Förslag till avgörande av generaladvokat Christine Stix-Hackl föredraget den 28 november 2002
1 Originalspråk: tyska.
2 EGT L 39, s. 40; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 191.
3 BGBl. I 1949, i dess lydelse enligt BGBl. 2000 I, s. 1755.
4 BGBl. I 1956, s. 651, dess lydelse enligt BGBl. 1995 I, s. 1756.
5 Domstolens dom av den 11 januari 2000 i mâl C-285/98, Kreil (REG 2000, s. I-69).
6 Domstolens dom av den 7 december 2000 i mål C-79/99, Schnorbus (REG 2000, s. I-10997).
7 Dom av den 18 november 1999 i mål C-107/98, Teckal (REG 1999, s. I-8121), punkt 34, och av den 4 maj 1993 i mål C-17/92, Distribuidores Cinematográficos (REG 1993, s. I-2239; svensk specialutgåva, volym 14, s. I-181), punkt 8.
8 Domen i målet Teckal (ovan fotnot 7), punkt 34, dom av den 13 december 1984 i mål 251/83, Haug-Adrion (REG 1984, s. 4277), punkt 9, av den 26 september 1996 i mål C-168/95, Arcaro (REG 1996, s. I-4705), punkt 21, och av den 29 januari 2002 i mål C-162/00, Pokrzeptowicz-Meyer (REG 2002, s. I-1049).
9 Tolkningsfrågan avser i detta sammanhang inte andra områden av gemenskapsrätten, som till exempel fri rörlighet för arbetstagare (artikel 39 EG) eller frihet att tillhandahålla tjänster (artikel 49 och följande artiklar EG).
10 Dom av den 26 februari 1986 i mål 152/84 (REG 1986, s. 723; svensk specialutgåva, volym 8, s. 477).
11 Domen i målet C-285/98 (ovan fotnot 5) och dom av den 26 oktober 1999 i mål C-273/97, Sirdar (REG 1999. s. I-7403).
12 Se ovan fotnot 6.
13 Dom av den 3 juli 1986 i mål 66/85, Lawrie-Blum mot Land Baden-Württemberg (REG 1986, s. 2121; svensk specialutgåva, volym 8, s. 661).
14 Se till exempel, beträffande straffrätt och straffprocessrätt, dom av den 24 november 1998 i mål C-274/96, Bickel m.fl. (REG 1998, s. I-7637), punkt 17, beträffande undervisnings- och utbildningspolitiken, dom av den 3 juli 1974 i mål 9/74, Casagrande (REG 1974, s. 773; svensk specialutgåva, volym 2, s. 337), och av den 13 februari 1985 i mil 293/83, Gravier (REG 1985, s. 593; svensk specialutgåva, volym 8, s. 71), beträffande utformningen av systemen för social trygghet, dom av den 7 maj 1991 i mål C-229/89. kommissionen mot Belgien (REG 1991, s. I-2205), av den 14 december 1995 i mål C-317/93, Nolte (REG 1995, s. I-4625), och av den 28 april 1998 i mål C-120/95, Decker (REG 1998, s. I-1831), beträffande direkta skatter, dom av den 27 juni 1996 i mål C-107/94, Asscher (REG 1996, s. I-3089), beträffande medlemskap i föreningar för religion eller livsåskådning, dom av den 5 oktober 1988 i mål 196/87, Steymann (REG 1988, s. 6159; svensk specialutgåva, volym 9. s. 751), samt beträffande administrativa och rättsliga förfaranderegler, dom av den 16 december 1976 i mål 33/76, Rewe (REG 1976, s. 1989; svensk specialutgåva, volym 3, s 261), av den 14 december 1995 i mål C-312/93, Peterbroeck m.fl. (REG 1995, s. I-4599), och av den 14 december 1995 i de förenade målen C-430/93 och C431/93, Van Schijndel och Van Veen (REG 1995, s. I-4705).
15 Se till exempel dom av den 4 oktober 1991 i mål C-367/89, Richardt och Les Accessoires Scientifiques (REG 1991, s. I-4621; svensk specialutgåva, volym 11, s. I-415), av den 17 oktober 1995 i mål C-83/94, Leifer m.fl. (REG 1995, s. I-3231), och av den 15 maj 1986 i mål 222/84, Johnston, REG 1986, s. 1651, punkt 38; svensk specialutgåva, volym 8, s. 597).
