Förslag till avgörande av generaladvokat Philippe Léger föredraget den 13 januari 2005

1 Originalspråk: franska.

2 Se dom av den 12 december 2002 I mäl C-273/00, Sieckmann (REG 2002, s. I-11737) (vad gäller doftmärken), av den 6 maj 2003 i mäl C-104/01, Libertel (REG 2003, s. I-3793), av den 24 Juni 2004 i mål C-49/02, Heidelberger Bauchemie (ännu e) offentliggjort i rättsfallssamlingen) (vad gäller en eller fiera form- och konturlösa färger) och av den 27 november 2003 i mäl C-283/01, Shield Mark (ännu c) offentliggjort 1 rättsfallssamlingen) (vad gäller ljudtecken).

3 Direktiv av den 21 december 1988 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (EGT 1989, L 40, s. 1; svensk specialutgåva, område 13, volym 17, s. 178) (nedan kallat direktivet).

4 (Förenta nationernas fördragssamling, volym 828, nr 11851, s. 305-388; SÖ 1970:60) (nedan kallad Parlskonventionen).

5 Domstolen har redan konstaterat att alla Europeiska gemenskapens medlemsstater före utvidgningen den 1 maj 2004 hade anslutit sig till Pariskonventionen (domen i det ovannämnda målet Libertel, punkt 3). De tio nya medlemsstaterna anslöt sig till nämnda konvention följande datum: Republiken Ungern den 1 januari 1909, Republiken Polen den 10 november 1919, Republiken Cypern den 17 januari 1966, Republiken Malta den 20 oktober 1967, Republiken Slovenien den 25 juni 1991, Republiken Tjeckien och Republiken Slovakien den 1 januari 1993, Republiken Lettland den 7 september 1993, Republiken Litauen den 22 maj 1994 och Republiken Estland den 24 augusti 1994.

6 Det bör även erinras om att de 25 medlemsstaterna har undertecknat varumärkesöverenskommelsen som träffades i Genève den 27 oktober 1994. I artikel 16 i överenskommelsen föreskrivs att alla de avtalsslutande parterna skall registrera varumärken fór tjänster och på dessa varumärken tillämpa Pariskonventionen, som gäller varumärken. När omständigheterna i målet vid den nationella domstolen inträffade hade emellertid inte alla medlemsstater ratificerat den ännu. Tyskland genomförde inte denna ratificering förrän den 16 oktober 2004. Vid detta datum blev tolv andra medlemsstater parter i denna överenskommelse (Republiken Tjeckien, Konungariket Danmark, Republiken Estland, Konungariket Spanien, Irland, Republiken Cypern, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Republiken Ungern, Republiken Slovenien, Republiken Slovakien och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland).

7 Nedan kallad Niceöverenskommelsen.

8 Artikel 19 i Pariskonventionen har följande lydelse: Det förutsätts att [de länder på vilka konventionen är tillämplig] förbehåller sig rätt att separat träffa särskilda överenskommelser sinsemellan för skydd av den industriella äganderätten, i den mån sådana överenskommelser ej står i strid med bestämmelserna i denna konvention.

9 Nedan kallad Niceklassificeringen.

10 Detta var förhållandet för de anslutna staterna per den 24 september 2004, som det anges på Världsorganisationen för den intellektuella äganderättens (nedan kallad WIPO) webbplats på Internet. Enligt den information som finns på denna webbplats använder dessa båda medlemsländer ändå Niceklassificeringen.

11 Se artikel 28 i rådets forordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (EGT L 11, 1994, s. lj svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s. 3), i ändrad lydelse (nedan kallad förordningen), och reglerna 1 och 2 i kommissionens förordning (EG) nr 2868/95 av den 13 december 1995 om genomförande av rådets förordning nr 40/94 (EGT L 303, s. 1).

12 Förenta nationernas fördragssamling, volym 828, nr 11852,s. 389: SÖ 1970:60.

13 Europeiska gemenskapen har anslutit sig till protokollet till Madridöverenskommelsen från och med den 1 oktober 2004 (rådets beslut 2003/793/EG av den 27 oktober 2003 om godkännande av Europeiska gemenskapens anslutning till protokollet till Madridöverenskommelsen om den internationella registreringen av varumärken, antaget i Madrid den 27 juni 1989 (EGT L 296, s. 20)).

14 Se första och sjunde skälen.

15 Se första och andra skälen.

16 Nedan kallad harmoniseringsbyrån.

17 BGBl. 1994 I, s. 3082 (nedan kallad Markengesetz).

18 Nedan kallat Praktiker.

19 Dom av den 12 februari 2004 i mål C-363/99, Koninklijke KPN Nederland (REG 2004, s. I-1619, punkt 80).

20 Enligt vad jag känner till verkar det vara fallet i de 25 medlemsstaterna.

21 Sedan den 29 januari 1962.

22 Domen i det ovannämnda målet Koninklijke KPN Nederland (punkt 111).

23 Vad gäller gemenskapsvarumärket föreskrivs det i regel 4 i förordning nr 2868/95 att varje ansökan om registrering ger upphov till en grundavgift och en klassavgift för varje klass utöver tre klasser, till vilka varorna eller tjänsterna hör.

