bekräftade just denna inställning vid den muntliga förhandlingen.

18 Vanligtvis kallat samarbetsförfarande.

19 Se bland annat dom av den 11 juni 1991 i mål C-300/89, kommissionen mot rådet, kallad titandioxid (REG 1991, s. I-2867; svensk specialutgåva, volym 11, s. 199), punkt 22.

20 EGT L 375, s. 1: svensk specialutgåva, område 15, volym 10, s. 192.

21 Min kursivering.

22 Dom av den 22 april 1997 i mål C-310/95, Road Air (REG 1997, s. I-2229), punkterna 30—33, och av den 17 september 1997 i mål C-83/96, Dega (REG 1997, s. I-5001), punkterna 6 och 13.

23 Se bland annat dom av den 12 december 1995 i mål C-399/93, Onde Luttikhuis m. fl. (REG 1995, s. I-4515), punkt 23.

24 Vari följande föreskrivs: Detta fördrag skall inte i något hänseende ingripa i medlemsstaternas egendomsordning.

25 Se punkt 9 i den spanska regeringens ansökan.

26 Se dom av den 23 februari 1999 i mål C-42/97, parlamentet mot rådet (REG 1999, s. I-869).

27 Se dom av den 26 mars 1987 i mål 45/86, kommissionen mot rådet (REG 1987, s. 1493; svensk specialutgåva, volym 9, s. 55), och av den 29 mars 1990 i mål C-62/88, Grekland mot rådet (RUG 1990, s. I-1527).

28 Ibidem, analogivis.

29 Se till exempel på skatterättens område artikel 99 i EG-fördraget (nu artikel 93 EG) och min framställning i punkt 95 av föreliggande förslag till avgörande.

30 Nämligen på områden där subsidiaritetsprincipen (artikel 3b i EG-fördraget (nu artikel 5 EG)) råder, vilket är fallet när det gäller gemenskapens miljöpolitik.

31 Se bland annat dom av den 17 mars 1993 i mål C-455/91, kommissionen mot rådet (REG 1993, s. I-939; svensk specialutgåva, tillägget, s. 67), punkt 7, och av den 23 februari 1999 i det ovannämnda målet parlamentet mot rådet, punkt 36.

32 Se bland annat domen i det ovannämnda titandioxidmålet, punkterna 23 och 24, och domen av den 17 mars 1993, i det ovannämnda målet kommissionen mot rådet, punkterna 13, 14 och 20.

33 Se bland annat dom av den 4 oktober 1991 i mål C-70/88, parlamentet mot rådet (REG 1991, s. I-4529; svensk specialutgåva, volym 11, s. 405), punkt 17, och av den 26 mars 1996 i mål C-271/94, parlamentet mot rådet (REG 1996, s. I-1689), punkterna 32 och 33.

34 Se bland annat dom av den 30 maj 1989 i mål 242/87, kommissionen mot rådet (REG 1989; s. 1425; svensk specialutgåva, volym 10, s. 41), punkterna 33—37, och av den 7 mars 1996 i mål C-360/93, parlamentet mot rådet (REG 1996, s. I-1195), punkt 30.

35 Se dom av den 27 september 1988 i mål 165/87, kommissionen mot rådet (REG 1988, s. 5545; svensk specialutgåva; volym 9, s. 721), punkterna 6—13.

36 Se domen i det ovannämnda titandioxid-målet, punkterna 17—21.

37 Se bland annat punkterna 12—14 och 33 i den spanska regeringens replik.

38 I alla språkversioner av fördraget anger konstruktionen av denna mening och modus liksom tempus hos det använda verbet klart och otvetydigt att rådet måste följa detta förfarande (presens indikativ i den tyska, danska, franska, grekiska, italienska och nederländska versionen; indikativ i den finska versionen och futurum indikativ i den engelska, spanska, irländska, portugisiska och svenska versionen).

39 Se dom av den 21 mars 2000 i mål C-6/99, Greenpeace France m. fl. (REG 2000, s. I-1651), punkterna 28—30.

40 Se bland annat förklaring av Europeiska gemenskapernas rad och medlemsstaternas företrädare församlade i rådet av den 22 november 1973 om ett miljöhandlingsprogram for Europeiska gemenskaperna (EGT C 112, s. 1, särskilt s. 40), samt resolutioner av Europeiska gemenskapernas rad och medlemsstaternas företrädare församlade i rådet om strävan att förverkliga en politik och ett handlingsprogram för de Europeiska gemenskaperna på radjöområdet av den 17 maj 1977 (EGT C 139, s. 1, särskilts. 12, aven kallat första åtgärdsprogrammet), av den 7 februari 1983 (1982-1986), (EGT C 46, s. 1, särskilt s. 29, även kallat andra åtgärdsprogrammet, och av den 19 oktober 1987 (1987-1992) (EGT C 328, s. 1, särskilt s. 29, även kallat tredje åtgärdsprogrammet).

