lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Francis G. Jacobs föredraget den 3 oktober 2002

CELEX
62000CC0015
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: engelska.

2 Beslutet har inte offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning, men meddelades kommissionen, rädet och Europaparlamentet genom en skrivelse av den 16 november 1999. En handling med en sammanfattning av huvuddragen i bestämmelserna om och förfarandena för utredning av bedrägcrimisstankar inom EIB bifogades till skrivelsen.

3 EGT L 136, s. 1. Nedan kallad förordning nr 1073/1999

4 EGT L 136, s. 8. Nedan kallad förordning nr 1074/1999.

5 Mål C-11/00

6 Förslag till avgörande av den 3 oktober 2002.

7 Se ovan fotnot 6, punkterna 3—7.

8 Artikel 280 EG.

9 För en översikt över de initiativ som tagits, se Skydd av gemenskapernas ekonomiska intressen — Bedrägeribekämpning — Handlingsplan för 2001—2003, KOM(2001) 2J4 slutlig.

10 Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen, EGT L 312, s. 1, och de mer detaljerade föreskrifterna i rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på plats som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter, EGT L 292, s. 2. Dessa rättsakter kompletteras i synnerhet av den konvention som utarbetats på grundval av artikel K.3 i fördraget om Europeiska unionen, om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen, EGT C 316, 1995, s. 49.

11 Se, särskilt, Särskild rapport nr 8/98 om de avdelningar inom kommissionen som har ansvaret för kampen mot bedrägeri, i synnerhet Enheten för samordning av åtgärderna för bekämpning av bedrägeri (UCLAF) samt kommissionens svar, EGT C 230, s. 1.

12 Förslag till rådets förordning (EG, Euratom) om inrättande av en europeisk byrå för bedrägeriundersökningar, K0M(1998) 717 slutlig.

13 Kommissionens beslut 1999/352/EG av den 28 april 1999 om inrättande av en europeisk byri för bedrägenbekämpning (OLAF), EGT L 136, s. 20.

14 Förordning nr 1073/99 (ovan fotnot 3). Identiska bestämmelser fastställdes för Europeiska atomenergigemenskapen genom rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrän för bedrägeribekämpning (OLAF), EGT L 136, s. 8.

15 Interinstitutionellt avtal av den 25 maj 1999 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens rid och europeiska gemenskapernas kommission om interna utredningar som utförs av Europeiska byrän för bedrägeribekämpning (OLAF), EGT L 136, s. 15.

16 EID har i det avseendet hänvisat till stadgan för intemrevisionen (Charle de l'audit mierne). Dokumentet har inte offentliggjorts.

17 Dokumentet har inte offentliggjorts.

18 Protokoll om Europeiska investeringsbankens stadga fogat till Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

19 Se fotnot 13.

20 Se fotnot 3.

21 Se fotnot 4.

22 Se fotnot 15.

23 Se fotnot 2.

24 Punkt 1 i del I i det ifrågasatta beslutet.

25 Punkt 2 i del I i det ifrägasatta beslutet.

26 Avdelning av del II.

27 Kommissionen har i det avseendet hänvisat till dom av den 15 juni 1976 i mål 110/75, Mills mot EIB (REG 1976, s. 955), punkt 14, dom av den 3 mars 1988 i mål 85/86, kommissionen mot styrelsen för europeiska investeringsbanken (REG 1988, s. 1281), punkt 24, och dom av den 2 december 1992 i mål C-370/89, SGEEM och Etroy mot EIB (REG 1992, s. 6211; svensk specialutgåva, tillägg, s. 59), punkt 13.

28 Kommissionen har i det avseendet hänvisat till domen i målet Mills mot EIB, punkterna 15—18, och domen i målet SGEEM och Etroy mot EIB, punkt 17.

29 Dom av den 23 april 1986 i mål 294/83 (REG 1986, s. 1339; svensk specialutgåva, volym 8, s. 529).

30 EIB har hänvisat till artiklarna 8 och 13 i stadgan.

31 EIB har påpekat att det skulle ha varit möjligt enligt artiklarna 2 och 3 i EIB:s arbetsordning.

32 Enligt artiklarna 235 EG och 288 EG.

33 Enligt artikel 236 EG.

34 Mål 294/83 (ovan fotnot 29).

35 EIB har i det avseendet hänvisat till förstainstansrättens beslut av den 26 november 1993 i mål T-460/93, Tete mot EIB (REG 1993, s. II-1257), punkterna 17 och 20.

36 Dom av den 30 juni 1993 i de förenade malen C-181/91 och C-248/91, Europaparlamentet mot Europeiska gemenskapernas råd och kommission (REG 1993, s. I-3685; svensk specialutgåva, volym 14, s. I-255), punkt 14.

