Förslag till avgörande av generaladvokat Antonio Saggio föredraget den 13 januari 2000
1 Originalspråk: italienska.
2 Rådets direktiv 76/207/EEG av den 9 februari 1976 om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor (EGT L 39, s. 40; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 191).
3 Rådets direktiv 86/613/EEG av den 11 december 1986 om tillämpningen av principen om likabehandling av kvinnor och män med egen rörelse, bland annat jordbruk, samt om skydd för kvinnor med egen rörelse under havandeskap och moderskap (EGT L 359, s. 56; svensk specialutgåva, område 6, volym 2, s. 133).
4 Modellen beskrivs närmare i en skrivelse frän SFU av den 13 februari 1990, som avtalet indirekt hänvisar till.
5 I en anmärkning till §§ 13 och 14 i 1990 års avtal.
6 Denna regel återfinns i punkt 6 i SFU:s ovannämnda skrivelse av den 13 februari 1990.
7 Man talar om heltidspraktiker med en klausul (fuldtidspraksis med klausul).
8 Professor Steffen L, Lauritzen vid Aalborgs universitet. Delar av lians utlåtande återges i begäran om förhandsavgörande.
9 Utarbetat av professor Knut Conradsen, Danmarks tekniska universitet. Aven delar av detta utlåtande återges i begäran om förhandsavgörande.
10 Härvid har domstolens rättpraxis legat fast sedan dom av den 17 maj 1990 i mal C-262/88, Barber (REG 1990, s. I-1889; svensk specialutgåva, volym 10, s. 4071, punkterna 34 och 35.
11 På denna punkt är parterna eniga. Den rättsliga problemställningen i den tredje och fjärde frågan är inte heller tvistig.
12 Dom av den 13 december 1994 i mål C-297/93 (REG 1994, s. I-5535).
13 Detta uttryck avser i allmänhet alla aspekter av likabchandling av kvinnor och män utom löneaspekter.
14 Artiklarna 137.1 EG och 141.3 EG rör nu även likabchandling, men de gällde inte vid tidpunkten för de faktiska omständigheterna i målet, utan trädde i kraft genom Amsterdamfördraget den 1 maj 1999.
15 Rädets direktiv 75/117/EEG av den 10 februari 1975 om tillnärmningen av medlemsstaternas lagar om tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män (EGT L 45, s. 19; svensk specialutgåva, område 13, volym 4, s. 78).
16 Exempelvis sjätte övervägandet, där det anges att [v]ad beträffar egna företagare... bör principen om likabehandling genomföras genom att detaljerade bestämmelser antas, som är avsedda att omfatta dessa personers speciella situation.
17 Se artikel 1, där det fastslås att direktivet skall säkerställa att principen om likabehandling genomförs på de områden som inte omfattas av andra direktiv.
18 Sedan dom av den 31 mars 1981 i mål 96/80, Jenkins (REG 1981, s. 911, svensk specialutgåva, volym 6, s. 53, om lika lön).
19 Rådets direktiv 97/80/EG av den 15 december 1997 om bevisbörda vid mål om könsdiskriminering (EGT L 14, 1998, s. 6). Fristen för direktivets genomförande är den 1 januari 2001.
20 Artikel 3.2 b, artikel 4 b och artikel 5.2 b.
21 Enligt min mening finns det därför i förevarande mål ingen anledning att ta ställning till om det ifrågavarande avtalet är offentligrättsligt eller civilrättsligt.
22 Dom av den 27 juni 1990 i mål C-33/89, Kowalska (REG 1990, s. I-2591), punkt 12. Se även dom av den 8 april 1976 i mål 43/75, Defrenne (REG 1976, s. 455; svensk specialutgåva, volym 3, s. 59), punkt 39, av den 7 februari 1991 i mål C-184/89, Nimz (REG 1991, s. I-297), punkt 11, samt senast av den 9 september 1999 i mål C-281/97, Kruger (REG 1999, s. I-5141), punkt 20 och av den 21 oktober 1999 i mål C-333/97, Lewen (REG 1999, s. I-7266), punkt 26.
23 Domen i målet Barber, punkt 35.
24 Exempelvis frågor om uppsägning, mammaledighet och anställningsförfaranden.
25 Punkterna 40 och 41 i förslaget till avgörande. Jag kom fram till detta resultat genom att utgå frän att rätten till den kompletterande förmanen liar sin grund i den gemcnskapsrättsliga principen om likabehandling och att man som parameter, för att säkerställa en faktisk likabehandling, måste använda den fullständiga behandlingen av de personer som utgör referensunderlaget, det vill säga personer som inte är diskriminerade. Denna parameter består i alla de fördelar i form av förmåner viti invaliditet som de ifrågavarande personerna får enligt nationell rätt.
