Domstolens dom (sjätte avdelningen) den 11 november 1999
I mål C-350/98, angående en begäran enligt artikel 177 i EG-fördraget (nu artikel 234 EG), från Dioikitiko Protodikeio Peiraios (Grekland), att domstolen skall meddela ett förhandsavgörande i det vid den nationella domstolen anhängiga målet mellan
DOMSTOLEN (sjätte avdelningen) sammansatt av ordföranden på andra avdelningen R. Schintgen, tillförordnad ordförande på sjätte avdelningen, samt domarna G. Hirsch och H. Ragnemalm (referent), generaladvokat: N. Fennelly, justitiesekreterare: biträdande justitiesekreteraren H. von Holstein,
med beaktande av de skriftliga yttranden som har inkommit från: Henkel Hellas ABEE, genom advokaten D. Papadellis, Aten, Greklands regering, genom rättsliga ombudet K. Paraskevopoulou-Grigoriou, statens juridiska råd, och särskilda juridiska rådgivaren D. Tsagkaraki, utrikesministeriets avdelning för europarättsliga frågor, båda i egenskap av ombud, Europeiska gemenskapernas kommission, genom juridiske rådgivaren D. Gouloussis och H. Michard, rättstjänsten, båda i egenskap av ombud,
med hänsyn till förhandlingsrapporten,
efter att muntliga yttranden har avgivits vid sammanträdet den 22 juni 1999 av: Greklands regering, företrädd av biträdande juridiske rådgivaren M. Apessos, statens juridiska råd, i egenskap av ombud, och kommissionen, företrädd av D. Gouloussis,
och efter att den 9 september 1999 ha hört generaladvokatens förslag till avgörande,
följande
Dom
Gemenskapslagstiftningen
Nationell lagstiftning
Tvisten vid den nationella domstolen
Den första frågan
Den andra frågan
Rättegångskostnader
1. Dioikitiko Protodikeio Peiraios (förvaltningsunderrätten i Pireus) har genom beslut av den 29 maj 1998, som inkom till domstolen den 24 september samma år, begärt att domstolen enligt artikel 177 i EG-fördraget (nu artikel 234 EG) skall meddela ett förhandsavgörande angående två frågor om tolkningen av artiklarna 4 och 7 i rådets direktiv 69/335/EEG av den 17 juli 1969 om indirekta skatter på kapitalanskaffning (EGT L 249, s. 25), i dess lydelse enligt rådets direktiv 85/303/EEG av den 10 juni 1985 (EGT L 156, s. 23, nedan kallat direktiv 69/335).
2. Frågorna har uppkommit i en tvist mellan bolaget Henkel Hellas ABEE (nedan kallat Henkel Hellas) och Elliniko Dimosio (den grekiska staten) angående skatt på kapitalisering av icke utdelade vinstmedel.
3. Direktiv 69/335 har bland annat till syfte att — inom ramen för en avveckling av de skattemässiga hindren för kapitalets fria rörlighet — åstadkomma en harmonisering av de grunder på vilka skatt på kapitaltillskott till bolag fastställs och tas ut inom gemenskapen (se bland annat dom av den 17 december 1998 i mål C-236/97, Codan, REG 1998, s. I-8679, punkt 3).
4. I artikel 4.1 i direktiv 69/335 anges vilka transaktioner som skall omfattas av skatt på kapitaltillskott. I artikel 4.2 första stycket i direktiv 69/335 anges vilka transaktioner medlemsstaterna fortfarande har rätt att belägga med skatt, förutsatt att en skattesats på 1 procent tillämpades på dem den 1 juli 1984. Enligt artikel 4.2 andra stycket i direktiv 69/335 skall Republiken Grekland emellertid bestämma vilka av de angivna transaktionerna som skall beläggas med skatt på kapitaltillskott i Grekland.
5. Artikel 4.2 första stycket a i direktiv 69/335 avser i synnerhet ökning av kapitalet i en kapitalassociation genom överföring av vinstmedel, reserver eller avsättningar.
6. Vad gäller skattesatsen föreskrivs följande i artikel 7 i direktiv 69/335:
7. Enligt artikel 10 a i direktivet får medlemsstaterna, utöver skatten på kapitaltillskott, inte ta ut någon annan skatt eller avgift, av vad slag det än må vara, av bolag, sammanslutningar eller juridiska personer med vinstsyfte, på de transaktioner som avses i artikel 4.
8. Direktiv 69/335 har införlivats med inhemsk rätt genom lag nr 1676/1986 {FEK A'204/29.12.1986), där skatten i artikel 21 fastställs till 1 procent av det skattepliktiga värdet. Enligt artikel 22.2 b i denna lag är ökningar av kapitalet genom överföring av vinstmedel, reserver eller avsättningar emellertid undantagna från skatten på kapitaltillskott.
9. I artikel 42.6 i lag nr 2065/1992, som är tillämplig i målet vid den nationella domstolen, föreskrivs emellertid följande:
10. Genom bolagsstämmans beslut av den 31 augusti 1995 överförde Henkel Hellas de icke utdelade vinstmedel uppgående till 215066276 GRD som redan beskattats i dess namn och som hänförde sig till räkenskapsåren 1972, 1973 och 1981—1989 till aktiekapitalet.
11. Henkel Hellas tillställde skattemyndigheten deklarationer för betalning av den skatt på 3 procent som föreskrivs i artikel 42.6 i lag nr 2065/1992. I dessa deklarationer gjorde bolaget ett förbehåll avseende tillämpningen av skatten på 3 procent på den kapitaliserade vinsten i enlighet med bestämmelserna i den grekiska lagstiftningen.
