Förslag till avgörande av generaladvokat Philippe Léger föredraget den 6 april 2006

1 Originalspråk: franska.

2 EGT L 336, s. 103 ; svensk specialutgåva, område 11, volym 38, s. 105.

3 EGT L 336, s. 234 ; svensk specialutgåva, område 11, volym 38, s. 236.

4 EGT L 336, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 38, s. 3.

5 Se även artikel XVI.4 i detta avtal, i vilken det föreskrivs att [v]arje medlem skall säkerställa att dess lagar och andra författningar samt administrativa förfaranden står i överensstämmelse med de skyldigheter som följer av de bifogade avtalen.

6 I begäran om förhandsavgörande hänvisas det särskilt till artiklarna 2.2.2 ii), 2.4.2 och 3.4 i antidumpningsavtalet. Under min analys kommer jag att för förståelsens skull ange innehållet i dessa bestämmelser.

7 Enligt artikel IV.3 i avtalet om upprättande av WTO är det WTO:s allmänna råd, bestående av representanter för alla medlemmar, som skall fullgöra dessa skyldigheter.

8 Rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (EGT L 56, 1996, s. 1, nedan kallad grundförordningen).

9 Se skäl 5.

10 Se artiklarna 6, 7 och 9 i grundförordningen. För att underlätta framställningen kommer jag att, vid fullgörandet av deras respektive skyldigheter, ange kommissionen och rådet med den gemensamma benämningen gemenskapsmyndigheterna eller gemenskapsinstitutionerna.

11 Se artikel 14.1 i grundförordningen.

12 Enligt artikel 4.1 i grundförordningen skall med gemens-kapsindustri avses alla producenter inom gemenskapen vilka tillverkar den likadana produkten eller de producenter vars sammanlagda tillverkning av produkten utgör en betydande del... av gemenskapens sammanlagda tillverkning av denna produkt .... Enligt artikel 5.4 i samma förordning skall den sammanlagda produktionen utgöra mer än 50 procent av den totala produktionen av den likadana produkten.

13 Enligt artikel 1.4 i grundförordningen avses med begreppet likadan produkt en identisk produkt eller en produkt som, även om den inte i alla avseenden är likadan, har egenskaper som nära påminner om den berörda produktens egenskaper.

14 Enligt artikel 1.3 i grundförordningen är exportlandet i princip den ifrågavarande produktens ursprungsland.

15 Se artikel 2.12 i samma förordning.

16 Gemenskapens institutioner skall således, innan de inför antidumpningstullar, väga olika motstridiga intressen mot varandra och inte endast beakta intressena hos de exportörer och importörer som är föremål för undersökning utan även gemenskapsindustrins, användarnas och konsumenternas intressen. Intresseavvägningen kommer till uttryck i artikel 9.4 i grundförordningen, i vilken det föreskrivs att antidumpningstullen inte får vara högre än vad som är nödvändigt för att undanröja den skada som vållats gemenskapsindustrin. Se förstainstansrättens dom av den 29 september 2000 i mål T-87/98, International Potash Company mot rådet (REG 2000, s. II-3179), punkt 42, och av den 8 juli 2003 i mål T-132/01, Euroalliages m.fl. mot kommissionen (REG 2003, s. II-2359), punkt 45.

17 Enligt artikel 7.2 i grundförordningen gäller denna princip även den provisoriska antidumpningstull som införts av kommissionen.

18 Kommissionens förordning (EG) nr 1069/97 av den 12 juni 1997 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av sänglinne av bomull med ursprung i Egypten, Indien och Pakistan (EGT L 156, s. 11, nedan kallad den preliminära förordningen).

19 Rådets förordning (EG) nr 2398/97 av den 28 november 1997 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av sänglinne av bomull med ursprung i Egypten, Indien och Pakistan (EGT L 332, s. 1, nedan kallad den omtvistade förordningen).

20 Detta samråd begärdes med stöd av artiklarna 4 i överenskommelsen, XXIII i GATT 1994 och 17 i antidumpningsavtalet.

21 Se rapporten Communautés européennes — Droits anti- dumping sur les importations de linge de lit en coton en provenance d'Inde, som finns tilllgänglig på WTO:s webbplats (http://www.wto.org, under hänvisningen WT/DS141/R).

