Förslag till avgörande av generaladvokat Luís Mighel Poiares Maduro föredraget den 18 maj 2004

1 Originalspråk: portugisiska.

2 Direktiv 2001/107/EG om ändring av rådets direktiv 85/611/ EEG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) i syfte att införa regler för förvaltningsbolag och förenklade prospekt (EGT L 41, s. 20) och direktiv 2001/108/EG om ändring av rådets direktiv 85/fill/EEG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), vad gäller fondföretass investeringar (EGT L 41, s. 35). Fristen för införande av dessa direktiv har bestämts till den 13 februari 2004.

3 Direktiv 85/611/EEG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (EGT L 375, s. 3).

4 (EGT L 145, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 28).

5 Dom av den 20 juni 1991 i mål C-60/90, Polysar Investment Netherlands BV (REG 1991, s. I-3111; svensk specialutgåva, volym 11, s. I-227), punkt 13, och av den 22 juni 1993 i mål C-333/91, Sofitam (REG 1993, s. I-3513), punkt 12.

6 Dom av den 20 juni 1996 i mål C-155/94, Wellcome Trust (REG 1996, s. I-3013), punkt 32.

7 Ibidem, punkt 37.

8 Dom av den 14 november 2000 i mål C-142/99, Floridienne och Berginvest (REG 2000, s. I-9567), punkt 28.

9 Se särskilt dom av den 23 april 1991 i mål C-41/90, Höfher (REG 1991, s. I-1979; svensk specialutgåva, volym 11, s. I-135).

10 För en detaljerad redogörelse för de särskilda syftena med gemenskapens skatterätt som inte helt stämmer överens med konkurrensrättens syften, se Berlin, D,, Droit fiscal communautaire, P.U.F., Paris. 1988, s. 229 och följande.

11 Se Kremer, G, & Lebbe, I., Les organismes de placement collectif en droit luxembourgeois, Larcier, Bryssel, 2001.

12 För en jämförelse räknar generaladvokaten van Gerven upp liknande kriterier som kriterier för ekonomisk verksamhet i enlighet med artikel 4 i sjätte direktivet i målet Polysar Investments Netherlands (domen nämnd ovan i fotnot 5).

13 Avseende utnyttjandebegreppet i enlighet med artikel 4.2 i det sjätte direktivet, se dom av den 6 februari 1997 i mål C-80/95, Harnas & Helm (REG 1997, s. I-745).

14 Se, for en påminnelse, dom av den 27 september 20011 mål C-16/00, Cibo Participations (REG 2001, s. I-6663), punkt 19. Det stämmer att ett holdingbolag i vissa fall kan tillhandahålla sina dotterbolag tillfälliga tjänster, såsom tjänster avseende administration, finansiering och bokföring samt tekniska tjänster. Men just i dessa undantagsfall har domstolen bedömt att holdingbolagets inblandning i filialernas förvaltning, i det fall då den innefattar genomförande av transaktioner som är belagda med mervärdesskatt i enlighet med artikel 2 i sjätte direktivet, kan anses som ekonomisk verksamhet (domen i det ovan i fotnot 8 nämnda målet Floridienne och Berginvest, punkt 19).

15 Kommissionen påminner i detta hänseende om att i enlighet med artikel 25 i direktiv 85/611, får ett SICAV-bolag inte förvärva mer än 10 procent av de aktier utan rösträtt eller de skuldebrev som en enskild emittent givit ut.

16 Domen i det ovan i fotnot 8 nämnda målet Floridienne och Berginvest, punkt 28.

17 Detta är det urskiljningskriterium som den belgiska regeringen har använt för att fastställa att SICAV-bolagen, till skillnad från holdingbolag, har en ställning som skattskyldig. Det skall för övrigt uppmärksammas i detta avseende att den belgiska regeringens muntliga yttrande vid förhandlingen skiljer sig från den inställning som den gav uttryck för vid den nationella domstolen.

18 För att definiera ett holdingbolags verksamhet har domstolen fastslagit att den verksamhet som en innehavare av obligationer utövar kan beskrivas som en form av placering som endast utgör förvaltning av egendom (domen i det ovan i fotnot 13 nämnda målet Harnas & Helm, punkt 18).

19 I ett annat sammanhang har domstolen uttalat att principen om skatteneutralitet utgör ... bland annat hinder för att ekonomiska aktörer som tillhandahåller samma varor och tjänster behandlas olika i mervärdesskattehänseende. Härav fölier att nämnda princip åsidosätts om den rättsliga form i vilken den skattskyldige bedriver sin rörelse skulle vara avgörande för möjligheten att utnyttja de undantag som föreskrivits för varor och tjänster som tillhandahålls av de inrättningar, organ eller organisationer som nämns i artikel 13 A.1 b och 13 A.1 g (dom av den 7 september 1999 i mål C-216/97, Gregg, REG 1999, s. I-4947, punkt 20). Denna oberördliet av den aktuella enhetens rättsliga form gör sig följaktligen även gällande i det fall då dess ställning som skattskyldig skall bestämmas.