12. Henkel Hellas har i sin talan vid Dioikitiko Protodikeio om ogiltigförklaring av det tysta avslaget på dessa förbehåll hävdat att påförandet av en skatt på 3 procent på kapitalökningen genom överföring av vinstmedel direkt strider mot direktiv 69/335.
13. Då Dioikitiko Protodikeio Peiraios undrar huruvida beskattningsåtgärden är förenlig med direktiv 69/335, har den beslutat att förklara målet vilande och ställa följande tolkningsfrågor till domstolen:
14. Genom den första frågan vill den hänskjutande domstolen i huvudsak få klarhet i om direktiv 69/335 utgör hinder för en sådan skatt på överföring av icke utdelade vinstmedel till kapitalet i en kapitalassociation som skatten i fråga i målet vid den nationella domstolen.
15. Den grekiska regeringen har betonat att bestämmelserna i lag nr 1676/1986, som reglerar beskattningen av kapitalanskaffning i Grekland, inte föreskriver någon skatt på kapitaltillskott för transaktioner som innebär överföring av vinstmedel, reserver eller avsättningar i enlighet med artikel 4.2 första stycket a i direktiv 69/335. Tvärtom är enligt artikel 22.2 b i samma lag ökningar av kapital genom överföring av vinstmedel, reserver eller avsättningar uttryckligen undantagna.
16. Enligt denna regering rör artikel 42 i lag nr 2065/1992 endast direkt inkomstskatt och hänför sig inte till ökningar av aktiekapitalet i aktiebolag, vilka är skattefria. Lagen är en övergångsåtgärd på grund av ändringen av systemet för uttag av skatt på inkomst bestående av aktiebolags vinstmedel, vilka är skattepliktiga som sådana.
17. Den grekiska regeringen har således hävdat att skatten på 3 procent i fråga i målet vid den nationella domstolen utgör en direkt inkomstskatt. Direktiv 69/335 syftar emellertid till att avskaffa andra indirekta skatter än skatten på kapitaltillskott vilka har samma särdrag som den sistnämnda skatten. Det kan således konstateras att den harmonisering som föreskrivs i direktiv 69/335 inte omfattar direkta skatter, vilka — såsom inkomstskatt för bolag — omfattas av medlemsstaternas egen behörighet (dom av den 26 september 1996 i mål.C-287/94, Frederiksen, REG 1996, s. I-4581, punkt 21).
18. I detta avseende betonar domstolen för det första att Republiken Grekland vid införlivandet av direktiv 69/335 med nationell rätt — såsom den grekiska regeringen har bekräftat — har använt sig av sin möjlighet enligt artikel 7.1 sista stycket i direktivet och uttryckligen från skatten på kapitaltillskott har undantagit ökningen av kapitalet i en kapitalassociation genom överföring av vinstmedel, reserver eller avsättningar.
19. Domstolen konstaterar för det andra att när en sådan skatt som den som är i fråga i målet vid den nationella domstolen tas ut på överföring av icke utdelade vinstmedel till kapitalet i en kapitalassociation drabbar den en av de transaktioner som enligt artikel 4.2 första stycket i direktiv 69/335 fortfarande kan vara föremål för skatten på kapitaltillskott.
20. Av en fast rättspraxis framgår, å ena sidan, att det ankommer på EG-domstolen att på grundval av skattens eller avgiftens objektiva kännetecken — och utan hänsyn till hur skatten eller avgiften har betecknats i nationell rätt — fastställa huruvida det i gemenskapsrättsligt hänseende rör sig om en skatt, avgift, tull eller annan pålaga (se bland annat dom av den 13 februari 1996 i de förenade målen C-197/94 och C-252/94, Bautiaa och Société française maritime, REG 1996, s. I-505, punkt 39).
21. Domstolen erinrar, å andra sidan, om att medlemsstaterna i enlighet med artikel 10 a i direktiv 69/335 utöver skatten på kapitaltillskott inte får ta ut någon annan skatt, av vad slag den än må vara, på de transaktioner som avses i artikel 4, såsom ökning av kapitalet i en kapitalassociation genom överföring av vinstmedel, reserver eller avsättningar.
22. Under dessa omständigheter drar domstolen slutsatsen att direktiv 69/335 förbjuder en medlemsstat, som från skatten på kapitaltillskott har undantagit ökningen av kapitalet i en kapitalassociation genom överföring av vinstmedel, reserver eller avsättningar, att ta ut en annan skatt på samma transaktioner, oavsett hur skatten betecknas i nationell rätt.
23. Den första frågan skall följaktligen besvaras på så sätt att direktiv 69/335 skall tolkas så, att det utgör hinder för en sådan skatt på överföring av icke utdelade vinstmedel till kapitalet i en kapitalassociation som skatten i fråga i målet vid den nationella domstolen.
24. Med hänsyn till svaret på den första frågan behöver den andra frågan inte besvaras.
25. De kostnader som har förorsakats den grekiska regeringen och kommissionen, vilka har inkommit med yttranden till domstolen, är inte ersättningsgilla. Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i målet vid den nationella domstolen utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den nationella domstolen att besluta om rättegångskostnaderna.
På dessa grunder beslutar DOMSTOLEN (sjätte avdelningen) — angående de frågor som genom beslut av den 29 maj 1998 har ställts av Dioikitiko Protodikeio Peiraios — följande dom:
1 Rättegångsspråk: grekiska.