22 Se rapporten Communautés européennes — Droits antidumping sur les importations de linge de lit en coton en provenance d'Inde, som finns tillgänglig på WTO :s webbplats (http://www.wto.org, under hänvisningen WT/DS141/AB/R).

23 EGT L 201, s. 10.

24 Rådets förordning (EG) nr 1644/2001 av den 7 augusti 2001 om ändring av förordning (EG) nr 2398/97 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av sänglinne av bomull med ursprung i Egypten, Indien och Pakistan (EGT L 219, s. 1).

25 Artikel 1 i förordning nr 1644/2001.

26 Artikel 2 i samma förordning.

27 Rådets förordning (EG) nr 160/2002 av den 28 januari 2002 om ändring av rådets förordning (EG) nr 2398/97 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av sänglinne av bomull med ursprung i Egypten, Indien och Pakistan samt om avslutande av förfarandet med avseende på import med ursprung i Pakistan (EGT L 26, s. 1).

28 1 enlighet med artikel 1.2 i förordning nr 160/2002 upphörde den antidumpningstull som införts på import av sänglinne med ursprung i Egypten faktiskt att gälla den 28 februari 2002, eftersom kommissionen inte hade mottagit någon begäran om översyn inom den frist som föreskrivs i denna förordning.

29 Denna bestämmelse ger gemenskapsmyndigheterna möjlighet att, om detta är motiverat, ompröva behovet att upprätthålla åtgärder (till exempel om omständigheterna rörande dumpningen och skadan väsentligen har ändrats).

30 Rådets förordning (EG) nr 696/2002 av den 22 april 2002 om bekräftelse av den slutgiltiga antidumpningstull som infördes på import av sänglinne av bomull med ursprung i Indien genom förordning nr 2398/97, ändrad och tillfälligt upphävd genom rådets förordning nr 1644/2001 (EGT L 109, s. 3).

31 Rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 302, s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 16, s. 4).

32 Dom av den 9 januari 2003 i mål C-76/00 P, Petrotub och Republica mot rådet (REG 2003, s. I-79).

33 Punkt 56.

34 — Dom av den 7 maj 1991 i mål C-69/89, Nakajima mot rådet (REG 1991, s. I-2069; svensk specialutgåva, volym 11, s. 149). Domstolen slog i denna dom fast att det var den som hade att kontrollera lagenligheten av gemenskapsinstitutionernas uppförande med avseende på reglerna i GATT 1947, när gemenskapen har avsett att fullgöra en särskild förpliktelse som den åtagit sig inom ramen för WTO. Det är fråga om det ena av de två undantagen i domstolens klassiska rättspraxis, enligt vilken WTO-avtalen med hänsyn till deras karaktär och systematik i princip inte förekommer bland de regler med hänsyn till vilka domstolen kontrollerar lagenligheten av gemenskapsinstitutionernas rättsakter (se bland annat domstolens dom av den 23 november 1999 i mål C-149/96, Portugal mot rådet, REG 1999, s. I-8395, punkt 47, av den 12 mars 2002 i de förenade målen C-27/00 och C-122/00, Omega Air m.fl., REG 2002, s. I-2569, punkt 93, domen i det ovannämnda målet Petrotub och Republica mot rådet, punkt 53, dom av den 30 september 2003 i mål C-93/02 P, Biret International mot rådet, REG 2003, s. I-10497, punkt 52, och av den 1 mars 2005 i mål C-377/02, Van Parys, REG 2005, s. I-1465, punkt 39, samt förstainstansrättens dom av den 14 december 2005 i mål T-151/00, Laboratoire du Bain mot rådet och kommissionen, ej offentliggjort i rättsfallssamlingen, REG 2005, s. II-23*, punkt 102). Det andra undantaget som domstolen formulerat i sin dom av den 22 juni 1989 i mål 70/87, Fediol mot kommissionen, (REG 1989, s. 1781, punkterna 19-22; svensk specialutgåva, volym 10, s. 67), skall tillämpas när den ifrågavarande gemenskapsakten uttryckligen hänvisar till noga angivna bestämmelser i WTO-avtalen (se bland annat, vad avser WTO-avtalen, domarna i de ovannämnda målen Portugal mot rådet, punkt 49, och Biret International mot rådet, punkt 53.