20 Detta är det avgörande kriteriet som skiljer SICAV-bolagen från kollektiva investeringsfonder. Dessa har en avtalsrättslig form utan att vara juridiska personer. Eftersom de inte är juridiska personer kan man förstå att de skatterättsligt ses som transparenta. Man kan därför inte göra annat än att skattebelägga förvaltningsbolaget som har hand om den kollektiva portföljen. En sådan lösning gör sig på sätt och vis gällande dels på grund av avsaknad av en bättre lösning, dels på grund av nödvändighet.

21 Dom av den 21 mars 2002 i mål C-267/00, Zoological Society (REG 2002, s. I-3353).

22 Se, senast, dom av den 6 november 2003 i mål C-45/01, Dornier (REG 2003, s. I-1294), punkt 42.

23 Dom av den 5 juni 1997 i mål C-2/95, SDC (REG 1997, s. I-3017), punkt 21.

24 Generaladvokaten Ruiz-Jarabo Colomer har gjort en liknande bedömning i sitt förslag till avgörande i målet SDC (domen nämnd ovan i fotnot 23), punkt 54 ff.

25 Se, för ett liknande resonemang, generaldvokaten Ruiz-Jarabo Colomers förslag till avgörande i målet SDC (domen nämnd ovan i fotnot 23), punkt 57.

26 Avseende nödvändigheten att bestämma ett mycket vitt tillämpningsområde för mervärdesskatt, se dom av den 4 december 1990 i mål C-186/89, Van Tiem (REG 1990, s. I-4363), punkt 17.

27 Domen I det ovan i fotnot 23 nämnda målet SDC och dom av den 13 december 2001 i mål C-235/00, CSC Financial Services (REG 2001, s. I-10237).

28 Det skall noteras att domstolen, som hade att uttala sig i ett annat sammanhang om begreppet driva företag i artikel 43 andra stycket EG, slog fast att det rörde sig om deltagande i ett bolag som gav innehavaren ett betydande inflytande över bolagets beslut och [möjlighet att kunna] ... bestämma över bolagets verksamhet (dom av den 13 april 2000 i mål C-251/98, Baars (REG 2000, s. I-2787), punkt 22.

29 Det gäller tillhandahållande av information, bistående vid förvaltning av tillgångar men inom ramen för en policy som har beslutats av SICAV-bolaget, konkret hjälp med förvärv, teckning och överlåtelse av värdepapper.

30 Min kursivering.

31 Domen i det ovan I fotnot 27 nämnda målet CSC Financial Services, punkt 28.

32 Se resolutionen om Europaparlamentets yttrande avseende Europeiska gemenskapernas kommissions förslag till rådet avseende ett sjätte direktiv om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter — Gemensamt system fór mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT C 40,1974, s. 34).

33 BBL grundar sig i själva verket i detta avseende även på rådets direktiv 93/22/EEG av den 10 maj 1993 om investeringstjänster inom värdepappersområdet (EGT L 141, s. 27; svensk specialutgåva, område 6, volym 4, s. 83). Det är emellertid ostridigt att artikel 2.2 h i detta direktiv utesluter foretag fór kollektiva investeringar liksom forvarings- eller förvaltningsinstitut för sådana företag från dess tillämpningsområde.

34 I artikel 5 i direktiv 85/611, i dess lydelse enligt direktiv 2001/107 föreskrivs att förvaltningen av värdepappersfonder och investeringsbolag omfattar, vid tillämpningen av detta direktiv, de funktioner som anges i bilaga II, som inte är uttömmande. Bilaga II i direktivet avser funktioner för förvaltning av investeringar, administration och saluföring. I artikel 5.3 föreskrivs att en medlemsstat, utöver förvaltningen av värdepappersfonder och investeringsbolag, genom undantag från punkt 2 får auktorisera förvaltningsbolag att tillhandahålla tjänster avseende forvaltning av värdepappersportföljer enligt uppdrag från enskilda investerare och, såsom sidotjänster, investeringsrådgivning och förvaring och förvaltning av andelar i företag fór kollektiva investeringar.

35 Artikel 5.3 b i direktiv 85/611, i dess lydelse enligt direktiv 2001/107.

36 Se analogt dom av den 11 juli 1996 i mål C-306/94, Régie dauphinoise (REG 1996 s. I-3695), punkt 18.