41 bör en närmare analys av betydelsen av detta begrepp, se punkterna 54—57 i mitt förslag till avgörande av den 7 mars 2000 i mål C-371/98, First Corporate Shipping (dom av den 7 november 2000, REG 2000, s. I-9235 och s. I-9237).

42 Se till exempel de olika semantiska analyser som framlagts av såväl den sökande staten som av de olika medlemsstater som intervenerat i föreliggande tvist.

43 Se till exempel förslag till rådets direktiv (92/C 196/01) om införande av skatt på utsläpp av koldioxid och på energi (EGT 1992, C 196, s. 1).

44 Energi framställd av vissa naturresurser som olja, naturgas och uran kunde ha blivit föremål för åtgärder som beslutats av gemenskapen i svfte att utnyttja naturresurserna varsamt och rationellt (se punkterna 75—80 i föreliggande förslag till avgörande).

45 Det framgick av denna förklaring att metaller, vilka är naturresurser som kan utvinnas ur marken, inte omfattas av gemenskapspolitiken på miljöområdet. De omfattas endast när det gäller att förebygga miljörisker som kan uppstå vid utnyttjande av denna naturresurs. (Se till exempel rådets olika beslut beträffande bekämpning av förorening orsakad av utsläpp i havet av kolväten, särskilt rådets beslut 81/971/EEG av den 3 december 1981 om införande av ett informationssystem för gemenskapen avseende kontroll och minskning av förorening orsakad av utsläpp i havet av kolväten (EGT L 355, s. 52), upphävd och ersatt av rådets beslut 85/85/EEG av den 6 mars 1986 (EGT L 77, s. 33; svensk specialutgåva, område 15, volym 7, s. 113).)

46 Gemenskapens program om politik och åtgärder för miljön och en hållbar och varsam utveckling (EGT 1993, C 138, s. 5, även kallat femte åtgärdsprogrammet). Detta program som omfattar titlen 1992—2000 heter Mot en hållbar utveckling. Det följde en resolution av rådet ocli medlemsstaternas företrädare, församlade i rådet, av den 1 februari 1993 (EGT C 138, s. 1).

47 Femte åtgärdsprogrammet, s. 31.

48 EGT C 224, s. 1.

49 Se ovan (fotnot nederst pä s. 45).

50 Första meddelande av den 22 juli 1971 om gemenskapens miljöpolitik (dok. SEC (71) 2616 slutlig).

51 Kommissionens meddelande till rådet om ett europeiskt gemenskapsprogram om miljön framlagt den 24 mars 1972 (EGT C 52, s. 1).

52 Tillexempel av klimatskäl (i vissa delar av Europa saknar invånarna tillgång till vatten under vissa tider på året på grund av torka) eller av geografiska skäl (vissa öar som saknar dricksvatten).

53 Till exempel byggnationer såsom kanaler som tillåter transport av varor och människor.

54 Det vill säga territorialvattnet, de delar av havet som faller inom en medlemsstats nationella behörighet, och även floder, åar, flodmynningar, källor, dammar och sjöar.

55 Såsom att skapa en sammanhängande infrastruktur.

56 Det kan också röra sig om program för konstbevattning eller dränering.

57 Se punkt 100 i föreliggande förslag.

58 Ingressens fjärde stycke. Se även ingressens första, femte och sjätte stycke.

59 Det sägs sålunda att de avtalsslutande parterna skall göra alla ansträngningar, vidta alla rättsliga, administrativa... åtgärder, åtgärder för att minska vattenföroreningarna... är... brådskande.

60 Med Donans avrinningsområde avses hela det hydrologiska flodområdet i den män de avtalsslutande parterna har en andel i det (artikel 1 b i konventionen).

61 Detta uttryck avser särskilt ämnen vars farlighet för vattenresurserna är exceptionellt stor så att hanteringen av dem kräver särskilda förebyggande och skyddande åtgärder (artikel 1 c) i konventionen).

62 Min kursivering.

63 Såsom utsläpp av avloppsvatten, värmeutsläpp, planerade verksamheter och åtgärder för vattenbyggnadsarbeten, drift av befintliga vattenbyggnadstekniska anläggningar, t. ex. reservoarer, vattenkraftverk, verksamheter eller åtgärder för vattenanvändning, t. ex. utnyttjande av vattenkraft, avledning av vatten och vattentäkt, hantering av ämnen som är farliga för vattnet (se artikel 3.2 a, b, c, d och e).

64 Min kursivering.

65 Artikel 1 c i konventionen.

66 Min kursivering.

67 I synnerhet uttryck såsom i den nian.

68 I enlighet med artikel 1 d avses med farliga ämnen: ämnen som har toxiska, cancerogena, mutagena, terato-Kcna eller bioackumulativa effekter, särskilt sådana som är beständiga och har en betydande skadlig inverkan på levande organismer.