35 Konventionstexten finns tillgänglig på följande webbplats: http://untreaty.un.org/ilc/texts/instruments.

36 Min kursivering.

37 Se artiklarna II.2 och XVI.4 i avtalet om upprättande av WTO.

38 Se särskilt dom av den 5 februari 1963 i mål 26/62, Van Gend & Loos (REG 1963, s. 1; svensk specialutgåva, volym 1, s. 161).

39 Punkt 3 i ingressen till avtalet om upprättande av WTO (min kursivering).

40 Se första och tredje skälen i avtalet om upprättande av WTO samt ingressen till GATT 1994.

41 Se även artikel 17.6 ii) i antidumpningsavtalet (min kursivering).

42 Enligt artikel IV. 1 i avtalet om upprättande av WTO skall ministerkonferensen bestå av representanter för alla medlemmar i WTO. Ministerkonferensen skall ha behörighet att fatta beslut i alla frågor avseende de multilaterala handelsavtalen och skall fastställa WTO:s politiska inriktning.

43 Enligt artikel IV.2, IV.3 och IV.4 i avtalet om upprättande av WTO skall allmänna rådet bestå av representanter för alla medlemmar i WTO. Allmänna rådet är granskningsorgan för handelspolitiken och skall bland annat fullgöra tvistlösningsorganets uppgifter.

44 Yttrande från domstolen den 14 december 1991, som avser [f]örslag till avtal mellan gemenskapen å ena sidan och länderna inom Europeiska frihandelssammanslutningen å andra sidan, om skapandet av ett Europeiskt ekonomiskt samarbetsavtal (REG 1991, s. I-6079; svensk specialutgåva, volym 11, s. 533). Detta yttrande hade särskilt begärts för att domstolen skulle pröva om det system för domstolskontroll som skulle införas i enlighet med avtalet var förenligt med EEG-fördraget.

45 Punkt 39.

46 Punkt 40.

47 Punkt 42.

48 Punkt 45.

49 Punkt 46.

50 För en redogörelse av hur systemet för WTO:s tvistlösning har förbättrats, se särskilt artiklar av Cottier, T., Dispute settlement in the World Trade Organization: characteristics and structural implications for the European Union, Common Market Law Review, 1998, s. 325, de Eckhout, P., The domestic legal status of the WTO agreement: interconnecting legal systems, Common Market Law Review, 1997, s. 37, och de Paemen, H., The significance of the Uruguay Round, in Bourgeois, J.H.J., Berrod, F. och Gippini Fournier, E., The Uruguay Round Results, European Interuniversity Press, Bryssel, 1995, s. 33, särskilt s. 39.

51 Det är av intresse att notera att panelen i samband med sin rapport den 31 oktober 2005 États-Unis — Lois, réglementations et méthode de calcul des marges de dumping (Réduction à zéro), som finns tillgänglig på WTO:s webbplats (http://www.wto.org, under hänvisningen WT/DS294/R) inte ansåg sig vara skyldig att följa överprövningsorganets tidigare rekommendationer (punkt 7.30).

52 Se artikel 3.7 i överenskommelsen.

53 Se artikel 21.1.

54 Se artikel 22.1.

55 Se artiklarna 3.7 och 22.1.

56 Se artikel 21.6.

57 Se bland annat domen i det ovannämnda målet Van Parys (punkterna 48 och 51).

58 Se bland annat förstainstansrättens dom av den 5 juni 1996 i mål T-162/94, NMB France m.fl. mot kommissionen (REG 1996, s. II-427), punkt 72, av den 29 januari 1998 i mål T-97/95, Sinochem mot rådet (REG 1998, s. II-85), punkt 51, av den 17 juli 1998 i mål T-118/96, Thai Bicycle mot rådet (REG 1998, s. II-2991), punkt 32, och av den 4 juli 2002 i mål T-340/99, Arne Mathisen mot rådet (REG 2002, s. II-2905), punkt 53.