24 Beslut om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar — vad beträffar frågor som omfattas av dess behörighet — av de avtal som är resultatet av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan (1986-1994) (EGT L 336, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 38, s. 3) (nedan kallat TRIPs-avtalet).

25 Dom av den 16 juni 1998 i mål C-53/96, Hermès (REG 1998, s. I-3603), punkt 28, domen i det ovannämnda målet Heidelberger Bauchemie, punkt 20, och dom av den 16 november 2004 i mål C-245/02, Anheuser-Busch (REG 2004, s. I-10989), punkt 42.

26 Se särskilt dom av den 11 november 1997 i mål C-349/95, Loendersloot (REG 1997, s. I-6227), punkterna 22 och 24, av den 29 september 1998 i mål C-39/97, Canon (REG 1998, s. I-5507), punkt 28, av den 4 oktober 2001 i mål C-517/99, Merz & Krell (REG 2001, s. I-6959), punkt 22, och av den 18 juni 2002 i mål C-299/99, Philips (REG 2002, s. I-5475), punkt 30, samt domen i det ovannämnda målet Libertel, punkt 62.

27 So Kapferer, J.-N., Les marques — Capital de l'entreprise — Les chemins de la reconquête, Éditions d'Organisation, Paris. 1995, s. 29.

28 Medlemmarna i Världshandelsorganisationen är även i enlighet med TRIPs-avtalet skyldiga att iaktta firmaskyddet (se domen i det ovannämnda målet Anheuser-Busch, punkt 91).

29 I sin artikel Marks for Retail Services — An Example for Harmonising Trade Mark Law, International review of Industrial Property and Copyright Law, volym 34, nr 5, 2003, s. 503-520, undersöker Marianne Grabrucker praxisen på detta område i Benelux, Danmark, Tyskland, Grekland, Spanien, Frankrike, Irland, Italien, Österrike, Portugal, Finland, Sverige, Förenade kungariket, Förenta staterna, Japan, Norge och Schweiz.

30 Beslut av den 17 december 1999 i ärende R 46/1998-2.

31 Punkt 22.

32 Punkterna 49-52.

33 Domen i det ovannämnda målet Koninklijke KPN Nederland, punkt 33.

34 Domen i de ovannämnda målen Merz & Krell, punkt 29, och Koninklijke KPN Nederland, punkterna 33 och 34.

35 Min kursivering.

36 Domen i det ovannämnda målet Sieckmann, punkt 37.

37 Domen i de ovannämnda målen Libertel, punkt 59, och Koninklijke KPN Nederland, punkt 123. Se, vad gäller förordningen, dom av den 21 oktober 2004 i mål C-64/02 P, harmoniseringsbyrån mot Erpo Möbelwerk (REG 2004, s. I-10031), punkt 45.

38 En beskrivning av dessa olika nationella förfaranden finns i den ovannämnda artikeln av Marianne Grabrucker.

39 Domen i det ovannämnda målet Sieckmann, punkt 48.

40 Dom av den 11 november 1997 i mål C-251/95, SABEL (REG 1997, s. I-6191), punkt 22, och domen i det ovannämnda målet Canon, punkt 16.

41 Dom av den 4 maj 1999 I de förenade målen C-108/97 och C-109/97, Windsurfing Chiemsee (REG 1999, s. I-2779), punkt 51, och av den 22 Juni 1999 i mål C-342/97, Lloyd Schuhfabrik Meyer (REG 1999, s. I-3819), punkt 23.

42 Domen i det ovannämnda målet Canon, punkt 23.

43 Domen i det ovannämnda målet Lloyd Schuhfabrik Meyer, punkt 25.

44 Domen 1 det ovannämnda målet Anheuser-Busch (punkt 63).

45 Dom av den 22 juni 20001 mål C-425/98, Marca Mode (REG 2000, s. I-4861), punkterna 33 och 34. Se även, för ett liknande resonemang, dom av den 9 januari 2003 i mål C-292/00, Davidoff (REG 2003, s. I-389), punkt 28, och av den 20 mars 2003 i mål C-291/00, LTJ Diffusion (REG 2003, s. I-2799), punkterna 48 och 49.

46 Harmoniseringsbyråns direktör avslutade sin bedömning av förväxlingsrisken för varumärken med följande ord: De som sålunda ansöker om varumärken för dctaljhandelstjänstcr (eller jämförbara tjänster) skall inte räkna med att på grund av detta erhålla något som helst skydd mot användningen eller registreringen av varumärken som gäller varor. Om ett sådant skydd också behövs, är det uppenbart att även en ansökan om registrering av varumärken för dessa varor måste göras.