16 Dom av den 9 december 1997 i mål C-265/95, kommissionen mot Frankrike, REG 1997, s. I-6959), punkt 33.
17 Se ovan fotnot 11 (punkt 15 och följande punkter i domen).
18 Min kursivering.
19 Se ovan fotnot 5 (punkt 15 och följande punkter i domen).
20 Se, beträffande områden av militärt intresse, dom av den 13 juli 2000 i mål C-423/98, Albore (REG 2000, s. I-5965), punkt 19 och följande punkter, beträffande störningar i förhållandet till annan stat, dom av den 17 oktober 1995 i mål C-70/94, Werner (REG 1995, s. I-3189), punkt 10, och av den 17 oktober 1995 i mål C-83/94, Leifer m.fl. (se ovan fotnot 15), beträffande privat säkerhetsverksamhet, dom av den 31 maj 2001 i mål C-283/99, kommissionen mot Italien (REG 2001, s. I-4363), samt beträffande störningar av den allmänna ordningen, dom av den 9 december 1997 i mål C-265/95, kommissionen mot Frankrike (se ovan fotnot 16).
21 Förslag till avgörande av den 6 april 1995 i mål C-120/94, kommissionen mot Grekland (REG 1996 s. I-1513).
22 Se ovan fotnot 21 (punkt 42 i förslaget).
23 Se, beträffande den omfattande diskussionen om kvinnor i försvaret bland annat i de tyskspråkiga länderna, till exempel von Wilmowsky, Ausnahmebereiche gegenüber EG-Grundfreiheiten, Europarecht 1996, s. 362, Streinz, Frauen an die Front, Deutsches Verwaltungsblatt 2000, s. 585, Tobler, Kompetenzanmaßung der EG via den EuGH? - Zur Rechtsprechung des EuGH über Anwendbarkeit des EG-Gleicnstellungsrechtes auf Arbeitsverhältnisse in den Streitkräften der Mitgliedstaaten, Aktuelle juristische Praxis 2000, s. 577, Stahn, Streitkräfte im Wandel — Zu den Auswirkungen der EuGH-Urteile Sirdar und Kreil auf das deutsche Recht, Europäische Grundrechte Zeitschrift 2000, s. 121, Hühn, Die Waffen der Frauen: Der Fall Kreil — erneuter Anlass zum Konflikt zwischen europäischer und deutscher Gerichtsbarkeit?, Schriften zur europäischen Integration nr 51 (2000), s. 5, Zuleeg. Fällt die Wehrpflicht in Deutschland durch Richterspruch?, Europäische Zeitschrift für Wirtschaftsrecht, 2002, s. 545. Se även Ellis, Can Public Safety Provide An Excuse For Sex Discrimination?, The haw Quarterly Review, 1986, s. 496, Müller-Graff/Bulst. New Issues In A Sensitive Relationship — Tanja Kreil between secondary EC-law and national constitutional law. Europarättslig tidskrift 2000, s. 295. Jämför dock Scholz, Frauen an die Waffe kraft Europarecht, Die öffentliche Verwaltung 2000, s. 417, Rupp, Bemerkungen zum europarechtlichen Schutz der nationalen Identität der EU-Mitgliedstaaten, Völkerrecht und deutsches Recht: Festschrift fur Walter Rudolf zum 70. Geburtstag (2001), s. 173, Köster/Schröder, Eine bemerkenswerte Kompetenzüberschreitung — Frauen an die Waffe, Neue Juristische Wochenschrift 2001, s. 273, Stein, Ober Amazonen, Europa und das Grundgesetz, Die Macht des Geistes: Festschrift für Hartmut Schiedermair (2001), s. 737.
24 Härvid är domstolens dom av den 15 juli 1964 i mål 6/64, Costa mot E.N.E.L. (REG 1964, s. 1194, s. 1253; svensk specialutgåva, volym 1, s. 211) grundläggande.
25 Se ovan punkt 20.
26 Detta utesluter emellertid inte att bestämmelsen är tilllämplig vid tolkningen av sekundärrätten (jämför särskilt punkt 105 i förevarande förslag till avgörande).