37 Jämför Käser, J., The European Investment Bank: its role and place within the European Community System, Yearbook of European Law 1984, s. 303, på s. 315, Izzó, S., The juridical nature of the European Investment Bank, Journal of regional policy 1992, s. 123, på s. 128, Dunnett, D., The European Investment Bank: autonomous instrument of common policy? Common Market Law Review 1994, s. 721, på s. 735, Leneuf-Péraldi, F., Banque européenne d'investissement, Juris-Classeur Europe, Fascicule 2160, nr 56.

38 Se, i det avseendet, Mosconi, F., Commentaire Alégret, vol. 8 (1979), s. 39—40, Marchegiani, G., Commentaire Mégret, vol. 9 (2:a upplagan, 2000), s. 489, angående uppfattningen att direktionen har en restkompetens att vidta åtgärder som inte uttryckligen förbehållits EIB:s råd eller styrelse genom stadgan.

39 Se, särskilt, dom av den 11 november 1981 i mål 60/81, IBM mot kommissionen (REG 1981, s. 2639; svensk specialutgåva, volym 6, s. 225), dom av den 19 mars 1996 i mål C-25/94, kommissionen mot rådet (REG 1996, s. I-1469), punkt 27.

40 Se analogt mitt förslag till avgörande i målet kommissionen mot rådet (ovan fotnot 39), punkterna 46—48 angående beslut av Ständiga representanternas kommitté (Coreper).

41 Artikel 13.3 i stadgan.

42 Dom av den 31 mars 1971 i mål 22/70, kommissionen mot rådet (REG 1971, s. 263; svensk specialutgåva, volym 1, s. 551), punkterna 39—42.

43 Det europeiska vägtransportavtalet.

44 För en tillämpning av den principen på ett meddelande från kommissionen, se dom av den 20 mars 1997 i mäl C-57/95, Frankrike mot kommissionen 1REG 1997, s. I-1627). Se även domen i målet kommissionen mot ridet (ovan fotnot 39), punkt 29.

45 Se fotnot 29.

46 Punkt 23 i den nämnda domen.

47 Ibidem.

48 Punkterna 24 och 25 i den nämnda domen. Se även beslut av den 13 juli 1990 i mål 2/88, Zwartveld (REG 1990, s. I-3365; svensk specialutgåva, volym 1, s. 489), punkterna 23 och 24.

49 Dom av den 22 mars 1990 i mål C-62/88, Grekland mot rådet (REG 1990, s. I-1527), punkt 8.

50 Punkt 8 i den nämnda domen.

51 Artikel 249 EG; artikel 161 EA.

52 Se ovan fotnot 5, punkterna 49—50.

53 Kommissionen har stött sig på den franska versionen av förordningen som hänvisar till les enquêtes och inte bara till utredningar.

54 Punkt 87.

55 Se dom av den 6 mars 1979 i mål 92/78, Simmenthal mot kommissionen (REG 1979, s. 777), punkt 39.

56 Se, särskilt, Henrion, R., La Banque européenne d'investissement i Droit des Comtnunautées européennes, Les Nouvelles (1969), kapitel 11, nr 2427—2429, Dunnett, D., (ovan fotnot 37), s. 723—725, Marchegiani, G. (ovan fotnot 38), s. 430-—433, se även förslag till avgörande av generaladvokaten Mancini i mål 85/86 (ovan fotnot 27), punkt 11.

57 Se Rapport des chefs de délégation aux ministres des affaires étrangères, Comité intergouvememental créé par la Conférence de Messine, av den 21 april 1956 (Spaakrapporten), s. 76—82.

58 Enligt artikel 3j i EEG-fördraget var tanken att banken skulle skapa nya resurser. (Bestämmelsen togs bort och ersattes delvis i Fördraget om Europeiska unionen genom artikel 4b i EG-fördraget, nu artikel 9 EG.)

59 Enligt EIB motiverades medlemsstaterna även av en önskan att förhindra principalansvar till följd av fondens verksamhet. Det framgår dock inte av lagsliftningshistoriken att detta övervägande spelade en väsentlig roll.

60 Domen i mål 85/86 (ovan fotnot 27), punkt 28.

61 Artikel 266 EG och artikel 28.1 i stadgan.

62 Bankens råd, styrelsen och direktionen, se artikel 8 i stadgan.

63 Artikel 9f i stadgan.

64 Artiklarna 4 och 5 i stadgan.

65 Artikel 248.3 EG. De praktiska arrangemang som styr förhållandet mellan revisionsrätten och EIB fastställs i en överenskommelse mellan parterna och kommissionen. Enligt den överenskommelsen, som träffades den 19 mars 1999, kan revisionsrätten även granska EIB:s verksamhet avseende verksamhet som utförs på uppdrag av Europeiska socialfonden.