59 Se till exempel förstainstansrättens dom i det ovannämnda målet Arne Mathisen mot rådet (punkt 114).

60 Se bland annat domar av den 7 maj 1987 i mål 240/84, Toyo mot rådet (REG 1987, s. 1809; svensk specialutgåva, volym 9, s. 75), punkt 19, och i mål 240/84, Nachi Fujikoshi mot rådet (REG 1987, s. 1861), punkt 21.

61 Se bland annat domstolens dom av den 14 mars 1990 i mål C-156/87, Gestetner Holdings mot rådet och kommissionen (REG 1990, s. I-781), punkt 43, och av den 11 juli 1990 i de förenade målen C-305/86 och C-160/87, Neotype Techmashexport mot kommissionen och rådet (REG 1990, s. I-2945), punkt 48 och följande punkter, och i de förenade målen C-320/86 och C-188/87, Stanko France mot kommissionen och rådet (REG 1990, s. I-3013), samt förstainstansrättens dom av den 28 september 1995 i mål T-164/94, Ferchimex mot rådet (REG 1995, s. II-2681).

62 Se till exempel domstolens dom i det ovannämnda målet Toyo mot rådet (punkt 19), samt förstainstansrättens dom i det ovannämnda målet Thai Bicycle mot rådet (punkt 33), dom av den 15 oktober 1998 i mål T-2/95, Industrie des poudres sphériques mot rådet (REG 1998, s. II-3939), punkt 292, domen i det ovannämnda målet Euroalliages m. fl. mot kommissionen (punkt 49), och domen i det ovannämnda målet Arne Mathisen mot rådet (punkt 54).

63 Domen i det ovannämnda målet Industrie des poudres sphériques mot rådet (punkt 306).

64 Se till exempel förstainstansrättens dom i det ovannämnda målet International Potash Company mot rådet (punkt 65), och av den 27 september 2005 i mål T-134/03, Common Market Fertilizers mot kommissionen (REG 2005, s. II-3923), punkt 156.

65 Enligt artikel 20 i grundförordningen skall kommissionen på begäran av de berörda parterna informera dem om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka åtgärder har införts, i den utsträckning som skyddet för affärshemligheter säkerställs.

66 Min kursivering.

67 Jag erinrar om att enligt artikel 2.1 i antidumpningsavtalet skall en vara anses dumpad ... om exportpriset för varan när den exporteras från ett land till ett annat är lägre än det jämförbara pris som en vara av samma slag betingar i den normala handeln när den är avsedd för konsumtion i exportlandet (min kursivering).

68 Min kursivering.

69 Enligt artikel 2.2 första stycket i grundförordningen skall normalvärdet i princip fastställas på grundval av försäljningen av den likadana produkten, avsedd för förbrukning på hemmamarknaden, om försäljningsvolymen utgör minst 5 procent av försäljningsvolymen till gemenskapen av produkten i fråga. Denna typ av försäljning kallas representativ försäljning.

70 Se bland annat dom av den 10 mars 1992 i mål C-175/87, Matsushita Electric mot rådet (REG 1992, s. I-1409), punkt 32.

71 Domen i det ovannämnda målet Nakajima mot rådet (punkterna 35 och 61).

72 1 denna bestämmelse anges följande : ... skall tilläggen för administrations-, försäljnings- och andra allmänna kostnader samt för vinst baseras på faktiska uppgifter avseende exportörens eller tillverkarens tillverkning och försäljning av varor av samma slag i den normala handeln. När sådana belopp inte kan fastställas på denna grundval, kan beloppen fastställas på grundval av ii) det vägda medeltalet av de faktiska kostnader som andra exportörer eller tillverkare som är föremål för undersökning ådrar sig avseende tillverkning och försäljning av vara av samma slag på hemmamarknaden i ursprungslandet, ... (min kursivering).

73 Se punkterna 8-17.

74 Enligt denna bestämmelse får de myndigheter som skall utföra undersökningen utföra stickprov när antalet klagande, exportörer eller importörer, slag av produkter eller transaktioner är stort. Undersökningen kan på så sätt begränsas till ett rimligt antal parter, produkter eller transaktioner genom statistiskt representativa stickprov.

