Förslag till avgörande av generaladvokat Francis G. Jacobs föredraget den 15 juni 2000

1 Originalspråk: engelska.

2 Den fullständiga texten anges i punkt 16 nedan.

3 De franska termer som använts är omväxlande éluder, som kanske är avsedd att vara neutral, évasion fiscale (skatteundandragande) och, ibland, fraude fiscale (skatteflykt). Eftersom det beskrivna handlandet snarare utgör skatteflykt än skatteundandragande, har jag valt att använda den termen.

4 Den fullständiga texten anges i punkt 16 nedan.

5 EGT, engelsk specialutgåva, 1959-1962, s. 49.

6 Rådets direktiv 63/21/EEG, EGT, engelska specialutgåva, 1963-64, s. 5.

7 Rådets direktiv 86/566/EEG av den 17 november 1986 (EGT L 332, s. 22).

8 Rådets direktiv 88/361/EEG av den 24 juni 1988 för genomförandet av artikel 67 i fördraget (EGT L 178, s. 5; svensk specialutgåva, område 10, volym 1, s. 44).

9 Artikel 1.1.

10 Se vidare, för en användbar beskrivning av den tidigare lagstiftningen, Usher, J.A., The Law of Money and Financial Services in the European Community (2000), s. 15—22.

11 Relevansen av tidigare rättspraxis erkändes uttryckligen av domstolen i dom av den 14 december 1995 i de förenade målen C-163/94, C-165/94 och C-250/94, Sanz de Lera m.fl. (REG 1995, s. I-4821), punkt 22, och av den 16 mars 1999 i mål C-222/97, Trummer och Mayer (REG 1999, s. I-1661), punkt 21.

12 Dom av den 24 juni 1986 i mål 157/85, Brugnoni och Ruffinengo mot Cassa di Risparmio di Genova e Imperia (REG 1986, s. 2013).

13 Punkterna 24 och 25.

14 Dom av den 4 februari 1988 i mål 143/86, Margetts och Addenbrooke mot Cuddy (REG 1988, s. 625).

15 Det vill säga förslag till direktiv 86/566 (EGT C 229, s. 3).

16 Sammaiiträdesrapporten s. 633.

17 Dom av den 23 februari 1995 i de förenade målen C-358/93 och C-416/93, Bordessa m.fl. (REG 1995, s. I-361).

18 Punkterna 24—27.

19 Punkterna 28—30.

20 Ovan fotnot 10.

21 Punkt 22.

22 Punkterna 26 och 27.

23 Punkt 29.

24 Dom av den 14 oktober 1999 i mål C-439/97, Sandoz mot Finanzlandesdirektion für Wien, Niederösterreich und Burgenland (REG 1999, s. I-7041).

25 Punkterna 19 och 20.

26 Punkt 24.

27 Dom av den 1 juni 1999 i mål C-302/97, Konle mot Österrike (REG 1999, s. I-3099).

28 Punkt 49.

29 Domen i det ovan i fotnot 11 nämnda målet Brugnoni, samt sammanfattning i punkt 19 ovan.

30 Se dom av den 14 november 1995 i mål C-484/93, Svensson och Gustavsson mot Ministre du Logement et de l'Urbanisme (REG 1995, s. I-3955), punkt 10, av den 16 mars 1999 i mål C-222/97, Trummer och Mayer (REG 1999, s. I-1661), punkt 26, och de däri citerade målen, och domen i det ovan i fotnot 23 nämnda målet Sandoz, samt sammanfattning i punkt 23 ovan.

31 Se domen i de ovan i fotnot 16 nämnda förenade målen Bordessa, samt sammanfattning i punkt 21 ovan, i de ovan i fotnot 10 nämnda förenade målen Sanz de Lera m.fl., samt sammanfattning i punkt 22 ovan, i det ovan i fotnot 26 nämnda målet Konle, samt sammanfattning i punkt 24 ovan, och senast dom av den 14 mars 2000 i mål C-54/99, Association Église de Scientologie de Paris och Scientology International Reserves Trust mot Premier Ministre (REG 2000, s. I-1335), punkt 14.

32 En rättighet som går tillbaka till det ovan i fotnot 7 nämnda rådsdirektivet 88/361.

33 Domen i det ovan i fotnot 11 nämnda målet Brugnoni, samt sammanfattningen i punkt 19 ovan.

34 Kommissionens direktiv 80/723/EEG av den 25 juni 1980 (EGT L 195, s. 35; svensk specialutgåva, område 8, volym 1, s. 54).

35 Dom av den 17 oktober 1989 i de förenade målen 231/87 och 129/88, Ufficio Distrettuale delle Imposte Dirette di Fiorenzuola d'Arda m.fl. mot Comune di Carpaneto Piacentino m.fl (REG 1989, s. 3233; svensk specialutgåva, volym 10, s. 201), punkt lá.

36 Dom av den 14 oktober 1976 i mål 29/76 (REG 1976, s. 1541; svensk specialutgåva, volym 3, s. 195).

37 Konventionen av den 27 september 1968 om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område (EGT L 304, 1978, s. 36).

38 Se punkt 25.

39 Ovan fotnot 33.

40 Ovan fotnot 34.

41 Artikel 4.5 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter — Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 28).

42 Punkt 15 i domen.

43 Ovan fotnot 35.

44 Ovan fotnot 33.

45 Dom av den 16 juni 1987 i mål 118/85, kommissionen mot Italien (REG 1987, s. 2599), punkt 7.

46 Dom av den 28 januari i mål C-204/90, Bachmann mot Belgien (REG 1992, s. I-249).

47 Dom av den 28 januari 1992 i mål C-300/90 (REG 1992, s. I-305).

48 Dom av den 15 maj 1997 i mål C-250/95, Futura Participations och Singer mot Administration des Contributions (REG 1997, s. I-2471).