66 Artikel 9 EG, som infördes i fördraget genom Fördraget om Europeiska unionen.

67 Kapitel 5 i avdelning I (Institutionella bestämmelser) i femte delen (Gemenskapens institutioner).

68 Artikel 20.1 i stadgan.

69 Artikel 20.1 b i stadgan.

70 Artikel 21.2 i stadgan.

71 Artikel 21.6 i stadgan.

72 Enligt artikel 11.1 i stadgan skall styrelsen se till att banken leds i överensstämmelse med bestämmelserna i detta fördrag och denna stadga samt de allmänna riktlinjer som fastställts av bankens råd.

73 Artikel 14 i stadgan.

74 Kommissionen hat hänvisat till rädets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21 juni 1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna, EGT L 161, s. 1.

75 Angående den interna revisionens roll inom EIB, se ovan punkt 6 och nedan punkt 148.

76 Mål 85/86 (ovan fotnot 27).

77 Punkt 27 i domen.

78 Punkterna 28—30.

79 Mål C-370/89 (ovan fotnot 27).

80 I den engelska versionen av domen i målet Mills, översattes det franska uttrycket organisme felaktigt till institution i stället för body. Det misstaget korrigerades dock i det citerade avsnittet.

81 Punkterna 13 och 14 i domen.

82 Protokoll fogat till EG-fördragct.

83 Se i det avseendet Dunnctt, D. (ovan fotnot 37), s. 758, där kommissionens roll i EIB:s verksamhet beskrivs som central,

84 Enligt artikel 11.2 i stadgan skall styrelsen bestå av 25 ledamöter och 13 suppleanter.

85 Se ovan fotnot 6, punkterna 161—165.

86 Enligt artikel 7 i förordningarna nr 1073/99 och nr 1074/1999 skall gemenskapens institutioner, organ och byråer överlämna alla uppgifter som kan ha samband med eventuella fall av bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet till OLAF.

87 Artikel 4.2 och 4.6 i förordningarna nr 1073/99 och nr 1074/1999.

88 Artikel 4.2 i förordningarna nr 1073/99 och nr 1074/1999.

89 Ibidem.

90 Artikel 9.4 i förordningarna nr 1073/99 och nr 1074/1999.

91 Artikel 10.2 i förordningarna nr 1073/99 och nr 1074/1999.

92 Artikel 9.4 i förordningarna nr 1073/99 och nr 1074/1999.

93 Se vidare nedan punkt 155.

94 Kommissionens beslut av den 2 juni 1999 om villkor och närmare bestämmelser för interna utredningar för att bekämpa bedrägerier, korruption och all annan olaglig verksamhet som kan skada gemenskapernas intressen {EGT L 149, s. 57), Europaparlamentets beslut om villkor och närmare bestämmelser för interna utredningar för att bekämpa bedrägerier, korruption och all annan olaglig verksamhet som kan skada gemenskapernas intressen (EGT L 202. 1999, s. 1), rådets beslut av den 25 maj 1999 om villkor och närmare bestämmelser för interna utredningar för att bekämpa bedrägerier, korruption och all annan olaglig verksamhet som Kan skada gemenskapernas intressen (EGT L 149, s. 36), och Europaparlamentets beslut av den 18 november 1999 om ändring av den interna arbetsordning till följd av det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 om de interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning.

95 Domstolens beslut av den 26 oktober 1999 om villkor och närmare bestämmelser för interna utredningar för att bekämpa bedrägerier, korruption och all annan olaglig verksamhet som kan skada gemenskapernas intressen.

96 Femte, sjätte och sjunde skälen till beslutet.

97 Protokollet om stadgan för Europeiska gemenskapernas domstol, undertecknat i Bryssel den 17 april 1957, senast ändrat genom artikel 6 III 3c i Amsterdamfordraget.

98 Artikel 3 i beslutet.

99 EIB:s kreditbetyg har varit mycket (AAA) högt ända sedan banken bildades. Se Lencuf-Péraldi, F. (ovan fotnot 37), nr 19.

100 EIB har i det avseendet hänvisat till förordning nr 2988/95 (ovan fotnot 10), där oegentligheter definieras som varje överträdelse av en bestämmelse i gemenskapsrätten som är följden av en handling eller en underlåtenhet av en ekonomisk aktör och som har lett eller skulle ha kunnat leda till en negativ ekonomisk effekt för gemenskapernas allmänna budget eller budgetar som de förvaltar, antingen genom en otillbörlig utgift eller genom minskning eller bortfall av inkomster som kommer frän de egna medel som uppbärs direkt för gemenskapernas räkning, och till den Konvention som utarbetats på grundval av artikel K.3 i fördraget om Europeiska unionen, om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (ovan fotnot 10), vars arūkel 1 stadgar att med bedrägeri som riktar sig mot Europeiska gemenskapernas finansiella intressen [förstås]... i fråga om utgifter, varje uppsåtlig handling eller uppsåtlig underlåtenhet... om detta leder till att medel från Europeiska gemenskapernas allmänna budget eller från de budgetar som förvaltas av Europeiska gemenskaperna eller för deras räkning otillbörligen uppbärs eller innehålls.

