Förslag till avgörande av generaladvokat Leendert A. Geelhoed föredraget den 19 januari 2006

1 Originalspråk: engelska.

2 EGT L 100, s. 1.

3 EGT P 13, s. 204; svensk specialutgåva, område 8, volym 1, s. 8.

4 Dom av den 7 juni 1983 i de förenade målen 100/80–103/80, Musique Diffusion Française (REG 1983, s. 1825; svensk specialutgåva, volym 7, s. 133), punkterna 105 och 106.

5 Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (text av betydelse för EES) (EGT L 1, s. 1).

6 Även i fråga om VAW (som också är medlem i kartellen) ansåg kommissionen att det var nödvändigt att justera böterna uppåt i avskräckande syfte. VAW överklagade inte det ifrågasatta beslutet.

7 Se punkterna 247–249 i den överklagade domen.

8 Punkt 239 i den överklagade domen.

9 Domen i målet Musique diffusion française, punkterna 119 och 121.

10 Dom av den 14 juli 1994 i mål T-77/92, Parker Pen mot kommissionen (REG 1994, s. II-549), punkt 94.

11 Se punkt 202 i den överklagade domen.

12 Punkt 2, femte strecksatsen i riktlinjerna.

13 Punkt 5 b i riktlinjerna.

14 SDK hänvisar till de ekonomiska teorier om brott och straff som utvecklats av G. S. Becker.

15 Det exempel som nämns av kommissionen är en kartell bestående av en stor aktör och flera mindre aktörer. Den stora aktören samarbetar med kommissionen och beviljas immunitet enligt meddelandet om samarbete. I ett sådant fall kan mycket höga bötesbelopp slå ut mindre aktörer från marknaden, vilket skulle innebära att kommissionens ingripande skapar ett monopol.

16 Se punkt 198 i den överklagade domen.

17 Dom av den 9 november 1983 i mål 322/81, Michelin mot kommissionen (REG 1983, s. 3461; svensk specialutgåva, volym 7, s. 351), punkt 19. Se även domen i målet Musique diffusion française.