75 Se skäl 15 och följande skäl i den preliminära förordningen.

76 Se skäl 23 och följande skäl i den preliminära förordningen och skäl 18 i den omtvistade förordningen, vari anges att det stora flertalet indiska företag som samarbetade i undersökningen var exportföretag som inte sålde likadana produkter på sin hemmamarknad. Endast två tillverkare/exportörer förklarade vid tidpunkten för urvalet att de hade sålt likadana produkter på hemmamarknaden. Undersökningen visade dock att endast en av den hade en representativ försäljning.

77 Se skäl 33 och följande skäl i den preliminära förordningen.

78 Se punkt 11 i sökandens skriftliga yttrande. Sökanden har bland annat hänvisat till användningen, i pluralis, av orden beloppen och andra exportörer eller producenter samt till begreppet vägt genomsnitt av beloppen.

79 Se punkt 61 i sökandens yttrande.

80 Det framgår nämligen av skäl 18 i den omtvistade förordningen att den vinstmarginal som använts vid beräkningen av det konstruerade normalvärdet motsvarar den vägda genomsnittliga vinst som noterats för det berörda indiska företagets vinstgivande inhemska försäljning.

81 Punkt 12.

82 Se även skäl 6 i grundförordningen, vari anges att [normalvärdet] i samtliga fall skall fastställas på grundval av representativa försäljningar vid normal handel (min kursivering).

83 Domstolens dom av den 13 februari 1992 i mål C-105/90, Goldstar mot rådet (REG 1992, s. I-677).

84 Punkt 13. Se även förstainstansrättens dom i det ovan-nämnda målet Thai Bicycle mot rådet (punkt 47) (min kursivering).

85 Rådet har i skäl 74 i förordning nr 1644/2001 erkänt att en sådan metod inte var lämplig i det förevarande fallet. Enligt rådet leder den nämligen till diskriminering mellan de exportörer vars egen vinstmarginal vid normal handel används och de exportörer som faller under artikel 2.6 a i grundförordningen för vilka ett vägt genomsnitt av försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader och vinst under samtlig försäljning används.

86 För att vara rättvis skall denna jämförelse, enligt artikel 2.10 i grundförordningen, göras i samma handelsled och avse försäljningar som ligger så nära varandra i tiden som möjligt och med hänsyn tagen till andra olikheter som påverkar prisernas jämförbarhet, såsom försäljningsvillkor och beskattning av produkten, dess fysiska egenskaper, eller också valutaomräkning.

87 Se domen i det ovannämnda målet Petrotub och Republica mot rådet (punkt 49).

88 Artikel 2.4.2 i antidumpningsavtalet har följande lydelse : Förekomsten av dumpningsmarginaler under undersökningsperioden skall ... vanligtvis fastställas på grundval av en jämförelse mellan ett vägt medeltal för normalvärdet och ett vägt medeltal för alla jämförbara exportpriser, eller genom en jämförelse mellan normalvärden och exportpriser som fastställts för varje enskild transaktion. Ett normalvärde som fastställts på grundval av vägt medeltal kan jämföras med exportpriset för en enskild transaktion om myndigheterna upptäcker ett mönster av enskilda exportpriser som skiljer sig väsentligen mellan olika köpare, regioner eller över olika tidsperioder och om en förklaring ges till varför sådana olikheter inte kan beaktas på ett lämpligt sätt vid jämförelse mellan vägda medeltal eller mellan enskilda transaktioner.

89 Se särskilt punkt 63 i rådets yttrande och punkt 21 i sökandens yttrande.

90 Denna fråga är dessutom uttryckligen föremål för en begäran om förhandsavgörande avseende giltigheten av den omtvistade förordningen som framställts av Finanzgericht Düsseldorf (Tyskland) inom ramen för en tvist mellan bolaget Metro International GmbH och Hauptzollamt Düsseldorf (mål C-245/05).

91 Se punkterna 108 och 109 i detta förslag till avgörande.

92 Man erhåller således en positiv dumpningsmarginal när det förekommer dumpning och en negativ dumpningsmarginal när det inte förekommer någon sådan. De positiva och negativa värdena av de belopp som ingår i denna beräkning anger exakt i vilken omfattning exportpriset är högre eller lägre än normalvärdet.