101 Se fotnot 6, punkterna 105—112 och 117—119.

102 Se fotnot 27 och punkterna 113—118 ovan.

103 EIB har särskilt hänvisat till artikel 1 EA andra stycket, som har följande lydelse: Gemenskapen skall ha till uppgift att genom att skapa de förutsättningar som behövs för en snabb organisation och tillväxt av kärnenergiindustrierna bidra till en höjning av levnadsstandarden i medlemsstaterna och till utvecklingen av förbindelserna med övriga länder.

104 Kommissionen har hänvisat till rådets beslut 77/270/Euratom av den 29 mars 1977 som ger kommissionen befogenhet att ta upp Euratom-lån i syfte att bidra till finansiering av kärnkraftverk, EGT L 88, s. 9 och till rådets beslut nr 94/179/Euratom av den 21 mars 1994 om ändring av beslut 77/270/Euratom som ger kommissionen befogenhet att ta upp Euratom-lån i syfte att bidra till den finansiering som krävs för att förbättra säkerheten och effektiviteten i kärnkraftverk i vissa ickemedlemsstater, EGT L 84, s. 41.

105 Förslag till rådets förordning (EG, Euratom) om inrättande av en europeisk byrå för bedrägeriundersökningar, KOM(1998) 717 slutlig. Se vidare punkt 5 ovan.

106 KOM(1998) 717 slutlig, punkt 16 i motiveringen.

107 Dom av den 26 mars 1987 i mäl 45/86, kommissionen mot rådet (REG 1987, s. 1493; svensk specialutgåva, volym 9, s. 55), punkt 13, senare bekräftad vid flera tillfällen.

108 Dom av den 18 november 1999 i mål C-209/97, kommissionen mot rådet (REG 1999, s. I-8067).

109 Punkt 29.

110 EGT L 82, s. 1.

111 Punkt 33 i domen.

112 Artikel 24 i arbetsordningen. Bestämmelsen är placerad i kapitel 5 (artiklarna 22—27), som har rubriken Revisionskommitté. Arbetsordningen godkändes den 4 december 1958 och har senare ändrats ett flertal gdnger. När det ifrågasatta beslutet antogs den 10 november 1999 var den gällande versionen av arbetsordningen daterad den 9 juni 1997. Dessa bestämmelser har senare ändrats och ersatts av en ny version av den 5 juni 2000. Lydelsen av artikel 24 är identisk i de två versionerna av arbetsordningen. Arbetsordningen har inte offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning, men EIB tillställde domstolen de relevanta texterna.

113 Artikel 25 i arbetsordningen.

114 EIB har i det avseendet hänvisat till stadgan för internrevisionen {Charte de l'audit inierne). Dokumentet har inte offentliggjorts.

115 EIB har i det avseendet hänvisat till Interna revisionstjänstens arbetsordning. Dokumentet har inte offentliggjorts.

116 Dokumentet har inte offentliggjorts.

117 Se fotnot 65.

118 I artikel 29 i EIB:s arbetsordning stadgas att tjänsteföreskrifterna för banken skall fastställas av styrelsen. Bankens tjänsteföreskrifter godkändes den 20 april 1960 och ändrades senare vid flera tillfällen. Tjänsteföreskrifterna har inte offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

119 Artikel 7 i tjänsteföreskrifterna, icke officiell översättning av den franska text som citerats av EIB.

120 Artikel 38 i tjänsteföreskrifterna.

121 Antagen av direktionen den 27 mars 1997.

122 Artikel 1.4 i EIB:s etiska regler.

123 Artikel 1.5 i EIB:s etiska regler.

124 Min kursivering.

125 Artikel 10 EG.

126 Artikel 4.1 och tionde skälet till förordningarna nr 1073/99 och nr 1074/1999.

127 Se punkt 5 ovan.

128 Se i det avseendet även fjärde skälet till förordningarna nr 1073/99 och nr 1074/1999.

129 Se, särskilt, dom av den 2 april 1998 i mål C-367/95, kommissionen mot Sytraval och Brink's France (REG 1998, s. I-1719), punkt 63, och där citerad rättspraxis.

130 Ibidem.

131 Se dom av den 22 januari 1986 i mål 250/84, Eridania (REG 1986, s. 117), punkt 38.

132 Dom av den 13 mars 1968 i mål 5/67, Beus GmbH (REG 1968, s. 125).

133 Se särskilt första, andra och sjunde skälen.

134 Se, särskilt, femte skälet.

135 Se, särskilt, sjunde skälet.

136 Se, särskilt, elfte till artonde skälet.

137 Se, särskilt, tionde och nittonde skälet.