49 Vilket förmodligen innebär ett krav på att den faktiska utbetalningen är tillräcklig för att täcka den skatt som skall erläggas på räntedelen.

50 Se särskilt domen i det ovan i fotnot 23 nämnda målet Sandoz, samt sammanfattning i punkt 23 ovan.

51 Se domen i det ovan i fotnot 11 nämnda målet Brugnoni, samt sammanfattning i punkt 19 ovan, i det ovan i fotnot 16 nämnda målet Bordessa, samt sammanfattning i punkt 21 ovan, i det ovan i fotnot 10 nämnda målet Sanz de Lera, samt sammanfattning i punkt 22 ovan och i det ovan i fotnot 23 nämnda malet Sandoz, samt sammanfattning i punkt 23 ovan.

52 Grunden återfinns faktiskt bland dem som ursprungligen togs upp av domstolen i domen av den 20 februari 1979 i malet Cassis de Dijon (mål 120/78, Rewe mot Bundesmonopolverwaltung für Branntwein REG 1979, s. 649; svensk specialutgåva, volym 4, s. 377), punkt S.

53 Ovan fotnot 51.

54 Se exempelvis, bland många andra mål, dom av den 28 april 1998 i mål C-118/96, Safir mot Skattemyndigheten i Dalarnas län (REG 1998, s. I-1897), punkt 34—36 i generaladvokaten Tesauros förslag till avgörande, dom av den 29 april 1991 i mål C-311/97, Royal Bank of Scotland mot Elliniko Dimosio (Grekiska staten) (REG 1999, s. I-2651), punkt 32, och av den 28 oktober 1999 i mål C-55/98, Skatteministeriet mot Vestergaard (REG 1999, s. I-7641), punkt 25 i domen och punkt 30 i generaladvokaten Saggios förslag till avgörande.

55 Se punkt 45.

56 Ovan fotnot 10 samt sammanfattningen i punkt 22 ovan.

57 Ovan fotnot 7.

58 Ovan fotnot 45.

59 Ovan fotnot 46.

60 Genom vilken jag för ändamålet med denna diskussion även avser domen i målet kommissionen mot Belgien, eftersom frågorna och domarna i de två målen i alla praktiska avseenden överensstämmer.

61 Ovan fotnot 51. Se exempelvis punkt 33 ff. i generaladvokaten Tesauros förslag till avgörande i domen i det ovan i fotnot 53 nämnda målet Safir, och punkt 23 i generaladvokaten La Pergolas förslag till avgörande, föredraget den 24 juni 1999 i mål C-35/98, Staatsecretaris van Financiën mot Verkooijen (REG 2000, s. I-4071).

62 Se punkterna 8 och 9.

63 Se punkterna 21—23 i domen. Se även dom av den 6 juni 2000 i det ovan i fotnot 60 nämnda måiet Verkooijcn, punkterna 56 —5S.

64 Se dom av den 11 augusti 1995 i mål C-80/94, Wielockx mot Inspecteur der Directe Belastingen (REG 1995, s. I-2493), punkt 24, i det ovan i fotnot 29 nämnda målet C-484/93, punkterna 16 och 17, av den 27 juni 1996 i mål C-107/94, Asscher mot Staatssecretaris van Financiën (REG 1996, s. I-3089), punkterna 56—60, av den 16 juli 1998 i mål C-264/96, ICI mot Colmer (HMIT) (REG 1998, s. I-4695), punkt 29, dom av den 26 oktober 1999 i mål C-294/97, Eurowings Luftverkehrs mot Finanzamt Dortmund-Unna (REG 1999, s. I-7447), punkterna 41 och 42, i det ovan i fotnot 53 nämnda målet Skatteministeriet, punkt 24, i det ovan i fotnot 60 nämnda målet Verkooijen, punkt 25 ff. i generaladvokaten La Pergolas förslag till avgörande föredraget den 24 juni 1999 och punkterna 6 och 7 i förslag till avgörande föredraget den 14 december 1999, och dom av den 13 april 2000 i mål C-251/98, Baars mot Inspecteur der Belastingdienst Particulieren/Ondernemingen Gorinchem (REG 2000, s. I-2787), punkt 40.

65 Detta argument kommer givetvis inte längre att vara giltigt när båda de berörda medlemsstaterna ingår i euroområdet.

66 Se, för ett liknande resonemang, generaladvokaten Tesauros förslag till avgörande i det ovan i fotnot 53 nämnda målet Safir, punkt 37, och dom av den 6 junì 2000 i det ovan i fotnot 60 nämnda målet Verkooijen, punkterna 57—58.

67 Se punkt 45.

68 Se exempelvis domen i det ovan i fotnot 10 nämnda målet Sanz de Lera m.fl., punkterna 22 och 23.

69 Rådets direktiv 77/799/EEG av den 19 december 1977 om ömsesidigt bistånd av medlemsstaternas behöriga myndigheter på direktbeskattningens område (EGT L 336, s. 15; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 64).

70 Se domen i det ovan i fotnot 23 nämnda målet Sandoz, punkt 25.

71 Punkt 31 i generaladvokaten Légers förslag till avgörande.

72 Bevisbördan vilar på den medlemsstat vars åtgärd har ifrågasatts. Se i analogi härmed domen i må! 227/82, Van Bennckom (REG 19S3, s. 3883), punkt 40, avseende artikel 36 i EG-fördraget (nu artikel 30 EG i ändrad lydelse).

73 Dom av den 17 juli 1997 i mål C-28/95, Leur-Bloem mot Inspecteur der Belastingdienst/Ondernemingen Amsterdam 2 (REG 1997, s. I-4161), punkterna 41—45.