93 Se punkt 22 i sökandens yttrande.

94 Se den rapport som anges i fotnot 51 i detta förslag till avgörande.

95 Se artikel 2.11 andra meningen i grundförordningen, samt punkt 11 (under 110) i domen i det ovannämnda målet Petrotub och Republica mot rådet.

96 Se punkt 23 i domen.

97 Jag erinrar om att den produkt som undersökningen avser bestod av olika modeller av sänglinne som av de undersökande myndigheterna ansågs vara utbytbara (se skäl 10 i den preliminära förordningen).

98 Jag låter dumpningsmarginalerna stå i absoluta värden, även om de vanligen anges i procent av priset fritt gemenskapsgränsen, som jag i dessa exempel bortser från.

99 Min kursivering.

100 Punkt 65.

101 Jag erinrar om att enligt artikel 4.1 i grundförordningen skall begreppet gemenskapsindustri avse alla producenter inom gemenskapen, vilka tillverkar den likadana produkten, eller de producenter vars sammanlagda tillverkning utgör en betydande del av gemenskapens sammanlagda tillverkning av denna produkt.

102 Se artikel 3.1 i grundförordningen.

103 Bland dessa faktorer och förhållanden ingår den omständigheten att en industri ännu inte har återhämtat sig från verkan av tidigare dumpning eller subventionering, storleken på den faktiska dumpningsmarginalen, faktisk och möjlig nedgång i försäljning, vinst, tillverkningsvolym, marknadsandel, produktivitet, avkastning på investeringar, kapacitetsutnyttjande.

104 Bland dessa faktorer ingår faktiska och möjliga negativa verkningar på likviditetsflödet, lagerhållning, sysselsättning, löner, tillväxt och förmåga att anskaffa kapital eller investeringsmedel.

105 Enligt artikel 3.4 i antidumpningsavtalet skall [granskningen av den dumpade importens inverkan på den inhemska industrin ... innefatta en bedömning av alla relevanta ekonomiska faktorer och indicier som har betydelse för industrins tillstånd, inbegripande faktisk och potentiell nedgång i försäljning, vinster, tillverkningsvolym, marknadsandel, produktivitet, avkastning på investeringar eller kapacitetsutnyttjande, faktorer som påverkar inhemska priser, storleken på dumpningsmarginalen, faktiska och potentiella negativa verkningar på penningflödet, lagerhållning, sysselsättning, löner, tillväxt, förmåga att anskaffa kapital eller investeringsmedel. Denna förteckning är inte uttömmande och inte heller kan en eller flera av dessa faktorer nödvändigtvis ge avgörande vägledning.

106 Se skälen 52-57 i den preliminära förordningen.

107 Se fotnot 74.

108 Se skäl 61 i den preliminära förordningen.

109 Se skäl 81 i den preliminära förordningen.

110 Se skäl 40 och följande skäl i den omtvistade förordningen.

111 Som ett belysande exempel, se skäl 82 i den preliminära förordningen, vari anges att den volymmässiga försäljningen i gemenskapen minskade med 17 procent under undersökningsperioden, medan försäljningen för de tillverkare i gemenskapsindustrin som ingick i stickprovet minskade med endast 1,5 procent.

112 Se skäl 40 i den omtvistade förordningen samt punkt 69 i rådets yttrande.

113 Se skäl 51 i den ovannämnda förordningen.

114 Se skälen 81-94 i den preliminära förordningen.

115 Se punkterna 27-30.

116 Min kursivering.

117 Se fotnot 115 i detta förslag till avgörande.

118 Se punkterna 128 och 129 i detta förslag till avgörande.

119 Se skäl 64 och följande skäl i den preliminära förordningen.

120 Se punkt 47 och följande punkter.

121 Min kursivering.

122 Se särskilt artikel 21.3 i överenskommelsen.

123 Denna översyn var nödvändig, eftersom fastställandet av skada och orsakssamband, som fastställts inom ramen för den omtvistade förordningen, hade grundats på en undersökning av de samlade verkningarna av import från Indien, Egypten och Pakistan (se skäl 3 i förordning nr 696/2002).

124 Se bland annat förstainstansrättens dom av den 20 maj 1999 i mål T-220/97, H & R Ecroyd mot kommissionen (REG 1999, s. II-1677), punkt 49.