26 Dom av den 8 november 1990 i mål C-179/88, Handelsog Kontorfunktionrerernes Forbund (REG 1990, s. I-3979; svensk specialutgåva, volym 10, s. 567).
27 Förslag till avgörande i de förenade målen C-177/88 och C-179/88 (REG 1990, s. I-3956), punkterna 43—50).
28 Dom av den 5 maj 1994 i mål C-421/92 (REG 1994, s. I-1657).
29 Dom av den 19 november 1998 i mål C-66/96 (REG 1998, s. I-7327).
30 Dessa siffror framgår av professor Lauritzens sakkunnigutlåtande och det görs inte gällande i professor Conradsens utlåtande att de skulle vara felaktiga.
31 Enligt en tabell som bifogats professor Laurizens sakkunnigutlåtande var det år 1989 endast en reumatolog som hade en omsättning i skiktet 400000—500000 DKK.
32 Se senast dom av den 9 februari 1999 i mål C-167/97, Seymour-Smith och Perez (REG 1999, s. I-623), punkterna 61 och 62.
33 Dom av den 27 oktober 1993 i mål C-127/92, Enderby (REG 1993, s. I-5535; svensk specialutgåva, volym 14, s. 383), punkt 17.
34 Vad beträffar detta kvantitativa villkor har rättspraxis i fråga om indirekt könsdiskriminering legat fast sedan domen i det ovannämnda målet Jenkins, punkt 13.
35 Se senast domen i det ovannämnda målet Seymour-Smith och Perez, punkt 60.
36 Dom av den 24 februari 1994 i mål C-343/92 (REG 1994, s. I-571), punkterna 35—37.
37 Ibidem, punkt 35.
38 Ibidem, punkt 36.
39 Se § 2 andra stycket i 1990 års avtal, som återges i begäran om förhandsavgörande. Ovannämnda anmärkning angående §§ 13 och 14 förefaller också ge uttryck för detta hänsyn.
40 Dom av den 13 juli 1989 i mål 171/88, Rinner-Kühn (REG 1989, s. 2743, punkt 14, angående nationella bestämmelser enligt vilka arbetstagare som arbetade mindre än 10 timmar i veckan eller 45 timmar i månaden inte hade rätt till lön vid sjukdom); dom av den 7 maj 1991 i mal C-229/89. kommissionen mot Belgien (REG 1991, s. I-2205, punkterna 19—25, angående ett system för arbetslöshets- och invaliditetscrsättning som var grundat på diskriminerande villkor); dom av den 19 november 1992 i mål C-226/91, Molenbroek (REG 1992, s. I-5943, punkt 19, angående ett ålderspensionssystcm som medgav utbetalning av tillägg som beräknades på grundval av diskriminerande kriterier); dom av den 14 december 1995 i mål C-444/93, Megner och Scheffel (REG 1995, s. I-4741, punkt 24, angående nationella bestämmelser enligt vilka personer som i ringa utsträckning var yrkesverksamma eller hade kortvariga anställningar inte var obligatoriskt anslutna till det lagstadgade sjukförsäkrings- och pensionssystemet); dom av den 7 mars 1996 i mål C-278/93, Ercers och Spcckmann (REG 1996, s. I-1165, punkt 28, angående bestämmelser enligt vilka deltidsanställda som var ledamöter i personalkommittér fick mindre ersättning när de deltog i utbildning); domen i det ovannämnda målet Scymour-Smith och Perez, punkt 69 {angående nationella bestämmelser enligt vilka en arbetstagare som sades upp utan saklig grund endast kunde återfå sin tjänst om han hade varit anställd i minst två år).
41 Domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Belgien, punkt 19.
42 Ovan, punkt 27.
43 Domen i det ovannämnda målet Roks m.fl., punkt 16.
44 Det rör sig om byrån Coopers & Lybrand, vars rapport av den 28 oktober 1996 nämns i begäran om förhandsavgörande.
45 Rådets direktiv 79/7/EEG av den 19 december 1978 om successivt genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om social trygghet (EGT L 6, 1979, s. 24; svensk pecialutgåva, område 5, volym 2, s. 111).
46 Dess skriftliga yttrande, punkt 118.
47 Rådets direktiv 86/378/EEG av den 24 juli 1986 om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om företags- eller yrkesbaserade system för social trygghet (EGT L 225, s. 40; svensk specialutgåva, område 5, volym 4, s. 83), i dess lydelse enligt rådets direktiv 96/97/EG av den 20 december 1996 (EGT L 46, 1997, s. 20).
48 Se härvid rådets fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om årsbokslut i vissa typer av bolag (EGT L 222, s. 11; svensk specialutgåva, område 17, volym 1, s. 17), med senare ändringar. Enligt detta direktiv ingår goodwill, som förvärvas mot vederlag, bland de immateriella anläggningstillgångar som skall redovisas på aktivsidan i balansräkningen (artiklarna 10 och 11).