27 Dom av den 8 april 1976 i mål 43/75, Defrenne (REG 1976, s. 455; svensk specialutgåva, volym 3, s. 59).
28 Den ovan nämnda ändringen av direktiv 76/207 antogs således med stöd av artikel 141.3 EG, se nedan fotnot 49.
29 Se domen i målet Sirdar (ovan fotnot 11), punkt 17, domen i målet Kreil (ovan fotnot 5), punkt 18, och domen i målet Schnorbus (ovan fotnot 6), punkt 28. Se även dom av den 21 maj 1985 i mål 248/83, kommissionen mot Tyskland (REG 1985, s. 1459), punkt 16, och av den 2 oktober 1997 i mål C-1/95, Gerster (REG 1997, s. I-5253), punkt 18.
30 Det kanske är av det skälet som Finland har öppnat möjligheten för kvinnor att fullgöra frivillig värnpliktstjänstgöring, jämför ovan punkt 41.
31 Detta konstaterande gäller oavsett om det finns nationella bestämmelser som syftar till att kompensera denna försening (till exempel på området för social trygghet).
32 Se till exempel dom av den 25 juli 1991 i mål C-345/89, Stoeckel (REG 1991, s. I-4047; svensk specialutgåva, volym 11, s. I-345), som rörde ett förbud mot nattarbete som endast omfattade kvinnor.
33 Domen i målet Sirdar (se ovan fotnot 11) och domen i målet Kreil (se ovan fotnot 5). Det förstnämnda målet rörde beslut angående möjligheten för kvinnor att tjänstgöra i vissa kommandotrupper inom marinen och det sistnämnda målet rörde lagregler varigenom kvinnor generellt förbjöds att fullgöra väpnad tjänstgöring inom försvarsmakten.
34 Dom av den 30 juni 1988 i mål 318/86, kommissionen mot Frankrike (REG 1988, s. 3559).
35 Se ovan fotnot 6.
36 Härutöver kan nämnas dom av den 12 juli 1984 i mål 184/83, Hofmann (REG 1984, s. 3047), som rörde barnledighet som endast kvinnor hade rätt till. Eftersom detta var en åtgärd som direkt syftade till (en könsgrundad) reglering av arbetsvillkor i den mening som avses i artikel 5 i direktiv 76/207 stod det klart att denna bestämmelse var tillämplig. De nationella bestämmelser som var föremål för prövning i domen i målet Marshall (se ovan fotnot 10), som Alexander Dory bland annat också har hänvisat till, rörde det faktum att anställningsförhållandet upphörde automatiskt vid uppnådd ålderspensionsålder, villien var olika beroende pä kön. Även i detta mål syftade den nationella åtgärden till (en könsgrundad) reglering av arbetsvillkor i den mening som avses i artikel 5 i direktiv 76/207.
37 Dom av den 16 juli 1992 i de förenade målen C-63/91 och C-64/91, Jackson och Cresswell (REG 1992, s. I-4737).
38 Dom av den 13 juli 1995 i mål C-116/94, Meyers (REG 1995, s. I-2131).
39 Se ovan fotnot 6.
40 Se ovan punkt 37.
41 Se ovan fotnot 38.
42 Dom av den 3 december 1987 i mål 192/85, Newstead (REG 1987, s. 4753).
43 För att kunna säkerställa att likabehandlingsprincipen i sociala trygghetsfrågor kommer att successivt genomföras skall rådet på förslag från kommissionen anta bestämmelser som klart anger dess väsentliga innehåll, dess räckvidd och åtgärderna för dess tillämpning.
44 Se ovan fotnot 6.
45 Domen i målet Schnorbus (se ovan fotnot 6), punkt 28.
46 Domen i målet Schnorbus (se ovan fotnot 6), punkt 29.
47 Jämför det som anförts ovan i punkt 40.
48 Se ovan punkt 75.
49 Direktiv 76/207 antogs med stöd av artikel 235 i EG-fördraget. Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/73/EG av den 23 september 2002 om ändring av rådets direktiv 76/207/EEG om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor (EGT L 269, s. 15), som trädde i kraft nyligen (den 5 oktober 2002), har antagits med stöd av artikel 141.3 EG. Denna artikel ingår i avdelning XI, kapitel 1 EG, Sociala bestämmelser.
50 Se ovan punkt 98.
51 Som ett klargörande vill jag återigen påpeka att jag härmed inte påstår att den skyldighet att främja jämställdhet som föreskrivs i artikel 3.2 EG omfattar nationella åtgärder. De ovanstående övervägandena avser endast frågan om vad de nationella åtgärderna berör, eftersom detta utgör det avgörande kriteriet för om de sekundärrättsliga Bestämmelserna om jämställdhet mellan könen är tillämpliga.
52 Se ovan punkt 63.